Plan för jämställdhetsintegrering av Mälardalens högskola

Transkript

1 / (1) Beslutande Rektor Handläggare Marika Hämeenniemi Plan för jämställdhetsintegrering av Mälardalens högskola Beslut Rektor beslutar att fastställa plan för jämställdhetsintegrering av Mälardalens högskola (MDH) gällande år Motivering Sveriges universitet och högskolor har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en plan för hur lärosätet avser att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen, t.ex. i fråga om lika möjligheter till karriärvägar, könsbundna studieval och genomströmning. Planen ska innehålla utvecklingsbehov, mål och aktiviteter som lärosätet avser att vidta samt genomföra under Vidare ska planen beskriva på vilket sätt jämställdhet ska integreras och bli en del av lärosätets ordinarie verksamhet, exempelvis i lärosätets styrprocesser. Planen ska vara upprättad senast den 15 maj 2017 och redovisning av åtgärder och resultat utifrån planen ska ske i varje universitets och högskolas årsredovisning för Ärendets beredning Förslaget till beslut har tagits fram av Thomas Wahl och Marika Hämeenniemi som av rektor utsetts till samordnare för jämställdhetsintegrering vid MDH. I processen att ta fram planen har rektors ledningsgrupp och högskolans fakultetsnämnd medverkat. Förslaget har även diskuterats vid chefsdialog samt med de fackliga organisationerna. Underlag i ärendet Bilaga 1: Plan för jämställdhetsintegrering av Mälardalens högskola Rektor beslutar i närvaro av förvaltningschef Ann Cederberg efter föredragning av akademichef Thomas Wahl. Paul Pettersson Rektor Thomas Wahl Föredragande

2 Plan för jämställdhetsintegrering av Mälardalens högskola Sveriges universitet och högskolor har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en plan för hur lärosätet avser att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen, t.ex. i fråga om lika möjligheter till karriärvägar, könsbundna studieval och genomströmning. Planen ska innehålla utvecklingsbehov, mål och aktiviteter som lärosätet avser att vidta samt genomföra under Vidare ska planen beskriva på vilket sätt jämställdhet ska integreras och bli en del av lärosätets ordinarie verksamhet, exempelvis i lärosätets styrprocesser. Planen ska vara upprättad senast den 15 maj 2017 och redovisning av åtgärder och resultat utifrån planen ska ske i varje universitets och högskolas årsredovisning för

3 Utbildningarnas innehåll och form Ett av de sex jämställdhetspolitiska målen som syftar till att vi ska nå ett samhälle där kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv handlar om jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Som högskola har vi ett viktigt uppdrag att bidra i detta arbete. Mälardalens högskola vill arbeta integrerat och systematiskt för att motverka ojämställdhet i utbildningarnas innehåll och form. Målet är att vi ska säkerställa att våra studenter i sina framtida yrkesroller har den kunskap som krävs för att hantera konsekvenserna av ojämställdhet i sin yrkesutövning och i samhället i övrigt. För att nå målet behöver högskolan integrera kunskaper om genus och jämställdhet innehållsligt i utbildningen och i vår didaktiska professionalitet. En utmaning för högskolan är att motverka den sneda könsfördelning som finns inom flera av våra utbildningsprogram och forskarutbildningsämnen. Bakgrunden till de könsbunda studievalen är mycket komplex och för att bredda rekryteringen behöver vi arbeta strategiskt och långsiktigt och i samverkan med grundskola och arbetsliv.

4 Utbildningarnas innehåll och form Övergripande problem Lokalt problem Mål Aktiviteter Ansvar/uppdrag Resurser Utbildningarnas innehåll och form bidrar till att skapa och återskapa ojämställdhet i samhället. Utveckla en modell för integrering av jämställdhetsoch genusperspektiv. MDH arbetar inte integrerat och systematiskt för att motverka ojämställdhet i utbildningarnas innehåll och form. MDH:s studenter har kunskap och metoder att hantera ojämställdhet och konsekvenser av ojämställdhet i sin studiemiljö och framtida yrkesutövning. Jämställdhets- och genusperspektiv är integrerat i utbildningarnas innehåll och genomförande samt i utbildningsplaneringsprocessen. Utse fyra utbildningsprogram (ett inom varje utbildningsområde) som ska genomföra en genomgripande revidering utbildningens innehåll och genomförande. Fakultetsnämnden får i uppdrag att integrera jämställdhet i kvalitetsarbetet och ta fram en modell för implementering och uppföljning. Akademierna får i uppdrag att genomföra en genomgripande revidering av utbildningens innehåll och genomförande genom att integrera jämställdhets- och genusperspektiv i minst ett utbildningsprogram. Utbildnings- och stödresurser till fakultetsnämnd och handläggare. Utbildning och tid till kärnverksamheten. Kompetensutveckling för utbildningsledare om genus och jämställdhet i utbildningen samt breddad rekrytering, breddat deltagande och genomströmning. Könsbundna studie- och yrkesval bidrar till att skapa och återskapa ojämställdhet i samhället. Sned könsfördelning inom flera utbildningsprogram och forskarutbildningsämnen. MDH har utjämningsstrategier med årliga mål för de utbildningsprogram och forskarutbildningar som har sned könsfördelning. Formulera strategier och mål samt följa upp effekter. Styrgruppen för studentrekrytering får i uppdrag att ta fram en strategi.

5 Forskningens villkor På en strukturell nivå visar forskningen om jämställdhet inom akademin att kvinnor har generellt mindre tid för forskning i sina anställningar och utför en större andel obetalt administrativt arbete. Kvinnor upplever även stress och utsatthet i större utsträckning, står för ett större uttag av föräldrapenning och har högre sjukskrivningstal än män inom akademin. Sammantaget gör detta att kvinnor inte har samma möjligheter som män att avancera inom akademin och det tar längre tid än för männen. Kvinnor tilldelas mindre forskningsmedel än män vilket ger sämre förutsättningar för dem att bedriva forskning och meritera sig. När kvinnor som grupp inte är lika framgångsrika som män som grupp i olika beredningsprocesser, menar en del att det beror på att de inte presterar lika bra. Men vetenskapliga studier har kunnat visa att det finns skevheter i systemet som regelmässigt missgynnar vissa grupper. När det sker så har det akademiska systemet misslyckats med en av sina mest fundamentala uppgifter att bedöma vetenskapliga meriter och kvalitet på ett korrekt sätt. Trots att andelen kvinnor i Sverige under lång tid varit större än andelen män inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå, och andelen kvinnor är nära hälften bland lektorerna, är 74 procent av professorerna i landet män. Andelen professorer som är kvinnor ökar, men förändringen är långsam. Statistik från Universitetskanslersämbetet visar att ökningen av andelen kvinnor bland professorerna har saktat in. På Mälardalens högskola är siffrorna för 2016 något bättre än rikssnittet, vi hade under året 65% män och 35% kvinnor som var anställda som professorer.

6 Forskningens villkor Övergripande problem Lokalt problem Mål Aktiviteter Ansvar/uppdrag Resurser Fördelning av forskningsmedel bidrar till att skapa och återskapa ojämställda villkor för forskning. MDH fördelar sina forskningsresurser så att kvinnor och män ges likvärdiga förutsättningar för att bedriva forskning. Analysera och redovisa forskningsmedlens fördelning ur ett jämställdhetshets- perspektiv på MDH. Fakultetsnämnden får i uppdrag att återkommande följa upp fördelning av forskningsmedel utifrån ett jämställdhetsperspektiv. MDH har en stor del externa anslag vilka riskerar att förstärka ojämställda villkor för att bedriva forskning. Det saknas ett genus- och högskolans modell för fördelning av forskningsmedel. Ta fram ett förslag på hur ojämställda villkor för kvinnor och män kan motverkas genom fördelning av högskolans forskningsmedel. När ny modell är beslutad ska respektive forskningsinriktning, utifrån underlag om hur medel fördelas, vidta åtgärder så att ojämställdhet motverkas. Arbetsgruppen för ny resursfördelningsmodell får i uppdrag att ta fram ett förslag på hur ojämställda villkor för kvinnor och män kan motverkas genom fördelning av högskolans forskningsmedel. När ny modell är beslutad får akademierna i uppdrag att vidta åtgärder så att ojämställdhet motverkas. Tid för analys av aktuell fördelning (ledningskansliet, sektionen för ekonomi och inköp, personalsektionen). Tid och kompetensutveckling för arbetsgruppen för ny resursfördelningsmodell. Tid och kompetensutveckling för forskningsledare. Kvinnors och mäns förutsättningar att göra akademisk karriär är olika/ojämställda och riskerar att skapa och återskapa ojämställda villkor för forskning. MDH arbetar inte medvetet, integrerat och systematiskt för att uppnå jämställda villkor för kvinnors och mäns meritering, anställning och arbetsvillkor. MDH ger kvinnor och män likvärdiga förutsättningar för meritering och anställning. MDH ger kvinnor och män lika villkor för arbetets genomförande, innehåll och organisering. Integrera ett genus- och högskolans rekryteringsprocess från annons till anställningsvillkor och arbetets organisering. Integrera ett genus- och processerna för karriärvägar och kompetensförsörjning. Förvaltningen får i uppdrag att arbeta för en integrering av jämställdhetsperspektivet i rekryteringsprocesser och karriärvägar samt i det systematiska arbetet för en hållbar arbetsmiljö. Tid för utvecklingsarbete och kompetensutveckling av handläggare och rekryterande chefer.

7 Akademiskt ledarskap Jämställdhetsintegrering är ett långsiktigt förändringsarbete där det krävs både kunskap och tydligt ledarskap. En tydlig integrering i styrprocessen genom mål och uppföljning är nödvändig för att driva på utvecklingen. Det handlar exempelvis om att se över vilka av högskolans rutiner och beslutsprocesser som kräver analys och omorganisering för att säkerställa jämställda konsekvenser, samt att säkerställa att de administrativa stödsystemen är konsekvensneutrala ur ett jämställdhets-och genusperspektiv. Denna integrering behöver stödjas av kompetensutveckling på alla nivåer. Övergripande problem Lokalt problem Mål Aktiviteter Ansvar/Uppdrag Resurser Det akademiska ledarskapets former för styrning och ledning riskerar att skapa och återskapa ojämställdhet. Det akademiska ledarskapet vid MDH förmår inte att omsätta mål om jämställdhet till ett konkret och långsiktigt förändringsarbete. MDH har en målstyrningsprocess och uppföljning som motverkar ojämställdhet inom organisationen. Förvaltningen får i uppdrag att säkerställa att jämställdhet är integrerat i högskolans målstyrningsprocess och uppföljning. Bristande förutsättningar att fatta konsekvensneutrala beslut ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. MDH:s beslutsfattare har hög kompetens i att anta ett genus- och sitt ledarskap. Ta fram rutiner för att säkerställa att konsekvensanalyser för jämställdhet återfinns i beslutsunderlag till rektor, akademichef, fakultetsnämnd och förvaltningschef vid MDH. Utbilda MDH:s beslutsfattare och handläggare i genuskunskap och jämställdhet. Förvaltningen får i uppdrag att samordna utbildningsinsatser. Tid för utvecklingsarbete och kompetensutveckling av: Rektors ledningsgrupp, fakultetsnämnd, linjechefer, forskningsledare, utbildningsledare, handläggare och ekonomer.