Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 19 april 2018

Transkript

1 KALLELSE Nr 2:2018 Fakultetsnämndens ordförande /0094 Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 19 april 2018 Plats: B212, Eskilstuna Tid: kl ca Besked om förhinder att delta vid fakultetsnämndens sammanträde lämnas till Helene Lindgren senast måndagen via epost: eller tel.: Ledamöter: Anne Söderlund Ordförande Niclas Månsson Vice ordförande Elisabeth Uhlemann Prodekan för forskning och forskarutbildning Petra von Heideken Wågert Lärarrepresentant Mia Heikkilä Lärarrepresentant Magnus Hoppe Lärarrepresentant Konstantinos Kyprianidis Lärarrepresentant Dania Mehho Studeranderepresentant Zainab Heidar Studeranderepresentant Vakant Doktorandrepresentant Peter Wallin Extern ledamot Stina Edqvist Extern ledamot Claudia Lampic Extern ledamot Adjungerade: Ann-Christin Johansson Damir Isovic Lene Martin Ordförande i Rekryteringsnämnden HSV Akademichef IDT Forskningsledare HVV Tjänstemän: Andreas Boberg Biträdande chef LKA Helene Lindgren Sekreterare/ Handläggare LKA Fackliga företrädare: Erik Janse Susanne Meijer SACO/SULF OFR

2 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2:2018 Fakultetsnämnden /0094 Ärende Åtgärd Underlag Tid 1. Mötets öppnande Val av justeringsperson Beslut 2 Ftb 3. Fastställande av föredragningslista Beslut 3 Ftb 4. Samverkan med fackliga organisationer Föredragande Helene Lindgren Information 4 Ftb 5. Föregående mötesprotokoll Föredragande Anne Söderlund Beslut 5 Ftb Bil 5:1 6. Rapport från rekryteringskommittén Föredragande Ann-Christin Johansson Information 6 Ftb Bil 6: min 7. Intern utvärdering av forskarutbildningsämnet vårdvetenskap Föredragande Elisabeth Uhlemann Beslut 7 Ftb Bil 7: min Fika ca Presentation av vad som är på gång på akademi IDT samt information om Internationella rådet Föredragande Damir Isovic Information 8 Ftb min 9. Kvalitet i forskning Föredragande Lene Martin Information 9 Ftb Bil 9: min 10. Återrapport självvärdering av kvalitetssystemet Föredragande Anne Söderlund Information 10 Ftb min Lunch ca Programvärderingsfrågor och analyser Föredragande Petra von Heideken Wågert Beslut 11 Ftb Bil 11: min 12. Uppföljning av screeningfrågor från pilotutvärderingen Föredragande Anne Söderlund Beslut 12 Ftb Bil 12: min 13. MDH:s process för byte av forskarutbildningsämne Föredragande Andreas Boberg Beslut 13 Ftb Bil 13: min 14. Information om genomförd lärosätestillsyn Föredragande Andreas Boberg Information 14 Ftb Bil 14: min 15. Rapporter (Studentkåren, dekan, prodekan) Information 15 Ftb min 16. Anmälan av delegationsbeslut Beslut 16 Ftb min Mötet avslutas

3 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2:2018 Fakultetsnämnden / Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse NN att jämte ordförande justera protokollet. 3. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan. 4. Samverkan med fackliga organisationer Inför fakultetsnämndens sammanträde ska underlag för beslut samverkas med de fackliga organisationerna enligt samverkansavtalet mellan MDH, SACO och OFR. Föredragande: Helene Lindgren, Fakultetsnämndens sekreterare. Förslag till beslut att notera informationen. Beredning Ärendena i föredragningslistan har behandlats enligt överenskommen samverkansmodell för fakultetsnämnden med de fackliga organisationerna.

4 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2:2018 Fakultetsnämnden / Föregående mötesprotokoll Förslag till beslut att godkänna föregående mötesprotokoll. Underlag i ärendet Bilaga 1 Föregående mötesprotokoll

5 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2:2018 Fakultetsnämnden / Rapport från rekryteringskommittén Information om det aktuella läget i rekryteringsarbetet utifrån aktuell statuslista. Föredragande: Ann-Christin Johansson, ordförande i rekryteringskommittén. Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet Bilaga 1 Statuslista för rekryteringskommitténs arbete

6 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2:2018 Fakultetsnämnden / Intern utvärdering av forskarutbildningsämnet vårdvetenskap Diarienummer: 2016/2798 Handläggare: Johan Hellstrand, utbildnings- och forskningshandläggare Fakultetsnämnden beslutade den 27 oktober 2016 (2016/264) att granska forskarutbildningsämnet vårdvetenskap enligt nämndens rutin för utvärdering av forskarutbildningen per ämne, med en viss anpassning till UKÄ:s modell för utvärdering av forskarutbildning. Föredragande: Elisabeth Uhlemann, prodekan för forskning och forskarutbildning. Förslag till beslut: att att uppdra åt akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) att analysera granskarnas utlåtande samt att ta fram förslag på en åtgärdsplan för forskarutbildningsämnet vårdvetenskap att redovisa senast vid nämndens sammanträde , samt akademin i sin analys beaktar följande punkter från fakultetsnämndens diskussion. Ärendets beredning Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har våren 2017 utarbetat en självvärdering avseende forskarutbildningen i vårdvetenskap. Två utvärderare, en extern (professor emerita Marianne C. Carlsson) och en MDH-intern (professor Thomas Nolte) har accepterat att granska forskarutbildningen och ta fram utlåtanden. Den externa granskaren presenterade sitt utlåtande i december Den MDHinterna granskaren har begärt mer tid varför utvärderingen av vårdvetenskap behandlas vid forskarutbildningsutskottets sammanträde Utskottet för forskarutbildning konstaterade att granskarnas utlåtanden ger bilden av en god kvalitet i utbildningen. Underlag i ärendet Bilaga 1 Självvärdering vårdvetenskap Bilaga 2 Utlåtande vårdvetenskap professor emerita Marianne C. Carlsson Bilaga 3 Utlåtande vårdvetenskap professor Thomas Nolte Delges Akademichefer, samordnare för forskarutbildningen, forskningsledare, administrativa chefer.

7 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2:2018 Fakultetsnämnden / Presentation av vad som är på gång på akademi IDT samt information om Internationella rådet Akademichef Damir Isovic presenterar vad som är på gång på akademin för innovation, design och teknik, IDT. Damir Isovic, i egenskap av ordförande, informerar också om pågående arbete i Internationella rådet. Föredragande: Damir Isovic, akademichef IDT. Förslag till beslut att notera informationen. Underlag Presenteras vid mötet.

8 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2:2018 Fakultetsnämnden / Kvalitet i forskning Under årets möten avser fakultetsnämnden resonera kring vad som kännetecknar god kvalitet inom forskning. Under 2018 adjungeras därför respektive forskningsledare till ett av fakultetsnämndens möten. Vid fakultetsnämndens andra möte kommer akademin för hälsa, vård och välfärds forskningsledare att berätta om deras forskning. Föredragande: Lene Martin, forskningsledare akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV). Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet Bilaga 1 Svar på frågor om kvalitet i forskning HVV

9 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2:2018 Fakultetsnämnden / Återrapport självvärdering av kvalitetssystemet Dekan Anne Söderlund informerar om hur arbetet med högskolans självvärdering av kvalitetssystemet fortlöper. Föredragande: Anne Söderlund, dekan. Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet -

10 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2:2018 Fakultetsnämnden / Programvärderingsfrågor och analyser Programvärderingar samt program- och kursanalyser anges i den av rektor beslutade Policy för ett systematiskt kvalitetsarbete inom utbildning och forskning (Dnr 2015/2295) som ett exempel på en systematisk uppföljning. Fakultetsnämnden beslutade den 28 november 2017 att programvärderingar ska göras årligen. Fakultetsnämnden beslutade den 28 november 2017 att utse en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram ett frågebatteri för programvärderingar samt vilka aspekter som ska ingå i programanalyser. Den 15 januari 2018 beslutade fakultetsnämnden att arbetsgruppen också skulle se över aspekter som ska ingå i kursanalyser vid Mälardalens högskola. Förslaget presenterades vid fakultetsnämndens möte den 5/ för att vidare beslutas vid fakultetsnämndens möte den 19 april Arbetsgruppen lämnar här förslag på frågebatteri till programvärderingar samt när och hur ofta programvärderingarna ska ske. Gällande program- och kursanalyser lämnas slutgiltigt förslag inför fakultetsnämnden möte den 7 juni Föredragande: Petra von Heideken Wågert, sammankallande för arbetsgruppen. Förslag till beslut att fastställa frågebatteriet enligt bilaga 1, att programvärderingar testas på så många program som möjligt under VT-18, att utvärdering av frågebatteriet görs till fakultetsnämndens första möte 2019, samt att i övrigt notera informationen. Ärendets beredning Underlag för ärendet har tagits fram av utsedd arbetsgrupp. Arbetsgruppen återrapporterade sitt arbete vid fakultetsnämndens möte den 5/ Remissrunda för frågebatteriet har inte tidsmässigt varit möjligt, dock uppmanar arbetsgruppen lärarrepresentanterna i fakultetsnämnden att uppmuntra respektive kollegium att inkomma med synpunkter på förslaget i möteshandlingarna inför fakultetsnämndens möte 19 april Underlag i ärendet Bilaga 1 Programutvärderingsfrågor Bilaga 2 Tabell utvärdering respektive analys Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare.

11 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2:2018 Fakultetsnämnden / Uppföljning av screeningfrågor från pilotutvärderingen Vid fakultetsnämndens möte den 28 november 2017 beslutades att fakultetsnämnden skulle diskutera frågor/aspekter som ska ingå i pilotscreeningen vid det extrainsatta mötet 15 januari Fakultetsnämnden beslutade också att pilotscreeningen av utbildningsprogram ska påbörjas under våren Presidiet har tagit fram förslag på screeningfrågor för programvärderingar av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Vid fakultetsnämndens extrainsatta möte den 15 januari beslutades att dekangruppen ser över screeningsfrågorna baserat på fakultetsnämndens diskussion samt att dekangruppen beslutar att de modifierade screeningfrågorna är redo att användas i samband med pilotscreeningen under våren Vidare att screeningfrågorna ska följas upp efter pilotscreeningen under våren 2018, samt att de vidareutvecklade screeningfrågorna används vid den första ordinarie screeningen hösten 2018 och därefter följs upp under våren Föredragande: Anne Söderlund, dekan och Andreas Boberg, biträdande sektionschef ledningskansliet. Förslag till beslut att fastställa screeningfrågorna enligt bilaga 1, att att att alla utbildningsprogram ska screenas, svaren på screeningfrågorna ska vara fakultetsnämnden tillhanda senast 10 september 2018, samt i övrigt notera informationen. Underlag i ärendet Bilaga 1 Screeningfrågor för programkvalitet. Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare.

12 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2:2018 Fakultetsnämnden / MDH:s process för byte av forskarutbildningsämne Diarienummer: 2018/0955 Handläggare: Johan Hellstrand, utbildnings- och forskningshandläggare Det förekommer att doktorander önskar byta ämne för utbildning på forskarnivå under pågående studier. Några byten av ämnen har redan förekommit vid MDH. De ansökningarna har hanterats enligt etablerade rutiner, dels vad gäller antagning till nytt ämne enligt de existerande rutiner som finns för antagning till forskarutbildningsämne. Vidare även etablerade rutiner för anmälan om studieavbrott (från ämne). Dekangruppen har diskuterat en förenklad rutin för byte av ämne. Förenklingen innebär att ansökan om byte görs på en särskild blankett och är tänkt att vara enklare än en ansökan om antagning. Beslut om byte av ämne skall fattas av utskottet för forskarutbildning. Föredragande: Andreas Boberg, biträdande sektionschef ledningskansliet Förslag till beslut: att att att fakultetsnämnden stödjer förslaget att införa en förenklad rutin för byte av ämne för utbildning på forskarnivå, fakultetsnämnden stödjer införande av blanketten, i den version som bifogas ärendet (Bilaga 1), samt fakultetsnämnden delegerar rätten att besluta om byte av ämne för utbildning på forskarnivå till utskottet för forskarutbildning. Ärendets beredning Dekangruppen har diskuterat en förenklad rutin för byte av ämne. Ett förslag på ny blankett för ansökan om byte av ämne har tagits fram av ledningskansliet. Förslaget på ny process och ny blankett har skickats på remiss till samordnarna för forskarutbildning vid samtliga akademier Några invändningar på förslaget har inte inkommit till ledningskansliet under remisstiden. Utskottet för forskarutbildning beslutade vid sammanträdet att stödja förslaget att införa en förenklad rutin för byte av ämne. Processen innebär att doktorand som redan är antagen kan ansöka på särskild blankett om byte av ämne för utbildning på forskarnivå. Till ansökan bifogas en nyligen reviderad studieplan samt rekommendation från handledarkollegiet (eller motsvarande) vid det nya ämnet. Motivering för bytet skall framgå i ansökan. Utskottet för forskarutbildning är den instans som skall delegeras rätten att besluta om byte av ämne. Utskottet beslutade även stödja införande av blanketten, i den version som bifogas ärendet. (Bilaga 1)

13 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2:2018 Fakultetsnämnden /0094 Underlag i ärendet Bilaga 1. Blankett för ansökan om byte av ämne för studier på forskarnivå Delges Akademichefer, samordnare för forskarutbildningen, forskningsledare, administrativa chefer samtliga akademier

14 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2:2018 Fakultetsnämnden / Information om genomförd lärosätestillsyn Diarienummer: 2017/1021 Handläggare: Andreas Boberg Universitetskanslersämbetet (UKÄ) genomförde under 2017 en pilotstudie av lärosätets regeltillämpning, så kallad lärosätestillsyn. De brister som UKÄ påtalar i högskolans regeltillämpning framgår av UKÄ:s rapport 2017:16, bilaga 2 till föreliggande beslut. För att säkerställa att högskolan implementerar nödvändiga åtgärder för att komma tillrätta med de påtalade bristerna beslutade rektor den 6 mars att fördela ansvaret för detta till akademichefer, förvaltningschef och fakultetsnämnd i enlighet med bilaga 1. Föredragande: Andreas Boberg, bitr. kanslichef ledningskansliet. Förslag till beslut att notera informationen. Ärendets beredning UKÄ:s rapport skickades ut till berörda personer den 7 december 2017 och bifogad sammanställning över bristerna, bilaga 1, skickades ut till berörda instanser den 19 januari Sammanställningen föredrogs muntligen för rektors ledningsgrupp den 12 februari Den 6 mars 2018 fattade rektor beslut om ansvarsfördelning att säkerställa att bristerna åtgärdas enligt bilaga 1. Underlag i ärendet Bilaga 1 Bilaga 2 Sammanställning över påtalade brister samt ansvarsfördelning för att åtgärda bristerna. UKÄ:s rapport 2017:16, Tillsyn av regeltillämpningen på Mälardalens högskola. Delges -

15 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2:2018 Fakultetsnämnden / Rapporter Studentkåren rapporterar. Dekan och prodekaner rapporterar om händelser sedan fakultetsnämndens senaste sammanträde. Förslag till beslut att notera informationen.

16 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2:2018 Fakultetsnämnden / Anmälan av delegationsbeslut Nedanstående beslut är tagna av dekanus, prodekan och utskott på delegation från nämnden sedan nämndens föregående sammanträde: Datum Beslut Beviljande av disputation Elena Lisova, IDT ämnet datavetenskap Beviljande av disputation Mohsin Raza, IDT ämnet innovation och design Antagning till forskarutbildning av Van-Lan Dao, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Nitin Pradeep Desai, IDT, ämnet datavetenskap Processer för att inrätta, revidera och avveckla utbildningsprogram och examina på grundnivå och avancerad nivå Antagning till forskarutbildning av Joel Kallin Kilman, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Mohammed Ghaith Altarabichi, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Shahriar Hasan, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Carl Johansson, HVV, ämnet arbetslivsvetenskap Revidering av utbildningsplan för magisterprogrammet i företagsekonomi Revidering av utbildningsplan för fysioterapeutprogrammet Revidering av utbildningsplaner för sjuksköterskeprogrammet Revidering av utbildningsplan för socionomprogrammet Beslut om reviderad intern process för kvalitetssäkring av ansökningar till KKS Förslag till beslut att notera informationen. Mötet avslutas

17 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr1:2018 Fakultetsnämnden 2018/0093 Omfattning: Mötesdatum och tid: Måndagen den 5 mars, kl Plats: Ypsilon, Västerås Vid protokollet Helena Eken Asp Sekreterare Justeras.. Anne Söderlund Dekan Ordförande vid mötet Peter Wallin Justeringsperson

18 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr1:2018 Fakultetsnämnden 2018/0093 Ledamöter: Anne Söderlund Ordförande Niclas Månsson Vice ordförande Elisabeth Uhlemann Prodekan för forskning och forskarutbildning Petra von Heideken Wågert Lärarrepresentant Mia Heikkilä Lärarrepresentant 19 - Magnus Hoppe Lärarrepresentant Konstantinos Kyprianidis Lärarrepresentant Dania Mehho Studeranderepresentant Zainab Heidar Studeranderepresentant Vakant Doktorandrepresentant Peter Wallin Extern ledamot Stina Edqvist Extern ledamot - 30 Claudia Lampic Extern ledamot Adjungerade: Mikael Gröning Chef för avdelningen för 21 forskningsstöd Eva Thorin Forskningsledare för framtidens 28 energi Anette Sandberg Samordnare för pilotutvärderingen 29 av förskollärarutbildningen UKK Therese Wélen Utbildningsledare UKK 29 Maria Müllersdorf Akademichef HVV 32 Tjänstemän: Andreas Boberg Biträdande chef LKA Helena Eken Asp Sekreterare/ Handläggare LKA Helene Lindgren Handläggare LKA Johan Hellstrand Handläggare LKA 22 Hanna Millberg Handläggare LKA Anna-Karin Fornberg Utbildningsledare UKK 27 Fackliga företrädare: Erik Janse Susanne Meijer SACO/SULF OFR Justerandes signatur 2 (29)

19 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr1:2018 Fakultetsnämnden 2018/ Mötets öppnande 15 Val av justeringsperson Fakultetsnämnden beslutade att utse Peter Wallin att jämte ordförande justera protokollet. 16 Fastställande av föredragningslista Fakultetsnämnden beslutade att fastställa föredragningslistan. 17 Samverkan med fackliga organisationer Sekreteraren Helena Eken Asp intygar att samverkan med de fackliga organisationerna SACO och OFR har skett enligt de överenskomna formerna enligt samverkansavtalet mellan MDH, SACO och OFR. De fackliga organisationerna har inget övrigt att framföra med anledning av dagens möte. Fakultetsnämnden beslutade att notera informationen. Beredning Ärendena i föredragningslistan har behandlats enligt överenskommen samverkansmodell för fakultetsnämnden med de fackliga organisationerna. Justerandes signatur 3 (29)

20 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr1:2018 Fakultetsnämnden 2018/ Föregående mötesprotokoll Fakultetsnämnden beslutade att godkänna föregående mötesprotokoll. Underlag i ärendet Bilaga 5.1 i kallelsen Föregående mötesprotokoll Justerandes signatur 4 (29)

21 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr1:2018 Fakultetsnämnden 2018/ Rapport från rekryteringskommittén Ordförande för rekryteringskommittén, Magnus Hoppe, informerade om det aktuella läget i rekryteringsarbetet utifrån aktuell statuslista. Fakultetsnämnden beslutade att notera informationen. Underlag i ärendet Bilaga 6.1 i kallelsen Statuslista för rekryteringskommitténs arbete. Justerandes signatur 5 (29)

22 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr1:2018 Fakultetsnämnden 2018/ Återrapport om vetenskapliga och pedagogiska krav i reglerna för att antas som docent vid MDH En översyn av reglerna för antagning av docent vid Mälardalens högskola initierades av fakultetsnämnden den 18 oktober 2017 för att utreda hur MDH:s vetenskapliga och pedagogiska krav på sökande personer står sig i jämförelse med krav som andra lärosäten ställer. Rekryteringskommitténs ordförande fick då i uppdrag att utreda frågan samt att återrapportera till fakultetsnämndens första möte Fakultetsnämnden beslutade att att att notera informationen, uppdra till rekryteringskommittén att se över reglerna för att antas som docent utifrån den rapport som presenterats, samt rekryteringskommittén i sitt arbete med att se över reglerna förankrar att reglerna anpassas till forskarutbildningsområdena och forskningsinriktningarnas specifika krav. Underlag Bilaga 7.1 i kallelsen Docenturens gråzoner Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av rekryteringskommitténs ordförande Magnus Hoppe. Delges Rekryteringskommitténs ordförande. Justerandes signatur 6 (29)

23 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr1:2018 Fakultetsnämnden 2018/ Uppföljning av reviderad internprocess för ansökningar till KK-stiftelsen Diarienummer: 2017/0795 Den 4 april 2017 beslutade rektor att fakultetsnämnden i samråd med avdelningen för forskningsstöd ska ansvara för den interna kvalitetssäkringsprocessens utformning för ansökningar som lämnas till KK-stiftelsen från MDH. Syftet med beslutet är att höja kvaliteten i ansökningarna genom att göra ansökningsprocessen mer flexibel och ändamålsenlig. Fakultetsnämnden och avdelningen för forskningsstöd uppdrogs för detta att senast den 31 januari 2018 följa upp beslutets genomförande. Fakultetsnämnden beslutade den 18 april 2017 om övergripande principer för den interna kvalitetssäkringsprocessen. Som en del i detta beslut delegerade nämnden beslutanderätten för att utse en granskningsgrupp till forskningsutskottet. Granskningsgruppen utformades genom att utse en representant från varje forskningsinriktning vid högskolan till ledamot av granskningsgruppen. En av dessa representanter utsågs till ordförande i gruppen. Hälften av ledamöterna hade deltagit i föregående års granskningsarbete. Själva granskningsförfarandet utformades så att varje ansökan granskades av en eller två ledamöter i granskningsgruppen samt av en extern granskare med god kompetens inom det aktuella området för ansökan. Granskarna bedömde ansökningarna mot kriterierna i stiftelsens utlysningstexter. Granskningsgruppen samlades vid ett möte för att diskutera ansökningarna och formulera en gemensam bedömning som de sökande fick ta del av. Ansökningarna skickades tillbaka till granskningsgruppen efter att de sökande hade arbetat om dem enligt granskningsgruppens rekommendationer. Fakultetsnämnden har nu för sina överväganden och sitt beslut gällande uppföljning av ny intern kvalitetsprocess för ansökningar till KK-stiftelsen, att ta hänsyn till avdelningen för forskningsstöds rapport (bilaga1). Fakultetsnämnden beslutade att att uppmana avdelningen för forskningsstöd att följa upp granskningarna genom att sammanställning av föranmälningar, inskickade ansökningar och utfall för hela 2018 delges rektor, prodekan för forskning och utbildning på forskarnivå, granskningsgruppen, forskningsledarna och projektledarna så snart informationen finns tillgänglig, uppmana avdelningen för forskningsstöd att samla in åsikter och erfarenheter från granskningsgruppen, forskningsledarna och projektledarna till utskottets andra möte 2018, samt Justerandes signatur 7 (29)

24 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr1:2018 Fakultetsnämnden 2018/0093 att till forskningsutskottet delegera ansvaret för hela granskningsprocessen gällande KKSansökningar och inte bara beslutsdelegation för utnämnande av granskningsgruppen som nu är fallet. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av prodekan för forskning och forskarutbildning Elisabeth Uhlemann och avdelningschef för avdelningen för forskningsstöd Mikael Gröning. Underlag Bilaga 8.1 i kallelsen Bilaga 8.2 i kallelsen Bilaga 8.3 i kallelsen Uppföljning ny KKS-process Rektorsbeslut om att ansökningar till KK-stiftelsen ska granskas Fakultetsnämndsbeslut om processen för granskning av ansökningar till KK-stiftelsen Delges Chef för avdelningen för forskningsstöd, utskottet för forskning, forskningsledare. Justerandes signatur 8 (29)

25 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr1:2018 Fakultetsnämnden 2018/ Avveckling av forskarutbildningsämnet arbetslivsvetenskap inom forskarutbildningsområdet industriell ekonomi, arbetsliv och styrning Diarienummer: 2018/0307 Handläggare: Johan Hellstrand Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har inkommit till fakultetsnämnden med begäran att forskarutbildningen i arbetslivsvetenskap inom området industriell ekonomi, arbetsliv och styrning avvecklas. Forskarutbildningen i arbetslivsvetenskap inom INAS är sedan ett antal år under utfasning. År 2012 beslutade rektor att ämnet skulle flyttas från akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling (HST) till akademin för hälsa vård och välfärd. År 2014 fastställdes allmän studieplan för ämnet arbetslivsvetenskap inom forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd. I enlighet med högskoleförordningen (6 kap. 25 HF) ska högskolan besluta om ämnen som forskarutbildning ska anordnas i. Forskarutbildningsämnena inrättas inom de områden som högskolan har tillstånd att utfärda examina på forskarnivå. Enligt rektorsbeslut (MDH /13) har fakultetsnämnden på delegation tilldelats beslutanderätt att inrätta och avveckla forskarutbildningsämne. Fakultetsnämnden beslutade att att att avveckla forskarutbildningsämnet arbetslivsvetenskap inom forskarutbildningsområdet industriell ekonomi, arbetsliv och styrning, uppdra till utskottet för forskarutbildning att ta fram en process för avveckling av forskarutbildningsämnen, samt beslutet omedelbart justeras. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av utbildnings- och forskningshandläggare Johan Hellstrand. Underlag Bilaga 9.1 i kallelsen Bilaga 9.2 i kallelsen Bilaga 9.3 i kallelsen Beslutspromemoria Akademins begäran att avveckla ämnen Allmän studieplan i arbetslivsvetenskap inom INAS fastställd Justerandes signatur 9 (29)

26 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr1:2018 Fakultetsnämnden 2018/0093 Delges Akademichefer, samordnare för forskarutbildningen, forskningsledare, administrativa chefer. Justerandes signatur 10 (29)

27 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr1:2018 Fakultetsnämnden 2018/ Revidering av regler för kursplaner Diarienummer: 2017/1906 Handläggare: Hanna Millberg och Helena Eken Asp Bakgrunden till ärendet är det uppdrag som utbildnings- och forskningssektionen fick av fakultetsnämnden den 10 december Uppdraget bestod i att inleda ett arbete med att se över regler för utbildningsplaner och kursplaner i syfte att hålla de mer förordningsnära. Detta har i sin tur genererat en diskussion kring innebörden av förordningstexten om kursplaner och utbildningsplaner och vilken detaljnivå som ska finnas på plats och när. Utbildningsplaner och kursplaner är de föreskrifter som anger villkoren för antagning till och genomförandet av en specifik utbildning vid MDH. Genom dessa dokument garanterar vi studenter vid MDH bästa möjliga utbildning både avseende kvalitet och förutsägbarhet, det är därför viktigt att vi själva följer det som finns angivet i dokumenten. Vid sitt möte den 28 november 2017 diskuterade fakultetsnämnden första utkasten till reviderade regler för kursplaner och utbildningsplaner. Utifrån fakultetsnämndens diskussion samt synpunkter från referensgrupp och utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå sammanställdes nya förslag till reviderade regler för utbildningsplaner och två olika förslag till reviderade regler för kursplaner. Att två olika förslag togs fram för regler för kursplaner beror på att det vid fakultetsnämndens möte framkom förslag på mer omfattande förändringar som inte diskuterats i vare sig referensgrupp eller utskott. Efter internremiss och ytterligare diskussion i referensgruppen har nya förslag till regler för kursplaner och utbildningsplaner arbetats fram. Utkast till reviderade regler för kursplaner alternativ 1 samt utkast till reviderade regler för utbildningsplaner finns bifogade. I dessa dokument finns även kommentarer till ändringarna efter inkomna synpunkter inlagda. För alternativ 2 till kursplaner finns en beskrivning i bifogad promemoria. Yrkande Ordförande summerade diskussionen och yrkade på att lägga till en att-sats som uppmanar förvaltningsgruppen för Selma att se över tidplanen för inrättande och revidering av kursplaner. Fakultetsnämnden beslutade att att revidera reglerna för kursplaner i enlighet med bilaga 10.3 i kallelsen, samt uppmana förvaltningsgruppen för Selma att utreda möjligheten att inrätta och revidera kursplaner minst två gånger per år samt att förankra förslaget med lärarkollegierna på akademierna och rapportera till fakultetsnämndens möte i september Justerandes signatur 11 (29)

28 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr1:2018 Fakultetsnämnden 2018/0093 Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av utbildnings- och forskningshandläggare Hanna Millberg och Helena Eken Asp. Underlag Bilaga 10.1 i kallelsen Bilaga 10.2 i kallelsen Bilaga 10.3 i kallelsen Promemoria Inkomna remissvar Utkast regler för kursplaner utan markering Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare, chef för sektionen för antagning och examen, chef för studentcentrum, CeSAM, sammankallande för förvaltningsgruppen för Selma. Justerandes signatur 12 (29)

29 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr1:2018 Fakultetsnämnden 2018/ Revidering av regler för utbildningsplaner Diarienummer: 2017/1906 Handläggare: Hanna Millberg och Helena Eken Asp Bakgrunden till ärendet är det uppdrag som utbildnings- och forskningssektionen fick av fakultetsnämnden den 10 december Uppdraget bestod i att inleda ett arbete med att se över regler för utbildningsplaner och kursplaner i syfte att hålla de mer förordningsnära. Detta har i sin tur genererat en diskussion kring innebörden av förordningstexten om kursplaner och utbildningsplaner och vilken detaljnivå som ska finnas på plats och när. Utbildningsplaner och kursplaner är de föreskrifter som anger villkoren för antagning till och genomförandet av en specifik utbildning vid MDH. Genom dessa dokument garanterar vi studenter vid MDH bästa möjliga utbildning både avseende kvalitet och förutsägbarhet, det är därför viktigt att vi själva följer det som finns angivet i dokumenten. Vid sitt möte den 28 november 2017 diskuterade fakultetsnämnden första utkasten till reviderade regler för kursplaner och utbildningsplaner. Utifrån fakultetsnämndens diskussion samt synpunkter från referensgrupp och utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå sammanställdes nya förslag till reviderade regler för utbildningsplaner och två olika förslag till reviderade regler för kursplaner. Att två olika förslag togs fram för regler för kursplaner beror på att det vid fakultetsnämndens möte framkom förslag på mer omfattande förändringar som inte diskuterats i vare sig referensgrupp eller utskott. Efter internremiss och ytterligare diskussion i referensgruppen har nya förslag till regler för kursplaner och utbildningsplaner arbetats fram. Utkast till reviderade regler för kursplaner alternativ 1 samt utkast till reviderade regler för utbildningsplaner finns bifogade. I dessa dokument finns även kommentarer till ändringarna efter inkomna synpunkter inlagda. För alternativ 2 till kursplaner finns en beskrivning i bifogad promemoria. Fakultetsnämnden beslutade att revidera reglerna för utbildningsplaner i enlighet med bilaga 11.3 i kallelsen. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av utbildnings- och forskningshandläggare Hanna Millberg och Helena Eken Asp. Underlag Bilaga 11.1 i kallelsen Bilaga 11.2 i kallelsen Promemoria Inkomna remissvar Justerandes signatur 13 (29)

30 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr1:2018 Fakultetsnämnden 2018/0093 Bilaga 11.3 i kallelsen Utkast regler för utbildningsplaner utan markering Delges Akademichefer, administrativa chefer och utbildningsledare, chef för sektionen för antagning och examen, chef för studentcentrum, CeSAM. Justerandes signatur 14 (29)

31 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr1:2018 Fakultetsnämnden 2018/ Processer för att inrätta, revidera och avveckla utbildningsprogram och examina på grundnivå och avancerad nivå Diarienummer: 2018/0250 Handläggare: Hanna Millberg och Helena Eken Asp Som ett led i implementeringen av kvalitetspolicyn skulle fakultetsnämnden behöva se över befintliga processer för ärenden som rör utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Befintliga processer är inte beslutade av fakultetsnämnden utan utgår från praxis. För att öka tydligheten och transparensen inom organisationen gällande dessa processer är det viktigt att fakultetsnämnden diskuterar och fattar beslut om processerna samt vilka underlag man önskar inför beslut. Yrkande Ordförande yrkade på att fakultetsnämnden uppdrar åt dekan att fastställa processerna efter revideringar utifrån fakultetsnämndens diskussion. Fakultetsnämnden beslutade att uppdra till dekan att fastställa processerna efter revidering utifrån fakultetsnämndens diskussion. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av utbildnings- och forskningshandläggare Hanna Millberg och Helena Eken Asp. Underlag Bilaga 12.1 i kallelsen Bilaga 12.2 i kallelsen Promemoria Processbeskrivning för att inrätta, revidera och avveckla examina samt utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå Delges Akademichefer, administrativa chefer och utbildningsledare. Justerandes signatur 15 (29)

32 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr1:2018 Fakultetsnämnden 2018/ Återrapport programvärderingsfrågor samt kurs- och programanalyser Programvärderingar samt program- och kursanalyser anges i den av rektor beslutade Policy för ett systematiskt kvalitetsarbete inom utbildning och forskning (Dnr 2015/2295) som ett exempel på en systematisk uppföljning. Fakultetsnämnden beslutade den 28 november att programvärderingar ska göras årligen. Fakultetsnämnden beslutade den 28 november 2017 att utse en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram ett frågebatteri för programvärderingar samt vilka aspekter som ska ingå i programanalyser. Den 15 januari 2018 beslutade fakultetsnämnden att arbetsgruppen också skulle se över aspekter som ska ingå i kursanalyser vid Mälardalens högskola. Arbetsgruppen skulle återrapportera till fakultetsnämnden vid första mötet Fakultetsnämnden beslutade att notera informationen. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av sammankallande för arbetsgruppen Petra von Heideken Wågert. Underlag - Delges - Justerandes signatur 16 (29)

33 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr1:2018 Fakultetsnämnden 2018/ Fastställande av ny utbildningsplan för grundlärarprogrammet F-3 Diarienummer: 2017/2159 Akademin UKK har inkommit med en ansökan om att revidera utbildningsplanen för grundlärarprogrammet förskoleklass och grundskola 1-3. Akademin vill kunna erbjuda utbildningsprogrammet som en verksamhetsintegrerad utbildning där studenterna arbetar på en skola samtidigt som de läser grundlärarprogrammet med reducerad studietakt under terminerna och med sommarkurser. För att kunna genomföra detta behöver fakultetsnämnden fastställa en ny utbildningsplan för grundlärarprogrammet anpassad efter det nya upplägget. Utskottet har att bereda ärendet till fakultetsnämnden som har att ta ställning till om en ny utbildningsplan för grundlärarprogrammet F-3 kan fastställas. Akademin önskar att utbildningsplanen för grundlärarprogrammet F-3 som verksamhetsintegrerad utbildning ska gälla från och med höstterminen Fakultetsnämnden beslutade från akademin att att att fastställa en ny utbildningsplan för grundlärarprogrammet förskoleklass och grundskola 1-3 i enlighet med akademi UKK:s förslag i bilaga 14.2 i kallelsen, den nya utbildningsplanen ska gälla från och med höstterminen 2018, samt beslutet omedelbart justeras. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av utbildningsledare UKK Anna-Karin Fornberg. Arbetstagarorganisationerna framför att beslutet om fastställande av utbildningsplanen för grundlärarprogrammet F-3 bland annat kommer att medföra att undervisning för vissa medarbetare utförs under sommartid, vilket är en väsentlig förändring av arbetsförhållandena, och att beslutet därför inte bör fattas innan ärendet behandlats enligt MBL. Underlag Bilaga 14.1 i kallelsen Bilaga 14.2 i kallelsen Akademins ansökan Förslag till reviderad utbildningsplan Delges Akademichef UKK, administrativ chef UKK och utbildningsledare UKK. Justerandes signatur 17 (29)

34 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr1:2018 Fakultetsnämnden 2018/ Kvalitet i forskning Under kommande möten avser fakultetsnämnden resonera kring vad som kännetecknar god kvalitet inom forskning. Under 2018 adjungeras därför forskningsledarna till ett av fakultetsnämndens möten. Vid fakultetsnämndens första möte kommer forskningsledaren för framtidens energi att berätta om den forskningen. Fakultetsnämnden beslutade att notera informationen. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av forskningsledare för framtidens energi Eva Thorin. Underlag Bilaga 15.1 i kallelsen Frågor om kvalitet i forskning Framtidens energi Delges - Justerandes signatur 18 (29)

35 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr1:2018 Fakultetsnämnden 2018/ Återrapport nationell pilotutvärdering av förskollärarutbildningar Universitetskanslersämbetet genomförde en pilotutvärdering av förskollärarutbildningar där Mälardalens högskola (MDH) deltog. Den 1 november 2017 publicerades resultatet av pilotutvärderingen och förskollärarutbildningen vid MDH fick omdömet hög kvalitet. Akademin har nu bjudits in till fakultetsnämndens möte för att dela med sig av sina erfarenheter från utvärderingen, resultatet och hur man arbetar vidare med kvaliteten på utbildningen. Återkopplingen är viktig för att kunna dra lärdomar från de nationella utvärderingar som genomförs. Fakultetsnämnden beslutade att notera informationen. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av samordnare för pilotutvärderingen av förskollärarutbildningen Anette Sandberg och utbildningsledare UKK Therese Welén Underlag - Delges - Justerandes signatur 19 (29)

36 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr1:2018 Fakultetsnämnden 2018/ Fakultetsnämndens arbete med att synliggöra kvalitetspolicyn och främja kvalitetskulturen under 2018 Ett led i arbetet med implementeringen av kvalitetspolicyn är synliggörandet av kvalitetspolicyn och fakultetsnämndens arbete med att främja kvalitetskulturen. Fakultetsnämnden beslutade den 15 januari 2018 att dekangruppen till fakultetsnämndens möte den 5 mars skulle föreslå de första prioriterade aktiviteterna och/eller processerna för som synliggör kvalitetspolicyn och främjar kvalitetskulturen. Fakultetsnämnden beslutade att följande aktiviteter prioriteras för att synliggöra kvalitetspolicyn och främja kvalitetskulturen under 2018: 1. kvalitetssystemhemsidan är/ska vara aktiverad och synlig, 2. kursanalyser, programanalyser ska göras mer synliga, 3. marknadsföra kvalitetsnyheter på internportalen, TV-skärm-kommunikation och på webben, 4. dekanerna deltar på akademidagarna, 5. organisera seminarier (goda exempel hur man arbetar) för hela kollegiet av kollegorna och förvaltning samt för ämnesansvariga separat, samt 6. representanterna i nämnden har ansvar för att sprida informationen om kvalitetspolicyn. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av dekan Anne Söderlund. Underlag - Delges - Justerandes signatur 20 (29)

37 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr1:2018 Fakultetsnämnden 2018/ Basåret och efterföljande utbildningar 2018 Diarienummer: 2018/0032 Handläggare: Helena Eken Asp Studenter som söker till det naturvetenskapliga/tekniska basåret höstterminen 2018 garanteras plats till ett antal namngivna utbildningsprogram. Platsgarantin gäller efterföljande läsår och under förutsättning att studenten uppfyller de särskilda behörighetskraven för den valda utbildningen. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) och akademin för innovation, design och teknik (IDT) har lämnat in önskemål om utbildningar som man önskar finns med HT19 för de studenter som börjar läsa basåret HT18. De utbildningsprogram som akademierna önskar ska erbjudas i anslutning till basåret HT18 och därmed kommer att ingå i högskolans programutbud läsåret 19/20 är följande: högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik, högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik, högskoleingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign, högskoleingenjörsprogrammet i innovation, produktion och logistik, högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik, civilingenjörsprogrammet i energisystem, civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, civilingenjörsprogrammet i produktion och produktdesign, civilingenjörsprogrammet i robotik, civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem. Fakultetsnämnden beslutade att följande utbildningar ska ingå i programutbudet för läsåret 18/19 Högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik. 180 hp. Examen: högskoleingenjörsexamen. Akademin för ekonomi samhälle och teknik. Studieort Västerås. Särskilda behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt Fysik B, Kemi A, Matematik D (områdesbehörighet 8) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c (områdesbehörighet A8). Högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik. 180 hp. Examen: högskoleingenjörsexamen. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik. Studieort Västerås. Särskilda behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt Fysik B, Kemi A, Matematik D (områdesbehörighet 8) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c (områdesbehörighet A8). Högskoleingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign. 180 hp. Examen: högskoleingenjörsexamen. Akademin för innovation, design och teknik. Studieort: Eskilstuna. Särskilda behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt Matematik C (områdesbehörighet 8 med förändring) eller Matematik 3c (områdesbehörighet A8 med förändring). Justerandes signatur 21 (29)

38 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr1:2018 Fakultetsnämnden 2018/0093 Högskoleingenjörsprogrammet i innovation, produktion och logistik. 180 hp. Examen: högskoleingenjörsexamen. Akademin för innovation, design och teknik. Studieort: Eskilstuna. Särskilda behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt Matematik C (områdesbehörighet 8 med förändring) eller Matematik 3c (områdesbehörighet A8 med förändring). Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik. 180 hp. Examen: högskoleingenjörsexamen. Akademin för innovation, design och teknik. Studieort: Västerås. Särskilda behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt Fysik B, Matematik D (områdesbehörighet 8 med förändring) eller Fysik 2, Matematik 3c (områdesbehörighet A8 med förändring). Civilingenjörsprogrammet i energisystem. 300 hp. Examen: civilingenjörsexamen. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik. Studieort Västerås. Särskilda behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi. 300 hp. Examen: civilingenjörsexamen. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik. Studieort Eskilstuna. Särskilda behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). Civilingenjörsprogrammet i produktion och produktdesign. 300 hp. Examen: civilingenjörsexamen. Akademin för innovation, design och teknik. Studieort Eskilstuna. Särskilda behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt Fysik A, Matematik D (områdesbehörighet 9 med förändring) eller Fysik 1a/1b1+1b2, Matematik 4 (områdesbehörighet A9 med förändring). Civilingenjörsprogrammet i robotik. 300 hp. Examen: civilingenjörsexamen. Akademin för innovation, design och teknik. Studieort Västerås. Särskilda behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). Civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem. 300 hp. Examen: civilingenjörsexamen. Akademin för innovation, design och teknik. Studieort Västerås. Särskilda behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9), samt att beslutet omedelbart justeras. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp. Justerandes signatur 22 (29)

39 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr1:2018 Fakultetsnämnden 2018/0093 Underlag - Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare, chef för antagningen och examen, chef för studentcentrum, chef för sektionen för kommunikation och externa relationer, ledningskansliet, antagningen. Justerandes signatur 23 (29)

40 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr1:2018 Fakultetsnämnden 2018/ Presentation av vad som är på gång på akademi HVV Akademichef Maria Müllersdorf från HVV kommer och presenterar vad som är på gång på akademi HVV. Fakultetsnämnden beslutade att notera informationen. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av akademichef HVV Maria Müllersdorf. Underlag - Delges - Justerandes signatur 24 (29)

41 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr1:2018 Fakultetsnämnden 2018/ Införande av fyra sammanhållna kollegier Diarienummer: 2018/0576 Handläggare: Andreas Boberg Högskolans forsknings- och utbildningsstrategi för perioden skriver fram fyra sammanhållna akademiska kollegier i syfte att stärka kvaliteten och hålla samman utbildning och forskning. Den 6 september 2016 tillsattes en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram förslag på roll, ansvar och befogenheter för de akademiska kollegierna, dnr 2016/1922. Arbetsgruppen lämnade sin slutrapport den 31 mars 2017, bilaga 1 till föreliggande beslut. Därtill har en tidsplan över formella beslut som behöver tas för genomförandet av rapportens förslag tagits fram, bilaga 2. För att genomföra arbetsgruppens förslag uppdras fakultetsnämnden att ansvara för införandet av de sammanhållna akademiska kollegierna. Yrkande Ordförande yrkade på en ändring av formuleringen i den första att-satsen så att det framgår att dekan ges uppdraget att utse en projektledare under förutsättning att rektor fattar beslut om att uppdra åt fakultetsnämnden att implementera de fyra sammanhållna kollegierna. Ordförande yrkade på tillägg av en att-sats om att en bred förankring ska ske under processen med att införa de fyra sammanhållna kollegierna. Fakultetsnämnden beslutade att att under förutsättning att rektor fattar beslut om att uppdra åt fakultetsnämnden att implementera de fyra sammanhållna kollegierna uppdra åt dekan att besluta om projektledare som kan stödja fakultetsnämnden i införandet av de fyra sammanhållna kollegierna, samt en bred förankring ska ske under processen med att införa de fyra sammanhållna kollegierna. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av dekan Anne Söderlund. Underlag Bilaga 20.1 i kallelsen Bilaga 20.2 i kallelsen Bilaga 20.3 i kallelsen Förslag till rektorsbeslut Slutrapport formering av fyra sammanhållna akademiska kollegier Tidsplan införande av kollegier Justerandes signatur 25 (29)

42 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr1:2018 Fakultetsnämnden 2018/0093 Delges - Justerandes signatur 26 (29)

43 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr1:2018 Fakultetsnämnden 2018/ Rapporter Dekan och prodekaner rapporterade om händelser sedan fakultetsnämndens senaste sammanträde. Fakultetsnämnden beslutade att notera informationen. Justerandes signatur 27 (29)

44 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr1:2018 Fakultetsnämnden 2018/ Anmälan av delegationsbeslut Nedanstående beslut är tagna av dekanus, prodekan och utskott på delegation från nämnden sedan nämndens föregående sammanträde: Datum Beslut Antagning till forskarutbildning av Jean Malm, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Giorgio Forcina, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av G.M. Monjour Morshed Mridha, IDT, ämnet datavetenskap Beslut om ändrad sammansättning av betygsnämnd samt byte av reserv vid Jonas Ljungbergs, IDT, disputation Antagning till forskarutbildning av Mohammed Albuhayri, UKK, ämnet matematik/tillämpad matematik Beviljande av disputation Jannika Lindvall, UKK, ämnet didaktik Beviljande av disputation Alessio Bucaioni, IDT ämnet datavetenskap Beviljande av disputation Jiale Zhou, IDT ämnet datavetenskap Beviljande av disputation Andreas Johnsen, IDT ämnet datavetenskap Antagning av docent i datavetenskap Antagning av docent i energiteknik Beviljande av disputation Sasha Shahbazi, IDT ämnet innovation och design Beviljande av disputation Anna Åkerberg, HVV ämnet vårdvetenskap Beviljande av disputation Hamid Reza Faragardi, IDT ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Soheila Sheikh Bahaei, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Martin Åhlenius, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Vaclav Struhar, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Robbert Jongeling, IDT, ämnet datavetenskap Justerandes signatur 28 (29)

45 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr1:2018 Fakultetsnämnden 2018/ Revidering av utbildningsplaner för masterprogrammen inom hälsa, vård och välfärd inriktning arbetslivsvetenskap, socialt arbete respektive vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Revidering av utbildningsplaner för beteendevetenskapliga programmet Revidering av utbildningsplaner för sjuksköterskeprogrammet Revidering av utbildningsplanen för kompletterande pedagogisk utbildning Revidering av utbildningsplanen för högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik Fakultetsnämnden beslutade att notera informationen. 36 Mötet avslutas Justerandes signatur 29 (29)

46 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 6.1 Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) Ref.nr 2017/1720 Professor i vårdvetenskap, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr 2017/1048 Professor i socialt arbete, HVV Anhållan inkom Sista ansökningsdag Ref.nr. 2017/1706 Universitetslektor i socialt arbete, HVV Sista ansökningsdag: 7 sökande Beslut om sakkunniga: 1 Professor Åsa Hörnsten, Umeå universitet inkommit godkänt 6 sökande Beslut om sakkunniga Senior professor Lars Oscarsson Ersta Sköndal Bräcke högskola Inkommit godkänt Docent och lektor Mats Hilte, Lunds Universitet Professor emerita Ingalill Rahm- Hallberg, Lunds universitet inkommit godkänt Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande: Ann- Christin Johansson Vice Ordförande: Magnus Hoppe, Jane P Ståhle. Akademiledamöter RB Avbruten rekrytering RB inrättande Handläggare: Liselotte Rönnkvist Rafael Lindqvist Senior Professor i Sociolog Inkommit godkänt Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande: Ann- Christin Johansson Vice Ordförande: Magnus Hoppe, Jane P Ståhle. Akademiledamöter Sammanträde bokat RB inrättande Handläggare: Liselotte Rönnkvist 7 sökande Beslut om sakkunniga: Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande: Ann- Christin Johansson Vice Ordförande: Magnus Hoppe

47 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga Inkommit godkänt Docent Marie Engström Henriksson, Malmö högskola Inkommit godkänt Protokoll skrivs Handläggare: Liselotte Rönnkvist Ref.nr. 2017/2607 Universitetslektor i sociologi, HVV Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga Thomas Johansson, professor och docent vid göteborgsuniversitet. Inkommit godkänt Inkommit godkänt Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande: Ann- Christin Johansson Vice Ordförande: Magnus Hoppe Handläggare: Liselotte Rönnkvist Abby Peterson Professor emeritus vid Göteborgsuniversitet Sammanträde: samt Protokoll skrivs Ref.nr. 2017/2658 Universitetslektor i arbetslivsvetenskap/ledarskap Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga Professor emerita, Annika Härenstam Göteborgs Universitet Deadline : Inkommit godkänt Rekryteringskommitté Ordförande: Ann- Christin Johansson Vice Ordförande: Magnus Hoppe 2

48 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 6.1 Handläggare: Liselotte Rönnkvist Docent Susanne Tafvelin Umeå Universitet Deadline : Sammanträde: Letas Inkommit godkänt Ref.nr. 2018/0835 Ansökan om att antas som docent i folkhälsovetenskap Peter Larm Beslut om sakkunniga: Letas Professor Gunnel Hensing vid Göteborgs Universitet Deadline: Rekryteringskommitté Ordförande: Ann- Christin Johansson Vice Ordförande: Magnus Hoppe Handläggare: Liselotte Rönnkvist Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) Ref.nr. 2017/1184 Professor i företagsekonomi med inriktning mot redovisning och ekonomistyrning, EST Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga: 3 Professor Minna Martikainen, Hanken, Helsingfors Deadline Förlängd deadline Professor Johnny Lind, HHS Deadline Inkommit genomgång Rekryteringskommitté Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: RB inrättande Handläggare: Liselotte Rönnkvist

49 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga Förlängd deadline Inkommit genomgång 4

50 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 6.1 Ref.nr 2017/2945 Ansökan om att antas som docent i företagsekonomi, EST Cecilia Lindh Sakkunniga Deadline Professor Sören Kock Hanke universitet Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson Handläggare: Liselotte Rönnkvist Ref.nr 2017/2923 Ansökan om att antas som docent i energiteknik (future energy), EST Raza Naqvi Sakkunniga Dan Loyd Professor emeritus Linköpings universitet Deadline Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson Handläggare: Liselotte Rönnkvist Ref.nr 2017/2900 Universitetslektor i företagsekonomi med inriktning marknadsföring, EST Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga: Docent Christian Kowalkowski Linköpings universitet Deadline Professor Maria Holmlund -Rytkönen Hanken universitet Finland Deadline Rekryteringskommitté ska bildas Handläggare: Liselotte Rönnkvist 5

51 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 6.1 Ref.nr 2017/2901 Universitetslektor i finansiell redovisning, EST Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga: Professor Sven Siverbo Högskolan i Väst Deadline Bit.professor Inga-Lill Johansson Högskolan i Skövde Deadline Rekryteringskommitté ska bildas Handläggare: Liselotte Rönnkvist Ref.nr 2017/2902 Universitetslektor i företagsekonomi med inriktning strategi och internationell ledning, EST Sista ansökningsdag: sökande slut om sakkunniga: cent Mikael Hilmersn teborgs universitet, ndelshögskolan adline 0330 kommit inväntar Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson ofessor Larissa Rabbi-, CBS Handläggare: Liselotte Rönnkvist adline 0330 kommit godkänt Ref.nr 2017/2903 Universitetslektor i ekonomistyrning, EST Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga: Professor Sven Siverbo Högskolan i Väst Deadline Bit.professor Inga-Lill Johansson Högskolan i Skövde Deadline Rekryteringskommitté : Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson 6

52 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 6.1 Ref.nr 2018/0447 Universitetslektor i statsvetenskap, EST Sista ansökningsdag: sökande Sakkunniga letas Rekryteringskommitté : Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson Handläggare: Liselotte Rönnkvist Ref.nr 2018/0554 Universitetslektor i nationalekonomi, EST Sista ansökningsdag: sökande Sakkunniga letas: Rekryteringskommitté : Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson Ref.nr 2018/0400 Professor i energiteknik EST Sista ansökningsdag: Ref.nr 2018/0859 Universitetslektor i byggnadsteknik/samhällsbyggnad Sista ansökningsdag: Beslut om sakkunniga: Handläggare: Liselotte Rönnkvist RB-inrättande Handläggare: Liselotte Rönnkvist Beslut om sakkunniga: Rekryteringskommitté : Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson Handläggare: 7

53 Bilaga 6.1 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Liselotte Rönnkvist Akademin för innovation, design och teknik (IDT) Ref.nr 2017/1973 Professor i produktionssystem Sista ansökningsdag Beslut om sakkunniga: 4 sökande Rikard Söderberg, Professor chalmers IDT Inkommit godkänt Annika Olsson Professor Lunds universitet Inkommit godkänt Christopher Alan McMahon Associate Professor Technical University of Denmar Inkommit godkänt Ref nr 2018/0167 Lektor i produktrealisering Sökande: 1 Beslut om sakkunniga: Kerstin Johansen Docent LIU Deadline Påminnt sakkunnig Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: AnnChristin Johansson Akademiledamöter: Damir Isovic, Yvonne Eriksson, Anders Fundin, Anders Hällström Rekryteringskommitté: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: AnnChristine Johansson Mats Winroth Professor Chalmers Inkommit Godkänt Ref nr 2018/0580 Affiliering av professor Sökande: Thomas Sebastian Lager 8 Väntar på anhållan från Akademichef Rekryteringskommitté: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann-

54 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 6.1 Christine Johansson Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) Ref. Nr 2017/1759 Professor i engelska UKK Ej annonserad ännu Beslut om sakkunniga: Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson Handläggare: Emelie Löfgren Ref. Nr 2018/0718 Befordran till lektor- ansökan på alternativa grunder Beslut om sakkunniga: Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson Handläggare: Emelie Löfgren Avslutade rekryteringsärenden 9

55 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 6.1 Ref.nr 2017/1531 Universitetslektor i specialpedagogik, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr 2017/0865 Universitetslektor i fysik, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2017/0786 Universitetslektor i folkhälsovetenskap, HVV Sista ansökningsdag: sökande Status: Rekrytering nedlagd 8 sökande Beslut om sakkunniga: Kjell Magnusson, Karlstad universitet Jan Scheffel, KTH 9 sökande Beslut om sakkunniga: Clara Aarts Uppsala universitet Inkommit godkänt Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Magnus Hoppe, vice ordförande Ann-Christine Johansson. Handläggare: Emelie Löfgren Inkommit/godkänt Inkommit/godkänt Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Ann- Christin Johansson. Akademiledamöter: Helene Hammenborg, Kjell Prytz och Hans Eriksson Handläggare: Emelie Löfgren Sammanträde har ägt rum Protokoll skrivs Yvonne Forsell Karolina institutet Inkommit godkänt Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Protokoll skrivs Ref.nr 2017/0959 Ansökan om att antas som docent i datavetenskap, IDT Masoud Daneshtalab Beslut om sakkunnig: Mattias O Nils, Mittuniversitetet Rekryteringskommitté Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. 10 Inkommit godkänt. Docentföreläsning Handläggare:

56 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status David Salomonsson Bilaga 6.1 Ref.nr. 2017/0787 Universitetslektor i folkhälsovetenskap, HVV Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga: Charli Eriksson Örebro Universitet Inkommit godkänt Clara Aarts Uppsala universitet Inkommit godkänt Rekryteringskommitté Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter Handläggare: Liselotte Rönnkvist Rekryteringskommitté Protokoll skrivs Ref. nr 2017/0107 Gästprofessor i Future Energy, EST Anestis Kalfas Beslut om sakkunniga Professor Massarado Universitá di Genova Inkommit Godkänt Rekryteringskommitté Ordförande Bozena Guziana. Vice ordförande Håkan Sandberg. Akademiledamöter: Professor Magnus Genrup Lunds universitet Inkommit Godkänt Rekryteringskommitté Handläggare: Liselotte Rönnkvist RB Ref.nr 2017/1707 Universitetslektor i vårdvetenskap inriktning barnmorskeprogrammet, HVV 1 sökande Beslut om sakkunniga: Senior professor Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande: Ann- Christin Johansson Vice Ordförande: Magnus Hoppe 11

57 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 6.1 Sista ansökningsdag Kyllike Christennsson Karolina institutet Inkommit godkänt Handläggare: Liselotte Rönnkvist Kommitté planeras Professor Christine Rubersoon Lundsuniversitet Inkommit godkänt Ref. nr 2017/1680 Ansökan om att antas som docent i Miljöteknik, EST Jesus Zambrano Beslut om Sakkunnig Professor Tore Hägglund Lunds universitet Inkommit godkänt Rekryteringskommitté Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson Docentföreläsning Handläggare: Liselotte Rönnkvist Ref.nr 2017/0562 Universitetslektor i energiteknik, EST Sista ansökningsdag: sökande Sakkunniga letas professor emeritus Arne Roos Uppsala universitet Inkommit godkänt Senior researcher Bengt Perers Technical university of Denmark Inkommit godkänt Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson Protokoll skrivs Handläggare: Liselotte Rönnkvist 12

58 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 6.1 Ref.nr 2017/1977 Universitetslektorer i vårdvetenskap, HVV Sista ansökningsdag: sökanden Beslut om sakkunniga: Docent Maria Jirwe, Karolinska institutet Inkommit godkänt Professor Ingegerd Fagerberg Ersta Sköndal Bräcke högskola Inkommit godkänt Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande: Ann-Christin Johansson Vice Ordförande: Magnus Hoppe Akademiledamöter Handläggare: Liselotte Rönnkvist Protokoll skrivs Ref.nr. 2017/2736 Ansökan om att antas som docent vårdvetenskap, HVV Maria Harder Beslut om sakkunniga: Professor Lars Wallin, högskolan i Dalarna Inkommit godkänt Rekryteringskommitté Ordförande: Ann-Christin Johansson Vice Ordförande: Magnus Hoppe Handläggare: Liselotte Rönnkvist Datum för docentföreläsning: Ref.nr. 2018/0586 Affiliering av professor RB beslut Ref. Nr, 2017/2259 Lektor i didaktik inriktning mot matematik UKK Sista ansökningsdag sökande 13 Beslut om sakkunniga: Tomas Bergqvist Lektor, Docent i pedagogiskt arbete Umeå Universitet godkänt Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson Handläggare: Emelie Löfgren

59 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 6.1 Hanna Palmér Docent i matematik, Linné universitetet godkänt Sammanträde Helene Hammenborg, Maria Larsson Ref.nr. 2017/1477 Universitetslektor i vuxenpedagogik, UKK Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga: Andreas Fejes Professor Linköpings universitet INKOMMIT Ulla Riis Professor emerita Uppsala universitet INKOMMIT TILLSATT Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande, Ann-Christine Johansson; vice ordförande Magnus Hoppe Handläggare: Emelie Löfgren Sammanträde Ansökan återkallad Processen avslutad utan tillsättning Ref. nr. 2017/0948 Universitetslektor i matematik/tillämpad matematik, inriktning matematisk statistik, UKK Sista ansökningsdag: Jun Yu, Umeå universitet 8 sökande Förslag om sakkunniga: Inkommit/godkänt Alex Teterukovsky, IF Inkommit/godkänt Rekryteringskommitté ska bildas Akademiledamöter: Anatoliy Malyarenko, Milica Rancic, Erik Janse Handläggare: Emelie Löfgren Sammanträde , 9-16:30 Ordförande Magnus Hoppe, Vice ordförande Ann- Christin Johansson, samt

60 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status , 13:00 Ordförande Magnus Hoppe, Vice ordförande Bozena Guziana Protokoll skrivs Tjänsten tillsattprocessen avslutad Bilaga 6.1 Ref.nr 2017/1760 Befordran till professor i pedagogik UKK Inkom Laila Niklasson Åsa Wedin Professor Dalarnas högskola Deadline Beslut om sakkunniga: Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Magnus Hoppe, vice ordförande Ann-Christine, Jane P Ståhle. Handläggare: Emelie Löfgren Akademiledamöter: 15

61 Bilaga 7.1 Version Universitetskanslerämbetets utbildningsutvärderingar 1 Självvärdering Lärpsäte: Mälardalens Högskola Forskarutbildningsämne: Vårdvetenskap Licentiatexamen: [Ja] Doktorsexamen: [Ja] Forskarutbildning i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola År 2012 fick Mälardalens högskola (MDH) examensrättigheter inom forskarutbildnings-området hälsa och välfärd, med vårdvetenskap som forskarutbildningsämne. Utbildningen bedrivs vid Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) och genomförs på engelska eftersom utbildningen är öppen för doktorander från andra länder än Sverige. År 2014 inrättades även ämnena socialt arbete och arbetslivsvetenskap och dessa ingår nu också, tillsammans med vårdvetenskap i forskarutbildningsområdet. Under 2017 kommer också ämnena fysioterapi och folkhälsovetenskap att inrättas som forskarutbildningsämnen och därmed avknoppas från ämnet vårdvetenskap. Eftersom denna förändring ännu inte är genomförd, inkluderas dessa ämnen här i självvärderingen av vårdvetenskap. Vid MDH bedrivs utbildning på forskarnivå inom tio ämnen och därutöver samarbetar högskolan med flera nationella forskarskolor. Ansvaret för forskarutbildningarnas kvalitet ligger vid MDH på fakultetsnämnden och ärenden som berör forskarutbildning bereds av forskarutbildningsutskottet. Centralt i förvaltningen, på ledningskansliet, finns en handläggare för forskningsfrågor som tillsammans med forskningssamordnaren/administratören på berörd akademi administrerar forskarutbildningen. Kvalitetsarbetet i forskarutbildningen i hälsa och välfärd bedrivs i samarbete med de övriga forskarutbildningarna vid MDH (Tabell1). Alla forskarutbildningar har gemensamma regler och riktlinjer (Bilaga 1) och en studiehandbok (Bilaga 2), som utvärderas och revideras vart tredje år på initiativ av ledningskansliet vid MDH. Studiehandboken genomgår för närvarande en revidering. Tabell 1: Forskarutbildningsområden och forskarutbildningsämnen vid MDH ( ). FORSKARUTBILDNING VID MÄLARDALENS HÖGSKOLA Forskarutbildningsområde Forskarutbildningsämne Hälsa och välfärd Vårdvetenskap Arbetslivsvetenskap Socialt arbete Didaktik Didaktik Industriell ekonomi och organisation Industriell ekonomi och organisation Miljö-energi och resursoptimering Energi och miljöteknik Matematik/tillämpad matematik Inbyggda system Datavetenskap Elektronik

62 Bilaga 7.1 Forskarutbildningens organisation vid HVV för att säkerställa kvalitet På HVV behandlas frågor gällande forskarutbildningens innehåll och kvalitet av ett forskningsråd, som leds av en forskningsledare och består av representanter för professorer, docenter, doktorander, samt externa samarbetspartners (kommuner och landsting). Mandatperioden är tre år så att halva rådet väljs vart annat år. Vidare ingår forskningsadministratör och forskarutbildningssamordnare, och en forskningssamordnare från det högskolegemensamma forskningsstödet, med speciellt ansvar för HVV. Forskningsrådet sammanträder fyra gånger per termin. För närvarande är både forskningsledaren och forskarutbildningssamordnaren professorer i vårdvetenskap. Forskningsrådet är rådgivande till akademichefen när det gäller inrättande av nya kurser, budget och finansieringsfrågor, rekommendation om antagning av nya doktorander, akademispecifika regler och riktlinjer, samt rekommenderar doktoranders byte av forskarutbildningsämne. En beredningsgrupp för forskarutbildningsfrågor är kopplad till forskningsrådet. Gruppen bereder underlag för beslut. Exempel på ärenden är rutiner och riktlinjer för rekryteringsprocess, ekonomiska ramar för kurser, beredning av tillgodoräknanden av kurser, administrerar handledarbyten, samt tillsammans med huvudhandledare, utser handledare för nya doktorander. Samordnaren för forskarutbildningen och forskningsadministratören administrerar befintliga kurser och sammanställer kursutvärderingar. De granskar individuella studieplaner (ISP) inför handledarkollegiet, organiserar doktorandseminarier, mittseminarier, slutseminarier och disputationer, samt organiserar kursteamträffar och handledarkollegium. Vid behov förs samtal med handledare och doktorander om deras studiesituation, samt samverkar med doktorandrepresentanter. Ett handledarkollegium, bestående av samtliga handledare till doktoranderna vid HVV, sammanträder två gånger per termin. Handledarkollegiet leds av forskarutbildningssamordnaren och har till uppgift är att kvalitetssäkra forskarutbildningen genom att behandla frågor som berör allmänna studieplaner, urvals- och antagningsprocessen, samt årlig uppföljning av doktoranders individuella studieplaner (ISP). Handledarkollegiet föreslår sakkunniga för granskning vid slutseminarier och disputationer. Potentiella problem identifieras och diskuteras. Ett kursteam bestående av kursledare och examinatorer för forskarutbildningens kurser möts tre gånger per läsår för att följa upp kursvärderingar, föreslå förändringar av kursutbud och dess innehåll, samt samråda om vilka docenter och professorer som ska undervisa i kurserna. I kursteamet kvalitetssäkras kursplaner avseende lärandemål i relation till examensmålen. Vidare kvalitetssäkras kursers bredd och djup avseende forskningsområde och forskarutbildningsämnen. Kursteamet bereder inrättande av nya kurser. Självvärderingens underlag Till grund för denna självvärdering ligger forskarutbildningens högskolegemensamma riktlinjer, samt akademins riktlinjer och policydokument för att säkerställa utbildningens kvalitet. Som underlag ligger också handledares och doktoranders kommentarer till och synpunkter på självvärderingsmallens aspektområden. Vidare har minnesanteckningar från kursteamträffar, handledarkollegier och forskningsråd under perioden ht 2012-vt 2017 också utgjort underlag för självvärderingen. Självvärderingen har sammanställs av en arbetsgrupp bestående av professorerna/ämnesföreträdarna i vårdvetenskap Margareta Asp, Inger K Holmström och Lene Martin, med stöd av f.d. doktorand, lektor Rose-Marie Johansson-Pajala, seniorprofessor i folkhälsovetenskap Per Tillgren och forskningsadministratör Frida Wallander. 2

63 Bilaga 7.1 Aspektområde: område, miljö och resurser Aspekt: Forskarutbildningsämne 3 Bedömningsgrund: Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga/ konstnärliga grunden och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat. Forskarutbildningsämnets relation till området för forskarutbildning är adekvat (för de lärosäten som har examensrätt för område för forskarutbildning). Vårdvetenskapsämnets avgränsning avseende såväl djup som bredd I den allmänna studieplanen för utbildning på forskarnivå i vårdvetenskap inom området hälsa och välfärd beskrivs ämnet enligt följande: Inom forskarutbildningsämnet vårdvetenskap är människors hälsa och vårdande under hela livscykeln i fokus. I vårdvetenskap studeras individens och gruppers resurser för att bevara eller återvinna optimal hälsa, liksom förmågan att hantera förändringar i hälsostatus. Samspelet och relationen mellan individen och/eller deras närstående och berörd personal samt vårdens möjligheter att stödja individen och de närstående utgör viktiga perspektiv. Av vikt är människors möjlighet till delaktighet och trygghet vid behovsbedömning, val av och genomförande av åtgärder. Av speciellt intresse är sådana sammanhang där människor befinner sig i en utsatt situation och/eller där de egna resurserna sviktar. Forskningen kan utifrån olika teoretiska och metodologiska angreppssätt beskrivas och problematiseras ur ett individgrupp- eller ett samhällsperspektiv och har ett tvärprofessionellt intresse som omfattar förebyggande, stödjande, omvårdande och rehabiliterande/habiliterande åtgärder. Vårdvetenskaplig forskning har beröringspunkter med forskning inom folkhälsovetenskap, arbetslivsvetenskap och socialt arbete vilket möjliggör synergieffekter i forskningsresultat och därmed vidgar förståelsen av aktuellt forskarutbildningsområde. (ASP, 2016, s. 4-5, Bilaga 3), För att säkra forskarutbildningsämnenas djup och bredd och förankring i området hälsa och välfärd har strategier (Bilaga 4) utarbetats av professorer och ämnesföreträdare vid HVV. De flesta har mångårig erfarenheter av forskarutbildning vid andra lärosäten, till exempel Karolinska Institutet, Uppsala Universitet med flera. Dessa strategier innefattar förhållningssätt, forskarutbildningskurser, handledarteam, granskningsförfarande och seminarier, samt avhandlingen/kappans omfattning och innehåll. Förhållningssätt Forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd är mångvetenskapligt till sin karaktär vilket medför att den forskarstuderande måste uppvisa förmåga till mångvetenskapligt förståelse såväl inom forskarutbildningskurserna som i licentiat/doktorsavhandlingen. Samtidigt ställs krav på fördjupning i förhållande till det egna forskarutbildningsämnet. Den forskarstuderande bör i avhandlingen/kappan förhålla sig till och diskutera ämnesfördjupningen i det egna arbetet i förhållande till det mångvetenskapliga forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd. Forskarutbildningskurser Forskarutbildningskurserna ska bidra till ämnesfördjupning både genom ämnesspecifika inslag i de gemensamma, obligatoriska kurserna och genom ämnesspecifika, valbara kurser. Se vidare aspektområde Utformning genomförande resultat, sidan 12. Handledarteam Inom forskarutbildningen i hälsa och välfärd har en praxis utarbetats där varje doktorand har ett handledarteam bestående av handledare med olika ämnestillhörigheter. En strävan har också varit att det ska finnas kompetens i både kvantitativ och kvalitativ metod i teamet. En någorlunda jämn könsfördelning eftersträvas också. Avsikten är att huvudhandledaren representerar forskarutbildningsämnet. Detta har också uppnåtts i de allra flesta fall, och mixen av ämnes- och metodkompetens har upplevs berikande och stimulerande av både handledare och doktorander. Handledarteamet arbetar med vårdvetenskaplig teoribildning, men tar även in annan teori, framför

64 Bilaga allt från psykologi och folkhälsa, beroende på syfte och frågeställning i de olika studierna. Beroende på avhandlingens och handledarnas bakgrund och inriktning inom ämnet kan detta dock se lite olika ut. Detta är dock något som ständigt diskuteras och fortlöpande utvärderas i handledarkollegiet, särskilt vid handledarbyten och inför nya antagningar. Granskare vid antagnings-, halvtids- och slutseminarier Utifrån behovet av att säkra djup och kvalitet i respektive forskarutbildningsämne har vi sett att det är viktigt, att åtminstone någon av granskarna vid antagnings-, halvtids- och slutseminarier kan ta rollen att bevaka potential, kvalitet och djup i förhållande till forskarutbildningsämne. Detta finns idag beskrivet i ett dokument om strategier (Bilaga 4) för att inom ramen för forskarutbildningen i hälsa och välfärd säkra fördjupning i respektive forskarutbildningsämne. Det är dock inte tydligt uttryckt i instruktionerna till granskare, men kommer att förtydligas i nästa revidering. Minst en av granskarna bör vara inom ämnet vårdvetenskap. Avhandling/kappa Professorer och ämnesföreträdare har diskuterat vilka krav som kan ställas på innehållet i en avhandling från HVV i forskarutbildningsämnet vårdvetenskap, området hälsa och välfärd och enats om att följande fyra minimikrav är rimliga: 1. Att den forskarstuderande i avhandlingen/kappan förhåller sig till aktuella teoretiska perspektiv och diskussioner i vårdvetenskap. 2. Att den forskarstuderande i avhandlingen/kappan förhåller sig till aktuell empirisk forskning på området inom vårdvetenskap. 3. Att den forskarstuderande i avhandlingen/kappan för en explicit diskussion om avhandlingens relevans för praktikområdet och ämnet arbetslivsvetenskap/socialt arbete/vårdvetenskap. 4. Att den forskarstuderande i avhandlingen/kappan för en explicit diskussion om hur avhandlingen förhåller sig till området hälsa och välfärd. Teorianknytningen mot vårdvetenskap förväntas bli tydlig framför allt i kappan, då vetenskapliga artiklar har ordbegräsningar som gör det svårt att utveckla dessa delar. Uppfattningen så här långt, efter 20 halvtidsseminarier och åtta disputationer hittills i vårdvetenskap, är att halvtids- och avhandlingskapporna fyller detta krav. Alla har ett särskilt avsitt om hälsa och välfärd, och de flesta också ett som explicit beskriver kopplingen till ämnet vårdvetenskap. Detta kommer att mer systematiskt utvärderas under 2018 (se vidare sidan 5). Vårdvetenskapsämnets koppling till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet När forskarutbildningen inom hälsa och välfärd startade 2012, hade HVV bara examensrättigheter i ämnet vårdvetenskap, som då fick tjäna som ett paraplybegrepp för doktorandprojekt även inom fysioterapi, folkhälsovetenskap och socialt arbete. År 2013 inrättades socialt arbete som ett eget forskarutbildningsämne, och doktorander med den inriktningen har bytt ämne från vårdvetenskap till socialt arbete. Mot denna bakgrund är det förståeligt att avhandlingsprojekt vid HVV bygger på vetenskaplig grund från flera vetenskapsområden, med influenser från humaniora och samhällsvetenskap, men även från medicin, som alla ligger nära vårdvetenskapen. I juni 2017 fick HVV tillstånd att även inrätta folkhälsovetenskap och fysioterapi som forskarutbildningsämnen. Under ht 2017 kommer således några doktorander att flytta över till dessa ämnen. I Bilaga 5 visas en förteckning över pågående och nyss avslutade projekt inom vårdvetenskap, där även fysioterapi och folkhälsovetenskap specificeras. Att bedriva forskarutbildningsstudier inom ett mångvetenskapligt forskningsområde som hälsa och välfärd medför att doktoranderna ställs inför olika vetenskapliga praxis, t.ex. vad som gäller vid publicering i vetenskapliga tidskrifter. Alla forskarutbildningsämnen inom hälsa och välfärd har inte samma krav på s.k. Impact Factor (IF) för publicering, vilket har väckt en diskussion bland doktoranderna om att olika villkor gäller. Detta är en konsekvens av att doktoranderna

65 Bilaga behöver beakta ämnesspecifika villkor samtidigt som de ingår i en mångvetenskaplig forskarutbildningsmiljö. Forskningsrådet vid HVV har beslutat att för vårdvetenskap gäller att artiklar inte bör publiceras i tidskrifter med en IF under 1. Ambitionen är att detta också efterlevs vad det gäller doktorandernas arbeten. Dock är konkurrensen hård avseende publicering i tidskrifter med IF över 1, varför detta inte alltid har kunnat efterlevas. Kopplingen till beprövad erfarenhet är svår att utvärdera, då det inte finns någon vedertagen definition på detta. Enligt Statens beredning för medicins och social utvärdering, SBU, kan allt det som krävs för en god sjukvård och som inte ryms i begreppet vetenskap läggas i beprövad erfarenhet allt från konsensus, behandlings-tradition, professionellt omdöme, sunt förnuft, klinisk blick och lyhördhet till vars och ens personliga värderingar. Det faktum att vårdvetenskaplig forskning till stora delar är praktiknära och att det i handledarteamen finns både professions-kompetens och erfarenhet av klinik/praktik kan dock anses bidra till denna koppling. Detta samtidigt som doktoranderna lär sig att kritiskt förhålla sig till och i förekommande fall problematisera beprövad erfarenhet. Forskningsprojekten inom vårdvetenskap är empiriska och forskningsfrågorna är ofta väckta utifrån det kliniska fältet. I några handledarteam finns disputerade representanter från vård- och omsorgsverksamheter som bidrar med beprövad erfarenhet i diskussionerna. Vårdvetenskapsämnets förhållande till området hälsa och välfärd Området hälsa och välfärd är ett kunskapsfält där hälso- och välfärdsforskning möts. Avgränsningen av välfärd innebär ett fokus på de hälsorelaterade aspekterna av välfärd. Motsvarande avgränsning av hälsa är huvudsakligen de välfärdsrelaterade aspekterna av hälsa. Om man ser hälsoforskning och välfärdsforskning som två delmängder som delvis sammanfaller är det således den gemensamma sektor som därmed uppstår som utgör kunskapsfältet hälsa och välfärd. Både handledare och doktorander har beskrivit att de upplever det som berikande att forskarutbildningen ligger inom området hälsa och välfärd, då det ger multiprofessionellt perspektiv. Detta kan tillföra något i forskarstudenternas framtida yrkesbana, bidra till vidsynthet och öppna upp för ett samarbete med andra yrkeskategorier. En risk med det multiprofessionella kan dock vara att studenten möjligen tappar bort sitt ursprungliga ämne, sin professionella identitet, speciellt om studenten inte är så förankrad i ett ämne från början av forskarutbildningen. Det blir då en utmaning för handledare och utbildare att alltid lyfta fram just detta perspektiv, bland andra, i olika sammanhang genom hela utbildningen. I både forskningsplan och avhandlingens kappa instrueras doktoranden om att inkludera ett avsnitt om området hälsa och välfärd, samt att innehållet ska ha ett tydligt vårdvetenskapligt perspektiv. Dock upplever en del handledare och doktorander att vi inte riktigt djupare har diskuterat och förtydligat hur detta ska se ut och hur ämnesdjupet ska framgå. Detta kan särskilt gälla de doktorander som börjat sin utbildning i ämnet vårdvetenskap, men sedan i takt med att nya ämnen inrättas byter ämne. Uppfattningen om vad vårdvetenskap är, och hur det ska fördjupas och skrivas fram i avhandlingar har alltså glidit. Därför är det viktigt att handledarkollegiet och handledarteamen i varje enskilt fall är uppmärksam på detta och sker ett byte av ämne ska detta vara noga övervägt och ske i god tid innan avhandlingens kappa ska skrivas och före slutseminarium. Detta är dock en fråga som kräver fortsatta diskussioner i forskarutbildningens olika fora. Därför planerar vi att under , när vi har bortåt 20-talet avhandlingar inom hälsa och välfärd, göra en innehållsanalys/metasyntes av avsnitten om hälsa och välfärd i samtliga avhandlingar och även analysera hur vårdvetenskapen tydliggörs i det avhandlingar som är inom detta ämne.

66 Bilaga Aspektområde: område, miljö och resurser Aspekt: Personal Bedömningsgrunder: A. Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande. B. Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematisk upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter. Handledarnas och lärarnas kompetens i förhållande till forskarutbildningen Varje doktorand, som är antagen till forskarutbildning, ska ha minst två handledare, varav den ena ska utses som huvudhandledare. Ingen huvudhandledare ska vara uppbunden till mer handledning än motsvarande sju doktorander på heltid. Vid MDH ska huvudhandledaren vara anställd vid högskolan, vara disputerad och docent- eller professorskompetent samt ha tidigare erfarenheter av att ha handlett doktorander. I vissa fall, då huvudhandledaren flyttat till annat lärosäte, har denne fortsatt som huvudhandledare, med hänsyn tagen till doktorandens bästa. I ett fall har huvudhandledaren fortsatt att vara anställd vid HVV på en viss procent. Huvudhandledaren ska ha genomgått handledarutbildning med godkänt resultat från ett svenskt lärosäte. Handledaren ska vara disputerad forskare och ha genomgått handledarutbildning eller ha intentionen att delta i sådan utbildning inom det kommande året. En sådan handledarutbildning anordnas av MDH där HVV har fyra utbildningsplatser per läsår. Viss köbildning har uppstått till denna utbildning, och under 2016 ställdes utbildningen in vid ett tillfälle. Därför finns f.n. ett antal lärare som väntar på att få genomgå utbildningen. Innan MDH fick egna examensrättigheter i vårdvetenskap deltog HVV:s forskare i forskarutbildning och handledning av doktorander inskrivna vid andra lärosäten (t ex Linnéuniversitetet, Karolinska Institutet, Örebro Universitet), vilket medförde att det redan fanns en hög handledarkompetens när forskarutbildningen i hälsa och välfärd startade Handledargruppen (Bilaga 6) i hälsa och välfärd vid HVV består idag av 14 professorer. Av dessa är tre inom vårdvetenskap, två inom fysioterapi och två inom folkhälsovetenskap. Fjorton handledare är docenter, varav sex inom vårdvetenskap och två inom fysioterapi. Ytterligare fem handledare har doktorsgrad i vårdvetenskap eller medicinsk vetenskap. Dessutom tillkommer 23 externa handledare varav 12 inom vårdvetenskap. Majoriteten av akademins handledare undervisar också i de kurser som ingår i forskarutbildningen, vilket medför en tydlig progression och koppling mellan teoretisk kunskap och hur den kan omsättas i doktorandernas forskningsprojekt. Handledarteamet för varje doktorand består av forskare från olika ämnen för att skapa tvärvetenskapliga team och därmed bidra till att doktoranderna får en bred kompetens gällande teorier och metoder. En målsättning är att huvudhandledaren för en doktorand i vårdvetenskap är verksam inom ämnet. Så är fallet för de flesta doktorander, men det finns också undantag. I dessa fall är alltid en av handledarna disputerad i vårdvetenskap. Det finns en ambition att så många handledare som möjligt ska delta i de månatliga doktorandseminarierna och bidra med sina kompetenser i de diskussioner som initieras av doktoranderna. Dock är dessa seminarier inte så välbesökta av handledarna på grund av de många åtaganden som konkurrerar med dessa seminarietillfällen. Inför höstterminen 2017 ska doktorandseminarierna administreras på ett bättre sätt och handledares deltagande styras upp och att förhandsanmälan till seminarierna kommer att ske. På så sätt hoppas vi kunna tillse att det finns ett flertal seniora lärare/ forskare som deltar vi samtliga seminarietillfällen.

67 Bilaga Handledares kompetens tas även till vara i de kurser som ges inom forskarutbildningen. De som examinerar i kurserna och kursledarna ingår i ett kursteam där utbildningens innehåll och kvalitet utvärderas. Hur arbetet ser ut för att långsiktigt säkra att det finns tillräckliga handledarresurser Under det senaste året har flera docenter gått i pension, vilket innebär att rekryteringen av nya handledare pågår. Nya lektorer har anställts och dessa erbjuds forskarhandledarutbildning. Som ovan nänts är det dock f.n. kö till platserna på denna utbildning. När nya doktorander ska antas sker ett medvetet val av handledare så att lektorer med handledarutbildning ingår i handledarteamet tillsammans med seniora forskare för att säkerställa handledares kompetensutveckling. Hur arbetet ser ut för att, vid behov, möjliggöra handledarbyten Enligt högskoleförordningen har doktorand som begär det rätt att byta handledare. Beslut om handledarbyte fattas av fakultetsnämnden. I MDH:s regler för utbildning på forskarnivå regleras handledarbyten. Exempel på situationer då det kan bli aktuellt med ett byte är att handledaren blir svårt sjuk, en för nära personlig relation uppstår mellan handledare/ huvudhandledare och doktorand eller handledarna emellan, samt om det uppstår en konflikt som inte kan lösas. Om det finns misstanke om etniska eller sexuella trakasserier ska ärendet behandlas enligt högskolans handlingsplan för likabehandling. Om konflikten är av intern karaktär och de inblandade har misslyckats med att lösa den bör någon utomstående involveras. Om det blir aktuellt att byta handledare ska doktoranden fylla i ett särskilt formulär och även bifoga en reviderad individuell studieplan som är undertecknad av doktoranden, handledarna och akademichef. Begäran skickas till handläggare för forskarutbildning på MDH:s ledningskansli. Utskottet för forskarutbildning fastställer ansökan och meddelar ledningskansliet beslutet till akademin. Akademin registrerar handledarbytet i forskarladok. Sedan forskarutbildningen startade 2012 har handledarbyte huvudsakligen skett inom handledarteamet då en handledare övergått till att bli huvudhandlare. Vidare har handledarbyten skett då handledare flyttat till andra lärosäten, i något fall har även ett byte skett på grund av konflikt mellan handledare och doktorand. Hur handledares och lärares vetenskapliga och pedagogiska kompetensutveckling sker Vid HVV har handledare och lärare 10 % kompetensutvecklingstid inom ramen för sin tjänst. I en nationell jämförelse är detta en låg andel tid, då det flesta lärosäten tillämpar en princip om % kompetensutvecklingstid. Dock har lektorer och docenter inom vårdvetenskap vid MDH, sedan två år tillbaka, 20 % för kompetensutveckling. Detta är ett resultat av en treårig satsning för att förbättra läget för att rekrytera och behålla lektorer i vårdvetenskap, vilket är ett ämne som är hårt konkurrensutsatt och där det f.n. pågår en generationsväxling. För övrigt krävs att forskarna söker finansiering till sina forsknings- och doktorandprojekt, för att på så sätt kunna frigöra mer forskningstid. MDH och HVV har utvecklat strategier för att förbättra aktiviteterna kring att söka forskningsmedel. Det är dock väl känt att konkurrensen om externa forskningsmedel är mycket hård, och att endast en liten andel ansökningar tilldelas forskningsmedel från de stora råden. Den pedagogiska kompetensutvecklingen sker bland annat genom att anställda erbjuds att arbeta med en pedagogisk meritportfölj och meritera sig enligt MDH:s pedagogiska karriärstege. Det finns också möjlighet att delta i MDH- gemensamma pedagogiska temadagar. Avdelningscheferna följer årligen upp handledarnas anställning och kompetensutveckling. Av erfarenheterna hittills framgår att kompetensutvecklingen som relateras till forskarutbildningen inte har så stort utrymme i dessa samtal. Enligt MDH:s forsknings- och utbildningsstrategi ska

68 Bilaga samverkan mellan forskning och utbildning förstärkas. Det betyder bland annat att såväl grundoch avancerad nivå som forskarutbildningsnivå behöver ses som en helhet när det gäller organisation, anställningar och kompetensutveckling. Sedan ett par år tillbaka erbjuder professorerna i vårdvetenskap samtal om forskning och kompetensutveckling relatera till denna, ett erbjudande som många lärare/forskare har uppskattat. Även nyanställda lektorer i vårdvetenskap erbjuds samtal med professor/ämnesföreträdare angående pågående och planerad forskning och kompetensutveckling. Handledarnas och lärarnas möjligheter att följa den samhällsutveckling i övrigt som har betydelse för deras handledning och undervisning MDH ingår i en samverkansform, Samhällskontraktet, som är ett avtal om fördjupad samverkan mellan Eskilstuna kommun, Västerås stad, Landstinget Sörmland, Region Västmanland och Mälardalens högskola. Syftet med Samhällskontraktet är att höja kompetensnivån i Mälardalen genom bland annat gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt, utbildningar som matchar arbetslivets behov och mötesplatser för lärande. För närvarande är en doktorandtjänst inom vårdvetenskap finansierad av Samhällskontraktet. I akademins olika fora, som t.ex. forskningsråd och branschråd finns företrädare för vård- och omsorgsverksamheter, som informerar om och diskuterar aktuella företeelser inom forskningsområdet hälsa och välfärd. Handledare och lärare har möjlighet att informera sig om det som är aktuellt inom hälsa och välfärdsområdet genom att följa och delta i samhällsdebatten i olika media. Via medlemskap i föreningar som Svensk sjuksköterskeförening, fackliga förbund som Vårdförbundet, eller genom meddelanden/nyhetsbrev från Socialstyrelsen, regering och riksdag, samt deltagande i konferenser, workshops och temadagar ges möjlighet att följa samhällsutvecklingen. Hur säkerställa att kvaliteten på handledning och undervisning är hög och av tillräcklig omfattning Krav på handledares formella kompetens, exempelvis att huvudhandledaren ska ha lägst docentgrad, är ett sätt att säkerställa kvaliteten på handledning. I MDH:s regler fastställs att varje doktorand ska ha rätt till handledning motsvarande minst 100 timmar per läsår. Dock eftersträvas att erbjuda varje doktorand den handledning som den enskilde doktoranden anses behöva, varför timantalet och organisering av handledningen varierar. Vid MDH finns en regel att ett uppföljningssamtal mellan doktoranden och huvudhandledaren ska genomföras minst en gång per år och det är huvudhandledaren som ansvarar för att samtalen äger rum. Det brukar ske i samband med de årliga uppföljningarna av den individuella studieplanen (ISP) då vikt läggs vid att följa upp uppnådda studieresultat, faktisk aktivitetsgrad och progression i forskarstudierna i relation till examensmålen. Genom kursutvärderingar skaffas information om undervisningens kvalitet avseende forskarutbildningens kursdel. Utvärderingarna har några standardfrågor som används vid varje kursutvärdering för att kunna jämföra kvaliteten över tid. Dessutom tillkommer kursspecifika frågor av relevans för det specifika kursinnehållet. Ett exempel på ett utvärderingsformulär finns i Bilaga 7. Doktoranderna uppmuntras till att söka kurser vid andra lärosäten för att bredda och i förekommande fall fördjupa sin kompetens i relation till de kursinnehåll som ges vid MDH. Handledarkollegiet inom HVV är också ett forum där handledningens kvalitet och omfattning diskuteras och där doktorandernas progression följs upp.

69 Bilaga Ett nationellt samarbete i form av Nätverk för forskarutbildning i vårdvetenskap/ omvårdnad har inletts, där ett av syftena är att samverka kring ämneskurser i forskarutbildningen för att säkerställa fördjupning i ämnet. Nätverket träffas två gånger per år. Hur återkoppling av kvalitetsutvecklande åtgärder sker till relevanta intressenter Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för forskarutbildningens kvalitet. Nämnden initierar utvärderingar i olika omfattning och på olika nivåer. Föreliggande självvärdering är ett exempel på detta. Eftersom forskarutbildningen i vårdvetenskap ännu inte har genomgått en granskning från UKÄ vill MDH göra en motsvarande utvärdering för att granska utbildningens kvalitet och hinna göra eventuella förbättringar innan den nationella självvärderingen genomförs. Vid HVV sker återkoppling på vidtagna kvalitetsutvecklande åtgärder till forskningsrådet där doktorandrepresentant och representanter för landsting och kommuner finns med. Vidare återkopplas kursutvärderingarnas resultat till kursteamen i slutet av varje läsår som följs upp med en diskussion om förbättringar och utveckling av kursernas innehåll, samt hur lärandemål relateras till examensmålen. En återkoppling sker också till doktorandgruppen. Dock kan denna återkoppling göras tydligare och mer systematisk, främst avseende externa intressenter.

70 Bilaga 7.1 Aspektområde: Område, miljö och resurser 10 Aspekt: Forskarutbildningsmiljö Bedömningsgrunder: A. Forskningen/den konstnärliga forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig/konstnärlig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt. B. Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter. Lokala, nationella och internationella nätverk Forskarna inom ämnet har ett samarbete med ett antal internationella och nationella parter. Samarbetet består av olika typer av forskningsrelaterade aktiviteter så som samverkan i forskningsanslagsansökningar, planering och genomförande av forskningsstudier, systematiska översikter och konferensplaneringar. Exempel på samarbetet med andra högskolor och universitet är Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Linköpings universitet. De flesta doktorander ingår i en forskargrupp, vilket innebär att doktoranden kan introduceras i det nätverk som forskarna ingår i på nationell och internationell nivå. Till exempel är flera av handledarna och doktorander medlemmar i Nordic College of Caring Science (NCCS) där doktorander har tillgång till att söka medel från föreningens forskningsfond, samt delta i workshops och konferenser som anordnas av föreningen. Några doktorander ingår i nätverket Swedish Academy of Caring Science och medverkar i nätverkets workshops som hålls en gång per år. European Association for Communication in Healthcare (EACH) är ett annat nätverk där några av våra doktorander och handledare ingår. EACH ordnar årliga internationella konferenser, kurser och nätverksträffar. Forskare inom fysioterapi ingår i Beteendemedicinskt nätverk med Uppsala universitet och Örebro universitet som samarbetspartner. Internationella samarbetspartner utgörs av de australienska universiteten South Australia, University of Queensland, Griffit University och Cutrin University. I Canada är University of British Colombia och McMaster University samarbetspartner med forskarna. Forskarna har också samarbete med University of Iowa och global Health Handicap International i USA, samt Mahidol University i Thailand. Forskarna ingår också i International Association for Study of Pain (IASP), Special Interest Group (SIG) on Pain, Mind and Movement. De utländska doktoranderna deltar i forskningsnätverk i sina hemländer och därmed utvidgas handledarnas nätverk på internationell nivå. Däremot är det få av de internationella doktoranderna som ingår i forskargrupper vid HVV, då dessa främst använder svenska som arbetsspråk. MDH:s doktorander är organiserade i ett doktorandråd som bevakar doktoranders intressen och studiesituation. HVV:s doktorander har bildat ett nätverk, som anordnar regelbundna träffar. Där diskuteras olika frågeställningar relaterade till forskarutbildningen och doktorandernas situation, allt efter doktorandernas behov. Som tidigare nämnts, ingår ett nationellt nätverk för forskarutbildningar i ämnet vårdvetenskap i HVV:s forskarutbildningsmiljö, för att samverka när det gäller att utveckla och genomföra forskarutbildningskurser av hög kvalitet och med fördjupning i vårdvetenskap.

71 Bilaga Under hösten 2017 kommer kontakt att etableras med övriga nationella forskarutbildningar som har hälsa och välfärd som forskningsområdet. Avsikten är bland annat att utveckla kurser i samverkan. Doktorandgruppens sammansättning Vårdvetenskap är det forskarutbildningsämne som har flest doktorander inom hälsa och välfärd. Vid tidpunkten var det totala antalet aktiva doktorander 29 varav 23 inom vårdvetenskap. Av dessa har 20 fullgjort hälften eller mer av sin forskarutbildning. Sedan MDH fick forskarutbildning i hälsa och välfärd har totalt åtta doktorer examinerats, samtliga inom ämnet vårdvetenskap. Doktorander rekryteras huvudsakligen genom extern och/eller intern annonsering av doktorandtjänster. Vidare har MDH ett samarbetsavtal med Hälsoministeriet i Thailand som ansvarar för rekrytering och finansiering av thailändska doktorander. Doktorander antas till forskarutbildningen fortlöpande under året, men vartannat år sker en större rekrytering för att skapa doktorandgrupper som kan följas åt och därigenom ha utbyte med varandra. För att bli antagen som en doktorand krävs att heltidsfinansieringen under fyra år är ordnad. Nuvarande doktorandtjänster inom vårdvetenskap finansieras av Region Västmanland (1), Landstinget Sörmland (1), Nyköpings kommun (1), Västerås stad (1), Katrineholms kommun (1), MDH: HVV:s grundutbildningsanslag (7), Hälsoministeriet i Thailand (4), Rangsit University, Thailand (1) egen pension (1), Forte (2), samt Nationella hjälpmedelschefs nätverket,nhcn (1), annan akademi på MDH (IDT) (1), Ålands yrkeshögskola, ARCADA (1). De flesta doktorandtjänster som är finansierade av fakultetsmedel är på 50/50%, och bedrivs således på halvfart. Dessa tjänstekonstellationer uppfattas olika av doktoranderna. Några anser att arbets- och utbildningssituationen fungerar väl (4), medan andra (3) anser att deras situation blir alltför uppsplittrad. För att hantera detta i fortsättningen ska huvudhandledaren tillsammans med avdelningschef och doktorand gemensamt ska planera för doktorandens arbete/studier så att en helhetsbedömning av arbetssituationen kan göras. Handledargruppens sammansättning Handledargruppens sammansättning framgår av Bilaga 6. Inom ramen för forskarutbildningen i hälsa och välfärd har det utarbetats en praxis där varje doktorand har ett handledarteam bestående av handledare med olika ämnestillhörigheter och metodkompetens. Så långt det är möjligt beaktas också genusaspekten, även om majoriteten lärare/forskare och doktorander i ämnet vårdvetenskap är kvinnor. I många fall representerar huvudhandledaren också forskarutbildningsämnet. I handledarteamet arbetar man med vårdvetenskaplig teoribildning, men tar även in annan teori, framför allt från psykologi och folkhälsa, beroende på syfte och frågeställning. Det tvärvetenskapliga teamet bidrar till att doktoranderna får en bred kompetens gällande teorier och metoder.

72 Bilaga 7.1 Aspektområde: Utformning, genomförande, resultat Aspekt: Måluppfyllelse kunskap och förståelse Bedömningsgrunder: A. Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas visar bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik/konstnärliga forskningsmetoder inom forskautbildningsämnet. B. Systematisk uppföljning görs av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen. Resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter. 12 Avhandlingsarbetet för en doktorsexamen motsvarar minst 165 hp och kan utgöras av en sammanläggningsavhandling eller en monografi. Sammanläggningsavhandlingen bygger på fyra delstudier, helst med olika forskningsmetoder. Studier motsvarande 75 hp består av kurser och andra poänggivande moment, såsom deltagande i doktorandseminarier och konferenser. För licentiatexamen, 120 hp, ska studier motsvarande 37,5 50 hp bestå av kurser och andra poänggivande moment. Av kursdelen på 75 hp, för doktorsexamen, är 45 hp obligatoriska. Kurserna är indelade i block fördelat på en grundkurs i studier på forskarutbildningsnivå (7,5 hp), ett block med kurser i forskningsmetodik (15-30 hp), ett block med kurser i området hälsa och välfärd (22,5 hp) och ett block med avhandlingsspecifika kurser (15-30 hp) (ASP, 2016, Bilaga 3 3). De avhandlingsspecifika kurserna väljs i samråd med handledarna. I ISP ska bl. a anges vilka kurser som för den enskilde forskarstuderande ska ingå i utbildningen samt hur många poäng varje kurs motsvarar. Efter överenskommelse kan den forskarstuderande tillgodoräkna sig poäng från andra kurser på avancerad nivå inom avhandlingens område (max 15 hp). I Bilaga 8 visas en matris över hur lärandemålen i varje kurs relateras till examensmålen. Där framgår också vilka lärandemål som speciellt relateras till det egna ämnet. Att säkerställa hur doktoranderna visar bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom ämnet Forskarutbildningsområdet är hälsa och välfärd, och det aktuella forskarutbildningsämnet är vårdvetenskap. Doktoranderna skaffar sig en bred kunskap om hälsa och välfärd genom att forskarutbildningen är mångvetenskaplig och doktoranderna då tar del av forskning även från andra discipliner inom hälsa- och välfärdsområdet. Forskarutbildningskurserna är inte bara ämnesrelaterade, utan även områdesrelaterade. Kurserna ger en bred kunskap inom hälsa och välfärd, men doktoranderna har också moment i kurserna som ger fördjupning inom respektive ämne. Det visar sig i att vissa lärandemål fokuserar på bred kunskap medan andra fokuserar på fördjupad kunskap inom det egna ämnet. Ett exempel är ett lärandemål från kursen Health and Welfare focusing on gender: The doctoral student will be able to demonstrate how issues of gender and, power relations have been discussed in the doctoral student's own discipline as well as other disciplines in the field of health and welfare Detta lärandemål examineras med en individuell skriftlig uppgift samt muntligt i ett seminarium. Två exempel på kurser där studenterna ges möjlighet att fördjupa sig i sitt ämne, t.ex. vårdvetenskap är dels Theories, models and concepts 7,5 hp där syftet är att doktoranden ska förvärva ytterligare fördjupade kunskaper om teorier, modeller och begrepp - och om hur dessa kan tillämpas inom hälsa och välfärd och Systematic review, 7,5hp, där syftet är att doktoranden som följer den allmänna studieplanen i vårdvetenskap ska förvärva ytterligare fördjupad kunskap om aktuell forskning inom området hälsa och välfärd, med fokus på vårdvetenskap. Beroende på doktorandens intresseområde i avhandlingen väljs område för översikten. Båda dessa kurser är i det nuvarande och i det föreslagna reviderade kurspaketet valbara. Detta medför ett ännu större ansvar för handledarteamet att tillgodose doktorandens ämnesfördjupning, om dessa kurser inte väljs.

73 Bilaga I doktorandseminarierna, som är mångvetenskapliga, diskuteras doktoranders forskningsidéer och artikelmanus, vilket innebär att doktoranderna skaffar sig en bred kunskap från olika discipliner inom hälsa och välfärdsområdet, samtidigt som man tillägnar sig en fördjupad kunskap inom det egna ämnet. Det obligatoriska kurspaketet innehåller två metodkurser där doktoranden skaffar sig kunskaper i såväl kvalitativ som kvantitativ metod vilka examineras i form av individuella skriftliga arbeten och aktivt deltagande i seminarier. Det rekommenderas att doktoranden använder sig av såväl kvalitativa som kvantitativa metoder i de artiklar som ingår i avhandlingen. I de åtta vårdvetenskapliga avhandlingar som hittills har examinerats har sex doktorander använt såväl kvalitativa som kvantitativa metoder i sina avhandlingar. Två doktorander har använt olika slag av kvalitativa metoder. En doktorand arbetar f.n. på en avhandling med enbart kvantitativ ansats. En detaljerad översikt över de metoder som har använts finns i Bilaga 9. Enligt handledarnas erfarenheter har doktoranderna olika bakgrund när det gäller vetenskapsteoretisk- och metodskolning. De vårdvetenskapliga doktoranderna är främst skolade i en kvalitativ tradition, och har därmed svaga förkunskaper i statistik. Även i det vårdvetenskapliga kollegiet finns en övervikt av forskare och lärare med kvalitativ kompetens. Denna obalans kompenseras till viss del för doktoranden som ingår i tvärvetenskapliga handledarteam, eftersom handledare inom exempelvis psykologi och fysioterapi har övervägande kvantitativ metodkompetens. Ett arbete pågår f.n. för att stärka vårdvetares förberedande metodskolning avseende kvantitativ metod. De flesta doktorander är knutna till en forskargrupp och deltar i gruppens aktiviteter. På så sätt breddas doktorandens kunskaper om forskning och vetenskapliga metoder utöver det egna projektet. Doktoranderna skaffar sig även en bred kunskap genom att delta i vid nationella och internationella konferenser. Varje doktorand ska presentera sitt projekt vid minst en internationell konferens under sin utbildning, men praxis är snarare att man deltar i flera. Genom konferensdeltagande bygger doktoranden upp ett nätverk relaterat till sitt forskningsprojekt för att skaffa sig fördjupad och aktuell kunskap. Utifrån behovet av att säkra djup och kvalitet i respektive forskarutbildningsämne är det ett krav att minst en av granskarna vid antagnings-, halvtids- och slutseminarier ansvarar för att bevaka potential, kvalitet och djup i avhandlingsarbetet i förhållande till forskarutbildningsämnet vårdvetenskap. Progression och koppling mellan examensmål, lärandemål, läraktiviteter och examination Doktorandens progression säkerställs genom årliga uppföljningar av ISP. I denna finns examensmålen inskrivna och den årliga utvärderingen och planeringen för nästa år sker alltid i relation till examensmålen. En mall är utarbetat som ska underlätta för doktorander och handledare att göra den kopplingen (Bilaga 10). Progressionen granskas också i de seminarier som ingår i forskarutbildningen: antagningsseminariet, mittseminariet och slutseminariet, det senare när ca % av avhandlingsarbetet är färdigt. Vid alla dessa tillfällen granskas avhandlingsmanus och resultat från genomförda kurser i relation till examensmålen. (Se instruktioner för mittseminarium och slutseminarium). Efter mittseminarium ger granskare råd och om möjligt klartecken till att avhandlingsarbetet kan fortskrida. Det reviderade avhandlingsarbetet efter slutseminariet granskas av en läsgrupp för att godkänna om arbetet kan försvaras vid en disputation.

74 Bilaga I kursplaner och studiehandledningar relateras lärandemål till specifika examinationer. Efter avslutad kurs utvärderar doktoranderna om läraktiviteterna har bidragit till att kursens lärandemål har uppnåtts. Även i kursteamets möten sker kontinuerligt diskussioner om progressionen mellan kurser och hur ändringar i kursplaner påverkar kurspaketet som helhet och därmed möjligheter att nå examensmålen. Förutsättningar att slutföra utbildningen inom planerad tid ISP utgör verktyg för att säkerställa att utbildningen genomförs inom planerad tid. Minst en gång per år sker en uppföljning av studieplanen för att utvärdera om tidplanen hålls. Uppföljningen sker i dialog mellan huvudhandledare och doktorand, samt med forskningsadministratören. Om en doktorand har svårt att hålla tidsplanen förs en diskussion i handledarkollegiet för att tidigt uppmärksamma behov av åtgärder. Exempelvis kan de doktorander som har en anställning med 50 procent undervisning och 50 procent forskarutbildningsstudier ges möjlighet att omfördela arbetsinsatsen i undervisning för att skapa utrymme för forskningstid. De internationella doktoranderna har haft svårt att slutföra utbildningen på stipulerad tid. Detta beror på att de ska socialiseras in i den nya kultur och att deras förmåga att kommunicera på engelska har varierat. De flesta har rest fram och åter mellan hemlandet och Sverige, och de har haft olika möjligheter at fokusera på sin forskarutbildning när de vistats i hemlandet. Därför har viss prolongation av forskarutbildningen i några fall blivit nödvändig, vilket också har varit fallet för några svenska doktorander. En förutsättning för att doktoranderna ska kunna slutföra sin utbildning inom planerad tid är att deras studier är finansierade. För att bli antagen som en doktorand krävs att full finansiering för fyra år är ordnad. En doktorandtjänst innebär således en tryggad försörjning under fyra år med en löneutveckling enligt doktorandstegen. Varje doktorand har en ryggsäck från HVV på kr per år för utgifter relaterat till utbildningen. Syftet med doktorandryggsäcken är att ge doktoranderna ekonomiskt stöd när det gäller kostnader uppstår i och med deras forskarutbildning, exempelvis konferenser, kursavgifter, språkgranskning, tryckkostnader och kostnader i och med disputation. De flesta doktorandprojekt vid HVV är inte externfinansierade, vilket gör att utgifter som annars kan finansieras från projektmedel behöver tas från doktorandryggsäcken. Såväl handledare som doktorander har uttryckt svårigheter att budgetera för projekten då tillämpningen av direktiv och riktlinjer för ryggsäcksmedel har uppfattats olika. Doktorandryggsäckens syfte och belopp diskuteras i HVV:s forskningsråd. Doktorander och handledare uppmanas fortlöpande att ansöka om forskningsmedel för projektens genomförade och resebidrag. Kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling i syfte att säkra måluppfyllelse Sedan forskarutbildningen startade 2012 har smärre förändringar i kurspaket gjorts. Hälsa- och välfärdskurserna har delvis omarbetats och flera kurser gjorts valbara. Genom en nyligen genomförd nationell jämförelse och utifrån våra egna utvärderingar har framkommit att andelen kurspoäng (75hp) är för högt satt och att våra studenter har svårt att hinna med sitt avhandlingsarbete inom utsatt tid. Vidare har utvärderingar visat att doktoranders förkunskaper i kvantitativ metod har varit bristfällig, Därför genomförs nu en mer genomgående revidering av kurspaketet, både till omfång och innehåll. Kurspaketet planeras omfatta 60 obligatoriska kurspoäng med start ht I det nya förslaget har en anpassning till samhällsutvecklingen skett i hälsa- och välfärdskurserna. Förkunskapskraven till metodkurserna ska höjas och lärandemålen ska visa en tydlig progression. Kurserna i hälsa och välfärd, samt metodkurserna möjliggör också samläsning med sista året i Mastersprogrammet i hälsa och välfärd. Vi förutser att denna konstruktion inte bara innebär ett bättre utnyttjande av lärarresurser utan att både master- och forskarstuderande (som inte tidigare genomgått master) kan stödja och sporra varandra i lärprocessen. I Bilaga 11 framgår vad förändringen i kurspoäng innebär.

75 Bilaga Aspektområde: Utformning, genomförande, resultat Aspekt: Måluppfyllelse färdighet och förmåga Bedömningsgrunder: A. Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade (konstnärliga) uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna ska också visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. B. Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter. Att säkerställa att doktoranderna visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning inom givna tidsramar Doktoranden planerar, med ökande grad av självständighet, sin studietid så att de aktiviteter som ska genomföras håller för tidsramen. Planeringen diskuteras regelbundet med handledarna. Om projektet inte kan genomföras som planerat utmanas doktoranden till att planera för alternativa lösningar för att projektet ska kunna genomföras inom given tidsram. För några av de thailändska doktoranderna har doktorandtiden varit krävande, dels när det gäller att använda engelska i tal och skrift, och dels att finna sig till rätta i en annan kultur. Den formella organisationen i Thailand med beslutsvägar i många led har, bidragit till att doktorandtiden har behövt förlängas med ca 1-2 terminer. Att säkerställa att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt, med auktoritet presentera och diskutera forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt Forskarutbildningen på HVV genomförs helt på engelska. Det betyder att all kurslitteratur, studiehandledningar, föreläsningar och seminarier i kurserna hålls på engelska. Vid de månatliga doktorandseminarierna förväntas varje doktorand att delta i diskussionen och därmed utveckla sin färdighet att uttrycka sig muntligt och skriftligt på engelska. Seminarierna är poänggivande i syfte att uppmuntra doktoranderna till att delta. Varje doktorand ska under sin studietid delta i minst en internationell konferens, med en poster eller muntlig presentation, men i regel deltar de i fler. De flesta doktorandprojekt har kommit till i samverkan med kommuner och landsting, liksom med hälsoministeriet i Thailand. För dessa doktorander är det en naturlig del i utbildningen att kontinuerligt presentera och diskutera sina forskningsresultat med avnämarna. Nedan visas ett exempel på en presentation hållen av en doktorand för Västerås stad.

76 Bilaga Varje år anordnas också Doktorandernas dag vid HVV, dit högskolans studenter och intressenter i det omgivande samhället bjuds in. Varje doktorand presenterar då dels en vetenskaplig poster och dels ett kortare, mer populärvetenskapligt föredrag och bjuder in till frågor och diskussion. Handledning av de thailändska doktoranderna innebär att varken handledaren eller doktoranden arbetar på sitt eget modersmål, utan kommunicerar uteslutande på engelska. Trots krav på språkkunskaper har några av de thailändska doktoranderna haft betydande brister avseende kunskaper i engelska, vilket dels försvårat den muntliga kommunikationen med handledare, doktorandkollegor och seniora forskare, dels den skriftliga framställningsförmågan. Det finns också en risk för att problem kan uppstå vid valideringen av t.ex. innehållsanalyser av intervjumaterial. Detta har ställt större krav på språkgranskning, översättning samt återöversättning av material. I kommande rekryteringar av doktorander från icke-engelskspråkiga länder kommer HVV att vara tydligare i kraven på språkkunskaper. Som alltid när olika kulturer möts finns även skillnader i synen på kritiskt förhållningssätt, relationen handledare-doktorand mm, som tagit tid att överbrygga. Den generella uppfattningen tycks vara att handledningen av de thailändska doktoranderna är (tids)krävande. Men, de internationella doktoranderna har också tillfört doktorandgruppen en vidgad kulturell förståelse såväl i diskussionerna kring doktorandernas avhandlingsarbeten som i det sociala samspelet i doktorand- och forskargrupperna. Bidrag till samhällets utveckling och stödja andras lärande Flera av doktorandprojekten har inslag av interventioner och implementeringar, vilket medför en direkt påverkan på utvecklingen inom hälsa och välfärdssektorn, men i viss mån också på civilsamhället. Åtta doktorander har en femårig doktorandanställning vilket innebär att 20 % av doktorandtiden ägnas åt institutionsarbete. Det handlar huvudsakligen om att undervisa studenter på grund och avancerad nivå i vårdvetenskap. Några har gjort en del av denna tjänstgöring i form av handledning på kliniker, stöd i verksamhetsutveckling etc., vilket direkt ha fått implikationer inom dessa verksamheter. Progression och koppling till examensmål För att säkerställa avhandlingens kvalitet och uppfyllande av examensmålen ska doktoranden, förutom dessa seminarier, presentera sitt avhandlingsarbete vid ytterligare tre seminarietillfällen: 1. Antagningsseminarium med presentation av avhandlingsplan 2. Halvtidsseminarium och 3. Slutseminarium. I samband med dessa seminarier bedöms och dokumenteras doktoranden progression i förhållande till examensmålen (Bilaga 12, Bilaga 13). I den årliga uppföljningen av ISP sätter handledare och doktorand upp en målsättning med aktiviteter för att under kommande år närma sig examensmålen gällande färdighet och förmåga.