& ENERGiEFFEKtiviSERiNG. Nummer 4/2013. tema:?

Transkript

1 förnybar energi förnybar energi & ENERGiEFFEKtiviSERiNG Nummer 4/2013 tema:?

2 Få makroekonomiska nyheter skapar lugn på marknaden. Att producera förnybar el kan tyckas svårt nog. Men utöver det gäller det att ha koll på allt från marknadsnoteringar till olika former av avtal. Lite börslingo är också bra att kunna. Måste det verkligen vara så? Inte alls. Säljer du din el till oss ser vi till att du får tillgång till all den information du behöver. Dessutom får du en personlig rådgivare som hjälper dig att fatta bra beslut. Låter det intressant? Kontakta Anders, ( ), Rolf ( ), eller Georg ( ), för ett förutsättningslöst På ett enkelt samtal. och Välkommen! underhållande sätt hjälper han dig till ny kunskap som ger varmare hus, ren energi och bättre ekonomi. Han gör det via föredrag, som energiexpert i Vi i villa-panelen och även i bokform. Kalla fakta om ett varmare liv Frusit i vinter? Tänk i nya, varmare och miljövänligare banor. Energiprofilen Lars Andrén delar gärna med sig av sin kunskap om nya bättre sätt att värma oss och våra hus. På ett enkelt och underhållande sätt hjälper han dig till ny kunskap som ger varmare hus, ren energi och bättre ekonomi. Han gör det via föredrag, som energiexpert i Vi i villa-panelen och även i bokform. Kunskap värmer! Beställ böcker och boka föredrag på 2 förnybar energi 4/2013

3 I DETTA NUMMER bl.a: 6 SERO mycket kritiskt till kärnavfall i Forsmark 7 Det ser ljust ut för solel 8 Anders Björbole porträtteras 12 SERO satsar på gemensamt utbud av el 14 Nettodebitering som blir skattereduktion 16 Almadalsveckan SERO initierar Östersjösamarbete SVAF om Vattenverksamhetsutredningen 28 Gamla tillstånd gäller 29 För viktig att slarvas bort 34 Tar tillvara både energi och miljö 35 SVAF:s årsstämma april 2014 förnybar energi & ENERGiEFFEKtiviSERiNG Tidningen ges ut av SERO i samarbete med Svensk Vattenkraftförening och utkommer fyra gånger per år i ex. ADRESS: Box 57, KÖPING redaktionen@fornybarenergi.nu ANSVARIG UTGIVARE: Göran Bryntse Tel , REDAKTÖR: Olof Karlsson Tel , karlsson.sero@koping.net REDAKTÖR VATTENKRAFT: Gunvor Axelsson Tel gunvor.axelsson@svenskvattenkraft.se REDAKTIONSRÅDET: Göran Bryntse Robert Davidsson Birgit Ek Gunvor Axelsson Christer Söderberg Olof Karlsson Alexander Sandström ANNONSBOKNING: Jörgen Ek Tel jorgen.ek@teamprinting.com PAPPER: Galerie Art Silk, miljögodkänt ISSN: Gunvor Axelsson, ordförande SvAF & Göran Bryntse, ordförande SERO: Lägg pengar på miljö inte på juridik Det har hänt mer inom vattenjuridikens område det senaste året än under vattenkraftens tidigare historia och numera är de flesta nyheter som gäller vattenkraft i allmänhet och småskalig vattenkraft i synnerhet oroande negativa för kraftverksägarna och Sveriges elförsörjning. Vattenverksamhetsutredningen har lagt fram ett delbetänkande som hotar att bli slutet för kvarnar, sågar och hammare där vattnets använts till (lokal)samhällets fromma i många hundratals år. Utredaren hävdar detta är nödvändigt med hänvisning till att EU via Ramdirektivet för vatten kräver att i princip alla vandringshinder i våra vattendrag försvinner. Sammanfattningsvis innebär förslaget där utredaren går mycket längre än uppdraget från politikerna anger att mycket tid och pengar kommer att läggas på juridiska tvister och rättegångar, istället för praktiskt motiverade miljöförbättrande åtgärder i vattendragen. För att utredningens förslag inte ska slå orimligt hårt mot småskaliga vattenkraftverk föreslår vi att de undantas från de generella kraven i utredningen. De små vattenkraftverken, < 1,5 MW, kan istället underställas kommunala tillståndsprövningar. De något större, 1,5 MW - 10 MW, kan underställas prövningar av den berörda länsstyrelse. Detta speciellt som regeln att den som ansöker om tillstånd att bedriva vattenverksamhet tvingas betala både sina och motparternas (myndigheter, grannar, m.fl.) rättegångskostnader inte verkar vara något som utredaren vill ändra på i alla fall inte av det som framgått hittills. En annan närliggande fråga som utredaren verkar ha glömt är hur finanssektorn kommer att reagera när 98 % (enligt utredningens egna beräkningar) av landets vattenkraftverk, små som stora, inte längre har några tillstånd. I ett slag vill vissa intressenter avsluta snart 800 års lagstiftnings- och industrihistoria där energiomvandling och fiske samvarierat till nytta för alla. LEDARE LAYOUT, SÄTTNING OCH TRYCK Reklamtryckeriet i Köping AB, 2012 Tel rt.tony@koping.net OMSLAGSBILD: Socrates Dreamstime.com Gunvor Axelsson Göran Bryntse 4/2013 förnybar energi 3

4 LEDARE Samtidigt arbetar Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap med att uppfylla kraven i Översvämningsdirektivet som innebär att nya fördämningar ska byggas för att återskapa våtmarker och sjöar samt skapa nya översvämningsområden Dessutom deltar Svensk Vattenkraftförening i EU-projektet Restor Hydro där syftet är att ta fram heltäckande projektmodeller för att återstarta historiska, småskaliga vattenkraftanläggningar. De allra flesta som kommenterar delbetänkandet konstaterar att det hela är så dumt att det aldrig kan bli verklighet. Och i detta ligger den största risken: Om alla som är emot förslagen sitter trygga i förvissningen att det föreslagna är för dumt för att gå igenom, då finns alla chanser att det antas tämligen obemärkt eftersom alla förväntar sig att någon annan tar ansvar. Eftersom förslaget dessutom är synnerligen juridiskt och omfattande kan (en av) Parkinsons lag(ar) bli verklighet. På tre minuter kan Sveriges riksdag besluta att riva ner och ut - det som svenska entreprenörer byggt upp sedan innan Äldre Västgötalagens tid; den svenska småskaliga vattenkraften, årsarbeten på landsbygden, ett värde av 25 miljarder kronor och en stor del av svensk kultur- och industrihistoria. Gunvor Axelsson Ordförande SVAF gunvor.axelsson@svenskvattenkraft.se Göran Bryntse Ordförande SERO , ELFORSKDAGEN 2013 Elforsk AB, som startade sin verksamhet 1993, ägs av Svensk Energi och Svenska Kraftnät. Det övergripande syftet är att rationalisera den branschgemensamma forskningen och utvecklingen. Verksamheten är organiserad i de fem programområdena Vattenkraft, El- och Värmeproduktion, Överföring och Distribution, Användning, omvärld & System samt kärnkraft. Eftersom miljötänkandet är väsentligt i allt utvecklingsarbete bedrivs projekt med miljöaspekter, eller innehåller sådana, inom alla programområden. Varje år arrangeras ett heldagsseminarium, Elforskdagen, där man redovisar aktuella områden inom forskning och utveckling på elområdet. Årets Elforskdag arrangerades i Stockholm den 3 december och hade som tema ett flexibelt elsystem. Det svenska, och nordiska, elsystemet står inför stora förändringar samt ska mer och mer integreras med det europeiska elsystemet. Seminariet ville visa vilka utmaningar vi står inför för att klara detta. Integrationen av intermittent produktion, främst vind- och solkraft, ställer högre krav på balansering av sådan produktion, inte enbart i Sverige utan även i Europa, som räknar med att kunna köpa reglerkraft från främst svensk och norsk vattenkraft. I dagens första presentation visades hur de nordiska elsystemets utbud och efterfrågan kan komma att se ut i framtiden och det kan bli avsevärda förändringar med mer lokalt producerad kraft, främst från vindkraft och solkraft. Flera presentationer behandlade behov av förändringar på elmarknaden, inte minst om kommande samspel mellan elkund och elleverantör samt i förlängningen de nuvarande elproducenterna, vilka får en delvis ny roll när elkunderna börjar producera sin egen el och betecknas prosumenter. Hur ska man balansera ett så komplicerat system, i synnerhet när det även integreras mer med det europeiska. Det ska skapas ett europeiskt dataprogram som ska klara detta komplicerade samspel, men vad händer om datahackers kan ta sig in och åstadkomma omfattan- de skada i detta system? Vattenkraften roll som reglerkraft kommer att öka men det kommer även att medföra ryckigare körning och mer slitage på rörliga delar. Kommer ägarna att bli kompenserade för detta? Även kärnkraften, som är mycket trögreglerad och enbart används som baskraft, kan komma att bidra, då man kan göra planerade sänkningar av effekten under låglasttider, vilket innebär helger och nätter. Ett bra inslag var planschpresentationerna, där de som representerade ämnet på planschen parkerade sig där under 60 minuter och berättade om sitt ämne samt svarade på frågor från deltagarna. Ett populärt inslag! Smart Grids fick naturligtvis utrymme på seminariet och man kan konstatera att utvecklingen inom området fortskrider. Elverket Vallentuna har arbetat med flexibel elanvändning ur ett kundperspektiv och kunde redovisa positiva erfarenheter. Seminariet avslutades med en paneldialog där experter och riksdagspolitiker fick redovisa sin syn på det framtida elsystemet. Elforskdagen 2013 gav en intressant inblick vad företrädare för branschen och energipolitiken tror om framtiden och den teknik som behöver utvecklas för att klara utmaningarna. Presentationerna finns att ladda ned från Elforsks hemsida Christer Söderberg 4 förnybar energi 4/2013

5 4/2013 förnybar energi 5

6 SERO Pengar till utveckling av billigare solceller Solskörd i Sala januari-november 2013 Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet tilldelas 17 miljoner kronor av Energimyndigheten för att utveckla solceller som är billigare att tillverka. Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet tilldelas 17 miljoner kronor av Energimyndigheten för att utveckla solceller som är billigare att tillverka. I dagsläget är kiselsolceller vanligast på marknaden. Dessa innehåller mycket aktivt material, något som gör dem onödigt dyra att tillverka. Lägre kostnad uppnås om man lägger det aktiva materialet i mycket tunna skikt. En sådan etablerad metod är CIGS där förkortningen kommer av de engelska namnen på de metaller som Summa energi [kwh] Nätområde: Kurt Hansson Benämning: Kurt Hansson Stapeldiagram år jan dec 2013 Anläggningsnr: Serie-id: /1/1 Skapad :04 Tariff: Ingen Enhet: kwh Normaltid Kurt Hansson 68,31 30\12 68,22 2\ ,48 1\12 64,65 2\ ,55 25\12 61,77 28\11 62,49 18\12 60,48 8\ ,42 25\ ,44 24\ ,28 11\ jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2013 Låglast Höglast Max dag\timma Summa År Låglast kwh (100 %) Höglast 0 kwh (0 %) Totalt kwh (c) Rejlers Energitjänster AB Effekt [kwh/h] EN BOK OM ATT GÖRA LITE NYTTA Ett av de snabbaste och enklaste sätten att göra en insats för att rädda planeten, är genom att göra sin egen el. Det betyder att alla är med och gör energi till varandra. Det är långsiktiga kloka satsningar, du vet vilket elpris du har 40 år framåt! Och det är roligt. Johan Ehrenberg berättar på ett roligt och smittande sätt om varför vi ska göra lite energi själva. DU HITTAR BOKEN OVAN OCH MYCKET MER PÅ VARUHUSET.ETC.SE 6 förnybar energi 4/2013

7 Sveriges livsmedelsförsörjning klarar inte en energikris Sveriges beroende av fossil energi för livsmedelsförsörjningen gör oss sårbara. Om en plötslig krissituation ströp tillgången på diesel, eldningsolja och mineralgödsel skulle befolkningen snart svälta. Det visar en studie ledd av JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Livsmedelsförsörjningen i Sverige är beroende av en ständig tillförsel av fossil energi. Det gäller odling av vegetabilier och uppfödning av djur, men även förädlingsindustrin som producerar konsumentfärdiga matvaror av råvarorna. Mellan de olika leden sker dessutom stora mängder transporter. I samarbete med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik, ÅF Industry samt Länsstyrelsen i Uppsala län har JTI tittat på vad som händer om tillgången på fossil energi minskar. Studien bygger på tre scenarier där tillgången på fossilt bränsle minskar med 25, 50 eller 75 procent. Energikrisens längd är satt till 3-5 år, ett för kort perspektiv för att någon teknisk omställning ska hinna ske. Vid en minskning på 25 procent skulle vi klara oss ganska väl genom att genomföra effektiviseringar, men vid en halvering skulle vi snabbt hamna i en situation där vi inte kan tillgodose befolkningens behov av livsmedel, säger Ola Pettersson, senior projektledare vid JTI. Bristerna skulle direkt få synbara effekter på den svenska landsbygden där många maskiner skulle ersättas med manuell arbetskraft, åkrar skulle läggas i träda och skördarna minska. De öppna åkrarna skulle användas för produktion av livsmedel och inte för produktion av djurfoder. Svin, kyckling och ägg skulle därmed minska till förmån för djur som nötkreatur och får som klarar extensivt bete. Livsmedelsindustrin skulle drabbas dels genom att tillgången på råvaror från jordbruket minskar, dels genom att tillgången på fossil energi minskar. Svårast drabbas de sektorer som är relativt fossilbränsleintensiva och/eller representerar en stor andel av livsmedelsindustrins totala användning av fossila bränslen. De sektorer som skulle drabbas hårdast är framställning av oljor och fetter, sockertillverkning, framställning av te, kaffe och drycker samt bagerier. Även beredning och hållbarhetsbehandling av potatis respektive av fisk samt tillverkning av färdigrätter skulle minska kraftigt, säger Katarina Lorentzon, projektledare på SIK. Den förändrade livsmedelsproduktionen skulle också påverka vårt näringsintag. Våra beräkningar visar en drastisk minskning av energiinnehåll i kosten om tillgången på fossilt bränsle halveras. Dessutom kommer relationen mellan energikällorna förändras. Andelen fett och proteiner i kosten blir högre medan andelen kolhydrater sjunker, säger Johanna Berlin, forskare vid SP. Projektet visar vilka konskevenser en akut fossilbrist får för livsmedelsförsörjningen, men lyfter också frågan om vilken beredskap Sverige har idag. Idag finns inga beredskapslager av livsmedel eller bränsle utan samhället är helt beroende av en kontinuerlig tillförsel. För att öka beredskapen och synliggöra sårbarheten undersöker Länsstyrelsen möjligheten att i samarbete med kommunerna studera hur samhällsviktiga transporter, som hemtjänst- och livsmedelstransporter, kan komma att påverkas vid en fossil drivmedelsbrist, säger Karin Svanäng på Länsstyrelsen i Uppsala län. Projektdeltagarna ser gärna en fortsättning på projektet som föreslår åtgärder för att minska samhällets sårbarhet. Det kan vara alternativa drivmedel, förändrad logistik och ökad lagerhållning av samhällsviktiga produkter. Projektet har finansierats av Jordbruksverket via Landsbygdsprogrammet och rapporteras i JTI:s rapportserie Lantbruk & Industri nr 410: Sveriges primärproduktion och försörjning av livsmedel möjliga konsekvenser vid en brist på tillgänglig fossil energi. För mer information, kontakta: Ola Pettersson, JTI, , ola.pettersson@jti.se information Vindkraft Gässlingen Ekonomisk förening har nu andelar att sälja i vårt vindkraftverk i Vindpark Vänern. Varje andel beräknas ge c:a kwh/år och återstående livslängd på vindkraftverket beräknas till 16 år, om inte föreningen beslutar satsa på förlängd drift. Priset på andelarna är ett av marknadens lägsta: 5000:- andel. Läs mer på (Klicka på annonsen på startsidan - Köpa andelar.) 4/2013 förnybar energi 7

8 ?? Energieffektiv belysning kan lätt bli väldigt fel Ser med viss bestörtning på det som sker på många håll hur man går tillväga med att effektivisera belysningen. För mer än 2000 år sedan insåg man att solen gav en läkande effekt och att vi människor verkar må bra i just solens strålning. Det man då förstod var att det handlade om solens strålning genom empirisk kunskap. Vi vet inte allt om hälsoeffekterna än, men betydligt mera om vilka delar i spektrat som gör att vi uppnår dessa positiva effekter. Under åren av teknisk utveckling har vi allt mer tappat kunskapen om att skapa en belyst miljö där vi människor kan arbeta, mår bra och trivas. Till stor del beroende på att vi passerat genom en era full av mindre lyckade, eller som det visat sig, temporära tekniska lösningar. Nu har vi äntligen utvecklat en ljuskälla som kan efterlikna, eller delar av, solens spektrum på ett utmärkt sätt nämligen LED- och plasmatekniken. Trots LED s utmärkta egenskaper så missbrukas ljuskällan och dess tekniska möjligheter och avarter kommer ut på marknaden vilket naturligtvis har lett till att vi i Sverige blivit oerhört miss- tänksamma mot tekniken. Vi som redan är konservativa och anser att inget skall göras för första gången. Jag får ständigt höra att man anser tekniken som ny och inte färdigutvecklad. Det här är myter som lever kvar och som ständigt matas av många som vill hålla sig kvar av något outgrundligt skäl vid det gamla invanda. Det vill säga dålig och ineffektiv belysning. Motståndet mot att lära sig att använda en helt ny teknik är i många fall stort då det innebär att även de vanliga konsulterna inte längre kan anlitas, såvida de nu inte redan har lärt sig grunderna i belysning, LED och vad man kan åstad- komma med rätt val och rätt teknik. Det finns många som ger sina kunder helt felaktiga råd som grundas på felaktiga uppgifter, egen okunnighet eller i värsta fall i vinstsyfte. En ganska vanlig situation där olika leverantörer framhäver just sin produkt och därför svartmålar den teknik som skulle passa bättre. Beställaren blir då ett lätt byte då även denne hellre vill höra att det gamla föråldrade är bättre för att slippa investeringar som man tycker är onödiga investeringar. Det värsta fallet av energieffektivisering på en belysningsanläggning är LEDlysrör. 8 förnybar energi 4/2013

9 Dessa monteras in i en redan dålig armatur med mycket låg verkningsgrad till att bli en ännu sämre ljuskälla med mycket kort livslängd och usel ljusbild. Så kallade Quick fix. De företag som ger sina uppdragsgivare den här typen av råd är på gränsen till kriminella så tillvida att de lurar kunderna att de fått en bättre belysningsanläggning när de egentligen köpt en sämre belysning, standard och kvalité. De saknar utöver detta ofta kunskap om CE-märkning och är endast ute efter att få fram snabba resultat utan en tanke på vilka konsekvenser det blir för dem som tvingas vistas i lokalerna. Jag är övertygad om att de mest handlar om skolor och äldreomsorgslokaler där det redan nu är dåligt utformad belysning. Dessa människor behöver bättre belysning. Inte en försämring av en redan dåligt belyst miljö. Att omsluta LED-chip med ett plaströr gör att livslängden kortas av och oftast ger upphov till tätare byten än de gamla lysrören. Den här vetskapen vill man inte förmedla, om man ens vet om den. Tyvärr så ser beställare det här som en enkel lösning på ett problem och därmed inbillar man sig att saken är ur världen. Vad som är god eller dålig belysningskvalité saknar man ofta kunskap om tros att det ändå är deras ansvar. Som exempel vill jag även nämna det bisarra beställandet av högtrycksnatriumbelysning. Den sämsta ljuskällan vi människor konstruerat och som gör att vi varken kan se färger, konturer, rörelser eller kontraster monteras nu en messe efter vägar och gångstråk. Den har dessutom en mycket låg systemverkningsgrad. Enligt en Amerikansk undersökning nådde endast 36,8 lumen/w av hela 140 lumen per watt ned till marken där man ska gå eller köra. Samma undersökning kunde konstatera att över 80 % av ljuset från LED nådde marken. Lägger man här till att det krävs runt tre gånger så mycket ljus för att en bilförare eller gångtrafikant ska kunna se omgivningen med samma visuella effekt som med LED så förstår alla som kan räkna att det är ett felbeslut. Denna ljuskälla gör även att vi har svårt att bestämma avstånd vilket jag förmodar är en viktig parameter när gångtrafikanter och bilförare vistas tillsammans på vägarna. Denna ljuskälla byter man nu ut i New York ut med kommentaren Äntligen kan vi byta ut den föråldrade tekniken med högtrycksnatrium. Det handlar om armaturer i ett svep. Bara i en stad. Här i Sverige byter väldigt många kommuner till den här ljuskällan med kommentaren det är för dyrt med LED och tekniken är inte färdigutvecklad än Bytte man istället ut till den nya effektiva och för oss människor betydligt bättre ljuskällan LED eller metallhalogen, även om metallhalogen inte har samma livslängd och ger en betydligt lägre besparing, skulle man spara upp till 6,4 miljarder kronor på 20 år. Då är det bara räknat på de ljuskällor av kvicksilverbelysning som återstår att byta. Hur ska man då nå ut med kunskap om vikten av en god belyst miljö och få en kompetenshöjning bland alla dem som ansvarar för våra arbetsplatser, läroplatser, gator och andra miljöer? Hur ska man kunna få beställare att se på sin belysning som ett produktionsmedel inom företaget eller i skolan? I mängder av kalkyler ser jag försök till LCC-beräkningar där man tyvärr bara ser på energibesparingen utan något krav på det mest väsentliga. Funktion och kvalité. Man tror inte på att livslängden är så pass lång som den faktiskt är för LED så underhåll och bytesintervallen räknas på samma sätt som den gamla ljuskällan. Man tar heller inte med i beräkningen att själva bytet av ljuskällor kostar mantimmar. Att effektivisera utan att ställa de grundläggande frågorna om varför, för vem och till vad ska vi ha denna belysning? Vilken kvalité vill vi och behöver vi ha just för den här typen av verksamhet och vad vill vi att ljuskällan och armaturen ska åstadkomma och prestera? Vi måste börja förstå att ställa oss dessa frågor om vi ska kunna lyckas med konststycket att uppnå bra belysning med god kvalité och prestanda. Först då får vi en belysning som är både energieffektiv och visuellt funktionell och som också kan uppfylla de biologiska och miljövänliga kraven på en belysning. En god belysning kan också ge sådana effekter som att hämma bakterier som coli och stafylokocker samt hämma melatonin. Under dagtid är det viktigt för dygnsrytmen. Detta glöms ofta fullständigt bort i ivern att spara energi. Rätt val av ljuskällor förhindrar även att miljöfarliga ämnen kommer ut i lokalen när en ljuskälla går sönder så möjligheterna till företags- och samhällsvinster är enorma. Någonstans på vägen har man helt tappat insikten och vetskapen om VARFÖR vi har ljuskällor i våra rum. Behovet av ett ljus vi människor kan se och vistas i utan att bli sjuka eller få skador på ögonen. För vem, varför och vad vill vi att ljuskällan ska prestera och producera ljuset. Kunskapen om ljus och belysning är generellt låg och det är ett fåtal konsulter som har god kännedom om dessa frågor och kan rekommendera hållbara lösningar. Hälsoperspektivet och de visuella och ergonomiska aspekterna och har kommit i skymundan. Man ser uteslutande på investeringskostnaden i tron att det ska vara så här som det alltid har varit, d.v.s. dålig belysning och besparing till varje kostnad! Man prisar hellre en spektakulär anläggning med massor av färger än den, där funktion, hälsa, miljö och hållbarhet borde vara det primära. Vem som helst kan montera upp ljuskällor, men bara ett fåtal kan skapa en miljö där vi ser, syns, upplever och trivs i den artificiellt belysta miljön. Med rätt kunskap kan man välja en belysning som inte, efter det den tjänat ut, fyller vår miljö med miljöfarliga ämnen och dessutom åstadkomma en belyst miljö som är hälsosam, långsiktig och oerhört lönsam. Jan Kans Durability by Kans Leksand?? 4/2013 förnybar energi 9

10 ENERGiEFFEKtiviSERiNG NYHEtER SvERiGE ikea laddar grönt i Helsingborg I mitten av november invigdes en ny laddstation för elbilar på Ikeas parkeringsplats. Laddstationen som är ett samarbete mellan Ikea, Öresundskraft och teknikföretaget Garo AB klarar att ladda samtliga elbilsmärken på marknaden. Svenska Kyrkan satsar på vindkraft Svenska Kyrkan lägger 70 miljoner kronor på två nya vindkraftverk. På måndagen invigdes ett av dem i bohuslänska Dingle. Det är viktigt att också kyrkan satsar på förnyelsebar energi, säger Per Eckerdal, biskop i Göteborgs stift, som klippte bandet och tryckte på startknappen. miljardsatsning på etanol dröjer Miljardsatsningen på en etanolfabrik i Karlshamn går tills vidare på sparlåga. Orsaken är att intressenterna bakom projektet avvaktar en osäker marknad, rapporterar Sveriges Radio Blekinge. Vi håller det på ett minimum, säger Arne Medlien, som sitter i ledningen för det norska investmentbolag som är hälftenägare av Nordisk Etanol AB. Läget är tufft. Nybilsförsäljningen av etanolbilar har nästan upphört, och försäljningen av etanol har gått ner med 25 procent från januari till juli - något som också drabbat Lantmännens etanolfabrik i Norrköping. Mikael Runesson, vd för Nordisk Etanol i Karlshamn, har lämnat sin heltidstjänst för att i stället arbeta som konsult på deltid. Signalerna är inte bra. Vad marknadspriset för etanol blir får vi se, det beror ju också på världsmarknadspris och tillgång, säger han. ATL.nu ett rekordår - högsta totala elproduktionen någonsin Ett blött 2012 gav den tredje högsta produktionen från vattenkraft någonsin. Vindkraften slog nytt rekord liksom den totala elproduktionen och nettoexporten var den högsta någonsin. Det visar ny elstatistik över 2012 från Energimyndigheten. Energi lönsamt i Sverige Energiproduktion är lönsamt i Sverige. Tyska Eon har tjänat 36 miljarder kronor bara på två år. Tyska el- och gasföretaget Eon tjänar stora pengar på den svenska energimarknaden. Enligt Dagens Industri har vinsterna som skickats till de tyska ägarna uppgått till närmare 36 miljarder kronor bara för de två åren 2010 och 2011, vilket gör den svenska verksamheten till en veritabel vinstmaskin. Eon äger bland annat Sydkraft och Graninge och därmed kärnkraftsverk som Oskarshamn. Eon tjänade pengar även i fjol på den svenska verksamheten, men enligt Di så gjordes inga vinstutdelningar till de tyska ägarna då. Vinsten efter finansnetto uppgick då till 9,2 miljarder kronor på en omsättning på 38,7 miljarder. Ja till vindkraft i havet Kattegatt Offshore Havet utanför Falkenberg ser ut att få en vindkraftspark i framtiden. På tisdagen sade kommunfullmäktige ja till företaget Favonius ansökan om att bygga upp till 50 vindkraftverk till havs. Ekonomisk kris för triventus Vindkraftsföretaget Triventus, med huvudkontor i Falkenberg, ansöker om företagsrekonstruktion. Företaget har 70 anställda i Falkenberg och har tidigare spåtts en ljus framtid. Bland annat utsågs Triventus till årets Gasellföretag i Halland 2010 ett prestigefyllt pris som företaget fick för sin goda tillväxt. Men nu är det ekonomiska läget ett helt annat. Företaget skriver i ett pressmeddelande att sjunkande elpriser, minskad efterfrågan på el och lägre priser på elcertifikat lett till ekonomiska problem. En rekonstruktion skulle enligt företaget ge en möjlighet att reda upp ekonomin. Triventuskoncernens dotterbolag Triventus Service berörs inte av rekonstruktionen. 10 förnybar energi 4/2013

11 i föregående nummer av Förnybar Energi & Energieffektivisering intervju intervjuades Anders Björbole. Här är två kvarter där Energijägaren Anders Björbole varit aktiv vid den framgångsrika renoveringen Här är en bild på ett av 10 st 7-våningshus som tilläggsisolerats och där fönstren bytts. Området heter Orrholmen och dessa hus använde när de byggdes ca 225 kwh/ m 2 och år. Efter renovering ligger de idag på kwh/m 2 och år. Det här är en bild på vårt första nybyggnadsprojekt efter att vi startat partneringen. Nya Järpen som använder ca 55 kwh/ m 2 och år i A-temp. Det finns 225 m2 solfångare som matar in på fjärrvärmenätet. Drar man ifrån den solvärmeproduktionen så hamnar husen(3 st) på ca 48 kwh/m 2 och år. 4/2013 förnybar energi 11

12 SERO Klipp från Dagens industri: Svensk vindkraft har haft en rekordhöst tack vare perfekta vindar. I framtiden lär det bli ännu fler toppnoteringar. En vecka i oktober producerade svensk vindkraft 320 GWh el. Därmed krossades det gamla rekordet på 268 GWh från hösten Men det dröjde inte länge innan det var dags för en toppnotering. Vecka 46 i mitten av november producerade vindkraften 333 GWh. Därmed stod vindkraften för 10 procent av den svenska elproduktionen under veckan. Det är nästan dubbelt så mycket som två reaktorer i Oskarshamn producerar under normal drift. Det är ett kvitto på att vi installerat vindkraft, men naturligtvis också att det var fördelaktiga lågtrycksbanor över områden med vindkraft, säger Matina Rosenberg, analytiker på elhandelsföretaget Bixia. Vid årsskiftet ska det enligt Svensk Vindenergis prognos finnas över vindkraftverk i Sverige som tillsammans beräknas producera 8,8 TWh el i år. Det motsvarar cirka 6 procent av svensk elproduktion som domineras av kärnkraft och vattenkraft som står för 80 procent av elproduktionen. Fler vindkraftverk är på gång. Det byggs just nu omkring 500 vindsnurror, och det finns tillstånd att sätta upp ytterligare stycken. Det är inte tal om några enstaka verk längre, utan nu byggs minst parker med minst fem vindkraftverk, säger Mattias Wondollek, analytiker, Svensk Vindenergi. Ny översyn av Elcertifikatsystemet Den 1 maj 2003 infördes i Sverige ett stödsystem för förnybar elproduktion och det fick namnet Elcertifikatsystemet. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem, åtminstone för producenter som måste konkurera med varandra, medan det är ett tvång för elkunderna, som måste köpa elcertifikaten. Däremellan ligger elhandelsföretagen som förmedlar certifikaten mellan producent och elkund, och tar betalt för detta. Även staten får sin del av kakan i form av moms, eftersom förmedlingen betraktas som en tjänst och därför är momspliktig. Marknadspriset styrs av förhållandet mellan tillgång och efterfrågan, där efterfrågan styrs av elkundens kvot av elcertifikat i förhållande till sin totala elanvändning. Undantag från kvotplikt görs för elintensiv industri, som har kvoten noll. Sedan starten har elcertifikatsystemet varit föremål för ett antal ändringar, till exempel 2007, då beslut togs att begränsa tilldelningen så att de kraftverk som togs in i systemet den 1 maj 2003 skulle få certifikattilldelning till utgången av 2012 och att nya kraftverks om tagits i drift efter denna tidpunkt skulle få en tilldelningsperiod på 15 år. År 2012 kom Norge med i en gemensam elcertifikatmarknad med Sverige, vilket hittills varit positivt, eftersom Norge har ett underskott, det vill säga större efterfrågan än tillgång, och behöver köpa kompletterande certifikat från Sverige, där vi har motsatsen. Det svenska överskottet har funnits sedan starten och, frånsett ett par år, har ökat stadigt. Energimyndigheten bedömde att överskottet skulle sjunka under 2013, men i stället har det ökat till över 12 miljarder certifikat. Ett så stort överskott borde medföra mycket låga priser, i likhet med den misslyckade europeiska handeln med utsläppsrätter, men så har det inte riktigt blivit. En del stora certifikatproducenter släpper inte ut sina certifikat på marknaden och håller därmed upp priset på en någorlunda nivå, vilket övriga producenter kan vara tacksamma för. Priset har ändå svängt kraftigt, från en topp 2008/2009 då det ofta låg över 350 kr per certifikat (35 öre/kwh) till den Figuren nedan visar spotpriset samt den ackumulerade reserven (överskottet) sedan starten Därtill behandlas just nu ansökningar om över vindkraftverk. Enligt prognoserna kommer svensk vindkraftproduktion fördubblas fram till utgången av 2016 fördubblas. Det kommer slås nya rekord hela tiden eftersom vi installerar allt mer verk, säger Matina Rosenberg på Bixia. Den svenska vindkraftproduktionen närmar sig Danmark som är ledande i Norden, med 10TWh i fjol. Men snart kommer danskarna rycka ifrån igen när de inviger flera stora havsbaserade vindkraftparker. 12 förnybar energi 4/2013

13 låga nivån 140 kr under sommaren För närvarande, december 2013, är markandspriset ca 185 kr. Regeringen har beslutat om en kontrollstation 2015 för att genomföra lämpliga justeringar i elcertifikatsystemet och Energimyndigheten har fått uppdraget att göra en utredning och lämna en rapport i slutet av februari Nytt för denna gång var att organisationer och en del företag givits möjlighet att lämna samrådsyttrande. De tre samarbetande föreningarna SERO, SVIF och SVAF, har bildat en arbetsgrupp för stödsystemsfrågor, och den har arbetat med frågan och föreningarna har därefter lämnat varsitt yttrande till Energimyndigheten. Dessa finns att läsa på resp förenings hemsida. I samband med SERO:s yttrande lämnades ett pressmeddelande och det finns redovisat nedan. Regeringen förväntas lämna en proposition till riksdagen hösten 2014 och ändringarna kan i bästa fall träda i kraft 2015, men mer troligt Christer Söderberg SERO PRESSmEDDELANDE : SERO vill rädda kraftverk från onödig nedläggning Om samråd med Energimyndigheten avs. Elcertifikaten. År 2015 skall hela systemet ses över. Om en elhandlare säljer kwh el till ett hushåll måste denne samtidigt handla in 13,5 % elcertifikat, dvs. 1,350 elcertifikat, som sedan skall lämnas in för annullering den 1 april nästa år hos Energimyndigheten. De 13,5 procenten kallas kvotplikt och ändras år för år. Avsikten är att öka andelen förnybar energi i enlighet med ett EU-direktiv. Producenter av förnybar el från vind, sol, biokraft och småskalig vattenkraft tilldelas ett certifikat för var tusende kilowattimme. Certifikaten säljs sedan till elhandlare som använder dem till annullering. Problemet i dag är att det uppstått ett stort överskott på certifikat vilket pressar ner elproducenternas ersättning så att elproduktionen tappar lönsamhet. SERO begär i sin skrivelse att kvotplikten höjs kraftigt så att bättre balans uppstår mellan tillgång och efterfrågan på certifikat och priset återgår till tidigare nivåer. Samtidigt begär SERO att även den elintensiva industrin, som hittills varit befriad från att köpa certifikat också skall ingå i systemet med en fjärdedel av normal kvotplikt. Detta skulle hjälpa till att beta av det stora överskottet, som nu är 12 miljoner certifikat värda 2,4 miljarder kr. Om några storägare skulle börja sälja sitt överskott, finns risk för prisras och den risken hämmar investeringsviljan. Den 31 december 2012 åkte ca 1500 kraftverk ur systemet, de flesta var småskaliga anläggningar. Tillsammans producerade de ca 10 TWh. Utan tillskott från elcertifikat blir lönsamheten för många av dem så låg att de hotas av nedläggning. Sverige skulle då minska sin produktion av ren förnybar el, vilket skulle öka utsläppen av växthusgaser liksom svårigheterna att uppnå ett hållbart energisystem. Problemet kunde mildras med tekniska förändringar i systemet. SERO föreslår att det införs differentierad tilldelning av elcertifikat så att mindre kraftverk får en något högre tilldelning för att kompensera för högre produktionskostnader. Detta motiveras av att mindre anläggningar ger större samhällsnytta per kwh och är det vanliga även i andra europeiska stödsystem. I dag krävs för att få en ny tilldelningsperiod, om 15 år, att hela kraftverket renoveras med utbyte även av komponenter som skulle kunna hålla i minst 20 år till. SERO föreslår därför en lösning som innebär ett system där delcertifikat införs motsvarande kostnaden för utbytta delar i relation till en helrenovering. Dessa förslag skulle kunna medverka till fortsatt drift i stället för onödig nedläggning av många kraftverk. Kontakt: Christer Söderberg Olof Karlsson /2013 förnybar energi 13

14 information Energieffektivisering är inte svårt bara lite komplicerat Vi är många som är förundrade över att det finns en stor lönsam potential att effektivisera energianvändningen som inte exploateras trots att tekniken redan finns. I praktiskt taget alla deklarationer om hur man skall ställa om energisystemet till att bli hållbart börjar man med att beskriva hur mycket förnybar energi man vill ha och i bästa fall kommer man på slutet ihåg att det var något till (visst ja energieffektivisering) och slänger in det som jästen efter degen. Effektivisering är viktigast säger iea (OECD) Nu har åtminstone retoriken blivit bättre på senare tid och det beror i någon mån på att man kommit på att effektivisering i ett samhällsperspektiv är STORT och inte lite smått i marginalen. IEA gjorde en analys i sin årliga skrift World Energy Outlook, WEO 2012, av vad det skulle betyda om man baras gjorde det som redan var lönsamt med dagens teknik. Alltså det som vi enligt de vanliga föreställningarna har om hur ekonomin faktiskt redan borde ha gjort. Och de häpnade själva! Bara detta Energy Efficiency Scenario skulle innebära att man nästan klarade det så kallade 2-gradersmålet. Och samtidigt fick en starkare ekonomi med större välfärd för de flesta och blev robustare mot ekonomiska risker. Det finns några få förlorare, nämligen de länder vars ekonomi bygger på export av fossilbränslen. Men den totala världsekonomin skulle medge att välfärden ökade. Sedan är det en annan sak att fördelningen av välfärdsförbättringen inte för den skull behöver vara rättvis. IEA har under sin snart 40-åriga existens gjort marknadsrapporter för kol, olja, gas och elektricitet. Nu har de emellertid fått upp ögonen för effektiviseringen och för första gången gjort en marknadsrapport där de noterar att investeringarna för effektivisering globalt är 300 miljarder dollar per år och därmed är i nivå med investeringarna för anläggningar som använder fossila eller förnybara bränslen. Och de säger att effektivisering är den dolda resursen som borde ses som det första och viktigaste bränslet. Man har under året dessutom gjort en specialstudie för att se vilken betydelse effektivisering har för en ekonomi utöver att sänka kostnaderna. I denna presenterar man en veritabel palett som visar på ökad produktivitet, ökade värden på tillgångar, lägre sårbarhet, ökad konkurrenskraft, nya jobb och nya industrier samt möjligheter att minska fattigdomen i utvecklingsländerna. Sade vi också miljöfördelar och minskad klimatpåverkan? Nu kan man undra om dessa studiers resultat nått ut till pressen och om ni haft möjlighet att ta del av dem i vanliga media? Nej det har ni inte! Och det är en av sakerna som beror på att effektivisering inte är svårt bara komplicerat. Det är inte kundens fel att marknaden inte fungerar. Varför är det enkla så svårt? Kanske, och paradoxalt nog, därför att det är så enkelt och det finns så många enkla saker att göra. Praktiskt taget varje vuxen kan nämna minst en och oftast flera tekniska åtgärder för att använda energin bättre och för att få lägre kostnader. Tekniken Byt till LED! En LED-lampa drar ungefär 80% mindre el än en vanlig lampa. Foto: Aurinko Dreamstime.com finns kunskapen finns. Men fråga istället en användare om vilken kombination av åtgärder som skall sättas in, när det skall göras, vem som kan leverera ett fungerande paket och garantera funktionen. Det finns ytterst få som kan sätta samman allt det enkla. Det blir för komplicerat därför att det är så många saker som skall kombineras och det finns så många kombinationsmöjligheter! Därför blir det heller inte så mycket gjort som man skulle kunna och behöva. Vi lägger nämligen allt ansvar på kunden och på den enskilde. Vi blir bekymrade över att så lite sker och myndigheterna låter sedan utreda vilka hinder som finns. Man kommer fram till att folk saknar tillräcklig insikt och sjösätter informationskampanjer så att folk skall kunna göra bättre val. Men det är INTE kundens/ 14 förnybar energi 4/2013

15 användarnas fel att det blir så lite effektivisering. Det finns helt enkelt inte tillräckligt bra erbjudanden att köpa. Just nu befinner vi oss mitt inne i ett intensivt teknikskifte. Det är ett teknikskifte som har tre huvudingredienser. 1. Informations- och kommunikationsteknologin (ICT) utvecklas närmast explosionsartat. Det har stor betydelse för hur vi kan följa även energiförhållandena i våra hem och på arbetsplatser. För några år sedan installerades på den danska energimyndigheten ett system som gjorde det möjligt att kontinuerligt följa energianvändningen. Inom kort hade man en intensiv debatt bland personalen om varför man använde 40 % av energin när ingen var på jobbet. Men denna teknologi gör det också möjligt att styra med nya applikationer. Numera kan man bygga upp sitt eget system med komponenter som man köper i varuhusen och sedan styr hemmet med mobiltelefonen när man själv är på resa. 2. Miniatyriseringen av förnybar energi som gör det möjligt att bli självförsörjande med el från sol eller vind eller rentav genom biobränsle. När man tidigare bara kunde anpassa systemet genom att ändra efterfrågan (belastningen) kan man nu också anspassa (komplettera?) med hjälp av lokal tillförsel. 3. Smarta(re) utrustningar. I första hand utformade att kunna kommunicera med ICT men också att vara självstyrande till exempel med respons på systemets frekvensförändringar eller bara vara bättre anpassade till lokala förhållanden och styrda av ljus, närvaro, temperatur eller personliga önskemål och behov. Starta kaffebryggaren till frukost klockan 7 utom på lördagarna då den går igång till Melodikrysset. De här tre förändringarna äger rum oberoende av varandra men skapar också en helt ny marknadssituation där kundens önskemål kan (och måste) tillgodoses på ett helt annat sätt än tidigare. Den brittiske energiforskaren Walt Patterson har uttryckt det så att Everything you know about electricity is wrong. Han säger att konkurrensen inte står mellan olika bränslen och olika energiföretag utan mellan energitillförsel och teknologi. De traditionella energiföretag som inte inser att detta innebär att man måste ändra sitt förhållande till kunderna blir snart historia. Det är också av dessa anledningar som vi bildat EnergiEffektiviseringsFöretagen, EEF ( Vi vill att all den kompetens som finns i teknologibranschen skall kunna samverka och leverera det kunderna vill ha. Det är inte kilowattimmar utan det handlar om den nytta (ljus, kraft, värme, kyla) som man får genom bra teknik och med färre kilowattimmar. EUs energieffektiviseringsdirektiv, EED Det är inte bara IEA som insett effektiviseringsens möjligheter. EU som har mycket större betydelse i våra vardagar har konstaterat att vi har en lönsam potential på cirka 20 %. Det vill säga att vi skulle kunna göra allt det vi gör idag men med 20 % mindre energi. Man bedömer att vi skulle spara pengar, cirka kronor per år och hushåll, och miljö. Vi skulle bli mindre sårbara. Men vi skulle också skapa flera jobb och utveckla nya industrier. Den politiker som inte tar detta erbjudande med uppsträckta händer finns inte! Eller? Tyvärr är det så att endast några få har insett möjligheterna. EU har nämligen gjort ett direktiv baserat på att exploaterandet av denna lönsamma potential skall kunna ske till år Det skall ske genom ökad och mera djupgående renovering i byggnader, genom att energiföretagen ställer om till att leverera nytta med hjälp av så kallade vita certifikat, genom ökad grön upphandling, genom införande av energiledningssystem i alla företag, genom att yrkeskunnandet certifieras samt ytterligare några åtgärder som skall vara implementerade till 4 juni Processen att omforma direktivet till svensk lag pågår och märkligt nog har man lyckats ducka för nästan alla allt utom det som praktiskt taget en hel bransch avvisat, nämligen obligatorisk mätning av värme för debitering! Och denna attityd från våra styrande illustrerar nog var haken sitter. Man är nämligen helt inställd på att marknaden till fullo styrs BARA med prissignaler. Några av regeringens prominenta rådgivare har gått så långt att de säger: I en perfekt fungerande marknadsekonomi behövs därför inga statliga ingripanden i termer av åtgärder för energieffektivisering. Skälet är helt enkelt att alla sparåtgärder som är lönsamma redan är gjorda. Med denna utgångspunkt så är de enda åtgärder som behövs just att se till att alla människor får de prissignaler som behövs, till exempel genom utvidgad mätning. Detta kompletteras med information om till exempel tekniska möjligheter. Sedan antas människor själva plocka samman det de behöver. Alltså göra det komplicerade av sig själv. Denna syn på människor och marknader är totalt verklighetsfrämmande och det finns lyckligtvis ekonomer som har en annorlunda syn på hur man skall gå tillväga. Den gren som kallas beteendeekonomi betonar just att människor inte reagerar som robotar med pris och information som vägledning utan att bland annat tekniken måste utformas och erbjudas på ett sätt som ger dem ett handtag. Det kallas ibland för choice architecture. EnergiEffektiviseringsFöretagen jobbar just med att försöka få fram affärsmöjligheter som bygger på principen att kunden skall få mera ändamålsenliga erbjudanden för att på så sätt lättare kunna välja och genomföra det som är lite komplicerat att göra själv. Vi kanske skulle vara tacksamma att våra beslutsfattare lämnar denna marknadsnisch åt oss att bearbeta själv, men vi arbetar också i den allmänna upplysningens tjänst och vill inte lämna beslutsfattarna utanför. Hans Nilsson Ordf. Energieffektiviseringsföretagen samt ordf. i föreningen 100 % Förnybart information 4/2013 förnybar energi 15

16 BiOENERGi missriktad EU-politik kväver framväxande marknad för bioetanol Globalt sett blir biobaserade råvaror som bioetanol allt viktigare för att tillgodose såväl industrins som transportsektorns behov. Regeringar inser att en övergång till förnybara bränslen och material är en nödvändighet om vi ska klara omställningen till ett grönt industrisamhälle. Nu krävs inte bara läpparnas eller tankens bekännelse utan också handling. Trenden är tydlig, inom EU talar man om en biobaserad ekonomi för att möta global konkurrens genom minskat fossilberoende. Genom råvaru- och materialväxling från fossilt till förnybart kan vi skapa konkurrenskraft ur ett miljöperspektiv. Möjligheterna är många. Idag används biobaserade råvaror, så som bioetanol, i vitt skilda produkter. Korkarna på Arlas mjölkförpackningar ser ut som om de är gjorda av oljebaserad plast, i själva verket är de tillverkade av sockerrör från Brasilien. Vi kan tanka biobränslen och därmed använda bilen med gott samvete samtidigt som vi driver fram bilar med allt lägre bränsleförbrukning. Många idéer finns i utvecklingsstadiet till gagn för den biobaserade och hållbara ekonomin. Trots god politisk vilja och tekniska möjligheter finns en risk att utvecklingen stannar av. Etanolen har på senare år gått tillbaka i genomslag i Sverige, sina goda miljöegenskaper till trots. ED95 ger exempelvis lika hög verkningsgrad i dieselmotorer som fossil diesel, men mycket lägre utsläpp av både koldioxid och cancerogena partiklar. Koldioxidutsläppen minskar med upp till 90 % med ED95 och NOX-utsläppen med mer än 40 %. I Sverige riskerar en lång och framgångsrik industriutveckling gå till spillo trots att förutsättningarna finns. I Södertälje utvecklade Scania dieselmotorer för etanoldrift redan i mitten av 1980-talet och i många kommuner har kollektivtrafik bedrivits med etanoldrivna bussar. Det finns redan ett väl utbyggt distributionsnät för E85 i Sverige, som skulle kunna användas till flexibla fordon och för att tanka framtidens fordon med drivsystem så som bränsleceller, energieffektiva ottomotorer eller något helt nytt. Etanol är välbekant för de flesta och används redan på många ställen i världen och är jämfört med biogas eller vätgas mycket enklare och säkrare att använda. ED95 kan även användas för dieselpersonbilar efter mindre modifieringar av motorn. De nordliga länderna har på lång sikt en god möjlighet att bli självförsörjande på bränslen som etanol. Genom en levande och framtidsorienterad skogsindustri sker redan idag en utveckling mot bioraffinaderier, samtidigt som biobaserade produkter växer fram ur de andra beståndsdelarna. Motorn i den biobaserade ekonomin är redan utvecklingen på spåret. Att bioetanol är ett viktigt bränsle är det alltså många som kan skriva under på. Färre känner till att den biobaserade industrin är på frammarsch över hela världen. I kemisektorn förväntas exempelvis andelen biobaserade produkter öka från 7 procent 2005 till 20 procent En ökning som enligt EU:s egna prognoser förväntas skapa nya jobb inom unionen. Utvecklingen av en biobaserad ekonomi är därför med rätta en prioriterad fråga för att bidra till hållbar tillväxt och jobb inom EU. 16 förnybar energi 4/2013

17 EU har sedan lång tid tillbaka höga tulllar på import av biobaserade råvaror. Många europeiska sockerbetsodlare driver på för att bevara dessa handelshinder. Deras hopp är att under skydd av höga importtullar kunna tillhandahålla råvaror till den europeiska biokemiindustrin. På sikt är det möjligt att inhemska producenter kan förse industrin med biobaserad råvara till världsmarknadspris, men idag är tillgången långt ifrån tillräcklig och framför allt inte till konkurrenskraftiga priser. Lika lite som effektivt resursutnyttjande och produktion kan ske utan internationell handel, kan en europeisk bioekonomi uppnås utan globalt perspektiv. Om inte tullarna tas bort kommer den europeiska biobaserade kemiindustrin inte att växa, utan tvärtom, bli utkonkurrerad av produktionen i andra länder där företagen har tillgång till högkvalitativ råvara till världsmarknadspriser. Tullarna som man trodde skulle skydda jordbrukarna riskerar alltså att istället förstöra deras möjlighet att utveckla sin egen biobaserade etanolproduktion för avsättning mot den kemiska industrin. När EU:s stats- och regeringschefer möts vid toppmötet i februari ska de diskutera den europeiska industrins framtida konkurrenskraft. Det kommer vara fokus på industrivaror och vad vi behöver göra inom EU för att ställa om vår industri för att bli mer konkurrenskraftig och långsiktigt hållbar. Den svenska regeringen måste i det sammanhanget ta aktiva steg för att motverka de handelshinder som hindrar utvecklingen. Med rätt policyramverk på plats kan den biobaserade ekonomin innebära enorma möjligheter för Europa. Ylwa Alwarsdotter Ylwa Alwarsdotter har arbetat i ledande positioner inom skogsindustri i 23 år och har alltid hållit sitt stora miljöintresse vid liv. Idag arbetar hon vid SEKAB Biofules and Chemicals. Roland Gustavsson och Rolf Renholm var ett par av de som jobbade i vår monter där vi även visade upp vår nya roll-up med föreningens logga i nytt utförande. Södermanlands Energiförening deltog med monter på bomässa Södermanlands Energiförening deltog i årets Bomässa i Munktellarenan, Eskilstuna. Årets tema var Gör ditt boende bättre och ett hundratal företag deltog under de tre dagarna som samlade ca besökare. Kommunen informerade om de klimatmål som man jobbar för att nå. Eskilstuna Energi & Miljö informerade om energieffektivisering och presenterade möjligheter för fastighetsägare att producera egen el genom solceller. EcoKraft presenterade nya generationens solcellsmoduler och svarade på frågor kring kompletta solcellslösningar. Många besökare visade intresse och ville ha offerter. Näshultastugor presenterade sin energisnåla småhus anpassade efter kundens behov och byggda med förnybara byggmaterial. Lars Andrén, ordf i Svensk Solenergiförening, berättade från scenen om att kombinera pelletseldning och solvärme för att radikalt minska den fossila energianvändningen i småhus. Efter presentationen medverkade han även i Södermanlands Energiförenings monter med rådgivning. I vår monter uppmärksammade vi särskilt intresset för att göra egen el genom solceller. En studiecirkel kring att göra egen el är redan igång under ledning av Per Ekstorm och ytterligare cirklar planeras. Vi fick ta emot flera intresseanmälningar till nästa cirkel där vi använder Johan Ehrenbergs bok om egen el. I vår monter presenterade vi även SERO och delade ut de senare numren av tidningen förnybar energi och inbjöd till medlemskap.erfarenheterna från mässan var så goda att vi planerar att deltaga även nästa år. Tord Dahlén?? 4/2013 förnybar energi 17

18 marknadsanalys från NEAS RAPPORt Elpriset Senhösten har bjudit på relativt milt och fuktigt väder vilket har lett till att läget i vattenmagasinen har förbättrats. Den riskpremie som tillkom, på grund av att vi kunde ha gått in i en kall vinter med för lite vatten i magasinen, är därför nu i princip borta. Elpriserna hade en peak i mitten av oktober och en peak i mitten av november. Situationen i förhållande till de tyska priserna har utjämnats från att de svenska priserna (högst ovanligt) låg högre än de tyska. Om vi får en normalvinter med temperaturer i huvudsak under nollan kommer priserna sannolikt enbart få en skjuts uppåt när långtidsprognoserna pekar på ordentliga kallgrader. Skulle vi däremot få en blidvinter finns risk för riktigt svaga priser. De underliggande långsiktiga faktorerna som priser på koldioxidutsläppsrätter och kol fortsätter sannolikt sin svaga utveckling. Kolpriserna har stabiliserats men det är svårt att i dagsläget avgöra om det beror på att de bottnat eller om det är en ökad efterfrågan inför vintern som gör att de inte längre faller. Utsläppsrättspriserna kan få en liten uppgång om den nybildade tyska regeringen ger klartecken till den så kallade backloading planen som ska minska mängden utsläppsrätter och därmed förhoppningsvis öka priset. Nästa avgörande beslut är sannolikt vid EU-parlamentets möte december. Mycket tyder dock på att marknaden till stor del redan tecknat in detta i priserna. De nyligen avslutade klimatförhandlingarna i Warszawa gav små förhoppningar om nya breda uppgörelser vilket är förutsättningen för att beslut ska tas för att till exempel avsevärt få upp priset på utsläppsrätter. Elcertifikat Efter stigningarna direkt efter sommaren, stabiliserades priserna strax under 200 SEK/MWh under november. November månads produktionssiffror var sedan större än förväntat vilket har gett ett säljtryck som pressat ned nivån till runt 180 SEK/ MWh. Det finns inga avgörande nyheter som påverkar priserna, utan de reagerar enbart på sälj- och köpintresse. Marknaden har lämnat sin avvaktande trend och handeln har tagit något mera fart. Däremot har det inte handlats lika mycket vid den här tidpunkten, jämfört med samma tidpunkt förra året. Endera bekräftar det att handeln har kommit igång senare än vanligt, eller att det har blivit en större andel direktförsäljning som inte syns på handelsplatserna. Det finns fortfarande osäkerheter runt vad som kommer att ske vid kontrollstation Det verkar som att marknaden har en förväntan på en höjning av kvotplikten för att kompensera skevheterna som råder idag, vad gäller bland annat snabbare utbyggnadstakt än prognostiserat. Det innebär risk för prisfall om det är så att det visar sig att kvotplikten inte ökas tillräckligt. 18 förnybar energi 4/2013

19 Rekommendation Eftersom elpriserna fallit tillbaka sedan mitten av november på grund av milt väder finns det ingen anledning att binda på kort sikt. Däremot ska man vara uppmärksam på om prognoserna skulle vrida mot ovanligt torr och kallt. Det skulle kunna innebära möjligheter till något bättre priser för helåret Det tillfälle man i så fall ska fånga är just när 10-dagarsprognoserna enbart innehåller ovanligt kallt och torrt väder. Det är då man har riskpremien för att det-kan-fortsätta-vara-kallt. Så snart långtidsprognoserna innehåller mildväder faller priserna tillbaka. Elcertifikaten är svårare att ge en rekommendation för, på grund av osäkerheterna. Som det ser ut just nu är det inte sannolikt att de kommer att stiga över 200 SEK/MWh fram mot årets kvotpliktsredovisning i slutet av mars. Den rapport som Energimyndigheten lämnar i februari kommer sannolikt få stor betydelse för utvecklingen av priset. Om man vill trygga sitt pris kan det finnas anledning att låsa priset före detta, medan den mer riskbenägne fortsätter på rörligt. Slutligen rekommenderar vi att försöka få ut mesta möjliga värde ur ursprungsgarantierna genom att teckna längre kontrakt som innehåller europeisk certifiering vilket ger högre värde än att enbart sälja dem som ursprungsgarantier. Jakob Vive Munk Sten Lillienau Neas Energy Observera: Analysen är skriven den 5 december och är baserad på då tillgänglig fakta. Recension av studieboken Johans lilla egen el bok En bok om att göra lite nytta Johan Ehrenberg, känd debattör, entreprenör och tidningsutgivare och dessutom grundare av företaget EgenEl har gett ut en lärobok om hur man kan göra sin egen el genom solceller och vindsnurror. Det var studieförbundet ABF i södra Sverige som ville starta studiecirklar i ämnet och behövde en grundläggande bok. Under 2012 kom boken Johans lilla egen el bok ut och trots vad titeln säger är det en omfattande bok i folioformat på över 200 sidor. Boken såldes direkt i stort antal till många ABF föreningar runt om i Sverige och har redan kommit ut i en andra upplaga. Boken tar på ett lättfattligt sätt upp grunderna för solel. Utifrån ett inledande kapitel om att vår välfärd bygger på tillgången på billig fossil energi. Men det annalkande klimathotet gör att vi inte kan fortsätta på samma sätt utan måste tänka om och använda den flödande energin sol, vind och vatten. Solcellernas funktion och uppbyggnad förklaras på ett förenklat sätt. De grundläggande begreppen för elenergi, spänning och effekt förklaras så att även icke tekniker kan ta det till sig. Enkelt men ändå sakligt. Ett avsnitt i boken tar upp hur mycket solel man kan få ut ur en anläggning beroende på hur de är riktade i förhållande till söder och lodlinjen. Solinstrålningen i Sverige tas upp och hur den fördelar sig över året. Detta avsnitt borde kompletteras med någon form av beräkningsmodell så att man räkna fram hur mycket min planerade anläggning skulle kunna ge. Ett kapitel handlar om hur solpanelerna monteras på tak eller vägg eller på fasta eller rörliga stativ. Här saknar jag viktiga påpekanden om säkerheten vid arbete på tak. Säkerhetsselar och förankring krävs om man jobbar på höjd. En del bilder visar höga stegar resta mot tak eller byggnadsställningar utan glidskydd eller förankring. Deltagarna i vår studiecirkel önskar lite mer om monteringssystem och hur montering går till. Kanske en bildserie från ett väl genomfört projekt. Taket ökade belastning från solpanelerna och det vindfång som de utgör bör lyftas fram. Även risken för snabbare snöras bör också nämnas. Vindkraft och el från vindsnurror tas upp i ett avsnitt. Alla exemplen handlar om mycket små vindsnurror som kan bli aktuella för vissa platser med goda vindförhållanden. Men, som det påpekas i texten, elen från en liten vindsnurra blir relativt dyr. Ett avsnitt handlar om elnätet vi är beroende av och att annat avsnitt hur man mäter hur mycket el man producerar och hur man får betalt. Boken avslutas med olika tankar hur man lever mer elektriskt, om elbilar och andra fordon och om hur framtiden kan tänkas bli. Boken lämpar sig bra för en studiecirkel men bör kompletteras med uppgifter från företag som tillhandahåller kompletta lösningar, solpaneler, växelriktare och installation. Tord Dahlen RECENSiON 4/2013 förnybar energi 19

20 information Syntetiska drivmedel i fordon och transportsystem Ångmaskinen utvecklades från slutet av 1600-talet av Papin, Newcomen och James Watt. Ångmaskinen har en dominerande ställning fram till slutet av talet då ångturbinen börjar utvecklas. Nicolaus August Otto, var en tysk uppfinnare, mest känd som upphovsman till den första motorn med intern förbränning i en cylinder med kolv, den så kallade Ottomotorn, som fortfarande är den dominerande motorn i världen. Han började experimentera med gasmotorer tillsammans med två vänner 1864, då de bildade företaget N A Otto & Cie. Företaget finns fortfarande, nu under namnet Deutz AG Idén till motorn hade framlagts av fransmannen Alphonse Beau de Rochas i ett patent 1862 och när det patentet återupptäcktes 1884 ledde detta till att Ottos patent blev ogiltigförklarat i Tyskland. Senare forskning visar att de italienska uppfinnarna Eugenio Barsanti och Felice Matteucci patenterade den första funktionella motorn med intern förbränning redan 1854 i London (patent Nr 1072). Ottomotorn uppvisar klara likheter med italienarnas motor. Oberoende av de övriga fick Carl Benz 1879 patent på en egen fyrtaktsmotor som han satte i en trehjulig bil som han också fick patent på. Rudolf Christian Karl Diesel, var en tysk ingenjör och uppfinnare av dieselmotorn Företagen Friedrich Krupp och Maschinenfabrik Augsburg framställde den första fungerande dieselmotorn. Motorn kunde köras på billigare bränslen men den var större och tyngre än konkurrenterna. Den blev populär i stora fordon som tåg, lastbilar och fartyg senare också när ekonomin gick bättre kom den även snabbt till vanliga bilar. Vi har i slutet av 1800-talet fått två huvudtyper av förbränningsmotorer med olika tändsystem och bränslen. Ottomotor med elektriskt tändsystem och drivs av bränslen som kan motstå självantändning som Bensin Sprit Gas Dieselmotor utan tändsystem, där bränslet antänds av kompressionsvärmen Senare Dual-Fuel motor. En dieselmotor där ett bränsle med högt motstånd mot självantändning antänds med ex.vis insprutning av diesel i tändcykeln. Dieselmotorn har i jämförelse med Ottomotorn betydligt högre verkningsgrad och kan använda mindre brandfarliga bränslen. Från början av 1900 talet är bensin det dominerande bränslet för Otto motorer. Parallellt med bensin är Ottomotorns konstruktion lämplig för alkoholer och gas. Bränslets egenskaper Energitäthet Viskositet Flampunkt Fryspunkt Tändvillighet Giftighet Avgassammansättning Lagringsstabil Vattentolerans Bränslen med naturligt ursprung Petroleum Gas Naturgas, Fossilgas, Biogas Alkohol Bioolja FAME DME ur svartlut HVO kwh/kg eller liter Syntetiska drivmedel Tyska forskare utvecklar under början av 1900 talet två olika tekniker för att framställa syntetiska drivmedel ur kol lyckas Friedrich Bergius genom high-pressure coal hydrogenation förvätska gas från brunkol. 2. I mitten av 1930 talet lyckas Ingenjörerna Franz Fischer och Hans Tropsch med sin teknik att framställa vätska ur kol med en katalytisk process som kommer att benämnas FT-processen. FT-processen. När andra världskriget slutar finns tolv anläggningar för coal hydrogenation och nio Fischer-Tropsch anläggningar i Tyskland. De två processerna kompletterade varandra genom att coal hydrogenation producerade högkvalitativa bränslen för bensinmotorer och flygmotorer medan FT gav högkvalitativ diesel och smörjoljor och bensin av låg kvalité. Idag är Fischer-Tropsch processen väl etablerad framförallt vid tillverkning av metanol och GTL (Gas To Liquide) från metangas. 20 förnybar energi 4/2013