Kallelse till sammanträde för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå onsdagen den 7 februari

Transkript

1 KALLELSE Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 1:2018 Dnr: 2018/0187 Kallelse till sammanträde för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå onsdagen den 7 februari Plats: Ypsilon, Mälardalens högskola, Västerås Tid: kl Besked om förhinder att delta vid sammanträdet lämnas till Hanna Millberg senast måndag 5 februari via epost: hanna.millberg@mdh.se. Ledamöter: Niclas Månsson Ordförande Magnus Elfström Lärarrepresentant Joakim Johansson Lärarrepresentant Karin Molander Danielsson Lärarrepresentant Antti Salonen Lärarrepresentant Benjamin Ivarsson Studeranderepresentant Vakant Studeranderepresentant Adjungerade: Robert Öman Ämnesföreträdare byggnadsteknik, EST Henrik Wahlberg Programsamordnare högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik, EST Tjänstemän: Helena Eken Asp Utbildnings- och forskningshandläggare, 5-6, 9-12 LKA Anna-Karin Fornberg Utbildningsledare, UKK 7-8 Tomas Kumlin Programsamordnare masterprogram 4 inom hälsa och välfärd, HVV Helene Lindgren Utbildnings- och forskningshandläggare, LKA Hanna Millberg Utbildnings- och forskningshandläggare, LKA Fackliga Erik Janse SACO/SULF företrädare: Susanne Mejer OFR Bilaga 1: Förslag till föredragningslista

2 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 2.1 Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 1:2018 Dnr: 2018/0187 Ärende Åtgärd Underlag 1. Val av justeringsperson Beslut 2. Fastställande av föredragningslista Beslut Bil Föregående mötesprotokoll Information 4. Ansökan om revidering av utbildningsplaner för master programmen inom hälsa och välfärd inriktning arbetslivsvetenskap, socialt arbete samt vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Föredragande: Tomas Kumlin 5. Ansökan om revidering av utbildningsplaner för beteendevetenskapliga programmet Föredragande: Helena Eken Asp 6. Ansökan om revidering av utbildningsplaner för sjuksköterskeprogrammet Föredragande: Helena Eken Asp Kaffepaus Ansökan om fastställande av nu utbildningsplan för grundlärarprogrammet F-3 Föredragande: Anna-Karin Fornberg 8. Ansökan om revidering av utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning Föredragande: Anna-Karin Fornberg 9. Basåret och efterföljande utbildningsprogram HT18 Föredragande: Helena Eken Asp Lunch Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut 4 ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb

3 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 2.1 Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 1:2018 Dnr: 2018/ Ansökan om revidering av utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik Föredragande: Helena Eken Asp 11. Revidering av regler för kursplaner och utbildningsplaner Föredragande: Helena Eken Asp och Hanna Millberg 12. Processer för att inrätta, revidera och avveckla examina och utbildningsprogram Föredragande: Helena Eken Asp och Hanna Millberg 13. Information Föredragande: Niclas Månsson Beslut Beslut Beslut Information 10 ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb

4 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 1:2018 Diarienummer: 2018/0187 Mötets öppnande 1. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse Magnus Elfström att jämte ordförande justera protokollet 2. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan 3. Föregående mötesprotokoll Föregående mötesprotokoll har justerats i vederbörlig ordning. Förslag till beslut att notera informationen

5 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 1:2018 Diarienummer: 2018/ Ansökan om revidering av utbildningsplaner för masterprogrammen inom hälsa och välfärd inriktning arbetslivsvetenskap (AMM07), inriktning socialt arbete (AMM08) samt inriktning vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad (AMM09) Diarienummer: 2018/0034 Handläggare: - Akademin för hälsa vård och välfärd (HVV) har inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanen för masterprogrammen inom hälsa och välfärd, inriktning arbetslivsvetenskap (AMM07), inriktning socialt arbete (AMM08) och inriktning vårdvetenskap med inriktning omvårdnad (AMM09). Ändringarna föreslås gälla för studenter som antogs till programmen höstterminen 2017 och framåt. Föredragande: Tomas Kumlin, programsamordnare masterprogrammen inom hälsa och välfärd HVV Förslag till beslut att att att att revidera utbildningsplanen för masterprogrammet inom hälsa och välfärd inriktning arbetslivsvetenskap i enlighet med akademi HVV:s förslag i bilaga 2, revidera utbildningsplanen för masterprogrammet inom hälsa och välfärd inriktning socialt arbete i enlighet med akademi HVV:s förslag i bilaga 3, revidera utbildningsplanen för masterprogrammet inom hälsa och välfärd inriktning vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad i enlighet med akademi HVV:s förslag i bilaga 4, samt de reviderade utbildningsplanerna ska gälla för studenter antagna från och med höstterminen 2017 Ärendets beredning Förslaget har tagits fram av programsamordnare och utbildningsledare vid akademi HVV. Studenter har informerats och fått möjlighet att komma med synpunkter.

6 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 1:2018 Diarienummer: 2018/0187 Underlag Bilaga 1: Akademins ansökan Bilaga 2: Förslag till reviderad utbildningsplan inriktning arbetslivsvetenskap Bilaga 3: Förslag till reviderad utbildningsplan inriktning socialt arbete Bilaga 4: Förslag till reviderad utbildningsplan inriktning vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Bilaga 5: Examensmatris Delges Akademichef HVV, administrativ chef HVV, utbildningsledare HVV

7 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 1:2018 Diarienummer: 2018/ Ansökan om revidering av utbildningsplaner för beteendevetenskaplig programmet (GKE03 och GKV03) Diarienummer: 2018/0036 Handläggare: Helena Eken Asp Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har den 8 januari 2018 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanerna för beteendevetenskapliga programmet (GKE03 och GKV03). Ändringarna föreslås gälla för studenter som antagits till programmet höstterminen 2016 och framåt. Akademin önskar byta namn på två kurser i årskurs 1, samt förtydliga att det enbart är en av de tre psykologikurserna på hp nivån som kommer att ges respektive termin. Avslutningsvis önskar akademin förtydliga att enstaka kurser inom programmet kan komma att ges på engelska. Föredragande: Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att byta namn på kursen Introduktion till beteendevteenskap, 7,5 hp till Introduktion för beteendevetare, 7,5 hp, att att att att byta namn på kursen Samhälle i förändring. Identitet, kultur, arbete och konsumtion, 7,5 hp till Samhälle i förändring, 7,5 hp, förtydliga att endast en psykologikurs kommer att ges per termin i årskurs 2 och 3, lägga till meningen Enstaka kurser kan ges på engelska under rubriken Undervisningsspråk, samt den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2016 och framåt. Ärendets beredning Förslaget på reviderad utbildningsplan har tagits fram av utbildningsledare och programsamordnare för beteendevetenskapliga programmet. De föreslagna förändringarna gällande valbara kurser har informerats studenterna vid ett möte i samband med att studenterna skulle göra sina val i årskurs 2. En strategigrupp vid akademi HVV har tagit fram ett kurspaket för grundutbildningsprogrammen för att kunna erbjuda

8 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 1:2018 Diarienummer: 2018/0187 internationalisering på hemmaplan, det innebär att en av kurserna inom det beteendevetenskapliga programmet kommer att ges på engelska. Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Förslag till reviderad utbildningsplan Delges Akademichef HVV, Administrativ chef HVV och utbildningsledare HVV

9 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 1:2018 Diarienummer: 2018/ Ansökan om revidering av utbildningsplaner för sjuksköterskeprogrammet (GSE03, GSN03 och GSV03) Diarienummer: 2018/0037 Handläggare: Helena Eken Asp Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har den 8 januari 2018 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanerna för sjuksköterskeprogrammet (GSE03, GSN03, GSS03 och GSV03). Ändringarna föreslås gälla för studenter som antagits till programmet höstterminen 2016 och framåt. Akademin önskar byta namn på tre av kurserna inom programmet. Namnbytena innebär inga innehållsmässiga ändringar i kurserna utan är för att förtydliga det faktiska innehållet i kurserna för studenterna. Föredragande: Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att att att att byta namn på kursen Människan vid psykisk ohälsa, 5 hp till Människan vid psykisk ohälsa och psykisk sjukdom, 5 hp, byta namn på kursen Förebygga ohälsa och sjukdom, 2 hp till Förebygga ohälsa och sjukdom ur ett folkhälsoperspektiv, 2 hp, byta namn på kursen Examensarbete, 15 hp till Examensarbete i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, 15 hp, samt den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2016 och framåt. Ärendets beredning Förslaget på reviderad utbildningsplan har tagits fram av programsamordnare för sjuksköterskeprogrammet.

10 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 1:2018 Diarienummer: 2018/0187 Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Förslag till reviderad utbildningsplan Delges Akademichef HVV, Administrativ chef HVV och utbildningsledare HVV

11 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 1:2018 Diarienummer: 2018/ Ansökan om fastställande av ny utbildningsplan för grundlärarprogrammet förskoleklass och grundskola 1-3 Diarienummer: 2017/2159 Handläggare: - Akademin UKK har inkommit med en ansökan om att fastställa en ny utbildningsplan för grundlärarprogrammet förskoleklass och grundskola 1-3. Akademin vill kunna erbjuda utbildningsprogrammet som en verksamhetsintegrerad utbildning där studenterna arbetar på en skola samtidigt som de läser grundlärarprogrammet med reducerad studietakt under terminerna och med sommarkurser. För att kunna genomföra detta behöver fakultetsnämnden fastställa en ny utbildningsplan för grundlärarprogrammet anpassad efter det nya upplägget. Utskottet har att bereda ärendet till fakultetsnämnden som har att ta ställning till om en ny utbildningsplan för grundlärarprogrammet F-3 kan fastställas. Akademin önskar att utbildningsplanen för grundlärarprogrammet F-3 som verksamhetsintegrerad utbildning ska gälla från och med höstterminen Föredragande: Anna-Karin Fornberg, utbildningsledare UKK Förslag till beslut Att föreslå fakultetsnämnden att Ärendets beredning Förslaget har tagits fram av utbildningsledare vid akademin i samråd med berörda program-, ämnes och inriktningsföreträdare. Underlag Bilaga 1: Akademins ansökan Bilaga 2: Förslag till reviderad utbildningsplan Delges -

12 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 1:2018 Diarienummer: 2018/ Ansökan om revidering av utbildningsplan kompletterande pedagogisk utbildning (GLM01) Diarienummer: 2018/0259 Handläggare: - Akademi UKK har inkommit med en ansökan om att revidera utbildningsplanen för kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). I november 2017 fick högskolan tillsammans med flera andra lärosäten i uppdrag av regeringen att anordna fler relevanta sommarkurser. Inriktningen på uppdraget anger att lärosätena i första hand ska anordna sommarkurser som är relevanta för att studenter snabbare ska nå en lärarexamen och för att möjliggöra kompetensutveckling och vidareutbildning för obehöriga lärare. Akademin önskar därför införa sommarkurser inom KPU och därmed behöver utbildningsplanen revideras. Utskottet har att besluta om att revidera utbildningsplanen för KPU eller inte. Föredragande: Anna-Karin Fornberg, utbildningsledare UKK Förslag till beslut att Ärendets beredning Förslaget har tagits fram av utbildningsledare vid akademin i samråd med berörda program-, ämnes och inriktningsföreträdare. Berörda avdelningschefer är tillfrågade i ärendet. Underlag Bilaga 1: Akademins ansökan Bilaga 2: Förslag till reviderad utbildningsplan Delges Akademichef UKK, administrativ chef UKK, utbildningsledare UKK

13 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 1:2018 Diarienummer: 2018/ Basåret och efterföljande utbildningsprogram HT18 Diarienummer: 2018/0032 Handläggare: Helena Eken Asp Studenter som söker till det naturvetenskapliga/tekniska basåret höstterminen 2018 garanteras plats till ett antal namngivna utbildningsprogram. Platsgarantin gäller efterföljande läsår och under förutsättning att studenten uppfyller de särskilda behörighetskraven för den valda utbildningen. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) och akademin för innovation, design och teknik (IDT) har lämnat in önskemål om utbildningar som man önskar finns med HT19 för de studenter som börjar läsa basåret HT18. De utbildningsprogram som akademierna önskar ska erbjudas i anslutning till basåret HT18 och därmed kommer att ingå i högskolans programutbud läsåret 19/20 är följande: högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik, högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik, högskoleingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign, högskoleingenjörsprogrammet i innovation, produktion och logistik, högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik, civilingenjörsprogrammet i energisystem, civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, civilingenjörsprogrammet i produktion och produktdesign, civilingenjörsprogrammet i robotik, civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem. Föredragande: Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att föreslå fakultetsnämnden att följande utbildningar ska ingå i programutbudet för läsåret 19/20 Högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik. 180 hp. Examen: högskoleingenjörsexamen. Akademin för ekonomi samhälle och teknik. Studieort Västerås. Särskilda behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt Fysik B, Kemi A, Matematik D (områdesbehörighet 8) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c (områdesbehörighet A8). Högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik. 180 hp. Examen: högskoleingenjörsexamen. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik. Studieort Västerås. Särskilda behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt Fysik B, Kemi A, Matematik D (områdesbehörighet 8) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c (områdesbehörighet A8).

14 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 1:2018 Diarienummer: 2018/0187 Högskoleingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign. 180 hp. Examen: högskoleingenjörsexamen. Akademin för innovation, design och teknik. Studieort: Eskilstuna. Särskilda behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt Matematik C (områdesbehörighet 8 med förändring) eller Matematik 3c (områdesbehörighet A8 med förändring). Högskoleingenjörsprogrammet i innovation, produktion och logistik. 180 hp. Examen: högskoleingenjörsexamen. Akademin för innovation, design och teknik. Studieort: Eskilstuna. Särskilda behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt Matematik C (områdesbehörighet 8 med förändring) eller Matematik 3c (områdesbehörighet A8 med förändring). Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik. 180 hp. Examen: högskoleingenjörsexamen. Akademin för innovation, design och teknik. Studieort: Västerås. Särskilda behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt Fysik B, Matematik D (områdesbehörighet 8 med förändring) eller Fysik 2, Matematik 3c (områdesbehörighet A8 med förändring). Civilingenjörsprogrammet i energisystem. 300 hp. Examen: civilingenjörsexamen. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik. Studieort Västerås. Särskilda behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi. 300 hp. Examen: civilingenjörsexamen. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik. Studieort Eskilstuna. Särskilda behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). Civilingenjörsprogrammet i produktion och produktdesign. 300 hp. Examen: civilingenjörsexamen. Akademin för innovation, design och teknik. Studieort Eskilstuna. Särskilda behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt Fysik A, Matematik D (områdesbehörighet 9 med förändring) eller Fysik 1a/1b1+1b2, Matematik 4 (områdesbehörighet A9 med förändring). Civilingenjörsprogrammet i robotik. 300 hp. Examen: civilingenjörsexamen. Akademin för innovation, design och teknik. Studieort Västerås. Särskilda behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). Civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem. 300 hp. Examen: civilingenjörsexamen. Akademin för innovation, design och teknik. Studieort Västerås. Särskilda behörighetskrav: Grundläggande behörighet

15 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 1:2018 Diarienummer: 2018/0187 samt Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). Ärendets beredning Akademierna har skickat in önskemål om vilka utbildningar man önskar ge studenter som påbörjar sina basårsstudier hösten 2018 platsgaranti till. Underlag - Delges -

16 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 1:2018 Diarienummer: 2018/ Ansökan om revidering av utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik (YHT02) Diarienummer: 2018/0033 Handläggare: Helena Eken Asp Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 8 januari 2018 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanen för högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik (YHT02). Ändringarna föreslås gälla för studenter som antagits till programmet höstterminen 2016 respektive höstterminen Akademin önskar byta plats på två av kurserna i årskurs 2, det innebär också att omfattningen på kurserna kommer att påverkas, detta då den ena kursen idag är på 5 hp och den andra på 7,5 hp. Utöver det önskar akademin ändra i de valbara kurserna i årskurs 3. Akademin önskar att förändringen i årskurs 3 ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2016 och framåt samt att förändringarna i årskurs 2 ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2018 och framåt. Föredragande: Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att att ändra omfattningen på kursen Brandskydd i utbildningsplanen från 7,5 hp till 5 hp och omfattningen på kursen Samhällsplanering i utbildningsplanen från 5 hp till 7,5 hp, för studenter antagna från höstterminen 2018 och framåt. ändra omfattningen på kursen Byggnadsplanering med visualisering i utbildningsplanen från 7,5 hp till 15 hp och ändra så att kursen Byggnadsekonomi 7,5 hp, står som valbar för studenter antagna från höstterminen 2016 och framåt. Ärendets beredning Förslaget på reviderad utbildningsplan har tagits fram av programsamordnare och ämnesansvarig. Förslaget har diskuterats på ämnesmöten för byggnadsteknik. Förslaget har också skickats på remiss till branschrådets representanter samt nuvarande studenter på utbildningen i årskurs 1 och 2. Ärendet har därefter beretts av handläggare på ledningskansliet.

17 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 1:2018 Diarienummer: 2018/0187 Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Förslag till reviderad utbildningsplan Bilaga 3: Akademins ansökan Delges Akademichef EST, administrativ chef EST, utbildningsledare EST

18 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 1:2018 Diarienummer: 2018/ Revidering av regler för kursplaner och utbildningsplaner Diarienummer: 2017/1906 Handläggare: Hanna Millberg och Helena Eken Asp Bakgrunden till ärendet är det uppdrag som utbildnings- och forskningssektionen fick av fakultetsnämnden den 10 december Uppdraget bestod i att inleda ett arbete med att se över regler för utbildningsplaner och kursplaner i syfte att hålla de mer förordningsnära. Detta har i sin tur genererat en diskussion kring innebörden av förordningstexten om kursplaner och utbildningsplaner och vilken detaljnivå som ska finnas på plats och när. Utbildningsplaner och kursplaner är de föreskrifter som anger villkoren för antagning till och genomförandet av en specifik utbildning vid MDH. Genom dessa dokument garanterar vi studenter vid MDH bästa möjliga utbildning både avseende kvalitet och förutsägbarhet, det är därför viktigt att vi själva följer det som finns angivet i dokumenten. Vid sitt möte den 28 november 2017 diskuterade fakultetsnämnden första utkasten till reviderade regler för kursplaner och utbildningsplaner. Utifrån fakultetsnämndens diskussion samt synpunkter från referensgrupp och utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå sammanställdes nya förslag till reviderade regler för utbildningsplaner och två olika förslag till reviderade regler för kursplaner. Att två olika förslag togs fram för regler för kursplaner beror på att det vid fakultetsnämndens möte framkom förslag på mer omfattande förändringar som inte diskuterats i vare sig referensgrupp eller utskott. Efter internremiss och ytterligare diskussion i referensgruppen har nya förslag till regler för kursplaner och utbildningsplaner arbetats fram. Utkast till reviderade regler för kursplaner alternativ 1 samt utkast till reviderade regler för utbildningsplaner finns bifogade. I dessa dokument finns även kommentarer till ändringarna efter inkomna synpunkter inlagda. För alternativ 2 till kursplaner finns en beskrivning i bifogad promemoria. Utskottet har att lämna synpunkter på förslagen till fakultetsnämnden. Föredragande: Helena Eken Asp och Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att lämna följande synpunkter till fakultetsnämnden

19 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 1:2018 Diarienummer: 2018/0187 Ärendets beredning Underlag för ärendet har tagits fram av en arbetsgrupp. I arbetet med att ta fram underlagen har arbetsgruppen haft möte med en referensgrupp bestående av representanter från akademierna, studentkåren och förvaltningen. Förslagen har skickats på internremiss till samtliga akademier, utbildningsledare, studentkåren, CeSAM, samt studentcentrum/studievägledare. Lärarrepresentanter i fakultetsnämnd och utskott har haft möjlighet att inhämta synpunkter från respektive lärarkollegium. Underlag Bilaga 1: Promemoria Bilaga 2: Inkomna remissvar Bilaga 2: Utkast regler för kursplaner Bilaga 3: Utkast regler för utbildningsplaner Delges -

20 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 1:2018 Diarienummer: 2018/ Processer för att inrätta, revidera och avveckla examina och utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå Diarienummer: 2018/0250 Handläggare: Helena Eken Asp och Hanna Millberg Som ett led i implementeringen av kvalitetspolicyn skulle fakultetsnämnden behöva se över befintliga processer för ärenden som rör utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Befintliga processer är inte beslutade av fakultetsnämnden utan utgår från praxis. För att öka tydligheten och transparensen inom organisationen gällande dessa processer är det viktigt att fakultetsnämnden diskuterar och fattar beslut om processerna samt vilka underlag man önskar inför beslut. Föredragande: Helena Eken Asp och Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att föreslå fakultetsnämnden följande: Ärendets beredning Ett förslag på processbeskrivningar har tagits fram av handläggare på LKA baserat på nuvarande instruktioner på internportalen samt de diskussioner som förts i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt diskussioner i fakultetsnämnden under 2016 och Förslaget diskuterades på fakultetsnämndens extrainsatta möte den 15 januari 2018 och har därefter beretts vidare av handläggare på LKA. Underlag Bilaga 1: Diskussionsunderlag Bilaga 2: Processbeskrivning för att inrätta, revidera och avveckla examina samt utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå Delges -

21 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 1:2018 Diarienummer: 2018/ Information Diarienummer: - Handläggare: - Återkoppling från fakultetsnämndens möte Läs- och dialoggrupp Programutvärderingsgrupp Föredragande: Niclas Månsson Förslag till beslut att notera informationen Underlag -

22 Bilaga 4.1 Till Fakultetsnämndens utbildningsutskott Missivbrev angående revidering av utbildningsplan för Masterprogram inom hälsa och välfärd Akademin för hälsa, vård och välfärd önskar göra smärre revideringar av befintliga utbildningsplaner för masterprogrammets inriktningar, Arbetslivsvetenskap AMM07, Socialt arbete AMM08 och Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad AMM09. I bifogade dokument framgår vilka revideringar som är aktuella. För alla inriktningarna gäller att de två gemensamma 7,5 hp kurserna inom hälsa och välfärd gjorts om. För inriktningarna Arbetslivsvetenskap och Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad har dessutom en kurs om 15 hp delats upp på två 7,5 hp kurser inom respektive inriktning. Samtliga utbildningsplaner för programmets inriktningar med föreslagna revideringar bifogas. Dessutom bifogas en uppdaterad examensmatris. Inför de planerade revideringarna av utbildningsplanerna har akademin informerat de studenter som för närvarande läser programmet. Dessa har informerats i två mail och på ett möte och uppmanats komma med synpunkter. Studenterna har genomgående varit positiva till de planerade förändringarna. Det har inte framförts några invändningar. Då antagning till inriktningarna Folkhälsa AMM XX och Fysioterapi AMM XX sker först ht 19 kommer utbildningsplanerna att revideras med aktuella gemensamma kurser inför nästa fakultetsnämndsmöte. Med vänlig hälsning Agneta Brav Utbildningsledare Tomas Kumlin programsamordnare

23 Bilaga 4.2 Masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning arbetslivsvetenskap, 120 hp Programkod: AMM07 Giltig från: HT16 HT17 Behörighet: Examen på kandidatnivå inom något av ämnesområdena folkhälsovetenskap, vårdvetenskap/omvårdnadsvetenskap, sjukgymnastik, socialt arbete, sociologi, psykologi eller motsvarande. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6. I de fall programmet går att söka som senare del gäller att den sökande måste uppfylla de särskilda behörighetskrav som gällde för programmets första termin samt ha läst motsvarande programmets tidigare terminer. Akademi: HVV Fastställandedatum: Mål Mål för masterexamen enligt högskoleförordningen (SFS 1993:100 med ändring enligt SFS 2006: 1053 bilaga): Utbildning på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna skaffat sig inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå: ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Lag (2006:173). Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa kunskap och förståelse inom respektive huvudområde, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Lokala mål: utveckla fördjupad kunskap inom området där hälsoforskning och välfärdsforskning möts, kritiskt granska och argumentera för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av tvärdisciplinär samverkan,

24 Bilaga 4.2 kritiskt granska och diskutera teorier av betydelse för förändringsarbete i moderna organisationer, och utveckla fördjupad kunskap om arbetets betydelse och samspelet mellan individ, grupp organisation och samhälle. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Lokala mål: kunna planera, genomföra och utvärdera evidensbaserad praxis inom hälsa och välfärd, visa kunskap och förståelse för arbetslivsvetenskapens huvudsakliga problemområden, flerdisciplinära teoribas och metoder, och kunna analysera sociala och psykologiska processer på arbetsplatsen. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att inom huvudområde för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Lokala mål: kunna värdera delaktighet inom hälsa och välfärd, och kritiskt diskutera och värdera arbetslivsvetenskapliga rön, orsaker och konsekvenser på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå. Undervisningsspråk

25 Bilaga 4.2 Undervisningsspråket är engelska. Innehåll Under första året i det tvååriga programmet läses ett antal kurser omfattande 7,5 hp vardera. En av dessa kurser syftar till att studenten skall skaffa sig fördjupad kunskap om styrning, organisation och ledarskap för utveckling och förändring av verksamheter inom området hälsa och välfärd och en annan kurs fokuserar på fördjupade kunskaper om evidens inom hälsa och välfärd. Där finns också en vetenskaplig metodkurs i kvalitativa metoder samt kurser inom ämnesfördjupning arbetslivsvetenskap. Arbetslivskursen innehåller dels en kurs med ett historiskt och sociologiskt perspektiv på arbetsmarknad och organisationsteori och dels en kurs där fokus är på hälsa utifrån teoretiska och tillämpningsperspektiv. Under första året läses ytterligare en metodkurs med fördjupning inom kvantitativ metodik. Första läsåret avslutas med ett examensarbete på 15 hp. Studenten har även möjlighet efter fullgjorda kurser och godkänt examensarbete på 15 hp att ansöka om magisterexamen inom inriktningen för huvudområdet. Studenter som väljer den 2-åriga masterutbildningen och att skriva ett examensarbete på 30 hp påbörjar under motsvarande tid den första delen på det självständiga arbetet (15hp). För studenter som redan har en magisterexamen inom huvudområdet och uppfyller den särskilda behörigheten vad gäller metodkunskaper finns möjlighet att direkt påbörja det andra året i den 2-åriga utbildningen. Under hela programmet sker samläsning med övriga masterprogram inom hälsa och välfärd för alla kurser som inte är ämnesfördjupningar i arbetslivsvetenskap. Därutöver planeras samläsning i största möjliga utsträckning även med akademins forskarutbildning inom hälsa och välfärd under masterprogrammets termin 3 och 4. Den huvudsakliga samläsningen med forskarutbildningen genomförs med de kurser som ingår i forskarutbildningens första år. De kurser som kan vara aktuella för samläsning har som tema teoretiska perspektiv och fokus på delaktighet inom hälsa och välfärdsområdet (två stycken 7,5 hp-kurser). De kurser som kan vara aktuella för samläsning belyser hälso- och välfärdsområdet från olika perspektiv (två stycken 7,5 hp-kurser). Det kan också vara aktuellt med samläsning när det gäller de två 7,5 hp-kurserna i metod som bygger vidare på de tidigare nämnda kurserna i kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. När inte möjlighet för samläsning ges utgör termin 3 och 4 tid för examensarbete 15 hp och ämnesfördjupning 15 hp. Ämnesfördjupningen syftar till fördjupad kunskap inom arbetslivsvetenskap som ämne, dess utveckling, teorier, metoder och centrala frågeställningar samt att värdera hur dessa kan tillämpas i konkret forskningsarbete. Progressionen under det första läsåret bygger på kunskaper och färdigheter som har tillägnats i utbildningar som ger kandidatexamen inom huvudområdet. Masterprogrammets fokus under första läsåret är att studenten ska skaffa sig fördjupade kunskaper i ledarskap, organisation och teamarbete. Vidare ska studenten skaffa sig fördjupade kunskaper i att söka, värdera och använda vetenskaplig kunskap, samt utvärdera dessa inom hälsa- och välfärdsområdet. Det andra läsåret i masterutbildningen har fokus på forskning som verksamhet inom hälsa och välfärdsområdet. De gemensamma kurserna under andra läsåret syftar till en fördjupad förståelse för hälsa- och välfärdsområdet och de forskningsfrågor som är relevanta och angelägna inom detta forskningsområde. Progressionen ligger i att studenterna skaffar sig fördjupade kunskaper och förståelse för hur olika discipliner kan samverka inom forskningsområdet för att besvara frågeställningar i ett vidare perspektiv än enbart utifrån en

26 Bilaga 4.2 enstaka disciplin. Kurserna under masterutbildningens andra läsår kan efter bedömning tillgodoräknas i första årets forskarutbildning inom Hälsa och välfärd. Årskurs 1 Ledarskap, grupper och organisation inom hälsa och välfärd, 7,5 hp Evidensbaserad praktik och utvärdering, 7,5 hp Kvalitativa forskningsmetoder I, 7,5 hp Kvantitativa forskningsmetoder I, 7,5 hp Ämnesfördjupning inom Arbetslivsvetenskap: Arbete och organisation, 7,5 hp Arbete och hälsa, 7,5 hp Examensarbete, 15 hp alternativt 30 hp Årskurs 2 Kvalitativa forskningsmetoder II, 7,5 hp Kvantitativa forskningsmetoder II, 7,5 hp Hälsa och välfärd teoretiska perspektiv, 7,5 hp Hälsa och välfärd perspektiv på jämlikhet, tillgänglighet och delaktighet, 7,5 hp Hälsa och välfärd fokus på delaktighet, 7,5 hp Hälsa och välfärd perspektiv på profession, organisation och innovation, 7,5 hp Ovanstående kurser kan samläsas med forskarutbildning inom hälsa och välfärd. Ämnesfördjupning inom Arbetslivsvetenskap: Arbetslivet som vetenskapligt fält, 15 hp Arbetslivet som vetenskapligt fält I, 7,5 hp Arbetslivet som vetenskapligt fält II, 7,5 hp Examensarbete, 15 hp alternativt 30 hp Val inom programmet Studenten väljer kurser för ämnesfördjupning inom huvudområdet. Dessa ämnesfördjupningskurser ges under förutsättning att tillräckligt antal sökande finns. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen: Filosofie masterexamen med huvudområdet Arbetslivsvetenskap (Degree of Master of Science (120 credits) in Work Life Studies Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 hp om studenten sedan tidigare har fullgjort ett arbete på avancerad nivå om minst 15 hp inom huvudområdet eller motsvarande från utländsk utbildning. Det sammanlagda poängtalet för de självständiga arbetena måste

27 Bilaga 4.2 dock alltid utgöra minst 30 hp. För att uppnå fastställda mål för masterexamen krävs godkända kurser inom huvudområdet på avancerad nivå omfattande minst 60 hp varav minst 30 hp i självständigt arbete enligt ovan. En masterexamen får innehålla högst 30 hp på grundnivå. Samma kurser som ingått i behörighetsgivande utbildning på grundnivå får inte ingå i en examen på avancerad nivå. Kurser om minst 15 hp i vetenskaplig metod krävs för tillträde till kursen i examensarbete, som skall förläggas i slutet av utbildningen. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter Konsekvenser av samläsning med möjligheter till tillgodoräknande avgörs och bedöms av ämnesansvariga på respektive utbildningsnivå. Enskilda kurser från år två kan efter prövning tillgodoräknas i forskarutbildningen.

28 Bilaga 4.3 Masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning socialt arbete, 120 hp Programkod: AMM08 Giltig från: HT16 HT17 Behörighet: Examen på kandidatnivå i socialt arbete eller motsvarande utländsk examen. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6. I de fall programmet går att söka som senare del gäller att den sökande måste uppfylla de särskilda behörighetskrav som gällde för programmets första termin samt ha läst motsvarande programmets tidigare terminer. Akademi: HVV Fastställandedatum: Mål Mål för masterexamen enligt högskoleförordningen (SFS 1993:100 med ändring enligt SFS 2006: 1053 bilaga): Utbildning på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna skaffat síg inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå: ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Lag (2006:173). Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa kunskap och förståelse inom respektive huvudområde, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Lokala mål: utveckla fördjupad kunskap inom området där hälsoforskning och välfärdsforskning möts, kritiskt granska och argumentera för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av mångvetenskaplig samverkan och utvecklande av tvärvetenskaplig kunskap, och utveckla fördjupad kunskap om personer i utsatta situationer.

29 Bilaga 4.3 Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Lokala mål: kunna planera och genomföra vetenskapliga studier inom området hälsa och välfärd med särskild relevans för socialt arbete. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att inom respektive huvudområde för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Lokala mål: visa förmåga att kritiskt granska hälso- och välfärdssystemen ur delaktighets- och genusperspektiv. Undervisningsspråk Undervisningsspråket är engelska. Innehåll

30 Bilaga 4.3 Under första året i det tvååriga programmet läses ett antal kurser omfattande 7,5 hp vardera. En av dessa kurser syftar till att studenten skall skaffa sig fördjupad kunskap om styrning, organisation och ledarskap för utveckling och förändring av verksamheter inom området hälsa och välfärd och en annan kurs fokuserar på fördjupade kunskaper av evidens inom hälsa och välfärd. Där finns också en vetenskaplig metodkurs i kvalitativa metoder samt en kurser inom ämnesfördjupning socialt arbete. En ämneskurs fokuserar på barns rättigheter och hur barns delaktighet, skydd och resurser kan främjas och säkras i det sociala arbetet. Inom ämnesområdet socialt arbete läses ytterligare en kurs under första året där studerande ska skaffa sig fördjupade kunskaper om det mångkulturella samhället, interkulturella möten och integrationsprocessen. Dessutom ingår under första året en ytterligare en metodkurs med fördjupning inom kvantitativ metodik. Första läsåret avslutas med ett examensarbete på 15 hp. Studenten har även möjlighet efter fullgjorda kurser och godkänt examensarbete på 15 hp att ansöka om magisterexamen inom inriktningen för huvudområdet. Studenter som väljer den 2-åriga masterutbildningen och att skriva ett examensarbete på 30 hp påbörjar den första delen på tid avsedd för det självständiga arbetet (15 hp). För studenter som redan har en magisterexamen inom huvudområdet och uppfyller den särskilda behörigheten vad gäller metodkunskaper finns möjlighet att direkt påbörja det andra året i den 2-åriga utbildningen. Under hela programmet sker samläsning med övriga masterprogram inom hälsa och välfärd för alla kurser som inte är ämnesfördjupning i Socialt arbete. Därutöver planeras samläsning i största möjliga utsträckning även med akademins forskarutbildning inom hälsa och välfärd under masterprogrammets termin 3 och 4. Den huvudsakliga samläsningen med forskarutbildningen genomförs med de kurser som ingår i forskarutbildningens första år. De kurser som kan vara aktuella för samläsning har som tema teoretiska perspektiv och fokus på delaktighet inom hälsa och välfärdsområdet (två stycken 7,5 hp-kurser). De kurser som kan vara aktuella för samläsning belyser hälso- och välfärdsområdet från olika perspektiv (två stycken 7,5 hp-kurser). Det kan också vara aktuellt med samläsning när det gäller de två 7,5 hp-kurserna i metod som bygger vidare på de tidigare nämnda kurserna i kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. När inte möjlighet för samläsning ges utgör termin 3 och 4 tid för examensarbete 15 hp och ämnesfördjupning 15 hp. Denna ämnesfördjupning utgör alternativ till examensarbeteskurs 15 hp. Ämnesfördjupning för socialt arbete syftar dels till fördjupad kunskap om teorier och modeller i socialt och psykosocialt förändringsarbete och dels till fördjupade kunskaper om social omsorg som en integrerad del av socialt arbete. Progressionen under det första läsåret bygger på kunskaper och färdigheter som har tillägnats i utbildningar som ger kandidatexamen inom huvudområdet. Masterprogrammets fokus under första läsåret är att studenten ska skaffa sig fördjupade kunskaper i ledarskap, organisation och teamarbete. Vidare ska studenten skaffa sig fördjupade kunskaper i att söka, värdera och använda vetenskaplig kunskap, samt utvärdera dessa inom området hälsa och välfärd. Det andra läsåret i masterutbildningen har fokus på forskning som verksamhet inom området hälsa och välfärd. De gemensamma kurserna under andra läsåret syftar till att ge en fördjupad förståelse av forskningsområdet. Progressionen ligger i att studenterna skaffar sig fördjupade kunskaper och förståelse för hur olika discipliner kan samverka inom forskningsområdet för att besvara frågeställningar i ett vidare perspektiv än enbart utifrån en enstaka disciplin. Kurserna under masterutbildningens andra läsår kan efter bedömning tillgodoräknas i första

31 Bilaga 4.3 årets forskarutbildning inom området hälsa och välfärd. Årskurs 1 Ledarskap, grupper och organisation inom hälsa och välfärd, 7,5 hp Evidensbaserad praktik och utvärdering, 7,5 hp Kvalitativa forskningsmetoder I, 7,5 hp Kvantitativa forskningsmetoder I, 7,5 hp Ämnesfördjupning inom Socialt arbete: Socialt arbete med barn, 7,5 hp Mångkulturellt socialt arbete, 7,5 hp Examensarbete, 15 hp alternativt 30 hp Årskurs 2 Kvalitativa forskningsmetoder II, 7,5 hp Kvantitativa forskningsmetoder II, 7,5 hp Hälsa och välfärd teoretiska perspektiv, 7,5 hp Hälsa och välfärd fokus på delaktighet, 7,5 hp Hälsa och välfärd perspektiv på jämlikhet, tillgänglighet och delaktighet, 7,5 hp Hälsa och välfärd perspektiv på profession, organisation och innovation, 7,5 hp Ovanstående kurser kan samläsas med forskarutbildning inom hälsa och välfärd. Ämnesfördjupning inom Socialt arbete: Social förändring i socialt arbete, 7,5 hp Socialt stöd och omsorg i vardagslivet, 7,5 hp Examensarbete, 15 hp alternativt 30 hp Val inom programmet Studenten väljer kurser för ämnesfördjupning inom huvudområdet i samband med kursstart. Dessa ämnesfördjupningskurser ges under förutsättning att tillräckligt antal sökande finns. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller kraven för följande examen: Filosofie masterexamen med huvudområdet Socialt arbete (Degree of Master of Science (120 credits) in Social Work) Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 hp om studenten sedan tidigare har fullgjort ett arbete på avancerad nivå om minst 15 hp inom huvudområdet eller motsvarande från utländsk utbildning. Det sammanlagda poängtalet för de självständiga arbetena måste dock alltid utgöra minst 30 hp.

32 Bilaga 4.3 För att uppnå fastställda mål för masterexamen krävs godkända kurser inom huvudområdet på avancerad nivå omfattande minst 60 hp varav minst 30 hp i självständigt arbete enligt ovan. En masterexamen får innehålla högst 30 hp på grundnivå. Samma kurser som ingått i behörighetsgivande utbildning på grundnivå får inte ingå i en examen på avancerad nivå. Kurser om minst 15 hp i vetenskaplig metod krävs för tillträde till kursen i examensarbete, som ska förläggas i slutet av utbildningen. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter Konsekvenser av samläsning med möjligheter till tillgodoräknande avgörs och bedöms av ämnesansvariga på respektive utbildningsnivå. Enskilda kurser från år två kan efter prövning tillgodoräknas i forskarutbildningen. Kurser inom socionomprogrammet termin 7 kan efter bedömning eventuellt tillgodoräknas.

33 Bilaga 4.4 Masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning vårdvetenskap med inriktning omvårdnad, 120 hp Programkod: AMM09 Giltig från: HT16 HT17 Behörighet: Examen på kandidatnivå i vårdvetenskap/ omvårdnadsvetenskap eller motsvarande utländsk examen. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6. I de fall programmet går att söka som senare del gäller att den sökande måste uppfylla de särskilda behörighetskrav som gällde för programmets första termin samt ha läst motsvarande programmets tidigare terminer. Akademi: HVV Fastställandedatum: Mål Mål för masterexamen enligt högskoleförordningen (SFS 1993:100 med ändring enligt SFS 2006: 1053 bilaga): Utbildning på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna skaffar sig inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå: ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Lag (2006:173). Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Lokala mål: utveckla fördjupad kunskap inom området där hälsoforskning och välfärdsforskning möts, kritiskt granska och argumentera för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av tvärdisciplinär samverkan, och utveckla fördjupad kunskap om sjuksköterskans kärnkompetenser ur vårdteoretiska perspektiv.

34 Bilaga 4.4 Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Lokala mål: kunna planera, genomföra och utvärdera evidensbaserad praxis inom hälsa och välfärd. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Lokala mål: kunna värdera delaktighet inom hälsa och välfärd, och kunna utveckla ett reflekterande, kritiskt granskande förhållningssätt i vårdande sammanhang. Undervisningsspråk Undervisningsspråket är engelska. Innehåll Under första året läses ett antal kurser omfattande 7,5 hp vardera. En av dessa kurser syftar till att studenten skall skaffa sig fördjupad kunskap om styrning, organisation och ledarskap för

35 Bilaga 4.4 utveckling och förändring av verksamheter inom området hälsa och välfärd och en annan kurs fokuserar på fördjupade kunskaper av evidens inom hälsa och välfärd. Där finns också en vetenskaplig metodkurs samt en kurser inom ämnesfördjupning vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. En ämneskurs syftar till att är att studenten ska skaffa sig fördjupade kunskaper om filosofiska och teoretiska utgångspunkter i vårdvetenskap och omvårdnad och en annan handlar om kärnkompetenser inom sjuksköterskans professionella ansvarsområden och om att utveckla kompetens i att använda informatik i vården. Under första året läses ytterligare en metodkurs med fördjupning inom kvantitativ metodik. Första läsåret avslutas därefter med ett examensarbete på 15 hp. Studenten har även möjlighet efter fullgjorda kurser och godkänt examensarbete på 15 hp att ansöka om magisterexamen inom inriktningen för huvudområdet. Studenter som väljer den 2-åriga masterutbildningen och att skriva ett examensarbete på 30 hp påbörjar den första delen på tid avsedd för det självständiga arbetet (15hp). För studenter som redan har en magisterexamen inom huvudområdet och uppfyller den särskilda behörigheten vad gäller metodkunskaper finns möjlighet att direkt påbörja det andra året i den 2-åriga utbildningen. Under hela programmet sker samläsning med övriga masterprogram inom hälsa och välfärd för alla kurser som inte är ämnesfördjupning i Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Därutöver planeras samläsning i största möjliga utsträckning även med akademins forskarutbildning inom hälsa och välfärd under masterprogrammets termin 3 och 4. Den huvudsakliga samläsningen med forskarutbildningen genomförs med de kurser som ingår i forskarutbildningens första år. De kurser som kan vara aktuella för samläsning har som tema teoretiska perspektiv och fokus på delaktighet inom hälsa och välfärdsområdet (två stycken 7,5 hp-kurser). De kurser som kan vara aktuella för samläsning belyser hälso- och välfärdsområdet från olika perspektiv (två stycken 7,5 hp-kurser). Det kan också vara aktuellt med samläsning när det gäller de två 7,5 hp-kurserna i metod som bygger vidare på de tidigare nämnda kurserna i kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. När inte möjlighet för samläsning ges utgör termin 3 och 4 tid för examensarbete 15 hp och ämnesfördjupning 15 hp. Ämnesfördjupning för vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad är med fokus på patienten och familjen i ett vårdande sammanhang (15 hp) där kunskaper ur familjeperspektiv för barnet som patient, den äldre patienten och patienten med psykisk ohälsa är centrala. Ämnesfördjupning för vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad fokuserar patient- och barncentrerad vård. Kurserna behandlar livsvillkor, rättigheter och hälsa för barn, unga, vuxna och äldre. Andra delar inom detta område som studeras är etiska överväganden och förhållningssätt i komplexa vårdsituationer samt planering, ledning och utveckling av omvårdnad ur ett familjeperspektiv patient- och barncentrerat perspektiv. Progressionen under det första läsåret bygger på kunskaper och färdigheter som har tillägnats i utbildningar som ger kandidatexamen inom huvudområdet. Masterprogrammets fokus under första läsåret är att studenten ska skaffa sig fördjupade kunskaper i ledarskap, organisation och teamarbete. Vidare ska studenten skaffa sig fördjupade kunskaper i att söka, värdera och använda vetenskaplig kunskap, samt utvärdera dessa inom hälsa- och välfärdsområdet. Det andra läsåret i masterutbildningen har fokus på forskning som verksamhet inom hälsa och välfärdsområdet. De gemensamma kurserna under andra läsåret syftar till en fördjupad förståelse för hälsa- och välfärdsområdet och de forskningsfrågor som är relevanta och angelägna inom detta forskningsområde. Progressionen ligger i att studenterna skaffar sig

36 Bilaga 4.4 fördjupade kunskaper och förståelse för hur olika discipliner kan samverka inom forskningsområdet för att besvara frågeställningar i ett vidare perspektiv än enbart utifrån en enstaka disciplin. Kurserna under masterutbildningens andra läsår kan efter bedömning tillgodoräknas i första årets forskarutbildning inom Hälsa och välfärd. Årskurs 1 Ledarskap, grupper och organisation inom hälsa och välfärd, 7,5 hp Evidensbaserad praktik och utvärdering, 7,5 hp Kvalitativa forskningsmetoder I, 7,5 hp Kvantitativa forskningsmetoder I, 7,5 hp Ämnesfördjupning inom vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad: Teorier och begrepp inom vårdvetenskap, 7,5 hp Sjuksköterskans kärnkompetenser ur vårdteoretiska perspektiv, 7,5 hp Examensarbete, 15 hp alternativt 30 hp Årskurs 2 Kvalitativa forskningsmetoder II, 7,5 hp Kvantitativa forskningsmetoder II, 7,5 hp Hälsa och välfärd teoretiska perspektiv, 7,5 hp Hälsa och välfärd fokus på delaktighet, 7,5 hp Hälsa och välfärd perspektiv på jämlikhet, tillgänglighet och delaktighet, 7,5 hp Hälsa och välfärd perspektiv på profession, organisation och innovation, 7,5 hp Ovanstående kurser kan samläsas med forskarutbildning inom hälsa och välfärd. Ämnesfördjupning inom vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad: Patienten och familjen i ett vårdande sammanhang, 15 hp Patientcentrerad vård, 7,5 hp Barncentrerad vård, 7,5 hp Examensarbete, 15 hp alternativt 30 hp Val inom programmet Studenten väljer kurser för ämnesfördjupning inom huvudområdet. Dessa ämnesfördjupningskurser ges under försättning att tillräckligt antal sökande finns. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna till följande examen: Filosofie masterexamen med huvudområdet Vårdvetenskap med inriktning omvårdnad (Degree of Master of Science (120 credits) in Caring Science with Specialization in Nursing)

37 Bilaga 4.4 Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 hp om studenten sedan tidigare har fullgjort ett arbete på avancerad nivå om minst 15 hp inom huvudområdet eller motsvarande från utländsk utbildning. Det sammanlagda poängtalet för de självständiga arbetena måste dock alltid utgöra minst 30 hp. För att uppnå fastställda mål för masterexamen krävs godkända kurser inom huvudområdet på avancerad nivå omfattande minst 60 hp varav minst 30 hp i självständigt arbete enligt ovan. En masterexamen får innehålla högst 30 hp på grundnivå. Samma kurser som ingått i behörighetsgivande utbildning på grundnivå får inte ingå i en examen på avancerad nivå. Kurser om minst 15 hp i vetenskaplig metod krävs för tillträde till kursen i examensarbete, som ska förläggas i slutet av utbildningen. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter Konsekvenser av samläsning med möjligheter till tillgodoräknande avgörs och bedöms av ämnesansvariga på respektive utbildningsnivå. Enskilda kurser från år två kan efter prövning tillgodoräknas i forskarutbildningen.

38 Bilaga 4.5 Masterprogram i hälsa och välfäd Bilaga 1 Examensmatris / ny version /Per A o Tomas K Tvåårig master 120hp (avancerad) Högskolelagen 1 kap 9 Högskolelagen (HL) Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Lag (2006:173). Examina på avancerad nivå (generell examina) Högskoleförordningen (HSF) Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 hp, dock minst 15 hp, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 hp inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning. Kunskap och förståelse (HSF) Färdighet och förmåga (HSF) Värderingsförmåga och förhållningssätt (HSF) För masterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Lokala mål Hälsa och välfärd - visa fördjupad kunskap inom kunskapsområdet där hälsoforskning och välfärdsforskning möts - visa fördjupad förståelse för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av tvärdisciplinär samverkan. Lokala mål Arbetslivsvetenskap - utveckla fördjupad kunskap inom området där hälsoforskning och välfärdsforskning möts -kritiskt granska och argumentera för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av tvärdisciplinär samverkan. -kritiskt granska och diskutera teorier av betydelse för förändringsarbete i moderna organisationer -utveckla fördjupad kunskap om arbetets betydelse och samspelet mellan individ, grupp organisation och samhälle. Lokala mål Socialt arbete - utveckla fördjupad kunskap om personer i utsatta situationer Lokala mål Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad -utveckla fördjupad kunskap om sjuksköterskans kärnkompetenser ur vårdteoretiska perspektiv För masterexamen skall studenten - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Lokala mål Hälsa och välfärd - kunna planera, genomföra och utvärdera evidensbaserad praxis inom hälsa och välfärd Lokala mål Arbetslivsvetenskap -visa kunskap och förståelse för arbetslivsvetenskapens huvudsakliga problemområden, flerdisciplinära teoribas och metoder - kunna analysera sociala och psykologiska processer på arbetsplatsen Lokala mål Socialt arbete -kunna planera och genomföra vetenskapliga studier inom området hälsa och välfärd med särskild relevans för socialt arbete För masterexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Lokala mål Hälsa och välfärd - kunna värdera delaktighet inom hälsa och välfärd Lokala mål Arbetslivsvetenskap -kritiskt diskutera och värdera arbetslivsvetenskapliga rön, orsaker och konsekvenser på individ,- grupp-, organisationsoch samhällsnivå Lokala mål Socialt arbete visa förmåga att kritiskt granska hälso- och välfärdssystemen ur delaktighets- och genusperspektiv Lokala mål Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad -kunna utveckla ett reflekterande, kritiskt granskande förhållningssätt i vårdande sammanhang Examenskrav, särskild behörighet. Masterprogrammet i Hälsa och välfärd Utöver de nationella målen för masterexamen gäller följande mål för masterprogrammet i hälsa och välfärd med inriktning för respektive huvudområde (Arbetslivsvetenskap, Socialt arbete, Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad) vid Mälardalens högskola (se vidare Lokala mål). Masterexamen omfattar totalt 120 högskolepoäng. För att uppnå fastställda mål för masterexamen krävs godkända kurser inom huvudområdet på avancerad nivå omfattande minst 60 högskolepoäng varav minst 30 högskolepoäng i självständigt arbete enligt ovan. En masterexamen får innehålla högst 30 högskolepoäng på grund nivå. Samma kurser som ingått i behörighetsgivande utbildning på grundnivå får inte ingå i en examen på avancerad nivå. Kurser inom huvudområdena på avancerad nivå kan utgöras av kurser på akademin, nationellt och internationellt. Dessa kurser kan dels ingå i Specialistsjuksköterskeprogrammen dels vara valbara inom Arbetslivsvetenskap, Folkhälsovetenskap, Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin, Socialt arbete, Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad på avancerad nivå eller andra kurser på avancerad nivå inom dessa huvudområden nationellt eller internationellt, varav metodkurs/er om minst 15 hp. Kurser om 15 hp i vetenskaplig metod krävs för tillträde till kursen i självständigt arbete, som skall förläggas i slutet av utbildningen. Huvuddelen av kurserna skall ligga på avancerad nivå. Särskild behörighet: Se respektive utbildningsplan.

39 Bilaga 4.5 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 1 termin 1 Ledarskap, grupper och organisation inom hälsa och välfärd (7,5 hp) Välfärdstjänstearbetets särart Evidensbasering inom området Arbetsorganisation och arbetsvillkor och dess betydelse för medarbetarnas hälsa, lärande och kvalitet i tjänster. Kritisk organisationsforskning, konsekvenser och effekter av New Public Management (NPM) för medarbetare och klienter/patienter/elever etc. Sociala och psykologiska processer på arbetsplatsen Samarbete i arbetsgrupper och team samt ledarskap i team Visa fördjupad insikt om och diskutera teoretiska beskrivningar och forskningsbaserade förklaringsmodeller av betydelse för förändringsarbete i moderna organisationer Ge prov på fördjupad kunskap om sociala och psykologiska processer på arbetsplatsen och hur ledarskap kan gestalta sig i arbetsgrupper och team i hälso- och välfärdsarbete Analysera ledarskapsproblem och föreslå handlingsalternativ som motiveras utifrån teorier och forskning Kritiskt granska och diskutera teorier och modeller för ledning och styrning av verksamhet inom hälsa och välfärd med avseende på såväl förutsättningar som konsekvenser på individ- och gruppnivå INL1, 3 hp (grupp) INL2, 4,5 hp, (individuell) A1N År 1 Termin 1 Evidensbaserad praktik och utvärdering 7,5 hp Olika perspektiv på begreppet evidens Modeller för kunskapsöverföring som grund för evidensbaserad vård, rehabilitering, folkhälsoarbete och socialt arbete Modeller och metoder för utvärdering Redogöra för och värdera innebörder av evidens i relation till vårdtagare/brukare. Redogöra för och värdera innebörder av Perspektiv på sökning efter evidens evidens i relation till utvecklingsarbeten. strategier för forskning och praktisk verksamhet Redogöra för och värdera olika modeller för kunskapsöverföring till verksamheter inom hälso- och välfärdsområdet Redogöra för och värdera olika modeller och metoder för utvärdering Redogöra för och tillämpa systematisk databassökning med utgångspunkt i kunskapshierarkier Självständigt identifiera och beskriva ett område inom hälsa och välfärd i behov av utveckling av ett evidensbaserat arbetssätt Argumentera för hur innebörder i begreppet evidens påverkas av synsätt och perspektiv inom discipliner och professioner. SEM1. Diskutera och värdera evidensbegreppet i förhållande till praktisk verksamhet 2,5 hp. Betyg Godkänd (G) INL1. PM 5hp. Betyg G, VG Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 1 Termin 2 Kvalitativa forskningsmetoder I 7.5 hp Kursen består av tre olika delar. Den inleds med en genomgång av vetenskapsteoretiska perspektiv av vikt för att förstå såväl kvalitativa som kvantitativa metodansatser. Vidare behandlas generella aspekter av en kvalitativ forskningsdesign. Dessa diskuteras bland annat mot bakgrund av en övning i att samla in och analysera kvalitativa data. Slutligen presenteras ett antal kvalitativa metodansatser med relevans för området hälsa och välfärd. Målsättningen med det senare är att studenten skall kunna välja en av dessa inför sitt examensarbete. Visa förmåga att förhålla sig till centrala Visa förmåga att förhålla sig till centrala aspekter av en kvalitativ forskningsdesign aspekter av en kvalitativ forskningsdesign som: som: syfte och frågeställningar, urval, syfte och frågeställningar, urval, datainsamling, datainsamling, analys, resultat, etik och analys, resultat, etik och kvalitetskriterier kvalitetskriterier Beskriva likheter och skillnader mellan olika kvalitativa metodansatser Visa förmåga att formulera syfte och frågeställningar med relevans för området hälsa och välfärd samt motivera val av kvalitativ metodansats för att besvara dessa Genomföra kvalitativ datainsamling och analys Kritiskt granska och reflektera över olika vetenskapsteoretiska perspektiv INL1, Inlämningsuppgift, 1,5 hp, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL2, Inlämningsuppgift, 6 hp, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). För betyget Väl godkänd på kursen krävs VG på INL2.

40 Bilaga 4.5 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 1Termin 2 Kvantitativa forskningsmetoder I 7.5 hp Kursen inleds med en generell beskrivning av de centrala aspekterna inom kvantitativ forskningsdesign. Under kursen presenteras olika beskrivande samt analytiska kvantitativa analysmetoder med fokus på variansanalys och regressionsanalys samt alternativa ickeparametriska metoder och deras tillämpningsområden. Vidare genomförs övningar för att kunna beskriva och analysera data med hjälp av tillämpbara statistikprogram samt träning i att presentera resultat från kvantitativ analys. Slutligen presenteras hur kvalitativa och kvantitativa metodansatser kan kombineras. Diskutera centrala aspekter av en kvantitativ forskningsdesign som: syfte och frågeställningar, urval, datainsamling, analys, resultat, etik och kvalitetskriterier Beskriva och värdera likheter och skillnader mellan olika kvantitativa analysmetoder Motivera val av kvantitativ analysmetod för att besvara syfte och frågeställningar Tillämpa en kombination av kvalitativa och kvantitativa metodansatser (mixed method) INL1, Inlämningsuppgift, 3,5 hp, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL2, Inlämningsuppgift, 4 hp, Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). För betyget Väl Godkänd (VG) på kursen krävs VG på INL2. A1N År 2 Termin 2 Kvalitativa forskningsmetoder II 7,5 hp Kursen består av två delar. Den inleds med en Värdera och argumentera för val av olika genomgång av ontologiska, epistemologiska kvalitativa metodansatser och metodologiska i samtiden aktuella frågeställningar inom vetenskapsteori av relevans för kvalitativa och kvantitativa forskningsansatser. Den andra delen behandlar ett antal olika kvalitativa metodansatser med relevans för området hälsa och välfärd. I kursen är inte fokus på generella aspekter av kvalitativ forskningsdesign utan på att ge bred och fördjupad kunskap om olika kvalitativa metodansatser. Bland annat diskuteras de olika metodansatserna avseende deras syn på ändamålsenliga urval, etik och kvalitetskriterier. Målsättningen är att studenten ska få en djupare förståelse för likheter och skillnader mellan de olika metodansatserna samt en särskilt djup förståelse för en av ansatserna för att kunna välja den i kommande examensarbete. Värdera och argumentera för val av olika kvalitativa metodansatser Visa fördjupad förståelse för urval inom olika kvalitativa metodansatser Visa fördjupad förståelse för datainsamling och analys inom olika kvalitativa metodansatser Värdera och tillämpa kvalitetskriterier inom olika kvalitativa metodansatser Visa på fördjupad förmåga att kritisk granska och reflektera över vetenskapsteoretiska perspektiv Göra etiska överväganden i förhållande till olika kvalitativa metodansatser INL1, inlämningsuppgift, gruppuppgift, 2,5 hp, Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL2, inlämningsuppgift, individuell uppgift 5 hp, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG För betyget Väl Godkänd (VG) på kursen krävs VG på INL2. A1N År 2 Termin 2 Kvantitativa forskningsmetoder II 7,5 hp Kvantitativ forskningsdesign Mätinstrument Multivariata analysmetoder Mixed methods Värdera och argumentera för olika forskningsdesigner Värdera och argumentera för val av multivariata analysmetoder Värdera och argumentera för olika forskningsdesigner Utvärdera grundläggande egenskaper för mätinstrument Värdera och argumentera för val av multivariata analysmetoder Granska och värdera kombinationer av kvalitativa och kvantitativa metodansatser (mixed method) Tolka och reflektera över resultat av multivariata analysmetoder INL1, Inlämningsuppgift, grupp uppgift, 3,5 hp, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL2, Inlämningsuppgift, individuell uppgift, 4 hp, Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Tillämpa ett urval av multivariata analysmetoder Granska och värdera kombinationer av kvalitativa och kvantitativa metodansatser (mixed method) För betyget Väl Godkänd (VG) på kursen krävs VG på INL2. Tolka och reflektera över resultat av multivariata analysmetoder

41 Bilaga 4.5 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 2 Termin 1 Hälsa och välfärd perspektiv på jämlikhet, tillgänglighet och delaktighet 7,5 hp Ideologiska och teoretiska perspektiv på forskningsområdet hälsa och välfärd. Studentens/doktorandens egna projekt i relation till forskningsområdet hälsa och välfärd Innebörder av begreppen jämlikhet, tillgänglighet och delaktighet och begreppens tillämning i nationell och internationell forskning samt i det egna forskningsprojektet. Nutida och framtida utmaningar gällande jämlikhet, tillgänglighet och delaktighet inom hälsa- och välfärdsområdet. Kunskapsteoretiska och etiska perspektiv på deltagarbaserad forskning. Beskriva ideologiska och teoretiska perspektiv på forskningsområdet hälsa och välfärd Beskriva nutida och framtida utmaningar i jämlikhet, tillgänglighet och delaktighet inom hälsa och välfärd Analysera ett forskningsproblem i relation till hälsa och välfärd. Analysera, jämföra och värdera begreppen jämlikhet, tillgänglighet och delaktighet utifrån olika perspektiv Analysera styrdokumentens betydelse för jämlikhet, tillgänglighet och delaktighet inom hälsa och välfärd Förklara och analysera principer, tillämpning, utmaningar och möjligheter med deltagarbaserad forskning utifrån kunskapsteoretiska och etiska perspektiv Kontrastera nationella och internationella perspektiv på jämlikhet, tillgänglighet och delaktighet inom aktuell forskning. Beskriva aktuell forskning om jämlikhet, tillgänglighet och delaktighet som den relateras till det egna forskningsprojektet., samt till egna värderingar och positioner INL 1: Individuell inlämningsuppgift, 3hp INL 2: Individuell inlämningsuppgift, 3hp SEM1: Aktivt deltagande i samtliga seminarier, 1,5 hp A1N År 2 Termin 1 Hälsa och välfärd perspektiv på profession, organisation och innovation, 7,5 hp Organisation av hälso- och välfärdssektorn, nationellt och internationellt Olika professioner och discipliner inom hälsa och välfärd Teoretiska perspektiv på profession, organisation och innovation Teorier och modeller för implementering Det egna forskningsprojektet i relation till nutida och framtida utmaningar inom hälsa och välfärd förklara hur hälso- och välfärdssektorn är organiserad, nationellt och internationellt förklara hur arbete organsieras relaterat till styrmedel för hälso- och välfärdssektorn särskilja teoretiska perspektiv för profession, organisation och innovation inom aktuell forskning reflektera över vilken specifik disciplinär kunskap och kompetens som studenten/doktoranden bidrar med i ett multidisciplinärt forskarteam beskriva vägen från forskning till praxis inom området hälsa och välfärd Identifiera olika perspektiv på innovation inom forskning och praxis beskriva och kontrastera olika professionella roller och perspektiv inom det egna forskningsområdet förklara hur evidens framkommen av forskning kan överföras och implementeras utifrån teorier och modeller om implementering relatera den egna forskningen to aktuella och framtida utmaningar inom hälsa och välfärd INL 1: Individuell inlämningsuppgift, 3hp INL2: Individuell inlämningsuppgift, 3hp SEM1: Aktivt deltagande i samtliga seminarier, 1,5 hp värdera vilka implikationer den egna forskningen kan ha för organisationer och professioner inom hälsa och välfärd

42 Bilaga 4.5 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1E/ A2E År 1 termin 2 och/eller År 2 termin 2 Examensarbete 15 hp alternativt 30 hp Arbetslivsvetenskap/Socialt arbete/vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Distinktionen mellan examensarbete på 15 hp respektive 30 hp skall kännetecknas av att ett examensarbete på 30 hp skall ha ett mer utvecklat och ytterligare fördjupat teoretisktkonceptuellt ramverk, en fördjupad etisk värdering, en större omfattning av empiriskt material och en djupare analys och tolkning av data. Detta skall tydliggöras i studiehandledning där betygkriterier för respektive kurs redovisas. Planering och genomförande av ett vetenskapligt arbete inom ett problemområde Design och datainsamlingsmetoder Dataanalys Etiska övervägande i forskningsarbetet Rapportskrivning Skriftlig och muntlig presentation av arbetet Kritisk granskning och värdering av studier Beskriva bakgrunden till det planerade arbetet genom en sammanställning och kritisk värdering av relevant och adekvat vetenskaplig litteratur så att arbetets syfte och frågeställningar motiveras utifrån vilken kunskap som saknas inom området Redovisa och diskutera de etiska överväganden som gjorts vid planering, genomförande och redovisning av arbetet Redovisa och diskutera etiska överväganden som gjorts vid planering och genomförande Självständigt planera, genomföra och presentera ett vetenskapligt arbete inom huvudområdet Välj och motivera val av för forskningsproblemet lämplig design och datainsamlingsmetod Välja och motivera val av lämpliga analysmetoder samt sammanställa, analysera och tolka data Tillämpa och motivera teorier och/eller modeller, som har betydelse för arbetets genomförande samt relatera resultatet till teorier och/eller modeller Diskutera och kritiskt granska metod och resultat i förhållande till annan forskning inom området UPS1, 15 hp alternativt 30 hp, betyg Godkänd Värdera resultatets generaliserbarhet, dess (G) eller Väl Godkänd (VG), Examensarbete. kliniska implikationer samt ge förslag till fortsatt Individuellt examensarbete som examineras forskning baserad på metod och resultat skriftligt och muntligt. Genomfört skriftligt och muntligt opponentskap. Granska och värdera innehåll, kvalitet, relevans och etiska ställningstaganden i andras examensarbeten Redogöra för samt diskutera och argumentera för arbetet skriftligt och muntligt A1N År 1 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Arbetslivsvetenskap Arbete och organisation 7,5 hp Arbetslivsvetenskap med avseende på definitioner, perspektiv och frågeställningar. Historiska perspektiv på utveckling och användning av teknik, arbetsprocesser och maktrelationer. Samhällsperspektiv på utvecklingen av arbetslivet i Sverige mot en internationell bakgrund Interkulturella perspektiv på arbetslivet Nutida ideologier för styrning, organisation och ledarskap Arbetets betydelse i människors vardagsliv ledarskap och organisationsteoretiska begrepp samt dess utveckling Kunskap och förståelse för arbetslivsvetenskapens huvudsakliga problemområden, flerdisciplinära teoribas och metoder Beskriva forskningsbaserade perspektiv på ledarskap och organisation Förmåga att analysera dåtida och nutida samhälleliga förändringsprocesser kopplade till styrning, organisation och ledarskap Förmåga att kritiskt diskutera och värdera samhälleliga förändringsprocesser, arbetslivsvetenskapliga rön och konsekvenser för människor i olika sammanhang Medvetenhet om vetenskapens möjligheter, begränsningar och roll i samhället INL1, 3,5 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Inlämningsuppgift SEM1, 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Seminarium SEM2, 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Seminarium

43 Bilaga 4.5 A1N År 1 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Arbetslivsvetenskap Arbete och hälsa 7,5 hp SOA409 Teorier och modeller om hälsa i arbetslivet på individ-, organisations/företags- och samhällsnivå Fysisk och psykosocial arbetsmiljö i relation till hälsa hos individen och grupper av individer Arbetsmiljörätt, arbetsmiljöarbete och arbetslivsinriktad rehabilitering Vetenskapliga instrument för kartläggning och analys av arbetsmiljö, samt praktisk tillämpning Hälsofrämjande i arbetslivet på organisationsoch samhällsnivå Hälsofrämjande ledarskap Teorier och modeller som visar sambanden mellan arbete och hälsa samt dess tillämpning. Analysera arbetsmiljöfaktorer relaterade till hälsa Redogöra för och kritiskt diskutera olika definitioner av hållbarhet inom området arbete och hälsa Analysera organisatoriska faktorer i ett hälsofrämjande perspektiv Förmåga att beskriva och ge förslag på hur samspelet mellan människa och arbetsliv kan främjas i ett hälsoperspektiv Förmåga att redogöra för och analysera vilken betydelsen av kognitiva och beteendemässiga förhållanden har för hållbar och hälsofrämjande utformning av arbetsmiljön Föreslå och motivera utvecklingsinsatser som kan omsättas och tillämpas som praktiska förändringsåtgärder i en psykosocial och fysisk arbetsmiljö redogöra för och kritiskt diskutera hur hälsofrämjande ledarskap ser ut i arbetsorganisationer INL1, 3,5 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Inlämningsuppgift SEM1, 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Seminarium SEM2, 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Seminarium Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 2 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Arbetslivsvetenskap Arbetslivsvetenskap som vetenskapligt fält I, 7.5 hp Kursen börjar med en orientering om forskningsfältets utveckling under tiden efter andra världskriget. Den svenska kontexten beskrivs och sätts i relation till den internationella arbetslivsvetenskapliga forskningen. Det ges utrymme för reflektion kring hur generaliserbarheten påverkas i förflyttningen mellan det svenska arbetslivet och det internationella forskningsområdet. Centrala, aktuella forskningsområden med bidrag från de olika ämnesinriktningarna vid MDH som bidrar till Arbetslivsvetenskap presenteras. redogöra för det samtida arbetslivet och kontrastera det till arbetslivsvetenskapens utveckling som ämne, dess teorier och metoder redogöra för det samtida arbetslivet och kontrastera det till arbetslivsvetenskapens utveckling som ämne, dess teorier och metoder applicera arbetslivsvetenskapliga teorier och metoder från olika discipliner inom ämnet till det egna forskningsområdet identifiera, tillämpa och jämföra arbetsvetenskapliga teorier och metoder från de olika discipliner som bidrar till ämnets flervetenskapliga karaktär SEM1. Seminarium, 2 hp., avseende lärandemål 1-3. Aktiv medverkan vid seminarium, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL1.. Inlämningsuppgift, individuellt, 3,5 hp, avseende lärandemål 1-4, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). PRO1. Projektuppgift, 2 hp, Gruppexamination avseende lärandemål 1-4, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). A1N År 2 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Arbetslivsvetenskap Arbetslivsvetenskap som vetenskapligt fält II, 7.5 hp Teorier och metoder från olika ämnen diskuteras. Aktuella avhandlingar med olika ämnesmässig inriktning granskas kritiskt beträffande arbetslivsvetenskapliga frågeställningar, designer, teorier och metoder. Arbetsvetenskapliga teorier och metoder ska sedan relateras till studenternas egna idéer och forskningsplaner kritiskt granska, analysera och bedöma arbetslivsvetenskapliga teorier och metoder från olika discipliner inom ämnet motivera och försvara sitt eget vetenskapliga arbete och kritiskt granska andras utifrån arbetslivsvetenskapliga teorier och metoder muntlig och skriftligt tillämpa och värdera egen forskning i ett arbetsvetenskapligt sammanhang med utgångspunkt i aktuell och relevant forskning

44 Bilaga 4.5 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 1 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Teorier och begrepp inom vårdvetenskap/omvårdnadsvetenskap 7.5 hp Theories and Concepts in Caring/Nursing Science Filosofiska och teoretiska perspektiv i vårdvetenskap och omvårdnad Begrepp, modeller och teorier inom vårdvetenskap och omvårdnad Teoriers betydelse i praxis Redogöra för och värdera olika filosofiska och teoretiska perspektiv av relevans för kunskapsutveckling inom vårdvetenskap och omvårdnad Jämföra hur vårdvetenskapliga begrepp framträder i olika vårdande kontexter Analysera skillnader och likheter i framställning av grundläggande begrepp inom vårdvetenskaplig teoribildning Värdera innebörder av begrepp, modeller och teorier i relation till omvårdnaden av patienten Gruppuppgift (GRU1), 2 hp Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Inlämningsuppgift (INL1), 3,5 hp, individuell inlämningsuppgift Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Seminarium (SEM1), 2 hp, aktivt deltagande i kursens seminarier. Betyg Godkänd (G). För betyget Väl godkänd på kursen krävs VG på INL1. För närmare anvisningar se studiehandledning. A1N År 1 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Sjuksköterskans kärnkompetenser ur vårdteoretiska perspektiv 7,5 hp Caring perspectives on core competences in nursing, 7,5 credits Personcentrerad vård Samverkan i team Evidensbaserad vård Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling Säker vård Informatik Livsvärldsperspektiv Mot bakgrund av vetenskaplig kunskap och klinisk erfarenhet identifiera ett vårdområde i behov av kvalitetsutveckling och planera för genomförande av ett utvecklingsarbete Utveckla en modell för samverkan i team som bygger på personcenterad vård Värdera personcentrerad vård ur olika vårdteoretiska perspektiv Värdera vetenskapens möjligheter och begränsningar vid utveckling av evidensbaserad omvårdnad på vårdteoretisk grund Värdera teorier om patientsäkerhet och patientsäkerhetsarbete. INL 1, 5, 5 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), PM. SEM1, 2 hp, betyg Godkänd (G), Seminarium. Aktivt deltagande i kursens alla seminarier. Betyg G. AIN År 2 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Personcentrerad vård Personen i sitt sammanhang Etiska överväganden vid personcentrerad vård Familjeperspektiv i vårdsituationer Fysisk, psykisk och sexuell hälsa problematisera likheter och skillnader mellan personcentrerad vård och familjeperspektiv utifrån vetenskapliga aspekter identifiera, problematisera och värdera vuxna och äldre livsvillkor utifrån ekologiskt perspektiv med beaktande av socioekonomisk tillhörighet och diskrimineringsgrunder identifiera, bedöma och värdera vuxna och äldres hälsa, omvårdnadsbehov och återhämtning utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter identifiera och problematisera behov av ytterligare professionell och organisatorisk identifiera och problematisera mänskliga rättigheter i vårdsituationer i relation till personcentrerad vård och familjeperspektiv redogöra för och värdera kunskap om komplexa frågeställningar vid personcentrerad vård Inlämningsuppgift (INL1), 5,5 hp. Betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). Seminarium (SEM1),2 hp avseende lärandemål 2. Betyg Underkänd (U), Godkänd (G)

45 Bilaga 4.5 Livsvillkor Mänskliga rättigheter i ett vårdsammanhang kunskap för utveckling, planering och ledning av personcentrerad vård Normmedvetenhet Personcentrerad vård Stöd till anhöriga och närstående Vård i livets slutskede A1N År 2 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Barncentrerad vård Barncentrerad vård, barnperspektiv och barnets perspektiv Barn och unga i sitt sammanhang Barns och ungas rättigheter Barn och unga som anhöriga Etiska överväganden vid barncentrerad vård Problematisera likheter och skillnader mellan personcentrerad vård och barncentrerad vård utifrån vetenskapliga aspekter identifiera, problematisera och värdera barns och ungas livsvillkor utifrån ekologiskt perspektiv med särskilt beaktande av socioekonomisk tillhörighet och diskrimineringsgrunder identifiera, bedöma och värdera barns och ungas hälsa, omvårdnadsbehov och återhämtning utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter identifiera och problematisera behov av ytterligare professionell och organisatorisk kunskap för utveckling, planering och ledning av barncentrerad vård identifiera och problematisera barns och ungas rättigheter i vårdsituationer i relation till utvecklingskompetenser, familjeperspektiv redogöra för och värdera kunskap om komplexa frågeställningar och vårdsituationer med barn och unga och autonomi Inlämningsuppgift (INL1), 5,5 hp. Betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). Seminarium (SEM1),2 hp avseende lärandemål 2. Betyg Underkänd (U), Godkänd (G) Familjeperspektiv i vårdsituationer med barn och unga problematisera och värdera familjeperspektiv i barncentrerad vård Fysisk, psykisk och sexuell hälsa Livsvillkor Normmedvetenhet Personcentrerad vård Stöd till familj Vård i livets slutskede

46 Bilaga 4.5 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 1 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Socialt arbete Mångkulturellt socialt arbete 7.5 hp Teorier och forskning om det mångkulturella samhället och dess fördelar och nackdelar samt vad innebär det mångkulturella samhället för arbete inom olika professioner Belyses och problematiseras olika sociologiska perspektiv på integrationsprocessen. Migration, flyktingskap, etnisk identitet, kulturkompetens, utanförskap och delaktighet utifrån makro respektive mikro perspektiv Vad kritisk och intersketionell förhållningssätt innebär för frågor som berör mångkulturella aspekter. Vad som är fokus i arbetet med människor med utländsk härkomst, kulturella skillnader eller diskriminering och hur de olika utgångspunkterna kan påverka socialt arbetes handlings plan och bemötande. Redogöra för och diskutera vad ett mångkulturellt samhälle utifrån ett makro respektive mikro perspektiv innebär och vad har det för betydelse för hälso- och välfärdsområdet. Redogöra för och diskutera begreppen som flyktingskap, etnisk identitet, kulturkompetens, utanförskap och delaktighet och deras betydelse på integrationsprocess utifrån teorier om kulturellt perspektiv och antidiskriminerings perspektiv. Redogör för och diskutera betydelsen av kategoriseringar som kön, klass, etnicitet, religion, ålder, sexuell läggning, funktionshinder etc. på inkludering och exkludering och utsatthet utifrån ett intersektionellt perspektiv. Redogöra för och analysera vad ett kritisk och intersketionell förhållningssätt innebär för frågor som berör mångkulturella aspekter. Reflektera kritisk över problem och möjligheter som det mångkulturellt samhälle kan medför Reflektera över om kulturella skillnader eller diskriminering som bör ligga i fokus i arbetet med människor med utländsk härkomst Analysera hur behov kan upptäckas och hanteras för utredning, förebyggande arbete, stöd och behandlingsarbete med människor med utländsk härkomst. Värdera olika perspektiv på mångkulturellt samhälle dess samt betydelse för arbete inom olika professioner Individuell skriftlig hemtentamen 5.5 hp. SEM 1hp SEM 1 hp Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 1 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Socialt arbete Socialt arbete med barn 7,5 hp Teoribildning och forskning om barns rättigheter Maktrelationer baserade på kategoriserande begrepp som etnicitet, funktionsnedsättning, familjestruktur, klass, kön/genus, religion, sexualitet och ålder Övergången mellan barndom och vuxenliv Olika typer av särskilda behov Olika former av utsatthet exempelvis relaterat till olika kontexter och familjeförhållanden, respektive i miljöer som t.ex. i barngrupper, välfärdssystemets komplexitet och institutionella praktiker för upptäckt och hantering av särskilda behov respektive utsatthet och dess följder för barn Kvalitetsutveckling i socialt arbete med barn med särskilt fokus på delaktighet 1 visa fördjupade kunskaper om barns rättigheter, delaktighet, skydd och resurser och diskutera dessa med hjälp av centrala teoribildningar inom den sociala barn- och ungdomsforskningen 2 visa fördjupade kunskaper om barns utsatthet respektive särskilda behov och konsekvenser av dessa samt hur de kan upptäckas och hanteras genom olika modeller/ metoder för utredning, förebyggande arbete, krisintervention, stöd och behandlingsarbete 3 visa fördjupade kunskaper om olika definitioner av och perspektiv på kvalitet inom socialt arbete med barn 4 analysera hinder och möjligheter på global-, samhälls-, organisations-, gruppoch individnivå i arbete med barn med särskilda behov respektive utsatthet 5 analysera betydelsen av barnperspektiv respektive barns perspektiv och delaktighet i kvalitetsutveckling av socialt arbete med barn 6 inhämta och beakta barns erfarenheter och perspektiv i det sociala arbetet 7 kritiskt granska hanteringen av barns utsatthet och särskilda behov utifrån olika perspektiv och kategoriseringar INL1, Inlämningsuppgift, 3 hp, individuell skriftlig presentation. Kritisk granskning av hanteringen av barns och ungas utsatthet och särskilda behov. Lärandemål 1-2, 4, 7. Betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). INL2, Inlämningsuppgift, 3 hp, individuell skriftlig presentation. Kritisk granskning av kvalitetsutveckling i socialt arbete med barn och ungdom. Lärandemål 1, 3, 5-7. Betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, Seminarium, 1,5 hp, skriftlig och muntlig redovisning i grupp. Socialt arbete med barn. Lärandemål 1-7. Betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G).

47 Bilaga 4.5 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N A1N År 2 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Socialt arbete Socialt stöd och omsorg i vardagslivet, 7.5 hp År 2 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Socialt arbete Sociala förändring i socialt arbete 7,5 hp Teoretiska perspektiv på omsorg och rättigheter för äldre vuxna och personer med funktionsnedsättning. Tvärkulturella och internationella perspektiv på socialt stöd och omsorg I socialt arbete. Vardagsliv, självbestämmande och delaktighet i ett livsloppsperspektiv Skiftande former av utsatthet i olika kontexter, exempelvis familj, skola, arbetsliv, livet som pensionär eller som boende i vårdinstitutionell miljö. Existentiella och psyko-sociala behov Välfärdssystemets komplexitet och institutionella praktiker för bedömning av behov och utförande av insatser med sociala innebörder för äldre vuxna och personer med funktionsnedsättning Kunskap och handlingsutrymme inom socialt arbete med fokus på socialt stöd och omsorg, i offentlig, privat och frivillig sektor Kritiskt analysera mänskliga behov och problem i förhållande till generella kategoriseringar såsom kön, ålder, klass, sexualitet och etnicitet Kritiskt granska samhälleliga, psykologiska och sociala förhållanden relaterat till mänskliga behov och problem Kritisk granska forskningsstöd, professionell expertis samt utvärdera och dokumentera relevant information för skydda utsatta individer och grupper samt medverka till förändring Reflekterande processer, cirkulärt frågande och professionell utveckling Resursmobiliseringsmodellen, Resilient terapi, ekologisk systemteori, systemiskt perspektiv, och humanistisk psykologi 1. visa fördjupad förståelse av hur socialt stöd och omsorg görs inom socialt arbete, genom att analysera och problematisera teorier och praktiker av relevans för detta. 2. visa fördjupad kunskap om psykosocial och existentiell (o)hälsa, utifrån analys av forskning inom gerontologi såväl som funktionsnedsättning utifrån perspektiv i socialt arbete och i ett livsloppsperspektiv. 3. beskriva och utveckla kunskap om hur olika perspektiv, såsom ålder, funktionsnedsättning, gender, religion, kultur och socioekonomisk status influerar synen på socialt stöd och omsorg med och för äldre vuxna och personer med funktionsnedsättning. 4. utveckla kunskap och förståelse utifrån ett tvärkulturellt internationellt perspektiv på kursens syfte och innehåll 1 visa fördjupad kunskap i samband med olika nivåer av förändring; politiska, sociala och psykosociala samt reflektera över dessa i förhållande till centrala teorier och forskning 2 visa fördjupad kunskap om konsekvenserna av maktrelationer och professionell roll samt påverkan av kommunikationsprocesser utifrån olika nivåer av socialt arbete samt i förhållande till primär, sekundär tertiär prevention 3 visa fördjupad kunskap om betydelsen av brukarens delaktighet i förändringsprocesser med särskild hänsyn tagen till utsatta grupper eller situationer samt reflektera över utsatthet i förhållande till teori, lag och konventioner rättigheter 5. problematisera och kritiskt utforska levnadsvillkor, samhällelig kontext och situation samt vardagslivet för äldre vuxna och personer med funktionsnedsättning som behöver stöd och omsorg. 6. analysera praktiken och definitioner av socialt stöd och omsorg och diskutera detta som en del av socialt arbete genom att problematisera det handlingsutrymme som professionella inom socialt omsorgsarbete har samt upplever i sin yrkesroll. 7. beskriva, problematisera och diskutera det offentliga ansvaret såsom det uttrycks i lagstiftning, policy och i insatser inom socialt stöd och omsorg, samt även roller hos de olika utförarna av detta i offentlig, privat och frivillig verksamhet. 4 analysera hinder och möjligheter för sociala och psykosociala förändring när det gäller utsatta individer och grupper från ett global, samhälleligt, organisatoriskt perspektiv 5 analysera brukarens perspektiv i modeller för förändring och i kvalitetsutveckling av socialt arbete 8. kritiskt värdera responsen från samhället och särskilt det sociala arbetet vad gäller förhållningssätt såväl som handling i mötet med social utsatthet hos äldre vuxna och personer med funktionshinder. 9. visa insikt om förståelse av livsloppets betydelse, att behov av socialt stöd och omsorg förändras över en längre tidsperiod i förhållande till deras sociala liv. 6 utveckla ett undersökande förhållningssätt när det gäller kunskap samt behovet av personlig och professionell utveckling i socialt arbete 7 kritiskt granska brukarens situation och delaktighet utifrån etiska perspektiv med hänsyn tagen till ett intersektionellt perspektiv och kategoriseringar INL1, Inlämningsuppgift, 3 HP, individuellt skrivet paper där studenten kritiskt ska värdera sociala responser på utsatthet och särskilda behov hos äldre vuxna och personer med funktionsnedsättning, på individ, grupp och samhällsnivå. Lärande mål 2-5; 8-9; betyg (U), (G) eller (VG). INL2, Inlämningsuppgift, 3 HP, individuellt skrivet paper I form av 1) en handlingsplan för socialt stöd och omsorg för en av de två målgrupperna, samt 2) Analys och diskussion av denna handlingsplan. Lärande mål 1-9; betyg (U), (G), eller (VG). SEM1, Seminarium, 1.5 HP, skriftlig och muntlig presentation i grupper om socialt arbete med fokus på socialt stöd och omsorg för och med äldre vuxna och personer med funktionsnedsättning. Lärande mål 1-9; betyg (U) eller (G). SEM1, Seminarium, 1,5 hp, rollspel och muntliga presentation: sociala och psykosociala förändrings modeller samt teori; lärandemål; 4, 6. Betyg; Underkänd (U) eller Godkänd (G). SEM 2, Seminarium, 2 poäng, inlämningsuppgift och muntlig presentation; lärandemål; 1, 2, 7. Betyg; Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). INL1, Inlämningsuppgift, 4 poäng, individuell skriftlig presentation: kritisk bedömning av; lärandemål; 3, 4, 5, 6. Betyg; Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

48 Bilaga 5.1 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1: Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ärende 2018/0036 Besluts-PM Handläggare Helena Eken Asp 1 (2) BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplanerna för beteendevetenskapliga programmet Bakgrund Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har den 8 januari 2018 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanerna för beteendevetenskapliga programmet (GKE03 och GKV03). Ändringarna föreslås gälla för studenter som antagits till programmet höstterminen 2016 och framåt. Utbildningsplanen reviderades senast av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 18 november 2015 för studenter antagna från höstterminen 2016 (dnr 2015/2821). Revideringen bestod i att förtydliga för studenterna att vilken ort kurserna ges på kan variera samt en ändring av vilken kurs inom psykologi som ges under läsår 3. Faktasammanställning Akademin önskar ett förtydligande av att vissa kurser kan komma att ges på engelska under utbildningen. Akademin önskar också ändra så att det i utbildningsplanen framgår att ingen av psykologikurserna kommer att erbjudas varje termin. Akademin önskar avslutningsvis byta namn på två av kurserna i årskurs 1 på programmet. I praktiken har båda namnändringarna redan genomförts och funnits med i programschemat sedan höstterminen Önskade ändringar Ett tillägg under undervisningsspråk för att förtydliga för studenterna att enstaka kurser inom programmet kan komma att ges på engelska. Detta då akademin har arbetat med att ta fram ett kurspaket som är möjligt att erbjuda utländska studenter för att främja internationalisering på hemmaplan. I det kurspaketet ingår en kurs som ges inom det beteendevetenskapliga programmet. Vissa studenter anser att det idag inte framgår tydligt att det viss undervisning kan komma att ske på engelska. Det akademin önskar lägga till är följande formulering, Enstaka kurser kan ges på engelska. Förtydligande av att ingen av de valbara kurserna inom psykologi i årskurs 2 respektive 3 kommer att erbjudas varje termin utan att samtliga kurser inom psykologi markeras med en *. Kursen Introduktion till beteendevetenskap, 7,5 hp byter namn till Introduktion för beteendevetare, 7,5 hp. I praktiken har den nya kursen

49 Bilaga 5.1 funnits med i programschemat sedan hösten 2013 vilket innebär att den nu föreslagna förändringen gör att utbildningsplanen kommer att ange det som studenterna faktiskt erbjuds vilket är bra för tydligheten gentemot studenterna. 2 (2) Kursen Samhälle i förändring. Identitet, kultur, arbete och konsumtion, 7,5 hp byter namn till Samhälle i förändring, 7,5 hp. I praktiken har den nya kursen funnits med i programschemat sedan hösten 2013 vilket innebär att den nu föreslagna förändringen gör att utbildningsplanen kommer att ange det som studenterna faktiskt erbjuds vilket är bra för tydligheten gentemot studenterna. Överväganden Minskade valmöjligheter Genom att ange att ingen psykologikurs kommer att ges varje termin i läsår 2 respektive tre minskar studenternas valmöjligheter, samtidigt erbjuds någon av de tre kurserna varje termin (idag innebär det att kurserna återkommer var tredje termin). Vilka kurser som kommer att finnas valbara framgår av programschemat vilket ger studenterna möjlighet att planera sina studier, studenterna kan också stämma av med programföreträdare för att få den informationen. Enligt rådande praxis är det inte möjligt att genomföra ändringen av valbara kurser i årskurs 2 för studenter antagna höstterminen 2016 då det skulle innebära en revidering under pågående läsår. Förändringen är således möjlig att genomföra för studenter antagna tidigast hösten Däremot skulle ändringen av valbara kurser i årskurs 3 kunna genomföras för studenter antagna från hösten I praktiken är förändringen redan genomförd för studenter som är antagna från höstterminen Namnändring på kurser och uppfyllande av examensmålen De två kurserna som akademin önskar byta namn på har getts enligt de nu föreslagna namnen sedan höstterminen Att ändra i utbildningsplanen ökar tydligheten gentemot studenterna. Även om det vid en genomgång av kursplanerna framgår att det skett vissa mindre innehållsmässiga förändringar i kurserna har dessa kurser getts under en lång tid och verkar fungera bra i utbildningen. Förändringar i pågående utbildning Akademin önskar att revideringarna genomförs för studenter antagna från höstterminen 2016 och framåt. När det gäller de valbara kurserna i årskurs 2 och 3 skulle en revidering för studenter antagna från höstterminen 2016 innebära en revidering i pågående läsår vilket enligt tidigare praxis inte görs. Beredningens rekommendation Tjänstemannaberedningen föreslår utskottet att revidera utbildningsplanerna för beteendevetenskapliga programmet enligt det förslag som akademin har lämnat. I frågan om när den reviderade utbildningsplanen ska gälla från föreslår tjänstemannaberedningen att de reviderade utbildningsplanerna bör gälla för studenter antagna från hösten 2016 och de valbara kurserna i årskurs 2 och 3 bör gälla för studenter antagna från höstterminen 2017 eller 2018.

50 Bilaga 5.2 Beteendevetenskapliga programmet 210 högskolepoäng Programkod: GKE03 Fastställd: Fastställd av: Fakultetsnämnden Senast reviderad: Senast reviderad av: Fakultetsnämnden Utbildningsplanen giltig från: H16 Ansvarig fakultet: Fakultetsnämnden Ansvarig institution: Akademin för hälsa, vård och välfärd Behörighet Matematik B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 5) eller Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A5). Mål Det övergripande målet med programmet är att de studerande ska tillägna sig kunskaper om teorier inom det beteendevetenskapliga området samt förberedas för både yrkesverksamhet inom detta fält och fortsatta studier på avancerad nivå. Programmet syftar till en bred beteendevetenskaplig utbildning. Programmet ska ge de studerande möjlighet att forma en individuell utbildningsprofil inom det beteendevetenskapliga området, med fördjupning i ett av de tre huvudområdena pedagogik, psykologi eller sociologi. Efter studierna ska de studerande kunna arbeta med personal-, utrednings- och utvärderingsfrågor samt arbeta i stödjande och rådgivande funktioner inom såväl offentlig som privat verksamhet. Kunskap och förståelse Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa bred kunskap och förståelse inom huvudområdena pedagogik, psykologi och sociologi, visa kunskap och förståelse om områdets vetenskapliga grund, inbegripet kunskap om tillämpliga vetenskapliga metoder inom det beteendevetenskapliga området, visa fördjupad kunskap och vetenskaplig orientering inom något av huvudområdena pedagogik, psykologi eller sociologi, visa kunskap om och förstå vikten av att bidra till hållbar utveckling i samhället inom det beteendevetenskapliga området. Färdighet och förmåga Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa förmåga att förstå och tolka information, kritiskt diskutera samt analysera företeelser, frågeställningar och situationer inom det beteendevetenskapliga området på individ-, grupp-, organisations-, samt samhällsnivå,

51 Bilaga 5.2 visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem och uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att kommunicera såväl muntligt som i skrift, visa förmåga att redogöra för och diskutera information, hantera problem och lösningar inom det beteendevetenskapliga området, visa färdigheter att strukturera och metodiskt genomföra olika uppgifter, visa förmåga att kommunicera med olika målgrupper inom det beteendevetenskapliga forsknings- och arbetsområdet, visa förmåga att etablera och upprätthålla kontakter med relevanta avnämare inom näringsliv och offentlig sektor. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa förmåga att genomföra etiska värderingar och bedömningar på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå med relevans för beteendevetenskapliga sammanhang och aspekter, visa insikt om vilken roll beteendevetenskapliga kunskaper spelar i samhället och även förstå hur sådan kunskap kan tillämpas på ett ansvarsfullt sätt inom det beteendevetenskapliga forsknings- och arbetsområdet, visa insikt om vilken kompetens som leder till anställningsbarhet inom den individuellt valda beteendevetenskapliga profilen och hur denna profil kan utvecklas inom det beteendevetenskapliga forskningsområdet, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap och kompetens i ett framtida utvecklingsperspektiv, vidgat sin kunskap och insikt om olika synsätt, kulturer och traditioner. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Den kurslitteratur som används är dock till stor del engelskspråkig även om omfattningen varierar mellan olika kurser. Enstaka kurser kan ges på engelska. Kommenterad [AB1]: Förtydligande Innehåll Beteendevetenskapliga programmet högskolepoäng är en beteendevetenskaplig utbildning med tre huvudområden, pedagogik, psykologi och sociologi. Orten där kurserna ges kan variera. Pedagogik studerar människan som lärande och kunskapande varelse, närmare bestämt lärandets och kunskapandets villkor, innebörder och effekter på såväl individuell, organisatorisk som samhällelig nivå. Psykologi handlar om människors upplevelser och beteenden, vilket innefattar reaktions- och beteendemönster, handlingar och val, värderingar och attityder samt människors individuella utveckling och sociala relationer. Sociologi handlar om "människan i samhället och samhället i människan", dvs. hur samhällens organisation och maktförhållanden påverkar och påverkas av socialt samspel (i familjer, på arbetsplatser, i föreningar osv.) och hur olika sociala gruppers identitet, relationer och materiella resurser sammanhänger med detta. Programmets första år består av grundläggande beteendevetenskapliga kurser inom pedagogik, psykologi och sociologi. Under termin tre fortsätter den studerande att läsa dessa ämnen men inriktade mot temaområdena kommunikation, hälsa och arbetsliv. Utifrån dessa erfarenheter skall den studerande välja ett huvudområde till termin fyra och termin sex som leder till en fördjupning om 90 högskolepoäng i antingen pedagogik, psykologi eller sociologi.

52 Bilaga 5.2 Under termin fem läser den studerande färdighetsorienterade kurser i samtalsmetodik, utvärdering, retorik och presentationsteknik samt ledarskap. Utifrån valt huvudområde och på fördjupningsnivå, genomförs ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng under termin sex, alternativt under termin sju. Som följd av utbildningens lärandemål anpassas undervisningsformer och examinationer. Genom kritiskt tänkande, reflekterande, kunskapsproducerande arbeten, fördjupningsmoment och metodiska övningar, i kombination med projektarbete, muntliga och skriftliga presentationer samt kommunikationsövningar, läggs grunden till både anställningsbarhet och fortsatta avancerade studier inom området. För att studenterna ska få tillfälle att få kontakt med ett tänkbart arbetsfält, har studenter från och med andra året i programmet möjligheten att söka en referensperson inom arbetslivet. Referenspersonen kan vara verksam inom den offentliga eller privata sektorn och ska arbeta inom ett omårde som är av relevans för beteendevetenskap i vid bemärkelse. Studenten ansvarar själv för samtliga kontakter i processen att söka referensperson samt för bibehållande av kontakten. Studenten erbjuds stöd i form av information och exempel på diskussionsområden. Årskurs 1 Pedagogik, Psykologi och Sociologi Introduktion för beteendevetare, 7,5 hp Forskningsmetod, 7,5 hp Kommenterad [AB2]: Nytt namn på kursen Pedagogik Pedagogik i ett samhälleligt perspektiv, 7,5 hp Pedagogik i ett kulturellt perspektiv, 7,5 hp Sociologi Interaktion, identitet och kultur, 7,5 hp Samhälle i förändring, 7,5 hp Kommenterad [AB3]: Nytt namn på kursen Psykologi Individens upplevelse och beteende, introduktion till psykologi, 7,5 hp Personlighets- och socialpsykologi, 7,5 hp Årskurs 2 Pedagogik, Psykologi och Sociologi Kommunikation, 10 hp Hälsa, 10 hp Arbetsliv 10 hp Valbart 30 hp: Pedagogik Pedagogik 31-60, 30 hp Psykologi Psykologi, inriktning mot arbetslivspsykologi 31-60*, 30 hp Psykologi, inriktning mot hälsopsykolog 31-60*, 30 hp Psykologi, inriktning mot socialpsykologi 31-60*, 30 hp Sociologi Sociologi med socialpsykologisk inriktning 31-60, 30 hp Kommenterad [AB4]: Enbart EN psykologikurs ges varje termin. Tydliggörs vilken i programschema

53 Bilaga 5.2 Årskurs 3 Pedagogik, Psykologi och Sociologi Samtalets retorik, 7,5 hp Att genomföra professionella samtal, 7,5 hp Ledarskap för beteendevetare, 7,5 hp Utvärdering, 7,5 hp Valbart 30 hp: Pedagogik Pedagogik 31-60, 30 hp Pedagogik 61-90, 30 hp Psykologi Psykologi, inriktning mot arbetslivspsykologi 31-60*, 30 hp Psykologi, inriktning mot hälsopsykologi 31-60*, 30 hp Psykologi, inriktning mot socialpsykologi 31-60*, 30 hp Psykologi 61-90, 30 hp Kommenterad [AB5]: En psykologikurs/termin Sociologi Sociologi med socialpsykologisk inriktning 31-60, 30 hp Sociologi med socialpsykologisk inriktning 61-90, 30 hp Årskurs 4 Valbart 30 hp: Pedagogik Pedagogik 61-90, 30 hp Psykologi Psykologi 61-90, 30 hp Sociologi Sociologi med socialpsykologisk inriktning 61-90, 30 hp * Kurserna ges enbart vid vissa terminer. Val inom programmet Studenten väljer ett huvudområde inför termin fyra och termin sex som leder till en fördjupning om 90 högskolepoäng i antingen pedagogik, psykologi eller sociologi under förutsättning att den särskilda behörigheten uppfyllts och att kurserna sökts i tid. För att öka flexibiliteten i programmet ges studenten också möjlighet att välja nytt huvudområde i termin sex. Det innebär att studenten i praktiken kan välja ett huvudområde i termin fyra, ett annat i termin sex för att i termin sju slutgiltigt välja fördjupning. Det är av denna anledning som programmet omfattar högskolepoäng. Det måste dock särskilt betonas att programmet är upplagt för att leda till att man uppfyller fordringarna för en kandidatexamen, vilken omfattar exakt 180 högskolepoäng. För slutförda kurser som ligger utöver fordringarna för examen kan man få kursbevis utfärdade. Kommenterad [AB6]: Rättat felstavning I de tre huvudområdena garanteras termin fyra platser på kurser på fördjupningsnivå G1F, termin sex garanteras

54 Bilaga 5.2 platser på kurser på fördjupningsnivå G1F samt G2E och termin sju garanteras platser på kurser på fördjupningsnivå G2E. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Pedagogik (Bachelor of Science in Education), Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Psykologi (Bachelor of Science in Psychology), eller Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Sociologi (Bachelor of Science in Sociology). Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examination för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Högskolan har beslutat om regler och anvisningar för examination och dessa finns tillgängliga via högskolans webbplats.

55 Bilaga 5.2 Beteendevetenskapliga programmet 210 högskolepoäng Programkod: GKV03 Fastställd: Fastställd av: Fakultetsnämnden Senast reviderad: Senast reviderad av: Fakultetsnämnden Utbildningsplanen giltig från: H16 Ansvarig fakultet: Fakultetsnämnden Ansvarig institution: Akademin för hälsa, vård och välfärd Behörighet Matematik B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 5) eller Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A5). Mål Det övergripande målet med programmet är att de studerande ska tillägna sig kunskaper om teorier inom det beteendevetenskapliga området samt förberedas för både yrkesverksamhet inom detta fält och fortsatta studier på avancerad nivå. Programmet syftar till en bred beteendevetenskaplig utbildning. Programmet ska ge de studerande möjlighet att forma en individuell utbildningsprofil inom det beteendevetenskapliga området, med fördjupning i ett av de tre huvudområdena pedagogik, psykologi eller sociologi. Efter studierna ska de studerande kunna arbeta med personal-, utrednings- och utvärderingsfrågor samt arbeta i stödjande och rådgivande funktioner inom såväl offentlig som privat verksamhet. Kunskap och förståelse Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa bred kunskap och förståelse inom huvudområdena pedagogik, psykologi och sociologi, visa kunskap och förståelse om områdets vetenskapliga grund, inbegripet kunskap om tillämpliga vetenskapliga metoder inom det beteendevetenskapliga området, visa fördjupad kunskap och vetenskaplig orientering inom något av huvudområdena pedagogik, psykologi eller sociologi, visa kunskap om och förstå vikten av att bidra till hållbar utveckling i samhället inom det beteendevetenskapliga området. Färdighet och förmåga Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa förmåga att förstå och tolka information, kritiskt diskutera samt analysera företeelser, frågeställningar och situationer inom det beteendevetenskapliga området på individ-, grupp-, organisations-, samt samhällsnivå,

56 Bilaga 5.2 visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem och uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att kommunicera såväl muntligt som i skrift, visa förmåga att redogöra för och diskutera information, hantera problem och lösningar inom det beteendevetenskapliga området, visa färdigheter att strukturera och metodiskt genomföra olika uppgifter, visa förmåga att kommunicera med olika målgrupper inom det beteendevetenskapliga forsknings- och arbetsområdet, visa förmåga att etablera och upprätthålla kontakter med relevanta avnämare inom näringsliv och offentlig sektor. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa förmåga att genomföra etiska värderingar och bedömningar på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå med relevans för beteendevetenskapliga sammanhang och aspekter, visa insikt om vilken roll beteendevetenskapliga kunskaper spelar i samhället och även förstå hur sådan kunskap kan tillämpas på ett ansvarsfullt sätt inom det beteendevetenskapliga forsknings- och arbetsområdet, visa insikt om vilken kompetens som leder till anställningsbarhet inom den individuellt valda beteendevetenskapliga profilen och hur denna profil kan utvecklas inom det beteendevetenskapliga forskningsområdet, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap och kompetens i ett framtida utvecklingsperspektiv, vidgat sin kunskap och insikt om olika synsätt, kulturer och traditioner. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Den kurslitteratur som används är dock till stor del engelskspråkig även om omfattningen varierar mellan olika kurser. Enstaka kurser kan ges på engelska. Kommenterad [AB1]: Förtydligande Innehåll Beteendevetenskapliga programmet högskolepoäng är en beteendevetenskaplig utbildning med tre huvudområden, pedagogik, psykologi och sociologi. Orten där kurserna ges kan variera. Pedagogik studerar människan som lärande och kunskapande varelse, närmare bestämt lärandets och kunskapandets villkor, innebörder och effekter på såväl individuell, organisatorisk som samhällelig nivå. Psykologi handlar om människors upplevelser och beteenden, vilket innefattar reaktions- och beteendemönster, handlingar och val, värderingar och attityder samt människors individuella utveckling och sociala relationer. Sociologi handlar om "människan i samhället och samhället i människan", dvs. hur samhällens organisation och maktförhållanden påverkar och påverkas av socialt samspel (i familjer, på arbetsplatser, i föreningar osv.) och hur olika sociala gruppers identitet, relationer och materiella resurser sammanhänger med detta. Programmets första år består av grundläggande beteendevetenskapliga kurser inom pedagogik, psykologi och sociologi. Under termin tre fortsätter den studerande att läsa dessa ämnen men inriktade mot temaområdena kommunikation, hälsa och arbetsliv. Utifrån dessa erfarenheter skall den studerande välja ett huvudområde till termin fyra och termin sex som leder till en fördjupning om 90 högskolepoäng i antingen pedagogik, psykologi eller sociologi.

57 Bilaga 5.2 Under termin fem läser den studerande färdighetsorienterade kurser i samtalsmetodik, utvärdering, retorik och presentationsteknik samt ledarskap. Utifrån valt huvudområde och på fördjupningsnivå, genomförs ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng under termin sex, alternativt under termin sju. Som följd av utbildningens lärandemål anpassas undervisningsformer och examinationer. Genom kritiskt tänkande, reflekterande, kunskapsproducerande arbeten, fördjupningsmoment och metodiska övningar, i kombination med projektarbete, muntliga och skriftliga presentationer samt kommunikationsövningar, läggs grunden till både anställningsbarhet och fortsatta avancerade studier inom området. För att studenterna ska få tillfälle att få kontakt med ett tänkbart arbetsfält, har studenter från och med andra året i programmet möjligheten att söka en referensperson inom arbetslivet. Referenspersonen kan vara verksam inom den offentliga eller privata sektorn och ska arbeta inom ett område som är av relevans för beteendevetenskap i vid bemärkelse. Studenten ansvarar själv för samtliga kontakter i processen att söka referensperson samt för bibehållande av kontakten. Studenten erbjuds stöd i form av information och exempel på diskussionsområden. Årskurs 1 Pedagogik, Psykologi och Sociologi Introduktion för beteendevetare, 7,5 hp Forskningsmetod, 7,5 hp Kommenterad [AB2]: Nytt namn på kursen Pedagogik Pedagogik i ett samhälleligt perspekiv, 7,5 hp Pedagogik i ett kulturellt perspektiv, 7,5 hp Sociologi Interaktion, identitet och kultur, 7,5 hp Samhälle i förändring, 7,5 hp Kommenterad [AB3]: Nytt namn på kursen Psykologi Individens upplevelse och beteende, introduktion till psykologi, 7,5 hp Personlighets- och socialpsykologi, 7,5 hp Årskurs 2 Pedagogik, Psykologi och Sociologi Kommunikation, 10 hp Hälsa, 10 hp Arbetsliv 10 hp Valbart 30 hp: Pedagogik Pedagogik 31-60, 30 hp Psykologi Psykologi, inriktning mot arbetslivspsykologi 31-60*, 30 hp Psykologi, inriktning mot hälsopsykolog 31-60*, 30 hp Psykologi, inriktning mot socialpsykologi 31-60*, 30 hp Sociologi Sociologi med socialpsykologisk inriktning 31-60, 30 hp Kommenterad [AB4]: Enbart en av psykologikurserna ges varje termin. Vilken av dessa framgår av programschema

58 Bilaga 5.2 Årskurs 3 Pedagogik, Psykologi och Sociologi Samtalets retorik, 7,5 hp Att genomföra professionella samtal, 7,5 hp Ledarskap för beteendevetare, 7,5 hp Utvärdering, 7,5 hp Valbart 30 hp: Pedagogik Pedagogik 31-60, 30 hp Pedagogik 61-90, 30 hp Psykologi Psykologi, inriktning mot arbetslivspsykologi 31-60*, 30 hp Psykologi, inriktning mot hälsopsykologi 31-60*, 30 hp Psykologi, inriktning mot socialpsykologi 31-60*, 30 hp Psykologi 61-90, 30 hp Kommenterad [AB5]: En psykologikurs/termin Sociologi Sociologi med socialpsykologisk inriktning 31-60, 30 hp Sociologi med socialpsykologisk inriktning 61-90, 30 hp Årskurs 4 Valbart 30 hp: Pedagogik Pedagogik 61-90, 30 hp Psykologi Psykologi 61-90, 30 hp Sociologi Sociologi med socialpsykologisk inriktning 61-90, 30 hp * Kurserna ges enbart vid vissa terminer. Val inom programmet Studenten väljer ett huvudområde inför termin fyra och termin sex som leder till en fördjupning om 90 högskolepoäng i antingen pedagogik, psykologi eller sociologi under förutsättning att den särskilda behörigheten uppfyllts och att kurserna sökts i tid. För att öka flexibiliteten i programmet ges studenten också möjlighet att välja nytt huvudområde i termin sex. Det innebär att studenten i praktiken kan välja ett huvudområde i termin fyra, ett annat i termin sex för att i termin sju slutgiltigt välja fördjupning. Det är av denna anledning som programmet omfattar högskolepoäng. Det måste dock särskilt betonas att programmet är upplagt för att leda till att man uppfyller fordringarna för en kandidatexamen, vilken omfattar exakt 180 högskolepoäng. För slutförda kurser som ligger utöver fordringarna för examen kan man få kursbevis utfärdade. Kommenterad [AB6]: Rättat felstavning I de tre huvudområdena garanteras termin fyra platser på kurser på fördjupningsnivå G1F, termin sex garanteras

59 Bilaga 5.2 platser på kurser på fördjupningsnivå G1F samt G2E och termin sju garanteras platser på kurser på fördjupningsnivå G2E. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Pedagogik (Bachelor of Science in Education), Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Psykologi (Bachelor of Science in Psychology), eller Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Sociologi (Bachelor of Science in Sociology). Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examination för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Högskolan har beslutat om regler och anvisningar för examination och dessa finns tillgängliga via högskolans webbplats.

60 Bilaga 5.3 Från: Agneta Brav Skickat: den 8 januari :32 Till: fakultetsnamnden <fakultetsnamnden@mdh.se> Kopia: Lena Hallström <lena.hallstrom@mdh.se>; Hans Ekholm <hans.ekholm@mdh.se> Ämne: Önskad revidering av utbildningsplaner för betvet Översänder utbildningsplaner för beteendevetenskapliga programmet GKE03 & GKV03 utifrån önskad revidering. Motivering till önskad revidering: 1. Under rubriken undervisningsspråk anges idag: Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Den kurslitteratur som används är dock till stor del engelskspråkig även om omfattningen varierar mellan olika kurser. I akademins arbete med internationalisering på hemmaplan har ett engelskt kurspaket framtagits. Kurspaketet består av befintliga kurser från olika ämnen/program på akademin i syfte att integrera utbytesstudenter i ordinarie kurser. Från beteendevetenskapliga programmet (tre årigt kandidatprogram, 160 hp) ingår en kurs (7,5 hp) i detta engelska kurspaket. Det har visat sig att vissa studenter anser att det i nuvarande text inte är tillräckligt tydligt att viss undervisning kan komma att ske på engelska. Därför vill vi ändra texten till: Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Kurslitteratur som används är till stor del engelskspråkig, men det varierar mellan olika kurser. Enstaka kurser kan ges på engelska. 2. Termin 4 inom programmet väljer studenterna ett av kandidatämnena pedagogik, psykologi eller sociologi. Inom psykologiämnet nivå existerar tre kurser med olika inriktning varav endast ett kursalternativ är valbart/termin för studenterna. Detta har tydliggjorts med asterisk (*) för samtliga inriktningar i bifogade utbildningsplaner. Av programschema framgår vilken av inriktningarna arbetsliv,- hälso- respektive socialpsykologi som är aktuell för studenterna att välja varje termin. Före 2017 gavs två valmöjligheter att läsa psykologi på nivå 31-60/termin så den reella förändringen i utbildningsplanen är att nu anges tre mot tidigare två asterisker för att påvisa valmöjligheterna inom psykologiämnet. 3. En kurs inom sociologi har ändrat namn från Samhälle i förändring. Identitet, kultur, arbete och konsumtion 7,5 hp till Samhälle i förändring, 7,5 hp. Förändringen har varit tydlig i programschema men inte blivit införd i utbildningsplanen tidigare. Med vänlig hälsning/ Best regards, Agneta Brav PhD, Utbildningsledare/Director of Studies Avdelningschef/Head of Division Avdelningen för Psykologi/Division of Psychology Mälardalens högskola/ Mälardalen University HVV, Box 883/ P.O. Box Västerås/SE Västerås Sweden

61 Bilaga 6.1 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1: Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ärende 2018/0037 Besluts-PM Handläggare Helena Eken Asp 1 (2) BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplanerna för sjuksköterskeprogrammet Bakgrund Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har den 8 januari 2018 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanerna för sjuksköterskeprogrammet (GSE03, GSN03, GSS03 och GSV03). Ändringarna föreslås gälla för studenter som antagits till programmet höstterminen 2016 och framåt. Utbildningsplanen reviderades senast av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 27 januari 2016 för studenter antagna från höstterminen 2016 (dnr 2015/1390). Revideringen innebar en förändring av hela programmet en av förändringarna innebar att VIL (verksamhetsintegrerat lärande) blev en del i utbildningen för att på ett bättre sätt förbereda studenterna för sina verksamhetsförlagda studier. Faktasammanställning Akademin önskar byta namn på tre av kurserna inom programmet. Namnbytena innebär inga innehållsmässiga ändringar i kurserna utan är för att förtydliga det faktiska innehållet i kurserna för studenterna. Namnändring av kurser Två förändringar föreslås i programmets kurser för årskurs 2 och en förändring av examensarbetskursen i årskurs 3. Människan vid psykisk ohälsa byter namn till Människan vid psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. Det ursprungliga namnet visar inte tydligt att kursen behandlar även psykisk sjukdom vilket akademin önskar vara tydliga med. Inför våren 2018 finns en kursplan inrättad med namnet Människan vid psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. Förebygga ohälsa och sjukdom byter namn till Förebygga ohälsa och sjukdom ur ett folkhälsoperspektiv. Det ursprungliga namnet visar inte tydligt att kursen har ett folkhälsoperspektiv vilket akademin önskar vara tydliga med. Hösten 2017 gavs kursen för första gången då med namnet Förebygga ohälsa och sjukdom ur ett folkhälsoperspektiv. Examensarbete byter namn till Examensarbete i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad för att förtydliga att examensarbetet skrivs inom det huvudområde där studenterna efter avslutad utbildning har möjlighet att ta ut en kandidatexamen utöver sjuksköterskeexamen.

62 Bilaga 6.1 Överväganden 2 (2) Uppfyllande av examensmål Kurserna i utbildningsprogrammet har aldrig getts med de ursprungliga namnen utan har i samband med fastställande av kursplanerna fått de namn som akademin nu föreslår. Akademin menar att namnändringen inte innebär någon förändring i kursernas innehåll utan syftet är att förtydliga för studenterna. Förändringar i pågående utbildning Akademin önskar att revideringarna genomförs för studenter antagna från höstterminen 2016 och framåt. De studenter som antogs under hösten 2016 har redan läst en av kurserna enligt det nya namnförslaget. Akademin har i sitt underlag inte lämnat in några synpunkter från studenterna då namnändringen enbart handlar om att förtydliga gentemot studenterna och inte förändra innehållet i kurserna. Beredningens rekommendation Tjänstemannaberedningen föreslår utskottet att revidera utbildningsplanerna för sjuksköterskeprogrammet enligt det förslag som akademin har lämnat. I frågan om när den reviderade utbildningsplanen ska gälla från föreslår tjänstemannaberedningen att revideringen ska gälla för studenter antagna från hösten 2016 då förändringen enbart handlar om namnändring på kurser men inte påverkar kursernas innehåll.

63 Bilaga 6.2 Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Programkod: GSE03, GSN03, GSS03 och GSV03 Fastställd: Fastställd av: Fakultetsnämnden Diarienummer: 2015/1390 Utbildningsplanen giltig från: H16 Ansvarig fakultet: Fakultetsnämnden Ansvarig institution: Akademin för hälsa, vård och välfärd Behörighet Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 16) eller Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A14). Mål Utbildningens mål är att studenten ska förvärva kunskaper, färdigheter och värderingsförmåga som fordras för att självständigt arbeta som sjuksköterska i olika verksamheter inom hälsosjukvård och välfärd, såväl nationellt som internationellt. Programmet leder fram till en sjuksköterskeexamen och filosofie kandidatexamen i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Programmet ger möjligheter till fortsatta akademiska studier på avancerad nivå. Examensmål enligt högskoleförordningen (1993:100) och SFS 2006:1053: Kunskap och förståelse Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet, visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar barns, kvinnors och mäns hälsa, visa kunskap om relevanta författningar, och visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering i aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov, upprätta omvårdnadsplan samt ge vård och behandling, visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt samt kunna informera patienten om läkemedlens effekter och biverkningar,

64 Bilaga 6.2 visa förmåga att identifiera behov av och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete, visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring, visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, visa förmåga att informera och undervisa olika grupper, samt att genomföra handledande uppgifter, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten, visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens. visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, och visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, men i vissa kurser kan undervisning och examination ske på engelska. I programmet studeras vetenskapligt material och viss kurslitteratur på engelska. Innehåll Programmet är uppbyggt utifrån en struktur som syftar till att stödja studenten att integrera kunskaper från programmets olika ämnen till en helhet, med tydlig förankring i patientperspektiv, sjuksköterskans profession och yrkets akademiska förankring. Det innebär att utbildningen utgår från människan vid hälsa, vidare till människan vid ohälsa och sjukdom till alltmer komplexa vårdsituationer. Flera av kurserna integreras, vilket möjliggör temabaserade studier i både teori och verksamhetsförlagd utbildning. Programmets huvudområde är vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad och omfattar minst 90 hp av utbildningens totala 180 hp fördelat under alla årskurser. Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad kännetecknas av en helhetssyn på människan, med fokus på hur hälsa kan bevaras och hur lidande och sjukdom hanteras. Det innefattar även människors resurser och behov av vård och stöd i livets olika skeenden ur ett närstående-, vårdar- och organisationsperspektiv.

65 Bilaga 6.2 I huvudområdet ingår kunskaper om etiska förhållningssätt från den enskilde patienten och närståendes behov och sammanhang. Kunskaper från huvudområdet bidrar till att möta såväl den enskilde människan som samhällets föränderliga behov och krav på vård och omsorg. I vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad genomförs ett självständigt arbete omfattande 15 hp. Medicinsk vetenskap omfattar 57 poäng och studeras under samtliga år. Kunskaper inom ämnet syftar till att ge en kunskapsbas för sjuksköterskans omvårdnad vid olika tillstånd av ohälsa och sjukdom, för utförande av medicintekniska uppgifter och för att bedriva preventivt arbete mot ohälsa. Studierna utgår från den friska kroppens anatomi och fysiologi och de förändringar som normalt sker under livscykeln. Därefter studeras hur olika patofysiologiska mekanismer kan leda till ohälsa och sjukdom. Fördjupning sker i relation till sjukdomar och ohälsotillstånd kring etiologi, symtom, diagnostik, vård och behandling. I ämnet ingår också näringsfysiologi, mikrobiologi, klinisk kemi, farmakologi, läkemedelshantering och läkemedelsberäkning. Vårdpedagogik läses i kurser fördelat på utbildningens tre år och omfattar 22,5 hp. I dessa kurser studeras lärandeprocesser i vård och omsorg med fokus på lärande i mötet mellan vårdare och patient, samt sjuksköterskans pedagogiska funktion i vårdarbetet. Till ämnet hör dessutom studier av vårdarens professionsutveckling och ledarskap. Folkhälsovetenskap omfattar 10,5 hp och studeras under utbildningens tre år. Befolkningens hälsa och de faktorer som påverkar denna samt åtgärder ägnade att bevara och förbättra hälsan studeras inom detta ämne. Särskilt studeras levnadsvanornas, miljöns, samhällsstrukturens, arbetslivets och vårdsystemens betydelse för människors hälsa. Elva veckor utgörs av verksamhetsintegrerat lärande (VIL). VIL är ett samlingsbegrepp för pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. VIL inkluderar flera ämnen och syftar till att teoretiskt och praktiskt förbereda studenterna inför den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Det sker genom att studenter genomför exempelvis tillämpnings-, samtals- och simuleringsövningar. VIL genomförs såväl inom lärosätet som inom vårdverksamheter. Tjugosju veckor under utbildningstiden omfattas av VFU och bedrivs i samverkan med vårdverksamheter i kommuner, landsting eller i privat regi. VFU genomförs inom ramen för professionskurser och fokuserar på sjuksköterskans totala ansvars- och kompetensområden. Undervisningsformerna varierar med individuella studier, studier i grupp, föreläsningar, handledning, webbaserad undervisning och seminarier. Olika former av praktiska övningsmoment, VIL och VFU ingår i utbildningen. Utbildningens första år har fokus på hälsa. Kurserna under året innefattar studier om lärande och professionsbegreppet samt studier av grundläggande begrepp för vårdande. Studier om mångkulturella möten i hälsa och vård problematiseras också. Vidare studeras människans anatomi och fysiologi, farmakologi och mikrobiologi. Under år 1 ingår vetenskaplig metod. Ovanstående kunskapsbas ligger till grund för verksamhetsförlagda utbildningen som fokuserar grundläggande omvårdnad baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet och med utgångspunkt från människors behov. Utbildningens andra år kännetecknas av fokus på ohälsa. Kurserna omfattar studier av ohälsotillstånd och sjukdomar, diagnostik, vård och behandling. Därefter studeras vårdvetenskapliga teorier och begrepp relaterat till ohälsa och vårdande samt vetenskaplig metod med förberedelse för examensarbete inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Patientens lärande fokuseras och studier av planering, ledning av omvårdnadsarbetet ingår och samverkan med andra professioner, liksom studier av befolkningens hälsa. Kunskaperna ligger till grund för verksamhetsförlagd utbildning som fokuserar på grundläggande och specifik omvårdnad vid olika sjukdomstillstånd baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet.

66 Bilaga 6.2 Utbildningens tredje år kännetecknas av komplexa vårdsituationer. Kurserna har fokus på studier av sjukliga tillstånd hos barn och äldre. Vidare studeras omhändertagande vid akuta sjukdomstillstånd och katastrofmedicin. Studier av planering och ledning av omvårdnadsarbetet ingår och samverkan med andra professioner. Ett examensarbete inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad genomförs i termin fem. Den verksamhetsförlagda utbildningen fokuseras på grundläggande och specifik omvårdnad för människor som har svårt att värna om sin värdighet, integritet och autonomi. Mälardalens högskola är miljöcertifierad enligt ISO I enlighet med högskolans miljöpolicy ges en introduktion av begreppet hållbar utveckling under programmets första termin för att studenter ska kunna analysera och prioritera åtgärder som gynnar en ekologisk hållbar utveckling. Genomgående i programmet återfinns ett normkritiskt och intersektionellt perspektiv. I översikten som följer över sjuksköterskeprogrammets tre år framgår hur poäng fördelas mellan ämnen samt kursernas namn. De kurser som genomförs i klinisk vårdverksamhet benämns som professionsblock och Professionsblock 1 utgörs av ett ämne men i professionsblock 2-3 ingår flera ämnen. Årskurs 1 Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Grunder i vårdvetenskap, 7,5 hp (varav 1,5 hp VIL) Människan som patient, 7,5 hp Vetenskaplig teori och metod 1, 7,5 hp (varav 1,5 hp VIL) Medicinsk vetenskap Människans anatomi och fysiologi, 12 hp (varav 1 hp VIL) Klinisk mikrobiologi, vårdhygien och allmän farmakologi, 7,5 hp (varav 0,5 hp VIL) Vårdpedagogik Grunder i vårdpedagogik, 7, 5 hp (varav 1,5 hp VIL) Folkhälsovetenskap Förutsättningar för god hälsa ur ett folkhälsoperspektiv, 3 hp (varav 0,5 hp VIL) Professionsblock 1 med inriktning äldrevård, 7,5 hp VFU: vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad 7,5 hp Årskurs 2 Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Vårdprocessen, dokumentation och kulturell kompetens, 7,5 hp (varav 1.5 hp VIL) Vårdande samtal och bemötande, 5 hp (varav 0,75 hp VIL) Vetenskaplig teori och metod 2, 7,5 hp Medicinsk vetenskap Människan vid ohälsa och sjukdom, 13 hp (varav 2.5 hp VIL) Människan vid psykisk ohälsa, 5 hp Människan vid psykisk ohälsa och psykisk sjukdom, 5 hp Vårdpedagogik Sjuksköterskan som pedagog och ledare, 5 hp (varav 0,75 hp VIL)

67 Bilaga 6.2 Folkhälsovetenskap Förebygga ohälsa och sjukdom, 2 hp Förebygga ohälsa och sjukdom ur ett folkhälsoperspektiv, 2 hp Professionsblock 2 med inriktning psykisk ohälsa, 7,5 hp VFU: vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad 4,5 hp, medicinsk vetenskap 3 hp. Professionsblock 2 med inriktning somatisk vård, 7,5 hp VFU: vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad 4,5 hp, medicinsk vetenskap 1,5 hp. vårdpedagogik 1,5 hp Årskurs 3 Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Examensarbete, 15 hp Examensarbete i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, 15 hp Barns och äldres upplevelser av hälsa och vård, 1,5 hp (varav 0.5 hp VFU i primärvård) Evidens och säkerhet i vårdande, 6,5 hp (varav 1.5 hp VIL) Medicinsk vetenskap Akuta sjukdomstillstånd och katastrofmedicin, 6 hp (varav 1.5 hp VIL) Ohälsa och sjukdom hos barn och äldre, 5 hp (varav 0.5 hp VFU i primärvård) Vårdpedagogik Sjuksköterskan som ledare och teammedlem, 5,5 hp (varav 1.5 hp VIL) Folkhälsovetenskap Ojämlikhet i hälsa och vård bland barn och bland äldre, 2,5 hp (varav 0.5 hp VFU i primärvård) Professionsblock 3 med inriktning somatisk vård, 9 hp VFU: vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, 4 hp, medicinsk vetenskap 2 hp, vårdpedagogik 1,5 hp och folkhälsovetenskap 1,5 hp Professionsblock 3 med inriktning äldrevård, 9 hp VFU: vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad 4 hp, medicinsk vetenskap 2 hp, vårdpedagogik 1,5 hp och folkhälsovetenskap 1,5 hp Val inom programmet Programmet innehåller inga valbara kurser. Kurser eller del av kurser kan vara förlagda på annan ort än den ort studenten är antagen till. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Sjuksköterskeexamen (Bachelor of Science in Nursing)

68 Bilaga 6.2 Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad (Bachelor of Science in Caring Science with Specialization in Nursing) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examination för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Högskolan har beslutat om regler och anvisningar för examination och dessa finns tillgängliga via högskolans webbplats.

69 Bilaga 7.1 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (5) Handläggare Anna-Karin Fornberg Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 som verksamhetsintegrerad utbildning Samproducerad lärarutbildning Samproducerad lärarutbildning avser en övergripande fördjupad samverkan mellan Mälardalens högskola (MDH) och regionens skolhuvudmän med avsikten att främja antalet behöriga förskollärare och lärare. Den fördjupade samverkan sker genom ett antal gemensamma aktiviteter såsom verksamhetsintegrerad utbildning, anpassad kompletterande pedagogisk utbildning, förhöjd studietakt genom att erbjuda sommarkurser, samproducerade forskning- och utvecklingsprojekt m.m. Nedan beskrivs bakgrund och motiv till framtagandet av den verksamhetsintegrerade varianten av grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 samt en kort beskrivning av verksamhetsintegrerad utbildning. Därefter beskrivs vilka förändringar som den verksamhetsintegrerade varianten medför för utbildningsplanen för grundlärarprogrammet F-3. Sist följer några kommentarer till utskottets synpunkter vid septembersammanträdet. Bakgrund och motiv Höstterminen 2017 startade Högskolan Dalarna två varianter av Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i årskurs 4-6. Den ena av varianterna är en verksamhetsintegrerad utbildning (även benämnd arbetsintegrerad) med det valbara området naturorienterande ämnen och teknik. Bakgrunden till att Högskolan Dalarna utvecklat och startat den verksamhetsintegrerade (VI) utbildningen är att skolhuvudmännen i Dalarna hade allt svårare att rekrytera lärare och att de fick anställa många obehöriga lärare. I ett samarbete mellan Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna (PUD) och Region Dalarna bildades en tankesmedja med uppdrag att i samverkan säkra och utveckla kompetensen i regionens förskolor, skolor och högskola med särskilt fokus på den bekymmersamma bemannings- /rekryterings-situationen inom utbildningssektorn. Tankesmedjan utgick från det samarbete som redan utvecklats men fick samtidigt i uppdrag att tänka utanför boxen på hur kommunerna ska kunna ordna sin kompetensförsörjning. Även i den region som MDH är verksam inom är bristen på behöriga lärare stor och det finns ständigt önskemål från regionens skolhuvudmän om en utökning av antalet platser på lärarutbildningen. I samband med att UKK

70 Bilaga 7.1 fick ta del av Högskolan Dalarnas planer för VI-utbildningen diskuterade akademins ledning huruvida en verksamhetsintegrerad variant av något lärarprogram skulle vara av intresse för MDH och regionen. Akademiledningen ansåg att en verksamhetsintegrerad utbildning är intressant att utveckla och bedriva och frågan diskuterades vid verksamhetsdialogen med rektor under våren (5) MDH fick av regeringen i uppdrag att 2015 och 2016 utöka antalet platser på förskollärarutbildningen, grundlärarutbildningen F-3, kompletterande pedagogisk utbildning samt speciallärar- och specialpedagogutbildningarna. En plan för utbyggnaden har gjorts och de program där det i dagsläget finns svårigheter att fullborda utbyggnaden är grundlärarutbildningen F-3 och kompletterande pedagogisk utbildning. När det gäller den kompletterande pedagogiska utbildningen gjordes förändringar inför starten ht17 vilket innebar att antalet platser nästan fylldes ht17. Inom ramen för samproducerad lärarutbildning kommer en ytterligare fördjupad samverkan att ske med skolhuvudmännen kring den kompletterande pedagogiska utbildningen vilket bedöms innebära att regeringens uppdrag om utökat antal platser kan uppnås. När det gäller Grundlärarprogrammet F-3 är det inte alltid platserna fylls, framförallt på höstterminer då programmet ges med 70 platser. Akademin ser därför att den verksamhetsintegrerade utbildningen i första hand ska startas inom Grundlärarprogrammet F-3 med höstterminsstart. Detta skulle dessutom kunna ge en utökning av antalet platser då den verksamhetsintegrerade varianten föreslås få 40 platser och den ordinarie varianten få 40 platser (dvs en utökning med 10 platser). Även med hänsyn taget till skolverksamheternas behov av behöriga lärare är Grundlärarprogrammet F-3 ett av de det lämpligaste alternativen för verksamhetsintegrerad utbildning. I samband med budgetpropositionen för 2018 aviserade regeringen en satsning om 38 mnkr för 2018 för att utöka antalet relevanta sommarkurser vid elva lärosäten varav MDH var ett av dessa. I slutet av november 2017 gav regeringen i uppdrag till MDH att anordna fler relevanta sommarkurser (dnr U2017/04678/UH), uppdragets inriktning: Lärosätena ska i första hand anordna sommarkurser som är relevanta för att studenter snabbare ska nå en lärarexamen och för att möjliggöra kompetensutveckling och vidareutbildning för obehöriga lärare. Bland sådana kurser ska prioriteras kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK), svenska som andraspråk och behörighetskompletterande kurser för att öka antalet idrottslärare. Regeringen tilldelar MDH en ram omfattande 3,4 mnkr för 2018 för anordnande av sommarkurser. Den tilldelade ramen innebär omräknat till antal helårsstudenter drygt 200 studenter som läser 15 hp vardera under sommarterminen (med prislappen för utbildningsområdet undervisning). Både sett ur regeringsuppdragets inriktning men även eftersom omfattningen på uppdraget är så stor anser akademin att det är nödvändigt att ge sommarkurser inom program. Att endast med fristående kurser uppnå

71 Bilaga 7.1 omfattningen på uppdraget bedöms vara svårt. Sommarkurser bedöms vara lämpligast inom kompletterande pedagogisk utbildning samt den verksamhetsintegrerade grundlärarutbildningen då dessa redan idag är tänkta som en än mer verksamhetsnära väg till läraryrket. 3 (5) Vad är verksamhetsintegrerad utbildning? Den verksamhetsintegrerade utbildningen är innehållsmässigt densamma som den ordinarie varianten och därmed utformad för att uppfylla examensmålen för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Inom den verksamhetsintegrerade varianten ges utbildningen på trekvartsfart under höst- och vårtermin samtidigt som studenterna är anställd vid och arbetar vid en skola på halvtid. Under sommarterminerna ges utbildningen på helfart. Utbildningen ges på campus med en till två dagar per vecka på plats på högskolan och två till tre dagar per vecka på plats vid den skola där studenten är anställd (här ingår en dag verksamhetsförlagd utbildning). Under utbildningstiden som är förlagd till den skola som den studerande har anställning vid kombinerar studenten arbete med studier under handledning av erfarna lärare med handledarutbildning. På detta sätt får studenten möjlighet att hela tiden relatera sina teoretiska studier till skolans praktiska verksamhet. På samma sätt kan studenten använda sina praktiska erfarenheter och utmaningar från skolans undervisning i sina teoretiska studier. Ett antal skolhuvudmän i regionen ska knytas till den verksamhetsintegrerade utbildningen och ska ansvara för villkor kring anställningen. Skolhuvudmännen anställer de studerande och lönen är satt till kr/månad vilket gör det möjligt att erhålla studielån och studiebidrag. Antagningen till programmet genomförs i sedvanlig ordning via UHR:s samordnade antagningsomgång med samma behörighetskrav och urvalsförfarande som ordinarie variant av programmet. Förändringar i utbildningsplanen Som nämnts ovan så skiljer sig inte den verksamhetsintegrerade utbildningen från den ordinarie utbildningen innehållsmässigt. Dock innebär formen att några kurser föreslås ges i annan ordning. Nedan beskrivs de förändringar avseende kursernas inbördes ordning som föreslås: Alla ämneskurserna i utbildningen föreslås ges tidigt i programmet då det anses vara av stor vikt att de studerande har tillräckliga ämneskunskaper för att kunna undervisa i sin tjänst vid en skola. Detta innebär att kursen i engelska flyttas från årskurs 3 till årskurs 2. Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen är tänkt att ges under hela höst- och vårterminerna i programmet (en dag per vecka) och därför ändras årskurser för VFU2 och VFU3. VFU3 ges dessutom under två läsår (3 och 4). Som en konsekvens av att engelska och VFU2 flyttas så flyttas tre kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan från årskurs 2 till årskurs 3. Som en konsekvens av att VFU3 flyttas och ges under årskurs 3 och årskurs 4 så flyttas kursen i svenska/matematik/specialpedagogik

72 Bilaga 7.1 (Möjligheter och hinder ) från årskurs 3 till årskurs 4 och kan på så sätt ges i samverkan med fördjupningskurserna i matematik och svenska. 4 (5) Övriga delar som ändras i utbildningsplanen är avsnittet kring samarbetet med skolverksamheterna kring den verksamhetsförlagda utbildningen. Dessa ändringar grundas i att den verksamhetsintegrerade varianten av programmet inte kommer att ingå i försöksverksamheten med övningsskolor då VFU-skolorna inte självklart kommer att kunna uppnå de krav som ställs för att kunna ingå i försöksverksamheten (hög koncentration av både lärarstudenter och handledare). Kommentarer avseende utskottets framförda synpunkter Vid fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivås möte den 19 september informerades utskottet om planerna för det verksamhetsintegrerade grundlärarprogrammet F-3. Utskottet beslutade att lämna följande synpunkter till fakultetsnämnden: uppmärksamma beroendeställningen som studenterna kommer att ha till sin VFU-skola, uppmärksamma relationen mellan lärarutbildning och anställning med en omfattning på totalt 125 procent, beakta effekterna på undervisningsresurser i och med ett ökat antal studenter. När det gäller studenternas beroendeställning till sin VFU-skola så har denna fråga diskuterats internt vid akademin men även tillsammans med företrädare för skolhuvudmännen. Akademin har även en nära kontakt med Högskolan Dalarna och följer deras arbete med deras verksamhetsintegrerade utbildning. Det finns naturligtvis anledningar till att fundera över denna fråga och vilka svårigheter som kan uppstå. Akademin är medveten om detta men anser att de eventuella svårigheter och problem som kan uppstå inte kan vara avgörande för huruvida MDH bör arbeta vidare med denna typ av samproducerad utbildning. Avseende relationen mellan lärarutbildning och anställning med en omfattning på totalt 125 procent, anser akademin att kombinationen av studier vid högskolan och arbete vid en skola stärker kopplingarna mellan de teoretiska studierna och skolans praktiska verksamhet och ger synergieffekter och därmed motsvaras inte den faktiska arbetsinsatsen av mer än heltid. Den nu föreslagna verksamhetsintegrerade grundlärarutbildningen innehåller heltidsstudier under sommarterminerna vilket kan anses vara problematiskt då de studerande då under fyra år inte kommer att ha semester/ledighet. Akademin har noga övervägt detta och bedömer att upplägget bör provas innan det förkastas p.g.a. antaganden. När det gäller utskottets sista synpunkt, beakta effekterna på undervisningsresurser i och med ett ökat antal studenter, innebär inte den verksamhetsintegrerade grundlärarutbildningen någon större utökning. I dagsläget antas 70 studenter till höstterminer och med den nya varianten kommer 2*40 studenter att antas, dvs. en ökning med 10 studenter.

73 Bilaga 7.1 Beredning av ärendet Förslag till utbildningsplan har framtagits av utbildningsledare vid akademin i samråd med berörda program-, ämnes och inriktningsföreträdare. Även berörda avdelningschefer är tillfrågade i ärendet. 5 (5) De studenter som i dag studerar vid grundlärarprogrammet är inte tillfrågade eftersom denna förändring inte kommer att beröra dem. Branschrådet för grundlärarprogrammen har informerats om planerna med en verksamhetsintegrerad variant och representanterna i branschrådet ställde sig positiva till förslaget. I slutet av vårterminen 2017 träffade utbildningsledare vid akademin skolchefer från Södermanlands och Västmanlands län samt politiker från Västmanlands län vilka alla visade sig vara mycket intresserade av att samarbeta kring en verksamhetsintegrerad variant av lärarutbildning. Under februari ska utbildningsledare vid akademin träffa politiker i Västmanlands län ytterligare en gång för att där informera om samproducerad lärarutbildning där verksamhetsintegrerad utbildning ingår som en del. Under februari sker dessutom en första träff med skolchefer i kommuner i Södermanlands och Västmanlands län för att informera om utbildningarna men framför allt intensifiera samarbetet kring både KPU och den verksamhetsintegrerade grundlärarutbildningen.

74 Bilaga 7.2 GRV01 Grundlärarprogrammet förskoleklass och grundskola hp GRV01 Degree of Master of Arts in Primary Education - Pre School and School years credits Behörighet Fastställd Fastställd av Senast reviderad Senast reviderad av Diarienummer Utbildningsplanen giltig från V18H18 Ansvarig fakultet Fakultetsnämnden Ansvarig institution Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Medverkande enhet(er) Engelska B, Matematik B, Naturkunskap A, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6b) eller Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6 b). Mål För grundlärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som grundlärare i den verksamhet som utbildningen avser. Kunskap och förståelse För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten: visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt, visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser, visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling, visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. Färdighet och förmåga För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten: visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt,

75 Bilaga 7.2 visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten: visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, förutom vid undervisning i kurser i ämnet engelska. Engelskspråkig litteratur samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma. Innehåll Programöversikt Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 omfattar 240 högskolepoäng och består av följande områden: utbildningsvetenskaplig kärna 60 högskolepoäng, verksamhetsförlagd utbildning 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet, varav 15 högskolepoäng är knutna till ämnesstudier och 15 högskolepoäng till den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 120 högskolepoäng med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kursplan, två självständiga arbeten om 15 högskolepoäng vardera i ett eller två ämnen. Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras såväl i ämnesstudierna som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Grundlärarprogrammets progression Programmet består av tre delar som bygger på varandra. De tre delarna handlar om att grundlägga, befästa och fördjupa studentens kunskaper, färdigheter och förmåga att självständigt arbeta som grundlärare i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. År ett introducerar och grundlägger kunskapen om lärares uppdrag och lärares arbete. Förutsättningarna för detta är kurser i utbildningens två huvudämnen, Matematik och Svenska, en kurs i Estetiska läroprocesser, två en UVK-kurser samt en VFU-kurs.

76 Bilaga 7.2 År två och tre befäster och utvecklar förståelsen av, kunskapen om och beredskapen för lärares arbete. Förutsättningarna för detta är sex UVK-kurser, kurser i övriga skolämnen, Engelska, NO/Teknik och SO, ett självständigt arbete på grundnivå samt en kurs i Möjligheter och hinder i språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling, den första halvan av en längre VFU-kurs samt ett självständigt arbete på grundnivå. År fyra knyter ihop utbildningen och fördjupar kunskaper, färdigheter och förmåga för lärares arbete. Förutsättningarna för detta är fördjupningsstudier inom utbildningens två huvudämnen, Matematik och Svenska, en kurs i Möjligheter och hinder i språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling, fortsättningen på den längre VFU-kursen samt ett självständigt arbete på avancerad nivå. Utbildningsvetenskaplig kärna Studierna i den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar centrala och generella kunskaper för lärare. Kurserna anknyter till den kommande yrkesutövningen med följande innehåll: skolväsendets historia, organisation och villkor samt förskolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygssättning, utvärdering och utvecklingsarbete Ämnes- och ämnesdidaktiska studier För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 omfattar de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna: engelska 15 högskolepoäng, estetiska läroprocesser 7,5 högskolepoäng, matematik 30 högskolepoäng, naturorientering och teknik 15 högskolepoäng, samhällsorientering 15 högskolepoäng, svenska 30 högskolepoäng, samt fördjupad kunskap om barns språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling 7,5 högskolepoäng Tyngdpunkten ligger på grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och barns kommunikation och språkutveckling. Studierna ger utöver detta också kompetens och kunskap inom andra för läraryrket relevanta ämnesområden. I den utbildningsvetenskapliga kärnan och i ämnesstudierna ingår bearbetning av didaktiska frågor. Följande didaktiska huvudfrågor behandlas: Ämnesspecifika begrepp och begreppsbildning Ämneshistorik och didaktisk forskning med anknytning till ämnet Verksamhetsplanering/Lektionsplanering utifrån läroplan, kursplaner och andra styrdokument Exempel på olika arbetsformer och ämnesmetodik Bedömning av barns/elevers prestationer och utveckling samt betygssättning där det är relevant Utvärdering Studierna i området/ämnet knyter an till kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Verksamhetsförlagd utbildning Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar 30 högskolepoäng, varav 15 högskolepoäng är knutna till ämnesstudier och 15 högskolepoäng till den utbildningsvetenskapliga kärnan. Den verksamhetsförlagda utbildningen är förlagd till för utbildningen relevant verksamhet/skolform samt till relevanta ämnen/ämnesområden och omfattar följande: Planering och genomförande av pedagogiska aktiviteter med eget ansvar under handledning Auskultation och observation i samband med verksamhet i skolans vardag Deltagande vid övningsskolans VFU-skolans allmänna kompetensutveckling när tillfälle ges Ovanstående delar av den verksamhetsförlagda utbildningen relateras till de lärandemål för VFU som är framskrivna i respektive kursplan. Den längre och avslutande VFU-perioden knyter samman utbildningens alla delar och utmynnar i en praktisk yrkesteori.

77 Bilaga 7.2 Samverkan med övningsskolavfu-skola I samband med studiestarten söker varje student sin övningsskoleplacering i en särskild databas VFUportalenplaceras varje student på en VFU-skola. Samarbetet mellan högskolan och kommun/friskola regleras i ett särskilt avtal. För att underlätta att kursinnehållet knyts samman till vad som ska bli en professionell kunskapsbas, ska studenten genom hela utbildningen ha kontakt med yrkeserfarna handledare på sin övningsskolavfuskola. Detta sker genom den verksamhetsförlagda utbildningen, och fältstudierna och genom den verksamhetsintegrerade delen av utbildningen. Fältstudierna och den verksamhetsintegrerade utbildningen innebär att studenten har kontinuerlig kontakt med övningsskolan VFU-skolan i syfte att fördjupa förståelsen för, och kunskapen kring, yrkets frågor och komplexitet. Fältstudierna och den verksamhetsintegrerade utbildningen syftar även till att få teori och praktik att samverka. Genom den kontinuerliga kontakten med övningsskolan VFU-skolan ges studenten möjlighet att tillsammans med handledare och övrig personal på övningsskolan VFU-skolan utveckla en kompetens och ett språk för professionell reflektion och erfarenhetsutbyte. För utformning, innehåll och genomförande ansvarar övningsskolan VFU-skolan tillsammans med studenten. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras av lärare på högskolan efter samråd med övningsskolans VFU-skolans handledare, grundat på dokumentationen i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras också genom den praktiska yrkesteorin. Student som inte blir godkänd på den verksamhetsförlagda utbildningen ges endast ett ytterligare prövningstillfälle. Självständigt arbete (examensarbete) Det självständiga arbetet ger studenten möjlighet att knyta samman utbildningens olika delar: den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnesstudier och ämnesdidaktik samt den verksamhetsförlagda utbildningen. Det självständiga arbetet i programmet omfattar två självständiga arbeten om 15 högskolepoäng vardera i ett eller två ämnen. Det första självständiga arbetet genomförs på grundnivå i något av ämnena/ämnesområdena: engelska, matematik, naturorientering och teknik, samhällsorientering eller svenska. Det andra självständiga arbetet genomförs på avancerad nivå i något av ämnena: matematik eller svenska. Utbildningens innehåll Nedanstående innehållsbeskrivning visar inte kursernas inbördes ordning inom varje årskurs. Kursernas inbördes ordning framgår av programschemat som är ett komplement till utbildningsplanen. Årskurs 1 Utbildningsvetenskaplig kärna Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll för grundlärare F-3, 15 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1 (UVK) för- grundlärare F-3, 7,5 hp Ämnesstudier Svenska för grundlärare F-3, introduktion, 15 hp Matematik för grundlärare F-3, del 1, 15 hp Estetiska läroprocesser för grundlärare F-3, 7,5 hp Årskurs 2 Utbildningsvetenskaplig kärna Utvecklingsarbete och utvärdering för grundlärare F-3, 7,5 hp Specialpedagogik för grundlärare F-3, 7,5 hp Utveckling och lärande för grundlärare F-3, 7,5 hp Bedömning av barns/elevers lärande och utveckling för grundlärare F-3, 7,5 hp Ämnesstudier Samhällsorientering för grundlärare F-3, 15 hp Naturvetenskap och teknik för grundlärare F-3, 15 hp Engelska för grundlärare F-3, 15 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 2 - grundlärare F-3, 7,5 hp

78 Bilaga 7.2 Årskurs 3 Utbildningsvetenskaplig kärna Bedömning av barns/elevers lärande och utveckling för grundlärare F-3, 7,5 hp Specialpedagogik för grundlärare F-3, 7,5 hp Utvecklingsarbete och utvärdering för grundlärare F-3, 7,5 hp Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap för grundlärare F-3, 7,5 hp Forskningsmetod för grundlärare F-3, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 2 (ämne) för3 - grundlärare F-3, 7,15 hp (varav 7,5 hp årskurs 3) Ämnesstudier Möjligheter och hinder i språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling för grundlärare F-3, 7,5 hp Engelska för grundlärare F-3, 15 hp Självständigt arbete 1 för grundlärare F-3, grundnivå, 15 hp Årskurs 4 Verksamhetsförlagd utbildning Fortsättning Verksamhetsförlagd utbildning 3 (UVK) för- grundlärare F-3, 7,15 hp (varav 7,5 hp årskurs 4) Verksamhetsförlagd utbildning 3 (ämne) för grundlärare F-3, 7,5 hp Ämnesstudier Möjligheter och hinder i språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling för grundlärare F-3, 7,5 hp Språk- skriv och läsutveckling, 7,5 hp Barnlitteratur och barnkultur, 7,5 hp Matematik för grundlärare F-3, del 2, 15 hp Självständigt arbete 2 för grundlärare F-3, avancerad nivå, 15 hp Val inom programmet För student antagen till grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 gäller obligatoriska studier enligt utbildningens innehåll. Studenten genomför inför termin 6 väljeral av område för självständigt arbete på grundnivå (, engelska, matematik, naturorientering och teknik, samhällsorientering eller svenska) och. Inför termin 8 väljer studenten område för självständigt arbete på avancerad nivå (, matematik eller svenska). Student på programmet garanteras plats på kurser omfattande högskolepoäng per termin läsår vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier. För att bli antagen till kurser inom program krävs att den studerande uppfyller den särskilda behörigheten som föreskrivs. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att studenten uppfyller fordringarna för följande examen: Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 (Degree of Master of Arts in Primary Education Pre School and School years 1-3) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter

79 Bilaga 8.1 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (3) Handläggare Anna-Karin Fornberg Revidering av utbildningsplanen för Kompletterande pedagogisk utbildning (GLM01; A7-9 och GYMN) Anpassad KPU och samverkan med skolhuvudmännen Under 2016 gjorde akademin en översyn av den kompletterande pedagogiska utbildningen vilket innebar att KPU förändrades fr.o.m. höstterminen En av anledningarna till förändringarna var förändringen i Skollagen där en försöksverksamhet med tidsbegränsade anställningar infördes avseende personer som ska bedriva undervisning som lärare i skolväsendet i ett eller flera ämnen där det råder brist på legitimerade och behöriga lärare. Ytterligare förutsättningar för försöksverksamheten är att personen har ämneskunskaper som motsvarar de ämneskunskaper som krävs för en behörighetsgivande lärarexamen i det eller de ämnen som personen ska bedriva undervisning i och genomför en kompletterande pedagogisk utbildning för att uppnå en behörighetsgivande lärarexamen i det eller de ämnena. Försöksverksamheten kan tillämpas på anställningar som påbörjas till och med höstterminen 2020 och MDH planerar för att under kommande läsår (2018/2019) utöka den kompletterande pedagogiska utbildningen med ytterligare en antagningsomgång så att utbildningen därmed startar både höst- och vårtermin. Akademin ska under året fördjupa och utöka samverkan med skolhuvudmännen avseende KPU. Inom ramen för denna samverkan ska bland annat ingå att tillsammans marknadsföra KPU hos t.ex. Arbetsförmedlingen och kommunernas vikarieförmedling, visa på möjligheterna med försöksverksamheten hos rektorer och skolhuvudmän samt möjliggöra för redan anställda obehöriga lärare att genomföra KPU. 1 KPU ges på distans och trekvartsfart (2 år). Antalet möjliga undervisningsämnen utökades så att möjliga undervisningsämnen numera är engelska, fysik, kemi, matematik, samhällskunskap, spanska, svenska, svenska som andraspråk samt teknik (varav fysik, kemi och spanska tillkom ht 2017).

80 Bilaga 8.1 Anledning till förändringarna Från och med läsåret 2018/2019 föreslås den kompletterande pedagogiska utbildningen att innehålla studier under sommartermin vilket innebär att utbildningen genomförs på drygt 1,5 år. 2 (3) Anledningarna till att införa studier under sommaren är dels regeringsuppdraget till MDH om att anordna sommarkurser, se nedan, men även att både studenter och arbetsgivare har framfört önskemål om att kunna förkorta utbildningen. I slutet av november 2017 gav regeringen i uppdrag till MDH att anordna fler relevanta sommarkurser (dnr U2017/04678/UH), uppdragets inriktning: Lärosätena ska i första hand anordna sommarkurser som är relevanta för att studenter snabbare ska nå en lärarexamen och för att möjliggöra kompetensutveckling och vidareutbildning för obehöriga lärare. Bland sådana kurser ska prioriteras kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK), svenska som andraspråk och behörighetskompletterande kurser för att öka antalet idrottslärare. Regeringen tilldelar MDH en ram omfattande 3,4 mnkr för 2018 för anordnande av sommarkurser. Den tilldelade ramen innebär omräknat till antal helårsstudenter drygt 200 studenter som läser 15 hp vardera under sommarterminen (med prislappen för utbildningsområdet undervisning). Både sett ur regeringsuppdragets inriktning men även eftersom omfattningen på uppdraget är så stor anser akademin att det är nödvändigt att ge sommarkurser inom program. Att endast med fristående kurser uppnå omfattningen på uppdraget bedöms vara svårt. Sommarkurser bedöms vara lämpligast inom kompletterande pedagogisk utbildning samt den verksamhetsintegrerade grundlärarutbildningen då dessa redan idag är tänkta som en än mer verksamhetsnära väg till läraryrket. Förslag till förändringar i utbildningsplanen Förändringarna som föreslås innebär inte någon innehållsmässig förändring utan endast att två kurser, Specialpedagogik, 7,5 hp, och Bedömning och betygssättning, 7,5 hp, flyttas från årskurs 1 till årskurs 2 eftersom studier under sommarterminen införs. Under avsnittet val inom programmet föreslås ändringar för att anpassa texten till den nya studiegången. På ytterligare två ställen i utbildningsplanen föreslås stavningskorrigeringar.

81 Bilaga 8.1 Beredning av ärendet Förslag till revidering av utbildningsplan har framtagits av utbildningsledare vid akademin i samråd med berörda program-, ämnes och inriktningsföreträdare. Även berörda avdelningschefer är tillfrågade i ärendet. 3 (3) De studenter som i dag studerar KPU är inte tillfrågade eftersom denna förändring inte kommer att beröra dem. Branschrådet har inte haft något sammanträde sedan regeringsuppdraget om sommarkurser erhölls och har därför har inte deras åsikter kunna inhämtas. Dock diskuterades frågan om närmare samarbete mellan MDH och skolhuvudmän avseende KPU vid branschrådets möte under höstterminen 2017 och branschrådets representanter framhöll att de önskar ett närmare samarbete. Under februari ska utbildningsledare vid akademin träffa politiker i Västmanlands län ytterligare en gång för att där informera om samproducerad lärarutbildning där kompletterande pedagogisk utbildning ingår som en del. Under februari sker dessutom en första träff med skolchefer i kommuner i Södermanlands och Västmanlands län för att informera om utbildningarna men framför allt intensifiera samarbetet kring både KPU och den verksamhetsintegrerade grundlärarutbildningen.

82 Bilaga 8.2 GLM01 Kompletterande pedagogisk utbildning 90 hp GLM01 Supplementary programme in Master of Arts in Secondary Education, 90 credits 90 credits Behörighet Fastställd Fastställd av Senast reviderad Senast reviderad av Diarienummer Utbildningsplanen giltig från H17H18 Ansvarig fakultet Ansvarig institution Medverkande enhet(er) Med inriktning mot arbete i årskurs 7 till 9 Ämnesstudier om minst 90 hp i avslutade kurser motsvarande ett undervisningsämne i grundskolans åk 7-9 varav minst 15 hp utgörs av ett självständigt arbete (examensarbete). Dessutom krävs Sv B/Sv 3 och En A/En 6 eller motsvarande. För särskilda krav inom ämnesstudierna se bilaga. Med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Ämnesstudier om minst 120 hp i avslutade kurser motsvarande ett undervisningsämne i gymnasieskolan varav minst 15 hp utgörs av ett självständigt arbete (examensarbete). Dessutom krävs Sv B/Sv 3 och En A/En 6 eller motsvarande. För särskilda krav inom ämnesstudierna se bilaga. Mål För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7-9 ska studenten: visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten: visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen ska studenten också: visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande, visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning.

83 Bilaga 8.2 Färdighet och förmåga För ämneslärarexamen ska studenten: visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För ämneslärarexamen ska studenten: visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Engelskspråklig litteratur samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma. Innehåll Kompletterande pedagogisk utbildning omfattar 90 högskolepoäng och består av följande utbildningsområden: Utbildningsvetenskaplig kärna inklusive didaktiska studier 60 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras såväl i didaktiska studier som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Utbildningsvetenskapliga kärnan Studierna i den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar centrala och generella kunskaper för lärare. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan anknyter till den kommande yrkesutövningen och omfattar 60 högskolepoäng med följande innehåll: skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna,

84 Bilaga 8.2 läroplansteori och didaktik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygsättning, utvärdering och utvecklingsarbete, didaktik. Didaktiska studier De didaktiska studierna omfattar kurser i skolväsendets ämnen. I den utbildningsvetenskapliga kärnan och i de didaktiska studierna behandlas följande didaktiska huvudfrågor: Ämnesspecifika begrepp och begreppsbildning Ämneshistorik och didaktisk forskning med anknytning till ämne och undervisningsämne Lektionsplanering utifrån läroplan, kursplaner och andra styrdokument Exempel på innehåll, undervisningsformer och traditioner Bedömning av barns/elevers prestationer och utveckling samt betygssättning där det är relevant Utvärdering Studierna knyter an till kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Verksamhetsförlagd utbildning Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar totalt 30 högskolepoäng, varav 15 högskolepoäng är knutna till ämnesstudier och 15 högskolepoäng till den utbildningsvetenskapliga kärnan. Den verksamhetsförlagda utbildningen är förlagd till för utbildningen relevant verksamhet/skolform samt till relevanta ämnen/ämnesområden och omfattar följande: Planering och genomförande av pedagogiska aktiviteter med eget ansvar under handledning Auskultation och observation i samband med verksamhet i skolans vardag Deltagande vid VFU-skolans allmänna kompetensutveckling när tillfälle ges Ovanstående delar av den verksamhetsförlagda utbildningen relateras till de lärandemål för VFU som är framskrivna i respektive kursplan. Den längre och avslutande VFU-perioden knyter samman utbildningens alla delar och utmynnar i en praktisk yrkesteori. Samverkan med VFU-skola I samband med studiestarten söker varje student sin VFU-skoleplacering i en särskild databas - VFUportalen. Samarbetet mellan högskolan och kommun/friskola regleras i ett särskilt avtal. För att underlätta att kursinnehållet knyts samman till vad som ska bli en professionell kunskapsbas, ska studenten genom hela utbildningen ha kontakt med yrkeserfarna handledare på sin VFU-skola. Detta sker genom den verksamhetsförlagda utbildningen och fältstudierna. Fältstudierna innebär att studenten har kontinuerlig kontakt med VFU-skolan i syfte att fördjupa förståelsen för, och kunskapen kring, yrkets frågor och komplexitet. Fältstudierna syftar även till att få teori och praktik att samverka. Genom den kontinuerliga kontakten med VFU-skolan ges studenten möjlighet att tillsammans med handledare och övrig personal på VFU-skolan utveckla en kompetens och ett språk för professionell reflektion och erfarenhetsutbyte. För utformning, innehåll och genomförande ansvarar VFU-skolan tillsammans med studenten. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras av lärare på högskolan efter samråd med VFUskolans handledare, grundat på dokumentationen i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras också genom den praktiska yrkesteorin. Student som inte blir godkänd på den verksamhetsförlagda utbildningen ges endast ett ytterligare prövningstillfälle. Årskurs 1 Utbildningsvetenskaplig kärna: Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll, 15 hp Utveckling och lärande, 7,5 hp Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, 7,5 hp Bedömning och betygssättning, 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning: Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp

85 Bilaga 8.2 Årskurs 2 Utbildningsvetenskaplig kärna: Bedömning och betygssättning, 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp Didaktiskt utvärderings- och utvecklingsarbete, 15 hp Verksamhetsförlagd utbildning: Verksamhetsförlagd utbildning 3, 15 hp Val inom programmet Samtliga kurser inom programmet är obligatoriska och inga valbara kurser ingår. Student på programmet garanteras plats på kurser omfattande 30 22,5 högskolepoäng per höst- resp vårtermin och 15 högskolepoäng per sommartermin inom ramen för 90 högskolepoängvid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier. För att bli antagen till kurser inom program krävs att den studerande uppfyller den särskilda behörigheten som föreskrivs. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att studenten uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 (Master of Arts in Secondary Education with a specialisation in teaching in grades 7-9 of the compulsory school system) Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (Master of Arts in Secondary Education with a specialisation in teaching in the upper-secondary school) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer ska bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Mälardalens högskola har regler och anvisningar för vad som gäller vid examination. Dessa finns bland annat tillgängliga via högskolans webbplats. De akademier som är verksamma i lärarutbildningen ansvarar för kvalitet, ämnesinnehåll, didaktiskt innehåll, studievägledning och forskningsutveckling inom sitt område.

86 Bilaga 10.1 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1: Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ärende 2018/0033 Besluts-PM Handläggare Helena Eken Asp 1 (3) BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplanerna för högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik Bakgrund Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 8 januari 2018 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanen för högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik (YHT02). Ändringarna föreslås gälla för studenter som antagits till programmet höstterminen 2016 respektive höstterminen Utbildningsplanen reviderades senast av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 19 januari 2017 för studenter antagna från höstterminen 2016 (dnr 2017/0074). Revideringen bestod i att ändra ämnesrubriken för tre av kurserna inom programmet. Utbildningsplanen reviderades innan dess den 18 november 2015 för studenter antagna från höstterminen 2016 (dnr 2015/2103). Den revideringen bestod i omflyttning och avveckling av ett antal kurser främst i årskurs 2 och 3 på programmet. Faktasammanställning Akademin önskar byta plats på två av kurserna i årskurs 2, det innebär också att omfattningen på kurserna kommer att påverkas, detta då den ena kursen idag är på 5 hp och den andra på 7,5 hp. Utöver det önskar akademin ändra i de valbara kurserna i årskurs 3. Önskade ändringar Byte av plats på kurserna Brandskydd, 7,5 hp respektive Samhällsplanering, 5 hp. Platsbytet innebär också att kursen Brandskydd minskar från 7,5 hp till 5 hp och att kursen Samhällsplanering ökar från 5 hp till 7,5 hp. Kurserna har tidigare legat i läsperiod 4 respektive 1. Ändring av valbara kurser i årskurs 3. Akademin önskar utöka kurser Byggnadsplanering med visualisering från 7,5 hp till 15 hp. Det innebär att på höstterminen i årskurs 3 kommer att finnas fyra 15 hp kurser att välja mellan istället för 3 st 15 hp kurser och ett alternativ med två 7,5 hp kurser som det ser ut idag. Det innebär också att kursen Byggnadsekonomi, 7,5 hp som idag läses de första 7,5 hp på höstterminen innan Byggnadsplanering med visualisering flyttar till vårterminen. Den flytten innebär att studenterna även får möjlighet att välja vilka kurser de vill läsa den första perioden på vårterminen.

87 Bilaga 10.1 Studenterna kommer då att läsa två av tre 7,5 hp kurser istället för som idag att det enbart erbjuds två och studenterna inte får något val. 2 (3) Synpunkter från kollegiet, branschen och studenterna Förslaget har diskuterats vid två olika tillfällen på ämnesmöten. En av lärarna lyfter tveksamheter kring att kursen Brandskydd krymper och lyfter även en problematik vad gäller flytten av kursen rent personalmässigt. När det gäller förändringarna i årskurs 3 var bara positiva kommentarer. Förslaget till förändring har skickats på remiss till Branschråd Bygg och till samtliga studenter i årskurs 1 och 2. Från branschen var det 6 svar, samtliga positiva till förslaget. Från studenterna är det 14 som har svarat varav 13 är positiva till förslaget. Den student som är negativ till förslaget har enligt akademin delvis missförstått hur kurserna i årskurs 2 hänger samman. Överväganden Progression av kurserna inom programmet och innehållet i kurserna När det gäller bytet av plats på de två kurserna i årskurs två bör utskottet framförallt överväga hur flytten påverkar progressionen inom programmet samt vilken innehållsmässig förändring det innebär. Akademin uppger att flytten av kurser inte har någon betydelse för progressionen inom programmet. Kursen Samhällsplanering har idag ett förkunskapskrav om minst 30 hp inom ett byggnadsingenjörsprogram medan kursen Brandskydd idag har krav på minst 45 hp inom ett byggnadsingenjörsprogram samt ett krav på 2,5 hp från kursen byggnadsteknik eller motsvarande. Flytten av kurser innebär att studenterna kommer att få mindre tid på sig att uppfylla förkunskapskravet för kursen Brandskydd då den kommer att vara placerad i läsperiod 1, det vill säga direkt efter att det första läsåret är avslutat. I och med att omfattningen av kurserna ändras, sker det också en förändring av innehållet i kurserna. Akademin uppger dock i sin ansökan att det som tas bort från kursen Brandskydd i stor utsträckning kommer att återfinnas i andra kurser inom programmet. Akademin uppger också att minskningen i kursen brandskydd inte innebär att studenter som läser vid Mälardalens högskola (MDH) får mindre brandskydd än studenter som läser motsvarande utbildning vid andra lärosäten. MDH har traditionellt haft mycket brandskydd i högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik. Studenternas förutsättningar att uppfylla samtliga examensmål När det gäller studenternas förutsättningar att uppfylla samtliga examensmål har akademin i sitt underlag inte tydligt kunnat visa hur detta kommer att säkerställas. För kurserna i årskurs 3 handlar det främst om valbara kurser men för årskurs 2 handlar det inte om valbara kurser. Ändrade valmöjligheter Förändringen av kurserna i årskurs 3 innebär att studenternas valmöjligheter påverkas. Studenterna kommer att kunna välja mellan fyra 15 hp kurser i läsperiod 1 och 2 och därefter mellan tre 7,5 hp kurser i läsperiod 3. Förändringar i pågående utbildning När det gäller förändringarna av valbara kurser i årskurs 3 önskar akademin att revideringarna genomförs för studenter antagna från höstterminen 2016 och framåt, vilket innebär en revidering i pågående utbildning. När det gäller

88 Bilaga 10.1 förändringarna av kurser i årskurs 2 önskar akademin att revideringen genomförs för studenter antagna från höstterminen 2018 och framåt vilket inte innebär en revidering i pågående utbildning. Däremot är det att föredra att beslut om en eventuell revidering sker innan ansökningsomgången för utbildningar som börjar höstterminen 2018 öppnar den 15 mars. 3 (3) Beredningens rekommendation Tjänstemannaberedningen föreslår utskottet att revidera utbildningsplanen avseende kurserna i årskurs 3 enligt akademins önskemål för studenter antagna från höstterminen 2016 och framåt. När det gäller den önskade revideringen av utbildningsplanen avseende kurserna i årskurs 2 för studenter antagna från höstterminen 2018 och framåt är rekommendationen att återremittera ärendet till akademin då akademin inte kan visa att den föreslagna förändringen ger studenterna förutsättningar att uppfylla samtliga examensmål.

89 Bilaga 10.2 Programkod: Giltig från: Beslutsinstans: YHT02 HT16 Fakultetsnämnden Behörighet: Fysik B, Kemi A, Matematik D (områdesbehörighet 8) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c (områdesbehörighet A8). Diarienummer: Akademi: EST Fastställandedatum: Reviderad: Mål Målen för byggnadsingenjörsprogrammet har sin grund i Högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS2006:1053). Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa kunskap om byggnadsteknikens vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, visa brett kunnande inom byggnadsteknik och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar, visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, samt visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

90 Bilaga 10.2 Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att undervisning och examination sker på svenska. Vissa kurser kan dock komma att ges på engelska. Litteratur är i huvudsak på svenska men engelsk litteratur kan förekomma. Innehåll Byggnadsingenjörsprogrammet är en treårig teknisk utbildning inom teknikområdet byggnadsteknik. Första året innehåller grundläggande kurser främst inom byggnadsteknik, matematik och vetenskaplig metodik som är viktiga verktyg för en byggnadsingenjör. Andra året innehåller kurser inom ämnesområdet byggnadsteknik och en kurs i matematik. Här ges en introduktion till hela byggprocessen och en inblick i de olika skedena byggnadsprojektering, byggnadsproduktion och fastighetsförvaltning. Det finns även kurser inom området brand och byggnadskonstruktion. En kurs i installationsteknik ger grunderna i installationsteknik. En fördjupningskurs i vetenskaplig metodik ingår också i det andra året. Tredje året innehåller fördjupningar inom konstruktionsteknik, byggnadsproduktion, byggnadsplanering, byggnadsekonomi samt energisnåla hus. Det innehåller även kurser inom miljöoch anläggningsteknik. Året avslutas med ett examensarbete på grundnivå. Årskurs 1 Byggnadsteknik: Byggnadsteknik 1, 5 hp Strukturmekanik 1, 5 hp Geoteknik och geologi, 7,5 hp Strukturmekanik 2, 7,5 hp Byggnadsteknik 2, 7,5 hp Byggnadsfysik, 7,5 hp Ritningslära, 2,5 hp Matematik/tillämpad matematik: Matematik grundkurs, 7,5 hp Kalkyl, grundkurs, 7,5 hp Övriga tekniska ämnen: Vetenskaplig metod 1, 2,5 hp Årskurs 2 Byggnadsteknik: Installationsteknik, 7,5 hp Byggnadskonstruktion 1, 7,5 hp Byggnadsproduktion 1, 7,5 hp Fastighetsförvaltning, 7,5 hp Projektering och entreprenadjuridik, 7,5 hp Brandskydd, 7,5 hp Samhällsplanering, 5 hp Matematik/tillämpad matematik: Vektoralgebra, grundkurs, 7,5 hp Övriga tekniska ämnen: Vetenskaplig metod 2, 2,5 hp Årskurs 3 Byggnadsteknik: Mark och anläggningsteknik, 7,5 hp

91 Bilaga 10.2 Examensarbete, 15 hp Miljöteknik: Miljöteknik för ingenjörer, 7,5 hp Valbart 30 hp: Byggnadsteknik: Byggnadskonstruktion 2, 15 hp Byggnadsplanering med visualisering, 7,5 15 hp Byggnadsproduktion 2, 15 hp Energieffektiva byggnader, 15 hp Byggnadsekonomi, 7,5 hp Mark och anläggningsteknik, 7,5 hp Miljöteknik: Miljöteknik för ingenjörer, 7,5 hp Val inom programmet Val inom programmet görs i årskurs 2 inför det tredje läsåret, se under Innehåll. Valmöjligheter kan begränsas av de behörighetskrav som gäller för en kurs. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Beroende på antalet sökande till de enskilda kurserna kan kurser komma att ställas in. Gardering med alternativa val måste alltså ske. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen: Högskoleingenjörsexamen - Byggnadsteknik (Bachelor of Science in Engineering - Building Engineering) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examination för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Högskolan har beslutat om regler och anvisningar för examination och dessa finns tillgängliga via högskolans webbplats.

92 Bilaga 10.2 Programkod: Giltig från: Beslutsinstans: YHT02 HT18 Fakultetsnämnden Behörighet: Fysik B, Kemi A, Matematik D (områdesbehörighet 8) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c (områdesbehörighet A8). Diarienummer: Akademi: EST Fastställandedatum: Reviderad: Mål Målen för byggnadsingenjörsprogrammet har sin grund i Högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS2006:1053). Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa kunskap om byggnadsteknikens vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, visa brett kunnande inom byggnadsteknik och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar, visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, samt visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

93 Bilaga 10.2 Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att undervisning och examination sker på svenska. Vissa kurser kan dock komma att ges på engelska. Litteratur är i huvudsak på svenska men engelsk litteratur kan förekomma. Innehåll Byggnadsingenjörsprogrammet är en treårig teknisk utbildning inom teknikområdet byggnadsteknik. Första året innehåller grundläggande kurser främst inom byggnadsteknik, matematik och vetenskaplig metodik som är viktiga verktyg för en byggnadsingenjör. Andra året innehåller kurser inom ämnesområdet byggnadsteknik och en kurs i matematik. Här ges en introduktion till hela byggprocessen och en inblick i de olika skedena byggnadsprojektering, byggnadsproduktion och fastighetsförvaltning. Det finns även kurser inom området brand och byggnadskonstruktion. En kurs i installationsteknik ger grunderna i installationsteknik. En fördjupningskurs i vetenskaplig metodik ingår också i det andra året. Tredje året innehåller fördjupningar inom konstruktionsteknik, byggnadsproduktion, byggnadsplanering, byggnadsekonomi samt energisnåla hus. Det innehåller även kurser inom miljöoch anläggningsteknik. Året avslutas med ett examensarbete på grundnivå. Årskurs 1 Byggnadsteknik: Byggnadsteknik 1, 5 hp Strukturmekanik 1, 5 hp Geoteknik och geologi, 7,5 hp Strukturmekanik 2, 7,5 hp Byggnadsteknik 2, 7,5 hp Byggnadsfysik, 7,5 hp Ritningslära, 2,5 hp Matematik/tillämpad matematik: Matematik grundkurs, 7,5 hp Kalkyl, grundkurs, 7,5 hp Övriga tekniska ämnen: Vetenskaplig metod 1, 2,5 hp Årskurs 2 Byggnadsteknik: Installationsteknik, 7,5 hp Byggnadskonstruktion 1, 7,5 hp Byggnadsproduktion 1, 7,5 hp Fastighetsförvaltning, 7,5 hp Projektering och entreprenadjuridik, 7,5 hp Brandskydd, 7,5 5 hp Samhällsplanering, 5 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik: Vektoralgebra, grundkurs, 7,5 hp Övriga tekniska ämnen: Vetenskaplig metod 2, 2,5 hp Årskurs 3 Byggnadsteknik: Mark och anläggningsteknik, 7,5 hp

94 Bilaga 10.2 Examensarbete, 15 hp Miljöteknik: Miljöteknik för ingenjörer, 7,5 hp Valbart 30 hp: Byggnadsteknik: Byggnadskonstruktion 2, 15 hp Byggnadsplanering med visualisering, 7,5 15 hp Byggnadsproduktion 2, 15 hp Energieffektiva byggnader, 15 hp Byggnadsekonomi, 7,5 hp Mark och anläggningsteknik, 7,5 hp Miljöteknik: Miljöteknik för ingenjörer, 7,5 hp Val inom programmet Val inom programmet görs i årskurs 2 inför det tredje läsåret, se under Innehåll. Valmöjligheter kan begränsas av de behörighetskrav som gäller för en kurs. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Beroende på antalet sökande till de enskilda kurserna kan kurser komma att ställas in. Gardering med alternativa val måste alltså ske. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen: Högskoleingenjörsexamen - Byggnadsteknik (Bachelor of Science in Engineering - Building Engineering) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examination för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Högskolan har beslutat om regler och anvisningar för examination och dessa finns tillgängliga via högskolans webbplats.

95 1 Bilaga 10.3 Mälardalens Högskola, EST, Västerås, Förslag till några justeringar i utbildningsplanen för programmet Högskoleingenjör i Byggnadsteknik Det här dokumentet har samma innehåll på sidorna 1-3 som motsvarande dokument från , men har sedan kompletterats med innehållet från sid 4 och framåt Förslaget är framtaget av: Anders Avelin, avdelningschef för Avdelningen för energi, bygg och miljö Monica Odlare, biträdande avdelningschef för Avdelningen för energi, bygg och miljö Henrik Wahlberg, programsamordnare för Högskoleingenjör Byggnadsteknik Robert Öman, ämnesföreträdare för Byggnadsteknik Zahra Shadravan, lärare i byggnadsteknik, bland annat i kursen Byggnadsplanering med visualisering För utbildningsprogrammet Högskoleingenjör Byggnadsteknik gjordes en revidering som gäller från och med årskurs 1 läsåret 2016/2017. Det här förslaget avser en justering för programmets årskurs 2 och 3 som ska gälla från och med läsåret 2018/2019. Placeringen av alla kurser i programmets årskurs 2 och 3 både före och efter justeringen framgår på sid 2, och på sid 3 finns motsvarande föreslagna justeringar i utbildningsplanen. Här följer en kort förklaring till de önskade justeringarna. Övergripande så är syftet med justeringarna både att uppnå förbättringar för studenterna och dessutom en bättre fördelning av arbetsbelastningen för lärare under läsåret. För årskurs 2 flyttas kursen Samhällsplanering från period 1 till period 4, och byter då plats med kursen Brandskydd som alltså flyttas från period 4 till period 1. Samtidigt så ökar Samhällsplanering från 5 hp till 7,5 hp, och Brandskydd minskas från 7,5 hp till 5 hp. I nuläget, alltså före justeringen av programmet, ingår ett minimalt innehåll om brand i programmets kurser utöver kursen Brandskydd. När kursen Brandskydd efter revideringen minskar till 5 hp så kommer innehållet om brand att ökas inom andra kurser inom programmet. Tack vare att innehållet om brand som integreras i övriga kurser ökas så kommer det totala innehållet om brand i programmet att vara nästan detsamma. Huvudmotivet för att byta plats mellan Samhällsplanering och Brandskydd är för att få en jämnare arbetsbelastning för lärare. Denna fördel med en jämnare arbetsbelastning bedöms som en långsiktig fördel med hänsyn till hur fördelningen av olika lärarkompetens brukar se ut i förhållande till behoven av olika kompetens i programmets kurser under läsåret. Denna långsiktiga fördel är alltså inte begränsad till just de lärare som i nuläget undervisar i programmet. För årskurs 3 ökas kursen Byggnadsplanering med visualisering från 7,5 till 15 hp. Den här ökningen möjliggör en kurs som betydligt bättre kan förbereda studenter för en viktig del av arbetsmarknaden. Samtidigt flyttas kursen Byggnadsekonomi från period 1 till period 3. Efter den här justeringen blir årskurs 3 betydligt mer logiskt för studenterna och deras val genom att alla kurser under höstterminen omfattar 15 hp, och man väljer då helt enkelt två kurser av fyra möjliga. I nuläget, alltså före justeringen av programmet, har höstterminen tre 15 hp kurser och två 7,5 hp kurser, vilket ger problem t ex för studenter som bara vill läsa en av de två 7,5 hp kurserna. När kursen Byggnadsekonomi flyttas till period 3 så kan studenterna då välja två av tre valbara kurser. Formellt medför det att kurserna Miljöteknik för ingenjörer och Mark- och anläggningsteknik övergår från att framstå som obligatoriska till att vara valbara. Flyttningen av kursen Byggnadsekonomi är också en fördel för lärares arbetsbelastning under läsåret.

96 2 Bilaga 10.3 Högskoleingenjör Byggnadsteknik. Valbara kurser har röd bakgrund Årskurs 2 före den föreslagna justeringen Läsperiod 1 Läsperiod 2 Läsperiod 3 Läsperiod 4 Vetenskaplig metod 2 (2,5 hp) Installationsteknik (7,5 hp) Byggnadskonstruktion 1 (7,5 hp) Byggnadsproduktion 1 (7,5 hp) Samhällsplanering (5 hp) Vektoralgebra grundkurs (7,5 hp) Fastighetsförvaltning (7,5 hp) Projektering och entreprenadjuridik (7,5 hp) Brandskydd (7,5 hp) Årskurs 2 efter den föreslagna justeringen Läsperiod 1 Läsperiod 2 Läsperiod 3 Läsperiod 4 Vetenskaplig metod 2 (2,5 hp) Installationsteknik (7,5 hp) Byggnadskonstruktion 1 (7,5 hp) Byggnadsproduktion 1 (7,5 hp) Brandskydd (5 hp) Vektoralgebra grundkurs (7,5 hp) Fastighetsförvaltning (7,5 hp) Projektering och entreprenadjuridik (7,5 hp) Samhällsplanering (7,5 hp) Årskurs 3 före den föreslagna justeringen Läsperiod 1 Läsperiod 2 Läsperiod 3 Läsperiod 4 Byggnadskonstruktion 2 (15 hp) Byggnadsproduktion 2 (15 hp) Energieffektiva byggnader (15 hp) Byggnadsekonomi (7,5 hp) Byggnadsplanering med visualisering (7,5 hp) Miljöteknik för ingenjörer (7,5 hp) Mark- och anläggningsteknik (7,5 hp) Examensarbete (15 hp) Årskurs 3 efter den föreslagna justeringen Läsperiod 1 Läsperiod 2 Läsperiod 3 Läsperiod 4 Byggnadskonstruktion 2 (15 hp) Byggnadsproduktion 2 (15 hp) Energieffektiva byggnader (15 hp) Byggnadsplanering med visualisering (15 hp) Miljöteknik för ingenjörer (7,5 hp) Mark- och anläggningsteknik (7,5 hp) Byggnadsekonomi (7,5 hp) Examensarbete (15 hp)

97 3 Bilaga 10.3 För programmets utbildningsplan medför förslaget följande justering: Text i nuvarande utbildningsplan Årskurs 2 Byggnadsteknik: Installationsteknik, 7,5 hp Byggnadskonstruktion 1, 7,5 hp Byggnadsproduktion 1, 7,5 hp Fastighetsförvaltning, 7,5 hp Projektering och entreprenadjuridik, 7,5 hp Brandskydd, 7,5 hp Samhällsplanering, 5 hp Matematik/tillämpad matematik: Vektoralgebra, grundkurs, 7,5 hp Övriga tekniska ämnen: Vetenskaplig metod 2, 2,5 hp Text i utbildningsplanen efter den föreslagna justeringen Årskurs 2 Byggnadsteknik: Installationsteknik, 7,5 hp Byggnadskonstruktion 1, 7,5 hp Byggnadsproduktion 1, 7,5 hp Fastighetsförvaltning, 7,5 hp Projektering och entreprenadjuridik, 7,5 hp Brandskydd, 5 hp Samhällsplanering, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik: Vektoralgebra, grundkurs, 7,5 hp Övriga tekniska ämnen: Vetenskaplig metod 2, 2,5 hp Årskurs 3 Byggnadsteknik: Mark och anläggningsteknik, 7,5 hp Examensarbete, 15 hp Miljöteknik: Miljöteknik för ingenjörer, 7,5 hp Valbart 30 hp: Byggnadsteknik: Byggnadskonstruktion 2, 15 hp Byggnadsplanering med visualisering, 7,5 hp Byggnadsproduktion 2, 15 hp Energieffektiva byggnader, 15 hp Byggnadsekonomi, 7,5 hp Årskurs 3 Byggnadsteknik: Examensarbete, 15 hp Valbart 45 hp: Byggnadsteknik: Byggnadskonstruktion 2, 15 hp Byggnadsplanering med visualisering, 15 hp Byggnadsproduktion 2, 15 hp Energieffektiva byggnader, 15 hp Byggnadsekonomi, 7,5 hp Mark och anläggningsteknik, 7,5 hp Miljöteknik: Miljöteknik för ingenjörer, 7,5 hp

98 4 Bilaga 10.3 Synpunkter från kollegor De föreslagna justeringarna inom årskurs 3 har bara mött positiva svar från kollegor. De föreslagna justeringarna inom årskurs 2 har i huvudsak mött positiva svar från kollegor. Undantaget är en kollega, Mia Kumm, för vilken förslaget för årskurs 2 upplevs som en försämring, se protokollet nedan. Ämnesmöte Byggnadsteknik Det här förslaget (alltså sid 1 3 i det här dokumentet) har behandlats vid två olika möten med Ämnesmöte Byggnadsteknik. Här är kopia från dagordningen (svart text) och protokollet (röd text) från de två mötena: Mötet : Justerad utbildningsplan. Det finns ett förslag till justeringar i utbildningsplanen för programmets årskurs 2 och 3, se dokumentet Förslag till justerad utbildningsplan för Högskoleingenjör Byggnadsteknik i mappen. Brandskydd och Samhällsplanering byter plats från och med hösten Det innebär också att omfattningen för respektive kurs ändras, Brandskydd från 7,5 hp till 5 hp (flyttas till lp 1) och Samhällsplanering från 5 hp till 7,5 hp (flyttas till lp 4). Robert har pratat med Mia som blir utsatt för ändringen, och Mia ser det som försämringar dels genom att kursen Brandskydd krymper, och dels att den då hamnar i den sämsta läsperioden för Mias del eftersom hon alltid brukar ha en kurs om brandskydd på KTH i läsperiod 1. Byggnadsplanering och visualisering ändras från 7,5 hp till 15 hp och ges under lp 1 och 2. Byggnadsekonomi (7,5 hp) flyttas till lp 3 och blir en av 3 valbara kurser. Eftersom det nu finns möjlighet att erbjuda valbara kurser under andra terminer än termin 5 uppkom idén att även erbjuda byggnadskonstruktion motsvarande 7,5 hp i lp 3, alltså en tredje kurs i byggnadskonstruktion. Jenny och Henrik driver frågan vidare. Fördelarna vore att studenterna då även i lp 3 kunde välja 2 kurser ur 4 valbara, och att vi får studenter med betydligt bättre förutsättningar att jobba som byggnadskonstruktörer. Vi måste tänka på att de här förändringarna om årskurs 2 och 3 fortfarande bara är förslag, och ingenting är beslutat. Robert och Henrik arbetar vidare med förslaget. Mötet : Justerad utbildningsplan. Det finns sedan tidigare ett förslag till justeringar i utbildningsplanen för programmets årskurs 2 och 3, se dokumentet Förslag till justerad utbildningsplan för Högskoleingenjör Byggnadsteknik i mappen. Förslaget har skickats på remiss till alla medlemmar i Branschråd Bygg och till alla byggstudenter i årskurs 1 och 2. Svaren som kommit in finns i dokumentet Svar på remiss som ligger i mappen. Alla 6 medlemmar i Branschråd Bygg som svarat är positiva. Av de 14 studenter som svarat är 13 positiva, och det är faktiskt bara en student som är negativ.

99 Bilaga 11.1 Ledningskansliet 2016/ (6) Handläggare Hanna Millberg och Helena Eken Asp Promemoria Internremiss regler för kursplaner och utbildningsplaner Förslagna förändringar Kursplaner Revidering av informationstext kring kursplanens betydelse och beslutsprocesserna för kursplaner. se kommentarer i dokumentet o I remissvaren lyfts en farhåga att reglerna medför ökat krav på dokumentation. Vid referensgruppens möte framkom att det delvis handlade om vad som ska stå i kursplanen och hur utförliga underlagen för beslut ska vara. Förslaget till regler för kursplaner har förtydligats för att öka tydligheten. Undervisning stryks från kursplanen. Det rådde samstämmighet kring förslaget i referensgruppen, utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (GU) samt fakultetsnämnden (FN). o För och nackdelar lyfts i remissvaren, de flesta verkar positiva till ökade möjligheter att anpassa undervisningen utan att behöva revidera kursplanen. Examination har diskuterats med referensgruppen, GU och FN. Inom samtliga fanns det delade meningar och det är tydligt att det finns två spår i frågan. I förslaget som ligger är det möjligt att ändra examination i en kursplan utan att inrätta en ny kurs. o Referensgruppen föreslog att en revidering av examinationsmoment borde innebära att studenterna har samma möjlighet till omexamination som vid avveckling av kurs och att man därmed inte bör skriva ut datum eller liknande under övergångsbestämmelser. Beslutsdatum, kursplanen ska finnas fastställd/reviderad senast en månad innan sista ansökningsdatum. o Flera remissinstanser önskar behålla nuvarande tidplan där fastställda/reviderade kursplaner ska finnas inlagda i Selma senast den 1 februari. Förslaget på regler för kursplaner är uppdaterat i enlighet med remissvaren. Lärandemål, det finns två alternativ. I förslaget som ligger går det inte att revidera lärandemålen i en kurs utan att fastställa en ny kursplan. Vid FNs möte den 28 november lyftes dock ett förslag om att vissa lärandemål i en kurs borde gå att revidera. För att säkerställa att studenter som läser ett utbildningsprogram når samtliga examensmål skulle de nationella examensmålen kunna

100 Bilaga 11.1 brytas ner till lärandemål som sedan fördelas på ett antal kurser inom utbildningsprogrammet. Dessa lärandemål skulle inte vara möjliga att revidera. Utförligare beskrivning och konsekvens analys finns nedan. o Akademierna är övervägande negativa till förslaget. De som förespråkar förslaget lyfter alternativ 2 som en möjlighet att inför reviderbara lärandemål. Detta skulle vara möjligt att åstadkomma även utan att skapa kursspecifika respektive examensspecifika lärandemål. En nackdel med förslaget är att det kan bli svårt att administrera och minska transparensen och rättssäkerheten för studenterna framförallt i kombination med en möjlighet att revidera examinationsmomenten utan att byta kurskod. o Cesam förespråkar möjligheten att kunna revidera lärandemålen i sitt remissvar. Examination, förtydligande och precisering som beskriver innehåll i examinationsmomentet kopplat till lärandemål är inte längre ett krav. Om akademin önskar är det dock fortfarande möjligt att skriva i detta. o o Akademierna är övervägande negativa till förslaget. Vid möte med referensgruppen lyftes farhågor om att ha kvar kopplingen riskerar att medföra att utbildningen blir för fragmenterad och det holistiska perspektivet går förlorat. Förespråkare för att behålla kopplingen lyfter att det ökar kvaliteten och rättssäkerheten, att alla lärandemål faktiskt examineras. Det har också lyfts att det ökar rättssäkerheten för icke godkända studenter när man byter lärare på kursen. I remissvaren hänvisas till UKÄ:s pilotutvärdering av kvalitetssystemet vid Umeå universitet där lärosätet fick kritik för bristande information. Kursplanerna vid Umeå universitet är dock betydligt mer knapphändiga vad gäller informationen om examinationsmoment jämfört med MDH kursplaner enligt förslaget. Standardformulering om examinators rätt att anpassa examinationen och information om vilseledande vid examination läggs till i reglerna för kursplaner för att förtydliga för studenterna. Frågan har diskuterats i referensgruppen, GU och FN. Referensgruppen och FN ansåg att båda förslagen var bra. GU var delvis tveksamma till standardformuleringen kring examinators rätt att anpassa examinationen då de såg en risk att studenterna kan se det som en rättighet för en student och inte en rättighet för examinatorn. o Det finns en tveksamhet kring om standardformuleringarna behövs och verkligen ska finnas i kursplanen eller om det räcker att den informationen finns i Regler och anvisningar för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola (2016/0601). Enligt UKÄ:s rapport Rättssäker examination (2017) ska examinationsformer eller övriga förutsättningar för examinationen inte förekomma i 2 (6)

101 Bilaga 11.1 o riktlinjer utan ska anges i kursplanen, då kursplanen anger det som är bindande för lärosätet och studenterna. Det har framkommit synpunkter vad gäller formuleringarna och de föreslagna reglerna för kursplaner finns nu reviderade standardformuleringar för att öka tydligheten. 3 (6) Utbildningsplaner Revidering av informationstext kring utbildningsplanens betydelse och beslutsprocesserna för utbildningsplaner. o Se kommentarer i dokumentet. Dokumentet för utbildningsplaner heter idag riktlinjer för utbildningsplaner medan motsvarande dokument för kursplaner heter regler för kursplaner. För att förtydliga att det handlar om regler byter dokumentet namn från riktlinjer till regler. o Inga synpunkter har inkommit. Information angående beslutsprocessen som tidigare bara funnits på internportalen men som är viktiga delar i reglerna läggs till i regeldokumentet. o Vissa akademier tveksamma till att denna information finns i regler för utbildningsplaner. Förtydligande kring att programnamn kan revideras i utbildningsplanen. Det finns också ett tillägg om att programnamnen ska innehålla ordet program och helst reflektera den examen som programmet syftar till. Frågan om programnamn har lyfts från flera delar i organisationen i olika sammanhang, både från akademierna och från förvaltningen. Frågan lyftes vid fakultetsnämndens möte den 28 november där ledamöterna önskade att ordet program alltid ingår men var mer tveksamma till att programnamnet nödvändigtvis skulle reflektera examen utan att det snarare beror på typ av program. o Inga synpunkter avseende möjligheten att revidera programnamn däremot tveksamheter om att ordet program bör ingå i ett programnamn. I förslag till reviderade regler förtydligas att utbildningsplanen för ett nytt utbildningsprogram ska finnas fastställd innan programutbudsbeslutet nästkommande läsår. Detta har varit praxis under de senaste åren men är bra att förtydliga i reglerna. o Inga synpunkter har inkommit. Revidering av befintliga utbildningsplaner ska vara beslutade och inlagda i systemet senast i samband med att ansökningsomgången öppnar. o Flera remissvar har lyft risken att detta blir otydligt då det finns många antagningsomgångar att förhålla sig till. Dessutom fungerar dagens system med en tidplan bra. Formuleringen är nu ändrad och tidplanen beslutas av fakultetsnämnden. o Två akademier lyfter att de önskar en smidigare process kring revidering av utbildningsplanen avseende mindre

102 Bilaga 11.1 förändringar. Frågan diskuterades i referensgruppen och det fanns ingen tydlig lösning på det. Förslag på standardformuleringar för undervisningsspråk anges i reglerna. o Två remissvar föreslår att undervisningsspråk stryks helt från UP och regleras av programtillfället. Kurser inom program föreslås även fortsättningsvis listas årskursvis, med gällande kursnamn och omfattning. Dessutom ska den successiva fördjupningen anges för varje kurs inom programmet. Detta var ett förslag från GU som fick medhåll av FN. o Samtliga akademier är tveksamma till förslaget. Akademierna lyfter en farhåga att det kommer att innebära fler revideringar jämfört med idag och är tveksamma till att detta är en bra användning av utskottets tid. Referensgruppen lyfte också frågan om denna information är till gagn för studenterna annars borde informationen inte finnas med i utbildningsplanen. Referensgruppen ansåg också att det blir dubbelt när kurserna listas årskursvis och dessutom med succesiv fördjupning. En fråga som lyftes var om denna information passar bättre i examensmålsmatriserna vid inrättande och revidering. Kurslistan avslutas med en standardformulering om att mindre förändringar i kursutbudet kan komma att ske under utbildningens gång. Detta för att vara tydlig gentemot studenterna redan vid utbildningens start. Processen för att revidera kursutbudet inom program kommer fortsättningsvis att vara densamma med samma krav som idag. Detta förslag har fått medhåll från referensgruppen, GU och FN. o Se kommentarer i dokumentet. Under val inom program uppmuntras att mobilitetsfönster inom utbildningsprogrammet anges. o Akademierna anser inte att mobilitetsfönster presenteras i UP då det förändras beroende på avtal. Meningen är omformulerad men uppmuntrar fortfarande till att ange mobilitetsfönster då det är en viktig del i att synliggöra möjligheter till utlandsstudier. Övergångsbestämmelser o Akademierna är tveksamma till att information om vad som gäller om ett utbildningsprogram avvecklas ska finnas med då det innebär att utbildningsplanen måste revideras i samband med en avveckling. o Akademierna är tveksamma till att information om hur studenten gör för att uppfylla examenskraven efter en revidering av pågående utbildning finns med i utbildningsplanen. Denna information är dock viktig för transparensen gentemot studenterna. 4 (6)

103 Bilaga 11.1 Nytt förslag om lärandemål information som skickades ut i samband med remissen Vid fakultetsnämndens möte den 28 november lyftes ett förslag kring lärandemål i kurser inom utbildningsprogram. Eftersom förslaget inte har hanterats av varken referensgruppen eller GU görs en separat beskrivning och en kort konsekvensanalys av förslaget. 5 (6) Vid olika tillfällen har frågan om en mer flexibel lösning kring lärandemålens skrivning i kursplanerna lyfts. Det finns ett önskemål om att kunna revidera lärandemålen i en befintlig kurs som en del i kvalitetsarbetet. Idag innebär revidering av lärandemålen inte enbart nyinrättande av en kurs utan också en eventuell revidering av utbildningsplanen då lärandemålen genom examensmatrisen är kopplade mot examensmålen för utbildningen. Genom att möjliggöra revidering av vissa lärandemål på kurser finns andra förutsättningar för ett kontinuerligt kvalitetsarbete. Förslaget innebär att examensmålen för en tänkt examen bryts ner till tydliga bedömningsbara lärandemål som sedan fördelas inom utbildningsprogrammets kurser, endast de kurserna som bidrar till att uppfylla examenskraven för utbildningen. De lärandemål som bidrar till att uppfylla examensmål för ett utbildningsprogram markeras med * i kursplanen. Utöver dessa kan det finnas mer kursspecifika lärandemål som går att revidera utan att inrätta en ny kurs eller revidera utbildningsplanen. Konsekvensanalys Att bryta ner examensmålen till lärandemål som sedan fördelas på utbildningsprogrammets kurser är ett arbetsmoment som behöver göras av personer insatta i programmet. I förslaget anges inte vem som skulle ansvara för detta. I arbetet behöver troligen programansvarig/programföreträdare/programsamordnare och kursansvariga gemensamt sitta ner för att göra arbetet gemensamt. Det innebär initialt ett större administrativt arbete då ett stort antal kurser inom programmet behöver ses över. När lärandemål som kopplar till examensmålen tydligt anges i kursplanen blir kursens bidrag till att uppfylla examensmålen tydligare både för studenter och lärare. Det kan underlätta kontinuiteten vid byte av kursansvariga. Det kan också underlätta för att skapa en tydlig progression av examensmålen genom utbildningsprogrammet vilket förhoppningsvis leder till en starkare försäkran om att studenterna uppfyller examensmålen på ett tillfredställande sätt. Minskning av arbetsbördan då en revidering av lärandemål inte på samma sätt innebär en revidering av utbildningsplanen. Lärarens möjlighet att utveckla kursen stärks genom att kunna utveckla lärandemålen inom för kursplanen angivna begränsningar (exempelvis syfte och innehåll). Genom att vissa av lärandemål är kopplade till examensmålen blir kursens koppling till utbildningsprogrammet och examen tydligare.

104 Bilaga 11.1 Samtidigt blir det troligen svårare att utveckla de lärandemålen som kopplar till examensmålen. 6 (6) Beredningens förslag Utifrån de remissvar som har inkommit har beredningen reviderat delar av förslagen. I många fall finns det delade meningar inom organisationen och beredningen har i de fallen tagit ställning för ett av alternativen. Detta framkommer i kommentarerna direkt i förslag till nya regler för kursplaner respektive utbildningsplaner. Beredningen har inte tagit ställning till alternativ 1 eller 2 vad gäller lärandemål i kursplaner utan anser att det är viktigt att utskottet och fakultetsnämnden får möjlighet att diskutera båda alternativen.

105 Bilaga 11.2 Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (2) Handläggare Dimitra Kountsiu Remissvar för Regler för kursplaner och utbildningsplaner för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Beredning Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) ser positivt på en genomgång och revidering av reglerna. Förslagen visades för båda Grundutbildningsråden på EST och alla hade möjlighet att lämna synpunkter efter det. Dock var den avsatta tiden för remissförfarandet väldigt kort och dessutom över julledigheten vilket inte möjliggjort för alla hinna lämna synpunkter på de föreslagna reglerna. Utbildningsledarna för dom fyra akademierna har tillsammans tittat på förslagen och dom flesta synpunkter som lämnas är därför gemensamma. Regler för kursplaner alternativ 1 Förslaget att ta bort kravet att koppla samman lärandemål med examinationsmoment ser vi som olyckligt. Att arbeta med denna koppling har gett bra diskussioner och ställningstaganden kring examinationsformer, har gett bra kontroll över att samtliga lärandemål examineras och gett en tydlighet för studenterna om vad de olika examinationsmomenten fokuserar på. I den pilotstudie av metoden för att granska lärosätenas eget kvalitetssäkringsarbete som UKÄ genomförde under 2017 framgår av bedömargruppens yttrande för granskningen av Umeå universitet att det finns svagheter i hur måluppfyllnad kan säkerställas. För övriga synpunkter se Regler för kursplaner_alternativ 1_EST Regler för kursplaner alternativ 2 EST ställer sig inte bakom förslaget i Regler för kursplaner alternativ 2 som innebär att vissa lärandemål borde gå att revidera. Detta skulle innebära att examination inte kan säkerställas samt att vi ser det som omöjligt att kvalitetssäkra och att administrationen kring detta bedöms bli komplicerad och svårhanterlig. Regler för utbildningsplaner Förändringarna i reglerna bör innebära en enklare process för revideringar. Att utbildningsplaner revideras är för att förbättra och utveckla våra utbildningar. Att ange kurser per årskurs tycker vissa är bra medan andra tycker att vi låser in oss. Ska vi ange kurser för varje årskurs så bör processen med att flytta kurser mellan årskurserna vara smidigare och inte innebära större revideringsarbete. Förslaget om att till varje enskild kurs även ange successiv fördjupning är vi emot då det kommer innebära ytterligare revideringsärenden. Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: est@mdh.se Org.nr:

106 Bilaga 11.2 Dessutom finns det inga krav i högskoleförordningen på att successiv fördjupning ska ingå i utbildningsplanen. 2 (2) För övriga synpunkter se Regler för utbildningsplaner_est Bilagor Regler för kursplaner_alternativ 1_EST Regler för kursplaner_alternativ 2_EST Regler för utbildningsplaner_est

107 Bilaga 11.2 Akademin för hälsa, vård och välfärd Dnr: 2016/1906 Handläggare Ylva Blauberg 1 (2) HVV:S SVAR PÅ INTERNREMISS AV REGLER FÖR KURSPLANER OCH UTBILDNINGSPLANER FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Yttrande HVV ser positivt på att en grundlig revidering görs av de båda reglerna. HVV instämmer i förslaget att undervisning stryks från kursplaner. HVV ställer sig inte bakom förslaget i Regler för kursplaner alternativ 2 som innebär att vissa lärandemål borde gå att revidera. HVV anser att examinationsmoment även fortsättningsvis ska vara kopplade till lärandemål i kursplaner. HVV tycker att förslaget med förtydliganden om alternativa examinationsformer för funktionshinder och om fusk är bra. Här, som hos GU, finns emellertid oro för att standardformuleringen kring anpassad examination medför risk att studenterna kan se det som en rättighet för en student och inte en rättighet för examinatorn. HVV önskar en skrivning där examinatorn kan få möjlighet att ge alternativa examinationsmoment utifrån intyg från handläggarna för funktionsnedsättning. Som följd skulle krävas det en revidering av Regler och anvisningar för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola. HVV är inte positiva till de föreslagna reglerna som innebär ökad dokumentation. HVV har i övrigt en rad synpunkter på ställningstaganden och formuleringar som framkommer i bifogade bilagor. Motivering Fakultetsnämndens förslag om att skilja mellan examensmål och övriga mål har väckt många reaktioner, de övervägande negativa. En återkommande synpunkt är att alla lärandemål är konkretiseringar av examensmål och att inga andra mål finns. Förslaget uppnår inte sitt syfte och upplevs som omfattande och tyngarbetat. En person uppskattar förslaget på vissa låsta examensrelaterade lärandemål spridda över hela programmet till förmån för möjligheten att ha mer

108 Bilaga 11.2 följsamma och kursrelevanta lärandemål i övrigt samt förslaget på hur denna genomgång av programrelaterade lärandemål ska ses över och av vilka. 2 (2) Punkterna som innebär ökad dokumentation ifrågasätts, t ex motivering till förändringar i kursplaner eller beskrivning av hur akademin säkerställer att studenter som ännu inte klarat kursen får möjlighet till omexamination. Vem läser dessa motiveringar? Vad är de till för? Var ska de lagras? Akademin har t ex varje år ett stort antal kursplaner som revideras och i den processen läggs det ned mycket arbete. Att dessutom dokumentera en motivering för alla kursplaner ökar arbetsbördan ytterligare och upplevs frustrerande. Ändringarna som görs är en del av den kontinuerliga kvalitetsutvecklingen och görs enbart där det är motiverat. Det har framförts synpunkter både för och emot föreslagna tillägg om alternativa examinationsformer för funktionshinder och om fusk. Argument för tilläggen grundar sig på förhållningen att en kursplan är kontraktet mellan studenten och lärosätet och att formuleringarna säkerställer de rättsliga principerna, i enlighet med UKÄ:s rekommendationer. Argument mot efterfrågar syftet och undrar över konsekvenserna av förlagen med tillägget att MDH:s kursplaner ser ut att utökas i omfattning, medan många andra högskolor eftersträvar mer tydlighet. Det uppfattas kontraproduktivt att i kursplaner gardera sig mot allt möjligt. Ärendets beredning Akademins avdelningschefer och kursplanegruppens medlemmar har haft möjlighet att inkomma med synpunkter. Remissen har även behandlats gemensamt med MDH:s samtliga utbildningsledare. Bilagor Bilaga 1: Regler för kursplaner alternativ 1 Bilaga 2: Regler för kursplaner alternativ 2 Bilaga 3: Regler för utbildningsplaner Agneta Brav och Ylva Blauberg Utbildningsledare

109 Bilaga 11.2 Akademin för innovation, design och teknik 2016/ (2) Handläggare Annika Björklund/Utbildningsledare Fakultetsnämnden Remissvar Regler för kursplaner och utbildningsplaner för utbildning på grund- och avancerad nivå Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har tagit emot internremiss i ärendet Då de som arbetar med nyutveckling och revidering av kursplaner (ämnesföreträdare, avdelningschefer, programsamordnare, studievägledare, utbildningsledare och administratörer) har en hård arbetsbelastning under tiden november till och med januari har det varit svårt att sammankalla dessa grupper för en gemensam diskussion om vad förslagen innebär och hur man vill förhålla sig till dessa. Utbildningsledare har lagt ut förslagen på en gemensam sida via Google Docs och där givit grupperna ovan möjlighet att uttala sig. På grund av arbetsbelastning har många inte haft möjlighet att sätta sig in i frågan och det kanske inte heller är lämpligt att göra detta utan kollegialt samtal om för och nackdelar med förslagen. Ärendet har på grund av ovanstående till största del beretts av utbildningsledare. Remissen kommer att lämnas i form av kommentarer i dokumenten. Den största invändningen i regelverket för kursplaner gäller förslaget om att vissa lärandemål skulle kunna revideras utan att kurskoden förändras. I förslaget finns beskrivning av hur rutiner och processer ska upprättas för att precisera vilka lärandemål som kan revideras och vilka som kopplar mot examensmål, mao inte kan revideras. Ett sådant system ser vi som 0möjligt att kvalitetssäkra och underhålla. Att koppla samman examensmål med lärandemål i specifika kursplaner är i grunden ett alltför instrumentellt sätt att se på utbildning. Enskilda lärandemål i kurser ska inte formuleras för att kopplas samman med enskilda examensmål för en specifik examen. Det är därför som kurser kan tillgodoräknas mot flera olika examina. Examensmålen måste ses i ett större övergripande perspektiv där kurser som studenten tar för att komma till Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Smedjegatan 37 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: idt@mdh.se Org.nr:

110 Bilaga 11.2 denna helhet är små delar där de tillsammans väver samman till ett lapptäcke av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att utexaminera studenter med en viss examen. 2 (2) Att ta bort kravet på att i kursplanerna koppla samman lärandemål med examinationsmoment ser vi som olyckligt. Sedan detta krav infördes för ett par år sedan har detta gett flera kvalitativa fördelar. Att arbeta med denna koppling har gett bra diskussioner och ställningstaganden kring examinationsformer, har gett bra kontroll över att samtliga lärandemål examineras och gett en tydlighet för studenterna om vad de olika examinationsmomenten fokuserar på. Med tanke på den kritik som Umeå universitet fått i senaste granskningen från UKÄ där man menar att det finns svagheter i hur måluppfyllnad kan säkerställas. Vi kan förstås på akademierna jobba med detta även om inte regelverket föreskriver detta men det kanske kan bli svårt att presentera att vi arbetar på detta sätt genomgående på lärosätet. Vad gäller remissen av reglerna för utbildningsplaner anser vi att synsättet på revidering av utbildningsplan behöver förändras. Att utbildningsplaner revideras är ett kvitto på att vi arbetar med ständig förbättring och utveckling, liksom att vi håller oss i framkant av såväl forskningsutveckling som omvärldsutveckling. Det innebär att processer och rutiner måste göra det smidigt och administrativt enkelt att revidera och utveckla program. En nyckel till att göra detta är att hålla detaljeringsnivån på en sådan nivå att den utan att göra avkall på transparens och tydlighet ändå möjliggör utveckling utan alltför stor arbetsinsats. Risken finns annars att fokus hamnar på små frågor utan större betydelse och att de större strategiska frågorna faller i skymundan. Uppgifter om vilket läsår som specifika kurser kommer att ges liksom exakta angivelser om kursnivå bör därför inte skrivas in i utbildningsplan. Inte heller bör utbildningsplan, liksom i kursplaner, inte innehålla uppgifter om språk eller studietakt. Detta bör precis som för kursplaner regleras via programtillfället. Uppgifter om mobilitetsfönster är föränderligt beroende på avtal och bör inte presenteras i utbildningsplan utan i programschema som publiceras årligen. Övriga synpunkter på förslagen finns redovisade i dokumenten i form av kommentarer../. Bilagor: IDT remissvar Regler för kursplaner alternativ 1 IDT remissvar Regler för kursplaner alternativ 2 IDT remissvar Regler för utbildningsplaner

111 Bilaga 11.2 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (4) Handläggare Anna-Karin Fornberg Yttrande över regler för kursplaner och utbildningsplaner för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ytterligare beredningstid Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har hos Ledningskansliet efterfrågat en förlängd remisstid med anledning av att såväl den avsatta tiden som den valda tidpunkten för remissförfarandet inte har möjliggjort för kollegierna att träffas, diskutera och tillsammans sammanställa sina synpunkter på de föreslagna reglerna. Akademin har föreslagit att remisstiden förlängs och att ärendet behandlas vid Fakultetsnämndens sammanträde i april i stället för i mars då det inte i utbildningsplaneringsprocessen kan anses finnas några avgörande hinder för detta. Ledningskansliet har framfört att remisstiden kvarstår (en förlängning från den 8 januari till den 12 januari medgavs) och att ärendet ska behandlas vid Fakultetsnämndens sammanträde i mars så att utrymme finns för en eventuell återremittering. Akademin vill därmed framföra att akademins remissvar inte kan anses vara kollegialt förankrat. Om Fakultetsnämnden önskar att reglerna ska ha en kollegial förankring bland anställda vid akademin föreslår akademin att en ny interremiss genomförs där det i tid möjliggörs för kollegierna att framföra sina synpunkter på ett tillbörligt sätt. Från företrädare har synpunkter på den korta och valda tidpunkten för remissen framförts. Deras önskemål är att större hänsyn tas till kollegiernas arbete när ärenden som rör vårt arbete, en av högskolans kärnverksamheter, skickas på remiss. Det tar tid att arbeta igenom förslag ordentligt. Om det ska vara möjligt att ge genomarbetade remissvar måste rimlig tid ges för behandling i kollegierna. I det här fallet hade en gemensam diskussion mellan ämnes- och inriktningsföreträdare och utbildningsledare också varit av stor vikt, eftersom vi ser olika delar av verksamheten. Om vi hade givits tid att diskutera hade vi kunnat ge ett mer genomtänkt och genomarbetat remissförslag från akademin.. Om ingen ny interremiss kommer att genomföras anser akademin att en konsekvensanalys av de förändringar som förslagen omfattar bör göras där det framgår vad de olika förslagen kommer att innebära avseende studenternas rättssäkerhet samt förändrat arbetssätt och arbetsbelastning på akademierna.

112 Bilaga 11.2 Regler för kursplaner UKK framför i bilagt dokument, regler för kursplaner, synpunkter på föreslagna förändringar. 2 (4) Eftersom det inte har varit möjligt att hinna träffas för att tillsammans diskutera och därmed sammanställa ett genomtänkt och genomarbetat remissförslag från akademin så kan akademin varken ställa sig bakom förslagen eller ge en gemensam hållning när det gäller ett flertal frågeställningar. Dessa frågeställningar är: Kursspecifika respektive examensspecifika lärandemål Argumenten som framförs för införande av kurs- och examensspecifika lärandemål handlar i mångt och mycket om att det uppfattas som att det på detta vis skulle bli enklare, sett ur ett processperspektiv, att revidera kursplanerna vilket faktiskt inte framgår av förslaget och således inte heller är en konsekvens av det. I detta sammanhang förutsätter bland annat företrädare att de själva skulle kunna löpande besluta om revidering av kursplanernas lärandemål. De som framhåller det positiva med detta förslag kopplar samman förslaget med reviderbara lärandemål och att det ena följer av det andra vilket inte heller behöver vara sant (möjligheten att revidera lärandemål i en kursplan kan införas oavsett om kursspecifika/examensspecifika lärandemål införs). Argumenten som framförs mot införande av kurs- och examensspecifika lärandemål handlar dels om att det arbete som en sådan förändring skulle innebära är omfattande utan att för den skull bidra till att öka kvaliteten i kurserna och i förlängningen gagna studenterna. Ytterligare argument framförda mot en sådan förändring är att den bygger på ett antagande om att det finns lärandemål i kurser i ett program som inte bidrar till programmets examensmål vilket inte anses stämma. Reviderbara lärandemål De argument som framförs för möjligheten att revidera kursplaner med avseende på ändrade lärandemål handlar framförallt om att det kommer att medföra att processen kring beslut om kursplaner förenklas vilket inte kan anses vara en konsekvens sett till förslaget. Argumentationen för handlar också om att möjligheten till att revidera lärandemål skulle bidra positivt till kursutveckling och kvalitetsarbete. De argument som framförs mot möjligheten att revidera kursplaner med avseende på ändrade lärandemål handlar framförallt om rättssäkerheten för studenterna. Framförallt framförs farhågor kring hur akademierna ska säkerställa att studenten får möjligheten att avsluta kursen med de lärandemål som var aktuella då hen gick kursen; administrationen kring detta bedöms bli komplicerad och svårhanterlig.

113 Bilaga 11.2 Examinationsmomentens koppling till lärandemål De företrädare vid akademin som explicit framfört någon åsikt kring borttagandet av examinationsmomentens koppling till lärandemålen ställer sig positiva till denna förändring. Företrädarna ser förändringen som positiv sett ur ett kursutvecklingsperspektiv och det underlättar kreativitet och mindre förändringar i examinationerna löpande inom kursplanens ram. 3 (4) Utbildningsledarna vid akademin bedömer att, sett ur ett kvalitetssäkringsoch rättssäkerhetsperspektiv, utgör borttagandet av kopplingen mellan enskilda examinationsmoment och lärandemål en risk. I den pilotstudie av metoden för att granska lärosätenas eget kvalitetssäkringsarbete som UKÄ genomförde under 2017 framgår av bedömargruppens yttrande för granskningen av Umeå universitet att bedömargruppen anser att frånvaron av examinationernas koppling till kursens mål är en svaghet i universitetets kvalitetssystem. Bedömargruppen skriver i sitt yttrande när det gäller att säkerställa de nationella målens nedbrytning till kurs och målens koppling till examinationer är det inte klart för bedömargruppen att existerande aktiviteter i kvalitetssystemet är skarpa nog så som systemet är formulerat i dag. 1 Utbildningsledarna vid akademin vill även framföra att om revidering av lärandemålen i en kursplan skulle möjliggöras tillsammans med borttagande av kopplingen mellan lärandemålen och examinationsmomenten ser utbildningsledarna att säkerställandet och genomförandet av omprov för studenter skulle bli mycket komplicerat. Att säkerställa att enskilda studenter examineras på moment som svarar mot de lärandemål som hen inte uppfyllt vid tidpunkten då hen genomförde kursen blir minst sagt en utmaning och känns ur ett rättssäkerhetsperspektiv inte möjligt att hantera. Borttagande av avsnittet undervisning Bland de företrädare vid akademin som explicit framfört någon åsikt kring borttagandet av avsnittet undervisning råder delade meningar (det är dock endast tre företrädare som uttryckt någon åsikt i frågan). Bland de som anser att det är positivt att ta bort avsnittet framförs att det ger bättre möjligheter till att utveckla undervisningen. Den företrädare som ställer sig negativ till förslaget framför att de under avsnittet undervisning i kursplanerna har information om obligatoriskt deltagande i workshops vilket vid ett borttagande av avsnittet då måste flyttas till ett annat avsnitt. 1 Universitetskanslersämbetets pilotgranskning av kvalitetssäkringsarbetet vid Umeå universitet, bedömargruppens yttrande sid. 21, reg.nr

114 Bilaga 11.2 Regler för utbildningsplaner Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) framför i bilagt dokument, regler för utbildningsplaner, synpunkter på föreslagna förändringar. 4 (4) Synpunkter som akademin särskilt vill lyfta fram är förslaget om att till varje enskild kurs även ange successiv fördjupning samt det oförändrade kravet på att lista kurser årskursvis. Uppdraget från fakultetsnämnden var att se över reglerna i syfte att hålla de mer förordningsnära. Akademin ser inte att tillägg av succesiv fördjupning kan anses syfta till det. Det finns inga krav i högskoleförordningen på att successiv fördjupning ska ingå i utbildningsplanen och ett tillägg av successiv fördjupning kommer att innebära att fler utbildningsplaner behöver revideras och då inte sällan p.g.a. icke innehållsliga förändringar. Akademin vill även framhålla att uppdelningen per årskurs i utbildningsplanen också leder till revideringar av utbildningsplanen som inte varken innefattar innehållsliga eller målrelaterade förändringar. Ett exempel på detta är då ett program ska ändra studietakt och den årskursvisa uppdelningen därmed måste ändras trots att innehåll, mål och examen är densamma. Akademin ställer sig också frågande till varför förslaget innefattar både tillägg av successiv fördjupning samtidigt som listningen årskursvis kvarstår. Det hade varit enklare att förstå tillägg av successiv fördjupning, som på ett sätt kan anses visa på progressionen i kurserna i programmet (dock inte heltäckande), om samtidigt den årskursvisa listningen inte kvarstod. Att ha både ock medför som akademin ser det inte någon ytterligare kvalitetshöjande information utan snarare bara ytterligare en del som kan behöva revideras i utbildningsplanen. Beredning Remissvar för UKK har sammanställts av utbildningsledare vid akademin. I beredningen har genom ämnes-, inriktnings- och programföreträdare efterfrågats kollegiernas synpunkter på förslagen. Även studievägledares synpunkter har efterfrågats. Då såväl den avsatta tiden som den valda tidpunkten för remissförfarandet inte gjorde det möjligt för kollegierna att träffas, diskutera och tillsammans sammanställa sina synpunkter på de föreslagna reglerna är akademins remissvar framförallt grundat på några ämnes-, inriktnings- och programföreträdares synpunkter som de inhämtat via epost från respektive kollegium där några enskilda medarbetare framfört åsikter.

115 Bilaga 11.2 Remissynpunkter, regler för kursplaner Synpunktslämnare: Wasif Afzal, IDT Mats Björkman, IDT Hans Bjurgren, IDT Jan Carlson, IDT Conny Collander, IDT Fredrik Ekstrand, IDT Ulrika Florin, IDT Bengt Erik Gustafsson, IDT Konstantinos Kyprianidis, EST Peter Johansson, IDT Maria Lindén, IDT Björn Lisper, IDT Peter Selegård, IDT Elisabeth Uhlemann, IDT Vi insänder följande remissynpunkter i våra roller som lärare, men också som programsamordnare för: Civilingenjörsprogrammet i energisystem, 300 hp Civilingenjörsprogrammet i robotik, 300 hp Magisterprogram i programvaruteknik, 60 hp Masterprogram i programvaruteknik, 120 hp Datornätverk och datakommunikation, 120 hp Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik 180 hp Högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik, 180 hp Högskoleingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign, 180 hp Informativ illustration - informationsdesign, 180 hp Innovationsprogrammet, 180 hp Rumslig gestaltning - informationsdesign, 180 hp samt i våra roller som ämnesansvariga för: Elektronik Datavetenskap Innovationsteknik Sammanfattning Förändringar i lärandemålen som kan genomföras utan att förändra studenternas förutsättningar att uppfylla examensmålen ska kunna genomföras utan att en ny kurs inrättas och utbildningsplanen revideras i enlighet med den nya kursen. Revidering av kurserplaner måste vara möjligt att genomföra åtminstone två gånger per år, för att kursutvärderingar och kursanalyser ska kunna påverka kursinnehållet redan till nästa gång kursen ges. Utbildningens kvalitet måste vara det primära målet för allt arbete med kursplaner. Frågan huruvida ändring av en kursplan skall medföra en ny kurskod eller inte bör

116 Bilaga 11.2 därför inte vara en syntaktisk fråga utan en semantisk. Kompetens att bedöma förändringen av en kursplans semantiska innehåll har ämnesföreträdare och programsamordnare tillsammans. Högre utbildning har en skyldighet att vara aktuell och följa forskningens läge. Regler och processer för ändring av kursplaner måste därför vara anpassade för ständigt återkommande aktualisering och uppdatering av kursplaner. Studentperspektivet måste tas tillvara. Detta innebär att det inte kan gå en hel kursinstans från det att kursutvärdering och kursanalys är klara, till dess att kursen kan revideras. Om kursutvärdering och tillsammans kursanalys pekar på att en revidering är nödvändig, så måste denna kunna genomföras till nästa gång kursen ges. Kursplaners syntaktiska innehåll kontra kursplaners semantiska innehåll Remissens två föreliggande förslag föreslår båda en rent syntaktisk bedömning av vad som utgör en så stor förändring av en kursplan att en ny kurskod krävs. Detta riskerar att leda till att kursplaner helt i onödan tvingas byta kurskod trots att det semantiska innehållet i kursen inte ändras signifikant. För att undvika sådana onödiga ändringar av kurskod föreslås därför att ämnesföreträdare och programsamordnare i samråd beslutar huruvida det semantiska innehållet förändrats så mycket att en ny kurskod krävs. Detta är helt i samklang med högskolelagens krav (2 kap. 6 ) att beslut rörande uppläggning, genomförande av eller kvalitet i utbildningen skall fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Ämnesföreträdare har kompetens att bedöma om den föreslagna kursplanen innehållsmässigt motsvarar den tidigare kursplanen. Programsamordnare har kompetens att bedöma om den föreslagna kursplanen innehållsmässigt ger studenterna samma möjlighet till progression i utbildningen och samma möjlighet att uppnå examensmålen för utbildningen. Som riktlinjer för denna bedömning kan användas frågorna huruvida den nya kursens semantiska innehåll är likvärdigt med den gamlas, vad gäller: Alla linjer av progression där kursen förekommer, uttryckt som kedjor av förkunskapskrav. Om den nya kursen inte uppfyller förkunskapskraven som efterföljande kurser ställer, skall kurskoden bytas. Alla examina där kursen bidrar till examensmålen. Om den nya kursen inte bidrar till examensmålen i samma utsträckning som den gamla, skall kurskoden bytas. Genom att använda semantiskt innehåll som saklig grund för att avgöra frågan om kurskod skall bytas, ges kurskodsbytet ett tydligt signalvärde: en ny kurskod betyder att kursens faktiska innehåll signifikant har ändrats. Dagens situation med kurskodsbyten trots insignifikanta ändringar av det faktiska innehållet är resurskrävande och ointuitivt för studenter och lärare. Kursplaners aktualisering och uppdatering

117 Bilaga 11.2 Högre utbildning skall och måste präglas av en dynamik i utbildningsutbudet och därmed även i reglerna för uppdatering av kurser och kursplaner. Tyvärr är det i föreliggande förslag endast i det föreliggande alternativ 2 som man ser en insikt om hur denna dynamik bör påverka regler och processer för uppdatering av kursplaner. För att säkra kvaliteten i våra utbildningar krävs att alla kursplaner hålls aktuella, och att det är enkelt och smidigt att ändra innehållet i våra kursplaner för att hålla dem aktuella. Enligt Magna Charta Universitatum är det mycket viktigt att utbildningen vid ett lärosäte speglar forskningens läge, och att utbildningen kan följa med i forskningens utveckling. Framför allt för kurser på avancerad nivå, liksom för kurser i ämnen som är stadda i utveckling, innebär detta att utbildningen och därmed även kurserna ständigt måste förändras och utvecklas för att kunna uppfylla de kvalitetskrav som ställs på kurser på högskolenivå. Den förutsägbarhet som nämns i remissens promemoria är viktig vad gäller en enskild instans av en kurs, men över tiden måste en kurs enkelt kunna förändras och utvecklas för att behålla sin aktualitet och sin nära koppling till forskningens framsteg. Det är ett grundläggande fel i synsättet på våra utbildningars kvalitet att anse att en kursplan är något statiskt och att förändring av en kursplan är ett undantag som behöver motiveras. Tvärtom är ständigt pågående aktualisering av kursers innehåll och därmed kursplaner viktigt för att upprätthålla kvaliteten på utbildningarna och för att undvika att utbildningar stagnerar och fjärmar sig från den närhet till forskningsläget som måste och skall känneteckna utbildning vid en högskola. Det borde snarare krävas en motivering till varför en kursplan inte uppdateras, eftersom en inaktuell kursplan direkt riskerar att sänka kvaliteten på utbildningen. Utbildningens kvalitet måste vara det primära målet för allt arbete med kursplaner. Slutsatsen är att MDH behöver regler för kursplaner och kursplaneändringar som speglar behovet av aktualisering och uppdatering, och som förenklar återkommande ändringar av kursplaner. Även processen för ändring av kursplaner måste göras smidigare och mer strömlinjeformad. Detta är direkt kopplat till frågan om byte av kurskod. Kommentar om koppling till utbildningsplaner I de föreliggande förslagen till regler för kursplaner kräver byte av kurskod en ändring av utbildningsplaner. Med ovanstående argument att kursplaner måste vara stadda i ständig förändring innebär de föreliggande förslagen då att även utbildningsplanerna måste vara stadda i ständig förändring. Genom att minska antalet tillfällen då kurskod måste bytas minskas även behovet av ändring av utbildningsplaner. Konkreta förslag till ändring av föreliggande förslag Utgå från föreliggande förslag alternativ 1, och gör följande ändringar: Under Revidering, lägg till Lärandemål som en punkt i listan av uppgifter som kan revideras.

118 Bilaga 11.2 Under Innehåll i kursplanen, underrubrik Lärandemål, ersätt texten: För kurser som ingår i utbildningsprogram kan lärandemålen på kursen vara viktiga för att studenterna ska ges förutsättningar att uppfylla samtliga examensmål för den tänkta examen. Förändringar i lärandemålen får därför inte genomföras utan att en ny kurs inrättas och utbildningsplanen revideras i enlighet med den nya kursen. med: För kurser som ingår i utbildningsprogram kan lärandemålen på kursen vara viktiga för att studenterna ska ges förutsättningar att uppfylla samtliga examensmål för den tänkta examen. Förändringar i lärandemålen som förändrar studenternas förutsättningar att uppfylla examensmålen får därför inte genomföras utan att en ny kurs inrättas och utbildningsplanen revideras i enlighet med den nya kursen. Avslutande kommentarer MDH måste ligga i framkant att vara ett lärosäte med aktuella utbildningar och aktuellt innehåll i kurserna. Detta medför att många kursplaner måste ändras ofta. Därför måste reglerna för att ändra kursplaner medge smidiga ändringar av kursplaner. Ett sätt att göra processen smidig är att inte byta kurskod på en kurs om det nya kursinnehållet motsvarar det gamla vad gäller förkunskaper till efterföljande kurser och uppfyllande av examinationsmål för examina. Kompetens att bedöma detta har ämnesföreträdare och programsamordnare. Reglerna för ändring av kursplaner bör spegla detta.

119 Bilaga 11.2 Remissynpunkter, regler för utbildningsplaner Synpunktslämnare: Wasif Afzal, IDT Mats Björkman, IDT Hans Bjurgren, IDT Jan Carlson, IDT Conny Collander, IDT Fredrik Ekstrand, IDT Ulrika Florin, IDT Bengt Erik Gustafsson, IDT Konstantinos Kyprianidis, EST Peter Johansson, IDT Maria Lindén, IDT Björn Lisper, IDT Peter Selegård, IDT Elisabeth Uhlemann, IDT Vi insänder följande remissynpunkter i våra roller som lärare, men också som programsamordnare för: Civilingenjörsprogrammet i energisystem, 300 hp Civilingenjörsprogrammet i robotik, 300 hp Magisterprogram i programvaruteknik, 60 hp Masterprogram i programvaruteknik, 120 hp Datornätverk och datakommunikation, 120 hp Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik 180 hp Högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik, 180 hp Högskoleingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign, 180 hp Informativ illustration - informationsdesign, 180 hp Innovationsprogrammet, 180 hp Rumslig gestaltning - informationsdesign, 180 hp samt i våra roller som ämnesansvariga för: Elektronik Datavetenskap Innovationsteknik Sammanfattning Ett nytt förslag till regler för utbildningsplaner bör tas fram, som står i bättre samklang med behovet av att dynamiskt kunna revidera utbildningsplaner. En mer djupgående omvärldsanalys vore av stort värde för att se hur andra lärosäten lyckas åstadkomma den dynamik i revidering av utbildningsplaner som är högst eftersträvansvärd för att kunna upprätthålla kvaliteten i utbildningen. Utbildningsplaner måste kunna revideras dynamiskt under utbildningens gång. Det är förödande för utbildningarnas kvalitet, och för den viktiga kopplingen mellan utbildning och forskning, om utbildning på avancerad nivå i årskurs fem på ett femårigt program måste baseras på en fem år gammal utbildningsplan.

120 Bilaga 11.2 Det finns lärosäten (Lund och Uppsala) som reviderar utbildningsplanerna årligen för att spegla förändringar i avancerad utbildning, i forskningens läge och samhällets utveckling. MDH bör ha ambitionen att göra något liknande. Viktigt beträffande grundsynen på högre utbildning Högre utbildning skall och måste präglas av en dynamik i utbildningsutbudet och därmed även i reglerna för revidering av utbildningsplaner. Tyvärr visar det föreliggande förslaget inte på någon förståelse för behovet av dynamisk förändring av utbildningar och utbildningsplaner. Tvärtom riskerar det föreliggande förslaget att cementera ett statiskt tänkande kring utbildningsplaner, ett tänkande som är till men för utbildningens kvalitet och för dess koppling till forskning och till forskningens framsteg. För att säkra kvaliteten i våra utbildningar krävs att alla utbildningsplaner hålls aktuella, och att det är enkelt att revidera våra utbildningsplaner för att hålla dem aktuella. Enligt Magna Charta Universitatum är det viktigt att utbildningen vid ett lärosäte speglar forskningens läge, och att utbildningen kan följa med i forskningens utveckling. För utbildningar på avancerad nivå, liksom för utbildningar i ämnen som är stadda i utveckling, innebär detta att utbildningen måste förändras och utvecklas för att kunna uppfylla de kvalitetskrav som ställs på utbildningar på högskolenivå. Detta innefattar även att en utbildningsplan måste kunna revideras efter det att en student har påbörjat sin utbildning. Den förutsägbarhet som nämns i remissens promemoria måste hanteras på ett sådant sätt att en utbildning kan förändras och utvecklas för att behålla sin kvalitet, sin aktualitet och sin nära koppling till forskningens framsteg. Utbildningens kvalitet måste vara det primära målet för allt arbete med utbildningsplaner. Det är ett grundläggande fel i synsättet på våra utbildningars kvalitet att anse att en utbildningsplan är statisk och att revidering av en utbildningsplan endast kan göras i undantagsfall. Tvärtom är ständigt pågående aktualisering av utbildningens innehåll och därmed revidering av utbildningsplanen viktigt för att upprätthålla kvaliteten på utbildningen och för att undvika att utbildningen stagnerar och fjärmar sig från den närhet till forskningen som skall och bör känneteckna utbildning vid en högskola. Slutsatsen är att revidering av utbildningsplaner måste kunna ske även efter det att en student har antagits till utbildningen, och att MDH därför behöver regler och processer för revidering av utbildningsplaner som speglar detta behov, och som möjliggör smidiga revideringar av utbildningsplaner. Kravet på kvalitet ställer krav på förändringar av utbildningsplanerna Högre utbildning kräver att utbildningarna utvecklas i samklang med ämnets utveckling, och i takt med forskningens utveckling inom området. Framför allt för utbildningar på avancerad nivå är det viktigt att utbildningen knyter nära an till forskningens läge inom området. Utbildningsplanerna måste därför kunna revideras efter det att en student påbörjat sin utbildning. Utbildningens kvalitet, i synnerhet vad gäller långa program och program på avancerad nivå, är starkt beroende av möjligheterna att dynamiskt anpassa

121 Bilaga 11.2 utbildningen till utvecklingen inom ämnet, såväl inom forskning som avancerad utbildning och samhällets utveckling. Som exempel på att det finns lärosäten med en mer dynamisk syn på utbildningsplaner har vi vid en kort surfning konstaterat att såväl Lunds tekniska högskola som Uppsala universitets teknisk-naturvetenskapliga fakultet verkar revidera alla utbildningsplaner varje år. Den student som går i årskurs fem på ett femårigt program i Lund eller Uppsala studerar alltså efter en utbildningsplan som reviderats fyra gånger sedan studenten sökte utbildningen. Länken _17-18.pdf ger ett exempel på årets utbildningsplan för civilingenjörsutbildningen i datateknik vid LTH. Under punkt listas en lång rad övergångsbestämmelser, vilket visar att utbildningsplanen vid LTH i högsta grad är ett levande dokument Andra lärosäten, exv. Mittuniversitetet, Linköpings universitet och Stockholms universitet, har detaljerade rutiner för revidering av utbildningsplaner vilket indikerar att revidering av utbildningsplaner är vanligt förekommande vid dessa lärosäten. I fallet MiUn är deadline för anmälan om revidering av utbildningsplan 1 april för det läsår som börjar 1 september samma år, för LiU är samma deadline 15 mars. SU har deadline för revidering av utbildningsplaner en gång per termin. En mer djupgående omvärldsanalys vore av stort värde för att se hur andra lärosäten lyckas åstadkomma den dynamik i revidering av utbildningsplaner som är högst eftersträvansvärd för att kunna upprätthålla kvaliteten i utbildningen. Förslag till åtgärder En omvärldsanalys bör genomföras i särskilt syfte att studera hur andra lärosäten upprätthåller kvalitet i utbildningen genom att dynamiskt revidera utbildningsplaner. Därefter bör ett nytt förslag till regler för utbildningsplaner tas fram, ett förslag som står i bättre samklang med behovet av att dynamiskt kunna revidera utbildningsplaner. Avslutande kommentarer MDH måste ligga i framkant att vara ett lärosäte med aktuella utbildningar och aktuellt innehåll i utbildningarna. Det medför att många utbildningsplaner av kvalitetsskäl behöver och måste revideras efter det att studenterna påbörjat utbildningsprogrammet. Därför måste reglerna för att revidera utbildningsplaner medge en dynamisk anpassning av utbildningens innehåll till ämnenas utveckling. Framför allt för längre utbildningar och för utbildningar på avancerad nivå är det av avgörande betydelse för utbildningarnas kvalitet att inte utbildningsplanerna är fem år gamla när studenterna läser sitt sista år. MDH:s regler måste möjliggöra att utbildningarnas kvalitet hålls hög genom att underlätta revideringar av utbildningsplaner. En modell liknande Lunds och Uppsalas där utbildningsplanerna revideras varje år skulle möjliggöra detta.

122 Bilaga 11.2 Här kommer ett svar från CeSAM: Vi föredrar alternativ 2 för Regler för kursplaner, där även kursspecifika lärandemål får revideras. Jag anser att man bör förtydliga vad som avses med innan ansökningsomgången öppnar under rubriken Beslutsdatum i Regler för kursplaner. Vilken ansökningsomgång avses? Vaddå innan? Kan man ändra fram till kl 23:59 natten innan eller vad avses? Visserligen vänder sig detta dokument till en grupp initierade människor, men jag tror att det är bra att vara ännu konkretare, så att det inte kan uppstå några missförstånd. Sedan finns det en aspekt som inte syns i detta dokument. Hur lång tid INNAN kan administrationen kräva in en revidering? Som jag har förstått det krävs det idag att denna typ av ändringar ska ske upp till 1,5 år i förväg. Detta är ett STORT HINDER för pedagogisk utveckling av kurser, men även andra kvalitetshöjande åtgärder. Vad jag har förstått finns det lärosäten som har så kort handläggningstid som tre månader. Detta tycker jag att vi på MDH också ska ha. Mitt förslag är därför att man fastställer det tidsfönster då en revidering av kursplaner är öppen. På motsvarande sätt reagerar jag på texten under rubriken Revideringsdatum i dokumentet med reglerna för utbildningsplanerna. Där står det motsvarande text: Beslut om revidering av utbildningsplanen ska fattas innan ansökningsomgången öppnar. Se ovanstående diskussion. Möjligen finns det en poäng om det är symmetriska rubriker i dokumenten? Varför kalla det Beslutsdatum i ena fallet och Revideringsdatum i det andra? Det borde kunna vara ett Beslutsdatum, även om det handlar om en revidering? Med vänlig hälsning Åsa Vänliga hälsningar Åsa Åsa Ryegård Pedagogisk utvecklare, CeSAM Mälardalens högskola Box 883, Västerås Tel:

123 Bilaga 11.2 Hej, Jag har kollat igenom de nya dokumenten utifrån ITS perspektiv. Inga andra personer på ITS har deltagit i beredningen. Regler för kursplaner Under Beslut om kursplaner har de olika delarna tagits bort. Det refereras dock till basdata och beskrivningsdata lite längre ner under rubriken Inrättande. Under rubriken Beslutsdatum har det lagts till en text om när kursplan senast ska vara fastställd/reviderad. Den tid som anges stämmer inte överens med de tider som står i Selmas årstidplan. Kursplanereglerna säger 1 mars för en vårtermin, medan årstidplanen för Selma säger 1 februari. Under rubriken Examination har det lagts till ett par standardformuleringar, bland annat om studerande med funktionsnedsättning. Texten lyder har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov. Som jag har förstått högskolans examinationsregler så är det examinator som beslutar om, och i sådana fall, vilka anpassningar som ska tillåtas. Examinator kan neka anpassningar, som jag har förstått det. Om min tolkning av examinationsreglerna är korrekt skulle det vara bra om standardformuleringen kan inkludera något om detta, t.ex. Om en student har ett beslut från MDH om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinatorn rätt, men inte skyldighet, att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt. Från ITS har vi ingen åsikt i om alternativ 1 eller 2 av kursplanereglerna är bäst. Däremot bör det säkerställas att utbildningsdatabasen Selma har stöd för revidering av Kursspecifika lärandemål, om det är så att alternativ 2 väljs. Regler för utbildningsplaner Under rubriken Innehåll i utbilndingsplan / Programkod står texten Programkodsprefix anges enligt en av chefen för Studentcentrum. Jag tror att det ska ändras till chefen för Sektionen för antagning och examen. Det beskrivs hur programnamn ska formuleras på svenska, men det finns ingen motsvarande beskrivning för programnamn på engelska. Det är önskvärt med en sådan beskrivning, då vi har haft problem med inkonsekvent namnsättning av våra engelska programnamn tidigare. Datum för fastställande och revidering av utbildningsplaner måste samordnas med årskalendern för Selma. Ur ett dataperspektiv är det problematiskt att ange undervisningsspråk i en utbildningsplan. Nationella system som NyA och antagning.se förväntar sig att undervisningsspråk är kopplat till programtillfället, och inte till utbildningsplanen. Det innebär lokalt på MDH att vi behöver ha två olika utbildningsplaner, med olika koder, för ett program som ges både på svenska och engelska. -- Dennis Lundberg, Systemarkitekt e-post: dennis.lundberg@mdh.se tel: +46- (0) , Mälardalens högskola, Box 883, SE Västerås, SWEDEN

124 Bilaga 11.3 Beslutsdatum: MDH / xxxx/2016 Beslutande: Fakultetsnämnden Ansvarig: forskningssektionenledningskansliet Utbildnings- och Dokumenttyp: Regler Datum för ikraftträdande: Revideras senast: Regler för kursplaner Dessa regler träder i kraft den 24 oktober april 2018 och ersätter tidigare riktlinjerregler för kursplaner från 21 februari oktober 2014 (dnr MDH /13). All utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska bedrivas i form av kurser. För en kurs ska det finnas en kursplan. Av 6 kap. 15 i högskoleförordningen framgår kraven på en kursplans innehåll. Kursplaner vid Mälardalens högskola (MDH) dokumenteras och presenteras i en enhetlig form i databasen Selma. Kursplaner vid Mälardalens högskola (MDH) ska dokumenteras och presenteras i en enhetlig form i en gemensam databas, Selma. Beslut om kursplaner Kursplaner vid MDH ska omfatta: Kommenterad [HEA1]: Förslag från en akademi att flytta innan Beslut om kursplaner. Har flyttats. Basdata Beskrivningsdata Kurslitteratur I anslutning till varje enskild rubrik i kursplanen ska endast anges det som avses under den rubriken. Till exempel anges under kursnamn inte form för kursen, såsom distans, utan endast kursens namn. Rektor delegerar, enligt rektors delegation av beslutanderätt (MDH /13), till akademichef att besluta om kursplaner. En kursplan innehåller föreskrifter som är bindande för såväl högskolan som för studenterna. Syftet med kursplanen är att informera studenterna om vad som gäller för kursen. Kursplanen är tillsammans med utbildningsplanen och examensordningen, det centrala dokumentet för styrning avsom reglerar högskolans utbildning. Inrättande av kurs och fastställande av kursplan Akademichef beslutar om inrättande. Beslut om inrättande omfattar basdataav kurser och beskrivningsdatafastställande av kursplan fattas av akademichef. Enligt rektors delegation kan beslutanderätten inte vidaredelegeras. Beslut om inrättande omfattar basdata och beskrivningsdata. Beslutsdokumentationen ska innefatta kursplanen i sin helhet (exklusive kurslitteratur). Till kursplanen bifogas en lista där kurslitteraturen för kursen anges. Kurslitteraturen ska vara fastställd och dokumenterad i Selma senast tre veckor före kursstart. Beslut om kurslitteratur fattas av akademichef men Kommenterad [HEA2]: Förslag från akademierna. Kommenterad [HEA3]: Förslag från akademierna. Kommenterad [HEA4]: Används inte längre. Förslag från akademierna. Kommenterad [HEA5]: Behålls här men stryks under rubriken Kurslitteratur. Akademierna föreslog en strykning då informationen finns på två ställen i dokumentet.