Mark och genomförandeavtal

Transkript

1 Mark och genomförandeavta Häsovägen, deområde B Föjande avta om expoatering, marköveråtese och genomförande av deområde B vid expoateringsprojektet utmed Häsovägen i Huddinge kommun har ingåtts mean Huddinge kommun och Brabo Stockhom AB, nedan kaade Parterna: Kommunen Huddinge kommun Huddinge Org. nr Nedan kaad Kommunen. Expoatören Brabo Stockhom AB Hantverkargatan Stockhom Org nr Nedan kaad Expoatören. Panområdets avgränsning, nedan kaat Panområdet, har markerats med röd begränsningsinje på bifogad karta, biaga 1. Deområde B, nedan kaat Överåteseområdet, som Kommunen ska överåta ti Expoatören har markerats med ia färg på bifogad karta, biaga 1. INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 Bakgrund Ti grund för detta avta igger riktinjer för markanvisningar i Huddinge godkända av kommunfumäktige vika Expoatören tagit de av, försag ti detajpan för område vid Häsovägen (Grantorp 5:9 och de av Grantorp 5:3), samt ramavta tecknat mean Parterna den avseende expoatering för bostäder och inämnat anbudsförsag, se biaga 4. Detta avta ersätter tidigare tecknat ramavta, som upphör att gäa när detta genomförandeavta vinner aga kraft. Ett ramavta tecknades under med Huge Fastigheter AB angående expoatering inom deras fastighet Grantorp 5:9 och markanvisning av intiiggande kommuna mark. Kommunen utyste i juni 2014 en markanvisningstäving där intressenter fick ämna in tävingsbidrag med anbud för marken och konceptuea försag på utformning av bostäder inom de av Panområdet. En utvärdering gjordes av de inkomma försagen och områdena anvisades sutigen ti Riksbyggen ekonomisk förening, Brabo Stockhom AB och Concent AB. Under maj 2015 hös en kompetterande markanvisningstäving för ett ytterigare område, där Concent AB utsågs ti vinnare. Respektive områdes äge och avgränsning framgår ur översiktskarta, se bifogad biaga 2. Markområdena har anvisats enigt nedan. A Riksbyggen ekonomisk förening KS 2017/

2 2(19) B C och E D Brabo Stockhom AB Concent AB Huge Fastigheter AB Detajpaneförsaget innebär att Panområdet bebyggs med drygt 800 bostäder, två förskoor och pubika okaer i bottenvåningarna. Kommunen äger Grantorp 5:3 och har för avsikt att säja de av fastigheten ti Expoatören. Syftet med detta avta är att regera föreutsättningarna för försäjning, och expoateringens genomförande. 2 Gitighet Detta avta bir för Parterna bindande endast under förutsättning - att Huddinge kommunfumäktige godkänner detsamma senast , och att besutet därefter vinner aga kraft, - att styresen för Expoatören godkänner detsamma senast att försag ti detajpan för område vid Häsovägen (Grantorp 5:9 och de av Grantorp 5:3) bir antagen i huvudsakig överensstämmese med biagt försag, biaga 3, senast och att besutet därefter vinner aga kraft, och - att erforderig fastighetsbidning kan ske och vinner aga kraft. Skue ovanstående förutsättningar inte uppfyas är avtaet förfaet i sin hehet utan ersättningsskydighet för någondera parten. Undanröjs kommunfumäktiges besut att godkänna detta avta efter överkagande och har avtaet dessförinnan het eer devis verkstäts ska verkstäigheten rättas i den utsträckning detta är möjigt. Oberoende av om rättese kan ske har ingendera parten rätt ti skadestånd av den andra parten med anedning av det inträffade. 3 Projektets utformning Expoatören förbinder sig att bebygga kvartersmarken inom Överåteseområdet i enighet med - detajpanen, - i huvudsakig överensstämmese med gestatningsprinciper för område B i panbeskrivningen på sida 28-31, och - detta genomförandeavta Nedan föjer en sammanfattning av vad Parterna bestämt angående Överåteseområdets gestatning och utbyggnad. Efter Kommunens medgivande kan avvikeser från beskrivningen nedan accepteras under förutsättning att panbestämmeserna uppfys. Inom Överåteseområdet paneras ny bebyggese i form av cirka kvm jus BTA med markanvändningen bostäder och centrum. Bebyggesen inom Överåteseområdet innehåer cirka 120 ägenheter av varierande storek. Bostäderna uppåts med bostadsrätt. I pankartan finns en minsta yta angiven där okaer i bottenvåningen ska anordnas. Mot Häsovägen, och i övriga pubika ägen ska bottenvåningarna i så stor uträckning som möjigt förberedas för en framtida omvanding ti okaer.

3 3(19) Då anbudet var ämnat på ett något större anbudsområde än tideat har Parterna tisammans anpassat föresaget så att utformningen stämmer med Överåteseområdet. Bebyggesen utgår från Expoatörens utarbetade koncept, BRABO aktiv, som baserar sig på den moderna människans förutsättningar med fokus på intresset för träning och häsa, men med begränsad tid. Brabo Aktiv konceptet förstärker Femingsbergs varumärke genom att bidra med bostäder som främjar en aktiv och sund ivssti. Genom inbyggda funktioner så som groventréer och säkra extra förråd skapas bodendekvaitéer för den aktive som vanigtvis endast finns i ytkrävande viabebyggese. Anbudsföraget bidrar ti ett evande stadsrum genom att funktioner så som Gym/SPA och aktivitetsrum/verkstad (paceras i bottenvåningen). Vidare innehåer försaget ett utegym på den upphöjda gården och möjighet ti takboxift i garaget. Bebyggesen inom Överåteseområdet innehåer ca 120 ägenheter av varierande storek. En byggnad om 6 våningar + 1 indragen våning omsuter gården. I kanten av bergsbranten byggs ett 16-våningshus. Kvarteret ger ett sutet intryck mot torget och Häsovägen, men öppnar upp sig och säpper igenom mot norr och öster. Bebyggesens entréer är i huvudsak pacerade mot Häsovägen eer det nya torget. Mot Häsovägen byggs bottenvåningarna med ett indrag viket skapar en generösare zon för gående. Mot gångvägen är fasaden devis gasad. Sikt mot gångvägen skapas genom att det höga huset paceras i hörnet och en entré anäggs i ansutning ti gångvägen. Området ska uppevas varierat genom att fasaderna byggs med variation av materia, såsom exempevis tege, infärgad prefabricerat betong, puts, trä, påt och skivmateria, inom och mean de oika byggnadskropparna. Bakongräcken utformas för genomsikt i ti exempe gas och stå. Gården bir tvådead i sin gestatning, en med mer vidvuxen oregebunden karaktär, och en med mer ordnad urban karaktär. Gångytor, trappor och stödmurar utformas i naturmateria. MARKÖVERLÅTELSER 4 Marköveråteser Kommunen överåter ti Expoatören med äganderätt Överåteseområde B om ca m 2 av Grantorp 5:3 och 8 m 2 från Grantorp 5:4. Överåteseområdet är utagt som kvartersmark i detajpanen och är markerat med ia färg på bifogad karta, biaga 1. Överåtesen gäer med de smärre justeringar av gränsen för Överåteseområdet som kan komma att vidtas i samband med antmäterimyndighetens besut om fastighetsbidning. 5 Köpeskiing Köpeskiingen för Överåteseområdet är (TJUGOMILJONER- FEMHUNDRATOLVTUSENÅTTAHUNDRA KRONOR). Köpeskiingen har beräknats utifrån indata i nedanstående tabe. Ljus BTA kvm kr/kvm jus BTA Pris i kr Totat Värdetidpunkt:

4 4(19) Handpenning om kr ska eräggas senast två veckor efter att detta avta har vunnit aga kraft genom insättning på Kommunens postgiro eer bankgiro med angivese om vad summan avser. Återstående de av köpeskiingen ska eräggas senast på titrädesdagen genom insättning på Kommunens postgiro eer bankgiro med angivese om vad summan avser. Om andeen jus BTA inom projektet förändras jämfört med tabe ovan ska Expoatörens köpeskiing justeras med aktuet pris per kvm jus BTA. Underag för panerad jus BTA vid detta avtas undertecknande redovisas i biaga 5. Priset per kvm jus BTA för bostäder och okaer ska justeras med konsumentprisindex (totaindex med basår 1980) från och med 1 apri 2015 ti det senast kända indexet innan köpeskiingens eräggande. Köpeskiingen ska dock ägst uppgå ti kr. Eräggs inte köpeskiingen senast på titrädesdagen äger Kommunen rätt att häva försäjningen. Om försäjningen hävs har Kommunen även rätt ti skadestånd motsvarande hea handpenningen. 6 Fastighetsbidning Kommunen ansöker om fastighetsbidning för genomförandet av marköveråteser enigt detta avta. Expoatören biträder i och med detta avta ansökan om fastighetsbidning. Expoatören ska bekosta den de av förrättningen som syftar ti att genomföra markanvisningen. Expoatören ska ansöka om och bekosta eventuea övriga fastighetsbidningsåtgärder som kan erfordras för genomförande av detajpanen. Respektive edningsägare betaar och ansöker om erforderig edningsrätt inom kvartersmark. 7 Titräde Titräde ti Överåteseområdet ska ske när startbesked för bostäderna samt grundäggning för första etappen av bostäderna inom Överåteseområdet påbörjats. Expoatören har rätt att innan titrädet genomföra, undersökningar inom geoteknik och mijö, och nödvändiga mark- och grundäggningsarbeten inom Överåteseområdet i ansutning ti Kommunens arbeten med edningsomäggning. Parterna tecknar i sådana fa ett nyttjanderättsavta där Expoatören utan vederag ges rätt att genomföra nödvändiga arbeten. 8 Köpebrev Mot det att Kommunen erhåer föreskriven köpeskiing upprättas ett köpebrev av Kommunen. 9 Inteckningar och övriga beastningar Kommunen garanterar att Överåteseområdet inte besväras av inteckningar eer andra beastningar som kan inskränka möjigheten att förfoga över Överåteseområdet förutom nedanstående: Expoatören är medveten om de edningar som finns inom Överåteseområdet, se edningskarta i biaga 6. Befintiga edningar tihörande Vattenfa är tryggade med

5 5(19) edningsrätt, aktnummer 0126K samt 0126K Parterna är överens om att befintiga edningar ska fyttas, se 11, och därefter kan edningsrätterna omprövas. Kostnaden för fytt av edningar regeras i 11. Expoatören medger edningshavare rätt att ansöka om edningsrätt eer servitut inom områden betecknade med u 1 i detajpanen. Vidare medger Expoatören Kommunen rätt ti erforderiga servitutuppåteser för arbetsområde och sänt vid utbyggnad av amänna anäggningar i enighet med Överåteseområdets skick Överåteseområdet har besiktigats av båda Parterna. Expoatören äger kännedom om rådande mark- och grundförhåanden. Expoatören godkänner dess skick samt förkarar sig med bindande verkan avstå från samtiga anspråk på fe eer brister i den förvärvade egendomen som Expoatören upptäckt eer bort upptäcka vid besiktning. Markföroreningar Inom Överåteseområdet finns inga av Parterna kända markföroreningar. Expoatören svarar för kostnader för eventuea provtagningar och utredningar under byggskedet viket ska utföras omgående efter det att en eventue markförorening påträffats. Expoatören svarar även för att ta fram och bekosta en handingspan för efterbehandingsåtgärder som kan krävas för att Överåteseområdet ska kunna användas för det i detajpanen angivna ändamået. Handingspanen ska godkännas av Kommunen innan arbetena påbörjas. Expoatören utför efterbehandingsåtgärder ti nivå känsig markanvändning (KM) för bostäder. Innan åtgärder vidtas ska de kostnadsbedömas och godkännas av Kommunen. Kommunen bekostar 50 % av saneringsåtgärderna upp ti en tota kostnad för sanering om kr. Därefter friskriver sig Kommunen från at ansvar för Överåteseområdets skick och beskaffenheter. Parterna ska verka för att den mest ekonomiska ösningen avseende marksanering väjs och håa kontinuerig diaog kring förutsättningar, utförande och ekonomisk uppföjning. Expoatören ska vid markarbeten särredovisa merkostnader som uppstår ti föjd av marksaneringen ti Kommunen. Arkeoogi En arkeoogisk förundersökning har gjorts som Länsstyresen redovisade resutatet av Expoatören har tagit de av genomförd arkeoogisk utredning. Inom Panområdet finns fornämningen RAÄ-nr Huddinge 368:1. Det finns en bopats. Vidare påträffades även en Tjärda. Kommunen samordnar arbetena och ansöker om erforderiga tistånd för borttagning av fornämning för hea Panområdet. Vardera expoatör ansvarar för att inte påbörja markarbeten innan nödvändiga åtgärder är utförda för fornämningar inom respektive Överåteseområde. Expoatörerna inom Panområdet ska dea på de totaa kostnaderna för att hantera fornämningarna inom Panområdet. Expoatören ska betaa 25 % av den totaa kostnaden för hantering av fornämningar inom Panområdet, inom kvartersmark och amän pats. Kommunen ska inte beastas med några kostnader. Regering av kostnaden mean

6 6(19) Parterna sker när aa nödvändig arkeoogiska arbeten är utförda och kostnaderna för arbetena har sutregerats mot entreprenör. Avverkning Kommunen ombesörjer och bekostar avverkning av Överåteseområdet i samråd med Expoatören. Stubbar kommer inte att tas bort vid avverkningen. Intäkterna från gagnvirket tifaer Kommunen. Om Kommunen anser det ämpigare kan Kommunen överåta avverkningen av träd inom Överåteseområdet och omkringiggande amän pats på Expoatören. Kommunen ska i god tid underrätta Expoatören om ansvaret för avverkningen överåts. Parterna ska gemensamt bestämma vika träd som ska tas ner i framtida omkringiggande naturmark. Om Expoatören genomför avverkningen står denna för aa kostnader för avverkning och erhåer aa intäkter från gangvirket. 11 Ledningar och rättigheter Säntintrång Expoatören ska utan ersättning uppåta erforderigt utrymme inom Överåteseområdet för sänt och arbetsområde i samband med utbyggnad av gator. Ledningar Expoatören ska i samband med den expoatering som detajpanen medger utan ersättning uppåta erforderiga utrymmen, inom ytor i detajpan betecknade med u 1, för befintiga och tikommande edningar ti förmån för respektive edningshavare. Huvudedningar för vatten-, dag- och spivatten och edningar för e och fiber/tee genomkorsar Panområdet. Befintiga edningar och föresagen omäggning av edningarna framgår ur edningskarta se biaga 6. Ledningsarbeten som är nödvändiga för genomförandet av detajpanen föjer nedan. VA- och eedningar kommer att äggas om och fyttas ti amän pats och även äggas i tunne inom deområde A, se område markerat med u 2 på pankartan. De nya VA-edningarna äggs på ett djup som eventuet erfordrar att permanent spont eer förängd grundkonstruktion ordnas ängs Häsovägen samt gårdsgatan i ansutning ti deområde A. Tee/fiberedningar kommer devis äggas om och fyttas ti amän pats. Det ska utredas om viss omäggning kan undvikas genom ingjutning i grundkonstruktionen för bostadshuset inom deområde B, se område markerat med u 1 på pankartan. Vidare kommer en sjävfasedning söder om Häsovägen att behöva anäggas för att ösa servisedningen för Medicinaren 19. I kostnaden för edningsarbetena ingår även merkostnaden för gestatning för transformatorstationer vid Terapivägen och Spektrumgången. Föresagen omäggning av edningar enigt ovan framgår ur edningskarta se biaga 6. Faktiska kostnader för edningsomäggningar beastar expoatörerna. Inga kostnader koppat ti edningsomäggningar ska beasta Kommunen. Merkostnaden för nödvändig spontning inom deområde A och B med anedning av edningsarbetena, förstärkning och framschaktning av tunne inom deområde A samt merkostnad för ingjutning av teeedningar inom deområde B ska inkuderas i kostnaden för edningar. Kostnaden faktureras direkt ti övriga expoatörer enigt procentande nedan. Innan arbeten påbörjas måste en arbetsbeskrivning som karägger merkostnaden för respektive

7 7(19) expoatör tas fram inkusive en budget för arbetena. Arbetsbeskrivningen och budgeten ska skriftigen godkännas av övriga expoatörer innan arbeten påbörjas samt skickas ti Kommunen för kännedom. Fakturering av faktisk kostnad sker efter sutförda arbeten. Expoatören ska genomföra grundäggning, genom ti exempe spontning eer iknande, av byggnaderna i ägen nära edningar på ett sådant sätt att åtkomsten ti edningarna tryggas. I de fa bebyggese med mera uppförs ovanpå edningskuvert ska Expoatören iaktta försiktighet så att kuverten och edningarna inte skadas. Parterna ska innan arbetena påbörjas samråda och gemensamt godkänna ösningarna. Expoatörerna inom deområde A, B, C och E ska dea på den totaa kostnaden för att ägga om edningar. Kostnaderna deas utifrån hur många kvm jus BTA respektive expoatör panerar bygga inom sitt område. För okaer, förskoa och hyresrätter har en faktor om 0,5 använts, eftersom detta markutnyttjande inte betingar ett ika högt marknadsvärde. Parterna är överens om att fördeningen härmed gäer, och inte ska ändras även om mängden kvm jus BTA avviker från underaget i framtiden. Expoatör Hyresrätt/ Förskoa/ okaer (jus BTA) Reducerad BTA med faktor 0,5 Bostadsrätter/ äganderätt (jus BTA) Tota kvm jus BTA Ljus BTA efter reduktion Ande Deområde A , % Deområde B % Deområde C % Deområde E % Summa % Expoatören ska betaa 29 % av den faktiska kostnaden för den omäggning av edningar som krävs för vatten, dagvatten, spivatten, e och fiber/tee inom deområde A, B, C och E som Kommunen och edningsägarna bedömer vara nödvändig för att göra marken byggkar och för att få en ämpig och åtkomig edningsdragning. De mervärden som edningsägarna får på grund av förnyese av infrastruktur fördeas enigt Kommunens och respektive edningsägares huvudavta. Den totaa kostnaden efter avräkning av eventuet mervärde för a edningsomäggning uppskattas ti kronor, varav Expoatörens ande uppskattas ti kronor, se tabe nedan. Kommunen och expoatörerna ska verka för att finna kostnadseffektiva och tidsbesparande ösningar. Regebunden avstämning av ekonomi för edningsfytten ska ske öpande, inkusive merkostnader för arbeten inom kvartersmark. Uppskattade kostnader för edningsarbeten inom deområde A, B, C och E Sort Kostnad (kr) E, Vattenfa Fiber, Skanova at ägre kostnad för Skanova, men då tikommer en

8 8(19) merkostnad inom deområde B för ingjutning av teeedningar VA-edningar, SVAB Trafikomäggningsåtgärder med anedning av edningsfytten Merkostnad gestatning och utsmyckning transformatorstationer Eventue merkostnad inom deområde A för friäggning och förstärkning av tunne Byggedning, samordning Totat kr De edningar som igger inom amän pats nära överåteseområdet skyddas enigt edningsägarnas föreskrifter innan Expoatören kan påbörja markarbeten inom överåteseområdet. Inga edningar får påverkas och de ska vara i drift under hea byggtiden eer enigt överenskommese med respektive edningsägare. Utgångspunkten är att Kommunens entreprenör eer edningsägaren genomför nödvändiga edningsfyttar och vidarefakturerar kostnaden ti Expoatören. Parterna kan komma överens om att Expoatören istäet genomför edningsarbetena om Kommunen eer edningshavaren bedömer att det är ett bättre aternativ. ANLÄGGNINGAR 12 Utförande av övergripande amänna anäggningar Den fördjupade översiktspanen för Femingsberg kommer resutera i övergripande infrastrukturombyggnader inom hea området. Expoatörerens titänkta bostadsprojekt medför att amänna anäggningar behöver byggas ut och anpassas inom det fördjupade översiktspaneområdet i stort. De övergripande infrastrukturkostnaderna ska dock anses eragda i samband med att Expoatören betaar köpeskiing för Överåteseområdet, enigt 5. I ersättningen för övergripande infrastruktur ingår inte eventuea kostnader för hantering av befintiga edningar, se vidare Utförande av områdesspecifika amänna anäggningar A. Amänna anäggningar Detajpanens expoatering samt panerad kommande expoatering inom detajpaneområdet medför behov av amänna anäggningar för Panområdet. Kommunen projekterar, utför och bekostar anäggningarna. Exempe på anäggningar i Panområdets omedebara närhet är om/utbyggnaden av Häsovägen, Medicinvägen, Spektrumgången och torgytor mm. Vad som sägs i föregående stycke gäer dock inte iordningstäande av zoner för astning och ossning samt besöksparkering och handikapparkering ängs med Häsovägen, Medicinvägen samt okagatan inti deområde A. Åtgärderna utförs av Kommunen, men

9 9(19) kostnaden för detta kommer att faktureras Expoatören med bakgrund av att denna funktion ska ösas inom kvartersmark. Kostnaden uppgår ti kr/parkeringspats respektive kr/astningszon. Med aktue projektering innebär detta inga parkeringspatser och en astning/ossningszon, viket ger en kostnad om kr för Expoatören. Kostnaden kommer att faktureras efter färdigstäande av parkeringspatserna i ansutning ti Överåteseområdet. B. Anäggningar inom kvartersmark. Expoatören projekterar, utför och bekostar: B.1. Aa anäggningar inom kvartersmark. B.2. Erforderig edningsfytt regeras i 11. Fyttning eer andra erforderiga åtgärder på grund av befintiga anäggningar inom Överåteseområdet utförs och bekostas av Expoatören. B.3. Aa erforderiga åtgärder för buerskydd, se 26. B.4. Aa erforderiga åtgärder för dagvatten, se 25. AVGIFTER Expoatörens ansvar gentemot Kommunen får ej överföras på av Expoatören anitad entreprenör. 14 Skatter mm Expoatören ska betaa fastighetsavgift/skatt och andra avgifter för Överåteseområdet från den tidpunkt när fastighetsbidningen har vunnit aga kraft fram ti titräde. Expoatören ska betaa kostnader för agfart, nya pantbrev och värdeintyg. 15 Pan- och byggovsavgifter Då Expoatören bekostar Panområdets detajpaneäggning genom särskit panavta ska Expoatören inte erägga någon panavgift enigt Kommunens pan- och byggovtaxa i samband med byggovprövning. Expoatören ska i samband med erhåande av byggov erägga byggovavgift enigt Kommunens pan- och byggovtaxa. 16 Gatukostnadsersättning Har Expoatören ti aa dear fugjort sina förpikteser enigt detta avta, ska Expoatören anses ha eragt gatukostnader för Överåteseområdet. Med fastigheten avses aa fastigheter som vid detta avtas undertecknande ägs av Expoatören eer som övergår i Expoatörens ägo i och med detta avtas undertecknade och är beägna inom Överåteseområdet. Vad som sägs i föregående stycke gäer gatukostnader för genomförande av denna detajpan. Kostnader för framtida förbättringar eer utbyggnader av nya områdesanäggningar eer områdesanknutna anäggningar avseende gator och amänna patser vika regeras enigt vid

10 10(19) aktue tidpunkt gäande agar och reger. Kommunen har enigt Pan och byggagen (2010:900) 6 kap. 24 rätt att ta ut kostnaden för förbättringar av amänna patser av fastighetsägarna i området. 17 Ansutningsavgifter Samtiga avgifter för ansutning av vatten, avopp, fjärrvärme, e, tee och fiber med mera inom Överåteseområdet betaas av Expoatören. 18 Ny bebyggese vid nytt Byggov I det fa Expoatören ansöker om byggov inom 10 års tid från titrädet av Överåteseområdet som medger utökad jus BTA jämfört med de areaer som angivits i 5 rörande markersättningen ska Expoatören erägga en avgift för nytikommen BTA motsvarande priset per BTA som köpeskiingen baseras på uppräknat med KPI. Avgiften ska eräggas senast 30 dagar efter att byggov erhåits. Detta gäer inte i det fa om sutbevis givits för a enigt detta avta panerad bebyggese inom Överåteseområdet och framtida bostadsrättsförening ansöker om byggov. BEBYGGELSE 19 Pubika okaer Expoatören ska utforma bebyggesen på ett sådant sätt att attraktiva stråk bidas med pubika okaer i bottenvåningar mot Häsovägen, torg och iknande. Expoatören ska förbereda och panera merparten av ytan i bottenvåningarna i bebyggesen, som gränsar mot amän pats, för en framtida omvanding ti användning som okaer. Det gäer ti exempe att våningarna byggs med erforderig invändig takhöjd, att bjäkag anpassas och att färdigt gov anpassas ti marknivå, med mera. I pankartan finns ägen med tvingande bestämmeser som anger okaer i bottenvåning. Expoatören ska tisammans med övriga aktörer bekosta en samordnande konsut, som arbetar med att ta fram en kommersie strategi för hea Panområdet. Strategin ska ta fram riktinjer för vika typer av verksamheter som ska finnas inom Panområdet och bidra ti att ämpiga okaer paneras för dessa ändamå. Den kommersiea strategin kommer att tas fram av en konsut anitad av Kommunen. Expoatören ska betaa 25 % av kostnaden för framtagandet av den kommersiea strategin. Expoatören ska därefter ta fram ett försag, som Kommunen skriftigen godkänner, som visar hur stor ande av bebyggesen som ska vara okaer vid färdigstäandet. Expoatören ska vidare aktivt samråda med Kommunen och övriga expoatörer inom Panområdet för att säkerstäa ett hehetstänk för paneringen och okaisering och uthyrning av okaer inom Panområdet. 20 Parkering Expoatören har tagit de av Kommunens parkeringsprogram antaget av kommunfumäktige och mobiity managementpan antagen av kommunfumäktige och ska beakta dessa vid panering och genomförande av inom Överåteseområdet. Panområdet bedöms igga inom zon A, mycket stationsnära ägen, i Kommunens parkeringsprogram. Antaet cykeparkeringar och biparkeringar som Expoatören minst ska bygga finns redovisat i tabeen nedan.

11 11(19) Cykeparkering ink. besök Biparkering ink. besök Bostäder Studentägenheter 2 / gh 0,07 / gh Liten <45 kvm 2 / gh 0,3 / gh Mean kvm 2,5 / gh 0,5 / gh Stor > 70 kvm 3,5 / gh 0,8 / gh Lokaer Kontor 13 / 1000 kvm BTA 10 / 1000 kvm BTA Hande 15 / 1000 kvm BTA 15 / 1000 kvm BTA Restaurang 24 / 1000 kvm BTA 17 / 1000 kvm BTA Matvarubutik 13 / 1000 kvm BTA 13 / 1000 kvm BTA Förskoa 0,4 st / barn, 0,4 st / anst. 2 per avdening at. 7/1000 kvm BTA Expoatören ska föja Kommunens baskrav för parkeringar. Dessa är: Bra cykeparkering: Inomhus paceras cykeparkeringarna så att det bir enket att ta in och ut cyken utan att behöva yfta cyken och med möjighet att stäa upp dörren. Tvåvåningscykestä är godkända. Utomhus paceras cykeparkeringarna i närheten av entréerna. Parkeringarna ska vara väderskyddade, trygga, uppysta samt med möjighet att åsa fast ramen. Både inomhus- och utomhusparkeringen har pats för ådcykar och cykekärror. Euttag för cyke och bi. Cykeparkering särskijs från barnvagnsparkering. Ett uppvärmt cykerum med cykepump och verktyg för mindre cykereparationer. Vid samutnyttjande av cykeparkeringar inom Överåteseområdet kan parkeringstaen för cyke efter diaog med Kommunen sänkas med upp ti 30 %. Med samutnyttjande menas att cykeparkering anordnas utan fast pats. Genom mobiity management-åtgärder, se biaga 7, kan reducering av parkeringstaet för bi medges. Vid tiämpning av fexiba parkeringsta ska andeen parkeringspatser för funktionsnedsatta beräknas innan reducering görs. Ingen reducering görs på anta patser för funktionsnedsatta. Handingar vika redovisar panerade åtgärder ska redovisas ti Kommunen (mark-och expoateringssektionen) i samband med ansökan om byggov. Reducering av parkeringstaet för bi medges först efter diaog med Kommunen. Expoatören ska i samband med infytt ämna in de intyg och övriga handingar som behövs för att möjiggöra uppföjning av biagan för MM-åtgärder. Om MM-åtgärder som Expoatören åtog sig vid ansökan om byggov ej genomförts vid infyttning ska Expoatören erägga kr per parkering motsvarande MM-reduceringen som medgivits ti Kommunen. Vitet ska reateras ti viken åtgärd som inte utförts. Expoatören ska informera kommande bostadsrättsföreningar/hyresvärd om kraven på uppföjning och rapportering. Under förutsättning att ansvaret överåtits på ny part har Expoatören fubordat sitt ansvar.

12 12(19) MILJÖ- OCH ENERGI 21 Mijöprogram Kommunfumäktige har faststät ett mijöprogram som ska vara vägedande för aa verksamheter och aktiviteter som bedrivs inom Huddinge kommun av enskida, företag och föreningar. Expoatören har tagit de av mijöprogrammet och ska beakta detta vid verksamhet och aktiviteter inom Överåteseområdet. 22 Avfaspan Expoatören ska tise att avfashanteringen inom Överåteseområdet under byggtiden och under anäggningarnas drift i sin hehet anpassas ti käsortering och återvinning i enighet med gäande avfaspan för Kommunen antagen av kommunfumäktige Annäggningar för fastighetsnära insaming med minst 8 oika fraktioner ska uppföras på minst 100 meters avstånd från respektive entré ti bostadshusen. 23 Mijöanpassat byggande I enighet med Kommunens riktinjer för markanvisning i Huddinge regeras nedan krav för mijöanpassat byggande. Energieffektivitet Varma utrymmen bör vara energieffektiva. Om värmekäa behövs ska det tigodoses genom fjärrvärme eer med förnyesebar energi. Handingar vika redovisar panerat genomförande av ovanstående åtgärder ska redovisas ti Kommunen i samband med ansökan om byggov. Uppföjning och kvaitet Expoatören ska mijökassa projektet enigt certifieringssystemet Mijöbyggnad. Expoatören svarar för samtiga kostnader för certifiering samt svarar för uppföjning och redovisning gentemot Kommunen. Expoatören ska sträva efter nivå siver som ägst för bebyggesen och nivå gud inom området energi. Nivåerna som avses är de som tiämpas vid avtaets undertecknande. 24 Dagvatten Expoatören har tagit de av Kommunens dagvattenstrategi antagen av kommunfumäktige och ska beakta denna vid panering och utbyggnad av Överåteseområdet. Va av takmateria, tekniska ösningar och övriga byggnadsmateria ska ske i enighet med dagvattenstrategin. En initia dagvattenutredning, Atkins , har tagits fram för Panområdet med en kompettering med föroreningsberäkningar efter expoatering inkusive åtgärder, Atkins En fördjupad dagvattenutredning, Sweco , har även gjorts för område B ti föjd av en osäkerhet kring omhändertagandet av större föden. Expoatören ska beakta genomförda dagvattenutredningar vid utbyggnad inom Panområdet. Dagvattenutredningen visar att det dimensionerande dagvattenfödet för ett 10-årsregn (inkusive kimatfaktor 1.2) ökar efter expoatering om inte några åtgärder vidtas. Utgångspunkten är att dagvattenavrinningen inte ska öka jämfört med före expoatering. Föroreningar på nedströms iggande vattenområde ska så ångt det är möjigt inte heer öka.

13 13(19) Dagvattenutredningen redovisar behovet av fördröjningsvoymer och rening inom respektive deområde. Nedan beskrivs de åtgärder som Expoatören initiat ska vidta för att kara kapaciteten vad gäer fördröjning av dagvatten samt för att erhåa en effektiv rening. Expoatören ska anägga gröna innergårdar och taken ska i största möjiga mån vara gröna. Dagvatten fördröjs genom infitration på gröna tak, sedan genom regnskördartunnor för att infitreras på gårdens anagda grönyta (på bjäkag) och avedas ti fördröjningsmagasin under mark. Från magasin aveds dagvattnet genom terrasserade växtbäddar för sutig avedning ti dagvattensystemet. Expoatören kan efter diskussion med Kommunen vidta aternativa åtgärder med motsvarande kapacitet. Handingar vika redovisar omhändertagande av dagvatten ska redovisas för Kommunen (mark- och expoateringssektionen) i samband med tekniskt samråd för byggov. Handingarna ska skriftigen godkännas av Kommunen. Samtiga anäggningar för omhändertagande av dagvatten inom kvartersmark ska utföras och bekostas av Expoatören iksom skötse av dessa. Åtgärderna ska vara utförda senast då aa byggnader inom Överåteseområdet tagits i bruk. Uppfys inte kraven enigt ovan ska Expoatören erägga vite om kr. 25 Buer Buerutredning har tagits fram och ska föjas av Expoatören. Bostadsbebyggesen bör uppfya judkass B i de buerstörda ägena. Bostadsgårdar ska utformas så att de karar gäande riktvärden för buer. Handingar vika redovisar bueråtgärder ska redovisas för Kommunen i samband med tekniskt samråd för byggov. Handingarna ska skriftigen godkännas av Kommunen. Samtiga anäggningar för buer ska utföras och bekostas av Expoatören iksom skötse av dessa. Åtgärderna ska vara utförda senast då någon byggnad inom Överåteseområdet tas i bruk. 26 Ekoogisk kompensation Expoatören ska vidta åtgärder för ekoogisk kompensation, eftersom ytor som idag används som parkmark med funktioner för band annat rekreation och omhändertagande av dagvatten försvinner. Ekoogisk kompensation bygger på baanseringsprincipen och innebär i stort att ekoogiska kompensationsåtgärder tiämpas när oika typer av grönmark tas i anspråk i den kommunaa fysiska paneringen. Kompensationsåtgärderna innebär att funktioner och värden som går förorade vid en expoatering åtgärdas inom Panområdet eer i nära ansutning ti det. För att säkerstäa att kompensationsåtgärder genomförs inom Överåteseområdet vid genomförandet av detajpanen har Kommunen upprättat en promemoria, Ekoogisk kompensation Häsovägen, se biaga 8. Promemorian ska utgöra ett för Kommunen och Expoatören gemensamt underag vid projektering, byggovhantering, byggande och förvatning av anäggningar inom Panområdet. Promemorian redovisar översiktigt hur områdets ekosystemtjänster påverkas av detajpanens genomförande. En värdering har skett av vad som går förorat och hur en kompensation avses att vidtas exempevis genom dagvattenhantering, gröna tak etc. I biaga 8 s. 7 redovisas krav på kompensationsåtgärder med syfte att band annat främja ekosystemtjänsterna habitat, poinering, bioogisk mångfad

14 14(19) samt naturpedagogik. Expoatören har tagit de av dessa krav och har tagit fram en markpaneringsritning för att redovisa de initiaa panerna på hur detta ska tigodoses, se biaga 9. Expoatören kan under genomförandet väja att vidta andra åtgärder än de som redovisats på markpaneringsritningen under förutsättning att kraven i biaga 8 s. 7 uppfys. Åtgärderna enigt denna paragraf och promemorian ska vara genomförda senast när aa byggnader inom Överåteseområdet tas i bruk varpå en gemensam besiktning med Kommunen ska genomföras. Expoatören kaar Kommunen ti besiktning senast 4 veckor efter att åtgärderna ovan är genomförda. Uppfys inte kraven i biaga 8, s. 7, ska Expoatören erägga vite om kr. 27 Socia Håbarhet För att säkerstäa att utbyggnaden av Överåteseområdet bir sociat håbar har Parterna inkuderat även kuturea ekosystemtjänster i programmet för Ekoogisk kompensation, se biaga 8. Handingen ska utgöra ett för Kommunen och Expoatören gemensamt underag för projektering, byggovhantering, byggande och förvatning av anäggningar inom Överåteseområdet. Samtiga åtgärder enigt de kuturea ekosystemtjänsterna i programmet ska utföras och bekostas av Expoatören. Åtgärderna ska vara utförda senast då aa byggnader inom Överåteseområdet tas i bruk. GENOMFÖRANDE 28 Tidpan Parternas avsikt är att nedanstående överenskommen tidpan ska föjas. Tidpanen är vägedande för kommande arbeten. Om någon av Parterna bryter mot tidpanen uppstår dock inga ersättnings- eer kostnadsskydigheter för endera parten. Information om eventuea avvikeser från tidpanen ska snarast deges den andra parten. - Senast 9 månader efter att detajpanen vinner aga kraft ska Expoatören ansökt om byggov för första utbyggnadetappen. - Sutbevis för panerad byggnation ska ha erhåits senast 3 år efter att Expoatören erhåit byggov som har vunnit aga kraft. - Sutbesiktning för amänna anäggningar enigt 13 ska vara godkänd senast i samband med att sutbevis givits för den sista bebyggesen inom Överåteseområdet. 29 Byggnadsskydighet Det är av stor vikt för Kommunen att de panerade åtgärder som medges i detajpanen genomförs inom rimig tid. Om Expoatören inte, senast 24 månader från det datum detta genomförandeavta och detajpanen har vunnit aga kraft har erhåit startbesked för byggov samt påbörjat grundäggningsarbeten för merparten (mer än häften av den totaa byggrättsvoymen) av enigt detajpanen tiåten byggnation inom Överåteseområdet i enighet med i 4 har Kommunen rätt att häva överåtesen. Tidsfristen ovan förutsätter att

15 15(19) edningsfytten inom Överåteseområdet är utförd inom 18 månader från det att detajpanen vunnit aga kraft. Vid hävning behåer Kommunen eragd handpenning och Expoatören har ingen rätt ti ersättning för nedagda kostnader. Byggnadsskydigheten gäer inte om förseningen beror på att Kommunens arbeten med edningsomäggning eer iknande försenas. Kommunen kan medge förängning av byggnadsskydigheten om särskida omständigheter inträffar. 30 Samordning Samordning mean Expoatörerna ska ske genom en fortöpande diaog mean Kommunen och de oika Expoatörerna inom Panområdet avseende oika frågor som t ex byggtrafik, genomförandet, håbarhet, kommunikation och näringsiv. Syftet med denna är att få en bättre samordning i projektet, finna gemensamma ösningar för genomförandet och att samarbeta för en gemensam kunskapsbas och gemensamma referenser för håbart samhäsbyggande. Kommunens byggedare eer, av parterna överenskommen, extern samordnare kommer att vara sammankaande ti samordningsmöten. En gemensam huvudtidpan ska tas fram och redovisa aa parters genomförandetid. Kommunen panerar att utföra gatuentreprenaden i två etapper. Först genomförs en groventreprenad och i senare skede en finpaneringsentreprenad där även torgen anäggs. Groventreprenaden upphandas tisammans med edningsfytten och avser starta så snart som möjigt efter att detajpanen vunnit aga kraft. Kommunen kommer att besuta om tid för finentreprenadens utförande och parternas inriktning är att majoriteten av stommontagen ska vara kara. Diaog ska ske med expoatörerna om ämpig tid för utförande, men Kommunen äger rätt att bestämma när entreprenaden utförs. Hänsyn ti förseningar på kvartersmark ges i möjigaste mån. Gatuentreprenaden deas i två etapper för att minimera expoatörernas skador på amän pats under byggtiden. Om ytterigare åtgärder behövs på amän pats för att underätta arbetena inom kvartersmark kommer merkostnaden beasta Expoatörerna. Exempe på merkostnader som kan uppstå är återpantering av befintiga träd, samt förstärkt bärighet av Spektrumgången utöver standard för gång- och cykeväg för att möjiggöra användning av Spektrumgången som arbetsväg och arbetsområde etc. Expoatörerna äger fritt avtaa om fördeningen sinsemean av kostnaderna. Om expoatörerna inte kommer överens har Kommunen rätt att bestämma en ämpig fördening utifrån nytta. Om Expoatören väjer att utföra sina arbeten på kvartersmark paraet med Kommunens arbeten på amän patsmark är Kommunens arbeten atid prioriterade före Expoatörens arbeten. Bedömer Kommunen att behov finns att anita en särskid samordnare för koordinering mm ska Expoatören vara med och finansiera denna resurs. Expoatörerna äger fritt avtaa om fördeningen sinsemean av kostnaderna. Om expoatörerna inte kommer överens har Kommunen rätt att bestämma en ämpig fördening. Kommunen ska svara för samordning mean Expoatören och de edningsdragande boagen så att erforderiga arbeten inom och inti Överåteseområdet kan bedrivas utan inbördes hinder. Expoatören ansvarar för samordningen av servisansutningar och att dessa finns vid infyttning. Expoatören ska ti Kommunen och de edningsdragande boagen tihandahåa erforderiga pankartor, ritningar och tidspan för edningsnätens utbyggnad.

16 16(19) 31 Gestatningsprinciper Gestatningsprinciper har tagits fram för Överåteseområdet som fastägger viktiga principer i gestatningen, se avsnittet utgångspunkter för gestatning i panbeskrivningen och projektbeskrivning för Område B i panbeskrivningen. Expoatören förbinder sig att huvudsakigen föja gestatningsprinciperna vid projektering, upphanding och uppförande av bebyggese och anäggningar inom Överåteseområdet. Fasadritningar vika redovisar att gestatningsprinciperna föjs ska redovisas ti Kommunen (mark- och expoateringssektionen) i samband med ansökan om byggov. Handingarna ska skriftigen godkännas av Kommunen. 32 Etaberingspan Innan byggnadsarbeten påbörjas ska Expoatören upprätta en etaberingspan, som skriftigen ska godkännas av Kommunen. Denna ska behanda eventuet nyttjande av natur- eer gatumark för uppstäning av arbetsbodar, uppag eer dyikt, återstäningsarbeten efter nyttjandet, skyddande av träd och natur samt stängse runt byggarbetspatsen. Uppstäning av bodar, uppag och dyikt ska i första hand ske på Expoatörens kvartersmark. Eventuet nyttjande av Kommunens mark kräver Kommunens medgivande och regeras genom särskit avta enigt faststäd taxa. Nyttjande av amän patsmark kräver även poististånd. 33 Trafikanordningspan Innan byggnadsarbeten påbörjas ska Expoatören upprätta en trafikanordningspan, som skriftigen ska godkännas av Kommunen. Denna ska redovisa pacering av stängse runt byggarbetspatsen, in- och utfartsvägar från arbetspatsen, byggtrafikvägar ti och från arbetspatsen samt var och hur avastning av gods kommer att ske. Panen ska även redovisa åtgärder för framkomighet och säkerhet för fordons-, gång- och cyketrafik. Parterna ska före byggstart gemensamt besiktiga vägnätet och naturmarken runt Överåteseområdet. Över besiktningen ska upprättas ett protoko. Expoatören bekostar återstäande av eventuea skador på omgivande vägnät i ansutning ti Överåteseområdet som förorsakats av expoateringen inom Överåteseområdet. Om det inte går att bedöma viken expoatör som orsakat uppkommen skada ska kostnaden fördeas på expoatörerna inom Panområdet. 34 Marknadsföring Expoatören ska avsätta personea och ekonomiska mede ti kommunikation under genomförandefasen av byggnationen. Kommunikationsarbetet eds och samordnas av Kommunens marknadskommunikationschef eer av någon Parterna gemensamt kommer överens om. Kommunen ska regebundet kaa ti samordningsmöten där samtiga parter ska deta. Kommunikationsaktiviteter som Expoatören är med och finansierar innefattar: framtagande av digita och/eer fysisk mode, iustrationer samt patsmarknadsföring etc. Kommunen och expoatörerna ska gemensamt ta fram en aktivitetspan för övergripande marknadsföring som ska godkännas av samtiga parter innan åtgärder vidtas. Uppskattad kostnad för marknadsföring är totat kr. Expoatören kommer att debiteras havårsvis

17 17(19) för 25 % av de faktiska nedagda kostnaderna. Parterna ska verka för att den mest ekonomiska ösningen för marknadsföring väjs och håa kontinuerig diaog kring utförande och ekonomisk uppföjning. Expoatören äger rätt att innan titrädet sätta upp skytar för marknadsföring inom Överåteseområdet. Expoatören ansvarar om att söka eventuet byggov för skytarna. ALLMÄNNA AVTALSBESTÄMMELSER 35 Uppräkning av vitessummor Viten enigt detta avta ska omräknas med konsumentprisindex (totaindex med basår 1980) från index januari 2017 ti det senast kända index vid den tidpunkt då de förfaer ti betaning. Vitena ska dock ägst uppgå ti det beopp som anges i respektive paragraf. 36 Säkerhet För det rätta fugörandet av Expoatörens skydigheter enigt detta avta ska Expoatören i samband med avtaets undertecknande stäa säkerhet ti ett värde av kr i form av bankgaranti. Denna säkerhet får nedsättas när Expoatören eragt betaning för edningsfytten enigt 11 samt ersättning för parkeringspatser/astzoner på amän pats enigt 13. Dock ska säkerhet om kr kvarstå ti dess att parterna är överens om att Expoatören sutfört sina åtaganden enigt detta avta. 37 Skadeståndsansvar Expoatören är gentemot Kommunen ansvarig för åtgärder som med avseende på detta avta vidtas eer underåts av Expoatören, anstäda hos Expoatören samt av Expoatören anitade entreprenörer och everantörer. 38 Dröjsmåsränta Eräggs inte kapitaskud på bestämd förfaodag ska dröjsmåsränta enigt 6 ränteagen (1975:635) utgå för tiden från förfaodagen på fordringen tis fu betaning sker. 39 Överåtese Avta Detta avta får inte överåtas på annan utan att kommunstyresen i Huddinge kommun skriftigen godkänt detsamma. Fastighet Vid överåtese av fastighet eer de därav som omfattas av detta avta förbinder sig Expoatören att förbinda den nye ägaren att iakttaga vad som åviar Expoatören enigt detta avta så att detta bir gäande mot varje kommande ägare av Överåteseområdet eer de därav. Detta avta ska bifogas i avskrift. Den nya ägaren ska då förbindas att stäa godtagbar säkerhet ti Kommunen för åtagandena enigt detta avta. Innan överåtese sker ska Expoatören skriftigen underrätta Kommunen.

18 18(19) Om Expoatören inte föjer vad som avtaats enigt stycket ovan ska Expoatören erägga ett vite ti Kommunen om kronor. Ska också detta avta överåtas på den nya ägaren gäer första stycket ikvä. Detta gäer inte överåtese ti av Expoatören bidad bostadsrättsförening. Expoatören är vid överåtese fortsatt soidariskt ansvarig för vad som avtaats i detta avta. Detta gäer även överåteser i fera ed. 40 Ändringar Ändringar eer tiägg ti detta avta ska vara skriftiga för att vara gäande. 41 Rangordning Vid eventuea avvikeser mean handingar gäer detta genomförandeavta i första hand såvida det inte av omständigheterna framgår att Parternas avsikt uppenbart varit en annan. 42 Tvist Tvist rörande tokningen eer tiämpningen av detta avta ska avgöras av svensk amän domsto. 43 Kontaktpersoner Kontaktperson för Kommunen är: Mark och expoateringssektionen Ceciia Rogva, huvudprojektedare ceciia.rogva@huddinge.se Gatuprojektsektionen Isabee Stöcke, projektedare amänna anäggningar isabee.stocke@huddinge.se Kontaktperson för Expoatören är: Lisa Lundin isa.undin@brabostockhom.se Om endera parten byter kontaktperson eer kontaktuppgifter ska den andra parten informeras om detta samt kompettera med nödvändig information motsvarande innehået i denna paragraf.

19 19(19) Detta avta har upprättats i två ikaydande exempar varav Parterna tagit var sitt. Huddinge Ort: Datum: För Huddinge kommun För Brabo Stockhom AB. Charotta Thureson Giberg Mark- och expoateringschef. Ceciia Rogva Expoateringsingenjör.. Namnförtydigande.. Namnförtydigande Biagor Biaga 1 Biaga 2 Biaga 3 Biaga 4 Biaga 5 Biaga 6 Biaga 7 Biaga 8 Biaga 9 Översiktskarta Deområden Pankarta Anbud Ritningar som visar panerad jus BTA Ledningskarta Mobiity managementåtgärder Ekoogiskt kompensationsprogram Iustration ekoogisk kompensation Dnr KS 2017/

20 PEDAGOGEN BILAGA Expoateringsområde D Panområdesgräns 57.9 f Överåteseområde A en +69, serv 56.4s 56 er 55.3 GRANTORP 5:3 e80 BCS1 x 62.4 k Spe 5: x f1 u3 e so vä ge 49.2 x 53.9 Överåteseområde E 61.5 gen Hä f gån f10 x x 57.9 Överåteseområde D 60.1 trum 56.4 n1 x Överåteseområde C serv B LO KA LG AT 56.2 f10 Överåteseområde B 62.2 Annerstaskoan f7 Förskoegård A v Me Gröna gången dic inv äg n x E f9 BC ,5 BC 52 f f2 f , Sp ek f1 TORG tru Trappa Hä so 50.2 vä ge 51.2 n mg ån ge n 9 e f3 BC f TORG +85,3 E gå f9 u BCS f Sp ek +65,2 f m , u ån ge n Spektrumgången +55, se rv m ,5 f1 3 KA LO rv serv 47 Häs oväg en LG f2 +67 se 55.4 mg BCS1 e80 g tru A : AT en 46.5 a Rö d 50.6 ng e ng n 51.1

21 ,...r1 ;-u u r J Annerstaska/on Femingbergsparken '

22 PEDAGOGEN 58.1 Grundkarta område vid Häsovägen f serv Gäande kvarterstraktgräns eer användningsgräns s 56 er LG AT Gäande användningsgräns ej sammanfaande med fastighetsgräns v 56.2 Gäande rättighetsgräns Förskoegård BCS 1 GRANTORP 5:3 e x 5: u3 e1175 Höjdkurva +81 Staket, buerpank Hä so Häck +73 f vä Stödmur, mur Dike 53.9 ge x f5 BC Ef x 62 Marken får byggas under med garage och panteras. Endast kompementbyggnad får uppföras ti angiven största BYA. Om ingen BYA är angiven får ingen kompementbyggnad uppföras. Kompementbyggnad får heer ej uppföras inom x-områden. Parkering ovan mark medges ej. (PBL 4 kap 11 punkt 1 eer 16 punkt 1) 8 f2 f Sp f1 51 so tru Trappa Hä 52.2 ek TORG vä ge 51.2 n På ferbostadshusen ska minst 50 % av takytorna per fastighet anäggas med vegetation med undantag för de svartmarkerade byggnaderna iustrationen som ska ha minst 40 % och de gråmarkerade byggnaderna som undantas het från kravet. Byggnader får inte uppföras. Parkering medges ej. (PBL 4 kap 11 punkt 1 eer 16 punkt 1) mg ån BC e ge n Garage under mark ska vara tigängigt för gemensamhetsanäggning. u1 Utrymme under + 47 ska vara tigängig för amänna underjordiska edningar. Viss grundsättning för byggnaden medges under denna nivå. At intrång eer arbete inom området ska ske i samråd med berörd edningsägare. Konstruktionen ovan befintiga edningar ska avbäras eer på annat sätt undvika tiäggsbeastning på befintiga edningar. (PBL 4 kap 6 ) Utrymme under + 44 ska vara tigängig för amänna underjordiska edningar. Viss grundsättning för byggnaden medges under denna nivå. At arbete inom det skyddade utrymmet ska ske i samråd med berörd edningsägare. (PBL 4 kap 6 ) u3 Marken ska vara tigängig för amänna underjordiska edningar (PBL 4 kap 6 ) x Marken ska vara tigängig för amän gångtrafik (PBL 4 kap 6 ). passage Byggnadsvoym ska öppnas upp för passage med minsta fri höjd 3 meter från gata/torg. UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER f3 165 g u Utseende (PBL 4 kap 16 punkt 1) f1 9 f f TORG , u2 BCS1 E f Skaa 1:800 (orginaformat A1) ILLUSTRATIONER 0 10 Ej skaeniga f m Sp ek +55 m u ån ge n A f5 f1 Takterras ska anordnas Trappa En trappa som koppar ihop gården och torget ska anordnas. Får byggas under. m Häs oväg se rv 54.5 serv En gasskärm får uppföras över tiåten byggnadshöjd i syfte att kunna skärma av buer för bostäderna Bostäderna ska utformas så att: - minst häften av bostadsrummen i varje ägenhet får högst 55 dba ekvivaent judnivå vid fasad samt högst 70 dba maxima judnivåvid fasad nattetid. - bostäder upp ti 35 kvm får högst 60 dba ekvivaent judnivå vid fasad. - judnivån vid minst en privat eer gemensam utepats i ansutning ti bostäder inte överskrider 50 dba ekvivaent judnivå och 70 dba maxima judnivå. Maxima judnivå får överskridas med högst 10 dba fem gånger per timme k f9 KA +81, Transformatorstation ska ha växtbekädd eer konstnärigt utformad fasad mot gångväg. STÖRNINGSSKYDD (PBL 4 kap 12 och 14 punkt 4-5) LG AT +53 m1 LO f8 Spektrumgången +55,5 rv 60.6 Gave utformas så att minst en av entréerna föräggs mot Medicinvägen och fasad vid trapphus bir genomsiktigt, se exempe i iustration f7. Minst 50 % av bostadsgårdens yta ska vara panterad. Gårdsytan ska innehåa minst 4 träd per 1000 m² gårdsyta. Bostadsgården ska innehåa ytor för rekreation och ek. se f6 Fasadens utseende byter karaktär vid byte i byggnadshöjd genom t.ex. materiabyte, fasadiv, fönstersättning, se exempe i iustration f5. Radhusen ska paceras förskjutna i höjded för variation i uttryck och god terränanpassing. Entré och/eer utepats föräggs mot Spektrumgången, se exempe i iustration f6. Byggnad får uppföras som närmst 1.5 m från kvartersmarksgräns mot Häsovägen. Markbeäggning utförs ika nivå och ika materia som intiiggande gångbana. Entréer föräggs i nivå med gata. Ytan får ej inhägnas. 47 f4 +67 f7 f5 För minst 50% av sockevåningens ängd mot Häsovägen gäer att fasaden ska vara gasad med maxima bröstninghöjd 70 cm över marknivå f4 Bottenvåning utformas så att entré föräggs mot Spektrumgången, se iustration f mg BCS1 e80 g 47.9 tru +79,5 f : ,2 f f2 20 f4 f7 Rö 50.3 Bottenvåning utformas så att sikt genom hörn skapas och entré föräggs inti eer mot Spektrumgången, se exempe i iustration f 2. Sockevåningens fasad mot Spektrumgången utformas devis gasad, se exempe i iustration f 3. f6 ng gå da 50.6 en 51.1 Bakonger får endast anordnas utmed max 30 % av våningspanets omkrets. Bakongräcken utformas så att de bir genomsiktiga. f Lokaer med centrumändamå ska anordnas i bottenvåningen mot Häsovägen eer mot amän gata/torg. Minsta totaa bruttoarea i kvadratmeter anges med siffra inom respektive deområde. Arean får deas upp eer vara samad. 200 Marken får byggas under och panteras. Endast sopanordningar/mijöhus samt cykeförråd/cykestä med skärmtak får uppföras ovan mark. Max tiåtna byggnadsarea 35 m² Vind får ej inredas BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE 61.5 BC 49.5 Marken utformas så att övergångar mean höjdskinader bir mjuka eer stegvisa. Kanter som kräver räcken ska undvikas där så är möjigt. Högsta expoateringsgrad i byggnadsarea inom båda ytorna är 350 m². Största totaa byggnadsarea (BYA) för kompementbyggnader. Största BYA per kompementbyggnad får vara max 40 m² (PBL 4 kap 11 punkt 1). e ,5 Bakonger och burspråk får anordnas över torg med en fri höjd om minst 6 meter från mark, samt ti högst 1.5 meter ut från fasad vid kvartersmarksgräns. Tekniska anäggningar e1 Väg Bakonger får ej anordnas över amän pats ängs Häsovägen och Spektrumgången. UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING Bottenvåning mot huvudgata ska utformas med en takhöjd om minst 2.7 meter. Bostäder och Centrum. Huvudentré föräggs riktad mot amän gata eer torg. Bostäder, Centrum, Förskoa. Huvudentré föräggs riktad mot amän gata eer torg. E En förskoegård ska anordnas med en minsta yta om 2400 m² Bottenvåningen ska vara indragen 1.5 meter från kvartermarksgräns mot Häsovägen. Indraget ska ämna en fri höjd om minst 3.5 meter från marknivå BC 53.9 n 57.9 Bostäder- Stadsradhus BCS1 f9 x x serv 62.4 x Förskoegård B f Sänt 62.1 n nge mgå ktru Bef. huvudbyggnad, geodetisk resp. fotogrammetrisk Bef. uthus eer garage geodetisk resp. fotogrammetriskt n1 x Gångtrafik, hande och pubik verksamhet. Parkering får ej anordnas Högsta byggnadshöjd i meter över nopanet (PBL 4 kap 11 punkt 1 eer 16 punkt 1) +0.0 Trafik på fotgängarnas vikor Användning av kvartersmark (PBL 4 kap 5 punkt 3) 61.9 f6 B Annerstaskoan f9 Gång- och cykeväg TORG 62.2 Markens höjd får inte ändras och naturmarken ska bevaras. Bestämmesen ska inte förhindra skötse av vegetation eer rimig garing (PBL 4 kap 10 och 13 ). PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Utformning Lokatrafik GÅRDSGATA S pe LO KA Gäande egenskapsgräns Avvägd höjd A Fastighetsgräns Trafik mean områden GC-VÄG 59.2 n LOKALGATA Me dic inv äg en Beteckningar Faststäd höjd HUVUDGATA Användning av amän patsmark med kommunat huvudmannaskap (PBL 4 kap punkt 2) , Mark och vegetation Kartan framstäd genom utdrag ur digita kartdatabas och kontroerad inom panområdet. Koordinatsystem PLAN Sweref HÖJD RH Användningsgräns Egenskapsgräns MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark) 57.8 Panområdesgräns 58.1 Utfartsförbud (PBL 4 kap 5 punkt 2) GRÄNSER upprättad maj 2015 av NBF/Lantmäteriavdeningen 6 58 inom kommundeen Femingsberg i Huddinge kommun UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER Utfart, stängse Föjande gäer inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tiåten. Bestämmeser utan beteckning gäer inom hea panområdet. Gröna gången över meter från gata/torg. PLANBESTÄMMELSER 58.4 en Förskoegård ska utformas så att ytor avsedda för barns utevistese får högst 55 dba ekvivaent judnivå. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid 55.2 Genomförandetiden är 5 år från den dag panen vinner aga kraft (PBL 4 kap 21 ) serv ILLUSTRATION 55.1 Aa egenskapsbestämmeser gäer inom det område de är utsatta på och det område som eventue pi går över samt pekar mot rv v ser se Iustrationsinjer GRANTORP Iustrationsgräns som iustrerar 1,5 m förgårdsmark. f5 Pankarta med bestämmeser Antagandehanding HUDDINGE KOMMUN Ti panen hör: Panprogram Panbeskrivning Genomförandebeskrivning Mijöbeskrivning Utökat förfarande (PBL 2010:900 i dess ydese efter 2 jan 2015) Iustration Övrigt Detajpan för område vid Häsovägen i Femingsberg inom de av fastigheterna Grantorp 5:3 och 5:9, Pedagogen 5 med fera Antagande Huddinge kommun Upprättad Kommunstyresens förvatning Besutsdatum Reviderad: Laga kraft SBU Eevation mot Häsovägen Iustrationerna är inte skaeniga Karin Segerdah Panarkitekt Maria Kje-Andrén Panarkitekt KS-2015/312 Instans KF

23 Markanvisningstäving Häsovägen, Huddinge Projekt Häsovägen Datum

24 Markanvisningstäving Häsovägen, Huddinge SKISSVY Projekt Häsovägen Datum TEA

25 Markanvisningstäving Häsovägen, Huddinge 9 5:6 19 Häsovägen Spektrumgången Röda gången Röda gången Spektrumgången serv serv serv F Häsovägen Spektrumgången Röda gången Häsovägen Spektrumgången serv serv serv F ,m m m2 a a b c c d 1565 m2 P P b d P P N SITUATIONSPLAN Skaa 1:1000 Iustration av utbredning för gemensamt garage. Projekt Häsovägen Datum

26 Markanvisningstäving Häsovägen, Huddinge SITUATIONSPLAN Skaa 1:400 Projekt Häsovägen Datum N a b c Cykepump +57 Oding + 55 Aktiv Gri +55,7 +71, ,2 P + 51,2 Lek + 51,2 +52,3 +77,5 P + 54,2 d d +68, , ,5 + 50,5 + 50,5 HÄLSOVÄGEN

27 Markanvisningstäving Häsovägen, Huddinge YTSAMMANSTÄLLNING Skaa 1:500 Projekt Häsovägen Datum Sammanstäning ägenheter, område C. Totat 87 ägenheter. + 47,5 25 m P P 74 m 2 +50,5 56 m 2 85 m 2 Våningspan!! BTA!!! P 9!!! 266 m 2!! P 8!!! 281 m 2! P 7!!! 281 m 2!! P 6!!! 609 m 2!! P 5!!! 1180 m 2! P 4!!! 1180 m 2!! P 3!!! 1180 m 2! P 2!!! 1180 m 2! P 1!!! P 0 (exk P 710m 2 )! 1053 m 2! 938 m 2!! P -1! (Gemensam parkering)!! 33 m 2 32 m 2 40 m 2 42 m 2 42 m 2 Totat:!!! 8148 m 2!! Pan m m 2 38 m m m 2 Entrépan Lägenhetsfördening Storek!!! Anta 1 rok!!! 10 st 2 rok!!! 20 st 3 rok!!! 35 st 4 rok!!! 20 st 5 rok!!! 2 st! Totat:!!! 87 st 83 m m m 2 22 m 2 66 m 2 67 m 2 29 m 2 67 m 2 29 m 2 64 m 2 81 m 2 81 m 2 40 m 2 40 m 2 25 m 2 25 m 2 92 m 2 64 m 2 67 m 2 67 m 2 21 m 2 67 m 2 64 m 2 92 m 2 20 m m 2 65 m 2 20 m m 2 Normapan Pan 6

28 Markanvisningstäving Häsovägen, Huddinge SEKTIONER Skaa 1:400 Projekt Häsovägen Datum ,5 +69,40 +66,20 Novum Häsovägen +63,30 +60,30 +57,30 +58,00 +54,20 +50,50 +47,50 Tvärsektion a,a + 72,6 +69,4 Häsovägen + 66,2 + 63,3 +60,3 +57, ,2 +54,2 +50,5 +47,5 Tvärsektion b,b

29 Markanvisningstäving Häsovägen, Huddinge SEKTIONER Skaa 1:400 Projekt Häsovägen Datum ,7 Afred Nobes Aé Häsovägen + 50,5 + 50, ,5 Tvärsektion c,c Eeverad innergård Torg +54,2 +50, ,7 Längdsektion d,d

30 Markanvisningstäving Häsovägen, Huddinge Projekt Datum FASAD Skaa 1: Häsovägen Fasadeevation mot Häsovägen Häsofrämjande bostäder på Häsovägen Inedning: Med en närmijö som kretsar kring häso- och sjukvårdens utvecking är bostäder som främjar en aktiv och sund ivssti en sjävkarhet. Vårt försag ti markanvisningstävingen för Häsovägen är en skräddarsydd bostadsösning med utgångspunkt i vårt utarbetade koncept BRABO aktiv. Försaget integrerar träningsmöjigheter, skapar utrymme för den som ägger vikt vid vardagsmotionen och tar vara på de fördear som Femingbergsparkens omgivningar ger. Bakgrund: Sedan tidigare har vi ett utarbetat koncept, BRABO aktiv, som baserar sig på den moderna människans förutsättningar med fokus på intresset för träning och häsa, men med begränsad tid. Konceptet innebär att vi bygger för att förenka ivet för den som ti exempe cykar ti och från jobbet, styrketränar för att öka orken och öptränar eer åker skidor på fritiden. Beskrivning/beägg: I det nya kvarteret på Häsovägen är konceptet BRABO aktiv extra passande, med tanke på den direkta närheten ti ett Sveriges viktigaste områden för forskning som stödjer häso- och sjukvården. Här vi vi erbjuda praktiska och funktionea boendeaternativ som uppmuntrar ti ett häsosamt iv. Därför har vi integrerat jusa, moderna gym med kvaitetsmaskiner, vikter och redskap i husen. Tack vare ett kompett utegym på gården kan den som öptränar dessutom njuta av ett träningspass i friska uften. I byggnaderna har vi också panerat för gemensam verkstadsoka/ hobbyrum med förvaringsutrymmen där ängdskidorna kan vaas, punkan på cyken agas och hunden spoas av efter promenaden i Femingsbergsparken. Husen kommer dessutom att utrustas med extra förråd. Dessa kan de boende hyra och använda för förvaring av exempevis govkubbor, skidor och cykar. I ansutning ti garagepatserna bygger vi extra förråd för uthyrning, samt takboxift som tiva. Vi panerar även för en station med bokningsbara ånecykar för de boende. Och för att underätta ivet för aa cykister i det nybyggda området och sjävkart även för cykeburna Huddingebor i amänhet har vi adderat en ättigängig cykepumpstation med tihörande verktyg. Kvarteren: Patsen för den nya bebyggesen utgör en spännande kontext i gränssnittet mean stad och park. Utmaningen igger i att skapa en struktur där Häsovägen samspear med angränsande byggnader, samtidigt som koppingen ti parken bir tydig. I vårt försag är de fyra kvarteren avgränsade från varandra med mindre torgytor. Uppdeningen tiför en stadsmässig rytm ängs Häsovägen och änkar den samman med Femingsbergsparken, såvä visuet som med trappor och gångvägar. Kvarteren ges en urban karaktär mot Häsovägen och är höjdmässigt sammanhåna med sex våningspan och en sjunde indragen takvåning. Där torget möter Femingsbergsparken, i förängningen av Afred Nobes aé, avsutas de angränsande kvarteren med två högre byggnadskroppar. De högre byggnaderna ger aén ett värdigt avsut, samtidigt som de nya kvarteren koppar ti de högre husen i Grantorp, iksom ti husen på andra sidan Häsovägen. Byggnaderna anpassas ti parkens terräng och nivåer, och kvarteren öppnar sig mot Femingsbergsparken. Kvarter A, B och C änkas samman med ett ångt parkeringshus ängs med Häsovägen med möjig angöring från båda ändar. Kvarter C får en något större utbredning än den som föresås i programmet. Detta för att få bättre anpassning ti rådande markförhåanden och underätta anäggningen av parkeringshuset. Huset: Husets entréer vänder sig mot både Häsovägen och torgen mean husen, viket bidrar ti att aktivera torgytorna. Genom att pacera innergården ovanpå parkeringshuset, ett våningspan upp från gatan, skapas en mjukare övergång ti parken. Dessutom bir gården mer privat, samtidigt som den har en tydig änk ti områdets stora torg via en utvändig trappa genom byggnaden. Innergårdens terrassering mot Femingsbergsparken förtydigar avgränsningen mean den amänna parken och den mer privata innergården. Lägenheterna ängst ner i huset erbjuds dessutom egna terrasser mot innergården och är samtidigt upphöjda ett våningspan i förhåande ti gatan. Från den mindre torgytan i kvarterets nordvästa de angörs förutom den gemensamma parkeringen; husets eget parkeringspan. Sockevåningen har en kraftfu karaktär med materia som avviker från de övre våningspanen och gaspartier som fungerar som hå i muren. Socken är förhöjd och innehåer okaer mot vägen och torget. Ovanför tecknar sig stommen som en space frame. Mean detta ramverk och husfasaden skapas generösa bakonger, viket bir en extra kvaitet för ägenheterna, samtidigt som det aktiverar och berikar stadsrummet på ett urbant sätt.

31 Markanvisningstäving Häsovägen, Huddinge BRABO AKTIV Projekt Häsovägen Datum Idén ti bostäder för aktiva människor växte fram ur ett behov som verkar vara gemensamt för de festa av oss. man håer på med någon fritidsaktivitet: man cykar, springer, spear tennis och åker kanske skidor på vintern. men ägenheter är säan byggda för ett aktivt iv. Kommer man hem med en erig cyke finns inget stäe att tvätta av den. och var ska man förvara sina ängdskidor, sitt fiske- spö och barnens hockeyutrustning? Med BRABO aktiv bygger vi bostäder som uppmuntrar och hjäper ti att eva ett aktivt iv. Huset har gym, spa och ett afunktionsrum, en innergård där man kan både eka och träna på oika sätt och ägenheter med extra praktiska förvaringsmöjigheter. ett hem byggt för ivets äventyr het enket.

32 Mörk Bruttoarea A 51 m 2 Ljus Bruttoarea A 252 m 2 Ljus Bruttoarea A 260 m 2 Ljus Bruttoarea A 260 m 2 HUS B PLAN 17 3 HUS B PLAN 3 4 HUS B PLAN HUS B PLAN 7-16 Ljus Bruttoarea A 864 m 2 Ljus Bruttoarea A 864 m 2 Ljus Bruttoarea A 564 m 2 Mörk Bruttoarea A 20 m 2 HUS A PLAN 3 HUS A PLAN 4-6 HUS A PLAN 7 OUTGRÄVT Hava husdjupet Mörk Bruttoarea A 57 m 2 Ljus Bruttoarea A 139 m 2 Mörk Bruttoarea A 65 m 2 BTA LOKALER 542 m² Hava husdjupet Ljus Bruttoarea A 151 m 2 Mörk Bruttoarea A 56 m 2 Ljus Bruttoarea A 173 m 2 Mörk Bruttoarea A 32 m 2 Ljus Bruttoarea A 261 m 2 HUS B PLAN 1 Hava husdjupet HUS B PLAN 2 Mörk Bruttoarea A m 2 Mörk Bruttoarea A m 2 Ljus Bruttoarea A 379 m 2 Hava husdjupet Ljus Bruttoarea A 569 m 2 HUS A PLAN 0, GARAGE HUS A PLAN 1, ENTRÉPLAN HUS A PLAN 2 Ljus BTA Hus A Ljus BTA Hus B Mörk BTA Hus A Mörk BTA Hus B TOTAL BYA HUS A och B PLAN PLAN 01 Entrépan PLAN 02 PLAN 03 PLAN 04 PLAN 05 PLAN 06 PLAN 07 Area m 2 PLAN Area PLAN 01 Entrépan 139 PLAN PLAN PLAN PLAN m 2 PLAN PLAN 00 Garage PLAN 01 Entrépan PLAN 07 Area m 2 PLAN PLAN 01 Entrépan PLAN 02 PLAN 17 Area m 2 Area ca m 2 FÖRSLAGSHANDLING Häsovägen, Huddinge BTA UPPDRAG NR RITAD/KONSTR AV HANDLÄGGARE MAT AB/ER ER DATUM ANSVARIG O Jansson SKALA 1:500, 1:1 NUMMER A REV BET

33 BILAGA 6.1 KOORDINATSYSTEM PLANSYSTEM: SWEREF HÖJDSYSTEM: RH2000 TECKENFORKLARING (') ARBETSOMRÅDESGRÄNS BEFINTLIGT TRÄD SOM KVARST ÅR '._/ /: () ( )i NYTT TRÄD '.../, NYTT /BEF TRÄD SKELETT JORD )( LEDNING SOM SLOPAS _ NY VÄGKANT MED KANTSTEN NY TRÄDGROP L j BEFINTLIGA LEDNINGSSLAG -r----r----r-----r-,.c---r----r-- SPILLVATTEN 8. KOMBINERA T AVLOPP DAGVATTEN ---r ' F _, _ V- - - VATTEN FJÄRRVÄRME -E EL OPTO- TELE OPTO PLANERADE LEDNINGAR ) [ _j SPILLVATTEN 8. KOMBINERA T AVLOPP DAGVATTEN,SVAB VATTEN DRÄNLEDNING /DAGVATTEN, HUDDINGE FJÄRRVÄRME EL TELE BELYSNING. (('0" );.. HANVISNINGAR ' ANMARKNINGAR \ DENNA RITNING ÄR ENDAST INFORMA TIONSRITNING, FÖR UTBYGGNAD AV LEDNINGAR, SE RESPEKTIVE LEDNINGSÄGARES RITNINGAR. \ PROJEKTERING TELE ISKANOVA) EJ KLAR. SCHEMATISKT LÄGE VISAS PÅ DENNA RITNING, RITNINGAR FÖR TELE TAS FRAM SENARE SKEDE ) o =t = C) U G 8 C' (') o 8 o 8 (_) u G o (:) o o o o o c C' o () (J ( ). o ) CJ c ) ( C \ ) ('! /'. C.) ( () c, J ( o ( () \ () () (' J,/'. o ) CJ ""'""'. ( o 4 B m U\ 3 :'-J,'. SKALA 1:400 o er' / ru er / SYSTEMHANDLING cr / c ru m > o "! m I C) J) ot HUDDINGE KOMMUN HÄLSOVÄG EN '" / 2:: 'CO z L ' cr Srucor s-ructor MAK LEDNINGSSAMORDNING ' o '. o ' STOCKHOLM AB o PLAN KONSTRUKTIONSR DA TUM OBJEKT NR L FORMAT S\A_A A1 1:400 RITNINGSNR R > q D REV q ccc) o.

34 BILAGA 6.2 KOORDINATSYSTEM PLANSYSTEM: SWEREF w HÖJDSYSTEM:RH2000 ODD.. TECKENFORKLARING ARBETSOMRÅDESGRÄNS BEFINTLIGT TRÄD SOM KVARST ÅR 8 A NYTTTRÄD NYTT /BEF TRÄD SKELETT JORD )( LEDNING SOM SLOPAS _ NY VÄGKANT MED KANTSTEN NY TRÄDGROP L j BEFINTLIGA LEDNINGSSLAG -r-----r--r-----r-----r-r--- SPILL VATT EN & KOMB NERAT AVLOPP DAGVATTEN r VATTEN 'F_,_v FJÄRRVÄRME -E T-- -- OPTO EL TELE OPTO PLANERADE LEDNINGAR SPILLVATTEN & KOMBINERAT AVLOPP DAGVATTEN, SVAB VATTEN DRÄNLEDNING /DAGVATTEN, HUDDINGE FJÄRRVÄRME EL TELE BELYSNING.. HANVISNINGAR F L.. ANMARKNINGAR DENNA RITNING ÄR ENDAST INFORMA TIONSRITNING, FÖR UTBYGGNAD AV LEDNINGAR, SE RESPEKTIVE LEDNINGSÄGARES RITNINGAR. PROJEKTERING TELE ISKANOVAI EJ KLAR. SCHEMATISKT LÄGE VISAS PÅ DENNA RITNING, RITNINGAR FÖR TELE TAS FRAM SENARE SKEDE. o O o o o 4 B m = 3 -'- SKALA 1:400 = ' CY / i er / SYSTEMHANDLING CY / c i = ro > o "' ro I o V> -" HUDDINGE KOMMUN HÄLSOVÄGEN / 2:: "'oe;z ccy Srucor I = LEDNINGSSAMORDNING = = = ' ' STRUCTOR MARK STOCKHOLM AB t or.se UPPDRAGsNUMMER 3645 PLAN GRANSK KONSTRUKTIONSNR L L FORMAT SKALA A1 1:400 RITNINGSNR R > "' "'c-cd REV o Q_

35 Datum: 3 mars 2017 Fexiba parkeringsta bostäder Riktinjer för tiämpning inom projekt: Häsovägen HUDDINGE KOMMUN Kommunstyresens förvatning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Besök Kommunavägen 28 Tfn vx

36 2 (5) 1. Fexiba parkeringsta Hantering av parkering inom projekt som rör ny- och ombyggnation ska föja de riktinjer som anges i Parkeringsprogram för Huddinge kommun. I parkeringsprogrammet anges band annat kommunens grundäggande parkeringsta vika tiämpas vid beräkning av det parkeringsbehov som ny- och ombyggnationsprojekt i kommunen genererar. Genom att expoatören åtar sig att genomföra ett anta så kaade mobiitetsåtgärder finns det möjighet att erhåa en reduktion av grundäggande parkeringsta. För en reduktion krävs dock att expoatören väjer mobiitetsåtgärder från ett av kommunen framtaget urva (se kapite 3 i detta dokument), aternativt presenterar egna försag på åtgärder som expoatören i samråd med kommunen bedömer ge ikvärdig effekt på parkeringsbehovet. Denna biaga tihör mark- och genomförandeavtaet och redogör för vika åtgärder expoatören inom detta projekt kan åta sig att genomföra för reducerat parkeringsta. Möjigheten att tiämpa fexiba parkeringsta förutsätter god tigång ti koektivtrafik (zon A och zon B i Parkeringsprogram för Huddinge kommun). Frågor som rör parkering och fexiba parkeringsta behandas vidare i kommunens parkeringsprogram och mobiity managementpan. 2. Mobiitetsåtgärder En mobiitetsåtgärd syftar ti att öka efterfrågan på håbara färdmede och att samtidigt minska behovet av att äga en egen bi. Det handar om såvä mjuka som hårda åtgärder och kan omfatta atifrån information och marknadsföring kring möjigheter och fördear med håbara färdmede, ti att en bipoo eer cykegarage av hög kvaitet etaberas. Mobiitetsåtgärder ska bidra ti att skapa bestående, håbara resebeteenden och vara ätta att genomföra. För att nå önskvärd effekt är det ämpigt att fera mobiitetsåtgärder genomförs i kombination. 3. Möjighet ti reducering av gäande parkeringsta 3.1 Övergripande krav Två övergripande krav stäs på expoatören vid tiämpning av fexiba parkeringsta. Dessa ger i sig ingen reduktion men är en viktig de i arbetet med att panera och impementera verkningsfua mobiitetsåtgärder. 1. Informationsinsatser och marknadsföring av de mobiitetståtgärder som expoatören avser genomföra behöver ske kontinuerigt för att få maxima effekt. Detta är särskit viktigt i samband med säjprocess, första infyttning samt vid framtida nyinfyttning. Expoatören ska därför, i samband med ansökan om byggov, visa upp en pan som redogör för hur informationsinsatser och marknadsföring kommer att ske. Utöver detta ska åtgärderna som genomförs vid första

37 3 (5) infyttningsperioden rapporteras in ti kommunen. Panen för information och marknadsföring samt rapportering av genomförda åtgärder ska ske ti Mark- och expoateringssektionen på 2. För att möjiggöra en utvärdering av genomförda mobiitetsåtgärder är det viktigt att föja upp biinehavet band de boende. Expoatören ska säkerstäa att årig uppföjning och rapportering av biinehavet sker under fem års tid, räknat från första infyttningsdatum. Rapportering av biinehavet sker ti Mark- och expoateringssektionen på 3.2 Urva av mobiitetstjänster samt reduktionssatser Nedan istas ett anta mobiitetsåtgärder som expoatören har att väja på. Det är möjigt för expoatören att fritt kombinera dessa åtgärder med ett par undantag. Bipoo tisammans med gratis SL-kort utgör ett paket som genererar en 22 procentig reduktion av parkeringstaet. För övriga åtgärder gäer en reduktionssats på två procent vardera. Totat är det möjigt att erhåa en maxima reduktion på 30 procent om bipoo kombineras med övriga åtgärder i ett paket. Ti exempe: Bipoo och gratis SL-kort = 22 procent reduktion Två åtgärder = 4 procent reduktion Bipoo och gratis SL-kort + ytterigare två åtgärder = 26 procent reduktion Bipoo samt gratis SL-kort - 22 procent reduktion En åtgärd - Två procent reduktion Två åtgärder - Fyra procent reduktion Tre åtgärder - Sex procent reduktion Fyra åtgärder - Åtta procent reduktion Fem åtgärder - Tio procent reduktion

38 4 (5) Bipoo samt gratis SL-kort 22 procent reduktion Beskrivning av åtgärd Genom en bipoo får boende tigång ti bi utan att behöva äga en egen och därmed minskar även behovet av parkeringspatser. Ett kostnadsfritt medemskap i en bipoo knyts ti respektive ägenhet under minst fem år från bipooens införande. Vid utfytt innan medemskapet har öpt ut, överåtes detta ti nästkommande hyresgäst/bostadsrättsinnehavare. Parkeringspatser avsedda för bipooens biar ska finnas på kvartersmark och ingår inte i framräknat parkeringsta. Expoatören bekostar också minst ett SL-kort (årskort) per ägenhet vid första infytt. Redovisning och uppföjning Senast sex månader innan första infytt skickas avta mean expoatör och bipoosaktör samt avta om köp av SL-kort (årskort) ti Mark- och expoateringssektionen på mex@huddinge.se Parkeringsavgift utan subvention 2 procent reduktion Beskrivning av åtgärd Kostnad för anäggning och drift av parkering ska bäras av parkeringens användare, inte koektivt av samtiga boende. Redovisning och uppföjning Redogörese för hur parkeringskostnad ska fördeas på parkeringens användare för att bära anäggningsoch driftkostnader skickas ti Mark- och expoateringssektionen i samband med ansökan om byggov Cykepoo 2 procent reduktion Beskrivning av åtgärd En cykepoo möjiggör cyking för boende som inte äger en egen cyke. Tre ecykar samt två e-ådcykar ska ordnas per 50 ägenheter. Ti cykarna ska dubbade vinterdäck ingå. Cykepooen ska vara betad för de boende under minst fem år från cykepooens införande. Pan ska finnas för hur drift (däckbyte, service, reparationer mm.) kommer att skötas under denna period. Cykepooens cykar ska vara ättåtkomiga och dedikerade eget utrymme inom fastigheten och räknas inte in i parkeringsta för cyke. Redovisning och uppföjning Senast sex månader innan första infytt ska bevis på inköp av gemensamma cykar inkusive dubbade vinterdäck, aternativt avta mean expoatören och cykepoosaktör skickas ti Mark- och expoateringssektionen på mex@huddinge.se

39 5 (5) Parkering i gemensamhetsanäggning 2 procent reduktion Beskrivning av åtgärd Incitament för fastighetsägare att anägga gemensamma parkeringsgarage/hus upp ti 400 meter från fastighet. Effektiviserar markanvändning för parkering. Ger möjighet att minska söktrafiken genom trafikedningssystem. Redovisning och uppföjning I samband med ansökan om byggov redovisas bidad gemensamhetsanäggning genom fastighetsbidningsförrättning samt ritningar där antaet parkeringspatser som expoatören är skydig att färdigstäa, framgår. Skickas ti Mark- och expoateringssektionen på mex@huddinge.se Avgiftsfria mateveranser 2 procent reduktion Beskrivning av åtgärd Fri everans av matvaror under ett år från första infytt. Expoatören tecknar avta med everantör av ivsmede viket möjiggör fri hemkörning av ivsmede för samtiga ägenhetsinnehavare. Redovisning och uppföjning Senast sex månader innan första infytt ska avta mean expoatör och av denne utvad hemeverantör av ivsmede, skickas ti Mark- och expoateringssektionen på mex@huddinge.se Egna mobiitetsösningar 2 procent reduktion Beskrivning av åtgärd Expoatören kan i detta aternativ komma med egna försag ti mobiitetsåtgärder (exempe kan vara kyoch everansrum som okaiseras nära entré). Kommunen gör en sutgitig bedömning om åtgärden/åtgärderna utgör tiräckigt underag för reduktion på parkeringstaet. Redovisning och uppföjning Redovisning sker enigt överenskommese 3.3 Om åtgärder och uppföjning ej sker Om avtaet bryts och expoatören inte genomför överenskomna åtgärder kommer kommunen kräva expoatören på vite viket regeras i genomförandeavta med kommunen.

40 Hur påverkas områdets ekosystemtjänster av detajpanens genomförande viken kompensation ska ske? Regerande ekosystemtjänster Regering av uftkvaitet Renar uften från sot och stoftpartikar. Damm och andra partikar fastnar på träden och sköjs ner i jorden, gaser absorberas. Träden fungerar därmed som naturiga fiter. Träd, i synnerhet städsegröna barrträd, har bättre reningseffekt än gräs och buskar. Barrträd är å andra sidan känsigare för uftföroreningar. Det finns studier som visar att det finns 85 % mindre uftföroreningar i en park, samt att vid en gata med träd är uftföroreningarna 70 % mindre än en jämförbar gata utan träd. Här verkar inte bara reningsfaktorn. Träd skapar också förhåanden så att förorenad uft stiger uppåt och atså inte bir ika skadig för människor (Naturvårdsverket 2012). Tjänsten nyttjas okat och dess nuvarande kvaité är god. Utan åtgärder påverkas tjänsten mycket. Viss kompensation genom vegetation på gårdar och tak. De höga huskropparna sänker partikehaterna inåt gården och för bakomiggande park. Buerregering Träd, buskar och andra "mjuka marker" har en buerdämpande effekt. På en suten innergård kan växtighet på mark och fasad sänka buret från trafiken med upp ti 3 4 dba (Boverket 2010). Tjänsten nyttjas okat och dess nuvarande kvaité är god. Utan åtgärder påverkas tjänsten ite. Kompensation genom en buersänkning på gårdsmijön och för bakomiggande park ti föjd av buerdämpningen ifrån huskropparna. Skydd mot extremt väder (Vattenregering samt errosionsskydd) Vegetationen (gröna tak, våtmarker, regngårder, grönytor i ågpunkter, etc) håer vatten och dämpar avrinning och föde och eder därmed ti födesutjämning vid höga föden. Tjänsten medför att risken för översvämning kan minskas, att erosionsskador kan undvikas och att vattenrening kan stärkas. Regering av föden sker på de festa naturmarker, men vissa marker, såsom våtmarker och naturområden på genomsäppigt materia, har större betydese för tjänsten. Bevarande av icke hårdgjorda och vegetationskädda ytor minskar atså såvä födestoppar som tota voym vatten som behöver tas omhand av dagvattensystemet. På icke hårdgjorda ytor minskar ett sammanhängande växttäcke erosionen, med band annat minskade kostnader för att rensa dagvattenbrunnar som föjd. Tjänsten nyttjas okat och regionat och dess nuvarande kvaité är god. Utan åtgärder påverkas tjänsten mycket. Kompensation genom vegetation på gårdar och tak, föresagna dagvattenösningar och fördröjningsvoymer.

41 Vattenrening Vegetation tar upp näringsämnen och föroreningar och bryter ned. På så sätt hindras transport av näring och föroreningar ti våra vattenmijöer (Ekoogigruppen 2014). Tjänsten nyttjas okat och regionat och dess nuvarande kvaité är ok. Utan åtgärder påverkas tjänsten mycket. Kompensation genom föresagna dagvattenösningar. Loka kimatregering Vegetation bidrar ti att sänka temperaturen. Även enskida träd i staden har denna effekt genom att ge skugga, genom att transpirera vatten som ökar uftfuktigheten och genom att deras struktur skapar uftströmmar (Ekoogigruppen 2014). Skinaden i temperatur mean stad och natur/park ökar med parkens eer naturområdets storek. En forskningsstudie i Göteborg (Uppmanis et.a. 1998), visar att temperaturskinaden mean sottsskogen (som är 156 ha) och stadsbebyggesen en varm natt kan uppgå ti 5,9 C. I den mindre parken Gubberoparken, som är 2,4 ha, uppgick skinaden som mest ti 1,7 C. Park eer naturområdets svakande förmåga på omgivningen ökar med dess storek. Ovan nämnda studie visar att Sottsskogen kan ha en svakande effekt i bebyggese 1 kiometer från parken medan Gubberoparken inte har någon svakande effekt. Vasaparken, som är 3,6 ha, svakar meter från parken. Tjänsten nyttjas okat och dess nuvarande kvaité är god. Utan åtgärder påverkas tjänsten mede. Viss kompensation genom vegetation på gårdar och tak. Poinering Många av våra grödor är beroende av poinering. Poinering säkrar inte bara att det bir skörd. En vä fungerande poinering medför även att frukten får bättre kvaitet och bir större och mer regebunden ti formen. I Sverige är det främst insekter som fungerar som poinerare. Band insekterna är det främst bin och humor som står för poineringen, men även bomfugor, fjäriar och en rad andra insektsgrupper är viktiga poinatörer. Exempe med ekonomisk betydese är poinering av kövervaar, ojeväxter, bärbuskar och fruktträd. Upprätthåande av den naturiga poinatörsfaunan är också av stor betydese för såvä den bioogiska mångfaden samt för en rad andra ekosystemtjänster, såsom natur och kuturarv, rekreation, turism och fritidsaktiviteter. Tjänsten nyttjas okat och dess nuvarande kvaité är dåig. Utan åtgärder påverkas tjänsten mede. Kompensation genom vegetation på gårdar och tak samt genom krav på ytterigare åtgärder på sida 7 8. CO2 bindning Vegetation har förmågan att absorbera kodioxid. I en svensk studie beräknas att ekosystemen i Stockhoms än skue kunna absorbera en kodioxidmängd motsvarande ca 40 % av kodioxidutsäppen från trafiken i änet (Emqvist 2002). Tjänsten nyttjas okat, regionat och nationet och dess nuvarande kvaité är god. Utan åtgärder påverkas tjänsten mede. Viss kompensation genom vegetation på gårdar och tak.

42 Kuturea ekosystemtjänster Häsa och rekreation Studier i Skåne visar att närhet ti gröna mijöer med många uppevesekvaiteter från sin bostad påverkar den sjävuppevda häsan och människors fysiska aktivitet (Jong et a. 2012). Studier från Engand visar att människor som bor nära grönområden i snitt ever ängre oavsett inkomst och utbidningsnivå (Naturvårdsverket 2012). Forskning visar också hur bara åsynen av grönska kan sänka stresshater och bodtryck (Annerstedt M. 2011). Träd och vegetation ger också skugga som skyddar mot skadig UV stråning. Vistese i naturen påverkar generet sett människors häsa på ett positivt sätt. Med ökad naturkontakt kan vi därför förvänta oss ett förbättrat häsoäge hos befokningen, samt positiva effekter på samhäsiv i form av förbättrade studieresutat hos unga, ökad produktivitet och syssesättning samt en dämpad kostnadsutvecking för vård och omsorg. Vistese i naturen har en ugnande inverkan på oss, stresshormonerna går ner och återhämtningen är effektiv. Även korta naturmöten på 4 5 minuter har visat sig hjäpa. Bara åsynen av natur kan eda ti att patienter mår bättre, oroar sig mindre, uppever mindre smärta och tifrisknar snabbare. Det gör att mängden kronisk stress och ivsstissjukdomar såsom hjärt kär sjukdomar, diabetes, depression, demens och cancer kan minskas. I naturen bir vi mindre sjuka ute på grund av att uftburna smittämnen får svårare att spridas. Ädre som genom sin vistese i naturen ägger om sin ivssti från passiv ti aktiv kan föränga oberoendet och kara sig sjäva i ytterigare 8 10 år. Baans, koordination och rörighet tränas bra i naturen. Bättre sömnkvaitet, mindre av ångest, minskad risk för akut hjärtåkomma och förbättrat sociat iv är andra positiva effekter. Tankarna karnar i naturen, vi uppever mer spontan uppmärksamhet och koppar bort den riktade uppmärksamheten som kräver menta energi och stör vårt undermedvetna. Spontan uppmärksamhet stimueras av mjuka sinnesintryck som skänker via och återhämtning (Naturvårdsverket 2012). Friuftsiv är den som ättast motiverar människor ti ökad fysisk aktivitet och vid samma typ av aktivitet rör man sig mer utomhus. Tjänsten nyttjas okat och dess kvaité är god. Utan åtgärder påverkas tjänsten mycket. Förskobarn besöker det aktuea området regebunden för ek och fruktstunden. Närboende använder stigen på utkanten av området och får en kort stund i det "gröna". Viss kompensation genom nya entréer/koppingar ti Femingsbergsparken (som även ska utveckas). Gröna tak och grönska på gårdar och torg samt genom krav på ytterigare åtgärder på sida 7 8. Sinnig uppevese och inspiration Naturen är för många en viktig käa ti estetisk, spiritue, psykoogisk och annan inspiration. Den växande naturturismen kan ses som ett uttryck för människors behov av sådan inspiration. Vad som är ett estetiskt värde i naturen är en subjektiv fråga men många uppskattar att uppeva årstidernas variation, artrika mijöer, öppna andskap och vatten eer mijöer som uppevs orörda och tidösa. Tjänsten nyttjas okat och dess kvaité är dåig. Utan åtgärder påverkas tjänsten mycket. Kompensation genom inspirerande dagvattenösningar, odingsådor, regnskördartunnor, gröna tak m.m. samt genom krav på ytterigare åtgärder på sida 7 8. Sociaa interaktioner Naturens kan skapa patser för möten mean generations, kass och kuturgränser och sociaa aktiviteter. Dessa patser är oftast inte ika starkt sociat kodade som byggda mijöer (Ekoogigruppen 2014). Tjänsten nyttjas okat och dess kvaité är god. Utan åtgärder påverkas tjänsten mycket. Det aktuea området används för förskoans fruktfika. Vidare träffas ungdomar vid bänkarna i området. Kompensation genom nya koppingar mean områden inom Femingsberg, mötespatser i form av torgytor och okaer i bottenvåningarna.

43 Naturpedagogik Naturen är en viktig käa för undervisning och kunskap både för skoor, forskare och för människor med naturen som fritidsintresse. Naturpedagogik ökar amänhetens och barnens kunskap om och känsa för hur vi bäst skyddar vår värdefua natur och ökar deras mijömedvetande. Tjänsten nyttjas okat och dess kvaité är god. Utan åtgärder påverkas tjänsten mycket. Förskoan nyttjar skogen för naturpedagogik. Viss kompensation genom syniga dagvattenösningar ängst med Spektrumgången och på gårdar, gröna tak, regnskördartunnor, oding m.m. samt genom krav på ytterigare åtgärder på sida 7 8. Symboik och andighet Finns inte i området Turism Finns inte i området Försörjande ekosystemtjänster Matproduktion Finns inte i området Visst tiskapande genom odingsådor och eventuet genom krav på ytterigare åtgärder på sida 7 8. Vattenkvaitet Finns inte i området Materia Ekosystemen ger oss förutsättningar att producera materia. En skog ger oss virke och massa. Mossor, genar och växtdear som kan användas för dekoration. Jordbruket ger oss materia i form av växtfiber och djurhudar med mera. Tjänsten nyttjas okat och dess kvaité är dåig. Utan åtgärder påverkas tjänsten mycket. Energi Finns inte i området Genetiska resurser Finns inte i området

44 Stödjande ekosystemtjänster Bioogisk mångfad Bioogisk mångfad är en förutsättning för många andra ekosystemtjänster. Vidare ökar den ekosystemets resiiens (systemets förmåga att anpassning och vidareutveckas vid oika störningar). En stor mångfad av arter innebär att det finns fera arter som utgör samma funktioner och bidrar ti samma ekosystemtjänst. Om några arter sås ut av en viss störning så innebär mångfaden en hög sannoikhet att andra arter kan fortsätta everera dessa ekosystemtjänster. Tjänsten nyttjas okat och dess kvaité är ok. Utan åtgärder påverkas tjänsten mycket. Viss kompensation genom vegetation på gårdar och tak samt genom krav på ytterigare åtgärder på sida 7 8. Ekoogiskt samspe Ekoogiskt samspe sker både rumsigt och mean arter. Organismer samspear med varandra och med det abiotiska genom ekosystemprocessor och det ger upphov ti ekosystemtjänster. För att oika organismer ska kunna samspea med varandra måste det finnas spridningsvägar samt habitat för oika organismer. Tjänsten nyttjas okat och dess kvaité är dåig. Utan åtgärder påverkas tjänsten mede. Viss kompensation genom vegetation på gårdar och tak samt genom krav på ytterigare åtgärder på sida 7 8. Upprätthåande av markens bördighet Genom ett fungerande samspe mean många organismer och abiotiska faktorer återförs näringsämnena ti ekosystemet och tiförs organiskt materia i marken. Tjänsten nyttjas inte och dess kvaité är ok. Utan åtgärder påverkas tjänsten mycket. Viss kompensation genom vegetation på gårdar samt genom krav på ytterigare åtgärder på sida 7 8. Habitat Habitat ger ivmijöer för organismer och skapar förutsättningar för bioogisk mångfad. En variationsrik mijö skapar förutsättning för hög bioogisk mångfad. Habitat och bioogisk mångfad hänger ihop och påverkar varandra. Tjänsten nyttjas okat och dess kvaité är ok. Utan åtgärder påverkas tjänsten mycket. Viss kompensation genom vegetation på gårdar och tak samt genom krav på ytterigare åtgärder på sida 7 8.

45 Resutat utifrån beräkningsmatris Hur tjänsterna påverkas av detajpanens genomförande (Nej=O p. Mycket=3 p resp -3 p.) ({; ({;.:o" L L _--L- ({; e+ o'- 4 L " Hur tjänsterna påverkas utan att åtgärder vidtas Ambitionsnivån för kompensation av förorade tjänster och tiskapandet av nya

46 HANDLÄGGARE Jonas Lidbrink Mijöpanerare Krav på ytterigare kompensation för respektive expoatör Krav Hokar och bon: Minst tre aternativ från ista 1 (hokar och bon) ska väjas. Biotoper: Minst två aternativ från ista 2 (biotoper) ska väjas. Bärande träd och buskar: Befintiga träd ska i första hand sparas. Gårdsytan ska innehåa minst 4 träd per 1000 kvm gårdsyta. Vid nypantering av träd ska majoriteten av träden vara bärande. Exempe i ista 3 (bärande träd och buskar). Gårdsytan ska innehåa minst 10 buskar per 1000 kvm gårdsyta. Minst 5 av buskarna ska vara bärande. Exempe i ista 3 (bärande träd och buskar). Utformningen av utemijön och växtva ska anpassas ti patsens förutsättningar och utrymme. Panteringar bör motsvara naturigt förekommande biotoper för att särskit gynna det okaa växt och djurivet. Lista 1, 2 och 3 utgör exempe och även andra försag på hokar, bon, biotoper och bärande växter kan beskrivas som ger motsvarande effekt. Huge, Concent, Brabo och Riksbyggen har aa redan kommit med fina försag på t.ex. fågehokar, stammar av fäda träd, insektshabitat och fjärisäng. I den mån ni kan tigodoräkna er redan föresagna hokar, bon och biotoper redovisas dessa. Redovisning Markpaneringsritning ska visa hur utemijön är panerad, var biotoper, hokar och bon ska utformas. En växtförteckning ska finnas.

47 1. Hokar och bon 1. Bikupa eer bon för soitära bin, ti exempe bambupinnar eer en mur med små hå i. 2. Död ved, ti exempe en gamma stock där insekter kan trivas. 3. Småfågehok. 4. Hok för faddermöss. 5. Svabräden, t.ex. på en av fasaderna. 6. Humebo 7. Insektshok 8. Annan. (ska beskrivas). 2. Biotoper 1. En de av utemijön utformas som en torräng, med ti exempe rödköver, käringtand, rödkint, guvia, väddkint, iten båkocka med mera. Biotopens yta ska vara minst 10m En de av utemijön utformas som en fuktäng/översvämningsäng, med ti exempe nysört, strätta, gökbomster, rödbära, darrgräs, bunkestarr, ängssvinge, rödsvinge med mera. Biotopens yta ska vara minst 10m En de av utemijön utformas som en våtmark, med våtmarksväxter som ti exempe fackebomster, svating, kråkköver, starr, bomvass, gu svärdsija, kabbeeka med mera. 4. En de av utemijön utformas som en fjärisäng/fjärisrabatt, med växter som ti exempe brudborste, åkervädd, aubretia, guviva, höstfox, timjan, kungsmynta, isop, rosmarin med mera. 5. Stenparti med nektargivande växter anäggs. Biotopens yta ska vara minst 5 m En de av utemijön tiåts vara ett vit buskage, med ti exempe hagtorn, vidrosor och kaprifo. Biotopens yta ska vara minst 5 m En rabatt med huvudsakigen växter som främjar ett rikt insektsiv, ti exempe buddeja, hampfocke, käreksört, guris, röika med mera. 8. Annan biotop. (ska beskrivas). 3. Bärande träd och buskar Bärande träd och buskar ger frukt, bär, knoppar och nötter som uppskattas som föda av oika djurgrupper (insekter, fågar, däggdjur m.f.) Exempe på bärande träd är häggmispe, korne, hagtorn, järnek, körsbär, pommon, rönn, björk, ek, en, ta, fäder, oxe, hägg, säg med mera. Exempe på bärande buskar är skogsbär, hagtorn, rubus växter (haonsäktet), iguster, ovon, ribes växter (vinbärssäktet), getape, ros, snöbär, kråkbär, idegran, berberis med mera.

48 PM Ekoogiska kompensationsåtgärder Brabo Häsovägen, Huddinge kommun Sweco Environment AB Mari Nisson repo001.docx Sweco

49 1 Bakgrund 1 2 Hokar och bon 2 3 Biotoper 4 4 Bärande träd och buskar 5 5 Skötseanvisningar Död ved Bihote Fågehokar Biotoper Bärande träd och buskar 6 BILAGA 1 - MARKPLANERINGSRITNING MED KOMPENSATIONSÅTGÄRDER repo001.docx PM NM c:\users\sevhhh\desktop\häsovägen\kompensationsåtgärder häsovägen brabo docx

50 1 Bakgrund Området nordväst om Häsovägen i Huddinge kommun ska bebyggas med bostäder. Områdets ekosystemtjänster påverkas av detajpanens genomförande och kommunen önskar en redovisning från byggherrarna hur man kan bemöta kraven om ekoogiska kompensationsåtgärder i området. I detta PM visas var oika kompensationsåtgärder som biotoper, hokar och bon ska paceras i det område som Brabo ska bygga. Här beskrivs också skötseanvisningar för dessa kompensationsåtgärder. biotoper, hokar och bon ska paceras samt en skötseanvisning för dessa. Fågehokar på en grön vägg Fågehokar Bihote Död ved Fuktäng Stenparti Fjärisäng Bommande och bärande träd och buskar Bihote Figur 1. Situationspan (från TEA/Eisabeth Rydberg) och pacering av kompensationsåtgärder. 1(7) repo001.docx PM NM c:\users\sevhhh\desktop\häsovägen\kompensationsåtgärder häsovägen brabo docx

51 2 Hokar och bon 1. Död ved Död ved fungerar som bostad ti många arter främst insekter men också ti svampar, avar och mossor. Träd som kommer att avverkas i samband med bostadsbyggandet kan med förde användas. Avverka ett eer fera träd (gärna ta) och ägg dem i ett sobeyst äge i det område som kommer att knyta ihop bostadsområdet (skogsbacken) med den befintiga skogen i nordost. Död ved gynnar insekter som exempevis skabaggar. Har man tur kan man hjäpa rariteter som ti exempe raggbock som gynnas av nyigen döda iggande taar i sobeysta ägen. De bästa är att ägga träd är gäntor i kanten av branter där träden kommer att igga soexponerade under ång tid, gärna med stöd av en sten eer ett annat iggande träd. Många insekter i skogen är värmekrävande och därför är det viktigt att det iggande trädet inte skuggas. 2. Bihote För att öka den bioogiska mångfaden, tihandahåa habitat för oika organismer och för att stärka poinering i andskapet kan så kaade bihote sättas upp. Bihote ger poinerande insekter, främst soitära vidbin, möjighet att bygga bo men humor och andra poinerare kan också utnyttja bihoteen. Bihote består av stubbar eer tegestenar med oika stora hå (d= 3-8 mm) samt av rör fyda med vasstrån eer bamburör (Figur 2). Bihoteen ska ha ett tak och håen ska vara försutna bakti. Bihote sätts upp i ett äge som har morgonso eer kvässo dock hest inte i direkt sobeysning hea dagen. Ett av bostadshusen kommer att ha en gemensam terrass på taket och ett grönt tak med sedumväxter. Bihoteen paceras bäst inti bommande växter, buskar och träd gärna på terrassen, på det gröna taket eer mot en husvägg där husväggen skuggas ite av buskar eer träd under dagens varmaste timmar. 2(7) repo001.docx PM NM c:\users\sevhhh\desktop\häsovägen\kompensationsåtgärder häsovägen brabo docx

52 Figur 2. Bihote med många vamöjigheter för soitärbin, humor och andra insekter. 3. Fågehokar - Denna åtgärd kan kompensera för förusten av träd med hå i andskapet genom att öka möjigheten för fågar att hitta andra typer av håutrymmen. För att underätta häckning bör oika sorts fågehokar sättas upp. Dessa gynnar framförat ett ferta småfågar som oika mesar, rödstjärt och trädkrypare. Hokarna bör sättas upp på varierande patser inom området. För att undvika hackspettskador på meshokar monteras de ågt och i skydd av grenar och snår. Taket på hokarna får gärna skjuta ut ångt över ingångshået. Detta skyddar också från yttre angrepp från ti exempe ekorre. En fågehok med en hådimension på 3,2 cm i diameter brukar vara agom, då passar fågehoken ti fågar som tagoxe tofsmes, båmes och svartvit fugsnappare. Fågehokar kan paceras på trädstammar eer husväggar. På det senare kan man med fågehokar tisammans kättrande bommande växter bida en grön vägg. Området där Brabo ska bygga är förhåandevis itet och få större träd där man kan sätta upp hokar kommer att finnas nära husen. Vi föresår att man frågar om ov att sätta upp hokar på de ädre träden i den befintiga skogen nordost om bostadsområdet. Här finns gott om större träd och fågarna kan utnyttja både det befintiga skogspartiet och de nya trädgårdarna invid bostadshusen vid häckning och födosök. 3(7) repo001.docx PM NM c:\users\sevhhh\desktop\häsovägen\kompensationsåtgärder häsovägen brabo docx

53 3 Biotoper Figur 3. Tagoxen använder gärna fågehok ti sin häckning. Foto från pixbay. 1. Stenparti med nektargivande växter - Bommande rabatter är ti nytta för djurivet i området. Poinerande insekter är beroende av ett bommande andskap och fågeivet är beroende av god tigång på insekter. Ett stenparti gynnar både värmeäskande växter och insekter. I bostadsområdet kommer stenmurar med gabioner anäggas. Vi föresår att man kombinerar någon av dessa stenmurar med en pantering och får på så sätt en bommande stenmur som gynnar både insekter och fågar i området. Arter som kan trivas i stenmurar är ti exempe sedumarter eer takök men också andra ågväxande marktäckande örter som murreva trivs i stenpartiet. 2. Fuktäng/våtmark - Växtbäddar kan jämföras med den naturiga biotopen fuktäng. En viktig skinad från naturiga fuktängsbiotoper är att växtbäddar vanigtvis är dränerade viket orsakar ängre torrperioder, viket i sin tur eder ti höga krav på växt- och växtbäddsmateriaet. Här trivs arter som hirsstarr, knapptåg, veketåg, fackebomster, vattenmynta, humebomster, kabbeka, smörbo och midsommarbomster. Växtbäddar kan dock också gestatas som uppsamingspatser med våtmarksika förhåanden istäet för att dränera bort ett eventuet överskott av dagvattnet. Här kan arter som midsommarbomster, fackebomster, gu svärdsija, ätranunke, strandhavre, starr och veketåg panteras. 3. Vit buskage - Bommande och bärande buskar som hagtorn, rosbuskar, skogskorne, skogsovon och hasse med enstaka träd som oxe, säg, hägg och rönn utgör nektar- och poenresurser för insekter och bär ti fågar. Ett sådant buskage har även ett högt estetisk värde. 4(7) repo001.docx PM NM c:\users\sevhhh\desktop\häsovägen\kompensationsåtgärder häsovägen brabo docx