Gordana Dodig-Crnkovic Lärarrepresentant. Johanna Westerlund Lärarrepresentant. Tommy Svensson Extern ledamot

Transkript

1 KALLELSE Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden Datum och tid: Plats: Torsdagen den 30 maj 2013, kl. 9:30 17:00, ca. Sammanträdeslokal: R3-131, Västerås Ledamöter: Peter Dobers Ordförande Yvonne Eriksson Vice ordförande Peter Gustafsson Vice ordförande Lars Hallén Lärarrepresentant Gordana Dodig-Crnkovic Lärarrepresentant Niklas Månsson Lärarrepresentant Johanna Westerlund Lärarrepresentant Vera Songer Studeranderepresentant Johan Unger Studeranderepresentant Louise Sund Doktorandrepresentant Tuula Wallsten Extern ledamot Carina Färm Extern ledamot Tommy Svensson Extern ledamot Adjungerade Lena Johansson Westholm Rekryteringskommittén Sture Packalén Rekryteringskommittén Malin Gunnarsson Maria Spennare Michael Rogefeldt Jonas Lostelius Lisa Silver Chef UFO Handläggare UFO Handläggare UFO Handläggare UFO Handläggare UFO Eva Thorin Erik Dahlquist Utbildningsledare Forskningsledare Fackliga företrädare: Peter Selegård SACO OFR-S

2 Ärendeförteckning vid fakultetsnämndens möte Val av justeringsperson Beslut 2 Fastställande av föredragningslista Beslut 3 Samverkan med fackliga organisationer Beslut 4 Rapport från rekryteringskommittén Information 5 Vice ordförande i utskottet för forskarutbildning Beslut 6 Information från UKK om ansökan lärarutbildningen grundlärare 4-6 Information 7 Revidering av utbildningsplan för Innovation och produktdesign ht 11 framåt Beslut 8 Revidering av utbildningsplan för Innovationsprogrammet-MTO inrikt. FEK ht 13 Beslut 9 Revidering av utbildningsplan för Innovationsprogrammet-MTO inriktning IT-entreprenör, start ht-12 och framåt 10 Revidering av utbildningsplan för Innovationsprogrammet-MTO inriktning IT-entreprenör, start ht-13 och framåt Beslut Beslut 11 Avveckling av Filosofie kandidatexamen med huvudområdet miljövetenskap Beslut 12 Revidering av examenskrav för Civilingenjörsexamen Robotik Beslut 13 Revidering av utbildningsplan för Civilingenjörsprogrammet i robotik, ht 13 Beslut 14 Samtal kring Forsknings och utbildningsstrategi Information 15 Avveckling av filosofie kandidatexamen med huvudområdet franska Beslut 16 Avveckling av filosofie kandidatexamen med huvudområdet spanska Beslut 17 Avveckling av filosofie magisterexamen med huvudområdet tyska Beslut 18 Programutbud för läsåret 2014/2015 avseende utbildningar på engelska Beslut 19 Inställanden av kurser och program för HT13 avseende utbildningar på svenska Beslut 20 Användning av och förbättringsförslag gällande kursvärderingssystemet Beslut 21 Revidering av examensbeskrivning för speciallärarexamen Beslut 22 Inrättande av grundlärarexamen F-3 Beslut 23 Inrättande av utbildningsprogrammet grundlärarprogrammet F-3 Beslut 24 Fastställande av examensbeskrivning för ämneslärarexamen efter KPU Beslut 25 Rapport om studentinflytande i utbildningsutskottens ansvarsområden Beslut 26 Avveckling programinriktning gitarr kammarmusikprogrammet Beslut 27 Uppföljning av överensstämmelsen mellan utbildningsplaner och programschema Beslut 28 Områdesstrategi för kvalitet i utbildning respektive forskning Beslut 29 Uppföljning av ifrågasatt examen spanska kandidat UKÄ Beslut 30 Uppföljning av ifrågasatt examen engelska kandidat UKÄ Beslut 31 Granskning av kurser som inte leder till examen 2013 Information 32 Redovisning av delegationsbeslut Information 33 Information om höstens mötestider Information 34 Rapporter Information

3 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 1 Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse Lars Hallén att jämte ordförande justera protokollet. 2 Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan. 3 Samverkan med fackliga organisationer Inför fakultetsnämndens sammanträde ska underlag för beslut samverkas med de fackliga organisationerna enligt samverkansavtalet mellan MDH, SACO och OFR. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut att notera informationen. Beredning Ärendena i föredragningslistan har behandlats enligt överenskommen samverkansmodell för fakultetsnämnden med de fackliga organisationerna. Inga synpunkter på underlaget för beslut har framförts.

4 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 4 Rapport från rekryteringskommittén Rekryteringskommitténs ordförande informerar om det aktuella läget i rekryteringsarbetet utifrån aktuell statuslista. Föredragande: Lena Johansson Westholm och Sture Packalén Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Statuslista för rekryteringskommitténs arbete.

5 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 5 Vice ordförande i utskottet för forskarutbildning MDH /11 Handläggare: Johan Hellstrand Fakultetsnämnden har vid sammanträde (Dnr MDH /11) uppdragit åt samtliga utskott att inkomma med förslag på vice ordförande i respektive utskott. I de fyra grundutbildningsutskotten fattade nämnden under våren 2011 beslut om att utse vice ordförande enligt utskottens förslag. (Dnr MDH /11) För utskottet för forskarutbildning har någon vice ordförande inte utsetts. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut: att utse Inger Orre till vice ordförande i utskottet för forskarutbildning Ärendets beredning Utskottet för forskarutbildning beslutade den 7 maj 2013 (Dnr MDH /13) att föreslå fakultetsnämnden att utse Inger Orre till vice ordförande i utskottet.

6 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 6 Information från UKK om ansökan lärarutbildningen grundlärare 4-6 Fakultetsnämnden har bjudit in akademichef Pia Lindberg för att informera om akademi UKK s pågående arbete med ansökningar om examensrätt för grundlärare åk 4-6 och ämneslärare teknikämnet. Föredragande: Pia Lindberg Förslag till beslut: att notera informationen.

7 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 7 Revidering av utbildningsplan för Innovation och produktdesign - civilingenjörsprogram, start ht-11 och framåt Diarienummer: MDH /10 Handläggare: Lisa Silver Akademi IDT har inkommit med begäran om revidering av utbildningsplan för Innovation och produktdesign - civilingenjörsprogram. Då programstudenternas intresse för den valfria kursen Energiteknik varit lågt, vill akademin ta bort kursen från programtablån i utbildningsplanen. Revideringen ska gälla för studenter som startade ht-11 och framåt. Föredragande: Lisa Silver Förslag till beslut att att revidera utbildningsplanen för Innovation och produktdesign - civilingenjörsprogram för ht-11 och framåt avseende att ta bort kursen Energiteknik 7,5 hp från utbudet av valfria kurser för termin 6, samt därmed fastställa reviderad utbildningsplan att gälla från ht-11 och framåt. Ärendets beredning Akademin IDT har inkommit med en begäran om revidering av utbildningsplan för Innovation och produktdesign - civilingenjörsprogram. Ärendet har beretts av handläggare på UFO. Utskottet för teknikutbildningar har behandlat ärendet vid sitt möte den 8 maj Underlag i ärendet Bilaga 1: Beslutspromemoria Bilaga 2: Förslag till ny utbildningsplan Delges Akademichef IDT och EST, utbildningsledare IDT, utbildningsledare EST, STC/antagning, STC/examen.

8 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 8 Revidering av utbildningsplan för Innovationsprogrammet- MTO inriktning företagsekonomi, start ht-13 och framåt Diarienummer: MDH /10 Handläggare: Lisa Silver Akademi IDT har inkommit med begäran om revidering av utbildningsplan för Innovationsprogrammet-MTO inriktning företagsekonomi. Revideringen ska gälla för studenter som startar ht-13 och framåt. Föredragande: Lisa Silver Förslag till beslut att att revidera utbildningsplanen för Innovationsprogrammet-MTO inriktning företagsekonomi för ht-13 och framåt avseende: 1. Byte av valbara kurser i programtablån i termin 6: Kurserna Marknader och affärsrelationer (15 hp) och Managing the Multinational Enterprise (15 hp) ersätts med kurserna Integrerad kommunikation (15 hp), Affärsmarknadsföring (15 hp) och Management och arbetsliv (15 hp), 2. Revidering av text under avsnittet innehåll utifrån ovanstående ändringar i programtablån, samt därmed fastställa reviderad utbildningsplan att gälla från ht-13 och framåt. Ärendets beredning Programsamordnare och utbildningsledare vid akademi IDT har inkommit med begäran om revidering av utbildningsplan. Ärendet har beretts av handläggare på UFO. Utskottet för teknikutbildningar har behandlat ärendet vid sitt möte den 8 maj Delges Akademichef IDT och EST, utbildningsledare IDT, utbildningsledare EST, STC/antagning, STC/examen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Beslutspromemoria Bilaga 2: Förslag till ny utbildningsplan

9 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 9 Revidering av utbildningsplan för Innovationsprogrammet- MTO inriktning IT-entreprenör, start ht-12 och framåt Diarienummer: MDH /10 Handläggare: Lisa Silver Akademi IDT har inkommit med begäran om revidering av utbildningsplan för Innovationsprogrammet-MTO inriktning IT-entreprenör. Revideringen ska gälla för studenter som startar ht-12 och framåt. Föredragande: Lisa Silver Förslag till beslut att att inte bifalla akademin IDT s begäran om att revidera utbildningsplanen för Innovationsprogrammet-MTO inriktning IT-entreprenör för ht-12, och därmed konstatera att nuvarande utbildningsplan gäller för studenter som påbörjade sin utbildning ht-12. Ärendets beredning Programsamordnare och utbildningsledare vid akademi IDT har inkommit med begäran om revidering av utbildningsplan. Ärendet har beretts av handläggare på UFO. Utskottet för teknikutbildningar har behandlat ärendet vid sitt möte den 8 maj Delges Akademichef IDT och EST, utbildningsledare IDT, utbildningsledare EST, STC/antagning, STC/examen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Beslutspromemoria Bilaga 2: Förslag till ny utbildningsplan

10 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 10 Revidering av utbildningsplan för Innovationsprogrammet- MTO inriktning IT-entreprenör, start ht-13 och framåt Diarienummer: MDH /10 Handläggare: Lisa Silver Akademi IDT har inkommit med begäran om revidering av utbildningsplan för Innovationsprogrammet-MTO inriktning IT-entreprenör. Revideringen ska gälla för studenter som startar ht-13 och framåt. Föredragande: Lisa Silver Förslag till beslut att avslå föreslagen revidering av kurser i programtablån för termin 5, att att uppdra akademin IDT att inkomma till fakultetsnämnden med nytt förslag på kurser inom datavetenskap eller, inkomma till fakultetsnämnden med en konsekvensanalys och en motivering till de förslagna ändringarna. Ärendets beredning Akademi IDT har inkommit med begäran om revidering av utbildningsplan. Ärendet har beretts av handläggare på UFO. Utskottet för teknikutbildningar har behandlat ärendet vid sitt möte den 8 maj Delges Akademichef IDT och EST, utbildningsledare IDT, utbildningsledare EST, STC/antagning, STC/examen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Beslutspromemoria Bilaga 2: Förslag till ny utbildningsplan

11 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 11 Avveckling av Filosofie kandidatexamen med huvudområdet miljövetenskap Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Lisa Silver Rektor beslutade den 11 oktober 2012 om verksamhetsmål för samt uppdrag och budget för I detta beslut ges bland annat uppdrag till akademi EST att avveckla examina för huvudområdet miljövetenskap och att utreda konsekvenserna av en avveckling av huvudområdet. Akademi EST har med anledning av detta inkommit med en begäran om att avveckla Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Miljövetenskap tillsammans med en bilagd konsekvensanalys. Föredragande: Lisa Silver Förslag till beslut att Miljövetenskap från och med den 1 juli 2013 inte längre kan utgöra huvudområde i en kandidatexamen vid Mälardalens högskola, att studenter som påbörjat sina studier vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 ska ha rätt att få ut ovanstående examen, dock längst till och med 31 december 2018, att med anledning av rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget gällande avveckling av verksamheten för miljövetenskap uppdra till UFO att efterfråga underlag från akademin EST för avveckling av Kandidatprogram i miljövetenskap - miljö, hälsa, arbete, samt att i enlighet med rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget gällande avveckling av verksamheten för miljövetenskap uppdra till akademin EST att utreda hur högskolans profil kring hållbar utveckling kan bli en tydlig del av verksamheten inom energiteknik och miljöteknik. Ärendets beredning Akademi EST har inkommit med begäran om att avveckla Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Miljövetenskap. Ärendet har beretts av handläggare på UFO och stämts av med handläggare vid examensenheten vid STC samt utbildningsledare vid EST. Utskottet för teknikutbildningar har behandlat ärendet vid sitt möte den 8 maj Underlag i ärendet Bilaga1: Beslutspromemoria Bilaga2: Underlag från EST Delges Akademichef EST, utbildningsledare EST, STC/antagning, STC/examen.

12 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 12 Revidering av examenskrav för Civilingenjörsexamen - Robotik Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Lisa Silver Den 8 januari 2013 har akademi IDT inkommit med en begäran om revidering av utbildningsplanen för Civilingenjörsprogrammet i robotik med start ht-13 och framåt. I samband med föreslagen revidering av utbildningsplanen och akademins arbete med att utveckla och förbättra programmet har det även funnits anledning till att se över och revidera examenskraven för Civilingenjörsexamen Robotik. Akademin har därför också inkommit med en begäran om att revidera examenskraven för Civilingenjörsexamen Robotik. Föredragande: Lisa Silver Förslag till beslut att revidera examenskraven för Civilingenjörsexamen Robotik med avseende att att 1. Omfattningskravet inom ämnet produkt- och processutveckling/maskinteknik minskas från 30 hp till 15 hp, 2. Teknikområdet robotik ersätter områdena produkt- och processutveckling/maskinteknik, elektronik och/eller datavetenskap, som krav för självständigt arbete, därmed fastställa examenskrav för Civilingenjörsexamen Robotik enligt: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 100 hp på avancerad nivå. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå - minst 60 hp datavetenskap, - minst 35 hp elektronik, - minst 45 hp matematik/tillämpad matematik, - minst 15 hp produkt- och processutveckling/maskinteknik och - minst 15 hp fysik. Dessutom ska ingå - ett sammanhållet robotikprojekt om minst 30 hp på avancerad nivå och - ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp på avancerad nivå inom teknikområdet robotik studenter som påbörjat sina studier vid Mälardalens högskola före 1 juli 2013 har rätt att erhålla examen enligt det tidigare kravet där produkt- och processutveckling/maskinteknik, elektronik och/eller datavetenskap kan utgöra områden för självständigt arbete, dock längst till och med 30 juni Ärendets beredning Akademi IDT har inkommit med begäran om revidering av examenskrav. Ärendet har beretts av handläggare på UFO och stämts av med handläggare vid examensenheten vid STC samt studievägledare och programansvarig vid IDT. Utskottet för teknikutbildningar har behandlat ärendet vid sitt möte den 8 maj Underlag i ärendet Bilaga 1: Beslutspromemoria Delges Akademichef IDT, utbildningsledare IDT, STC/examen.

13 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 13 Revidering av utbildningsplan för Civilingenjörsprogrammet i robotik, start ht-13 och framåt Diarienummer: MDH /10 Handläggare: Lisa Silver Akademi IDT har inkommit med begäran om revidering av utbildningsplan för Civilingenjörsprogrammet i robotik. Revideringen ska gälla för studenter som startar ht-13 och framåt. Föredragande: Lisa Silver Förslag till beslut att revidera utbildningsplanen för Civilingenjörsprogrammet i robotik för ht-13 och framåt avseende: 1. Ändra texten under rubriken innehåll så att den överensstämmer med det förändrade innehållet i programmet, 2. Ändra innehållet i programtablån i enlighet med förslaget, 3. Korrigera texten under rubriken undervisningsspråk så att det framgår att undervisningsspråket även under årskurs två kan vara engelska, att att därmed fastställa reviderad utbildningsplan att gälla från ht-13 och framåt, uppdra åt akademin IDT att till den 5 augusti 2013 återapportera till utskottet för teknikutbildningar: 1. hur akademin har tillsett att lärandemål och viktiga element från kursen i forskningsmetodik avspeglas i lärandemålen för de kurser som avses kompensera kunskaperna från kursen Forskningsmetodik inom naturvetenskap och teknik 7.5 hp, samt, 2. om kursen Information - kunskap - vetenskap7,5 kan ersätta kursen Forskningsmetodik inom naturvetenskap och teknik 7.5 hp. Ärendets beredning Akademin IDT har inkommit med begäran om revidering av utbildningsplan. Utskottet för teknikutbildningar behandlade ärendet vid sammanträdet den 31 januari och återremitterade då ärendet och uppdrog till akademin att redovisa hur programmets mål uppfylls även efter föreslagna förändringar i programmets innehåll samt utreda vilka kurser i matematik som ska ges de två första åren. Akademi IDT har inkommit med redovisning av måluppfyllelse samt svar på frågor kring matematikinnehåll de första två åren. UFO och stämts av med studievägledare och programansvarig vid IDT. Utskottet för teknikutbildningar har behandlat ärendet vid sitt möte den 8 maj Underlag i ärendet Bilaga 1: Beslutspromemoria Bilaga 2: IDT:s redovisning av måluppfyllelse samt svar på frågor kring matematikinnehåll de första två åren Bilaga 3: Förslag till ny utbildningsplan Delges Akademichef IDT, utbildningsledare IDT, utbildningsledare UKK, STC/antagning, STC/examen.

14 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 14 Samtal kring Forsknings och utbildningsstrategi Med anledning av att högskolestyrelsen har antagit en ny Forsknings och utbildningsstrategi (FUS) för perioden bjuder dekanerna in forskningsledarna för de etablerande forskningsinriktningarna och utbildningsledarna för de fyra utbildningsområdena till fakultetsnämnden för diskussioner om FUS:en. Vid dagens sammanträde presenterar Miljö, energi- och resursoptimering (MERO) sin verksamhet. Föredragande: Erik Dahlqvist och Eva Thorin Förslag till beslut att notera informationen. Underlag Bilaga 1: Handlingsplan MERO

15 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 15 Avveckling av filosofie kandidatexamen med huvudområdet franska Diarienummer: MDH /12 Handläggare: Jonas Lostelius Rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget för (VUB) anger att verksamheten inom franska ska vara avvecklad till vårterminen Av VUB:en framgår att kandidatexamen i franska ska avvecklas. Enligt rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om avveckling av examen. Föredragande: Jonas Lostelius Förslag till beslut 1. att franska från och med den 1 juli 2013 inte längre kan utgöra huvudområde i en kandidatexamen vid Mälardalens högskola samt 2. att studenter som påbörjat sina studier i huvudområdet franska vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 ska ha rätt att kunna få ut ovanstående examina, dock längst till och med den 30 juni Ärendets beredning Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har under våren 2013 arbetat fram underlag för beslutet varpå ärendet har beretts vid utbildnings- och forskningssektionen vilket inkluderat avstämning med STC/Examen. Utskottet för lärarutbildningar behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 8 maj 2013 och beslöt då att lämna nedanstående förslag till beslut till fakultetsnämnden: 1. att franska från och med den 1 juli 2013 inte längre kan utgöra huvudområde i en kandidatexamen vid Mälardalens högskola, 2. att studenter som påbörjat sina studier i huvudområdet franska vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 ska ha rätt att kunna få ut ovanstående examina, dock längst till och med den 30 juni 2018 samt 3. att se över frågan om eventuell avveckling av Kandidatprogrammet i språk och humaniora Allmän inriktning. Underlag i ärendet Bilaga 1: Beslutspromemoria Delges Akademichef UKK och EST, STC/Examen, Utbildningsledare UKK och EST

16 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 16 Avveckling av filosofie kandidatexamen med huvudområdet spanska Diarienummer: MDH /12 Handläggare: Jonas Lostelius Rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget för (VUB) anger att verksamheten inom spanska ska vara avvecklad till vårterminen Av VUB:en framgår också att kandidatexamen i spanska ska avvecklas. Enligt rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om avveckling av examen. Föredragande: Jonas Lostelius Förslag till beslut 1. att spanska från och med den 1 juli 2013 inte längre kan utgöra huvudområde i en kandidatexamen vid Mälardalens högskola samt 2. att studenter som påbörjat sina studier i huvudområdet spanska vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 ska ha rätt att kunna få ut ovanstående examina, dock längst till och med den 30 juni Ärendets beredning Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har under våren 2013 arbetat fram underlag för beslutet varpå ärendet har beretts vid utbildnings- och forskningssektionen vilket inkluderat avstämning med STC/Examen. Utskottet för lärarutbildningar behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 8 maj 2013 och beslöt då att lämna nedanstående förslag till fakultetsnämnden: 1. att spanska från och med den 1 juli 2013 inte längre kan utgöra huvudområde i en kandidatexamen vid Mälardalens högskola, 2. att studenter som påbörjat sina studier i huvudområdet spanska vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 ska ha rätt att kunna få ut ovanstående examina, dock längst till och med den 30 juni 2018 samt 3. att se över frågan om eventuell avveckling av Kandidatprogrammet i språk och humaniora Allmän inriktning. Underlag i ärendet Bilaga 1: Beslutspromemoria Delges Akademichef UKK och EST, STC/Examen, Utbildningsledare UKK och EST

17 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 17 Avveckling av filosofie magisterexamen med huvudområdet tyska Diarienummer: MDH /12 Handläggare: Jonas Lostelius Av rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget för (VUB) framgår att verksamheten i tyska på magisternivå ska avvecklas och att magisterexamen i tyska ska avvecklas. Enligt rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om avveckling av examen. Föredragande: Jonas Lostelius Förslag till beslut : 1. att tyska från och med den 1 juli 2013 inte längre kan utgöra huvudområde i en magisterexamen vid Mälardalens högskola samt 2. att studenter som påbörjat sina studier i huvudområdet tyska vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 ska ha rätt att kunna få ut ovanstående examina, dock längst till och med den 30 juni Ärendets beredning Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har under våren 2013 arbetat fram underlag för beslutet varpå ärendet har beretts vid utbildnings- och forskningssektionen vilket inkluderat avstämning med STC/Examen. Utskottet för lärarutbildningar behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 8 maj 2013 och lämnade då ovanstående förslag till beslut. Underlag i ärendet Bilaga 1: Beslutspromemoria Delges Akademichef UKK och EST, STC/Examen, Utbildningsledare UKK och EST

18 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 18 Programutbud för läsåret 2014/2015 avseende utbildningar på engelska Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Jonas Lostelius Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för planering, styrning och kvalitetssäkring av utbildning på grund- och avancerad nivå och ska enligt rektors delegationsordning fatta beslut om programutbud och rekryteringsmål. Enligt den ordinarie tidplanen ska beslut om engelskt programutbud fattas vid fakultetsnämndens sammanträde den 30 maj Högskolans utbildningsutbud ska ligga i linje med forsknings- och utbildningsstrategi för (FUS), vilket bland annat innefattar att utbildningskvaliteten ska vara hög. Fakultetsnämndens utskott (med undantag av forskningsutskottet) bereder förslag till beslut om programutbud och handläggaren för Rådet för internationell verksamhet (RIV) kan lämna synpunkter till fakultetsnämnden utifrån rådets fastställda bedömningskriterier för program som ges på engelska. Av beslutsunderlaget framgår att akademierna önskar några förändringar jämfört med föregående års utbud, att det samlade utbudet i stort bedöms ligga i linje med FUS:en, att ett program når samtliga relevanta styrkortsmål, att utbudet uppnår bedömningskriterierna som fastställts av RIV samt att verksamhetsbalansen avseende rekryteringsmål i det engelska programutbudet är cirka 11 procent i Eskilstuna vilket är utanför ambitionen att verksamheten inte ska understiga 40 procent på någon av orterna Eskilstuna och Västerås. Föredragande: Jonas Lostelius Förslag till beslut att Analytical Finance/Bachelor Program in Analytical Finance (RMV20) ska få ges HT14 med rekryteringsmål om 30, att International Business Management (SEV25) ska få ges HT14 med rekryteringsmål om 70, att International Marketing (ZEG23) ska få ges HT14 med rekryteringsmål om 60, att Magisterprogram i programvaruteknik/master s Programme (one year) in Software Engineering (ZCG20) ska få ges HT14 med rekryteringsmål om 25, att Masterprogram i intelligenta inbyggda system/master s Programme in Intelligent Embedded Systems (GST01) ska få ges HT14 med rekryteringsmål om 20, att Masterprogram i Financial Engineering/Master's Programme in Financial Engineering (ZMS20) ska få ges HT14 med rekryteringsmål om 20, att Masterprogram i programvaruteknik/master s Programme in Software Engineering (ZCS24) ska få ges HT14 med rekryteringsmål om 25, att Produkt- och processutveckling - masterprogram - Produktion och logistik/master s Programme in Product and Process Development - Production and Logistics (ZKS21) ska få ges HT14 med rekryteringsmål om 15, att Masterprogram i hållbara energisystem/master's Programme in Sustainable Energy Systems (AMM02) ska få ges HT14 med rekryteringsmål om 20,

19 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden att Masterprogram inom Hälsa och Välfärd/ Master s Programme in Health and Social Welfare ([programkod]), under förutsättning att programmet inrättas och utbildningsplan fastställs senast i samband med utskotts-/fakultetsnämndsmötena i augusti/september 2013, ska få ges HT14 med rekryteringsmål om 20, att Master s Programme in Innovation and Design ([programkod]), under förutsättning att utbildningsplan fastställs senast i samband med utskotts-/fakultetsnämndsmötena i augusti/september 2013, ska få ges HT14 med rekryteringsmål om 20, att därmed fastställa programutbud och rekryteringsmål avseende utbildningar på engelska med start läsåret HT14/VT15 att konstatera att verksamhetsbalansen avseende rekryteringsmål i det engelska programutbudet är cirka 11 procent i Eskilstuna och cirka 89 procent i Västerås. Ärendets beredning Förfrågan och instruktioner har skickats till akademierna den 2 april Önskemål om programutbud och rekryteringsmål har inkommit till utbildnings- och forskningssektionen som har sammanställt och producerat underlag för utbildningsutskottens och forskarutbildningsutskottets beredning samt för handläggaren för RIV som har lämnat synpunkter ur ett internationaliseringsperspektiv. Ärendet har behandlats vid utskottens sammanträden i maj Utbildningsutskotten lämnade avseende utbud och rekryteringsmål inte något avvikande förslag till fakultetsnämnden jämfört med akademiernas önskemål. Däremot innehöll utskottens förslag inte tidsgränser för när utbildningsplaner ska vara fastställda. Forskarutbildningsutskottet beslöt att till fakultetsnämnden överlämna synpunkten, utifrån underlaget, avseende utbudet på avancerad nivå att beakta i ärendets vidare beredning: Avseende programmet Financial Engineering (ZMS20): Hur förhåller sig programmet till översynen av det svenskspråkiga civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi? Behövs en översyn även av det engelska programmet? Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademiernas önskemål om programutbud Bilaga 3: Sammanställning av styrkort Delges Akademichefer, Administrativa chefer, Utbildningsledare, sektionschef STC, STC/Antagningen, KOM-chef, RIV-handläggare.

20 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 19 Inställanden av kurser och program för HT13 avseende utbildningar på svenska Diarienummer: /12 Handläggare: Jonas Lostelius Enligt rektors delegationsordning (MDH /13, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om inställande av kurs- och programtillfällen inom utbildning. Detta ska ske innan det så kallade urval 1 görs (vilket förväntas ske i månadsskiftet juni-juli 2013), i annat fall måste utbildningen ges. Nuvarande tidplan gör gällande att fakultetsnämnden väntas fatta beslut om inställande av kurs- och programtillfällen planerade att ges HT13 den 30 maj Utbildningsutskottens beredning har mynnat ut i förslag till fakultetsnämnden på vilka kurs- och programtillfällen planerade för HT13 som ska ställas in. Utskottens samlade förslag skiljer sig lite från akademiernas ursprungliga önskemål. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) önskade ursprungligen att kurstillfället Statsvetenskap (SSK101, 23090) skulle ställas in. Utskottet för ekonomiutbildningar beslöt att inte föreslå fakultetsnämnden att ställa in det kurstillfället och akademin har den 20 maj 2013 dragit tillbaka önskemålet att ställa in. Istället har akademin samma datum meddelat att man önskar ställa in kurstillfället Statsvetenskap inom lärarprogrammet (SSK108, 23098). Motiveringen är att samläsningen kan öka om Statsvetenskap (SSK101, 23090) ges och Statsvetenskap inom lärarprogrammet (SSK108, 23098) ställs in. Föredragande: Jonas Lostelius Förslag till beslut Fakultetsnämnden konstaterar att programmen Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik (YHT01), Innovation och produktdesign civilingenjörsprogram (CKE20), Innovation, produktion och logistik civilingenjörsprogram (CKE21) samt Innovationsprogrammet-MTO (RKE20 INDU) har färre förstahandssökande än av fakultetsnämnden fastställda gränser men att akademin för Innovation, design och teknik har argumenterat för att programmen ska få ges ändå. Fakultetsnämnden ställer därmed in nedanstående program- och kurstillfällen: Program- & inriktningskod, Namn, Anmälningskod, Akademi, Utskott RKE20 DATA Innovationsprogrammet-MTO, IDT Teknik GAM02 ENS2 Ämneslärarpgm gymnasieskola, UKK Lärare GAM02 SHEN Ämneslärarpgm gymnasieskola, UKK Lärare GAM02 SHMA Ämneslärarpgm gymnasieskola, UKK Lärare GLM01 A7-9 Komplettera pedagog utb A7-9, UKK Lärare GLM01 GYMN Komplettera pedagog utb GYMN, UKK Lärare Kurskod, Anmälningskod, Kursnamn 1, Akademi, Utskott SSK Statsvetenskap i lärarpgm EST Ekonomi SKA Internationell politik för lärare EST Ekonomi 1 Kursnamnen i den här listan kan vara något avkortade för att få plats på en rad. Fullständiga kursnamn framgår av respektive svarsmall.

21 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden SKA Politik och förvaltning för lärare EST Ekonomi OAU Utforska naturvetenskap och tek UKK Lärare VAE Hälsans teorier HVV Hälsa-välfärd VAE Evidensbaserad omvårdnad HVV Hälsa-välfärd VAE Teorier och begrepp inom vårdvet HVV Hälsa-välfärd VAE Vetenskapliga forskningsmetoder HVV Hälsa-välfärd FHA Ojämlikhet i hälsa och hållbar utv HVV Hälsa-välfärd FHA Hälsofrämjande arbete - begrepp HVV Hälsa-välfärd VAA Handledning inriktning vård HVV Hälsa-välfärd VAA Handledning inriktning vård HVV Hälsa-välfärd VAE Strokevård HVV Hälsa-välfärd VAE Vårdvetenskapliga begrepp i teori HVV Hälsa-välfärd HEN Engelska 3, Uppsats i engelska UKK Lärare KMI Kammarmusik V UKK Lärare MKM Artistisk kommunikation II UKK Lärare KMI Suzukimetodik för stråkar Nivå 1 UKK Lärare KMI Suzukimetodik för stråkar Nivå 2 UKK Lärare SVA Kommunikationsteori UKK Lärare SVA Grammatik UKK Lärare SVA Textkunskap UKK Lärare HSV Språk i näringslivet UKK Lärare SSA Svenska som andraspråk 2 UKK Lärare SSA Svenska som andraspråk 2 UKK Lärare HSA Svenska som andraspråk, didaktik UKK Lärare SSA Att lära på sitt andraspråk UKK Lärare SSA Språkutvecklingsanalys UKK Lärare SSA Sociolingvistiska perspektiv på fler UKK Lärare SSA Litteratur i andraspråksundervis UKK Lärare SSA Språkutvecklingsanalys UKK Lärare HLI Litteraturvetenskap, fördjupning 1 UKK Lärare SQA Specialpedagogik UKK Lärare SQA Likvärdighet, mångfald och inklud UKK Lärare SQA Vetenskapliga forskningsmetoder UKK Lärare SQA Läskurs inom specialpedagogik UKK Lärare LIA Ekokritik - natur och litteratur UKK Lärare FRA Franska 1 UKK Lärare SPA Spanska 1 UKK Lärare TYA Tyska 1 UKK Lärare TYA Examensarbete i tyska avan nivå UKK Lärare TYA Teknisk Tyska 2 UKK Lärare WMX Företagsstrategier för hållbar utv EST Teknik PPU Industriautomation 1, struktur IDT Teknik PPU Industriautomation 2, robotik IDT Teknik MMA Analysens grunder UKK Teknik MMA Sannolikhetslära och statistik UKK Teknik MMA Matematisk modellering analys UKK Teknik MMA Matematikdidaktik med lärar UKK Teknik MAA Matematik för lärare i år 4-6, del I UKK Teknik

22 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden Ärendets beredning Förfrågan och instruktioner till akademiernas utbildningsledare med akademichefer för kännedom om hur man lämnar önskemål om inställande av kurs- och programtillfällen planerade för HT13 har gjorts. Akademierna har inkommit med svar till och med den 6 maj 2013 varpå en kort beredning vid utbildnings- och forskningssektionen har vidtagits. Ärendet behandlades i utbildningsutskotten vid sammanträdena den 8 maj 2013 vilka samtliga beslöt i enlighet med beredningens förslag till beslut. Därefter har akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) dragit tillbaka sitt önskemål att ställa in kurstillfället Statsvetenskap (SSK101, 23090) för att istället önska ställa in kurstillfället Statsvetenskap inom lärarprogrammet (SSK108, 23098). Underlag i ärendet Bilaga 1: Beslutspromemoria Bilaga 2: Svarsmall med sökstatistik och akademiernas önskemål avseende program Bilaga 3: Akademiernas bilagor (motiveringar till varför ge samt studentrekryteringsplan) till svarsmallen avseende program Bilaga 4: Svarsmall med sökstatistik och akademiernas önskemål avseende ställa in kurser Delges Sektionschef STC, STC/Antagningen, STC/Ladok, CAM/Schema, Utbildningsledare, Akademichefer, Administrativa chefer.

23 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 20 Användning av och förbättringsförslag gällande högskolans gemensamma kursvärderingssystem Diarienummer: MDH /10 Handläggare: Jonas Lostelius Vid sitt sammanträde den 12 oktober 2012 beslutade fakultetsnämnden att uppdra till utbildnings- och forskningssektionen att följa upp användningen av kursvärderingssystemet avseende HT12 samt att analysera och överväga de förslag till förbättringsåtgärder som förts fram i utskotten och i studentkårens inlaga och att återrapportera detta till fakultetsnämnden i februari Utbildnings- och forskningssektionen återrapporterade huvuddelen av sina uppdrag i februari Även akademierna fick i oktober 2012 uppdrag som skulle återrapporteras till fakultetsnämnden i februari men vid sammanträdet den 21 februari 2013 beslöt fakultetsnämnden att skjuta upp akademiernas återrapportering avseende arbetet med att få upp svarsfrekvensen, genomföra och tillgängliggöra kursanalyser samt återkoppling av resultat till studenterna till sammanträdet i maj Akademierna har nu inlämnat sina återrapporteringar och ärendet återkommer för en slutrapportering från utbildnings- och forskningssektionen samt redovisning av akademiernas återrapporteringar. Föredragande: Jonas Lostelius Förslag till beslut 1. Uppdra till utbildnings- och forskningssektionen att tillsammans med akademierna reda ut eventuella otydligheter i högskolans styrdokument för kursvärderingar. 2. Uppdra till utbildnings- och forskningssektionen att hos akademierna förankra frågan om att presentera resultatsammanställningar från högskolans kursvärderingssystem på högskolans webbplats innan frågan tas till förvaltningschefen för eventuellt beslut. 3. Rekommendera akademin för ekonomi, samhälle och teknik och akademin för innovation, teknik och design att fastslå rutiner för akademins arbete med kursvärderingar och kursanalyser. 4. Rekommendera att akademierna med utgångspunkt i den numrerade listan i bilagt besluts-pm överväger vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra framförallt registrering av kursanalyser, återkoppling av kursvärderingsresultat till studenterna och egenkontroll av att akademins rutiner följs. Ärendets beredning Efter beslut i fakultetsnämnden den 12 oktober 2012 bereddes ärendet vid utbildnings- och forskningssektionen dels genom att inhämta och bearbeta data, dels genom kontakter med relevanta funktioner inom högskolan. Därtill arbetade akademierna in sina uppdrag i sina verksamhetsplaner och har arbetat med dessa fram till nu. Utbildnings- och forskningssektionen har inför sammanträdet i maj 2013 slutfört sin återstående del av uppdraget och berett ärendet avseende akademiernas återrapportering. Underlag i ärendet Bilaga 1: Beslutspromemoria Akademiernas återrapporteringar skickas på begäran. Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare, verksamhetsledare PIL, Studentkåren

24 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 21 Revidering av examensbeskrivning för speciallärarexamen Diarienummer: MDH /11 Handläggare: Jonas Lostelius Enligt rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om fastställande av examensbeskrivning. Högskolan har tillstånd att utfärda speciallärarexamen för språk-, läs- och skrivutveckling, matematikutveckling och utvecklingsstörning (MDH /10). Den nu gällande examensbeskrivningen innehåller endast specialiseringarna mot språk-, läsoch skrivutveckling samt matematikutveckling. Examensbeskrivningen behöver uppdateras så att den möjliggör att examen kan utfärdas med specialisering utvecklingsstörning. Beredningen har utöver själva ursprungsfrågan uppmärksammat att det i nu gällande examensbeskrivning görs hänvisning till programschemat. Mer logiskt vore att hänvisningen görs till programmets utbildningsplan eftersom utbildningsplanen är det officiella dokument som fakultetsnämnden fastställer. Föredragande: Jonas Lostelius Förslag till beslut att under rubriken Examenskrav ersätta ordet programschema med utbildningsplan, att under rubriken Examenskrav lägga till Utvecklingsstörning/Learning disabilities som specialisering, att i samband med föregående punkt lägga till en fotnot som förklarar användningen av termen utvecklingsstörning att föra in en ny rubrik Särskilda krav för vissa specialiseringar, samt att därmed revidera examensbeskrivning för speciallärarexamen. Ärendets beredning Ärendet har ursprungligen (våren 2012) arbetats fram inom akademin för utbildning, kultur och kommunikation. Därefter har ärendet beretts vid utbildnings- och forskningssektionen utan att beslut fattats. Ytterligare beredning har skett under våren 2013 vilket har inkluderat avstämning med STC/Examen. Ärendet har behandlats i utskottet för lärarutbildningar vid sammanträdet den 8 maj 2013 och utskottet beslöt då att föreslå fakultetsnämnden ovanstående förslag till beslut. Underlag i ärendet Bilaga 1: Beslutspromemoria Bilaga 2: Förslag till reviderad examensbeskrivning för speciallärarexamen Delges Utbildningsledare UKK, STC/Examen

25 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 22 Inrättande av grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 och fastställande av examensbeskrivning Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Jonas Lostelius Rektor har den 11 oktober 2012 ansökt hos Högskoleverket om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har den 9 april 2013 beslutat ge högskolan tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Högskolan har därmed förutsättningar att inrätta examen. Enligt rektors delegationsordning (MDH /13, beslutad ) har fakultetsnämnden att fatta beslut om att inrätta examen och att fastställa examensbeskrivning och beslut om att inrätta examen och att fastställa examensbeskrivning behöver fattas så att studenter kan erhålla examen. Föredragande: Jonas Lostelius Förslag till beslut att att inrätta Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 (Master of Arts in Primary Education with a Specialisation in Teaching in Early Years Classes and Grades 1-3 of the Compulsory School System) fastställa examensbeskrivning enligt bilaga. Ärendets beredning Högskolans ansökan har under våren och sommaren 2012 arbetats fram inom ramen för arbetsgrupp och referensgrupp (med externa representanter) vid akademin för utbildning, kultur och kommunikation. Därefter har den under hösten 2012 beretts i utbildningsutskottet för utbildning och fakultetsnämnden varpå rektor beslutade att skicka in ansökan till Högskoleverket i oktober Förslaget till examensbeskrivning har tagits fram vid akademin för utbildning, kultur och kommunikation i samråd med STC/Examensenheten. Ärendet behandlades i utskottet för lärarutbildningar den 8 maj 2013 som utöver ovanstående förslag till beslut även beslöt att kravet avseende matematik och svenska 7,5 hp behövde förtydligas. Underlag i ärendet Bilaga 1: Beslutspromemoria Bilaga 2: Ansökan UKK inrätta grundlärarexamen F-3 och fastställa examensbeskrivning Bilaga 3: Examensmatris grundlärarexamen F-3 Bilaga 4: Examensbeskrivning grundlärarexamen F-3 Delges STC/Examen, Utbildningsledare UKK

26 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 23 Inrättande av utbildningsprogrammet grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 och fastställande av utbildningsplan Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Jonas Lostelius Rektor har den 11 oktober 2012 ansökt hos Högskoleverket om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har den 9 april 2013 beslutat ge högskolan tillstånd att utfärda nämnda examen och högskolan har därmed förutsättningar att erbjuda utbildningen från och med HT13 (programmet har godkänts att starta HT13 av fakultetsnämnden vid utbudsbeslutet den 12 oktober 2012, om 40 platser i Eskilstuna HT och om 40 platser i Västerås VT). Enligt rektors delegationsordning (MDH /13, beslutad ) har fakultetsnämnden att fatta beslut om att inrätta utbildningsprogram. Av FUS:en framgår att ett fokus ska vara att erhålla examensrätter för grundlärarexamen. Högskoleverkets/Universitetskanslersämbetets granskningsprocess är på många sätt mer omfattande än den process för inrättande av program som fakultetsnämnden tillämpar och kan sägas ersätta fakultetsnämndens egen granskning. Beredningen har inte pekat på några andra väsentliga omständigheter som talar för att programmet inte ska inrättas. Föredragande: Jonas Lostelius Förslag till beslut att inrätta grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 (Primary Education Programme, 240 credits, with a specialisation in teaching in early years classes and grades 1-3 of the compulsory school) 240 hp, samt att fastställa utbildningsplan enligt bilaga. Ärendets beredning Högskolans ansökan har under våren och sommaren 2012 arbetats fram inom ramen för arbetsgrupp och referensgrupp (med externa representanter) vid akademin för utbildning, kultur och kommunikation och har därefter beretts i utbildningsutskottet för utbildning och fakultetsnämnden under hösten 2012 varpå rektor beslutade att skicka in ansökan till Högskoleverket i oktober Inför behandling i utskottet för lärarutbildningar den 8 maj 2013 skedde ytterligare vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet beslöt att föreslå fakultetsnämnden att: 1. Ändra ordet programtablå till utbildningens innehåll. 2. Flytta meningen Ovanstående innehållsbeskrivning visar inte kursernas inbördes ordning inom varje årskurs. så att den förekommer direkt efter rubriken Utbildningens innehåll. 3. I utbildningsplanens avsnitt Utbildningens innehåll lägga till meningen Kursernas inbördes ordning framgår av programschemat som är ett komplement till utbildningsplanen.

27 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 4. Under underrubriken Ämnes- och ämnesdidaktiska studier justera texten avseende omfattningen av studier i matematik och svenska 7,5 hp i enlighet med hur texten förtydligas i examensbeskrivningen. 5. Därmed föreslå fakultetsnämnden besluta att inrätta grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 (Primary Education Programme, 240 credits, with a specialisation in teaching in early years classes and grades 1-3 of the compulsory school) 240 hp, samt att fastställa utbildningsplanen. Beredningen vid utbildnings- och forskningssektionen har visat på en risk i att i utbildningsplanen hänvisa till programschemat och rekommenderar att utbildningsplanen fastställs utan en sådan hänvisning. Istället kan i utbildningsplanen en allmän hänvisning göras till högskolans webbplats för den som vill veta mer om planeringen avseende programkursernas ordningsföljd. Underlag i ärendet Bilaga 1: Beslutspromemoria Bilaga 2: UKÄ:s beslut om tillstånd att utfärda grundlärarexamen F-3 Bilaga 3: Utbildningsplan Bilaga 4: UKK s ansökan inrätta program Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare, STC/Antagningen, STC/Examen.

28 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 24 Fastställande av examensbeskrivning för ämneslärarexamen efter genomgången kompletterande pedagogisk utbildning Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Jonas Lostelius Högskoleverket har den 17 oktober 2011 i ett kompletterande beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen (HSV reg.nr ) beslutat att Mälardalens högskola får tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och med inriktning mot arbete i gymnasieskolan för utbildning som kan avläggas efter det att en student har genomgått utbildning enligt förordningen (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen. Högskolan erbjuder sedan höstterminen 2012 programmet kompletterande pedagogisk utbildning med inriktning mot arbete i åk 7-9 respektive med inriktning mot arbete i gymnasiet. Enligt rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om fastställande av examensbeskrivning, vilket krävs för att examen ska kunna utfärdas. Föredragande: Jonas Lostelius Förslag till beslut att fastställa examensbeskrivning för ämneslärarexamen (efter genomgången kompletterande pedagogisk utbildning). Ärendets beredning Förslaget till examensbeskrivning har tagits fram av utbildningsledarna vid akademin för utbildning, kultur och kommunikation i samråd med STC/Examen. Ärendet behandlats vid sammanträdet i utskottet för lärarutbildningar den 8 maj 2013 som då lämnade ovanstående förslag till beslut. Underlag i ärendet Bilaga 1: Beslutspromemoria Bilaga 2: Ansökan om inrättande av ämneslärarexamen efter KPU Bilaga 3: Examensbeskrivning ämneslärarexamen efter KPU Delges STC/Examen, Utbildningsledare UKK

29 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 25 Rapport om studentinflytande i utbildningsutskottens ansvarsområden Diarienummer: MDH 2-240/13 Handläggare: Maria Spennare I arbetsordningen för fakultetsnämndens utskott vid Mälardalens högskola (MDH 2011/27)anges att för utskotten generellt gäller särskilt att årligen rapportera till nämnden hur arbetet med studentinflytande utvecklats inom utbildningar vid högskolan. I arbetsordningen för fakultetsnämnden (MDH 598/10) anges att nämnden årligen ska upprätta en rapport till rektor över hur arbetet med studentinflytande utvecklats inom utbildningar vid högskolan. Vera Songer, Vice ordförande med ansvar för studentinflytande på Mälardalens studentkår har inkommit med en rapport över studentinflytandet. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut Fakultetsnämnden lämnar bifogad rapport till rektor över hur arbetet med studentinflytande utvecklats inom utbildningar vid högskolan. Ärendets beredning Mälardalens studentkår har inkommit med en rapport över studentinflytandet. Ärendet har behandlats av de fyra grundutbildningsutskotten där utskottet för ekonomiutbildningar, utskottet för teknikutbildningar och utskottet för hälso- och välfärdsutbildningar beslutade att lämna den bifogade rapporten till fakultetsnämnden. Utskottet för lärarutbildningar beslutade också att föreslå fakultetsnämnden att se över möjligheten att låta linjeföreningar utse studentrepresentanter, samt att föreslå fakultetsnämnden att utreda eventuella ytterligare formella hinder för studentrepresentation. Underlag i ärendet Bilaga 1: Rapport från studentkåren Delges Rektor, akademichefer, studentkåren

30 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 26 Avveckling programinriktning gitarr kammarmusikprogrammet Diarienummer: Handläggare: Maria Spennare Enligt rektors uppdrag ska verksamheten inom kammarmusik begränsas till maximalt 80 helårsstudenter Mot bakgrund av detta uppdrag har akademin UKK inkommit med en begäran om att avveckla ämnet gitarr som inriktning inom Kammarmusikprogrammet fr.o.m. läsåret 2013/14. Dekanus beslutade den 8 april 2013 att ställa in inriktningen som var planerad att ges hösten Kammarmusikprogrammet består idag av fem instrumentgrupper: stråkinstrument, blåsinstrument, sång, piano och gitarr.. Kammarmusikprogrammet - inriktning gitarr har de senaste åren visat lågt söktryck, låg samverkan med övriga instrumentgrupper samt lågt deltagande vid utbildningens konserter vilket tyder på låg studentaktivitet. Inga nuvarande studenter skulle påverkas av att inriktningen gitarr avvecklas eftersom samtliga studenter som idag studerar på inriktningen planerar ta ut sin examen våren I och med gitarrens avveckling från programmet kommer även de fristående gitarrkurserna att fasas ut och samtliga delkurser I-IV tas bort från utbudet från och med HT13 Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut att avveckla gitarr som programinriktning inom Kammarmusikprogrammet från och med höstterminen Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram vid akademi UKK och har därefter beretts vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för lärarutbildningar har behandlat ärendet vid sitt senaste sammanträde och tillstyrker förslag till beslut Underlag i ärendet Bilaga 1: Begäran om avveckling av inriktningen gitarr på Kammarmusikprogrammet GHM02 Delges Akademichef UKK, administrativchef UKK, utbildningsledare UKK, personalsektionen

31 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 27 Uppföljning av överensstämmelsen mellan utbildningsplaner och programschema Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Hans Berggren I samband med revidering av riktlinjer för utbildningsplaner framkom upplevelsen av att programschemat, som är årligt och underordnat utbildningsplanen, emellanåt kan komma att avvika från utbildningsplanens kursangivelser. Föredragande: Prodekanus Peter Gustavsson Förslag till beslut att att att genomföra en stickprovskontroll av överensstämmelsen mellan kurser och terminer i nu gällande utbildningsplaner och kurstillfällen i motsvarande programschema. stickprovet ska omfatta sex program (sjuksköterske- och lärarprogram undantagna då de är mer eller mindre förordningsstyrda) med minst ett program från vardera utbildningsområde (enligt FUS). uppdra till Utbildnings- och forskningssektionen att genomföra uppdraget och återrapportera till fakultetsnämnden senast vid deras möte FN:5 i oktober Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare

32 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 28 Områdesstrategi för kvalitet i utbildning, forskarutbildning och forskning Diarienummer: MDH /12 Handläggare: Andreas Boberg, Michael Rogefelt Områdesstrategin för kvalitet i utbildning, forskarutbildning och forskning, nedan kallat områdesstrategi(n), ska kortfattat beskriva vilka strategiska vägval som ska gälla för att nå de långsiktiga mål som fastställs i forsknings- och utbildningsstrategin Fakultetsnämnden beslutade (MDH / ) att tillsätta en arbetsgrupp att skriva fram ett förslag på föreliggande områdesstrategi. Ett första förslag till områdesstrategi behandlades vid fakultetsnämndens möte den 18 april. Nämnden beslutade då att återremittera ärendet (MDH /13 47 ). Föredragande: Yvonne Eriksson Förslag till beslut Fakultetsnämnden lämnar nedanstående förslag på ändringar: Och uppdrar till prodekanerna att inarbeta dessa i områdesstrategin. Ärendets beredning En arbetsgrupp företrädd av prodekanerna, representanter från de fyra utbildningsområdena, de sex etablerade forskningsinriktningarna samt studentkåren tog fram och bearbetade underlag på vad gruppen ansåg utgöra kriterier för kvalitet i utbildning, forskarutbildning och forskning. Utifrån underlaget togs ett förslag på områdesstrategi fram som presenterades vid fakultetsnämndens föregående möte den 18 april Nämnden beslutade då att återremittera ärendet (MDH /13 47 ). Det nu föreliggande förslaget har beaktat synpunkter som kom upp i samband med det förra fakultetsnämndsmötet. Förslaget har inte beretts av fakultetsnämndens utskott. Underlag i ärendet Bilaga1: Områdesstrategi för kvalitet i utbildning, forskarutbildning och forskning Delges Akademichefer, arbetsgruppen för områdesstrategi, utbildningsledare, forskningsledare, samordnare för forskarutbildningen.

33 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 29 Uppföljning av ifrågasatt examen spanska kandidat där Universitetskanslersämbetet fattat beslut om bristande kvalitet Diarienummer: MDH /12 Handläggare: Michael Rogefelt I pågående kvalitetsutvärdering fattade Universitetskanslerämbetet (UKÄ) den 19 februari 2013 beslut om bristande, också benämnd som ifrågasatt, kvalitet för kandidatexamen i spanska vid MDH. Utbildningar som fått omdömet bristande kvalitet ska utifrån yttrande i UKÄ:s beslut om ifrågasatt examen inom ett år till myndigheten lämna in en analys av bristerna i utbildningen, samt en redovisning av vilka åtgärder man vidtagit för att avhjälpa dem. UKÄ fattar därefter beslut om examenstillståndet ska återkallas eller inte. Enligt instruktion från myndigheten har lärosätet också alternativet att avveckla utbildning som fått beslut om bristande kvalitet. Det enskilda ärendet om uppföljning av beslut om bristande kvalitet avslutas i och med delgivning av avvecklingsbeslutet till myndigheten. Fakultetsnämnden har med anledning av beslut om bristande kvalitet beslutat att berörd akademi i ett första skede skyndsamt ska inkomma med en analys- och åtgärdsplan för påtalade brister samt därpå en uppföljande lägesrapport gällande åtgärdsarbetet av bristerna. Om akademin väljer att försvara ifrågasatt examen är akademin därtill ålagd att till nämnden redovisa slutrapport motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning som delges UKÄ med anledning av beslut om bristande kvalitet. Akademi UKK har i enlighet med nämndens beslut inkommit med en analys- och åtgärdsplan för ärendet. Utskottet för lärarutbildningar har med anledning av detta vid sitt möte den 8 maj 2013 fattat beslut om förslag på kompletteringar i analys- och åtgärdsredovisningen. För ärendet är också relevant information att akademi UKK i rektors uppdrag och budget för 2013 ges i uppdrag att avveckla kandidatexamen för huvudområdet spanska. Akademin har för detta uppdrag inkommit till nämnden med en ansökan om avveckling av kandidatexamen inom huvudområdet. Föredragande: Michael Rogefelt Förslag till beslut att att akademin föreliggande i analys- och åtgärdsplan gör ett förtydligande avseende handledarens och examinatorns faktiska anställningsform samt därmed godkänna analys- och åtgärdsplanen med anledning av UKÄ:s beslut om bristande kvalitet Ärendets beredning Akademi UKK har varit ansvarig för framtagandet av innevarande analys- och åtgärdsredovisning. Utskottet för lärarutbildningar har vid sitt möte den 8 maj 2013 behandlat ärendet och för detta fattat beslut om förslag på kompletteringar i analys- och åtgärdsplanen. Utskottes förslag till beslut är liktydigt med förslag till beslut för nämndens möte 30. UFO har deltagit i ärendets beredning inför nämnd- och utskottsmöten.

34 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden Underlag i ärendet Bilaga 1: Bedömargruppens yttrande Bilaga 2: Akademi UKK:s analys- och åtgärdsredovisning Delges Akademichef UKK, Avdelningschef Thorsten Päplow UKK, Utbildningsledare UKK

35 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 30 Uppföljning av ifrågasatt examen engelska kandidat där Universitetskanslersämbetet fattat beslut om bristande kvalitet Diarienummer: MDH /12 Handläggare: Michael Rogefelt I pågående kvalitetsutvärdering fattade UKÄ den 18 december 2012 beslut om bristande kvalitet för kandidatexamen inom huvudområdet engelska vid MDH. Beslut om bristande kvalitet benämns också som ifrågasatt kvalitet. Utbildningar som fått omdömet bristande kvalitet ska utifrån yttrande i UKÄ:s beslut om ifrågasatt examen inom ett år till myndigheten lämna in en analys av bristerna i utbildningen, samt en redovisning av vilka åtgärder man vidtagit för att avhjälpa dem. UKÄ fattar därefter beslut om examenstillståndet ska återkallas eller inte. Fakultetsnämnden har med anledning av beslut om bristande kvalitet beslutat att berörd akademi i ett första skede skyndsamt ska inkomma med en åtgärdsplan som utifrån UKÄ:s beslut och tillhörande underlag utgör en analys av vad påtalade kvalitetsbrister i måluppfyllelsen närmare består i, samt som beskriver de åtgärder som anses nödvändiga att vidta för att åtgärda bristerna. Akademin ska vidare senast fyra månader efter beslut om bristande kvalitet inkomma till nämnden med en lägesrapport för åtgärdsarbetet och ytterligare därefter till nämnden redovisa en slutrapport motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning som ska delges UKÄ med anledning av beslut om bristande kvalitet. Med anledning av beslut om bristande kvalitet för kandidatexamen i engelska har akademi UKK nu inkommit till fakultetsnämnden med en lägesrapport för arbetet med den analys- och åtgärdsredovisning som senast den 18 december 2013 ska delges UKÄ. Rektor fattar innan detta tillfälle beslut om inlämnande av redovisningen. Föredragande: Michael Rogefelt Förslag till beslut att att att att akademin för det fortsatta uppföljningsarbetet av aktuell ifrågasatt examen ska ta del av redan genomförda analys- och åtgärdsredovisningar som ett sätt att få del av betydelsefulla erfarenheter samt akademin i linje tidigare fattat beslut i nämnden ska redovisa i analys- och åtgärdsredovisningen till UKÄ en definition av huvudområdet med tillhörande analys och åtgärdsredovisning alternativt att akademin motiverer varför en sådan definition inte skulle gagna försvaret av ifrågasatt aktuell examen samt akademin i analys- och åtgärdsredovisningen som lägesrapporten syftar till ska redovisa utfall av en genomgång av examensarbeten skrivna före och efter de nya instruktionerna för att ta reda på om de nya instruktionerna som åtgärd för påtalade kvalitetsbrister haft avsedd effekt samt därmed godkänna akademins lägesrapport för analys- och åtgärdsredovisningen av ifrågasatt examen Ärendets beredning Akademi UKK har varit ansvarig för framtagande av föreliggande lägesrapport och akademin har även haft ansvaret att genomföra de åtgärder som redovisas i analys- och

36 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden åtgärdsredovisningen. I uppföljningsprocessen på akademin har ämnesansvariga och i någon mån utbildningsledare deltagit under avdelningschefs ledning. Akademichef har hållits informerad i ärendet Fakultetsnämnden har under uppföljningsprocessen för ifrågasatt examen kandidat i engelska, fattat beslut om förslag på kompletteringar och förbättringar i analys- och åtgärdsredovisningen. Utskottet har inför fakultetsnämndens möte 30 maj 2013 på föreliggande lägesrapport till nämnden fattat beslut om förslag på kompletteringar I framtagandet av akademins analys- och åtgärdsredovisning för ifrågasatt examen har även förvaltningen (UFO) deltagit. Förvaltingens uppgift har varit att lägga upp tidsplan samt att bereda ärendet i fakultetsnämnd och utskott. Underlag i ärendet Bilaga 1: BeslutsPM Bilaga 2: UKÄ BeslutYttrande EngKand bristande Bilaga 3: Akademins lägesrapport - Komplettering Faknämnden Delges Akademichef UKK, Avdelningschef moderna språk UKK, Utbildningsledare UKK

37 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 31 Granskning av kurser som inte leder till examen 2013 Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Michael Rogefelt Universitetskanslersämbetet (UKÄ) kommer på regeringens uppdrag under 2013 att genomföra en tredje granskning av kurser som inte leder till examen. Granskningen kommer att omfatta ett urval av kurser som svarar mot följande definition: Kurser som inte specifikt omfattas av de nationella eller lokala kursfordringarna för någon examen. Det handlar närmare bestämt om kurser som inte ingår i ett utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen, inte ingår i den normala progressionen (successiva fördjupningen) inom ett huvudområde för examen och inte på annat sätt uppfyller specifika fordringar som svarar mot en viss inriktning för examen. UKÄ har för ärendet begärt att lärosätena senast den 30 april 2013 ska delge en förteckning över vilka kurser i lärosätets aktuella kursutbud (vårterminen och höstterminen 2013) som svarar mot definitionen. Utifrån UKÄ:s begäran har MDH 29 april 2013 delgett myndigheten relevant förteckning av vilka kurser som kan vara aktuella för utvärdering. Totalt anmäldes denna gång 54 kurser för granskning. Detta ska jämföras med tidigare utvärderingsomgång 2012 då antalet anmälda kurser var över 200 st. Anledning till den kraftiga minskningen av antalet kurser som redovisas för 2013 är att lärosätet dels gjort en effektivare utsökning utifrån definitionen dels att det tidigare inte varit tydligt att det är kurser ur aktuellt utbud som är aktuella för granskning. Det är för närvarande inte känt när själva granskningsförfarandet kommer att ske under Tidigare granskningar enlig granskningsmodellen ovan har för MDH:s vidkommande inneburit att: Kursen Performance har bedömts (2011) som att inte uppfylla kraven i högskolelagen Kursen Sommarakademi 1 har bedömts (2012) som att uppfylla kraven i högskolelagen Förslag till beslut att notera informationen Ärendets beredning Underlag avseende redovisning av möjliga kurser för utvärdering enligt UKÄ:s definition, har ålagts akademierna att rapportera till UFO som därefter delgett myndigheten underlaget.

38 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 32 Redovisning av delegationsbeslut Nedanstående beslut är tagna av dekanus och prodekan på delegation från nämnden sedan nämndens föregående sammanträde: Antagning av Laila Niklasson som docent i pedagogik Antagning av Sharareh Akhavan som decent i folkhälsovetenskap Beviljande av försvar av licentiatuppsats Andreas Johnsen IDT Beviljande av försvar av licentiatuppsats Nima Moghaddami Khalilzad IDT Beviljande av disputation Stefan Bygde IDT Beviljande av disputation Adnan Causevic IDT Beviljande av disputation Mohammed Salloum IDT Beviljande av disputation Shahid Raza IDT Beviljande av försvar av licentiatuppsats Annoch Hadjikhani EST Beviljande av försvar av licentiatuppsats Mohammad Farrokh EST Ändrad sammansättning av betygsnämnd vid Mohammad Farrokhs licentiatseminarium Förslag till beslut att notera informationen.

39 Nr 3: MDH /13 Fakultetsnämnden 33 Information om höstens mötestider Torsdag den 12 september, Eskilstuna Torsdag den 10 oktober, Västerås (extra möte) Torsdag-fredag den oktober, internat Torsdag den 12 december, Västerås Förslag till beslut att notera informationen. 34 Rapporter Rapport från studentkåren Rapporter från dekanerna Eventuella rapporter från fakultetsnämndens utskott. Föredragande: studentrepresentant, dekanerna och respektive utskottsordförande. Förslag till beslut att notera informationen.

40 Bilaga 1 ärende 4 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 122/12 Professor i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring, EST Sista ansökningsdag: Ref.nr. 77/13 Ansökan om befordran till professor i nationalekonomi, EST 12 sökande Beslut om sakkunniga -Jan Mattsson, Roskilde universitet, Danmark Deadline: Anders Gustafsson, Karlstads universitet Deadline: Rekryteringskommitté ska bildas. Ordförande Sture Packalén, vice ordförande Lena Johansson Westholm, Jane P Ståhle Akademirepresentanter: Thomas Wahl, Eva Maaninen-Olssson, Esbjörn Segelod Clas Eriksson RB Ansökan inkom Ref.nr. 50/13 Ansökan om att antas som docent i socialt arbete, HVV Ansökan inkom: Ref.nr. 73/12 Universitetslektorer i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring och universitetslektor i företagsekonomi med inriktning mot organisation, EST Sista ansökningsdag: Osman Aytar Beslut om sakkunnig -Christian Kullberg, Högskolan Dalarna Deadline sökande Beslut om sakkunniga I MF: -Claes Hultman, Örebro Utlåtandet inkommit, godkänt -Åsa Wallström, Luleå Utlåtandet inkommit, godkänt I ORG: -Rolf A Lundin, Högskolan i Jönköping Utlåtandet inkommit, godkänt. -Karin Berglund, SU Utlåtandet inkommit, möjlig jävsituation. -Ester Barinaga, Copenhagen Business School Rekryteringskommitté bildad: Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm, akademirepresentanter: MF: Lars Hallén, Madelaine Lundberg, Thomas Wahl Sammanträde , och ORG: Peter Dobers, Madeleine Lundberg, Thomas Wahl Sammanträde och

41 Bilaga 1 ärende 4 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 136/12 Universitetslektorer i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr. 146/12 Universitetslektorer i företagsekonomi med inriktning mot extern redovisning, EST Sista ansökningsdag: Ref.nr. 157/12 Universitetslektor i socialt arbete, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr 164/12 Universitetslektor i didaktik med inriktning mot förskola, UKK Sista ansökningsdag: Utlåtandet inkommit, godkänt 4 sökande Beslut om sakkunniga -Eva Nissen, Karolinska Institutet Utlåtandet inkommit godkänt -Christine Wann- Hansson, Malmö högskola Utlåtandet inkommit godkänt 4 sökande Beslut om sakkunniga -Lars Hassel, Umeå universitet Utlåtandet inkommit, godkänt -Anders Grönlund, Stockholms universitet Utlåtandet inkommit, godkänt 11 sökande Beslut om sakkunniga -Arne Gerdner, Högskolan i Jönköping Deadline Anna Dunér, Göteborgs universitet Deadline sökande Beslut om sakkunniga -Maria Simonsson, Linköpings universitet Deadline Inge Johansson, Stockholms universitet Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm, akademirepresentanter: Maria Müllersdorf, Cecilia Rydlo och Ingrid Snellman Sammanträde i Eskilstuna Väntar på beslut från akademin Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm, akademirepresentanter: Eva Manninen Olsson och Esbjörn Segerlod Sammanträde och Väntar på beslut från akademin Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm, akademirepresentanter: Maria Müllersdorf, Mats Ekermo Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm, akademirepresentanter: Maud Lindh, Anette Sandberg 2

42 Bilaga 1 ärende 4 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Inkommit godkänt Sammanträde Ref.nr 53/13 Universitetslektor i psykologi, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr 54/13 Två universitetslektorer i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, HVV Sista ansökningsdag: sökande Sakkunniga letas Rekryteringskommitté ska bildas. Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm, akademirepresentanter: Maria Müllersdorf, Agneta Brav Rekryteringskommitté ska bildas. Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm, akademirepresentanter: Maria Müllersdorf, Ingrid Snellman, Cecilia Rydlo 3

43 Bilaga 1 ärende 4 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 11/13 Ansökan om befordran till professor i produktionssystem, IDT Ansökan inkom Magnus Wiktorsson Ansökan ligger på MW:s önskemål vilande till sept/okt 2013 Sakkunniga letas Avstämt med akademin Inte helt lätt! Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Lena Johansson Westholm, vice ordförande Sture Packalén, Jane P Ståhle Akademirepresentanter: Damir Isovic, Anders Hellström, Monica Bellgran. Ref.nr. 36/13 Professor i produktutveckling med inriktning industrialisering och hållbarhet, IDT Ansökan inkom RB OK. Rekryteringskommitté ska bildas. Ordförande Lena Johansson Westholm, vice ordförande Sture Packalén, Jane P Ståhle. Akademirepresentanter: Sista ansökningsdag: Ref.nr. 75/13 Gästprofessor i datavetenskap, IDT RB OK Francisco Herrera RB Ansökan inkom Ref.nr. 76/13 Adjungerad professor i robotik och avionik, IDT Fredrik Bruhn RB Ansökan inkom Ref.nr. 74/13 Ansökan om att antas som docent i datavetenskap, IDT Ansökan inkom Markus Bohlin Beslut om sakkunnig -Håkan Grahn, BTH Deadline Rekryteringskommitté bildad: Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm 4

44 Bilaga 1 ärende 4 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 80/13 Ansökan om att antas som docent i datavetenskap, IDT Ansökan inkom Jan Carlson Beslut om sakkunnig -Martin Törngren, Kungliga tekniska högskolan Deadline Rekryteringskommitté bildad: Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm Ref.nr 150/12 Fyra universitetslektorer i matematik/tillämpad matematik, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr 29/13 Universitetslektor i elektronik, IDT Sista ansökningsdag: Ref.nr 46/13 Universitetslektor i innovationsteknik med inriktning utveckling av innovationskompetens, IDT Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga -Lars-Erik Persson, Luleå tekniska universitet Utlåtandet inkommit, godkänt -Sorina Barza, Karlstads universitet Utlåtandet inkommit, godkänt 1 sökande Beslut om sakkunniga -Dag Stranneby, Örebro universitet Inkommit, godkänt -Urban Wiklund, Norrlands universitetssjukhus Inkommit, godkänt 1 sökande Beslut om sakkunniga -Maria Elmquist, Chalmers tekniska högskola Deadline -Henrik Kock, Linköpings universitet Deadline Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Lena Johansson Westholm, vice ordförande Sture Packalén, akademirepresentanter: Erik Janse, Sergei Silvestrov, Anatoliy Malyarenko Sammanträde , Rekryteringskommitté ska bildas. Ordförande Lena Johansson Westholm, vice ordförande Sture Packalén, akademirepresentanter: Magnus Otterskog och Maria Lindén Sammanträde Rekryteringskommitté ska bildas. Ordförande Lena Johansson Westholm, vice ordförande Sture Packalén, akademirepresentanter: Christer Nygren och Thomas Backström 5

45 Bilaga 1 till ärenden 7 Sammanträde: 3:13 MDH / Beslutande Fakultetsnämnden Ärende: MDH /10 BeslutsPM Handläggare Lisa Silver 1 (1) Beslutspromemoria Revidering av utbildningsplan för Innovation och produktdesign - civilingenjörsprogram, start ht-11 och framåt Bakgrund Akademi IDT har inkommit med begäran om revidering av utbildningsplan för Innovation och produktdesign - civilingenjörsprogram. Revideringen ska gälla för studenter som startade ht-11 och framåt. Utskottet för teknikutbildningar behandlade ärendet vid sitt möte den 8 maj Problemanalys Akademin har noterat att programstudenterna inte söker den valfria kursen Energiteknik, 7,5 och vill därför ta bort kursen ur programtablån. De senaste åren har inte någon programstudent gått kursen inom ramen för programmet. Faktasammanställning Förändringarna som föreslås framgår av bilagt förslag till reviderad utbildningsplan. Förändringarna föreslås gälla för studenter som påbörjat sin utbildning höstterminen 2011 och framåt. Akademin föreslår att innehållet i programtablån ändras enligt: Termin 6: Kursen Energiteknik, 7,5 hp tas bort från utbudet av valfria kurser i programtablån. Kursen är en valfri kurs med platsgaranti som erbjuds programstudenterna. Kursens huvudområde är Energiteknik vilket inte är ett formellt krav för att uppfylla examensfordringarna.

46 Bilaga 2 till ärende 7 Utbildningsplan Sida 1 av XX-XX Dnr: MDH /10 Programkod: CKE20 Innovation och produktdesign - civilingenjörsprogram, 300 högskolepoäng Innovation and Product Design - Master Program in Engineering, 300 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämndens utskott för teknikutbildning 2013-XX-XX. Mål För civilingenjörsexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör. Syftet med utbildningen är: - att möta ett behov på arbetsmarknaden av civilingenjörer med de kunskaper och färdigheter som programmet ger, - att möta det intresse som visats från våra befintliga studenter till ett program med detta innehåll och anpassat till de nya kraven för civilingenjörsutbildningar i Sverige, - att ge studenter fortsatt och förbättrad möjlighet till forskning inom ämnet produkt- och processutveckling och andra tillämpliga ämnesområden, samt - att genom sin koppling till olika existerande och förväntade forskningsprojekt inom forskargruppen inom ämnet produkt- och processutveckling stärka denna forskning och ge studenter möjlighet till direkt erfarenhet av att delta i denna och annan forskningsverksamhet. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa kunskap om den vetenskapliga grunden och beprövade erfarenheten inom ämnet produkt- och processutveckling samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, visa förståelse för hur utbildningen kopplar till detta, samt - visa såväl brett kunnande inom produkt- och processutveckling, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom innovation och produktdesign. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar,

47 Bilaga 2 till ärende 7 Sida 2 av 8 Dnr: MDH /10 Programkod: CKE20 - visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information, - visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, - visa förmåga till lagarbete och samverkan inom och mellan grupper med olika sammansättning, synsätt, kulturer och traditioner, samt - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med företag, samhälle och/eller i seminarier eller konferenser klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till hållbar utveckling i ett lokalt och globalt perspektiv och övriga relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar inom produkt- och processutveckling, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens, samt - visa förmåga till ett innovativt och entreprenöriellt förhållningssätt. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska men undervisning sker även på engelska, vilket innebär att studenten behöver kunna hantera undervisning, examination och litteratur med mera på både svenska och engelska. Särskild behörighet Områdesbehörighet 9: Fysik B, Kemi A och Matematik E. Undantag medges från kraven på Fysik B, Kemi A och Matematik E. Fysik A och Matematik D krävs. Urval Till högst 5 platser tillämpas alternativt urval bland studenter som närmast föregående läsår gått kurs på grundnivå inom produkt- och processutveckling i samverkan med teknikcollege Mälardalen. Till resterande platser tillämpas betygsurval 60 % och provurval 40 %.

48 Bilaga 2 till ärende 7 Sida 3 av 8 Dnr: MDH /10 Programkod: CKE20 Innehåll Innovation och produktdesign - civilingenjörsprogram är en femårig teknisk utbildning inom produkt- och processutveckling. Utbildningen inleds med produktskapande där formgivning samspelar med matematik, teknik och naturvetenskap. Vidare ingår projekt- och processmetodik och övning i att ta fram olika produkter, både för hand och med hjälp av dator, bland annat genom olika CAD- och CAM-program. Under år 2 presenteras ingenjörsverktyg för konstruktion och produktutveckling. Viktiga inslag fokuserar på produktions- och kvalitetsarbete samt samspelet mellan människa och teknik. För år 3 väljer studenten bland profilblock. Varje profilblock har fokus på ett delområde inom produkt- och processutveckling som kopplar till identifierade behov på arbetsmarknaden och till programmets helhet. Profilblocken kan kombineras med varandra vilket ger möjlighet till kursval efter eget intresse. Under år 4 och 5 ges fördjupning och breddning inom produkt- och processutveckling, med avancerade kurser som behandlar bland annat projektledning, produktutveckling och vetenskaplig teori och metod. Avancerade projekt drivs i direkt samverkan med företag och forskning och ger utrymme för träning av metoder och verktyg under förhållanden som motsvarar situationen för yrkesmässigt ingenjörsarbete. Utbildningen avslutas med ett examensarbete inom något av områdena Produktutveckling eller Innovativ produktion. Utbildningen ger en helhetssyn på alla skeenden från idé till modell och produktframtagande. Viktiga inslag är konstruktion, formgivning, projektledning, entreprenörskap, företagsledning, psykologi, informationsarbete och innovationsteknik. I utbildningen ingår också tydliga inslag som rör hållbar utveckling, vetenskaplig metodik, personlig utveckling och internationalisering. Undervisningen består främst av lektioner, projektarbeten, seminarier, egenstudier samt handledning. Kurser är i huvudsak förlagda på campus. Projektarbeten är vanligt förekommande och i flera kurser erbjuds projekt i direkt samverkan med företag. Studenten förväntas avsätta tid för självstudier och gruppuppgifter också utanför schemalagd tid. Vanligt förekommande examinationsformer är inlämningar, muntliga redovisningar, seminarier och tentamina. Inlämningar består främst av rapporter, beräkningar eller fysiska gestaltningar men kan t.ex. också bestå av videobaserade produktpresentationer. Tentamina är oftast skriftliga och genomförs i tentamenssal, ibland med datorstöd. Examinationsmoment genomförs individuellt eller gruppvis. Träning i samverkan inom och mellan grupper och med omvärlden ses som en viktig del av utbildningen samtidigt som den individuella insatsen också är i fokus. Utbildningen avslutas med ett examensarbete, som genomförs enskilt eller i samarbete med en studiekamrat.

49 Bilaga 2 till ärende 7 Sida 4 av 8 Dnr: MDH /10 Programkod: CKE20 Termin 1 Termin 2 Produkt- och processutveckling IT i ingenjörsarbetet, 7,5 hp Innovation och produktdesign, 7,5 hp Produktutveckling 1, 7,5 hp Matematik/ tillämpad matematik Matematisk grundkurs, 7,5 hp Produkt- och processutveckling Naturvetenskap, statik, 7,5 hp Industridesign 1, 7,5 hp Innovationsteknik Projektledning, 7,5 hp Matematik/ tillämpad matematik Grundläggande kalkyl, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Produkt- och processutveckling Ingenjörsvetenskap 1, 7,5 hp Ingenjörsvetenskap 2, 7,5 hp Matematik/ tillämpad matematik Grundläggande vektoralgebra, 7,5 hp Valbart 7,5 hp: Produkt- och processutveckling Designledning, 7,5 hp Innovationsteknik Introduktion till informationssökning och omvärldsanalys, 7,5 hp Kreativa verktyg och processer, 7,5 hp Produkt- och processutveckling Ingenjörsvetenskap 3, 7,5 hp Valbart 15 hp: Produkt- och processutveckling CAD fördjupning, 7,5 hp Innovativ produktion och logistik, 7,5 hp Kvalitetsprocessen, 7,5 hp Valfritt 7,5 hp: Kursval inom högskolans kursutbud t.ex. (med platsgaranti): Produkt- och processutveckling Produktionsekonomi, 7,5 hp Innovationsteknik Entreprenörskap, 7,5 hp Termin 5 Termin 6 Produkt- och processutveckling Produktutveckling 2, 7,5 hp Valbart 22,5 hp: Produkt- och processutveckling Industridesign 2, 7,5 hp Produktutveckling 3, 7,5 hp Konkurrenskraftiga produktionssystem, 7,5 hp Produktions- och logistikplanering, 7,5 hp Miljövetenskap Miljökunskap, gk, 7,5 hp Valbart 22,5 hp: Produkt- och processutveckling Kvalitetsprocessen, 7,5 hp Innovativ produktion och logistik, 7,5 hp CAD fördjupning, 7,5 hp Industridesign 3, 7,5 hp Produktions-, underhålls- och kvalitetsutveckling, 7,5 hp Produktionsekonomi, 7,5 hp Valfritt 7,5 hp: Kursval inom högskolans kursutbud t.ex. (med platsgaranti): Energiteknik Energiteknik, 7,5 hp Matematik/ tillämpad matematik Differential- och integralkalkyl II, 7,5 hp

50 Bilaga 2 till ärende 7 Sida 5 av 8 Dnr: MDH /10 Programkod: CKE20 Termin 7 Termin 8 Valbart 22,5 hp: Produkt- och processutveckling Projektledning, 15 hp Projektarbete, 7,5 hp Matematik/ tillämpad matematik Sannolikhetslära och statistisk teori, 7,5 hp Valfritt 7,5 hp: Kursval inom högskolans kursutbud t.ex. (med platsgaranti): Produkt- och processutveckling Designledning, 7,5 hp Innovationsteknik Entreprenörskap och företagande I, 7,5 hp Produkt- och processutveckling Produkt- och processutveckling, 15 hp Valfritt 15 hp: Kursval inom högskolans kursutbud t.ex. (med platsgaranti): Produkt- och processutveckling Projektarbete, 7,5 hp Försörjningsledning, 7,5 hp Produktions-, underhålls- och kvalitetsutveckling, 7,5 hp Termin 9 Termin 10 Produkt- och processutveckling Vetenskaplig teori och metod, 7,5 hp Industriell excellens, 7,5 hp Projektarbete, 7,5 hp Produkt- och processutveckling Examensarbete, Produktutveckling, 30 hp Valfritt 7,5 hp: Kursval inom högskolans kursutbud t.ex. (med platsgaranti): Fysik Mekanik och ellära, gk, 7,5 hp Informationsdesign Återvinningsdesign, 7,5 hp Tidigare avklarade kurser påverkar deltagarens behörighet till senare kurser. Ytterligare valmöjlighet än i tabellerna ovan kan komma att finnas. Se utbildningens kursvalsinformation. Val inom programmet Val sker inom programmet från år 2 inför varje termin; år 2 med viss valbarhet, senare år med större valbarhet. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Studenten rekommenderas att upprätta en egen fullständig studieplanering enligt den studievägledning som ges. Värdakademi eller motsvarande Akademin för innovation, design och teknik är värdakademi för Innovation och produktdesign - civilingenjörsprogram.

51 Bilaga 2 till ärende 7 Sida 6 av 8 Dnr: MDH /10 Programkod: CKE20 Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Civilingenjörsexamen - Produkt- och processutveckling (Master of Science in Engineering - Product and Process Development) - Högskoleingenjörsexamen - Innovation och produktdesign (Bachelor of Science in Engineering - Innovation and Product Design) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Programmet utvärderas kontinuerligt med hjälp av kurs- och programutvärderingar. Dessa utvärderingar beaktas vid utvecklingen av program och kurser. Kursutvärdering görs på respektive avdelning. Akademin för innovation, design och teknik ansvarar för att utvärdering av programmet genomförs. Programutvärderingen görs årsvis genom inhämtande av synpunkter från studenter och lärare och redovisas och diskuteras av programansvariga och lärare på programmet, varefter förslag till utveckling av programmet kan tas fram. Studentmedverkan Inom ämnet produkt- och processutveckling erbjuds studentrepresentanter minst två gånger per läsår att delta i planering, utveckling och uppföljning av kurser och program. Utbildningen diskuteras då i sin helhet inklusive bland annat utbildningsplaner, kurser, principer för schemaläggning, introduktionen av nya studenter till högskolan och studiemiljö. Forskningsbas Högskolans forskning bedrivs främst inom sex prioriterade inriktningar som är utpekade i högskolans utbildnings- och forskningsstrategi. Utbildningsprogrammet anknyter till den prioriterade inriktningen Innovation och produktrealisering. De övriga prioriterade inriktningarna är: Didaktik och interkulturell kommunikation, Inbyggda system, Miljö, energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning samt Hälsa och Välfärd. Utbildningsprogrammets teknikområde Produkt- och processutveckling ingår som en viktig och betydande del i inriktningen Innovation och produktrealisering. Här utvecklar högskolan en unik och internationellt erkänd flervetenskaplig kunskaps- och kompetensmiljö och här samverkar etablerade forskargrupper inom ämnena innovationsteknik, informationsdesign och produkt- och processutveckling. Inom miljön finns också Centrum för produktrealisering

52 Bilaga 2 till ärende 7 Sida 7 av 8 Dnr: MDH /10 Programkod: CKE20 som är en resurs för hela regionen och fångar initiativ till forskning i samarbetsprojekt i olika former. Kurserna i programmet vilar på vetenskaplig grund genom att forskarutbildade lärare deltar i planeringen och utvecklingen samt undervisar i programmets kurser. Samverkan Högskolan arbetar aktivt för att erbjuda akademiska utbildningar som leder till jobb, bland annat genom att utveckla utbildningarna i samverkan med det omgivande samhället. Det innebär att utbildningsprogrammets innehåll stämts av mot de förväntningar som ställs på ingenjörer inom området från företag i regionen. Avstämningar görs också i det löpande arbetet genom att personer anställda i företagen deltar vid genomgångar av kurser och program. Samarbetspartner är bland annat Eskilstuna Fabriksförening med ingående medlemsföretag, ABB samt Volvo CE. Studenter på programmet genomför samverkansprojekt med regionens arbetsgivare direkt via projekt i ett flertal kurser och/eller genom speciella projektkurser samordnade via Centrum för produktrealisering, en integrerad del av forsknings- och utbildningsmiljön Innovation och produktrealisering där en stor mängd samverkansprojekt genomförs varje år. Programmets studenter kan dessutom välja att göra upp till två praktikkurser CO-OP, cooperative education, hos företag under sommartid, vilket medför ett givande kunskapsutbyte för studenter, högskola och företag. Gästföreläsningar från industri och övriga arbetsgivare är ett naturligt inslag i utbildningen och förekommer ett flertal gånger under varje termin. Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Som student är det bra att exponeras för internationella inslag under studietiden. Detta bidrar till att öka kompetens och förståelse, bägge mycket viktiga egenskaper på dagen arbetsmarknad. Att som student välja uppgifter med internationell profil eller medverka i Studentkårens fadderverksamhet kan tillföra lika mycket som en vistelse utomlands. Interkulturell kompetens är verkligen viktig oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annanstans i världen. Inom programmet är det möjligt att läsa delar av programmet utomlands, vid något av våra partneruniversitet eller annat universitet som har motsvarande kurser inom programmets område.

53 Bilaga 2 till ärende 7 Sida 8 av 8 Dnr: MDH /10 Programkod: CKE20 Jämlikhet Programstudenterna bemöts och bedöms likvärdigt oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck. I de fall då funktionshinder försvårar deltagande på kurser erbjuder högskolan stödåtgärder. Utbildningsprogrammet strävar efter jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna.

54 Bilaga 1 till ärende 8 Sammanträde: 3:13 MDH / Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH /10 BeslutsPM Handläggare Lisa Silver 1 (2) Beslutspromemoria Revidering av utbildningsplan för Innovationsprogrammet-MTO inriktning företagsekonomi, start ht-13 och framåt Bakgrund Akademi IDT har inkommit med begäran om revidering av utbildningsplan för Innovationsprogrammet-MTO inriktning företagsekonomi. Revideringen ska gälla för studenter som startar ht-13 och framåt. Utskottet för teknikutbildningar behandlade ärendet vid sitt möte den 8 maj Problemanalys Enligt akademi IDT är anledningen till de revideringar som föreslås att akademi EST har genomfört ett utvecklingsarbete inom företagsekonomi. Detta utvecklingsarbete får konsekvenser för vilket kursutbud som erbjuds framöver inom företagsekonomi och således även för inriktningen företagsekonomi inom Innovationsprogrammet. Studenter på programmet kommer genom förslaget att erbjudas fler för programmet relevanta kurser inom företagsekonomi.

55 Bilaga 1 till ärende 8 2 (2) Faktasammanställning Förändringarna som föreslås framgår av förslaget till reviderad utbildningsplan. Förändringarna föreslås gälla för studenter som påbörjar sin utbildning höstterminen 2013 och framåt. Akademin föreslår att innehållet i programtablån termin 6 ändras enligt: De valbara kurserna Marknader och affärsrelationer (15 hp) och Managing the Multinational Enterprise (15 hp) ersätts med kurserna Integrerad kommunikation (15 hp), Affärsmarknadsföring (15 hp) och Management och arbetsliv (15 hp). I enlighet med förändringarna i programtablån föreslås texten under rubriken innehåll korrigeras. Fakultetsnämnden fastställde vid sitt sammanträde den 12 oktober 2012 behörighet till program på grundnivå anpassade till förändringarna i gymnasieskolan (GY11). I samband med beslutet uppdrogs till Utbildnings- och forskningssektionen att uppdatera utbildningsplaner i enlighet med beslutet. Den föreslagna reviderade utbildningsplanen innehåller denna uppdatering.

56 Bilaga 2 till ärende 8 Utbildningsplan Sida 1 av XX-XX Dnr: MDH /10 Programkod: RKE20 FEKO Innovationsprogrammet-MTO, Företagsekonomi, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Innovation, Business Administration, 180 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter och är fastställd av Fakultetsnämndens utskott för teknikutbildningar 2013-XX-XX. Mål Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - visa kunskap och förståelse i innovationsteknik med ett vetenskapligt och pragmatiskt förhållningssätt, - ha en begreppsbild samt kunskap om metoder, modeller och verktyg relevanta för områdets karaktär såsom innovation, förändring, entreprenörskap och kreativitet, - visa insikt och förståelse för betydelsen av innovationer som värdeskapande för tillväxt, - visa ett brett kunnande inom det ekonomiska området, samt - visa flervetenskaplig kunskap och förståelse för teorier och forskning inom det ekonomiska området. Perspektivet innebär att interaktionen mellan människor, teknik och organisation beaktas. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information, - visa förmåga att genom divergent tänkande, dvs. genom flera olika perspektiv, kunna identifiera, formulera och generera innovativa lösningar på problem, - visa färdighet i att applicera innovativa processer i olika situationer i arbetslivet, - visa sin förmåga i att identifiera skärningspunkter mellan olika ämnen, branscher och kunskapsområden för att skapa nya idéer och kombinationer, - visa förmåga att identifiera, formulera och lösa ekonomiska frågeställningar samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, samt - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar självständigt och i dialog med flervetenskapliga grupper och näringsliv.

57 Bilaga 2 till ärende 8 Sida 2 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: RKE20 FEKO Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - ha förmåga att kritiskt värdera och förhålla sig till olika kunskapssyner, - visa insikt om ekonomivetenskapernas möjligheter och begränsningar, deras roll i samhället och människors ansvar för deras användning, - visa insikt och förmåga att hantera sambanden mellan innovation och tillväxt ur ett vetenskapligt och kommersiellt perspektiv, samt - visa förmåga att identifiera sin egen personliga lärandeprocess och kommande yrkesidentitet genom insikt i sitt personliga ledarskap, ur ett innovations- och hållbarhetsperspektiv. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att föreläsningar, tentamina och övrig examination sker på svenska. Engelsk litteratur är dock vanlig på kurserna inom programmet. Särskild behörighet Områdesbehörighet 5: Matematik B och Samhällskunskap A. Undantag medges från kravet på Matematik B. eller: Områdesbehörighet A5: Matematik 2a/2b/2c och Samhällskunskap 1b/1a1+1a2. Undantag medges från kravet på Matematik 2a/2b/2c. Urval Betygsurval 60 %, provurval 40 %. Innehåll Innovationsprogrammet är en treårig flervetenskaplig utbildning. Utbildningen ska ge kunskap om hur man organiserar och driver processer för att utveckla innovativ förmåga hos människor och hos verksamheter. Vid rekommenderad studiegång på programmet ingår kurser motsvarande 90 högskolepoäng i ämnet innovationsteknik varav 15 högskolepoäng utgörs av ett examensarbete. Därutöver ingår kurser inom programinriktningen företagsekonomi. Denna utgörs av 90 högskolepoäng ekonomi. Under hela år 1 bedrivs studierna inom innovationsteknik. Studenten ska lära sig att använda ett vetenskapligt förhållningssätt som grund och förutsättning för sitt fortsatta lärande. Studenten ska utveckla sin förmåga att fånga upp trender, samhällsförändringar och nya teknologier för en ständigt aktuell och framtidsorienterad referensram. Förutsättningar ges för att utveckla sin egen och andras kreativitet, och förväntningar på kreativitet i arbetssätt och leveranser är betydande. Studenten kommer att arbeta med sitt personliga ledarskap,

58 Bilaga 2 till ärende 8 Sida 3 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: RKE20 FEKO och via samarbete med externa företag och genom en bred teorigrund lära sig att organisera verksamheter och leda andra inför och genom förändring. Under hela år 2 läser studenten kurser som ger grundläggande kunskaper inom ekonomiområdet, det vill säga marknadsföring, ekonomistyrning, organisationsteori och nationalekonomi. År 3, termin 5, läser studenten idé- och konceptutveckling med ett kreativt perspektiv samt genomför ett examensarbete i innovationsteknik. Den sista terminen fördjupar studenten sina kunskaper i företagsekonomi, och han/hon kan också välja att studera handelsrätt eller statistik. Termin 6 fördjupar studenten sedan sina kunskaper i företagsekonomi och skriver kandidatuppsats inom ämnet. Inom programmet förekommer föreläsningar, seminarier, erfarenhetsbaserat lärande och praktiska övningar. Studenten förväntas avsätta tid för självstudier och gruppuppgifter också utanför schemalagd tid. Studenterna arbetar i projektgrupper utifrånintresseområden (inriktning). Projektarbetena görs i samarbete med regionens företag, organisationer, uppfinnare och innovatörer s.k. partnerföretag. Studenternas egna drivkrafter till aktivt lärande och initiativ till egna idéer och projekt uppmuntras och stöds. Examinationsformerna varierar beroende på kurs. Examinationen görs muntligt och/eller skriftligt, enskilt eller i grupp. Former som används är bl.a. tentamen, seminarier samt inlämningsuppgifter och redovisningar av olika slag. Termin 1 Termin 2 Innovationsteknik Den innovativa människan, 15 hp Gruppers innovationsförmåga, 15 hp Innovationsteknik Innovativ organisering, 15 hp Innovationsledning, 15 hp Termin 3 Termin 4 Företagsekonomi Företagsekonomi grundkurs, 30 hp Företagsekonomi Uppsats och metod, 7,5 hp Valbart 22,5 hp Företagsekonomi Management, 22,5 hp Marknadsföring 2, 22,5 hp Ekonomistyrning, 22,5 hp

59 Bilaga 2 till ärende 8 Sida 4 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: RKE20 FEKO Termin 5 Termin 6 Innovationsteknik Idé- och konceptutveckling, 15 hp Examensprojekt i innovationsteknik, 15 hp Företagsekonomi Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Valbart 15 hp Företagsekonomi Redovisning och revision, 15 hp Marknader och affärsrelationer, 15 hp Managing the Multinational Enterprise, 15 hp Strategier, marknadsföring och management, 15 hp Integrerad kommunikation, 15 hp Affärsmarknadsföring, 15 hp Management och arbetsliv, 15 hp Val inom programmet Under termin 4 och 6 kan val göras. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Värdakademi eller motsvarande Akademin för innovation, design och teknik är värdakademi för Innovationsprogrammet- MTO. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Innovationsteknik (Bachelor of Science in Innovation Technology) - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Företagsekonomi (Bachelor of Science in Business Administration) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Programmet såväl som kurser utvärderas både som process och i relation till de uppställda målen. Synsättet på metod för utvärdering utgår både från högskolans sätt att genomföra verksamheten och studenternas sätt att aktivt medverka däri. Kursutvärdering görs på respektive akademi. Akademin för innovation, design och teknik ansvarar för att utvärdering av programmet genomförs.

60 Bilaga 2 till ärende 8 Sida 5 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: RKE20 FEKO Studentmedverkan I kurserna inom innovationsprogrammet sker studentsamverkan i form av dialog mellan studenter och lärare genom exv. kursutvärderingsmöten och större sammankomster mellan lärare och samtliga årskursers studenter. Inom ämnet innovationsteknik alternativt profilen innovation och produktrealisering finns s.k. ämnesråd där studentrepresentanter från alla årskurser deltar och har inflytande över frågor som rör förändring och utveckling av programmet, utbildningsplaner, kursplanering, programinnehåll, uppföljning av kurser samt arbets- och examinationsformer. Forskningsbas Forskare inom det prioriterade området Innovation och produktrealisering deltar både i utvecklingen av utbildningen och i genomförandet av samtliga kurser inom innovationsteknik. Inför studenternas examensarbete presenterar forskare sina nuvarande projekt och studenterna ges möjlighet att koppla sitt arbete till pågående projekt där möjlighet finns. Kurserna inom företagsekonomi anknyter i huvudsak till det prioriterade området Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning. Kurserna vilar på en vetenskaplig grund genom att forskarutbildade lärare deltar i planeringen och utvecklingen samt undervisar i programmets kurser. Samverkan Dagens organisationer behöver förstå och kunna hantera värdenätverk. Inom dessa har det visats sig att first mover har blivit allt viktigare. För att lyckas med den strategin krävs innovativ förmåga hos organisationen. Personer med innovativ förmåga och förmåga att skapa innovativa miljöer är därför avgörande för framgång. Att förstå och skapa innovativa miljöer är centralt i utbildningen och för att göra det har studenterna kontakt med företag och organisationer där de jobbar på uppdrag. Uppdragens karaktär har stor frihetsgrad och utmanar studenternas initiativ-, innovations- och designförmåga. Utbildningen fokuserar mycket på lärande i grupp och samtliga kurser innefattar moment där studenterna arbetar i team där de övar sig samarbetsförmåga och konflikthantering. Utbildningen har en stor andel externa föreläsare med yrkes-/branscherfarenhet från för utbildningen intressanta områden. Grundtanken inom programmet är att studenterna ska skaffa sig en bred kunskapsbas och förstå samspelet mellan människa, teknik och organisation. Det finns också bra möjligheter för de studenter som vill jobba med en egen affärsidé. Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Som student är det bra att exponeras för internationella inslag under studietiden. Detta bidrar till att öka kompetens och förståelse, bägge mycket viktiga egenskaper på dagen arbetsmarknad. Att som student välja uppgifter med internationell profil eller medverka i Studentkårens fadderverksamhet

61 Bilaga 2 till ärende 8 Sida 6 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: RKE20 FEKO kan tillföra lika mycket som en vistelse utomlands. Interkulturell kompetens är verkligen viktig oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annanstans i världen. Jämlikhet Programstudenterna bemöts och bedöms likvärdigt oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck. I de fall då funktionshinder försvårar deltagande på kurser erbjuds stödåtgärder. Utbildningsprogrammet strävar efter jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna.

62 Bilaga 1 till ärende 9 Sammanträde: 3:13 MDH / Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH /10 BeslutsPM Handläggare Lisa Silver 1 (3) Beslutspromemoria Revidering av utbildningsplan för Innovationsprogrammet-MTO inriktning ITentreprenör, start ht-12 och framåt Bakgrund Akademi IDT har inkommit med begäran om revidering av utbildningsplan för Innovationsprogrammet-MTO inriktning ITentreprenör. Revideringen ska gälla för studenter som startade ht- 12 och framåt. Utskottet för teknikutbildningar behandlade ärendet vid sitt möte den 8 maj Problemanalys Enligt akademi IDT är anledningen till de revideringar som föreslås att Datavetenskapliga programmet har reviderats, två inriktningar har blivit en gemensam studiegång. Eftersom studenterna vid Innovationsprogrammet-MTO inriktning ITentreprenör samläser med det Datavetenskapliga programmet behöver inriktningskurserna ändras för att överensstämma med innehållet i det datavetenskapliga programmet. Vid frågan om övriga skäl kan anföras för att motivera revideringen var akademins svar nekande. Då föreslagna ändringar måste ses som omfattande, speciellt då det rör revidering av en utbildningsplan för studenter som redan har påbörjat sin utbildning, har UFO har begär att akademin ska begära studentutlåtanden om föreslagna ändringar. Akademin har svarat att de har svårt att se att de kan ta hänsyn till studenternas åsikter i denna fråga, då den delen av programmet ägs av ett annat ämne. Studenterna har alltså inte tillfrågats om föreslagna ändringar och UFO har inte fått ta del av studenternas åsikter i frågan. Faktasammanställning Förändringarna som föreslås framgår av förslaget till reviderad utbildningsplan. Förändringarna föreslås gälla för studenter som

63 Bilaga 1 till ärende 9 påbörjade sin utbildning höstterminen 2012 och framåt. 2 (3) Akademin föreslår att innehållet i programtablån ändras enligt: Termin 3: Kurserna Introduktionsprojekt (15 hp), Multimedia (7,5 hp) och Programmeringsteknik med C# (7,5 hp) ersätts med kurserna Introduktion till datavetenskap (7,5 hp), Programmering (7,5 hp), Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion (7,5 hp) och Linux operativsystem och utvecklingsmiljö (7,5 hp). Termin 4: Kurserna C# och objektsorienterad programmering (7,5 hp) och Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion (7,5 hp) ersätts med kurserna Objektorienterad programmering (7,5 hp) och Programmering av mobila applikationer (7,5 hp). Termin 5: Kurserna (inom Datavetenskap) Spelutveckling med XNA (7,5 hp) och Programmering av mobila applikationer (7,5 hp) ersätts med kurserna (inom Matematik/tillämpad matematik) Grundläggande vektoralgebra (7,5 hp), Matematisk grundkurs (7,5 hp) och Grundläggande kalkyl (7,5 hp) där val mellan de två senast nämnda kurserna ska ske. I enlighet med förändringarna i programtablån föreslås texten under rubrikerna innehåll och val inom program korrigeras. Fakultetsnämnden fastställde vid sitt sammanträde den 12 oktober 2012 behörighet till program på grundnivå anpassade till förändringarna i gymnasieskolan (GY11). I samband med beslutet uppdrogs till Utbildnings- och forskningssektionen att uppdatera utbildningsplaner i enlighet med beslutet. Den föreslagna reviderade utbildningsplanen innehåller denna uppdatering. Konsekvensanalys Sammantaget innebär de föreslagna förändringarna i innehållet i utbildningsplanen att några kurser byter plats mellan terminerna, några kurser byter benämning och några kurser ersätts av andra kurser. Förändringar i termin 3 och 4 är inom området datavetenskap och kan därför ses som ganska oproblematiska särskilt för studenter som ännu inte påbörjat sin utbildning. En annan förändring som föreslås, och som utskottet kan behöva diskutera, är att två kurser i datavetenskap föreslås ersättas av två kurser i matematik/tillämpad matematik (under termin 5). I den nu gällande utbildningsplanen ingår 82,5 hp inom datavetenskap i programmet och i den föreslagna planen är omfattningen 67,5 hp, dvs 15 hp mindre. Dessa 15 hp föreslås alltså istället erbjudas inom området matematik/tillämpad matematik. Den av akademin angivna anledningen till revideringen är att samläsning sker med Datavetenskapliga programmet (och inom det programmet erbjuds matematik/tillämpad matematik). Det ska i detta sammanhang poängteras att Innovationsprogrammet- MTO

64 Bilaga 1 till ärende 9 leder fram till en Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Innovationsteknik som inte har några krav på matematik. Datavetenskapliga programmet leder fram till en Teknologie kandidatexamen med huvudområdet Datavetenskap där krav om att minst 22,5 hp matematik/tillämpad matematik ska ingå. Det är alltså skillnad i vilka kunskaper i matematik/tillämpad matematik förväntas ha med sig från sin utbildning och det kan även ses som sannolikt att det är skillnad på vad studenterna efterfrågar inom de olika programmen. 3 (3)

65 Bilaga 2 till ärende 9 Utbildningsplan Sida 1 av xx-xx Dnr: MDH /10 Programkod: RKE20 DATA Innovationsprogrammet-MTO, IT-entreprenör, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Innovation, IT-Entrepreneur, 180 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämndens utskott för teknikutbildningar 2013-XX-XX. Mål Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - visa kunskap och förståelse i innovationsteknik med ett vetenskapligt och pragmatiskt förhållningssätt, - ha en begreppsbild samt kunskap om metoder, modeller och verktyg relevanta för områdets karaktär såsom innovation, förändring, entreprenörskap och kreativitet, samt - visa insikt och förståelse för betydelsen av innovationer som värdeskapande för tillväxt. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information, - visa förmåga att genom divergent tänkande, dvs. genom flera olika perspektiv, kunna identifiera, formulera och generera innovativa lösningar på problem, - visa färdighet i att applicera innovativa processer i olika situationer i arbetslivet, - visa förmåga att identifiera skärningspunkter mellan olika ämnen, branscher och kunskapsområden för att skapa nya idéer och kombinationer, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar självständigt och i dialog med flervetenskapliga grupper och näringsliv, - visa förmåga att självständigt genomföra en vetenskaplig undersökning som visar förslag för hälsofrämjande åtgärder för individer, grupper och organisationer, - visa färdighet i programmeringsteknik och problemlösning med hjälp av programvara, samt - visa färdighet att formge användbara system och driva en hållbar mjukvaruutvecklingsprocess.

66 Bilaga 2 till ärende 9 Sida 2 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: RKE20 DATA Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - ha förmåga att kritiskt värdera och förhålla sig till olika kunskapssyner, - visa insikt och förmåga att hantera sambanden mellan innovation och tillväxt ur ett vetenskapligt och kommersiellt perspektiv, samt - visa förmåga att identifiera sin egen personliga lärandeprocess och kommande yrkesidentitet genom insikt i sitt personliga ledarskap, ur ett innovations- och hållbarhetsperspektiv. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att föreläsningar, tentamina och övrig examination sker på svenska. Engelsk litteratur är dock vanlig på kurserna inom programmet. Särskild behörighet Områdesbehörighet 3: Matematik C, Naturkunskap B och Samhällskunskap A. Undantag medges från kravet på Naturkunskap B. eller Områdesbehörighet A3: Matematik 3b/3c, Naturkunskap 2 och Samhällskunskap 1b/1a1+1a2. Undantag medges från kravet på Naturkunskap 2. Urval Betygsurval 60 %, provurval 40 %. Innehåll Innovationsprogrammet är en treårig flervetenskaplig utbildning. Utbildningen ska ge kunskap om hur man organiserar och driver processer för att utveckla innovativ förmåga hos människor och hos verksamheter. Vid rekommenderad studiegång på programmet ingår kurser motsvarande 90 högskolepoäng i ämnet innovationsteknik varav 15 högskolepoäng utgörs av ett examensarbete. Resterande 90 högskolepoäng utgörs av kurser inom programinriktningen IT-entreprenör. Under År 1, termin 1 och 2, bedrivs studierna inom innovationsteknik. Studenten ska lära sig att använda ett vetenskapligt förhållningssätt som grund och förutsättning för sitt fortsatta lärande. Studenten ska utveckla sin förmåga att fånga upp trender, samhällsförändringar och nya teknologier för en ständigt aktuell och framtidsorienterad referensram. Förutsättningar ges för att utveckla sin egen och andras kreativitet, och förväntningar på kreativitet i arbetssätt och leveranser är betydande. Studenten kommer att arbeta med sitt personliga ledarskap, och via samarbete med externa företag och genom en bred teorigrund lära sig att organisera verksamheter och leda andra inför och genom förändring.

67 Bilaga 2 till ärende 9 Sida 3 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: RKE20 DATA Under år 2 läser studenten kurser inom programmeringsteknik, interaktionsdesign, programvaruteknik och multimedia. Studenterna utvecklar en förtrogenhet med det digitala materialet och informationsteknik (IT). Det handlar om dels att formge teknologi för att anpassa den till människan och organisationer samt att förverkliga den. År 3, termin 5 läser studenten idé- och konceptutveckling med ett kreativt perspektiv. Dessa kunskaper tillämpas sedan inom utveckling av olika tillämpningar främst utveckling av mobila applikationer (inbyggda system), och spelutveckling (programvaruteknik). Det tredje året avslutas med ett examensarbete inom innovationsteknik. År 2, termin 3 och 4, läser studenten kurser inom den valda inriktningen IT-entreprenör i form av grundläggande kurser i datavetenskap. Kurserna ger också en introduktion till problemlösning och programmering. År 3, termin 5, fördjupar studenten sig i datavetenskap genom kurser som behandlar utveckling av olika tillämpningar främst utveckling av mobila applikationer (inbyggda system) och databaser. Under det andra och tredje året ingår också kurser i matematik. År 3, termin 6, avslutas med att åter läsa kurser i innovationsteknik. Studenten läser kursen idé- och konceptutveckling med ett kreativt perspektiv och skriver sedan ett examensarbete inom huvudområdet innovationsteknik. Inom programmet förekommer föreläsningar, seminarier, erfarenhetsbaserat lärande samt praktiska övningar. Studenten förväntas avsätta tid för självstudier och gruppuppgifter också utanför schemalagd tid. Studenterna arbetar i projektgrupper utifrån intresseområden (inriktning). Projektarbetena görs i samarbete med regionens företag, organisationer, uppfinnare och innovatörer s.k. partnerföretag. Studenternas egna drivkrafter till aktivt lärande och initiativ till egna idéer och projekt uppmuntras och stöds. Examinationsformerna varierar beroende på kurs. Examinationen görs muntligt och/eller skriftligt, enskilt eller i grupp. Former som används är bl.a. tentamen, seminarier samt inlämningsuppgifter och redovisningar av olika slag. Termin 1 Termin 2 Innovationsteknik Den innovativa människan, 15 hp Gruppers innovationsförmåga, 15 hp Innovationsteknik Innovativ organisering, 15hp Innovationsledning, 15 hp

68 Bilaga 2 till ärende 9 Sida 4 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: RKE20 DATA Termin 3 Termin 4 Datavetenskap Introduktionsprojekt, 15 hp Multimedia, 7,5 hp Programmeringsteknik med C#, 7,5 hp Introduktion till datavetenskap, 7,5 hp Programmering, 7,5 hp Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, 7,5 hp Linux operativsystem och utvecklingsmiljö, 7,5 hp Datavetenskap Interaktionsdesign, 7,5 hp C# och objektsorienterad programmering, 7,5 hp Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, 7,5 hp Objektorienterad programmering, 7,5 hp Programmering av mobila applikationer, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Diskret matematik, 7,5 hp Termin 5 Termin 6 Datavetenskap Spelutveckling med XNA, 7,5 hp Programmering av mobila applikationer, 7,5 hp Databaser, 7,5 hp Utveckling av webbapplikationer, 7,5 hp Innovationsteknik Idé- och konceptutveckling, 15 hp Examensprojekt i innovationsteknik, 15 hp Matematik/tillämpad matematik Grundläggande vektoralgebra, 7,5 hp Beroende på särskild behörighet Alternativ 1: Matematisk grundkurs, 7,5 hp Alternativ 2: Grundläggande kalkyl, 7,5 hp Val inom program Inom programmet görs val mellan två kurser inom matematik/tillämpad matematik i termin 5. I övrigt görs inga val då programmet har en fast kursstruktur. Värdakademi eller motsvarande Akademin för innovation, design och teknik är värdakademi för Innovationsprogrammet- MTO. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Innovationsteknik (Bachelor of Science in Innovation Technology) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

69 Bilaga 2 till ärende 9 Sida 5 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: RKE20 DATA Kvalitetssäkring Programmet såväl som kurser utvärderas både som process och i relation till de uppställda målen. Synsättet på metod för utvärdering utgår både från högskolans sätt att genomföra verksamheten och studenternas sätt att aktivt medverka däri. Kursutvärdering görs på respektive akademi. Akademin för innovation, design och teknik ansvarar för att utvärdering av programmet genomförs. Studentmedverkan I kurserna inom innovationsprogrammet sker studentsamverkan i form av dialog mellan studenter och lärare genom exempelvis kursutvärderingsmöten och större sammankomster mellan lärare och samtliga årskursers studenter. Inom ämnet innovationsteknik alternativt profilen innovation och produktrealisering finns s.k. ämnesråd där studentrepresentanter från alla årskurser deltar och har inflytande över frågor som rör förändring och utveckling av programmet, utbildningsplaner, kursplanering, programinnehåll, uppföljning av kurser samt arbets- och examinationsformer. Forskningsbas Forskare inom det prioriterade området Innovation och produktrealisering deltar både i utvecklingen av utbildningen och i genomförandet av samtliga kurser inom innovationsteknik. Inför studenternas examensarbete presenterar forskare sina nuvarande projekt och studenterna ges möjlighet att koppla sitt arbete till pågående projekt där möjlighet finns. Studenterna fördjupar sin kunskap inom datavetenskap främst utveckling av IT med Microsoft.Net-teknik. Inriktningen knyter starkast an till programvaruteknik (software engineering), vars område syftar till användbara metoder för att kvalitetssäkra utvecklingen av stora komplexa system. Inriktningen knyter också an till design, innovation och produktrealisering genom att kombinera innovationsprocessen med gediget tekniskt kunnande som skapar den nya välfärden. Samverkan Dagens organisationer behöver förstå och kunna hantera värdenätverk. Inom dessa har det visats sig att first mover har blivit allt viktigare. För att lyckas med den strategin krävs innovativ förmåga hos organisationen. Personer med innovativ förmåga och förmåga att skapa innovativa miljöer är därför avgörande för framgång. Att förstå och skapa innovativa miljöer är centralt i utbildningen och för att göra det har studenterna kontakt med företag och organisationer där de jobbar på uppdrag. Uppdragens karaktär har stor frihetsgrad och utmanar studenternas initiativ-, innovations- och designförmåga. Utbildningen fokuserar mycket på lärande i grupp och samtliga kurser innefattar moment där studenterna arbetar i team där de övar sig samarbetsförmåga och konflikthantering. Utbildningen har en stor andel externa föreläsare med yrkes-/branscherfarenhet från för utbildningen intressanta områden. Grundtanken inom programmet är att studenterna ska skaffa sig en bred

70 Bilaga 2 till ärende 9 Sida 6 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: RKE20 DATA kunskapsbas och förstå samspelet mellan människa, teknik och organisation. Det finns också bra möjligheter för de studenter som vill jobba med en egen affärsidé. Kompetens inom IT och systemutveckling är mycket efterfrågad, och kommer så att vara både på kort sikt och på 5-10 års perspektiv. Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Som student är det bra att exponeras för internationella inslag under studietiden. Detta bidrar till att öka kompetens och förståelse, bägge mycket viktiga egenskaper på dagen arbetsmarknad. Att som student välja uppgifter med internationell profil eller medverka i Studentkårens fadderverksamhet kan tillföra lika mycket som en vistelse utomlands. Interkulturell kompetens är verkligen viktig oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annanstans i världen. Jämlikhet Programstudenterna bemöts och bedöms likvärdigt oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck. I de fall då funktionshinder försvårar deltagande på kurser erbjuds stödåtgärder. Utbildningsprogrammet strävar efter jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna.

71 Bilaga 1 till ärende 10 Sammanträde: 3:13 MDH / Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH /10 BeslutsPM Handläggare Lisa Silver 1 (3) Beslutspromemoria Revidering av utbildningsplan för Innovationsprogrammet-MTO inriktning ITentreprenör, start ht-13 och framåt Bakgrund Akademi IDT har inkommit med begäran om revidering av utbildningsplan för Innovationsprogrammet-MTO inriktning ITentreprenör. Revideringen ska gälla för studenter som startar ht-13 och framåt. Utskottet för teknikutbildningar behandlade ärendet vid sitt möte den 8 maj Problemanalys Enligt akademi IDT är anledningen till de revideringar som föreslås att Datavetenskapliga programmet har reviderats, två inriktningar har blivit en gemensam studiegång. Eftersom studenterna vid Innovationsprogrammet-MTO inriktning ITentreprenör samläser med det Datavetenskapliga programmet behöver inriktningskurserna ändras för att överensstämma med innehållet i det Datavetenskapliga programmet. Vid frågan om övriga skäl kan anföras för att motivera revideringen var akademins svar nekande. Faktasammanställning Förändringarna som föreslås framgår av förslaget till reviderad utbildningsplan. Förändringarna föreslås gälla för studenter som påbörjar sin utbildning höstterminen 2013 och framåt. Akademin föreslår att innehållet i programtablån ändras enligt: Termin 3: Kurserna Introduktionsprojekt (15 hp), Multimedia (7,5 hp) och Programmeringsteknik med C# (7,5 hp) ersätts med kurserna Introduktion till datavetenskap (7,5 hp), Programmering (7,5 hp), Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion (7,5 hp) och Linux operativsystem och utvecklingsmiljö (7,5 hp). Termin 4: Kurserna C# och objektsorienterad programmering

72 Bilaga 1 till ärende 10 (7,5 hp) och Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion (7,5 hp) ersätts med kurserna Objektorienterad programmering (7,5 hp) och Programmering av mobila applikationer (7,5 hp). Termin 5: Kurserna (inom Datavetenskap) Spelutveckling med XNA (7,5 hp) och Programmering av mobila applikationer (7,5 hp) ersätts med kurserna (inom Matematik/tillämpad matematik) Grundläggande vektoralgebra (7,5 hp), Matematisk grundkurs (7,5 hp) och Grundläggande kalkyl (7,5 hp) där val mellan de två senast nämnda kurserna ska ske. 2 (3) I enlighet med förändringarna i programtablån föreslås texten under rubrikerna innehåll och val inom program korrigeras. Fakultetsnämnden fastställde vid sitt sammanträde den 12 oktober 2012 behörighet till program på grundnivå anpassade till förändringarna i gymnasieskolan (GY11). I samband med beslutet uppdrogs till Utbildnings- och forskningssektionen att uppdatera utbildningsplaner i enlighet med beslutet. Den föreslagna reviderade utbildningsplanen innehåller denna uppdatering. Konsekvensanalys Sammantaget innebär de föreslagna förändringarna i innehållet i utbildningsplanen att några kurser byter plats mellan terminerna, några kurser byter benämning och några kurser ersätts av andra kurser. Alla dessa förändringar i termin 3 och 4 är inom området datavetenskap och kan därför ses som ganska oproblematiska då de föreslås gälla för studenter som ännu inte påbörjat sin utbildning. En annan förändring som föreslås, och som utskottet kan behöva diskutera, är att två kurser i datavetenskap föreslås ersättas av två kurser i matematik/tillämpad matematik (under termin 5). I den nu gällande utbildningsplanen ingår 82,5 hp inom datavetenskap i programmet och i den föreslagna planen är omfattningen 67,5 hp, dvs 15 hp mindre. Dessa 15 hp föreslås alltså istället erbjudas inom området matematik/tillämpad matematik. Den av akademin angivna anledningen till revideringen är att samläsning sker med Datavetenskapliga programmet (och inom det programmet erbjuds matematik/tillämpad matematik). Det ska i detta sammanhang poängteras att Innovationsprogrammet- MTO leder fram till en Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Innovationsteknik som inte har några krav på matematik. Datavetenskapliga programmet leder fram till en Teknologie kandidatexamen med huvudområdet Datavetenskap där krav om att minst 22,5 hp matematik/tillämpad matematik ska ingå. Det är alltså skillnad i vilka kunskaper i matematik/tillämpad matematik förväntas ha med sig från sin utbildning och det kan även ses som sannolikt att det är skillnad på vad studenterna efterfrågar inom de olika programmen.

73 Bilaga 1 till ärende 10 3 (3) Överväganden Akademins motivering till föreslagna förändringar i utbildningsplanen anges vara samläsning med Datavetenskapliga programmet. Vid frågan om övriga skäl anföras för att motivera revideringen var akademins svar nekande. Det finns alltså inga uttalade kvalitetsskäl för att stärka programmet som föranleder föreslagna ändringar. Då studenterna redan har sökt till programmet enligt gällande utbildningsplan finns det anledning att se det som problematiskt att i efterhand göra så pass omfattande avsteg från nuvarande utbildningsplan. Att minska omfattningen datavetenskap inom programmet med15 hp från 82,5 hp till 67,5 och istället erbjuda 15 hp inom området matematik/tillämpad matematik i näst sista terminen ses som extra problematiskt. Detta särskilt med tanke på att studenterna läser en utbildning som leder fram till en Filosofie kandidatexamen och att de föreslagna kurserna i matematik inte heller kan ses som förberedande för studier under nästkommande termin.

74 Bilaga 2 till ärende 10 Utbildningsplan Sida 1 av xx-xx Dnr: MDH /10 Programkod: RKE20 DATA Innovationsprogrammet-MTO, IT-entreprenör, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Innovation, IT-Entrepreneur, 180 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämndens utskott för teknikutbildningar 2013-XX-XX. Mål Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - visa kunskap och förståelse i innovationsteknik med ett vetenskapligt och pragmatiskt förhållningssätt, - ha en begreppsbild samt kunskap om metoder, modeller och verktyg relevanta för områdets karaktär såsom innovation, förändring, entreprenörskap och kreativitet, samt - visa insikt och förståelse för betydelsen av innovationer som värdeskapande för tillväxt. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information, - visa förmåga att genom divergent tänkande, dvs. genom flera olika perspektiv, kunna identifiera, formulera och generera innovativa lösningar på problem, - visa färdighet i att applicera innovativa processer i olika situationer i arbetslivet, - visa förmåga att identifiera skärningspunkter mellan olika ämnen, branscher och kunskapsområden för att skapa nya idéer och kombinationer, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar självständigt och i dialog med flervetenskapliga grupper och näringsliv, - visa förmåga att självständigt genomföra en vetenskaplig undersökning som visar förslag för hälsofrämjande åtgärder för individer, grupper och organisationer, - visa färdighet i programmeringsteknik och problemlösning med hjälp av programvara, samt - visa färdighet att formge användbara system och driva en hållbar mjukvaruutvecklingsprocess.

75 Bilaga 2 till ärende 10 Sida 2 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: RKE20 DATA Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - ha förmåga att kritiskt värdera och förhålla sig till olika kunskapssyner, - visa insikt och förmåga att hantera sambanden mellan innovation och tillväxt ur ett vetenskapligt och kommersiellt perspektiv, samt - visa förmåga att identifiera sin egen personliga lärandeprocess och kommande yrkesidentitet genom insikt i sitt personliga ledarskap, ur ett innovations- och hållbarhetsperspektiv. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att föreläsningar, tentamina och övrig examination sker på svenska. Engelsk litteratur är dock vanlig på kurserna inom programmet. Särskild behörighet Områdesbehörighet 3: Matematik C, Naturkunskap B och Samhällskunskap A. Undantag medges från kravet på Naturkunskap B. eller Områdesbehörighet A3: Matematik 3b/3c, Naturkunskap 2 och Samhällskunskap 1b/1a1+1a2. Undantag medges från kravet på Naturkunskap 2. Urval Betygsurval 60 %, provurval 40 %. Innehåll Innovationsprogrammet är en treårig flervetenskaplig utbildning. Utbildningen ska ge kunskap om hur man organiserar och driver processer för att utveckla innovativ förmåga hos människor och hos verksamheter. Vid rekommenderad studiegång på programmet ingår kurser motsvarande 90 högskolepoäng i ämnet innovationsteknik varav 15 högskolepoäng utgörs av ett examensarbete. Resterande 90 högskolepoäng utgörs av kurser inom programinriktningen IT-entreprenör. Under År 1, termin 1 och 2, bedrivs studierna inom innovationsteknik. Studenten ska lära sig att använda ett vetenskapligt förhållningssätt som grund och förutsättning för sitt fortsatta lärande. Studenten ska utveckla sin förmåga att fånga upp trender, samhällsförändringar och nya teknologier för en ständigt aktuell och framtidsorienterad referensram. Förutsättningar ges för att utveckla sin egen och andras kreativitet, och förväntningar på kreativitet i arbetssätt och leveranser är betydande. Studenten kommer att arbeta med sitt personliga ledarskap, och via samarbete med externa företag och genom en bred teorigrund lära sig att organisera verksamheter och leda andra inför och genom förändring.

76 Bilaga 2 till ärende 10 Sida 3 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: RKE20 DATA Under år 2 läser studenten kurser inom programmeringsteknik, interaktionsdesign, programvaruteknik och multimedia. Studenterna utvecklar en förtrogenhet med det digitala materialet och informationsteknik (IT). Det handlar om dels att formge teknologi för att anpassa den till människan och organisationer samt att förverkliga den. År 3, termin 5 läser studenten idé- och konceptutveckling med ett kreativt perspektiv. Dessa kunskaper tillämpas sedan inom utveckling av olika tillämpningar främst utveckling av mobila applikationer (inbyggda system), och spelutveckling (programvaruteknik). Det tredje året avslutas med ett examensarbete inom innovationsteknik. År 2, termin 3 och 4, läser studenten kurser inom den valda inriktningen IT-entreprenör i form av grundläggande kurser i datavetenskap. Kurserna ger också en introduktion till problemlösning och programmering. År 3, termin 5, fördjupar studenten sig i datavetenskap genom kurser som behandlar utveckling av olika tillämpningar främst utveckling av mobila applikationer (inbyggda system) och databaser. Under det andra och tredje året ingår också kurser i matematik. År 3, termin 6, avslutas med att åter läsa kurser i innovationsteknik. Studenten läser kursen idé- och konceptutveckling med ett kreativt perspektiv och skriver sedan ett examensarbete inom huvudområdet innovationsteknik. Inom programmet förekommer föreläsningar, seminarier, erfarenhetsbaserat lärande samt praktiska övningar. Studenten förväntas avsätta tid för självstudier och gruppuppgifter också utanför schemalagd tid. Studenterna arbetar i projektgrupper utifrån intresseområden (inriktning). Projektarbetena görs i samarbete med regionens företag, organisationer, uppfinnare och innovatörer s.k. partnerföretag. Studenternas egna drivkrafter till aktivt lärande och initiativ till egna idéer och projekt uppmuntras och stöds. Examinationsformerna varierar beroende på kurs. Examinationen görs muntligt och/eller skriftligt, enskilt eller i grupp. Former som används är bl.a. tentamen, seminarier samt inlämningsuppgifter och redovisningar av olika slag. Termin 1 Termin 2 Innovationsteknik Den innovativa människan, 15 hp Gruppers innovationsförmåga, 15 hp Innovationsteknik Innovativ organisering, 15hp Innovationsledning, 15 hp

77 Bilaga 2 till ärende 10 Sida 4 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: RKE20 DATA Termin 3 Termin 4 Datavetenskap Introduktionsprojekt, 15 hp Multimedia, 7,5 hp Programmeringsteknik med C#, 7,5 hp Introduktion till datavetenskap, 7,5 hp Programmering, 7,5 hp Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, 7,5 hp Linux operativsystem och utvecklingsmiljö, 7,5 hp Datavetenskap Interaktionsdesign, 7,5 hp C# och objektsorienterad programmering, 7,5 hp Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, 7,5 hp Objektorienterad programmering, 7,5 hp Programmering av mobila applikationer, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Diskret matematik, 7,5 hp Termin 5 Termin 6 Datavetenskap Spelutveckling med XNA, 7,5 hp Programmering av mobila applikationer, 7,5 hp Databaser, 7,5 hp Utveckling av webbapplikationer, 7,5 hp Innovationsteknik Idé- och konceptutveckling, 15 hp Examensprojekt i innovationsteknik, 15 hp Matematik/tillämpad matematik Grundläggande vektoralgebra, 7,5 hp Beroende på särskild behörighet Alternativ 1: Matematisk grundkurs, 7,5 hp Alternativ 2: Grundläggande kalkyl, 7,5 hp Val inom program Inom programmet görs val mellan två kurser inom matematik/tillämpad matematik i termin 5. I övrigt görs inga val då programmet har en fast kursstruktur. Värdakademi eller motsvarande Akademin för innovation, design och teknik är värdakademi för Innovationsprogrammet- MTO. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Innovationsteknik (Bachelor of Science in Innovation Technology) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

78 Bilaga 2 till ärende 10 Sida 5 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: RKE20 DATA Kvalitetssäkring Programmet såväl som kurser utvärderas både som process och i relation till de uppställda målen. Synsättet på metod för utvärdering utgår både från högskolans sätt att genomföra verksamheten och studenternas sätt att aktivt medverka däri. Kursutvärdering görs på respektive akademi. Akademin för innovation, design och teknik ansvarar för att utvärdering av programmet genomförs. Studentmedverkan I kurserna inom innovationsprogrammet sker studentsamverkan i form av dialog mellan studenter och lärare genom exempelvis kursutvärderingsmöten och större sammankomster mellan lärare och samtliga årskursers studenter. Inom ämnet innovationsteknik alternativt profilen innovation och produktrealisering finns s.k. ämnesråd där studentrepresentanter från alla årskurser deltar och har inflytande över frågor som rör förändring och utveckling av programmet, utbildningsplaner, kursplanering, programinnehåll, uppföljning av kurser samt arbets- och examinationsformer. Forskningsbas Forskare inom det prioriterade området Innovation och produktrealisering deltar både i utvecklingen av utbildningen och i genomförandet av samtliga kurser inom innovationsteknik. Inför studenternas examensarbete presenterar forskare sina nuvarande projekt och studenterna ges möjlighet att koppla sitt arbete till pågående projekt där möjlighet finns. Studenterna fördjupar sin kunskap inom datavetenskap främst utveckling av IT med Microsoft.Net-teknik. Inriktningen knyter starkast an till programvaruteknik (software engineering), vars område syftar till användbara metoder för att kvalitetssäkra utvecklingen av stora komplexa system. Inriktningen knyter också an till design, innovation och produktrealisering genom att kombinera innovationsprocessen med gediget tekniskt kunnande som skapar den nya välfärden. Samverkan Dagens organisationer behöver förstå och kunna hantera värdenätverk. Inom dessa har det visats sig att first mover har blivit allt viktigare. För att lyckas med den strategin krävs innovativ förmåga hos organisationen. Personer med innovativ förmåga och förmåga att skapa innovativa miljöer är därför avgörande för framgång. Att förstå och skapa innovativa miljöer är centralt i utbildningen och för att göra det har studenterna kontakt med företag och organisationer där de jobbar på uppdrag. Uppdragens karaktär har stor frihetsgrad och utmanar studenternas initiativ-, innovations- och designförmåga. Utbildningen fokuserar mycket på lärande i grupp och samtliga kurser innefattar moment där studenterna arbetar i team där de övar sig samarbetsförmåga och konflikthantering. Utbildningen har en stor andel externa föreläsare med yrkes-/branscherfarenhet från för utbildningen intressanta områden. Grundtanken inom programmet är att studenterna ska skaffa sig en bred

79 Bilaga 2 till ärende 10 Sida 6 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: RKE20 DATA kunskapsbas och förstå samspelet mellan människa, teknik och organisation. Det finns också bra möjligheter för de studenter som vill jobba med en egen affärsidé. Kompetens inom IT och systemutveckling är mycket efterfrågad, och kommer så att vara både på kort sikt och på 5-10 års perspektiv. Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Som student är det bra att exponeras för internationella inslag under studietiden. Detta bidrar till att öka kompetens och förståelse, bägge mycket viktiga egenskaper på dagen arbetsmarknad. Att som student välja uppgifter med internationell profil eller medverka i Studentkårens fadderverksamhet kan tillföra lika mycket som en vistelse utomlands. Interkulturell kompetens är verkligen viktig oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annanstans i världen. Jämlikhet Programstudenterna bemöts och bedöms likvärdigt oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck. I de fall då funktionshinder försvårar deltagande på kurser erbjuds stödåtgärder. Utbildningsprogrammet strävar efter jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna.

80 Bilaga 1 till ärende 11 Sammanträde: 3:13 MDH / Beslutande Fakultetsnämnden MDH /13 Besluts-PM Handläggare Lisa Silver 1 (3) Beslutspromemoria Avveckling av Filosofie kandidatexamen med huvudområdet miljövetenskap Bakgrund Rektor beslutade den 11 oktober 2012 om verksamhetsmål för samt uppdrag och budget för I detta beslut ges bland annat uppdrag till akademi EST att avveckla examina för huvudområdet miljövetenskap och att utreda konsekvenserna av en avveckling av huvudområdet. Akademi EST har med anledning av detta inkommit med en begäran om att avveckla Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Miljövetenskap tillsammans med en bilagd konsekvensanalys. Utskottet för teknikutbildningar behandlade ärendet vid sitt möte den 8 maj Problemanalys Filosofie kandidatexamen med huvudområdet miljövetenskap har erbjudits som en möjlig examen för studenter antagna till Kandidatprogram i miljövetenskap - miljö, hälsa, arbete (programkod GKN01). Det enda program som berörs av avvecklingen är Kandidatprogram i miljövetenskap - miljö, hälsa, arbete. Ingen samläsning sker med något annat program. Konsekvensanalys Vilka program berörs av avvecklingen (samläsning) Det program som berörs av avvecklingen är Kandidatprogram i miljövetenskap - miljö, hälsa, arbete. Ingen samläsning sker med något annat program. Studenter, försäkran om att kvalitén upprätthålls under avvecklingsperioden, säkerställa hur studenterna kan ta ut sin examen med bibehållen kvalitet Hösten 2012 gjordes det sista intaget till Kandidatprogram i

81 Bilaga 1 till ärende 11 miljövetenskap - miljö, hälsa, arbete. Det betyder att från hösten 2013 är det två år till att genomföra av programmet. Det största hotet mot utbildningens kvalité är att de lärare som undervisar i programmet hittar andra jobb och slutar innan utbildningen är avvecklad. I dagsläget har ingen av lärarna ännu meddelat att de ska sluta. Flera av kurserna som ges under år två och tre ges nu av lärare som forskar. Så länge de har finansiering för sin forskning så kommer de troligen att stanna på MDH. Kompetens inom andra av akademins utbildningar (inom byggnads- och energiteknik) skulle kunna täcka upp om nuvarande lärare inom programmet slutar. Kapaciteten vad gäller tillgänglig tid är dock osäker. Det miljövetenskapliga programmet är ett flervetenskapligt program och flera av kurserna innehåller delar som ges av personal inom folkhälsovetenskap, ekonomi, statsvetenskap, historia, sociologi, byggnadsteknik och miljöteknik. Dessa ämnen är inte berörda av nedläggningen av examen av miljövetenskap och därför är de delarna inte i farozonen. Akademin bedömer att de har goda förutsättningar för att kunna genomföra de kvarvarande kurserna i det miljövetenskapliga programmet. Akademin försäkrar att de kommer att söka andra lösningar för att fullgöra sina åtaganden mot studenterna om de skulle i händelse av att de skulle tappa kompetent personal. Sådana lösningar kan exempelvis innebära tillfälligt anställda, konsulter eller samarbeten med andra lärosäten. 2 (3) Konsekvenserna av en avveckling av huvudområdet Även om enbart ett program berörs av avveckling av kandidatexamen i miljövetenskap och ingen samläsning av programmets kurser med något annat utbildningsprogram finns så finns andra kurser inom huvudområdet miljövetenskap inom andra utbildningsprogram. Dessa kurser planeras fortsätta ges. Det finns också ett par kurser inom huvudområdet som ges som fristående kurser och som enbart kommer att ges om utrymme och personal finns tillgänglig. Utredning av hur högskolans profil kring hållbar utveckling kan bli en tydlig del av verksamheten inom energiteknik och miljöteknik ingår inte i detta underlag. Enligt EST:s verksamhetsplan för 2013 är slutdatum för denna utredning planerad till hösten 2013 på grund av att utredningen är kopplad till den utveckling av utbildningar inom energi-, byggnads- och miljöteknik som pågår just nu. Relevanta slutsatser om hur högskolans profil kring hållbar utveckling kan bli en tydlig del av verksamheten inom energiteknik och miljöteknik kan inte göras innan arbetet med handlingsplanen för utveckling av dessa utbildningar är slutförd. Att ta fram handlingsplan för utvecklingen av utbildningarna kräver i sin tur tid för analys, diskussioner samt förankring vilket inte haft tidsmässigt haft möjlighet att göra inför beslut om avvekling av huvudområde för examen.

82 Bilaga 1 till ärende 11 3 (3) Överväganden Vid ett beslut om avveckling av Filosofie kandidatexamen i miljövetenskap behövs ingen revidering av utbildningsplan för Kandidatprogramet i miljövetenskap - miljö, hälsa, arbete 180p. I och med att programmet bara har en möjlig examensväg så kommer programmet inte längre att finnas kvar vid MDH. Då beslut föreligger om avveckling för verksamheten gällande examen i miljövetenskap behöver akademin gällande detta inkomma till med en begäran om avveckling av programmet. Detta innebär att utskottet inte behövde ta beslut om revidering av utbildningsplan för Kandidatprogramet i miljövetenskap - miljö, hälsa, arbete vid utskottmötet i maj. Beredningens förslag till beslut Fakultetsnämnden beslutar att Miljövetenskap från och med den 1 juli 2013 inte längre kan utgöra huvudområde i en kandidatexamen vid Mälardalens högskola. Studenter som påbörjat sina studier vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 ska ha rätt att få ut ovanstående examen, dock längst till och med 31 december Fakultetsnämnden beslutar också att i enlighet med rektors beslut om verksamhetsmål etc. att uppdra till UFO att efterfråga underlag från akademin för avveckling av Kandidatprogram i miljövetenskap - miljö, hälsa, arbete. Fakultetsnämnden beslutar dessutom att i enlighet med rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget gällande avveckling av verksamheten för miljövetenskap uppdra till akademin att utreda hur högskolans profil kring hållbar utveckling kan bli en tydlig del av verksamheten inom energiteknik och miljöteknik.

83 Bilaga 2 till ärende 11 Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (4) Handläggare Eva Thorin, utbildningsledare Eva Skytt, programansvarig och avdelningschef miljövetenskap Underlag för avveckling av Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Miljövetenskap Härmed begär akademin EST att Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Miljövetenskap avvecklas. Beskrivning av de kurser som ingår i examen Filosofie kandidatexamen med huvudområdet miljövetenskap har erbjudits som en möjlig examen för studenter antagna till Kandidatprogram i miljövetenskap - miljö, hälsa, arbete (programkod GKN01). Kandidatprogrammet i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete syftar till att ge studenterna en bred kompetens inom miljöområdet. Programmet innehåller kurser inom naturvetenskap och teknik för att kunna identifiera och analysera miljöproblem. Det innehåller kurser inom samhällsvetenskap för att förstå de komplexa miljöfrågorna och för att kunna förebygga och åtgärda miljöproblem. I programmet finns det även kurser inom kommunikation, informationsteknologi, kvalitet och projekt som arbetsform. Nedan är en förteckning över de kurser i miljövetenskap som ingår i programmet. Kursnamn Hp Kurskod Nivå Arbets- och miljömedicin 7,5 MXA110 G1F Examensarbete, miljövetenskap 15,0 MXA205 G2E Hållbarhetsarbete i samhället 15,0 MXA202 G2F Introduktion till miljövetenskap 7,5 MXA101 G1N Kommunikation och ledarskap för miljövetare 7,5 MXA109 G1N Miljö, hälsa, arbete 7,5 MXA100 G1N Miljöinformatik, grundkurs 7,5 MXA108 G1N Miljökonsekvensbeskrivning 7,5 WMX016 G2F Miljöledning och miljörevision 7,5 WMX001 G1N Miljörisker 7,5 MXA204 G2F Miljörätt 7,5 MXA107 G1F Miljövetenskaplig metod och statistik 7,5 MXA106 G1N Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: info@mdh.se Org.nr:

84 Bilaga 2 till ärende 11 Naturresurser och miljöteknik 15,0 MXA206 G2F Naturresurser och naturresurshantering 7,5 MXA105 G1N Praktik inom miljövetenskap 7,5 MXA203 G2F Samhälle och miljö 7,5 MXA104 G1N Systematiskt säkerhets- och arbetsmiljöarbete 7,5 MXA112 G1F Teknik, ekonomi och livsstil 7,5 MXA103 G1N 2 (4) Alla kurser som är klassade som miljövetenskap och som ingår i programmet kommer att avvecklas efter kursen har gått för sista gången. Konsekvensanalys Vilka program berörs av avvecklingen (samläsning) Det program som berörs av avvecklingen är Kandidatprogram i miljövetenskap - miljö, hälsa, arbete. Ingen samläsning sker med något annat program. Studenter, försäkran om att kvalitén upprätthålls under avvecklingsperioden, säkerställa hur studenterna kan ta ut sin examen med bibehållen kvalitet Hösten 2012 gjordes det sista intaget till kandidatprogrammet i miljövetenskap. Det betyder att från hösten 2013 är det två år till att genomföra av programmet. Det största hotet mot utbildningens kvalité är att de lärare som undervisar i programmet hittar andra jobb och slutar innan utbildningen är avvecklad. I dagsläget har ingen av lärarna ännu meddelat att de ska sluta. Flera av kurserna som ges under år två och tre ges nu av lärare som forskar. Så länge de har finansiering för sin forskning så kommer de troligen att stanna på MDH. Kompetens inom andra av akademins utbildningar (inom byggnads- och energiteknik) skulle kunna täcka upp om nuvarande lärare inom programmet slutar. Kapaciteten vad gäller tillgänglig tid är dock osäker. Det miljövetenskapliga programmet är ett flervetenskapligt program och flera av kurserna innehåller delar som ges av personal inom folkhälsovetenskap, ekonomi, statsvetenskap, historia, sociologi, byggnadsteknik och miljöteknik. Dessa ämnen är inte berörda av nedläggningen av examen av miljövetenskap och därför är de delarna inte i farozonen. Som det ser ut nu har vi goda förhoppningar om att kunna genomföra de kvarvarande kurserna i det miljövetenskapliga programmet. Skulle vi under de närmaste åren tappa kompetent personal så kommer vi att söka andra lösningar för att fullgöra våra åtaganden mot studenterna. Sådana lösningar kan t ex innebära tillfälligt anställda, konsulter eller samarbeten med andra lärosäten. Konsekvenserna av en avveckling av huvudområdet Utredning av hur högskolans profil kring hållbar utveckling kan bli en tydlig del av verksamheten inom energiteknik och miljöteknik ingår inte i detta underlag. Enligt EST:s verksamhetsplan för 2013 är slutdatum för denna

85 Bilaga 2 till ärende 11 utredning planerad till hösten 2013 på grund av att utredningen är kopplad till den utveckling av utbildningar inom energi-, byggnads- och miljöteknik som pågår just nu. Relevanta slutsatser om hur högskolans profil kring hållbar utveckling kan bli en tydlig del av verksamheten inom energiteknik och miljöteknik kan inte göras innan arbetet med handlingsplanen för utveckling av dessa utbildningar är slutförd. Att ta fram handlingsplan för utvecklingen av utbildningarna kräver i sin tur tid för analys, diskussioner samt förankring vilket inte varit möjligt att genomföra inom några få månader. 3 (4) Även om enbart ett program berörs av avveckling av kandidatexamen i miljövetenskap och ingen samläsning av programmets kurser med något annat utbildningsprogram finns så finns andra kurser inom huvudområdet miljövetenskap inom andra utbildningsprogram. Dessa kurser planeras fortsätta ges. Det finns också ett par kurser inom huvudområdet som ges som fristående kurser och som enbart kommer att ges om utrymme och personal finns tillgänglig. Tabellen nedan visar vilka kurser och program det gäller. Rubrik/kursnamn Kurskod hp Ingår i program Kommentar Energi, miljö och resurser Perspektiv på energimarknader MXA Civilingenjörsprogram i energisystem MXA Civilingenjörsprogram i industriell ekonomi Miljökunskap gk WMX002 7,5 Innovation och produktdesign - civilingenjörsprogram Företagsstrategier för hållbar utveckling Hållbar utveckling - en mångvetenskaplig introduktion Kursen bidrar till naturvetenskaplig bas och koppling till hållbar utveckling Kursen bidrar till naturvetenskaplig bas och koppling till hållbar utveckling I examenkravet för denna civilingenjörsexamen ingår minst 15 hp inom naturvetenskapliga ämnen och/eller miljövetenskap. WMX042 7,5 Fristående distanskurs - MXA102 7,5 Fristående distanskurs -

86 Bilaga 1 till ärende 12 Sammanträde: 3:13 MDH / Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH /13 BeslutsPM Handläggare Lisa Silver 1 (3) Beslutspromemoria Revidering av examenskrav för Civilingenjörsexamen - Robotik Bakgrund Den 8 januari 2013 har akademi IDT inkommit med en begäran om revidering av utbildningsplanen för Civilingenjörsprogrammet i robotik med start ht-13 och framåt. I samband med föreslagen revidering av utbildningsplanen och akademins arbete med att utveckla och förbättra programmet har det även funnits anledning till att se över och revidera examenskraven för Civilingenjörsexamen Robotik. Akademin har därför också inkommit med en begäran om att revidera examenskraven för Civilingenjörsexamen Robotik. Utskottet för teknikutbildningar behandlade ärendet vid sitt möte den 8 maj Problemanalys Programmet har haft svårigheter att uppfylla kravet på minst 30 hp i ämnet Produkt- och Processutveckling/ Maskinteknik. I nuläget är det tveksamt om kravet uppfylls då endast två av kurserna i programmet är klassade som Produkt- och Processutveckling/Maskinteknik. Lösningen på detta har varit att dubbelklassa vissa kurser för att behovet skall tillgodoses. Då dubbelklassning är en tveksam strategi föreslås en reducering av ämneskravet i Produkt- och Processutveckling/Maskinteknik. Motiveringen är att det finns ett begränsat utbud kurser inom ämnet som passar in i programmet, samt att intresset för att genomföra ett examensarbete i ämnet har varit svalt hos programstudenterna. Vidare bör ändringen garantera att tidigare och kommande studenter kan erhålla en examen vid genomfört program. Då det i gällande examenskrav för Civilingenjörsexamen Robotik ställs krav på att det självständiga arbetet ska vara inom något eller några av områdena produkt- och processutveckling/maskinteknik, elektronik och/eller

87 Bilaga 1 till ärende 12 datavetenskap finns det bland annat problem med att identifiera arbeten inför exempelvis granskning av UKÄ. Dessutom finns det anledning att anse att programstudenter i robotik också bör skriva examensarbete inom programmets huvudsakliga teknikområde. Akademin har därför tagit fram en programspecifik kurs för examensarbete för Civilingenjörsexamen Robotik vilket föranleder föreslagen ändring av exmanskraven. I de föreslagna examenskraven ersätts därför tidigare flervalsalternativ av ett krav på ett examensarbete om minst 30 hp på avancerad nivå inom teknikområdet robotik. 2 (3) Faktasammanställning I gällande examenskrav för Civilingenjörsexamen Robotik ställs krav på 30 hp inom produkt- och processutveckling/maskinteknik. Akademin föreslår att revidera examenskraven för att säkra programmets uppfyllnad av kraven. Examenskravet föreslås därmed revideras till att omfatta 15 hp inom produkt- och processutveckling/maskinteknik. I gällande examenskrav för Civilingenjörsexamen Robotik ställs krav på att det självständiga arbetet ska vara inom något eller några av områdena produkt- och processutveckling/maskinteknik, elektronik och/eller datavetenskap. Då akademin har tagit fram en kurs för ett programspecifikt examensarbete föreslås kraven för examensarbete för Civilingenjörsexamen Robotik ändras till att innehålla ett examensarbete om minst 30 hp på avancerad nivå inom teknikområdet robotik. Gällande examenskrav för Civilingenjörsexamen Robotik: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 100 hp på avancerad nivå. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå - minst 60 hp datavetenskap, - minst 35 hp elektronik, - minst 45 hp matematik/tillämpad matematik, - minst 30 hp produkt- och processutveckling/maskinteknik och - minst 15 hp fysik. Dessutom ska ingå - ett sammanhållet robotikprojekt om minst 30 hp på avancerad nivå och - ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp på avancerad nivå inom något eller några av områdena produktoch processutveckling/maskinteknik, elektronik och/eller datavetenskap.

88 Bilaga 1 till ärende 12 Förslag till reviderade examenskrav för Civilingenjörsexamen Robotik: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 100 hp på avancerad nivå. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå - minst 60 hp datavetenskap, - minst 35 hp elektronik, - minst 45 hp matematik/tillämpad matematik, - minst 15 hp produkt- och processutveckling/maskinteknik och - minst 15 hp fysik. 3 (3) Dessutom ska ingå - ett sammanhållet robotikprojekt om minst 30 hp på avancerad nivå och - ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp på avancerad nivå inom teknikområdet robotik De ändringar som föreslås i examenskravet är därmed: Omfattningskravet inom ämnet produkt- och processutveckling/maskinteknik minskas från 30 hp till 15 hp, Teknikområdet robotik ersätter områdena produkt- och processutveckling/maskinteknik, elektronik och/eller datavetenskap, som krav för självständigt arbete. Inför utskottsmötet 8 maj var önskan från akademin att även revidera exkamenskravet i elektronik från 35 hp till 37,5 hp. Vid utskottmötet diskuterades denna revidering och mötet kom fram till att det är onödigt föreslå beslut om denna revidering av examenskrav.

89 Bilaga 1 till ärende 13 Sammanträde: 3:13 MDH / Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH /10 BeslutsPM Handläggare Lisa Silver 1 (2) Beslutspromemoria Revidering av utbildningsplan för Civilingenjörsprogrammet i robotik, start ht-13 och framåt Bakgrund Den 8 januari 2013 inkom akademi IDT med en begäran om revidering av utbildningsplanen för Civilingenjörsprogrammet i robotik med start ht-13 och framåt. Utskottet för teknikutbildningar behandlade ärendet vid sammanträde den 31 januari och återremitterade då ärendet och uppdrog till akademin att redovisa hur programmets mål uppfylls även efter föreslagna förändringar i programmets innehåll samt utreda vilka kurser i matematik som ska ges de två första åren. Akademi IDT har inkommit med redovisning av måluppfyllelse samt svar på frågor kring matematikinnehåll de första två åren. Ärendet har beretts av handläggare på UFO. Utskottet för teknikutbildningar behandlade ärendet vid sitt möte den 8 maj Problemanalys Enligt akademin är anledningen till de revideringar som föreslås att skapa en ny programstruktur med naturlig progression och jämnare arbetsbelastning bland annat för att minska avhoppen från programmet. Vidare beskriver akademin i sin redovisning av måluppfyllelse efter föreslagna förändringar i utbildningsplanen att de föreslagna förändringarna syftar till att skapa ett mer homogent program där ett ingenjörsmässigt arbetssätt genomsyrar hela utbildningen genom att studenterna jobbar enligt CDIO-principen. Detta innebär att studenterna kontinuerligt utbildas i ingenjörsmetodik och rapportskrivning genom hela programmet genom kurser och projekt med klara krav på informationsinhämtning, kritisk granskning och vetenskaplig motivering till föreslagna lösningar istället för att förlita sig på enstaka, momentinkluderande kurser.

90 Bilaga 1 till ärende 13 När det gäller utskottets fråga angående vilka kurser i matematik/tillämpad matematik som ska ges de första två åren i programmet föreslår akademin att de föreslagna kurserna kvarstår och att skrivningen under rubriken undervisningsspråk korrigeras då kurser i matematik/tillämpad matematik under årskurs två ges på engelska. 2 (2) Faktasammanställning Förändringarna som föreslås framgår av förslaget till reviderad utbildningsplan. Förändringarna föreslås gälla för studenter som påbörjar sin utbildning höstterminen 2013 och framåt. Akademin föreslår att innehållet i programtablån förändras för nästan alla terminer (förutom termin 4). För detaljer om vilka förändringar som föreslås se bilaga 3 i ärendet. I enlighet med förändringarna i programtablån föreslås texten under rubriken Innehåll korrigeras. Även texten under avsnittet Undervisningsspråk föreslås korrigeras då kurser i matematik/tillämpad matematik under årskurs två ges på engelska. Fakultetsnämnden fastställde vid sitt sammanträde den 12 oktober 2012 behörighet till program på grundnivå anpassade till förändringarna i gymnasieskolan (GY11). I samband med beslutet uppdrogs till Utbildnings- och forskningssektionen att uppdatera utbildningsplaner i enlighet med beslutet. Den föreslagna reviderade utbildningsplanen innehåller denna uppdatering. Beredningens förslag till beslut Fakultetsnämnden föreslås bifalla önskade revideringar av utbildingasplan med tillägg att uppdra åt akademin tillse att lärandemål och viktiga element från kursen Forskningsmetodik inom naturvetenskap och teknik 7.5 hp avspeglas i lärandemålen för de kurser som avses kompensera kunskaperna från kursen, och att akademi IDT att inkomma med redovisning av detta. Dessutom föreslås fakultetsnämnden att uppdra åt akademin att undersöka om kursen Information - kunskap - vetenskap7,5 kan ersätta kursen Forskningsmetodik inom naturvetenskap och teknik 7.5 hp.

91 Bilaga 2 till ärende Revidering av utbildningsplan för Civilingenjörsprogrammet i Robotik Trots kraftigt ökande antal sökande och goda vitsord om, samt hög efterfrågan på, programmets studenter från industrin, finns det utrymme för förbättringar av programmet. Vissa har varit på gång under en längre tid, andra har aktualiserats i samband med föreliggande granskning från Högskoleverket (eller UK-ämbetet som det idag heter). De senaste årens ökade avhopp i de lägre årskurserna kan ha flera möjliga orsaker, men en utmärkande faktor är den branta och höga tröskel som studenterna brottas med den första terminen. Nuvarande upplägg med fyra parallella kurser orsakar en känsla av maktlöshet och ofullkomlighet hos studenterna när de i praktiken börjar sin utbildning med att misslyckas på en eller flera kurser. Programmet måste därför balanseras till att ge jämnare arbetsbelastning, rimligare stegring, och tydligare progression. Föreslagen lösning innebär att alla kurser ges på halvfart (aldrig fler än två kurser parallellt) under första läsåret. Vidare ska en omarbetad introduktionskurs (till robotiken både som område och som program) ge studenterna en första inblick i vad det innebär att läsa robotik och att utbilda sig till civilingenjör. Kursen går igenom programmets karaktärsämnen och ger förståelse för deras innebörd och samverkan. Dessutom ämnar kursen till att introducera studenterna till utbildning på högskolenivå samt vad som förväntas av dem i rollen som civilingenjör. Även samhälleliga och etiska aspekter av robotiken diskuteras. Kursen kan ses som en nedkokad version av programmet på en teknisk introduktionsnivå. Introkursen, som idag inte är en egentlig del av programmet, föreslås ersätta Diskret matematik då den kursen har svag koppling till resten av programmet. Kursens viktigaste delar distribueras över de kurser där innehållet tillämpas, t.ex. Datakommunikation, samt täcks av nya kurser. En annan stor bidragande orsak till den alldeles för stora andelen programavhopp ligger i den låga genomströmningen i matematikkurserna. Kursen Differentialekvationer och transformmetoder har varit ett problem under lång tid, och trots många samtal med kursansvariga om att förändra kursen, och trots att kursen ges enkom för robotikstudenter, har ingen positiv förändring skett. Därför föreslås kursen ersättas av Tillämpad matrisanalys, som kompletterar tidigare avsaknad kunskap viktigt främst för robotiktillämpningar, speciellt inom mobila robotar (SLAM, Vision, etc.). Transformmetoderna inkluderas därför i kursen Reglerteknik och delar av den kursen flyttas över till Industrirobotik och kompletteras med den nya kursen Mobila robotar. Dessutom föreslås kursen Sannolikhetslära och statistisk teori inkluderas i programmet för att ersätta viktiga delar från Diskret matematik samt för att ytterligare utöka studenternas kunskap inom området, något som är viktigt för kursen Mobila robotar. Kursen Numeriska metoder byts ut till Numeriska metoder med MATLAB för att den passar bättre in i programmet med sin pedagogik och projektbaserade examination. Att kursen ges på engelska är inget problem utan ses snarare som en fördel då det introducerar studenterna till de engelskintensiva högre årskurserna. Sida 1 av 6

92 Bilaga 2 till ärende För att vara ett civilingenjörsprogram inriktat mot robotik är det tunt med kurser inriktade mot robotiktillämpningar. Kursen Mobila robotar behandlar metoder centrala för mobila robotar, så som navigering och robotseende, och täcker en del av denna brist. Den ersätter tidigare borttagna kurser och beslutades inför 2012/13, men är på grund av programförändringarna inte aktuell förrän 2013/14. Kunskaper inom FPGA, VHDL, Ada Ravenscar, och LabView är eftertraktat i industrin, men saknas i programmet. Kursen Programmering av tillförlitliga inbyggda system behandlar avancerade applikationer och programvara för säkerhetskritiska system och fyller en stor del av denna saknad. Fokus ligger på systemutveckling för inbyggda processorer (ARM) med Ada Ravenscar och programmerbar hårdvara genom FPGAer och VHDL, samt även GPUer. Modellering och verifiering av ett system med UPPAAL ingår dessutom. Även ett samarbete med universitetet UTM i Malaysia ingår i planerna för denna kurs. Ett projektgruppsamarbete mellan UTM och MDH där studenterna även lär sig vikten av dokumentation, kommunikation och hantering av projektprocesser. Vidare möter den en önskan om att programmet ska utvecklas i symbios med andra program på avdelningen/akademin, då den passar utmärkt i en tänkbar Master i Avionik samt även i Masterprogrammet i Intelligenta Inbyggda System. Kursen föreslås ersätta Artificiell intelligens då dess överlapp med Lärande system anses för stort samt att Lärande system tillsammans med Tillämpad AI och Intelligenta system bedöms ge tillräckligt god kunskap om AI. Den övergripande filosofin med programmet är att det skall vara ett program som genomsyras av ett helhetstänk snarare än ett hopplock av individuella kurser. För att programmet ska resultera i gedigen ingenjörskonst måste viktiga förmågor byggas upp genom kontinuerlig utövning, främst genom projektarbeten. Projektarbeten ger en ypperlig möjlighet för studenten att visa på ett ingenjörsmässigt arbetssätt, något som verkligen sätts på prov i den avslutande projektkursen i robotik. Dock har vi identifierat några kunskapsbrister i och med denna kurs, bland andra, ett mer forskningsmässigt arbetssätt med att kunna sammanställa en State-of-the-Art och kritiskt granska både egna och andras arbeten och påståenden, samt att reflektera över de etiska aspekterna med sitt arbete. Dessa är kunskaper vi förväntar att studenterna skall inneha då de ingår i lärandemålen för kursen Forskningsmetodik. Återkommande klagomål på kursen från robotikstudenterna vid varje kurstillfälle tyder dock på att kursen är svår för dem att ta till sig, och att den inte lyckas förmå studenterna att förstå hur kursinnehållet kan appliceras på deras situation. Detta föranleder att dessa viktiga egenskaper och moment föreslås distribueras över programmet och inkluderas i tillämpbara kurser så att deras betydelse blir uppenbar för studenterna och del av deras tillvägagångssätt. En implikation av detta är att kursen Forskningsmetodik inte fyller någon funktion för programmet och därmed föreslås strykas. Dess viktiga moment föreslås inkluderas främst i kurserna Introduktion till robotik, Komplexa elektroniksystem, Tillämpad AI, och Projekt i robotik. I vissa av kurserna ingår redan liknande moment, men med hänsyn till ovanstående samt den förestående granskningen bör de stärkas och förtydligas i berörda kursplaner. Föreslagna programändringarna redovisas i nedanstående tabell: Sida 2 av 6

93 Bilaga 2 till ärende Nuvarande Område Poäng Ändring Förslag Område Poäng Ändring Termin 1 Termin 1 Grundläggande Matematik 7,5 hp Grundläggande vektoralgebra Matematik 7,5 hp vektoralgebra Grundläggande kalkyl Matematik 7,5 hp Grundläggande kalkyl Matematik 7,5 hp Elektronik grundkurs Elektronik 7,5 hp Elektronik grundkurs Elektronik 7,5 hp Introduktion till robotik Datavetenskap 7,5 hp Endast i Introduktion till robotik Datavetenskap 7,5 hp (fortsätter termin 2) termin 1 Grundläggande programmering Datavetenskap 7,5 hp Till termin 2 Termin 2 Termin 2 Diskret matematik Matematik 7,5 hp Stryks Grundläggande programmering Datavetenskap 7,5 hp Flyttad Ritteknik och CAD Introduktion till robotik (forts från termin 1) Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion Produkt- och Processutveckling 7,5 hp Ersätts med snarlik kurs Datavetenskap 7,5 hp Endast i termin 1 Mekanik I Fysik 7,5 hp CAD i robotiken Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion Produkt- och Processutveckling Datavetenskap 7,5 hp Ny 7,5 hp Datavetenskap 7,5 hp Mekanik I Fysik 7,5 hp Termin 3 Termin 3 Numeriska metoder Matematik 7,5 hp Ersätts med Numeriska metoder med MATLAB Matematik 7,5 hp Ny snarlik kurs Linjär algebra Matematik 7,5 hp Linjär algebra Matematik 7,5 hp Flygplansstrukturer och Flygteknik 7,5 hp Flygplansstrukturer och Flygteknik 7,5 hp materiallära I materiallära I Mekanik II Fysik 7,5 hp Mekanik II Fysik 7,5 hp Sida 3 av 6

94 Bilaga 2 till ärende Termin 4 Termin 4 Elektroniksystem Elektronik 7,5 hp Elektroniksystem Elektronik 7,5 hp Differential- och integralkalkyl II Matematik 7,5 hp Differential- och integralkalkyl II Matematik 7,5 hp Datakommunikation Datavetenskap 7,5 hp Datakommunikation Datavetenskap 7,5 hp Operativsystem Datavetenskap 7,5 hp Operativsystem Datavetenskap 7,5 hp Termin 5 Termin 5 Komplexa Elektronik 7,5 hp Komplexa Elektroniksystem Elektronik 7,5 hp Elektroniksystem Datorstödd Produkt- och 7,5 hp Till termin 7 Sannolikhetslära och statistisk teori Matematik 7,5 hp Ny Produktutveckling processutveckling Artificiell Intelligens Datavetenskap 7,5 hp Stryks Programmering av tillförlitliga Datavetenskap 7,5 hp Ny inbyggda system Lärande system Datavetenskap 7,5 hp Till termin 6 Tillämpad Matrisanalys Matematik 7,5 hp Ny Termin 6 Termin 6 Differentialekvationer och Matematik 7,5 hp Stryks Lärande system Datavetenskap 7,5 hp Flyttad transformmetoder Reglerteknik Elektronik 7,5 hp Reglerteknik Elektronik 7,5 hp Tillämpad Artificiell Intelligens Datavetenskap 15 hp Tillämpad Artificiell Intelligens Datavetenskap 15 hp Termin 7 Termin 7 Sensorteknik Elektronik 7,5 hp Till termin 8 Industrirobotik Datavetenskap 7,5 hp Flyttad Forskningsmetodik Produkt- och 7,5 hp Stryks Datorstödd Produktutveckling Produkt- och 7,5 hp Flyttad processutveckling processutveckling Inbyggda system I Datavetenskap 7,5 hp Inbyggda system I Datavetenskap 7,5 hp Inbyggda system II Datavetenskap 7,5 hp Inbyggda system II Datavetenskap 7,5 hp Sida 4 av 6

95 Bilaga 2 till ärende Termin 8 Termin 8 Intelligenta system Datavetenskap 7,5 hp Intelligenta system Datavetenskap 7,5 hp Industrirobotik Datavetenskap 7,5 hp Till termin 7 Sensorteknik Elektronik 7,5 hp Flyttad Signaler och Elektronik 7,5 hp Signaler och signalbehandling Elektronik 7,5 hp signalbehandling Mobila Robotar Elektronik 7,5 hp Mobila Robotar Elektronik 7,5 hp Termin 9 Termin 9 Robotik - projektkurs Robotik 30 hp Robotik - projektkurs Robotik 30 hp Termin 10 Termin 10 Examensarbete Robotik 30 hp Examensarbete Robotik 30 hp Dessa ändringar föranleder ny text enligt nedan: Sida 5 av 6

96 Bilaga 2 till ärende Undervisningsspråk Under det första året sker undervisningen på svenska, men litteratur kan vara på engelska. I de högre årskurserna ges flera kurser helt på engelska. Innehåll Civilingenjörsprogrammet i robotik är en femårig teknisk utbildning. Under utbildningens första år ges grunderna i elektronik och datavetenskap, samt kurser i fysik, matematik och maskinteknik. Utbildningen börjar med att studenten får en introduktion till ämnet robotik samt programmera en robot till att utföra enklare uppgifter. Andra året bygger man vidare med kurser i datavetenskap, elektronik, maskinteknik, matematik respektive fysik. Det tredje året ingår kurser i matematik, elektronik, samt datavetenskap med inriktning mot artificiell intelligens. Året avslutas med en projektkurs där studenten får fördjupa sina erhållna kunskaper genom att konstruera en robot eller ett inbyggt system med tillämpad artificiell intelligens. Fjärde året ägnas åt kurser som utgör kärnan i robotiken med avancerad datavetenskap, elektronik, robotik, samt produkt- och processutveckling. Utbildningens femte år utgörs av ett större projekt under hösten, och ett examensarbete om 30 högskolepoäng under våren. Studenten kan under vissa perioder från år 3 välja andra kurser vid högskolan än de som rekommenderas, men söker då dessa i konkurrens med andra studenter. Mer information om vilka kurser som innehåller obligatoriska moment för examen ges i samband med valen till kommande termins kurser. I datavetenskapen återfinns bland annat datateknik, som behandlar uppbyggnaden av datorsystem (hårdvaran och operativsystem) och datakommunikation samt AI (artificiell intelligens) och lärande system. Matematiken ger den teoretiska grunden för de andra ämnena, exempelvis fysiken, elektroniken och hållfasthetsläran. Ämnet produkt- och processutveckling/maskinteknik ska ge en förståelse för den mekaniska uppbyggnaden av en robot. Ämnet elektronik innehåller bl.a. givarteknologi och reglerteknik. Ämnet fysik ger förståelse för dynamiken hos en robot. Ämnet robotik innefattar systemaspekterna, en robot är inte antingen elektronik, maskinteknik, datateknik eller datavetenskap det är alla dessa delar sammantaget i ett komplett fungerande system. Undervisningsmetoder som används i programmet är föreläsningar, lektioner, laborationer och projekt. I programmet läggs stor vikt vid att lära ut ett ingenjörsmässigt förhållningssätt till problemlösning. Det läggs därför extra stor vikt vid projektbaserade kurser. Sammansättningen av gruppernas storlek i projekten ökar under utbildningens gång från att vara ett en-persons projekt under första året till ett projekt omfattande upp till 15 personer under det femte året. Studenten förväntas avsätta tid för självstudier och gruppuppgifter också utanför schemalagd tid. Examinationen kan variera mellan kurser, men många kurser examineras med skriftlig tentamen. Också muntlig tentamen förekommer. En kurs med huvudsakligen projektarbete redovisas genom kontinuerlig uppföljning av examinerande lärare. Sida 6 av 6

97 Bilaga 3 till ärende 13 Utbildningsplan Sida 1 av XX-XX Dnr: MDH /10 Programkod: CCV20 Civilingenjörsprogrammet i robotik, 300 högskolepoäng Master Program in Robotics, 300 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämndens utbildningsutskott för teknik 2013-xx-xx. Mål Syftet med utbildningen är att förse marknaden, speciellt Mälardalsregionen, Robotdalen, med kompetenta civilingenjörer inom robotik. Dessa studenter ska ha den kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör. På så sätt skapas hållbar utveckling inom just robotik i Mälardalen genom att studenterna efter avslutad utbildning innehar kunskaper som gör dem väl rustade att möta en expansiv och föränderlig arbetsmarknad, både nationellt och internationellt. Avslutad utbildning ger också möjlighet att fortsätta med forskarutbildning inom robotik. Nedan preciserade mål har sin utgångspunkt i Högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS 2006:1053). Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa på bred kompetens från flera olika teknikområden, speciellt datavetenskap, elektronik, intelligenta system och datateknik, - visa på en djupare insikt i minst ett av områdena mekanik, elektronik och datavetenskap, samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - kunna analysera ett system i stort och dess olika delar, att förstå hur dessa samverkar för att skapa systemets övergripande funktioner och egenskaper. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga på systemtänkande samt helhetssyn beträffande mjuk- och hårdvarusystem, speciellt integration av delsystem och tillämpningar, - visa förmåga att på ett bra sätt kunna dokumentera och muntligt beskriva system för både icke-tekniker och tekniker, - visa förmåga att samarbeta och att leda och delta i projekt som leder till färdiga system baserade både på mjukvara och hårdvara, - förmåga att praktiskt omsätta sina kunskaper i alla områdena mekanik, elektronik och datavetenskap för att bygga en fullt fungerade autonom robot, - genom att vara fullt förtrogen med tekniken, kunna bidra med nya innovationer framförallt inom det expansiva området robotik, och

98 Bilaga 3 till ärende 13 Sida 2 av 7 Dnr: MDH /10 Programkod: CCV20 - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga på kritiskt tänkande, teknisk rapportskrivning och tillämpning av metoder inom forskningsmetodik för att lokalisera, läsa, förstå och granska vetenskapliga artiklar och därmed visa sig vara förtrogen med forskningsfronten inom robotik, - visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Under det första året de två första åren sker undervisningen på svenska, men litteratur kan vara på engelska. I de högre årskurserna ges flera kurser helt på engelska. Särskild behörighet Områdesbehörighet 9: Fysik B, Kemi A, Matematik E. alternativt Områdesbehörighet A9: Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4. Urval Betygsurval 60%, provurval 40%. Innehåll Civilingenjörsprogrammet i robotik är en femårig teknisk utbildning. Under utbildningens första år ges grunderna i elektronik och datavetenskap, samt kurser i fysik, matematik och produkt- och processutveckling och maskinteknik en kurs i fysik samt tre kurser i matematik. I början av utbildningen Under hela första året får studenten bygga en robot som man själv programmerar till att utföra enkla handlingar. Även en första kurs i produkt- och processutveckling/maskinteknik ingår. Andra året bygger man vidare med kurser i datavetenskap, elektronik, produkt- och processutveckling/maskinteknik, maskinteknik, matematik respektive och fysik. Det tredje året ingår kurser i matematik, elektronik, produkt- och processutveckling/maskinteknik samt datavetenskap, framförallt med inriktning mot artificiell intelligens. Året avslutas med en projektkurs där studenten får fördjupa sina erhållna kunskaper genom att konstruera en robot eller ett inbyggt system med tillämpad artificiell intelligens.

99 Bilaga 3 till ärende 13 Sida 3 av 7 Dnr: MDH /10 Programkod: CCV20 Fjärde året ägnas åt ämnen som utgör kärnan i robotiken med avancerad dvs kurser i datavetenskap, elektronik, robotik samt produkt- och processutveckling/maskinteknik. Utbildningens femte år utgörs av ett större projekt under hösten, och ett examensarbete om 30 högskolepoäng under våren. Studenten kan under vissa perioder från år 3 välja andra kurser vid högskolan än de som rekommenderas, men söker då dessa i konkurrens med andra studenter. Mer information om vilka kurser som innehåller obligatoriska moment för examen ges i samband med valen till kommande termins kurser. I datavetenskap, det största ämnet i utbildningen, återfinns bland annat datateknik, som behandlar uppbyggnaden av datorsystem (hårdvaran och operativsystem) och datakommunikation samt AI (artificiell intelligens) och lärande system. I ämnet matematik ingår diskret matematik, vilket ger grunden för datavetenskapen, samt kontinuerlig matematik, vilket utgör grunden för Matematiken är en central del i utbildningen och ger grunden för flera av de andra ämnena, exempelvis fysiken, elektroniken och hållfasthetsläran. Ämnet produkt- och processutveckling/maskinteknik ska ge en förståelse för den mekaniska uppbyggnaden av en robot. Ämnet elektronik innehåller bl.a. givarteknologi och reglerteknik. Ämnet fysik ger förståelse för dynamiken hos en robot. Ämnet robotik innefattar systemaspekterna, en robot är inte antingen elektronik, maskinteknik, datateknik eller datavetenskap den är alla dessa delar sammantaget i ett komplett fungerande system. Undervisningsmetoder som används i programmet är föreläsningar, lektioner, laborationer och projekt. I programmet läggs stor vikt vid att lära ut ett ingenjörsmässigt förhållningssätt till problemlösning. Det läggs därför extra stor vikt vid projektbaserade kurser. Sammansättningen av gruppernas storlek i projekten ökar under utbildningens gång från att vara ett en-persons projekt under första året till ett projekt omfattande upp till 15 personer under det femte året. Studenten förväntas avsätta tid för självstudier och gruppuppgifter också utanför schemalagd tid. Examinationen kan variera mellan kurser, men många kurser examineras med skriftlig tentamen. Också muntlig tentamen förekommer. En kurs med huvudsakligen projektarbete redovisas genom kontinuerlig uppföljning av examinerande lärare.

100 Bilaga 3 till ärende 13 Sida 4 av 7 Dnr: MDH /10 Programkod: CCV20 Termin 1 Termin 2 Datavetenskap Introduktion till robotik, 7,5 hp (fortsätter termin 2) Grundläggande programmering, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Grundläggande vektoralgebra, 7,5 hp Grundläggande kalkyl, 7,5 hp Elektronik Elektronik grundkurs, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Diskret matematik, 7,5 hp Produkt- och processutveckling CAD inom robotiken, 7,5 hp Ritteknik och CAD, 7,5 hp Datavetenskap Grundläggande programmering, 7,5 hp Introduktion till robotik, 7,5 hp (forts från termin 1) Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, 7,5 hp Fysik Mekanik I, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Matematik/tillämpad matematik Numeriska metoder med MATLAB, 7,5 hp Linjär algebra, 7,5 hp Produkt- och processutveckling Flygteknik/Maskinteknik Flygplansstrukturer och materiallära I, 7,5 hp Fysik Mekanik II, 7,5 hp Elektronik Elektroniksystem, 7,5 hp Datavetenskap Operativsystem, 7,5 hp Datakommunikation, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Differential- och integralkalkyl II, 7,5 hp Termin 5 Termin 6 Produkt- och processutveckling Datorstödd produktutveckling, 7,5 hp Datavetenskap Lärande system, 7,5 hp Programmering av tillförlitliga inbyggda system, 7,5 hp Artificiell intelligens, 7,5 hp Elektronik Komplexa elektroniksystem, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Sannolikhetslära och statistisk teori, 7,5 hp Tillämpad matrisanalys, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Differentialekvationer och transformmetoder, 7,5 hp Elektronik Reglerteknik, 7,5 hp Datavetenskap Tillämpad artificiell intelligens, 15 hp Lärande system, 7,5 hp Termin 7 Termin 8 Elektronik Sensorteknik, 7,5 hp Datavetenskap Inbyggda system I, 7,5 hp Inbyggda system II, 7,5 hp Industrirobotik, 7,5 hp Produkt- och processutveckling Datorstödd produktutveckling, 7,5 hp Forskningsmetodik, 7,5 hp Datavetenskap Intelligenta system, 7,5 hp Elektronik Mobila robotar, 7,5 hp Signaler och signalbehandling, 7,5 hp Sensorteknik, 7,5 hp Datavetenskap Industrirobotik, 7,5 hp

101 Bilaga 3 till ärende 13 Sida 5 av 7 Dnr: MDH /10 Programkod: CCV20 Termin 9 Termin 10 Robotik Projekt robotik, 30 hp Robotik projektkurs, 30 hp Robotik Examensarbete Robotik, 30 hp Val inom programmet Termin 1-4 och 9-10 på programmet utgörs av ett fast kursutbud. Viss valfrihet kan förekomma under terminerna 5-8 men väljer studenten annan kurs än den som anges i den rekommenderade studiegången ges inte platsgaranti utan studenten söker då kursen i konkurrens med andra studenter. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Studenten uppmanas här att noggrant följa den information han/hon får av akademin. Värdakademi eller motsvarande Akademin för innovation, design och teknik är värdakademi för Civilingenjörsprogrammet i robotik. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Civilingenjörsexamen - Robotik (Master of Science in Engineering - Robotics) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring De enskilda kurserna i programmet utvärderas genom fastställd rutin och frågeformulär. Dessa utvärderingar sammanställs och dokumenteras, varefter lämpliga modifieringar införs. Programmet utvärderas kontinuerligt genom dels samtal med lärare i programmet; en lärargrupp, som undervisar i programmet används för att diskutera ändringarna i programmet; och dels genom att prata med studenter i programmet sker dels vid spontana möten, men också i de fora som programsamordnaren möter studenterna. Utvärdering sker också genom regelbundna kontakter med företag i Robotdalen (möten i noden för Västerås) och med forskarsamhället (oftast på konferenser i robotik) i syfte att hålla innehållet i kursutbudet aktuellt och relevant för en mångårig framtida yrkesverksamhet. yrkesverksamhet.

102 Bilaga 3 till ärende 13 Sida 6 av 7 Dnr: MDH /10 Programkod: CCV20 Studentmedverkan Akademin för innovation, design och teknik (IDT) arbetar för att ha ett nära samarbete med studenter på programmet för att tillsammans vidareutveckla kurserna inom programmet och programmet som helhet. Studenterna har rätt att skicka representanter i alla beredande och beslutande instanser på IDT rörande utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Forskningsbas Forskningen i robotik ingår i den prioriterade inriktningen Inbyggda system vid Mälardalens högskola. Forskningsgruppen arbetar mycket nära studenterna i det stora robotikprojektet, som studenterna gör terminen innan det avslutande examensarbetet. Samverkan Programmet har etablerats av skälet att Robotdalen behöver välutbildade ingenjörer, som ska kunna utveckla företag i regionen. Som en del i utbildning-forskning-samverkan har akademin rollen att utbilda och forska, samverkan sker på ett övergripande plan i Robotdalen, och mer konkret genom de företagsträffar som anordnas ett par eller några gånger per termin. Ett (eller ibland fler) företag bjuds in att hålla en presentation av företaget på sen eftermiddag. Det stora robotikprojektet sker också i nära samverkan med ett företag, vilket ger en naturlig brygga över till rekrytering av examensarbetare till företagen. Robotikprojektet ger en mycket bra kontaktyta mot studenterna, och lärare och assistenter på den kursen lär känna studenterna mycket väl. Det ger oss en välgrundad uppfattning om studenterna, och vi kan både coacha dem till vilken typ av arbete som de passar bäst till, och vi kan ge en bra bild av studenten vid förfrågningar från företag vi är ofta använda som referens av studenterna. Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Som student är det bra att exponeras för internationella inslag under studietiden. Detta bidrar till att öka kompetens och förståelse, bägge mycket viktiga egenskaper på dagen arbetsmarknad. Att som student välja uppgifter med internationell profil eller medverka i Studentkårens fadderverksamhet kan tillföra lika mycket som en vistelse utomlands. Interkulturell kompetens är verkligen viktig oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annanstans i världen. Högskolan har ett antal partneruniversitet vid vilka studenten kan förlägga en del av sina studier. Mer information om utlandsstudier finns på högskolans webbplats.

103 Bilaga 3 till ärende 13 Sida 7 av 7 Dnr: MDH /10 Programkod: CCV20 Jämlikhet Programstudenterna bemöts och bedöms likvärdigt oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck. I de fall då funktionshinder försvårar deltagande på kurser erbjuds stödåtgärder. Utbildningsprogrammet strävar efter jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna. Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Vilka regler och anvisningar som gäller vid examination vid Mälardalens högskola kan du läsa om i "Regler och anvisningar för examination i grundutbildningen vid Mälardalens högskola".

104 Bilaga 1 till ärende 14 Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik Eva Thorin, utbildningsledare teknik Erik Dahlquist, forskningsledare MERO Handlingsplan för Miljö, energi- och resursoptimering utifrån MDH:s Forsknings- och utbildningsstrategi Underlag ur Forsknings- och utbildningsstrategin (FUS) 1 (14) Om FUSen: Med FUSen som utgångspunkt, och de instruktioner som gavs i mailet 21 december 2012, beskriv hur ni planerar för hög kvalitet i er forsknings- och utbildningsverksamhet. Hur kan en forskningsbas med hög kvalitet uppnås (utbildningsrelevant forskning och forskningsbaserad utbildning) enligt skrivningarna i FUSen, särskilt rubriken "Forskningsbas" på sid 8 och under relevant avsnitt under rubriken "Utveckling av forskning och utbildning vid MDH fram till 2016" som börjar på sida 11. Forskningsbas med hög kvalitet I FUS:en anges: Forskningsbas erhålls genom minst 50 procent disputerade lärare i undervisningen samt att disputerade lärare också forskar eller deltar aktivt i en forskningsmiljö. Det innebär att lärare är verksamma inom forskningsmiljöerna och att forskare medverkar i undervisningen. Lärare ska dessutom sträva efter att integrera studenter i MDH:s vetenskapliga verksamhet. Forskningsinriktningarnas främsta uppdrag är att forskningsbasera MDH:s utbildningar på grundnivå och avancerad nivå i en sådan omfattning att de håller hög eller mycket hög kvalitet. Etablerade forskningsinriktningar kan bedriva utbildning på forskarnivå. Utvecklingsmiljöns forskare ska också aktivt forskningsbasera MDH:s utbildningar och erbjuda utbildning på engelska på avancerad nivå. Inom utvecklingsmiljön ska en långsiktigt hållbar utbildning på forskarnivå bedrivas om minst femton heltidsekvivalenta forskarstuderande. Nuläge MERO Den etablerade forskningsinriktningen Miljö, energi- och resursoptimering (MERO) är forskningsbas till utbildningar inom ämnena energiteknik, byggnadsteknik, miljöteknik samt miljövetenskap. Forskare inom MERO är knutna till två högskoleingenjörsprogram, två civilingenjörsprogram samt ett masterprogram som ges på engelska. Ytterligare ett civilingenjörsprogram och ett kandidatprogram är under avveckling. Forskarutbildning ges i ämnet energi- och miljöteknik med idag 23 aktiva doktorander och under perioden uteexaminerades 16 doktorer och 13 licentiander. I tabell 1 redovisas procentuella aktiviteten inom grundutbildning respektive forskning för lärare inom ämnena som MERO utgör forskningsbas för. FUS:ens mål om 50 procent disputerade lärare uppnås inte inom MERO som helhet (totalt 41 % årsarbeten av lektorer och professorer). Inom miljöteknik är mer än 50 % disputerade men istället är grundutbildningen mycket begränsad. Utbildning bedrivs inom energiteknik och byggnadsteknik på grundnivå och avancerad nivå. Aktiviteter på avancerad nivå inom byggnadsteknik är under avveckling enligt uppdrag från rektor och med främsta motivering att kompetens inom ämnet är svår att rekrytera i tillräcklig omfattning för att säkerställa hög kvalitet. Inga utbildningsprogram i miljöteknik erbjuds idag på grundnivå beviljades medel från KKS för en forskarskola ledd av Högskolan i Gävle som vi ingår i. Vi har genom ett intensivt kvalitetsarbete höjt andelen journalartiklar och avhandlingarnas kvalitet. Inom MERO pågår en fokusering mot profilen Framtidens energi och 2012 ansöktes och beviljades medel för denna forskningsprofil från KKS.

105 Bilaga 1 till ärende 14 Tabell 1. Lärare inom energiteknik, byggnadsteknik, miljöteknik och miljövetenskap Tjänst Ämne Årsarbeten % i GU* % i FO Aktiviteter i forskningsmiljön Lektorer Byggnadsteknik Bihandledare till doktorander Adjunkter Byggnadsteknik Doktorandstudier, deltagande i forskningsprojekt Professorer Energiteknik 3, Leder och deltar forskningsprojekt, handleder doktorander Lektorer Energiteknik 3, Leder och deltar forskningsprojekt, handleder doktorander Adjunkter Energiteknik 7,4 49 7,2 ** Handledning, doktorandstudier Lektorer Miljöteknik Handledare doktorander, leder och deltar i forskningsprojekt Adjunkter Miljöteknik Lektorer Miljövetenskap Handledning doktorander Adjunkter Miljövetenskap 3, Doktorandstudier, deltar i forskningsprojekt * Inkluderar endast tid i kurser och utveckling av kurser. Uppdrag, administration samt kompetensutveckling ingår ej **En adjunkt bedriver forskarstudier inom sin tjänst. Ytterligare 3 adjunkter är anställda som doktorander på halvtid men den tiden är inte inkluderad här. 3 av dessa adjunkter har licentiandexamen. Samverkan, internationalisering, publicering, extern finansiering I FUS:en anges: Forskningen ska bedrivas i samverkan och samproduktion med omgivande samhälle, också i en internationell miljö, och leda till vetenskapligt granskade publikationer. I de etablerade forskningsinriktningarna ska forskningsmiljöer ha återkommande tilldelning av externa forskningsmedel från nationella forskningsråd samt andra finansiärer. Inom utvecklingsmiljöerna bedrivs forskning som karaktäriseras av en tydlig fokusering på ett specifikt forskningsområde av nationell relevans med god internationell publicering. Forskningen har en utvecklad samverkan och samproduktion med omgivande samhälle. Utvecklingsmiljön ska ha en återkommande tilldelning av externa forskningsmedel från nationella forskningsråd samt andra finansiärer. Nuläge MERO De flesta projekt inom MERO bedrivs i samverkan med företag, organisationer och/eller andra lärosäten både i Sverige och i övriga världen i externfinansierade projekt. Tabell 2 ger exempel på externfinansierade projekt i både nationell och internationell samverkan under de senaste 5 åren. MERO har sedan många år tillbaka en långsiktig strategisk samverkan med företag i regionen som Mälarenergi, Eskilstuna Energi och Miljö, Vafab Miljö, ENA Energi AB och Sala Heby Energi. Under senare år, och speciellt i samband med fokuseringen inom Framtidens energi, har samverkan också förstärkts med ABB, Aspholmen och andra fastighetsbolag. Samverkan sker också med flera små och medelstora företag såsom Nibble Lantbruk AB. Inom projektet CLEAN ingick runt 50 små och medelstora företag i Mälardalsregionen. Samverkan sker också genom adjungerade professorer och forskare. Idag har MERO 4 adjungerade professorer (Rebei Bel Fdhila (ABB), Erik Dotzauer (Fortum), Carl-Fredrik Lindberg (ABB), Anders Lönnermark (SP)) och två adjungerade lektorer (Bengt Stridh (ABB), Peter Stigsson (IVL)). Samverkan sker även inom utbildningen då de flesta av de examensarbeten som utförs inom utbildningarna utförs i samarbete med företag, kommuner eller andra organisationer. Utbildningarna har även branschråd och i några kurser används konsulter i undervisningen. Internationalisering sker genom utbyte på internationella konferenser, projekt med utländska partner, kontakter med olika organisationer och nätverk, student- och doktorandutbyte, forskarutbyte och till viss del även lärarutbyte. MERO har organiserat flera internationella konferenser (SIMS 2003, Trends in Automation 2006 and 2007, International Green Energy Conference 2007, SIMS 2011,

106 Bilaga 1 till ärende 14 International Conference on Applied Energy, ICAE2012, 2013; IWA Holistic Sludge Management, 2013). Internationellt samarbete är viktigt för MERO:s forskning och utbildning då forskningsområdet blir alltmer globalt. Det internationella samarbetet har bidragit till ökad kvalitet genom ökad tillgång till världsledande forskning, möjlighet till samverkan mellan olika kompetenser samt ökad spridning av egna forskningsresultat. Det internationella samarbetet är en anledning till ökad publicering och citeringar för MERO. Tabell 3 ger exempel på internationellt samarbete med partner i Europa, Asien, Nordamerika, Sydamerika och Afrika. Forskningsresultat inom MERO publiceras internationellt och enligt SCOPUS hade MEROs forskare fram till och med 2012 publicerat över 450 artiklar med över 4300 citeringar, varav mer är hälften av citeringarna gjorts under de senaste fem åren, samt ett H-index på 34. Figur1 visar antal publikationer de senaste 5 åren och figur 2 visar utvecklingen av antal citeringar. Antal citeringar har ökat med ca 30 % årligen vilket indikerar en stadig ökning av gruppens vetenskapliga resultat. MEROs externfinansieringsgrad (baserad på inkomna bidrag och uppdragsintäkter) var % och har legat på omkring den nivån de senaste 3 åren. Bland externa finansiärer kan nämnas nationella forskningsråd, KKS, Sida, Energimyndigheten, Vinnova och EU, se även tabell Publikationer MERO Figur 1. Antal publikationer för MERO (från verksamhetsplan EST 2013).

107 Bilaga 1 till ärende 14 Figur 2 Utveckling av citeringar för forskare inom MERO. Observera att stapeln för 2012 representerar enbart del av året. (från KKS- ansökan Framtidens Energi)

108 Bilaga 1 till ärende 14 Tabell 2. Externt finansierade projekt inom MERO i samverkan under de senaste 5 åren. Projekt Projekttid Finansiär Bidrag Partner [MSEK] PLEEC (EEM koordinator) EU FP7 Smart Cities 2,6 (40 tot) EEM, Eskilstuna kommun, + 18 partners från DE, AU, NL, DK, FI, UK, ES, LV, SLO STREAM (SICS koordinator) Vinnova 1 SICS, Automation region, ABB, Bombardier Samhällskontraktet Eskilstuna kommun och Västerås stad 3,9 Eskilstuna kommun och Västerås stad, EEM, KFast, Mimer, Mälarenergi Urban and industrial waste to energy- promoting sustainable development in Bolivia (KTH koordinator) Svenskt förgasningscenter (Luleå univ. + KTH koordinator) Buildings as an Active Component in the Future Energy System Solar PV Water pumping (KTH koordinator) Exportable Portable Power Plants Cooperation with Eduardo Mundlane University in Maputo, Mozambique Evaluation of a Passive House with District Heating and Low Power Demand Energy System with Heat Pumps and Solar Cells Optimisation of Reversible Solar Thermally Driven Heat Pumps Increased Consumer Power in the Nordic Electricity Market Nordic Research Concil (NCF) Energimyndigheten, Mälarenergi, EEM 1,2 VafabMiljö AB, KTH, CTPS och städerna La Paz and El Alto i Bolivia 4,0 Mälarenergi, EEM, Fortum, E.on, Nordkalk, Cortus, Nynas, KTH, LNU Formas 3,0 Bostads Mimer AB, K-fast, Mälarenergi, Eskilstuna Energi&Miljö Sida 4,5 KTH, Institute of Water Resources (IWR), National Center for Efficient Irrigation Technology Research (NCEI) Sida 4,2 ABB, SAPPI South Africa, University of Cape Town Sida 1,5 Svenska universitet och Eduardo Mundlane University i Maputo, Mozambique Energimyndigheten Energimyndigheten Formas, Energimyndigheten Energimyndigheten 0,8 Bostads Mimer AB 1,6 IVT, Solarus, Solarit, Eksjöhus, Sustainable Innovation, JM, Solarwave, ABB 4,0 Climate Well 5,5 Mälarenergi, EEM, Sala-Heby Energi, Smedjebacken Energi Nät, Uppsala Univ., Linköping Univ. 2,5 University of Tartu, Univ. of Latvia, Institute of Botany (Litauen) Polluted Peace Mobility Svenska institutet REMOWE EU, Interreg 12 Universitet och myndigheter i ES, FI, LT, PL, DE CLEAN EU, Interreg 15 Västmanland, Katrineholm & Eskilstuna, Handelskammaren Mälardalen, Exportrådet, HEWAB Behovsstyrt underhåll Värmeforsk 2 Mälarenergi AB Energy in Mind Energimyndigheten 4,2 Göteborg Energi, JM, Logica, Maingate, Riksbyggen, Sustainable Innovation Biogas Cooperation with Energimyndigheten 5 SLU, LTH, LiU, Tsingua Univ. China BioGasOpt KKS 2,9 Svensk Växtkraft AB, Mercatus Engineering AB, Nibble Lantbruk AB BIOREX KKS 2,4 Nammo Vingåkersverken, Bofors Testcenter, KCEM, Eriksson Patent AB. STRACO EU FP7 1 KTH, BRG, DS, NOASR, WBCSD, ACTA21, CAS, CEEPR Optimisation of Activated KKS 2,7 Mälarenergi AB, EEM AB, Rosén VA-teknik AB Sludge Process Polluted Peace Sida 0,6 Örebro Univ., Univ. of Latvia, Riga Technical Univ., Univ. of Tartu Visualisation of Energy Information Elforsk 0,6 K-fast, Eskilstuna Energi & Miljö, Mälarenergi

109 Bilaga 1 till ärende 14 Tabell 3. Exempel på internationellt samarbete inom MERO. Aktivitet Internationella partner Samarbetsprojekt Student- och doktorandutbyte Forskarutbyte Nätverk och organisationer Sampublicering IIASA, BRG, Development Solutions (UK), Netherlands Orgnisation for Applied Scientific Research, WBCSD, ACTA21, Tsinghua Univ., SINTEF, Univ. of Latvia, Univ. of Tartu, Savonia Univ. of Applied Sciences, Univ. of Eastern Finland, Ostfalia Univ. of Appl. Sci., Klaipeda Univ., Wrocław Univ. of Tech. Centre for Economic Development, Transport and the Environment for North Savo, Marshal Office of Lower Silesia, Estonian Regional and Local Development Agency, IEA (Task 40 and 5), NCEPU, ECUST, GZECI Univ. of Perugia, East China Univ. of Sci & Tech., Chinese Academy of Sciences, South China Univ. of Sci&Tech., Chinese Academy of Sciences, Hong Kong PolyU., Beijing Inst. of Tech., Univ. of Latvia, Univ. of Tartu, Univ. of Madrid, UOIT, TUT (Fi) IIASA, East China Univ. of Sci&Tech., South China Univ. of Sci&Tech., Chinese Academy of Sciences, Water Resource Institute, Beijing Inst. of Tech., North China Univ. of Electrical Eng., Univ. of Hong Kong, Aalto Univ. Xi an Univ., Tsinghua Univ., NTNU, Argonne Nat. Lab. MIT, NREL, Lawrence Berkeley Nat. Lab,. Purdue Univ., Univ. of Maryland, Aalborg Univ., Cardiff University Newcastle Univ., Univ. Perugia, Univ. of Florence, Vrije Univ.Brussel (VUB); Univ. of Bath, Univ.of Castilla, RWTH, IIASA, Tech. Univ. Delft, Ruhr Univ. Bochum, SINTEF, Nat. Univ. of Singapore, Chinese Academy of Sciences, East China Univ. of Sci. & Tech., Beijing Inst. Of Tech., Hong Kong PolyU., Univ. of Southern Queensland, Univ.de Sao Paulo, Univ. of Hong Kong, Univ. of Waterloo, Kyoto Univ.,Univ. of Tsukuba, Nat. Taiwan Univ. Nat. Inst. for Environ. Studies Japan, Univ. of Latvia, Univ. of Tartu, Univ. of Helsinki, Inst. of Biochemistry, Lithuania, ADB, UNASCAPE, WBCSD, Nordplus IIASA, SINTEF, East China Univ. of Sci&Tech., South China Univ. of Sci&Tech., Chinese Academy of Sciences, Water Resource Institute, Beijing Inst. of Tech., North China Univ. of Electrical Eng., Univ. of Perugia, Nat. Univ. of Singapore, Univ. of Latvia, Univ. of Tartu, Savonia Univ. of Appl. Sci., Univ. of Eastern Finland, Ostfalia Univ. of Appl. Sci., Klaipeda Univ., Wrocław Univ. of Tech. 2. Underlag ur värdakademins verksamhetsplan 2013 (VP) Om "handlingsplaner": I mailet från 21 december 2012 efterfrågas "handlingsplaner" för hur etablerade inriktningar fram till 2016 ämnar prioritera och fokusera enligt FUSen. Med "handlingsplaner" avser vi hur er värdakademi har tagit hänsyn till FUSen i formuleringen av Verksamhetsplan för 2013 (särskilt under FUSen-rubriken "Strategimodellen" på sida 8: "Därtill prioriterar högskolan tre utvecklingsmiljöer som består av delar av de etablerade forskningsinriktningarna Miljö-, energi- och resursoptimering" liksom rubriken "Utvecklingsmiljö", också på sida 8.). Vilket underlag har legat till grund för verksamhetsplanens prioriteringar för forskningen och utbildningen för strategiperioden ? Lyft fram det som i aktuell verksamhetsplan relaterar till FUSen Hur säkrar ni hög kvalitet i er forskningsoch utbildningsverksamhet (exempelvis processer, underlag)? Sidhänvisningar nedan är till EST:s verksamhetsplan för Forskningsbas med hög kvalitet I verksamhetsplanen för EST 2013 finns följande aktiviteter som relaterar till FUS:ens mål om forskningsbas med hög kvalitet inom MERO. Tillsammans med IDT och UKK tillsätta en arbetsgrupp som ska genomföra en övergripande översyn av ingenjörsutbildningarna vid MDH. Syftet är i första hand att undersöka möjligheterna till tätare samarbete på kursnivå för ökad samordning och kvalitetssäkring. Som ett led i det övergripande uppdraget att förstärka MDH:s utbud av teknikutbildningar kommer särskilt fokus att riktas mot förutsättningarna för att utveckla ett akademiövergripande civilingenjörsprogram i Industriell ekonomi och organisation (Indek). (sid 5) Utreda möjligheter till samarbete med KTH inom byggnadsteknik, både i form av student- och lärarutbyte. (sid 5)

110 Bilaga 1 till ärende 14 Utreda förutsättningarna för att utveckla verksamheten inom miljöteknik på avancerad nivå. I detta arbete ingår att titta på möjligheterna för påbyggnadsutbildning för studenter inom byggnadsingenjörsprogrammet mot energi-och miljöteknik. (sid 5) Samordna bemanning av forskningsprojekt och utbildning för att möjliggöra deltagande inom både utbildning och forskning för flera lärare respektive forskare/doktorander. (sid 6) Ta fram gemensamma rutiner för examination av examensarbeten inom teknikutbildningarna för att bättre möta examensmålen. (sid 9) Progression och examensmåluppfyllelse följs upp för programmen inom teknik genom upprättande och genomgång av programmatriser där kursernas relation till examensmål och progression mellan programmets kurser beskrivs.(sid 9) Fortsätta arbetet med extra stöd för doktorander i forskarutbildningens kritiska faser, t ex sista året i forskarutbildningen. (sid 11) Prioritera finansiering för post doc-anställningar för att uppnå en tillräcklig bihandledarkapacitet inom E&M (sid 12) Stärka kompetensförsörjningen genom rekrytering av flera seniora forskare.(sid 13) Punkt 1 syftar till att bidra till FUS:ens mål att stärka teknikutbildningarna på MDH. Vi har tillsammans med IDT och UKK börjat undersöka förutsättningarna för ett program inom industriell ekonomi med fler inriktningar. Inom byggnadsteknik är andelen disputerade lärare låg och möjligheten att rekrytera disputerade lärare är liten. Här planerar vi att stärka forskningsanknytningen genom att involvera lärare från de två övriga ämnena inom forskningsinriktningen samt samarbete med andra lärosäten (punkt 2 och 3). I detta arbete ingår även utveckling av byggnadsingenjörsutbildningen för starkare forskningsanknytning. Det kan också innebära att starta forskningsprojekt relaterade till byggutbildningarna. Speciellt försöker vi identifiera områden som både stöder byggutbildningarna och är relaterade till våra styrkeområden inom energi- och miljöteknik. Den fjärde punkten syftar till att öka inslaget av forskande lärare i utbildningen. Alla disputerade lärare deltar aktivt i forskningsmiljön som deltagare i projekt, handledare till doktorander och medlem i handledarkollegiet, se tabell 1. Akademins långsiktiga mål är att alla disputerade lärare deltar minst 20 % i forskningsaktiviteter och minst 20 % i undervisning. Inom den KKS finansierade forskningsprofilen Framtidens energi finns ett mål att adjungerade professorer inom forskningsprofilen ska delta i minst en kurs inom grundutbildningen. Redan idag finns detta (Erik Dotzauer, Fortum processoptimering (åk 4 civilingenjörsprogram energisystem, samt civilingenjörsprogram industriell ekonomi), Peter Stigsson, adjungerad lektor IVLinternationella energisystem (åk 4 civilingenjör energisystem, samt civilingenjörsprogram inom industriell ekonomi)). Det pågår också utveckling av en projektkurs i åk 5 civilingenjör energisystem med uppgifter från forskningsprojekt i samverkan med företag. Planen är också att examensarbeten på avancerad nivå ska ske inom forskningsprojekt i samverkan. För utbildning på forskarnivå är det långsiktiga målet att anta 7-8 doktorander per år för att uppnå 5 disputationer per år och också bibehålla FUS:ens mål om minst 15 heltidsekvivalenta forskarstuderanden. Med en genomströmningsgrad på 70 % och ett examinationsmål på 5 doktorer per år behöver E&M hålla en volym på 28 doktorander med en antagen aktivitetsgrad på 100 % eller 36 doktorander med 80 % aktivitetsgrad i forskarutbildningen. Rekrytering av seniora forskare behöver göras inom flera områden som t ex byggnadsteknik, simulering/modellering, och optimering relaterat till energiteknik. Detta innefattar docenter och professorer som i sin tur kan driva processen att skaffa nya forskningsmedel och rekrytera nya doktorander. Samtidigt planerar vi arbeta med meritering av forskare inom MERO till professorer och fördela ansvar och meriterande/utvecklande roller.

111 Bilaga 1 till ärende 14 Samverkan, Internationalisering, Publicering, Extern finansiering I verksamhetsplanen för EST 2013 finns följande aktiviteter som relaterar till FUS:ens mål om samverkan, internationalisering, publicering och extern finansiering inom MERO: Att besöka minst sex internationella lärosäten/miljöer för att närmare diskutera förutsättningarna för ett fördjupat/utökat samarbete inom akademins forsknings- och utbildningsområden. (sid 10) Genomföra minst en planeringsresa för att undersöka möjligheterna för student- och lärarutbyte där finansiering kan erhålls, exempelvis från Linneus Palme programmet. (sid 10) Lärare informeras om möjligheterna att söka och delta i utbyten med externa parter. (sid 10) Utforma och informera om lämpliga kurspaket för studier vid partneruniversitet under termin 7 för studenter på civilingenjörsprogrammet i energisystem och civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi. (sid 10) Deltagande i en internationell konferens per doktorand och år. (sid 12) Uppmana doktorander att gästforska i ett annat land. (sid 12) Utveckla planeringen för internationalisering i ISP. (sid 12) Minst två projektansökningar till VR och SSF. (sid 13) Utveckla och formalisera samarbete med ytterligare organisationer som är forskningsvana (motsvarande VEMM). I första steget ABB, Bombardier, Xylem genom gemensamma projekt. (sid 13) Vidareutveckla samarbetet med andra akademiska partners inom Mälardalsklustret för avloppsvattenrening, Nationella förgasningscentret, Biogassamarbete med Kina och Clean-Tech för att bli internationellt ledande. Nya ansökningar görs under (sid 13) Varje doktorand och forskare skall ha minst en publikation om året. (sid14) Deltagande i strategiskt viktiga konferenser och publicera i konferensproceedings för senare publicering i Journals. (sid 14) Flera forskare inom MERO skall vara redaktörer för 1-2 böcker på internationella förlag under (sid 14) Forskare skall bidra i genomsnitt med ca 3-4 artiklar i böcker. (sid 14) Vad gäller samverkan kommer fokus de närmaste åren ligga på att etablera och utveckla aktiviteterna inom den av KKS finansierade forskningsprofilen Framtiden energi. Planen är också att utveckla samarbeten med nya företag och organisationer som idag inte ingår i forskningsprofilen. MERO har idag redan ett stort internationellt kontaktnät på forskningssidan och flera personer gör kontinuerligt resor till andra lärosäten. Vi har väldigt goda kontakter med Kina, Sydafrika och flera Europeiska länder. Ett mål är att utifrån starka forskningssamarbeten öppna upp för utbytesmöjligheter på avancerad nivå inom grundutbildningen. Detta är viktigt av två skäl: i) att säkerställa att våra ingenjörsstudenter får bra kursutbud som de kan tillgodoräkna i examen vid utlandsvistelse; ii) att utöka möjligheterna att rekrytera kvalificerade studenter till doktorandtjänster. Fokus ligger på att identifiera ett mindre antal nyckeluniversitet där samarbetet utvecklas ytterligare. Med dessa lärosäten är målet att involvera fler lärare, och på så sätt erhålla större stabilitet och kontinuitet. Fler lärare behöver bli intresserade av internationaliseringsfrågor. Detta kan bl.a. erhållas genom ökat utbyte på lärarnivå. Inom ramen för Framtidens energi är målet att även attrahera ett ökat antal gästprofessurer och gästforskare. Dessa är viktiga för att stärka och öka kvalitén både inom forskning och inom utbildning. Fokus vad gäller publicering är publicering i vetenskapliga journaler av god kvalitet. För året 2013 är målet att uppnå 43 journalpublikationer och förutom journalartiklar även publicera minst 15 artiklar på konferenser, vilket är ett bra sätt att behålla internationella nätverk. Strategin är att utveckla konferenspublikationer för senare publikation i journal. Långsiktigt är målet att alla forskare och

112 Bilaga 1 till ärende 14 doktorander skall delta i och skriva minst en artikel för konferens och/ eller journal per person och år. Vi är också med och arrangerar flera konferenser vilket vi också har som mål att fortsätta med. För att stärka externfinansieringen inom MERO är den viktigaste aktiviteten att utveckla satsningen Framtidens energi. Ett antal strategiska ansökningar till EU, Energimyndigheten, KKS, VR m.fl. har inlämnats där samarbete med företagen garanterar en hög andel externfinansiering från både företag och externa forskningsfinansiärer. Processer och underlag Inom akademin finns flera processer för att säkra kvaliteten inom grundutbildning, forskarutbildning samt forskning infördes en ny organisation på akademin. I denna finns en Ledningsgrupp för teknikområdet som motsvarar MERO:s område. I denna ledningsgrupp ingår professorer, utbildningsledare, forskningsledare, akademichef, ämnesansvariga samt studentrepresentant. Ett av syftena med att införa ledningsgruppen var att möjliggöra en starkare koppling mellan utbildning och forskning med en gemensam ledningsgrupp för båda områdena. I ledningsgruppen sker beredning och diskuteras ärenden till och från utbildningsutskottet teknik, forskningsutskott samt fakultetsnämnden, planering av aktiviteter i samt uppföljning av verksamhetsplan. Två gånger om året genomförs ett Akademiråd där akademins båda ledningsgrupper, programsamordnare, samordnare för internationalisering, samordnare för samverkan, samordnare forskarutbildning samt fackliga representanter ingår. På mötet i juni sker en genomgång av akademins program som förberedelse för förslag om utbud inför kommande utbudsbeslut. Inför denna genomgång tar programsamordnarna fram underlag enligt tabell 5. För att säkerställa samt följa upp programstudenternas möjlighet att uppnå utbildningarnas examensmål och arbetsmarknadens krav samt programmens progression pågår ett arbete att sammanställa och uppdatera så kallade examensmatriser. I dessa anges vilka examensmål som respektive kurs i programmet bidrar till. Alla lärare inom ett ämne ingår i ett ämneskollegium där frågor kring kurser och program i ämnet diskuteras. För forskarutbildningen inom ämnet energi- och miljöteknik finns ett handledarkollegium som bereder ärenden till utskott och nämnd såsom ansökan om antagning av nya doktorander, ansökan om licentiatseminarium o disputationer, uppföljning av ISP:er. Under 2013 planeras att särskilt se över och ytterligare förbättra rutinerna med avseende på egenkontroll och ökat ansvar för handledargruppen inklusive huvudhandledare och handledare. E&M har haft för låg genomströmningsgrad under tidigare år. Ett omfattande arbete sker med att höja genomströmningsgraden. Bland annat har ämnets handledarkollegium sett över rutinerna för rekrytering, årlig ISP-genomgång samt avhandlingsarbete. Satsningar på extra stöd för doktorander under det sista året i forskarutbildningen är ett annat exempel på åtgärd för att höja genomströmningsgraden. För forskningsprofilen Framtidens energi är regelbundna möten för forskarna planerade. I övrigt har organisationen för profilen planerats för att stärka kvaliteten med hjälp av en internationell vetenskaplig referensgrupp samt en styrgrupp med representanter från företagspartners (se figur 3). Arbetet med att skriva ansökan till KKS för forskningsprofilen har varit ett viktigt arbete för fokusering av forskningen inom MERO. I implementeringsplanen för profilen har ett antal indikatorer för uppföljning av arbetet identifierats (se tabell 6).

113 Bilaga 1 till ärende 14 Tabell 5. Underlag som sammanställs inför akademiråd (exempel från år 2013) för de program EST är värdakademi för. Studenter Kvalitetssäkring Omvärld Rekryteringsläget Statistik över rekrytering de senaste tre åren. Rekryteringsmål, förstahandssökande, totalt antal sökande och registrerade i mitten av september, gärna presenterade i grafer. Uppföljning av eventuell åtgärdsplan för stärkt studentrekrytering Jämställdhet Prognos. Hur ser den förväntade utvecklingen ut? Är studentunderlaget tillräckligt för långsiktig ekonomisk hållbarhet? Målgrupp Vilka är målgrupperna för programmet? Kan vi nå nya målgrupper? Vilka och hur? Förkunskaper Brister det i någon central förkunskap som indikerar framtida problem med att fullfölja studierna? Finns det skäl att ändra i behörighetskraven eller rekryteringsmålen? Finns det skäl att ändra i programmets upplägg och innehåll? Forskningsbas Vilken är forskningsbasen i programmet? Hur kan forskningsbasen stärkas? Lärarkompetens Befintlig lärarkompetens, inklusive andel disputerade lärare. Rekryteringsläget. Har vi resurserna att driva programmet med kvalitet givet existerande ekonomiska ramar? Prestation Genomströmning Prestationsgrad Resultat av programutvärdering. Vad är bra med programmet? Vad kan förbättras? Hur är studentnöjdheten? Uppföljning av föregående års programutvärdering. Vilka åtgärder har vidtagits? Har åtgärderna fått önskat resultat? Högskolepolitik Programmets relation till MDH:s forsknings- och utvecklingsstrategi (FUS ) Anställningsbarhet Resultat av alumniundersökning. Jobbar våra studenter med det vi utbildar dem till? Arbetsmarknaden Arbetsmarknadens behov. Regionala rekryteringsbehov. Rekryteringsbehov hos våra samverkanspartner. Konkurrens Vilka liknande utbildningar finns det vid andra högskolor och universitet? Yrkesutbildningar.

114 Bilaga 1 till ärende 14 Figur 3. Organisation för forskningsprofilen Framtidens Energi (från Implementation Plan & Guideline of Future Energy, J Yan, 2013)

115 Bilaga 1 till ärende 14 Tabell 6. Indikatorer för uppföljning av forskningsprofilen Framtidens Energi (från Implementation Plan & Guideline of Future Energy, J Yan, 2013) Vetenskaplig excellens Samproduktion med industrin Internationellt samarbete Integrering utbildning med Definitioner Forskningsresultat, bidrag baserade på peer-review, värderade mått Innovationsresultat, gemensamma aktiviteter och kommersialisering av forskningsresultat Strategiska partner, gemensamma projekt, utbyten, gemensamma publikationer Lic./doktorsexamina, karriärutveckling efter examen Indikatorer Notera: refererar till RAE (research assessment excises) 1: Refererade journal- och konferenspublikationer 2: Citeringar och utveckling av H- index 1: Patent 1: Strategiska partnerskap centrum till centrum 2: Kommersialisering av forskning och spin-off entreprenörer 2: Gemensamma internationella projekt 1: Doktorsexamina 2: Individuell progression, karriärutveckling 3: Externa bidrag 3: Gemensamma industriella projekt 3: Forskarutbyte 3: Master och civilingenjörs examina 4: Redaktörskap av akademiska journaler och böcker 4: Utbyte av forskare 4: Gemensamma publikationer 4: Nya kurser på avancerad nivå och inom forskarutbildningen 5: Forskningsbaserade utmärkelser, priser eller annat erkännande 5: Knowledge transfer by other activities 5: Organisering av internationella konferenser och andra aktiviteter. 5: Andra kurser 6: Huvudanföranden, ordförande vid konferenser och för sessioner etc. 6: Nya industriella partners

116 Bilaga 1 till ärende 14 Prioritering och fokusering De prioriteringar och den fokusering vi ser för MERO de närmaste åren relaterat till FUS:en kan sammanfattas i följande punkter: Öka kopplingen mellan forskning och utbildning genom: - organisation inom akademin med gemensamma forum - att utveckla utbildning inom samhällsbyggnad mot befintlig forskning - att integrera forskningsprojekt i utbildningen i form av uppgifter, projekt och examensarbeten - planera tid i undervisningen för forskare och doktorander (mål minst 20 %) i undervisning samt tid i forskning för lärare (mål minst 20 %) - att involvera forskare inom MERO i större utsträckning inom utbildningen i samhällsbyggnad genom mer inslag av energi- och miljöteknik. Utveckla Indek till ett MDH gemensamt civilingenjörsprogram Utveckla samverkan genom att involvera adjungerade professorer och forskare i både grund- och forskarutbildning Fokusera forskningen samt utveckla samverkan genom etablering och utveckling av forskningsprofilen Framtidens energi med: - ökad möjlighet till internationellt samarbete och samverkan genom Centrumbildning - fler seniora forskare för att säkerställa handledarkapacitet i forskarutbildning och forskningsbas för grundutbildning Utveckla forskarutbildningen genom: - deltagande i forskarskola - ökad handledarkapacitet - att behålla nivå i antal doktorander Utveckla internationaliseringen genom: - koncentration av avtal mot aktiva utländska parter i kulturellt attraktiva områden - fokus på student- och lärarutbyten. - LP avtal med IIT Mumbai Fortsatt fokus på publicering av alla forskare och doktorander i journaler och konferenser. Behålla externfinansieringsgraden genom: - att vidga företagsnätverk - strategiska ansökningar till EU, Energimyndigheten, KKS, VR, Vinnova m.fl. - behålla och vidareutveckla samarbetet med andra akademiska partners för gemensamma externfinansierade projekt som t ex det nationella projektet Svenskt förgasningscenter 3. Underlag ur självvärderingar till Universitetskanslerämbetet (tidigare Högskoleverket) Om HSVs kvalitetsgranskningar: Vilka tankar och planer för kvalitetsförbättringar har arbetet med självvärderingar till UK-ämbetets kvalitetsgranskningar lett till? Ge ett generellt omdöme om resultaten av de olika självvärderingarna, dvs ert sammanfattande intryck om lärdomar från de självvärderingar som hittills skrivits. Forskningsledare Erik Dahlquist och utbildningsledare Eva Thorin har båda uppdrag från UKÄ som medlemmar av bedömmargruppen för utbildningar inom området teknik. De har därmed inte varit delaktiga i arbetet med självvärderingarna inom MERO:s område på MDH och kan därför i detta läge inte redovisa intryck och lärdomar. När väl bedömningarna slutförts och uppdraget från UKÄ upphört kan lärdomar både från de egna självvärderingarna såväl som arbetet i bedömargruppen användas i det fortsatta kvalitetsarbetet. Övergripande lärdomar så här långt är att det är viktigt att säkerställa rutiner för uppföljning av att utbildningsprogrammen ger förutsättningarna för studenterna att uppnå

117 Bilaga 1 till ärende 14 examensmålen (t ex genom arbete med examensmatriser), utveckla tydligare rutiner för examination av examensarbeten samt säkerställa och tydliggöra kopplingen mellan examensarbeteskurser och utförda examensarbeten till den/de examina de kan leda till.

118 Bilaga 1 till ärende 15 Sammanträde: # 3:2013 MDH /12 1 (2) Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Avveckling av filosofie kandidatexamen med huvudområdet franska Bakgrund Rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget för (VUB) anger att verksamheten inom franska ska vara avvecklad till vårterminen Av VUB:en framgår att kandidatexamen i franska ska avvecklas. Enligt rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om avveckling av examen. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har under våren 2013 arbetat fram underlag för beslutet varpå ärendet har beretts vid utbildnings- och forskningssektionen vilket inkluderat avstämning med STC/Examen. Problemanalys Med anledning av VUB:en och uppdraget att verksamheten inom franska ska vara avvecklad till vårterminen 2014 önskar akademin för utbildning, kultur och kommunikation att kandidatexamen i franska avvecklas. Möjliga lösningar/beslut Alternativ 1 Huvudalternativet är att franska från och med den 1 juli 2013 inte längre kan utgöra huvudområde i en kandidatexamen men att studenter som påbörjat sina studier i huvudområdet franska vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 ska ha rätt att kunna få ut ovanstående examina som längst till och med den 30 juni Alternativ 2 Fakultetsnämnden återremitterar ärendet för ytterligare beredning. Konsekvensanalys Av akademins underlag framgår vad som planeras ske med kurserna inom huvudområdet samt vilka program som berörs av avvecklingen. Alternativ 1 innebär att studenter ska ha påbörjat sina studier inom huvudområdet franska vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 för att ha rätt att få ut en kandidatexamen i franska. Formuleringen om att studierna ska ha påbörjats inom huvudområdet franska är en insnävning i förhållande till nuvarande praxis som innebär att studierna ska ha påbörjats vid Mälardalens högskola före ett visst datum. STC/Examen kan inte se några formella hinder mot den föreslagna insnävningen. Däremot kan insnävningen ses som en försämring för studenter som påbörjat andra

119 Bilaga 1 till ärende 15 studier men som haft för avsikt att påbörja och slutföra studier i franska i syfte att erhålla en kandidatexamen i franska. 2 (2) Överväganden Mot bakgrund av att uppdraget är givet i rektors beslut om VUB finns inte mycket utrymme för överväganden som kan leda till alternativa beslut. Överväganden som ändå behöver göras innefattar en bedömning av huruvida avvecklingsplanen kan anses vara hållbar, framförallt avseende att kvaliteten upprätthålls under avvecklingsperioden. Av akademins underlag framgår att förutsättningarna för detta är goda. Framförallt att akademin visar medvetenhet om att man kan komma att behöva söka lösningar såsom tidsbegränsade anställningar eller samarbeten med andra lärosäten för att fullgöra åtaganden gentemot studenter känns betryggande. Enligt STC/Examen är ett lämpligt sista datum för att få ut examen den 30 juni Frågan om eventuell insnävning av inom vilket huvudområde studierna ska ha påbörjats kan ses i ett större sammanhang. Det är generellt en fördel om formuleringarna vid avveckling av examina är i stort sett samma då de förenklar handläggningen. Utskottet för lärarutbildningars bedömning var dock att insnävningen fyller ett syfte och då det inte verkar föreligga några formella hinder mot en insnävning samt att hela verksamheten i franska ska avvecklas är det beredningens bedömning att en insnävning är i sin ordning. Utskottet för lärarutbildningar beslöt att föreslå fakultetsnämnden att i samband med beslut om att avveckla examen även se över frågan om eventuell avveckling av Kandidatprogrammet i språk och humaniora Allmän inriktning. För avveckling av program finns en rutin nedskriven beträffande vilket underlag som beslutet ska grunda sig på. Emellertid finns flera program och inriktningar som kan behöva avvecklas. Frågan berör på så vis inte endast det aktuella programmet och kan behöva övervägas av fakultetsnämnden i ett större sammanhang. Detta kan vara lämpligt att göra men bör i så fall göras inom ramen för den ordinarie dialogen mellan dekanerna och utbildnings- och forskningssektionen alternativt inom ramen för ett eget ärende i fakultetsnämnden. Beredningens förslag till beslut Fakultetsnämnden bör besluta: 1. att franska från och med den 1 juli 2013 inte längre kan utgöra huvudområde i en kandidatexamen vid Mälardalens högskola samt 2. att studenter som påbörjat sina studier i huvudområdet franska vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 ska ha rätt att kunna få ut ovanstående examina, dock längst till och med den 30 juni 2018.

120 Bilaga 1 till ärende 16 Sammanträde: # 3:2013 MDH /12 1 (2) Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Avveckling av filosofie kandidatexamen med huvudområdet spanska Bakgrund Rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget för (VUB) anger att verksamheten inom spanska ska vara avvecklad till vårterminen Av VUB:en framgår också att kandidatexamen i spanska ska avvecklas. Enligt rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om avveckling av examen. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har under våren 2013 arbetat fram underlag för beslutet varpå ärendet har beretts vid utbildnings- och forskningssektionen vilket inkluderat avstämning med STC/Examen. Problemanalys Med anledning av VUB:en och uppdraget att verksamheten inom spanska ska vara avvecklad till vårterminen 2014 önskar akademin för utbildning, kultur och kommunikation att kandidatexamen i spanska avvecklas. Möjliga lösningar/beslut Alternativ 1 Huvudalternativet är att spanska från och med den 1 juli 2013 inte längre kan utgöra huvudområde i en kandidatexamen men att studenter som påbörjat sina studier i huvudområdet spanska vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 ska ha rätt att kunna få ut ovanstående examina som längst till och med den 30 juni Alternativ 2 Fakultetsnämnden återremitterar ärendet för ytterligare beredning. Konsekvensanalys Av akademins underlag framgår vad som planeras ske med kurserna inom huvudområdet samt vilka program som berörs av avvecklingen. Alternativ 1 innebär att studenter ska ha påbörjat sina studier inom huvudområdet spanska vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 för att ha rätt att få ut en kandidatexamen i spanska. Formuleringen om att studierna ska ha påbörjats inom huvudområdet spanska är en insnävning i förhållande till nuvarande praxis som innebär att studierna ska ha påbörjats vid Mälardalens högskola före ett visst datum. STC/Examen kan inte se några formella hinder mot den föreslagna insnävningen. Däremot kan insnävningen ses som en försämring för studenter som påbörjat andra

121 Bilaga 1 till ärende 16 studier men som haft för avsikt att påbörja och slutföra studier i spanska i syfte att erhålla en kandidatexamen i spanska. 2 (2) Överväganden Mot bakgrund av att uppdraget är givet i rektors beslut om VUB finns inte mycket utrymme för överväganden som kan leda till alternativa beslut. Överväganden som ändå behöver göras innefattar en bedömning av huruvida avvecklingsplanen kan anses vara hållbar, framförallt avseende att kvaliteten upprätthålls under avvecklingsperioden. Av akademins underlag framgår att förutsättningarna för detta är goda. Framförallt att akademin visar medvetenhet om att man kan komma att behöva söka lösningar såsom tidsbegränsade anställningar eller samarbeten med andra lärosäten för att fullgöra åtaganden gentemot studenter känns betryggande. Enligt STC/Examen är ett lämpligt sista datum för att få ut examen den 30 juni Frågan om eventuell insnävning av inom vilket huvudområde studierna ska ha påbörjats kan ses i ett större sammanhang. Det är generellt en fördel om formuleringarna vid avveckling av examina är i stort sett samma då de förenklar handläggningen. Utskottet för lärarutbildningars bedömning var dock att insnävningen fyller ett syfte och då det inte verkar föreligga några formella hinder mot en insnävning samt att hela verksamheten i spanska ska avvecklas är det beredningens bedömning att en insnävning är i sin ordning. Utskottet för lärarutbildningar beslöt att föreslå fakultetsnämnden att i samband med beslut om att avveckla examen även se över frågan om eventuell avveckling av Kandidatprogrammet i språk och humaniora Allmän inriktning. För avveckling av program finns en rutin nedskriven beträffande vilket underlag som beslutet ska grunda sig på. Emellertid finns flera program och inriktningar som kan behöva avvecklas. Frågan berör på så vis inte endast det aktuella programmet och kan behöva övervägas av fakultetsnämnden i ett större sammanhang. Detta kan vara lämpligt att göra men bör i så fall göras inom ramen för den ordinarie dialogen mellan dekanerna och utbildnings- och forskningssektionen alternativt inom ramen för ett eget ärende i fakultetsnämnden. Beredningens förslag till beslut Fakultetsnämnden bör besluta: 1. att spanska från och med den 1 juli 2013 inte längre kan utgöra huvudområde i en kandidatexamen vid Mälardalens högskola samt 2. att studenter som påbörjat sina studier i huvudområdet spanska vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 ska ha rätt att kunna få ut ovanstående examina, dock längst till och med den 30 juni 2018.

122 Bilaga 1 till ärende 17 Sammanträde: # 3:2013 MDH /12 1 (2) Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Avveckling av filosofie magisterexamen med huvudområdet tyska Bakgrund Av rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget för (VUB) framgår att verksamheten i tyska på magisternivå ska avvecklas och att magisterexamen i tyska ska avvecklas. Enligt rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om avveckling av examen. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har under våren 2013 arbetat fram underlag för beslutet varpå ärendet har beretts vid utbildnings- och forskningssektionen vilket inkluderat avstämning med STC/Examen. Problemanalys Med anledning av VUB:ens uppdrag att avveckla verksamheten i tyska på magisternivå och att avveckla magisterexamen i tyska önskar akademin för utbildning, kultur och kommunikation att magisterexamen i tyska avvecklas. Möjliga lösningar/beslut Alternativ 1 Huvudalternativet är att tyska från och med den 1 juli 2013 inte längre kan utgöra huvudområde i en magisterexamen men att studenter som påbörjat sina studier i huvudområdet tyska vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 ska ha rätt att kunna få ut ovanstående examina som längst till och med den 30 juni Alternativ 2 Fakultetsnämnden återremitterar ärendet för ytterligare beredning. Konsekvensanalys Av akademins underlag framgår vad som planeras ske med kurserna inom huvudområdet samt att inga program berörs av avvecklingen. Alternativ 1 innebär att studenter ska ha påbörjat sina studier inom huvudområdet tyska vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 för att ha rätt att få ut en magisterexamen i tyska. Formuleringen om att studierna ska ha påbörjats inom huvudområdet tyska är en insnävning i förhållande till nuvarande praxis som innebär att studierna ska ha påbörjats vid Mälardalens högskola före ett visst datum. STC/Examen kan inte se några formella hinder mot den föreslagna insnävningen. Däremot kan insnävningen ses som en försämring för studenter som påbörjat andra studier men som haft för avsikt att påbörja och slutföra studier i tyska i syfte att erhålla en magisterexamen i tyska.

123 Bilaga 1 till ärende 17 Överväganden Mot bakgrund av att uppdraget är givet i rektors beslut om VUB finns inte mycket utrymme för överväganden som kan leda till alternativa beslut. Överväganden som ändå behöver göras innefattar en bedömning av huruvida avvecklingsplanen kan anses vara hållbar, framförallt avseende att kvaliteten upprätthålls under avvecklingsperioden. Av akademins underlag framgår att förutsättningarna för detta är goda. Framförallt att akademin uppger att det finns en fullgod bemanning i ämnet och att det borgar för att studenterna kan ta ut sin examen med bibehållen kvalitet känns betryggande. Enligt STC/Examen är ett lämpligt sista datum för att få ut examen den 30 juni (2) Frågan om eventuell insnävning av inom vilket huvudområde studierna ska ha påbörjats kan ses i ett större sammanhang. Det är generellt en fördel om formuleringarna vid avveckling av examina är i stort sett samma då de förenklar handläggningen. Utskottet för lärarutbildningars bedömning var dock att insnävningen fyller ett syfte och då det inte verkar föreligga några formella hinder mot en insnävning samt att verksamheten i tyska på magisternivå ska avvecklas är det beredningens bedömning att en insnävning är i sin ordning. Beredningens förslag till beslut Fakultetsnämnden bör besluta: 1. att tyska från och med den 1 juli 2013 inte längre kan utgöra huvudområde i en magisterexamen vid Mälardalens högskola samt 2. att studenter som påbörjat sina studier i huvudområdet tyska vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 ska ha rätt att kunna få ut ovanstående examina, dock längst till och med den 30 juni 2018.

124 Bilaga 1 till ärende 18 Sammanträde: # 3:2013 MDH /13 1 (7) Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Jonas Lostelius PROMEMORIA Programutbud för läsåret 2014/2015 avseende utbildningar på engelska Bakgrund Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för planering, styrning och kvalitetssäkring av utbildning på grund- och avancerad nivå och ska enligt rektors delegationsordning fatta beslut om programutbud och rekryteringsmål. Högskolans utbildningsutbud ska ligga i linje med forsknings- och utbildningsstrategi för , vilket bland annat innefattar att utbildningskvaliteten ska vara hög. Fakultetsnämndens utskott (med undantag av forskningsutskottet) bereder förslag till beslut om programutbud och handläggaren för Rådet för internationell verksamhet (RIV) kan lämna synpunkter till fakultetsnämnden utifrån rådets fastställda bedömningskriterier för program som ges på engelska. Enligt den ordinarie tidplanen ska beslut om engelskt programutbud fattas vid fakultetsnämndens sammanträde den 30 maj Problemanalys Akademierna önskar ge ett visst programutbud med specificerade rekryteringsmål. Fakultetsnämnden har kvalitetssäkringsansvar för utbildning och fattar beslut om programutbud och rekryteringsmål. Högskolans utbildningsutbud ska ligga i linje med forsknings- och utbildningsstrategi för , vilket bland annat innefattar att utbildningskvaliteten ska vara hög. Faktasammanställning Fakta i sammanhanget kan sägas utgöras av det underlag som ingår i processen som leder fram till utbudsbeslutet. Vid sitt sammanträde den 21 februari 2013 beslöt fakultetsnämnden att följande ska utgöra underlag för utbudsbeslut: 1. Styrkort 2. Studentnöjdhet 3. Arbetsmarknadsrelevans 4. Verksamhetsbalans och dess fördelning mellan de huvudsakliga campusorterna (endast parameter att bevaka för fakultetsnämnden) samt 5. Beredning av utbildningsutbudet ska ske ur ett internationaliseringsperspektiv och på basis av frågor som tagits fram i RIV

125 Bilaga 1 till ärende 18 Därtill beslöt fakultetsnämnden att ge utbildnings- och forskningssektionen i uppdrag att utreda om det är möjligt att på ett rimligt sätt ta fram uppgifter gällande andelen disputerade lärare i utbildningen samt att om möjligt integrera dessa uppgifter i det återkommande underlaget för utbudsbeslut. Den utredningen är ännu i sin linda och uppgifter om disputerade i utbildningen finns inte att delge. 2 (7) Vid utskottens sammanträden i maj 2013 har detaljerade styrkort, studentnöjdhet (i den mån akademierna lämnat uppgifter om detta), arbetsmarknadsrelevans och akademiernas önskemål om programutbud utgjort underlag för utbildningsutskottens beredning. Forskarutbildningsutskottet har betraktat utbildningarna på avancerad nivå, och hade för detta ändamål underlag i form av utdrag ur underlaget som RIV hanterar (avseende utbildningarnas forskningsbas). Förändringar i akademiernas begäran jämfört med föregående läsårs utbud Av akademiernas begäran om programutbud framgår följande önskade förändringar för HT14 jämfört med föregående år. Pgm_kod Programmets namn Kommentar/förändring gentemot föregående läsårs utbud ZEG23 International Marketing Ökning av rekryteringsmål till 60 HT14 från 40 HT13 samt ändrat behörighetskrav. AGM01 Master's Programme in Health and Care (60 credits) Programmet ges ej och ersätts av ett nytt Masterprogram inom hälsa och välfärd 120 hp. ZKS21 Produkt- och processutveckling - masterprogram - Produktion och logistik/ Master s Programme in Product and Process Development - Production and Logistics Minskat rekryteringsmål till 15 HT14 från 20 HT13. AMM02 Masterprogram i hållbara energisystem/ Master's Programme in Sustainable Energy Systems? Masterprogram inom Hälsa och Välfärd/ Master s Programme in Health and Social Welfare Ändring i behörighetskrav, krav på 90 hp energiteknik ändras till krav på innehåll av termodynamik, värmeöverföring, strömningslära, samt miljökunskap. Nytt program. GST02 Master s Programme in Innovation and Design, 120 Credits "Nytt program". Gavs HT11 som svenskt påbyggnadsprogram. Fotnot. Behörighetskraven regleras formellt i respektive programs utbildningsplan. I praktiken låses behörighetskrav vid fakultetsnämndens utbudsbeslut och utbildningsplanerna måste skyndsamt uppdateras med de nya behörighetskraven som är de som ska användas vid marknadsföringen av programmen.

126 Bilaga 1 till ärende 18 Möjliga lösningar/beslut Fakultetsnämnden kan utöver att besluta att program ska få ges med specificerade rekryteringsmål besluta att vidta ytterligare kvalitetssäkrande åtgärder. Exempelvis kan beslutet utökas till att omfatta fördjupad kvalitetsgranskning avseende aspekter, områden, program eller examina som man bedömer väsentligt att titta närmare på under året (exempelvis som underlag för nästkommande utbudsbeslut). Fakultetsnämnden kan även villkora beslutet eller koppla ihop beslutet med kommande inställandeprocess. 3 (7) Alternativ 1 Huvudalternativet utgörs av det liggande förslaget till beslut. Alternativ 2 Fakultetsnämnden kan utifrån underlagen besluta att vissa program ska få ges med andra rekryteringsmål medan andra program inte ska få ges. Konsekvensanalys En form av konsekvensanalys är huruvida det önskade/föreslagna engelska programutbudet ligger i linje med högskolans forsknings- och utbildningsstrategi (FUS). 1 Av FUS:en framgår att det inom ramen för högskolans spetsmiljö och tre utvecklingsmiljöer ska finnas utbildning på engelska på avancerad nivå. Så är fallet idag och förutsatt att den nya masterutbildningen som akademin för hälsa, vård och välfärd planerar starta från HT14 ersätter akademins magisterutbildning som ställdes in för HT13 så upprätthålls den rådande ordningen. I de två etablerade forskningsinriktningar som beskrivs som forskningsbaser återfinns program på engelska (påbyggnadsutbildningen International marketing och nybörjarprogrammet International business management) inom inriktningen Industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsvetenskap medan det inte finns något program på engelska inom inriktningen Utbildningsvetenskap. Eftersom FUS:en inte uttrycker något krav på att forskningsbaserna ska erbjuda program på engelska, eller förbud mot det, bedöms ovanstående vara i linje med FUS:en. Med ett FUS-perspektiv på det engelska programutbudet ser programmen Analytical finance och Financial engineering ut att sakna självklar hemvist inom en etablerad forskningsinriktning. Programmen och dess kurser kan emellertid ha anknytning till etablerade forskningsinriktningar (och av programmens nu gällande utbildningsplaner framgår att så är fallet) och programmen kan i övrigt uppfylla FUS:ens ambitioner avseende kvalitet i ett internationellt sammanhang. Diskussionerna i teknikutskottet och forskarutbildningsutskottet gjorde gällande att programmen (framförallt Financial engineering) mycket väl har starka kopplingar till en eller flera etablerade forskningsinriktningar. Överväganden Rekryteringsmål Beträffande det engelska programutbudet finns flera överväganden att göra. En startpunkt är att utbudsbeslutet även omfattar att fastslå programmens 1 Av FUS:en framgår bland annat att utbildningskvaliteten ska vara hög. Denna aspekt behandlas under rubriken överväganden.

127 Bilaga 1 till ärende 18 rekryteringsmål. Rekryteringsmålet ska i korthet vara det önskade antalet studenter på programmet två veckor in på första terminen (ett visst överintag är dock ofta motiverat mot bakgrund av att det i regel förekommer en del tidiga avhopp). Rekryteringsmål används bland annat i kommunikationen med sökande, i uppföljningssyfte (exempelvis för att få grepp om volymen i programutbudet och för att beräkna söktrycket) och för att bedöma behov av marknadsföringsinsatser. Rekryteringsmålen kan också vara viktiga för att uppskatta behovet av lärarresurser och för att bedöma huruvida lärarresurserna är tillräckliga i förhållande till antalet studenter. Vidare är det bra om rekryteringsmålen tar hänsyn till arbetsmarknadens behov av utbildade. 4 (7) Sedan avgiftsinförandet HT11 och det lägre intresset för utbildning på engelska har en gradvis anpassning av rekryteringsmålen för högskolans engelska program skett. Till HT13 var programmens rekryteringsmål i flera fall lägre än rekryteringsmålen för föregående år. Fortfarande verkar flera program ha väl höga rekryteringsmål i förhållande till söktryck och hur många som faktiskt registreras. Alternativt är marknadsföringsinsatserna väl små. På sikt är det önskvärt att rekryteringsmålen är realistiska och återspeglar verkliga ambitioner och insatser. För årets utbudsbeslut är det emellertid väl tidigt att göra andra bedömningar än akademiernas önskemål. Styrkort och studentnöjdhet Överväganden utifrån programmens måluppfyllelse enligt styrkorten behöver också göras. Styrkorten innehåller uppgifter som utgör en delmängd i underlaget för bedömning av programmens kvalitet. Av utrymmesskäl lyfts här endast några iakttagelser som bedöms vara extra relevanta för utskott och/eller fakultetsnämnd att fästa uppmärksamhet på. Beträffande International Marketing och akademins önskemål att ge programmet med rekryteringsmål om 60 så kan det mot bakgrund av sökstatistiken bli en utmaning att nå målet om minst en förstahandssökande per plats. Antalet förstahandssökande har de senaste två åren varit lite drygt 60 (dock ställdes programmet in för HT13 den 19 mars 2013 vilket gjorde att programmet inte var sökbart i den nationella sökomgången, vilken HT12 bidrog med 17 förstahandssökande). Även arbetsmarknadsprognoserna pekar på lång sikt mot ett överskott av ekonomutbildade. Sammantaget talar detta för att fakultetsnämnden/utskottet för ekonomiutbildningar noga bör följa utvecklingen av programmets söktryck och registrerade i förhållande till rekryteringsmålet. Beträffande International business management framstår genomströmningen termin 6 och examinationsfrekvensen vara påfallande låga. Här planeras eller pågår en översyn av programmet. Det kan vara relevant för utskottet för ekonomiutbildningar att följa utfallet av översynen. Härutöver kan det mot bakgrund av programutvärderingen från maj 2012 vara relevant för företrädare för fakultetsnämnden att i relevanta fora lyfta frågan om eventuellt behov av insatser för att öka lärarkårens engelskkunskaper. Beträffande Intelligenta inbyggda system så framstår även här genomströmningen som låg. I programmet finns emellertid möjlighet att göra tidigt utgång via en magisterexamen i datavetenskap. Nuvarande mätsystem och styrkort tar inte hänsyn till det här upplägget och styrkortets genomströmning kan därmed anses vara missvisande. Studentnöjdheten är

128 Bilaga 1 till ärende 18 enligt uppgift i svarsmallen mycket hög (4,7 av 5,0). Datavetenskap är för tillfället föremål för utvärdering inom ramen för Universitetskanslersämbetets (UKÄ) kvalitetsutvärderingssystem. 5 (7) Beträffande Product and process development production and logistics så fanns få förstahandssökande i den internationella sökomgången. Däremot har intresset varit större än tidigare i den nationella sökomgången och sammantaget når programmet målet för söktrycket. Givet att det pågår en översyn av programmet och att akademins bedömning är att marknadsföringen därefter kan ökas kan det vara relevant för utskottet för teknikutbildningar att följa utfallet av översynen. Vidare kan det mot bakgrund av att det de senaste åren varit ganska få registrerade på programmet vara relevant för utskottet att närmare följa studentgruppernas storlek på kursnivå samt studentnöjdheten (vilken inte framgår klart i akademins inlämnade underlag). Forskarutbildningen har tagit emot många studenter från programmet och på sikt kan det vara relevant för exempelvis forskarutbildningsutskottet att närmare undersöka dessa studenters uppfattning om programmet och dess koppling till forskarutbildning och forskning. Avslutningsvis ska nämnas att programmet leder fram till en teknologie masterexamen med huvudområdet produkt- och processutveckling vilken för tillfället utvärderas av UKÄ. Beträffande Sustainable energy systems är det svårt att göra iakttagelser utifrån styrkortet eftersom det rör sig om så få programregistrerade. Detta i sig kan dock vara av intresse. Det kan således vara relevant för utskottet för teknikutbildningar att följa antalet registrerade på kursnivå och programstudenternas uppfattning om programmet i allmänhet och studiemiljön i synnerhet. Uppgift om studentnöjdheten saknas, vilken dock kan vara av intresse i och med att det är få registrerade programstudenter. Arbetsmarknadsrelevans Arbetsmarknadsrelevansen har delvis redan behandlats i utskotten i mars Av det underlaget framgick att för civilingenjörer förväntas en expansiv arbetsmarknad och både tillgången och efterfrågan förväntas öka kraftigt i framtiden och fram till år 2025 är prognosen att ett relativt balanserat läge på arbetsmarknaden är att vänta. För ekonomer förväntas ett betydande överskott av utbildade under hela perioden fram till år Emellertid kan situationen bli mer balanserad om utbildningskraven höjs i yrken som idag endast kräver gymnasial kompetens. För dataspecialister (programmerar- och systemvetarutbildade) prognostiseras en oregelbunden utveckling, både tillgång och efterfrågan på utbildade förväntas öka under prognosperioden (fram till år 2013) men i lite olika takt. Arbetsmarknadsrelevans i form av arbetsmarknadsprognoser för den svenska arbetsmarknaden är svåra att koppla till det engelska programutbudet eftersom de engelska utbildningarna i hög grad förbereder studenterna för en internationell arbetsmarknad. I Sverige förväntas ett överskott av ekonomutbildade och det kan vara relevant att extra noga följa graden av arbetsmarknadsetablering från högskolans ekonomprogram. För att arbetsmarknadsrelevansen ska kunna ge återverkningar på exempelvis dimensioneringen av relevanta program i det engelska programutbudet behövs uppgifter om i vilken utsträckning program som Analytical finance, International Business Management, International Marketing och Financial engineering ger studenterna goda förutsättningar att etablera sig på

129 Bilaga 1 till ärende 18 arbetsmarknaden. Något som inte finns tillgängligt vid upprättandet av det här PM:et. 6 (7) Granskning enligt RIV:s bedömningskriterier Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, akademin för innovation, design och teknik samt akademin för utbildning, kultur och kommunikation har inkommit med svar angående de internationella aspekterna i de program som önskas ges HT14. Programmen anses, efter granskning, uppfylla de uppsatta kriterierna. Akademin för hälsa, vård och välfärd som planeras inkomma med en ny utbildningsplan för HT14, kommer att få kriterierna granskade inför beslutet om utbildningsplanen i september. Verksamhetsbalans Av totalt elva önskade programtillfällen planeras nio ges i Västerås med ett samlat rekryteringsmål om 290 och två i Eskilstuna med ett samlat rekryteringsmål om 35. Det ger en verksamhetsbalans i det engelska programutbudet på cirka 11 procent i Eskilstuna (35 dividerat med summan av 290 och 35) vilket är utanför ambitionen i FUS:en att verksamheten inte ska understiga 40 procent på någon av orterna Eskilstuna och Västerås. Beredningens förslag till beslut Mot bakgrund av ovanstående bör fakultetsnämnden besluta att: att Analytical Finance/Bachelor Program in Analytical Finance (RMV20) ska få ges HT14 med rekryteringsmål om 30, att International Business Management (SEV25) ska få ges HT14 med rekryteringsmål om 70, att International Marketing (ZEG23) ska få ges HT14 med rekryteringsmål om 60, att Magisterprogram i programvaruteknik/master s Programme (one year) in Software Engineering (ZCG20) ska få ges HT14 med rekryteringsmål om 25, att Masterprogram i intelligenta inbyggda system/master s Programme in Intelligent Embedded Systems (GST01) ska få ges HT14 med rekryteringsmål om 20, att Masterprogram i Financial Engineering/Master's Programme in Financial Engineering (ZMS20) ska få ges HT14 med rekryteringsmål om 20, att Masterprogram i programvaruteknik/master s Programme in Software Engineering (ZCS24) ska få ges HT14 med rekryteringsmål om 25, att Produkt- och processutveckling - masterprogram - Produktion och logistik/master s Programme in Product and Process Development - Production and Logistics (ZKS21) ska få ges HT14 med rekryteringsmål om 15, att Masterprogram i hållbara energisystem/master's Programme in Sustainable Energy Systems (AMM02) ska få ges HT14 med rekryteringsmål om 20, att Masterprogram inom Hälsa och Välfärd/ Master s Programme in Health and Social Welfare ([programkod]), under förutsättning att programmet

130 Bilaga 1 till ärende 18 inrättas och utbildningsplan fastställs, ska få ges HT14 med rekryteringsmål om 20, 7 (7) att Master s Programme in Innovation and Design ([programkod]), under förutsättning att utbildningsplan fastställs, ska få ges HT14 med rekryteringsmål om 20, att därmed fastställa programutbud och rekryteringsmål avseende utbildningar på engelska med start läsåret HT14/VT15.

131 Bilaga 2 till ärende 18 Senast uppdaterad: Akademiernas begäran om utbud HT14-VT15 avseende program på engelska MDH /13 Pgm_kod RMV20 Programmets namn inkl eventuell inriktning Analytical Finance/ Bachelor Program in Analytical Finance Inriktningskod i LADOK hp Examen Kategori Typ (nybörjar- eller påbyggnadsprogram) Språk Ämnesområde 180 Kandidat Natur Ma Nyb Eng Matematik/N aturvetensk ap Utskott Akademi Etablerad forskningsinriktning Ort Rekryteringsmål HT13 Särskild behörighet (inom parentes anges det som utgör behörigheten inkl. undantag) Teknik UKK MERO V-ås 30 Engelska B, Matematik C (områdesbehörighet 4 med förändring) eller Matematik 3b/3c (områdesbehörighet A4 med förändring). Behörighetskrav uttryckta för utländska studenter Studies in Mathematics of a minimum of three years from Upper Secondary School with a Science profile and a TOEFL test result, minimum score 575 with a TWE score of at least 4,5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of minimum 6,5 and no band score below 5,5 or equivalent. Since the program is given entirely in English, Mälardalen University will exempt from the requirements of Swedish language proficiency. Urval Betygsurval 60% och provurval 40%. Pris i kr läsåret HT14/VT15 Fart (ange hel, halv eller 1/4) Starttermin (HT eller VT) Tid (t ex distans, kväll, dag) kr Hel HT dag/camp us/vissa kurser kväll Önskas att programmet ges, skriv JA/NEJ Ja Rekryteringsmål för HT14 Studentnöjdhet (uppgift kan hämtas exempelvis från senast gjorda programutvärdering, saknas uppgift - skriv det i så fall) 30 Studenterna ger programmet som helhet betyget 3,8 på en skala från 1 till 5 där 5 är högsta betyget, enligt senaste programutvärderingen vt 12. Kommentar/förändring gentemot föregående läsårs utbud SEV25 International Business Management 180 Kandidat Ekonomi Nyb Eng Ekonomi, ledarskap, arbetsliv Ekonomi EST INAS V-ås 70 Engelska B, Matematik C (områdesbehörighet 4 med förändring) eller Matematik 3b/3c (områdesbehörighet A4 med förändring). Studies in Mathematics of a Vid urvalet till minimum of three years from upper programmet secondary school with a science tillämpas profile and a TOEFL test result, betygsurval 60% with a minimum score of 575 with och provurval 40%. a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent. Since the programme is given entirely in English, Mälardalen University will make exemptions from the requirements of Swedish language proficiency kr Hel HT Dag Ja 70 Det finns både en kvalitativ och kvantitativ pgmutvärdering som används för pågående förändringar inom pgm. Akademin har diskuterat en sänkning av rekryteringsmål för att a) möta FUS:ens mål om bättre balans grundnivå / avancerad nivå, och b) bättre pedagogik. IBM ses också över för att lägga utbildningen närmare den svenska ekonomutbildningen, vilket bör tilltala studenterna. 1(12)

132 Bilaga 2 till ärende 18 Senast uppdaterad: Akademiernas begäran om utbud HT14-VT15 avseende program på engelska MDH /13 Pgm_kod ZEG23 Programmets namn inkl eventuell inriktning International Marketing Inriktningskod i LADOK hp Examen Kategori Typ (nybörjar- eller påbyggnadsprogram) Språk Ämnesområde 60 Magister Ekonomi Påb Eng Ekonomi, ledarskap, arbetsliv Utskott Akademi Etablerad forskningsinriktning Ort Rekryteringsmål HT13 Särskild behörighet (inom parentes anges det som utgör behörigheten inkl. undantag) Ekonomi EST INAS V-ås 40 Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom företagsekonomi. Dessutom krävs Engelska B. Behörighetskrav uttryckta för utländska studenter A completed Bachelor's degree from an institution of higher education of three years or more, equivalent to at least 180 credits and with a major in the field of Business Administration. A TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent is required. Urval Antal högskolepoäng. Pris i kr läsåret HT14/VT15 Fart (ange hel, halv eller 1/4) Starttermin (HT eller VT) Tid (t ex distans, kväll, dag) Önskas att programmet ges, skriv JA/NEJ Rekryteringsmål för HT14 Studentnöjdhet (uppgift kan hämtas exempelvis från senast gjorda programutvärdering, saknas uppgift - skriv det i så fall) kr Hel HT Dag Ja 60 I.u. p.g.a. större översyn. Kommentar/förändring gentemot föregående läsårs utbud Pgm inställt för översyn och harmonisering av behörighetskriterierna med svenska magistern. Ökning av rekryteringsmål för att möta FUS:ens mål om bättre balans grundnivå / avancerad nivå + ekonomiska överväganden. ZCG20 Magisterprogram i programvaruteknik/ Master s Programme (one year) in Software Engineering 60 Magister Data Påb Eng Data/Nätver k Teknik IDT IS V-ås 25 Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng inom datateknik eller datavetenskap, samt minst 22,5 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik. Dessutom krävs Engelska B. A completed Bachelor's degree Antal from an institution of higher högskolepoäng. education of 3 years or more, equivalent to 180 credits, of which at least 90 credits are within Computer Science or Computer Engineering and at least 22,5 credits in Mathematics/Applied Mathematics. English B is required for Swedish students. International students are required to submit a TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4,5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6,5 and no band score below 5,5 or equivalent kr Hel HT Dag JA 25 Akademin har uppgivit "Se bilaga". Av inskickade bilagor går dock inte att utläsa någon sammanfattan de studentnöjdhe t. 2(12)

133 Bilaga 2 till ärende 18 Senast uppdaterad: Akademiernas begäran om utbud HT14-VT15 avseende program på engelska MDH /13 Pgm_kod AGM01 Programmets namn inkl eventuell inriktning Master's Programme in Health and Care (60 credits) Inriktningskod i LADOK hp Examen Kategori Typ (nybörjar- eller påbyggnadsprogram) Språk Ämnesområde OINR 60 Magister Vård Påb Eng Vård/Hälsa/ Omsorg Utskott Akademi Etablerad forskningsinriktning Ort Rekryteringsmål HT13 Särskild behörighet (inom parentes anges det som utgör behörigheten inkl. undantag) Hälsa HVV HV E-tuna 30 Examen på kandidatnivå inom folkhälsovetenskap, omvårdnadsvetenskap, vårdvetenskap eller medicinsk vetenskap eller motsvarande. Dessutom krävs Engelska B för svenska studenter. Behörighetskrav uttryckta för utländska studenter A completed bachelor s degree from an institution of higher education of three years or more, equivalent to 180 credits within the fields of public health, caring, nursing or medical science. English B is required for Swedish students. Interna tional students are required to submit a TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent. Urval Urval baseras på tidigare akademiska studier. Pris i kr läsåret HT14/VT15 Fart (ange hel, halv eller 1/4) Starttermin (HT eller VT) Tid (t ex distans, kväll, dag) Önskas att programmet ges, skriv JA/NEJ Rekryteringsmål för HT14 Studentnöjdhet (uppgift kan hämtas exempelvis från senast gjorda programutvärdering, saknas uppgift - skriv det i så fall) Kommentar/förändring gentemot föregående läsårs utbud kr Hel HT Dag Nej Programmet ersätts av ett nytt Masterprogram inom hälsa och välfärd 120 hp. GST01 Masterprogram i intelligenta inbyggda system/master s Programme in Intelligent Embedded Systems 120 Master Data Påb Eng Data/Nätver k Teknik IDT IS V-ås 20 Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng, varav minst 30 hp inom datateknik, datavetenskap eller elektronik inklusive minst 15 hp inom programmering, samt minst 22,5 hp i matematik/tillämpad matematik. Dessutom krävs Engelska B. A completed Bachelor s degree (or Antal equivalent) of three years or more, högskolepoäng. equivalent to 180 credits, of which at least one semester (30 credits) in computer engineering, computer science or electronics that include courses in programming corresponding 15 credits. At least 22,5 credits in Mathematics/Applied Mathematics are required. English B is required for Swedish students. International students are requir ed to submit a TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4,5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an over all band score of at least 6,5 and no band score below 5,5 or equivalent kr Hel HT Dag JA 20 Enligt bilaga ger studenterna (10 svarande) programmet 4,7 (på skala 1-5 där 5 är högst) i helhetsomdö me. 3(12)

134 Bilaga 2 till ärende 18 Senast uppdaterad: Akademiernas begäran om utbud HT14-VT15 avseende program på engelska MDH /13 Pgm_kod ZMS20 Programmets namn inkl eventuell inriktning Masterprogram i Financial Engineering/ Master's Programme in Financial Engineering Inriktningskod i LADOK hp Examen Kategori Typ (nybörjar- eller påbyggnadsprogram) Språk Ämnesområde 120 Master Natur Ma Påb Eng Matematik/N aturvetensk ap Utskott Akademi Etablerad forskningsinriktning Ort Rekryteringsmål HT13 Särskild behörighet (inom parentes anges det som utgör behörigheten inkl. undantag) Teknik UKK MERO V-ås 20 Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng varav minst 60 högskolepoäng i matematik och statistik eller motsvarande. Dessutom krävs Engelska B. Behörighetskrav uttryckta för utländska studenter A completed Bachelor's degree from an institution of higher education of 3 years or more, equivalent to 180 credits, of which at least 60 credits (two semesters of full time studies) are in Mathematics including probability theory and statistics. English B is required for Swedish students. International students are required to submit a TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4,5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6,5 and no band score below 5,5 or equivalent. Urval Pris i kr läsåret HT14/VT15 Fart (ange hel, halv eller 1/4) Starttermin (HT eller VT) Tid (t ex distans, kväll, dag) Platsgaranti kr Hel HT dag/camp us/vissa kurser kväll Önskas att programmet ges, skriv JA/NEJ Ja Rekryteringsmål för HT14 Studentnöjdhet (uppgift kan hämtas exempelvis från senast gjorda programutvärdering, saknas uppgift - skriv det i så fall) 20 Studenterna ger programmet som helhet betyget 3,9 på en skala från 1 till 5 där 5 är högsta betyget, enligt senaste programutvärderingen VT12. Kommentar/förändring gentemot föregående läsårs utbud ZCS24 Masterprogram i programvaruteknik/ Master s Programme in Software Engineering 120 Master Data Påb Eng Data/Nätver k Teknik IDT IS V-ås 25 Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng inom datateknik eller datavetenskap, samt minst 22,5 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik. Dessutom krävs Engelska B. A completed Bachelor's degree Antal from an institution of higher högskolepoäng. education of 3 years or more, equivalent to 180 credits, of which at least 90 credits are within Computer Science or Computer Engineering and at least 22,5 credits in Mathematics/Applied Mathematics. English B is required for Swedish students. International students are required to submit a TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4,5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6,5 and no band score below 5,5 or equivalent kr Hel HT Dag JA 25 Akademin har uppgivit "Se bilaga". Av inskickade bilagor går dock inte att utläsa någon sammanfattan de studentnöjdhe t. 4(12)

135 Bilaga 2 till ärende 18 Senast uppdaterad: Akademiernas begäran om utbud HT14-VT15 avseende program på engelska MDH /13 Pgm_kod ZKS21 Programmets namn inkl eventuell inriktning Produkt- och processutveckling - masterprogram - Produktion och logistik/ Master s Programme in Product and Process Development - Production and Logistics Inriktningskod i LADOK hp Examen Kategori Typ (nybörjar- eller påbyggnadsprogram) Språk Ämnesområde 120 Master Teknik Påb Eng Teknik/Ener giteknik Utskott Akademi Etablerad forskningsinriktning Ort Rekryteringsmål HT13 Särskild behörighet (inom parentes anges det som utgör behörigheten inkl. undantag) Teknik IDT IPR E-tuna 20 Examen på grundnivå inom teknik om minst 180 högskolepoäng, varav minst 15 högskolepoäng matematik/tillämpad matematik, eller examen på grundnivå inom ekonomi eller naturvetenskap om minst 180 högskolepoäng, varav minst 15 högskolepoäng matematik/tillämpad matematik med minst ett års industrierfarenhet, eller motsvarande. Dessutom krävs Engelska B. Behörighetskrav uttryckta för utländska studenter A completed Bachelor's degree from an institution of higher education of 3 years or more, equivalent to 180 credits, in the fields of Technology/Engineering/ Economics/Business/Science, of which at least 15 credits are in Mathematics/Applied Mathematics. Nonengineering graduates are required to have at least one year of working experience in industry. English B is required for Swedish students. International students are required to submit a TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent. Urval Antal högskolepoäng. Pris i kr läsåret HT14/VT15 Fart (ange hel, halv eller 1/4) Starttermin (HT eller VT) Tid (t ex distans, kväll, dag) Önskas att programmet ges, skriv JA/NEJ Rekryteringsmål för HT14 Studentnöjdhet (uppgift kan hämtas exempelvis från senast gjorda programutvärdering, saknas uppgift - skriv det i så fall) kr Hel HT Dag JA 15 Av bilagorna går det inte att lämna en sammanfattni ng av studentnöjdhe ten. Kommentar/förändring gentemot föregående läsårs utbud Minskat rekryteringsmål för bättre överensstämmelse med faktiskt önskemål. AMM02 Masterprogram i hållbara energisystem/ Master's Programme in Sustainable Energy Systems 120 Master Teknik Påb Eng Teknik/Ener giteknik Teknik EST MERO V-ås 20 Examen på grundnivå inom teknik om minst 180 högskolepoäng, vari ingår teknisk termodynamik, värmeöverföring, strömningslära. Grundläggande kunskap i miljövetenskap/teknik samt minst 22,5 högskolepoäng matematik/tillämpad matematik. Dessutom krävs Engelska B. A completed Bachelor s degree Antal from an institution of higher högskolepoäng. education of three years or more, equivalent to at least 180 credits and with a major in engineering, including Engineering thermodynamics, Heat transfer/thermal engineering, Fluid dynamics. Basic knowledge in Environmental science/engineering and 22.5 credits Mathematics/ Applied Mathematics. A TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent is required kr Hel HT Dag Ja 20 Uppgift saknas. Ändring i behörighetskrav. Krav på 90 hp energiteknik ändras till krav på innehåll av termodynamik, värmeöverföring, strömningslära, samt miljökunskap. 5(12)

136 Bilaga 2 till ärende 18 Senast uppdaterad: Akademiernas begäran om utbud HT14-VT15 avseende program på engelska MDH /13 Pgm_kod Programmets namn inkl eventuell inriktning Inriktningskod i LADOK hp Examen LÄGG TILL EVENTUELLA NYA PROGRAM HÄR UNDER, FYLL I SÅ MYCKET SOM MÖJLIGT Masterprogram inom Hälsa och Välfärd/ Master s Programme in Health and Social Welfare 120 Master Vård Påb Eng Vård/Hälsa/ Omsorg Kategori Typ (nybörjar- eller påbyggnadsprogram) Språk Ämnesområde Utskott Hälsoch välfärdsu tbildning ar Akademi Etablerad forskningsinriktning Ort Rekryteringsmål HT13 Särskild behörighet (inom parentes anges det som utgör behörigheten inkl. undantag) HVV HV V-ås Examen på kandidatnivå inom folkhälsovetenskap, vårdvetenskap/omvårdnadsvetens kap, sjukgymnastik, socialt arbete, sociologi, psykologi eller motsvarande. Dessutom krävs engelska B. Behörighetskrav uttryckta för utländska studenter Urval A completed bachelor s degree Antal from an institution of higher högskolepoäng education of three years or more, equivalent to 180 credits within the fields of science of public health, nursing science/caring science, psysiotherapy, social work, psychology, sociolgy or equivalent. English B is required for Swedish students. International students are required to submit a TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent. Pris i kr läsåret HT14/VT15 Fart (ange hel, halv eller 1/4) Starttermin (HT eller VT) Tid (t ex distans, kväll, dag) Önskas att programmet ges, skriv JA/NEJ Rekryteringsmål för HT kr Hel HT Dag JA 20 Studentnöjdhet (uppgift kan hämtas exempelvis från senast gjorda programutvärdering, saknas uppgift - skriv det i så fall) Kommentar/förändring gentemot föregående läsårs utbud GST02 Master s Programme in Innovation and Design, 120 Credits 120 Master Teknik Påb Eng Teknik/Innova tion och Design Teknik IDT IPR E-tuna Bachelor s degree in Innovation Technology, Bachelor s degree in Information Design, Bachelor s degree in Product and Process Development, or the equivalent. A completed Bachelor's degree from Antal an institution of higher education of högskolepoäng. three years or more, equivalent to at least 180 (ECTS) credits, of which 90 credits are within the field of Technology/Engineering OR Information Design OR Innovation technology. English B is required for Swedish students. International students are required to submit a TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent kr Hel HT Dag Ja 20 Av bilagorna framkommer några allmänna utsagor om studentnöjdhet en, det är dock inte möjligt att koka ner dem till något konkret. Gavs HT-11 som svenskt påbyggnadsprogram. 6(12)

137 Senast rev Styrkort för engelskt utbudsbeslut för läsår 2014/2015 Sida 1 av 12 Styrkort för utbildningsprogram Bilaga 3 till ärende 18 Styrkorten redovisar översiktligt olika data för utbildningsprogram. Utgångspunkten för vilka program som följs upp är innevarande års programutbud. En sammanställning över aktuella program och måluppfyllelse framgår nedan. Information om mått, mål och metoder och detaljerade styrkort för respektive program finns på begäran. Sammanställning av indikatorer i programstyrkort Grön färg indikerar att programmet uppnår målet på MDH-nivå och röd färg indikerar att programmet inte når målet. Vit färg innebär att aspekten inte är tillämplig. Programnamn Ort 1 sökande per plats Könsfördelning T3 = 80 % T6 = 66 % HÅS/HÅP = 83% Analytical Finance/Bachelor Program in Analytical Finance Västerås International Business Management Västerås International marketing Västerås Magisterprogram i programvaruteknik/ Master s Program in Software Engineering (60 credits) Västerås Master Programme in Health and Care Eskilstuna Masterprogram i intelligenta inbyggda system/ Master s Program in Intelligent Embedded Systems Västerås Masterprogram i Financial Engineering/ Master Program in Financial Engineering Masterprogram i programvaruteknik/ Master s Program in Software Engineering (120 credits) Produkt- och processutveckling - masterprogram -Produktion och logistik/ Master s Program in Product and Process Development - Production and Logistics Västerås Västerås Eskilstuna Masterprogram i hållbara energisystem// Master Programme in Sustainable Energy Systems Västerås

138 Bilaga 1 till ärende 19 Sammanträde: # 3: /12 1 (5) Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Inställanden för läsåret 2013/2014 avseende utbildningar på svenska Bakgrund Enligt rektors delegationsordning (MDH /13, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om inställande av kursoch programtillfällen inom utbildning. Detta ska ske innan det så kallade urval 1 görs (vilket förväntas ske i månadsskiftet juni-juli 2013), i annat fall måste utbildningen ges. Nuvarande tidplan gör gällande att fakultetsnämnden väntas fatta beslut om inställande av kurs- och programtillfällen planerade att ges HT13 den 30 maj Beredningen är dels ett tillfälle att kontrollera att listan med de kurstillfällen som akademierna önskar ställa innehåller rätt kurstillfällen och att kurstillfällen får ställas in, dels är beredningen ett tillfälle att beakta kvalitetsaspekter. Exempelvis kan somliga kurstillfällen behöva en kritisk massa av studenter för att det ska finnas förutsättningar för god kvalitet. Beredningen kan också på ett eller annat sätt ta hänsyn till resultat från kursvärderingssystemet. Utbildningsutskottens beredning har mynnat ut i förslag till fakultetsnämnden på vilka kurs- och programtillfällen planerade för HT13 som bör ställas in. Utskottens samlade förslag skiljer sig lite från akademiernas ursprungliga önskemål. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) önskade ursprungligen att kurstillfället Statsvetenskap (SSK101, 23090) skulle ställas in. Utskottet för ekonomiutbildningar beslöt att inte föreslå fakultetsnämnden att ställa in det kurstillfället eftersom akademin hade lämnat upplysningen att tillfället hade två förstahandssökanden som sökt tillfället som kurs inom program (KP) och att studenter på lärarprogrammet påverkades så att de inte kunde ta ut sin examen med rätt inriktning. Akademin har den 20 maj 2013 dragit tillbaka önskemålet att ställa in. Istället har akademin samtidigt meddelat att man önskar ställa in kurstillfället Statsvetenskap inom lärarprogrammet (SSK108, 23098). Motiveringen är att samläsningen kan öka om Statsvetenskap (SSK101, 23090) ges och Statsvetenskap inom lärarprogrammet (SSK108, 23098) ställs in. Problemanalys Akademierna önskar ställa in kurs- och programtillfällen. Det är fakultetsnämnden som har beslutsrätten att ställa in kurser och program. Kurser och program som ges ska ha goda förutsättningar att genomföras med kvalitet och endast kurs- och programtillfällen som får ställas in ska ställas in.

139 Bilaga 1 till ärende 19 Faktasammanställning Förfrågan och instruktioner till akademiernas utbildningsledare med akademichefer för kännedom om hur man lämnar önskemål om inställande av kurs- och programtillfällen planerade för HT13 har gjorts. Av instruktionerna framgår beträffande kurser att Upplysning om eventuella konsekvenser för studenters möjlighet att följa utbildningsplanen för program och möjlighet att uppfylla examenskrav, och hur eventuella problem i dessa avseenden kan hanteras. Observera att även konsekvenserna för studenter från andra akademier än kursens värdakademi, och som berörs av inställandet, ska beaktas. Svarsmallar med alla kurstillfällen respektive programtillfällen och sökstatistik har använts och i svarsmallarna finns kolumner för att lämna upplysningar i enlighet med instruktionerna. 2 (5) Instruktionerna till akademierna har också innehållit delar av fakultetsnämndens riktlinjer för inställanden av programtillfällen. I svarsmallen avseende programtillfällen har programtillfällen som inte nått upp till av fakultetsnämnden fastställd gräns för antal förstahandssökande rödmarkerats (själva texten) och akademierna har uppmanats att inkomma med en åtgärdsplan för stärkt studentrekrytering. Möjliga lösningar/beslut Alternativ 1 Fakultetsnämnden ställer in kurs- och programtillfällen enligt förslag. Alternativ 2 Fakultetsnämnden ställer in andra kurs- och programtillfällen jämfört med förslag. Konsekvensanalys Generellt gäller att det är många kurs- och programtillfällen som önskas ställas in. Därför är det omöjligt att göra djupgående konsekvensanalyser av enskilda inställanden, tanken är istället att upplysningarna som akademierna ska lämna enligt instruktionerna ska täcka de väsentliga fall då det behövs konsekvensanalyser. Konsekvenser av inställanden som kan vara relevanta är i allmänhet studenters möjligheter att studera enligt utbildningsplanen och effekter för samläsande kurstillfällen (avseende till exempel kvarvarande gruppstorlek). Några ytterligare generella konsekvenser av inställanden av kurs- och programtillfällen är följande. Sökande meddelas att tillfället ställts in och har då möjlighet att söka andra utbildningar. Akademierna planerar, exempelvis bemanning, efter att ett visst program- och kursutbud ska ges. Ställs andra kurser och program in än vad akademierna önskat kan det bli bekymmer att hitta relevant sysselsättning för den personalresurs som var planerad för programmet/kursen. Om andra program- eller kurstillfällen ges än vad akademierna önskat kan det innebära att värdakademin inte har planerat in relevanta personalresurser, vilka då kan behöva hämtas utifrån. Överväganden Kurs- och programtillfällen bör ställas in om tillfället får ställas in (det vill säga är inte kurs inom program som är nödvändig för studenters möjligheter att uppfylla examenskraven) samt antingen att akademin önskar ställa in eller att det finns uppenbara kvalitetsrisker (exempelvis för få studenter för

140 Bilaga 1 till ärende 19 att uppnå en god utbildningsmiljö eller svaga studentomdömen i program- /kursvärderingar). 3 (5) Programtillfällen Enligt fakultetsnämndens riktlinjer för inställanden av programtillfällen är utgångspunkten att program ska ha ett visst antal förstahandssökanden för att få starta. Om akademierna ändå vill ge program behöver de argumentera för varför och för att kvaliteten upprätthålls. Akademin för innovation, design och teknik argumenterar för att samtliga utom ett av akademins programtillfällen som inte nått upp till gränsen för antal förstahandssökande ska ges ändå. I akademins underlag nämns ett antal negativa konsekvenser vid inställanden av exempelvis Innovation, produktion och logistik civilingenjörsprogram (CKE21). Av historisk sökstatistik framgår att programmet haft ett söktryck omkring 0,5 (antal förstahandssökande dividerat med rekryteringsmålet). Det har dock varit något fler antagna i urval 1 och 2 och även något fler registrerade än antalet förstahandssökande. Emellertid har inte rekryteringsmålet om 20 nåtts vid något tillfälle sedan mätningarna startade HT07. Av akademins underlag framgår att alla tre grundutbildningsämnen inom IPR under 2013 kommer att starta ett arbete med att nyskapa eller omskapa respektive utbildningsprogram och att detta arbete ska börja realiseras under hösten Detta förväntar akademin ska innebära färre valbara inriktningar och därmed ökad renodling och tydlighet för studenterna. Vilket man får anta förväntas leda till bättre förutsättningar för lyckad marknadsföring och ett högre söktryck. Utskottet för teknikutbildningar kan utifrån sitt kvalitetsperspektiv följa utvecklingen av ny-/omskapningen och innebörden av en realisering hösten Motsvarande resonemang kan i allt väsentligt tillämpas även på ett annat av akademins program som inte når gränsen för antal förstahandssökanden, Innovationsprogrammet-MTO Industridesign (RKE20 INDU), 180 hp. Här lyfter akademin dock delvis andra åtgärder för stärkt studentrekrytering, man skriver att ämnet innovationsteknik har som ambition att fasa ut existerande program och skapa ett nytt innovationsprogram med högskoleingenjörsexamen som mål med start HT15. Vidare skriver akademin att en ambition är att skapa en IPRöverskridande utbildning, med arbetsnamnet IMTO 3.0, som från start förenar och integrerar forskningen och grundutbildningsämnena inom IPR. Akademins arbete med att förändra IMTO-programmen har pågått under en längre tid. Akademins skrivningar om att IMTO-programmen står inför en förändring de närmsta två åren (IMTO 3) och utan att föregå den processen kommer ett resultat av denna förändring vara att det blir ett program fanns med i akademins underlag som inlämnades inom ramen för förra årets inställandeprocess. Mot den bakgrunden kan det vara relevant för framförallt utskottet för teknikutbildningar att följa utvecklingen av arbetet med att förändra IMTO-programmen. Handlar det om att inrätta ett nytt program så är det en omfattande process som kräver sin tid. Ska det nya programmet starta HT15 så ska det finnas med i fakultetsnämndens utbudsbeslut hösten Ovan har beredningen lyft iakttagelser som fakultetsnämnden och berörda utskott på ett eller annat sätt kan agera utifrån men beredningen landar inte

141 Bilaga 1 till ärende 19 i några andra förslag på inställanden av programtillfällen jämfört med akademiernas önskemål. 4 (5) Kurstillfällen Nuvarande beredningsprocess gör inte en genomlysning av samtliga kurstillfällen i syfte att ge svar på vilka kurstillfällen som får ställas in och vilka som inte får ställas in, processen ger däremot upplysningar om eventuella konsekvenser av att kurstillfällen ställs in. Av upplysningarna som akademierna har lämnat framstår det som att de önskade inställandena får göras. Givet att akademichefen via rektors delegationsordning har att besluta om kurser (undantaget inställanden) har utskott och fakultetsnämnd små möjligheter att ur ett kvalitetsperspektiv påverka utformning och innehåll i enskilda kurser. Beredningens förslag till beslut Fakultetsnämnden bör ställa in nedanstående program- och kurstillfällen. Program- & inriktningskod, Namn, Anmälningskod, Akademi, Utskott RKE20 DATA Innovationsprogrammet-MTO, IDT Teknik GAM02 ENS2 Ämneslärarpgm gymnasieskola, UKK Lärare GAM02 SHEN Ämneslärarpgm gymnasieskola, UKK Lärare GAM02 SHMA Ämneslärarpgm gymnasieskola, UKK Lärare GLM01 A7-9 Komplettera pedagog utb A7-9, UKK Lärare GLM01 GYMN Komplettera pedagog utb GYMN, UKK Lärare Kurskod, Anmälningskod, Kursnamn 1, Akademi, Utskott SSK Statsvetenskap i lärarpgm EST Ekonomi SKA Internationell politik för lärare EST Ekonomi SKA Politik och förvaltning för lärare EST Ekonomi OAU Utforska naturvetenskap och tek UKK Lärare VAE Hälsans teorier HVV Hälsa-välfärd VAE Evidensbaserad omvårdnad HVV Hälsa-välfärd VAE Teorier och begrepp inom vårdvet HVV Hälsa-välfärd VAE Vetenskapliga forskningsmetoder HVV Hälsa-välfärd FHA Ojämlikhet i hälsa och hållbar utv HVV Hälsa-välfärd FHA Hälsofrämjande arbete - begrepp HVV Hälsa-välfärd VAA Handledning inriktning vård HVV Hälsa-välfärd VAA Handledning inriktning vård HVV Hälsa-välfärd VAE Strokevård HVV Hälsa-välfärd VAE Vårdvetenskapliga begrepp i teori HVV Hälsa-välfärd 1 Kursnamnen i den här listan kan vara något avkortade för att få plats på en rad. Fullständiga kursnamn framgår av respektive svarsmall.

142 Bilaga 1 till ärende 19 HEN Engelska 3, Uppsats i engelska UKK Lärare 5 (5) KMI Kammarmusik V UKK Lärare MKM Artistisk kommunikation II UKK Lärare KMI Suzukimetodik för stråkar Nivå 1 UKK Lärare KMI Suzukimetodik för stråkar Nivå 2 UKK Lärare SVA Kommunikationsteori UKK Lärare SVA Grammatik UKK Lärare SVA Textkunskap UKK Lärare HSV Språk i näringslivet UKK Lärare SSA Svenska som andraspråk 2 UKK Lärare SSA Svenska som andraspråk 2 UKK Lärare HSA Svenska som andraspråk, didaktik UKK Lärare SSA Att lära på sitt andraspråk UKK Lärare SSA Språkutvecklingsanalys UKK Lärare SSA Sociolingvistiska perspektiv på fler UKK Lärare SSA Litteratur i andraspråksundervis UKK Lärare SSA Språkutvecklingsanalys UKK Lärare HLI Litteraturvetenskap, fördjupning 1 UKK Lärare SQA Specialpedagogik UKK Lärare SQA Likvärdighet, mångfald och inklud UKK Lärare SQA Vetenskapliga forskningsmetoder UKK Lärare SQA Läskurs inom specialpedagogik UKK Lärare LIA Ekokritik - natur och litteratur UKK Lärare FRA Franska 1 UKK Lärare SPA Spanska 1 UKK Lärare TYA Tyska 1 UKK Lärare TYA Examensarbete i tyska avan nivå UKK Lärare TYA Teknisk Tyska 2 UKK Lärare WMX Företagsstrategier för hållbar utv EST Teknik PPU Industriautomation 1, struktur IDT Teknik PPU Industriautomation 2, robotik IDT Teknik MMA Analysens grunder UKK Teknik MMA Sannolikhetslära och statistik UKK Teknik MMA Matematisk modellering analys UKK Teknik MMA Matematikdidaktik med lärar UKK Teknik MAA Matematik för lärare i år 4-6, del I UKK Teknik

143 Senast reviderad: efter AKA:s svar, dessförinnan Svarsmall för att ställa in programtillfällen (nybörjarprogram) HT13 (baserad på STC:s fil med anmälningsstatistik HT13) Bilaga 2 till ärende 19 MDH /12 Programkod Iriktning Utbildningsprogram Akademi Utskott Poäng Anmälningskod Ort Rekryteringsmål Sökande 1:a hand Sökande totalt Önskemål ställa in (skriv"ställ in") Konsekvenser av att ställa in och av att starta (mall för konsekvensbeskrivning finns inlagd som kommentar till den här cellen, för muspekaren över cellen för att se kommentaren) Anhållan om att ge trots färre sökande än fastställd gräns (skriv "Ge ändå") Åtgärdsplan för att stärka studentrekryteringen Akademins kommentar RMV20 Analytical Finance UKK Teknik Vås Antalet förstahandssökande är i nivå med Fakultetsnämndens fastställda gränser för antal förstahandssökande för att få starta programmet. Tillkommer från internationella omgången: 11 antagna i urval 2 (varav 2 avgiftsskyldiga) GKV03 Beteendevetenskapliga HVV Ekonomi Vås programmet YHT02 Byggnadsingenjörsprogramme EST Teknik Vås t YCT01 Civilingenjörsprogrammet i EST Teknik Vås energisystem YCT02 Civilingenjörsprogrammet i EST Teknik Vås industriell ekonomi CCV20 Civilingenjörsprogrammet i IDT Teknik Vås robotik GKV04 Datavetenskapliga IDT Teknik Vås programmet TCV21 Datornätverk och IDT Teknik Vås datakommunikation GXV01 Datornätverk/Systemteknik IDT Teknik Vås (KURSPAKET) GKV02 Ekonomprogrammet EST Ekonomi Vås GKE02 Ekonomprogrammet EST Ekonomi Ea YHT03 Energiingenjörsprogrammet EST Teknik Vås IMV20 Flygingenjörsprogrammet IDT Teknik Vås GKV01 Folkhälsoprogrammet HVV Hälsa Vås GFE01 Förskollärarprogrammet UKK Lärarutb Ea GFV01 Förskollärarprogrammet UKK Lärarutb Vås GRM01 Grundlärarprogrammet förskoleklass och grundskola 1-3 UKK Lärarutb Ea

144 Senast reviderad: efter AKA:s svar, dessförinnan Svarsmall för att ställa in programtillfällen (nybörjarprogram) HT13 (baserad på STC:s fil med anmälningsstatistik HT13) Bilaga 2 till ärende 19 MDH /12 Programkod Iriktning Utbildningsprogram Akademi Utskott Poäng Anmälningskod Ort Rekryteringsmål Sökande 1:a hand Sökande totalt Önskemål ställa in (skriv"ställ in") Konsekvenser av att ställa in och av att starta (mall för konsekvensbeskrivning finns inlagd som kommentar till den här cellen, för muspekaren över cellen för att se kommentaren) Anhållan om att ge trots färre sökande än fastställd gräns (skriv "Ge ändå") Åtgärdsplan för att stärka studentrekryteringen YHT01 Högskoleingenjörsprogrammet IDT Teknik Vås Se bilaga Ge ändå Se bilaga i nätverksteknik DKE20 Informativ illustration - IDT Teknik Ea informationsdesign CKE20 Innovation och produktdesign - IDT Teknik Ea Se bilaga Ge ändå Se bilaga civilingenjörsprogram IKE20 Innovation och produktdesign - IDT Teknik Ea högskoleingenjörsprogram CKE21 Innovation, produktion och logistik - civilingenjörsprogram IDT Teknik Ea Se bilaga Ge ändå Se bilaga Akademins kommentar IKE21 Innovation, produktion och IDT Teknik Ea logistik - högskoleingenjörsprogram RKE20 FEKO Innovationsprogrammet-MTO IDT Teknik Ea RKE20 INDU Innovationsprogrammet-MTO IDT Teknik Ea Se bilaga Ge ändå Se bilaga RKE20 PSYK Innovationsprogrammet-MTO IDT Teknik Ea RKE20 DATA Innovationsprogrammet-MTO IDT Teknik Ea Ställ in Se bilaga Se bilaga SEV25 International Business EST Ekonomi Vås Management GKS02 Internationella EST Ekonomi Vås marknadsföringsprogrammet GHM02 CELL Kammarmusikprogrammet UKK Lärarutb Vås cello* GHM02 FAGO Kammarmusikprogrammet UKK Lärarutb Vås 1 1 fagott* GHM02 FLOJ Kammarmusikprogrammet UKK Lärarutb Vås 2 6 flöjt* GHM02 HORN Kammarmusikprogrammet UKK Lärarutb Vås 1 4 GHM02 GITR horn* Kammarmusikprogrammet gitarr* (INSTÄLLT) UKK Lärarutb Vås 2 2 Ställ in, inriktningen avvecklas. Önskemål om avveckling av inriktningen är tillsänt Fakultetsnämnden. GHM02 KLAR Kammarmusikprogrammet klarinett* UKK Lärarutb Vås 3 7 2

145 Senast reviderad: efter AKA:s svar, dessförinnan Svarsmall för att ställa in programtillfällen (nybörjarprogram) HT13 (baserad på STC:s fil med anmälningsstatistik HT13) Bilaga 2 till ärende 19 MDH /12 Programkod Iriktning Utbildningsprogram GHM02 OBOE Kammarmusikprogrammet oboe* GHM02 PIAN Kammarmusikprogrammet piano* GHM02 SAXO Kammarmusikprogrammet saxofon* GHM02 SANG Kammarmusikprogrammet sång* GHM02 TRMP Kammarmusikprogrammet trumpet* GHM02 VOLA Kammarmusikprogrammet viola* GHM02 VLIN Kammarmusikprogrammet violin* GHM02 OVRI Kammarmusikprogrammet övrigt instrument* HHV20 KOMM Kandidatprogram i språk och humaniora FXM01 Naturvetenskapligt/tekniskt basår Akademi Utskott Poäng Anmälningskod Ort Rekryteringsmål Sökande 1:a hand Sökande totalt UKK Lärarutb Vås 0 1 UKK Lärarutb Vås 6 16 UKK Lärarutb Vås 0 1 UKK Lärarutb Vås UKK Lärarutb Vås 1 1 UKK Lärarutb Vås 1 1 UKK Lärarutb Vås 5 9 UKK Lärarutb Vås 2 4 UKK Lärarutb Vås Önskemål ställa in (skriv "Ställ in") Konsekvenser av att ställa in och av att starta (mall för konsekvensbeskrivning finns inlagd som kommentar till den här cellen, för muspekaren över cellen för att se kommentaren) Anhållan om att ge trots färre sökande än fastställd gräns (skriv "Ge ändå") Åtgärdsplan för att stärka studentrekryteringen Akademins kommentar UKK Teknik Vås Förslag att höja rekryteringsmålet från 70 till 90 maa tillkommande medel för ingenjörsplatser IDT Teknik Ea DKE21 Rumslig gestaltning - informationsdesign SSV21 Samhällsvetenskapliga EST Ekonomi Vås programmet VOV21 Sjukgymnastprogrammet HVV Hälsa Vås GSN02 Sjuksköterskeprogrammet HVV Hälsa Nyk GSE02 Sjuksköterskeprogrammet HVV Hälsa Ea GSV02 Sjuksköterskeprogrammet HVV Hälsa Vås GOM01 Socionomprogrammet HVV Hälsa Ea DKE22 Textdesign - informationsdesign GAM01 EMS2 Ämneslärarprogrammet grundskola 7-9 (INSTÄLLT) GAM01 MES2 Ämneslärarprogrammet grundskola 7-9 (INSTÄLLT) IDT Teknik Ea UKK Lärarutb Ea UKK Lärarutb Ea 0 0 3

146 Senast reviderad: efter AKA:s svar, dessförinnan Svarsmall för att ställa in programtillfällen (nybörjarprogram) HT13 (baserad på STC:s fil med anmälningsstatistik HT13) Bilaga 2 till ärende 19 MDH /12 Programkod Iriktning GAM01 SES2 GAM01 SVSH GAM02 ENS2 GAM02 SHEN GAM02 SHSV GAM02 SVEN GAM02 SVS2 GAM02 MAEN GAM02 SHMA Utbildningsprogram Ämneslärarprogrammet grundskola 7-9 (INSTÄLLT) Ämneslärarprogrammet grundskola 7-9 (INSTÄLLT) Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Akademi Utskott Poäng Anmälningskod Ort Rekryteringsmål Sökande 1:a hand Sökande totalt UKK Lärarutb Ea 0 0 UKK Lärarutb Ea 0 0 Önskemål ställa in (skriv "Ställ in") UKK Lärarutb Ea Ställ in UKK Lärarutb Ea 3 49 Ställ in UKK Lärarutb Ea 8 49 UKK Lärarutb Ea UKK Lärarutb Ea 6 34 UKK Lärarutb Ea 6 19 UKK Lärarutb Ea 0 12 Ställ in Konsekvenser av att ställa in och av att starta (mall för konsekvensbeskrivning finns inlagd som kommentar till den här cellen, för muspekaren över cellen för att se kommentaren) Anhållan om att ge trots färre sökande än fastställd gräns (skriv "Ge ändå") Inriktningarna SHSV, SVEN och SVS2 samläser UVK, VFU och undervisningsämne svenska. Inriktningen MAEN och SVEN samläser UVK, VFU och undervisningsämne engelska. För inriktningarna som föreslås ställas in (ENS2, SHEN och SHMA) finns inte dessa samläsningsmöjligheter varför studentgrupperna blir för små, sett ur både ekonomisk och pedagogisk synvinkel, om dessa ges. Åtgärdsplan för att stärka studentrekryteringen Se bifogad studentrekryteri ngsplan. Akademins kommentar * Ej kombinationsutbildning längre men lagd så för att det ska gå att göra jämförelser mot tidigare år Endast sökande 16 april (anmälningsalternativet fanns även med i internationella omgången med sista anmälningsdag 15 januari 2013). 4

147 Senast reviderad: efter AKA:s svar, dessförinnan Svarsmall för att ställa in programtillfällen (påbyggnadsprogram) HT13 (baserad på STC:s fil med anmälningsstatistik HT13) Bilaga 2 till ärende 19 MDH: /12 Programkod Programnamn Akademi Utskott Poäng Anmälningskod Ort Rekryteringsmål Antal 1:a handssökande Totalt antal sökande Önskemål ställa in (skriv "Ställ in") Konsekvenser av att ställa in och av att starta (mall för konsekvensbeskrivning finns inlagd som kommentar till den här cellen, för muspekaren över cellen för att se kommentaren) Anhållan om att ge trots färre sökande än fastställd gräns (skriv "Ge ändå") Åtgärdsplan för att stärka studentrekryteringen Akademins kommentar GSL01 Masterprogram i didaktik UKK Lärarutb Ea AUM01 Speciallärarprogrammet MATE UKK Lärarutb Vås AUM01 Speciallärarprogrammet SVEN UKK Lärarutb Vås AVM01 Specialpedagogprogrammet UKK Lärarutb Vås AUM01 Speciallärarprogrammet UTVS UKK Lärarutb Vås AMM04 Masterprogram i teknisk matematik UKK Teknik Vås Antalet förstahandssökande är i nivå med Fakultetsnämndens fastställda gränser för antal förstahandssökande för att få starta programmet. ZMS20 Master Program in Financial Engineering UKK Teknik Vås Akademin önskar ge programmet trots få förstahandssökande då möjligheterna att rekrytera studenter till forskarnivå minskar om programmet inte ges. Ge ändå Se bifogad studentrekryterings plan. Tillkommer från internationella omgången: 27 antagna i urval 2 (varav 23 avgiftsskyldiga). GLM01 Kompletterande pedagogisk utbildning 7-9 UKK Lärarutb Ea Ställ in Då så få av de sökande är behöriga är de ekonomiska konsekvenserna små i samband med inställande (desto större om vi skulle ge programmen). Av de 14 förstahandssökande är det i dagsläget tre som uppfyller den särskilda behörigheten till programmet. 1

148 Senast reviderad: efter AKA:s svar, dessförinnan Svarsmall för att ställa in programtillfällen (påbyggnadsprogram) HT13 (baserad på STC:s fil med anmälningsstatistik HT13) Bilaga 2 till ärende 19 MDH: /12 Programkod Programnamn GLM01 Kompletterande pedagogisk utbildning GYMN ZOJ22 ZOJ22 ZOJ22 ZOJ21 ZOJ23 ZOJ23 ZOJ23 ZOJ24 Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård Akademi Utskott Poäng Anmälningskod Önskemål ställa in (skriv"ställ in") UKK Lärarutb Ea Ställ in Ort Rekryteringsmål Antal 1:a handssökande Totalt antal sökande HVV Hälsa Ea HVV Hälsa Falun HVV Hälsa Gävle HVV Hälsa Vås HVV Hälsa Ea HVV Hälsa Falun HVV Hälsa Gävle HVV Hälsa Ea Konsekvenser av att ställa in och av att starta (mall för konsekvensbeskrivning finns inlagd som kommentar till den här cellen, för muspekaren över cellen för att se kommentaren) programmen). Ingen samläsning är planerad vilket innebär att det inte blir några konsekvenser för andra program. Anhållan om att ge trots färre sökande än fastställd gräns (skriv "Ge ändå") Åtgärdsplan för att stärka studentrekryteringen Akademins kommentar AGM01 Magisterprogram i hälsa och vård HVV Hälsa Ea 0 0 (INSTÄLLT) AGM03 Masterprogram i ledarskap och HVV Ekonomi Vås arbetsliv (helfart) AGM03 Masterprogram i ledarskap och HVV Ekonomi Vås arbetsliv (halvfart) ZEG20 Magister i företagsekonomi EST Ekonomi Vås

149 Senast reviderad: efter AKA:s svar, dessförinnan Svarsmall för att ställa in programtillfällen (påbyggnadsprogram) HT13 (baserad på STC:s fil med anmälningsstatistik HT13) Bilaga 2 till ärende 19 MDH: /12 Programkod Programnamn Akademi Utskott Poäng Anmälningskod Ort Rekryteringsmål Antal 1:a handssökande Totalt antal sökande ZEG23 International Marketing (INSTÄLLT) EST Ekonomi Vås 1 8 Önskemål ställa in (skriv "Ställ in") Konsekvenser av att ställa in och av att starta (mall för konsekvensbeskrivning finns inlagd som kommentar till den här cellen, för muspekaren över cellen för att se kommentaren) Anhållan om att ge trots färre sökande än fastställd gräns (skriv "Ge ändå") Åtgärdsplan för att stärka studentrekryteringen Akademins kommentar AMM02 Masterprogram i hållbara EST Teknik Vås 7 19 energisystem ZCG20 Magister Program in Software IDT Teknik Vås 5 14 Engineering GST01 Masterprogram i intelligenta IDT Teknik Vås 6 20 inbyggda system ZCS24 Masterprogram i programvaruteknik IDT Teknik Vås 3 12 ZKS21 Produkt- och processutveckling - Produktion och logistik - masterprogram IDT Teknik Ea Endast sökande 16 april (anmälningsalternativet fanns även med i den internationella omgången med sista anmälningsdag 15 januari 2013). 3

150 Bilaga 3 till ärende 19 IDTs Bilaga till svarsmallen YHT01 Högskoleingenjörsprogrammet i 180 HT Vås nätverksteknik OBS! Att rekryteringsmålet ligger under fastställd gräns. Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik är det tredje steget i trestegsraketen som gör det möjligt för studenter att komma in i högskolestudier via ett kurspaket, gå vidare mot en högskoleexamen och samtidigt göra sig behörig till en högskoleingenjörsutbildning, söka den och gå ut som högskoleingenjör i nätverksteknik. Detta program är alltså en viktig del i IDTs arbete att uppfylla FUSens (sid 5): Högskolan har därför ett särskilt ansvar att utbilda ingenjörer och sjuksköterskor som efterfrågas av arbetsmarknaden och som knyter an till MDH:s etablerade forskningsinriktningar. Både ingenjörer och sjuksköterskor bedöms vara bristyrken i arbetsmarknadsprognoser. Det betyder att MDH med traditionellt starka teknikutbildningar och en stor volym inom hälso- och välfärdsutbildningar ligger väl i linje med de behov som finns såväl internationellt som nationellt och regionalt. - Finns ekonomiska konsekvenser som undersysselsatta lärare, intäktsbortfall eller liknande? Ja, både undersysselsatta lärare och intäktsbortfall. - Finns risk för färre studenter på samläsande program? Ja, samläsning med Datornätverk och datorkommunikation samt Datornätverk/systemteknik. - Försämras möjligheterna att rekrytera studenter till avancerad nivå och forskarutbildning? Programmet rekryterar studenter från Datornätverk och datorkommunikation samt Datornätverk/systemteknik (kurspaket). Detta möjliggör för studenter att komplettera sin behörighet och göra därmed kunna ta en högskoleingenjörsexamen, vilket också medför att de inte kan gå vidare till en mastersutbildning och vidare till forskarutbildning. - Finns (negativa) konsekvenser för samarbetspartners inom det omgivande samhället eller för andra akademier? Ja, MDH utexaminerar inte högskoleingenjörer inom området Nätverksteknik. IDT har tillsammans med HST uppdraget att öka andelen examinerade med högskoleingenjörs/civilingenjörsexamen. - Finns kvalitetsrisker om programmet ges med få studenter? Nej, samläsning och rekryteringar från samläsande kurspaket ger inte få studenter på 3:e året i HINGen. Åtgärdsplan Förutom den marknadsföring som görs centralt och av IDT ligger i VP: Tävlingen Network Challenge 2013 kommer att skapas och förväntas ge mer uppmärksamhet till nätverksutbildningarna och därmed förbättra studentrekryteringen. Utvärdering kommer att göras om möjligheten att erbjuda en avancerad utbildning inom nätverksområdet som progression från dagens högskoleingenjörsutbildning. Alternativet ny civilingenjörsutbildning kommer att utvärderas.

151 Bilaga 3 till ärende 19 Vissa förändringar i kursutbudet planeras, t.ex. så kommer en ny kurs i datakommunikation för inbyggda system att introduceras i utbildningarna. CKE20 Innovation och produktdesign HT Ea civilingenjörsprogram CKE21 Innovation, produktion och 300 HT Ea logistik - civilingenjörsprogram OBS! Att rekryteringsmålet för CKE21 ligger under fastställd gräns. Se FUSen enligt ovan. Det är grundläggande för Innovation och produktrealisering, IPR, att ha civilingenjörsutbildningarna. Civilingenjörsprogrammen är samverkansprogram, dels inom IDT mot Flygprogrammet och Robotikprogrammet, med matematik på UKK, energiteknik och företagsekonomi på HST och inte minst mot omgivande samhälle då kurser ofta innehåller projekt som görs i företag inom regionen. Under har man ökat marknadsföringen, både MDHs gemensamma och IDTs egna, vilket också visar sig i att söktrycket ökat något generellt för programmen (t.ex för IKE21 Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram se en ökning från 25 till 33 sökande). Programmen är av mycket högt värde för IDT forskning inom IPR, ett inställande skulle till hög grad försämra utfallet för den pågående satsningen och expansionen inom denna nationellt starka verksamhet som också är ett satsningsområde inom MDH. - Finns ekonomiska konsekvenser som undersysselsatta lärare, intäktsbortfall eller liknande? Ja, samläsning med högskoleingenjörsprogrammen IKE20 Innovation och produktdesign och IKE21 Innovation produktion och logistik samt masterprogrammet ZKS21 Production and Logistics gör att ett inställande av CKE20 och CKE21 ger ett intäktsbortfall för MDH på 2.4 Mkr/år varav på IDT/Produktrealisering 1,4 Mkr/år. - Finns risk för färre studenter på samläsande program? Ja, om högskoleingenjörernas väg att kunna fortsätta mot civilingenjör inom sitt intresseområde på MDH tas bort bedöms intresset för att söka sig mot annan utbildning öka, både bland nysökande och för befintliga studenter. Ett inställande av dessa två civilingenjörsprogram äventyrar även masterprogrammet i Produkt- och Processutveckling eftersom kurserna i det masterprogrammet samläses med civilingenjörsutbildningarna. - Försämras möjligheterna att rekrytera studenter till avancerad nivå och forskarutbildning? Ja, det försvårar möjligheten att framöver försörja det viktiga forskningsområdet Innovation och produktrealisering med behöriga ingenjörer till dess forskarutbildning vilken är under kraftig tillväxt och redan en nationellt stark plattform inom MDH. Allra hårdast slår ett inställande av CKE21 med sitt tydliga fokus mot produktion och produktutveckling. - Finns (negativa) konsekvenser för samarbetspartners inom det omgivande samhället eller för andra akademier? Ja, regionens industriföretag mister värdefull framtida arbetskraft, man har redan problem med rekrytering av civilingenjörer inom dessa två programs områden. Bortfallet av intäkter för övriga akademier beräknas för 12/13 till 1,2 Mkr. Tillkommer gör betydligt minskad möjlighet att bygga vidare på en stark samverkan mellan program inom och utom MDH på avancerad nivå. Åtgärdsplan Förutom den marknadsföring som görs centralt och av IDT ligger i VP:

152 Bilaga 3 till ärende 19 Alla tre grundutbildningsämnen inom IPR kommer under 2013 att starta arbetet med att nyskapa eller omskapa respektive utbildningsprogram. Bakgrunden är att IPRs samtliga program skapades ur ett stort förnyelsearbete för drygt tio år sedan och de har sedan dess genomgått en större förändring ytterligare en gång. Nu är det dags för den tredje förändringen av det större slaget. Ämnet produkt- och processutveckling kommer att starta ett utvecklingsarbete avseende masterprogrammet samt högskoleingenjörs- och civilingenjörsprogrammen. Detta arbete börjar realiseras under hösten 2014, och kommer innebära färre valbara inriktningar och därmed ökad renodling och tydlighet för studenterna. RKE20 INDU Innovationsprogrammet-MTO 180 HT Ea RKE20 DATA Innovationsprogrammet-MTO 180 HT Ea OBS! Att rekryteringsmålen ligger under fastställd gräns IMTO-programmen står inför en förändring de närmsta två åren (IMTO 3). Utan att föregå den processen kommer ett resultat av denna förändring vara att det blir ett program. Hur konstruktionen av programmet ser ut i detalj är fortfarande inte klart, men i dagsläget pekar mycket på att en hög grad av samarbeten med andra ämnesområden inom MDH kommer att bibehållas via kurser och andra icke konventionella samarbeten kommer upprättas. - Finns ekonomiska konsekvenser som undersysselsatta lärare, intäktsbortfall eller liknande? Genom att ställa in så som IDT föreslår, ser vi att vi kan balansera genom investering av lärartid i programutveckling. Skulle bägge programmen ställas in, riskerar inkomstbortfallet bli så stort att det finns risk både för undersysselsatta lärare och intäktsbortfall. För RKE20 DATA har man inte hitta någon bra lösning för det tredje året på programmet vilket innebär att det blir mycket få studenter i de två sista kurserna på programmet, varav den ena är examensarbetet. För den andra kursen KIN171 Idé och konceptutveckling blir det alldeles för få studenter för att få ekonomi på kursen. - Finns risk för färre studenter på samläsande program? Ja, men eftersom historiskt kontinuerligt lågt söktal inte lika stor risk för dessa kurser/ämnen. För RKE20 INDU dock kännbart. - Försämras möjligheterna att rekrytera studenter till avancerad nivå och forskarutbildning? Ja, men eftersom det i det här fallet rör sig om så få studenter inte avgörande vid inställande av RKE20 DATA. Dock mer problematiskt om inställandet RKE 20 INDU görs mot IDTs önskan, eftersom dessa studenter går mot en kandidatexamen och traditionellt sett är mer intresserade av fortsatta studier än de som går mot högskoleingenjörsexamen. - Finns (negativa) konsekvenser för samarbetspartners inom det omgivande samhället eller för andra akademier? Inte för andra akademier, men internt IDT, om inställning av båda programmen sker. IPR har enligt FUSen 1 ett särskilt uppdrag att utnyttja tvärvetenskapligheten som finns inom forsknings och utbildningsområdet, och detta görs idag bl.a. via att studenterna får möjlighet att läsa kurser i 1 Sid 14 Tillsammans ska Innovation och produktrealisering fram till 2016, förutom att utveckla de tre miljöerna var för sig, finna ett tydligt gemensamt fokusområde. Inom fokusområdet integreras de tre miljöerna så att en dynamisk växelverkan mellan dem ständigt sker i forskningsprojekt. Utmärkande ska vara att de tre miljöerna finns representerade i forskningsprojekt på ett relevant sätt. Därigenom förväntas den tvärvetenskapliga ansatsen fördjupas vad gäller både metoder och teoretiska referensramar inom området designinnovation.

153 Bilaga 3 till ärende 19 produkt- och processutveckling i RKE20 INDU programmet. Ett samarbete vi alltså avser att intensifiera genom IMTO 3. - Finns kvalitetsrisker om programmet ges med få studenter? Nej, programmen samläser i hög grad med andra program. Åtgärdsplan Förutom den marknadsföring som görs centralt och av IDT ligger i VP: Alla tre grundutbildningsämnen inom IPR kommer under 2013 att starta arbetet med att nyskapa eller omskapa respektive utbildningsprogram. Bakgrunden är att IPRs samtliga program skapades ur ett stort förnyelsearbete för drygt tio år sedan och de har sedan dess genomgått en större förändring ytterligare en gång. Nu är det dags för den tredje förändringen av det större slaget. Ämnet innovationsteknik har som ambition att fasa ut existerande program och skapa ett nytt innovationsprogram med högskoleingenjörsexamen som mål med start ht15. En ambition är att skapa en IPR-överskridande utbildning, med arbetsnamnet IMTO 3.0, som från start förenar och integrerar forskningen och grundutbildningsämnena inom IPR. Det nya innovationsprogrammet kommer således att i större utsträckning än tidigare finnas inom ramen för IPRs verksamhetsområde. Ytterligare ett alternativ att utreda inom ämnet innovationsteknik är om ämnet istället ska integreras i alla program, som en större MDH-gemensam satsning.

154 Bilaga 3 till ärende 19 STUDENTREKRYTERINGSPLAN 2013 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

155 Bilaga 3 till ärende 19 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 5 Nuläget... 6 Mål... 7 Kommunikationsmål... 8 Målgrupper... 8 Prioriteringar... 8 Strategi/Budskap... 8 Budget

156 Bilaga 3 till ärende 19 Inledning Studentkullarna kommer att minska beroende på födslotalen, samtidigt som vi inte har fått examensrätter till alla våra stora lärarprogram (grundlärare) och avgifter krävs för internationella studenter. Det har lett till att studentantalet sjunkit och akademin har bedömt att en satsning på rekrytering till samtliga program på UKK krävs, dock med betoning på program med lågt söktryck som ämneslärarprogrammet. Den centrala studentrekryteringen gör en stor insats för högskolan, men inriktar inte sina satsningar specifikt på de program som ges på UKK. Högskolan har dessutom fått sänkt takbelopp vilket resulterar i att UKK får sänkt grundutbildningsanslag med ungefär 10 miljoner. En översyn av program- och kursutbud på UKK pågår. På UKK kommer det under läsåret att ges ett program på förberedande nivå, 6 grundutbildningsprogram samt 6 påbyggnadsprogram. Av dessa har 2 program (förskollärarprogrammet och grundlärarprogrammet F-3) antagning även på vårterminen och 2 program ges på engelska (Analytical Finance och Financial Engineering) och berörs därför av den internationella rekryteringen som har sista ansökningsdag i januari. FÖRUTBILDNING Programkod FUB01 16 januari sista ansökningsdag (internationella studenter) 16 april - sista ansökningsdag (nationella studenter) Naturvetenskapligt/tekniskt basår, 60 hp Oktober sista ansökningsdag vårtermin (nationella studenter) 3

157 Bilaga 3 till ärende 19 GRUNDUTBILDNING Programkod 16 januari sista ansökningsdag (internationella studenter) 16 april - sista ansökningsdag (nationella studenter) RMV20 Analytical Finance Analytical Finance, 180 hp GFE01, GFV01, GFA01 Förskollärarprogrammet, 210 hp G? Grundlärarprogrammet, åk F-3, 240 hp GHM02 Kammarmusikprogrammet, 120 hp HHV20 GAM02* GAM02* GAM02* GAM02* GAM02* GAM02* GAM02* Kandidatprogrammet i språk och humaniora, inriktning kommunikation, 180 hp Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Engelska/Svenska som andraspråk, 300 hp Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Samhällskunskap/Engelska, 300 hp Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Samhällskunskap/Svenska, 330 hp Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Svenska/Engelska, 300 hp Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Svenska/Svenska som andraspråk, 300 hp Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Matematik/Engelska, 300 hp Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Samhällskunskap/Matematik, 300 hp GAM01* Ämneslärarprogrammet åk 7-9 Engelska/Matematik/Svenska som andraspråk, 270 hp GAM01* Ämneslärarprogrammet åk 7-9 Matematik/Engelska/Svenska som andraspråk, 270 hp GAM01* Ämneslärarprogrammet åk 7-9 Svenska/Engelska/Svenska som andraspråk, 270 hp GAM01* Ämneslärarprogrammet åk 7-9 Svenska/Samhällskunskap, 270 hp *GAM01 och GAM02, antal ingångar utreds enligt rektors verksamhetsuppdrag Oktober sista ansökningsdag vårtermin (nationella studenter) Förskollärarprogrammet, 210 hp Grundlärarprogrammet, åk F-3, 240 hp 4

158 Bilaga 3 till ärende 19 PÅBYGGNADSUTBILDNING Programkod GSL01 AUM01 AUM01 16 januari sista ansökningsdag (internationella studenter) 16 april - sista ansökningsdag (nationella studenter) Masterprogram i didaktik, 120 hp Speciallärarprogrammet, matematik, 90 hp Speciallärarprogrammet, svenska, 90 hp Speciallärarprogrammet, utvecklingsstörning, 90 hp AVM01 Specialpedagogprogrammet, 90 hp GLM01 ZMS20 AMM04 Masterprogrammet i Financial Engineering, 120 hp Ämneslärarprogrammet kompletterande pedagogisk utbildning, 90 hp Masterprogram i Financial Engineering, 120 hp Masterprogram i teknisk matematik, 120 hp Oktober sista ansökningsdag vårtermin (nationella studenter) Utöver dessa program ges också akademin Rektorsprogrammet, 30 hp, i samarbete med HiD och OrU samt Förskolelyftet, Lärarlyftet och Särskolelyftet. Vi ger även tre terminslånga kurser i skandinavistik, vilket i praktiken motsvarar ett program. Syfte Planen syftar till att som ett komplement till kommunikationsplanen skapa en strategisk och taktisk grund för studentrekryteringen på UKK. Planen innehåller en beskrivning av nuläget, mätbara mål, prioriteringar och strategi och ska användas tillsammans med kommunikationsplanen. 5

159 Bilaga 3 till ärende 19 Nuläget Antagningsstatistik läsåret 2012/2013 Termin Rekryteringsmål 2012 Sökande 1:a hand Söktryck/Antal sökande per plats (= antal 1:a handssökande/rekryteringsmål) Antagna urval 1 Antagna urval 2 Kom till upprop Registrerade 3 veckor in på terminen Registrerade kvinnor 3 v in på terminen FÖRUTBILDNING Naturvetenskapligt/tekniskt basår H , GRUNDUTBILDNING Analytical Finance 1 H , Kammarmusikprogrammet H , Kandidatprogrammet i språk och humaniora, inriktning kommunikation H , Förskollärarprogrammet (E) H , Förskollärarprogrammet (V) H , Grundlärarprogrammet Ämneslärarprogrammet åk 7-9 Engelska/Matematik/Svenska som andraspråk, 270 hp Ämneslärarprogrammet åk 7-9 Matematik/Engelska/Svenska som andraspråk, 270 hp Ämneslärarprogrammet åk 7-9 Svenska/Engelska/Svenska som andraspråk, 270 hp Ämneslärarprogrammet åk 7-9 Svenska/Samhällskunskap, 270 hp Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Matematik/Engelska, 300 hp Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Samhällskunskap/Matematik, 300 hp Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Engelska/Svenska som andraspråk, 300 hp Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Samhällskunskap/Engelska, 300 hp Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Samhällskunskap/Svenska, 330 hp Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Svenska/Engelska, 300 hp Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Svenska/Svenska som andraspråk, 300 hp H12 H ,2 Inst ällt H Inst ällt Inst ällt Inst ällt Inst ällt Inst ällt Inst ällt Inst ällt H , H , Inst ällt Inst ällt H ,1 Inst Inst Inst Inst Inst H Inst Inst Inst Inst Inst H , H , H , H , H , Internationell+nationell antagning 6

160 Bilaga 3 till ärende 19 PÅBYGGNADSUTBILDNING Masterprogram i Financial Engineering 2 H , Masterprogram i teknisk matematik H , Kompletterande pedagogisk utbildning (åk 7-9) H , Kompletterande pedagogisk utbildning (GY) H , Masterprogram i didaktik H , Speciallärarprogrammet, matematik H , Speciallärarprogrammet, svenska H Speciallärarprogrammet, utvecklingsstörning H Specialpedagogprogrammet H , Mål Rekryteringsmål för UKK:s programutbud 2013/2014 Program FÖRUTBILDNING Rekryteringsmål Naturvetenskapligt/ tekniskt basår 70 GRUNDUTBILDNING Analytical Finance 30 Kammarmusikprogrammet 25 Kandidatprogrammet i språk och humaniora, inriktning kommunikation 40 Förskollärarprogrammet, Eskilstuna Förskollärarprogrammet, Västerås (varav en grupp distans) Grundlärarprogrammet, inriktning F Ämneslärarprogrammet åk 7-9 ingång svenska eller matematik 30 Ämneslärarprogrammet gymnasieskola ingång svenska eller matematik 50 PÅBYGGNADSUTBILDNING Speciallärarprogrammet, matematik 20 Speciallärarprogrammet, svenska 20 Speciallärarprogrammet, utvecklingsstörning 20 Specialpedagogprogrammet 20 Kompletterande pedagogisk utbildning ämneslärare 20 Masterprogram i didaktik 20 Masterprogram i Financial Engineering 20 Masterprogram i teknisk matematik 20 2 Internationell+nationell antagning 7

161 Bilaga 3 till ärende 19 Kommunikationsmål Öka rekryteringen till de program som inte nått rekryteringsmålen Uppmärksamma högskolans lärarutbildningar och kommunicera att vi fortsätter med vårt kvalitetsarbete för att få utökade examensrättigheter. Visa att akademins utbildningar leder till jobb genom att framhålla goda exempel. Alla potentiella lärarstudenter i regionen ska veta att vi erbjuder grundlärarprogramet för F-3. Målgrupper Gymnasieelever Yrkesverksamma som behöver kompetensutveckling eller ny utbildning Invånarna i regionen och i Stockholm Blivande studenter i resten av Europa. Prioriteringar Ämneslärarprogrammet och KPU behöver prioriteras i marknadsföringen, liksom vårt nya grundlärarprogram. Även teknisk matematik behöver marknadsföras extra. Strategi/Budskap Läraryrket har fått väldigt dålig publicitet under de senaste åren, det och oron kring examensrätter kan ha påverkat söktrycket på lärarutbildningar över hela landet. Därför vill vi trycka på att läraryrket är ett bra yrke och att det finns många som är väldigt nöjda både med yrkesvalet och utbildningen. Vi kommer att visa goda exempel i form av alumner och studenter i olika riktade kampanjer. Utifrån enkätundersökningar om hur våra studenter får information om våra utbildningar kommer vi att satsa främst på webbaserad kommunikation, och personliga möten (t ex via gymnasiebesök, mässor och liknande). UKK behöver nå både gymnasieelever och andra potentiella studenter med annan bakgrund. För de specifika aktiviteterna och ungefärlig tidpunkt för detta se aktivitetsplanen i kommunikationsplanen. Budget UKK:s budget för marknadsföring är kronor för år Det ska fördelas på 13 program (1 för-, 6 grund- och 6 påbyggnadsprogram). Fördelningen kommer att bestå av en grundsumma på kronor för varje program, vilket sammanlagt blir 130,000 kronor. De återstående 90,000 avsätts för särskilda satsningar i första hand på våra prioriterade områden, med en extra betoning på grundlärarprogrammet, ämneslärarprogrammet och KPU. Fristående kurser som stödjer UKK:s prioriterade programutbildningar eller som leder fram till en examensrätt som UKK, samt övriga kurser i UKK:s fristående kursutbud bör ha en budget på sammanlagt kr. 8

162 Senast reviderad: efter AKA:s svar och kompletterande upplysningar. Bilaga 4 till ärende 19 Svarsmall ställa in kurstillfällen HT13 MDH /12 Kurskod Anm.kod Benämning Akademi Utskott Hp Undervisningsform Ort Typ 1:a handssökande Totalt antal sökande Skriv "Ställ in" Motivering till inställande Eventuell upplysning enligt instruktionerna SKA Internationell politik för EST Ekonomi 7.5 NML V-ås FK 0 0 Ställ in Inga studenter lärare SKA Internationell politik för EST Ekonomi 7.5 NML V-ås KP 0 0 Ställ in Inga studenter lärare SSK Statsvetenskap EST Ekonomi 30.0 NML V-ås FK 5 18 Ställ in Få studenter SSK Statsvetenskap EST Ekonomi 30.0 NML V-ås KP 2 2 Ställ in Två studenter på lärarprogrammet, UKK, påverkas och kan inte ta ut sin examen med inriktning mot Statsvetenskap. EST söker nu i samråd med UKK identifiera andra studiealternativ på andra orter, t.ex. på campus vid ÖRU eller som IT-distans vid Högskolan Dalarna. SKA107 SKA Politik och förvaltning för lärare Politik och förvaltning för lärare EST Ekonomi 15.0 NML V-ås FK 0 0 Ställ in Inga studenter EST Ekonomi 15.0 NML V-ås KP 0 0 Ställ in Inga studenter 1

163 Senast reviderad: efter AKA:s svar och kompletterande upplysningar. Bilaga 4 till ärende 19 Svarsmall ställa in kurstillfällen HT13 MDH /12 Kurskod Anm.kod Benämning Akademi Utskott Hp Undervisningsform Ort Typ 1:a handssökande Totalt antal sökande Skriv "Ställ in" Motivering till inställande Eventuell upplysning enligt instruktionerna OAU031 OAU Utforska naturvetenskap och teknik med science center-pedagogik I Utforska naturvetenskap och teknik med science center-pedagogik I UKK Lärare 7.5 NML S-tälje FK 6 7 Ställ in För få sökande. UKK Lärare 7.5 NML S-tälje KP 0 0 Ställ in VAE Hälsans teorier HVV Hälsa 7.5 NML V-ås FK 6 10 Ställ in För få sökande VAE Hälsans teorier HVV Hälsa 7.5 NML V-ås KP 0 0 Ställ in För få sökande VAE Evidensbaserad omvårdnad HVV Hälsa 7.5 NML E:a FK 3 7 Ställ in För få sökande VAE Evidensbaserad omvårdnad HVV Hälsa 7.5 NML E:a KP 0 0 Ställ in För få sökande VAE030 VAE Teorier och begrepp inom HVV Hälsa 7.5 NML E:a FK 2 3 Ställ in För få sökande vårdvetenskap/omvårdnads vetenskap Teorier och begrepp inom HVV Hälsa 7.5 NML E:a KP 0 0 Ställ in För få sökande vårdvetenskap/omvårdnads vetenskap VAE032 VAE Vetenskapliga forskningsmetoder Vetenskapliga forskningsmetoder HVV Hälsa 7.5 NML V-ås FK Ställ in Koppla sökande till FHA011, erbjuda plats HVV Hälsa 7.5 NML V-ås KP 0 0 Ställ in 2

164 Senast reviderad: efter AKA:s svar och kompletterande upplysningar. Bilaga 4 till ärende 19 Svarsmall ställa in kurstillfällen HT13 MDH /12 Kurskod Anm.kod Benämning Akademi Utskott Hp Undervisningsform Ort Typ 1:a handssökande Totalt antal sökande Skriv "Ställ in" Motivering till inställande Eventuell upplysning enligt instruktionerna FHA Ojämlikhet i hälsa och HVV Hälsa 7.5 NML V-ås FK 9 17 Ställ in För få sökande hållbar utveckling FHA Ojämlikhet i hälsa och HVV Hälsa 7.5 NML V-ås KP 0 0 Ställ in För få sökande hållbar utveckling FHA Hälsofrämjande arbete - HVV Hälsa 7.5 NML V-ås FK 7 14 Ställ in För få sökande begrepp, innehåll och tillämpning FHA Hälsofrämjande arbete - HVV Hälsa 7.5 NML V-ås KP 0 0 Ställ in För få sökande begrepp, innehåll och tillämpning VAA Handledning med inriktning HVV Hälsa 7.5 NML E:a FK 8 17 Ställ in Hänvisa till mot vård, rehabilitering och omsorg VAA002 VAA002 VAA Handledning med inriktning HVV Hälsa 7.5 NML E:a KP 0 0 Ställ in mot vård, rehabilitering och omsorg Handledning med inriktning HVV Hälsa 7.5 NML Nyköping FK 2 2 Ställ in Hänvisa till mot vård, rehabilitering och omsorg Handledning med inriktning HVV Hälsa 7.5 NML Nyköping KP 0 0 Ställ in mot vård, rehabilitering och omsorg VAE Strokevård HVV Hälsa 5.0 NML V-ås FK Ställ in För få sökande VAE Strokevård HVV Hälsa 5.0 NML V-ås KP 0 0 Ställ in 3

165 Senast reviderad: efter AKA:s svar och kompletterande upplysningar. Bilaga 4 till ärende 19 Svarsmall ställa in kurstillfällen HT13 MDH /12 Kurskod Anm.kod Benämning Akademi Utskott Hp Undervisningsform Ort Typ 1:a handssökande Totalt antal sökande Skriv "Ställ in" Motivering till inställande Eventuell upplysning enligt instruktionerna VAE079 VAE Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik HVV Hälsa 7.5 NML E:a FK 1 3 Ställ in För få sökande HVV Hälsa 7.5 NML E:a KP 0 0 Ställ in HEN Engelska 3, Uppsats i UKK Lärare 15.0 NML V-ås FK 0 2 Ställ in För få sökande engelska HEN Engelska 3, Uppsats i UKK Lärare 15.0 NML V-ås KP 0 0 Ställ in För få sökande engelska KMI Kammarmusik V UKK Lärare 30.0 NML V-ås FK 4 4 Ställ in För få sökande. Sökande hänvisas till KMI Kammarmusik V UKK Lärare 30.0 NML V-ås KP 0 0 Ställ in MKM Artistisk kommunikation II UKK Lärare 7.5 NML V-ås FK 3 5 Ställ in För få sökande. MKM Artistisk kommunikation II UKK Lärare 7.5 NML V-ås KP 0 0 Ställ in KMI Suzukimetodik för stråkar UKK Lärare 15.0 NML V-ås FK Ställ in För få sökande. Nivå 1 KMI Suzukimetodik för stråkar UKK Lärare 15.0 NML V-ås KP 0 0 Ställ in Nivå 1 KMI Suzukimetodik för stråkar UKK Lärare 15.0 NML V-ås FK Ställ in För få sökande. Nivå 2 KMI Suzukimetodik för stråkar UKK Lärare 15.0 NML V-ås KP 0 0 Ställ in Nivå 2 SVA Kommunikationsteori UKK Lärare 7.5 NML V-ås FK Ställ in För få sökande. 4

166 Senast reviderad: efter AKA:s svar och kompletterande upplysningar. Bilaga 4 till ärende 19 Svarsmall ställa in kurstillfällen HT13 MDH /12 Kurskod Anm.kod Benämning Akademi Utskott Hp Undervisningsform Ort Typ 1:a handssökande Totalt antal sökande Skriv "Ställ in" Motivering till inställande Eventuell upplysning enligt instruktionerna SVA Kommunikationsteori UKK Lärare 7.5 NML V-ås KP 0 0 Ställ in För få sökande. SVA Grammatik UKK Lärare 7.5 NML V-ås FK Ställ in För få sökande. SVA Grammatik UKK Lärare 7.5 NML V-ås KP 0 0 Ställ in För få sökande. SVA Textkunskap UKK Lärare 7.5 NML V-ås FK Ställ in För få sökande. SVA Textkunskap UKK Lärare 7.5 NML V-ås KP 0 0 Ställ in För få sökande. HSV Språk i näringslivet UKK Lärare 7.5 NML V-ås FK 1 7 Ställ in För få sökande. HSV Språk i näringslivet UKK Lärare 7.5 NML V-ås KP 0 0 Ställ in För få sökande. SSA Svenska som andraspråk 2 UKK Lärare 30.0 NML E:a FK 3 11 Ställ in För få sökande. SSA Svenska som andraspråk 2 UKK Lärare 30.0 NML E:a KP 0 0 Ställ in För få sökande. SSA Svenska som andraspråk 2 UKK Lärare 15.0 NML E:a FK 0 0 Ställ in För få sökande. SSA Svenska som andraspråk 2 UKK Lärare 15.0 NML E:a KP 0 0 Ställ in För få sökande. HSA Svenska som andraspråk, UKK Lärare 15.0 NML E:a FK 0 0 Ställ in För få sökande. didaktik HSA Svenska som andraspråk, UKK Lärare 15.0 NML E:a KP 0 0 Ställ in För få sökande. didaktik SSA Att lära på sitt andraspråk UKK Lärare 7.5 NML E:a FK 5 6 Ställ in För få sökande. SSA Att lära på sitt andraspråk UKK Lärare 7.5 NML E:a KP 0 0 Ställ in För få sökande. SSA Språkutvecklingsanalys UKK Lärare 7.5 NML E:a FK 6 8 Ställ in För få sökande. SSA Språkutvecklingsanalys UKK Lärare 7.5 NML E:a KP 0 0 Ställ in För få sökande. SSA Sociolingvistiska perspektiv UKK Lärare 7.5 NML E:a FK 4 6 Ställ in För få sökande. på flerspråkighet 5

167 Senast reviderad: efter AKA:s svar och kompletterande upplysningar. Bilaga 4 till ärende 19 Svarsmall ställa in kurstillfällen HT13 MDH /12 Kurskod Anm.kod Benämning Akademi Utskott Hp Undervisningsform Ort Typ 1:a handssökande Totalt antal sökande Skriv "Ställ in" Motivering till inställande Eventuell upplysning enligt instruktionerna SSA208 SSA206 SSA Sociolingvistiska perspektiv på flerspråkighet Litteratur i andraspråksundervisning Litteratur i andraspråksundervisning UKK Lärare 7.5 NML E:a KP 0 0 Ställ in För få sökande. UKK Lärare 7.5 NML E:a FK 5 5 Ställ in För få sökande. UKK Lärare 7.5 NML E:a KP 0 0 Ställ in För få sökande. SSA Språkutvecklingsanalys UKK Lärare 7.5 DST V-ås FK 8 9 Ställ in För få sökande. SSA Språkutvecklingsanalys UKK Lärare 7.5 DST V-ås KP 0 0 Ställ in För få sökande. HLI Litteraturvetenskap, fördjupning 1 UKK Lärare 30.0 NML V-ås FK 1 3 Ställ in För få sökande. Sökande erbjuds plats på HLI Litteraturvetenskap, UKK Lärare 30.0 NML V-ås KP 0 0 Ställ in För få sökande. fördjupning 1 SQA Specialpedagogik UKK Lärare 30.0 DST E:a FK Ställ in För få sökande. SQA Specialpedagogik UKK Lärare 30.0 DST E:a KP 0 0 Ställ in För få sökande. SQA Likvärdighet, mångfald och UKK Lärare 7.5 DST E:a FK 8 18 Ställ in För få sökande. inkludering ur ett samhällsperspektiv SQA Likvärdighet, mångfald och UKK Lärare 7.5 DST E:a KP 0 0 Ställ in För få sökande. inkludering ur ett samhällsperspektiv SQA Vetenskapliga forskningsmetoder i specialpedagogik UKK Lärare 7.5 DST E:a FK 0 1 Ställ in För få sökande. 6

168 Senast reviderad: efter AKA:s svar och kompletterande upplysningar. Bilaga 4 till ärende 19 Svarsmall ställa in kurstillfällen HT13 MDH /12 Kurskod Anm.kod Benämning Akademi Utskott Hp Undervisningsform Ort Typ 1:a handssökande Totalt antal sökande Skriv "Ställ in" Motivering till inställande Eventuell upplysning enligt instruktionerna SQA Vetenskapliga UKK Lärare 7.5 DST E:a KP 0 0 Ställ in För få sökande. forskningsmetoder i specialpedagogik SQA Läskurs inom UKK Lärare 7.5 DST V-ås FK 3 8 Ställ in För få sökande. specialpedagogik SQA Läskurs inom UKK Lärare 7.5 DST V-ås KP 0 0 Ställ in För få sökande. specialpedagogik LIA Ekokritik - natur och UKK Lärare 7.5 DST Ober FK Ställ in För få sökande litteratur LIA Ekokritik - natur och UKK Lärare 7.5 DST Ober KP 0 0 Ställ in För få sökande litteratur FRA Franska 1 UKK Lärare 30.0 NML V-ås FK 6 32 Ställ in För få sökande. Programstudenter erbjuds FRA111 med PG. FRA Franska 1 UKK Lärare 30.0 NML V-ås KP 1 4 Ställ in För få sökande. Programstudenter erbjuds FRA111 med PG. SPA Spanska 1 UKK Lärare 30.0 NML V-ås FK 8 29 Ställ in För få sökande. Programstudenter erbjuds SPA005 med PG. SPA Spanska 1 UKK Lärare 30.0 NML V-ås KP 2 6 Ställ in För få sökande. Programstudenter erbjuds SPA005 med PG. TYA Tyska 1 UKK Lärare 30.0 NML V-ås FK 6 17 Ställ in För få sökande. TYA Tyska 1 UKK Lärare 30.0 NML V-ås KP 0 2 Ställ in För få sökande. TYA Examensarbete i tyska avancerad nivå UKK Lärare 15.0 DST Ober FK 0 0 Ställ in För få sökande. 7

169 Senast reviderad: efter AKA:s svar och kompletterande upplysningar. Bilaga 4 till ärende 19 Svarsmall ställa in kurstillfällen HT13 MDH /12 Kurskod Anm.kod Benämning Akademi Utskott Hp Undervisningsform Ort Typ 1:a handssökande Totalt antal sökande Skriv "Ställ in" Motivering till inställande Eventuell upplysning enligt instruktionerna TYA Examensarbete i tyska UKK Lärare 15.0 DST Ober KP 0 0 Ställ in För få sökande. avancerad nivå TYA Teknisk Tyska 2 UKK Lärare 7.5 DST Ober FK 4 6 Ställ in För få sökande. TYA Teknisk Tyska 2 UKK Lärare 7.5 DST Ober KP 0 0 Ställ in För få sökande. WMX Företagsstrategier för hållbar utveckling EST Teknik 15.0 NML V-ås FK Ställ in Få studenter + kompetens saknas pga lärarflytt WMX Företagsstrategier för hållbar utveckling EST Teknik 15.0 NML V-ås KP 1 2 Ställ in Få studenter + kompetens saknas pga lärarflytt PPU Industriautomation 1, IDT Teknik 7.5 NML E:a FK 0 0 ställ in för få sökande inga konsekvens struktur PPU Industriautomation 1, IDT Teknik 7.5 NML E:a KP 3 3 ställ in för få sökande inga konsekvens struktur PPU Industriautomation 2, IDT Teknik 7.5 NML E:a FK 0 0 ställ in för få sökande inga konsekvens robotik PPU Industriautomation 2, IDT Teknik 7.5 NML E:a KP 1 1 ställ in för få sökande inga konsekvens robotik MMA Analysens grunder UKK Teknik 7.5 NML V-ås FK 1 2 Ställ in För få sökande. Programstudenter har andra alternativ för att nå examensmålen. 8

170 Senast reviderad: efter AKA:s svar och kompletterande upplysningar. Bilaga 4 till ärende 19 Svarsmall ställa in kurstillfällen HT13 MDH /12 Kurskod Anm.kod Benämning Akademi Utskott Hp Undervisningsform Ort Typ 1:a handssökande Totalt antal sökande Skriv "Ställ in" Motivering till inställande Eventuell upplysning enligt instruktionerna MMA Analysens grunder UKK Teknik 7.5 NML V-ås KP 0 0 Ställ in För få sökande. Programstudenter har andra alternativ för att nå examensmålen. MMA018 MMA018 MMA016 MMA016 MMA015 MMA015 MAA095 MAA Sannolikhetslära och statistik för lärare Sannolikhetslära och statistik för lärare Matematisk modellering med analys Matematisk modellering med analys Matematikdidaktik med lärarkunskap Matematikdidaktik med lärarkunskap Matematik för lärare i årskurs 4-6, del I Matematik för lärare i årskurs 4-6, del I UKK Teknik 7.5 NML E:a FK 0 0 Ställ in För få sökande. UKK Teknik 7.5 NML E:a KP 0 0 Ställ in För få sökande. UKK Teknik 7.5 NML E:a FK 0 0 Ställ in För få sökande. UKK Teknik 7.5 NML E:a KP 0 0 Ställ in För få sökande. UKK Teknik 15.0 NML E:a FK 0 0 Ställ in För få sökande. UKK Teknik 15.0 NML E:a KP 0 0 Ställ in För få sökande. UKK Teknik 15.0 DST V-ås FK Ställ in För få sökande. UKK Teknik 15.0 DST V-ås KP 0 0 Ställ in 9

171 Bilaga 1 till ärende 20 Sammanträde: # 3:2013 MDH /10 1 (5) Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Användning av och förbättringsförslag gällande högskolans gemensamma kursvärderingssystem Bakgrund Vid sitt sammanträde den 12 oktober 2012 beslutade fakultetsnämnden att uppdra till utbildnings- och forskningssektionen att följa upp användningen av kursvärderingssystemet avseende HT12 samt att analysera och överväga de förslag till förbättringsåtgärder som förts fram i utskotten och i studentkårens inlaga och att återrapportera detta till fakultetsnämnden i februari Utbildnings- och forskningssektionen återrapporterade huvuddelen av sina uppdrag i februari Även akademierna fick i oktober 2012 uppdrag som skulle återrapporteras till fakultetsnämnden i februari men vid sammanträdet den 21 februari 2013 beslöt fakultetsnämnden att skjuta upp akademiernas återrapportering till sammanträdet i maj Utbildnings- och forskningssektionen har färdigställt sitt uppdrag och akademierna har inlämnat sina återrapporteringar. Problemanalys Akademierna har fått i uppdrag av fakultetsnämnden att redovisa hur de arbetar avseende att få upp svarsfrekvensen, genomföra och tillgängliggöra kursanalyser samt återkoppling av resultat till studenterna. Bakomliggande problem är att kursvärderingar ses som en viktig del av kursutveckling och kvalitetsarbetet men att svarsfrekvensen är låg, att akademierna inte följer anvisningarna för hur kursanalyser ska registreras (vilket försvårar uppföljning av att kursanalyser görs) eller i värsta fall inte genomför kursanalyser samt att resultat från kursvärderingssystemet tyder på att lärare inte tydligt nog (alternativt inte alls) återkopplar resultat från tidigare kursvärderingar till studenterna. Faktasammanställning Från uppdraget till utbildnings- och forskningssektionen återstår att återrapportera utvecklingen beträffande att utreda möjligheterna att via webben presentera sammanställda resultat för kursvärderingar, dock ej frisvarskommentarer, under förutsättning att svarsfrekvensen är större än 50 procent. De tekniska förutsättningarna ska nu finnas för att med stor automatik presentera resultatsammanställningar från enkätverktyget (Netigate). Det ska även vara möjligt att sätta presentationsvillkor, exempelvis att svarsfrekvensen ska vara minst 50 procent för att undersökningar ska presenteras. En teknisk begränsning som bör lyftas fram är att svarsfrekvensen i det här sammanhanget avser huruvida en respondent har loggat in på en undersökning, inte huruvida 50 procent faktiskt har besvarat respektive fråga.

172 Bilaga 1 till ärende 20 Beträffande akademiernas återrapporteringar redovisar nedanstående matris en tolkning av återrapporteringarna avseende dels hur återrapporteringarna svarar upp mot uppdraget som fakultetsnämnden gav, dels eventuella beskrivningar av hur akademierna arbetar för att sprida informationen internt och i vilken utsträckning det har gått att identifiera akademiernas egen uppföljning av att de egna rutinerna följs. 2 (5) EST IDT HVV UKK Finns nedskriva rutiner? Framgår ej på akademinivå men ämnet energiteknik har en schematisk rutin. Mall för kursanalys finns framtagen. Akademin upplever styrdokumenten som otydliga. Framgår inte huruvida det finns en akademiintern kompletterande rutin nedskriven. Akademin har nedskrivna anvisningar som behandlar systemet i stort, kursanalys, återkoppling och arkivering. Akademin har tagit fram en rutin med information om systemet och om kursanalys. Hur arbetar akademin för att öka svarsfrekvensen? Diskussion på ledningsråd och på ämnesmöten. Akademin har egna förslag på åtgärder och planerar arbeta med dessa. Studenterna ska uppmuntras att besvara kursvärdering. Oklart vem som är ansvarig men gissningsvis kursansvarig. Anvisningarna föreskriver att kursvärdering och kursutveckling ska uppmärksammas specifikt vid kursintroduktion. Tjat i klassrummet. Lärarna ska uppmana studenterna att besvara enkäten. Hur arbetar akademin med att genomföra och tillgängliggöra kursanalyser? Kursansvarig ska göra kursanalys. Ska/kan diskuteras i grupp. Kursansvarig och lärargrupp ska genomföra kursanalys, som sedan ska diskuteras i programråd eller lärarlag. Avdelningschef ansvarar för att kursanalys arkiveras. Enligt akademins anvisningar ska kursanalys genomföras och skickas ut via studentmejlen inom sex veckor. Blackboard kan användas. Rutinen föreskriver att skriftlig kursanalys ska göras och att kursansvarig är ansvarig. Kursanalys ska arkiveras och publiceras på Blackboard för innevarande och nästa studentgrupp. Hur arbetar akademin för att resultat ska återkopplas till studenterna? Information ska ges vid kursstart. Ska göras av kursansvarig. Vissa lärare e-postar (på eget initiativ) resultaten till studentgruppen. Skickas ut via studentmejlen inom sex veckor samt ett avsnitt om kursvärdering ska finnas i studiehandledningen. Rutinen föreskriver att kursanalysen kan redovisas muntligen vid uppstart av ny kurs. Hur informerar akademin sina anställda om sina egna rutiner? Information/diskussion på ledningsråd och ämnesmöten. Framgår ej. Diskussioner om resultat på APT. Akademin genomförde en temadag med kursanalys i april Framgår ej om eller hur akademin informerar sina anställda om rutinen. Hur ser akademins uppföljning ut? Framgår ej. Att kursanalyser görs följs upp på avdelningsmöten och ska rapporteras på utbildningsråd. Anvisningarna föreskriver att kursvärdering och kursanalys ska arkiveras. Om uppföljning framgår ej klart men eventuellt gör avdelningschefer stickprover. Framgår ej.

173 Bilaga 1 till ärende 20 3 (5) Möjliga lösningar/beslut Mot bakgrund av problemanalysen och dels utbildnings- och forskningssektionens slutrapportering, dels akademiernas återrapporteringar är en del olika lösningar/beslut möjliga. Enligt rektorsbeslutet om högskolegemensamt kursvärderingssystem från maj 2010 har förvaltningschefen det myndighetsövergripande ansvaret för kursvärderingssystemet. Det är beredningens bedömning att det är upp till förvaltningschefen att fatta eventuellt beslut om att presentera resultatsammanställningar på högskolans webbplats, vilket inte ger fakultetsnämnden särskilt stort utrymme att fatta beslut i sakfrågan om att presentera resultatsammanställningar på webben eller inte. Beträffande akademiernas arbete avseende att få upp svarsfrekvensen, genomföra och tillgängliggöra kursanalyser samt återkoppling av resultat till studenterna så handlar detta i mångt och mycket om relativt detaljerade hurfrågor. Utifrån detta är ett alternativ att fakultetsnämnden dels fastslår att nedskrivna rutiner är viktiga, dels lyfter fram positiva iakttagelser och rekommenderar akademierna att överväga att anamma dessa. Utöver ovanstående kan fakultetsnämnden och dess utbildningsutskott regelbundet följa resultat från kursvärderingssystemet och registreringen av kursanalyser, vilket kan sägas ingå i fakultetsnämndens ordinarie uppdrag. Alternativ 1 Fakultetsnämnden uppdrar till utbildnings- och forskningssektionen att tillsammans med akademierna reda ut eventuella otydligheter i högskolans styrdokument för kursvärderingar. Fakultetsnämnden uppdrar till utbildnings- och forskningssektionen att hos akademierna förankra frågan om att presentera resultatsammanställningar från högskolans kursvärderingssystem på högskolans webbplats innan frågan tas till förvaltningschefen för eventuellt beslut. Fakultetsnämnden fastslår att nedskrivna rutiner är viktiga och därtill fastslår ett antal positiva iakttagelser och rekommendationer till akademierna. Alternativ 2 Fakultetsnämnden fattar inget beslut alls. Konsekvensanalys Alternativ 1 Presentation på webben kommer tveklöst leda till en ökad tillgänglighet till resultatsammanställningarna för studenterna och för allmänheten i stort. I och med att fritextsvaren inte inkluderas i presentationen av resultatsammanställningar så framkommer inte eventuella irrelevanta kommentarer och personkritik. Däremot kan det tänkas att kursansvariga/lärare upplever en ökad tillgänglighet till kursvärderingsresultat som innebär relativt sett låga omdömen negativt. Det finns flera andra tänkbara konsekvenser av att resultatsammanställningar från kursvärderingssystemet presenteras på webben. Dessa är:

174 Bilaga 1 till ärende 20 Förbättrad återkoppling av resultat till studenterna. Efterlevnaden av högskoleförordningens krav om att Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten / /. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna. förenklas. Positiv signal om att högskolan betraktar kursvärderingar som ett viktigt instrument i kvalitetsarbetet. Motiverar studenter att delta i kursvärderingar (vilket kan antas leda till högre svarsfrekvens). 4 (5) Ett presentationsvillkor på 50 procent skulle utesluta huvuddelen av resultatsammanställningar eftersom den genomsnittliga svarsfrekvensen i kursvärderingssystemet är ungefär 30 procent. Flera av ovanstående konsekvenser kan förväntas försvagas ju högre presentationsvillkor som sätts. Genom att fastslå ett antal positiva iakttagelser uttalar fakultetsnämnden vad man anser vara goda åtgärder beträffande kursvärderingar, kursanalyser och återkoppling utan att fakultetsnämnden för den skull detaljstyr akademiernas arbetssätt. I bästa fall bidrar rekommendationerna till riktade nivåhöjningar av akademiernas arbetssätt. Konsekvenserna av alternativ 1 i reda pengar bedöms vara små. Ett eventuellt utökat arbetssätt avseende kursvärderingar kan ta arbetstid i anspråk, hur mycket har dock inte gått att uppskatta. Studenternas situation bedöms stärkas. Konsekvenser ur jämställdhets- och jämlikhetshänseende liksom ur hållbarhetsperspektiv har inte gått att identifiera. Alternativ 2 Inga konsekvenser finns att redovisa. Överväganden Mot bakgrund av konsekvensanalysen är beredningens ställningstagande att fakultetsnämnden bör arbeta för att resultatsammanställningar från kursvärderingssystemet presenteras på webben utan sökvillkor men först efter erforderlig förankring i organisationen, förslagsvis med akademiernas utbildningsledare. Beträffande positiva iakttagelser och rekommendationer kan flera sådana vara relevanta. De mest relevanta bedöms vara: 1. Det är positivt att akademierna fastslår egna arbetsrutiner/instruktioner som är i linje med den högskolegemensamma modellen. 2. Det är positivt att akademierna med regelbundenhet diskuterar kursvärderingar, kursanalys och återkoppling. 3. Det är positivt att akademierna fastslår tidsgränser för när kursanalys ska vara klar. 4. Det är positivt att studiehandledning eller kurs-pm innehåller ett avsnitt om kursvärdering, resultatåterkoppling och kursutveckling. 5. Det är positivt att gamla och nya anställda informeras om rutiner för akademins arbete med kursvärderingar och det är särskilt positivt att genomföra en tematräff om exempelvis genomförande av kursanalys.

175 Bilaga 1 till ärende Det rekommenderas att akademierna utarbetar arbetssätt som innebär en regelbunden kontroll av att de egna rutinerna följs. 5 (5) 7. Det rekommenderas att akademierna överväger vilka av ovanstående punkter man tycker sig behöva anamma. Beredningens förslag till beslut Fakultetsnämnden uppdrar till utbildnings- och forskningssektionen att tillsammans med akademierna reda ut eventuella otydligheter i högskolans styrdokument för kursvärderingar. Fakultetsnämnden uppdrar till utbildnings- och forskningssektionen att hos akademierna förankra frågan om att presentera resultatsammanställningar från högskolans kursvärderingssystem på högskolans webbplats innan frågan tas till förvaltningschefen för eventuellt beslut. Fakultetsnämnden rekommenderar akademin för ekonomi, samhälle och teknik och akademin för innovation, teknik och design att fastslå rutiner för akademins arbete med kursvärderingar och kursanalyser. Fakultetsnämnden rekommenderar att akademierna med utgångspunkt i den numrerade listan i föreliggande besluts-pm överväger vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra framförallt registrering av kursanalyser, återkoppling av kursvärderingsresultat till studenterna och egenkontroll av att akademins rutiner följs.

176 Bilaga 1 till ärende 21 Sammanträde: # 3:2013 MDH /11 1 (2) Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Revidering av examensbeskrivning för speciallärarexamen Bakgrund Enligt rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om fastställande av examensbeskrivning. Vid sitt sammanträde den 26 maj 2011 fastställde fakultetsnämnden, under förutsättning att Högskoleverket under 2011 beviljade examensrätt för speciallärarexamen, nu gällande examensbeskrivning för speciallärarexamen. Dåvarande Högskoleverket beslutade den 28 juni 2011 att ge Mälardalens högskola tillstånd att utfärda speciallärarexamen ( /10). Specialiseringarna som lyftes fram i ansökan och tillståndet var språk-, läs- och skrivutveckling, matematikutveckling och utvecklingsstörning. Speciallärarprogrammet har givits vid högskolan från hösten 2011, från början med specialiseringarna mot språk-, läs- och skrivutveckling samt matematikutveckling. Från och med hösten 2012 ges programmet även med specialisering mot utvecklingsstörning. Den nu gällande examensbeskrivningen innehåller endast specialiseringarna som gavs hösten Under våren 2012 bedrevs ett beredningsarbete med syfte att revidera examensbeskrivningen utifrån att högskolan avsåg att erbjuda specialiseringen utvecklingsstörning från och med hösten Det beredningsarbetet landade aldrig i något beslut. Ärendet återkommer därför nu. Problemanalys Examensbeskrivningen behöver uppdateras så att den möjliggör att examen kan utfärdas med specialisering utvecklingsstörning. Möjliga lösningar/beslut Huvudalternativet är att fakultetsnämnden reviderar examensbeskrivningen och därmed möjliggör för studenter som läst speciallärarprogrammets specialisering utvecklingsstörning och som ansöker om att få en sådan examen utfärdad också kan få examen utfärdad. Överväganden Beredningen har inte visat på några hinder mot att revidera examensbeskrivningen. Tvärtom blir det bekymmersamt om revideringen inte genomförs, inte minst ur ett studentperspektiv eftersom studenterna då inte kan erhålla sin examen. Beredningen har utöver själva ursprungsfrågan att lägga till utvecklingsstörning som möjlig specialisering i examensbeskrivningen även

177 Bilaga 1 till ärende 21 uppmärksammat att det i examensbeskrivningen under rubriken Examenskrav görs hänvisning till speciallärarprogrammets programschema eller motsvarande. Mer logiskt vore att hänvisningen görs till programmets utbildningsplan eller motsvarande. Detta eftersom utbildningsplanen är det officiella dokument som fakultetsnämnden fastställer och som enligt högskoleförordningen ska innehålla de kurser som programmet omfattar emedan programschemat är ett högskolelokalt dokument som ska fungera som en mer detaljerad beskrivning av när i tid utbildningsplanens kurser ges. 2 (2) Bland underlagen i ärendet finns förslag till reviderad examensbeskrivning och där framgår de förändringar som föreslås i gulmarkerad text. Beredningens förslag till beslut Fakultetsnämnden bör i examensbeskrivningen för speciallärarexamen: 1. under rubriken Examenskrav ersätta ordet programschema med utbildningsplan, 2. under rubriken Examenskrav lägga till Utvecklingsstörning/Learning disabilities som specialisering, 3. att i samband med föregående punkt lägga till en fotnot som förklarar användningen av termen utvecklingsstörning 4. att föra in en ny rubrik Särskilda krav för vissa specialiseringar, samt 5. att därmed revidera examensbeskrivning för speciallärarexamen.

178 Bilaga 2 till ärende MDH /11 1 (1) Beslutande Fakultetsnämnd EXAMENSBESKRIVNING SPECIALLÄRAREXAMEN Postgraduate Diploma in Special Needs Training Denna examensbeskrivning är fastställd av fakultetsnämnden och därefter reviderad Utbildningsnivå Speciallärarexamen avläggs på avancerad nivå. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Student som fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng enligt speciallärarprogrammets utbildningsplan eller motsvarande, vari ingår verksamhetsförlagd del av utbildningen i form av fältstudier och ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng, uppfyller kraven för examen. Därtill ställs krav på avlagd grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen. Vid Mälardalens högskola ges följande specialiseringar: - Språk-, skriv- och läsutveckling/learning language, writing and reading - Matematikutveckling/Learning mathematics - Utvecklingsstörning/Learning disabilities 1 Särskilda krav för vissa specialiseringar För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling krävs att den tidigare avlagda examen omfattar ämnesstudier i svenska eller inom kunskapsområdet språk-, skriv- och läsutveckling. Om examen inte omfattar nämnda ämnesstudier, krävs i stället att studenten har kompletterat sin utbildning med motsvarande kunskaper. För specialisering mot matematikutveckling krävs att den tidigare avlagda examen omfattar ämnesstudier i matematik eller inom kunskapsområdet matematikutveckling. Om examen inte omfattar nämnda ämnesstudier, krävs i stället att studenten har kompletterat sin utbildning med motsvarande kunskaper. 1 Examensbeskrivningen innehåller begreppet utvecklingsstörning som numera betraktas som förlegat. Då aktuella förordningar fortfarande innehåller detta begrepp, och text i examensbeskrivningen bygger på förordningstext, används begreppet trots att det anses förlegat i modernt språkbruk.

179 Bilaga 1 till ärende 22 Sammanträde: # 3:2013 MDH /13 1 (2) Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Inrättande av grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 och fastställande av examensbeskrivning Bakgrund Rektor har den 11 oktober 2012 ansökt hos Högskoleverket om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har den 9 april 2013 beslutat ge högskolan tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Högskolan har därmed förutsättningar att inrätta examen. Enligt rektors delegationsordning (MDH /13, beslutad ) har fakultetsnämnden att fatta beslut om att inrätta examen och att fastställa examensbeskrivning. Problemanalys Beslut om att inrätta grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 och att fastställa examensbeskrivning behöver fattas så att studenter kan erhålla examen. Faktasammanställning Strukturen för lärarexamen har ändrats till att sedan år 2011 bestå av fyra nya examina (förskollärar-, grund-, ämnes- och yrkeslärarexamen). I samband med förändringen fick samtliga lärosäten som önskade utfärda dessa examina ansöka om examenstillstånd hos Högskoleverket. Tillståndsprocessen som högskolans ansökan går igenom omfattar bedömningsgrunder som samlad lärarresurs, utbildningsmiljö, styrdokument, undervisning, kurslitteratur och examination, säkring av examensmålen samt säkring av utbildningens kvalitet. Processen innefattar granskning av externa bedömare med kompetens inom området som lämnar yttranden till Universitetskanslersämbetet för formellt beslut. Vid sitt sammanträde den 8 maj 2013 beslöt utskottet för lärarutbildningar att utbildnings- och forskningssektionen i samarbete med utbildningsledare vid akademin för utbildning, kultur och kommunikation ska se över formuleringarna i examenskraven avseende matematik och svenska 7,5 hp i syfte att förtydliga innehållet i kursen. Formuleringarna har setts över i enlighet med beslutet och stämts av med STC/Examen med innebörden att följande formulering har arbetats in i den nu föreslagna examensbeskrivningen fördjupad kunskap om barns språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling 7,5 högskolepoäng.

180 Bilaga 1 till ärende 22 Möjliga lösningar/beslut 2 (2) Alternativ 1 Huvudalternativet är att fakultetsnämnden inrättar examen och fastställer examensbeskrivning. Alternativ 2 Fakultetsnämnden inrättar inte examen och fastställer heller inte examensbeskrivningen. Konsekvensanalys Alternativ 1 Om fakultetsnämnden inrättar examen och fastställer examensbeskrivning så kan de studenter som sökt och genomför programmet ansöka om att få examen utfärdad. Alternativ 2 Skulle fakultetsnämnden inte inrätta examen i god tid innan studenterna genomfört programmet så kommer högskolan inte att kunna leva upp till förväntningarna om att utfärda den examen som programmet enligt utbildningsplan och marknadsföring leder fram till. Överväganden Av FUS:en framgår att ett fokus ska vara att erhålla examensrätter för grundlärarexamen (sid 13). Högskoleverkets/Universitetskanslersämbetets granskningsprocess är på många sätt mer omfattande än den process för inrättande av examina som fakultetsnämnden tillämpar. Därmed kan lejonparten av fakultetsnämndens granskning av den nya examen sägas vara ersatt av Högskoleverkets/ Universitetskanslersämbetets granskning. Överväganden som ändå kan behöva göras är huruvida det hänt något på högskolan som gör att läget är väsentligt annorlunda än när högskolans ansökan upprättades (exempelvis stora och oväntade förluster av lärarkompetens) och som motiverar att fakultetsnämnden gör en annan bedömning än Universitetskanslersämbetet. Några sådana förändringar har inte gått att notera i beredningen. Beredningens förslag till beslut Fakultetsnämnden bör besluta att inrätta Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 (Master of Arts in Primary Education with a Specialisation in Teaching in Early Years Classes and Grades 1-3 of the Compulsory School System) samt att fastställa examensbeskrivning enligt bilaga.

181 Bilaga 2 till ärende 22 1 (1) Ansökan om inrättande av Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 samt begäran om fastställande av examensbeskrivning Mälardalens högskola har i oktober 2012 ansökt om examenstillstånd för Grundlärarexamen med inriktning mot förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 hos dåvarande Högskoleverket. Beslut om tillstånd för att utfärda examen fattades av Universitetskanslerämbetet den 9 april Sedan ansökan om examenstillstånd sändes till HSV har inga större förändringar av den planerade verksamheten genomförts vilket medför att förutsättningarna för att bedriva grundlärarprogrammet med inriktning mot förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 samt utfärda tillhörande examen kan sägas vara desamma som vid ansöknings- och bedömningstillfället. Akademin har i sin ansökan till Fakultetsnämnden om inrättande av utbildningsprogram samt fastställande av utbildningsplan för Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 besvarat bedömargruppens synpunkter avseende aspekten styrdokument. Sammanfattningsvis anser akademin att de synpunkter som bedömargruppen framfört i sitt yttrande kommer att åtgärdas genom att processen för färdigställande av kursplaner fortlöper. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation ansöker härmed om att Fakultetsnämnden inrättar Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 samt fastställer examensbeskrivning för examen enligt bilaga. Bilagt finns även examensmatris för Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Förslaget till examensbeskrivning har tagits fram av utbildningsledarna vid UKK, Therese Welén och Anna-Karin Fornberg i samråd med examenshandläggare Ylva Blauberg och Britt-Marie Hagman vid STCexamensenheten. Enligt uppdrag Anna-Karin Fornberg och Therese Welén Utbildningsledare vid UKK

182 UPPFYLLNAD AV EXAMENSMÅL, GRUNDLÄRAREXAMEN MED INRIKTNING MOT ARBETE I FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1-3 Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Kunskap och förståelse Ingående kurser Bilaga 3 till ärende 22 visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Svenska för grundlärare F-3, introduktion, 15 hp Matematik för grundlärare F-3, del 1, 15 hp G1N - Svenska språkets grammatiska och fonologiska struktur - Läs- och skrivinlärning, teorier och modeller - Läs- och skrivinlärning i praktiskt pedagogiskt arbete - Enspråkiga och flerspråkiga barns kommunikation och språkutveckling - Språkstimulerande arbetssätt - Barnlitteraturens historia och genrer - Exempel på barnlitteratur från olika tider och kulturer - Språk- och litteraturvetenskapliga och didaktiska teorier, begrepp och metoder - Aktuella styrdokument: läroplan och kursplaner G1N - Aktuella styrdokument i matematik utifrån ett historiskt perspektiv och kopplat till ramverk för kunskap i matematik - Naturliga och rationella tal och de fyra räknesätten samt deras inbördes relationer med hjälp av olika representationsformer - Tiosystem och andra sätt att beteckna tal med exempel från matematikens historia från olika kulturer - Grundläggande talteori som delbarhet och primtal - Grundläggande geometriska begrepp, samband och mönster samt konstruktion och klassificering av två- och tredimensionella figurer och kroppar - Kopplingar mellan geometri och pre-algebra (t ex udda och jämna tal, triangeltal, kvadrattal) - Symmetrier i matematik, Efter avslutad kurs ska studenten kunna - redogöra för huvuddragen i svenska språkets grammatiska och fonologiska struktur - redogöra för och jämföra teorier om och modeller för läs- och skrivinlärning - redogöra för och tillämpa modeller för det praktiskt pedagogiska arbetet med läs- och skrivinlärning - redogöra för och jämföra teorier om och metoder för hur en- och flerspråkiga barns språkutveckling kan främjas - tillämpa språkstimulerande arbetssätt - redogöra för huvudlinjerna i barnlitteraturens historiska utveckling - med hjälp av litteraturvetenskaplig terminologi identifiera olika typer av texter i barnlitteraturen - med litteraturdidaktisk terminologi visa hur olika typer av texter i barnlitteraturen kan användas i det praktiskt pedagogiska arbetet - redogöra för aktuella styrdokument och kunna relatera dessa till praktiskt pedagogiskt arbete. Efter avklarad kurs ska studenten kunna - beskriva innehållet av matematik i styrdokument för förskolan och grundskolans tidigare år utifrån ett historiskt perspektiv och i relation till ramverk för kunskap i matematik - använda matematiskt språk och beskriva grundläggande matematiska begrepp samt förklara deras inbördes samband med hjälp av olika representationsformer (symboler, bilder, konkret material osv) - lösa matematiska rutinuppgifter och problem samt kommunicera och argumentera för sina val av lösningsmetoder - förklara hur barn utvecklar sin förståelse och kompetenser gällande grundläggande matematiska begrepp och operationer (inklusive rollen av olika representationer, IKT, lek och estetiska uttrycksformer) - förklara styrkor, svagheter och förändringar i svenska elevers matematikkunskaper enligt nationella och internationella utvärderingar - kartlägga elevers matematikkunskaper och intresse TEN1, 3 hp. Språkets struktur. Skriftlig tentamen. TEN2, 6 hp. Barns språkutveckling och läs- och skrivinlärning. Skriftlig tentamen. PRO1, 2 hp. Barns kommunikation och språkutveckling. Fältstudie. Muntlig och skriftlig redovisning. INL1, 4 hp. Barnlitteratur. Skriftlig inlämning. TEN1, 6 hp. Individuell skriftlig tentamen. PRO1, 3 hp. Individuell Fältstudierapport. Kartläggning av en elevs matematikkunska per. Skriftligt formativt omdöme om eleven samt beskrivning av konsekvenser för undervisningen. PRO2, 2 h. Fältstudierapport, lärarintervjuer. Intervju av en lärare i förskoleklass om mål och arbetssätt i matematik samt intervju av en lärare i skolan om förväntningar på nybörjarelevers matematikkunska per. X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X

183 visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Estetiska läroprocesser för grundlärare F-3, 7,5 hp Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll för grundlärare F-3, 15 hp G1N - Estetik ur ett historiskt perspektiv - Teorier om estetiska läroprocesser - Praktiska moment inom de estetiska huvudområdena bild, musik, drama och rytmik G1N - Utbildningsfilosofiska grunder - Den svenska förskoleklassens och skolans framväxt och organisation i ett globalt samhällsperspektiv - Olika läroplansteorier och allmändidaktiska perspektiv utifrån deras olika kunskapssyn - Skolans styrdokument ur ett demokratiskt, läroplansteoretiskt och allmändidaktiskt perspektiv - Skollagen och skolans styrdokument utifrån mänskliga rättigheter, mångfald- och genus - Innebörder av undervisning för hållbar utveckling Efter avklarad kurs ska studenten kunna - redogör för hur de estetiska ämnena kan stimulera barns fantasi, självinsikt och utveckling - visa kunskap om de estetiska läroprocesserna och deras användning i det didaktiska arbetet - motivera och välja estetiska uttrycksmedel i undervisningen - planera, genomföra och utvärdera användningen av estetetiska verktyg i pedagogiskt arbete. Efter avklarad kurs ska studenten kunna - utifrån ett historiskt perspektiv redogöra för och analysera det svenska utbildningsväsendet som politisk organisation i ett globaliserat samhälle - definiera, analysera och tillämpa demokratibegreppet i förhållande till utbildningsväsendet, dess styrdokument och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och FN:s barnkonvention - granska den egna fältskolan och undervisningen utifrån valfritt ämne i ett mångfalds - och genusperspektiv - beskriva och jämföra olika läroplansteoretiska och allmändidaktiska perspektiv - analysera och föra ett resonemang kring utbildningsväsendets styrdokument utifrån olika läroplansteoretiska och allmändidaktiska perspektiv - utifrån olika kunskapssyner välja ut, planera och analysera undervisningsaktiviteter för hållbar utveckling inom relevant ämnes- eller temaområde. GRU1, 2,5 hp. Grupp. Gestaltning av estetiska - praktiska moment. TEN1, 5,0 hp. Individuell. Muntlig och skriftlig redovisning av användandet av estetiska verktyg i en pedagogisk situation. INL1, 4,5 hp. Utbildningens villkor och organisation. Skriftlig tentamen. INL2, 4,5 hp. Läroplansteori och allmändidaktik. Skriftlig tentamen. PRO1, 4,5 hp. Undervisning för hållbar utveckling. Skriftlig och muntlig examination. SEM1, 1,5 hp. Skolan i ett mångfalds- och genusperspektiv. Muntlig examination, fältstudie. Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Bilaga 3 till ärende 22 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X

184 visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Verksamhetsförlagd utbildning 1 (UVK) för grundlärare F-3, 7,5 hp G1N - Auskultationer - Observationer - Leda delar av pedagogisk verksamhet under aktiv handledning - Innehållet under kursen relateras i huvudsak till det utbildningsvetenskapliga kärnområdet Efter avklarad kurs ska studenten kunna - arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för skolan ger uttryck för - visa god språkförmåga i tal och skrift för kommunikation, lärande och reflektion i det svenska språket - identifiera, beskriva och sammanfatta faktorer som påverkar verksamheten i skolan - leda, utvärdera och samtala om pedagogisk verksamhet i syfte att skapa ett gott lärande för hållbar utveckling i skolan - visa kännedom om IT som pedagogiskt verktyg - kontinuerligt dokumentera och reflektera över erfarenheter av sin påbörjade lärarroll. INL1, 6 hp. Examinationsmo ment: Självvärdering och uppfyllelsen av VFUkriterierna i Studentbok för verksamhetsförlag d utbildning, dvs kursens lärandemål uppfyllda. SEM1, 1,5 hp. Examinationssem inarium. Utvecklingsarbete och utvärdering för grundlärare F-3, 7,5 hp G1F - Framväxt av utvecklingsarbete och kvalitetsredovisning - Olika teorier modeller av utvecklingsarbete, reflektion och kvalitetssäkring - Pedagogisk observation och dokumentation - Etik vid dokumentation - Aktuellt utvecklings- och utvärderingsarbete Efter avklarad kurs ska studenten kunna - visa kunskap om olika modeller av utvecklingsarbeten som har relevans för utvecklingen av yrkesverksamheten - planera och utvärdera pågående verksamhet - genomföra pedagogisk dokumentation - analysera och värdera resultat av ett utvecklingsarbete - presentera alternativ till fortsatt verksamhetsutveckling med utgångspunkt från reflektion och relevant forskning. Kursen examineras genom aktivt deltagande vid seminarier och skriftliga inlämningsuppgift er. GRU1, 1,5 hp. Fältstudie: Styr och måldokument. INL1, 4,5 hp. Skriftlig tentamen. Utvecklingsarbete och utvärdering. SEM1, 1,5 hp. Muntlig examination: Planering av utvecklingsarbete. Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Bilaga 3 till ärende 22 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X

185 visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Möjligheter och hinder i språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling för grundlärare F-3, 7,5 hp Utveckling och lärande för grundlärare F-3, 7,5 hp G1F - Teorier och perspektiv på barns lärande och utveckling i språk, skrivoch läsprocessen samt matematik - Hinder i barns språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling med utgångspunkt i teoretiska och didaktiska perspektiv -Pedagogiskt arbete för att främja barns språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling samt för att möta hinder i den utvecklingen utifrån ett didaktiskt och inkluderande perspektiv - Kartläggande, analyserande och åtgärdande arbete för att möta hinder i barns språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling G1F -Arvets, miljöns och kulturens betydelse för barns utveckling och lärande - Teoretiska perspektiv om barns utveckling och lärande - Utveckling och lärande i olika lärandemiljöer - Praktiska och estetiska arbets- och lärandeprocesser - IT som pedagogiskt verktyg - Identitet och samlevnad - Jämställdhet och jämlikhet - Hållbar utveckling och lärande Efter avklarad kurs ska studenten kunna - redogöra för, analysera och kritiskt granska olika teorier och synsätt gällande språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling samt värdera konsekvenser av dessa för praktiskt pedagogiskt arbete i förskoleklass och de tidiga skolåren -identifiera, analysera och kritiskt granska hinder i barns språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling med utgångspunkt i teoretiska och didaktiska perspektiv - redogöra för, kritiskt granska och värdera pedagogiska insatser på olika nivåer för att främja respektive motverka hinder i språk- och matematikutveckling utifrån ett didaktiskt och inkluderande perspektiv med beaktande av barns olika förutsättningar och behov - kritiskt granska och värdera val av arbetssätt, arbetsformer och läromedel som kan underlätta respektive hindra barns möjligheter till språk- och matematiklärande. Efter avklarad kurs ska studenten kunna - identifiera och redogöra för begrepp, teorier och aktuell forskning när det gäller barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar - beskriva och föra ett resonemang om hur man kan tillvarata barns kunskaper och erfarenheter för att stimulera och stödja varje barns utveckling och lärande i olika lärandemiljöer - visa kunskap om olika lärandemiljöer och deras relation till hållbar utveckling - analysera och reflektera kring frågor som rör identitet och samlevnad i ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv - granska och problematisera IKT som pedagogiskt verktyg. Varierande examinationsform er tillämpas. Kursen examineras genom bedömning av deltagande i seminarier och genomförande av fältstudieuppgifte r samt genom redovisning av muntliga och skriftliga uppgifter. INL1, 5 hp. Språk-, skriv-, läs- och matematikutveckl ing. Skriftlig redovisning. Hemtentamen. PRO1, 1,5 hp. Kartläggning, pedagogiskt arbete språk-, skriv-, läs- och matematikutveckl ing. Fältstudie. SEM1, 1 hp. Kursen examineras genom aktivt deltagande vid seminarier och skriftliga inlämningsuppgift er. GRU1, 1,5 hp. Gruppuppgift, fältstudie: Lärandets kontext. INL1, 4,5 hp. Skriftlig tentamen: Utveckling och lärande. SEM1, 1,5 hp. Muntlig examination: Identitet och samlevnad. Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Bilaga 3 till ärende 22 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X

186 visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Bedömning av barns/elevers lärande och utveckling för grundlärare F-3, 7,5 hp G1F - Historiska och teoretiska perspektiv på bedömning av barns lärande och utveckling - Bedömning i relation till nationella och lokala styrdokument - Olika sätt att arbeta med bedömning och dokumentation av barns lärande och utveckling - Individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal - IT som verktyg för pedagogisk dokumentation - Etiskt och interkulturellt perspektiv på bedömning och dokumentation Efter avklarad kurs ska studenten kunna - beskriva och granska historiska och teoretiska perspektiv på bedömning - att redogöra för hur gällande styrdokument kan användas i pedagogisk planering för att stödja och bedöma barns lärande och utveckling - identifiera och problematisera olika sätt att bedöma och dokumentera barns lärande och utveckling ur ett etiskt och interkulturellt perspektiv - utarbeta och diskutera sätt att kommunicera bedömning i samarbete med barn och deras vårdnadshavare Kursen examineras genom aktivt deltagande vid seminarier och skriftliga inlämningsuppgift er. PRO1, 1,5 hp. Fältstudie: Bedömningens kommunikativa praktik. INL1, 4,5 hp. Skriftlig examination: Bedömning av barns utveckling och lärande. SEM1, 1,5 hp. Muntlig examination: Bedömning och dokumentation. Samhällsorientering för grundlärare F-3, 15 hp G1N - Föreställningar om plats och identitet utifrån geografiska, historiska, religions- och samhällsvetenskapliga aspekter - Naturlandskapets uppkomst och karaktäristik studeras - Människans historia, med särskild fokus på Nordens äldre historia - Kartan och globen som kunskapsverktyg undersöks och relateras till barns omvärldsuppfattningar - Migration med dess orsaker och konsekvenser för individen och samhället - Hur tolkningar och användning av historien påverkas av de rådande samhälls- och levnadsvillkoren - Hur religion formas av och formar samhälleliga villkor samt religioners betydelse för identitet och Efter avklarad kurs ska studenten kunna - redogöra för förändringar i historien som har påverkat och påverkar människans levnadsvillkor och syn på världen - analysera människans föränderliga livsvillkor både lokalt och globalt utifrån ett perspektiv på hållbar utveckling - redogöra för kursplanerna i SO utifrån syfte, centralt innehåll och kunskapskrav och redovisa kännedom om grundläggande begrepp och teorier inom ämnesområdet - kritiskt granska de samhällsorienterande ämnena utifrån ett mångfalds- och genusperspektiv - utifrån föreliggande styrdokument självständigt planera, genomföra och värdera enskilda undervisningsmoment utifrån ämnesdidaktiska inriktningar utarbeta och värdera olika estetiska lärprocesser, IKT och fantasins betydelse för barns lärande och kunskapsutveckling inom ämnesområdet Studenterna examineras genom muntliga och skriftliga redovisningar. TEN1, 4,5 hp. Människans livsvillkor. Skriftlig tentamen. TEN2, 2,5 hp. SO - didaktikens grunder. Skriftlig tentamen SEM1, 1,5 hp. SO - undervisning i ett mångfalds- och genusperspektiv. Muntlig examination. PRO1, 4,5 hp. SO - undervisning i praktiken. Skriftlig och muntlig examination. SEM2, 2 hp. Estetik, IKT och fantasi. Muntlig examination. Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Bilaga 3 till ärende 22 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X

187 visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Naturvetenskap och teknik för grundlärare F-3, 15 hp Engelska för grundlärare F-3, 15 hp G1N - Utvecklingen av naturvetenskapen och tekniken i ett historiskt perspektiv - Olika arbetsområden, exempelvis året runt i naturen, kropp och hälsa, material och ämnen i vår omgivning, tekniska föremål och system samt kraft och rörelse, studeras med naturvetenskapliga och tekniska aspekter utgående från vardagsföreteelser - Centrala begrepp, funktioner och mönster inom naturvetenskap och teknik med utgångspunkt i aktuella styrdokument för relevanta åldersgrupper. Kursen behandlar även begrepps- och kunskapsbildning samt ämnesdidaktisk forskning - Kursen skall ge träning i ett observerande, undersökande och experimentellt samt ett problemlösande och G1N Delkurs 1, Språkfärdighet - Grundläggande engelsk fonetik med uttalsövningar - Grundläggande engelsk grammatik med tillämpningsövningar - Muntlig och skriftlig kommunikation på engelska - Språkfärdighetsträning i undervisningen Delkurs 2, Barnlitteratur - Engelskspråkig klassisk och modern prosalitteratur för barn, barnramsor, barnvisor och poesi för barn - Barnlitteratur ur ett didaktiskt perspektiv - Barnlitteratur som undervisningsverktyg Delkurs 3, Läraktiviteter, styrdokument och bedömning - Europarådets gemensamma referensram för språk och Europeisk språkportfolio Efter avklarad kurs ska studenten kunna - visa kunskaper om grundläggande begrepp och arbetssätt inom naturvetenskap och teknik samt kunna beskriva och använda detta i olika sammanhang - visa hur naturvetenskapens upptäckter påverkat vår kultur och världsbild, redogöra för teknikens särart som mänsklig aktivitet och som kunskapsområde samt visa kunskap om hur dagens samhälle påverkar natur, människa och miljö - stimulera och hjälpa eleverna att upptäcka och beskriva naturvetenskap och teknik i sin vardag genom att bland annat använda närmiljön som lärandemiljö - visa hur lärande inom naturvetenskap och teknik kan göras lustfyllt för elever med utgångspunkt i estetiska lärprocesser - praktiskt skapa och konstruera modeller/produkter i ett uttalat pedagogiskt syfte - diskutera och reflektera över genusaspekter och globala perspektiv kopplade till teknik och tekniska system samt naturvetenskap Efter avklarad kurs ska studenten kunna för delkurs 1: Språkfärdighet 6,5 hp: - beskriva grundläggande regler för engelskt uttal och tillämpa dem i muntlig kommunikation - beskriva engelskans grundläggande grammatiska regler och tillämpa dem i muntlig och skriftlig kommunikation - utforma övningar för språkfärdighetsträning med utgångspunkt i aktuella teorier om språkutveckling och lärande för delkurs 2: Barnlitteratur 4,5 hp - analysera och diskutera barnlitteratur: personer, teman, genre och stilistiska figurer - göra medvetna val av barnlitteratur med utgångspunkt i didaktiska teorier om språkundervisning i tidiga år - utarbeta generella strategier för att bedriva språkundervisning genom litteraturstudier för delkurs 3: Läraktiviteter, styrdokument och bedömning 4 hp SEM1, 7 hp. Seminarium, muntligt och skriftligt, projekt inkl fältstudier. INL1, 3 hp. Inlämningsuppgif t (Laborationer, exkursioner, konstruktionsövni ngar). TEN1, 4,5 hp. Individuell inlämningsuppgift. NÄR1, 0,5 hp. Obligatorisk närvaro vid studiebesök. INL1, 2,5 hp. Språkfärdighet i klassrummet. Inlämningsuppgif ter. INL2, 3 hp. Barnlitteratur. Inlämningsuppgif ter. INL3, 2 hp. Läraraktiviteter, styrdokument och bedömning. Inlämningsuppgif ter. SEM1, 1,5 hp. Barnlitteratur. Aktiv närvaro med seminarieuppgifte r. SEM2, 2 hp. Läraraktiviteter, styrdokument och bedömning. Aktiv närvaro med seminarieuppgifte r. TEN1, 2 hp. Fonetik och uttal. Tentamen. Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Bilaga 3 till ärende 22 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X

188 visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Verksamhetsförlagd utbildning 2 (ämne) för grundlärare F-3, 7,5 hp G2F - Självständigt planera, organisera, leda och utvärdera undervisning/pedagogisk aktivitet i förskoleklass och åk Auskultationer - Observationer - Undervisa under aktiv handledning, utifrån ämneskurserna - VFU-besök med handledning görs av lärare med beprövad erfarenhet Efter avklarad kurs ska studenten kunna - arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för skolan ger uttryck för - visa god språkförmåga i tal och skrift för kommunikation, lärande och reflektion i det svenska språket - utifrån de ämnesteoretiska kurserna identifiera och välja innehåll för verksamheten i syfte att främja skolans undervisning - utifrån elevers olika erfarenhet, behov och förutsättningar planera och leda undervisning samt visa pedagogisk medvetenhet om IT som pedagogiskt verktyg - organisera undervisning och samverka i olika arbetsgrupper med varierade arbetsformer och arbetssätt i syfte att utveckla skolans arbete för en hållbar utveckling - kontinuerligt dokumentera och reflektera över erfarenheter av sin påbörjade lärarroll utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv INL1, 6 hp.examinations moment: Kursens lärandemål i Studentbok för verksamhetsförlag d utbildning ska uppfyllas. SEM1, 1,5 hp. Examinationssem inarium, muntlig och skriftlig redovisning. Se anvisningar i studiehandlednin g. Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap för grundlärare F-3, 7,5 hp G2F - Exkluderings- och inkluderingsprocesser - Sociala relationer och grupprocesser - Pedagogiskt ledarskap och konflikthantering - Kränkande behandling, utsatthet och marginalisering Efter avklarad kurs ska studenten kunna - redogöra för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap ur ett vetenskapligt perspektiv och relatera dessa till praktiskt pedagogiskt arbete - redogöra för och kritiskt granska olika synsätt och teorier kopplade till sociala samspelsprocesser, särskilt: utsatthet, marginalisering och konflikthantering - planera ett praktiskt pedagogiskt arbete för att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och relatera det till rådande styrdokument - reflektera över sin professionella roll som lärare och ledare i arbetet med sociala relationer, konflikthantering och ledarskap Kursen examineras genom aktivt deltagande vid seminarier och skriftliga inlämningsuppgift er. GRU1, 1,5 hp. Gruppuppgift, fältstudie: Styrdokument och socialt samspel i klassrummet. INL1, 4,5 hp. Skriftlig tentamen: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. SEM1, 1,5 hp. Muntlig examination: Praktiskt pedagogiskt arbete. Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Bilaga 3 till ärende 22 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X

189 visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Specialpedagogik för grundlärare F-3, 7,5 hp G2F Specialpedagogisk verksamhet i ett historiskt och nutida perspektiv - Olika specialpedagogiska perspektiv och specialpedagogiskt arbete - Elever med olika behov och förutsättningar - Kartläggning och åtgärder för elever i behov av särskilt stöd - IKT som pedagogiskt verktyg i specialpedagogiskt arbete Efter avklarad kurs ska studenten kunna - redogöra för det specialpedagogiska kunskapsområdet ur ett vetenskapligt perspektiv och relatera detta till praktiskt pedagogiskt arbete och centrala styrdokument - identifiera och problematisera olika sätt att bedriva specialpedagogisk verksamhet - redogöra för och jämföra kartläggning och åtgärder för barn i behov av särskilt stöd - reflektera över sin professionella roll och betydelsen av samverkan i specialpedagogiskt arbete Kursen examineras genom aktivt deltagande vid seminarier och skriftliga inlämningsuppgift er INL1, 5,5 hp. Skriftlig redovisning: Det specialpedagogisk a kunskapsområdet och dess praktik. SEM1, 2 hp. Muntlig examination: Specialpedagogisk t arbete. Forskningsmetod för grundlärare F-3, 7,5 hp G2F - Vetenskapsteori - Kvalitativa och kvantitativa forskningsansatser - Metoder för insamling, bearbetning och analys - Forskningsetiska principer - Vetenskapligt skrivande Efter genomgången kurs ska studenten kunna - identifiera och beskriva didaktiska/pedagogiska problem i relation till skolans arbete - utifrån ett relevant problem planera en vetenskaplig studie - redogöra för och ha kunskap om kvalitativa och kvantitativa forskningsansatser - redogöra för och praktiskt tillämpa metoder för insamling, bearbetning och analys - kritiskt granska och diskutera egna och andras forskningsresultat - visa kunskap om och kunna tillämpa forskningsetiska principer Kursen examineras genom aktivt deltagande vid seminarier och skriftliga inlämningsuppgift er. TEN1, 4,5 hp. Skriftlig inlämningsuppgift. INL1, 3 hp. Forskningsplan. Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Bilaga 3 till ärende 22 X X X X X X X X X X X X X X X X X X

190 visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Självständigt arbete 1 för grundlärare F-3, grundnivå, 15 hp G2E - Utarbetande av ett självständigt arbete, med vägledning av handledare, som uppfyller kraven på vetenskaplig förankring kring en didaktisk frågeställning med relevans för den kommande yrkesrollen i grundskolans förskoleklass och åk Arbetet redovisas i form av ett självständigt arbete med oppositionsförfarande. - Vidare ingår också att närvara vid oppositionsförfarande av minst tre självständiga arbeten. För vidare instruktioner angående ventileringstillfällena hänvisas till studiehandledningen. Efter avklarad kurs ska studenten kunna - planera, motivera och genomföra ett vetenskapligt arbete, dvs. formulera problemställning, välja texter och metoder samt motivera avgränsningar och perspektiv - tillämpa ett analytiskt förhållningssätt - presentera och försvara det egna vetenskapliga arbetet - kritiskt granska, diskutera och redovisa ett vetenskapligt arbete - på ett strukturerat sätt reflektera över inhämtade kunskaper och relatera dem till sin kommande yrkesroll UPS1, 15 hp. Självständigt arbete. Språk- skriv och läsutveckling, 7,5 hp A1N - Språkutvecklande läsoch skrivmiljöer för barn med olika förutsättningar och behov - Teoretiska och didaktiska aspekter på barns tal- och skriftspråksutveckling i ett första- och ett andraspråksperspektiv - Kommunikativa uttrycksformer och IKT för att främja barns språkutveckling - Dokumentation, analys och bedömning av elevers språk-, skriv- och läsutveckling Efter avklarad kurs ska studenten kunna - kritiskt granska och värdera teorier om och metoder för språkutvecklande läs- och skrivmiljöer för barn med olika förutsättningar och behov - kritiskt granska och jämföra teorier om barns tal- och skriftspråksutveckling i ett första och ett andraspråksperspektiv - didaktiskt tillämpa teorier och modeller som främjar språk-, skrivoch läsutveckling för barn med olika förutsättningar och behov - dokumentera, analysera och bedöma elevers språk-, skriv- och läsutveckling TEN1, 6 hp. Språkutvecklande läs- och skrivmiljöer. Skriftlig tentamen. PRO1, 1,5 hp. Analys och bedömning. Fältstudie. Muntlig redovisning. Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Bilaga 3 till ärende 22 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X

191 visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Barnlitteratur och barnkultur, 7,5 hp A1N - Teorier och forskning om barnlitteratur och barnkultur ur ett genus-, etnicitets-, klass- och hållbarhetsperspektiv - Barnlitteraturens och barnkulturens funktioner och villkor i samhället - Barnkulturens estetiska former och uttryckssätt - Barnlitteratur och barnkultur ur didaktiska perspektiv - Litteraturens och kulturens betydelse för barns lärande, utveckling och identitet Efter avklarad kurs ska studenten kunna - redogöra för och tillämpa teorier och forskning om barnlitteratur och barnkultur ur ett genus-, etnicitets-, klass- och hållbarhetsperspektiv - identifiera och analysera barnlitteraturens och barnkulturens funktioner och villkor i samhället - analysera litteraturens och kulturens betydelse för barns lärande, utveckling och identitet - kritiskt granska didaktiska perspektiv på barnlitteratur och barnkultur PRO1, 2,5 hp. Barnkultur, lärande och utveckling. Fältstudie. Muntlig och skriftlig redovisning. INL1, 5 hp. Perspektiv på barnkultur. Skriftlig inlämning. Matematik för grundlärare F-3, del 2, 15 hp A1N - Matematiska kompetenser beskrivna i forskningen - Fördjupning av de matematiska områdena tal, geometri, pre-algebra, samt introduktion till sannolikhetslära, statistik, kombinatorik och logik - Problemlösning samt matematiskt resonemang i förhållande till vardagligt resonemang - Språkets och kommunikationens betydelse för lärandet av matematik - Internationella och nationella trender inom matematikundervisning utifrån ett historiskt perspektiv - Elever med olika språkliga och kulturella bakgrunder - Barn med specialpedagogiska behov och barn som behöver extra utmaningar - Formativ bedömning, Efter avklarad kurs ska studenten kunna - använda matematiskt språk och definiera grundläggande matematiska begrepp och förklara deras inbördes samband med hjälp av olika representationsformer (symboler, bilder, konkret material, elevers erfarenhetsvärd/fantasi) - lösa, analysera och utforma matematiska problem inom de matematikområden som kursen behandlar - analysera och kritiskt reflektera över teorier och resultat angående undervisning och lärande av matematik i aktuella matematikdidaktiska avhandlingar, forskningsartiklar och rapporter - analysera några undervisningstraditioner och trender i Sverige och i andra länder - kartlägga matematikkunskaper hos en klass, sammanställa resultatet i ett kalkylblad samt beskriva konsekvenserna för den fortsatta undervisningen (inklusive eventuella behov av specialpedagogiskt stöd) - kritiskt reflektera över olika arbetssätt, undervisningsmaterial och TEN1, 5 hp. Individuell skriftlig tentamen. PRO1, 3 hp. Projektuppgift. Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av problemlösningsp ass med en elevgrupp. PRO2, 2,5 hp. Projektuppgift. Kartläggning och sammanställning av matematikkunska perna i en klass. Planering av undervisningssek vens. INL1, 2,5 hp. Individuell skriftlig och muntlig presentation av två matematikdidakti Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Bilaga 3 till ärende 22 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X

192 visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Självständigt arbete 2 för grundlärare F-3, avancerad nivå, 15 hp A1E - Utarbetande av ett självständigt arbete, med vägledning av handledare, som uppfyller kraven på vetenskaplig förankring kring en didaktisk frågeställning med relevans för den kommande yrkesrollen i grundskolans förskoleklass och åk Arbetet redovisas i form av ett självständigt arbete med oppositionsförfarande. - Vidare ingår också att närvara vid oppositionsförfarande av minst tre självständiga arbeten. För vidare instruktioner angående ventileringstillfällena hänvisas till studiehandledningen. Efter avklarad kurs ska studenten kunna - självständigt planera, motivera och genomföra ett vetenskapligt arbete, dvs. formulera problemställning, välja texter och metoder samt motivera avgränsningar och perspektiv - tillämpa och motivera ett analytiskt förhållningssätt - presentera och försvara det egna vetenskapliga arbetet - kritiskt granska, diskutera och värdera ett vetenskapligt arbete - tillämpa etablerade forskningsetiska principer - på ett strukturerat sätt reflektera över inhämtade kunskaper och relatera dem till sin kommande yrkesroll UPS1, 15 hp. Självständigt arbete. Verksamhetsförlagd utbildning 3 (UVK) för grundlärare F-3, 7,5 hp A1F - Självständigt planera, organisera, leda och utvärdera undervisning/pedagogisk aktivitet i förskoleklass och åk Auskultationer - Observationer - Självständigt undervisa under aktiv handledning, utifrån ämneskurserna - VFU-besök med handledning görs av lärare med beprövad erfarenhet Efter avklarad kurs ska studenten kunna - arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för skolan ger uttryck för - visa god språkförmåga i tal och skrift för kommunikation, lärande och reflektion i det svenska språket - utifrån kurserna i utbildningsvetenskaplig kärna och identifierade faktorer i verksamheten genomföra pedagogisk verksamhet i syfte att utveckla lärandemiljön i sin undervisning - på ett medvetet sätt leda, utvärdera och samtala om pedagogisk verksamhet i syfte att utveckla ett gott lärande för en hållbar skolutveckling - omsätta IT i verksamheten ur ett etiskt-socialt perspektiv - dokumentera erfarenheterna av lärarrollen, reflektera och analysera för att definiera sin praktiska yrkesteori utifrån ett utbildningsvetenskapligt perspektiv INL1, 6 hp. Examinationsmo ment: Självvärdering och uppfyllelsen av VFUkriterierna i Studentbok för verksamhetsförlag d utbildning, dvs kursens lärandemål uppfyllda. SEM1, 1,5 hp.examinationss eminarium: Redovisning av erfarenheter från VFU kopplat till lärandemålen. Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Bilaga 3 till ärende 22 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X

193 visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Verksamhetsförlagd utbildning 3 (ämne) för grundlärare F-3, 7,5 hp A1F - Självständigt planera, organisera, leda och utvärdera undervisning i förskoleklass och åk Auskultationer - Observationer - Självständigt undervisa under aktiv handledning, utifrån ämneskurserna - VFU-besök med handledning görs av lärare med beprövad erfarenhet Efter avklarad kurs ska studenten kunna - arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för skolan ger uttryck för - visa god språkförmåga i tal och skrift för kommunikation, lärande och reflektion i det svenska språket - utifrån fördjupade ämneskunskaper och identifierade faktorer välja innehåll för verksamheten i syfte att utveckla sin undervisning och bedöma och betygsätta elevers kunskaper i ämnet - utifrån elevers olika erfarenhet, behov och förutsättningar självständigt planera, leda och organisera undervisning och visa kunskap om att på olika sätt använda IT som didaktiskt verktyg - självständigt organisera undervisning och samverka i olika arbetsgrupper med varierade arbetsformer och arbetssätt för att aktivt utveckla skolans arbete för en hållbar utveckling - dokumentera erfarenheterna av lärarrollen, reflektera och analysera för att definiera sin praktiska INL1, 6 hp. Examinationsmo ment: Självvärdering och uppfyllelsen av VFUkriterierna i Studentbok för verksamhetsförlag d utbildning, dvs kursens lärandemål uppfyllda. SEM1, 1,5 hp. Examinationssem inarium: Praktisk yrkesteori. Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Bilaga 3 till ärende 22 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X

194 Bilaga 4 till ärende MDH /133 1 (2) Beslutande Fakultetsnämnd EXAMENSBESKRIVNING Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Degree of Master of Arts in Primary Education Pre School and School years 1-3 Utbildningsnivå Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 avläggs på avancerad nivå. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng vari ingår utbildningsvetenskaplig kärna om 60 hp, verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne, ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 150 högskolepoäng vari i ingår: engelska 15 högskolepoäng, estetiska läroprocesser 7,5 högskolepoäng, matematik 30 högskolepoäng, naturorienterande ämnen och teknik 15 högskolepoäng, samhällsorienterande ämnen 15 högskolepoäng, svenska 30 högskolepoäng, fördjupad kunskap om barns språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling 7,5 högskolepoäng, samt självständigt arbete (examensarbete) 30 högskolepoäng. Det självständiga arbetet (examensarbetet) ska omfatta minst 30 högskolepoäng alternativt två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng. De självständiga arbetena ska vara inom ett eller två av områdena engelska, matematik, naturorientering och teknik, samhällsorientering och/eller svenska. I det självständiga arbetet ska studenten visa att han/hon kan tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling i läraryrket.

195 Bilaga 4 till ärende 22 Student som fullgjort kursfordringarna enligt utbildningsplanen för Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 uppfyller examenskraven. 2 (2)

196 Bilaga 1 till ärende 23 Sammanträde: # 3:2013 MDH /13 1 (3) Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Inrättande av grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 och fastställande av utbildningsplan Bakgrund Rektor har den 11 oktober 2012 ansökt hos Högskoleverket om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har den 9 april 2013 beslutat ge högskolan tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 och högskolan har därmed förutsättningar att erbjuda utbildningen från och med HT13 (programmet har godkänts att starta HT13 av fakultetsnämnden vid utbudsbeslutet den 12 oktober 2012, om 40 platser i Eskilstuna HT och om 40 platser i Västerås VT). Enligt rektors delegationsordning (MDH /13, beslutad ) har fakultetsnämnden att fatta beslut om att inrätta utbildningsprogram. Problemanalys Beslut om att inrätta programmet och att fastställa utbildningsplan behöver fattas för att högskolan ska kunna erbjuda programmet. Faktasammanställning Strukturen för lärarexamen har ändrats till att sedan år 2011 bestå av fyra nya examina (förskollärar-, grund-, ämnes- och yrkeslärarexamen). I samband med förändringen fick samtliga lärosäten som önskade utfärda dessa examina ansöka om examenstillstånd hos Högskoleverket. Tillståndsprocessen som högskolans ansökan går igenom omfattar bedömningsgrunder som samlad lärarresurs, utbildningsmiljö, styrdokument, undervisning, kurslitteratur och examination, säkring av examensmålen samt säkring av utbildningens kvalitet. Processen innefattar granskning av externa bedömare med kompetens inom området som lämnar yttranden till Universitetskanslersämbetet för formellt beslut. Av bedömargruppens yttrande framgår att man bedömer samtliga aspekter tillfredsställande förutom aspekten styrdokument. Bedömargruppen riktar kritik mot att uppgifter om nivå saknas i stort sett genomgående i kursplanerna. I några kursplaner saknas också tillräcklig information om behörighetskrav. Bedömargruppen menar vidare att det är delvis oklart hur de dubbla kursplanerna för den avslutande verksamhetsförlagda utbildningen på avancerad nivå samspelar. Kursplanernas uppgifter om hur studenternas prestationer bedöms anses i vissa fall otydligt beskrivna. Kursplanerna lämnar inte några uppgifter om betygskriterier. Det framgår

197 Bilaga 1 till ärende 23 inte heller av bedömningsunderlaget hur eller var sådana görs tillgängliga för studenter och undervisande lärare. 2 (3) Grundlärarprogrammet F-3 finns med i högskolans programutbud som annonserats för HT13/VT14. Ansökningsperioden för studenter som vill börja HT13 har gått ut den 15 april Urval 1 görs omkring månadsskiftet juni-juli Om programmet inte ska ges (det vill säga ställas in) så måste beslut om detta fattas innan urval 1 görs. Möjliga lösningar/beslut Alternativ 1 Huvudalternativet är att fakultetsnämnden inrättar programmet och fastställer utbildningsplanen. Alternativ 2 Fakultetsnämnden inrättar inte programmet och fastställer heller inte utbildningsplanen. Konsekvensanalys Alternativ 1 Om fakultetsnämnden inrättar programmet och fastställer utbildningsplanen så kan de studenter som sökt programmet påbörja sin utbildning. Alternativ 2 Skulle fakultetsnämnden inte inrätta programmet i god tid innan urval 1 görs måste programmet ställas in så att sökande får besked om att programmet de sökt inte kommer att ges. En konsekvens av att fakultetsnämnden inte fastställer utbildningsplanen är att osäkerheten kring vad studenterna kan förvänta sig av programmet, exempelvis gällande programmets uppläggning, består. Överväganden Grundfrågor att betrakta är huruvida programmet ligger i linje med högskolans forsknings- och utbildningsstrategi (FUS) samt huruvida programmet håller tillräcklig kvalitet. Av FUS:en framgår att ett fokus ska vara att erhålla examensrätter för grundlärarexamen (sid 13). Högskoleverkets/Universitetskanslersämbetets granskningsprocess är på många sätt mer omfattande än den process för inrättande av program som fakultetsnämnden tillämpar. Därmed kan lejonparten av fakultetsnämndens granskning av det nya utbildningsprogrammet sägas vara ersatt av Högskoleverkets/ Universitetskanslersämbetets granskning. Överväganden som ändå kan behöva göras är huruvida det hänt något på högskolan som gör att läget är väsentligt annorlunda än när högskolans ansökan upprättades (exempelvis stora och oväntade förluster av lärarkompetens) och som motiverar att fakultetsnämnden gör en annan bedömning än Universitetskanslersämbetet. Några sådana förändringar har inte gått att notera i beredningen. Däremot kan noteras att bedömargruppen riktade kritik mot kursplanerna. Av underlaget som akademin skickat in till föreliggande ärende framgår att

198 Bilaga 1 till ärende 23 akademin via sitt ordinarie arbetssätt med kursplaner, såsom anvisningar och kursplanegrupp, kommer att omhänderta bedömarnas synpunkter. 3 (3) Ytterligare en aspekt att överväga är att en utbildningsplan är att betrakta som en föreskrift och en tumregel är att ju närmare i tid till utbildningsstart man kommer, desto mindre ändringar kan göras i en utbildningsplan. Fakultetsnämnden bör därför om möjligt fastställa programmets utbildningsplan i samband med inrättandet av programmet. Utskottet för lärarutbildningar beslöt vid sitt sammanträde den 8 maj 2013 bland annat att i utbildningsplanens avsnitt Utbildningens innehåll lägga till meningen Kursernas inbördes ordning framgår av programschemat som är ett komplement till utbildningsplanen. Beredningen ser en generell risk i att hänvisningar i utbildningsplanen till programschemat kan leda till en uppfattning om att programschemat är en del av själva utbildningsplanen emedan programschemat är ett högskoleinternt planeringsdokument som inte äger samma rättsliga status som utbildningsplanen. Information om programkursers ordningsföljd bör högskolan huvudsakligen lösa på annat sätt och på annan plats än i utbildningsplanen. I utbildningsplanen bör det kunna räcka med en allmän hänvisning till högskolans webbplats för den som vill veta mer om planeringen avseende programkursers ordningsföljd. Beredningens förslag till beslut Fakultetsnämnden bör inrätta grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 (Primary Education Programme, 240 credits, with a specialisation in teaching in early years classes and grades 1-3 of the compulsory school) 240 hp och fastställa utbildningsplan utan hänvisningar till programschema.

199 BESLUT Bilaga 2 till ärende 23 Reg.nr Handläggare Viveka Persson viveka.persson@uk-ambetet.se Mälardalens högskola Rektor Beslut om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Beslut Universitetskanslersämbetet beslutar att ge Mälardalens högskola tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Ärendets hantering Mälardalens högskola har den 12 oktober 2012 ansökt hos dåvarande Högskoleverket om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Högskoleverkets uppdrag att pröva frågor om examenstillstånd har sedan den 1 januari 2013 övertagits av Universitetskanslersämbetet. Ärendet har därför förts över till ämbetet och bytt registreringsnummer från till För bedömning av ansökan har Universitetskanslersämbetet anlitat följande sakkunniga: universitetslektor Annette Ewald, Högskolan Kristianstad och universitetslektor Maud Ihrskog, Högskolan i Borås. Underlag för bedömningen har varit lärosätets ansökan. Bedömningen har, förutom vad som föreskrivs i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100), utgått från de kvalitetsaspekter och kriterier vid examenstillståndsprövningar som Högskoleverket har utarbetat med hänsyn tagen till examensbeskrivningen för denna yrkesexamen. De sakkunnigas yttrande bifogas. Universitetskanslersämbetets bedömning De sakkunnigas bedömning är att Mälardalens högskola bör ges tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Universitetskanslersämbetet instämmer i denna bedömning. Beslut i detta ärende har fattats av universitetskanslern Lars Haikola efter föredragning av utredaren Viveka Persson i närvaro av tillförordnade avdelningschefen Per Westman och seniora rådgivaren Gunilla Jacobsson. Lars Haikola Viveka Persson Kopia till: Utbildningsdepartementet Bedömargruppen POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Luntmakargatan 13 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uk-ambetet.se

200 Bilaga 2 till ärende 23 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1 (3) Reg.nr Granskning av ansökan om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Uppdraget Mälardalens högskola har den 12 oktober 2012 ansökt till dåvarande Högskoleverket om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Vi, universitetslektor Annette Ewald, Högskolan Kristianstad och universitetslektor Maud Ihrskog, Högskolan i Borås har fått i uppdrag av Universitetskanslersämbetet att granska ansökan. Mälardalens högskola har vid två tidigare prövningar bedömts sakna tillfredsställande förutsättningar (reg.nr och ). Bedömning Vår bedömning har gjorts utifrån de krav som ställs i högskolelagen och högskoleförordningen och utifrån de kvalitetsaspekter som Högskoleverket har utarbetat. Underlag för bedömningen har varit lärosätets ansökan. Utbildningens förutsättningar Lärarresurs Antalet lärare står i rimlig proportion till den planerade utbildningens volym, som dock ter sig ganska omfattande. De medverkande lärarna har god vetenskaplig kompetens avseende den planerade utbildningens innehåll. Andelen lärare med tillsvidareanställning är tillräckligt hög för att säkerställa kontinuitet. Den ämnesdidaktiska kompetensen är under god utveckling och bedöms som tillräcklig, men volymen av de seniora lärarnas ämnesdidaktiskt inriktade forskning med relevans för förskoleklassen och de tidiga skolåren kan stärkas ytterligare. Proportionerna mellan andelen lärare med vetenskaplig kompetens och andelen lärare med professionserfarenhet är tillfredsställande för utbildningsinriktningens olika delar. Det finns ett relativt stort antal lärare med kompetens inom praktiska och estetiska lärprocesser. Lärosätet redovisar dock ingen lärare med inriktning mot praktiska och estetiska lärprocesser med anknytning till idrott och hälsa. Lärosätets genomförda personalrekryteringar bedöms som positiva liksom lärarnas möjligheter till kompetensutveckling och forskning. Vi bedömer sammanfattningsvis att aspekten lärarresurs är tillfredsställande.

201 Bilaga 2 till ärende 23 Utbildningsmiljö Lärosätet ger hög prioritet åt utbildningsvetenskaplig forskning med anknytning till lärarutbildningen. Den ämnesdidaktiska forskningen med inriktning mot förskoleklassen och de tidiga skolåren är dock fortfarande något svagt utvecklad. Vår bedömning är att utbildningen bedrivs i en forskande miljö som ger studenterna förutsättningar att utveckla ett kritiskt, kreativt och reflekterande förhållningssätt. Lärosätet har en väl utvecklad organisation som säkrar kvalitet och innehåll för den verksamhetsförlagda utbildningen. Lärosätet bedriver nationellt och, i viss utsträckning, internationellt samarbete i syfte att berika utbildningsmiljön. Vi bedömer sammanfattningsvis att aspekten utbildningsmiljö är tillfredsställande. Utbildningens genomförande Styrdokument Utbildningsplanen anger en överskådlig struktur och är utarbetad i enlighet med högskoleförordningens krav. Lärosätet har sedan den förra ansökningsomgången 2011 i hög grad omarbetat kursplanerna, som huvudsakligen är utformade i enlighet med högskoleförordningens krav. När det gäller kursplanernas utformning har man exempelvis tagit bort det huvud som fanns i de tidigare kursplanerna där bland annat utbildningsnivå angavs. Uppgifter om nivå saknas nu i stort sett genomgående. I några kursplaner saknas också tillräcklig information om behörighetskrav. Det är vidare delvis oklart hur de dubbla kursplanerna för den avslutande verksamhetsförlagda utbildningen på avancerad nivå samspelar. Kursplanernas uppgifter om hur studenternas prestationer bedöms är i vissa fall otydligt beskrivna. Kursplanerna lämnar inte några uppgifter om betygskriterier. Det framgår inte heller av bedömningsunderlaget hur eller var sådana görs tillgängliga för studenter och undervisande lärare. Studiehandledningar upprättas för varje kurs i utbildningen, men det preliminära utkast på sådan som ingår i bedömningsunderlaget, ger inte tillfredsställande information om hur examinationsformer och bedömningskriterier konkretiseras i de olika kurserna. Vi bedömer sammanfattningsvis att aspekten styrdokument inte är tillfredsställande. Undervisning, kurslitteratur, examination Utbildningen som helhet har ett innehåll och en uppläggning som är adekvat i relation till examensmålen, med en tillräckligt tydlig progression och tillfredsställande forskningsanknytning. Bedömningsunderlaget när det gäller den verksamhetsförlagda utbildningen föreligger i stora delar som utkast, varför progressionen mot den avslutande kursen för den verksamhetsförlagda utbildningen på avancerad nivå är något svår att följa. Vår bedömning är dock att utbildningens innehåll i sin helhet säkrar en progression i relation till utbildningsmålen.

202 Bilaga 2 till ärende 23 Disputerade lärare anställda vid högskolan ansvarar formellt för examinationen inom den verksamhetsförlagda utbildningen och vår sammantagna bedömning är att examinationen är tillfredsställande. Vi bedömer sammanfattningsvis att aspekten undervisning, kurslitteratur och examination är tillfredsställande. Utbildningens resultat Säkring av examensmålen Lärosätet har utvecklade kvalitetssäkringssystem som ska säkra studenternas möjlighet att nå examensmålen. De oklarheter som finns i kursplanerna när det gäller behörighetskrav och kursnivåer visar emellertid på ett visst behov av fortsatt systematiskt kvalitetsarbete. Vi bedömer sammanfattningsvis att aspekten säkring av examensmålen är tillfredsställande. Samlad bedömning Vår samlade bedömning är att Mälardalens högskola har förutsättningar ett ge grundlärarutbildning med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 med tillfredsställande kvalitet. Vi rekommenderar Universitetskanslersämbetet att bifalla ansökan. Ämnessakkunniga Annette Ewald och Maud Ihrskog

203 Bilaga 3 till ärende 23 Utbildningsplan Sida 1 av Dnr: MDH /13 Programkod: GRM01 Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 högskolepoäng Primary Education Programme with a specialisation in teaching in early years classes and grades 1-3 of the compulsory school, 240 credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden Mål För grundlärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som grundlärare i den verksamhet som utbildningen avser. Kunskap och förståelse För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser, visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling, visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. Färdighet och förmåga För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas,

204 Bilaga 3 till ärende 23 Sida 2 av 7 Dnr: X. X-000/00 Programkod: GRM01 visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, förutom vid undervisning i kurser i ämnet engelska. Engelskspråklig litteratur samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma. Särskild behörighet Områdesbehörighet 6b: Engelska B, Matematik B, Naturkunskap A, Samhällskunskap A, eller Områdesbehörighet A6b: Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2.

205 Bilaga 3 till ärende 23 Sida 3 av 7 Dnr: X. X-000/00 Programkod: GRM01 Urval Betygsurval 60%, provurval 40%. Innehåll Programöversikt Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 omfattar 240 högskolepoäng och består av följande områden: utbildningsvetenskaplig kärna 60 högskolepoäng, verksamhetsförlagd utbildning 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet, varav 15 högskolepoäng är knutna till ämnesstudier och 15 högskolepoäng till den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 120 högskolepoäng med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan, två självständiga arbeten om 15 högskolepoäng vardera i ett eller två ämnen. Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras såväl i ämnesstudierna som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Grundlärarprogrammets progression Programmet består av tre delar som bygger på varandra. De tre delarna handlar om att grundlägga, befästa och fördjupa studentens kunskaper, färdigheter och förmåga att självständigt arbeta som grundlärare i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. År ett introducerar och grundlägger kunskapen om lärares uppdrag och lärares arbete. Förutsättningarna för detta är kurser i utbildningens två huvudämnen, Matematik och Svenska, en kurs i Estetiska läroprocesser, två UVK-kurser samt en VFU-kurs. År två och tre befäster och utvecklar förståelsen av, kunskapen om och beredskapen för lärares arbete. Förutsättningarna för detta är sex UVK-kurser, kurser i övriga skolämnen, Engelska, NO/Teknik och SO, en kurs i Möjligheter och hinder i språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling, en VFU-kurs samt ett självständigt arbete på grundnivå. År fyra knyter ihop utbildningen och fördjupar kunskaper, färdigheter och förmåga för lärares arbete. Förutsättningarna för detta är fördjupningsstudier inom utbildningens två huvudämnen, Matematik och Svenska, en längre VFU-kurs samt ett självständigt arbete på avancerad nivå.

206 Bilaga 3 till ärende 23 Sida 4 av 7 Dnr: X. X-000/00 Programkod: GRM01 Utbildningsvetenskaplig kärna Studierna i den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar centrala och generella kunskaper för lärare. Kurserna anknyter till den kommande yrkesutövningen med följande innehåll: skolväsendets historia, organisation och villkor samt förskolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygssättning, utvärdering och utvecklingsarbete Ämnes- och ämnesdidaktiska studier För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 omfattar de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna: engelska 15 högskolepoäng, estetiska läroprocesser 7,5 högskolepoäng matematik 30 högskolepoäng, naturorientering och teknik 15 högskolepoäng, samhällsorientering 15 högskolepoäng, svenska 30 högskolepoäng samt fördjupad kunskap om barns språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling 7,5 högskolepoäng Tyngdpunkten ligger på grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och barns kommunikation och språkutveckling. Studierna ger utöver detta också kompetens och kunskap inom andra för läraryrket relevanta ämnesområden. I den utbildningsvetenskapliga kärnan och i ämnesstudierna ingår bearbetning av didaktiska frågor. Följande didaktiska huvudfrågor behandlas: Ämnesspecifika begrepp och begreppsbildning Ämneshistorik och didaktisk forskning med anknytning till ämnet Verksamhetsplanering/Lektionsplanering utifrån läroplan, kursplaner och andra styrdokument Exempel på olika arbetsformer och ämnesmetodik Bedömning av barns/elevers prestationer och utveckling samt betygssättning där det är relevant Utvärdering Studierna i området/ämnet knyter an till kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Verksamhetsförlagd utbildning Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) sker inom relevant ålderskategori och verksamhet/skolform samt i relevanta ämnen/ämnesområden och omfattar följande: Planering och genomförande av pedagogisk aktivitet/undervisning med eget ansvar under handledning

207 Bilaga 3 till ärende 23 Sida 5 av 7 Dnr: X. X-000/00 Programkod: GRM01 Observationer, intervjuer och enkäter i samband med lektioner, föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i skolans vardag Auskultationer i samband med lektioner, föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i skolans vardag Deltagande i fältskolans allmänna kompetensutveckling/föreläsningar när tillfälle erbjuds Den verksamhetsförlagda utbildningens mål, syfte och genomförande samt ansvar för bedömning och examination grundas på de lärandemål för VFU som är framskrivna för respektive VFU-kurs och formulerade i två lokala styrdokument: Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning och Handbok för verksamhetsförlagd utbildning. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras av lärare på högskolan efter samråd med fältskolans handledare, alternativt lärarutbildarlagets kontaktperson. Den längre och avslutande verksamhetsförlagda perioden knyter samman utbildningens alla delar och leder fram till en skriftlig praktisk yrkesteori som examineras. Student som inte blir godkänd på den verksamhetsförlagda utbildningen ges endast ett ytterligare prövningstillfälle. Samverkan med fältskola För att underlätta att kursinnehållet knyts samman till vad som ska bli en professionell kunskapsbas, ska studenten genom hela utbildningen ha kontakt med yrkeserfarna handledare i sin fältskola, detta sker genom den verksamhetsförlagda utbildningen, fältstudierna samt fältskolans övriga pedagogiska aktiviteter. Fältstudierna innebär att studenten under hela sin utbildning har kontinuerlig kontakt med fältskolan i syfte att fördjupa förståelsen för, och kunskapen kring, yrkets frågor och komplexitet. Fältstudierna syftar även till att få teori och praktik, praktik och teori att samverka. Samarbetet mellan högskolan och kommun/friskola regleras i ett särskilt avtal. För att samverkan med fältskolor ska fungera ska varje student i samband med studiestarten söka sin fältskoleplacering i en särskild databas, VFU-portalen. Självständigt arbete (examensarbete) Det självständiga arbetet ger studenten möjlighet att knyta samman utbildningens olika delar: den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnesstudier och ämnesdidaktik samt den verksamhetsförlagda utbildningen. Det självständiga arbetet i programmet omfattar två självständiga arbeten om 15 högskolepoäng vardera i ett eller två ämnen. Det första självständiga arbetet genomförs på grundnivå i något av ämnena/ämnesområdena: engelska, matematik, naturorientering och teknik, samhällsorientering eller svenska. Det andra självständiga arbetet genomförs på avancerad nivå i något av ämnena: matematik eller svenska.

208 Bilaga 3 till ärende 23 Sida 6 av 7 Dnr: X. X-000/00 Programkod: GRM01 Utbildningens innehåll Nedanstående innehållsbeskrivning visar inte kursernas inbördes ordning inom varje årskurs. Kursernas inbördes ordning framgår av programschemat som är ett komplement till utbildningsplanen. Årskurs 1 Utbildningsvetenskaplig kärna Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll för grundlärare F-3, 15 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1 (UVK) för grundlärare F-3, 7,5 hp Ämnesstudier Svenska för grundlärare F-3, introduktion, 15 hp Matematik för grundlärare F-3, del 1, 15 hp Estetiska läroprocesser för grundlärare F-3, 7,5 hp Årskurs 2 Utbildningsvetenskaplig kärna Utvecklingsarbete och utvärdering för grundlärare F-3, 7,5 hp Utveckling och lärande för grundlärare F-3, 7,5 hp Bedömning av barns/elevers lärande och utveckling för grundlärare F-3, 7,5 hp Ämnesstudier Möjligheter och hinder i språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling för grundlärare F-3, 7,5 hp Samhällsorientering för grundlärare F-3, 15 hp Naturvetenskap och teknik för grundlärare F-3, 15 hp Årskurs 3 Utbildningsvetenskaplig kärna Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap för grundlärare F-3, 7,5 hp Specialpedagogik för grundlärare F-3, 7,5 hp Forskningsmetod för grundlärare F-3, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 2 (ämne) för grundlärare F-3, 7,5 hp Ämnesstudier Engelska för grundlärare F-3, 15 hp Självständigt arbete 1 för grundlärare F-3, grundnivå, 15 hp

209 Bilaga 3 till ärende 23 Sida 7 av 7 Dnr: X. X-000/00 Programkod: GRM01 Årskurs 4 Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 3 (UVK) för grundlärare F-3, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 3 (ämne) för grundlärare F-3, 7,5 hp Ämnesstudier Språk- skriv och läsutveckling, 7,5 hp Barnlitteratur och barnkultur, 7,5 hp Matematik för grundlärare F-3, del 2, 15 hp Självständigt arbete 2 för grundlärare F-3, avancerad nivå, 15 hp Val inom programmet För student antagen till grundlärarprogrammet inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 gäller obligatoriska studier enligt utbildningens innehåll. Studenten genomför inför termin 6 val av område för självständigt arbete på grundnivå, engelska, matematik, naturorientering och teknik, samhällsorientering eller svenska. Inför termin 8 väljer studenten område för självständigt arbete på avancerad nivå, matematik eller svenska. Student på programmet garanteras plats på kurser omfattande 30 högskolepoäng per termin vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier. För att bli antagen till kurser inom program krävs att den studerande uppfyller den särskilda behörigheten som föreskrivs. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan. Värdakademi eller motsvarande Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) är värdakademi för Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 högskolepoäng. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att studenten uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 (Degree of Master of Arts in Primary Education Pre School and School years 1-3) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

210 Bilaga 4 till ärende 23 1 (2) Ansökan om inrättande av Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 samt begäran om fastställande av utbildningsplan för programmet Mälardalens högskola har i oktober 2012 ansökt om examenstillstånd för Grundlärarexamen med inriktning mot förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 hos dåvarande Högskoleverket. Beslut om tillstånd för att utfärda examen fattades av Universitetskanslerämbetet den 9 april Sedan ansökan om examenstillstånd sändes till HSV har inga större förändringar av den planerade verksamheten genomförts vilket medför att förutsättningarna för att bedriva grundlärarprogrammet med inriktning mot förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 kan sägas vara desamma som vid ansöknings- och bedömningstillfället. I bedömargruppens yttrande anger bedömarna att de sammanfattningsvis inte bedömer att aspekten styrdokument är tillfredsställande. Som grund för denna bedömning finns följande synpunkter framförda: När det gäller kursplanernas utformning har man exempelvis tagit bort det huvud som fanns i de tidigare kursplanerna där bland annat utbildningsnivå angavs. Uppgifter om nivå saknas nu i stort sett genomgående. I några kursplaner saknas också tillräcklig information om behörighetskrav. Det är vidare delvis oklart hur de dubbla kursplanerna för den avslutande verksamhetsförlagda utbildningen på avancerad nivå samspelar. Kursplanernas uppgifter om hur studenternas prestationer bedöms är i vissa fall otydligt beskrivna. Kursplanerna lämnar inte några uppgifter om betygskriterier. Det framgår inte heller av bedömningsunderlaget hur eller var sådana görs tillgängliga för studenter och undervisande lärare. Studiehandledningar upprättas för varje kurs i utbildningen, men det preliminära utkast på sådan som ingår i bedömningsunderlaget, ger inte tillfredsställande information om hur examinationsformer och bedömningskriterier konkretiseras i de olika kurserna. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation vill med anledning av bedömargruppens synpunkter framföra följande till fakultetsnämnden: - Utbildningsnivå fanns inte angivet i de enskilda kursplanerna utan angavs översiktligt i utbildningsplanen istället. I de fastställda kursplanerna kommer naturligtvis utbildningsnivå att anges. När det gäller avsaknaden av tillräcklig information om behörighetskrav så kommer detta att ses över vid fastställande av kursplaner för kurser i programmet. - De dubbla kursplanerna för den avslutande verksamhetsförlagda utbildningen samspelar enligt: