Rapport angående kommunens arbete för ökad integration 2012 Ks/2012:458
|
|
- Rickard Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utredningsenheten Siv Hederos Integrationssamordnare ÅRSRAPPORT (19) Rapport angående kommunens arbete för ökad integration 2012 Ks/2012:458 Mål för kommunens integrationsarbete Mål för kommunens integrationsarbete finns i kommunprogrammet och i majoritetens kommunalrådsyttrande, integrationsrapporten 2010 (Kf /27). Alla invånare har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Människor i olika åldrar, med skiftande bakgrund och erfarenheter, kunskaper och kultur är en stor tillgång i utvecklingen av samhället. Nycklarna till en framgångsrik integration är delaktighet i det civila samhället, i språket och i arbetslivet. Flyktingar och anhöriginvandrares behov av stöd ska särskilt uppmärksammas. Kommunen ska bedriva ett aktivt, målinriktat, jämställt och varierat integrationsarbete. Enskildas initiativkraft ska tillvaratas så att den bidrar till utvecklingen av hela samhället. Samverkan med näringslivet ska eftersträvas. Goda exempel ska lyftas fram och ett pilotprojekt i något av kommunens prioriterade bostadsområden ska genomföras under mandatperioden. Målet med framgångsrika integrationsprojekt bör vara att, om behov finns, integrera dessa i den löpande kommunala verksamheten. Målet med integrationsarbetet i kommunens nämnder och bolag samt i de projekt som erhållit kommunala anslag ska vara att verksamheten ska leda till arbete, utbildning, trygghet, tillväxt och folkhälsa. Nämnder, förvaltningar och bolag har det huvudsakliga ansvaret för kommunens integrationsarbete. Bakgrund I Jönköpings kommun pågick mellan en integrationssatsning med särskild inriktning på Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder. Kommunfullmäktige beslutade att nämnder och bolag skulle ta ett utökat ansvar och utforma konkreta och mätbara mål. Kommunstyrelsen gavs i uppdrag att ansvara för samordning av integrationsarbetet och förfogar över ett kommuncentralt anslag avsett för särskilda projekt. Årliga rapporter har lämnats tillkommunfullmäktige. Kommunfullmäktige /27 beslutade att ge kommunstyrelsen i uppdrag att årligen redovisa andelen anställda med utländsk bakgrund i kommunens bolag. Tidigare hade detta enbart gällt kommunala förvaltningar. STADSKONTORET Besöksadress Rådhuset Rådhusparken 1, Jönköping kommunstyrelse@jonkoping.se Fax diariet Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn Postadress (om inget annat anges) Jönköping
2 2 (19) Kommunfullmäktige godkände rapporten avseende kommunens arbete för ökad integration Alla nämnder och bolag åläggs att senast ta fram konkreta och mätbara mål för sitt integrationsarbete, såväl avseende anställda med utländsk bakgrund som andra mål. Bolagens integrationsrapporter ska redovisas till deras bolagsstyrelse. Kommunfullmäktige beslutade att vissa bolag inte ska lämna integrationsrapport. Följande bolag ska lämna rapport: Elmia AB, Jönköping Energi AB ( inkl Jönköping Energi Nät AB och Jönköping Energi Biogas AB), Grennaskolans Riksinternat AB, Bostads AB Vätterhem ( inkl Bottnaryds Bostads AB), AB Bankerydshem, AB Norrahammars Kommunala Bostäder, AB Grännahus, Visingsöbostäder AB, Jönköping Airport AB och Programbolaget i Jönköping AB. Kommunstyrelsens jämställdhets- och integrationsutskott har fem ledamöter samt ersättare. Utskottet har under 2012 haft elva sammanträden. Denna rapport består av följande delar: Stadskontorets samordningsarbete och beskrivning av de projekt som fått bidrag från anslaget för integration och delaktighet. Välfärdindikatorer för Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder Sammanfattning av integrationsrapporter från nämnder och bolag. Redovisningarna bifogas rapporten. Rapport anställda med utländsk bakgrund i Jönköpings kommun Stadskontorets samordningsarbete och beskrivning av projekt som beviljats bidrag från anslaget till integration och delaktighet Det centrala anslaget för integration och delaktighet för 2012 var kr. I resultatfonden fanns kr. Totalt har ca kr beviljats till olika projekt för verksamhet Prioriterade bostadsområden är Råslätt, Öxnehaga, Österängen samt Huskvarna söder. Integrationsinsatser inom andra bostadsområden och kommunövergripande insatser bör också uppmuntras. Samverkan mellan olika aktörer är mycket viktigt. Via områdesgrupperna sker en god samverkan mellan kommunala förvaltningar, ideella föreningar, religiösa samfund bostadsföretag och närpolisen. Projektansökningar från lokalt verksamma föreningar prioriteras. Projektanslagen är alltid tidsbegränsade. Enskilda personer beviljas inte bidrag.
3 3 (19) Kommunövergripande projekt Jönköpings somaliska förening, fotbollsturnering Kommunala gymnasieskolorna, simundervisning nyanlända ungdomar Kultur Jönköping, resa bokmässan Gbg kr kr kr Under 2012 har integrationssamordnaren tillsammans med sektionschefen för invandrar och flyktingsektionen haft en dialog med Jönköpings somaliska förening kring temat Vad kan somalier bidra med i Jönköping? Föreningen har olika verksamheter för barn och vuxna och engagerar sig också i närområdet. Fotbollsturneringen vände sig till alla barn och inte enbart till barn med somalisk bakgrund. De har sin föreningslokal på Birkagatan i närheten av Österängens bostadsområde. Gymnasieskolan anordnar undervisning i särskilda grupper språkintroduktion för elever som ännu inte har tillräckliga svenskkunskaper för att studera på ett ordinärt gymnasieprogram. Många av eleverna är inte simkunniga och denna undervisning gjordes i samverkan mellan de kommunala gymnasieskolorna, Vårsol SARA och Jönköpings simsällskap. Simundervisningen riktade sig till 70 elever. Biblioteken på Öxnehaga och Råslätt har kontakt med många besökare som har olika modersmål. Deltagare i språkcafé/cirkel och bokcirkel erbjöds att följa med kommunens bibliotekspersonal när de åkte till biblioteksmässan i Göteborg. Råslätt, Östererängen, Öxnehaga och Huskvarna söder är prioriterade bostadsområden när det gäller integrationsarbetet. I dessa fyra bostadsområden finns aktiva områdesgrupper som oftast leds av rektorn i områdets skola. Genom att rektorn är ordförande finns också en koppling till LSG ( lokala samverkansgruppen). Integrationssamordnaren prioriterar deltagandet i de lokala områdesgrupperna. Råslätt Råslätts stora områdesgrupp träffas ca fyra gånger per år och inbjudan skickas till förvaltningar, föreningar, religiösa samfund och Bostad AB Vätterhem. Inbjudan är öppen och sätts också upp i trappuppgångarna. Uppslutningen är god och områdesgruppen förstärker de sociala nätverken inom området. Råslätts lilla områdesgrupp riktar sig till förvaltningsrepresentanter, Bostad AB Vätterhem samt representanter från de större föreningarna och träffas också ca fyra gånger per år. Den lilla områdesgruppen är ett bra forum för att utifrån olika infallsvinklar komma med förslag till lösningar på ev. problem samt nya idéer för att förbättra bostadsområdet. Bidrag från anslaget för integration och delaktighet till Råslätt Råslätts församlingsgemenskap, samverkansprojekt Fritid Jönköping Stadsgården 2012 Råslätts Sportklubb, föreningsidrottsskola för högstadie- och gymnasieflickor aug-12 aug kr kr
4 4 (19) Råslätts församlingsgemenskap har sedan 2007 i samverkan med Fritid Jönköping utvecklat arbetet med öppen fritidsgård lördag och söndagskvällar, Underground. Verksamheten sker helt med ideella krafter och inom ramen för Underground finns övningskörningsprogram och ledarskola. Underground har lyckats att skapa en trygg miljö och det är många flickor som besöker fritidsgården och även deltar i ledarskolan. Att vara positiva förebilder har premierats och det har varit flera artiklar med Råslätts-ungdomar i Jönköpingsposten. Underground är ett bra komplement till kommunal fritidsverksamhet. Råslätts Sportklubb, RSK är en stor och viktig aktör på Råslätt med ca 300 aktiva medlemmar. Föreningen startade i augusti 2012 en föreningsidrottsskola för flickor i högstadie- och gymnasieåldern. Tanken med föreningsidrottsskolan är att flickor ska få testa olika idrotter och detta sker genom samverkan med RSK och andra idrottsföreningar i hela kommunen. Projektet leds av två projektledare som arbetar 25 %. Fritid Jönköping stöder föreningsidrottskolan genom att bevilja hyresbidrag. Utvecklingen på Råslätt bedöms som fortsatt stabil. Jönköpingspostens lokalredaktion har skrivit flera positiva artiklar från Råslätt. Det långsiktiga arbetet och samverkan mellan boende, föreningar, förvaltningar och Bostads AB Vätterhem skapar en stark social sammanhållning och beredskap för nya situationer som kan uppstå. Österängen Österängens områdesgrupp träffas ca åtta gånger per år och leds av rektorn på Österängsskolan. Övriga deltagare är bitr. rektor och skolsköterska från Österängsskolan, Fritid Jönköping, Fältsekreterare, Familjecentralen, ABF, Hyresgästföreningen, Bostads AB Vätterhem och UNF ( Ungdomens nykterhetsförbund). Kommundelsutvecklingen Österängen hade invigningsfest i samband med Österängsdagen den 25 augusti 2012 och Vätterhems bovärdar bjöd på grillkorv vid de nya aktivitetsytorna. Puls Arena ligger i anslutning till Österängsskolan och används under dagtid av skolbarnen. Den lokala utvecklingsgruppen med projektledning från stadsbyggnadskontoret fortsätter sitt arbete. Planeringsarbete pågår för bättre belysning i området, förbättra gångtunneln till Vättersnäs, uppsnyggningsarbete vid ravinen och centrumförnyelse i samarbete med Bostads AB Vätterhem. Bidrag från anslaget för integration och delaktighet till Österängen Österängsskolan i samverkan med Fritid Jönköping, områdesarbete Österängen 2012 ABF, Jönköpings län utvecklingsstöd Österängen 2012 Hyresgästföreningen, verksamhetsutveckling Österängen 2012 Arbetsmarknadsavdelningen, ungdomsanställningar kr kr kr kr Österängsskolan har sedan 2008 beviljats stöd till en projektanställning för att med Österängsskolan som bas arbeta med områdesarbete i bostadsområdet. Under 2012 har samarbetet med Fritid Jönköping utvecklats och projektledaren
5 5 (19) arbetar vissa timmar tillsammans med fritidsledarna på Birkagården. Projektledaren har också tagit mycket aktiv del i kommundelutvecklingen i området samt engagerat ungdomar från området i kommundelsutvecklingen. När kommunfullmäktige beslutade om kommundelsutvecklingen på Österängen beslutades också om att under åren tillföra kr per år som verksamhetsmedel. Dessa verksamhetsmedel ingår i anslaget för integration och delaktighet. Integrationssamordnaren initierade att kr av dessa skulle förvaltas av Hyresgästföreningen. Hyresgästföreningen kunde på detta sätt bevilja bidrag till olika grupper som verkar i bostadsområdet. ABF Jönköpings län fick bidrag för att anordna seminarier och studiecirklar i Birkagården. I samarbete med arbetsmarknadsavdelningen och det markanläggningsföretag som arbetade med aktivitetsytorna anställdes tre ungdomar från Österängen. I upphandlingsunderlaget stod särskilt angivet att företaget skulle ha arbetslednings och arbetsmiljöansvar för de ungdomar som anställdes i samarbete med arbetsmarknadsavdelningen. Situationen i Österängens centrum vid innetorget har under året varit orolig. En mindre grupp ungdomar har varit stökiga och stört personer som handlar i centrum. Det är inte acceptabelt att äldre boende i området väljer att inte gå ut på kvällarna. I augusti sammankallade Fritid Jönköping och Fältverksamheten socialtjänsten till ett gemensamt möte för olika aktörer i Österängen. Dessa strategimöten vänder sig till kommunala verksamheter, polisen, föreningar i området och Willys matvaruaffär. Fritid, fältverksamheten och polisen har förstärkt sina insatser. Det handlar om kortsiktiga insatser för att skapa trygghet för alla boende och besökare men också om långsiktiga insatser i form av utökat föreningsliv och starkare sociala nätverk. Bostads AB Vätterhem har fått många klagomål från oroliga hyresgäster och har anställt vakter som vissa tider tjänstgör vid affärscentrum i torget. Jonköpings somaliska förening har varit med på dessa möten och startat upp trygghetsvandringar i området. Trygghetsvandringarna har varit mycket uppskattade från såväl boende som näringsidkare. Öxnehaga I Öxnehaga finns sedan många år en aktiv områdesgrupp med delat ordförandeskap mellan rektorn på Öxnehagaskolan och verksamhetsansvarig på Öxnegården. I gruppen finns b l a representanter från kommunala verksamheter, Bostads AB Vätterhem, närpolisen, IFK Öxnehaga, Öxnegården, ABF och Hyresgästföreningen. Bidrag till Öxnehaga från anslaget och integration och delaktighet till Öxnehaga IFK Öxnehaga/ samverkan med Öxnehagaskolan och Fritid 2012 Friluftsfrämjandet, Öxnegården områdesarbete med folkhälsoperspektiv kr kr IFK Öxnehaga har sedan 2007 fått stöd för att anställa en projektanställd som arbetar både i Öxnehagaskolan och inom IFK Öxnehaga. Inom skolan arbetar den projektanställde med rast-verksamhet på Puls Arena och med skolans fotbollsprofil. Skolan finansierar 20% av tjänsten. Under 2012 har kontakt
6 6 (19) tagits med Fritid och den projektanställde går också in som timanställd på fritidsgården. Friluftsfrämjandet Öxnegården har sedan 2007 fått bidrag till 25 % anställning av en verksamhetsansvarig med ansvar för samverkan i olika former i Öxnehaga. Förutom områdesgruppen och samverkan med olika föreningar i Öxnehaga arbetar Öxnegården med folkhälsofrågor, centrumutveckling i Öxnehaga och samverkan med Högskolan för ett kommande skogsträdgårdsprojekt. I Öxnehagas centrum finns flera verksamheter men inte någon stor livsmedelsaffär. Detta har lett till att det är relativt få vuxna som är i centrum på kvällstid. Skadegörelsen har ökat och detta har lett till att Bostads AB Vätterhem har satt in ökad bevakning. Hyresgästföreningen och Bostads AB Vätterhem i samarbete med fritidsgården Forum försöker att utvidga gruppen som trygghetsvandrar sena kvällar inom området. Fritidsgården har förstärkt sina resurser 2012 och utökat öppettiderna till två lördagar i månaden. Huskvarna söder Huskvarna områdesgrupp leds av rektor och bitr. rektor på Södergårdsskolan. Under året har gruppen utvidgats och har nu representation från fritid, familjecentralen, hyresgästföreningen, invandrar och flyktingsektionen och Huskvarna FF. Familjecentralen har lokaler i närområdet och har öppen verksamhet samt SFI ( svenska för invandrare) för föräldralediga. Många nyanlända kvinnor och barn har kontakt med familjecentralen. Bidrag från anslaget för integration och delaktighet till Huskvarna söder Brahe Basket, sommaraktiviteter 2012 Studieförbundet Vuxenskolan i samarbete med musikteater Freja och Södergårdsskolan kr kr Brahe basket har en stark förankring i Huskvarna söder och idrottsföreningens barn och ungdomar har olika bakgrund. Föreningen har i flera år bedrivit sommarverksamhet för barn och familjer vid Eriksgatan och Nygatan/Backgatan. Bidraget har använts till att anställa en projektledare som leder arbetet tillsammans med feriepraktikanter. Under 2012 organiserades lek och idrott vid Eriksgatan och i gamla idrottshuset i Huskvarna. Studieförbundet vuxenskolan har i samarbete med musikteater Freja beviljats bidrag för projektet Annorlundaskap och integration. Förutsättningen för att bevilja stöd till projektet var att Södergårdsskolan var positiva och såg det som en del Södergårdsskolans arbete med värdegrundsfrågor och FN:s barnkonvention. Musikteater Freja satte upp en teaterföreställning som spelades för skolklasser och även föräldraföreställning. Smålands musik och teater försöker nu sälja in pjäsen till andra skolor och en dokumentärfilm är också inspelad. I augusti 2012 skickade kommunen i samarbete med hyresgästföreningen en inbjudan till ett möte med de privata hyresvärdarna på Huskvarna söder. Niklas Dabrowski som är områdesansvarig för Fastighets AB Balder talade om betydelsen av boinflytande. Socialtjänsten var representerad med
7 7 (19) hyresrådgivare och sektionschef från försörjningsstödet. Ett nätverk har bildats med följande representation: fastighetsägarförbundet, Din Bostad, HSB Gambrinus, DBS fastigheter, Svenska bostadsfonden, hyresgästföreningen, kommunalråd från majoritet och opposition samt integrationssamordnare och representanter från socialtjänsten. Nätverkets syfte är att genom samverkan skapa ett attraktivt och tryggt bostadsområde. Reflektioner Nästan alla projekt som får stöd från anslaget för integration och delaktighet riktar sig till barn och ungdomar och arbetet sker ofta i samverkan mellan skola, fritid och föreningar. Att skapa positiva uppväxtvillkor och goda förebilder är mycket viktigt. Långsiktighet och samarbete skapar trygghet och en beredskap att möta nya situationer. Personer med goda ledaregenskaper och stort förtroende inom bostadsområdet har i vissa fall fått anställning via anslaget för integration och delaktighet. Dessa personer har inte alltid formell kompetens men behövs i allra högsta grad för att skapa social sammanhållning och trygghet. Det är angeläget att förvaltningarna också tar sitt ansvar när projekttiden har avslutats. Försämrad konjunktur drabbar i hög grad ungdomar och utrikes födda. Utrikes födda kvinnor har ca 30 % lägre förvärvsfrekvens än kvinnor födda i Sverige. Det är förlorad kompetens att inte ta tillvara denna resurs. Långtidsarbetslöshet skapar ofta ohälsa och det är angeläget att satsa extra mycket på att öka andelen utrikes födda kvinnor som deltar i arbetslivet. Välfärdsindikatorer i Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder (Gunilla Kärrdahl, stadskontorets utredningsenhet) Uppföljning av utvecklingen i de fyra områdena Österängen, Huskvarna Söder, Öxnehaga och Råslätt görs årligen med hjälp av statistik för ett antal välfärdsindikatorer. Samtidigt görs jämförelser med genomsnittet för Jönköpings kommun. För Öxnehaga och Huskvarna Söder redovisas småhusområden för sig och flerbostadsområden för sig, och det är framför allt flerbostadsområdena som tas upp i beskrivningen nedan. Välfärdsindikatorer Befolkningsstruktur med uppdelning i åldersgrupper Andel utrikes födda och andel med utländsk bakgrund Förvärvsfrekvens år Andel öppet arbetslösa år uppdelat i åldersgrupper (2 ggr/år) Andel i arbetsmarknadsåtgärder år uppdelat i åldersgrupper (2 ggr/år) Andel med eftergymnasial utbildning år Ohälsotal Allmänt Generellt för de fyra områdena är förvärvsfrekvens, utbildningsnivå och inkomst lägre än genomsnittet för kommunen, medan andel öppet arbetslösa, andel i arbetsmarknadsåtgärder och ohälsotal är högre än genomsnittet. Andelen utrikes födda och med utländsk bakgrund är också betydligt högre. Det finns emellertid en del skillnader mellan områdena. Befolkningsstrukturen
8 8 (19) är till stor del beroende av hur bostadsbeståndet ser ut, och hur stor omflyttningen är hänger i sin tur samman med befolkningsstrukturen. Andelen utrikes födda har under de senaste åren ökat i samtliga områden utom Råslätt, där den har varit tämligen konstant. Mest har andelen ökat i Öxnehaga och Huskvarna Söder. Råslätt och Österängen har en hög andel av befolkningen i åldersgruppen år. I Råslätt beror detta på att det finns ett stort antal studentbostäder, och även i Österängen är andelen studenter relativt hög. Bostadsstrukturen i Österängen med många små lägenheter gör att många unga bosätter sig där. Den höga andelen unga/studenter i de båda områdena påverkar till viss del värdena för indikatorerna. Utrikes födda och utländsk bakgrund Jämfört med 2011 är det endast i Öxnehaga som andelen utrikes födda respektive andelen med utländsk bakgrund har ökat, medan det inte skett några nämnvärda förändringar i de övriga områdena. I flerbostadsområdet i Öxnehaga är respektive andelar numera nästan lika stora som i Råslätt. Arbetslöshet Mellan mars 2012 och oktober 2012 ökade den öppna arbetslösheten 1-1,5 procentenheter i de fyra områdena utom i Huskvarna Söders flerbostadsområden där den var oförändrad. Här har andelen öppet arbetslösa dock ökat bland männen men minskat bland kvinnorna. Fortfarande är det Råslätt som har den lägsta öppna arbetslösheten. Andelen i arbetsmarknadsåtgärder är i stort sett oförändrad. Den öppna ungdomsarbetslösheten (18-24 år) har ökat kraftigt med mellan två och drygt fem procentenheter sedan 2011, mest i Huskvarna Söders flerbostadsområden och Österängen. Andelen öppet arbetslösa är dock betydligt lägre bland unga kvinnor än bland unga män. Även andelen i arbetsmarknadsåtgärder har ökat i Österängen och Råslätt, däremot har den minskat i de två övriga områdena. Ohälsa Ohälsotalet har generellt minskat något i de fyra områdena och även totalt i Jönköpings kommun mellan 2010 och Huskvarna Söder har betydligt lägre ohälsotal än de övriga tre och minskningen har här också varit större. Generellt är ohälsotalet i Jönköpings kommun ungefär 10 dagar fler för kvinnor än för män. I de fyra områdena är skillnaden mellan könen större i Öxnehaga men mindre i Huskvarna Söder. Förvärvsfrekvens Förvärvsfrekvensen har ökat med mellan två och fem procentenheter i de fyra områdena mellan 2010 och Störst har ökningen varit i Österängen och Huskvarna Söder. Kvinnornas förvärvsfrekvens har dock inte ökat nämnvärt i Råslätt och Österängen. I Jönköpings kommun totalt har förvärvsfrekvensen ökat med en procentenhet från 79 till 80%.
9 9 (19) Förvärvsfrekvens år, Andel (%) kvinnor män totalt Österängen 50,9 66,0 59,5 Huskvarna Söder, flerbostadsområden 47,0 61,7 54,5 Öxnehaga, flerbostadsområden 55,3 66,5 60,8 Råslätt 42,7 55,6 49,4 Jönköpings kommun 77,3 82,1 79,7 En särskild studie har gjorts när det gäller förvärvsfrekvensen för kvinnor efter ålder och bakgrund med jämförelser mellan utrikes födda kvinnor och kvinnor födda i Sverige. I Jönköpings kommun är skillnaden i förvärvsfrekvens ungefär 30 procentenheter oavsett åldersgrupp. I Råslätt är skillnaden mindre, men förvärvsfrekvensen är där generellt mycket lägre, även bland kvinnor födda i Sverige. % 100 Förvärvsfrekvens för kvinnor efter ålder och bakgrund 2010 Jönköpings kommun födda i Sverige utrikes födda år år år år år år Sammanfattning av integrationsrapporter från nämnder Denna sammanfattning utgår från de frågor som ställdes i det brev som skickades till kommunens nämnder och bolag Nämndernas och bolagens rapporter bifogas. Kursiverad text innebär citat från de olika rapporterna. Vilka konkreta och mätbara mål för integrationsarbetet har respektive nämnd/bolag tagit fram? Redovisa målen avseende Socialnämnden och Äldrenämnden har lagt in integration som en del i förvaltningens verksamhetsstyrning och kvalitetsarbete. Inom ramen för arbetet med att utveckla den strategiska plattformen Dialogen, har frågor kring jämställdhet, integration och mångfald identifierats som nyckelfaktorer i det fortsatta förvaltningsövergripande kvalitetsarbetet. Därför kommer dessa
10 10 (19) frågor att utgöra ett viktigt perspektiv och under 2013 lyftas upp och kommuniceras i ett specifikt styrkort för jämställdhet, integration och mångfald. Socialnämnden har beslutat om sex mål för Mål nummer ett för 2013: - Förvaltningsledningen utarbetar under första halvåret 2013 ett övergripande styrkort för jämställdhet, integration och mångfald som anger riktning och mål för dessa frågor inom samtliga verksamheter och funktioner i förvaltningen. Övriga mål redovisas under respektive frågeställning. Barn- och utbildningsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden skriver: Förslag till beslut om specifika mål för nämndens integrationsarbete kommer att presenteras för BUN och UAN i mars månad. Fritidsnämnden hänvisar till Verksamhetsberättelse 2012 där integrationsrapport 2012 för fritidsnämnden finns redovisad. Mål för integrationsarbetet redovisas i riktlinjer för verksamheten Aktivt bidra och systematiskt utveckla samverkan i kommunen framförallt i våra prioriterade områden, Öxnehaga, Österängen, Råslätt och Huskvarna söder, områden med viss oroande ungdomsproblematik. Bikagården/ Österängen: Särskild satsning på barn och ungdomar som idag inte är föreningsaktiva i samverkan med föreningslivet genom att erbjuda olika aktiviteter i ordinarie verksamhet på fritidsgården. Råslätt: Aktivitetsskolor startas upp i samarbete med skola och föreningsliv med särskild fokus på tjejer (10 19 år). Fritid Råslätt kommer även att fokusera på större helgarrangemang av olika slag i samarbete med den styrgrupp bestående av ungdomar och personal som finns på fritidsgården. Öxnehaga: Utveckla olika samarbetsformer på området genom aktivt arbete i projekt Ett tryggare Öxnehaga, områdesgruppen och andra befintliga nätverk på området. Huskvarna: Utveckla gamla idrottshuset kring den öppna fritidsgårdsverksamheten. Kulturnämnden citerar det kommunövergripande målet för god ekonomisk hushållning. Andelen anställda kvinnor och män i Jönköpings kommunen med utländsk bakgrund ska öka under perioden och vid utgången av 2015 uppgå till minst 17 % hade elva procent av de anställda i Kultur Jönköping utländsk bakgrund. Relevant bredd av språk ska vara representerad på biblioteken.vid årsskiftet 2012/13 fanns medier på andra språk än svenska, totalt är ca 60 språk representerade. Det fanns även tillgång till dagstidningar i digital fulltext från 97 länder och 54 språk. Stadsbyggnadsnämnden skriver: I stadsbyggnadskontorets jämställdhets- och mångfaldsplan finns följande mål: Förbättra rekryteringsprocessen och nå nya målgrupper vid nyrekrytering. Föreslagna åtgärder för att nå målet är: Sökande med utländsk bakgrund som uppfyller de formella kraven ska alltid kallas till intervju och den underrepresenterade gruppen gynnas och den sökande som mest bidrar till mångfalden om jämbördig kompetens finns väljs till förvaltningen. Räddningstjänsten medverkar under åren i ett gemensamt
11 11 (19) länsprojekt (RäddsamF) där målet b l a är att uppnå ökad mångfald och jämställdhet inom räddningstjänsten. Målet för projektet är b l a att skapa ett gemensamt rekryteringssätt i länet som uppmuntrar personer med utländsk bakgrund att söka utannonserade tjänster. Tekniska nämnden skriver: De mätbara mål för integrationsarbetet som tekniska kontoret använder består b l a av att vid varje årsskifte mäta hur många tillsvidareanställda det finns som har en utländsk bakgrund. Hur arbetar respektive nämnd/bolag för att öka andelen anställda med utländsk bakgrund? Socialnämndens och äldrenämndens mål nummer två: Ta fram ett statistiskt underlag för att belysa fördelningen av antalet anställda med utländsk bakgrund per kategori för fem utvalda yrkesgrupper i förvaltningen: Undersköterska, Socialsekreterare, Sjuksköterska, Arbetsterapeut, Handläggare biståndsbedömning. Socialnämnden har uppmärksammat att allt större krav ställs på medarbetare inom olika funktioner för att rapportera och redogöra i olika datasystem, journalföring etc. och har därför som mål nummer tre: Fortsatt fokus på riktade insatser för medarbetare med behov av bättre språkkunskaper för ökad delaktighet och kvalité i verksamheten. Barn- och utbildnings och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnderna skriver: Varje chef har ansvar för rekrytering på sin enhet och har där att beakta kommungemensamma mål. Fritidsnämnden skriver: Andelen anställda med utländsk bakgrund vid fritidsförvaltningen 2012 uppgick till 17 %...Förvaltningens bedömning att det övergripande målet, ca 21 %, kommer att uppnås inom några års sikt, utan att några särskilda åtgärder behöver vidtas förutsatt att det finns personalrörlighet. Förvaltningen har inte använt sig av någon kvotering utan anställt personal med adekvat utbildning och erfarenhet. Stadsbyggnadsnämnden har ökat antalet anställda från 2,4 % 2008 till 7 % Att det fortfarande är en så låg andel beror delvis på att många av våra tjänster kräver en speciell högskoleutbildning där det är svårt att jämföra och översätta examen från andra länder med de svenska. Arbete pågår på nationella nivå för att kunna komplettera utländsk examina inom lantmäteriområdet med svensk fastighetsjuridik för att kunna hitta fler sökande inom denna svårrekryterade grupp. Framgångsfaktorer alt hinder finns för att öka andelen anställda med utländsk bakgrund? Fritidsförvaltningen har på olika sätt verksamhet i alla kommundelar och vår personal träffar många kommunmedborgare, framförallt barn och ungdomar, vilket vi tror skapar intresse för olika arbetsuppgifter inom förvaltningen. Förvaltningen tar också, i positiv anda och i stor utsträckning, emot feriepraktikanter och sommarjobbare; flera av dessa kommer senare tillbaka till förvaltningen som timanställda eller vikarier för kortare eller längre tid Kommunens ambition att minska antalet timanställningar och vikariat
12 12 (19) till förmån för tillsvidareanställningar kan innebära att framförallt unga människor får svårare att komma in på arbetsmarknaden. Ett vällovligt syfte motverkar således ett annat. Hur samarbetar respektive nämnd/bolag med kommunens arbetsmarknadsavdelning (AMA) för att erbjuda praktikplatser alt arbetsmarknadsanställningar via AMA? Barn- och utbildnings och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnderna skriver: I de flesta fall tar AMA kontakter med förvaltningar och bolag för att undersöka möjligheter till praktik/anställning för AMA:s deltagare. Kontakt med AMA tas i vissa fall även av förvaltningar för timanställning av personal. Det gäller t ex socialförvaltningen inom äldreomsorg och utbildningsförvaltningen inom kök, utbildning och vikarieförmedling. Hur sker samverkan mellan kommunal förvaltningar, bolag och ideella föreningar i de prioriterade bostadsområdena Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder? Fritidsnämnden skriver Fritidsförvaltningen deltar också aktivt i Österängsdagen, Öxnehagadagen och Råslättsdagen.samverkan sker vidare inom respektive områdesgrupp och i de lokala samverkansgrupperna (LSG). Den operativa verksamheten sker genom de olika nätverksgrupperna. Stadsbyggnadsnämnden beskriver kommundelutvecklingen på Österängen. Räddningstjänsten skriver: Framgångsfaktor är att använda anställd personal med utländsk bakgrund att informera invandrarungdomar om yrket brandman eller brandingenjör. För räddningstjänstens del är det också viktigt att generellt nå fler invandrargrupper för att informera om brandpersonalen arbetsuppgifter och status i vårt samhälle och motverka de fördomar som upplevs finnas. Förvaltningen deltar i olika arrangemang såsom exempelvis Öxnehagadagen, Råslättsdagen och Österängsdagen. Kulturnämnden skriver: Råslätts kommundelsbibliotek anordnar språkcafé tillsammans med Röda Korset, tar emot praktikanter från Dagfolkhögskolan i syfte att träna svenska, arrangerar tv-spelsturneringar tillsammans med skola och fritid, samarbetar med Vätterhem vid julmarknad och Råslättsdagen samt ordnar utställningar med områdets olika förskolors alster. På biograf Ugglan har 17 filmvisningar genomförts under Öxnehaga har under 2012 genomfört ungefär 170 program, b l a föreläsningar, pysselträffar, dataträffar med flerspråkig kursledare, sagostunder på arabiska, språk- och bibliotekscaféer.en mångkulturell julkrubba med texter både från koranen och bibeln samt ett gemensamt projekt med familjecentralen, ABF och länsbiblioteket för att praktiskt tillämpa barnkonventionen i området. Barn och utbildningsnämnden beskriver skolornas aktiva deltagande i områdesgrupperna. Hur arbetar nämnder och bolag för att införliva framgångsrika integrationsprojekt i sina ordinarie verksamheter?
13 13 (19) Fritidsnämnden skriver: Begreppet projekt innebär normalt en tillfällig satsning med extra resurser i form av medel och personal, utanför den ordinarie verksamheten, för att lösa en uppgift eller uppnå ett visst mål. Det är därför inte möjligt att helt införliva projekten i den ordinarie verksamheten utan att denna utökas dvs att resurser tillförs. Däremot tas erfarenheterna från projekten till vara i den ordinarie verksamheten, det kan gälla arbetsmetoder, nybildade nätverk och kompetenser från externa aktörer. Hur arbetar nämnder och bolag för att tillgodose flyktingars och anhöriginvandrares behov av stöd? Socialnämnden beskriver invandrar- och flyktingsektionens långsiktiga arbete med integrationsfrågor. Sedan december 2010 har arbetsförmedlingen huvudansvaret för flyktingmottagandet ( etableringsreformen). Invandrar och flyktingsektionen utgör ett skyddsnät för de personer som av olika anledningar inte är aktuella inom etableringsreformen. Bostadsfrågan bedöms som helt avgörande när nya flyktingar söker bostad i Jönköping. Det krävs en samordnad kraftsamling från olika aktörer för att lösa bostadsfrågan, såväl akut som långsiktigt. Socialnämndens mål nummer fyra: Fortsatt arbete för att hitta nya innovativa lösningar på bostadsproblematiken som är den direkt avgörande faktorn för integrationsarbetet. Överföra och implementera flyktingsektionens verksamhet i försörjningsstödets ordinarie organisation för att samordna resurser och kompetens. Andelen hushåll/personer som har haft försörjningsstöd i mer än 10 månader ökar och socialnämnden beslutade därför 2010 om att inrätta ett särskilt projekt Försörjningsstöd Resurs. Socialnämndens mål nummer fem: Försörjningsstöd Resurs blir en permanent del av försörjningsstödets ordinarie verksamhet. Fortsatt fokuserad satsning på långvarigt bidragsberoende. En stor andel av dessa personer är utrikes födda. Kommande satsningar finansieras via de s k flyktingfonden. Satsningen består av metodutveckling, rehabilitering samt nya arbetstillfällen. Socialförvaltningen har under 2011 upphandlat mottagandet av ensamkommande flyktingbarn och uppdraget gick till Vårsol SARA i Jönköping. En tydlig målbild från förvaltningens sida var att lyfta fram grundskolekravet och möjlighet till inträde i gymnasieskolan. En första utvärdering är gjord och den ger i korta drag en positiv bild av pojkarnas förmåga att lära och utvecklas. Socialnämndens mål nummer sex: Fortsatt verksamhet enlig upphandlat avtal och nya avstämningar med utföraren Vårsol SARA för att säkerställa att mål och kvalitetskrav uppfylls.
14 14 (19) Särskilda frågor till barn- och utbildningsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Hur ser måluppfyllelsen inom grundskolan ut för barn med utländsk bakgrund och födda utomlands, jämfört med barn med svensk bakgrund? Hur ser måluppfyllelsen inom grundskolan ut för barn med utländsk bakgrund och födda i Sverige, jämfört med barn med utländsk bakgrund? Att ha utländsk bakgrund innebär att bägge föräldrarna är födda i annat land eller också att eleven är född i annat land. Det är naturligtvis stor skillnad och om barnet/eleven har hela sin förskoletid/skoltid i svensk skola. En annan avgörande faktor är föräldrarnas utbildningsbakgrund. Barn och utbildningsnämnden skriver: En större andel barn med svensk bakgrund når målen i alla ämnen (81 %) både i förhållande till de med utländsk bakgrund som är födda i Sverige (74 %) och de som är födda utomlands (66 %). Hur ser måluppfyllelsen ut för grundskolorna inom kommunens olika bostadsområden? Det finns 12 högstadieskolor i kommunen. De tre grundskolor med högst andel elever som når målen i alla ämnen är Attarpsskolan 93,3 %, Junedalsskolan 85,9 % och Prolympa 91,3 %. De tre grundskolor med lägst andel elever som når målen i alla ämnen är Stadsgårdsskolan 63,8 %; Rosenlundsskolan 71,4 % och Alfred Dahlinskolan 74,4 %. Hur arbetar utbildningsförvaltningen för att öka andelen barn med utländsk bakgrund som når gymnasiebehörighet? Barn- och utbildningsnämnden skriver: Det utgår en socioekonomisk resurs. Resursen beräknas efter de barn som är inskrivna den 15 september hos samtliga förskolor och fördelas efter föräldrars utbildningsbakgrund och andelen barn med utländsk bakgrund. Ett liknande system med socioekonomisk resursfördelning finns även mot grundskola och fritidshem. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beskriver strukturersättningen som främst grundar sig på föräldrarnas utbildningsbakgrund ( 80 %) men även faktorn utländsk bakgrund (20 %). För elever som går gymnasieskolans introduktionsprogram påverkar det möjligheterna att gå vidare till ett nationellt program. Barn- och utbildningsnämnden skriver: Utökad resurs till nyanlända elever ges till berörd utbildningsenhet under de tre första åren efter det att en nyanländ elev knutits till sin hemskola. Bidraget ska täcka utbildningsenhetens tillkommande kostnader för studiehandledning på modersmålet och undervisning i svenska som andra språk. Allt systematiskt kvalitetsarbete syftar till att varje enskild elev ska ges förutsättningar att nå sin maximala potential. Inom ramen för det systematiska
15 15 (19) kvalitetsarbetet görs en nulägesbedömning och utvecklingsområden prioriteras.i det systematiska kvalitetsarbetet har man under året b l a arbetat med att få fram underlag för förbättringsinsatser för utbildningsenheter med låg måluppfyllelse. Kommunsstyrelsen har beviljat medel från fonden för ej utnyttjade statliga medel för flyktingmottagandet. Den särskilda satsningen innebär att elever boende i Jönköpings kommun som kommer att ha högst 4 år i svensk grundskolan erbjuds utökad timplan, i svenska som andraspråk och matematik.målet är att eleven får behörighet till gymnasiet. Inom Öxnehagas utbildningsenhet har uppmärksammats stora brister. Ett förändringsarbete har påbörjats och en viktig del i förändringsarbetet har varit att Öxnehaga utbildningsenhet delats i två enheter f r o m den 1 juli Nyrekrytering av skolledning har skett till de båda utbildningsenheterna. Barnoch utbildningsnämnden betonar också betydelsen av behov av specialpedagog, tillgång till studiehandledning samt betydelsen av behörig personal som behärskar elevernas modermål. Skolinspektionen genomförde under hösten 2012 en kvalitetgranskning av kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter. I denna fråga hänvisas till barn- och utbildningsnämndens tjänsteskrivelse. Hur många elever studerade inom Språkintroduktion (förberedande gymnasieprogram) under 2012 och hur många av dessa har gått vidare till gymnasieprogram? Läsåret 2011/12 var det 144 elever som studerade inom språkintroduktion fördelade på Bäckadalsgymnasiet ( 68 elever), Erik Dahlbergsgymnasiet ( 41 elever) och Per Brahegymnasiet (35 elever). Av de 144 eleverna har 24 elever gått vidare till ett nationellt gymnasieprogram. Det är 81 elever som fortsätter programmet för språkintroduktion, 19 elever har gått till annat introduktionsprogram inom gymnasieskolan och 20 elever registreras som övrigt avhopp. Vilka framgångsfaktorer alt. hinder finns för att ungdomar som går programmet språkintroduktion ska nå gymnasiebehörighet? Som framgångsfaktorer betonas modersmålsundervisning och studiehandledning. Samverkan mellan skola, elevboende, fritid och arbetslivsinsatser är också betydelsefullt. Gymnasieskola som anordnar språkintroduktion ska också erbjuda sommarskola för dessa elever. Arbetsmarknadsavdelningen erbjuder feriepraktik. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden skriver: Andra framgångsfaktorer som identifierade vid utredningen av skolgång för nyanlända elever som gjordes av utbildningsförvaltningen 2011 var: - Flexibla, tidiga och långsiktiga lösningar, utrymme för många olika modeller och arbetssätt. - Individualiserad och varierad undervisning som tar sin utgångspunkt i
16 16 (19) elevens behov och kunskaper som bygger på elevernas tidigare kunskaper och sociokulturell bakgrund istället för att bara kompensera på elevernas brister. - Breda bedömningsinstrument som olika former av intyg i olika ämnen, prov på modermål, europeisk språkportfolio med mera. - Ett genomtänkt och pedagogiskt sätt att arbeta med språkutveckling där ämnesinlärning och alfabetisering även kan ske på modersmål då detta är relevant. - Ett aktivt och medvetet arbete med attityder och förhållningssätt hos alla pedagoger och skolledare. Hinder som identifierats är att alla elever inte får tillräckligt med studiehandledning på sitt modersmål. Ett annat hinder är att det inte finns tillräckliga resurser och kompetens för alfabetisering på sitt modermål. I slutet av december beslutade kommunstyrelsen att medel från flyktingfonden kan användas för att anställa sex modermålslärare vars uppgift ska vara att ge eleverna utökad studiehandledning på modersmål, hjälpa eleverna med läxläsning, vara mentor för eleverna, delta i sommarskolan och övriga sociala kontakter. Särskilda frågor till arbetsmarknadsavdelningen (AMA) Av totala antalet deltagare inom AMA:s verksamheter 2012, fördelat på män och kvinnor, hur stor del uppskattas vara födda i annat land? Under 2012 var det ca 1500 personer som deltog i arbetsmarknadsavdelningens olika verksamheter. Det var en lite fler män än kvinnor och andelen deltagare som var födda i annat land än Sverige uppskattas till 50 %. Inom vilka kommunala förvaltningar och verksamheter och kommunala bolag erbjuds praktik alt. arbetsmarkandsanställningar? Inom de kommunala verksamheterna erbjuds främst praktik alternativt arbetsmarknadsanställning inom äldreomsorg, funktionshinderomsorg, skola, förskola, skolmåltid, förskolekök, vaktmästeri, städ och konferens, avfall och återvinning, bibliotek, bad, barn och ungdom samt IS/IT samt ett fåtal inom stadskontorets ekonomiavdelning och stadsbyggnadskontoret. Av de kommunal bolagen finns sedan flera år ett upparbetat samarbete med Bostads AB Vätterhem och deltagare erbjuds praktik eller arbetsmarknadsanställning som bovärd, fastighetsskötare och miljöinformatör. Vilka framgångsfaktorer alt hinder finns för att deltagare inom Jobbtorg ska gå vidare till studier alt arbete? Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden skriver: Framgångsfaktorer för att deltagare inom Jobbtorg ska gå vidare till studier alternativt arbete är ett bra samarbete med vuxenutbildningen, goda kontakter med arbetsgivare inom
17 17 (19) kommunal och privat verksamhet, nära samarbete med arbetsförmedlingen, samarbete med fackliga organisationer samt ett gott konjunkturläge. Hinder för att deltagare inom Jobbtorg ska gå vidare till studier alternativ arbete är minskade resurser inom vuxenutbildningen, arbetsgivares ökade kompetenskrav på den personal de önskar anställa samt sämre konjunkturläge. Inom vilka yrkesområdena har deltagarna inom AMA under 2012 erbjudits arbete efter avslutad praktik/arbetsmarknadsanställning och vilka är de vanligaste anställningsformerna? Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har enbart noterat inom vilka kommunala verksamheter och kommunala bolag där praktiken lett vidare till anställning. Anställning förekommer naturligtvis också inom privat sektor. Den vanligaste anställningsformen inom kommunal verksamhet ( inkl. Vätterhem) är timanställning och i några fall vikariat, projektanställning och tillsvidareanställning. Inom följande yrkeskategorier har anställning erbjudits: städare, vårdbiträde/undersköterska, obehörig lärare, obehörig förskollärare, hemspråkslärare, ekonomibiträde, kock, biblioteksassistent, sortergårdsarbetare samt bovärd och fastighetsskötare. Sammanfattning av integrationsrapporter från kommunala bolag När integrationsrapporten för 2011 behandlades i fullmäktige gav ansvarigt kommunalråd integrationssamordnaren i uppdrag att besöka de kommunala bolagen. Dessa besök har skett i slutet av 2012 och i början av De flesta besöken skedde tillsammans med en arbetskonsulent från arbetsmarknadsavdelningen. Besöken har lett till ömsesidigt lärande och bolagen presenterade sin verksamhet utifrån såväl kund som medarbetarperspektiv. Arbetsmarknadssavdelningen informerade om sitt arbete och intresse för praktikplatser inom de kommunala bolagen. Samtal fördes också om den kommande integrationsrapporten. Kursiv text innebär direkta citat från bolagens rapporter, Vilka konkreta och mätbara mål för integrationsarbetet har respektive bolag tagit fram? Redovisa målen för Inom Jönköping Energi fanns det personer anställda ( 22 % kvinnor och 78 % män). Andelen anställda med utländsk bakgrund har ökat från 7 % år 2011 till 10, 5 % år Bedömningen är att alltfler personer med utländsk bakgrund söker de lediga tjänsterna. Mål för Jönköping Energi 2013 är att öka andelen anställda med annan etnisk bakgrund till minst 12 % år Att i samband med implementering av värdegrund och förbättringsarbete genomföra värderingsövningar i hela organisationen som innefattar mångfald och integration. Elmia strävar efter en personalsammansättning som speglar kommunens befolkningssammansättning och har under 2012 implementerat en förbättrad rekryteringsprocess som ytterligare bidrar till att säkra varje kandidat en objektiv matchning mot fastställda behov. Inom Elmia har idag 7 % av samtliga 74 anställda utländsk bakgrund, några av dessa med arbetsledande
18 18 (19) befattningar. Målsättning 2013 är att en av tre slutkandidater vid varje extern rekrytering bör ha utomnordisk bakgrund. Vi strävar efter att öka den totala andelen anställda med utomnordisk bakgrund på Elmia till 10 % av totala antalet anställda på Elmia AB. I företagsövergripande kommunikation tydliggöra Elmias ställningstagande för mångfald och mot diskriminering i alla dess former. Programbolaget Jönköping har fyra heltidsanställda och ca 25 behovs- och timanställda. Bolagets målsättning för 2013 är att aktivt verka för att hitta områden där integrationsarbetet kan ge realistiska förutsättningar för rekrytering av personer med utländsk bakgrund ( kan gälla både som anställda och som underleverantörer). Målsättningen kan gälla både arbetet mot slutkund ( besökare på konserthuset och teatern) som våra arrangörer och leverantörer. Jönköping Airport har idag 39 anställda och av dessa har fyra utländsk bakgrund. Jönköping Airport AB strävar i första hand efter att ha samma andel anställda medarbetare med utländsk bakgrund som kommunen i stor( för 2013, ca 15 %). Under 2013 kommer Jönköping Airport AB att samarbeta med Högskolan i Jönköping och erbjuda fyra studenter med utländsk bakgrund att skriva uppsats angående flygplatsens verksamhet. Information om arbetet med jämställdhet och mångfald kommer att läggas ut på hemsidan. Grennaskolan Riksinternat AB är en skola som präglas av en hög grad av internationalisering med bakgrund till det stora antalet länder som eleverna kommer ifrån. Grennaskolans mål för 2013 är att generellt öka andelen medarbetare med annan härkomst i verksamheten samt att, i samarbete med AMA, erbjuda möjligheter att skapa jobb inom bolagets verksamhet för personer som står utanför arbetsmarknaden. Bostads AB Vätterhem skriver Vätterhem som arbetsgivare har målsättningen att inom företaget ha anställda som är jämlika och representerar olika nationaliteter i en omfattning likt fördelningen i Jönköping kommun. Målsättningen är i princip uppfylld. I Vätterhem har vi stor glädje av medarbetare med olika bakgrund och ser det som en bra tillgång i all samverkan med våra hyresgäster. Hur arbetar respektive bolag för att öka andelen anställda med utländsk bakgrund? Vilka framgångsfaktorer alt. hinder finns för att öka andelen anställda med utländsk bakgrund? Jönköping Energi arbetar efter en strukturerad rekryteringsprocess för att undvika olika behandling och diskriminering. Jönköping Energi, Jönköping Airport AB och Bostads AB Vätterhem utannonserar lediga tjänster på respektive hemsida. Bostads AB Vätterhem skriver: Vårt största bekymmer i en rekryteringsprocess är att vi får väldigt få eller inga sökande från kategorin nysvenskar. Därför har Vätterhem valt att samarbeta med arbetsmarknadsavdelningen. Hur samarbetar respektive bolag med AMA för att erbjuda praktikplatser alt arbetsmarknadsanställningar via AMA?
19 19 (19) Vätterhem anställer under sommarmånaderna ca av b l a hyresgästernas ungdomar varav ca 100 anställningar sker i samarbete med AMA. Ett framgångrikt samarbete som har gett oss ett bra rekryteringsunderlag när vi sökt nya medarbetare. Grennaskolan har ett gott samarbete med AMA och en god erfarenhet av AMA:s arbete. Jönköping Airport planerar minst två möte under 2013 för att utveckla samarbetet med AMA. Elmia planerar: Under 2013 kommer ett samarbete med AMA inledas där Elmia bjuder in till ett möte med företrädare för Elmias underleverantörer och företrädare för AMA. De kommunala bolagen beskriver också integrationsfrågor ur ett kundperspektiv. Jönköping Energi skriver: på vår hemsida finns tillgång till kundinformation på engelska och några ytterligare vanliga språk. I vårt informationsmaterial utvecklar vi bildkommunikationen, för att med illustrationer, bilder och teckningar föra informationen tillgänglig och förstålig för alla grupper i samhället. När det gäller bilder och fotografier använder vi till största delen bilder som inte innehåller människor, detta för att undvika stereotyper och fördomar. Vi har en kundtjänst där kunder kan få träffa handläggare för personlig rådgivning. Flertalet av kunder som besöker vår kundtjänst är personer med annan etnisk bakgrund än svensk. Elmia skriver: Genom vårt engagemang och vår närvaro i olika branscher, oberoende av landsgränser, är vi med och driver frågan om integration. Ökad mångfald bidrar till tillväxt i ekonomin och ger förutsättningar för ökad välfärd vilket vi ser som ett av våra uppdrag att bidra till. Vätterhem skriver: I stort sett allt vi gör på våra bostadsområden har direkt eller indirekt med integration att göra. Eftersom arbete och boende är två mycket centrala delar i människors liv, vill vi gärna medverka till att boende i våra områden i högre grad blir självförsörjande varför ett av våra mål är att medverka till en positiv utveckling i denna fråga. En annan aspekt är att skapa förutsättningar för möten mellan människor. Vätterhem beskriver sitt arbete för att skapa trivsamma utemiljöer. Ju fler tillfällen människor med olika kulturella, etniska och sociala bakgrunder ges tillfälle att mötas, ju större möjlighet till ökad integration. Siv Hederos Integrationssamordnare
Rapport angående kommunens arbete för ökad integration 2013 Ks/2013:487 026
Utredningsenheten Siv Hederos Integrationssamordnare ÅRSRAPPORT 2014-03-13 1 (18) Rapport angående kommunens arbete för ökad integration 2013 Ks/2013:487 026 Mål för kommunens integrationsarbete Mål för
Läs merLOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN
1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...
Läs merREGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020
REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen
Läs merBildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019
1 Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 2016 2017 Bildningsnämndens prioriterade frågor och utmaningar för gymnasieskolan, vuxenutbildningen
Läs mer2015-12-17 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde
2015-12-17 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Karin Granbom Ellison (L), telefon 0725-82 81 74 Ärende
Läs merUtbildning och kunskap
Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Utbildning och kunskap, 2016-02-09 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se Utbildning och kunskap Uppföljning av mål och indikatorer i strategisk plan Skolans
Läs merKARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi för regionen?
Bilaga 7 KARTLÄGGNING Denna kartla ggning syftar till att ta fram information om hur Regionförbunden i Kalmar län, Jönköpings län, Kronobergs län, Region Blekinge jobbar fo r att attrahera nyanla nda akademiker
Läs merABCD. Granskning av kommunens flyktingmottagande. Ronneby kommuns revisorer. Revisionsrapport. Antal sidor:10
ABCD Ronneby kommuns revisorer Granskning av kommunens Revisionsrapport Antal sidor:10 , Innehåll 1. Bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Avgränsning 3 4. Revisionskriterier 3 5. Metod 3 6. Ansvarig nämnd 3 7. Flyktingmottagning
Läs merVerksamhetsrapport 2012/2013
Tuna skolområde Datum 1 (9) 2013-06-19 Grundsärskola inriktning träningsskola + Gymnasiesärskola inriktning verksamhetsträning Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Inledning Tuna skolområde består
Läs merFeriejobb en chans att bryta könsmönster!
FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi
Läs merBarn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015
Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga
Läs merUtbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av nyanlända elever
2016-02-26 1 (10) Kommunförvaltningen Handlingsplan UN 2016/4 Ansvarig Ester Alavei Upprättad av Ester Alavei Upprättad den 2016-01-03 Reviderad den Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av
Läs merUtveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans
Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.
Läs merJämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Barn- och ungdomsnämnden Personalutvecklare Carina Petersson 2016-02-24 1 (2) Planeringssekreterare Lillian Alverö
Läs merMottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever
Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever Organisation i Vännäs kommun 2014 Beslutat på ledarlag 2014-03-19 Innehåll FÖRUTSÄTTNINGAR, SYFTE OCH MÅL... 3 Syfte... 3 Mål... 3 ORGANISATION...
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merInriktning av folkhälsoarbetet 2011
PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar
Läs merBilaga 3. Verksamhet i samverkan. http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.
1(7) Bilaga 3 Verksamhet i samverkan http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.docx SÄFFLE KOMMUN Postadress Säffle kommun 661 80 Säffle Besöksadress Kanaltorget
Läs merLönestrategi 2016-2018
LULEÅ KOMMUN 1 (6) 2015-11-13 Lönestrategi 2016-2018 Lönebildning i Luleå kommun Lönebildningen i kommunen ska bidra till att nå målen i verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens
Läs merProjektbeskrivning Föreningslyftet 2016
1 Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 Bakgrund Förutsättningarna för föreningslivet har förändrats. Idag råder t.ex. större fokus på det enskilda laget än föreningen. I många föreningar är det till
Läs merHällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport
Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merBeslut för grundsärskola och gymnasiesärskola
Skolinspektionen 2014-11-26 Sandvikens kommun kommun@sandviken.se Rektorn vid särskolan amia-karrn.brostrom@sandviken.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i särskolan i Sandvikens
Läs merVuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)
Utlåtande 2005: RIV (Dnr 424-484/2000) Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Läs merRapport integrationsarbetet 2008
Rapport integrationsarbetet 2008 Rapportskrivare och kontaktperson: Integrationssamordnare Inga Johansson, 0911-69 67 66 Innehåll Mål... 1 Uppdelning flyktingar andra nyanlända invandrare... 1 Introduktion
Läs merPlan för systematiskt kvalitetsarbete
STORUMANS KOMMUNS SKOLOR OCH FÖRSKOLOR Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden Läsåret 2013/14 Enligt 4 kap. 3-8 skollagen ska varje huvudman och varje förskole-
Läs merLokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i Kalmar kommun
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2013-08-15 KS 2013/0620 Kommunstyrelsen Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i Kalmar kommun
Läs merKvalitetsredovisning. Inledning. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning. Mål/Åtaganden. Normer och värden
Kvalitetsredovisning Inledning På Blackebergs gymnasium arbetar ca 1140 personer, varav ca 1040 är elever och ett hundratal personal. Skolan erbjuder två studieförberedande program: det naturvetenskapliga
Läs merBearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.
Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella
Läs mer2010-03-31. Barn- och ungdomssatsning för trygghet, jobb och kunskap
2010-03-31 Barn- och ungdomssatsning för trygghet, jobb och kunskap Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans
Läs merBegäran om medel för insatser i samband med mottagande av flyktingbarn, anhöriginvandring samt övrig invandring
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2013-09-19 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-335 Klas Lind, Sofia Lagerberg, Margareta Edvardsson, Eva Holm BIN 2013-233 Dnr KS Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Begäran om
Läs merNy integrationspolitik för ett växande Skellefteå
Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå Inledning Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som
Läs merPressinformation inför bildningsnämndens sammanträde
2013-12-19 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 1 Information
Läs merRiktlinjer för flyktingverksamhet och dess finansiering
11 Österåker Sammanträdesprotokoll för Beredskapsutskottet 2015-12-22 BERU 1:4 Dnr. KS 2015/0417 Riktlinjer för flyktingverksamhet och dess finansiering Beredskapsutskottets förslag Kommunstyrelsen beslutar
Läs mer2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever
2013-09-04 Bou 231/2013 Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Styrande dokument...4 Nyanländ och
Läs merARBETSPLAN 1 2013-2014
ARBETSPLAN 1 2013-2014 1 Arbetsplanen omfattar under läsåret såväl gymnasiesärskolans som lärvux verksamhet. I kommande arbetsplaner behandlas verksamheterna var och en för sig. TÄBY GYMNASIESÄRSKOLA ÄR
Läs merUtbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6
Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna
Läs mer2014 Visseltoftaskolans och fritidshemmets plan mot diskriminering och kränkande behandling
2014 Visseltoftaskolans och fritidshemmets plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola F-6 och Fritidshem a för planen Rektor Anna
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merMåldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.
Bibliotekslagen slår fast att alla kommuner skall upprätta biblioteksplaner för samtliga verksamheter inom biblioteksområdet. Den är ett strategiskt dokument som beskriver verksamheterna och dess framtida
Läs merVerksamhet i samverkan
2015-11-24 1 (9) BILAGA 3 Verksamhet i samverkan Lokal överenskommelse mellan Falköpings kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten 2 (9) I bilaga 3 görs en beskrivning
Läs merBUDGET 2014 - tillgänglighet
BUDGET 2014 - tillgänglighet Visstidsanställning av personer med funktionsnedsättning 5 mnkr Alfa: information och vägledning om sysselsättning, studier, praktik och arbete till personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merTionde skolåret - ett utvecklingsprojekt
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-26 Handläggare: Björn Johansson Heléne Wallerstedt Telefon: 08 508 33 818 076 12 90 780 Till Utbildningsnämnden
Läs merKultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134
Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar
Läs mer... 3. St...3 ...4 ... 4 ... 5... 5... 6...6 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO
... 3 St...3... 3... 4...4... 4... 4... 5... 5... 5... 6... 6...6... 6... 6... 6 2 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO Underlag: dokumentation från kommunen, webbplatsen, intervjuer
Läs merGuide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd
Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs
Läs merUtredning om Praktisk yrkeskompetens framtid
PM Tyresö kommun 2011-04-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (13) Judit Kisvari Diarienummer 2010/GAN0034 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid Förslag till beslut
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs merRiktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever
Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare
Läs merUppdrag Madängen. ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek. Ann Wiklund Konsult
Uppdrag Madängen ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek Ann Wiklund Konsult September - oktober 2014 Folkbiblioteket mitt i byn Det går en röd tråd genom bibliotekens arbete.
Läs merKvalitetsrapport 2012-2013 Perioden 30 juli 2012 28 juli 2013. Andel som studerar kvällstid: 15 % 0 % Antal sfi-lärare 19
Kvalitetsrapport Perioden 30 juli 2012 28 juli 2013 ANORDNARE Stockholms stad SKOLENHET Skolenhet: SFI Västerort i Tensta Huvudman för utbildningen: Stockholms stad Studievägar: Sfi 1, Sfi 2, Sfi 3 Andel
Läs merVolontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263
Volontärverksamhet i skolor Dnr Bun 2012/263 Ewa Franzén November 2012 2012-11-01 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND/SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. REDOVISNING... 2 4. ANALYS... 5 5. SLUTSATSER
Läs merAntagande av övergripande Jämställdhetsplan 2012-2014
Tjänsteutlåtande 2012-05-08 Sidan 1 av 1 Dnr 2012/0257 KS-1 Kommunstyrelsen Antagande av övergripande Jämställdhetsplan 2012-2014 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår att kommunstyrelsens
Läs merNäringslivsprogram 2014-2015
Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna
Läs merTraineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP)
Utlåtande 2012: RI (Dnr 231-1361/2011) Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion
Läs merRutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun
Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte
Läs merSommarjobb i Tyresö kommun 2014
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2013-11-18 Utvecklingsförvaltningen 1 (11) Karin Sundström Diarienummer Dnr 2013/GAN 0072 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Sommarjobb i Tyresö kommun 2014 Förslag till
Läs merRiktlinjer för Flyktingenhetens insatser
Riktlinjer för Flyktingenhetens insatser i Nordanstigs kommun Dokumentnamn Reviderad datum Dokumentansvarig Verksamhetschef Social omsorg Fastställd av Diarienummer Original datum 2014-01- Giltig till
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merFörstudie av sociala företag
Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning Individ- och familjeomsorgen vuxna Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-03-10 Handläggare Elisabeth Richter Hagert Telefon: 08-508 14 000 Solveig Blid Telefon: 08-508
Läs merBeslut för vuxenutbildning
en Stockholms kommun för vuxenutbildning efter tillsyn i Stockholms kommun Tillsyn i Stockholms kommun 2(9) har genomfört tillsyn av Stockholms kommun under våren 2016. Tillsynen har avsett det samlade
Läs merBeslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.
Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun
Läs merStadens aktiviteter under det Europeiska handikappåret 2003 Rapport från Funktionshinderombudsmannen
Bilaga 13:5 till kommunstyrelsens protokoll den 16 juni 2994, 5 PM 2004 RVII (Dnr 326-1392/2004) Stadens aktiviteter under det Europeiska handikappåret 2003 Rapport från Funktionshinderombudsmannen Borgarrådsberedningen
Läs merHANDBOLL FÖR HJÄRTA OCH GEMENSKAP
HANDBOLL FÖR HJÄRTA OCH GEMENSKAP Integration med hjälp av handboll i Vivalla och Brickebacken Örebro SK Handboll Herr Projektansvarig: Vice Ordförande Jerker Lindgren Bakgrund HANDBOLL FÖR HJÄRTA OCH
Läs merElevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2015
1(8) Tjänsteskrivelse 2015-08-03 Diarienummer: UAN 2015/0329 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Klas Jacobsson E-post: klas.jacobsson@halmstad.se Telefon: 0738-11 88 44 Elevbarometer för
Läs merHearing om hur Stockholm kan arbeta för att minska ungas utanförskap Skrivelse av Yvonne Ruwaida (mp)
PM 2010: RVII (Dnr 331-2768/2008) Hearing om hur Stockholm kan arbeta för att minska ungas utanförskap Skrivelse av Yvonne Ruwaida (mp) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande
Läs merSärskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium
Särskilt stöd Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Reviderad 2014-09-23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ämnes- och kursplanering... 3 Dokumentation och
Läs merFull fart mot Framtiden
Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Skolinspektionen Helsingborgs kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Helsingborgs kommun Skoinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund TeLefon:
Läs merOm ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?
Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,
Läs merUtbildning och kunskap
Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport
Läs merFrån asyl till arbete plattform för god integration i Blekinge
Remissutgåva Från asyl till arbete plattform för god integration i Blekinge Regional överenskommelse och aktörsgemensam strategi för Blekinge kring etablering av nyanlända Blekingar 1 Integrationsrådet
Läs merBarn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium
Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte
Läs merMunkfors kommun Skolplan 2005 2007
Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna
Läs merUtvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02
1 Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02 2 Monica Jacobsson 20030602 Samordnare Laholms kommun UTVECKLINGSPLANEN FÖR
Läs merSTRATEGI FÖR INTEGRATION I GISLAVEDS KOMMUN
STRATEGI FÖR INTEGRATION I GISLAVEDS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 23 oktober 2014 16 FÖRORD Integration kan ses utifrån många områden och alla har sin egen uppfattning om vad integration är.
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merSverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län
Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.
Läs merResultat av elev- och föräldraenkät 2014
Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merEn undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.
Läs merAntagen av kommunstyrelsen 8 februari 2015, 31
KS2015.0581 Denna jämställdhets- och mångfaldsplan ingår i handlingsplan för jämställdhet 2015-2018 enligt CEMR-deklarationen (Council of European Municipalities and Regions). Den behandlar specifikt arbetsgivarinsatser
Läs merArbetsplan/Utvecklingsplan för Ljungdalaskolans verksamheter Läsåret 08/09
Arbetsplan/Utvecklingsplan för Ljungdalaskolans verksamheter Läsåret 08/09 1. Ansvarsområden Grundskolan åk 1-5 En F-klass En förberedelseklass inklusive asylbarn SVA-grupper Hemspråksgrupper i albanska,
Läs mer2014-06-24. Anna-Greta Johansson (S) Jan Sandström (S) Hans-Olov Stöllman (S)
Sammanträdesdatum Sida 1/13 Plats och tid Sammanträdesrummet, övre våningen, Hagfors Stadshus kl 09:00 11:10 Beslutande Övriga Anna-Greta Johansson (S) Jan Sandström (S) Hans-Olov Stöllman (S) Annica Lövgren,
Läs mer2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/
2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning
Läs merFÖR ANSLAGET TILL INTEGRATION OCH DELAKTIGHET
RIKTLINJER FÖR ANSLAGET TILL INTEGRATION OCH DELAKTIGHET Beslutad av Jämställdhets- och integrationsutskottet 2011-09-13 reviderad 2013-08-06 Har du frågor kontakta Integrationssamordnare Siv Hederos Tel:
Läs merRedovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2)
Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) En ny övergripande lokal överenskommelse mellan Älmhults kommun och Arbetsförmedlingen beräknas vara klar i januari 2016. Parterna samarbetar i många frågor
Läs merStockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor
Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor stockholm.se December 2014 3 (6) Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända
Läs merBokslut/Kvalitetsredovisning 2014
Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Alsteråskolan/Skytteanska skolan 1. Ekonomiska resultat /avvikelser Ålem fkl/grundskola/fritids Intäkter 0-30 962 0,0% Personalkostnader 7 727 683 7 603 848 98,4% Övriga
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...
Läs merFamiljecentral i Hedemora
Familjecentral i Hedemora Verksamhetsberättelse 011 Babycafé Öppna förskolan Foto: Elisabeth Willborg Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen, elevhälsan Landstinget Dalarna Hedemora barnavårdscentral
Läs merRutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling på Andersbergsringens förskola
Datum för upprättande av planen: 2012-11-06 Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling på Andersbergsringens förskola Uppdrag Kommunen ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja
Läs merSTRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018
STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018 KS/2014:475 2014-11.21 Kommunledningskontoret 1 Inledning I Sigtuna kommun arbetar vi utifrån vår gemensamma värdegrund som sätter invånaren
Läs merBeslut för gymnasieskola
ev Skolinspektionen Växjö kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08
Läs merStrategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor
Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Å, Nangilima! Ja, Jonatan, ja, jag ser ljuset! Jag ser ljuset! Astrid Lindgren, Bröderna Lejonhjärta 2 Förord Vändningen
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Stjärnsund period 3 (jan mars), läsåret 14-15.
Kvalitetsarbete för förskolan Stjärnsund period 3 (jan mars), läsåret 14-15. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merStartpaketet: mindre klasser mer kunskap
2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,
Läs merBeslut. efter tillsyn i Värnamo kommun
Beslut Värnamo kommun Beslut efter tillsyn i Värnamo kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax: 08-586 080 07 www.skolinspektionen.se
Läs merEtableringskurs för nyanlända
Etableringskurs för nyanlända Kursens mål är att skapa en stärkt självbild och självkänsla genom ett nätverk med personliga relationer i såväl förenings- som arbetsliv i Jönköping. Ledord: utbildning,
Läs mer