Verifiering av Ny-ggörande Hur gör vi? IK Fyrklövern, KTH Innova;on & Innova;onskontor Väst

Transkript

1 Verifiering av Ny-ggörande Hur gör vi? IK Fyrklövern, KTH Innova;on & Innova;onskontor Väst

2 Medverkande Patrik Bångerius, Innova5onskontor Fyrklövern Daniel Carlsson, KTH Innova5on André Kelkkanen, Innova5onskontor Väst Lena Holmberg, Innova5onskontor Väst (moderator)

3 Agenda Inledning (20 min) Verifieringsverksamhetens syle varför gör vi deoa? KTH Innova5on (7 min) IK Fyrkövern (7 min) Innova5onskontor Väst (7 min) Diskussion (15 min) PAUS Verifieringsprojekt vad är det? IK Fyrklövern (7 min) Innova5onskontor Väst (7 min) KTH Innova5on (7 min) Diskussion (15 min) Bedömning av verifieringsprojekt hur går det 5ll? Innova5onskontor Väst (7 min) KTH Innova5on (7 min) IK Fyrklövern (7 min) Diskussion (15 min) Avslutande diskussion (20 min)

4

5 KTH Innova;ons process Möjlig affärsidé Definierad (NABC) Verifierade nyckelområden Affär/Bolag Nästa fas Beskriva Utvärdera Verifiera och utveckla Kommersialisera Verifieringsprocessen (VFT- 1) < 75 Tkr < 150 Tkr < Tkr NABC Ägande C Finns bekränat kundbehov? Finns ;llräcklig marknad? Nyckelfråga X? Öka CRL Öka TRL Öka IPRL Nyckelfråga Y, Z

6 Innova5onskontor Fyrklövern Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, MiOuniversitetet och Örebro universitet Verifieringsarbetet utvecklas och u]örs 5llsammans (verktyg, metoder, bedömning och dialog) Fyrklöverns Verifieringsråd (en Innova5onsrådgivare från varje nod, veckovisa möten, en gemensam caselista) Case/projekt u]örs, i varje nods region, nära externa aktörer som, i regel, involveras 5digt VFT1- medel hanteras genom KAU Holding åt alla de fyra noderna Använder VCF/NABC och Business Model Canvas men även börjat använda IAI för ao bl a öka idéflöde

7 Innova5onskontor Väst Jönköping FNV (2011- ) (Egna medel) VFT (2012- ) (Vinnova) GU TrollhäOan Chalmers Borås Skövde Skara Halmstad Ins5tut Fakta: Verifiering Ungefär 40 projekt per år, 115 projekt sedan 2011 GenomsniOsprojekt 100,000 SEK VFT och internt program, fungerar likadant Dialogprocess Kan få medel flera gånger Behöver inte vara kommersiellt

8

9 Verifierings- verksamhetens syle Varför bedriver vi verifieringsverksamhet? För vem bedriver vi den? Vad vill vi uppnå och för vem? Hur följer vi upp ao sylet uppnås? KTH Innova5on IK Fyrklövern IK Väst

10 Verifieringsverksamhetens syne FÖR VEM? KTH Innova*on, Forskare, KTH, Sverige.

11 Verifieringsverksamhetens syne Varför? # 1 Skapa en effek*vare idéutvecklingsprocess (stegvis analys/utveckling av nyckelfrågor) Pengar=förutsäaning/smörjmedel (bla. hiaa affärskompetensens, ;d mm) Strukturerad process- tydlighet och fokus på räa saker ;digt (NABC) Prioritering- lägg ner där nödvändigt, satsa mer där verifierat Huvudmål Förstudiefas KTH Innova*on: Verifiera idéns gångbarhet och avgör om man (idébärare och KTH Innova*on) ska satsa vidare

12 Verifieringsverksamhetens syne Varför? # 2 BäQre urall ur idéutvecklingsprocess och kunna nå marknad Styrning mot centrala/kri;ska frågor ;digt- kommersiell verifiering Anpassning utener vägen (ställer krav på objek;vitet osv) Riggat för nästa steg- bäare förberea, testat och inriktat Huvudmål projekras KTH Innova*on: Komma *ll affär eller nästa utvecklingsfas (t.ex. bolag, kundaffär, licens, inkuba*on osv.)

13 Verifieringsverksamhetens syne Hur vet vi synet uppnås? Tydliga kriterier/mål med programmet (kan förbäaras) Uppföljningsbart (rapportering, dokumenta;on osv) Mätsystem se direkta resultat t.ex. affärer med kund, gåa vidare inkuba;on Nedlagda projekt- tydligt tecken som kommer ;digare än framgång på marknad Kvalificerad beslutsprocess- flera/externa bedömare

14 Verifierings- verksamhetens syle Varför bedriver vi verifieringsverksamhet? För vem bedriver vi den? Vad vill vi uppnå och för vem? Hur följer vi upp ao sylet uppnås? KTH Innova5on IK Fyrklövern IK Väst

15 Verifierings- verksamhetens syle Stärka våra lärosäten Stärka våra forskare, lärare och studenter genom effek;vare ny-ggörande av kunskap och idéer från akademin i samhället (inkl näringsliv, offentliga aktörer, akademi) Bidra ;ll ;llväxt och utveckling (Båda vägarna) För vem : För lärosätet, regionen, na;onen (för individer) Hur följer vi upp ao sylet uppnås? Indikatorer och mätningar (och cred ) hos oss och andra aktörer (inkubatorer, kluster, ALMI, Drivhus etc)

16 Verifierings- verksamhetens syle Varför bedriver vi verifieringsverksamhet? För vem bedriver vi den? Vad vill vi uppnå och för vem? Hur följer vi upp ao sylet uppnås? KTH Innova5on IK Fyrklövern IK Väst

17 Varför sysslar vi med verifiering? For an idea that does not first seem insane, there is no hope. - Einstein Mo5vet för ao inräoa innova5onskontor är ao effek5visera nyfggörandet av forskning och således ao bidra 5ll ao skapa nyoa för samhället och näringslivet. Verifieringsprogrammet är eo av de vik5gaste verktygen en innova5onsrådgivare har för ao göra sio jobb. FNV (2011- ) (Egna medel)

18 Verksamhetens mål Målet med verifieringsverksamheten är aa säaa igång så många överlevnadsdugliga innova;onsprocesser som möjligt. Aa följa upp: Hur många projekt körs igång? Överlever de?

19 Konsekvenser EO breo perspek5v på nyfggörande, helt förenligt med uppdraget. Innova5onsrådgivaren får en ak5v roll i skapandet av verifieringsprojekt. Dialogprocess blir nödvändig. Tradi5onella indikatorer för uppföljning måste kompleoeras, elersom verifieringen typiskt bara ini5erar och tar projektet 5ll nästa steg, inte 5ll realiserad nyoa.

20 Paus! Vi ses igen 10.30!

21 Verifieringsprojekt Vad är eo verifieringsprojekt? Vad skiljer verifiering från forskning och utveckling? Finns det olika typer av verifieringsprojekt? Vad är syle och mål med eo verifieringsprojekt? IK Fyrklövern IK Väst KTH Innova5on

22 Verifieringsprojekt (1/2) Vad är eo verifieringsprojekt? Vad skiljer verifiering från forskning och utveckling? Inte mycket Hypotes provas, kunskap skapas och slutsatser dras som ändrar/formar/vederlägger värdeerbjudande (kan avbrytas innan alla projektmedel är förbrukade) Finns det olika typer av verifieringsprojekt? Ja inte två är lika. Vilken mognad miljön som idébärarna kommer från har vad gäller innova;on och verifiering har betydelse.

23 Verifieringsprojekt (2/2) Vad är syle och mål med eo verifieringsprojekt? Iden;fiera, verifiera och validera förutsäaningar inkl. risker för ea värdeerbjudande (NABC) och dess team. Målet är aa så ;digt som möjligt veta om ea värdefullt och hanterbart projekt (investerare, företag, offentliga aktörer eller annan) är möjligt Här är vill vi i första hand karaktärisera verifieringsprojekt inte beskriva vad som är eo bra eller dåligt projekt.

24 Verifieringsprojekt Vad är eo verifieringsprojekt? Vad skiljer verifiering från forskning och utveckling? Finns det olika typer av verifieringsprojekt? Vad är syle och mål med eo verifieringsprojekt? IK Fyrklövern IK Väst KTH Innova5on

25 Principer för verifieringsprojekt Verifieringen ska avse nyfggörande av intellektuella 5llgångar i forskningsbaserad kunskap som utvecklas eller förvaltas i eo akademiskt lärosätes forsknings- och utbildningsverksamhet, eller i forskningsverksamhet vid forskningsins5tut. Verifieringsprojektet ska utgå från en nyfggörandehypotes som beskriver hur en eller flera iden5fierade intellektuella 5llgångar skulle kunna skapa nyoa i samhället (offentlig, ideell eller privat sektor) på eo nyo säo. De forskare/lärare/studenter som iden5fierat den intellektuella 5llgången och/eller formulerat nyfggörandehypotesen ska vara associerade med projektet. Verifieringsprojektet formuleras som verifieringsfrågor som mo5veras med utgångspunkt i nyfggörandehypotesen. Det ska finnas både en möjlighet 5ll, och en avsikt, ao verifieringsprojektet ger upphov 5ll en fortsao innova5onsprocess eler ao verifieringsprojektet avslutats.

26 Ny-ggörandehypotes Intellectual Asset Innova5on Process U5lity NyOa NyOa Need Target Målgrupp Group Målgrupp Delhypoteser Inven5on Method Data Model Design SoLware Packaging Intermediaries Partners Funding Resources Advantage Improvement Possibility Problem Individuals Organiza5ons Verifieringsfråga: Stämmer hypoteserna vi ställt upp?

27 Intellectual Asset Innova5on Process U5lity NyOa NyOa Need Target Målgrupp Group Målgrupp Intellectual Asset Innova5on Process U5lity Need Target Group Intellectual Asset Innova5on Process U5lity Need Target Group Men, det går inte ao kolla in i eo rum och kolla om det bedrivs forskning, utveckling, eller verifiering, skillnaden ligger i inten5onen.

28 Verifieringsprojekt Vad är eo verifieringsprojekt? Vad skiljer verifiering från forskning och utveckling? Finns det olika typer av verifieringsprojekt? Vad är syle och mål med eo verifieringsprojekt? IK Fyrklövern IK Väst KTH Innova5on

29 VAD INNEBÄR VERIFIERINGSPROJEKT? BUILD LEARN TEST & MEASURE

30 VAD INNEBÄR VERIFIERINGSPROJEKT? Det finns e( kundbehov bland privatpersoner a( kunna göra 3D- modellering online Vår beräkningsmodell fungerar på skarpa data från kunders databas TESTA HYPOTESER Kliniker vill betala för en webbtjänst/app som kan effekcvisera deras pacentmöte Vi ska få huvudintäkter via provision från teleoperatörer Vi kanske inte kan få e( patent/ de(a är redan patenterat SÄNK RISKER Vi vet inte vilka regulatoriska krav som ställs och hur dyra/cdskrävande de blir Vi behöver testa en prototyp på användare för a( se om de klarar av den/förstår den Ta in en second opinion på patent/ip- strategi UTVÄRDERA Vi ska sluta avtal om pilo(estning med minst en kund UTVECKLA/KOMMERSIALISERA Hur stor är marknaden inom idro(ssegmentet Ta 15 utvalda kundkontakter

31 Hur jobbar vi? Typiska mål i projekt? DEFINIERA MARKNADEN, SÄKERSTÄLL DEN ÄR TILLRÄCKLIGT STOR VILKA ÄR KUNDERNA OCH DEN ADRESSERBARA MARKNADEN (KVANTIFIERAD) FOKUS PÅ KUNDKONTAKTER. TIDIGT BEKRÄFTA INTRESSE/BEHOV ETABLERA X ST KUNDKONTAKTER OCH BEDÖM INTRESSE UNDERSTÖDJA KUNDKONTAKTER MED PAKETERING/PROTOTYPING TA FRAM PROTOTYP SOM KAN TESTAS AV ANVÄNDARE DRIV MOT TEST MOT KUND/ANVÄNDARE FÖR ATT BEVISA VÄRDE HITTA MINST EN POTENTIELL KUND SOM VILL INLEDA PILOTTEST

32

33

34 Bedömning Hur ser eo bra verifieringsprojekt ut? Hur avgör vi vilka verifieringsprojekt som ska genomföras? Vad är typiska orsaker 5ll ao eo verifieringsprojekt inte genomförs? IK Väst KTH Innova5on IK Fyrklövern

35 Utgångspunkter Projekten bedöms löpande och vart och eo för sig i en dialogprocess som sylar 5ll ao utveckla bra verifieringsprojekt. Projekten bedöms inte u5från en värdering av hur stor eller betydelsefull den poten5ella nyoan är eller hur stora värden som kan skapas i nyfggörandet. Projekten ska uppvisa unikitet och relevans med avseende på den nyoa som verifieras, dvs. en innova5on ska kunna bli resultatet. Alla former av verifieringsfrågor (kommersiella, funk5onella/tekniska, regulatoriska, immaterialräosliga etc.) ska kunna hanteras om de kan mo5veras.

36 EO bra verifieringsprojekt Har eo tydlig hypotes om nästa steg Verifieringsfrågor som möjliggör nästa steg, om de besvaras posi5vt Deltagande forskare En realis5sk plan för genomförande

37 När kör vi INTE igång? Oklarheter I ägande (riskerar bro 5ll ingenstans) All]ör svepande nästa steg Intellektuella 5llgångar har inte genererats av verksamhet vid lärosätet.

38 Bedömning Hur ser eo bra verifieringsprojekt ut? Hur avgör vi vilka verifieringsprojekt som ska genomföras? Vad är typiska orsaker 5ll ao eo verifieringsprojekt inte genomförs? IK Väst KTH Innova5on IK Fyrklövern

39 Bedömning NABC Ägande IPR Slutrapport fas 0 Nyckelfrågor Engagemang C Underlag (kort) < 75 Tkr Underlag (längre) < 150 Tkr Slutrapport Underlag (längre) < Tkr Feedback C Relevans (marknad) Genomförbarhet Testa och se C Feedback C Relevans Kvalitet Genomförbarhet Exploaterbarhet Progress hi-lls C Feedback C Mycket god progress Hög poten;alc

40 Vad är bra projekt? Kännetecken? Delak;g/engagerad forskare Understöd av konsult för effek;vitet, ny kunskap, nätverk mm Ju kortare ;dsram desto bäare (svårt då ona viss sekvens krävs) Genomtänkta/specifika/vik;ga nyckelfrågor adresseras Tidigt fokus på kundkontakter Teknik- visst om det understödjer kundkontakt/tester Inkludera frågan om teamet ;digt (kompleaering mm) Timing- teknik behöver vara ;llräckligt mogen osv. Marginaleffekt- verifieringspengarna ska kunna göra någon skillnad

41 Vad är mindre bra projekt? Kännetecken ej genomförs eller läggs ner? Teknikfokus- förtäckt forskning Lite ;llväxtpoten;al- uppenbar smal marknad Omognad/fel ;ming - TRL,CRL< 1 Oklart ägande- återkommande problem Finputsning t.ex. användargränssnia Långkörare - lågt forskarengagemang, dålig progress osv. Problem aa få fram underlag (NABC)- även i bra case pga. bristande ;d, intresse Nice- to- know/have- inte vik;ga/kri;ska frågor

42 Bedömning Hur ser eo bra verifieringsprojekt ut? Hur avgör vi vilka verifieringsprojekt som ska genomföras? Vad är typiska orsaker 5ll ao eo verifieringsprojekt inte genomförs? IK Väst KTH Innova5on IK Fyrklövern

43 Bedömning (1/2) Hur ser eo bra verifieringsprojekt ut? Provar relevant hypotes och iden;fierar avgörande risker. Oavsea om det leder fram ;ll ny-ggjort/kommersialiserat resultat anser idébärare/innovatörer aa nedlagda resurser varit ;ll nyaa (Det värsta som kan hända är aa vi lär oss och utvecklas )

44 Bedömning (2/2) Hur avgör vi vilka verifieringsprojekt som ska genomföras? Genom stegvisnära dialog med idébärare/innovatörer och återkoppling (IK Fyrklöverns Verifieringsråd). Första arbetet utan VFT- medel. Testar genom deaa idébärarnas engagemang. Vad är typiska orsaker 5ll ao eo verifieringsprojekt inte genomförs? Oklar/ohanterbar ägarbild, FTO, ej värdeerbjudande (t ex behov eller forskning) De här frågorna handlar om hur vi utvecklar och beslutar om verifieringsprojekt och när eo projekt är bra nog ao genomföra. AO det ska uppfylla kriterierna för ao vara eo verifieringsprojekt är självklart, men vilken bedömning gör vi därutöver?

45 Diskussion

46 Tack!