Fredagen den 25 oktober, klockan ca. Gordana Dodig-Crnkovic Lärarrepresentant. Johanna Westerlund Lärarrepresentant

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fredagen den 25 oktober, klockan 9.30 15.00 ca. Gordana Dodig-Crnkovic Lärarrepresentant. Johanna Westerlund Lärarrepresentant"

Transkript

1 KALLELSE Nr 6 : MDH /13 Datum och tid: Plats: Fredagen den 25 oktober, klockan ca Sammanträdeslokal: Park Inn, Uppsala Ledamöter: Peter Dobers Ordförande Yvonne Eriksson Vice ordförande Peter Gustafsson Vice ordförande Lars Hallén Lärarrepresentant Gordana Dodig-Crnkovic Lärarrepresentant Niklas Månsson Lärarrepresentant Johanna Westerlund Lärarrepresentant Vera Songer Studeranderepresentant Uliana Zakladna Studeranderepresentant Louise Sund Doktorandrepresentant Tuula Wallsten Extern ledamot Carina Färm Extern ledamot Tommy Svensson Extern ledamot Adjungerade Lena Johansson Westholm Rekryteringskommittén Sture Packalén Rekryteringskommittén Malin Gunnarsson Maria Spennare Julia McNamara Michael Rogefelt Johan Hellstrand Andreas Boberg Chef UFO Handläggare UFO Handläggare UFO Handläggare UFO Handläggare UFO Handläggare UFO Fackliga företrädare: Peter Selegård SACO Victor Öhman OFR-S Sidan 1 av 365

2 Ärendeförteckning vid fakultetsnämndens möte Val av justeringsperson Beslut 2 Fastställande av föredragningslista Beslut 3 Samverkan med fackliga organisationer Beslut 4 Rapport från rekryteringskommittén Information 5 Ansökan om inrättande av forskarutbildningsämnet Socialt arbete Beslut 6 Rapportering av åtgärdsplan för matematik/tillämpad matematik Beslut 7 Rapport om genomförda åtgärder föranledda av utvärderingen av didaktik Beslut 8 Utvärdering av forskarutbildningsämnet energi- och miljöteknik Beslut 9 Rapport om åtgärdsplan för forskarutbildningsämnet INDEK Beslut 10 Uppföljning av ifrågasatt examen engelska kandidat Beslut 11 Rapportering om Universitetskanslerämbetets (UKÄ) kvalitetsutvärderingar Beslut 12 Resultat från kursvärderingssystem: kurstillfällen med utvecklingspotential Beslut 13 Revidering av utbildningsplan datornätverk och datakommunikation Beslut 14 Revidering av utbildningsplan högskoleingenjör i nätverksteknik Beslut 15 Revidering av utbildningsplan masterprogram i intelligenta inbyggda system Beslut 16 Revidering av utbildningsplan för masterprogrammet i financial engineering Beslut 17 Revidering av utbildningsplan för masterprogrammet i teknisk matematik Beslut 18 Revidering av utbildningsplan för Analytical finance Beslut 19 Nämndens mötestider 2014 Beslut 20 Redovisning av delegationsbeslut Information 21 Rapporter Information Sidan 2 av 365

3 Nr 6: MDH /13 Fakultetsnämnden 1 Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse Vera Songer att jämte ordförande justera protokollet. 2 Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan. 3 Samverkan med fackliga organisationer Inför fakultetsnämndens sammanträde ska underlag för beslut samverkas med de fackliga organisationerna enligt samverkansavtalet mellan MDH, SACO och OFR. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut att notera informationen. Beredning Ärendena i föredragningslistan har behandlats enligt överenskommen samverkansmodell för fakultetsnämnden med de fackliga organisationerna. Sidan 3 av 365

4 Nr 6: MDH /13 Fakultetsnämnden 4 Rapport från rekryteringskommittén Rekryteringskommitténs ordförande informerar om det aktuella läget i rekryteringsarbetet utifrån aktuell statuslista. Föredragande: Lena Johansson Westholm och Sture Packalén Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Statuslista för rekryteringskommitténs arbete. Sidan 4 av 365

5 Nr 6: MDH /13 Fakultetsnämnden 5 Ansökan om inrättande av forskarutbildningsämnet Socialt arbete Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Andreas Boberg Den 21 februari 2013 inkom akademin för Hälsa, vård och välfärd (HVV) med en ansökan om att få inrätta forskarutbildningsämnet socialt arbete inom forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd. I samband med akademins ansökan fattade fakultetsnämnden den 18 april beslut om kriterier utifrån vilka nämnden avsåg bedöma att förutsättningar att uppnå en hög utbildningskvalitet finns vid inrättande av nya forskarutbildningsämnen. Till följd av nämndens beslut kompletterade HVV sin ansökan i enlighet med beslutet och den kompletta ansökan skickades för sakkunniggranskning till två externa granskare. Akademins kompletteringar på ansökan inkom den 25 juni 2013 respektive den 14 augusti och den sista rapporten från sakkunniggranskarna inkom den 3 september. Fakultetsnämnden förväntas ta ställning till huruvida förutsättningar att uppnå hög utbildningsmässig kvalitet inom ämnet är tillräckliga för ett inrättande. Föredragande: Andreas Boberg Förslag till beslut att att att att fakultetsnämnden inrättar forskarutbildningsämnet socialt arbete inom forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd. akademin inkommer med en separat ansökan om fastställande av den allmänna studieplanen i ämnet socialt arbete och att följande principiella synpunkter beaktas i ansökan: Att akademin hälsa, vård och välfärd (HVV) överväger en minskning av omfattningen på de obligatoriska kurserna. Att akademin tydliggör att andra motsvarande kurser än akademins egna kurser kan tillgodoräknas för delar av det obligatoriska kursblocket. den svenska examensbenämningen för ämnet blir Filosofie doktor i socialt arbete inom området hälsa och välfärd. den engelska översättningen på examensbenämningen för ämnet blir Degree of Doctor of Philosophy in Social Work, within Health and Welfare. Ärendets beredning Ett uppstartsmöte mellan ansvarig handläggare, samordnaren för forskarutbildning vid HVV och ämnesansvarige för socialt arbete hölls efter fakultetsnämndens beslut om bedömningskriterier. Vid inkommen komplettering av ansökan i enlighet med nämndens beslut skickades den kompletta ansökan ut för extern bedömning till två sakkunniggranskare. Parallellt med detta efterfrågades akademin att förtydliga vissa delar i ansökan om inrättande. Efter att sakkunniggranskarna lämnat sina rapporter hölls ett återkopplande möte mellan ansvarig handläggare och ämnesansvarige för socialt arbete där akademin gavs möjlighet att kommentera granskarnas rapporter. Samordnaren för forskarutbildning vid akademin informerades per telefon. Sidan 5 av 365

6 Nr 6: MDH /13 Fakultetsnämnden Fakultetsnämndens utskott för forskarutbildning behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 1 oktober I efterföljande slutberedningen har utskottets synpunkter lagts till föreliggande förslag till beslut. Underlag i ärendet Bilaga 1: Beslutspromemoria Bilaga 2: Akademins ansökan inkl. bilagor Bilaga 3: Sakkunniggranskarnas slutrapporter Delges Akademichef HVV, samordnaren för forskarutbildning HVV, forskningsledare HV och ämnesansvarig socialt arbete HVV. Sidan 6 av 365

7 Nr 6: MDH /13 Fakultetsnämnden 6 Rapportering av åtgärdsplan för matematik/tillämpad matematik Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Johan Hellstrand Fakultetsnämnden har sedan 2010 kontinuerligt genomfört externa utvärderingar per ämne av utbildningen på forskarnivå. Utvärderingarna görs som en del i nämndens löpande kvalitetsarbete för att säkerställa god kompetens, uppbyggnad och resultat i forskarutbildningen. Översynen är också en förberedelse inför universitetskanslerämbetets kommande kvalitetsgranskning av examensrätt på forskarnivå inom ett område. Föredragande: Johan Hellstrand Förslag till beslut: att att godkänna åtgärdsplanen för forskarutbildningsämnet matematik/tillämpad matematik, inom forskarutbildningsområdet miljö, energi- och resursoptimering, daterad 14 augusti 2013 uppdra åt akademin för utbildning, kultur och kommunikation att återrapportera genomförda åtgärder vid fakultetsnämndens första sammanträde hösterminen 2014 Ärendets beredning Fakultetsnämnden beslutade den 24 maj 2012 (Dnr MDH /11) att utvärdera forskarutbildningsämnet matematik/tillämpad matematik. Till externa utvärderare utsågs på akademins förslag professor Jun Yu (Umeå Universitet) samt professor emeritus Gunnar Sparr (Lunds tekniska högskola). Utlåtanden och självvärdering har behandlats i utskottet för forskarutbildning den 20 mars 2013, varvid professor Sergei Silvestrov gavs möjlighet att närvara och lämna synpunkter på utvärderarnas utlåtanden. Underlag: Bilaga 1: Besluts PM Bilaga 2: Åtgärdsplan för forskarutbildningsämnet matematik/tillämpad matematik, daterad 14 augusti 2013 Delges Akademichef UKK, samordnare för forskarutbildningen UKK, forskningsledare MERO och DI, ämnesföreträdare matematik/tillämpad matematik Sidan 7 av 365

8 Nr 6: MDH /13 Fakultetsnämnden 7 Rapport om genomförda åtgärder föranledda av utvärderingen av forskarutbildningsämnet didaktik Diarienummer: MDH /11 Handläggare: Johan Hellstrand Fakultetsnämnden har sedan 2010 kontinuerligt genomfört externa utvärderingar per ämne av utbildningen på forskarnivå. Utvärderingarna görs som en del i nämndens löpande kvalitetsarbete för att säkerställa god kompetens, uppbyggnad och resultat i forskarutbildningen. Översynen är också en förberedelse inför universitetskanslerämbetets kommande kvalitetsgranskning av examensrätt på forskarnivå inom ett område. På nämndens uppdrag utvärderades forskarutbildningsämnet didaktik år Föredragande: Johan Hellstrand Förslag till beslut: att godkänna akademin för utbildning, kultur och kommunikations rapport avseende åtgärder genomförda utifrån den av nämnden fastställda åtgärdsplanen för forskarutbildningsämnet didaktik inom forskarutbildningsområdet didaktik. Ärendets beredning Fakultetsnämnden beslutade den 26 maj 2011 att utvärdera forskarutbildningsämnet didaktik. Till externa utvärderare utsågs på akademins förslag professor emeritus Pertti Kansanen (Helsingfors universitet) samt professor Staffan Selander (Stockholms universitet). Utlåtanden av externa utvärderare presenterades tillsammans med akademins självvärdering för nämnden den 29 mars 2012, varvid akademin uppdrogs att utarbeta en åtgärdsplan. Fakultetsnämnden beslutade den 22 november 2012 att godkänna akademin för utbildning, kultur och kommunikations (UKK) åtgärdsplan för forskarutbildningsämnet didaktik, samt att uppdra åt UKK att återrapportera genomförda åtgärder i enlighet med åtgärdsplanen till fakultetsnämndens möte den 18 april Ärendet har föredragits i utskottet för forskarutbildning som föreslår nämnden att rapporten godkänns. Underlag: Bilaga 1: Besluts PM Bilaga 2: Rapport till nämnden från UKK Delges Akademichef UKK, samordnare för forskarutbildningen UKK, forskningsledare DI, ämnesföreträdare didaktik Sidan 8 av 365

9 Nr 6: MDH /13 Fakultetsnämnden 8 Utvärdering av forskarutbildningsämnet energi- och miljöteknik Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Johan Hellstrand Fakultetsnämnden har sedan 2010 kontinuerligt genomfört externa utvärderingar per ämne av utbildningen på forskarnivå. Utvärderingarna görs som en del i nämndens löpande kvalitetsarbete för att säkerställa god kompetens, uppbyggnad och resultat i forskarutbildningen. Översynen är också en förberedelse inför universitetskanslerämbetets kommande kvalitetsgranskning av examensrätt på forskarnivå inom ett område. Under 2013 har nämnden utvärderat ämnet energi- och miljöteknik. Föredragande: Johan Hellstrand Förslag till beslut: att att uppdra åt akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) att ta fram förslag på en åtgärdsplan för forskararutbildningsämnet energi- och miljöteknik inom forskarutbildningsområdet MERO, att redovisa vid nämndens sammanträde 12 december uppdra åt akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) att återrapportera genomförda åtgärder vid fakultetsnämndens sista sammanträde Ärendets beredning Fakultetsnämnden beslutade den 24 maj 2012 (Dnr MDH /11) att utvärdera forskarutbildningsämnet energi- och miljöteknik. akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) uppdrogs att utarbeta en självvärdering som en del av underlaget till de externa utvärderarna. Till externa utvärderare utsågs på akademins förslag professor Thore Berntsson (Chalmers tekniska högskola) samt professor Carl-Johan Fogelholm (Aalto universitet, Finland). Utlåtanden samt självvärdering har behandlats i utskottet för forskarutbildning den 29 augusti 2013, varvid docent Emma Nehrenheim närvarade, presenterade akademins självvärdering och lämnade synpunkter på utvärderarnas utlåtanden. Underlag: Bilaga 1: Besluts PM Bilaga 2: Självvärdering energi- och miljöteknik Bilaga 3: Utlåtande av professor Thore Berntsson Bilaga 4: Utlåtande av professor Carl-Johan Fogelholm Delges Akademichef EST, samordnare för forskarutbildningen EST, forskningsledare MERO, ämnesföreträdare energi- och miljöteknik Sidan 9 av 365

10 Nr 6: MDH /13 Fakultetsnämnden 9 Rapport om åtgärdsplan för forskarutbildningsämnet industriell ekonomi och organisation Diarienummer: MDH /11 Handläggare: Johan Hellstrand Fakultetsnämnden har sedan 2010 kontinuerligt genomfört externa utvärderingar per ämne av utbildningen på forskarnivå. Utvärderingarna görs som en del i nämndens löpande kvalitetsarbete för att säkerställa god kompetens, uppbyggnad och resultat i forskarutbildningen. Översynen är också en förberedelse inför universitetskanslerämbetets kommande kvalitetsgranskning av examensrätt på forskarnivå inom ett område. Under 2012 utvärderades ämnet industriell ekonomi och organisation Föredragande: Johan Hellstrand Förslag till beslut: att att godkänna åtgärdsplanen för forskarutbildningsämnet industriell ekonomi och organisation, inom forskarutbildningsområdet INAS, daterad 29 maj 2013 uppdra åt akademin för ekonomi, samhälle och teknik att återrapportera genomförda åtgärder vid fakultetsnämndens sista sammanträde 2013 Ärendets beredning Fakultetsnämnden beslutade den 6 september 2012 (Dnr MDH /11) att utvärdera forskarutbildningsämnet industriell ekonomi och organisation. Till externa utvärderare utsågs på akademins förslag professor Hans Löfsten (Chalmers tekniska högskola) samt professor Anders Nilsson (Luleå tekniska universitet). Utlåtanden samt självvärdering har behandlats i utskottet för forskarutbildning den 18 december 2012, varvid professor Esbjörn Segelod gavs möjlighet att närvara och lämna synpunkter på utvärderarnas utlåtanden. Fakultetsnämnden uppdrog den 21 februari 2013 till akademin att inkomma med åtgärdsplan. Underlag: Bilaga 1: Besluts PM Bilaga 2: Åtgärdsplan för forskarutbildningsämnet industriell ekonomi och organisation, daterad Delges Akademichef EST,, samordnare för forskarutbildningen EST, forskningsledare IEO, ämnesföreträdare industriell ekonomi och organisation Sidan 10 av 365

11 Nr 6: MDH /13 Fakultetsnämnden 10 Uppföljning av ifrågasatt examen engelska kandidat där Universitetskanslersämbetet fattat beslut om bristande kvalitet Diarienummer: MDH /12 Handläggare: Michael Rogefelt I pågående kvalitetsutvärdering fattade UKÄ den 18 dec 2012 beslut om bristande kvalitet för kandidatexamen inom huvudområdet engelska vid MDH. Beslut om bristande kvalitet benämns också som ifrågasatt kvalitet. Utbildningar som fått omdömet bristande kvalitet ska utifrån yttrande i UKÄ:s beslut om ifrågasatt examen inom ett år till myndigheten lämna in en analys av bristerna i utbildningen, samt en redovisning av vilka åtgärder man vidtagit för att avhjälpa dem. UKÄ fattar därefter beslut om ifrågasatt examenstillstånd ska återkallas eller inte. Fakultetsnämnden har med anledning av beslut om bristande kvalitet beslutat att berörd akademi i ett första skede skyndsamt ska inkomma med en åtgärdsplan som utifrån UKÄ:s beslut och tillhörande underlag utgör en analys av vad påtalade kvalitetsbrister i måluppfyllelsen närmare består i, samt som beskriver de åtgärder som anses nödvändiga att vidta för att åtgärda bristerna. Akademin ska vidare senast fyra månader efter beslut om bristande kvalitet inkomma till nämnden med en lägesrapport för åtgärdsarbetet och ytterligare därefter till nämnden redovisa slutrapport motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning som ska delges UKÄ med anledning av beslut om bristande kvalitet. Med anledning av beslut om bristande kvalitet för kandidatexamen i engelska har akademi UKK nu inkommit till fakultetsnämnden med slutrapport motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning som senast den 18 december 2013 ska delges UKÄ. Rektor fattar innan detta tillfälle beslut om inlämnande av redovisningen. Föredragande: Michael Rogefelt Förslag till beslut att att godkänna akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) slutrapport motsvarande analys- och åtgärdsredovisning för ifrågasatt examen med tillägget.. Ärendets beredning Akademi UKK har varit ansvarig för framtagande av föreliggande slutrapport och akademin har även haft ansvaret att genomföra de åtgärder som redovisas i analys- och åtgärdsredovisningen. Tidigare har akademin till nämnden redovisat dels analys- och åtgärdsplan dels lägesrapport gällande uppföljningsarbetet med ifrågasatt examen. I uppföljningsprocessen på akademin har ämnesansvariga och utbildningsledare deltagit under avdelningschefs ledning. Akademichef har hållits informerad i ärendet Sidan 11 av 365

12 Nr 6: MDH /13 Fakultetsnämnden Utskottet för lärarutbildningar har med anledning av ärendet i sin beredning fattat beslut om förslag på åtgärder och kompletteringar för analys- och åtgärdsredovisningen till UKÄ Fakultetsnämnden har under uppföljningsprocessen för ifrågasatt examen kandidat i engelska, fattat beslut om förslag på kompletteringar och förbättringar i analys- och åtgärdsredovisningen. I framtagandet av akademins analys- och åtgärdsredovisning för ifrågasatt examen har även förvaltningen (UFO) deltagit. Förvaltingens uppgift har varit att lägga upp tidsplan samt att bereda ärendet i fakultetsnämnd och utskott. Underlag i ärendet Bilaga 1: BeslutsPM Bilaga 2: UKÄ BeslutYttrande EngKand bristande Bilaga 3: Akademins slutrapport Bilaga 4: Akademins analys exarbeten Delges Akademichef UKK, avdelningschef moderna språk UKK, utbildningsledare UKK Sidan 12 av 365

13 Nr 6: MDH /13 Fakultetsnämnden 11 Rapportering om Universitetskanslerämbetets (UKÄ) kvalitetsutvärderingar Diarienummer: MDH /12 Handläggare: Michael Rogefelt Information om UKÄ:s genomförda, pågående och kommande kvalitetsutvärderingar Föredragande: Michael Rogefelt Förslag till beslut att notera informationen Underlag i ärendet Bilaga 1: Rapport UKÄ-granskning Sidan 13 av 365

14 Nr 6: MDH /13 Fakultetsnämnden 12 Resultat från kursvärderingssystem avseende kurstillfällen med utvecklingspotential Diarienummer: MDH /10 Handläggare: Jonas Lostelius Via det högskolegemensamma kursvärderingssystemet går det att göra omfattande datauttag som kan sorteras och analyseras på olika nivåer. Mot bakgrund av fakultetsnämndens kvalitetsansvar presenteras med regelbundna mellanrum resultat från kursvärderingssystemet. Detta gjordes senast vid fakultetsnämndens sammanträde den 12 september Rapporten avsåg då resultat från VT13. Fakultetsnämnden beslutade vid sammanträdet att uppdra till utbildnings- och forskningssektionen att utreda konsekvenserna av att i rapporten med resultat styrka punkt 2 och 3 för kriterierna (det vill säga en svarsfrekvens om minst 50 procent och minst 5 svarande) för att söka fram kurstillfällen med utvecklingspotential och att återrapportera detta till fakultetsnämndens sammanträde i oktober. Det kriterium som återstår för att söka fram kurstillfällen med utvecklingspotential är att kurstillfällen ska ha under 3,0 i sammanfattande omdöme. Tillämpas endast det kriteriet omfattar listan 67 kurstillfällen. Den huvudsakliga konsekvensen är således att mycket fler kurstillfällen än tidigare är aktuella att redovisa. Detta skulle leda till ett större arbete med att ta fram rapporten, givet att rapporten ska ha samma innehåll. En kritik som riktats mot kursvärderingar med låg svarsfrekvens är att det är stor risk för att resultaten inte är representativa för respondentgruppens åsikter. En tänkbar konsekvens av att slopa kriterierna för svarsfrekvens om 50 procent och minst 5 svarande kan vara att hela listan med kurstillfällen med utvecklingspotential löper risk för att kritiseras för bristande representativitet. Det kan i förlängningen vara negativt även för hela rapporten med resultat från kursvärderingssystemet. Föredragande: Föredras skriftligt. Förslag till beslut att Ärendets beredning uppdra till utbildnings- och forskningssektionen att till fakultetsnämndens sammanträde i december 2013 lämna förslag på ett arbetssätt som med utgångspunkt i det högskolegemensamma kursvärderingssystemet och i syfte att bidra till en kvalitetshöjning av högskolans kurser underlättar fakultetsnämndens uppföljning av resultat från kursvärderingar och som samtidigt stödjer lärares arbete med kursutveckling. Utbildnings- och forskningssektionen har bearbetat data från högskolans kursvärderingssystem i linje med fakultetsnämndens uppdrag men har inte lämnat något eget förslag till beslut. Delges Chefen för utbildnings- och forskningssektionen, utbildningsledare Sidan 14 av 365

15 Nr 6: MDH /13 Fakultetsnämnden 13 Revidering av utbildningsplan för det tvååriga programmet i datornätverk och datakommunikation Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Julia McNamara Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har den 6 september 2013 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen för det tvååriga programmet i datornätverk och datakommunikation (TCV21), där man vill göra förändringar i kursinnehållet. Förslaget som behandlas gäller akademins önskemål om revideringar för utbildning som startade ht 2012, samt revideringar för utbildning som startade ht Nämnden föreslås att inte godkänna retroaktiva revideringar, det vill säga utbildningsmoment som redan har genomförts eller genomförs under innevarande läsår. Däremot föreslås nämnden att ta ställning till samtliga revideringsförslag från akademin och fastställa från vilken tidpunkt en eventuell revidering kan godkännas. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut att att att att att avslå akademi IDT:s förslag till revideringar av utbildningsplan för utbildning som startade ht 2012 avslå akademi IDT:s förslag till revideringar av utbildningsplan för utbildning som startade ht 2013 revidera utbildningsplanen enligt akademi IDT:s förslag med avseende på: att lägga till kursen Datakommunikation för inbyggda system, 7,5 hp, i årskurs 2 att gälla för utbildning som startade ht 2013 att lägga till kursen Programmering, 7,5 hp, i årskurs 2 att gälla för utbildning som startade ht 2013 att ta bort kursen Optimering av komplexa nät, 7,5 hp, i årskurs 2 att gälla för utbildning som startade ht 2013 att ta bort kursen Projektledning, 7,5 hp, i årskurs 2 att gälla för utbildning som startade ht 2013 att ersätta kursen Projekt i nätverksteknik, 15 hp, i årskurs 2, med kursen Projekt i nätverksteknik: utveckling av komplexa datornätverk, 15 hp att gälla för utbildning som startade ht därmed fastställa reviderad utbildningsplan för det tvååriga programmet i datornätverk och datakommunikation att gälla för utbildning som startade efter den 1 juli revidera utbildningsplanen enligt akademi IDT:s förslag att med avseende på: att ersätta kurserna Avancerad routing, 7,5 hp, och Avancerad switching, 7,5 hp, i årskurs 1 med kursen Routing och switching i komplexa nät, 15 hp, och flytta den till årskurs 2 att gälla för utbildning som startar ht 2014 att ersätta kursen Nätverksoperativsystem i datornätverk, 7,5 hp, i årskurs 1 med kursen Nätverkstjänster, 15 hp att gälla för utbildning som startar ht 2014 Sidan 15 av 365

16 Nr 6: MDH /13 Fakultetsnämnden att att ersätta kursen Säkerhet i komplexa nät, 15 hp, i årskurs 2 med kursen Säkerhet i datornätverk, 7,5 hp, och flytta den till årskurs 1 att gälla för utbildning som startar ht 2014 att flytta kursen Datakommunikation för inbyggda system, 7,5 hp, från årskurs 2 till årskurs 1 att gälla för utbildning som startar ht 2014 att ersätta kursen Linux, 7,5 hp, i årskurs 1 med kursen Linux operativsystem och utvecklingsmiljö, 7,5 hp, och flytta den till årskurs 2 att gälla för utbildning som startar ht därmed fastställa reviderad utbildningsplan för det tvååriga programmet i datornätverk och datakommunikation att gälla för utbildning som startar efter den 1 juli Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram vid akademi IDT och har därefter beretts vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för teknikutbildningar behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 3 oktober Utskottet var inte beslutsmässigt, men föreslog nämnden att återremittera ärendet till akademi IDT, med motiveringen att inte behandla ärenden som gäller retroaktiva revideringar Underlag i ärendet Bilaga 1: Akademins önskemål om revidering Bilaga2: Beslutspromemoria Delges Utbildningsledare IDT, administrativ chef IDT. Sidan 16 av 365

17 Nr 6: MDH /13 Fakultetsnämnden 14 Revidering av utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Julia McNamara Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har den 6 september 2013 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen för högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik (YHT01), där man vill göra förändringar i kursinnehållet. Förslaget som behandlas gäller akademins önskemål om revideringar för utbildning som startade ht 2011, revideringar för utbildning som startade ht 2012, samt revideringar för utbildning som startade ht Nämnden föreslås att inte godkänna retroaktiva revideringar, det vill säga utbildningsmoment som redan har genomförts eller genomförs under innevarande läsår. Däremot föreslås nämnden att ta ställning till samtliga revideringsförslag från akademin och fastställa från vilken tidpunkt en eventuell revidering kan godkännas. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut att att att att att att avslå akademi IDT:s förslag till revideringar av utbildningsplan för utbildning som startade ht 2011 avslå akademi IDT:s förslag till revideringar av utbildningsplan för utbildning som startade ht 2012 avslå akademi IDT:s förslag till revideringar av utbildningsplan för utbildning som startade ht 2013 revidera utbildningsplanen enligt akademi IDT:s förslag med avseende på: att korrigera kurstiteln Avancerad nätverksdesign, 7,5 hp, i årskurs 3 till Design av komplexa datornätverk, 7,5 hp att gälla för utbildning som startade ht 2012 att ersätta kursen Examensarbete grundnivå, datavetenskap, 15 hp, i årskurs 3 med kursen Examensarbete i nätverksteknik, 15 hp att gälla för utbildning som startade ht 2012 att ta bort kursen Open source i datornätverk, 7,5 hp, i årskurs 3 att gälla för utbildning som startade ht 2012 att lägga till kursen Information kunskap vetenskap etik, 7,5 hp, i årskurs 3 att gälla för utbildning som startade ht 2012 att ersätta kursen Nätverksprogrammering, 7,5 hp i årskurs 3, med kursen Programmering, 7,5 hp att gälla för utbildning som startade ht 2012 därmed fastställa reviderad utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik att gälla för utbildning som startade efter den 1 juli revidera utbildningsplanen enligt akademi IDT:s förslag med avseende på: att flytta kursen Programmering, 7,5 hp, från årskurs 3 till årskurs 2 att gälla för utbildning som startade ht 2013 att flytta kursen Säkerhet i datornätverk II, 7,5 hp, från årskurs 2 till årskurs 3 att gälla för utbildning som startade ht 2013 Sidan 17 av 365

18 Nr 6: MDH /13 Fakultetsnämnden att att att att korrigera kurstiteln Avancerad routing och switching, 15 hp, i årskurs 2 till Routing och switching i komplexa nät, 15 hp att gälla för utbildning som startade ht 2013 att ersätta kursen Projekt i nätverksteknik, 15 hp, i årskurs 2 med kursen Projekt i nätverksteknik: utveckling av komplexa datornätverk att gälla för utbildning som startade ht 2013 att ta bort kursen Projektledning, 7,5 hp, i årskurs 2 att lägga till kursen Datakommunikation för inbyggda system, 7,5 hp, i årskurs 2 att gälla för utbildning som startade ht 2013 därmed fastställa reviderad utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik att gälla för utbildning som startar efter den 1 juli revidera utbildningsplanen enligt akademi IDT:s förslag med avseende på: att ersätta kursen Linux, 7,5 hp, med kursen Linux operativsystem och utvecklingsmiljö, 7,5 hp, och flytta den från årskurs 1 till årskurs 2 att gälla för utbildning som startar ht 2014 att flytta kursen Datakommunikation för inbyggda system, 7,5 hp, från årskurs 2 till årskurs 1 att gälla för utbildning som startar ht 2014 därmed fastställa reviderad utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik att gälla för utbildning som startar efter den 1 juli Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram vid akademi IDT och har därefter beretts vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för teknikutbildningar behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 3 oktober Utskottet var inte beslutsmässigt, men föreslog nämnden att återremittera ärendet till akademi IDT, med motiveringen att inte behandla ärenden som gäller retroaktiva revideringar Underlag i ärendet Bilaga 1: Akademins önskemål om revidering Bilaga2: Beslutspromemoria Delges Utbildningsledare IDT, administrativ chef IDT. Sidan 18 av 365

19 Nr 6: MDH /13 Fakultetsnämnden 15 Revidering av utbildningsplan för masterprogrammet i intelligenta inbyggda system Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Julia McNamara Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har den 9 september 2013 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen för masterprogrammet i intelligenta inbyggda system (GST01), där man vill göra förändringar i kursinnehållet. Förslaget som behandlas gäller akademins önskemål om revideringar för utbildning som startade ht Fakultetsnämnden föreslås att inte godkänna retroaktiva revideringar, det vill säga utbildningsmoment som redan har genomförts eller genomförs under innevarande läsår. Däremot föreslås nämnden att ta ställning till samtliga revideringsförslag från akademin och fastställa från vilken tidpunkt en eventuell revidering kan godkännas. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut att att att avslå akademi IDT:s förslag till revidering av utbildningsplan för utbildning som startade ht 2012 revidera utbildningsplanen enligt akademi IDT:s förslag med avseende på: att ta bort kursen Hårdvara för inbyggda system, 7,5 hp, från årskurs 1 för utbildning som startar ht 2014 att flytta kursen Numeriska metoder med MATLAB, 7,5 hp, från årskurs 2 till årskurs 1 för utbildning som startar ht 2014 att ersätta kursen Projekt i avancerade inbyggda system, 22,5 hp, i årskurs 2 med kursen Projekt i avancerade inbyggda system, 30 hp för utbildning startar ht därmed fastställa reviderad utbildningsplan för masterprogrammet i intelligenta inbyggda system att gälla för utbildning som startar efter den 1 juli Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram vid akademi IDT och har därefter beretts vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för teknikutbildningar behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 3 oktober Utskottet var inte beslutsmässigt, men föreslog nämnden att återremittera ärendet till akademi IDT, med motiveringen att inte behandla ärenden som gäller retroaktiva revideringar. Underlag i ärendet Bilaga 1: Akademins önskemål om revidering Bilaga 2: Beslutspromemoria Delges Utbildningsledare IDT, administrativ chef IDT. Sidan 19 av 365

20 Nr 6: MDH /13 Fakultetsnämnden 16 Revidering av utbildningsplan för masterprogrammet i financial engineering Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Julia McNamara Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har den 6 september 2013 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen för masterprogrammet i financial engineering (ZMS20), där man vill byta ut en kurs. Revideringen ska gälla för utbildning som startar höstterminen 2014 och framåt. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut att att ersätta kursen Programvara för riskhantering och finansiell verksamhet, 7,5 hp, med kursen Programvara för matematisk statistik och finansiell verksamhet, 7,5 hp därmed fastställa reviderad utbildningsplan för masterprogrammet i financial engineering att gälla för utbildning som startar efter den 1 juli Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram vid akademi UKK av utbildningsledare Anna-Karin Fornberg utifrån diskussioner som förts i ämneskollegiet för matematik/tillämpad matematik, och har därefter beretts vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för teknikutbildningar behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 3 oktober Underlag i ärendet Bilaga 1: Akademins önskemål om revidering Bilaga 2: Beslutspromemoria Bilaga 3: Förslag till reviderad utbildningsplan Delges Utbildningsledare UKK, administrativ chef UKK. Sidan 20 av 365

21 Nr 6: MDH /13 Fakultetsnämnden 17 Revidering av utbildningsplan för masterprogrammet i teknisk matematik Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Maria Spennare Fakultetsnämnden har via rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 24 april 2012) ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har den 6 september 2013 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen för masterprogrammet i teknisk matematik. Revideringarna ska gälla för utbildning som startar ht-14. Akademi UKK har diskuterat möjligheten att erbjuda masterprogram i teknisk matematik på både svenska och engelska. I förberedelsearbetet för detta har en mindre översyn av utbildningsplanen för programmet gjorts av programansvarig, avdelningschef och utbildningsledare. Förändringarna som föreslås av akademin är: Under avsnittet innehåll uppdateras texten angående examinationsformer då även muntliga tentamina förekommer på vissa kurser, I årskurs 1 bland de obligatoriska kurserna ersätts kursen Diskret matematik, fortsättningskurs av kursen Wavelets som är mer i linje med programmets inriktning och speciellt framtagen för programmet. Kursen Diskret matematik, fortsättningskurs erbjuds fortsättningsvis som valbar kurs under årskurs 1. Ytterligare valbara kurser erbjuds: årskurs 1 Grafteori, nätverk och tillämpningar och årskurs 2 Tillämpade algebraiska strukturer. Innehållet i kurserna anses lämpligt för programmets studenter och är speciellt framtagna för programmet. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut att återremittera ärendet till akademi UKK för omarbetning med avseende på att begränsa antalet valbara kurser i utbildningsplanen till fakultetsnämndens decembermöte Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram vid akademi UKK av programansvarig för programmet, Sergei Silvestrov, i samarbete med utbildningsledare vid UKK, Anna-Karin Fornberg och avdelningschef för tillämpad matematik, Erik Janse. De föreslagna förändringarna har även diskuterats i ämneskollegiet för matematik/tillämpad matematik. Ärendet har därefter beretts vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för teknikutbildningar har behandlat ärendet vid sitt sammanträde och beslutade att föreslå Sidan 21 av 365

22 Nr 6: MDH /13 Fakultetsnämnden fakultetsnämnden att återremittera ärendet till akademi UKK för omarbetning med avseende på att begränsa antalet valbara kurser i utbildningsplanen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts PM Bilaga 2: Utbildningsplan med föreslagna revideringar markerade Delges Utbildningsledare UKK, administrativchef UKK Sidan 22 av 365

23 Nr 6: MDH /13 Fakultetsnämnden 18 Revidering av utbildningsplan för Analytical finance Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Maria Spennare Fakultetsnämnden har via rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 24 april 2012) ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har den 6 september 2013 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen Analytical fiance. Revideringarna ska gälla för utbildning som startar ht-14. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har initierat en förändring av programmet Analytical Finance med anledning av ett verksamhetsuppdrag att minska den totala volymen inom ekonomiområdet samt på kandidatnivå. Förändringen innebär att studenter som börjar på programmet Analytical Finance hösten 2014 och framåt inte längre kommer att erbjudas kurser i företagsekonomi i en sådan omfattning så att det är möjligt att erhålla en kandidatexamen med företagsekonomi som huvudområde. Möjliga huvudområden för kandidatexamen kommer då att vara matematik/tillämpad matematik samt nationalekonomi. Den föreslagna förändringen av möjliga examina påverkar innehållet i programmet och således behöver utbildningsplanen revideras. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut att att revidera utbildningsplanen enligt akademin UKKs förslag därmed fastställa reviderad utbildningsplan för Analytical finance att gälla för utbildning som startar efter 1 juli Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram vid akademi UKK av utbildningsledare Anna-Karin Fornberg, i samarbete med utbildningsledare vid EST Magnus Hoppe, programansvarig för Analytical Finance Anatoliy Malyarenko, programsamordnare för Analytical Finance Ying Ni samt avdelningschef för tillämpad matematik Erik Janse. De föreslagna förändringarna har även diskuterats i ämneskollegiet för matematik/tillämpad matematik. Ärendet har därefter beretts vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för ekonomiutbildningar har behandlat ärendet vid sitt sammanträde och tillstyrkt förslag till beslut. Utskottet för teknikutbildningar har behandlat ärendet vid sitt sammanträde och beslutade att revidera utbildningsplanen enligt akademins förslag, under förutsättning att akademin visar att kursnamn är korrekta och att kurserna anges under korrekt årskurs. Utbildningsplanen har efter utskottets möte stämts av med ansvarig utbildningsledare och ett kursnamn har reviderats. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts PM Bilaga 2: Utbildningsplan med föreslagna ändringar markerade Delges Akademichef UKK, EST, utbildningsledare UKK, EST administrativchef UKK, EST Sidan 23 av 365

24 Nr 6: MDH /13 Fakultetsnämnden 19 Nämndens mötestider 2014 Diarienummer: MDH Handläggare: Maria Spennare Enligt nämndens arbetsordning skall nämnden senast i november året före dess verksamhetsår fastställa sammanträdesplan för nästkommande verksamhetsår. Nämnden skall sammanträda mins fyra gånger per år. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut: att fastställa förslaget till mötestider för 2014 för nämnden enligt följande: Möte 1: torsdag den 20 februari 2014 Möte 2: onsdag den 16 april 2014 Möte 3: torsdag den 5 juni 2014 Möte 4: torsdag den 11 september 2014 Möte 5: torsdag den 9 oktober (utbudsbeslut) Möte 6: torsdag- fredag oktober 2014 Möte 7: torsdag den 11 december 2014 Bilaga 1: Förslag till sammanträdesplan för 2014 Sidan 24 av 365

25 Nr 6: MDH /13 Fakultetsnämnden 20 Redovisning av delegationsbeslut Nedanstående beslut är tagna av dekanus och prodekan på delegation från nämnden sedan nämndens föregående sammanträde: Antagning av Agnieszka Jablonska-Eklöf UKK till forskarutbildning Antagning av Jinjjing Song EST till forskarutbildning Antagning av Lukas Lundström EST till forskarutbildning Antagning av Hamid Reza Faragardi IDT till forskarutbildning Antagning av Husni Khanfar IDT till forskarutbildning Antagning av Torbjörn Ödman IDT till forskarutbildning Antagning av Shaibal Barua IDT till forskarutbildning Antagning av Gunnar Lennermo EST till forskarutbildning Antagning av Moa Swing Gustafsson EST till forskarutbildning Förslag till beslut att notera informationen. Sidan 25 av 365

26 Nr 6: MDH /13 Fakultetsnämnden 21 Rapporter Rapport från studentkåren Rapporter från dekanerna Eventuella rapporter från fakultetsnämndens utskott. Föredragande: studentrepresentant, dekanerna och respektive utskottsordförande. Förslag till beslut att notera informationen. Sidan 26 av 365

27 Bilaga 1 till ärende 4 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 105/13 Professor i engelska, UKK Ref.nr 53/13 Universitetslektor i psykologi, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr. 77/13 Ansökan om befordran till professor i nationalekonomi, EST Ansökan inkom Ref.nr. 119/13 Ansökan om att antas som docent i socialt arbete, HVV Ansökan inkom: Ref.nr. 157/12 Universitetslektor i socialt arbete, HVV Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunnig -Bo Ekehammar, Stockholms universitet Utlåtande inkommit, godkänt Clas Eriksson Gunnel Östlund -Torun Lindholm, Stockholms universitet Inkommit godkänt Beslut om sakkunniga -Måns Söderbom, Göteborgs universitet Utlåtande inkommit, godkänt -Siv Gustafsson, Stockholm Utlåtande inkommit, godkänt Beslut om sakkunnig -Arne Gerdner, Högskolan i Jönköping Deadline sökande Beslut om sakkunniga -Arne Gerdner, Högskolan i Jönköping Utlåtande inkommit, godkänt -Anna Dunér, Göteborgs universitet Utlåtandet inkommit, godkänt RB OK Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm, akademirepresentanter: Maria Müllersdorf, Agneta Brav Sammanträde planeras Rekryteringskommitté ska bildas. Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm. Akademirepresentanter: Thomas Wahl, Eva Maaninen-Olsson, Esbjörn Segelod och Christos Papahristodoulou Sammanträde RB OK Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm, akademirepresentanter: Mats Ekermo, Maria Müllersdorf Sammanträde Sidan 27 av 365

28 Bilaga 1 till ärende 4 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 158/13 Universitetslektor i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr. 174/13 Ansökan om att antas som docent i sociologi, HVV Ansökan inkom: sökande Beslut om sakkunniga -Christina Forsberg, Karolinska Institutet Inkommit granskas, komplettering begärd Jonas Lindblom -Ulrica Nilsson, Örebro universitet Deadline Förslag om sakkunnig -Thomas Johansson, Göteborgs universitet Inkommit godkänt Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm, akademirepresentanter: Maria Müllersdorf, Cecilia Rydlo, Ingrid Snellman Rekryteringskommitté bildad: Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm 2 Sidan 28 av 365

29 Bilaga 1 till ärende 4 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 11/13 Ansökan om befordran till professor i produktionssystem, IDT Ansökan inkom Ref.nr. 36/13 Professor i produktutveckling med inriktning industrialisering och hållbarhet, IDT Ansökan inkom Sista ansökningsdag: Ref.nr. 136/13 Två professorer i hälsoteknik, IDT Ref nr för annonser är: 188/13 Signal processing 189/13 Sensor systems Anhållan inkom Sista ansökningsdag: Magnus Wiktorsson Ansökan ligger på MW:s önskemål vilande till sept/okt Ev. återtagande 1 sökande Beslut om sakkunniga Hans Johannesson, Chalmers Utlåtande inkommit, godkänt. Margareta Norell - Bergendahl, KTH Utlåtande inkommit, godkänt Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Lena Johansson Westholm, vice ordförande Sture Packalén, Jane P Ståhle Akademirepresentanter: Damir Isovic, Anders Hellström, Monica Bellgran. RB OK. Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Lena Johansson Westholm, vice ordförande Sture Packalén, Jane P Ståhle. Akademirepresentanter: Monica Bellgran, Anders Hellström och Damir Isovic Protokoll skrivs RB OK Rekryteringskommitté ska bildas. Ordförande Lena Johansson Westholm, vice ordförande Sture Packalén, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Ref.nr. 76/13 Adjungerad professor i robotik och avionik, IDT Ansökan inkom Fredrik Bruhn Beslut om sakkunniga Mattias O Nils Mittuniversitetet, Sundsvall Utlåtande inkommit, godkänt. RB OK Rekryteringskommitté ska bildas. Ordförande Lena Johansson Westholm, vice ordförande Sture Packalén, Jane P Ståhle. 3 Sidan 29 av 365

30 Bilaga 1 till ärende 4 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Akihiro Matsumoto Toyo University Utlåtande inkommit, godkänt. Akademirepresentanter: Magnus Otterskog och Lars Asplund Protokoll skrivs Ref.nr. 106/13 Ansökan om befordran till professor i matematik/tillämpad matematik, UKK Ansökan inkom Anatoliy Malyarenko Beslut om sakkunniga -Ola Hössjer, Stockholms universitet Utlåtandet inkommit, godkänt Raimondo Manca, Universita di Roma, Italien Utlåtandet inkommit, godkänt RB OK Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm, akademirepresentanter: Erik Janse, Pia Lindberg, Sergei Silvestrov Sammanträde Ref.nr. 146/13 Ansökan om att antas som docent i datavetenskap, IDT Ansökan inkom Daniel Sundmark Beslut om sakkunnig -Jörgen Hansson, Chalmers tekniska högskola Deadline RB OK Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm Ref.nr 132/13 Universitetslektor i datavetenskap inriktning artificiell intelligens, IDT Sista ansökningsdag: Ref.nr 143/13 Universitetslektor i biomedical signal processing, IDT Sista ansökningsdag sökande Beslut om sakkunniga -Mark Dougherty, Högskolan Dalarna Deadline Ylva Bäcklund, Uppsala universitet Deadline Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Lena Johansson Westholm, vice ordförande Sture Packalén. Akademirepresentanter: Magnus Otterskog och Gordana Dodig-Crnkovic 3 sökande Sakkunniga letas Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Lena Johansson Westholm, vice ordförande Sture Packalén. Akademirepresentanter: Magnus Otterskog och Maria Lindén 4 Sidan 30 av 365

31 Bilaga 1 till ärende 4 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr 152/13 Universitetslektor i datavetenskap, IDT Sista ansökningsdag Ref.nr 181/13 Universitetslektor i informationsdesign med inriktning mot textdesign, IDT Sista ansökningsdag sökande Sakkunniga letas Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Lena Johansson Westholm, vice ordförande Sture Packalén. Akademirepresentanter: Rikard Lindell och Björn Lisper. Rekryteringskommitté ska bildas. Ordförande Lena Johansson Westholm, vice ordförande Sture Packalén. Akademirepresentanter: 5 Sidan 31 av 365

32 Bilaga 1 till ärende 5 Sammanträde: FN 6:13 MDH / Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH /13 BeslutsPM Handläggare Andreas Boberg 1 (14) Beslutspromemoria Inrättande av utbildning på forskarnivå inom ämnet socialt arbete Bakgrund Den 15 februari 2013 inkom akademin för Hälsa, vård och välfärd (HVV) med en ansökan om att få inrätta forskarutbildningsämnet socialt arbete inom forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd. I samband med akademins ansökan fattade fakultetsnämnden den 18 april beslut om kriterier utifrån vilka nämnden avsåg bedöma att förutsättningar att uppnå en hög utbildningskvalitet finns vid inrättande av nya forskarutbildningsämnen. Till följd av nämndens beslut kompletterade HVV sin ansökan i enlighet med beslutet. Kompletteringar på ansökan inkom den 25 juni 2013 respektive den 14 augusti. Som en del i nämndens beslut om kriterier låg att samla in utlåtande från två sakkunniggranskare som ansökande akademi föreslagit. Problemanalys Fakultetsnämnden förväntas bedöma huruvida förutsättningar att uppnå en hög utbildningskvalitet finns vid ett inrättande av forskarutbildningsämnet socialt arbete. Detta ska ske utifrån de beskrivningar som akademin skriver fram i sin ansökan, sakkunniggranskarnas utlåtande och föreliggande promemoria. De kriterier som ska ligga till grund för fakultetsnämndens bedömning är: 1) Ämnets förekomst nationellt och/eller internationellt som ämne för utbildning på forskarnivå. 2) Strategisk betydelse av forskarutbildningsämnet för MDH. 3) Ämnesbeskrivning ämnets avgränsning, definition och relation till forskarutbildningsområdet. 4) Vetenskaplig kompetens inom forskarutbildningsområdet i allmänhet och det enskilda forskarutbildningsämnet i synnerhet. 5) Forskarutbildningsmiljö inom området och/eller ämnet. 6) Forskarutbildningens anknytning till grundutbildning. 7) Infrastrukturella förutsättningar för kommande doktorander inom ämnet. 8) Samverkan mellan ämnet och annan utbildningsmiljö på forskarnivå inom MDH. 9) Uppföljning och kvalitetssäkring av forskarutbildningen inom ämnet. 10) Ekonomiska förutsättningar för ämnet inom den närmaste Sidan 32 av 365

33 Bilaga 1 till ärende 5 femårsperioden. 11) Preliminär allmän studieplan ska bifogas ansökan. 12) Övriga förutsättningar som bedöms vara relevanta för utbildningskvaliteten. 13) Utlåtande från minst två externa bedömare. 2 (14) Faktasammanställning Här redovisas kortfattat akademins beskrivning och de sakkunniggranskarnas ståndpunkt kring respektive bedömningskriterium. För att få en snabb överblick om förutsättningar att uppnå hög utbildningsmässig kvalitet finns används en färgkodning för respektive bedömningskriterium där: Grön = Mycket god uppfyllelse av kriteriet Gul = Goda uppfyllelse av kriteriet Röd = Bristande uppfyllelse av kriteriet 1) Ämnets förekomst nationellt och/eller internationellt som ämne för utbildning på forskarnivå. Akademin skriver fram att forskarutbildning inom ämnet socialt arbete är relativt nytt (sedan slutet av 1970-talet), men att utbildning på forskarnivå trots detta bedrivs vid tio nationella lärosäten och att 319 avhandlingar har lagts fram inom ämnet (fram till och med december 2012). Av akademins ansökan framgår inte hur ämnet socialt arbete står sig internationellt som ämne på forskarutbildningsnivå mer än att det i ansökan konstateras att det finns en utveckling internationellt där forskarutbildning inom ämnet kopplas starkt mot yrkersverksamma inom fältet. De båda sakkunniggranskarna ger en samstämmig bild över ämnets status nationellt och båda granskarna skriver fram att socialt arbete står sig väl i förhållande till andra samhällsvetenskapliga ämnen såsom sociologi, pedagogik med flera. Den ena av granskarna gör även bedömningen att ämnet även står sig internationellt, den andra granskaren kommenterar inte betydelsen av ämnet internationellt. Sammantaget blir slutsatsen att ämnet socialt arbete är etablerat nationellt och står sig även som ämne för utbildning på forskarnivå internationellt. 2) Strategisk betydelse av forskarutbildningsämnet för MDH. Akademin lyfter fram att den etablerade forskningsinriktningen hälsa och välfärd utgör utvecklingsmiljö i högskolans forsknings- och utbildningsstrategin (FUS). Att forskningsinriktningen utgör en utvecklingsmiljö tyder på att det finns en strategisk satsning inom högskolan på etablerandet av en långsiktig hållbar utbildning på forskarnivå inom forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd. Detta eftersom utvecklingsmiljöer har krav på sig att bedriva forskarutbildning i nuvarande FUS. Sidan 33 av 365

34 Bilaga 1 till ärende 5 I akademins ansökan om examensrättigheter till dåvarande Högskoleverket beskrivs socialt arbete som ett av de föreslagna ämnen som ska utgöra en del av den tvärvetenskapliga kunskapskärnan inom området som har sin bas i flera olika vetenskapliga ämnen. Att inrätta fler ämnen inom området hälsa och välfärd ligger således helt i linje med akademins ambition att bygga upp den tvärvetenskapliga forskarutbildningen såsom det beskrevs för dåvarande Högskoleverket. Sakkunniggranskarna blev inte ombedda att ta ställning till huruvida socialt arbete har en strategisk betydelse för högskolan. Sammantaget anser beredningen att det finns belägg för att forskarutbildning inom området hälsa och välfärd har en strategisk betydelse för MDH och att ämnet socialt arbete utgör en viktig pusselbit i etablerandet av den tvärvetenskapliga forskarutbildningen akademin avser bygga upp inom området hälsa och välfärd. 3 (14) 3) Ämnesbeskrivning ämnets avgränsning, definition och relation till forskarutbildningsområdet. Akademin definierar och avgränsar forskarutbildningsämnet socialt arbete som ett samhällsvetenskapligt ämne som studerar social förändring av samhälleliga förhållanden och problemlösning i mänskliga relationer med syfte att främja människors välfärd. Inom forskarutbildningsämnet socialt arbete görs studier av människors hälsa och välfärd. Forskningen omfattar personer i alla åldrar och av olika kön som befinner sig i socialt utsatta situationer eller har särskilda behov. I socialt arbete studeras samhälleliga villkor för människors välfärd, individers eller gruppers utsatthet och resurser för att bevara eller återvinna en välfungerande livssituation. Forskning i socialt arbete omfattar olika teorier och metoder för studier i sociala, kulturella och organisatoriska sammanhang. Forskningen kan beskrivas och problematiseras ur ett individ-, grupp-, samhälls- och globalt perspektiv och har ett tvärprofessionellt intresse som omfattar reaktiva och skyddande men även förebyggande, stödjande, omvårdande och rehabiliterande/ habiliterande åtgärder. Ytterligare en avgränsning som forskarutbildningsämnet berörs av är forskarutbildningsområdets avgränsning som definierar att välfärdsdelen ska fokusera på de hälsorelaterade aspekterna av välfärd. Dessutom avgränsas området till att utesluta ekonomiska och statsvetenskapliga perspektiv på välfärd. I akademins komplettering till ansökan förtydligar akademin att beskrivningen innebär att större kvantitativa studier av välfärdssystem utifrån statsvetenskapliga och nationalekonomiska perspektiv med fokus på välfärdens organisering eller finansiella resurser inte ingick, men att områdesbeskrivningen inkluderar studier av trygghetssystemens konsekvenser för människan eller välfärdens fördelning. Vidare skriver akademin att framtida doktorandprojekt får tydligare fokusera forskarutbildningsämnet socialt arbete vid MDH. De båda sakkunniggranskarna finner att ämnesbeskrivningen inryms inom områdets avgränsningar och definition. Vidare påtalar båda granskarna att Sidan 34 av 365

35 Bilaga 1 till ärende 5 definitionen av ämnet ligger i linje med hur andra lärosäten beskriver ämnet socialt arbete nationellt. En viss risk påtalas av den ena granskaren att koncentrationen av den existerande seniora forskningen till framför allt två professorer inom området kan begränsa eller medföra oönskade avgränsningar inom forskarutbildningsämnet. Samma granskare ser dock att den seniora forskningen på sikt kan breddas då de i dagsläget mindre etablerade forskarna ges större utrymme. Sammantaget kan det konstateras att det föreslagna forskarutbildningsämnets avgränsning och definition ligger väl i linje med hur ämnet beskrivs nationellt och ämnet bedöms även inrymmas inom forskarutbildningsområdets avgränsning och definition. 4 (14) 4) Vetenskaplig kompetens inom forskarutbildningsområdet i allmänhet och det enskilda forskarutbildningsämnet i synnerhet. Akademin redovisar nio potentiella handledare inom ämnet socialt arbete. Tre utgör potentiella huvudhandledare, och övriga sex utgör potentiella handledare. I ansökan framgår även att ytterligare drygt 60 personer finns att tillgå inom området hälsa och välfärd vilka kan utgöra potentiella huvudhandledare/handledare. Båda sakkunniggranskarna anser att handledarsituationen upphåller normal standard för forskarutbildningsar inom socialt arbete. Den ena av granskarna påpekar dock att koncentrationen till framför allt två-tre potentiella huvudhandledare kan medföra en för hög arbetsbelastning på dessa personer. Däremot kan granskaren inte bedöma risken för detta då redovisningen över arbetsbördan är ofullständig. Efter samtal med akademin kring detta menar ämnesansvarige att det inte föreligger någon påtaglig risk för en alltför hög arbetsbörda då mycket av det initiala uppbyggnadsarbetet med socionomutbildningen och forskarutbildningen inom hälsa och välfärd är genomfört. Akademins ansökan beskriver en levande högre seminariekultur med både månatliga ämnesspecifika seminarier liksom tematiska seminarier. Dessutom sker regelbundet doktorandseminarier inom forskningsområdet dit alla aktiva forskare och doktorander på akademin bjuds in till. I ansökan redovisas 31 refereegranskade artiklar eller kapitel under (11 publicerade under 2013). Vidare redovisas 25 publikationer i form av lärobok/redaktör för antologi, kapitel i antologi eller i form av rapporter (3 publicerade under 2013) för samma tidsperiod. Dessutom redovisas 20 konferensbidrag för perioden Det ska dock poängteras att vissa av konferensbidragen är dubbelredovisas då de återkommer vid flera konferenser eller blivit publicerade i refereegranskade tidsskrifter eller kapitel vid ett senare tillfälle. Båda sakkunniggranskarna anser att forskningen är tillräckligt omfattande och aktuell men, som även kommenterats tidigare, en av granskarna ser risker med koncentrering av den seniora forskningen till framför allt två professorer och att detta kan medföra en sårbarhet och insnävning av forskningen. Granskaren menar dock att detta på sikt kan minimeras då mindre etablerade forskare ges utrymme att bygga upp sin forskning. Sidan 35 av 365

36 Bilaga 1 till ärende 5 Av akademins ansökan går att utläsa att ämnet socialt arbete har ett flertal internationella kontakter där bland annat flera forskare ingår i olika internationella nätverk. Även en strategiplan för internationalisering är framtagen. Akademin redovisar även samproduktion med näringsliv, offentlig sektor, landsting och intresseorganisationer. Som exempel ges projekt som finansieras via Samhällsontraktet och Allmänna Arvsfonden. 5 (14) Sammantaget görs bedömningen att den vetenskapliga kompetensen inom forskarutbildningsämnet som mycket goda för att utgöra bas för forskarutbildning inom socialt arbete. Publikationsfrekvensen tyder på en aktiv och aktuell forskningsmiljö. Vidare bedöms handledarsituationen som god inom ämnet och att det finns en etablerad högre seminariekultur inom ämnet. Dessutom redovisas en pågående samproduktion med det omgivande samhället. 5) Forskarutbildningsmiljö inom området och/eller ämnet. Akademin skriver fram uppbyggnaden av en tvärvetenskaplig forskarutbildning med en mångvetenskaplig bas som centralt viktigt för etablerandet av forskarutbildning inom området hälsa och välfärd. Genom att i uppbyggnadsskede värna om denna tvärvetenskaplighet möjliggörs naturliga synergieffekter mellan inrättat ämne och framtida potentiella ämnen. I planeringen av forskarutbildning inom området ligger socialt arbete näst ut efter ämnet vårdvetenskap som fakultetsnämnden fattade beslut om inrättade Synergieffekterna med övriga ämnen inom området kommer ske bland annat genom att doktoranderna har en mångvetenskaplig handledarkonstellation. Vidare har alla doktorander (oavsett till vilket ämne de är antagna till) samma obligatoriska kursutbud inom vilket kursansvariga personer samarbetar över ämnesgränserna. Genom akademins uppbyggnad av forskarutbildningen möjliggörs naturliga mötespunkter för doktoranderna vilket bör anses som positivt för forskarutbildningsmiljön. Dessutom kommer doktorander inom socialt arbete kunna söka kurser och ta del av andra moment som den nationella forskarskolan i socialt arbete 1 arrangerar. Båda granskarna bedömer möjligheterna till synergieffekter mellan ämnena inom området som tillfredsställande. Akademin beskriver en levande seminariekultur där det bland annat arrangeras gemensamma doktorandseminarier varje månad dit alla doktorander och forskare bjuds in till. Doktorander inom socialt arbete kommer att omfattas av detta. Dessutom arrangeras både ämnesspecifika och tematiska seminarier en gång per månad. Sammantaget tyder det på att det finns en etablerad seminariekultur inom forskarutbildningsmiljön. Akademin avser genomföra större rekryteringsomgångar till forskarutbildning inom området vartannat år. Vid varje rekryteringstillfälle planeras doktorander att antas varav 3-4 stycken doktorander planera rekryteras inom ämnet socialt arbete. Kommande rekryteringsomgång är planerad till De båda sakkunniggranskarna har olika uppfattningar huruvida rekryteringsstrategi är tillräcklig omfattande eller inte. Den ena granskaren anser att tillflödet av doktorander är i knappaste laget och att antalet 1 Sidan 36 av 365

37 Bilaga 1 till ärende 5 garanterade fakultetsfinansierade doktorander är i underkant vilket tros kunna försvåra utvecklingen av ämnet. Granskaren ser gärna en ökning av rekryteringen av antalet doktorander inom socialt arbete även om det blir på bekostnad av de andra potentiella ämnena inom området. Den andra granskaren bedömer rekryteringsstrategin och finansiering av doktorander som tillfredsställande. Akademin har som mål att alla doktorander ska delta och presentera sina egna vetenskapliga arbeten vid minst en internationell konferens. Dessutom skriver akademin fram att forskarutbildning inom området har en internationell prägel då akademin planerar för att ha en tredjedel internationella doktorander aktiva inom området. Vidare har akademin målet att 30 procent av de svenska doktoranderna förlägger en till tre månader av sin utbildning utomlands. Sammantaget bedöms akademin kunna säkerställa en mycket god forskarutbildningsmiljö där doktoranderna förväntas delta aktivt i seminarier, kurser och internationella moment i sin utbildning. 6 (14) 6) Forskarutbildningens anknytning till grundutbildning. Akademin ger sedan 2011 socionomprogrammet på grundnivå. Dessutom planerar akademin för att inrätta ett masterprogram inom hälsa och välfärd där befintliga huvudområden ska utgöra examensinriktningar, varav socialt arbete är en av de planerade utgångarna. Vidare har ämnesansvarige för socialt arbete även haft en aktiv roll i planeringen och uppbyggnaden av pågående forskarutbildning inom området. Denna rörlighet mellan utbildningsnivåerna säkerställer en forskningsbas för utbildning på grundnivå och även inom planerat program på avancerad nivå. Rörligheten medför även att studenter inom socionomprogrammet och kommande masterprogram ges goda möjligheter till att förbereda sig inför en eventuell progression till forskarutbildning inom området. Båda granskarna lyfter fram svagheten i att socionomutbildningen saknar magister och masternivå vid MDH men påpekar att högskolans geografiska placering ger möjlighet att rekrytera från andra lärosäten i regionen och även nationellt. Granskarna lyfter även fram att den planerade masterutbildningen kan ytterligare utgöra ett rekryteringsunderlag. Sammantaget beskrivs en forskarutbildning som kommer ha mycket goda progressionsmöjligheter mellan grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå där blivande doktorander i framtiden kommer kunna rekryteras dels från MDH:s egna programutbud och dels från övriga nationella lärosäten. 7) Infrastrukturella förutsättningar för kommande doktorander inom ämnet. I akademins ansökan framgår att de infrastrukturella förutsättningarna är Sidan 37 av 365

38 Bilaga 1 till ärende 5 preciserade på områdesnivå och inte på ämnesnivå. Detta innebär att blivande doktorander inom forskarutbildningsämnet socialt arbete kommer erbjudas samma förutsättningar på tillgång till arbetsrum, nödvändig utrustning, bibliotekstjänster etcetera som antagna doktorander inom ämnet vårdvetenskap som fakultetsnämnden inrättade Vidare kommer blivande doktorander inom socialt arbete, liksom doktorander inom vårdvetenskap, att kunna disponera sin arbetstid fritt under egenansvar. Däremot ser akademin det som angeläget att doktoranderna ägnar den största delen av arbetstiden vid högskolan för att aktivt kunna ta del av och bidra till den akademiska miljön. Båda granskarna bedömer att de infrastrukturella förutsättningarna är tillfredsställande. Sammantaget bedöms de infrastrukturella förutsättningarna som mycket goda. 8) Samverkan mellan ämnet och annan utbildningsmiljö på forskarnivå inom MDH. 7 (14) Akademin beskriver blivande forskarutbildning inom socialt arbete som en del av det tvärvetenskapliga upplägg med den mångvetenskapliga kärnan som akademin eftersträvar att bygga upp. Som en del i akademins uppbyggnadsarbete har varit att etablera en ämnesöverskridande struktur där handledarskapet per varje enskild doktorand delas mellan ämnesinriktningar, kursledare och examinator kommer från olika ämnen och har samarbetat i framtagning av kursutbud, gemensamma seminarier mellan ämnena inom området kommer att ske och doktoranderna kommer ha gemensamma obligatoriska kurser oavsett till vilket ämne inom området de är antagna till. Medarbetare inom socialt arbete sitter även med från starten i den styrgrupp som akademin har satt samman för att fatta beslut om forskarutbildningen inom området hälsa och välfärd. Vidare skriver akademin att akademiöverskridande samarbeten finns gällande handledarsituationen mellan HVV, UKK och IDT. Båda granskarna ser att det finns goda möjligheter till synergieffekter mellan ämnena inom området hälsa och välfärd. Sammantaget finns mycket goda förutsättningar för samverkan mellan ämnena inom området samt andra ämnen inom andra områden vid MDH. 9) Uppföljning och kvalitetssäkring av forskarutbildningen inom ämnet. Liksom för all forskarutbildning vid MDH har fakultetsnämnden ett övergripande ansvar för att säkerställa god kvalitet inom forskarutbildningarna som bedrivs vid högskolan. Dessutom beskriver akademin ett pågående arbete med att sätta samman en extern rådgivande granskningsgrupp som kommer få till uppgift att kontrollera kvaliteten i utbildning utifrån vad som angavs i examensrättsansökan för området hälsa och välfärd. Akademin beskriver även en uttalad organisation med tydliga ansvarsförhållanden och beslutsvägar. Alla doktorander kommer att anställas från första dagen (såvida inte doktoranden har en anställning hos en annan arbetsgivare). Akademin har satt upp tydliga mål över vad som ska följas upp Sidan 38 av 365

39 Bilaga 1 till ärende 5 och analyseras samt att akademin beskriver tydlighet och transparens i antagningsprocess och uppföljning av doktoranders utbildning som en viktig faktor för att säkerställa kvaliteten i utbildningen. Akademin har infört handledarkontrakt för alla handledare som uttalar åtaganden, rättigheter och skyldigheter gällande handledarna (både huvudhandledare och handledare berörs). Vidare har akademin en samordnare för forskarutbildning anställd på heltid. Detta för att säkerställa ett gott administrativt stöd till berörda personer inom forskarutbildningen inom området hälsa och välfärd. Som tidigare blivit omnämnt finns en styrgrupp sammansatt som fattar formella beslut som berör forskarutbildningen. Som beskrivits tidigare ser akademin rörligheten mellan utbildningsnivåerna som positivt för att skapa en stabil forskningsbas på grundnivå och avancerad nivå inom akademin. Vidare ser inte akademin att kvaliteten på existerande utbildning på forskarnivå inom området kommer försämras vid ett eventuellt inrättande av socialt arbete utan snarare att kvaliteten stärks i och med att området får fler ämnen inrättade vilket är förutsättning för att tvärvetenskapligheten ska kunna byggas upp. Den rekryteringsstrategi som beskrivs påverkar inte existerande ämnens rekryteringar utan planen har från början varit att anta doktorander inom området, fördelat mellan ämnena. För att säkerställa att inrättandet inte påverkar pågående forskning negativt ges handledarna extra handledningstid av akademin. Detta avser täcka upp för de extra administrativa sysslor handledarskapet av doktorander medför. Utvecklingsarbetet av kurserna säkras upp genom så kallade kursteam vilka förväntas dra lärdom av erfarenheter efter genomgångna kurser och återföra detta till kursen inför kommande kurstillfälle. Båda granskarna lyfter fram att de åtgärder som akademin presenterar medför att kvalitetssäkringen av forskarutbildningen inom området och ämnena är tillfredsställande. Sammantaget bedöms förutsättningarna för uppföljning och kvalitetssäkring av forskarutbildning inom socialt arbete som mycket goda. 10) Ekonomiska förutsättningar för ämnet inom den närmaste femårsperioden. 8 (14) I akademins ansökan ges inte någon detaljerad beskrivning av de ekonomiska förutsättningar som finns för ämnet för den kommande femårsperioden. Istället hänvisar akademin i sin ansökan om att få inrätta socialt arbete till den ekonomiska redovisningen presenterad i examensrättsansökan för området hälsa och välfärd. Där redovisas omkostnader på cirka 30 miljoner kronor per år relaterat till forskarutbildningen. Under 2012 uppgick redovisade omkostnader för forskarutbildningen på cirka tio miljoner kronor. Akademins totala fakultetsanslaget för 2013 ligger på 17,9 miljoner kronor. Den ena av granskarna anser att en för låg andel doktorander har en säkerställd fakultetsmedelsfinansiering och granskaren ser att fler doktorander bör garanteras finansiering via fakultetsanslag för att inte hämma utvecklingen av forskarutbildningsämnet. Den andra granskaren bedömer de ekonomiska förutsättningarna som tillfredsställande. Sammantaget ger det en något oklar bild över den ekonomiska förutsättningen för ämnet. Det finns däremot inget som talar emot akademins beskrivning att Sidan 39 av 365

40 Bilaga 1 till ärende 5 de ekonomiska förutsättningarna finns och att medel är avsatta. De ekonomiska förutsättningarna bedöms därför som goda. 9 (14) 11) Preliminär allmän studieplan ska bifogas ansökan. En preliminär allmän studieplan är bilagd akademins ansökan. Båda granskarna riktar kritik mot det obligatoriska kursmoment som föreslås i den preliminära allmänna studieplanen. Kritiken riktar sig mot att andelen obligatoriska kursmoment är för omfattande och att obligatoriet att doktoranderna måste läsa akademins egna kurser ses som en begränsning i doktorandernas utbildning och riskerar att försämra doktorandernas möjlighet att specialisera och avhandlingsanpassa sina läskurser. Den ena av granskarna föreslår att kravet på att forskarutbildningskurser låses till akademins kurser bör tas bort. Som svar på kritiken menar akademin att avsikten att bygga upp en sammanhållen forskarutbildning inom området och där doktorandsamverkan över ämnesgränserna utgör en viktig del för utbildningskvaliteten är ett starkt argument att hålla fast vid ett stort obligatoriskt områdesövergripande kursblock. Vidare skriver akademin att doktoranderna framför allt kommer jobba med sitt eget doktorandprojekt inom kurserna vilket medför att kurserna får dels ett områdesperspektiv och dels ett ämnesperspektiv. Beredningens nationella kartläggning över kursmomentet för andra forskarutbildningar inom socialt arbete visar att de obligatoriska kurserna varierar från att utgöra procent av hela kursdelen (se tabell 1 sist i PM:t); socialt arbete vid MDH har 80 procent obligatorisk kursdel. Det ska noteras att de flesta lärosäten har en lägre andel obligatoriska moment än vad som föreslagits i den preliminära allmänna studieplanen för socialt arbete vid MDH, vilket även påpekades vid sakkunniggranskningen. Det som sticker ut i akademins upplägg i jämförelse med övriga lärosäten är preciseringen av de enskilda obligatoriska kurserna i akademins ansökan om inrättande av socialt arbete. En faktor som kan ha förvirrat bedömningen gällande kurserna är att preciseringen av enskilda obligatoriska kurser står i ansökan medan detta inte återfinns i den preliminära allmänna studieplanen som blir styrande för utbildningen. Där framgår att De obligatoriska kurserna består av ett block med en grundkurs i forskarstudier och ett block med kurser inom området Hälsa och välfärd. Sammantaget skiljer sig akademins upplägg av kursmomentet till viss del ifrån övriga nationella forskarutbildningar inom socialt arbete. En möjlighet att tillmötesgå sakkunniggranskarnas kritik men samtidigt värna om akademins önskan om en sammanhållen forskarutbildning inom området hälsa och välfärd är att överväga en minskning av den obligatoriska kursdelen och ett förtydligande att enskilda obligatoriska kurser kan ersättas av andra motsvarande kurser genom ett tillgodoräknande i den allmänna studieplanen. 12) Övriga förutsättningar som bedöms vara relevanta för utbildningskvaliteten. Akademin skriver fram att det finns ett ökat intresse bland kommuner att anställa personal inom socialt arbete med vidareutbildning på avancerad nivå eller forskarutbildningsnivå (licentiat- eller doktorsexamen). Det ökade kravet Sidan 40 av 365

41 Bilaga 1 till ärende 5 på evidensbaserad praktik och utvärdering tyder på att det finns en arbetsmarknad för examinerade doktorer även utanför akademin. Sammantaget bedöms forskarutbildning inom ämnet ha en arbetsmarknadsrelevans och etablerandet av forskarutbildning inom ämnet vid MDH ligger i linje med hur utvecklingen inom fältet ser ut nationellt. Förutsättningarna bedöms därför som mycket goda. 10 (14) 13) Utlåtande från minst två externa bedömare. Akademins ansökan har varit ute på sakkunniggranskning utfört av Bengt Svensson professor i socialt arbete vid Malmö högskola och Christian Kullberg professor i socialt arbete vid Högskolan i Dalarna. Innan de båda sakkunniggranskarna blev tillfrågade hade ämnesansvarige för socialt arbete vid MDH, Elinor Brunnberg, redovisat att hon endast har haft ett gemensamt sakkunniguppdrag tillsammans med Bengt Svensson och att hon och Christian Kullberg var tidigare kollegor vid Örebro universitet. Ytterligare en medarbetare inom socialt arbete vid MDH har varit tidigare kollega med Christian Kullberg. Dessutom finns några sampublikationer mellan Christian Kullberg och omnämnda personer vid HVV. Bengt Svensson försäkrar att han inte har haft något närmare samarbete eller annan kontakt med MDH och Christian Kullberg försäkrar att samarbetet mellan honom och berörda personer inom socialt arbete vid MDH inte har påverkat den gjorda bedömningen av ansökan (varken positivt eller negativt). Professor Bengt Svensson tillstyrker ett inrättande av forskarutbildningsämnet socialt arbete med skrivningen: Jag tillstyrker att socialt arbete inrättas som ett forskarutbildningsämne. Ämnet är vetenskapligt väl etablerat. Den forskning som bedrivs inom ämnet socialt arbete i Sverige har generellt sett en stor relevans för socionomutbildningen. Inom Mälardalens högskola finns tillräcklig kompetens för att genomföra en kvalificerad forskarutbildning i ämnet socialt arbete. Den planerade utbildningen ligger inom ramen för hur forskarutbildningen utförs på andra lärosäten. Professor Christian Kullberg drar slutsatsen att forskarutbildningsämnet socialt arbete bör inrättas med skrivningen: Mot bakgrund av det som nu framförts är slutsatsen att ämnet har de nödvändiga resurserna för att inrättas som forskarutbildningsämne. Denna slutsats görs på basis att ämnesmiljön, de finansiella förutsättningarna, handledarresurserna, infrastrukturen, system för kvalitetssäkring vid Mdh inte avviker från vad som gäller för motsvarande forskarutbildningsmiljöer för forskarutbildningar i socialt arbete vid motsvarande mindre/medelstora lärosäten. Alternativa/möjliga lösningar/beslut Såsom beredningen ser det finns tre alternativa beslut som fakultetsnämnden kan gå på. Dels kan fakultetsnämnden ge bifall åt akademins ansökan om att få inrätta forskarutbildningsämnet socialt arbete inom forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd i enlighet med akademins förslag. I bifallet fastställer därmed fakultetsnämnden den preliminära allmänna studieplanen och den förslagna examensbenämningen filosofie doktor i socialt arbete inom området hälsa och välfärd (Degree of Doctor of Philosophy in Social Work, within Health and Welfare), likt examensbenämningen för Sidan 41 av 365

42 Bilaga 1 till ärende 5 ämnet vårdvetenskap inom samma forskarutbildningsområde. Dels kan fakultetsnämnden ge bifall åt akademins ansökan om att få inrätta forskarutbildningsämnet socialt arbete men att nämnden i sitt beslut efterfrågar av akademin att beakta de synpunkter som kom upp vid sakkunniggranskningen på den föreslagna allmänna studieplanen. Fakultetsnämndens kan då bevaka att nämndens synpunkter beaktas inför beslut att fastställa den allmänna studieplanen för ämnet. Till sist kan fakultetsnämnden besluta om att avslå akademins ansökan om att få inrätta forskarutbildningsämnet socialt arbete inom forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd. Fakultetsnämnden skulle därmed försvåra uppbyggnaden av den tvärvetenskapliga forskarutbildningen med den mångvetenskapliga forskningsbasen som akademin eftersträvar att bygga upp. 11 (14) Konsekvensanalys Ett bifall på akademins ansökan om att få inrätta forskarutbildningsämnet socialt arbete inom forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd möjliggör att akademin kan fortsätta att bygga upp en kvalitativ tvärvetenskaplig forskarutbildning med en mångvetenskaplig forskningsbas inom området hälsa och välfärd. Inrättandet skulle gå i linje med akademins examensrättsansökan för området som beviljades av dåvarande Högskoleverket 2010 och inrättandet skulle ge området en helhet genom att både hälso- och välfärdsdelen fylls upp. Beslutar däremot fakultetsnämnden om avslag på akademins ansökan om att få inrätta forskarutbildningsämnet socialt arbete inom forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd finns en påtaglig risk att utvecklingen av forskarutbildningen inom området stagnerar och att kvaliteten för antagna doktorander inom området blir lidande. Överväganden Utifrån akademins beskrivningar kring respektive bedömningskriterium samt utifrån sakkunniggranskarnas utlåtande ser inte slutberedningen att fakultetsnämnden kan fatta något annat beslut än att ge bifall åt akademins ansökan om att få inrätta socialt arbete som ämne på forskarnivå inom området hälsa och välfärd. Området är per definition uppbyggt av en hälsodel och en välfärdsdel. Inrättande av socialt arbete är därmed en förutsättning för områdets helhet och för att forskarutbildning inom området ska kunna etableras såsom det blev beskrivet i examensrättsansökan till dåvarande Högskoleverket. Vidare beskriver akademin att forskarutbildning inom området ska vara tvärvetenskapligt med en mångvetenskaplig bas. För att kunna införliva detta krävs att fler ämnen inrättas. Socialt arbete bedöms i dagsläget ha bäst förutsättningar för att kunna bidra till tvärvetenskapligheten inom området utöver redan inrättade ämnen. Akademin föreslår examensbenämningen Filosofie doktor i socialt arbete inom området hälsa och välfärd (Degree of Doctor of Philosophy in Social Work, within Health and Welfare). Slutberedningen föreslår fakultetsnämnden att besluta enligt akademins förslag då det ligger i linje med examensbenämningen för ämnet vårdvetenskap inom samma forskarutbildningsområde. Då de externa bedömarna riktade kritik angående det obligatoriska kursblocket i den föreslagna preliminära allmänna studieplanen föreslår slutberedningen fakultetsnämnden att upplåta akademin att inkomma med en separat ansökan om att fastställa den allmänna studieplanen för socialt arbete. Vid ansökan ska akademin ha beaktat kritiken mot omfattningen av Sidan 42 av 365

43 Bilaga 1 till ärende 5 kursmomentet och bör överväga en minskning av omfattningen på de obligatoriska kurserna. Akademin ska dessutom se över skrivningen kring de obligatoriska kurserna och bör tydliggöra att andra motsvarande kurser än akademins egna kurser kan tillgodoräknas för delar av det obligatoriska blocket. 12 (14) Sidan 43 av 365

44 Bilaga 1 till ärende 5 13 (14) Tabell 1 Nationell kartläggning över kursdel Lärosäte Ämne Kursdel Obligatorisk del Malmö Socialt arbete 60 hp 55 hp (ca 92 %) Högskola - Minst 26 hp teori- och metodkuser (varav högst 10 hp får utgöras av särskilda läskurser med kursplan) - Minst 26 hp ämneskurser (med relevans för området). Göteborgs universitet Stockholms universitet - Högskolepedagogiska kurser 3 hp Socialt arbete 65 hp 45 hp (ca 69 %) - Minst 20 hp inom vetenskapsteori och forskningsmetod. - Minst 20 hp i samhälls- och beteendevetenskaplig teori med relevans för socialt arbete. - Högskolepedagogik (5 hp) Socialt arbete 75 hp 60 hp (80 %) - Vetenskapsteori och forskningsmetod (30 hp) - Socialvetenskaplig teoribildning och forskningsorientering (30 hp) Linnéunive rsitetet Högskolan i Jönköping Lunds universitet Umeå universitet Socialt arbete 75 hp 50 hp (ca 67 %) 27,5 hp ämnesstudier i ämnets teoribildning. 15 hp studier i metodologi och metodik. 7,5 hp vetenskapsteori för doktorander. Välfärd och socialvetenskap hp 45 hp (50-75 %) - Multidiciplinäritet och tvärvetenskap (7,5hp) - Vetenskapsfilosofi och vetenskapsteori (7,5 hp) - Design av vetenskaplig studier (7,5 hp) - Forskningsetik (7,5 hp) - Kvantitativ forskningsmetodik (7,5 hp) - Kvalitativ forskningsmetodik (7,5 hp) Social arbete 75 hp 50 hp (ca 67 %) - Minst 25 hp inom vetenskapsteori och metod inkl forskningsetik. - Minst 25 hp samhälls- och beteendevetenskaplig teori och forskningsorientering Socialt arbete 90 hp 60 hp (ca 67%) - Introduktionskurs till forskning i socialt arbete (7,5 hp) - Vetenskapsteori (7,5 hp) - Kvantitativ metod I (7,5 hp) Sidan 44 av 365

45 Bilaga 1 till ärende 5 Linköpings universitet Högskolan i Gävle Karlstads universitet Örebro universitet Mittunivers itetet - Kvalitativ metod I (7,5 hp) - Kvantitativ metod II (7,5 hp) - Kvalitativ metod II (7,5 hp) - Aktivt deltagande i seminarier (15 hp) Socialt arbete 75 hp 52,5 hp (70 %) - Vetenskapsteori inkl forskningsetik (7,5 hp) - Studier i ämnets teoribildning (22,5 hp) - Studier i forskningsmetod (22,5 hp) Arbetshälsovetenskap hp 30 hp (33-50 %) - Arbetshälsovetenskap (10 hp) - Vetenskapsteori (10 hp) - Forskningsmetoder (10 hp) Socialt arbete 75 hp 57 hp (76 %) - Vetenskapernas filosofi och historia (7,5 hp) - Att kommunicera vetenskap (4,5 hp) - Forskningsmetodik (20 hp varav minst 7,5 hp kvalitativ metod och minst 7,5 hp kvantitativ metod) - Socialvetenskapliga teorier och socialvetenskaplig forskningsorientering (25 hp) Socialt arbete 90 hp 30 hp (33-67 %) (kravet avser generellt dessutom har de olika inriktningarna olika krav på obligatoriskt moment; 45 hp obl, 52,5 hp obl, resp. 60 hp obl.) - Vetenskaplig metod (30 hp varav minst 15 hp kvantitativ metod och minst 7,5 hp kvalitativ metod) Socialt arbete 60 hp 37,5 hp (62,5 %) - Vetenskapsteori (7,5 hp) - Metod (15 hp) - Teori (15 hp) MDH Socialt arbete 75 hp 60 hp (80 %) - Basic course för post-graduate level 7,5 hp - Design and research methods 7,5 hp - Systematic review 7,5 hp - Theories, models and concepts 7,5 hp - Data collection and analysis 7,5 hp - Health and welfare I focusing on participation 12 hp - Health and welfare II focusing on gender 10,5 hp 14 (14) Sidan 45 av 365

46 Bilaga 2 till ärende 5 41 av 360 Sidan 46 av 365

47 Bilaga 2 till ärende 5 1 (10) Kompletterande uppgifter till akademin för hälsa, vård och välfärds ansökan om att få inrätta forskarutbildningsämnet socialt arbete Forskarutbildningen i ämnet socialt arbete kommer att bedrivas inom området Hälsa och välfärd. Området har en mångvetenskaplig bas som ger ett tvärvetenskapligt innehåll i forskarutbildningen inom hälsa och välfärd. Det kan också uttryckas som att forskarutbildningen från sin bas i flera olika ämnen, där socialt arbete är ett av ämnena, har ambitionen att skapa ny kunskap som är tvärvetenskaplig. Doktoranderna kommer att examineras i flera olika forskarutbildningsämnen. Flera forskarutbildningsämnen måste ingå i forskarutbildningen för att den skall kunna motsvara forskarutbildningens profil och det vi fått tillstånd för av UK-ämbetet (tidigare Högskoleverket). Att forskarutbildningen skall ha ett tvärvetenskapligt innehåll har påverkat/påverkar en mängd beslut inom forskarutbildningens uppläggning. Bland annat har varje forskarutbildningskurs haft en kursledare och en examinator som samarbetat om kursens uppläggning och genomförande. Kursledare och examinator kommer från olika ämnen. Vilka ämnen det varit har växlat för de olika kurserna. Dessutom har lärare från olika ämnen kunnat undervisa på kurserna. Samma uppläggning gäller vid valet av handledare till doktorandens avhandlingsprojekt. Det innebär att de flesta doktorander har handledare från flera ämnen. Det här betyder inte att enskilda ämnena försvinner eller försvagas utan att de ingår. Det är dock mycket viktigt att den mångvetenskapliga basen med flera forskarutbildningsämnen i forskarutbildningen inom hälsa och välfärd förstärks så att vi kan bedriva den tvärvetenskapliga forskarutbildning vi fått tillstånd för att bedriva. Den obalans som idag råder med bara ett ämne som forskarutbilningsämne inom området Hälsa och välfärd behöver förändras så att fler ämnen ingår då forskarutbildningen har en mångvetenskaplig utgångspunkt men med tvärvetenskapliga ambitioner när det gäller kunskapsutveckling. En mångvetenskaplig utvidgning behöver ske så fort de olika ämnena kan bidra med en stabil ämnesbas. Detta kommer vi i den kommande texten att visa att socialt arbete har. Kommande ämnen som kan bredda den mångvetenskapliga basen kan vara arbetslivsvetenskap och folkhälsovetenskap. 1) Ämnets förekomst nationellt och/eller internationellt som ämne för utbildning på forskarnivå Forskarutbildning inom ämnet socialt arbete startade i Sverige 1977 på Göteborgs universitet (se bilaga A, Om socionomutbildningar, forskarutbildningar och samtliga avhandlingar i socialt arbete ) följt av Lunds universitet, Stockholms universitet och Umeå universitet. Sedan flera år tillbaka finns även forskarutbildning vid Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet och Örebro Universitet. De här sju universiteten har haft Sidan 47 av 365

48 Bilaga 2 till ärende 5 doktorander som hunnit disputera. Karlstad universitet och Linköpings universitet är ytterligare två universitet som startat forskarutbildning i socialt arbete sen dess, men där har ännu ingen doktorand hunnit disputera. Karlstads universitet har tidigare haft en variant på forskarutbildning som varit i sociologi med inriktning mot social omsorg. En doktorand har antagits inom den inriktningen och hon disputerade Linköping universitet startade forskarutbildningen inom socialt arbete Uppsala universitet har inte någon forskarutbildning i socialt arbete, men planerar att inrätta det om tre år. Humaniora-samhällsvetenskap är ett vetenskapsområde som Högskolan i Jönköping sedan 2012 haft rätt att ge forskarutbildning inom. I det vetenskapsområdet ingick rätten att bedriva forskarutbildning i ämnet socialt arbete. 2 (10) Tillstånd för nya forskarutbildningsområden som berör socialt arbete beviljades 2011 av UK-ämbetet för Mälardalens högskola (MDH), Malmö högskola och Högskolan i Gävle. De forskarutbildningsområden det gäller är Hälsa och välfärd för MDH, Hälsa, vård och välfärd för Högskolan i Malmö och Hälsofrämjande arbetsliv för Högskolan i Gävle. Malmö högskola startade vårterminen 2013 sin forskarutbildning i ämnet socialt arbete och på fakulteten Hälsa och samhälle med 13 doktorander som är yrkesverksamma inom det sociala området (se bilaga A). Det kommer att vara en forskarutbildning i nära samverkan mellan Malmö högskola och huvudmän inom det sociala området i Skåne för att långsiktigt tillgodose behovet av forskarutbildad personal inom regionens verksamheter. Forskarutbildning har alltså redan inrättats i socialt arbete vid Malmö högskola. Nu är det dags att inrätta forskarutbildningsämnet socialt arbete på MDH i enlighet med MDH:s ansökan till UK-ämbetet och UK-ämbetets tillstånd. Internationellt finns en utveckling för forskarutbildningen i socialt arbete där det även ingår en allt starkare koppling till praktiken. I England har det till exempel utvecklats en särskild form av doktorsexamen som kallas för Professional doctorate, som till viss del ligger nära den forskarutbildning som bedrivs inom området Hälsa och välfärd vid MDH i detta att det finns en stark anknytning till praktiken (se bilaga A). Ett nytt högskolelandskap håller på att utvecklas i Sverige och internationellt inom socialt arbete där MDH:s tvärvetenskapliga forskarutbildning i området Hälsa och välfärd är en viktig del som ligger i linje med den förstärkning av anknytningen till praktiken som sker internationellt. 2) Strategisk betydelse av forskarutbildningsämnet på MDH I Forsknings- och utbildningsstrategin står det att den etablerade inriktningen Hälsa och välfärd är ett kunskapsfält där hälsoforskning och välfärdsforskning möts och lika så därmed möts forskning kring hälsorelaterade aspekter av välfärd och forskning kring välfärdsrelaterade aspekter av hälsa. Vidare lyfter Forsknings- och utbildningsstrategin fram UK-ämbetets bedömning av området Sidan 48 av 365

49 Bilaga 2 till ärende 5 Hälsa och välfärd som nydanande som gavs i och med det beviljade tillståndet att bedriva forskarutbildning inom just området Hälsa och välfärd. Sammantaget visar detta tydligt på en medveten strategi av MDH att satsa på området Hälsa och välfärd och forskarutbildningen i samma område. 3 (10) Inom ramen för området Hälsa och välfärd har redan från början ett flertal forskarutbildningsämnen varit planerade och det framgår även i MDH:s ansökan till UK-ämbetet 2010 (se bilaga B, Ansökan om examensrätt för forskarutbildning i området Hälsa och välfärd). Forskarutbildningsämnen som omtalas i ansökan är vårdvetenskap (inrättat ), socialt arbete (ansökan om att få inrätta är inskickad till Fakultetsnämnden ), folkhälsovetenskap och arbetslivsvetenskap. I Forsknings- och utbildningsstrategin omnämns även planen att utveckla ett tvärvetenskapligt ämne för utbildning på forskarnivå inom området Hälsa och välfärd. Likaså står det i akademin för hälsa, vård och välfärds (HVV:s) verksamhetsplan 2013 att akademin planerar att inrätta forskarutbildningsämnena socialt arbete (2013), arbetslivsvetenskap (2013) och folkhälsovetenskap (2014). I linje med det ovanstående är det strategiskt viktigt att nu inrätta forskarutbildningsämnet socialt arbete för att fortsätta MDH:s påbörjade arbete med att forma området Hälsa och välfärd som ett tvärvetenskapligt kunskapsområde med mångvetenskaplig bas. Först ut efter vårdvetenskap är socialt arbete. Det kommer att stärka välfärdsdelen i forskarutbildningen inom hälsa och välfärd. Inrättandet av forskarutbildningsämnet socialt arbete bidrar starkt till att förverkliga utveckling av högskolans forskarutbildningsområde Hälsa och välfärd. 3. Ämnesbeskrivning ämnets avgränsning, definition och relation till forskautbildningsområdet. Socialt arbete är ett samhällsvetenskapligt ämne som studerar social förändring av samhälleliga förhållanden och problemlösning i mänskliga relationer med syfte att främja människors välfärd. Inom forskarutbildningsämnet socialt arbete görs studier av människors hälsa och välfärd. Forskningen omfattar personer i alla åldrar och av olika kön som befinner sig i socialt utsatta situationer eller har särskilda behov. I socialt arbete studeras samhälleliga villkor för människors välfärd, individers eller gruppers utsatthet och resurser för att bevara eller återvinna en välfungerande livssituation. Forskning i socialt arbete omfattar olika teorier och metoder för studier i sociala, kulturella och organisatoriska sammanhang. Forskningen kan beskrivas och problematiseras ur ett individ-, grupp-, samhälls- och globalt perspektiv och har ett tvärprofessionellt intresse som omfattar reaktiva och skyddande men även förebyggande, stödjande, omvårdande och rehabiliterande/ habiliterande åtgärder. Sidan 49 av 365

50 Bilaga 2 till ärende 5 Forskning inom forskarutbildningsämnet socialt arbete har beröringspunkter med forskning inom forskarutbildningsämnet vårdvetenskap och framtida planerade forskarutbildningsämnen så som folkhälsovetenskap och arbetslivsvetenskap vilket möjliggör synergieffekter i forskningsresultat och därmed vidgar förståelsen och utvecklingen av forskningsområdet Hälsa och välfärd. 4 (10) Som framgår av följebrevet till HVV:s ansökan om att få inrätta forskarutbildningsämnet socialt arbete skickat till fakultetsnämnden så önskar HVV att examensbenämningen blir i enlighet med forskarutbildningsämnet vårdvetenskap inom området hälsa och välfärd: Filosofie doktor i socialt arbete inom området hälsa och välfärd Och att den engelska översättningen blir: Degree of Doctor of Philosophy in Social Work, within Health and Welfare 4) Vetenskaplig kompetens inom forskarutbildningsområdet i allmänhet och det enskilda forskarutbildningsämnet i synnerhet Den första professorn i socialt arbete i Sverige, Harald Swedner, hade under sin aktiva period på talet stark anknytning till Mälardalens högskola. Det finns alltså en lång tradition inom forskning i socialt arbete knutet till MDH. Idag bedrivs aktuell och kvalificerad forskning på HVV inom socialt arbete med en god publiceringsaktivitet. Socialt arbete är ett ämne under stark utveckling (se bilaga C, Publikationer juni 2013 från Socialt arbete, Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV), Mälardalens högskola). Det finns en väl fungerande högre seminarieverksamhet både inom ämnet socialt arbete och inom området Hälsa och välfärd på HVV. Avdelningen Socialt arbete arrangerar en gång i månaden ämnesspecifika seminarier och en gång i månaden arrangeras även tematiska seminarier av forskningsmiljön ICU CHILD som sedan höstterminen 2010 är en aktiv tvärvetenskaplig forskningsmiljö med forskning om barn och ungdom på HVV. Forskningsmiljön ICU CHILD har sin bas i socialt arbete. Inom området Hälsa och välfärd anordnar HVV sista onsdagen i varje månad doktorandseminarier till vilka alla aktiva forskare och doktorander på akademin bjuds in. Forskare från socialt arbete är även aktiva medarbetare inom andra forskningsmiljöer under framväxt på HVV, så som Osman Aytar inom Innovation, implementering, samhälls- och systemforskning. HVV har en kompetensförsörjningsplan för hela akademin som även beaktar forskarutbildningens utveckling och behov. HVV:s verksamhetsplan 2013 tar upp behovet av både nyrekrytering och av meriteringsmöjligheter för de anställda. Akademin jobbar på så sätt strukturerat med att säkerställa framtida handledarresurser. Potentiella handledarresurser på HVV inom ämnet socialt arbete har listats i bilaga D och inom området Hälsa och välfärd i bilaga E. I den sammanställda publikationslistan för ämnet socialt Sidan 50 av 365

51 Bilaga 2 till ärende 5 arbete under perioden , bilaga C, ingår de i bilaga D listade handledarnas publikationer. 5 (10) Under den senaste tioårsperioden har forskningskompetensen och forskningsvolymen ökat betydligt på MDH och området Hälsa och välfärd har vuxit fram. Från några få disputerade vid sekelskiftet har andelen disputerade av lärargruppen vuxit kraftigt. Socialt arbete har idag en lärargrupp där mer än 50 procent är disputerade. Inom ämnet finns tre professorer varav en är affilierad. Två ansökningar om docentur är inlämnade under våren Det finns även välmeriterade sökande till en lektorstjänst i socialt arbete som är under sakkunnigbedömning. Socialt arbete har redan doktorander som är knutna till andra universitet respektive handledare som handleder doktorander finansierade av andra universitet. Flera handledare är också handledare för doktorander inom området Hälsa och välfärd där handledarkonstellationerna är tvärvetenskapliga. Det finns alltså en god handledarkompetens bland medarbetarna inom ämnet. Handledarteamet för doktorander inom området Hälsa och välfärd som antas i ämnet socialt arbete skall precis som inom ämnet vårdvetenskap ha en tvärvetenskaplig kompetens och de olika handledarna kan komma från olika ämnen. På HVV finns idag ca 70 disputerade. Av dessa är tio professorer 1 samt en affilierad professor och 19 2 docenter (två tjänstlediga). Ytterligare ansökningar om docenturer är inlämnade. De seniora forskarna på HVV bedriver egen forskning, handleder doktorander, ansvarar för eller medverkar i forskarutbildningskurser, ansvarar för högre seminarier och arbetar på olika sätt för att bygga upp forskningsmiljön på akademin. De ger stöd till nydisputerade när det gäller forskningsansökningar och de medverkar i nationella och internationella forskarnätverk. De har uppdrag som opponenter och medverkar i betygskommittéer. Flera av forskarna har uppdrag som granskare av artiklar för internationella vetenskapliga tidskrifter. De många externa uppdragen kan ses som en indikator på forskarnas goda förankring i vetenskapssamhället och en bekräftelse på den kompetens som finns i forskningsmiljön Hälsa och välfärd på Mälardalens högskola. HVV:s policy när det gäller professorer är att det i varje forskarutbildningsämne inom området Hälsa och välfärd ska finnas minst två tillsvidare anställda professorer vid akademin. Där av anledningen till att akademin i det initiala skedet med att starta upp forskarutbildningen i hälsa och välfärd avvaktade något med att inrätta forskarutbildningsämnet socialt arbete. Nu finns två tillsvidare anställda professorer inom socialt arbete på HVV nämligen professor Elinor Brunnberg och professor Maria Eriksson. 1 En är nyanställd och har ännu inte tillträtt Sidan 51 av 365

52 Bilaga 2 till ärende 5 Forskningsmiljön hälsa och välfärd har en stark intention att skapa ett stort internationellt kontaktnät. Forskarutbildningen i sig bedrivs på engelska är internationell i sin karaktär. Redan från uppstarten av forskarutbildningen inom hälsa och välfärd var ca en tredjedel av de antagna doktorander internationella doktorander (7 av 22 doktorander). Dessa doktorander är resultatet av samverkan med det thailändska Hälsoministeriet (Ministry of Public Health) och Rangsit University (ett väl renommerat universitet i Bangkok). Varje internationell doktorand har två handledare i Sverige och en handledare i sitt hemland. Huvudhandledaren finns i Sverige på HVV. Tre av doktoranderna från Thailand har huvudhandledare eller handledare från socialt arbete. Utöver den trygghet detta ger doktoranden, ökar det även förutsättningarna för att vidareutveckla det internationella nätverket. Pengar har av MDH sökts från Stint bland annat för att på ett bra sätt kunna utveckla de olika forskargrupperna runt varje enskild doktorand. 6 (10) Socialt arbete har ett flertal andra internationella kontakter och har under våren 2013 fastställt en strategiplan för internationaliseringsarbetet inom ämnet (se bilaga F). I miljöns internationella kontaktnät bör även nämnas, Professor Angie Hart på Brightons universitet i Storbritannien, innehavare av MDH:s gästprofessur till Alva Myrdals minne och som haft regelbunden och omfattande kontakt med socialt arbete. För närvarande pågår gemensamt författande till några vetenskapliga artiklar samt uppstart av olika projekt där fortsatt samverkan kommer att ske. Det internationella kontaktnätet medarbetare från socialt arbete har är även med ett forskningsprojekt tillsammans med forskare från Japan och Korea. Projektet har beviljats initieringsbidrag från Stint och kommit igång med en studie Family transition and welfare regimes in an ageing society in Japan, South Korea and Sweden - A comparative study about care of children, persons with disabilities and elderly from a family and gender perspective in three different types of welfare regimes. Ytterligare ett exempel på social arbetes internationella kontakter är med ett europeiskt nätverk Eurochild (se där en av medarbetarna arbetat med en komparativ studie om barns rättigheter för barn i utsatta situationer Speak up! och numera ingår i en referensgrupp för arbete under 2013 med participatory methods for inclusion of children who are vulnerable and/or marginalized. I november 2013 kommer även forskare och praktiker tillsammans med familjehemsplacerade barn från Västerås och Eskilstuna att åka med till en internationell konferens i Milano, Italien Building an inclusive Europe the contribution of children s participation om vi beviljas medel för detta. Vetenskaplig kompetens inom socialt arbete när det gäller stöd till föräldrar med barn med funktionsnedsättning har lett till att man nu beviljats ca i externa medel för ett treårigt projekt. Projektet Samordnat föräldrastöd innebär att forskare tillsammans med representanter från intresseorganisationer verksamma i regionen, Västerås stad och Eskilstuna kommun bedriver ett samordnings- och samproduktionsprojekt av stöd till barn med olika typer av funktionsnedsättningar. Samordnat föräldrastöd startar under senare delen av våren Det här projektet kommer även att ha internationella kontakter bl.a. med intresseorganisationen Amaze i 47 av 360 Sidan 52 av 365

53 Bilaga 2 till ärende 5 Storbritannien och Melbourne City mission för att få ta del av deras erfarenheter. 7 (10) 5) Forskarutbildningsmiljö inom området och/eller ämnet Arbetet med att bygga upp en attraktiv forskningsmiljö inom området Hälsa och välfärd pågår för fullt i enlighet med ansökan till UK-ämbetet (se bilaga B). Till uppstarten av forskarutbildningen i september 2012 antogs 22 doktorander inom området Hälsa och välfärd av forskarutbildningsutskottet. Rekrytering av doktorander till forskarutbildningen kommer att ske vid särskilda tidpunkter vartannat år. Det innebär att samlade grupper av doktorander i form av en forskarskola följs åt under utbildningens gång. Utvärderingar har visat att det ger en ökad trygghet för doktoranderna och skapar en kreativ och utvecklande miljö. Platserna i forskarutbildningen utlyses och söks i konkurrens. Nästa antagningsomgång är planerad för start i september HVV planerar att rekrytera totalt mellan doktorander per antagningstillfälle inom området Hälsa och välfärd, dvs. vartannat år (se bilaga B och HVV:s verksamhetsplan 2013). Av dessa doktorander kommer 3-4 doktorander rekryteras till forskarutbildningsämnet socialt arbete varje antagningstillfälle. Både ekonomiska resurser och handledarresurser är beräknade och planerade för utifrån dessa siffror redan i och med att ansökan skickades till UK-ämbetet. Genus och mångfaldsperspektivet kommer att beaktas vid rekryteringen igenom att följa MDH:s antagningsordning till utbildning på forskarnivå vid MDH där det till exempel står att vid val mellan två jämbördiga sökande av olika kön väljs i första hand sökande av underrepresenterat kön. Samtliga doktorander inom området Hälsa och välfärd läser följande sju obligatoriska kurser: Basic course for studies at post-graduate level, 7,5 hp Design and Research Methods, 7,5 hp Systematic review, 7,5 hp Theories, models and concepts, 7,5 hp Data collection and analysis, 7,5 hp Health and Welfare I focusing on participation, 12 hp Health and Welfare II focusing on gender, 10,5 hp Inom kurserna jobbar doktoranderna framför allt med sitt eget doktorandprojekt och på så sätt får kurserna både ett områdesperspektiv och ett ämnesperspektiv. Utöver dessa sju obligatoriska kurser ska doktoranderna läsa 15 hp ämnes specifika kurser som de väljer i samråd med sina handledare. Den Nationella forskarskolan i socialt arbete har ett stort utbud av kurser på forskarutbildningsnivå som doktoranderna i socialt arbete inom området Hälsa och välfärd på MDH kan söka till. Förutom dessa kurser finns även ett bra utbud av ämnesspecifika kurser runt om på svenska lärosäten. Sidan 53 av 365

54 Bilaga 2 till ärende 5 För att ge doktorander inom området Hälsa och välfärd internationell erfarenhet är målet att varje doktorand ska presentera eget vetenskapligt arbete på minst en internationell konferens under sin utbildning. Sen har forskarutbildningen i sig en internationell prägel då utbildningen bedrivs på engelska och då en tredjedel av doktoranderna är internationella forskarstuderanden (från Thailand). HVV planerar att även fortsättningsvis ha en tredjedel internationella doktorander inom området Hälsa och välfärd. Av de svenska doktoranderna är målet att minst 30% av dem förlägger 1-3 månader i annat land. För de internationella doktoranderna sker detta automatiskt i och med att de gör sin datainsamling i sitt hemland. 8 (10) Information om seminarieverksamhet se text under punkt 4. Synergi effekter kommer uppnås mellan forskarutbildningsämnena inom området Hälsa och välfärd igenom gemensamma seminarier, att doktoranderna har handledare från olika ämnen, att mötesplatser skapas i de sju obligatoriska kursernas upplägg. 6) Forskarutbildningens anknytning till grundutbildning På MDH finns sedan 2011 en grundutbildning, socionomprogrammet (210 hp) med generell inriktning som drivs i egen regi. Under åren drevs ett Socionomprogram med inriktning mot missbruk och rehabilitering i samarbete med Örebro universitet. Det programmet fasades ut i januari Tidigare fanns även ett socialt omsorgsprogram på MDH. Det programmet ingår nu i det generella socionomprogrammet. Det socionomprogram som nu finns på MDH är ett mycket populärt program. Det är det program som har det högsta söktrycket på MDH med 70 platser och 300 förstahandssökande. Som avancerad utbildning inom ämnet socialt arbete har tidigare funnits ett Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning. Programmet har inte haft någon antagning läsåret 2011/2012. Under 2013 har en arbetsgrupp på HVV arbetat fram underlag för inrättande av ett masterprogram inom hälsa och välfärd där befintliga huvudområden inom HVV skall utgöra examensinriktningar. Kurser som planerats för att kunna ingå i Masterprogrammet är Socialt arbete med barn och ungdomar samt Mångkulturellt socialt arbete. Ambitionen är alltså att det skall finnas grundutbildning och utbildning på avancerad nivå inom ämnet socialt arbete på MDH. Det kommer då att finnas en bra grund för att rekrytera forskarutbildningsstuderande som gått grundutbildning och avancerad utbildning på MDH. Det kan också ske från näraliggande universitet. Socionomprogrammet bedrivs 2013 vid 16 universitet och högskolor i Sverige. Några av dem finns inom pendlingsavstånd. 49 av 360 Sidan 54 av 365

55 Bilaga 2 till ärende 5 7) Infrastrukturella förutsättningar för kommande doktorander inom ämnet HVV jobbar för en tvärvetenskaplig forskarutbildning inom området Hälsa och välfärd där samtliga doktoranderna inom området har samma förutsättningar därför beskriver texten nedan infrastrukturen inom området istället för specifikt forskarutbildningsämnet. 9 (10) Alla doktorander inom forskarutbildningen inom området Hälsa och välfärd kommer ha tillgång till en egen arbetsplats på MDH, med tillgång till nödvändig utrustning (dator, skrivare, kopiator ect.). Lika så har samtliga doktorander tillgång till MDH:s centrala teknikstöd; Helpdesk. Alla doktorander inom forskarutbildningen inom området Hälsa och välfärd kommer att ha tillgång till samtliga bibliotekstjänster vid Mälardalens högskola samt tillgång till kontaktbibliotekarie med specifika kunskaper inom sökområdet Hälsa och välfärd. Doktoranderna kommer också att kunna delta i workshops och kurser i databassökning, referenshanteringssystemet EndNote m.m. i bibliotekets regi. Alla doktorander inom forskarutbildningen inom området Hälsa och välfärd kommer ha ett stort ansvarstagande för hur arbetstiden disponeras. Kurser, datainsamling, möten och andra externa aktiviteter, medför att en del av arbetstiden förläggs på annan plats än på lärosätet. Från HVV:s sida är det dock angeläget att alla doktorander ska finnas på sin arbetsplats i så hög grad som möjligt, för att kunna delta och bidra till den akademiska miljö som är nödvändig för den forskarstuderande. Akademin jobbar därför aktivt med att skapa en god arbetsmiljö både fysiskt och psykosocialt. Ett exempel på en aktivitet är de doktorandseminarier som hålls inom området Hälsa och välfärd sista onsdagen i varje månad på akademin och som tidigare nämnts under punkt 4. Här kan doktorander och seniora forskare mötas, diskutera, reflektera och inspirera varandra. 8) Samverkan mellan ämnet och annan utbildningsmiljö på forskarforskarnivå inom MDH Förutom den naturliga samverkan mellan nuvarande och planerade forskarutbildningsämnen inom området Hälsa och välfärd, kommer samverkan att finnas med den Nationella Forskarskolan i Socialt arbete. Som tidigare nämnts har Nationella forskarskolan i socialt arbete ett stort utbud av kurser på forskarutbildningsnivå som doktoranderna i socialt arbete inom området Hälsa och välfärd på MDH kan söka till. En samverkan sker även med forskarutbildningen i socialt arbete i Örebro och i Jönköping. HVV har en samverkan även med UKK och IDT när det gäller forskarutbildningen och handledning av doktoranderna. 50 av 360 Sidan 55 av 365

56 Bilaga 2 till ärende 5 9) Uppföljning och kvalitetssäkring av forskarutbildningen inom ämnet HVV jobbar för en tvärvetenskaplig forskarutbildning inom området Hälsa och välfärd där samtliga doktoranderna inom området har samma förutsättningar därför beskriver texten nedan uppföljningen och kvalitetssäkringen i området istället för specifikt forskarutbildningsämnet. 10 (10) Kvalitetsarbetet har varit framgångsrikt generellt på Mälardalens högskola och även specifikt på HVV. Detta kvalitetsarbete har följt med in i forskarutbildningen inom området Hälsa och välfärd. Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för kvalitetsarbetet på MDH:s forskarutbildningar, men HVV jobbar aktivt med att säkra kvalitén på forskarutbildningen inom området Hälsa och välfärd. Arbetet med att sätta ihop en extern, rådgivande granskningsgrupp, den så kallade Referensgruppen för forskarutbildningen inom området Hälsa och välfärd pågår just nu på HVV. Syftet med granskningen är att så långt som möjligt kontrollera kvalitén i forskarutbildningen inom hälsa och välfärd relaterat till vad som angavs i ansökan om examensrätt, utlåtandet som gavs i samband med beslutet och Högskoleförordningens examensmål för doktorsexamen. Den externa utvärderingen planeras vara en kontinuerlig granskning fram till och med Enligt MDH:s ansökan till UK-ämbete kommer kvalitetsarbetet i forskarutbildning inom området Hälsa och välfärd att utgå från fyra områden: organisation, mål och resultat, doktorander och handledare. Nedan följer en kort beskrivning av de fyra områdena. 1. Organisation: Det finns en uttalad organisation för forskarutbildning inom området Hälsa och välfärd. Ansvarsförhållanden och beslutsvägar är beskrivna. Alla som berörs av forskarutbildning inom området Hälsa och välfärd ska vara medvetna om organisationen samt vilka rättigheter och skyldigheter olika parter har. Samtliga forskarstuderande inom området Hälsa och välfärd kommer att anställas som doktorander från första dagen om inte tjänst upprätthålls av annan arbetsgivare (t.ex. för kommun- eller landstingsdoktorand s.k. samverkansdoktorander). Anställning ska omfatta minst 50 % under högst åtta år. Doktoranderna följer en fördefinierad doktorandtrappa när det gäller löneutveckling. 2. Mål och resultat: Mål och resultat inom forskarutbildningen inom området Hälsa och välfärd kommer att följas upp med årliga analyser vad gäller: kvantitativa aspekter (antal doktorander, kurser, seminarier, internationella/nationella konferenser, internationellt utbyte etc.) kvalitativa aspekter (allmän studieplan, individuella studieplaner, kursvärderingar, lärandemål, deltagande i seminarieverksamhet etc.) i samråd med fakultetsnämnden. Kursernas genomförande och upplägg kommer att ansvaras av professorer och docenter som därigenom säkerställer att den vetenskapliga kvaliteten och forskningsanknytningen hålls. 51 av 360 Sidan 56 av 365

57 Bilaga 2 till ärende 5 3. Doktorander: Följande punkter bidrar till att säkerställa kvaliteten vad gäller doktoranderna: antagning till forskarutbildning sker i öppen konkurrens vilket ger alla intresserade studenter möjlighet att söka till utbildningen, tydliga behörighetskrav och urvalskriterier ger vägledning i antagningsprocessen, den individuella studieplanen stödjer doktorandens utveckling i utbildningen. Genom årliga uppföljningar kan styrkor och svagheter i utbildningen och doktorandens progress tydliggöras, halvtidsbedömningen av doktorandernas progression förläggs senast efter två års utbildningstid (räknat på heltidsstudier) för att garantera att doktoranden kan dra nytta av utbildningen. 11 (10) 4. Handledare: För att säkerställa att handledare som handleder doktorander i forskarutbildning inom området Hälsa och välfärd kan bistå doktoranden på bästa sätt under dennes utbildning kommer följande punkter att vara vägledande: huvudhandledare ska ha professors- eller docentkompetens, huvudhandledare skall ha forskarhandledarutbildning, handledare bör ha forskarhandledarutbildning, alla handledare ska underteckna ett handledarkontrakt i vilket framgår vilka åtaganden, rättigheter och skyldigheter respektive handledare har, möjlighet till samarbete och kollegialt stöd genom handledarkollegiet erbjuds till alla handledare, vid den årliga uppföljningen av doktorandernas individuella studieplan kommer även diskussion hållas med handledaren och hur hon/han upplevt och genomfört sin handledning. Akademin har sedan 2011 en Samordnare för forskarutbildning anställd på 100% som: ansvarar för allmänna och individuella studieplaner inom ämnet är sammankallande och protokollförare av forskarutbildningens styrgrupp som består av professorer som representerar de olika ämnena på akademin ansvarar för samordning av och information om doktorandkurser/seminarieverksamhet ansvarar för introduktion av nya doktorander ansvarar för att kommunikationen med fakultetsnämnden och utskotten fungerar när det gäller forskarutbildningen har samordningsansvar för doktorandernas akademitjänstgöring tillsammans med avdelningschefer för grundutbildning ansvarar för att aktuell information om utbildning på forskarnivå finns på akademins/högskolans webbsidor 52 av 360 Sidan 57 av 365

58 Bilaga 2 till ärende 5 ansvarar för att information om utbildning på forskarnivå når fram till doktorander och handledare skapa kontaktforum för doktorander tillsammans med doktorandrepresentant sammankallar handledarkollegiet (ordförande i handledarkollegiet) ansvarar för genomförandet av den årliga Doktorandernas dag ser till att dokument relaterade till forskarutbilningen arkiveras 12 (10) Majoriteten av handledarna redovisade i bilaga D undervisar även på grundoch/eller avanceradnivå samt bedriver egen forskning. Detta leder till en viss konkurrens om resurser inom akademin när det gäller utbildningsverksamhet på grund-, avancerad- och forskarutbildningsnivå samt pågående forskning, men å andra sidan är det just denna rörlighet mellan de olika utbildningsnivåerna och forskningen som akademin eftersträvar för att skapa en stabil forskningsbas på akademin i enlighet med Forsknings- och utbildningsstrategin. I och med överflytten av ämnena psykologi och sociologi från EST (tidigare HST) har HVV fått ett tillskott av kvalificerade handledarresurser vilket är mycket positivt. Akademin jobbar som tidigare nämnts strategiskt vid rekrytering av personal och för att öka andelen disputerade lärare men även behålla klinisk/praktik kompetens. Utbildningskvaliten inom redan existerande forskarutbildningsämne, vårdvetenskap, kommer inte att försämras av att forskarutbildningsämnet socialt arbete inrättas. Det innebär snarare att den planerade och godkända tvärvetenskapliga strukturen förstärks med ytterligare ett ämne inom om området Hälsa och välfärd. Alla beräkningar av resurser av olika slag gällande forskarutbildningen i hälsa och välfärd är beräknade och planerade utifrån ett intag på mellan doktorander vartannat år. Inrättandet av flera nya forskarutbildningsämnen betyder inte att fler doktorander ska antas totalt sett. Det som istället sker är att fördelningen mellan forskarutbildningsämnena förändras. Här följer HVV:s planerade rekrytering till forskarutbildningen inom hälsa och välfärd tagen ur Verksamhetsplanen 2013: Vårdvetenskap 6 5 Socialt arbete 3 4 Arbetslivsvetenskap 2 2 Folkhälsovetenskap 1 2 Samtliga anställda på HVV som handleder en doktorand inom området Hälsa och välfärd får extra handledningstid av akademin. Det handlar om 70 timmar som varje doktorands handledargrupp får att dela på mellan handledarna. Tid som ska användas för inläsning inför handledarträffar och ökade administrativa sysslor. Utbildningskvaliteten för forskarutbildningsämnet har ämnesansvarig inom ämnet ansvar för. Förutom ämnesansvariga för de olika forskarutbildningsämnena finns även det så kallade Kursteamet, vilket är 53 av 360 Sidan 58 av 365

59 Bilaga 2 till ärende 5 en grupp bestående av kursansvariga och examinatorer för de 7 obligatoriska kurserna. De medarbetare som ingår i kursteamet arbetar med en kvalitetsutveckling där de erfarenheter som görs i kurserna tas tillvara och förs över till planeringen av kommande kurser. 13 (10) 10) Ekonomiska förutsättningar för ämnet inom den närmaste femårsperioden Att bedriva forskarutbildning innebär ett långsiktigt åtagande som förutsätter att det finns en stabil och långsiktigt hållbar ekonomi för utbildningen. En forskarutbildning kräver också en medveten och systematisk uppbyggnad av forskningsmiljön i vid bemärkelse; nyrekrytering av professorer, möjligheter till forskning i anställningen för professorer, docenter och forskningsaktiva lektorer, post-doc-satsningar och möjligheter till deltagande i forskarnätverk, nationellt och internationellt m.m. I den kostnadskalkyl som upprättades i ansökan till UK-ämbetet har HVV förutom kostnaderna för själva utbildningen i form av lärare och handledningsresurser, finansiering av doktorander med overhead-kostnader, kursutveckling, administration m.m. också räknat in kostnader för en fortsatt uppbyggnad av forskningsmiljön i anslutning till forskarutbildningen inom området. I ett initialt skede beräknar HVV att de totala kostnaderna för forskning/forskarutbildning kommer att uppgå till ca 28 miljoner kronor per helår. I beloppet ingår overheadkostnader (totalt 59 % av lönekostnaden). I ett längre tidsperspektiv tre till fyra år är det rimligt att räkna med en viss kostnadsökning men kostnaderna bör kunna hållas runt 30 miljoner kronor per år. För en mer detaljerade kalkyl se MDH:s ansökan om examensrätt för forskarutbildning inom området Hälsa och välfärd (bilaga B). Forskare inom ämnet socialt arbete har arbetat aktivt med att skriva ansökningar om forskningsmedel både till nationella och internationella projekt (se bilaga G). Detta arbete kommer både direkt och indirekt doktoranderna inom forskarutbildningsämnet socialt arbete och inom området Hälsa och välfärd till nytta. Vare sig det handlar om direkta anslag för doktorandprojekt eller indirekt då det handlar om ett kunskapskapital i form av erfarenhet i hur bra ansökningar skrivs. Ett av de senast beviljade projekten är ett projekt som tidigare fått stöd från Samhällskontraktet men nu fått stöd från Allmänna arvsfonden. Det är ett treårigt projekt som beviljats ca Se text under punkt 4. 11) Preliminär allmän studieplan ska bifogas ansökan Inskickad till fakultetsnamnden tillsammans med den formella ansökan om att få inrätta forskarutbildningsämnet Socialt arbete inom området Hälsa och välfärd. 54 av 360 Sidan 59 av 365

60 Bilaga 2 till ärende 5 12) Övriga förutsättningar som bedöms vara relevanta för utbildningskvaliteten Att socialt arbete får forskarutbildningsrättigheter är ett beslut som har en stabil grund och långsiktighet. Det kan öka kvalitén i den tvärvetenskapliga forskarutbildningen inom området Hälsa och välfärd. 14 (10) Etablerandet av en socionomutbildning på MDH startade som tidigare nämnts för två år sedan. Det är alltså en ny utbildning som skapas av erfarna medarbetare. Flera av medarbetarna är erfarna forskare. De har fortsatt arbetet med tidigare forskningsprojekt men även startat nya. Det finns på Mälardalens högskola en tydlig forskningsbas i socialt arbete med flera internationella projekt samt lokala samverkansprojekt. Den förändring ett positivt beslut om inrättande av socialt arbete som forskarutbildningsämne skulle leda till är att de doktorander som i den tvärvetenskapliga miljön har sin huvudsakliga hemvist i socialt arbete också kan examineras i ämnet. Ett beslut som i sig höjer utbildningskvaliten när ämnet redan idag bidrar till att ge utbildningen. Det senaste årets tvärvetenskapliga forskarutbildning inom området Hälsa och välfärd har byggts upp och drivits av en styrgrupp. I styrgruppen har socialt arbete hela tiden ingått. Medarbetare från socialt arbete har även medverkat som kursansvariga för doktorandkurser, föreläsare och handledare. Socialt arbete har alltså bidragit till kvalitén på forskarutbildningen och kommer att göra så även fortsättningsvis. Att skapa en tvärvetenskaplig miljö är inte alldeles enkelt och underlättas inte av att bara ett av de ämnen som driver forskarutbildningen har examensrättigheter. När det gäller utbildningens kvalitet är det viktigt att fler ämnen inrättas som forskarutbildningsämnen. Om de tvärvetenskapliga ambitionerna skall kunna uppfyllas på det sätt som uppgavs när MDH fick forskarutbildningsrättigheterna behöver därför fler ämnen inrättas som forskarutbildningsämnen. Socialt arbete är nu ett ämne som har den forskningsbas och stabilitet som kan behövas. Beslutet är också av stor betydelse för ämnet socialt arbete och socionomutbildningen på MDH. Detta i relation till andra undervisande enheter både nationellt och internationellt. Det har även betydelse i relation till anslagsgivare vilken status ämnet har och med det vilken forskningsbas som fortsättningsvis kan utvecklas inom ämnet. Den generella utveckling som sker i Sverige är att på de orter där socionomutbildningen bedrivs är huvudämnet socialt arbete. Det är en professionsutbildning som ges på både universitet och högskolor. På de flesta utbildningsorterna finns även forskarutbildning i huvudämnet socialt arbete och detta oavsett om utbildningen sker på ett universitet eller en högskola. På de universitet/högskolor där ännu inte forskarutbildning inom ämnet finns men där grundutbildningen ges finns antingen planer på att inom några år starta forskarutbildning eller så etableras avtal med ett annat universitet/högskola om möjlighet att placera doktorander där. Det sker nu en stark utveckling inom socialt arbete i landet när det gäller att bedriva 55 av 360 Sidan 60 av 365

61 Bilaga 2 till ärende 5 evidensbaserad praktik och det finns ett behov av att kunna anställa vidareutbildad personal. 15 (10) Det framväxande kunskaps- och informationssamhället kommer sannolikt förändra förutsättningarna för området Hälsa och välfärd. Den gamla expertmodellen med yttre styrning i form av rådgivning och ordination kommer mer och mer övergå till att brukaren (medborgaren, patienten, klienten, medarbetaren) blir delaktig. Hälso- och sjukvårdens arenor förflyttas alltmer från det offentliga rummet till det privata varvid fler myndigheter, privata aktörer och närstående blir involverade. Trots att aktörerna många gånger har samma målgrupp i fokus finns ofta samarbetssvårigheter som delvis kan ha sin förklaring i att hälso- och sjukvårdens aktörer och aktörerna på det sociala fältet har olika kulturer, lagstiftningar, och arbetssätt. En stor vinst för samhället, individen och de närstående, är när dessa kulturer möts och befruktar varandra. Forskarutbildningen inom hälsa och välfärdsområdet där olika professionsutbildningar är den huvudsakliga basen är en ny typ av utbildning eftersom den är tvärvetenskaplig. Samtidigt med sin praktikorientering ligger den helt i linje med en internationell utveckling där doktorandutbildningar som är mer orienterade mot en verksamhetsinriktad än akademisk karriär utvecklas. Den traditionella akademiska forskarutbildningen kvarstår dock internationellt som ett alternativ även när professional doctorate utvecklas som en alternativ utbildningsform. Inom socialt arbete i Sverige finns ett ökat intresse bland annat hos kommuner för att anställa personal med vidareutbildning på magisternivå, licentiat eller doktorsexamen. Förväntningarna på evidensbaserad praktik och utvärderingar skapar ett ökat behov av forskarutbildade anställda även hos kommunerna. Skillnaden mellan den internationella utvecklingen och den utveckling som kan skymtas i Sverige relaterad till den professionella praktiken gäller den teoretiska delen där kursmomenten inte är lika omfattande i de praktikorienterade forskarutbildningarna som i de akademiska medan någon sådan skillnad inte finns i Sverige utan här har kursmomenten en stark ställning. Det som skymtas från svensk horisont är eventuellt att fler av de som siktar på en praktikorienterad karriär kan ibland välja en licentiatexamen. Forskarutbildningen som startade i januari 2013 på Malmö högskola där doktoranderna finansierats av kommunala medel är ett exempel på detta. Forskarutbildningen på Mälardalens högskola är ett annat exempel där en stor grupp av doktorander som finansierats med medel bland annat från kommuner och landsting och har en praktiknära koppling i sin forskarutbildning men samtidigt följer det traditionella akademiska mönstret. Även på MDH finns samverkansdoktorander som tar licentiatexamen. Det som i ett internationellt perspektiv också visar sig är att även för de professionella inom hälsa och välfärdsområdet som driver egna företag så var den praktikorienterade forskarutbildningen attraktiv. De kunde på det sättet stärka sin professionella kompetens och legitimera sitt företag. Det här har vi ännu inte sett i Sverige, men även här växer nu fram fler privata företag inom hälsa och välfärdsområdet. 56 av 360 Sidan 61 av 365

62 Bilaga 2 till ärende 5 13) Förslag på minst två externa bedömare Professor Christian Kullberg, Högskolan Dalarna, Falun. Telefon: (10) 57 av 360 Sidan 62 av 365

63 Bilaga 2 till ärende 5 Kompletterande uppgifter II till akademin för hälsa, vård och välfärds ansökan om att få inrätta forskarutbildningsämnet socialt arbete 1. (Komplettering) Ansökan beskriver väl den nationella förekomsten och framväxten av forskarutbildningsämnet socialt arbete, även ämnets utveckling internationellt berörs till en viss del däremot saknas en beskrivning av ämnets betydelse nationellt och internationell. Socialt arbete är huvudämne inom socionomutbildningarna i Sverige som är en professionsutbildning. Det är mycket viktigt att det finns kvalitet i det arbete som bedrivs med människor i de socialt mest utsatta situationerna eller med särskilda behov i Sverige. Forskningen i socialt arbete kan även ha generell karaktär. Det är också alltså mycket viktigt att kunskapen inom professionen utvecklas och är forskningsbaserad. Det gör att forskning i socialt arbete etableras på allt fler av de 16 universitet och högskolor där grundutbildningen bedrivs. 3. (Förtydligande) Ansökan beskriver ämnets avgränsning bland annat genom skrivningen I socialt arbete studeras samhälleliga villkor för människors välfärd, individers eller gruppers utsatthet och resurser för att bevara eller återvinna en välfungerande livssituation. Vidare står Forskning i socialt arbete omfattar olika teorier och metoder för studier i sociala, kulturella och organisatoriska sammanhang. Forskningen kan beskrivas och problematiseras ur ett individ-, grupp-, samhälls- och globalt perspektiv / /. Vänligen förtydliga innebörden av dessa skrivningar och sätt det i relation till områdets avgränsning som exkluderar Ekonomiska och statsvetenskapliga perspektiv på välfärd / / samt / / studier av de stora trygghetssystemen eller välfärdens fördelning i befolkningen / / [Bilaga B avsnitt fjärde stycket, s.37]. Områdets avgränsning för välfärd var i ansökan om forskarutbildningsrättigheter enligt Högskoleverkets granskare mer oklar än avgränsningen för hälsa. Det visade sig att den ovanstående formuleringen var olycklig eftersom den kunde tolkas på flera olika sätt. Den var mer tänkt som en beskrivning av att större kvantitativa studier av välfärdssystemen utifrån statsvetenskapliga och nationalekonomiska perspektiv med fokus på välfärdens organisering eller finansiella resurser inte ingick. Det är en typ av resursfördelningsstudier som finns och beskriver kvantitet. Det var däremot inte tänkt som en beskrivning av att studier av trygghetssystemens konsekvenser för människor eller välfärdens fördelning inte skulle ingå. Inte heller att vi inte skulle kunna referera till resultaten från den här typen av studier eller att själva genomföra kvantitativa studier. Inom socialt arbete liksom folkhälsovetenskap är välfärdens organisering och olika gruppers tillgång eller snarare bristande tillgång till resurser viktig men också kvaliteten på vad och hur man har tillgång till resurserna. Det ovanstående var en ämnes- och perspektivrelaterad beskrivning med typ av studier. Den behöver tydliggöras med att vi vill utveckla området och inte fokusera enbart på finansiella resurser utan föra ner det till olika gruppers tillgång till resurser och göra mer av kvalitativa eller intersektionella studier av människors tillgång till och användning av välfärdens resurser än vad som tidigare skett. Metodmässigt betyder det att vi kommer att göra både kvantitativa och kvalitativa studier och ofta använda oss av mixed methods. Vi har tidigare sagt att doktorandprojekten och vårt arbete inom området hälsa och välfärdsområdet kommer att bidra till att närmare precisera var gränserna finns. Eftersom området i den svenska kontexten är ett nytt forskningsområde kommer den närmare 58 av 360 Sidan 63 av 365

64 Bilaga 2 till ärende 5 precisering att succesivt växa fram. Det har delvis redan skett vilket men någon genomgripande analys av innehållet i de pågående doktorandprojekten har inte genomförts. Ex. Vilka övriga villkor syftar samhälleliga villkor för människors välfärd på som inte innefattas i ekonomiska och statsvetenskapliga perspektiv eller de stora trygghetssystemen eller välfärdens fördelning i befolkningen? Det finns en omnämnd koppling till sociala, kulturella och organisatoriska sammanhang, finns det fler? Ekonomiska och statsvetenskapliga perspektiv kommer säkert att refereras till i våra studier men vårt fokus kommer inte att vara ett ekonomiskt perspektiv utan ett hälsa och välfärdsperspektiv som ligger närmre hur människors vardagsliv tar gestalt. För socialt arbete är ett socialt perspektiv det övergripande, men det in sin tur kan vara med ett särskilt fokus på tex kulturella frågor, organisatoriska frågor, socialpsykologiska frågor m.m. Hur kan forskningen beskrivas och problematiseras ur ett samhälls- och globalt perspektiv utan att inkludera ekonomiska och statsvetenskapliga perspektiv? Vi kommer inom hälsa och välfärdsområdet teoretiskt utveckla både välfärdens och sjukvårdens organisering. Detta inte minst eftersom vi har flera doktorander i Thailand. Tidigare studier utifrån statsvetenskapliga perspektiv om välfärdens organisering har oftast fokuserat på förhållanden i Europeiska länder eller USA inte Asien. Det kommer att göras komparativa studier, men inte av statliga ekonomier utan av ungdomars livsvillkor, sexualvanor och tillgång till samhällets stöd i form av ungdomsmottagningar m.m. för att försöka förstå bakgrunden till att det i Thailand finns ett ökande antal tonårsgraviditeter. Som ett steg i tydliggörandet kan sägas att systemfrågor och resursfrågor relaterade till välfärdssystem, samhällelig organisering, intresseorganisationer, nätverk, familj m.m. kommer att kunna ingå i våra studier men då som teoretisk utveckling med fokus på hälsa och välfärdsområdet och människors vardagliv. Resursfördelningen, användningens kvalitet och konsekvenser för de människor som berörs kommer att vara ett viktigt fokus i våra studier. Kommentar kring oklarheten om vad som ingår i socialt arbete (välfärd) kom även upp i bedömargruppens utlåtande inför dåvarande HSV:s beslut om att tilldela MDH rätten att utbilda på forskarnivå inom området hälsa och välfärd: / / ställer sig bedömargruppen frågande till vad Mälardalens högskola lägger i begreppet välfärd och vad som återstår om trygghetssystemen eller välfärdens fördelning tas bort. Det är inte uppenbart om studier för att beskriva sjukvårdens tillgänglighet eller regelverk kring sjukförsäkringar eller pensioner kan ingå, liksom studier av de informella delarna av samhället som till exempel familj och nätverk eller livslopp. Delaktighet blir ett till intet förpliktigande begrepp (kopplat till abstrakta begrepp som aktiviteter, livssituationer samt fysisk, social och attitydmässig omgivning) om inte dess innebörd konkretiseras. Bidragen från socialt arbete och folkhälsovetenskap är vidare otillräckligt beskrivna för området. [tredje stycket under avsnitt Område för examenstillstånd] Vänligen bemöt även denna kritik i ert förtydligande. Överväg att lägga till avgränsningen att forskning inom forskarutbildningen i socialt arbete kommer att fokusera på de hälsorelaterade aspekterna av välfärd då denna avgränsning finns 59 av 360 Sidan 64 av 365

65 Bilaga 2 till ärende 5 för området. [Bilaga B avsnitt fjärde stycket, s.38] Tidskrav på förtydligande: 14 dagar före ärendet ska upp till utskottsmöte alternativt före utskick till externa bedömare om ni anser att relationen mellan ämnet och området även behöver förtydligas för de externa bedömarna. Arbetet med hälsa och välfärdsområdets gränsdragning är alltså pågående men långt ifrån slutfört. Det finns planer på att vi tillsammans framöver skall skriva en bok för att tydliggöra hur man vi ser på området hälsa och välfärd. Det finns ännu bara ett synopsis för boken. En annan bok som rör välfärdsområdet och där flera medverkande författare kommer från MDH har däremot kommit ut sommaren Boken är skriven i en nordisk kontext och utgiven av ett danskt förlag. Titeln för boken är New tools in Welfare Research. Välfärdsforskning är alltså ett centralt tema i boken liksom människors hälsa och välfärd, men huvudfokus är inte att definiera hälsa och välfärdsområdet som forskningsområde på MDH. Bokens introduktion rör dock välfärdsbegreppet som är det begrepp som Högskoleverket kände sig frågande till vad som enligt MDH ingick. Det följande är de inledande meningarna i den utgivna boken om begreppet välfärd. Welfare is a concept that can be linked with the good life. From an everyday perspective, the idea of welfare is associated with the expressions farväl in Swedish, farewell in English and velfara in Old Norse (see Jensen, 2008, p. 2). One says farewell to a person embarking on a journey, expressing the hope that he or she will arrive safely at his or her destination. Similarly, welfare can be said to represent the good life that we want a person to experience on the journey through life s various phases. When we discuss someone s welfare, it is with the hope that the person s life journey will be successful (Brunnberg & Cedersund, 2013 s. 20). Den här öppna beskrivningen av välfärdsbegreppet kan också sägas omfatta beskrivningen av det välfärdsbegrepp som ingår inom hälsa och välfärdsområdet. Det innebär ett tydliggörande av det som var oklart enligt Högskoleverket om studierna kommer att gälla olika faser i människors livslopp eller inte. Det uttrycks här som att the person s life journey och ingår. De aktuella doktorandprojekten visar också att forskning inom hälsa och välfärdsområdet kan gälla alla åldersgrupper och därmed faser i människors livslopp. Tidigare har välfärdsstudier framförallt varit kvantitativa studier med tillgång till resurser för olika grupper av människor. Det goda livet beror inte bara på tillgången till t.ex. sjukvård, socialtjänst, skola, skyddat boende osv. utan även kvalitén på tillgängliga resurser och människors delaktighet i samhället och hur aktuella resurser kan användas. Det finns ett nytt perspektiv som börjar växa sig allt starkare inom såväl hälsoforskning som välfärdsforskning som inte längre rör bara människors behov och tillgång till resurser utan även rättigheter bl.a. till delaktighet. Människors delaktighet kommer att vara viktigt i studier på MDH inom hälsa och välfärdsområdet och med det ett rättighetsbaserat perspektiv av användningen av hälsa och välfärdsresurserna. En av profilkurserna inom den aktuella forskarutbildningen är Hälsa och välfärd I med fokus på just delaktighet. Rättighet till delaktighet rör alla och alltså även barn, personer med funktionsnedsättning, äldre över 84 år m.fl. dvs. personer i utsatta situationer och grupper med särskilda behov. Den andra profilkursen fokuserar på genus. Flera av de pågående doktorandprojekten rör personer med särskilda behov. Inom socialt arbete arbetar vi ofta, men inte enbart, med forskning tillsammans med personer i utsatta situationer och grupper med särskilda behov. Det kan t.ex. vara med individer som behöver skydd från våld, övergrepp, försummelse, övergivenhet, diskriminering och andra typer av utsatthet m.m. men också de som lever i fattigdom eller missbrukar alkohol och droger. Det kan också röra omsorgen om äldre eller personer med funktionsnedsättning. Det här är några exempel på det som socialt arbete kan bidra med särskild kompetens inom. I 60 av 360 Sidan 65 av 365

66 Bilaga 2 till ärende 5 socialt arbete arbetas bl.a. med insatser för att bevara eller återvinna en välfungerande och hälsofrämjande livssituation. Arbete med förändring och förbättring är ett centralt tema i socialt arbete. Forskning inom socialt arbete har precis som hälsoforskningen inom vårdvetenskap ett holistiskt perspektiv där människors empowerment och att öka människors välbefinnande är en central del även då det gäller studier av system, utvärderingar av kvalitén på mänsklig interaktion i olika miljöer m.m. Forskning inom forskarutbildningsämnet socialt arbete har beröringspunkter med forskning inom forskarutbildningsämnet vårdvetenskap och framtida planerade forskarutbildningsämnen som folkhälsovetenskap och arbetslivsvetenskap vilket möjliggör synergieffekter i forskningsresultat och därmed vidgar förståelsen och utvecklingen av forskningsområdet Hälsa och välfärd. 3. (Förtydligande) I bedömargruppens utlåtande inför dåvarande HSV:s beslut om att tilldela MDH rätten att utbilda på forskarnivå inom området hälsa och välfärd återfinns följande kritik gällande socialt arbete (men även folkhälsovetenskap) och som knyter an till den efterfrågade beskrivningen av förhållandet mellan socialt arbete och övriga forskarutbildningsämnen inom området. Med den snäva definitionen av området hälsa och välfärd som görs i ansökan blir det svårt att lägga grunden till en synergieffekt mellan de tre forskarutbildningsämnen som inom några år avser att inrymmas inom det föreslagna området (det vill säga vårdvetenskap, socialt arbete och folkhälsovetenskap). [Från sjunde raden i det fjärde stycket avsnitt Område för examenstillstånd] / / bidragen från socialt arbete och folkhälsovetenskap inte är fullständigt beskrivna / / [Från den fjärde raden i sjunde stycket avsnitt Område för examenstillstånd] Vänligen bemöt denna kritik och förtydliga de beröringspunkter mellan ämnena som er Ansökan om inrättandet nämner. Tidskrav på förtydligande: 14 dagar före ärendet ska upp till utskottsmöte alternativt före utskick till externa bedömare om ni anser att relationen mellan ämnet och området även behöver förtydligas för de externa bedömarna. Se den tidigare beskrivna texten som berör definitionen av området hälsa och välfärd som förklarar att definitionen inte är snäv och framförallt inte insnävad på det extrema sätt som Högskoleverket tolkade det. Forskningen inom socialt arbete har ett tvärprofessionellt intresse som omfattar reaktiva och skyddande men även förebyggande, stödjande, omvårdande och rehabiliterande/ habiliterande åtgärder. Forskarutbildningen på MDH bedrivs inom ett tvärvetenskapligt område där socialt arbete bidrar med att forma innehållet i det som kan ses som det gemensamma forskarutbildningsområdet framförallt med sociala aspekter generellt men även från situationer som rör människor i utsatta situationer eller med särskilda behov och samhällets agerande i dessa situationer. Bidragen från socialt arbete och folkhälsovetenskap är mycket viktiga för att i forskarutbildningen skall vara tvärvetenskaplig. Det är också viktigt med en jämlikhet i ämnenas möjlighet att påverka. Högskoleverket betonade att de tre ämnen (vårdvetenskap, folkhälsovetenskap och socialt arbete) som ska bidra till att bygga upp området måste alla tre vara aktiva aktörer redan från start. Vilket vi också varit även om det inte varit från en helt jämlik position. 61 av 360 Sidan 66 av 365

67 Bilaga 2 till ärende 5 Den kompetens inom socialt arbete som högskoleverket redan i sitt beslut bedömde som tillfredsställande har nu utökats när det gäller handledarkompetens. För att vara huvudhandledare finns det nu en utökad grupp. Det finns ytterligare två professorer (en affilierad). I sommar har en av lektorerna bedömts av sakkunniga som behörig som docent och ytterligare en docentansökan har lämnats in för prövning. En ny lektorstjänst kommer att tillsättas i höst och även där fanns det bland de sökande docenter. Socialt arbete bidrar redan nu till forskarutbildningen inom hälsa och välfärd som kursledare, examinatorer, huvudhandledare och handledare. Det kommer inte att läggas till några nya arbetsuppgifter till ämnet utan de genomförs redan. Det är därför viktigt att ämnet också får ställning som forskarutbildningsämne. 4. (Komplettering) Ansökan beskriver inte hur forskningsmiljön inom socialt arbete samproducerar med näringslivet och eller offentlig sektor samt hur detta kommer att återspeglas i forskarutbildningen inom samma ämne. Forskningsmiljön inom socialt arbete vid MDH samverkar redan idag med näringsliv, offentlig sektor och intresseorganisationer. Flera studier med finansiering från Samhällskontraktet bedrivs och en större finansiering från Allmänna Arvsfonden för de kommande tre åren har erhållits. Det projektet är i hög utsträckning ett samverkansprojekt med intresseorganisationer, kommuner, landsting och näringsliv i form av mindre företag. Samverkan med intresseorganisationer och offentlig verksamhet är ofta förekommande inom socialt arbete både inom grundutbildningen med två praktikplaceringar för alla studerande inom socionomutbildningen men också när det gäller idéer och plats för genomförande av forskning respektive förmedling av forskningsresultat. Att genomföra forskningen tillsammans har en etisk problematik som gör att det inte alltid är möjligt (se Brunnberg & Ronsten, 2013). Referenser Brunnberg, E. & Ronsten, C. (2013). En resa i etikprövningarnas landskap. Om etisk granskning av projektet Betydelsefulla möten i familjehemsvård Röster från barn/ungdomar samt andra engagerade i familjehemsvård. Eskilstuna: MDH. Brunnberg, E. & Cedersund, E. (2013). New Tools in Welfare Research. Aarhus: Aarhus University Press/ NSU Press. 62 av 360 Sidan 67 av 365

68 Bilaga 2 till ärende 5 Akademin för hälsa, vård och välfärd Om socionomutbildningar, forskarutbildningar och samtliga avhandlingar i socialt arbete Förteckning över samtliga doktors- och licentiatavhandlingar i socialt arbete i Sverige Mälardalens högskola januari 2013 Elinor Brunnberg Professor i socialt arbete Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära Besöksadress: Drottninggatan 16 Besöksadress: Högskoleplan Webb: samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för Postadress: Box 325, av Eskilstuna Postadress: Box 883, Västerås Sidan 68 E-post: av studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Tfn: Fax: Tfn: Fax: Org.nr:

69 Bilaga 2 till ärende 5 2(52) 64 av 360 Sidan 69 av 365

70 Bilaga 2 till ärende 5 Innehåll Om socionomutbildningar, forskarutbildningar och samtliga avhandlingar i socialt arbete Förteckning över samtliga doktors- och licentiatavhandlingar i socialt arbete i Sverige... 1 Innehåll... 3 Om socionomutbildningar, forskarutbildningar och avhandlingar i socialt arbete Socionomutbildningar... 6 Etablering av forskarutbildning i socialt arbete... 6 Forskarutbildning i social arbete vid universitet... 7 Forskarutbildning i socialt arbete vid en högskola med ett vetenskapsområde... 7 Forskarutbildning inom ett område... 7 Ett nytt högskolelandskap under framväxt inom ämnet socialt arbete... 8 Doktorand på annan högskola/universitet... 8 Internationell utveckling av forskarutbildning i socialt arbete... 9 Socialt arbete som akademiskt ämne... 9 Definition av socialt arbete och diskussion Starkt inflytande från sociologi Ett nytt scenario Manliga professorer Jämställdhet en lågt prioriterad fråga Ökad jämställdhet en kvalitetsfråga Avhandlingar i socialt arbete i Sverige Sammanfattning Litteraturlista: Bilaga SAMTLIGA DOKTORSAVHANDLINGAR I SOCIALT ARBETE Göteborgs universitet Högskolan Jönköping Linnéuniversitetet Lunds universitet Mittuniversitetet Malmö högskola Stockholms universitet Umeå universitet Örebro universitet Bilaga SAMTLIGA LICENTIATAVHANDLING I SOCIALT ARBETE Göteborg Högskolan Jönköping Lund Linnéuniversitetet Mittuniversitetet Stockholms universitet Umeå universitet Örebro universitet (52) 65 av 360 Sidan 70 av 365

71 Bilaga 2 till ärende 5 4(52) 66 av 360 Sidan 71 av 365

72 Bilaga 2 till ärende 5 Om socionomutbildningar, forskarutbildningar och avhandlingar i socialt arbete Den här rapporten innehåller en sammanställning av samtliga avhandlingar som skrivits inom ämnet socialt arbete i Sverige sedan ämnet etablerades som ett akademiskt ämne Avhandlingarnas innehåll och utvecklandet av socialt arbete som en vetenskaplig disciplin har vid flera tillfällen granskats och blivit föremål för vetenskapliga diskussioner (Brunnberg, & Larsson Sjöberg, 2004; Brunnberg, & Larsson Sjöberg, 2008; Dellgran & Höjer, 1999; Dellgran & Höjer 2000a; Dellgran & Höjer 2000b; Dellgran & Höjer, 2012; Nygren, 1992; Nygren, 2000; Svärd, 2007). I den kommande texten görs ingen förnyad analys av avhandlingarnas innehåll. Kartläggningen och förteckningen över vilka avhandlingar som skrivits inom ämnet socialt arbete är trots detta en viktig del av syftet med rapporten. Jag hoppas att förteckningen kommer att vara till glädje för de som vill forska eller skriva uppsatser inom ämnet. Den inledande texten är en kort beskrivning av den kontext i vilken avhandlingarna författats. Bakgrunden visar på en process där det skett och fortfarande sker många förändringar. En reflektion över utvecklingen görs i rapporten utifrån ett genusperspektiv. Universitet och högskolor ska enligt högskolelagen (1992:1434) tillhandahålla utbildning och forskning av hög kvalitet. Undervisningen måste förankras i aktuell forskning om studenters lärande och vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet. Detta är enligt Högskoleverket en kvalitetsaspekt som skiljer högskoleutbildning från annan utbildning (Högskoleverkets rapportserie, 2009:25 R). I den vetenskapliga grund som finns inom ämnet socialt arbete är de avhandlingar som skrivits inom ämnet en viktig del. Den första avhandlingen inom ämnet kom 1980 och handlade om barnavårdslagstiftningens roll i socialt förändringsarbete och särskilt om barns rätt (Krantz, 1980:1). Det är skriven på ett tema som fortfarande 2013 ett mycket aktuellt tema. Sammanlagt 319 avhandlingar i socialt arbete har skrivits fram till och med december 2012 vid svenska universitet och högskolor (se bilaga 1). De har skrivits vid Göteborgs universitet, Högskolan i Jönköping, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö högskola, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Umeå universitet, och Örebro universitet Sammanlagt har det under även författats 50 licentiatavhandlingar (se bilaga 2). De universitet där det skrivits flest licentiatavhandlingar är Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet. Förteckningen av licentiatavhandlingar är helt nyupprättad och jag vill på det här sättet ge viss reservation för att jag kan ha missat någon. 5(52) 67 av 360 Sidan 72 av 365

73 Bilaga 2 till ärende 5 På Högskolan i Gävle, Karlstads universitet, Linköpings universitet och Mälardalens högskola har forskarutbildning inom ämnet socialt arbete nyligen inrättats eller är på väg att etableras, så ingen doktorand har på de platserna ännu hunnit disputera inom ämnet. Det finns även flera avhandlingar som skrivits inom andra vetenskapliga discipliner om det sociala arbetets praktik. De senare ingår inte i den sammanställning som finns i slutet av rapporten. Socionomutbildningar Den 1 januari 2013 finns det 16 universitet/högskolor som bedriver socionomutbildningar och undervisning i socialt arbete. Lika många socionomutbildningar fanns det även 2009, men inte på exakt samma utbildningsorter eller i samma organisationsformer. Nya har kommit till, sammanslagningar har skett och program har lagts ner. De som har kommit till är Mälardalens högskola och högskolan i Dalarna. Den utbildning som lagts ner är på Högskolan i Kristianstad och den sammanslagning som skett är mellan Växjö universitet och Högskolan i Kalmar till det som sedan 1 januari 2010 heter Linnéuniversitetet. Den 1 januari 2013 bedrivs socionomutbildning vid Ersta Sköndal högskola, Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, Högskolan i Jönköping, Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö högskola, Uppsala universitet, Mittuniversitetet, Mälardalens högskola, Stockholms universitet, Umeå universitet, Universitetet i Linköping och Örebro Universitet. Den genomgång som gjordes 2009 av Högskoleverket visade att de flesta socionom-utbildningarna hade socialt arbete som sitt huvudområde (Högskoleverkets rapportserie 2009:36 R). Det fanns dock några socionomutbildningar som hade valt ett annat huvudområde. Det var Uppsala universitet som hade sociologi som huvudområde, Karlstads universitet som hade social omsorgsvetenskap som huvudområde och Högskolan i Gävle som hade två inriktningar med sociologi som huvudområde och en tredje med socialt arbete. De socionomutbildningar som kommit till efter Mälardalens högskola och Högskolan Dalarna - har båda socialt arbete som huvudområde, Gävle högskola, Karlstad universitet och Uppsala universitet har övergått till att ha socialt arbete som huvudområde. Så nu finns socialt arbete som huvudområde för alla socionomutbildningarna i Sverige. Etablering av forskarutbildning i socialt arbete Alla universitet har rätt att bedriva forskarutbildning och alltså utfärda doktorsexamen i socialt arbete. Högskolorna har inte någon generell rätt att bedriva forskarutbildning inom de områden som man bedriver grundutbildning. Tidigare kunde högskolor ansöka hos regeringen om att få ett av fyra breda 6(52) 68 av 360 Sidan 73 av 365

74 Bilaga 2 till ärende 5 vetenskapsområden och därmed tillstånd att utfärda examina på forskarnivå inom hela det aktuella vetenskapsområdet. Vetenskapsområde som grund för examensrätt på forskarnivå har upphört att gälla. Sedan 1 januari 2010 kan Högskolorna ansöka hos Högskoleverket om tillstånd för att bedriva forskarutbildning inom ett smalare område. Det området kan högskolan själv definiera och det kan omfatta ett eller flera forskarutbildningsämnen. Ett område uppfattas som mer tydligt avgränsat än vad ett vetenskapsområde var. Den bakomliggande tanken bakom förändringen är dels att förbättra kvalitetsnivån på forskarutbildningen och dels att även mindre högskolor med hög kvalitet ska kunna ge forskarutbildning (Doktorandhandboken, 2012). Forskarutbildning i social arbete vid universitet Forskarutbildning i socialt arbete bedrivs vid Göteborgs universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet samt sedan flera år tillbaka även vid Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet och Örebro Universitet. De här sju universiteten har haft doktorander som hunnit disputera. Karlstad universitet och Linköpings universitet är ytterligare två universitet som startat forskarutbildning i socialt arbete, men där har ännu ingen doktorand hunnit disputera, Karlstads universitet har tidigare haft en variant på forskarutbildning som varit i sociologi med inriktning mot social omsorg. Endast en doktorand har antagits inom den inriktningen och hon disputerade Linköping universitet startade forskarutbildningen inom socialt arbete Uppsala universitet har inte någon forskarutbildning i socialt arbete, men planerar att inrätta det om tre år. Forskarutbildning i socialt arbete vid en högskola med ett vetenskapsområde Humaniora-samhällsvetenskap är ett vetenskapsområde som Högskolan i Jönköping har haft rätt att ge forskarutbildning inom. I det vetenskapsområdet ingick rätten att bedriva forskarutbildning i ämnet socialt arbete. Sedan år 2012 har Högskolan i Jönköping rätten att bedriva forskarutbildning inom området humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde, utom i statsvetenskap Forskarutbildning inom ett område Sedan 1 januari 2010 har högskolor möjlighet att bedriva forskarutbildning och ge doktorsexamen efter att ha fått tillstånd från Högskoleverket. Det kan ske inom ett smalare område, där högskolan har särskilt goda förutsättningar. Högskolan bestämmer själv vilket område de vill ansöka om tillstånd för. I forskar- 1 Grönberg Eskel, Marit (2012). Från totala institutioner till institutionaliserat omhändertagande. 7(52) 69 av 360 Sidan 74 av 365

75 Bilaga 2 till ärende 5 utbildningen inom ett område kan flera forskarutbildningsämnen ingå. Det var inget av de första tillstånden som berörde områden socialt arbete var engagerad i. Tillstånd för nya forskarutbildningsområden som berör socialt arbete beviljades 2011 för Mälardalens högskola, Malmö högskola och Högskolan i Gävle. Ett nytt högskolelandskap under framväxt inom ämnet socialt arbete Under senare år har alltså några högskolor fått rätten att bedriva forskarutbildning. De forskarutbildningsområden det gäller är Hälsa och välfärd för Mälardalens högskola, Hälsa, vård och välfärd för Högskolan i Malmö och Hälsofrämjande arbetsliv för Högskolan i Gävle. Socialt arbete kan alltså vara ett ämne som ingår i mycket skilda områden. Det innebär att forskarutbildningen i socialt arbete kan ta helt nya former. I Malmö startar vårterminen 2013 en forskarutbildning för yrkesverksamma inom det sociala området. Det kommer att vara en forskarutbildning upp till Licentiatexamen i nära samarbete mellan Malmö högskola och huvudmän inom det sociala området i Skåne. Utbildningen bedrivs på halvfart och inom ramen för doktorandens ordinarie anställning,. Syftet är att långsiktigt tillgodose behovet av forskarutbildad personal inom regionens verksamheter. Doktoranderna kommer att antas i Socialt arbete respektive Hälsa och samhälle. På Mälardalens högskola startade i september 2012 en tvärvetenskaplig forskarutbildning inom området hälsa och välfärd med ämnena vårdvetenskap, socialt arbete, folkhälsovetenskap och sjukgymnastik. Forskarutbildningen bedrivs på engelska. Hösten 2012 antogs 22 doktorander varav sju kom från Thailand, fem var halvtidsdoktorander och adjunkter på Akademin Hälsa vård och välfärd. Deras doktorandstudier bekostades av Akademin som kompetensutveckling. De resterade 10 doktoranderna kommer att bedriva sina doktorandstudier på 80 procent under fem år. De flesta av dem är sk samverkansdoktorander som finansieras av kommuner och landsting i regionen. Någon enstaka har finansierats med andra externa medel. Forskarutbildningen sker både på Malmö högskola och Mälardalens högskola i samverkan med kommuner och landsting som finansierar flera av doktorandtjänsterna. Om och hur samverkan mellan universitet och kommuner/ landsting kommer att påverka utbildningens utformning genom till exempel ämnesval för avhandlingsstudier och spridning av resultat vet vi ännu inte. Det kan i alla fall ses som ett inlägg i den ständigt pågående diskussionen om relationen mellan teori och praktik. Doktorand på annan högskola/universitet De högskolor som inte har egen forskarutbildning har kunnat ha doktorander på andra universitet/högskolor som har forskarutbildning. Detta gäller även från andra länder. 8(52) 70 av 360 Sidan 75 av 365

76 Bilaga 2 till ärende 5 Karlstad universitet har tre doktorander från Norge som är anställda och avlönade på norska lärosäten sk Norgedoktorander. På motsvarande sätt har andra lärosäten tagit emot doktorander från till exempel Danmark, Island, men också från utomeuropeiska lander som till exempel Iran, Thailand. Internationell utveckling av forskarutbildning i socialt arbete Internationellt finns en utveckling för forskarutbildningen i socialt arbete där det även ingår en allt starkare koppling till praktiken. I England har det till exempel utvecklats en särskild form av doktorsexamen Professional doctorate. Där finns tre olika typer av forskarutbildningar; dels en traditionell akademisk doktorsexamen PhD, dels en Ph.D. by publication och så en Professional doctorate (se Scourfield & Maxwell, 2010; Anastas & Videka, 2012; London School of Economics, 2012). I det engelska systemet skiljer sig utbildningarna åt. Den version som i det engelska systemet kallas för Ph.D. by publication förekommer inte särskilt ofta. Det gör däremot Professional Doctorate som ger motsvarande status och är en liknande utmaning som en PhD, men betraktas som mer lämplig för de som siktar på en professionell karriär snarare än en akademisk karriär. Kopplingen till praktiken är alltså starkare. Socialt arbete som akademiskt ämne Den sociala utbildningen i Sverige startat på 1910-talet då kurser i socialt arbete började ges av Centralförbundet för Socialt Arbete (CSA) (se Aronsson, 2009). De som utbildades skulle med sin kunskap bli goda vägvisare i det frivilliga sociala arbetet. Centralförbundet för socialt arbete (CSA), en organisation som bildades 1903, tog initiativ som ledde till framväxten av flera organisationer viktiga för etablerandet av en socionomutbildning i Sverige CSA-kretsen med dess entusiastiska, samhällsintresserade och mestadels unga människor påfallande många kvinnor blev något av en informellt arbetande idé-central och kunskapsbank, en mötesplats för dåtidens fackmän inom det sociala området (Lindeberg, 2007 s. 10). År 1921 kom nästa milstolpe inom framväxten av den sociala utbildningen. Då startade på initiativ från pionjärkvinnorna inom CSA det första Institutet för socialpolitisk och kommunal utbildning och forskning i Stockholm Sopis. Institutet var länge det enda lärosätet av sitt slag (Lindeberg, 2007). Det dröjde till 1944 innan socialinstitutet i Göteborg startade, Sydsvenska socialinstitutet i Lund 1947 och Socialinstitutet i Umeå Socialinstituten blir 1964 statliga socialhögskolor. 9(52) 71 av 360 Sidan 76 av 365

77 Bilaga 2 till ärende 5 Socialhögskolan i Örebro blev den femte socialhögskolan i landet när den startade i januari 1967 och blev snabbt den näst största socialhögskolan när det gällde antalet studerande. År 1964 bytte socialinstituten namn till socialhögskolor och fick ställning som högskola. År 1977 fördes socialhögskolorna över till universiteten och fick sin första professur (se Westin Hellertz 1999). Då inrättades även det akademiska ämnet socialt arbete och ämnet social metodik försvann. Det fanns 1977 sju universitet och högskolor med rättigheter att bedriva socionomutbildning (se Svärd, 2007; Lindeberg, 2007 ). Det var Ersta-Sköndal, Göteborg, Lund, Umeå, Stockholm, Örebro och Östersund. Det kunde på socialhögskolorna finnas tre linjer: sociala linjen, förvaltningslinjen och en teoretisk linje. På 1980-talet delades socialhögskolorna till två institutioner: Socialhögskolan och Förvaltningshögskolan. En ny examensordning i högskoleförordningen trädde i kraft i januari Den innebar nya mål och krav på en socionomutbildning med större bredd än tidigare. Delar av den tidigare social omsorgsexamen kom att ingå i den nya socionomexamen. Sedan socialhögskolorna fördes över till universiteten har det skett mer än en fördubbling av antalet orter med rätt att bedriva socionomutbildning (från 7 till 16). Definition av socialt arbete och diskussion Det har under lång tid gjorts många försök att definiera socialt arbete och ingen har lyckats riktigt. En världsomspännande organisation av socialarbetare International Federation of Social Workers (IFSW) har definierat socialt arbete på följande sätt: Socialt arbete verkar för social förändring, problemlösning i mänskliga relationer, för empowerment och frigörelse med syfte att främja människors välfärd. Med utgångspunkt i teorier om mänskligt beteende och sociala system verkar socialt arbete i de områden där människor samspelar med sin omgivning. Principer om mänskliga rättigheter och social rättvisa är grundläggande för socialt arbete (IFSW, 2012). Professionellt socialt arbete är enligt IFSW:s definition ofta inriktat på problemlösning och förändringar för människor i socialt utsatta situationer. Socialt arbete har sitt ursprung i humanistiska och demokratiska ideal, och dess värden grundas på solidaritet och respekt för alla människors jämlikhet, värde och värdighet. Mänskliga rättigheter och social rättvisa utgör basen för agerande i socialt arbete som gäller för människor i alla åldrar. Malcolm Payne beskrev på världskongressen i socialt arbete, 2012, socialt arbete som Social work is Human endeavor in humanistic practice [Socialt arbete är en mänsklig strävan i en humanistisk praktik] (Malcolme Payne, 2012). Malcolm Payne menar att socialt arbete bör bygga på en stark allians mellan socialarbetaren som människa och de som hon/han arbetar med. 10(52) 72 av 360 Sidan 77 av 365

78 Bilaga 2 till ärende 5 Mänskliga rättigheter med rätten till delaktighet och jämlikhet är centralt men också rätten att utveckla oss själva dvs. till personlig utveckling och shared humanity. Målen skall vara tydliga och med sikte på positiva resultat och förändring. Detta sker i en globaliserad värld med möten mellan många olika kulturer. Det traditionella sociala arbetet har historiskt framförallt skett inom intresseorganisationer och kyrka, men även inom kommuner, landsting, statliga institutioner och privat. Under 1990 och 2000talet har den privata marknaden vuxit starkt. Det finns idag också allt starkare krav på att det sociala arbetet genomföras utifrån en mer vetenskapligt underbyggd kunskapsbas så kallad evidensbaserad praktik eller evidensbaserat socialt arbete (se Bergmark & Lundström, 2006; Bergmark, Bergmark & Lundström, 2012). Det finns idag en brist på forskning som studerar effekterna av interventioner i socialt arbete även om intresset för studier av sociala arbetasmetoder tyck ha ökat (Dellgran & Höjer, 2012). Introduktionen och implementeringen av evidensbaserat socialt arbete har samtidigt lett till många kontroverser och engagerade diskussioner (se. Bergmark, Bergmark & Lundström, 2012). Starkt inflytande från sociologi I ett ämneshistoriskt perspektiv kan även tillsättandet av de första professorerna i socialt arbete ge en bakgrund till etablerandet av ämnet som vetenskaplig disciplin i Sverige. Den första professuren som 1977 inrättades vid Göteborgs universitet tillsattes med sociologen Harald Swedner. Nästa tillsättning av en professorstjänst i socialt arbete skedde 1978 i Stockholm med sociologen Hans Berglind. Den tredje inrättades i Umeå och tillsattes 1980 med psykologen Bengt Börjesson. Den fjärde inrättades i Lund och tillsattes 1983 med sociologen Sune Sunesson. En psykolog och tre sociologer fick alltså initialt den huvudsakliga makten att påverka etablerandet av socialt arbete som en vetenskaplig disciplin. Av de tio första professorerna var sju sociologer (se Dellgran & Höjer 2000). Så det tycks ha skett en etablering av ämnet socialt arbete under starkt inflytande från ämnet sociologi. I augusti 2002 fanns 15 lärostolsprofessurer i socialt arbete (Brante 2003). Det fanns även befordringsprofessorer. Brante (2003) konstaterar att av de femton professorer han valt att intervjua har åtta sin bakgrund i sociologi, två i psykologi och fem i socialt arbete. Det fanns alltså i början på 2000talet fortfarande ett starkt inflytande från sociologi, men det började även finnas professorer med grundutbildning i och erfarenhet av socialt arbete. I december 2007 fanns även forskarutbildningar i socialt arbete etablerade i Östersund och Växjö alltså på sju orter. Det fanns då sammanlagt 36 professurer inklusive befordringsprofessurer (Svärd, 2007). 11(52) 73 av 360 Sidan 78 av 365

79 Bilaga 2 till ärende 5 Ett nytt scenario Den 1 januari 2013 finns forskarutbildning i socialt arbete etablerad eller på väg att etableras i någon form på de flesta av de sexton universitet och högskolor som har grundutbildning. Huvudämnet är inom samtliga socionomutbildningar socialt arbete. I dec 2012 fanns 64 professorer i socialt arbete enligt uppgifter på högskolornas och universitetens hemsidor. Av dem är sju emeritus. Cirka hälften av professorerna är disputerade i socialt arbete. Det är ett nytt scenario att det finns många professorer med sin bakgrund i socialt arbete, men också att det finns en ny grupp som är professorer emeritus. De senare kan fortsätta vara aktiva forskare även efter sin pensionering. Manliga professorer Forskning i socialt arbete etablerades av män. Inte någon av de kvinnliga pionjärerna som deltog i utvecklingen av socialt arbete som vetenskap kom att tillhöra de första professorerna annat än som vikarie (Aronsson, 2009). Bland de första som disputerade i socialt arbete fram till 1990 var 64 procent män. Men i mitten på 1990talet började en förändring av den manliga forskningsdominansen att ske inom forskarutbildningen. Under 2000-talet har det varit de omvända proportionerna jämfört med början på 1990-talet när det gäller manliga respektive kvinnliga doktorander som disputerar. De studerande inom grundutbildningen är till 85 procent kvinnor och 15 procent män (Högskoleverket rapportserie, 2009:36 R). År 2012 var det första gången som andelen kvinnor som disputerade motsvarade andelen kvinnor inom grundutbildningen. Fram till i mitten på 1990talet fanns en manlig dominans så att numerärt fler män än kvinnor disputerade. Under 2000-talet har andelen kvinnor som disputerat i socialt arbete successivt ökat från 60 procent till 84 procent. År 2012 stämmer andelen kvinnor i grundutbildningen överens med andelen som disputerar i socialt arbete. Det kan tolkas som att det nu finns en könsmässig balans mellan grundutbildningen och forskarutbildningen. Det kan också tolkas som att det nu finns samma könsmässiga obalans inom forskarutbildningen som inom grundutbildningen, Av professorerna i socialt arbete var år 2012 bara en tredjedel kvinnor. Andelen kvinnliga professorer år 2012 är betydligt lägre än andelen kvinnor som disputerar. Det finns alltså en orimligt stark fördröjningseffekt när det gäller att forskarutbildningseffekter får genomslag i tjänstetillsättning inom akademin. 12(52) 74 av 360 Sidan 79 av 365

80 Bilaga 2 till ärende 5 Jämställdhet en lågt prioriterad fråga I utvärdering av socionomutbildningen vid svenska universitet och högskolor, som gjordes 2009, konstaterade högskoleverket att andelen manliga respektive kvinnliga studenter inom socionom-utbildningen fortfarande är mycket ojämn. Det är i stort sett samma fördelning som vid den förra utvärderingen 2002/2003, i genomsnitt cirka 15 procent män och 85 procent kvinnor. Högskoleverket har inte sett speciellt många fruktbara initiativ från lärosätena att försöka öka andelen manliga socionomstudenter vilket tyvärr tyder på att frågan är lågt prioriterad* (Högskoleverkets rapportserie 2009:36 R, s 11-12). Högskoleverket såg inga initiativ till att öka jämställdheten bland de sökande till socionomutbildningen och kom inte heller med några förslag på hur detta skulle kunna ske. Allt sedan sjuttiotalet har fler kvinnor än män studerat och utexaminerats från de svenska universiteten (Wold & Chrapkowska, 2004). Forskningen i socialt arbete etablerades på 1980talet av män. Studenterna på grundutbildningen är till starkt dominerande andel kvinnor. Doktoranderna och de som disputerar har i lägre omfattning varit kvinnor. Wold och Chrapkowska (2004) förklarar detta fenomen utifrån begreppet Leaky pipeline som innebär att på väg upp i hierarkin inom akademin faller kvinnor ur i betydligt snabbare takt än männen. Det har gällt och gäller fortfarande för socialt arbete även om den könsmässiga fördelningen år 2012 är likvärdig inom grundutbildningen och de som disputerar. Av jämställdhetsskäl finns en dubbel problematik för socialt arbete dels bristen på jämställdhet när det gäller sökande till socionomutbildningen och dels ett leaky pipeline när det gäller forskning och tjänstetillsättning som forskningsledare. När det gäller övergången från grundutbildningen till forskarutbildningen tycks den inte längre präglas av fenomenet leaky pipleine. Det finns istället både när det gäller grundutbildningen och forskarutbildningen en jämställdhetsproblematik när det gäller antagningen då det är förhållandevis få män som söker sig till och kommer in på socionomutbildningen och fortsättningsvis även på forskarutbildningen i socialt arbete. Varken för att minska ojämlikheten vid antagningen till grundutbildning eller för att minska the leaky piplening i karriären inom akademin görs några riktade insatser. Ökad jämställdhet en kvalitetsfråga Numera har kvinnor, i något ökad utsträckning, tillträde till högre utbildning och höga positioner inom den akademiska hierarkin. The leaky pipeline är dock fortfarande lika effektiv. Enligt Sandström och Hällsten (2008) är den ökade kvinnliga representationen inte ett utslag av ökad jämlikhet mellan könen utan snarare ett resultat av att det initialt höga antalet kvinnor i systemet dvs. på 13(52) 75 av 360 Sidan 80 av 365

81 Bilaga 2 till ärende 5 grundutbildningsnivå. Det innebär att samtliga kvinnor inte hinner ramla ur systemet innan de höga positionerna inom akademin ska tillsättas (Sandström and Hällsten, 2008). Ju fler individer det finns i högskolesystemet desto fler kvinnor finns det på höga poster det visar även Charlotte Sillander i sin avhandling (2010). Sillander påpekar dock att man inte skall glömma att det finns mycket stora skillnader mellan olika ämnesområden (se Eliasson, 2010). Det tycks finnas aktiva gatekeepers för att behålla de ojämlika strukturerna inom akademin. Det finns ofta välformulerade handlingsplaner för jämlikhet. Det gäller att förändra attityden som prioriterar den aktiva okunskapen om kvinnors aktiviteter och osynliggörandet av kvinnors prestationer och publikationer samt framhävandet och belönandet av männens aktiviteter, prestationer och publikationer. Vissa lärosäten poängterar i sin utbildnings- och forskningsstrategi att det finns ett samband mellan akademisk kvalitet och jämställdhet. Ökad jämställdhet är med andra ord en kvalitetsfråga. Välformulerade och relevanta planer och dokument finns. Enda problemet är att de inte följs. För socialt arbete och socionomutbildningen finns även ett mycket stort rekryteringsproblem och där inga aktiva insatser sker trots att fördelningen varit 85/15 mellan kön under lång tid. Motsvarande problematik finns även i andra länder. Avhandlingar i socialt arbete i Sverige Det är något fler doktorander som disputerat än avhandlingar som författats på grund av att 12 avhandlingar har två författare. De flesta avhandlingarna har skrivits på svenska språket (249) men flera avhandlingar har även skrivits på engelska (61) och en del på andra nordiska språk (10). Det senare har skett i Lund och Göteborg. Avhandlingar författades även på 1980talet på engelska men under 2000talet sker det förhållandevis ofta med var 3-4:e avhandling på engelska. Då skrivs inte bara monografier utan även sammanläggningsavhandlingar dvs. avhandlingar som oftast är en sammanläggning av vetenskapliga artiklar publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter. En granskning av de avhandlingar som skrivits i socialt arbete fram till och med 2009 visar att intresset för studier om sociala arbetsmetoder ökat under 2000talet liksom antalet sammanläggningsavhandlingar (se Dellgran & Höjer, 2012). Antalet monografier har minskat från 83 % under åren till 61 % under åren (52) 76 av 360 Sidan 81 av 365

82 Bilaga 2 till ärende 5 Tabell 1 Antal doktorsavhandlingar i socialt arbete under åren och antalet disputerade och könsfördelning År Antal avhandlingar Antal disputerade Män Kvinnor (35 %) (48 %) (55 %) (54 %) (60 %) (63 %) (63 %) (70 %) (84 %) Totalt (63 %) Sammanfattning Sammanfattningsvis sker en fortsatt utveckling med en generell socionomutbildning som ges på allt fler universitet/högskolor och där huvudämnet är socialt arbete. I Sverige finns 47 universitet och högskolor som får utfärda examina varav 37 är statliga universitet och högskolor. Av dem har 16 socionomutbildning. På de flesta av de 16 lärosätena med socionomutbildning kommer inom en snar framtid även att bedrivas forskarutbildning inom ämnet socialt arbete. Både antalet grundutbildningar och forskarutbildningar ökar alltså.. Samtidigt har allt fler professorstjänster tillsatts inom ämnet. Det finns idag flera professorer med sin bakgrund i socialt arbete och socionomutbildningen. Trots att antalet professorer ökat finns det ingen balans sett ur ett genusperspektiv. Den snedfördelning som initialt fanns till manliga forskares fördel finns fortfarande kvar. En nyhet är däremot att antalet kvinnliga nyexaminerade doktorer procentuellt motsvarar antalet kvinnliga studerande på socionomutbildningen. Någon förändring har däremot inte alls skett när det gäller antagningen av studerande till socionomutbildningen utan där dominerar kvinnliga studerande precis som tidigare. Ytterligare en förändring som sker kan på sätt och vis sägas gälla kopplingen mellan teori och praktik. Det finns dels ett ökat krav på evidensbaserad praktik och dels förekommer allt fler samverkansdoktorander dvs. doktorander med tjänster som finansieras framförallt av kommuner och landsting. En annan utvecklingslinje är också att internationalisering sker både genom att det skrivs allt fler sammanläggningsavhandlingar på engelska vilket leder till att svenska forskningsresultat får internationell spridning och att det antas doktorander i 15(52) 77 av 360 Sidan 82 av 365

83 Bilaga 2 till ärende 5 samverkan med högskolor/regeringar i såväl andra nordiska länder som utomeuropeiska länder. Det bedrivs nu även forskarutbildning på engelska. Dessutom skriver seniora forskare vetenskapliga artiklar som publiceras internationellt. Socialt arbete startade sin forskning på 1970-talet framförallt från ett sociologiskt perspektiv men fördjupar nu kunskapsbasen i socialt arbete dels genom att det finns ett stort antal seniora forskare inom ämnet och dels genom att det finns flera forskarutbildningar. Litteraturlista: Anastas, Jeane & Videka, Lynn (2012). Does Social Work Need a Practice Doctorate? Clinical Social Work Journal, 40, DOI /s Aronsson, Pia (2009). Kvinnorna i socialt arbete. Om förgrundsgestalter i det sociala arbetets professionalisering, i Marie-Anne Egerö & Hans Svärd (red.) Villkorandets misär. Fattigdomens premisser och samhällets åtgärder då och nu. Stockholm: CSA, Egalité förlag. Bergmark, Anders & Lundström, Tommy (2006). Mot en evidensbaserad praktik? Om färdriktningen i social arbete. Socialvetenskaplig tidskrift, 2, Bergmark, Anders, Bergmark, Åke & Lundström, Tommy (2012). The mismatch between the map and the terrain evidence-based social work in Sweden. European Journal of Social Work, 15:4, Brante, Thomas (2003). Konsolideringen av nya vetenskapliga fält exemplet forskning i socialt arbete. Örebro: Örebro Universitet, Arbetsmaterial till högre seminarium i socialt arbete. Brunnberg, Elinor & Larsson Sjöberg, Kristina (2004). Om barndom och kön. BARNRELATERADE AVHANDLINGAR I SOCIALT ARBETE Örebro: Örebro Universitet. Brunnberg, Elinor & Larsson Sjöberg, Kristina (2008). Girls are girls and boys are boys. About construction of gender in social work dissertations in Sweden Kathleen B. Jones och Gunnel Karlsson, (red) Love Power and Gender Politics. Örebro: Örebro University. Dellgran, Peter & Höjer, Staffan (1999). Kunskapandets villkor och gestalt. En studie av uppsatser i socionomutbildningen Stockholm: Socialstyrelsen, CUS, skrift 1999:1. Dellgran, Peter & Höjer, Staffan (2000a). Kunskapsbildning, akademisering och professionalisering i socialt arbete. Göteborg: Göteborgs Universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling, 16(52) 78 av 360 Sidan 83 av 365

84 Bilaga 2 till ärende 5 Dellgran, Peter & Höjer, Staffan (2000b). Mot ett smalare socialt arbete? Om akademiska kunskapsproduktionen i utbildning och forskning i Meeuwisse, Anna, Sunesson, Sune & Swärd, Hans (red) Socialt arbete. En grundbok. Stockholm: Natur och Kultur. Dellgran, P, & Höjer, S. (2012) The politics of social work research. PhD thesis in Sweden. European Journal of Social Work. 15 (4), Doktorandhandboken (2012). Hittat den på a9c7912be2e html Eliasson. Per-Olof (2010). Ju fler människor i högskolan desto fler kvinnor på höga poster. Universitetsläraren, nr 04, s.4-5. Husu, Liisa (2005). Women's Work-Related and Family-Related Discrimination and Support in Academia. In Advances in Gender Research, Vol. 9, s Högskolelagen (1992:1434). Hämtat den 7 januari 2013 från Högskoleverkets rapportserie, 2009:25 R. Kvalitetsutvärdering för lärande Högskoleverkets förslag till nya kvalitetsutvärderingar för högskoleutbildningar Stockholm: Högskoleverket. Högskoleverkets rapportserie 2009:36 R. Utvärdering av socionomutbildningen vid svenska universitet och högskolor. Stockholm: Högskoleverket. ISWF (2012) Definition av socialt arbete. Hämtat den 7 januari 2013 från Krantz, Gunnar (1980:1). Om barnavårdslagstiftningens roll i socialt förändringsarbete - särskilt barns rätt. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling Kullberg, Christian (2007). Icke-traditionella män på traditionellt kvinnliga områden?: Dilemman för män på socionomutbildningen och i socialt arbete i Elinor Brunnberg (red.) (2007) Socionomutbildning i omvandling 1967 till En jubileumsskrift Örebro universitet. Örebro: Proceedings in Social Work, Örebro University s Lindeberg, Sven-Ola (2007). Den femte socialhögskolan i backspegeln i Elinor Brunnberg (red.) (2007) Socionomutbildning i omvandling 1967 till En jubileumsskrift Örebro universitet. Örebro: Proceedings in Social Work, Örebro University s (52) 79 av 360 Sidan 84 av 365

85 Bilaga 2 till ärende 5 London School of Economics (2012). Find a Professional Doctorate Hämtat den 30 december 2012 från Nygren, Lennart (1992). Socialt arbete ett kunskapsområde i förändring i Nordisk Sosialt Arbeid, nr 2. Nygren, Lennart (2000). Har socialt arbete en teoretisk kärna? i Meeuwisse, Anna, Sunesson, Sune & Swärd, Hans (red) Socialt arbete. En grundbok. Stockholm: Natur och Kultur. Payne, Malcolm (2012). We meet as brothers and sisters Human solidarity in our global relationships. Hämtat 8 januari 2013 från Sandström, Ulf & Hällsten, Martin (2008). Persistent nepotism in peer-review. Scientometrics, Vol. 74(2), s DOI: /s Scourfield, Jonathan & Maxwell, Nina (2010). Social Work Doctoral Students in the UK: A Web-Based Survey and Search of the Index to Theses. British Journal of Social Work, 40, doi: /bjsw/bcn165 Sillander, Charlotte (2010). Pyramider och pipelines Om högskolesystemets påverkan på jämställdhet i högskolan. Växjö: Linneuniversitetet, Avhandling. Svärd, Hans (2007). Socialt arbete - trettio år med ett ämne. Socionomen, Socionomens forskningssupplement. University of Brighton (2012). Academic Experiences. Working in Community University Partnership. ISBN Wennerås, Christine & Wold, Agnes (1997) Nepotism and sexism in peer review. Nature, Vol 387, s Westin Hellertz, Pia (1999). Kvinnors kunskapssyn och lärandestrategier? En studie av tjugosju kvinnliga socionomstuderande. Örebro: Örebro universitet, Örebro Studies 17. Wold, Agnes & Chrapkowska, Cecilia (2004) Vi män har tusen knep i Britt Marie Fridh-Haneson och Ingegerd Haglund (red) Förbjuden frukt på kunskapens träd: kvinnliga akademiker under 100 år. Stockholm: Atlantis, (52) 80 av 360 Sidan 85 av 365

86 Bilaga 2 till ärende 5 Bilaga 1 SAMTLIGA DOKTORSAVHANDLINGAR I SOCIALT ARBETE Göteborgs universitet 1 Krantz, Gunnar (1980:1). Om barnavårdslagstiftningens roll i socialt förändringsarbete - särskilt barns rätt. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 2 Bjerkman, Anders (1984). Rörelsen är allt - målet bara början. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 3 Sandell, Göran (1985). Psykosocialt förändringsarbete. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 4 Bernler, Gunnar & Johnsson, Lisbeth (1986). Handledning i psykosocialt arbete Doktorsavhandling, del I Mot en arbetande teori för handledning i psykosocialt arbete. Doktorsavhandling, del II Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 5 Blomdahl Frej, Gunborg (1988). Mot en existentiell relationistisk helhetssyn. En studie av långtidssjuka och handikappade personers syn på sin livssituation. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 6 Hermansson, Hans-Erik (1988). Fristadens barn - Om ungdomars livsstilar, kulturer och framtidsperspektiv i 80-talets Sverige. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 7 Eriksson, Bengt & Karlsson, Per-Åke (1990). Utvärderingens roll i socialt arbete. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 8 Kilhström, Anita (1990). Den enskilde individen och vårdapparaten. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 9 Wiig, Pål (1991). Socialt arbete som vardag och som yrke. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 10 Lindén, Karna (1991). Kvinnor hälsa handling. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 11 Bergsten, Birgitta (1992). Om barns anpassningsstrategier och utveckling. Miljöfostran i förskolan. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 19(52) 81 av 360 Sidan 86 av 365

87 Bilaga 2 till ärende 5 12 Lindahl, Elisabeth (1992). Ett produktivt förhållningssätt. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 13 Júliúsdóttir, Sigrún (1993). Den kapabla familjen i det isländska samhället. En studie om lojalitet, äktenskapsdynamik och psykosocial anpassning. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 14 Lingås, Lars-Gunnar (1993). Etikk i sosialt arbeid fra regler til diskurs. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 15 Swedner, Gunnel (1993). Traditioner som fängslar En studie av det sociala arbetets motiv och framträdelseformer i Göteborg under tiden Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 16 Hedin, Ulla-Carin (1994). Socialt stöd på arbetsplatsen vid sjukdom. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 17 Sterner Carlberg, Mirjam (1994). Gemenskap och överlevnad.om den judiska gruppen i Borås och dess historia. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 18 Henriksson, Benny (1995;1). Risk factor love. Homosexuality, sexual interaction and HIV prevention. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 19 Sernhede, Ove (1995;2). Modernitet, adolescencs och kulturella uttryck. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 20 Törnquist, Kristina (1995;3). Att fastställa och kritiskt mäta förmåga till dagliga livets aktiviteter (ADL) En kritisk granskning av ADL-instrument och arbetsterapipraxis. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 21 Mattsson, Matts (1996;2). Vinter i folkhemmet En studie av den svenska modellen på lokalplanet. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 22 Bergström, Lars & Fog, Elsebeth (1996;4). Att se det möjliga i det verkliga. Om utveckling av sociokulturell kompetens i socialt arbete på landsbygden i norra Bohuslän. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 23 Hagquist, Curt (1997:3). The living conditions of young people in Sweden. On the crisis of the 1990s, social conditions and health. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 24 Framme, Gunilla (1998;1). Lättskötta och följsamma. Tidsbilder av ett sjukhem och dess patienter. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. Boréa bokförlag 20(52) 82 av 360 Sidan 87 av 365

88 Bilaga 2 till ärende 5 25 Lindberg, Odd (1998;2). Emotioner, sociala band och ritualer En kvalitativ analys av narkotikakarriärer. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 26 Brännberg, Tore (1998;3). Bakom kulisserna En socialpsykologisk studie av en förening. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. Zenon bokförlag 27 Olsson, Siv (1999;1). Kuratorn förr och nu Sjukhuskuratorns arbete i ett historiskt perspektiv. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 28 Gustafsson, Gerd (1999:2). En omsorgstriad Om relationer mellan omsorgsmottagare, vårdbiträden och hemtjänstassistenter. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling.. 29 Billquist, Leila (1999:4). Rummet, mötet och ritualerna En studie av socialbyrån, klientarbetet och klientskapet. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 30 Nilsen, Sigrun (1999:5). Vi er internasjonale En studie av invandrerkvinners hverdagsliv i krysspress medlom underordning og frigöring. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 31 Rönnmark, Lars (1999:8). Fallna löv om coping vid förlust av barn. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 32 Tideman, Magnus (2000:1). Normalisering och kategorisering. Om handikappsideologi och välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling.. Studentlitteratur, Lund 33 Rosberg, Susanne (2000:2). Kropp, varande och mening i ett sjukgymnastiskt perspektiv. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 34 Dellgran, Peter & Höjer, Staffan (2000:5). Kunskapsbildning, akademisering och professionalisering i socialt arbete. Kunskapandets villkor och gestalt. En studie av uppsatser i socionomutbildningen Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 35 Larsson Sjöberg, Kristina (2000:6). Barndom i länkade familjesystem. Om samhörighet och åtskillnad. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 36 Höjer, Ingrid (2001:1). Fosterfamiljens inre liv. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling.. 21(52) 83 av 360 Sidan 88 av 365

89 Bilaga 2 till ärende 5 37 Kuosmanen, Jari (2001:2). Finnkampen En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 38 Plantin, Lars (2001:3). Mäns föräldraskap Om mäns upplevelser och erfarenheter av faderskapet. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. Borea bokförlag 39 Törnqvist, Anders (2001:4). Till förortens försvar. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 40 Skårner, Anette (2001:5). Skilda världar? En studie av narkotikamissbrukares sociala relationer och sociala nätverk. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 41 Andersson, Björn (2002:1). Öppna rum Om ungdomarna, staden och det offentliga livet. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 42 Rantakeisu, Ulla (2002;2). Arbetslöshetens olika ansikten Fyra studier om arbetslöshetens sociala och hälsomässiga yttringar. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 43 Ringsby, Jansson Bibbi (2002:3). Vardagslivets arenor Om människor med utvecklingsstörning, deras vardag och sociala liv. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 44 Franzén, Eva (2003:1). I välfärdsstatens väntrum. Studier av invandrares socialbidragstagande Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 45 Starke, Mikaela (2003:2). A different parenthood? Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 46 Olin, Elisabeth (2003:3). Uppbrott och förändring. När ungdomar med utvecklingsstörning flyttar hemifrån Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 47 Löfgren, Mårtenson Lotta (2003:4). "Får jag lov?" Om sexualitet och kärlek i den nya generationen unga med utvecklingsstörning Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 48 Carlsson, Bengt (2003:5). Så blir det - om hjälpprocesser i socialt arbete. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 49 Tikkanen, Ronny (2003:6). Risky Business? - en sociosexuell studie av män som har sex med män. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 22(52) 84 av 360 Sidan 89 av 365

90 Bilaga 2 till ärende 5 50 Franséhn, Mona (2004). Den Dolda Triaden Om ensamstående mödrar med söner och deras behov av stöd inom socialtjänsten. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 51 Forsberg, Margareta (2005). Brunetter och Blondiner - Om ungdom och sexualitet i det mångkulturella Sverige Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 52 Grundvall, Stig (2005). Vagabond MC Gemenskap, manlighet och marginalitet. En studie av en västsvensk bikerklubb Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 53 Forkby, Torbjörn (2005). Ungdomsvård på hemmaplan. Idéerna Framväxten Praktiken Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 54 Folkesson, Per (2005). Katastrofer och män. Explorativa undersökningar av ett komplext förhållande Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 55 Daneback, Kristian (2006). Love and sexuality on the internet Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. Abstract Hela avhandlingen i fulltext 56 Seim, Sissel (2006). Egenorganisering blant fattige. En studie av initiativ, mobilisering og betydning av Fattighuset. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. Abstract 57 Johansson, Helena (2006). Brist på manliga förebilder. Dekonstruktion av en föreställning och dess praktik. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. Abstract 58 Svensson, Lars (2006). Mötesplatser på landsbygden. Om äldre människor, gemenskap och aktiviteter. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. Abstract (engelska) Sammanfattning 59 Nordenfors, Monica (2006). Ett reflexivt syskonskap - en studie om att växa upp tillsammans med fostersyskon. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. Abstract 60 Regnér, Margareta (2006). Familjebilder. Om klientfamiljer, kontaktfamiljer och idealfamiljer. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. Abstract 61 Dunér, Anna (2007). To maintain control: Negotiations in the everyday life of older people who can no longer manage on their own. Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. 23(52) 85 av 360 Sidan 90 av 365

91 Bilaga 2 till ärende 5 62 Wikström, Hanna (2007:2). (O)möjliga positioner. Familjer från Iran & postkoloniala reflektioner. Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. Abstract Hela avhandlingen i fulltext 63 Hammarén, Nils (2008:1). Förorten i huvudet. Unga män om kön och sexualitet i det nya Sverige. Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. Abstract 64 Liljegren, Andreas (2008:2). Professionellt gränsarbete socionomexemplet. Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Doktorsavhandling. Abstract. 65 Enander, Viveka (2008:3). Women leaving Violent Men. Crossroads of Emotion, Cognition and Action. Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Avhandling. Abstract m.m 66 Björkhagen Turesson, Annelie (2009).MOR I FÄNGELSE mödrar och barn berättar. En analys av ungdomars resiliensprocess. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete, Doktorsavhandling, 2009;1. Abstract - hela avhandlingen i fulltext 67 Carlsson, Ninni (2009). Avslöjandets tid. Kvinnors bearbetning av sexuella övergrepp. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete, Doktorsavhandling,2009:2 68 Melander, Charlotte (2009). Inom transnationella och lokala sociala världar - Om sociala stödutbyten och försörjningsstrategier bland svensksomalier. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete, Doktorsavhandling, 2009;3 69 Niemi, Mariella (2010).Naturbaserade aktiviteter i daglig verksamhet och gymnasiesärskola. En studie om personer som lär långsammare och om trädgårds- och naturbruksarbetets möjligheter och begränsningar i ett socialt perspektiv. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete, Doktorsavhandling, 2010:1 Abstract - hela avhandlingen i fulltext 70 Klamas, Maria (2010). Av egen kraft tillsammans med andra. Personer med psykiska funktionshinder, socialt stöd och återhämtning Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete, Doktorsavhandling, 2010:2. Abstract - hela avhandlingen i fulltext 71 Levander, Ulrika (2011). Utanförskap på entreprenad. Diskurser om sociala företag i Sverige. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete, Doktorsavhandling, Abstract 72 Bolin, Anette (2011). Shifting Subordination : Co-Located Interprofessional Collaboration Between Teachers and Social Workers Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete, Doktorsavhandling 2011:2 Abstract - hela avhandlingen 24(52) 86 av 360 Sidan 91 av 365

92 Bilaga 2 till ärende 5 73 Kullberg, Karin (2011). Socionomkarriärer. Om vägar genom yrkeslivet i en av välfärdsstatens nya professioner. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete, Doktorsavhandling 2011:3 Abstract - kappan till avhandlingen, mm. 74 Iaskaria-Smirnova, Elena (2011). Class and Gender in Russian Welfare Policies: Soviet Legacies and Contemporary Challenges. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete, Doktorsavhandling 2011:4 Abstract 75 Björktomta, Siv-Britt (2012). Om patriarkat, motstånd och uppbrott tjejers rörelser i sociala rum Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete, Doktorsavhandling, Ges ut av bokförlaget Egalité Abstract 76 Röbäck, Karin (2012). Barns röster i vårdnadstvister - om verkställighet och professionellas riskbedömningar Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete, Doktorsavhandling, 2012:1 Abstract m.m. 77 Johansson, Ing-Marie (2012). Uppdrag med förhinder. Bemötande av familjer med migrationsbakgrund inom den sociala barnavården. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete, Doktorsavhandling, 2012:2 Abstract m.m. 78 Begum, Syeda Shahanara (2012). About Child Poverty A Bangladesh's Perspective, Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete, Doktorsavhandling, 2012:3 Abstract - hela avhandlingen 79 Blomqvist, Camilla (2012). Samarbete med förhinder om samarbete mellan BUP, socialtjänst, skola och familj Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete, Doktorsavhandling, 2012:4 Hela avhandlingen m.m 80 Wissö, Therese (2012). Småbarnsföräldrars vardagsliv. Omsorg, moral och socialt kapital. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete, Doktorsavhandling, 2012:5. Abstract - hela avhandlingen 81 Kjellberg, Inger (2012). Klagomålshantering lex Sarah-rapportering i äldreomsorgen. En institutionell etnografisk studie. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete, Doktorsavhandling, 2012:6. Abstract - hela avhandlingen 82 Uhnoo, Daniel (2012). Dunkla vanor - Om teori och referenspraktik i samhällsvetenskaplig forskning. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete, Doktorsavhandling, 2012:7. Doktorsavhandling, Abstract - hela avhandlingen 25(52) 87 av 360 Sidan 92 av 365

93 Bilaga 2 till ärende 5 Högskolan Jönköping 1 Kvarnström, Susanne (2011). Service user participation and teamwork in interprofessional clinical microsystems. School of Health Sciences, Jönköping University, Dissertation Series No. 15. (Doctoral dissertation) 2 Wilínska, Monika (2012). Spaces of (non-)ageing - A discursive study of inequalities we live by. School of Health Sciences, Jönköping University, Dissertation Series No. 24. (Doctoral dissertation) Linnéuniversitetet 1 Turunen, Päivi (2004). Samhällsarbete i Norden. Diskurser och praktiker i omvandling. Växjö: Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Doktorsavhandling Abstract. 2 Harju, Anne (2008). Barns vardag med knapp ekonomi. En studie om barns erfarenheter och strategier. Växjö: Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Doktorsavhandling Abstract - hela avhandlingen fulltext. 3 Thorén, Katarina (2008). Activation Policy in Action. A Street-Level Study of Social Assistance in the Swedish Welfare State. Växjö: Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Doktorsavhandling Abstract. 4 Anderberg, Mats och Dahlberg, Mikael (2009). Strukturerade intervjuer inom missbruksvården - som en grund för kunskapsutveckling Växjö: Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Doktorsavhandling. 5 Enokson, Uffe (2009). Livspusslet. Tid som välfärdsfaktor. Växjö: Växjö universitet, IVOSA, Doktorsavhandling 6 Järkestig-Berggren, Ulrika (2010). Personligt ombud och förändringsprocesser på det socialpsykiatriska fältet. Växjö: Växjö universitet, Institutionen för socialt arbetet. Doktorsavhandling 7 Bergman, Ann-Sofie (2011). Lämpliga eller olämpliga hem? Fosterbarnsvård och fosterhemskontroll under 1900-talet. Växjö: Växjö universitet, Institutionen för socialt arbetet. Doktorsavhandling 8 Sandvall, Lisbeth (2011). Överskuldsättningens ansikten. En studie av vägar in i och ut ur ekonomiska svårigheter Växjö: Växjö universitet, Institutionen för socialt arbetet. Doktorsavhandling 9 Johansson, Mairon (2011). I dialogens namn idén om en överenskommelse mellan regeringen och ideella Växjö: Växjö universitet, Institutionen för socialt arbetet. Doktorsavhandling 26(52) 88 av 360 Sidan 93 av 365

94 Bilaga 2 till ärende 5 10 Jonsson, Cecilia (2012). Volontärerna. Internationellt hjälparbete från missionärsorganisationer till volontärresebyråer Växjö: Växjö universitet, Institutionen för socialt arbetet. Doktorsavhandling 11 Giertz, Lottie (2012). Erkännande, makt och möten. En studie av inflytande och självbestämmande i LSS Växjö: Växjö universitet, Institutionen för socialt arbetet. Doktorsavhandling 12 Jacobson Pettersson, Helene (2012). Creating social citizenship: young people, ethnicity and participation in a Swedish local context Växjö: Växjö universitet, Institutionen för socialt arbetet. Doktorsavhandling Lunds universitet 1 Olsson, Eric (1988). Förändring och konflikt. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Studentlitteratur 2 Lenke, Leif (1989). Alcohol and Criminal Violence. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Akademitryck AB, Edsbruk 3 Thorsen, Thorkil (1990). Hundrede års alkoholmisbrug. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. København: Alkohol- og, Narkotikarådet 4 Jacobson, Tord (1991). Välviljans förtryck - En fallstudie av allmännyttig bostadspolitik. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Arkiv förlag, Lund 5 Mosesson, Matts (1991). I okunnig välmening Ambitioner och förutsättningar för strukturellt socialt arbete. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Zenon, Floda 6 Nilsson, Kjell (1992:1). Policy, interest and Power Studies in strategies of research utilization. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. 7 Swärd, Hans (1993). Mångenstädes svårt vanartad...om problemen med det uppväxande släktet. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Zenon, Floda 8 Salonen, Tapio (1993). Margins of Welfare. A study of modern functions of social assistance. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Kristianstad Boktryckeri, Kristianstad 9 Denvall, Verner (1995). För samhällets bästa Socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Zenon, Floda 27(52) 89 av 360 Sidan 94 av 365

95 Bilaga 2 till ärende 5 10 Szebehely, Marta (1995). Vardagens organisering. Om vårdbiträden och gamla i hemtjänsten. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Arkiv förlag, Lund 11 Svensson, Bengt (1996). Pundare, jonkare och andra - med narkotikan som följeslagare. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Carlsson Bokförlag, Stockholm 12 Vinnerljung, Bo (1996). Fosterbarn som vuxna. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Arkiv förlag, Lund 13 Söderfeldt, Marie (1997). Burnout? Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. 14 Meeuwisse, Anna (1997). Vänskap och organisering. En studie av Fountain House-rörelsen Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Arkiv förlag. 15 Steen, Immanuel (1997;6). Tankefigurer i socialt arbete Operationalisering och reflektion. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. 16 Ohlsson, Lars B (1997). Bilden av den "Hotfulla ungdomen"om ungdomsproblem och om fastställandet och upprätthållandet av samhällets moraliska gränser. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Värpinge Ord & Text. 17 Egelund, Tine (1997). Beskyttelse av barndommen.socialforvaltningers risikovurdering og indgreb. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Hans Reitzels Forlag. 18 Melin Emilsson, Ulla (1998). Vardag i olika världar Om dementa och vårdbiträden på tre gruppboenden. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Arkiv förlag. 19 Rasmusson, Bodil (1998:7). Stadsbarndom. Om barns vardag i en modern förort Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. 20 Gullacksen, Ann-Christine (1998). När smärtan blir en del av livet. Livsomställning vid kronisk sjukdom och funktionshinder. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Gyllene Snittet AB. 21 Levin, Claes (1998). Uppfostringsanstalten Om tvång i föräldrars ställe. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Arkiv förlag. 22 Mallander, Ove (1999:2). De hjälper oss tillrätta Normaliseringsarbete, självbestämmande och människor med psykisk utvecklingsstörning. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling 28(52) 90 av 360 Sidan 95 av 365

96 Bilaga 2 till ärende 5 23 Wallin Weihe, Hans- Jorgen (1999:3). «Social Work» and Missonary Work as Part of the Power Game. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. 24 Nilsson-Motevasel, Ingrid (2000:5). Män, kvinnor & omsorg. En studie av omsorg som begrepp och handling i mans- och kvinnodominerade yrken. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. 25 Edén, Lena (2000:6). Quality of Life among Disability Pensioners with Musculoskeletal Disorders. Studies in a geographically defined population in Sweden. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. 26 Harrysson, Lars (2000). Arbetsgivare och pensioner. Industriarbetsgivarna och tjänstepensioneringen i Sverige Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Värpinge Ord & Text. 27 Svensson, Kerstin (2001). I stället för fängelse? En studie av vårdande makt, straff och socialt arbete i frivård. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Dissertations in Social Work Jönson, Håkan (2001). Det moderna åldrandet Pensionärsorganisationernas bilder av äldre Lund Dissertations in Social Work 2, Socialhögskolan, Lunds universitet. 29 Johansson, Håkan (2001). I det sociala medborgarskapets skugga Rätten till socialbidrag under och 1990-talen. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Arkiv Förlag, Lund- 30 Habermann, Ulla (2001). En postmoderne helgen? - om motiver til frivillighed. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling, Dissertations in Social Work Jarhag, Sven (2001). Planering eller frigörelse? En studie om bemyndigande. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling, Dissertations in Social Work Tops, Dolf (2001). A Society with or without Drugs? Continiuty and change in drug policies in Sweden and the Netherlands. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling, Dissertations in Social Work Montesino, Norma (2002). Zigenarfrågan. Intervention och romantik. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling, Dissertations in Social Work Nieminen Kristofersson, Tuija (2002). Krisgrupper och spontant stöd - om insatser efter branden i Göteborg 1998 Lund Dissertations in Social Work 7, Socialhögskolan, Lunds universitet. 35 Laanemets, Leila (2002).Skapande av femininitet - om kvinnor i missbrukarbehandling. 29(52) 91 av 360 Sidan 96 av 365

97 Bilaga 2 till ärende 5 Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling, Dissertations in Social Work Magnusson, Jan (2002). Ny situation Ny organisation Gatutidningen Situation Sthlm Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling, Dissertations in Social Work Johnsson, Eva (2002). Självmordsförsök bland narkotikamissbrukare. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling, Dissertations in Social Work Skytte, Marianne (2002). Anbringelse af etniske minoritetsbørn - om socialarbejderes vurderinger og handlinger. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling, Dissertations in Social Work Trulsson, Karin (2003). Konturer av ett kvinnligt fält Om misbrukande kvinnors möten i familjeliv och behandling. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling, Dissertations in Social Work Bangura Arvidsson, Maria (2003). Ifrågasatta fäder - Olika bilder av fäder till socialt utsatta barn. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling, Dissertations in Social Work Jönsson, Leif R (2003). ARBETSLÖSHET EKONOMI OCH SKAM. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling, Dissertations in Social Work Ingvad, Bengt (2003). Omsorg och relationer. Om det känslomässiga samspelet i hemtjänsten. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling, Dissertations in Social Work Hedblom, Agneta (2004). Aktiveringspolitikens Janusansikte - En studie av Differentiering, Inklusion och Marginalisering. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling, Dissertations in Social Work Blomberg, Staffan (2004). Specialiserad biståndshandläggning inom den kommunala äldreomsorgen Genomförandet av en organisationsreform och dess praktik, Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling, Dissertations in Social Work Granér, Rolf (2004). Patrullerande polisers yrkeskultur, Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling, Dissertations in Social Work Giertz, Anders (2004). Making the Poor Work Social Assistance and Activation Programs in Sweden. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling, Dissertations in Social Work Hjort, Torbjörn (2004). Nödvändighetens pris Konsumtion och knapphet bland barnfamijer. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling, Dissertations in Social Work (52) 92 av 360 Sidan 97 av 365

98 Bilaga 2 till ärende 5 48 Mattsson, Tina (2005). I viljan att göra det normala En kritisk studie av genusperspektivet i missbrukarvården, Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling, Dissertations in Social Work, Égalité. 49 Wolmesjö, Maria (2005). Ledningsfunktion i omvandling Om förändringar av yrkesrollen för första linjens chefer inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling, Dissertations in Social Work Runesson, Ingrid (2005). Liv, arbete och förändring De först åren med kronisk ledgångsreumatism harecpress, Centrum för handikapp och rehabiliteringsforskning. 51 Hjortsjö, Maria (2006). Med samarbete i sikte Om samordnade insatser och samlokaliserade familjecentraler Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling, Dissertations in Social Work Elvhage, Gudrun (2006). Projekt som retorik och praktik Om utvecklingsarbete på särskilda ungdomshem. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling, Dissertations in Social Work Olsson, Martin (2007). Unga vuxna med en historia av uppförandestörning - En långtidsupföljning med ett salutogent och ekologiskt perspektiv. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling, Dissertations in Social Work Panican, Alexandru (2007). Rättighet och Rättvisa Användbarhet av rättighet och rättvisa i sociala projekt. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling, Dissertations in Social Work Raunkiær, Mette (2007). At være døende hjemme - hverdagsliv och idealer. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling, Dissertations in Social Work Ulmestig, Rickard (2007). På gränsen till fattigvård. En studie om arbetsmarknadspolitik och socialbidrag. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling, Dissertations in Social Work Liedgren Dobronravoff, Pernilla (2007). Att bli, att vara och att ha varit. Om ingångar i och utgångar ur Jehovas vittnen. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling, Dissertations in Social Work Ponnert, Lina (2007). Mellan klient och rättssystem. Tvångsvård av barn och unga ur socialsekreterares perspektiv. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling, Dissertations in Social Work Gassne, Jan (2008). Salutogenes. Kasam och socionomer. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling, Dissertations in Social Work (52) 93 av 360 Sidan 98 av 365

99 Bilaga 2 till ärende 5 60 Righard, Erica (2008). The welfare dilemma. Transnational strategies and national structuring at crossroads. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Lund Dissertation in Social Work. 61 Larsson, Monica (2008). Att förverkliga rättigheter genom personlig assistans. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling, Dissertations in Social Work. 62 Martinell Barfoed, Elizabeth (2008). Berättelser om adoption. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Lund Dissertation in Social Work. 63 Olsson, Tina (2009). Crossing the quality chasm? The short-term effectiveness and efficiency of MST in Sweden: An example of evidence-based practice applied to social work. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Lund Dissertation in Social Work. 64 Wright Nielsen, Tabitha (2009). Viljen til at frigøre. En undersøgelse af empowerment i praksis. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Lund Dissertation in Social Work. 65 Bohlin, Ulla (2009). Habilitering i fokus. En människobehandlande organisation och dess utmaningar. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Lund Dissertation in Social Work. 66 Knutagård, Marcus (2009). Skälens fångar - Organisering, kategorisering och förklaringar av hemlöshet. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Lund Dissertation in Social Work. 67 Kyhle Westermark, Pia (2009). MTFC - en intervention för unga med beteendeproblem. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Lund Dissertation in Social Work. 68 Angelin, Anna (2010). Den dubbla vanmaktens logik - en studie om långvarig arbetslöshet och socialbidragstagande bland unga vuxna Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Lund Dissertation in Social Work. 69 Linde, Stig (2010). Församlingen i granskningssamhället. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Lund Dissertation in Social Work 70 Rosén, Annika (2010). Är detta seriöst? En studie av anhöriginvandring till Sverige Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Lund Dissertation in Social Work 71 Hollertz, Katarina (2010). Problemen förgår, lösningarna består. Organisering av kommunala insatser för unga arbetslösa med försörjningsproblem Lund: 32(52) 94 av 360 Sidan 99 av 365

100 Bilaga 2 till ärende 5 Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Lund Dissertation in Social Work 72. Egard, Hanna (2011). Personlig assistans i praktiken. Beredskap, initiativ och vänskaplighet Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Lund Dissertation in Social Work 73. Andrée Löfholm, Cecilia (2011). Multisystemisk terapi i Sverige evidensbaserad metod i nytt sammanhang Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Lund Dissertation in Social Work 74 Werner, Eria (2012). Trygg, sviken eller osäker. Tankar och förberedelser inför pensioneringen Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Lund Dissertation in Social Work 75 Ebsen, Frank (2012). Udsat til børneforsorg. Om etablering af familiepleje, børneanstalter og indsats i hjemmet fær udsatte børn i Danmark Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Lund Dissertation in Social Work 76 Runquist, Weddig (2012). Legitimering av tvångsvård. Klienter och deras socialsekreterare om LVM. Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan, Avhandling. Lund Dissertation in Social Work Mittuniversitetet 1 Ghazanfareeon Karlsson, Sofie (2006). Tillsammans men var för sig. Om särboenderelationer mellan äldre kvinnor och män i Sverige. Östersund: Mittuniversitetet, Institutionen för Socialt arbete. Doktorsavhandling. 2 Stenström, Nils (2008). Sprututbyte vid intravenöst narkotikamissbruk. En longitidunell studie av deltagarna i sprututbytesprogrammet i Malmö. Östersund: Mittuniversitetet, Institutionen för Socialt arbete. Doktorsavhandling. 3 Blid, Mats (2008). Ett folkhem för alla? - Kommunala insatser mot hemlöshet. Östersund: Mittuniversitetet, Institutionen för Socialt arbete. Doktorsavhandling. 4 Barzoo Eliassi (2010). A stranger in my homeland: The politics of belonging among young people with Kurdish backgrounds in Sweden. Östersund: Mittuniversitetet, Institutionen för Socialt arbete. Doktorsavhandling. 33(52) 95 av 360 Sidan 100 av 365

101 Bilaga 2 till ärende 5 Malmö högskola 1 Scaramuzzino, Roberto (2012). Equal Opportunities? : A Cross-national Comparison of Immigrant Organisations in Sweden and Italy. Malmö; Malmö University, Faculty of Health and Society. Stockholms universitet 1 Sundström, Gerdt (1983). Caring for the Aged in Welfare Society. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, SSSW 1. 2 Jeppsson-Grassman, Eva (1987). After the fall of Darkness Three studies of Visual impairment and Work. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, SSSW3. 3 Bergmark, Anders & Oscarsson, Lars (1988). Drug Abuse and Treatment a Study of Social Conditions and Contextual Strategies. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, SSSW 4. 4 Jonsson, Britt (1990). En gång Skå-pojk. En studie av 20 fd Skå-pojkars erfarenheter av Barnbyn Skå. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Rapport nr Meiss, Kathleen Ann (1991). Work,welfare & Social work Practice A study of theoretical and practice relationships with applications from occupational social work. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Studies in Social Work 6. 6 Bergmark, Åke (1991). Socialbidrag och försörjning En studie av bidragstagande bland ensamstående utan barn. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Rapport Thoracus Olsson, Ojan (1991). Efter 80. En undersökning om äldre människors sociala omsorgsbehov och deras omsorgssituation. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Rapport Mossberg, Roland (1991). Distans och närhet Förutsättningar och möjligheter för det sociala arbetets organisering och disciplinering. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Rapport nr Söderholm Carpelan, Kerstin (1992). Unga narkotikamissbrukare i en vårdkedja en studie av 208 ungdomar vid Maria Ungdomsenhet i Stockholm. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Rapport Svedberg, Lars (1992). On marginality. A client group s relationship to work. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, SSSW7. 11 Hydén, Margareta (1992). Woman Battering as Marital Act. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, SSSW 7. 34(52) 96 av 360 Sidan 101 av 365

102 Bilaga 2 till ärende 5 12 Lundström, Tommy (1993).Tvångsomhändertagande av barn En studie av lagarna, professionerna och praktiken under 1900-talet. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Rapport nr Gunnarsson, Evy (1993). I välfärdens utmarker Om socialbidrag och försörjning bland ensamstående kvinnor utan barn. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Rapport Malmström, Ulf (1993). Missbruk och samhällsåtgärder i ett flergenerationsperspektiv Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Rapport Skoglund, Anna-Maria (1994). Fattigvården på de svenska landsbygden år Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, SSSW Sandén-Eriksson, Birgitta (1994). Ett år med diabetes Beskrivning av ett förlopp samt analys av faktorer som stött eller hindrat ett framgångsrikt behandlingsresultat. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Rapport Stenström Jönsson, Ulla-Britta (1995). Mot självständigare liv? Om nedläggning av Furuhagens vårdhem för utvecklingsstörda Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Rapport Boklund, Ann (1995). Olikheter som berikar? - möjligheter och hinder i samarbetet med socialtjänstens äldre- och handikappomsorg, barnomsorg samt individ- och familjeomsorg. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Rapport nr Eriksson, Bodil (1995). Från omsorg till socialt förändringsarbete. En analys av villkor för stödgruppsarbete. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Rapport nr Trygged, Sven (1996). Arbetslös och medellös. En studie av beredskapsarbetare i Stockholm. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Rapport nr Oxenstierna, Gabriel (1997). Socialtjänstens förutsättningar för barnavårdsarbete - en studie om villkor, påfrestningar och resultat. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Rapport nr Byqvist, Siv (1997). Svenska narkotikamissbrukande kvinnor och män: missbruksförlopp och kriminalitet. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Rapport nr Kurube, Noriko (1998). Självhjälp och överlevnad - en studie av Länkarna. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Rapport nr (52) 97 av 360 Sidan 102 av 365

103 Bilaga 2 till ärende 5 24 Blomqvist, Jan (1998). Beyond Treatment? Widening the approach to alcohol problems and solutions. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Stockholm Studies in Social Work no Hermodsson, Anne (1998). Klientdemokrati vision och verklighet. En studie i fem kommuner. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Rapport nr Stenius, Kerstin (1999). Privat och offentligt i svensk alkoholistvård. Arbetsfördelning, samverkan och styrning under 1900-talet. Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Lund: Arkiv förlag. ISBN: Abrahamson, Maria (1999). Alkoholkontroll i brytningstid ett kultursociologiskt perspektiv. Rapport nr 88. Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. ISBN: Sundh, Kenneth (1999). Socialtjänstens strukturinriktade arbeite- utveckling, möjligheter och hinder. Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Rapport nr 92. ISBN: Forinder, Ulla (2000). I skuggan av cancer benmärgstransplantation ur ett föräldraperspektiv Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Rapport 94. ISBN: Billinger, Kajsa (2000). Få dem att vilja motivationsarbete inom tvångsvården av vuxna missbrukare. Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, Rapport nr 95. ISBN: Sallnäs, Marie (2000). Barnavårdens institutioner framväxt, ideologi och struktur. Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Rapport nr 96. ISBN: Trydegård, Gunbritt (2000). Tradition, Change and Variation, Past and Present Trends in Public Old-age Care. Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. SSSW Hübner, Lena (2001). Narkotika och alkohol i den allmänna opinionen Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Rapport nr 99. ISBN: Topor, Alain (2001). Managing the Contradictions recovering from severe mental disorders. Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. SSSW Ekendahl, Mats (2001). Tvingad till vård missbrukares syn på LVM, motivation och egna möjligheter Rapport nr 100. Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. ISBN: (52) 98 av 360 Sidan 103 av 365

104 Bilaga 2 till ärende 5 36 Byberg, Ingrid (2002). Kontroll och handlingsfrihet? en studie av organiseringens betydelse i socialbidragsarbetet. Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Rapport nr 101. ISBN: Sjöblom, Yvonne (2002). På väg ut, När ungdomar rymmer och kastas ut hemifrån ur socialtjänstens perspektiv. Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Rapport 103. ISBN: Karlsson, Magnus (2002). Själv men inte ensam om självhjälpsgrupper I Sverig.e Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Rapport nr 104. ISBN: X 39 Ahacic, Kozma (2002). Improvements in the Aging Population : Trends in Mobility and Dental Status. Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. SSSW 19. ISBN: Nordin, Håkan (2003). Permanenta eller tillfälliga placeringar? Om lag och verklighet vid flyttningsförbudsbestämmelsens tillämpning. Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Rapport nr Whitaker, Anna (2004). Livets sista boning Anhörigskap, åldrande och död på sjukhem. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Rapport 108. ISBN: Forssell, Emilia (2004). Skyddande förnuft En studie om anhöriga till hjälpbehövande äldre som invandrat sent i livet. Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, Rapport 109. ISBN: Larsson, Kristina (2004). According to Need? Predicting Use if Formal and Informal Care in a Swedish Urban Elderly Population. SSSW 20. Stockholm: Stockholm University ISBN Minas, Renate (2005). Administrating Poverty Studies of intake organization and social assistance in Sweden. SSSW21. Stockholm: Stockholm University, Department of Social Work. ISBN: Piuva, Katarina (2005). Normalitetens gränser En studie om 1900-talets mentalhygieniska diskurser. Stockholm: Stockholm University, Department of Social Work, Rapport 111. ISBN: Jess, Kari (2005). Att räkna med nytta samhällsekonomisk utvärdering av socialt arbete. Stockholm: Stockholm University, Department of Social Work, Rapport 112. ISBN: Gerner, Ulla (2005). De sjukskrivna i rehabiliteringsprocessen hinder och möjligheter. Stockholm: Stockholm University, Department of Social Work, Rapport 113. ISBN: (52) 99 av 360 Sidan 104 av 365

105 Bilaga 2 till ärende 5 48 Jegermalm, Magnus (2005). Carers in the Welfare State On Informal Care and Support for Carers in Sweden. SSSW 22. Stockholm: Stockholm University, Department of Social Work. ISBN: Börjeson, Martin (2005). Vi vet inte vilka metoder vi ska använda om relationen mellan kunskap, praktik och politik när det gäller det sociala arbetet med hemlöshetsfrågor. Stockholm: Stockholm University, Department of Social Work. Rapport 115. ISBN: Wiklund, Stefan (2006). Den kommunala barnavården om anmälningar, organisation och utfall. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Rapport 117. ISBN: Svensson, Lupita (2006). Häktad eller omedelbart omhändertagen? en studie om akuta frihetsberövanden av unga lagöverträdare. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Rapport 118. ISBN: X. 52 Karlsson, Patrik (2006). Margins of Prevention - On Older Adolescents' Positive and Negative Beliefs about Illicit Drug Use. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Rapport SSSW 23. ISBN: Stranz, Hugo (2007). Utrymme för variation - om prövning av socialbidrag Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Rapport 119. ISBN: Högdin, Sara (2007). Utbildning på (o)lika villkor - om kön och etnisk bakgrund i grundskolan. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Rapport 120. ISBN: X. 55 Backlund, Åsa (2007). Elevvård i grundskolan - Resurser, organisering och praktik Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Rapport 121. ISBN: Batljan, Ilija (2007). Demographics and Future Needs for Public Long Term Care and Services among the Elderly in Sweden: The Need for Planning Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, SSSW 24 ISBN: Tärnfalk, Michael (2007). Barn och brott en studie om socialtjänstens yttranden i straffprocessen för unga lagöverträdare. Rapport 122. Institutionen för socialt arbete. ISBN: X. 58 Karlsson, Lis Bodil (2007). Berättelser om inre röster: Ett fenomenologiskt och kommunikativt perspektiv Rapport 123. Institutionen för socialt arbete. ISBN: (52) 100 av 360 Sidan 105 av 365

106 Bilaga 2 till ärende 5 59 Kejerfors, Johan (2007). Parenting in Urban Slum Areas - Families with Children in a Shantytown of Rio de Janeiro. SSSW 25, Department of Social Work, Stockholm University. ISBN: Skogens, Lisa, (2007). Hur bemöts manliga socialbidragstagare med alkoholproblem? : - regler, kunskap och kontext i socialt arbete. Rapport 124. Stockholm: Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan. 61 Meinow, Bettina, (2008). Capturing health in the elderly population: Complex health problems, mortality, and allocation of home-help services. Rapport 26. Stockholm : Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan. 62 Tham, Pia, (2008). Arbetsvillkor i den sociala barnavården: förutsättningar för ett kvalificerat arbete. Rapport 128. Stockholm: Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, ISSN ; von Greiff, Ninive, (2008). Ungdomsinriktad alkohol- och drogprevention förutsättningar, evidens och legitimitet. Rapport 129. Stockholm: Institutionen för socialt arbete. 64 Schön, Ulla-Karin, (2009). Kvinnors och mäns återhämtning från psykisk ohälsa. Rapport 130. Stockholm: Institutionen för socialt arbete. 65 Andersson, Gunnel (2009). Vardagsliv och boendestöd: En studie om människor med psykiska funktionshinder Everyday life and community-based social support: A study of persons with psychiatric disabilities. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan. 66 Holmdahl, Johan (2010). Hot om vräkning: Tre aktörers perspektiv Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan. 67 Östberg, Francesca (2010). Bedömningar och beslut: Från anmälan till insats i den sociala barnavården Assessments and decisions: From report to intervention in Child Welfare Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan. 68 Fors, Stefan (2010). Blood on the tracks: Life-course perspectives on health inequalities in later life Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan. 69 Schön, Pär (2011). Gender Matters: Differences and change in disability and health among our oldest women and men Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan. 39(52) 101 av 360 Sidan 106 av 365

107 Bilaga 2 till ärende 5 70 Ljungwald, Carina (2011). The Emergence of the Crime Victim in the Swedish Social Services Act Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan. 71 Spånberger Weitz, Ylva (2011). Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser Young people s experiences of school, out-of-home care and transitions to adulthood: A study of five life stories Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan. 72 Lagerlöf, Hélène (2012). Samhällsvård och välfärdsresurser: En studie av skolgång, fritid och kamratrelationer bland unga i familjehem och institutioner Out of home care and welfare-resources: A study of schooling, leisure and peer relations among youth in residential care and foster care Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan. 73 Grosse, Julia (2012). Kommer tid kommer tillit?: Unga vuxnas och medelålders erfarenheter Trust from a life course perspective: Young and middle-aged Swedes' experiences Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan. 74 Andersson Vogel, Maria (2012). Särskilda ungdomshem och vårdkedjor: Om ungdomar, kön, klass och etnicitet Secure units and chains of care: Youth, gender, class and ethnicity Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan. 75 Nybom, Jenny (2012). Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan. Umeå universitet 1 Nygren, Lennart (1986). Nedläggningen av Ncb i Köpmanholmen. En studie av de hushållsekonomiska konsekvenserna. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr 1. 2 Wetter, Ilse (1986). Barnet och rätten. En undersökning om barns processrättsliga ställning i omhändertagandemål, vårdnadsmål och verkställandemål. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr 2. 3 Lindqvist, Anna-Lena (1985). Motsättningar i vårdarbete. En fallstudie av ett försök till samarbete mellan psykisk barn- och ungdomsvård och vuxenpsykiatri. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr 4. 40(52) 102 av 360 Sidan 107 av 365

108 Bilaga 2 till ärende 5 4 Claezon, Ingrid (1987). Bättre beslut. En studie av socialsekreterarnas handläggning av omhändertagande av barn. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr 5. 5 Larsson, Håkan & Morén, Stefan (1988). Organisationens mänskliga insida. Om det sociala arbetets utvecklingsmöjligheter. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr 7. 6 Drugge, Gunnel (1988). Som en liten vit ros och så där...52 patienters upplevelse av sin cancersjukdom och vården omkring den. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr 8. 7 Karlsson, Urban (1990). Den obefintliga framtiden. En studie om en nedläggningshotad gruvby i fjällen. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr Kristinsdóttir, Gudrún (1991). Child Welfare and Professionalization. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr Hyvönen, Ulf (1993). Om barns fadersbild. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr Dufåker, Mona (1993). Discharge procedures for mentally ill people. The perspective of former psychiatric patients on their social network, quality of life and future life expectations. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr Lagnebro, Lillemor (1994). Finska krigsbarn. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr Lejon, Filip R. (1996). Asymmetrisk interaktion. Mötet mellan klient och socialförvaltning i en vårdnadsprocess. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr Bäckström, Ingegärd (1997). Att skilja agnarna från vetet. Om arbetsrehabilitering av långvarigt sjukskrivna kvinnor och män. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr Öhlund, Thomas (1997). Normaliseringspraktiker i det moderna samhället. En diskursanalys av åtta sociala ungdomsprojekt. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr Berglund, Stig-Arne (1998). Val av livsstil. Problemungdomars sätt att hantera verklighet och konstruera identitet. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr (52) 103 av 360 Sidan 108 av 365

109 Bilaga 2 till ärende 5 16 Blom, Björn (1998). Marknadsorientering av socialtjänstens individoch familjeomsorg. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr Kristiansen, Arne (1999). Fri från narkotika. Om kvinnor och män som har varit narkotikamissbrukare. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr Fahlgren, Siv (1999). Det sociala livets drama och dess manus. Umeå: Umeå Universitet, Socialt arbete. Rapport nr Espwall, Majen (2001). Liksom vinden under fågelns vingar. Om kvinnors sociala nätverksrelationer i utsatta livssituationer. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr Livholts, Mona (2001). Women, Welfare, Textual Politics and Critique. Different categories of women, the making of welfare states and emancipation in a Nordic welfare state context. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr Dahlgren, Lena (2001). Vilhelmina & MRF Assistance. Mötet mellan ungdomar i glesbygd och ett modernt tjänsteföretag speglat i en klassisk tankefigur. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr Forsgärde, Marianne och Westman, Berith (2002). Att skapa rum för reflektion. Systematiska diskussionsgrupper med social omsorgs- och vårdpersonal inom särskilda boendeformer. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr Markström, Urban (2003). Den svenska psykiatrireformen bland brukare, eldsjälar och byråkrater. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. 24 Khoo, Evelyn G (2004). Protecting our children. A comparative study of the dynamics of structure, intervention and their interplay in Swedish child welfare and Canadian child protection Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr Papadaki, Vasileia (2004). Making their minds up:student s choice to study social work in Iraklio. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr Lindelöf, Margareta & Rönnbäck, Eva (2004). Att fördela bistånd. Om handläggningsprocessen inom äldreomsorgen. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr Sauer, Lennart (2004). Teater och utvecklingsstörning. En studie av Ållateatern. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr (52) 104 av 360 Sidan 109 av 365

110 Bilaga 2 till ärende 5 28 Hamreby, Kerstin (2005). Flickor och pojkar i den sociala barnavården. Föreställningar om kön och sociala problem under 1990-talet. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr Papadaki, Eleni (2005). High job demands, low job control, low support: Social work practice realities in public social serves in Crete. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr Hjelte, Jan (2005). Samarbete i gränsland. Om relation och kommunikation i samarbete mellan skola och barnomsorg. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr Ghazanfareeon Karlsson, Sofie (2006). Tillsammans men var för sig. Om särboenderelationer mellan äldre kvinnor och män i Sverige, Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr Blomberg, Barbro (2006). Inklusion en illision? Om delaktighet i samhället för vuxna personer med utvecklingsstörning. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr Uttjek, Margaretha (2006). Psoriasis care cunsumption and consequences of having psoriasis in everyday life. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr Jacobsson, Maritha (2006). Terapeutens rätt. Rättslig och terapeutisk logik i domstolsförhandlingar. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr Levidioti-Lekkou, Spyridoula (2006). Adolescents voices. Mental health, selfesteem, sense of coherence, family functioning and life attitudes in Swedish and Greek Adolescents. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr Nordlander, Lars (2006). Mellan kunskap och handling. Om socialsekreterares kunskapsanvändning i utredningsarbetet. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr Andersson, Katarina (2007). Omsorg under förhandling - om tid, behov och kön i en föränderlig hemtjänstverksamhet. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr Ineland, Jens (2007). Mellan konst och terapi. Om teater för personer med utvecklingsstörning. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr Ahnlund, Petra (2008). Omsorg som arbete. Om utbildning, arbetsmiljö och relationer i äldre- och handikappomsorgen. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr (52) 105 av 360 Sidan 110 av 365

111 Bilaga 2 till ärende 5 40 Wikström, Eva (2008). Hela världen på vår tröskel. Lokala reaktioner på en utlokaliserad flyktingförläggning. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Rapport nr Snellman, Fredrik (2009). Gammfolket om livserfarenheter och vardagens ålderism. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. 42 Perdahl, Anna-Lena (2009). Verksamhetsutveckling i socialt arbete. Konstruktion och utprovning av en interaktiv modell. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. 43 Rosenberg, David (2009). Psychiatric Disability in the Community: Surveying the Social Landscape in the Post-Deinstitutional Era. Umeå: Umeå universitet, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. 44 Isaksson, Joakim (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse - om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. 45 Snellman, Marie-Louise (2010). Det är ju inte hela tiden bara lycka heller. Äldre kvinnors berättade liv om arbete, omsorg och åldrande i landsbygdsmiljö. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. 46 Perlinski, Marek (2010). Skilda världar specialisering eller integration i socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. 47 Svanevie, Kajsa (2011). Evidensbaserat socialt arbete: Från idé till praktik. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. 48 Padyab, Mojgan (2011). Client Violence toward Iranian Social Workers: A National Study. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. 49 Ratsika, Nikoleta (2012). Between tradition and modernity: The occupational choices of young people in rural Crete. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. 50 Linblad, Inger (2012). Problembilder av barn. Representationer, föreställningar och strategier i Bris stödtelefon under Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. 51 Nygren, Karina (2012). Adolescent self-reported health in the Umeå region Associations with behavioral, parental and school factors. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. 44(52) 106 av 360 Sidan 111 av 365

112 Bilaga 2 till ärende 5 52 Sjölund, Maria (2012). Levd erfarenhet av ålder: Föreställningar om och erfarenheter av att vara och bli äldre. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. 53 Fallbjörk, Ulrika (2012). I spåren av bröstcancer: Att leva med eller utan ett rekonstruerat bröst efter mastektomi. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. 54 Edvall Malm, Disa (2012). Det socio-polisiära handlingsnätet: Om kopplingar mellan polis och socialtjänst kring ungdomars kriminalitet och missbruk. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. 55 Nasseh Lotf Abadi, Mozhdeh (2012). Social Support, Coping, and Self-Esteem in Relation to Psychosocial Factors: A Study of Health Issues and Birth Weight in Young Mothers in Tehran, Iran. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Avhandling. Örebro universitet 1 Westin Hellertz, Pia (1999) Kvinnors kunskapssyn och lärandestrategier? En studie av tjugosju kvinnliga socionomstuderande. Örebro: Örebro University, Örebro Studies no. 17, Dissertation. 2 Ekermo, Mats (2002). Den mångtydiga FoU-enheters mening och betydelse. Örebro: Örebro University, Örebro Studies in Social Work no, Dissertation. 3 Brunnberg, Elinor (2003). Vi bytte våra hörande skolkamrater mot döva Förändring av hörselskadade barns identitet och självförtroende vid byte av språklig skolmiljö. Örebro: Örebro University, Örebro Studies in Social Work no. 3, Dissertation. 4 Cater, Åsa Källström (2004). Father's violence against mother - normality and deviation from children's perspectives Örebro: Örebro University, Örebro Studies in Social Work no. 4, Dissertation. 5 Dag, Munir (2006). Unga människor med rörelsehinder förankring, marginalisering och social exkludering. Örebro: Örebro University, Örebro Studies in Social Work no. 5, Dissertation. 6 Alexandersson, Karin (2006). Vilja Kunna Förstå. Örebro: Örebro University. Örebro Studies in Social Work no. 6, Dissertation. 7 Degner, Jurgen & Henriksen, Anna (2007). Placerad utanför sitt sammanhang: En uppföljningsstudie av 46 institutionsplacerade ungdomars privata och formella relationer. Örebro: Örebro University, Örebro Studies in Social Work no. 7, Dissertation. 45(52) 107 av 360 Sidan 112 av 365

113 Bilaga 2 till ärende 5 8 Nylander, Per Åke (2011). Managing the dilemma: occupational culture and identity among prison officers. Örebro: Örebro University, Örebro Studies in Social work no. 9, Dissertation 9 Hedin, Lena (2012). Foster youth's sense of belonging in kinship, network, and traditional foster families: an interactive perspective on foster youth's everyday life. Örebro: Örebro University, Örebro Studies in Social work no. 10, Dissertation 10 Baianstovu, Rúna Í (2012). Mångfald som demokratins utmaning: en studie av hur socialtjänsten som välfärdsbyråkrati och moralisk samhällsinstitution förstår och hanterar kulturell mångfald. Örebro: Örebro University, Örebro Studies in Social work no. 11, Dissertation 11 Ahonen, Lia (2012). Changing behaviors or behavioral change?: A study of moral development and transbehavioral processes in the juvenile care. Örebro: Örebro University, Örebro Studies in Social work no. 12, Dissertation 12 Herz, Marcus (2012). Från ideal till ideologi: konstruktioner av kön och etnicitet inom socialtjänsten Örebro: Örebro University, Örebro Studies in Social work no. 13, Dissertation 46(52) 108 av 360 Sidan 113 av 365

114 Bilaga 2 till ärende 5 Bilaga 2 SAMTLIGA LICENTIATAVHANDLING I SOCIALT ARBETE Göteborg 1 Sabel, Ola (1988). Arbete, arbetstider och tidsanvändning i tre svenska kommuner. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Licentiatavhandling. 2 Swedner, Gunnel (1989). Tradition som förpliktar: en studie av socialt arbete inom fackföreningen på Papyrus i Mölndal Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Licentiatavhandling. 3 Rönnmark, Lars (1990). Fackligt kamratstöd och socialtjänst. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Licentiatavhandling. 4 Brännberg, Tore (1990). Överskridandets dilemma. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Licentiatavhandling. 5 Bergström, Lars & Fog, Elsebeth (1990). Livsformer och hjälpformer om lokal historia och värderingar och deras betydelse för socialt arbete Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Licentiatavhandling. 6 Tuulik-Larsson, Hilja (1992). Att bo kvar hemma en studie om äldres upplevelser av sitt vardagsliv i samband med vård och omsorg i hemmet. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Licentiatavhandling. 7 Cajvert, Lilja (1993). Om kvinnor med diffus smärta gruppsamtal som behandlingsform. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Licentiatavhandling. 8 Dellgran, Peter (1992). Socialpolitikens ambitioner eller de fattigas strategier? om kommunala skillnader i ungdomars socialbidragstagande. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Licentiatavhandling. 9 Forsberg, Erik (1994). Den stora utflyttningen studier av psykiatrins omvandling. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Licentiatavhandling. 10 Carlsson, Bengt (1995). Att åtgärda eller behandla en utvärdering av en organisationsförändring inom individ och familjeomsorgen i Nässjö och dess konsekvenser för klientarbetet. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Licentiatavhandling, 1995:6. 47(52) 109 av 360 Sidan 114 av 365

115 Bilaga 2 till ärende 5 11 Björk, Gunilla (1995). Mobbning ett spel om makt. Fyra fallstudier av mobbning i skolmiljö. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Licentiatavhandling, 1995:5. 12 Sundgren Grinups, Berit (1998). Försörjning och omsorg i förändring en jämförelse av sjuksköterskors arbete, familj och hälsa i Spanien och Sverige. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Licentiatavhandling, 1998:4. 13 Jansson, Birgitta (1999). Historien, jorden och staten: Boris N. Chicherin, liberal tänkare i 1800-talets Ryssland. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Licentiatavhandling 14 Brunnberg, Elinor (2000). I välfärdens skugga socialt arbete med barn i Sverige och England. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Licentiatavhandling, 2000:8. CEFOS Rapport 16. Presentation Licentiatavhandling 15 Franséhn, Mona (2001). Självbild och förändring ensamma mammors livsberättelse. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Licentiatavhandling, 2001:6. 16 Larsson, Per Olof (2006). Arbetsplatskultur, Socialt stöd och Arbetets mening. Anställning med lönebidrag och daglig verksamhet för personer med intellektuella arbetshandikapp. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Licentiatavhandling, 2006:1. Avhandlingen Abstract Högskolan Jönköping 1 Jarhag, Sven (1993). Inflytande i vardagslivet: närstudie av tre utvecklingsstörda personers inflytande i sitt vardagsliv. Jönköping: Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. 2 Åhnby, Ulla (2012). Att möjliggöra äldre människors delaktighet i vardagen: Framtidsverkstad som idé och metod. Jönköping: Högskolan i Jönköping. Hälsohögskolan. HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. ISBN Läs hela texten (fulltext) Lund 1 Harrysson, Lars (1997). Disponent i brytningstid. En problematisering av AB Robertsfors Bruks lednings ambitioner och möjligheter vad avser utvecklingen av lönevillkor och sociala anordningar i Robertsfors Lund: Lunds Universitet, Socialt arbete, Licentiatavhandling. 2 Magnusson, Jan (1997). Frivilliga organisationer och korporativ politik. Lund: Lunds Universitet, Socialt arbete, Licentiatavhandling. 48(52) 110 av 360 Sidan 115 av 365

116 Bilaga 2 till ärende 5 3 Lahti Edmark, Helene (2003). Fängslande bilder, fängslande verklighet: om utsatta bostadsområden och interventioner. Lund: Lunds Universitet, Socialt arbete, Licentiatavhandling Tillgänglig som pdf 2587kb 4 Linderot, Sofia (2006). Att placera eller inte placera i släktinghem, det är frågan. En studie kring familjehemsplaceringar-lagstiftning, attityder och handläggning inom socialtjänsten. Lund: Lunds Universitet, Socialt arbete, Licentiatavhandling Tillgänglig som pdf 717kb 5 Strid, Anna-Lena (2007). Att arbeta i dödens närhet - Rutiner och ritualer i äldreomsorg. Lund: Lunds Universitet, Socialt arbete, Licentiatavhandling. Tillgänglig som pdf 314kb Linnéuniversitetet 1 Johansson, Annelie (2005). Gamla och nya frivillighetsformer Växjö: Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete. abstract Läs hela 2 Järkestig-Berggren, Ulrika (2006). Personligt ombud Social praktik i medicinsk diskurs Växjö: Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete. abstract Läs hela 3 Karlsson, Ingrid (2006). Att leda i kommunal äldreomsorg Växjö: Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete. abstract Läs hela 4 Kullberg, Karin, (2006). Man hittar sin nisch Växjö: Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete. Läs hela 5 Enokson, Uffe (2006). Tiden i senmodernt vardagsliv En rollteoretisk analys av hushållens livsformer Växjö: Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete. abstract Läs hela 6 Bergman, Ann-Sofie (2007). Ett gott hem? Barnavårdsnämndens praktik i Växjö Växjö: Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete. abstract Läs hela 49(52) 111 av 360 Sidan 116 av 365

117 Bilaga 2 till ärende 5 7 Ahlgren, Thorbjörn (2007). Ungdomsbehandling Växjö: Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete. abstract Läs hela 8 Johansson, Mairon (2007). Gamla och nya frivillighetsformer Växjö: Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete. abstract Läs hela 9 Jacobson Pettersson, Helene (2008). Socialt medborgarskap och social delaktighet Växjö: Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete. abstract Läs hela 10 Giertz, Lottie (2008). Ideal och vardag Inflytande och självbestämmande med personlig assistans Växjö: Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete. abstract Läs hela 11 Albertsson, Marie (2008). Från socialbidrag till äldreförsörjningsstöd. Växjö: Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete. abstract Läs hela 12 Syrén, Susanne (2008). I ett gränsland mellan vanlighet och ovanlighet - en fenomenologisk studie om längvarig psykossjukdom. Växjö: Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete. Läs hela 13 Sandvall, Lisbeth (2008). Från skuldsatt till skuldfri Växjö: Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete. abstract Läs hela 14 Lorentzen, Mikael (2008). Multikulturella visioner: hedersrelaterat våld och socialt arbete i medierna Växjö: Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete. abstract Läs hela 15 Sandberg, Greta (2010). Etnicitet, ungdom och socialt arbete Linnéuniversitetet Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap. Institutionen för socialt arbete, SA. Läs hela 16 Elmersjö, Magdalena. (2010). Kompetensfrågans lokala konkretisering, Linnéuniversitetet Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap. Institutionen för socialt arbete, SA. Läs hela Mittuniversitetet 1 Engqvist, Ulf (2002). Om samarbetet mellan barn- och ungdomspsykiatri och vuxenpsykiatri: Personalens kompetens och patienternas behov. Mittuniversitetet: Fakulteten för humanvetenskap. Institutionen för socialt arbete; Karolinska Institutet. Licentiatavhandling. 50(52) 112 av 360 Sidan 117 av 365

118 Bilaga 2 till ärende 5 Stockholms universitet 1 Abrahamson, Maria (1991) Från var sin sida av skrivbordet - 87 klienter och deras handläggare om socialtjänstens insatser. Licentiatavhandling. Rapport i socialt arbete nr 52. Stockholms universitet - Socialhögskolan. 2 Jemteborn, Annika (2005). "Å stå på sig, på egna ben": En fallstudie om en flicka i en hederskultur och hennes motstånd mot att inordna sig efter släktens krav Stockholms universitet: Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan. Licentiatavhandling 3 Holmdahl, Johan (2009). Hot om vräkning: Tre aktörers perspektiv Stockholms universitet: Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan. Licentiatavhandling 4 Berg Eklundh, Lotta (2010). Kontaktfamilj: En förebyggande stödinsats eller mellanvård? Stockholms universitet: Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan. Licentiatavhandling Umeå universitet 1 Björklund, Eva-Marie (1996). Äldreomsorg och lokal utveckling- Ömsesidighet som medel. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Mittuniversitetet. Licentiatavhandling. 2 Espen, Majen (1998). Nätverksrelationer i förändring: En studie av fyra psykosocialt utsatta mammors nätverksrelationer. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Mittuniversitetet. Licentiatavhandling. 3 Fahlgren, Siv (1998). Diskursanalys, kunskap och kön: Ett försök att utveckla en teoretisk ram och ett arbetssätt för en diskursanalys av vetenskapliga texter. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Mittuniversitetet. Licentiatavhandling 4 Hedman, Helena (2009). Normalisering & Andrafiering. Om hur `hon och `han i en thai-svensk parrelation konstitueras och gör genus. Licentiatavhandling. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete 5 Markström, Carina (2009). Vad fattas äldreomsorgen? Problembeskrivningar av äldreomsorg i det offentliga samtalet. Licentiatavhandling. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete 51(52) 113 av 360 Sidan 118 av 365

119 Bilaga 2 till ärende 5 Örebro universitet 1 Dag, Munir (2004). Unga människor med rörelsehinder utanför arbetsmarknaden: Om barriärer, sociala relationer och livsvillkor. Örebro universitet: Institutionen för samhällsvetenskap, Örebro Studies in Social Work. Läs hela texten (fulltext) 52(52) 114 av 360 Sidan 119 av 365

120 Bilaga 2 till ärende 5 mälardalens högskola Ansökan om examensrätt för forskarutbildning i området Hälsa och välfärd 115 av 360 Sidan 120 av 365

121 Bilaga 2 till ärende 5 Sammanfattning Mälardalens högskola ansöker härmed om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området Hälsa och välfärd. I inledningsskedet kommer utbildningen att bedrivas inom ämnet vårdvetenskap. På sikt kommer även socialt arbete och folkhälsovetenskap att utgöra ämnen inom området. I det underlag som här lämnas inför examensprövningen har vi utgått från Högskoleverkets anvisningar. Vi har beaktat de aspekter och kriterier som anges i anvisningarna men vi har även tagit fasta på den möjlighet som ges för högskolan att i samband med ansökan redogöra för andra omständigheter av betydelse för forskarutbildningens kvalitet och argumentera för denna. Mot denna bakgrund har vi valt att dela in vår ansökan i tre avsnitt. I avsnitt 1 ges en presentation av Mälardalens högskola i sin helhet. Tonvikten ligger på att redovisa högskolans förutsättningar för att bedriva en utbildning på forskarnivå inom området Hälsa och välfärd. Särskilt framhålls att högskolan i sin forsknings- och utbildningsstrategi från 2007 tydligt markerat att inriktningen Hälsa och välfärd ska betraktas som ett av högskolans prioriterade framtidsområden. Denna prioritering har också tagit sig konkreta uttryck, bland annat i organiseringen av högskolan i nya akademier, i styrningsprocessen och i senare års anslagsfördelning. Högskolans beslut att ge högsta prioritet åt Hälsa och välfärd speglar det faktum att denna del av högskolan utgör en betydelsefull del av högskolans verksamheter, ca % av högskolans utbildningsvolym. MDH har bland annat landets största sjuksköterskeutbildning och det finns ett betydande studerandeunderlag för rekrytering till utbildning på högre nivåer. Det är därmed angeläget att bygga en stark forskningsbas för utbildningarna inom detta område. I avsnittet framhålls också att högskolan sedan snart tio år tillbaka har erfarenhet av att bedriva utbildning på forskarnivå inom vetenskapsområdet teknik. En organisation har skapats för detta och erfarenheter har vunnits som är värdefulla för uppbyggnaden av ett nytt område för forskarutbildning. Erfarenheterna från vetenskapsområdet teknik är goda, prestationsgraden är hög och studenternas värderingar av utbildningarna är mycket positiva. Mälardalens högskola skiljer ut sig på två sätt som är av betydelse för en ny forskarutbildning inom området Hälsa och välfärd. Det ena gäller kvalitetsarbetet som fått högt betyg i Högskoleverkets kvalitetsgranskning. Det andra gäller den externa samverkan som på samma sätt rönt uppmärksamhet i omvärlden. Det finns på Mälardalens högskola goda erfarenheter av regional samverkan och samproduktion och ambitionen för framtiden är att ytterligare stärka och fördjupa denna. Detta är av stor betydelse för en utbildning på forskarnivå inom Hälsa och välfärd. Det finns en bred uppslutning från regionala aktörer, landsting och kommuner när det gäller att stödja högskolans utveckling av området Hälsa och välfärd. I avsnitt 2 riktas fokus mot det som på Mälardalens högskola benämns som den prioriterade inriktningen Hälsa och välfärd. En framtida forskarutbildning inom området Hälsa och välfärd kommer att få sin organisatoriska bas på akademin för hälsa, vård och välfärd. I detta avsnitt redovisas akademins förutsättningar för att ta detta ansvar. Här redovisas också utbildning och forskning inom inriktningen och de hittillsvarande aktiviteterna på forskarutbildningsnivå. Det framhålls särskilt att en framtida utbildning på forskarnivå inom området inte startar från noll. Den utgör tvärtom en naturlig fortsättning på den utveckling som skett under den senaste 116 av 360 Sidan 121 av 365

122 Bilaga 2 till ärende 5 tioårsperioden på högskolan. I praktiken har forskarutbildning bedrivits sedan 2003 vid HVVakademin. Aktiviteterna på forskarutbildningsnivån har omfattat handledning, kurser och seminarieverksamhet. Årligen har doktorander varit anställda vid akademin och fått sin handledning av akademins forskare. I avsnittet argumenterar vi således för att det på akademin för hälsa, vård och välfärd finns en god beredskap för att utveckla och ta ansvar för en utbildning på forskarnivå. Utbildning på forskarnivå har bedrivits i nära samverkan med andra lärosäten. Detta innebär att forskarna från MDH aktivt medverkat i planering, genomförande och utvärdering av sådana utbildningar. De har deltagit i styr- och ledningsgrupper och de har haft program- och kursansvar. Den erfarenhet från utbildning på forskarnivå som på detta sätt erhållits är inte begränsad till enstaka personer utan är väl förankrad i organisationen. I avsnittet redovisas också det kvalitetsarbete som bedrivs på akademinivå och som finns samlat i en särskild kvalitetsplan för perioden Den externa samverkan och det regionala stödet för en framtida forskarutbildning redovisas också här. I avsnitt 3 redovisas slutligen hur en framtida forskarutbildning inom området Hälsa och välfärd med forskarutbildningsämnet vårdvetenskap kommer att organiseras och bedrivas på Mälardalens högskola. Avsnittet inleds med en diskussion om områdets avgränsning, dess speciella karaktär och styrka. Vi argumenterar för att Hälsa och välfärd är ett kunskapsfält där hälsoforskning och välfärdsforskning möts. Vi menar att detta kunskapsfält skapar goda förutsättningar för förnyelse av såväl forskningen som av det praktikerfält som forskarutbildningen kommer att fokusera. Forskarutbildningen inom Hälsa och välfärd kommer att ha en tydlig praktikerrelevans och bidra till att stärka den professionella kunskapsbasen. Forskare från olika discipliner kommer att arbeta tillsammans i projektutveckling, seminarieverksamhet och i handledning av doktorander. Begreppet delaktighet kommer att lyftas fram och vara centralt i utbildningen och i olika doktorandprojekt. I avsnittet redovisas den planerade utbildningens organisation, uppläggning och innehåll, hur rekryteringen av doktorander ska gå till, hur handledningen ska organiseras och hur examinationer och bedömningar ska ske. Här redovisas också den handledarkompetens som kommer att finnas tillgänglig för utbildningen och hur utbildningen ska kvalitetssäkras. Avsnittet avslutas med en redovisning av en ekonomisk kalkyl för utbildningen. Det finns enligt vår mening en realistisk och hållbar kostnadskalkyl för utbildningen och de ekonomiska förutsättningarna för att bedriva en forskarutbildning inom Hälsa och välfärd måste anses som goda. 117 av 360 Sidan 122 av 365

123 Bilaga 2 till ärende 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. MÄLARDALENS HÖGSKOLA 1.1 Högskolan i korthet Högskolans strategi för utveckling Organisation Forskning Utbildning på forskarnivå Utbildning på grund- och avancerad nivå Samverkan med omgivande samhälle Internationalisering Kvalitetsarbete Studentinflytande Doktorandorganisation Jämlikhets- och jämställdhetsarbete Pedagogiska stödstrukturer och pedagogisk utveckling Studiemiljö och bibliotek MDH som utbildnings- och forskningsmiljö en sammanfattning HÄLSA OCH VÄLFÄRD en prioriterad inriktning 2.1 Den prioriterade inriktningen Hälsa och välfärd Akademin för hälsa, vård och välfärd HVV-akademins organisering HVV-akademins måldokument Kvalitetsarbete på HVV-akademin Utbildning och forskning inom inriktningen Hälsa och välfärd En översikt Grundutbildning Avancerad nivå Forskningsmiljön Hälsa och välfärd Forskning inom inriktningen Hälsa och välfärd Forskningssamverkan med andra akademier på högskolan Forskarutbildningsaktiviteter inom inriktningen Hälsa och välfärd Forskarutbildning men utan egen examensrätt Samarbeten med andra lärosäten Doktorander Handledningserfarenhet av doktorander Forskarutbildningskurser Samverkan med omgivande samhälle Internationalisering Forskning och utbildning inom inriktningen Hälsa och välfärd en 34 sammanfattning Sid 118 av 360 Sidan 123 av 365

124 Bilaga 2 till ärende 5 3. FORSKARUTBILDNING I OMRÅDET HÄLSA OCH VÄLFÄRD 3.1 Varför området Hälsa och välfärd? Avgränsning av området En forskarutbildning för att stärka professionernas kunskapsbas Styrkan i området Hälsa och välfärd Områdets utvecklingsmöjligheter Områdets relation till högskolans profilering och samverkan Forskarutbildningsämnet vårdvetenskap Delaktighet som fokus i vårdvetenskap Övergripande examensmål Pedagogiska grundidéer för forskarutbildning Upplägg och innehåll Forskarutbildningskurser Seminarie- och konferensdeltagande Rekrytering av doktorander Behörighet, urval och antagning Handledare för doktorand och andra stödfunktioner för doktorand Mentor- och fadderskap för doktorand Doktorandens arbetsplats Möjliga handledare Seniora forskare som möjliga handledare Övriga disputerade lärare och forskare som möjliga handledare Individuell studieplan Examination och bedömning Halvtidsbedömning Examination Forskarutbildningens organisation Samverkan nationellt och internationellt Samverkan med nationella lärosäten och omgivande samhälle Internationalisering och internationella samarbetspartners Infrastruktur Bibliotekstjänster Annan stödstruktur och service Kvalitetsarbete Ekonomiska förutsättningar Forskarutbildning i området Hälsa och välfärd en sammanfattning 63 Sid 119 av 360 Sidan 124 av 365

125 Bilaga 2 till ärende 5 TABELLÖVERSIKT Tabell Sid 1 De prioriterade inriktningarna på Mälardalens högskola 4 2 Statistik över bibliotekets verksamhet under Utbildningsprogram inom inriktningen Hälsa och välfärd 19 4 Utbildning på avancerad nivå inom inriktningen Hälsa och välfärd 20 5 Forskningsproduktion inom inriktningen Hälsa och välfärd Handledarerfarenhet av doktorander inom inriktningen Hälsa och välfärd 31 för personal anställd vid MDH årsskiftet2009/ Seniora forskare som möjliga handledare 53 8 Disputerade lärare och övriga forskare 54 9 Kalkyl för forskning/forskarutbildning inom området Hälsa och välfärd 63 FIGURÖVERSIKT Figur Sid 1 Organisationsschema för Mälardalens högskola 2 2 Utfall av helårsstudenter på utbildningsområden Organisationsschema för akademin för hälsa, vård och välfärd 15 4 Översiktlig bild över ämnen, utbildningsprogram och forskning vid 18 akademin för hälsa, vård och välfärd 5 Illustration av avgränsning av området Hälsa och välfärd vid MDH 39 6 Översiktlig bild över forskarutbildningens utformning 46 7 Förslag på struktur för forskarutbildningskurser 47 BILAGEFÖRTECKNING Bilaga 1 Forsknings- och utbildningsstrategi för Mälardalens högskola Rektors delegation av beslutanderätt inom Mälardalens högskola (dnr CF /07) 3 Studiehandbok för utbildning på forskarnivå ( ) 4 Värdskap för utbildningsprogram 2011 (preliminär förteckning) 5 Strategi för internationell verksamhet vid Mälardalens högskola Systematiskt kvalitetsarbete vid Mälardalens högskola (dnr: CF /07) 7 Kvalitetsplan för HVV Studentpolicy 9 En jämlik högskola policy och handlingsplan för Mälardalens högskola 10 Delegationsordning för akademin HVV 11 Verksamhetsplan för HVV Avtal med Växjö universitet om samverkan kring forskarutbildning 13 Nationella forskarskolan i vård och omsorg en granskning årsskiftet 06/07 14 Avlagda examina på forskarnivån av anställda vid akademin för hälsa, vård och välfärd 15 Doktorander i relevanta forskarutbildningsämnen som läsåret 2009/2010 finansieras av högskolan. 16 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i forskarutbildningsämnet vårdvetenskap inklusive förslag på kursplaner 17 CV inklusive publikationer för möjliga handledare (professorer och docenter) 18 CV inklusive publikationer för övriga disputerare och forskare 19 Avsiktsförklaringar /avtal mellan Mälardalens högskola och omgivande samhälle angående forskarutbildning i Hälsa och välfärd 120 av 360 Sidan 125 av 365

126 Bilaga 2 till ärende 5 1. MÄLARDALENS HÖGSKOLA 1.1 Högskolan i korthet Med cirka studenter och runt anställda är Mälardalens högskola en av Sveriges största högskolor. Verksamheten bedrivs huvudsakligen vid två campusorter, Västerås och Eskilstuna. Fördelningen mellan de båda orterna är ca 60 % i Västerås och 40 % i Eskilstuna när det gäller utbildningsutbud, lärare och studenter. Mälardalens högskola (MDH) är en relativt ung högskola som firade 30 år Högskolan har under de senaste två decennierna genomgått en snabb utveckling. Från att ha varit en liten regional högskola med teknisk profil erbjuder MDH idag ett brett utbildningsutbud och utgör en stark drivkraft i regionen inom flera områden. År 1995 integrerades vårdutbildningarna i högskolan och därmed kom området hälsa, vård och välfärd att bli en betydelsefull del av MDH. År 2001 tilldelades högskolan vetenskapsområdet teknik och år 2009 uppgick antalet aktiva forskarstuderande inom området till 143 individer. Därtill finns ett antal forskarstuderande inom andra områden verksamma vid MDH men antagna vid annat lärosäte. 1.2 Högskolans strategi för utveckling I december 2007 fastställdes MDH:s forsknings- och utbildningsstrategi för perioden av högskolans styrelse (bilaga 1). Beslutet föregicks av en ingående diskussion om högskolans framtid och har åtföljts av ett antal åtgärder i syfte att förverkliga strategin. Strategin innebär att högskolan ska satsa på ett begränsat antal områden eller inriktningar för att inom dessa nå vetenskaplig excellens. Utbildning och forskning ska utformas i samverkan med det omgivande samhället och verksamheten ska ha en tydlig internationell prägel. Högskolan ska vara nationellt känd för att vara bra på att erbjuda akademisk utbildning som leder till jobb. Utifrån denna strategi har beslut tagits att ge sex inriktningar högsta prioritet, Hälsa och välfärd är en av dessa. De sex inriktningarna är: (1) Inbyggda system, (2) Innovation och produktrealisering, (3) Miljö, energi- och resursoptimering, (4) Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning, (5) Hälsa och välfärd samt (6) Didaktik och interkulturell kommunikation. Kännetecknande för dessa inriktningar är dels att det ska finnas en tydlig anknytning mellan utbildning och forskning inom inriktningen, dels att de ska möjliggöra samproduktion med intressenter i högskolans omgivning. Strategin innebär att högskolan ska fokusera på utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå som leder till jobb och på forskning som speglar omvärldens behov. Strategin bygger på de styrkor högskolan har idag: 1) ett erkänt bra kvalitetsarbete och en god forsknings- och utbildningskvalitet, 2) en beprövad erfarenhet av och vilja till samproduktion, 3) den regionala förankringen i det offentliga och det lokala internationella näringslivet. Det finns flera skäl till att högskolan har valt att göra Hälsa och välfärd till en av de sex inriktningar som ska ges högsta prioritet för framtiden. Inriktningen är kvantitativt en av de största på högskolan och svarar för en stor andel av högskolans intäkter i grundutbildningen. Vård- och hälsoutbildningarna har en stor volym (sjuksköterskeutbildningen är den största i landet), de har förmått profilera sig på ett positivt sätt (sjukgymnastikprogrammet har till av 360 Sidan 126 av 365

127 Bilaga 2 till ärende 5 exempel en nationellt unik beteendemedicinsk profil) och de har generellt sett fått mycket goda omdömen i Högskoleverkets utvärderingar. På Mälardalens högskola finns dessutom en välfärdsforskningstradition som går tillbaka till början på 1990-talet med förankring i Centrum för välfärdsforskning. Utbildningar inom missbrukarvård och arbetslivsinriktad rehabilitering startade redan vid mitten av 1990-talet. Socionomutbildning har bedrivits i samarbete med Örebro Universitet sedan En ansökan om examensrätt för ett eget socionomprogram vid Mälardalens högskola har beviljats av Högskoleverket och antagning kommer att ske till hösten Beslutet att ge prioritet åt inriktningen Hälsa och välfärd bygger på att det finns goda möjligheter att ytterligare förstärka forskningsbasen och på ett uttalat önskemål från regionala aktörer att fördjupa det regionala samarbetet inom detta område. 1.2 Organisation För att skapa bättre organisatoriska förutsättningar för den nya forsknings- och utbildningsstrategin genomgick högskolan den 1 januari 2008 en omorganisation från nio ämnesbaserade institutioner till fyra ämnesövergripande akademier: akademin för innovation, design och teknik (IDT), akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling (HST), akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV), akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK). Varje akademi leds av en akademichef och har en likartad inre organisationsstruktur. Samtliga akademier har således en administrativ chef, en utbildningsledare, forskningsledare och ett antal avdelningschefer. Avdelningscheferna är pedagogiskt ansvariga för ett avgränsat antal utbildningar och kurser inom akademin och är arbetsledare för personal inom avdelningen. På varje akademi finns också samordnare för internationell verksamhet och samordnare för extern samverkan. Figur 1. Organisationsschema för Mälardalens högskola av 360 Sidan 127 av 365

128 Bilaga 2 till ärende 5 Samtliga akademier har verksamhet på båda campusorterna även om fördelningen av personal och studenter kan variera. Vissa utbildningsprogram ges bara på en av orterna (till exempel finns folkhälsoprogrammet och sjukgymnastprogrammet endast i Västerås medan socionomprogrammet endast ges i Eskilstuna). Andra utbildningsprogram, exempelvis sjuksköterskeprogrammet, finns såväl i Västerås som i Eskilstuna. Större delen av de högskolans förvaltning finns i Västerås, som rektors kansli, ekonomi- och personalsektionen och utbildnings- och forskningssektionen. Även den största delen av informationssektionen och IT-sektionen finns där. I Eskilstuna finns merparten av StudentCentrum och Enheten för externa relationer. Biblioteket har verksamhet på båda campusorterna. Högskolestyrelsen har det yttersta ansvaret för att högskolan fullgör sina uppgifter och rektor ansvarar närmast under styrelsen för ledningen av verksamheten. I rektors delegation beskrivs hur ansvar och befogenheter fördelas i organisationen i övrigt (bilaga 2). De tre nämnder som ansvarar för utbildning och forskning är fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap, fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik samt den utbildningsvetenskapliga nämnden. Nämnderna har inom sina respektive områden det övergripande ansvaret för kvalitetssäkring av utbildning och forskning och ska i tillämpliga frågor samråda med varandra. Nämnderna fattar beslut om att inrätta ämnen, huvudområden och examina, om programutbud med mera. Nämnderna har också att lämna förslag till rektor avseende fördelning av medel till utbildning och forskning. Nämndorganisationen förändrades inte i samband med omorganisationen den 1 januari 2008 utan den gamla strukturen med tre nämnder kvarstod. De tre nämndernas koppling till de fyra akademierna har inte setts som optimal utan en översyn av fakultetsnämndsorganisationen inleddes under 2009 och ett förslag till ny nämndorganisation presenterades i juni Förslaget innebär att en gemensam nämnd införs och att utbildnings- och forskningsfrågorna bereds i endera av två utskott, grundutbildnings- och forskningsutskottet, innan fakultetsnämnden beslutar. Högskolestyrelsen förväntas fatta beslut om den nya fakultetsorganisationen under hösten Forskning Var och en av de sex prioriterade inriktningarna har en organisatorisk placering på någon av de fyra akademierna. Inom varje inriktning finns ett eller flera forskarutbildningsämnen med koppling till högskolans vetenskapsområde teknik (undantaget är inriktningen Hälsa och välfärd som idag saknar forskarutbildning inom vetenskapsområdet). Även om de prioriterade inriktningarna är placerade på en värdakademi så betyder inte detta att forskningen inom inriktningen är begränsad till forskare inom denna akademi. Inriktningarna är i många fall akademiöverskridande i den mening att såväl lärare som forskare från andra akademier kan delta aktivt i utbildningar och i forskning inom inriktningen. Medan akademierna är ämnesövergripande, är forskningen tematiskt organiserad. Hälsa och välfärd är således en inriktning som samlar forskare från hela HVVakademin men också de forskare som arbetar med hälso- och välfärdsrelaterade frågor på andra akademier av 360 Sidan 128 av 365

129 Bilaga 2 till ärende 5 Tabell 1: De prioriterade inriktningarna på Mälardalens högskola inklusive värdakademier och forskarutbildningsämnen. Prioriterad inriktning Värdakademi Forskarutbildningsämnen Inbyggda system IDT - Elektronik - Datavetenskap Innovation och produktrealisering IDT - Innovation och design Miljö, energi och resursoptimering HST - Energi- och miljöteknik - Bioteknik/kemiteknik Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning HST - Arbetslivsvetenskap - Industriell ekonomi och organisation Hälsa och välfärd HVV - (Vårdvetenskap) Didaktik och interkulturell kommunikation UKK - Didaktik - Matematik/tillämpad matematik Forskningen på Mälardalens högskola omsluter totalt 202,4 miljoner kronor (2009). I jämförelse med andra högskolor och de mindre universiteten får högskolan emellertid ett mycket lågt statligt anslag. Det statliga anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå var 2009 endast 66,5 mkr, vilket utgör 33 procent av de totala forskningsintäkterna (202,4 mkr). Av högskolans totala medel för forskning kommer således 67 % från externa finansiärer. Mellan år 2008 och 2009 ökade de externa forskningsintäkterna från 120,5 mkr till 138,5 mkr, en ökning med 15 procent. De starkast växande slagen av bidrag är nationella medel som söks i konkurrens. Som en följd av den nya utvecklingsstrategin har verksamhetsplanering, styrning och anslagsfördelning allt mer kommit att anpassas efter de prioriterade inriktningarna. Fakultetsanslaget fördelas till inriktningarna efter ingående analyser av utvecklingsmöjligheter och strategiska överväganden. Årligen genomförs en strategidag för hela högskolan där de sex inriktningarna presenteras och gemensamma strategidiskussioner förs. Som en följd av denna process har inriktningen Hälsa och välfärd tilldelats mer resurser under de senaste två åren. År 2009 uppgick fakultetsanslaget till 6,1 miljoner, 2010 hade det höjts till 9,9 miljoner och för 2011 har fakultetsnämnderna gemensamt föreslagit rektor att besluta om en tilldelning på ca 11,5 miljoner till inriktningen. En tydlig markering av hur MDH ser på den prioriterade inriktningen Hälsa och välfärd är valet av 2010 års hedersdoktorer. De utnämnda personerna, Sarah Wägnert och Karin Ljungström är båda verksamma inom området vård och hälsa och har på olika sätt bidragit till att utveckla detta. Sarah Wägnert är upphovskvinna till Lex Sarah och utgör en viktig förebild för hela området Hälsa och välfärd. Sarah arbetar i Eskilstuna och möter många sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning. Karin Ljungström är forskningschef på St Jude Medical, ett företag som utvecklats den implanterbara pacemakern som har betytt mycket för den enskilde patienten. Vid årsskiftet 2009/2010 uppgick antalet disputerade lärare på hela högskolan till 159 (årsarbeten), 42 procent kvinnor och 58 procent män. Antalet professorer uppgick till 47 (årsarbeten), 20 procent kvinnor och 80 procent män. Därutöver finns 14 adjungerade professorer och 7 gästprofessorer av 360 Sidan 129 av 365

130 Bilaga 2 till ärende 5 Inom de sex inriktningarna finns forskargrupper och forskningsmiljöer av olika slag. Mälardalens högskola har ett tiotal forskargrupper inom teknik med internationellt erkänd kvalitet. Framgångsrika exempel är MRTC (Mälardalen Real Time Research Center), ISS (Intelligent Sensor Systems) och utvecklingsmiljön Robotdalen. 1.5 Utbildning på forskarnivå Vid årsskiftet 2009/2010 hade Mälardalens högskola totalt ca 220 aktiva doktorander. Av dessa var 143 aktiva forskarstuderande antagna inom vetenskapsområdet teknik, 31 procent kvinnor och 69 procent män. Omkring 80 forskarstuderande var aktiva inom andra områden(som exempelvis samhälls- och beteendevetenskap, hälsa och vård, humaniora). Dessa är anställda på högskolan i någon form (doktorandtjänster eller adjunkttjänster med kompetensutveckling inom ordinarie tjänst) och bedriver oftast sin forskning i miljöer vid högskolan men är antagna till forskarutbildning vid annat lärosäte. Forskarutbildningsaktiviteterna inom Hälsa och välfärd beskrivs mer ingående i avsnitt 2.4. Ansvaret för utbildningen på forskarnivå på MDH ligger på fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik och ärendena bereds av nämndens utskott för forskning. Centralt i förvaltningen på MDH finns en handläggare av forskningsfrågor som tillsammans med forskningsadministratören på berörd akademi administrerar forskarutbildningen. Dessa båda utgör stöd för dekaner, nämndernas forskningsutskott och handledarkollegiet i ärenden som berör forskarutbildningen. Den centrala forskningshandläggaren ansvarar för antagningsprocessen och nämndernas kvalitetssäkring av individuella studieplaner. Vidare hanteras centralt specifika doktorandärenden samt uppdatering och underhåll av studiehandbok. Hur utbildningarna på forskarnivå är organiserade och hur de regleras beskrivs utförligt i Studiehandbok för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola (bilaga 3). Studiehandboken är för närvarande under omarbetning och en ny reviderad handbok förväntas bli klar under hösten En konsekvens av att MDH har haft forskarutbildning under det senaste decenniet är att det också under dessa år har funnits en handledarutbildning som getts hög prioritet. Handledarutbildningen har organiserats i samarbete med Örebro och Karlstad universitet och Dalarnas Högskola. Även handledare inom inriktningen Hälsa och välfärd har haft möjlighet att genomgå denna utbildning. Erfarenheterna från utbildningarna på forskarnivå på MDH är positiva. Prestationerna, mätt i antalet avlagda doktors- och lic-examina, är goda. Under perioden 2005 till 2009 examinerades 62 doktorer och 56 licentiander, totalt avlades 118 examina. Under 2009 avlades 12 doktorsexamina och 9 licentiatexamina Högskoleverkets undersökning Doktorandspegeln genomfördes 2003 och 2008 bland Sveriges doktorander för att få deras upplevelse av forskarutbildningens kvalitet. När det gäller studiemiljön var Mälardalen högskolas doktorander, tillsammans med Blekinge Tekniska Högskola, de mest nöjda. I kategorin Reflektion och värdering som en del inom forskarutbildning var Mälardalens högskola näst bäst. I fråga om dialogen med handledare har Mälardalens högskola fått positiva utlåtanden. Totalt hamnade högskolan på en fjärde av 360 Sidan 130 av 365

131 Bilaga 2 till ärende 5 plats (av 22 möjliga) baserat på ett sammanvägt resultat av sju faktorer som bedömts. Redan 2003 hade Mälardalens högskola goda utvärderingar men klara förbättringar har skett fram till 2008 års utvärdering. 1.6 Utbildning på grund- och avancerad nivå Vid Mälardalens högskola studerar cirka individer (7578 helårsstudenter 2009). Utbildningen omfattar drygt 30 nybörjarprogram, 25 påbyggnads- och specialistutbildningar och 750 fristående kurser. En tredjedel av helårsstudenterna finns inom teknik och naturvetenskap, en knapp tredjedel finns inom samhällsvetenskap och en femtedel inom vård och medicin. Humaniora 9% Design, Musik och Teater 1% Undervisning 9% Teknik och Naturvetenskap 33% Vård och Medicin 21% Samhällsvetenskap 27% Figur 2. Utfall av helårstudenter på utbildningsområden 2009 Akademin för hälsa, vård och välfärd är den akademi på MDH som har minst antal utbildningsprogram att ansvara för. Sjuksköterskeprogrammet är emellertid volymmässigt mycket omfattande med över 900 studenter och akademin har därmed en mycket god rekryteringsbas för studier på högre nivåer. I bilaga 4 redovisas samtliga utbildningsprogram på MDH inför 2011 (preliminär förteckning) fördelade efter värdakademi. 1.7 Samverkan med omgivande samhälle Mälardalens högskola har under 30 år utvecklats i nära samspel med regionen, med företag och med offentlig verksamhet. Såväl utbildning som forskning har vuxit fram i dialog med av 360 Sidan 131 av 365

132 Bilaga 2 till ärende 5 regionala aktörer. Extern samverkan är en central del av högskolans utvecklingsstrategi för framtiden och ses som en kritisk framgångsfaktor vid högskolan. Ambitionen är att ytterligare förstärka, fördjupa och professionalisera högskolans samverkan med företag och offentlig verksamhet. Högskolan har på många sätt profilerat sig som en högskola som lyckats bra i samverkan med det omgivande samhället. MDH är till exempel ett av tre lärosäten som av KK-stiftelsen (stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling) utsetts till att vara en så kallad KK-miljö, vilket ger högskolan möjlighet att långsiktigt utveckla profilering och samproduktion med näringsliv och samhälle. Högskolan har även i andra sammanhang nämnts som ett föredöme när det gäller samverkan med industri och offentlig sektor, bland annat i rapporter från SISTER och KK-stiftelsen. Enheten för externa relationer (EER) svarar för att utveckla strategier och mål för högskolans samverkansuppgift. Enheten är företagens och samhällets portal in till Mälardalens högskola. EER är organiserad i fyra team. 1. Enter en dörr in är en verksamhet som riktar sig till personer från näringslivet i regionen. De tar emot frågor om samarbete med studenter eller personal och hjälper till med att hitta rätt funktioner på högskolan. Till Enter kan man även vända sig för att annonsera om förslag på examensarbeten och uppsatser samt arbeten till studenter. 2. Under benämningen kompetensutveckling för professionella har lärare och annan personal med stor kompetens samlats för att leda utbildningsinsatser i företag och andra organisationer. Här kan man hitta hela utbudet av kurser för yrkeserfarna. Exempel på kurser som erbjudits inom hälsa, vård och arbetslivsområdet är EKG i praktiken, Elsäkerhet i sjukvården samt Kosmetika och medicin genom tiderna. 3. Inom EER finns en enhet Idélab - som arbetar för att utveckla och kommersialisera idéer och forskningsresultat. Verksamheten har funnits i flera år och har både uppsökande verksamhet och aktiviteter för att stimulera till företagsstart och entreprenörskap. Sedan 2006 är Idélab en reguljär verksamhet vid högskolan. Verksamheten har ökat i omfattning de senaste åren och fått en tydligare inriktning mot kommersialisering av forskningsresultat. Entreprenörskapssatsningen har gett avtryck i forskning och utbildning vid högskolan. Exempelvis har nya utbildningsprogram startats med inriktning mot innovation och inom lärarutbildningen genomförs temadagar om entreprenörskap. Inom vårdutbildningarna används Idélab för kursinslag, exempelvis kreativt ledarskap och när det gäller forskning finns projektet Hälsorobotik. Det sistnämnda ska visa på möjligheterna till innovation och entreprenörskap inom vård- och hälsoområdet. Hösten 2007 belönades en doktorand anställd på akademin för hälsa, vård och välfärd med kr för sin idé om serveringsbord som designats utifrån den så kallade tallriksmodellen med syfte att användas på en skola för lindrigt utvecklingsstörda ungdomar. Prispengarna användes för att förverkliga produkten av 360 Sidan 132 av 365

133 Bilaga 2 till ärende 5 4. Enheten för externa relationer rymmer också Grants Office, en stödverksamhet som syftar till att stötta forskarna vid Mälardalens högskola i ansökningen av externa medel. Stödet som erbjuds handlar om allt ifrån bevakning av forskningsfinansiering och uppföljning, ansökningsstrategi/taktik och stöd under förberedelsefasen, specifika tjänster för EU-projekt, råd utifrån ekonomiska aspekter, juridisk rådgivning, stöd avseende administrativa aspekter till olika slag av kompetensutvecklingsaktiviteter. Med stöd från Grants Office har exempelvis en forskare vid akademin för hälsa, vård och välfärd, erhållit externa medel som medger anställning av tre doktorander. Ett annat exempel på den regionala samverkan är Samhällskontraktet. Samhällskontraktet inleddes 2009 och utgår från ett fyraårigt avtal mellan högskolan, Eskilstuna kommun och Västerås stad. Syftet är att utveckla den regionala kunskapsmiljön och vidareutveckla de tre ingående organisationerna kompetensmässigt. Eskilstuna kommun och Västerås stad bidrar med 5 miljoner kronor vardera per år till Samhällskontraktet och projektet är tänkt att byggas upp så att ytterligare externa medel kan genereras. Ett av Samhällskontraktets tre utvalda sektorer som särskilt ska ges prioritet är sektorn Äldreomsorg och socialt arbete. Projektplanering pågår för att arbeta fram samverkansprojekt som är värdefulla för de båda kommunerna och samtidigt stödjer högskolans satsningar inom den prioriterade inriktningen Hälsa och välfärd. 1.8 Internationalisering Internationaliseringsarbetet har en framskjuten plats vid Mälardalens högskola och lyfts fram i strategidokumenten som en av hörnstenarna för högskolans fortsatta utveckling. En särskild handlingsstrategi för internationaliseringsarbetet fastställdes i augusti 2007: Strategi för internationell verksamhet vid Mälardalens högskola (bilaga 5). Ett av högskolans övergripande mål är att alla studenter och anställda ska ha möjlighet till någon form av interkulturell kontakt eller aktivitet. Högskolan har mer än 250 avtal med lärosäten i olika delar av världen för lärar- och studentutbyte. Inom MIMA (Mälardalen International Master Academy) erbjuds läsåret 2010/2011 tolv masterprogram med undervisning på engelska. I september 2010 fanns ca 600 utländska studenter på MDH. En central enhet, Internationella enheten, som organisatoriskt ligger under Studentcentrum, svarar för samordning och stöd till akademiernas internationaliseringsarbete där högskolans internationaliseringspolicy bryts ner till riktlinjer och handlingsplaner på akademinivå. Inom akademin för hälsa, vård och välfärd sker en stor del av internationaliseringsarbetet inom ramen för olika utbytesprogram. Linnaeus-Palme finansierar 2010/2011 fem utbytesprogram på akademin och anslaget uppgår till ca 1,6 miljoner kronor årligen. Enbart inom dessa fem program kan 25 studenter och 20 lärare ges möjligheter att vistas vid utländskt lärosäte och lika många kommer att tas emot på HVV-akademin. Internationaliseringen av inriktningen Hälsa och välfärd redovisas mer ingående i avsnitt av 360 Sidan 133 av 365

134 Bilaga 2 till ärende Kvalitetsarbete Mälardalens högskola har under många år prioriterat uppbyggnaden av ett systematiskt kvalitetsarbete. Under 2008 granskades högskolans kvalitetsarbete av Högskoleverket och i början av 2009 meddelades resultat av granskningen. Högskoleverket tilldelade MDH högsta betyg och framhöll i sin bedömning att det finns en god struktur genom tydliga styrdokument och att högskolan inom olika områden arbetar systematiskt med kvalitetsförbättringar utifrån dessa styrdokument. Granskningsrapporten pekar också på att det finns en god kvalitetskultur vid högskolan. Vid granskningen utgjorde akademi HVV en av de granskade miljöerna. En av de institutioner som kom att ingå i akademin, Institutionen för vård- och folkhälsovetenskap, har bedrivit ett systematiskt kvalitetsarbete sedan 2003 utifrån ett koncept som har fungerat inspirerande även för andra delar av högskolan. Högskolans kvalitetsarbete styrs av en kvalitetspolicy och beskrivs i det övergripande dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete vid Mälardalens högskola ( )(bilaga 6). Kvalitetspolicyn utgår från fyra grundläggande perspektiv: akademisk kvalitet, nöjda studenter och intressenter, effektiva processer samt långsiktig hållbar användning av resurser. Rektor, prorektor, vice rektor, akademichefer, biblioteks- och förvaltningschef samt högskolans nämnder ansvarar för att kvalitetsarbetet bedrivs enligt högskolans övergripande mål och centrala policydokument. Det innebär att kvalitetsarbetet bedrivs på flera nivåer och är en angelägenhet för alla. På akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) fastställdes i januari 2010 en kvalitetsplan för perioden I kvalitetsplanen redovisas ingående hur ett systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas på HVV. En redovisning av huvuddragen i kvalitetsplanen ges i avsnitt HVV:s kvalitetsplan finns även som bilaga (bilaga 7) Studentinflytande Studenterna vid högskolan har rätt att delta i beslutandet av all verksamhet som är av betydelse för utbildningen och studenternas situation. Högskolan har tillsammans med Mälardalens studentkår tagit fram en studentpolicy med studenten och studentens lärande i fokus. Lärare, övrig personal och studenter har ett gemensamt ansvar för att skapa en stimulerande miljö för lärande och god utbildningskvalitet. Ledord i detta arbete är respekt för lärandet och varandra, god kommunikation samt vänligt bemötande (bilaga 8). Inom högskolan ansvarar rektors kansli inom högskolans förvaltning för att det finns rutiner och former för ett fungerande studentinflytande. Detta sker bland annat genom årlig utbildning av studentrepresentanter om beslutsfattande med mera vid högskolan, genom översyn av avtal och åtaganden mellan högskolan och studentkåren och genom viss utbildning av representanter för studentkåren i frågor om studenters rättigheter och skyldigheter. Dessutom får chefer inom högskolan utbildning i hur studentinflytande ska fungera av 360 Sidan 134 av 365

135 Bilaga 2 till ärende Doktorandorganisation Inom ramen för studentkåren vid Mälardalens högskola finns också en doktorandorganisation. Denna utgörs av ett doktorandombud samt av ett doktorandråd bestående av doktorandrepresentanter som har till uppgift att ta tillvara doktorandernas intresse. Doktorandrådet ligger organisatoriskt under Studentkårens utbildningsutskott och har till uppgift att bevaka och bidra till kvalitetssäkring av forskarutbildningen. Rådet består av ett högskolegemensamt doktorandombud samt två doktorandrådsrepresentanter per akademi. Doktorandrådet är en naturlig remissinstans och diskussionspartner för fakultetsnämnder och liknande organ inom högskolan och har den specifika uppgiften att bevaka doktorandkollektivets och de enskilda doktorandernas intressen. Doktorandrådets målsättning är att alla forskarstuderande vid Mälardalens högskola, oavsett var de är registrerade, skall vara medvetna om sina rättigheter och skyldigheter som forskarstuderande. Doktorandrådet bedriver bevakning över forskarutbildningen och arbetar för att utbildningen skall hålla en god kvalitet. Doktorandrådet är de forskarstuderandenas röst inom högskolan. Vid samarbetssvårigheter mellan högskolan och enskilda forskarstuderande skall doktorandrådet ge råd och vägledning. Doktorandrådet leds av ett särskilt utsett och högskolegemensamt doktorandombud som ges utrymme att inom ramen för sin tjänst arbeta med doktorandfrågor. Doktorandrepresentanter till olika beredande och beslutande organ utses av doktorandrådet. Det finns doktorandrepresentanter i fakultetsnämnder och utbildningsvetenskaplig nämnd, inklusive lärarförslagsnämnder och utskott för forskning och/eller forskarutbildnings samt i arbetsmiljökommittén och i biblioteksrådet. På akademinivå finns doktorandrepresentanter i ledningsråd och forskarkollegier Jämlikhets- och jämställdhetsarbete Jämlikhets- och jämställdhetsarbetet har en framskjuten plats vid Mälardalens högskola med ett antal styrdokument och handlingsplaner som reglerar arbetet för en jämlik högskola, etnisk och social mångfald och för att motverka diskriminering (bilaga 9). På central nivå inom högskolan finns en jämlikhets- och jämställdhetskommitté samt en jämställdhetssamordnare till vilka studenter och personal kan anmäla eventuella trakasserier och diskriminering. Högskolan för en aktiv personalpolitik inom området jämlikhet och jämställdhet. Satsningar på kompetensutveckling för såväl studenter som personal genomförs kontinuerligt genom föreläsningar och seminarier i ämnet Pedagogiska stödstrukturer och pedagogisk utveckling Mälardalens högskola är genom ett rektorsbeslut 2008 först i landet med att erbjuda sina lärare en ny karriärväg, en s.k. pedagogisk karriärstege, där lärare utöver sin vetenskapliga kompetens även premieras för att de är skickliga pedagoger. Karriärvägen indelas i tre steg där den första nivån är behörig lärare, den andra benämns meriterad lärare och den tredje nivån excellent lärare. Satsningen på pedagogisk karriärstege markerar en ambition från högskolans sida att lyfta fram och särskilt premiera pedagogisk utveckling och kompetens av 360 Sidan 135 av 365

136 Bilaga 2 till ärende 5 I det pedagogiska arbetet står studentens lärutveckling i centrum. Enheten för pedagogik, IKT och lärande (PIL), ska med utgångspunkt i den dagliga verksamheten, hjälpa lärarna att utveckla sin förmåga att stödja studenternas utveckling och att förverkliga miljöer där pedagogik och modern teknik samverkar. Enheten erbjuder behörighetsgivande utbildning i högskolepedagogik innefattande kursen som Högskoleläraren, Studenten och lärandet, Kursdesign, Informationssökning och vetenskaplighet, Att handleda uppsatser och examensarbete på grund- och avancerad nivå, Forskarhandledarutbildning samt Pedagogisk meritportfölj. Den sista kursen utgör ett stöd för lärare som avser att sammanställa sina pedagogiska meriter i en meritportfölj som ett led i att bli prövad för den pedagogiska karriärstegen. Det finns en pedagogisk grundidé vid Mälardalens högskola som kommer till uttryck i synen på studentens lärutveckling och som anger färdriktningen för arbetet på PIL. För att bereda studenternas optimala betingelser för lärandet måste hela högskolan befinna sig i en kontinuerlig lärutveckling. För att studenten ska få en positiv lärutveckling måste även läraren och högskolan som organisation (lär)utvecklas. Mälardalens högskola följer utvecklingen i omvärlden genom att delta i nationella och internationella projekt och nätverk. All undervisning är nätbaserad i den meningen att alla kurser har en hemsida på nätet och pedagogiska hjälpmedel i form av webbplattform (Blackboard används). Såväl studenter som lärare erhåller introducerande utbildning och hjälp att komma igång. IT-support finns i form av Helpdesk Studiemiljö och bibliotek Mälardalens högskola har två campus, i Västerås och i Eskilstuna. Högskolans studiemiljöer är utformade i samarbete med studenterna. Studenterna kan erbjudas ljusa, moderna och luftiga lokaler, lugna studierum och innergårdar. Gemensamt för högskolans lokaler är att de är nya eller omsorgsfullt renoverade, med en atmosfär som många upplever som bra för kreativa tankar och studier. Mellan campusorterna går bussar dagligen och på regelbundna tider som är anpassade till verksamheten på högskolan. Alla studenter och all personal åker gratis mellan orterna. Miljömedvetenhet har länge varit i fokus på Mälardalens högskola och i Naturvårdsverkets rapport 2009 om statliga myndigheters miljöarbete rankas Mälardalens högskola med högsta poäng. Det finns bibliotek vid högskolans båda campusorter Eskilstuna och Västerås. Förutom kurslitteratur, avhandlingar, elektroniska tidskrifter och böcker finns tysta läsplatser för studier i lugn och ro, men också grupprum för projektarbeten. I högskolans lokaler finns det gott om studieplatser samt tillgång till datasalar 18 timmar om dygnet. Ämnesvis finns kontaktbibliotekarier. Av nedanstående tabell framgår statistik för år 2009 över antal böcker, tidskrifter, lån, besök med mera av 360 Sidan 136 av 365

137 Bilaga 2 till ärende 5 Tabell 2: Statistik över bibliotekets verksamhet under 2009 Bibliotekets verksamhet 2009 Antal anställda 23 Litteraturbestånd, antal enheter Förvärv 2009, antal enheter Antal e-böcker Antal e-tidskrifter Antal papperstidskrifter 318 Kostnad för pappersmedia 1765 Kostnad för elektroniska media 4220 Antal framtagna artiklar ur databaser Antal lokala lån (inkl. omlån) Antal fjärrutlån, böcker 4285 Antal fjärrinlån, böcker Antal deltagare i användarutbildning 2996 Öppethållande per vecka (normalt) 52 Besök per år i biblioteket Biblioteket har också en viktig roll för att stödja kvaliteten i utbildning och forskning. I bibliotekets stöd till forskning ingår till exempel följande: Ansvar för högskolans e-publicering genom att förvalta publicerings-och publikationsdatabasen DIVA. Stöd vid publicering av forskningsresultat. Seminarier för forskare och doktorander i bibliometri, open access, referenshanteringssystem. Skräddarsydda doktorandkurser. Bibliotekarier kan bokas för fördjupade ämnessökningar. Aktiv utveckling av stöd till forskare genom enkäter och samtal MDH som utbildnings- och forskningsmiljö en sammanfattning Sammanfattningsvis finns det enligt vår uppfattning goda förutsättningar för att bygga upp en utbildning på forskarnivå inom området Hälsa och välfärd vid Mälardalens högskola. Följande faktorer som talar för detta vill vi gärna lyfta fram: Högskolan har i sin forsknings- och utbildningsstrategi tydligt markerat att inriktningen Hälsa och välfärd ska betraktas som ett av högskolans prioriterade framtidsområden. Denna prioritering har också tagit sig konkreta uttryck, bland annat i organiseringen av de nya akademierna där HVV (akademin för hälsa, vård och välfärd) utgör en av fyra akademier. De senaste årens anslagsfördelning och styrningsprocesser återspeglar också denna prioritet bland annat genom ökade fakultetsanslag för inriktningen av 360 Sidan 137 av 365

138 Bilaga 2 till ärende 5 Inriktningen Hälsa och välfärd omfattar en betydelsefull del av högskolans verksamheter, ca % av högskolans utbildningsvolym finns inom inriktningen. Det är därmed angeläget att bygga en stark forskningsbas för utbildningarna inom detta område. MDH har bland annat landets största sjuksköterskeutbildning. Det finns ett betydande studerandeunderlag inom inriktningen vilket ökar möjligheterna för rekrytering till utbildning på högre nivåer. Högskolan har sedan snart tio år erfarenhet av att bedriva utbildning på forskarnivå inom vetenskapsområdet teknik. En organisation har skapats för detta och erfarenheter har vunnits som är värdefulla för uppbyggnaden av ett nytt område för forskarutbildning. Erfarenheterna från vetenskapsområdet teknik är positiva, prestationsgraden är hög och studenternas värderingar av utbildningarna är mycket positiva. Högskolan har en god och av Högskoleverket uppskattad kvalitetskultur. Det finns centrala styrdokument för kvalitetsarbetet på MDH. På akademinivå finns dokument som på ett mycket konkret sätt beskriver hur hög kvalitet ska säkras i utbildning och forskning och hur kvalitetsmedvetenhet ska skapas. Extern samverkan är ett särmärke för högskolan. Det innebär att det finns goda erfarenheter av regional samverkan och samproduktion och att ambitionen för framtiden är att ytterligare stärka och fördjupa denna. Detta är av stor betydelse för en utbildning på forskarnivå inom Hälsa och välfärd. Det finns en bred uppslutning från regionala aktörer, landsting och kommuner, när det gäller att stödja högskolans utveckling av området Hälsa och välfärd. En forskarutbildning inom området Hälsa och välfärd innebär att möjligheterna till ett långsiktigt och innovativt samarbete mellan teknisk forskning och forskningen inom Hälsa och välfärd ökar. Gemensamma projekt finns redan nu men skulle kunna förstärkas avsevärt genom samverkan i forskarutbildning och gemensamma doktorandprojekt av 360 Sidan 138 av 365

139 Bilaga 2 till ärende 5 2. HÄLSA OCH VÄLFÄRD en prioriterad inriktning 2.1 Den prioriterade inriktningen Hälsa och välfärd Den prioriterade inriktningen Hälsa och välfärd på MDH har sin huvudsakliga bas på akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV). Akademin kommer att vara värdakademi för en framtida utbildning på forskarnivå inom inriktningen. Samtliga utbildningar på akademin och all forskning som bedrivs på akademin ingår som en del i inriktningen Hälsa och välfärd. Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) bildades 1 januari 2008 genom att IVF (institutionen för vård- och folkhälsovetenskap) och delar av ISB (institutionen för samhällsoch beteendevetenskap) fördes samman i en gemensam enhet. De delar av ISB som fördes till den nya akademin omfattade främst ämnena socialt arbete och social omsorg. Genom att organisatoriskt samla huvuddelen av alla utbildningar och forskningen inom hälsa, vård och välfärd har flera fördelar vunnits. Såväl utåt som inåt har MDH:s profiler blivit tydligare och den ställning som hälso- och välfärdsområdet har på MDH har blivit mer påtaglig. Istället för att vara en institution av tio utgör detta område nu en av fyra akademier. Det har också blivit uppenbart att det finns många synergieffekter av samgåendet. Kompetenser kan användas inom större områden. Lärare och forskare från olika ämnen samarbetar och såväl i undervisningen som i forskningen finns många exempel på konstruktiva samarbeten. Till inriktningen Hälsa och välfärd förs också en del verksamheter och kompetenser utanför HVV-akademin. Inom ämnen som psykologi, sociologi och pedagogik finns forskare som har en klar inriktning mot Hälsa och välfärd. Hälsopsykologin har en lång tradition på MDH och doktorander (idag registrerade på andra lärosäten) finns inom detta fält. Inom pedagogik och specialpedagogik finns likaså forskning med inriktning mot hälso- och välfärdsområdet. Utvärderingsforskningen på MDH har exempelvis byggts upp av en professor i pedagogik (med placering på UKK-akademin) men de tre licentiander som ingår i forskningsmiljön Hälsa och välfärd och som får sin handledning från MDH är registrerade i ämnet socialt arbete vid Örebro universitet. I en framtida utbildning på forskarnivå inom området Hälsa och välfärd är det naturligt att samla doktorander med inriktning på detta kunskapsområde även om deras handledare organisatoriskt återfinns på andra akademier än HVV. Det är viktigt att inriktningen Hälsa och välfärd utvecklas till en attraktiv och kreativ miljö där forskare med olika ämnesbakgrund kan mötas och gemensamt skapa en utvecklande doktorandmiljö. 2.2 Akademin för hälsa, vård och välfärd HVV-akademins organisering Eftersom HVV-akademin utgör kärnan i den prioriterade inriktningen Hälsa och välfärd och kommer att vara värdakademi för en framtida forskarutbildning finns det anledning att här särskilt redovisa akademins organisation och arbete med att bygga forskningsmiljöer och utveckla förutsättningar för utbildning på forskarnivå. Akademins organisation framgår av nedanstående figur av 360 Sidan 139 av 365

140 Bilaga 2 till ärende 5 Akademin för hälsa, vård och välfärd Forskarkollegium Ledningsråd Samverkansgrupp Akademichef Forskningsledare HVV:s organisation Kursplanegrupp Utbildningsledare Samordnare för -Internationalisering - Externa relationer Administrativ chef Administrativa avdelningen Avd. chef Avd. chef Avd. chef Socialt arbete och social omsorg Avd. chef Medicinsk vetenskap och sjukgymnastik Vårdpedagogik och specialistutbildningar för sjuksköterskor Avd. chef Vårdvetenskap I Avd. chef Folkhälsovetenskap Vårdvetenskap II Avd. chef Verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterskor Branschråd Programråd Figur 3: Organisationsschema för akademin för hälsa, vård och välfärd Akademichefen har ett akademiövergripande ansvar för verksamheten på akademin i enlighet med rektors delegation (bilaga 2). Ledningsrådet är rådgivande till akademichefen och ska behandla akademiövergripande frågor, identifiera förändringsbehov, följa upp verksamheten och initiera förändringsarbete. Akademichefens fördelning av ansvar och befogenheter inom akademin framgår av akademichefens delegation (bilaga 10). I HVV:s forskarkollegium möts akademins professorer och ämnesföreträdare tillsammans med akademichef, forskningsledare och doktorandrepresentant för att behandla frågor som rör akademins forskningsmiljö och medverkan i forskarutbildning. Forskarkollegiet vid HVV har som huvuduppgift att utveckla och stärka forskningen på akademin och ska även följa upp och utvärdera de måldokument som finns för forskning och forskarutbildning. Forskarkollegiet ska också skapa rutiner och strukturer som säkrar en god kvalitet på forskningen, upprätta en årlig handlingsplan för forskning och forskarutbildning och kontinuerligt följa upp och utvärdera akademins forskning. Forskningsledaren på HVV har ett samordningsansvar för forskningen och ska aktivt delta i arbetet med att utveckla forskningsmiljön på akademin. Eftersom egen examensrätt och utbildning på forskarnivå saknas finns idag inga särskilda funktioner på HVV med ansvar för studieadministrativa funktioner för sådan utbildning. Om examensrätt erhålls kommer organisationen att förstärkas med forskningsadministrativ av 360 Sidan 140 av 365

141 Bilaga 2 till ärende 5 kompetens och forskningssekreterare i enlighet med den organisation som finns på andra akademier med ansvar för forskarutbildning HVV-akademins måldokument Verksamheten på HVV bedrivs utifrån två centrala och långsiktiga styrdokument. Båda dokumenten, en verksamhetsplan och en kvalitetsplan för perioden , fastställdes i januari I verksamhetsplanen redovisas såväl övergripande som mer konkreta mål fram till 2012 inom nio områden. I avsnittet om forskning och forskarutbildning anges målområden och ansvars- och uppföljnings för perioden i sin helhet (bilaga 11). Årligen upprättas också handlingsplaner för forskning och forskarutbildning. I handlingsplanerna anges prioriterade mål för det kommande året. Forskningsledaren ansvarar, tillsammans med professorer och ämnesföreträdare, för att handlingsplanen upprättas, följs upp och årligen revideras. Handlingsplanerna ska förankras i forskarkollegium och ledningsråd och fastställs av akademichefen Kvalitetsarbetet på HVV-akademin Kvalitetsarbetet har varit centralt på båda de institutioner som tillsammans bildade den nya HVV-akademin i januari På ISB (institutionen för samhälls- och beteendevetenskap) prioriterade man särskilt utvecklingen av ett systematiskt kursutvärderingssystem (GOVA) och lyckades bra i implementeringen av detta. På vårdinstitutionen IVF fanns sedan 2003 ett utförligt koncept för kvalitetsutveckling som omfattade hela institutionen och som i flera avseenden inspirerade andra institutioner på MDH. Den kvalitetsplan som fastställdes på HVV i januari 2010 redovisar hur ett systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas på akademin under perioden Mycket av det som beskrivs i planen finns redan på akademin, andra delar ska implementeras under perioden fram till 2012 (bilaga 7). Kvalitetsplanen anvisar fyra vägar för kvalitetsarbetet. Arbetet ska inriktas på att: 1) skapa en klar och tydlig organisations- och ledningsstruktur med goda rutiner och processer 2) upprätta tydliga mål för olika verksamhetsområden med systematisk uppföljning av målen 3) ta tillvara olika intressenters erfarenheter och upplevelser av verksamheten på akademin (Intressenter: studenterna, medarbetarna, avnämarna och vetenskapssamhället). 4) formulera kvalitetsindikatorer och kontinuerligt mäta och följa upp dessa Det kvalitetsarbete som gäller forskning och en framtida forskarutbildning behandlas i flera avsnitt i kvalitetsplanen. I avsnitt 1:5 framhålls att forskningen generellt sett i hög grad kvalitetssäkras genom externa instanser (sakkunniga vid tjänstetillsättningar, tidskrifters refereegranskningar, forskningsrådens granskningar av projektansökningar etc). I så stor utsträckning som möjligt bör forskningen vid HVV underkastas denna typ av externa granskningar av 360 Sidan 141 av 365

142 Bilaga 2 till ärende 5 Inom högskolan har också fakultetsnämnden en viktig kvalitetssäkrande funktion. Genom uppföljningar och utvärderingar av högskolans prioriterade forskningsinriktningar och i samband med att underlag tas fram för fördelning av fakultetsmedel värderas forskningen kontinuerligt. Fakultetsnämnden har också att ta ställning till inom vilka områden som examensrätt ska sökas för forskarutbildning och för vilka ämnen som forskarutbildning ska inrättas. Forskning och forskarutbildning på MDH kvalitetssäkras också genom centrala styrdokument som Studiehandbok för utbildning på forskarnivå (bilaga 3) och genom särskilda organ som Grants Office och den forskningsetiska kommittén. Se: Systematiskt kvalitetsarbete vid Mälardalens högskola, (bilaga 6). Men även om olika instanser utanför akademin är betydelsefulla när det gäller kvalitetssäkring är det också viktigt att akademin skapar strukturer och rutiner som främjar kvaliteten i forskningen. Exempel på sådana aktiviteter anges i HVV:s kvalitetsplan: seminarieverksamhet, work-shops, forskarnätverk och samverkan med andra lärosäten, handledarkollegium, stöd till forskning och kompetensutveckling, stöd till post-docmeritering m.m. I avsnitt III:5 diskuteras vilken roll vetenskapssamhället mer generellt kan ha för att främja forskningens kvalitet på akademin och på vilket sätt detta kan användas som kvalitetsmått. I kvalitetsplanen ligger tonvikten på hur utbildningen och studiemiljön på HVV successivt ska kunna förbättras genom ett systematiskt kvalitetsarbete. Även om skrivningarna här i första hand har utformats med utgångspunkt i dagens situation med studenter på grundutbildnings- och avancerad nivå så är det mesta också tillämpligt för doktorander i en framtida utbildning på forskarnivå. 2.3 Utbildning och forskning inom inriktningen Hälsa och välfärd En översikt Nedanstående figur (figur 4) ger en översiktlig bild av ämnen, utbildningar och forskning på akademin för hälsa, vård och välfärd. I pyramidbasen finns de ämnen som är inrättade med placering på HVV-akademin. Därefter anges de program som finns på HVV, dels på grundnivå, dels på avancerad nivå. Slutligen anges några av de forskningsmiljöer som har sin bas på akademin och som har en klar koppling till dessa utbildningsfält. Från och med 2011 kommer ett socionomprogram med generell examen att finnas vid HVV. Programmet kommer även att rymma kurser och kursmoment som behandlar funktionshindrade och äldre och förebereda för arbete inom detta fält. Kandidatprogrammet social omsorg är under avveckling och är därför inte med i figuren. Av de ämnen som anges i basen är sjukgymnastik, vårdvetenskap, folkhälsovetenskap och socialt arbete huvudämne/huvudområde i akademins utbildningsprogram (sjukgymnastprogrammet, sjuksköterskeprogrammet, folkhälsoprogrammet samt socionomprogrammet). I samtliga fyra ämnen har högskolan också magisterexamensrätt. Kurser i ämnena medicinsk vetenskap och/eller vårdpedagogik ingår i sjuksköterskeutbildningen, sjukgymnastutbildningen och i folkhälsoprogrammet. Även fristående kurser ges i dessa ämnen. De utgör emellertid inte huvudämne i kandidat- eller magisterexamen av 360 Sidan 142 av 365

143 Bilaga 2 till ärende 5 Som tidigare påpekats finns det ämnen och utbildningsprogram utanför HVV-akademin som utgör en del av inriktningen Hälsa och välfärd. Det gäller särskilt ämnena sociologi, pedagogik och psykologi. För att inte göra figuren för komplex har vi valt att inte ta med dessa här utan begränsat oss till ämnen och utbildningar på HVV-akademin. HÄLSA, VÅRD och VÄLFÄRD Forskarnivå Kvinnor och barns hälsa Lokalt folkhälsoarbete Forskning Forskarutbildning i samarbete med andra lärosäten Äldres liv och hälsa Komparativa välfärdsstudier och utvärdering Avancerad nivå Magisterprogram i folkhälsovetenskap Magisterprogram I sjukgymnastik One year master in Caring, Nursing and Public Health Specialistsjuksköterskeutbildningar Barnmorskeprogrammet Magisterprogram i utvärdering och styrning Internationellt hälsoarbete Grundnivå Double degree bilingual nursing program Folkhälsovetenskapligt program Sjuksköterskeprogram Sjukgymnastprogram Socionomprogram Sjukgymnastik Vårdvetenskap Socialt arbete/ Social omsorg Folkhälsovetenskap Medicinsk vetenskap Vårdpedagogik Figur 4: Översiktlig bild över ämnen, utbildningsprogram och forskning vid akademin för hälsa, vård och välfärd Grundutbildning Inom HVV-akademin utbildas årligen ca 1700 helårsstudenter. Flertalet är programstudenter som läser till sjuksköterska, sjukgymnast, folkhälsovetare eller socionom. Dessa utbildningar utmärks av högt söktryck och hög genomströmning. Sjuksköterskeutbildningen på Mälardalens högskola har flest antal studenter i landet, drygt 300 studenter utexamineras varje år. Sjukgymnastprogrammet startade 2003 och har byggts upp utifrån en unik beteendemedicinsk profilering. Socionomprogrammet har under tre år bedrivits i samverkan med Örebro universitet men MDH har nyligen erhållit egen examensrätt och det nya programmet antar sina första studenter hösten Folkhälsoprogrammet har genomgått en revidering under 2009 och startade på nytt hösten av 360 Sidan 143 av 365

144 Bilaga 2 till ärende 5 Av nedanstående tabell framgår vilka utbildningsprogram som ges, deras omfattning och antalet studenter som var registrerade på programmet vårterminen Tabell 3: Utbildningsprogram inom inriktningen Hälsa och välfärd Utbildning Akademi Antal hp Antal nybörjare per år Antal studenter vt 2010 Sjuksköterskeprogram HVV Sjukgymnastprogram HVV Folkhälsoprogram HVV Socionomprogram HVV (inget intag ht 10) 225 Beteendevetenskapligt program HST Samhällsvetenskapligt program HST De två sista utbildningsprogrammen i tabellen har akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling (HST) som värdakademi. Att programmen här beskrivs som en del av inriktningen Hälsa och välfärd beror på att många av programmens kurser har stark anknytning till denna inriktning. Det beteendevetenskapliga programmet har de tre ämnena pedagogik, psykologi och sociologi som sin huvudsakliga bas och inom dessa ämnen är hälsa och välfärd betydelsefulla utbildnings- och forskningsfält Avancerad nivå Flera utbildningar på avancerad nivå finns inom inriktningen Hälsa och välfärd på Mälardalens högskola. I första hand handlar det om specialistutbildningar för sjuksköterskor och barnmorskeutbildning, men även andra utbildningar har en klar anknytning till inriktningen Hälsa och välfärd. Söktrycket och genomströmningen till dessa utbildningar har varit relativt stabilt genom åren med något undantag. Kurser på avancerad nivå i sjukgymnastik har erbjudits de senaste åren och avsikten är att kunna erbjuda fler kurser för att bygga ut utbildningen så att magisterexamen kan erhållas. Av nedanstående tabell framgår vilka utbildningar som ges på avancerad nivå, deras omfattning och antal platser i utbildningen samt antalet studenter i programmet vårterminen av 360 Sidan 144 av 365

145 Bilaga 2 till ärende 5 Tabell 4: Utbildning på avancerad nivå inom inriktningen Hälsa och välfärd Utbildning Akademi Antal hp Antal nybörjare per år Totalt antal studenter vt 2010 Barnmorskeutbildning HVV Folkhälsa, magister HVV 60 Ej intag 2010 Ej intag 2010 Specialistsjuksköterska, HVV anestesisjukvård Specialistsjuksköterska, distrikt vård HVV Specialistsjuksköterska, HVV intensivsjukvård Specialistsjuksköterska, psykiatri HVV Utvärdering och styrning, magister HVV (reg. ht 2010) Ej intag 2010 Specialpedagogik, magister UKK (reg. ht 2010) 29 Arbetslivsvetenskap, magister HST (reg. ht 2010) 18 Ledarskap, magister UKK (reg. ht 2010) 44 De sista tre utbildningsprogrammen i tabellen har HST och UKK som värdakademi. Programmens innehåll och profil gör det motiverat att räkna in dem som en del av inriktningen Hälsa och välfärd. Akademins forskare, professorer, docenter och lektorer, medverkar i utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå, såväl med ansvar för och undervisning på kurser som i rollen av examinatorer och uppsatshandledare. Genom att en forskarutbildning ännu inte har etablerats finns utrymme för sådana insatser i anställningarna. Även doktoranderna gör undervisningsinsatser inom ramen för sina doktorandanställningar och i vissa fall när det handlar om adjunkter som har nedsättning för forskarutbildning inom ramen för sina adjunktanställningar Forskningsmiljön Hälsa och välfärd Under den senaste tioårsperioden har forskningskompetensen och forskningsvolymen ökat betydligt inom inriktningen Hälsa och välfärd på Mälardalens högskola. Från några få disputerade vid sekelskiftet har andelen disputerade av lärargruppen vuxit kraftigt. Vid årsskiftet 2009/2010 fanns vid HVV-akademin 49 disputerade (av en lärargrupp på totalt 123 lärare). Av dessa var åtta professorer och fyra docenter. På akademin fanns också 18 doktorander registrerade vid annat lärosäte men anställda vid MDH och med handledning från forskare vid MDH. Därutöver fanns ytterligare forskare utanför akademin men med Hälsa och välfärd som sitt speciella intresseområde. Tabellen i avsnitt ger en bild av situationen vid årsskiftet 2009/2010 när det gäller forskare och handledning. Av de professorer och docenter som där redovisas finns flertalet på HVV och övriga på akademierna UKK och HST. De seniora forskarna på HVV bedriver egen forskning, handleder doktorander, ansvarar för eller medverkar i forskarutbildningskurser, ansvarar för högre seminarier och arbetar på olika sätt för att bygga upp forskningsmiljön på akademin. De ger stöd till nydisputerade när det gäller forskningsansökningar och de medverkar i nationella och internationella forskarnätverk. De har uppdrag som opponenter och medverkar i betygskommittéer. Flera av forskarna har uppdrag som granskare av artiklar för internationella vetenskapliga tidskrifter. De många externa uppdragen kan ses som en indikator på forskarnas goda av 360 Sidan 145 av 365

146 Bilaga 2 till ärende 5 förankring i vetenskapssamhället och en bekräftelse på den kompetens som finns i forskningsmiljön Hälsa och välfärd på Mälardalens högskola. Professorssituationen varierar inom de olika ämnesområdena. I folkhälsovetenskap har situationen varit stabil med två professorer under en längre tid. I sjukgymnastik rekryterades en professor i januari 2009 i enlighet med den plan för att bygga upp sjukgymnastämnet som antogs i samband med att programmet startades. I socialt arbete har två professorer funnits på akademin under en kort period, men båda har lämnat sina anställningar för professurer i Uppsala. En ny professor har rekryterats under våren 2010 och ytterligare en professor kommer att rekryteras. På många lärosäten i landet finns det svårigheter med att rekrytera professorer i omvårdnad/vårdvetenskap. På MDH har det emellertid under den senaste treårsperioden funnits tre professorer en jämförelsevis stark professorsmiljö. Rörligheten är emellertid stor i denna professorsgrupp och för närvarande finns två professorer på MDH i ämnet vårdvetenskap varav den senaste rekryterades under hösten Ytterligare en professor kommer att rekryteras. HVV-akademins policy när det gäller professorer är att i varje ämne som utgör huvudområde för utbildningsprogram ska det finnas två professorer vid akademin så har varit fallet i folkhälsovetenskap och vårdvetenskap under de senaste tre åren. Svårigheterna att rekrytera professorer och behålla dem under en längre period hänger givetvis nära samman med avsaknaden av forskarutbildning. Här föreligger en klar Moment-22-situation: ingen examensrätt skapar svårigheter att rekrytera de professorer som är en förutsättning för examensrätten. Tilldelning av examensrätt bör kunna underlätta professorsrekrytering i framtiden. Den geografiska position som MDH har både underlättar och försvårar när det gäller professorssituationen. Närheten till andra universitetsorter, Uppsala, Stockholm, Örebro och Linköping, gör att det finns goda möjligheter för MDH att få kompetenta forskare från andra lärosäten, men det innebär givetvis också att det finns risk att andra lärosäten med examensrätter blir mer attraktiva. På sikt finns det dock anledning att hysa optimism när det gäller professorssituationen. Det finns på HVV en snabbt växande kompetens bland de yngre forskarna med stark förankring i MDH-miljön. Antalet docentbehöriga ökar för varje år inom ämnet vårdvetenskap. Två lektorer i ämnet blev docenter 2009 och ytterligare en har blivit docentbehörig våren Ytterligare tre lektorer har under hösten 2010 bedömts som docentbehöriga. Högskolan och akademin arbetar målmedvetet för att långsiktigt stärka forskningskompetensen inom inriktningen Hälsa och välfärd. Alla disputerade på HVV har minst 10 % kompetensutvecklingstid (som kan användas för forskning) motsvarande drygt en månads forskningstid varje år. Därutöver ges riktade satsningar för kompetensutveckling. För att stimulera kvinnors akademiska karriär delade fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskaper år 2009 ut så kallade meriteringsmånader till kvinnliga forskare inom fakulteten som ett led i docentmeritering. Arton månader fördelat på åtta forskare har hittills resulterat i att två av lektorerna erhållit sin docentur. Liknande utlysning skedde i januari/februari 2010 på akademin för hälsa, vård och välfärd då tio meriteringsmånader fördelades på fem lektorer (ej könsbundet). De forskare som av 360 Sidan 146 av 365

147 Bilaga 2 till ärende 5 bedömdes ligga närmast docentbehörighet prioriterades. Ytterligare kompetenshöjande insatser planseras inför Som ett mått på en forskningsmiljös framgångar används ofta produktionen av forskningspublikationer. Hälsa och välfärd har haft en relativt hög och ökande forskningsproduktion de senaste åren. Publiceringen i internationella tidskrifter med refereegranskning har stadigt ökat och fördbubblats sedan I tabell 5 återges ett övergripande resultat av forskningsproduktionen och av de CV som presenteras i bilagorna 12 och 13 framgår mer i detalj vad produktionen handlar om. Tabell 5: Forskningsproduktion inom inriktningen Hälsa och välfärd Avhandlingar Internationella refereegranskade artiklar Nationella refereegranskade artiklar Läromedel Seminarieverksamheten utgör en viktig del av den akademiska miljön vid HVV-akademin. Det finns en variation av seminarier som riktar sig till olika målgrupper och som har olika syften och innehåll med inriktning på såväl ämnesövergripande som ämnesspecifika frågor. Nedan beskrivs de olika seminarierna mer specifikt. Ämnesövergripande seminarium vid respektive campus Innehåll och fokus på seminarierna är att ett skrivet material kritiskt granskas och som deltagarna erhåller i förväg (t ex manus, konferenspresentation, etiska ansökningar, medelsansökningar etc.). Materialet blir således föremål för kritisk granskning. Alla deltagare förväntas vara pålästa och komma med konstruktiva synpunkter på materialet. Det är viktigt att seniora forskare medverkar vid forskningsseminarierna, inte bara för deras specifika kompetens, utan även för att kvalitetssäkra den vetenskapliga nivån. För varje seminarium finns en senior forskare utsedd som ansvarig för tillfället. Målgrupp för seminarierna är doktorander, handledare och forskare inom området Hälsa och välfärd men vänder sig även till andra forskningsintresserade. Seminarierna genomförs två till tre gånger per månad på respektive campus. Ämnesspecifika seminarier Innehållet i seminarierna är ämnesspecifika, med syftet att vidga/fördjupa kunskaperna i ämnet, företrädesvis med inbjudna föreläsare/seminarieledare. Målgrupp för de ämnesspecifika seminarierna är anställda vid HVV med intresse i det specifika ämnet men även för andra från andra akademier. Seminarierna hålls en till tre gånger per termin. Ämnesspecifik forskningsdag Innehållet i forskningsdagen ska spegla den forskning som bedrivs utifrån det specifika ämnet. Formerna för forskningsdagen kan variera men syftet är alltid att ämnesspecifik forskning på HVV ska presenteras. Forskningsdagar i de olika ämnena ska hållas minst av 360 Sidan 147 av 365

148 Bilaga 2 till ärende 5 vartannat år. Målgruppen är kliniskt verksamma, FoU inom landsting/kommun, studenter och anställda vid akademin för hälsa, vård och välfärd/mälardalens högskola. Exempel på ämnesspecifika forskningsdagar med tema inom vårdvetenskap är Forskning kring kvinnors hälsa samt Lust att åldras Forskning inom inriktningen Hälsa och välfärd Forskning inom inriktningen Hälsa och välfärd vid Mälardalens högskola omfattar flera delar och genomförs med olika vetenskapliga metoder. Övergripande kan forskningen beskrivas ske inom följande fält: 1) Samhälls- och systemforskning inom hälsa, vård och välfärd, 2) Individ- och praktiknära forskning inom hälsa, vård och välfärd, och 3) Utbildnings- och professionsforskning inom hälsa, vård och välfärd. Forskningen har haft en bredd vilket varit en styrka för den omfattande grund- och avancerade utbildningen som finns på Mälardalens högskola. Inom inriktningen Hälsa och välfärd har det bildats forskningsgrupperingar, vilka beskrivs mer utförligt senare i texten. Forskning inom den prioriterade inriktningen Hälsa och välfärd genomförs inom olika ämnen, såsom vårdvetenskap, folkhälsovetenskap, sjukgymnastik, medicinsk vetenskap, vårdpedagogik, socialt arbete/social omsorg, psykologi, pedagogik, specialpedagogik, sociologi, arbetslivsvetenskap. Samarbeten i form av gemensamma studier, doktorander och forskningsansökningar mellan forskare över ämnesgränserna berikar forskningen och skapar synergieffekter. Exempel på ämnesöverskridande projekt presenteras nedan under respektive forskningsgruppering. Den forskning som bedrivs inom inriktningen Hälsa och välfärd har sin tyngdpunkt vid akademin för hälsa, vård och välfärd men bedrivs som sagt även vid de andra akademierna. Vid akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling sker forskning om Hälsa och välfärd huvudsakligen utifrån arbetslivets organisation och förhållanden, om utbildning i välfärdssamhället samt interkulturell kommunikation. Forskning inom Hälsa och välfärd finns även på akademin för innovation, design och teknik där fokus ligger på olika tekniska lösningar som är användbara speciellt inom hälso- och sjukvården. Forskningen bedrivs genom studier avseende psykiska, fysiska och sociala infallsvinklar inom de miljöer och kulturer som människan befinner sig i och med individ-, grupp- och befolkningsperspektiv. I den empiriskt förankrade forskningen antas såväl patientperspektiv som det professionella perspektivet. I teoriutvecklingen har olika begrepp studerats som till exempel vårdrelation, vila och makt. Lokala såväl som nationella och internationella sammanhang studeras. Mälardalens högskola är en dynamisk arbetsplats där forskning ständigt utvecklas inom och utanför nedan beskrivna grupperingar. Den regionala anknytningen gör att det måste finnas en lyhördhet för vilken forskning som samhället har behov av vilket högskolan försöker tillmötesgå inom sina forskningsområden. Ett exempel på forskningsområde som är under utveckling är den teknikanvändning som införs i egna boenden hos äldre och funktionshindrade. Den tekniska utvecklingen har gått fort och regionen efterfrågar forskning med ett brukar- och personalperspektiv inom detta område varvid forskare på Mälardalens högskola inom inriktningen Hälsa och välfärd engagerat sig tillsammans med kommuner och landsting i denna forskningsfråga av 360 Sidan 148 av 365

149 Bilaga 2 till ärende 5 I högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi (bilaga 1) anges fyra forskningsgrupperingar inom den prioriterade inriktningen Hälsa och välfärd. Varje grupp omfattar seniora forskare och doktorander/licentiander. Forskningsgrupperingarna är: Kvinnors och barns hälsa Vården av kvinnor och barn är i fokus inom forskargruppen för Kvinnor och Barns Hälsa/Reproduktiv och Perinatal omvårdnad. Studier om extremt förtidigt födda barn, friska nyfödda barn, barn som dör före födelsen, hemförlossningar, förlossningsställningar, tonåringars sexualitet, abortsökande kvinnor, kvinnor som blir utsatta för våld och kvinnor som lider av mental ohälsa är exempel på studier som bedrivits på lärosätet. Studier bedrivs också om fattiga kvinnors villkor i samband med barnafödande i såväl hög- som låginkomst länder. En annan fokus är hur aktivitet och arbete påverkar människor i relation till hälsa, vård och miljö särskilt då arbetsplatsen finns inom landsting och kommun där arbetstagarna huvudsakligen är kvinnor. Långvarig smärta som främst drabbar kvinnor, behov av aktivitetsinriktad rehabilitering, hur kronisk hjärtsvikt erfars av kvinnor samt aktiviteter och livsstil hos lindrigt utvecklingsstörda ungdomar är andra forskningsområden. Barns och ungdomars rättigheter, delaktighet och välfärd är centralt i den forskning som nyligen stärkts av den senast anställda professorn i socialt arbete. Genusperspektiv och förhållanden i familjen, till professionella eller i samspelet med jämnåriga är viktiga områden som studeras. Internationellt komparativa studier av socialarbetares bedömningar av barn i misshandelssituationer har genomförts. Av särskild regional betydelse har forskningen som handlar om ensamkommande flyktingbarns situation och hur situationen är för ungdomar som placerats i familjehem. Den situation som ungdomar med funktionsnedsättning befinner sig studeras i komparativa studier i jämförelse med ungdomar utan funktionsnedsättning avseende egenskattad mental hälsa, alkohol, drogvanor, utsatthet för mobbing, trakasserier samt sexuella övergrepp. Nya angreppssätt för att bedriva forskning med till exempel samla in data genom en helt unik tvåspråkig webbaserad enkätteknik eller vinjetter med fallstudier som respondenter får ta ställning till, är ytterligare ett område som kommer att vidareutvecklas på lärosätet. Inom forskargruppen finns ett nära samarbete mellan forskare från olika ämnesområden. Samproduktionen tar sig bland annat uttryck i gemensamma projektansökningar, handledning från handledare med olika ämnesbakgrund och gemensamma publikationer. Nedan ges exempel på några projekt inom kvinnor och barns hälsa. Doktorandprojekt: "Utprövning av ett instrument för att mäta delaktighet i fritidsaktiviteter för barn med funktionshinder". Doktoranden är sjukgymnast i botten och doktorand i medicinsk vetenskap med handledare från ämnena psykologi och arbetsterapi och projektet bedrivs i samarbete med Hälsohögskolan i Jönköping och Karolinska Institutet. Doktorandprojekt: Kronisk muskuloskelletal smärta hos irakiska kvinnor som flytt till Sverige. Bygger på ett samarbete mellan ämnena sjukgymnastik och vårdvetenskap och finansieras främst genom FoU Centrum (Landstinget Sörmland). Projektet har också erhållit medel från REHSAM (Försäkringskassan och Vårdalinstitutet). Forskningsprojekt: "Barn med flera grava funktionshinder: Samspel, beteendestil, familjeanpassningar och sociala nätverk". Projektet har resulterat i en avhandling i psykologi och lett till ett flertal uppföljningsprojekt som exempelvis "Behov av av 360 Sidan 149 av 365

150 Bilaga 2 till ärende 5 utredningsstöd kring LSS-frågor med barnperspektiv" finansierat av Socialstyrelsen och projekt om "Delaktighet i familjesituationer för barn med flera grava funktionshinder" finansierat av Allmänna arvsfonden genom föreningen JAG. Forskningsprojekt: "Barns empowerment i förskolan". Är ett samarbete mellan ämnena psykologi, pedagogik och socialt arbete vid MDH samt Sociologiska Institutionen vid Uppsala Universitet. Projektet har resulterat i ett antal projektansökningar till bl a European Science Foundation, Vetenskapsrådet och FAS. Finansiering har erhållits från stiftelsen Majblomman för en pilotstudie. Avhandlingsprojekt om barns delaktighet i skolan relaterat till föräldrarnas upplevelse av inflytande och engagemang i skolan samt lärares bedömningar med fokus på ett etniskt perspektiv. Det är av intresse att se vilka korrelationer som finns mellan variabeln delaktighet och elevernas upplevelse av sin skolsituation. Forskningsprojekt Speak up! Giving a voice to Europe s most vulnerable children om barns rättigheter i åtta europeiska länder. Fokus ligger på barn mellan år som är särskilt utsatta och inkluderar barn på flykt, romska barn, barn med funktionsnedsättning, barn som bor i fattiga innerstadsdelar, ensamkommande flyktingbarn och barn som omhändertagits för samhällsvård. Studien koordineras av forskare från Eurochilds tematiska grupp child participation och från Education Foundation. UEF Learning for Well-being. Äldres liv och hälsa Den forskning som bedrivs inom området innefattar bland annat hur livet på särskilt boende och i ordinärt boende erfars av äldre personer med multisjukdom. Nattsjuksköterskors reflekterade yrkesutövning i kommunal äldreomsorg är ett annat projekt liksom studier om äldre män i vårdande relationer. Ytterligare projekt som drivs i området är hur äldre personer som lider av tillfällig förvirring, deras närstående och vårdpersonal upplever mötet med varandra; hur självbestämmande kan stärkas hos äldre som bor i ordinärt boende med hjälp av hemtjänstpersonal; äldre med psykiatrisk ohälsa samt ett projekt med komplementära metoder där sång under omvårdnadshandlingar i demensvård studeras. En forskningsinriktning har fokus på funktionshinder och äldre i det moderna samhället, forskning om åldrande och etnicitet, äldres vardagsliv och det lokala välfärdssamhället innefattande internationella studier och jämförelser. Studier bedrivs om äldre mäns vårdaktiviteter som anhörigvårdare i det egna hemmet som är ett svagt beforskat område. Nedan presenteras några exempel på projekt inom Äldres liv och hälsa som innefattar samverkan mellan forskare från olika discipliner och som karaktäriseras av samproduktion. Doktorandprojekt: Vårdarsång som kommunikation i demensvård. Forskarna representerar vårdvetenskap och medicinsk vetenskap. Projektet är i slutfasen av doktorandens forskarutbildning med publicerade och accepterade artiklar i refereegranskade internationella tidskrifter samt resultat presenterade på internationella konferenser. Finansierat av Sparbanksstiftelsen. Doktorandprojekt: Fysisk aktivitet och vårdarsång i demensvård. Forskare från vårdvetenskap och sjukgymnastik samverkar. Datainsamling pågår. Finansierat av KK-stiftelsen och Attendo Care. Forskningsprojekt: Teknik för äldre och vuxna med funktionshinder i vården. I detta projekt samverkar vårdvetenskap, medicinsk vetenskap och medicinsk teknik. Projektet drivs i samarbete med kommuner och landsting i Sörmland samt av 360 Sidan 150 av 365

151 Bilaga 2 till ärende 5 brukarrepresentanter. Projektet har bland annat erhållit medel från Samhällskontraktet. Det lokala folkhälsoarbetets kontext Forskningen inom området är främst inriktad på strukturer, organisation, aktörer, styrning inom den offentliga sektorn och civilsamhällets ideella organisationer. Centralt i dessa studier är policyprocessen och då särskilt implementering och utvärdering samt effekter av sådant arbete. Studierna genomförs främst i Mälardalsregionen och utifrån bland annat fallstudiemetodik. Begreppet deltagande är centralt och studeras utifrån ett individ- och organisationsperspektiv. Ett annat tillämpningsområde som studeras är relationen mellan teori och praktik, vetenskaplighet och praktisk yrkesutövning. Nedan presenteras exempel på projekt inom ramen för det lokala folkhälsoarbetets kontext. Doktorandprojekt: Styrning och delaktighet i hälsofrämjande förändringsarbete fallstudier inom kommunal vård- och omsorgsverksamhet. Detta är ett nyantaget projekt med representanter från folkhälsovetenskap och arbetslivsvetenskap. Forskningsprojekt: Sällskapsdjurs betydelse för människors hälsa, fysisk och fritidsaktivitet, arbete och sociodemografi. Projektet har resulterat i projektansökningar, presenterats på internationell konferens och artikelmanus. Projektet är ett resultat av ett samarbete mellan ämnena vårdvetenskap och folkhälsa samt Landstinget Sörmland. Forskningsprojekt med fokus på inrapporterad utsatthet för mobbning respektive aktör som mobbare, funktionsnedsättning eller ej samt användning av alkohol och droger. Intersektionell forskning med en totalstudie av ungdomar i tre årskurser inom ett län, med fokus på delaktighet i olika dimensioner som ungdomar i mångfaldens skola rapporterat. Samarbete med Örebro läns landsting, Lunds universitet, MAS beroendecentrum. Finansiering även från FAS. Komparativa välfärdsstudier och utvärdering Forskningen avseende komparativa välfärdsstudier präglas av ett intersektionellt perspektiv. Det innebär att sociala problem, individers och gruppers levnadsförhållanden studeras utifrån makt och ojämlikhet. Frågor om vad sociala kategorier som kön, etnicitet, ålder, klass, funktionsduglighet med mera betyder för maktordningar studeras, hur flera kategorier samverkar och förstärker maktförhållanden. Ytterligare studier handlar om, samhällsekonomisk utvärdering av socialpolitiska reformer inom området missbrukkriminalitet, implementeringsstudier avseende nya metoder i inom psykiatriområdet samt studier av ungdomsvård och institutionsplacering. Begrepp som deltagande, empowerment och brukarinflytande återfinns inom forskningsinriktningen. Det svenska välfärdssystemet studeras också utifrån barnomsorgens organisering och utifrån en nationell variation avseende föräldraförsäkringens nyttjande. Forskning om utvärdering bedrivs med fokus på hur utvärdering ter sig som verksamhet och socialt fenomen samt att utveckla teorier och metoder för utvärdering. Forskningens huvudsakliga fokus är att kritiskt granska hur utvärdering används i politiska beslutsprocesser samt hur demokratiska principer praktiseras i utvärdering. Ett annat centralt forskningsområde är frågan om utvärdering som lärandeprocess. Forskningen syftar till att bidra med teoretisk kunskap om utvärdering till fältet av 360 Sidan 151 av 365

152 Bilaga 2 till ärende 5 Nedan presenteras exempel på projekt som innefattar flera ämnen inom forskargruppen Komparativa välfärdsstudier och utvärdering. Doktorandprojekt avseende sk fitness-games som omvårdnadsaktivitet för att främja fysisk aktivitet och reducera övervikt och psykiska symtom hos boende i psykiatriska gruppbostäder. I projektet ingår representanter för vårdvetenskap, sjukgymnastik och folkhälsovetenskap/arbetslivsvetenskap. Forskningsprojekt Papporna och motiven den svenska föräldraledigheten i ett geografiskt perspektiv drivs i samarbete mellan forskare i socialt arbete och pedagogik vid MDH samt sociologi vid Umeå universitet. Projektet planeras resultera i tre artiklar. Projektet är finansierat av Försäkringskassan. Nya professorer som anställts/anställs vid MDH bidrar självklart till en utveckling av befintliga forskningsområden men innebär också att nya perspektiv tillförs inriktningen Hälsa och välfärd. Inom sjukgymnastik har grundutbildningens beteendemedicinska inriktning stärkts genom forskning som handlar om att beskriva, analysera och möta hälsoproblem ur ett beteendemedicinskt perspektiv. Frågeställningarna relaterar till hälsa och egenvård inom det biopsykosociala paradigmet. De projekt som pågår fokuserar på individer i olika åldrar och deras möjligheter att fungera i vardagen på bästa sätt vid olika sjukdomstillstånd. Tillämpad klinisk forskning med interventionsstudier och prediktiva modeller för långvariga besvär bedrivs och studier genomförs även avseende akut och långvarig smärta hos barn, vuxna och äldre. Fallproblematik hos äldre i ordinärt boende studeras liksom påverkan av vårdarsång i förflyttningssituationer Forskningssamverkan med andra akademier på högskolan Det finns stora möjligheter att på MDH utveckla forskning som kombinerar högskolans forskningskompetens inom teknik med kompetenser inom inriktningen Hälsa och välfärd. Intelligenta Sensorsystem (ISS) är en av två forskningsmiljöer inom den vid MDH prioriterade inriktningen Inbyggda system. Forskningen inom ISS bedrivs med forskningsgrupper inom medicinsk teknik, trådlös kommunikation, artificiell intelligens och robotik. Det finns klara kopplingar mellan forskningen inom ISS och den som bedrivs inom inriktningen Hälsa och välfärd. Samarbeten mellan teknik, folkhälsa och sjukgymnastik pågår. Ett samarbete kring hälsorobotik och vårdvetenskap har på samma sätt etablerats. En forskare vid HVV har under flera år varit ansvarig för programområdet hälsorobotik vid Robotdalen. Förslag har nyligen presenterats på att skapa ett särskilt centrum på MDH med inriktning mot Technology for Independent Life. En rad olika produkter och projekt har utvecklats på ISS som är relaterade till hälsa. Exempel är bärbara, trådlösa multi-sensorsytem för bland annat EKG-registreringar, sensornätverk för övervakning av hälsoparametrar, non-invasivt sensorsystem som kan identifiera möjlksyratröskeln, stressprevention med system för att mäta fysiologiska parametrar, tekniker för att mäta blodflöde i vävnad under belastning för trycksårsprevention samt alternativ avbildningsteknik för mammografi av 360 Sidan 152 av 365

153 Bilaga 2 till ärende Forskarutbildningsaktiviteter inom Hälsa och välfärd Forskarutbildning - men utan egen examensrätt Trots avsaknaden av egen examensrätt för forskarutbildning bedrivs i praktiken ändå en sådan på HVV-akademin genom att akademins professorer, docenter och disputerade forskare i hög grad är involverade i olika slag av forskarutbildningsaktiviteter. Även de forskare som inte tillhör akademin men som utgör en del av inriktningen Hälsa och välfärd är engagerade i utbildningar på forskarnivå. Forskarna inom inriktningen Hälsa och välfärd har sedan många år tillbaka haft ansvar för handledning av doktorander, de haft ansvar för eller medverkat i kurser på forskarutbildningsnivå och de har bedrivit en relativt omfattande seminarieverksamhet. De har också på andra sätt deltagit i aktiviteter på forskarutbildningsnivå exempelvis genom uppdrag i andra lärosätens styrgrupper för forskarutbildning och genom medverkan i forskarskolor och inte minst genom uppdrag som opponenter och i betygsnämnder. Dessa aktiviteter har inte varit begränsade till ett fåtal personer utan involverat många på akademin. Det finns med andra ord en god kollektiv erfarenhet och ett stort engagemang i forskningsmiljön Hälsa och välfärd för utbildning på forskarnivå Samarbeten med andra lärosäten Eftersom MDH saknar egen examensrätt inom inriktningen Hälsa och välfärd har samverkan med andra lärosäten kring forskarutbildningar blivit ett särmärke för högskolan. Det finns en hel del fördelar med sådana samarbeten. Framför allt har forskarna på MDH därigenom fått en bred erfarenhet av olika former av forskarutbildningar och dess strukturer samt utvecklat ett nätverk av kontakter på flera lärosäten. Ett 20-tal forskare inom inriktningen Hälsa och välfärd på MDH är - eller har de senaste åren varit - aktivt engagerade som handledare av doktorander i forskarutbildning. Men det finns givetvis också nackdelar av att inte ha en egen forskarutbildning. Den kompetens som byggs upp bland forskarna kommer inte det egna lärosätet tillgodo i lika hög grad som vore fallet om forskarutbildningen funnits inom inriktningen Hälsa och välfärd på MDH. Handledarkapaciteten levereras från oss till andra lärosäten utan att prestationerna kan tillgodoräknas högskolan. Det blir också svårare att behålla kompetensen på det egna lärosätet då forskarutbildning är en viktig del för forskarna i deras egna karriärutvecklingar. För doktoranderna kan situationen både vara av godo och problematisk. Doktoranderna kan genom sin dubbla tillhörighet - dels arbetsplatsen på Mälardalens högskola, dels tillhörigheten till institutionen där hon/han är registrerad som doktorand - få tillgång till ett brett kontaktnät. Samtidigt kan de lätt hamna i en kluven position med krav från flera håll. Ett uppenbart problem med att inte ha en egen examensrätt är naturligtvis också det faktum att det blir svårare att utveckla starka forskningsprofiler på det egna lärosätet. Registrering av doktorander vid andra lärosäten innebär att forskarna på MDH orienterar sig mot dessa miljöer och ofta krävs en anpassning till den forskningstradition som råder vid den inskrivande institutionen. Det är först när det är möjligt att frigöra sig från detta beroende av andra lärosäten som forskningsmiljöerna på MDH kan konsolideras och stärkas och MDHprofilerade forskningsprogram får möjlighet att utvecklas av 360 Sidan 153 av 365

154 Bilaga 2 till ärende 5 MDH har under de senaste åren haft samarbeten med flera lärosäten kring forskarutbildning. I första hand har doktoranderna från MDH varit registrerade på forskarutbildningar vid Karolinska Institutet, Växjö universitet, Örebro universitet, Uppsala universitet och Åbo Akademi i Vasa i Finland. Några doktorander har även funnits vid Göteborgs universitet, Linköpings universitet och Högskolan i Jönköping. Några av dessa samarbeten har varit särskilt betydelsefulla och förtjänar att beskrivas mer ingående. Växjö universitet. När Växjö universitet inrättade sin forskarutbildning i vårdvetenskap 2003 slöts ett samarbetsavtal med Mälardalens högskola om samverkan kring denna utbildning. I avtalets inledning poängteras att de båda lärosätena bedriver forskarutbildning tillsammans. Mälardalens högskola förbinder sig genom avtalet att finansiera tre doktorander inom ramen för utbildningen och att årligen ge kurser som en del av utbildningen. Forskare från MDH har under perioden medverkat i utbildningens styrorgan och aktivt varit delaktig i planering, genomförande och utvärdering av denna utbildning på forskarnivå (bilaga 12). Nationella forskarskolan i vård och omsorg. Nationella forskarskolan i vård och omsorg tillkom år 2001 med Karolinska institutet som värdlärosäte och MDH har deltagit i denna sedan starten. Doktorandmedel har kunnat sökas av de i forskarskolan ingående lärosätena. Deltagandet i denna forskarskola har varit mycket värdefull och starkt bidragit till utveckla kompetensen och bygga upp forskarutbildningsmiljön vid MDH. Forskare från Mälardalens högskola har varit representerade i olika ledningsgrupper inom forskarskolan, såsom i styr- och kursgruppen. De har svarat för handledning av fem doktorander och genomfört kurser och konferenser inom ramen för forskarskolan. Forskarna vid MDH har varit framgångsrika vid ansökan om doktorandtjänsterna i konkurrens med övriga lärosäten inom forskarskolan (Högskolan i Dalarna, Karolinska Institutet, Mittuniversitetet, Mälardalens högskola, Örebro Universitet). Av den utvärdering av forskarskolan som genomfördes 2007 framgår att MDH är det lärosäte som erhållit flest doktorander efter värdlärosätet KI (bilaga 13). Örebro universitet. Flera forskare inom inriktningen Hälsa och välfärd vid MDH har byggt upp samarbete med Örebro universitet kring utbildning på forskarnivå. Efter att Örebro universitet inrättade forskarskolan Värde, vård och omsorg har det funnits en samverkan inom detta område med MDH. En av docenterna vid MDH har varit programansvarig för ett av programmen inom forskarskolan ( Lärande i vård och omsorg ). Två doktorander med anställning på MDH och med handledning från MDH genomgår för närvarande sin utbildning inom ramen för forskarskolan. Ytterligare tre doktorander/licentiander är anställda vid MDH och får sin handledning från MDH men genomgår sin utbildning vid Örebro universitet. De tre har en inriktning mot utvärdering i sina avhandlingsarbeten och studierna bedrivs inom forskarutbildningsämnet socialt arbete. Genom dessa samarbeten har en god kompetens byggts upp på MDH när det gäller utbildning på forskarnivå. De professorer som tillträtt sina anställningar vid MDH under den senaste tiden har också fört med sig ytterligare erfarenheter från utbildning på denna nivå från de lärosäten som de tidigare arbetat på av 360 Sidan 154 av 365

155 Bilaga 2 till ärende 5 Professorn i socialt arbete på MDH, Elinor Brunnberg, ingår exempelvis i styrgruppen för den Nationella forskarskolan i socialt arbete (RSSW). Denna forskarskola utgör en kompletterande nätverksorganisering av forskarutbildningar i ämnet socialt arbete som bedrivs i landet. Den antar inte och finansierar inte egna forskarstuderande utan är en samarbetsorganisation för befintliga forskarutbildningar Doktorander Sedan 1996 har Mälardalens högskola bidragit till att anställda och utifrån sökande har kunnat forskarutbilda sig inom området Hälsa och välfärd. Antalet forskarstuderande har ökat successivt över tiden inom området Hälsa och välfärd. Från att det fanns två till fyra doktorander de första åren till att de senaste fem åren omfatta omkring 20 doktorander (se bilaga 14 och 15). Samtliga doktorander har varit inskrivna vid andra lärosäten, huvudsakligen Karolinska Institutet men även vid Göteborgs universitet, Högskolan i Jönköping, Uppsala universitet, Växjö universitet, Åbo Akademi samt Örebro universitet. Samverkan har också funnits med med The National Institute for the Study of Ageing and Later Life vid Linköpings universitet. För doktoranderna innebär samarbetet med andra lärosäten att de kan utveckla nätverk redan under sin utbildningstid då de går forskarutbildningskurser på olika lärosäten och deltar i seminarieverksamhet vid de olika institutionerna. Mälardalens högskola har haft som policy att alla doktorander skall ha lika förutsättningar om de anställs vid högskolan, vilket innebär att alla doktorander har en doktorandtjänst oavsett försörjningsform. Till exempel har doktorander som haft sin försörjning från Nationella forskarskolan i vård och omsorg, som innebär att de fått utbildningsbidrag de första åren, erhållit mellanskillnaden till doktorandtjänst från Mälardalens högskola. Alla doktorander har tillgång till arbetsrum, dator, telefon, kopiering och annan nödvändig utrustning för en arbetsplats Handledningserfarenhet av doktorander Många av Mälardalens högskolas professorer, docenter och lektorer inom Hälsa och välfärd har erfarenhet av handledning av doktorander. Eftersom doktoranderna i huvudsak varit registrerade vid andra lärosäten har ett brett samarbete skapats med dessa på olika sätt och på olika nivåer. I tabell 6 finns mer detaljerade uppgifter och som avser både doktorander som är disputerade och som är under pågående handledning. Data är baserat på uppgifter aktuella för årsskiftet 2009/2010 gällande handledare anställda vid MDH av 360 Sidan 155 av 365

156 Bilaga 2 till ärende 5 Tabell 6: Handledarerfarenhet av doktorander inom området Hälsa och välfärd för personal anställd vid Mälardalens högskola vid årsskiftet 2009/2010. Titel Namn Huvudhandledare för antal doktorander Bihandledare för antal doktorander Totalt Professor Kyllike Christensson Professor Ingela Rådestad Professor Ingegerd Fagerberg Professor Anne Söderlund 4-4 Professor Per Tillgren Professor Ingemar Åkerlind Professor Ove Karlsson Vestman Professor Sandra Torres Professor Mats Börjesson Professor Kerstin Isaksson Professor Mats Granlund Professor Anders Garpelin Docent Lars Cernerud Docent Håkan Sandberg 2-2 Docent Henrik Eriksson Docent Maria Müllersdorf 2-2 Docent Margareta Asp Docent Gabriella Engström Docent Eva Götell 1-1 Docent Maja Söderbäck Lektor Lena Wiklund Lektor Lena Almqvist Lektor Ingrid Snellman Lektor Kerstin Erlandsson Lektor Reet Sjögren Forskarutbildningskurser Mälardalens högskola anordnar forskarutbildningskurser i vetenskapsområdet teknik men också inom inriktningen Hälsa och välfärd i samarbete med andra lärosäten, t ex Karolinska Institutet, Umeå Universitet, Växjö universitet och Ersta Sköndal högskola. Nedan presenteras några exempel på kurser som har getts eller ges på högskolan. En del av dessa ingår i befintlig forskarutbildning på MDH och kan vara relevanta för doktorander inom Hälsa och välfärd. Andra är exempel på kurser som getts i samarbete med andra lärosäten inom Hälsa och välfärd. Generella forskarutbildningskurser på MDH Introduktionskurs för nya doktorander, 4,5 hp Intercultural communication for academics, 7,5 hp Statistik för doktorander, 7,5 hp Research Writing in English, 7,5 hp Forskarutbildningskurser givna på MDH I samarbete med andra lärosäten Mer om datahantering och data analys med SPSS-syntax, 3 hp (Samarbete med KI) av 360 Sidan 156 av 365

157 Bilaga 2 till ärende 5 Forskningsstrategier och designproblem inom vård- och omsorgsforskning, 7,5 hp (Samarbete med KI) Genusperspektiv i vård- och hälsovetenskaplig forskning, 4,5 hp (Samarbete med KI) Konsekvenser av modellval och antaganden vid kvantitativ dataanalys, 3 hp (Samarbete med KI) Fenomenlogisk hermeneutik, 7,5 hp (Samarbete med Umeå Universitet) Phenomenological writing, 7,5 hp (Samarbete med Ersta Sköndal högskola) 2.5 Samverkan med omgivande samhälle Inom akademin för Hälsa, vård och välfärd är den regionala förankringen väl utvecklad. Det finns sedan lång tid tillbaka ett etablerat samarbete kring vårdutbildningarna såväl med de båda landstingen, landstinget Västmanland och landstinget Sörmland, som med kommunerna i de båda länen. På senare tid har också privata aktörer kommit att ingå i det regionala samarbetet. Särskilt gäller samverkan den verksamhetsförlagda delen av utbildningarna. Genom branschråd, samverkansgrupper, handledardagar, kliniska lärare och genom samverkan kring gemensamma dokument och avtal knyts högskolan och regionen samman. När nya utbildningsprogram har etablerats på MDH (till exempel sjukgymnastprogrammet och socionomprogrammet) har det funnits ett starkt stöd för detta från regionen och en god beredskap för att tillhandahålla verksamhetsförlagda utbildningsplatser och handledarresurser samt på annat sätt stödja utvecklingen på högskolan. Även när det gäller forskningen inom inriktningen Hälsa och välfärd samverkar högskolan i stor utsträckning med regionala aktörer. Det finns ett nära samarbete mellan de två centrumbildningarna för klinisk forskning i de båda landstingen och högskolan. FoU- Centrum i Sörmland samarbetar med akademin för hälsa, vård och välfärd genom att köpa handledartjänster för klinikanknutna projektarbeten. Genom Centrum för klinisk forskning i Västmanland och deras anknytning till Uppsala Universitet, har två lektorer vid akademin för hälsa, vård och välfärd genomfört sina forskarutbildningar. Akademin för hälsa, vård och välfärd samarbetar också nära med FoU i Sörmland som omfattar både kommuner och landsting och vars verksamhet fokuserar på äldre och på vuxna med funktionshinder. Landstinget Sörmlands forskningschef har under de senaste åren deltagit som extern ledamot i fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap och olika forskare från de båda landstingen är adjungerade som lektorer på högskolan. Kommuner i regionen har avsatt medel för doktorander som är knutna till högskolan. Eskilstuna kommun finansierar för närvarande två doktorander anställda vid HVV och knutna till forskarskolan för utvärdering som skapats i samarbete med Örebro Universitet. I ett vetenskapligt samarbete har Mälardalens högskola och Eskilstuna kommun tillsammans inrättat en gästprofessur till Alva Myrdals minne som det första året ( ) innehades av Jennifer Greene, professor i pedagogisk psykologi vid University of Illinois, USA. Det andra året ( ) har professor Gisela Mohr innehaft tjänsten. Hon arbetar med arbets- och organisationspsykologi vid universitetet i Leipzig (ledarskap och hälsa i genusperspektiv). För inriktningen Hälsa och välfärd, som omfattar professionsutbildningar men också generella utbildningar med såväl tillämpad som mer teoretisk forskning av hög av 360 Sidan 157 av 365

158 Bilaga 2 till ärende 5 samhällsrelevans, är högskolans uttalade mål att fördjupa samverkan med omgivande samhälle av stort värde. Såväl de båda landstingen som flera kommuner i regionen stödjer aktivt planerna på att utveckla forskarutbildning inom området Hälsa och välfärd på Mälardalens högskola. Stödets utformning redovisas senare i denna ansökan. 2.6 Internationalisering Vid akademin för hälsa, vård och välfärd finns en strategisk samordnare för internationell verksamhet samt två internationella koordinatorer med uppgift att stimulera och stödja studerande- och lärarutbyten samt utveckla samarbetet med utländska lärosäten. Avtal finns och utbyten sker kontinuerligt med lärosäten i bland annat USA, Storbritannien, Nederländerna, Spanien, Litauen och Österrike och Tanzania, Mocambique, Thailand och Kina. I Norden sker student- och lärarutbyte med Danmark, Estland, Finland, Norge och Åland. Ekonomiskt stöd för student- och lärarutbyte ges exempelvis genom Nordplusstipendier (Norden), Erasmus-Sokratesstipendier (Europa) och av medel från Linnaeus-Palme. För utbyte inom ramen för Linnaeus-Palme har för läsåret erhållits ca 1,5 miljoner kronor. Ambitionen på HVV-akademin är att utveckla en internationell miljö för utbildningar och för forskning inom inriktningen Hälsa och välfärd. Målsättningen är att såväl studenter som lärare/forskare ska kunna verka i ett internationellt sammanhang och utifrån en global och interkulturell förståelse av hälsa och välfärd. Studenter på Mälardalens högskola ska erbjudas en internationellt konkurrenskraftig utbildning och efter avslutad utbildning ska de vara väl rustade för att arbeta på en internationell arbetsmarknad och i mångkulturella miljöer. Det internationella utbytet på lärarnivå är tämligen omfattande på HVV-akademin. Under läsåret 2010/2011 kommer drygt 20 lärare att vistas vid utländska lärosäten (flertalet 1-3 veckor). Av programstudenterna kommer nära 10 procent att förlägga någon del av sina studier till utländskt lärosäte under sin utbildningstid på MDH. HVV-akademin har under de senaste åren haft som policy att ge ekonomiskt stöd till såväl doktoranders som disputerade lärares deltagande på internationella forskningskonferenser och till vistelse vid utländska lärosäten. För doktoranderna är målsättningen att de under sin studietid ska kunna ges möjlighet att vid minst två tillfällen presentera sin forskning vid internationell konferens. Disputerade lärare/forskare ska ges möjlighet att en gång per år presentera sin forskning på motsvarande sätt. Det internationella utbytet och samarbetet med utländska lärosäten har goda förutsättningar att också kunna sätta sin prägel på en framtida utbildning på forskarnivå på MDH. Flera av HVV:s utländska samarbetspartners har aviserat sitt intresse av samverkan kring en sådan utbildning. Några av dem har även förklarat sig vara intresserade av att finansiera doktorander inom ramen för en sådan utbildning. Detta gäller särskilt lärosäten i Thailand. Vid akademin har även tidigare funnits utländska gästdoktorander som under kortare och längre perioder ingått som en del av forskningsmiljön. Ett aktuellt exempel på internationellt utbyte är åtta disputerade gästforskare visiting scholars från Thailand som kommer till Mälardalens högskola under läsåret De kommer under olika perioder att vistas på av 360 Sidan 158 av 365

159 Bilaga 2 till ärende 5 akademin för hälsa, vård och välfärd. För finansieringen svarar Ministry of Public Health, ett thailändskt regeringsorgan. 2.7 Forskning och utbildning inom inriktningen Hälsa och välfärd en sammanfattning I det här avsnittet har vi beskrivit den organisatoriska miljö som en framtida forskarutbildning inom området Hälsa och välfärd kommer att ingå i. Akademin för hälsa, vård och välfärd kommer att vara värdakademi för utbildningen. På akademin finns större delen av de utbildningar och den forskning som innefattas i den prioriterade inriktningen Hälsa och välfärd på högskolan. Vi har även beskrivit forskningsmiljön på akademin och inom inriktningen Hälsa och välfärd och redovisat den vetenskapliga kompetens och de erfarenheter som finns i miljön och som vi anser är en viktig förutsättning för att kunna bedriva en forskarutbildning inom området på ett bra sätt. En framtida utbildning på forskarnivå startar inte från noll. Den utgör en naturlig fortsättning på den utveckling som skett under den senaste tioårsperioden. Vad vi särskilt vill framhålla är följande: Det finns på akademin för hälsa, vård och välfärd en god beredskap för att utveckla och ta ansvar för en utbildning på forskarnivå. Det finns en stor volym av studenter på grundnivå och avancerad nivå som utgör en god rekryteringsbas för utbildning på forskarnivå. Akademin bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som även innefattar forskning och forskarutbildning och som finns dokumenterat i en kvalitetsplan för perioden Externa bedömningar av akademins utbildningar visar generellt sett på positiva resultat. Det finns en hög forskningskompetens och det bedrivs en omfattande forskning inom inriktningen Hälsa och välfärd. Prestationsgraden, mätt i antalet publikationer, är god. I praktiken har forskarutbildning bedrivits sedan 2003 vid HVV-akademin. Aktiviteterna på forskarutbildningsnivån har omfattat handledning, kurser och seminarieverksamhet. Årligen har doktorander varit anställda vid akademin (på doktorandanställningar eller som adjunkter) och fått sin handledning av forskare från HVV-akademin. Den samlade handledningserfarenheten inom inriktningen är mycket omfattande. Vid årsskiftet 2009/2010 hade 25 olika forskare från inriktningen Hälsa och välfärd på MDH handlett doktorander av 360 Sidan 159 av 365

160 Bilaga 2 till ärende 5 Utbildningen på forskarnivå har bedrivits i nära samverkan med andra lärosäten. Detta innebär att forskarna från MDH aktivt medverkat i planering, genomförande och utvärdering av flera utbildningar på forskarnivå. De har deltagit i styr- och ledningsgrupper och de har haft program- och kursansvar. Den erfarenhet från utbildning på forskarnivå som på detta sätt erhållits är inte begränsad till enstaka personer utan är väl förankrad i organisationen. Det finns ett uttalat önskemål och ett aktivt stöd från regionala aktörer, främst från landsting och kommuner i Sörmland och Västmanland, när det gäller uppbyggnaden av en framtida forskarutbildning inom Hälsa och välfärd på MDH av 360 Sidan 160 av 365

161 Bilaga 2 till ärende 5 3. FORSKARUTBILDNING I OMRÅDET HÄLSA OCH VÄLFÄRD 3.1 Varför området Hälsa och välfärd? Det finns flera anledningar till att MDH har valt att ansöka om Hälsa och välfärd som område för forskarutbildning. Som beskrivits tidigare har den hälsoinriktade forskningen haft en stark ställning på högskolan sedan många år tillbaka och den forskarutbildning som bedrivits i samverkan med andra lärosäten inom detta fält är omfattande. De ledande forskarna, professorer, docenter, forskande lektorer och doktorander, med bakgrund i olika discipliner, har i nära samverkan byggt upp denna forskning. Parallellt har det funnits en tradition av välfärdsforskning på MDH. Redan under senare delen av 1990-talet bildades Centrum för välfärdsforskning (CFV). Vid detta centrum samlades forskare med olika ämnesbakgrund men med ett gemensamt intresse för välfärdssamhällets utveckling. Inom CVF bedrevs till exempel studier av socialpolitiska och arbetsmarknadsmässiga åtgärder på lokal nivå. Forskning genomfördes om nya modeller för äldreboende, insatser för psykiskt funktionshindrade, barn och ungdomar m.m. Inom CVF fanns en uttalad ambition att bidra till det regionala och lokala utvecklingsarbetet och bedriva forskningen i nära samverkan med praktiker inom fältet. (För en redovisning av CVF:s verksamhet under senare delen av 1990-talet, se rapporten CVF vid millennieskiftet. Historik, Verksamhet Framtidsplaner. Skriftserie C, april 2000). Forskningen inom CVF grundlade en forskningstradition inom välfärdsområdet på MDH som har levt vidare även efter CVF:s avveckling. Centrumbildningen, med stark betoning på det tvärvetenskapliga, avvecklades när kraven på starka ämnen och ämnesprofilering blev mer markant. Välfärdsforskningen på MDH har under senare år allt mer kommit att knytas till ämnet socialt arbete. När högskolan 2007 formulerade sin forskningsstrategi för framtiden fördes de båda forskningstraditionerna samman till den prioriterade inriktningen Hälsa och välfärd. Som en konsekvens av detta sammanfördes också hälsa och välfärd organisatoriskt till en enhet, HVV. Det fanns en hög grad av konsensus bakom detta beslut. Forskarna såg stora möjligheter till samverkan och synergieffekter genom att närma hälsa och välfärd till varandra. Utvecklingen sedan 2007 har också bekräftat detta. Det finns gemensamma intressen och forskningsfält, såväl när det gäller forskning om olika grupper, till exempel barn, funktionshindrade och äldre, som när det gäller teoretiska perspektiv och metoder, till exempel genusperspektiv, studier av delaktighet m.m. Det finns många exempel på initiativ till samproduktion och samverkan mellan forskningsfälten hälsa och välfärd. Samtidigt är det viktigt att se att avsaknaden av egen gemensam forskarutbildning har försvårat denna förtätning av området. Beroendet av andra lärosäten har inneburit att forskarna har tvingats orientera sig mot dessa externa miljöer på bekostnad av den inre konsolideringen. När möjligheten att söka område för forskarutbildning öppnades hösten 2009 var det naturligt att den på MDH prioriterade inriktningen Hälsa och välfärd lyftes fram som ett möjligt område för forskarutbildning. Hälsa och välfärd svarar enligt vår uppfattning väl mot de krav som har formulerats för ett område för forskarutbildning. Det är större än ett ämne men samtidigt mindre än ett av 360 Sidan 161 av 365

162 Bilaga 2 till ärende 5 vetenskapsområde. Området hälsa och välfärd kan härledas dels till vetenskapsområdet humaniora och samhällsvetenskap, dels till vetenskapsområdet medicin. I båda fallen utgör de emellertid endast en mycket begränsad del av dessa vetenskapsområden. Ämnesmässigt kan området hälsa och välfärd givetvis relatera till många discipliner. På MDH är det i första hand ämnena vårdvetenskap, folkhälsovetenskap och socialt arbete som inom den närmaste tiden kan bli aktuella som forskarutbildningsämnen Avgränsning av området Hur ska området Hälsa och välfärd avgränsas och vad kommer att bli områdets fokus i den forskarutbildning som planeras på MDH? Båda begreppen - hälsa och välfärd används såväl i dagligt tal som i forskningen för en stor mängd företeelser och frågor i samhället. Det behövs en precisering och konkretisering av vad vi avser när vi på MDH talar om att bedriva forskning och forskarutbildning inom området Hälsa och välfärd. När man talar om välfärdsforskning syftar man vanligtvis på den forskning som i vid mening handlar om hur välfärden ser ut för människor i dagens samhälle, hur välfärden fördelas och hur den förändras, hur välfärdsstatens olika institutioner fungerar som stöd för befolkningen och hur människor bemöts av och relaterar till dessa institutioner. Välfärdsforskningen studerar till exempel hur trygghetssystem av olika slag har utformats för att säkra människors försörjning under sjukdom, arbetslöshet och ålderdom. Den granskar de socialpolitiska reformer som syftar till att ge stöd till barnfamiljer och olika s.k. utsatta grupper i samhället (funktionshindrade, missbrukare, nysvenskar) och den studerar vilken roll andra institutioner, sociala nätverk och organisationer har i det moderna samhället för människors välfärd (släkt, vänner, grannar, frivilligorganisationer etc). Begreppet välfärdsforskning är internationellt etablerat och forskningen har såväl lång tradition som stor bredd (Esping-Andersen , Olsson Hort ). Den bedrivs av ekonomer, statsvetare, sociologer, av forskare inom socialt arbete och av forskare från många andra discipliner. I Sverige utvecklades under senare delen av 1960-talet (framför allt av professor Sten Johansson) en välfärdsforskning kring idén om social rapportering och välfärdens fördelning i befolkningen. Senare vidgades perspektivet och begrepp som livskvalitet och livsformer inkluderades. Välfärdsforskningen fick ett värdefullt tillskott genom sociologen Erik Allardts studier på 1970-talet. I boken Att ha, att älska, att vara (1977) utvecklade han välfärdens centrala dimensioner där hälsoaspekten framstår som en central del. Under 1990-talet presenterades s.k. välfärdsbokslut. Även i dessa bokslut över 90-talets välfärdsutveckling intar hälsoperspektivet en central roll (SOU 2001:79,Välfärdsbokslut för 1990-talet. Slutbetänkande från Kommittén Välfärdsbokslut). När vi på MDH använder begreppet välfärd i sammanställningen Hälsa och välfärd avser vi givetvis inte att inkludera hela detta fält och alla de perspektiv som innefattas i välfärdsforskningen så som den beskrivits ovan. Den ämnesmässiga begränsningen innebär i sig en avgränsning. Ekonomiska och statsvetenskapliga perspektiv på välfärd ingår till exempel inte. Vi avser inte heller att bedriva studier av de stora trygghetssystemen eller välfärdens fördelning i befolkningen som utgör en central del av välfärdsforskningen. Vår 1 Avhandling: Social class, social democracy and state policy : party policy and party decomposition in Denmark and Sweden 2 Avhandling: Social policy and welfare state in Sweden av 360 Sidan 162 av 365

163 Bilaga 2 till ärende 5 avgränsning av fältet innebär att vi avser att fokusera på de hälsorelaterade aspekterna av välfärd. På samma sätt som välfärd, utgör även hälsa och hälsoforskning ett vitt fält och det är viktigt att framhålla att vi inte avser att omfatta hela detta fält i vår forskarutbildning. En tydlig avgränsning blir den ämnesmässiga som utesluter det bio-medicinska fältet, det vill säga inom området Hälsa och välfärd avser vi inte att studera hur sjukdomar uppkommer, dess symptom eller hur sjukdomar kan behandlas med bio-medicinska åtgärder. Inte heller ingår forskning inom den farmakologiska eller den tekniska utvecklingen som möter den biomedicinska vårdens syfte att upptäcka sjukdomar eller att behandla patienter. Hälsobegreppet kan delas in i två övergripande kategorier, det sjukdomsinriktade och det holistiska/målinriktade. Till det sjukdomsinriktade, som i sin tur kan relateras till det biomedicinska fältet, utgår man från det normala och avvikelse ses som en sjukdom eller defekt som behandlas och i bästa fall botas. Det holistiska/målinriktade synsättet, till vilket vi ansluter oss, bestäms hälsa utifrån individens perspektiv och det sammanhang hon/han befinner sig i. Enligt detta synsätt bestäms hälsa inte bara av om människan har en sjukdom eller funktionsnedsättning, utan också vad människan själv ser som hälsa respektive ohälsa. Detta innebär att en individ kan ha full hälsa även om hon har en sjukdom eller begränsad funktions- eller aktivitetsförmåga. Det innebär också att hälsa inte går att särskilja från det sammanhang som råder vid ett visst tillfälle varför hälsan också blir kulturellt och socialt relaterad. Hälsodefinitionen blir således något som är flexibelt, som varierar mellan människor och som beror på grupptillhörighet, kulturella perspektiv och de samhällsförhållanden som råder vid en viss tidpunkt. Ett annat sätt att uttrycka avgränsningen är att fokusera på vad som inkluderas i området Hälsa och välfärd och då använda WHO:s klassifikation International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Klassifikationen presenterar en begreppsapparat inom fältet hälsa som kan användas för att förenkla och underlätta kommunikation mellan professioner, myndigheter och vetenskaper oavsett land. I korthet innebär indelningen att hälsa kan ses utifrån följande delar: Kroppsfunktioner är kroppssystemens fysiologiska funktioner inklusive psykologiska funktioner Kroppsstrukturer är anatomiska delar av kroppen såsom organ, lemmar och deras komponenter Aktivitet är en persons genomförande av en uppgift eller handling Delaktighet är en persons engagemang i en livssituation Funktionsnedsättningar respektive strukturavvikelser är problem såsom en betydande avvikelse eller förlust i kroppsfunktion eller kroppsstruktur Aktivitetsbegränsningar är svårigheter som en person kan ha vid genomförande av aktiviteter Delaktighetsinskränkningar är problem som en person kan ha i engagemang i livssituationer Omgivningsfaktorer utgör den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken människor lever och verkar. För forskarutbildningen inom området Hälsa och välfärd på MDH blir hälsobegreppet uttryckt enligt ICF huvudsakligen en fråga om studier av aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer där vi ser att hälsa och välfärd väl relaterar till varandra. En central av 360 Sidan 163 av 365

164 Bilaga 2 till ärende 5 dimension i området Hälsa och välfärd är till exempel delaktighet. Delaktighet kan tolkas som en möjlighet att påverka den egna livssituationen och som en rättighet som tillskrivs alla människor i ett demokratiskt och jämlikt samhälle. Delaktighet kan också tolkas som en persons engagemang i en livssituation såsom ICF beskriver det. Sammanfattningsvis kan man alltså säga att området Hälsa och välfärd på MDH avgränsas som ett kunskapsfält där hälsoforskning och välfärdsforskning möts. Vår avgränsning av välfärd innebär att vi huvudsakligen avser att fokusera på de hälsorelaterade aspekterna av välfärd. Motsvarande avgränsning av hälsa blir huvudsakligen de välfärdsrelaterade aspekterna av hälsa. Om man ser hälsoforskning och välfärdsforskning som två delmängder som delvis sammanfaller är det således den gemensamma sektor som därmed uppstår som utgör vårt kunskapsfält. Hälsa Området Hälsa och välfärd vid MDH Välfärd Figur 5: Illustration avgränsning av området Hälsa och välfärd vid MDH En forskarutbildning för att stärka professionernas kunskapsbas Ytterligare en avgränsning är viktig att göra av området Hälsa och välfärd. Forskning och forskarutbildning inom området på MDH kommer att ha en tydlig praktikerrelevans och ha det professionella kunskapsintresset som utgångspunkt. Detta innebär att forskningen ska bidra till att utveckla den kunskapsbas som ligger till grund för och är av relevans för de yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och andra vård- och välfärdsinstitutioner. Forskningsfrågor kan även utvecklas i samarbete med omgivande samhälle. Denna avgränsning får som konsekvens att forskningen i hög grad kommer att fokusera på att utveckla hälsa och välfärd som ett gemensamt framtida praktikerfält. Praktikerrelevansen i forskningen innebär att forskningen avser att bidra till att utveckla beslutsstöd och ett mer evidensbaserat praktikerfält. Forskningen ska öka förståelsen för det professionella arbetets villkor och bidra till att realisera de mål och de värden som utmärker fältet. I den praktikrelevanta forskningen är till exempel hälso- och sjukvårdslagens och socialtjänstlagens intentioner samt de nationella målen för folkhälsa betydelsefulla riktgivare. I dessa dokument framhålls vikten av patient- och brukarmedverkan samt att ge en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. I detta sammanhang ser vi av 360 Sidan 164 av 365

165 Bilaga 2 till ärende 5 särskilt delaktighet som en viktig komponent och patient/klient/brukarperspektivet som betydelsefullt. Människors delaktighet och möjligheten att utveckla denna ser vi som ett av områdets centrala forskningsfält. Allt fler människor som söker hjälp och stöd från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten är välinformerade och pålästa tack vare det moderna informationssamhället och de kan på så sätt både ställa krav på myndigheter och hälso- och sjukvårdsorganisationen men också ha en större förståelse och insikt i problematiken. Detta ger upphov till en interaktion som ofta är positiv men också krävande. Å andra sidan finns det också många grupper av patienter/klienter/brukare som har svårt att vara delaktiga. Det kan bero på språksvårigheter, kulturella skillnader, nedsatt autonomi eller andra marginaliserande förhållanden. Även barn och äldre kan vara grupper som kan ha problem med delaktighet. I alla dessa fall är det avgörande att det finns kunskap som kan möta dessa gruppers behov och inbjuda till interaktion. Om kunskap ska genereras om specifika grupper är det viktigt att få dessa gruppers perspektiv i forskningen. Dagens forskning utesluter oftast människor som inte kan skriva, prata eller förstå svenska, varför det är särskilt angeläget att skapa forskningsmiljöer som kan ta vara på den erfarenhet och kunskap som annars inte blir belyst. Kunskap om dessa gruppers specifika villkor och förutsättningar blir således en nyckelfråga för att alla ska få vård på lika villkor och för att patienten/klienten/brukaren ska ha möjlighet till att vara delaktig men också för att hälsooch sjukvården ska kunna inbjuda till delaktighet Styrkan i området Hälsa och välfärd Traditionellt har forskning om hälsa respektive välfärd i stor utsträckning bedrivits åtskilda, i olika organisatoriska former och inom skilda discipliner. Styrkan i MDH:s val av området Hälsa och välfärd ligger i att vi nu för samman forskning från dessa traditioner till ett gemensamt kunskapsfält. Detta bör, enligt vår mening, på sikt berika såväl forskningen som den praktik som kommer att vara föremål för forskningen och som forskningen ska vara med och utveckla. Inom exempelvis vårdvetenskapen har man vanligtvis haft en stark tonvikt på studier av vårdandet relaterat till patienter med olika diagnoser, fokus har ofta legat på den vård som bedrivs på sjukhus, vårdcentraler eller i hemmet. Centralt i forskningen har varit patientens välbefinnande och resultaten av vård och behandling. Välfärdsforskningen kan berika denna forskning på många sätt genom att exempelvis tillföra teorier och begrepp som bidrar till att perspektiven kan vidgas utöver den vårdande kontexten och till att se hälsa som en del av välfärden i en vidare mening. Inom ämnen som exempelvis socialt arbete bedrivs forskning om bland annat missbruk, barn med funktionshinder, människor med psykiatrisk problematik, äldre med behov av stöd och olika utsatta grupper som behöver samhällets stöd och hjälp. I stor utsträckning fokuseras med andra ord sociala frågor som är relaterade till ohälsoproblem och människors strävan att återvinna hälsa. Här finns uppenbara vinster i en närmare kontakt med forskningen inom folkhälsovetenskap där studier av hälsofrämjande insatser och lokalt folkhälsoarbete är centralt och med den vårdvetenskapliga forskningen. Det finns givetvis också andra faktorer som talar för att det är värdefullt att föra forskningen inom dessa fält närmare varandra. Det finns i grunden stora likheter i forskningsfälten. Även om man använder olika begrepp och benämningar så handlar forskningen inom både hälsa av 360 Sidan 165 av 365

166 Bilaga 2 till ärende 5 och välfärd ofta om att studera hur expertsystem av olika slag (institutioner och professionella) fungerar och hur de på bästa sätt ska ge stöd och hjälp åt patienter, klienter eller brukare. Genom att föra samman dessa av tradition och organisation skilda forskningsfält i området Hälsa och välfärd skapas goda möjligheter till förnyelse och utveckling av forskningen. Inom området Hälsa och välfärd på MDH kommer forskare från olika discipliner att arbeta tillsammans i projektutveckling, seminarieverksamhet och handledning av doktorander. En forskarutbildning som bedrivs på detta sätt kommer att kunna utbilda doktorander med nya perspektivet på samhällets organisering av hälso- och sjukvård och socialtjänst Områdets utvecklingsmöjligheter Det framväxande kunskaps- och informationssamhället kommer sannolikt förändra förutsättningarna för området Hälsa och välfärd. Den gamla expertmodellen med yttre styrning i form av rådgivning och ordination kommer troligen mer och mer övergå till att deltagaren (medborgaren, brukaren, patienten, klienten, medarbetaren) blir den styrande agenten. Begreppen delaktighet, egenkontroll, autonomi, mening och kompetens är centrala och studeras utifrån individ-, grupp-, organisations- och samhällsperspektiv. Kunskap om mobilisering av deltagarens egna resurser och inre motivation och hur detta integreras i nya professionella roller behöver utvecklas. Hälso- och sjukvårdens arenor förflyttas alltmer från det offentliga rummet till det privata varvid fler myndigheter, privata aktörer och närstående blir involverade. Landsting och kommuner har ett övergripande ansvar för hälsa, sjukvård och för det sociala fältet. Med ansvaret följer krav på samarbete mellan aktörerna som historiskt sett inte varit okomplicerat. Trots att aktörerna många gånger har samma målgrupp i fokus finns samarbetssvårigheter. Orsakerna till samarbetssvårigheterna finns säkert flera förklaringar till, men en viktig anledning förefaller vara att hälso- och sjukvårdens aktörer och aktörerna på det sociala fältet har olika kulturer, lagstiftningar, benämningar och arbetssätt. En stor vinst för samhället, individen och de närstående, vore om dessa kulturer skulle kunna mötas och befrukta varandra till exempel i en forskarutbildning i syfte att möta morgondagens behov av arbets- och verksamhetsledare. Den samhälleliga utvecklingen i kombination med en förändrad populationsstruktur med nya livsmönster, (o)hälsofaktorer och den tekniska utvecklingen ställer krav på flexibilitet, öppenhet och innovation i forskning och i utbildning. Den mång-/tvärvetenskapliga ansatsen där synergieffekter bidrar till såväl området Hälsa och välfärd som de enskilda ämnenas utveckling, är särskilt lämpad för att möta ovan nämnda krav. Som tidigare nämnts (under 2.3.5) finns etablerade samarbeten mellan forskare och ämnesgränser som genererat såväl gemensamma publikationer, ansökningar om forskningsmedel samt doktorandprojekt. Erfarenheten av samarbetet har varit positiv varför en förstärkning och vidareutveckling av detta borde bli både kreativ och produktiv inom området Hälsa och välfärd. I föreliggande ansökan om examensrättighet för forskarutbildning för området Hälsa och välfärd avser Mälardalens högskola att ansöka om forskarutbildningsämnet vårdvetenskap. Emellertid ser vi andra ämnen som kan vara aktuella att vidareutveckla för att ingå i forskarutbildningen. I första hand gäller det socialt arbete och folkhälsovetenskap där högskolan bedriver forskning och har en väletablerad utbildning på grund- och avancerad nivå. Vidare ser vi möjligheten att interagera med forskarutbildningsämnet av 360 Sidan 166 av 365

167 Bilaga 2 till ärende 5 arbetslivsvetenskap som redan finns etablerad på högskolan i teknikområdet och med utbildningsvetenskap som högskolan kommer att ansöka om. Både arbetslivsvetenskap och utbildningsvetenskap relaterar väl till hälsa och välfärdsområdet i avgränsade delar Områdets relation till högskolans profilering och samverkan Området Hälsa och välfärd har sin utgångspunkt och är väl förankrad i en av de sex prioriterade inriktningar som Mälardalens högskola fastställt och som tidigare beskrivits. Vidare är området i linje med högskolans strategi om kunskap och tillväxt genom samverkan med omgivande samhälle såsom regionala kommuner, landsting, företag etc. 3.2 Forskarutbildningsämnet vårdvetenskap Forskarutbildningsämnet vårdvetenskap har sin utgångspunkt i det som tidigare benämndes de medellånga vårdutbildningar och dess behov av professionsutveckling och evidensbaserat professionsutövande. Forskarutbildningsämnet vårdvetenskap vid MDH har utgått från detta synsätt och med en betoning på att människors hälsa måste ses i ett vidare sammanhang. Genom ämnets placering i området Hälsa och välfärd, kommer ämnet att inspireras och dra fördelar av befintliga erfarenheter och traditioner från högskolans forskning inom folkhälsovetenskap och socialt arbete. Forskning inom vårdvetenskap kommer därigenom medverka till att ny kunskap genereras som på ett bättre sätt kan möta såväl den enskilda människans som samhällets föränderliga behov och krav på vård och omsorg. Vårdvetenskap bedrivs som forskarutbildningsämne på såväl väletablerade lärosäten som till exempel Uppsala universitet och Linköpings universitet som på yngre lärosäten som Örebro universitet. Inom forskarutbildningsämnet vårdvetenskap är människors hälsa och vårdande under hela livscykeln i fokus. I vårdvetenskap studeras individens och gruppers resurser för att bevara eller återvinna optimal hälsa, liksom förmågan att hantera förändringar i hälsostatus. Samspelet och relationen mellan individen och/eller deras närstående och berörd personal samt vårdens möjligheter att stödja individen och de närstående utgör viktiga perspektiv. Av vikt är människors möjlighet till delaktighet och trygghet vid behovsbedömning, val av och genomförande av åtgärder. Av speciellt intresse är sådana sammanhang där de egna resurserna sviktar och/eller befinner sig i en utsatt situation. Vårdvetenskaplig forskning omfattar olika teorier och metoder för studier av problem, åtgärder och de ingående processerna, liksom beroendet av berörda sammanhang såsom samhällelig organisation, kulturella, sociala och globala. Forskningen kan beskrivas och problematiseras ur ett individ-, grupp- eller samhällsperspektiv och har ett tvärprofessionellt intresse som omfattar förebyggande, stödjande, omvårdande och rehabiliterande/ habiliterande åtgärder. Vårdvetenskaplig forskning har beröringspunkter med forskning inom folkhälsovetenskap och socialt arbete vilket möjliggör synergieffekter i forskningsresultat och därmed vidgar förståelsen av aktuellt forskningsområde. Förtydligande av nyckelbegrepp som används i beskrivningen av vårdvetenskap ovan. Människors resurser = såsom biologiska, psykologiska, sociala, kulturella, omgivnings och existentiella resurser av 360 Sidan 167 av 365

168 Bilaga 2 till ärende 5 optimal hälsa = utifrån människors behov och mål hantera förändringar = utifrån människors förmåga samspel och relation = medvetenhet om interaktionens olika perspektiv vårdens möjligheter att stödja = stärka människors egna förmågor delaktighet = människors möjlighet att påverka och vara engagerad i den egna livssituationen med dess villkor samt människors vanor inkluderande vårdprocessen trygghet = människors upplevelse av tillgång till välfärdens resurser och möjligheter att påverka sin livssituation och vårdprocess behovsbedömning = bedömning av medvetna och omedvetna behov hos individen/grupper åtgärder = påverkande insatser på individ- grupp och samhällsnivå teori och metod = olika former av vetenskapliga ansatser och sätt att studera forskningsfrågor processer = skeende över tid tvärprofessionellt intresse= olika professioner skapar eller tillgodogör sig forskningen enskilt eller tillsammans Delaktighet som fokus i vårdvetenskap I forskarutbildningen i vårdvetenskap på MDH kommer vi att bejaka och eftersträva olika sätt att fokusera på delaktighet. Delaktighet är ett väl använt begrepp med många innebörder beroende på i vilket sammanhang man avser att använda det. I hälso- och vårdsammanhang har det ofta refererats till patienters rätt att få information och att vara med att fatta beslut. I forskarutbildningsämnet vårdvetenskap på MDH vill vi definiera det som människors möjlighet att påverka och vara engagerade i den egna livssituationen med dess villkor som inkluderar hennes/hans vanor och den vårdprocess som kan vara aktuell. Utgångspunkten är således patienten/klienten/brukaren. Vad patient medverkan betyder ur ett patientperspektiv presenteras i en ny svensk studie (Eldh, Ekman, Ehnfors, 2010) 3. Resultatet visade att patienterna önskade att ha kunskap snarare än att bli informerade och att de hellre ville interagera med vårdpersonal än enbart vara med i beslutsfattandet. Patienternas önskan om att bli respekterade som individer med specifika kunskaper och att information som ges ska basera sig på de behov och den situation som råder framkom också. Om människor ska kunna ha möjlighet att påverka och vara engagerade i de egna livssituationerna är kunskap och interaktion viktiga faktorer och stämmer väl överens med det sätt som vi ser på delaktighet och som vi vill utveckla i vårdvetenskap. Delaktighet kan inkluderas i forskning på olika sätt med ambitionen att patientens/klientens/brukarens röst ska göra sig hörd. I forskningsprocessen innebär det att delaktighet kan framgå av dess syfte, design, metod och resultat. Syftet kan explicit belysa hur människors delaktighet ter sig i ett visst sammanhang. Implicit kan delaktighet studeras genom att sätta fokus på de förutsättningar som finns för att delaktighet kan uppnås. Patientens/ klientens/ brukarens delaktighet kan också framkomma i forskningens upplägg. Hur urvalet, datainsamlingen, data-analysen genomförs kan innebära en deltagaraktivitet. 3 Artikel: A Comparison of the Concept of PatientParticipation and Patients Descriptions as Relatedto Healthcare Definitions. International Journal of Nursing Terminologies and Classifications Volume 21, No. 1, January-March, av 360 Sidan 168 av 365

169 Bilaga 2 till ärende 5 Till exempel kan delaktigheten synliggöras i själva datainsamlingen genom intervjuer, frågeformulär, dagboksskrivande med ett deltagarperspektiv. Fokus på delaktighet blir särskilt påtaglig om målgruppens representanter är med i utformandet av forskningsfrågor, datainsamlingsmetodik, analys och resultattolkning. Resultat av forskningen och dess implementering för att tillgodose patienten/klienten/brukaren goda förebyggande, stödjande, omvårdande och rehabiliterande/ habiliterande åtgärder där deltagarnas kunskap har tagits tillvara är ytterligare uttryck för delaktighet i forskningsprocessen. Delaktighet kan som ovan framgår, synliggöras på en rad olika sätt i forskning och forskarutbildning med målet att stärka patientens/klientens/brukarens möjlighet att påverka och engagera sig i sin livssituation. 3.3 Övergripande examensmål Enligt högskoleförordningen ska doktoranden uppnå följande examensmål för doktorsexamen Kunskap och förståelse visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det aktuella specifika områdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. För licentiatexamen skall doktoranden uppnå följande examensmål av 360 Sidan 169 av 365

170 Bilaga 2 till ärende 5 Kunskap och förståelse - visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 3.4 Pedagogiska grundidéer för forskarutbildning De pedagogiska idéer som styr Mälardalens högskola innebär bl.a. att alla parter i en lärprocess måste vara involverade för att en optimal lärutveckling ska kunna ske. Utifrån detta har ett antal grundantaganden formulerats för forskarutbildningen i området Hälsa och välfärd. Det första är att mång-/tvärvetenskaplighet, med olika ämnen och professioner som möts, kan generera både bredd och djup för att kunna möta de krav som en forskare kan ställas inför, särskilt i ett samhälle som präglas av mångfald. Det andra grundantagandet är att det fysiska mötet mellan doktorander och andra forskare är viktigt och skall i olika sammanhang utnyttjas. Vi tror att utveckling och lärande, särskilt när komplexa områden som hälsa och/eller välfärd är i fokus, sker bäst i samarbete med andra. Det fysiska mötet kan ske i olika situationer såsom i undervisning, seminarier, workshops etc. Vi ser således seminarieverksamheten vara en viktig del i utbildningen. De flesta kurser bör hållas med några fysiska möten, men tekniken ska utnyttjas i de fall det är möjligt. Distansundervisning i olika former kan i vissa situationer vara optimalt såväl ekonomiskt som tidsmässigt och ska inte underskattas och därför utnyttjas när så är lämpligt. Det tredje antagandet är att genom kontinuerlig reflektion över eget lärande i kombination med ett kritiskt förhållningssätt förbereds doktoranden för de krav som ställs igenom forskarutbildningen men också för de uppgifter som kommer efter examen. Slutligen ser vi att progression mot självständighet i utbildningen är en viktig del - det är lika illa att ställas inför för låga krav som inför för höga. Med stöd av handledning, seminarieverksamhet, fadder- och mentorskap, kurser etc. kommer doktoranderna gradvis öka sin förmåga och utvecklas genom sin forskarutbildning mot examen av 360 Sidan 170 av 365

171 Bilaga 2 till ärende Upplägg och innehåll De forskare som arbetar inom området Hälsa och Välfärd kommer bidra med sin kunskap till forskarutbildningen, dels genom den forskning de ansvarar för och som är på gång inom de olika forskningsfälten, dels genom sina specifika metodkunskaper. Eftersom doktorandprojekten kommer till största del utgå från handledarnas forskningsområden/- projekt, kommer doktoranderna per automatik få ta del av forskarnas arbete och vetenskapliga kontakter. Forskarutbildningen i vårdvetenskap innehåller två delar en avhandlingsdel och en kursdel. För doktorsexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om 165 högskolepoäng godkänd och för en licentiatexamen en vetenskaplig uppsats om 70 högskolepoäng godkänd. Se även den allmänna studieplanen samt förslag på kursplaner (bilaga 16). Doktoranderna kommer att få sin utbildning baserad i området Hälsa och välfärd genom obligatoriska kurser som beskrivs mer utförligt längre fram. Utbildningen fortsätter därefter med en fördjupning i det specifika forskarutbildningsämnet och som resulterar antingen i en doktors- eller licentiatexamen. I nedanstående figur 6 illustreras hur den planerade utbildningen ser ut inkluderat framtida forskarutbildningsämnen. 4 år 2 år 1 år A V H A N D L I N G S A R B E T E Avhandling 165 hp 70 hp Folkhälsovetenskap Doktorsexamen 240hp Arbetslivsvetenskap Halvtidsbedömning/ Licentiatexamen 120hp Vårdvetenskap Utbildningsvetenskap Socialt arbete Kurser 75 hp OMRÅDET HÄLSA och VÄLFÄRD 15 hp avhandlingsspecifika kurser 30 hp kurser i forskarutbildningsämnet 22,5 hp kurser i Hälsa och välfärd 7,5 hp grundkurs Figur 6: Översiktlig bild över forskarutbildningens utformning av 360 Sidan 171 av 365

172 Bilaga 2 till ärende Forskarutbildningskurser Kursdelen omfattar en obligatorisk, en valbar och en valfri del. Doktoranderna rekommenderas att genomföra de obligatoriska kurserna under de två första åren av forskarutbildningen. För doktorsexamen i ämnet vårdvetenskap gäller att obligatoriska kurser (75 hp) ska vara examinerat och godkänt. Grunden i utbildningen utgörs av ett block om 22,5 hp med fokus på Hälsa och Välfärd som följs av ett block om 30 hp med fokus på forskarutbildningsämnet vårdvetenskap och slutligen ett block om 15 hp valfria kurser. Obligatorisk grundläggande kurs 7,5 hp - Grundkurs till studier på forskarnivå, 7,5 hp Obligatoriska kurser Hälsa och välfärd 22,5 hp - Hälsa och välfärd I inriktning delaktighet, 12 hp - Hälsa och välfärd II inriktning genusperspektiv, 10,5 hp Obligatoriska kurser vårdvetenskap 30 hp - Kunskapsöversikt vårdvetenskap, 7,5 hp - Teorier och begrepp i vårdvetenskap, 7,5 hp - Design och forskningsmetoder i vårdvetenskap, 7,5 hp - Datainsamling och analys i vårdvetenskap, 7,5 hp Utöver ovanstående kurser ska doktoranden i samråd med sina handledare välja ytterligare 15 hp valfria kurser och som är avhandlingsspecifika. Kurserna ges med en återkommande cykel för att passa intag vartannat år se förslag nedan. Intag Intag Kurs HP HT 1 VT 1 HT 2 VT 2 HT 1 VT 1 HT 2 VT 2 Obligatorisk grundläggande kurs 7,5 Grundkurs till studier på forskarnivå 7,5 X X Obligatoriska kurser Hälsa och Välfärd 22,5 Hälsa och välfärd I - inriktning delaktighet 12 X X Hälsa och välfärd II inriktning genusperspektiv 10,5 X X Obligatoriska kurser vårdvetenskap 30 Kunskapsöversikt vårdvetenskap 7,5 X X Teorier och begrepp i vårdvetenskap 7,5 X X Design och forskningsmetoder i vårdvetenskap 7,5 X X Datainsamling och analys i vårdvetenskap 7,5 X X Figur 7: Förslag på struktur för forskarutbildningskurser Generellt finns ett stort behov av interventionsstudier inom området Hälsa och välfärd. Målet med utbildningen är att rusta doktoranden för att kunna genomföra sådana studier, om än inte alltid i forskarutbildningen, men väl efter avslutade studier. En viktig del för att kunna göra interventionsstudier är att det finns samverkan med omgivande samhälle vilket är ett viktigt mål både på lärosätet som i forskarutbildningen inom området Hälsa och välfärd av 360 Sidan 172 av 365

173 Bilaga 2 till ärende Seminarie- och konferensdeltagande En av forskarutbildningens viktigaste uppgifter är att doktoranden utvecklar ett kreativt, självständigt och kritiskt förhållningssätt. Deltagande i regelbundet återkommande seminarier och deltagande på konferenser är fora som ger möjlighet att träna och utveckla förmågan att kommunicera både den egna forskningen och dess relation till ett större sammanhang. Inom forskarutbildningen i vårdvetenskap kommer en rad olika seminarier och konferenser att genomföras vid vilka doktoranderna medverkar. För att en levande akademisk miljö ska kunna genereras är det viktigt att doktorander, handledare och forskare är närvarande på arbetsplatsen. Emellertid måste det finnas möjlighet till flexibilitet i kommunikationen då olika hjälpmedel kan utnyttjas, såsom webb-plattform (Blackboard), telebild och andra internetbaserade hjälpmedel. De vårdvetenskapliga seminarierna och årliga doktorandseminarier är obligatoriska för doktorander medan övriga seminarier är frivilliga. Doktorander som medverkar i att arrangera forskningsdagar/konferensdagar i Mälardalens högskolas regi får tillgodoräkna sig ytterligare en månads doktorandtid. Vårdvetenskapliga seminarier Varje doktorand presenterar sin forskning minst en gång men gärna två gånger per år. Presentationen kan avse manus, ansökningar, konferensbidrag, forskningsplan och liknande men kan också vara metodologiska frågor som kan diskuteras på seminariet. Doktoranden ska få kommentarer på det presenterade materialet från utsedd diskutand och övriga seminariedeltagare. En disputerad lärare, ej doktorandens handledare, skall vara förberedd och läst materialet som tas upp vid seminarium. En professor skall vara sammankallande och leda diskussionen. Doktorander och handledare samt andra disputerade förväntas medverka i seminarierna. Årliga doktorandseminarier Doktoranderna får möjlighet att presentera sina avhandlingsarbeten på ett årligt doktorandseminarium för att stärka doktorandens utveckling att presentera och diskutera sin forskning. Målsättningen är att alla handledare och doktorander deltar. Forskningsdagar på Mälardalens högskola Vid Mälardalens högskola anordnas årligen en forskningsdag inom området Hälsa och välfärd i samverkan med regionen och eventuellt andra lärosäten. Doktorander får möjlighet att bidra till forskningsdagen som är ett tillfälle till att möta omgivande samhälle men även kollegor från andra lärosäten. Deltagande på nationella och internationella konferenser Såsom tidigare skett inom inriktningen Hälsa och välfärd kommer doktoranderna få möjligheter att under sin studietid aktivt delta på nationella och internationella konferenser för att utveckla sin förmåga att i större sammanhang presentera och diskutera sin forskning. Doktorandens utveckling av pedagogisk färdighet Alla doktorander ska ges möjlighet att delta i undervisning och handledning på grundutbildning vilket i sådana fall ingår i deras akademitjänstgöring. I tjänstgöringen ingår av 360 Sidan 173 av 365

174 Bilaga 2 till ärende 5 även möjlighet att gå högskolepedagogiska kurser som anordnas regelbundet på lärosätet. Även om doktorand inte har akademitjänstgöring finns möjlighet att gå högskolepedagogiska kurser. Övriga aspekter De aktiviteter som doktoranden deltar i (kurser, seminarier, konferenser, workshops etc.) under sin studietid bör ha speglat följande aspekter: Karriärvägledning Anställningsbarhet Projektledning Samverkan Jämlikhet Internationalisering 3.6 Rekrytering av doktorander Rekrytering av doktorander sker vid särskild tidpunkt vartannat år med doktorander för att få en samlad grupp i syfte att säkerställa att de obligatoriska kurserna ges vid lämpliga tidpunkter och med garanterade kursplatser. Målsättningen är att en grupp om 25 doktorander ska samtidigt vara inskrivna på forskarutbildningen. Alla doktorandtjänster ska offentligen annonseras och antagning ska ske i konkurrens Behörighet, urval och antagning Prodekanus för forskning i fakultetsnämnden fattar beslut om att anta studerande till utbildning på forskarnivå. Antagningsprocessen beskrivs närmare i den Allmänna Studieplanen för forskarutbildning i vårdvetenskap. Till utbildning på forskarnivå inom området Hälsa och välfärd ska bara så många doktorander antas som kan erbjudas handledning och studieförsörjning så att utbildningen kan genomföras inom åtta år vad gäller doktorsexamen och fyra år för licentiatexamen. Den grundläggande behörigheten för att antas till utbildning på forskarnivå regleras i Högskoleförordningen 7 kap 39. Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har: 1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 hp, varav minst 60 hp på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Om särskilda skäl föreligger kan fakultetsnämnden ge enskild sökande undantag från kravet på grundläggande behörighet. Studenten skall även uppfylla kravet på godkänd engelska kurs B eller motsvarande test. Urval bland behöriga sökande som uppfyller kraven för behörighet ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen vilka prövas genom till exempel referenstagning och/eller intervju. De bedömningsgrunder som tillämpas på den sökande vid urvalet är: av 360 Sidan 174 av 365

175 Bilaga 2 till ärende 5 relevanta dokumenterade förkunskaper för det aktuella forskningsprojektet, samarbetsförmåga, analytisk förmåga, eventuellt styrkt genom vetenskaplig rapport, uppsats, examensarbete eller liknande, dokumenterade kunskaper i övrigt av vikt för utbildningen på forskarnivå. För att antas till forskarutbildning krävs även utöver ovan följande: individuell studieplan (i förekommande fall godkänd av verksamhetschef eller motsvarande) klar finansiering för motsvarande fyra års heltidsstudier, minst två föreslagna handledare, varav en skall utses till huvudhandledare, genomförd antagningsseminarium. Vid antagning skall ställning tas till om den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt forskarutbildningen att den kan slutföras inom åtta år vad gäller doktorsexamen. Anställning som doktorand får inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under fyra år. 3.7 Handledare och andra stödfunktioner för doktorander Varje doktorand ska ha en huvudhandledare och minst en biträdande handledare. Handledare ska ha avlagd doktorsexamen och huvudhandledaren ska vara docent eller professor vid Mälardalens högskola. En doktorand på heltid har rätt till handledning motsvarande minst 100 timmar per år. Akademichef föreslår handledare till prodekanus för forskning i fakultetsnämnden i samband med antagningen av varje forskarstuderande. Ansvarsfördelningen mellan olika handledare ska framgå av den individuella studieplanen och i handledarkontraktet. Handledare utses beroende på det aktuella forskningsprojektets innehåll, inriktning och karaktär. Huvudhandledare ska vara professor eller docent vid Mälardalens högskola och har det övergripande ansvaret för handledningen vad gäller upplägg och genomförande av avhandlingsarbetet. Vidare har huvudhandledaren ansvar att tillsammans med doktoranden se till att kurser och andra moment genomförs utifrån den allmänna och den individuella studieplanen. Huvudhandledaren har ansvar för att den årliga uppföljningen sker samt verka för halvtidsbedömning och disputation (alternativt licentiatexamen) planeras och genomförs. Huvudhandledaren ska också ansvara för att det upprättas en finansieringsplan i den individuella studieplanen, och att den revideras vid behov. Huvudhandledaren ska ha genomgått handledarutbildning eller ha motsvarande kompetens. Biträdande handledare ska komplettera den vetenskapliga kompetensen för genomförandet av doktorandens avhandlingsarbete. I doktorandens individuella studieplan ska tydligt specificeras vilken roll biträdande handledaren ska ha. Bihandledaren/-na bör ha genomgått handledarutbildning För varje handledare upprättas ett handledarkontrakt som tydliggör åtaganden för handledaren. Av kontraktet framgår bl a. följande huvudpunkter: Som handledare ska man: av 360 Sidan 175 av 365

176 Bilaga 2 till ärende 5 Aktivt delta i de seminarier inom området Hälsa och välfärd och som berörd doktorand tillhör. Aktivt delta i årligt doktorandseminarium (2 dagar/år) där samtliga doktorander presenterar sina avhandlingsarbeten. Upprätta finansieringsplan för varje doktorand som skrivs på av akademichefen. I aktuella fall söka projektmedel för och tillsammans med sin doktorand. Ha minst ett formellt planeringsmöte med sin doktorand i samband med fastställande och årlig uppföljning av den individuella studieplanen. Delta vid speciella sammankomster där doktorandens forskningsplan presenteras och även föreslå andra lämpliga personer som bör delta vid detta tillfälle. Delta i handledarkollegiet inom området Hälsa och välfärd. Stödja internationellt utbyte/aktivitet för doktoranden. Stödja doktoranden att söka t.ex. resestipendier till konferensresor. Avsätta erforderlig tid för handledning av doktorand, i genomsnitt 170 timmar/år och doktorand (varje doktorand har rätt till 100 timmar handledning/år men handledaren måste även avsätta tid för förberedelse för handledning). Byte av handledare Av högskoleförordningen framgår att forskarstuderande har rätt att byta handledare. Fråga om byte av handledare kan väckas av varje forskarstuderande hos prodekanus, akademichef eller av denne utsedd administrativt ansvarig för forskarutbildningen (forskningssekreterare). Byte av handledare ska tillstyrkas av akademichef och leda till revidering av den individuella studieplanen Mentor och fadderskap för doktorand Varje doktorand bör ha en extern mentor som doktoranden väjer själv eller i samråd med handledaren. Mentorn kan komma från annat lärosäte, landsting, kommun, näringsliv eller annan samhällssektor. Syftet med mentorn är att denne kan fungera som ett oberoende stöd till doktoranden. Stöd kan gälla råd ifråga om karriärplanering, kontakter eller annan rådgivning. Varje doktorand bör också ha en fadder på akademin/högskolan som kan vara behjälplig med praktiska frågor och stöd för att nyantagna doktorander introduceras i den akademiska miljön, särskilt i början av doktorandtiden Doktorandens arbetsplats Alla doktorander ska ha en egen arbetsplats på Mälardalens högskola med tillgång till nödvändig utrustning (dator, skrivare, kopiator etc.) om inte särskilda avtal tecknas med arbetsgivare. Att vara forskarstuderande innebär ett stort ansvarstagande för hur arbetstiden disponeras. Kurser, datainsamling, möten och andra externa aktiviteter, medför att en del av arbetstiden förläggs på annan plats än på lärosätet. Från lärosätets sida är det dock angeläget att alla forskarstuderande ska finnas på sin arbetsplats i så hög grad som möjligt, för att kunna delta och bidra till den akademiska miljö som är nödvändig för den forskarstuderande av 360 Sidan 176 av 365

177 Bilaga 2 till ärende Möjliga handledare Seniora forskare som möjliga handledare På Mälardalens högskola finns en bred erfarenhet av handledning av doktorander inom inriktningen Hälsa och välfärd, såsom tidigare beskrivits (se tabell 6). Av nedanstående tabell 7 framgår vilka seniora forskare (professorer och docenter) som är möjliga handledare för den planerade forskarutbildningen inom området Hälsa och välfärd. De seniora forskare som finns inom området har ofta haft en längre tids anställning på Mälardalens högskola. Majoriteten av handledarna har formell handledarutbildning inom vårdvetenskap har alla det. CV och publikationsförteckning för de seniora forskarna redogörs i bilaga 17. För att tillförsäkra en långsiktig handledarförsörjning, har som också tidigare beskrivits, även en satsning på forskares docentmeritering inom området Hälsa och välfärd gjorts. Under 2009 har en nyrekrytering av professorer påbörjats, då fler av de befintliga professorerna kommer att gå i pension inom en tidsperiod av fem år (markerade med 1 i tabell 7). Under 2009 anställdes professor Anne Söderlund i sjukgymnastik, under 2010 anställdes professor Elinor Brunnberg (augusti) i socialt arbete och professor Lene Martin (oktober) i ämnet vårdvetenskap. Fortsatt rekrytering av professorer i vårdvetenskap och socialt arbete planeras ske under Övriga disputerade lärare och forskare som möjliga handledare Mälardalens högskola har utökat sitt kollegium av lektorer inom området Hälsa och välfärd och en ständig nyrekrytering pågår som en effekt av eftertraktade utbildningar och stora studentgrupper. Målsättningen är att minst 50 % av lärarna ska vara disputerade vid utgången av Det finns ett stort intresse bland lektorerna att medverka som handledare i forskarutbildning inom området Hälsa och välfärd. Utöver de ovan beskrivna docenterna, finns det ytterligare lektorer som är på väg att meritera sig till docenter inom tre år (markerade med * i tabell 8 ). CV och publikationsförteckning för de övriga disputerade lärare och forskare redogörs i bilaga 18. Liksom bland professorerna, finns på lektorssidan väntade pensionsavgångar vilka kontinuerligt ersätts med nya lektorer. 3.9 Individuell studieplan För varje forskarstuderande ska det upprättas en individuell studieplan där utbildningens uppläggning planeras i detalj för att garantera utbildningens kvalitet. Studieplanen ska uppdateras och granskas vid varje större förändring av utbildningens uppläggning och minst en gång per år av fakultetsnämnden. Vid den årliga uppföljningen ska både doktorand och handledare rapportera om utbildningens progress. Den individuella studieplanen ska undertecknas av både doktorand och handledare vid upprättande och vid varje förändring. Den individuella studieplanen ska innehålla en tids- och försörjningsplan, hur handledningen är upplagd, vilka aktiviteter i övrigt som doktoranden ska genomföra. För alla utbildningsaktiviteter som är poänggivande ska antal poäng uppges. Etiska tillstånd ska redovisas och om sådana inte krävs ska det förklaras varför de inte behövs. Obligatoriska och valfria kurser skall huvudsakligen bestå av kurser på forskarnivå. Kursdelens innehåll bestäms av huvudhandledaren efter samråd med den forskarstuderande och biträdande handledare av 360 Sidan 177 av 365

178 Bilaga 2 till ärende 5 Tabell 7. Seniora forskare som möjliga handledare Namn Anställning och anställningsform Akademisk titel och inriktning Ellinor Brunnberg Professor (tillsvidare) Professor socialt arbete Kyllike Christensson 1 Professor Professor (tillsvidare) vårdvetenskap Anders Garpelin Professor Professor (tillsvidare) specialpedagogik Rolf Å Gustafsson Professor Professor (tillsvidare) välfärdssociologi Kerstin Isaksson Professor Professor (tillsvidare) psykologi Ove Karlsson Vestman 1 Professor Professor (tillsvidare) pedagogik Lene Martin Professor Professor (tillsvidare) vårdvetenskap Anne Söderlund Professor Professor (tillsvidare) sjukgymnastik Per Tillgren 1 Professor Professor (tillsvidare) folkhälsovetenskap Ingemar Åkerlind 1 Professor Professor (tillsvidare) folkhälsovetenskap Margareta Asp Lektor Docent (tillsvidare) vårdvetenskap Lennart Bogg Lektor Docent (tillsvidare) hälsoekonomi Lars Cernerud 1 Lektor Docent (tillsvidare) folkhälsovetenskap Gabriella Engström Lektor Docent (tillsvidare) vårdvetenskap Henrik Eriksson Lektor Docent (tillsvidare) vårdvetenskap Kerstin Göransson Lektor Docent (tillsvidare) specialpedagogik Eva Götell Lektor Docent (tillsvidare) vårdvetenskap Maria Müllersdorf Lektor Docent (tillsvidare) vårdvetenskap Håkan Sandberg Lektor Docent (tillsvidare) vårdpedagogik Maja Söderbäck Lektor Docent (tillsvidare) vårdvetenskap 1 Personal som kommer att gå i pension inom 5 år Anställningens omfattning (%) vid den sökande högskolan Planerad tjänstgöring av heltid (%) i forskarutbildning i området Forskarutbildningsämne Socialt arbete Vårdvetenskap Vårdvetenskap Socialt arbete Socialt arbete Socialt arbete Vårdvetenskap Vårdvetenskap Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskap Vårdvetenskap Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskap Vårdvetenskap Vårdvetenskap Vårdvetenskap Vårdvetenskap Vårdvetenskap Vårdvetenskap Vårdvetenskap av 360 Sidan 178 av 365

179 Bilaga 2 till ärende 5 Tabell 8: Disputerade lärare och övriga forskare som möjliga handledare Namn Anställning Akademisk titel och inriktning Anställningen s omfattning (%) vid MDH Anna-Lena Almqvist* Lektor Fil dr/socialt arbete 100 % 100 Lena Almqvist* Lektor Fil.dr/psykologi 100 % 100 Per Andersson Lektor Med.vet.dr/medicinsk vetensk 100 % 100 Mehrdad Darvishpour* Lektor Fil. dr /socialt arbete 100 % 100 Staffan Dryselius Lektor Med.vet dr/medicinsk vetensk 100 % 100 Mats Ekermo Lektor Fil. dr /socialt arbete 100 % 100 Per Ekstrand* Lektor Fil.dr/vårdpedagogik 100 % 100 Kerstin Erlandsson* Lektor Med.vet.dr/vårdvetenskap 100 % 100 Christine Gustafsson Lektor Med.vet dr/vårdvetenskap 100 % 100 Lena Karin Gustafsson Lektor Fil.dr/vårdvetenskap 100 % 100 Petra Heidekken Wågert Lektor Med vet dr/sjukgymnastik 100% 100 Elisabeth Häggström Lektor Med vet dr/vårdvetenskap 100 % 100 Nordin* Kari Jess Lektor Fil. dr /socialt arbete 100 % 100 Ann-Christin Johansson Lektor Med vet dr/sjukgymnastik 50 % 50 Kerstin Jorsäter Blomgren Lektor Med.vet dr/medicinsk vetensk 100 % 100 Martha Kesthely Lektor Fil. dr /socialt arbete 100 % 100 Paula Mählck Lektor Fil. dr /socialt arbete tjänstledig - Lena Nordgren Lektor Fil.dr/vårdvetenskap 100 % 100 Kristina Pellmer Lektor Fil.dr/folkhälsovetenskap 100 % 100 Maria Sandborgh Lektor Med vet dr/sjukgymnastik 100& 100 Reet Sjögren Lektor Fil.dr/vårdvetenskap 100 % 100 Ingrid Snellman* Lektor Teol. dr./vårdvetenskap 100 % 100 Roland Svensson Professor Fil.dr/sociologi 100 % 100 Johanna Westerlund Lektor Med.vet dr/medicinsk vetensk 100 % 100 Lena Wiklund Gustin* Lektor Fil. dr./vårdvetenskap 100 % 100 Bengt Wramner Lektor Med vet dr/folkhälsovetenskap 100 % 100 Mats Enlund Adj lektor Med vet dr/medicinsk vetensk 10 % 10 Kaj Wedenberg Adj lektor Med vet dr/medicinsk vetensk 5 % 5 Keith Pringle Aff professor Fil.dr/socialt arbete - - tjänstgöring av heltid (%) inom området *Lektorer som beräknas vara meriterade till docenter inom 3 år 3.10 Examination och bedömning Halvtidsbedömning Syftet med halvtidsbedömningen är att kontrollera att lärandemål för utbildning på forskarnivå har en förväntad progress. Halvtidsbedömning är obligatorisk och ska genomföras för varje doktorand som avser att avlägga doktorsexamen och bör genomföras omkring två år efter antagning till forskarutbildning eller motsvarande för deltidsstudier. Tidpunkten för halvtidsbedömningen är inte beroende av antalet publicerade artiklar eller manuskript. Undantag för halvtidsbedömning kan ges till de doktorander som tidigare avlagt av 360 Sidan 179 av 365

180 Bilaga 2 till ärende 5 licentiatexamen inom samma ämnesområde. Huvudhandledare tillsammans med doktorand ansvarar för och tar initiativ till att halvtidsbedömning genomförs. Efter förslag från handledaren utser akademichef en nämnd bestående av tre, från projektet fristående disputerade forskare med adekvat ämneskunskap. Nämnden ska tillsammans med handledare och doktorand bedöma möjlighet för projektet att leda fram till en doktorsexamen och föreslå eventuella revideringar av den individuella studieplanen. Halvtidsbedömningen består av dels ett seminarium, dels ett uppföljningsmöte. Vid det öppna seminariet ska doktoranden muntligen presentera sitt projekt inför nämnden. Presentationen ska sammanfatta resultat och vidare planering av utbildningen. Seminariet ska vara offentligt och annonseras inom Mälardalens högskola. Efter seminariet följer ett sammanträde med handledare och doktorand för genomgång av utbildningens progress. En sammanfattning av diskussionen görs skriftligt på speciellt avsedd blankett. Följande faktorer ska beaktas: Genomgångna och planerade kurser Grad av aktivitet i förhållande till tidsplanen Kvalitet och progress i förhållande till lärandemål och avhandlingsarbete Doktorandens utveckling mot självständighet Omfattning och struktur för handledning (både huvud- och bihandledare/-na) Genomförd halvtidsbedömning ska Ladokföras och blanketten för halvtidsbedömningen diarieföras. Anmärkningar och förslag till förändring av ursprunglig plan som dokumenterats på blankett för halvtidsbedömning ska gälla som revidering av den individuella studieplanen. Halvtidsbedömning som visar problem av allvarligare art ska förmedlas till forskningssekreteraren Examination Utbildning på forskarnivå avslutas med doktorsexamen, eller om studenten så önskar med licentiatexamen. Studenten har också rätt, men inte skyldighet, att avlägga licentiatexamen som en etapp i utbildningen på forskarnivå. Doktorsexamen För doktorsexamen i ämnet vårdvetenskap gäller att 240 högskolepoäng ska examineras. Av dessa är 165 högskolepoäng en avhandlingsdel. Utöver det ska 75 högskolepoäng fördelat på obligatoriska (Grundkurs till forskarstudier 7,5 hp; Hälsa och välfärdskurser 22,5 hp; Vårdvetenskap 30 hp; Valfria kurser 15 hp) kurser vara examinerade och godkända. Avhandlingen kan vara en sammanläggningsavhandling eller en monografi och ska examineras vid en offentlig disputationsakt. Examen benämns filosofie doktorsexamen i vårdvetenskap. Licentiatexamen För licentiat examen i ämnet vårdvetenskap gäller att 120 högskolepoäng ska examineras. Av dessa är 70 högskolepoäng en avhandlingsdel. Utöver det ska 49,5 högskolepoäng fördelat på av 360 Sidan 180 av 365

181 Bilaga 2 till ärende 5 obligatoriska grundläggande kurser (7,5 hp) kurser i hälsa och välfärd (12 hp) och vårdvetenskap (30 hp) vara examinerade och godkända. Licentiatuppsatsen ska examineras vid ett licentiatseminarium. Examen benämns filosofie licentiatexamen i vårdvetenskap Forskarutbildningens organisation Den föreslagna organisationen bygger till stor del på den organisation som redan finns för forskarutbildningen på MDH inom vetenskapsområdet teknik och som beskrivs i Studiehandbok för forskarutbildning på forskarnivå (bilaga 3). Vissa delar i nedanstående skrivning är anpassad till de behov som en forskarutbildning inom området Hälsa och välfärd kommer att ha. Studiehandboken är under revidering för att anpassas till MDH:s olika områden för forskarutbildning och den nya akademiorganisationen. Rektor har delegerat sitt uppdrag att bestämma tid och plats för både licentiat- och doktorsexamen till dekanus. Likaså har rektor delegerat uppgiften om anställning som doktorand till akademicheferna vid respektive akademi. Fakultetsnämnden beslutar om ämnen för utbildning på forskarnivå allmänna studieplaner grundläggande respektive särskilda behörighet för antagning till utbildning på forskarnivå uppföljning av individuella studieplaner enligt HF kap 6 36 indragning av rätt till handledning och andra resurser enligt HF kap 6 37 återfående av rätt till handledning och andra resurser enligt HF kap 6 38 Fakultetsnämnden har delegerat beslutet att anta doktorander till utbildning på forskarnivå till prodekanus för forskning i fakultetsnämnden. Prodekanus beslutar om antagning till utbildning på forskarnivå övergång från annat lärosäte tid och plats, granskare respektive opponent och betygnämnd samt examinator för licentiat- respektive doktorsexamen (delegation från rektor) byte av handledare avregistrering från utbildning på forskarnivå vem som får bli huvudhandledare Utskott för forskning Fakultetsnämnden har inrättat ett utskott för beredning av frågor som rör forskning och utbildning på forskarnivå. Utskottet består av ledamöter från nämnden, representanter från olika akademier samt doktorandrepresentant av 360 Sidan 181 av 365

182 Bilaga 2 till ärende 5 Värdakademi Akademin för hälsa, vård och välfärd utgör värdakademi för forskarutbildningen inom området Hälsa och välfärd. Akademichef beslutar om anställning av doktorand (delegation från rektor) utifrån fakultetsnämnden anvisad ram. Doktorandens förman är arbetsrättsligt akademichefen. Vissa beslut om den enskilde doktoranden kan delegeras till handledaren. Beslut som gäller utbildning på forskarnivå kan delegeras till forskningssekreteraren. Forskningssekreterare (med studierektorsuppdrag) Forskningssekreteraren med studierektorsuppdrag (härefter benämnt forskningssekreterare) för utbildning på forskarnivå har följande uppgifter: ansvara för allmänna och individuella studieplaner inom ämnet ansvara för samordning av och information om doktorandkurser/seminarieverksamhet ansvara för introduktion av nya doktorander ansvara för att kommunikation med fakultetsnämnd fungerar samordningsansvar för doktorandernas akademitjänstgöring tillsammans med avdelningschefer för grundutbildning ansvara för att aktuell information om utbildning på forskarnivå finns på akademins/högskolans webbsidor ansvara för att information om utbildning på forskarnivå når fram till doktorander och handledare skapa kontaktforum för doktorander tillsammans med doktorandrepresentant sammankalla till handledarekollegium sammankalla till årliga doktorandseminarier Kanslistöd Vid Utbildnings- och forskningssektionen (UFO) finns handläggare för utbildning på forskarnivå. Prodekanus kan delegera beslut eller grupper av beslut till tjänstemän på UFO. Forskningssekreteraren har med stöd av UFO ett övergripande ansvar för utveckling, samordning och kvalitetsarbetet inom utbildning på forskarnivå inom området Hälsa och välfärd. Handledarkollegium Varje forskarutbildningsämne inom området Hälsa och välfärd ska ha ett handledarkollegium bestående av aktiva handledare. Forskningssekreteraren är sammankallande och akademiledning kan besluta att även andra personer än aktuella handledare kan ingå i kollegiet, t ex representant från annat forskningsområde. Handledarkollegiets roll är rådgivande och stödjande. Här kan övergripande och specifika handledarfrågor diskuteras, kursutbud och doktoranders studier följas upp. Vidare sker planering och förslag på lokala fortbildningar för handledare i kollegiet. Kollegiet får för övrigt själv finna sina arbetsformer av 360 Sidan 182 av 365

183 Bilaga 2 till ärende 5 Doktorandråd och doktorandombud Ett särskilt doktorandråd med representanter för doktorandkollektivet finns inom studentkåren. Doktorandrådet är remissinstans och diskussionspartner för fakultetsnämnden m.fl. med uppgiften att bevaka doktorandkollektivets och de enskilda doktorandernas intressen. Doktorandrådet leds av ett särskilt utsedd doktorandombud som ges utrymme att inom ramen för sin tjänst på akademin arbeta med doktorandfrågor. Forskarstuderande, doktorand Studerande antagen till forskarutbildning är forskarstuderande. På Mälardalens högskola har forskarstuderande som regel en doktorandanställning och kallas då för doktorand. Det finns dock andra anställnings- och finansieringsformer som kan t.ex. vara anställning som företagsdoktorand eller annan anställning (t.ex. adjunkt vid lärosätet) Samverkan nationellt och internationellt Samverkan med nationella lärosäten och omgivande samhälle Fortsatt samverkan med andra nationella lärosäten kommer eftersträvas, särskilt när det gäller kursutbud men också vad gäller andra aktiviteter som är knutna till forskarutbildning som till exempel konferenser, work-shops och seminarieverksamhet. I Sverige fanns en nationell forskarskola i vård och omsorg till vilken olika lärosäten var kopplade till (Karolinska Institutet med partnerhögskolorna Mälardalens högskola, Högskolan Dalarna, Mittuniversitetet, Örebro Universitet och Högskolan i Jönköping). Efter att forskarskolan övergått till att bli en del av Karolinska Institutets egen verksamhet, saknas en nationell forskarskola med hälso- eller vårdvetenskaplig inriktning som skulle kunna bidra till ökad kvalitet i forskarutbildning hos samverkande universitet och högskolor. Mälardalens högskola kommer att eftersträva bildandet av en nationell forskarskola inom området Hälsa och välfärd i samarbete med andra lärosäten. För att utnyttja den styrka som finns i en regional högskola i fråga om samverkan med omgivande samhälle kommer stor hänsyn tas till de behov som finns i kommuner och landsting. Genom ett ömsesidigt samarbete, där kommuner och landsting kan få den kompetensutveckling som behövs i fältet och högskolan kan få verksamhetsanknuten forskning, finns stor utvecklingspotential. Inom forskarutbildningsämnet vårdvetenskap kommer samverkan utöver den som redan finns inom inriktningen Hälsa och välfärd, med landsting, kommuner och näringsliv att eftersträvas. Genom avtal med olika aktörer kommer ett antal forskarutbildningsplatser erbjudas till externa aktörer. I bilaga 19 finns exempel på avsiktsförklaringar/avtal som tecknats Internationalisering och internationella samarbetspartners Internationella kontakter och nätverk har betydelse för doktoranders framtida möjlighet att bedriva forskning men också för att kunna föra ut forskningsresultat. Ett viktigt instrument för det senare, är att publikation av doktoranders arbeten görs i internationella refereegranskade tidskrifter, vilket kommer att rekommenderas som ett förstahandsval för alla doktorander i forskarutbildning i vårdvetenskap. Vidare kommer doktoranderna rekommenderas och ges möjlighet att aktivt delta i internationella konferenser. Om möjligt ska doktoranden även bevista ett annat lärosäte under en period av sin studietid av 360 Sidan 183 av 365

184 Bilaga 2 till ärende 5 För forskarutbildningen i vårdvetenskap kommer det vara positivt om det kan finnas doktorander från andra länder. Avtal med andra länder tecknas i detta avseende. I bilaga 19 finns exempel på avsiktsförklaringar från internationella samarbetspartners Infrastruktur Bibliotekstjänster Doktorander inom forskarutbildningen inom området Hälsa och välfärd kommer att ha tillgång till samtliga bibliotekstjänster vid Mälardalens högskola samt tillgång till kontaktbibliotekarie med specifika kunskaper inom sökområdet Hälsa och välfärd. Doktoranderna kommer också att kunna delta i workshops och kurser i databassökning som specifikt utformats för profilområdet, referenshanteringssystemet EndNote m.m. i bibliotekets regi Annan stödstruktur och service Forskarutbildningen i vårdvetenskap kommer att vara webbaserad i den meningen att alla forskarutbildningskurser kommer att ha en egen kursplats via en webbplattform. På kursplatserna kommer material från de olika forskarutbildningskurserna, exempelvis presentationsmaterial, inspelade föreläsningar, seminarieunderlag, diskussionsforum etc att presenteras. Förutom webbaserade kursplatser finns också tillgång till Adobe Connect Pro, webbaserade e-mötesrum, vilket kommer att utnyttjas för att doktorander, handledare och/eller lärare ska kunna mötas via webben för exempelvis diskussioner och seminarier i mindre grupper. IT-stöd Ett webbaserat IT-stöd finns idag utformat för doktorander inom Mälardalens högskola. Forskarstuderande i vårdvetenskap kommer att anslutas till detta system. I systemet dokumenteras de individuella studieplanerna, innehållande handledarens och doktorandens övergripande planering och beskrivning av projektet, delarbeten osv., dokumentation av kurspoäng, genomförda delprojekt, antal publikationer, deltagande i seminarier, halvtidsbedömningar, workshops, nationella och internationella konferenser osv., samt övergripande progression inom forskarutbildningen. IT-stödet innehåller också en planeringsdel för handledning samt uppföljning av desamma. Den individuella studieplanen upprättas av doktorand och handledare tillsammans och skickas sedan via webb till ansvariga inom akademiledningen. Studieresultaten för forskarutbildningen i vårdvetenskap rapporteras in i forskarladok av akademin för hälsa, vård och välfärd. Höst och vår lämnar akademin i samarbete med UFO in uppgifter till Statistiska centralbyrån om bl. a studieaktivitet Kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet har varit framgångsrikt generellt på Mälardalens högskola och även specifikt på akademin för hälsa, vård och välfärd. Denna ambition kommer följa med in i den planerade forskarutbildningen inom området Hälsa och välfärd. Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för kvalitetsarbetet. Forskarutbildningen har en tydlig koppling till av 360 Sidan 184 av 365

185 Bilaga 2 till ärende 5 profilområdet Hälsa och välfärd vilket indikerar den förankring som finns för området på Mälardalens högskola. Kvalitetsarbetet i forskarutbildning inom området Hälsa och välfärd kommer att utgå från fyra områden: organisation, mål och resultat, doktorander och handledare. Nedan följer en kort beskrivning av detta kvalitetsarbete. Organisation Det finns en uttalad organisation för forskarutbildning inom området Hälsa och välfärd. Ansvarsförhållanden och beslutsvägar är beskrivna. Alla som berörs av forskarutbildning inom området Hälsa och välfärd ska vara medvetna om organisationen samt vilka rättigheter och skyldigheter olika parter har. Samtliga forskarstuderande inom området Hälsa och välfärd kommer att anställas som doktorander från första dagen om inte tjänst upprätthålles av annan arbetsgivare (ex kommun- eller landstingsdoktorand). Anställning ska omfatta minst 50 % under högst åtta år. Doktoranderna följer en fördefinierad doktorandtrappa när det gäller löneutveckling. Mål och resultat Mål och resultat inom forskarutbildningen inom området Hälsa och välfärd kommer att följas upp med årliga analyser vad gäller: kvantitativa aspekter (antal doktorander, kurser, seminarier, internationella/nationella konferenser, internationellt utbyte etc.) kvalitativa aspekter (allmän studieplan, individuella studieplaner, kursvärderingar, lärandemål, deltagande i seminarieverksamhet etc.) i samråd med fakultetsnämnden. Kursernas genomförande och upplägg kommer att ansvaras av professorer och docenter som därigenom säkerställer att den vetenskapliga kvaliteten och forskningsanknytningen hålls. Doktorander Följande punkter bidrar till att säkerställa kvaliteten vad gäller doktoranderna: antagning till forskarutbildning sker i öppen konkurrens vilket ger alla intresserade studenter möjlighet att ansöka utbildningen, tydliga behörighetskrav och urvalskriterier ger vägledning i antagningsprocessen, den individuella studieplanen stödjer doktorandens utveckling och progress i utbildningen. Genom årliga uppföljningar kan styrkor och svagheter i utbildningen och doktorandens progress tydliggöras, halvtidsbedömningen av doktorandernas progression förläggs senast efter två års utbildningstid (räknat på heltidsstudier) för att garantera att doktoranden kan dra nytta av den i sitt fortsatta arbete. Handledare För att säkerställa att handledare som handleder doktorander i forskarutbildning inom området Hälsa och välfärd kan bistå doktoranden på bästa sätt under dennes utbildning kommer följande punkter att vara vägledande: huvudhandledare ska ha professors- eller docentkompetens, huvudhandledare skall ha forskarhandledarutbildning, bihandledare bör ha forskarhandledarutbildning, alla handledare ska underteckna ett handledarkontrakt i vilket framgår vilka åtaganden, rättigheter och skyldigheter respektive handledare har, möjlighet till samarbete och kollegialt stöd genom handledarkollegiet erbjuds till alla av 360 Sidan 185 av 365

186 Bilaga 2 till ärende 5 handledare, vid den årliga uppföljningen av doktorandernas individuella studieplan kommer även diskussion hållas med handledaren och hur hon/han upplevt och genomfört sin handledargärning. kontinuerlig fortbildning för handledare ordnas på förslag av handledarkollegiet Ekonomiska förutsättningar Att bedriva forskarutbildning innebär ett långsiktigt åtagande som förutsätter att det finns en stabil och långsiktigt hållbar ekonomi för utbildningen. En forskarutbildning kräver också en medveten och systematisk uppbyggnad av forskningsmiljön i vid bemärkelse; nyrekrytering av professorer, möjligheter till forskning i anställningen för professorer, docenter och forskningsaktiva lektorer, post-doc-satsningar och möjligheter till deltagande i forskarnätverk, nationellt och internationellt m.m. I den kostnadskalkyl som har upprättats för en framtida forskarutbildning inom området Hälsa och välfärd på MDH har vi förutom kostnaderna för själva utbildningen i form av läraroch handledningsresurser, finansiering av doktorander med overhead-kostnader, kursutveckling, administration m.m. också räknat in kostnader för en fortsatt uppbyggnad av forskningsmiljön i anslutning till forskarutbildningen inom området. I ett initialt skede beräknar vi att de totala kostnaderna för forskning/forskarutbildning kommer att uppgå till ca 28 miljoner kronor per helår. I beloppet ingår overheadkostnader (totalt 59 % av lönekostnaden). Beräkningen redovisas i tabell 9 och utgår från följande förutsättningar. I miljön antas sju professorer samt sex docenter vara verksamma med en genomsnittlig arbetsinsats för forskning/forskarutbildning motsvarande 50 respektive 40 %. Därutöver avsätts medel motsvarande två forskarassistenter (150 %) för post-doc-meritering. Medel avsätts för särskilda, riktade insatser, för lektorers forskningsmeritering (kompetensutveckling) beräknade till ca 1,2 miljon kronor per år (motsvarande 15 forskningsmånader). De administrativa resurserna för forskning och forskarutbildning beräknas till 150 % - två anställningar om 75 % (forskningsledare och forskningssekreterare). Övriga kostnader för forskarutbildningen (externa lärare, internationellt samarbete, nätverk, handledarutbildning m.m) beräknas till kr per år. Resurser till forskning och forskarutbildning tillförs också indirekt genom att samtliga disputerade lektorer inom Hälsa och välfärd har 10 % av sin arbetstid avsatt för kompetensutveckling som kan rymma forskning och aktiviteter inom ramen för forskarutbildning. Tidsmässigt motsvarar denna resurs totalt ca tre heltidsanställningar. I kostnadskalkylen nedan redovisas emellertid inte denna resurs eftersom det är svårt att bedöma i hur stor utsträckning den utgör ett direkt stöd till forskarutbildningen. Rekrytering av doktorander till utbildningen beräknas ske en gång vartannat år med ca doktorander per omgång. För närvarande finns det 18 doktorander inom området Hälsa och välfärd som är registrerade vid annat lärosäte men som har sin arbetsplats och sin anställning vid MDH. Med tanke på att en del av de nuvarande doktoranderna kommer att bli klara 2010/2011 innebär detta att doktorandmiljön Hälsa och välfärd år 2012 uppskattningsvis kommer att omfatta ca 25 doktorander. En del av de tidigare doktoranderna kommer säkerligen att övergå till MDH:s utbildning. Andra, som befinner sig av 360 Sidan 186 av 365

187 Bilaga 2 till ärende 5 i slutfasen av sin utbildning, kommer sannolikt att kvarstå vid det lärosäte där de påbörjade sin utbildning. Under de följande åren beräknas volymen av doktorander ligga på ca beroende på möjligheterna till extern finansiering. Vi har i kostnadskalkylen utgått från att 15 av de 25 doktoranderna bedriver sina studier på heltid (80 %) och 10 bedriver studier på halvtid (50 %). Utbildningens uppläggning ska medge flexibilitet i studiedietakt. Ungefär 10 av de 25 doktoranderna finansieras internt av högskolan. Vi utgår i kalkylen från att en relativt stor andel av doktoranderna kommer att finansieras externt. Beslut om sådan regional finansiering av doktorander har tagits (eller är under beredning) av Landstinget Sörmland, Landstinget Västmanland, Västerås stad, Eskilstuna kommun samt Nyköpings kommun. Avsiktsförklaringar angående finansiering av doktorander har upprättats med internationella samarbetspartners i Thailand, med Rangsit University och med Ministry of Public Health. Vi räknar också med att även fortsättningsvis kunna finansiera doktorander genom externa forskningsanslag. (Bilaga 19) Kostnadskalkylen måste anses vara högst realistisk och utgår till största delen från idag kända förhållanden. Antalet doktorander som finansierats av högskolan inom området Hälsa och välfärd har de senaste fem åren uppgått till doktorander, varav en relativt stor andel varit externfinansierade. Utökningen till 25 doktorander innebär en kostnadsökning men denna kan till stor del täckas av externa medel. I de diskussioner som förts med externa intressenter det senaste året har det visat sig att det finns en klart uttalad vilja att medverka till finansiering av doktorander i en framtida forskarutbildning vid MDH. Universitet och statliga myndigheter i Thailand har också markerat sin beredskap att finansiera doktorander inom en framtida utbildning. Beräkningen av extern finansiering är mot denna bakgrund snarare i underkant än för hög. Arbetsinsatsen för att handleda 25 doktorander beräknas motsvara 2,5 årsarbeten (varje doktorand ges då en resurs av 170 timmar eller 10 % av heltid). I kalkylen ovan har avsatts professors- och docentresurser motsvarande 5,9 årsarbeten vilket väl rymmer denna handledningstid. Det finns således ett utrymme motsvarande ca 3,4 årsarbeten för övriga insatser i anslutning till forskarutbildningen (undervisningstid på doktorandkurserna, utvecklingsarbete för forskarutbildningen och tid för att skriva ansökningar och utveckla forskningen inom området). Noteras bör också att resurser avsatts för två forskarassistenter för att möjliggöra för nydisputerade att fortsätta utveckla sin forskning och bygga upp forskningsmiljön. I ett längre tidsperspektiv tre till fyra år är det rimligt att räkna med en viss kostnadsökning. Volymen av doktorander beräknas emellertid ligga kvar på doktorander under denna period och kostnaderna bör kunna hållas runt 30 miljoner kronor per år. Högskolans fakultetsanslag till den prioriterade inriktningen har successivt ökat de senaste tre åren, från 5,6 miljoner (2008), till 6,0 miljoner (2009) och 9,9 miljoner (2010). Budgeten för 2011 är ännu inte fastställd, men det förslag som presenterats ( ) innebär att inriktningen föreslås få 11,5 miljoner för Det är högst troligt att det kommer att ske en fortsatt ökning av anslaget inför 2012 och 2013 om examensrätt för forskarutbildning beviljas för området av 360 Sidan 187 av 365

188 Bilaga 2 till ärende 5 Högskolan i sin helhet har en relativt stabil och god ekonomi. Myndighetskapitalet beräknas uppgå till 46 miljoner kronor vid årsskiftet 2010/2011. Även på akademin för hälsa, vård och välfärd är ekonomin i balans med ett visst ackumulerat överskott. Prognosen för 2010 pekar mot ett plusresultat på ca 5 miljoner kronor. I den presenterade kalkylen i tabell 9 har vi utgått från att strategiska medel motsvarande ca 2 miljoner per år kan användas under ett uppbyggnadsskede för att stärka forskarutbildningsmiljön. Tabell 9: Kalkyl för forskning/forskarutbildning inom området Hälsa och välfärd Kostnader 25 doktorander 15 heltid, 80 % och 10 halvtid 50 % 7 professorer 6 docenter 50 % 40 % Intäkter Fakultetsanslag GUanslag 13,0 milj 2,0 milj 2,5 milj (kompetensutveckling av adjunkter) 5,9 milj 3,8 milj Extern finansiering 8,5 miljoner ( varav 3,5 milj regionala bidrag, 2,5, milj internat. finans., 2,5 milj fo.anslag + forskarskolor ) 8,2 milj 1,5 miljoner forskningsanslag 2 forskarass. 150 % 1,5 milj 1,5 milj Forskarmånader riktade insatser forskningsledare och forskningssekreterare Övrigt (externa lärare, intern. samarbete m.m) 15 mån 1,2 milj 1,2 milj Kompetensutveckling för lektorer för docentkompetens 150 % 1,5 milj 1,5 milj 0,8 milj 0, 3 milj 0,5 milj Internationella medel för utbyte Kostnader totalt Intäkter totalt 27,7 milj 27,7 milj 13,5 milj (varav 11,5 är fakult. anslag och 2,0 milj. medel för strategisk satsning ) 3,7 milj 10,5 milj Forskarutbildning i området Hälsa och välfärd en sammanfattning I detta avsnitt har vi redovisat hur en framtida forskarutbildning inom området Hälsa och välfärd med forskarutbildningsämnet vårdvetenskap kommer att organiseras och bedrivas på Mälardalens högskola. Sammanfattningsvis menar vi att det finns goda förutsättningar att bygga upp en forskarutbildning som är långsiktigt hållbar och av hög kvalitet inom området av 360 Sidan 188 av 365

189 Bilaga 2 till ärende 5 Våra huvudsakliga argument för detta är följande: Området Hälsa och välfärd svarar väl mot de kriterier som formulerats för ett område för utbildning på forskarnivå. Det är ett avgränsat kunskapsfält som utgörs av delar från hälso- respektive välfärdsforskning. Området Hälsa och välfärd som grund för forskarutbildning innebär att forskning som av tradition har bedrivits åtskilda, hälsoforskning och välfärdsforskning, förs samman och berikar varandra. Vi menar att detta skapar goda förutsättningar både för förnyelse av forskningen och för en utveckling av det gemensamma praktikerfältet. Forskarutbildningen inom Hälsa och välfärd kommer att ha en tydlig praktikerrelevans och bidra till att stärka den professionella kunskapsbasen. Forskare från olika discipliner kommer att arbeta tillsammans i projektutveckling, seminarieverksamhet och i handledning av doktorander. Begreppet delaktighet kommer att lyftas fram och vara centralt i utbildningen och i olika doktorandprojekt. Forskarutbildningsämnet vårdvetenskap är etablerat som ämne på forskarnivå vid flera lärosäten och har en tydlig koppling till utbildningar på grundnivå och på avancerad nivå vid landets lärosäten. På sikt kan området Hälsa och välfärd relateras till fler forskarutbildningsämnen. I första hand är det disciplinerna folkhälsovetenskap och socialt arbete som inom den närmaste tiden kan bli aktuella som forskarutbildningsämnen. Den organisation som föreslås och utbildningens upplägg och innehåll är baserat på erfarenheter från medverkan i forskarutbildningar vid andra lärosätes samt på erfarenheter från den egna högskolans forskarutbildning. Det finns enligt vår uppfattning tillräcklig tillgång till hög kompetens i form av professorer och docenter för att skapa en stabil utbildningsmiljö och genomföra en hållbar utbildning med kvalificerad handledning. Det finns också en stor entusiasm bland disputerade forskare och lärare inför möjligheten att få bygga upp en utbildning på forskarnivå och medverka i utbildningens olika moment och som handledare. Det finns på HVV-akademin en gedigen erfarenhet av doktorandhandledning. Det finns också ett intresse och en efterfrågan från det omgivande samhället och från internationella utbildare att samverka med MDH och delta i uppbyggandet av en forskarutbildning inom området Hälsa och välfärd. På Mälardalens högskola och på akademin för hälsa, vård och välfärd finns en tradition och modeller för att genomföra kvalitetssäkrande arbeten. Detta kvalitetsarbete kommer också att tillämpas inom en framtida forskarutbildning inom området Hälsa och välfärd. De ekonomiska förutsättningarna för att bedriva en forskarutbildning inom Hälsa och välfärd är goda och det finns en realistisk kostnadskalkyl för de första fyra åren. Finansieringen av doktorander kommer till stor del att ske med stöd från omgivande samhälle och genom avtal med internationella samarbetspartners. Fyrtio procent av doktoranderna kommer enligt kalkylen att finansieras med anslag från MDH av 360 Sidan 189 av 365

190 Bilaga 2 till ärende 5 Box 833, Västerås, Tfn: Box 325, Eskilstuna, Tfn: E-post: Webb: 185 av 360 Sidan 190 av 365

191 Bilaga C Bilaga 2 till ärende 5 Publikationer juni 2013 från Socialt arbete, Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV), Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Publikationer från handledare listade i bilaga D är markerade med * Artikel i tidskrift, kapitel (Refereegranskat) *Almqvist, Anna-Lena., & Dahlgren, Lars (2013). Swedish fathers motives for parental leave take-up on different scenes. I E. Oinonen & K. Repo (Red.), Women, men and children in families: new openings. (s ). Tampere: Tampere University Press. *Almqvist, Anna-Lena, Sandberg, Anette, & Dahlgren, Lars (2011). Parental leave in Sweden: Motives, experiences, and gender equality amongst parents. Fathering, 9 (2), *Aytar, Osman (2013). How is methodological emancipation possible?: Rethinking the potentials of multivariate methods for intersectional analyses. I E. Brunnberg & E. Cedersund (Eds.), New Tools in Welfare Research. (s ). Aarhus: Aarhus University Press/ NSU Press. *Aytar, Osman, & Mella, Orlando (2012). Bortom skolframgång. En analys av PISA 2006 ur ett intersektionellt perspektiv. Sociologisk forskning, 49 (1), *Bertilsson, Monica, Petersson, Eva-Lisa, Östlund, Gunnel, Waern, Margda, Hensing, Gunnel. (2013). Capacity to work while depressed and anxious - a phenomenological study. Disability and Rehabilitation, Posted online on January 23, *Brunnberg, Elinor (2010). Hard-of-hearing children s identity and solidarity. Scandinavian Journal of Disability Research, 12 (3), *Brunnberg, Elinor (2013). Focus groups with creative elements, PI-interviews. I E. Brunnberg & E. Cedersund (Eds.) New Tools in Welfare Research. (s ). Aarhus: Aarhus University Press/ NSU Press. *Brunnberg, Elinor (2013). Narratives from children in vulnerable situations. I E. Brunnberg & E. Cedersund (Eds.), New Tools in Welfare Research. (s ).Aarhus: Aarhus University Press/ NSU Press. *Brunnberg, Elinor & Kullberg, Christian (2013). Using the vignette method in comparative welfare research. I E. Brunnberg & E. Cedersund (Eds.), New Tools in Welfare Research. (s ). Aarhus: Aarhus University Press/ NSU Press. *Brunnberg, Elinor, Linden Boström, Margaretha & Berglund, Mats (2012). Sexual Force at Sexual Debut: Swedish Adolescents with Disabilities at Higher Risk than Adolescents without Disabilities. Child Abuse & Neglect, 36:4, *Dahlkild-Öhman, Gunilla & Eriksson, Maria (2013) Inequality regimes and men s positions in social work, Gender, Work and Organization, 20 (1) Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 16 Besöksadress: Högskoleplan Webb: Postadress: Box 325, Eskilstuna Postadress: Box 883, Västerås E-post: Tfn: Fax: av Tfn: Fax: Sidan Org.nr: av

192 Bilaga 2 till ärende 5 *Davishpour, Mehrdad (2013). An intersectional perspective on ethnic relations and discrimination in Sweden. I E. Brunnberg & E. Cedersund (Eds.), New Tools in Welfare Research. (s ) Aarhus: Aarhus University Press/ NSU Press. *Eriksson, Maria (2012) Tackling violence in intimacy: interacting power relations and policy change, Current Sociology, 61 (2) *Eriksson, Maria (2012). Participation for children exposed to domestic violence? Social workers approaches and children s strategies, European Journal of Social Work, 15 (2) *Eriksson, Maria & Näsman, Elisabet (2012). Interviews with children exposed to violence, Children & Society, 26 (1) *Eriksson, Maria, Bruno, Linnea, Näsman, Elisabet (2013). Family law proceedings, domestic violence and the impact upon school: a neglected area of research. Children & Society, 27 (2) *Eriksson, Maria (2011). Contact, Shared Parenting, and Violence. Children as Witnesses of Domestic Violence in Sweden, International Journal of Law, Policy and the Family, 25 (2) *Eriksson, Maria (2010). Children who witness violence as crime victims and changing family law in Sweden, Journal of Child Custody, 7 (2) *Eriksson, Maria (2010). Justice or welfare? Nordic women s shelters and children s rights organizations on children exposed to violence, Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 11 (1) Granlund, Mats, Arvidsson, Patrik, Niia, Anna, Björck-Åkesson, Eva, Simeonsson, Rune, Maxwell, Gregor, Adolfsson, Margareta, Eriksson-Augustine, Lilly & Pless, Mia (2012). Differentiating Activity and Participation of Children and Youth with Disability in Sweden: A Third Qualifier in the International Classification of Functioning, Disability, and Health for Children and Youth? American Journal of Physical Medicine & Rehabilitation, 91(13) *Hedin, Lena, Höjer, Ingrid & Brunnberg, Elinor (2010). Why one goes to school what school means to young people coming into foster care. Child & Family social work, 16 (1) *Hedin, Lena, Höjer, Ingrid & Brunnberg, Elinor (2012). Jokes and routines make everyday life a good life On doing family for young people in foster care in Sweden. The European Journal of Social Work, 15 (5) *Hedin, Lena, Höjer, Ingrid & Brunnberg, Elinor (2011). Settling into a new home as a teenager: About establishing social bonds in different types of foster families in Sweden. Children and Youth Services Review. 33 (11) *Dag, Munir & Kullberg, Christian (2010). Can they work it out and do they get any satisfaction? Swedish physically disabled men s and women s work involvement and job satisfaction. Scandinavien Journal of disability Research, 12 (4) av 360 Sidan 192 av 365

193 Bilaga 2 till ärende 5 *Nilsson, S., Björkman, B., Almqvist, A.-L., Almqvist, L., Björk-Willén, P., Donohue, D., Enskär, K., Granlund, M., Huus,. K., & Hvit, S. Children's Voices - Differentiating a Child Perspective from a Child's Perspective. Developmental Neurorehabilitation. Accepted. *Olsson, Louise, Östlund, Gunnel, Strang, Peter, Jeppsson Grassman, Eva & Friedrichsen, Maria (2010). Maintaining hope when close to death: insight from cancer patients in palliative care. International journal of Palliative Nursing, 16 (12) *Olsson, Louise, Östlund, Gunnel, Strang, Peter, Jeppsson Grassman, Eva & Friedrichsen Maria (2011). Glimmering embers of hope- Experiences of hope among cancer patients in palliative home care. Palliative and supportive care, 9 (1) *Tinnfält, Agneta, Eriksson, Charli & Brunnberg, Elinor (2011) Adolescent Children of Alcoholics on Disclosure, Support, and Assessment of Trustworthy Adults, Child and Adolescent Social Work Journal, 28 (2) Ylvén, Regina, Granlund, Mats & Persson, Carina (2012). Problem solving in relation to resources in everyday life in families of children with disabilities: a pilot study. International Journal of Rehabilitation Research, 35 (2) *Åkerström, Jeanette & Brunnberg, Elinor (2012). Young people as partners in research: experiences from an interactive research circle with adolescent girls. Qualitative Research. Posted online on August 13, 2012 *Åkerström, Jeanette, Aytar, Osman & Brunnberg, Elinor (2013). Intra- and intergenerational perspectives on youth participation in Sweden: A study with young people as research partners. Children & Society, Posted online on May 31, Lärobok/Redaktör för antologi *Brunnberg, Elinor, Borg, Rose-Marie, Fridström, Camilla (2011). Ensamkommande barn En forskningsgenomgång. Lund: Studentlitteratur. *Brunnberg, Elinor & Cedersund, Elisabet (2013). New Tools in Welfare Research. Aarhus: Aarhus University Press/ NSU Press. *Eriksson, Maria & Näsman, Elisabet (2011). När barn som upplevt våld möter socialtjänsten om barns perspektiv, delaktighet och giltiggörande. Stockholm: Gothia. *Bergman, Helena, Eriksson, Maria & Klinth, Roger (2011). Föräldraskapets politik. Från 1900-tal till 2000-tal. Stockholm: Dialogos Förlag. Kapitel i antologi *Cedersund, Elisabet & Brunnberg, Elinor (2013). Introduction. I E. Brunnberg & E. Cedersund (Eds.). New Tools in Welfare Research. Aarhus: Aarhus University Press/ NSU Press. *Dahlbäck, Maria., Dahlgren, Sarah., Östlund, Gunnel., Sverker, Annette. (2012) Utveckling och lärande genom interprofessionell samverkan. I M. Ottelid, (Red). Personlig och professionell utveckling inom socionomutbildningen, en antologi. Östersund: Mittuniversitetet, Pedagogiska meddelanden nr 8, *Eriksson, Maria & Pringle, Keith (2011). Working with Men in a Gender Equality Paradise? The Case of Sweden. I E. Ruspini, J. Hearn, B. Pease, & K. Pringle (Eds). 188 av 360 Sidan 193 av 365

194 Bilaga 2 till ärende 5 Men and Masculinities Around the World: Transforming Men s Practices. New York: Palgrave Macmillan. *Eriksson, Maria & Pringle, Keith (2010) Children s perspectives informing professional welfare practice: a comparative view. I M. P., Robb & R. Thomson (Eds.) Critical Practice with Children and Young People. Bristol: Policy Press. Kesthel, Martha & Ozolins, Andrejs (2012). Personlig och professionell Utveckling En modell skapad kring reflekterande och självkännedom. I M. Ottelid (Red) PPU - Personlig och professionell utveckling inom socionomutbildning. Pedagogiska meddelanden 8, pp *Östlund, Gunnel (2012) Personlig utveckling vägen till professionskompetens i socialt arbete. I M. Ottelid (Red). Personlig och professionell utveckling inom socionomutbildningen, en antologi. Östersund: Mittuniversitetet, Pedagogiska meddelanden nr 8, *Östlund, Gunnel (2012) Reflektionspass som pedagogiskt verktyg för PPU en uppföljning av samtalsledaruppdraget. I M. Ottelid (Red). Personlig och professionell utveckling inom socionomutbildningen, en antologi. Östersund: Mittuniversitetet, Pedagogiska meddelanden nr 8, Rapporter *Almqvist, Anna-Lena, Sandberg, Anette.& Dahlgren, Lars (2010). Papporna och motiven. Den svenska föräldraledigheten i ett geografiskt perspektiv. Working Papers in Social In-surance 2010:1. Försäkringskassan. *Baianstovu, Runa & Brunnberg, Elinor & (2010). Värna språken i universitetsmiljön. Om Örebro universitets språkpolicy. Örebro: Örebro universitet, ICU. *Brunnberg, Elinor (2010) Bullying and victimization A study of self-reporting trends about violence at school comparing Swedish adolescents with and without disabilities. European Commission. Directorate-General Justice, Freedom and Security Unit D!: Fundamental Rights and Rights of the Child: Violence in schools: Bullying and Cyber- Bullying. *Brunnberg, Elinor (2011). Focus groups with creative elements, PI interviews. Eskilstuna: Mälardalen University, ICU CHILD. *Aytar, Osman (Red.) (2012). Att mötas för lärande och utveckling i socialt arbete och social omsorg. En utvärdering av Verksamhetsförlagd utbildning och Utvärderingsverkstäder. Eskilstuna kommun, Mälardalens högskola & Västerås stad. *Brunnberg, Elinor & Aytar, Osman (2012). Att skriva referenser enligt APA-stilen: Om referenshantering i akademiskt skrivande inom socialt arbete. Eskilstuna: Mälardalens högskola. *Brunnberg, Elinor & Aytar, Osman (2012). På väg in i det svenska samhället: Slututvärdering av Solitario dagverksamhet för ensamkommande barn i Eskilstuna. Eskilstuna: Mälardalens högskola. *Brunnberg, Elinor (2012). Speak up! Giving a voice to Europe s most vulnerable children: About the rights of deaf and hard-of-hearing children in Sweden. Brussels: Eurochild. 189 av 360 Sidan 194 av 365

195 Bilaga 2 till ärende 5 *Brunnberg, Elinor & Olsson, Sylvia (2012). Speak up! Giving a voice to Europe s most vulnerable children: About the rights of young girls in a control group. Brussels: Eurochild. *Brunnberg, Elinor & Åsbrink, Maria (2012). Utvärdering av barnverksamheten på Kvinnohuset i Örebro. Eskilstuna: Mälardalens högskola. *Brunnberg, Elinor & Åsbrink, Maria (2012). Livet för barn och mammor i skyddat boende: Utvärdering av barnverksamheten på Kvinnohuset i Örebro. Eskilstuna: Mälardalens högskola. *Brunnberg, Elinor (2013). Om socionomutbildningar, forskarutbildningar och samtliga avhandlingar i socialt arbete Förteckning över samtliga doktors- och licentiatavhandlingar i socialt arbete i Sverige. Eskilstuna: Mälardalens högskola. *Hensing, Gunnel, Petersson, Eva-Lisa, Spak, Fredrik, Östlund, Gunnel (2010). Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro vilka är sambanden? En systematisk litteraturöversikt. SOU 2010: 47, En rapport från Sociala rådet. Stockholm: Erlanders AB. *Östlund, Gunnel (2012:16) Att bedöma professionsspecifika kompetenser. I E. Edvardsson Stiwne (Red.). Utbildning-Undervisning- Utmaning- Utveckling, en rapport från LiU:s utvecklingskonferens 10 mars 2011, sid Konferensbidrag *Almqvist A-L, Sandberg, A. & Dahlgren, L. (2010) Parental leave in Sweden. Motives, perceptions and gender equality among parents. Swedish Sociological Association, Halmstad, Sweden, March 2010, *Almqvist, A.-L., Sandberg, A., & Dahlgren, L. (2010). Parental leave in Sweden. Motives, experiences and gender equality among parents focusing fathers. International Sociological Association 2010, XVII World Congress of Sociology, Gothenburg, Sweden, July *Almqvist, A.-L. & Dahlgren, L. (2011). Motives for Swedish fathers paid parental leave use on different scenes. Community, Work and Family IV International Conference, Tampere, Finland, May *Almqvist, A.-L. & Duvander A.-Z. (2011). Does parental leave change gender equality? Swedish fathers parental leave and their subsequent behavior. The 25th Conference of the Nordic Sociological Association, Oslo, Norway, 4-7August *Almqvist, L., Norling, M., Almqvist, A-L., Björck-Åkesson, E., Björk-Willén, P., & Hvit, S. (2011). Children s Voices in Early Childhood Education. International Society On Early Intervention, 3 rd Conference New York, 2-5 May *Almqvist, Anna-Lena & Almqvist, Lena (2012). To make oneself heard - children s perceptions of empowerment in the Swedish preschool context. Joint World Conference on Social Work and Social Development 2012; Action and Impact 8-12 July 2012, Stockholm, Sweden. *Aparicio, Ciro (2012). Panel metodológico de relatos en el trabajo salutogenetico con refugiados politicos. Joint World Conference on Social Work and Social Development 2012; Action and Impact 8-12 July 2012, Stockholm, Sweden. 190 av 360 Sidan 195 av 365

196 Bilaga 2 till ärende 5 *Brunnberg, Elinor & Aytar, Osman (2012). Flying to a foreign horizon on your own - About unaccompanied children s everyday life in Sweden. Symposium 4: Swedish Standing Symposium: Social Work in Sweden in a changing society in the era of globalization. Joint World Conference on Social Work and Social Development 2012; Action and Impact 8-12 July 2012, Stockholm, Sweden. *Brunnberg, Elinor & Aytar, Osman (2012). Flying to a foreign horizon on your own - About unaccompanied children s everyday life in Sweden. Work-shop. Joint World Conference on Social Work and Social Development 2012; Action and Impact 8-12 July 2012, Stockholm, Sweden. *Claesson, Annika (2012). Learning Application, an evaluation of skills in health and elderly care. Joint World Conference on Social Work and Social Development 2012; Action and Impact 8-12 July 2012, Stockholm, Sweden. *Davishpour, Mehrdad (2012). Honour related violence: Power Conflicts among immigrant family in Sweden. Joint World Conference on Social Work and Social Development 2012; Action and Impact 8-12 July 2012, Stockholm, Sweden. Ekholm, Marlene (2012). The Five key Components: a framework to evaluate collaboration. Poster. Joint World Conference on Social Work and Social Development 2012; Action and Impact 8-12 July 2012, Stockholm, Sweden. Kesthely, Martha (2012). From school to the real world - personal and professional development (PPD) in the social work education. Joint World Conference on Social Work and Social Development 2012; Action and Impact 8-12 July 2012, Stockholm, Sweden. *Olsson, Sylvia & Brunnberg, Elinor (2012). Childhood to Adult Life. A longitudinal study about psycho-social aspects of living with a hearing disability. Poster. Joint World Conference on Social Work and Social Development 2012; Action and Impact 8-12 July 2012, Stockholm, Sweden. Ylvén, Regina (2012). Collaborative problem-solving in the context of early Childhood Intervention. Joint World Conference on Social Work and Social Development 2012; Action and Impact 8-12 July 2012, Stockholm, Sweden *Sverker A, Östlund G, Thyberg I, Waltersson E, Thyberg M. (2010). Aspects of participation in work and everyday life in early RA: a qualitative interview study (the Swedish TIRA-study). Ann Rheum Dis 2010;69 (Suppl3):745. The European League Against Rheumatism, Roma, June, *Sverker A.,I. Thyberg, G. Östlund, E. Waltersson, M. Thyberg (2011). [SAT0485- HP] Dilemmas of participation in work and employment in early RA: A qualitative interview study (the Swedish TIRA study) The European League Against Rheumatism, London, June, Zipper, Irene & Kesthely, Martha (2012). A social work perspective on transatlantic collaboration to prepare students for leadership and enhance service delivery. Joint World Conference on Social Work and Social Development 2012; Action and Impact 8-12 July 2012, Stockholm, Sweden *Åkerström, Jeanette & Brunnberg, Elinor (2012). Young people as partners in a research circle A presentation of an interactive model between academic researchers 191 av 360 Sidan 196 av 365

197 Bilaga 2 till ärende 5 and youth. Poster Joint World Conference on Social Work and Social Development 2012; Action and Impact 8-12 July 2012, Stockholm, Sweden. *Åkerström, Jeanette, Aytar, Osman & Brunnberg, Elinor (2012). Young people s perceptions and experiences of participation and discrimination in school an intragenerational perspective. Poster Joint World Conference on Social Work and Social Development 2012; Action and Impact 8-12 July 2012, Stockholm, Sweden. Övrigt Moderator *Brunnberg, Elinor (2012). Moderator. Symposium 4: Swedish Standing Symposium: Social Work in Sweden in a changing society in the era of globalization. Joint World Conference on Social Work and Social Development 2012; Action and Impact 8-12 July 2012, Stockholm, Sweden. BUSbladet BUSbladet summerar i kortformat de senaste nyheterna, rapporterna och aktiviteterna inom området Barn i Utsatta Situationer. Varje månad går Busbladet ut till drygt 150 forskare och professionella som på olika sätt är aktiva inom området barn i utsatta situationer. Busbladet utkommer sedan några år tillbaka med 7-8 nummer/år. Redaktör; Elinor Brunnberg Journalist: Jeanette Åkerström Avhandlingar Huvudhandledare: Elinor Brunnberg Disputerad: Hedin, Lena (2012). Foster youth's sense of belonging in kinship, network and traditional foster families.: An interactive perspective on foster youth's everyday life. Doktorsavhandling, sammanläggning Huvudhandledare: Björck-Åkesson, Eva Disputerad: Ylvén, Regina (2013). Factors facilitating family functioning in families of children with disabilities : in the context of Swedish child and youth habilitation service Doktorsavhandling, sammanläggning 192 av 360 Sidan 197 av 365

198 Bilaga D Planerade handledarresurser inom ansökt forskarutbildningsämne Bilaga 2 till ärende 5 1 (2) Namn Anställning och anställningsform Akademisk titel och inriktning Anställningens omfattning (%) Planerad tjänstgöring av heltid (%) inom ansökt forskarutbildningsämne Handledarutbildning och handledarerfarenhet Elinor Brunnberg Professor Professor socialt arbete Maria Eriksson Professor Professor socialt arbete 100% 30-40% * Ja/Ja 100% 30-40% * Ja/Ja Keith Pringle Aff professor Fil.dr/socialt arb - - Nej, men är av FUU godkänd som valbar handledare/ja Anna-Lena Almqvist Lektor Fil dr/socialt arb 100% 5-20% * Ja/Ja Mehrdad Darvishpour Lektor Fil dr/socialt arb 100% 5-20% * Ja/På avancerad nivå Mats Ekermo Lektor Fil dr/socialt arb 100% 5-20% * Ja/Ja Gunnel Östlund Lektor Med dr/socialt arb Docentansökan i soc arb inlämnad Osman Aytar Lektor Fil dr/socialt arb 100% 5-20% * Ja/Ja 100% 5-20% * Ja/ Ja Docentansökan i soc arb inlämnad 193 av 360 Sidan 198 av 365

199 Bilaga D Planerade handledarresurser inom ansökt forskarutbildningsämne Bilaga 2 till ärende 5 2 (2) Munir Dag Lektor Fil dr/socialt arb 100% 5-20% * Ska gå MDHs handledarutb. ht2013/ja Tjänst under tillsättning Lektor 100% 5-20% * Forskarass under tillsättning Lektor 75% forskarass + 25% lektor 5-20% * * Uppskattad tid om vederbörande blir aktuell som handledare och/eller ska undervisa i de 7 obligatoriska forskarutbildningskurserna och/eller får andra uppdrag inom forskarutbildningen i hälsa och välfärd. 194 av 360 Sidan 199 av 365

200 Bilaga E Potentiella handledarresurser inom området hälsa och välfärd Bilaga 2 till ärende 5 1 (5) Namn Anställning och anställningsfo rm Akademisk titel och inriktning Anställningens omfattning (%) Planerad tjänstgöring av heltid (%) inom området Handledarutbildning och handledarerfarenhet Anne Söderlund Professor Professor sjukgymnastik 30-40% * Ja/Ja Jonas Stier Professor Professor sociologi 30-40% * Ja/Ja Kerstin Isaksson Professor Professor psykologi 30-40% * Ja/Ja Lene Martin Professor Professor vårdvetenskap Lennart Bogg Professor Professor folkhälsovetenskap Per Tillgren Professor Professor folkhälsovetenskap 30-40% * Ja/Ja 30-40% * Ja/Ja 30-40% * Ja/Ja Elisabeth Häggström Nordin Lektor Docent vårdvetenskap 5-20% * Ja/Ja Gabriella Engström Lektor Docent vårdvetenskap 5-20% * Ja/Ja Hélène Sandmark Lektor Docent folkhälsovetenskap 5-20% * Ja/Ja 195 av 360 Sidan 200 av 365

201 Bilaga E Potentiella handledarresurser inom området hälsa och välfärd Bilaga 2 till ärende 5 2 (5) Henrik Eriksson Lektor Docent vårdvetenskap tjänstledig 5-20% * Ja/Ja Håkan Sandberg Lektor Docent vårdpedagogik 5-20% * Ja/Ja Ildikó Asztalos Morell Lektor Docent sociologi 5-20% * Ja/Ja Ingrid Snellman Lektor Docent vårdvetenskap 5-20% * Ja/Ja Jacek Hochwälder Lektor Docent psykologi 5-20% * Godkänd av FUU som valbar handledare/ja Jakob Eklund Lektor Docent psykologi 5-20% * - Karin Josefsson Lektor Docent vårdvetenskap 5-20% * Ja/Ja Kerstin Erlandsson Lektor Docent vårdvetenskap tjänstledig 5-20% * Ja/Ja Lena Almqvist Lektor Docent psykologi 5-20% * Ja/Ja Lena Wiklund Gustin Lektor Docent vårdvetenskap 5-20% * Ja/Ja Louise Olsson Lektor Docent medicinska vetenskaper 5-20% * - Maja Söderbäck Lektor Docent vårdvetenskap 5-20% * Ja/Ja Margareta Asp Lektor Docent vårdvetenskap 5-20% * Ja/Ja Maria Müllersdorf Lektor Docent vårdvetenskap 5-20% * Ja/Ja Sharareh Akhavan Lektor Docent folkhälsovetenskap 5-20% * Ja/Ja Wanja Astvik Lektor Docent psykologi 5-20% * av 360 Sidan 201 av 365

202 Bilaga E Potentiella handledarresurser inom området hälsa och välfärd Bilaga 2 till ärende 5 3 (5) Åsa Roxberg Lektor Docent vårdvetenskap 5-20% * Ja/Ja Agneta Brav Lektor Fil.dr/psykologi 5-20% * Ja/- Albertine Ranheim Lektor Med.dr/vårdvetenskap 5-20% * Ja/Ja Anna Ullenhag Lektor Med.dr/sjukgymnastik 5-20% * - Ann-Christin Johansson Lektor Med.dr/sjukgymnastik 5-20% * Ja/Ja Annika Engström Lektor Fil.dr/vårdpedagogik 5-20% * - Bosse Jonsson Lektor Fil.dr/vårdpedagogik 5-20% * Ja/ - Cecilia Rydlo Lektor Med.dr/vårdvetenskap 5-20% * Ja/ - Christine Gustafsson Lektor Med.dr/vårdvetenskap 5-20% * Ja/Ja Eduardo Medina Lektor Fil.dr/sociologi 5-20% * - Eric Hansen Lektor Fil.dr/psykologi 5-20% * - Gunnel Ahlberg Lektor Fil.dr/psykologi 5-20% * - Helena Blomberg Lektor Fil.dr/sociologi 5-20% * - Jenny Wickford Lektor Med.dr/sjukgymnastik 5-20% * - Johanna Westerlund Lektor Med.dr/medicinsk vetenskap 5-20% * - Jonas Lindblom Lektor Fil.dr/sociologi 5-20% * - Juliska Wallin Lektor Fil.dr/psykologi 5-20% * Ja/Ja 197 av 360 Sidan 202 av 365

203 Bilaga E Potentiella handledarresurser inom området hälsa och välfärd Bilaga 2 till ärende 5 4 (5) Kerstin Jorsäter Blomgren Lektor Med.dr/medicinsk vetenskap 5-20% * Går just nu MDHs utb/ja Lena Hallström Lektor Med.dr/medicinsk vetenskap 5-20% * Ja/- Lena Karin Gustafsson Lektor Med.dr/vårdvetenskap 5-20% * Ja/- Lena Marmstål Hammar Lektor Med.dr/medicinsk vetenskap 5-20% * Ja/- Lena Nordgren Lektor Fil.dr/vårdvetenskap 5-20% * Ja/Ja Leonard Ngaosuvan Lektor Fil.dr/psykologi 5-20% * - Magnus Elfström Lektor Fil.dr/psykologi 5-20% * Ska gå MDHs handledarutb. ht2013/ja Maria Harder Lektor Med.dr/medicinsk vetenskap 5-20% * Ja/- Maria Sandborgh Lektor Med.dr/vårdvetenskap 5-20% * Går just nu MDHs utb/ja Marianne Velandia Lektor Med.dr/vårdvetenskap 5-20% * Går just nu MDHs utb /Ja Martina Summer Meranius Mohammadrafi Mahmoodian Lektor Fil.dr/vårdvetenskap 5-20% * Ja/ - Lektor Fil.dr/sociologi 5-20% * - Per Andersson Lektor Med.dr/medicinsk vetenskap 5-20% * av 360 Sidan 203 av 365

204 Bilaga E Potentiella handledarresurser inom området hälsa och välfärd Bilaga 2 till ärende 5 5 (5) Per Lindström Lektor Fil.dr/psykologi 5-20% * - Petra Heideken Wågert Lektor Med.dr/sjukgymnastik 5-20% * Ja/Ja Sanja Magdalenic Lektor Fil.dr/sociologi 5-20% * - Staffan Dryselius Lektor Med.dr/medicinsk vetenskap 5-20% * - Tomas Kumlin Lektor Fil.dr/sociologi 5-20% * - Åsa Snöljung Lektor Med.dr/sjukgymnastik 5-20% * - * Uppskattad tid om vederbörande blir aktuell som handledare och/eller ska undervisa i de 7 obligatoriska forskarutbildningskurserna och/eller får andra uppdrag inom forskarutbildningen i hälsa och välfärd. 199 av 360 Sidan 204 av 365

205 Bilaga 2 till ärende 5 Akademin för hälsa, vård och välfärd STRATEGIPLAN FÖR INTERNATIONALISERING SOCIALT ARBETE Akademin för hälsa, vård och välfärd Mälardalens högskola Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 16 Besöksadress: Högskoleplan 2 Webb: Postadress: Box 325, Eskilstuna Postadress: Box 883, Västerås E-post: Tfn: Fax: av Tfn: Fax: Sidan Org.nr: av

206 Bilaga 2 till ärende 5 Mälardalens högskolas mål är att 2016 vara det ledande lärosätet i Sverige för excellent samproduktion med olika samhällsaktörer, både internationellt och nationellt. De studerande skall erbjudas utbildningar som ger dem inter-kulturell kompetens och förbereder dem för karriärer både internationellt och nationellt på en arbetsmarknad som blir allt mer globaliserad. 2(10) 201 av 360 Sidan 206 av 365

207 Bilaga 2 till ärende 5 FÖR SOCIALT ARBETE 1 Internationalisering är ett av de områden som ska genomsyra verksamheten inom socialt arbete och socionomutbildningen på MDH och samverkan är ett annat. De studerande ska erbjudas en internationellt konkurrenskraftig utbildning och kunna arbeta med socialt arbete i mångkulturella verksamheter i såväl Sverige som andra länder. Kunskaper genom ett internationellt samt mångkulturellt samarbete ska bidra till att stärka kompetensen inom ämnet och forskningen. På samma sätt som den kunskap som produceras vid MDH ska spridas till andra länder. När utbildning eller forskning sker i samverkan med annat universitet eller verksamhet skall det finnas med en ömsesidighet i utbytet som dock kan vara olika i sitt innehåll. Internationaliseringsarbetet kan inom socionomutbildningen bedrivas på olika sätt. Det kan t.ex. ske genom att det i olika kurser finns ett särskilt internationellt temaområde i kursen eller i andra kurser att den studerande åker utomlands. Det kan också ske genom nya sätt att undervisa eller bedriva seminarieverksamhet via nätet. Master och doktorandkurser kan bedrivas i samverkan med ett utländskt universitet och med studerande från andra länder. Forskarutbildning inom Hälsa och välfärdsområdet bedrivs på engelska och med studerande från annat land. Samverkan med de länder vi har avtal med kan gälla student- och lärarutbyte på grundutbildningsnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå eller som forskning, De kan sammanfalla i kontakterna med ett land men också vara olika i relation till olika länder. Forsknings- och utvecklingsarbete kan generellt innefatta även internationell publicering av resultat, men också internationella expertuppdrag. Sammanfattningsvis har internationaliseringsarbetet redan 2013 ett mycket varierande innehåll och former, men det kan fram till 2016 utökas och finna nya och fördjupade former. Strategin utgår från en kartläggning av pågående internationalisering och publicering (se bilaga 1, 2). Strategin är uppdelad i tre områden 1) grundutbildning och utbildning på avancerad nivå 2) forskarutbildning 3) forskning. 1 Bilaga 1 Internationalisering socialt arbete kartläggning Bilaga 2 Publikationer från Socialt arbete, HVV, Mälardalens högskola 3(10) 202 av 360 Sidan 207 av 365

208 Bilaga 2 till ärende 5 4(10) 203 av 360 Sidan 208 av 365

209 Bilaga 2 till ärende 5 Övergripande mål Målsättningen är att studerande på olika nivåer skall ha kunskaper utifrån ett mångkulturellt perspektiv användbara i socialt arbete såväl nationellt som internationellt. Forskningen skall vara av hög kvalitet och av internationellt intresse. Studerande, lärare och forskare i socialt arbete skall utgå ifrån människors lika värde oavsett etnisk eller religiös tillhörighet. Till den övergripande målsättningen hör också att skapa en arbetsmiljö med öppenhet för internationella kontakter genom att ta emot forskare, doktorander, lärare och studerande från andra länder samt att tillvarata lärares och studerandes personliga erfarenheter och kompetens. 5(10) 204 av 360 Sidan 209 av 365

210 Bilaga 2 till ärende 5 UNDERVISNING INOM SOCIONOMPROGRAMMET De flesta kurser inom socionomprogrammet, på avancerad nivå och inom doktorandprogrammet innehåller ett internationellt perspektiv. Det kan vara tematiskt, men det kan också vara att kursen teoretiskt eller metodologiskt grundar sig på kunskap som tagits fram i ett annat land och som får genomslag i kurslitteraturen. Medverkande lärare och studerande kan komma från ett annat land och ge fördjupade kunskaper ur ett etniskt, mångkulturellt och transkulturellt perspektiv i en globaliserad värld. Studerande kan även läsa kurser inom socionomprogrammet utomlands. Det gäller även verksamhetsförlagd undervisning (VFU). Under perioden kommer det internationella perspektivet i undervisningen att tydliggöras och öka. Nya sätt att arbeta med internationalisering i undervisningen kan ske via nätet och testas under de kommande åren. FORSKNING I SOCIALT ARBETE Internationell forskning kan till exempel bestå av internationellt komparativa studier, studier ur ett mångkulturellt perspektiv, studier av migration, studier med transnationella relationer i en globaliserad värld, men kan också vara forskning som sker i andra länder. Exempel på detta är doktorandstudier där data samlas in i Thailand och analysen sker i Sverige. Exempel på studier av internationell karaktär som bedrivs i Sverige är studier om ensamkommande barns migration och etablering i Sverige med transkulturella familjesystem, hedersrelaterat våld och våld mot kvinnor och barn i skyddat boende. Forskning inom de ovan angivna områdena finns 2013 och kommer till 2016 att stärkas ytterligare. INTERNATIONELLA NÄTVERK Flera medarbetare ingår 2013 i olika internationella nätverk t.ex. ett nordiskt nätverk NSU (Nordiska sommaruniversitetet) ( finansierat av Nordiska ministerrådet); Community University Partnership Resilience ett nätverk med bas i Storbritannien; Swedish - Japanese network for studies in ageing and care är ett nätverk för japanska och svenska forskare; Eurochild ett nätverk som arbetar inom Europa med barns rättigheter - till stor del finansierat av EU- kommissionen. Samarbete sker även med forskningspartners som det finns ett särskilt intresse av att samarbeta med. Under tiden är ambitionen att behålla och öka medarbetares delaktighet i internationella nätverk. 6(10) 205 av 360 Sidan 210 av 365

211 Bilaga 2 till ärende 5 7(10) 206 av 360 Sidan 211 av 365

212 Bilaga 2 till ärende 5 Mål 1 Varje lärarlag granskar om ett internationellt tema är relevant i kursen och om kurslitteraturen täcker detta 2 Varje lärarlag överväger även samverkansdimensionen vid planeringen av kursens internationaliseringstema Nyckelindikatorer för genomförande Kursansvarig och lärarlag ska granska kurserna på grundoch avancerad nivå för att klargöra det internationella perspektivet i kursen genom att ställa bland annat frågorna i fotnoten 2 Inventering av kompetens och intresseområden inom lärarlaget och hur de studerandes erfarenheter kan lyftas fram Inventering av kurslitteratur utifrån ett internationaliseringsperspektiv Riktlinjer för samverkan med utländska lärosäten utarbetas Samverkan planeras med utländskt lärosäte i kurser där detta är möjligt 3 4 Öka det ömsesidiga utbytet med utländska lärosäten inom grundutbildningen och avancerad utbildning Fortsätt genomföra internationellt komparativa studier eller mång kulturella studier i en globaliserad värld inom forskningen Målsättningen är att 7-8 studerande i en årskull på grundutbildningen skall bedriva en del av sina studier i ett internationellt utbyte och att deras erfarenheter delges andra studerande Fortsätt genomföra internationella studier i samverkan med utländska forskare Att upprätta en förteckning över mot socionomprogrammet validerbara engelskspråkiga kurser vid utländska lärosäten Presentera egna forskningsresultat vid internationella konferenser 2 På vilket sätt kan ett internationellt alternativt mångkulturellt tema vara av särskilt värde i kursen? Hur kommer området att hanteras och beskrivas i studiehandledningen avseende lärandemål, innehåll, undervisnings- och examinationsformer? Är samverkan med utländskt lärosäte möjligt och kan det i så fall tillföra en fördjupning av kursens innehåll? 8(10) 207 av 360 Sidan 212 av 365

213 Bilaga 2 till ärende 5 Utveckla 5 nätverksrelationer och internationella samarbeten med Japan, Korea, Indien, Thailand, USA, Kina och europeiska länder 6 Ökad internationell publicering 7 Ökad internationell seminarieverksamhet och distansutbildning Etablera nya avtal och ompröva gamla avtal så att de är ömsesidiga och levande Antalet internationellt publicerade vetenskapliga artiklar och rapporter från forskare och doktorander skall vara mer än elva under kommande år Utökat samarbete med PIL och ett utländskt lärosäte för att utveckla ett för distanskurser och seminarieverksamhet anpassat pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt Utbyte kan ske för kortare eller längre tidsperioder Publicering skall eftersträvas i internationellt ledande tidskrifter inom ämnet och Open Access eller parallellpublicering är målsättningen Genomför gemensam master och doktorandutbildning delvis nätbaserad i samverkan med University of North Carolina at Chapel Hill, USA 9(10) 208 av 360 Sidan 213 av 365

214 Bilaga 2 till ärende 5 Socialt arbete, Mälardalens högskola, Box 325, Eskilstuna (10) 209 av 360 Sidan 214 av 365

215 Bilaga 2 till ärende 5 Forskningsansökningar och pågående projekt 2012 inom HVV (Beslut som fattats under 2013 har förts in i den utsträckning det varit möjligt). Huvudansvarig forskare Projekttitel Anslagsgivare Beslut Elinor Brunnberg Projekt Liv & hälsa ung 2011 Örebro läns landsting Avtal - Får använda empiriskt insamlat Elinor Brunnberg/ Eurochild Bryssel + Bulgaria, Greece, Hungary, Ireland, the Netherlands, UK, Poland Elinor Brunnberg/Osman Aytar Elinor Brunnberg Elinor Brunnberg Elinor Brunnberg Speak up! Giving a voice to European children in vulnerable situations Utvärdering av intervention genom Solitario dagverksamhet för ensamkommande barn Familjens och välfärdsystemets utmaning och förvandling när de äldre blir allt fler. En komparativ studie från Japan, Sydkorea och Sverige - omvårdnad av barn, personer med funktionsnedsättning äldre Familjens och välfärdsystemets utmaning och förvandling när de äldre blir allt fler. En komparativ studie från Japan, Sydkorea och Sverige - omvårdnad av barn, personer med funktionsnedsättning äldre Hard of hearing and deaf children's shaping of their future life. A study about inclusion or exclusion, identity construction, education, mental health, alcohol and drugs Eurochild and European Union s Fundamental Rights & Citizenship Programme Eskilstuna kommun och Europafonden Stint Ansökan om initieringsbidrag Stint Ansökan Sverige Korea fond Ansökan även gjord i Korea av koreanska forskare FAS material Avslutat 2012 men avrapporterin g och pågående publicering Pågående publicering Utvärdering avslutad Beviljat Under prövning Beviljat Elinor Brunnberg Livet I skyddat boende Samhällskontraktet Beviljat Elinor Brunnberg Samordnat föräldrastöd Samhällskontraktet Beviljat/Avslu tat Elinor Brunnberg/Regina Ylvén Samordnat föräldrastöd för barn/ungdomar med funktionsnedsättning Allmänna Arvsfonden Beviljat av 360 Sidan 215 av 365

216 Bilaga 2 till ärende 5 Elinor Brunnberg Betydelsefulla möten Samhällskontraktet Beviljat Elinor Brunnberg/Maria Utvärdering av livet för barn Åström i skyddat boende Angie Hart/Elinor Brunnberg Angie Hart/Elinor Brunnberg/Anette Sandberg Jukka Surakka Arcada Finland/ Gunnel Östlund MDH + Turkey, Ireland, Estonia, Norway, Latvia, Germany Jukka Surakka/ Markku T. Hyppä Arcada, Finland Gunnel Östlund/ Elinor Brunnberg Per Tillgren, Anne Söderlund, Osman Aytar, Sharare Akhavan Elinor Brunnberg, Staffan Höjer Göteborgs universitet, Anders Bruhn Örebro universitet Osman Aytar Genomförs av länsstyrelserna i Västmanland och Örebro Elinor Brunnberg + från andra universitet och verksamheter Elinor Brunnberg + från andra universitet och verksamheter i Europa Community University Partnership Resilience Imagine Project - Connecting Communities through research Family and children s rights and safety a project of the Swedish civil society Socialt kapital och sociala media bland finlandssvenska, finska (i Finland) och svenska samt svenskfinska (i Sverige) befolkningen Hälsosamt liv Professional doctorate Något för Sverige? MR-Rätt UT Ensamkommande flyktingbarn Expert group on participatory methods for inclusion of children who are vulnerable and/or marginalized Kvinnohuset i Örebro/Länsstyrels en i Örebro UK fond UK Economic and Social Research Council EUROPEAN COMMISSION 7th Framework Arcada Sveriges Kommuner och landsting Socialdepartement et Inom utvecklandet av ett evidensbaserat socialt arbete Europeiska socialfonden Tid beviljat Avslutat Publikation skriven Beviljat Beviljat Under prövning Inledande finansiering Medel beviljade och projektet genomförs Medel beviljade och projektet genomförs Juni SKL Europafonden Pågående ingår i projektets referensgrup p Eurochild Pågående Elisabet Näsman, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet+ doktorand Linné Bruno (Uppsala universitet) + Familjerättsliga processer och beslut i ett skolperspektiv med utsatta barn i fokus. Ett pilotprojekt. FAS & Allmänna Barnhuset Avslutat av 360 Sidan 216 av 365

217 Bilaga 2 till ärende 5 Maria Eriksson Anders Broberg, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, + Maria Eriksson m fl Maria Eriksson + Marie- Louise Klingstedt, Mälardalens högskola, Utveckling av bedömningsinstrument och stödinsatser för våldsutsatta barn. Utvärdering av Järva Ungdomsmottagnings NOOR-grupper: en pilotstudie Socialstyrelsen Finansiering: Stockholms stad. Pågående ANSÖKNINGAR 2013 Gunnel Östlund/ Ulrika Mussener Liu/ Gun Johansson Liu/Elinor Brunnberg MDH Maria Eriksson, Elisabet Näsman, Karin Röbäck De Souza Maria Eriksson + överläkare Gabriel Otterman, Uppsala Universitet/ Akademiska sjukhuset Barnskyddsteamet. Maria Eriksson + FD Ann- Sofie Bergman, Linnéuniversitetet, FD Ulrika Järkestig-Berggren, Linnéuniversitetet, FD Gisela Priebe, Linnéuniversitetet. Osman Aytar & Mats Ekermo Elinor Brunnberg & Catherina Ronsten samt Västerås kommun och Eskilstuna kommun Doktorandprojekt och utveckling av forskargrupper i Thailand ingår Elinor Brunnberg; Lene Martin; Sharareh Akhavan; Marianne Velandia; Anna- Lena Almqvist; Maja Söderbäck;Per Tillgren; Henrik Eriksson; Gunnel Östlund; Maria Sandborgh; Margareta Asp; Åsa Roxberg Arbetsgivarens kunskap om, attityder till och vilja att anställa funktionshindrade personer BBIC och barn som upplevt våld Hälsoundersökningar vid omhändertagande av barn Barn som omsorgspersoner: utredning och bedömning, pågående Utvärdering av arbetsmarknadsprojekt med Romer Thailand Strategic grants for Organization FAS skiss FAS skiss Projektutveckling Projektutveckling Västerås stad Stint Under prövning Gått vidare till steg två Under prövning Gått vidare till steg två Beviljat Under prövning Under prövning av 360 Sidan 217 av 365

218 Bilaga 2 till ärende 5 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete inom området Hälsa och Välfärd 1. Ämnesbeskrivning Socialt arbete är ett samhällsvetenskapligt ämne som studerar social förändring av samhälleliga förhållanden och problemlösning i mänskliga relationer med syfte att främja människors välfärd. Inom forskarutbildningsämnet socialt arbete görs studier av människors hälsa och välfärd. Forskningen omfattar personer i alla åldrar och av olika kön som befinner sig i socialt utsatta situationer eller har särskilda behov. I socialt arbete studeras samhälleliga villkor för människors välfärd, individers eller gruppers utsatthet och resurser för att bevara eller återvinna en välfungerande livssituation. Forskning i socialt arbete omfattar olika teorier och metoder för studier i sociala, kulturella och organisatoriska sammanhang. Forskningen kan beskrivas och problematiseras ur ett individ-, grupp-, samhälls- och globalt perspektiv och har ett tvärprofessionellt intresse som omfattar reaktiva och skyddande men även förebyggande, stödjande, omvårdande och rehabiliterande/ habiliterande åtgärder. Forskning i socialt arbete har beröringspunkter med forskning inom folkhälsovetenskap och vårdvetenskap vilket möjliggör synergieffekter i forskningsresultat och därmed vidgar förståelsen av aktuellt forskningsområde. 2. Utbildningens mål Utbildningens mål är att den forskarstuderande skall nå vidgade och fördjupade kunskaper i ämnet socialt arbete, nödvändiga för avhandlingsarbetet och användbara vid senare yrkesverksamhet såväl utanför som inom högskolan. En examen på forskarnivå innebär möjlighet att arbeta med en rad kvalificerade forskningsrelaterade arbetsuppgifter inom högskolan, offentlig sektor, civilsamhället eller näringslivet såväl nationellt som internationellt. Ett av målen med utbildningen på forskarnivå vid Mälardalens högskola är att utveckla individens kreativitet och förbereda för ledande befattningar i samhället. Utbildningen ska genomföras med hög kvalitet och god produktivitet och utbildningsaspekten ska vara det primära. Avhandlingarna ska vara av internationellt hög kvalitet. Huvudmålet med utbildningen är att forma nya forskare med goda förutsättningar att verka inom forskarrelaterade arbetsmiljöer och den ska leda till att den studerande är väl förberedd för fortsatt yrkesverksamhet. Utbildningen ska utveckla god förmåga att självständigt planera av 360 Sidan 218 av 365

219 Bilaga 2 till ärende 5 och genomföra forskning liksom att strukturera och förmedla kunskap och vetenskaplig information samt att framställa resultaten muntligt och skriftligt. Doktorsexamen uppnås efter att den forskarstuderande fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ämnet socialt arbete för utbildning på forskarnivå. Högskoleförordningen, bilaga 2 Allmänna mål för utbildning på forskarnivå beträffande kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, samt värderingsförmåga och förhållningssätt, anges i Examensordningen. 2.1 Doktorsexamen i socialt arbete Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska den forskarstuderande - visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av det mångvetenskapliga forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och - visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska den forskarstuderande - visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet, identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, - med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, - visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och - visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska den forskarstuderande - visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, - visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, - vidga sin förståelse och respekt för olika synsätt, kulturer och traditioner av 360 Sidan 219 av 365

220 Bilaga 2 till ärende 5 Vetenskaplig avhandling För doktorsexamen skall den forskarstuderande ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om 165 högskolepoäng godkänd. 2.2 Licentiatexamen i socialt arbete Kunskap och förståelse För licentiatexamen ska den forskarstuderande - visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För licentiatexamen ska den forskarstuderande - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen ska den forskarstuderande - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Vetenskaplig avhandling För licentiatexamen skall den forskarstuderande ha fått en vetenskaplig avhandling (licentiatavhandling) om 70 högskolepoäng godkänd. 3. Antagning Högskoleförordningen 7 kap. 37 Frågor om antagning avgörs av högskolan. Den som vill antas till utbildning på forskarnivå skall anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. När en högskola avser att anta en eller flera doktorander skall högskolan genom annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om detta. Någon form av information behöver dock inte lämnas 1.vid antagning av doktorand som skall genomgå utbildning inom ramen för en anställning hos en annan arbetsgivare än högskolan, 2. vid antagning av en doktorand som tidigare påbörjat sin utbildning på forskarnivå vid ett annat lärosäte, eller 3. om det finns liknande särskilda skäl av 360 Sidan 220 av 365

221 Bilaga 2 till ärende 5 Vid nyrekrytering av forskarstuderande till utbildning på forskarnivå, som ska finansieras genom doktorandanställning, ska anställningen och utbildningsplatsen alltid annonseras. Vid Mälardalens högskola annonseras sådan anställning på högskolans hemsida under sidan Lediga anställningar och ofta även i dags- och fackpress. Undantag för detta krav görs då det finns avtal med kommuner, landsting eller annan part, förflyttning från annat lärosäte samt antagning till senare del. Vid varje antagningstillfälle ska akademin utse en ansvarig för antagningsprocessen. Vem som är ansvarig ska tydligt framgå vid annonsering av utbildningsplatsen och i ansökan om antagning. Ansökan till utbildning på forskarnivå kan göras vid fastställda tidpunkter och i undantagsfall löpande under året. Ansökan ska ske på särskild ansökningsblankett som finns att hämta från högskolans hemsida. 3.1 Behörighet Högskoleförordningen 7 kap. 35 För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att den sökande 1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som högskolan kan ha föreskrivit, och 2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. 7 kap. 39 Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. 7 kap. 40 De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning, 2. särskild yrkeserfarenhet, och 3. nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen. Utöver att uppfylla fordringarna för grundläggande behörighet krävs att den sökande bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. 1. Nödvändiga kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning och/eller yrkeserfarenhet som bedöms utifrån relevansen för forskningsprojektet. 2. Nödvändiga språkkunskaper i engelska, såväl muntliga som skriftliga. Bedömning av dessa kunskaper görs genom att den sökande presenterar sin avhandlingsplan på engelska för ansvarig för antagningsprocessen och handledarkollegiet. Då det inom socialt arbete finns utrymme för både ämnesspecifika och mångvetenskapliga ansatser kan nödvändig/relevant kunskapsbakgrund komma från olika ämnen/områden. Forskningssamordnaren är ansvarig för att bedöma om behörighetskraven är uppfyllda. Fakultetsnämnden beslutar om undantag från behörighetskraven medan forskningssamordnaren utreder och bereder grunderna för undantag från behörighetskraven i samråd med handledarkollegiet. 3.2 Urval av 360 Sidan 221 av 365

222 Bilaga 2 till ärende 5 Urval bland sökande som uppfyller behörighetskraven görs utifrån en bedömning av de sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen och baseras på tidigare studieresultat, kvaliteten på den sökandes avhandlingsplan samt samarbetsförmåga. Urvalet görs av ansvarig för antagningsprocessen i samråd med handledarkollegiet. Urvalet och eventuell rangordning av sökande vilka bedöms behöriga skall dokumenteras och delges forskningssamordnaren. Endast forskarstuderande som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt får antas. Det åligger akademichef att säkerställa att en finansieringsplan som motsvarar hela studietiden är garanterad vid antagningstillfället. Där utöver ska kostnader för resor och övriga kringkostnader kunna garanteras för hela studietiden. Dessa krav ska vara uppfyllda oavsett anställnings- och finansieringsform. 3.3 Antagningsprocessen Antagning till utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola ska göras med doktorsexamen som mål. En person som har avlagt licentiatexamen vid högskolan eller vid annat lärosäte kan antas till så kallad senare del, dvs. med doktorsexamen som mål. Utskottet för forskarutbildning fattar beslut om att anta studerande till utbildning på forskarnivå efter förslag från akademin. 3.4 Övergång från annat lärosäte Högskoleförordningen 7 kap. 38 En högskola som har fått tillstånd att utfärda examina på forskarnivå inom ett område, får utan ny antagning besluta att en doktorand som har antagits vid något annat universitet eller någon annan högskola får övergå till högskolan och fortsätta sin utbildning och examineras där. Det gäller dock bara om doktoranden har haft huvuddelen av sina forskarstudier förlagda till den högskolan inom det område som tillståndet att utfärda examina avser. Det som sägs i första stycket ska också gälla om en högskola genom att ha getts benämningen universitet har fått rätt enligt 1 kap. 11 högskolelagen (1992:1434) att utfärda examina på forskarnivå. Vid sådan övergång ska akademichefen vid akademin för hälsa, vård och välfärd säkerställa att finansiering för kvarvarande studieperiod kan garanteras enligt samma kriterier som för övriga forskarstuderande. Beslut om övergång fattas av utskottet för forskarutbildning efter förslag från akademin. Ansökan kan göras löpande under läsåret på särskild ansökningsblankett som finns att hämta från högskolans hemsida. 4. Utbildningens innehåll och upplägg 4.1 Individuell studieplan Högskoleförordningen 6 kap. 29 För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan. Planen ska innehålla högskolans och doktorandens åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning. Planen ska beslutas efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare. Den individuella studieplanen ska regelbundet följas upp och efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare ändras av högskolan i den av 360 Sidan 222 av 365

223 Bilaga 2 till ärende 5 utsträckning som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. För varje forskarstuderande ska det innan antagningen upprättas en individuell studieplan. Den individuella studieplanen ska fastställas enligt de regler som fakultetsnämnden har fastställt. Den individuella studieplanen ska årligen följas upp och revideras. Därutöver ska den revideras i samband med varje större förändring av villkoren för studierna. Den forskarstuderande, samtliga handledare och akademichef ska genom sina underskrifter intyga att de har tagit del av och godkänt planen varje år. 4.2 Kurser och seminarier Kursdelen i forskarutbildningen består av 75 hp obligatoriska kurser var av 15 hp är valfria. De obligatoriska kurserna består av ett block med en grundkurs i forskarstudier och ett block med kurser i området Hälsa och välfärd. De 15 hp valfria kurserna är avhandlingsspecifika och väljs i samråd med handledaren. I den individuella studieplanen ska bl a anges vilka kurser som för den enskilde forskarstuderande ska ingå i utbildningen samt hur många poäng varje kurs motsvarar. Efter överenskommelse kan den forskarstuderande tillgodoräkna sig poäng från andra kurser på avancerad nivå inom avhandlingens område (max 15 hp). För varje kurs ska det finnas en examinator från den akademi som ger kursen. En fastställd kursplan som anger kursens mål, innehåll och poängtal ska finnas. Inom ramen för doktorsexamens 240 hp ska studier motsvarande 75 hp bestå av kurser. Motsvarande fördelning för licenciatexamens 120 hp ska studier motsvarande 50 hp bestå av kurser. Högskoleförordningen 1 kap. 14 Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. Varje kurs som avslutas ska innehålla en kursvärdering som sammanställs. Resultatet och eventuella åtgärder som vidtas som ett resultat av kursvärderingarna ska delges studenterna genom publikation på forskarutbildningens webb-plattform. Den forskarstuderande ska aktivt delta i doktorandseminarier i hälsa och välfärd och bevista disputationer både inom socialt arbete och inom sitt eget specifika ämnesområde i syfte att göra sig förtrogen med avhandlingsskrivandets problematik. Alla forskarstuderande ska dessutom på engelska presentera sitt avhandlingsarbete vid följande tre seminarier: - Antagningsseminarium den forskarstuderande ska presentera sin avhandlingsplan av 360 Sidan 223 av 365

224 Bilaga 2 till ärende 5 - Halvtidsseminarium ungefär efter halva studietiden ska det pågående avhandlingsarbetet presenteras. Färdiga arbeten granskas och plan för återstående arbete presenteras. - Slutseminarium avhandlingsarbetet granskas i slutfasen. 4.3 Avhandling Högskoleförordningen 6 kap. 33 Av examensbeskrivningen för doktorsexamen och konstnärlig doktorsexamen framgår att det för dessa examina krävs bl.a. en godkänd doktorsavhandling. Doktorsavhandlingen ska ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. Vid disputationen ska det finnas en opponent. Avhandlingsarbetet i socialt arbete ska motsvara minst 165 hp och kan utformas som en sammanläggningsavhandling eller som en monografi. En sammanläggningsavhandling består av delarbeten samt en sammanläggningsdel (kappa). Delarbetena ska motsvara den kvalitet som krävs för publicering i internationella refereegranskade tidskrifter. När avhandlingen läggs fram till disputation ska minst hälften av delarbeten vara publicerade (eller accepterade). Sammanläggningsdelen ska belysa de olika delarbetena, hur de hänger samman och vilken kunskap de sammanlagt genererat. En monografiavhandling är ett sammanhängande arbete. Etisk prövning, skall när detta krävs, vara genomförd innan studiens empiriinsamling påbörjas. I de flesta fall skrivs avhandlingarna på engelska med en engelsk och en svensk sammanfattning. Om avhandlingen skrivs på svenska ska även en engelsk sammanfattning presenteras. 4.4 Handledning Högskoleförordningen 6 kap. 28 För varje doktorand skall fakultetsnämnden utse minst tvåhandledare. En av dem skall utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under utbildningen så länge inte rektor med stöd av 30 beslutar något annat. En doktorand som begär det ska få byta handledare. Handledningens omfattning och begränsningar För varje forskarstuderande ska vid antagningen utses en handledargrupp, bestående av en huvudhandledare och en eller flera biträdande handledare. En forskarstuderande på heltid har rätt till handledning motsvarande minst 100 timmar per år. Tiden bör ses som ett riktmärke för handledarens arbetsinsats för varje forskarstuderande och kan fördelas mellan huvudhandledare och biträdande handledare. Ingen handledare ska sammantaget vara uppbunden vid mer handledning än motsvarande sju forskarstuderande på heltid. Denna gräns gäller den sammantagna mängden handledarskap som en och samma handledare gör i egenskap av huvud- och/eller biträdande handledare. Huvudhandledares och biträdande handledares ansvar Huvudhandledaren har det övergripande ansvaret för den forskarstuderandes utbildning. Biträdande handledare kan svara för direkt handledning av den forskarstuderande eller bidra med annan ämneskompetens. En av handledarna ska vara verksam vid samma akademi som den forskarstuderande men de övriga kan vara verksamma vid någon annan institution eller organisation som den forskarstuderandes akademi har forskningssamarbete med. När av 360 Sidan 224 av 365

225 Bilaga 2 till ärende 5 handledargruppen utses bör man alltid beakta handledarnas relation till varandra. I de fall några av handledarna har en nära privat relation, eller annan relation som riskerar hämma handledarnas självständighet, bör en annan konstellation sökas. Handledare ska vara tillgängliga för den forskarstuderande i diskussioner om utbildningen, de ska lyssna på den forskarstuderandes idéer, visa på möjliga vägar, komma med konstruktiv kritik och lämna synpunkter på forskningsarbetets uppläggning och bevaka att kursstudier och avhandlingsarbete framskrider i lämplig takt. Handledarens roll bör till en början vara av vägledande karaktär men sedan övergå till en stödjande funktion då utbildningens mål är självständiga forskare. Det är huvudhandledarens ansvar att se till att godkända prov rapporteras in i forskarladok och att avgöra när samtliga fordringar i utbildningens kursdel är fullgjorda. Huvudhandledaren ansvarar också för att akademins åtaganden enligt den individuella studieplanen uppfylls. Kompetenskrav och kompetensutveckling för handledare Vid Mälardalens högskola ska huvudhandledare för den forskarstuderande vara docentkompetent lärare eller professor vid lärosätet. De biträdande handledarna ska vara disputerade forskare. Huvudhandledaren ska ha gått handledarutbildning. Biträdande handledare(-na) bör ha gått handledarutbildning. Byte av handledare Enligt högskoleförordningen Kap 6 28 har forskarstuderande som begär det rätt att byta handledare. Beslut om utnämnande av ny handledare fattas av utskottet för forskarutbildning. Om ett handledarbyte blir aktuellt ska den forskarstuderande skriftligen begära att få byta handledare. Fakultetsnämnden rekommenderar inte att en forskarstuderande byter projekt senare än 18 månader efter antagning. 4.5 Förhandsgranskning Inför varje disputation ska någon form av förhandsgranskning av avhandlingen ske. Syftet är att säkra den vetenskapliga kvaliteten på avhandlingen. 4.6 Internationalisering Varje forskarstuderande bör delta vid minst en internationell vetenskaplig konferens under utbildningstiden och presentera forskningsresultat antingen muntligt eller med en posterpresentation. Utlandsvistelse om en till sex månader under doktorandtiden rekommenderas starkt. Denna vistelse bör planeras i samråd med huvudhandledare och kan förläggas antingen vid ett av de lärosäten med vilka Mälardalens högskola har avtal eller vid annat lärosäte där forskning inom ämnet bedrivs med excellens. 5. Examination Utbildning på forskarnivå avslutas med doktorsexamen, eller om särskilda skäl föreligger med licentiatexamen. Studenten har också rätt men inte skyldighet att avlägga licentiatexamen som en etapp i forskarutbildningen av 360 Sidan 225 av 365

226 Bilaga 2 till ärende Doktorsexamen Allmänna mål för utbildning på forskarnivå beträffande kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, samt värderingsförmåga och förhållningssätt, anges i Examensordningen (Högskoleförordningen, bilaga 2) och beskrivs på sidan två i detta dokument. För doktorsexamen krävs totalt genomförda 240 högskolepoäng godkända kurser om 75 högskolepoäng godkänd vetenskaplig uppsats vars omfattning motsvarar studier om 165 högskolepoäng Kurser Högskoleförordningen 6 kap. 32 Prov som ingår i utbildning på forskarnivå ska bedömas enligt det betygssystem som högskolan föreskriver. Betyget ska bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). För doktorsexamen i ämnet socialt arbete ska 75 hp vara examinerade och godkända, var av 15 hp är valfria avhandlingsspecifika kurser. Alla kurser som ingår i doktorsexamen ska ha en fastställd kursplan och examineras av utsedd examinator. Betygsnivåerna godkänt respektive underkänt ska användas. Disputation Högskoleförordningen 6 kap. 33 Av examensbeskrivningen för doktorsexamen och konstnärlig doktorsexamen framgår att det för dessa examina krävs bland annat en godkänd doktorsavhandling. Doktorsavhandlingen ska ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. Vid disputationen ska det finnas en opponent. Varje forskarstuderande ska ensam försvara sin avhandling om 165 högskolepoäng vid en disputation. Disputationsakten har följande huvudsyften: att ge allmänheten en insikt i på vilket sätt den forskarstuderande har bidragit till kunskapsutvecklingen, att bereda en vetenskapligt förstklassig granskning av avhandlingen, att ge den forskarstuderande tillfälle att visa sin förmåga att diskutera forskning såväl populärt som på hög vetenskaplig nivå. Den forskarstuderande, respondenten, försvarar sin avhandling vid en disputation där även ordföranden, opponenten, betygsnämndens ledamöter och intresserad allmänhet är närvarande. Betyg på doktorsavhandling Högskoleförordningen 6 kap. 34 Vid betygsättning av doktorsavhandling skall minst en person delta som inte är verksam vid den högskola där doktoranden examineras av 360 Sidan 226 av 365

227 Bilaga 2 till ärende 5 6 kap. 35 Högskolan får meddela föreskrifter om det betygsystem som ska användas och om disputationen och betygsättningen i övrigt. Opponenten och betygsnämndens ledamöter ska normalt vara docent eller professor. Betygsnämnden, som betygsätter doktorsavhandlingen, ska bestå av tre eller fem ledamöter och högst en får komma från samma akademi som doktoranden. Minst en av ledamöterna ska hämtas utanför den egna högskolan. Bland betygsnämndens ledamöter ska båda könen finnas representerade. Till varje disputationstillfälle ska det utses en reserv till betygsnämnden vilken kan träda in vid de tillfällen då någon ledamot tvingas lämna återbud med kort varsel. Det är då viktigt att beakta att betygsnämnden vid sådan händelse fortfarande har en sammansättning som motsvarar det som vad som ovan beskrivits. Det är även önskvärt att man ser över möjligheten att med kort varsel kunna ersätta en opponent som tvingas lämna återbud. Nämnden sammanträder omedelbart efter disputationen. Betygsnämnden kan besluta att eventuella biträdande handledare får delta i överläggningarna men inte i besluten. Betygsnämnden är beslutsfattande när samtliga ledamöter är närvarande. Som nämndens beslut gäller den mening som de flesta enar sig om. Beslut om att underkänna avhandlingen ska motiveras. Beslut om att godkänna avhandlingen ska motiveras om allvarlig kritik har riktats mot avhandlingen under disputationen eller om betygsnämnden varit oeniga i sitt beslut, annars inte. Opponent och huvudhandledare har rätt att vara närvarande vid betygsnämndens sammanträde och delta i överläggningarna men inte i beslutet. Betygsnämndens ledamöter utser en ordförande inom sig. Betygsnämndens ordförande ansvarar för att justerat protokoll sänds till forskningssamordnaren. 5.2 Licentiatexamen Allmänna mål för utbildning på forskarnivå beträffande kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, samt värderingsförmåga och förhållningssätt, anges i Examensordningen (Högskoleförordningen, bilaga 2) För licentiatexamen krävs totalt genomförda 120 högskolepoäng godkända kurser om 50 högskolepoäng godkänd vetenskaplig uppsats vars omfattning motsvarar studier om 70 högskolepoäng Kurser Högskoleförordningen 6 kap. 32 Prov som ingår i utbildning på forskarnivå ska bedömas enligt det betygssystem som högskolan föreskriver. Betyget ska bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). För licentiatexamen i ämnet socialt arbete ska 50 hp vara examinerade och godkända, var av 49,5 hp är obligatoriska kurser. Alla kurser som ingår i licentiatexamen ska ha en fastställd kursplan och examineras av utsedd examinator. Betygsnivåerna godkänt respektive underkänt ska användas. Licentiatseminarium av 360 Sidan 227 av 365

228 Bilaga 2 till ärende 5 För licentiatexamen ska den forskarstuderande författa ett vetenskapligt arbete omfattande 70 högskolepoäng eller vetenskapliga artiklar och en därtill hörande sammanläggningsdel. Licentiatavhandlingen ska försvaras muntligt vid offentligt seminarium. Avhandlingen ska examineras av betygsnämnd med betyget Godkänd eller Underkänd av 360 Sidan 228 av 365

229 Bilaga 3 till ärende 5 Bedömning av ansökan om inrättande av forskningsutbildningsämnet socialt arbete vid Mälardalens högskola. Utgångspunkten för min bedömning är frågor som har översänts från Andreas Boberg och promemorian med titeln Inrättande av forskarutbildningsämnet socialt arbete inom området hälsa och välfärd som har undertecknats av akademichef Maria Müllersdorf vid HVV. Jag besvarar frågorna utifrån de faktauppgifter som läggs fram i promemorian. Sedan dokumentet författades har Mälardalens högskola, liksom andra lärosätten, fått stora sparbeting vilket kan innebära förändringar av de resurser som avsätts till forskarutbildning, men min utgångspunkt i bedömningen är de utfästelser som görs i PM. Sakkunniggranskningen skall besvara följande frågor: 1) Hur står sig socialt arbete nationellt och internationellt som ämne för utbildning på forskarnivå? Denna fråga besvaras endast delvis i PM. Vad som framkommer är att socialt arbete i Sverige har producerat 319 doktorsavhandlingar och ett femtiotal licentiatavhandlingar till och med december Vid samma tidpunkt fanns 64 professorer i socialt arbete, varav sju emeritus. Sammantaget ger detta en tydlig indikation på att ämnet är etablerat i den svenska akademiska miljön. När det gäller ämnets internationella status som forskningsämne besvaras inte frågan i PM. Min egen bedömning är att socialt arbete är ett etablerat forskningsämne även internationellt. 2) Hur bedömer du att inriktning och omfattning av forskarutbildningsämnet socialt arbete vid MDH är i jämförelse med den erfarenhet du har av forskarutbildning inom ämnet vid andra lärosäten? Forskarutbildningen i socialt arbete befinner sig vid MDH ännu av naturliga skäl i ett inledningsskede. Enligt PM finns redan idag doktorander i socialt arbete som är knutna till MHD, men som är inskrivna på andra lärosäten. Antalet är inte angivet. Av de 22 doktorander som nu finns på Hälsa och välfärd har tre av de thailändska en koppling till socialt arbete. Hur många av övriga som skulle kunna föras över till forskningsämnet socialt arbete framgår inte av PM. I planerna för inskrivning av framtida doktorander finns enligt PM tre i socialt arbete 2014 och fyra Ytterligare doktorander kan tillkomma via forskningsrådsfinansiering. Genom det samarbete som planeras med andra doktorander inom Akademin för hälsa, vård och välfärd bör det gå att upprätta en tillfredställande kritisk massa av forskarstuderande som ger en funktionsduglig akademisk miljö. En annan åtgärd som skulle förbättra doktorandernas studiemiljö skulle vara ett samarbete med andra forskarutbildningar i socialt arbete. Om man öppnar upp för de forskarstuderande att välja forskarkurser vid andra lärosäten stimuleras samarbetet ytterligare. 1 Sidan 229 av 365

230 Bilaga 3 till ärende 5 Genom gemensamma forskarutbildningskurserna inom Akademin och gemensamma seminarier kommer personliga kontakter att skapas mellan doktoranderna och en gemensam seminariekultur kan få livskraft. Kravet på att doktoranderna ska genomföra 60 av de 75 forskarutbildningskurserna i form av områdesgemensamma kurser bör tas bort. Med detta krav får de forskarstuderande begränsade möjligheter till egen fördjupning, exempelvis i form av specifika metodkurser, som relateras till det egna avhandlingsprojektet eller till avhandlingsrelevanta kurser vid andra lärosäten, inom och utanför Sverige. Jag har inte haft möjlighet att inom detta tidsmässigt begränsade uppdrag undersöka hur bestämmelserna kring forskarutbildningskurser är överallt i Sverige, utan har nöjt mig med att undersöka förhållandena i Lund, Göteborg och Malmö. Inte vid något av dessa lärosäten finns en låsning till egna kurser av det slag som föreslås inom socialt arbete på MDH. Socialt arbete i Lund formulerar sig på detta flexibla sätt Kursdelen i forskarutbildningen består av kurser som ordnas av institutionen och fakulteten, kurser vid andra högskoleinstitutioner inom eller utom landet, samt individuella litteraturkurser/läskurser och andra poänggivande moment enligt institutionens riktlinjer. I Lund finns kravet att minst 25 högskolepoäng ska finnas inom området vetenskapsteori/metod, inklusive forskningsetik och minst 25 högskolepoäng inom samhälls- och beteendevetenskaplig teori och forskningsorientering av relevans för socialt arbete. Göteborg och Malmö har liknande krav på fördelningen av metodkurser och teorikurser. När det gäller antalet kurspoäng i forskarutbildningen gjorde professor Håkan Jönsson, Lunds universitet, hösten 2012 en genomgång av antalet kurspoäng vid de olika forskarutbildningarna i socialt arbete. Av den framgår att poängantalet skiljer sig åt inom intervallet 60 och 90 poäng. MDH:s förslag om 75 kurspoäng ligger följaktligen i mitten. Om kravet på att forskarutbildningskurserna låses till MDH:s egna kurser tas bort anser jag att den föreslagna inriktningen och omfattningen är tillfredställande. 3) Hur väl stämmer ämnesbeskrivningen överens med vad som normalt sätt anses tillhöra socialt arbete, avseende ämnets avgränsning och definition? Det finns ingen övergripande officiell beskrivning av forskningsämnet socialt arbete, vilket innebär att varje lärosäte har sin egen beskrivning. Någon studie mellan hur dessa skiljer sig åt har inte genomförts och det ligger inte inom mitt uppdrags ram att göra en sådan. MDH:s ämnesbeskrivning ligger väl i linje med Göteborgs, Lunds och Malmös. Förmodligen har författaren till socialt arbetes ansökan, liksom andra författare till motsvarande dokument, sneglat på formuleringarna i andra lärosätens ämnesbeskrivningar, vilket gör att dessa företer ganska stora likheter. Ämnesbeskrivningen ligger även inom ramen för de beskrivningar av ämnet som görs i Högskoleförordningen. 2 Sidan 230 av 365

231 Bilaga 3 till ärende 5 4) Hur väl bedömer du att ämnet socialt arbete inryms i den avgränsning och definition av forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd (se under avsnitt i Bilaga B till akademins ansökan om ett inrättande)? Ämnet passar väl in i den beskrivna större plattformen för hälsa och välfärd. 5) Hur bedömer du att handledarsituationen ser ut (utifrån omfattning, kapacitet och kompetens inom socialt arbete)? Handledarsituationen är tillfredställande i dagsläget med två professorstjänster på heltid i socialt arbete som är besatta av Eleonor Brunnberg och Maria Eriksson. Därutöver finns en tänkbar handledarresurs i form av Keith Pringle, professor i sociologi med inriktning mot socialt arbete i Uppsala, som är affilierad till MDH. Enligt PM har dessutom två medarbetare med inriktning mot socialt arbete ansökt om docentur. Ytterligare en handledarkompetent person kan tillkomma genom planerad rekrytering av en lektor. Det finns dessutom professorskompetens i närliggande akademiska ämnen som sociologi, psykologi och folkhälsovetenskap inom Akademin för hälsa, vård och välfärd. 6) Hur bedömer du att den totala handledningssituation stämmer överens med vad som kan anses vara normal standard på forskarutbildning inom ämnesområdet? Inom forskarutbildningsämnet socialt arbete varierar handledningssituationen mellan å ena sidan de sedan länge etablerade forskningsinstitutionerna vid universiteten i Lund, Stockholm, Umeå och Göteborg med ett flertal professorer och docenter och övriga institutioner med två till fem professorer (på hel- eller deltid) och ett ungefär motsvarande antal docenter (exempelvis Linnéuniversitetet, Karlstads universitet, Örebro universitet och Malmö högskola). Med två fasta professorstjänster har socialt arbete vid MHD normal standard inom ämnesområdet. 7) Anser du att den beskrivna kvalificerade forskningen är tillräckligt omfattande och aktuell för att utgöra en kvalitativ forskningsbas för utbildning på forskarnivå inom ämnet socialt arbete? Ja. Eleonor Brunnberg leder en bred och omfattande forskning inom socialt arbete. Genom rekryteringen av Maria Eriksson har forskningen kompletterats och breddats. De ämnen som anges när det gäller pågående och planerade forskningsprojekt har tydlig relevans för ämnet socialt arbete. 8) Bedömer du att föreslagen rekryteringsstrategi och beskrivet upplägg på forskarutbildningen säkerställer en god forskarutbildningsmiljö för presumtiva doktorander inom socialt arbete samt ger förutsättning för hög vetenskaplig kvalitet på forskarutbildningen? Tillflödet av nya doktorander är i knappast laget, med tre 2014 och ytterligare fyra Upplägget på forskarutbildningen följer den praxis som finns inom forskningsämnet i Sverige. Det internationella kontaktnätet och det faktum att 3 Sidan 231 av 365

232 Bilaga 3 till ärende 5 forskarutbildningen i huvudsak ges på engelska borgar för goda möjligheter för att hålla kontakt med det internationella forskningsfältet. 9) Hur ser du på progressionsmöjligheterna till forskarutbildning inom socialt arbete med utgångspunkt i beskriven anknytning till grundutbildning? Än så länge är det en svaghet att socionomutbildningen saknar magister- och masternivå, men med tanke på att högskolan ligger i en region med goda kommunikationer till lärosäten, där dessa utbildningar ges, är detta ett överstigligt problem. Det finns dessutom enligt PM planer för en gemensam masterutbildning inom en snar framtid inom området hälsa och välfärd, som kan utgöra ett rekryteringsunderlag. 10) Anser du att det finns infrastrukturella förutsättningar på plats för blivande doktorander inom socialt arbete? Såsom infrastrukturen beskrivs i PM förefaller den att vara tillfredsställande. Viktigt att bevaka att arbetsplatserna har en sådan karaktär att doktoranderna är på plats och inte väljer att arbeta hemma. 11) Bedömer du att beskriven samverkan mellan socialt arbete och andra forskarutbildningsämnen vid MDH i allmänhet och ämnen inom området hälsa och välfärd i synnerhet möjliggör för synergiereffekter mellan forskarutbildningsämnena? Det finns goda möjligheter till synergieffekter, inte minst genom den breda inriktning som Brunnbergs och Erikssons forskning har. Genom att planerna är att använda sig av bihandledare från andra ämnen och arbeta med gemensamma forskningsseminarier byggs samarbetet in på ett naturligt sätt. 12) Bedömer du att förutsättningar för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling finns för forskarutbildningen inom ämnet? För att få till stånd en tillfredställande kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling krävs dels kontinuerliga insatser på hemmaplan, dels samverkan med andra lärosäten. Enligt PM finns tydliga rutiner för egna insatser och upparbetade kanaler för samarbete med andra lärosäten. Konstruktionen med en samordnare för forskarutbildningen på heltid inom Akademin visar en medvetenhet om vikten av att få en god struktur i forskarutbildningen. 13) Bedömer du att det finns ekonomiska förutsättningar för ämnets fortlevnad och utveckling under den närmaste femårsperioden? Forskningsämnet socialt arbete är knutet till socionomutbildningen som har ett högt söktryck vilket ger goda förutsättningar för att utbildningen i sig fortlever. Enligt underlaget kommer totalt sju doktorandtjänster inom socialt arbete utlysas fram till Endast delar av denna expansion är finansierad via fakultetsmedel 4 Sidan 232 av 365

233 Bilaga 3 till ärende 5 utan man avser även att använda sparade medel (myndighetskapital) och räknar med extern finansiering. I underlaget inför etablerandet av forskningsämnet Hälsa, vård och välfärd anges att tio av 25 doktorander dvs. 40% ska finansieras av högskolan. Om samma procentsats används för nytillskottet av doktorander till socialt arbete innebär det att av sju doktorander har tre en säker finansiering via högskolan. De andra fyra finansieras på annat sätt, förmodligen ofta i form av halvtidsstudier, vilket gör att avhandlingsförloppet blir mycket utdraget. Sammantaget är min bedömning att antalet garanterade, fakultetsfinansierade doktorandtjänster är i underkant, vilket försvårar utvecklingen av forskningsämnet. 14) Hur väl stämmer innehållet i forskarutbildningen med krav som möjliga arbetsgivare, både utanför och inom akademin, ställer på de färdiga doktoranderna? Innehållet i forskarutbildningen är inte särskilt väl specificerat, förutom att det följer de allmänna riktlinjer som följer av Högskoleförordningens krav. I PM nämns i förbigående att MHD, med inspiration från engelska professional doctorates i ökad utsträckning önskar att som doktorander knyta personer som är kvar som yrkesverksamma socialarbetare. Det hade varit önskvärt att detta koncept hade utvecklats och konkretiserats ytterligare. Denna typ av samarbete med yrkesområdet skulle förmodligen ytterligare förbättra de blivande doktorernas framtida karriärmöjligheter, både genom att personer med särskild kompetens utbildas och genom ett ökat forskningsintresse inom verksamheterna där doktoranderna finns delar av sin tid. 15) Finns det några delar inom forskarutbildningen som du bedömer avvika ifrån vad som kan anses vara en normal standard inom ämnesområdet (både högre eller lägre än normal standard)? Kravet att 60 poäng av 75 ska utgöras av Akademins egna kurser, riskerar som tidigare nämnts, att försämra doktorandernas möjligheter att specialisera och avhandlingsanpassa sina läskurser. Likaså försvåras möjligheterna att lägga studietid vid lärosäten utomlands. 5 16) Har du några övriga synpunkter att tillföra som bedöms vara relevanta för utbildningskvaliteten? I PM s 10 anges en plan för rekrytering till forskarutbildningen inom hälsa och välfärd som innefattar fyra framtida forskarutbildningsämnen och en framtida rekrytering av doktorander inom respektive ämne 2014 och 2016 vårdvetenskap (6 resp 5), socialt arbete (3 resp. 4), arbetslivsvetenskap (2 resp. 2) och folkhälsovetenskap (1 resp 2). Den fördelningen illustrerar svagheten när det samlade konceptet Hälsa och välfärd delas upp i fyra olika ämnen. Både arbetslivsvetenskap och folkhälsovetenskap ter sig som mycket svaga konstruktioner som framtida forskarutbildningsämnen och det är också ämnen med lägre söktryck på grundnivån än socionomutbildningen. Förmodligen hade det varit bättre att kraftsamla med två forskarutbildningsämnen Sidan 233 av 365

234 Bilaga 3 till ärende 5 vårdvetenskap och socialt arbete - än att splittra upp forskningsresurserna på fyra ämne. 17) Ge ett utlåtande med motivering (rekommenderar att inrätta/ avråder att inrätta föreslaget forskarutbildningsämne). Som tidigare nämnts är det en brist att det inte finns angivet i ansökan hur många av områdets befintliga doktorander som kan föras över till socialt arbete. När det gäller framtida doktorander tar jag upp möjligheten att öka andelen doktorander i socialt arbete i de kommande rekryteringarna 2014 och 2016, även om det sker på bekostnad av andra, tilltänkta framtida forskarutbildningsämnen. Om MDH har möjlighet att öka på antalet doktorandplatser ytterligare vore det utmärkt, men det är inte ett krav för jag tillstyrker att forskningsämnet inrättas. Antalet doktorander i socialt arbete är, som jag nämnt tidigare, i minsta laget men det är en situation som delas med andra lärosäten. Lösningen är att aktivt arbeta med att få en gemensam doktorandmiljö inom området Hälsa, vård och välfärd och att samverka med närliggande lärosäten som har forskarutbildningar i socialt arbete. Om man öppnar upp för de forskarstuderande att välja forskarkurser vid andra lärosäten stimuleras samarbetet ytterligare. Jag tillstyrker att socialt arbete inrättas som ett forskarutbildningsämne. Ämnet är vetenskapligt väl etablerat. Den forskning som bedrivs inom ämnet socialt arbete i Sverige har generellt sett en stor relevans för socionomutbildningen. Inom Mälardalens högskola finns tillräcklig kompetens för att genomföra en kvalificerad forskarutbildning i ämnet socialt arbete. Den planerade utbildningen ligger inom ramen för hur forskarutbildningen utförs på andra lärosäten. Genom att även en forskarutbildning i socialt arbete inrättas förstärks forskningen inom socialt arbete på Mälardalens högskola, vilket sannolikt påverkar kvalitén och därmed även statusen på socionomutbildningen positivt. Lund den 19 augusti 2013 /Bengt Svensson/ Professor i socialt arbete Malmö högskola 6 Sidan 234 av 365

235 Bilaga 3 till ärende 5 Mälardalens högskola Andreas Boberg Utbildnings- och forskningssektionen Box Västerås Sakkunniggranskning av inrättande av forskarutbildningsämnet socialt arbete vid Mälardalens högskola Undertecknad har fått uppdraget att utföra sakkunniggranskning av inrättande av forskarutbildningsämnet socialt arbete vid Mälardalens högskola. Enligt dokumentet Uppdragsbeskrivning för bedömning av ansökan om inrättande av forskarutbildningsämnet socialt arbete vid Mälardalens högskola (odaterad, s 1) syftar sakkunniggranskningen till att ge fakultetsnämnden underlag inför nämndens bedömning att förutsättningar finns att forskarutbildningen, efter inrättande, kan bedrivas långsiktigt och med hög kvalitet. Granskningen ska även säkerställa att definitionen och avgränsningen av föreslaget forskarutbildningsämne inryms inom beskrivet forskarutbildningsområde, ligger inom normen för det aktuella ämnet samt att ämnet står sig nationellt och/eller internationellt. Uppdraget har, enligt de givna riktlinjerna, utförts med utgångspunkt från följande dokumentation som tillsänts mig: akademins ansökan om att få inrätta socialt arbete som forskarutbildningsämne (inklusive bilagor), föreslagen allmän studieplan för forskarutbildningsämnet socialt arbete, instruktion till ansökan om att få inrätta ett nytt forskarutbildningsämne vid Mälardalens högskola (Mdh) samt den uppdragsbeskrivning som följt med föreliggande uppdrag. Av uppdragsbeskrivningen framgår att sakkunniggranskningen skall besvara/kommentera sammanlagt 17 frågeställningar. Den följande texten är strukturerad utifrån dessa frågeställningar och behandlingen av de 17 frågorna tar sin utgångspunkt i det som framkommer i de nämnda dokumenten. Under punkten 17 ges ett utlåtande med motivering och rekommendation rörande inrättandet av föreslaget forskarutbildningsämne. Avslutningsvis görs också en försäkran om att eventuella samarbeten (tidigare/pågående eller planerade) med för forskarutbildningsämnet relevant person inte påverkat den bedömning av ansökan som gjorts. Christian Kullberg Professor Örebro Sidan 235 av 365

236 Bilaga 3 till ärende 5 Socialt arbete nationellt och internationellt som ämne för utbildning på forskarnivå I akademins ansökan om att få inrätta socialt arbete som forskarutbildningsämne beskrivs socialt arbete som etablerat på forskarutbildningsnivå och inrättat vid ett stort antal lärosäten i Sverige. Trots att socialt arbete som ämne är relativt ungt har det i såväl kvantitet som kvalitet tagit en position bland jämförbara ämnen. Bedömningen är att socialt arbete står sig väl i förhållande till andra jämförbara samhällsvetenskapliga forskarutbildningsämnen som sociologi, pedagogik med flera. Det är också en bedömning som gjort tidigare, bland annat i den utvärdering som dåvarande Högskoleverket gjorde av ämnet Bedömning av inriktning och omfattning av forskarutbildningsämnet socialt arbete vid Mdh i jämförelse med forskarutbildning inom ämnet vid andra lärosäten samt hur väl ämnesbeskrivningen stämmer överens med vad som normalt sätt anses tillhöra socialt arbete, avseende ämnets definition och avgränsning Forskarutbildningsämnets definition, avgränsning och inriktning Under rubriken 3. Ämnesbeskrivning ämnets avgränsning, definition och relation till forskarutbildningsområdet i Ansökan om inrättande av forskarutbildningsämnet socialt arbete inom området hälsa och välfärd (daterad ) som akademin för hälsa, vård och välfärd färdigställt anges att forskarutbildningsämnet socialt arbete är: ett samhällsvetenskapligt ämne som studerar social förändring av samhälleliga förhållanden och problemlösning i mänskliga relationer med syfte att främja människors välfärd (s 3). Vidare sägs i ansökan att: Forskning i socialt arbete omfattar olika teorier och metoder för studier i sociala, kulturella och organisatoriska sammanhang. Forskningen kan beskrivas och problematiseras ur ett individ-, grupp-, samhälls- och globalt perspektiv och har ett tvärprofessionellt intresse som omfattar reaktiva och skyddande men även förebyggande, stödjande, omvårdande och rehabiliterande/ habiliterande åtgärder. (s 3). Detta är en beskrivning av socialt arbete som mycket väl överensstämmer med hur ämnet definieras och avgränsas vid andra lärosäten i Sverige, men också internationellt. Vidare sägs i samma ansökan att forskning inom forskarutbildningsämnet socialt arbete har beröringspunkter med forskning inom forskarutbildningsämnet vårdvetenskap och framtida planerade forskarutbildningsämnen så som folkhälsovetenskap och arbetslivsvetenskap ( ) (s 4). Huruvida de citerade avsnitten om socialt arbete som ämne och forskarutbildningsämne skall tolkas som en definition och avgränsning av forskarutbildningsämnet socialt arbete och dess inriktning vid Mdh är dock något oklart eftersom texten är så allmänt formulerar. Ett annat sätt att bedöma inriktningen på forskarutbildningsämnet socialt arbete är att ta utgångspunkt i pågående forskning och publikationer som ingående forskare redovisar. Den forskning som bedrivs i socialt arbete redovisas dock inte separat. En redovisning av forskningen ges endast i den för flera ämnen integrerade redovisningen av pågående forskning som bifogades Mdh:s Ansökan om examensrätt för forskarutbildning i området Hälsa och välfärd (odaterad) som tidigare sänts in och beviljats. Bland annat saknas redovisning för pågående forskning för två professorer (Eriksson och Pringle) och två lektorer (Dag och 1 Bergseth, Brita (2003). Socialt arbete: en nationell genomlysning av ämnet. Stockholm: Högskoleverket Tillgänglig på Internet: 2 Sidan 236 av 365

237 Bilaga 3 till ärende 5 Östlund) i socialt arbete. En genomgång av de forskningsprojekt som redovisas i ansökan om examensrätt och som kan tillskrivas de lärare/forskare som i ansökan om inrättande av forskarutbildningsämnet socialt redovisas tillhöra ämnet (se bilaga G) visar att Brunnberg bedriver ett stort antal forskningsprojekt inom ett område som skulle kunna definieras som barn och funktionshinder samt inklusion och exklusion, ett område som ligger centralt förankrat i ämnet. En jämförelse av de publikationer som redovisas i bilaga C och de planerade handledarresurser som redovisas i bilaga D visar att de båda professorerna Brunnberg och Eriksson står för den övervägande delen av produktionen. De medverkar i inte mindre än 19 av det 30-tal publikationer som kan tillskrivas ämnet socialt arbete. Den inriktning som dessa forskare etablerat rör dels (som redan nämnts) barn och funktionshinder samt inklusion och exklusion (Brunnberg) dels barn, utsatthet och våld i familjen (Eriksson). Båda dessa områden passar mycket väl in i en vedertagen definition av det sociala arbetets ämnesområde. Andra forskarens forskningsinsatser och profiler (t ex Aytar med inriktning mot etnicitet och Östlund inom rehabiliteringsområdet) är, med tanke på antalet publikationer, inte lika etablerade men bör ändå på sikt kunna utgöra grund för att bygga upp andra områden som likväl är relevanta för socialt arbete. Högre seminarier bedrivs både inom hälsa och välfärd och socialt arbete. Dessutom anordnas tematiska seminarier inom forskningsmiljön ICU CHILD. Detta kan bedömas som tillfredsställande. Forskarutbildningsämnets omfattning Ämnet har i dagsläget två professorer samt en affilierad professor. Dessutom hade ämnet vid ansökningstillfället två lektorer som ansökt om befordran till docent. Förutsatt att dessa båda docentansökningar beviljas betyder det att ämnet har seniora forskare i ett antal som kan jämföras med den kapacitet som andra mindre och medelstora forskarutbildningsämnen i socialt arbete i Sverige har. När det gäller den plan för antagning och finansiering av doktorander, forskarmånader för lärare, inrättande av forskarassistenttjänster som redovisas på sidan 63 i ansökan om examensrätt och som gäller hela området Hälsa och välfärd så är denna mycket ambitiös. Den plan som anges i Ansökan om inrättande av forskarutbildningsämnet socialt arbete (s 7) sägs att 3-4 doktorander per antagningstillfälle (vart annat år) kommer att kunna hänföras till socialt arbete. Tillsammans med extern finansiering som de seniora forskarna bör kunna inbring ger detta ett bra underlag för rekrytering och finansiering av doktorander. Brister i redovisningen av pågående forskningsprojekt (som nämnts ovan) försvårar bedömningen av den omfattning som forskarutbildningsämnet i socialt arbete har vid Mdh. Som redan nämnts visar en genomgång emellertid att professor Elinor Brunnberg bedriver ett stort antal forskningsprojekt inom ett område barn och funktionshinder samt inklusion och exklusion. Av de uppgifter som redovisas av publikationer (bilaga c) framgår att personer inom ämnet producerat ett 30-tal vetenskapliga artiklar eller bokkapitel som varit refereegranskade under åren Ser man till dem som faktiskt kan utgöra huvudhandledare (professorer och docenter) så är det främst Elinor Brunnberg och Maria Eriksson har en hög publiceringsgrad, övriga två (Aytar och Östlund har en mer blygsam produktion). Sammanfattningsvis innebär detta att socialt arbete som forskarutbildningsämne vid Mdh, när det gäller definition, avgränsning, inriktning och omfattning, i allt väsentligt står sig väl i 3 Sidan 237 av 365

238 Bilaga 3 till ärende 5 jämförelse med forskarutbildning inom ämnet vid andra lärosäten med liknande storlek (dock med viss reservation för att omfattningen av forskningen är relativt koncentrerad till två seniora forskare (Brunnberg och Eriksson) samt till ett område (området barns utsatthet i vid bemärkelse). Denna koncentration två seniora forskare samt till ett forskningsområde gör naturligtvis forskarutbildningsmiljön sårbar för förändringar av olika slag. Till exempel finns risken att de aktuella forskarna får för stor arbetsbörda när ansvaret inte kan spridas på fler seniora inom ämnet. En annan risk med denna koncentration är att forskarutbildningsmiljön koncentreras till ett forskningsområden som blir relativt beroende av de båda nämnda seniora. Skulle någon av dem eller båda av någon anledning (på grund av annan tjänst eller andra orsaker) försvinna finns det ju en risk att den pågående forskningen inom det aktuella området blir lidande, på grund av till exempel brist på handledning mm. Den ämnesbeskrivning som görs är också i överens med det som förekommer nationellt och internationellt. Hur väl ämnet socialt arbete inryms i avgränsningen och definition av forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd Ämnet socialt arbete som det definieras och vad som framgår av den forskning som bedrivs vid Mdh har en naturlig plats inom forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd. Inom ämnet finns forskning som rör bland annat hur välfärdens fördelning och inriktning påverkar grupper och enskildas levnadsförhållanden. Av de titlar på pågående forskning som redovisas i bilaga C framgår att den forskning som bedrivs också omfattar åtgärder från samhällets socialpolitiska institutioner (i vid bemärkelse) och sådana reaktiva och skyddande, stödjande, omvårdande och rehabiliterande/ habiliterande, inkluderande/exkluderande med flera processer som arbetet inom dessa institutioner kan ge upphov till. I vilken omfattning den forskning som bedrivs inom ämnet faktiskt fokusera på de hälsorelaterade aspekterna av välfärd (s 38), så som, i ansökan om examensrätt (bilaga B), anges framstår dock som mer osäkert. Att Östlunds inriktning på rehabilitering kan sägas handla om hälsa är det nog ingen tvekan om men när det gäller till exempel Brunnbergs, Erikssons eller Aytars forskningsinriktningar är detta mer tveksamt. Omfattning, kapacitet och kompetens inom socialt arbete för handledning och bedömningen av hur den totala handledningssituation stämmer överens med vad som kan anses vara normal standard på forskarutbildning inom Sverige Som redan nämnts har ämnet i dagsläget två professorer samt en affilierad professor. Dessutom hade ämnet vid ansökningstillfället två lektorer som ansökt om befordran till docent. Förutsatt att dessa båda docentansökningar beviljas betyder det att ämnet har en handledarkapacitet som kan jämföras med den kapacitet som är normal för andra mindre och medelstora forskarutbildningsämnen i socialt arbete i Sverige har. Med ledning av den dokumentation som redovisats är det dock inte klart hur stor belastningen kan tänkas bli på dessa potentiella huvudhandledare. Detta eftersom det inte finns någon redovisning av den arbetsbörda som huvudhandledare har. När det gäller situationen gällande biträdande handledare bör dock möjligheten finnas att fördela denna börda på ett större antal personer, både i och utanför ämnet, varför denna situation kan bedömas vara god. 4 Sidan 238 av 365

239 Bilaga 3 till ärende 5 Den kvalificerade forskningens omfattning och aktualitet för att utgöra en kvalitativ forskningsbas för utbildning på forskarnivå inom ämnet socialt arbete Som redan nämnts saknas en fullständig redovisning av den forskning som bedrivs inom socialt arbete. Det försvårar att göra en bedömning av om forskningen (omfattningen och aktualiteten) utgöra en bra bas för utbildning på forskarnivå inom socialt arbete. Av de publikationer som anges (främst det 30-tal refereegranskade vetenskapliga artiklar eller bokkapitel som producerats under åren ) framgår dock att den forsknings som bedrivs har relativt starkt fokus på frågor som rör barns utsatthet. Som redan redovisats ovan står professorerna Brunnberg och Eriksson för den övervägande delen av forskningsproduktionen. Det är ingen tvekan om att socialt arbete har en styrka i omfattningen av och inriktningen på Brunnbergs och Erikssons forskning. Båda är etablerade forskare inom ett forskningsområde som är mycket aktuellt och som haft en relativt kraftig expansion sedan 1990-talets början. Andra forskarens forskningsinsatser och profiler (t ex Aytar med inriktning mot etnicitet och Östlund inom rehabiliteringsområdet) är inte lika etablerade men bör på sikt kunna utgöra grund för att bygga upp andra områden med en stark forskningsbas. Bedömning av om den föreslagna rekryteringsstrategin och upplägg på forskarutbildningen säkerställer en god forskarutbildningsmiljö för presumtiva doktorander inom socialt arbete samt ger förutsättning för hög vetenskaplig kvalitet på forskarutbildningen Som redan kommenterats (se avsnittet Forskarutbildningsämnets omfattning ovan) bedöms finansieringsstrategin för antagning av doktorander som tillfredsställande. Tillgången på handledning, infrastruktur och handledning bedöms också som god. I övrigt anger akademin att: Genus och mångfaldsperspektivet kommer att beaktas vid rekryteringen igenom att följa MDH:s antagningsordning till utbildning på forskarnivå vid MDH där det till exempel står att vid val mellan två jämbördiga sökande av olika kön väljs i första hand sökande av underrepresenterat kön (Ansökan om inrättande av forskarutbildningsämnet socialt arbete, s 7). I sig är denna skrivning angående genus/könsaspekten tillfredställande, eventuellt beaktandet av etnicitets-, mångfalds- och klass-/socialgruppsaspekten är dock oklar. Progressionsmöjligheterna till forskarutbildning inom socialt arbete för studenter från grundutbildningen Socionomexamen i Sverige är en generalistutbildning. Utbildningen har relativt lika utformad vid de olika lärosätena. Studenter vid Mdh bör därför ha samma möjligheter som studenter vid andra lärosäten att gå vidare till forskarutbildningsnivå. Detta under förutsättning att de har motsvarande magisternivå. I dokumentationen sägs att ambitionen att det skall finnas utbildning på avancerad nivå i socialt arbete på Mdh. När detta skall börja gälla sägs dock inget om. När utbildningen på avancerad nivå i socialt arbete ges vid Mdh är bedömningen att det finns mycket bra möjlighet för studenter som gjort sin grundutbildning att gå vidare till forskarutbildningsstudier, men som påpekas i dokumentationen så finns också goda 5 Sidan 239 av 365

240 Bilaga 3 till ärende 5 möjligheter att rekrytera studenter från näraliggande universitet. Rekrytering till forskarutbildningarna i socialt arbete sker ju också kontinuerligt från hela landet. De infrastrukturella förutsättningarna för forskarutbildning i socialt arbete I akademins ansökan om inrättande av forskarutbildningsämnet socialt arbete redogörs för de infrastrukturella förutsättningarna för forskarutbildningen. Det som där redogörs för motsvarar i allt väsentligt de förutsättningar som finns vid andra mindre och medelstora lärosäten som ger forskarutbildning i socialt arbete. De infrastrukturella förutsättningarna bedöms därför som tillräckliga. Synergieffekter av samverkan mellan socialt arbete och andra forskarutbildningsämnen vid MDH i allmänhet och ämnen inom området hälsa och välfärd i synnerhet I dokumentationen nämns på flera ställen de synergieffekter som finns mellan socialt arbete och andra ämnen vid Mdh. Sådan synergi gäller bland annat gemensamma forskarutbildningskurser, biträdande handledarskap och utbyte mellan doktorander och berikande av deras studiemiljö. Överlag är de vinster som kan göras genom ett sådant samarbete mellan forskarutbildningsämnena tillfredsställande. Bedömning av kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling för forskarutbildningen Akademin beskriver de mått och steg som vidtas för att säkra kvaliteten på forskarutbildningsnivå. Liksom när det gäller de infrastrukturella förutsättningarna bedöms även planen för kvalitetssäkring som tillräcklig. Ekonomiska förutsättningar för ämnets fortlevnad och utveckling under den närmaste femårsperioden Som redan påpekats i avsnittet Forskarutbildningsämnets omfattning ovan framstår den plan för antagning och finansiering av doktorander, forskarmånader för lärare, inrättande av forskarassistenttjänster som redovisas på sidan 63 i ansökan om examensrätt och som gäller hela området Hälsa och välfärd som mycket ambitiös. Med reservation för en viss osäkerhet för i vilken grad dessa personal- och ekonomiska resurser kan inräknas i socialt arbete framstår de ekonomiska förutsättningarna för fortlevnad och utveckling som tillfredsställande. Överensstämmelsen mellan innehållet i forskarutbildningen och med krav som möjliga arbetsgivare, både utanför och inom akademin, ställer på färdiga doktorander Forskarutbildningar med tvärvetenskaplig inriktning har såväl fördelar som nackdelar. En mer ämnesspecifik forskarutbildning, i vilket kursmoment och avhandlingsämne på ett mycket tydligt sätt avgränsas och anpassas till socialt arbete som akademiskt ämne och praktisk verksamhet, kan ha den fördelen att professionsspecifika frågor får tydligare fokus och på det sättet fördjupar och professionaliserar socialt arbete. Samtidigt kan en bredare forskarutbildning ha fördelar ur till exempel samverkanssynpunkt när den färdiga doktorn skall anställas. Mig veterligt finns inga tydliga indikationer på att de tvärvetenskapliga forskarutbildningar som nu blir vanligare i Sverige varken skulle vara sämre eller bättre anpassade för den arbetsmarknad som möter färdiga doktorer än de mer ämnesinriktade forskarutbildningarna. Hur det blir med det är helt enkelt något som framtiden studier får 6 Sidan 240 av 365

241 Bilaga 3 till ärende 5 utvisa. Inget verkar dock tyda på att doktorer från de tvärvetenskapliga forskarutbildningarna skulle vara mer svåranställda än andra doktorander. Eventuella delar inom forskarutbildningen som bedöms avvika ifrån vad som kan anses vara en normal standard inom ämnesområdet (både högre eller lägre än normal standard)? I stora drag överensstämmer uppläggningen på forskarutbildningen med det som förekommer vid andra lärosäten som ger tvärvetenskapliga forskarutbildningar. Av den allmänna studieplanen för utbildning på forskarnivå i socialt arbete inom området Hälsa och Välfärddokumentationen som finns i dokumentationen framgår dock att en mycket stor andel kurspoäng (sammanlagt 75 hp) är obligatoriska i forskarutbildningen. Detta är i sig en avvikelse för hur det ser ut vid andra lärosäten där en betydligt mindre andel kurspoängen är obligatoriska. Med anledning av detta kan man hysa en viss oro över att de doktorander som får titeln doktor i socialt arbete blir udda fåglar i förhållande till sina kollegor från andra lärosäten. Detta därför att en så stor del av kurspoängen i forskarutbildningen är obligatoriska (sammanlagt 60 hp) och att endast en mindre del (15 hp) är valfria. Betydligt vanligare är det motsatta att en något mindre del kurspoäng omfattar obligatoriska inslag och att fler är valfria. Sådana upplägg brukar också förenkla för studenten att välja sådana kurser som är användbara i avhandlingen. Något som brukar bidra till att kurs- och avhandlingsarbete flyter på smidigare. Utlåtande med motivering angående inrättandet av det föreslagna forskarutbildningsämnet Sammanfattningsvis kan det konstateras att socialt arbete står sig väl i förhållande till andra jämförbara samhällsvetenskapliga forskarutbildningsämnen som sociologi, pedagogik med flera. Ämnet socialt arbete som det definieras och vad som framgår av den forskning som bedrivs vid Mdh har också en naturlig plats inom forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd. Socialt arbete som forskarutbildningsämne vid Mdh, när det gäller definition, avgränsning, inriktning och omfattning, står sig väl i jämförelse med forskarutbildning inom ämnet vid andra lärosäten med liknande storlek (dock med viss reservation för att omfattningen av forskningen är relativt koncentrerad till två seniora forskare (Brunnberg och Eriksson) samt till ett område (området barns utsatthet i vid bemärkelse). Detta gör naturligtvis forskarutbildningsmiljön sårbar för förändringar av olika slag, bland annat finns risken att de aktuella forskarna får för stor arbetsbörda när ansvaret inte kan spridas på fler seniora inom ämnet och att forskarutbildningsmiljön koncentreras till ett forskningsområden som blir relativt beroende av dessa båda seniora. Den ämnesbeskrivning som görs är också i överens med det som förekommer nationellt och internationellt. Ämnet har en handledarkapacitet som kan jämföras med den kapacitet som är normal för andra mindre och medelstora forskarutbildningar i socialt arbete i Sverige har. Socialt arbete har en styrka i omfattningen av och inriktningen på professorerna Brunnbergs och Erikssons forskning. Båda är etablerade forskare inom ett forskningsområde som är mycket aktuellt och som haft en relativt kraftig expansion sedan 1990-talets början. Finansieringsstrategin för antagning av doktorander bedöms som tillfredsställande. Tillgången på handledning, infrastruktur, kvalitetsuppföljning och handledning bedöms också som god. När utbildningen på avancerad nivå i socialt arbete ges vid Mdh är bedömningen att det finns mycket bra möjlighet för studenter som gjort sin grundutbildning att gå vidare till forskarutbildningsstuderande. I dokumentationen nämns på flera ställen de synergieffekter som finns mellan socialt arbete och andra ämnen vid Mdh. Sådan synergi gäller bland annat gemensamma forskarutbildningskurser, biträdande handledarskap och utbyte mellan doktorander och berikande av deras studiemiljö. Detta är i sig tillfredsställande. Så vitt undertecknad kan 7 Sidan 241 av 365

242 Bilaga 3 till ärende 5 bedöma tyder också allt på att doktorer från den tvärvetenskapliga forskarutbildningen vid Mdh kommer att vara lika anställningsbara som andra motsvarande doktorander i socialt arbete. Mot bakgrund av det som nu framförts är slutsatsen att ämnet har de nödvändiga resurserna för att inrättas som forskarutbildningsämne. Denna slutsats görs på basis att ämnesmiljön, de finansiella förutsättningarna, handledarresurserna, infrastrukturen, system för kvalitetssäkring vid Mdh inte avviker från vad som gäller för motsvarande forskarutbildningsmiljöer för forskarutbildningar i socialt arbete vid motsvarande mindre/medelstora lärosäten. Försäkran om att eventuellt samarbete (tidigare/pågående eller planerad) till för forskarutbildningsämnet relevant person inte påverkat din bedömning som gjort av ansökan. Jag, Christian Kullberg, försäkrar att eventuellt samarbete (tidigare/pågående eller planerade) till personer inom forskarutbildningsämnet socialt arbete eller andra relevanta personer inte (vare sig på ett positivt eller negativt sätt) påverkat den gjorda bedömningen av ansökan. 8 Sidan 242 av 365

243 Bilaga 1 till ärende 6 Sammanträde: FN #6:13 MDH / Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH /13 BeslutsPM Handläggare Johan Hellstrand 1 (2) Beslutspromemoria Rapportering av åtgärdsplan för forskarutbildningsämnet matematik/tillämpad matematik, området miljö- energi och resursoptimering Bakgrund Fakultetsnämnden beslutade den 24 maj 2012 (Dnr MDH /11) att utvärdera forskarutbildningsämnet matematik/tillämpad matematik. Till externa utvärderare utsågs på akademins förslag professor Jun Yu (Umeå Universitet) samt professor emeritus Gunnar Sparr (Lunds tekniska högskola). Utlåtanden och självvärdering har behandlats i utskottet för forskarutbildning den 20 mars 2013, varvid professor Sergei Silvestrov gavs möjlighet att närvara och lämna synpunkter på utvärderarnas utlåtanden. Faktasammanställning Den samlade bilden av högskolans utbildning på forskarnivå i matematik/tillämpad matematik är följande utifrån akademins självvärdering samt två externa utlåtanden. I korthet framförs följande styrkor i utbildningen: Forskarutbildningen håller en god standard, i praktiskt genomförande såväl som avseende avhandlingarnas kvalitet. Examinerade på forskarnivå i ämnet har varit professionellt framgångsrika, inom och utom högskolan. I korthet framhåller akademins självvärdering samt externa utlåtanden särskilt följande svaghet i utbildningen: Brister i regelverket, och man avser då den allmänna studieplanen. Se vidare avsnittet Överväganden, punkt 1 nedan. Sidan 243 av 365

244 Bilaga 1 till ärende 6 Överväganden 1) En av de externa utvärderarna (Gunnar Sparr) konstaterar att ämnet är brett avgränsat vid MDH. Ämnet inkluderar såväl matematikdidaktik som tre inriktningar inom ren matematik. Sparr hävdar att en konsekvens att detta är otydlighet i den allmänna studieplanen. Akademin UKK har i åtgärdsplanen valt att hantera frågan genom att föreslå att inleda utveckling av två separata allmänna studieplaner. En ny allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik/tillämpad matematik, samt en separat allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematikdidaktik. UFO konstaterar att det vid MDH inte är brukligt med två allmänna studieplaner inom ett ämne för utbildning på forskarnivå. Vidare, för att en ny allmän studieplan skall tillämpas i högskolans verksamhet så skall ämnet vara inrättat av fakultetsnämnden. 2 (2) 2) Åtgärdsplanen föreslår utveckling av ämnet i termer av säkring av (..)rekryteringsvolym av doktorander samt Förstärkning och strategisk utveckling av forskarutbildning i ämnet. Frågan är kopplad till handledarkapaciteten. UFOs beredning konstaterar dock att utvärderarnas bedömning av handeldarsituationen går isär: Handledarsituationen ser riktigt bra ut (Yu s.9) Flera handledare behövs för att uppnå stabilitet och kritisk massa (Sparr s.6) 3) Uppföljningen av högskolans utvärderingar av utbildning på forskarnivå bygger på ett starkt ägarskap av uppföljningen från akademins sida. Det är akademin som i förslag till åtgärdsplan preciserar de frågor som är prioriterade för eventuellt utvecklingsarbete. Beredningens förslag till beslut Fakultetsnämnden föreslås, Att Att godkänna åtgärdsplanen för forskarutbildningsämnet matematik/tillämpad matematik, daterad 14 augusti 2013 uppdra åt akademin för utbildning, kultur och kommunikation att återrapportera genomförda åtgärder vid fakultetsnämndens första sammanträde 2014 Sidan 244 av 365

245 Bilaga 2 till ärende 6 Arbetspapper 1 (5) Åtgärdsplan matematik/tillämpad matematik Åtgärd Aktivitet Förväntat resultat Ansvarig person/instans Aktivitet påbörjad Aktivitet avslutad 1. Utveckling av två separata studieplaner: en ny allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Matematik/ Tillämpad matematik och en separat allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematikdidaktik, samt undersökning av matematikdidaktikens Ämnesstatus/ämnes tillhörighet vid MDH med bakgrund i förändrade förhållanden i dessa avseenden och i innehållet när det gäller forskarutbildning i matematikdidaktik vid MDH, i Sverige och internationellt. Aktivitet 1: Ny allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Matematik/Tillämpad matematik med studieplaner i ämnet vid landets ledande lärosäten som förebild och med grund i kritik framfört av externgranskare skapas och efter kompletterande kvalitetssäkrande samråd med externgranskare fastställs. Aktivitet 2: Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematikdidaktik skapas och fastställs efter samråd med experter vid andra ledande lärosäten i Sverige där forskarutbildning i matematiskdidaktik bedrivs. 1. Ny allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Matematik/Tillämpad matematik av hög kvalitet som uppfyller nationell och internationell standard för ämnesinnehåll och krav på studieplaner för forskarutbildning i matematik och tillämpad matematik. Program av kurser och kurskrav inom matematik och tillämpad matematik, progression, regelverk och rutiner från antagning till disputation, övriga krav framgår i nya studieplanen som ska åtterspegla dessutom forskning och strategiska mål som Matematik/Tillämpad matematik har inom och utanför MDH. 2. Separat allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematikdidaktik av hög kvalitet som uppfyller krav och förväntningar som ställs Ansvarig person: Sergei Silvestrov, professor och ämnesföreträdare för Matematik/Tillämpad matematik Ansvarig person för aktiviteter 2 och 3 beträffande matematikdidaktik: Andreas Ryve, professor och företrädare för Matematikdidaktik Berörda instanser: Handledarkollegiet i ämnet Matematik/ Tillämpad matematik; Ämneskollegiet i ämnet Matematik/Tillämpad matematik; Avdelningen för tillämpad matematik; Avdelningen för fysik Sidan 245 av 365

246 2 (5) Bilaga 2 till ärende 6 Aktivitet 3: Ämnesstatus/Ämnes tillhörighet av matematikdidaktik vid MDH undersöks med bakgrund i förändrade förhållanden i dessa avseenden och i innehållet när det gäller forskarutbildning i matematikdidaktik vid MDH, i Sverige och internationellt. på forskarutbildning och studie-planer i matematikdidaktik vid lärosäten i Sverige och internationellt. 3. Ämnesstatus/ ämnestillhörighet för matematikdidaktik vid MDH klargörs i förhållande till hur detta ser ut vid andra lärosäten i Sverige samt utomlands. och matematikens/ naturvetenskapens didaktik; Akademin UKK; 2. Utveckling av program av forskarkurser inom forskarutbildningsämne Matematik/Tillämpad matematik vid MDH Aktivitet 1: Utveckla program av hög kvalité forskarkurser i Matematik/Tillämpad matematik med ledande svenska och internationella lärosätten som förebild och i anknytning till en ny allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Matematik/Tillämpad matematik. Aktivitet 2: Undersöka möjligheter för samläsning med avanserat nivå i Matematik/Tillämpad matematik. Aktivitet 3: Förstärka samarbete med lärosäten i Sverige och utomlands i utveckling av forskarkurser Hög kvalité i forskarkurser i ämnet Matematik/Tillämpad matematik som säkrar genomförandet av ny allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Matematik/ Tillämpad matematik. Detta kommer att verka som ett viktigt verktyg i modernisering och förstärkning av forskningsbas inom Matematik/Tillämpad matematik och säkerställa ämnets djup och bred på avancerat och grundnivå samt på forskarnivå. Ansvarig person: Sergei Silvestrov, professor och ämnesföreträdare för Matematik/Tillämpad matematik Berörda instanser: Handledarkollegiet i Matematik/Tillämpad matematik; Ämneskollegiet i Matematik/Tillämpad matematik; Avdelningen för tillämpad matematik, UKK; Akademin UKK Sidan 246 av 365

247 3 (5) Bilaga 2 till ärende 6 i Matematik/Tillämpad matematik vid MDH. 3. Säkring av stabilt garanterad årlig rekryteringsvolym av doktorander i forskarmiljö och forskarutbildningsämne Matematik/Tillämpad matematik vid UKK Aktivitet 4: Undersöka förutsättningar för samverkan med näringslivet i utveckling av forskarkurser i Matematik/ Tillämpad matematik vid MDH. Aktivitet: För att säkerställa kvalitet i forskning och utbildning inom huvudområdet Matematik/ Tillämpad matematik vid MDH bör årlig rekrytering av MDH-internt finansierade doktorander genomföras de närmaste fem åren. 1. Inom ramen för tillgängliga resurser och under förutsättning att balansen med senior forskning uppnås i verksamheten, minst 3 nya strategiska för matematik internt finansierade doktorander rekryteras till forskarutbildning i Matematik/Tillämpad matematik vid UKK vid Avdelningen för tillämpad matematik innan Denna rekryteringsåtgärd i tillämpad matematik är angeläget för forskarutbildning i ämnet i nuläget och om genomfört kommer att 1) säkra till och med 2016 tillfredställande antal av nödvändiga för matematiken internt finansierade doktorander i matematik i forskningsmiljön och forskarutbildning; 2) säkra optimalt användning av handledarresurser och forskarkompetens i Ansvariga instanser: Handledarkollegiet i Matematik/Tillämpad matematik; Ämneskollegiet i Matematik/Tillämpad matematik; Avdelningen för tillämpad matematik, UKK; Akademin UKK; Sidan 247 av 365

248 4 (5) Bilaga 2 till ärende 6 matematik inom forskarutbildningen; 3) stärka forskaranknytning av matematik utbildningsprogram och kurser vid MDH; 4) hjälpa att bredda matematikens interdisciplinära samverkan och dess möjligheter att skaffa externa resurser till forskarutbildning och forskning i samarbete med andra verksamheter vid MDH med strategiskt mål att på längre sikt öka antalet externt eller delvis externt finansierade doktorander i Matematik/Tillämpad matematik. 5) förbättra progression i ämnet. 2. Inom ramen för tillgängliga resurser och under förutsättning att balansen med senior forskning uppnås i verksamheten, från och med 2016 bör målsättningen vara att minst 2 doktorander per år rekrytteras vid Avdelningen för tillämpad matematik. Detta möjliggörs framförallt genom balanserade kombinationer av intern och extern finansiering, interdisciplinära, nationella och internationella avtal, samarbetsprojekt och forskningsanslag. Sidan 248 av 365

249 5 (5) Bilaga 2 till ärende 6 4. Förstärkning och strategisk utvekling av forskarutbildning och forskning i Matematik/ Tillämpad matematik vid UKK i neutral omgivning så att man inte genom organisatoriska åtgärder hämmar eller styr matematikens utvecklingsmöjligheter i någon bestämd riktning. Utvecklingen sker i bred och omsesidigt fördelaktig och intressant samverkan med samtliga akademier och etablerade forskningsinriktningar vid MDH och nationell och internationell extern samverkan. Aktivitet: Förstärkning av samverkan av ämnet och forskningsmiljö Matematik/ Tillämpad matematik vid UKK med samtliga akademier och etablerade forskningsområden och vid MDH samt nationellt och internationellt. Breddning av interdisciplinärt forskningssamarbete av forskningsmiljö Matematik/ Tillämpad matematik UKK med samtliga etablerade forskningsområden och akademier vid MDH samt nationella och internationella samarbetsprojekt. Detta inkluderar i första hand interdisciplinärt samarbete med forskningsgrupper vid IDT inom Inbyggda system, ISS, MRTC, datavetenskap, robotik och IPR, interdisciplinär samverkan inom UKK med Utbildningsvetenskap och fortsatt samverkan med IDT och HVV i vidareutveckling av området Hälsoteknik vid MDH. Dessutom genomförs kartläggning av forskning vid EST som kan ingå i interdisciplinärt samarbete med Matematik/Tillämpad matematik vid UKK om och då lämpliga och omsesidigt fördelaktiga sammarbetsformer etableras. Ansvariga instanser: Akademin UKK i samverkan med andra akademier och berörda avdelningar; Forskningsmiljö i Matematik/Tillämpad matematik vid UKK i samarbete med samtliga etablerade forskningsinriktningar och forskningsmiljöer ( , delrapportering) Sidan 249 av 365

250 Bilaga 1 till ärende 7 Sammanträde: FN 6:13 MDH / Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH /11 BeslutsPM Handläggare Johan Hellstrand 1 (2) Beslutspromemoria Rapport om genomförda åtgärder föranledda av utvärderingen av forskarutbildningsämnet didaktik, området didaktik Bakgrund Fakultetsnämnden beslutade den 26 maj 2011 att utvärdera forskarutbildningsämnet didaktik. Till externa utvärderare utsågs på akademins förslag professor emeritus Pertti Kansanen (Helsingfors universitet) samt professor Staffan Selander (Stockholms universitet). Utlåtanden av externa utvärderare presenterades tillsammans med akademins självvärdering för nämnden den 29 mars 2012, varvid akademin uppdrogs att utarbeta en åtgärdsplan. Fakultetsnämnden beslutade den 22 november 2012 att godkänna akademin för utbildning, kultur och kommunikations (UKK) åtgärdsplan för forskarutbildningsämnet didaktik, samt att uppdra åt UKK att återrapportera genomförda åtgärder i enlighet med åtgärdsplanen till fakultetsnämndens möte den 18 april Ärendet har föredragits i utskottet för forskarutbildning som föreslår nämnden att rapporten godkänns. Faktasammanställning Den samlade bilden av högskolans utbildning på forskarnivå i didaktik var utifrån akademins självvärdering samt två externa utlåtanden generellt positiv. Min helhetsuppfattning av verksamheten i forskarutbildningsämnet didaktik är starkt positiv. Högskolan har byggt en funktionell modell i sin egen kontext, (..) och tycks ha klara utsikter att utveckla den vidare (Kansanen s.10) I åtgärdsplanen valde akademin UKK att prioritera de externa granskarnas synpunkter och rekommendationer vad gällde didaktikämnets brist på samlande identitet. Till denna fråga kopplades ett antal åtgärder: Profileringsarbete av ämnet Utveckla seminariekulturen Utveckla handledarkollegiet Sidan 250 av 365

251 Bilaga 1 till ärende 7 Översyn av akademins administrativa stöd till forskarutbildningen. 2 (2) Överväganden UFOs beredning konstaterar att akademins rapport i stort behandlar de utvecklingsfrågor som lyftes fram i åtgärdsplanen. Dock återfinns i åtgärdsplanen ett avsnitt om arbete med ett kurspaket i didaktik. Skrivningar om ambitioner att utveckla forskarutbildningskurser återfinns också i akademins självvärdering (daterad ) s.11. Ett sammanhängande kurspaket som ligger i linje med studieplanen för forskarutbildningen bör inrättas och erbjudas. Åtgärder avseende utveckling av kurser på forskarnivå inom didaktik framgår inte i slutrapporten. Forskningsrådet för utbildningsvetenskap beslutade dock vid sammanträde den 12 juni 2013, dvs efter slutrapportens inlämnande den 3 juni 2013, att inrätta ett kurspaket på forskarnivå i didaktik. Frågan om utveckling av kurser på forskarnivå som tas upp i såväl åtgärsplan som självvärdering har alltså följts upp. Uppföljningen av högskolans utvärderingar av utbildning på forskarnivå bygger på ett starkt ägarskap av uppföljningen från akademins sida. Det är akademin som i förslag till åtgärdsplan preciserar de frågor som är prioriterade för förbättringsarbete. Beredningens förslag till beslut Fakultetsnämnden föreslås, Att godkänna akademin för utbildning, kultur och kommunikations rapport avseende åtgärder genomförda utifrån den av nämnden fastställda åtgärdsplanen för forskarutbildningsämnet didaktik Sidan 251 av 365

252 Bilaga 2 till ärende av 360 Sidan 252 av 365

253 Bilaga 2 till ärende 7 Sidan 253 av 365

254 Bilaga 2 till ärende 7 Sidan 254 av 365

255 Bilaga 2 till ärende 7 Sidan 255 av 365

256 Bilaga 1 till ärende 8 Sammanträde: FN #6:13 MDH / Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH /13 BeslutsPM Handläggare Johan Hellstrand 1 (2) Beslutspromemoria Utvärdering av forskarutbildningsämnet energi- och miljöteknik, området miljö- energi och resursoptimering Bakgrund Fakultetsnämnden beslutade den 24 maj 2012 (Dnr MDH /11) att utvärdera forskarutbildningsämnet energi- och miljöteknik. akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) uppdrogs att utarbeta en självvärdering som en del av underlaget till de externa utvärderarna. Till externa utvärderare utsågs på akademins förslag professor Thore Berntsson (Chalmers tekniska högskola) samt professor Carl-Johan Fogelholm (Aalto universitet, Finland). Utlåtanden samt självvärdering har behandlats i utskottet för forskarutbildning den 29 augusti 2013, varvid docent Emma Nehrenheim närvarade, presenterade akademins självvärdering och lämnade synpunkter på utvärderarnas utlåtanden. Utskottet föreslår fakultetsnämnden att uppdra åt akademin EST att utarbeta en åtgärdsplan utifrån självvärdering och externa utlåtanden. Faktasammanställning Den samlade bilden av högskolans utbildning på forskarnivå i energi- och miljöteknik är utifrån akademins självvärdering samt två externa utlåtanden generellt positiv. Forskarutbildningen vid MDH MERO är mycket väl organiserad och fungerar väl. (Fogelholm s. 2) I korthet framhåller akademins självvärdering samt externa utlåtanden särskilt följande brister i utbildningen: Viktigt med bra tekniskt laboratorium En för liten eller icke tillräckligt sakkunnig laboratoriepersonal kan vara en säkerhetsrisk vid laboratorieförsök. Hög prioritet att säkerställa en sakkunnig laboratoriepersonal (Fogelholm och Berntsson) Båda utvärderarna efterlyster en översyn av handledning Sidan 256 av 365

257 Bilaga 1 till ärende 8 2 (2) Överväganden Den generella bild som förmedlas av självvärderingar och utlåtanden är en forskarutbildning i energi- och miljöteknik som i stort är välfungerande. De administrativa processerna såväl som den vetenskapliga produktionen håller en god standard. Självvärdering och utlåtanden anger dock ett antal frågor som, hanterade på lämpligt sätt, skulle kunna förbättra kvaliteten i forskarutbildningen. Uppföljningen av högskolans utvärderingar av utbildning på forskarnivå bygger på ett starkt ägarskap av uppföljningen från akademins sida. Det är akademin som i förslag till åtgärdsplan preciserar de frågor som är prioriterade för förbättringsarbete. Beredningens förslag till beslut Fakultetsnämnden föreslås, Att Att uppdra åt akademin för ekonomi, samhälle och teknik att ta fram förslag på en åtgärdsplan att redovisa vid nämnden sammanträde den 12 december 2013 uppdra åt akademin för ekonomi, samhälle och teknik att återrapportera genomförda åtgärder vid fakultetsnämnden sista sammanträde 2014 Sidan 257 av 365

258 Bilaga 2 till ärende 8 SJÄLVVÄRDERINGSRAPPORT FÖR FORSKARUTBILDNINGSÄMNET ENERGI- OCH MILJÖTEKNIK EMMA NEHRENHEIM Samordnare för forskarutbildning Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling 2012 Sidan 258 av 365

259 Bilaga 2 till ärende 8 Självvärdering energi och miljöteknik 2012 Självvärderingsrapport för forskarutbildningsämnet energi- och miljöteknik Sammanfattning Självvärderingsrapporten belyser resultat, framgångar och svårigheter/utmaningar inom forskarutbildningsämnet energi- och miljöteknik vid Mälardalens Högskola. Ämnet tillhör forskningsområdet miljö- energi och resursoptimering (MERO). MERO beslutade under 2011 att inleda ett fokuseringsarbete där resurser och kompetenser riktas mot den gemensamma tillhörigheten Framtidens energi för vilken också KKS profilmedel sökts. Ämnet har 32 aktiva doktorander och 9 inaktiva doktorander inskrivna i ämnet. 9 av de aktiva doktoranderna är svenska och resten är av annan nationalitet. Vi har under den senaste femårsperioden examinerat 14 licentiatuppsatser och 15 doktorsavhandlingar, varav de flesta under den senare delen av perioden. Vi har 22 handledare, varav två är i antagningsprocessen och två har slutat så doktoranderna kommer att föras över till andra handledare. Utöver detta har vi ytterligare fem disputerade personer i miljön. Fördelningen av doktorander är något skev men arbetet att föra över dem till nya handledare pågår. Doktoranderna är aktiva i experimentell forskning eller modellering/simulering inom någon av grupperna inom Framtidens Energi som arbetar med: energieffektivisering, energi från avfall, biobränslen, koldioxidinfångning, förgasning, sol eller intelligenta energisystem. Därutöver finns forskarutbildningsdoktorander inom brandforskning i ämnet. Forskarutbildningsmiljön är internationell och samtliga doktorander har deltagit aktivt i minst en internationell konferens. Samtliga doktorander i miljön deltar i ett externfinansierat samproduktionsprojekt. Forskarutbildningsmiljön har genomgått ett kvalitetsrevideringsarbete under 2011 och då infördes en rad nya rutiner, bland annat kvalitetssäkringssystem för avhandlingar och revideringssystemet för ISP-uppdateringar. Det största problemet som för tillfället skapar stress är behovet av laboratorieassistent. Doktoranderna kan inte genomföra sina försök då delar av utrustningen under långa perioder stor oanvändbar. Den här rapporten innehåller även en sammanställning av en doktorandenkät som inte har omnämnts i löpande text utan redovisas som bilaga. 1 Sidan 259 av 365

260 Bilaga 2 till ärende 8 Självvärdering energi och miljöteknik 2012 Innehåll Självvärderingsrapport för forskarutbildningsämnet energi- och miljöteknik Inledning Forskautbildningens förutsättningar Organisation och styrning av forskarutbildningsämnet MDH Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling (HST) MERO Infrastruktur och kompetens Handledarresurser Karriärutvecklingsplan för Framtidens energi Infrastruktur och material Doktorandsamverkan Avhandlingsarbete/forskningsuppgift Kurser Konferenser Samverkan Doktorander med så kallat administrativt avbrott Utformning och utförande Forskningsinriktning och arbetssätt Studiesocial miljö Utmaningar, svårigheter och problem Resultat Disputationer Licentiatseminarier Doktorandernas publiceringar i journaler Doktorandernas medverkan vid internationella konferenser Patent Industriresultat av relevans för forskarutbildningen av 360 Sidan 260 av 365

261 Bilaga 2 till ärende 8 Självvärdering energi och miljöteknik Inledning Enligt beslut i forskarutbildningsutskottet skall forskarutbildningsämnet Energi- och miljöteknik genomgå intern utvärdering. I utvärderingen ingår, förutom självvärderingen, extern granskning av miljön samt undersökning av uppfattningen hos doktoranderna. Den senare genomförs i form av enkäter och gruppseminarium med doktoranderna. I utvärderingsseminariet den 12 oktober 2012 deltog 11 doktorander ur forskarutbildningsmiljön: Ivo Krustok, Iana Vassileva, Javier Campillo, Jesper Olsson, Guilnaz Mirmoshtaghi, Eva K Larsson, Pietro Campana, Leonard Azimoh, Gero Meyer, Mehmet Bulut och Veronica Ribé. Gruppen representerade samtliga MERO:s forskargrupper och representerade huvudhandledarna enligt: Erik Dahlquist (4), Eva Thorin (3), Jinyue Yan (1), Björn Karlsson (2), Åke Forsberg (1), Lena Johansson Westholm (1). Resultaten från dessa redovisas särskilt i varje avsnitt i rapporten och kallas härefter för doktorandseminariet. Doktoranderna diskuterade i två sessioner: Fritt ord här uppmanades doktoranderna att lyfta svårigheter som de kom att tänka på när de hörde om seminariet eller som de tänkt på tidigare. Syftet var att först lyfta diskussioner som de kände starkast för innan vi gick vidare till diskussion som är mer heltäckande Frågor som täcker hela miljön, frågor ställdes till hela gruppen med utgångspunkt från stödorden i Tabell 1. Tabell 1 Nyckelord som underlag för diskussioner under utvärderingsseminariet med doktorandgruppen. Social miljö Forskningsmiljö Personliga möjligheter MDH (ledarskap, gemenskap, aktiviteter, inflytande) HST (ledarskap, gemenskap, aktiviteter, inflytande) Avdelning (ledarskap, gemenskap, aktiviteter, inflytande) Resurser Handledning Gruppen Utvecklingsmöjligheter Undervisning Projektledning etc. MERO Internationalisering Avhandlingsarbetet Undervisning/studentinteraktion Samproduktion Nätverkande/konferenser Doktorandråd Lärandemål och ISP av 360 Sidan 261 av 365

262 Bilaga 2 till ärende 8 Självvärdering energi och miljöteknik Forskautbildningens förutsättningar I det här kapitlet beskrivs förutsättningar för forskarutbildningen med utgångspunkt från de doktorander som är aktiva inom forskarutbildningen. I ett separat stycke (se 2.5) beskrivs de doktorander som är inaktiva. 2.1 Organisation och styrning av forskarutbildningsämnet Varje avgörande steg i doktorandprocessen beslutas i flera instanser. Särskild vikt vid kvalitetssäkring läggs vid antagning, uppdatering av den individuella studieplanen (ISP) och granskning av licentiat- och doktorsavhandlingar MDH Fakultetsnämnden vid MDH ansvarar för bl.a. utbildning på forskarnivå. Nämnden har enligt sin arbetsordning rätt att delegera beslutsrätt till sina utskott.. Beslut i utskotten ska fattas efter föredragning i enlighet med anvisningar i utskottens arbetsordning och i efterhand redovisas för nämnden. Nämnden har beslutat att till utskottet för forskarutbildning delegera rätt att fatta beslut om: individuella studieplaner för forskarutbildningen, antagning av studenter till forskarutbildningen, utnämnande av huvudhandledare och handledare till forskarutbildningen. Till ordförande i forskarutbildningsutskottet har nämnden delegerat rätt att fatta beslut om: utnämnande av betygsnämnd och opponent inför disputation och granskare för licentiat-uppsats, samt beslut att låta en forskarstudent disputera eller försvara licentiat-uppsats. Forskarutbildningsutskottet. Nämndens utskott har dels att bereda ärenden för beslut av nämnden, dels att självständigt fatta beslut i de ärenden nämnden delegerat beslutanderätt i. Forskarutbildningsutskottet är ett internt, högskolegemensamt forskningsstrategiskt organ som framförallt ska arbeta med högskolans ställningstaganden vad gäller forskarutbildning och dess forskarutbildningsområden och forskarutbildningsämnen. Utskottet skall löpande följa kvalitén i forskarutbildningen och rapportera till nämnden. UFO. Utbildnings- och forskningssektionen arbetar i första hand på uppdrag från rektor, vicerektorer och fakultetsnämnd med huvuduppgift är att utgöra ledningens stöd för verksamhetsstyrning. UFO administrerar nämndarbetet och bereder ärenden till nämnden omfattande bl.a.; kvalitetsgranskning av forskarutbildningen, samt beredningsprocesser för beslut om utbildning på forskarnivå gällande bl.a. forskarutbildningsämnen, forskarutbildningskurser, antagningsärenden och disputationsärenden. UFO är systemägare för databasen för individuella studieplaner för forskarstudenter. (ISP-databasen) I doktorandseminariet framkom att doktoranderna inte känner till doktorandrådet, att det finns en ombudsman för doktorander eller att de har möjlighet att ansluta sig. Därför kände de heller inte till att det finns möjlighet att få tid i sin tidplanering för att engagera sig i doktorandfrågor Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling (HST) Forskarutbildningen vid Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling (HST) är organiserad i tre forskarutbildningsämnen varav energi- och miljöteknik (EM) är det största ämnet med 42 doktorander, varav 9 är inaktiva och en har fått sina resurser indragna. På HST är doktoranderna i ämnet organiserade med sin anställning (om de har en doktorandtjänst) eller sitt uppdrag inom någon av avdelningarna Miljövetenskap, Byggteknik eller Energiteknik. Den senare av 360 Sidan 262 av 365

263 Bilaga 2 till ärende 8 Självvärdering energi och miljöteknik 2012 avdelningen sysselsätter flest doktorander. EM ingår i forskningsområdet Miljö, energi och resursoptimering (MERO) som leds av Erik Dahlquist. Han är även utsedd till forskningsledare för teknik vid HST. Forskarutbildningen har en samordnare (Emma Nehrenheim) och en ämnesföreträdare (Eva Thorin). Anställda doktorander har dessutom en avdelningschef med personalansvar i någon av avdelningarna. I doktorandseminariet uppgav doktoranderna att de trivs på HST och att de upplever att forskarmiljön är bra. Doktoranderna önskar dock att de kunde få ta del av avdelningens/akademins verksamhet och de flesta vill gärna vara delaktiga i undervisning eller andra gemensamma uppdrag inom akademin. Doktoranderna önskar bättre introduktion när de anställs och önskar att de kände sig mer som anställda. I doktorandseminariet framkom också att doktoranderna saknar administrativt stöd i vardagen och att de inte vet vem de ska vända sig till i frågor rörande anställningen, lön eller resor. Ett annat problem som framkom vid doktorandseminariet är att akademigemensamma aktiviteter på svenska leder till ett utanförskap som skapar problem för delaktigheten. Doktoranderna vill gärna lära sig engelska för att bli mer delaktiga och undrar hur de kan få stöd med svenskalektioner MERO Forskningsområdet MERO håller handledarkollegium för alla aktiva handledare en gång i månaden. I handledarkollegiet bereds och beslutas alla för doktoranderna avgörande delar i forskarutbildningen, inklusive antagning, godkännande av uppdateringar i individuell studieplan, disputation och licentiatseminarium. Handledarkollegiet strävar efter att utforma en internationell doktorandgrupp med drivna, självständiga doktorander som ges möjlighet att utvecklas till samproducerade och vetenskapligt orienterade forskare. I det här arbetet ingår en rad formella processer som beskrivs nedan men det finns också ett antal uttalade aktiviteter som anses bidra till doktorandernas utveckling: aktivt deltagande i konferenser, medverkan i samproduktionsprojekt, undervisning, studenthandledning och intern peer review av varandras arbeten. I doktorandseminariet diskuterades forskningsmiljön och någon doktorand saknade en övertäckande informationskanal för forskningen inom MERO. Vid en spontanfråga hade hälften av doktorander gått på MERO-seminarierna under Doktoranderna tycker att seminarierna är bra men vill att de ska kompletteras med mer övergripande information för den sammantagna forskningen. Processen för antagning till forskarutbildning inom EM uppdaterades i och med införandet av handledarkollegiet och formaliserades under En doktorand antas då en finansieringsplan finns, antingen vid anställning inom ett befintligt projekt eller om det finns industrifinansiering inom ramen för en befintlig anställning hos en partnerorganisation. Om en doktorand skall anställas inom ramen för ett projekt inom MERO utses en rekryteringsgrupp som beskriver forskningsuppgifterna för den tänkta doktorandpositionen. Rekryteringsgruppen består som regel av samordnaren för forskarutbildningen, den tilltänkta huvudhandledare, projektledaren för det projekt som ligger till grund för forskningsuppgiften samt eventuellt någon mer forskare som är inblandad i projektet. Rekryteringsgruppen utformar en annons för anställningen som godkänns i handledarkollegiet, av HSTs administrativa chef, akademichef, avdelningschef och samverkansgrupp. Doktorandpositioner annonseras internationellt och utlysningen sprids aktivt inom forskarkollegiets internationella nätverk av 360 Sidan 263 av 365

264 Bilaga 2 till ärende 8 Självvärdering energi och miljöteknik 2012 De sökande utvärderas och rankas baserat på skriftligt material och för de ca två till tre högst rankade även intervjuer med de sökande. När en kandidat utses av rekryteringsgruppen redovisas processen för handledarkollegiet och den tänkta kandidaten presenteras tillsammans med en motivering. Processen för uppdatering av ISP initieras i oktober årligen eller vid stora förändringar i doktorandens planering. I juni uppdateras även en rad parametrar som sedan registreras hos Statistiska centralbyrån (SCB). Den årliga processen beskrivs översiktligt i Figur 1. oktober december januari-mars doktoranden och huvudhandledaren handledargruppen samordnare för forskarutbildning handledarkollegium MERO UFO utskottet för forskarutbildning Figur 1 översikt över den årliga uppdateringsprocessen för individuell studieplan (ISP) för MEROs doktorander I doktorandseminariet framkom att doktoranderna ser ISP som ett bra verktyg för att följa upp sin forskning och att de arbetar aktivt med sin ISP. Processen för kvalitetssäkring av doktorsavhandlingar är en ca sex månader lång förberedande process inför varje disputation inom EM. Processen inleds med att handledarkollegiet, efter att huvudhandledaren i samspråk med handledarna, utser en intern granskare ur handledarkollegiet och en extern granskare inom området. Då granskare utsetts kallas doktoranden till handledarkollegiet för att presentera sin avhandling. Handledarkollegiets medlemmar kan sedan ställa frågor till doktoranden och handeldargruppen för att säkerställa att doktoranden är redo för att för att försvara sin avhandling. I förekommande fall har doktorander uppmanats till ytterligare arbetet innan handledarkollegiet råder doktoranden att lägga fram sin avhandling för disputation. När handledargruppen (doktorandens huvudhandledare och handledare) har gjort bedömningen att avhandlingsmanuset är färdigt för disputation lämnas manuset på intern och extern granskning. Synpunkterna som framkommer vid granskningen diskuteras i seminarieform gå minst handledargruppen, doktoranden och granskarna närvarar. Den interna granskarens huvuduppgift är att sedan sammanställa synpunkterna och följa upp att de beaktats. Den interna granskaren får under ett handledarkollegium beskriva vad som eventuellt framkom av granskningen och vilka förbättringsåtgärder som har genomförts. Handledarkollegiet fattar sedan beslut om huruvida doktoranden är redo för att disputera eller inte. I förekommande fall har beslut fattats om att förbättringar behöver ske. Handledarkollegiet fattas samtidigt beslut om opponent och betygsnämnd enligt förslag från handledargruppen alternativt med komplettering. Hela processen beskrivs översiktligt i Figur av 360 Sidan 264 av 365

265 Bilaga 2 till ärende 8 Självvärdering energi och miljöteknik 2012 Handledargruppen rekommenderar disputation Intern- och extern granskning Doktorandens presentation i handledarkollegiet Granskningsseminarium Handledarkollegiets beslut Ansökan om disputation lämnas till UFO för dekanusbeslut Figur 2 kvalitetssäkringsprocessen vid disputation inom forskarutbildningsämnet energi- och miljöteknik (EM) I doktorandseminariet framkom att doktoranderna inte känner till lärandemålen i studieplanen men att de vet att mognad och självständighet som forskare är en viktig parameter vid bedömningen i handledarkollegiet. Doktoranderna har dock en bra bild av sitt eget avhandlingsarbete och har en ungefärlig bild av sin väg mot disputation. Processen för kvalitetssäkring av licentiatavhandlingar liknar mycket den för granskning av doktorsavhandlingar med avseende på presentation inför handledarkollegiet och förgranskning (intern och extern). Vid licentiatseminarium har tidigare utsetts en opponent (extern) och en intern examinator men från och med HT 2012 utses en opponent, en extern betygsnämndsledamot (med lägst docentkompetens) och en intern betygsnämndsledamot (med doktorsexamen). Dessa tre utgör en betygsnämnd vid licentiatseminarium. 2.2 Infrastruktur och kompetens Handledarresurser Handledare inom ämnet EM har redovisats i tabell 1. Varje doktorand har i regel tre handledare varav en handledare har huvudhandledarskapet. På MDH är alla huvudhandledare docentmeriterade och har genomgått en handledarutbildning. Våra huvudhandledare är i huvudsak anställda inom MERO/EM. Två undantag finns varav det i båda fallen finns en plan eller ett pågående arbete för handledarbyte till andra huvudhandledare inom gruppen. Haukur Ingasson som numera har sin professur vid Lunds Universitet kommer att ersättas under HT 2012/VT2013 av professor Anders Lönnemark från Statens Provningsanstalt (SP) som kommer att överta huvudansvaret för den gruppens doktorander. Jafar Mahmoudis doktorander kommer antingen disputera (en doktorand) göra avbrott från sina studier (två fall med doktorander som inte längre är aktiva) eller föras över på andra huvudhandledare inom EM (två doktorander). Tabell 2 Handledare i ämnet energi- och miljöteknik Handledare Akademisk grad Handledning % anställning [huvud- :bihandled.] Jinyue Yan Professor 7:2 60 Erik Dahlquist Professor 5: Rebei Bel Fdhila Professor 6:2 20 (MDH/ABB) Peter Dobers Professor 1:1 100 Jafar Mahmoudi 1 Professor 6:0 0 Bert Allard 2 Professor 0 20 Björn Karlsson Professor 6:1 100 Bo Janzon Professor 0:1 20 (VT 2012) Haukur Ingasson 1 Professor 6: av 360 Sidan 265 av 365

266 Bilaga 2 till ärende 8 Självvärdering energi och miljöteknik 2012 (LTH/SP) Anders Lönnemark 2 Professor 0:0 20 (HT 2012 ff.) Hans Lundberg 1 Professor 0:1 0 Lena Johansson Docent 1:0 100 Westholm Åke Forsberg Docent 1:0 100 Monica Odlare Docent 0:4 100 Eva Thorin Docent 2:7 100 Emma Nehrenheim Dr 0:6 100 Fredrik Wallin Dr 0:7 100 Jan Sandberg 2 Dr 0:0 100 Patrik Klintenberg 2 Dr 0:0 100 Peter Stigsson 2 Dr 0:0 20 (IVL/MDH) Robert Öman Dr 0:3 100 Hailong Li Dr 0: Avslutar sitt handledarskap under VT2013, 2 Antagen som handledare av fakultetsnämnden under 2012, planerat handledarskap planeras från och med 2013 Tabell 3 Andra disputerade lärare i miljön Disputerade lärare/forskare Akademisk grad % anställning inom EM Eva Skytt Dr 100 Bengt Stridh (ABB) Dr 20 Iana Vassileva Disputerad 100 Veronica Ribé Disputerad 100 Erik Dotzauer (MDH/Fortum) Adj. Professor 20 I doktorandseminariet framkom att doktoranderna anser att handledningen fungerar väl i miljön. Handledarna är tillgängliga och har nära relation med sina doktorander. De doktorander som deltog upplevde att huvudhandledarna har lite tid men att huvudhandledarna ändå i första hand har ett övergripande ansvar och att den operativa handledningen kommer från en eller två biträdande handledare. Åsikterna kring handledargrupperna gick isär något. Flera ansåg att handledarna kompletterade varandra medan någon tyckte att handledarna hade olika intressen och ställde olika krav på doktoranden Karriärutvecklingsplan för Framtidens energi I den strategiska planeringen för Framtidens energi har en kompetensutvecklingsplan tagits fram. Planen syftar till att säkerställa att handledarkapacitet och forskarutbildningsvolym upprätthålls och matchas under den kommande utvecklingsperioden. I planen ingår även gästprofessorer/adjungerande professorer och besökande doktorander för utökad samverkan av 360 Sidan 266 av 365

267 Bilaga 2 till ärende 8 Självvärdering energi och miljöteknik 2012 Tabell 4 Kompetensutvecklingsplan för Framtidens energi Karriärnivå Professor Docent Lektor/forskare Post-docs (4 nya) Doktorander (4 nya/år) Gästprofessorer X X X X X X Besökande doktorander X X X X X X X Infrastruktur och material I den multidisciplinära forskningsmiljön som MERO utgör arbetar doktoranderna antingen med modellering/simulering i huvudsak på sitt kontor, i kemi-, mikrobiologi eller konstruktionslaboratorium eller med fältstudier och datainsamling (t ex industri- eller processdata). Det gör att forskningsmiljön är ovanligt resurskrävande. Modellering/simulering: Doktoranderna har licenser för de program som behövs. Därutöver får de möjlighet att besöka specialiserade konferenser och kurser. Kemi-/mikrobiologilaboratorium: I miljön har vi tillgång till kemilabb, analyslabb, ekologilabb och det vi kallar forskningslabb vilket inkluderar en renluftsbänk, inkubationskammare, kylrum etc. Vi har en del analysutrustning men underhållsbehovet är stort och det har varit svårt att få resurser till att underhålla utrustningen. Doktoranderna klarar att håll vissa delar av labbet i bra skicka, särskilt de delar som kontinuerligt används, men för andra delar behövs utökat laboratoriestöd. Det finns ett behov av en laboratorieassistent i miljön, vilket har varit känt sedan en tid tillbaka. Konstruktionslaboratorium: Miljön har tillgång till ett stort laboratorium med möjlighet att konstruera diverse utrustning för pilotskaleexperiment. Fältstudier: Doktorandprojekten kan av olika anledningar innehålla olika fältstudier. Exempel på dessa kan vara utvärdering av bio- eller solenergisystem för lokal elproduktion eller smart grid system. I de fall doktorandprojekten är beroende av fältstudier allokeras medel för resor och datainsamling i doktorandens projektbudget. I doktorandseminariet lyftes problemet med dåligt fungerande laboratoriemiljö och problemet med att det saknas en laboratorietekniker. Traditionella laboratorieassistenter saknas och det tar lång tid att få utrustningen i ordning inför varje nytt experiment. Doktoranderna upplever att de har stora problem med att få laboratoriemiljön att fungera. Ett laboratorium kräver kontinuerligt underhåll som helt eller delvis saknas i MDH-miljön. 2.3 Doktorandsamverkan Flera av doktoranderna inom EM är organiserade i mindre grupper som samarbetar i avgränsade projekt med övergripande forskningsmål. Doktoranderna samverkar inom följande moment inom forskarutbildningen: av 360 Sidan 267 av 365

Fakultetsnämnden utskottet för teknikutbildningar

Fakultetsnämnden utskottet för teknikutbildningar KALLELSE Nr 6:2013 2013-11-21 MDH 1.1-23/13 Utskottet för teknikutbildningar Fakultetsnämnden utskottet för teknikutbildningar Datum och tid: Torsdag 21 november kl. 9.15-12.00 Plats: R3-132, Mälardalens

Läs mer

Fakultetsnämnden utskottet för teknikutbildningar

Fakultetsnämnden utskottet för teknikutbildningar KALLELSE Nr 5:2013 2013-10-03 MDH 1.1-23/13 Utskottet för teknikutbildningar Fakultetsnämnden utskottet för teknikutbildningar Datum och tid: Torsdag 3 oktober kl. 9.15-12.00 Plats: R3-131, Mälardalens

Läs mer

Torsdagen den 12 september 2013, kl. 9:30 15:00, ca. Gordana Dodig-Crnkovic Lärarrepresentant. Johanna Westerlund Lärarrepresentant

Torsdagen den 12 september 2013, kl. 9:30 15:00, ca. Gordana Dodig-Crnkovic Lärarrepresentant. Johanna Westerlund Lärarrepresentant KALLELSE Nr 4 :2013 2013-09-05 MDH 1.1-16/13 Datum och tid: Plats: Torsdagen den 12 september 2013, kl. 9:30 15:00, ca. Sammanträdeslokal: B212, Eskilstuna Ledamöter: Peter Dobers Ordförande Yvonne Eriksson

Läs mer

Fakultetsnämnden, utskottet för forskning möte 2, den 18 mars 2015

Fakultetsnämnden, utskottet för forskning möte 2, den 18 mars 2015 Kallelse Fakultetsnämnden, utskottet för forskning möte 2, den 18 mars 2015 Omfattning 1-10 Datum och tid: Onsdagen den 18 mars 2015 kl. 9.15-11.15. Plats: T1-022 (UFO:s konferensrum), Västerås OBS! Orten

Läs mer

Utskottet för ekonomiutbildningar

Utskottet för ekonomiutbildningar Omfattning: 42-51 Datum och tid: Onsdagen den 20 november klockan 9.30 11.30 Plats: Ypsilon, Mälardalens högskola, Västerås Ledamöter: Lars Hallén Ordförande Marie Mörndal Lärarrepresentant, vice ordf.

Läs mer

Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 10 september 2015

Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 10 september 2015 KALLELSE Nr 4:2015 Fakultetsnämndens ordförande 2015-09-10 MDH 2.16-2015/0072 Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 10 september 2015 Plats: Ypsilon, Västerås Tid: kl. 09.30 15.00 Besked

Läs mer

Gordana Dodig-Crnkovic Lärarrepresentant. Johanna Westerlund Lärarrepresentant. Tommy Svensson Extern ledamot

Gordana Dodig-Crnkovic Lärarrepresentant. Johanna Westerlund Lärarrepresentant. Tommy Svensson Extern ledamot KALLELSE Nr 3:2013 2013-05-30 MDH 1.1-15/13 Fakultetsnämnden Datum och tid: Plats: Torsdagen den 30 maj 2013, kl. 9:30 17:00, ca. Sammanträdeslokal: R3-131, Västerås Ledamöter: Peter Dobers Ordförande

Läs mer

forsknings- Nr 2:2012 Dnr: MDH 1.1-15/12 2012-05-02 16-23 och tid: Datum Plats: Västerås Ledamot Dekan Peter Dobers Andreas Ryve Rytzler Johannes

forsknings- Nr 2:2012 Dnr: MDH 1.1-15/12 2012-05-02 16-23 och tid: Datum Plats: Västerås Ledamot Dekan Peter Dobers Andreas Ryve Rytzler Johannes Fakultetsnämnden, utskottett för forskning Föredragningslista 2012-05-02 Dnr: MDH 1.1-15/12 Omfning Datum och tid: Plats: 16-23 Onsdagenn den 9 maj 2012 kl 9.30-13.00. Rum R2-014 (HST:s konferensrum),

Läs mer

Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde onsdagen den 22 april 2015

Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde onsdagen den 22 april 2015 KALLELSE Nr 2:2015 Fakultetsnämndens ordförande 2015-04-15 MDH 2.16-2015/0070 Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde onsdagen den 22 april 2015 Plats: Sammanträdesrum Ypsilon, Västerås Tid: kl. 09.30

Läs mer

Kallelse till möte med fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap

Kallelse till möte med fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap KALLELSE Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap 2010-10-05 Nr 6:2010 Dnr. MDH HSV 2010/986 Fakultetsnämndens ledamöter Fackliga företrädare Övriga för kännedom enligt sändlista Kallelse

Läs mer

113 Internrevisionens rapport från granskning av antagning av doktorander

113 Internrevisionens rapport från granskning av antagning av doktorander PROTOKOLL Högskolestyrelsen 2013-05-13 Nr 2:2013 113 Internrevisionens rapport från granskning av antagning av doktorander Beslut Högskolestyrelsen beslutar att uppdra till Rektor att gå igenom internrevisionens

Läs mer

Fakultetsnämnden utskottet för teknikutbildningar

Fakultetsnämnden utskottet för teknikutbildningar KALLELSE Nr 4:2013 2013-08-22 MDH 1.1-23/13 Fakultetsnämnden, utskottet för teknikutbildningar Fakultetsnämnden utskottet för teknikutbildningar Datum och tid: Torsdag 22 augusti kl. 9.15-12.00 Plats:

Läs mer

Deltagare. Ordförande Jörgen Tholin. Eva Wiberg. Bo-Anders. Jönsson. Lotta Bergman. Malmö Högskola HKR - - Hanna Sepp. Ewa Axelsson Åsa Hult

Deltagare. Ordförande Jörgen Tholin. Eva Wiberg. Bo-Anders. Jönsson. Lotta Bergman. Malmö Högskola HKR - - Hanna Sepp. Ewa Axelsson Åsa Hult Protokoll för NÄLU 11 november 2011 Deltagare Ordförande Jörgen Tholin Lärarrepresentanter LU Eva Wiberg Gunnar Andersson Bo-Anders Jönsson HT S-fak N-fak Studentrepresentanter LU Hanna Gunnarsson Karolina

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Minnesanteckningar från HST:s akademiråd 2012-09-11

Minnesanteckningar från HST:s akademiråd 2012-09-11 Minnesanteckningar från HST:s akademiråd 2012-09-11 Närvarande: Thomas Wahl, akademichef Eva Thorin, utbildningsledare (teknik) Magnus Hoppe, utbildningsledare (ekonomi) Agneta Brav, utbildningsledare

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i industriell organisation och ekonomi vid Mittuniversitetet

Uppföljning av kandidatexamen i industriell organisation och ekonomi vid Mittuniversitetet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i industriell organisation och ekonomi vid Mittuniversitetet

Läs mer

Utskottet för lärarutbildningar

Utskottet för lärarutbildningar KALLELSE Nr 3:2013 2013-04-30 MDH:1.1-22/13 Utskottet för lärarutbildningar Datum och tid: Plats: Onsdagen den 8 maj 2013 Kl.13.15 Sal U3-104, Mälardalens högskola, Västerås. Ledamöter: Niclas Månsson

Läs mer

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola BESLUT 1(2) 8 Avdelning Utvärderingsavdelningen Jana Hejzlar Till rektor 08-563 088 19 Jana.hejzlar@uka.se Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Fakultetsnämnden - utskottet för teknikutbildningar

Fakultetsnämnden - utskottet för teknikutbildningar Nr 3:2013 2013-05-08 MDH 1.1-23/13 Fakultetsnämnden, utskottet för teknikutbildningar Fakultetsnämnden - utskottet för teknikutbildningar Datum och tid: Onsdag 8 maj kl. 9.15-12.00 Plats: T3-066, Mälardalens

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05 Närvarande ledamöter: Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Lena Häggström Studeranderepresentanter Martin Grimheden

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 4 juni 2015

Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 4 juni 2015 KALLELSE Nr 3:2015 Fakultetsnämndens ordförande 2015-05-28 MDH 2.16-2015/0071 Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 4 juni 2015 Plats: Styrelserummet B212, Eskilstuna Tid: kl. 09.30

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Plats: Högskolan i Borås, A 523. Närvarande ledamöter: Anita Varga ordförande Anna Hellén Elisabeth Persson Kristina Bartley Maria Ferlin

Plats: Högskolan i Borås, A 523. Närvarande ledamöter: Anita Varga ordförande Anna Hellén Elisabeth Persson Kristina Bartley Maria Ferlin 1 (7) Tid: Kl. 9.00-12.30 Plats: Högskolan i Borås, A 523 Närvarande ledamöter: Anita Varga ordförande Anna Hellén Elisabeth Persson Kristina Bartley Maria Ferlin Frånvarande: Studentrepresentant 1 vakant

Läs mer

Förslag till process för rekrytering av rektor

Förslag till process för rekrytering av rektor Sid 1 (7) Förslag till process för rekrytering av rektor Föredragande Ordförande Lennart Evrell Bakgrund Föreliggande dokument utgör handläggningsordning och tidsplan för processen att rekrytera rektor

Läs mer

Utskottet för lärarutbildningar

Utskottet för lärarutbildningar KALLELSE Nr 4:2013 2013-08-14 MDH:1.1-22/13 Utskottet för lärarutbildningar Datum och tid: Plats: Onsdagen den 21 augusti 2013 Kl.13.15 Sal R3-132, Mälardalens högskola, Västerås. Ledamöter: Niclas Månsson

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan SGITD. IT-Designprogrammet. Study programme in IT-Design

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan SGITD. IT-Designprogrammet. Study programme in IT-Design Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan IT-Designprogrammet Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SGITD IT-Designprogrammet Study programme in IT-Design Affärssystem och

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 2012-01-20 liga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Science, Computer Games Development, 180 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning

Läs mer

Institutionsstyrelsen- Socialt arbete

Institutionsstyrelsen- Socialt arbete Protokoll Sammanträdesdatum: 111205 Institutionsstyrelsen- Socialt arbete Ledamöter: Närvarande: Jan Petersson, ordförande Marie Albertsson, lärarrepresentant, Sandra Karlsson, studeranderepresentant Kalmar

Läs mer

69 Återrapportering med anledning av internrevisionens rapport om kompetensförsörjning

69 Återrapportering med anledning av internrevisionens rapport om kompetensförsörjning PROTOKOLL Högskolestyrelsen 2012-12-03 Nr 4:2012 69 Återrapportering med anledning av internrevisionens rapport om kompetensförsörjning Beslut Högskolestyrelsen beslutar att lägga bilagd rapport till handlingarna.

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle

Uppföljning av magisterexamen i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av magisterexamen i industriell ekonomi vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, Allmän inriktning 180 högskolepoäng

Datavetenskapliga programmet, Allmän inriktning 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: TCV20 OINR liga programmet, Allmän inriktning 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Science, General Profile 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd

Läs mer

Utskottet för ekonomiutbildningar

Utskottet för ekonomiutbildningar KALLELSE Nr 6:2013 2013-11-20 MDH 1.1-20/13 Utskottet för ekonomiutbildningar Utskottet för ekonomiutbildningar Datum och tid: Onsdagen den 20 november klockan 9.30 11.30 Plats: Ypsilon, Västerås Ledamöter:

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar Utbildningsstrategiska rådet 2012-05-08 Fastställd av rektor 2012-06-19 Dnr: UmU 100-976-11 Denna handläggningsordning

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i industriell teknik vid Uppsala universitet

Uppföljning av masterexamen i industriell teknik vid Uppsala universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av masterexamen i industriell teknik vid Uppsala universitet Beslut

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

PROTOKOLL 2009:2 Utbildnings- och forskningsnämnden för naturvetenskap och teknik, NT-nämnden Sammanträdesrum Oden plan 4 2009-05-07

PROTOKOLL 2009:2 Utbildnings- och forskningsnämnden för naturvetenskap och teknik, NT-nämnden Sammanträdesrum Oden plan 4 2009-05-07 PROTOKOLL 2009:2 Utbildnings- och forskningsnämnden för naturvetenskap och teknik, NT-nämnden Sammanträdesrum Oden plan 4 2009-05-07 Närvarande: Ledamöter: Bahram Moshfegh, ordförande, företrädare för

Läs mer

HÖGSKOLESTYRELSEN PROTOKOLL Fört vid sammanträde 2006-09-08

HÖGSKOLESTYRELSEN PROTOKOLL Fört vid sammanträde 2006-09-08 Tid 09.30 12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Faculty Club, Högskolan Andersson Thorsten, ordf Anne-Marie Brodén Cumtell Anna Lena Enmark Romulo Gaspes Veronica Nilsson Katarina Norén Johan

Läs mer

Utskottet för ekonomiutbildningar

Utskottet för ekonomiutbildningar KALLELSE Nr 4:2013 2013-08-21 MDH 1.1-20/13 Utskottet för ekonomiutbildningar Utskottet för ekonomiutbildningar Datum och tid: Onsdagen den 21 augusti klockan 9.30 11.30 Plats: Ypsilon, Västerås Ledamöter:

Läs mer

Data- och Elektroteknik 2007-09-12 Sektionsstyrelsen

Data- och Elektroteknik 2007-09-12 Sektionsstyrelsen HÖGSKOLAN I HALMSTAD PROTOKOLL sid 1(6) Närvarande ledamöter Övriga närvarande Frånvarande Jörgen Carlsson Veronica Gaspes Madeleine Holgersson Magnus Larsson (ordf) Tobias Persson Jessika Rosenberg Henrik

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

HÖGSKOLAN I HALMSTAD Enheten för Lärarutbildning

HÖGSKOLAN I HALMSTAD Enheten för Lärarutbildning HÖGSKOLAN I HALMSTAD Enheten för Lärarutbildning Protokoll fört vid sammanträde med enheten för Lärarutbildningens styrelse 01-09-25 kl. 09.00 12.30 E 212 Närvarande: Lars-Peder Alingfeldt, ordf Sandra

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i elektronik vid Umeå universitet

Uppföljning av masterexamen i elektronik vid Umeå universitet BESLUT 1(2) 2015-03-17 411-00056-14 Utvärderingsavdelningen Loulou.von.ravensberg@uka.se Till rektor Uppföljning av masterexamen i elektronik vid Umeå universitet Beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ)

Läs mer

Tid: Kl 08.30-11.00, 13.00-16.00. Plats: Högskolan i Borås, C 728

Tid: Kl 08.30-11.00, 13.00-16.00. Plats: Högskolan i Borås, C 728 HÖGSKOLAN I BORÅS Styrelsen Sekreterare Lisbeth Sandblom PROTOKOLL 1(7) Tid: Kl 08.30-11.00, 13.00-16.00 Plats: Högskolan i Borås, C 728 Närvarande ledamöter: Leissner, Maria ordförande Andersson, Jonas

Läs mer

Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i produktutveckling och innovationsledning vid Högskolan i Halmstad

Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i produktutveckling och innovationsledning vid Högskolan i Halmstad BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i produktutveckling och innovationsledning

Läs mer

Sammanträde med styrelsen för Högskolan Dalarna

Sammanträde med styrelsen för Högskolan Dalarna Sammanträde med styrelsen för Högskolan Dalarna Plats Sammanträdesrum Selma, campus Falun Datum och tid onsdagen den 19 februari, kl 10.00 15.00 Närvarande ledamöter Anmält förhinder Övriga närvarande

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen

Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Per Westman 08-563 085 39 per.westman@uk-ambetet.se BESLUT Mälardalens högskola Rektor Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen

Läs mer

Granskning av ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området hälsofrämjande arbetsliv

Granskning av ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området hälsofrämjande arbetsliv Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Reg.nr 641-5485-11 SAKKUNNIGAS YTTRANDE 2012-05-22 Granskning av ansökan

Läs mer

LOKAL TILLGODORÄKNANDEORDNING VID MÄLARDALENS HÖGSKOLA

LOKAL TILLGODORÄKNANDEORDNING VID MÄLARDALENS HÖGSKOLA Studentcentrum Beslut: 2015-03-10, 1.2.3-2015/0657 Beslutande: Rektor Ansvarig för tillämpning: Studentcentrum Dokumentansvarig: Studentcentrum Dokumenttyp: Regler Datum för ikraftträdande: 2015-03-10

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut

Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Carl.Sundstrom@uk-ambetet.se 2013-11-26 411-00157-13 Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: TGDDI Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Study

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING Sida 1 av 5 HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande,

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan

Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan

Läs mer

Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet

Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet BESLUT 2010-06-08 Dnr LiU-2009-00464 Senast reviderad 2014-06-05 Utbildningsplan för Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet Professional Qualification Course for Teachers

Läs mer

Linnéuniversitetets kvalitetsråd den 2 april 2014

Linnéuniversitetets kvalitetsråd den 2 april 2014 Minnesanteckningar Mötesdatum: 2014-04-02 Linnéuniversitetets kvalitetsråd den 2 april 2014 Ledamöter: Närvarande: Lena Fritzen, prorektor, ordförande ärende 13-18 Bo Bergbäck, prorektor, ordförande, ärende

Läs mer

Sektionsstyrelsen 2012-10-26

Sektionsstyrelsen 2012-10-26 HÖGSKOLAN I HALMSTAD PROTOKOLL 5/2012 Sektionen för lärarutbildning fört vid sammanträde Sektionsstyrelsen 2012-10-26 Datum 2012-10-26 Tid Kl. 09.00-12.00 Plats Närvarande ledamöter Q436 Lisbeth Ranagården,

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Tid: 2012-04-26, kl. 13.00-17.05 2012-04-27, kl. 09.00-11.35. First Hotel Grand

Tid: 2012-04-26, kl. 13.00-17.05 2012-04-27, kl. 09.00-11.35. First Hotel Grand HÖGSKOLAN I BORÅS Styrelsen Sekreterare Linda Ringhage PROTOKOLL 1(6) Tid: 2012-04-26, kl. 13.00-17.05 2012-04-27, kl. 09.00-11.35 Plats: First Hotel Grand Närvarande ledamöter: Andersson, Roland ordförande

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå vid Röda Korsets Högskola

för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå vid Röda Korsets Högskola Lokal Examensordning för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå vid Röda Korsets Högskola Dnr: 61/2011 Examensordningen är fastställd av Rektor vid Röda Korsets Högskola 2011-10-18 och ersätter den

Läs mer

Fakultetsnämnden, utskottet för hälso- och välfärdsutbildningar

Fakultetsnämnden, utskottet för hälso- och välfärdsutbildningar Fakultetsnämnden, utskottet för hälso- och välfärdsutbildningar KALLELSE Nr 4:213 213-8-22 MDH 1.1-21/13 Fakultetsnämnden, utskottet för hälso- och välfärdsutbildningar Omfattning: 1 7 Datum och tid: Torsdagen

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET PROTOKOLL Nr 2. Teologiska fakultetsrummet, Universitetshuset

UPPSALA UNIVERSITET PROTOKOLL Nr 2. Teologiska fakultetsrummet, Universitetshuset Tid 09.15 12.20 Plats Teologiska fakultetsrummet, Universitetshuset Närvarande Carl Reinhold Bråkenhielm professor, dekanus, ordförande ledamöter: Ruth Franzén professor Eberhard Herrmann professor Stig

Läs mer

Masterprogram i Financial Engineering, 120 högskolepoäng

Masterprogram i Financial Engineering, 120 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Programkod: ZMS20 Masterprogram i Financial Engineering, 120 högskolepoäng Master Program in Financial Engineering, 120 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden

Läs mer

Uppföljning av civilingenjörsexamen i industriell ekonomi vid Karlstads universitet

Uppföljning av civilingenjörsexamen i industriell ekonomi vid Karlstads universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av civilingenjörsexamen i industriell ekonomi vid Karlstads universitet

Läs mer

Programschema för Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram, 180 hp

Programschema för Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram, 180 hp Programschema för Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram, 180 hp Programkod: Gäller för läsåret 2015/2016 Programschemat är beslutat av utbildningsledare Annika Björklund vid akademin

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Personalprogrammet personalarbete i en globaliserad värld, 180 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN Personalprogrammet personalarbete i en globaliserad värld, 180 högskolepoäng UTBILDNINGSPLAN Personalprogrammet personalarbete i en globaliserad värld, 180 högskolepoäng Programstart: Hösten 2014 Högskolan för lärande och kommunikation, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Barnarpsgatan

Läs mer

CHECKLISTA I SAMBAND MED UTLYSNING AV ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR, UNIVERSITETSLEKTOR

CHECKLISTA I SAMBAND MED UTLYSNING AV ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR, UNIVERSITETSLEKTOR CHECKLISTA I SAMBAND MED UTLYSNING AV ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR, UNIVERSITETSLEKTOR Ansökan skickas via e-mail till respektive handläggare på (Rekryteringsenheten) Ansvarig Fyll i datum (beräknad tid)

Läs mer

HÖGSKOLAN I HALMSTAD Enheten för Lärarutbildning

HÖGSKOLAN I HALMSTAD Enheten för Lärarutbildning HÖGSKOLAN I HALMSTAD Enheten för Lärarutbildning Protokoll fört vid sammanträde med enheten för Lärarutbildningens styrelse 01-02-06 kl. 13.00 17.00 RBU_Torpet Heberg Närvarande: Lars-Peder Alingfeldt,

Läs mer

Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-06-11

Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-06-11 1 (8) Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-06-11 Ärende 1. Förslag till ledamot i styrelsen för Stiftelsen Karl Jeppssons Minne (dnr SU FV-1.2.2-1935-15). Föredragande: Anna Riddarström, Ledningskansliet.

Läs mer

Rutiner och ärendehantering för beslut som fattas av rektor vid rektorssammanträde

Rutiner och ärendehantering för beslut som fattas av rektor vid rektorssammanträde PM 1(4) 2015-08-27 Universitetsledningens kansli Rutiner och ärendehantering för beslut som fattas av rektor vid rektorssammanträde Detta dokument, mallar för rektorsbeslut, tider för rektorssammanträden

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Kvalitetsutvärdering av journalistik och närliggande huvudområden

Kvalitetsutvärdering av journalistik och närliggande huvudområden Rektorer vid berörda lärosäten Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Viveka Persson Beslut 2012-04-24 Reg.nr

Läs mer

Kallelse till anställning som professor

Kallelse till anställning som professor UFV 2013/344 Kallelse till anställning som professor Rutin för beredning och beslut Fastställd av rektor 2013-03-12 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Grundläggande förutsättningar för ett kallelseförfarande

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina RIKTLINJER Diarienummer: 40-387/12 Datum: 2012-08-15 Beslutat av: GUN Beslutsdatum: 2012-08-22 Revidering: 2015-01-30 Giltighetstid: tillsvidare Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde

Läs mer

Magisterprogram i miljö- och hälsoskydd, 60 högskolepoäng

Magisterprogram i miljö- och hälsoskydd, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: ZWG22 Magisterprogram i miljö- och hälsoskydd, 60 högskolepoäng Master Program in Environmental and Health Protection (One Year), 60 Credits Denna utbildningsplan

Läs mer

MBL-information inför mötet genomfördes 060502. Synpunkter framfördes på Sökstatistik för ht 2006 7.

MBL-information inför mötet genomfördes 060502. Synpunkter framfördes på Sökstatistik för ht 2006 7. HÖGSKOLAN I HALMSTAD PROTOKOLL sid 1(5) Närvarande ledamöter Jörgen Carlsson lärare Veronica Gaspes lärare Magnus Larsson ordförande Jessika Rosenberg T/A-personal Ullrika Sellman student Marcus Thulin

Läs mer

Tid: 2013-10-16, kl. 14.30-18.45. C728, Högskolan i Borås

Tid: 2013-10-16, kl. 14.30-18.45. C728, Högskolan i Borås HÖGSKOLAN I BORÅS Styrelsen Sekreterare Linda Ringhage PROTOKOLL 1(7) Tid:, kl. 14.30-18.45 Plats: C728, Högskolan i Borås Närvarande ledamöter: Andersson, Roland ordförande Brorström, Björn rektor Ahlvar,

Läs mer

Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 Higher Education Credits

Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 Higher Education Credits Dnr: 1048/2007-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom matematik, naturvetenskap och teknik Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng Computer Engineering Programme,

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i industriell ekonomi vid Högskolan i Borås

Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i industriell ekonomi vid Högskolan i Borås BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i industriell ekonomi vid Högskolan i

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Innovationsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Innovationsvetenskap Dnr: L 2015/91 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Innovationsvetenskap Området och ämnet Området Innovationsvetenskap betecknar ett område där

Läs mer

Utbildningsplan. IT, projektledning och affärssystem

Utbildningsplan. IT, projektledning och affärssystem Dnr HS 2013/118 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan IT, projektledning och affärssystem Programkod: Beslut om fastställande: SGIPA Föreliggande utbildningsplan är fastställd

Läs mer

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

PROTOKOLL 2008:4 Lärarutbildningsnämnden (LuN) Sammanträdesdatum 2008-09-29

PROTOKOLL 2008:4 Lärarutbildningsnämnden (LuN) Sammanträdesdatum 2008-09-29 Tid: Måndagen den 29 september kl 09:15-12:00 Plats: Sal 21:410 Närvarande ledamöter Carin Röjdalen, företrädare för lärarna Bengt Nilsson, företrädare för lärarna Åsa Morberg, företrädare för lärarna

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Tid: 2014-11-27, kl. 10.00-14.30. C728, Högskolan i Borås

Tid: 2014-11-27, kl. 10.00-14.30. C728, Högskolan i Borås HÖGSKOLAN I BORÅS Styrelsen Sekreterare Marie Wennberg PROTOKOLL 1(6) Tid:, kl. 10.00-14.30 Plats: C728, Högskolan i Borås Närvarande ledamöter: Andersson, Roland ordförande Brorström, Björn rektor Ahlvar,

Läs mer

Rektors delegation av beslutanderätt inom Mälardalens högskola

Rektors delegation av beslutanderätt inom Mälardalens högskola Sida 1 av 12 Rektors delegation av beslutanderätt inom Mälardalens högskola Beslutad av rektor den 25 februari 2014 (MDH 1.1.2-32/13) och giltig från och med samma datum. Ersätter tidigare beslut av rektor

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för internationell försäljning & marknadsföring, 180 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för internationell försäljning & marknadsföring, 180 högskolepoäng Dnr: 933/2008-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmet för internationell försäljning & marknadsföring, 180 högskolepoäng

Läs mer

Minnesanteckningar från Forskningsberedningens möte den 13 februari 2014

Minnesanteckningar från Forskningsberedningens möte den 13 februari 2014 (Dnr. ) 1 (av 5) Malmö högskola, Vice-rektor forskning Forskningsberedningen, Minnesanteckningar 2014-02-13 Minnesanteckningar från Forskningsberedningens möte den 13 februari 2014 Närvarande: Thomas Arnebrant

Läs mer

Fakultetsnämnden Utskotten Rekryteringskommittén. Arbetsseminarium 20 februari 2013 Ny Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016

Fakultetsnämnden Utskotten Rekryteringskommittén. Arbetsseminarium 20 februari 2013 Ny Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016 Fakultetsnämnden Utskotten Rekryteringskommittén Arbetsseminarium 20 februari 2013 Ny Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016 Agenda för 20 februari 2013 09.30-10.00 Inledning (dekaner) 10.00-10.20

Läs mer