Hur kan näringslivets transporter effek3viseras i städer? CLOSER seminarieserie Urban Mobility. Malmö 29 januari 2015

Transkript

1 Hur kan näringslivets transporter effek3viseras i städer? CLOSER seminarieserie Urban Mobility Malmö 29 januari 2015

2 CLOSER - Na@onell arena för transporteffek@vitet Closer är en na@onell arena för forskning, utveckling och innova@on inom transporteffek@vitet. Vi driver en neutral innova@ons- och demonstra@onsmiljö där akademi, näringsliv och myndigheter samverkar för ökad transporteffek@vitet.

3 Sy#e med dagens workshop Utbyta kunskap och erfarenheter Sprida kunskap genom Ökat fokus på Ökad kunskap om hinder och möjligheter för av näringslivets transporter i städer Genom diskussionerna få input och nya perspek@v Direkt Urban Mobility arbetsgruppen Iden@fiera vilka behov av ökad kunskap som finns hos exempelvis kommuner Vilken kunskap behöver utvecklas mer inom tex forskning? Hur kan vi involvera olika intressenter i arbetet framåt?

4 AGENDA och av huvudpunkterna från Färdplanen för Sofie Vennersten och Maria Lindholm från CLOSER Hur kan kommunerna skapa förutsäxningar för transporter? Jan Magnusson, Helsingborg stad, Max Hanander, Malmö stad, Ylva Samuelsson Åqvist, Lund stad Regler och incitament möjligheter och goda exempel Christoffer Widegren, Trafikkontoret Göteborg Diskussion i mindre grupper, återsamling för gemensam summering kl LUNCH Strategiska val och intressentsamverkan för hållbar citylogis@k Henrik Pålsson, Lunds Tekniska Högskola Hur kan fas@ghetsägare skapa förutsäxningar för samlastning? Eric Sjöstedt, Vasakronan Diskussion i mindre grupper, återsamling för gemensam summering och avslutande ord kl Moderator: Maria Lindholm, Closer

5 Vad är EX komplext och BRETT begrepp Alla godstransporter ut från, genom samt inom urbana områden uaörda av tunga eller läxa fordon. DeXa innefaxar även servicetransporter (t.ex. hantverkare), och från byggarbetsplatser, bulktransporter, avfall och godstransporter som uaörs av privatpersoner (t.ex. inköpsresor). Därmed exkluderas all personmobilitet med undantag av resor som uaörs enkom för inköp av varor eller för avfallstransport. CitylogisIk omfaxar även försörjningssystem såsom lager, plockning, och returhantering.

6 Färdplan CitylogisIk

7 Arbetsgrupp bestående av: Closer (Maria Lindholm) Upplägg på arbetet VTI (Jenny Karlsson & Maud Göthe- Lundgren) Linköpings Universitet (Maria Björklund & Mats Abrahamsson) Volvo (Sofia Löfstrand) Chalmers (Sönke Behrends) Posten (Stefan Källberg men bara sommaren) Trafikverket (Tomas Arvidsson & Anders Ekmark) SKL (Cecilia Mårtensson) Umeå kommun Lundgren) Bred förankringsprocess! (Stor referensgrupp, intervjuer & samtal, stort intresse hos alla aktörer som varit inblandade!)

8 Miljömässiga utsläppsandelen ax uppfylla de som finns för luikvalitet och renare lui i Europa. Minska energianvändandet, växthusgasutsläpp och höja andelen förnybar energi och biobränsle för godstransporter 10%). 2030, halvera användningen av fordon som drivs med konven@onella drivmedel. Fasa ut dem uppnå i princip koldioxidfri logis@k i stadskärnorna. Sociala mål: Minska trängsel orsakad av godstransporter. Minska buller orsakade av godstransporter. för människor i staden (t.ex. mötesplatser, cykel- och promenadstråk, gröna ytor). Öka trafiksäkerheten. Minska visuellt intrång från godstransporter. Ekonomiska mål: Målbild Övergripande mål ax hållbar stadsutveckling! Bevara eller öka lönsamhet för berörda aktörer inom citylogis@k. för godsflöden i städer (effek@va godstransporter ger minskat ytanspråk, sam@digt som innebär bäxre mobilitet för gods) Minska skade-, svinn- och stöldrisk av gods under transporter i städer.

9 Vad är utmaningen? Godstransporter saknas som en naturlig del av stadsplanering/stadsutveckling (även regionalt). Det saknas underlag för uaormning av åtgärder i systemet som helhet. Det saknas förutsäxningar för effek@vt kunskapsutbyte & samarbete mellan aktörer. Det saknas incitament och förutsäxningar för utveckling, val av och implementering av logis@k- och fordonslösningar som uppfyller målen/kraven. Ökad och urbanisering skapar ökade krav på service för godsmoxagare/näringsidkare dexa måste mötas med mer effek@va transport- och fordonslösningar.

10 Ansvar och resurser Infrastruktur och policy Service (tjänster och verktyg) Fordon Indikatorer för forskning

11 & milstolpar Ansvar och resurser: samordning av Infrastruktur och policy: Godstransporter integreras med trafikplanering och utgör en del av stadsplanering/- utv. Service (tjänster och verktyg): Införa där samtliga aktörer samverkar för ax klara krav på hållbarhet Fordon: Användning av fordonskoncept som är anpassade för i stadsmiljö Indikatorer för forskning: Ökad kunskap om godstransporter (bäxre modeller, etc.)

12 Hur kan kommunerna skapa förutsäuningar för effekivare transporter?

13 Regler och incitament möjligheter och goda exempel

14 Runda- bordssamtal 1 För ar effek3visera näringslivets transporter i städer, vilka hinder måste vi överbrygga? Vilka incitament skulle kunna hjälpa 3ll? Mål: Lista det största hindret och det bästa incitamentet för ax överbrygga dexa! Tänk gärna nyx!

15 Lunch

16 Strategiska val och intressentsamverkan för hållbar citylogisik

17 Hur kan fasighetsägare skapa förutsäuningar för samlastning?

18 Runda- bord- samtal

19 Runda- bord- samtal 2 Hur kan olika aktörer agera för ar främja samlastning? Mål: Lista vilken/vilka aktörer som har störst möjlighet ax påverka näringslivets transporter, samt genom vad!

20

21 Några slutsatser från dagens diskussioner

22 Fler samverkan kommer VREF, Göteborg 5-6 mars Closer workshop horisontal Helsingborg 20 mars city conference, juni Örebro september

23 Hur kan näringslivets transporter effek*viseras i städer? Workshop Urban Mobility Malmö 29 januari 2015 Sammanfa&ning av diskussionerna För a& effek*visera näringslivets transporter, vilka hinder finns det? Och vilka incitament kan hjälpa *ll a& överbrygga dessa? HINDER Transportkostnaden är osynlig Oklart vem som äger problemet Låg kunskapsnivå och lågt engagemang Brist på förståelse för affärsmodeller för effekmv citylogismk Pengar styr Avsaknad av harmonisering av namonella och lokala regler INCITAMENT Påverka lagsm[are, namonellt och lokalt Incitament ser olika ut för olika aktörer, krävs en bra balans mellan incitament och regelverk Krävs nätverkande och samarbete, gemensam målbild vikmgt Visa på drivkra[erna bakom affärsmodeller, samhälls- och affärsny&a Sprida goda exempel och skapa win- win Vilken aktör har störst möjlighet a& påverka näringslivets transporter och genom vad? Samhället i stort måste ta ställning! Krävs förändring i lagar, regleringar och incitament. VikMgt med samma förutsä&ningar för alla genom tydliga lagar och polimska beslut Varuägare är en vikmg aktör, har stor påverkan på varuflöden Citysamverkan (kommun, fasmghetsägare, handel, transportörer, med flera). Ingen kan dra lasset själv! Kommuner och lagsm[are måste öppna ögonen och våga tänka ny&! Kommuner bör föregå med go& exempel FasMghetsägare se city som e& köpcentrum KriMsk volym krävs! Skapa mervärden för samtliga inblandade aktörer Beteendeförändring hos slutkonsument Fler möjligheter -ll samverkan & fortsa6 diskussion VREF, Göteborg 5-6 mars Closer workshop horisontal collaboramon, Helsingborg 20 mars TransporteffekMvitetsdagen, Örebro 27 augusm NaMonella citylogismkkonferensen, Malmö 15 september