Guide till webbutbildningen Samtal och råd om bra matvanor. Förslag på hur webbutbildningen kan användas

Transkript

1 Guide till webbutbildningen Samtal och råd om bra matvanor Förslag på hur webbutbildningen kan användas

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnummer Foto Omslagsbild från webbutbildningen, sidan 15 och 19 Lisa Thorsén, sidan 29 Matton Text Inspirerande exempel, Lisa Thorsén Publicerad november 2014

3 Innehåll Så här använder du guiden 05 Bakgrund 06 Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 06 Kunskapsbaserade arbetssätt och gemensamma budskap om matvanor 06 Vikten av att arbeta med stöd till hälsosamma matvanor 07 Effektiva åtgärder behövs 07 Även snabba vinster 07 Viktigt med stöd för beteendeförändring 07 Patienterna är positiva till att förändra matvanor 08 Trygghet i rådgivningssituationen 08 Behov av ökad kompetens 09 Kompetens för att ge kvalificerat rådgivande samtal 09 Ansvar för kompetensutveckling 09 Metoder för beteendeförändring 09 Matvanor och hälsa 10 Kompetens som webbutbildningen kan ge 11 Stöd till beteendeförändring 11 Matvanor och hälsa 11 Utveckla verksamhet för att stödja matvaneförändringar 12 Ledningssystem för kvalitet 13 Rätt kompetens och vem-får-göra-vad? 13 Ansvar, roller och kompetens 14 Personella resurser 14 Inspirerande exempel 15 Livsstilsmottagningen på Karolinska sjukhuset i Solna 15 Kungshöjds mödrahälsovård 18

4 Om webbutbildningen 22 Utbildningens målgrupper 22 Utbildningens innehåll 22 Individuellt eller i grupp 24 Tid och ambitionsnivå 24 Kunskapstest och utbildningsbevis 24 Förslag på utbildningsaktiviteter 25 Här hittar du utbildningen 25 Att planera och leda utbildning 26 Om kompetensutveckling i hälso- och sjukvården 26 Förankra 26 Planera 27 Förslag på teman för utbildningsaktiviteter 32 Tips för kompetensutveckling 35 Pedagogiska möjligheter och tips 36 Blandat lärande 36 Exempel på blandat lärande 36 Om implementering 38 Framgångsfaktorer för implementering 38

5 Så här använder du guiden Detta är en guide för hur webbutbildningen Samtal och råd om bra matvanor kan användas inom kompetensutveckling för att stödja patienters matvaneförändringar. Guiden är främst tänkt att användas för att stödja blandat lärande, dvs. hur webbutbildningen kan användas i kombination med andra former för utbildning, reflektion och diskussion på arbetsplatsen. I guiden betonas att utbildningsinsatsen formas utifrån den egna verksamhetens förutsättningar, möjligheter och resurser. Guiden riktar sig främst till: verksamhetsledningar ansvariga för verksamhets- och kompetensutveckling personal som planerar och håller i utbildningstillfällen. 5

6 Bakgrund Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Hösten 2011 publicerades Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. För att underlätta införandet av riktlinjerna gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att stödja det sjukdomsförebyggande arbetet i hälso- och sjukvården. Inom ramen för uppdraget har den här webbutbildningen tagits fram som stöd i kompetensutveckling om hälsosamma matvanor. Kunskapsbaserade arbetssätt och gemensamma budskap om matvanor Att hälso- och sjukvårdens personal har en gemensam kunskapsbas om mat och hälsa är centralt för att patienter ska kunna erbjudas kunskapsbaserade råd. Webbutbildningen utgår från riktlinjernas rekommendationer om metoder för att förändra beteenden och Livsmedelsverkets rekommendationer för hälsosamma matvanor. Utbildningen har tagits fram i samarbete med Livsmedelsverket som är ansvarig myndighet för hälsosamma matvanor. 6

7 Vikten av att arbeta med stöd till hälsosamma matvanor Hur man äter har stor betydelse för hälsan. Ohälsosamma matvanor är idag den faktor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige. På andra plats kommer högt blodtryck och på tredje högt BMI-värde. Båda dessa riskfaktorer kan också ha samband med matvanor. Effektiva åtgärder behövs Att hälso- och sjukvården erbjuder effektiva åtgärder för att förebygga kostrelaterade sjukdomar som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer är av stor vikt. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder innehåller rekommendationer om hur man bäst för samtal om bra matvanor i hälsooch sjukvården. Tillsammans med Livsmedelsverkets rekommendationer ger de vetenskapligt stöd för hur man främjar förändringar av matvanor. Även snabba vinster Att ändra sina matvanor i en mer hälsosam riktning innebär hälsovinster på både kort och lång sikt. Till de snabba vinsterna hör sänkt blodtryck och lägre nivåer av skadliga blodfetter. Att förändra matvanor och fysisk aktivitet för att sänka blodryck och blodfettvärden är i många fall ett förstahandsalternativ före läkemedel vid behandling. Viktigt med stöd för beteendeförändring En persons matvanor består av många olika dimensioner och är nära förbundna med invanda beteenden och hur vi lever för övrigt. Olika personer har olika förutsättningar och utgångspunkter när de ska förändra sina matvanor. Därför behövs i många fall specifik kompetens för att stödja matvaneförändringar. 7

8 Vikten av att arbeta med stöd till hälsosamma matvanor Patienterna är positiva till att förändra matvanor Hälso- och sjukvårdens personal kan tveka till att ta upp frågan om matvanor, som ibland upplevs som privat och känslig. Då kan det vara bra att veta att majoriteten av patienter och befolkning är positiva till att frågan tas upp och till att hälso- och sjukvården stödjer patienten att ändra kost- och motionsvanor. Trygghet i rådgivningssituationen Bland hälso- och sjukvårdens personal kan det finnas en osäkerhet om vilka råd som ska förmedlas om matvanor, inte minst mot bakgrund av att olika budskap om mat, dieter och kostbehandlingar har ett starkt genomslag i media. Patienter har också ofta önskemål om specifik kost eller dieter, som de vill följa. Att hälso- och sjukvårdens personal kan känna sig trygg med att de råd de ger utgår från bästa tillgängliga kunskap är en förutsättning för det sjukdomsförebyggande arbetet. 8

9 Behov av ökad kompetens Kompetens för att ge kvalificerat rådgivande samtal För patienter med ohälsosamma matvanor rekommenderas kvalificerat rådgivande samtal. En förutsättning för att ge ett kvalificerat rådgivande samtal är att personalen har utbildning i den samtalsmetod som används och kunskap om matvanor och hälsa. Läs mer om evidensbaserade metoder i de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Ansvar för kompetensutveckling Det är hälso- och sjukvårdens ansvar att på verksamhetsnivå se till att personalen har rätt kompetens. Det är även en uppgift för verksamheterna att definiera vilken kompetens som krävs. Läs mer om detta i avsnittet om ledningssystem för kvalitet på s. 13. För att hälso- och sjukvårdens personal ska kunna hålla i samtal och ge råd om hälsosamma matvanor krävs: kompetens för att stödja beteendeförändringar kunskap om rekommendationer och råd för hälsosamma matvanor. Metoder för beteendeförändring I den här webbutbildningen har Socialstyrelsen använt Motiverande samtal (MI) och Kognitiv beteendeterapiinriktad metod, som exempel på metoder för att stödja beteendeförändring. Metoderna är relativt väl etablerade inom närliggande områden och det finns evidens för att en kombination av de båda metoderna är effektiv. Kompetensnivå för att stödja beteendeförändring Behovet av kompetens för att stödja matvaneförändringar kan jämföras med de kompetensnivåer som har etablerats inom närliggande områden. Ett exempel är den standard för utbildning till diplomerad tobaksavvänjare*, som Yrkesföreningar mot tobak har tagit fram Yrkesföreningar mot tobak, aspx?id=

10 Behov av ökad kompetens För att kunna använda Motiverande samtal (MI), som är en av de rekommenderade metoder som anges i de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder behövs grundutbildning i metoden. Sådana utbildningar brukar vara i 2 4 dagar. Handledning för att upprätthålla kompetens För att utveckla och upprätthålla adekvat kompetens för stöd till beteendeförändring är det angeläget att få handledning. Handledning kan vara en komponent i en kompetensutvecklingsstrategi. Matvanor och hälsa För att ge råd om matvanor behövs kunskap om Livsmedelsverkets råd och rekommendationer. Personalen behöver kunna förklara samband mellan mat och hälsa och ha kännedom om vetenskapen bakom råd och rekommendationer. Kompetens om matvanor och hälsa rymmer även att bedöma när den egna kunskapen inte räcker till och vid vilka tillstånd och sjukdomar patienten behöver hänvisas till mer specialiserad kompetens om mat respektive tillståndet eller sjukdomen. 10

11 Kompetens som webbutbildningen kan ge Stöd till beteendeförändring Webbutbildningen ger övergripande och teoretisk kunskap om beteendeförändringar för hälsosammare matvanor och kännedom om verktyg för att förändra matvanor. Utbildningen behöver kompletteras med övningar och handledning som förutsätter fysiska möten. Webbutbildningen som ett komplement För personer som redan har god kompetens för att stödja beteendeförändringar kan webbutbildningen fungera som ett komplement för att kunna ge kvalificerat rådgivande samtal inom området matvanor. Guiden ger även ytterligare förslag på hur kunskaperna kan utvecklas inom ramen för den egna verksamheten. Matvanor och hälsa Webbutbildningen är avsedd att ge en grund för att ge råd och rekommendationer till patienter som kan äta enligt de generella kostråden, liksom att avgöra när specialiserad kompetens behöver konsulteras eller när patienten behöver hänvisas vidare på grund av medicinska skäl. Webbutbildningen ger inte kompetens för nutritions- eller kostbehandling. 11

12 Utveckla verksamhet för att stödja matvaneförändringar Att organisera en verksamhet för att stödja patienters matvaneförändringar är ett ansvar för vårdgivare och för lokala verksamheter. Verksamheten kan utformas på olika sätt beroende på befolkningens och patienternas behov och regionens eller verksamhetens resurser. Verksamhet för att stödja matvaneförändringar kan vara en del i regionens utbud inom både primär- och specialistvård eller ingå i olika former av livsstils- eller hälsomottagningar. Ibland kan nya personella resurser behövas och ibland kan befintlig personal behöva kompetensutveckling för att verksamheten ska kunna bedrivas med rätt kvalitet. Arbetet med att samtala och ge råd om matvanor bedrivs idag av olika företrädare från hälso- och sjukvårdens legitimerade yrkeskategorier. Av dessa har dietister en särställning genom sin specialiserade kunskap om mat och matvanor. Men även andra yrkeskategorier är väsentliga resurser i arbetet med att förändra matvanor utifrån sina olika perspektiv, roller och kunskap om olika grupper av patienter. Samarbete mellan olika yrkeskategorier är ofta önskvärt för att möta patienternas behov och använda hälso- och sjukvårdens begränsade resurser på ett effektivt sätt. 12

13 Utveckla verksamhet för att stödja matvaneförändringar Ledningssystem för kvalitet Ett stöd för vårdgivare när det gäller att etablera och driva verksamhet är Ledningssystem för kvalitet. Ett ledningssystem möjliggör ordning och reda i verksamheten så att kvalitet kan uppnås exempelvis genom att händelser som kan leda till vårdskador, missförhållanden eller andra avvikelser inte uppstår. I en komplex verksamhet som hälso- och sjukvård behövs ett ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande kunna utveckla och säkra kvaliteten. Ett ledningssystem kan även ge underlag för ett systematiskt förbättringsarbete där uppföljning och utvärdering är viktiga komponenter. För att lättare kunna arbeta systematiskt med att stödja patienters matvaneförändringar bör det ingå i ledningssystemet för kvalitet. Aspekter i ett ledningssystem är: roller och ansvarsområden i arbetet med hälsosamma matvanor krav på kompetens vid olika diagnoser och tillstånd i relation till nivå på åtgärd rutiner för hur patienter med ohälsosamma matvanor tas hand om och vid behov remitteras till specifik kompetens eller annan verksamhet. Regionala och lokala riktlinjer för behandling ger stöd för detta i ett ledningssystem för kvalitet. Rätt kompetens och vem-får-göra-vad? I de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder anges inte vilken yrkeskategori som ska göra vad i arbetet med att stödja patienters matvaneförändringar. I de studier som ligger till grund för de vetenskapliga underlagen har olika yrkeskategorier fört samtal och gett råd om hälsosamma matvanor. Bland annat har de kvalificerat rådgivande samtalen getts av dietister, erfarna hälsokonsulenter och hälsopedagoger. Vem som får göra vad inom hälso- och sjukvården regleras främst av patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL. Enligt 3 kap. 1 PSL ska vårdgivaren planera, leda och kontrollera verksamheten så att kravet på god vård enligt HSL upprätthålls och av 2 e framgår det att där det bedrivs hälso- och sjukvård ska det finnas den personal som behövs för att god vård ska kunna ges. I 29 HSL står det även att det inom hälso- och sjukvården ska finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten. I 6 kap. 2 PSL framgår det att personalen bär ansvaret för hur de fullgör sina arbetsuppgifter, liksom att de ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet (6 kap. 1 PSL). 13

14 Utveckla verksamhet för att stödja matvaneförändringar Vem som får göra vad inom hälso- och sjukvården är endast författningsreglerad när det gäller enstaka arbetsuppgifter som bara en eller vissa yrkesgrupper får utföra, eller uppgifter som kräver särskild utbildningsbakgrund, kompetens eller befattning. Exempel på sådana arbetsuppgifter är sjukskrivning, läkemedelsförskrivning och att fastställa att döden inträtt. Ansvar, roller och kompetens För arbetsuppgifter som inte är regelstyrda och som i princip kan utföras av en rad olika yrkeskategorier är det viktigt att arbetsledningen tar ansvar för och bestämmer vem som får göra vad och vilken specifik kompetens som krävs för att säkerställa patientsäkerheten. Personella resurser Specialiserad kompetens om matvanor innehas idag främst av dietister. I Sverige fanns 2011 enligt Socialstyrelsens statistik 766 dietister inom hälsooch sjukvården. I fallande ordning fanns även sjuksköterskor, läkare, fysioterapeuter, barnmorskor, psykologer och arbetsterapeuter. 14

15 Inspirerande exempel En enkätundersökning till landsting och regioner under 2012 visar att det kvalificerat rådgivande samtalet främst ges inom primärvården. I några landsting ges det vid särskilda livsstilsmottagningar. Oftast ges det till patienter med diabetes, övervikt/fetma och hjärt- och kärlsjukdom. Undersökningen visar att det kvalificerat rådgivande samtal ännu bara ges i liten omfattning enligt beskrivningen i de nationella riktlinjerna. Nedan skildras erfarenheter från två olika verksamheter som på olika sätt arbetar med stöd till att förändra matvanor. Livsstilsmottagningen på Karolinska sjukhuset i Solna Mer grönsaker och färre extrakalorier Med kliniskt patientarbete, forskning och undervisning bygger och erbjuder livsstilsmottagningen vid hjärtkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna ständigt ny kunskap. Framförallt vill vi vara en resurs för att uppmärksamma och utbilda patienter och vårdpersonal när det gäller livsstil och hjärt- och kärlhälsa, säger hjärtspecialistsjuksköterska Matthias Lidin. Ingen gillar att man pratar för mycket om det som ska plockas bort. Den som har ohälsosamma matvanor upplever att hon eller han inte får äta någonting då. Därför pratar jag mycket om att byta ut istället, säger Matthias Lidin. 15

16 Inspirerande exempel Livsstilsmottagningen startade 2008 på initiativ av bland andra professor och överläkare Mai-Lis Hellénius som också är medicinskt ansvarig. Mottagningen riktar sig till personer med risk att insjukna eller återinsjukna i hjärt- och kärlsjukdom. Matthias Lidin har varit med från start. Vi är lite unika eftersom vi ligger på en hjärtklinik och tar emot patienter både från slutenvården och från primärvården, säger han. Alla kommer på läkarremiss. De flesta patienterna är kardiometabola riskpersoner. Det betyder att de har risk för hjärt- och kärlsjukdomar men också för metabola sjukdomar som lipidstörning, diabetes och högt blodtryck. Även cancer och demens kan påverkas av livsstil. Vi försöker göra något åt helheten, berättar Matthias Lidin. Tre individuella besök Varannan vecka träffas personalen för att gå igenom remisserna och avgöra vilka som får komma. Sedan starten har 150 patienter passerat mottagningen. Mattias Lidin träffar varje patient tre gånger under ett års tid med sex månaders mellanrum. Dels tar han prover som följs upp och dels samtalar han med patienterna på ett personcentrerat sätt med utgångspunkt i metoden MI, Motiverande samtal. Samtalen handlar bland annat om vilka levnadsvanor patienterna vill satsa på att förbättra. Det är inte lätt att förändra många levnadsvanor samtidigt. Därför gäller det att ta en sak i taget. Inför det första besöket skickas ett frågeformulär ut. Det innehåller frågor om livskvalitet, alkohol, tobak, fysisk aktivitet, stillasittande, stress, sociala sammanhang och mat. När patienterna kommer är frågeformuläret ifyllt. Det fungerar jättebra som underlag till samtalet. Matfrågorna utgår från de Nordiska näringsrekommendationerna. Svaren ger poäng och handlar om hur ofta man äter grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, fisk, skaldjur samt extraenergi i form av till exempel chips och läsk. Matthias Lidin säger att samtalen om mat hamnar mittemellan ett rådgivande och ett kvalificerat rådgivande samtal. Hos oss är det jag som är specialistsjuksköterska som har alla individuella samtal om levnadsvanor. När de gäller maten har jag en dietist som jag pratar med och lär mer av. Det är väldigt bra. Och när det kommer till sådana saker som att näringsberäkna mat hänvisar jag alltid till dietist. Under åren har den pedagogiska kunskapen växt, bland annat om kommunikation runt mat. 16

17 Inspirerande exempel Ingen gillar att man pratar för mycket om det som ska plockas bort. Den som har ohälsosamma matvanor upplever att hon eller han inte får äta någonting då. Därför pratar jag mycket om att byta ut istället, om smarta val. Det är mycket bättre. En annan viktig sak att förhålla sig till är vilken information patienterna har med sig. Mat och livsstil är jättehett. Men de flesta läser inte på Livsmedelsverkets hemsida utan på bloggar. När patienterna är skeptiska måste vi kunna svara bra och visa vilket vetenskapligt underlag vi grundar våra råd på. Livsstilsmottagningen tar inte över någon pågående behandling hos annan läkare. Istället ges den behandlande läkaren skriftlig feedback efter varje individuellt besök. Dessutom får patienterna ett personligt brev av Mai-Lis Hellénius inför varje individuellt besök med provsvar och kommentarer. Kurs i grupp Efter första besöket hos Matthias Lidin är det dags för själva kursen som går under fem kvällar, två timmar åt gången. Kursen ges i grupp och det finns plats för 15 patienter. Alla får dessutom gärna ta med en vän eller anhörig. Mai-Lis Hellénius berättar om vetenskapen bakom kvällens tema och Matthias Lidin om praktiken. Mat och alkohol kommer upp på den tredje träffen. Inom vården är vi sämst på att prata om alkohol. Genom att binda samman alkohol med mat försvinner lite av det tabu som finns att prata om alkohol. Kursen ges i föreläsningsform men det finns gott om utrymme för frågor och för diskussion. Patienterna efterlyser ofta en koppling till det praktiska. Det har vi lyssnat på och förändrat det sista kurstillfället. Nu träffas vi i en stor livsmedelsbutik där en dietist arbetar. Där kan vi tillsammans visa konkret hur smarta val blir smart shopping. Det är väldigt uppskattat. Stöd för patienter och vårdpersonal Efter kursen, innan patienterna får träffa Matthias Lidin igen finns det gott om stöd för patienterna. I boken Smarta val berättar patienter själva om livsstilsval som fungerar. Berättelserna varvas med vetenskapliga fakta och recept. På sundkurs.se finns en webbutbildning där patienterna kan fortsätta att hålla livsstilsfrågorna levande. Efter ett år skrivs patienterna ut från livsstilsmottagningen. Men kuskapsspridningen forsätter. Livsstilsmottagningens resultat visar att patienterna efter rådgivningen har fått mer hälsosamma matvanor och äter mer grönsaker, byter till bättre fettkvalitet och minskar på extrakalorier. 17

18 Inspirerande exempel Livsstilsmottagningen i korthet På mottagningen arbetar två sjuksköterskor och en allmänläkare på heltid, en allmänläkare och en kardiolog arbetar halvtid samt en sekreterare. Livsstilsmottagningen drivs i projektform och finansieras av Stockolms läns landsting. Av patienterna är något fler kvinnor än män. Patienternas medelålder är 59 år och varierar mellan 30 och 79 år. Livsstilsmottagningen jobbar med kunskapsspridning till både patienter och vårdpersonal. Kungshöjds mödrahälsovård Begränsad viktuppgång med samtal om matvanor Två extra besök med kost- och motionsråd kan begränsa viktuppgången hos blivande mammor med övervikt och fetma. Det har mödrahälsovården i Göteborg visat. Kunskapen har nu omsatts i ett vårdprogram. Vi har fått ett verktyg och något att erbjuda de blivande mammorna. Det gör det lättare att börja prata om övervikt, säger Helén Andersson, enhetschef och barnmorska på Kungshöjds och Gibraltargatans mödrahälsovård i Göteborg. Övervikt och fetma är förenat med ökade risker för allvarliga komplikationer under graviditet och förlossning både för mamman och för barnet. Sedan januari 2014 har mödrahälsovården i Göteborg ett vårdprogram för hur gravida med övervikt och fetma ska behandlas. Vårdprogrammet är delvis resultatet av det tre år långa projektet VIKTiga mammor, som startades av mödravårdens egen dietist Karin Haby och mödrahälsovårdsöverläkare Anna Glantz. När Karin började hos oss tog vi snabbt tag i frågan att undersöka hur vi ska jobba med övervikt och fetma hos gravida. Nu vet vi det. De här begränsade insatserna kostar inte ens mer. Det betyder att alla har råd med det vi har gjort, säger Anna Glantz. Det är barnmorskorna som utgör basen i arbetet. Sedan kan de alltid vända sig till mig för konsultation, berättar Karin Haby som har halva sin tjänst vikt för att driva utvecklingsarbete. 18

19 Inspirerande exempel - De här begränsade insatserna kostar inte ens mer. Det betyder att alla har råd med det vi har gjort, säger Anna Glantz, här i sällskap med Karin Haby, till vänster i bild. Vårdprogrammet i korthet I korthet går den del av vårdprogrammet som handlar om kost- och motionsråd ut på att gravida kvinnor som framförallt har fetma men också övervikt blir erbjudna två extra besök på vardera 30 minuter hos en barnmorska. Om kvinnan tackar ja, gör barnmorskan en kartläggning tillsammans med henne för att se vad som fungerar bra och vad som behöver förbättras när det gäller matvanor, livsmedelsval och motion. Kvinnan får sedan ett FaR, fysisk aktivitet på recept, och ett MoR, matordningsråd, på den nivå som passar henne. Ibland är det väldigt enkla råd, som att promenera 30 minuter om dagen och inte dricka cocacola. Det kan räcka långt. Vi märker att kvinnorna lyssnar på barnmorskorna, säger Karin Haby. Fem minuter av de ordinarie besöken ägnas sedan åt uppföljning av hur det går att följa kost- och motionsråden. Vid alla besök vägs kvinnan. Det finns också andra hjälpmedel barnmorskan kan erbjuda, som information om varför det är viktigt att bry sig om fetma och övervikt, olika sätt att föra matdagbok, stegräknare och gåstavar. Dessutom får kvinnorna erbjudande om att träffa dietist i grupp eller individuellt under tre tillfällen. De individuella mötena varar en timme och gruppmötena en och en halvtimme. Gruppmötena kan barnmorskan boka direkt i journalsystemet. 19

20 Inspirerande exempel Vana ger trygghet Många barnmorskor har berättat för Karin Haby och Anna Glantz att det kan kännas svårt att prata övervikt och fetma med gravida av rädsla för att kvinnorna ska känna sig kränkta. Helén Andersson ser dock att vanan ofta ersätter obehaget med trygghet. Det ett gyllene tillfälle att prata med gravida om livsstilsförändringar. Vi barnmorskor är också vana vid det. Gravida är så förändringsbenägna. Jag minns när vi började prata om alkohol och droger, det var också svårt från början. Nu är det naturligt. Så tror jag att det blir med övervikt och fetma också, det handlar om medicinska riskfaktorer och omsorg om barnet och mamman, säger Helén Andersson. Hållbar struktur och nätverk När Karin Haby och Anna Glantz utvecklade arbetet med kost- och motionsråd till gravida med övervikt och fetma var de väldigt noga med att bygga en hållbar struktur. Merparten av rådgivning och uppföljning utför barnmorskorna. Som ett stöd för dem finns dietist, ibland sjukgymnast och även läkare. Dessutom gör vi inte allt själva inom hälso- och sjukvården. Vi bygger nätverk med samhället runt om oss. Vi arbetar till exempel med kulturtolkar. Det är kvinnor som kan tolka mellan språk och kulturer för de gravida. Och i Göteborg har vi hälsotek där man kan delta i livsstilsrelaterad verksamhet och träna gratis, säger Anna Glantz. 20

21 Inspirerande exempel Resultat De kvinnor som deltog i projektet VIKTiga mammor gick i snitt upp 8,6 kilo under graviditeten. De kvinnor i samma situation som inte tog del av erbjudandet gick i snitt upp 12,5 kilo. Vid efterkontrollen vägde de kvinnor som tackat ja 0,2 kilo mindre än vid inskrivningen. Kvinnorna som tackat nej vägde 4,5 kilo mer. Inte dyrare med extra besök De kvinnor som deltog i projektet träffade inte barnmorskan fler gånger än de kvinnor som tackade nej. I basprogrammet för gravida är nio besök inplanerade. Men både kontrollgruppen och interventionsgruppen träffade barnmorskan 13 gånger. En tolkning är att insatser tidigt i graviditeten som leder till begränsad viktuppgång kan förebygga senare insatser. Framgångsfaktorer för mottagningen på Kungshöjds mödrahälsovård Det finns ett tydligt koncept att följa. Vid varje tillfälle ska barnmorskan veta vad hon ska göra. Barnmorskan kartlägger tillsammans med kvinnorna kost- och motionsvanorna för att komma fram till vilket stöd som behövs. En palett av erbjudanden. Exempelvis FaR och MoR, matdagbok, stegräknare, stavar, tips på ställen där man lätt kan träna. Barnmorskan följer upp hur det går. Kvinnorna vägs vid varje besök. Barnmorskan har utbildning i MI. Barnmorskan har tillgång till dietist, som fungerar som konsult i patientärenden. 21

22 Om webbutbildningen Utbildningens målgrupper Utbildningen riktas till all legitimerad personal och har tagits fram i samarbete med företrädare för sjuksköterskor, läkare, fysioterapeuter, barnmorskor, arbetsterapeuter, psykologer och dietister. Webbutbildningen kan användas på ett flexibelt sätt utifrån den enskilda verksamhetens behov och möjligheter. Vi rekommenderar att utbildningen används i ett sammanhang med den egna verksamheten, men enskilda kan gå igenom webbutbildningen på egen hand. Utbildningen har en generell basnivå och en fördjupningsnivå. Basnivån riktas till all legitimerad personal som kan behöva ta upp frågan om matvanor vid möten med patienter. Fördjupningsnivån riktas till dem som ska ge kvalificerat rådgivande samtal, men enbart webbutbildningen ger inte tillräcklig kompetens för att ge åtgärden. Utbildningens innehåll Basnivån ger kunskap om: epidemiologisk bakgrund riktlinjer och rekommendationer för att förändra ohälsosamma matvanor vetenskapen bakom råd för bra matvanor samtal och rådgivning på övergripande nivå hälsofrämjande förhållningssätt och andra relevanta teorier och metoder för att förändra matvanor förutsättningar och utgångspunkter för samtal och rådgivning att ta upp frågan om ohälsosamma matvanor att identifiera patienter med ohälsosamma matvanor att bedöma patientens behov av åtgärd att ge enkla råd om hälsosamma matvanor hur ett motivationsarbete med patienter kan påbörjas verktyg som kan användas i samtalet samband mellan mat och hälsa råd för bra matvanor 22

23 Om webbutbildningen näringsämnen energi och fysisk aktivitet. Fördjupningsnivån ger kunskap om: kompletterande kunskap om matvanor och hälsa kvalificerat rådgivande samtal om matvanor förutsättningar för samtal och rådgivning ur patienters, såväl som behandlares perspektiv, på fördjupad nivå. Schematisk innehållsförteckning Nedan beskrivs utbildningens olika kapitel och avsnitt. Innehållet är grupperat i områden som ska öka kunskapen om rekommendationer och råd för hälsosamma matvanor (orange kapitel) och områden som höjer kompetensen för att stödja beteendeförändringar (gröna kapitel). Förutom dessa innehåller utbildningen även inledande avsnitt om riktlinjer och rekommendationer samt övningar och kunskapstest. Informationskällor och användbart material för utskrift finns också tillgängligt via utbildningen. Riktlinjer och rekommendationer Mat och hälsa Råd om bra matvanor Utgångspunkter för samtalet Rådgivningsprocessen Samtalet steg för steg Verktyg i samtalet Inledning (film) Inledning (film) Inledning (film) Inledning (film) Inledning (film) Inledning (film) Inledning (film) Nationella riktlinjer Att förebygga ohälsa Livsmedelsverkets kostråd Individen i sitt sammanhang En övergripande modell Det kvalificerade rådgivande samtalet Tallriksmodellen Nordiska näringsrekommendationer Fett, kolhydrater Så äter vi i Sverige Rådgivarens förhållningssätt Förändringar av matvanor vid olika tillstånd och diagnoser Patientfall Anna Nyckelhålet Patientfall Maria Måltidsordning Patientfall Daniel Var konkret när du pratar om mat och protein Begrepp, metoder och teorier Vitaminer och mineraler Energi och fysik aktivitet Jämförelser av mat med olika energiinnehåll Använd vågen Övningar Kunskapstest Informationskällor och material Matdagbok 23

24 Om webbutbildningen Individuellt eller i grupp Utbildningen kan användas individuellt och i grupp. Deltagare som går igenom webbutbildningen individuellt kan ta del av webbutbildningen i egen takt. Gruppupplägg passar bra om regionen/landstinget eller verksamheten vill ta fram ett utbildningspaket som anpassas efter verksamhetens behov och möjligheter och om regionen/landstinget vill kvalitetssäkra utbildning om hälsosamma matvanor. Webbutbildningen kan vara en komponent i en kompetensutvecklingsplan. Läs mer från sidan 26. Tid och ambitionsnivå Deltagaren kan fritt välja de kapitel och avsnitt som är av intresse för individen eller verksamheten. Att gå igenom hela webbutbildningen tar cirka 3 timmar. Utöver denna tid är det lämpligt att lägga till utbildningstillfällen på arbetsplatsen med handledning och diskussioner utifrån verksamhetens behov. Varje verksamhet kan utforma egna utbildningsaktiviteter utifrån behov, ambitionsnivå och möjligheter. Kunskapstest och utbildningsbevis Generella kunskapsfrågor ingår i webbutbildningen och deltagaren kan få ett kursintyg efter genomförd utbildning. Socialstyrelsen utfärdar däremot inte utbildningsbevis. Olika former av kunskapstest och examination kan utformas för lokala behov och verksamhetens inriktning. Exempelvis kan examinationsuppgifter kopplas till verksamhetsutveckling och förbättringsarbete. Det kan till exempel innebära att deltagaren tar fram en lokal handlingsplan eller lokala rutiner. Ett exempel på hur kompetenskrav för diplomering kan formuleras kan hämtas från tobaksområdet. Se Yrkesföreningar mot tobaks standard för utbildning till diplomerad tobaksavvänjare 2. Varje vårdgivare är ansvarig för vilka krav som ska ställas på den egna personalen i arbetet med att kvalitetssäkra verksamheten

25 Om webbutbildningen Förslag på utbildningsaktiviteter Förslag på hur webbutbildningen kan användas i olika utbildningsaktiviteter ges på sidan 32. Här hittar du utbildningen Utbildningen finns på Kunskapsguiden.se och Socialstyrelsens och Livsmedelsverkets webbplatser. Den kan också implementeras i landstingens och regionernas egna lärplattformar (Learning Management System, LMS.) Vid frågor om implementering i egna lärplattformar, se kontaktuppgifter på Kunskapsguiden.se. Webbutbildningen kan användas via dator och surfplatta. 25

26 Att planera och leda utbildning Om kompetensutveckling i hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården är ansvarig för att personalen har tillräcklig kompetens för sina arbetsuppgifter. Webbutbildningen kan vara ett bra stöd för att höja kompetensen men utbildningen behöver sättas in i en samlad kompetensutvecklingsstrategi. Att enskilda medarbetare genomför en webbutbildning räcker sällan för att kunna erbjuda kvalificerat rådgivande samtal om matvanor. Det kan även finnas behov av att skapa organisatoriska och resursmässiga förutsättningar. Om kompetens Kompetens är individens förmåga att framgångsrikt utföra ett arbete eller en arbetsuppgift. Kompetens består av teoretiska kunskaper praktiska färdigheter förhållningssätt (inställningar och attityder). Förankra Innan en utbildningssatsning startar är det viktigt att det finns stöd från ledningen och att planeringen genomförs i samarbete med olika personer och funktioner. Förankring och planering genomförs enligt verksamhetens rutiner. Följande personer eller funktioner kan behöva involveras: Högsta ledningen för förankring av genomförandet. Verksamhetsansvarig chef för förankring, information och förkunskap samt planering av genomförande och uppföljning. Ansvarig för genomförande av utbildningsinsatsen (verksamhetsansvarig chef, kompetensutvecklare, utbildare eller motsvarande). Kompetensutvecklingsansvarig för att genomföra behovsanalys, planera och genomföra samt följa upp enligt verksamhetens ordinarie processer. Informationsansvarig för att informera om utbildningsinsats. Ansvarig för utbildningsplattform eller LMS (Learning Management System) som gör webbutbildningen tillgänglig och ger stöd i genomförandet. 26

27 Att planera och leda utbildning Vid ett begränsat genomförande i en mindre enhet eller arbetsgrupp är det kanske bara verksamhetsansvarig chef som är involverad och som står för genomförandet, medan ett genomförande med större eller fler verksamheter behöver involvera flera eller alla funktioner ovan. Planera När du planerar för kompetensutveckling är det bra att utgå från den egna verksamheten och vad patienterna och personalen behöver. Nedan följer förslag på hur du kan gå tillväga med frågor att diskutera. Nulägesbeskrivning Behovsanalys Plan för kompetensutveckling Utbildningsaktiviteter Nulägesbeskrivning Verksamhetens uppdrag och styrdokument Vad kännetecknar upptagningsområdet Personalens attityder och motivation Nulägesbeskrivning Resurser för matvaneförändringar och utbildning Verksamheten och upptagningområdet Beskriv vad som kännetecknar upptagningsområdet (socioekonomi, etnicitet, åldersfördelning etc.). verksamhetens uppdrag och befintliga organisation för att stödja matvaneförändringar. behov och förutsättningar hos olika patientgrupper/patientgruppen när det gäller matvanor. 27

28 Att planera och leda utbildning förekomsten av ett strukturerat förbättringsarbete inom området. befintliga personella och tidsmässiga resurser. samarbetspartners och deras roller när det gäller matvaneförändringar. eventuella tvärprofessionella nätverk för matvaneförändringar. Attityder och motivation Undersök intresset för och attityder till att stödja patienters matvaneförändringar. Resurser och kompetens Finns en beskrivning av vilken kompetens som krävs för att stödja patienters matvaneförändringar? Beskriv befintliga resurser när det gäller kompetens (kvalitativt och kvantitativt) för att ge stöd för matvaneförändringar i den egna verksamheten. befintliga resurser för utbildning och samverkan kring utbildning som verksamheten kan ta del av. Exempelvis lärcentra, utbildare, handledare och nätverk för olika ämnesområden. Behovsanalys Prioritering av patientgrupper Vilka åtgärder behöver patienterna? Yrkeskategorier och samarbetspartners för att möta patienternas behov Behovsanalys Behov av förbättringsarbete Behov att ta fram kompetensprofiler för matvanearbetet 28

29 Att planera och leda utbildning Verksamheten och patienterna Vilka patientgrupper vill vi nå med åtgärderna i första hand? Vilka åtgärder behöver patienterna? Vilka yrkeskategorier eller andra samarbetspartners behövs för att möta patienternas behov. Finns behov av strukturerat förbättringsarbete/verksamhetsutveckling för att bygga upp en ny verksamhet. Behöver kompetensprofil/er tas fram för att stödja matvaneförändringar. Personalens attityder, intresse och motivation Finns behov av information och motivationshöjande insatser om betydelsen av att stödja patienters matvaneförändringar? Personalens kompetens Vilken kompetens behövs för att möta prioriterade patientgruppers behov? Vilken kompetens har personalen idag? Tidsmässiga resurser för att möta prioriterade patientgruppers behov? Vilken kompetens behöver utbildare och handledare ha för att utbilda övrig personal? 29

30 Att planera och leda utbildning Plan för kompetensutveckling Utifrån de identifierade behoven bör insatsen sättas in i sitt sammanhang utifrån verksamhetens uppdrag, strategier, mål och möjligheter. Om intresset för frågan är lågt kan information och motiverande insatser behövas inledningsvis. För att skapa goda förutsättningar för att utbildningen ska nå framgång bör följande frågor få konkreta svar: Motivation. Hur skapar vi förståelse och intresse för att arbeta med att stödja matvaneförändringar? Kompetens. Vad ska personalen kunna? Formulera kompetensmål för de utsedda målgrupperna i personalen. Utbildningsaktiviteter. I vilken form ska vi ge utbildningen och vilket innehåll ska den ha? Förbättringsarbete eller verksamhetsutveckling. Behöver organisatoriska förutsättningar skapas? Tidplan. När ska utbildningen genomföras? Resurser. Ange personella och ekonomiska resurser för att genomföra planen. Uppföljning. Hur följer vi upp utbildningsinsatserna? Hur och när reviderar vi planen utifrån uppföljningsresultat och ny kunskap inom ämnesområdet? Långsiktigt stöd. Ange stöd och resurser för långsiktigt vidmakthållande av kompetensläget. Andra aspekter som det är bra att ta ställning till är hur många samtal som behöver hållas under en tidsperiod för att upprätthålla kompetensen. Ansvarig. Vem ansvarar för arbetet med kompetensutveckling enligt planen? 30

31 Att planera och leda utbildning Utbildningsaktiviteter Aktivitet 1 - Information - Syfte och mål Eget arbete: webbutbildning Aktivitet 2 - diskutera - öva - föreläsning Eget arbete: webbutbildning Aktivitet 3 - följa upp Webbutbildningen kan användas som grund för olika utbildningsaktiviteter eller kursupplägg. Utbildningsaktiviteterna behöver utformas för att passa olika typer av verksamheters behov. Utbildningsaktiviteterna kan fokusera på samtalsprocessen eller specifika ämnesområden inom ämnet att stödja beteendeförändring eller mat och hälsa. Tid och form för utbildning Hur mycket tid kan avsättas för utbildningen? Vilka delar av utbildningen kan genomföras utanför arbetsplatsen respektive på arbetsplatsen? I vilket sammanhang kan utbildningen ges. Finns aktör med övergripande uppdrag att utbilda eller ska verksamheten arrangera egen utbildning? Kan arbetsplatsträffar användas för information om utbildningen eller för att genomföra utbildningstillfällen? Innehåll Vilka ämnesområden är prioriterade för kompetensutveckling i vår verk - samhet? Hur kan webbutbildningen användas? Vilka delar är aktuella för de ämnesområden vi har definierat? Hur behöver webbutbildningen kompletteras med andra insatser för att målen ska nås, som exempelvis handledning och fördjupande ämnen. Kan verksamhetsutveckling eller förbättringsarbete inom matvaneområdet knytas till utbildningen? 31

32 Att planera och leda utbildning Förslag på teman för utbildningsaktiviteter 1. Förutsättningar och utgångspunkter för matvaneförändringar Utgå från avsnitt om förutsättningar och utgångspunkter. Reflektera över och diskutera: Vem är jag som rådgivare inom matvaneområdet? Använd patientfall för att diskutera förutsättningar och utgångspunkter. Diskutera: Betydelsen av skillnader och likheter mellan din patient och dig som rådgivare. 2. Riktlinjer, rekommendationer och den vetenskapliga bakgrunden Utgå från kapitlet om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nordiska näringsrekommendationer och kapitlet Förutsättningar och utgångspunkter. Diskutera: Hur kan vi förklara rekommendationer och kostråd för patienter? Hur arbetar vi källkritiskt och hanterar information om mat från massmedia och sociala medier? Hur kan man bemöta patienter som vill äta på ett sätt som inte stämmer helt med Livsmedelsverkets kostråd? 3. Rådgivningsprocessen Utgå från hela rådgivningsprocessen och använd patientfall. Diskutera: Hur arbetar vi i tvärprofessionella team med att stödja patienters matvanförändringar? Vem gör vad i en vårdkedja? I vilka fall och situationer behöver vi hänvisa vidare? Hur följer vi upp våra patienter? 32

33 Att planera och leda utbildning 4. De första stegen i rådgivningsprocessen Utgå från de första stegen i rådgivningsprocessen. Diskutera: Hur identifierar vi patienter med ohälsosamma matvanor? Låt kursdeltagarna fylla i kostindexfrågorna och eventuellt andra liknande frågeformulär. Diskutera: Hur upplevdes det att fylla i frågorna? Blev mitt resultat av frågorna det förväntade? Hur kändes det att få sitt resultat? När fungerar indexfrågorna mindre bra och hur löser vi det? Utgå från de första stegen i rådgivningsprocessen, kapitlet Råd om bra matvanor och Socialstyrelsens snabbguide för enkla råd. Diskutera: Hur använder vi enkla råd? Hur tar vi upp frågan om patientens matvanor på ett lyhört och respektfullt sätt och hur ger vi råd? Vad kan enkla råd innehålla? Använd rollspelsövningar för dessa första steg i rådgivningsprocessen. 5. Matvaneförändringar vid olika diagnoser och tillstånd Bjud in en dietist och eller annan yrkeskategori med specialiserad kompetens kring specifika diagnoser eller tillstånd, som kan föreläsa inom området. Diskutera: Hur kan verksamheten stödja olika patientgrupper som har behov av matvaneförändringar? Vilken kompetens behövs? Hur ser verksamhetens rutiner ut för att vid behov remittera vidare till mer specialiserad kompetens avseende beteendeförändring, matvanor eller kostbehandling? 33

34 Att planera och leda utbildning 6. Användning av verktyg i samtalet Om kartläggning av matvanor och användning av verktyg som matdagbok, matvanekollen och måltidsordning. Låt kursdeltagaren fylla i en matdagbok under tre till sju dagar. Låt kursdeltagren använda den mer omfattande versionen av Livsmedelsverkets Matvanekoll. Diskutera: Hur fungerade det att använda de olika verktygen för kartläggning av matvanor. Hur upplevdes det? Övning: Handla hälsosam mat genom att välja livsmedel märkta med nyckelhålet. Diskutera: Hur fungerade det för dig? Vad kan det innebära för våra patienter? 7. Handla och laga hälsosam mat Hur handlar man och lagar hälsosam mat med hänsyn till olika socioekonomiska och kulturella aspekter. Bjud in en dietist för att föreläsa och visa praktiska matlagningsmoment som kan göra det lättare att äta utifrån Livsmedelsverket kostråd. Diskutera: Hur kan man underlätta för olika grupper att laga hälsosam mat? Vad kan detta innebära för verksamhetens patienter? Vad innebär det för mitt förhållningssätt som rådgivare? 8. Förbättringsarbete inom matvaneområdet Ta fram en checklista för matvaneförändringar ett lokalt vårdprogram för matvanförändringar en plan för att starta mottagning för att ge stöd till matvaneförändringar. 34

35 Tips för kompetensutveckling En ny kunskapssammanställning om implementering av nya metoder inom hälso- och sjukvården betonar framförallt deltagarnas aktiva delaktighet och att utbildningsinsatsen följs upp och listar de bästa tipsen, se nedan. 3 Erbjud olika aktiviteter som till exempel gruppsammankomster, skriftligt material och webbutbildning. Inkludera praktiska aktiviteter och problemlösningsövningar för att skapa engagemang och för att visa på bra förebilder. Även simulering (rollspel) kan fungera bra. Visa hur nya metoder kan användas i praktiken för att öka acceptansen för ett förändrat arbetssätt. Tränings-/utbildningstillfällen bör följas upp, unvik att bara genomföra enstaka tillfällen. Använd utbildningstillfällen som en komponent i ett bredare utbud av aktiviteter för att sprida metoden. 3. The Health Foundation. Inspiring improvement. No. 20 Spreading improvement ideas. Tips from empirical research. Evidence scan, May

36 Pedagogiska möjligheter och tips Nedan följer förslag på hur utbildningen kan utformas med webbutbildningen som en komponent. Blandat lärande Den webbaserade utbildningen kan genomföras enskilt, men verksamheten får ut allra mest om man kombinerar den med dialog och reflektion i ett så kallat blandat lärande. Då sker lärandet genom aktiv medverkan i möten med andra. Med blandat lärande kombinerar man till exempel webbutbildningar med fysiska träffar. Med ett blandat lärande där man också träffas och bearbetar den nya informationen uppnås en högre pedagogisk nivå och ett större engagemang. Genom att kombinera olika pedagogiska metoder i ett utbildningsupplägg tillgodoser man även olika lärstilar och skapar ett mer lustfyllt lärande. Fördelarna med blandat lärande är att deltagaren kan ta del av vissa teorier och kunskaper på egen hand innan en träff. Man behöver då inte använda tiden till att förmedla fakta till deltagare med olika förkunskaper vid träffen. Under utbildningstillfället kan man istället koncentrera sig på att bearbeta informationen så att den övergår i kunskap och praktiska färdigheter. Vid utbildningstillfället får deltagaren också tillfälle att diskutera med sina kollegor utifrån sin verksamhet och sitt sammanhang. Utbildningstillfället blir en mötesplats för problematisering, reflektion och gemensamt lärande. Exempel på blandat lärande Flippat klassrum Ett exempel på blandat lärande är det flippade klassrummet (engelskans flipped class room). I mer traditionell undervisning kommer kursdeltagarna till klassrummet för att lyssna på en föreläsning. Sedan går deltagaren hem och utför en uppgift utifrån föreläsningen. I det flippade det vill säga det omvända, klassrummet kan en webbutbildning användas för inhämtning av faktakunskap inför en utbildningsträff, medan den lärarledda delen används för diskussion, reflektion och analys. 36

37 Pedagogiska möjligheter och tips I kurser där flippat klassrum tillämpas, kan en webbkurs även innefatta en examination. Endast de deltagare som klarat examinationen får delta vid den fysiska träffen. På så sätt kan kursledaren försäkra sig om att deltagarna kommer pålästa och förberedda till utbildningsträffen. Autentiskt lärande Autentiskt lärande innebär att man utgår från verkliga problem, till exempel patientfall och låter deltagarna använda kunskaper om matvanor, samtalsmetoder och rekommendationer i just det sammanhanget. Om deltagarna får arbeta med egna fall kan de relatera sina nya kunskaper till sin praktiska vardag. Deltagarna kan även diskutera sina fall och nya kunskaper med varandra. Pedagogiska vinster med detta är att få tillfälle att berätta för andra hur man tänkt. Genom andras reaktioner kan man få en fördjupad förståelse för det man har tänkt. Andra fördelar är de nya perspektiv som man kan få genom andras erfarenheter. Kamratläsning Ett sätt att ge deltagarna möjlighet att byta perspektiv med varandra, och få syn på sina egna perspektiv, är en form av seminarium som använder kamratläsning (peer-to-peer). I många utbildningar hålls oppositionsseminarier i slutet av kursen, då deltagarna läser varandras arbeten och diskuterar dem. Dessa seminarier är inte till för att läraren ska ges stöd i sin slutliga bedömning utan för att deltagaren ska komma vidare med sitt arbete och i sitt lärande. Kontinuerlig examination Seminarier och individuella arbeten, kan användas som en del i en så kallad kontinuerlig examination, som ibland kallas för patch work. Ett grupp- eller individuellt arbete kan till exempel bestå av att ta fram en handlingsplan, ett lokalt vårdprogram eller en checklista för att stödja matvaneförändringar. Det innebär att den slutliga examinationen består i ett lapptäcke av arbeten som på olika sätt knyter an till varandra. Att arbeta med kontinuerlig examination kan vara ett sätt att göra examinationen till en del av deltagarens lärprocess. Social interaktion och återkoppling Social interaktion och återkoppling kan handla om att handledare är tillgängliga för diskussioner och återkoppling. Inom arbetet med att stödja matvaneförändringar kan olika kompetenser behövas, som till exempel dietister, arbetsterapeuter och personal som kan undervisa om och handleda i stöd till beteendeförändring. Återkoppling finns delvis i utbildningen, men kan ges genom att diskutera och reflektera med kursdeltagare och kollegor. 37

38 Om implementering Implementering kan definieras som de procedurer som används för att föra in nya metoder i en ordinarie verksamhet och att säkerställa att metoderna används som avsett och med varaktighet. Framgångsfaktorer för implementering Tre faktorer beskrivs som centrala för att lyckas med implementering. Dessa är: kompetens hos användarna stödjande organisation effektivt ledarskap. Bättre stöd och hjälp för personer Metodtrohet Handledning Överordnat stöd Utbildning Urval Kompetens Organisation Stödjande administration Datoriserat beslutsstöd Ledarskap Tekniskt Adaptivt Tillsammans med trohet till den metod som ska börja användas skapar dessa faktorer bättre förutsättningar för att den nya metoden används som avsett. Då ökar också sannolikheten att verksamheten blir till nytta för patienterna. 38