Fakultetsnämnden, utskottet för forskning möte 5, den 10 oktober 2018

Transkript

1 Kallelse Nr 5: /0188 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning Fakultetsnämnden, utskottet för forskning möte 5, den 10 oktober 2018 Omfattning 1-12 Datum och tid: Den 10 oktober kl Plats: T3-066, Västerås Ledamöter: Elisabeth Uhlemann Anna-Lena Carlsson Inger K Holmström Peter Ekman Laila Niklasson Per Bäck Ashalatha Kunnappilly Ordförande, prodekan för forskning och forskarutbildning Lärarrepresentant, teknik Lärarrepresentant, hälsa Lärarrepresentant, ekonomi Lärarrepresentant, utbildning Doktorandrepresentant Doktorandrepresentant Tjänstemän: Andreas Boberg Ledningskansliet Punkt Adjungerade: Mikael Sjödin Akademin för innovation, design och teknik 8 Johanna Westerlund Akademin för hälsa, vård och välfärd 9 Fackliga företrädare: SACO OFR-S Övriga: OBS! Meddela förhinder att närvara till Andreas Boberg, ledningskansliet, senast den 8 oktober (10)

2 Föredragningslista Nr 5: /0188 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning Föredragningslista: Fakultetsnämnden, utskottet för forskning möte 5, den 10 oktober Mötets öppnande Val av justeringsperson Anmälan övriga frågor Fastställande av föredragningslista Föregående protokoll Information från fakultetsnämnden som är relevant för forskningsutskottet att känna till Rapporter Diskussion om kvalitet i forskning Inbyggda system Implementering av sammanhållna akademiska kollegier Enkät för utvärdering av kvalitet i forskning samt uppföljning av fördelning av forskningsmedel utifrån ett jämställdhetsperspektiv Övriga frågor Mötet avslutas Justerandes signatur 2 (10)

3 Nr 5: /0188 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 1. Mötets öppnande Kl min punkterna 1-5 (09.40) Ordförande öppnar mötet. 2. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse N N att jämte ordföranden justera protokollet. 3. Anmälan övriga frågor Övriga frågor anmälda: - 4. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa förslag till föredragningslista. 5. Föregående protokoll Förslag till beslut att lägga föregående protokoll till handlingarna. 3 (10)

4 Nr 5: /0188 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 6. Information från fakultetsnämnden som är relevant för forskningsutskottet att känna till Kl , 10 minuter (09.50) Ordförande rapporterar från fakultetsnämnds föregående möte. Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet - 4 (10)

5 Nr 5: /0188 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 7. Rapporter Kl minuter (10.00) Föredragande: Ordförande Elisabeth Uhlemann rapporterar Förslag till beslut att notera informationen. 5 (10)

6 Nr 5: /0188 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 8. Diskussion om kvalitet i forskning Inbyggda system Kl min (10.30) Diarienummer: - Handläggare: - Fakultetsnämnden avser under året att adjungera respektive forskningsledare till ett av fakultetsnämndens möten för att diskutera vad som kännetecknar god kvalitet inom forskningsinriktningen. Vid fakultetsnämndens fjärde möte den 20 september 2018 adjungerades forskningsledaren för inbyggda system, Mikael Sjödin, att utifrån frågor som fakultetsnämnden skickat ut i förväg diskutera forskningens kvalitet inom inriktningen. Ordförande för utskottet för forskning avser att bjuda in respektive forskningsledare till utskottets efterföljande möten för att även utskottet ska kunna ta del av diskussionen. Utskottet kommer vid detta möte ha möjlighet att diskutera kvalitet i forskning med forskningsledare Mikael Sjödin. Föredragande: Ordförande Elisabeth Uhlemann, forskningsledare Mikael Sjödin Förslag till beslut att notera informationen. Ärendets beredning Ärendet har behandlats i fakultetsnämnden den 20 september Underlag i ärendet Bilaga 1: Inriktningens svar på fakultetsnämndens förberedande frågor om kvalitet i forskningen. Delges - 6 (10)

7 Nr 5: /0188 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 9. Implementering av sammanhållna akademiska kollegier Kl 10.30, 20 min (10.50) Tfn/Skype Diarienummer: - Handläggare: - Högskolans forsknings- och utbildningsstrategi för perioden skriver fram fyra sammanhållna kollegier i syfte att stärka kvaliteten och hålla samman utbildning och forskning. Utskottet informeras om det kommande införandet av fyra sammanhållna kollegier av Johanna Westerlund, Projektledare för implementeringen av kollegier vid MDH. Föredragande: Ordförande Elisabeth Uhlemann och Johanna Westerlund Förslag till beslut att notera informationen. Ärendets beredning Den 6 september 2016 tillsattes en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram förslag på roll, ansvar och befogenheter för de akademiska kollegierna. (Dnr 2016/1922) Arbetsgruppen lämnade sin slutrapport den 31 mars Den 5 mars 2018 beredde fakultetsnämnden ett förslag på rektorsbeslut i ärendet. Rektor beslutade den 3 april 2018 om införande av fyra sammanhållna akademiska kollegier vid MDH. I beslutet ingick avsättande av medel för stödja införandet av akademiska kollegier med motsvarande 25 procent av en projektledartjänst. Utskottet för forskning behandlade ärendet vid dess sammanträde den 23 maj och beslutade att återkomma till frågan vid utskottets första möte under hösten. Underlag i ärendet Bilaga 1: Rektorsbeslut ang införanandet av fyra sammanhållna kollegier inkl slutrapport från arbetsgrupp. Delges - 7 (10)

8 Nr 5: /0188 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 10. Enkät för utvärdering av kvalitet i forskning samt uppföljning av fördelning av forskningsmedel utifrån ett jämställdhetsperspektiv Kl 10.50, 30 min (11.20) Fakultetsnämnden har under 2018 för avsikt att adjungera respektive forskningsledare till ett av fakultetsnämndens möten för att diskutera vad som kännetecknar god kvalitet inom forskningsinriktningen. Som underlag för diskussionen används ett antal frågor som fakultetsnämnden skickat ut i förväg för att diskutera forskningens kvalitet inom inriktningen. Fakultetsnämnden avser att komplettera dessa frågor med frågor till individuella forskare. Detta underlag ska sedan användas för att definiera och vid behov utveckla befintligt kvalitetssäkringssystem för forskningen enligt det VUB-uppdrag fakultetsnämnden fått. Vidare framgår det av högskolans plan för jämställdhetsintegrering att På en strukturell nivå visar forskningen om jämställdhet inom akademin att kvinnor har generellt mindre tid för forskning i sina anställningar och utför en större andel obetalt administrativt arbete. / / Kvinnor tilldelas mindre forskningsmedel än män vilket ger sämre förutsättningar för dem att bedriva forskning och meritera sig. / / [Dnr 2018/1337, sid 11, avsnitt Forskningens villkor]. Av planen framgår att fakultetsnämnden har i uppdrag att återkommande följa upp fördelning av forskningsmedel utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Slutligen framgår av VUB18 att fakultetsnämnden, utöver uppdraget i planen för jämställdhetsintegrering, under 2018 särskilt ska arbeta med att integrera jämställdhet i kvalitetsarbetet och ta fram en modell för implementering och uppföljning [Verksamhetsmål uppdrag och budget 2018, sid 16]. Utskottet för forskning har att diskutera ett utkast på frågor att ställa till individuella forskare för att fånga upp vad som definierar kvalitet inom olika forskningsinriktningar samt hur situationen utifrån ett jämställdhetsperspektiv ser ut på MDH. Föredragande: Ordförande Elisabeth Uhlemann Förslag till beslut att föreslå fakultetsnämnden att komplettera frågorna till forskare enligt bilaga 1 med följande frågor: Ärendets beredning Utkastet på jämställdhetsfrågor har tagits fram i samverkan med konsult från företaget Medida som även ansvarar för fakultetsnämndens utbildning inom jämställdhetsintegrering. Förslaget har diskuterats av dekan och prodekaner. 8 (10)

9 Nr 5: /0188 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning Underlag i ärendet Bilaga 1: Utkast på frågor för uppföljning av jämställdhet inom forskning vid MDH. Bilaga 2: Frågor om kvalitet i forskning 9 (10)

10 Nr 5: /0188 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 11. Övriga frågor Kl 11.20, 30 min (11.50) KKS ny medlem + ordf KKS tidsplan KKS översyn processen med avseende på nominering av granskningsgrupp (jämställdhetsperspektivet vid nomineringar) punkten skulle upp vid detta möte med flyttas fram i och med att arbetet med ärende 10 Förslag till beslut att lägga informationen till handlingarna. Underlag i ärendet Mötet avslutas Utskottets ordförande avslutar mötet. 10 (10)

11 Bilaga 8.1 Frågor till forskningsledarna om kvalitet i forskning Fakultetsnämnden har för avsikt att i kommande möten resonera kring vad som kännetecknar god kvalitet inom forskning. Under 2018 kommer därför forskningsledarna adjungeras till något av Fakultetsnämndens möten, och diskutera bland annat nedanstående frågor. Uppföljning av kvalitet i verksamheten utgår ifrån MDHs kvalitetspolicy samt eventuellt ytterligare mått på ämnesspecifik kvalitet. Tanken med nedanstående frågor är dels att ge en mer nyanserad bild av forskningsinriktningen än vad bibliometrisk data kan tillhandahålla och dels att utröna om våra indikatorer för kvalitet i forskning behöver uppdateras eller förändras. Frågorna innehåller utöver rena kvalitets- och effektivitetsindikationer, även frågor om koppling mellan forskning, forskarutbildning och grundutbildning, om samverkan, samproduktion, jämställdhet och hållbar utveckling. Motsvarande frågor ställs eller kommer att ställas till nyckelpersoner inom grund- och forskarutbildning. Frågorna och dialogen med forskningsledarna kommer senare att kompletteras med frågor till de enskilda forskarna i enkätform. Synpunkter på frågorna är naturligtvis också välkomna. Forskningsinriktning: Inbyggda system 1. Beskriv den process forskningsinriktningen använder för att ge förutsättningar för högkvalitativ forskning och hög kvalitetsutveckling inom forskningsinriktningen. Kvalitet säkras huvudsakligen genom att merparten av forskning bedrivs i externfinansierade projekt där extern sakkunniggranskning och hög konkurrensutsättning borgar för hög kvalitet i beviljade ansökningar. Givet ovanstående beskrivna process, vad är det generella intrycket av forskningens kvalitet i relation till de resurser som ni har att tillgå inom de olika områden/profiler/ämnen som utgör den forskningsinriktning du representerar? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär låg kvalitet och 10 innebär mycket stark, världsledande kvalitet. Forskningsområde/profil/ämne Dependable systems Real-time systems Robotics and avionics Sensor systems and health Software engineering Verification and validation Skattning Very good Excellent Insufficient Very good Excellent Excellent Motivera dina skattningar. Hur bedömer man kvalitet i relation till tillgängliga resurser? Är det OK med låg kvalitet om man har lite resurser? Det tycker inte jag. Låter därför bedömningen från våra vetenskapliga peers i MER14 vara vårt svar. 1

12 Bilaga 8.1 Denna fyra år gamla skattning är i stort oförändrad. Det tar lång tid att bygga upp nya verksamheter och även om RaA har signifikant ökat både sin volym och kvalitet sen MER14 får vi anta att det generella intrycket inte hunnit förändrats. Vidare kan nämnas att de två områden som fick det lägre betyget very good har utökats volymmässigt med var sin stor profil från KKS (DPAC och ESS-H). Vår bedömning är att även kvaliteten inom dessa områden ökat. Det är dock svårt att kvantifiera denna ökning. 2. Beskriv de processer/strukturer som idag finns för att för att koppla samman forskningsinriktningen med olika utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå. _På ES har utbildningar traditionellt startats utifrån existerande starka forskningsområden. På dessa utbildningar undervisar aktiva forskare. Vissa grundläggande utbildningar har startats på efterfrågan från näringslivet och där har vi på senare år arbetat metodiskt med att få in mer disputerad personal samt att forskarutbilda adjunkter. Dessutom har vi utvecklat ett paket av kurser på avancerad nivå inom KKS/expertkompetensprogrammet PROMPT som riktar sig till yrkesverksamma och som till stora delar ges wbbaserat format. Givet ovanstående process/struktur, för vilka program och i vilken utsträckning bedöms forskningsinriktningen, alternativt olika områden/profiler/ämnen, utgöra forskningsbas i utbildning på grund- och avancerad nivå? Svara för respektive utbildningsprogram på en skala 1-10 där 1 innebär att forskningsinriktningen har svag utbildningsanknytning och 10 innebär forskningsinriktningen har mycket stark utbildningsanknytning. Programnamn - Forskningsområde/profil/ämne Skattning Datavetenskapliga programmet (180hp) 10 Datornätverk och datakommunikation (120hp) 10 Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik (180hp) 10 Civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem (300hp) 10 Civilingenjörsprogrammet i robotik (300hp) 10 Masterprogrammet i intelligenta inbyggda system (120hp) 10 Magisterprogrammet i programvaruteknik (60hp) 10 Masterprogrammet i programvaruteknik (120hp) 10 PROMPTs kurspaket på avancerad nivå 10. Motivera dina skattningar. _På samtliga program undervisar en stor (eller ibland övervägande) del disputerade aktiva forskare. Vidare spänner ES total forskningsverksamhet väl upp de områden som berörs inom programmen. (naturligtvis har vi inte forskningsverksamhet som berör varje enskild kurs men på programnivå har vi bra match i kompetens och 2

13 Bilaga 8.1 verksamhet.) 3. Beskriv de processer/strukturer som idag finns för att för att koppla samman forskningsinriktningen med forskarutbildning. All forskarutbildning bedrivs i externfinansierade forskningsprojekt tillsammans med de disputerade forskarna på ES. Givet ovanstående process/struktur, i vilken utsträckning bedöms forskningsinriktningen vara knuten till forskarutbildning? Svara för respektive forskarutbildningsämne på en skala 1-10 där 1 innebär svag forskarutbildningsanknytning och 10 innebär mycket stark forskarutbildningsanknytning. Forskarutbildningsämne- Forskningsområde/profil/ämne Skattning Datavetenskap 10 Elektronik 10 Motivera dina skattningar. 4. Beskriv de processer/strukturer som idag finns för att skapa samproduktion mellan forskningsinriktningen och det omgivande samhället, med privat och offentlig sektor eller med andra organisationer. Många av de externa forskningsfinansiärerna (tex KKS, Vinnova och EU) kräver samverkan och samproduktion för att finansiera projekten. Samproduktion kommer därmed som ett naturligt inslag i dessa projekt. Vi bedömer att ungefär 80% av våra forskningsprojekt är samproduktionsprojekt. Givet ovanstående process/struktur, i vilken utsträckning bedöms forskningen ske i samproduktion med det omgivande samhället, med privat och offentlig sektor eller andra organisationer? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär ingen samproduktion och 10 innebär mycket stark samproduktion. 10 Motivera din skattning. 3

14 Bilaga Beskriv de processer/strukturer som idag finns för att skapa samverkan mellan forskningsinriktningen och andra kollegier, forskargrupper, privat och offentlig sektor eller andra lärosäten. _Samma som ovan. Givet ovanstående process/struktur, i vilken utsträckning bedöms forskningen ske i samverkan mellan kollegier, forskargrupper, privat och offentlig sektor eller andra lärosäten? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär ingen samverkan och 10 innebär mycket stark samverkan. 10 Motivera din skattning. _Tolkar det som att samverkan är en lägre grad av samproduktion. Dvs gör man samproduktion så är det automatiskt en form av samverkan. 6. Beskriv de processer/strukturer eller strategiska arbete som idag finns för att säkerställa korrekt komposition av medarbetare i olika positioner (andel professorer, docenter, lektorer, post-docs, doktorander). Organisationen växer och utvecklas till största del organiskt. Där finansiering finns rekryteras personal med den kompetens och kompetensnivå som krävs av projektet. Vid enstaka tillfällen görs riktade rekryteringar för att stärka upp ett kompetensområde. Hur väl avvägd bedöms kompositionen av medarbetare i olika positioner (andel professorer, docenter, lektorer, post-docs, doktorander) vara i dagsläget? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär svag komposition (exempelvis alltför få professorer) och 10 innebär stark komposition. 8 Motivera din skattning. _Dagens komposition är övervägande god. Kanske är vi en aning topptunga med relativt sett få doktorander (100 seniora forskare och 80 doktorander). Dock ser vi på sikt ett problem i att våra medarbetare har för goda förutsättningar att meritera sig och att vi blir en växande skara av professorer och därmed för topptunga. Att införa anställningen Biträdande Professor är ur detta perspektiv önskvärt, eftersom tiden från disputation till (full) professor sannolikt skulle förlängas, samtidigt som framgångsrika personer kan premieras. 7. Beskriv de processer/strukturer som idag finns för att säkerställa att olika medarbetare (professorer, docenter, lektorer, post-docs, doktorander) har möjlighet att ägna sig åt forskning. Det upp till den enskilda forskaren att bereda sig forskningsmöjligheter genom att söka extern finansiering; enskilt eller i samarbete med andra. Möjligheter till stöd i ansökningsarbetet erbjuds av FoS och projektledare. Dessutom stöttar även de mer seniora forskarna de mer juniora i ansökningsarbetet. 4

15 Bilaga 8.1 Givet ovanstående process/struktur, i vilken utsträckning bedöms olika medarbetare (professorer, docenter, lektorer, post-docs, doktorander) ha möjlighet att ägna sig åt forskning? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär liten utsträckning alternativt fragmenterad forskningstid och 10 innebär väl avvägd tid att ägna åt forskning. _8 Motivera din skattning. _Merparten av vår disputerade personal är framgångsrika i att söka forskningsmedel och därmed skapa tid för forskning. Det som drar ner betyget något är att vi har ett fåtal personer som ännu inte hittat finansieringskällor som passar deras forskningsinriktning och därmed har svårare att få loss forskningstid. 8. Beskriv de processer/strukturer som idag finns för att säkerställa att män och kvinnor har lika stora möjligheter att ägna sig och forskning. Inga processer finns utöver vad som angivits under 7 ovan. Givet ovanstående process/struktur, i vilken utsträckning bedöms denna möjlighet att ägna tid åt forskning skilja sig åt mellan män och kvinnor? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär att stora skillnader mellan män och kvinnor finns eller kan finnas, medan 10 innebär att det är säkerställt att inga skillnader finns i mäns och kvinnors möjlighet att ägna tid åt forskning. _5 Motivera din skattning. Merparten av våra adjunkter är män och de har inte möjlighet att forska om de inte går in i doktorandutbildning. 9. Beskriv de processer/strukturer som idag finns för att säkerställa att anslagsmedel fördelas med avseende på jämställda villkor mellan män och kvinnor. _ Inga processer finns utöver vad som angivits under 7 ovan. Hur ser fördelningen av anslagsmedel ut med avseende på jämställda villkor mellan män och kvinnor i dagsläget? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär att ingen särskild hänsyn eller diskussion om jämställdhet förekommer då anslagsmedel ska fördelas och 10 innebär att diskussion om jämställdhet i forskning förekommer ofta och hänsyn tas till diskussionen då anslagsmedel delas ut. Motivera din skattning. _Ovanstående fråga är inkonsekvent och besvaras därför inte. 10. Beskriv de processer/strukturer som idag finns för att säkerställa att hållbar utveckling är integrerad i forskningen. Inga interna processer finns. Dock finns ett implicit säkerställande då externa forskningsfinansiärer överlag fokuserar på forskning som är samhällsnyttig och hållbar. 5

16 Bilaga Givet ovanstående process/struktur, i vilken utsträckning är perspektiv relaterade till hållbar utveckling integrerade i forskningen? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär att ingen särskild hänsyn tas till hållbar utveckling och 10 innebär att hållbar utveckling är helt integrerad i forskningen. _10 Motivera din skattning. _Vid en översiktlig diskussion i professorskollegiet sammanfattade vi att i princip alla pågående forskningsprojekt adresserar ett eller flera hållbarhetsmål. 12. Rangordna hur väl följande indikatorer mäter kvaliteten inom Din Forskningsinriktning: Erhållna forskningsmedel i konkurrens Utfall i externa forskningsutvärderingar Antal refereegranskade publikationer Antal citeringar Annat, nämligen:_tid att genomgå forskarutbildning Utgör forskningsbas i flera utbildningsprogram Antal samproducerade forskningsartiklar Antal doktorsexamina Eventuell kommentar: Rangordning baserad på vårt interna synsätt på vilken sorts miljö vi vill vara. En extern granskare kan ha en annan rangordning. 6

17 Bilaga Beslutande Rektor 2018/0576 Handlaggare Andreas Boberg 1 (2) lnforande av fyra sammanhallna akademiska kollegier vid Malardalens hogskola Beslut Rektor beslutar att stalla sig bakom arbetsgruppens rapport, bilaga 1, gallande inforandet av fyra sammanhallna akademiska kollegier. Rektor beslutar att uppdra at fakultetsnamnden att implementera de sammanhallna akademiska kollegierna i enlighet med bilaga 1 till foreliggande beslut. Rektor beslutar att storre avsteg fran slutrapportens forslag ska forankras med rektor innan de implementeras. Rektor beslutar att fakultetsnamnden har att forhalla sig till den tidsplan som tagits fram gallande formella beslut som behover tas, bilaga 2, men att fakultetsnamnden darutover har att identifiera ytterligare aktiviteter for att genomfora rapportens forslag. Rektor beslutar att avsatta medel for att stodja inforandet av de akademiska kollegierna motsvarande 25 procent av en projektledartjanst. Rektor beslutar att lopande folja upp implementeringen i rektors dekangrupp under 2018 och Rektor beslutar att de fyra sammanhallna akademiska kollegierna ska vara gallande fran och med den 1januari Motivering Hogskolans forsknings- och utbildningsstrategi for perioden skriver fram fyra sammanhallna akademiska kollegier i syfte att starka kvaliteten och ha.ila samman utbildning och forskning. Den 6 september 2016 tillsattes en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram forslag pa roll, ansvar och befogenheter for de akademiska kollegierna, dnr 2016/1922. Arbetsgruppen lamnade sin slutrapport den 31 mars 2017, bilaga 1 till foreliggande beslut. Dartill har en tidsplan over formella beslut som behover tas for genomforandet av rapportens forslag tagits fram, bilaga 2. For att genomfora arbetsgruppens forslag uppdras fakultetsnamnden att ansvara for inforandet av de sammanhallna akademiska kollegierna. Arendets beredning Slutrapportens forslag har under 2017 diskuterats i rektors lednings- och dekangrupper. Tidsplanen for genomforandet av slutrapportens forslag har diskuterats i rektors dekangrupp. Foreliggande uppdrag har dartill diskuterats, vid olika tillfiillen, mellan rektor, prorektor, forvaltningschef,

18 Bilaga 9.1 kanslichef Malin Gunnarsson, dekan och universitetslektor Johanna Westerlund. Fakultetsnanmden behandlade arendet vid dess sammantrade den 5 mars (2) Underlag i arendet Bilaga 1: Forslag angaende formering av fyra sammanhallna akademiska kollegier, dnr 2016/ slutrapport Bilaga 2: Tidsplan inforande kollegier Prorektor beslutar i rektors franvaro, i narvaro av forvaltningschef Ann Cederberg efter foredragning av bitradande kanslichef Andreas Boberg. Peter Prorektor Andreas Boberg Foredragande

19 Bilaga 9.1 Förslag angående formering av fyra sammanhållna akademiska kollegier Arbetsgruppens uppdrag och sammansättning Arbetsgruppen har i enlighet med rektorsbeslutet (2016/1922) bestått av prorektor Peter Gustafsson, tidigare dekanus Lene Martin, akademichef Thomas Wahl och chefen för ledningskansliet Malin Gunnarsson. Arbetsgruppens uppdrag har varit att ta fram förslag på roller, ansvar och befogenheter för de fyra sammanhållna akademiska kollegierna, nedan benämnt kollegier, som beskrivs i högskolans Forsknings och utbildningsstrategi (FUS). Arbetsgruppen ska också, med utgångspunkt i kollegiernas uppdrag, föreslå fördelning av utbildnings och forskningsverksamheten mellan de fyra kollegierna. Arbetet ska utgå från FUS:en och vara satt i relation till högskolans organisation i övrigt. Bakgrund till uppdraget I Forsknings och utbildningsstrategin beskrivs MDH:s verksamhet i fyra utbildningsområden och sex etablerade forskningsinriktningar. För forskningsinriktningarna finns även en strategimodell, där alla forskningsinriktningar utgör forskningsbas för utbildningsområdena, men vissa lyfts även fram som utvecklingsområden eller spetsområde. MDH ansökte och antogs i Magna Charta Universitatis 2015, där en grundpelare är att utbildning och forskning inte får åtskiljas. Inspirerade av denna, lanserade arbetsgruppen för FUS förslaget om fyra sammanhållna akademiska kollegier som beskrivning av högskolans verksamhet i form av kompletta akademiska områden. Komplett innebär här möjlighet till progression från utbildning på grundnivå upp till forskarnivå och forskning. Därigenom sammanfogas de tidigare fyra utbildningsområdena och de sex etablerade forskningsinriktningarna till fyra kollegier, där det i varje ska finnas utbildning på alla tre nivåer (grund, avancerad och forskarutbildning) samt forskning. Denna verksamhetsbeskrivningsmodell för MDH fastställdes i och med att högskolestyrelsen fastställde FUS:en. Kollegiernas roll enligt FUS:en FUS:en ger tre roller för kollegierna, som kan beskrivas enligt: Hålla samman utbildning och forskning inom fyra områden, säkra att utbildningarna är forskningsbaserade, samt stärka samarbete inom och mellan kollegierna. Synergier mellan kollegierna ska också tas tillvara för utveckling av våra flervetenskapliga utbildningar. FUS, s 3: Högskolans utbildningsutbud på grundnivå och avancerad nivå samt forskarutbildning och forskning finns år 2022 inom fyra sammanhållna akademiska kollegier: Ekonomi, Hälsa, Teknik samt Utbildning. Samarbetet inom utbildning och forskning har ökat inom och mellan högskolans fyra akademiska kollegier och det akademiska ledarskapet har stärkts och utvecklats. FUS, s 4: Synergier mellan de akademiska kollegierna ska tas tillvara för fortsatt utveckling av MDH:s flervetenskapliga utbildningar. FUS, s 6: Huvudprincipen inom respektive kollegium är att utbildningarnas innehåll och mål är vägledande för forskningen och dess innehåll, med syfte att säkra att utbildningarna är forskningsbaserade. Arbeta med kvalitetsfrågor för att säkra examenstillstånd och stärka forskningen. Fakultetsnämnden arbetar utifrån ett kvalitetssystem och kollegierna operationaliserar detta i utbildning och forskning. FUS, 6: Kollegiet arbetar med kvalitetsfrågor gällande utbildning och forskning för att säkerställa examenstillstånd för de aktuella utbildningsämnena och för att stärka forskningens kvalitet och konkurrenskraft. FUS, s 7: Under strategiperioden arbetar ett högskoleövergripande kollegialt organ utifrån det interna kvalitetssystemet och 1

20 Bilaga 9.1 vidareutvecklar detta, i samarbete med kollegierna. De akademiska kollegierna ansvarar för att operationalisera kvalitetssystemet för både utbildning och forskning. Beakta ökad digitalisering och konsekvenserna av denna. Rektor har fattat beslut om att en områdesstrategi för digitalisering ska tas fram till 30 juni 2017 (2016/2437). Då projektet ska tillämpa inkluderande arbetssätt förutsätts att kollegiernas synpunkter omhändertas i denna strategi, varför denna roll inte närmares berörs här. FUS, s 4: Därför bör en ökad digitalisering, och konsekvenserna av denna i olika verksamheter, beaktas i alla kollegiers utbildningar och forskning och inom MDH som helhet. Att hålla samman utbildning och forskning för att säkra forskningsbas för utbildningen samt arbetet med kvalitet framstår som de två största rollerna för kollegierna. Kollegiernas ansvar och befogenhet För att få klarhet i hur det idag ser ut på akademierna angående kollegiala grupperingar, dvs vilka som finns, vad de har för ansvar och befogenheter, vilka som ingår och hur de utses, samt vem som leder, på vems uppdrag och i vilka processer de medverkar, har akademierna ombetts lämna underlag till arbetsgruppen. Dessa underlag har inkommit och beskriver även olika mötesplatser/fora mellan kollegier och linje. Samlat ger bidragen från akademierna en bild av att de kollegiala grupperna eller inslag av kollegialitet är tämligen rikliga vid de fyra akademierna. En del grupperingar har likheter mellan akademierna och en omfattande del har blandningar av kollegial representation och linjerepresentation. En renodling i antingen linje eller kollegium verkar sällan vara ett alternativ, utan möte och gemensamhet mellan dessa arbetssätt är framträdande. Grunden för konstellation av grupperna kan ses vara att väsentliga funktioner behövs i beredning av ärenden och där linje eller kollegierepresentation inte är huvudfrågan vid gruppbildandet. Ett intryck är också att varje akademi har utvecklat sin modell och sin nomenklatur för grupper för att fungera väl för sin akademiska verksamhet. Det ansvar och befogenheter som framträder för de rent kollegiala grupperna är utveckling och vetenskaplig/konstnärlig kvalitet av ämne/inriktning/område och tar sig uttryck i form av att lämna förslag på eller bereda kursplaner inom grundutbildning och för forskarutbildning antagningsärenden, ISP:er och liknande inom handledarkollegium. På ett motsvarande sätt framträder kollegialitet inom forskargrupperna och högre seminarieverksamhet i form av kritisk granskning av forskningsansökningar, forskningsresultat eller manus till konferensbidrag och artiklar. Kollegiernas uppdrag I FUS:en ges uttryckliga uppdrag till de fyra kollegierna (s 10 i FUS). Följande specifika uppdrag ges till kollegierna, för uppföljning efter tre år: Ekonomi: att tillse att utbildningar på avancerad nivå och forskarnivå ökar i volym att väsentligt öka andelen externa forskningsmedel Hälsa: att förstärka forskningsbasen, främst i ämnet vårdvetenskap, för att klara uppdraget inom sjuksköterskeutbildningar att väsentligt öka andelen externa forskningsmedel 2

21 Bilaga 9.1 Teknik: att öka genomströmningen i teknikutbildningarna och se över utbudet så att mer hållbara utbildningsprogram skapas att stärka forskningsbasen för dessa utbildningar Utbildning: att öka genomströmningen i lärarutbildningarna och stärka rekryteringen till ämneslärarutbildningen till hållbara nivåer att stärka forskningsbasen inom relevanta områden Visst tvivel kan uppstå huruvida dessa uppdrag fullt ut är kollegiernas ansvar. Ökade utbildningsvolymer och ökad genomströmning innebär troligen behov av ökade rekryteringsinsatser och undervisningsinsatser, d.v.s. resursförstärkningar eller omfördelningar av resurser som kollegiet inte har mandat att styra över utan ligger i linjestrukturen (rektor akademichefer). Det samma kan gälla stärkande av forskningsbasen där personalrekrytering och kompetensutveckling kan vara ett sätt och där åter kollegierna inte har mandat att agera i nuvarande ordning. Men givet att linjestrukturen tar beslut att sätta till resurser för studentrekrytering och genomströmning, samt rekrytera och kompetensutveckla personal måste uppdraget för kollegierna vara att fullt ut stödja och medverka att uppdragen klaras. Arbetet med att öka andelen externa forskningsmedel kan ses som ett uppdrag för kollegierna för Ekonomi samt Hälsa, men är då ett uppdrag om resurser. Arbetsgruppen konstaterar att denna uppdragsbeskrivning i FUS:en dåligt täcker in den roll som skrivs fram på andra håll i strategin rörande kollegierna, men lämnar frågan i övrigt utan förslag om ändring inom ramen för uppdraget. Dialoger inom MDH under arbetet För att få en breddad bild av hur kollegiernas roll kan beskrivas och vilket ansvar och mandat detta kräver har arbetsgruppen under hösten 2016 adresserat utbildningsledare, forskningsledare, akademichefer, fakultetsnämnden, professorer och docenter vid deras dialog med dekanerna samt förvaltning. Detta har gjorts utifrån frågeställningen För att lösa uppdraget att säkra examenstillstånd och stärka forskningens kvalitet och konkurrenskraft, vilket mandat, ansvar och kvalifikationer ska den akademiska företrädaren för ämne och ämneskollegium ha? från text given i FUS:en. Resultat av detta ledde till framskrivandet av ett första förslag från arbetsgruppen som gick ut på remiss till akademichefer, förvaltningschef, bibliotekschef, utbildningsledare, forskningsledare, ämnesföreträdare och studentkårens ordförande med svarstid till 20 januari. De rika remissvaren (30 till antalet) ledde till en omarbetning av förslaget, som därefter diskuterats vid professors och docentdialog, i ledningsgruppen och dekangruppen, samt stämts av med dekanus och rektor under februari och mars. Utifrån dessa dialoger har därefter detta slutliga förslag formats. Ställningstaganden i arbetsgruppen och resonemang för förslagen Organiserande princip för tillhörighet till kollegium Säkrande av examenstillstånden blir en organiserande princip, utifrån FUS:ens beskrivning av kollegiets roll. Då högskolans verksamhet även bygger på en ämnesstruktur och ämnestillhörighet anser vi att ämne också ska utgöra en organiserande princip. Examenstillstånd, inklusive utbildning på forskarnivå, och ämne ger tillsammans en organiserade princip som även beskriver roll och ansvar: 3

22 Bilaga 9.1 Kollegium A ansvarar för att innehåll och kvalitet i utbildning X, som leder fram till examen Y, har en sådan hög kvalitet att examenstillståndet inte ifrågasätts. Detta kan göras på en mer övergripande nivå: t.ex. utbildningar som leder fram till civilingenjörs och högskoleingenjörsnivå, i stället för att lista dem alla. Kollegium A ansvarar för att innehåll och kvalitet i kurser inom ämne Z (som kan ingå i utbildning X, men även i andra utbildningar, även i andra kollegier) håller hög kvalitet. Kollegiet ansvarar även för kvalitetsfrågor gällande forskningen och dess innehåll, vägledda av kollegiets utbildningar, med syfte att säkra att utbildningarna är forskningsbaserade. Därigenom säkerställs examenstillstånd för de aktuella utbildningsämnena och forskningens kvalitet och konkurrenskraft stärks. Innehållet i kollegium A blir således ett antal examina, utbildningsprogrammen som leder fram till dessa examina samt ett antal ämnen och dess kurser. Sorteringen av examina per kollegium motsvarar examenskartan, bilaga 1, i rektors verksamhetsuppdrag och budget (VUB). Denna ger att antal examina i kollegiet Teknik är 31 och något större än i kollegierna Hälsa respektive Utbildning, med 26 examina vardera. Kollegiet Ekonomi är minst med endast åtta examina. Antal ämnen kommer att vara flest inom kollegiet Teknik, ett 15 tal, och cirka tio inom kollegierna Hälsa respektive Utbildning, medan fem ämnen finns i kollegiet Ekonomi. För att inkludera MDH:s forskningsverksamhet och därigenom nå FUS:ens krav om sammanhållna kollegier, bör det i ämnesföreträdarnas uppdrag ingå att säkra att utbildningarna inom ämnena är forskningsbaserade. Detta kan göras på olika sätt, t.ex. genom att ämnesföreträdaren är forskningsaktiv och medverkar i en eller flera forskargrupper eller att ämnesföreträdaren säkrar att andra ämneskollegor för in forskningsperspektivet i utbildningen. Utifrån ansvaret om innehåll och kvalitet i utbildning och forskning kan ett kollegium beskrivas som ett sammanhållet utskott under fakultetsnämnden och därutöver att ämnesföreträdarna för de ämnen som sorterar under kollegiet har ett viktigt uppdrag för kvalitetsarbetet. En ansvarsuppdelning uppkommer då genom att kollegiet ansvarar för innehållet, beskrivet i utbildningsplan och kursplan, för att säkra examenstillstånden medan linjen ansvarar för genomförandet och lärares kompetens för att klara uppdragen. De befogenheter som måste ligga på kollegierna i form av utskotten eller den överordnade fakultetsnämnden bör vara att inrätta och fastställa kursplaner och i övrigt de beslut kring examen, utbildningsprogram och forskarutbildning som idag redan ligger på nämnden. Det innebär att fakultetsnämnden även fortsättningsvis inrättar ämnen, tar beslut om examensbeskrivningar och allmän studieplan för forskarutbildning och även beslutar om antagning till forskarutbildning samt licentiatuppsatsförsvar och disputation men delegerar till utskotten att inrätta utbildningsplan, kursplan och fastställa individuell studieplan. För fakultetsnämnden ingår även ansvaret för styrning och uppföljning av kvalitetsarbetet utifrån högskolans kvalitetssystem för utbildning och forskning. Beslut om genomförande som program och kurstillfällen, samt bemanning ligger i linjen hos akademin och ytterst akademichefen. Ett problem kan vara omfång av program (se uppdrag i VUB om verksamhetsmål, steg 2, ramar för kursutbud för examina). Beslutar ett kollegium om ett utökat kursutbud inom ett program får det påverkan på de resurser som krävs. En lösning kan vara att ämnesföreträdaren förankrar kursutvecklingsarbetet hos akademichefen innan arbetet inledes, för att säkra att resurser finns för att ge kursutbudet längre fram och att det är akademichef som när färdigt förslag finns ansöker om inrättande av kurs hos utskottet (under förutsättning av fakultetsnämnden delegerat beslutanderätt om inrättande av kurs till utskotten). 4

23 Bilaga 9.1 En konsekvens av förslaget blir ett utökat arbetsinnehåll för utskotten, samtidigt som detta arbete (beredande av beslut om kursplaner) redan idag sker på akademierna. Därför ska värdakademi för respektive ämne och utbildningsprogram även fortsättningsvis bereda underlaget, utifrån fakultetsnämndens regler och riktlinjer för beslut, inte ledningskansliet. Ledningskansliet är stöd för själva nämnden och eventuellt sekreterare för utskotten. Samtidigt räknar vi med att tid och resurser frigörs för fakultetsnämnden att arbeta med implementering och säkerställande av högskolans kvalitetssystem. Vi ser framför oss att detta kommer vara fakultetsnämndens huvudsakliga uppgift framöver och att ledningskansliet även fortsättningsvis utgör berednings och utredningsresurs för nämnden. Vi är medvetna om att detta leder till ökat administrativt arbete på akademierna men menar att totalt för lärosätet bör denna förändring i sig inte innebära ökat administration kring dessa uppgifter. Däremot leder det till en förändring rörande ledningskansliets arbetsinnehåll. I detta ligger även att vårt eget ansvar för kvalitetssystemet innebära ökat totalt administrativt arbete för hela MDH liksom för andra lärosäten. Ämnesföreträdare Ämnesföreträdarens uppdrag är väl beskrivet redan idag i rektors beslut om inre organisation (MDH /14): Här finns ansvar för utveckling, ämnesprogression och kvalitet, men ansvaret för forskningsbasering bör också skrivas fram och ingå för att nå FUS:ens uppdrag om att utbildning och forskning ska hållas samman. Vilka anställningar som innefattas i ett ämneskollegium eller motsvarande bör också beskrivas (professorer, lektorer, adjunkter). I sista raden gällande ämnesföreträdarskap för forskarutbildningsämne önskar arbetsgruppen att bör vara professor ändras till ska vara professor och att utskotten utser ämnesföreträdare, inte akademichefen som idag. För ämnen som inte är så stora kan man även tänka sig att de samverkar i ett ämnesområde och man har en ämnesområdesföreträdare. 5

24 Bilaga 9.1 Utbildningsledare Den beskrivning som finns för utbildningsledaren i samma rektorsbeslut fungerar också väl även om en översyn kan vara på plats: Detta uppdrag är kopplat till stöd i kvalitetsarbetet och hålla ihop utbildningsplaneringsprocessen, dvs genomförandet av utbildning, men också framtagandet av underlag för kursplaner och utbildningsplaner, dock ej innehållet som ligger på ämnesföreträdaren. Utbildningsledaren ska alltså precis som nuvarande rektorsbeslut anger svara för ett process och planeringsstöd utifrån fakultetsnämndens regelverk. I detta bör också ingå ett beredningsansvar för ärenden till utskott, innebärande även att man är föredragande av ärendena för beslut. Utbildningsledare är en viktig samordnare för arbetet med kursplaner och utbildningsplaner Samordnare för forskarutbildning En annan viktig funktion inom linjestrukturen är samordnare för forskarutbildning. Detta uppdrag är också väl beskrivet i rektors beslut om inre organisation (MDH /14), se nedan. Men även här bör man, som för utbildningsledaren, lägga till ett beredningsansvar för ärenden till utskotten, innebärande även att man är föredragande av ärendena för beslut. För att inte få divergerande arbetssätt för forskarutbildningen inom de fyra utskotten krävs dels tydlig styrning från fakultetsnämnden genom MDH gemensamma regler och riktlinjer, dels genom samverkan mellan samordnarna för forskarutbildning. Förslaget att fakultetsnämnden beslutar om inrättande av allmän studieplan, antagning av doktorand och examination av den samme är ett sätt att fortsätta säkerställa en högskolegemensam hantering av forskarutbildningen. 6

25 Bilaga 9.1 Processperspektiv Sett ur ett processperspektiv blir en del oförändrat medan annat behöver ses över i delegationsordning och anvisningar. Processen ämne: Denna process kan i stort behålla samma struktur som idag. Någon tar initiativet, det kan vara från såväl linjen som kollegiet, utifrån ett behov som identifieras. Ledningskansliet ger stöd i processen men ansökan skrivs fram inom linjen med sitt verksamhetsstöd, överlämnas av akademichefen till nämnden för granskning inom berört utskott och nämnden tar beslut. Processen kursplan: För kursplaner, inrättande, revidering och nedläggning, föreslås att beslutet flyttas från linjen (akademichef) till kollegiet (fakultetsnämnden, som i sin tur förslagsvis delegerar till berört utskott). Därmed behövs en högskolegemensam anvisning tas fram av fakultetsnämnden, som beskriver processen. Någon inom linje eller kollegium initierar processen om kursplan utifrån ett behov och med hjälp av en av linjen utsedd kursansvarig och linjens verksamhetsstöd genomförs processen fram till inlämnandet av ansökan. Förordandet av linjens verksamhetsstöd grundas i att det redan finns på plats och inget nytt stöd behöver byggas upp. Då kollegiet inte är en arbetsgivarstuktur kan det inte heller ha eget verksamhetsstöd anställt. En ansökan undertecknad av ämnesföreträdare för kvalitetssäkringen och akademichef som säkrar resurser för kursens genomförande, lämnas till fakultetsnämnden som beslutar om att inrätta eller revidera kursplan. Berört utskott tar beslut på delegation från nämnden om kursplanen. Ansökan ska innehålla en beredning i form av en kvalitetsmässig granskning i berört ämneskollegium eller motsvarande och en formaliagransking av kursplanen utförd av linjens verksamhetsstöd eller av en arbetsgrupp knuten till ett utskott, i form av en kursplanegrupp eller motsvarande. Processen utbildningsprogram: Denna process behålls i stort som idag, men arbetsgruppen föreslår att fakultetsnämnden delegerar beslutsrätten till utskotten rörande utbildningsplanerna. Innan fakultetsnämnden tar emot ärendet från akademichefen för den akademi som är värd för programmet måste alla de ämnen som ingår i examensbeskrivningen i sina ämneskollegier ha tillstyrkt förslaget i beredningen. Verksamhetsstödet 7

26 Bilaga 9.1 på den akademi som är värdakademi för programmet måste också ha säkrat formaliagranskningen av utbildningsplanen. Förslagsvis är det en programansvarig eller programsamordnare som håller i processen. Vidare föreslås att utbildningsplaner inte revideras utan inrättas på nytt. För smärre ändringar (innebörd måste definieras) behövs dock inte extern granskning. För att ett utbildningsprogram inte ska riskera att svälla i sitt kursutbud är det akademichefen, som ansvarar för resurser och ramar, som ansöker om inrättande av utbildningsprogram. Processen examen: Denna process innehåller egentligen två delar, examenstillstånd och examen med examensbeskrivning, vilka i sin tur samlas i den lokala examensordningen. MDH kan endast inrätta examen inom de områden vi har examenstillstånd för. Enligt rektors delegationsordning är det rektor som ansöker hos Universitetskanslersämbetet om examenstillstånd medan fakultetsnämnden inrättar och avvecklar examen samt fastställer och reviderar lokal examensbeskrivning. Rektor beslutar också om lokal examensordning. Rektor beslutar om vilka examina MDH ska ha genom det årliga beslutet om verksamhetsmål, uppdrag och budget (VUB). Om MDH saknar någon av dessa examina och till och med examenstillstånd, är det ett uppdrag till linjen (akademichef) att ansvara för att ansökan skrivs fram. Denna ansökan, undertecknad av akademichef, ska sedan granskas av utskott och i fallet med examen och examensbeskrivning, beslutas av fakultetsnämnden. Processen kursutbud (kurstillfälle): Kursutbudet styrs av resurser och är därmed en linjefråga. Det hanteras helt inom linjen som idag. Till kursutbudet är även examinator kopplad. Förslaget är att det fortsättningsvis hanteras inom linjen, men inför beslut om examinator ska beredning skett i berört ämneskollegium eller motsvarande innan akademichefen fattar beslut. Processen utbildningsutbud (programtillfälle): Utbildningsutbudet styrs av resurser, men även av högskolans uppdrag från staten och vårt ansvar som kompetensförsörjare. En beredning ska därför ske inom rektors ledningsgrupp innan akademicheferna tar beslut, som idag. Fakultetsnämnd och utskott Det finns flera alternativ beträffande storleken på fakultetsnämnd och utskotten. Arbetsgruppen föreslår att varje utskott består av 5 7 lärarrepresentanter, samt studenter. Ordförande för varje utskott bildar tillsammans med en vald dekanus fakultetsnämnd, där även studenter och externa ledamöter ingår. Det skulle i så fall bli fem lärarrepresentanter i fakultetsnämnden och de bör vara i majoritet för att säkra vetenskaplig kompetens vid beslut enligt högskoleförordningen. Ordföranden i utskott kan även benämnas prodekan för utskottet X eller kanske kollegium X. En av dessa måste dessutom utses till vice ordförande i fakultetsnämnden. Som idag bör alla vetenskapligt kompetenta (disputerade) lärare med tillsvidareanställning av en viss grad vara valbara och från arbetsgruppen föreslås att tanken prövas att alla med tillsvidareanställning av en viss grad vid högskolan ska vara röstberättigade. Det innebär i så fall en utvidgning av valmanskåren från alla lärare med tillsvidareanställning av en viss grad. Internationalisering Utifrån synen att internationalisering är ett sätt att stärka kvalitet i utbildning och forskning och en fråga om att mobilitet möjliggörs genom utbildningsprogrammens utformning, föreslår 8

27 Bilaga 9.1 arbetsgruppen att undersöka möjligheten att fakultetsnämnden ansvarar för internationaliseringen. Detta får i så fall konsekvenser för dagens organisation med ett Internationellt råd. Ett nästa steg omorganisation I arbetsgruppens förslag, som gick ut på remiss, fanns förslag om en omorganisation för att få linjestruktur och kollegial struktur att sammanfalla. Idag görs det detta på endast en akademikollegium: Hälsa, vård och välfärd Hälsa. Detta förslag fick ett svagt positivt mottagande om det skulle ske nu, men avvisades inte heller. Arbetsgruppens bedömning är att för att denna nivå ska kunna genomföras måste en grundlig beredning genomföras, inkluderande en risk och konsekvensanalys. Arbetsgruppen kan emellertid se att en tydligare koppling mellan kollegium och linjestruktur skulle möjliggöra en öppnare utformning av kollegiala styrstrukturer och samtidigt vidareutveckla den koppling mellan kollegium och linje som arbetsgruppens inledande undersökning visade finns vid MDH. Ett alternativ till det förslag som arbetsgruppen ändå väljer att lämna här skulle vara att den högskolegemensamma fakultetsnämnden uppdras att ansvara för högskolans kvalitetssystem för utbildning och forskning liksom högskolans examensrätter medan akademichefen eller den som leder den nya sammanhållna strukturen (vanligen benämnt fakultet) uppdras att ansvara för att sätta upp en kvalitetsorganisation som svarar mot kvalitetssystemet. Idag finns som nämnts inledningsvis en rad kvalitetsbärande organ inom akademierna. I en sådan utformning skulle högskolestyrelsens arbetsordning och rektors delegation ange vilka beslut som ska tas högskolegemensamt av styrelse, rektor eller nämnd, respektive vad som kan beslutas på akademinivå. Arbetsgruppens förslag till rektor En konsekvens av remissen och arbetsgruppens fortsatta arbete är att fler av våra tidigare förslag utgår eller behöver formuleras om. Det som blir förslag är: Arbetsgruppens förslag: Rektor föreslår högskolestyrelsen en förändring i arbetsordningen för fakultetsnämnden innebärande att under den högskolegemensamma fakultetsnämnden ska dagens tre utskott ersättas med ett utskott per sammanhållet akademiskt kollegium, för beredning till nämnden av ärenden inom sitt respektive område men även beslut på delegation från nämnden. Arbetsgruppens förslag: Ett sammanhållet akademiskt kollegium företräds av valda representanter i ett utskott under fakultetsnämnden. Arbetsgruppens förslag: Rektor ser över och reviderar delegationsordningen gällande inrätta, fastställa, revidera och avskaffa kurs och kursplan genom att beslutsrätt flyttas från akademichef till fakultetsnämnd. 9

28 Bilaga 9.1 Arbetsgruppens förslag: Varje sammanhållet kollegium ansvarar för innehåll och kvalitet för ett angivet antal examina med tillhörande utbildningsprogram samt ämnen med tillhörande kurser. Detta ansvar manifesteras i beslutsrätter på delegation från rektor och fakultetsnämnd gällande inrättande och fastställande av kursplaner och utbildningsplaner och för utbildning på forskarnivå fastställande av individuella studieplaner. Ansvaret innefattar innehållet men inte att åtgärda brister kopplade till resurser, t.ex. kompetensförsörjning, som ska lösas av linjen. Arbetsgruppens förslag: Fakultetsnämndens roll, som högskolegemensamt organ för kvalitetssäkring, ska fokusera på kvalitetsuppföljning och kvalitetsutveckling. Härigenom arbetar högskolan i enlighet med det nya nationella kvalitetssystemet. Fakultetsnämnden föreslås också att även fortsättningsvis ansvara för beslut om examina, allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå, antagning av doktorand/licentiand, examination av doktorand/licentiand. Arbetsgruppens förslag: Uppdragen för ämnesföreträdare, utbildningsledare och samordnare för forskarutbildning bör ses över i rektors beslut om inre organisation. Dagens verksamhetsstöd inom akademierna utgör resurs för beredning till utskotten och dagens resurs inom ledningskansliet utgör resurs för beredning och utredning till fakultetsnämnden. Föredragande inom utskott är vanligen utbildningsledare eller samordnare för forskarutbildning och föredragande inom nämnd är vanligen handläggare vid ledningskansliet. Det behövs alltså inte ytterligare administrativa resurser för den föreslagna organisationen av kollegier. Arbetsgruppens förslag: Det sammanhållna akademiska kollegiets ansvar för kvalitetsarbete och inflytande i beredningen inför beslut ska stärkas, säkras, tydliggöras och dokumenteras. Detta görs genom att fakultetsnämnden granskar, och vid behov reviderar, sina nuvarande regler och riktlinjer rörande arbete med kursplaner och utbildningsplaner. 10

29 Bilaga 9.1 Tidsplan En möjlig brytpunkt för förändring enligt ovan vore när ny fakultetsnämnd ska vara på plats till 1 januari Då måste samtidigt alla riktlinjer och rutiner, samt förändringar i delegationsordning vara på plats, varför arbetet måste påbörjas senast under nästa år. Ett alternativt snabbspår kan vara att snarast påbörja förändringen och ändra underorganisationen av fakultetsnämnden redan under innevarande period. De valda ledamöterna i utskotten är valda utifrån kollegietillhörighet och skulle relativt enkelt kunna omgrupperas till kollegieutskott. Strukturen skulle då kunna prövas under nuvarande nämnds senare mandatperiod och kunna bli reviderad från dessa erfarenheter till perioden som startar

30 Bilaga 9:1 Tidsplan införande kollegier till 1 januari 2020, bilaga till rektorsbeslut Arbetsgruppens förslag Aktivitet Klart senast Ansvarig/kommentar Rektor föreslår högskolestyrelsen en förändring i HSST besluta om ändrad arbetsordning som Bör tas vid möte 1:2019 så val LKA håller i beredning av ändrad arbetsordningen för fakultetsnämnden innebärande att beskriver den nya kollegiala strukturen under den högskolegemensamma fakultetsnämnden kan planeras arbetsordning och innehållsligt de ändringar som rör kollegiala ska dagens tre utskott ersättas med ett utskott per sammanhållet akademiskt kollegium, för beredning till nämmden av ärenden inom sitt respektive områden men även beslut på delegation från nämnden. Göra revidering av HSST arbetsordning Fråga: Ska antalet ledamöter ändras jämfört med i dag? Process för att komma fram till det? Påbörja augusti 2018 strukturen. Även andra delar kan behöva ändras, görs i så fall av andra experter inom förvaltningen. Ett sammanhållet akademiskt kollegium företräds av valda representanter i ett utskott under fakultetsnämnden. Val till utskott och nämnd (samma upplägg som till nuvarande nämnd; valberedningen samlades innan sommaren, val i september/oktober, resultat meddelas i oktober) Klart Valberedningen utses och ges uppdrag på samma sätt som idag. LKA ger administrativt stöd i valet. Ansvarsområden för examen, program etc behöver vara klart innan val så man vet vad som hör till vilket kollegium. Klart senast mars/april 2019, men om det ska ligga i VUB behöver det vara klart redan okt 2018 Frågan ovan (under aktivitet) om antal ledamöter, behöver besvaras. Rektor ser över och reviderar delegationsordningen gällande inrätta, fastställa, revidera och avskaffa kurs och kursplan genom att beslutsrätt flyttas från akademichef till fakultetsnämnd. Förslag till reviderad delegationsordning tas fram av sittande nämnd RB reviderad delegationsordning Våren 2019 (förslag tas fram av FN) Klart (om FN också ska hinna ta delegationsbeslut innan ny nämnd är på plats) Dekanus LKA bistår med handläggarresurss om vanligt. LKA slutbereder reviderad delegationsordning (kan vara andra saker som ska ändras samtidigt)

31 Bilaga 9.1 Varje sammanhållet kollegium ansvarar för innehåll och kvalitet för ett angivet antal examina med tillhörande utbildningsprogram samt ämnen med tillhörande kurser. Detta ansvar manifesteras i beslutsrätter på delegation från rektor och fakultetsnämnd gällande inrättande och fastställande av kursplaner och utbildningsplaner och för utbildning på forskarnivå faställande av individuella studieplaner. Ansvaret innefattar innehållet men inte att åtgärda brister kopplade till resurser, t.ex. kompetensförsörjning, som ska lösas av linjen. Utgångspunkten är examenskartan, idag del av VUB, ska dock utökas med forskarutbildningsexamina. Inget i förslaget anger att examenskartan skulle flyttas men frågan om HSST borde ta den har lyfts tidigare och att rektor i VUB istället anger vilka program MDH har. Antingen fördelar HSST också examina per kollegium eller så fastställer de enbart en lista med examina och att dessa sedan fördelas per kollegium av rektor eller FN. Samma alternativ för program, fast ingen inblandning av HSST. Även kurser ska fördelas per utskott. Förslag på beredning är: akademier föreslår, FN bereder och rektor beslutar, alt att FN beslutar. Klart till VUB 2019 Klart mars/april 2019 Ledningsgruppen föreslår fördelning av examina, program, kurser, ämnen per kollegium. Har dialog med Dekangruppen vid behov. Rektor eller styrelse beslutar. LKA bistår med handläggarresurs inför beslut. Säkerställa att FN genom rektors delegationsordning kan vidaredelegera dessa beslut till utskotten. Revidera processbeskrivningen för fastställande av ISP:er. Tas med i revidering av delegationsordning, se ovan Klart LKA bereder revidering av processbeskrivning ISP:er

32 Bilaga 9.1 Fakultetsnämndens roll, som högskolegemensamt organ för kvalitetssäkring, ska fokusera på kvalitetsuppföljning och kvalitetsutveckling. Härigenom arbetar högskolan i enlighet med det nya nationella kvalitetssystemet. Fakultetsnämnden föreslås också att även forstättningsvis ansvara för beslut om examina, allämma studieplaner för utbildning på forskarnivå, antagning av doktorand/licentiand, examination av doktorand/licentiand. Säkerställa att kursiverade nyckelord finns med i den reviderade arbetsordning HSST ska ta, enl ovan. (Kursiverade här, inte av arbetsgruppen) Uppdrag till FN framgår av rektors delegation, behandlas ovan, liksom högskolans kvalitetspolicy. Klart möte 1:2019 Hanteras av aktiviteterna ovan. (I arbetsgruppens rapport saknas inrättande av ämnen på samtliga nivåer men det bör ligga kvar på FN. Även beslut om handledarbyten och utnämnande av nya handledare saknas, vilket bör ligga på kollegierna (ligger på utskott idag). Allt detta tydliggörs i rektors resp nämndens delegation.)

33 Bilaga 12.1 Uppdragen för ämnesföreträdare, utbildningsledare och samordnare för forskarutbildning bör ses över i rektors beslut om inre organisation. Dagens verksamhetsstöd inom akademierna utgör resurs för beredningen till utskotten och dagens resurs inom ledningskansliet utgör resurs för beredning och utredning till fakultetsnämnden. Föredragande inom utskott är vanligen utbildningsledare eller samordnare för forskarutbildning och föredragande inom nämnd är vanligen handläggare vid ledningskansliet. Det behövs alltså inte ytterligare administrativa resurser för den föreslagna organisationen av kollegier. RB om akademiernas inre organisation behöver revideras. Rektors arbetsordning och högskolestyrelsens arbetsordningar behöver ses över så att funktioner vid akademierna kan vara föredragande. Ärendekeddjan behöver ses över så det även fortsättningsvis finns en logik i vem som handlägger och föredrar till vilken instans, särskilt i ärenden som först bereds i utskott och sedan beslutas av nämnd. (kan göras efter de formella besluten) Våren 2019 (kan göras tidigare också, förtydligandet av rollerna behöver inte enbart hänga ihop med kollegierna) HSST möte 1:2019 (i samband med att arbetsordningen revideras maa ändrad nämndorganisation enligt ovan) Ledningsgruppen bereder inför rektors beslut. Dialog med Dekangruppen. LKA bistår med handläggarresurs inför beslut. Kommentar vad gäller ärendekedjan (sista stycket under aktiviteter): En enkel fördelning är att handläggare vid LKA bereder samtliga ärenden som nämnden inte delegerat till utskotten att besluta om. Handläggare fr LKA föredrar då både i utskott o nämnd. Akademierna bereder enbart ärenden med beslutanderätt av utskott. Det sammanhållna akademiska kollegiets ansvar för kvalitetsarbete och inflytande i beredningen inför beslut ska stärkas, säkras, tydliggöras och dokumenteras. Detta görs genom att fakultetsnämnden granskar, och vid behov reviderar, sina nuvarande regler och riktlinjer rörande arbete med kursplaner och utbildningsplaner. Se över och revidera regler och riktlinjer inom FN, som en del i arbetet med nya kvalitetssystemet. Hösten 2019 Bereds i vanlig ordning av LKA (Den sittande nämnden bör ta dessa beslut så allt är förberett till ny nämnd. Kan göras tidigare än hösten -19, mer beroende av kvalitetssystem än kollegiestrukturen)

34 Bilaga 10:1 UTVECKLING AV JÄMSTÄLLDHETSFRÅGOR version 2 MÄLARDALENS HÖGSKOLA, 2018 Christina Ahlzén, MEDIDA Medida Christina Ahlzén Christina@medida.se,

35 JÄMSTÄLLDHETSFRÅGOR FÖR FORSKNING VID MDH Här kommer att komma intro text. Och frågorna kommer att flyttas till MDHs eget logo självklart. 1) Hur ser forskningsaktivitet ut procentuellt fördelat mellan män och kvinnor? 2) Vilka (doktor, docent, professor, annan) och i vilken utsträckning (%) leder forskning fördelat mellan män och kvinnor? 3) Hur ser fördelningen av anslagsmedel/projektmedel ut idag utifrån kön, i kronor alternativt i procent, inom forskningsinriktningen? 4) Varför tror ni att fördelningen mellan könen ser ut som den gör? a. Anställningsformen? På vilket sätt kan detta påverka? b. Formella meriter? På vilket sätt kan dessa påverka? c. Möjligheter och hinder att ägna sig åt forskning: i. Internt i organisationen 1. Vilka förhållanden kan det finnas? 2. Vad kan man göra åt dessa? ii. iii. Externa förhållanden 1. Vilka förhållanden kan det finnas? 2. Vad kan man göra åt dessa? Övrigt? Vad? d. Andra faktorer som kan påverka fördelningen av anslagsmedel/projektmedel mellan könen, vilka och varför? 5. Skiljer sig villkoren för forskning mellan kön på andra sätt? Om Ja, på vilket sätt? 6. Skiljer sig villkoren i forskarutbildningen utifrån kön? Om Ja, på vilket sätt? 7. Vilka konsekvenser kan fördelningen utifrån kön ha för möjligheter Medida Christina Ahlzén Christina@medida.se,

36 till forskning och akademisk karriär? 8. Vad skulle man kunna göra för att åstadkomma en (även?) mer jämställd fördelning av forskningsmedel. Medida Christina Ahlzén