Organisering av Katrineholms kommuns folkhälsoarbete

Transkript

1 Dnr KS/2008:674 Handläggare: Marie Sandström Koski Organisering av Katrineholms kommuns folkhälsoarbete Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna följande ändring i kommunstyrelsens reglemente - 7 Det strategiska folkhälsoarbetet flyttas till 3 - Ny paragraf Strategiskt folkhälsoarbete Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens strategiska folkhälsoarbete och leder såväl som samordnar kommunens folkhälsoarbete. Kommunstyrelsen ska aktualisera och förankra folkhälsofrågorna i kommunen och ska stödja folkhälsoarbetet genom att initiera, säkerställa verkställighet, samordna, prioritera och följa upp insatser inom folkhälsoområdet för att främja hälsa och förebygga ohälsa hos allmänheten. 2. Kommunfullmäktige beslutar att folkhälsorådet och samtliga formaliserade grupperingar inom folkhälsoarbetet förutom samverkansgruppen för barn och ungdomar samt brotts- och skadeförebyggande rådet läggs ner. 3. Under resterande del av den innevarande mandatperioden ska fokus i folkhälsoarbetet vara hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. En övergripande folkhälsopolicy/folkhälsopolitiskt program tas fram senast under slutet av år Medlen för folkhälsoarbetet budgeteras hos kommunstyrelsen. Uppdrag och resurser om en miljon kronor under 2009 för folkhälsoenheten flyttas därmed från vård- och omsorgsnämnden till kommunstyrelsen. 5. Alkohol och drogsamordningen som idag finns på folkhälsoenheten ligger kvar inom vård- och omsorgsverksamheten under innevarande avtal till oktober/november. Om arbetet genom extern finansiering fortsätter därefter ska det bedrivas inom socialnämndens verksamhetsområde. 6. Kommunstyrelsen uppdras att se över eventuella ändringar som behöver göras i reglementen som en konsekvens av beslutet om organisationsförändringen. 7. Samtliga förändringar föreslås gälla från den första juni Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen bildar ett folkhälsoutskott som får uppdraget att styra och leda detta arbete. Utskottet organiseras med fem ordinarie ledamöter och fem ersättare. 2. Brotts- och skadeförebyggande rådet behåller för närvarande sin sammansättning, dock bör antalet arbetsgrupper minskas. 3. Samverkansgruppen för barn- och ungdomars hälsa leds av en ledamot från utskottet och ska bestå av personer som har mandat att fatta operativa beslut. 4. Utskottet sätter fortsättningsvis samman samverkansgruppen för barn- och ungdomars hälsa och brotts- och skadeförebyggande rådet msk

2 5. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunledningsförvaltningen att bistå styrelsen i det strategiska arbetet. Den strategiska och operativa nivån i folkhälsoarbetet ska skiljas varför den verksamhet som har mest med frågan att göra bör ansvara för utförandet. Medlen för arbetet budgeteras dock hos kommunstyrelsen. 6. Kommunstyrelsen delar utredarens bedömning att projektet kring lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar är ett ansvar för styrgruppen, folkhälsoutskottet. Projektet bör organiseras på kommunledningsförvaltningens operativa projektenhet dit projektledaren följer. Den tidigare chefen för folkhälsoenheten innehar en viktig kompetens i projektet som bör knytas till projektet till viss del, upp till 10 timmar i veckan. 7. Folkhälsoutskottet uppdras att tillse att vård- och omsorgsnämnden upptar förhandlingar med landstinget om de avtal som idag reglerar parternas samarbete på folkhälsoområdet. 8. Hälsotorget ska till dess annat beslut fattas drivas inom vård- och omsorgsverksamheten som ersätts med kronor från folkhälsoutskottet för detta. 9. Samtliga förändringar föreslås gälla från den första juni 2009 under att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade den 17 november 2008, 195, i ärendet om övergripande planering med budget för 2009 och plan för Katrineholms kommun att lägga ned folkhälsoenheten i sin nuvarande form och att ta bort en miljon kronor. En miljon kronor beslutades ligga kvar för möjlighet att ta emot ett stort projekt för barn och ungdom. Kommunstyrelsen beslutade att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att utreda hur folkhälsoarbetet fortsättningsvis ska bedrivas i kommunen. I uppdraget ingår också att utreda hur de råd och kommittéer som varit kopplade till folkhälsoarbetet ska organiseras eller avvecklas. Kommunledningsförvaltningen har anlitat utredningsresurs från Karolinska Institutets Folkhälsoakademi för att genomföra utredningen. Kommunledningsförvaltningen har rådgjort med förvaltningscheferna för respektive vård- och omsorgsförvaltningen och bildningsförvaltningen samt folkhälsoenhetens chef efter det att rapporten överlämnats till kommunen. Kontakt har även tagits med Staten Folkhälsoinstitut. Med utredningen som utgångspunkt föreslår kommunledningsförvaltningen i skrivelse till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen uppdrag i folkhälsoarbetet bör förtydligas i styrelsens reglemente. Kommunstyrelsen bildar ett folkhälsoutskott som får uppdraget att styra och leda detta arbete. Utskottet kan organiseras såsom kommunstyrelsens personalutskott med fem ordinarie ledamöter och fem ersättare. Under resterande del av den innevarande mandatperioden ska fokus i folkhälsoarbetet vara hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. En msk

3 övergripande folkhälsopolicy/folkhälsopolitiskt program tas fram senast under slutet av år Folkhälsorådet läggs ner och samtliga formaliserade grupperingar inom folkhälsoarbetet exkl. samverkansgruppen för barn och ungdomar samt brottsoch skadeförebyggande rådet, läggs ner. Samverkansgruppen för barn- och ungdomars hälsa leds av en ledamot från utskottet och ska bestå av personer som har mandat att fatta operativa beslut. Brotts- och skadeförebyggande rådet behåller fn sin sammansättning, dock bör antalet arbetsgrupper minskas. Gruppen och rådet sätts fortsättningsvis samman av folkhälsoutskottet. Kommunledningsförvaltningen delar utredarens bedömning att den strategiska och operativa nivån i folkhälsoarbetet ska skiljas varför den verksamhet som har mest med frågan att göra bör ansvara för utförandet. Medlen för arbetet bör dock budgeteras hos kommunstyrelsen. Uppdrag och resurser om en miljon kronor för folkhälsoenheten flyttas därför från vård- och omsorgsnämnden till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunledningsförvaltningen att bistå styrelsen i det strategiska arbetet. Projektet kring lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar är ett ansvar för styrgruppen, folkhälsoutskottet. Projektet bör organiseras på kommunledningsförvaltningens operativa projektenhet dit projektledaren följer. Den tidigare chefen för folkhälsoenheten innehar en viktig kompetens i projektet som bör knytas till projektet till viss del, upp till 10 timmar i veckan. Vård och omsorgsnämnden bör av folkhälsoutskottet uppdras att uppta förhandlingar med landstinget om de avtal som idag reglerar parternas samarbete på folkhälsoområdet. Hälsotorget bör till dess annat beslut fattas drivas inom vård- och omsorgsverksamheten som ersätts med 250 tkr från folkhälsoutskottet för detta. Vård- och omsorgsverksamheten under innevarande avtal till oktober/november. Om arbetet genom extern finansiering fortsätter därefter ska det bedrivas inom socialnämndens verksamhetsområde. Samtliga förändringar föreslås gälla från den första juni år Kommunledningsförvaltningen bedömer att föreslagen organisering gör att arbetet får en tydlig styrning som stödjer kommunstyrelsens uppgift i det strategiska folkhälsoarbetet och att kommunen kan fullfölja avtalet med folkhälsoinstitutet. Ärendets handlingar Folkhälsoarbetet i Katrineholm förslag på utveckling, organisation och styrning Skrivelse från kommunledningsförvaltningen, Yttrande från Statens Folkhälsoinstitut, Svar på yttrande till Statens Folkhälsoinstitut, msk

4 JR1NEHOLMS KOMM Kommuniityrl&søn 2fJO Folkhälsoarbetet i Katrineholm - förslag på utveckling, organisation och styrning ÁLDER KÖN AftV Hä/sans bestämningsfaktorer, after Whitehead och Dahlgren Rapport från ett utredningsuppdrag Lena Kanström ~"v IIVsp ~~lt) -1ivlvo \'1,-'" Karolinska Institutet

5 Folkhälsoarbetet i Katrineholm INNEHALL 1 Sammanfattning Inledning Metod Bakgrund Grundläggande begrepp Folkhälsoarbetets struktur Folkhälsoarbetet idag i Katrineholm (kort beskrivning) Analys av vissa kommunala dokumenl Kort sammanfattning av intervjuer Framgångsfaktorer för folkhälsoarbete och en tydlig styrning Förslag til hur folkhälsoarbete kan genomföras, styras och organiseras i Katrineholm Folkhälsoarbetet Styrning och organisation Råd och kommittéer Referenser...17 Utgivare: Karolinska Institutets folkhälsoakademi, mars 2009 Illustration omslag: ETC, himtad ur Folkhilsopolicy för Stockholms läns landsting 2005

6 Folkhalsoarbetet i Katrineholm 1 Sammanfattning Katrneholms kommun har beslutat att minska på resurser til folkhälsoarbetet för år 2009 och låta utreda hur folkälsoarbetet ska bedrvas i kommunen, hur det ska organiseras så att arbetet fàr en tydlig stying som stödjer kommunstyrelsens uppgifter i det strategiska folkhälsoarbetet, samt hur de råd och kommittéer som varit kopplade til folkälsoarbete fortsättingsvis ska organiseras eller awecklas. Utredningen har skett genom att läsa och ta del av olika styrdokument från Katrneholms kommun, intervjua politiker och tjänstemän i Katrineholms kommun samt i fya andra kommuner, inämta uppgifter från hemsidor samt avstämning med nämndordföranden och förvaltningschefer i kommunen. Arbetet har genomförts under perioden januari - mars Utredningen fòreslår att kommunen antar en folkhälsopolicy som stydokument för arbetet. Policyn bygger på kunskapsunderlag om hälsoläget i kommunen. Policyn utvärderar och uppdateras var fjärde år. Folkälsorådet minskas i antal och övergår i ett folkälsoutskott under kommunstyrelsen. Deras huvuduppgift är att vara styrgrpp för policy och andra produkter, extema projekt samt vissa aktiviteter av övergrpande karaktär, medverka til utbildning och information til förtroendevalda och tjänstemän, aktualisera och föranka folkhälsofrågoma i kommunen, ha god kunskap om det allmänna hälsoläget samt ta ansvar fòr att åtgärder initieras och genomfòrs i syfte att främja hälsa och förebygga ohälsa hos allmäneten. Folkälsoenheten vid Vård- och omsorgsfòrvaltningen upphör och ett folkhälsokansli inrättas vid kommunledningsförvaltningen. Vid kansliet finns en eller flera tjänster som folkhälsostrateger. Deras huvudsakliga uppgifter är ett konsultativt arbete och att samordna det övergrpande folkälsoarbetet och expert i folkälsofrågor och ge olika fòrvaltningar stöd och råd i deras folkhälsoarbete, vidareutveckla omvärldsbevaking och följa utvecklingen inom folkhälsovetenskapen, vara tjänsteman vid framtagning av bland anat policyn samt tilsammans med informationsverksarneten svara fòr att folkhälsoarbetet kommuniceras extemt bland annat via webb, media samt intemt inom kommunen. Under folkälsoutskottet anordnas samverkansgrpper för de frågor som prioriterats i policyn. De grupper som idag finns omprövas så att det framöver är tjänstemän med mandat att verkställa beslut från utskottet. Samverkansgruppen beslutar hur arbete operativt ska genomfòras främst genom olika arbetsgrpper. Samverkansgrppen för barn och ungdom kvarstår och är viktigt fòr att kunna genomfòra det projekt kommunen har tilsammans med Folkhälsoinstitutet. Samverkansgruppen för brotts- och skadefòrebyggande arbete kvarstår men en översyn görs vilka arbetsgrupper som ryms i den minskade resursfòrdelningen.

7 Folkhälsoarbetet i Katrineholm Alkohol- och drogsamordnaren kvarstår så länge det fiiis ekonomiska förutsättningar. Övriga samverkansgrupper avvecklas. Den nya organisationen bör införas snarast så au projektet i samverkan med Folkälsoinstitutet snarast fàr en organisatorisk struktr.

8 Folkhälsoarbetet i Katrineholm 2 Inledning Uppdraget Kommunfullmäktige beslutade den 17 november 2008, 195 i ärendet om övergripande planering med budget för 2009 och plan fòr Katrneholms kommun att lägga ned folkhälsoenheten i sin nuvarande form och att ta bort I miljon kronor. 1 miljon kronor beslutades ligga kvar fòr möjligheten att ta emot ett stort projekt för barn och ungdom. Kommunfullmäktige beslutade att en utredning ska göras angående hur folkälsoarbetet i övrigt (utöver ett projekt i avtl med Statens folkhälsoinstitu) fortsättningsvis ska bedrvas i kommunen och kommunstyrelsen uppdrogs att utreda hur de råd och kommittéer som varit kopplade til folkhälsoarbete fortsättningsvis ska organiseras eller avvecklas. F olkälsoarbetet är viktigt för Katrineholm och en framgångsfaktor i arbetet är en enkel styming och ledning. Kommunledningsfòrvaltningen tick uppdrag att genomföra ovanstående uppdrag med iniktning att folkälsoarbetet organiseras så att arbetet tàr en tydlig stying som stödjer kommunstyelsens uppgifter i det strategiska folkhälsoarbetet. 3 Metod Arbetet har genomforts genom att: o läsa och ta del av olika styrdokument från Katrineholms kommun så 80m budget 2009 (1), årsrapport 2007, reglementen fòr folkhälsorådet och olika arbetsgrpper/kommittéer, måldokument, tidigare utredningar, avtal med folkhälsoinstitutet m.m. o inhämta uppgifter från litteratu inom området folkhälsalfolkhälsoarbete o intervjua 14 politiker och tjänstemän i Katrineholm o telefonintervjua 4 personer från lika stora kommuner 80m Katrineholm om vilka framgångsfaktorer de upplever för folkälsoarbete i deras respektive kommuner. En av dessa kommuner ingår i samma SKLnätverk som Katrineholm o inhämta uppgifter från olika kommuners och landstings hemsidor. avstämning med nämndordföranden och fòrvaltningschefer Arbete har genomfòrts under perioden januari - mars 2009.

9 Folkhälsoarbetet i Katrineholm 4 Bakgrund 4.1 Grundläggande begrepp Styrning innebär i detta dokument de formella styrdokument som budget, reglemente, policy, planer och riktlinjer. Ledning innebär i detta dokument hur de formella styrdokument omsätts i praktisk handling så som ansvarsfòrdelning och arbetsuppgifter mellan kommunfullmäktige, kommunstyrelse olika råd och samverkansorgan. Folkhälsoarbete syft til att stärka människors möjligheter att göra hälsosamma val både genom att förmedla kunskap och genom att underlätta sådana val. F olkälsoarbete inrmer såväl hälsofrämjande som sjukdomsfòrebyggande åtgärder (2). Folkhälsoarbete är til sin karakär långsiktigt och tvärsektoriellt. Folkhälsoarbetets ansvar är fördelat på såväl staten (t ex lagstifting), landstingen (t ex utövande av hälso- och sjukvårdslagen - HSL) och kommunema (utövande av t ex lagama fòr bygg- och plan, skolan, socialtjänsten och miljöbalken). I HSL står att i planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården skalilandstinget samverka med samhällsorgan, organisationer och privata vårdgivare. (3) Folkhälsoarbete är en del av välfårdssystemet, och omfattar många olika aktörer. Dessa aktörer återfinns huvudsakligen bland kommunala och statliga myndigheter, men många frviliga organisationer och privata företag är också involverade (4). Folkälsoarbetet griper således över många förvaltningar och kommunala bolag samt bör ske i samverkan med frviliga och ideella organisationer. Folkhälsoarbete kan också oft beskrivas som att man arbetar för "icke händelser" det vil säga att man genom sitt hälsofrämjande och fòrebyggande arbete ska se til så att man inte skadar sig, inte börjar röka, inte tar droger, inte blir övervikig eller inte mår psykiskt dåligt. Detta kan i sin tur leda till att man inte alltid ser vilka resultat som uppnåtts. Implementering definieras som en sammansätting specifika aktiviteter som har till syfte att fà en ny metod eller ett nyt program med kända aspekter att bedrvas i ordinarie verksarnet eller att realisera, applicera eller sätta i verket planer, idéer, modeller, normer eller policys (5). Konsultativt arbetssätt innebär att utifrån kunskap om metoder och utvärdering av implementering ge stöd till olika aktörer i utvecklings- och förändrngsprocesser för att främja hälsa och förebygga sjukdom som pågår i deras verksarneter Nätverk är forum för grpperingar av regionala och lokala aktörer runt ett specifikt kunskapsoinåde eller något ändamål kring folkälsofrågor som man aktivt och systematiskt verkar fòr, under ömsesidigt åtagande och fòrtoende. Syftet kan vara erfarenhetsutbyte, att implementera kunskap, föra dialog och sprida kunskaper.

10 Folkhalsoarbetet i Katrineholm 4.2 Folkhälsoarbetets struktur Folkälsoarbete bör vara uppbyggt utifrån de behov som man kan identifiera genom olika former av kartläggningar eller via folkhälsorapportering. Kunskapen leder til planer eller policys med förslag på mål som är tydliga, tidsarta och realistiska och om möjligt med nyckeltal. Kan man redan här peka ut ansvarig förvaltning ökar det tydligheten. Målen måste gälla för flera år då folkhälsoarbete som regel är långsiktigt. Planenlpolicy bör antas i kommunfullmäktige då den är kommunövergrpande och för art få tillräcklig status. Utifrån målen väljs sedan de evidensbaserade metoder som är lämpliga fòr respektive aktivitet/insats och metodema implementeras i ordinarie verksarneter. En uppfòljning sker och eventuellt görs en anpassning av metoden för att bli än mer kraftfull. Slutligen genomförs en utvärdering efter den plan och tidpunk som fastställs redan vid målbeskrvningen. Utvärderigen kan gälla såväl processen som effektema. Vid effektutvärdering av folkälsoarbete måste man ofta välja effekter av beteende snarare än minskad ohälsa eller sjukighet då tiden till insjuknande kan vara upptil20-30 år exempelvis vid cancer medan andelenlantalet rökfa individer går att mäta i nutid. lalla dessa steg bör arbetet ske i samverkan med berörda aktörer och målgrpper för art få en tidig förankng liksom art processen ofta är en del av lösningen på det mål som sarts upp. Policy, planer, mål Kartläggningl kunskapsunderlag Följa upp, utvärdera FlJrenklad modell av SESAM (Supportive Environment Action Modell) (6)

11 Folkhalsoarbetet i Katrineholm 5 Folkhalsoarbetet idag i Katrineholm - kort beskrivning 5.1 Analys av vissa kommunala dokument i budgeten 2009 står att "Nämndema svarar i sin planering med budget upp mot de övergripande målen i form av verksarnetsmål, svar på beslutade uppdrag och budget inom de förutsättningar som angetts. Kommunstyrelsen ansvarar för att ta fram kommunens samlade planering med budget vilket görs med utgångspunk i nämndemas fòrslag... Katrineholms kommun ska arbeta för en hållbar utveckling för kommande generationer". Uppdragen beskrvs under ett antal perspektiv. Enligt budgeten 2009 och årsrapporten 2007 görs många folkhälsoinsatser men det är svår att genom dessa dokument se hur det övergrpande folkälsoarbetet beslutas och styrs. Det finns ingen tydlig rubrik fòr folkälsoarbetet i budget/årsrapport eller tydlighet om folkhälsa ingår i något av de övergrpande perspektiven. Exempel som är väl beskrvet i budgeten är trgghetsarbetet. "Ökad känsla av säkerhet, ökad känsla av trgghet, minska antalet olycksfall, öka säkerheten i trafikiljön, tilgängligheten ska öka för funktionshindrade". Ä yen Socialnämndens alkohol- och drogfòrebyggande arbete nämns, liksom att Bildningsnämnden ska arbeta fòr att alla barn, ungdomar, personal och föräldrar ska ge uttryck för att vardagens arbete främjar god hälsa. Vid kommunledningsfòrvaltningen (KLF) fiuns idag övergripande verksamhet så som information, säkerhetsarbete, IT och översiktlig planering. Vidare ska kommunstyrelsens fòrvaltningar arbeta fòr en långsiktig hållbar utveckling, främja sarnällsbyggandet, verka fòr en tilfredställande infrastrtur, följa utvecklingen i samhället och ta erforderliga initiativ. Ett F olkälsoråd med drygt ett 20-tal personer fiuns med uppgift att vara rådgivande organ til kommunstyrelsen vad avser kommunens samlade folkhälsoarbete. Folkälsorådet är remissinstans i frågor som rör folkälsan och folkhälsoarbetet i kommunen. Folkälsorådet ska också fungera som ett rådgivande organ till nämndema och fòrvaltningara i frågor som har ett naturligt samband med varandra och som behöver diskuteras för att få en samlad helhetssyn. Rådet leds av ett kommunalråd och har fyra möten per år. En folkälsoenhet är organiserad vid Vård- och omsorgsförvaltningen. Enhetens uppdrag är enligt hemsidan att arbeta för god hälsa och goda livsvilkor fòr de som bor och verkar i Katrneholms kommun. Riktlinjema fòr arbetet dras upp av kommunens folkälsoråd där politiker och märiskor med olika professioner och från olika sektorer i sarnället möts fòr att samverka (7). För att verkställa folkhälsoarbetet fiuns bland anat tre målgnippsinriktade samverkansråd, ett fòr barn och unga, ett för mitt i livet och ett fòr äldre samt två faktainriktade kommittéer, ett fòr allergifòrebyggande arbete samt ett fòr brott-

12 Folkhalsoarbetet j Katrineholm och säkerhetsförebyggandearbete. Alia dessa leds av politiker som också sitter i folkhälsorådet. Ett Hälsotorg finns för olika aktiviteter såsom rökslutargrpper, kostrådgivning, samtalsstöd, självhjälpsgrpper och fysisk aktivitet på recept. Hälsotorget är en samverkan med landstinget genom ett avtl där viss del av landstingets primärvårdsverksamhet är fòrlagt til Hälsotorget. 5.2 Kart sammanfattning av intervjuer Vid intervjuer har de flesta framfòrt stolthet över det folkälsoarbetet som bedrivs i kommunen och att det är en mycket kompetent personal som genomför arbetet. Det har framkommit vid intervjuerna att man har olika uppfattningar om det finns en övergripande plan fòr folkälsoarbetet beslutad av fullmäktige eller om det är en plan för vad folkälsoenheten ska genomfòra. I kommunen har man många olika handlingsplaner fòr delar av folkhälsoarbetet men det upplevs som det är godtyckligt vilka av dessa som fastställs av fullmäktige eller om de beslutas på annan nivå och bara anmäls til fullmäktige. De fiesta upplever att man har tillräckliga underlag i form av folkhälsorapporter, drogvaneundersökningar m.m. för att fatt beslut. Folkälsorådet upplevs som stort och det är svårt all fà ett engagemang av samtliga ledamöter. Oft är det också många av dem som kallats som inte har möjlighet att komma. Detta gör det svårt att fà kontinuitet i arbetet. Rådet upplevs av de flesta som ett forum fòr information från de olika samverkansgrppema. Tid finns inte fòr övergrpande diskussioner och framåtblickar vilket också hämmas av att rådet är så stort och består både av politiker och av tjänstemän. Vidare är det olika uppfattingar om folkälsorådet är ett beslutande eller rådgivande organ. Att folkälsoenheten är organiserad under Vård- och omsorgsfòrvaltningen upplevs av en del innebära att folkälsoarbetet ligger vid sidan om istället för vara ett kommunövergrpande arbete. Det är också svår att påverka stymingen av folkälsofrågoma inom en annan förvaltning än den man själv har mandat att arbeta inom. De som arbetar på enheten ser det som en stor vinst att alia finns samlade på ett och samma ställe och kan hjälpa varandra att hitta rätt och knyt kontakter, att ha bollplank fòr att testa idéer m.m. Fler av medarbetama har deltidstjänster vid enheten och den andra delen vid en fòrvaltning/annat uppdrag vilket uppfatts främst vara problematiskt ur ett arbetsledarperspektiv. Samverkansgrppemas betydelse upplevs olika av de intervjuade liksom att man upplever att ledarskapet sker på olika sätt genom all det inte finns en systematik på vilka frågor som fòrs vidare til rådet. A v vissa upplevs även dessa grpper som stora med många aktörer. Samverkan mellan gruppema upplevs av dem som är samordnare som ett välfungerar arbete medan viss tveksarnet til om det fugerar bra eller ej finns hos vissa som inte är direkt verksamma i samordningen.

13 Folkhalsoarbetet i Katrineholm Den brotts- och skadefòrebyggande samverkansgruppen upplevs fungera bra och med många olika arbetsgrpper i gång för att lösa olika gemensamma frågor. Viss tveksamhet framkom dock om samverkansgruppens organisatoriska tillhörighet till folkhälsoenheten vid V ård- och omsorgsfòrvaltningen är den rätta. Samverkansgruppen för barn och ungdomars hälsa upplevs vara lite inaktiv och tungrodd då det ofta är dålig representation. Vad detta beror på att svårt att säga men kan beror på att man inte prioriterar den eller att samverkan ändå sker. Ä yen denna grpp är stor och består av både personer i beslutande ställning och de med operativt ansvar. Gruppen bör tã ett större ansvar ned tanke på avtalet med Folkälsoinstitutet. Samverkansgruppen för mitt i livet har arbetat med att minska sjukskrivningama genom ett program - "Ta stegel" och med hälsofrämjande ledarskap. Denna grpp har arbetat med att tãnga upp aktuella frågor, studera fakta och forskning rut den frågan, valt lämpliga metoder för genomfärande via handlingsplaner. Gruppen har valt att arbeta nerifrån och upp genom att ha målgrppen med i hela processen. Samverkansgruppen äldre har få näint. Vid V ård- och omsorgsfòrvaltningen har ett arbete nyligen påbörjats med att implementera ett salutogent (hälsofrämjande) förhållningssätt. Allergikommittén har fuits sedan 80-talet och arbetar fòr att öka fòrståelsen för de allergiskas problem vilket bland annat innebär attitydförändrngar. Att påverka attityder är ett ständigt pågående arbete. En handlingsplan för arbetet flnns antagen av fullmäktige. Ett tydligt ledarskap för denna kommitté sakas. Det alkohol- och drogförebyggande arbetet sker med hjälp av pengar från länsstyrelsen. Pengama räcker til och med november. Samverkan sker med så väl barn och ungdomsgrppen som brotts- och skadegruppen. Flertlet av de intervjuade upplever Hälsotorget som betydelsefullt och exempel på en bra samverkan med landstinget och frviliga organisationer. Det har också framfòrts risken fòr att konkrrera med studiefòrbunden och frviliga organisationer. Hälsotroget har en uppskattad besöksfrekvens på ca 100 personer per vecka och den hemsida som är kopplad til Hälsotorget har ca 500 besökare per månad. Det skadeförebyggande arbetet är fòrdelat på flera förvaltningar och verksarneter idag. Detta upplevs inte som en optimal organisation för arbetet.

14 Folkhalsoarbetet i Katrineholm 6. Framgångsfaktorer för folkhälsoarbete och en tydlig styrning Vid de intervjuer som genomfòrts har frågan ställts om framgångsfaktorer för folkhälsoarbete eller hur ett lyckat folkhälsoarbete skul1e kuuna se ut. N edan redovisas svaren sammanfattningsvis. Folkhälsoarbetet bör vara central placerat i kommunen eftersom det berör alia förvaltningar. Genom den centrala placeringen blir mandatet starkare att nå alia verksamheter. Det har av flera uppgivits vara svårt att drva ett arbete vid andra förvaltningar än den man är anställd vid. Kunskapsunderlag och folkälsorapportering är grnden för arbetet. Det ger underlag fòr och ökar förståelsen för vad man bör prioritera. En folkhälsopolicy eller ett program ökar tydligheten och möjligheten til en kraftfull styming. Processen att ta fram den är viktig då policyn kan bli fòrankad redan under framtagningen och implementerigen blir anpassad til de lokala förhållandena. Politiken ska peka med hela handen och vara tydligt i sitt ledarskap vad som ska göras. Budgeten är det viktigaste styrdokumentet, fluns inte folkälsa med är risken stor att det nte prioriteras av förvaltningama. Tydliga, realistiska, tidsangivna och mätbara mål behövs som tar hänsyn til att folkälsoarbete är flerårgt. De övergripande målen ska brys ner i tydliga verksamhetsmål och gäma med nyckeltal. Kommunledningen måste vara tydlig vad som ska göras. Organisationen ska stödja en tydlig ledning som också Inehåller system eller rutiner för föraning hos de olika nämndema/förvaltningama. En eller flera personer behövs som är ansvarig fòr samordning, som driver frågoma och bereder ärenden til folkälsoråd och kommunstyrelse. Projektorganisation rekommenderas fòr de arbetsgrpper som behövs fòr utförandet av olika uppdrag. Arbetet ska ske i samverkan med de förvaltningar som är berörda i ärendet i fråga. Samarbete är mycket viktigt då folkhälsoarbetet är tvärsektoriellt. Att bygga upp bra fugerande samarbete tar tid.

15 Folkhälsoarbetet i Katrineholm 7 Förslag til hur folkhälsoarbete kan genomföras, styras och organiseras i Katrineholm I uppdraget framhålls tre delar för utredningen: 1. Hur folkhälsoarbetet i övrigt fortsättningsvis ska bedrivas i kommunen 2. Hur folkälsoarbetet ska organiseras så att arbetet far en tydlig styming som stödjer kommunstyrelsens uppgifter i det strategiska folkhälsoarbetet 3. Hur de råd och kommittéer som varit kopplade till folkälsoarbete fortsättningsvis ska organiseras eller avvecklas. Utredningen ska också ta hänsyn till att folkälsoarbetet har fått minskade resurser för år Folkhälsoarbetet Folkhälsoarbetet bör framöver bedrivas utifrån en modell som är klar och tydlig fòr alia berörda, lämpligt är SESAM-modellen som tidigare beskrivits. En övergrpande folkälsopolicy/folkhälsopolitiskt program tas fram. Denna bör den första perioden framförallt vara fokuserad på bam och ungdomars hälsa i linje med avtalet med Folkhälsoinstitutet (8). Policyn ska ha tydliga mål som bygger på kunskapsunderlag, behov och begränsade prioriteringar. Målen ska vara realistiska, mätbara och tidsangivna. PolicynJplanen ska vara kortfattd och fokusera på vad som ska uppnås och bakgrndsfakta som målen bygger på kan läggas som bilaga. De övergrpande målen bör inte vara för många. Policyn ska vara ett redskap som leder til en god folkälsa genom ökad samverkan och bra utnytjande av kommunens resurser. Infòr varje revidering ska policyn utvärderas. FolkälsostrategenJema är huvudaktör i detta arbete som ska ske i samverkan med de olika fòrvaltningarna, frviligorganisationer, landstinget och andra verksarneter av betydelse. Arbetet leds av en styrgrpp företrädesvis ett folkhälsoutskott under KS som ersätter nuvarande folkhälsoråd. Utifrån policynjprogrammet tar varje förvaltning fram nänidspecifika mål som beskrvs i budgeten och följs upp i årsrapporten. Respektive förvaltning är ansvarig fòr att handlingsplaner tas fram om så behövs för att uppnå målen. Folkhälsopolicyn revideras var fjärde år när den nya majoriteten tilträtt. Policyn ska vara välkänd av alia i kommunen genom att den kommuniceras aktivt t ex via kommunens webbplats, en folder som beskriver arbetet och som sprids exempelvis til apotek, väntrum, skolor m.fl. 7.2 Styrning och organisation Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling så som en långsiktig hållbar utveckling, främja samhällsbyggandet och ekonomiska ställning. Vidare leds arbetet med

16 Folkhalsoarbetet j Katrineholm utformingen av övergripande mål och riktlinjer från KS. Folkälsoarbete bör ses som ett medel til att främja så väl välfãrdsutvecklingen som en hållbar utveckling och möjlighet til att minska framtida kostnader. Folkhälsoarbetet kan med fördel läggas vid kommunledningsförvaltningen och bli ett folkälsokansli likande som fòr verksarneter så som information och säkerhet. En starkare samverkan med dessa andra övergripande verksamheter är önskvärd. Där bör det finnas folkälsostrateg/er samt budget fòr det övergripande arbetet så som framtagning av olika former folkälsorapportering och inköp av t.ex. utvärderingsexperter. K valifikationer för folkälsostrateger ska vara folkälsovetenskaplig kompetens gäma på magisternivå, erfarenheter att arbeta i politikerstyrda verksamheter, fòrmåga att stödja andra i sitt arbete och kunna arbeta konsultativt. Huruvida ekonomin räcker til en eller flera strateger är beroende på hur tjänsten som chefför folkälsoenheten vid Vård och omsorg hanteras samt hur Barn och Ungdomsprojektet organiseras. Arbetsuppgiftema för strategema föreslås vara att:. samordna det övergrpande fo lkälsoarbetet. vara expert i folkälsofrågor och ge olika förvaltningar stöd och råd i deras fo lkhälsoarbete. vidareutveckla omvärldsbevakning och följa utvecklingen inom såväl folkälsovetenskapen som Katrineholms kommun med omnejd. vara ledande tjänsteman vid framtagning av policys och andra dokument av betydelse fòr utvecklingen av folkälsan. vara föredragande i folkhälsoutskottet och medverka til att i utskottet tagna beslut överförs til rätt fòrvaltning/bolag i kommunen. delta i samverkansgrppema framförallt rörande ärenden som ska beredas til folkälsoutskottet. vara kommunens representant i olika regionala och nationella nätverk och samverkansgrupper inom folkhälsoområdet. tilsammans med informationsverksarneten svara för att folkhälsoarbetet kommuniceras extemt bland annat via webb, media samt internt inom kommunen Folkälsostrategen/ema bör arb eta utifrån ett konsultativt arbetssätt gentemot de övriga fòrvaltningama det vil säga vara kommunens expert i folkälsofrågor som stödjer med råd och fackknskap til exempel vilka metoder som är evidensbaserade och inte själva arb til strategema. eta operativt. Viss administrativt stöd behövs Folkälsorådet minskas ner och blir ett utskott under KS. Det leds avett kommunalråd. Utskottet uppgift blir att:. vara styrgrpp fòr policy och andra viktiga produkter som behöver tas fram så som folkhälsorapport, externa projekt (t ex det i samverkan med Folkälsoinstitutet) samt vissa aktiviteter av övergripande karaktär

17 Folkhålsoarbetet i Katrineholm. medverka till utbildning och information till förtroendevalda och tjänstemän. aktualisera och föranka folkhälsofrågoma i kommunen. stödja folkälsoarbetet genom att initiera, samordna, prioritera och fòlja upp insatser inom folkälsoområdet. ha god kunskap om det allmänna hälsoläget. ta ansvar för att åtgärder initieras och genomförs i syfte att främja hälsa och förebygga ohälsa hos allmänheten. ansvara så att beslut tagna i utskottet överförs til respektive fòrvaltning för verkställighet Utskottet bör ha regelbundna möten med företrädare från landstinget för att ta inte den samverkan som är upparbetad brys och fòr att hålla sig informerade om hälsoläget och sjukvårdsutvecklingen. Den nya organisationen bör införas snarast så att projektet i samverkan med Folkälsoinstitutet snarast får en organisatorisk strktr. 7.3 Råd och kommiltéer A v de samverkansgrpper som idag finns bör några i största mån bevaras medan andra måste avvecklas bland annat på grnd av minskade resurser. De grpper som blir kvar bör förändras/revideras efterhand som en övergripande folkhälsopolicy antagits så att deras uppdrag fòljer det övergripande arbetet. För de samverkansgrpper som på grnd av minskade ekonomiska resurser måste avvecklas kan man pröva om de kan övergå til nätverk fòr erfarenhetsutbyte, information, kunskapsförmedling och gemensamma problemlösningar. De som personer som deltar ska uppleva att de vil bidra med sin kuskap och lära av andra. De samverkansgrpper som kan rymmas i den nya ekonomiska ramen bör man överväga om de ska minskas ner i antalet ledamöter til att vara personer som har mandat att fatta operativa beslut. Samverkansgruppen har til uppgift att samordna så att besluten verkställs och samordnas mellan olika fòrvaltningar. Dessa grpper leds av en politiker från folkhälsoutskottet. Samverkansgruppema bör därtil knyta olika arbetsgrupper med tjänstemän fòr att genomföra besluten det vill säga vara operativa. Dessa arbetsgrpper bör fòlja en projektliknade organisation. Dessa delprojekt ska ha klara och tydliga mål som är mätbara och til vilken tid de ska vara genomfòrda/införda i ordinarie verksarnet. Arbetet i arbetsgrppema sker inom ramen för respektive fòrvaltning eller organisation. Det brotts- och skadefòrebyggande arbetet tycks fugera bra men tycks ha många olika arbetsgrpper. Risken är att om man samtidigt satsar på för många olika uppdrag att man inte orkar genomföra dem med hög kvalitet. Denna kommittés uppgifter bör efterhand revideras så de anpassas till den folkhälsopolicyn som KF fòrväntas anta. Vidare ska samarbete ske med säkerhetsarbetet vid KLF. Det allergiförebyggande arbetet kan troligtvis inte fortsätt så som idag på grd av minskade resurser. Arbetet som gäller barn och unga bör integreras i

18 Folkhålsoarbetet i Katrineholm samverkansgrppen barn och ungdom. De resterade arbetsuppgiftema kan prövas i ett nätverk där förvaltningar och frviliga organisationer deltar på eget initiativ. Samverkansgruppen för barn och ungdomar kvarstår. Den bör utgöra referensgrpp för projektet i avtl med Folkälsoinstitutet medan utskottet är styrgrupp. Samverkansgrppen har en viktig funktion fòr att genomföra detta projekt enligt plan. Dett projekt bör organisatoriskt ligga vid bildningsnämndenj förvaltningen och inte Vård och omsorg i och med att folkhälsoenheten upphör där. Dock bör den person som är ansvarig fòr genomförandet arbeta i mycket nära samarbete med folkälsostrategenjema. Samverkansgrppen för barn och unga bör även beakta hur de delar som gäller allergiförebyggande och alkohol- och drogförebyggande arbetet mot barn och unga kan ingå i arbetet. Det senare då pengarna fòr samordnaren upphör vid årets slut. Samverkansgruppen för mitt i livet kan på grund av de ekonomiska ramama inte vara kvar i nuvarande form. Allergikommittén och det alkohol- och drogförebyggande arbetet minskas ner til att gälla barn och unga och kopplas där så är möjligt till den samverkansgrppen och det arbete som ska ske genom avtlet med Statens folkhälsoinstitut. Alkohol- och drogfòrebyggande är även uppgift fòr socialtjänsten som Ìar ta ett större ansvar när samordnarens tiänst upphör. Äldresamverkan kommer troligtis att bli än viktigare i framtiden i och med att äldregrppen ökar i storlek. Önskvärt är att någon form av att främja hälsosamt åldrande sker i samverkan med kultur, frtid, pensionärsorganisationema m fl. Kan man exempelvis fòrebygga höftfrakturer minskar man kommunens kostnader för omvårdnad. Verksarneten vid Hälsotorget är en samverkan med Sörmlands läns landsting och bör finnas kvar då landstinget medverkar till finansieringen av verksarneten och vara kvar under Vård- och omsorgsförvaltningen. Om kommunen i samverkan med landstinget inrättar en familjecentral bör man försöka samordna denna med Hälsotorget. Hälsotorgets framtid och dess organisatoriska placering är en viktig fråga för det kommande samverkansavtal med landstinget. Samverkan ska även fortsättingsvis ske med frviliga och ideella organisationer så att man kompletterar deras verksamhet och inte konkrrerar. 7.4 Samverkan med landstinget Landstinget köper tjänster av kommunen enligt avtal ( kr), fòr uppdrag som gäller folkälsoarbete i primärården. A vtalet är uppsagt men ska enligt planer omfòrhandlas. Om landstinget även i framtiden vil köpa tjänster kan även fortsättningsvis ske genom köp av tjänster vid KLF. Folkhälsostrategen bör til övervägande del även här fòrmedla fakta- och metodkskaper och utgöra stöd vid olika processer av t ex infòrandet av FaR eller uppbyggnaden av en F amilj ecentral.

19 Folkhalsoarbetet i Katrineholm Folkälsostrategen ska även fortsättningsvis samarbeta med landstingets sektion för folkhälsoarbete som är en länsövergripande expertfunktion för folkhälsofrågor och utgör en stödfunktion i det lokala folkhälsoarbetet. Exempel på deras arbete är all:. medverka til all skapa miljöer som stärker hälsans utveckling. samverka med lokala aktörer såsom kommuner, fòreningar, och inom vårt eget landsting. kvalitetssäkra och utvärdera insatser av betydelse för folkälsan. utifrån forskning och nya rön medverka til att metodutveckla länets folkälsoarbete (9). Diskussioner bör föras kring all utveckla system för utvärderingar av folkhälsoarbetet. Landstinget kan kanske genomgöra en del utvärderingar eller medverka til samordning där exempelvis en kommun utvärderar en annan enligt modellen kollegial granskning (10).

20 Folkhilsoarbetet i Katrineholm 8 Referenser L. Övergrpande planering med budget 2009 och plan for Katrneholms kommun. Framtidstro och orosmoln. 2. Ottawa Charter for Health Promotion. World Health Organization Folkhälsokuskap. Bjärås G, Kanström L. Liber AB 200!. 4. Folkhälsa i samverkan - meuan professioner, organisationer och samhäussektorer. Axelsson R, Bihari-Axelsson S. Studentlitteratur AB Från nyhet tiu vardagsnytt. Om implementeringens mödosama konst. En forskningssammanstäuning. Karin Guldbrandsson. Statens Folkälsoinstitut 2007 : Creating supportive environments for health. Haglund B.J.A., Pettersson B, Finer 0, TiUgren P. World Health Organization Katrneholms webbplats Statens folkhälsoinstitut och Katrineholms kommun, avtal om lokalt sektorsövergripande hälsofrämjande arbete fór barn och ungdomar. 9. Sörmands läns landstings webbplats ww.1andstinget.sormland.se KoUegial gransknng. Peer review, en metod för utvärdering och systematisk analys i en lärandeprocess. Stockholms läns landsting 2007.

21

22 -I IZatrineholms kommun " KOMMUNLEDNINGSFÖRVAL TNINGEN VårhandläQQare Mattas Jansson Organisering av Kalrineholms kommuns folkhalsoarbete Datum Ertdatum Kommunstyrelsen Vârbeteckning Erbetecknina 1 (4) Organisering avkatrineholms kommuns folkhälsoarbete Uppdrag Kommunstyrelsen beslutade att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att utreda hur folkhälsoarbetet fortsättingsvis ska bedrivas i kommunen. I uppdraget ingår också att utreda hur de råd och kommittéer som varit kopplade til folkhälsoarbetet ska organseras eller avvecklas. Utredningsuppdraget ska redovisas til kommunstyrelsen i mars Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 17 november 2008, 195 i ärendet om övergripande planering med budget fòr 2009 och plan fòr Katrineholms kommun att lägga ned folkhälsoenheten i sin nuvarande form och att ta bort en miljon kronor. En miljon kronor beslutades ligga kvar fòr möjlighet att ta emot ett stort projekt fòr bam och ungdom. Kommunfullmäktige beslutade att en utredning ska göras angående hur folkhälsoarbetet i övrigt fortsättngsvis ska bedrivas i kommunen och kommunstyrelsen uppdrogs att utreda hur de råd och kommittéer som vart kopplade til folkhälsoarbetet fortsättningsvis ska organiseras eller avvecklas. Folkhälsoarbetet är viktigt fòr Katrineholm och en framgångsfakor i arbetet är en enkel styrning och ledning. I Katrineholms kommuns avtal med Statens folkhälsoinstitut om lokalt sektorsövergripande hälsofrämjande arbete fòr barn och ungdomar anges att; "Till stöd fòr genomfòrandet av Projektet skall finnas folkhälsovetenskaplig kompetens i kommunen. De personer som i övrigt arbetar med projektet ska ha dokuenterad/relevant kunskap och erfarenhet fòr Projektets genomfòrande" Metod Kommunledningsfòrvaltningen har anlitat Lena Kanström, biträdande fòreståndare på Karolinska Institutets Folkhälsoakademi, fòr att genomfòra utredningen. Utredningen har genomförts under januari-mars 2009, utredningen bifogas. Efter utredningens inlärande har undertecknad rådgjort med fòrvaltningscheferna för bildningsfòrvaltningen samt vård- och omsorgsfòrvaltningen och däril med folkhälsoenhetens chef. Dessutom har kontak tagits med Statens folkhälsoinstitut. Uikasl_Organisationfirfolkhälsoarbetet KOMMUNLEDNINGSFURVAL TNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Posladress: KATRINEHOLM ww.katrineholm.se Telelon: Telelax: kommunledningsforvaltningen~katrinehorm.se Org.nummer

23 Organlsering av Kalrineholms kommuns folkhalsoarbete Datum Vârbetecking 2 (4) Samverkan av förvaltningens fòrslag har skett med centrala samverkansgruppen Utgångspunkter Kommunfullmäktige har beslutat att lägga ned folkhälsoenheten i sin nuvarande form. Kommunledningsförvaltningen har uppdragits att utreda en ny organisation. Utredaren Lena Kanströms fòrslag är att separera den strategiska och den operativa nivån i kommunens folkhälsoarbete. Kommunledningsfòrvaltningen delar, liksom i stort samtliga vidtalade, utredarens slutsatser och fòrslag fòr framtida organisering. Avvikande uppfattning har framkommit från vård- och omsorgsfòrvaltnngen som fraråller att en samlad folkhälsoenhet är nödvändig fòr ett framgångsrikt projekt fòr bam och unga. Bildningsförvaltningen har inget att invända mot utredarens fòrslag att projektet kring bam och unga organseras hos fòrvaltningen. slutsatser och förslag Kommunledningsfòrvaltningen fòreslår att utredarens fòrslag til framtida organsering genomfòrs med nedanstående förtydliganden. Organisationsschema. Folkhälsoarbetet i Katrineholms kommun Kommunstyelsen Folkhälsoutskott Folkhälsostrateg (strateglsk konsultativl stöd) Samverkansgrupp Barn & Unga Projekt för hälsofrämjande arbete för bam ooh ungdomar Brotts- ooh skadeförebyggande rådel Säkerhetsstrateg Vård- ooh omsorg Nämnd I Förvaltning Nämnder I Förvaltningar Hälsotorg Integrerat folkhälsoarbele (beslut av nämnd/förvaltnlng) Kommunstyrelsen ansvarar enligt 7 i styrelsens reglemente fòr det strategiska folkhälsoarbetet. Kommunstyrelsen uppdrag i folkhälsoarbetet bör fòrtydligas med fòljande i styrelsens reglemente. Illkatt-OriraniM.tinnflr

24 Organisering av Katrineholms kommuns folkhälsoarbete Datum Vårbeteckning 3 (4). 7 "Det strategiska folkhälsoarbetet" flytas til 3. Ny paragraf Strategiskt folkhä/soarbete Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens strategiskafolkhälsoarhete och leder såväl sam samordnar kommunens folkhälsoarbete. Kommunstyrelsen ska aktualisera ochförankrafolkhälsofrågorna i kommunen och ska stödja folkhälsoarhetet genom aft initiera, säkerställa verkställghet, samordna, prioritera ochfolja upp insatser inom folkhälsoområdetför aftfrämja hälsa ochforehygga ohälsa has allmänheten. Kommunstyrelsen bildar ett folkhälsoutskott som få uppdraget att styra och leda detta arbete. Utskottet kan organiseras såsom kommunstyrelsens personalutskott med fern ordinarie ledamöter och fern ersättare. Under resterande del av den innevarande mandatperioden ska fokus i folkhälsoarbetet vara hälsofrämjande arbete fòr bam och ungdomar. En övergripande folkhälsopolicy/folkhälsopolitiskt program tas fram senast under slutet av år Folkhälsorådet läggs ner och samtliga formaliserade grupperingar inom folkhälsoarbetet exkl. samverkansgruppen fòr bam och ungdomar samt brotts- och skadeförebyggande rådet, läggs nero Samverkansgruppen fòr bam- och ungdomars hälsa leds av en ledamot från utskottet och ska bestå av personer som har mandat att fatta operativa beslut. Brotts- och skadefòrebyggande rådet behåller fn sin samansättning, dock bör antalet arbetsgrpper minskas. Gruppen och rådet sätts fortsättningsvis saman av folkhälsoutskottet. Kommunledningsförvaltningen delar utredarens bedömning att den strategiska och operativa nivån i folkhälsoarbetet ska skiljas varfòr den verksaret som har mest med frågan att göra bör ansvara fòr utfòrandet. Medlen fòr arbetet bör dock budgeteras has kommunstyrelsen. Uppdrag och resurser om en miljon kronor fòr folkhälsoenheten flytas därfòr från vård- och omsorgsnärden til kommunstyelsen. Kommunstyrelsen uppdrar til kommunledningsfòrvaltningen att bistå styrelsen i det strategiska arbetet. Projektet kring lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete fòr bam och ungdomar är ett ansvar för styrgruppen, folkhälsoutskottet. Projektet bör organiseras på kommunledningsförvaltningens operativa projektenhet dit projektledaren fòljer. Den tidigare chefen fòr folkhälsoenheten innehar en viktig kompetens i projektet som bör knytas til projektet til viss del, upp til i 0 timmar i veckan. V ård och omsorgsnärden bör av folkhälsoutskottet uppdras att uppta fòrhandlingar med landstinget om de avtal som idag reglerar parernas samarbete på folkhälsoområdet. Hälsotorget bör til dess annat beslut fattas drivas inom vård- och omsorgsverksarneten som ersätts med 250 tkr från folkhälsoutskottet fòr detta. Alkohol och drogsamordningen som idag finns på folkhälsoenheten ligger kvar inom vård- och omsorgsverksarneten under innevarande avtal til oktober/november. Om IItka.tt-Orl!ani~tionfõr

25 Organisering av Katrineholms kommuns folkhälsoarbete Datum Vårbetecling 4(4) arbetet genom extern finansiering fortsätter därefter ska det bedrivas inom socialnärdens verksamhetsområde. Enligt kommunledningsförvaltningen så talar denna organisering för att arbetet får en tydlig styrnng som stödjer kommunstyrelsens uppgift i det strategiska folkhälsoarbetet och att kommunen kan fullfòlja avtalet med folkhälsoinstitutet. Samtliga förändringar fòreslås gälla från den första juni år F"r unedningsförvaltningen a Kommunchef t1tka.t-oreani~ation flr

26 Statens folkhälsoinstitut Dnr HF Å 2008/23 Katrineholms kommun Kommunledningsförvaltningen Mattias Jansson KATI'INEHOLMS KOMMUN Kommum tyr~sèt Yttrande Organisering av Katrineholms kommuns folkhälsoarbete Bakgrund Projektledare Elsa Rudsby Strandberg och biträdande avdelningsehefnina Fållbäek-Svensson, Avdelningen fòr Analys och Uppfòljning, Statens folkhälsoinstitu (FHI) har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslag til organisering av Katrineholms kommuns folkhälsoarbete genom kommunchefmattias Jansson. Synpunkter Statens folkhälsoinstitut uppskallar all kommunen har beaktat vårt gemensamma projekt kring hälsofrämjande arbete fòr barn oeh unga oeh att ansvariga medarbetare vid FHI har fått möjlighet att lämna synpunkter på organisationsförslaget, men konstaterar samtidigt att tiden varit synnerligen knapp för all kunna ge några uttömmande synpunkter. Vi kan konstatera all det är olyekligt att en väl fungerande folkhälsoorganisation nu kommer all slås sönder, men förstår ändå att detta måste ske utifrån ett rådande kärv ekonomiskt läge i kommunen. Vi ser också risker med all man genom denna förändring inte kommer all kunna genomfòra projektet enligt den ansökan och projektplan som kommunen lämnat in til Statens folkhälsoinstitut. I en ny organisation finner vi det positivt at! man föreslår en organisation där kommunens folkhälsovetenskapliga kompetens plaeeras eentralt. Samtidigt vi vil påpeka all en förutsättning för all frågoma ska få ell genomslag i kommunen är all man formulerar oeh ger ett tydligt mandat til den som skall vara ansvarig för all driva oeh genomfòra arbetet, inte minst stödet til vårt gemensamma projekt. Vi vil påpeka all den text som citerats från avtalet mellan Statens folkhälsoinstitut oeh Katrineholms kommun i fòrslaget til Kommunstyrelsen innehåller ell fel. " 5.5 Til stöd för genomfòrandet av Projektet skall finnas folkhälsovetenskaplig organisation och kompetens i kommunen. De personer som i övrigt arbetar med projektet skall ha dokumenterad/relevant kunskap och erfarenhet fòr Projektets genomfòrande. ". (de understrukna orden saknas i fòrslaget) Statens folkhälsoinstitut PostadreS ÖSTERSUND BeslJksadres5 Forskarens vljg 3 Telefon vx Telefax vx E-post infor fhi.se