Fakultetsnämnden, utskottet för forskning möte 1, den 6 februari 2019

Transkript

1 Kallelse Nr 1: /0276 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning Fakultetsnämnden, utskottet för forskning möte 1, den 6 februari 2019 Omfattning 1-11 Datum och tid: Den 6 februari kl OBS! Notera starttid Plats: T3-066, Västerås Ledamöter: Elisabeth Uhlemann vakant Inger K Holmström Peter Ekman Laila Niklasson Ordförande, prodekan för forskning och forskarutbildning Lärarrepresentant, teknik Lärarrepresentant, hälsa Lärarrepresentant, ekonomi Lärarrepresentant, utbildning Per Bäck Doktorandrepresentant Ashalatha Kunnappilly Doktorandrepresentant Tjänstemän: Andreas Boberg Ledningskansliet Adjungerade: Andreas Ryve Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Punkt 6 Fackliga företrädare: SACO OFR-S Övriga: OBS! Meddela förhinder att närvara till Andreas Boberg, ledningskansliet, senast den 4 februari (8)

2 Föredragningslista Nr 1: /0276 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning Föredragningslista: Fakultetsnämnden, utskottet för forskning möte 1, den 6 februari Mötets öppnande Val av justeringsperson Anmälan övriga frågor Fastställande av föredragningslista Föregående protokoll Diskussion om kvalitet i forskning Utbildningsvetenskap Information från fakultetsnämnden som är relevant för forskningsutskottet att känna till Rapporter Förberedelser inför MER Övriga frågor Mötet avslutas... 8 Justerandes signatur 2 (8)

3 Nr 1: /0276 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 1. Mötets öppnande Kl min punkterna 1-5 (09.30) Ordförande öppnar mötet. 2. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse N N att jämte ordföranden justera protokollet. 3. Anmälan övriga frågor Övriga frågor anmälda: - 4. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa förslag till föredragningslista. 5. Föregående protokoll Förslag till beslut att lägga föregående protokoll till handlingarna. 3 (8)

4 Nr 1: /0276 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 6. Diskussion om kvalitet i forskning Utbildningsvetenskap och matematik Kl min (10.00) Diarienummer: - Handläggare: - Fakultetsnämnden avser att adjungera respektive forskningsledare till ett av fakultetsnämndens möten för att diskutera vad som kännetecknar god kvalitet inom forskningsinriktningen. Vid fakultetsnämndens möte den 12 december 2018 adjungerades forskningsledaren för utbildningsvetenskap och matematik, Andreas Ryve, att utifrån frågor som fakultetsnämnden skickat ut i förväg diskutera forskningens kvalitet inom inriktningen, med ett fokus på forskning inom Utbildningsvetenskap. Ordförande för utskottet för forskning avser att bjuda in respektive forskningsledare till utskottets efterföljande möten för att även utskottet ska kunna ta del av diskussionen. Utskottet kommer vid detta möte ha möjlighet att diskutera kvalitet i forskning med forskningsledare Andreas Ryve. Föredragande: Ordförande Elisabeth Uhlemann, forskningsledare Andreas Ryve Förslag till beslut att notera informationen. Ärendets beredning Ärendet har behandlats i fakultetsnämnden den 12 december Underlag i ärendet Bilaga 1: Kvalitet i forskning UVM Delges - 4 (8)

5 Nr 1: /0276 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 7. Information från fakultetsnämnden som är relevant för forskningsutskottet att känna till Kl , 10 minuter (10.10) Ordförande rapporterar från fakultetsnämnds föregående möte. Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet - Delges - 5 (8)

6 Nr 1: /0276 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 8. Rapporter Kl minuter (10.20) Föredragande: Ordförande Elisabeth Uhlemann rapporterar Förslag till beslut att notera informationen. 6 (8)

7 Nr 1: /0276 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 9. Förberedelser inför MER21 Kl 10.20, 40 min (11.00) Fakultetsnämnden har i uppdrag att under 2019 förbereda inför MER21, definiera och vid behov utveckla befintligt kvalitetssystem för forskning, integrera jämställdhet i kvalitetsarbetet och ta fram en modell för implementering och uppföljning och följa upp fördelning av forskningsanslag utifrån ett jämställdhetsperspektiv inom respektive forskningsinriktning [Verksamhetsmål uppdrag och budget 2019, sid 27]. Vid dekangruppens planeringsmöte den 17 januari bestämdes att utskottet för forskning ska till fakultetsnämndens möte den 12 juni ta fram och presentera ett förslag hur kvalitet i forskning ska följas upp och vilka indikatorer som bör ligga med i en forskningsutvärdering 2021, MER21. Utskottet för forskning har att diskutera hur arbetet ska läggas upp, definieras och avgränsas. Föredragande: Ordförande Elisabeth Uhlemann Förslag till beslut att arbetet läggs upp enligt: Ärendets beredning Ärendet är inte tidigare berett. Underlag i ärendet Bilaga 1: Rapport jämställdhet dekangruppen Bilaga 2: MER14 kriterier Bilaga 3: Sammanställning forskningsavsnitt från Verksamhetsrapporter till högskolestyrelsens möte i maj, september och december 2018 Bilaga 4: MDH:s långsiktiga mål Bilaga 5: SUHF:s förslag på ramverk kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning. Delges - 7 (8)

8 Nr 1: /0276 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 10. Övriga frågor Kl , 10 min (11.10) Förslag till beslut att lägga informationen till handlingarna. Underlag i ärendet Mötet avslutas Utskottets ordförande avslutar mötet. 8 (8)

9 Frågor till forskningsledarna om kvalitet i forskning Fakultetsnämnden har för avsikt att i kommande möten resonera kring vad som kännetecknar god kvalitet inom forskning. Under 2018 kommer därför forskningsledarna adjungeras till något av Fakultetsnämndens möten, och diskutera bland annat nedanstående frågor. Uppföljning av kvalitet i verksamheten utgår ifrån MDHs kvalitetspolicy samt eventuellt ytterligare mått på ämnesspecifik kvalitet. Tanken med nedanstående frågor är dels att ge en mer nyanserad bild av forskningsinriktningen än vad bibliometrisk data kan tillhandahålla och dels att utröna om våra indikatorer för kvalitet i forskning behöver uppdateras eller förändras. Frågorna innehåller utöver rena kvalitets- och effektivitetsindikationer, även frågor om koppling mellan forskning, forskarutbildning och grundutbildning, om samverkan, samproduktion, jämställdhet och hållbar utveckling. Motsvarande frågor ställs eller kommer att ställas till nyckelpersoner inom grund- och forskarutbildning. Frågorna och dialogen med forskningsledarna kommer senare att kompletteras med frågor till de enskilda forskarna i enkätform. Synpunkter på frågorna är naturligtvis också välkomna. Forskningsinriktning: Framtidens energi Hälsa och välfärd Inbyggda system Industriell ekonomi och organisation Innovation och produktrealisering Utbildningsvetenskap och matematik 1. Vad är det generella intrycket av forskningens kvalitet i relation till de resurser som ni har att tillgå inom de olika områden/profiler/ämnen som utgör den forskningsinriktning du representerar? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär låg kvalitet och 10 innebär mycket stark, världsledande kvalitet. Forskningsområde/profil/ämne Skattning Det finns tydliga skillnader mellan hur olika traditioner inom inriktningen utbildningsvetenskap bedömer kvalitet. Vissa områden kommer från en tradition av att skriva på svenska, publicera monografier eller i antologier medan andra är mer inriktade på internationella tidskrifter. Bilden som MER14 gav, att ett par grupper är klart starka och att andra grupper är medelstarka, kvarstår. Vi satsar i liten utsträckning på att stödja de starka miljöerna utan mkt fokus är på att täcka luckor i grupper som utgör en viktig del av forskningsbasen t ex för lärarutbildningarna. Därmed inte sagt att det inte finns möjligheter för starkare grupper att utvecklas eller stödjas med fakultetsmedel, men huvudfokus är på att säkra alla delar av forskningsbasen. När det gäller samproduktionsforskning är fokus dock mer på att satsa på de kvalitetsmässigt bästa projekten. Betyg 6 Motivera dina skattningar. 1

10 2. För vilka program och i vilken utsträckning utgör forskningsinriktningen, alternativt olika områden/profiler/ämnen, forskningsbas i utbildning på grund- och avancerad nivå? Svara för respektive utbildningsprogram på en skala 1-10 där 1 innebär att forskningsinriktningen har svag utbildningsanknytning och 10 innebär forskningsinriktningen har mycket stark utbildningsanknytning. Programnamn - Forskningsområde/profil/ämne Skattning Först och främst måste vi konstatera att forskningen inom utbildningsvetenskap ska utgöra forskningsbas för många, komplexa och stora utbildningar. T ex är alla lärarutbildningarna och specialpedagog/speciallärarprogram viktiga att forskningsbasera. Vidare utgör forskningen bas för kammarmusikprogrammet, språk och kommunikationsprogrammet samt delar av beteendevetarprogrammet. Vi är också värdar för Cesam där forskning om vuxnas lärare är centralt. Vi har under längre tid arbetat systematiskt för att den forskning som bedrivs inom utbildningsvetenskap ska utgöra forskningsbas för utbildningarna. Forskningsinriktningens forskning har därför en stark utbildningsanknytning. Betyg 8 Motivera dina skattningar. 3. I vilken utsträckning är forskningsinriktningen knuten till en forskarutbildning? Svara för respektive forskarutbildningsämne på en skala 1-10 där 1 innebär svag forskarutbildningsanknytning och 10 innebär mycket stark forskarutbildningsanknytning. Forskarutbildningsämne- Forskningsområde/profil/ämne Skattning Forskningsutbildningsämnet didaktik fungerar som en viktig utgångspunkt för utveckling av inriktningen utbildningsvetenskap. För att ytterligare stärka språk, delar 2

11 av didaktik och samproduktionsforskning kan det vara aktuellt att diskutera ytterligare ämnen. Betyg 8 Motivera dina skattningar. 4. I vilken utsträckning sker forskningen i samproduktion med det omgivande samhället, med privat och offentlig sektor eller andra organisationer? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär ingen samproduktion och 10 innebär mycket stark samproduktion. Genom MKL och interna satsningar under många år så är samproduktion helt centralt för forskningen inom utbildningsvetenskap. Vi arbetar explicit och intensivt med att utveckla organisation kring samproduktion men också att vi som forskare blir bättre på att designa och genomföra samproducerande forskningsprojekt genom bl a seminarieserier och doktorandkurser inom samproduktion. Betyg 8 Motivera din skattning. 5. I vilken utsträckning sker forskningen i samverkan mellan kollegier, forskargrupper, privat och offentlig sektor eller andra lärosäten? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär ingen samverkan och 10 innebär mycket stark samverkan. Det sker samverkan mellan forskargrupper inom UV och vissa kontakter mellan akademierna. Det är ännu vanligare att grupper och individer inom utbildningsvetenskap samverkar med forskare vid andra lärosäten och internationellt. Samverkan sker också på många sätt med offentlig sektor och skolverksamheter. Betyg 7 Motivera din skattning. 3

12 6. Hur väl avvägd är kompositionen av medarbetare i olika positioner (andel professorer, docenter, lektorer, post-docs, doktorander)? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär svag komposition (exempelvis alltför få professorer) och 10 innebär stark komposition. Inom utbildningsvetenskap finns ett stort antal aktiva doktorander. Professorer och lektorer behövs rekryteras. Tre professurer är under utlysning/tillsättning. Vidare är befordringsärende avseende professur under beredning. Betyg 6 Motivera din skattning. 7. I vilken utsträckning har medarbetare (professorer, docenter, lektorer, post-docs, doktorander) möjlighet att ägna sig åt forskning? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär liten utsträckning alternativt fragmenterad forskningstid och 10 innebär väl avvägd tid att ägna åt forskning. Inom utbildningsvetenskap har vi flera system och sätt att stödja forskare. Direkt forskningstid, medel efter prestation, utlysningar av forskningstid genom fo-ass eller medel att bygga forskargrupp. MKL ger också vissa möjligheter. Dock, om forskningsintresset inte avser forskningsbas för relevanta utbildningar är möjligheterna mer begränsade, men inte obefintliga. Utifrån de fakultetsmedel vi har är möjligheterna acceptabla. Betyg 4. Motivera din skattning. 8. I vilken utsträckning skiljer sig denna möjlighet att ägna tid åt forskning mellan män och kvinnor? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär att stora skillnader mellan män och kvinnor finns eller kan finnas, medan 10 innebär att det är säkerställt att inga skillnader finns i mäns och kvinnors möjlighet att ägna tid åt forskning. Inom utbildningsvetenskap verkar en majoritet av kvinnor. De system vi har för tilldelning av fakultetsmedel är jämställda i bemärkelsen att alla får lika mycket professorstid, medel efter prestation är inte styrt och vid interna utlysningar beaktar vi jämställhet. Vi behöver vara uppmärksamma på fördelningen av administrativa uppdrag mellan kvinnor och män. 4

13 Motivera din skattning. 9. Hur ser fördelningen av anslagsmedel ut med avseende på jämställda villkor mellan män och kvinnor? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär att ingen särskild hänsyn eller diskussion om jämställdhet förekommer då anslagsmedel ska fördelas och 10 innebär att diskussion om jämställdhet i forskning förekommer ofta och hänsyn tas till diskussionen då anslagsmedel delas ut. Samma resonemang som ovan. Motivera din skattning. 10. I vilken utsträckning är perspektiv relaterade till hållbar utveckling integrerade i forskningen? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär att ingen särskild hänsyn tas till hållbar utveckling och 10 innebär att hållbar utveckling är helt integrerad i forskningen. Det hållbarhetsmål som vi främst bidrar till är en bra utbildning för alla. Motivera din skattning. 11. Rangordna hur väl följande indikatorer mäter kvaliteten inom Din Forskningsinriktning: Antal refereegranskade publikationer Antal citeringar Antal samproducerade forskningsartiklar Erhållna forskningsmedel i konkurrens Antal doktorsexamina Utgör forskningsbas i flera utbildningsprogram Utfall i externa forskningsutvärderingar Annat, nämligen: Externa medel, forskningsbas, refereegranskade artiklar, samproducerade artiklar, extern utvärdering, doktorsexamina, citeringar Eventuell kommentar: 5

14 Kvalitet och relevans kan gå hand i hand men behöver nödvändigtvis inte göra det. Vi betonar dock båda tydligt och en högkvalitativ forskning som inte är relevant för våra utbildningar genererar typiskt inte några interna fakultetsmedel. 6

15 (9) Rapport av VUB18 uppdraget: - att integrera jämställdhet i kvalitetsarbetet, - att ta fram en modell för implementering och uppföljning av jämställdhet i kvalitetsarbetet, - att följa upp fördelningen av forskningsmedel utifrån ett jämställdhetsperspektiv För fakultetsnämnden: Anne Söderlund, Dekan Elisabeth Uhlemann, Prodekan for forskning och forskarutbildning Niclas Månsson, Prodekan för utbildning på grund- och avancerad nivå Rektor har gett fakultetsnämnden i uppdrag att integrera jämställdhet i kvalitetsarbetet och ta fram en modell för implementering och uppföljning. Vidare har fakultetsnämnden i uppdrag att under 2018 följa upp fördelningen av forskningsmedel utifrån ett jämställdhetsperspektiv enligt Verksamhetsmål, uppdrag och budget 2018 [dnr 2017/0395 sid 21], samt högskolans plan för jämställdhetsintegrering [dnr 2018/1337 avsnitt Forskningens villkor]. Integrera jämställdhet i kvalitetsarbetet och ta fram en modell för implementering och uppföljning av jämställdhet i kvalitetsarbetet Fakultetsnämnden har under året arbetat löpande med utveckling av frågor för kursanalys, programvärdering, programanalys, fördjupningsfrågor för programuppföljning, samt frågor till forskningsledare för att skatta kvalitet i forskning, som alla innehåller jämställdhetsaspekter. Utveckling av alla frågor har skett i samverkan med personer från olika verksamheter. Alla de under året utvecklade frågorna har tillämpats vid MDH under Jämställdhetsaspekter har även efterfrågats av Fakultetsnämnden i samband med doktorandrekrytering, och följs upp i samband med ansökan om disputation. Allt ovan har sannolikt medfört ökad medvetenhet av jämställdhetsaspekter och synliggjort utvecklingspotential av densamma i utbildning och forskning. Följa upp fördelningen av forskningsmedel utifrån ett jämställdhetsperspektiv Utkastet på jämställdhetsfrågor har tagits fram i samverkan med konsult från företaget Medida som även ansvarade för fakultetsnämndens utbildning inom jämställdhetsintegrering. Förslaget har diskuterats av dekan och prodekaner och forskningsutskottet behandlade frågorna vid sitt sammanträde den 10 oktober Fakultetsnämnden behandlade ärendet vid sitt möte den 24 oktober 2018 då nämnden uppdrog åt dekangruppen att revidera frågorna utifrån fakultetsnämndens diskussion vid mötet. Dekangruppen arbetade in de synpunkter som framkom under diskussionen varefter enkäten skickades ut till forskningsledarna.

16 2 (9) Forskningsledarna ansåg sig inte vara de bästa personerna att besvara frågorna utan rekommenderade att frågorna skulle skickas till akademiernas administrativa chefer vilket skedde. Dessa chefer i sin tur ansåg att frågorna skulle bäst besvaras av ekonomi- och personalsektionen. Dessa två sektioner har sedermera tagit fram information (data) som kunde användas för att besvara flertalet av de tilltänkta frågorna. Vidare har data kring jämställdhet i forskningsfinansiering inhämtats på följande sätt: Forskningsledarna har under 2018 varit både på fakultetsnämndens möten och forskningsutskottets möten och diskuterat forskningens kvalitét i respektive forskningsinriktning. Följande inriktningar har hittills besökt FN: Framtidens energi, Utbildningsvetenskap (exklusive Matematik och tillämpad matematik MAM), Innovation och produktrealisering, Hälsa och välfärd, och Inbyggda system. Representanterna för MAM och Ekonomi kommer besöka FN under vt 2019 och är därmed inte med i denna kvalitativa beskrivning av jämställdhet i forskningsfinansiering. Följande två frågor har besvarats av forskningsledarna i samband med de andra frågorna om forskningens kvalitét. Sammanställningen är avidentifierad gällande forskningsinriktning och summerad till de viktigaste kommentarerna från forskningsledarna. 1. I vilken utsträckning skiljer sig möjlighet att ägna tid åt forskning mellan män och kvinnor? Under senare år har ett antal kvinnor befordrats till professorer vilket visar att möjligheten till att forska har funnits för dem. Trots det kan det ändå ha funnits en skillnad i möjligheterna jämfört med möjligheterna för männen. Detta borde studeras specifikt. Vissa inriktningar har en majoritet av kvinnor som är verksamma inom forskning. Processer och systematiken inom vissa inriktningar för tilldelning av interna fakultetsmedel är jämställda i bemärkelsen att alla får lika mycket professorstid, medel efter prestation är inte könsstyrt och vid interna utlysningar beaktar man jämställhet. Man behöver dock uppmärksamma fördelningen av administrativa uppdrag mellan kvinnor och män eftersom kvinnorna tenderar ha mer ofta administrativa uppdrag än män. Inom vissa forskningsinriktningar konstateras att det är svårt att se om tid för forskning skiljer sig åt mellan könen men att det är även svårt att säkerställa att inga skillnader finns. Det kan finnas strukturella skillnader som kan interagera med kön. Processen att styra i tid för forskning gör i sig ingen skillnad mellan män och kvinnor. I processen för rekrytering och tid för meritering tas hänsyn till jämställdhet. I akademierna är det upp till den enskilda forskaren att bereda sig själv forskningsmöjligheter genom att söka extern finansiering; enskilt eller i samarbete med andra. Möjligheter till stöd i ansökningsarbetet erbjuds till alla. Dessutom stöttar även de mer seniora forskarna de mer juniora i ansökningsarbetet. Stödet anses tillhandahållas oberoende kön. Det påpekas att det behövs specifika studier för att säkerställa att inga skillnader finns i ovanstående frågan, dvs att forskningsinriktningars anställda inte upplever någon skillnad mellan kvinnor och män i att ägna tid åt forskning. 2. Hur ser fördelningen av anslagsmedel ut med avseende på jämställda villkor mellan män och kvinnor?

17 3 (9) Det är svårt att få någon överblick över hur fördelningen av fakultetsanslagsmedel mellan män och kvinnor ser ut. Fakultetsanslagsmedel används bl.a. till OH-glapp och medfinansiering för beviljade externa projekt, övergripande resurser som forskningsledare, labresurser och investeringar i utrustning, finansiering av doktoranders sista år om extern finansiering inte finns samt viss handledning av doktorander och omkostnader kring disputationer. Dessa satsningar sägs göra ingen skillnad mellan kvinnor och män. Fördelningsprocessen i sig gör inga skillnader mellan män och kvinnor. Det har också beskrivits att en stor del av fakultetsanslag går till medfinansiering för att attrahera externa medel där jämställda villkor tas hänsyn till i bedömningen. I processen för rekrytering och tid för meritering tas hänsyn till jämställdhet i annonsering och utvärdering. Det togs upp att man sannolikt kan se könsskillnader i hur de stora externa anslagen fördelas inom vissa forskningsinriktningar och att kön även interagerar med andra faktorer, såsom vilka man samarbetar med, tidigare framgångar i att erhålla medel etc. I vissa inriktningar är merparten av all disputerad personal oberoende av kön framgångsrika i att söka forskningsmedel och därmed skapa tid för forskning. Vissa forskningsområden har dock svårare att hitta finansiering och har därmed även svårare att få loss forskningstid oberoende av kön. Sammanställning av data från ekonomi- och personalsektionen: Vid MDH finns totalt 38 kvinnor och 64 män som idag identifierats som forskningsprojektledare med externt forskningsanslag (data från personalavdelningen, ), se figur 1 om den procentuella andelen av kvinnor och män som är projektledare vid MDH totalt sett. Motsvarande procent presenteras utifrån de olika forskningsinriktningarna, se figurerna 2-7. Figur 1. Procentuell andel kvinnor och män som är forskningsprojektledare med externt forskningsanslag vid MDH. Blå är kvinna (37%) och grön är man (63%).

18 4 (9) Figur 2. Procentuell andel kvinnor och män som är forskningsprojektledare med externt forskningsanslag vid Inbyggda System. Blå är kvinna (24%) och grön är man (76%). Figur 3. Procentuell andel kvinnor och män som är forskningsprojektledare med externt forskningsanslag vid Innovation och Produktrealisering. Blå är kvinna (46%) och grön är man (54%). Figur 4. Procentuell andel kvinnor och män som är forskningsprojektledare med externt forskningsanslag vid Framtidens Energi. Blå är kvinna (25%) grön är man (75%).

19 5 (9) Figur 5. Procentuell andel kvinnor och män som är forskningsprojektledare med externt forskningsanslag vid Industriell Ekonomi och Organisation. Blå är kvinna (50%) och grön är man (50%). Figur 6. Procentuell andel kvinnor och män som är forskningsprojektledare med externt forskningsanslag vid Hälsa och Välfärd. Blå är kvinna (64%) och grön är man (36%). Figur 7. Procentuell andel kvinnor och män som är forskningsprojektledare med externt forskningsanslag vid Utbildningsvetenskap/Matematik och tillämpad matematik. Blå är kvinna (46%) och grön är man (54%).

20 6 (9) Fördelning av externt forskningsanslag mellan kvinnliga och manliga projektledare utifrån forskningsinriktning presenteras i tabell 1. MDH som helhet har en jämn fördelning av medelvärdet i kronor av externt forskningsanslag mellan projekten där kvinnor respektive män är projektledare. Inom enskilda forskningsinriktningar är externt forskningsanslag snedfördelade mot i vissa fall kvinnliga projektledare och vissa fall manliga. Forskningsinriktning Antal projekt med kvinna respektive man som projektledare Medelvärdet av externt anslag per projekt för respektive kön. ES kvinnor (n=21) män (n=60) kr kr IPR kvinnor (n=14) män (n=8) kr kr FEC kvinnor (n=4) män (n=33) kr kr IEO kvinnor (n=6) män (n=22) kr kr HV kvinnor (n=20) män (n=7) kr kr Didaktik/Matematik kvinnor (n=8) män (n=17) kr kr MDH i helhet kvinnor (n=73) män (n=147) kr kr Tabell 1. Medelvärdet i kronor av externt forskningsanslag per projekt för respektive kön. Samma person kan förekomma upprepade gånger, dvs data beskriver antalet projekt utifrån projektledarens kön. Data från ekonomisektionen den 1 november 2018.

21 7 (9) Fördelningen mellan män och kvinnor i olika vetenskapliga positioner vid akademier presenteras i tabell 2. Vid MDH som helhet är antalet docenter relativt jämnt fördelat mellan kvinnor och män. I resterande vetenskapliga positioner är fördelningen däremot inte jämn. HVV kvinna HVV man EST kvinna EST man IDT kvinna IDT man UKK kvinna UKK man MDH kvinna MDH man Professor Docent Univ lektor Post dok Forskare Tabell 2. Fördelningen mellan män och kvinnor i antal i olika vetenskapliga positioner vid akademier. Data från personalavdelningen, juni 2018.

22 8 (9) Fördelning mellan antalet kvinnor och män av doktorander och deras huvudhandledare för respektive forskarutbildningsämnen presenteras i tabell 3. Det kan konstateras att det råder ojämställdhet både vad gäller doktorander och handledare i alla ämnen liksom för MDH totalt. Doktorander Huvudhandledare Forskarutbildningsämne Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Datavetenskap Elektronik Energi och miljöteknik Industriell ekonomi och organisation Innovation och design Matematik/tillämpad matematik Didaktik Vårdvetenskap Fysioterapi Socialt arbete Arbetslivsvetenskap Naturvetenskapens och teknikens didaktik Bioteknik/kemi MDH totalt Tabell 3. Fördelning mellan antal kvinnor och män av doktorander och deras huvudhandledare utifrån forskarutbildningsämnen. Av huvudhandledarna kan samma person ha flera doktorander. Därför stämmer inte antalet huvudhandledare med antalet faktiska personer i respektive forskarutbildningsämne. Data från personalavdelningen i november 2018.

23 9 (9) Sammanfattning Fakultetsnämnden har under året arbetat med utveckling av uppföljningsfrågor som innehåller jämställdhetsaspekter, för programvärdering, programanalys, kursanalys, fördjupningsfrågor för programuppföljning, frågor i samband med doktorandrekrytering och frågor till forskningsledare för att skatta kvalitet i forskning. Resultaten av tillämpningen av ovan nämnda har sannolikt medfört ökad medvetenhet av jämställdhetsaspekter och synliggjort utvecklingspotential av densamma i utbildning och forskning. Det kan konstateras att gällande jämställdhet i forskningsfinansiering utifrån ovanstående parametrar visar data att MDH inte har jämställda förhållanden. Mycket av denna ojämställdhet styrs sannolikt av ämnets karaktär, det vill säga det generella och traditionella intresset hos kvinnor respektive män för olika ämnen. Ojämställdheten styrs troligen även av utbildningar på grundnivå som i sin tur är del av basen för forskarutbildning inte är jämställda gällande antal kvinnliga och manliga studenter på många av MDHs utbildningsområden. Det finns faktorer till exempel vilka man samarbetar med och tidigare framgångar i att erhålla medel som även kan styra mot ojämställdhet i forskningsfinansiering. Vi kan inte heller utesluta att det inte skulle finnas påverkningsbara strukturella och systematiska skillnader som kan påverka jämställdhet i forskningsfinansiering. Det går inte att dra några fasta slutsatser om dessa ovan. Studier kring de olika förhållandena måste initieras i MDHs forskningsrelaterade verksamheter.

24 Area: Excellent (4) Very Good (3) Environment/Infr astructure Leadership, constitution of staff, activity, and ability to attract external funding is excellent in all aspects Leadership, constitution of staff, activity, and ability to attract external funding is very good in most aspects Networks and collaborations The national and international collaboration is wide and relevant with very high quality academic partners that contribute to the research The national and international collaboration is wide and relevant with high quality academic partners that contribute to the research Coproduction The collaboration with very high quality partners is wide and relevant regarding partner contribution to joint research. The research has a high value with strategic importance for the external partners The collaboration with high quality partners is wide and relevant regarding partner contribution to joint research. The research has a high value for the external partners Productivity Very high number of publications, PhDs, etc. in relation to unit of evaluation resources Above average number of publications, PhDs, etc. in relation to unit of evaluation resources Impact and relevance The research has international reach of high significance and relevance to society The research has international reach of significance and relevance to society Quality of research Renewal Wide Strong, clear visions international and realisable attention, most strategies. Very prominent promising junior channels, faculty activities internationally leading research International attention, recognised channels, nationally leading research Clear visions and realisable strategies. Promising junior faculty activities Good (2) Insufficient (1) Leadership, constitution of staff, activity, and ability to attract external funding is satisfactory in all aspects Leadership, constitution of staff, activity, and ability to attract external funding is clearly unsatisfactory in several aspects The collaboration is wide and relevant with academic partners that contribute to some extent to the research The academic collaboration is insufficiently developed Relevant collaboration partners. Nonacademic partners contribute to the research. The research has value for the external partners The collaboration with nonacademic partners is insufficiently developed Average number of publications, PhDs, etc. in relation to unit of evaluation resources Clearly below average number of publications, PhDs, etc. in relation to unit of evaluation resources The research has national reach of some significance and relevance to society Lack of reach, or minor significance and relevance of research to society National attention, recognised channels, near the research front The research is insufficient and reports have not gained wide circulation or do not receive national and international attention Visions and strategies need some development. Sufficient junior faculty activities Unrealistic or lacking visions and strategies

25 Ledningskansliet Dnr: 2018/ (23) Verksamhetsuppföljning och ekonomisk rapportering Maj 2018

26 3 Forskning Forskningssidan har tidigare inte vart med uppföljningsrapporterna som presenteras i maj och november. En kort del kring nya stora forskningsprojekt har adderats denna rapport och ambitionen är att i framtiden presentera en mer övergripande bild av forskningsverksamheten i dessa stycken. 13 (23) Nya projekt Nedan presenteras tre stora forskningsprojekt, ARRAY, FuturE samt Cyber Security 2017, som lärosätet har beviljats och som startas upp under Beskrivning av ARRAY: Företagsforskarskolan är en unik satsning på MDH där forskare från IDT och EST samlas kring tillämpningen automation. 15 doktorander kommer att antas i forskarskolans första steg, med ytterligare fem till steg två. Doktorander kommer att skrivas in i forskarutbildningsämnena datavetenskap, elektronik, energi och miljöteknik samt innovation och design, och (nya) tvärvetenskapliga ämne. Konstellationer av doktorander, handledare och mentorer från de ingående miljöerna och företagen bygger tillsammans upp en långsiktighet och kritisk massa kring automation. För högskolan är företagsforskarskolan en strategiskt viktig satsning ur många aspekter, samverkan mellan akademier och samverkan med näringslivet. ARRAY samlar forskare från tre forskningsinriktningar (IDT, IPR och FEC) i enlighet med universitetsstrategin för nya universitetsövergripande tvärvetenskapliga samarbeten. De fem forskningsspåren, inbyggda system, regler och optimering, säkerhet, test och verifiering och automationstillämpningar, är noga valda för att matcha industrins önskemål och de existerade spetsforskning på MDH. Projektets totalbudget: 69,5 miljoner kronor Projekttid: Beskrivning av FuturE: Projektet syftar till att utveckla och genomföra nätbaserade kurser på avancerad nivå inom profilområdena Inbyggda system och Framtidens energi vid Mälardalens högskola. Inom ramen för projektperioden kommer 12 nätbaserade kurser att utvecklas. Projektet FuturE är i linje med högskolans övergripande strategi och verksamhetsutvecklingen rörande digitalisering, profilering och internationell positionering. De nya kurser som kommer att utvecklas under projektperiod har en stark koppling till forskningen inom de excellenta forskningsmiljöerna avseende Inbyggda system respektive Framtidens energi samt samarbete mellan de två akademier. Direkt relaterat till projektet är MDH: digitalisering strategi att ha ett långsiktigt relevant utbildningsutbud, att pedagogiken anpassas till studenters varierade behov och tar tillvara digitaliseringens möjligheter.

27 Projektets totalbudget: 25,5 miljoner kronor 14 (23) Projekttid: Beskrivning av Cyber Security 2017: Projektet syftar till att utveckla nya plattformar och nya tekniker för säkerhetskritiska kopplade cyber-fysiska system baserade befintliga tekniker för tillförlitliga system. Projektet innehåller samverkan mellan fyra forskningsgrupper på IS och företag. Projektet inkluderar även samverkan mellan världsledande forskare inom safe and secure cyber-physical systems vilket är i linje med MDH:s strategi att aktivt medverka till att positionera forskningen internationellt. Projektets totalbudget: 28 miljoner kronor Projekttid:

28 Ledningskansliet Dnr: 2018/ (32) Verksamhetsuppföljning och ekonomisk rapportering September 2018

29 MDH har erkänd och inom några områden ledande forskning 12 (32) MDH har nått detta mål när följande kännetecken är uppnådda: Forskningen utgör en tydlig vetenskaplig och konstnärlig grund för högskolans utbildningar. Forskningen i stor utsträckning genomförs i samproduktion med privat och offentlig sektor samt organisationer. Forskningen är till värde och nytta för det omgivande samhället. Excellenta forskningsgrupper leder och ansvarar för forskningsnätverk, nationellt och internationellt. Nedan redovisas indikatorer som styrelsen har kopplat till detta mål och ovan kännetecken. Publikationer i det för ämnet mest relevanta publikationskanalerna Det finns idag flera etablerade mått som syftar till att poängsätta eller gradera publikationer. För att ta fram ovan indikator utan att ge en för snäv bild av verksamheten har högskolan valt att nyttja två olika vanligt förekommande och etablerade mått. Publikationerna som finns i underlaget nedan är slutpublikationer som är refereegranskade. Det betyder att exempel posters, abstracts och muntliga framföranden därför inte inkluderas. Detta är samma principer som används för publikationsstatistiken i årsredovisning. Istället för att mäta antal publikationer har resultaten nedan omvandlats till publikationsandelar. Det är ett sätt att räkna om antal publikationer utifrån författare som tillhör högskolan, vilket rekommenderats av högskolans bibliometriker. Högskolan har valt att följa upp citeringar via Web of Science (WoS) samt poäng i Norska listan. Antal citeringar en publikation fått ses som ett kvalitetsmått där höga mängder citeringar ses som ett mått på hur stor nytta forskningen är för omgivande samhälle. Högskolan har valt att komplettera WoS citeringsmått med poäng via Norska listan vilket är ett mått som lägger fokus på publikationskanalen före antal citeringar. Norska listan utvärderar, rangordnar och poängsätter olika publikationskanaler som exempelvis olika tidskrifter, bokförlag utefter hur vetenskapliga dessa anses. Därigenom anses detta utgöra ett mått på kvaliteten på den forskning som bedrivs. Resultat Norska listan Alla publikationskanaler högskolan har valt att publicera i återfinns inte i Norska listan vilket medför att en del av publikationerna förblir ograderade med denna mätmetod. Totalt täcks 99 procent av högskolans publikationer år in i Norska listan. Norska listan graderar publikationskanaler med en tregradig skala där publikationskanaler ges 0 poäng om de anses ovetenskapliga, 1 poäng om de anses vetenskapliga samt 2 poäng om de anses vara mycket vetenskapliga.

30 Tilldelningspoäng 13 (32) Antal poäng FE HV IEO IPR ES UVM Total Diagram 10, Antal tilldelade poäng via Norska listan år 2015, 2016 och 2017, för högskolan totalt samt fördelning per forskningsinriktning. Framtidens energi (FE), Hälsa och välfärd (HV), Internationell ekonomi och organisation (IEO), Innovation och porduktrealisering (IPR), Inbyggda system (ES), Utbildningsvetenskap och matematik (UVM). Diagram 10 visar antalet poäng högskolans publikationer får från Norska listan. Totalt för högskolans samtliga forskningsinriktningar har antalet poäng ökat över perioden med nära 20 procent. Störst ökningar har sket inom ES som från 2015 ökat med 60 procent. Även IEO och IPR har haft en stor procentuell ökning av tilldelade poäng över perioden även. Ingen forskningsinriktning har minskat i antalet poäng. Publikationsandelar i Norska listan Publikationsandelar FE HV IEO IPR ES UVM Total Diagram 11, Antal publikationsandelar i Norska listan per forskningsinriktning samt högskolan totalt för publikationer utförda 2015, 2016 och Till skillnad från antal tilldelade poäng som har ökat över samtliga år har antalet publikationsandelar både ökat och minskat över perioden 2015 till Antalet publikationsandelar 2015 och 2017 ligger på liknande nivå samtidigt som antalet poäng ökar. Snittpoängen för högskolans

31 publikationer var 0, och 0, Detta tyder på ett ändrat publiceringsmönster där högskolan nu i större utsträckning publicerar forskningsresultat i kanaler som Norska listan klassificerar som vetenskapliga publikationskanaler. 14 (32) Den forskningsinriktning som har ökat mest i antal poäng från Norska listan mellan åren 2015 och 2017 är FE som har en ökning om 34 procent vilket är i nivå med deras ökning i poäng. Även UVM har ökat över åren, totalt 20 procent både i publikationsandelar och poäng. Intressant att notera är att ES och IEO båda ligger på liknande nivå i antal publikationsandelar både 2015 och 2017 samtidigt som de ökar rejält i poäng. Detta tyder på att de sistnämnda forskningsinriktningarna har ändrat sin publiceringstradition och nu till större del publicerar i kanaler som Norska listan ser som vetenskapliga. Resultat i Web of Sience Web of Sience räknar antal citeringar olika publikationer fått samt ämnesnormerar resultatet för att ta hänsyn till olika citeringstraditioner inom olika forskningsämnen. En nackdel med detta mått är att endast 18 procent av högskolans publikationer återfinns i WoS. Detta beror främst på att WoS huvudsakligen fokuserar på forskningsartiklar medan högskolan publicerar i flera andra typer av publikationer. Den låga täckningsgraden är mest påtaglig för forskningsinriktningarna IPR, ES och IEO som samtliga har en täckningsgrad under 10 procent då de publicerar i andra former än forskningsartiklar. WoS täcker 48 procent av högskolans forskningsartiklar och säger främst något om dessa. Slutsatser bör därför dras med försiktighet. Citeringspoäng Citeringspoäng FE HV IEO IPR ES UVM Total Diagram 12, Antal tilldelade citeringspoäng via WoS per forskningsinriktning samt MDH för publikationer daterade Diagram 12 visar hur antalet citeringspoäng högskolan fått för de publikationer som analyserats. Trenden för högskolan är positiv och det finns en tydlig ökning i antal citeringspoäng. Det finns en viss naturlig

32 fördröjning från publicering till citering vilket medför att citeringspoängen för 2015 samt 2016 sannolikt kommer öka ytterligare. 15 (32) Antal publikationsandelar Publikationsandelar i Web of Sience FE HV IEO IPR ES UVM Total Diagram 13; antal publikationsandelar i WoS per forskningsinriktning samt totalt för publikationer daterade Diagram 13, visar antal publikationsandelar som täcks av WoS och som därigenom ligger till grund för de citeringspoäng högskolan fått. Det är en uppåtgående trend med 84 procent ökning mellan åren 2010 och Störst ökning står forskningsinriktningarna FE, HV och ES som alla ökat med över 100 procent. Högskolans snittciteringspoäng har även det ökat över åren och ligger 2016 på 1,15 vilket är det högsta i perioden. Att beakta är att citeringarna för 2016 sannolikt kommer öka ytterligare. I forskningsutvärderingen MER14 som högskolan utförde 2014 konstaterade den andra panelen följande i sin granskning av forskningsinriktningen ES: The high number of national and international publications as well as citation indices that are definitely above average in general demonstrate clearly impact and relevance of the group s research. Again, the panel does not strongly believe in sheer numbers as given by citation indices. In addition, the provided figures from the Leiden report are of no use, because major publication venues in computer science are not considered by this report. In general it has to be mentioned that computer science as a field has many very prestigious conferences with very low acceptance rates (down to %). Publishing in these conferences is considered within the community at least as rewarding as top quality journals, which also exist of course. (MER 14, MDH Evaluation for improved Research quality, 2014, s. 68) Leiden rapporten som citatet hänvisar till bygger på data från WoS. Detta indikerar svårigheter att jämföra olika miljöer med varandra då de är verksamma inom olika vetenskapliga traditioner.

33 Antal samproducerade publikationer Denna indikator ses som ett mått på hur väl högskolan samarbetar och samverkar med näringsliv och andra lärosäten, nationellt och internationellt. En samproducerad publikation definieras som en slutpublikation med medförfattare med tillhörighet utanför högskolan. 16 (32) Samproducerade publikationer Andelen samproducerade publikationer 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% FE HV IEO IPR IS UVM MDH Diagram 14, visar andelen samproducerade publikationer. Det är svårt att med så kort tidsserie som tre år dra slutsatser kring samproduktion i forskningsartiklar. Totalt under perioden är 40 procent av högskolans publikationer samproducerade och variationen mellan åren är som mest 4 procentenheter. Totalt sett inom högskolan samproducerar forskningsinriktningen HV högst andel av sina publikationer och nådde 2017 upp i 55 procent. Sett i antal är det dock ES som har flest antal samproducerade publikationer, vilket också är en naturligt följd av att de står för drygt en tredjedel av högskolans totala antal publikationer. Erhållna forskningsmedel i konkurrens Denna indikator ses av högskolan både som ett kvalitetsmått för excellens i forskningen och som ett mått på högskolans förmåga att samverka med omgivande samhälle. Då högskolan anser att både excellens och samproduktion är viktigt för att nå målet om erkänd och ledande forskning har ingen kategorisering av finansiärerna och de externa medlen gjorts. Analys av olika finansiärskategorier och strategier kopplat till dessa är en fråga som högskolan finner mer lämpligt att arbeta med på forskningsinriktningens nivå än på högskolegemensam nivå. Omfattningen av beviljade oförbrukade medel ger en bild av stabiliteten i den externa finansieringen. Högskolans system för att följa beviljade medel gör att denna rapport endast kan fokusera på den totala summar av beviljade oförbrukade medel vid detta rapporteringstillfälle. Till nästkommande rapport i september 2019 kommer jämförande tal att redovisas.

34 Oförbrukade beviljade medel 17 (32) SEK Oförbrukade beviljade medel FEC HV UVM IEO IPR ES AR RD Diagram 15, visar totalt beviljade oförbrukade medel i forskningen vid halvårsskiftet Totalt har högskolan tkr i oförbrukade beviljade medel för forskningsprojekt. Diagram 14 visar den interna fördelningen per forskningsinriktning samt för Automation Region (AR) och Robotdalen (RD). Mest oförbrukade beviljade medel har ES som totalt har tkr. Detta motsvarar nästan lika mycket som de övriga forskningsinriktningarna har gemensamt. Så många månader räcker pengarna Antal månader FEC HV UVM IEO IPR ES AR RD Total Diagram 16, antal månader beviljade oförbrukade medel räcker vid nuvarande förbrukningstakt. Totalt har högskolan beviljade oförbrukade medel som motsvarar den totalt externa finansieringen för två år och ett kvartal vid nuvarande förbrukningstakt. Det styrs i första hand av forskningsprojektens löptider som i de flesta projekt är tre år. Högskolans förmåga att snabbt starta upp verksamheten i forskningsprojekten påverkar även det mängden oförbrukade medel. Täckningen om två år och ett kvartal indikerar att högskolan lyckas erhålla ny finansiering i en takt som gör att forskningsvolymen kan bibehållas samt växa. När det kommer till de olika forskningsinriktningarna så finns en stor variation kring hur länge beviljade oförbrukade medel räcker. Inom miljöer

35 med en kortare beräknad finansieringstid är det viktigt att se över finansieringen så att nya medel erhålls. 18 (32) MDH har studenter och forskarstuderande som är nöjda med sin utbildning MDH har nått detta mål när följande kännetecken är uppnådda: Studenter och forskarstudenter har goda förutsättningar att avsluta sin utbildning och erhålla en examen som gör dem långsiktigt attraktiva på arbetsmarknaden. Studenter och forskarstudenter har kunskap genom samproduktion. Högskolan har inspirerande och väl fungerande studiemiljöer. Nedan redovisas indikatorer som styrelsen har kopplat till detta mål och ovan kännetecken. Utfall i kursutvärderingar Vid varje kurs ges samtliga studenter inom utbildningen möjlighet att svara på en kursvärdering. Nedan redovisas resultaten på frågor som bedöms ha direkt koppling på de kännetecken som styrelsen satt för det långsiktiga målet om nöjda stundeter. I den gamla enkäten svarade studenterna genom att gradera olika påstående från 1-5 där 5 är 5 indikerar att studenten är mycket nöjd och 1 är inte alls nöjd. I den nya enkäten har graderingen justerats till en 1-10 skala. I diagram 16 nedan har utfallet från kursvärderingar från 2015 till införandet av de nya kursvärderingsfrågorna hösten 2017 räknats om till en 10-gradig skala. Statistiken nedan är inhämtad från höstterminen 2015 fram till sista augusti ,0 Generellt helhetsbetyg Studentomdömme 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 7,3 7,2 7,2 7,0 7, H H EST HVV IDT UKK Total Diagram 17. Studentomdömen gällande övergripande nöjdhet med avslutad kurs,

36 Ledningskansliet Dnr: 2018/ (26) Verksamhetsuppföljning och ekonomisk rapportering December 2018

37 3 Forskning Forskning har tidigare inte redovisats i uppföljningsrapporterna som presenteras i maj och november. En sammanställning nya forskningsprojekt som beviljats extern finansiering har tillkommit sedan senaste rapportering har lagts till i denna rapport och ambitionen är att i framtiden presentera en mer övergripande bild av forskningsverksamheten i dessa stycken. 15 (26) Extern finansiering av MDH:s forskningsprojekt ny finansiering till forskningsprojekt Tabell 4 visar de forskningsprojekt som högskolan har fått beviljade av finansiärer sedan september när detta redovisades till styrelsen via dokumentet Rektor Rapporterar. Sedan september har forskningsprojekt beviljats ny extern finansiering om totalt tkr. Vinnova är den finansiär som i denna period beviljat störst belopp, tkr, samt flest forskningsprojekt till högskolan. Inbyggda system har beviljats tkr och är därmed den forskningsinriktning som har erhållit störst belopp i perioden. Då detta är en stor forskningsinriktning med hög andel extern finansiering (70 %) gör detta tillskott att inriktningen bibehåller en stabil finansiering. Forskningsinriktningen Hälsa och Välfärd har i denna period beviljats totalt tkr för två olika forskningsprojekt. Denna summa är av avgörande betydelse för denna inriktning som genom detta tillskott säkrar upp sin externa finansiering för en lång tid framöver. Tabell 4. Ny extern finansiering per forskningsprojekt, finansiär och forskningsinriktning i perioden september- 15 november Projektbudget Beviljat belopp MDH Finansiär Projekttitel Projektets hemvist Bidragsform Energimyndigheten Experter inom International Energy Agency's (IEA) program Photovoltaic Power Systems EST - Framtidens Energi Forskningsuppdrag Tillväxtverket och Energimyndigheten Energieffektivisering i offentlig sektor - EnOff EST - Framtidens Energi Forskningsprojekt Energimyndigheten Balanserad styrning för smarta fastigheter EST - Industriell ekonomi och Organisation Forskningsprojekt Vinnova IVRIS: Att Introducera Välfärdsteknik genom Realisering av Innovationsförmåga i Samverkan EST - Industriell ekonomi och Organisation Forskningsprojekt

38 16 (26) Vinnova DESTINE: Utveckling av förutsägbar mjukvara för fordonssystem genom att använda Time Sensitive Networking IDT - Inbyggda system Forskningsprojekt Vetenskapsrådet Etableringsbidrag MobiFog: Hantering av mobilitet i IoT-nätverk med stöd för Fog Computing IDT - Inbyggda system Forskningsprojekt Vinnova Machine Le arning för före byggande av arbe tsolycksfall i byggbranschen IDT - Inbyggda system Individrörlighet Vinnova STARK - Skattning Tidigt av fysisk förmåga för Alla och Riktat stöd ger Kunskap och minskad fallrisk senare i livet IDT - Inbyggda system Forskningsprojekt Vinnova Autonomistudie IDT - Inbyggda system Forskningsprojekt Energimyndigheten Service-Oriented Management Architecture for process industry IDT - Inbyggda system Planeringsbidrag Vinnova Kompetensbehov och kurser för yrkesverksamma inom IT och IDT- Innovation och produktrealisering, Inbyggda system Pilotprojekt för flexibla korta kurser för yrkesverksamma specialister Vinnova konkurrenskraftig produktion IDT - Inbyggda system Forskningsprojekt Vetenskapsrådet Hälsopromotion genom ökad följsamhet för icke-stillasittande livsstil hos personer i livsfasen från arbetsliv till pensionering HVV - Hälsa och välfärd Forskningsprojekt Forte Överskuldsatta kvinnors och mäns självpresentationer och möjligheter att få skuldsanering HVV - Hälsa och välfärd Forskningsprojekt Forte The Improvements in Organizations Network: Att förstå kraven för att lyckas med design, implementering och utvärdering av förändringar i organisationer i en interdisciplinär kontext. HVV - Hälsa och välfärd Nätverksbidrag

39 Ledningskansliet (8) Indikatorerna PM om målnivåer och reviedringar December 2018

40 Mål: MDH har erkänd och inom några områden ledande forskning 6 (8) Indikator: Antal publikationer i de för ämnet mest relevanta publikationskanalerna Idag presenterar högskolan för denna indikator både en indikator byggd på Web of Science och en indikator byggd på Norska listan. Detta för att högskolan anser att bilden blir för förenklad med endast ett av dessa perspektiv. Under 2019 planerar lärosätet att arbeta vidare med indikatorn för att landa in i en mätning som både ger tydlig styrning och tar hänsyn till de olikheter som finns inom de olika forskningsområden och deras traditioner. Ny Indikator: Externa medel i förhållande till anslag Denna indikator har högskolan i tidigare strategiperiod redovisat till styrelsen. Detta mått är idag inte inlagd som en indikator för de långsiktiga målen men finns med i årsredovisningen. Under internatet var det dock tydligt att detta är ett önskvärt mått att addera som indikator. Indikatorn kommer adderas till kommande verksamhetsrapport i oktober 2019.

41 1 (5) Mä lärdälens hö gsköläs lä ngsiktigä mä l Mälardalens högskolas vision är: Ett starkt MDH den samproducerande högskolan För att nå visionen har högskolan tagit fram en övergripande forsknings- och utbildningsstrategi för perioden Med utgångspunkt i strategin preciseras här långsiktiga mål för motsvarande tidsperiod. Varje mål har kännetecken som beskriver målen mer i detalj samt indikatorer som gör att målen kommer att kunna följas upp. Högskolestyrelsen har även beslutat om prioriterade arbetsområden som är högskolestyrelsens riktlinjer för vad som är särskilt viktigt att fokusera på för att uppnå målen. De kursiverade arbetsområdena är de som särskilt ska prioriteras under Högskolestyrelsen tar årligen ställning till prioriterade arbetsområden för att ge riktlinjer till verksamhetsstyrningen.