Plan för jämställdhetsintegrering

Transkript

1 STYRDOKUMENT Diarienummer: GIH 2017/438 Datum: Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: Giltighetstid: (8) Plan för jämställdhetsintegrering vid GIH

2 2(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Uppdraget... 3 Bakgrund... 3 De jämställdhetspolitiska målen... 3 GIH i siffror Könsfördelning av nyantagna studenter vid GIH Problemområden för jämställdhetsintegrering vid GIH... 4 Utvecklingsbehov problemområde Resursfördelning forskning... 5 Övergripande problem... 5 Lokalt problem... 5 Mål (vad ska uppnås?)... 5 Aktiviteter/insatsområden (hur ska problemet lösas?)... 5 Utvecklingsbehov problemområde - Könsbundna studieval och karriär... 6 Övergripande problem... 6 Lokalt problem... 6 Mål (vad ska uppnås?)... 7 Aktiviteter/insatsområden (hur ska problemet lösas?)... 7 Utvecklingsbehov problemområde - Utbildningens innehåll och genomströmning... 7 Övergripande problem... 7 Lokalt problem... 7 Mål (vad ska uppnås?)... 7 Aktiviteter/insatsområden (hur ska problemet lösas?)... 7 Referenser... 8

3 3(8) UPPDRAGET Under perioden har alla statliga lärosäten samt Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping fått ett särskilt uppdrag av regeringen att ta fram en plan för sitt arbete med jämställdhetsintegrering. Syftet är att verksamheten ska bidra till att nå det jämställdhetspolitiska målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Regeringen lyfter fram lika möjligheter till karriärvägar i akademin, behovet av att motverka könsbundna studieval och att förbättra kvinnors och mäns genomströmning som särskilt prioriterade områden. Planen ska även beskriva på vilket sätt jämställdhet ska integreras och bli en del av den ordinarie verksamheten, till exempel i lärosätets styr- och ledningsprocesser. Bakgrund Jämställdhetsintegrering är den huvudsakliga strategin för att nå de jämställdhetspolitiska målen. Detta innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande på alla nivåer och i alla steg av beslutsprocesserna. Det kan handla om att utveckla styrsystem och verksamheter så att ojämställdhet motverkas och en rättvis resursfördelning skapas som inte missgynnar någon på grund av kön och andra maktordningar. Jämställdhetsintegreringsarbetet är målstyrt och syftar till att förändra de maktstrukturer som ger diskriminerande effekter för kvinnor och män som grupper. Enligt regeringsuppdraget ska lärosätenas plan för jämställdhetsintegrering beskriva på vilket sätt jämställdhet ska integreras och bli en del av lärosätets ordinarie verksamhet. Det är alltså i ordinarie strukturer i kärnverksamheten och i arbetsorganisationen lösningen på problemen ska sökas. De jämställdhetspolitiska målen Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utifrån detta arbetar regeringen efter sex delmål: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

4 4(8) GIH i siffror 2016 Antal helårsstudenter 753 Helårsprestationer 606 Prestationsgrad 80 % Antal doktorander 22 Antal lärare 51,6 Antal professorer 4,9 Könsfördelning av nyantagna studenter vid GIH 2016 antagna stud kvinnor män Ämneslärarprogrammet Idrott och hälsa 120 hp KPU Hälsopedagogprogrammet Sport Managementprogrammet Tränarprogrammet Mastersprogrammet PROBLEMOMRÅDEN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID GIH Framtagandet av GIH:s plan för jämställdhetsintegrering tar utgångspunkt i en lokal probleminventering där ett antal problemområden har identifierats och som det egna förändringsarbetet syftar till att lösa. Planen anger vilka problem lärosätet avser att arbeta mot och utgör på så vis ett inriktningsdokument. De problemområden där GIH avser att arbeta med jämställdhetsintegrering under uppdragstiden är resursfördelning forskning könsbundna studieval och karriär utbildningens innehåll Dessa områden redogörs för nedan enligt en struktur bestående av rubrikerna utvecklingsbehov mål aktiviteter Dessa rubriker återfinns i uppdragsformuleringen (lärosätenas regleringsbrev). 1 Antagning till Sport Management-programmet görs vid Södertörns högskola

5 5(8) Utvecklingsbehov problemområde Resursfördelning forskning Övergripande problem Kvinnor får tillgång till en mindre andel av de fasta forskningsmedlen jämfört med män. Även när det gäller de externa forskningsmedlen fördelas en större andel till män enligt en undersökning av Statskontoret Universitetsläraren (Sveriges universitetslärarförbunds medlemstidskrift) gjorde 2016 en granskning av några av de stora privata forskningsfinansiärerna där det konstaterades att det fanns ett liknande mönster. En förklaring till den ojämna fördelningen är sammansättningen av den forskande personalen enligt Statskontoret. Eftersom professorer oftast får mer forskningsmedel än andra och en majoritet av professorerna är män så har de tillgång till en större andel av forskningsmedlen. Det är en förklaring som GIH avser undersöka huruvida den stämmer vid det egna lärosätet. Lokalt problem GIH:s fördelningssystem av de fasta forskningsresurserna tar inte hänsyn till jämställdhet. Vid GIH fördelas anslaget som inte betalar de fasta kostnaderna för exempelvis laboratorier och infrastruktur i stor utsträckning utifrån prestation och där jämställdhet inte är ett kriterium. De resurser som avsätts för samverkansprojekt har inte heller tagit hänsyn till jämställdhetsaspekten. De resurser som fördelas utifrån prestation har följts upp under ett par år. Det har exempelvis visat sig att män och kvinnor i stor utsträckning får samma tillgång till forskningstid i sina tjänster på lektors- och professorsnivå, medan män har fått något större andel av anslaget som finansierar internationaliseringsinsatser (deltagande i kongresser och forskningsbesök vid andra lärosäten). GIH vill nu gå vidare och undersöka hur hela andelen av de fasta resurserna fördelas. Mål (vad ska uppnås?) Målsättningen med arbetet är att dels ta fram en mätmetod för fördelningen av de fasta forskningsmedlen som tar hänsyn till jämställdhetsaspekten, dels utveckla det prestationsbaserade system som fördelar resurserna så att det också inkluderar jämställdhet som kriterium. Aktiviteter/insatsområden (hur ska problemet lösas?) Göra en omvärldsanalys över om och hur andra lärosäten/forskningsaktörer följer forskningsmedlens fördelning mellan kvinnor och män. Skapa en mätmetod för fördelningen av de fasta forskningsmedlen som tar hänsyn till jämställdhetsaspekten. Skapa förutsättningar för en jämställd fördelning av forskningsmedlen genom lokala föreskrifter. Utveckla ett prestationsbaserat system som fördelar resurserna så att också jämställdhet inkluderas som kriterium

6 6(8) Utvecklingsbehov problemområde - Könsbundna studieval och karriär Övergripande problem Inom högskolor och universitet i Sverige studerar, forskar och undervisar kvinnor och män i stor skala inom skilda ämnen (UKÄ 2017). Universitetskanslersämbetet talar i detta sammanhang om ett problem på flera nivåer: För individen som går miste om möjligheten till självförverkligande och utveckling, för högskolan och arbetsmarknaden som går miste om de bäst lämpade och för arbetsmarknaden som går miste om möjligheten till en jämställd representation i olika yrken. Förutom detta är det ett problem i sig att kvinnor och män är alltför påverkade av könsnormer i sina val av utbildning och arbete (UKÄ 2016). När det gäller beslutsfattare inom idrottens område visar aktuell forskning i Sverige att idrottsrörelsen trots stora satsningar på jämställdhet och breddat deltagande under senare år inte har uppnått jämställdhet i beslutande organ (RF 2017:2, CIF 2016:1). Kvinnor och unga är underrepresenterade grupper medan män med högskoleutbildning är högt representerade (CIF 2016:1). När man betraktar idrottsledarna utifrån ett könsperspektiv finner vi att de oftast är män. Detta gäller särskilt på elitnivå men har också bäring på ungdoms- och barnidrotten (RF 2006:7, Hedenborg et al, 2016). Även på landets idrottsgymnasier med riksintag (RIG) är kvinnliga tränare/lärare underrepresenterade (RF 2009:5). De lärosäten som ger högskoleutbildningar där idrottsrörelsen är avnämare riskerar att reproducera ovan beskrivna underrepresentation av kvinnor. Avseende karriärmöjligheter för män och kvinnor ser dessa olika ut i ett nationellt perspektiv. Sverige har en starkt könssegregerad arbetsmarknad där andelen kvinnor som innehar deltidsanställning är betydligt större jämfört med män (SCB, 2016). Forskning visar att föräldraskap medför en sämre löneutveckling för kvinnor jämfört med män (IFAU, 2007). Lokalt problem Det utbildningsprogram vid GIH som tydligast vänder sig mot idrotten är Tränarprogrammet. Detta program har varit en del av lärosätets utbildningsutbud sedan Programmet har alltsedan starten i första hand attraherat manliga sökande. Under de senaste åren har andelen män som rekryterats uppgått till ca 70 procent (GIH:s årsredovisning 2016). Denna snedrekrytering är problematisk med tanke på ovanstående beskrivning men det är också ett mål i sig att eftersträva en jämn könsfördelning på samtliga utbildningsprogram och kurser 2. Andelen kvinnor som rekryteras till Hälsopedagogprogrammet vid GIH uppgår till ca 70 procent. GIH har jobbat med programmet för att arbetsmarknadsanpassa utbildningen. Trots det är det många som har svårt att direkt efter avslutad utbildning få en heltidstjänst. Dessa studenter har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och har oftare deltidsanställningar. Generellt sett är risken större för kvinnor än män att få en sämre 2 Även Sport Management programmet uppvisar en ojämlik könsfördelning med 75 procent män innevarande läsår. Detta program leder till en kandidatexamen i företagsekonomi med antagning vid Södertörns högskola. Studierna inbegriper 90 hp idrott som läses vid GIH.

7 7(8) löneutveckling på grund av ofrivilligt och frivilligt deltidsarbete. Detta gäller framför allt under perioden av föräldraskap vilket även påverkar den kommande pensionen. Mål (vad ska uppnås?) En jämn fördelning av män och kvinnor i Tränarprogrammet och i Hälsopedagogprogrammet. Aktiviteter/insatsområden (hur ska problemet lösas?) Göra en inventering i vad som lockar med utbildningarna och sätta det i förhållande till kön. En översyn av kursinnehåll och programuppbyggnad för att hitta sådant som bidrar till den ojämna könsfördelningen. Undersöka om det finns delar av de två utbildningarna som tillsammans skulle kunna påverka rekryteringen vad gäller män och kvinnor. Tydliggöra via forskning och utbildning de problem som finns vad gäller mäns och kvinnors möjligheter att göra karriär inom områden som idrottsrörelsen, hälsa och fysisk aktivitet inom kommun och landsting etc. Undersöka hur anställningsbarheten ser ut vad gäller både Tränarprogrammet och Hälsopedagogprogrammet utifrån ett könsperspektiv. Utvecklingsbehov problemområde - Utbildningens innehåll och genomströmning Övergripande problem Generellt sett uppvisar kvinnor en högre grad av genomströmning jämfört med män avseende såväl examensfrekvens som prestationsgrad. Detta gäller både grund- och avancerad nivå (UKÄ 2016). Lokalt problem Examensfrekvensen vid GIH är generellt sett låg och i ett jämställdhetsperspektiv skev. Av de som 2016 tog ut en examen var andelen kvinnor 70 procent. Även andelen avhopp är alltför hög. Mål (vad ska uppnås?) En jämn och hög genomströmning för kvinnor och män avseende examensfrekvens och prestationsgrad på högskolans samtliga program och kurser. Jämställd resursfördelning och villkor för undervisande personal på högskolans samtliga program och kurser. Aktiviteter/insatsområden (hur ska problemet lösas?) Göra en genomlysning av samtliga program utifrån ett jämställdhetsperspektiv avseende utbildningsplaner, kursplaner, kurslitteratur, examensmål samt kursutvärderingar Utifrån ett jämställdhetsperspektiv införa ett system som möjliggör en kontinuerlig kritisk granskning av resursfördelning och villkor för undervisande personal på högskolans samtliga program och kurser. Undersöka genuskodningen av studiemiljöer. Utbildning i normkritik för samtlig personal

8 8(8) Referenser Centrum för idrottsforskning (2016). Vem håller i klubban? Om demokrati och delaktighet i idrottsföreningar. Rapport 2016:1 GIH Årsredovisning 2016 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (2007). Hur förändras kvinnors och mäns arbetssituation när de får barn? Rapport 2007:9 Redelius, Karin (2016) Idrottens barn- och ungdomsledare och ledarskapets villkor. I Hedenborg, Susanna (red). Idrottsvetenskap, en introduktion. Lund, Studentlitteratur RF (2017). Vem bestämmer? Jämställdhetsmål, kvotering och könssammansättning i idrottens beslutande organ. FoU rapport 2017:2, RF, Vägen till elittränarskap? FoU rapport 2006:7 RF, Ämnet specialidrott i gymnasieskolan - en utvärdering av ämnet läsåret 2008/09, FoUrapport 2009:5 SCB (2016). På tal om kvinnor och män lathund om jämställdhet. Statskontoret (2014). Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv. 2014:27 UKÄ Kvinnor och män i högskolan. Rapport 2016:16 UKÄ Universitet och högskolor. Rapport 2017: 8 Universitetsläraren (2016). Fler män än kvinnor får forskningsanslag