Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 10 september 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 10 september 2015"

Transkript

1 KALLELSE Nr 4:2015 Fakultetsnämndens ordförande MDH /0072 Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 10 september 2015 Plats: Ypsilon, Västerås Tid: kl Besked om förhinder att delta vid fakultetsnämndens sammanträde lämnas till Helena Eken Asp senast måndag via epost: eller tel.: Ledamöter: Lene Martin Ordförande Anne Söderlund Vice ordförande Peter Gustafsson Vice ordförande Johanna Westerlund Lärarrepresentant Staffan Stranne Lärarrepresentant Cecilia Erixon Lärarrepresentant Elisabeth Uhlemann Lärarrepresentant Maja Pezoa Studeranderepresentant Robin Tannarp Studeranderepresentant Vakant Doktorandrepresentant Peter Wallin Extern ledamot Bengt Lindberg Extern ledamot Stina Edqvist Extern ledamot Adjungerade: Bozena Guziana Rekryteringskommittén Thomas Wahl Akademichef EST 9 Tjänstemän: Malin Gunnarsson UFO-chef Helena Eken Asp Sekreterare/ Handläggare UFO Andreas Boberg Handläggare UFO 9 Ida Nilsson Handläggare UFO Fackliga företrädare: Ulrika Jepson Wigg SACO/SULF Viktor Öman OFR-S

2 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 4:2015 MDH /0072 Ärende Åtgärd Underlag Tid ca. 1. Mötets öppnande Val av justeringsperson Beslut 2 Ftb 3. Fastställande av föredragningslista Beslut 3 Ftb Bil 3:1 4. Samverkan med fackliga organisationer Information 4 Ftb 5. Rapport från rekryteringskommittén Föredras skriftligt Information 5 Ftb Bil 5: Anställning av gästprofessor till Alva Myrdals minne Föredras skriftligt Beslut 6 Ftb Bil 6: Mötestider för 2016 för nämnd och utskott Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Beslut 7 Ftb Bil 7: Nominering av ledamöter till Utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet, perioden Föredras av prodekan för forskning och utbildning på forskarnivå Anne Söderlund Beslut 8 Ftb Bil 8:1-2 (komp. efter kallelsen) Kaffepaus ca Återrapportering av utredning gällande fortsatt forskarutbildning inom forskarutbildningsämnet industriell ekonomi och organisation Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Andreas Boberg Beslut 9 Ftb Bil 9: Ansökan om att inrätta kandidatprogram i statsvetenskap Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Beslut 10 Ftb Bil 10: Ansökan om att inrätta kandidatprogram i teknisk matematik Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Beslut 11 Ftb Bil 11:

3 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 4:2015 MDH /0072 Ärende Åtgärd Underlag Tid ca. 12. Utredning av det fortsatta arbetet med enkät om studenternas nöjdhet med programmet Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Beslut 12 Ftb Bil 12: Lunch ca 12: Revidering av examensbeskrivning för kandidatexamen i informationsdesign med inriktning mot informativ illustration Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Ida Nilsson Beslut 13 Ftb Bil 13-16: Revidering av examensbeskrivning för kandidatexamen i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Ida Nilsson Beslut 14 Ftb Bil 13-16: Revidering av examensbeskrivning för kandidatexamen i informationsdesign med inriktning mot textdesign Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Ida Nilsson Beslut 15 Ftb Bil 13-16: Revidering av examensbeskrivning för kandidatexamen i informationsdesign Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Ida Nilsson Beslut 16 Ftb Bil 13-16: Utredning avveckling av magisterexamen i pedagogik Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Ida Nilsson Beslut 16 Ftb Bil 16: Lägesrapport och diskussion kring FUS Föredras av dekan Lene Martin Information 17 Ftb Rapporter Information 17 Ftb Anmälan av delegationsbeslut Information 18 Ftb Mötet avslutas 15.00

4 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 4:2015 MDH / Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse NN att jämte ordförande justera protokollet. 3. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan. 4. Samverkan med fackliga organisationer Inför fakultetsnämndens sammanträde ska underlag för beslut samverkas med de fackliga organisationerna enligt samverkansavtalet mellan MDH, SACO och OFR. Föredragande: Helena Eken Asp Förslag till beslut att notera informationen. Beredning Ärendena i föredragningslistan har behandlats enligt överenskommen samverkansmodell för fakultetsnämnden med de fackliga organisationerna.

5 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 4:2015 MDH / Rapport från rekryteringskommittén Ärendet föredras skriftligt Information om det aktuella läget i rekryteringsarbetet utifrån aktuell statuslista. Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Statuslista för rekryteringskommitténs arbete.

6 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 4:2015 MDH / Anställning av gästprofessor till Alva Myrdals minne Diarienummer: MDH /0714 Handläggare: Maria Coltman Akademin för hälsa, vård och välfärd har lämnat förslag på kandidat för gästprofessor till Alva Myrdals minne enligt den inriktning som Samhällskontraktet önskar. Med Imelda Coyne som gästprofessor till Alva Myrdals minne skulle det bli en förstärkning av forskargruppen om barns hälsa och delaktighet vid HVV, forskningsinriktningen hälsa och välfärd samt med samverkanspartners i närliggande kommuner och landsting. Rekryteringsgruppen har sammanträtt och lämnat förslag till beslut. Ärendet föredras skriftligt. Förslag till beslut att föreslå Imelda Coyne som gästprofessor till Alva Myrdals minne för perioden Ärendets beredning Personalsektionen har berett ärendet. Underlag i ärendet Bilaga 1: Protokoll från rekryteringskommittén Bilaga 2: CV Imelda Coyne

7 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 4:2015 MDH / Mötestider för 2016 för nämnd och utskott Diarienummer: MDH /1613 Handläggare: Helena Eken Asp Mötestider för nämnd och utskott för 2016 ska beslutas. Tidigare år har det varit totalt 7 nämndmöten per år varav ett har varit ett extrainsatt möte för att besluta om utbildningsutbudet. Vid sitt sammanträde den 22 april 2015 beslöt fakultetsnämnden att akademiernas önskemål om programutbud, rekryteringsmål och programtillfälledata ska utgöra underlag för utbudsbeslut rörande svenskspråkiga program. Detta innebär att utbudsbeslutet nu inte är lika omfattande som tidigare och därmed inte kräver ett extra möte. Förslaget inför 2016 är därför att ha totalt 6 nämndmöten med beredande utskottsmöten inför varje nämndmöte. Föredragande: Helena Eken Asp Förslag till beslut att sammanträdesdatum och ort 2016 blir FN1 den 18 februari i Västerås FN2 den 14 april i Eskilstuna FN3 den 9 juni i Västerås FN4 den 22 september i Eskilstuna FN5 den oktober (Internat två dagar) FN6 den 15 december i Västerås Ärendets beredning Ärendet har beretts av utbildnings- och forskningssektionen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Mötestider för nämnd och utskott för 2016

8 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 4:2015 MDH / Nominering av ledamöter till Utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet, perioden Diarienummer: /1912 Handläggare: Hans Berggren Vid årsskiftet löper mandattiden ut för ledamöterna i Utbildningsvetenskapliga kommittén (UVK) vid Vetenskapsrådet. Nya ledamöter ska därmed utses av Vetenskapsrådets styrelse. Vetenskapsrådet hämtar nu in förslag på nya ledamöter från Sveriges universitet och högskolor. En valberedning kommer därefter att sätta samman ett förslag till ny kommitté som vetenskapsrådets styrelse slutligen tar ställning till. Se vidare bilaga 1 om bl.a. kommitténs sammansättning och uppdrag och vetenskapsrådets kriterier för vem som kan föreslås. Föredragande: Anne Söderberg Förslag till beslut att MDH föreslår kandidaterna NN1 och NN2 som ledamöter i Utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet för perioden Ärendets beredning UKK:s akademichef har fått uppdraget av prodekan för forskning och forskarutbildning att till fakultetsnämnden föreslå två kandidater som uppfyller vetenskapsrådets kriterier, en man och en kvinna. Akademichef vid UKK skickade frågan vidare via forskningsledare till de vetenskapliga ledarna i forskningsrådet vid akademin. De vetenskapliga ledarna har sedan hanterat frågan i sina respektive forskarkollegium. Ingen av forskningsmiljöerna har fått fram en kandidat att föreslå. UKK:s besked till fakultetsnämnden är således att UKK inte har någon kandidat att nominera. Ärendet behandlades vid forskningsutskottet den 25 augusti och utskottet beslutade att eftersom UKK valt att inte föreslå kandidater skulle frågan ställas till övriga tre akademier. Svar från akademierna ska ha inkommit senast den 4 september. Underlag i ärendet Bilaga 1: Inbjudan från Vetenskapsrådet Bilaga 2: Namnförslag från akademierna Delges Akademichefer, forskningsledare

9 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 4:2015 MDH / Återrapportering av utredning gällande fortsatt forskarutbildning inom forskarutbildningsämnet industriell ekonomi och organisation Diarienummer: /0705 Handläggare: Andreas Boberg Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST, har genom rektors verksamhetsmål , uppdrag och budget 2014 (VUB14) i uppdrag att: utreda och värdera effekterna av att fortsätta bedriva forskarutbildning inom forskarutbildningsämnet industriell ekonomi och organisation parallellt med övrig verksamhet. Av uppdraget framgår även att befintliga doktoranders situation ska beaktas i utredningen. Föredragande: Andreas Boberg Förslag till beslut att att uppdra åt prodekan för forskning och forskarutbildning att följa utvecklingen inom forskarutbildningen inom ämnet industriell ekonomi och organisation och återkoppla denna till fakultetsnämnden. avstämningar med ämnesrepresentanter ska ske en gång per termin under det kommande året. Ärendets beredning Ärendet har inledningsvis beretts av utbildning- och forskningssektionen i samråd med dekan och prodekaner. Fakultetsnämnden återremitterade ärendet till akademin den 22 april Inför fakultetsnämndens beslut vid dagens sammanträde har ärendet diskuterats i utskotten för forskarutbildning respektive forskning. Synpunkter uppkomna i utskotten har beaktats i liggande underlag. Underlag Bilaga 1: Beslutspromemoria inklusive PM-bilaga Delges Akademichef EST, samordnare för forskarutbildning EST, ämnesansvarig forskarutbildningsämnet industriell ekonomi och organisation.

10 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 4:2015 MDH / Ansökan om att inrätta kandidatprogram i statsvetenskap Diarienummer: /1291 Handläggare: Helena Eken Asp Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) inkom den 21 april 2015 med en ansökan om att inrätta ett nytt kandidatprogram i statsvetenskap med planerad start höstterminen Enligt rektors delegationsordning har fakultetsnämnden att fatta beslut om inrättande av program. Fakultetsnämnden godkände den 4 juni 2015 ansökan och utsåg tre externa granskare, som i juli inkom med sina utlåtanden. I augusti inkom akademin med sina synpunkter på granskarnas kommentarer samt en reviderad ansökan. Ärendet har beretts i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 19 augusti. Fakultetsnämnden har att ta ställning till om akademins förslag till nytt utbildningsprogram håller tillräckligt hög kvalitet för att inrättas och om utbildningsplan kan fastställas. Som underlag till beslut finns akademins ansökan samt de utsedda granskarnas utlåtanden. Föredragande: Helena Eken Asp Förslag till beslut att avslå ansökan och inte inrätta statsvetarprogrammet med motiveringen att lärarresurser och forskningsbas ska vara på plats innan ett nytt utbildningsprogram startar eller att inrätta statsvetarprogrammet men med förbehållet att de lärarresurser som krävs för att programmet ska vara hållbart finns på plats innan första antagningen av studenter till programmet. Ärendets beredning Underlaget har arbetats fram av en arbetsgrupp vid akademi EST. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och fakultetsnämnden har behandlat ärendet under Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins reviderade ansökan om inrättande av program Bilaga 3: Granskningsprotokoll från externa granskare Bilaga 4: Akademins kommentarer till granskarnas utlåtande Bilaga 5: Kompetensförsörjningsplan Delges Akademichef EST och HVV, administrativ chef EST och HVV, utbildningsledare EST och HVV, programsamordnare för statsvetarprogrammet, sektionen för antagning och examen.

11 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 4:2015 MDH / Ansökan om att inrätta kandidatprogram i teknisk matematik Diarienummer: /0738 Handläggare: Helena Eken Asp Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) inkom den 23 februari 2015 med sin ansökan till fakultetsnämnden om att inrätta ett program i teknisk matematik med planerad start höstterminen Enligt rektors delegationsordning har fakultetsnämnden att fatta beslut om inrättande av program. Fakultetsnämnden godkände akademins ansökan och utsåg tre externa granskare vid sitt möte den 22 april Granskarna inkom med sina yttranden under juni. Ärendet har behandlats i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 19 augusti. Fakultetsnämnden har att ta ställning till om akademins förslag till nytt utbildningsprogram i teknisk matematik håller tillräckligt hög kvalitet för att inrättas och om utbildningsplanen kan fastställas. Som underlag till beslut finns akademins ansökan samt de utsedda granskarnas utlåtanden. Föredragande: Helena Eken Asp Förslag till beslut att att inrätta kandidatprogrammet i teknisk matematik, samt fastställa utbildningsplanen för kandidatprogrammet i teknisk matematik att gälla för utbildning som startar höstterminen 2016 och framåt. Ärendets beredning Underlaget har arbetats fram av en arbetsgrupp vid akademi UKK. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och fakultetsnämnden har behandlat ärendet under Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå valde vid sitt möte den 19 augusti att skicka med en uppmaning till akademi UKK att med anledning av den omfattande samläsningen med andra program ytterligare verka för att stärka studenternas programidentitet för att grunda för en god genomströmning. Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins ansökan om inrättande av program med bilagor Bilaga 3: Granskningsprotokoll från externa granskare Delges Akademichef UKK och IDT, administrativ chef UKK och IDT, utbildningsledare UKK och IDT, programsamordnare för kandidatprogrammet i teknisk matematik, sektionen för antagning och examen.

12 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 4:2015 MDH / Utredning av det fortsatta arbetet med enkät om studenternas nöjdhet med programmet Diarienummer: /2172 Handläggare: Helena Eken Asp Det finns många sätt att mäta utbildningskvalitet på. Utöver konkreta mått som genomströmning och anställningsbarhet kan även studenternas nöjdhet med programmet räknas in som en faktor. Fakultetsnämnden är ytterst ansvariga för att kvaliteten på utbildningarna vid högskolan upprätthålls och det ligger därför i nämndens intresse att få information om relevanta mått på kvalitet. Insamlingen av studenternas nöjdhet med befintliga utbildningsprogram skulle kunna mätas genom en programvärdering i form av en enkät. Under 2014 har en arbetsgrupp skrivit en rapport om hur studenternas nöjdhet med befintliga program kan mätas. Föredragande: Helena Eken Asp Förslag till beslut att ta med rapporten i det kommande arbetet med ett kvalitetssystem för hela högskolan Ärendets beredning En arbetsgrupp bestående av både lärar- och studentrepresentanter har under 2014 tagit fram en rapport om arbetet med att mäta studenternas nöjdhet med program vid Mälardalens högskola. Rapporten har under 2015 vidare beretts av utbildnings- och forskningssektionen. Underlag Bilaga 1: Besluts PM Bilaga 2: Rapport om att mäta studenternas nöjdhet med program Delges Akademichefer

13 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 4:2015 MDH / Revidering av examensbeskrivning för kandidatexamen i informationsdesign med inriktning mot informativ illustration Diarienummer: Handläggare: Ida Nilsson Akademin för information, design och teknik (IDT) har den 21 april inkommit till fakultetsnämnden med en ansökan om att revidera den lokala examensbeskrivningen för kandidatexamen med huvudområdet informationsdesign med inriktning mot informativ illustration. Förändringarna föreslås gälla från och med höstterminen 2016 och framåt. I sin ansökan skriver akademin att bakgrunden till ändringarna är en del i ett större arbete akademin inledde under 2015 som innebär en större revidering av de tre kandidatutbildningarna i informationsdesign med inriktningar vid IDT. Föredragande: Ida Nilsson Förslag till beslut Fakultetsnämnden föreslås besluta att godkänna akademins förslag till revidering av den lokala examensbeskrivningen för kandidatexamen med huvudområdet informationsdesign med inriktning mot informativ illustration och därmed besluta att att att ändra examensmålsformuleringen kognitiva processer till perspektiv på kognition, ändra examensmålsformuleringen gestaltning av information till berättarteknik, den samlade examensbeskrivningen därmed lyder: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp varav minst 105 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet vari ingår - minst 30 hp allmän informationsdesign vari ingår kommunikationsteori, grafisk form, perspektiv på kognition och berättarteknik samt - minst 75 hp informativ illustration, varav minst 30 hp på nivå G2 vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. I kursfordringarna om 180 hp får högst 15 hp på avancerad nivå ingå, att att den nya lokala examensbeskrivningen börjar gälla för utbildning som ges från och med höstterminen 2016, samt följande övergångsbestämmelse läggs till: Studenter som har påbörjat sina studier i huvudområdet informationsdesign vid Mälardalens högskola före har rätt att erhålla ovanstående examen enligt tidigare krav inom allmän informationsdesign, dock längst till och med Ärendets beredning Förslaget till revidering har utarbetats vid akademi IDT där avdelningschef, ämnesansvarig, programsamordnare samt utbildningsledare har deltagit. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för utbildning på grundnivå

14 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 4:2015 MDH /0072 och avancerad nivå behandlande ärendet vid sitt sammanträde den 19 augusti 2015 och fattade beslut om att föreslå fakultetsnämnden besluta att godkänna ansökan om revidering under förutsättning att akademin senast den 30 augusti 2015 lämnar in uppgift om att ändringarna tillstyrkts av examensenheten. Akademin har efter beslutet inkommit till fakultetsnämnden med tillstyrkande av ändringarna från examensenheten. Underlag i ärendet Bilaga 1: BeslutsPM Delges Akademichef IDT, administrativ chef IDT, utbildningsledare IDT Annika Björklund, avdelningschef IDT Karl Schultz, SAE

15 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 4:2015 MDH / Revidering av examensbeskrivning för kandidatexamen i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning Diarienummer: Handläggare: Ida Nilsson Akademin för information, design och teknik (IDT) har den 21 april inkommit till fakultetsnämnden med en ansökan om att revidera den lokala examensbeskrivningen för kandidatexamen med huvudområdet informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Förändringarna föreslås gälla från och med höstterminen 2016 och framåt. I sin ansökan skriver akademin att bakgrunden till ändringarna är en del i arbetet de inledde under 2015 som innebär en större revidering av de tre kandidatutbildningarna i informationsdesign med inriktningar vid IDT. Föredragande: Ida Nilsson Förslag till beslut Fakultetsnämnden föreslås besluta att godkänna akademins förslag till revidering av den lokala examensbeskrivningen för kandidatexamen med huvudområdet informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning och därmed besluta att att att ändra examensmålsformuleringen kognitiva processer till perspektiv på kognition, ändra examensmålsformuleringen gestaltning av information till berättarteknik, den samlade examensbeskrivningen därmed lyder: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp varav minst 105 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet vari ingår - minst 30 hp allmän informationsdesign vari ingår kommunikationsteori, grafisk form, perspektiv på kognition och berättarteknik samt - minst 75 hp rumslig gestaltning, varav minst 30 hp på nivå G2 vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. I kursfordringarna om 180 hp får högst 15 hp på avancerad nivå ingå. att att den nya lokala examensbeskrivningen börjar gälla för utbildning som ges från och med höstterminen 2016, samt följande övergångsbestämmelse läggs till: Studenter som har påbörjat sina studier i huvudområdet informationsdesign vid Mälardalens högskola före har rätt att erhålla ovanstående examen enligt tidigare krav inom allmän informationsdesign, dock längst till och med Ärendets beredning Förslaget till revidering har utarbetats vid akademi IDT där avdelningschef, ämnesansvarig, programsamordnare samt utbildningsledare har deltagit. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för utbildning på grundnivå

16 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 4:2015 MDH /0072 och avancerad nivå behandlande ärendet vid sitt sammanträde den 19 augusti 2015 och fattade beslut om att föreslå fakultetsnämnden besluta att godkänna ansökan om revidering under förutsättning att akademin senast den 30 augusti 2015 lämnar in uppgift om att ändringarna tillstyrkts av examensenheten. Akademin efter beslutet inkommit till fakultetsnämnden med kompletteringen. Underlag i ärendet Bilaga 1: BeslutsPM Delges Akademichef IDT, administrativ chef IDT, utbildningsledare IDT Annika Björklund, avdelningschef IDT Karl Schultz, SAE

17 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 4:2015 MDH / Revidering av examensbeskrivning för kandidatexamen i informationsdesign med inriktning mot textdesign Diarienummer: Handläggare: Ida Nilsson Akademin för information, design och teknik (IDT) har den 21 april inkommit till fakultetsnämnden med en ansökan om att revidera den lokala examensbeskrivningen för kandidatexamen med huvudområdet informationsdesign med inriktning mot textdesign. Förändringarna föreslås gälla från och med höstterminen 2016 och framåt. I sin ansökan skriver akademin att bakgrunden till ändringarna är en del i arbetet akademin inledde under 2015 som innebär en större revidering av de tre kandidatutbildningarna i informationsdesign med inriktningar vid IDT. Föredragande: Ida Nilsson Förslag till beslut Fakultetsnämnden föreslås besluta att godkänna akademins förslag till revidering av den lokala examensbeskrivningen för kandidatexamen med huvudområdet informationsdesign med inriktning mot textdesign och därmed besluta att att att ändra examensmålsformuleringen kognitiva processer till perspektiv på kognition, ändra examensmålsformuleringen gestaltning av information till berättarteknik, den samlade examensbeskrivningen därmed lyder: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp varav minst 105 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet vari ingår - minst 30 hp allmän informationsdesign vari ingår kommunikationsteori, grafisk form, perspektiv på kognition och berättarteknik samt - minst 75 hp textdesign, varav minst 30 hp på nivå G2 vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. I kursfordringarna om 180 hp får högst 15 hp på avancerad nivå ingå. att att den nya lokala examensbeskrivningen börjar gälla för utbildning som ges från och med höstterminen 2016, samt följande övergångsbestämmelse läggs till Studenter som har påbörjat sina studier i huvudområdet informationsdesign vid Mälardalens högskola före har rätt att erhålla ovanstående examen enligt tidigare krav inom allmän informationsdesign, dock längst till och med Ärendets beredning Förslaget till revidering har utarbetats vid akademi IDT där avdelningschef, ämnesansvarig, programsamordnare samt utbildningsledare har deltagit. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för utbildning på grundnivå

18 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 4:2015 MDH /0072 och avancerad nivå behandlande ärendet vid sitt sammanträde den 19 augusti 2015 och fattade beslut om att föreslå fakultetsnämnden besluta att godkänna ansökan om revidering under förutsättning att akademin senast den 30 augusti 2015 lämnar in uppgift om att ändringarna tillstyrkts av examensenheten. Akademin har efter utskottsbeslutet inkommit med efterfrågad komplettering till fakultetsnämnden. Underlag i ärendet Bilaga 1: BeslutsPM Delges Akademichef IDT, administrativ chef IDT, utbildningsledare IDT Annika Björklund, avdelningschef IDT Karl Schultz, SAE

19 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 4:2015 MDH / Revidering av lokal examensbeskrivning för kandidatexamen med huvudområde informationsdesign Diarienummer: Handläggare: Ida Nilsson Akademin för information, design och teknik (IDT) har den 21 april inkommit till fakultetsnämnden med en ansökan om att revidera de lokala examensbeskrivningarna för kandidatexamina med huvudområdet informationsdesign med inriktningar mot textdesign, rumsligt gestaltning och informativ illustration. Förändringarna föreslås gälla från och med höstterminen 2016 och framåt. I sin ansökan skriver akademin att bakgrunden till ändringarna är en del i arbetet akademin inledde under 2015 som innebär en större revidering av de tre kandidatprogrammen i informationsdesign med inriktningar vid IDT. Vid beredningen av de nämnda ärendena framkom att det även finns en fjärde examen med huvudområdet informationsdesign vilken är utan inriktning. Akademin anger att den saknar studentintresse, ingen har tagit ut en sådan examen enligt uppgifter ur Ladok och det finns inte heller något program för den. Akademin har efter besluten i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 19 augusti 2015 gällande revideringsansökningarna för de tre inriktningsexamina lämnat in kompletterande uppgifter till fakultetsnämnden. Det framgår av dem att förslagen till revideringar av nämnda examina med inriktningar godkänns av examensenheten under förutsättning att den fjärde nämnda examen utan inriktning revideras samtidigt och omfattas av samma övergångsbestämmelse. Examensenheten anger vidare att akademin därefter kan ta ställning till och eventuellt ansöka om avveckling den examen utan inriktning. Föredragande: Ida Nilsson Förslag till beslut Fakultetsnämnden föreslås besluta att godkänna följande förslag till revidering av den lokala examensbeskrivningen för kandidatexamen med huvudområdet informationsdesign att att att ändra examensmålsformuleringen kognitiva processer till perspektiv på kognition, ändra examensmålsformuleringen gestaltning av information till berättarteknik, den samlade examensbeskrivningen därmed lyder: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp varav minst 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet vari ingår - minst 30 hp allmän informationsdesign vari ingår kommunikationsteori, grafisk form, perspektiv på kognition och berättarteknik samt - minst 30 hp på nivå G2 vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. I kursfordringarna om 180 hp får högst 15 hp på avancerad nivå ingå.

20 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 4:2015 MDH /0072 att att den nya lokala examensbeskrivningen börjar gälla för utbildning som ges från och med höstterminen 2016, samt följande övergångsbestämmelse läggs till beslutet: Studenter som har påbörjat sina studier i huvudområdet informationsdesign vid Mälardalens högskola före har rätt att erhålla ovanstående examen enligt tidigare krav inom allmän informationsdesign, dock längst till och med Ärendets beredning Förslaget till revidering har utarbetats vid akademi IDT där avdelningschef, ämnesansvarig, programsamordnare samt utbildningsledare har deltagit. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Akademin har efter besluten som fattades av utskottet för utbildning och grundnivå och avancerad nivå den 19 augusti 2015 gällande revideringsansökningar för de tre inriktningsexamina inom informationsdesign inkommit med kompletterande uppgifter och tillstyrkande från examensenheten om ändringarna. Underlag i ärendet Bilaga 1: BeslutsPM Delges Akademichef IDT, administrativ chef IDT, utbildningsledare IDT Annika Björklund, avdelningschef IDT Karl Schultz, SAE

21 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 4:2015 MDH / Utredning avveckling av magisterexamen i pedagogik Diarienummer: /0715 Handläggare: Utbildnings- och forskningshandläggare Ida Nilsson Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har enligt Verksamhetsmål, uppdrag och budget (VUB) 2013 i uppdrag att utreda konsekvenserna av en avveckling av magisterexamen i pedagogik. Bakgrunden till uppdraget anges i högskolans långsiktiga mål för utbildning under perioden och de områden för examen högskolan avser att ha. Utredningen görs mot bakgrund av att få studenter avlägger magisterexamen i pedagogik. I uppdraget anges vidare att utredningen särskilt ska belysa eventuella konsekvenser för kommande ansökan om examensrätt för utbildning på forskarnivå inom området utbildningsvetenskap. Utredningen ska lämnas till fakultetsnämnden för ställningstagande till rektor om en eventuell avveckling av examensnivån Föredragande: Ida Nilsson Förslag till beslut Föreslå rektor att behålla magisterexamen i pedagogik. Ärendets beredning Akademi UKK har i juni 2014 inkommit med en utredning och konsekvensanalys till fakultetsnämnden. Utredningen är genomförd av ämnesföreträdare Ali Osman, Christina Lönnheden och Eva Edström tillsammans med berört ämneskollegium vid UKK. Utredningen har diskuterats vid UKK:s ledningsråd. Utbildnings- och forskningssektionen har berett ärendet och tagit in kompletterande underlag från UKK, uppgifter om antalet utfärdade examina från Ladok samt följt upp ansökan om examensrätt för forskarutbildning i utbildningsvetenskap. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlande ärendet vid sitt sammanträde den 19 augusti 2015 och beslutade att föreslå fakultetsnämnden besluta att lämna synpunkten till rektor om att behålla magisterexamen i pedagogik. Underlag i ärendet Bilaga 1: BeslutsPM Bilaga 2: UKK:s utredning Bilaga 3: UKK:s kompletteringssvar Delges Akademichef UKK, utbildningsledare UKK, avdelningschef UKK Eva Edström, rektor, ämnesansvariga pedagogik UKK, SAE

22 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 4:2015 MDH / Lägesrapport och diskussion kring FUS Föredragande: Lene Martin Dekanen lämnar en lägesrapport kring arbetet med FUS samt ger ledamöterna möjligheter att lyfta frågor och/eller lämna synpunkter i samband med informationen. Förslag till beslut att notera informationen

23 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 4:2015 MDH / Rapporter Dekan och prodekaner rapporterar som händelser sedan fakultetsnämndens senaste sammanträde. Förslag till beslut att notera informationen.

24 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 4:2015 MDH / Anmälan av delegationsbeslut Nedanstående beslut är tagna av dekanus, prodekan och utskott på delegation från nämnden sedan nämndens föregående sammanträde: Antagning till forskarutbildning av Maria Nelenius, EST, ämnet energi- och miljöteknik Antagning till forskarutbildning av Hans Bjurgren, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Conny Collander, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildningens senare del av Pernilla Kallberg, UKK, ämnet didaktik Antagning till forskarutbildningens senare del av av Marie Mörndal, EST, ämnet industriell ekonomi och organisation Beviljande av försvar av licentiatuppsats Peter Sjögren, IDT ämnet innovation och design Förordnande av docent Anette Hallin som huvudhandledare Fastställande av individuella studieplan för Marie Mörndal, EST, ämnet industriell ekonomi och organisation Antagning till forskarutbildning av Filip Markovic, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Mirgita Frasheri, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Niclas Ericsson, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Chaudhary Awais Salman, EST, ämnet energi- och miljöteknik Antagning till forskarutbildningens senare del av Daniel Brehmer, UKK, ämnet didaktik Antagning till forskarutbildningens senare del av Linda Jonsson, UKK, ämnet didaktik Beviljande av försvar av licentiatuppsats Ali Rastegari, IDT ämnet innovation och design Beviljande av försvar av licentiatuppsats Carina Sjödin, IDT ämnet innovation och design Beviljande av disputation Olga Chusova, EST, ämnet energi- och miljöteknik Beviljande av försvar av licentiatuppsats Mehmet Bulut, EST, ämnet energi- och miljöteknik Antagning till forskarutbildning avtommy Kovala, EST, ämnet industriell ekonomi och organisation

25 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 4:2015 MDH / Antagning till forskarutbildning av Ileana Michelle Villavicencio Manzanares, EST, ämnet industriell ekonomi och organisation Antagning till forskarutbildning av Linda Kanders, EST, ämnet energi- och miljöteknik Antagning till forskarutbildning av Susanna Andersson, UKK, ämnet didaktik Beviljande av försvar av licentiatuppsats Torbjörn Ödman, IDT ämnet elektronik Beviljande av försvar av licentiatuppsats Shaibal Barua, IDT, ämnet datavetenskap Beviljande av disputation Gyan Thapa, UKK, ämnet matematik/tillämpad matematik Beviljande av disputation Gunnlaugur Magnússon, UKK, ämnet didaktik Förslag till beslut att notera informationen.

26 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 4:2015 MDH / Mötet avslutas

27 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status bref.nr. 73/14 Professor i pedagogik med inriktning mot lärarutbildning, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr. 190/14 Professor i folkhälsovetenskap, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2015/2134 Docent i socialt arbete, HVV Ref.nr. 137/14 (2015/0593) Universitetslektorer i företagsekonomi med inriktning mot ekonomistyrning, EST Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga 1 -Katrin Goldstein Kyaga, Södertörns högskola Inkommit godkänt -Göran Linde, Inkommit godkänt -Gunilla Härnsten, Linnéuniversitetet Inkommit godkänt 17 sökande Beslut om sakkunniga Merhdad Darvishpour -Charli Eriksson, Örebro universitet Inkommit godkänt -Gunilla Krantz, Göteborgs universitet Inkommit godkänt Beslut om sakkunnig -Philip Lalander, Malmö Deadline sökande Beslut om sakkunniga -Bino Catasús, Stockholms universitet Utlåtande inkommit. Godkänt. -Anders Segerstedt, professor Luleå tekniska högskola Utlåtande inkommit. Godkänt. Rekryteringskommitté bildad: Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana, Jane P Ståhle, akademirepresentanter: Anders Garpelin, Pirjo Lahdenperä, Christina Lönnheden, Pia Lindberg RB Sammanträde Rekryteringskommitté bildad: Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana, Jane P Ståhle, akademirepresentanter: Maria Müllersdorf, Lena Hallström RB Sammanträde , och Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Thomas Wahl, Eva Maaninen-Olsson och Esbjörn Segelod Sammanträde Anställningsbeslutet överklagat Rekryteringskommitté , och

28 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Protokoll skrivs Ref.nr. 187/14 Universitetslektor i vårdvetenskap med inriktning mot barnmorskeutbildningen, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2015/0172 Senior Lecturer in Marketing, EST Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2015/0176 Senior Lecturer in Organisation, EST Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2015/0061 Universitetslektor i vårdvetenskap med inriktning psykiatrisk omvårdnad, HVV Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunnig -Marianne Carlsson, Uppsala universitet Inkommit godkänt -Anette Ekström, Högskolan i Skövde, Inkommit godkänt 6 sökande Beslut om sakkunniga -Svante Andersson, Högskolan i Halmstad Utlåtande inkommit. Godkänt. -Sören Kock, HAN- KEN, Vasa, Finland Utlåtande inkommit. Godkänt. 9 sökande Beslut om sakkunniga -Hervé Corvellec, Lunds universitet Utlåtande inkommit. Godkänt. -Niina Koivuen, Universitetet i Vaasa, Finland Deadline sökande Beslut om sakkunnig -Barbro Arvidsson, Högskolan i Halmstad Inkommit godkänt -Ove Hellzen, Mittuniversitetet Inkommit godkänt Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Annica Engström, Protokoll skrivs Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Eva Maaninen Olsson och Ulf Andersson Intervjuer och Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Väntar på beslut 2

29 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 2015/0062 Universitetslektor i fysioterapi, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2015/0060 Universitetslektor i pedagogik med inriktning mot förskola och förskoleklass, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2015/0552 Universitetslektor i nationalekonomi, EST Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga -Anneli Peolsson, Linköpings universitet Inkommit godkänt -Gunnevi Sundelin, Umeå universitet Inkommit godkänt 3 sökande Beslut om sakkunniga -Maria Simonsson, Linköpings universitet Deadline Inge Johansson, Stockholms universitet Inkommit granskas 2 sökande Beslut om sakkunniga -Måns Söderblom, Handelshögskolan Göteborgs universitet Deadline Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Väntar på beslut Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Ref. nr. 2015/1123 Universitetslektor i vårdvetenskap inom specialistutbildningen till distriktssköterska, HVV Inga sökande -Anders Forslund, Uppsala universitet Deadline Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Sista ansökningsdag: Ref. nr. 2015/1853 Universitetslektorer i vårdvetenskap, HVV Sista ansökningsdag: 13 sökande Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande 3

30 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bozena Guziana. Akademiledamöter: 4

31 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 115/14 (2015/0111) Professor i energiteknik med inriktning energieffektivisering i byggmiljö, EST Anhållan inkom sökande Sakkunniga letas Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: RB Ok Sista ansökningsdag: Ref.nr. 116/14 (2015/0112) Professor i energiteknik med inriktning simulering och modellering av energisystem inom biogasproduktion, EST Anhållan inkom Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2015/0429 Professor i datavetenskap med inriktning mot mjukvaruteknik, IDT Anhållan inkom Sista ansökningsdag Ref.nr. 2015/0066 Ansökan om befordran till professor i fysik, med inriktning mot fysikens didaktik, UKK Ansökan inkom sökande Beslut om sakkunniga -Philip de Vaal, University of Pretoria, Sydafrika. Deadline Dan Loyd, Linköpings universitet Deadline sökande Beslut om sakkunniga Peter Gustafsson -Jörgen Hansson, Högskolan i Skövde Utlåtande inkommit. Godkänt. - Pekka Kalevi Abrahamsson, NTU Trondheim, Norge Utlåtande inkommit. Godkänt. Beslut om sakkunniga -Lars Broman, Strömstad Akademi Inkommit godkänt -Cedric Linder, Uppsala universitet Inkommit godkänt Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: RB Ok Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Damir Isovic, Mikael Sjödin och Hans Hansson RB Kommitté och Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: RB RB

32 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 107/14 (2015/1211) Adjungerad professor i energiteknik, EST Anhållan inkom Markus Bohlin Beslut om sakkunniga -Thore Sixten Berntsson, Chalmers Utlåtande inkommit. Godkänt. - Klas Engvall, KTH Utlåtande inkommit. Godkänt Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: RB Protokoll skrivs Ref.nr. 2015/2140 Ansökan om att antas som docent i datavetenskap, IDT Ansökan inkom Shahina Begum Beslut om sakkunnig Rekryteringskommitté bildad Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. Ref.nr. 186/14 (2015/1218) Senior Lecturer in Building Engineering, EST Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2015/1232 Senior Lecturer in Computer Science, specializing in Model- Driven Software Engineering, IDT Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga -Folke Björk, KTH Utlåtande inkommit. Godkänt -Bertil Fredlund, LTH Utlåtande inkommit. Godkänt. 1 sökande Beslut om sakkunniga -Vittorio Cortellessa, Italien Utlåtande inkommit. Godkänt. Rogardt Heldal, Chalmers tekniska högskola Deadline Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. Akademiledamöter: Monica Odlare och Robert Öman. Kommitté Protokoll skrivs Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande, Håkan Sandberg. Akademiledamöter: Radu Dobrin och Frank Lüders. Ref.nr. 2015/1500 Senior Lecturer in Computer Science, specializing in Component-Based Software Engineering, IDT Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga -Raffaela Mirandola, Italien Deadline Dorina C Petriu, Canada Deadline Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande, Håkan Sandberg, Akademiledamöter: Radu Dobrin och Antonio Cicchetti

33 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status 7

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46 Sammanträdestider för fakultetsnämnden 2016 Vecka Sista dag för ärenden till UFO Utskottsmöten Dekanmöte om nämndkallelse - spikningsmöte Samverkan inför nämnd Nämndmöte Måndag Tisdag-onsdag Måndag Onsdag Torsdag OBS! Torsdag 7 jan FN V FN E FN V

47 Sammanträdestider för fakultetsnämnden 2016 Vecka Sista dag för ärenden till UFO Utskottsmöten Dekanmöte om nämndkallelse - spikningsmöte Samverkan inför nämnd Nämndmöte Måndag Tisdag-onsdag Måndag Onsdag Torsdag FN E FN /27 I FN V 51

48 FN Bilaga 1 - Ärende 8

49

50

51

52

53

54 Datum Ärende / (6) BeslutsPM Beslutande Fakultetsnämnden Handläggare Andreas Boberg BESLUTSPROMEMORIA (2) Bakgrund Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) fick genom rektors verksamhetsmål , uppdrag och budget 2014 (VUB14) i uppdrag att / / utreda och värdera effekterna av att fortsätta bedriva forskarutbildning inom forskarutbildningsämnet industriell ekonomi och organisation parallellt med övrig verksamhet. I utredningen ska pågående doktoranders situation beaktas. Utifrån akademins rapport daterad fattade fakultetsnämnden den 22 april 2015 beslut om att återremittera ärendet till akademin för komplettering enligt: En konsekvensbeskrivning av de möjliga effekter (fördelar, nackdelar och risker) som fortsatt forskarutbildning inom ämnet kan få på den seniora forskningen inom industriell ekonomi och organisation. Av beskrivningen ska ekonomiska, personalmässiga och kvalitativa effekter på forskningen redogöras för. En konsekvensbeskrivning av de möjliga effekter (fördelar, nackdelar och risker) som fortsatt forskarutbildning inom ämnet kan få på de utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå inom ämnet som akademin ansvarar för. Av beskrivningen ska ekonomiska, personalmässiga och kvalitativa effekter redogöras för. Ekonomisk redovisning av förutsättningarna att fortsätta bedriva forskarutbildning och anta nya doktorander (under kommande femårsperiod), eller ett förslag på handlingsplan att få till stånd ekonomiska förutsättningar för forskarutbildningen i det fall utredningen pekar mot att dessa förutsättningar i dagsläget inte finns. Beskriva existerande forskarutbildningsmiljö och hur befintliga doktorander är eller blir en aktiv del av forskningsmiljön vid MDH. Lyfta fram övriga positiva eller negativa effekter och risker som akademin ser att fortsatt forskarutbildningsverksamhet kan bidrar till.

55 Akademins komplettering inkom i den 28 juli 2015 och utgör del av bilaga 1 till föreliggande PM. 2 (6) Problemanalys VUB14-uppdraget till akademin formulerades under 2013 då högskolan nyligen hade fastställt en ny intern fördelningsmodell för anslaget till forskning och forskarutbildning och hur fördelningen av medel enligt den nya modellen skulle påverka utfallet för de olika forskningsinriktningarna var ännu okänt, men en ofta återkommande diskussionsfråga. Utifrån diskussionerna var ett viktigt syfte med utredningen att ge akademiledningen ett underlag att styra verksamheten mot ett effektivt användande av begränsade resurser. De begränsade resurserna skulle, utan medveten prioritering mellan verksamheterna forskning, forskarutbildning och utbildning på grundnivå och avancerad nivå, kunna påverka och ge oönskade effekter på den seniora forskningen, både genom att påverka forskarnas möjlighet att bedriva egen forskning samt att ansöka om externa medel och publicera sig. De begränsade resurserna utan medveten prioritering skulle även kunna påverka kvaliteten i genomförandet av befintlig forskarutbildning, exempelvis genom begränsad handledarkapacitet och medföra en begränsad möjlighet att utveckla forskarutbildningskurser, samt risker att påverka kvaliteten i de utbildningar på grundnivå och avancerad nivå som akademin ansvarar för genom exempelvis minskad kontakttid mellan lärare och studenter eller reducera tid för utveckling av kurser och program. Sedan dess, då uppdraget formulerades fram tills idag, har högskolan genomfört en utvärdering av all forskning, däribland forskningsinriktningen industriell ekonomi och organisation. Utvärderingen har föranlett ett omfattande analysarbete och påbörjandet av ett förbättringsarbete utifrån de utmaningar som utvärderingen pekade på för att säkerställa hög kvalitet i såväl forskning som forskarutbildning inom industriell ekonomi och organisation. Faktasammanställning Kompletteringen som inkommit från akademin lyfter för- och nackdelar med att bibehålla forskarutbildning inom ämnet. I föreliggande promemoria har ett urval av de argument som förs fram tagits upp för att påvisa en bild över utredningsresultatet. Sammanfattningsvis ser akademin fler positiva effekter för övrig verksamhet inom ämnesområdet vid ett bibehållande av forskarutbildningen än risken att ett bibehållande skulle få negativ påverkan på övrig verksamhet. Akademiledningen har även ställt sig positiv till att avsätta fakultetsmedel för att möjliggöra den utveckling av forskarutbildningsämnet man önskar se. Samtliga redovisade effekter återfinns i akademins ursprungliga rapport och de kompletteringar som akademin har inkommit med, vilka tillsammans utgör bilaga 1 till föreliggande promemoria. Akademiledningens respons på utredningen har även inkluderats i bilagan. De kortsiktiga negativa effekterna för den seniora forskningen som akademin lyfter fram vid ett bibehållande av forskarutbildningen är risk för minskat antal publikationer och eventuell reducerad egen forskningstid för

56 forskarna om för stor del av fakultetsanslaget går till att finansiera doktorander. Samtidigt förväntas forskarutbildningen ha positiva effekter på den seniora forskningen genom att forskningsmiljön förväntas bli attraktivare vid rekrytering av personal och på lång sikt tros forskarutbildning även öka möjligheten till mer omfattande forskningsprojekt, ökad forskningsvolym och ökad extern finansiering. Bibehållandet av forskarutbildningen förväntas därmed höja kvaliteten på forskningen genom att doktoranderna bidrar till en aktiv och levande forskningsmiljö, nya forskningssamarbeten och forskningsfrågeställningar. Positiva effekter på utbildning på grundnivå och avancerad nivå som ett bibehållande av forskarutbildning inom ämnet förväntas få är en ökad andel undervisande lärare med viss forskarkompetens, då forskarutbildningen ger utrymme för doktoranderna att undervisa på de lägre utbildningsnivåerna. Samtidigt som risken att tiden som forskarutbildad personal lägger på grundutbildningen minskar lyfts och att doktorander endast kan ses som tillfälliga resurser. Att doktorander undervisar antas kunna reducera behovet att tillfälligt ta in extern personal och antas kunna leda till att en bredare, djupare och mer aktuell kunskap förs in i grundutbildningarna. Akademins utredning berör endast delvis hur ett avvecklande eller bibehållande av forskarutbildning inom ämnet påverkar befintliga doktoranders situation. Detta trots påpekande av beredningen att denna del behöver utvecklas ytterligare. Akademin har i sin komplettering redovisat tre scenarier hur forskarutbildningen skulle kunna utvecklas 1) då inga nya doktorander antas, 2) då en doktorand antas per år och 3) då två doktorander antas per år. I det förstnämnda fallet förväntas samtliga befintliga doktorander ha utexaminerats från forskarutbildningen fram till och med I det andra fallet då en doktorand antas per år förväntas en forskarutbildning om minst fem doktorander vara etablerad från Doktorandvolymen förväntas därefter ligga stabilt framgent. Detta scenario förväntas innebära en kostnadsökning för forskarutbildningen till 4 miljoner kronor över en femårsperiod. Det tredje scenariot, då två doktorander antar per år, förväntas ge en forskarutbildning med en doktorandvolym på tio doktorander och en kostnadsökning till 8 miljoner kronor. Utifrån de positiva aspekter som lyfts fram i akademins utredning är akademiledningen positiv till att fortsatt bedriva forskarutbildning inom ämnet industriell ekonomi och organisation. Ledningen ser inga problem att öronmärka upp till 20 procent av fakultetsmedel för utveckling av forskarutbildning i det fall detta skulle behövas. 3 (6) Särredovisas de statistiska uppgifter som redovisas i MDH:s årsredovisning 2014 på ämnesnivå har ämnet industriell ekonomi och organisation totalt runt 10 aktiva doktorander per år under den senaste treårsperioden ( ). Under samma tidsperiod har totalt 5 doktorander antagits till forskarutbildningen inom ämnet och 8 personer har avlagt en doktorsexamen. Den genomsnittliga bruttostudietiden för dessa doktorer är 8 år. Forskarutbildningen, under redovisad tidsperiod, har en total kostnad på 15,1 mnkr vilket ger en genomsnittlig kostnad per doktorsexamen på 1,9 mnkr.

57 4 (6) Konsekvensanalys Det finns inget i akademins utredning eller som kommit upp under slutberedningen som pekar på att forskarutbildning inom ämnet industriell ekonomi och organisation bör avvecklas. På längre sikt ger utredningen snarare belägg för att en fortsatt forskarutbildning är strategiskt fördelaktigt för såväl den seniora forskningen som för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Ser man till de statistiska uppgifterna för ämnet har minst två doktorer examinerats från ämnet sedan 2007, med undantag för 2013 då enbart en doktor avlade en doktorsexamen. Ämnet uppfyller därmed sedan länge högskolans långsiktiga examensmål för ämnet, vilket är minst två doktorsexamina per år. Det som ter sig uppenbart utifrån akademins rapport daterad och den komplettering som inkom den 28 juli är att akademin har kommit till ett finansiellt vägskäl där akademin noggrant behöver göra avvägningar och prioriteringar mellan satsningar på den seniora forskningen och expansion av forskarutbildningen avvägningar som kan behövas för att inte riskera att dämpa den positiva utveckling som ses eller sänka kvaliteten på forskningen inom inriktningen, forskarutbildningen inom ämnet industriell ekonomi och organisation eller grundutbildning inom området ekonomi. Hur akademin tänker ta sig an denna utmaning eller vilka prioriteringar som planeras framgår inte av akademins utredning och har heller inte efterfrågats av slutberedningen. Från diskussionerna under slutberedningen av ärendet, i utskotten för forskarutbildning respektive forskning, framgick att situationen för doktoranderna i forskningsmiljön har stabiliserats jämfört med 2013 genom det utvecklingsarbete som pågått sedan 2014 fram tills idag. Vidare lyfter slutberedningen risken för lärar- och forskarflykt (kompetensflykt) vid ett eventuellt avvecklande av ämnet då möjligheten att handleda doktorander är en viktig del av lärares karriärmöjlighet. Exempelvis ger doktorandhandledning docenter meriter för en annan läraranställning som det ställs högre krav på behörighet för. Av slutberedningens diskussioner framgick även att avsaknaden av forskarutbildning reducerar möjligheten för återväxt av forskare till miljön, vilket på sikt kan utarma forskningsmiljön och riskera forskningsbaseringen av grundutbildningarna inom ekonomiområdet. Fakultetsnämnden bör inför stundande beslut väga de för- och nackdelar som kommit fram genom akademins utredning, de synpunkter som framkommit under slutberedningen mot risken att få ett bristande omdöme i Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) kommande utvärdering av forskarutbildning. Ett sådant omdöme skulle innebära en risk att förlora examenstillståndet för ämnet. Denna risk har även akademin lyft i rapporten daterad I den tilltänkta nationella utvärderingsmodellen av forskarutbildning är forskarutbildningens omfattning och kvalitet en av de tre delar som förväntas bli bedöma. UKÄ ämnar starta den nationella genomlysningen av samtliga forskarutbildningar under hösten Överväganden

58 Fakultetsnämnden behöver överväga om nämnden anser att den kan, eller för tillfället ens behöver, göra ett skarpt ställningstagande kring huruvida forskarutbildning inom industriell ekonomi och organisation ska bibehållas eller avvecklas eller om akademins utredning och det givna underlaget är tillräcklig garant för att låta ämnets utveckling bero. Beslutar fakultetsnämnden att ytterligare följa upp forskarutbildningsämnets utveckling kan detta exempelvis ske genom ytterligare skriftliga rapporteringar eller genom muntliga avstämningar under det kommande år. Muntliga avstämningar kan genomföras antingen genom att adjungera ämnesansvarig person till ett fakultetsnämndenssammanträde då frågan behandlas eller genom ett uppdrag som exempelvis prodekan för forskning och forskarutbildning kan få. 5 (6) Slutberedningens rekommendation: Av akademins utredning kan konstateras att forskarutbildningen inom ämnet industriell ekonomi och organisation har utmaningar. Framför allt gällande att säkerställa tillräcklig finansiering för att långsiktigt bygga upp och säkerställa att förutsättningar att bibehålla en tillfredställande doktorandvolym och en kvalitativ forskarutbildning finns, samtidigt som akademin långsiktigt måste trygga att tillräckligt med forskarutbildad personal undervisar och finns tillgänglig för utbildningarna på grundnivå, avancerad nivå såväl som på forskarnivå. Av akademins utredning kan vidare utläsas att akademin befinner sig i en utvecklande fas både med avseende på den seniora forskningen och möjlighet att utveckla forskarutbildningen. Under slutberedningen av ärendet har det framkommit att situationen för befintliga doktorander har stabiliserats sedan 2013 då uppdraget togs fram tills idag. Vidare styrker även diskussionerna under slutberedningen att det pågår ett positivt utvecklingsarbete inom såväl forskningsinriktningen, som utbildningarna på samtliga tre utbildningsnivåer. Dessutom införlivades inte den farhåga som sågs 2013 att den nya fördelningsmodellen skulle reducera fördelningen av fakultetsmedel till forskningsinriktningen och akademiledningen är utifrån de positiva effekter som utredningen visat på även villig att göra prioriterade avsättningar av fakultetsanslaget om så skulle behövas för att på så sätt stödja den positiva utvecklingen. Det ursprungliga syftet med uppdraget att ge akademiledningen underlag för prioriteringar inom verksamheten kan därmed anses som besvarat. Fakultetsnämnden har dock ett kvalitetsansvar för högskolans forskning och forskarutbildningar utifrån nämndens arbetsordning. Vidare har fakultetsnämnden, genom delegation från rektor, rätten att fatta beslut om avveckling av verksamhet som nämnden finner brister i kvalitet och där åtgärder för att förbättra kvaliteten anses som alltför omfattande. Därmed bör fakultetsnämnden utifrån dess kvalitetsansvar reagera på de rådande utmaningar som nämnden blivit varse om genom den utredning akademin tagit fram. En sådan reaktion kan vara att begära in ytterligare skriftligt underlag eller fördjupning av någon del i forskarutbildningen med syftet att ge ett mer komplett underlag för ett skarp ställningstagande till ett bibehållande eller avvecklande av forskarutbildningen. Ett sådant förfarande anses dock av slutberedningen som suboptimalt då det dels tar resurser från akademin i form av personal och tid, resurser som behövs för

59 att driva den positiva utveckling akademin skriver om framåt, och dels för att det inte kommit fram något i utredningen eller i slutberedningen som pekar på att ett sådant ställningstagande behöver göras. Istället förordar slutberedningen att fakultetsnämnden tar möjligheten att under kommande år följa utvecklingen inom forskningsinriktningen och forskarutbildningen genom att exempelvis ge prodekan för forskning och forskarutbildning i uppdrag att träffa ämnesansvarig person för forskarutbildningen för löpande avstämningar för att därigenom kunna stödja och aktivt bidra till verksamhetens utveckling. Ett sådant uppdrag kan återkopplas till fakultetsnämnden löpande under året alternativt vid nämndens första möte efter sommaren Under slutberedningen framgick att en avstämning per termin vore lämplig för att ge möjligheten att en åtgärd ger den effekt som avsågs med åtgärden. En sådan lösning finner slutberedningen genomförbar, väl avvägd utifrån vetskapen om rådande utmaningarna och pågående utvecklingsarbete och tros inte bli alltför resurskrävande varken för akademin eller för fakultetsnämnden. Därför föreslår slutberedningen fakultetsnämnden att följa upp utvecklingen enligt förslaget ovan. 6 (6) Tillhörande bilaga Akademins utredning (rapport daterad och komplettering från ) och akademiledningens kommentar.

60 (4) PM Dnr 2015/0705 Akademichef Thomas Wahl Rapport Uppdrag att utreda och värdera effekterna av att fortsätta bedriva forskarutbildning inom forskarutbildningsämnet Industriell ekonomi och organisation parallellt med övrig verksamhet. I utredningen ska pågående doktoranders situation beaktas. Uppdraget ska skriftligen rapporteras till fakultetsnämnden senaste den 31 december 2014 I mitten av 1990-talet strävade MDH mot att bli universitet. För att erhålla denna rättighet var det viktigt att få upp forskningsvolymen och kunna visa att MDH bedrev doktorandutbildning. År 2001 erhöll MDH rättighet att bedriva forskarutbildning inom teknik. MDH hade vid denna tid en ganska omfattande undervisning om ca 2000 hås inom ekonomi och informatik. En professor i företagsekonomi hade tillsats 1999 och det bedrevs forskning dels i skärningspunkten mellan informatik och ekonomi, dels inom småföretagsoch entreprenörskapsområdet. Erhållandet av forskarutbildningsrättigheter inom teknik aktualiserade frågan om vart ekonomi och informatik skulle höra och dessa ämnens möjlighet att examinera inom ramen för vetenskapsområde teknik. Detta ledde till att företagsekonomi och informatik under första kvartalet 2002 erhöll möjlighet att skriva in doktorander vid MDH inom ramen för forskarutbildningsämnet Industriell ekonomi och organisation (IEO). År 2004 examinerade IEO sin första licentiat och 2005 sin första doktor. Sedan dess har IEO examinerat 27 doktorer och 10 licentiater. Ytterligare några doktorander inom företagsekonomi och informatik inskrivna vid andra forskarutbildningsämnen före första kvartalet 2002 har examinerats under andra forskarutbildningsämnen. Tre av de 27 doktorerna har i konkurrens med andra svenska doktorer erhållit Wallanderstipendium och en fick MITs pris för årets bästa avhandling. Av de 16 som är kvar inom den akademiska sektorn är en idag en professor och fyra docenter. Enbart sex av dessa 16, varav en docent, är dock anställd vid MDH. En begränsande faktor för forskarutbildning och forskning vid MDH har alltid varit begränsade fakultetsmedel relativt de gamla universiteten. Endast tre av de examinerade doktorerna har därför kunna anställas på fakultetsmedel; senare ytterligare en till följd av att fusionsarbetet med ÖU avbröts. Övriga examinerade doktorer har huvudsakligen finansierats med externa medel. Externa medel har erhållits från ett stort antal olika aktörer varav de viktigaste två har varit Handelsbankens forskningsstiftelser och den nationella forskarskolan Management och IT. Det var ett relativt begränsat antal personer som drog in dessa externa medel och ett viktigt skäl till att de lyckades dra in dessa medel var att medel för doktoranders finansiering gavs högre prioritet än medel för egen forskning. Doktorandutbildningen hade hög prioritet.

61 När det blev nödvändigt att kunna garantera finansiering under fyra år för att få skriva in nya doktorander minskade antagningen av nya doktorander kraftigt i företagsekonomi och informatik. Detta ledde till att de stora universiteten började samarbeta för att kunna erbjuda ett komplett urval av doktorandkurser. Med den begränsade doktorandstock som IEO har haft har ambitionen aldrig varit att kunna erbjuda ett komplett kurspaket för doktorander. Ambitionen har istället varit att bedriva doktorandutbildning i samverkan med andra lärosäten. Som en del i detta arbete var IEO därför med om att grunda de nationella forskarskolorna Entreprenörskap & Innovation och Management & IT, samt senare i samband med fusionsarbetet med ÖU Swedish Graduate Business School. Av dessa är idag endast Management & IT verksam. De statliga medlen är förbrukade men forskarskolan har varit så framgångsrik att Uppsala universitet tillskjuter medel för att upprätthålla verksamheten. Forskarskolan erbjuder doktorandkurser, seminarier vid vilka våra doktorander kan presentera sitt avhandlingsarbete och få feedback på detta från professorer från ett stort antal svenska universitet, från Umeå i norr till Lund i söder. De får också möjlighet att lära känna andra doktorander och bygga upp sitt nätverk inom det akademiska området, och man kan påstå att forskarskolan idag är navet för all svensk forskning inom informatikområdet. 2 (4) När informatikämnet lades ned drabbades forskningen vid IEO i och med att forskning i skärningspunkten mellan företagsekonomi och informatik utgjorde IEOs främsta forskningsinriktning. Den därefter följande nedläggningen av Ekonomihögskolan vid MDH och överflyttandet av entreprenörskapsgruppen till IDT ledde med tiden till att antalet disputerade och professorer knutna till IEO som var anställda vid MDH halverades. De handledare som flyttat till andra lärosäten kvarstod som handledare vilket ledde till att IEO under ett antal år haft flera doktorander som handletts av externa handledare. Vid denna tid stod det klart att medelstilldelning och tjänstetillsättningar allt mer skulle komma att kopplas till publikationer i vetenskapliga journaler. Detta har bidragit till att flera företagsekonomiska institutioner valt att satsa mer medel på disputerades forskning relativt att anta nya doktorander. Dessa strömningar fick definitivt genomslag vid MDH genom MER14. Det verkar också ha blivit svårare att erhålla medel från forskningsstiftelser. Konkurrensen om forskningsmedel har ökat och i något fall har pendeln åter svängt mot att prioritera starka forskningsmiljöer. I dagsläget är 13 personer antagna till forskarutbildning inom IEO. Prognosen är att en av dessa kommer en att doktorera och en erhålla licentiatexamen under Med nuvarande doktorandstock ligger prognosen på en doktorsexamina per år fram till år Tre av de doktorander som för närvarande är antagna finansieras till 50% av fakultetsmedel och till 50% av Uppsala universitet via forskarskolan Management & IT. Två är adjunkter som är inskrivna till licentiatexamen och finansieras av fakultetsmedel eftersom kompetensutvecklingsmedel inte fick användas till detta ändamål. Övriga är finansierade av externa medel. Eftersom fakultetsmedlen behövs för motfinansiering och för att kunna behålla och attrahera duktiga undervisande lärare måste externa medel erhållas för att nya doktorandtjänster ska kunna utlysas. Tabell: Förväntade examina och examinationstidpunkter

62 Doktor Angelina Anna Kremel Edward Sundström Gilmore Licentiat Klas Barklöf Toon Larsson Fredrik Jeanson Noushan Memar 3 (4) I vänteläge Markus Larsson Lennart Haglund Abdelhakim Bashir Mohammed Saeed Administ rativt avbrott Claes Jonsson Martin Östlund IEO bildar forskarutbildningsområdet Industriell ekonomi, Arbetsliv och Styrning (InAS) tillsammans med forskarutbildningsämnet Arbetslivsvetenskap (ALV). Den 5 juni 2014 tog Fakultetsnämnden beslut om att renodla ALV till ett traditionellt forskarutbildningsämne i Arbetsvetenskap och lägga detta under forskarutbildningsområdet Hälsa och Välfärd. Detta gör att InAS idag består av IEO samt en mindre grupp av doktorander vid annan akademi som inte velat flyttas över till det nya forskarutbildningsämnet. Därmed kan vi förmoda att InAS doktorandstock och handledargrupp är för liten för att kunna klara UKÄs granskning. Att avveckla IEO forskarutbildning skulle kunna - göra det svårare att rekrytera forskande personal. - leda till att vår utbildning på avancerad nivå inom vissa områden i en framtid ifrågasätts. - kunna negativt påverka möjligheten att rekrytera starka studenter till grund och avancerad utbildning som har ambition att doktorera. - öka gapet mellan forskande och undervisande personal, speciellt om vår utbildning på avancerad nivå ifrågasätts. - te sig märkligt när MDH just har sjösatt ett nytt Indekprogram. - sända märkliga signaler i ett högskolelandskap där andra lokala högskolor kämpar för att erövra forskarutbildningsrättigheter. - skapa en nedåtgående spiral vad gäller både forskning och utbildning inom ekonomiska vetenskaper. Till fördelarna hör att vi inte skulle behöva återbesätta existerande professurer om forskarutbildningen läggs ned. Det blir en besparing. Vi klarar undervisningen med billigare personal och frigör resurser som skulle kunna satsas på undervisande personals vidareutbildning, eller satsas på andra ämnesområden. Den skisserade problembilden har lett till diskussioner som genererat fyra icke uteslutande åtgärdsförslag, nämligen

63 - att undersöka möjligheten till eventuellt samarbete kring forskarutbildning med innovation och produktrealisering (IPR). 4 (4) - att undersöka möjligheten till samarbete med utländska universitet om double degree examina inom IEOs forskningsområden. - att undersöka möjligheten att, eventuellt tillsammans med annan akademi eller högskola, erhålla en KKS-forskarskola. - att vid ansökningar till forskningsfinansiärer fästa större vikt vid att inkludera medel till doktorander. Dessa diskussion har även klargjort att en långsiktig strävan måste vara att industriell ekonomi och organisation på lång sikt ska kunna få sådan styrka att det kan bilda eget forskarutbildningsområde. I arbetsgruppen har följande personer deltagit: Ulf R. Andersson, Professor Peter Dobers, Professor Clas Eriksson, Professor Esbjörn Segelod, Professor Pablo Camacho Sanhueza, Samordnare för forskarutbildning, EST

64 Kompletterande rapport Med anledning av den beslutspromemoria som skrevs efter Fakultetsnämndens beslut att återremittera ärendet om forskarutbildningen inom IEO (ärende /0705), återfinns här en kompletterande rapport. Kompletteringen utgår från direktiven i beslutspromemorian där fem punkter togs upp. Under samtliga punkter beaktas även befintliga doktoranders situation. I en sjätte punkt vägs även andra aspekter och perspektiv in som påverkar EST:s möjligheter att få eller bibehålla långsiktiga förutsättningar att bedriva en forskarutbildning av god kvalitet inom ämnet industriell ekonomi och organisation. # 1: En konsekvensbeskrivning av de möjliga effekter (fördelar, nackdelar och risker) som fortsatt forskarutbildning inom ämnet kan få på den seniora forskningen inom industriell ekonomi och organisation. Av beskrivningen ska ekonomiska, personalmässiga och kvalitativa effekter på forskningen redogöras för. Enligt vår bedömning kommer de ekonomiska konsekvenserna av en fortsatt forskarutbildning vara att en sådan: - En ökning av forskarutbildningen ger på kort sikt färre publiceringar för pengarna än vad en större fokusering på senior forskning skulle göra. Det tar enligt vår erfarenhet 2-3 år innan doktoranden blir produktiv när det gäller publicering och andra nyckeltal som värderades i MER14 vilket innebär att de kan ses som mindre forskningsproduktiva när det gäller output (med undantag för deras licentiatuppsats eller doktorsavhandling). En fortsatt forskarutbildning samt en långsam ökning är dock i allt väsentligt positivt även ekonomiskt i ett längre perspektiv då möjligheterna till ökad forskningsvolym också ökar möjligheterna till finansiering. - Vid en väsentlig ökning av antalet antagna doktorander (undantaget industridoktorander respektive externfinansierade forskarskolor) skulle forskarutbildningen ta en betydande del av fakultetsanslaget eftersom Industriell ekonomi och organisation, i relation till de tekniska forskningsinriktningarna, har en relativt liten andel externfinansiering. Detta skulle i förlängningen kunna innebära att den seniora forskningen minskar kraftigt. Eftersom möjligheterna att erhålla externa medel är långt mindre och framförallt mer volatil i jämförelse med de tekniska och naturvetenskapliga ämnena så innebär en alltför stor andel fakultetsanslag uppbundet i doktorandfinansiering att den enskilda forskarens forskningstid blir mycket mer varierande över tiden, vilket inte kommer att bidra till mer och bättre forskning vid IEO. Det är istället en ökad säkerhet om en någorlunda jämn andel forskningstid som kan hjälpa till i detta avseende varför fakultetsanslaget inte kan användas i någon omfattande utsträckning. Undantaget är då externa medel erhålls och det kan användas för den seniora så att fakultetsanslag frigörs. Om antalet industridoktorander ökar påverkas inte fördelningen av fakultetsmedel. 1

65 gör det möjligt att bedriva forskningsprojekt i större skala jämfört med om det inte finns doktorander. Det faktum att forskarutbildningens finns möjliggör skapandet av större forskningsprojekt, som i sin tur möjliggör större externfinansiering. Ett exempel på detta är Samverkansprojektet, ett 3-årigt forskningsprojekt som initierades i januari 2015 inom ramen för Samhällskontraktets samverkansområde Hållbar samhällsutveckling. I och med att forskarutbildningen inom IEO finns har projektet kunnat erhålla medel från Samhällskontraktet till rekryteringen av två doktorander, utöver de tre seniora forskare som är involverade på deltid i projektet. Eftersom doktorander har lägre löner än disputerade forskare görs mer forskning för pengarna, vilket gynnar alla parter. Ökade möjligheter till större forskningsprojekt ökar också de ekonomiska möjligheterna för befintliga doktorander att fortsätta som post docs samt att det ger ekonomiska möjligheter till datainsamling et cetera som kan höja kvaliteten på den befintliga forskarutbildningen. Enligt vår bedömning kommer de personalmässiga konsekvenserna av en fortsatt forskarutbildning vara att en sådan: + underlättar rekrytering av kompetent forskande personal. För en individuell forskare är doktorandhandledning centralt ur ett karriärperspektiv. Erfarenhet av doktorandhandledning är ett av kriterierna som ingår i bedömningen av docent- och professorsansökningar. Alla de 6 som rekryterats under de senaste två åren betonar att möjligheten att handleda doktorander vid den egna institutionen varit en viktig faktor i deras beslut att tacka ja till tjänsten vid MDH. Utan en forskarutbildning vid IEO så minskar högskolans möjligheter att rekrytera och behålla lektorer och professorer med forskningsambitioner drastiskt. Detta kan även ha stora konsekvenser för utbildningskvaliteten, framförallt på avancerad nivå, och kan på längre sikt i värsta fall leda till ett hot mot de existerande examensrättigheterna i ämnet. Att kunna rekrytera personal är positivt för kvaliteten på den befintliga forskarutbildningen då det förstärker handledartillgången för doktoranderna. Mer kompetent personal leder också till en ökad senior forskning vilket i sin tur ger befintliga doktorander fler perspektiv på sina forskningsfrågeställningar och ökar den interna kapaciteten för peer granskningar av doktoranders forskningsresultat. Dessutom ökar möjligheterna till att ge doktorandkurser. Med tiden så kan alltså en fortsatt forskarutbildning vid IEO höja kvaliteten på den befintliga forskarutbildningen via lättare rekrytering av kompetent forskande personal. De kvalitativa konsekvenserna av en fortsatt forskarutbildning bedöms vara att en sådan: + bidrar till aktiv och levande forskningsmiljö på högskolan samt till ökade forskningssamarbeten med andra lärosäten (både nationellt och internationellt), vilket också har fördelar för grundutbildningen (se nedan). Det är inte bara så att doktorander i allmänhet stimulerar seniora forskare till ständig förnyelse och nytänkande vilket får positiva konsekvenser för den övriga (grundutbildnings)verksamhet som dessa är involverade i. Det är dessutom så att doktorander, genom sina stora möjligheter att avsätta tid till empiriska studier skapar goda 2

66 möjligheter till samproduktion av vetenskapliga publikationer, som skrivs både med andra doktorander men också tillsammans med seniora forskare. Forskarutbildningen bidrar också till en aktiv och levande forskarmiljö genom de möjligheter till samverkan över institutions- och högskolegränser som denna möjliggör. Genom att även IEOkollegiet vid MDH ger kurser etableras MDH som en kompetent högskola inom området. Ett tydligt exempel på forskningssamarbeten genom forskarutbildningen är deltagande i forskarskolor. Sedan flera år har MDH varit delaktig i forskarskolan Management och IT samt Nord-IB, där flera av våra doktorander skrivs in och där seniora forskare deltar som handledare och mentorer, vilket beskrevs i vårt tidigare svar till fakultetsnämnden. IEO-kollegiet har även under våren 2015 blivit tillfrågat att leda arbetet med att utveckla en ny, nationell forskarskola i samverkan med Jernkontoret, KTH, LTU, LiU, LU och Chalmers. Arbetet med detta pågår för närvarande i samarbete med företrädare för forskarutbildningsämnet Arbetslivsvetenskap och i detta arbete är det centralt att institutionen har kvar forskarutbildningsrättigheter inom IEO för att uppfattas som en kompetent, ledande part. Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att en forskarutbildning inom IEO i dagsläget har vissa negativa ekonomiska konsekvenser på grund av hur systemet för fakultetsmedelstilldelning ser ut, vilka delvis kan motverkas genom en högre grad av externfinansiering, men att de positiva konsekvenserna av att ha kvar forskarutbildningen överväger vad gäller möjligheten att rekrytera kompetent, senior personal samt bidra till en aktiv forskningsmiljö på högskolan. # 2: En konsekvensbeskrivning av de möjliga effekter (fördelar, nackdelar och risker) som fortsatt forskarutbildning inom ämnet kan få på utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå inom ämnet som akademin ansvarar för. Av beskrivningen ska ekonomiska, personalmässiga och kvalitativa effekter redogöras för. Enligt vår bedömning kommer de ekonomiska konsekvenserna av en fortsatt forskarutbildning för utbildningar på grund- och avancerad nivå vara att en sådan: + ökar antalet lärare med åtminstone partiell forskarkompetens i grundutbildningen (doktoranderna). Förvisso så är doktoranders undervisning begränsad till 20 procent men en doktorand är oftast nära de studerande i ålder och erfarenheter jämfört med en lektor. Den handledningstid som går åt till doktorandutbildningen från docenter och professorer uppvägs genom att doktoranderna de facto ägnar sig åt grundutbildning som lärare i en än större utsträckning än vad som förloras då docenter och professorer handleder. I det stora hela så är de ekonomiska konsekvenserna för grundutbildningen av att bedriva forskarutbildning plus minus noll då den förlust av lärarkapacitet som handledningen av doktorander ger uppvägs av det tillskott av lärarkapacitet som doktorander medför. 3

67 Enligt vår bedömning kommer de personalmässiga konsekvenserna av en fortsatt forskarutbildning för utbildningar på grund- och avancerad nivå vara att en sådan: + minskar behovet av att ta in extern personal. Även om doktoranderna har en tidsbegränsad anställning innebär involverandet av doktorander i utbildningen större kontinuitet än om man nödgas ta in extern, tillfällig kompetens. Kontinuitet vad gäller bemanning av kurser är positivt även ur kvalitetssynpunkt eftersom det ökar förutsättningarna för strategiskt kvalitetsutvecklingsarbete. Den befintliga forskarutbildningens kvalitet ökar då doktoranderna inte enbart skriver på sina avhandlingar utan också deltar aktivt i grundutbildningen. + ökar lektorernas/docenternas möjlighet att forska och involvera sig i avdelnings- och högskolestrategiska frågor eftersom tid frigörs när doktoranderna involveras i utbildningen. Detta är positivt inte bara ur lektorernas/docenternas perspektiv, utan även ur högskolans perspektiv. Dessutom så ger en ökad senior forskning positiva bidrag till den befintliga forskarutbildningen (se ovan). Enligt vår bedömning kommer de kvalitetsmässiga konsekvenserna av en fortsatt forskarutbildning för utbildningar på grund- och avancerad nivå vara att en sådan: - riskerar att minska tiden som forskarutbildad personal kan lägga på grundutbildning då handledningstiden ökar om antalet doktorander ökar. Denna risk kan dock motverkas genom ytterligare rekrytering av senior personal. Om man dessutom betänker att de 20 procent som en doktorand ska lägga på institutionstjänstgöring kan läggas på undervisning blir vinsten av att rekrytera en doktorand större. (Enligt MDH:s föreskrifter ska varje doktorand erhålla 100 timmar handledning per år. Om 20 procent av doktorandens tid ägnas åt undervisning kommer alltså 340 timmar till högskolans förfogande per år, vilket ger en nettovinst vad gäller lärarresurser på 240 timmar.) Viktigt är emellertid att doktoranden inte undervisar MER än vad de ska, eftersom deras forskarstudier då kan bli lidande. - doktoranderna endast kan ses som en tillfällig resurs då anställningsformen är tidsbegränsad. Å andra sidan stannar också flera av de doktorander som disputerar på MDH kvar på högskolan efter disputationen och den kompetens som de doktorander besitter vilka flyttar till andra högskolor eller organisationer kan ändå komma MDH till del, exempelvis genom att de nyblivna doktoranderna bjuds in att gästföreläsa osv. Den typen av aktiviteter sker redan idag på ett naturligt sätt. + tillsammans breddar och fördjupar kollegiets samlade ämnesmässiga kompetens eftersom varje doktorand fördjupar sig inom ett specifikt område. När doktoranderna involveras i utbildningen kommer även deras kompetens till nytta i grundutbildningen. Detta innebär att kollegiet som helhet kan tillhandahålla en bredare, djupare och än mer aktuell kunskap. + bidrar med en jordnära koppling till både ämnesmässig och metodologisk kunskap som studenterna kan relatera till. Då doktoranderna ofta både är yngre och har sin grundutbildning mer aktuell förmår de ofta att se frågor ur studenternas perspektiv på ett sätt som senior 4

68 personal inte alltid gör. Genom detta bidrar doktoranderna i hög utsträckning till arbetet med att utveckla och förbättra kurserna och undervisningen inom grund- och avancerad nivå. En fortsatt forskarutbildning vid IEO är alltså en kvalitetshöjare också för grundutbildningen. + undervisande doktorander har ett symbolvärde inom våra magisterprogram där många (framför allt internationella studenter) aspirerar på en fortsatt forskarutbildning. MDH stärker därmed sitt goda rykte även inom de ekonomiska områdena, vilket är positivt ur studentrekryteringssynpunkt. + ökar kvaliteten på uppsatshandledningen. Lektorer och professorer som aktivt handleder doktorander kan använda samma kompetenser i handledningen av uppsatser på lägre nivåer. Det vill säga att genom doktorandhandledningsarbetet sker en kompetensutveckling, som även gynnar studenter som skriver kandidat- och magisteruppsatser. Detta innebär vidare att sannolikheten är större att de uppsatser som skrivs på kandidat- och magisternivå håller en god kvalitet, vilket är mycket viktigt när utbildningarna granskas, exempelvis av UKÄ. Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att en fortsatt forskarutbildning till allra största del har positiva konsekvenser för utbildningarna på grund- och avancerad nivå, ur ekonomisk, personalmässig och kvalitetsmässig synvinkel. # 3: Ekonomisk redovisning av förutsättningarna att fortsätta bedriva forskarutbildning och anta nya doktorander (under kommande femårsperiod), eller ett förslag på handlingsplan att få till stånd ekonomiska förutsättningar för forskarutbildningen i det fall utredningen pekar mot att dessa förutsättningar i dagsläget inte finns. Av det ovanstående framgår att akademien måste hitta en avvägning mellan forskarutbildning och senior forskning som gör att båda dessa verksamheter kan vara livskraftiga och växa till sig. Vår bedömning är att vi maximalt kan använda 20 procent av fakultetsanslaget till doktorandfinansiering (ca 1½ doktorander heltid, med dagens tilldelning) utan att det får alltför svåra konsekvenser på den seniora forskningen. I dagsläget finansierar vi motsvarande 1 doktorand (i form av 50 procent medfinansiering till två doktorander som har 50 procents finansiering via MIT). Detta innebär att en ny doktorand kan anställas vid en medfinansieringsgrad om 50 procent. Mot bakgrund av de senaste årens inflöde av externa medel är det rimligt att anta att detta är möjligt. Det är till och med troligt att det sker en ytterligare ökning av de externa medlen och vi därför kan ha en ännu högre rekryteringstakt. Nedan presenteras kostnader och examinationer i tre olika scenarier, ingen ny antagning av doktorander samt antagning av 1 respektive 2 stycken doktorander per år över en 10 års period. I tabell 1 där inga nya doktorander antas ser vi då att forskarutbildningen de facto upphör efter Fram till och med 2019 kommer det då att examineras 1,4 doktorander per år i genomsnitt. 5

69 Tabell 1. Så ser det ut idag Doktorander i utbildning 7(3lic) 7(2lic) 7(0lic) Nya antagningar av doktorander Examina 1(1lic) 1(2lic) Detta scenario får som konsekvens alla de nackdelar som beskrivits ovan, svårare att rekrytera, personal kommer att lämna för andra lärosäten och i förlängningen kan examensrätterna i ämnet äventyras. Om vi från och med 2015 anställer en ny doktorand per år så ökar kostnaderna för doktorander över en femårsperiod till 4 miljoner kronor, en ökning med 3,2 miljoner kronor jämfört med idag. Vi kan som sägs ovan använda ca kronor extra per år utan att den seniora forskningen påverkas i alltför stor utsträckning vilket skulle resultera i att vi behöver finansiera 2,8 miljoner kronor via externa medel eller genom ett tillskott i fakultetsmedlen (t.ex. ett basstöd om finansiering av en eller flera doktorander kontinuerligt) för att säkerställa nivån på en nyantagen doktorand per år. Tabell 2. Kostnad och antal disputationer vid antagning av 1 doktorander per år Doktorander i utbildning 7(3lic) 7(2lic) 7(0lic) Nya antagningar av doktorander Examina 1(1lic) 1(2lic) Kostnad per år för de nyantagna doktorander S om också kan utläsas av tabellen så säkerställer en rekrytering av minst en doktorand per år en miljö om kontinuerligt minst fem doktorander inom IEO. Vid en rekrytering av två nya doktorander per år så ökar naturligtvis kostnaderna till det dubbla jämfört med scenariot ovan. Kostnaderna kommer då att uppgå till 8 miljoner kronor år

70 Tabell 3. Kostnad och antal disputationer vid antagning av 2 doktorander per år Doktorander i utbildning 7(3lic) 8(2lic) 9(0lic) Nya antagningar PhD Examina 1(1lic) 1(2lic) Kostnad per år för de nyantagna doktoranderna Vid samma förutsättningar som för en doktorand per år (se ovan) så behöver vi finansiera 6,8 miljoner kronor via externa medel eller få hjälp med ett bas-stöd från MDH (se ovan) för att säkerställa nivån på två nyantagna doktorander per år. Viktigt i sammanhanget är att med två ny doktorander per år från och med 2015 så kommer forskningsmiljön vid IEO att från och med 2020 kontinuerligt att ha tio stycken doktorander. Detta skulle dock medföra att handledningstiden som doktoranderna behöver kanske kräver nyanställningar av senior forskande personal vilket enligt tidigare resonemang också är positivt i allt utom det ekonomiska perspektivet. En samlad bedömning utifrån det ovan anförda är att vi bör behålla forskarutbildningen inom IEO och snarare till en del utöka antalet doktorander för att få till en långsiktigt hälsosam och högkvalitativ forskarutbildning. Däremot ser det svårt ut att inom nuvarande ramar öka antagningen av doktorander särskilt mycket då det skulle gå ut över möjligheten till senior forskning och även undervisningen på grund- och avancerad nivå. Ett fortsatt och utökat fokus på att dra in externa medel samt ett tillskott på två heltidsfinansierade doktorander från MDH skulle säkerställa en, sedan forskarutbildningsämnets införande 2002, framgångsrik och högkvalitativ forskarutbildning vid MDH som i sin tur starkt kan bidra till att trygga examensrätterna för de program som IEO har på grund- och avancerad nivå. # 4: Beskriva existerande forskarutbildningsmiljö och hur befintliga doktorander är eller blir en aktiv del av forskningsmiljön vid MDH. De flesta av doktoranderna vid IEO är involverade i projekt som innehåller både seniora forskare och doktorander. Doktorander och disputerad personal bedriver dessutom en aktiv seminarieverksamhet, där hela IEO-kollegiet träffas varannan vecka och där mindre forskargrupper träffas motstående veckor. Vid seminarierna presenteras pågående forskning genom att projektidéer, aktuella konferenspapper och artikelutkast diskuteras. Dessutom bjuds externa forskare in för att presentera sin forskning. Under året har 9 stycken externa forskare varav 4 från institutioner utanför Sverige, presenterat sin forskning vid dessa-seminarier. Utöver detta arrangerar de seniora forskarna tillfälliga men återkommande events till vilka doktoranderna också inbjuds. Ett exempel är After methods, den heldagsworkshop om 7

71 forskningsmetod som arrangerades på MDH i april 2015, dit aktiva forskare från hela Sverige kom för att lyssna på inspirationsföreläsningar och för att diskutera metodfrågor med varandra, och i vilken flera av IEO:s doktorander deltog. 1 Ett annat exempel är den inspirationsdag om social hållbarhet som arrangeras i anslutning till den forskning som bedrivs inom Samhällskontraktet, samverkansområdet Hållbar samhällsutveckling 2, dit doktoranderna också är välkomna. Doktoranderna inom IEO har alltså en aktiv och händelserik forskningsmiljö internt på avdelningen, såväl som på MDH i stort. Fler av doktoranderna vid IEO är också knutna till olika forskarskolor både nationellt och internationellt. Exempelvis så är två doktorander både till hälften finansierade och knutna till forskarskolan Management och IT (MIT). Två doktorander deltar i den internationella forskarskolan Nordic Research School in International Business (Nord-IB) som även har Europeiska partnerinstitutioner i Stor-Britannien förutom de Nordiska länderna och där deltagarna kommer från universitet och skolor i cirka tio olika länder. # 5: Lyfta fram övriga positiva eller negativa effekter och risker som akademin ser att fortsatt forskarutbildningsverksamhet kan bidra till. Övriga konsekvenser av en fortsatt forskarutbildning bedöms vara att en sådan: - Vid en ökning av antalet inskrivna doktorander innebär det att en allt större del av fakultetsmedlen behöver anslås till forskarutbildningen. Eftersom IEO tappat flera professorer och inte kunnat upprätthålla en hög grad av externfinansiering har antalet aktiva doktorander minskat. För att kunna upprätthålla ett högt intag och en hög grad av examination behöver därför en allt större del av fakultetsanslagen anslås till forskarutbildningen. Risken är att detta hämmar den seniora forskningen både vad gäller möjligheten att publicera och tid för att söka externa medel. En satsning behöver därför göras inom IEO-kollegiet för att öka graden av externfinansiering. Det är emellertid viktigt här att den externa finansiering inte styr forskningens innehåll, vilket kommer att bevakas. En reell möjlighet här är att öka andelen industridoktorander, något som ligger i linje både med MDH:s (nuvarande forskningsstrategi) och med rekommendationer t ex från KK-stiftelsen, som lyfter fram samproduktion som ett konkret arbetssätt som kan användas för att lösa och utveckla vetenskapliga frågeställningar och problemområden i näringslivet genom samarbete i forskningsfrågor mellan experter och forskare, anställda vid akademin eller i näringslivet. En medveten satsning på industridoktorander (inklusive industrilicentiater) skulle innebära tydliga fördelar för Mälardalens högskola. 1 Se 2 Se 8

72 kommer att fortsätta att bidra till det positiva momentum som råder vad gäller IEOs nuvarande satsning att möta de utmaningar som beskrevs i MER14. Personalmässigt är förutsättningarna godare nu än tidigare, bland annat eftersom avdelningen under de senaste två åren har rekryterat 4 nya lektorer samt 1 professor. För närvarande pågår rekryteringen av ytterligare lektorer inom områdena marknadsföring och organisation. Dessutom har en av professorerna vid avdelningen, efter att ha ägnat sig åt högskoleövergripande uppgifter under några år, nu återinträtt i uppgifterna som professor. Detta innebär, tillsammans med initieringen av nya forskningsprojekt och utvecklingen av forskarseminarier, att personalen på avdelningen för närvarande upplever en positiv energi vad gäller att ta itu med utmaningarna. Flera forskningsansökningar har skrivits under året och är under bedömning av finansiärerna och ytterligare ansökning är under produktion. I MER14-utvärderingen påpekade bedömarna att forskarmiljön inom IEO är lovande, och betonade forskarmiljöns starka kopplingar inom högskolan, nationellt och internationellt. Forskarmiljön inom IEO är under stark positiv utveckling, vilket gynnar och kommer att gynna forskarutbildningsmiljön på MDH i stort. Att ta bort forskarutbildningen vore att starkt hämma denna positiva utveckling, och skulle i värsta fall kunna leda inte bara till svårigheter vad gäller nyrekrytering, utan även till att befintlig forskande personal söker sig till andra högskolor. + innebär öppningar vad gäller en ökad satsning på samverkan där möjligheten till industridoktorander och licentiatforskarskolor utreds. Det mest aktuella exemplet är möjligheten kring inrättandet av den nationella forskarskola som beskrevs ovan. # 6: Akademin kan i sin komplettering till utredningen även väga in andra aspekter och perspektiv som inte framgår ovan eller föreslå en handlingsplan för att få eller bibehålla långsiktiga förutsättningar att bedriva en forskarutbildning av god kvalitet inom ämnet industriell ekonomi och organisation. Enligt vår bedömning är frågan om huruvida en forskarutbildning skall ges inom ramen för forskningsinriktningen IEO eller ej en strategisk fråga, både för högskolan i stort och för EST. Till skillnad mot ett universitet är en högskola såsom MDH beroende av den region som högskolan är verksam inom. MDH:s (nuvarande) forskningsstrategi, som betonar samproduktion speglar på ett utmärkt sätt denna egenskap och dess fördelar. En aktiv och nyskapande akademisk verksamhet med stor ämnesbredd och breddad finansiering förutsätter en forskarutbildning av god kvalitet. Som framgått ovan gör vi bedömningen att en avveckling eller försvagning av forskarutbildningen i IEO på sikt kommer att leda till att såväl forsknings- som undervisningsverksamheten inom EST, med undantag för de tekniska ämnena, påverkas mycket negativt. Vår bestämda mening är att forskarutbildningen spelar en avgörande roll för EST och 9

73 MDH, och att en avveckling av denna skulle få allvarliga konsekvenser på kort, såväl som lång, sikt. Historiskt sett så har IEO (eller tidigare benämningar) disputerat drygt 2 doktorander per år sedan forskarutbildningsrättigheter erhölls Den befintliga forskarutbildningen håller hög kvalitet och en fortsättning samt försiktig ökning av antalet doktorander är positivt för IEO, EST och MDH. 10

74 Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (1) Fakultetsnämnden Fortsatt forskarutbildning inom IEO En komplettering till tidigare inskickad rapport från akademin EST om forskarutbildning inom IEO har skrivits och skickats in till fakultetsnämnden av forskningsledare Ulf Johansson. Enligt förfrågan från handläggare vill fakultetsnämnden även ha ett tillägg där akademiledningens syn på att fortsätta bedriva forskarutbildning inom IEO framgår och speciellt om EST- IEO är villiga att göra de satsningar (i form av öronmärka fakultetsanslag till forskarutbildning) enligt något av de två scenarier som presenteras i den kompletterande rapporten. Baserat på de många positiva aspekter av att bedriva forskarutbildning som lyfts fram i kompletteringen är akademiledningen vid EST positiva till att fortsatt bedriva forskarutbildning inom IEO. Akademiledningen ser inte heller något hinder att öronmärka upp till 20 % av fakultetsanslaget för forskarutbildning och instämmer vidare i kompletteringens analys av att miljön har en positiv trend/anda just nu vad gäller ansökning av externa medel och att det är positivt för möjligheten att erbjuda en god miljö för forskarutbildning. Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: est@mdh.se Org.nr:

75 Fakultetsnämnden 4: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende /1291 Besluts-PM Handläggare Helena Eken Asp 1 (5) BESLUTSPROMEMORIA Inrättande av statsvetarprogrammet Bakgrund Kandidatexamen i statsvetenskap vid MDH bedömdes vid utvärderingen som UKÄ genomförde 2012 hålla hög kvalitet. Trots det hade kandidatprogrammet i samhällsvetenskap som nu är under utfasning problem med avhopp och låg studentgenomströmning. Några av anledningarna bedömdes vara problem med samordning med andra ämnen och brist på flexibilitet inom programmet. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) inkom den 21 april 2015 med en ansökan om att inrätta ett nytt kandidatprogram i statsvetenskap med planerad start höstterminen Enligt rektors delegationsordning har fakultetsnämnden att fatta beslut om inrättande av program. Fakultetsnämnden godkände den 4 juni 2015 ansökan och utsåg tre externa granskare, som i juli inkom med sina utlåtanden. I augusti inkom akademin med sina synpunkter på granskarnas kommentarer samt en reviderad ansökan. Problemanalys Fakultetsnämnden har att ta ställning till om akademins förslag till nytt utbildningsprogram håller tillräckligt hög kvalitet för att inrättas och om utbildningsplan kan fastställas. Som underlag till beslut finns akademins ansökan samt de utsedda granskarnas utlåtanden. Faktasammanställning Nulägesanalys och behovet av ett nytt program i relation till Forsknings- och utbildningsstrategin Det nuvarande kandidatprogrammet i samhällsvetenskap är under utfasning och ingick inte i utbildningsutbudet för läsåret 2015/2016. Programmet har haft problem med avhopp och låg studentgenomströmning vilket enligt akademin bland annat beror på problem med samordning mellan ämnen och brist på flexibilitet vad gäller utbytbara kurser och senare antagning till programmet. Enligt Forsknings- och utbildningsstrategin ska MDH prioritera stora utbildningsvolymer inom ekonomiämnena, där akademin menar att det nya statsvetarprogrammet faller in även om ekonomi inte ingår som en obligatorisk del i programmet. Omvärldsanalys Utbildningar som resulterar i en kandidatexamen med statsvetenskap som huvudämne kan läsas vid en rad universitet och högskolor. Ofta är det program som även inkluderar ekonomi, juridik och statistik. Akademin ser risken för konkurrens som liten då rekryteringen till det nuvarande

76 samhällsvetenskapliga programmet främst varit Västerås och Eskilstuna med omnejd. När det gäller arbetsmarknaden redovisar akademin rapporter som pekar på att det finns konkurrens om jobben för nyexaminerade samhällsvetare även om det inte är en helt entydig bild. 2 (5) Programmets innehåll och upplägg Det föreslagna programmet ska tematiskt hållas ihop genom en inriktning på styrning såväl politisk som ekonomisk och juridisk. En termin varje läsår består av ett obligatoriskt kurspaket (30 hp) med inriktning på statsvetenskap. En termin per läsår består av rekommenderade kurser i främst ekonomi, juridik och statistik. På höstterminen år 3 finns möjlighet för studenterna att genomföra verksamhetsförlagd utbildning (VFU) eller utlandsstudier. Prestationsgraden på befintliga kurser som ingår i de obligatoriska kurspaketen har de senaste åren varit minst 75 procent. Planer för att kvalitetssäkra examensarbeten Från vårterminen 2015 införs ett arbetssätt där kandidatuppsatser i statsvetenskap bedöms av två lärare (utöver handledaren). Akademin har idag ett samarbete med Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet (UU) för handledning och medbedömning av kandidatuppsatser som man planerar att fortsätta. Samarbete med UU har flera positiva effekter; dels erbjuds studenterna handledning inom fler områden dels kalibreras bedömningsnivåerna mot andra universitet. Lärarkompetens Den statsvetenskapliga miljön vid MDH är personellt relativt liten vilket i UKÄ:s utvärdering framhölls som en risk. Inslag av gästföreläsningar och periodvis undervisande gästlärare är nödvändigt. Om det föreslagna programmet inrättas planerar akademin att stärka upp med en gästprofessor och ett lektorat så snart programmet är sjösatt och det finns tillräckligt många studenter i systemet. Samtliga lärare inom statsvetenskap är tillsvidareanställda lektorer. Två av lärarna inom de obligatoriska statsvetenskapliga kurserna har en uppskattad tid inom programmet på 80 procent och en av lärarna på 50 procent. Övriga fyra lärare, från andra ämnesområden, som arbetar med de obligatoriska kurserna har en uppskattad tid inom programmet på 3 till 10 procent. Statistikundervisningen baseras helt på visstidsanställda lärare. Utbildningsmiljö Akademin menar att de flesta lärarna i statsvetenskap är aktiva forskare. Vidare beskriver de att det finns en forskningsbas i Internationell ekonomi och organisation som kopplar till programmets tematiska inriktning mot styrning. Akademin menar också att den administrativa och geografiska närheten till företagsekonomiämnet (som inte ingår i de obligatoriska delarna) innebär en utvecklingspotential i form av intern samverkan. Dimensionering Programmets rekryteringsmål planeras vara 50 studenter med målet att få minst 2 förstahandssökande per plats. Samverkan/samproduktion I det föreslagna statsvetarprogrammet planeras föreläsningar med gästföreläsare från t.ex. kommuner och landsting i närområdet. Inom programmet kommer studenterna också att erbjudas möjligheter att göra

77 VFU. I dagsläget finns överenskommelse om VFU-platser på Länsstyrelsen i Västmanland och Statens energimyndighet, kontakter planeras också med Länsstyrelsen i Södermanland och andra statliga myndigheter för att öka antalet platser. 3 (5) Kurser som uppfyller de nationella examensmålen Enligt examensmatrisen uppfyller lärandemålen för de obligatoriska kurserna inom programmet samtliga nationella examensmål för kandidatexamen. Granskarnas synpunkter Samtliga granskare anser att det finns delar i programmet som ger goda förutsättningar för att erbjuda en utbildning av hög kvalitet som ger studenter som är attraktiva på en arbetsmarknad som är i ett svårbedömt läge. Det som främst lyfts som positivt är inriktningen och samarbetet med lokala och regionala intressenter. Samtidigt lyfter granskarna också frågor kring de begränsade lärarresurserna. Hinnfors, professor vid Statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet, uttrycker oro för de begränsade lärarresurserna dels för hela programmet men framförallt att den statsvetenskapliga kärnan blir skör med endast tre lärare. När det gäller lärarnas forskningsanknytning påpekar han att forskningen inte kan ske på fritiden om det ska vara en aktivt fungerande miljö vilket det finns risk för med tanke på de aktiva lärarnas undervisningsandel. Även Beckman, professor vid Statsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet, anser att de personella resurserna inom främst statsvetenskap kan vara för liten för att klara den föreslagna studentvolymen. Almgren, utbildningsråd på Skolverket, anser att det föreslagna programmet har goda förutsättningar men skulle önska ytterligare fokusering på styrning av offentlig förvaltning på lokal och regional nivå främst för att stärka studenternas profil jämfört med studenter vid Örebro- och Stockholms universitet samt möjlighet till praktik som kan leda till jobb efter examen. Vidare menar Almgren att den redovisade lärarkompetensen ser bra ut med undantag för de visstidsanställda statistikerna där risken är att statistikkurserna inte får ett tydligt sammanhang med övriga kurser. Det finns också en risk att fördjupningsmöjligheterna inom statsvetenskap blir för snävt inriktade på de områden där den relativt lilla lärargruppen har sin kompetens. Akademins svar och förslag på justeringar Akademin har lämnat in en ny ansökan där vissa delar har förtydligats. När det gäller lärarresurser informerar akademin om att diskussioner med en möjlig gästprofessor har inletts. Almgrens synpunkter om att ha en tydligare profil mot ett lokalt och regionalt perspektiv samt en tydligare integrering av statistik och välfärd i programmet kommer att beaktas i det fortsatta arbetet med programmets kurser. Detsamma gäller för Hinnfors önskemål om att ytterligare stärka upp lärandemålet visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Vid akademi EST är det Joakim Johansson (ämnesansvarig), Mikael Axberg (lektor i statsvetenskap) samt Eva Thorin (utbildningsledare) som har arbetat om ansökan baserat på granskarnas kommentarer.

78 Beredning i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Vid beredningen i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå fanns Eva Maaninen-Olsson och Joakim Johansson med som adjungerade. Ledamöterna lyfte frågor kring lärarresurserna och Eva Maaninen-Olsson menade att baserat på lärarnas totala undervisningssituation (kurser inom statsvetarprogrammet samt fristående kurser behövs personalförstärkning år 3. Eva Maaninen-Olsson presenterade också en plan för rekrytering av en gästprofessor samt en ny lektor. Akademin har i enlighet med beslut från utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå inkommit med en rekryteringsplan där det framgår vilka tjänster inom statsvetenskap som ska utlysas och när i tiden det kommer att ske. 4 (5) Joakim Johansson beskrev vid utskottets möte att de samordningsproblem som funnits i det tidigare samhällsvetenskapliga programmet främst berodde på att flera akademier var involverade i samma kurs, vilket inte kommer att vara aktuellt i statsvetarprogrammet. Vidare beskrev han att målsättningen med 2 förstahandssökande per plats är ett långsiktigt mål och att man i ett första steg hoppas få minst en förstahandssökande per plats. Konsekvensanalys Fakultetsnämnden kan besluta att godkänna ansökan. Nämnden kan också besluta att godkänna ansökan men samtidigt kräva ändringar eller kompletteringar. Om nämnden beslutar att godkänna ansökan kommer ansökan om nytt programtillfälle inför höstterminen 2016 att beaktas vid utskottets sammanträde den 30 september och vid fakultetsnämndens möte den 8 oktober om det svenskspråkiga programutbudet inför läsåret 2016/2017. Fakultetsnämnden kan också välja att avslå ansökan helt vilket innebär att utbildningen inte kan starta som planerat höstterminen Akademin kan då fortsätta att utveckla programmet utifrån motiveringen till nämndens avslag. Överväganden Ett övervägande som nämnden bör beakta är om det föreslagna statsvetarprogrammet riskerar att få liknande omdömen i programvärderingar som det samhällsvetenskapliga programmet fick. Ett av problemen som akademin lyft var samordning av kurser inom programmet mellan olika akademier. Frågan är om den organisatoriska förändringen i kurser där det inte längre är flera akademier inblandade i samma kurs är tillräcklig för att undvika samordningsproblem i framtiden. Det är viktigt att fakultetsnämnden i sitt övervägande beaktar miljön i vilken utbildningen kommer att ges. De samhällsvetenskapliga utbildningarna vid MDH ska enligt FUS ges en tydligare forskningsbas dels genom fler disputerade lärare men också genom att fler lärare är aktiva forskare. En fråga som nämnden bör ställa sig är hur aktiva forskare de tre huvudlärarna inom programmet kan vara med tanke på att de har 50 respektive 80 procent av sin tjänstgöring inom programmet och därutöver har fristående kurser. Denna fråga kopplar till den av samtliga granskare nämnda lilla lärargruppen inom statsvetenskap. Frågan är om det finns tillräckligt med personal för att bedriva forskning och undervisning på en önskvärd nivå. Kopplat till den begränsade lärargruppen inom statsvetenskap finns också en begränsad fördjupning inom ämnet. I det föreslagna programmet finns ingen fördjupning inom statsvetenskap utöver de 90 hp som krävs för att erhålla

79 en kandidatexamen i statsvetenskap. Frågan som nämnden bör fundera över är om studenter som söker programmet kommer att få den utbildning och fördjupning i statsvetenskap som de förväntar sig baserat på programnamnet. Även akademin nämner att det finns en sårbarhet i den begränsade lärargruppen och nämner planerade nyrekryteringar. Beslutet att inrätta ett program bör baseras på den befintliga personalen då utbildningen annars är mycket sårbar för fördröjningar i rekryteringsprocessen. 5 (5) Kopplat till detta bör fakultetsnämnden överväga om nämnden bör ställa andra krav vid inrättande av program gentemot de krav som UKÄ ställer vid utfärdande av examenstillstånd. För lärarkompetens tittar UKÄ på följande kvalitetsaspekter när man granskar en ansökan: antalet tillsvidareanställda och övriga lärare står i proportion till utbildningens beräknade omfattning, lärarna har vetenskaplig, konstnärlig, pedagogisk och annan nödvändig kompetens för undervisning och handledning inom utbildningen, lärarna kommer att ges reella möjligheter till kompetensutveckling och egen forskning/ konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete. Beredningens förslag till beslut Baserat på de underlag som akademin har lämnat in och de kommentarer som inkommit från granskarna är beredningens bedömning att lärarresurserna och forskningsbas inom ämnet statsvetenskap förefaller vara för litet. Förslag till beslut att avslå ansökan och inte inrätta statsvetarprogrammet med motiveringen att lärarresurser och forskningsbas ska vara på plats innan ett nytt utbildningsprogram startar eller att inrätta statsvetarprogrammet men med förbehållet att de lärarresurser som krävs för att programmet ska vara hållbart finns på plats innan första antagningen av studenter till programmet.

80 Akademin för ekonomi, samhälle och teknik 1 (42) MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) Ansökan om nytt utbildningsprogram Programnamn samt omfattning i högskolepoäng Programnamn: Statsvetarprogrammet Programnamn på engelska: Bachelor s Programme in Political Science Omfattning: 180 högskolepoäng Examen/examina efter genomgången utbildning Filosofie kandidatexamen med huvudområde statsvetenskap Degree of Bachelor of Science in Political Science

81 Nuläge och behovet av ett nytt program 2 (42) Föreliggande ansökan rör inrättandet av ett nytt statsvetenskapligt kandidatprogram med start hösten Detta program föreslås ersätta det nuvarande kandidatprogrammet i samhällsvetenskap, vilket är under utfasning. Det nya programmet föreslås heta Statsvetarprogrammet. Det nuvarande kandidatprogrammet i samhällsvetenskap har drivits sedan ht 2008 och har haft tre examensutgångar: statsvetenskap, sociologi och historia. Efter avvecklingen av kandidaträttigheterna i historia 2013 erbjuds examensutgångar mot statsvetenskap och sociologi. Programmet ges av Avdelningen för Ekonomi och Samhällsvetenskap vid Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) med medverkan av Avdelningen för Sociologi vid Akademin för Hälsa, Vård och Välfärd (HVV). MDH:s forsknings- och utbildningsstrategi pekar ut ekonomiområdet som ett av fyra prioriterade utbildningsområden på MDH. Inom ekonomiområdet finns idag få kandidatprogram relativt övriga utbildningsområden på MDH, samt efter det samhällsvetenskapliga programmets avveckling inte något program som särskilt förbereder studenterna för arbete i offentlig verksamhet. Sådant arbete kräver kunskap om vad det innebär att arbeta i politiskt styrda organisationer. Vid en workshop med företrädare för kommuner, landstingskommuner och statliga myndigheter i närområdet, som anordnats som en del i det utredningsarbete som legat till grund för förslaget till nytt program, har framkommit att det inom regionen finns stor efterfrågan på utbildade statsvetare. En av kommundirektörerna uttryckte det som att en statsvetarexamen är en kvalitetsgaranti för oss. Även studenter som medverkade i denna workshop uttryckte en efterfrågan på ett profilerat statsvetarprogram med tydlig ämnesfördjupning. Statsvetenskap har också varit den inriktning som valts av flest studenter (ca 60 %) i det tidigare samhällsvetenskapliga programmet. Forsknings- och utbildningsstrategin anger också samverkan med det omgivande samhället som ett viktigt profilområde för MDH. Samverkan kan betyda olika saker, som diskuteras och illustreras senare i denna ansökan. Som inledande exempel kan nämnas att statsvetarna vid MDH bland annat bedriver forskning om stadsdelsutveckling inom ramen för Samhällskontraktet. Vidare medverkar MDH:s statsvetare frekvent i tidningar, radio och TV lokalt och regionalt, ibland även nationellt. Statsvetare efterfrågas överhuvudtaget i hög grad av media, en viktig del i den så kallade tredje uppgiften. Samverkan med bland annat kommuner, landstingskommuner och länsstyrelser i närområdet har också blivit ett allt viktigare inslag i utbildningarna inom statsvetenskap vid MDH. Här finns dessutom en betydande utvecklingspotential, där inte minst den organisatoriska närheten till företagsekonomiämnet med dess erfarenheter och kompetens att arbeta med uppdrag av olika slag är en viktig resurs även för statsvetenskapsämnets samverkansarbete. Här kan nämnas den planerade

82 uppdragsutbildningen Valsystemet i Sverige i samverkan med lokala och regionala valmyndigheter: kommunernas valnämnder och länsstyrelse. 3 (42) Vid den kvalitetsgranskning som 2012 genomfördes av Högskoleverket bedömdes MDH:s utbildning till kandidatexamen i statsvetenskap redan vid det ordinarie utvärderingstillfället hålla Hög kvalitet. Arbetet med att utveckla utbildningarna i statsvetenskap har sedan dess i hög grad inriktats mot att tydliggöra, stärka och söka dra mer nytta av hemvisten inom ekonomiutbildningsområdet. Som konsekvens av detta genomför ämnet från och med höstterminen 2016 flera förändringar av innehållet i statsvetenskapskurserna som väsentligt ökar möjligheterna till samarbete och korsbefruktning med olika inriktningar inom framför allt företagsekonomiämnet vid MDH, men också delar där EST:s nationalekonomiska, statistiska och juridiska kompetens kommer utbildningen till del. I arbetet med att ta fram förslag till ett nytt statsvetenskapligt program har det varit centralt att få till stånd en programkonstruktion som stödjer värden som administrativ enkelhet, pedagogisk tydlighet, hög studentgenomströmning, möjligheter till fördjupning, flexibilitet i mening av utbytbara kurser och antagning till senare del i programmet. Ambitionerna i dessa avseenden bör då ses i ljuset av svagheterna med det tidigare samhällsvetenskapliga programmet. Med inriktningen mot att arbeta ämnesintegrerat kom detta att få en grundkonstruktion som gjorde det svårt att administrera och koordinera på ett rimligt sätt. Samordningsproblemen blev betydande, både inom och mellan programmets kurser. Till de administrativa problemen skall sedan läggas de pedagogiska: i programutvärderingarna beskriver studenter det som otydligheter och oklarheter om struktur, tråd och relationer inom och mellan kurser. Som en konsekvens av detta fick det tidigare programmet problem med många avhopp och låg studentgenomströmning. Därtill innebar det tidigare programmets tyngdpunkt på tema- och färdighetskurser, och det begränsade inslaget (totalt 45 hp) av ämneskurser i examensutgångarna, i praktiken en prioritering av breda kunskaper/färdigheter framför möjligheter till ämnesfördjupning. Med detta följde en svag progression som långsiktigt försvårar snarare än stöttar arbetet med att försvara examensrättigheter i ämnena. Förekomsten av trippel- och senare dubbelklassade kurser, och överhuvudtaget det stora inslaget av unika programkurser, har också gjort det svårt för studenter att byta kurser som ingår i programmet mot motsvarande kurser utanför programmet. I det nya programmet förebyggs sådana inlåsningseffekter genom dess ämnesmässiga tydlighet och flexibilitet. Studenter som tidigare läst statsvetenskap som fristående kurser vid MDH, liksom de som söker sig till MDH från andra lärosäten, kan lättare översätta och tillgodoräkna sig kurser för eventuell antagning till senare del i programmet. Studenter med statsvetarexamen från MDH ges också större utrymme att söka magisterpåbyggnad vid andra lärosäten. Möjligheten till vidareutbildning har också framhållits av studenter som medverkat i programansökans arbetsprocess. Potentiella arbetsgivare förstår också lättare vilken typ av

83 utbildningsprofil och kompetens studenter med en tydlig statsvetarexamen besitter. 4 (42) En kandidatexamen från ett statsvetarprogram vid MDH är helt enkelt en på många sätt gångbar utbildning. Programmet skulle innebära en välbehövlig komplettering av MDH:s övriga programutbud, särskilt när det som planerat knyts samman med flera av EST:s övriga ämnen och kompetens, samt kopplar till den uttalade profileringen vid högskolan och dess nyckelord.

84 Programmets innehåll och upplägg 5 (42) Statsvetarprogrammets bas är kurser i ämnet statsvetenskap. Det leder fram till en kandidatexamen med huvudområde statsvetenskap. I övrigt läses kurser i kompletterande ämnen, som ekonomi och juridik, och det finns flera inslag av färdighetstränande karaktär samt möjligheter till verksamhetsförlagd utbildning eller utlandsstudier. Tematiskt hålls programmet ihop genom inriktningen mot frågor som rör styrning: politisk, ekonomisk och juridisk. Ämnet statsvetenskap behandlar alla dessa aspekter av styrning och de olika styrmedel som övergripande brukar sammanfattas administrativa, ekonomiska och informativa, vilka i sin tur omfattar olika styrningsmodeller. Figur 1 nedan visar programstrukturen: Programstruktur HT VT År 1 År 2 Statsvetenskap hp Statsvetenskap hp Alternativ 1: Valfria kurser 30 hp Företagsekonomi 15 hp verksamhetsstyrning i offentlig sektor 7.5 hp organisation och ledarskap 7.5 hp Juridik 15 hp grundläggande juridik 7.5 hp förvaltningsrätt 7.5 hp Utvärdering 7.5 hp Statistik 7.5 hp Samhällsekonomi 15 hp År 3 Alternativ 2: Valfria kurser 15 hp VFU 15 hp Statsvetenskap hp Alternativ 3: Utlandsstudier 30 hp Figur 1: Översikt över statsvetarprogrammet

85 Under det första året läggs grunden för hela utbildningen genom inledande studier i statsvetenskap (termin 1), studier i verksamhetsstyrning i offentlig sektor, organisation och ledarskap samt juridik (termin 2). På detta sätt kopplas det första årets kurser till programmets fokusering på styrning: politisk, ekonomisk, och juridisk. 6 (42) Det andra året utvecklar studenterna sina kunskaper i statsvetenskap och styrning. Termin tre läses fortsättningskursen i statsvetenskap, där bland annat olika styrningsformer (både hårda och mjuka ) samt fenomen som governance/nätverksstyrning, privat-offentliga partnerskap och politisk opinionsbildning behandlas. Under termin fyra läser studenterna en utvärderingskurs som kompletterar kunskaperna i olika typer av styrning från tidigare terminer. Därutöver läses kurser i statistik och samhällsekonomi, där tanken med det senare kursinslaget utvecklas längre fram i programansökan. Tredje året inleds med möjligheter till verksamhetsförlagd utbildning, utlandsstudier eller valfria kurser inom ekonomi och samhällsvetenskap (termin 5). Beroende på hur studenten väljer att inrikta sina studier är olika kombinationer tänkbara. Programmet avslutas med en fördjupningskurs i statsvetenskap med kandidatuppsats (termin 6). Studenterna tränas i färdigheter för kvalificerade administrativa uppdrag och utredningstjänster i yrkeslivet under hela utbildningen. Så är exempelvis övningar i muntlig och skriftlig framställning, eftersökande, strukturerande, bearbetande och värdering av olika typer av information samt i utvecklandet av kritiska och analytiska förhållningssätt återkommande inslag under de tre terminernas studier i statsvetenskap. Under dessa tre terminer är även projekt/grupparbeten av olika slag och omfattning ett återkommande inslag. Kursen i organisation och ledarskap (7.5 hp) ger här särskilda kunskaper i/redskap för projektledning. I kursen verksamhetsstyrning i offentlig sektor (7.5 hp) tränas studenterna i hur man arbetar med budgetering, redovisning och finansiering i offentlig sektor. Utvärderingskursen (7.5 hp) ger redskap för att kunna arbeta med utvärdering och uppföljning i olika typer av verksamheter. Utbildningen syftar här inte bara till att lära sig olika tekniker, utan också att kritiskt reflektera över deras användning. Programmet kommer huvudsakligen att använda befintliga kurser. Det gäller kurserna i statsvetenskap, företagsekonomi, utvärdering och samhällsekonomi samt valbara kurser under termin fem. Därtill finns en kurs i grundläggande juridik (7.5 hp) som ska användas, men även utökas för att rymma ett större inslag av förvaltningsrätt. En kurs i statistik (7.5 hp) behöver dock skapas med för programmet adekvat matematik-behörighet samt för orientering i för statsvetenskaplig utbildning relevanta statistikdatabaser. Såvitt gäller kvaliteten på dessa kurser skall återigen framhållas att utbildningen på MDH till kandidatexamen i statsvetenskap bedömdes hålla Hög kvalitet redan vid den ordinarie granskningsomgång som Högskoleverket genomförde 2012, vilket är en viktig indikator på kvaliteten i de kurser som ges i statsvetenskap. Vidare är alla lärarna inom statsvetenskap

86 disputerade, tillsvidareanställda lektorer. Dessa är till övervägande del dessutom forskningsaktiva. 7 (42) I den statistik som togs fram inför Högskoleverkets granskning klarade på statsvetenskap /4 av studenterna de 30 poängen under innevarande termin, medan motsvarande genomströmning för Statsvetenskap var c:a 80% och för Statsvetenskap även den c:a 80%. Genomströmningen på kurserna i statsvetenskap vid MDH har således varit relativt god. I jämförelse med kurserna på det utfasade Samhällsvetarprogrammet har de fristående ämneskurserna haft en högre genomströmning. För att ytterligare stärka kvaliteten genomförs inför läsåret 2016/2017 förändringar i kurserna i statsvetenskap på olika nivåer. Figur 2 nedan visar kursstrukturen i statsvetenskap efter genomförda förändringar: Kursstruktur statsvetenskap Statsvetenskap 1-30: T1 introduktion till studier i statsvetenskap 3 hp politisk teori 4.5 hp svensk och jämförande politik 7.5 hp offentlig förvaltning 7.5 hp internationell politik och EU 7.5 hp Statsvetenskap 31-60: T3 demokratins problem 15 hp metod I 7.5 hp uppsats 7.5 hp Statsvetenskap 61-90: T6 metod II 7.5 hp statsvetenskapliga problem 7.5 hp kandidatuppsats 15 hp Figur 2: Översikt över innehållet i kurserna i statsvetenskap Jämfört med tidigare innebär den nya kursstrukturen bland annat en förstärkning och ett tydliggörande av inslagen av vetenskaplig metod på olika nivåer i utbildningen i statsvetenskap. Detta dels genom att metod lyfts fram

87 som ett eget kursmoment på poängsnivån, dels genom införandet av ett särskilt introduktionsmoment på 1-30-poängsnivån som, förutom att presentera huvudämnet och dess centrala områden, också redogör för det vetenskapliga förhållningssättet och olika forskningsmetoder. 8 (42) Den nya kursstrukturen stärker och tydliggör vidare inslagen i utbildningen av offentlig förvaltning, som bland annat lyfts fram som ett eget kursmoment om 7.5 hp på 1-30-poängsnivån. Delvis är detta en konsekvens av statsvetarprogrammets inriktning mot att utbilda för arbetsuppgifter inom offentlig förvaltning. En sådan förändring skall dock också ses i ljuset av att det inom statsvetargruppen vid MDH finns pågående forskning inom området, samt att det finns möjligheter att dra nytta av den kompetens som finns hos och samarbeta med organisationsforskarna inom företagsekonomiämnet vid MDH. En ytterligare förändring genomförs på poängsnivån där momentet Demokratins problem utökas från att tidigare ha omfattat 7.5 hp till att i stället omfatta 15 hp. Med detta skapas utrymme för att föra in politisk kommunikation och opinionsbildning tillsammans med marknadsföring som ett nytt och prioriterat tema, där det vid MDH finns pågående forskning inom statsvetargruppen, men även möjligheter att samarbeta med marknadsföringsforskarna inom företagsekonomiämnet. Kursen har tidigare dominerats av teorier om demokrati och dess olika modeller. Med en utvidgad kurs ges förutom det redan nämnda möjlighet att lyfta fram demokratifrågor som rör politisk påverkan också via intresseorganisationer och lobbying. Det idag högst aktuella och redan nämnda området governance/nätverksstyrning och privat-offentliga partnerskap ges därmed också utrymme. Dessa frågor är också högst aktuella ur ett EU-perspektiv där begrepp som multi-level governance och det så kallade demokratiska underskottet är centrala. Samläsning sker mellan kurserna i statsvetenskap och statsvetenskap 1-30, och som fristående kurser, samt mellan statsvetenskap 1-30, halva statsvetenskap och delar av statsvetenskap med ämneslärarutbildningens samhällskunskapsdidaktik. Vidare äger samläsning rum mellan kursen i samhällsekonomi och samhällsekonomikursen i lärarutbildningen. Samläsningsmöjligheter finns även med ekonomprogrammet såvitt gäller kurserna i organisation och ledarskap, verksamhetsstyrning och juridik. Kursen i statistik blir som tidigare nämnts nyinrättad och förlagd vid EST, men lärarkompetensen kan komma att kompletteras med lärare från HVV, om så skulle behövas. Detta har också förankrats i HVV:s ledning. Det gäller lärare i sociologi och folkhälsovetenskap som är verksamma i kurser där statistik ingår. Det diskuterade samarbetet gäller också vissa delar i kurserna i statsvetenskap samt utvärdering. Den befintliga kursen i samhällsekonomi är idag klassad som statsvetenskap och består av en blandning av nationalekonomi och ekonomisk historia, liknande det som ämneshistoriskt kallades politisk ekonomi. Programmets inriktning på statsvetenskap med i första hand komplettering av kurser i

88 företagsekonomi och juridik anses inte betjänt av ren nationalekonomi som obligatorisk kurs. Övervägandena är av två slag, dels att en mer översiktlig genomgång av historiska och aktuella doktriner, teorier och politiska målsättningar på området räcker, dels att det handlar om att finna en rimlig behörighetsnivå för programmet i sin helhet och dess rekryteringsbas. Undervisande lärare på denna kurs (liksom kursen i statistik) kan förstås ha sin bakgrund i nationalekonomi, inte nödvändigtvis ekonomisk historia. De studenter som har rätt behörighet i matematik kan dessutom läsa nationalekonomi som valfri kurs termin 5 och kan på så sätt spetsa sin utbildning, alternativt fördjupa sina studier i företagsekonomi. 9 (42) Samläsningen med andra kurser enligt ovan bidrar till programmets ekonomiska bärkraft och ett effektivt utnyttjande av lärarkompetenser som leder till god kvalitet i utbildningen för studenterna. Samläsningarna skapar även förutsättningar för programöverskridande möten mellan studenterna. Samläsning skulle kunna antas bli till nackdel i den mån som kursinnehåll i till exempel organisation och ledarskap samt verksamhetsstyrning hade svag koppling till offentlig sektor, men så är inte fallet. Efter granskning av de aktuella kursplanerna och samtal med kursansvariga lärare, visar det sig att organisation, ledarskap och styrning i olika typer av verksamheter täcks in. Om samläsning med andra kurser innebär väldigt stora studentgrupper kan tillkomma svårigheter för interaktiva undervisningsmetoder. Samläsningsmöjligheterna är i skrivande stund inte helt klargjorda beroende på hur ekonomprogrammets struktur kommer att utvecklas. Ett alternativ är att nämnda befintliga kurser ges vid för statsvetarprogrammet särskilda tillfällen. Liksom i det tidigare samhällsvetenskapliga programmet kommer möjligheten till verksamhetsförlagd utbildning, VFU, vara en kombination av praktik och tillfälle att studera och dokumentera arbetet i aktuell organisation för återrapportering och diskussion vid särskilda seminarier vid högskolan. Det kan handla om fältstudier där arbetslivserfarenheten leder till formulerade uppsatsidéer och uppgifter samlas in för den avslutande terminens kandidatuppsats, eller att VFU-platsens organisation på annat sätt behandlas som studieobjekt. VFU innebär alltså praktik i traditionell mening men också studier i akademisk mening, detta i likhet med innebörden av VFU vid flera andra lärosäten med liknande utbildningar.

89 Planer för att kvalitetssäkra examensarbeten och kursutbud 10 (42) I syfte att kvalitetssäkra examensarbeten söks fortsatt samarbete med Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Lärare från Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet har tidigare varit anlitade som handledare och medbedömare av kandidatuppsatser i statsvetenskap vid MDH. Vidare har lärare från MDH deltagit i handledning och examination av uppsatser på grundläggande och avancerad nivå vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Att fortsätta med den här typen av samarbete är väsentligt, dels för att kunna vidga handledarpoolen och på så sätt kunna erbjuda kvalificerad, forskningsanknuten uppsatshandledning inom fler områden, dels för kontinuerliga kalibreringar av de interna bedömningsnivåerna i förhållande till adekvata måttstockar utanför MDH. Från och med vt 2015 införs vid MDH ett system där alla kandidatuppsatser i statsvetenskap bedöms av två lärare som är andra än handledaren vilka tillsammans bestämmer uppsatsbetyg. Reformen genomförs primärt för att få till stånd mer samstämmiga och därmed rättssäkra bedömningar av studenternas prestationer, men kan också antas få den kvalitetsbefrämjande bieffekten att betygsättningen av studentuppsatserna bättre speglar den faktiska kvaliteten då den baseras på bedömningar av fler lärare. Att kvalitetssäkra examensarbeten handlar inte minst om att ha en utbildning i stort som stödjer detta. Utifrån Högskoleverkets kvalitetsgranskning 2012 av utbildningen till kandidatexamen i statsvetenskap vid MDH där denna utbildning, som nämnts, redan vid den ordinarie granskningen fick omdömet Hög kvalitet kan hävdas att utbildningen i statsvetenskap i stort vid MDH främjar kvalitet på studenternas examensarbeten. Ändå finns det saker som skulle och borde kunna göras bättre i utbildningen för att skapa förutsättningar för ytterligare kvalitetsförbättringar. Ht 2014 genomfördes förändringar av examinationsmomenten på statsvetenskap 1-30 som gör träning i färdigheter som rör akademiskt skrivande och framställandet av pm som skall uppfylla grundläggande krav på vetenskaplighet till ett mer prioriterat inslag redan under första terminens studier i statsvetenskap jämfört med tidigare. Inför läsåret 2016/17 stärks vidare inslaget av undervisning i vetenskaplig metod väsentligt i den statsvetenskapliga utbildningen vid MDH, genom förändringar i kursmomenten på statsvetenskap 1-30 och på statsvetenskap Samtidigt genomförs förändringar i kursmomenten statsvetenskap 1-30 och på statsvetenskap som på olika sätt skapar förutsättningar för att utveckla forskningsanknytningen i de statsvetenskapliga utbildningarna vid MDH (se ovan om Programmets innehåll och upplägg ). Det rör sig här om genomförda eller planerade förändringar i den statsvetenskapliga utbildningen som också kan antas främja kvaliteten på de examensarbeten som studenterna skriver. Kvaliteten i examensarbetena är förstås även på andra sätt avhängig kvaliteten i de kurser som leder fram till den avslutande uppsatsen. Då den

90 statsvetenskapliga miljön personellt är relativt liten i nuläget och därmed mer sårbar i jämförelse med andra ämnen, vilket också framhölls som en risk i Högskoleverkets utvärdering, är inslag av gästföreläsningar och periodvis undervisande gästlärare nödvändigt. Förutom ovan nämnda samarbete med externa lärare i uppsatsarbetet behövs motsvarande samarbete inom vissa andra moment i det statsvetenskapliga kursutbudet. 11 (42) Vid sidan om samarbete med statsvetare från annat lärosäte är ambitionen också att öka inslaget av gästföreläsare med statsvetenskaplig och ekonomisk utbildning nu verksamma i statlig och kommunal förvaltning. Här har flera kontakter knutits med verksamma vid exempelvis regeringskansliet, riksrevisionen, länsstyrelse och kommun. Samarbete avses också med lärare i sociologi vid MDH som har inriktning mot politisk sociologi där de har kompetens att gå in i delar av relevanta kursmoment, som exempelvis politisk teori och internationell politik under statsvetenskapens första termin. Det kan också handla om nationalekonomer med inriktning mot politisk ekonomi. Sammantaget minskar detta sårbarheten i MDH:s statsvetargrupp men är också kvalitetsbefrämjande då kopplingen tydliggörs mellan det akademiska ämnet och yrkesverksamhet utanför universitet och högskolor. Det bör dock noga understrykas att EST planerar att stärka huvudämnet med i första hand en gästprofessor och därefter utlysning av ytterligare ett lektorat när programmet är sjösatt och fått tillräcklig volym med flera kullar i systemet. På så sätt blir programmet tillräckligt ekonomiskt bärkraftigt samtidigt som långsiktig kvalitet och hållbarhet säkras.

91 Samverkan/samproduktion 12 (42) I högskolans uppgift att samverka med det omgivande samhället har begreppet fått en alltmer mångtydig innebörd, där information, kommunikation och nyttiggörande (utbildning för arbete och kunskapsbildning för utveckling) redan tidigare varit självklara. Det har också växt fram tankar om samverkan som ett särskilt sätt att finna och formulera problem, eller som en särskild sorts metod, liksom att den skulle generera en särskild typ av kunskap. Här ges statsvetenskapen en uppgift att finna och utveckla sin roll. Samverkan för demokratiutveckling, integration eller jämställdhet kan vara sådana uppgifter. Samverkan kan också sägas vara ett intressant studieobjekt i sig, som väcker frågor om demokrati, rollfördelning mellan olika aktörer och ansvarsförhållanden, liksom frågor om vetenskapligt förhållningssätt. Samverkan kan röra allt från praktisk verksamhet till frågan om kunskap som grundad i kritiskt tänkande. I det nya statsvetarprogrammet är samverkan och samproduktion med framförallt lokala och regionala aktörer inte minst den lokala offentliga förvaltningen en självklar och bärande del. I syfte att garantera att studentens teoretiska kunskaper kan varvas med och utvidgas av erfarenheter och nyvunna insikter om hur styrning ter sig i praktiken presenteras nedan sådan pågående forskning i statsvetargruppen vid MDH där samverkan/samproduktion är en integrerad del. Därefter redogörs för några idéer om hur redan pågående och framtida samverkan kan stödja det nya programmet. Den tilltänkta samverkan med framförallt kommuner och landstingskommuner, länsstyrelser och andra statliga myndigheter kommer att utgå från redan upparbetade relationer med nämnda aktörer inom forsknings- och andra sammanhang. Det finns goda och bestående kontakter med relevanta tjänstemän i styrgruppen vid MDH för Hållbar samhällsutveckling (HSU). Dessa tjänstemän kommer från Västerås stadsförvaltning, Västmanlands länsstyrelse, Landstinget i Södermanland (Nyköping), Eskilstuna kommunförvaltning och Statens energimyndighet (STEM). Samverkan i forskning Vid MDH bedriver statsvetare forskning inom ramen för Samhällskontraktets samverkansområde Hållbar samhällsutveckling (HSU). Forskningen har pågått sedan 2011 och har i samverkan med två kommuner främst varit inriktad mot stadsdelsutveckling i Bäckby i Västerås och Lagersberg i Eskilstuna. En första forskningsrapport (Fell, Qaderi, Lahdenperä och Guziana 2013b) kartlade och rankade den socioekonomiska och sociokulturella utvecklingen i 23 utsatta stadsdelar och bostadsområden. Syftet var att genom att jämföra utvecklingen i stadsdelen Bäckby (Västerås) och bostadsområdet Lagersberg (Eskilstuna) med samma typ av utveckling i andra områdena kunna bistå

92 kommunernas arbete för utveckling mot ett mer socialt hållbart Bäckby och Lagersberg. 13 (42) I en andra forskningsrapport (Fell, Qaderi & Guziana 2014a) låg fokus istället på att identifiera faktiska hinder för förvaltningens åtgärdsimplementering. Studien tog sin utgångspunkt i statsvetenskaplig teoribildning kring just förvaltningspolitiska hinder. Sextionio tjänstemän och närbyråkrater i Västerås och Eskilstuna intervjuades. Rapporten visar bland annat att korta projektanställningar berövar kommunförvaltningen nödvändig erfarenhet. Tjänstemännen följer det weberianska idealet då de inte låter sina egna intressen påverka åtgärdsimplementering. Det sker även väldigt litet av samverkan mellan politiker/närbyråkrater och föreningsliv. I en tredje forskningsrapport (Fell, Guziana & Lahdenperä 2014b) ligger fokus på välfärdsnivå och grad av medborgarkapital i samtliga stadsdelar i Västerås och Eskilstuna. Syftet är att möjliggöra för kommunpolitiker att snabbt identifiera de stadsdelar och bostadsområden som är i störst behov av insatser. Områdena delas in i tre kategorier: socialt utsatta områden, omvandlingsområden och socialt hållbara områden. Tesen är att om avståndet mellan de socialt hållbara och socialt utsatta stadsdelarna ökar över tid kan vi prata om ett tillstånd av orättvisa, nämligen social polarisering. Vissa framgångar som exempelvis en höjning i välfärdsnivå, framförallt bland omvandlingsområden kan ibland vara skenbara. En välfärdshöjning behöver inte enbart bero på ökad sysselsättning utan kan mycket väl vara ett resultat av en pågående gentrifieringsprocess, dvs. en inflyttning av medel- och överklass i vad tidigare och i viss mån fortfarande är ett låginkomst område. Ett annat problem som identifierats är filtrering (förslumning). En förklaring till detta fenomen som lyfts fram är en ökning i andelen boende som fötts utanför Europa. Denna kategori boende utgörs för det mesta av resurssvaga flyktingar. Samverkan med media Statsvetare är mycket efterfrågade av media när politiska skeenden tar nya och ibland oväntade vändor. Efterfrågan ökar i synnerhet kring valtider. Samverkan med media handlar för det nya statsvetarprogrammet om att profilera det som en samlingsplats för experter på olika aspekter av politisk och ekonomisk styrning, inte minst lokalt och regionalt. Samtliga tillsvidareanställda statsvetare vid MDH figurerar regelbundet i olika program i lokala P4 Sörmland och P4 Västmanland. Statsvetare har även intervjuats i lokala tidningar som VLT och Västerås tidning om alltifrån budgetfrågan (2014), tillsättning av landshövdingar till stadsdelsutveckling och lokal blockpolitik. Sociala mediers betydelse i valrörelsen kommenterades i Eskilstuna-Kuriren vid samma tid. Senast var uppgiften att kommentera turbulensen i Sverigedemokraterna och dess ungdomsförbund utifrån ett regionalt perspektiv i SVT Sörmland och P4 Sörmland. Tidigare har exempelvis förändringar i EU:s ledning analyserats i lokala medier, liksom EU:s fördragsutveckling och dess konsekvenser nationellt, regionalt och

93 lokalt. Denna befintliga samverkan kan utvidgas för att inkludera spridning av resultat från examensarbeten och pågående forskning som kopplas explicit till statsvetarprogrammet vid MDH. Statsvetarprogrammet måste utgöra ett objektivt kvalitetsmått och kunskapskälla för lokal media i ett brett register av politiska frågor. En annan ambition är att via nya inslag i befintliga programkurser förfina studenternas retoriska färdigheter genom författande av inlägg och svar i ledar- och debattsidor. Ambitionen med det retoriska inslaget är att, för det första, ge statsvetarprogrammet en plattform att delta i och debattera samhällsviktiga frågor och, för det andra, pedagogisk: Att lyfta fram för- och nackdelar med olika styrningssätt genom att, i linje med högskolans tredje uppgift, offentligt debattera deras samhällsnytta stödjer studenternas lärande. 14 (42) Gemensamma gästlärare och platsföreläsningar I avsikt att garantera kvaliteten i programmet kommer personer som har erfarenheter och insikter från regional eller lokal styrning att bjudas in för att föreläsa om olika aspekter av förvaltning. Dessa ska helst ha anknytning till de platser där studenterna gör praktik. En annan kategori gästlärare utgörs av politiker och akademiker. Här kan politikernas föreställningar om olika styrningsmöjligheter jämföras med akademikernas syn på samma fenomen för att sedan kunna behandlas i olika kurssammanhang som föreläsningar och seminarier. Den tidigare nämnda uppdragsutbildningen har utmynnat i ett antal föreläsningar om olika aspekter av det svenska valsystemet för blivande valarbetare, där statsvetenskapens studenter varit efterfrågade och särskilt uppskattade i valarbetet. Uppdragsutbildningen kommer att ges på kvällstid i berörd förvaltnings lokaler. Den kan ses som ett exempel på platsföreläsning som vi planerar att utvidga och genomföra inom det nya programmets regi. En sådan föreläsning är redan planerad till introduktionen av statsvetenskapsämnet under kommande hösts (ht 2015) fristående kurs i Statsvetenskap 1-30, där Västerås kommunfullmäktiges plenisal ska ge tillfälligt rum för studenterna. På motsvarande sätt planeras tillfälliga andra rum i den lokala och regionala politikens och byråkratins vardag för att ge den känsla av närvaro och igenkänning som utvalda platsföreläsningar kan ge. Studenternas samproduktion Det finns två typer av samproduktion som studenterna kan involveras i. Först ska de ges möjlighet att skriva sitt examensarbete i anslutning till eller inom ramen för sin praktik. Studenten ska även kunna nyttja det befintliga nätverket av VFU-platser för att samla empiri till sitt examensarbete. Då resultaten i uppsatserna kan grunda sig antingen i ett samarbete med en praktikplats eller ett forskningsprojekt och eftersom resultaten är av intresse för såväl akademiker som praktiker ska denna typ av examensarbete ses som en form av samproduktion. Som nämndes kan en annan form av samproduktion äga rum om studenten skriver sitt examensarbete inom ramen för vid MDH pågående forskning. En möjlighet är att studenten skriver sitt

94 examensarbete inom ramen för samverkansområdet Hållbar samhällsutvecklings (HSU:s) delprojekt. Här bör påpekas att studenter redan skrivit, och planerar att skriva uppsatser inom ramen för minst ett HSUdelprojekt som studerar hållbar stadsdelsutveckling i Västerås och Eskilstuna mellan 2002 och (42) VFU I samband med en workshop med det nya statsvetarprogrammets referensgrupp närvarande uttryckte företrädare för kommuner och landstingskommuner intresse för och beredvillighet att ta emot praktikanter. Även provanställningar och sommarjobb lyftes fram i diskussionen som en möjlig form av praktik som kunde ordnas, enligt deltagarna. Landstinget i Sörmland lyfte i sammanhanget fram vikten av kunskaper om EU inom programmet - i form av kunskap om strukturfonder, ramprogram, koppling mellan EU och lokalförvaltning, EG rätt, etcetera för att kunna erbjuda fler praktikplatser. Länsstyrelsen och andra statliga myndigheter som Statens energimyndighet (STEM), Valmyndigheten, m.fl. har tidigare efterfrågat statsvetare som kan utvärdera effekterna av olika typer av EU- och nationella policies i lokala och regionala sammanhang. Representanter för det nya statsvetarprogrammet förhandlar för närvarande om antalet VFU-platser som Länsstyrelsen i Västmanland och STEM kan tillhandahålla de har redan gått med på att bereda plats för åtminstone några studenter. Vi kommer sedan att kontakta Länsstyrelsen i Södermanland och andra statliga myndigheter som exempelvis Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skatteverket och Yrkeshögskolan, Vattenmyndigheten och Trafikverket för att utöka antalet VFU-platser och på så vis täcka nya kunskapsbehov med nya kompetenser. Med flera av dessa myndigheter finns sedan praktikverksamheten i det tidigare samhällsvetenskapliga programmet också upparbetade kontakter och därmed även goda möjligheter till fortsatt samarbete. Kontakter finns också sedan tidigare med intresseorganisationer för studenters VFU, exempelvis Hyresgästföreningen, vilket ger insikter i civilsamhällets roll i politiken. Styrning inom offentlig sektor engagerar numera även privata och halvprivata närings- och industriföretag. Nätverksstyrning är det medel som används främst av demokratier sedan mitten av 1990-talet. Av det skälet är det av vikt att den nya statsvetaren inte endast är insatt i hur nätverksstyrning går till i teorin utan även i hur den kan tillämpas i praktiken. Statsvetarstudenten kan därför erbjuda såväl företag som kommuner nya kunskaper om samstyrning med de mest relevanta aktörerna. Vårt syfte med denna planerade samverkan är att kunna utveckla ett samarbete med relevanta avdelningar och nyckelpersoner. Det nya statsvetarprogrammet har som syfte att tillämpa ett mer övergripande perspektiv på styrning med betoning på interaktionen mellan industri- och näringsliv, å ena sidan, och kommun-, landsting- och statlig förvaltning, å andra. Statsvetarprogrammet kommer att fokusera på den roll industri- och näringsliv spelar i offentlig förvaltning och vilken

95 inverkan det har på policy och policyutfall. Här kan också nämnas företag som bildas i kommuner, landsting och regioner för att sköta kommunala angelägenheter och där styrningen skiljer sig åt för olika företagsformer. Här ska statsvetarstudenten naturligtvis inte bara förstå och verka i sådana sammanhang, utan också kunna problematisera denna utveckling. 16 (42) Statsvetare som konsulter/egenföretagare? En utvecklingstendens som förtjänar att uppmärksammas i detta sammanhang är att allt mer av utredningsverksamhet som tidigare bedrivits inom offentlig sektor numera läggs ut på privata entreprenörer. Utifrån det skisserade samarbetet med företagsekonomiämnet har det nya statsvetarprogrammet därmed också möjligheter att betona den roll som studenterna kan spela som egenföretagare i den privata sektorn, kanske genom att driva egen konsultbyrå som sysslar med omvärldsanalys. PR-byråer och konsulttjänster inom lobbyism och opinionsbildning kan också nämnas i detta sammanhang. Även här gäller att statsvetarstudenten inte bara skall kunna förstå och verka i dylika sammanhang, utan också kunna problematisera utvecklingen.

96 Utbildningsmiljö 17 (42) Värdakademin för det föreslagna programmet är EST (akademin för ekonomi, teknik och samhälle), men en del kursmoment kommer ha inslag av lärare på HVV (akademin för hälsa, vård och välfärd) eller kommer att samläsas med kurser som ges av HVV (Utvärdering). EST har idag ca 122 anställda och är indelat i två verksamhetsområden: ekonomi- och samhällsvetenskap samt teknik, där det inom båda bedrivs såväl utbildning på grund- och avancerad nivå som forskning och forskarutbildning. De ämnen som det bedrivs ekonomisk och/eller samhällsvetenskaplig utbildning i är företagsekonomi, nationalekonomi, statsvetenskap, ekonomisk historia, statistik och juridik. Inom verksamhetsområdet står EST vidare som värdakademi för följande utbildningsprogram: civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, 300 hp; samhällsvetenskapliga programmet, 180 hp; ekonomprogrammet, 180 hp; international business management, 180 hp; internationella marknadsföringsprogrammet, 180 hp; international marketingprogrammet, 60 hp; och magisterprogrammet i företagsekonomi, 60 hp. Administrativt tillhör ämnesgruppen för statsvetenskap Avdelningen för ekonomi och samhällsvetenskap som också ansvarar för driften av nämnda utbildningsprogram. Forskningsbas för de utbildningar som EST bedriver inom verksamhetsområdet ekonomi och samhällsvetenskap är Industriell Ekonomi och Organisation (IEO), som har identifierats i MDH:s forsknings och utbildningsstrategi som en av de etablerade forskningsinriktningarna. IEO är också inrättat som ett forskarutbildningsämne som idag samlar 15 doktorander inom ekonomi och samhällsvetenskap. Inom IEO är forskningen inriktad mot de ekonomiska vetenskaperna, vilka vid EST omfattar 48 forskare och lärare, inklusive 4 professorer. Inom de ekonomiska vetenskaperna är forskningen fokuserad på industriell förnyelse (Industrial Renewal), med vilket avses handlande, processer, innehåll och utfall relaterade till näringslivsförnyelse. Forskarna i statsvetenskap har här studerat den politiska styrningen av industriell förnyelse, vilket inkluderar relationer mellan stat och organiserade intressen som näringslivsorganisationer och fackföreningsrörelsen och som i Sverige ställts på sin spets i samband med avkorporatiseringsprocesser och ekonomiska kriser. Statsvetarna har även studerat implementering på lokal nivå av policies tänkta att befrämja industriell förnyelse. Flera empiriska studier har här genomförts i ett sammanhang av hållbar stadsutveckling i svenska kommuner. Inom statsvetargruppen bedrivs vidare forskning som inte är inriktad mot industriell förnyelse men väl mot styrning i vidare mening. Hit hör exempelvis diskursanalytiskt driven forskning om politiskt ledarskap och kön samt om sexualitetsnormativitet. Inom ämnesgruppen för statsvetenskap har, som redogjorts för, under senare år en omfattande forskning bedrivits inom hållbar stadsutveckling. Avdelningen för ekonomi och samhällsvetenskap har även arbetat med samproduktion i olika sammanhang och är aktiv inom ramen för

97 Samhällskontraktet. Här kan nämnas det så kallade Samverkansprojektet (SAV), där en förstudie redan är gjord och som utmynnat i ett 3-årigt forskningsprojekt. SAV ingår i HSU och involverar flera företagsekonomer. Projektet ska utveckla kunskaper och metoder för att öka de offentliga institutionernas förutsättningar att nå sina mål i välfärdsarbetet. Projektet ska också bidra till att utveckla den kompetens som krävs inom kommunal och landstingskommunal verksamhet för samverkan och samproduktion med interna och externa parter. 18 (42) Den administrativa och geografiska närheten till företagsekonomiämnet med flera stora utbildningsprogram med internationell inriktning innebär även goda möjligheter att bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i statsvetarprogrammet. För närvarande kommer vi inte att kunna erbjuda några specifika utbytesavtal för programmet, däremot finns möjligheten med programupplägget för studenterna att ta del av de högskolegemensamma avtal som finns på MDH eller åka ut som free movers. Programstrukturen är utformad så att utlandsstudier möjliggörs under termin 5 som består av VFU och/eller valfria kurser. Tanken är att verksamheten med studentutbyten framöver skall utvecklas och få en mer framträdande roll i programmet. Här har en lovande kontakt till ett programspecifikt utbyte med ett lärosäte i Belfast, Nordirland, redan tagits. Det internationella sammanhanget har alltid varit viktigt för statsvetenskapen vid MDH. Så har exempelvis jämförande politik och internationell politik varit självklara och betydande inslag på statsvetenskap Så har vidare tonvikten inom statsvetenskap och statsvetenskap varit på engelskspråkig litteratur, och studentuppsatserna ofta inriktade på förhållanden i andra länder. Även lärarlaget har på senare år internationaliserats, främst genom nyrekrytering men också genom ökad närvaro vid internationella forskningskonferenser. Vad som ändå skulle behöva utvecklas är främst inslaget av engelskspråkiga läromedel redan under första terminens studier i statsvetenskap, där diskussioner om vad de tidigare använda svenskspråkiga läromedlen kan ersättas med pågår med berörda lärare. Engelskspråkiga gästföreläsare och seminarier med internationella gästforskare som vistas vid statsvetenskapliga institutioner vid andra lärosäten är också något att utveckla för ökad internationalisering. Här kommer de ovan nämnda första stegen till programspecifika studentutbyten också innebära lärarutbyten. Så vitt gäller utbildningsmiljön för det nya statsvetarprogrammet kan sammanfattningsvis följande lyftas fram så som särskilt fördelaktigt: De flesta lärarna i statsvetenskap är aktiva forskare, och där en av dessa har lett flera projekt inom HSU vilket särskilt stödjer samverkan/samproduktion som en central del i programmet Det finns en forskningsbas i form av IEO som direkt kopplar till programmets tematiska inriktning mot styrning, och som möjliggör för programstudenterna att ta del av för utbildningen relevant pågående forskning även utöver vad ämnesgruppen i statsvetenskap kan erbjuda.

98 Den administrativa och geografiska närheten till företagsekonomiämnet stödjer strävandena att göra samverkan/samproduktion till en bärande del av programmet. De föreslagna stödämnena och kompletterande kurserna på programmet är både vad gäller innehåll och personellt kopplade till stora, stabila utbildningsprogram (ex. ekonomprogrammet) Den administrativa och geografiska närheten till företagsekonomiämnet innebär hög utvecklingspotential för möjligheten att arbeta aktivt med student- och lärarutbyten inom ramen för ett internationaliseringsarbete 19 (42)

99 Lärarkompetens (vid EST om inte annat anges) 20 (42) Statsvetenskap (EST) Ekonomiska ämnen (EST) Juridik (EST) Statistik (EST) Namn Axberg, Mikael Fell, Terence Johansson, Joakim Grinbergs, Johan Sundström, Angelina Fagerberg, Mats Eriksson, Clas Papahristodoulou, Christos Lindén, Johan af Burén, Anna Bohlin, Lars Akademisk titel/ tjänst Tillsvidare/ Visstidsanställd Anställningens omfattning (%) Uppskattad tid inom programmet (%) Kurs/er Fil. dr Lektor Tillsvidare Statsvetenskap 1-90 (3x30 hp) Fil. dr Tillsvidare Statsvetenskap Lektor 1-90 (3x30 hp) Fil. dr Tillsvidare Statsvetenskap Lektor 1-90 (3x30 hp) Fil. dr Tillsvidare Organisation och ledarskap Adjunkt 7,5 hp Fil. kand. Visstids Verksamhetsstyrning i Adjunkt offentlig sektor 7,5 hp Fil. kand. Tillsvidare Samhällsekonomi 15 hp Adjunkt Professor Tillsvidare Samhällsekonomi 15 hp Docent Lektor Fil. dr Lektor Jur. kand. Adjunkt Fil. dr Gästlärare Tillsvidare Samhällsekonomi 15 hp Tillsvidare Samhällsekonomi 15 hp Statistik 7,5 hp Tillsvidare Grundläggande juridik 7.5 hp Förvaltningsrätt 7.5 hp Visstids 50 5 Statistik 7,5 hp Sociologi (HVV) Larm, Peter (HVV) Ekholm, Hans Mahmoodian, Mohammadrafi Medina, Eduardo Fil. dr Lektor Fil. kand. Adjunkt Fil. dr Lektor Fil. dr Lektor Visstids Statistik 7,5 hp Statsvetenskap kvantitativ metod Tillsvidare Utvärdering 7,5 hp Statsvetenskap kvantitativ metod Tillsvidare Statsvetenskap 1-90 (3x30 hp) inslag av politisk sociologi Tillsvidare Statsvetenskap 1-90 (3x30 hp) inslag av politisk sociologi

100 Listan baseras i huvudsak på de lärare som idag undervisar på de aktuella kurserna, men där andra kan komma ifråga. Listan ger utrymme för alternativa lärarbesättningar än de nuvarande På lång sikt bedöms försörjningen av lärarkompetens i de flesta kurserna vara god, där ämnena är tillräckligt stora miljöer för att ovanstående lärare vid behov ska kunna avlastas/ersättas utan större problem. Som tidigare nämnts planeras att huvudämnet statsvetenskap ska förstärkas personellt för att hållbart kunna bära upp programmet. Under uppstartsfasen får befintliga statsvetare söka samarbete med gästlärare/föreläsare och uppsatshandledare/examinatorer från annat lärosäte, samt hitta lämpliga inslag på kursmoment där MDH:s sociologer med politisk-sociologisk kompetens kan bidra, liksom nationalekonomer med inriktning mot politisk ekonomi. 21 (42)

101 Omvärldsanalys 1: motsvarande utbildningar vid andra lärosäten 22 (42) Det går att läsa till en fil kand-examen med statsvetenskap som huvudämne vid en rad universitet och högskolor i landet. Förutom vid universiteten finns sådana utbildningar vid högskolorna i Södertörn, Halmstad och Malmö samt Försvarshögskolan i Stockholm. De senare har olika inriktningar av typen kommunikation, mångkulturalism och internationella relationer. Fördjupningen i statsvetenskap kombineras där med kurser i ämnen som sociologi, medie- och kommunikationsvetenskap, etnologi och religionsvetenskap. Vid Luleås tekniska universitet kombineras statsvetenskap med nationalekonomi och statistik i ett program som heter Politik och samhällsutveckling. Vid universiteten ser det lite olika ut, men samtliga erbjuder statsvetenskaplig fördjupning kombinerat med ekonomi, juridik och statistik i någon form, på det sätt som denna ansökan om nytt program vid MDH avser. Undantaget är Mittuniversitetet, där statsvetenskap endast kombineras med sociologi i ett program som heter Samhällsvetarprogrammet en kombination som förstås går att läsa vid andra universitet i program med motsvarande namn (och i likhet med MDH:s Samhällsvetarprogram under avveckling). Program liknande det här aktuella har annars olika namn enligt nedan. I vissa fall är utbildningsplanen strikt fastlagd, i andra fall finns möjligheter till val i olika omfattning. Göteborg*: Statsvetarprogrammet Karlstad: Politices kandidat Linköping: Politices kandidatprogrammet Linnéuniversitetet: Statsvetarprogrammet Lund: Politices kandidatprogrammet Stockholm: Kandidatprogram i statsvetenskap med offentlig politik och organisation (KOPO) och Politices kandidatprogram i nationalekonomi och statsvetenskap Umeå: Politices kandidatprogrammet Uppsala: Politices kandidatprogram Örebro: Offentlig förvaltning och ledning och Politices kandidatprogrammet *) I Göteborg finns också den särskilda Förvaltningshögskolan som har Kandidatprogrammet i offentlig förvaltning. Det gemensamma för de program som benämns politices kandidat är att statsvetenskap läses tillsammans med först och främst nationalekonomi och därutöver, och i olika omfattning, juridik/rättsvetenskap (med betoning på förvaltningsrätt) och statistik. Statsvetenskap och nationalekonomi är då valbara fördjupningar, men möjlighet till andra fördjupningsämnen

102 förekommer. Övriga program ger antingen, som Statsvetarprogrammet i Göteborg, stora möjligheter för studenten att välja olika ämnen/kurser utöver fördjupningsämnet, eller är mer styrda som Stockholms Kandidatprogram i statsvetenskap med offentlig politik och organisation eller Örebros Offentlig förvaltning och ledning. Det gemensamma för de två senare utbildningarna är att statsvetenskap kombineras med företagsekonomiska kurser av olika slag snarare än nationalekonomi. Förekommande nyckelord i dessa utbildningsplaner är organisation, ledning, förvaltningsekonomi, ekonomistyrning, offentlig upphandling samt utvärdering. Här finns likheter med Kandidatprogrammet i offentlig förvaltning vid Förvaltningshögskolan i Göteborg. 23 (42) För att förtydliga redovisas här mer i detalj upplägget i de nämnda programmen i Stockholm och Örebro. Dels finns likheter med det program denna ansökan gäller, dels är det två studieorter som ligger nära Västerås/Eskilstuna och därför kan vara konkurrerande vad gäller upptagningsområdet. Stockholm Kandidatprogram i statsvetenskap med offentlig politik och organisation Behörighet: Engelska B/Engelska 6, Matematik C/Matematik 3b alt 3c och Samhällskunskap A/Samhällskunskap 1b alt 1a1 +1a2 Termin 1: Politik och förvaltning I Demokrati och samhälle 7,5 hp Förvaltning och förvaltningspolitik I 7,5 hp Komparativ politik 7,5 hp Internationell politik 7,5 hp Termin 2: Företagsekonomi I Organisering 7,5 hp Redovisning 7,5 hp Marknadsföring 7,5 hp Finansiering7,5 hp Termin 3: Politik och förvaltning II Perspektiv på politik 7,5 hp Förvaltning och förvaltningspolitik II 7,5 hp Statsvetenskapliga undersökningar: metod och hantverk 7,5 hp

103 Statsvetenskapliga undersökningar: självständigt arbete 7,5 hp 24 (42) Termin 4: Obligatoriska studier i breddningsområden och inriktningskurser Utvärdering 7,5 hp Implementering 7,5 hp Introduktion till statistik för statsvetare 7,5 hp Introduktion till förvaltningsrätt och arbetsrätt vid offentlig anställning 7,5 Termin 5: Valfria studier/utlandsstudier/praktik 30 hp Termin 6: Statsvetenskap III Statsvetenskapliga metoder 7,5 hp Specialkurs 7,5 hp Seminarium och uppsatsarbete 15 hp Stockholm, ansökningsstatistik HT 2014: 682 sökande, 52 i första hand. (En liknande utbildning i Stockholm, men med företagsekonomi som huvudämne, uppvisar 2373 sökande, däribland 410 i första hand.) Örebro Offentlig förvaltning och ledning Behörighet: Grundläggande behörighet. För tillträde till kurser inom programmet kan andra behörighetskrav ställas. Dessa villkor föreskrivs genom aktuell kursplan. Termin 1: Statskunskap A Politisk teori 7,5 hp Politik, stat och styre 7,5 hp Politik, medborgare och samhälle 7,5 hp Internationell politik 7,5 hp Termin 2: Det offentliga uppdraget 7,5 hp (statsvet) Förvaltningspolitiska dilemman och kreativt ledarskap 7,5 hp (statsvet) Stats- och förvaltningsrätt 15 hp (rättsvet)

104 Termin 3: Statskunskap B 30 hp 25 (42) Demokratins principer och problem 7,5 hp Förvaltningspolitiska perspektiv 7,5 hp Statsvetenskapliga metoder 7,5 hp Självständigt arbete 7,5 hp Termin 4 Organisation och ledning 15 hp (statsvet) Förvaltningsekonomi och ekonomistyrning 7.5 (fek) Utvärdering av offentlig verksamhet 7,5 hp (statsvet) Termin 5: Valfria kurser 30 hp Termin 6: Statskunskap C Metod 7,5 hp Valbar specialkurs 7,5 hp: 1) Internationell politisk teori 2) Offentlig förvaltning och policyanalys 3) Politiskt deltagande och demokratiska innovationer Självständigt arbete 15 hp Örebro, ansökningsstatistik HT 2014: 720 sökande, 124 i första hand. Programmet i Stockholm har särskilda behörighetskrav jämfört med Örebro, vilket kan förmodas bero på att studenterna där läser en hel termin Företagsekonomi tillsammans med andra studenter i det ämnet. Detta har varit en fråga som beaktats för det program vid MDH denna ansökan gäller, då grundläggande behörighet alternativt nästa behörighetsnivå är utgångspunkten, samtidigt som det avses ingå företagsekonomiska kurser. Vad gäller behörighet kan noteras att grundläggande behörighet gäller för att kunna antas till Örebros program ovan, men att särskild behörighet senare kan krävas beroende på vilka valfria kurser studenterna väljer. Stockholm och Örebro ligger inom pendlingsavstånd från Västerås/Eskilstuna och dessa utbildningar skulle kunna anses tillgodose behovet och intresset i det upptagningsområde MDH verkar. Erfarenheten säger dock att rekryteringen till många av MDH:s utbildningar är lokal, vilket också visades i en undersökning som gjordes av varifrån studenterna kom som sökte till det samhällsvetenskapliga programmet. I huvudsak sökte studenterna från närområdet och särskilt Västerås/Eskilstuna. Samarbetet med de lokala avnämarna talar också för etableringen av ett statsvetarprogram vid MDH,

105 något som de också uttryckte vid den workshop som hölls som förberedelse för denna ansökan. 26 (42) I jämförelsen med Stockholm och Örebro bör också framhållas att MDH uppvisar en större mångfald av studenter vad gäller bakgrund och studievana hemifrån än många andra lärosäten. Detta är ytterligare ett argument för att konkurrensen från liknande utbildningar vid universitetsorter inte ska avskräcka, utan snarare uppmuntra till att också en högskola i Västerås/Eskilstuna bör ha en utbildning för arbete i offentlig förvaltning eller motsvarande. Det inom statsvetenskapen förekommande begreppet och forskningsområdet representative bureaucracy berör frågor om just detta. Frågan om mångfald i den representativa demokratin kan nämligen också ställas vad gäller sammansättningen i dess förvaltning, där ett statsvetarprogram vid MDH kan besörja den offentliga förvaltningen lokalt och regionalt med sakkunnig kompetens men också beakta mångfaldsperspektivet.

106 Omvärldsanalys 2: arbetsmarknaden för statsvetare och samhällsvetare 27 (42) Samhällsvetare används ofta som en ganska bred kategori, där bland annat sådana yrkeskategorier som statsvetare, beteendevetare, systemvetare och medie- och kommunikationsvetare kan ingå. Ett antal analyser och prognoser av samhällsvetarnas arbetsmarknad finns tillgängliga men det är inte en helt entydig bild som dessa ger. De fackliga organisationerna tenderar att bedöma samhällsvetarnas arbetsmarknad som att den präglas av en stor konkurrens om de jobb som finns medan de olika myndigheter som gör analyser och prognoser i större utsträckning bedöma att samhällsvetarnas arbetsmarknad är god. Samhällsvetarnas arbetsmarknad: nuläge Majoriteten av de samhällsvetarna får sitt första jobb i en kommun, inom statlig förvaltning eller i handels-, tjänste- eller serviceföretag. För samhällsvetare med huvudämne statsvetenskap är det vanligast att arbeta med kvalificerat administrativt arbete eller utredningsarbete. Antalet examinerade samhällsvetare har ökat kraftigt under de senaste tio åren förutom under åren På grundnivå är kvinnorna i klar majoritet, ca sju av tio kandidatexamina i samhällsvetenskapliga ämnen har tagits av kvinnor. Idag är ca samhällsvetare yrkesverksamma. Drygt sex av tio samhällsvetare arbetar med traditionella samhällsvetarjobb, dvs med yrken där det normalt krävs en längre högskoleutbildning inom ett samhällsvetenskapligt ämne. Arbetsmarknaden har växt och breddats de senaste åren, särskilt i privat sektor. Samhällsvetare arbetar ofta även i yrken som formellt klassas som mindre kvalificerade, till exempel som platsförmedlare. Hälften av alla samhällsvetare jobbar som administratörer, handläggare eller liknande i offentlig förvaltning, till exempel kommuner, departement, länsstyrelser och andra myndigheter. Arbetsuppgifterna varierar ofta från ren administration och handläggning till informationsarbete och expertbetonade uppdrag. Den andra hälften av samhällsvetarna arbetar inom privat sektor, i näringslivet och i organisationer, ofta till exempel med utredningsarbete, undersökningar, information och PR, rådgivning och remissarbete. Omvärldsbevakning är en allt vanligare arbetsuppgift för samhällsvetare inom såväl privat som offentlig sektor. Många samhällsvetare gör chefskarriär. Drygt var tionde återfinns i någon form av ledningsarbete, som chef, VD eller på ett politiskt förtroendeuppdrag.

107 Samhällsvetare återfinns i en mängd branscher och är relativt jämnt fördelade över hela arbetsmarknaden. Den största andelen samhällsvetare arbetar inom offentlig förvaltning, där nästan var fjärde är samhällsvetare. Vanligt är även att jobba inom vård, omsorg, service och kultur, inom utbildning och forskning och företagstjänster. Mer än varannan samhällsvetare arbetar inom den privata tjänstesektorn. 28 (42) Majoriteten av samhällsvetarna arbetar när de tillfrågas ett halvt till ett och ett halvt år efter examen enligt Juseks undersökning av nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare (från 2013). Saco redovisar att andelen examinerade samhällsvetare som etablerar sig på arbetsmarknaden inom två år efter examen uppgår till 74 procent. Drygt sex av tio samhällsvetare uppger att de arbetar, antingen som anställda eller i eget företag. Samtidigt är det många som väljer att studera vidare. De flesta gör det för att komplettera utbildningen. De flesta samhällsvetarna fick ett kvalificerat arbete relativt snabbt. Enligt Saco så är det för nyutexaminerade idag en stor konkurrens om jobben (det finns fler utbildare än det finns jobb) medan det för erfarna råder balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb). Enligt en undersökning som fackförbundet SSR genomfört så fick de flesta samhällsvetare ett kvalificerat arbete inom ett år efter studierna (28 % fick jobb redan innan avslutade studier, 28 % fick ett jobb inom tre månader efter avslutade studier, 8 % fick jobb 3-5 månader efter utbildningen och 15 % fick jobb inom 6-12 månader). SSR konstatera också att samhällsvetarna är en nöjd arbetsgrupp: 70 % av samhällsvetarna är väldigt nöjda med sin arbetssituation, 83 % säger sig ha ett stort inflytande över sin arbetstid och 72 % har stort inflytande över sin arbetssituation. 86 % upplever att de ges utrymme att arbeta professionellt, 84 % upplever att de gör skillnad på sin arbetsplats och 79 % upplever att deras kompetens kommer till sin rätt. Den vanligaste enskilda branschen är kommunerna följt av statlig förvaltning/myndighet. Utredningsarbete är den vanligaste arbetsuppgiften för en samhällsvetare och för statsvetare är administration och utredning vanliga arbetsuppgifter. Våren 2013 var medianlönen för en samhällsvetare i kommunal sektor kr i månaden, vilket var 500 kr mer än inom staten och 700 kr mer än inom privat sektor. Lönespridningen är dock något större inom privat sektor. Enligt Jusek är samhällsvetarna den utbildningsgrupp (av de utbildningsgrupper som Jusek undersöker) som i störst utsträckning anser att praktik under utbildningen varit viktig för att få det nuvarande arbetet. Samtidigt är det bara hälften av samhällsvetarna som fått möjlighet att göra praktik och hälften tycker också att de inte fått tillräckliga möjligheter till praktik under utbildningen.

108 Samhällsvetarnas arbetsmarknad i framtiden 29 (42) I fackförbundet Juseks rapport Samhällsvetare - utbildning, arbete och lön från 2010 konstaterar Jusek att det för nyexaminerade samhällsvetare ofta tar tid att etablera sig och att det är ofta hög konkurrens om jobben. Många samhällsvetare får inte fasta kvalificerade arbeten direkt, utan har vikariat, tidsbegränsade anställningar och arbeten på en lägra kvalificeringsnivå innan ett fast jobb å rätt nivå dyker upp. Dock konstaterar Jusek också att det under de kommande åren kommer ske stora pensionsavgångar i offentlig sektor, inte minst på chefsnivå. Samhällsvetares arbetsmarknad kännetecknas inte av stora svängningar beroende på konjunktur. Det beror på att en stor del arbetar inom den offentliga sektorn. I privat sektor variera arbetsmarknaden mer beroende på det ekonomiska läget. I Sacos rapport Framtidsutsikter: Arbetsmarknaden för akademiker år 2019 från november 2014 konstateras att dagens arbetsmarknad för erfarna samhällsvetare bedöms vara i balans. Sedan fallet i efterfrågan 2008 har antalet jobb för samhällsvetare ökat men även för dagens samhällsvetarstudenter lär arbetsmarknaden de närmaste åren präglas av stor konkurrens om de lediga jobben. På fem års sikt bedöms dock arbetsmarknaden vara i balans för yrkeserfarna samhällsvetare. Sannolikt kommer efterfrågan på samhällsvetare att öka med tanke på det allt större behovet av kvalificerat samhällsvetenskapligt analys- och utredningsarbete hos de flesta arbetsgivare, såväl offentliga som privata. Även för dagens yrkesverksamma samhällsvetare lär dynamiken på arbetsmarknaden successivt öka. Generellt blir samhällsvetares arbetsmarknadssituation mer dynamisk än andras framöver, men de stora pensionsavgångarna, inte minst i offentlig förvaltning, minskar graden av osäkerhet och lär skapa en stabil efterfrågan bland yrkesverksamma. Enligt studera.nu så är det medelsvårt för samhällsvetare att få jobb (i spektrumet lätt att få jobb - medelsvårt att få jobb - svårt att få jobb). För övriga yrkeskategorier inom samhälle, juridik och psykologi så är det också medelsvårt att få jobb för psykologer men med risk för brist på jobb på sikt. För jurister, socionomer och personal- och beteendevetare är det svårt att få jobb. För juristerna riskerar konkurrensen om jobb öka, för socionomer är det svårare att hitta jobb och för personal- och beteendevetare så examineras det fler än vad det finns jobb. (Intressant att jämföra med de utbildningar som finns på MDH: ekonomer (svårt att få jobb), socionomer (svårt att få jobb), beteendevetare (svårt att få jobb), civilingenjörer (medelsvårt att få jobb), högskoleingenjörer (lätt att få jobb), humanister (svårt att få jobb) samt sjukgymnaster och sjuksköterskor (lätt att få jobb). studera.nu:s prognoser bygger på Högskoleverkets rapport Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden: ett planeringsunderlag inför läsåret 2013/14. Två av tre samhällsvetare beräknas gå i pension och pensionsavgångarna beräknas bli särskilt höga under perioden fram till 2015 för att sedan plana ut under resten av prognosperioden. Det gör att det kommer att finnas många

109 jobb att söka under de närmaste åren, men konkurrensen om jobben väntas bli hård eftersom samhällsvetare ofta konkurrerar med andra stora grupper på arbetsmarknaden, exempelvis ekonomer och jurister. Samtidigt förväntas efterfrågan på samhällsvetare öka något under hela prognosperioden. Med nuvarande storlek på samhällsvetarutbildningen kan det därför bli brist på samhällsvetare under prognosperioden. 30 (42) I SCB:s Arbetskraftsbarometer för 2014 redovisas att tillgången på samhällsvetare fortsätter att vara god men att var tredje arbetsgivare anser att antalet anställda samhällsvetare kommer att öka på tre års sikt. Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet gjorde 2010/2011 en alumniundersökning som visade att studenter med statsvetarexamen i 8-9 fall av 10 fått arbete efter utbildningen och merparten inom två månader. Fördelat på olika sektorer såg det ut på följande sätt: Offentlig förvaltning, statlig nivå (17,5%) Universitet och högskolor (14,2%) Privata företag (13,3%) Departement (8,5%) Offentliga organisationer (8,1%) Ideella organisationer (7,6%) Offentlig förvaltning, kommun- och landstingsnivå (5,2%) Media (4,7%) Fördelningen mellan statlig och kommunal förvaltning ska nog här ses i ljuset av att undersökningen rörde Stockholms universitet och huvudstadens närhet till statliga verk och myndigheter. Vid andra lärosäten hade fördelningen säkerligen sett annorlunda ut, men undersökningen ger en bild av i vilka sektorer just statsvetare hamnar i arbetslivet och att förutsättningarna för att få arbete kan anses goda.

110 Dimensionering och studentrekrytering 31 (42) Programmets rekryteringsmål är 50 studenter. Målet är vidare att få minst 2 förstahandssökande för varje plats på Statsvetarprogrammet. På det befintliga samhällsvetenskapliga programmet är det idag drygt 1 förstahandssökande till var och en av de 45 platserna på detta program. Rekryteringsmålen för det nya programmet bör här bl.a. ses i ljuset av att ett tydligare program som anknyter till ett välkänt intresse hos många ungdomar för politik, med en hög grad av synlighet av statsvetare i samhällsdebatten såväl nationellt som lokalt/regionalt, kan förväntas ha hög attraktionskraft. Föreslagen studieort är Västerås. Det skapar förutsättningar för fler sökande jämfört med Eskilstuna och främjar genom det kortare pendlingsavståndet samarbetet med Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Även önskan att befrämja samarbete mellan statsvetenskap och företagsekonomerna inom organisation och marknadsföring vid MDH talar för Västerås som programort då såväl marknadsförarna som organisationsfolket är stationerat där. Överhuvudtaget är programmets forskningsbas IEO stationerat i Västerås. Lärarna bor huvudsakligen i Västerås. De som pendlar gör det främst från Stockholm-Uppsala-regionen. Marknadsföring av programmet sker med sådana aktiviteter MDH brukar använda: programkatalogen, massutskick; Webben; gymnasiebesök på samhällsvetenskapliga program; mässor; digital annonsering, facebook; PR i lokala medier. Extra insatser som telefonsamtal till studievägledare i landet planeras också bland de särskilda marknadsföringsinsatser som ska göras inför igångsättandet av programmet. Statsvetargruppen avser vidare genomföra gemensamma skolbesök koncentrerade till gymnasier i Västerås och Eskilstuna. Vad gäller gymnasiebesök kan statsvetarna själva bidra aktivt genom göra besök på nyckelorter som Västerås och Eskilstuna. Insatsen bör då inte begränsas till administrativ information om ansökningsförfarande och programstruktur i snäv mening, utan att lyfta fram att statsvetenskap handlar om studiet av politik i dess olika former att politik är spännande och genom intressanta och aktuella exempel levandegöra detta. Studentmedverkan bör också vara en del i detta. Det finns också en tanke om att programmets bärande tankar i marknadsföringssyfte skulle kunna sammanfattas och illustreras i termer av tre stycken S: Statsvetenskap, Styrning och Samverkan/produktion. Det första S:et anger då området för ämnesfördjupning, det andra S:et den tematiska inriktningen på programmet och det tredje S:et den pedagogiska idén, samt även en inriktning som ökar möjligheterna till jobb för studenterna efter examen på programmet. Så vitt gäller lokal/regional marknadsföring av programmet finns också skäl att söka kommunicera de särskilda utmaningar för lokal/regional styrning i

111 Västerås-Eskilstuna-området som det nya statsvetarprogrammet identifierar och ger redskap för att hantera. 32 (42)

112 Förslag på externa bedömare 33 (42) Jonas Hinnfors, professor vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Hinnfors har varit frekvent anlitad för olika slags Peer Reviewuppdrag, bland annat för olika Högskoleverk (motsvarande; Danmark, Estland, Sverige). Han har härvid erfarenhet av att granska såväl hela utbildningsprogram som kurser i statsvetenskap. Ludvig Beckman, professor vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Beckman har bland annat medverkat i bedömargrupper i forskningsråd och varit redaktör för den internationella tidskriften Scandinavian Political Studies. Ellen Almgren, undervisningsråd, Skolverket. Almgren har bl.a. arbetat som utredare på Högskoleverket och är idag projektledare och koordinator vid Skolverkets avdelning för utvärdering. Fil. dr i statsvetenskap. Kontaktpersoner EST: Joakim Johansson, ämnesansvarig statsvetenskap Marie Mörndal, projektledare för utveckling av nytt program Eva Thorin, utbildningsledare

113 Bilaga 1: Utkast till utbildningsplan 34 (42) Utbildningsplan - Statsvetarprogrammet Programkod: Giltig från: HT16 Beslutsinstans: Behörighet: Matematik B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 5) eller Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A5). För tillträde till valfria kurser inom programmet kan andra behörighetskrav ställas. Dessa villkor föreskrivs genom aktuell kursplan. Diarienummer: Akademi: EST Fastställandedatum: Mål Det övergripande målet med Statsvetarprogrammet, 180 högskolepoäng, är att de studerande ska tillägna sig grundläggande kunskaper och färdigheter för kvalificerade administrativa uppdrag och utredningstjänster inom både offentlig och privat verksamhet lokalt/regionalt, nationellt och internationellt. Syftet är även att ge djupa kunskaper inom statsvetenskap, som förbereder de studerande för att efter avslutade studier kunna gå vidare på avancerad nivå inom statsvetenskap och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Kunskap och förståelse Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande: visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

114 Färdighet och förmåga 35 (42) Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande: visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande: visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Den kurslitteratur som används är dock till stor del engelskspråkig även om omfattningen varierar mellan olika kurser. Innehåll Statsvetarprogrammet ges med statsvetenskap som huvudområde. Kurserna leder till en examen, med möjligheter att tillgodoräkna motsvarande kurser från andra lärosäten. Utbildningen ger ett statsvetenskapligt djup, med kompletterande kurser i företagsekonomi, juridik, utvärdering, samhällsekonomi och statistik samt möjlighet till verksamhetsförlagd utbildning eller utlandsstudier. Flera av de kompletterande kurserna är liksom statsvetenskapsämnet i hög grad inriktade mot frågor som rör styrning: politisk, ekonomisk och

115 juridisk. Målet är att de blivande statsvetarna professionellt ska kunna utföra kvalificerade administrativa uppdrag och utredningsarbeten i offentlig förvaltning, frivilliga organisationer och privat näringsliv. 36 (42) I utbildningen ingår: År 1 Under det första året läser studenten en inledande kurs i statsvetenskap samt kurser i verksamhetsstyrning, organisation och ledarskap, och juridik. Den första kursen betonar offentlig förvaltning som en viktig del i statsvetenskap. Kurserna i verksamhetsstyrning och organisation och ledarskap ger en introduktion till för programmet relevanta delar av företagsekonomiämnet. Kurserna i juridik ger en introduktion till det juridiska området respektive särskilda kunskaper i förvaltningsrätt. År 2 Under det andra året fördjupas det statsvetenskapliga ämnesinnehållet med en fortsättningskurs i statsvetenskap där kursmomentet Demokratins problem får stort utrymme och behandlar teorier om demokrati och dess olika modeller, frågor om politisk påverkan i olika former såsom politisk kommunikation och opinionsbildning, intresseorganisationers roll och lobbying, governance/ nätverksstyrning det senare också ur ett EU-perspektiv. Under andra året finns det också kurser i utvärdering, samhällsekonomi och statistik som fördjupar och breddar kunskaperna, bland annat när det gäller styrning av olika verksamheter. År 3 Det tredje året inleds med en termin med valfria kurser. En kurs i verksamhetsförlagd utbildning erbjuds under denna termin i mån av plats och där studentens eget initiativ är ett kursmoment. I övrigt finns det möjligheter att läsa kurser inom ekonomi och samhällsvetenskap som finns i MDH:s kursutbud. Exempel på kurser kan vara kurser i nationalekonomi, sociologi och projektledning. Under denna termin finns också möjlighet till utlandsstudier utifrån studentens egna initiativ. Tredje året avslutas med en fördjupningskurs i statsvetenskap där en kandidatuppsats i statsvetenskap ingår. Årskurs 1 Statsvetenskap: Statsvetenskap 1-30, 30 hp

116 Företagsekonomi: Verksamhetsstyrning i offentlig sektor, 7,5 hp Organisation och ledarskap, 7,5 hp Handelsrätt: Grundläggande juridik, 7.5 hp Förvaltningsrätt, 7.5 hp 37 (42) Årskurs 2 Statsvetenskap: Statsvetenskap 31-60, 30 hp Samhällsekonomi, 15 hp Sociologi: Utvärdering, 7,5 hp Statistik: Statistik, 7,5 hp Årskurs 3 Statsvetenskap: Statsvetenskap 61-90, 30 hp Verksamhetsförlagda studier, 15 hp (valfri kurs) Valfria kurser/utlandsstudier Val inom programmet Termin 5 bygger på studentens egna kursval. Studentens valmöjligheter begränsas av de behörighetskrav som gäller för en kurs. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Beroende på antalet sökande till de enskilda kurserna kan kurser komma att ställas in. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Statsvetenskap (Degree of Bachelor of Science in Political Science). Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör

117 påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. 38 (42)

118 Bilaga 2: Examensmatris (vilka kurser inom programmet som leder till examen och uppfyllande av examensmålen) 39 (42) Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås Sätt ett X för de lärandemål som uppfyller resp examensmål eller För att fånga upp progressionen - använd gärna följande system I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Det är tillåtet att lägga till fler rader om inte lärandemålen får plats! - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens Kurser i statsvetenskap (nuvarande kurser) Statsvetenskap 1-30 Översiktligt beskriva och jämföra nationella politiska system i Sverige och andra länder Urskilja väsentliga drag i politisk idéhistoria och teoribildning Redogöra för de grundläggande dragen i hur det internationella politiska systemet växt fram och idag fungerar, särskilt EU:s roll Författa kortare rapporter/promemorier med vedertgaen referensteknik Muntligt argumentera för olika ståndpunkter när statsvetenskapliga frågeställningar behandlas i seminarieform Statsvetenskap Ingående redogöra för olika demokratiteorier och utifrån dessa värdera olika förslag till demokratiförnyelse Beskriva och analysera miljöpolitiska problem utifrån olika statsvetenskapliga perspektiv Känna till samhällsvetenskapens grundläggande metoder och vetenskapsteoretiska perspektiv Genomföra ett mindre uppsatsarbete genom att besvara en statsvetenskapligt relevant frågeställning utifrån vald metod Kritiskt läsa och kommentera en statsvetenskaplig uppsats i enlighet med den vetenskapliga granskningens principer Statsvetenskap Urskilja, precisera och kritiskt diskutera ett statsvetenskapligt problem i anslutning till aktuell forskning Genomföra en självständig undersökning med avseende på forskningsprocessens delar Ta ställning till olika sätt att samla in material för den egna undersökningens och se detta i förhållande till befintlig kunskap Skriftligt och muntligt presentera och diskutera resultatet av den egna undersökningen Kritiskt granska och konstruktivt kommentera en statsvetenskaplig text utifrån fördjupade kunskaper om ett vetenskapligt arbetssätt. A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A

119 Bilaga 3: Processen med att ta fram ansökan om ett nytt utbildningsprogram 40 (42) Det tidigare samhällsvetenskapliga programmet har sedan starten höstterminen 2008 varit föremål för flera revideringar. Redan första året gjordes revideringar för att öka möjligheten till samläsningar på flera kurser, vilket drevs fram både av svårigheterna i det praktiska genomförandet av det ämnesintegrerade arbetssättet och av problem för enskilda ämnen med få studenter på fristående kurser utanför programmet. Som en konsekvens av avvecklingen av kandidaträttigheter i historieämnet togs 2013 historia bort som valbar inriktning inom programmet. Samtidigt omvandlades trippelklassade temakurser till dubbelklassade. Hösten 2013 tillsattes en arbetsgrupp för att utreda möjligheterna till ytterligare revideringar av samhällsvetenskapliga programmet. I arbetsgruppen ingick bl.a. ämnesföreträdarna för statsvetenskap och sociologi samt en ämnesrepresentant för nationalekonomi. Gruppen lyckades inte uppnå enighet i de centrala frågorna utan fick till slut lägga fram två olika förslag den lilla och den stora revideringen med olika förhållningssätt såväl till att överge den tidigare programstrukturen till förmån för en ämnesbaserad struktur som till att införa nationalekonomi som en ny och valbar inriktning inom programmet. Efter detta fördes under juni månad 2014 diskussioner mellan representanter för ämnesgruppen i statsvetenskap och från ämnesgruppen i sociologi om möjligheterna att genomföra en större revidering av samhällsvetenskapliga programmet med grund i rena ämneskurser med fortsatta examensutgångar i statsvetenskap och sociologi. Då det snart visade sig att det nödvändiga stödet för att gå vidare med denna tanke saknades inom en av ämnesgrupperna blev även detta omöjligt att gå vidare med. Utvecklingsarbetet av ett nytt statsvetarprogram startade sedan i slutet på oktober 2014 efter ett uppdrag från akademichefen för Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, (EST). I uppdraget ingick ett antal givna förutsättningar, bl a följande: Programmet ska leda fram till en kandidatexamen i statsvetenskap och beakta dess nationella examensmål. Programmet ska bidra till kompetensutveckling inom offentlig sektor och arbete som kvalificerad handläggare och liknande. Förslaget ska tas fram tillsammans med representanter för avnämarna i Västmanland och Sörmland (Kommuner, Landsting, Länsstyrelser, Regionförbund m.fl.) Programmet ska vara placerat inom ekonomiutbildningsområdet vid MDH med en inriktning mot styrning och ekonomi inom offentlig sektor. En särskild arbetsgrupp tillsattes som har arbetat för att möta dessa krav i utvecklandet av ett nytt statsvetarprogram. Arbetsgruppen har bestått av lärare med erfarenhet av Samhällsvetenskapliga programmet: Mikael Axberg

120 (lektor), Mats Fagerberg (adjunkt), Terence Fell (lektor) och Joakim Johansson (lektor) samt Marie Mörndal som haft rollen som projektledare under utvecklingsarbetet. 41 (42) Under senare delen av höstterminen 2014 träffades arbetsgruppen regelbundet ungefär varannan vecka. Vid mötena diskuterades övergripande frågor och arbetsuppgifter fördelades inom gruppen och följdes upp vid nästa möte. Från januari 2015 har arbetsgruppen haft tätare möten varje vecka för att intensifiera utvecklingsprocessen och möjliggöra ett färdigställande av ansökan om nytt program enligt tidplanen. Under utvecklingsprocessen har även möten med representanter för olika funktioner vid MDH ägt rum. Gruppen har träffat kollegor från andra ämnesområden, både inom EST och på HVV (enskilda lärare och ledning; på HVV bland annat avdelningschef samt utbildningsledare), i syfte att diskutera hur andra kurser skulle kunna komplettera de planerade statsvetenskapliga kurserna i det nya programmet samt hur lärarkompetens från HVV skulle kunna komma kurserna i statsvetenskap, statistik och utvärdering till del. Gruppen har också träffat internationaliseringssamordnaren för EST för att diskutera möjligheterna till internationellt utbyte samt kommunikatören för EST för att resonera om kommande marknadsföringsfrågor kring ett nytt statsvetarprogram. I enlighet med de givna förutsättningarna för det nya programmet i statsvenskap samt Mälardalens högskolas vision om samverkan och samproduktion har stor vikt lagts vid att skapa kontakter med representanter för avnämarna, studenternas kommande arbetsgivare. En workshop genomfördes i början av februari. Inbjudna var Västerås stad, Eskilstuna kommun, Landstinget Västmanland, Landstinget Sörmland, länsstyrelserna i Västmanland och Sörmland samt Energimyndigheten. Dessutom deltog studentrepresentanter och lärargruppen. Workshopens syfte var att diskutera avnämarnas kommande behov av statsvetare och vilka kunskaper, kompetenser och färdigheter som nyexaminerade statsvetarstudenter förväntas ha. Avnämarna ställde sig positiva till att involveras i programmet som exempelvis gästföreläsare och att anordna studiebesök samt att ta emot praktikanter eftersom en period av VFU (verksamhetsförlagd utbildning) planeras i programmet. Förutom studentmedverkan i ovan nämna workshop medverkade studentrepresentanter i möte med EST:s ledningsgrupp när programansökan diskuterades 25/3. Studentsynpunkter har också inkommit efter att programansökan i preliminär version cirkulerat bland deltagarna i workshopen. Därtill har åsikter från studenter inhämtats via de programutvärderingar som gjorts av det samhällsvetenskapliga programmet. Senare i processen har även synpunkter framförda från studeranderepresentanter vid EST:s akademiråd samt vid Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå beaktats.

121 Studentsynpunkterna har bl.a. rört frågor som hur det nya programmet ger arbete efter examen, samt om möjligheterna att efter statsvetarexamen studera vidare på avancerad nivå vid MDH eller andra lärosäten. Vid MDH handlar det här initialt om magisterprogram i ledarskap och arbetsliv (värdakademi: HVV). Det nya programmet öppnar även för möjligheter till statsvetenskapliga studier på avancerad nivå vid andra lärosäten. 42 (42) En avstämning med handläggare från UFO gjordes den 11 februari i syfte att initiera ett samarbete på ett tidigt stadium som kan underlätta handläggningen när det gäller ansökan och tidplanen för denna. Ytterligare ett sådant avstämningsmöte hölls 14 april. Tre föreslagna externa bedömare vidtalades och accepterade uppdraget i förväg för att undvika att ansökningsförfarandet skulle försenas av bedömningsprocessen. De informerades om att tidsplanen är pressad inför en eventuell programstart ht Efter ett återbud från en av bedömarna kom denna att ersättas och är i likhet med de två övriga införstådd med bedömningsförfarandet och tidsplanen.

122 (11) Beslutande Fakultetsnämnden Till de externa granskarna för statsvetarprogrammet: Jonas Hinnfors Ludvig Beckman Ellen Almgren Tack för att ni åtagit er att hjälpa Mälardalens högskola i bedömningen av ansökan om inrättande av statsvetarprogrammet. Ansökan från akademin för ekonomi, samhälle och teknik bifogas tillsammans med högskolans forsknings- och utbildningsstrategi. För att underlätta sammanställningen av era synpunkter bifogas nedan ett granskningsprotokoll. Om ni skriver i de inramade rutorna under varje fråga expanderas antalet rader allteftersom. Sist finns utrymme att framföra övriga synpunkter till fakultetsnämnden i ärendet. Vänligen skicka ifyllt protokoll senast den 27 juli 2015 till: Fakultetsnämnden E-post: fakultetsnamnden@mdh.se Med kopia till: Joakim Johansson, Eva Thorin och Marie Mörndal E-post: joakim.johansson@mdh.se; eva.thorin@mdh.se; marie.mörndal@mdh.se För frågor om innehållet i ansökan är du välkommen att kontakta akademin för ekonomi, samhälle och teknik: Joakim Johansson, ämnesansvarig statsvetenskap Telefon: För övriga frågor kring ärendet är du välkommen att kontakta utbildningsoch forskningssektionen: Helena Eken Asp E-post: helena.eken.asp@mdh.se Telefon: Tack på förhand!

123 Granskningsprotokoll 2 (11) Utbildningens förutsättningar Lärarkompetens Hur väl motsvarar antalet tillsvidareanställda och övriga lärare utbildningens beräknade omfattning? Av 15 listade lärare på programmet (Ansökan sid 20) anges 12 vara tillsvidareanställda, vilket får anses vara tillfredsställande. Inom huvudområdet statsvetenskap måste antalet lärare emellertid anses vara tunt vilket ansökan också berör (se tex Ansökan sid 11). Ansökan tar upp tre tillsvidareanställda statsvetarmedarbetare vilket såvitt jag förstår utgör hela det statsvetenskapliga lärarkollegiet. En del av undervisningen i statsvetenskap metod och politisk sociologi tänks dock klaras med sociologipersonal. Vidare tänker man fortsätta det framgångsrika samarbete med Uppsala universitet som pågått en tid (se Ansökan sid 10), som innebär att externa handledare och examinatorer utnyttjas därifrån. På sikt hoppas programansvariga kunna tillsvidareanställa ytterligare en statsvetarlektor. Vidare finns förhoppning om att kunna tillsätta en gästprofessor (om än lite oklart hur länge gästprofessorn skulle vara verksam). Omöjligt är det säkert inte att genomföra programmet inom de tänkta ramarna och hittillsvarande samhällsvetenskapliga program med statsvetenskap har skötts med nuvarande personal. Ambitionen att stärka organisationen är också god, men även med eventuell expansion kommer den statsvetenskapligt förankrade lärarkåren att vara skör. Programmet ger 15 hp juridik. Den person som listas i ansökan finns ej med i MDH personalkatalog (men däremot som undervisande lärare under olika kurser som anges i MDH kursutbud). Om jag förstått saken rätt, så finns ingen juridikavdelning på MDH och i detta avseende får personalläget betraktas som svagt. Även företagsekonomi upptar 15 hp inom programmet. Här är det underliggande personalläget betydligt starkare. 15 personer listas på MDH hemsida för företagsekonomi dock finns inte just de två namn (varav en anges vara visstidsanställd) som tas upp i ansökan med på MDH hemsidas lista över personalpresentationer. Samhällsekonomi upptar också 15 hp av programmet. Tre personer listas i ansökan (alla tillsvidare). En av dem finns dock inte med på MDH hemsida för nationalekonomi. Avdelningen för nationalekonomi förefaller vara liten men omfattningen på programmets ekonomidel är ju också relativt begränsad varför personaltillgången förefaller vara helt OK. Lärarsituationen för utbildningsprogrammets rent sociologiska inslag är något oklar. Det obligatoriska inslaget är dock ganska marginellt ( Utvärdering - ÅK2, 7,5 hp) och för det momentet anges en sociologiadjunkt. På MDH hemsida för sociologiämnets listas enbart fyra

124 personer totalt varav två finns med på ansökans personallista på avsnitt inom de statsvetenskapliga momenten; ytterligare en sociolog finns med på ansökans lista men återfinns inte på MDH lista (personalpresentationerna på MDH är delvis inkompletta varför det är lite svårt att fullt ut bedöma personalläget). 3 (11) Sammanfattningsvis är personalläget relativt tunt i antal särskilt vad gäller huvudområdet. Lite oroväckande är, att MDH strategidokument för inte nämner Statsvetenskap alls varför utsikterna till personalförstärkningar förefaller begränsade. Samtidigt anger ansökan möjligheter till lektors- och gästprofessorsförstärkning på lite sikt. Med en personalstyrka på fem-sex personer plus de samarbeten som skissas fortsätta med Uppsala vore personalomfattningen lite bättre i fas med programmets omfattning. Hur väl motsvarar lärarnas vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens den som krävs för undervisning och handledning inom utbildningen? Antalet medarbetare är litet och därför begränsas naturligtvis kompetensen i sig. Inte minst begränsas möjligheterna till handledning och examination av uppsatser inom bredare områden. Samarbetet med Uppsala motverkar delvis problemen, men det är viktigt att tillförsäkra programmet antingen en långsiktig lösning med Uppsala (så att samarbetet inte plötsligt avbryts från Uppsalas sida) eller en personalförstärkning inom MDH. Huvudområdet statsvetenskap sköts av disputerade personer vilket är bra, men ingen docent eller professor ingår där och deras undervisningsandel är så hög att utsikterna till snar ökning av forskningsmeriterna och befordring till docent/professor måste te sig begränsade). För övriga ämnen förefaller samhällsekonomi stå sig vetenskapligt starkast med en professor väl forskningsförankrad på området ekonomisk tillväxt och miljö enligt MDH hemsida - och en docent (information saknas på MDH hemsida), men OBS att samhällsekonomi tycks vara ett litet ämne i sig på MDH även om ekonomi pekas ut som ett strategiområden i den bifogade strategiplanen. Svagast förefaller juridikelementet vara av programmets ämnen. I hela lärarlaget för alla programmets delar listas en professor och en docent båda nationalekonomer, som utgör en relativt liten del av programmet. För övriga ämnen är det lektorer eller adjunkter som planeras stå för undervisningen. Eftersom inga övriga CV eller liknande bifogas ansökan är det svårt att fullt ut bedöma vetenskaplig och pedagogisk kompetens. De enda forskningsreferenserna i ansökan hävdar (Ansökan sid 6-7) att statsvetarlärarna är till övervägande del forskningsaktiva och på att en av lärarna (Ansökan sid 12-13) deltagit i ett par forskningsrapporter. Via MDH hemsida framgår dock att Fell och Johansson har viss forskningsaktivitet med ett antal publikationer. Givet att elva av 15 lärare har disputerat får man sammanfattningsvis anta att den vetenskapliga kompetensen motsvarar vad som kan krävas. Huruvida lärarnas kompetens

125 ligger inom de ganska breda fält som skall täckas av utbildningen är dock inte möjligt att närmare utröna av det material som bifogats ansökan. I många avseenden får man nog ändå anta att allmänkompetensen hos disputerade lärare räcker långt på kandidatnivå. De problem som kan uppstå kan i första hand uppstå vid handledning och examination där lärarnas kompetens kan komma att begränsa vilken typ av uppsatser som kan skrivas inom programmet. Här finns emellertid backupsystemet via samarbetet med Uppsala. 4 (11) Pedagogikkompetensen är mycket svår att bedöma givet det bifogade underlaget. Samtliga listade lärare tycks mer eller mindre undervisningserfarna men mer än så går inte att utröna av ansökan. Huruvida lärarkåren har pedagogisk utbildning eller om den har erfarenhet av undervisning på alla utbildningsnivåer osv framgår inte. Eftersom flertalet lärare som listas i ansökan är tillsvidareanställda (9/15) lektorer utgår jag från att den pedagogiska kompetensen finns men utöver detta konstaterande kan jag inte med någon rättvisa bedöma denna aspekt. Utbildningsmiljö Vilka förutsättningar finns för att utbildningen kommer att ges i en forskande miljö? MDH är organiserad i Akademier som inom sig rymmer flera ämnen. Två av dem är relevanta för det aktuella programmet Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) och Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV). EST rymmer inom sig ämnesområdena Energi- och miljöteknik, Företagsekonomi, Historia, Nationalekonomi och Statsvetenskap. HVV rymmer ämnesområdena Arbetslivsvetenskap. Folkhälsovetenskap, Fysioterapi, Medicinsk vetenskap, psykologi, Social arbete, Sociologi, Vårdpedagogik och Vårdvetenskap. Huruvida akademier i sig fungerar som ämnesöverskridande forskningsmiljöer eller med som administrativa storenheter kan skilja sig åt. På en del andra högskolor och universitet har tex Statsvetenskap fogats samman med Sociologi, Psykologi och Socialt arbete, men samtidigt finns en lång rad fruktbara beröringspunkter mellan Statsvetenskap och ekonomiämnena (klassisk pol magexamen innehöll Statsvetenskap och Nationalekonomi. Ansökan är relativt knapphändig med information men pekar på att ekonomiområdet angetts som ett prioriterat utbildningsområde på MDH och till detta knyts (se Ansökan sid 17) även forskningsområdet Industriell ekonomi och organisation (IEO). I MDH strategidokument (sid 11) utvecklas också hur utbildningsområdet ekonomi knyts till forskningsinriktningen Industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsvetenskap. Här finns även forskarutbildning. Enligt strategidokumentet sammanförs inom denna prioriterade sfär forskning i teknik, ekonomi och samhällsvetenskap. I någon mån tycks här alltså byggas upp en forskningsmiljö som har relevans för det aktuella

126 utbildningsprogrammet med dess fokus på offentlig styrning. Detta är bra. Samtidigt är det trots allt i första hand ekonomiska och sociala problematiker som strategidokumentet framhåller, vilket möjligen är naturligt med tanke på att ekonomivetenskaperna sammantaget är så pass starka inom EST medan statsvetenskap är numerärt svagt. Den närmare presentationen av forskningsområdet på MDH hemsida pekar lite tydligare ut samhälls- och statsvetenskapligt relevanta aspekter. 5 (11) Här vill jag understryka vikten av att de statsvetenskapliga ämneslärarna tydligt involveras som naturliga delar i forskningsmiljön så att forskningsfrågor kring politiska aspekter, styrningsaspekter och förvaltningsaspekter lika självklart blir delar av miljön som ekonomiska och sociala. För att kunna tala om en fungerande miljö krävs även att de ingående delarna kommunicerar med varandra. Ett sätt att underlätta kommunikation är tex olika typer av aktiva forskarseminarier. Kanske finns sådana, men det går inte att utröna ur ansökningsmaterialet (eller via MDH hemsida). Strategidokumentet anger tankar om framtiden. Nulägesbeskrivningen är mer knapphändig i ansökan. Eftersom inga övriga CV eller liknande bifogas ansökan är det vanskligt att bedöma hur forskningen fungerar för närvarande, dels för respektive person, dels för forskningsmiljön som helhet. Ansökan påpekar (sid 6-7) att statsvetarlärarna är till övervägande del forskningsaktiva men lyfter enbart fram en av lärarnas (Ansökan sid 12-13) deltagande i ett par forskningsrapporter. De statsvetenskapliga lärarna är disputerade vilket i sig ger potential för aktiv forskning på god nivå, men samtidigt är den undervisningsandel som ansökan anger (sid 20) 80% för två av de tre lärarna vilket om administration och liknande knappas ger utrymme mer än 10-15% forskning. Om forskningen skall ske i första hand på fritiden ges knappast utrymme för en aktivt fungerande miljö. För övriga ämnen gäller att Nationalekonomi är relativt litet men ganska starkt vetenskapligt med en professor väl forskningsförankrad på området ekonomisk tillväxt och miljö enligt MDH hemsida. Som ämnesmiljö betraktat tycks Företagsekonomi i nuläget stå starkast. Svagast förefaller juridikelementet vara av programmets ämnen. För att lyckas med forskningsmiljön vill jag framhålla vikten av att de ingående delämnena i de större strukturerna inte fortsatt förblir så små som tre-fyra personer stora. Ämnesövergripande projekt kräver vanligen för att fungera tillfredsställande att de ingående ämnenas representanter är väl förankrade inom sina respektive ämnen och där har naturliga samarbetspartners. För att tillförsäkra att de olika delarna upprätthåller sin forskningskompetens inom ämnet är det därför viktigt att dessa inte förblir alltför små. Dessutom är det viktigt att det större forskningsprogrammets olika delar var för sig har representanter med stor ämnesmässig tyngd, med professorer och docenter. Ingen av statsvetarna har ännu denna tyngd. Här har MDH ett ansvar vid kommande rekryteringar. Sammantaget kan sägas att den nuvarande forskningsmiljön är ojämn. Tagna var för sig är ämnesområdena i flera fall ganska svaga (vilket inte hindrar att de ingående personerna kan vara utmärkta). MDH satsning på några få prioriterade

127 forsknings- och utbildningsmiljöer förefaller därför vara rimlig och lovvärd i den mån satsningen verkligen leder till att en fungerande miljö etableras. 6 (11) På vilket sätt ger utbildningen förutsättningar för ett kritiskt och kreativt förhållningssätt? Utbildningen har som sådan ett rimligt och intressant upplägg. En statsvetenskaplig bas (relativt traditionellt utformad) etableras mot vilken ekonomi och juridik ställs. Den röda tråden anges (Ansökan sid 5) vara styrningsproblematiker. Metodunderbyggnaden förefaller vara riktigt god med 15 hp traditionella metodkurser plus 7,5 hp statistik och dessutom 7,5 hp Utvärdering. Sett till examensmål och de kursplanemål som anges (Ansökan sid 38) är markören kritiskt tillgodosedd på samtliga statsvetenskapliga kurser. Även markörer om självständighet och liknande är väl företrädda i denna formella mening. Samtidigt är det i den mer operativa formen via Kursguider och litteraturlistor som en utbildning levererar ett visst förhållningssätt. Eftersom inget sådant bifogas ansökan är det inte så enkelt att bedöma på vilket sätt utbildningen i praktiken ger förutsättningar för kritiskt och kreativt förhållningssätt. En aspekt av programupplägget med potential att vändas till både något gott och något mindre gott med tanke på kritiskt förhållningssätt är det Samproducerande perspektiv som skall prägla inte bara detta utbildningsprogram utan hela MDH (Ansökan sid 12 ff; MDH Strategidokument sid 8 ff). Med samproduktion avser MDH (Strategidokument sid 8) att i utbildnings- och forskningsprojekt, med utgångspunkt i en gemensam kunskapsbas, samarbeta långsiktigt med företag, samhällsinstitutioner eller organisationer där båda parter är ansvariga och aktiva för att åstadkomma resultat. I den mån resurser och uppslag till nya forskningsidéer kan komma ur sådan samproduktion förefaller upplägget utmärkt. Det tänkta nya utbildningsprogrammet anknyter på flera sätt till samverkanstanken. Gästlärare från förvaltning, politik och media tänks tex medverka. Erfarenheter från min egen institution av att vid några tillfällen låta praktiker föreläsa är mycket goda. Ett slags samproduktion som ansökan lyfter fram är att det erbjuds VFU (verksamhetsförlagd utbildning). Erfarenheterna från andra institutioner (inklusive min egen) är att olika former av praktik är mycket populära och också viktiga inslag ur undervisningssynpunkt. Ansökan pekar inte bara på praktikerfarenheten som sådan. Tanken är också att VFU skall kunna ge möjlighet för studenter att samla empiri för deras examensarbete. Att skapa band mellan omgivande samhälle företag, myndigheter och organisationer har fördelar. Det är samtidigt viktigt att hela tiden upprätthålla den akademiska självständigheten. Så länge omvärlden blir ett redskap för högskolans verksamhet ekonomiskt, personellt, idémässigt torde samarbete vara enbart positivt. I den mån universitetet istället blir ett redskap för det omgivande samhället hotas på sikt den självständighet, kreativitet och det kritiska tänkande som är akademins signum. Exakt hur

128 balansen ser ut på MDH är omöjligt att säga, och MDH strategidokument (sid 9) understryker också att det idag saknas bra metoder att mäta värde och nytta av samproduktion. Värt att notera här, är också, att strategidokumentet påpekar (sid 11) att ökade statliga forskningsanslag krävs för att nå högskolans totala verksamhetsmål. 7 (11) Sammantaget ger programmets formella upplägg i sig ingen anledning annat att förutsätta att utbildningen kommer att präglas av ett kritisk och kreativt förhållningssätt. I den mån farhågor eventuellt kan urskiljas rör de den forsknings- och samverkanskontext i vilket programmet placeras. Utbildningens utformning Styrdokument Innehåller kurserna lärandemål (förväntade studieresultat) som utarbetats i enlighet med examensordningen? Såvitt kan bedömas utifrån tablån i ansökan (sid 38) stöder lärandemålen examensordningen. Möjligen kunde examensmålet om att visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens stärkas något i lärandemålen. Notera i övrigt att ingen information bifogas kring hur kurser som inte är Statsvetenskap förhåller sig till examensmålen. På vilket sätt säkrar undervisning, kurslitteratur och examination forskningsanknytning och progression? Då kurslitteratur inte bifogats kan jag inte bedöma den aspekten, vilket är en nackdel då kurslitteratur är ett av de redskap med vilken forskningsanknytning konkret kan åstadkommas. Arbetar man tex med läroböcker eller vetenskapliga artiklar? Färgar samverkansperspektivets lokala prägel av sig på litteraturen så att den får en rapportbetonad prägel eller lyckas man sätta in det lokala i principiella vetenskapliga resonemang? Inte heller redovisas examinationsformer i ansökan annat än att två uppsatser finns med i programmet, en på 7,5 hp under År 2 plus Kandidatuppsatsen År 3. Undervisningens operativa del redovisas inte heller via tex Utbildnings-/Kursguider eller liknande varför det är svårt att bedöma hur det hela kommer att falla ut i praktiken hur ser tex andelen seminarier osv ut i förhållande till övrig undervisning? Hur stora är seminariegrupperna? Hur mycket handledning försäkras uppsatsskrivarna? Formella dokument är självklart också centrala. Av lärandemålen för de statsvetenskapliga inslagen att döma kommer den första kursen att i första hand lägga tonvikten på kunskap/förståelse medan den sista kursen lägger tonvikten vid Färdighet/Förmåga och Värderingsförmåga/Förhållningssätt vilket är rimligt ur progressionssynpunkt. Vad gäller övriga ämnen är informationen mer knapphändig. Det framgår av ansökan (sid 35) att sidoämnena i första hand bidrar med breddning av kunskaper. Där talas även om fördjupning av kunskaper under År 2, men det är lite för vagt skissat för att riktigt kunna bedömas här. Beroende på studentens eget val

129 finns goda möjligheter att fördjupa sig År 3 inom något av de ämnen som ingått tidigare år, men valet kan alternativt ledda till breddning. 8 (11) Huruvida utbildningen säkrar forskningsanknytning diskuteras principiellt i ansökan (sid 10). Tidigare kursutbud håller på att reformeras för att skapa förutsättningar för att utveckla forskningsanknytningen i de statvetenskapliga utbildningarna vid MDH. Exakt vad som har skett och kommer att ske framgår inte men skrivningen i sig visar på medvetenhet (jfr även Ansökan sid 3 om tidigare progressionsproblem i tidigare programupplägg). Särskilt framhålls hur examensarbetena skall förberedas via vetenskapliga PM. Vidare framgår det av ansökan att metodinslagen i det nya programmet är stort vilket i sig antyder goda möjligheter till forskningsanknytning hos studenterna. Ansökan pekar samtidigt på (Ansökan sid 11) ett orosmoment att då den statsvetenskapliga miljön är liten är det nödvändigt med periodvis undervisande gästlärare inom hela det statsvetenskapliga kursutbudet. Forskningsanknytningen kan därför troligen ibland komma att variera. Sammantaget redovisar ansökan underlag för att med någotsånär säkerhet kunna bedöma att utbildningen säkrar progression. Vad gäller forskningsanknytning är underlaget vagare men det som finns med antyder att sådan anknytning präglar programmet. Kurslitteratur och examination går inte att bedöma givet det bifogadee underlaget. Profilering av MDH Motivering till varför programmet ska inrättas Har man i ansökan anfört goda skäl för att erbjuda denna utbildning? Ange vilka av dessa ni ser som tyngst vägande. Tyngst vägande skäl: Programmet skapar möjlighet att inom ett allmänt statsvetenskapligt upplägg åstadkomma en tydlig profil (styrning inom offentlig sektor). Detta mål för programmet förefaller kreativt och genomtänkt. Möjligen kunde styrningsprofilen betonas ytterligare Programmet kan länkas in under det prioriterade forsknings- och utbildningsområdet IEO vilket skapar potential för komplett utbildningsmiljö (forskning och utbildning i förening) inkl att programmet knyter samman ämnen från olika EST ämnen. Viktigt dock att IEO verkligen kommer att tydligt beakta statsvetenskapliga styrningsfrågeställningar Det finns stor efterfrågan på utbildade statsvetare enligt den workshop som anordnades med företrädare för kommuner, landsting och statliga myndigheter. Viktigt dock att inte negligera de siffror som också finns och som delvis antyder att samhällsvetare generellt kan ha vissa svårigheter in på arbetsmarknaden. Tydligare ämnesmässig statsvetenskaplig förankring möjliggör lättare ingång i programmet samt lättare fortsättning till avancerad nivå samt att arbetsgivare har lättare förstå utbildningsprofilen

130 9 (11) Övriga relevanta skäl: Samverkan med omgivande samhället förefaller god Möjligheter till uppdragsutbildning underlättas via samverkan med företagsekonomiämnet Möjlighet till samläsning med andra kurser Jämförelse med liknande utbildningar Hur förhåller sig föreslaget program till liknande utbildningar vid andra lärosäten? Likheterna med program i Stockholm och Örebro är relativt stora. De redovisas i ansökan (sid 22 ff) båda dessa program har dock något större tonvikt på Företagsekonomi än på Nationalekonomi. Ganska stora likheter finns även med Kandidatprogrammet i Offentlig förvaltning vid Förvaltningshögskolan i Göteborg och jag väljer här att ta upp även det programmet (se GU hemsida). På Förvaltningshögskolans program har dock kurserna utformats mer tvärvetenskapligt kring olika teman istället för att förankra dem i de traditionella ämnena Statsvetenskap, Juridik osv. Skillnaderna är som sagt inte särskilt stora i förhållande till de nämnda programmen. Alla innehåller utöver klassiska statsvetenskapliga problematiker (minst betonat på Förvaltningshögskolan i Göteborg) element av ledning, utvärdering, förvaltning, rätt / juridik. Förvaltningshögskolan i Göteborg har en specialkurs kring hållbar utveckling i städer och regioner som inte återfinns på annat håll. Programmen i Stockholm och Göteborg innehåller tydliga element av redovisning vilket är något mindre framträdande i MDH och Örebro program. MDH har istället något större fokus på samhällsekonomi än Stockholm (mest har Göteborg). Sammantaget kan man säga att Örebro, Stockholm och det tänkta MDHprogrammet samtliga bygger på klassisk statsvetenskap som en kärna på vilken sedan byggs olika aspekter på offentlig förvaltning. Förvaltningshögskolan har lämnat det traditionella ämnet statsvetenskap och utformar istället tematiska kurser vilka dock innehåller dels flera element av traditionella statsvetenskap, dels flera element av förvaltningsaspekter. För MDH del skulle möjligen ytterligare någon profileringsskärpning vara möjlig. Utbildningsbehov Efterfrågan på arbetsmarknaden Hur har man i ansökan på ett övertygande sätt påvisat att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden? Å ena sidan påpekar ansökan (sid 29) att stora pensionsavgångar framöver skapar en stabil efterfrågan. Å andra sidan påtalar ansökan samtidigt att även om många går i pension konkurrerar samhällsvetare ofta med ekonomer och jurister om de

131 lediga anställningarna varför det ändå kan bli relativt tufft på arbetsmarknaden. Ansökan visar redovisar även siffermaterial om att konkurrensen i nuläget är relativt stor om lediga anställningar (Ansökan sid 29) med medelsvår arbetsmarknad enligt studera.nu; så stor andel som ca 20% hade inte ett kvalificerat jobb inom ett år efter avslutad utbildning enligt SSR (Ansökan sid 28). 10 (11) Att av de redovisade uppgifterna dra långtgående slutsatser om framtiden är svårt. Ansökan visar att efterfrågan på samhällsvetare säkerligen kommer att kvarstå men kanske kommer den inte att bli högre än i dagsläget. Mer detaljerade arbetsmarknadsuppgifter för profilerade grupper inom samhällsvetarfacket bifogas inte, men den workshop som anordnades med myndighetsföreträdare på olika nivåer (Ansökan sid 2) pekade i lite svepande ordalag på behovet av profilerade statsvetare. Studenternas efterfrågan av utbildningen Hur har man i ansökan övertygat om att det finns en efterfrågan från studenter? Den workshop som anordnades med myndighetsrepresentanter (Ansökan sid 2, sid 40) hade även studentrepresentanter. Studenterna uttryckte enligt ansökan (sid 2) en efterfrågan på ett profilerat statsvetarprogram med tydlig ämnesfördjupning. I det tidigare samhällsvetenskapliga utbildningsprogrammet var Statsvetenskap dessutom den ämnesinriktning som flest studenter valde. Ett lite mer omfattande referat av workshopen, inklusive studenternas sammansättning hade ändå varit intressant att ta del av. Ansökan redovisar även att de likartade utbildningarna i Stockholm och Örebro har någotsånär bra söktryck (Ansökan sid 24-25). Riktigt hur söktrycket kommer att te sig är kanske inte helt klarlagt. Det hade varit intressant att tex få ta del av söktrycket över tid till MDH nuvarande samhällsvetarprogram. Målet är enligt ansökan (sid 31) att få två förstahandssökande per plats med 50 platser totalt. Att uppnå detta mål blir en utmaning då nuvarande söktryck på befintliga samhällsvetenskapliga programmet varit en sökande per plats med 45 platser totalt (Ansökan sid 31). Om det nya statsvetarprogrammet kommer att betraktas som just ett statsvetarprofilerat program gäller det också att övertyga potentiella studenter om fördelarna så att inte enbart initialt statsvetenskapligt intresserade studenter väljer programmet. Enligt ansökan valde i det tidigare samhällsvetenskapliga programmet 60% av studenterna det statsvetenskapliga spåret (Ansökan sid 2). 60% är en fin siffra att falla tillbaka på, men samtidigt gäller det att för det nya programmet dels nå utöver denna grupp, dels nå ännu fler statsvetenskapligt intresserade studenter. Eftersom det tidigare programmet alltså hade ca en förstahandssökande per plats och då alltså 60% av dessa studenter lockades av just Statsvetenskap blir den omedelbart tillgängliga studentpoolen i utgångsläget för det nya statsvetarprogrammet så att säga bara 0,6 förstahandssökande per plats upp till 45 platser. Förmodligen kommer profileringen i sig att dra till sig nya grupper plus sådana som kanske förut vänt sig till andra högskolor för att läsa ett profilerat statsvetarprogram, men det hade varit intressant att i ansökan se en lite mer utförlig diskussion kring dessa ting.

132 11 (11) Övriga synpunkter och påpekanden Har du några andra synpunkter som du vill framföra till fakultetsnämnden inför beslut om inrättande av statsvetarprogrammet?

133 (6) Beslutande Fakultetsnämnden Till de externa granskarna för statsvetarprogrammet: Jonas Hinnfors Ludvig Beckman Ellen Almgren Tack för att ni åtagit er att hjälpa Mälardalens högskola i bedömningen av ansökan om inrättande av statsvetarprogrammet. Ansökan från akademin för ekonomi, samhälle och teknik bifogas tillsammans med högskolans forsknings- och utbildningsstrategi. För att underlätta sammanställningen av era synpunkter bifogas nedan ett granskningsprotokoll. Om ni skriver i de inramade rutorna under varje fråga expanderas antalet rader allteftersom. Sist finns utrymme att framföra övriga synpunkter till fakultetsnämnden i ärendet. Vänligen skicka ifyllt protokoll senast den 27 juli 2015 till: Fakultetsnämnden E-post: fakultetsnamnden@mdh.se Med kopia till: Joakim Johansson, Eva Thorin och Marie Mörndal E-post: joakim.johansson@mdh.se; eva.thorin@mdh.se; marie.mörndal@mdh.se För frågor om innehållet i ansökan är du välkommen att kontakta akademin för ekonomi, samhälle och teknik: Joakim Johansson, ämnesansvarig statsvetenskap Telefon: För övriga frågor kring ärendet är du välkommen att kontakta utbildningsoch forskningssektionen: Helena Eken Asp E-post: helena.eken.asp@mdh.se Telefon: Tack på förhand!

134 Granskningsprotokoll 2 (6) Utbildningens förutsättningar Lärarkompetens Hur väl motsvarar antalet tillsvidareanställda och övriga lärare utbildningens beräknade omfattning? Inom programmet ska undervisning inom fem olika ämnen bedrivas, förutsättningarna för att bemanna programmet kan därmed förväntas variera beroende på anställningsförhållandena inom respektive ämne. Med avseende på antalet lärare, är det naturligt att främst fokusera på statsvetenskapen inom vilken merparten av undervisningen kommer att bedrivas. Inom juridik kommer till exempel endast 15 högskolepoäng att ges under hela programmet. Den angivna resursen om en lärare för detta ändamål framstår därmed som oproblematisk. Inom statsvetenskap skall emellertid 50 studenter ges undervisning motsvarande 90 högskolepoäng i över tre år. Om antagning äger rum en gång per läsår kommer inom tre år kurser motsvarande 90 högskolepoäng i statsvetenskap ges under ett och samma läsår. Som påpekas i ansökan, är de personella resurserna inom statsvetenskap i dag relativt begränsade med tre heltidsanställda lärare. Till detta skall läggas befintligt samarbete med statskunskap vid Uppsala universitet för handledning och examination av kandidatuppsatser. I ansökan påpekas att undervisningen i statsvetenskap under uppstartsfasen kommer att vara beroende av gästföreläsare och befintliga samarbeten med Uppsala universitet. Ambitionen är också att inom en snar framtid tillsätta ytterligare ett lektorat och en gästprofessur. Givet de förhållanden som framkommer av ansökan är det osäkert om antalet anställda lärare inom statsvetenskap är tillräckligt. Samtidigt finns en beredskap för att hantera detta genom nyttjande av befintliga samarbeten med andra lärosäten, anlitande av gästföreläsare och framförallt ambitionen att inom snar framtid tillsätta ytterligare lektorat. Med avseende på anställningsförhållanden, är samtliga lärare inom statsvetenskap tillsvidareanställda. Inom övriga ämnen är det endast statistik som avviker. Här anges två undervisande lärare med visstidsanställning. Denna brist skall dock bedömas med hänsyn till att den planerade undervisningen inom statistik är relativt begränsad (7.5 hp). Hur väl motsvarar lärarnas vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens den som krävs för undervisning och handledning inom utbildningen? Lärarnas kompetens kan här bedömas endast översiktligt eftersom närmare underlag om de enskilda lärarnas pedagogiska och vetenskapliga meriter inte bifogats ansökan. En utgångspunkt torde dock vara att undervisande

135 lärare i så hög grad som möjligt bör vara disputerade inom respektive ämne för att säkerställa forskningsanknuten undervisning. Inom huvudämnet statsvetenskap är samtliga lärare disputerade. Inom ekonomiska ämnen är hälften (tre av sex) av lärarna disputerade. Inom juridik är den ende lärare som anges inte disputerad. Lärarna i statistik är samtliga disputerade, lärarna i sociologi är i två fall av tre disputerade. Totalt sett innebär det att två tredjedelar av lärarna inom programmet är disputerade. Som jämförelse kan påpekas att 57 procent av undervisande personal vid svenska högskolor är disputerade 2013 (UKÄ). Kompetensen hos lärarna inom programmet som helhet torde därför kunna anses vara fullt tillräcklig. Inom juridik och ekonomiska ämnen befinner sig andelen disputerade under riksgenomsnittet. Utifrån dessa utgångspunkter finns det således anledning att framgent överväga hur kompetensen hos lärarna inom dessa delar av programmet kan stärkas. 3 (6) Utbildningsmiljö Vilka förutsättningar finns för att utbildningen kommer att ges i en forskande miljö? Programmets tematiska inriktning är frågor om styrning, såväl politisk, ekonomisk som juridisk. Forskning om styrning bedrivs inom verksamhetsområden Industriell Ekonomi och Organisation inom akademin för ekonomi, teknik och samhälle, dit också flertalet lärare inom programmet hör. Kopplingen mellan programmets inriktning och faktisk forskningsmiljö tyck erbjuda goda förutsättningar för att utbildningen kan ges i en forskande miljö. Vad avser den enskilda lärarna framgår av ansökan att lärarna inom statsvetenskap i hög grad är forskningsaktiva och att de flesta är forskningsaktiva. Detta ska givetvis uppfattas som positivt och det ges flera exempel på rapporter skrivna av en av statsvetarna i anknytning till ämnet för programmets inriktning. På vilket sätt ger utbildningen förutsättningar för ett kritiskt och kreativt förhållningssätt? Statsvetarprogrammets fokusering på styrningsfrågor innebär bland annat att frågor om näringslivets roll i offentlig verksamhet på lokal nivå uppmärksammas. Av underlaget framgår att denna utveckling inte enbart ska beskrivas och förklaras utan även problematiseras. Detta framstår som ett exempel på hur programmet avser grundlägga ett kritiskt förhållningssätt. Ett ytterligare exempel är inslaget av retoriska övningar som syftar till att ge färdigheter i att debattera samhällsfrågor i allmänhet samt styrkor och svagheter med olika styrningssätt. Inom den obligatoriska och utökade kursen demokratins problem ryms även intressanta inslag om lobbying, privata-offentliga partnerskap och multi-level governance. Dessa teman torde ge goda förutsättningar för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt i demokratifrågor.

136 Programmet innehåller även kurser i utvärdering och politisk teori, som på olika sätt erbjuder förutsättningar att kritiskt diskutera utgångspunkterna för att värdera offentlig organisation, policy och utfall. Den statsvetenskapliga expertisen inom dessa områden torde kunna knytas till programmets tematik och ytterligare stärka de kritiska inslagen. 4 (6) Utbildningens utformning Styrdokument Innehåller kurserna lärandemål (förväntade studieresultat) som utarbetats i enlighet med examensordningen? I Bilaga 1 redovisas utförligt utbildningsplanen för Statsvetarprogrammet och lärandemål i enlighet med examensordningen. Av examensmatris som bifogas Bilaga 2 framgår uppfyllelse av programmål inom huvudämnet statsvetenskap. På vilket sätt säkrar undervisning, kurslitteratur och examination forskningsanknytning och progression? Progressionen inom programmet äger främst rum inom huvudämnet statsvetenskap. Inom andra ämnen som statistik och juridik erbjuds introducerande kurser. Inom huvudämnet framgår progressionen genom ökad betoning på metodfrågor under termin 3 och 5 och det egna uppsatsarbetet under samma terminer. Tematiskt framstår som särskilt betydelsefull kursen Demokratins problem som erbjuds under termin 3 och som tycks erbjuda goda möjligheter till fördjupning av centrala statsvetenskapliga frågeställningar. Examensmatrisen i Bilaga 2 beskriver progressionen med avseende på programmålen inom huvudämnet. Inom parentes kan här noteras att matrisen endast anger när specifika programmål används, inte när de introduceras eller undervisas. Profilering av MDH Motivering till varför programmet ska inrättas Har man i ansökan anfört goda skäl för att erbjuda denna utbildning? Ange vilka av dessa ni ser som tyngst vägande. Ett flertal motiv för programmet anges i ansökan: önskan att erbjuda fler kandidatprogram inom ekonomiområdet vid MDH; att tillgodose efterfrågan på statsvetare inom offentlig verksamhet, lokalt och regionalt; att erbjuda ett program som är tydligare och mer flexibelt än det tidigare samhällsvetenskapliga programmet

137 samt att skapa en kandidatutbildning som tydligt knyter an till MDH:s övergripande prioriteringar om forskning inom Industriell Ekonomi och Organisation. 5 (6) De motiv som framtår som tyngst vägande är viljan att åstadkomma ett program som är tydligare, mer flexibelt och samtidigt administrativt enklare än det tidigare kandidatprogrammet. I detta ryms även ambitionen att programmet bättre ska tillgodose förutsättningarna till ämnesfördjupning. Denna ambition framstår som mycket lovvärd. Målet att på ett tydligt sätt koppla programmet utformning till existerande forskningsmiljöer framstår även som betydelsefullt. Här kan samtidigt noteras att det finns utrymme för en viss motsättning mellan att erbjuda fördjupning inom huvudämnet, såsom det definieras nationellt och internationellt, och ambitionen att undervisningen skall återspegla den forskningsinriktning som för närvarande prioriteras vid MDH. Det torde därvidlag vara betydelsefullt att det finns företrädare för huvudämnet som är framstående inom MDH:s forskningsprofiler såväl som inom andra inriktningar. Jämförelse med liknande utbildningar Hur förhåller sig föreslaget program till liknande utbildningar vid andra lärosäten? Det föreslagna programmet har motsvarigheter vid de flesta andra universitet och högskolor i Sverige. Kombinationen statsvetenskap, juridik och ekonomi går tillbaka till den tidigare förvaltningslinjen som i dag närmast motsvaras av politices kandidat och andra varianter med inriktning mot offentliga förvaltning och organisation. Skiljelinjen går här mellan de program som kombinerar statsvetenskap med nationalekonomi och de som istället kombinerar statsvetenskap med företagsekonomi. Statsvetarprogrammet skiljer sig alltså inte på något avgörande sätt från redan existerande kandidatprogram. Parentetiskt kan dock påpekas att det föreslagna programmet tycks ge något större utrymme åt demokratifrågor och något mindre utrymme åt förvaltningspolitik än sina motsvarigheter vid exempelvis Örebros och Stockholms universitet. Detta kan dock mycket väl visa sig vara en styrka med det föreslagna programmet. Utbildningsbehov Efterfrågan på arbetsmarknaden Hur har man i ansökan på ett övertygande sätt påvisat att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden? I underlaget redovisas utförligt prognoser för framtida arbetsmarknad för statsvetare. Dagens arbetsmarknad bedöms vara i balans. Pensionsavgångar samt framtida behov av kvalificerade analys- och utredningsarbete talar för ökad efterfrågan. Samtidigt förväntas konkurrensen med ekonomer och jurister fortsatt vara hård. Totalt sett bedöms det finnas risk för brist på utbildade samhällsvetare i framtiden, vilket talar för behov av nya utbildningsplatser. Här bör dock påpekas att

138 relevansen av dessa allmänna prognoser kan diskuteras, dåsom de inte är känsliga för variationer med avseende på utbildningens inriktning och utbildningsort. 6 (6) Inför ansökan anordnades en workshop med lokala och regionala avnämare där det framkommit att det finns en stor efterfrågan på utbildade statsvetare och där examen i detta ämne framhölls som en kvalitetsgaranti. Studenternas efterfrågan av utbildningen Hur har man i ansökan övertygat om att det finns en efterfrågan från studenter? Ansökningstrycket på nuvarande samhällsvetarprogram anges till ca en förstahandssökande per utbildningsplats. Ambitionen med det nyinrättade programmet är att få två förstahandssökande till varje utbildningsplats. I ansökan redovisas att representanter för studenter medverkat i diskussioner om programansökan vid flera tillfällen och att dessa inkommit med synpunkter. Såvitt denne bedömare kan utläsa, framgår emellertid inte vilka synpunkterna varit. I ansökan presenteras avslutningsvis ett antal förslag på insatser för aktiv studentrekrytering med bland annat besök i gymnasieskolor och direkt kontakt med studievägledare. Övriga synpunkter och påpekanden Har du några andra synpunkter som du vill framföra till fakultetsnämnden inför beslut om inrättande av statsvetarprogrammet? Min sammanvägda bedömning är att det föreslagna statsvetarprogrammet vid MDH till innehåll och inriktning framstår som mycket väl genomtänkt och har goda förutsättningar att erbjuda en högkvalitativ utbildning som både rustar studenterna för ett kritiskt förhållningssätt och erbjuder kunskaper och förmågor som efterfrågas av lokala och regionala avnämare. På en punkt ger det bifogade underlaget viss anledning till oro. Det gäller antalet lärare inom huvudämnet (Statsvetenskap) i relation till utbildningsvolymen. Här kan samtidigt konstateras att man är fullt med medvetenheten om begränsningarna och att det finns god beredskap för hur ytterligare lärarresurser ska kunna mobiliseras. På en punkt tycks underlaget bristfälligt, redogörelsen av studenters efterfrågan på det föreslagna programmet. Betydelsen av detta är dock inte uppenbar.

139 (6) Beslutande Fakultetsnämnden Till de externa granskarna för statsvetarprogrammet: Jonas Hinnfors Ludvig Beckman Ellen Almgren Tack för att ni åtagit er att hjälpa Mälardalens högskola i bedömningen av ansökan om inrättande av statsvetarprogrammet. Ansökan från akademin för ekonomi, samhälle och teknik bifogas tillsammans med högskolans forsknings- och utbildningsstrategi. För att underlätta sammanställningen av era synpunkter bifogas nedan ett granskningsprotokoll. Om ni skriver i de inramade rutorna under varje fråga expanderas antalet rader allteftersom. Sist finns utrymme att framföra övriga synpunkter till fakultetsnämnden i ärendet. Vänligen skicka ifyllt protokoll senast den 27 juli 2015 till: Fakultetsnämnden E-post: fakultetsnamnden@mdh.se Med kopia till: Joakim Johansson, Eva Thorin och Marie Mörndal E-post: joakim.johansson@mdh.se; eva.thorin@mdh.se; marie.mörndal@mdh.se För frågor om innehållet i ansökan är du välkommen att kontakta akademin för ekonomi, samhälle och teknik: Joakim Johansson, ämnesansvarig statsvetenskap Telefon: För övriga frågor kring ärendet är du välkommen att kontakta utbildningsoch forskningssektionen: Helena Eken Asp E-post: helena.eken.asp@mdh.se Telefon: Tack på förhand!

140 Granskningsprotokoll 2 (6) Utbildningens förutsättningar Lärarkompetens Hur väl motsvarar antalet tillsvidareanställda och övriga lärare utbildningens beräknade omfattning? Kvalitetsmässigt ser det bra ut, såvitt jag kan bedöma utifrån den redovisade lärarkompetensen på sidan 20 i ansökan. Kvantitetsmässigt har jag svårare att bedöma läget, men den eventuella utökningen av en statsvetartjänst verkar behövlig. Utöver lärarkompetens inom de olika ämnesområdena, behöver sannolikt tid läggas på samordnande och administrativa uppgifter viktiga för studenternas upplevelse av programmet som en helhet och därmed för genomströmningen, tror jag. Det största riskmomentet i den redovisade lärarkompetensen är nog de visstidsanställda statistikerna, varav en är gästlärare. Även om statistikkurserna inte är stora i omfång, så är det viktigt att de inte blir något alltför utanförstående utan sammanhang med övriga kurser på programmet, men jag antar att de är mer kopplade än vad som syns till utvärderingsmomenten vid HVV? Hur väl motsvarar lärarnas vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens den som krävs för undervisning och handledning inom utbildningen? Generellt finns god kompetens hos lärarna för såväl undervisning och handledning såvitt jag kan bedöma. Dock finns säkert fortsatt behov av samarbeten med såväl andra lärosäten som med andra ämnesområden inom MDH såsom beskrivs på sidan i ansökan för att de fördjupningsmöjligheter som erbjuds studenterna inte ska bli alltför snävt fokuserade på kurser/områden där den ganska lilla lärargruppen har sin kompetens. Utbildningsmiljö Vilka förutsättningar finns för att utbildningen kommer att ges i en forskande miljö? Utifrån beskrivningen av utbildningsmiljön i ansökan (s.17-19) gör jag bedömningen att utbildningen är förlagd till en forskande miljö. Dock är det i stor utsträckning forskning inom ekonomiområdet (och då särskilt industriell ekonomi och organisation) som lyfts fram, och den inriktningen blir ju ur statsvetenskapligt perspektiv något snäv. Därför är den typen av samarbeten både inom och utanför MDH som nämns på

141 flera ställen i ansökan av stor vikt. Särskilt prioriterat i mina ögon är ett utvecklat samarbete med HVV, där olika frågor om välfärd skulle kunna gynnas av och aktualisera viktiga statsvetenskapliga perspektiv (såsom en del viktiga politisk-filosofiska frågor och teorier och politisksociologiska frågor) som inte i lika hög grad platsar i den ekonomiskt intiktade statsvetenskapen. 3 (6) Ett paradexempel på den forskande miljön tycks samverkansområdet Hållbar samhällstutveckling (beskrivet på flera ställen, men mest ingående på sidan 12-13) utgöra. Här bedrivs, om jag förstått det korrekt, långsiktig forskning av flera personer med möjligheter för studenter att på olika sätt delta i eller åtminstone ta del av forskningen. Dessutom tycks frågorna inom ramen för området på många sätt vara högaktuella och relevanta även för omkringliggande samhälle utanför akademin (och därmed för potentiella arbetsgivare). På vilket sätt ger utbildningen förutsättningar för ett kritiskt och kreativt förhållningssätt? Både utbildningsplanen, examensmatrisen och ansökan i sin helhet visar på en stor betoning på kurser och moment som har till syfte att utveckla studenternas kritiska och reflekterande förhållningssätt. Det är ju också en grundbult i den statsvetenskapliga (samhällsvetenskapliga) metoden, som ges mycket utrymme i programmet. Kombinationen med vissa delar av företagsekonomin kan möjligen oroa en gammalmodig statsvetare, men det finns en medvetenhet om det i ansökan när man på sidan 16 skriver: Här ska statsvetarstudenten naturligtvis inte bara förstå och verka i sådana sammanhang, utan också kunna problematisera denna utveckling. Utbildningens utformning Styrdokument Innehåller kurserna lärandemål (förväntade studieresultat) som utarbetats i enlighet med examensordningen? Såvitt jag kan bedöma ja. Men jag har varit utanför akademin så länge att lärandemål och examensordning är svårbedömda för mig På vilket sätt säkrar undervisning, kurslitteratur och examination forskningsanknytning och progression? Återigen svårbedömt från min horisont. Dock verkar utbildningsplan och examensmatris såsom de presenteras i ansökan vara vettiga i detta perspektiv, med en tydlig tanke om hur de olika ämnesområdena hör ihop och samverkar med varandra

142 inom ramen för ett övergripande tema och också hur det är tänkt att de olika 4 (6) ämnesområdena fördjupas under programmets gång. För att möjligheter till många olika önskemål om fördjupning ska uppfyllas är den typen av samarbeten som ansökan tar upp på flera ställen viktiga att upprätthålla. Profilering av MDH Motivering till varför programmet ska inrättas Har man i ansökan anfört goda skäl för att erbjuda denna utbildning? Ange vilka av dessa ni ser som tyngst vägande. Det faktum att man har aktiv forskning inom olika samhällsvetenskapliga områden (främst statsvetenskap och företagsekonomi) som kan korsbefrukta varandra till ett större övergripande tema (styrning) som verkar eftertraktat av omkringliggande samhälle och potentiella arbetsgivare (sidan 2) är ett mycket gott skäl till att erbjuda utbildningen. Detta kommuniceras också mycket väl i ansökan. Jämförelse med liknande utbildningar Hur förhåller sig föreslaget program till liknande utbildningar vid andra lärosäten? Analysen som görs i ansökan att särskilt två utbildningar vid Stockholms universitet respektive Örebro universitet har de största likheterna med den föreslagna utbildningen verkar rimlig. Det faktum att både Stockholm och Örebro ligger relativt nära Mälardalens högskola gör att de får betraktas som i viss mån konkurrerande med ett sådant utbildningsprogram som föreslås. Dock påvisas i ansökan att studenter i MDH:s närområde gärna väljer lokalt, och det i kombination med att man verkar ha sonderat och upparbetat en samverkan med det lokala omkringliggande samhället för det föreslagna programmet lokalt väldigt attraktivt. Det här skulle man gärna kunna betona ännu tydligare, till exempel genom att ännu tydligare peka på/utbilda inom frågor och problem som rör just lokal (och regional) styrning. På så sätt skulle man också kunna framhålla en starkare profilering mot exempelvis kommunal verksamhet i jämförelse med utbildningarna vid Stockholms och Örebro universitet. Utbildningsbehov Efterfrågan på arbetsmarknaden Hur har man i ansökan på ett övertygande sätt påvisat att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden? Beskrivningen/analysen som görs i ansökan av arbetsmarknaden är omfattande.

143 Men det är svårt att dra några entydiga slutsatser, vilket också nämns. Olika analyser som gjorts ger ganska olika svar i vissa fall ser utsikterna relativt god ut för studenter som examineras inom samhällsvetenskap, i andra fall ser det ut som att det är en ganska trång arbetsmarknad. Dock tycks de flesta bedömare eniga om att ganska stora pensionsavgångar är att vänta (har väl påbörjats nu), vilket borde påverka utsikterna positivt. 5 (6) Ur mitt perspektiv (som utredare vid olika statliga myndigheter, dock inte i anställande position) måste jag bedöma konkurrensen om jobb som ganska stor (här bara baserat på egna betraktelser utan något statistiskt stöd). En faktor som försvårar konkurrensen och som inte tas upp i de olika analyser av arbetsmarknaden är att samhällsvetare på olika nivåer konkurrerar med varandra. När rimligt kvalificerade jobb (utredare, utvärderare, kvalificerad handläggare) utlysts vid de statliga myndigheter jag själv har erfarenhet av, kommer ansökningar såväl från samhällsvetare med kandidat-, magister och masterexamen som från disputerade samhällsvetare. Det här är nog delvis åtminstone ett huvudstadsproblem, men det pekar på vikten av en god uppfattning om behoven på den lokala arbetsmarknaden. Av stor vikt bedömer jag det därför vara att man fortsätter på den inslagna linjen med en stark samverkan med potentiella arbetsgivare på den lokala/regionala arenan både av inlyssnande karaktär (att lyssna till deras behov) och av praktisk karaktär i termer av praktikmöjligheter för studenterna. Studenternas efterfrågan av utbildningen Hur har man i ansökan övertygat om att det finns en efterfrågan från studenter? Bedömningen i ansökan att det föreslagna programmet skulle ha en större attraktionskraft än tidigare samhällsvetarprogram är helt rimlig, anse r jag. Hur mycket mer attraktivt är dock svårt att avgöra (och om det är tillräckligt, vad nu tillräckligt ska anses vara ). Igen tror jag att en ännu tydligare kommunikation/och eventuellt fokusering på den lokala verkligheten med möjligheter till praktik på sannolikt några av de största arbetsgivarna i området (kommun och landsting) torde starkt bidra till att utbildningen efterfrågas av inte minst lokala studenter som gärna stannar i sitt hemområde. Övriga synpunkter och påpekanden Har du några andra synpunkter som du vill framföra till fakultetsnämnden inför beslut om inrättande av statsvetarprogrammet? Min bedömning är att ansökan bygger på rimliga och ingående analyser av relevanta faktorer, och att det föreslagna programmet därför förtjänar sin plats. Som jag vid några tillfällen nämnt i kommentarerna ovan, tror jag eventuellt att programmet skulle kunna tjäna på att åtminstone kommuniceras och kanske också fokuseras i ännu högre utsträckning på de särskilda utmaningar och möjligheter som finns i styrning av offentlig förvaltning på lokal/regional nivå (särskilt

144 kommun och landsting, alltså). 6 (6)

145 Akademin EST har tagit del av granskningsrapporterna från de tre externa granskarna av ansökan för ett nytt kandidatprogram i statsvetenskap. I bifogad uppdaterad version av ansökan har kompletteringar gjorts utifrån granskarnas synpunkter och avser följande: -Informationen om rekryteringsmålen har kompletterats med en motivering (grönmarkerad text, s. 31; utlåtandet från Hinnfors). -Informationen om marknadsföringen av programmet har kompletterats med ett stycke som betonar vikten av att anknyta till den lokala/regionala verkligheten (grönmarkerad text, s ; utlåtandet från Almgren) -Processbeskrivningen har kompletterats med information om studentsynpunkterna (grönmarkerad text, s ; utlåtandet från Beckman) Hinnfors nämner vidare i sin granskningsrapport vikten av att stärka kompetensen inom utbildningens område och att de planerade förstärkningarna av personal med bland annat en gästprofessor är viktig. Här kan nämnas att diskussioner har påbörjats med en möjlig gästprofessor. Almgrens kommentar om att det eventuellt skulle kunna vara intressant med tydligare profilering av programmet, med fokus på det regional/lokala perspektivet kommer att beaktas i det fortsatta arbetet med utveckling av programmets kurser. Även synpunkterna från Almgren om vikten av att integrera statistik och frågor om välfärd i programmets kurser samt Hinnfors kommentar om att lärandemålet visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens möjligen kan stärkas kommer att beaktas i det fortsatta arbetet med utveckling av programmets kurser. Arbetet med uppdatering efter granskningen har gjorts av ämnesansvarig Joakim Johansson, Mikael Axberg (lektor i statsvetenskap) samt utbildningsledare Eva Thorin. Eva Thorin Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Mälardalens högskola Box Västerås Tfn:

146

147

148 Fakultetsnämnden 4: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende /0738 Besluts-PM Handläggare Helena Eken Asp 1 (4) BESLUTSPROMEMORIA Inrättande av kandidatprogram i teknisk matematik Bakgrund Kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik vid MDH utvärderades 2013 av Universitetskanslerämbetet (UKÄ) och fick omdömet bristande kvalitet. En av punkterna i åtgärdsplanen som redovisades för UKÄ bestod i att inrätta ett nytt program i teknisk matematik, riktat till svenskspråkiga studenter, för att stärka den matematiska utbildningsmiljön vid MDH. Akademin inkom den 23 februari 2015 med sin ansökan till fakultetsnämnden om att inrätta ett program i teknisk matematik med planerad start höstterminen Enligt rektors delegationsordning har fakultetsnämnden att fatta beslut om inrättande av program. Fakultetsnämnden godkände akademins ansökan och utsåg tre externa granskare vid sitt möte den 22 april Granskarna inkom med sina yttranden under juni. Ärendet behandlades på mötet för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 19 augusti. Problemanalys Fakultetsnämnden har att ta ställning till om akademins förslag till nytt utbildningsprogram i teknisk matematik håller tillräckligt hög kvalitet för att inrättas och om utbildningsplanen kan fastställas. Som underlag till beslut finns akademins ansökan samt de utsedda granskarnas utlåtanden. Faktasammanställning Nulägesbeskrivning och behovet av ett nytt program i relation till FUS I det engelskspråkiga utbudet finns idag ett kandidatprogram som kopplar till utbildningsområdet ekonomiutbildningar, Analytical Finance (180 hp). Konkurrensen mellan det befintliga kandidatprogrammet och det föreslagna bedöms som liten; delvis baserat på undervisningsspråk och delvis baserat på att det är olika inriktningar. MDH ger idag också ett masterprogram i teknisk matematik. Det föreslagna programmet kommer att leda till en kandidatexamen inom matematik/tillämpad matematik, en examen som enligt Verksamhetsmål uppdrag och budget (2014) ska finnas kvar. Akademins erfarenheter från masterprogrammen talar för att programmet kommer att attrahera både manliga och kvinnliga sökande. Omvärldsanalys Akademin redovisar två rapporter om arbetsmarknaden för matematiker i sin ansökan från SACO och SCB. SACO menar att det är liten konkurrens om jobben medan SCB menar att det finns ett litet överskott av matematiker.

149 Det finns idag inget kandidatprogram som heter teknisk matematik i Sverige däremot finns flera utbildningar som leder till en kandidatexamen i matematik. Akademin bedömer dock att konkurrensen från dessa är låg då inriktningen för de utbildningarna är ren matematik (i två fall) eller att innehållet skiljer sig (i ett fall). Det finns två civilingenjörsprogram i teknisk matematik (vid Chalmers och Lund) med högt söktryck. Akademin menar att det förslagna kandidatprogrammet i kombination med nuvarande masterprogram är ett alternativ till tidigare nämnda civilingenjörsutbildningar. Samtidigt ger kandidatprogrammet de studenter som inte vill läsa ett femårigt program ett alternativ. 2 (4) Programmets innehåll och upplägg Programmets fokus ligger på teori med tillämpningar i arbetslivet vilket ger en bred kompetens som kan utnyttjas inom många olika branscher. Undervisningen kommer att ske på både svenska och engelska för att förbereda för arbetslivet. Av de befintliga kurserna som ingår i programmet har den genomsnittliga prestationsgraden för de tre senaste kurstillfällen varit minst 75 procent för tre kurser och minst 60 procent på sex kurser. På de fyra kurser där genomströmningen har varit lägre än 60 procent förväntar sig akademin att studenterna på det nya programmet kommer att prestera bättre än genomsnittet då de har en bättre grund inom matematiken. Planer för att kvalitetssäkra examensarbeten Huvudhandledaren (eller biträdandehandledaren i de fall då huvudhandledare har sin huvudsakliga anställning på ett företag) för examenarbetet ska vara tillsvidareanställd universitetslektor. Examinator för examensarbetet ska vara professor eller docent. Examensarbetet granskas dessutom av ytterligare en disputerad matematiker. Det finns ett aktivt handledarkollegium som har tagit fram dokument som beskriver vad som krävs för ett godkänt examensarbete. Lärarkompetens Det finns en hög vetenskaplig och pedagogisk kompetens inom avdelningen för tillämpad matematik som har det operativa ansvaret för programmet. Enligt den bifogade lärarkompetensmatrisen kommer två professorer, 9 universitetslektorer, och två adjunkter, samtliga tillsvidare anställda, samt två doktorander, visstidsanställda, att medverka i undervisning och vidareutveckling av programmet. Den uppskattade tiden för respektive lärare för kurser inom programmet är 10 till 30 procent, för alla utom två av lärarna som har 5 respektive 45 procent av sin arbetstid inom programmet. Utbildningsmiljö I utbildningen finns kurser som ska skapa förutsättningar för studenterna att utveckla ett kritiskt, kreativt och reflekterande förhållningssätt. Studenterna får genom kurserna både allmän kunskap om vetenskapligt skrivande i matematik och kunskap om aktuell forskning vid avdelningen genom presentationer av berörda forskare. Utöver det kommer studenterna att uppmanas att delta i lämpliga seminarier (i avdelningens öppna seminarieserie) samt erbjudas möjlighet att närvara på konferenser och workshops som anordnas av avdelningen för tillämpad matematik. Dimensionering och studentrekrytering Rekryteringsmålet är 20 studenter per år och akademin bedömer att det målet kan uppnås.

150 Samverkan/samproduktion Det finns idag ett branschråd för masterprogrammet i tekniskmatematik som även är tänkt att hantera frågor kring det nya kandidatprogrammet. Samverkan med näringslivet kommer att ske genom studentarbeten (Saab och Scania har uttryckt önskemål) och inbjudna gästföreläsare. 3 (4) Kurser inom programmet och nationella examensmål Enligt den examensmatrisen i ansökan uppfylls samtliga, i högskoleförordningen nämnda, examensmål för kandidatexamen av lärandemålen i de kurser som ingår i det föreslagna programmet. Granskarnas synpunkter på ansökan Av de tre granskarna har endast Persson, professor vid Luleå tekniska universitet, lämnat utförliga kommentarer i sin granskning. Han menar att den rådande goda arbetsmarknaden för matematiker i kombination med ett begränsat antal utbildningar med inriktning mot tillämpad matematik ger en god grund för en efterfrågan hos studenter. Han gör i sin granskning bedömningen att den beskrivna lärarkåren ger goda förutsättningar för att utbildningen kommer att ske i en forskande miljö samt ge förutsättningar för ett kritiskt och kreativt förhållningssätt. Han anser att det i förslaget finns en utmärkt balans mellan teknik, matematik och tillämpad matematik. Avslutningsvis anser Persson, som var med i bedömargruppen vid UKÄ utvärderingen 2013, att programmet är en naturlig uppföljning av den satsningen på personalrekrytering som skett inom matematikområdet de senaste åren på Mälardalens högskola. Cegrell, professor vid Umeå universitet, anser att den beskrivna utbildningsplanen med nuvarande lärarkompetens ger goda förutsättningar för forskningsanknytning och progression i utbildningen men påpekar samtidigt att det är viktigt att anställa och behålla goda forskare som också undervisar. Han anser att det beskrivna teknikinnehållet är välbalanserat i relation till ämnesbeskrivningen för teknisk matematik. Ledfelt, teknologie doktor vid Scania AB, anser att utbildningens förutsättningar är goda förutsatt att balansen mellan undervisning och forskning för respektive lärare upprätthålls. Vad gäller utbildningens utformning menar Ledfelt att lärandemålen i huvudsak är väldefinierade och att teknikinnehållet är mycket bra och väl spritt inom ämnesområdet. Han menar vidare att det finns ett utbildningsbehov särskilt vad gäller matematisk kompetens inom näringslivet. Beredning i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Vid beredningen i utskottet lyftes frågor kring studenternas programidentitet med tanke på den omfattande samläsningen. Utskottets erfarenheter från andra program, där samläsning utgör en betydande del, är att programidentiteten är viktig för genomströmningen för programmet. Konsekvensanalys Om nämnden beslutar att godkänna ansökan och inrätta programmet har akademin möjlighet att ansöka om ett första programintag till hösten Om programansökan avslås och programmet inte inrättas kommer det inte att finnas med i programutbudet inför hösten 2016.

151 Överväganden Av det material som beredningen har tagit del av förefaller det som att lärarresurser och forskningsbas finns för programmet. Den fråga som nämnden bad granskarna att titta speciellt på var teknikinnehållet vilket enligt granskarna stämmer överens med vad som kan förväntas av ett kandidatprogram i teknisk matematik. Dock bör nämnden i denna fråga notera att granskarna överlag har lämnat mycket kortfattade svar i sin granskning. 4 (4) Beredningens förslag till beslut Utifrån akademins underlag och de externa granskarnas utlåtanden anser beredningen att det finns förutsättningar att inrätta kandidatprogrammet i teknisk matematik. Förslag till beslut Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå föreslås besluta att föreslå fakultetsnämnden besluten att att inrätta kandidatprogrammet i teknisk matematik, samt fastställa utbildningsplan för kandidatprogrammet i teknisk matematik att gälla för utbildning som startar höstterminen 2016 och framåt

152

153

154

155

156

157

158

159

160

161

162

163

164 Bilaga 1 Kommentarer till UKÄ:s utvärdering Eftersom kandidatexamen i matematik vid MDH fick kritik vid senaste bedömningen av UKÄ, bifogas denna bilaga som visar att det föreslagna kandidatprogrammet uppfyller alla UKÄ:s krav. UKÄ:s bedömning: Vid bedömningen fann UKÄ 8 brister, dessa är listade nedan som B1, B2, osv. Vi kommenterar hur vi tagit hänsyn till dessa punkter vid utformningen av kandidatprogrammet i teknisk matematik. B1: Lärarkårens faktiska specialistkompetenser har inte utnyttjats till fullo, vare sig i undervisningen eller genom att lärarna särskilt har handlett examensarbeten inom sina specialområden. Det kan ha förekommit att en student skrivit ett kandidatarbete inom ett område där handledaren inte haft tillräcklig kompetens. Att så skett är en konsekvens av att inte tillräckligt många lärare har varit aktiva forskare. Kommentar: Sex disputerade forskare har anställts som lektorer vid avdelningen för tillämpad matematik 1. Samtliga dessa kommer att undervisa i programmet. Exempelvis kommer kurserna numeriska metoder, introduktion till reell och komplex analys, biomatematik och bioinformatik, datoralgebra med tillämpningar, introduktion till algebraiska strukturer, att undervisas av en lektor som bedriver forskning inom respektive områden. De examensarbeten som visade störst brister utfördes under ledning av externa handledare. Nya rutiner för handledning av examensarbeten innefattar bland annat att alla examensarbeten med externa handledare tilldelas även en handledare från avdelningen med spetskompetens inom området. De externa handledarna informeras om kraven på examensarbeten i matematik. Andra delar av de nya rutinerna är införandet av en granskare för varje examensarbete och adekvata bedömningar för examination. B2: För de studenter som avslutar sina studier med en kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik har kandidatprogrammet i Analytical Finance inte tillgodosett behovet av breda metodkunskaper i matematik, fördjupad kunskap om någon del, och orientering om aktuella forskningsfrågor. (a) I första hand beror detta på brister i det kursutbud som getts. (b) Även inom givna kurser kan den matematiska nivån ibland ha sviktat (på grund av för tunna kursvarianter, eller att läraren inte har haft högsta kompetens inom kursens område, eller som en följd av medveten eller omedveten anpassning till att många programstudenters intresse inte i första hand är matematiskt utan inriktat mot finansiella tillämpningar). Kommentar: Kandidatprogrammet i teknisk matematik består till största delen av matematikkurser, de obligatoriska kurserna täcker väl kravet på djup och bredd i matematik. Den nyinrättade obligatoriska kursen forskningsorientering i matematik/tillämpad matematik behandlar särskilt forskningsfrågor och forskningsmetodik inom matematik. Även andra kurser behandlar aktuella forskningsfrågor när så är lämpligt. Efter utvärdering har en differentiering genomförts av de grundläggande matematikkurserna. Studenterna inom kandidatprogrammet i teknisk matematik följer det mer avancerade spåret. B3: Den träning på kritisk analys av frågeställningar och situationer som projektarbeten i finansiell matematik erbjuder behöver kompletteras med träningsmoment även inom andra delar av utbildningsprogrammet. Kommentar: Kurserna forskningsorientering i matematik/tillämpad matematik och matematisk kommunikation och modellering innehåller kritisk analys av frågeställningar, speciellt är ett av examinationsmomenten att skriva och granska en projektplan för ett potentiellt examensarbete. 1 Se bilaga 4 Förteckning över lärarkompetens

165 Bilaga 1 Kommentarer till UKÄ:s utvärdering B4: Det har inte funnits tillräckliga resurser för handledning och granskning av examensarbeten. Kommentar: Som nämns ovan har nya lektorer anställts och nya rutiner har införts för examensarbeten, vilket innefattat att nya resurser tillförts. B5: Handledningen har hållit ojämn nivå i avsaknad av tillräckliga anvisningar och forum för utbyte handledare emellan. Kommentar: Ett handledarkollegium har inrättats där alla handledare utbyter erfarenheter och examensarbeten kontinuerligt diskuteras medan de utförs. Anvisningarna till studenter och till examinatorer om hur ett examensarbete ska skrivas har tydliggjorts. För att säkerställa den matematiska nivån på examensarbetena har ett formulär utformats som ska ifyllas av granskare och handledare. I det dokumentet ska de bl a fylla i om arbetet uppfyller kraven på självständighet och matematisk djup. Dessa ifyllda formulär återkopplas i handledarkollegiet. B6. Den träning i att identifiera, formulera och lösa problem som har erbjudits inom kandidatprogrammet Analytical Finance har inte varit tillräcklig för alla studenter. Problemformulering och problemlösning är självfallet centrala aspekter av tillämpad matematik. Det finns brister i dessa som kan vara ett uttryck för samma underliggande svagheter som beskrivits för de två föregående utbildningsmålen: den matematiska nivån har legat i underkant på grund av svag eller svagt utnyttjad lärarkompetens, utbildningsplanens kursutbud har inte haft ordentlig bredd, och handledningen av examensarbeten har varit ojämn. Kommentar: Som nämnts punkterna ovan har kandidatprogrammet i teknisk matematik har kraftigt förstärkt kursutbudet och åtgärdat de punkter som UKÄ fann brister i vid sin granskning. B7: Som UKÄ noterar tränas skriftlig framställning i kortare format i examinationen av seminarieprojekt. Dessutom ingår ju i alla matematikkurser skriftliga moment i form av uppgifter som ska lösas skriftligt. Det finns två bidragande faktorer till att denna träning inte har kunnat garantera tillräcklig nivå på skriftlig framställning i de av UKÄ granskade uppsatserna: (a) Det är inte tillräckligt vanligt att den skriftliga framställningen bedöms vid skriftliga moment; studenterna får med andra ord alltför lite återkoppling och kan bilda sig felaktiga föreställningar om vad som är adekvat nivå på skriftlig framställning. (b) Den sorts matematisk text som en kandidatuppsats innebär, där det förväntas att matematikens alla konventioner respekteras, har studenterna innan dess knappast alls fått lära sig vad det innebär att skriva. Kommentar: Även i kandidatprogrammet i teknisk matematik ingår det flera kurser där studenterna ska göra kortare projekt. Dessutom tränas skriftlig framställning särskilt i kursen matematisk kommunikation och modellering. Vid avdelningen har det tagits fram ett styrdokument för hur studenterna ska skriva matematisk text. Detta examineras vid allt skrivande i alla matematikkurser. B8: Alla handledare av kandidatarbeten har inte samma kompetens att erbjuda feedback på skriftlig framställning. Kommentar: Tydligare anvisningar för examensarbeten, och skriftlig framställning i allmänhet, har som tidigare nämnts tagits fram som stöd för handledare. Även diskussioner i handledare bidrar till att bedömningar blir likformiga. Granskarna som läser arbetet innan arbetet läggs fram gör att varje student får två oberoende återkopplingar.

166 Bilaga 2 Programstruktur Kandidatprogram Teknisk matematik År 1 HT1 HT2 VT1 VT2 Matematik grundkurs, Vektoralgebra, Envariabelkalkyl, Flervariabelkalkyl, 7,5 hp 7,5 hp 7,5 hp 7,5 hp Diskret matematik, 7,5 hp Programmering, 7,5 hp Matematisk kommunikation och modellering, 7,5 hp Differentialekvationer, grundkurs, 7,5 hp År 2 HT1 HT2 VT1 VT2 Numeriska metoder, Linjär algebra, Sannolikhetslära, Biomatematik och 7,5 hp 7,5 hp 7,5 hp bioinformatik, Dynamiska system, iterativa processer och algoritmer, 7,5 hp Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, 7,5 hp Introduktion till reell och komplex analys, 7,5 hp 7,5hp Statistisk inferensteori, 7,5 hp År 3 HT1 HT2 VT1 VT2 Datoralgebra med Forskningsorientering Introduktion till Examensarbete i tillämpningar, i matematik/tillämpad algebraiska strukturer, matematik, 7,5 hp matematik, 7,5 hp 15 hp Projektarbete i matematik, 7,5 hp (Valbar) Grafteori, nätverk och tillämpningar, 7,5 hp (Valbar) 7,5 hp Matematisk logik med datainriktning, 7,5 hp (Valbar) Tillämpad matrisanalys, 7,5 hp (Valbar) Operationsanalys, 7,5 hp (Valbar) Finita elementmetoden, 7,5 hp (Valbar)

167 Bilaga 3 Förslag till utbildningsplan Kandidatprogram i teknisk matematik 180 hp Bachelor s programme in Engineering Mathematics, 180 credits Fastställd Fastställd av Senast reviderad Senast reviderad av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden Diarienummer Utbildningsplanen giltig från Ansvarig fakultet Ansvarig institution Medverkande enhet(er) H16 Fakultetsnämnden Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Behörighet Grundläggande behörighet samt Fysik A, Matematik D (områdesbehörighet 8 med förändring) eller Fysik 1a/1b1+1b2, Matematik 4 (områdesbehörighet A9 med förändring). Mål Kandidatprogrammet i teknisk matematik syftar till att tillgodose det växande behovet av matematikutbildade medarbetare inom industri, samhälle och olika teknikområden. Syftet med utbildningen är: att ge studenterna en god kunskapsgrund för arbete i en bred mångfald av företag och andra privata och statliga organisationer som bedriver teknikverksamhet och teknikutveckling att skapa goda förutsättningar för fortsatt utbildning på avancerad nivå Kandidatprogrammet i teknisk matematik leder till kandidatexamen i huvudområdet Matematik/Tillämpad matematik vid Mälardalens högskola. Nedan preciserade mål har sin utgångspunkt i Högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS 2006:1053). Kunskap och förståelse För kandidatexamen ska studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet Matematik/tillämpad matematik, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund,

168 Bilaga 3 Förslag till utbildningsplan kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För kandidatexamen ska studenten - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom tillämpad matematik och matematik. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen ska studenten - visa förmåga att inom huvudområdet Matematik/Tillämpad matematik och i matematikens tillämpningar göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att skriftlig information, föreläsningar, handledning och examination huvudsakligen ges på svenska. Studenterna förväntas behärska engelska då engelskspråkig kurslitteratur förekommer. I årskurs två och tre förekommer kurser där engelska är undervisningsspråk särskilt under utbildningens tredje år. Innehåll Kandidatprogrammet i teknisk matematik är ett treårigt naturvetenskapligt/tekniskt program i ämnesområdet matematik/tillämpad matematik, som ger en gedigen kunskap med såväl bredd som djup i matematik och tillämpad matematik med fokus på matematikens tillämpningar inom en mångfald av områden, främst inom teknik, naturvetenskap och livsvetenskaper. Programmets fokus ligger på matematiska metoder och på verkliga problem i arbetslivet och litteraturen har valts för att stödja denna inriktning. Vid rekommenderad studiegång ingår i utbildningen en obligatorisk del i matematik/tillämpad matematik om 157,5 högskolepoäng, varav 15 högskolepoäng utgörs av ett eget självständigt arbete som är

169 Bilaga 3 Förslag till utbildningsplan examensarbete i ämnet matematik/tillämpad matematik, samt valbara kurser omfattande 22,5 högskolepoäng inom ämnen relevanta för tillämpningar av matematik. Programmet består av kurser fördelade på årskurser enligt nedan. Årskurs 1 Matematik/tillämpad matematik: Matematik grundkurs, 7,5 hp Diskret matematik, 7,5 hp Vektoralgebra, 7,5 hp Envariabelkalkyl, 7,5 hp Matematisk kommunikation och modellering, 7,5 hp Flervariabelkalkyl, 7,5 hp Differentialekvationer, grundkurs, 7,5 hp Datavetenskap: Programmering, 7,5 hp Årskurs 2 Matematik/tillämpad matematik: Numeriska metoder, 7,5 hp Dynamiska system, iterativa processer och algoritmer, 7,5 hp Linjär algebra, 7,5 hp Sannolikhetslära, 7,5 hp Introduktion till reell och komplex analys, 7,5 hp Biomatematik och bioinformatik, 7,5 hp Statistisk inferensteori, 7,5 hp Datavetenskap: Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, 7,5 hp

170 Bilaga 3 Förslag till utbildningsplan Årskurs 3 Matematik/tillämpad matematik: Datoralgebra med tillämpningar, 7,5 hp Forskningsorientering i matematik/tillämpad matematik, 7,5 hp Introduktion till algebraiska strukturer, 7,5 hp Examensarbete i matematik, 15 hp Valbara Projektarbete i matematik, 7,5 hp Grafteori, nätverk och tillämpningar, 7,5 hp Matematisk logik med datainriktning, 7,5 hp Tillämpad matrisanalys, 7,5 hp Operationsanalys, 7,5 hp Finita elementmetoden, 7,5 hp Val inom programmet Studenter inom programmet garanteras plats på ovan angivna kurser, obligatoriska samt valbara, om 30 högskolepoäng per termin. Valet av kurser förutsätter att studenten har behörighet till önskad kurs. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att studenten uppfyller fordringarna för följande examen Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Matematik/tillämpad matematik (Bachelor of Science (180 credits) in Mathematics/Applied Mathematics) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

171 Bilaga 4 Kompetenstabell för Kandidatprogrammet i teknisk matematik Namn **) Akademisk titel Typ av anställning Anställningens omfatt-ning i procent Uppskattad tid för kurser inom programmet, % av anställning Kurs Matematik Anna Fedyszak-Koszela Universitetsadjunkt Tillsvidare 100% Matematisk logik med datainriktning 10% *) Visstids- Matematisk kommunikation och Christoffer Engström Doktorand anställning 100% 10% modellering Daniel Andrén Universitetslektor Tillsvidare 100% Dynamiska system, iterativa processer och algoritmer, Forskningsorientering i 15% matematik/tillämpad matematik *) Erik Darpö Universitetslektor Tillsvidare 100% Vektoralgebra *), Introduktion till algebraiska strukturer *), Forskningsorientering i 30% matematik/tillämpad matematik *) Hillevi Gavel Universitetsadjunkt Tillsvidare 100% 10% Matematik grundkurs *) Johan Richter Universitetslektor Tillsvidare 100% 5% Tillämpad matrisanalys *) Karl Lundengård Doktorand Visstidsanställning 100% 10% Numeriska metoder *) Kimmo Eriksson Professor Tillsvidare 100% Diskret matematik *), Forskningsorientering i 20% matematik/tillämpad matematik *)

172 Bilaga 4 Lars Hellström Universitetslektor Tillsvidare 100% Datoralgebra med tillämpningar, Grafteori, nätverk och tillämpningar 20% *) Lars-Göran Larsson Universitetslektor Tillsvidare 100% Envariabelkalkyl *), 30% Differentialekvationer grundkurs *) Linus Carlsson Universitetslektor Tillsvidare 100% Flervariabelkalkyl *), Introduktion till reell och komplex analys *), Finita elementmetoden *), Forskningsorientering i 45% matematik/tillämpad matematik *) Mats Bodin Universitetslektor Tillsvidare 100% Linjär algebra *), Biomatematik och 20% bioinformatik Ni Ying Universitetslektor Tillsvidare 100% Sannolikhetslära *), Statistisk 25% inferensteori *) Sergei Silvestrov Professor Tillsvidare 100% Tillämpad matrisanalys *), Matematiken bakom internet *), Forskningsorientering i 10% matematik/tillämpad matematik *) Torgil Abrahamsson Universitetslektor Tillsvidare 50% 25% Operationsanalys *) *) I den angivna tiden ingår undervisning i kursen (inklusive kursansvar och examination) av programstudenter från flera utbildningsprogram **) Alla lärare i tabellen har kompetens för att undervisa i de flesta av de uppräknade kurserna.

173 Bilaga 5: Examensmatris 1 (1) Översikt UPPFYLLNAD AV EXAMENSMÅL, FILOSOFIE KANDIDATEXAMEN MED HUVUDOMRÅDET MATEMATIK/TILLÄMPAD MATEMATIK FÖR KANDIDATPROGRAMMET I TEKNISK MATEMATIK Ingående kurser A Högskoleförordningens mål för kandidatexamen B C Kurstitel och omfattning (hp) Kurskod Nivå Matematik grundkurs, 7,5 hp MAA121 G1N 1-9 2, 9 2,3,6,9 Diskret matematik, 7,5 hp MMA122 G1N , 4, 8, Envariabelkalkyl, 7,5 hp MAA151 G1N , 2, 4, 10 4, 6, 9, 10 6, 9, 10 Vektoralgebra, 7,5 hp MAA150 G1N 1, 2, 4-8 2, 3, 7, 8 4, 7, 8 8, 9 1, 4, 7 Matematisk kommunikation och modellering, 7,5 hp *Under utveckling* G1N X X X X X X X X Flervariabelkalkyl, 7,5 hp MAA152 G1F , 4, 5, 7, , 8-10 Differentialekvationer, grundkurs, 7,5 MAA316 G2F , , hp Numeriska metoder, 7,5 hp MMA132 G1F 1-8 2, 6, 7 6, 8 8 2, Dynamiska system, iterativa processer och algoritmer, 7,5 hp *Under utveckling* G2F X X X X Linjär algebra, 7,5 hp MMA129 G1F 1-8 2, 4, Sannolikhetslära, 7,5 hp MMA306 G1F 1-6 3, Introduktion till reell och komplex analys, 7,5 hp Biomatematik och bioinformatik, 7,5 hp MAA318 G2F 1-8 7, 8 4, 5, MAA135 G1F , Statistisk inferensteori, 7,5 hp MMA308 G2F , 2, 4-7 1, 2, , 7 Datoralgebra med tillämpningar, 7,5 hp *Under utveckling* G2F X X X X X Forskningsorientering i matematik/tillämpad matematik, 7,5 hp Introduktion till algebraiska strukturer, 7,5 hp MAA136 G2F 1-3 2, 3 2, 3 1, , MAA317 G2F , 5, 6 Examensarbete i matematik, 15 hp MMA290 G2E , 2, Operationsanalys, 7,5 hp MAA315 G2F 1-7 1, 4, , , 6 1, 2, 6, 7 6, 7 Projektarbete i matematik, 7,5 hp MMA291 G1F Grafteori, nätverk och tillämpningar, MAA600 A1N 1-6 5, ,4, ,5 hp Matematisk logik med datainriktning, MMA130 G1F , 2, 4, , 7 7,5 hp Tillämpad matrisanalys, 7,5 hp MAA704 A1N 1-8 4, 6, 8 2-4, 6 1, 3, 5-8 4, 6, 8 1,2,4,5,7, 8 7, 8 8 Finita elementmetoden, 7,5 hp MAA319 G2F 1-8 2, 4, 6, 7, ,7 3, Valbart Självständigt arbete (examensarbete) Högskoleförordningens mål för kandidatexamen A: Kunskap och förståelse 1: visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor B: Färdighet och förmåga 1: visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer 2: visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar 3: visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper 4: visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser C: Värderingsförmåga och förhållningssätt 1: visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter 2: visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används 3: visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens

174 Kursförteckning Kursdata Innehåll Lärandemål Matematik grundkurs MAA121 7,5 hp G1N Examination: Inlämningsuppgifter (INL1), 1,5 hp Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN1), 2,5 hp Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN2), 3,5 hp Grundbegrepp: definition, sats, uttryck, likhet, ekvation, ekvivalens, implikation, talmängd. Elementär tal- och bokstavsalgebra, elementär mängdlära. Polynom: faktorisering, polynomdivision. Ekvationer och olikheter: Ekvationer och olikheter med rationella funktionsuttryck och kvadratrötter. Funktionsbegreppet: definitionsmängd, urbild, målmängd, värdemängd, injektiv, surjektiv, bijektiv, graf, koordinatsystem och andragradskurvor i planet. Elementära funktioner: trigonometriska funktioner, exponentialfunktioner, logaritmfunktioner, potensfunktioner. Trigonometri: översättningar mellan cosinus- och sinus-värden, additionsformler, trigonometriska ekvationer. Triangelsolvering; sinussatsen, cosinussatsen. Komplexa tal: imaginära enheten, rektangulär form, realdel, imaginärdel, komplexkonjugat, absolutbelopp, argument, polär form, aritmetik med komplexa tal Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1 med säkerhet använda de fyra räknesätten i algebraiska operationer såsom förenklande omskrivningar och faktoriseringar i uttryck 2 tolka elementära mängdalgebraiska uttryck som innefattar union, snitt, differens och komplement, samt kunna hantera underliggande satslogik och då speciellt kunna avgöra när en sann implikation respektive en sann ekvivalens föreligger 3 lösa ekvationer och olikheter innehållande algebraiska funktionsuttryck 4 förklara begreppet funktion och kunna illustrera graferna för elementära algebraiska funktioner, för de trigonometriska funktionerna, för den naturliga logaritmfunktionen, samt för exponentialfunktionen 5 utifrån egenskaper hos enhetscirkeln definiera de trigonometriska funktionerna, kunna identifiera de symmetrier och periodiciteter som gäller för funktionerna, kunna beräkna de trigonometriska funktionsvärdena för standardvinklar, kunna tillämpa additionsformlerna för allehanda omvandlingar av uttryck, samt kunna tillämpa cosinus- och sinussatserna vid triangelsolvering 6 redogöra för och geometriskt illustrera de grundläggande egenskaperna hos komplexa tal, samt kunna utföra aritmetiska operationer med komplexa tal och då speciellt omskrivningar mellan rektangulär form och polär form 7 redogöra för och tillämpa potens-, exponential- och logaritmlagarna, och för logaritmer kunna byta bas 8 lösa ekvationer och olikheter där sammansatta funktionsuttryck av typen polynom(f(x)) förekommer 9 muntligt och skriftligt förmedla resonemang och lösningar av sådana problem som behandlas i kursen, allt i enlighet med övriga lärandemål Diskret matematik MMA122 7,5 hp G1N Examination: Muntlig tentamen (TEN1), 4,5 hp Muntlig och skriftlig presentation av lösta problem (ÖVN2), 3 hp Mängdlära. Aritmetik. Rekursion och induktion. Kombinatorik och sannolikhet. Grafteori. Logik. Vidare ska minst ett av följande moment ingå: Automater och formella språk. Relationer och funktioner. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1 förklara de begrepp som ingår i kursen på ett sätt som är anpassat efter mottagarens förkunskaper 2 redogöra för någon tillämpning inom vart och ett av kursens delområden 3 hantera de mängdalgebraiska räknesätten och modellera problem med mängdalgebraiska medel, samt redogöra för sambandet med satslogik och boolesk algebra 4 formulera och tolka påståenden i predikatlogisk notation 5 redogöra för primtals- och delarbegreppen och tillämpa Euklides algoritm i problemlösning, såsom för att lösa linjära modulära ekvationer 6 genomföra induktionsbevis och lösa problem som bygger på rekursion 7 redogöra för och tillämpa grundläggande metoder och principer inom kombinatorik och sannolikhetslära 8 använda grundläggande grafteoretisk terminologi och modellera problem med grafteoretiska medel 9 konstruera och uttolka funktionen av automater och redogöra för sambandet med reguljära språk Envariabelkalkyl MAA151 7,5 hp G1N Examination: INL1, 1,5 hp. Inlämningsuppgifter TEN1, 2,5 hp. Skriftlig och/eller muntlig tentamen TEN2, 3,5 hp. Skriftlig och/eller muntlig tentamen Funktioner: definitionsmängd, värdemängd, graf, sammansättning, inverterbarhet, standardfunktion, elementär funktion. Talföljder och serier: talföljd, serie, geometrisk serie, integralkriteriet och jämförelsekriterier för positiva serier, kvot- och rotkriterierna, absolut konvergens och betingad konvergens, Leibniz konvergenskriterium, konvergensradie hos potenserie. Gränsvärden: definition av gränsvärde, räkneregler, standardgränsvärden, kontinuitet. Derivator: definition, standardderivata, räkneregler, implicit derivering, relaterade förändringstakter. Medelvärdessatsen: skattning av funktionsvärde, feluppskattning, extremvärde, optimering, kurvskissning. Integraler: Riemannsummor, definitionen av Riemannintegralen, integralkalkylens medelvärdessats, primitiv funktion, integralkalkylens huvudsats, generaliserad integral. Integrationsteknik: räkneregler, partiell integration, partialbråksuppdelning, variabelsubstitution, invers variabelsubstitution (exempelvis trigonometrisk). Tillämpningar av integralbegreppet: area mellan kurvor, båglängd, area av rotationsyta, volym av kropp med känd snittarea. Ordinära differentialekvationer: separabla differentialekvationer, homogena och icke-homogena linjära differentialekvationer av första ordningen, andra ordningens linjära differentialekvationer med konstanta koefficienter. Taylors formel: Taylors formel, Taylorpolynom, Lagranges restterm, lilla och stora ordo, Maclaurinutvecklingar för standardfunktioner, konvergensintervall. Tillämpningar av Taylors formel: approximation av funktioner, klassificering av stationära punkter, bestämning av gränsvärden, l Hospitals Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1 analysera reellvärda funktioner av en reell variabel utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf, sammansättning och invers 2 avgöra konvergens hos talföljder och serier, samt utifrån standardgränsvärden och räkneregler kunna bestämma gränsvärden för funktioner och talföljder. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras 3 bestämma en funktions derivata utifrån derivatans definition, samt i en given punkt kunna bestämma tangenten till en graf. För deriverbara funktioner läggs särskilt vikt vid en deriveringsteknik baserad på räkneregler och standardderivator, där räknereglerna förväntas kunna visas 4 visa medelvärdessatsen, samt kunna tillämpa den och innehållet i punkterna 1 3 på problem som innefattar skattningar och feluppskattningar av funktionsvärden, bestämning av extremvärden, optimering, kurvskissning, och relaterade förändringstakter 5 identifiera gränsvärden av Riemannsummor som integraler, samt kunna bevisa och tillämpa integralkalkylens huvudsats 6 tillämpa tekniker som partiell integration, partialbråksuppdelning, och variabelsubstitution, allt för att kunna bestämma primitiva funktioner och integraler 7 avgöra konvergens hos generaliserade integraler och kunna bestämma de som är konvergenta 8 tillämpa integralbegreppet för beräkning av areor mellan kurvor, båglängder, areor av rotationsytor, och volymer med kända snittareor 9 lösa första ordningens separabla och/eller linjära, ordinära differentialekvationer (ODE), samt andra ordningens linjära ODE med konstanta koefficienter 10 tillämpa Taylors formel för att approximera funktioner, avgöra typer av stationära punkter, och bestämma gränsvärden

175 Vektoralgebra MAA150 7,5 hp G1N Examination: TEN1, 3,5 hp. Skriftlig och/eller muntlig tentamen TEN2, 4,0 hp. Skriftlig och/eller muntlig tentamen Linjära ekvationssystem: Gausselimination, radekvivalens, trappstegsmatris, rang. Geometri i planet och i rummet: riktade sträckor, vektorer, baser, koordinater, koordinatsystem, linjer och plan. Geometri i Rn: vektorer, linjärt beroende/oberoende, linjära avbildningar, nollrum, värderum, tolkning av matriser som linjära avbildningar, matriser för rotation, spegling och ortogonal projektion i R2 och R3. Skalärprodukt: ortogonal projektion, O-bas, ON-bas, geometriska tillämpningar som bestämning av spegelpunkter, avstånd och vinklar. Vektorprodukt: HON-bas, geometriska tillämpningar. Komplexa tal: aritmetiska operationer, rektangulär form, polär form, binomiska ekvationer, komplexa andragradsekvationer, faktorsatsen. Matriser: typer av matriser, räkneoperationer, räknelagar, inverser, affina matrisekvationer, koefficientmatriser, avbildningsmatriser, ortogonala matriser. Determinanter: produktregeln, determinanter av transponat och inverser, räknelagar för determinanter, utveckling efter rad eller kolonn. Egenvärdesproblem: egenvärde, egenvektor, karakteristiskt polynom, diagonalisering. Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1 genom Gausselimination finna lösningsmängderna till linjära ekvationssystem 2 tillämpa och grafiskt illustrera räknelagarna för vektorer i planet, rummet och Rn, samt utifrån begreppen linjärt beroende/oberoende, bas, koordinater och basbyten kunna analysera och jämföra vektorer med varandra 3 på både parameterform och parameterfri form formulera, och geometriskt beskriva, ekvationer för räta linjer och plan i rummet 4 tillämpa skalär- och vektorprodukterna för beräkning av vinklar, längder/avstånd, areor och volymer i geometriska tillämpningar som kan illustreras av vektorer 5 redogöra för och geometriskt illustrera de grundläggande egenskaperna hos komplexa tal, kunna utföra aritmetiska operationer med komplexa tal, kunna göra omskrivningar mellan rektangulär form och polär form, kunna lösa binomiska ekvationer och komplexa andragradsekvationer, samt kunna tillämpa faktorsatsen för en fullständig faktorisering av polynom med reella koefficienter 6 tillämpa och redogöra för de matrisalgebraiska räkneoperationerna och räknelagarna, kunna avgöra inverterbarhet hos en kvadratisk matris, kunna bestämma inverser och kunna lösa affina matrisekvationer 7 tolka matriser som linjära avbildningar från Rn till Rm, kunna bestämma nollrum och värderum till linjära avbildningar, kunna definiera rotationer, speglingar och ortogonala projektioner i planet och i rummet, samt kunna bestämma sådana avbildningars matriser 8 tillämpa och redogöra för determinantens definition och tolkning som volymen av en parallellepiped i ett n- dimensionellt rum, samt kunna tillämpa räknelagarna för determinanter och då speciellt produktregeln och utveckling efter rad eller kolonn 9 redogöra för och tillämpa det som för kvadratiska matriser benämns huvudsatsen, och som i olika ekvivalenta ordalag uttrycker att determinanten för en kvadratisk matris är skild från noll om och endast om inversen till matrisen existerar 10 geometriskt tolka och tillämpa begreppen egenvärde och egenvektor, kunna bestämma egenvärden och egenvektorer till linjära operatorer, kunna lösa elementära egenvärdesproblem, samt kunna avgöra om en vektor är en egenvektor till en linjär operator och kunna använda detta för att i tillämpliga fall göra ett basbyte som diagonaliserar en linjär operator Matematisk kommunikation och modellering 7,5 hp G1N Kursen består av två sammankoplade delar Matematisk kommunikation (4,5 hp): Presentation av de matematiska vetenskaperna. En inblick i modern matematik; och. Matematisk modellering (3 hp): Kopplingar modellverklighet. Validering av modell. Några olika modelleringsverktyg. Enkla simuleringar med Matlab. *Kursplanen är fortfarande under utveckling. Ikryssade rutor i examensmatrisen indikerar vilka mål kursen är avsedd att fylla.* Flervariabelkalkyl MAA152 7,5 hp G1F Examination: Inlämningsuppgifter (INL1), 1,5 hp Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN1), 2,5 hp Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN2), 3,5 hp Topologiska grundbegrepp i Rn: öppen mängd, rand till en mängd, sluten mängd, begränsad mängd, kompakt mängd. Reellvärda funktioner av flera reella variabler: definitionsmängd, värdemängd, gränsvärde, kontinuitet, partiell deriverbarhet, differentierbarhet, differentialer, kedjeregeln, gradienter, riktningsderivator. Optimering: stationära punkter, lokala extremvärden, globala extremvärden, optimering med bivillkor, Lagranges multiplikatormetod. Vektorvärda funktioner: partikelrörelse i rummet, parametrisering av kurvor, båglängd, krökning, krökningsradie, krökningscentrum. Multipelintegraler: dubbelintegraler, trippelintegraler, iterationer, variabelsubstitutioner (särskilt till cylindriska och rymdpolära koordinater), generaliserade multipelintegraler. Tillämpningar av multipelintegraler: areor av ytstycken, volymer av kroppar. Vektoranalys: gradient, divergens, rotation, kurvintegraler, konservativa fält, Greens formel, ytintegraler, flödesintegraler, Stokes sats, Gauss sats Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1 analysera reellvärda funktioner av flera reella variabler, allt utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf och sammansättning, samt kunna illustrera någorlunda skisserbara funktionsytor och nivåkurvor 2 förklara de topologiska grundbegreppen i Rn, samt utifrån standardgränsvärden och räkneregler kunna bestämma gränsvärden för funktioner. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras 3 bestämma partiella derivator, kunna avgöra differentierbarhet, kunna bestämma differentialer, samt vid variabelbyten kunna tillämpa kedjeregeln för första och andra ordningens derivator och vid implicit derivering 4 bestämma och geometriskt tolka gradienter och riktningsderivator, samt utifrån detta i förekommande fall kunna bestämma tangenter och tangentplan 5 tillämpa Taylors formel för att avgöra arter hos stationära punkter, och då särskilt i fall med funktioner av två variabler 6 kunna bestämma största och minsta värdena för kontinuerliga funktioner på kompakta mängder, samt kunna formulera och lösa optimeringsproblem som innefattar bivillkor 7 analysera vektorvärda funktioner av en reell variabel och motsvarande rymdkurvor, dels utifrån kinematiska begrepp som läge, hastighet och acceleration, och dels utifrån geometriska begrepp som tangent, normal, båglängd och krökning. Speciellt ska rymdkurvor kunna parametriseras 8 bestämma dubbel- och trippelintegraler utifrån lämpliga iterationer och variabelsubstitutioner 9 bestämma och tolka kurv- och ytintegraler. Speciellt ska normalriktningsfält för kurvor i planet och för ytstycken i rummet kunna bestämmas. I fall med konservativa fält ska potentialfunktioner kunna bestämmas och nyttjas för exempelvis byten av vägar i kurvintegraler 10 tillämpa Greens, Stokes och Gauss satser Differentialekvationer, grundkurs MAA316 7,5 hp G2F Examination: INL1, 2,5 hp, Inlämningsuppgifter. TEN1, 5 hp, Skriftlig och/eller muntlig tentamen Allmänt om differentialekvationer (DE): ordning, existens av lösning, partikulärlösning, allmän lösning, entydig lösning, begynnelsevärdesproblem (BVP). ODE av första ordningen: fasporträtt, ortogonala trajektorier, separerbarhet, linjaritet, exakthet, substitutionstekniker (för homogena DE, för Bernoullis DE, för DE med potenser av ax+by+c), introducerande tillämpningsexempel. Linjära ODE: BVP, existens av en entydig lösning, linjärt oberoende lösningar, Wronskianen, homogen lösning, reduktion av ordning, partikulärlösning, variation av parametrar, allmän lösning, potensserielösning kring en ordinär punkt. Några speciella ODE av ordning 2: Eulerekvationer, olinjära men i ordning reducerbara ODE. Laplacetransformen: existens, standardtransformer, inversa transformer, transformer av derivator, translationer, Heavisides stegfunktion, derivator av transformer, transformer av integraler och då speciellt av faltningar, Diracs deltadistribution, lösningar till differential- och integralekvationer. Plana system av första ordningens linjära ODE: BVP, existens av en entydig lösning, linjärt oberoende lösningar, Wronskianen, fundamentalmatris, homogen lösning, partikulärlösning, allmän lösning, fasporträtt. Plana autonoma system av första ordningens olinjära ODE och olinjära ODE av ordning 2: Stabilitet hos linjära system, lokal stabilitet hos olinjära system, analys vid jämviktspunkter, linjarisering, långtidsbeteende. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1 analysera och lösa ordinära differentialekvationer (ODE) av första ordningen innefattande begrepp och metoder som existens, entydighet, fasporträtt, separerbarhet, linjaritet, exakthet och substitution 2 analysera och lösa linjära ODE innefattande begrepp och metoder som homogen lösning, partikulärlösning, reduktion av ordning, potensserielösning kring en ordinär punkt 3 analysera och lösa olinjära men reducerbara ODE av ordning 2 4 tillämpa Laplacetransformen för att lösa begynnelsevärdesproblem (BVP) innehållande linjära differentialoch integralekvationer 5 lösa plana system av första ordningens ODE med konstanta koefficienter, samt kunna analysera deras stabiliteter och kunna skissa deras fasporträtt 6 analysera olinjära ODE av ordning 2 och plana autonoma system av första ordningens olinjära ODE, allt med avseende på stabilitet i omgivningar till stationära punkter, samt i möjliga fall kunna linjarisera systemen ifråga 7 med system av ODE och gängse approximerande antaganden, beskriva dynamiska skeenden i system

176 Numeriska metoder MMA132 7,5 hp G1F Examination: Gruppuppgift (GRU1), 1 hp Laboration (LAB1), 2,5 hp Tentamen (TEN1), 4 hp Felkalkyl, iterativ lösning av ekvationer, direkt och iterativ Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna lösning av ekvationssystem, interpolation, approximation, 1 göra feluppskattningar för funktioner av flera variabler och kunna undvika numerisk kancellation i enkla fall. beräkning av integraler och numerisk lösning av 2 lösa ekvationer och linjära ekvationssystem med olika numeriska metoder och kunna göra feluppskattningar differentialekvationer. Introduktion av programvaran för dessa metoder. MATLAB. 3 definiera de vanligaste normerna för vektorer och matriser. 4 använda Newtons interpolationsformel. 5 lösa överbestämda ekvationssystem med minsta-kvadrat-metoden och kunna lösa linjära minsta-kvadratproblem med olika basfunktioner. 6 beräkna integraler med olika numeriska metoder och kunna göra feluppskattningar för dessa metoder. 7 lösa begynnelsevärdesproblem och randvärdesproblem för ordinära differentialekvationer med olika numeriska metoder samt förstå och kunna utföra Richardson-extrapolation. 8 lösa enkla beräkningsprojekt med hjälp av programvaran MATLAB och kunna skriva väl strukturerade redogörelser. Dynamiska system, iterativa processer och algoritmer 7,5 hp G2F Diskret tid och kontinuerlig tid dynamiska system. Rekursionsekvationer och dynamiska system. Modellering med diskret tid och kontinuerlig tid dynamiska system i naturvetenskap, teknik och livsvetenskaper. Periodiska banor. Sharkovsky satsen om periodiska banor av endimensionella dynamiska system. Aperiodiska och rekurrenta banor. Kaotiska dynamiska system och processer. Självliknande mängder och processer, symmetrier och fraktaler. Iterativa funktionssystem. Iterativa funktionssystem med sannolikheter och Markov kedjor Fraktaler och dynamiska och iterativa funktions system. Analys på fraktaler. Attraktorer och fixpunkter för dynamiska och iterativa funktionssystem. Fixpunkt satser och iterativa algoritmer i en och flera dimensioner. *Kursplanen är fortfarande under utveckling. Ikryssade rutor i examensmatrisen indikerar vilka mål kursen är avsedd att fylla.* Linjär algebra MMA129 7,5 hp G1F Examination: Uppgifter (INL1), 3 hp Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN1), 4,5 hp Blockuppdelning av matriser. Sambandet mellan lösbarheten hos ekvationssystem och rangen för koefficient- och totalmatris. Determinanter: Cramers regel, adjunkt och invers matris. R^n, allmänna vektorrum och inre produktrum. Gram-Schmidts metod och projektioner i R^n. Linjära avbildningar: matrisrepresentation, basbyte, dimensionssatsen. Egenvärden, egenvektorer, egenrum. Diagonalisering av matriser, spektralsatsen. Kvadratiska former. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1 definiera vad som menas med vektorrum och ge exempel på sådana rum 2 med motivering avgöra om en given mängd med givna operationer utgör ett vektorrum 3 bestämma en bas för ett givet vektorrum och ta fram sambandet mellan en vektors koordinater i olika baser 4 definiera vad som menas med linjära avbildningar och i konkreta fall beskriva dessa i matrisform samt kunna förklara den geometriska innebörden av allmänna satser om linjära avbildningar 5 bestämma sambandet mellan matriserna för en linjär avbildning i olika baser 6 utifrån en given bas och en given skalärprodukt konstruera en ortonormal bas 7 beräkna egenvärden och egenvektorer och diagonalisera linjära transformationer 8 skriva och tala på ett begripligt och korrekt sätt om den matematik som ingår i kursen Sannolikhetslära MMA306 7,5 hp G1F Examination: Seminarium SEM2), 1,5 hp Skriftlig examination (TEN1), 3 hp Skriftlig tentamen (TEN2), 3 hp Sannolikhet: Definition. Sannolikhetslagar. Lagen om total sannolikhet och Bayes' sats. Diskreta stokastiska variabler: Sannolikhetsfunktion. Väntevärde, varians och standardavvikelse. Binomial-, geometrisk, hypergeometriska och Poissonfördelningen. Momentgenererande funktioner. Kontinuerliga stokastiska variabler: Täthetsfunktion och fördelningsfunktion. Väntevärde. Likformig fördelning, normalfördelningen, gamma- och betafördelningen. Tschebysheff s sats. Multivariata sannolikhetsfördelningar: bivariata och multivariata fördelningar. Marginal- och betingade fördelningar. Oberoende, kovarians och korrelation. Multinomial och bivariat normalfördelning. Betingat väntevärde. Funktioner av stokastiska variabler. Den centrala gränsvärdessatsen. Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1 formulera och tillämpa definitionen av sannolikhet, grundläggande sannolikhetslagar, lagen om total sannolikhet och Bayes' sats 2 formulera definitioner av och tillämpa diskreta slumpvariabler: sannolikhetsfördelningar, väntevärde och varians, binomial-, geometriska, hypergeometriska och Poissonfördelningen, moment och momentgenererande funktioner, Tschebysheffs sats 3 formulera och tillämpa definitionen av kontinuerliga stokastiska variabler: täthets- och fördelningsfunktioner, väntevärde och varians, likformig fördelning, normalfördelningen, gamma- och betafördelningen, moment och momentgenererande funktioner, Tschebysheffs sats 4 formulera och tillämpa definitionen av multivariata fördelningar: bi- och multivariata fördelningar, marginaloch betingade fördelningar; oberoende slumpvariabler, väntevärdet av en funktion av slumpvariabler, kovariansen mellan två slumpvariabler, väntevärde och varians för linjära funktioner av stokastiska variabler, multinomialfördelningen och betingat väntevärde 5 beskriva och tillämpa olika metoder för att finna sannolikhetsfördelningen för en funktion av stokastiska variabler 6 formulera och tillämpa den centrala gränsvärdessatsen 7 både muntligt och skriftligt förklara resonemang och lösningar på problem som löses för att uppnå de inlärningsmål som anges ovan

177 Introduktion till reell och komplex analys MAA318 7,5 hp G2F Examination: INL1, 2,5 hp, inlämningsuppgifter. TEN1, 5 hp. Skriftlig och/eller muntlig tentamen Mängdtopologi: inre punkter, öppen mängd, sluten mängd, Efter avklarad kurs ska studenten kunna begränsad mängd, kompakt mängd, område, sammanhängande 1 hantera topologiska begrepp så som öppen, sluten, begränsad respektive kompakt mängd samt randen till ett område, enkelt sammanhängande område, områdesrand. område Gränsvärden: formell definition, kontininuitet, kontinuerliga 2 använda gränsvärdesdefinitionen för enklare beräkningar av gränsvärden samt kunna kontrollera om en kurvor. Komplexa tal: realdel, imaginärdel, polär samt funktion är kontinuerlig i en punkt, samt ha begreppsförståelse för kontinuerliga kurvor och enkelt normalform. Absolutbelopp, triangelolikheten samt de Moivre s formel. Ekvationslösning: andragradsfunktioner och sammanhängande områden potensekvationer. Möbiusavbildningar: 3 hantera olika representationsformer av komplexa tal samt kunna använda räknesätten och triangelolikheten Möbiustransformationen, sammansatta Möbiustransformer. för reella och komplexa tal Deriverbarhet: komplex deriverbar funktion, Cauchy-Riemanns 4 lösa grundläggande ekvationer i en komplex variabel ekvationer. Elementära funktioner: potensfunktioner, polynom, 5 avbilda områden med hjälp av Möbiustransformation rationella funktioner, exponentialfunktionen samt 6 beräkna kurvintegraler av elementära komplexvärda funktioner samt kunna avgöra om integralen är trigonometriska funktioner. Kurvintegraler: integration av vägberoende komplexvärda funktioner på parameterform, kurvintegraler, 7 avgöra om en funktion är komplext deriverbar samt att kunna avgöra om en funktion satisfierar Cauchyprimitiv funktion. Potensserier och Laurentserier: nollställe av Riemanns ekvationer, dvs kunna avgöra om det är en analytisk funktion ordning n, isolerade singulariteter, hävbar singularitet, pol av 8 potensserieutveckla en analytisk funktion samt kunna tolka Laurentserier och kunna utföra beräkningar med ordning n, väsentlig singularitet, generaliserade reella integraler. Satser som pressenteras är bland annat: Heine-Borels residukalkyl, även reella integraler övertäckningssats, sats om ekvivalens av deriverbarhet, analytisk funktion och Cauchy-Riemanns ekvationer, sats om kurvintegralens beroende av vägval, identitetssats för analytiska funktioner, Cauchy s integralsats, Cauchy s integralformel, sats om isolerade nollställen för analytiska funktioner, sats om analytiska funktioner definierade i en cirkelring, residusatsen. Biomatematik och bioinformatik MAA135 7,5 hp G1F Examination: Projekt (PRO1), 4,5 hp Seminarier (SEM1), 3 hp Matematisk modellering av evolution, populationsdynamik och tillväxtprocesser i biologiska och mikrobiologiska system med hjälp av differensekvationer, differentialekvationer, dynamiska system, symmetri, kaos och fraktaller; matematisk bildbehandling och signalbehandling i hälsoteknik, medicin och livsvetenskaper; matematik för ultraljud, röntgen och mikrovåg inom hälsoteknik; statistiska och andra matematiska metoder för analys och klassificering av genetisk och annan data från biologiska och medicinska experiment och databaser; metoder för informationssökning och relevansrankning i medicinska texter, biologiska, medicinska och farmakologiska databaser, ontologier och internetresurser; matematisk hypotesanalys och optimering av beslutsproceser inom biologisk och medicinsk forskning och sjukvård; Statistiska och andra beräkningsmetoder för studier av sjukdomar, hälsotillstånd, behandlingar och verktyg (kirurgi, hjärtsjukdomar, hjärnsjukdomar, demenssjukdomar, funktionshindrande sjukdomar, diabetes, cancer, m.m). Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1 överblicka, tydligt förklara och självständigt använda grundläggande moderna matematiska modeller, metoder och verktyg inom hälsoteknik, medicinskteknik, biologi, bioinformatik och livsvetenskaper 2 visa god förmåga att självständigt identifiera hälsotekniska, medicintekniska och biologiska problemställningar som kan lösas med matematisk modellering, samt kunna välja lämplig metod 3 med adekvat terminologi, väl strukturerat och logiskt sammanhängande kunna redogöra för verktyg och lösningsmetoder för modelleringsproblem i medicinsk matematisk bildbehandling, biostatistik och signalbehandling 4 förklara grunder för relevanta statistiska och andra matematiska metoder och problem-ställningar som används inom bioinformatik, dataklassificering, dataklustring, datamining med tillämpningar till genetik, biologi, evolutionsbiologi, strukturbiologi, medicin och farmakologi 5 redogöra för statistiska och andra matematiska verktyg och metoder i hälsoteknik och sjukvård, text-mining, NLP (Natural language processing), och användning och utveckling av medicinska och farmakologiska databaser samt redogöra för exempel på deras tillämpning framförallt inom medicinsk informatik, bioinformatik och hälsoteknik, samt beslutsfattande inom sjukvården 6 självständigt applicera grundläggande modellering och algoritmer på forskningsmässigt relevanta problem inom hälsoteknik och livsvetenskaper Statistisk inferensteori MMA308 7,5 hp G2F Examination: PRO1, 3 hp, Kontinuerlig examination SEM1, 1,5 hp, Seminarium TEN1, 3 hp, Skriftlig tentamen Repetition av sannolikhetslära: sannolikhet, slumpvariabel, fördelning, väntevärde, samplingfördelning, stickprov från normalfördelning; Skattning: väntevärdesriktiga skattningar och medelkvadratfel, val av urvalsstorlek, effektivitet, konsistens, tillräcklighet, variansskattning, momentskattning, maximum likelihood skattning. Konfidens Intervall: tvåsidiga och ensidiga intervall, täckningssannolikhet, konfidensintervall för parametrar i en normalfördelning, pivot. Hypotesprövning: felrisker, likelihood-kvottest, parametertest för en normalfördelning, Neyman-Pearsons lemma, hypotesprövning och konfidensintervall, p-värde. Regressionsanalys: linjära modeller, skattning genom minstakvadraten, inferens för regressionsparametrar, regressionsprediktion. Variansanalys: ensidig analys, variansanalystabell, statistisk inferens för ensidig analys. När kursen är slutförd förväntas studenten att kunna 1 beskriva och använda sig av slumpmässiga stickprov och statistisk inferens; speciellt uttrycken statistikor, skattning, population, slumpmässigt urval, populationsfördelning och samplingfördelning. 2 beskriva punktskattning och andra skattningsmetoder, egenskaperna för dessa estimatorer, samt kunna använda dem med data. 3 konstruera konfidensintervall för okända parametrar. 4 beskriva och tillämpa metoder och koncept inom hypotesprövning. 5 beskriva och tillämpa metoder och koncept inom linjär regression. 6 beskriva och tillämpa variansanalys för ensidig indelning. 7 beskriva och tillämpa analys av kategoridata med hjälp av chi-två-test. Datoralgebra med tillämpningar 7,5 hp G2F *Kursplanen är fortfarande under utveckling. Ikryssade rutor i examensmatrisen indikerar vilka mål kursen är avsedd att fylla.* *Kursplanen är fortfarande under utveckling. Ikryssade rutor i examensmatrisen indikerar vilka mål kursen är avsedd att fylla.*

178 Forskningsorientering i matematik/tillämpad matematik MAA136 7,5 hp G2F Examination: Inlämningsuppgifter (INL1), 2 hp Forskningsfrågor och forskningsmetoder inom olika områden Inlämningsuppgift (INL2), 3,5 hp, Utveckling av egen plan för en forskningsuppgift på kandidatexamensnivå Inlämningsuppgift (INL3), 1 hp, Presentation av matematik i skrift med systemet LaTeX Obligatorisk närvaro (NÄR1), 1 hp, Gästföreläsningar av olika matematikforskare För VG på kursen krävs VG på INL2. Beskrivning av forskningsfrågor och forskningsmetoder inom ett antal områden inom matematik och dess tillämpningar, med fokus på forskning som bedrivs lokalt vid högskolan. Hur matematiker resonerar när de väljer forskningsfråga och forskningsmetod. Grunderna i LaTeX. Konventioner för skriftlig presentation av matematik, såsom strukturen definition-sats-bevis, hur man beskriver simuleringar och simuleringsresultat, samt hur man refererar till andra källor. Preliminärt val av frågeställning för examensarbete. Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 redogöra för forskningsfrågor och forskningsmetoder inom ett antal områden inom matematik och dess tillämpningar 2 värdera olika metoders lämplighet för olika frågor 3 formulera egna planer för matematiska utforskningar på kandidatexamensnivå där tydliga frågor anges och val av metoder motiveras 4 använda system för att skriva matematisk text 5 redogöra för, och följa, konventioner för presentation av matematik i skrift Introduktion till algebraiska strukturer MAA317 7,5 hp G2F Examination: - Polynomringar: nollställen, faktorsatsen, största Efter avklarad kurs ska studenten kunna gemensamma delare, Euklides algoritm, 1 definiera och exemplifiera de algebraiska strukturer som behandlas i kursen irreducibilitetskriterier, formell derivata, algebrans 2 finna alla rationella och multipla nollställen till ett polynom med rationella koefficienter fundamentalsats, algebraiska talkroppar. 3 reducera till normalform rationella uttryck i en rot till ett irreducibelt polynom - Algebraiska strukturer: grupper och semigrupper, 4 bevisa algebrans fundamentalsats och de lemman som beviset bygger på ringar, integritetsområden, kroppar, vektorrum över 5 utföra enkla bevis baserade på de begrepp som behandlas i kursen kroppar. Sammansättning av funktioner som en operation 6 förklara, värdera och analysera argument som använder de begrepp som behandlas i kursen i en grupp eller semigrupp. Permutationer. Matrisringar och -grupper. - Ringen av heltal, restklassringar. Examensarbete i matematik MMA hp G2E Examination: PRO1, 15 hp. Skriftlig rapport och muntlig presentation. Större delen av kursen utgörs av ett självständigt arbete som kan utföras individuellt eller i grupp. För varje studerande/grupp utses en handledare. Arbetets uppläggning skall beskrivas i en skriftlig arbetsplan som skall godkännas av examinatorn. Arbetet skall redovisas både i en skriftlig rapport och muntligt vid ett seminarium som annonseras minst 14 dagar i förväg. Förutom det självständiga arbetet kan kursen omfatta litteratursökning, litteraturstudier och seminarier. Omfattningen av dessa moment skall framgå av arbetsplanen. Rapporten ska skrivas, och seminariet ska hållas, antingen på svenska eller engelska Efter avslutat examensarbete förväntas studenten kunna 1 muntligt och skriftligt ge en tydlig och korrekt matematisk beskrivning av de modeller, data, algoritmer och mjukvara som studerats och använts i projektet 2 presentera de källor som använts i arbetet och tydligt och korrekt referera till denna information i den skriftliga rapporten 3 i tillämpade projekt genomföra omfattande datorbaserade experimentella undersökningar av data, modeller, algoritmer och mjukvara, och presentera resultaten grafiskt och/eller numeriskt i tabeller, samt ge relevanta kommentarer och dra slutsatser av resultaten 4 förbereda och genomföra en välstrukturerad och tydlig muntlig seminariepresentation av resultaten från arbetet Operationsanalys MAA315 7,5 hp G2F Examination: Laborationer (LAB1), 1,5 hp Skriftlig tentamen (TEN1), 6 hp Linjär programmering: simplex algoritmen, känslighetsanalys, dualitet, transport problem, nätverks optimering, dynamisk programmering, praktiska tillämpningar. Ickelinjär programmering: ickelinjära modeller med och utan bivillkor, konvexa mängder och funktioner, steepest descent och Newton metoder, kvadratisk programmering med linjära bivillkor, Karush-Kuhn-Tucker villkor, SQP metoder, Lagrange dualitet, praktiska tillämpningar. Heltals programmering: Gomory s cutting plane metoder för ren och mixad heltals programmering, sökmetoder grundade i branch-and-bound, kombinatorisk programmering, praktiska tillämpningar. Praktisk lösning av optimeringsproblem med hjälp av Matlab och/eller annan mjukvara för optimering. Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1 identifiera optimeringsproblem och klassificera dem utifrån deras egenskaper. 2 konstruera matematiska modeller av enkla optimeringsproblem 3 definiera och karaktärisera vanliga typer av linjära, ickelinjära och diskreta optimeringsproblem. 4 förklara och tillämpa den grundläggande teorin och förstå basala algoritmer för vanliga typer av linjära, ickelinjära och diskreta problem som studeras i kursen. 5 använda vanligt, standardiserad mjukvara för att lösa problem från olika områden som studerats. 6 Modellera och lösa klassiska problem som kortaste väg problemet: Vilken väg ska väljas mellan orterna A och B för finna den kortaste vägen? och minimalt bränsle problemet: Under bivillkoret att resetiden inte överstiger X minuter, hur snabbt ska vi resa på de olika delsträckorna för att minimera bränsle förbrukningen? 7 Finna praktiska tillämpningar, som är betjänta av optimerings metodik. Projektarbete i matematik MMA291 7,5 hp G1F Examination: Tentamen (TEN2), 4 hp Projekt (PRO1), 3,5 hp En del av kursen utgörs av ett självständigt arbete. En annan del av kursen kan vara självständig inläsning av något matematiskt ämnesområde. För varje studerande utses en handledare som tillika är examinator. Arbetet skall redovisas både skriftligt och muntligt. Förutom det självständiga arbetet kan kursen omfatta litteratursökning, litteraturstudier och seminarier. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1 självständigt, skriftligt och muntligt, redovisa problemområdets grunder och lösningsmetodik samt de resultat som erhållits i det genomförda projektet. 2 presentera all relevant litteratur och andra källor som använts i arbetet och tydligt och korrekt referera till denna information i den skriftliga rapporten. 3 om projektet är tillämpat genomföra datorbaserade experimentella undersökningar av data, modeller, algoritmer och mjukvara och presentera resultaten grafiskt och numeriskt i tabeller samt kommentera och dra slutsatser av resultaten.

179 Grafteori, nätverk och tillämpningar MAA600 7,5 hp A1N Examination: Tentamen (TEN2), 4 hp Projekt (PRO1), 3,5 hp Enkla grafer, multigrafer, pseudografer och digrafer. Stigar, cykler, sammanhängande och avstånd. Algoritmer för att beräkna kortaste avstånd i grafer. Träd, bipartita grafer och andra elementära grafklasser. Matchning. Algoritm för att hitta matchningar i bipartita grafer. Hörnoch kantfärgning. Nätverk och flöden. Representationer av grafer och algoritmiska aspekter Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 korrekt redogöra för de grundläggande exemplen, idéerna och begreppen inom grafteori 2 tillämpa grundläggande grafteoretiska satser 3 algoritmer för att lösa vissa standardproblem inom grafteorin 4 formulera allmänna matematiska problem i grafteoretiskt språk 5 använda standardomformuleringar av grafteoretiska problem för att göra dem algoritmiskt lättare att lösa 6 inom datavetenskap och informationsteknik tillämpa grafteoretiska begrepp och metoder Matematisk logik med datainriktning MMA130 7,5 hp G1F Examination: Inlämningsuppgifter (INL1), 2,5 hp Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN1), 5 hp Klassisk första ordningens predikatlogik: Formellt språk. Värderingsfunktion. Modell. Formell härledning (semantiskt bevis och deduktion). Konsistens, inkonsistens, beroende, oberoende. Sundhet, fullständighet. Relation, funktion. Axiomsystem: Axiomsystem för naturliga tals aritmetik och för Boolesk algebra. Icke-klassiska logiksystem: Logik med flera sanningsvärden. Logik med nya konnektiv (modal logik) och med tidsstruktur (temporallogik). Introduktion till Gödels ofullständighetssats. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1 redogöra för och tillämpa grundläggande begrepp såsom formella språk, formler, värderingar samt modeller för formella språk. 2 formalisera påståenden gjorda i ett naturligt språk till ett formellt språk. 3 genomföra semantiska bevis och deduktion. 4 avgöra och bevisa konsistens och inkonsistens samt beroende och oberoende av formler. 5 redogöra för och tillämpa fullständighetsteoremet för predikatlogik. 6 redogöra för axiom samt ställa upp modeller för axiomsystem för Peano-aritmetik och Boolesk algebra. 7 redogöra för logiksystem med flera sanningsvärden, modal logik och temporal logik samt genomföra beräkningar för sanningsvärden inom dessa. 8 redogöra för huvudmoment i Gödels ofullständighetssats. Tillämpad matrisanalys MAA704 7,5 hp A1N Examination: Projekt (PRO1), 4,5 hp Inlämningsuppgifter (INL1), 3 hp Icke-negativa och stokastiska matriser Matrisfaktoriseringar Kanoniska former Matrispolynom och matrisfunktioner Matrisekvationer och systemstabilitet Spektralteori, projektioner, normer av matriser och vektorer Skalärprodukter Singulära värden Kvadratiska former Kvadratisk optimering och multivariatanalys Iterativa algoritmer för matriser Matrisberäkningar i termer av linjära transformationer och symmetrier Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1 redogöra för grundläggande egenskaper av icke-negativa och stokastiska matriser, deras samband med grafer och Markovkedjor samt tillämpningar i ekonomi, resursoptimering, informationsteknik, linjär och dynamisk programmering, beslutfattande, spelteori och systemanalys 2 beräkna matrisfaktoriseringar, kanoniska former, funktioner av matriser och lösningar av matrisekvationer samt tillämpa de för undersökning av systemstabilitet och i energiteknik 3 redogöra för olika typer av matris- och vektornormer samt beräkna eller uppskatta dem såväl med som utan datorstöd 4 använda och analysera iterativa algoritmer för beräkning av egenvärden och egenvektorer för olika typer av matriser såväl med som utan datorstöd 5 redogöra för egenskaper av kvadratiska former, projektioner, spektralteorin och deras användning i kvadratisk optimering och multivariatanalys samt tillämpningar i statistik, finans och reglerteknik 6 analysera matrisberäkningar i geometriska termer av linjära rum, linjära transformationer och symmetrier 7 förklara de begrepp som ingår i kursinnehållet på ett sätt som är anpassat efter mottagarens förkunskaper, och redogöra för en handfull tillämpningsområden 8 redogöra i detalj för ett fritt valt tillämpningsområde av matrisanalys Finita elementmetoden MAA319 7,5 hp G2F Examination: INL1, 1 hp, inlämningsuppgifter LAB1, 1,5 hp. Datorlaboration med tillhörande laborationsrapport LAB2, 3,5 hp. Datorlaboration med tillhörande laborationsrapport TEN1, 1,5 hp. Skriftlig och/eller muntlig tentamen Definition av elliptisk, hyperbolisk och parabolisk PDE. Definition av välställda problem. Dirichlet-, Neumannoch Robinrandvillkor. Diskreta funktionsrum i en och två dimensioner. Norm och skalärprodukt i diskreta funktionsrum. Variationsformulering av elliptiska randvärdesproblem. Finita element metoden i en och två dimensioner. Maximumprincipen, den diskreta och den kontinuerliga. Feluppskattningar för approximation med finita elementmetoder (FEM) av elliptiska problem. Nätuppdelning och adaptiv nätförfining. Implementering av FEM i MATLAB. Användning av FEM-programvara Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 använda partiella derivator för att visa om en funktion löser en partiell differentialekvation (PDE) samt att hantera normbegrepp och skalärprodukt 2 härleda olika PDE med föreskrivna randvillkor utifrån fysikaliska lagar 3 avgöra om ett problem är välställt eller ej samt att klassificera olika typer av PDE 4 skriva PDE i variationsform 5 diskretisera problemdomänen i ett nät med finita element 6 implementera och lösa andra ordningens elliptiska randvärdesproblem i en rumsdimension med finita elementmetoden med Dirichlet-, Neumann- resp. Robinrandvillkor 7 formulera och med dator lösa andra ordningens elliptiska PDE i två rumsdimensioner med finita elementmetoden med Dirichlet-, Neumann- resp. Robinrandvillkor 8 använda förekommande programvara för att lösa mer komplicerade problem, såsom kopplade system av ekvationer

180

181

182

183

184

185

186 Urban Cegrell 1 (3) Granskningsprotokoll Ersätter protokoll insänt Granskningsprotokoll Utbildningens förutsättningar Lärarkompetens Står antalet tillsvidareanställda och övriga lärare i proportion till utbildningens beräknade omfattning? Ser bra ut. Har lärarna vetenskaplig, pedagogisk och annan nödvändig kompetens för undervisning och handledning inom utbildningen? Ser bra ut. Utbildningsmiljö Kommer utbildningen att ges i en forskande miljö? Matematik och tillämpad matematik vid Mälardalens högskola är en stark forskningsmiljö med framgångsrika unga professorer och aktivt forskande lektorer medverkande i föreslagna programmet. Så svaret på frågan beror till stor del på hur MDH lyckas anställa och behålla goda forskare i matematik som dessutom undervisar. Kommer utbildningen att ge förutsättningar för ett kritiskt och kreativt förhållningssätt? Utbildningen kommer att bidraga till ett kritiskt och kreativt förhållningssätt. Ett exempel bland flera är kursen Matematisk kommunikation och modellering. Se också ovanstående fråga.

187 Utbildningens utformning 2 (3) Styrdokument Innehåller kurserna lärandemål (förväntade studieresultat) som utarbetats i enlighet med examensordningen? Ja, utan tvekan. Säkrar undervisning, kurslitteratur och examination forskningsanknytning och progression? Ja. Forskningsanknytning och progression säkras dels i utbildningens styrdokument och dels av innehåll, upplägg och välbeprövade undervisningsformer och examinationsformer redovisade i ansökan, samt eftersom undervisning, val av kurslitteratur och examination till stor del kommer att skötas av forskare. Se också första frågan under Utbildningsmiljö. Teknikinnehåll Hur uppfattar du teknikinnehållet och dess omfång i programmet i relation till ämnesbeskrivningen för teknisk matematik? Välbalanserat. Grovt räknat: av 180 hp kommer 165 från matematikkurser varav 150 har teknikanknytning och teknikinnehåll. Profilering av MDH Motivering till varför programmet ska inrättas Har man i ansökan anfört goda skäl för att erbjuda denna utbildning? Ange vilka av dessa ni ser som tyngst vägande. Det är mycket viktigt att moderna matematiska metoder görs tillgängliga för tillämpningar. Jag föreslår att MDH inrättar det föreslagna kandidatprogrammet. Främsta skälet är att jag uppfattar laget av forskande lärare som MDH har/skall rekrytera som ett mycket kompetent lag. Detta kan utvecklas till en fin tillgång för MDH.

188 Koppling till styrdokument 3 (3) Har man i ansökan visat att utbildningen ligger i linje med de visioner, långsiktiga mål och strategier som högskolan har? Ja, det blir tydligt i Forsknings- och utbildningsstrategi, Mälardalens högskola, (T.ex. Målbild 2016-) Utbildningsbehov Efterfrågan på arbetsmarknaden Har man i ansökan på ett övertygande sätt påvisat att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden? Ja, mycket övertygande. Studenternas efterfrågan av utbildningen Har man i ansökan övertygat om att det finns en efterfrågan från studenter? Ja. Övriga synpunkter och påpekanden Har du några andra synpunkter som du vill framföra till fakultetsnämnden inför beslut om inrättande av innovationsprogrammet? Mälardalens högskola har bra samarbete med olika företag. Detta är givetvis en styrka både för forskning, forskningsanknytning och grundutbildning. Och då man utformar ämnen för examensarbeten. Det föreslagna kandidatprogrammet i teknisk matematik kommer dessutom att förstärka högskolan i utveckling av extern samverkan.

189 (4) Beslutande Fakultetsnämnden Till de externa granskarna för kandidatprogrammet i teknisk matematik: Lars Erik Persson Urban Cegrell Gunnar Ledfelt Tack för att ni åtagit er att hjälpa Mälardalens högskola i bedömningen av ansökan om inrättande av kandidatprogram i teknisk matematik. Ansökan från akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) bifogas tillsammans med högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi. För att underlätta sammanställningen av era synpunkter bifogas nedan ett granskningsprotokoll. Om ni skriver i de inramade rutorna under varje fråga expanderas antalet rader allteftersom. Sist finns utrymme att framföra övriga synpunkter till fakultetsnämnden i ärendet. Fakultetsnämnden önskar att att ni vid granskningen särskilt beaktar det tekniska innehållet i programmet. Vänligen skicka ifyllt protokoll senast den 10 juni 2015 till: Fakultetsnämnden, Utbildnings- och forskningssektionen (UFO) Mälardalens Högskola Box Västerås Epost: fakultetsnamnden@mdh.se För frågor om innehållet i ansökan är du välkommen att kontakta akademin för utbildning, kultur och kommunikation: Erik Janse, avdelningschef: Tack på förhand!

190 Granskningsprotokoll 2 (4) Utbildningens förutsättningar Lärarkompetens Står antalet tillsvidareanställda och övriga lärare i proportion till utbildningens beräknade omfattning? Ja Har lärarna vetenskaplig, pedagogisk och annan nödvändig kompetens för undervisning och handledning inom utbildningen? Ja Utbildningsmiljö Kommer utbildningen att ges i en forskande miljö? Ja, förutsatt att varje lärares balans mellan undervisning och forskning upprätthålls. Kommer utbildningen att ge förutsättningar för ett kritiskt och kreativt förhållningssätt? Ja Utbildningens utformning Styrdokument Innehåller kurserna lärandemål (förväntade studieresultat) som utarbetats i enlighet med examensordningen? Ja Säkrar undervisning, kurslitteratur och examination forskningsanknytning och progression? Ja

191 Teknikinnehåll 3 (4) Hur uppfattar du teknikinnehållet och dess omfång i programmet i relation till ämnesbeskrivningen för teknisk matematik? Mycket bra. Kurserna är relevanta och väl spridda inom ämnesområdet. Profilering av MDH Motivering till varför programmet ska inrättas Har man i ansökan anfört goda skäl för att erbjuda denna utbildning? Ange vilka av dessa ni ser som tyngst vägande. Ja, speciellt behovet av matematisk kompetens inom näringslivet Koppling till styrdokument Har man i ansökan visat att utbildningen ligger i linje med de visioner, långsiktiga mål och strategier som högskolan har? Ja Utbildningsbehov Efterfrågan på arbetsmarknaden Har man i ansökan på ett övertygande sätt påvisat att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden? Ja Studenternas efterfrågan av utbildningen Har man i ansökan övertygat om att det finns en efterfrågan från studenter? Ja Övriga synpunkter och påpekanden

192 Har du några andra synpunkter som du vill framföra till fakultetsnämnden inför beslut om inrättande av innovationsprogrammet? 4 (4) Lycka till

193 Fakultetsnämnden 4: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH Besluts-PM Handläggare Helena Eken Asp 1 (3) BESLUTSPROMEMORIA Programvärderingar vid Mälardalens högskola Bakgrund Det finns många sätt att mäta utbildningskvalitet på. Utöver konkreta mått som genomströmning och anställningsbarhet kan även studentnöjdhet räknas in som en faktor. Fakultetsnämnden är ytterst ansvariga för att kvaliteten på utbildningarna vid högskolan upprätthålls och det ligger därför i nämndens intresse att få information om relevanta mått på kvalitet. Insamlingen av studenternas uppfattning av befintliga utbildningsprogram skulle kunna mätas genom en programvärdering i form av en enkät. Under 2014 har en arbetsgrupp skrivit en rapport om hur studentnöjdheten kan mätas. Problemanalys Enligt forsknings- och utbildningsstrategin (FUS) är ett av målen att stärka de områden som håller hög kvalitet sett ur ett internationellt och nationellt perspektiv och avveckla sådan verksamhet som inte är framgångsrik eller efterfrågad. Det är fakultetsnämnden som ansvarar för kvaliteten på utbildningarna vid MDH. För att fakultetsnämnden ska kunna fatta beslut i enlighet med gällande FUS behövs underlag gällande utbildningarnas kvalitet. En kvalitetsparameter kan vara studentnöjdheten med utbildningsprogrammen. Faktasammanställning En rapport om arbetet med programutvärderingar har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av både lärar- och studentrepresentanter, på uppdrag av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Arbetsgruppen har diskuterat hur programnöjdhet kan mätas, om det går att ha samma mätning för samtliga program och hur det skulle kunna organiseras. Vidare har arbetsgruppen diskuterat frågor kring hur en högre svarsfrekvens kan uppnås. Arbetsgruppen har arbetat utifrån att syftet med mätningen är att komplettera nuvarande styrkort för nämnden samt att förse akademierna med ett tydligt underlag för uppföljning av arbetet med programmen. Förslaget som arbetsgruppen kommer fram till är att använda sig av webbaserade enkäter som skickas ut årligen till samtliga programstudenter. Enkäten ska bestå av tre delar varav två är gemensamma för samtliga program vid högskolan medan den tredje delen är programspecifik. Arbetsgruppen betonar vikten av att enkäten utformas så att den passar till

194 det aktuella programmet för att undvika låg svarsfrekvens. Arbetsgruppen föreslår att mätningarna genomförs läsårsvis för att kunna jämföra attityder mellan olika år på de enskilda programmen. Arbetsgruppen anser att önskad svarsfrekvens bör vara 100 procent men att en accepterad nivå kan vara 50 procent eftersom det rör sig om begränsade urval där det är svårt att se tydliga sample. Förslaget är att mätningarna genomförs under vårterminen och att arbetet med mätningen kommer att kräva resurser från berörda parter (både förvaltningen på högskolan, akademierna och studenterna) om det ska ge önskvärt resultat. Rekommendationen från arbetsgruppen är att programsamordnare på akademierna tillsammans med en central funktion ansvarar för arbetet med framtagning och analys av enkätresultat. Förslaget på frågor till enkäten som arbetsgruppen lämnar har testats på mer än 150 studenter. Arbetsgruppen poängterar att det är viktigt att resultatet från enkäten blir synligt för studenterna. Överväganden Fakultetsnämnden bör i sitt beslut främst överväga två aspekter, dels vad syftet med mätningen är och dels hur fördelningen mellan kurs- respektive programutvärdering bör se ut för att säkerställa att studenterna svarar på de utvärderingar som riktas till dem. Syftet Det krävs olika information beroende på vad mätningens syfte är. Om syftet är att nämnden ska kunna säkerställa att utbildningarna vid MDH håller en önskvärd kvalitet baserat på studentnöjdhet krävs övergripande information om studenternas nöjdhet med programmet. Om syftet däremot är att programsamordnaren ska kunna använda informationen som ett underlag i kvalitetsarbetet med utbildningen krävs mer specifika och fler frågor. I det senare fallet kommer enkäten med nödvändighet bli längre och mer programspecifik för att ge tillräckligt med information. Att be studenterna besvara enkäten årligen riskerar att minska svarsfrekvensen dels på programvärderingen men också på kursvärderingarna. För att nå en hög svarsfrekvens är det viktigt att studenterna får en tydlig återkoppling från utvärderingen och det förutsätter att det baserat på informationen från utvärderingen går att vidta konkreta åtgärder. Om syftet är att erhålla bättre underlag om programmens innehållsliga kvalitet är det däremot inte givet att en programenkät till studenter ger det underlag som krävs. För det ändamålet behövs troligen andra innehållsliga analyser av utbildningarna, i kombination med befintliga kursvärderingar. Det finns en variation i frågornas karaktär som gör det svårt att avgöra vem mottagaren av studenternas svar är. Vissa av frågorna är tydligt ställda för att ge akademierna information om studenternas reflektioner medan andra på ett tydligare sätt är lämpade som underlag till nämnden. Det finns också en del frågor som inte ger så mycket information i det helikopterperspektiv som en programutvärdering är utan skulle passa bättre närmre verksamheten t.ex. i en kursvärdering. I enkätförslaget finns också ett par frågor där svaren inte tydligt kan användas varken av programsamordnarna eller nämnden i utvecklingsarbetet med utbildningarna vid MDH. Fördelningen mellan kurs- respektive programutvärdering 2 (3)

195 Samtliga kurser som ges vid MDH idag ska avslutas med en kursvärdering som sedan ligger till grunden för en kursanalys. I kursvärderingen finns goda möjligheter att ställa frågor som tydligt berör den specifika kursen vad gäller t.ex. upplägg, lärarnas engagemang och kompetens. Även om frågor kring detta finns med i arbetsgruppens förlag till programutvärdering finns risken att det blir för övergripande för att kunna användas i utvecklingsarbetet. Om programutvärderingen främst används som ett verktyg i slutet av utbildningen skulle den kunna inkludera frågor om hur väl studenterna upplever att utbildningen uppfyller lärandemål för examen. Beredningens rekommendation: 3 (3) Beredningens förslag är att arbetet med programvärderingarna ska finnas med som en del i utvecklingen av kvalitetssystem för MDH. Vidare föreslår beredningen att man i arbetet med det nya kvalitetssystemet beaktar arbetsgruppens rekommendationer om att det bör vara en högskolegemensam mätning, att det är viktigt att tydliggöra effekterna av enkätresultaten för studenterna samt fördelningen av arbetsuppgifter med enkäten mellan akademierna och förvaltningen. Beredningen rekommenderar också att de resonemang som arbetsgruppen lyfter fram även beaktas i den fortsatta utvecklingen av kursvärderingarna. Förslag till beslut att ta med rapporten i det kommande arbetet med ett kvalitetssystem för hela högskolan

196 Mälardalens Högskola (7) Mätning av Programnöjdhet Det ursprungliga uppdraget från fakultetsnämnden handlade om att diskutera hur programutvärderingar kan göras och studentnöjdhet på program kan definieras och mätas. Detta har lett till följande punkter och frågor: - En definition på programnöjdhet. - Ska mätningen ske lika för alla program och hur ska det i så fall organiseras? Vi föreslår en enkät i tre delar, varav två är gemensamma för alla, men en del är specifik per program. - Vi föreslår hur en högskolegemensam mätning (alltså en enkät som alla program använder) kan koordineras, baserat på diskussioner och information från samordnare. - Vi kommenterar också hur en högre svarsfrekvens (och vilken som är lämplig) kan uppnås och vilka metoder som kan användas, samt vilken samordnarens roll skulle vara. Informationen som kommer in med hjälp av enkäten är en komplettering till de styrkort vi använder idag. Syftet med den mätning som föreslås är att både komplettera styrkorten för nämndens skull och att förse akademierna med ett tydligt underlag för uppföljning av arbetet med programmen. Definition: Programnöjdhet bygger på att studenten upplever att undervisningen har hög kvalité: att högskolelärarna är engagerade och ämnesmässigt kompetenta med högskolepedagogisk utbildning, att kommunikationen på kurser och omkring kurser fungerar bra. Studenter som har förväntningar om att få ett med avseende på utbildningen relevant jobb efter utbildningen och som avser slutföra den, samt upplever den som meningsfull kan betraktas som nöjda. Summerat är kompetens, kommunikation, förväntningar och meningsfullhet nyckelord. Utifrån definitionen har frågor/påståenden använts (testats) på programmen i företagsekonomi på grundnivå under VT 14, se indikatorer sist i dokumentet. Därefter har frågorna diskuterats i arbetsgruppen och en trimmad version av frågebatteriet ligger med i detta dokument. Frågorna är indelade i tre grupper: 1. Frågor om respondenten, 2. Programspecifika frågor (med exempel från IMF) och 3. Frågor om nöjdhet som kan användas på samtliga program. I de rapporter från andra lärosäten som arbetsgruppen har tagit del av framgår att många mäter hur pass nöjda studenterna är med stödjande funktioner och studiemiljön i stort. Även ett sådant batteri med frågor testades i samma enkät som programnöjdhet för ekonomprogrammen. Enkäten blev Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: info@mdh.se Org.nr:

197 därmed ganska lång och även om resultaten är intressanta, är det inte dessa aspekter som torde vara avgörande för huruvida studenten avser slutföra utbildningen, eller är nöjd med programmet. Arbetsgruppen har beslutat att utesluta detta frågebatteri, eftersom frågor om programnöjdhet måste prioriteras. Till grund för detta ligger att svarsfrekvensen påverkas negativt om enkäten är för lång, men det är också värt att nämna att nämnden inte efterfrågat denna typ av information. 2 (7) Information från samordnare I diskussionen om hur det skulle fungera att använda samma mätinstrument för alla program (med modifiering av vissa programspecifika frågor) har vi kommit fram till att vi ska tala med flera samordnare från hela högskolan. Vi har talat med en majoritet och det har framkommit att det finns olika rutiner på olika akademier och att graden av samordning inom varje akademi varierar. De flesta använder webbenkät och har det svårt att få en hög svarsfrekvens. Det finns blandade åsikter om huruvida en högskolegemensam mätning vore vettigt och genomförbart. De farhågor som finns är att en gemensam enkät skulle bli för lång och att kanske möjligheten till att vara programspecifik skulle gå förlorad. En ytterligare farhåga är att en gemensam enkät skulle innebära allmänna frågor av litet informationsvärde för lärare och studenter. Arbetsgruppen uppfattar att det är kritik mot nuvarande kursvärderingssystem som ligger till grund för denna farhåga. Många uppfattar att det systemet mäter andra saker än kvalitén på den kurs de nyss genomfört. Det är inte solklart vad som skulle bli bättre för studenterna i och med mätningen, vilket kan bero på att syftet är att få in underlag till nämnden och till samordnare. Att informationen ska användas som underlag för beslut om programutbud och förbättringar av program är något som kan märkas på sikt för studenterna. Nuvarande förslag till enkät är utformad så att programsamordnarna ska ha nytta av den för att förbättra programmet på ett sätt som är märkbart för studenterna. Det ska påpekas att den enkät som föreslås här är framtagen av samordnare och studenter i samarbete och är testad på mer än 150 studenter. För att enkäten inte ska bli för allmän har den en del som är specifik för varje program, som samordnaren själv formulerar. Om en högskolegemensam enkät ska införas är det av stor betydelse att de som organiserar arbetet träffar samordnare och går igenom hur enkäterna ska utformas, så att den passar det program vars studenters nöjdhet den avser mäta. Mätningens frekvens En viktig fråga att ta ställning till är hur ofta mätning ska genomföras ska det vara när studenterna är på sista året och handla om hela programmet, eller ska mätning ske varje år? Vid mätning varje år går att urskilja om bristande nöjdhet är kopplat till ett visst år av studierna. I den enkät vi föreslår anger studenten vilken termin vederbörande är på och därmed ger materialet möjlighet till jämförelser av attityder mellan olika år/terminen för de enskilda programmen.

198 Programutvärderingarna syftar till att både ge samordnarna underlag för att förbättra programmen, och att stärka de beslutsunderlagen nämnden använder för att fatta beslut om utbud. För nämndens räkning är det viktigt att mätningen genomförs årligen på samtliga program, så att underlag för beslut om utbud är så rikt som möjligt. För samordnarna kan denna mätning vara värdefull eftersom den ger indikation på vad som behöver förbättras i programmen. Det ska dock understrykas att för utveckling av program är den insamling många samordnare gör i dagsläget på andra vis än enkät, tex i möten också viktig och vi uppmuntrar samordnare att fortsätta med det i den mån det bedöms viktigt (av samordnaren själv). 3 (7) Svarsfrekvens Vilken svarsfrekvens som är lämplig i mätning av nöjdhet på ett utbildningsprogram har diskuterats i gruppen. Vår diskussion har fastställt att man bör ha in svar från minst 50% av studenterna (helst 50% för varje årgång), eftersom det rör sig om begränsade urval där det är svårt att se tydliga sample. Såklart ska vi sträva efter 100% svarsfrekvens. En del i arbetet med att föreslå rutiner för mätning är därför att ta fram tydliga förslag på hur samordnarna kan öka svarsfrekvensen då mätningen genomförs, se nedan. Det kommer att ta tid i anspråk och därför bli viktigt för avdelningschefer att förhålla sig till att de som är samordnare behöver kunna fokusera på programutvärdering under vårterminen, i synnerhet under maj månad då enkäterna genomförs. Åtgärder för att öka svarsfrekvensen 1. Schemalägga tid i anslutning till lektion i pågående kurs och finnas på plats i klassrummet när de fyller i utvärderingsenkäten (på webb eller papper; dock ska observeras att pappersenkäter innebär att någon sedan ska mata in data och då ökar kostnaden). 2. Påminnelser flera gånger per mail för de som inte kunnat närvara vid utvärderingstillfället. 3. Återkoppla svaren på enkäten till studenterna så snart som möjligt efter utvärderingstillfället i klassrummet. Framtagande av enkät och distribution Frågorna som är framtagna för att mäta nöjdhet är listade i slutet av dokumentet. Det rör sig om frågor som passar på alla program, förutom en del som är frågor som behöver formuleras specifikt av varje samordnare. Förslag på hur det kan lösas på ett smidigt sätt är att varje år i januari, februari eller senast mars erbjuda en workshop (som i upplägget liknar en kurs i Blackboard) där samordnare kan delta. Vid det tillfället skapas alla enkäter och vi går igenom enkätverktyget. Vid det tillfället kan flera aspekter kring mätningen diskuteras, som till exempel hur den genomförs och hur svaren kan redovisas, för att alla samordnare ska få stöd för genomförandet av mätningen. I maj genomförs sedan enkäterna och det är då samordnarna behöver lägga extra arbete på att få studenterna att svara. Det är samordnarna själva som mailar ut länken till enkäten till studenterna på programmet och

199 därefter börjar genomföra åtgärder för att få in svar. Enkätsvaren kan användas av samordnarna på varje akademi för förbättring av program och redovisning för akademiledning om hur det går. Det bör finnas en person centralt som samlar ihop svaren och redovisar på ett överskådligt sätt, i syfte att ge nämnden ett bra underlag (koordinering som liknar den vi har för kursutvärderingar idag). 4 (7) Roller Genomförandet enligt detta förslag skulle innebära att samordnarens roll kring förtydligas något. I punktform kan den sammanfattas som: Göra enkäten i det enkätverktyg MdH har (t.ex. Netigate eller QuickSearch). Maila ut länken till enkäten till alla studenter på programmet. Ansvara för att påminnelser görs aktivt tills tillräckligt många svar kommit in. Uppgifter som att redovisa på akademin kan förstås tillkomma på akademinivå, men det är inget som rör det material fakultetsnämnden efterfrågat. För att arbetet ska fungera måste det finnas en person som koordinerar centralt. Denna roll skulle innebära Träffa samordnare under vårterminen före maj månad och hjälpa till med enkäten och verktyget support måste finnas. Spara och sammanställa materialet så att nämnden får överskådlig information.

200 Indikatorer 5 (7) Frågor om studenterna och programmet generellt 1. Vilken termin i utbildningen är du på? (1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, eller 10 vill ej ange: samordnaren anger det antal som det finns terminer) 2. Är du kvinna eller man? (kvinna, man, annat, vill ej ange) 3. Hur bedömer du dina kunskaper från tidigare utbildning i förhållande till programmets svårighetsgrad? (otillräckliga, tillräckliga, vet ej) 4. I vilken grad tycker du att utbildningen är internationell? (1. Inte alls, 5. Mycket internationell) 5. I vilken omfattning jobbar du utanför studierna? (1. Inte alls, timmar i veckan, 9 20 timmar i veckan, mer än 20 timmar i veckan) Programspecifika frågor Dessa frågor är exempel från IMF-programmet och bör omarbetas för varje enskilt program. 6. Vilken ort läser du på? (relevant för program som ges på båda orter) 7. Hur har ditt intresse för företags ageranden på internationella marknader påverkats av utbildningen? (minskat/ökat) 8. Hur har ditt intresse för marknadsföring påverkats av utbildningen? (minskat/ökat) 9. (Hur uppfattar du de metoder för lärande som används i undervisningen): I vilken utsträckning har metoden varit givande för ditt lärande? Följt av frågor om varje metod, för IMF: grupparbeten, föreläsningar: individuella inlämningsuppgifter; seminarier (5-gradig skala där 1 är inte alls givande och 5 är mycket givande) 10. Här kan man fråga om VFU om det finns, eller önskas (till exempel) Gemensamma frågor om nöjdhet utifrån vår definition Nedan finns de indikatorer som arbetsgruppen föreslår ska användas på samtliga program. Både frågor och påståenden har besvarats med en femgradig skala där värde 1 representerat inte alls/tar avstånd och värde 5 väldigt mycket/instämmer helt. (De verbala beskrivningarna av svarsskalans ändpunkter kommer vara olika för olika frågor. Till exempel fråga 12. Bedömning av svårighetsgrad skulle ändpunkterna snarare heta något i stil med inte alls svår och väldigt svår.)

201 6 (7) Kvalité 11. Hur nöjd är du med utbildningen hittills som helhet? 12. Hur bedömer du utbildningens svårighetsgrad? 13. I vilken grad tycker du att utbildningen har anknytning till arbetslivet? 14. Hur bedömer du din egen arbetsinsats i förhållande till antalet högskolepoäng? 15. Jag är nöjd med mina lärares engagemang under kurserna. 16. Jag är nöjd med mina lärares ämnesmässiga kompetens. 17. Jag är nöjd med mina lärares pedagogiska nivå. Kommunikation 18. Hur tycker du att rutiner för genomförande av kursutvärderingar fungerar? 19. Hur tycker du att Blackboard fungerar för kurskommunikation? 20. Hur fungerar studieinformationen beträffande val av kurser? (kan komma att bli programspecifik beroende på rutiner på programmet) 21. Hur fungerar studievägledningen på programmet? 22. Jag är nöjd med den återkoppling vi studenter får på de kursutvärderingar vi gör. 23. Jag vet vart jag kan vända mig om jag upplever att jag blivit diskriminerad eller orättvist behandlad på en kurs. Attityder generell kvalité/avsikt 24. Jag är säker på att jag vill slutföra programmet och ta ut examen. 25. Jag funderar på att hoppa av utbildningen. 26. Jag skulle rekommendera den här utbildningen till andra. Attityder förväntningar och meningsfullhet 27. Jag tror att de kurser jag läser på programmet är relevanta för det yrke jag vill ha i framtiden. 28. Jag förväntar mig att få ett jobb som är kopplat till min utbildning direkt efter examen 29. Utbildningen har överträffat mina förväntningar. 30. Jag läser en akademisk utbildning för att det känns meningsfullt för mig.

202 Enkäten har ibland tidigare avslutas med en ruta för fritext. Arbetsgruppen har diskuterat om en sådan ska vara med och i så fall hur texten till rutan ska formuleras. Det finns två alternativ för nämnden att ta ställning till om hur detta ska hanteras. 7 (7) 1. Att det ibland förekommer kränkningar av enskilda lärare och att det som skrivs i fritextrutan inte är statistiskt relevant föranleder alternativ 1: Istället för fritextruta kan enkäten kan avslutas med att e-postadress till programsamordnaren de studenter som vill skriva fritext kan maila sina synpunkter dit. Detta har provats på IMF och fungerade då bra. Kommentar: De enskilda förslag eller uppgifter som skrivs ned i fritextsvar i en anonym enkät blir svåra att bemöta. Vill man ha ett systematiskt underlag för kvalitativ analys är det bättre att samordnaren ordnar möten med studenter, så som det beskrivs under rubriken mätningens frekvens, andra stycket. Om samordnare gärna vilja ha en ruta för fritext kan detta enkelt läggas till. 2. Studentkåren ser gärna att fritextrutan behålls, men att texten till den styr emot konstruktiva svar. Arbetsgruppen är positiva till att förslaget kan provas. Texten till rutan kunde lyda: Till sist ber vi dig att tillägga synpunkter på programmet som är förslag till förbättringar. Om du känner att din uppfattning av programmet ändrats under tiden du studerat på det får du gärna berätta vad som ligger till grund. Om det finns något som är speciellt bra med programmet som du vill ha mer av vill vi gärna veta det.

203 1 (6) Sammanträde: Fakultetsnämnden 4:2015 Beslutande Fakultetsnämnden Ärenden: , , , BeslutsPM Handläggare Ida Nilsson BESLUTSPROMEMORIA Revidering av lokala examensbeskrivningar för kandidatexamina med huvudområdet informationsdesign med inriktningarna textdesign, rumslig gestaltning och informativ illustration Bakgrund Akademin för information, design och teknik (IDT) inkom den 21 april 2015 till fakultetsnämnden med en ansökan om revidering av de lokala examensbeskrivningarna för kandidatexamina med huvudområdet informationsdesign med inriktningar mot textdesign, rumslig gestaltning och informativ illustration. Förändringarna föreslås gälla för utbildning som ges från och med höstterminen 2016 och framåt. I sin ansökan skriver akademin att bakgrunden till ändringarna är en del i ett större arbete som akademin inledde i början av 2015 med att omarbeta och förnya de tre kandidatutbildningarna i informationsdesign med inriktningar. Innehållsligt kommer utbildningarna att vara likvärdiga med dagens utbildningar, medan struktur och kursupplägg kommer att förändras till något färre och längre kurser. Syftet är att, utifrån de senaste årens erfarenheter, bättre anpassa kurslängd och kursstruktur till designutbildningens speciella förutsättningar då behov finns av längre sammanhållna kursperioder för att kunna genomföra designbaserade projekt samt se över och stärka kopplingen till de nationella målen för kandidatexamen. De lokala examensbeskrivningarna behöver, ur perspektivet att utbildningarnas innehåll i stort kommer att behållas, justeras och förtydligas. Förslagen till revideringar har utarbetats vid akademi IDT där avdelningschef, ämnesansvarig, programsamordnare samt utbildningsledare har deltagit. Ärendena har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Beredningen har sedan i juni 2015 ställt kompletterande frågor till akademin som ej besvarat dessa, examensenheten har kontaktats och uppgifter ur Ladok om statistik över avlagda examina har inhämtats.

204 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlande ärendena vid sitt sammanträde 19 augusti 2015 och beslutade att föreslå fakultetsnämnden att godkänna ansökan om revideringar under förutsättning att akademin senast den 30 augusti 2015 inkommer till fakultetsnämnden med bekräftelse om att ändringarna godkänts av examensenheten. Akademin har efter utskottsbeslutet inkommit med efterfrågade uppgifter till fakultetsnämnden. Det framgår av kompletteringssvaret att ändringana innebär en skärpning av kraven. Akademin skriver att kravet gestaltning av information har varit ett diffust krav som egentligen pekar på samläsningskursen Informationsdesign i praktiken men som även kan hänföras till ett flertal programinriktningskurser där man arbetar med just gestaltning av information på olika sätt. Akademins förslag om att ändra till berättarteknik beror på att man sett ett starkt behov av den kunskapen hos studenterna. De får den redan idag genom kursen Retorik och berättarteknik men det har tidigare inte varit något krav i examen. Kompletteringssvaret innehåller även examensenhetens bedömning att det därmed är ett nytt krav som ska till och då skall beslutet innefatta en övergångsregel så att studenter som läst tidigare ges möjlighet att ta ut examen enligt krav som gällt tidigare. Akademin har i sitt kompletteringssvar till fakultetsnämnden lämnat in examensenhetens förslag på formulering av en sådan övergångsbestämmelse enligt följande: 2 (6) Studenter som har påbörjat sina studier i huvudområdet informationsdesign vid Mälardalens högskola före har rätt att erhålla ovanstående examen enligt tidigare krav inom allmän informationsdesign, dock längst till och med Examensenheten framför att deras godkännande av revideringen förutsätter att även den fjärde examen utan inriktning revideras samtidigt. Akademin har den 3 september 2015 lämnat in en ansökan om revidering av den fjärde nämnda examen. Faktasammanställning Nationella examenskrav i högskoleförordningen I högskoleförordningen anges de krav som gäller nationellt för filosofie kandidatexamen Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 hp med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp inom huvudområdet för utbildningen.

205 För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade kraven gälla som varje högskola själv bestämmer 3 (6) Gällande lokala examensbeskrivningar för inriktningarna I högskolans lokala examensordning (dnr MDH /14) framgår de nuvarande lokala examensbeskrivningarna Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp varav minst 105 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet vari ingår - minst 30 hp allmän informationsdesign vari ingår kommunikationsteori, grafisk form, kognitiva processer och gestaltning av information samt För inriktning mot textdesign: - minst 75 hp textdesign, varav minst 30 hp på nivå G2 vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. För inriktning mot rumslig gestaltning: - minst 75 hp rumslig gestaltning, varav minst 30 hp på nivå G2 vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. För inriktning mot informativ illustration: - minst 75 hp informativ illustration, varav minst 30 hp på nivå G2 vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. I kursfordringarna om 180 hp får högst 15 hp på avancerad nivå ingå. Akademins förslag på nya lokala examensbeskrivningar för inriktningarna Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp varav minst 105 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet vari ingår - minst 30 hp allmän informationsdesign vari ingår kommunikationsteori, grafisk form, perspektiv på kognition och berättarteknik samt För inriktning mot textdesign: - minst 75 hp textdesign, varav minst 30 hp på nivå G2 vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. För inriktning mot rumslig gestaltning: - minst 75 hp rumslig gestaltning, varav minst 30 hp på nivå G2 vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. För inriktning mot informativ illustration: - minst 75 hp informativ illustration, varav minst 30 hp på nivå G2 vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp.

206 I kursfordringarna om 180 hp får högst 15 hp på avancerad nivå ingå. 4 (6) Motivering Den första ändringen avseende bytet av formuleringen kognitiva processer till perspektiv på kognition är enligt akademin ett förtydligande. Tidigare formulering var identiskt med kursens namn, vilket de övriga kraven inte är. Perspektiv på kognition ligger på samma abstraktionsnivå som de andra kraven. Den andra ändringen avser ändringen av formuleringen gestaltning av information till berättarteknik och är en justering utifrån att kursen Informationsdesign i praktiken försvinner i de reviderade utbildningarna. Gestaltning av information förekommer dessutom i ett flertal kurser inom utbildningen, i synnerhet inom programinriktningskurserna. Däremot saknas sedan tidigare krav på kunskaper inom berättarteknik, vilket är en bärande del i gestaltningen av information. Överväganden Den lokala examensordningen revideras efter fakultetsnämndens beslut om ändring eller tillägg i examensbeskrivningarna. Nämnden har därmed att fatta beslut om att godkänna eller inte godkänna akademins förslag som anges i ansökan. För sitt beslut har fakultetsnämnden att ta hänsyn till att innehållet i de lokala examensbeskrivningarna ska följa de nationella kraven i högskoleförordningen och att dessa kan kompletteras med lokala mål och bestämmelser. Uppgifter som framkommit i utredningen visar att de föreslagna ändringarna är inom ramen för de nationella kraven. Akademin anger motiveringar till föreslagna ändringarna och beskriver att bakgrunden till dem är en del i deras större arbete med att omarbeta och förnya de tre kandidatutbildningarna i informationsdesign med inriktningar. De förändringarna återspeglas därmed inte i examensbeskrivningarna utan kommer att synliggöras främst i utbildningsplanerna. Akademin planerar att ansöka om revideringar av utbildningsplanerna under hösten Fakultetsnämnden har för sitt beslut att bedöma om akademins förslag på ändringar i ansökan om revidering av de lokala examensbeskrivningarna är tillräckligt motiverade av akademin. För fakultetsnämndens beslut om revidering av lokala examensbeskrivningar som innebär hårdare krav ska fastställas övergångsregel för de studenter som antagits före revideringen. Akademins inlämnande underlag saknade uppgifter för att möjliggöra för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå att ta ställning till behovet av övergångsbestämmelser i beslutet. Vidare saknade även akademins underlag en bekräftelse om att de föreslagna ändringarna tillstyrkts av examensenheten. Utskottet beslutade mot bakgrund av det att föreslå fakultetsnämnden att godkänna revideringarna under förutsättning att akademin före beslutet

207 kompletterat underlaget till fakultetsnämnden med de efterfrågade uppgifterna. 5 (6) Akademin har efter beslutet i utskottet inkommit med de efterfrågade uppgifterna till fakultetsnämnden. De redovisar att ändringarna innebär en skärpning av examenskraven och föreslår examensenhetens formulering av övergångsbestämmelse enligt följande: Vid beredningen framkom att det finns en fjärde kandidatexamen med huvudområdet informationsdesign inrättad vid MDH vilken är utan inriktning. Gällande lokal examensbeskrivning för den framgår i i högskolans lokala examensordning (dnr MDH /14) Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp varav minst 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet vari ingår - minst 30 hp allmän informationsdesign vari ingår kommunikationsteori, grafisk form, kognitiva processer och gestaltning av information samt - minst 30 hp på nivå G2 vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. I kursfordringarna om 180 hp får högst 15 hp på avancerad nivå ingå. Uppgifter hämtade ur Ladok visar att det inte finns någon avlagd examen med huvudområdet informationsdesign utan inriktning. Beredningen har ställt kompletterande frågor till akademin om studentintresset, konsekvenser av en eventuell avveckling alternativt bibehållande av examen samt om behovet av revidering av den lokala examensbeskrivningen även för den fjärde examen vid samma tidpunkt som de övriga tre med inriktningar. Akademin har i samband med kompletteringen efter utskottsbeslutet inkommit med svar där de anger att det idag inte finns något program som leder fram till den nämnda examen och att det heller inte finns något studentintresse av den. Det har i utredningen inte framkommit något som talar för att behålla den nämnda examen och akademin ser inget hinder att avveckla den. Examensenheten rekommenderar att samtliga fyra examina revideras samtidigt och omfattas av samma övergångsregel samt att akademin först därefter tar ställning till och ansöker om en eventuell avveckling av den nämnda examen utan inriktning. Examensenhetens godkännande av revideringarna för de övriga tre examina förutsätter att de fjärde revideras samtidigt. Beredningens rekommendation Beredningens rekommenderar fakultetsnämnden besluta att godkänna akademins ansökan om revideringar av de lokala examensbeskrivningarna för kandidatexamina med huvudområdet informationsdesign med inriktningar mot textdesign, rumslig gestaltning och informativ illustration. Då ändringarna innebär en skärpning av kraven rekommenderar beredningen vidare även att övergångsbestämmelse läggs till beslutet i

208 enlighet med förslaget från akademin. Beredningen rekommenderar även att godkänna ansökan om revidering av den fjärde kandidatexamen med huvudområdet informationsdesign utan inriktning samt att den omfattas av samma övergångsbestämmelse. 6 (6)

209 Sammanträde: Fakultetsnämnden #4:2015 Ärende: / (4) BeslutsPM Beslutande Fakultetsnämnden Handläggare Ida Nilsson BESLUTSPROMEMORIA Utredning av konsekvenser av en avveckling av magisterexamen i pedagogik Bakgrund Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har enligt Verksamhetsmål, uppdrag och budget (VUB) 2013 i uppdrag att utreda konsekvenserna av en avveckling av magisterexamen i pedagogik. Bakgrunden till uppdraget anges i högskolans långsiktiga mål för utbildning under perioden och de områden för examina högskolan avser att ha. Utredningen av magisterexamen i pedagogik görs med mot bakgrund av att få studenter examineras. I uppdraget anges vidare att utredningen särskilt ska belysa eventuella konsekvenser för kommande ansökan om examensrätt för utbildning på forskarnivå inom området utbildningsvetenskap. Utredningen ska lämnas till fakultetsnämnden för ställningstagande till rektor inför beslut om en eventuell avveckling av examensnivån. Ärendets beredning Akademi UKK har i juni 2014 inkommit med en utredning med konsekvensanalys till fakultetsnämnden. Utredningen är genomförd av ämnesföreträdare Ali Osman, Christina Lönnheden och Eva Edström tillsammans med berört ämneskollegium vid UKK och har diskuterats vid UKK:s ledningsråd. Utbildnings- och forskningssektionen har berett ärendet under våren 2015 och fått in kompletterande underlag från UKK i juni Uppgifter ur Ladok om antalet utfärdade examina samt uppföljning av ansökan om examensrätt för forskarutbildning i utbildningsvetenskap har inkluderats i beredningen. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlande ärendet vid sitt sammanträde den 19 augusti Enhetschef Eva Edström och ämnesföreträdare för pedagogik Ali Osman från UKK var adjungerade vid ärendet och utskottsledarmötena fick möjlighet att ställa frågor. Utskottet fattade beslut om att föreslå fakultetsnämnden besluta att lämna synpunkten till rektor att behålla magisterexamen i pedagogik.

Status för rekryteringsärenden i HSV

Status för rekryteringsärenden i HSV bref.nr. 73/14 Professor i pedagogik mot lärarutbildning, UKK 2014-09-15 Ref.nr. 190/14 Professor i folkhälsovetenskap, 2015-01-22 Ref.nr. 2015/2134 Docent i socialt arbete, Ref.nr. 137/14 (2015/0593)

Läs mer

Status för rekryteringsärenden i HSV

Status för rekryteringsärenden i HSV Ref.nr. 73/14 Professor i pedagogik med inriktning mot lärarutbildning, 2014-09-15 Ref.nr. 190/14 Professor i folkhälsovetenskap, 2015-01-22 10 sökande a -Katrin Goldstein Kyaga, Södertörns högskola -Göran

Läs mer

Status för rekryteringsärenden i HSV

Status för rekryteringsärenden i HSV Status för rekryteringsärenden i HSV 2015-11-06 Ref.nr. 73/14 Professor i pedagogik med inriktning mot lärarutbildning, 2014-09-15 Ref.nr. 190/14 Professor i folkhälsovetenskap, 2015-01-22 10 sökande a

Läs mer

Status för rekryteringsärenden i HSV

Status för rekryteringsärenden i HSV Ref.nr. 73/14 Professor i pedagogik med inriktning mot lärarutbildning, 2014-09-15 Ref.nr. 2016/0008 Professor i sociologi, 2016-04-15 10 sökande Beslut om sakkunniga -Katrin Goldstein Kyaga, Södertörns

Läs mer

Status för rekryteringsärenden i HSV

Status för rekryteringsärenden i HSV Ref.nr. 73/14 Professor i pedagogik med inriktning mot lärarutbildning, 2014-09-15 Ref.nr. 2015/2040 Professor i svenska, 2016-02-26 Ref.nr. 2015/2827 Ansökan om att antas som docent i pedagogik, Ansökan

Läs mer

Status för rekryteringsärenden i HSV 2015-02-18

Status för rekryteringsärenden i HSV 2015-02-18 Status för rekryteringsärenden i HSV 2015-02-18 Ref.nr. 73/14 Professor i pedagogik med inriktning mot lärarutbildning, 2014-09-15 Ref.nr. 114/14 Professor i socialt arbete, 2014-08-15 Ref.nr. 190/14 Professor

Läs mer

Status för rekryteringsärenden i HSV

Status för rekryteringsärenden i HSV Status för rekryteringsärenden i HSV 2014-05-07 Ref.nr. 105/13 Professor i engelska, 2014-02-07 7 sökande a -Philip Shaw, Stockholms 2014-05-14 -Aud Solbjorg Skulstad, Universitetet i Bergen Pia Lindberg,

Läs mer

Status för rekryteringsärenden i HSV

Status för rekryteringsärenden i HSV Status för rekryteringsärenden i HSV 2014-07-18 Ref.nr. 105/13 Full Professor of English Studies, UKK 2014-02-07 Ref.nr. 73/14 Professor i pedagogik med inriktning mot lärarutbildning, UKK 2014-09-15 7

Läs mer

-~~ ~let~a ftc_._aw PROTOKOLL. Omfattning: Mötesdatum och tid: Plats: Vid protokollet. Justeras. Nr 2:2016. Helena Eken Asp sekreterare

-~~ ~let~a ftc_._aw PROTOKOLL. Omfattning: Mötesdatum och tid: Plats: Vid protokollet. Justeras. Nr 2:2016. Helena Eken Asp sekreterare FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr 2:2016 2016-04-14 MDH 2016/261 Omfning: Mötesdatum och tid: Plats: 19-32 Torsdagen den 14 april 2016, kl. 09.20-12.20 B212, Eskilstuna Vid protokollet ~let~a ftc_._aw ~

Läs mer

Status för rekryteringsärenden i HSV

Status för rekryteringsärenden i HSV Ref.nr. 2016/0008 Professor i sociologi, 2016-04-15fa Ref.nr. 2016/0009 Professor i psykologi, 2016-04-15 7 a -Gerd Lindgren, Karlstads Deadline 2016-09-15 -Per Nilsen, Linköpings Deadline 2016-07-15 11

Läs mer

Status för rekryteringsärenden i HSV

Status för rekryteringsärenden i HSV Ref.nr. 2016/0008 Professor i sociologi, 2016-04-15fa Ref.nr. 2016/0009 Professor i psykologi, 2016-04-15 7 a -Gerd Lindgren, Karlstads Deadline 2016-09-15 -Per Nilsen, Linköpings Deadline 2016-07-15 11

Läs mer

Anne Söderlund Lena Almqvist. Sikander Khan Baran Cürüklü Agnieszka Jablonska- Eklöf Guilnaz Mirmoshtaghi

Anne Söderlund Lena Almqvist. Sikander Khan Baran Cürüklü Agnieszka Jablonska- Eklöf Guilnaz Mirmoshtaghi Omfning 50-58 Datum och tid: Måndag den 15 juni kl 15.00-15.45 Plats: Konferensrum U2-040 (IDT) Mälardalens högskola, Västerås Ledamöter: Anne Söderlund Lena Almqvist Thomas Nolte Emma Nehrenheim Niclas

Läs mer

Status för rekryteringsärenden i HSV

Status för rekryteringsärenden i HSV Status för rekryteringsärenden i HSV 20171005 Ref.nr. 2017/1184 Professor i företagsekonomi med inriktning mot redovisning och ekonomistyrning, EST 20171016 : Jane P Ståhle. 20170516 Ref.nr 2017/1720 Professor

Läs mer

Status för rekryteringsärenden i HSV

Status för rekryteringsärenden i HSV Ref.nr. 2016/0008 Professor i sociologi, 2016-04-15fa Ref.nr. 2016/0009 Professor i psykologi, 2016-04-15 7 a -Gerd Lindgren, Karlstads Deadline 2016-09-15 -Per Nilsen, Linköpings 11 a -Jukka Vuori, Arbetsmiljöinstitutet

Läs mer

Fakultetsnämnden /0094

Fakultetsnämnden /0094 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr 2:2018 Omfning: 37-53 Mötesdatum och tid: Torsdagen den 19 april, kl. 9.15 14.45 Plats: B212, Eskilstuna Vid protokollet Helene Lindgren Sekreterare Justeras.. Anne Söderlund

Läs mer

Fakultetsnämnden, utskottet för forskning möte 2, den 18 mars 2015

Fakultetsnämnden, utskottet för forskning möte 2, den 18 mars 2015 Kallelse Fakultetsnämnden, utskottet för forskning möte 2, den 18 mars 2015 Omfattning 1-10 Datum och tid: Onsdagen den 18 mars 2015 kl. 9.15-11.15. Plats: T1-022 (UFO:s konferensrum), Västerås OBS! Orten

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA Punkt 1-9 Torsdagen den 3 februari, kl Lärosal R1-152, Mälardalens högskola, Västeråss

FÖREDRAGNINGSLISTA Punkt 1-9 Torsdagen den 3 februari, kl Lärosal R1-152, Mälardalens högskola, Västeråss Omfning Datum och tid: Plats: Punkt 1-9 Torsdagen den 3 februari, kl. 11.30 12.00 Lärosal R1-152, Mälardalens högskola, Västeråss Ledamöter: Tjänstemän: Peter Dobers Yvonne Eriksson Anders Garpelin Eva

Läs mer

Status för rekryteringsärenden i HSV

Status för rekryteringsärenden i HSV Status för rekryteringsärenden i HSV 20170407 Ref.nr 2016/0008 Professor i sociologi Anhållan inkom 20151209 Sista ansökningsdag 20160415 Överklagan inkom 20170224 Yttrande till ÖNH 20170327 Ref.nr 2017/1048

Läs mer

Utbildningsutskottet för utbildning

Utbildningsutskottet för utbildning 2011-09-28 Fakultetsnämnden Utbildningsutskottet för utbildning Datum och tid: Plats: Onsdagen den 5 oktober Kl.09.15 U3-104, Mälardalens högskola, Västerås Ledamöter: Marie Öhman Ordförande Anna Chryssafis

Läs mer

Fakultetsnämnden, utskottet för forskning extramöte 2, den 22 oktober 2014

Fakultetsnämnden, utskottet för forskning extramöte 2, den 22 oktober 2014 Kallelse Extramöte Nr 2:2014 extramöte 2, den 22 oktober 2014 Omfattning 1-7 Datum och tid: Onsdagen den 22 oktober 2014 kl 9.15-11.15. Plats: Ledamöter: Tjänstemän: T1-022 (konferensrum, UFO) Anne Söderlund

Läs mer

Datum och tid: Tisdag den 22 maj kl Ej närvarande ledamöter: Johannes Finnman Ledamot

Datum och tid: Tisdag den 22 maj kl Ej närvarande ledamöter: Johannes Finnman Ledamot Omfning 2640 Datum och tid: Tisdag den 22 maj kl 09.30 11.15 Plats: Konferensrum R1343 (EST) Mälardalens högskola, Västerås Elisabeth Uhlemann Lena Almqvist Linus Carlsson Lucia Crevani Thomas Nolte Mahsa

Läs mer

Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utskottet Omfning: 48-61 Datum och tid: Tisdagen den 9 oktober 2018, kl. 09.15-11.15 Plats: Ypsilon, Västerås Ledamöter: Niclas Månsson Ordförande Magnus Elfström Vice ordförande Joakim Johansson Lärarrepresentant

Läs mer

Fakultetsnämnden, utskottet för forskning möte 1, den 29 januari 2014

Fakultetsnämnden, utskottet för forskning möte 1, den 29 januari 2014 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning Kallelse Nr 1:2014 2014-01-29 Dnr: MDH 1.1-22/14 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning möte 1, den 29 januari 2014 Omfattning 1-9 Datum och tid: Onsdagen den

Läs mer

Status för rekryteringsärenden i HSV

Status för rekryteringsärenden i HSV Status för rekryteringsärenden i HSV 20170512 Ref.nr 2016/0008 Professor i sociologi Anhållan inkom 20151209 Sista ansökningsdag 20160415 Överklagan inkom 20170224 Yttrande till ÖNH 20170327 Ref.nr 2017/1048

Läs mer

Omfattning: Mötesdatum och tid: Onsdagen den 18 oktober 2017, kl Haga slott, Enköping

Omfattning: Mötesdatum och tid: Onsdagen den 18 oktober 2017, kl Haga slott, Enköping Omfning: 86-101 Mötesdatum och tid: Onsdagen den 18 oktober 2017, kl. 12.45 15.45 Plats: Haga slott, Enköping Vid protokollet Helena Eken Asp Sekreterare Justeras.. Anne Söderlund Dekan Ordförande vid

Läs mer

Arbetsordning för fakultetsnämnd och dess utskott vid Mälardalens högskola

Arbetsordning för fakultetsnämnd och dess utskott vid Mälardalens högskola Beslutsdatum: 2013-06-25 MDH 1.1.1 220/13 1 (6) Beslutande: Rektor Handläggare: Maria Spennare Dokumentansvarig: Utbildnings- och forskningssektionen Dokumenttyp: Delegationsordning/organisationsbeslut

Läs mer

Status för rekryteringsärenden i HSV

Status för rekryteringsärenden i HSV Status för rekryteringsärenden i HSV 20170428 Ref.nr 2016/0008 Professor i sociologi Anhållan inkom 20151209 Sista ansökningsdag 20160415 Överklagan inkom 20170224 Yttrande till ÖNH 20170327 Ref.nr 2017/1048

Läs mer

Fakultetsnämnden, Utskottet för forskning möte 8, den 23 november 2016

Fakultetsnämnden, Utskottet för forskning möte 8, den 23 november 2016 Kallelse möte 8, den 23 november 2016 Omfattning 0-9 Datum och tid: 23 november kl 09:00-11:30 Plats: T1-022, UFOs konferensrum, Västerås Ledamöter: Anne Söderlund Ordförande, prodekan för forskning och

Läs mer

HVV. Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status

HVV. Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status HVV Ref.nr. 2018/2831 Professor i Vårdvetenskap HVV Ej annonserad ännu Vice Ordförande: Magnus Ref.nr. 2018/1473 (2017/1048) Professor i socialt arbete, HVV 2018-10-30 8 sökanden Professor Lars Plantin

Läs mer

Karin Molander Danielsson Lärarrepresentant

Karin Molander Danielsson Lärarrepresentant KALLELSE Nr 1:2014 2014-01-29 MDH 1.1-24/14 Fakultetsnämndens utskott för grundutbildning Utskottet för grundutbildning Omfattning: Punkt 1-22 Datum och tid: Onsdagen den 29 januari 2014, kl. 09:15 ca

Läs mer

Datum och tid: Tisdag den 27 mars kl Elisabeth Uhlemann Ordförande, Prodekan Ej närvarande Lena Almqvist Ledamot

Datum och tid: Tisdag den 27 mars kl Elisabeth Uhlemann Ordförande, Prodekan Ej närvarande Lena Almqvist Ledamot Omfning 14-25 Datum och tid: Tisdag den 27 mars kl 09.30 11.15 Plats: Konferensrum H 553 (UKK) Mälardalens högskola, Eskilstuna Elisabeth Uhlemann Ordförande, Prodekan Ej närvarande 24-25 Lena Almqvist

Läs mer

Utbildningsutskottet för utbildning

Utbildningsutskottet för utbildning 2012-08-15 Fakultetsnämnden Utbildningsutskottet för utbildning Datum och tid: Onsdagen den 22 augusti 2012 Kl.09.15 B212 (VÄPNAREN plan 2, ingång Drottninggatan 12), Eskilstuna Plats: Sidan Så hittar

Läs mer

KALLELSE 2014-02-20. Datum och tid: Torsdagen den 20 februari, klockan 9.30 ca 16.00. Johanna Westerlund Lärarrepresentant

KALLELSE 2014-02-20. Datum och tid: Torsdagen den 20 februari, klockan 9.30 ca 16.00. Johanna Westerlund Lärarrepresentant KALLELSE 2014-02-20 Nr1 :2014 MDH 1.1-15/14 Datum och tid: Torsdagen den 20 februari, klockan 9.30 ca 16.00 Plats: Sammanträdeslokal: B212, Eskilstuna Ledamöter: Lene Martin Ordförande Anne Söderlund Vice

Läs mer

Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utskottet Omfning: 21-34 Datum och tid: Onsdagen den 23 maj 2018, kl. 09.15-13.30 Plats: T2-054, Västerås Ledamöter: Niclas Månsson Ordförande Magnus Elfström Lärarrepresentant Joakim Johansson Lärarrepresentant

Läs mer

Styrelserummet, ledningskansliet, Mälardalens högskola, Västerås. Ledamöter: Elisabeth Uhlemann Ordförande, Prodekan. Johannes Finnman Ledamot

Styrelserummet, ledningskansliet, Mälardalens högskola, Västerås. Ledamöter: Elisabeth Uhlemann Ordförande, Prodekan. Johannes Finnman Ledamot KALLELSE : 2 Omfning 1-12 Datum och tid: Tisdag den 18 juni kl 09.30 12.00 Plats: Styrelserummet, ledningskansliet, Mälardalens högskola, Västerås Ledamöter: Elisabeth Uhlemann Ordförande, Prodekan Lena

Läs mer

FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE

FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Fakultetsnämnden /0044 Omfning: 1-8 Mötesdatum och tid: Tisdagen den 29 januari, kl. 09.15 12.00 Plats: Styrelserummet, Västerås Vid protokollet Helene Lindgren Sekreterare Justeras.. Anne Söderlund Dekan

Läs mer

Fakultetsnämnden, utskottet för forskning möte 6, den 18 november 2015

Fakultetsnämnden, utskottet för forskning möte 6, den 18 november 2015 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning möte 6, den 18 november 2015 Omfning 40-49 Datum och tid: Onsdagen den 18 november 2015 kl. 09.15-12.00. Plats: Magnificus (rektors konferensrum), Eskilstuna Ledamöter:

Läs mer

Vid upprop konstateras att utskottet inte är beslutsmässigt.

Vid upprop konstateras att utskottet inte är beslutsmässigt. Vid upprop konstateras att utskottet inte är beslutsmässigt. Omfattning: 12-19 Datum och tid: Onsdagen den 29 mars klockan 9.30 11.45 Plats: Ledamöter: R3-132, Mälardalens högskola, Västerås Lars Hallén

Läs mer

Status för rekryteringsärenden i HSV

Status för rekryteringsärenden i HSV Status för rekryteringsärenden i HSV 2017-11-09 Ref.nr 2017/1720 Professor i vårdvetenskap, 2017-09-01 7 sökande Professor Åsa Hörnsten, Umeå universitet 11-20 ska Magnus, Jane P Ståhle. Akademiledamöter

Läs mer

HVV. Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status. Ref.nr. 2018/2131 Ansökan om att antas som docent i psykologi

HVV. Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status. Ref.nr. 2018/2131 Ansökan om att antas som docent i psykologi HVV Ref.nr. 2018/2131 Ansökan om att antas som docent i psykologi Fabrizia Giannotta Deadline: 181031 Professor Ata Ghaderi vid Karolinska institutet Ordförande: Ann- Vice Ordförande: Magnus Ref.nr. 2018/1473

Läs mer

Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utskottet Omfning: 14-21 Datum och tid: Onsdagen den 28 mars 2018, kl. 09.15-10.30 Plats: B212, Eskilstuna Ledamöter: Niclas Månsson Ordförande Magnus Elfström Vice ordförande Joakim Johansson Lärarrepresentant

Läs mer

Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde onsdagen den 22 april 2015

Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde onsdagen den 22 april 2015 KALLELSE Nr 2:2015 Fakultetsnämndens ordförande 2015-04-15 MDH 2.16-2015/0070 Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde onsdagen den 22 april 2015 Plats: Sammanträdesrum Ypsilon, Västerås Tid: kl. 09.30

Läs mer

HVV. Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status. Ref.nr. 2018/2131 Ansökan om att antas som docent i psykologi

HVV. Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status. Ref.nr. 2018/2131 Ansökan om att antas som docent i psykologi HVV Ref.nr. 2018/2131 Ansökan om att antas som docent i psykologi Fabrizia Giannotta Deadline: 181031 Professor Ata Ghaderi vid Karolinska institutet Ordförande: Ann- Vice Ordförande: Magnus Ref.nr. 2018/1473

Läs mer

Gemensamt möte med nämnderna den 17 november 2010

Gemensamt möte med nämnderna den 17 november 2010 KALLELSE Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Utbildningsvetenskapliga nämnden 2010-11-10 Nr 7:2010 Gemensamt möte med nämnderna

Läs mer

Vid upprop konstateras att utskottet inte är beslutsmässigt.

Vid upprop konstateras att utskottet inte är beslutsmässigt. Vid upprop konstateras att utskottet inte är beslutsmässigt. Omfattning: 36-41 Datum och tid: Onsdagen den 2 oktober klockan 9.30 11.30 Plats: Ypsilon, Mälardalens högskola, Västerås Ledamöter: Lars Hallén

Läs mer

Fakultetsnämnden, utskottet för forskning möte 2, den 18 mars 2014

Fakultetsnämnden, utskottet för forskning möte 2, den 18 mars 2014 Kallelse Nr 2:2014 möte 2, den 18 mars 2014 Omfattning 1-8 Datum och tid: Tisdagen den 18 mars 2014 kl 13.15-15.00. Plats: Ledamöter: L307 (IPR), Eskilstuna Anne Söderlund Ordförande, prodekan för forskning

Läs mer

PROTOKOLL Högskolestyrelsen Nr 2: Revidering av fakultetsnämndens organisation

PROTOKOLL Högskolestyrelsen Nr 2: Revidering av fakultetsnämndens organisation PROTOKOLL Högskolestyrelsen 2013-05-13 Nr 2:2013 111 Revidering av fakultetsnämndens organisation Beslut Högskolestyrelsen beslutar att fastställa en ny organisation för fakultetsnämnden från och med den

Läs mer

KANDIDATEXAMEN DEGREE OF BACHELOR

KANDIDATEXAMEN DEGREE OF BACHELOR Sida 1 av 7 KANDIDATEXAMEN DEGREE OF BACHELOR Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya rektors- eller nämndbeslut,

Läs mer

Fakultetsnämnden, Utskottet för forskning extramöte 1, den 20 april 2016

Fakultetsnämnden, Utskottet för forskning extramöte 1, den 20 april 2016 Kallelse Extramöte Nr 1:2016 extramöte 1, den 20 april 2016 Omfattning 1-8 Datum och tid: Onsdagen den 20 april 2016 kl. 10.15 12:00 Plats: Ledamöter: T1-022 (Konferensrum, UFO), Västerås Anne Söderlund

Läs mer

Datum och tid: Tisdag den 19 juni kl Ej närvarande ledamöter: Mahsa Daraei Ledamot. Fackliga företrädare: Erik Janse SACO-S, närvaro 42 -

Datum och tid: Tisdag den 19 juni kl Ej närvarande ledamöter: Mahsa Daraei Ledamot. Fackliga företrädare: Erik Janse SACO-S, närvaro 42 - Omfning 41 54 Datum och tid: Tisdag den 19 juni kl 09.30 11.15 Plats: Konferensrum U3 251 (HVV) Mälardalens högskola, Västerås Elisabeth Uhlemann Ordförande, Prodekan Lena Almqvist Ledamot Linus Carlsson

Läs mer

FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE

FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Omfning: 65-85 Mötesdatum och tid: Tisdagen den 5 september 2017, kl. 9.15 15.00 Plats: Ypsilon, Västerås Vid protokollet Helena Eken Asp Sekreterare Justeras.. Anne Söderlund Dekan Ordförande vid mötet

Läs mer

Fakultetsnämnden, utskottet för hälsa

Fakultetsnämnden, utskottet för hälsa FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 3:2012 Omfning: 1 9 Datum och tid: Torsdagen den 10 maj, kl. 13:15 ca 16:00 Plats: Ypsilon, Mälardalens högskola, Västerås Ledamöter: Johanna Westerlund Ordförande Margareta Asp Lärarrepresentant

Läs mer

HVV. Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status. Ref.nr. 2018/0800 Universitetslektorer i vårdvetenskap

HVV. Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status. Ref.nr. 2018/0800 Universitetslektorer i vårdvetenskap HVV Ref.nr. 2018/0800 Universitetslektorer i vårdvetenskap 2018-04-30 1 sökande Docent Lena Marmstål Hammar, Dalarnas högskola Vice Ordförande: Magnus Universitetslektor Karin Blomberg, Örebro universitet

Läs mer

Fakultetsnämnden, utskottet för forskning

Fakultetsnämnden, utskottet för forskning Föredragningslista Nr 4:2012 Omfning 24-34 Datum och tid: Fredagen den 31 augusti 2012 kl 9.15-15.00. Plats: Rum L370 (Stora konferensrummet IDT, Verktyget), Mälardalens högskola, Eskilstuna Ledamöter:

Läs mer

HVV. Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status

HVV. Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status HVV Ref.nr. 2018/2831 Professor i Vårdvetenskap HVV Ej annonserad ännu Ann- Vice Magnus Ref.nr. 2018/1473 (2017/1048) Professor i socialt arbete, HVV 2018-10-30 8 sökanden Professor Lars Plantin vid Malmö

Läs mer

HVV. Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status

HVV. Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status HVV Ref.nr. 2018/2831 Professor i Vårdvetenskap HVV 2019-03-31 Vice Ref.nr. 2018/1473 (2017/1048) Professor i socialt arbete, HVV 2018-10-30 8 sökanden Professor Lars Plantin vid Malmö 2019-04-30 Professor

Läs mer

KANDIDATEXAMEN DEGREE OF BACHELOR

KANDIDATEXAMEN DEGREE OF BACHELOR Sida 1 av 6 KANDIDATEXAMEN DEGREE OF BACHELOR Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya rektors- eller nämndbeslut,

Läs mer

Konferensrum L-307 (Muxlab IDT) Mälardalens högskola, Eskilstuna. Ledamöter: Yvonne Eriksson Ordförande, Prodekan

Konferensrum L-307 (Muxlab IDT) Mälardalens högskola, Eskilstuna. Ledamöter: Yvonne Eriksson Ordförande, Prodekan Omfning 41-52 Datum och tid: Tisdagen den 18 juni, kl. 09.15 11.00 Plats: Konferensrum L-307 (Muxlab IDT) Mälardalens högskola, Eskilstuna Ledamöter: Yvonne Eriksson Ordförande, Prodekan Inger Orre Ledamot

Läs mer

HVV. Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status

HVV. Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status HVV Ref.nr. 2018/2831 Professor i Vårdvetenskap HVV 2019-03-31 Vice Ref.nr. 2018/1473 (2017/1048) Professor i socialt arbete, HVV 2018-10-30 8 sökanden Professor Lars Plantin vid Malmö 2019-04-30 Professor

Läs mer

Nr 7:2009. Plats: frånvarande. Jan Gustafsson Maria Lindén Simon Dunne Inger Orre. Dekanus Prodekanus. Extern ledamot SACO OFR-S.

Nr 7:2009. Plats: frånvarande. Jan Gustafsson Maria Lindén Simon Dunne Inger Orre. Dekanus Prodekanus. Extern ledamot SACO OFR-S. PROTOKOLL Nr 7:2009 Fakultetsnämnden för Sammanträdesdatum 2009-11-18 Dnr. MDH 2009/1003 Omfattning: Datum och tid: Plats: 126-143 Onsdagen den 18 november, kl. 09.200 13.55 Konferensrum R1-205 och lärosal

Läs mer

Status för rekryteringsärenden i HSV

Status för rekryteringsärenden i HSV Status för rekryteringsärenden i HSV 2018-02-12 Ref.nr 2017/1720 i vårdvetenskap, HVV 2017-09-01 Ref.nr 2017/1048 i socialt arbete, HVV Anhållan inkom 2017-04-03 Sista ansökningsdag 2017-08-30 7 sökande

Läs mer

Omfattning: Mötesdatum och tid: Onsdagen den 24 oktober 2018, kl Haga slott, Enköping

Omfattning: Mötesdatum och tid: Onsdagen den 24 oktober 2018, kl Haga slott, Enköping Omfning: 97-117 Mötesdatum och tid: Onsdagen den 24 oktober 2018, kl. 13.00 16.00 Plats: Haga slott, Enköping Vid protokollet Helene Lindgren Sekreterare Justeras.. Anne Söderlund Dekan Ordförande vid

Läs mer

Fakultetsnämnden, Utskottet för forskning möte 2, den 28 mars 2017

Fakultetsnämnden, Utskottet för forskning möte 2, den 28 mars 2017 Föredragningslista Nr 2:2017 möte 2, den 28 mars 2017 Omfattning 1 10 Datum och tid: 28 mars, kl 13:1515:00 Plats: Rektors konferensrum, Magnificus, Eskilstuna Ledamöter: Magnus Wiktorsson Ordförande,

Läs mer

Utskottet för ekonomiutbildningar

Utskottet för ekonomiutbildningar Omfattning: 29-35 Datum och tid: Onsdagen den 21 augusti klockan 9.30 11.00 Plats: Ypsilon, Mälardalens högskola, Västerås Ledamöter: Marie Mörndal Lärarrepresentant, vice ordf. Christos Papahristodoulou

Läs mer

Rektors konferensrum Magnificus, Eskilstuna

Rektors konferensrum Magnificus, Eskilstuna Omfning: 50-60 Datum och tid: Onsdag 8 november kl 09:30-12:00 Plats: Rektors konferensrum Magnificus, Eskilstuna Ledamöter: Elisabeth Uhlemann Ordförande, prodekan för forskning och forskarutbildning

Läs mer

Status för rekryteringsärenden

Status för rekryteringsärenden Akademin för hälsa, vård och välfärd () Ref.nr 2017/1048 Professor i socialt arbete, Anhållan inkom 2017-04-03 Sista ansökningsdag 2017-08-30 6 sökande Beslut om sakkunniga Senior professor Lars Oscarsson

Läs mer

PROTOKOLL Nr 5:2008 Sammanträdesdatum

PROTOKOLL Nr 5:2008 Sammanträdesdatum Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap PROTOKOLL Nr 5:2008 Sammanträdesdatum 2008-09-04 Datum och tid: Plats: Torsdagen den 4 september Konferensrum U2-158, hus Rosenhill, Mälardalens

Läs mer

Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 9 juni

Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 9 juni KALLELSE Nr 3:2016 Fakultetsnämndens ordförande 2016-06-09 2016/262 Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 9 juni Plats: Ypsilon, Västerås Tid: kl. 09.15 ca 15.45 Besked om förhinder

Läs mer

Utbildningsutskottet för utbildning

Utbildningsutskottet för utbildning 2012-09-19 Fakultetsnämnden Utbildningsutskottet för utbildning Datum och tid: Plats: Onsdagen den 26 september 2012 Kl.13.15 U3-104, Mälardalens högskola, Västerås Ledamöter: Marie Öhman Ordförande AnnaCarin

Läs mer

Fredagen den 25 oktober, klockan 9.30 15.00 ca. Gordana Dodig-Crnkovic Lärarrepresentant. Johanna Westerlund Lärarrepresentant

Fredagen den 25 oktober, klockan 9.30 15.00 ca. Gordana Dodig-Crnkovic Lärarrepresentant. Johanna Westerlund Lärarrepresentant KALLELSE Nr 6 :2013 2013-10-25 MDH 1.1-18/13 Datum och tid: Plats: Fredagen den 25 oktober, klockan 9.30 15.00 ca Sammanträdeslokal: Park Inn, Uppsala Ledamöter: Peter Dobers Ordförande Yvonne Eriksson

Läs mer

Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 4 juni 2015

Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 4 juni 2015 KALLELSE Nr 3:2015 Fakultetsnämndens ordförande 2015-05-28 MDH 2.16-2015/0071 Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 4 juni 2015 Plats: Styrelserummet B212, Eskilstuna Tid: kl. 09.30

Läs mer

FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE /065 PROTOKOLL. Fakultetsnämnden

FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE /065 PROTOKOLL. Fakultetsnämnden Omfattning: 1-21 Mötesdatum och tid: Tisdagen den 7 mars 2017, kl. 9.30 15.00 Plats: B212, Eskilstuna Vid protokollet Helena Eken Asp Sekreterare Justeras.. Anne Söderlund Dekan Ordförande vid mötet Magnus

Läs mer

forsknings- Nr 2:2012 Dnr: MDH 1.1-15/12 2012-05-02 16-23 och tid: Datum Plats: Västerås Ledamot Dekan Peter Dobers Andreas Ryve Rytzler Johannes

forsknings- Nr 2:2012 Dnr: MDH 1.1-15/12 2012-05-02 16-23 och tid: Datum Plats: Västerås Ledamot Dekan Peter Dobers Andreas Ryve Rytzler Johannes Fakultetsnämnden, utskottett för forskning Föredragningslista 2012-05-02 Dnr: MDH 1.1-15/12 Omfning Datum och tid: Plats: 16-23 Onsdagenn den 9 maj 2012 kl 9.30-13.00. Rum R2-014 (HST:s konferensrum),

Läs mer

Status för rekryteringsärenden i HSV

Status för rekryteringsärenden i HSV Ref. nr. 64/12 Professor i vårdvetenskap, HVV Sista ansökningsdag 2012-08-01 Ref. nr. 79/12 Ansökan om befordran till professor i folkhälsovetenskap mot hälsofrämjande arbetsliv, HVV 2012-05-21 Ref.nr.

Läs mer

Omfattning: Mötesdatum och tid: Torsdagen den 27 oktober 2016, kl Haga slott, Enköping

Omfattning: Mötesdatum och tid: Torsdagen den 27 oktober 2016, kl Haga slott, Enköping Omfning: 80-96 Mötesdatum och tid: Torsdagen den 27 oktober 2016, kl. 08.30 15.00 Plats: Haga slott, Enköping Vid protokollet Helena Eken Asp Sekreterare Justeras.. Lene Martin Dekan Ordförande vid mötet

Läs mer

Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde den 24 oktober 2014

Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde den 24 oktober 2014 KALLELSE Nr 6:2014 Fakultetsnämndens ordförande 2014-10-16 MDH 1.1-20/14 Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde den 24 oktober 2014 Plats: Haga slott, Enköping Tid: kl. 08.30 12.00 Besked om förhinder

Läs mer

Utskottet för samhälle

Utskottet för samhälle Datum och tid: Onsdagen den 26 september kl 9.30 11.30 Plats: Ypsilon, Mälardalens högskola, Västerås Ledamöter: Lars Hallén Ordförande Jakob Eklund Lärarrepresentant Helena Blomberg Lärarrepresentant

Läs mer

Kallelse till sammanträde för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå onsdagen den 7 november

Kallelse till sammanträde för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå onsdagen den 7 november KALLELSE Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2017-11-07 Nr 7:2017 Dnr: 2017/0073 Kallelse till sammanträde för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

KANDIDATEXAMEN DEGREE OF BACHELOR

KANDIDATEXAMEN DEGREE OF BACHELOR Sida 1 av 8 KANDIDATEXAMEN DEGREE OF BACHELOR Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya rektors- eller nämndbeslut,

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 8 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

MASTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (120 CREDITS)

MASTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (120 CREDITS) Sida 1 av 6 MASTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (120 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

MASTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (120 CREDITS)

MASTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (120 CREDITS) Sida 1 av 8 MASTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (120 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Utskottet för samhälle

Utskottet för samhälle Omfning: 1-9 Datum och tid: Onsdagen den 18 januari klockan 9.30 11.00 Plats: Ypsilon, Mälardalens högskola, Västerås Ledamöter: Lars Hallén Ordförande Jakob Eklund Lärarrepresentant Helena Blomberg Lärarrepresentant

Läs mer

Fakultetsnämnden /0096. Omfattning: Mötesdatum och tid: Torsdagen den 20 september 2018, kl B212, Eskilstuna

Fakultetsnämnden /0096. Omfattning: Mötesdatum och tid: Torsdagen den 20 september 2018, kl B212, Eskilstuna Omfning: 76-96 Mötesdatum och tid: Torsdagen den 20 september 2018, kl. 9.15 15.30 Plats: B212, Eskilstuna Vid protokollet Helene Lindgren Sekreterare Justeras.. Anne Söderlund Dekan Ordförande vid mötet

Läs mer

Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde onsdagen den 12 december 2018

Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde onsdagen den 12 december 2018 KALLELSE Nr 6:2018 Fakultetsnämndens ordförande 2018-12-12 2018/0098 Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde onsdagen den 12 december 2018 Plats: Ypsilon, Västerås Tid: kl. 9.15 ca 15.40 Besked om

Läs mer

Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde tisdagen den 18 april 2017

Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde tisdagen den 18 april 2017 KALLELSE Nr 2:2017 Fakultetsnämndens ordförande 2017-04-18 2017/066 Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde tisdagen den 18 april 2017 Plats: Tid: Ypsilon, Västerås kl. 09.30 ca 15.15 Besked om förhinder

Läs mer

PROTOKOLL Torsdag 21 mars kl R3-132, Mälardalens högskola, Västerås

PROTOKOLL Torsdag 21 mars kl R3-132, Mälardalens högskola, Västerås PROTOKOLL 2013-03-21 Fakultetsnämnden - utskottet för teknikutbildningar Omfattning: Datum och tid: Plats: 16-23 Torsdag 21 mars kl. 9.15-11.00 R3-132, Mälardalens högskola, Västerås Ledamöter: Närvarande

Läs mer

Utbildningsutskottet för utbildning

Utbildningsutskottet för utbildning 2012-10-31 Fakultetsnämnden Utbildningsutskottet för utbildning Datum och tid: Plats: Onsdagen den 7 november 2012 Kl.13.15 B212, Mälardalens högskola, Eskilstuna Ledamöter: Marie Öhman Ordförande AnnaCarin

Läs mer

Utskottet för ekonomiutbildningar

Utskottet för ekonomiutbildningar Omfattning: 42-51 Datum och tid: Onsdagen den 20 november klockan 9.30 11.30 Plats: Ypsilon, Mälardalens högskola, Västerås Ledamöter: Lars Hallén Ordförande Marie Mörndal Lärarrepresentant, vice ordf.

Läs mer

Protokoll Nr 1: /0188. Omfattning: 1-9. Datum och tid: Onsdag 7 februari kl 09:30-12:00. Västerås T1-022, Västerås

Protokoll Nr 1: /0188. Omfattning: 1-9. Datum och tid: Onsdag 7 februari kl 09:30-12:00. Västerås T1-022, Västerås Omfning: 1-9 Datum och tid: Onsdag 7 februari kl 09:30-12:00 Plats: Västerås T1-022, Västerås Ledamöter: Elisabeth Uhlemann Ordförande, prodekan för forskning och forskarutbildning Anna-Lena Carlsson Lärarrepresentant,

Läs mer

Kallelse till möte med fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik

Kallelse till möte med fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik KALLELSE Nr 6:2010 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik 2010-10-06 Dnr. MDH 2010/994 Fakultetsnämndens ledamöter Fackliga företrädare Övriga för kännedom enligt sändlista Kallelse till möte med

Läs mer

Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde onsdagen den 24 oktober 2018

Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde onsdagen den 24 oktober 2018 KALLELSE Nr 5:2018 Fakultetsnämndens ordförande 2018-10-24 2018/0097 Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde onsdagen den 24 oktober 2018 Plats: Haga slott, Enköping Tid: kl. 13.00 ca 16.30 Besked

Läs mer

Kallelse till möte med fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap

Kallelse till möte med fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap KALLELSE Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap 2010-10-05 Nr 6:2010 Dnr. MDH HSV 2010/986 Fakultetsnämndens ledamöter Fackliga företrädare Övriga för kännedom enligt sändlista Kallelse

Läs mer

CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING Sida 1 av 5 CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter

Läs mer

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum Protokoll nr 3/05

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum Protokoll nr 3/05 PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-04-06 Protokoll nr 3/05 Närvarande ledamöter: Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Henrik Christensen Lars-Göran Mattsson Lena Mårtensson Håkan

Läs mer

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum Protokoll nr 13/06. Övrig närvarande Maria Lindencrona, sekreterare Leif Brodersen

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum Protokoll nr 13/06. Övrig närvarande Maria Lindencrona, sekreterare Leif Brodersen PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2006-09-27 Protokoll nr 13/06 Närvarande ledamöter: Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Lena Mårtensson Fredrik Laurell Håkan Olsson Lars-Göran

Läs mer

Fakultetsnämnden, utskottet för forskning möte 5, den 1 oktober 2014

Fakultetsnämnden, utskottet för forskning möte 5, den 1 oktober 2014 Kallelse Nr 5:2014 2014-10-01 Dnr: MDH 1.1-22/14 möte 5, den 1 oktober 2014 Omfattning 1-8 Datum och tid: Onsdagen den 1 oktober 2014 kl. 9.15-11.00. Plats: Ledamöter: Magnificus (rektors konferensrum,

Läs mer

Steg för steg. Ansökan inkommer till nämnden. Akademi kontaktar UFO. Uppstartsmöte

Steg för steg. Ansökan inkommer till nämnden. Akademi kontaktar UFO. Uppstartsmöte Inrätta ny examen Steg för steg Akademi kontaktar UFO Uppstartsmöte Ansökan inkommer till nämnden Ansökan ska innehålla: Examensbenämning på svenska och engelska samt omfattning i högskolepoäng Nulägesbeskrivning

Läs mer