Arbetsmiljöundersökning 2012

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmiljöundersökning 2012"

Transkript

1 1 Arbetsmiljöundersökning 2012 Kungliga Musikhögskolan Undersökningen genomförd av Barbro Östling Östling & Östling ab Stora Gatan Västerås

2 2 Innehållsförteckning 1. Uppdrag 3 2. Så här vill vi att det ska se ut 3 3. Diskussion och åtgärdsförslag 4 4. Frågeställningar som det är angeläget att diskutera 4 5. Redovisning av vad som framkommit i de genomförda intervjuerna 5 5:1. Viktigaste arbetsmiljöfrågorna 5 5:2. Samarbete 5 5:2.1. Allmänt 5 5:2.2. Institutionerna 6 5:2.3. Studenterna 6 5:2.4. Samarbetskulturen 6 5:3. Information och olika informationskanaler 7 5:3.1. Information 7 5:3.2. Olika informationskanaler 7 5:4. Påverkansmöjligheter 7 5:5. Kultur 8 5:6. Ledarskap 8 5:7. Organisation 9 6. Diskussion 9 sida

3 3 Arbetsmiljöundersökning Uppdrag Undersökningen avser att följa upp tidigare arbetsmiljöenkäter som genomförts 2007 och Uppföljningen har skett genom djupintervjuer av nyckelpersoner det vill säga personer med inflytande och/eller ansvar över arbetsmiljön(se bilaga). Intervjupersonerna bestod både av anställda och studenter. Totalt 19 personer intervjuades. Särskilt fokus har lagts vid frågor om samarbete och revir, eftersom dessa frågor inte hade förändrats nämnvärt mellan de två enkättillfällena. I vissa aspekter till och med försämrats. Intervjuerna tog ca 1½ timme, och ägde rum under perioden 17 februari till 8 mars Det är viktigt att förstå att undersökningen har tagit fokus på problemen, inte på det som fungerar bra. Det gör att en sådan här rapport kan framstå som väldigt problemtyngd. Det finns hopp det finns mycket gott att bygga på och om KMH bestämmer sig för att tackla de svårigheter som redovisas så kommer det att ge resultat! 2. Så här vill vi att det ska se ut Med formuleringen Hur ska det vara när det är som bäst? ombads intervjupersonerna att beskriva hur deras vision av KMH i framtiden ser ut. Den bild som målades upp var: Ett stort välkomnande hus. En mångfald av gemensamhetsutrymmen som t ex restaurang, fikarum, platser för informella samtal ett hus med mötesplatser. Där finns en tydlig organisation med tydliga roller och ansvarsfördelning. Rutiner finns för hur olika problem ska lösas. Det finns en stark lösningsfokusering, en hög välvilja. Alla strävar mot gemensamma kända mål. Alla är stolta över sin arbetsplats. Organisationen präglas av nyfikenhet och är mottaglig för nya tankar och idéer. Det är lagom rörlighet bland personalen. Studenternas lärande är i centrum. Det skapas musik på världsnivå. Där finns också ett radikalt förändrat informationssystem där all information går fram genom överenskomna kanaler. Miljön är präglad av respekt, öppenhet och ansvarstagande.

4 4 3. Diskussion och åtgärdsförslag Av intervjuresultaten synliggjordes ett antal områden som behöver diskuteras och eventuellt åtgärdas. Roller dessa behöver bli tydliga beträffande arbetsuppgifter och ansvarsfördelning. Chefsrollen på institutionerna t ex vilka chefsarbetsuppgifter ingår. Delegeringsmöjligheter. Krav och förväntningar. Organisation De stora institutionernas organisation måste ses över. Kan man hitta interna grupperingar som är ändamålsenliga och som bidrar till större delaktighet? Samarbete Det måste tydligt klargöras att samarbete i alla dess former är önskvärt. De samarbeten som redan finns måste synliggöras mer och uppmuntran måste ges till utveckling av olika samarbetsformer. Det kan gälla vardagssamarbete såväl som samarbetsprojekt. Det kan gälla samarbete inom institutioner/avdelningar såväl som mellan institutioner/avdelningar. Ju mer samarbete i olika former som bedrivs desto mindre kommer revirproblematiken att finnas. Åldersstrukturen bland de anställda måste uppmärksammas. Ansvar det egna ansvaret måste tydliggöras. Kulturen måste utvecklas så att det är mer naturligt att ta initiativ och komma med idéer. Attityder bemötandefrågor måste lyftas fram och diskuteras. Det komplexa kursutbudet Många anser att kursutbudet är för stort. Lite tillspetsat En kursplan per student, detta behöver ses över. Är det nuvarande utbudet det optimala? Kan resurser användas på annat sätt till förmån för studenternas lärande? 4. Frågeställningar som är angeläget att diskutera är: Hur skapar vi en kultur där samarbete över gränser blir naturligt och eftersträvansvärt? Vilken kultur vill vi ha? Vilken värdegrund ska den vila på? Hur kan vi fånga upp idéer om pedagogisk utveckling av samarbetskaraktär? Hur kan vi fortsätta minska klyftan mellan institutionerna och förvaltningen? Hur kan vi skapa en högre delaktighet? Hur kan vi förbättra möteskulturen? Hur kan vi öka närvaron på befintliga möten? Vilka fler mötesforum behövs? Hur kan vi förbättra informationsspridningen? Hur kan vi skapa en större dialog mellan olika grupper på KMH? Hur kan vi bli bättre i vårt bemötande av varandra?

5 5 5. Redovisning av vad som framkommit i de genomförda intervjuerna. 5:1. Viktigaste arbetsmiljöfrågorna Många av de intervjuade framhöll att för dagen är den viktigaste arbetsmiljöfrågan den pågående flyttningen från B- huset till A- huset. Och det är ju begripligt att den frågan överskuggar många andra frågor just nu. Men när de sedan reflekterade vidare så menade många att det är den psykosociala arbetsmiljön som är viktigast. Exempel på sådant som faller inom den ramen är bemötandefrågor. Människor vill bli sedda och bekräftade. Någon beskriver det som att det behövs mer vanlig hyfs: komma i tid, vara förberedd, veta hur man ber om hjälp. Dessutom behöver informationsflödet bli bättre. Människor vill ha inflytande och känna delaktighet. Inte känna sig utesluten. Ledarskapet behöver bli bättre. Det finns en otydlighet om roller och riktlinjer. Folk vet inte vem som bestämmer. Beslut följs inte upp. Det finns en brist på förtroende mellan medarbetare och chefer. Kommunikationen behöver bli bättre. På grund av de många förändringar som pågår just nu behövs mer tid för kompetensutveckling och mer stöd och uppmuntran. 5:2. Samarbete 5:2.1. Allmänt När det gäller frågorna om hur samarbetet ser ut inom KMH framkom många olika synpunkter. Det är en ständigt pågående diskussion men man kommer inte riktigt till skott. Generellt sett anser många att en hel del samarbete pågår. Detta är dock inte allmänt känt. Det vore därför bra om man följde upp det fungerande samarbetet. Det måste uppmuntras mera och inspireras till fler former. Mer humor och glädje måste in. Det är för lite återkoppling och utvärdering. Ett exempel på detta är Strategidokumentet. Det märks inte i verksamheten. När det togs fram skapades ett samarbete över alla gränser. Det behöver följas upp. Bra mötesplatser skulle underlätta samarbete. Några efterlyser ett forum där man kan diskutera nya idéer. De s k PUP- kurserna har av många upplevts som positiva. Man har lärt känna fler personer inom KMH, men det har inte lett till mer samarbete. Den allmänna stämningen gynnas emellertid. Det blir en ökad interaktion mellan lärare och administrativ/teknisk personal. Några andra samarbetsformer som redan finns är t ex det gemensamma personalrummet som lockar med gratis fika och frukt, och forskarluncher, som är bra diskussionsforum.

6 6 5:2.2. Institutionerna Vidare framhåller många att samarbetsproblemen framförallt finns mellan och inom institutionerna. Och där finns också revirproblematiken. De stora institutionerna behöver organiseras i mindre undergrupper för att främja samarbetet. De små institutionerna känner inte igen revirproblematiken. På en liten institution får man bra information, man har bra påverkansmöjligheter och man har överblick. Intervjupersonerna tror att det främst handlar om de stora institutionerna. Där måste man jobba mer med den interna kommunikationen. Revirproblematiken, anser några, hör nära samman med ekonomin och är framförallt en fråga mellan och inom institutionerna. Revirproblematiken är inte lika stor inom förvaltningen. 5:2.3. Studenterna Studentrepresentanterna menar att studenterna samarbetar åt många olika håll. De klassiska är svårast att locka med på jam- sessions. Studenterna efterlyser dock mer samarbete med andra högskolor. Studenterna vill också se mer gemensamma planeringsträffar mellan institutionerna. De anser också att en del frågor hamnar mellan stolarna ingen tar ansvar för dem. De vill också ha fler seminariegrupper, gemensamma storföreläsningar och workshops. De säger också Folks attityder måste förändras. För många djupa suckar, klias i huvudet, personer i ledande positioner abdikerar. Studenterna säger också att vissa lärare har hög status. Det kan skapa rädsla. Om man inte är lojal mot sin lärare kan man råka illa ut i musiklivet. Från studenterna uttrycks också att de inte alltid blir bra bemötta av administrationen. 5:2.4. Samarbetskulturen Främsta hindret för en bra samarbetskultur menar många är gammal kultur. Det finns en så här har det alltid varit - attityd. Det uppstår krockar mellan gammal kultur och ny organisation. En del i problematiken är också att många inom institutionerna är deltidsanställda med engagemang utanför KMH. Några har 100% tjänst utanför KMH. Detta engagemang i musiklivet utanför KMH tillför mycket gott, men har sin nackdel också. Folks almanackor rymmer inte mer. Folk är för upptagna för att avsätta tid för att ägna sig åt institutionsövergripande arbete. Vidare säger en personalrepresentant att lärare som arbetar på flera institutioner inte blir just behandlade. Man får inte använda alla sina kompetenser och man håller hårt i sina studenter, sägs också. Från arbetsgivarhåll uttalas att institutionerna jobbar väldigt avskilt från varandra i helt egna världar. Ett annat problematiskt samverkansområde är mellan institutionerna och förvaltningen. Det uttrycks som att det går en skiljelinje mellan förvaltningen och verksamheten. Det finns en önskan om att alla skulle veta mer om vad alla gör för att få en större förståelse. Den klyfta som finns mellan lärare och förvaltningen upplevs som bekymmersam.

7 7 5:3. Information och olika informationskanaler 5:3.1. Information Från chefshåll anser de flesta att de får den information som de behöver, annars letar de rätt på den. Bland personalrepresentanterna anser de flesta att de får för lite information. Det mesta kommer via mail. Det blir mest envägskommunikation. Det saknas ett forum där man hinner prata med varandra, där en dialog kan föras. Från studenterna framförs att informationssystemet inte fungerar fullt ut. Alla studenter läser inte sina studentmails eller annan information. Det sägs vidare att man som student inte alltid får svar på sina mails till lärare. De är inte alltid kontaktbara. 5:3.2. Olika informationskanaler Inom KMH finns en mängd olika informationskanaler. De vanligaste är: Höstinternat: All personal inbjuds. Obligatorisk närvaro. Löneavdrag vid frånvaro. Ofta väldigt hög närvaro. Internaten är mycket uppskattade. Rektorskollegiet: Ca 2 gånger per termin. Obligatorisk närvaro för institutionspersonal. Inga konsekvenser om man uteblir. Ungefär hälften av berörd personal deltar. Förvaltningsmöte: En gång per månad. Institutionsmöte: Olika frekventa på olika institutioner. Frivilligt deltagande för timlärare, vilket gör att få av dem är med. Mötena upplevs som envägskommunikation av många. På de stora institutionerna deltar bara ca 25% av lärarna, ofta samma varje gång. De vill ha möten i mindre grupper. Prefektmöten: Dessa upplevs ha blivit bättre sedan de fått egna budgetar. Avdelningschefsmöten: En gång per vecka. Veckobrev via mail. En slutsats som kan dras är att institutionspersonalens mötesformer behöver ses över. Där de fungerar behöver inget göras, men där missnöje finns är det nödvändigt. Det behövs möten som möjliggör en dialog och där man kan väcka egna frågor. 5:4. Påverkansmöjligheter Som en följd av bristerna i informationsspridningen upplever främst personalrepresentanterna att de inte har så stora möjligheter att påverka verksamheten. De upplever att det blivit mer toppstyrt, mindre inflytande. På grund av den låga delaktigheten i olika möten tar man inte tillvara lärarnas kompetens.

8 8 Genom det nya arbetstidsavtalet försvinner gruppen ämnesansvariga. Det var tidigare ett forum för den professionella identiteten. Man har fått information den vägen. Nu får man information bara genom institutionsmötena. Därför upplever man en ökad distans till ledningen. I de stora institutionerna tas beslut där lärarna inte får vara med. Med de nya strukturerna minskar en del av lärarnas egen frihet att göra som de vill. Från chefsgruppen görs reflektionen att många medarbetare har goda påverkansmöjligheter, men de har förstått att många upplever att de har lågt inflytande framförallt på grund av budgetfrågor. 5:5. Kultur Många av de intervjuade har hänvisat till att flera av högskolans arbetsmiljöproblem har sina rötter i gammal kultur. Riktigt vad som ingår i den gamla kulturen är inte tydligt. Här följer ett antal utsagor som exemplifierar hur den gamla kulturen tar sig uttryck. Det är hög status att undervisa på KMH. Har man en gång börjat här, så slutar man inte. Organisationen präglas av långa anställningar inom institutionerna. Det är större personalomsättning i övriga verksamheter. Det är ett problem med den höga medelåldern bland de anställda. Många vill arbeta tills de är 67, sedan får man bli timlärare. Tydliga hierarkier inom och mellan institutionerna har sina rötter i historien. Det sägs att det inte finns någon tradition av erfarenhetsutbyte. Att visa intresse för vad någon annan gör ses som en svaghet. Man är auktoritetsbunden samtidigt som man inte vill ha någon chef. Man vill ha frukten av samarbetet, men inte göra jobbet. Man går sällan på varandras konserter. Man uppmuntrar inte varandra så mycket. För mycket gnäll, men en del av gnällkulturen har försvunnit. Det finns ett allmänt missnöje som inte konkretiseras. Folk jobbar på med sitt, går i gamla hjulspår. Från studenternas sida beskrivs kulturen som högpresterande. Många studenter lever under sådan press att de är sköra. Lärarna måste kunna handskas med detta. Vidare menar studenterna att klassiska institutionen har något av en översittarattityd. De hälsar inte på varandra. Kulturen uppfattas också som väldigt individualistisk. De menar att det behövs klasser och lärarlag. Från chefssidan uttrycks också att lärarna kan på gott och på ont påverka studenternas liv i musiklivet utanför KMH. 5:6. Ledarskap I intervjuerna har det framkommit en del synpunkter på ledarskapet inom KMH. Det första som många säger är att det har blivit bättre de senaste åren. Men det sägs också att prefekterna måste gå i samma riktning som ledningen. Det måste råda enighet. Ett av problemen med chefsrollen är att den inte är särskilt tydlig inom institutionerna. Prefekterna är inte i första hand chefer. Men eftersom chefsarbetsuppgifter ligger på dem så upplevs det som att

9 9 arbetsbelastningen är för hög, även om den har blivit bättre. Jag måste ibland låsa dörren om mig för att hinna med allt. En konsekvens av den upplevda tidsbristen är att utvecklingssamtalen på institutionerna är frivilliga. Flera i personalen deltar inte i utvecklingssamtal. Från studenthåll uttrycks missnöje med att prefekterna sköter studentproblematiken dåligt de hanterar lärarproblem. Många studenter har lågt förtroende för administrationen och ledningen. De vill också se förbättringar i student/lärarrelationerna. 5:7. Organisation När det gäller organisationen på KMH finns det också några synpunkter. Den kanske viktigaste är att strukturen upplevs otydlig vad gäller roller och ansvar. Det har skett förändringar inom administrationen som gör att de nu framstår som mycket tydligare och mer professionell. Det råder dock för mycket okunskap inom administrationen anser några personalrepresentanter. Avståndet upplevs för stort mellan förvaltning och lärare. Som student upplevs det som vissa problem tar ingen ansvar för eller så vet man inte vem som har ansvar. En annan organisatorisk fråga som många tar upp är att institutionerna olika storlek gör att de har så olika förutsättningar. De stora institutionerna har en alldeles egen problematik där man bör se över om det går att hitta sätt att lösa frågor som tydlighet, delaktighet, dialog och påverkansmöjligheter. Institutionerna lever dessutom med minskade ekonomiska ramar, vilket naturligtvis återspeglas i verksamheten. Arbetsbelastningen upplevs som väldigt olika. Den återspeglas inte alltid i lön och timmar, menar några. 6. Diskussion Före undersökningen ägde rum ställdes en del antaganden upp. Dessa antaganden är hur planering av verksamhet, inflytande och arbetsbelastning påverkar arbetsmiljön och möjligheten till samarbete samt minskat negativt revir. Det uttrycktes även intresse för att se om graden av tillsvidare- respektive visstidsanställda påverkar förståelsen och intresset för varandras verksamheter inom olika genrer och olika verksamhetstyper (undervisning kontra stödfunktioner). Ett problemområde som sticker ut i undersökningen är tidsbrist som en följd av att ha någon form av anställning på KMH och dessutom annan anställning utanför KMH. Tidsbristen leder t ex till att man inte prioriterar att delta i möten som rör arbetet, t ex institutionsmöten, rektorskollegiet. Det är rimligt att anta att tidsbristen också påverkar möjligheten att delta i samarbete av olika slag och att gå på varandras konserter. För att det ska ske en förändring inom detta område behöver det uttalas en tydligare viljeinriktning från ledningens sida. Det krävs också en noggrann planering av när olika möten och andra aktiviteter äger rum under terminen så att berörd personal kan planera in sitt deltagande. Det är också viktigt att fundera över hur stora sidouppdrag som är möjliga att ha och ändå kunna delta i verksamheten på KMH. Det handlar ju inte bara om undervisningstimmar, utan också om utveckling av verksamheten, arbetsformer och möten av olika slag.

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats. DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen

Läs mer

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet STs jobbsökarguide tips och råd på vägen mot drömjobbet 1 ST, 2015. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska, juni 2015. Upplaga 2 000 ex. Beställ fler exemplar på www.st.org. Artikelnr

Läs mer

Resultat- och. utvecklingssamtal

Resultat- och. utvecklingssamtal Resultat- och tjänstemän 1999 utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Varför? Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan förvaltningens/enhetens mål

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade

Läs mer

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 September 2013 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se Bakgrund och syfte

Läs mer

Kvalitetsgranskning av prioriterade mål. för läsåret 2014/2015

Kvalitetsgranskning av prioriterade mål. för läsåret 2014/2015 Kvalitetsgranskning av prioriterade mål Kvalitetsgranskning av prioriterade mål för läsåret 2014/2015 A-Målen Vår verksamhet driver ett aktivt miljöarbete: Vad gör vi: Källsorterar, återvinner, besöker

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

Verksamhetsrapport 2016

Verksamhetsrapport 2016 Ekenhillsvägen Datum 1 (24) 2016-06-07 Verksamhetsrapport 2016 Ekenhillsvägens förskola Innehållsförteckning 2 (24) Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Enhetens egna nyckeltal... 5 Arbetet med lässatsningen

Läs mer

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lyckan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lyckan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Lyckan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Pedagogiskt nätverk skolkultur Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2011 för läsåret 2010-2011

Kvalitetsredovisning 2011 för läsåret 2010-2011 Barn- och skolförvaltning Lunds stad Kvalitetsredovisning 2011 för läsåret 2010-2011 Förskola: Specialförskolan Uroxen Ansvarig för KR: AnnCharlotte Olai Förutsättning Antal förskolebarn 48 Antal årsarbetare

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året

Läs mer

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

Riskanalys Omorganisation av Humanistiska fakulteten (L3.6)

Riskanalys Omorganisation av Humanistiska fakulteten (L3.6) Riskanalys Omorganisation av Humanistiska fakulteten (L3.6) Bilagor som medföljer denna rapport: 1. Riskanalysmatriser per målgrupp 1 Riskanalys omorganisation av Humanistiska fakulteten 1 Bakgrund Enligt

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Orgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Orgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Orgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef, pedagogisk samordnare och

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015 Linnéuniversitetet Prestationsanalys 2015 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅN 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN

Läs mer

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria Likabehandlingsplan Montessoriföreningen Maria Läsåret 2015-2016 Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria 1. Vi på

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Barn -, skol - och ungdomspolitik

Barn -, skol - och ungdomspolitik I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2

Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2 Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2 Medarbetaridé - Det demokratiska uppdraget sid 3 - Stolthet och professionalitet sid 3 - Ledare och medarbetare sid

Läs mer

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Mats Rydby 2004-12-16 Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Jag är som ledare och chef medveten om att organisationens kärna och höjdpunkt är kunden/brukaren och dennes möte med medarbetaren i ett

Läs mer

DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA

DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA VerksamhetV Verksamhetsplan för 2009 DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA STENHAMRA FÖRSKOLA SÅNGA SÄBY FFM Uppdrag Enhetens förskolor erbjuder förskoleverksamhet till barn i åldrarna 1-5 år vars föräldrar förvärvsarbetar,

Läs mer

Lärares arbetstid en arbetsmiljöfråga. Rapport från Lärarnas Riksförbund

Lärares arbetstid en arbetsmiljöfråga. Rapport från Lärarnas Riksförbund Lärares arbetstid en arbetsmiljöfråga Rapport från Lärarnas Riksförbund Lärares arbetstid en arbetsmiljöfråga Rapport från Lärarnas Riksförbund Innehåll Undervisning 3 Förtroendearbetstid 5 Arbetstid

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF Granskningsrapport Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi är till

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Ollonborren 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Ollonborren 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Ollonborren 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ 2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Akvarellen 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Akvarellen 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Akvarellen 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Kvalitetsredovisning Skola/fritids Kvalitetsredovisning Skola/fritids 2013-2014 Verksamheten som helhet Vår vision är att skapa en skola som vilar på demokratins grund och där verksamheten grundar sig på ett livslångt lärande. Kunskaper,

Läs mer

Minnesanteckningar Skolsamråd

Minnesanteckningar Skolsamråd SID 1/6 Minnesanteckningar Skolsamråd 2012-10-22 Rektor hälsar välkommen och tackar för att så många har kommit, extra välkomnande till två elevrepresentanter från Elevrådet. Elevråd Ordförande Måns och

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Solstrålen 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Solstrålen 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Solstrålen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten 1 (12) Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten i Stockholms kommun. Bakgrund Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Stockholm kommun av förskoleverksamheten (dnr 43-2010:5285). Tillsynen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Skogslyckan 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Skogslyckan 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Skogslyckan 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005

Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005 Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005 Ledarenkäten genomförs med syfte att ta reda på hur du upplever ditt arbete och förutsättningarna för att utöva ledarskapet. Enkäten innehåller också en del bakgrundsfrågor,

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Arbetsplan 2015-2016

Arbetsplan 2015-2016 Arbetsplan 2015-2016 Gemensam arbetsplan för förskolorna Hallongården, Musikanten, och Skattkistan i Vivalla, Örebro Inledning och förutsättningar: Vivalla är ett av Örebro kommuns större bostadsområden.

Läs mer

Kämpingebacken 3 och Kämpingebacken 7

Kämpingebacken 3 och Kämpingebacken 7 Sid 1 (7) KVALITETSGARANTIER Freinetförskolorna: Fredsduvan och Maskrosen Kämpingebacken 3 och Kämpingebacken 7 Sammanordnat ledarskap: Grazyna Fredlund och Pia Andersson Vår profil: freinetpedagogik.

Läs mer

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008 RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008 1 RESULTAT Springlife har med hjälp av QWC-metoden genomfört en medarbetarenkät inom NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING. Resultatet presenteras nedan och består av

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

Elevdemokrati och inflytande

Elevdemokrati och inflytande Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte

Läs mer

Bullerbyns förskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Bullerbyns förskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Katarina Klinga 2014-06-09 Bullerbyns förskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Organisation 2013/14 Bullerbyns förskola i Storvik ingår i ett förskoleområde

Läs mer

SpråkSam - en nyckel till utveckling

SpråkSam - en nyckel till utveckling SpråkSam - en nyckel till utveckling Utvärderare: Pia Juhlin Åstrand Ingrid Skeppstedt Anders Wiberg 22 mars 2011 Disposition 1. En kort inledning. 2. Viktiga delar i SpråkSam fakta och resultat. Utbildningen.

Läs mer

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät [Skriv text] Utvärdering av SI (09/10) SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät För att få en uppfattning om hur deltagarna sett på SI-mötena gjordes en enkätutvärdering i slutet

Läs mer

Storyline Familjen Bilgren

Storyline Familjen Bilgren Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Beskrivning av verksamheten. SKOLA och FRITIDSHEM.

Beskrivning av verksamheten. SKOLA och FRITIDSHEM. Barn- och utbildningsförvaltningen Väskinde skola Kvalitetsredovisning 2005/2006 Sid 1 (5) Beskrivning av verksamheten. SKOLA och FRITIDSHEM. Allmänt Rektorsområdet omfattar tre socknar Väskinde, Bro samt

Läs mer

Sadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling Sadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef, pedagogisk samordnare

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Storbrons Förskola Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och

Läs mer

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan Susanne Bogren och Nanna Klingen Det lustfyllda samarbetet I ett kreativt arbetslag får alla pedagoger som arbetar tillsammans i barngruppen samma

Läs mer

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN Saxdalens förskola Ansvarig förskolechef under året Carola Michaelsdotter, skriven av Ulrika N Eriksson Innehåll

Läs mer

Korsholms kommuns Personalstrategi 2014-2017

Korsholms kommuns Personalstrategi 2014-2017 Korsholms kommuns Personalstrategi 2014-2017 Samarbetskommittén 14.4.2014 Personalsektionen 12.5.2014 Kommunstyrelsen 16.6.2014 Kommunfullmäktige 22.9.2014 I Korsholms kommun sätter vi ribban högt. Vi

Läs mer

Hur skapar vi ett engagerat ambassadörskapsnätverk och hur får vi fler att engagera sig?

Hur skapar vi ett engagerat ambassadörskapsnätverk och hur får vi fler att engagera sig? Workshop Ambassadörsträff 12 november, 2014 Vad är ambassadörskap? Det finns en gemensam syn att ambassadörskapet i första hand ska bygga på engagerade invånare och verksamma som tror på Eskilstuna. Det

Läs mer

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

Haparanda Stad. Medarbetarundersökning hösten 2012 Chef/Medarbetare

Haparanda Stad. Medarbetarundersökning hösten 2012 Chef/Medarbetare Haparanda Stad Medarbetarundersökning hösten 22 / Om undersökningen Förklaringar Resultat - Index - Per fråga Presentation Om undersökningen Metoden som använts är en kombination av webb och postala enkäter.

Läs mer

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Viktiga händelser under året... 3 2 Mål och resultat... 4 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Kvalitetsplan. Malmöknopparnas förskola AB. Upprättad/reviderad: 2013-12-30 Ledningen för Malmöknopparnas förskola AB

Kvalitetsplan. Malmöknopparnas förskola AB. Upprättad/reviderad: 2013-12-30 Ledningen för Malmöknopparnas förskola AB Kvalitetsplan 2014 Malmöknopparnas förskola AB Upprättad/reviderad: 2013-12-30 Ledningen för Malmöknopparnas förskola AB Ingångsvärde Förskolan har från den 1 november 2013 fullt hus med tjugo barn. Vi

Läs mer

Länsträff 2012 Skolform SMoK

Länsträff 2012 Skolform SMoK Länsträff 2012 Skolform SMoK SMoK ska i mars 2013 besluta om skolformsfrågan. Tills dess ska vi inom Musik- och Kulturskolorna bestämma oss vilken väg vi ska ta. Organisation - Verksamhet Det finns ingen

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Husdjursavel HV0081, 10057.1516 15 Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund Kursledare = Anna Maria Johansson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2016-01-14-2016-01-31 Antal svar 20 Studentantal 35 Svarsfrekvens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen i Tierp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen i Tierp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen i Tierp - Grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning, Svenska för invandrare (SFI), Särskild utbildning för vuxna. Innehåll 1 Inledning...

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

SWOT-analys för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

SWOT-analys för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Örebro 2008-04-26 SWOT-analys för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Styrkor: Bra informationskanaler FM med ombud från kårnivå Blandade åldrar i styrelser Utbildar goda ledare i samhället Ekonomin Engagerade

Läs mer

Åtgärdsprogram och lärares synsätt

Åtgärdsprogram och lärares synsätt SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef och avdelningsansvariga pedagoger

Läs mer

Våga Visa kultur- och musikskolor

Våga Visa kultur- och musikskolor Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola Idala förskola består detta året av 2 grupper, 1 småbarnsgrupp 1-3 år och 1 för 4-5 åringar. S2H Förskolor har profilering Matematik, Idrott och Natur. Vi arbetar

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer