Rektors konferensrum Magnificus, Eskilstuna

Transkript

1 KALLELSE Nr 6: /0071 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning Fakultetsnämnden, utskottet för forskning Omfattning: 1 12 Datum och tid: Onsdag 8 november kl 09:30-12:00 Plats: Rektors konferensrum Magnificus, Eskilstuna Ledamöter: Elisabeth Uhlemann Ordförande, prodekan för forskning och forskarutbildning Anna-Lena Carlsson Lärarrepresentant, teknik Inger K Holmström Lärarrepresentant, hälsa Peter Ekman Lärarrepresentant, ekonomi Guadalupe Francia Lärarrepresentant, utbildning Vakant Doktorandrepresentant Pernilla Kallberg Doktorandrepresentant Adjungerande: Mikael Gröning Ann-Catrin Davis Konstantinos Kyprianidis Marika Hämeenniemi Punkt 8. Punkt 8. Punkt 8. Punkt 10. Tjänstemän: Michael Rogefelt Utbildnings- och forskningshandläggare, LKA Övriga:

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 6: /0071 Utskottet för forskning 1. Val av justeringsperson 2. Anmälan övriga frågor 3. Fastställande av föredragningslista 4. Föregående protokoll 5. Rapporter ifrån möten som är relevanta för forskningsutskottet att känna till 6. Utskottets roll i kommande UKÄ-granskningar 7. MDH-initierade utvärdering per forskarutbildningsämne 8. Uppföljning av intern kvalitetsprocess för ansökningar till KKstiftelsen 9. Kvalitetssäkring av forskning vid Mälardalens högskola 10. Information om högskolans plan för jämställdhetsintegrering och hur integrering kan aktualiseras i forskning vid MDH 11. Information om utskottets mötestider Övriga frågor

3 Nr 6: /0071 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 1 Val av justeringsperson Förslag till beslut: att utse.. att jämte ordförande justera protokollet

4 Nr 6: /0071 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 2 Anmälan övriga frågor Övriga frågor:

5 Nr 6: /0071 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 3 Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut: att fastställa förslag till föredragningslista

6 Nr 6: /0071 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 4 Föregående protokoll Förslag till beslut att lägga föregående protokoll till handlingarna.

7 Nr 6: /0071 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 5 Rapporter ifrån möten som är relevanta för forskningsutskottet att känna till Föredragande: Ordföranden Elisabeth Uhlemann Förslag till beslut att notera informationen

8 Nr 6: /0071 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 6 Utskottet roll i kommande UKÄ-granskningar Diarienummer: Handläggare: Föredragande: Ordföranden Elisabeth Uhlemann Vid tidigare genomförda UKÄ-granskningar har fakultetsnämnd och utskott valt att i olika omfattning gå in som stöd till akademierna. I närtid kan nämnas pilotutvärderingen av förskollärarprogrammet hösten 2016 där akademin utsåg granskare för att säkra kvaliteten på självvärderingen. Fakultetsnämnden bidrog med en läsgrupp där uppgiften var att granska och lämna synpunkter på självvärderingen. Fakultetsnämndens läsgrupp utgjordes av tre ledamöter från utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Vid pilotutvärderingen av forskarutbildningsämnet datavetenskap under 2015 utsågs två interna granskare som ett led i MDH:s kvalitetssäkringsprocess. Granskarna, som hade till uppgift att lämna synpunkter på akademins underlag, utsågs av utskottet för forskarutbildning. Vid UKÄ:s utvärderingar involverades fakultetsnämnd och utskott relativt omfattande i de fall en examen gavs omdöme och beslut om bristande kvalitet. Akademierna lämnade med anledning av detta underlag till nämnden vid tre olika tillfällen där det slutliga dokumentet var den analys- och åtgärdsredovisning UKÄ fordrade som underlag för att kunna häva beslut om ifrågasatt kvalitet. Utskottet har att diskutera på vilket sätt fakultetsnämnd och utskott kan vara ett stöd för akademierna i UKÄ:s kommande granskningar. Förslag till beslut: att göra följande medskick till fakultetsnämnden: Ärendets beredning: Vid fakultetsnämndens internat oktober genomfördes en gruppdiskussion som behandlade MDH:s interna utvärderingar. Underlag i ärendet: Bilaga: UKÄs planerade granskningar i sammanfattning

9 Nr 6: /0071 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 7 MDH-initierad utvärdering per forskarutbildningsämne Diarienummer: Handläggare: Föredragande: Ordföranden Elisabeth Uhlemann Fakultetsnämnden har sedan 2010 kontinuerligt genomfört utvärderingar per ämne av utbildningen på forskarnivå. Utvärderingarna har gjorts som en del i nämndens löpande kvalitetsarbete för att säkerställa god kompetens, upp-byggnad och resultat i forskarutbildningen. De ämnen som utvärderats är: Innovation och design (2010), didaktik (2011), industriell ekonomi och organisation (2011), energi- och miljöteknik, matematik/tillämpad matematik (2012), datavetenskap, (2013). Utvärderingen av datavetenskap gjordes inom ramen för universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) pilotutvärderingar 2015/2016. Fakultetsnämnden beslutade 2016 att utvärdera vårdvetenskap under Utvärderingarna har förutom ovan redovisade syften också haft avsikten att vara förberedande inför UKÄ:s kommande granskningar. Utmaningen här är att MDH:s interna utvärderingsmodell är väl förankrad och erkänt kvalitets-drivande på lärosätet. Att anpassa MDHs interna kvalitetsgranskningsmodell för att mer efterlikna UKÄs modell i syfte att förbereda lärosätet på kommande utvärderingar, skulle kunna äventyra en framgångsrik modell för in-tern kvalitetsgranskning och kvalitetsutveckling av forskarutbildning på lärosätet. Samtidigt är det mycket betydelsefullt för MDH att komma väl ut i de granskningar som UKÄ kommer genomföra framöver. Frågan diskuterades på fakultetsnämndsinternatet oktober I diskussionerna framkom synpunkten att MDH.s modell och UKÄ:s dito på många punkter sammanfaller förutom då det gäller perspektivet jämställdhet och fokus på examensmå-len. Modellen har justerats efter denna diskussion i enlighet med framkomna synpunkter. Förslag till beslut: att notera informationen Ärendets beredning: Den process som MDH använt för fakultetsnämndens interna utvärderingar utgör en del av lärosätets kvalitetssystem för systematisk uppföljning av forskarutbildningen. Processen för nämndens utvärderingar av forskarutbildningsämnen togs dock fram Det har därför funnits anledning att granska processen med hänsyn till de erfarenheter MDH har gjort av UKÄ:s utvärderingar av utbildning på forskarnivå. Den 20 december 2016 beslutade fakultetsnämnden (2016/2800) att anta en reviderad mall för självvärdering. MDH:s uppdragsbeskrivning till granskare behandlades vid fakultetsnämndens internat oktober Underlag i ärendet: Bilaga: Reviderad uppdragsbeskrivning för utvärdering av forskarutbildningsämnet vårdvetenskap.

10 Nr 6: /0071 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 8 Uppföljning av intern kvalitetsprocess för ansökningar till KK-stiftelsen Diarienummer: Handläggare: Föredragande: Ordföranden Elisabeth Uhlemann KK-stiftelsen (KKS) finansierar en stor del av forskningen vid Mälardalens högskola (MDH). Ansökningar från MDH till KKS ska genomgå en intern kvalitetssäkringsprocess som syftar till att säkerställa att ansökningar som lämnas från högskolan till KKS är av god kvalitet. Vid Fakultetsnämndens andra möte förändrades den interna processen delvis, och forskningsutskottet uppdrogs att, med stöd av avdelningen för forskningsstöd, ansvara för genomförandet av kvalitetssäkringsprocessen genom att utse en intern granskningsgrupp för bestående av medlemmar från de sex forskningsinriktningarna, samt även att följa upp beslutets genomförande till den 31 januari Eftersom detta är utskottets sista möte innan uppföljning ska ske, inbjuds chefen för avdelningen för forskningsstöd Mikael Gröning, forskningssamordnare Ann-Catrin Davis samt granskningsgruppens ordförande Konstantinos Kyprianidis att delge sina erfarenheter till utskottet. Förslag till beslut att notera informationen Ärendets beredning Underlag i ärendet: Bilaga: Nämndbeslut kvalitetssäkringsprocess KKS-ansökningar Bilaga: Rektorsbeslut kvalitetssäkringsprocess KKS-ansökningar Bilaga: Reviderad kvalitetssäkringsprocess KKS-ansökningar

11 Nr 6: /0071 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 9 Kvalitetssäkring av forskning vid Mälardalens högskola Diarienummer: Handläggare: Föredragande: Ordföranden Elisabeth Uhlemann Fakultetsnämnden kommer att i kommande möten resonera kring vad som kännetecknar god kvalitet inom forskning. Under 2018 kommer därför forskningsledarna adjungeras till ett av Fakultetsnämndens möten, och vid årets sista nämndmöte ämnar Dekanus diskutera vilka kriterier som bör följas upp och vilka frågor som bör ställas till forskningsledarna i samband med detta. Utskottet har därför att ta ställning till vilka kriterier Utskottet menar bör beaktas när man utvärderar kvaliteten i forskning Förslag till beslut att notera informationen Ärendets beredning I utskottet för forsknings andra möte 2017 beslutade utskottet att välja Kvalitetssäkring av forskning på Mälardalens högskola som en av diskussionspunkterna under 2017 Underlag i ärendet: Bilaga: MER-kriterier Bilaga: Fördelningsmodell förslag Bilaga: Samverkanskriterier VINNOVA

12 Nr 6: /0071 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 10 Information om högskolans plan för jämställdhetsintegrering och hur integrering kan aktualiseras i forskning vid MDH Diarienummer: Handläggare: Föredragande: Marika Hämeenniemi, Mångfaldsstrateg Sveriges universitet och högskolor har fått i uppdrag av regeringen att ta fram planer för hur respektive lärosäte avser att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering. Arbetet sker i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen, t.ex. i fråga om lika möjligheter till karriärvägar, könsbundna studieval och genomströmning. Respektive plan ska innehålla utvecklingsbehov, mål och aktiviteter som lärosätet avser att vidta samt genomföra under Vidare ska planen beskriva på vilket sätt jämställdhet ska integreras och bli en del av lärosätets ordinarie verksamhet, exempelvis i lärosätets styrprocesser. Förslag till beslut att notera informationen Underlag i ärendet: Bilaga: Plan för jämställdhetsintegrering av Mälardalens högskola

13 Nr 6: /0071 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 11 Information om utskottets mötestider 2018 Diarienummer: Handläggare: Michael Rogefelt Föredragande: Michael Rogefelt Utskottet för forskning har under 2018 sammanträden enligt följande: Möte 1 onsdag kl i Västerås (Fakultetsnämnden sammanträder ) Möte 2 onsdag kl i Eskilstuna (Fakultetsnämnden sammanträder ) Möte 3 onsdag kl i Västerås (Fakultetsnämnden sammanträder ) Möte 4 onsdag kl i Eskilstuna (Fakultetsnämnden sammanträder ) Möte 5 onsdag kl i Västerås (Fakultetsnämnden sammanträder /24) Möte 6 onsdag kl i Eskilstuna (Fakultetsnämnden sammanträder ) Förslag till beslut: att notera informationen

14 Nr 6: /0071 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 12 Övriga frågor Förslag till beslut att notera informationen

15 Preliminär tidsplan kvalitetssäkringsgranskningar EXAMENSTILLSTÅND Ansökan inkommen senast 15 mars för beslut före jul samma år, inkommen senast 15 oktober för beslut före påföljande sommar UTBILDNINGSUTVÄRDERINGAR på förekommen anledning en gång per år. PILOTGRANSKNING Lärosätets kvalitetssäkringsarbete: BTH, HDA, NI, UMU GRANSKNING AV LÄROSÄTETS KVALITETSSÄKRINGSARBETE: HB, MAH, MDH, HJ GRANSKNING AV LÄROSÄTETS KVALITETSSÄKRINGSARBETE: CTH, HHS, KI, KTH, SLU GRANSKNING AV LÄROSÄTETS KVALITETSSÄKRINGSARBETE: GU, LIU, LU, SU, UU GRANSKNING AV LÄROSÄTETS KVALITETSSÄKRINGSARBETE: EAB, ES, GSS, JTH, SAPU, SIKP THS, ÖTH PILOTUTVÄRDERING Förskollärar- och grundlärarutbildningar: GU, HKR, KAU, LIU, MAH, MDH, HJ, UMU TEMATISK UTVÄRDERING Lärosätenas arbete med att främja en hållbar utveckling: samtliga lärosäten UTBILDNINGSUTVÄRDERINGAR FORSKARUTB.: Datavetenskap (datalogi): BTH, CTH, GU, KAU, KTH, LIU, LNU, LU, LTU, MAH, SU, UMU, UU, ORU GRANSKNING AV LÄROSÄTETS KVALITETSSÄKRINGSARBETE: ESH, GIH, FHS, RKH, SHH GRANSKNING AV LÄROSÄTETS KVALITETSSÄKRINGSARBETE: BDH, KF, KKH, KMH, SKH, SMI GRANSKNING AV LÄROSÄTETS KVALITETSSÄKRINGSARBETE: HIG, HH, HIS, HKR, HV, SH GRANSKNING AV LÄROSÄTETS KVALITETSSÄKRINGSARBETE: KAU, LNU, LTU, MIU, ORU UTBILDNINGSUTVÄRDERINGAR FORSKARUTB.: Annan veterinärmedicin: SLU UTBILDNINGSUTVÄRDERINGAR FORSKARUTB.: Nationalekonomi: GU, HHS, KTH, LIU, LNU, LTU, LU, HJ, SLU, SU, SH, UMU, UU, ORU UTBILDNINGSUTVÄRDERINGAR FORSKARUTB.: Etik och religionshistoria: LIU, LU, SU, UU UTBILDNINGSUTVÄRDERINGAR FORSKARUTBILDNING: UTBILDNINGSUTVÄRDERINGAR FORSKARUTB.: Konstvetenskap: LU, GU, SH, SU, UMU, UU litteraturvetenskap 10 st musik 5 st design 7 st produktionsteknik, arbetsvetenskap och ergonomi 21 st TEMATISK UTVÄRDERING: Tema ej bestämt. Samtliga lärosäten. UTBILDNINGSUTVÄRDERING: sjuksköterskeutbildningar 25 st UTBILDNINGSUTVÄRDERINGAR FORSKARUTB.: Pedagogik: GU, HV, MAH, MIU, LIU, LNU, LTU, LU, HJ, SU, UMU, UU, ORU UTBILDNINGSUTVÄRDERINGAR FORSKARUTB.: Arkitektur: CTH, KTH, LU,UMU UTBILDNINGSUTVÄRDERINGAR: förskollärar- och grundlärarutbildningar 53 st UTBILDNINGSUTVÄRDERINGAR FORSKARUTBILDNING: medicin 42 st kemi 29 st UTBILDNINGSUTVÄRDERINGAR FORSKARUTB.: Psykologi och tillämpad psykologi: HIG, HH, KAU, LIU, LNU, LU, MIU, SU, UMU, UU, ORU UTBILDNINGSUTVÄRDERINGAR FORSKARUTB.: Historia: GU, KAU, LIU, LNU, LTU, LU, MAH, MIU, SU, SH, UMU, UU, ORU UTBILDNINGSUTVÄRDERINGAR FORSKARUTB.: Textil-, gummi och polymermaterial: CTH, HB UTBILDNINGSUTVÄRDERINGAR FORSKARUTB.: Energisystem: CTH, KAU, LIU UTBILDNINGSUTVÄRDERINGAR: ämneslärarutbildningar (matematik, samhällskunskap, svenska, idrott och hälsa, musik, bild, dans) 143 st UTBILDNINGSUTVÄRDERING: yrkeslärarutbildningar 12 st UTBILDNINGSUTVÄRDERING: specialistsjuksköterskeutbildningar (ett urval inriktningar) 45 st TEMATISK UTVÄRDERING: Tema ej bestämt. Samtliga lärosäten. UTBILDNINGSUTVÄRDERING: läkarutbildningar 7 st FÄRGKODER: Granskning av lärosätets kvalitetssäkringsarbete Utbildningsutvärderingar Tematiska utvärderingar Examenstillståndsprövningar Senast uppdaterad

16 /2798 Fakultetsnämnden Johan Hellstrand, LKA Michael Rogefelt. LKA Uppdragsbeskrivning för utvärdering av forskarutbildningsämnet Vårdvetenskap 1. Bakgrund Mälardalens högskola har sedan 2001 vetenskapsområdet teknik. Idag har högskolan ca 220 antagna aktiva forskarstuderande inom sex områden. Fakultetsnämnden har under genomfört externa utvärderingar av sex av ämnena inom utbildningen på forskarnivå. Utvärderingarna görs som en del av nämndens löpande kvalitetsarbete där nämnden säkerställer god kompetens, uppbyggnad och resultat i forskarutbildningen. Nämnden har beslutat att under 2017 utvärdera forskarutbildningsämnet vårdvetenskap. 2. Syfte Översynens övergripande syfte är att ge fakultetsnämnden underlag för sin kontinuerliga kvalitetskontroll av forskarutbildningen vid MDH. Utvärderingen av vårdvetenskap kan också ses som en del av MDHs förberedelser för universitetskanslerämbetets kommande kvalitetsgranskning av examensrätt på forskarnivå inom ett område. Utbildningsutvärderingarna utgår från kraven i högskolelagen, högskoleförordningen och examensordningen (1993:100). 3. Uppdraget Utvärderingen skall besvara följande frågor: Ämnesinriktning och kvalitet Definition, inriktning och omfattning av ämnet Hur väl stämmer den bedrivna forskarutbildningen med rubrik och definition av ämnet vårdvetenskap? Hur är inriktning och omfattning av forskarutbildningsämnet vid MDH i jämförelse med den erfarenhet du har av forskarutbildning inom ämnet vid andra lärosäten? Hur väl stämmer innehållet i forskarutbildningen med krav från möjliga arbetsgivare för de färdiga doktoranderna? Ge förslag på förbättringar inom området. Justerandes signatur 1 (3)

17 /2798 Fakultetsnämnden Johan Hellstrand, LKA Michael Rogefelt. LKA Innehåll och resultat av forskarutbildningen Bedömningen görs utifrån examensmålen i examensordningen. Hur bedömer du omfattning, inriktning och kvalitet för doktorsavhandlingar inom ämnet? Hur bedömer du omfattning, inriktning och nivå för forskarutbildningskurser inom ämnet? Hur bedömer du kraven för licentiat- respektive doktorsexamen inom ämnesområdet? Vad anser du om processbeskrivningen för kvalitetssäkring av forskarutbildningen (T.ex. avstämningspunkter under utbildningens gång, kritisk granskning, extern insyn, processen att utse examinationskommittéer och opponenter)? Processrelaterade aspekter Avsnittet avser dels handledning, dels samarbete och studiesocial miljö. Hur bedömer du handledarresurserna avseende omfattning, kapacitet och kompetens? Hur bedömer du att handledarresurserna stämmer överens med vad som kan anses vara god standard inom ämnesområdet? Hur bedömer du samarbetet mellan handledare och doktorander med hänseende till vad som kan anses vara god standard inom ämnesområdet? Hur bedömer du seminarieverksamheten med hänseende till vad som kan anses vara god standard inom ämnesområdet? Hur bedömer du doktorandernas arbetsmiljö? Övergripande Säkerställer utbildningens utformning och genomförande främjande av jämställdhet? Vad bedömer du är det främsta styrkorna inom forskarutbildningen? Vad bedömer du är de allvarligaste bristerna inom forskarutbildningen? Ge förslag på förbättringar inom forskarutbildningen. Justerandes signatur 2 (3)

18 /2798 Fakultetsnämnden Johan Hellstrand, LKA Michael Rogefelt. LKA 4. Uppdragets genomförande och metod Uppdraget skall genomföras med utgångspunkt i följande dokument rörande forskarutbildningsämnet: Självvärdering utarbetad av akademin med svar på frågor om ämnets förutsättningar, utformning och resultat. Doktorandenkät Statistik för forskarutbildningen vid MDH. Nya avhandlingar inom ämnet. Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå. Ett urval individuella studieplaner i ämnet 5. Utvärderarens/utvärderarnas profil Uppdraget skall genomföras av två utvärderare. Personerna skall vara externa från akademin, och med goda insikter i forskarutbildningsämnet samt formerna för forskarutbildning vid svenska lärosäten. 6. Tidsplan Tidsåtgången för uppdraget beräknas till max tre arbetsdagar (3 x 8 timmar). Arbetet skall genomföras under november 2017 till december Avrapportering Uppdraget skall redovisas i två skriftliga slutrapporter. Rapporternas slutliga version skall levereras till ledningskansliet, MDH, senast den 18 december Den färdiga rapporten skall omfatta max 20 sidor. Justerandes signatur 3 (3)

19

20

21

22 Beslutad reviderad (FN ) 2017/ (2) Intern process för kvalitetssäkring av ansökningar till KK-stiftelsen Ansökningar från Mälardalens högskola (MDH) till KK-stiftelsen (KKS) ska genomgå en intern kvalitetssäkringsprocess som syftar till att ansökningar som lämnas från högskolan till KKS är av god kvalitet. Avdelningen för forskningsstöd ansvarar för det praktiska genomförandet av processen. För den interna kvalitetssäkringsprocessen ska gälla: Efter nomineringar från forskningsledarna utser forskningsutskottet årligen en granskningsgrupp som utformar kvalitetssäkringsprocessen tillsammans med avdelningen för forskningsstöd. En av ledamöterna i granskningsgruppen utses till gruppens ordförande. Avdelningen för forskningsstöd tar fram en tidplan för processen i samråd med granskningsgruppens ordförande. Vid föranmälan av ansökningar ska forskare lämna förslag på granskare som vid anmälningstillfället har accepterat att granska ansökan. Forskningsledarna godkänner planerade ansökningar genom föranmälan av ansökningar till granskningsgruppens ordförande. Som en del av kvalitetssäkringsprocessen ska program för kvalitetshöjning av ansökningar erbjudas de sökande som önskar delta i sådana program. Formerna för kvalitetshöjande program kan vara t.ex. workshopar eller mentorprogram och utformas på lämpligt sätt mot bakgrund av de utlysningar som ansökningarna ska lämnas till i den aktuella utlysningsomgången, antalet ansökningar samt de sökandes erfarenhet av att skriva ansökningar om forskningsmedel och behov i övrigt. Ledamöter i granskningsgruppen ansvarar för att leda kvalitetshöjande program. Avdelningen för forskningsstöd bistår granskningsgruppens ledamöter i arbetet med att organisera och genomföra kvalitetshöjande program. Ansökningarna genomgår en obligatorisk kvalitetssäkringsprocess. Baserat på utfallet från genomförd kvalitetssäkringsprocess lämnar granskningsgruppen utlåtande om ansökan är av tillräcklig kvalitet för att lämnas in till KKS. Underlag för rektorsbeslut färdigställs av avdelningen för forskningsstöd och lämnas till prodekan för forskning och utbildning på forskarnivå samt till ledningskansliet inför rektors beslutsmöte.

23 Rektor beslutar om vilka ansökningar som kan skickas in till KKS. Prodekan för forskning och utbildning på forskarnivå är föredragande vid rektors beslutsmöte. Ledningskansliet skickar kopia på signerad underskriftsbilaga till avdelningen för forskningsstöd som vidarebefordrar handlingarna till respektive forskare. Projektledaren ansvarar själv för att lämna ansökan till KKS. Handlingar i ärendet diarieförs på respektive akademi av projektledaren. Efter avslutad utlysningsomgång gör avdelningen för forskningsstöd en sammanställning av föranmälningar, inskickade ansökningar och utfall som delges rektor, prodekan för forskning och utbildning på forskarnivå, granskningsgruppen, forskningsledarna och projektledarna. 2 (2)

24 Area: Excellent (4) Very Good (3) Environment/Infr astructure Leadership, constitution of staff, activity, and ability to attract external funding is excellent in all aspects Leadership, constitution of staff, activity, and ability to attract external funding is very good in most aspects Networks and collaborations The national and international collaboration is wide and relevant with very high quality academic partners that contribute to the research The national and international collaboration is wide and relevant with high quality academic partners that contribute to the research Coproduction The collaboration with very high quality partners is wide and relevant regarding partner contribution to joint research. The research has a high value with strategic importance for the external partners The collaboration with high quality partners is wide and relevant regarding partner contribution to joint research. The research has a high value for the external partners Productivity Very high number of publications, PhDs, etc. in relation to unit of evaluation resources Above average number of publications, PhDs, etc. in relation to unit of evaluation resources Impact and relevance The research has international reach of high significance and relevance to society The research has international reach of significance and relevance to society Quality of research Renewal Wide Strong, clear visions international and realisable attention, most strategies. Very prominent promising junior channels, faculty activities internationally leading research International attention, recognised channels, nationally leading research Clear visions and realisable strategies. Promising junior faculty activities Good (2) Insufficient (1) Leadership, constitution of staff, activity, and ability to attract external funding is satisfactory in all aspects Leadership, constitution of staff, activity, and ability to attract external funding is clearly unsatisfactory in several aspects The collaboration is wide and relevant with academic partners that contribute to some extent to the research The academic collaboration is insufficiently developed Relevant collaboration partners. Nonacademic partners contribute to the research. The research has value for the external partners The collaboration with nonacademic partners is insufficiently developed Average number of publications, PhDs, etc. in relation to unit of evaluation resources Clearly below average number of publications, PhDs, etc. in relation to unit of evaluation resources The research has national reach of some significance and relevance to society Lack of reach, or minor significance and relevance of research to society National attention, recognised channels, near the research front The research is insufficient and reports have not gained wide circulation or do not receive national and international attention Visions and strategies need some development. Sufficient junior faculty activities Unrealistic or lacking visions and strategies

25 Mälardalens högskola 1 (5) Arbetsgruppen för reviderad modell för fördelning av anslag till forskning och forskarutbildning Förslag till reviderad modell för fördelning av anslag för forskning och forskarutbildning BAKGRUND Högskolans styrelse har fastställt en ny forsknings- och utbildningsstrategi för perioden (MDH 2015/0362). Som ett led i att förverkliga den strategin har rektor tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram förslag på reviderad modell för fördelning av högskolans anslag för forskning och forskarutbildning (MDH 2017/1396). Arbetsgruppen har bestått av prodekan för forskning och forskarutbildning Magnus Wiktorsson, forskningsledarna för högskolans sex etablerade forskningsinriktningar, Ulf R Andersson, Erik Dahlquist, Anders Fundin, Lene Martin, Anette Sandberg, Mikael Sjödin samt kanslichef Malin Gunnarsson. Arbetsgruppens förslag har utarbetats under perioden 6 september 25 oktober 2017 genom tre arbetsmöten där samtliga forskningsledare deltagit. Arbetsgruppens uppdrag har varit att utgå från nu gällande modell för fördelning av anslag för forskning och forskarutbildning och föreslå anpassningar av den, utifrån högskolans forsknings- och utbildningsstrategi för perioden Arbetsgruppen uppdrag var också att ta fram förslag på hur ojämställda villkor för kvinnor och män kan motverkas genom fördelning av högskolans forskningsmedel. ÖVERGRIPANDE STÄLLNINGSTAGANDEN FRÅN ARBETSGRUPPEN Arbetsgruppen ser inte att den nya forsknings- och utbildningsstrategin ändrar de grundläggande principerna för hur anslag för forskning och forskarutbildning bör fördelas inom högskolan. I den nu gällande fördelningsmodellen är principen att fördela anslagen utifrån tre huvuddelar: utbildningsvolym (forskningsbas), prestation och strategiska satsningar. Arbetsgruppen anser att dessa tre delar även fortsatt speglar högskolans strategi där en tät koppling mellan utbildning och forskning är centralt, liksom ambitioner kring en väsentlig ökning av högrankade publikationer och externa medel, samt satsningar för att främja stark och nydanande forskning. Arbetsgruppen föreslår att fördelningsenheten även fortsatt är de sex forskningsinriktningarna. När de fyra kollegierna realiseras kan detta behöva omprövas och medel fördelas till dessa fyra, men arbetsgruppen ser inte idag att organisationen är redo för detta steg. Detta gör dock att denna princip att fördela medel baserat på respektive forskningsinriktning kan behöva ändras under innevarande strategiperiod.

26 Arbetsgruppen konstaterar även att det är stora skillnader mellan förutsättningar och villkor för olika forskningsområden. Vad som är en framgångsfaktor i ett område är inte nödvändigtvis detsamma för ett annat. Det gör att modellen verkar som en högskolegemensam kompromiss för att fördela medel mellan inriktningar, men kan inte ses som ett styrinstrument för varje enskild inriktnings interna arbete. Fördelningsmodellen kan därför inte vara det enda instrumentet för högskolans strategiska utveckling av forskning och utbildning på forskarnivå. Oavsett fördelningsmodell är det viktigt att krav ställs på tydlig verksamhetsplanering och måluppfyllelse för forskningsverksamheten inom samtliga forskningsinriktningar. 2 (5) FÖRDELNINGSMODELLENS RAMVERK Dagens fördelningsmodell består av tre huvuddelar; forskningsbas (utbildningsvolym), prestationsdel samt strategisk satsningar. Forskningsbasen samt prestationsdelen är medel som fördelas till alla sex etablerade forskningsinriktningar enligt en parametersatt fördelningsmodell. Den tredje delen är spets- och utvecklingssatsningar samt tillfälligt strategiskt stöd som fördelas genom rektorsbeslut utifrån en bred helhetsbedömning i enlighet med forsknings- och utbildningsstrategins prioriteringar. Arbetsgruppens kommentarer till modellens övergripande ramverk Arbetsgruppen ser inte att det finns något i den nya forsknings- och utbildningsstrategin som direkt pekar på en förändring i relationen mellan ramverkets huvuddelar: att fördela 45% i enlighet med utbildningsverksamhet, 30% enligt prestationsdel och 25% riktat mot strategiska satsningar. Arbetsgruppen föreslår dock att namnet på den sista delen bör vara strategiska satsningar. I den nya strategin talas det inte längre om forskningsinriktningarna som uppdelade i spetsmiljö, utvecklingsmiljö eller forskningsbas. Därför bör dessa begrepp tas bort ur modellen. Arbetsgruppen förde dock en omfattande diskussion kring ramverkets delar och hur de styr mot högskolans mål och kvalitetsutveckling, oaktat den nya forsknings- och utbildningsstrategin. Det konstaterades att de olika inriktningarna har olika perspektiv på vad som bör vara styrande i en fördelningsmodell, och därmed hur relationen mellan huvuddelarna bör vara. Någon inriktning pekade på betydelsen av en stark utbildningskoppling och tilldelad summa per HÅS, vilket skulle tala för en ökad utbildningsandel. Andra inriktningar pekade på betydelsen att bygga tilldelningen av forskningsmedel på forskningskvalitet, vilket skulle tala för en utvecklad prestationsdel. Ytterligare perspektiv byggde på vikten av högskolans samverkan med omgivande samhälle och behov av extern finansiering vilket skulle tala för premiering av dessa perspektiv. Någon inriktning såg även dagens modell som en lämplig kompromiss mellan de olika perspektiven. Sammantaget ser arbetsgruppen ett behov av mer djuplodande utredning kring hur en fördelningsmodell kan fungera som ett styrande instrument för högskolan. Ett alternativ som fördes fram i diskussionerna var att ha i princip en 50/50-fördelning mellan utbildningskoppling och prestation. Och då ha en förändrad princip för prestationsdelen, enligt nedan.

27 FORSKNINGSBAS 3 (5) Dagens tilldelning för Forskningsbas ska syfta till att stärka forskningsbasen och därmed den vetenskapliga kvaliteten i utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Den ska styra mot att säkra examensrätter för de huvudområden som högskolan prioriterar att fortsättningsvis ha examensrätter inom. Arbetsgruppens kommentarer kring Forskningsbas Arbetsgruppen ser att denna del är även fortsatt viktig för lärosätet framförallt genom forsknings- och utbildningsstrategins uttalade referens till Magna Charta och den tydliga avsikten att verka för en tätare koppling mellan utbildning och forskning. Arbetsgruppen ser att detta bör tas upp i den nämnda djuplodande utredningen. PRESTATIONSDEL Dagens tilldelning baserat på presentation ska styra mot ökad externfinansierad forskning, ökat antal internationella publikationer och en ökad utbildning på forskarnivå genom att idag baseras på tre parametrar: externa medel, publikationer och examina. Externa medel. 50 procent av prestationsfördelningen baseras idag på externa medel, vilket mäts i alla medel in till högskolans forskningsbudget samt in kind-bidrag från samarbetsparter. Publikationer. 30 procent av prestationsfördelningen baseras idag på publikationer, vilket mäts i vetenskapligt granskade publikationer (konferensbidrag, artikel, kapitel i bok, bok) enligt registreringar i Diva. Viktning sker enligt: för konferensbidrag, artikel, kapitel i bok, bok. Examina. 20 procent av prestationsfördelningen baseras idag på examina på forskarutbildningsnivå, mätt i licentiatexamen och doktorsexamen. Arbetsgruppens kommentarer till Prestationsdelen Arbetsgruppen ser att denna del är även fortsatt viktig för lärosätet där den nya forsknings- och utbildningsstrategin bl a talar om en väsentlig ökning av högrankade publikationer och externa medel. Arbetsgruppen ser att detta bör tas upp i den nämnda djuplodande utredningen. Arbetsgruppen förde dock en omfattande diskussion kring lämpligheten av dagens principer för att bedöma prestation. Hur fördelningen mellan de tre delarna i prestationsdelen och även viktningen inom delen som rör publikationer ska vara, är frågor som är starkt beroende på forskningsfält. Olika fält har olika stora möjligheter till extern finansiering och att få in-kind-insatser, vilket i sin tur kan leda till en större mängd examina. Dessa två delar står för 70% av prestationsdelen. Även publikationstraditioner skiljer sig markant åt. I vissa forskningsfält är konferenser ett centralt publiceringsmedium, i andra inte. Det är även egentligen orimligt att ge alla journalartiklar eller alla konferensartiklar eller alla böcker samma vikt vissa tidskrifter och vissa konferenser står för en betydligt högre kvalitetsnivå, genomslag och insats än andra, även böcker kan skilja sig åt markant.

28 Arbetsgruppen föreslår att denna del består som den är för närvarande, men föreslår även att en fokuserad utredning snarast tillsätts som ser över prestationsdelen. Viktiga aspekter att ta in i detta arbete är: 4 (5) Bedömning av prestation bör ligga i linje med de återkommande större forskningsutvärderingar som högskolan genomför, första gången 2014 och planerar nästa gång till Bedöms en inriktning ha hög kvalitet i denna utvärdering bör den ha ett bra utfall i prestationsdelen. Ett sätt att lösa detta kan vara att prestationsdelen bygger på utfallet i de större utvärderingarna, med eventuellt en årlig mindre revision av utveckling inom respektive inriktning. Bedömning i prestation kan spegla det nationella utvärderingsinstrument av lärosäten som regeringen kommer att lägga fram och som nu utreds i Styroch resursutredningen (U 2017:05). Aspekter som fördes fram var att forskningsfältets egen karaktär bör vara styrande för viktningen mellan publikationer. En möjlighet vore att normera prestationsbedömning till områdesunika karaktärsdrag där en form av utvecklingskontrakt för respektive inriktning skulle kunna vara en väg framåt. Inför arbetet med den nya forsknings- och utbildningsstrategin diskuterades kriterier för bedömning av inriktningarna. Möjligen kan intryck hämtas ur detta arbete. Det är viktigt att modellen är robust och transparent, att den är mätbar och inte godtycklig. DEL FÖR STRATEGISKT STÖD Prioriteringen inom denna del sker idag efter en helhetsbedömning utifrån forsknings- och utbildningsstrategins prioritering. Akademisk excellens, internationalisering och samproduktion ska vara vägledande vid dessa uppdragsbaserade strategiska satsningar. Arbetsgruppens kommentarer till Strategisk del Arbetsgruppen konstaterar att den nya forsknings- och utbildningsstrategin inte talar om olika prioriteringar av inriktningar på det sätt som den tidigare strategin gjorde. Det gör att principerna för fördelning inom den strategiska delen är mer oklara utifrån denna strategi. Dock talas det om satsningar för att främja stark och nydanande forskning, vilket pekar på behovet av en del som inte bygger på historik och nuläge på det sätt som huvuddelarna Forskningsbas och Prestation gör. Arbetsgruppen föreslår att aspekter som ska vara vägledande för prioriteringar inom den strategiska delen ska vara: Denna del kan finansiera satsningar för samverkan mellan forskningsinriktningar, genom att högskolan av de strategiska delen garanterar medfinansiering till denna typ av ansökningar för externa forskningsmedel. Satsningar som bygger nya områden som möter aktuella samhällsutmaningar. Satsningar för jämställda villkor mellan kvinnor och män. Satsningar som går i linje med ambitionen att stärka vetenskaplig excellens. Satsningar som går i linje med internationalisering.

29 Satsningar som stärker skapandet av sammanhållna kollegier. 5 (5) Även den strategiska delen bör ha en kontinuitet, uthållighet och förutsägbarhet, för att skapa goda förutsättningar för inriktningarna att driva ett strategiskt utvecklingsarbete. Arbetsgruppen ser fördelar i att den strategiska delen även fortsatt tilldelas i den årliga budgeten och inte sker genom något sorts ansökningsförfarande. FÖRSLAG FÖR JÄMSTÄLLDA VILLKOR FOR KVINNOR OCH MÄN Arbetsgruppen ser inte hur man i fördelningsmodellens delar Forskningsbas och Prestation på ett robust och transparent sätt direkt kan styra medel för att stimulera ökad jämställdhet. Däremot skulle den Strategiska delen i modellen genom riktade anslag kunna styra verksamheten i önskad riktning. Arbetsgruppen föreslår att strategiska insatser för jämställda villkor bygger på den utredning som fakultetsnämnden ska genomföra för att analysera läget vid högskolan. Hur ser fördelningen ut av anslagsmedel? Vilka är aktiva i forskning? Vilka leder forskning? Skiljer sig fördelning av anslagsmedel från tilldelning av projektmedel? Skiljer sig villkoren inom forskarutbildning relativt forskning? De riktade satsningarna utifrån analyserat nuläge kan gälla t ex rekrytering av doktorander eller forskare, tilldelning av forskarutbildnings- eller forskningstid, eller stöttning av meritering inför docent eller professor. Dessa satsningar kan ske genom den strategiska delen för alla inriktningar inom högskolan, eller riktande satsningar och uppdrag till enskilda inriktningar. Medel kan allokeras antingen ur fördelade anslagsmedel eller som strategiska satsningar av högskolans myndighetskapital. Arbetsgruppen betonar dock att implementeringen för jämställda villkor görs framförallt inom respektive inriktning och genom prioriteringar inom respektive inriktnings medelstilldelning. Styrning och uppföljning för jämställda villkor bör dock vara högskolegemensam. SLUTSATS: FÖRSLAGETS BIDRAG TILL FORSKNINGS- OCH UTBILDNINGSSTRATEGINS MÅLBILD Sammanfattningsvis ser inte arbetsgruppen att den nya forsknings- och utbildningsstrategin ändrar de grundläggande principerna för hur anslag för forskning och forskarutbildning bör fördelas inom högskolan, för närvarande. Däremot har arbetsgruppen fört en omfattande diskussion kring lämpligheten av dagens modell där fyra delar särskilt har diskuterats: Den proportionella fördelningen mellan de tre huvuddelarna i modellen. Bedömning av Presentation i modellen. Kriterier för satsningar inom den Strategiska delen av modellen. Hur jämställda villkor för kvinnor och män kan stärkas. Arbetsgruppen föreslår att dagens modell för närvarande kvarstår med mindre justeringar i den strategiska delen enligt ovan, men att en särskild utredning snarast tillsätts som fokuserar de fyra punkterna och hur de kan utvecklas för att fördelningsmodellen fortsatt bidrar till forsknings- och utbildningsstrategins målbild 2022.

30

31 / (1) Beslutande Rektor Handläggare Marika Hämeenniemi Plan för jämställdhetsintegrering av Mälardalens högskola Beslut Rektor beslutar att fastställa plan för jämställdhetsintegrering av Mälardalens högskola (MDH) gällande år Motivering Sveriges universitet och högskolor har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en plan för hur lärosätet avser att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen, t.ex. i fråga om lika möjligheter till karriärvägar, könsbundna studieval och genomströmning. Planen ska innehålla utvecklingsbehov, mål och aktiviteter som lärosätet avser att vidta samt genomföra under Vidare ska planen beskriva på vilket sätt jämställdhet ska integreras och bli en del av lärosätets ordinarie verksamhet, exempelvis i lärosätets styrprocesser. Planen ska vara upprättad senast den 15 maj 2017 och redovisning av åtgärder och resultat utifrån planen ska ske i varje universitets och högskolas årsredovisning för Ärendets beredning Förslaget till beslut har tagits fram av Thomas Wahl och Marika Hämeenniemi som av rektor utsetts till samordnare för jämställdhetsintegrering vid MDH. I processen att ta fram planen har rektors ledningsgrupp och högskolans fakultetsnämnd medverkat. Förslaget har även diskuterats vid chefsdialog samt med de fackliga organisationerna. Underlag i ärendet Bilaga 1: Plan för jämställdhetsintegrering av Mälardalens högskola Rektor beslutar i närvaro av förvaltningschef Ann Cederberg efter föredragning av akademichef Thomas Wahl. Paul Pettersson Rektor Thomas Wahl Föredragande

32 Dnr 2017/1308 Plan för jämställdhetsintegrering av Mälardalens högskola Sveriges universitet och högskolor har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en plan för hur lärosätet avser att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen, t.ex. i fråga om lika möjligheter till karriärvägar, könsbundna studieval och genomströmning. Planen ska innehålla utvecklingsbehov, mål och aktiviteter som lärosätet avser att vidta samt genomföra under Vidare ska planen beskriva på vilket sätt jämställdhet ska integreras och bli en del av lärosätets ordinarie verksamhet, exempelvis i lärosätets styrprocesser. Planen ska vara upprättad senast den 15 maj 2017 och redovisning av åtgärder och resultat utifrån planen ska ske i varje universitets och högskolas årsredovisning för

33 Dnr 2017/1308 Utbildningarnas innehåll och form Ett av de sex jämställdhetspolitiska målen som syftar till att vi ska nå ett samhälle där kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv handlar om jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Som högskola har vi ett viktigt uppdrag att bidra i detta arbete. Mälardalens högskola vill arbeta integrerat och systematiskt för att motverka ojämställdhet i utbildningarnas innehåll och form. Målet är att vi ska säkerställa att våra studenter i sina framtida yrkesroller har den kunskap som krävs för att hantera konsekvenserna av ojämställdhet i sin yrkesutövning och i samhället i övrigt. För att nå målet behöver högskolan integrera kunskaper om genus och jämställdhet innehållsligt i utbildningen och i vår didaktiska professionalitet. En utmaning för högskolan är att motverka den sneda könsfördelning som finns inom flera av våra utbildningsprogram och forskarutbildningsämnen. Bakgrunden till de könsbunda studievalen är mycket komplex och för att bredda rekryteringen behöver vi arbeta strategiskt och långsiktigt och i samverkan med grundskola och arbetsliv.

34 Dnr 2017/1308 Utbildningarnas innehåll och form Övergripande problem Lokalt problem Mål Aktiviteter Ansvar/uppdrag Resurser Utbildningarnas innehåll och form bidrar till att skapa och återskapa ojämställdhet i samhället. Utveckla en modell för integrering av jämställdhetsoch genusperspektiv. MDH arbetar inte integrerat och systematiskt för att motverka ojämställdhet i utbildningarnas innehåll och form. MDH:s studenter har kunskap och metoder att hantera ojämställdhet och konsekvenser av ojämställdhet i sin studiemiljö och framtida yrkesutövning. Jämställdhets- och genusperspektiv är integrerat i utbildningarnas innehåll och genomförande samt i utbildningsplaneringsprocessen. Utse fyra utbildningsprogram (ett inom varje utbildningsområde) som ska genomföra en genomgripande revidering utbildningens innehåll och genomförande. Fakultetsnämnden får i uppdrag att integrera jämställdhet i kvalitetsarbetet och ta fram en modell för implementering och uppföljning. Akademierna får i uppdrag att genomföra en genomgripande revidering av utbildningens innehåll och genomförande genom att integrera jämställdhets- och genusperspektiv i minst ett utbildningsprogram. Utbildnings- och stödresurser till fakultetsnämnd och handläggare. Utbildning och tid till kärnverksamheten. Kompetensutveckling för utbildningsledare om genus och jämställdhet i utbildningen samt breddad rekrytering, breddat deltagande och genomströmning. Könsbundna studie- och yrkesval bidrar till att skapa och återskapa ojämställdhet i samhället. Sned könsfördelning inom flera utbildningsprogram och forskarutbildningsämnen. MDH har utjämningsstrategier med årliga mål för de utbildningsprogram och forskarutbildningar som har sned könsfördelning. Formulera strategier och mål samt följa upp effekter. Styrgruppen för studentrekrytering får i uppdrag att ta fram en strategi.

35 Dnr 2017/1308 Forskningens villkor På en strukturell nivå visar forskningen om jämställdhet inom akademin att kvinnor har generellt mindre tid för forskning i sina anställningar och utför en större andel obetalt administrativt arbete. Kvinnor upplever även stress och utsatthet i större utsträckning, står för ett större uttag av föräldrapenning och har högre sjukskrivningstal än män inom akademin. Sammantaget gör detta att kvinnor inte har samma möjligheter som män att avancera inom akademin och det tar längre tid än för männen. Kvinnor tilldelas mindre forskningsmedel än män vilket ger sämre förutsättningar för dem att bedriva forskning och meritera sig. När kvinnor som grupp inte är lika framgångsrika som män som grupp i olika beredningsprocesser, menar en del att det beror på att de inte presterar lika bra. Men vetenskapliga studier har kunnat visa att det finns skevheter i systemet som regelmässigt missgynnar vissa grupper. När det sker så har det akademiska systemet misslyckats med en av sina mest fundamentala uppgifter att bedöma vetenskapliga meriter och kvalitet på ett korrekt sätt. Trots att andelen kvinnor i Sverige under lång tid varit större än andelen män inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå, och andelen kvinnor är nära hälften bland lektorerna, är 74 procent av professorerna i landet män. Andelen professorer som är kvinnor ökar, men förändringen är långsam. Statistik från Universitetskanslersämbetet visar att ökningen av andelen kvinnor bland professorerna har saktat in. På Mälardalens högskola är siffrorna för 2016 något bättre än rikssnittet, vi hade under året 65% män och 35% kvinnor som var anställda som professorer.

36 Dnr 2017/1308 Forskningens villkor Övergripande problem Lokalt problem Mål Aktiviteter Ansvar/uppdrag Resurser Fördelning av forskningsmedel bidrar till att skapa och återskapa ojämställda villkor för forskning. MDH fördelar sina forskningsresurser så att kvinnor och män ges likvärdiga förutsättningar för att bedriva forskning. Analysera och redovisa forskningsmedlens fördelning ur ett jämställdhetshets- perspektiv på MDH. Fakultetsnämnden får i uppdrag att återkommande följa upp fördelning av forskningsmedel utifrån ett jämställdhetsperspektiv. MDH har en stor del externa anslag vilka riskerar att förstärka ojämställda villkor för att bedriva forskning. Det saknas ett genus- och jämställdhetsperspektiv i högskolans modell för fördelning av forskningsmedel. Ta fram ett förslag på hur ojämställda villkor för kvinnor och män kan motverkas genom fördelning av högskolans forskningsmedel. När ny modell är beslutad ska respektive forskningsinriktning, utifrån underlag om hur medel fördelas, vidta åtgärder så att ojämställdhet motverkas. Arbetsgruppen för ny resursfördelningsmodell får i uppdrag att ta fram ett förslag på hur ojämställda villkor för kvinnor och män kan motverkas genom fördelning av högskolans forskningsmedel. När ny modell är beslutad får akademierna i uppdrag att vidta åtgärder så att ojämställdhet motverkas. Tid för analys av aktuell fördelning (ledningskansliet, sektionen för ekonomi och inköp, personalsektionen). Tid och kompetensutveckling för arbetsgruppen för ny resursfördelningsmodell. Tid och kompetensutveckling för forskningsledare. Kvinnors och mäns förutsättningar att göra akademisk karriär är olika/ojämställda och riskerar att skapa och återskapa ojämställda villkor för forskning. MDH arbetar inte medvetet, integrerat och systematiskt för att uppnå jämställda villkor för kvinnors och mäns meritering, anställning och arbetsvillkor. MDH ger kvinnor och män likvärdiga förutsättningar för meritering och anställning. MDH ger kvinnor och män lika villkor för arbetets genomförande, innehåll och organisering. Integrera ett genus- och jämställdhetsperspektiv i högskolans rekryteringsprocess från annons till anställningsvillkor och arbetets organisering. Integrera ett genus- och jämställdhetsperspektiv i processerna för karriärvägar och kompetensförsörjning. Förvaltningen får i uppdrag att arbeta för en integrering av jämställdhetsperspektivet i rekryteringsprocesser och karriärvägar samt i det systematiska arbetet för en hållbar arbetsmiljö. Tid för utvecklingsarbete och kompetensutveckling av handläggare och rekryterande chefer.

37 Dnr 2017/1308 Akademiskt ledarskap Jämställdhetsintegrering är ett långsiktigt förändringsarbete där det krävs både kunskap och tydligt ledarskap. En tydlig integrering i styrprocessen genom mål och uppföljning är nödvändig för att driva på utvecklingen. Det handlar exempelvis om att se över vilka av högskolans rutiner och beslutsprocesser som kräver analys och omorganisering för att säkerställa jämställda konsekvenser, samt att säkerställa att de administrativa stödsystemen är konsekvensneutrala ur ett jämställdhets-och genusperspektiv. Denna integrering behöver stödjas av kompetensutveckling på alla nivåer. Övergripande problem Lokalt problem Mål Aktiviteter Ansvar/Uppdrag Resurser Det akademiska ledarskapets former för styrning och ledning riskerar att skapa och återskapa ojämställdhet. Det akademiska ledarskapet vid MDH förmår inte att omsätta mål om jämställdhet till ett konkret och långsiktigt förändringsarbete. MDH har en målstyrningsprocess och uppföljning som motverkar ojämställdhet inom organisationen. Förvaltningen får i uppdrag att säkerställa att jämställdhet är integrerat i högskolans målstyrningsprocess och uppföljning. Bristande förutsättningar att fatta konsekvensneutrala beslut ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. MDH:s beslutsfattare har hög kompetens i att anta ett genus- och jämställdhetsperspektiv i sitt ledarskap. Ta fram rutiner för att säkerställa att konsekvensanalyser för jämställdhet återfinns i beslutsunderlag till rektor, akademichef, fakultetsnämnd och förvaltningschef vid MDH. Utbilda MDH:s beslutsfattare och handläggare i genuskunskap och jämställdhet. Förvaltningen får i uppdrag att samordna utbildningsinsatser. Tid för utvecklingsarbete och kompetensutveckling av: Rektors ledningsgrupp, fakultetsnämnd, linjechefer, forskningsledare, utbildningsledare, handläggare och ekonomer.