Vad finns kvar? Effekter av handledning till arbetslag

Transkript

1 Lund Vad finns kvar? Effekter av handledning till arbetslag 1 Slutrapport SKA, prioriterat utvecklingsområde Verksamhetsbeskrivning Naturskolan är ingen skola med skolhus och elever. Det är ett sätt att arbeta. Naturskolan i Lund är en kommunal resurs med uppdrag att stödja och stimulera skolutveckling inom områdena naturvetenskap och hållbar utveckling. Man hör organisatoriskt till Barn- och skolnämnd Lund Öster, men är en övergripande utvecklingsresurs för alla skolor och förskolor i kommunen. Naturskolan är en resurs i undervisningen för både personal och elever i förskola, grundskola och gymnasieskola, i syfte att bidra till ökad måluppfyllelse. Verksamheten ska därför ha en tydlig koppling till skrivningar i läroplaner, kurs- och ämnesplaner samt kunskapskrav. Val av prioriterat utvecklingsområde För att försöka bedöma vår egen insats, ta reda på kvaliteten på vårt arbete, valde vi denna gång att granska handledningen till arbetslag. Varje år deltar flera arbetslag i den handledning som Naturskolan erbjuder alla skolor och förskolor i kommunen. Handledningen syftar till att vidareutveckla den pedagogiska verksamheten inom områdena naturvetenskap och hållbar utveckling. Den planeras tillsammans med pedagogerna i de aktuella arbetslagen samt blir tillfällen till observation och diskussion kring innehåll och metoder. Det handlar helt enkelt om ett slags kollegial handledning, där vi blir skolans kritiske vän, genom att föra ett pedagogiskt samtal över tid. Följande villkor gäller för de arbetslag som anmäler sig till denna form av kompetensutveckling: Arbetet ska sträcka sig över minst en termin. På detta sätt försöker vi undvika enstaka insatser, och i stället skapa långsiktighet i vårt arbete. Oftast blir en handledningsperiod förlängd till två terminer. Naturskolan ska vara med i både planering, delar av genomförande samt uppföljning. På så sätt får vi en helhetsbild över arbetet, och försöker skapa tillfällen för reflektion kring processen. Genom att delta i själva undervisningen får vi en chans att pröva metoder och arbetssätt och se hur de fungerar i den pedagogiska praktiken.

2 Skolledaren ska vara införstådd med, och garantera tid för kompetensutvecklingen. Vi vill att rektor/förskolechef ska vara väl informerad om den arbetsinsats vi förväntar oss från de inblandade pedagogerna, så att de får rimliga förutsättningar för kompetensutvecklingen. Alla i arbetslaget ska vara informerade om vad handledningen innebär, men alla pedagoger behöver inte nödvändigtvis delta i den. 2 Detta ville vi veta mer om Vi ville ta reda på effekter över tid av våra insatser i handledning till arbetslag. Vad har betytt något, vad finns kvar, och hur har tankarna utvecklats hos den enskilde pedagogen? Vi ville också ta reda på om pedagogerna uppfattat insatserna som handledning i lärande för hållbar utveckling (LHU). Vi tror att LHU kommer att bli allt viktigare de kommande åren, och att våra insatser kommer att handla mer om detta än om naturvetenskap, i vårt tudelade uppdrag. Vi tycker oss märka ett minskat intresse för handledning de senaste åren. Varför är det så? Denna fråga hoppades vi indirekt få svar på. Sammanfattningsvis hoppades vi kunna få en bedömning av vår egen insats, och tankar om hur vi kan förbättra den. Hur gör vi bäst nytta i framtiden? Metod Vi valde att använda en metod som av Gunnar Berg vid Uppsala universitet beskrivs som brevmetoden. Metoden har använts av Berg m.fl. för att genomföra skolkulturanalyser och är ett mellanting mellan intervju och enkät. Den går ut på att lärare uppmanas att skriva ett brev till undersökaren. Brevet ska utgå från en eller flera allmänt formulerade grundfrågor. Fördelarna med brevmetoden i jämförelse med intervjumetoden är att den är enklare att administrera och att målgruppen kan vidgas. Nackdelen är att det inte är möjligt att ställa några förtydligande uppföljningsfrågor till brevskrivaren. Brevmetoden förutsätter en hög grad av engagemang och motivation, så att breven blir relativt utförliga. Ju mer omotiverad den tillfrågade gruppen är, desto torftigare brev får man. Vi kände en viss osäkerhet kring engagemanget och motivationen hos den grupp vi tänkte vända oss till, men efter att ha konsulterat Gunnar Berg blev vi stärkta till att våga prova metoden i detta sammanhang. Totalt 70 brev skickades ut till pedagoger - från förskola till gymnasieskola, inom BSF Lund Stad, BSF Lund Öster och Utbildningsförvaltningen - som fått handledning 1, 3, 5 respektive 10 år tillbaka i tiden. De allmänt formulerade grundfrågor vi ställde var: Vi ber dig skriva ett brev till oss om vad handledningen har betytt för dig. Vad finns kvar av tankarna och arbetssättet i din pedagogiska praktik idag, hur har du utvecklat det sedan dess? Kan du ge konkreta exempel?

3 Brevet finns återgivet i sin helhet i bilaga 1. Tidsplan 3 Vår ursprungliga tidsplan var: Insamling av data i januari Sammanställning av insamlad data i februari Analys och rapport i mars-april Hela tidsplanen blev dock förskjuten c:a en månad, eftersom brevet inte skickades ut förrän i början av februari. Resultat Vi fick in 17 svar/brev, vilket ger en svarsfrekvens på 24%. Det är lågt utifrån statistisk säkerhet, men får ändå betraktas som rimligt med tanke på det stora informationsflöde som förekommer på skolor och förskolor. Att svara på uppmaningen att skriva ett brev var inget obligatoriskt, vilket sannolikt gjort att många inte prioriterat det framför andra arbetsuppgifter. Det fanns heller ingen tydlig vinst för den som skrev brev till oss. Möjligen kan vissa ha sett en chans till självreflektion. En sammanställning av allt insamlat resultat finns i bilaga 2. Analys Vi befarade att pedagogerna skulle ha svårt att skilja på handledning och andra av Naturskolans insatser som de medverkat i, t.ex. enstaka fortbildningsdagar och/eller projekt som Gröna skolgårdar. Detta visade sig stämma. I tolkningen nedan har vi emellertid försökt att rensa bort kommentarer som uppenbart handlar om något annat än handledningssituationer. Vad har betytt något? Innan vi går in på detaljer kring vad som tycks ha varit mest betydelsefullt ställer vi oss först och främst frågan om handledningen över huvud taget har betytt något för pedagogerna. Annars vore det ingen vits att gå vidare med analysen. Glädjande nog är det ganska många som ger uttryck för att handledningen varit betydelsefull för dem. För någon har det t.o.m. varit den mest betydelsefulla av all kompetensutveckling de fått: - Handledningen jag fick av Naturskolan har betytt jättemycket för mig, faktiskt mest av alla fortbildningar jag gått på under alla mina år som lärare. Man får dock tänka på att det sannolikt är de pedagoger som handledningen betytt mest för som också skrivit brev till oss. De som menar att handledningen har varit av mindre betydelse

4 finns kanske bland de 76% som inte skrivit något brev. Vi har alltså troligen ett positivt urval bland de inkomna breven. Bland dessa finner vi i alla fall två begrepp som återkommer flera gånger: konkret och arbetssätt. Med arbetssättet uttrycker pedagogerna att de fått nya insikter om att tillfället, platsen och det personliga mötet är viktigt för att lärande ska ske. De uttalar också vikten av elevernas delaktighet och betydelsen av att ge barn/elever tid till att fundera. Konkretiseringen, menar pedagogerna, gör det lätt att ta nyheterna till sig. Att man själv får testa först gör att man sedan vågar mer på egen hand. Vissa kallar det konkreta och praktiska tips. Görandet är centralt, liksom enkelheten: - Det var av största betydelse att jag fick göra aktiviteterna och inte bara läsa om dem. Det gav många aha!-upplevelser och gav mod att prova något nytt. - Ni har gett mig massor av konkreta förslag som man kan använda direkt i barngrupperna. 4 Vi kan utläsa av breven att Naturskolan för många har varit igångsättare för nya sätt att arbeta. En del vittnar om att man sedan kontinuerligt använt, och utvecklat, det man fick sig till livs i handledningen. Någon har fått med sig ett naturvetenskapligt arbetssätt, medan andra särskilt lyfter att de fått inspiration till att arbeta mer ämnesövergripande: - Handledningen gav mig den puff jag behövde för att våga satsa. Det känns rätt och jag tänker fortsätta på olika sätt. - Naturskolan hjälpte oss att förändra arbetssättet till det naturvetenskapliga. Vi hjälpte barnen att formulera hypoteser, utforska påståendet och analysera effekterna. - Det välkända tema som vi arbetat kring flera gånger innan visade sig nu nytt även för oss. Det blev som en resa i det okända. Vi kan också notera att många har upptäckt fördelar med utomhuspedagogik, d.v.s. att använda en större lärande arena i sin pedagogiska praktik. Framför allt lyfter man betydelsen av skolgården och närmiljön, samt att utomhusmiljöer ger möjlighet till tematiskt lärande i många ämnen, t.ex. språk och matematik, inte bara NO: - Naturskolan var en stor inspiration för att ta ut eleverna och studera utomhus, i naturen och närområdet, med enkla medel. - Man kan arbeta med de olika ämnena i vår utemiljö, såsom svenska, matematik och tema. Vi tror att det krävs en längre tidsperiod för att komma in i ett nytt sätt att tänka. Det är därför som vi försöker undvika enstaka insatser utan sammanhang. Långsiktigheten i handledningen nämns också av någon som positiv: - Det var en fantastisk kick att ha er knutna till oss under en lång period. För en del pedagoger har handledningen inte inneburit så mycket nytt. De menar dock att det har varit bra att återuppliva och förnya tankar och arbetssätt som de haft redan tidigare: - Både tankarna och arbetssättet fanns tidigare men behöver förnyas aktualiseras.

5 Vad finns kvar? Vi kan utifrån de inkomna breven glädjande nog konstatera att det tycks stanna en hel del kvar hos pedagogerna efter handledningsperioden. Flera uttrycker, om arbetssättet i allmänhet, att de fått en grund, eller en trygg bas, att stå på. Det gäller i synnerhet utomhusperspektivet. Pedagogerna vittnar om att de har lärt sig en massa saker, men det är svårtolkat vad de egentligen menar med kunskaper. Vi tolkar det oftast som ämneskunskaper, men det kan ju även röra sig om annat. Tyvärr ger inte brevmetoden någon möjlighet att be om förtydliganden: - Bredd på aktiviteter och kunskap. Mycket kan rymmas inom utepedagogik riktigt tvärvetenskapligt. - Handledningen betydde inspiration och konkreta pedagogiska tips, men också fördjupad kunskap. - De handledningsdagar och inspirationsdagar jag har haft med er finns ofta i det vardagliga jobbet. Jag känner att jag inte bara har inspirerats av olika arbetssätt utan även lärt mig mycket. 5 Vissa aktiviteter använder man igen i nya situationer, och/eller utvecklar dem vidare. Sättet att ställa produktiva frågor har för många varit en ny insikt och gjort att de ändrat sitt eget sätt att ställa frågor. - Under detta läsåret jobbar jag på liknande sätt, och har haft jättestor nytta av allt jag fick med mig från handledningen på olika sätt: Genom att jag själv fått mer fackkunskaper. Använt många idéer och aktiviteter som vi fick förslag på. Öppet förhållningssätt. Inte ge färdiga svar på en gång. Lyssna in barnens frågor. Handledningsperioden har även gjort att pedagogerna vet vart de kan vända sig för fortsatt rådgivning. Hur har tankarna utvecklats? Har tankarna utvecklats? Ja, övervägande delen av pedagogerna som skrivit brev har gått vidare på något sätt. Det kan vara att de utvecklat sin egen utemiljö och bättre tar tillvara den. De arbetar med fler ämnen utomhus, kopplar utomhuspedagogik med användande av digitala hjälpmedel, lyssnar in elevernas frågor och gör eleverna mer delaktiga. - För mig handlar det om att tänka om, skruva inlärningen. Skruva inlärningen vad menar denne pedagog egentligen? Vi tolkar det som ett uttryck för att förändra, och i så fall har vi nått resultat. Vi har med handledningen startat en utvecklingsresa: - Sedan handledningen har vi ofta använt detta arbetssätt. Varje gång blir det som ett äventyr. Vi vet var vi börjar men inte var vi slutar. Samtidigt lär vi oss något nytt hela tiden. Det berättas i breven också om problem att få med sig sina kollegor och sin skolledning i en mer övergripande förändringsprocess:

6 - För mig var handledningen från Naturskolan inspirerande. Dock tror jag att verksamheten inte är där ännu. Trots det kan upplevelsen av handledning och de idéer den väckte aldrig tas ifrån oss, utan idag lever den i våra verksamhetsdiskussioner. Vi är fortfarande i början men handledningen och aktiviteten lever kvar och den kommer att användas framöver, kanske i annan form, men ändå. 6 I ett av breven får vi veta att man på en skola satsat på en egen ansvarig utomhuspedagog. Det resulterade i att resten av personalen släppte utomhuspedagogiken mer och mer, och överlät ansvaret till utomhuspedagogen. När denne sedan slutade arbeta på skolan hade personalen svårt att komma igång igen, p.g.a. att man överlåtit för mycket av ansvar och initiativ. Slutsatsen av detta är att en bred förankring är viktig för en lyckad skolutveckling. Följdfrågorna En lärare beskriver på ett mycket tydligt sätt att insatserna uppfattats som handledning i lärande för hållbar utveckling: - Vi pratar inte bara om miljön, vi gör något på riktigt också, vilket leder till ökade upplevelser av autenticitet, sammanhang och meningsfullhet. Detta har vi lärt oss av er och håller levande i högsta grad! Vi har jobbat vidare med Grön Flagg och vår miljöundervisning har blivit mer levande och begriplig eftersom vi har en tydlig koppling mellan mål och verksamhet. Eleverna är mer delaktiga i utvecklingsarbetet. I övrigt är det svårt att hitta så tydliga kopplingar. Det behöver dock inte betyda att de övriga inte uppfattat insatserna som handledning i LHU. Det kan ju helt enkelt bero på att vi inte frågat rent ut om detta, och då ger inte brevmetoden någon möjlighet att ställa följdfrågor för att leda pedagogen in på detta. Anledningen till att intresset för handledning minskar kan vi inte hitta någonstans i det insamlade materialet. Vi hoppas det beror på att Naturskolan under sina snart 30 verksamhetsår har lyckats stimulera till en både bred och djup kompetenshöjning genom de långsiktiga insatserna i handledning till arbetslag. Pedagogerna känner idag kanske att de snarare behöver påfyllning, t.ex. genom enstaka fortbildningstillfällen. Intresset för våra kurser har nämligen ökat i samma omfattning som handledningen minskat. Pedagogerna har kanske inte heller upplevt att de, p.g.a. införandet av IUP och nya läroplaner, har haft den tid för reflektion och pedagogiska samtal som en handledningsperiod med Naturskolan innebär. Slutsatser och lärdomar inför framtiden Vi har fått en starkt positiv respons som känns äkta! Naturskolans handledning ger pedagoger både verktyg, arbetssätt, metoder och moraliskt stöd med förankring i läroplanerna. Denna relativt enkla undersökning har därför stärkt oss i att fortsätta erbjuda handledning till arbetslag även i framtiden. Långsiktigheten i handledningen ska vi hålla fast vid. Forskningen ger stöd för att kollegialt lärande är en framgångsrik väg till utveckling. Vi ser också att det

7 idag satsas en hel del även på införande av andra slags kollegiala förändringsagenter, t.ex. didaktiker, samtalsledare och förstelärare. Vi har sett av vår undersökning att det som betytt mest för pedagogerna är det praktiskt/konkreta arbetssättet, utomhusperspektivet och sättet att ställa frågor. Bland Sveriges naturskolor är detta självklara ingredienser i ett utvecklingsarbete som ger fler barn/elever chans att komma till sin rätt. Frågan är om naturskolans arbetssätt kan kallas för beprövad erfarenhet? Enligt Skolverkets definition är det tveklöst så. Det är prövat, dokumenterat och genererat under en längre tidsperiod och av många. 7 Vilka tankar om hur vi kan förbättra vår handledningsinsats fick vi av breven? Några saker har vi hittat i det insamlade materialet. Uttryck som: Verksamheten är inte där ännu betyder kanske att vi behöver involvera rektor mer i samband med handledningsperioder för att både synliggöra och sprida arbetslagets resultat, och för att uppnå en bredare förankring på enheten. Vi bör alltid inleda med en kontakt med rektor när ett arbetslag har sökt handledning. En förbättring är också att ha med rektor vid första planeringsmötet med arbetslaget. Vi kan också bli tydligare med att visa på vilket sätt handledningen stödjer lärande för hållbar utveckling. Genom att mer diskutera, och försöka synliggöra, vad som menas med lärande för hållbar utveckling kan förhoppningsvis detta fokus öka. Det kan säkert finnas fler lärdomar mellan raderna som vi inte sett när vi analyserat breven. Och vi hade kanske kunnat få ännu mer konstruktiv kritik från de 76% som inte skrivit några brev till oss. Trots den relativt låga svarsfrekvensen har studien varit betydelsefull och bidragit till tankar som vi kommer att ha med oss i vårt fortsatta arbete. Anna Ekblad Carolina Lindeblad Eva Persson Anders Wånge Kjellsson

8 Bilaga 1 Hej kära kollega/vän! År deltog du i handledning med Naturskolan. För vårt systematiska kvalitetsarbete ber vi dig nu skriva ett brev till oss om vad denna handledning har betytt för dig. Vad finns kvar av tankarna och arbetssättet i din pedagogiska praktik idag, hur har du utvecklat det sedan dess? Kan du ge konkreta exempel? 8 Vi vill att du skriver ditt svar på detta papper, fortsätt på baksidan och om du behöver skriv på fler papper. I vår rapport kommer du att vara anonym. Skicka ditt svar till Naturskolan via internposten senast den 1 mars Tack på förhand! Med vänliga hälsningar Anders, Eva, Anna och Carolina på Naturskolan i Lund.

9 Bilaga 2 Bearbetad sammanställning av inkomna brev1-17 gjord Vad har betytt något? 17. Handledningen gav mig den puff jag behövde för att våga satsa. Det känns rätt och jag tänker fortsätta på olika sätt. 9. Både tankarna och arbetssättet fanns tidigare men behöver förnyas aktualiseras. 1. Det var en fantastisk kick att ha er knutna till oss under en lång period. 7. Naturskolan hade en del av lektionerna med klassen och jag arbetade med klassen däremellan. 14. Vi hade handledning i ett fortlöpande tema som vi jobbade med då och då under hela läsåret. Vi fick hjälp med att planera, konkreta idéer och genom att ni höll i vissa lektioner. 12. Tanken med handledningen var att försöka formalisera, och få med i en planering med genomtänkta idéer, det som redan hände i verksamheten. Under en period av ca en termin fungerade denna aktivitet mycket bra. 2. Lekfull, omslutande och jag-stärkande atmosfär i er kompetensutveckling gör att man vågar och orkar komma igång att jobba utepedagogiskt. Och sprida samma positiva och trygga lärande-atmosfär till eleverna. 4. Handledningen jag fick av Naturskolan har betytt jättemycket för mig, faktiskt mest av alla fortbildningar jag gått på under alla mina år som lärare. Handledningstillfällena var av psykosocial betydelse för min del (konkret, lugnt, positivt). Jag såg senare att detta arbetssätt hade positiv inverkan på gruppen. 4. Det var av största betydelse att jag fick göra aktiviteterna och inte bara läsa om dem. Det gav många aha!-upplevelser och gav mod att prova något nytt. 15. Ert tema var tydligt och några aktiviteter tycker jag är fantastiska. Barn både tränar på information och att prata inför grupp. 11. Deltagandet i Naturskolans handledning har varit mycket betydelsefullt för mig för att kunna bedriva en bra uteverksamhet i skolan. 16. För mig är utepedagogik det lilla extra som ger lust i arbetet. Det finns med mig som en möjlighet. 11. Jag har fått massor av idéer och förslag som jag har kunnat delge mina kollegor och fått dem att bli intresserade av utepedagogik. 6. Naturskolan var en stor inspiration för att ta ut eleverna och studera utomhus, i naturen och närområdet, med enkla medel. 10. Att arbeta med kartor och geocaching är något som vi lärde oss under handledningen och som vi har fortsatt med. Det har varit till stor nytta och glädje i utforskandet av nya områden tillsammans med eleverna. 9. Handledningen betydde inspiration och konkreta pedagogiska tips, men också fördjupad kunskap. 3. Mycket inspirerande, bra konkreta tips och lättare nu att fånga eleverna kring en aktivitet när vi är ute. 11. Ni har gett mig massor av konkreta förslag som man kan använda direkt i barngrupperna. Man kan arbeta med de olika ämnena i vår utemiljö, såsom svenska, matematik och tema. 9

10 13. Naturskolan hjälpte oss att förändra arbetssättet till det naturvetenskapliga. Vi hjälpte barnen att formulera hypoteser, utforska påståendet och analysera effekterna. 9. Kände att jag blev säkrare vid t.ex. våra experiment i sättet att beskriva vad vi gjorde hypotes, slutsats o.s.v. 13. Det välkända tema som vi arbetat kring flera gånger innan visade sig nu nytt även för oss. Det blev som en resa i det okända. 16. Handledningen har gett mig vetskapen om att jag kan skriva eller ringa och fråga er om råd. 10 Vad finns kvar? 2. Era fortbildningar finns som en trygg och inspirerande bas i ens bagage. 4. Jag använder de djur och växter som finns på skolgården för närstudier avbilda, diskutera, klassificera. Innan handledningen visste jag inte riktigt hur jag skulle gå tillväga. 2. Bredd på aktiviteter och kunskap. Mycket kan rymmas inom utepedagogik riktigt tvärvetenskapligt. 3. Vi har använt det vi fick lära oss och tips på lektionsupplägg vid många tillfällen! 4. Jag använder material från naturen som underlag för att utveckla språket, att uttrycka sig både muntligt och skriftligt. Aktiviteten där barnen sitter rygg mot rygg och den ene beskriver sin naturbild för den andre, som ska bygga upp samma bild, är numera en klassiker. 17. Sen handledningen 2007 har jag i alla gemensamma temaplaneringar försökt få till att det ska finnas med uteverksamhet. 2. Jag har fått med mig ett uteperspektiv i lärandet, att se på utemiljön som fylld av pedagogiska möjligheter. Inte bara natur, utan även tätort, skolgård, park, lekplats. 6. Jag utnyttjar vårt närområde, skolgården, Stadsparken, gräsplanen o.s.v. mycket mer än tidigare. Vi lär oss massor av ord utomhus. 5. Vi har utnyttjat parken mycket och även varit på Lomma strand och använt oss av era tips. 12. Det konkreta vi gjort är att med eleverna gå till någon park/lekplats i närheten. Där leker vi, lagar mellanmål och gör valfria aktiviteter. 10. Vi försöker ta tillvara de möjligheter som vår närmiljö har att erbjuda. Vi tar oss runt både till fots och med cyklar på ett mer aktivt sätt än före handledningen. 1. Efter handledningen planerade vi in något utepass i veckan i olika ämnen. Något år senare fick vi en egen utepedagog på skolan, som gav eleverna något pass i veckan under en period. Det var ju tjusigt, men för oss andra innebar det att vi släppte det mer och mer. Barnen fick ju del av det ändå! 2. Tyvärr begränsas man ibland av att det är så många olika saker som ska hinnas med i skolan. Det blir mindre utepedagogik än vad man önskar och tror på. Men det blir i alla fall ibland! 14. Under detta läsåret jobbar jag på liknande sätt, och har haft jättestor nytta av allt jag fick med mig från handledningen på olika sätt: Genom att jag själv fått mer fackkunskaper Använt många idéer och aktiviteter som vi fick förslag på Öppet förhållningssätt. Inte ge färdiga svar på en gång. Lyssna in barnens frågor

11 13. Sedan handledningen har vi ofta använt detta arbetssätt. Varje gång blir det som ett äventyr. Vi vet var vi börjar men inte var vi slutar. Samtidigt lär vi oss något nytt hela tiden. 15. De handledningsdagar och inspirationsdagar jag har haft med er finns ofta i det vardagliga jobbet. Jag känner att jag inte bara har inspirerats av olika arbetssätt utan även lärt mig mycket. 17. Konkreta exempel som jag har sett till att det finns/händer: uteskåp med böcker och annat material, temapåsar, kul fakta om smådjur som finns på skolgården, gömda alfabet, listor på bra sidor på internet m.m. 10 (LHUT). Vi pratar inte bara om miljön, vi gör något på riktigt också, vilket leder till ökade upplevelser av autenticitet, sammanhang och meningsfullhet. Detta har vi lärt oss av er och håller levande i högsta grad! 12. För mig var handledningen från Naturskolan inspirerande. Dock tror jag att verksamheten inte är där ännu. Trots det kan upplevelsen av handledning och de idéer den väckte aldrig tas ifrån oss, utan idag lever den i våra verksamhetsdiskussioner. Vi är fortfarande i början men handledningen och aktiviteten lever kvar och den kommer att användas framöver, kanske i annan form, men ändå. 11 Hur har tankarna utvecklats hos den enskilde pedagogen? 3. Vi har fortsatt utveckla uteundervisningen, bl.a. genom tips från er hemsida och en dag gemensam fortbildning för personalen på hela skolan. Även fått in mer hur att arbeta med matematik ute. 1. I svenska, matte och temaarbetet har vi fått ganska stor erfarenhet av utepedagogik. Har även tagit in det i föräldrasamverkan och har ofta våra gemensamma fester utomhus på olika sätt. 4. Jag fick många bra aktiviteter på handledningen som jag använder. Jag har även kommit igång med att själv göra om innematte till utematte, vilket underlättar för barnens förståelse. 17. Jag har utematte schemalagt i den dagliga verksamheten. 6. Jag tar ut eleverna på promenader och med hjälp av kameran bearbetar vi i klassrummet vad vi sett och gjort. Minst en gång per termin (eller gärna två, om jag får ihop det) gör vi en längre utflykt. 9. Försöker att jobba undersökande, gå ut, jobba praktiskt och vara en som ställer bra frågor som inspirerar till att söka kunskap och undersöka! 15. Jag märker att olika skolor tyvärr jobbar mycket olika med natur. Jag tycker att man i svenska och matte kan ha naturinslag. 17. Jag upplever att det finns en osäkerhet bland mina kollegor i att använda utemiljön som lärorum. En vilja finns och chefen vill utveckla arbetet med vår uteverksamhet. 16. Jag är inte längre ute i alla väder, utan när det är inbjudande för mig och barnen. Det betyder inte att det ska vara varmt och soligt utan att det är lämpligt för det vi ska göra, t.ex. samla och räkna. Då får det inte blåsa för mycket. Igår var vi ute och undersökte hur snön är i slutet av säsongen och hur det var att måla geometriska former på is. 10. Vårt nuvarande tema går bl.a. ut på att utveckla vår utemiljö och bättre ta tillvara skolans trädgård som en pedagogisk resurs tankar som vi fick hjälp av er att utveckla.

12 7. Jag har använt mig av den kunskap som jag fick i ett tema med en ny klass tre år senare. Vi har använt oss av en del av de aktiviteter och arbetsmaterial som jag arbetade med tidigare. Jag blandar teoretiskt arbete med undersökande praktiskt arbete med mycket gott resultat. Eleverna får en djupare förståelse för temats innehåll. Vi har utvecklat arbetssättet genom att låta andra ämnen som bild, slöjd och teknik komma in i temat. 10 (LHUT). Vi har jobbat vidare med Grön Flagg och vår miljöundervisning har blivit mer levande och begriplig eftersom vi har en tydlig koppling mellan mål och verksamhet. Eleverna är mer delaktiga i utvecklingsarbetet. I vår ska vi bygga ett uteklassrum md växthus och återvinningsstation. 17. För mig handlar det om att tänka om, skruva inlärningen. 5. Jag tycker att handledningen borde upprepas varje nytt läsår. 17. För egen del går jag en kurs i äventyrspedagogik just nu. 12 Varför minskar intresset för handledning? -