Handlingsplan för jämställdhetsintegrering vid Göteborgs universitet

Transkript

1 MISSIV Datum: Dnr: V 2017/537 Mottagare: Rektor Handläggare: Johan Johansson Handlingsplan för jämställdhetsintegrering vid Göteborgs universitet Genom satsningen Jämställdhetsintegrering av högskolor och universitet (JiHU) har de statliga lärosäten tillsammans med Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping ett särskilt uppdrag från regeringen att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering under perioden Inom ramen för regeringsuppdraget ska lärosätena upprätta en handlingsplan. En viktig utgångspunkt för arbetet med jämställdhetsintegrering vid Göteborgs universitet har varit att integrera arbetet i universitetets befintliga styrnings- och ledningsprocesser. Prioriterade områden och aktiviteter för jämställdhetsintegrering utgår därför från de mål och aktiviteter som universitetsledningen formulerat i Handlingsplan och verksamhetsplan 2017 (Dnr V 2016/526). Att integrera styrningen och stödet för jämställdhetsintegrering i befintlig ledningsorganisation och stödverksamhet tar sin utgångspunkt i arbetet med att analysera och synliggöra var och hur ojämställdheter uppstår, vilka uttryck de tar sig och orsakerna till dessa. Handlingsplan för jämställdhetsintegrering anger universitetets prioriterade områden och den övergripande inriktningen för det arbetet. Utformningen av handlingsplanen har fokuserat på att identifiera problemområden och förändringsbehov snarare än att fastställa detaljerade åtgärder. Utformningen av åtgärder och därigenom implementering av handlingsplanen sker via fakulteternas och gemensamma förvaltningens reguljära arbete med handlings- och verksamhetsplaner och följs upp inom ramen för den samlade årsuppföljningen. Inom ramen för handlingsplanens påbörjade universitetsövergripande aktiviteter kommer den övergripande planen kompletteras med detaljerade handlingsplaner för de olika aktiviteterna. Rektor beslutar Att fastställa handlingsplan för jämställdhetsintegrering vid Göteborgs universitet Universitetsledningens stab 1 (1) Universitetsplatsen 1, Box 100, Göteborg

2 DNR V 2017/537 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering vid Göteborgs universitet Bakgrund Sedan 1994 ska samtliga statliga myndigheter arbeta med jämställdhetsintegrering som huvudsaklig strategi för att genomföra Sveriges jämställdhetspolitik. Genom satsningen Jämställdhetsintegrering av högskolor och universitet (JiHU) har de statliga lärosäten tillsammans med Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping ett särskilt uppdrag från regeringen att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering under perioden Inom ramen för regeringsuppdraget ska lärosätena upprätta en handlingsplan med identifierade utvecklingsbehov, mål och aktiviteter. Planen ska innehålla en beskrivning av hur målet att jämställdhetsintegrera den ordinarie verksamheten ska nås. Lärosätenas ska rapportera sina åtgärder och resultat till regeringen i årsredovisningen. Nationella sekretariatet för genusforskning (i fortsättningen benämnt sekretariatet) har fått i uppdrag att erbjuda stöd i planering och genomförande av lärosätenas uppdrag, samordna kompetenshöjande insatser, anordna nätverksträffar för erfarenhetsutbyte mellan lärosätena och med andra myndigheter, samt att sprida lärande exempel. De jämställdhetspolitiska målen och jämställdhetsintegrering som strategi Jämställdhetsintegrering är regeringens huvudsakliga strategi för att nå de nationella jämställdhetspolitiska målen. För att förändringsarbetet ska få avsedd effekt är det centralt att analysera vilka problem som de övergripande jämställdhetspolitiska målen (fetmarkerade) avser att lösa inom just högskolesektorn samt hur dessa utmaningar relaterar till universitetets verksamhet. Jämn fördelning av makt och inflytande innebär t.ex. att ledande positioner ska utses på ett sätt som motverkar ojämställd fördelning, att likvärdiga karriärvägar ska erbjudas oavsett kön och att både kvinnor och män företräder vetenskapen i den offentliga debatten. Inom högskolesektorn finns tydliga skillnader i karriärvägar. Ekonomisk jämställdhet innebär bland annat att män och kvinnor ska erbjudas lika villkor på arbetsmarknaden vid tjänstetillsättningar och lönesättning, i arbetsvillkor och möjlighet till trygga anställningsförhållanden. Sektorn har fortsatta utmaningar gällande skillnader mellan kvinnor och mäns löner, i könade ämnesområden med varierande resurstillgång och i könsstyrda utbildningsval som följer en segregerad arbetsmarknad. Universitetet ska arbeta för jämställda löner och likvärdiga villkor mellan ämnesområdena samt trygga möjligheter till meritering och forskning oavsett kön, genom att säkerställa en rättvis resursfördelning i verksamheten. En stor utmaning är att forskningsanslag binds upp i professorers löner (övervägande del män) och medfinansiering av externa anslag. Universitetsledningens stab 1 (4) Universitetsplatsen 1, Box 100, Göteborg

3 Jämställd utbildning innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Målet ser till hela utbildningskedjan och innebär krav på samverkan i sektorn och mellan utbildningsanordnare. För högskolesektorn är utmaningarna dels de könsbundna utbildningsvalen, dels hur ojämställdhet kan motverkas inom utbildningarna genom kunskapsmål om ojämställdhet i t.ex. professionsutbildningar. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet är en utmaning för sektorn utifrån de arbetsvillkor som råder inom akademin och bilden av vad som krävs för en akademisk karriär. I bedömningsprocesser av vetenskaplig kompetens framträder tydligt skillnader i föreställningar om kvinnors och mäns möjligheter att prestera utifrån könade föreställningar om hem-och omsorgsarbete. Även det obetalda omsorgsarbetet på arbetsplatsen är del i detta genom att kvinnor och män förväntas att i olika grad ansvara för konflikter, känslor, fikarummet eller vara tillgängliga för studenter. Jämställd hälsa innebär att kvinnor och män ges samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjuds vård och omsorg på lika villkor. För sektorn innebär detta dels en utmaning som arbetsgivare genom förekomsten av betydligt högre sjukskrivningstal för kvinnor, dels en utmaning som utbildnings- och forskningsinstitution då kunskap om jämställd hälsa behöver tryggas genom relevant forskning och införlivas utbildningarna. I sektorn kan målet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra dels förstås som en fråga om att motverka trakasserier, sexuella trakasserier och annan kränkande särbehandling där framförallt kvinnor är överrepresenterade, dels som en fråga om att föra in kunskap om mäns våld i professionsutbildningar såsom sjukvårdsprogram och juristprogram. I sammanhanget är det viktigt att se paralleller med likabehandlingsarbetet och diskrimineringslagen om att motverka diskriminering och trakasserier samt arbetsmiljölagens krav på att motverka kränkande särbehandling. Utarbetandet av en handlingsplan för jämställdhetsintegrering vid Göteborgs universitet I egenskap av nationell pilot påbörjade Göteborgs universitet sitt arbete med jämställdhetsintegrering före övriga lärosäten. Arbetet har inledningsvis varit en testverksamhet för att identifiera och definiera problemområden samt att utveckla och anpassa arbetssättet till de villkor och förutsättningar som gäller inom akademin. Arbetet har organiserats i två spår. Dels har varje fakultet utsett en pilotinstitution som har påbörjat ett arbete utifrån sina identifierade behov, dels har universitetsledningen identifierat ett antal universitetsövergripande områden och aktiviteter som ska jämställdhetsintegreras. Utöver dessa spår har arbetet fokuserat på universitetets planerings- och uppföljningsprocesser. Testverksamheten har övergått till ett mer konkret utvecklingsarbete som resulterat i Göteborgs universitets handlingsplan för jämställdhetsintegrering men även bidragit med viktiga erfarenheter till utarbetandet av den nationella vägledning för jämställdhetsintegrering för universitet och högskolor som sekretariatet tagit fram. För att skapa brett engagemang har det arrangerats flera informations- och diskussionstillfällen. Jämställdhetsintegrering och utarbetandet av universitetets handlingsplan har bland annat diskuterats vid universitetsledningen, ledningsrådet, utbildningsnämnden och administrativt utvecklingsforum. Samordnarna för pilotinstitutionerna har också träffats regelbundet, vid några tillfällen tillsammans med ansvariga prefekter, för att utbyta erfarenheter. 2 (4)

4 Prioriterade områden för jämställdhetsintegrering vid Göteborgs universitet En central utgångspunkt för arbetet med jämställdhetsintegrering vid Göteborgs universitet har varit att integrera arbetet i universitetets befintliga styrnings- och ledningsprocesser. Prioriterade områden och aktiviteter för jämställdhetsintegrering utgår därför från de utvecklingsbehov och målsättningar som universitetsledningen formulerat i Handlingsplan och verksamhetsplan 2017 (Dnr V 2016/526). Arbetet med jämställdhetsintegrering är på så sätt en del i kvalitetsutvecklingen av universitetets utbildning och forskning och tillhörande verksamhetsstöd. Forskningens villkor Problem: Ojämställda villkor att bedriva forskning. Exempel på åtgärder: Problembeskrivningen utgår från att ojämställda villkor i forskning grundar sig i strukturella villkor vid universitetet. Åtgärder riktas i första hand mot strukturer om resurstilldelning, arbetsvillkor samt hur olika typer av vetenskapligt arbete värderas genom att exempelvis integrera köns- och genusperspektiv i forskningsutvärdering, workshops med forskningsledare och integrera jämställdhet i medarbetar- och chefsutbildningar. Påbörjade aktiviteter: En förstudie inför forskningsutvärderingen RED19 har genomförts och genus och jämställdhet är aspekter i den självvärdering som institutionerna ansvarar för och kommer fortsatt att vara i fokus i den universitetsgemensamma genomlysningen. Vidare har ett utbildningsprogram för forskningsledare genomförts och målsättningen är att ytterligare utbildningar ska genomföras. Karriärvägar, bedömnings- och rekryteringsprocesser Problem: Könsbias i bedömningsprocesser. Exempel på åtgärder: Rekrytering av personal och bedömning av bl.a. vetenskaplig och pedagogisk skicklighet utgör centrala processer för ett lärosätes kompetensförsörjning. Vilka forskare och lärare som anställs och befordras villkorar kvaliteten i utbildning och forskning och urvalsbias grundat på föreställningar om kön utgör en risk för verksamhetens kvalitet. Åtgärderna behöver därför fokusera på kvalitetssäkring av lärarförslagsnämndernas arbete genom granskning av bedömningsförfarande, utbildning och samordning av nämndernas arbete och arbetssätt. Påbörjade aktiviteter: Ett förankringsarbete har genomförts riktat mot Utbildningsvetenskapliga fakultetens och Naturvetenskapliga fakultetens lärarförslagsnämnder i syfte att påbörja ett utvecklingsarbete i arbetsgrupperna under hösten Arbetet kommer att grundas på observation och reflektioner med arbetsgrupperna och har målsättningen att personalenheten tillvaratar erfarenheterna inom ramen för samordnad utbildning för samtliga lärarförslagsnämnders ledamöter. Arbetet sker i samverkan med Chalmers tekniska högskola och lärosätets motsvarande anställningskommitté. Forskarutbildningens villkor Problem: Forskarutbildningen är inte likvärdig avseende doktoranders arbetsvillkor vilket riskerar skapa ojämställda karriärvillkor. Exempel på åtgärder: Grunden till en forskarkarriär läggs i forskarutbildningen. Att säkerställa jämställda arbetsvillkor i utbildningen minskar risken för ojämställda utfall i senare skede av karriären, t.ex. överrepresentation av manliga professorer eller överrepresentation av kvinnliga lektorer med grundutbildningsuppdrag. Aktiviteter bör fokusera på villkorsfrågor genom översyn av doktorandregler, möjlighet till karriärplanering för samtliga doktorander och att ge förutsättningar för meriterande uppdrag inom ramen för institutionstjänstgöring. 3 (4)

5 Utbildningens innehåll och utformning Problem: Frågor om kön och makt är ej integrerade i utbildningens innehåll och beaktas ej i det pedagogiska genomförandet. Exempel på åtgärder: Hur utbildning genomförs och vilken kunskap som förmedlas villkorar studenternas prestation i ett yrkesliv och kan i förlängningen innebära att olika typer av samhällelig ojämställdhet reproduceras. Utifrån ett samhällsperspektiv är det därmed av stor vikt att de utbildningar som har tydliga samhällsuppdrag (t.ex. lärarutbildningen) också är de som först ges uppdrag att problematisera och utmana former av ojämställdhet i syfte att ge studenterna rätt redskap för yrkeslivet. Aktiviteterna bör därutöver kunna genomföras på ett sådant sätt att erfarenheterna kan överföras till övriga utbildningar. Påbörjade aktiviteter: Ett förankringsarbete har genomförts inom den nybildade organisationen för lärarutbildning vid universitetet. I dialog med olika representanter för lärarutbildningen har ett arbete med ämneslärarprogrammet påbörjats. En översyn at pedagogiskt idéprogram har påbörjats och det pågår ett utvecklingsarbete vad gäller universitetets kvalitetspolicy. Utvecklad styrning och stöd för jämställdhetsintegrering Problem: Nuvarande styrning och stöd är inte tillräckligt kraftfulla verktyg för att styra, stödja och följa upp verksamheten i syfte att motverka ojämställdhet Exempel på åtgärder: Tydliggöra uppdraget och delegationen att arbeta med jämställdhetsintegrering i linjen. Instruktioner och anvisningar till olika beredande och beslutande organ på universitetsgemensam såväl som fakultets- och institutionsnivå behöver ses över för att tydliggöra uppdrag och förväntningar vad gäller arbetet med jämställdhetsfrågor. Särskilt prioriterade styr- och ledningsprocesser för att motverka ojämställdhet är verksamhetsplanering och uppföljning, verksamhetsdialoger, budgetprocessen och universitetsgemensamma styrdokument. Påbörjade aktiviteter: Integrering av jämställdhetsintegrering i universitetets verksamhetslednings- och uppföljningsprocesser, t.ex. handlings- och verksamhetsplan och den samlade årsuppföljningen. Översyn av styrdokument. 4 (4)