Böcker och läsmiljö. En studie av elevers attityder till böcker och läsmiljö i. skolan och hemmet. Viviann Kroon.

Transkript

1 Växjö Universitet GOX149 Institutionen för humaniora Examensarbete 10 p Litteraturvetenskap Ht 2005 Handledare: Kristin Järvstad Examinator: Ulf Carlsson Böcker och läsmiljö En studie av elevers attityder till böcker och läsmiljö i skolan och hemmet Viviann Kroon

2 Den här uppsatsen handlar om vad elever i år fyra, fem och sex har för attityder till skönlitteratur samt hur de upplever sin läsmiljö i skolan och hemmet. Syftet med uppsatsen är att få insikt i faktorer som påverkar elevers läsupplevelser och hur blivande lärare kan medvetandegöras om dessa för att kunna skapa stimulerande och utvecklande läsmiljöer främst i skolan. Underlaget för uppsatsen bygger på en enkät som 59 elever svarat på. Elever fick i enkäten svara på frågor om deras attityd till böcker, varför barn ska läsa böcker och hur deras läsmiljö ser ut och upplevs i skolan respektive hemmet. Resultatet visade att eleverna har en generellt positiv attityd till böcker och läsning. Olika faktorer i elevernas läsmiljö påverkar deras läsupplevelser. Platsen för läsandet och den tid de har tillgodo är några av dessa faktorer som påverkar dem i skolan. I hemmet är platsen också viktig, och det faktum att det ofta är tystare hemma än i skolan gör att majoriteten av elever hellre läser hemma än i skolan.

3 Innehåll Sammandrag 2 1 Inledning Syfte Frågeställningar 5 2 Metod Respondenter och tillvägagångssätt Problem med enkäter Enkätens validitet Resultatredovisning 6 3 Teori 7 4 Resultat och analys Attityder till bokläsning Därför läser vi böcker Därför ska barn och ungdomar läsa böcker Läsmiljö i skolan Här läser vi helst Läsmiljö hemma Att helst läsa hemma eller i skolan 19 5 Diskussion 20 6 Slutdiskussion 25 Källförteckning 27 Litteraturlista 27 Internetkällor 27 Bilaga 1 (enkätfrågor) 28 Bilaga 2 (brev till vårdnadshavare) 32 Bilaga 3 (resultatredovisning av enkäten) 34

4 1 Inledning Sveriges skolor är arbetsplatser där ungefär anställda och närmare 1,5 miljoner elever arbetar tillsammans. Arbetsmiljöverket har satt upp regler för hur denna arbetsmiljö ska se ut och fungera, som grundar sig på arbetsmiljölagen. Men då och då kan vi ändå läsa eller höra i media att arbetsklimatet i dagens skola är oroligt, stökigt och stressigt både för elever och lärare. Efter att ha varit ute på skolor under olika praktikperioder under min lärarutbildning har jag fått en inblick i hur dagens skola ser ut och fungerar. Jag har sett en tendens till stökiga och högljudda miljöer och mindre bra alternativ till studiemiljöer utanför själva klassrummet. Klassrummen är ofta små, eleverna många och lärarna är få. Eleverna har inget annat val än att sitta vid sin bänk när de ska läsa böcker, eller kanske turas om att få sitta i en soffa i ett grupprum och det kräver att eleverna respekterar att de ska vara tysta och stilla under lässtunden, vilket är svårt för många elever. Elever har olika preferenser för en optimal läsmiljö. Det innebär att några elever kanske vill att det är helt tyst, några vill gärna ha lite musik på i bakgrunden, medan andra vill läsa ensamma eller i grupp eller kanske vill ligga ner och läsa. Det är inte lätt för skolan att tillfredsställa allas önskningar och behov. Skolverket skriver i sin rapport Skolverkets lägesbedömning 2005 att skolmiljön generellt är bra i Sveriges skolor, men att det finns områden som behöver förbättras för att elever ska få en bra studiemiljö i skolan. Störst problem är att det är oroligt och högljutt i klassrummen och värst drabbar det de elever som har svårast för att lära sig. Skolverket menar att det bör slås fast i skollagen att eleverna har rätt till en god arbetsmiljö och till trygghet och studiero samt att ordningsregler skall tas fram lokalt ( Skolverkets rapport nr 264). Om eleverna får lagstadgad rätt att kräva trygghet och en god arbetsmiljö tror jag de har större möjligheter att påverka sin skolmiljö. Elevers fysiska skolmiljö har dålig förankring i skollag och läroplaner (Lärarförbundet, 2001, Lärarens handbok). I stort sägs att lokaler och utrustning ska vara ändamålsenliga, vilket ger stort utrymme till tolkningar av vad som är nödvändigt för elevernas bästa. Lokaler och utrustning måste vara säkra för skolans elever och detta ska regleras genom arbetsmiljölagen ( Miljön ska anpassas efter elevers förutsättningar, men eftersom dessa är väldigt olika är det svårt för skolor att skapa en skolmiljö där alla elever har lika goda förutsättningar för lärande och personlig utveckling. I en internationell studie, Barns läskompetens i Sverige och i världen, över barns 3

5 läskompetens i år tre och fyra går det att läsa om bland annat barns attityder till läsning (Skolverket, PIRLS, 2001). Eleverna fick exempelvis frågan: Hur ska man göra för att bli bra i läsning? Eleverna svarade att man främst måste tycka om det för att kunna bli bra på att läsa. Som andra alternativ svarade de att man måste kunna koncentrera sig bra. Dessa svar visar att elever har en god uppfattning om faktorer som påverkar deras bokläsning såsom en positiv attityd och förhållanden som ger utrymme för koncentration när de läser. Då skulle de bli goda läsare. Studien visar också att eleverna i Sverige har god tillgång till böcker både i hemmen och skolorna jämfört med andra länder. Det kan vara en viktig faktor för att elever ska våga och vilja läsa skönlitterära böcker. Detta är några av de frågor jag vill studera i min studie, elevers attityder till böcker och om deras läsmiljö hemma och i skolan ger dem möjligheter till positiva läsupplevelser. 1.1 Syfte Syftet med det här arbetet är att få en inblick i vad elever i år fyra, fem och sex har för attityder till skönlitteratur samt hur de upplever sin läsmiljö i skolan och hemmet. Jag vill med studien få en förståelse för faktorer som påverkar elevernas läsupplevelser, goda som dåliga. På så sätt får jag en insikt i hur läsmiljön kan se ut i dagens skola och vad eleverna tycker om denna miljö. Jag får också inblick i elevernas läsmiljö i hemmet och om den har en annan inverkan på elevernas läsupplevelser än den skolmiljön har. Jag anser det viktigt för min roll som lärare att känna till faktorer som elever tycker är viktiga för att få en bra läsupplevelse, för att kunna skapa möjligheter till sådana i mitt yrkesutövande. Det är samtidigt intressant att se de skillnader och/eller likheter som finns mellan läsmiljöer hemma och i skolan. Jag har tidigare gjort en studie av vad elever i år sex har för attityder till böcker och sin läsmiljö i skolan. Studien har titeln Elevers läsmiljö - Läsmiljöns inverkan på elevers läsupplevelser (2005) och är en uppsats på B-nivå. Skillnader mellan dessa studier är främst att den här studien innefattar fler frågor för att få en mer nyanserad bild av elevers attityder till böcker och läsmiljö. Därför har jag utökat studien med frågor kring varför man ska läsa böcker och hur elevernas läsmiljö är hemma förutom den i skolan. På detta vis kan jag se om det finns likheter eller olikheter mellan läsmiljöer hemma och i skolan och om det kan påverka deras inställning till att vilja läsa böcker. De studerade eleverna är också fler i den här studien och från fler årskurser vilket kan ge en mer varierad bild av vad elever tycker om läsning och den miljö de befinner sig i när de läser. 4

6 1.1.1 Frågeställningar Vilka attityder har eleverna till läsning av skönlitteratur? Varför tycker eleverna att barn och ungdomar ska läsa böcker? Hur vill eleverna att deras läsmiljö ska vara i skolan och hur upplever de den? Hur vill de att deras läsmiljö ska vara hemma? Finns det likheter och/eller skillnader mellan läsmiljöer hemma och i skolan? 2 Metod Jag valde enkät som undersökningsmetod. I enkäten valdes frågor ut, vars svar skulle kunna besvara de frågeställningar som jag ville undersöka (se bilaga ett). Jag valde också att göra observationer av läsmiljön i vilka respondenterna vistas under sin skoltid. 2.1 Respondenter och tillvägagångssätt En skola kontaktades om att få dela ut enkäten i några mellanstadieklasser och svaret blev positivt. Att elever på mellanstadiet utvaldes att svara på enkäten, beror dels på att jag tror de läser en del böcker (de är i den så kallade bokslukaråldern ), vilket skulle göra svaren intressanta och dels tror jag att de förstår enkätfrågorna och både kan och vill svara ärligt på dem. Enkäten delades ut till elever i år fyra, fem och sex. Efter att elevernas vårdnadshavare fått ta ställning till om deras barn skulle få svara på enkäten eller inte (se bilaga två) kom jag till skolan för att dela ut enkäten. Jag förklarade kortfattat vem jag var och varför jag var där. Sedan gick jag igenom hur de skulle svara på enkäten och eleverna fick möjlighet att ställa frågor innan de började svara. Medan eleverna svarade på enkäten var jag i klassrummet för att besvara eventuella frågor de hade kring frågorna och svarsalternativen. De fick också några godisbitar av mig (fruktkolor) att tugga på medan de svarade på enkäten som tack för deras hjälp och det var mycket uppskattat. När elever blev klara med enkäten fick de läsa i sin bänkbok medan de elever som ännu inte var klara fortsatte svara. Detta skedde i alla tre klasserna och var en bra lösning för de som blev klara tidigt eftersom de genom att läsa i sin bok därmed inte störde övriga elever. Vid besöket i skolan gjorde jag även observationer av elevernas skolmiljö och framförallt deras läsmiljö. Faktorer som observerades var klassrumsmiljö, var bibliotek fanns och hur korridor och studiehall såg ut. Dessa observationer blev intressanta och jag ansåg dem 5

7 viktiga för analysen av resultatet. 2.2 Problem med enkäter Att arbeta med enkäter vid olika studier kan innebära några problem. Det är viktigt att hitta de rätta frågorna vars svar verkligen kan besvara de ursprungliga frågeställningarna. Det gäller också att vara tydlig i enkäten för att undvika eventuella missförstånd. Antalet frågor ska anpassas till enkätens målgrupp. Innehåller enkäten för många frågor kan respondenterna tappa intresset och kanske kryssar svarsalternativ på måfå. Men det får inte vara för få frågor eftersom det då finns risk för att resultatet blir svårt att analysera. Det är några av de faktorer jag tänkte på vid utformningen av enkäten Enkätens validitet Jag har undersökt vad 59 elever tycker om bokläsning och sin läsmiljö i skolan och hemma. Är dessa elever representativa för elever på mellanstadiet runtom i Sverige? Svaret på den frågan är både ja och nej. Eleverna är vanliga elever som går i en vanlig kommunal skola där de läser böcker, både hemma och i skolan, och upplever sin läsmiljö på olika sätt. Dessa elever befinner sig på en medelstor skola med drygt 300 elever, i en mellanstor stad i södra Sverige. Både större och mindre skolor, skolor i storstäder och på landsbygden, samt skolor med speciella inriktningar eller privata skolor skulle kunna få avvikande resultat om de jämfördes med det jag kommit fram till. Elevernas svar är inte typiska för elever i hela Sverige men de kan visa på en möjlig tendens i skolan idag. 2.3 Resultatredovisning Enkäten gav inte eleverna utrymme att skriva ner sina tankar kring bokläsning och läsmiljö. De skulle i huvudsak svara på frågor där de fick kryssa för det alternativ som stämde bäst för dem. De hade möjlighet att svara med ett eget alternativ vilket också en del elever gjorde. Det kunde vara att skriva ett svar som inte fanns som fast alternativ eller att kombinera flera av de fasta svarsalternativen på frågan. När jag sammanställde enkätens resultat sorterade jag svaren dels årskurserna för sig och dels pojkar och flickor för sig. Detta för att jag ville se om det fanns några tydliga skillnader mellan könen och åldern, men jag fann att så var det inte. Givetvis fanns det frågor 6

8 där svaren skilde sig mellan könen som att flickor gärna läser om kärlek när pojkarna hellre läser fantasyböcker eller böcker om olika sporter. Men generellt har pojkar och flickor samma inställning till böcker och läsmiljön i skolan och hemma. Därför valde jag att inte lägga ett genusperspektiv på studien. Det var inte heller någon markant skillnad mellan de olika årskurserna utan svaren var relativt överensstämmande även åldersmässigt. 3 Teori Ett av målen att sträva mot i Kursplaner för svenska är att eleven utvecklar fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse (Skolverket, ). Vistas elever i en miljö som främjar läsro och koncentration är chanserna större att elever vill läsa, även av eget intresse. I miljön finns flera faktorer som kan påverka elevernas prestationer och deras lust att läsa. Författaren Aidan Chambers har skrivit boken Böcker omkring oss - om läsmiljö (1995) som tar upp faktorer i läsmiljön som påverkar elevers läslust. Han menar att yttre förhållanden såsom klassrummets utformning, tillgången och urvalet av böcker, tid till läsning och pedagogers inställning och kunskaper påverkar elevers inre förutsättningar. Det vill säga deras attityder för att vilja läsa. Pedagogen har ett stort ansvar att vara ett stöd för elever på deras väg till att bli intresserade och engagerade läsare. Chambers har skrivit flera barn- och ungdomsböcker och är en förespråkare för att ge barn och ungdomar tillgång till bra och skiftande litteratur. Han är en välkänd föreläsare världen över. John Dewey ( ) var en amerikansk filosof som arbetade mycket med pedagogiska frågor. Han kallas ibland för den progressiva pedagogikens fader (som grundar sig på att lära sig genom erfarenheter). Hans tankegångar har haft stor betydelse för skolans utveckling, även i Sverige, där hans tankar har influerat läroplanerna sedan början av talet (Dewey 1980, Individ, skola och samhälle:39ff). Boken Individ, skola och samhälle (1980) innehåller ett urval av några av Deweys utbildningsfilosofiska texter. I texten Erfarenhet och utbildning, som skrevs redan 1938, skriver Dewey att varje erfarenhet är ett samspel mellan yttre och inre förhållanden som bildar en situation ur vilken vi gör en erfarenhet. Yttre förhållanden är då den miljö vi vistas i medan inre förhållanden är våra attityder till omvärlden. Dessa interagerar och påverkar hur vi 7

9 upplever situationen och vad vi lär oss av den. Dewey menar att pedagoger har ett stort ansvar att förstå hur elevers erfarenheter kan påverkas av omgivningen. Pedagoger har också ansvar för att skapa förhållanden där elever kan göra goda erfarenheter vilka leder till växande. Vidare skriver Dewey att utbildning genom erfarenhet inte automatiskt innebär goda lärdomar. Det måste finnas en viss kvalitet i erfarenheterna när vi erfar dem. Erfarenheten kan vara trevlig och ha en positiv effekt på senare erfarenheter. Är erfarenheten däremot otrevlig är risken stor att den har en negativ inverkan på framtida erfarenheter, eller ingen inverkan alls, och blir därför ingen god erfarenhet ur vilken vi kan utvecklas och växa. Pedagogen Birgitta Alleklev och bibliotekarien Lisbeth Lindvall beskriver i boken Listiga räven - läsinlärning genom skönlitteratur (2000) ett projekt som genomförts på en skola i Rinkeby i Stockholm. Metoden är baserad på den nyzeeländska Whole Language - metoden som innebär att elever lär sig läsa genom att läsa. Författarna menar därför att miljön är betydande för dessa elever och metoden poängterar framförallt tillgången och urvalet av böcker som viktiga för läslusten. Jan Nilsson, lärarutbildare och litteraturexpert, tar i sin bok Barn föräldrar böcker (1986) upp varför barn och ungdomar ska läsa böcker. Han menar att skönlitteraturen utvecklar barns språk, ger dem kunskaper och hjälp att förstå deras verklighet såväl som andras liv, men litteraturen ger också barn en stunds underhållning och avkoppling som också den är värdefull. I boken förklarar han för föräldrar och pedagoger inte bara varför barn ska läsa böcker men också hur de kan skapa ett intresse hos barnen för litteratur, och ger exempel på olika typer av litteratur och var barnen kan hitta den. Skolledaren och skolbibliotekarien Helen Amborn och litteraturpedagogen Jan Hansson har skrivit boken Läsglädje i skolan (1998). Den tar upp litteraturundervisning med barn i års åldern (bokslukaråldern). Förutom olika undervisningsexempel med litteratur skriver de om hur man kan fånga elevernas intresse för litteratur på olika sätt och varför barn bör läsa böcker. De menar att litteratur påverkar språkutvecklingen positivt. Den ger elever kunskaper om sig själva och andra. Den kan vara en hjälp och tröst och den utvecklar deras empati för sina medmänniskor och hjälper dem att förstå och organisera omvärlden till en begriplig verklighet. Samtidigt är det roligt och underhållande att läsa och det är viktigt att stimulera elevernas lust till böcker, vilket är bokens huvudsyfte. Pedagogerna Barbro och Bo Wingård skriver i sin bok Lässtimulans i skolans vardag (1994) om hur pedagogen ska göra för att skapa läsglädje och goda läsvanor hos sina elever. 8

10 De framhåller litteraturens betydelse för barns språkutveckling och litteraturen som en källa till kunskaper och ett sätt för elever att undersöka omvärlden på. Läsning av skönlitteratur innebär också träning av elevers inlevelseförmågan och fantasi, som sporrar deras kreativitet. Författarna skriver också om vikten av att fånga de svaga läsarna och ge dem förutsättningar till att bli engagerade och goda läsare. En lugn och positiv läsmiljö samt gott om tid till läsning ger dessa elever goda möjligheter till trevliga och utvecklande läsupplevelser. Författaren och litteraturvetaren Olof Lagercrantz skriver i sin bok Om konsten att läsa och skriva (1985) om sina tankar kring varför vi ska läsa skönlitteratur och om författandets mödosamma men befriande våndor. Han menar att vi inte måste läsa böcker, vi klarar oss hyggligt utan dem men samtidigt kan de berika våra liv otroligt mycket både språkligt och kunskapsmässigt. Han menar att behovet att läsa ska komma inifrån människan och inte pådyvlas oss utifrån. Men vi bör uppmuntra barn och ungdomar att läsa när de väl börjat läsa, för: Vad sker när vi läser? Ögat följer svarta bokstavstecken på det vita papperet från vänster till höger, åter och åter. Och varelser, natur eller tankar, som en annan tänkt, nyss eller för tusen år sen, stiger fram i vår inbillning. Det är ett underverk större än att ett sädeskorn ur faraonernas gravar förmåtts gro. Och det sker var stund. (Lagercrantz 1985 Om konsten att läsa och skriva: 7) 4 Resultat och analys Frågorna på enkäten var så konstruerade att eleverna skulle svara med att kryssa för endast ett svarsalternativ (se bilaga ett). Dock var det vissa frågor som eleverna ville svara med flera kryss varför de istället skrev svar på eget alternativ som kunde innebära att skriva flera av de givna svaren eller att ge ett svar som inte fanns med som exempel på enkäten. Under eget alternativ har en del elever också gett en förklaring eller ett förtydligande till sitt svar på frågan. Jag fann dessa kommentarer intressanta och värdefulla men eftersom inte alla elever skrivit kommentarer kan jag inte dra några generella slutsatser av dessa svar. Resultatet redovisas genom att jag visar elevernas svar i procent. Dock tar jag inte upp alla svar på varje fråga i resultatdelen utan dem som är intressanta och relevanta för undersökningen. I bilaga tre redovisas hela resultatet av enkäten. 9

11 4.1 Attityder till bokläsning Generellt har eleverna en positiv inställning till böcker. 54 procent tycker om att läsa böcker ofta och 37 procent läser gärna ibland. Endast nio procent tycker sällan om att läsa böcker. Eleverna har därmed en positiv attityd till bokläsning som kan vara avgörande för att få goda läsupplevelser. Chambers (1995) skriver att vi har inre förutsättningar för att vilja läsa. Dessa är attityder gentemot vår omvärld, vilket också inkluderar böcker och den miljö vi läser dem i. Attityder grundar sig på såväl logiska som emotionella resonemang kring fördelar respektive nackdelar med att läsa böcker (Chambers 1995:20). De inre förutsättningarna, det vill säga attityderna, är enligt Chambers en del av vår läsmiljö tillsammans med mer fysiska förutsättningar som lokalens utformning, ljudnivå och tillgången till böcker (Chambers 1995:20). Med en positiv attityd är det möjligt att den fysiska läsmiljön spelar mindre roll vid läsningen. Elever kan finna läsro i en miljö som generellt skulle anses mindre lämplig för läsning. Dewey (1980) menar att de erfarenheter vi gör i livet är ett samspel mellan yttre och inre förhållanden. Tillsammans interagerar de och bildar en situation i vilken vi kan få nya erfarenheter (Dewey 1980:183). Yttre förhållanden som plats, möbler och ljud tillsammans med inre förhållanden som attityder påverkar således de erfarenheter elever gör i skolmiljön (och hemmet), varav bokläsning är en sådan erfarenhet. Han menar vidare att: En erfarenhet är alltid vad den är, därför att en transaktion äger rum mellan en individ och vad som just då utgör hans omgivning. Så förhåller det sig, vare sig omgivningen består av personer med vilka han talar om något, samtalsämnet är också en del av situationen, eller de leksaker han leker med, boken han läser i (hans omgivning kan just då vara England eller det gamla Grekland eller ett fantasiland) eller av materialen i något experiment han utför. Omgivningen är med andra ord vilka förhållanden som helst som interagerar med personliga behov, önskningar, syften och möjligheter att skapa ny erfarenhet. Till och med när en person bygger luftslott interagerar han med föremål som han skapar i fantasin. (Dewey 1980 Individ, skola och samhälle:185) Följaktligen går det inte att bortse från den miljö elever vistas i när de i skolan arbetar med olika saker, antingen det gäller att lösa matematiska tal eller att läsa skönlitterära böcker. Miljön påverkar således hur erfarenheten kommer att bli för dem, positivt såväl som negativt. Detta i sin tur inverkar på elevers attityder till böcker och läsning Därför läser vi böcker Eleverna läser böcker främst för att de tycker de är spännande eller avkopplande. Detta svarar 10

12 37 procent respektive 27 procent av eleverna. Endast fem procent läser för att de tycker det är lärorikt. I mellanstadieåldern läser barn ofta mycket böcker och vanligtvis som underhållning och förströelse. Lagercrantz (1985) menar att vi inte ska förringa barns lust att läsa för nöjes skull. Han själv vildläste böcker, som han kallar det, som barn därför att böckerna: [ ] lät mig se sådant jag inte själv kunde se och träffa människor som levde intensivare och mera dramatiskt än jag gjorde. De var varelser från en annan högre tillvaro. De tog sig an mig och tillät mig att vistas hos dem och bli rörlig, rik, fattig, god och ond som de. (Lagercrantz 1985 Om konsten att läsa och skriva: 21) Lagercrantz menar således att läsaren får ta del av främmande världar, som kan vara spännande, lärorika, roliga men också kan vara skrämmande. Läsaren hamnar ofta i vardagssituationer som kan kännas bekanta och kan hjälpa läsaren att förstå sin egen vardag och få insikter kring sitt eget liv. Även obekanta händelser kan ge läsaren möjligheter att hantera och förstå sin omgivning, eller så ger boken bara en stunds underhållning och avkoppling. De böcker eleverna främst vill läsa visar inte på att någon speciell genre är mer framträdande än någon annan. 19 procent läser helst fantasyböcker som Sagan om ringen eller Harry Potter-böcker. 17 procent läser gärna humoristiska böcker. Både deckare och kärleksböcker har 14 procent av läsarna. 10 procent svarar att de läser olika sorters böcker, och inte föredrar någon genre framför en annan. De upplevelser som elever får genom skönlitteratur innebär ofta bara ett tidsfördriv och böckerna läses för en stunds spänning och underhållning. Upplevelserna väcker inte alltid filosofiska och existentiella tankar kring elevernas omvärld. Barn i bokslukaråldern läser mycket böcker men reflekterar nödvändigtvis inte kring deras innehåll. Lagercrantz (1985) skriver att lusten att läsa bör vara en drift som kommer inifrån människan. Därför, menar Lagercrantz, bör inte läsandet klassificeras som något fint eller viss litteratur som god. Om så vore fallet skulle många människor uppleva att det inte vore värt besväret att ens försöka läsa, eller författa, den goda litteraturen och böcker förlorar därmed både läsare och författare (Lagercrantz 1985:19). Vi bör alltså uppmuntra elever att läsa åtminstone för nöjes skull om inte av någon annan anledning. Kunskaper och erfarenheter får de gratis när de läser, när och om de öppnar sig för texten och budskapet i boken. 11

13 4.1.2 Därför ska barn och ungdomar läsa böcker På frågan varför barn och ungdomar ska läsa böcker svarar 29 procent av eleverna att det är avkopplande att läsa böcker. 29 procent tycker också att man ska läsa böcker för att det är lärorikt. 19 procent menar att det övar upp läsförmågan att läsa böcker. 15 procent tycker att man ska läsa för att det är spännande. Det är intressant att ungefär en tredjedel av eleverna tycker att barn ska läsa för att det är lärorikt medan det är endast fem procent av eleverna som svarar att de själva läser för att de tycker det är lärande. Eleverna är alltså medvetna om att bokläsning kan leda till ökade kunskaper och att det är en viktig del av läsningen. I kursplaner för svenska tillskrivs kunskapsaspekten stor betydelse inom skönlitteraturen där den: [ ] ger kunskaper om barns, kvinnors och mäns livsvillkor under olika tider och i olika länder. Litteraturen ger också perspektiv på det nära och vardagliga. Såväl det gemensamma utbytet som den individuella erfarenheten i arbetet kring litteraturen bidrar till att ge svar på de stora livsfrågorna. (Skolverket, kursplaner för svenska, ) Litteraturen kan ge läsarna fakta på ett sätt som gör att de tar till sig informationen i böckerna eftersom texterna talar till deras känslor och tidigare erfarenheter. Upplevelser läsarna får genom böcker kan väcka starka känslor och tankar som kan skapa ett intresse för andra människors livsöden såväl i modern som historisk tid. Nilsson (1986) menar att författare skriver för att berätta en historia, antingen den är fiktiv eller baserad på sanning. Deras avsikt är att ge läsaren en upplevelse som ger dem kunskaper och förståelse för hur de själva och omvärlden fungerar (Nilsson 1986:12f). Det är ett sätt att hjälpa läsaren att se den verklighet de lever i. Läsaren lever sig in i boken, tar till sig budskapet och upplever en rad känslor och tankar under resans gång genom boken. Långt efteråt kan dessa känslor vara kvar och tankarna påverka synen på omvärlden. Nilsson (1986) anser vidare att den viktigaste kunskapen vi får genom skönlitteraturen är den kunskap vi får om oss själva och relationer mellan olika människor. Sådana kunskaper ger oss ett rikare liv och kan aldrig förmedlas i fakta- eller läroböcker, hur väl formulerade dessa än är (Nilsson 1986:13). Läser barn om andra barn och vuxna som har samma känslor och problem som de själva kan det hjälpa dem att förstå och hantera sin egen verklighet och finna sätt att lösa sina problem på. En flicka i år fem svarade att barn och ungdomar ska läsa böcker för att man behöver 12

14 det i livet. När barn läser skönlitteratur skapas inre bilder av det de läser hos barnen. Ju mer de läser ju rikare och mer nyanserade blir dessa inre bilder. Det gör dem förberedda på att möta människor och situationer och kunna förstå och agera utifrån de erfarenheter de gjort bland annat i böckernas värld. Amborn och Hansson (1998) skriver: När vi möter levande människor med egenskaper och livsöden som liknar dem vi mött i litteraturen har vi en generell förkunskap som gör att vi hunnit en god bit på väg i möten med andra människor. Vi behöver inte ställa alla mindre väsentliga frågor. Vi kan fortare komma till det egentliga mötet då det blir riktigt spännande och förvånande. Vi kan skala bort fasader och utanpåverk för att mötas som de vi är. (Amborn, Hansson 1998 Läsglädje i skolan: 21) Nilsson (1986) menar att människor genom böcker får möjlighet till tröst och hjälp i svåra och påfrestande situationer. I böckerna kan de möta personer som är i liknande situationer eller har samma tankar om sin existens (Nilsson 1986:14). Via personerna i böckerna kan barn och ungdomar se på sina liv ur andra perspektiv och kanske hitta vägar ut ur problem eller finna sätt att bättre hantera sin vardag. Läsning av skönlitteratur ökar elevers läsförmåga, vilket drygt en femtedel av eleverna är medvetna om men läsningen påverkar också deras språkutveckling positivt. Amborn och Hansson (1998) menar att högläsning och samtal kring böcker bör ske tidigt i barns liv för att stimulera en god språkutveckling: Böckerna och bilderna ger oss tillfälle och möjlighet att tillsammans tala om sådant som ligger långt, långt bortom dörrmattans smågrus och kisspölarna bredvid toalettstolen. I dessa samtal kan vi flyga tillsammans utan matta. (Amborn, Hansson 1998 Läsglädje i skolan: 18) Barn får ta del av andras språk, utöver deras eget, och får möjligheter att reflektera över och förstå sin egen omgivning och samtidigt uppleva nya spännande världar. När barn blir äldre och knäcker läskoden är det viktigt att de fortsätter att läsa för att öva upp läsförmågan. Ju mer barn läser desto rikare språk får de, samtidigt som de får underhållande och lärorika erfarenheter via böckerna. Wingård och Wingård (1994) menar att barns ordförråd utökas med läsning och deras språkkänsla stärks. Ord och uttryck återkommer i texterna och barnen inpräntar ordbilder och blir också säkrare på stavning. Samtidigt ger läsandet barn och elever en stunds avkoppling och spänning, som inte är kopplat till prestationskrav som är vanligt för annan undervisning i skolan (Wingård, Wingård 1994:10). 13

15 Nilsson (1986) tar upp barns och ungdomars språk som utvecklas genom att de får ta del av böcker med ett rikt och skiftande språk och att det är viktigt att pedagoger, och föräldrar, skapar tillfällen och situationer där barn kan förstå meningen med att läsa skönlitteratur (Nilsson 1986:7ff). Författare förmedlar kunskaper, känslor och tankar till sina läsare. Använder de ett språk som engagerar och förstås av barn och ungdomar kan de lättare ta till sig innehållet i böcker och reflektera över vad de läst och kanske lär de sig något samtidigt. 4.2 Läsmiljö i skolan De böcker eleverna läser i skolan finner 83 procent av eleverna i biblioteket. 10 procent svarar att böckerna finns i klassrummet, tre procent menar att de lånar böcker på annat bibliotek än det i skolan och två procent svarar att de tar med böcker hemifrån till skolan. En del av läsmiljön är tillgången till böcker. Chambers (1995) menar att böcker måste finnas i elevernas närhet, för att de ska ha möjlighet att välja böcker när de vill läsa. Det är då bra att ha en uppsättning böcker i klassrummet i vad Chambers kallar minibibliotek (Chambers 1995:22ff). Där bör också finnas böcker av varierande svårighetsgrad och genre. Vid observationer av de klassrum eleverna befann sig i fann jag inga skönlitterära böcker. Däremot har de tillgång till skolbiblioteket som ligger i den studiehall där elevernas klassrum finns. Dörren till biblioteket är alltid öppen och eleverna har möjlighet att låna böcker när de vill. Dock måste de fråga klassläraren om lov först. Men tillgången till böcker är i det närmaste direkt och de har ett brett urval att välja bland. Den nyzeeländska läsinlärningsmetoden, kallad Whole Language, poängterar också tillgången till böcker för goda resultat. Alleklev och Lindvall (2000) förklarar att metodens grundtanke är att barnen lär sig läsa genom att läsa. Då blir det viktigt att eleverna har omedelbar tillgång till böcker för att locka och stimulera dem till läsning. Metoden rekommenderar därför klassrum som är fyllda med böcker, bilder och text i stort sett från golv till tak och en sådan miljö lockar till läsning (Alleklev, Lindvall 2000:13ff). Med en stor mängd litteratur i klassrummet skulle elever således kunna botanisera bland böckerna och hitta böcker som roar och utmanar dem, vilket i sin tur ger goda förutsättningar för att skapa en positiv inställning till böcker och läsning. Med så nära tillgång till skolans bibliotek som eleverna har skapas möjligheter för elever att välja ur ett bredare urval än vad som troligtvis 14

16 skulle varit möjligt i elevernas klassrum. Tillgången blir inte lika omedelbar, men de har istället ett större urval vilket gör att eleverna har stora möjligheter att hitta böcker som de tycker om Här läser vi helst 41 procent av eleverna vill helst sitta i biblioteket när de ska läsa. 24 procent sitter gärna i en läshörna och 15 procent sitter hellre vid sin bänk i klassrummet. Sju procent läser helst en bok i studiehallen. Elevers skolmiljö varierar mellan olika skolor men vanligtvis spenderar elever majoriteten av sin skoltid i klassrummet, vilket ger dem begränsade möjligheter till olika läsoch studiemiljöer. Chambers (1995) menar att det finns olika faktorer som påverkar elevers läsupplevelser. Det kan vara faktorer som hur stort klassrummet är, tillgången till böcker och hur lång tid elever får till läsning. Dessa faktorer kallar han yttre förutsättningar i läsmiljön och menar att de är viktiga för elevers läslust (Chambers 1995:20f). Var elever föredrar att sitta och läsa kan bero på hur ostörda elever är på de platserna. För några elever kan närheten till klasskamrater spela en roll för val av läsmiljö. En stor del av eleverna vill helst läsa böcker i biblioteket och anledningarna till det kan vara olika, men i ett bibliotek är det som regel att där ska vara tyst och det kan vara en av anledningarna till att många elever vill sitta där. I skolans bibliotek finns också lite skönare stolar att sitta i vilket också kan vara lockande för elever. Chambers (1995) menar att det är värdefullt med speciella läsplatser eftersom det visar elever att läsning är något viktigt och värdefullt. Vid läsplatser råder några enkla men tydliga regler som talar om för elever att det de gör där är betydande (Chambers 1995: 37ff). En fjärdedel av eleverna vill också sitta i speciella läshörnor, dock observerade jag att endast ett klassrum av de tre jag besökte verkligen hade en läshörna i klassrummet. Det var också flest elever från denna klass som ville sitta i en läshörna när de läser. Troligen får de då läsa relativt ostört och kan koncentrera sig på boken. På skolan finns en studiehall utanför och mellan klassrummen. Den sträcker sig utmed flertalet av klassrummen och biblioteket. Utplacerat i studiehallen finns bord där fyra-sex elever får plats att sitta och läsa eller arbeta. Mellan varje grupp av bord finns någon form av avskärmning, vanligtvis bokhyllor fyllda med faktaböcker. I studiehallen ska det vara så tyst som det kan vara, men när elever arbetar med olika grupparbeten kan ljudnivån emellanåt bli 15

17 ganska hög. Studiehallen delas mellan olika klasser så det kan vara olika typer av elevarbeten igång samtidigt och ljudnivån kan variera. Det kan vara en anledning till att så få elever vill sitta i studiehallen och läsa. De tycker inte det är en bra miljö för läsning trots att de kan sitta relativt avskilt från varandra där. När eleverna läser vill 63 procent att det ska vara helt tyst omkring dem. 27 procent vill gärna ha lite ljud i bakgrunden. Sju procent menar att det är okej med mycket ljud omkring dem, eller att det inte spelar någon roll om det är tyst eller högljutt när de läser. Hur elever upplever sin läsmiljö är individuellt, vilket innebär att elever är olika känsliga för störningar i omgivningen när de läser. Det kan också innebära att några elever inte vill att det ska vara tyst alls när de läser. Preferenser i läsmiljön kan alltså skilja sig stort mellan olika elever. Chambers (1995) menar att läsmiljön påverkar vår attityd till läsning, på gott och ont (Chambers 1995:20f). Han menar att det därför är viktigt att ta reda på faktorer i miljön som kan påverka elevers attityder för att kunna skapa en så stimulerande läsmiljö som möjligt. Kroon (2005) sammanfattar det som att: Det är följaktligen viktigt att analysera den läsmiljö elever befinner sig i för att kunna tillvarata det som är bra och förändra eller förbättra det som är mindre bra. Då kan alla elever få goda förutsättningar till positiva och givande läsupplevelser. (Kroon 2005, Elevers läsmiljö - Läsmiljöns inverkan på elevers läsupplevelser:5) 51 procent av eleverna svarar att de läser böcker någon gång i veckan och 23 procent att de läser varje dag. Så många som 22 procent svarar att de bara läser böcker i skolan lite då och då. Av elevernas svar att döma har de inga regelbundna rutiner kring läsande i skolan. Att regelbundet läsa böcker kan vara ett bra sätt att få elever intresserade av skönlitteratur. Chambers (1995) menar att barn och elever bör få läsa utan krav en stund varje dag upp till åtminstone 16 års ålder. Det skulle ge oss intresserade och reflekterande läsare (Chambers 1995:46f). Skolan har möjlighet att fånga elevers intresse och tillgodose läsbehoven eller kanske väcka nyfikenhet hos dem som tidigare varit motvilliga läsare. Eleverna är inte helt nöjda med sina lässtunder i skolan. 29 procent tycker lässtunderna är för få och 24 procent tycker de är för korta. Dock tycker 17 procent att läsningen i skolan är avkopplande och 14 procent är för det mesta nöjda med lässtunderna. Endast sju procent menar att de ofta blir störda av sina klasskamrater under lässtunderna och fem procent menar att de faktiskt är tråkiga. 16

18 De stunder eleverna läser i skolan ställs inga krav på prestationer utan läsningen medför en stunds avkoppling. Enda villkoret är att de tar hänsyn till varandra och är tysta så att alla kan få en positiv läsupplevelse. Just att situationen är kravlös kan göra att elever vill att lässtunderna borde vara fler och att stunden borde vara längre för att ge dem chans att koppla av och kunna varva ner en stund med en rolig och/eller spännande bok. Chambers (1995) menar att lässtunderna ska vara så länge som eleverna kan behålla intresset och koncentrationen på texten, och kanske lite till. Men olika faktorer påverkar naturligtvis barns möjligheter till koncentration. Elevernas vana vid bokläsning spelar roll, såväl som yttre omständigheter som klassrummets möjligheter att förse elever med ett urval av intressanta böcker, och pedagogens kunskaper och intresse påverkar också elevers möjligheter till givande stunder med bokläsning (Chambers 1995:47). Även vanor från hemmet med tillgång till böcker och läsvana föräldrar kan ha en inverkan på elevers förutsättningar att i klassrum eller hemma kunna, och vilja, sitta och koppla av och läsa med koncentration. Läsmiljön är viktig för alla elever, men kanske viktigast för de lässvaga eleverna. Läsandet är för dem ofta tungt och associeras med negativitet och dålig attityd till bokläsning. Det kan då vara komplicerat att motivera denna grupp elever att vilja läsa skönlitteratur. Wingård och Wingård (1994) menar att det är viktigt för lässvaga elever att få möjlighet att läsa länge nog för att de ska finna ett intresse i boken de läser. Det är mer arbetsamt för dem att komma in i en bok än för normalpresterande elever och motståndet till läsning ökar troligen om de inte får uppleva glädjen av att läsa en bok och förstå dess innehåll (Wingård, Wingård 1994:39f). Det är också viktigt att placera lässvaga elever så att de inte blir störda medan de läser. Det är vanligt att dessa elever mycket lätt störs och därmed tappar koncentrationen (Wingård, Wingård 1994:40f). Alla elever bör få gott om tid till läsning, men det är följaktligen ännu viktigare för de lässvaga eleverna då för lite tid till läsning kan påverka inte bara deras läslust utan också deras läsförmåga. För lite tid ger inte träning nog för dessa elever för att de ska kunna bli goda läsare. 4.3 Läsmiljö hemma Av de svarande eleverna är det 88 procent som svarar att de läser böcker hemma. 10 procent svarar att de inte läser några böcker hemma. Det är en majoritet av barnen som är så intresserade av läsning att de inte bara läser i skolan utan också hemma. Det visar på att de har en positiv inställning till böcker, vilket 17

19 enligt Chambers (1995) är viktigt för att barn ska vilja läsa böcker. I hemmet har de också andra förutsättningar för att läsa vad de vill, när och var de vill och hur länge de vill. De behöver inte känna något tvång utan råder själva över sina lässtunder. Det är dock en liten del av barnen som menar att de inte läser böcker hemma vilket kan visa på att deras intresse för böcker är litet eller så har de andra fritidssysslor som de finner mer intressanta än bokläsning. Böcker barnen läser hemma finns huvudsakligen i elevernas rum. 76 procent svarar att så är fallet. Nio procent hittar sina böcker i vardagsrummet. Barnen har nära tillgång till böcker när de finns i deras rum. De kan när de vill ta en bok och börja läsa. Både Chambers (1995) och Alleklev och Lindvall (2000) talar om vikten av att ha god tillgång till böcker i klassrummet för att stimulera läslusten. Detsamma torde gälla för böcker i barnens hem. Det innebär att en majoritet av barnen har goda möjligheter till läsupplevelser i hemmet. Barnen föredrar främst att sitta eller ligga i sin säng när de läser hemma. Detta tycker 51 procent av barnen. 19 procent menar att det varierar var de sitter och läser men 14 procent sitter gärna i en mjuk fåtölj. I hemmet har barnen andra förutsättningar för att hitta en bra plats att sitta på medan de läser än de har i skolan. Drygt hälften tycker det är bäst att vara i sitt rum och ligga eller sitta i sängen och läsa. Har barnen eget rum är det troligt att de där får vara i fred och kan därför få lite skön avkoppling med en bok. Det blir också lättare för dem att koncentrera sig på läsandet när ingenting stör dem. 44 procent av barnen svarar att de vill ha det helt tyst omkring sig när de läser hemma medan 29 procent gärna har lite ljud i bakgrunden. 17 procent vill gärna ha musik i hörlurar eller stereo när de läser. Flertalet barn vill ha det tyst omkring sig när de läser men de är färre än de som vill ha det tyst när de läser i skolan. Detta kan bero på att det är andra sorters ljud hemma än i skolan och de upplever kanske inte dessa som lika störande. Dessutom har barn möjlighet att hemma bestämma om de vill ha musik i bakgrunden när de läser, eller inte. De kan sätta på musik de tycker om och mår bra av, vilket kan skapa en positiv stämning som främjar barns lust att läsa. Både Chambers (1995) och Dewey (1980) menar att omgivningen är viktig för att skapa goda förutsättningar för positiva och utvecklande erfarenheter via skönlitteraturen. 44 procent av barnen säger att de läser böcker varje dag hemma. 25 procent läser böcker någon gång i veckan och 17 procent läser bara då och då. Sju procent menar att de 18

20 nästan aldrig läser böcker hemma. Chambers (1995) menar att regelbunden läsning av skönlitteratur, helst varje dag, ger barn och ungdomar goda läsvanor (Chambers 1995:46f). I hemmet har barn möjlighet att läsa när de vill på deras egna villkor. De kan välja vilken bok de ska läsa, var de ska sitta och om det ska vara tyst eller inte medan de läser. I hemmet har således barn större möjlighet att välja en läsmiljö som stimulerar deras läslust och kan ge dem goda läsupplevelser. Dessa upplevelser kan vara rent underhållande eller ge dem erfarenheter som de kan lära sig något av. Vad skulle hända om barn inte får möjlighet till lärorika erfarenheter, till exempel genom läsning av skönlitteratur? Dewey (1980) menar att människan har en naturlig förmåga till att lära. Utan goda och trevliga erfarenheter kan vår lust att lära avta vilket i sin tur kan leda till att vår inlärningsförmåga försvagas. Det innebär också att människors möjligheter att hantera sin vardag försämras. De vet inte hur de ska agera i nya situationer, hur de ska bemöta obekanta människor och skeenden (Dewey 1980:188f). Utifrån Deweys tankar kan barn således ta del av bekanta såväl som nya situationer genom skönlitteratur och därmed få nya perspektiv på omvärlden. Kroon (2005) menar att människor klarar sig utan denna typ av erfarenheter, men samtidigt kan de berika deras liv och ge dem förutsättningar att hantera vardagen. Miljöer och personer i böcker och i verkligheten interagerar och ger nya insikter om egna såväl som andras livssituationer (Kroon 2005:6). Upplevelser, till exempel genom läsning av skönlitteratur, menar Dewey (1980) påverkar hur vi hanterar nya upplevelser och erfarenheter i framtiden. Det innebär att det vi upplever här och nu klingar an hos tidigare erfarenheter samtidigt som det nya i upplevelsen till viss del förändrar våra tankar och känslor och därmed hur vi reagerar inför och hanterar kommande erfarenheter. Inför en ny situation reagerar vi på ett visst sätt beroende på våra tidigare erfarenheter. Hade vi inte gjort dessa erfarenheter hade vi troligen reagerat på ett annorlunda sätt. Våra erfarenheter gör oss delvis till andra personer än de vi var innan vi erfor olika upplevelser (Dewey 1980:178). Våra tidigare erfarenheter gör det således enklare att förstå vad som sägs i böcker. Och medan vi läser en bok erhåller vi nya upplevelser som influerar vårt tänkande, och därmed agerande i nya situationer i våra liv. 4.4 Att helst läsa hemma eller i skolan Majoriteten av barnen föredrar att läsa böcker hemma. 66 procent tycker det är bättre hemma 19

21 än i skolan. 32 procent tycker dock det är bättre att läsa i skolan än hemma. Anledningarna till varför barn svarat att de föredrar att läsa hemma är olika men 32 procent menar att det är lugnare, tystare, bekvämare och mer avkopplande hemma. Nio procent av barnen menar att de kan läsa längre hemma, de kan läsa när de vill och att de kan bestämma volymen på eventuell bakgrundsmusik. Nio procent tycker det är lika bra att läsa hemma som i skolan De menar att det är roligt, lärorikt och ungefär lika tyst i skolan som hemma. 12 procent av barnen menar att de inte har tid att läsa hemma eftersom de ska leka, sitta vid datorn eller göra andra saker på fritiden. De läser därför hellre i skolan än hemma. Andra anledningar till att barn tycker bättre om att läsa i skolan är att det är tystare och skönare i skolan. Det finns också fler böcker i skolan och det är roligare att läsa i skolan, där de kan läsa med kompisar. Som tidigare nämnts har barn olika preferenser vad gäller sin läsmiljö. Några barn vill ha det helt tyst medan andra gärna har lite ljud runt sig. Hur deras hem och fritid ser ut påverkar också var och när barn helst vill läsa böcker. För vissa barn räcker inte tiden till, eller intresset, för att de ska vilja läsa hemma på fritiden. Det finns annat de hellre vill göra. Kanske också hemmiljön är stökigare än den i skolan varför de föredrar att läsa där. För majoriteten av barnen visar det sig dock att deras hemmiljö ger dem mer ro och möjligheter till koncentration och avkoppling varför de heller läser hemma än i skolan. Det visar också på att skolmiljön inte ger dessa barn det lugn de behöver för att uppleva läsningen som enbart positiv. 5 Diskussion Jag har i min studie funnit att eleverna generellt har en positiv attityd till böcker. En positiv attityd är enligt Chambers (1995) i synnerhet viktig för att barn ska få goda läsupplevelser. Samtidigt är flertalet elever inte nöjda med sin läsmiljö i skolan. De tycker bland annat att de läser för sällan eller för korta stunder i skolan. Detta påverkar självklart deras inställning till bokläsning, eftersom deras läsupplevelser inte blir enbart positiva. De kan uppleva viss stress i läsmomentet. Eleverna vill hinna läsa så mycket som möjligt under den tid de har för att få uppleva så mycket som möjligt via boken. De kan då inte njuta av boken fullt ut och deras läsförmåga och läsförståelse stimuleras inte som önskvärt. Det kan skapa ett motstånd till bokläsning. Detta leder mig till slutsatsen att läsmiljön har betydelse för elevernas läsupplevelser 20

22 både i skolan och hemma. Eleverna har olika preferenser vad gäller en bra läsmiljö och i skolan kan det vara svårt att få dessa tillgodosedda med de begränsade möjligheter till olika miljöer som finns där. Klassrummen på skolan där studien skett är små varför det är svårt att avskärma en läshörna där elever kan sitta och läsa. Dock har ett av klassrummen lyckats med detta. I ett hörn står ett bord och några stolar som är avskärmade med en vikvägg. Jag fick under mina besök uppfattningen att hörnan är välbesökt av elever i klassen. Jag är av den uppfattningen att det är viktigt att skapa avskilda lugna platser för läsning antingen det gäller bokläsning eller annat skolarbete. På så sätt blir de inte störda av andra elever när de läser och stör inte heller andra om de till exempel sitter och ljudar eller läser halvhögt ur en bok. Med en vikvägg runt läsplatsen blir de inte heller störda av personer som går förbi eller arbetar på andra sidan skärmen. Det är dock vanligt att de speciella läsplatserna är färre än antalet elever som vill använda dem varför det kan vara bra att utarbeta någon form av schema för när elever kan sitta och läsa på dessa platser. Elevers hemmiljö kan variera stort från tyst och lugn till högljudd och stökig. Därför skiftar elevers möjligheter att finna inspirerande läsmiljöer hemma. Elever har olika preferenser vad gäller en inspirerande läsmiljö och det innebär att inte alla elever vill ha, eller behöver, en tyst miljö för att finna läsro. Jag är av den uppfattningen att eleverna har stora möjligheter att påverka och finna en bra plats att läsa böcker på hemma. Men det gäller då att de har ett intresse av att läsa, en positiv attityd till skönlitteratur, som gör att de kan finna en miljö som ger dem lust att läsa och därmed får en god behållning av böcker. Elever upplever sin miljö individuellt, vilket innebär att elever störs olika mycket av hur det är omkring dem när de läser. Konsekvens är att alla elever inte får likvärdiga förutsättningar för goda läsupplevelser. Dagens skola ska vara en skola för alla och det blir då viktigt att förstå elevers behov och undersöka hur vi kan tillgodose dessa genom att skapa en miljö där alla elever får möjlighet till goda läsupplevelser. Dock har skolor vanligtvis ytterst ansträngd ekonomi varför dessa områden inte har högsta prioritet. Ofta är det ändå möjligt att med relativt små medel finna bra lösningar, men då måste problemen först uppmärksammas. Dewey (1980) menar att vad vi än gör, läser, arbetar eller leker kan vi inte bortse från den miljö vi befinner oss i. Det innebär att miljön interagerar med individen och dennes erfarenheter och attityder, och skapar tillsammans förutsättningar för goda upplevelser. Det framkommer i studien att attityder till bokläsning spelar roll för själva läsupplevelsen, men att 21