Förslag angående formering av fyra sammanhållna akademiska kollegier

Transkript

1

2

3 Förslag angående formering av fyra sammanhållna akademiska kollegier Arbetsgruppens uppdrag och sammansättning Arbetsgruppen har i enlighet med rektorsbeslutet (2016/1922) bestått av prorektor Peter Gustafsson, tidigare dekanus Lene Martin, akademichef Thomas Wahl och chefen för ledningskansliet Malin Gunnarsson. Arbetsgruppens uppdrag har varit att ta fram förslag på roller, ansvar och befogenheter för de fyra sammanhållna akademiska kollegierna, nedan benämnt kollegier, som beskrivs i högskolans Forsknings och utbildningsstrategi (FUS). Arbetsgruppen ska också, med utgångspunkt i kollegiernas uppdrag, föreslå fördelning av utbildnings och forskningsverksamheten mellan de fyra kollegierna. Arbetet ska utgå från FUS:en och vara satt i relation till högskolans organisation i övrigt. Bakgrund till uppdraget I Forsknings och utbildningsstrategin beskrivs MDH:s verksamhet i fyra utbildningsområden och sex etablerade forskningsinriktningar. För forskningsinriktningarna finns även en strategimodell, där alla forskningsinriktningar utgör forskningsbas för utbildningsområdena, men vissa lyfts även fram som utvecklingsområden eller spetsområde. MDH ansökte och antogs i Magna Charta Universitatis 2015, där en grundpelare är att utbildning och forskning inte får åtskiljas. Inspirerade av denna, lanserade arbetsgruppen för FUS förslaget om fyra sammanhållna akademiska kollegier som beskrivning av högskolans verksamhet i form av kompletta akademiska områden. Komplett innebär här möjlighet till progression från utbildning på grundnivå upp till forskarnivå och forskning. Därigenom sammanfogas de tidigare fyra utbildningsområdena och de sex etablerade forskningsinriktningarna till fyra kollegier, där det i varje ska finnas utbildning på alla tre nivåer (grund, avancerad och forskarutbildning) samt forskning. Denna verksamhetsbeskrivningsmodell för MDH fastställdes i och med att högskolestyrelsen fastställde FUS:en. Kollegiernas roll enligt FUS:en FUS:en ger tre roller för kollegierna, som kan beskrivas enligt: Hålla samman utbildning och forskning inom fyra områden, säkra att utbildningarna är forskningsbaserade, samt stärka samarbete inom och mellan kollegierna. Synergier mellan kollegierna ska också tas tillvara för utveckling av våra flervetenskapliga utbildningar. FUS, s 3: Högskolans utbildningsutbud på grundnivå och avancerad nivå samt forskarutbildning och forskning finns år 2022 inom fyra sammanhållna akademiska kollegier: Ekonomi, Hälsa, Teknik samt Utbildning. Samarbetet inom utbildning och forskning har ökat inom och mellan högskolans fyra akademiska kollegier och det akademiska ledarskapet har stärkts och utvecklats. FUS, s 4: Synergier mellan de akademiska kollegierna ska tas tillvara för fortsatt utveckling av MDH:s flervetenskapliga utbildningar. FUS, s 6: Huvudprincipen inom respektive kollegium är att utbildningarnas innehåll och mål är vägledande för forskningen och dess innehåll, med syfte att säkra att utbildningarna är forskningsbaserade. Arbeta med kvalitetsfrågor för att säkra examenstillstånd och stärka forskningen. Fakultetsnämnden arbetar utifrån ett kvalitetssystem och kollegierna operationaliserar detta i utbildning och forskning. FUS, 6: Kollegiet arbetar med kvalitetsfrågor gällande utbildning och forskning för att säkerställa examenstillstånd för de aktuella utbildningsämnena och för att stärka forskningens kvalitet och konkurrenskraft. FUS, s 7: Under strategiperioden arbetar ett högskoleövergripande kollegialt organ utifrån det interna kvalitetssystemet och 1

4 vidareutvecklar detta, i samarbete med kollegierna. De akademiska kollegierna ansvarar för att operationalisera kvalitetssystemet för både utbildning och forskning. Beakta ökad digitalisering och konsekvenserna av denna. Rektor har fattat beslut om att en områdesstrategi för digitalisering ska tas fram till 30 juni 2017 (2016/2437). Då projektet ska tillämpa inkluderande arbetssätt förutsätts att kollegiernas synpunkter omhändertas i denna strategi, varför denna roll inte närmares berörs här. FUS, s 4: Därför bör en ökad digitalisering, och konsekvenserna av denna i olika verksamheter, beaktas i alla kollegiers utbildningar och forskning och inom MDH som helhet. Att hålla samman utbildning och forskning för att säkra forskningsbas för utbildningen samt arbetet med kvalitet framstår som de två största rollerna för kollegierna. Kollegiernas ansvar och befogenhet För att få klarhet i hur det idag ser ut på akademierna angående kollegiala grupperingar, dvs vilka som finns, vad de har för ansvar och befogenheter, vilka som ingår och hur de utses, samt vem som leder, på vems uppdrag och i vilka processer de medverkar, har akademierna ombetts lämna underlag till arbetsgruppen. Dessa underlag har inkommit och beskriver även olika mötesplatser/fora mellan kollegier och linje. Samlat ger bidragen från akademierna en bild av att de kollegiala grupperna eller inslag av kollegialitet är tämligen rikliga vid de fyra akademierna. En del grupperingar har likheter mellan akademierna och en omfattande del har blandningar av kollegial representation och linjerepresentation. En renodling i antingen linje eller kollegium verkar sällan vara ett alternativ, utan möte och gemensamhet mellan dessa arbetssätt är framträdande. Grunden för konstellation av grupperna kan ses vara att väsentliga funktioner behövs i beredning av ärenden och där linje eller kollegierepresentation inte är huvudfrågan vid gruppbildandet. Ett intryck är också att varje akademi har utvecklat sin modell och sin nomenklatur för grupper för att fungera väl för sin akademiska verksamhet. Det ansvar och befogenheter som framträder för de rent kollegiala grupperna är utveckling och vetenskaplig/konstnärlig kvalitet av ämne/inriktning/område och tar sig uttryck i form av att lämna förslag på eller bereda kursplaner inom grundutbildning och för forskarutbildning antagningsärenden, ISP:er och liknande inom handledarkollegium. På ett motsvarande sätt framträder kollegialitet inom forskargrupperna och högre seminarieverksamhet i form av kritisk granskning av forskningsansökningar, forskningsresultat eller manus till konferensbidrag och artiklar. Kollegiernas uppdrag I FUS:en ges uttryckliga uppdrag till de fyra kollegierna (s 10 i FUS). Följande specifika uppdrag ges till kollegierna, för uppföljning efter tre år: Ekonomi: att tillse att utbildningar på avancerad nivå och forskarnivå ökar i volym att väsentligt öka andelen externa forskningsmedel Hälsa: att förstärka forskningsbasen, främst i ämnet vårdvetenskap, för att klara uppdraget inom sjuksköterskeutbildningar att väsentligt öka andelen externa forskningsmedel 2

5 Teknik: att öka genomströmningen i teknikutbildningarna och se över utbudet så att mer hållbara utbildningsprogram skapas att stärka forskningsbasen för dessa utbildningar Utbildning: att öka genomströmningen i lärarutbildningarna och stärka rekryteringen till ämneslärarutbildningen till hållbara nivåer att stärka forskningsbasen inom relevanta områden Visst tvivel kan uppstå huruvida dessa uppdrag fullt ut är kollegiernas ansvar. Ökade utbildningsvolymer och ökad genomströmning innebär troligen behov av ökade rekryteringsinsatser och undervisningsinsatser, d.v.s. resursförstärkningar eller omfördelningar av resurser som kollegiet inte har mandat att styra över utan ligger i linjestrukturen (rektor akademichefer). Det samma kan gälla stärkande av forskningsbasen där personalrekrytering och kompetensutveckling kan vara ett sätt och där åter kollegierna inte har mandat att agera i nuvarande ordning. Men givet att linjestrukturen tar beslut att sätta till resurser för studentrekrytering och genomströmning, samt rekrytera och kompetensutveckla personal måste uppdraget för kollegierna vara att fullt ut stödja och medverka att uppdragen klaras. Arbetet med att öka andelen externa forskningsmedel kan ses som ett uppdrag för kollegierna för Ekonomi samt Hälsa, men är då ett uppdrag om resurser. Arbetsgruppen konstaterar att denna uppdragsbeskrivning i FUS:en dåligt täcker in den roll som skrivs fram på andra håll i strategin rörande kollegierna, men lämnar frågan i övrigt utan förslag om ändring inom ramen för uppdraget. Dialoger inom MDH under arbetet För att få en breddad bild av hur kollegiernas roll kan beskrivas och vilket ansvar och mandat detta kräver har arbetsgruppen under hösten 2016 adresserat utbildningsledare, forskningsledare, akademichefer, fakultetsnämnden, professorer och docenter vid deras dialog med dekanerna samt förvaltning. Detta har gjorts utifrån frågeställningen För att lösa uppdraget att säkra examenstillstånd och stärka forskningens kvalitet och konkurrenskraft, vilket mandat, ansvar och kvalifikationer ska den akademiska företrädaren för ämne och ämneskollegium ha? från text given i FUS:en. Resultat av detta ledde till framskrivandet av ett första förslag från arbetsgruppen som gick ut på remiss till akademichefer, förvaltningschef, bibliotekschef, utbildningsledare, forskningsledare, ämnesföreträdare och studentkårens ordförande med svarstid till 20 januari. De rika remissvaren (30 till antalet) ledde till en omarbetning av förslaget, som därefter diskuterats vid professors och docentdialog, i ledningsgruppen och dekangruppen, samt stämts av med dekanus och rektor under februari och mars. Utifrån dessa dialoger har därefter detta slutliga förslag formats. Ställningstaganden i arbetsgruppen och resonemang för förslagen Organiserande princip för tillhörighet till kollegium Säkrande av examenstillstånden blir en organiserande princip, utifrån FUS:ens beskrivning av kollegiets roll. Då högskolans verksamhet även bygger på en ämnesstruktur och ämnestillhörighet anser vi att ämne också ska utgöra en organiserande princip. Examenstillstånd, inklusive utbildning på forskarnivå, och ämne ger tillsammans en organiserade princip som även beskriver roll och ansvar: 3

6 Kollegium A ansvarar för att innehåll och kvalitet i utbildning X, som leder fram till examen Y, har en sådan hög kvalitet att examenstillståndet inte ifrågasätts. Detta kan göras på en mer övergripande nivå: t.ex. utbildningar som leder fram till civilingenjörs och högskoleingenjörsnivå, i stället för att lista dem alla. Kollegium A ansvarar för att innehåll och kvalitet i kurser inom ämne Z (som kan ingå i utbildning X, men även i andra utbildningar, även i andra kollegier) håller hög kvalitet. Kollegiet ansvarar även för kvalitetsfrågor gällande forskningen och dess innehåll, vägledda av kollegiets utbildningar, med syfte att säkra att utbildningarna är forskningsbaserade. Därigenom säkerställs examenstillstånd för de aktuella utbildningsämnena och forskningens kvalitet och konkurrenskraft stärks. Innehållet i kollegium A blir således ett antal examina, utbildningsprogrammen som leder fram till dessa examina samt ett antal ämnen och dess kurser. Sorteringen av examina per kollegium motsvarar examenskartan, bilaga 1, i rektors verksamhetsuppdrag och budget (VUB). Denna ger att antal examina i kollegiet Teknik är 31 och något större än i kollegierna Hälsa respektive Utbildning, med 26 examina vardera. Kollegiet Ekonomi är minst med endast åtta examina. Antal ämnen kommer att vara flest inom kollegiet Teknik, ett 15 tal, och cirka tio inom kollegierna Hälsa respektive Utbildning, medan fem ämnen finns i kollegiet Ekonomi. För att inkludera MDH:s forskningsverksamhet och därigenom nå FUS:ens krav om sammanhållna kollegier, bör det i ämnesföreträdarnas uppdrag ingå att säkra att utbildningarna inom ämnena är forskningsbaserade. Detta kan göras på olika sätt, t.ex. genom att ämnesföreträdaren är forskningsaktiv och medverkar i en eller flera forskargrupper eller att ämnesföreträdaren säkrar att andra ämneskollegor för in forskningsperspektivet i utbildningen. Utifrån ansvaret om innehåll och kvalitet i utbildning och forskning kan ett kollegium beskrivas som ett sammanhållet utskott under fakultetsnämnden och därutöver att ämnesföreträdarna för de ämnen som sorterar under kollegiet har ett viktigt uppdrag för kvalitetsarbetet. En ansvarsuppdelning uppkommer då genom att kollegiet ansvarar för innehållet, beskrivet i utbildningsplan och kursplan, för att säkra examenstillstånden medan linjen ansvarar för genomförandet och lärares kompetens för att klara uppdragen. De befogenheter som måste ligga på kollegierna i form av utskotten eller den överordnade fakultetsnämnden bör vara att inrätta och fastställa kursplaner och i övrigt de beslut kring examen, utbildningsprogram och forskarutbildning som idag redan ligger på nämnden. Det innebär att fakultetsnämnden även fortsättningsvis inrättar ämnen, tar beslut om examensbeskrivningar och allmän studieplan för forskarutbildning och även beslutar om antagning till forskarutbildning samt licentiatuppsatsförsvar och disputation men delegerar till utskotten att inrätta utbildningsplan, kursplan och fastställa individuell studieplan. För fakultetsnämnden ingår även ansvaret för styrning och uppföljning av kvalitetsarbetet utifrån högskolans kvalitetssystem för utbildning och forskning. Beslut om genomförande som program och kurstillfällen, samt bemanning ligger i linjen hos akademin och ytterst akademichefen. Ett problem kan vara omfång av program (se uppdrag i VUB om verksamhetsmål, steg 2, ramar för kursutbud för examina). Beslutar ett kollegium om ett utökat kursutbud inom ett program får det påverkan på de resurser som krävs. En lösning kan vara att ämnesföreträdaren förankrar kursutvecklingsarbetet hos akademichefen innan arbetet inledes, för att säkra att resurser finns för att ge kursutbudet längre fram och att det är akademichef som när färdigt förslag finns ansöker om inrättande av kurs hos utskottet (under förutsättning av fakultetsnämnden delegerat beslutanderätt om inrättande av kurs till utskotten). 4

7 En konsekvens av förslaget blir ett utökat arbetsinnehåll för utskotten, samtidigt som detta arbete (beredande av beslut om kursplaner) redan idag sker på akademierna. Därför ska värdakademi för respektive ämne och utbildningsprogram även fortsättningsvis bereda underlaget, utifrån fakultetsnämndens regler och riktlinjer för beslut, inte ledningskansliet. Ledningskansliet är stöd för själva nämnden och eventuellt sekreterare för utskotten. Samtidigt räknar vi med att tid och resurser frigörs för fakultetsnämnden att arbeta med implementering och säkerställande av högskolans kvalitetssystem. Vi ser framför oss att detta kommer vara fakultetsnämndens huvudsakliga uppgift framöver och att ledningskansliet även fortsättningsvis utgör berednings och utredningsresurs för nämnden. Vi är medvetna om att detta leder till ökat administrativt arbete på akademierna men menar att totalt för lärosätet bör denna förändring i sig inte innebära ökat administration kring dessa uppgifter. Däremot leder det till en förändring rörande ledningskansliets arbetsinnehåll. I detta ligger även att vårt eget ansvar för kvalitetssystemet innebära ökat totalt administrativt arbete för hela MDH liksom för andra lärosäten. Ämnesföreträdare Ämnesföreträdarens uppdrag är väl beskrivet redan idag i rektors beslut om inre organisation (MDH /14): Här finns ansvar för utveckling, ämnesprogression och kvalitet, men ansvaret för forskningsbasering bör också skrivas fram och ingå för att nå FUS:ens uppdrag om att utbildning och forskning ska hållas samman. Vilka anställningar som innefattas i ett ämneskollegium eller motsvarande bör också beskrivas (professorer, lektorer, adjunkter). I sista raden gällande ämnesföreträdarskap för forskarutbildningsämne önskar arbetsgruppen att bör vara professor ändras till ska vara professor och att utskotten utser ämnesföreträdare, inte akademichefen som idag. För ämnen som inte är så stora kan man även tänka sig att de samverkar i ett ämnesområde och man har en ämnesområdesföreträdare. 5

8 Utbildningsledare Den beskrivning som finns för utbildningsledaren i samma rektorsbeslut fungerar också väl även om en översyn kan vara på plats: Detta uppdrag är kopplat till stöd i kvalitetsarbetet och hålla ihop utbildningsplaneringsprocessen, dvs genomförandet av utbildning, men också framtagandet av underlag för kursplaner och utbildningsplaner, dock ej innehållet som ligger på ämnesföreträdaren. Utbildningsledaren ska alltså precis som nuvarande rektorsbeslut anger svara för ett process och planeringsstöd utifrån fakultetsnämndens regelverk. I detta bör också ingå ett beredningsansvar för ärenden till utskott, innebärande även att man är föredragande av ärendena för beslut. Utbildningsledare är en viktig samordnare för arbetet med kursplaner och utbildningsplaner Samordnare för forskarutbildning En annan viktig funktion inom linjestrukturen är samordnare för forskarutbildning. Detta uppdrag är också väl beskrivet i rektors beslut om inre organisation (MDH /14), se nedan. Men även här bör man, som för utbildningsledaren, lägga till ett beredningsansvar för ärenden till utskotten, innebärande även att man är föredragande av ärendena för beslut. För att inte få divergerande arbetssätt för forskarutbildningen inom de fyra utskotten krävs dels tydlig styrning från fakultetsnämnden genom MDH gemensamma regler och riktlinjer, dels genom samverkan mellan samordnarna för forskarutbildning. Förslaget att fakultetsnämnden beslutar om inrättande av allmän studieplan, antagning av doktorand och examination av den samme är ett sätt att fortsätta säkerställa en högskolegemensam hantering av forskarutbildningen. 6

9 Processperspektiv Sett ur ett processperspektiv blir en del oförändrat medan annat behöver ses över i delegationsordning och anvisningar. Processen ämne: Denna process kan i stort behålla samma struktur som idag. Någon tar initiativet, det kan vara från såväl linjen som kollegiet, utifrån ett behov som identifieras. Ledningskansliet ger stöd i processen men ansökan skrivs fram inom linjen med sitt verksamhetsstöd, överlämnas av akademichefen till nämnden för granskning inom berört utskott och nämnden tar beslut. Processen kursplan: För kursplaner, inrättande, revidering och nedläggning, föreslås att beslutet flyttas från linjen (akademichef) till kollegiet (fakultetsnämnden, som i sin tur förslagsvis delegerar till berört utskott). Därmed behövs en högskolegemensam anvisning tas fram av fakultetsnämnden, som beskriver processen. Någon inom linje eller kollegium initierar processen om kursplan utifrån ett behov och med hjälp av en av linjen utsedd kursansvarig och linjens verksamhetsstöd genomförs processen fram till inlämnandet av ansökan. Förordandet av linjens verksamhetsstöd grundas i att det redan finns på plats och inget nytt stöd behöver byggas upp. Då kollegiet inte är en arbetsgivarstuktur kan det inte heller ha eget verksamhetsstöd anställt. En ansökan undertecknad av ämnesföreträdare för kvalitetssäkringen och akademichef som säkrar resurser för kursens genomförande, lämnas till fakultetsnämnden som beslutar om att inrätta eller revidera kursplan. Berört utskott tar beslut på delegation från nämnden om kursplanen. Ansökan ska innehålla en beredning i form av en kvalitetsmässig granskning i berört ämneskollegium eller motsvarande och en formaliagransking av kursplanen utförd av linjens verksamhetsstöd eller av en arbetsgrupp knuten till ett utskott, i form av en kursplanegrupp eller motsvarande. Processen utbildningsprogram: Denna process behålls i stort som idag, men arbetsgruppen föreslår att fakultetsnämnden delegerar beslutsrätten till utskotten rörande utbildningsplanerna. Innan fakultetsnämnden tar emot ärendet från akademichefen för den akademi som är värd för programmet måste alla de ämnen som ingår i examensbeskrivningen i sina ämneskollegier ha tillstyrkt förslaget i beredningen. Verksamhetsstödet 7

10 på den akademi som är värdakademi för programmet måste också ha säkrat formaliagranskningen av utbildningsplanen. Förslagsvis är det en programansvarig eller programsamordnare som håller i processen. Vidare föreslås att utbildningsplaner inte revideras utan inrättas på nytt. För smärre ändringar (innebörd måste definieras) behövs dock inte extern granskning. För att ett utbildningsprogram inte ska riskera att svälla i sitt kursutbud är det akademichefen, som ansvarar för resurser och ramar, som ansöker om inrättande av utbildningsprogram. Processen examen: Denna process innehåller egentligen två delar, examenstillstånd och examen med examensbeskrivning, vilka i sin tur samlas i den lokala examensordningen. MDH kan endast inrätta examen inom de områden vi har examenstillstånd för. Enligt rektors delegationsordning är det rektor som ansöker hos Universitetskanslersämbetet om examenstillstånd medan fakultetsnämnden inrättar och avvecklar examen samt fastställer och reviderar lokal examensbeskrivning. Rektor beslutar också om lokal examensordning. Rektor beslutar om vilka examina MDH ska ha genom det årliga beslutet om verksamhetsmål, uppdrag och budget (VUB). Om MDH saknar någon av dessa examina och till och med examenstillstånd, är det ett uppdrag till linjen (akademichef) att ansvara för att ansökan skrivs fram. Denna ansökan, undertecknad av akademichef, ska sedan granskas av utskott och i fallet med examen och examensbeskrivning, beslutas av fakultetsnämnden. Processen kursutbud (kurstillfälle): Kursutbudet styrs av resurser och är därmed en linjefråga. Det hanteras helt inom linjen som idag. Till kursutbudet är även examinator kopplad. Förslaget är att det fortsättningsvis hanteras inom linjen, men inför beslut om examinator ska beredning skett i berört ämneskollegium eller motsvarande innan akademichefen fattar beslut. Processen utbildningsutbud (programtillfälle): Utbildningsutbudet styrs av resurser, men även av högskolans uppdrag från staten och vårt ansvar som kompetensförsörjare. En beredning ska därför ske inom rektors ledningsgrupp innan akademicheferna tar beslut, som idag. Fakultetsnämnd och utskott Det finns flera alternativ beträffande storleken på fakultetsnämnd och utskotten. Arbetsgruppen föreslår att varje utskott består av 5 7 lärarrepresentanter, samt studenter. Ordförande för varje utskott bildar tillsammans med en vald dekanus fakultetsnämnd, där även studenter och externa ledamöter ingår. Det skulle i så fall bli fem lärarrepresentanter i fakultetsnämnden och de bör vara i majoritet för att säkra vetenskaplig kompetens vid beslut enligt högskoleförordningen. Ordföranden i utskott kan även benämnas prodekan för utskottet X eller kanske kollegium X. En av dessa måste dessutom utses till vice ordförande i fakultetsnämnden. Som idag bör alla vetenskapligt kompetenta (disputerade) lärare med tillsvidareanställning av en viss grad vara valbara och från arbetsgruppen föreslås att tanken prövas att alla med tillsvidareanställning av en viss grad vid högskolan ska vara röstberättigade. Det innebär i så fall en utvidgning av valmanskåren från alla lärare med tillsvidareanställning av en viss grad. Internationalisering Utifrån synen att internationalisering är ett sätt att stärka kvalitet i utbildning och forskning och en fråga om att mobilitet möjliggörs genom utbildningsprogrammens utformning, föreslår 8

11 arbetsgruppen att undersöka möjligheten att fakultetsnämnden ansvarar för internationaliseringen. Detta får i så fall konsekvenser för dagens organisation med ett Internationellt råd. Ett nästa steg omorganisation I arbetsgruppens förslag, som gick ut på remiss, fanns förslag om en omorganisation för att få linjestruktur och kollegial struktur att sammanfalla. Idag görs det detta på endast en akademikollegium: Hälsa, vård och välfärd Hälsa. Detta förslag fick ett svagt positivt mottagande om det skulle ske nu, men avvisades inte heller. Arbetsgruppens bedömning är att för att denna nivå ska kunna genomföras måste en grundlig beredning genomföras, inkluderande en risk och konsekvensanalys. Arbetsgruppen kan emellertid se att en tydligare koppling mellan kollegium och linjestruktur skulle möjliggöra en öppnare utformning av kollegiala styrstrukturer och samtidigt vidareutveckla den koppling mellan kollegium och linje som arbetsgruppens inledande undersökning visade finns vid MDH. Ett alternativ till det förslag som arbetsgruppen ändå väljer att lämna här skulle vara att den högskolegemensamma fakultetsnämnden uppdras att ansvara för högskolans kvalitetssystem för utbildning och forskning liksom högskolans examensrätter medan akademichefen eller den som leder den nya sammanhållna strukturen (vanligen benämnt fakultet) uppdras att ansvara för att sätta upp en kvalitetsorganisation som svarar mot kvalitetssystemet. Idag finns som nämnts inledningsvis en rad kvalitetsbärande organ inom akademierna. I en sådan utformning skulle högskolestyrelsens arbetsordning och rektors delegation ange vilka beslut som ska tas högskolegemensamt av styrelse, rektor eller nämnd, respektive vad som kan beslutas på akademinivå. Arbetsgruppens förslag till rektor En konsekvens av remissen och arbetsgruppens fortsatta arbete är att fler av våra tidigare förslag utgår eller behöver formuleras om. Det som blir förslag är: Arbetsgruppens förslag: Rektor föreslår högskolestyrelsen en förändring i arbetsordningen för fakultetsnämnden innebärande att under den högskolegemensamma fakultetsnämnden ska dagens tre utskott ersättas med ett utskott per sammanhållet akademiskt kollegium, för beredning till nämnden av ärenden inom sitt respektive område men även beslut på delegation från nämnden. Arbetsgruppens förslag: Ett sammanhållet akademiskt kollegium företräds av valda representanter i ett utskott under fakultetsnämnden. Arbetsgruppens förslag: Rektor ser över och reviderar delegationsordningen gällande inrätta, fastställa, revidera och avskaffa kurs och kursplan genom att beslutsrätt flyttas från akademichef till fakultetsnämnd. 9

12 Arbetsgruppens förslag: Varje sammanhållet kollegium ansvarar för innehåll och kvalitet för ett angivet antal examina med tillhörande utbildningsprogram samt ämnen med tillhörande kurser. Detta ansvar manifesteras i beslutsrätter på delegation från rektor och fakultetsnämnd gällande inrättande och fastställande av kursplaner och utbildningsplaner och för utbildning på forskarnivå fastställande av individuella studieplaner. Ansvaret innefattar innehållet men inte att åtgärda brister kopplade till resurser, t.ex. kompetensförsörjning, som ska lösas av linjen. Arbetsgruppens förslag: Fakultetsnämndens roll, som högskolegemensamt organ för kvalitetssäkring, ska fokusera på kvalitetsuppföljning och kvalitetsutveckling. Härigenom arbetar högskolan i enlighet med det nya nationella kvalitetssystemet. Fakultetsnämnden föreslås också att även fortsättningsvis ansvara för beslut om examina, allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå, antagning av doktorand/licentiand, examination av doktorand/licentiand. Arbetsgruppens förslag: Uppdragen för ämnesföreträdare, utbildningsledare och samordnare för forskarutbildning bör ses över i rektors beslut om inre organisation. Dagens verksamhetsstöd inom akademierna utgör resurs för beredning till utskotten och dagens resurs inom ledningskansliet utgör resurs för beredning och utredning till fakultetsnämnden. Föredragande inom utskott är vanligen utbildningsledare eller samordnare för forskarutbildning och föredragande inom nämnd är vanligen handläggare vid ledningskansliet. Det behövs alltså inte ytterligare administrativa resurser för den föreslagna organisationen av kollegier. Arbetsgruppens förslag: Det sammanhållna akademiska kollegiets ansvar för kvalitetsarbete och inflytande i beredningen inför beslut ska stärkas, säkras, tydliggöras och dokumenteras. Detta görs genom att fakultetsnämnden granskar, och vid behov reviderar, sina nuvarande regler och riktlinjer rörande arbete med kursplaner och utbildningsplaner. 10

13 Tidsplan En möjlig brytpunkt för förändring enligt ovan vore när ny fakultetsnämnd ska vara på plats till 1 januari Då måste samtidigt alla riktlinjer och rutiner, samt förändringar i delegationsordning vara på plats, varför arbetet måste påbörjas senast under nästa år. Ett alternativt snabbspår kan vara att snarast påbörja förändringen och ändra underorganisationen av fakultetsnämnden redan under innevarande period. De valda ledamöterna i utskotten är valda utifrån kollegietillhörighet och skulle relativt enkelt kunna omgrupperas till kollegieutskott. Strukturen skulle då kunna prövas under nuvarande nämnds senare mandatperiod och kunna bli reviderad från dessa erfarenheter till perioden som startar

14 Tidsplan införande kollegier till 1 januari 2020, bilaga till rektorsbeslut Arbetsgruppens förslag Aktivitet Klart senast Ansvarig/kommentar Rektor föreslår högskolestyrelsen en förändring i HSST besluta om ändrad arbetsordning som Bör tas vid möte 1:2019 så val LKA håller i beredning av ändrad arbetsordningen för fakultetsnämnden innebärande att beskriver den nya kollegiala strukturen under den högskolegemensamma fakultetsnämnden kan planeras arbetsordning och innehållsligt de ändringar som rör kollegiala ska dagens tre utskott ersättas med ett utskott per sammanhållet akademiskt kollegium, för beredning till nämmden av ärenden inom sitt respektive områden men även beslut på delegation från nämnden. Göra revidering av HSST arbetsordning Fråga: Ska antalet ledamöter ändras jämfört med i dag? Process för att komma fram till det? Påbörja augusti 2018 strukturen. Även andra delar kan behöva ändras, görs i så fall av andra experter inom förvaltningen. Ett sammanhållet akademiskt kollegium företräds av valda representanter i ett utskott under fakultetsnämnden. Val till utskott och nämnd (samma upplägg som till nuvarande nämnd; valberedningen samlades innan sommaren, val i september/oktober, resultat meddelas i oktober) Klart Valberedningen utses och ges uppdrag på samma sätt som idag. LKA ger administrativt stöd i valet. Ansvarsområden för examen, program etc behöver vara klart innan val så man vet vad som hör till vilket kollegium. Klart senast mars/april 2019, men om det ska ligga i VUB behöver det vara klart redan okt 2018 Frågan ovan (under aktivitet) om antal ledamöter, behöver besvaras. Rektor ser över och reviderar delegationsordningen gällande inrätta, fastställa, revidera och avskaffa kurs och kursplan genom att beslutsrätt flyttas från akademichef till fakultetsnämnd. Förslag till reviderad delegationsordning tas fram av sittande nämnd RB reviderad delegationsordning Våren 2019 (förslag tas fram av FN) Klart (om FN också ska hinna ta delegationsbeslut innan ny nämnd är på plats) Dekanus LKA bistår med handläggarresurss om vanligt. LKA slutbereder reviderad delegationsordning (kan vara andra saker som ska ändras samtidigt)

15 Varje sammanhållet kollegium ansvarar för innehåll och kvalitet för ett angivet antal examina med tillhörande utbildningsprogram samt ämnen med tillhörande kurser. Detta ansvar manifesteras i beslutsrätter på delegation från rektor och fakultetsnämnd gällande inrättande och fastställande av kursplaner och utbildningsplaner och för utbildning på forskarnivå faställande av individuella studieplaner. Ansvaret innefattar innehållet men inte att åtgärda brister kopplade till resurser, t.ex. kompetensförsörjning, som ska lösas av linjen. Utgångspunkten är examenskartan, idag del av VUB, ska dock utökas med forskarutbildningsexamina. Inget i förslaget anger att examenskartan skulle flyttas men frågan om HSST borde ta den har lyfts tidigare och att rektor i VUB istället anger vilka program MDH har. Antingen fördelar HSST också examina per kollegium eller så fastställer de enbart en lista med examina och att dessa sedan fördelas per kollegium av rektor eller FN. Samma alternativ för program, fast ingen inblandning av HSST. Även kurser ska fördelas per utskott. Förslag på beredning är: akademier föreslår, FN bereder och rektor beslutar, alt att FN beslutar. Klart till VUB 2019 Klart mars/april 2019 Ledningsgruppen föreslår fördelning av examina, program, kurser, ämnen per kollegium. Har dialog med Dekangruppen vid behov. Rektor eller styrelse beslutar. LKA bistår med handläggarresurs inför beslut. Säkerställa att FN genom rektors delegationsordning kan vidaredelegera dessa beslut till utskotten. Revidera processbeskrivningen för fastställande av ISP:er. Tas med i revidering av delegationsordning, se ovan Klart LKA bereder revidering av processbeskrivning ISP:er

16 Fakultetsnämndens roll, som högskolegemensamt organ för kvalitetssäkring, ska fokusera på kvalitetsuppföljning och kvalitetsutveckling. Härigenom arbetar högskolan i enlighet med det nya nationella kvalitetssystemet. Fakultetsnämnden föreslås också att även forstättningsvis ansvara för beslut om examina, allämma studieplaner för utbildning på forskarnivå, antagning av doktorand/licentiand, examination av doktorand/licentiand. Säkerställa att kursiverade nyckelord finns med i den reviderade arbetsordning HSST ska ta, enl ovan. (Kursiverade här, inte av arbetsgruppen) Uppdrag till FN framgår av rektors delegation, behandlas ovan, liksom högskolans kvalitetspolicy. Klart möte 1:2019 Hanteras av aktiviteterna ovan. (I arbetsgruppens rapport saknas inrättande av ämnen på samtliga nivåer men det bör ligga kvar på FN. Även beslut om handledarbyten och utnämnande av nya handledare saknas, vilket bör ligga på kollegierna (ligger på utskott idag). Allt detta tydliggörs i rektors resp nämndens delegation.)

17 Uppdragen för ämnesföreträdare, utbildningsledare och samordnare för forskarutbildning bör ses över i rektors beslut om inre organisation. Dagens verksamhetsstöd inom akademierna utgör resurs för beredningen till utskotten och dagens resurs inom ledningskansliet utgör resurs för beredning och utredning till fakultetsnämnden. Föredragande inom utskott är vanligen utbildningsledare eller samordnare för forskarutbildning och föredragande inom nämnd är vanligen handläggare vid ledningskansliet. Det behövs alltså inte ytterligare administrativa resurser för den föreslagna organisationen av kollegier. RB om akademiernas inre organisation behöver revideras. Rektors arbetsordning och högskolestyrelsens arbetsordningar behöver ses över så att funktioner vid akademierna kan vara föredragande. Ärendekeddjan behöver ses över så det även fortsättningsvis finns en logik i vem som handlägger och föredrar till vilken instans, särskilt i ärenden som först bereds i utskott och sedan beslutas av nämnd. (kan göras efter de formella besluten) Våren 2019 (kan göras tidigare också, förtydligandet av rollerna behöver inte enbart hänga ihop med kollegierna) HSST möte 1:2019 (i samband med att arbetsordningen revideras maa ändrad nämndorganisation enligt ovan) Ledningsgruppen bereder inför rektors beslut. Dialog med Dekangruppen. LKA bistår med handläggarresurs inför beslut. Kommentar vad gäller ärendekedjan (sista stycket under aktiviteter): En enkel fördelning är att handläggare vid LKA bereder samtliga ärenden som nämnden inte delegerat till utskotten att besluta om. Handläggare fr LKA föredrar då både i utskott o nämnd. Akademierna bereder enbart ärenden med beslutanderätt av utskott. Det sammanhållna akademiska kollegiets ansvar för kvalitetsarbete och inflytande i beredningen inför beslut ska stärkas, säkras, tydliggöras och dokumenteras. Detta görs genom att fakultetsnämnden granskar, och vid behov reviderar, sina nuvarande regler och riktlinjer rörande arbete med kursplaner och utbildningsplaner. Se över och revidera regler och riktlinjer inom FN, som en del i arbetet med nya kvalitetssystemet. Hösten 2019 Bereds i vanlig ordning av LKA (Den sittande nämnden bör ta dessa beslut så allt är förberett till ny nämnd. Kan göras tidigare än hösten -19, mer beroende av kvalitetssystem än kollegiestrukturen)