Förändringsarbete Katrineholms Resurscenter

Transkript

1 SLUTRAPPORT 1 (11) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handikappomsorgen, Katrineholms Resurscenter Chef Caroline Vadeby Slutrapport Förändringsarbete Katrineholms Resurscenter

2 Innehåll Vård- och omsorgsnämndens handling nr 8/2010 SLUTRAPPORT 2 (11) Innehåll... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Uppdrag... 3 Arbetsmetod... 4 Resultat... 4 Intern rörlighet... 4 Verksamhetens utbud... 5 Planerade verksamheter... 6 Företagsintegrerade grupper... 6 Ökad marknadsföring... 7 Personalrörlighet... 8 Beredskap för minskad tillgång på lego-arbeten... 8 Ökad tillgänglighet... 8 Utveckla verksamhet för vissa handikappgrupper... 9 Lokaler Gråzonen mellan daglig verksamhet och socialpsykiatrins sysselsättningsverksamhet.. 10 Statistik... 11

3 SLUTRAPPORT 3 (11) Slutrapport förändringsarbete vid Katrineholms Resurscenter Inledning Vård- och omsorgsnämnden antog den 7 februari 2008, 18, Slutrapport Översyn av den dagliga verksamheten inom handikappomsorgen. I samband med detta fick förvaltningen i uppdrag att förändra den dagliga verksamheten enligt de i översynen uttryckta intentionerna. Processledaren tillika chefen för daglig verksamhet har lämnat två delrapporter till vård- och omsorgsnämnden under förändringsarbetets gång. I januari 2010 avslutades förändringsarbetet och den 2 mars 2010 anordnades en hearing där vård- och omsorgsnämndens ordförande deltog tillsammans med de nämndpolitiker som deltog i översynsarbetet. Återstående aktiviteter är slutrapporten till vård- och omsorgsnämnden som först lämnas till beredning och sedan redovisas på sammanträdet i juni Bakgrund Vård- och omsorgsnämnden beslutade den 7 september 2006 att göra en översyn av den dagliga verksamheten inom handikappomsorgen. I direktiven för översynen angavs att följande frågor skulle belysas: Den framtida målgruppen för den dagliga verksamheten Den framtida inriktningen för den dagliga verksamheten Behovet av funktions- och handikappanpassning av den dagliga verksamhetens Lokaler. Vård- och omsorgsnämnden gav dessutom vård- och omsorgsförvaltningen i uppdrag att utreda gråzonen mellan daglig verksamhet och socialpsykiatrins sysselsättningsverksamhet. En av nämnden tillsatt politisk ledningsgrupp ledde översynen, chefen för handikappomsorgen var ansvarig för översynens genomförande. Till sin hjälp har han haft en arbetsgrupp och en utredare från förvaltningens stab. Referensgrupper följde arbetet och gav sina synpunkter på planen. Översynen ledde till ett antal uppdrag kopplat till verksamhetens utvecklingsbehov, dessa redovisas här nedan. Uppdrag En ökad intern rörlighet behöver åstadkommas i den dagliga verksamheten. Förändra verksamhetens innehåll och struktur i förhållande till den framtida målgruppens behov. Verksamheten ska kunna erbjuda följande nivårelaterade insatser: 1. Daglig verksamhet i egna lokaler 2. Externa företagsintegrerade grupper 3. Individintegrerad verksamhet Ett ökat samspel måste komma till stånd med olika arbetsmarknadsaktörer för att öka möjligheterna att få ut en del av målgruppen i grupp- eller individintegrerad verksamhet. Minskat antal platser i legoarbeten och istället en överföring av dessa platser till företagsintegrerade grupper och individintegrering i företag/annan verksamhet. Behov av personalförflyttningar kan komma att uppstå på grund av dessa föränd-

4 SLUTRAPPORT 4 (11) ringar. En beredskap behöver skapas i den dagliga verksamheten för att kunna möta en framtida situation med kraftigt minskade antal legoarbeten. Den dagliga verksamheten måste utveckla sysselsättning för följande brukargrupper: - brukare med Asperger syndrom - hjärnskadade (förvärvad hjärnskada) - lindrigt utvecklingsstörda Den dagliga verksamhetens öppettider anpassas i förhållande till framförda behov hos brukarna. Ett tilläggsuppdrag var att se över verksamhetens lokaler då vissa var i behov av funktions- och handikappanpassning. Arbetsmetod En processledare tillsattes för att driva förändringsarbetet blev processledaren även chef för den dagliga verksamheten. En processledningsgrupp tillsattes med nyckelpersoner från verksamheten. Ett antal arbetsgrupper tillskapades också för att arbeta med olika uppdrag. På planeringsdagarna i september 2008 arbetade all personal med frågor om de olika uppdragen genom grupparbeten med redovisning. En SWOT-analys upprättades som visar den dagliga verksamhetens styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Ett studiebesök på ACTIVA i Örebro gjordes med processledningsgruppen. ACTIVA är en verksamhet som utreder arbetsförmåga samt anordnar praktikplatser för personer med funktionsnedsättning. Verksamheten bedrivs utifrån modellen Supported Employment och uppdragsgivare är kommuner, Arbetsförmedling samt Försäkringskassan. Anställda och brukare på daglig verksamhet har regelbundet fått information under Resultat Uppdrag 1 Uppdrag 2 Uppdrag 3 Uppdrag 4 Uppdrag 5 Uppdrag 6 Uppdrag 7 Uppdrag 8 Intern rörlighet Verksamhetens utbud Företagsintegrerade grupper Ökad marknadsföring Personalrörlighet Beredskap för minskad tillgång på legoarbeten Ökad tillgänglighet Utveckla verksamhet för vissa handikappgrupper Intern rörlighet Målet är att alla brukare som har önskemål ska ges möjlighet till byte av arbetsgrupp/verksamhet. Bytet ska verkställas inom sex månader. Personalen har ett ansvar att fortlöpande informera om möjlighet till internpryo. Frågan skall tas upp på individens arbetsplanering. Beslut om pryo innehållande syfte och omfattning, skall dokumenteras. Efter pryotidens slut skall en uppföljning ur brukarperspektiv ske, även den ska dokumenteras i Omsorg LSS. Till arbetsledarnas hjälp finns en internpryogrupp utsedd. Gruppen ansvarar för att upprätta en lista med personer med önskemål om pryo samt en lista med tillgängliga arbetsplatser/grupper. Önskemål ska samordnas med lämplig arbetsplats och besked lämnas till ansvarig arbetsledare samt individ.

5 SLUTRAPPORT 5 (11) För pryo i form av studiebesök kan kontakt tas direkt mellan ansvariga arbetsledare. Det har blivit lättare för brukarna till intern rörlighet, flera som väntat länge på att byta grupp har gjort det men det är fortfarande väldigt trångt i grupperna med anledning av den pågående volymökningen. Det minskar möjligheten till att byta arbetsgrupp. Verksamhetens utbud En enkät med frågor om verksamhetens utbud skickades ut till brukare på daglig verksamhet samt till elever på särskolan. Svaret gav vid handen att det populäraste arbetet var data, det ville cirka 30 personer syssla med. Det var också många som ville arbeta med café och köksverksamhet, skapande verksamhet och någon form av arbete utomhus. Utifrån enkätsvaren skapades Café Strandgården och en ny datagrupp, Hasselgruppen samt en utegrupp på Stalls Backe och DHR Strandvik. Under våren 2010 har chef för Resurscenter samt chef för Barn- och ungdom fått ett uppdrag att skriva fram ett projekt om skapande/teaterverksamhet. Planerat att daglig verksamhet ska driva café på Lövåsens vårdboende efter ombyggnaden Café Strandgården: Startade Från början turades två arbetsgrupper tillsammans med en arbetsledare om att vara där och ha öppet tre dagar i veckan. Gruppen bakar kaffebröd som serveras till kaffet och ansvarar för skötsel av caféet och köket samt Strandgårdens sophantering. Vid behov sköter man även Strandgårdens uteplats. Planering finns för att brukare även kan hjälpa till på avdelningar med sysslor. Från nyåret 2010 permanentade verksamheten och en grupp arbetar på Strandgården måndag till fredag. Alla eftermiddagar utom fredagar är caféet öppet, man har även öppet om det anordnas speciella evenemang för pensionärerna på Strandgården. Datagruppen Hasselgruppen: Med anledning av den stora efterfrågan på sysselsättning kopplad till data startade Hasselgruppen i oktober Gruppen finns på Hasselbacken och samarbetar med en annan datagrupp. Fokus ligger på att utveckla brukarnas kommunikation genom stöd via data. Målsättningen är dessutom att kunna driva en drop in verksamhet så att alla som vill ska få möjlighet att arbeta med en dator. Utegruppen på Stalls Backe: Gruppen startades i maj 2009 vid KAIK:s fotbollsanläggning vid Nyköpingsvägen. Arbetsuppgifterna består i skötsel av anläggningen både in- och utvändigt. Fotbollsplanerna ska klippas och anläggningen ska förberedas inför matcher genom att omklädningsrum och duschar ska städas. Gruppen arbetade på anläggningen ända till slutet på säsongen i början på oktober. I april 2010 har nya brukare börjat arbeta på anläggningen men verksamhetstiden är förkortad till två dagar i veckan. Nytt är att både brukare från socialpsykiatrins arbete/sysselsättning och daglig verksamhet LSS finns på Stalls Backe. Dessa personer finns övrig tid i andra arbetsgrupper. DHR Strandvik: Brukare från Returpappersgruppen sköter gräsklippning och ansvarar för utemiljön i övrigt på sommarhemmet på Strandvägen i Katrineholm. Skapande verksamhet: Ingen arbetsgrupp har ännu startats för detta ändamål. Skapande verksamhet ska ingå som en del i de befintliga arbetsgruppernas planering. Under senare delen av våren 2010 har ansvarig chef tillsammans med chefen

6 SLUTRAPPORT 6 (11) för Barn- och ungdom fått ett uppdrag av handikappomsorgschefen att starta ett projekt angående drama/teaterverksamhet. Enligt tänkt plan kan projektet startas i november 2010 under förutsättning att erforderliga medel skjuts till. Planerade verksamheter Café Lövåsen: Planerat att Resurscenter ska driva caféet på Lövåsens vårdboende efter ombyggnaden Planer finns även för att driva Lövåsens tvättstuga, eventuellt för att tvätta förvaltningens arbetskläder samt att sköta anläggningens utemiljöer. Caféverksamheten på Strandgården är en bra förberedelse inför starten av Lövåsens café, som blir i större skala. Det är också positivt om brukarna kan hjälpa till på avdelningarna för att stärka självkänslan. Caféverksamheten är ett bra exempel på en lyckad samverkan mellan äldre- och handikappomsorg där önskemålet om sociala aktiviteter på äldreboenden kan vara bra arbetsuppgifter för brukare inom daglig verksamhet. Uteverksamhet har varit starkt efterfrågad, problem finns dock för närvarande att kunna erbjuda en sådan verksamhet året runt. Att kunna skapa en verksamhet året runt helst i samverkan med någon annan partner är ett fortsatt förändringsarbete. Då ovanstående grupper startats utan personalförstärkning arbetar arbetsledaren i vissa grupper ensam och det innebär ibland svårigheter vid frånvaro och minskar möjligheter att delta i arbetsplatsträffar, andra möten och utbildningar. Företagsintegrerade grupper Under 2009 startades två företagsintegrerade grupper utöver Café Strandgården som redovisats under verksamhetens utbud. Dessa verksamheter är Räddningstjänstens servicegrupp och tvättstugan Igelkotten. Räddningstjänstens servicegrupp: Gruppen startades på Räddningstjänsten (brandstationen) i oktober Samarbetet med Räddningstjänsten är ett led i deras mångfaldsstrategi. Deltagarna i gruppen hade under sommaren arbetat på Stalls Backe men eftersom det inte kunde ordnas något arbete för dem under vinterhalvåret erbjöds de att gå över till Räddningstjänsten. Gruppen består av fyra brukare och en arbetsledare från Resurscenter. Gruppen har en servicefunktion som innebär att de ansvarar för utbildningslokalen, ordnar kaffe till personalen, städar vissa lokaler, fyller på provsläckare och servar annat material till brandutbildningar. När det nya övningsfältet tas i bruk kommer gruppen att behövas där för serviceuppdrag. Gruppmedlemmarna deltar även i andra aktiviteter till exempel fysträning. Tvättstugan Igelkotten: Som ett led i vård- och omsorgsförvaltningens utredning angående eventuell entreprenad av tvätt och inköp till personer inom hemtjänsten i Katrineholms tätort, tillfrågades Resurscenter om intresse att driva tvättstugan på Igelkotten som intraprenad. Arbetsgruppen som består av tre-fyra brukare och en arbetsledare startade arbetet i maj 2009 och drev tvättstugan på prov året ut. Arbetet består i att sortera, tvätta, torka, mangla och stryka tvätt till personer på hus 1,2 och 3 på Igelkotten. Gruppen ansvarar även för tvättstugans skötsel samt

7 SLUTRAPPORT 7 (11) städning på Handikappens Hus mot att lokalen får lånas vid behov. I februari 2010 blev verksamheten permanent med en utvärdering en gång per år. Den kostnad Resurscenter har för en arbetsledare ersätts av Äldreomsorgen. Ovanstående grupper tillsammans med Café Strandgården är verksamheter som är helt företagsintegrerade och därför inte har några driftskostnader i form av lokalhyror. De ligger därför i linje med uppdraget som sådant. Dock visar det sig att antalet brukare som kan och vill arbeta i dessa grupper är begränsat. Uppgifterna ligger närmare ett vanligt arbete och ställer därför högre krav på arbetstagarna. Bemötandet från arbetsplatserna har varierat från väldigt välkomnande till något mer avvaktande, samarbetet blir ändå bättre över tid när parterna lär känna varandra lite närmare. Brukarna som ingår i dessa grupper har utvecklats snabbt på kort tid och blir mer självständiga och känner ett stort ansvar för att arbetsuppgifterna blir utförda på bästa sätt. Även i dessa grupper är arbetsledarnas ensamarbete både på gott och ont. Bra med tanke på att man arbetar sida vid sida med brukarna och dåligt när man inte har någon att bolla med när problem uppstår och vid frånvaro. Ett problem är det även för tvättstugan under sommaren när brukarna och personalen vill ha fyra veckors semester. Lösningen är att en vikarie får arbeta ensam under sommaren Det är viktigt att tänka på sådant inför starten av Café Lövåsen och andra företagsintegrerade verksamheter i framtiden. Ökad marknadsföring En broschyr har tagits fram som ska lämnas ut till företag på orten. I den beskrivs daglig verksamhet och brukarnas behov av individintegrering. Broschyren är även tänkt att skickas till företagare som kan ha legoarbeten som våra arbetsgrupper kan utföra. Efter två veckor tar arbetsledare eller arbetskonsulent kontakt med företaget och bokar ett besök. Resurscenters verksamheter har varit med i Katrineholms Kuriren ett flertal tillfällen under förändringsarbetets gång. Representant från Resurscenter har deltagit i en träff anordnad av entreprenörscentrum/innovationsbyrån för att marknadsföra vår verksamhet för nya företag på orten. Industrigruppen utsågs 2009 till SKF:s hedersleverantör. Genom samarbete med entreprenörer på orten kan ytterligare marknadsföring ske. Vikten på marknadsföringsinsatserna ska ligga på att visa brukarnas behov av ett meningsfullt arbete, individuellt eller i grupp och inte på att konkurrera med privata företag genom att utföra arbete till en låg ersättning. Den absolut bästa marknadsföringsinsatsen står arbetsledare och arbetskonsulenter för som genom sin serviceanda och goda bemötande gör reklam för daglig verksamhet.

8 SLUTRAPPORT 8 (11) Personalrörlighet I takt med att nya grupper startats har flera i arbetsgruppen bytt arbetsuppgifter. Då Taxi Norr tog över brukarresorna medförde även det nya arbetsuppgifter för en del anställda. Personalen måste på ett helt annat sätt än tidigare samverka för att få verksamheten att fungera. För att hantera dessa förändringar måste personalen på Resurscenter erbjudas kompetensutveckling och teamutveckling. All personal är utbildade i kompetensportalen och till hösten 2010 kan en kompetensplan individuellt och för hela Resurscenter tas fram och analyseras. Behovet av ett förändrat synsätt på vad tjänsten som arbetsledare innebär är stort. Dels ur ett flexibilitetsperspektiv att arbeta där man bäst behövs men även att kliva ur rollen som den med makt att bestämma, för att i stället vara den som coachar och handleder brukaren. En reflektion i samband med detta är att byta tjänstetitel för att förstärka det förändrade synsättet. Beredskap för minskad tillgång på lego-arbeten De nuvarande tre legogrupperna minskas till två för att ge de brukare som verkligen vill arbeta med den typen av verksamhet tillräckligt med uppgifter. Samtidigt sker ett ökat samarbete mellan socialpsykiatrins arbete/sysselsättning och legogrupperna för att fördela de inkomna uppdragen utifrån arbetsbelastningen. Brukarna sysselsätts med andra typer av arbetsuppgifter del av dag, till exempel körsång, skapande aktiviteter eller internpryo i andra arbetsgrupper. I samband med förändrade arbetsuppgifter förändras behovet av lokaler, från mer industriliknande produktionslokaler till lokaler med fler mindre rum. Trots den minskade tillgången på legoarbeten, måste en grupp brukare ges möjlighet att arbeta med sådana arbetsuppgifter. Förhoppningen är att vi sett den svåraste tiden och att tillgången på legoarbeten ökar igen. Det är dock viktigt att regelbundet visa på alternativ till legoarbeten för brukarna för att hantera perioder när tillgången på arbeten minskar. Ökad tillgänglighet Sommarverksamhet: Under sommaren 2009 hade en mindre grupp brukare verksamhet under två av de fyra veckor Resurscenter för övrigt var stängt. Erfarenheterna av försöket var goda och till sommaren 2010 kommer tre grupper att vara öppna, två av dem under två veckor och en i fyra veckor. Målgruppen är personer med diagnos autism eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Elva brukare har anmält sig genom företrädare och sju anställda kommer att arbeta någon del av dessa veckor. Ersättning för personalen kommer att debiteras av respektive boendeformer. Under sommarveckorna kommer även gruppbostäderna att kunna använda Hasselbackens upplevelserum. Ett beslut togs i april 2010 angående verksamhetstiden för daglig verksamhet. Tiderna är kl vardagar. En absolut ramtid för Resurscenter är kl och då kan tillsyn ges i samråd med LSS-handläggare och chef för daglig verksamhet. De brukare

9 SLUTRAPPORT 9 (11) som framför behov av tid utanför ordinarie verksamhetstid kan vistas på en gemensam plats ut bemanningssynpunkt. En onsdag i månaden är Resurscenter stängt till kl. 10 på förmiddagen för arbetsplatsträff för de anställda. Dessa förändringar träder i kraft under hösten Chef för Resurscenter fattar beslut om att bevilja rätt till för brukare att få åka taxiresor till och från daglig verksamhet. En kortfattad dokumentation finns till stöd för beslutet. Till hösten 2010 ska en fördjupad utredning ske med syfte att förenkla och förtydliga beslutsprocessen. Ett arbete pågår med syfte att förändra systemet för habiliteringsersättning. Den nuvarande formen med tre ersättningsnivåer per dag utesluter personer som inte arbetar tre timmar eller mer per dag och upplevs därför som orättvist. Ett förslag har lämnats till politisk beredning som i korthet innefattar ett förslag på ersättning per timme, att ersättning inte utgår på hemmadagar, under taxiresor till och från daglig verksamhet samt vid Särvux-studier. Förslaget ska utredas vidare med tyngdpunkt på ekonomiska jämförelser med nuvarande system och kan träda i kraft under hösten Det är viktigt att alla beslut som fattas på daglig verksamhet som tillgänglighet, ersättning och tillgång till taxiresor upplevs som tydliga och rättvisa. Vissa av tidigare fattade beslut kan ifrågasättas utifrån dessa principer. Tillgänglighet före och efter verksamhetstid är ett behov som nästan uteslutande omfattar brukare som bor kvar i föräldrahemmet. Det är bra att lyfta dessa frågor till en handläggarnivå då det finns insatser enligt LSS som ska tillgodose sådana behov. Utveckla verksamhet för vissa handikappgrupper Daglig verksamhet för målgrupperna personer med Aspergers syndrom/neuropsykiatriska diagnoser, personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning och personer med förvärvad hjärnskada bedrivs för närvarande på Fredsgatan 4 och en arbetsledare finns anställd för att driva verksamheten. I mars 2010 fick daglig verksamhet medel för 1,5 tjänst för att utveckla arbetet. Tanken är att arbetet ska bedrivas i ett team bestående av tre arbetskonsulenter och en arbetskonsulent med samordningsansvar. Teamet ska i tre steg utreda brukarens intressen och arbetsförmåga, anordna intern praktik och även extern praktik. I arbetet ingår att handleda brukaren individuellt samt även att bilda nätverk och samverka med företag, föreningar, anhöriga och sociala myndigheter. Tjänsterna har nyligen annonserats och förhoppningen är att det nya teamet kan börja arbeta i augusti- september Ovanstående målgrupper ökar kraftigt och har ett stort behov av individuellt stöd och är därför mycket resurskrävande. Här är förhoppningen att ett närmare samarbete med Försäkringskassa och Arbetsförmedling kan leda till att brukare genom en god grundläggande arbetsträning i daglig verksamhet har större möjlighet att komma in på arbetsmarknaden.

10 SLUTRAPPORT 10 (11) Lokaler Industrigruppens lokal på Mejerigatan 14 är en industrilokal avsedd för legoarbeten. I och med att Industrigruppen går från att vara en legogrupp till en tjänsteproducerande grupp ska en flytt ske efter sommaren 2010 till Mejerigatan 12. Den lokalen är handikappanpassad och har en något tryggare utemiljö. Värmbolsgruppen lokal i Värmbols Industriområde sades upp den 1/ i samband med en stor vattenskada. Lokalen har ett bra och naturnära läge men var inte helt handikappanpassad, något som togs upp i skydds- och brandronder. Med anledning av att en ny brukare kommer från Strandskolan i juni 2010 har en lokal på Kerstinbodagatan 34 hyrts. Brukaren kan i nuläget endast vara ensam med en personal. Lokalen hyrs för ett år i taget. I samband med att Industrigruppen ändrar sin verksamhetsinriktning och att sju brukare kommer från särskolan och ytterligare 15 nya brukare väntas från särskolan nästa år, behövs ytterligare en lokal. KIAB renoverar Värmbolsgruppens lokal och kan tänka sig att ta upp en ny entré som är handikappanpassad om vi vill hyra den. Kan ett kontrakt skrivas för en kortare period är förslaget intressant. Tanken är att när Lövåsens café och tvättstuga öppnar i slutet av 2012 minskar behovet av egna lokaler. Gråzonen mellan daglig verksamhet och socialpsykiatrins sysselsättningsverksamhet Den 1 oktober 2008 samlades verksamheterna under en gemensam chef. Verksamheterna har sin specifika inriktning utifrån de olika lagarna SoL och LSS men de organisatoriska frågorna hanteras gemensamt. Under vintern genomfördes en processkartläggning av Handikappomsorgens olika verksamheter och den resulterade i ett antal frågeställningar angående socialpsykiatrins arbete/sysselsättning. En gemensam rutin för hantering av flödet mellan handläggning och verkställighet skapades. Man upplevde även att brukare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar placerades slumpvis i daglig verksamhet eller arbete/sysselsättning. För att motverka det beslutades att verkställigheten skulle komma in tidigare i handläggningsprocessen. Personalen på arbete/sysselsättning upplever också att det är ett dåligt flöde ut från verksamheten, brukarna har liten chans att komma ut på praktikplatser på arbetsmarknaden. I samband med att fler arbetskonsulenter anställs ökar möjligheten till individintegrering.

11 SLUTRAPPORT 11 (11) Statistik Antal brukare * Beräknat värde inkl. 7 brukare från särskolan