Torsdagen den 18 april 2013, kl. 9:30 17:00, ca. Niclas Månsson Lärarrepresentant Johanna Westerlund Lärarrepresentant

Transkript

1 KALLELSE Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden Datum och tid: Plats: Torsdagen den 18 april 2013, kl. 9:30 17:00, ca. Sammanträdeslokal: B212, Eskilstuna Ledamöter: Peter Dobers Ordförande Yvonne Eriksson Vice ordförande Peter Gustafsson Vice ordförande Lars Hallén Lärarrepresentant Gordana Dodig- Lärarrepresentant Crnkovic Niclas Månsson Lärarrepresentant Johanna Westerlund Lärarrepresentant Vera Songer Studeranderepresentant Johan Unger Studeranderepresentant Louise Sund Doktorandrepresentant Tuula Wallsten Extern ledamot Carina Färm Extern ledamot Tommy Svensson Extern ledamot Adjungerade Lena Johansson Westholm Sture Packalén Rekryteringskommittén Rekryteringskommittén Tjänstemän: Anna-Karin Fornberg Handläggare UFO Malin Gunnarsson Chef UFO Maria Spennare Handläggare UFO Michael Rogefeldt Handläggare UFO Johan Hellstrand Handläggare UFO Andreas Boberg Handläggare UFO Annika Tjernström Chef EER Per Andersson Utbildningsledare HVV Christine Gustafsson Forskningsledare HVV Fackliga företrädare: Peter Selegård SACO OFR-S

2 Ärendelista vid fakultetsnämndens möte Val av justeringsperson Beslut 2 Fastställande av föredragningslista Beslut 3 Samverkan med fackliga organisationer Beslut 4 Rapport från rekryteringskommittén Information 5 Ny ledamot av fakultetsnämnden och ordförande av utskottet för lärarutbildningar Beslut 6 Ny ledamot i fakultetsnämndens utskott för lärarutbildningar Beslut 7 Ny ledamot i fakultetsnämndens utskott för forskning Beslut 8 Kriterier för bedömning av utbildningsmässig kvalitet vid inrättandet av nya forskarutbildningsämnen Beslut 9 Fördelning av konstnärligt utvecklingsmedel 2013 Beslut 10 Koppling av personal, helårsstudenter och helårsprestationer till forskningsinriktningar och utbildningsområden som nämns i forskningsoch utvecklingsstrategin Beslut 11 Presentation av EER Information 12 Samtal kring Forsknings och utbildningsstrategi Information 13 Fastställande av riktlinjer för utbildningsplaner Beslut 14 Fastställande av utbildningsplan för Datavetenskapliga programmet, start ht-13 och framåt 15 Uppdrag om utvärdering av teknikinnehållet och ekonomiinnehållet i civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Beslut Beslut 16 Utvärdering av forskarutbildningsämnet matematik/tillämpad matematik Beslut 17 Återrapportering av ISP-översynen 2012 Information 18 Revidering av allmän studieplan i didaktik Beslut 19 Uppföljning av Universitetskanslerämbetets (UKÄ) ifrågasatta examina - magister i företagsekonomi Beslut 20 Uppföljning av Universitetskanslerämbetets (UKÄ) ifrågasatta examina - kandidat i nationalekonomi Beslut 21 Rapportering om Universitetskanslerämbetets (UKÄ) kvalitetsutvärderingar Information 22 Områdesstrategi för kvalitet i utbildning respektive forskning Beslut 23 Beslut om revidering av utbildningsplan för Kandidatprogram i språk och humaniora med inriktning kommunikation (HHV20 KOMM) att gälla från HT13 Beslut 24 Ansökan om att inrätta masterprogram i hälsa välfärd Beslut 25 Ansökan om att inrätta masterexamen hälsa välfärd Beslut 26 Internremiss pedagogisk meritering Beslut 27 Uppdrag att föreslå revidering av nämndens organisation och arbetsordning Information 28 Redovisning av delegationsbeslut Information 29 Rapporter Information 2 av 233

3 Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden 1 Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse Peter Gustafsson att jämte ordförande justera protokollet. 2 Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan. 3 Samverkan med fackliga organisationer Inför fakultetsnämndens sammanträde ska underlag för beslut samverkas med de fackliga organisationerna enligt samverkansavtalet mellan MDH, SACO och OFR. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut att notera informationen. Beredning Ärendena i föredragningslistan har behandlats enligt överenskommen samverkansmodell för fakultetsnämnden med de fackliga organisationerna. Inga synpunkter på underlaget för beslut har framförts. 3 av 233

4 Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden 4 Rapport från rekryteringskommittén Rekryteringskommitténs ordförande informerar om det aktuella läget i rekryteringsarbetet utifrån aktuell statuslista. Föredragande: Ordföranden i rekryteringskommittén Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Statuslista för rekryteringskommitténs arbete. 4 av 233

5 Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden 5 Ny ledamot av fakultetsnämnden och ordförande av utskottet för lärarutbildningar Diarienummer: MDH /11 Handläggare: Marie Spennare Marie Öhman har i skrivelse till fakultetsnämnden informerat om att hon avsäger sig uppdrag som ledamot i fakultetsnämnden, med anledning av nya arbetsuppgifter inom Akademi UKK, vilket anmäldes vid fakultetsnämndens möte den 21 februari Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut att att bekräfta att Niclas Månsson som lärarrepresentant från området utbildning och ledamot av fakultetsnämnden från 22 febrauri 2013 till den 31 december 2013, samt utse Niclas Månsson till ordförande i fakultetsnämndens utskott för lärarutbildningar från 22 februari 2013 till den 31 december Ärendets beredning I enlighet med högskolestyrelsens beslut den 11 november 2010 om ny nämndorganisation så ska i sådant fall till ny ledamot utses den person som vid val till fakultetsnämnden fick flest röster utan att bli vald som ledamot. Listan med nominerade till fakultetsnämndens utskott för utbildning innehåller två namn efter Marie Öhman. En av dessa två arbetar inte längre kvar vid MDH och den andre har meddelat att hon inte längre står till förfogande att ingå i fakultetsnämnden. Därmed finns ingen ytterligare ledamot att hämta från listan. Utifrån den uppkomna situationen har rektors kansli, med hjälp av valberedningen för nämndvalet, genomfört ett valförfarande för att få fram nya kandidater från området teknik. Valet resulterade i att Niclas Månsson fick flest röster. Delges Rektor, Prorektor, Akademichef UKK, Administrativ chef UKK, Marie Öhman, Niclas Månsson, Personalsektionen 5 av 233

6 Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden 6 Ny ledamot i fakultetsnämndens utskott för lärarutbildningar Diarienummer: MDH /11 Handläggare: Maria Spennare Då Niclas Månsson blivit vald till ledamot i fakultetsnämnden och ordförande i utskottet för lärarutbildningar behövs det väljas en ledamot till utskottet. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut att bevilja Niclas Månsson entledigande från sitt uppdrag som ledamot av utskottet för lärarutbildningar från och med den 19 april 2013, samt att utse Lovisa Bergdahl till ledamot i utskottet för lärarutbildningar från och med den 19 april 2013 till 31 december Ärendets beredning Berörda delar av organisationen (akademierna, handledarkollegierna och studentkåren) har att nominera ledamöter till utskotten enligt riktlinjerna i högskolestyrelsens beslut (MDH /10). Akademi UKK har nominerat Lovisa Bergdahl som ledamot till fakultetsnämndens utbildningsutskott för lärarutbildningar. Delges Rektor, prorektor, akademichef UKK, administrativ chef UKK, Lovisa Bergdahl, Niclas Månsson 6 av 233

7 Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden 7 Ny ledamot i fakultetsnämndens utskott för forskning Diarienummer: MDH /11 Handläggare: Maria Spennare Anders Garpelin har inkommit med en begäran att bli entledigad från sitt uppdrag som ledamot av utskottet för forskning. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut att att bevilja Anders Garpelin entledigande från sitt uppdrag som ledamot av utskottet för forskning och med den 18 april 2013, samt utse Pirjo Lahdenperä till ledamot av utskottet för forskning från och med den 18 april 2013 till 31 december Ärendets beredning Berörda delar av organisationen (akademierna, handledarkollegierna och studentkåren) har att nominera ledamöter till utskotten enligt riktlinjerna i högskolestyrelsens beslut (MDH /10). Med anledning av Anders Garpelins begäran om entledigande har Akademi UKK nominerat Pirjo Lahdenperä som ledamot till fakultetsnämndens utskott för forskning. Delges Rektor, prorektor, akademichef UKK, administrativ chef UKK, Anders Garpelin, Pirjo Lahdenperä. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. 7 av 233

8 Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden 8 Kriterier för bedömning av utbildningsmässig kvalitet vid inrättandet av nya forskarutbildningsämnen Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Andreas Boberg I enlighet med högskoleförordningens sjätte kapitel 25 ska högskolan själv besluta om ämnen som forskarutbildning ska anordnas i. Vid Mälardalens högskola ligger ansvaret att säkerställa att förutsättningarna att uppnå en hög utbildningskvaliteten finns, vid inrättandet av nya forskarutbildningsämnen, på fakultetsnämnden (MDH /10 bilaga 3). Det finns inga fastställda kriterier i dagsläget att uppfylla för att nå en hög utbildningsmässig kvalitet vid nyinrättande av forskarutbildningsämnen. Det är därför oklart vilka utbildningsmässiga krav fakultetsnämnden ställer på akademin vid nämndens beslut om att få inrätta ett nytt forskarutbildningsämne. För att fakultetsnämnden ska kunna göra en rättvis, likvärdig och transparent bedömning av inrättandeansökningar över tid är det angeläget med fastställda bedömningskriterier för att uppnå en hög utbildningskvalitet. Saknaden av sådana kriterier, för nämnden att fatta beslut efter, kan dels medföra att akademin kommer in med en ofullständig ansökan, vilket i förlängningen kan påverka beslutet om ett eventuell nyinrättande av ett forskarutbildningsämne, och dels ökar avsaknaden av kriterier risken för utbildningsmässiga skillnader och förutsättningar vid nyinrättade av forskarutbildningsämnen. Fakultetsnämnden bör därför ta ställning till vad nämnden vill ska uppfyllas vid inrättande av nya forskarutbildningsämnen. Föredragande: Andreas Boberg Förslag till beslut att fakultetsnämnden bedömer ansökningar om att få inrätta nya forskarutbildningsämnen utifrån kriterierna: 1) strategisk betydelse av forskarutbildningsämnet för MDH, 2) ämnesbeskrivning ämnets avgränsning, definition, och relation till forskarutbildningsområdet, 3) vetenskaplig kompetens inom forskarutbildningsområdet i allmänhet och det enskilda forskarutbildningsämnet i synnerhet, 4) forskarutbildningsmiljö inom området och/eller ämnet, 5) forskarutbildningsämnets anknytning till grundutbildning, 6) infrastrukturella förutsättningar för kommande doktorander inom ämnet, 7) samverkan mellan ämnet och annan utbildningsmiljö på forskarnivå inom MDH, 8) uppföljning och kvalitetssäkring av forskarutbildningen inom ämnet, 9) ekonomiska förutsättningar för ämnet inom den närmsta femårsperioden, 10) preliminär allmän studieplan ska bifogas till ansökan, 8 av 233

9 Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden 11) övriga förutsättningar som bedöms vara relevanta för utbildningskvaliteten. Ärendets beredning Ärendet har diskuterats i fakultetsnämndens utskott för forskarutbildning. Forskarutbildningsutskottet föreslog fakultetsnämnden att initiera en utredning kring frågan (redovisad lösning/beslut 2 under avsnitt Alternativa lösningar/beslut, bilaga 1). Ansvarig handläggare föreslår nämnden att fatta beslut enligt redovisad lösning/beslut 3 under samma avsnitt, bilaga 1). Underlag i ärendet Bilaga 1: Beslutspromemoria, Bilaga 2: Akademi hälsa, vård och välfärds ansökan om att få inrätta forskarutbildning inom ämnet socialt arbete, Bilaga 3: Preliminär allmän studieplan för forskarutbildningsämnet socialt arbete. Delges Akademichefer, forskningsledare, samordnare för forskarutbildningen 9 av 233

10 Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden 9 Fördelning av konstnärligt utvecklingsmedel 2013 Diarienummer: MDH /12 Handläggare: Andreas Boberg Fakultetsnämnden fastställde 2012 nya riktlinjer för fördelning av konstnärliga utvecklingsmedel. I beslutade riktlinjer står att: Behörig att ansöka om medel för konstnärligt utvecklingsmedel är lärare och forskare anställda vid MDH, varav minst en inom varje projekt ska vara anställd på konstnärlig grund eller ha en konstnärlig högskoleexamen. Projekten ska utforska gestaltningsprocesser inom design och/eller konst och bidra till höjd kompetensnivå och ökad kunskap inom högskolan (MDH /12, 76 ). Under utlysningsomgången 2012 framkom det att skrivningen i riktlinjerna är otydliga och svåra att tolka. För att förtydliga ställda krav för presumtiva ansökningar föreslås att tillägg i enlighet med bifogad beslutspromemoria läggs till de redan fastställda riktlinjer. Föredragande: Andreas Boberg Förslag till beslut Att lägga till förtydligande gällande krav på forskningsprojektet syfte, problemformulering, teoretisk förankring och metodbeskrivning enligt: Av projektbeskrivning ska projektets syfte, problemformulering, den teoretiska förankringen och metodbeskrivningen tydligt framgå. Vidare ska en tidsplan för projektets genomförande och ett preliminärt budgetunderlag redovisas i projektbeskrivningen. Att lägga till bedömningskriterier för bedömargruppen enligt: Vid bedömningen av inkomna ansökningar kommer bedömargruppen att ta hänsyn till: - att de(n) sökande är behörig att söka, - att det finns en rimlig budget för projektet, - att det finns ett tydligt formulerat syfte samt forskningsfrågor eller problemformulering, - att projektansökan är förankrad i och relaterar till den senaste forskningen inom området för respektive projektansökan, - att projektansökan har tydlig metodbeskrivning, - att projektansökan utforskar gestaltningsprocesser inom design och konst, - att projektet bidrar till ny kunskap inom området design och konst samt. - om projektet är skalbart, d.v.s. om det finns förutsättningar att anpassa projektet om en lägre summa än budgeterat blir beviljat. 10 av 233

11 Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden Att lägga till att bedömargruppens mandatperiod följer mandatperioden för fakultetsnämndens ledamöter enligt: Bedömargruppen tillsätts för perioden motsvarande mandatperioden för fakultetsnämndens ledamöter. Att tillfråga bedömargruppen från utlysningsomgång 2012/13 om denna kan sitta kvar under årets utlysningsomgång. Att utse prodekan för forskning och forskarutbildning Yvonne Eriksson som ordförande i bedömargruppen av ansökningar till utlysningsomgång Att utlysa konstnärliga utvecklingsmedel Att delegera rätten att fatta beslut om tilldelning av konstnärliga utvecklingsmedel för utlysningsomgång 2013 till forskningsutskottet. Att utlysningen genomförs utifrån bifogad utlysningstext. Att utlysningsomgången 2013 följer bifogad tidsplan innehållande datum då beviljade medel ska vara rekvirerade, datum för när beviljade medel ska vara använda, samt datum för återrapportering till fakultetsnämnden på hur rekvirerade medel har används samt vilka resultat som har kommit ut från projektet. Ärendets beredning Erfarenheter efter utlysningsomgången 2012 och en genomlysning av fakultetsnämndens beslut i frågan gällande konstnärligt utvecklingsmedel 2012/13 (MDH /12 76 ) har gjorts av tidigare ansvarig handläggare samt av nuvarande beredande handläggare. Resultatet av analysen har diskuterats med prodekan för forsknings och forskarutbildning och redogjort muntligen vid forskningsutskottets sammanträde den 20 mars. Underlag i ärendet Bilaga 1: Beslutspromemoria Bilaga 2: Förslag på utlysningstext för utlysningsomgång 2013 av medel för konstnärligt utvecklingsarbete Bilaga 3: Tidsplan för utlysningsomgång 2013 av medel för konstnärligt utvecklingsarbete Delges Akademichefer, forskningsledare 11 av 233

12 Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden 10 Koppling av personal, helårsstudenter och helårsprestationer till forskningsinriktningar och utbildningsområden som nämns i forsknings- och utvecklingsstrategin Handläggare: Hans Berggren I och med rektorsbeslutet från 19 februari 2013 (MDH 1.1.3/185-12) att 45% av forskningsanslagen ska fördelas utifrån forskningsbas och att beräkningar ska göras utifrån hås och håp som hör till resp. forskningsinriktning, behöver vi kunna hänföra helårsstudenter och helårsprestationer i LADOK till var och en av dessa sex forskningsinriktningar. I andra sammanhang behöver vi även koppla lärarpersonal till forskningsinriktningarna t.ex. i samband med uppföljning av publikationer, en annan fördelningsgrund för forskningsanslagsmedlen. I våra administrativa system finns inga sådana kopplingar och därför behövs kopplingslistor fastställas med vars hjälp detta kan göras separat. Föredragande: Peter Dobers Förslag till beslut: att att uppdra till Utbildnings- och forskningssektionen att lämna förslag till fakultetsnämndens möte i maj om hur personal, helårsstudenter och helårsprestationer kan kopplas till forskningsinriktningar och utbildningsområden som nämns i FUS. akademierna ska beredas möjlighet att lämna synpunkter på förslaget Ärendets beredning Denna problematik har presenterats och diskuterats vid senaste professorsdialogen den 26 mars 2013, både i Eskilstuna och Västerås. Delges Akademichefer, Forskningsledare 12 av 233

13 Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden 11 Presentation av EER Annika Tjärnström, chef vid EER, presenterar verksamheten vid enheten för externa relationer, EER. Förslag till beslut att notera informationen. 13 av 233

14 Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden 12 Samtal kring Forsknings och utbildningsstrategi Med anledning av att högskolestyrelsen har antagit en ny Forsknings och utbildningsstrategi (FUS) för perioden bjuder dekanerna in forskningsledarna för de etablerande forskningsinriktningarna och utbildningsledarna för de fyra utbildningsområdena till fakultetsnämnden för diskussioner om FUS:en. Vid dagens sammanträde presenterar Hälsa och välfärd sin verksamhet. Underlag Bilaga 1: Underlag inför diskussion med Fakultetsnämnden om FUSen, verksamhetsplan och självärderingar: Akademin för hälsa, vård och välfärd Förslag till beslut att notera informationen. 14 av 233

15 Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden 13 Fastställande av riktlinjer för utbildningsplaner Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Anna-Karin Fornberg Genom införandet av ny databas för studieinformation (Selma) planeras för att utbildningsplanerna ska dokumenteras i databasen vilket de inte gör i dag. Genom att dokumentera utbildningsplanerna i en databas kommer arbetet med och hanteringen av utbildningsplanerna att förenklas. Dokumentationen i Selma kommer även att innebära att informationen samlas på ett ställe, och inte flera, och på så sätt underlättas att korrekt information visas för studenter. Förändringen av dokumentationen, och även förändringen av innehållet i utbildningsplanerna, innebär att nya riktlinjer för utbildningsplaner måste fastställas. Enligt rektors delegation av beslutanderätt fastställer fakultetsnämnden riktlinjer för utbildningsplaner. Föredragande: Anna-Karin Fornberg Förslag till beslut Fakultetsnämnden beslutar att fastställa riktlinjer för utbildningsplaner. Ärendets beredning UFO har berett förslag till nya riktlinjer för utbildningsplaner. Förslaget till riktlinjer för utbildningsplaner har sänts på remiss till akademierna, studentkåren, rektors kansli och studentcentrum. Synpunkter inkom från alla fyra akademier samt studentkåren och har i viss mån beaktats och inarbetats i förslaget. Utbildningsutskotten har behandlat ärendet vid sina sammanträden i mars. Utskottet för ekonomiutbildningar och utskottet för lärarutbildningar var inte beslutsmässiga men de närvarande ledamöterna diskuterade ärendet och gav sina synpunkter. De närvarande ledamöterna i utskottet för ekonomiutbildningar föreslår fakultetsnämnden att att i riktlinjerna för utbildningsplaner under rubriken Innehåll lägga till texten Efter att programmets kurser listats kan det i utbildningsplanen läggas till: För en mer detaljerad beskrivning av när enskilda kurser ges hänvisas till programschemat för programmet vilket gäller läsårsvis. därmed fastställa riktlinjer för utbildningsplaner. De närvarande ledamöter i utskottet för lärarutbildningar beslutar att föreslå fakultetsnämnden att i riktlinjerna för utbildningsplaner under rubriken Innehåll lägga till texten Efter att programmets kurser listats kan det i utbildningsplanen läggas till: Enstaka kurser kan komma att ersättas av andra kurser under utbildningens gång. Vid beslut om sådana förändringar säkerställer alltid fakultetsnämnden vid högskolan att uppsatta examensmål uppfylls. För en mer detaljerad beskrivning av när enskilda kurser ges hänvisas till programschemat för programmet vilket gäller läsårsvis. att därmed fastställa riktlinjer för utbildningsplaner. 15 av 233

16 Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden Utskottet för teknikutbildningar och Utskottet för hälso-och välfärdsutbildningar beslut är likalydande och enligt: Utskottet för teknikutbildningar/utskottet för hälso-och välfärdsutbildningar beslutar att föreslå fakultetsnämnden att att i riktlinjerna för utbildningsplaner under rubriken Innehåll ersätta texten: Programmets kurser listas med kursbenämning på svenska, antal högskolepoäng och successiv fördjupning uppdelat per ämne eller huvudområde. med: Årskursvis listas programmets kurser med kursbenämning på svenska och antal högskolepoäng uppdelat per ämne eller huvudområde. För varje årskurs ska antalet högskolepoäng minst omfatta det som krävs för den studietakt som studenten antagits till. därmed fastställa riktlinjer för utbildningsplaner. Dekanus och prodekan för grundutbildning har därefter diskuterat ärendet och enats om förslag till beslut i enlighet med besluten i Utskottet för teknikutbildningar och Utskottet för hälso-och välfärdsutbildningar. Underlag i ärendet Bilaga 1: Beslutspromemoria Bilaga 2: Förslag till riktlinjer för utbildningsplaner Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare, sektionschef STC, sektionschef UFO, sektionschef KOM, chef REK, STC/antagning, STC/examen, studentkåren. 16 av 233

17 Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden 14 Fastställande av utbildningsplan för Datavetenskapliga programmet, start ht-13 och framåt Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Anna-Karin Fornberg Datavetenskapliga programmet har sedan ett antal år tillbaka haft olika inriktningar på programmet, vid antagningen ht-11 och ht-12 var inriktningarna mjukvaruutveckling och spel. Vid programutbudsprocessen för läsåret 2013/14 föreslog akademi IDT att inriktningen spel inte skulle ges läsåret 2013/14 och fakultetsnämnden beslutade enligt akademins förslag. Det har därefter påpekats av IDT att avsikten med förslaget, att inte ge inriktningen spel, var att ingen specifik inriktning skulle finnas på programmet, dvs annonseringen av programmet skulle endast vara Datavetenskapliga programmet. Detta har därefter ordnats genom att programmet har getts en ny programkod och datasystemen har uppdaterats med den nya informationen. Eftersom programmet har fått en ny programkod är programmet att betrakta som ett nytt program och en ny utbildningsplan måste därför fastställas för programmet. Utbildningsplanen ska gälla för studenter som startar ht-13 och framåt. Föredragande: Anna-Karin Fornberg. Förslag till beslut Fakultetsnämnden beslutar att fastställa utbildningsplanen för Datavetenskapliga programmet (GKV04) att gälla från ht-13 och framåt. Ärendets beredning Utbildningsledare från akademi IDT har inkommit med begäran om fastställande av utbildningsplan. Ärendet har beretts av handläggare på UFO. Utskottet för teknikutbildningar har behandlat ärendet vid sammanträdet den 21 mars och beslutade då att föreslå fakultetsnämnden att fastställa utbildningsplanen för Datavetenskapliga programmet (GKV04) att gälla från ht-13 och framåt. Underlag i ärendet Bilaga 1: Förslag till ny utbildningsplan Delges Utbildningsledare IDT, utbildningsledare UKK, STC/antagning, STC/examen. 17 av 233

18 Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden 15 Uppdrag om utvärdering av teknikinnehållet och ekonomiinnehållet i civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Anna-Karin Fornberg I samband med beredningen av ärendet om revidering av utbildningsplanen för Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi framkom uppgifter om tveksamheter över huruvida programmets teknikinnehåll är tillräckligt. Vid fakultetsnämndens sammanträde den 21 februari uppdrogs därför till dekanus att till fakultetsnämndens sammanträde i april ta fram förslag på extern utvärderare för att genomföra en granskning av civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi. Föredragande: Anna-Karin Fornberg. Förslag till beslut Fakultetsnämnden beslutar att uppdra åt Mats Engwall, professor i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan, att utreda och utvärdera omfattningen av teknikinnehåll och ekonomiinnehåll samt progression och fördjupning i dessa ämnen, i civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi jämfört med motsvarande program på andra lärosäten. Utvärderingen ska vara UFO tillhanda den 13 september Ärendets beredning Utifrån de framkomna tveksamheterna angående omfattningen av teknikinnehåll i civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi uppdrog dekanerna till UFO att framta en översiktlig jämförelse över innehållet i civilingenjörsprogrammen industriell ekonomi respektive energisystem vilket visade att antalet högskolepoäng i kurser klassificerade inom utbildningsområde teknik var betydligt färre i industriell ekonomi än i energisystem. Med denna sammanställning som utgångspunkt föreslog dekanus till fakultetsnämnden att en utvärdering av omfattningen av teknikinnehåll i civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi skulle initieras. Fakultetsnämnden uppdrog vid sitt sammanträde den 21 februari till dekanus att till fakultetsnämndens sammanträde i april ta fram förslag på extern utvärderare för att utreda och utvärdera omfattningen av teknikinnehåll och ekonomiinnehåll samt progression och fördjupning i dessa ämnen, i civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi jämfört med motsvarande program på andra lärosäten. Dekanus har därefter tagit fram förslag på extern utvärderare för uppdraget och föreslår fakultetsnämnden att utse Mats Engwall, professor i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan, till extern bedömare. Delges Akademichef EST, administrativ chef EST, utbildningsledare EST, studentkåren, Mats Engwall. 18 av 233

19 Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden 16 Utvärdering av forskarutbildningsämnet matematik/tillämpad matematik MDH /13 Handläggare: Johan Hellstrand Fakultetsnämnden har sedan 2010 kontinuerligt genomfört externa utvärderingar per ämne av utbildningen på forskarnivå. Utvärderingarna görs som en del i nämndens löpande kvalitetsarbete för att säkerställa god kompetens, uppbyggnad och resultat i forskarutbildningen. Översynen är också en förberedelse inför universitetskanslerämbetets kommande kvalitetsgranskning av examensrätt på forskarnivå inom ett område. Under har nämnden fattat beslut om utvärdering av fem ämnen, en av dem matematik/tillämpad matematik. Föredragande: Johan Hellstrand Förslag till beslut: att att uppdra åt akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) att ta fram förslag på en åtgärdsplan att redovisa vid nämndens sammanträde 12 september föreslå fakultetsnämnden att uppdra åt akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) att återrapportera genomförda åtgärder vid fakultetsnämndens sammanträde i maj Ärendets beredning Fakultetsnämnden beslutade den 24 maj 2012 (Dnr MDH /11) att utvärdera forskarutbildningsämnet matematik/tillämpad matematik. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) uppdrogs att utarbeta en självvärdering som en del av underlaget till de externa utvärderarna. Till externa utvärderare utsågs på akademins förslag professor emeritus Gunnar Sparr (Lunds universitet) samt professor Jun Yu (Umeå universitet). Akademichef Pia Lindberg inkom den 22 mars 2013 till UFO med önskemål om utökad tid för akademins arbete med åtgärdsplan och förändringsarbete. Då UKÄs utvärderingar av utbildning på forskarnivå dröjer är inte åtgärdsarbetet tidskritiskt. Föreliggande förslag till beslut är enligt akademins önskemål. Underlag: Bilaga 1: Självvärdering matematik/tillämpad matematik Bilaga 2: Utlåtande av professor emeritus Gunnar Sparr Bilaga 3: Utlåtande av professor Jun Yu Delges Akademichef UKK, samordnare för forskarutbildningen UKK, forskningsledare UKK, ämnesföreträdare matematik/tillämpad matematik 19 av 233

20 Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden 17 Återrapportering av ISP-översynen 2012 MDH /12 Handläggare: Lisa Silver Enligt högskoleförordningen skall individuella studieplaner följas upp regelbundet. MDH gör årligen en uppföljning av ISP:er för samtliga antagna. Rutinen för den årliga genomgången av studieplanerna är att akademierna granskar dem varefter de godkänns på akademinivå då MDHs krav är uppfyllda. Sedan 2011 finns ISP-översynen dokumenterad dels i form av granskningsprotokoll, upprättade per individ och signerade av ansvarig granskare vid UFO. Vidare görs liksom tidigare pappersversioner av de digitalt fastställda ISP:erna. Pappersdokumenten har signerats av samtliga berörda (doktorand, huvudhandledare och akademichef), returnerats till UFO och förvaras i ärendemappen för respektive doktorand i arkivet för forskarutbildningen. Föredragande: Johan Hellstrand Förslag till beslut: att notera informationen Ärendets beredning I samband med översynen för 2012 har uppföljningens resultat sammanställts av UFO i en samlad rapport. Dokumentet har rapporterats till högskoleledningen (gemensamma gruppen) den 19 februari. Ärendet föredrogs i utskottet för forskarutbildning den 20 mars. Utskottet beslutade notera informationen samt överlämna ärendet till fakultetsnämnden. Underlag: Bilaga 1: Sammanställning av den årliga ISP-översynen 2012 Delges Akademichefer, samordnare för forskarutbildningen 20 av 233

21 Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden 18 Revidering av allmän studieplan i didaktik MDH /13 Handläggare: Johan Hellstrand Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har den 14 februari 2013 inkommit till fakultetsnämnden med en hemställan om revidering av den allmänna studieplanen för forskarutbildning i didaktik. Akademin har tillsammans med hemställan framfört önskemål att ärendet hanteras skyndsamt då den allmänna studieplanen kommer utgöra underlag för en ansökan till universitetskanslerämbetet avseende byte av beteckning på området didaktik till området utbildningsvetenskap (Dnr UKK /12). Universitetskanslerämbetet har meddelat att myndighetens beslut kommer grundas på en bedömning av om området didaktik som det är utformat vid MDH sammanfaller med området utbildningsvetenskap. Högskolans ansökan skall vara tydlig avseende områdets omfattning och avgränsning. Den föreslagna revideringen av den allmänna studieplanen är ett förtydliggörande av de uppgifter som universitetskanslerämbetet i skrivelse till UKK daterad 4 december 2012 angett som viktiga för myndighetens bedömning inför beslut. Föredragande: Johan Hellstrand Förslag till beslut: att fastställa reviderad version av allmän studieplan i forskarutbildningsämnet didaktik Ärendets beredning Hemställan om revidering inkom från UKK till fakultetsnämnden den 14 februari Ärendet har beretts av UFO. Utskottet för forskarutbildning behandlade ärendet vid sammanträde den 20 mars 2013 och beslutade föreslå fakultetsnämnden att fastställa den reviderade versionen enligt bilagt förslag. Underlag Bilaga 1: Förslag till allmän studieplan i forskarutbildningsämnet didaktik Delges Akademichef UKK, forskningsledare UKK, samordnare för forskarutbildningen UKK 21 av 233

22 Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden 19 Uppföljning av Universitetskanslerämbetets (UKÄ) ifrågasatta examina - magister i företagsekonomi Diarienummer: MDH /11 Handläggare: Michael Rogefelt I pågående kvalitetsutvärdering fattade UKÄ den 15 maj 2012 beslut om bristande kvalitet för magisterexamen i företagsekonomi vid MDH. Utbildningar som fått omdömet bristande kvalitet ska utifrån yttrande i UKÄ:s beslut om ifrågasatt examen inom ett år till myndigheten lämna in en analys av bristerna i utbildningen, samt en redovisning av vilka åtgärder man vidtagit för att avhjälpa dem. UKÄ fattar därefter beslut om examenstillståndet ska återkallas eller inte. Fakultetsnämnden har med anledning av beslut om bristande kvalitet beslutat att berörd akademi i ett första skede skyndsamt ska inkomma med en åtgärdsplan som utifrån UKÄ:s beslut och tillhörande underlag utgör en analys av vad påtalade kvalitetsbrister i måluppfyllelsen närmare består i, samt som beskriver de åtgärder som anses nödvändiga att vidta för att åtgärda bristerna. Akademin ska vidare senast fyra månader efter beslut om bristande kvalitet inkomma till nämnden med en lägesrapport för åtgärdsarbetet och ytterligare därefter till nämnden redovisa en slutrapport motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning som ska delges UKÄ med anledning av beslut om bristande kvalitet. Med anledning av beslut om bristande kvalitet för magisterexamen i företagsekonomi har akademi EST nu inkommit till fakultetsnämnden med den slutrapport som senast den 15 maj 2013 ska delges UKÄ. Rektor fattar beslut i ärendet den 19 april Föredragande: Michael Rogefelt Förslag till beslut: att godkänna föreliggande slutrapport liktydigt med analys- och åtgärdsredovisning för bristande kvalitet till UKÄ Ärendets beredning Akademi EST har varit huvudansvariga för analys-och åtgärdsarbetet. Ärendet har därutöver tidigare beretts i utskottet för ekonomiutbildningar samt i fakultetsnämnden. Ytterligare har UFO deltagit ärendets beredning. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Slutrapport till UKÄ bristande kvalitet FEK-mag Bilaga 3: Omdöme beslut FEK-mag bristande Bilaga 4: UKÄ_vagledning_ifragasattExamenstillstand Delges Akademichef EST, utbildningsledare EST, ämnesföreträdare Paragrafen förklaras omedelbart justerad. 22 av 233

23 Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden 20 Uppföljning av Universitetskanslerämbetets (UKÄ) ifrågasatta examina - kandidat i nationalekonomi Diarienummer: MDH /11 Handläggare: Michael Rogefelt I pågående kvalitetsutvärdering fattade UKÄ den 24 april 2012 beslut om bristande kvalitet för kandidatexamen i nationalekonomi vid MDH. Utbildningar som fått omdömet bristande kvalitet ska utifrån yttrande i UKÄ:s beslut om ifrågasatt examen inom ett år till myndigheten lämna in en analys av bristerna i utbildningen, samt en redovisning av vilka åtgärder man vidtagit för att avhjälpa dem. UKÄ fattar därefter beslut om examenstillståndet ska återkallas eller inte. Fakultetsnämnden har med anledning av beslut om bristande kvalitet beslutat att berörd akademi i ett första skede skyndsamt ska inkomma med en åtgärdsplan som utifrån UKÄ:s beslut och tillhörande underlag utgör en analys av vad påtalade kvalitetsbrister i måluppfyllelsen närmare består i, samt som beskriver de åtgärder som anses nödvändiga att vidta för att åtgärda bristerna. Akademin ska vidare senast fyra månader efter beslut om bristande kvalitet inkomma till nämnden med en lägesrapport för åtgärdsarbetet och ytterligare därefter till nämnden redovisa en slutrapport motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning som ska delges UKÄ med anledning av beslut om bristande kvalitet. Med anledning av beslut om bristande kvalitet för kandidatexamen i nationalekonomi har akademi EST nu inkommit till fakultetsnämnden med den slutrapport som senast den 24 april 2013 ska delges UKÄ. Rektor fattar beslut i ärendet den 19 april Föredragande: Michael Rogefelt Förslag till beslut: att godkänna föreliggande slutrapport liktydigt med analys- och åtgärdsredovisning för bristande kvalitet till UKÄ Ärendets beredning Akademi EST har varit huvudansvariga för analys-och åtgärdsarbetet. Ärendet har därutöver tidigare beretts i utskottet för ekonomiutbildningar samt i fakultetsnämnden. Ytterligare har UFO deltagit ärendets beredning. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Slutrapport till UKÄ bristande kvalitet NEK kand Bilaga 3: Omdöme beslut NEK-kand bristande Bilaga 4: UKÄ_vagledning_ifragasattExamenstillstand Delges Akademichef EST, utbildningsledare EST, utbildningsledare Paragrafen förklaras omedelbart justerad. 23 av 233

24 Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden 21 Rapportering om Universitetskanslerämbetets (UKÄ) kvalitetsutvärderingar Handläggare: Michael Rogefelt Information om UKÄ:s genomförda, pågående och kommande kvalitetsutvärderingar. Föredragande: Michael Rogefelt Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Genomförd, pågående och kommande UKÄ-granskning avseende utbildning på grundnivå och avancerad nivå. 24 av 233

25 Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden 22 Områdesstrategi för kvalitet i utbildning respektive forskning Diarienummer: MDH /12 Handläggare: Andreas Boberg och Michael Rogefelt Områdesstrategin för kvalitet i utbildning, forskarutbildning och forskning ska kortfattat beskriva vilka strategiska vägval som ska gälla för att nå de långsiktiga mål som fastställs i forsknings- och utbildningsstrategin Fakultetsnämnden beslutade (MDH / ) att tillsätta en arbetsgrupp att skriva fram ett förslag på föreliggande områdesstrategi. Föredragande: Yvonne Eriksson Förslag till beslut Fakultetsnämnden föreslår rektor att besluta om föreliggande områdesstrategi för kvalitet i utbildning, forskarutbildning och forskning. Ärendets beredning Akademicheferna tillfrågades att utse representanter till arbetsgruppen så att de fyra utbildningsområdena samt de sex etablerade forskningsinriktningarna fanns företrädda i arbetsgruppen. Studentkåren ombads att utse representanter för studenterna och doktorandrådet ombads utse representanter att företräda doktoranderna. Till arbetsgruppens bjöds även samordnarna för forskarutbildningen in till att aktivt delta. Totalt kallades 22 personer till arbetsgruppens sammanträden. Arbetsgruppen träffades vid två tillfällen där gruppen vid det första tillfället ombads lämna åsikter vad som ansågs vara kvalitet i utbildning, forskarutbildning och forskning. Detta gjordes utifrån olika intressentgruppers perspektiv (forskare, lärare, student/doktorand, samverkanspartners, UK-ämbetet, finansiärer). Inför det andra mötet hade åsikterna grupperats in under olika släktskap (rubriker) och arbetsgruppen reviderade underlaget vid sittande möte. Med utgångspunkt från det reviderade underlaget tog prodekanerna fram ett utkast till områdesstrategi som skickades på internremiss till arbetsgruppen och samordnarna för forskarutbildningen. Inkomna synpunkter har arbetats in i det föreliggande förslag på områdesstrategi; bilaga 1. Det föreliggande förslaget har inte beretts av fakultetsnämndens utskott då det ansågs att arbetsgruppens sammansättning kunde täcka upp för utskottens sammantagna kompetens. Underlag i ärendet Bilaga 1: Områdesstrategi för kvalitet i utbildning, forskarutbildning och forskning Delges Akademichefer, arbetsgruppen för områdesstrategi, samordnare för forskarutbildningen. 25 av 233

26 Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden 23 Beslut om revidering av utbildningsplan för Kandidatprogram i språk och humaniora med inriktning kommunikation (HHV20 KOMM) att gälla från HT13 Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Jonas Lostelius Fakultetsnämnden har via rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 24 april 2012) ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har den 14 februari 2013 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen för programmet, där ärendet har arbetats fram. Programansvariga vid akademi UKK önskar att i utbildningsplanen avseende termin 5 och kurserna Diskursanalys och Litterära föreställningsvärldar byts ut mot kurserna Engelska 3, Social och regional variation 7,5 hp och Engelska 3, Amerikansk litteratur och ekokritik 7,5 hp. Motiveringen är att de nya kurserna är likvärdiga med de gamla vad gäller fördjupningsnivå och studenternas möjligheter att uppfylla examenskraven. Man skulle enligt akademin med dessa kurser bättre tillvarata kompetensen och inriktningen hos de lärare som undervisar i programmet. Föredragande: Niclas Månsson Förslag till beslut Fakultetsnämnden beslutar: 1. att kurserna Diskursanalys och Litterära föreställningsvärldar byts ut mot kurserna Engelska 3, Social och regional variation 7,5 hp och Engelska 3, Amerikansk litteratur och ekokritik 7,5 hp. 2. att därmed fastställa reviderad utbildningsplan för Kandidatprogram i språk och humaniora med inriktning kommunikation (HHV20 KOMM) att gälla för utbildning som startar efter1 juli Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram vid akademi UKK och har därefter beretts vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för lärarutbildningar har vid sitt sammanträde den 20 mars 2013 behandlat ärendet. Utskottet var emellertid inte beslutsmässigt. De närvarande ledamöterna tillstyrkte de föreslagna förändringarna. Underlag i ärendet Bilaga 1: Beslutspromemoria Bilaga 2: Utbildningsplan för Kandidatprogram i språk och humaniora med föreslagna förändringar Bilaga 3: Examensmatris (avseende kandidatexamen i engelska och i svenska) Delges Utbildningsledare UKK, STC/Antagningen, STC/Examen 26 av 233

27 Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden 24 Ansökan om att inrätta masterprogram i hälsa och välfärd Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Maria Spennare Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ansöker om att inrätta ett Masterprogram 120 hp inom Hälsa och välfärd för huvudområdena omvårdnad, sjukgymnastik, folkhälsovetenskap, socialt arbete och arbetslivsvetenskap. Denna ansökan om ett nytt masterprogram inom hälsa och välfärd avser en HVV-gemensam tvåårig masterutbildning som kan bli en länk mellan grund- och forskarutbildningen. Masterutbildningen kommer således att ersätta de magisterutbildningar som erbjudits inom HVVs huvudområden, inkluderat den internationella ett-åriga masterutbildningen. Akademi HVV har lämnat förslag på två externa granskare: Marianne Carlsson, professor vid Institution för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet och Lars Fredén, sociolog, docent Högskolan Väst, Trollhättan och sjukvårdens samarbetsplattform NU-akademin. Fakultetsnämnden ska i detta läge besluta vilka som ska utses till externa granskare. Därefter kommer ärendet behandlas av utskotten och fakultetsnämnden i september för ett ev inrättande av det nya programmet. Utskottet för forskarutbildning har behandlat ärendet vid sitt möte och har beslutat enligt förslag. Utskottet för hälso- och välfärdsutbildningar har också behandlat ärendet vid sitt möte och beslutade enligt förslag med tillägget av en till extern bedömare: Anders Bruhn, professor vid Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut att att akademin HVV får i uppdrag att arbeta vidare med att ta fram en utbildningsplan som underlag för extern granskning och vidare beslut utse Marianne Carlsson, Lars Fredén och Anders Bruhn till externa bedömare av akademins förslag till masterprogram. Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram vid akademi HVV och har därefter beretts vid utbildnings- och forskningssektionen och examensenheten. Underlag i ärendet Bilaga 1: Akademins ansökan Bilaga 2: Lärarkompetens Bilaga 3: Examensmatris Delges Akademichef HVV, utbildningsledare HVV, examensenheten 27 av 233

28 Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden 25 Ansökan om att inrätta masterexamen i hälsa och välfärd Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Maria Spennare Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ansöker om att inrätta fem masterexamina inom följande huvudområden: arbetslivsvetenskap, folkhälsovetenskap, socialt arbete, sjukgymnastik med inriktning mot beteendemedicin och vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Akademin har tagit fram förslag på fem examensbeskrivningar för följande examina: Filosofie masterexamen med huvudområdet Arbetslivsvetenskap Filosofie masterexamen med huvudområdet Folkhälsovetenskap Filosofie masterexamen med huvudområdet Socialt arbete Filosofie masterexamen med huvudområdet sjukgymnastik med inriktning mot beteendemedicin Filosofie masterexamen med huvudområdet Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Akademi HVV har lämnat förslag på två externa granskare: Marianne Carlsson, professor vid Institution för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet och Lars Fredén, sociolog, docent Högskolan Väst, Trollhättan och sjukvårdens samarbetsplattform NU-akademin. Fakultetsnämnden ska i detta läge besluta vilka som ska utses till externa granskare. Därefter kommer ärendet behandlas av utskotten och fakultetsnämnden i september för ett ev inrättande av de nya examina. Utskottet för forskarutbildning har behandlat ärendet vid sitt möte och har beslutat enligt förslag. Utskottet för hälso- och välfärdsutbildningar har också behandlat ärendet vid sitt möte och beslutade enligt förslag med tillägget av en till extern bedömare: Anders Bruhn, professor vid Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut att utse Marianne Carlsson, Lars Fredén och Anders Bruhn till externa bedömare av akademins förslag till masterexamina. Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram vid akademi HVV och har därefter beretts vid utbildnings- och forskningssektionen och examensenheten. Underlag i ärendet Bilaga 1: Akademins ansökan Bilaga 2: Lärarkompetens Bilaga 3: Examensmatris Bilaga 4: Examensbeskrivningar Delges Akademichef HVV, utbildningsledare HVV, examensenheten 28 av 233

29 Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden 26 Internremiss pedagogisk meritering Under hösten 2012 fick personalchefen och prodekan utbildning, Peter Gustafsson i uppdrag av rektor att ta fram förslag på hur arbetet med pedagogisk meritering för lärare kan stärkas vid MDH. Bakgrund till detta kan återfinnas i FUS:ens skrivningar om såväl kompetensförsörjningsstrategi, att utveckla pedagogisk kompetens genom interna insatser, som högskolepedagogisk utveckling i stort. Förslaget utgår från befintlig struktur vid högskolan genom den pedagogiska meritportföljen (CF-P /10). Remissen skickas till nu akademier, fakultetsnämnd och fackliga organisationer för att inhämta synpunkter på förslaget. Synpunkter ska lämnas in senast den 25 april Remissen är ställd till fakultetsnämnden som vid sitt sammanträde får sammanfatta och nedteckna synpunkter till ett samlat svar på remissen. Föredragande: Peter Gustafsson Förslag till beslut att fakultetsnämnden lämnar följande synpunkter: Ärendets beredning Förslaget har stämts av vid dialog med rektors dekangrupp och rektors gemensamma ledningsgrupp. Underlag i ärendet Bilaga 1: Pedagogisk meritering vid Mälardalens högskola Delges Karin Johnsson, personalsektionen Paragrafen förklaras omedelbart justerad. 29 av 233

30 Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden 27 Uppdrag att föreslå revidering av nämndens organisation och arbetsordning Rektor beslutade den 4 februari 2013 (MDH /10) att uppdra till dekanus att lämna förslag på reviderad nämndorganisation och arbetsordning med avseende på fakultetsnämndens och utskottens sammansättning. Av beslutet framgår att samtliga lärarrepresentanter ska vara kollegialt valda. Förslag lämnas till högskolestyrelsens sammanträde den 13 maj Beslutet innehåller även ett uppdrag från rektor till förvaltningschefen att lämna förslag på reviderat valförfarande för fakultetsnämnden till högskolestyrelsens sammanträde den 13 maj Föredragande: Peter Dobers Förslag till beslut att notera informationen. 30 av 233

31 Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden 28 Redovisning av delegationsbeslut Nedanstående beslut är tagna av dekanus på delegation från nämnden sedan nämndens föregående sammanträde: Ställa in Magisterprogram i hälsa och vård (AGM01) HT Ställa in Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och dess inriktningar (GAM01) HT Ställa in magisterprogrammet International Marketing (ZEG23) HT Ställa in Kammarmusikprogrammet, inriktning gitarr (GHM02, inriktningskod GITR, anmälningskod 41809) som var planerat att ges HT13 Förslag till beslut att notera informationen. 31 av 233

32 Nr 2: MDH /13 Fakultetsnämnden 29 Rapporter Rapporter från dekanerna Eventuella rapporter från fakultetsnämndens utskott. Föredragande: dekanerna och respektive utskottsordförande. Förslag till beslut att notera informationen. Mötet avslutas 32 av 233

33 Bilaga 1 till ärende 4 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 122/12 Professor i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring, EST Sista ansökningsdag: Ref.nr. 23/13 Ansökan om att antas som docent i pedagogik, UKK Ansökan inkom: Ref.nr 19/13 Ansökan om att antas som docent i folkhälsovetenskap, HVV Ansökan inkom: Ref.nr. 50/13 Ansökan om att antas som docent i socialt arbete, HVV Ansökan inkom: Ref.nr. 73/12 Universitetslektorer i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring och universitetslektor i företagsekonomi med inriktning mot organisation, EST Sista ansökningsdag: Beslut om sakkunniga Laila Niklasson Sharareh Akhavan Osman Aytar -Evert Gummesson, Stockholms universitet Deadline Ulf Elg, Lunds universitet Deadline Beslut om sakkunnig -Robert Höghielm, Stockholms universitet Utlåtande inkommit. Godkänt. Beslut om sakkunnig -Gunnel Hensing, Göteborgs universitet Deadline Beslut om sakkunnig -Christian Kullberg, Högskolan Dalarna Deadline sökande Beslut om sakkunniga I MF: -Claes Hultman, Örebro Utlåtandet inkommit, godkänt -Åsa Wallström, Luleå Utlåtandet inkommit, godkänt I ORG: -Rolf A Lundin, Högskolan i Jönköping Utlåtandet inkommit, godkänt. Rekryteringskommitté ska bildas. Ordförande Sture Packalén, vice ordförande Lena Johansson Westholm, Jane P Ståhle Akademirepresentanter: Thomas Wahl, Eva Maaninen-Olssson, Esbjörn Segelod Rekryteringskommitté bildad: Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm Rekryteringskommitté bildad: Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm Rekryteringskommitté bildad: Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm, akademirepresentanter: MF: Lars Hallén, Madelaine Lundberg, Thomas Wahl Sammanträde planeras , och ORG: Peter Dobers, Madeleine Lundberg, Tho av 233

34 Bilaga 1 till ärende 4 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 136/12 Universitetslektorer i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr. 146/12 Universitetslektorer i företagsekonomi med inriktning mot extern redovisning, EST Sista ansökningsdag: Ref.nr. 157/12 Universitetslektor i socialt arbete, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr 164/12 Universitetslektor i didaktik med inriktning mot förskola, UKK Sista ansökningsdag: Karin Berglund, SU Utlåtandet inkommit, möjlig jävsituation. -Ester Barinaga, Copenhagen Business School Deadline sökande Beslut om sakkunniga -Eva Nissen, Karolinska Institutet Utlåtandet inkommit godkänt -Christine Wann- Hansson, Malmö högskola Utlåtandet inkommit godkänt 4 sökande Beslut om sakkunniga -Lars Hassel, Umeå universitet Utlåtandet inkommit, godkänt -Anders Grönlund, Stockholms universitet Utlåtandet inkommit, godkänt 11 sökande Beslut om sakkunniga -Arne Gerdner, Högskolan i Jönköping Deadline Anna Dunér, Göteborgs universitet Deadline sökande Beslut om sakkunniga -Maria Simonsson, Linköpings universitet Deadline Inge Johansson, mas Wahl Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm, akademirepresentanter: Maria Müllersdorf, Cecilia Rydlo och Ingrid Snellman Sammanträde i Eskilstuna Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm, akademirepresentanter: Eva Manninen Olsson och Esbjörn Segerlod Sammanträde och Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm, akademirepresentanter: Maria Müllersdorf, Mats Ekermo Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm, akademirepresentanter: Maud Lindh, Anette Sandberg 2 34 av 233

35 Bilaga 1 till ärende 4 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr 53/13 Universitetslektor i psykologi, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr 54/13 Två universitetslektorer i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, HVV Sista ansökningsdag: Stockholms universitet Inkommit godkänt Sammanträde Rekryteringskommitté ska bildas. Rekryteringskommitté ska bildas av 233

36 Bilaga 1 till ärende 4 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 123/12 Ansökan om befordran till professor i datavetenskap, IDT Ansökan inkom Ref.nr. 11/13 Ansökan om befordran till professor i produktionssystem, IDT Ansökan inkom Gordana Dodig- Crnkovic Magnus Wiktorsson Beslut om sakkunniga -Jean Gabriel Ganascia, University Pierre and Marie Curie Utlåtandet inkommit, godkänt -Keith W Miller, University of Illinois Utlåtandet inkommit godkänt Sakkunniga letas Avstämt med akademin Inte helt lätt! Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Lena Johansson Westholm, vice ordförande Sture Packalén, Jane P Ståhle Akademirepresentanter: Mikael Sjödin, Rikard Lindell, Damir Isovic. RB OK Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Lena Johansson Westholm, vice ordförande Sture Packalén, Jane P Ståhle Akademirepresentanter: Damir Isovic, Anders Hellström, Monica Bellgran. Ref.nr. 36/13 Professor i produktutveckling med inriktning industrialisering och hållbarhet, IDT Ansökan inkom RB OK. Rekryteringskommitté ska bildas. Ordförande Lena Johansson Westholm, vice ordförande Sture Packalén, Jane P Ståhle. Akademirepresentanter: Ref.nr. 249/11 Universitetslektor i kammarmusik med inriktning sånginterpretation, UKK Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga -Barbro Marklund Petersone, Musikhögskolan i Oslo Utlåtandet inkommit, godkänt -Lena Johnson, Musikhögskolan Örebro universitet Utlåtande inkommit, godkänt RB OK Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Lena Johansson Westholm, vice ordförande Sture Packalén, akademirepresentanter: Staffan Sandström och Lena Hellström Färnlöf. Sammanträde kl Väntar på beslut 4 36 av 233

37 Bilaga 1 till ärende 4 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 127/12 Universitetslektor i byggnadsteknik, EST Sista ansökningsdag: Ref.nr 150/12 Fyra universitetslektorer i matematik/tillämpad matematik, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr 29/13 Universitetslektor i elektronik, IDT Sista ansökningsdag: Ref.nr 46/13 Universitetslektor i innovationsteknik med inriktning utveckling av innovationskompetens, IDT Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga -Bo Nordell, Luleå tekniska högskola Utlåtandet inkommit, godkänt -Bertil Fredlund, Lunds tekniska högskola Utlåtandet inkommit, godkänt 40 sökande Beslut om sakkunniga -Lars-Erik Persson, Luleå tekniska universitet Deadline Sorina Barza, Karlstads universitet Deadline sökande Beslut om sakkunniga -Dag Stranneby, Örebro universitet Deadline Urban Wiklund, Norrlands universitetssjukhus Inkommit granskas Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Lena Johansson Westholm, vice ordförande Sture Packalén, akademirepresentanter: Björn Karlsson, Monica Odlare, Benny Ekman Sammanträde kl framskjutit Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Lena Johansson Westholm, vice ordförande Sture Packalén, akademirepresentanter: Erik Janse, Sergei Silvestrov, Anatoliy Malyarenko Sammanträde planeras och ev. också Rekryteringskommitté ska bildas. Ordförande Lena Johansson Westholm, vice ordförande Sture Packalén, akademirepresentanter: Magnus Otterskog och?? Rekryteringskommitté ska bildas. Ordförande Lena Johansson Westholm, vice ordförande Sture Packalén, akademirepresentanter: 5 37 av 233

38 Bilaga 1 till ärende 8 Sammanträde: FN 2:13 MDH / Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH /13 BeslutsPM Handläggare Andreas Boberg 1 (7) Beslutspromemoria Kriterier för bedömning av utbildningsmässig kvalitet vid inrättandet av nya forskarutbildningsämnen Bakgrund I enlighet med högskoleförordningens sjätte kapitel 25 ska högskolan själv besluta om ämnen, inom de områden som högskolan har tillstånd att utfärda examina på forskarnivå, som forskarutbildning ska anordnas i. I fakultetsnämndens arbetsordning står det att nämnden ansvarar för utbildning på forskarnivå / / (Dnr: /10 Bilaga 3). Vidare återfinns i arbetsordningen att fakultetsnämnden ansvarar för beredning och i förekommande fall beslut i frågor som rör 1. uppläggning, genomförande av eller kvalitet i utbildningen / /. Det ligger därmed i fakultetsnämndens ansvar att säkerställa att förutsättningarna att uppnå en hög utbildningskvaliteten finns vid inrättandet av nya forskarutbildningsämnen. Akademin för hälsa, vård och välfärd har ansökt om att få inrätta forskarutbildning i ämnet socialt arbete inom området hälsa och välfärd. I ansökan skriver akademin att erforderlig professorskompetens och tillfredställande handledarresurser inom ämnet socialt arbete och de ekonomiska förutsättningarna finns. Vidare finns en allmän studieplan för ämnet bifogad. Utöver akademins formulering och den allmänna studieplanen fanns inget mer underlag för nämnden att ta ställning till för att säkerställa att en hög utbildningskvaliteten inom ämnet kan uppnås. Problemanalys I dagsläget finns det inte några fastställda kriterier att uppfylla för att nå en hög kvalitet i forskarutbildningen vid inrättandet av nya forskarutbildningsämnen. Det är därför oklart vilka utbildningsmässiga krav fakultetsnämnden ställer på akademin vid nämndens bedömning av förutsättningarna att hög utbildningskvalitet kan uppnås vid beslut om inrättande av nya forskarutbildningsämnen. För att fakultetsnämnden ska kunna göra en rättvis, likvärdig och transparent bedömning av inrättandeansökningar över tid är det angeläget med fastställda bedömningskriterier för en hög utbildningskvalitet. Saknaden av sådana kriterier, för nämnden att fatta beslut efter, kan dels medföra att akademin kommer in med en ofullständig ansökan, vilket i förlängningen kan påverka beslutet om ett eventuell nyinrättande av ett forskarutbildningsämne, och dels ökar avsaknaden av kriterier risken för utbildningsmässiga skillnader och förutsättningar vid nyinrättade av forskarutbildningsämnen. 38 av 233

39 Bilaga 1 till ärende 8 Fakultetsnämnden bör därför ta ställning till vilket underlag nämnden vill ska återfinnas i akademiers ansökan om att inrättandet nya forskarutbildningsämnen. 2 (7) Faktasammanställning En förfrågan över vilka lärosäten som har fastställda riktlinjer/kriterier/policys vid inrättandet av nya forskarutbildningsämnen skickades ut till det nationella nätverket för forskarutbildning. Ett fåtal svar kom in. Information söktes även aktivt på de nationella lärosätenas hemsidor. Sammantaget har bedömningskriterier från sju av landets lärosäten 1 sammanställts i tabell 1. Blekinge tekniska högskola svarade att de ställer sig restriktivt till att inrätta nya forskarutbildningsämnen. I pågående beredning gällande inrättande av forskarutbildningsämnet socialt arbete har kriterier för bedömning (krav på underlag) även diskuterats vid fakultetsnämndens utskott för forskarutbildnings möte den 20 mars Utskottet kom fram till att alla bedömningskriterier i tabell 1 var relevanta. Utskottet ansåg dessutom att effekten av att akademin inrättar ett nytt forskarutbildningsämne (till exempel risk för överlappande/konkurerande handledarresurser, ekonomiska konsekvenser för akademin) samt hur ett eventuellt nytt forskarutbildningsämne påverkar existerande forskarutbildning med avseende på utbildningskvaliteten skulle beskrivas i akademins ansökan, se under Övrigt i tabell 1. Vidare efterfrågades att akademin skulle argumentera kring giltiga skäl att få inrätta ett nytt forskarutbildningsämne (till exempel beror ett nyinrättande på att existerande ämne blivit för brett, krävs det fördjupning, ingår inrättandet i akademins ursprungliga plan för forskarutbildning inom området, finns det ställda krav på området ifrån dåvarande högskoleverket), se under Övrigt i tabell 1. 1 Högskolan Väst, Linnéuniversitetet, Luleå tekniska universitet, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Gävle, Örebro universitet, Mittuniversitetet 39 av 233

40 Bilaga 1 till ärende 8 3 (7) Tabell 1. Sammanställning över kriterier för bedömning av ansökan om att inrätta ett nytt forskarutbildningsämne. Bedömningskriterier 2 : Av akademins ansökan ska det framgå: Strategisk betydelse Hur ämnet bidrar till lärosätets strategi och/eller profilering. Ämnets bidrag till utveckling av högskolans forskarutbildningsområde. Ämnesbeskrivning Ämnets avgränsning och definition av ämnesinnehåll. Ämnets koppling till senior forskning vid högskolan. Ämnets förekomst som ämne för utbildning på forskarnivå nationellt och/eller internationellt. Förhållandet/relationen mellan ämnet och övriga ämnen inom området/lärosätet. Vetenskaplig kompetens Forskningsmiljö. Forskningsaktivitet (förekomst av kvalificerad forskning, uppvisa god publiceringsaktivitet som är tillräckligt omfattande och aktuell, fungerande högre seminarieverksamhet, presentation vid internationella konferenser). Nätverk, nationella och internationella. Handledarresurser/tillgång till examinatorer (flera lärosäten har krav på miniminivå av tillsvidareanställd professor (minst 1), lärare med docentkompetens (1-2), disputerade lärare med relevant inriktning). Redovisas i tabellform: namn, akademisk titel, anställningsform, omfattning i tjänst för forskarutbildning. Handledarerfarenhet/utbildning. Forskarutbildningsmiljö Rekryteringsstrategi både utbildningsmässigt och personalmässigt (påvisa planerad expansion av utbildningen samt hur akademin planerar att säkerställa resurser vid pensionsavgångar). Rekryteringsförutsättningar (vart ska rekrytering ske ifrån). Doktorandvolym (kritisk massa). Kursutbud. Genus och mångfaldsperspektiv. Anknytning till grundutbildning Utbildning på forskarnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på forskarnivå skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning 1 kap. 9a Högskolelagen. 2 Underlaget är grupperat av beredningen. De enskilda lärosätena kan ha en annan rubriksättning än vad som används här samt alla lärosäten behöver inte ha krav på alla bedömningskriterier. 40 av 233

41 Bilaga 1 till ärende 8 Grundutbildningens anknytning till aktiv forskning. Progressionsmöjligheter. 4 (7) Infrastruktur Utbildningslokaler, bibliotek, forskningsutrustning, datorer, teknisk och administrativt stöd/expertis, god arbetsmiljö (fysisk och psykosocial miljö), etcetera. Samverkan med annan utbildningsmiljö på forskarnivå Uppföljning och kvalitetssäkring Samordning av kurser mellan ämnen. Skapandet av forskarskolor. Anknytning till annan forskning och utbildning på forskarnivå, gemensamma seminarier. Beskrivning hur ämnet organiseras, bedrivs och kvalitetssäkras. Ekonomi Långsiktiga ekonomiska resurser (5 år framåt). Påvisa uthållighet, (stabil intern forskningstilldelning, tillgång till extern finansiering). Förutsättning att erbjuda forskarutbildningsplatser och säkra handledarresurser. Allmän studieplan Preliminär allmän studieplan ska bifogas. Övrigt Betydelse av ämnet för samhället, offentlig sektor och näringsliv. Arbetsmarknad för examinerade doktorander. Nationell/internationell betydelse av ämnet. Möjlighet till extern samproduktion med näringsliv och/eller offentlig sektor inom ämnet. Förslag på examensbeteckning. Hur ett nytt forskarutbildningsämne påverkar existerande forskarutbildning inom området (risken för konkurerande handledarresurser, ekonomiska konsekvenser för akademin). Akademins giltiga skäl för ett nytt forskarutbildningsämne (har existerande ämne blivit för brett, krävs det fördjupning, ingår det nya ämnet i akademins utvecklingsplan för forskarutbildningen inom området, finns det ställda krav på området ifrån dåvarande högskoleverket). Synpunkt kom upp i samband med diskussion i fakultetsnämndens utskott för forskarutbildning. Som framgår av de sju lärosätenas riktlinjer/kriterier/policys såväl som kom upp i samband med forskarutbildningsutskottets diskussion stämmer kriterierna för bedömning av utbildningskvalitet väl överens med vad en ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom ett område 41 av 233

42 Bilaga 1 till ärende 8 förväntas beskrivas inför universitetskanslersämbetets bedömning 3. En sådan ansökan ska omfatta 1) område, 2) forskarutbildningsmiljö, 3) handledarresurser, 4) kvalitetssäkring och 5) ekonomi. I myndighetens beslut av en sådan ansökan bedömer myndigheten efter följande kriterier: 1. Område Områdets omfattning och avgränsning är rimlig och ändamålsenlig. Området är en del av högskolans profilering. Utbildningen på grundnivå och avancerad nivå inom området är av sådan kvalitet och omfattning att forskarutbildning kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå. Forskningen inom området är av sådan kvalitet och omfattning att forskarutbildning kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå. Området utgör en trovärdig vetenskaplig helhet, där delarna stödjer helheten och varandra. 5 (7) 2. Forskarutbildningsmiljö Doktoranderna kommer att arbeta i en levande akademisk miljö. Doktoranderna kommer att arbeta i en god studiesocial miljö. 3. Handledarresurser Handledarresurserna är av erforderlig kvalitet och omfattning. 4. Kvalitetssäkring Högskolans kvalitetsarbete kommer att säkerställa hög kvalitet i forskarutbildningen. 5. Ekonomi Högskolan kommer ha tillräcklig och uthållig finansiering för forskarutbildning inom området. Alternativa lösningar/beslut Lösning/beslut 1 Fakultetsnämnden kan välja att inte besluta om kriterier för bedömning av den utbildningsmässiga kvaliteten vid inrättande av nya forskarutbildningsämnen. Nämnden får då förlita sig på att enskilda beredningar föreslår nämnden beslut utifrån likvärdiga grunder vid varje inrättandebeslut av nya forskarutbildningsämnen. Lösning/beslut 2 Fakultetsnämnden kan välja att följa forskarutbildningsutskottets förslag att initiera en fördjupad utredning kring vilka kriterier som ska uppfyllas och underlag som ska 3 vagledning-forskarexamen.pdf 42 av 233

43 Bilaga 1 till ärende 8 återfinnas vid bedömning av förutsättningar att uppnå hög utbildningsmässig kvalitet. 6 (7) Utredningen föreslås då ta hänsyn till och bedöma omfattningen på krav av underlag utifrån högskolans storlek, förutsättningar, framtida mål och ställa det i relation till sannolikheten att inrätta ett betydande antal nya forskarutbildningsämnen. I fakultetsnämndens beslut bör det då även framgå vem/vilka som ansvarar för utredningen och återrapporteringen till nämnden, huruvida nämnden anser att synpunkter ska inhämtas från någon specifik instans/ansvarig person samt ge förslag på datum för delrapportering av utredningen. Lösning/beslut 3 (beredningens förslag till beslut) Fakultetsnämnden kan besluta utifrån sammanställningen av bedömningskriterier i tabell 1, med möjlighet att inkludera och/eller exkludera enskilda bedömningskriterier utifrån nämndens egna kommentarer. Lösning/beslut 4 Fakultetsnämnden kan bortse från denna promemoria och fatta beslut om inrättande av forskarutbildningsämnet socialt arbete utifrån redan inskickat underlag från akademin. Konsekvensanalys Väljer fakultetsnämnden att besluta enligt lösning/beslut 1 kommer beredningen av ärendet som föranledde denna promemoria, ansökan om inrättande av forskarutbildningsämne socialt arbete, att intensifieras. Risken är dock stor att framtida beredningar beror på enskilda handläggare/beredningar och inte på de utbildningsmässiga förutsättningarna som säkerställer en hög utbildningskvalitet. Avsaknaden av fastställda kriterier kan medföra att ansökningarna i framtiden inte bedöms rättvist, likvärdigt och transparant. Väljer fakultetsnämnden att besluta enligt lösning/beslut 2 kommer beredningen av ärendet som föranledde denna promemoria, ansökan om inrättande av forskarutbildningsämne socialt arbete, att ta längre tid eftersom resultatet av utredningen måste inväntas innan nämnden kan besluta om ett eventuellt inrättande av forskarutbildning inom ämnet socialt arbete. Fördelen med en fördjupad utredning är att synpunkter från andra delar av verksamheten kan hämtas in vilket ökar möjligheten till ett mer genomtänkt beslut utifrån högskolans förutsättningar i allmänhet och det enskilda forskarutbildningsämnet i synnerhet. Nämnden får även mer tid på sig att fatta sitt beslut. Väljer fakultetsnämnden att besluta enligt lösning/beslut 3 kommer beredningen av ärendet som föranledde denna promemoria, ansökan om inrättande av forskarutbildningsämne socialt arbete, att intensifieras. Fördelen med att besluta enligt lösning/beslut 3 i jämförelse med lösning/beslut 1 är att beslutet möjliggör för likvärdiga bedömningar och transparens i besluten av framtida ansökningar om inrättande av andra forskarutbildningsämnen. Väljer fakultetsnämnden att fatta beslut i enlighet med lösning/beslut 4 finns risken att en hög utbildningsmässig kvalitet inte uppnås och att det i förlängningen kan drabba enskilda doktorander drabbas negativt. 43 av 233

44 Bilaga 1 till ärende 8 Överväganden I dagsläget är det oklart vilka utbildningsmässiga krav fakultetsnämnden ställer på akademin vid nämndens bedömning av förutsättningarna att uppnå hög utbildningskvalitet vid beslut om inrättande av nya forskarutbildningsämnen. För att fakultetsnämnden ska kunna göra en rättvis, likvärdig och transparent bedömning av inrättandeansökningar över tid är det angeläget med fastställda bedömningskriterier för att uppnå en hög utbildningskvalitet. Utifrån givna förutsättningar föreslår beredningen att fakultetsnämnden bedömer ansökningar om att få inrätta nya forskarutbildningsämnen utifrån kriterierna: 1) strategisk betydelse av forskarutbildningsämnet för MDH, 2) ämnesbeskrivning ämnets avgränsning, definition, och relation till forskarutbildningsområdet, 3) vetenskaplig kompetens inom forskarutbildningsområdet i allmänhet och det enskilda forskarutbildningsämnet i synnerhet, 4) forskarutbildningsmiljö inom området och/eller ämnet, 5) forskarutbildningsämnets anknytning till grundutbildning, 6) infrastrukturella förutsättningar för kommande doktorander inom ämnet, 7) samverkan mellan ämnet och annan utbildningsmiljö på forskarnivå inom MDH, 8) uppföljning och kvalitetssäkring av forskarutbildningen inom ämnet, 9) ekonomiska förutsättningar för ämnet inom den närmsta femårsperioden, 10) preliminär allmän studieplan ska bifogas till ansökan, 11) övriga förutsättningar som bedöms vara relevanta för utbildningskvaliteten. 7 (7) 44 av 233

45 45 av 233 Bilaga 2 till ärende 8

46 Bilaga 3 till ärende 8 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete inom området Hälsa och Välfärd 1. Ämnesbeskrivning Socialt arbete är ett samhällsvetenskapligt ämne som studerar social förändring av samhälleliga förhållanden och problemlösning i mänskliga relationer med syfte att främja människors välfärd. Inom forskarutbildningsämnet socialt arbete görs studier av människors hälsa och välfärd. Forskningen omfattar personer i alla åldrar och av olika kön som befinner sig i socialt utsatta situationer eller har särskilda behov. I socialt arbete studeras samhälleliga villkor för människors välfärd, individers eller gruppers utsatthet och resurser för att bevara eller återvinna en välfungerande livssituation. Forskning i socialt arbete omfattar olika teorier och metoder för studier i sociala, kulturella och organisatoriska sammanhang. Forskningen kan beskrivas och problematiseras ur ett individ-, grupp-, samhälls- och globalt perspektiv och har ett tvärprofessionellt intresse som omfattar reaktiva och skyddande men även förebyggande, stödjande, omvårdande och rehabiliterande/ habiliterande åtgärder. Forskning i socialt arbete har beröringspunkter med forskning inom folkhälsovetenskap och vårdvetenskap vilket möjliggör synergieffekter i forskningsresultat och därmed vidgar förståelsen av aktuellt forskningsområde. 2. Utbildningens mål Utbildningens mål är att den forskarstuderande skall nå vidgade och fördjupade kunskaper i ämnet socialt arbete, nödvändiga för avhandlingsarbetet och användbara vid senare yrkesverksamhet såväl utanför som inom högskolan. En examen på forskarnivå innebär möjlighet att arbeta med en rad kvalificerade forskningsrelaterade arbetsuppgifter inom högskolan, offentlig sektor, civilsamhället eller näringslivet såväl nationellt som internationellt. Ett av målen med utbildningen på forskarnivå vid Mälardalens högskola är att utveckla individens kreativitet och förbereda för ledande befattningar i samhället. Utbildningen ska genomföras med hög kvalitet och god produktivitet och utbildningsaspekten ska vara det primära. Avhandlingarna ska vara av internationellt hög kvalitet. Huvudmålet med utbildningen är att forma nya forskare med goda förutsättningar att verka inom forskarrelaterade arbetsmiljöer och den ska leda till att den studerande är väl förberedd för fortsatt yrkesverksamhet. Utbildningen ska utveckla god förmåga att självständigt planera 1 46 av 233

47 Bilaga 3 till ärende 8 och genomföra forskning liksom att strukturera och förmedla kunskap och vetenskaplig information samt att framställa resultaten muntligt och skriftligt. Doktorsexamen uppnås efter att den forskarstuderande fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ämnet socialt arbete för utbildning på forskarnivå. Högskoleförordningen, bilaga 2 Allmänna mål för utbildning på forskarnivå beträffande kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, samt värderingsförmåga och förhållningssätt, anges i Examensordningen. 2.1 Doktorsexamen i socialt arbete Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska den forskarstuderande - visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av det mångvetenskapliga forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och - visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska den forskarstuderande - visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet, identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, - med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, - visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och - visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska den forskarstuderande - visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, - visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, - vidga sin förståelse och respekt för olika synsätt, kulturer och traditioner av 233

48 Bilaga 3 till ärende 8 Vetenskaplig avhandling För doktorsexamen skall den forskarstuderande ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om 165 högskolepoäng godkänd. 2.2 Licentiatexamen i socialt arbete Kunskap och förståelse För licentiatexamen ska den forskarstuderande - visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För licentiatexamen ska den forskarstuderande - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen ska den forskarstuderande - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Vetenskaplig avhandling För licentiatexamen skall den forskarstuderande ha fått en vetenskaplig avhandling (licentiatavhandling) om 70 högskolepoäng godkänd. 3. Antagning Högskoleförordningen 7 kap. 37 Frågor om antagning avgörs av högskolan. Den som vill antas till utbildning på forskarnivå skall anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. När en högskola avser att anta en eller flera doktorander skall högskolan genom annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om detta. Någon form av information behöver dock inte lämnas 1.vid antagning av doktorand som skall genomgå utbildning inom ramen för en anställning hos en annan arbetsgivare än högskolan, 2. vid antagning av en doktorand som tidigare påbörjat sin utbildning på forskarnivå vid ett annat lärosäte, eller 3. om det finns liknande särskilda skäl av 233

49 Bilaga 3 till ärende 8 Vid nyrekrytering av forskarstuderande till utbildning på forskarnivå, som ska finansieras genom doktorandanställning, ska anställningen och utbildningsplatsen alltid annonseras. Vid Mälardalens högskola annonseras sådan anställning på högskolans hemsida under sidan Lediga anställningar och ofta även i dags- och fackpress. Undantag för detta krav görs då det finns avtal med kommuner, landsting eller annan part, förflyttning från annat lärosäte samt antagning till senare del. Vid varje antagningstillfälle ska akademin utse en ansvarig för antagningsprocessen. Vem som är ansvarig ska tydligt framgå vid annonsering av utbildningsplatsen och i ansökan om antagning. Ansökan till utbildning på forskarnivå kan göras vid fastställda tidpunkter och i undantagsfall löpande under året. Ansökan ska ske på särskild ansökningsblankett som finns att hämta från högskolans hemsida. 3.1 Behörighet Högskoleförordningen 7 kap. 35 För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att den sökande 1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som högskolan kan ha föreskrivit, och 2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. 7 kap. 39 Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. 7 kap. 40 De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning, 2. särskild yrkeserfarenhet, och 3. nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen. Utöver att uppfylla fordringarna för grundläggande behörighet krävs att den sökande bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. 1. Nödvändiga kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning och/eller yrkeserfarenhet som bedöms utifrån relevansen för forskningsprojektet. 2. Nödvändiga språkkunskaper i engelska, såväl muntliga som skriftliga. Bedömning av dessa kunskaper görs genom att den sökande presenterar sin avhandlingsplan på engelska för ansvarig för antagningsprocessen och handledarkollegiet. Då det inom socialt arbete finns utrymme för både ämnesspecifika och mångvetenskapliga ansatser kan nödvändig/relevant kunskapsbakgrund komma från olika ämnen/områden. Forskningssamordnaren är ansvarig för att bedöma om behörighetskraven är uppfyllda. Fakultetsnämnden beslutar om undantag från behörighetskraven medan forskningssamordnaren utreder och bereder grunderna för undantag från behörighetskraven i samråd med handledarkollegiet. 3.2 Urval 4 49 av 233

50 Bilaga 3 till ärende 8 Urval bland sökande som uppfyller behörighetskraven görs utifrån en bedömning av de sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen och baseras på tidigare studieresultat, kvaliteten på den sökandes avhandlingsplan samt samarbetsförmåga. Urvalet görs av ansvarig för antagningsprocessen i samråd med handledarkollegiet. Urvalet och eventuell rangordning av sökande vilka bedöms behöriga skall dokumenteras och delges forskningssamordnaren. Endast forskarstuderande som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt får antas. Det åligger akademichef att säkerställa att en finansieringsplan som motsvarar hela studietiden är garanterad vid antagningstillfället. Där utöver ska kostnader för resor och övriga kringkostnader kunna garanteras för hela studietiden. Dessa krav ska vara uppfyllda oavsett anställnings- och finansieringsform. 3.3 Antagningsprocessen Antagning till utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola ska göras med doktorsexamen som mål. En person som har avlagt licentiatexamen vid högskolan eller vid annat lärosäte kan antas till så kallad senare del, dvs. med doktorsexamen som mål. Utskottet för forskarutbildning fattar beslut om att anta studerande till utbildning på forskarnivå efter förslag från akademin. 3.4 Övergång från annat lärosäte Högskoleförordningen 7 kap. 38 En högskola som har fått tillstånd att utfärda examina på forskarnivå inom ett område, får utan ny antagning besluta att en doktorand som har antagits vid något annat universitet eller någon annan högskola får övergå till högskolan och fortsätta sin utbildning och examineras där. Det gäller dock bara om doktoranden har haft huvuddelen av sina forskarstudier förlagda till den högskolan inom det område som tillståndet att utfärda examina avser. Det som sägs i första stycket ska också gälla om en högskola genom att ha getts benämningen universitet har fått rätt enligt 1 kap. 11 högskolelagen (1992:1434) att utfärda examina på forskarnivå. Vid sådan övergång ska akademichefen vid akademin för hälsa, vård och välfärd säkerställa att finansiering för kvarvarande studieperiod kan garanteras enligt samma kriterier som för övriga forskarstuderande. Beslut om övergång fattas av utskottet för forskarutbildning efter förslag från akademin. Ansökan kan göras löpande under läsåret på särskild ansökningsblankett som finns att hämta från högskolans hemsida. 4. Utbildningens innehåll och upplägg 4.1 Individuell studieplan Högskoleförordningen 6 kap. 29 För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan. Planen ska innehålla högskolans och doktorandens åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning. Planen ska beslutas efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare. Den individuella studieplanen ska regelbundet följas upp och efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare ändras av högskolan i den 5 50 av 233

51 Bilaga 3 till ärende 8 utsträckning som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. För varje forskarstuderande ska det innan antagningen upprättas en individuell studieplan. Den individuella studieplanen ska fastställas enligt de regler som fakultetsnämnden har fastställt. Den individuella studieplanen ska årligen följas upp och revideras. Därutöver ska den revideras i samband med varje större förändring av villkoren för studierna. Den forskarstuderande, samtliga handledare och akademichef ska genom sina underskrifter intyga att de har tagit del av och godkänt planen varje år. 4.2 Kurser och seminarier Kursdelen i forskarutbildningen består av 75 hp obligatoriska kurser var av 15 hp är valfria. De obligatoriska kurserna består av ett block med en grundkurs i forskarstudier och ett block med kurser i området Hälsa och välfärd. De 15 hp valfria kurserna är avhandlingsspecifika och väljs i samråd med handledaren. I den individuella studieplanen ska bl a anges vilka kurser som för den enskilde forskarstuderande ska ingå i utbildningen samt hur många poäng varje kurs motsvarar. Efter överenskommelse kan den forskarstuderande tillgodoräkna sig poäng från andra kurser på avancerad nivå inom avhandlingens område (max 15 hp). För varje kurs ska det finnas en examinator från den akademi som ger kursen. En fastställd kursplan som anger kursens mål, innehåll och poängtal ska finnas. Inom ramen för doktorsexamens 240 hp ska studier motsvarande 75 hp bestå av kurser. Motsvarande fördelning för licenciatexamens 120 hp ska studier motsvarande 50 hp bestå av kurser. Högskoleförordningen 1 kap. 14 Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. Varje kurs som avslutas ska innehålla en kursvärdering som sammanställs. Resultatet och eventuella åtgärder som vidtas som ett resultat av kursvärderingarna ska delges studenterna genom publikation på forskarutbildningens webb-plattform. Den forskarstuderande ska aktivt delta i doktorandseminarier i hälsa och välfärd och bevista disputationer både inom socialt arbete och inom sitt eget specifika ämnesområde i syfte att göra sig förtrogen med avhandlingsskrivandets problematik. Alla forskarstuderande ska dessutom på engelska presentera sitt avhandlingsarbete vid följande tre seminarier: - Antagningsseminarium den forskarstuderande ska presentera sin avhandlingsplan 6 51 av 233

52 Bilaga 3 till ärende 8 - Halvtidsseminarium ungefär efter halva studietiden ska det pågående avhandlingsarbetet presenteras. Färdiga arbeten granskas och plan för återstående arbete presenteras. - Slutseminarium avhandlingsarbetet granskas i slutfasen. 4.3 Avhandling Högskoleförordningen 6 kap. 33 Av examensbeskrivningen för doktorsexamen och konstnärlig doktorsexamen framgår att det för dessa examina krävs bl.a. en godkänd doktorsavhandling. Doktorsavhandlingen ska ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. Vid disputationen ska det finnas en opponent. Avhandlingsarbetet i socialt arbete ska motsvara minst 165 hp och kan utformas som en sammanläggningsavhandling eller som en monografi. En sammanläggningsavhandling består av delarbeten samt en sammanläggningsdel (kappa). Delarbetena ska motsvara den kvalitet som krävs för publicering i internationella refereegranskade tidskrifter. När avhandlingen läggs fram till disputation ska minst hälften av delarbeten vara publicerade (eller accepterade). Sammanläggningsdelen ska belysa de olika delarbetena, hur de hänger samman och vilken kunskap de sammanlagt genererat. En monografiavhandling är ett sammanhängande arbete. Etisk prövning, skall när detta krävs, vara genomförd innan studiens empiriinsamling påbörjas. I de flesta fall skrivs avhandlingarna på engelska med en engelsk och en svensk sammanfattning. Om avhandlingen skrivs på svenska ska även en engelsk sammanfattning presenteras. 4.4 Handledning Högskoleförordningen 6 kap. 28 För varje doktorand skall fakultetsnämnden utse minst tvåhandledare. En av dem skall utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under utbildningen så länge inte rektor med stöd av 30 beslutar något annat. En doktorand som begär det ska få byta handledare. Handledningens omfattning och begränsningar För varje forskarstuderande ska vid antagningen utses en handledargrupp, bestående av en huvudhandledare och en eller flera biträdande handledare. En forskarstuderande på heltid har rätt till handledning motsvarande minst 100 timmar per år. Tiden bör ses som ett riktmärke för handledarens arbetsinsats för varje forskarstuderande och kan fördelas mellan huvudhandledare och biträdande handledare. Ingen handledare ska sammantaget vara uppbunden vid mer handledning än motsvarande sju forskarstuderande på heltid. Denna gräns gäller den sammantagna mängden handledarskap som en och samma handledare gör i egenskap av huvud- och/eller biträdande handledare. Huvudhandledares och biträdande handledares ansvar Huvudhandledaren har det övergripande ansvaret för den forskarstuderandes utbildning. Biträdande handledare kan svara för direkt handledning av den forskarstuderande eller bidra med annan ämneskompetens. En av handledarna ska vara verksam vid samma akademi som den forskarstuderande men de övriga kan vara verksamma vid någon annan institution eller organisation som den forskarstuderandes akademi har forskningssamarbete med. När 7 52 av 233

53 Bilaga 3 till ärende 8 handledargruppen utses bör man alltid beakta handledarnas relation till varandra. I de fall några av handledarna har en nära privat relation, eller annan relation som riskerar hämma handledarnas självständighet, bör en annan konstellation sökas. Handledare ska vara tillgängliga för den forskarstuderande i diskussioner om utbildningen, de ska lyssna på den forskarstuderandes idéer, visa på möjliga vägar, komma med konstruktiv kritik och lämna synpunkter på forskningsarbetets uppläggning och bevaka att kursstudier och avhandlingsarbete framskrider i lämplig takt. Handledarens roll bör till en början vara av vägledande karaktär men sedan övergå till en stödjande funktion då utbildningens mål är självständiga forskare. Det är huvudhandledarens ansvar att se till att godkända prov rapporteras in i forskarladok och att avgöra när samtliga fordringar i utbildningens kursdel är fullgjorda. Huvudhandledaren ansvarar också för att akademins åtaganden enligt den individuella studieplanen uppfylls. Kompetenskrav och kompetensutveckling för handledare Vid Mälardalens högskola ska huvudhandledare för den forskarstuderande vara docentkompetent lärare eller professor vid lärosätet. De biträdande handledarna ska vara disputerade forskare. Huvudhandledaren ska ha gått handledarutbildning. Biträdande handledare(-na) bör ha gått handledarutbildning. Byte av handledare Enligt högskoleförordningen Kap 6 28 har forskarstuderande som begär det rätt att byta handledare. Beslut om utnämnande av ny handledare fattas av utskottet för forskarutbildning. Om ett handledarbyte blir aktuellt ska den forskarstuderande skriftligen begära att få byta handledare. Fakultetsnämnden rekommenderar inte att en forskarstuderande byter projekt senare än 18 månader efter antagning. 4.5 Förhandsgranskning Inför varje disputation ska någon form av förhandsgranskning av avhandlingen ske. Syftet är att säkra den vetenskapliga kvaliteten på avhandlingen. 4.6 Internationalisering Varje forskarstuderande bör delta vid minst en internationell vetenskaplig konferens under utbildningstiden och presentera forskningsresultat antingen muntligt eller med en posterpresentation. Utlandsvistelse om en till sex månader under doktorandtiden rekommenderas starkt. Denna vistelse bör planeras i samråd med huvudhandledare och kan förläggas antingen vid ett av de lärosäten med vilka Mälardalens högskola har avtal eller vid annat lärosäte där forskning inom ämnet bedrivs med excellens. 5. Examination Utbildning på forskarnivå avslutas med doktorsexamen, eller om särskilda skäl föreligger med licentiatexamen. Studenten har också rätt men inte skyldighet att avlägga licentiatexamen som en etapp i forskarutbildningen av 233

54 Bilaga 3 till ärende Doktorsexamen Allmänna mål för utbildning på forskarnivå beträffande kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, samt värderingsförmåga och förhållningssätt, anges i Examensordningen (Högskoleförordningen, bilaga 2) och beskrivs på sidan två i detta dokument. För doktorsexamen krävs totalt genomförda 240 högskolepoäng godkända kurser om 75 högskolepoäng godkänd vetenskaplig uppsats vars omfattning motsvarar studier om 165 högskolepoäng Kurser Högskoleförordningen 6 kap. 32 Prov som ingår i utbildning på forskarnivå ska bedömas enligt det betygssystem som högskolan föreskriver. Betyget ska bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). För doktorsexamen i ämnet socialt arbete ska 75 hp vara examinerade och godkända, var av 15 hp är valfria avhandlingsspecifika kurser. Alla kurser som ingår i doktorsexamen ska ha en fastställd kursplan och examineras av utsedd examinator. Betygsnivåerna godkänt respektive underkänt ska användas. Disputation Högskoleförordningen 6 kap. 33 Av examensbeskrivningen för doktorsexamen och konstnärlig doktorsexamen framgår att det för dessa examina krävs bland annat en godkänd doktorsavhandling. Doktorsavhandlingen ska ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. Vid disputationen ska det finnas en opponent. Varje forskarstuderande ska ensam försvara sin avhandling om 165 högskolepoäng vid en disputation. Disputationsakten har följande huvudsyften: att ge allmänheten en insikt i på vilket sätt den forskarstuderande har bidragit till kunskapsutvecklingen, att bereda en vetenskapligt förstklassig granskning av avhandlingen, att ge den forskarstuderande tillfälle att visa sin förmåga att diskutera forskning såväl populärt som på hög vetenskaplig nivå. Den forskarstuderande, respondenten, försvarar sin avhandling vid en disputation där även ordföranden, opponenten, betygsnämndens ledamöter och intresserad allmänhet är närvarande. Betyg på doktorsavhandling Högskoleförordningen 6 kap. 34 Vid betygsättning av doktorsavhandling skall minst en person delta som inte är verksam vid den högskola där doktoranden examineras av 233

55 Bilaga 3 till ärende 8 6 kap. 35 Högskolan får meddela föreskrifter om det betygsystem som ska användas och om disputationen och betygsättningen i övrigt. Opponenten och betygsnämndens ledamöter ska normalt vara docent eller professor. Betygsnämnden, som betygsätter doktorsavhandlingen, ska bestå av tre eller fem ledamöter och högst en får komma från samma akademi som doktoranden. Minst en av ledamöterna ska hämtas utanför den egna högskolan. Bland betygsnämndens ledamöter ska båda könen finnas representerade. Till varje disputationstillfälle ska det utses en reserv till betygsnämnden vilken kan träda in vid de tillfällen då någon ledamot tvingas lämna återbud med kort varsel. Det är då viktigt att beakta att betygsnämnden vid sådan händelse fortfarande har en sammansättning som motsvarar det som vad som ovan beskrivits. Det är även önskvärt att man ser över möjligheten att med kort varsel kunna ersätta en opponent som tvingas lämna återbud. Nämnden sammanträder omedelbart efter disputationen. Betygsnämnden kan besluta att eventuella biträdande handledare får delta i överläggningarna men inte i besluten. Betygsnämnden är beslutsfattande när samtliga ledamöter är närvarande. Som nämndens beslut gäller den mening som de flesta enar sig om. Beslut om att underkänna avhandlingen ska motiveras. Beslut om att godkänna avhandlingen ska motiveras om allvarlig kritik har riktats mot avhandlingen under disputationen eller om betygsnämnden varit oeniga i sitt beslut, annars inte. Opponent och huvudhandledare har rätt att vara närvarande vid betygsnämndens sammanträde och delta i överläggningarna men inte i beslutet. Betygsnämndens ledamöter utser en ordförande inom sig. Betygsnämndens ordförande ansvarar för att justerat protokoll sänds till forskningssamordnaren. 5.2 Licentiatexamen Allmänna mål för utbildning på forskarnivå beträffande kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, samt värderingsförmåga och förhållningssätt, anges i Examensordningen (Högskoleförordningen, bilaga 2) För licentiatexamen krävs totalt genomförda 120 högskolepoäng godkända kurser om 50 högskolepoäng godkänd vetenskaplig uppsats vars omfattning motsvarar studier om 70 högskolepoäng Kurser Högskoleförordningen 6 kap. 32 Prov som ingår i utbildning på forskarnivå ska bedömas enligt det betygssystem som högskolan föreskriver. Betyget ska bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). För licentiatexamen i ämnet socialt arbete ska 50 hp vara examinerade och godkända, var av 49,5 hp är obligatoriska kurser. Alla kurser som ingår i licentiatexamen ska ha en fastställd kursplan och examineras av utsedd examinator. Betygsnivåerna godkänt respektive underkänt ska användas. Licentiatseminarium av 233

56 Bilaga 3 till ärende 8 För licentiatexamen ska den forskarstuderande författa ett vetenskapligt arbete omfattande 70 högskolepoäng eller vetenskapliga artiklar och en därtill hörande sammanläggningsdel. Licentiatavhandlingen ska försvaras muntligt vid offentligt seminarium. Avhandlingen ska examineras av betygsnämnd med betyget Godkänd eller Underkänd av 233

57 Bilaga 1 till ärende 9 Sammanträde: FN 2:13 MDH / Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH /12 BeslutsPM Handläggare Andreas Boberg 1 (5) Beslutspromemoria Konstnärliga utvecklingsmedel revidering av riktlinjer samt utlysning 2013 Bakgrund Fakultetsnämnden fastställde 2012 nya riktlinjer för fördelning av konstnärliga utvecklingsmedel. I beslutade riktlinjer står att: Behörig att ansöka om medel för konstnärligt utvecklingsmedel är lärare och forskare anställda vid MDH, varav minst en inom varje projekt ska vara anställd på konstnärlig grund eller ha en konstnärlig högskoleexamen. Projekten ska utforska gestaltningsprocesser inom design och/eller konst och bidra till höjd kompetensnivå och ökad kunskap inom högskolan (MDH /12, 76 ). I samma beslut uppdrog fakultetsnämnden: Och till dekanus att tillsätta en bedömargrupp bestående av minst två externa personer med bred konstnärlig kompetens samt en ordförande, för granskning och bedömning av ansökningarna. Ordförande för bedömargruppen ska vara anställd vid MDH och representera forskningsutskottet. att uppdra tillforskningsutskottet att utifrån hörande från bedömargruppen ta fram förslag till fördelning av medel för konstnärligt utvecklingsarbete för 2012 och 2013 till fakultetsnämndens sammanträde i oktober. Problemanalys Under utlysningsomgången 2012 framkom det att skrivningen i riktlinjerna är otydliga och svåra att tolka. För att förtydliga ställda krav för presumtiva ansökningar föreslås att följande tillägg läggs till redan beslutade riktlinjer. Det gäller främst vikten av att definiera ett syfte med projektet, problemformulering, teoretisk förankring och metodbeskrivning, det vill säga vad som ska göras och hur. Dessutom saknades förslag till bedömningskriterier för den bedömargrupp som ska granska och bedöma inkomna ansökningar i fakultetsnämndens 57 av 233

58 Bilaga 1 till ärende 9 beslutade riktlinjer. Föreslag på bedömningskriterier var presenterade i det underlag som forskningsutskottet och fakultetsnämnden beslutade om men kom inte med i nämndens slutgiltiga beslut. För att säkerställa att framtida utlysningar bedöms rättvist, likvärdigt och transparent bör följande bedömningskriterier läggas till i riktlinjerna för de konstnärliga utvecklingsmedlen: Vid bedömningen av inkomna ansökningar kommer bedömargruppen att ta hänsyn till: - att de(n) sökande är behörig att söka, - att det finns en rimlig budget för projektet, - att det finns ett tydligt formulerat syfte samt forskningsfrågor eller problemformulering, - att projektansökan är förankrad i och relaterar till den senaste forskningen inom området för respektive projektansökan, - att projektansökan har tydlig metodbeskrivning, - att projektansökan utforskar gestaltningsprocesser inom design och konst, - att projektet bidrar till ny kunskap inom området design och konst samt. - om projektet är skalbart, d.v.s. om det finns förutsättningar att anpassa projektet om en lägre summa än budgeterat blir beviljat. 2 (5) Vidare är det i fakultetsnämndens beslut oklart hur lång mandatperioden sträcker sig för den tillsatta bedömargruppen. För att värna om kontinuitet i bedömningarna av presumtiva ansökningar föreslår beredningen att mandatperioden för tillsatt bedömargrupp följer fakultetsnämndens mandatperiod. I ett sådant beslut ska det då även framgå att bedömargruppen från utlysningsomgång 2012/13 tillfrågas om de står till förfogande att bedöma årets eventuella ansökningar och att fakultetsnämnden beslutar att återigen utse prodekan för forskning och forskarutbildning Yvonne Eriksson som ordförande för bedömargruppen. Till sist finns det inga formella behov att fakultetsnämnden är den instans som fattar det formella beslutet om tilldelning och beviljande av konstnärliga utvecklingsmedel. Som processen ser ut i dagsläget redogör bedömargruppen sin åsikt och lämnar förslag på tilldelning till utskottet för forskning. Utifrån hörandet av bedömargruppen föreslår forskningsutskottet fakultetsnämnden att fatta beslut om tilldelning och fakultetsnämnden beslutar därefter om tilldelning av medel. För att underlätta nämndens arbete bör fakultetsnämnden delegera rätten att fatta beslut om tilldelning av medel till utskottet för forskning. Denna delegation kan beslutas av nämnden inför varje ny utlysningsomgång, vilket möjliggör för nämnden att utvärdera utfallet av utskottets beslut före nästkommande utlysning. Ser fakultetsnämnden att forskningsutskottets beslut inte går i linje med vad nämnden vill få ut genom att utlysa de konstnärliga utvecklingsmedlen kan nämnden behålla sin beslutsrätt utan att behöva dra tillbaka sin delegation till forskningsutskottet. 58 av 233

59 Bilaga 1 till ärende 9 Faktasammanställning 3 (5) Erfarenheter efter utlysningsomgången 2012 och en genomlysning av fakultetsnämndens beslut i frågan gällande konstnärligt utvecklingsmedel 2012/13 (MDH /12 76 ) har gjorts. Resultatet av analysen har redogjort i detta PM under rubriken Problemanalys där även beredningens förslag till åtgärd finns presenterat. Alternativa/möjliga lösningar/beslut Lösning/beslut 1 Fakultetsnämnden kan välja att utlysa konstnärliga utvecklingsmedel för 2013 i enlighet med utlysningstext i bilagan till detta dokument utan att ta hänsyn till påpekade brister och krav på förtydliganden i fastställda riktlinjer (MDH /12 76 ). Lösning/beslut 2 ( beredningens förslag till beslut) Fakultetsnämnden kan välja att utlysa konstnärliga utvecklingsmedel för 2013 i enlighet med utlysningstext i bilagan till detta dokument med tillägg och förtydligande i fastställda riktlinjer i enlighet med detta PM. Lösning/beslut 3 Fakultetsnämnden kan välja att utlysa konstnärliga utvecklingsmedel för 2013 med tillägg och förtydligande i fastställda riktlinjer utifrån nämndens egna önskemål. Lösning/beslut 4 Fakultetsnämnden kan besluta att inte utlysa konstnärliga utvecklingsmedel Konsekvensanalys Beslutar fakultetsnämnden enligt lösning/beslut 1 finns flera frågetecken som nämnden behöver hantera innan en ny utlysning kan genomföras. Det finns även risk att ansökningar inte bedöms likvärdigt mellan olika utlysningsomgångar. Beslutar fakultetsnämnden enligt lösning/beslut 2 förväntas ansökningar till framtida utlysningar kunna bedömas på mer likvärdiga grunder. Detta tros medföra en mer rättvis bedömning och ökad transparens i fördelningen av medel. Vidare kan en tydligare dialog kring förväntad insats vid tillsättande av kommande bedömargrupp kommuniceras. Dessutom kommer ett sådant beslut att minska nämndens arbetsbörda och påskynda processen kring utlysningen genom att fakultetsnämndens utskott för forskning får rätten att fatta formella beslut. Beslutar fakultetsnämnden enligt lösning/beslut 3 får nämnden analysera konsekvenserna av sitt beslut vid sittande möte. Beslutar fakultetsnämnden enligt lösning/beslut 4 behöver sittande fakultetsnämnd inte hantera ärendet ytterligare utan överlåter ansvaret att korrigera påpekade brister och krav på förtydligande till nästkommande fakultetsnämnd. Överväganden Under genomgången av förra årets utlysningsomgång av konstnärliga utvecklingsmedel blev det tydligt att viss förtydliganden och tillägg till nämnden 59 av 233

60 Bilaga 1 till ärende 9 fastställda riktlinjer behövs för att säkerställa likvärdiga och transparenta bedömningar av kommande ansökningar. Utifrån det som presenterats under avsnitt Problemanalys i denna promemoria föreslår beredningen följande tillägg till fastställda riktlinjer: 4 (5) Att lägga till förtydligande gällande krav på forskningsprojektet syfte, problemformulering, teoretisk förankring och metodbeskrivning enligt: Av projektbeskrivning ska projektets syfte, problemformulering, den teoretiska förankringen och metodbeskrivningen tydligt framgå. Vidare ska en tidsplan för projektets genomförande och ett preliminärt budgetunderlag redovisas i projektbeskrivningen. Att lägga till bedömningskriterier för bedömargruppen enligt: Vid bedömningen av inkomna ansökningar kommer bedömargruppen att ta hänsyn till: - att de(n) sökande är behörig att söka, - att det finns en rimlig budget för projektet, - att det finns ett tydligt formulerat syfte samt forskningsfrågor eller problemformulering, - att projektansökan är förankrad i och relaterar till den senaste forskningen inom området för respektive projektansökan, - att projektansökan har tydlig metodbeskrivning, - att projektansökan utforskar gestaltningsprocesser inom design och konst, - att projektet bidrar till ny kunskap inom området design och konst samt. - om projektet är skalbart, d.v.s. om det finns förutsättningar att anpassa projektet om en lägre summa än budgeterat blir beviljat. Att lägga till att bedömargruppens mandatperiod följer mandatperioden för fakultetsnämndens ledamöter enligt: Bedömargruppen tillsätts för perioden motsvarande mandatperioden för fakultetsnämndens ledamöter. Att tillfråga bedömargruppen från utlysningsomgång 2012/13 om denna kan sitta kvar under årets utlysningsomgång. Att utse prodekan för forskning och forskarutbildning Yvonne Eriksson som ordförande i bedömargruppen av ansökningar till utlysningsomgång Att utlysa konstnärliga utlysningsmedel Att delegera rätten att fatta beslut om tilldelning av konstnärliga utvecklingsmedel för utlysningsomgång 2013 till forskningsutskottet. Att utlysingen genomförs utifrån bifogad utlysningstext. Att utlysningsomgången 2013 följer bifogad tidsplan innehållande datum då beviljade medel ska vara rekvirerade, datum för när beviljade medel ska vara använda, samt datum för återrapportering till fakultetsnämnden på hur rekvirerade medel har används samt vilka resultat som har kommit ut från projektet. 60 av 233

61 Bilaga 1 till ärende 9 Om fakultetsnämnden beslutar enligt ovanstående förslag blir riktlinjerna i sin helhet: 5 (5) Behörig att ansöka om medel för konstnärligt utvecklingsmedel är lärare och forskare anställda vid MDH, varav minst en inom varje projekt ska vara anställd på konstnärlig grund eller ha en konstnärlig högskoleexamen. Projekten ska utforska gestaltningsprocesser inom design och/eller konst och bidra till höjd kompetensnivå och ökad kunskap inom högskolan. Av projektbeskrivning ska projektets syfte, problemformulering, den teoretiska förankringen och metodbeskrivningen tydligt framgå. Vidare ska en tidsplan för projektets genomförande och ett preliminärt budgetunderlag redovisas i projektbeskrivningen. Fakultetsnämnden har uppdragit till dekanus att tillsätta en bedömargrupp bestående av minst två externa personer med bred konstnärlig kompetens samt en ordförande, för granskning och bedömning av ansökningarna. Ordförande för bedömargruppen ska vara anställd vid MDH och representera forskningsutskottet. Bedömargruppen tillsätts för perioden motsvarande mandatperioden för fakultetsnämndens ledamöter. Vid bedömningen av inkomna ansökningar kommer bedömargruppen att ta hänsyn till: - att de(n) sökande är behörig att söka, - att det finns en rimlig budget för projektet, - att det finns ett tydligt formulerat syfte samt forskningsfrågor eller problemformulering, - att projektansökan är förankrad i och relaterar till den senaste forskningen inom området för respektive projektansökan, - att projektansökan har tydlig metodbeskrivning, - att projektansökan utforskar gestaltningsprocesser inom design och konst, - att projektet bidrar till ny kunskap inom området design och konst samt. - om projektet är skalbart, d.v.s. om det finns förutsättningar att anpassa projektet om en lägre summa än budgeterat blir beviljat. 61 av 233

62 Bilaga 2 till ärende 9 1 (2) Utlysningsomgång 2013 av medel för konstnärligt utvecklingsarbete Fakultetsnämndens utlyser härmed medel på totalt kr för konstnärligt utvecklingsarbete. Fakultetsnämndens ambition är att stödja flera projekt vilket innebär att varje beviljat projekt kommer att dela på den totala anslagssumman. Fakultetsnämnden kommer inte att fördela hela anslaget om så inte är brukligt. Ansökan Sista ansökningsdag är den 27 juni Ansökan skickas som bilaga i e-post till Andreas Boberg på utbildnings- och forskningssektionen (UFO); e-post: andreas.boberg@mdh.se Ofullständiga ansökningar, eller sent inkomna ansökningar kommer inte att behandlas. Format Ansökan skrivs på särskild blankett för ansökan om medel för konstnärligt utvecklingsarbetet 2013 (word-fil) och skickas in enligt ovan. Ansökan ska vara om högst fem A4-sidor. Ansökan ska innehålla en projektbeskrivning där projektets syfte är väl formulerat. Dessutom ska problemformuleringen den teoretiska förankringen och metodbeskrivningen vara tydligt beskrivet. Vidare ska en tidsplan för genomförande och ett preliminärt budgetunderlag bifogas ansökan. I budgetunderlaget ska hänsyn tas till samtliga indirekta kostnader då utbetalning sker i bruttobelopp. Sökande uppmanas att kontakta berörd akademi eller sektion för besked om påslag på lönekostnader, avdrag för lokalkostnader etcetera. Om personer verksamma vid mer än en akademi eller sektion lämnar in en gemensam ansökan ska det av budgetunderlaget framgå hur stor andel av de begärda medlen som ska rekvireras av respektive akademi eller sektion. Konstnärliga utvecklingsprojekt vid högskolan ska utforska gestaltningsprocesser inom design och/eller konst och bidra till höjd kompetensnivå och ökad kunskap inom högskolan. Därför ska också planer för hur den nya kunskapen sprids och tillvaratas inom högskolan ingå i ansökan. Behöriga att söka Behöriga att ansöka om medel för konstnärligt utvecklingsarbete är lärare och forskare anställda vid MDH, varav minst en inom varje projekt ska vara anställd på konstnärliggrund eller ha konstnärlig högskoleexamen. Bedömning av ansökan 62 av 233

63 Bilaga 2 till ärende 9 2 (2) Fakultetsnämnden har utsett en kommitté som har i uppdrag att bedöma inkomna ansökningar utifrån nedanstående uppsatta kriterier. Kommittén ska även bereda förslag till beslut om tilldelning av medel eller avslag på ansökan. Förslaget ska vara skriftligen motiverat. Fakultetsnämndens utskott för forskning beslutar om tilldelning av medel efter hörande av bedömarkommittén. Bedömningsgrund Vid bedömningen av inkomna ansökningar kommer kommittén att beakta om den sökande är behörig att söka samt om det finns en rimlig budget för projektet. Utöver detta kommer följande bedömningskriterier att beaktas: - att det finns ett tydligt formulerat syfte samt forskningsfrågor eller problemformuleringar, - att projektansökan är förankrad i och relaterar till senaste forskningen inom området för respektive projektansökan, - att projektansökan har tydlig metodbeskrivning, - att projektansökan utforskar gestaltningsprocesser inom design och konst, - att projektet bidrar till ny kunskap inom området design och konst, samt - om projektet är skalbart, det vill säga om det finns förutsättningar att anpassa projektet om en lägre summa än budgeterat blir beviljat. Medel kommer inte att beviljas till utbildningsprojekt (t ex kurs- eller programutveckling). Beslut, rekvirering och projektrapportering Utskottet för forskning avser fatta beslut om tilldelning vid sitt första möte efter sommaren Beslut kommer att expedieras efter att justerat mötesprotokoll finns tillgängligt. Rekvirering av beviljade medel kan ske till och med den 20 december Ytterligare information kommer vid delgivning av beslut om tilldelning. Medel kan utnyttjas fram till slutrapportering av projektet till fakultetsnämnden (dock senast ett år efter att beslut om tilldelning blivit expedierat). Outnyttjade medel kan komma att återkrävas. Under 2013/2014 kan en delrapport lämnas muntligen och/eller skriftligen i samband med ett utskottssammanträde. Lämnas en delrapport ska även en slutrapport lämnas till fakultetsnämnden efter att projektet slutförts. 63 av 233

64 Bilaga 3 till ärende 9 Tidplan för utlysningsomgång 2013 av medel för konstnärligt utvecklingsarbete April/Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augisti September Oktober November December v Aktivitet Utlysning 2013 av konstnärlig 1:a maj Ansökningsperiod Ansökningar skickas till bedömargrupp deadline 27 juni 28:e Bedömargruppen granskar Forskningsutskottets första möte efter sommaren Justering av protokoll Expediering av beslut Rekvirering av tilldelade medel deadline 20 december Genomförande av projekt Återrapportering till fakultetsnämnden Tidigast vid mötet ett år efter delgivning 64 av 233

65 Bilaga 1 till ärende 12 Akademin för hälsa, vård och välfärd Utbildningsledare Per Andersson Forskningsledare Christine Gustafsson Underlag inför diskussion med Fakultetsnämnden om FUSen, verksamhetsplan och självärderingar: Akademin för hälsa, vård och välfärd 1. HVVs planer för fortsatt högkvalitet i forsknings och utbildningsverksamhet samt hur forskningsbas med hög kvalitet uppnås enligt skrivningar i FUS på HVV? HVV implementerar ett systematisk arbetsätt som bygger på forskningsbas. Vi ser forskning och utbildningar som ömsesidigt beroende. Forskningsbas har delvis sin grund i forskares (disputerade lärares) medverkan i utbildning och lärares medverkan i forskning samt studenters medverkan i vetenskaplig verksamhet. Dock har HVV tillfört dimensionen att pedagogiska arbetssätt i kurser likväl ska vara forskningsbaserade. HVV har sedan våren 2012 arbetat med följande: Våren 2012: - Inledande diskussioner och arbete av Utbildningsledare och Forskningsledare - Diskussioner med HVVs Ledningsråd och Forskarkollegiet - Inledande base-line Netigate/kartläggning slutet av maj Redovisning och Tema vid HVV dagarna, augusti 2012 o Vad är forskningsbas på HVV? o Hur och varför ska vi arbeta för en forskningsbas? Hösten 2012: - Bearbetning av resultat från teamarbetet/grupparbeten och sammanställningar från HVV dagarna. - Arbetet resulterade i en inledande definition och plan för fortsatt arbete: Plan för implementering av forskningsbas på HVV, (se bilaga 1) Våren 2013: - Inledande arbete med formering av mångvetenskapliga och tvärprofessionella forskningsmiljöer på HVV. - Handlingsplaner formuleras av avdelningar och olika grupperingar (Handledarkollegiet, Forskarkollegiet, Kursplanegruppen och Ledningsrådet) vid HVV. - Uppföljningsmöten under våren 2013 i avdelningarna och grupperingarna. - Inledande möte med den vårdpedagogiska avdelningen angående pedagogisk forskningsbas samt pedagogiska utvecklingsarbeten - Utlysning forskningsmiljömånader - Utlysning Pedagogiska månader - Workshop 20 maj inspiration för fortsatt arbete 1 65 av 233

66 Bilaga 1 till ärende 12 - Ny Netigate/kartläggning slutet av ma/ juni 2013 o Begreppet i diskursen o naturlig del av HVVs vardag o Forskningsmiljöer 2. Handlingsplan för hur HVV fram till 2016 ämnar prioritera och fokusera enligt FUSen, beskrivet i Verksamhetsplan för Den långsiktiga verksamhetsplanen är ett arbete i progress, dock arbetar HVV aktivt för att implementera forskningsbas i såväl kurser som forskning. Vi arbetar aktivt för att forskningsbas ska vara vedertaget arbetsätt, en naturlig del i såväl kursutvecklingsarbete som det vardagliga arbetet för lärare och forskare inom högre utbildning. - I och med de nyformerade mångvetenskapliga och tvärprofessionella forskningsmiljöerna där såväl, lärare, doktorander och forskare ingår, finns goda möjligheter för stärkt forskningsbas i HVVs kurser och utbildningsprogram. - Numer finns forskningsbas på HVVs agenda, begreppet används i kursplaner, kursplaneutveckling, arbete med studiehandledningar, handlingsplaner och uppföljningar etc. Vidareutveckling och bättre definition av begrepp/koncept med utgångspunkt i FUSen definition kommer att ske, dock med forskningsbas såväl i ämnesinnehåll som i pedagogik! På HVV arbetar vi för en framtid enligt strategimodellen i FUSen; att forskning och utbildning är i ett ömsesidigt beroende. Vi har forskning/forskningsmiljöer som utgör forskningsbas för våra utbildningar och vi har utbildningar som får forskningsbas av vår forskning/forskningsmiljöer. Dessutom finns en vårdpedagogisk avdelning som stödjer den pedagogiska utvecklingen samt är stöd för att pedagogiken, i sätt att genomföra kurser (studiehandledningar), har sin grund i pedagogisk forskning (figur 1). Figur 1, forskning och utbildning i ömsesidigt beroende Formeringen i forskningsmiljöerna har också inneburit en uppryckning i att söka externforsknings finansiering. De nya grupperingarna har gett goda effekter och även något av vad som kan liknas med ett ökat driv i att utveckla miljöerna med forskningsaktiviteter, seminarier och nytändning i arbetet att söka externfinansiering. Ett fortsatt planerat arbete är att införa en uttryckligare professionsbas till de utbildningsprogram som har en tydlig professionsinriktning: Socionomprogrammet, Sjukgymnastprogrammet, Sjuksköterskeprogrammet och delvis också Beteendevetarprogrammet och Folkhälsoprogrammet. Här kommer MKHV (Mälardalens kompetenscentrum för hälsa och välfärd) att vara en viktig resurs. Angående HVVs verksamhetsplan 2013: av 233

67 Bilaga 1 till ärende Tankar och planer för kvalitetsförbättringar utifrån självvärderingar till UKÄ samt utlåtande av tidigare granskningar (HSV) Förberedelse innan arbete med självvärderingar påbörjats: - Skapande av matriser för program där kursers lärandemål granskats med avseende grad av uppfyllelse av examensmål. Dessa matriser utgör underlag för skrivande av självvärdering. - Förstärka kvalitet på examensarbeten genom ökad kompetens hos handledare genom t ex PIL-kurser, handledarutbildning, tydliggjord organisation kring examination och examinators roll. Inom vårdvetenskap har organisation för examination förändrats i syfte att stärka och stödja bedömning av examensarbeten genom att minska antalet examinatorer i kursen. Målet är att uppnå en så säker och likvärdig betygsättning som möjligt. - Uppdaterade och reviderade anvisningar för examensarbeten på grundnivå och avancerad nivå. Anvisningar som gäller akademins samtliga huvudområden. - En målsättning har varit att akademins samtliga kurser skall ha tydliga betygskriterier och kursers lärandemål med en tydlig koppling till examinationer. Vissa av akademins program är långt i framme i denna process andra är på väg. Extern kompetensförstärkning har bidragit i detta arbete. Vissa program har i kvalitetshöjande syfte genomfört revidering av examinationer. - Specifikt inom huvudområdet vårdvetenskap har examensarbeten i större utsträckning skrivits utifrån förslag och önskemål från klinisk verksamhet. Studenter har sedan återfört och presenterat sitt examensarbete inom aktuellt verksamhetsområde. Erfarenheter efter att bedömargruppens(hsv/ukä)yttrande publicerats: - En fråga som lyfts vid lärosätesintervjuer och påpekas i bedömningsunderlag är: o Hur sker bedömning av den enskilde studenten när studenter skriver examensarbeten i par? Detta är en fråga som aktualiserats och diskussion pågår hur detta kan struktureras på ett tydligare sätt. För att ge underlag för kommande direktiv har omvärldsanalys gjorts för att inhämta erfarenheter från andra lärosäten. - Hur man systematiskt säkrar måluppfyllelse genom examination av muntlig framställning var en kommentar och rekommendation från bedömargruppen i sjukgymnastik. Detta är en fråga som kommer att behandlas vid uppföljningar som planeras senare under året. - Skapa tydliga kriterier vid examination av studenternas förmåga att undervisa och informera framgick i motivering för att ytterligare stärka måluppfyllelse för yrkesexamen för sjukgymnastik. Behandlas på likartat sätt som ovanstående kommentar. - Hur kan akademins stärka arbetslivsanknytning för utbildningar som inte har verksamhetsförlagd utbildning i sitt program är ytterligare en fråga som poängteras i samband med utvärdering? Arbete pågår med att utveckla detta och ingår i akademins verksamhetsplan för kommande år både för beteendevetenskapliga programmet och för folkhälsoprogrammet. - Utveckla professionsrollen genom ökad teamsamverkan framför allt i VFU påpekades i kommentarer för sjukgymnastik. Detta harmonierar väl med målsättning formulerad fråga 2 (se ovan) att införa och utveckla begreppet professionsbas till de utbildningsprogram som har en tydlig professionsinriktning av 233

68 Bilaga 1 till ärende 12 Följande examina är kvalitetsgranskade av HSV/UKÄ: Folkhälsovetenskap; kandidatexamen= mycket hög kvalitet, magisterexamen= hög kvalitet. Sjukgymnastik; sjukgymnastexamen= hög kvalitet, kandidatexamen= hög kvalitet. Sociologi; kandidatexamen= mycket hög kvalitet, magisterexamen= hög kvalitet. Psykologi; kandidatexamen= hög kvalitet, magisterexamen= hög kvalitet. Arbetslivsvetenskap; magisterexamen= hög kvalitet av 233

69 Bilaga 1 till ärende 12 BILAGA 1 Akademin för hälsa, vård och välfärd November 2012 Anvisningar för implementering av forskningsbas på HVV På HVV finns en medveten strategi att forskningsbas och professionsbas är viktiga aspekter i utbildningar vilka på olika sätt ska utgöra grundval för vår verksamhet. I ett inledande skede fokuseras arbetet med att implementera forskningsbas. I forsknings- och utbildningsstrategin för perioden kraftsamlar MDH för att forskningsbasera utbildningar. Vårt uppdrag är att forskningsbasera kurser på grundnivå och avancerad nivå i en sådan omfattning att de håller hög eller mycket hög kvalitet. Med den strategin som utgångspunkt skall HVV utarbeta handlingsplaner under 2013 där forskningsbas utgör en väsentlig del. Föreliggande text är inledningsvis en sammanfattning av arbetet med forskningsbas som inleddes vid HVV dagarna på Sånga Säby i augusti 2012, samt en mer konkretiserad plan för fortsatt arbete på HVV. Forskningsbas på HVV Nedanstående satser föreslås gälla som prioriterade mål för arbetet med forskningsbas hösten 2012 och våren 2013 på HVV. Att undervisning är i överensstämmelse med aktuella forskningsresultat Att undervisning har anknytning till HVV:s forskning inom området hälsa & välfärd Att undervisade lärare har forskningskompetens Att aktiva forskare deltar i undervisningen Att undervisning genomförs med övning i vetenskapligt arbets- och förhållningssätt Att minst en disputerad lärare är engagerad i samtliga HVV:s kurser Forskningsbas ses som ett förhållnings- och arbetssätt som ska tillämpas i samtliga HVV:s kurser. I en genomlysning kan forskningsbas tillämpas genom att alla kurser har anknytning till en forskningsmiljö och genom konkretisering/ tillämpning av begreppet forskningsbas i kursdokument (kursplan och studiehandledning), undervisning, examinationer, utvärdering och organisation. Anknytning till forskningsmiljö kan innebära att kursen kopplas samman till HVV:s forskning samt annan aktuell forskning. Dessutom kan anknytning till en forskningsmiljö bl.a. innebära möjligheter att diskutera med och inspireras av 5 69 av 233

70 Bilaga 1 till ärende 12 forskare som är aktiva inom området. Aktiva forskare kan också ge stöd till lärare med t.ex. förslag till innehåll, planering och genomförande av undervisning. Konkretisering/tillämpning av forskningsbas innebär att genomgripande implementera forskningsbas som begrepp, arbetssätt och förhållningssätt genomgående i kursdokument och kursstruktur. Det innebär att forskningsbas ska genomsyra kursernas upplägg, innehåll och genomförande. Arbetet med att implementera forskningsbas på HVV Samtliga avdelningar med tillhörande grupperingar och mötesforum (ämnes- och lärarlag) ansvarar för arbetet med forskningsbas, att planer för implementering utarbetas och genomförs under den angivna tidsperioden. Dessa planer till implementering av forskningsbas bör integreras i befintliga handlingsplaner. Nedanstående grupperingar skriver planer för implementering inom respektive ansvarsområde. Det kan innebära att planer skrivs på olika nivåer, t.ex. avdelnings/ämnesnivå respektive kursnivå: Ämneslag och avdelningarna för Specialistutbildningar, Folkhälsovetenskap, Medicinsk vetenskap, Sjukgymnastik, Socialt arbete, Vårdpedagogik, Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, Psykologi och Sociologi. Skriv en plan för implementering integrerad med befintlig handlingsplan och redovisa vid HVV:s workshop (em i E-tuna) Christine & Per, ledningsrådet och kursplangruppen planera för arbetet med forskningsbas för en treårsperiod (i följsamhet med FUS:en) gällande arbete med vad, hur, varför, dokumentation och uppföljning/utvärdering. Skriv en plan för implementering och redovisa vid HVV:s workshop (em i E-tuna) Forskarkollegium och handledarkollegium Förslag till frågeställningar att beakta i plan: Hur kan aktiva forskare involveras att delta i HVV:s kurser? Hur kan HVV:s doktorander på ett naturligt sätt engageras i HVV:s kurser? Skriv en plan för implementering och redovisa vid HVV:s workshop (em i E-tuna). Nästa steg i detta arbete är en akademigemensam workshop som planeras till 20 maj Vid workshopen revideras/uppdateras vår arbetsdefinition av VAD forskningsbas innebär på HVV. Ovanstående grupperingar kommer också att presentera sina planer för implementering och beskriva var man befinner sig i processen. Nästkommande steg hösten 2013 är fortsatt arbete med implementering av forskningsbas och att påbörja arbetet med att implementera/ vidareutveckla begreppet och arbets- och förhållningssättet professionsbas. Per Andersson och Christine Gustafsson, November av 233

71 Bilaga 1 till ärende 13 Sammanträde: 2:13 MDH /13 Ärende MDH /13 1 (4) BeslutsPM Beslutande Handläggare Fakultetsnämnden Anna-Karin Fornberg Beslutspromemoria Fastställande av riktlinjer för utbildningsplaner Bakgrund Förvaltningschefen beslutade i november 2011 (MDH /11) om att MDH ska byta databas för studieinformation, dvs det datasystem som hanterar information om studier såsom kursplaner, kurstillfällen och programtillfällen. Bytet innebär att Databasen för studieinformation (DSI) avvecklas och ersätts av databasen Selma. Genom införandet av Selma planeras för att även utbildningsplanerna ska dokumenteras i databasen vilket de inte gör i dag (dokumentation sker i dag i word- och pdf-filer). Genom att dokumentera utbildningsplanerna i en databas kommer arbetet med och hanteringen av utbildningsplanerna att förenklas. Dokumentationen i Selma kommer även att innebära att informationen samlas på ett ställe, och inte flera, och på så sätt underlättas att korrekt information visas för studenter. Förändringen av dokumentationen, och även förändringen av innehållet i utbildningsplanerna, innebär att nya riktlinjer för utbildningsplaner måste fastställas. Enligt rektors delegation av beslutanderätt fastställer fakultetsnämnden riktlinjer för utbildningsplaner. UFO har berett förslag till nya riktlinjer för utbildningsplaner. Förslaget till riktlinjer för utbildningsplaner har sänts på remiss till akademierna, studentkåren, rektors kansli och studentcentrum. Synpunkter inkom från alla fyra akademier samt studentkåren. Studentkåren tillstyrkte förslaget i sin helhet. Utifrån inkomna remissvar från akademierna ändrades förslaget till riktlinjer. Bland annat ändrades den del av riktlinjerna som handlar om på vilken nivå som innehållet i ett program ska beskrivas i en utbildningsplan. I förslaget som remitterades föreslogs att programmets kurser skulle listas årskursvis med kursbenämning och antal högskolepoäng uppdelat per ämne och/eller huvudområde. Akademierna framhöll i sina remissvar att de ansåg att denna detaljeringsnivå var för hög och riktlinjerna omarbetades utifrån deras synpunkter. I det omarbetade förslaget till riktlinjer skulle istället ingående kurser inte behöva anges per läsår utan endast per ämne/huvudområde. För att progressionen och fördjupningen skulle framgå skulle istället den successiva fördjupningen anges för de enskilda kurserna. Detta var förslaget till riktlinjer som de fyra utbildningsutskotten hade att behandla vid sina sammanträden i mars. Utskottet för ekonomiutbildningar och utskottet för lärarutbildningar var inte beslutsmässiga men de närvarande ledamöterna diskuterade ärendet och gav sina synpunkter. De närvarande ledamöterna i utskottet för ekonomiutbildningar föreslår fakultetsnämnden 71 av 233

72 Bilaga 1 till ärende 13 Sammanträde: 2:13 MDH /13 Ärende MDH /13 2 (4) BeslutsPM Beslutande Handläggare Fakultetsnämnden Anna-Karin Fornberg att att i riktlinjerna för utbildningsplaner under rubriken Innehåll lägga till texten Efter att programmets kurser listats kan det i utbildningsplanen läggas till: För en mer detaljerad beskrivning av när enskilda kurser ges hänvisas till programschemat för programmet vilket gäller läsårsvis. därmed fastställa riktlinjer för utbildningsplaner. De närvarande ledamöter i utskottet för lärarutbildningar beslutar att föreslå fakultetsnämnden att i riktlinjerna för utbildningsplaner under rubriken Innehåll lägga till texten Efter att programmets kurser listats kan det i utbildningsplanen läggas till: Enstaka kurser kan komma att ersättas av andra kurser under utbildningens gång. Vid beslut om sådana förändringar säkerställer alltid fakultetsnämnden vid högskolan att uppsatta examensmål uppfylls. För en mer detaljerad beskrivning av när enskilda kurser ges hänvisas till programschemat för programmet vilket gäller läsårsvis. att därmed fastställa riktlinjer för utbildningsplaner. Utskottet för teknikutbildningar och Utskottet för hälso-och välfärdsutbildningar beslut är likalydande och enligt: Utskottet för teknikutbildningar/utskottet för hälso-och välfärdsutbildningar beslutar att föreslå fakultetsnämnden att i riktlinjerna för utbildningsplaner under rubriken Innehåll ersätta texten: Programmets kurser listas med kursbenämning på svenska, antal högskolepoäng och successiv fördjupning uppdelat per ämne eller huvudområde. med: Årskursvis listas programmets kurser med kursbenämning på svenska och antal högskolepoäng uppdelat per ämne eller huvudområde. För varje årskurs ska antalet högskolepoäng minst omfatta det som krävs för den studietakt som studenten antagits till. att därmed fastställa riktlinjer för utbildningsplaner. Problemanalys Studentkåren tillstyrkte förslaget till riktlinjer i den version som skickades på remiss. Efter att förslaget ändrats ställer sig inte studentkåren bakom förslaget utan anser att den ursprungliga lydelsen ska kvarstå. Studentkåren framför att: En utbildningsplan är ett kontrakt för studenter som blir antagna till ett program, och genom att ta bort föreskriften som reglerar under vilken årskurs som kursen ges får studenter sämre villkor. Det är ur flera avseenden viktigt för studenter att på förhand veta i vilken ordning kurserna är upplagda inom ett program. Bland annat för att underlätta mobilitet mellan lärosäten, men också för att studenter som redan påbörjat utbildning på annan ort, på förhand ska kunna veta vilka delar av programmet som är tillämpliga. Dessutom kan tilläggas att många studenter tar ett studieuppehåll, och ur det perspektivet är det av yttersta 72 av 233

73 Bilaga 1 till ärende 13 Sammanträde: 2:13 MDH /13 Ärende MDH /13 3 (4) BeslutsPM Beslutande Handläggare Fakultetsnämnden Anna-Karin Fornberg vikt att studenten kan fortsätta där hen slutade, utan att mötas av ett program som ändrat i kursernas ordningsföljd. I sina remissvar framför akademierna att de önskar se en mindre detaljerad information under avsnittet innehåll och menar att enskilda kurser inte ska listas i utbildningsplanen utan att innehållet istället kan beskrivas utifrån antal poäng inom respektive ämne/huvudområde. Faktasammanställning Dagens utformning av utbildningsplaner Sedan hösten 2010 dokumenteras utbildningsplaner vid MDH som ett sammanhållet dokument i word- och pdf-format. För utbildningsprogram som startade vt-10 eller tidigare var utbildningsplanen uppdelad i två delar, en allmän del och en planeringsdel, där den allmänna delen gällde för hela utbildningstiden och planeringsdelen gällde läsårsvis. Den allmänna delen innehöll bland annat syfte, mål, övergripande innehåll i löpande text, särskild behörighet för programmet. Planeringsdelen innehöll vilka kurser som ingick i programmet, vid vilken tidpunkt kurserna gavs och information om vilka kurser som var möjliga att kombinera utifrån schemaläggning. Vid ett tillsynsärende gällande avvecklingen av ämnena biologi, kemi och kemiteknik riktade Högskoleverket kritik till MDH avseende att det i utbildningsplanerna inte gick att utläsa alla kurser som ingick i utbildningen vilket verket anser vara ett krav enligt Högskoleförordningen. Utifrån tillsynsbeslutet ändrade MDH utformningen av utbildningsplanerna så att utbildningsplanen gäller hela studietiden och att den innehåller kurser för hela studietiden. Förändring av utbildningsplanernas innehåll I samband med att dokumentationen av utbildningsplanerna förändras föreslås nu även att innehållet i utbildningsplanerna till viss del ändras. De innehållsmässiga förändringarna som föreslås är borttagande av avsnitten urval, kvalitetssäkring, studentmedverkan, forskningsbas, samverkan, internationalisering samt jämlikhet. Bakgrunden till att dessa avsnitt föreslås tas bort är framförallt för att innehållen i dessa avsnitt inte kan ses ha någon faktisk påverka på programmets innehåll. Dessutom finns inte några förordningskrav på sådana avsnitt i utbildningsplanen. Överväganden I Högskoleförordningen 6 kap 17 framgår vad som ska anges i en utbildningsplan: de kurser som programmet omfattar, kraven på särskild behörighet och de övriga föreskrifter som behövs. Utifrån förordningskraven på innehåll i en utbildningsplan (de kurser som programmet omfattar) kan akademiernas synpunkter på detaljeringsnivån under innehåll i en utbildningsplan inte anses vara ett alternativ då detta skulle medföra att Högskoleförordningens krav på innehåll i en utbildningsplan inte skulle uppfyllas. 73 av 233

74 Bilaga 1 till ärende 13 Sammanträde: 2:13 MDH /13 Ärende MDH /13 4 (4) BeslutsPM Beslutande Handläggare Fakultetsnämnden Anna-Karin Fornberg I Högskoleverkets beslut i tillsynsärendet sägs följande om utbildningsplanernas rättsliga status: En utbildningsplan innehåller föreskrifter i den mening som avses i 8 kap. regeringsformen, dvs. regler som är generellt tillämpbara och bindande för såväl universitet och högskolor som studenter. En föreskrift i en utbildningsplan har till syfte att informera studenterna om vad som gäller för programmet. Både det förslag till riktlinjer som skickades på remiss (årskursvis listning av kurser) och det förslag som föreslogs till utskotten (listning av kurser utan att årskurs anges) kan anses uppfylla Högskoleförordningens krav samt Högskoleverkets tolkning av förordningskraven. Dekanus och prodekan för grundutbildning har diskuterat ärendet och enats om att förslag till beslut ska vara att under avsnittet innehåll i utbildningsplanen ska programmets kurser listas årskursvis med kursbenämning på svenska och antal högskolepoäng uppdelat per ämne eller huvudområde. 74 av 233

75 2013-XX-XX MDH /13 Bilaga 2 till ärende 13 Beslutande Fakultetsnämnden Handläggare Anna-Karin Fornberg Riktlinjer för utbildningsplaner 1 (3) Dessa riktlinjer träder i kraft den XX xxxxxxxxx 2013 och ersätter tidigare regler, samt till dessa tillhörande bilagor och anvisningar, gällande från 1 juli 2009 (dnr MDH /09). Riktlinjerna är i alla relevanta delar även tillämpliga för s.k. förutbildningsprogram, dvs. programliknande utbildning inom behörighetsgivande förutbildning. All utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram. För utbildningsprogram ska det finnas en utbildningsplan. Av 6 kap. 17 högskoleförordningen framgår kraven på en utbildningsplans innehåll; de kurser som programmet omfattar, kraven på särskild behörighet och de övriga föreskrifter som behövs. En utbildningsplan innehåller föreskrifter som är bindande för såväl högskolan som för studenterna. Syftet med utbildningsplanen är att informera studenterna om vad som gäller för programmet. Utbildningsplaner vid Mälardalens högskola (MDH) ska dokumenteras och presenteras i en enhetlig form i en gemensam databas, Selma. Fakultetsnämnden beslutar om fastställande av utbildningsplan. Utbildningsplanen gäller för hela den nominella utbildningstiden, dvs. för den student som antas och följer utbildningen enligt för programmet angiven studietakt. Utbildningsplaner som fastställs ska vara på svenska men ska för program som vänder sig till internationella sökande översättas till engelska. Beslut om utbildningsplaner följer en fastställd tidplan. Tidplanen fastställs av chefen för Utbildnings- och forskningssektionen. Innehåll i utbildningsplan Följande information ska anges i en utbildningsplan: Programkod Varje utbildningsprogram har en unik programkod som anges med tre bokstäver (programkodsprefix) och två siffror (löpnummer). Om programmet har flera inriktningar anges inriktningskod med fyra bokstäver. Programkodsprefix anges enligt en av chefen för Studentcentrum fastställd modell. Inriktningskod anges utifrån inriktningens benämning. Programoch inriktningskod beslutas av chefen för Studentcentrum. Programkod samt eventuell inriktningskod hämtas från Ladok till Selma. 75 av 233

76 Bilaga 2 till ärende 13 Programnamn Utbildningsprogrammets benämning anges på svenska samt översatt till engelska. Benämningen av programmet och eventuella inriktningar fastställs i samband med Fakultetsnämndens beslut om inrättande av programmet. 2 (3) Programnamn samt eventuellt inriktningsnamn hämtas från Ladok till Selma. Omfattning Programmets omfattning anges i antal högskolepoäng i enlighet med Fakultetsnämndens beslut om inrättande av programmet. Programmets omfattning hämtas från Ladok till Selma. Diarienummer Varje utbildningsprogram har ett unikt diarienummer som används vid alla beslut kring programmet, såsom inrättande av program, revidering av program, fastställande av utbildningsplaner och avvecklande av program. Beslutsdatum Datum för beslut av fastställande av utbildningsplanen. Beslutande enhet Fakultetsnämnden beslutar, enligt rektors delegation av beslutanderätt, om fastställande av utbildningsplan. Ansvarig enhet Vilken akademi som är ansvarig för programmet dvs. värdakademi. Anges med fullständigt namn på akademin. Giltighetstermin Från och med vilken termin och år som utbildningsplanen är giltig. Behörighet Vilka förkunskaper som gäller för antagning till programmet, alternativt till programmets inriktningar. Uttrycks som endera: områdesbehörighet med eventuella undantag (för program som vänder sig till nybörjare), eller som särskild behörighet för påbyggnadsprogram (fritext). Vilka krav på förkunskaper som får ställas regleras delvis i Högskoleförordningen. Uppställda krav ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Mål Ett av de grundläggande målen för programmet är att fordringarna för den examen/de examina som programmet är tänkt att leda fram till uppfylls. Därmed är examensordningens examensmål utgångspunkt för målformuleringarna i utbildningsplanen och i och med det styrande för programmets innehåll och upplägg. 76 av 233

77 Bilaga 2 till ärende 13 Ange programmets mål, främst i termer av vad studenten ska kunna visa för kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt, vilka finns som egna underrubriker i utbildningsplanen. Mer övergripande mål läggs in direkt under huvudrubriken. 3 (3) Undervisningsspråk Ange det huvudsakliga undervisningsspråket inklusive de eventuella ytterligare språk som förekommer, t.ex. i kurslitteratur. Innehåll Programmets innehåll och huvudsakliga uppläggning beskrivs i löpande text. Årskursvis listas programmets kurser med kursbenämning på svenska och antal högskolepoäng uppdelat per ämne eller huvudområde. För varje årskurs ska antalet högskolepoäng minst omfatta det som krävs för den studietakt som studenten antagits till. Val inom programmet Beskriv i vad mån programmet innehåller valbara eller valfria delar och annan väsentlig information angående val inom program. Examen Vilken examen/vilka examina som programmet är tänkt att leda fram till. Den lokala examensordningen anger vilka examina som är möjliga att utfärda vid MDH samt korrekta benämningar på dessa. Inrättande och avvecklande av examina beslutas av Fakultetsnämnden. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter Om övergångsbestämmelser finns anges dessa här. Även andra uppgifter som är av vikt för programmet anges här, såsom eventuella behörighetskrav (tröskelkrav) för fortsatta studier inom programmet, villkor för utlandsstudier som erbjuds inom ramen för programmet. Ange när övergångsbestämmelserna/föreskrifterna träder i kraft samt under vilken period de gäller. 77 av 233

78 Bilaga 1 till ärende 14 Utbildningsplan Sida 1 av XX-XX Dnr: MDH /13 Programkod: GKV04 Datavetenskapliga programmet, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Science, 180 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter och är fastställd av Fakultetsnämnden 2013-XX-XX. Mål Nedan preciserade mål har sin utgångspunkt i Högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS 2006:1053). Utbildningen ger studenterna möjlighet att inhämta kunskaper som gör dem väl rustade att möta en expansiv och föränderlig arbetsmarknad. Utbildningen ger även behörighet till utbildning på avancerad nivå inom datavetenskap. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - visa en gedigen kunskap och förståelse för de teoretiska grunderna i datavetenskap, - visa kunskap i den grundläggande matematik som utgör basen för datavetenskap, - visa grundläggande kunskap om hur datorer är uppbyggda, - visa grundläggande kunskaper i vetenskapsmetodik, - visa sådana kunskaper i datavetenskap att studenten är väl rustad att fortsätta på utbildning på magister- och mastersnivå i datavetenskap, samt - visa förmåga att självständigt kunna tillämpa sina kunskaper på att lösa problem. Denna förmåga är användbar för att skapa nya innovationer och för entreprenörskap inom det expansiva dataområdet. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - visa färdighet i programmeringsteknik och problemlösning med hjälp av programvara, samt - visa på god förmåga i muntlig och skriftlig framställning, samt i att kritiskt och konstruktivt granska källor och andras arbeten. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - besitta förmåga för kritiskt tänkande och kunna tillämpa metoder inom vetenskapsmetodik för att lokalisera, läsa, förstå och granska vetenskapliga artiklar. 78 av 233

79 Bilaga 1 till ärende 14 Sida 2 av 6 Dnr: MDH Programkod: GKV04 Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att skriftlig information, föreläsningar, handledning och examination huvudsakligen sker på svenska. Kurslitteraturen är oftast skriven på engelska och ibland kan vissa moment ske på engelska t.ex. när det är en internationell doktorand som leder momentet. En del kurser ges också helt på engelska särskilt under utbildningens tredje år. Särskild behörighet Områdesbehörighet 3: Matematik C, Naturkunskap B och Samhällskunskap A. Undantag medges från kraven på Naturkunskap B och Samhällskunskap A. eller Områdesbehörighet A3: Matematik 3b/3c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2. Undantag medges från kraven på Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2. Urval Betygsurval 60 %, provurval 40 %. Innehåll Datavetenskapliga programmet är en treårig teknisk utbildning som ger en gedigen teoretisk grund i datavetenskap med tyngdpunkt på programvaruutveckling. Inriktningen Mjukvaruutveckling på Datavetenskapliga programmet är till för dem som vill ha en datavetenskaplig utbildning som håller många dörrar öppna. Inriktningen ger en bredd snarare än djup inom många delområden inom datavetenskap. Programmet ger såväl bredd som djup inom datavetenskapen. Vid rekommenderad studiegång ingår i utbildningen en obligatorisk del om 90 högskolepoäng i ämnet datavetenskap, och 22,5 högskolepoäng i ämnet matematik/tillämpad matematik. I ämnet datavetenskap utgörs 15 högskolepoäng av ett eget självständigt arbete (examensarbete), i övrigt ingår bland annat kurser med fokus på programmeringsteknik, operativsystem, datakommunikation, databaser och vetenskapsteori. Minst 22,5 högskolepoäng utgörs av valbara, alternativa kurser inom datavetenskap. Inom matematik ingår framförallt sådan matematik som används inom datavetenskap, t.ex. diskret matematik. Resterande 67,5 högskolepoäng, kan studenten välja fritt bland högskolans kurser, men programmet erbjuder här platsgaranti till ytterligare kurser inom datavetenskap. Utbildningen inleds med grundläggande kurser i datavetenskap, som ger kunskap om hur datorer och program är uppbyggda. Kurserna ger också en introduktion till problemlösning 79 av 233

80 Bilaga 1 till ärende 14 Sida 3 av 6 Dnr: MDH Programkod: GKV04 och programmering. Under första och andra året ingår också matematik. Under utbildningen följer studenten en rekommenderad studiegång på programmet. Utbildningen avslutas med ett examensarbete, som kan göras vid ett företag, eller på akademin, ofta i nära samarbete med någon av akademiens forskningsgrupper. I utbildningen ingår inslag som rör hållbar utveckling, entreprenörskap, vetenskaplig metodik, personlig utveckling och internationalisering. I programmet får studenten kunskaper i bl.a. vetenskaplighet och kritiskt tänkande, rapportskrivning och källkritik. Undervisningen bedrivs i varierad form med projektarbeten, laborationer, föreläsningar och seminarier som viktiga inslag. Vidare blandas individuella uppgifter med grupparbeten. Studenten förväntas avsätta tid för självstudier och gruppuppgifter också utanför schemalagd tid. Examinationsformen varierar från kurs till kurs, men några examinationsformer som återkommer regelbundet är inlämningsuppgifter samt skriftlig tentamen. Termin 1 Termin 2 Datavetenskap Introduktionsprojekt, 15 hp Multimedia, 7,5 hp Programmeringsteknik med C#, 7,5 hp Datavetenskap Interaktionsdesign, 7,5 hp Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, 7,5 hp Objektorienterad programmering med C#, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Diskret matematik, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Datavetenskap Programmering med mobila applikationer, 7,5 hp Databaser, 7,5 hp Utveckling av webbapplikationer, 7,5 hp Funktionell programmering med F#, 7,5 hp Datavetenskap Avancerad C/C++, 7,5 hp Kompilatorteknik, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Grundläggande vektoralgebra, 7,5 hp Valbart 7,5 hp: Matematik/tillämpad matematik Matematisk grundkurs, 7,5 hp Grundläggande kalkyl, 7,5 hp 80 av 233

81 Bilaga 1 till ärende 14 Sida 4 av 6 Dnr: MDH Programkod: GKV04 Termin 5 Termin 6 Datorarkitektur, 7,5 hp Programvaruteknik 1: Grundkurs, 7,5 hp Valbart 15 hp: Datavetenskap Programvaruteknik 2: Projekt grupparbete, 7,5 hp Parallella System, 7,5 hp Formella språk, automater och beräkningsteori, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Matematisk logik med datainriktning, 7,5 hp Datavetenskap Examensarbete, 15 hp Valbart 15 hp: Datavetenskap Datakommunikation, 7,5 hp Operativsystem, 7,5 hp Information-kunskap-vetenskap, 7,5 hp Termin 1 Termin 2 Datavetenskap Introduktion till datavetenskap, 7,5 hp Programmering, 7,5 hp Linux operativsystem och utvecklingsmiljö, 7,5 hp Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, 7,5 hp Datavetenskap Interaktionsdesign, 7,5 hp Objektorienterad programmering, 7,5 hp Programmering av mobila applikationer, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Diskret matematik, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Datavetenskap Databaser, 7,5 hp Utveckling av webbapplikationer, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Grundläggande vektoralgebra, 7,5 hp Beroende på särskild behörighet: Matematisk grundkurs, 7,5 hp eller Grundläggande kalkyl, 7,5 hp Datavetenskap Datakommunikation, 7,5 hp Operativsystem, 7,5 hp Funktionell programmering med F#, 7,5 hp Datorgrafik, 7,5 hp Termin 5 Termin 6 Valbart 30 hp: Datavetenskap Programvaruteknik 1: Grundkurs, 7,5 hp Programvaruteknik 2: Projekt grupparbete, 7,5 hp Datorarkitektur, 7,5 hp Parallella system, 7,5 hp Formella språk, automater och beräkningsteori, 7,5 hp Kompilatorteori, 7,5 hp Datavetenskap Information-kunskap-vetenskap-etik, 7,5 hp Examensarbete, 15 hp Valbart 7,5 hp: Datavetenskap Introduktion till artificiell intelligens, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Matematiken bakom internet, 7,5 hp 81 av 233

82 Bilaga 1 till ärende 14 Sida 5 av 6 Dnr: MDH Programkod: GKV04 Val inom programmet Programmets andra halva erbjuder val bland matematik och olika datavetenskapliga kurser. Under programmets årskurs två och tre erbjuds val inom matematik och olika datavetenskapliga kurser. Det är värt att påminna om att studenten inte måste läsa programmets alla kurser för att uppnå examensfordringarna. Studenten har rätt att fritt välja totalt 67,5 hp inom högskolans alla ämnen utöver examenskravet på 60 hp inom datavetenskap med progression och 22,5 hp matematik/tillämpad matematik. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Värdakademi eller motsvarande Akademin för innovation, design och teknik är värdakademi för Datavetenskapliga programmet. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Teknologie kandidatexamen med huvudområdet Datavetenskap (Bachelor of Science in Computer Science) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Kurser som ges inom programmet och av akademin, utvärderas kontinuerligt. Dessa utvärderingar ligger till grund för utvecklingen av programmet och behandlas varje termin inom ett programråd. Programmet granskas också kontinuerligt i samverkan med omgivande näringsliv. Studentmedverkan Akademin för innovation, design och teknik (IDT) arbetar för att ha ett nära samarbete med studenter på programmet för att tillsammans vidareutveckla kurserna inom programmet och programmet som helhet. Studenterna har rätt att skicka representanter i alla beredande och beslutande instanser på IDT rörande utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Studenter medverkar också i programrådet för Datavetenskaplig programmet. Forskningsbas Utbildningen är kopplad till forskningen inom inbyggda system och programvaruteknik. Många av programmets kurser inom dessa områden hålls av forskare. Examensarbetet kan utföras inom ett forskningsprojekt. 82 av 233

83 Bilaga 1 till ärende 14 Sida 6 av 6 Dnr: MDH Programkod: GKV04 Samverkan Utbildningen är utvecklad i samarbete med omgivande näringsliv i Mälardalen. Kursens projektkurser från det första introduktionsprojektet till examensarbetet utgår ifrån projekt som kommer från näringslivet och företag. Utbildningen har också flera kurser som involverar företagsinkubatorn IDÉLAB. Examensarbetet utförs ofta vid ett företag. Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Som student är det bra att exponeras för internationella inslag under studietiden. Detta bidrar till att öka kompetens och förståelse, bägge mycket viktiga egenskaper på dagen arbetsmarknad. Att som student välja uppgifter med internationell profil eller medverka i Studentkårens fadderverksamhet kan tillföra lika mycket som en vistelse utomlands. Interkulturell kompetens är verkligen viktig oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annanstans i världen. Jämlikhet I arbetet med utbildningsutvecklingen arbetar vi med en jämlik grupp studentrepresentanter. Hänsyn till genus och jämlikhetsfrågor tas vid kursutveckling och kursplanering. Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Vilka regler och anvisningar som gäller vid examination vid Mälardalens högskola kan du läsa om i "Regler och anvisningar för examination i grundutbildningen vid Mälardalens högskola". 83 av 233

84 Bilaga 1 till ärende 16 Report on the research education subject Mathematics/Applied Mathematics Evaluation by the Faculty board, Mälardalen University, Autumn 2012 The report is prepared by Professor Sergei Silvestrov, ämnesföreträdare för ämnet Matematik/Tillämpad matematik (representing professor for the subject Mathematics/Applied Mathematics) in cooperation with Professor Kimmo Eriksson (Applied Mathematics) Professor Dmitrii Silvestrov (Applied Mathematics) Professor Andreas Ryve (Didactics of Mathematics) Docent Anatoliy Malyarenko (Applied Mathematics) Frågor till UKK avseende forskarutbildningsämnet Matematik/tillämpad matematik 1. Förutsättningar 1.1 Organisation och styrning av forskarutbildningsämnet. Beskriv hur forskarutbildningen är organiserad. Beskriv ledarskap och styrning av forskarutbildningen. Research education in the subject Mathematics/Applied Mathematics is realized according the following documents: - Examensordningen vid Mälardalens högskola; - Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik/tillämpad matematik - Forsknings- och utbildningsstrategi för the Mälardalen University Forsknings- och utbildningsstrategi för Mälardalens högskola ; - The Vision & Long-Term Plan for Verksamhetsuppdrag, Verksamhetsberättelser och Verksamhetsplaner Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Research education in the subject Mathematics/Applied Mathematics is realized by Avdelningen för Tillämpad matematik (UKK) and by Avdelningen för fysik och matematikens/naturvetenskapens didaktik at the School of Education, Culture and Communication (UKK). The research education in Mathematics/Applied Mathematics is integrated with educational programmes at both basic and advanced undergraduate level, Bachelor programme Analytical Finance, Master programme Financial Engineering, Masterprogram i teknisk matematik (Master program in Engineering Mathematics) and Lärarutbildning (Teacher education) av 233

85 Bilaga 1 till ärende 16 It is also linked with the research area Applied Mathematics included in the priority research profile Miljö, energi och resurs optimering (Environment, Energy and Resource Optimisation) and the research area Matematical Didactics included in the priority research profile Utbildningsvetenskap (Educational Sciences). Research education programme in Mathematics/Applied Mathematics and its realization is controlled and supervised by the following leadership structures at Mälardalen University: Faculty level: - Fakultetsnämnden, - Utskottet för forskarutbildning, School level: - Akademichef (Pia Lindberg), - Avdelningschef för avdelningen för tillämpad matematik (Erik Janse), - Avdelningschef för avdelningen för fysik och matematikens/naturvetenskapens didaktik (Tor Nilsson), - Forskarsamordnare (Dan Tedenljung), - Ämneskollegium (ordförande är ämnesföreträdare Professor Sergei Silvestrov), - Handledarkollegium (ordförande är Professor Kimmo Eriksson) Research profile level: MERO (forskarprofil ledare Professor Erik Dahlquist), UV (didaktik) (forskarprofil ledare Professor Anders Garpelin) 1.2 Infrastruktur och kompetens Ange den personal som deltar i forskarutbildningen avseende: 1) Handledarresurser 2) Övriga disputerade lärare och forskare inom ämnet, 3) Vilken infrastruktur är av betydelse för forskarutbildningen? På vilket sätt? The research group that performs research and research education in the area of Mathematics/Applied Mathematics includes: 1) Handledarresurser Applied Mathematics - Professor Sergei Silvestrov (Professor in Mathematics/Applied Mathematics at the Mälardalen University from 2011; ämnesaforetradare from 2011; leader of research group Engineering Mathematics, coordinator of the Masterprogram i teknisk matematik (Engineering Mathematics)) Supervision records: 3 PhD + assistance supervision 2 PhD students + 1 Lic; supervision at present: main supervision 4 PhD students (1 at Lund University); - Professor Kimmo Eriksson (Professor in Mathematics/Applied Mathematics at the Mälardalen University from 1999, at present, also a guest professor at Stockholm University, handledarkollegium ordförande, leader of research group 2 85 av 233

86 Bilaga 1 till ärende 16 Discrete Mathematics with Game Centre); Supervision records: 4 PhD + 1 Lic + assistance supervision 3 PhD; supervision at present: 5 PhD students = main supervision 3 PhD students + assistance supervision 2 PhD students; - Professor Dmitrii Silvestrov (Professor in Mathematics/Applied Mathematics at Mälardalen University in ; at present, professor in Mathematical Statistics at Stockholm University and a guest professor at Mälardalen University (25%); ämnesföreträdare in ; co-leader of research group Stochastic processes, Statistics and Financial Engineering) Supervision records: 20 PhD + assistance supervision of 3 PhD; supervision at present: 4 PhD student = main supervision 3 PhD students (two at Stockholm University) + assistance supervision 1 PhD student (at Stockholm University)); - Docent Anatoliy Malyarenko (works at the Mälardalen University from 2001 ämnesföretradare in , co-leader of research group Stochastic processes, Statistics and Financial Engineering, coordinator of Master programme Financial Engineering and Bachelor programme Analtical Finance); Supervision records: assistance supervision - 3 PhD; supervision at present: assistant supervision 4 PhD students; - PhD, senior lecturer, Richard Bonner Supervision records: main supervisor 1 Lic. Didactics of Mathematics - Professor Andreas Ryve (Professor in Mathematical Education (Didactics of Mathematics) at the Mälardalen University from 2012, leader of the research group Didactics of Mathematics, director of M-TERM (Mälardalen Team of Educational Researchers in Mathematics) Supervision records: supervision at present: 9 PhD students = main supervision 5 PhD students + assistance supervision 4 PhD students (together with Kirsti Hemmi) - Docent PhD, Kirsti Hemmi, senior lecturer (Didactics of Mathematics) Supervision records: supervision in present: 8 PhD students = main supervision 4 PhD students + assistant supervision 4 PhD 2) Övriga disputerade lärare och forskare inom ämnet Applied Mathematics (tillämpad matematik) - PhD, senior lecturer, Ying Ni - PhD, senior lecturer, Lars-Göran Larsson - PhD, senior lecturer, Torgil Abrahamsson - PhD, senior lecturer, Tetyana Mamchych (part time lecturer from 2012) - PhD, senior lecturer, Maciej Sikorski (retired HT 2012; active as lecturer) - PhD, senior lecturer, Krystyna Szpricer-Alm (retired HT 2012; active as lecturer) - PhD, senior lecture, Clas Nordin (retired; active as lecturer) - PhD, Docent, adjungerad forskare (researcher), Evelina Silvestrova 3 86 av 233

87 Bilaga 1 till ärende 16 - PhD, Katarina Mischenko (from 2011 ABB researcher; active as lecturer) - Lic., lecturer (adjunct), Hillevi Gavel - Lic., lecturer (adjunct), Anna Fedyszak-Koszela - Lic., adjungerad universitetslektor, Jan Röman (Swedbank) - adjungerad universitetslektor, Lars Pettersson (IF Metall Finans AB) 3) Vilken infrastruktur är av betydelse för forskarutbildningen? På vilket sätt? Research education in Mathematics/Applied Mathematics is realized within four research groups: - Stochastic processes, Statistics and Financial Engineering (Stokastiska processer, statistik och finansmatematik); - Discrete Mathematics with Game Centre (Diskret matematik med spelcentrum); - Engineering Mathematics (Teknisk matematik); - Didactics of Mathematics (Matematik didaktik). Research group Stochastic Processes, Statistics and Financial Engineering (former name, Analytical Finance) exists from It is led by Professor Dmitrii Silvestrov and Docent Anatoliy Malyarenko and performs research education in the areas of stochastic processes (Markov and semi-markov processes, stochastic fields, perturbed stochastic processes, risk theory), mathematical statistics (computer statistics, simulation, and statistical software), and financial engineering (simulation of price processes, financial derivatives, actuarial, risk management and financial software). Research group Discrete Mathematics with Game Centre exists from It is led by Professor Kimmo Eriksson and performs research education in the areas of discrete mathematics, experimental game theory, and evolutionary modeling. Research group Engineering Mathematics exists from May It is led by Professor Sergei Silvestrov and performs research education in the areas of applied matrix analysis, applications to mathematics behind Internet, operator analysis, non-commutative analysis, algebra and geometry, and dynamic systems, optimization and their applications in engineering and natural sciences (computer science, data mining and data analysis, automatic control, signal and image analysis and computer vision, live sciences and health technologies, energy and environmental research). Research group Didactics of Mathematics (M-TERM: Mälardalen Team of Educational Reserchers in Mathematics) exists from It is led by Professor Andreas Ryve and performs research education in the area of mathematical education and didactics towards learning and teaching in mathematics and mathematics in schools and teacher education. At present, the following PhD students take part in the research education programme in Mathematics/Applied Mathematics: 4 87 av 233

88 Bilaga 1 till ärende 16 Applied Mathematics (tillämpad matematik) 1. PhD student, Oskar Schyberg (from 2009, main supervisor Dmitrii Silvestrov, assistant supervisor Anatoliy Malyarenko, MDH). 2. PhD student, Fredrik Jansson (from 2007, main supervisor Kimmo Eriksson, assistant supervisor Jonas Sjöstrand, KTH and Pontus Strimling, SU). 3. PhD student, Alexander Funcke (from 2010; main supervisor, Kimmo Eriksson; assistant supervisor Pontus Strimling, SU). 4. PhD student, Markus Jonsson (from 2011; main supervisor Kimmo Eriksson; assistant supervisor Jonas Sjöstrand, KTH). 5. PhD student, Karl Lundengård (from 2012; main supervisor Sergei Silvestrov; assistant supervisor Anatoliy Malyarenko, MDH). 6. PhD student, Christopher Engström (from 2012; main supervisor Sergei Silvestrov; assistant supervisor Anatoliy Malyarenko, MDH). 7. PhD student, Betuel Canhanga (from 2012; main supervisor Sergei Silvestrov; assistant supervisor Anatoliy Malyarenko, MDH; PhD studies are supported by the International Science Program/SIDA program). In Didactics of Mathematics (matematik didaktik) 1. PhD student, Lena Apelthun (from 2011; main supervisor Andreas Ryve; assistant Kimmo Eriksson) 2. PhD student, Andreas Bergwall (from 2011; main supervisor Andreas Ryve; assistant Kirsti Hemmi and Kimmo Eriksson) 3. PhD student, Malin Knutsson (from 2011; main supervisor Kirsti Hemmi; assistant Andreas Ryve) 4. PhD student, Maria Larsson (from 2011; main supervisor Andreas Ryve; assistant Kimmo Eriksson) Activities of the PhD students are realized by the above research groups and include group research work, courses, research seminars, participation and organization of seminars, conferences and workshops, international cooperation, participation in national and international research networks, projects and in acquiring research funding, as well as research and educational cooperation with Stockholm University, Royal Institute of Technology, Uppsala University, Lund University, Umeå University and internationally. Participation of PhD students in teaching process and actively contributing to research academic environment in the subject at Mälardalen university play the key role in their doctoral studies. Control and supervision of doctoral programme at the faculty and the school levels is constructive and helpful. Applied Mathematics is associated to the priority research profile Miljö, energi- och resursoptimering (MERO) av 233

89 Bilaga 1 till ärende 16 Didactics of Mathematics is associated to the priority research profile Utbildningsvetenskap (Didaktik) (UV). PhD students take part in the research education activities organized within the corresponding profiles such as own subject seminars and interdisciplinary seminars, research courses, workshops and conferences as well as make efforts in learning about research in other subjects associated to the profile. 1:3 Doktorandsamverkan Beskriv doktorandsamverkan i forskarutbildningen PhD students from all research groups: - take part in the research seminar in the subject Mathematics/Applied Mathematics in Mälardalen University; - exchange information during their preparation for presentations of their results at this seminar, other seminars and conferences and during preparation of Lic and PhD thesis and presentations; - jointly take part in the doctoral/master courses at the Mälardalen University, Stockholm University, The Royal Technological Institute, Uppsala university; - jointly take part in the research conferences and workshops, - collaborate in preparation of joint publications. 1:4 Samverkan 1) Ange de mest betydelsefulla samarbetena (maximalt 10) med företag, lärosäten eller andra myndigheter/organisationer. 2) Ange företag/organisationer som deltar i utformning och genomförande av forskarutbildningen Forskarskolan i matematik och beräkningsvetenskap (FMB) Participation of the Mälardalen University (Mathematics /Applied Mathematics) in this doctoral school in cooperation with Uppsala University, Karlstad University, Mid Swedish University provided full funding and doctoral courses (about 25 ECTS credits) for 7 PhD students. International Science Program (ISP, SIDA) Participation of the Mälardalen University (Mathematics /Applied Mathematics) in activities of this international program provided so far the full funding of one PhD student (supervised by Sergei Silvestrov) and partial support for two visiting PhD students. EU Tempus programme Participation of the Mälardalen University (Mathematics /Applied Mathematics) in four Tempus projects Statistical Aspects of Economics, Improvement of Education in Statistical Applications in Economics, Training Centre for Actuaries and Financial Analysts, and Educational Measurements Adapted to EU Standards (Coordinator Dmitrii Silvestrov, , ) provided partial support for PhD students via their participation in nine international summer schools and 6 89 av 233

90 Bilaga 1 till ärende 16 publications of results their proceedings. 4. Sixth Frame Programme (FP6) Project Dynamic and Adaptation in Human Cumulative Culture (CULTAPTATION) funded via EU FP6 programme (co-coordinator Kimmo Eriksson, , ) provided support of research in mathematics /applied mathematics, in particular, a partial support for several PhD students. 5. Swedish Research Counsil (VR) VR grants obtained by leader of research groups provided support for these groups and partial support for PhD students. The following VR grants was obtained: - Kimmo Eriksson, VR Grant for the project Processes of cultural heritage ( SEK, ) - Kimmo Eriksson, VR Grant for the project Limit shapes and toplist turnover of stochastic processes on integer partitions, ( SEK, ) - Sergei Silvestrov, VR Grant for the project Operator Analysis for Dynamical Systems and Actions ( SEK, ) - Dmitrii Silvestrov, VR conference grant supported International School Finance, Insurance, and Energy Markets Sustainable Development, Conference Grant from the Swedish Research Council ( SEK, 2008). - Andreas Ryve Discourses about mathematics teacher educations in Sweden and Finland. Research Grant ( SEK, ) 6. Knowledge Foundation (KK-stiftelsen) Project Stochastic Modelling of Insurance and Finance Processes and Systems funded by the Knowledge Foundation (Coordinator Dmitrii Silvestrov, SEK, ) provided support of research and realization of research educational programme in mathematics /applied mathematics and a partial support for several PhD students. 7. Norplus Nordplus Framework project Educational and Research Network in Financial Engineering (FinEng)" funded by the Center for International Mobility (Mälardalen University, University of Tartu, Riga Technical University, , 3000), and Nordplus Framework project HE 2010_1a Creation a joint study Master Program in Financial Engineering" funded by the Centre for International Mobility (Mälardalen University, University of Tartu, Riga Technical University, , 6000) provided support of undergraduate, graduate, and PhD student s and teacher s exchange. A workshop has been organized in Project(s) supporting activities of M-TERM (Andreas Ryve) Räkna med Västerås ( SEK, ). Graduate school Developing Mathematics Education ( , SEK) av 233

91 Bilaga 1 till ärende International scientific conferences The following scientific events at the area of mathematics/applied mathematics have been organized at the Mälardalen University: International School Finance, Insurance, and Energy Markets Sustainable Development, Västerås, 2008 (Cochairmen Professors Dmitrii Silvestrov and Erik Dahlquist); International School Mathematical and Statistical Applications in Economics, Västerås, Mälardalen University, 2001 (Co-chairmen Professors Dmitrii Silvestrov and Anders Martin- Löf). Also, the following local workshops have been organized: Workshop Mathematics, text mining and intelligent systems for health and medical informatics, (2012; organizer Sergei Silvestrov) Exploring the world of Financial Engineering (2011; organizer Anatoliy Malyarenko), Exploring Stochastics (2008; organizer Dmitri Silvestrov); Actuarial and Financial Mathematics (2005; organizers Dmitrii Silvestrov and Anders Martin-Löf, SU). Participation of PhD students in the above scientific events yields public presentations of their research results and publications of their results in proceedings of these and other conferences and schools. International scientific journals At present leaders of research groups in mathematics/applied mathematics are members of Editorial Boards for the following international scientific journals: Sergei Silvestrov: - Journal of Generalized Lie Theory and Applications, - International Electronic Journal of Algebra, - Applied Mathematics, - International Journal of Communications, Network and System Sciences, - Advances and Applications in Mathematical Sciences, - Applied Mathematical and Computational Sciences, - Journal for Algebra and Number Theory Academia, - JP Journal of Algebra, Number Theory and Applications, - International Journal of Functional Analysis, Operator Theory and Applications, - Algebras, Groups and Geometries, - Hadronic Journal; Kimmo Erikssson: - ISRN Discrete Mathematics (just resigned), - Social Justice Research, Dmitrii Silvestrov: - Theory of Probability and Mathematical Statistics, - Theory of Stochastic Processes, Andreas Ryve: - Educational Studies in Mathematics Anatoliy Malyarenko: - Open Statistics and Probability Journal (Since 2009) - Fractal Analysis and Related Questions (Since 1998) - Theory of Stochastic Process (Since 1995) 8 91 av 233

92 Bilaga 1 till ärende Stockholm University, Royal Institute of Technology, Lund University, Uppsala University Cooperation with these institutions is based on: professorship of Dmittrii Silvestrov at SU and participation of this university in three Tempus projects coordinated by the Mälardalen University; guest professorship of Kimmo Eriksson at SU (Centrum för Evolutionär Kulturforskning) and joint participation in FP6 project and his work, in particular, supervision of several PhD students; Sergei Silvestrov cooperation with Lund University, including joint participation of his group at Mälardalen university and Lund university in Nordic Nordforsk network, European network AGMP, Öresund region collaboration with University of Copenhagen and supervision of several PhD students, and participation of the Mälardalen University (Mathematics/Applied Mathematics) at the national graduate School Mathematics and Computing (FMB) coordinated by Uppsala University. This cooperation has been giving the unique opportunity for mathematical PhD students from the Mälardalen University to participate in research and research educational activities, in particular, doctoral courses given at the above universities. Didactics of Mathematics has close collaboration with researchers from Stockholm University, Umeå University, Linnaeus University, and Malmö University. In addition, the group work with several international Universities including University of Oxford and University of Cambridge. 12. Knut och Alice Wallenberg Foundation Grant from this foundation together with grants from VR and FP6 programme supported activities of the SPELCENTRUM (Gamelab) led by Kimmo Eriksson and research studies of several PhD students 13. Riksbankens Jubileumfond Grant from RJ supported Project Innovative Models for Pricing and Reselling of Options (Project leader Dmitrii Silvestrov, SEK, ), which provided support of research in Mathematics/Applied mathematics and realization of research educational programme in Mathematics/Applied mathematics 2. Utformning och genomförande 2:1 Forskningsinriktning och arbetssätt. Vilka vetenskapliga definitioner och inriktningar i ämnet har man valt och vad innebär detta för verksamheten? Vilka är MDHs ambitioner inom ämnet? Mathematics/Applied Mathematics is a subject with broad applications in science and engineering, economics and finance, health technology and medicine and educational sciences. These important areas of knowledge use all mathematics as a basic tool and as an engine for development of the methodology, of new computational and modeling tools, of algorithms and solutions central for applications and for development of new technologies av 233

93 Bilaga 1 till ärende 16 Mathematics/Applied Mathematics is an important quality assuring part of the research base for engineering education, economics and finance education and teacher education at Mälardalen University. At Mälardalen University, Mathematics is included in all civil engineering, bachelor and master engineering programs, in teacher education and in some economics educational programs. Additionally, there are the following programs in Mathematics/Applied Mathematics at Mälardalen University where active collaboration with industry is an important part: Bachelor Programme in Analytical Finance, Master Program in Financial Engineering Master program in Engineering Mathematics Research in Mathematics At the division of Applied Mathematics in Mälardalen University, the School of education, culture and communication (UKK) active state of the art internationally recognized research in Mathematics is conducted in the main parts of Mathematics including mathematical analysis, algebra, geometry and discrete mathematics, computational mathematics, optimization and mathematical modeling, probability theory and mathematical statistics. Research in Didactics of Mathematics is conducted mainly at division of Physics, Mathematics and Natural sciences didactics in UKK and is directed towards mathematics teacher education and mathematical education in schools. The high level of requirements and challenges of modern research in Mathematics and applications of Mathematics in other fields and in development of new technologies requires from mathematicians greater levels of universality in the subject that is to have broad, deep and up-to-date knowledge and actively and flexibly being able to simultaneously employ results, methods and tools from several parts of Mathematics in various combination. This important requirement is fulfilled and strived after by all Professors in Applied Mathematics at UKK and their research groups, and this is the key to strong research and education in Mathematics/Applied Mathematics at Mälardalen University both internally and in collaboration with other subjects in Mälardalen University and other partners in Sweden and internationally. The research and research education in Didactics of Mathematics at UKK, Mälardalen University is concerned mainly with education of teachers and mathematics education in schools and is also on a strong level nationally and internationally. This active research in Mathematics, Applied Mathematics and in Didactics of Mathematics by the Professors, Docents, PhD students and other colleagues at the School of Education, Culture and Communication (UKK) creates necessary scientific and knowledge base for active high level education in Applied Mathematics in close cooperation with researchers in other subjects and industrial and communal partners in MDH, in the region, nationally and internationally. The strong research and research education in Mathematics/Applied Mathematics at UKK is closely incorporated with undergraduate education at MDH and provides strong research base for undergraduate education for Mathematics programs and for other engineering and economics programs and also for teacher education at MDH av 233

94 Bilaga 1 till ärende 16 In the subject of Mathematics/Applied Mathematics at UKK currently conducted nationally and internationally recognized research in Mathematical statistics and stochastic processes Financial Engineering and Analytical Finance (Financial Mathematics) Engineering Mathematics Discrete mathematics and game theory Applied optimization and numerical analysis Applied matrix analysis, non-commutative analysis, algebra and geometry Mathematical analysis, operator analysis and operator algebra Dynamic Systems Education of Mathematics (Didactics of Mathematics) Mathematical learning theory This research has a wide range of applications in areas that are important for the sustainable development of society, industry and the business sector in Sweden and is divided into the following research groups: Stochastic processes, Statistics and Financial Engineering (Financial Mathematics) Is a research group led by Professor Dmitrii Silvestrov and associate professor Anatoliy Malyarenko. Research is a world leader in modern methods of stochastic processes and simulation of stochastic systems, statistical data analysis and software development, stochastic modeling, innovative models for pricing processes and financial instruments, applications of statistical methods and stochastic processes in a variety of technical areas. Several students have defended the group through the years. Discrete Mathematics with gaming center is a research group led by Professor Kimmo Eriksson and is a partner in the interdisciplinary Centre for the Study of Cultural Evolution, Stockholm University. This center also involves anthropologists, archaeologists, biologists, historians, linguists, with several social scientists and humanists. Focus on theses in Eriksson's group is the mathematical modeling of various phenomena in cultural evolution. This means that integrating knowledge about people and culture of mathematical methods from discrete mathematics, game theory, and dynamical systems Engineering Mathematics is a new research group built around professor and subject representative for Mathematics/Applied Mathematics, Sergei Silvestrov. The group involved staff from MDH and also from Lund University, and there is an extensive national and international collaboration. The focus of the group's activities has been the development of interdisciplinary cooperation between mathematics and the energy and environmental technology, project operator analysis, dynamical systems, wavelet analysis and fractals with applications in signal processing, imaging and sensor technology and robotics av 233

95 Bilaga 1 till ärende 16 relevant to health technology. There are also new research on mathematics behind the internet in search algorithms, search engines and relevancy ranking of information, information technology in medical informatics, bioinformatics, text mining and machine learning (including in collaboration with the University of Paris XIII), and the development of algebraic, matrix analytical, discrete mathematical methods and geometry methods relevant for embedded systems, robotics and real-time systems. Mathematics/Applied Mathematics is therefore a central subject in three of four main education areas of Mälardalen University and therefore, during the period , wishes to focus on developing an interdisciplinary collaboration in research and research education with several of the priority areas at MDH. We see a great potential for further cooperation in MERO but we also see good opportunities for cooperation with the Didactics/Education Science, Embedded Systems, Health and Welfare (particularly in health technology) and other priority directions. Environment, Energy Technology and Resource Optimization (MERO) In recent years, the cooperation between Mathematics/Applied Mathematics and Environment and Energy engineering was developed within the framework of the MDH priority research profile MERO. This cooperation is based on the world's class competence in the area of energy systems at academy HST, MDH and on mathematical research competence in statistical methods and stochastic processes and modeling at the division of Applied Mathematics in UKK, MDH. This cooperation is very prospective for the development of energy and environmental technology applications and modeling of complex energy systems and comprehensive analysis of energy and environmental data. Didactics/Education Science In Education Science, cooperation between Applied Mathematics and Didactics of Mathematics will develop in connection to M-TERM projects 'Expect Västerås' and Mälardalen Competence Centre for Learning (MKL) and in other ongoing and planned co-production projects with schools and municipalities in the region. Embedded Systems and Health Technology and Welfare With support from MDH's leadership Mathematics/Applied Mathematics can make substantial contribution to the realization of FUS in making the singled-out in FUS area of Healthcare Technology into a nationally and internationally leading research and educational environment in the coming years. For example Mathematics recently began promising cooperation with Robotics and Sensor technology in the direction of Health technology with applications in mammography research. Cooperation in brain and neuro research and artificial intelligence can be developed based on mathematical modeling, logic models and statistical analysis methods. With the right conditions there are more excellent opportunities for cooperation projects in health technology research that use mathematical principles and algorithms for signal processing, image analysis and av 233

96 Bilaga 1 till ärende 16 computer vision, control theory, robotics, statistical data analysis and modeling. Also the research in the mathematical and statistical methods in medicine and bioinformatics can expand. In imbedded systems research, there are many connections between current research in Mathematics/Applied Mathematics in UKK at MDH and the important research on conceptual and theoretical foundations of imbedded systems as well as research on realtime systems, two central research directions in Imbedded systems at MDH. We in Applied Mathematics at UKK look forward to develop jointly with colleagues at IDT these possibilities for interesting research exchange and joint research initiatives and projects on the basis of relevant to Imbedded systems and real-time systems notions and methods of algebra, graph theory, networks analysis, discrete mathematics, mathematical statistics and stochastic processes. Industrial Economics The nationally and internationally prominent research in stochastic processes, mathematical statistics and financial mathematics will be strengthened during with the development of new industry-related research projects in conjunction with industry and the extension of our financial mathematics education. Research cooperation with business and economics can be developed with the right support and thus contribute to and to form research base for MDH's economics courses. 2:2 Studiesocial miljö Hur ser samarbetet mellan handledare och forskarstuderande ut? Cooperation between supervisor and PhD students has an intensive character and is realized on the base: - regular working meeting, at least one time per week; - preparation of joint papers or supervision papers preparing by PhD students; - participation of PhD students in the Higher Seminar in the subject Mathematics/Applied Mathematics (at present led by Sergei Silvestrov); - presentations of the results achieved by PhD students in their research doctoral studies at this seminar; - participation of PhD students in doctoral/master courses given by supervisors; - discussions concerning courses delivered by PhD students in the frame of Bachelor and Master programmes in the area of mathematics/applied mathematics. Hur är doktorandernas arbetsmiljö? Every PhD student has a working place completely equipped with necessary computer equipment, has possibility to buy necessary scientific literature and funding for research business trips av 233

97 Bilaga 1 till ärende 16 2:3 Utmaningar, svårigheter, problem Ange och redogör för större utmaningar för forskarutbildningsämnet. Applied Mathematics 1) In the period , 15 new PhD student positions was opened with faculty support in the area of Mathematics/Applied Mathematics in Applied Mathematics, i.e., more than 1.5 positions per year. Beginning from 2009, when distribution of university research funding was moved to the priority profile MERO, the faculty support of the research educational programme in Mathematics/Applied Mathematics in Applied Mathematics for the period was insufficient ( new PhD positions, new PhD positions, new PhD positions, new PhD positions), i.e. approximately just 0.5 position per year. This does not correspond with the supervision potential in the area of Mathematics/Applied Mathematics existing at UKK as well as with the important role of Mathematics/Applied Mathematics, and Applied Mathemtics in particular, in providing research base for education in the whole Mälardalen University. This also creates difficulties for normal functioning of research environment and PhD education program as well as strategic development of new and ongoing collaborations in Mathematics/Applied Mathematics within and outside Mälardalen University. This problem can be solved and the research education program and research environment in Applied Mathematics substantially strengthened if at least three new PhD positions would be announced with the faculty support during next two years Such directed support towards PhD education in Applied Mathematics would allow Applied Mathematics and UKK to increase contribution to realization of FUS and MDH Vision by focusing on expanding cooperation with all three other Schools in several of the singled out in FUS priority research profiles. There are currently many very qualified students waiting and hoping during next two years to start PhD education in Mathematics/Applied Mathematics in Applied Mathematics at UKK. Last time a PhD position have been announced in Applied Mathematics at UKK it attracted more than one hundred applicants both from Sweden and from abroad. And more new candidates have been contacting the department since then. Thus there will not be any problem filling these positions with top qualified candidates. 2) Division of Applied Mathematics needs during next three years to increase number of younger generation teaching staff with PhD level education in Mathematics/Applied Mathematics. This young generation PhD competent lecturing staff can contribute to the development of high quality research based education on undergraduate and research av 233

98 Bilaga 1 till ärende 16 levels including supervision of Master and Bachelor thesis, as well as take active part in development of research and educational environment in the subject Mathematics/Applied Mathematics at the School for Education, Culture and Communication (UKK) and take active part in interdisciplinary cooperation with other Schools at Mälardalen University, external national and international projects and actively participate in the work on acquiring external funding for Mälardalen University. This would also compensate recent retirements of two PhD competent experienced lecturing staff in Such staff capacity development should be done strategically in the way which would strengthen the three research groups in Applied Mathematics at UKK, the PhD competence at all three Bachelor and Master programs in Mathematics at UKK and at the same time broaden cooperation of Applied Mathematics and UKK with other three Schools and with priority research profiles (IS, MERO, INAS and Hälsoteknik). Didactics of Mathematics Since just one of 12 doctoral students in Didactics of Mathematics is financed by faculty capital it is somewhat complicated to engage doctoral students in administrative tasks around and within M-TERM. Beskriv vilka åtgärder som har vidtagits för att möta utmaningarna. Har ämnet genomgått några större förändringar sedan inrättandet? In 1999, two professors, Dmitrii Silvestrov and Kimmo Eriksson, have got professorship in Mathematics/Applied Mathematics in Applied Mathematics at the Mälardalen University. In 2001, Kenneth Holmström was also promoted to the position of professor in Applied Mathematics. At present, there is only one general professor in Mathematics/Applied Mathematics (in Applied Mathematics part), Sergei Silvestrov, who works full time (100%) at the Mälardalen University starting from May 1, Dmitrii Silvestrov has got Cramér professorsip at Stockhom University and is, at present, a guest professor (25%) at the Mälardalen University, Kimmo Eriksson currently shares his professor position at the Mälardalen University with a guest professorship (35 %) at Stockholm University. In Didactics of Mathematics, Andreas Ryve has been employed as Professor starting from There exists necessity to improve this situation in Applied Mathematics and to install an additional professorship in Mathematics/Applied Mathematics at the division of Applied Mathematics at UKK. This can be achieved in the most economical and well motivated way, for example, by promoting docent Anatoliy Malyarenko, who has the corresponding research and pedagogical merits, to professor of Mathematics/Applied Mathematics av 233

99 Bilaga 1 till ärende Resultat 3:1 Resultat Beskriv de mest betydelsefulla resultaten. I vilken grad anlitas MDH i vetenskapliga sammanhang i ämnet (t.ex. opponent, betygsnämnd)? Ange för Sverige respektive internationellt. During the period , the following PhD students defended their Lic. and PhD dissertations and have got the corresponding degrees: 1. Paul Lankinen, Spinors (Lic. 2003, PhD 2004, Mälardalen University; main supervisor Göran Bergqvist) 2. Henrik Jönsson (Lic. 2004, PhD 2005, Mälardalen University; main supervisor Dmitrii Silvestrov, assistant supervisor Kenneth Holmström, MDH) 3. Waldemar Kocjan (Lic 2005, Mälardalen University; supervisor Kenneth Holmström, MDH) 4. Hillevi Gavel (Lic 2005, Mälardalen University; supervisor Kimmo Eriksson) 5. Andreas Ryve (PhD 2006, Mälardalen University; main supervisor Kimmo Eriksson, assistant supervisor: Inger Wistedt, SU.) 6. Fredrik Stenberg (PhD 2007, Mälardalen University; main supervisor Dmitrii Silvetrov, assistant supevisor Kimmo Eriksson, MDH) 7. Miroslav Drozdenko (PhD 2007, Mälardalen University; main supervisor Dmitrii Silvetrov, assistant supervisor Anatoliy Malyarenko, MDH) 8. Pontus Strimling (Lic. 2005, PhD 2008, Mälardalen University; main supervisor Kimmo Eriksson, assistant supervisor: Magnus Enquist, SU) 9. Kateryna Mishchenko (PhD 2008, Mälardalen University; main supervisor Sverker Holmgren, UU, assistant supervisor Lars Rönnegård, UU/DU) 10. Anna Fedyszak-Koszela (Lic 2008, Mälardalen University; supervisor Richard Bonner, MDH) 11. Nils-Hassan Quttineh (Lic 2009, Mälardalen University; supervisor Kenneth Holmström, MDH) 12. Robin Lundgren (Lic. 2009, PhD 2010, Mälardalen University; main supervisor Dmitrii Silvestrov, assistant supervisor Anatoliy Malyarenko, MDH) 13. Ying Ni (Lic. 2010, PhD 2011, Mälardalen University; main supervisor Dmitrii Silvetrov, assistant supervisor Anatoliy Malyarenko) 14. Micael Ehn (PhD 2011, Mälardalen University; main supervisor Kimmo Eriksson, assistant supervisor Pontus Strimling, SU). The characteristic feature of the research education programme in Mathematics/Applied Mathematics realized at the Mälardalen University is its effectiveness. In fact, all doctoral av 233

100 Bilaga 1 till ärende 16 students taking part in this programme achieved results according funding used by the Mälardalen University for support of their studies. Active research work of the research groups in the area of Mathematics/Applied Mathematics is reflected in a large number of scientific publications. It should also be specially noted here that Professor Kimmo Eriksson and Professor Sergei Silvestrov have more than 1000 citations each according to Google Scholar. This is at the top level among Swedish Mathematicians. Dmitrii Silvestrov: 10 books peer-reviewed research papers + 13 editorial works; Kimmo Eriksson: 7 books (incl. textbooks) + 78 peer-reviewed research papers + 1 editorial work; Sergei Silvestrov: 1 book + 79 peer-reviewed research papers + 7 editorial works; Andreas Ryve: 13 peer-reviewed research papers; Anatoliy Malyarenko: 30 peer-reviewed research papers + 7 editorial works; Richard Bonner 52 peer-reviewed research papers + 4 editorial works; Ying Ni: 6 peer-reviewed research papers + 3 research reports; Lars-Göran Larsson 7 peer-reviewed research papers; Tetyana Mamchych 2 books + 10 peer-reviewed research papers Other research, educational and related activities in are: Dmitrii Silvestrov: - Vice-chairman of the Board of the Graduate School in Mathematics and Computing (FMB) Member of the Tempus group at the Swedish Ministry of Education (from 2003) - Member of the Evaluation Committee of the activities of the Centre of Biostochastics at the Swedish University of Agricultural Sciences, Reviewer of a grant application for Netherlands Organization for Scientific Research (NWO), Member of Evaluation Committees for PhD. Theses (8 in ). - Co-chairman/member of Organizing/Program Committees of international conferences, workshops and schools, in : 27 - Invited lectures at international conferences, workshops, schools in : 30 Kimmo Eriksson: - Member of the board of the National Centre of Mathematics, Member of editorial boards for 2 international journals, and reviewer for 28 international journals. - Opponent and/or Member of Evaluation Committees for 15 PhD theses and 3 licentiate theses. - Expert (sakkunnig) on a number of promotion and hiring cases, mainly at Umeå University and BTH. - On the mathematics panel of the Academy of Finland, Expert reviewer of grant proposal to American NSF av 233

101 Bilaga 1 till ärende 16 - Co-chairman/member of Organizing/Program Committees of international conferences, workshops and schools: 3 - Invited lectures at international conferences, workshops, schools: maybe 5-10 Sergei Silvestrov: - Member of scientific advisory board of the European network AGMP (from 2005). - Member and node leader of a Nordic Nordforsk network ( ) - Member of editorial boards for more than 10 international journals, and reviewer for more than 15 international journals. - Opponent and/or Member of Evaluation Committees for 5 PhD Theses and 2 licentiate thesis ( ). - Reviewer of a grant application for Netherlands Organization for Scientific Research (NWO), Co-chairman/member of Organizing/Program Committees of international conferences, workshops and schools: 25 - Invited lectures at international conferences, workshops, schools: more than 20 Andreas Ryve: - Nominated as one of three external experts for judging internal research applications in education at Umeå University. Fall Member of the Swedish Committee for Mathematics Education ( ). - Worked part time as an Expert for The Swedish National Agency for Teaching during a period of 18 months (January 2009 to June 2010) and in total for approximately two full months with the new curriculum for Upper Secondary School in Mathematics. - Reviewer for Swedish Research Council (2012-) Anatoliy Malyarenko: - 3 research visits and 2 Erasmus exchange visits - Reviewer for 5 international journals - 14 reports at international conferences 3:2 MDHs resultat i en internationellt och nationell jämförelse Beskriv forskarutbildningens utveckling och placering nationellt och internationellt. The research and research educational programme in the area of Mathematics /Applied mathematics at the Mälardalen University (School of Education Culture and Communication) is deeply integrated in the national and international research cooperation in the area of Mathematics/Applied Mathematics and it is performed at the level established in the leading Swedish universities in the very actual and quickly developing areas of mathematics/applied mathematics. It is based on the productive, fruitful and wide international cooperation of the leaders of research groups and other researchers in these groups with leading research groups and av 233

102 Bilaga 1 till ärende 16 researchers from leading Universities based on joint scientific publications, participation in joint projects and applications: Dmitrii Silvestrov: Professors J. Teugels, W. Schoutens (Catholic University of Leuven); Professor M. Gyllenberg (Universities of Helsinki); Professor Raimondo Manca (University of Rome La Sapienza ), Dr. Ö. Stenflo (Uppsala University); Professors A. Martin-Löf, O. Hössjer (Stockholm University); Professor G. Kuldorff (Umeå University); Professor E. Valkeila (Helsinki University of Technology); Professor H. Schmidli (University of Cologne); Professor N. Limnios (Technological University of Compiègne); Professor S. Rachev (University of Karlsruhe); Professor O. Boxma (Eurandom); Professor J. Kreuser (RiskKontrol Group GmbH, Berne); Professor D. Konstantinides (University of Aegean). Professors S. Ermakov, V. Melas (Saint Petersburg University); Professors A. Kukush, Yu. Mishura, N. Kartashov, Yu. Kozachenko (Kiev University). Kimmo Eriksson: M. Bousquet-Melou (Univ Bordeaux), R. Boyd (UCLA), M. Feldman (Stanford), D. Geary (U. of Missouri), S. Linusson, J. Sjöstrand. J. Karlander, (KTH), M. Enquist, T. Lindholm, P. Strimling (SU), O. Häggström (Chalmers), B. Simpson, B. Markovsky (U of South Carolina), S. Ghirlanda (Brooklyn College), K. Laland (U of St Andrews) Sergei Silvestrov: Professor J. Tomiyama, (Tokyo Metropolitan University, Japan), Professor H. Osaka, (Ritsumeikan University, Kusatsu, Japan), Professor F. van Oystaeyen, (University of Antwerp, Belgium), Professor P. Jorgensen, (University of Iowa, USA), Professor D. R. Larson, (Texas A & M University, USA), Professor C. Skau, (Norwegean University of Science and Technology, Trondheim, Norway), Professor O. Bratteli, (Oslo University, Norway, Professor M. Cwikel (Technion Israel Institute of Technology, Haifa, Israel), Professor S. Jing, (University of Science and Technology of China, Hefei, China), Dr. D.E. Dutkay (University of Central Florida, USA), Dr. A. Makhlouf (Université de Haute Alsace, Mulhouse, France), Dr. N.J. Laustsen (Lancaster University, UK), Dr. M. de Jeu (Associate professor, Leiden University, Netherlands), Dr. T. M. Carlsen, (Norwegean University of Science and Technology, Trondheim, Norway), Dr. D. Piontkovski (Central Institute of Economics and Cybernetics, Moscow, Russia), Professor V. Abramov (Tartu University, Estonia), Dr. Y. Frègier and Dr. A. Gohr (University of Luxembourg), Dr. J. Arnlind (Linköping university), Professor S. Kaijser (Uppsala University), Professor J. Peetre (Lund University), Professor L.-E. Persson (Luleå University of Technology), Professor H. Wallin, (Umeå University), Dr. J. Öinert, (Lund University), Dr. T. Persson (Lund University), Dr. D. Larsson (Högskolen i Oslo), Dr. C. Svensson (insurance industry, Copenhagen), F. K. Andersson (Internet industry, Lund). Andreas Ryve: Paul Andrews (University of Cambridge), John Mason (University of Oxford), Anne Watson (University of Oxford) av 233

103 Bilaga 1 till ärende 16 PhD dissertations defended by mathematical doctoral students at the Mälardalen University, as a rule are based on 4-5 research papers published in the international scientific journals and presented at 4 6 international conferences and workshops. The opponents of the PhD dissertations have been leading internationally known experts, as the following list illustrates: - Henrik Jönsson (PhD from MDH, 2005) Professor Paavo Salminen (Åbo Academy, Finland) - Fredrik Stenberg (PhD from MDH, 2007) Professor Nikolaos Limnios (Technological University of Compiégne, France) - Robin Lundgren PhD from MDH, 2010) Professor Johan Tysk (Uppsala University) - Ying Ni (PhD from MDH, 2011) Professor Mats Gyllenberg (University of Helsinki, Finland) - Andreas Ryve (PhD from MDH, 2006) Professor Anna Sfard (Michigan State University, USA) - Pontus Strimling (PhD from MDH, 2008) Professor Robert Boyd (UCLA, USA) - Micael Ehn (PhD from MDH, 2011) Professor Mark Thomas (University College London, UK) After the defense of PhD dissertation graduates of research educational programme Mathematics/Applied Mathematics have got good jobs. For example, Henrik Jönsson has got a prestigious Marie Curié EU Fellowship at the Eurandom Institute (Holland) and then at the European Commission Joint Research Centre, Italy), Fredrik Stenberg in Nordea Bank AB, Robin Lundgren in the Invest Systems (a leading international supplier of global investment solutions), Ying Ni is a senior lecturer at the Mälardalen University (UKK), Andreas Ryve (PhD from MDH 2006) has got position of lecturer, a four-year research grant from Swedish Research council, a post-doc position at University of Oxford, and now became professor at the Mälardalen University (UKK), Pontus Strimling is a researcher at Stockholm University after postdocs with two Nobel prize winners in economics, Micael Ehn is a postdoc at Stockholm university. Conclussions The Research Educational Programme in Mathematics/Applied Mathematics at the Mälardalen University has a very good prospective for successful continuation and extension based on cooperation with other research directions at the Mälardalen University, Sweden and internationally. The Mathematics/Applied Mathematics at UKK has therefore a good chance with the support of MDH's leadership to position itself as a strong and leading environment both nationally and internationally in the above areas by The key to the successful development of Mathematics in MDH within the period is an active postgraduate education and research in close collaboration with other subjects at MDH, with the private and public sectors and with a clear goal to strengthen the research base of av 233

104 Bilaga 1 till ärende 16 the University's four main educational areas: technology, education, economics education, teacher education, and health and welfare programs av 233

105 Bilaga 2 till ärende 16 Synpunkter på forskarutbildningsämnet Matematik/Tillämpad matematik vid Mälardalens högskola Gunnar Sparr, Lund Ämnesinriktning och kvalitet 1. Definition, inriktning och omfattning av ämnet MDH definierar i Allmänna studieplanen ämnet Matematik/Tillämpad matematik som: Ren och tillämpad matematik, inkl matematisk statistik, optimeringslära, operationsanalys, numerisk analys och spelteori, samt matematikdidaktik. Matematisk modellering intar en central plats. Kommentarer nedan. 2. Hur väl stämmer den bedrivna forskarutbildningen med rubrik och definition av ämnet matematik/tillämpad matematik? Den bedrivna forskarutbildningen vid MDH faller inom ämnet, som det definieras ovan. Den är däremot (naturligtvis) långtifrån heltäckande, något annat är inte att vänta för ett så stort forskningsområde som matematik. Detsamma gäller för betydligt större högskolor/universitet. Närmare bestämt så bedrivs forskning och forskarutbildning vid MDH inom de sektorer som anges av de existerande forskargrupperna: - Stokastiska processer, - Diskret matematik med spelteori, - Teknisk matematik, - Matematikdidaktik. Här är att märka att forskargruppen Teknisk matematik är nystartad, representerad av en nytillträdd professor (Sergei Silvestrov). Även matematikdidaktik representeras av en nytillträdd professor (Andreas Ryve), men där har verksamheten pågått sedan ett antal år. En besläktad fråga är hur väl den vid MDH använda innebörden av ämnesbenämningen Matematik/Teknisk matematik överensstämmer med vad som är brukligt. Min uppfattning om detta ges under följande punkt Hur är inriktning och omfattning av forskarutbildningsämnet vid MDH i jämförelse med den erfarenhet du har av forskarutbildning inom ämnet vid andra lärosäten? Här har jag synpunkter på det bakomliggande regelverket, spec den Allmänna studieplanen för ämnet. Genom att den söker fånga alltför skilda vetenskapsområden blir den otydlig och kravlös. Sålunda skiljer sig området Matematikdidaktik radikalt från övriga områden i definitionen ovan, och det vanliga är att man har separata studieplaner. Som det nu är utgör den allmänna studieplanen vid MDH en slags minsta gemensamma nämnare, vilket gör att den blir otydlig såväl för matematikdidaktik som för övrig verksamhet. Brister och svagheter förtydligas nedan. 105 av 233

106 Bilaga 2 till ärende 16 I det praktiska genomförandet av forskarutbildningen tycks man dock ha hanterat dessa problem, i det man (informellt) delar upp verksamheten i inriktningar mot Tillämpad matematik och Matematikdidaktik. I materialet jag fått finns dock inga nedskrivna regler för detta, med specifikationer av kraven för de resp inriktningarna. Detta har antagligen känts obehövligt med det fåtal handledare som funnits tidigare. I takt med att antalet nu ökar finns anledning att koordinera och specificera kraven för de olika inriktningarna, för att sedan ha detta som stöd när man gör de individuella studieplanerna. Dessa inriktningsspecifikationer bör bakas in i den allmänna studieplanen eller utgöra bilagor till denna. En ökad tydlighet på denna punkt vore säkert bra och rationell för såväl handledare som studenter. Även om det för dagen inte tycks vara aktuellt med någon inriktning mot ren matematik bör man hålla öppet för att skapa en sådan, driven av inomvetenskapligt uppkomna frågeställningar. En annan synpunkt utgår från att det i definitionen av ämnet i allmänna studieplanen särskilt trycks på modellering. Detta ord förekommer sedan inte mer. Till den del studieplanen gäller tillämpad matematik är detta en brist, och det borde tydliggöras att även insatser inom modellering är meriterande. Arbete inom tillämpad matematik består ju ofta i att genom adekvat modellering möjliggöra överföring av känd matematik till nya tillämpningar, medan det rent matematiska nyhetsvärdet kan vara mindre. (Det är främst på denna punkt som inriktningar mot ren och tillämpad matematik skiljer sig.) För att återvända till frågan om inriktning och omfattning av forskarutbildningen vid MDH så är mitt svar att i praktiskt genomförande så håller forskarutbildningen i Matematik/Tillämpad matematik en god standard, som inte avviker från vad som är normalt vid svenska lärosäten. Däremot, om uppdraget vore att bedöma forskarutbildningen enbart utifrån det som garanteras av regelverket, så skulle slutsatsen bli att den inte uppfyller rimliga kvalitetskrav. 4. Hur väl stämmer innehållet i forskarutbildningen med krav från möjliga arbetsgivare för de färdiga doktoranderna? Examinerade från MDH tycks hittills ha varit framgångrika i sina karriärer, inom och utom akademien. Ingenting tyder på framtida ändring i detta avseende, tvärtom innebär de nyrekryteringar av professorer som gjorts en ytterligare förstärkning och att nya möjligheter öppnas. En sådan är att tillkomsten av masterutbildningen Teknisk matematik kan öka rekryteringsunderlaget för utbildning av för industrin attraktiva matematikdoktorer. Detsamma gäller masterutbildningen i Financial Engineering, som redan finns vid MDH. Verksamheten i matematikdidaktik har stora kontaktytor mot omgivande samhälle vid sidan sin naturliga koppling till lärarutbildningen. För en akademisk karriär vid en matematikinstitution skulle jag vilja förtydliga passusen i allmänna studieplanen om kravet att kunna undervisa på alla grundkurser till alla kurser inom grundutbildningen (dvs även avancerade kurser, inte bara kurser på grundnivå). Vid svenska matematikinstitutioner förväntas detta av en doktor i matematik (men gäller inte matematikdidaktik). 106 av 233

107 Bilaga 2 till ärende Ge förslag på förbättringar inom området. Ett antal förslag har lämnats och motiverats ovan, mest kring den allmänna studieplanen. Innehåll och resultat av forskarutbildningen 6. Hur bedömer du omfattning, inriktning och kvalitet för doktorsavhandlingar inom ämnet? I det underlag jag fått finns 5 avhandlingar från de senaste fem åren, varav 3 från forskargruppen i Stokastiska processer, 2 från Diskret matematik med spelteori, ingen från Matematikdidaktik. Samtliga faller alltså inom kategorin tillämpad matematik och utgör goda exempel på modellbygge och analys av modeller. Min bedömning är att avhandlingarna till omfattning, inriktning och kvalitet håller god svensk standard. Med tanke på den lilla handledarstaben under denna period får antalet avhandlingar anses vara högt. 7. Hur bedömer du omfattning, inriktning och nivå för forskarutbildningskurser inom ämnet? Som redan påpekats anser jag den allmänna studieplanen alltför flytande i dessa avseenden. Läser man den strikt så krävs för doktorsexamen bara 30 hp matematiska kurser, utan krav på nivå, av totalt 90 hp kurser. För lic-examen är motsvarande siffror 20 resp 45. Detta kan vara rimligt för inriktningen matematikdidaktik, men inte för andra inriktningar. Även om kloka handledare ser till att denna extremsituation aldrig inträffar, anser jag att regelverket skall ge betydligt bättre vägledning. Jag anser också att det skall finnas en tydlig progression, och att krav skall ställas på en viss mängd renodlade doktorandkurser, som inte samtidigt är grundutbildningskurser. Ett problem vid MDH har varit att den ringa handledarvolymen inte gjort det möjligt att ge sådana renodlade doktorandkurser i Västerås, men där kan man hoppas att de nytillkommande resurserna kan förbättra situationen. Trots avsaknaden av nedskrivet regelverk tycks kursfrågan hittills ha hanterats på ett tillfredsställande sätt. Inom inriktningen mot tillämpad matematik har man dragit stor nytta av MDH:s medverkan i Forskarskolan i matematik och beräkningsvetenskap (FMB), och även utnyttjat doktorandkurser vid SU, UU och KTH. Även läskurser där studenten självständigt läser och tenterar given litteratur tycks förekomma i begränsad omfattning. När det gäller matematikdidaktik har man två ingångar, dels från Matematik/Tillämpad matematik, dels från Didaktik. Man arbetar med fyra kursblock: Allmänvetenskapliga kurser, matematiska kurser, kurser om matematikdidaktisk teoribildning och metododlogi, samt kurser kopplade till avhandlingsarbetet. Även detta borde sättas på pränt. Inom denna inriktning utnyttjas även kurser från forskarskolan Developing Mathematics Education (DME). 8. Hur bedömer du kraven för licentiat- respektive doktorsexamen inom ämnesområdet? Beträffande kurser, så som kraven formuleras i studieplanen är de för låga. Som de hanteras i praktiken tycks kraven vara tillfredsställande, men detta borde som sagt garanteras av studieplanen. 107 av 233

108 Bilaga 2 till ärende 16 Beträffande avhandlingen krävs att denna till väsentiga delar skall kunna publiceras i en internationell tidskrift av god kvalitet. För lic-avhandlingar skall detta gälla för någon del. Detta är ett vanligt sätt att formulera avhandlingskrav. 9. Vad anser du om processen för kvalitetssäkringen av forskarutbildningen (Avstämningspunkter under utbildningens gång, kritisk granskning, extern insyn, processen att utse examinationskommittéer och opponenter)? Här kan jag bara utgå från beskrivningen i självvärderingen, och den tyder på att processen vid MDH inte avviker från den gängse. Koppling mellan grund- och avancerad nivå och forskarutbildningsämnet 10. I hur stor omfattning tillgodräknas kurser från grund- och avancerad nivå? I den allmänna studieplanen finns en anvisning att en väsentlig del av institutionens basutbud bör läsas, och det förutsätts att man tillägnar sig breda baskunskaper. Detta är rimligt för inriktningen Tillämpad matematik (och tycks efterlevas), men är mera tveksamt för inriktningen Matematikdidaktik. Inom Tillämpad matematik tycks man härvid tillämpa en modell där en grundkurs om 7.5 hp på avancerad nivå inom grundutbildningen tillgodoräknas som 5 hp inom forskarutbildningen, alternativt förses med en påbyggnad och då ger 7.5 hp. Detta låter kvalitetsmässigt betryggande. Enligt uppgift brukar i normalfallet hp ingå på detta sätt. 11. Vilka kurser tillgodoräknas i en licentiat- eller doktorsexamen? Inga specifika kurser anges. Principer enligt föregående punkt. 12. Antal disputerade inom relevanta ämnen? Om med relevanta ämnen menas ämnet Matematik/Tillämpad matematik så har 10 personer disputerat sedan Processrelaterade aspekter Handledning 13. Hur ser handledarsituationen ut (omfattning, kapacitet, kompetens)? Idag finns vid MDH 5 handledare i Tillämpad matematik och 2 i Matematikdidaktik. Av dessa har 2 tillkommit sista året, och 2 arbetar endast deltid vid MDH. Detta är mycket låga siffror, och beaktat detta måste verksamheten anses mycket framgångsrik. Personalen är väl kvalificerad, vilket bla visas genom många erhållna forskningsanslag från exempelvis EU, VR, KK-stiftelsen, Riksbankens Jubileumsfond och regionala anslagsgivare. 108 av 233

109 Bilaga 2 till ärende 16 Idag finns 7 doktorander inom Tillämpad matematik och 4 inom Matematikdidaktik (vartill kommer 8 från ingången Didaktik). Handledaruppgiften evalueras internt som 100 timmar per år och doktorand, vilket ligger i nivå med förhållanden jag känner från andra lärosäten. 14. Hur bedömer du att handledningssituation stämmer överens med vad som kan anses vara normal standard inom ämnesområdet? Som sagts ovan bedömer jag handledarkapaciteten vid MDH som mycket låg vid en nationell jämförelse. Samarbete och studiesocial miljö 15. Hur ser samarbetet mellan handledare och doktorander ut? Här har jag bara uppgifterna i självvärderingen, p 13, att utgå från, och de tyder på normala förhållanden. 16. Hur ser seminarieverksamheten ut? Man har regelbundna högre seminarier, där de forskarstuderande medverkar med ungefär ett eget seminarium per år. Aktiv medverkan ger högskolepoäng (begränsad omfattning). Man har även 90%-seminarier i slutskedet av avhandlingsarbetet. 17. Hur är doktorandernas arbetsmiljö? Här har jag bara uppgifterna i självvärderingen, p 13, att utgå från, och de tyder på normala förhållanden. Enligt allmänna studieplanen skall utbildningen ge den forskarstuderande internationell erfarenhet, och det finns medel reserverade för ändamålet. På denna punkt tror jag att MDH avviker positivt från vad som är vanligt. Övergripande 18. Vad bedömer du är de allvarligaste bristerna inom forskarutbildningen? Brister i regelverket, se ovan. I förhållande till sin volym är forskarutbildningen uppbyggd kring ett alltför litet antal handledare, vilket gör den sårbar. 19. Finns det några områden/punkter inom forskarutbildningen som du tycker klart avviker ifrån vad som kan anses vara en normal standard inom ämnesområdet (både högre eller lägre än normal standard)? Nej. 20. Ge förslag på förbättringar inom forskarutbildningen. Jag har ovan framfört ett antal förslag kring regelverket, och upprepar inte dessa. 109 av 233

110 Bilaga 2 till ärende 16 Flera frågor har handlat om forskarhandledningen, och jag har flera gånger konstaterat fåtaligheten av handledare. Fler handledare behövs för att uppnå stabilitet och kritisk massa. Matematik är ett viktigt ämne inom många utbildningar och har en stor undervisningsvolym vid MDH. Institutionen tycks inte vara överbemannad heller när det gäller grundutbildningen, och flera lärare drar säkert ett tungt lass. När nyanställning av lektorer sker vill jag understryka vikten av att man får fler som är engagerade både i grundutbildning och forskning/forskarutbildning, och lägger stor vikt vid forskningsmeriter. Slutligen passar jag på att oombedd göra några reflektioner kring forskarutbildningens organisation, som jag inte finner helt transparent. Som jag förstår det ligger denna för Matematik/Tillämpad matematik inom UKK, men den tillämpade matematiken tycks också vara associated med forskningsprofilen Miljö, energi och resursoptimering. Å andra sidan finns det andra profiler, tex Inbäddade system, och kanske även Hälsa och välfärd, med lika stor (eller större) matematikanknytning. Matematiken och matematiker har potential att göra stor nytta inom flera sådana områden. Jag vill därför lägga ett ord för att man inte genom organisatoriska åtgärder hämmar eller styr matematikens utvecklingsmöjligheter i någon bestämd riktning, utan låter den utvecklas i en neutral omgivning. Jag måste erkänna att jag vid första påseendet tyckte att placeringen vid UKK var egendomlig, men att jag nu vid slutfört uppdrag tror att UKK kan vara en lämplig sådan neutral omgivning. 110 av 233

111 Bilaga 3 till ärende 16 Rapport Utvärdering av forskarutbildningsämnet Matematik/Tillämpad matematik vid MÄLARDALENS HÖGSKOLA Ämnesinriktning och kvalitet Definition, inriktning och omfattning av ämnet: Enligt den allmänna studieplanen för forskarutbildningsämnet matematisk/tillämpad matematik vid MDH: Forskarutbildningsämnet matematik/tillämpad matematik innefattar ren och tillämpad matematik, inklusive matematisk statistik, optimeringslära, operationsanalys, numerisk analys och spelteori, samt matematikdidaktik. Matematisk modellering intar en central plats. Hur väl stämmer den bedrivna forskarutbildningen med rubrik och definition av ämnet matematik/tillämpad matematik? Enligt PM, finns det kompetens i två områden: tillämpad matematik och matematikdidaktik; och fyra forskningsgrupperingar: Stokastiska processer, statistik och finansmatematik (SSF, leds av Professor Dmitrii Silvestrov), Diskret matematik med spelcentrum (DMS, leds av Professor Kimmo Eriksson), Teknisk matematik (TM, leds av Professor Sergei Silvestrov), och Matematisk didaktik (MD, leds av Professor Andreas Ryve ). Fram till 2011, bedrevs forskarutbildningen främst inom SSF och DMS, och sammanlagt har 9 licentiatavhandlingar och 10 doktorsavhandlingar producerats. Från och med 2011, har forskarutbildningen i två nya forskningsgrupper (TM och MD) dragits igång genom att två nya forskningsledare (Prof Sergei Silvestrov och Prof Andreas Ryve) rekryterades till MDH. Notera att forskningsgruppen MD bildades 2006 och var inte så aktiv på forskarutbildningen i början. I dagsläge finns det sammanlagt 11 aktiva forskarstuderande i ämnet, varav sju tillhör tillämpad matematik och 4 tillhör matematikdidaktik. Utöver de fyra forskningsledarna, finns det också två docenter (Anatoliy Malyarenko, tillämpad matematik och Kirsti Hemmi, matematikdidaktik) som är aktiva i handledning, samt några bihandledare från Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet. Det finns alltså en kritisk massa av forskarstuderande och handledare så att forskarutbildningen i ämnet matematik/tillämpad matematik kan fortsätta sina framgångar. Sammanfattningsvis, stämmer den bedrivna forskarutbildningen mycket väl med rubrik och definition av ämnet matematik/tillämpad matematik. 111 av 233

112 Bilaga 3 till ärende 16 Hur är inriktning och omfattning av forskarutbildningsämnet vid MDH i jämförelse med den erfarenhet du har av forskarutbildning inom ämnet vid andra lärosäten? Inriktning och omfattning av forskarutbildningsämnet matematik/tillämpad matematik varierar väldigt mycket från lärosäte till lärosäte. Inriktning vid MDH har breddats sedan i början av 2000 talet, som i dagläget innefattar fyra forskningsinriktningar. Den bedrivna forskningen är mycket aktiv och internationellt erkänd. Prof. Dmitrii Silvestrov är världsledande forskare på sitt område. De andra ledare, Sergei, Kimmo och Andreas, tillhör den yngre generationen och är också erkänt etablerade forskare. Kimmo och Sergei är mycket imponerande med deras över 1000 citeringar. Dessutom har alla fyra inriktningar flertal tillämpningsområden, vilket spelar en avgörande roll för vidareutvecklingen både ur vetenskapligt- och (extern) finanseringsperspektiv. Det är oerhört viktigt att behålla befintliga specialiseringar och kompetenser som kan utbilda forskare och bedriva forskning som saknas på andra lärosäten. Jag är övertygad om att forskarutbildningsämnet matematik/tillämpad matematik vid MDH kommer att utvecklas ännu mer i framtiden, genom interdisciplinärt samarbete både nationellt och internationellt och samverkan med samhället. Omfattning av 11 doktorander med handledarresurser bestående av 4 professorer och 2 docenter är en bra grund för vidareutveckling. Antal professorer har dubblat jämfört med några år sedan. Forskargruppen har varit väldigt framgångsrik på att skaffa externa finansieringar. Det har varit stor inverkan på forskarutbildningens utformning och genomförande, särskilt på senare 3-4 åren då fakultetmedel till forskarutbilningsämnet i matematik/tillämpad matematik har sjunkit till en nivå med ca 0.5 doktorandtjänst/år. För att få en stabil och hållbar forskarutbilning krävs det mer satsningar från fakulteten/universitet, till en nivå på minst en doktorandtjänst/år. Ämnet har ju en övergripande interdisciplinär karaktär och det skall värna om forskningens kvalitet inom både grundläggande och tillämpad forskning vid MDH. Det är lite oroverkande för inriktningen Stokastiska processer, statistik och finansmatematik, med hänsyn till forskningsledaren är numera en deltid (25%) gästprofessor på MDH. Hur ser ut veckling av denna inriktning i framtiden ut då han slutar helt? Det är en aktuell rekryteringsfråga till universitetsledningen på MDH. Efterfrågan på kompetens i matematisk statistik och finansmatematik är stor både nationellt och internationellt, speciellt inom finans, försäkring och läkemedelsindustri, inte minst akademi. 112 av 233

113 Bilaga 3 till ärende 16 Hur väl stämmer innehållet i forskarutbildningen med krav från möjliga arbetsgivare för de färdiga doktoranderna? Efterfrågan på forskarutbildade är relativt stor. På ämnet matematik/tillämpad matematik är universitet och högskolor traditionellt viktiga avnämare, men det finns också många passande jobb i industrin. De disputerade från inriktning mot finansmatematik är attraktiva på finansbranschen. Det visar tydligt att av de fem senaste disputerade, tre är universitetslektor/forskare och två jobbar inom finans. Innehållet i forskarutbildningen stämmer, utan tvekan, mycket bra med krav från möjliga arbetsgivare för de färdiga doktoranderna. 113 av 233

114 Bilaga 3 till ärende 16 Innehåll och resultat av forskarutbildningen Hur bedömer du omfattning, inriktning och kvalitet för doktorsavhandlingar inom ämnet? Totalt 10 doktorsavhandlingar har producerats inom ämnet mellan Underlag för mina bedömningar är fem senaste doktorsavhandlingar. Alla dessa fem avhandlingar är i form av sammansättning som innefattar 4-6 artiklar, vilket är en vanlig omfattning inom ämnet. Tre avhandlingar tillhör forskningsgrupp Stokastiska processer, statistik och finansmatematik (SSF), med Prof. Dmtrii Silvestrov som huvudhandledare. De andra två kommer från forskningsgrupp Diskret matematik med spelcentrum (DMS), med Prof. Kimmo Eriksson som huvudhandledare, Ingen från grupperna Teknisk matematik och Matematisk didaktik, vilket inte är märkvärdigt eftersom de två forskningsgrupperna startades inte förrän När det gäller kvalitet, använder jag av mig författarskap och publiceringsgrad (andel refereegranskade publiceringar i en avhandling). De tre SSF-avhandlingarna (Fredrik Stenberg 2006, Robin Lundgren 2010, Ying Ni 2011) utan tvekan av hög kvalitet. Doktoranderna står som första författare i 4 av 6 artiklar i en avhandling, och alla fem artiklar i två avhandlingar, dessutom är i många fall ensam författare. Publiceringsgrader är 60%, 67% respektive 80%, vilket är väldigt imponerade inom matematik/tillämpad matematik! De två DMS-avhandlingar (Pontus Strimling 2008, Micael Ehn 2011) handlar om matematisk modellering i den kulturella evolutionen, som är en del av det tvärvetenskapliga centret för evolutionär kulturforskning. Doktoranderna står antingen som första författare eller ensam författare i åtta av totalt nio artiklar. Publiceringsgraden var noll vid disputationen, vilket var ganska vanligt i matematikämnet förr i tiden. Numera strävar man efter att öka publiceringsgraden i doktorsavhandling, och det finns i vissa svenska lärosäten krav på minst en accepterad vid disputationen. Med hänsyn till att några artiklar i de två avhandlingarna publicerades kort efter disputationen, är jag övertygad om att även dessa två avhandlingar håller bra kvalitet. Hur bedömer du omfattning, inriktning och nivå för forskarutbildningskurser inom ämnet? Det är svårt att bedöma. Det finns ingen forskarutbildningskurs angiven i PM, inte heller på MDHs hemsida för förskarutbildningen. Enligt allmän studieplan, finns det ett basutbud på institutionen som doktoranderna kan välja och dock ingen specifik kur är obligatorisk. Jag kan tänka mig att baskunskapskrav skiljer sig mellan de fyra forskningsgrupperna, och därför saknas deltagarmängd för varje enskild 114 av 233

115 Bilaga 3 till ärende 16 forskarutbildningskurs. Samtidigt ser jag möjligheten att samordna några gemensamma kurser för samtliga doktorander inom ämnet, nu när det finns åtta nya doktorander (antagna från 2011), och även i vissa fall kan examenarbetare ingå. Hur bedömer du kraven för licentiat- respektive doktorsexamen inom ämnesområdet? Kraven för licentiat- respektive doktorsexamen inom ämnesområdet är adekvat. Möjligtvis kan man fundera på att öka lite krav på förhandsgranskning och doktorsavhandling, genom att införa förhandsgranskning externt där samtliga betygsnämndens ledamöter fungerar som förhandsgranskare, och vid disputationen minst en artikel i sammanläggningsavhandling är accepterad för publicering efter oberoende granskning. Vad anser du om processen för kvalitetssäkringen av forskarutbildningen Utbildningens gång Utbildningens gång kan anses vara normal standard inom ämnesområdet. Kritisk granskning Det finns en process av förhandsgranskning. I den allmänna studieplanen för utbilbildning på forskarnivå i matematik/tillämpad matematik, står det I god tid före framläggning av uppsats/avhandling ska förhandsgranskning ske. Normalt sker detta genom ett så kallat 90%-seminarium, där doktoranden presenterar sin forskning så att kritiska synpunkter kan framföras. Ett sådant seminarium kan ske antingen på institutionen eller på annat lärosäte. I samråd mellan huvudhandledare och doktorand kan annan form av förhandsgranskning väljas. Se alternativ i Studiehandboken. I studiehandboken, förhandsgranskningen beskrivs enbart för doktorsavhandling: Förhandsgranskningen kan ske genom att: 1. En extern granskare, inte opponenten eller ledamot i betygsnämnd, får förhandsgranska avhandlingen i form av en skendisputation. 2. Utsedda representanter inom MDH får ta del av ingående delarbeten vid sammanläggningsavhandling och hela avhandlingen vid monografi och genom skriftligt utlåtande rekommendera eller avråda till att avhandlingen läggs fram. Dessa representanter ska vara ämneskompetenta. Vilken av dessa former av granskning som används och när under utbildningen det ska äga rum ska tydligt framgå av den allmänna studieplanen för respektive ämne. Fakultetsnämnden eftersträvar att förhandsgranskningen genomförs av en extern granskare. 115 av 233

116 Bilaga 3 till ärende 16 Denna process kan anses vara normal standard inom ämnesområdet. Processen ska dock kunna förbättras och även extern förhandsgranskning kan införas för licentiatuppsats. Se förslag i slutet av rapporten. Extern insyn Extern insyn för doktorsavhandling är möjlig i nuläget genom att välja en extern granskare i förhandsgranskningen (se punkten ovan). Det framgår dock inte hur förhandsgranskningen har gjort hittills. Extern insyn kan också delvis visas genom att publicera delarbeten. Detta tydligt framgår i de tre avhandlingarna som har en stor del av delarbeten publicerats. Extern insyn för licentiatuppsats är däremot svårare att bedöma. För att säkra extern insyn som är en viktig komponent i kvalitetsäkring på uppsatsen/avhandlingen, har jag några förslag i slutet av rapporten. Processen att utse examinationskommittéer och opponenter Processen att utse examinationskommittéer och opponenter är det samma för licentiatseminariet och disputationen, enligt Studiehandbok för utbildning på forskarnivå: Det är huvudhandledaren som lämnar förslag till handledarkollegiet om ledamöter till betygsnämnden och opponent (för disputationen), samt tid och plats för seminariet/disputationen. Samtliga personer som föreslås ska ha accepterat uppdraget och anges med fullständiga adresser. Prodekan för forskning och forskarutbildning utser (på förslag av handledarkollegiet) betygsnämnd och en opponent (för disputationen), och meddelar även tid och plats för seminariet/disputationen. Denna process anses vara normal standard inom ämnesområdet. Det finns dock några förslag på sammansättning av betygsnämnden i slutet av rapporten 116 av 233

117 Bilaga 3 till ärende 16 Koppling mellan grund- och avancerad nivå och forskarutbilningsämnet I hur stor omfattning tillgodoräknas kurser från grund- och avancerad nivå? I Studiehandboken för utbildning på forskarnivå (2012), står det i 3.10 att I den allmänna studieplanen finns det också regler om hur stor del av kurserna inom utbildningen på forskarnivå som kan läsas på avancerad nivå. Vid antagning till forskarutbildning går det att tillgodoräkna sig vissa tidigare genomförda och godkända kursmoment (se 3.11). I den allmänna studieplanen för utbildning på forskarnivå i matematik/tillämpad matematik, står det att Kurser från tidigare utbildningsnivåer som går utöver behörighetskraven kan tillgodoräknas i utbildning på forskarnivå om huvudhandledaren bedömer att de har lämplig inriktning och tillräcklig nivå. Alltså det framgår inte som regel hur stor omfattning kurser från grund- och avancerad nivå tillgodoräknas. Möjligen kommer beslut om omfattning av tillgodoräknande och eventuell maximal omfattning av sådan form av tillgodoräknande fattas i snar framtid. Kommentar: det är vanligt att inte framgår i regel denna omfattning av tillgodoräknande på forskarutbildning inom ämnet i andra lärosäten. Men det är nog nödvändigt att börja sätta en maximal gräns för att utesluta förekommande missbruk. Vilka kurser tillgodoräknas i en licentiat- eller doktorsexamen? Det framgår inte i PM. Antal disputerade inom relevanta ämnen? Matematik/tillämpad matematik undervisar på ett flertal ingenjör- och civilingenjörsprogram, lärarutbildningsprogram (didaktik), ekonomiprogram, samt på fristående kurser. Ämnet är dessutom ansvarig på ett utbildningsprogram på grundnivå (Bachelor Programme in Analytical Finance) och två utbildningsprogram på avancerad nivå (Masterprogrammet i Financial Engineering och Masterprogram i teknisk matematik). Utöver de sex professorer/docenter i handledarresurser, finns det tio disputerade lärare/forskare, två universitetsadjunkter inom ämnet och två adjungerade universitetslektorer från näringslivet. 117 av 233

118 Bilaga 3 till ärende 16 Doktorander och handledare i ämnet matematik/tillämpad matematik aktivt undervisar i grundutbildningen. De två masterprogrammen (Financial Engineering och teknisk matematik) ska kunna skapa ett bra underlag för forskarutbildningen. För att ha en bra koppling mellan grund- och forskarutbildning är det viktigt att så många som möjligt av lärarna i grundutbildningen också är aktiva i forskarutbildningen (och forskningen). Det krävs givetvis fakultetsmedel, vilket ofta är ett problem för många lärosäten. 118 av 233

119 Bilaga 3 till ärende 16 Processrelaterade aspekter Handledning Hur ser handledarsituationen ut (omfattning, kapacitet, kompetens)? Handledarresurser omfattar sju forskare, varav fyra professorer, två docenter och en seniorlektor. De, tillsammans med några externa bihandledare, tar hand om handledning för 11 doktorander. Handledarsituationen ser riktigt bra ut. Hur bedömer du att handledningssituation stämmer överens med vad som kan anses vara normal standard inom ämnesområdet? Handledningssituation stämmer väl överrens med vad som kan anses vara normal standard inom ämnesområdet. Samarbete och studiesocial miljö Hur ser samarbetet mellan handledare och doktorander ut? Samarbetet mellan handledare och doktorander är intensivt och baserad på en del aktiviteter: minst en timma per vecka för arbetsmöte; förberedning av gemensamma forskningsuppsatser med doktorander eller handledning av doktorandernas egna uppsatser; aktivt deltagande i ämnets seminarieserier där doktoranderna presenterar deras forskningsresultat; deltagande i forskarutbildningskurser; diskussion med doktorander om deras undervisning i grundutbildningen. Samarbetet anses vara fungerande och normal standard inom ämnesområdet. Hur ser seminarieverksamheten ut? Seminarieverksamheten bedrivas genom ett s.k. Högre seminarium i matematik/tillämpad matematik. Denna seminarieserie har som mål att bidra till att upprätthålla hög kvalité för forskning och forskarutbildning inom ämnet matematik/tillämpad matematik vid MDH och därmed förstärka ytterligare ämnets bidrag i forskningsbas för samtliga teknikutbildningar och lärarutbildningen samt bidra till samverkan med näringslivet, kommun, andra lärosäten och omgivande samhälle. Högre seminarium i matematik/tillämpad matematik drivs inom följande fyra spår: MERO (strategiskt samarbete matematik/tillämpad matematik (UKK) och energi- och miljöteknik (HST)); Matematikdidaktik (strategiskt samarbete mellan matematik/tillämpad matematik och didaktik/utbildningsvetenskap); Interdisciplinärt samarbete (samverkan av matematik/tillämpad matematik med andra ämnen vid UKK och andra akademier HST, IDT och HVV); Samproduktion och samverkan (SOS) (med industri kommun och omgivande samhälle, andra lärosätten, nationell och internationellt). 119 av 233

120 Bilaga 3 till ärende 16 Högre seminarium kompletteras även med workshopar, minisymposier, minikurser, gästföreläsningar och andra evenemang med anknytning till forskning och utbildning i matematik/tillämpad matematik. Doktoranderna inom ämnet deltar aktivt och presenterar deras forskningsarbete på Högre seminarium. Doktoranderna även aktivt deltar andra seminarier både inomvetenskapligt och interdisciplinärt. Seminarieverksamheten i matematik/tillämpad matematik ser bra ut. De fyra spåren speglar ämnets intention och bidrag till forskningssamarbete och samverkan. En fungerande seminarieverksamhet är mycket viktig för så väl inomvetenskaplig utveckling som samverkan med omvärlden, inte minst för doktorandernas utveckling. Hur är doktorandernas arbetsmiljö? Doktorandernas arbetsmiljö kan anses vara normal standard inom ämnesområdet. 120 av 233

121 Bilaga 3 till ärende 16 Övergripande Vad bedömer du är de allvarligaste bristerna inom forskarutbildningen? Jag bedömer att forskarutbildningen inom ämnet matematik/tillämpad matematik fungerar bra, och det finns inga allvarliga brister inom själva utbildningen. Men jag vill påpeka att det finns svårigheter och utmaningar för forskarutbildningsämnet. Den allvarligaste är finansiering från fakulteten som i nuläget ca 0,5 doktorandtjänst/år. Det riskerar stabiliteten och hållbarheten. Finns det några områden/punkter inom forskarutbildningen som du tycker klart avviker ifrån vad som kan anses vara en normal standard inom ämnesområdet (både högre eller lägre än normal standard)? Ingen särskild i ämnets helhet. Om man tittar på inriktningarna, kan man konstatera att avhandlingarna från inriktningen Stokastiskaprocesser, statistik och finansmatematik är klart bättre än en normal standard inom ämnesområdet, med avseende på antal publicerade delarbeten. Ge förslag på förbättringar inom forskarutbildningen a) Förtydliga samt öka krav på doktorsavhandling (i form av sammanläggningsavhandling) genom att den forskarstuderande ska ha demonstrerat vetenskaplig självständighet genom att vara försteförfattare på minst två delarbete, och vid disputationen ska minst ett delarbete vara accepterat för publicering efter oberoende granskning. b) Förtydliga och öka krav på sammansättning av betygsnämnden. 1. Doktorsexamen Nuvarande riktlinjer är: Betygsnämnden, som betygssätter doktorsavhandlingen, vid disputation ska bestå av minst tre ledamöter, vilka ska vara docenter eller professorer. Högst en av dessa får komma från samma akademi som forskarstuderanden och minst en av dessa ska hämtas utanför den egna fakulteten. Minst två av ledamöterna ska ha kompetens inom avhandlingsområdet. Därtill kan ytterligare två ledamöter (som ej har rösträtt i betygsfrågan) adjungeras. Bland betygsnämndens ledamöter ska båda könen finnas representerade Förslag (nytt med understreck): Betygsnämnden, som betygssätter doktorsavhandlingen, vid disputation ska bestå av minst tre ledamöter, samtliga ska ha docentkompetens eller motsvarande utländsk kompetens. Högst en av dessa får komma från den 121 av 233

122 Bilaga 3 till ärende 16 egna akademin, dock inte från den egna institutionen/avdelningen och minst en av dessa ska hämtas utanför MDH. Minst två av ledamöterna ska ha kompetens inom ämnesområdet. Därtill kan ytterligare två ledamöter (som ej har rösträtt i betygsfrågan) adjungeras. Bland betygsnämndens ledamöter ska båda könen finnas representerade. 2. Licentiatexamen Nuvarande riktlinjer är otydliga. Förslag: Betygsnämnden för licentiatexamen ska bestå av tre ledamöter, samtliga ska inneha doktorsexamen och minst två ska ha docentkompetens eller motsvarande utländsk kompetens. Minst två av ledamöterna ska ha kompetens inom ämnesområdet. Minst en ledamot ska komma utanför MDH. En suppleant som kan kallas in med kort varsel ska utses. Om endast en ordinarie ledamot kommer utanför MDH, måste suppleanten vara utanför MDH. Förslag som gäller både licentiat- och doktorsexamen: Både vid disputation och licentiatseminarium ska jävsaspekter beaktas och jäv får inte föreligga mellan doktorand/handledare och opponent eller ledamot i betygsnämnd. Sampublicering under de senaste fem åren anses indikera risk för jäv. Jämställdhetsaspekten ska beaktas vid val av ledamöter till betygsnämnd vid disputation och licentiatseminarium. c) Öka krav på förhandsgranskning. Nuvarande riktlinjer: Förhandsgranskningen för doktoravhandling kan ske genom att: 1. En extern granskare, inte opponenten eller ledamot i betygsnämnd, får förhandsgranska avhandlingen i form av en skendisputation. 2. Utsedda representanter inom MDH får ta del av ingående delarbeten vid sammanläggningsavhandling och hela avhandlingen vid monografi och genom skriftligt utlåtande rekommendera eller avråda till att avhandlingen läggs fram. Dessa representanter ska vara ämneskompetenta. Vilken av dessa former av granskning som används och när under utbildningen det ska äga rum ska tydligt framgå av den allmänna studieplanen för respektive ämne. Fakultetsnämnden eftersträvar att förhandsgranskningen genomförs av en extern granskare. Förslag: För doktorsavhandling fungerar samtliga betygsnämndens ledamöter som förhandsgranskare. För licentiatavhandling fungerar två av betygsnämndens tre 122 av 233

123 Bilaga 3 till ärende 16 ledamöter som förhandsgranskare. Avhandlingen ska vara förhandsgranskarna tillhanda 10 veckor före disputation och 8 veckor före licentiatseminarium. Sju veckor innan disputation och 6 veckor innan licentiatseminarium ska avhandlingen återlämnas till den forskarstuderande. Förhandsgranskarna åtar sig att vid detta tillfälle att lämna ett yttrande samt en preliminär bedömning om avhandlingen kommer att kunna godkännas vid disputationen/licentiatseminariet. Fördel med förslaget, t ex för doktorsavhandling, är att det finns tre granskare och ingen från den egna institutionen enligt mitt förslag på sammansättning av betygsnämnden, vilket garanterar den externa förhandsgranskningen. Dessutom behövs det inte söka ytterligare en extern granskare utöver betygsnämnden, som ska göras enligt nuvarande regler. Det är nog svårt att hitta kompetenta personer inom ämnesområdet. d) Utvecklar samarbetet ytterligare med matematisk statistisk vid andra lärosäten med väl etablerad forskarutbildning, för att kunna komplettera med statistikkompetens som är en viktig komponent i samverkan och kvalitetsäkring för forskning vid MDH. e) Fakulteten ser till att finansiera minst en doktorandtjänst per år för ämnet matematik/tillämpad matematik. f) Fakulteten ser till att lärarna får bättre forskningsmöjligheter, framför allt för att skapa en miljö för forskarutbildningen g) Fortsätta aktivt med Högre seminarium. Från webben, visar det sig att vårterminen 2012 fungerade riktigt bra, men höstterminen 2012 ser lite tungt ut. Det krävs en del jobb att hålla igång denna verksamhet. Det är en viktig plattform för forskarstuderande. h) Förbättra hemsidan för forskarutbildningen genom att lägga till information sådan som Administrativ information (t ex regler och riktlinjer, resebidrag, checklista inför licentiat- respektive doktorsexamen, mm), Forskarutbildningskurser, Avhandlingar, mm. i) Förstärka koppling mellan grundutbildningen och forskarutbildningen genom att koppla in examensarbeten till forskargrupperna där doktoranderna hjälper till att handleda examensarbetare, att vissa kurser kan läsas gemensamt av doktorander och sistaårets studenter, och att alla handledare och doktorander undervisar på grundutbildningen. Det är också viktigt att så många som möjligt av lärarna i grundutbildningen också är aktiva i forskarutbildningen (och forskningen). 123 av 233

124 Bilaga 3 till ärende 16 Sammanfattningsvis anser jag att MDH erbjuder en forskarutbildning i ämnet matematik/tillämpad matematik av hög kvalité, att forskarmiljön har ett påfallande stort internationellt kontaknät, och att forskargrupperna har varit mycket framgångsrik att skaffa externa medel, vilket har, i nuläget med det alltför lilla och krympande fakultetsanslaget till forskarutbilningen, en avgörande roll för att behålla den kritiska massan. Verksamheten bör i fortsättning inriktas på att utveckla de högre nivåerna på grundutbildningen och på att bredda forskarutbildningen i samverkan med närliggande universitet för att långsiktigt kunna åstadkomma en hållbar forskarutbildningsmiljö. Utvärderare: Jun Yu Professor i matematisk statistik Institutionen för matematik och matematisk statistik Umeå universitet 124 av 233

125 Bilaga 1 till ärende Dnr: MDH /12 Lisa Silver, Utbildnings- och forskningssektionen Sammanställning av den årliga ISP- översynen Inledning Enligt högskoleförordningen (HF 6:29) ska de individuella studieplanerna regelbundet följas upp. Vid MDH genomförs denna uppföljning i form av årlig översyn där ISP:er granskas av akademi och UFO samt fastställs av fakultetsnämnden. Syftet med den årliga översynen är att tillse att den individuella studieplanen regelbundet följs upp av doktorand och huvudhandledare under akademins överinseende, samt att tillse att innehållet överrensstämmer med MDH:s riktlinjer avseende ISP:er. Sedan 2004 använder MDH systemet WebISP (WISP) för att digitalt upprätta och hantera individuella studieplaner för studerande på forskarnivå. I systemet finns både själva ISP:n och funktioner för granskning och utvärdering. De forskarstuderande ska tillsammans med handledare kontinuerligt uppdatera den individuella studieplanen under studiernas gång. Dessutom ska forskarstuderande och handledarna en gång om året tillsammans uppdatera den individuella studieplanen och sedan godkänna den i WISP för vidare granskning av samordnaren för forskarutbildning och UFO. Efter att UFO granskat ISP:erna ska de fastställas i fakultetsnämndens utskott för forskarutbildning. 2. Tidsram, underlag och bedömningsgrunder Tidsram för översynsprocessen 2012 Uppföljningsprocessen inleds i september varje år i och med att UFO kontaktar akademierna för att uppmärksamma kommande översyn. UFO och akademier har även deltagit i uppstartsmöten inför översynen De individuella studieplanerna ska uppdateras och godkännas av forskarstuderande och handledare under november. De uppdaterade ISP:erna ska vara klara och överlämnade till samordnaren för forskarutbildningen senast 30 november. Samordnaren för forskarutbildningen ska under november och december löpande granska och godkänna de uppdaterade och digitalt godkända ISP:erna varefter att de inkommer. ISP:erna ska vara överlämnade till UFO senast 31 december. UFO granskar löpande inkomna ISP:er under december och januari och bereder sedan ISP:erna för fastställande i utskottet för forskarutbildning. UFOs granskningsarbete ska vara avslutat senast 31 januari. Fakultetsnämndens utskott för forskarutbildning fastställer de ISP:er som UFO granskat vid utskottsmöten under december till februari. Alla ISP:er ska vara fastställda senast 28 februari av 233

126 Bilaga 1 till ärende 17 Efter att översynen har avslutats sammanställer UFO resultatet och återrapporterar till högskoleledning och akademier. Granskningens omfattning I uppföljningsprocessen granskas och fastställs alla aktuella ISP:er av fakultetsnämndens utskott för forskarutbildning med tre undantag: Nyantagna forskarstuderande. Dessa ISP:er genomgår granskning och fastställs i samband med antagningen och inkluderas först i följande års ISP- översyn. Forskarstuderande som inte uppdaterat och godkänt sin ISP under året. ISP:er som inte uppdaterats inför översynen hanteras varken av UFO eller Fakultetsnämndens utskott för forskarutbildning. Dessa rapporteras samlat som ej fastställda i slutrapporten. Forskarstuderande som under en längre tid avvikit från sina studier. På akademins begäran kan en intern notering göras i WISP om de forskarstuderande som är inaktiva men inte ansökt om studieavbrott eller studieuppehåll. I WISP registreras då doktoranden som administrativt avbrott. Denna kategori inkluderas inte i den årliga översynen. Översynens underlag utgörs av alla ISP:er med studiestatus pågående forskarutbildning i WISP. De som formellt ansökt om studieavbrott eller studieuppehåll eller de fall där akademierna har ansökt om notering om administrativt avbrott inkluderas inte. I tabell 1 medräknas kategorin nyantagna tillsammans med kategorin aktiva ISP:er vilket ger 237 individer totalt. I alla övriga tabeller och diagram grundar sig uppgifterna på antalet aktiva ISP:er exklusive nyantagna ht12. Det sammanlagda antalet aktiva ISP:er exklusive nyantagna är 216. Fokus för UFO:s granskning I samband med översynen granskar UFO att studieplanens centrala uppgifter är medtagna och korrekt ifyllda. UFO:s granskning lägger särskild vikt vid att följande uppgifter: Personuppgifter Planeringssamtal har genomförts under året och noterats i ISP:n Finansieringen är specificerad och finns för hela utbildningstiden Aktivitetsgraden är korrekt ifylld Planerad och fullgjord del av examen är korrekt ifylld Forskning bedrivs på minst 50% av heltid (i snitt för hela forskarutbildningen) För mer information om riktlinjer för ISP- översynen se UFO:s processdokument: Process för granskning och fastställande av individuella studieplaner (ISP) för studerande på forskarnivå (Dnr MDH /12) av 233

127 Bilaga 1 till ärende Sammanfattning av översynen i siffror Diagram 1: Sammanställning av ISP-översynen Fastställda Inkommna till Ufo - retur Ej inkomna till Ufo 100% 90% 80% % 60% 50% 40% 30% 20% 10% % 0 Sammanfattning i punktform: Totalt granskades 154 ISP:er som inkommit till UFO Under granskningsperioden fastställdes 128 av de inkomna ISP:erna 40 av de inkomna ISP:erna returnerades till akademin för justering 13 av de returnerade ISP:erna har fastställts 26 returer är ännu inte åtgärdade 62 ISP:er inkom inte till UFO inom tidsramen för granskningen av 233

128 Bilaga 1 till ärende 17 Totalt antal granskade ISP:er per ämne I årets granskning har drygt 70% av de aktiva ISP:erna som omfattas av översynen granskats. Fördelat på forskarutbildningsämne så har alla ämnen, utom elektronik, fått merparten av sina ISP:er granskade. Endast 3 forskarutbildningsämnen har fått samtliga av sina aktiva ISP:er granskade. Tabell 1: Sammanställning granskade ISP:er Akademi Ämne Inkommna till Ej inkomna Nyantagna Totalt UFO (totalt) till UFO (undantas) i WISP UKK Didaktik UKK Matematik/tillämpad matematik UKK Naturvetenskapernas och teknikens didaktik HVV Vårdvetenskap IDT Innovation och design IDT Datavetenskap IDT Elektronik HST Arbetslivsvetenskap HST Energi- och miljöteknik HST Industriell ekonomi och organisation Totalt Totalt antal fastställda ISP:er per ämne Knappt 60% av totalt 216 aktiva ISP:er fastställdes under årets översyn. 6 av 10 forskarutbildningsämnen har fått majoriteten av sina aktiva ISP:er fastställda. 4 ämnen fick färre än hälften av sina ISP: er fastställda. Endast 1 forskarutbildningsämne har fått samtliga aktiva ISP:er fastställda under årets översyn. Tabell 2: Sammanställning fastställda/ej fastställda ISP:er Akademi Ämne Fastställda Ej fastställda Totalt i (totalt) WISP UKK Didaktik UKK Matematik/tillämpad matematik UKK Naturvetenskapernas och teknikens didaktik HVV Vårdvetenskap IDT Innovation och design IDT Datavetenskap IDT Elektronik HST Arbetslivsvetenskap HST Energi- och miljöteknik HST Industriell ekonomi och organisation Totalt av 233

129 Bilaga 1 till ärende 17 ISP:er inkomna till UFO antal per ämne över tid 120% Diagram 2: ISP:er inkomna till UFO - tid 100% Didaktik ISPer (%) som inkommit till Ufo 80% 60% 40% Matematik/tillämpad matematik Naturvetenskapernas och teknikens didaktik Vårdvetenskap Innovation och design Datavetenskap Elektronik Arbetslivsvetenskap 20% Energi- och miljöteknik 0% oktober nov- 10 dec dec 1-25 jan jan Tidslinje för översynen Industriell ekonomi och organisation Diagrammet ovan visar fördelningen av inkomna ISP:er över tid i procent per ämne. Sammanlagt inkom knappt hälften av de granskade ISP:erna till UFO inom den uppsatta tidsramen (innan 31 dec). 2 forskarutbildningsämnen lämnade inte in ISP:er i december. 2 forskarutbildningsämnen lämnade in samtliga ISP:er inom tidsramen för granskningen 154 av totalt 216 aktiva ISP:er inkom till UFO i tid för att granskas innan utskottsmötet 29 januari. Se tabell 3 och 4 nedan för exakt antal inkomna ISP:er över tid totalt och fördelat på ämne av 233

130 Bilaga 1 till ärende 17 Totalt inkom 154 uppdaterade ISP:er till UFO inom tidsramen för översynsprocessen. Under tidsperioden inför utskottsmötet i december inkom 39 ISP:er. Vid sista datum för överlämnande till UFO (31 dec) hade sammanlagt 73 ISP:er inkommit. Den 25 januari som var det sista tillfället att lägga ISP:er till kallelsen för utskottsmötet 29 januari hade ytterligare 77 ISP:er inkommit till UFO. Totalt inkom 81 ISP:er till UFO under januari. Tabell 3: Total antal inkomna ISP:er över tid oktober nov - 10 dec dec 1-25 jan jan Antal inkomna (alla ämnen) Totalt inkomna (alla ämnen) Tabell 4 visar utvecklingen av antalet inkomna och ej inkomma ISP:er över tid per ämne. Tabell 4: Tid för inkommande till UFO per ämne Ämne oktober nov dec dec jan jan Didaktik - Inkomna till UFO Didaktik - Ej inkomna Matematik/tillämpad matematik - Inkomna till UFO Matematik/tillämpad matematik - Ej inkomna Naturvetenskapernas och teknikens didaktik Inkomna till UFO Naturvetenskapernas och teknikens didaktik - Ej inkomna Vårdvetenskap - Inkomna till UFO Vårdvetenskap - Ej inkomna Innovation och design - Inkomna till UFO Innovation och design - Ej inkomna Datavetenskap - Inkomna till UFO Datavetenskap - Ej inkomna Elektronik - Inkomna till UFO Elektronik - Ej inkomna Arbetslivsvetenskap - Inkomna till UFO Arbetslivsvetenskap - Ej inkomna Energi- och miljöteknik - Inkomna till UFO Energi- och miljöteknik - Ej inkomna Industriell ekonomi och organisation - Inkomna till UFO Industriell ekonomi och organisation - Ej inkomna av 233

131 Bilaga 1 till ärende 17 Returnerade/ej fastställda ISP:er per ämne 40 av de totalt 154 granskade ISP:erna behövde justeras eller uppdateras innan de var klara att fastställas. Se tabellen nedan för fördelning på ämne och andel av returerna som åtgärdats inom tidsramen för översynen. Tabell 5: Returer ISP Akademi Ämne Returer Åtgärdade Ej klara totalt UKK Didaktik UKK Matematik/tillämpad matematik UKK Naturvetenskapernas och teknikens didaktik HVV Vårdvetenskap IDT Innovation och design IDT Datavetenskap IDT Elektronik HST Arbetslivsvetenskap HST Energi- och miljöteknik HST Industriell ekonomi och organisation Totalt Den i särklass vanligaste anledningen till att ISP:er returnerades till akademierna var att avsnittet Aktivitetsgrad för forskarutbildningen behövde justeras. Se tabell för exakta siffror. (Det samlade antalet returer nedan överstiger det totala antalet i tabellen ovan pga. att en ISP kan ha flera anledningar till retur.) Diagram 3: Anledning till retur Industriell ekonomi och organisation Energi- och miljöteknik Arbetslivsvetenskap Elektronik Datavetenskap Innovation och design Vårdvetenskap Naturvetenskapernas och teknikens didaktik Matematik/tillämpad matematik Didaktik av 233

132 Bilaga 1 till ärende 17 Akademi Ämne Planeringssamtal saknas Tabell 6: Anledning till retur per ämne Aktivitetsgrad för forskarutbildningen Fullgjord del av examen. Övriga returer Returer totalt UKK Didaktik UKK Matematik/tillämpad matematik UKK Naturvetenskapernas och teknikens didaktik HVV Vårdvetenskap IDT Innovation och design IDT Datavetenskap IDT Elektronik HST Arbetslivsvetenskap HST Energi- och miljöteknik HST Industriell ekonomi och organisation Totalt Avslutande summering Drygt 70% av alla aktiva ISP:er granskades i översynen Knappt 60% av alla aktiva ISP:er fastställdes i översynen 1 Forskarutbildningsämne fick 100% av sina aktiva ISP:er fastställda i översynen 2 Forskarutbildningsämnen inkom med 100% av sina ISP:er i tid till UFO Drygt 50% av de granskade ISP:erna inkom försent till UFO Drygt 25% av de granskade ISP:erna returnerades till akademin för justering Drygt 28% av ISP:erna inkom aldrig till UFO och granskades därför inte I ljuset av tidigare års granskningar så har det skett en avsevärd förbättring sett till antalet fastställda ISP:er rent tidsmässigt. Förra året var inte ens hälften så många fastställda vid utskottsmötet i februari. När översynen avslutades efter utskottsmötet i juni så hade totalt 131 ISP:er fastställts. Dock bör man också ta i beaktande att en akademi tillkommit i översynen sedan förra året. HVV med sina 22 nya ISP:er som alla fastställdes vid utskottsmötet i december påverkar naturligtvis jämförelsen med förra året när det gäller andelen ISP:er som fastställts och inkommit i tid. Utfallet i rapporten grundar sig på antalet fastställda ISP:er 31 januari De 26 ISP:erna som inkommit till UFO men ännu inte fastställts har möjlighet att justeras och fastställas Per Capsulam innan 28 februari. Antalet ISP:er som kan komma att fastställas under februari förväntas inte överstiga av 233

133 Bilaga 1 till ärende 17 Bilaga 1. Erfarenheter från översynsprocessen Punkterna nedan summerar erfarenheterna från översynsprocessen och kontakterna med akademierna gällande problem i översynen och möjliga lösningar på dessa problem. Problem Samordnarna för forskarutbildningen uppger att tidsbrist och otillräckliga resurser förhindrar dem att lägga tillräckligt mycket tid på ISP- översynen Förlust av uppbyggd erfarenhet och kunskap när samordnarna för forskarutbildningen byts ut Oklarhet kring hur ISP:n ska tolkas och fyllas i Inga tydliga rutiner för att hantera avvikande ISP:er Enligt delegationsordningen fastställs ISP:er av utskottet för forskarutbildning. Detta innebär att utskottet under december och januari ska granska ca 200 ISP:er och att merparten av dessa fördelas på mötet i januari. Är detta en optimal resursanvändning? Studiehandboken föreskriver att huvudhandledaren är ansvarig för att ISP:er upprättas, uppdateras och årligen följs upp. Rapportens resultat pekar på att det finnas anledning att se över huvudhandledarnas arbete med ISP- uppföljningen. Uppgifter om aktivitetsgrad som fastställts i tidigare års ISP- översyner ändras i efterhand Förslag på förbättringar Även om utfallet av årets ISP- översyn har förbättrats i jämförelse med tidigare år så finns det fortfarande utrymme för att förbättra och effektivisera ISP- översynen. Förtydliga instruktionerna i WISP om vilka regler som gäller angående upprättande och uppdateringar av ISP:n Rutiner för att tydliggöra vikten av en korrekt ISP för de forskarstuderande, gärna i samband med att den forskarstuderande påbörjar sina studier Tydliggöra för handledarna vikten av en korrekt ISP Tydliggöra innebörden av ett digitalt godkännande i WISP Tydliggöra innebörden av ett fastställande i utskottet Uppdatering av WISP för att förhindra att fastställda uppgifter ändras retroaktivt Ta fram nya rutiner för att hantera avvikande ISP:er Möjligheten att ansöka om statusen administrativt avbrott bör utnyttjas mer Uppföljningsmöten med ledning för respektive akademi efter avslutat ISP- översyn Sammanfattande rapportering till utskottet för forskarutbildning som grund för diskussion och slutsatser om forskarutbildningen ur ett kvalitetsperspektiv. Se över kommunikation mellan UFO och akademierna av 233

134 Bilaga 1 till ärende 18 Allmän studieplan för forskarutbildning i didaktik Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH , reviderad , reviderad av fakultetsnämnden vid MDH 20XX-XX-XX. 1. Ämnesbeskrivning Didaktik som forskningsfält och kunskapsområde behandlar frågor om utbildning, undervisning och lärande. Didaktik omfattar alla de frågor som finns i skärningspunkten mellan ett specifikt kunskapsområde och undervisningen om detta kunskapsområde. Forskarutbildningsämnet omfattar även förutsättningar för undervisning och lärande, särskilt med beaktande av olika socialisations- och kommunikationsprocessers innehåll och den variation av barn, unga och vuxna som möter förskola, skola och vuxenutbildning, såväl ur ett historiskt perspektiv som i nutid. 2. Utbildningens mål Allmänna mål för utbildning på forskarnivå beträffande kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, samt värderingsförmåga och förhållningssätt, anges i Examensordningen (Högskoleförordningen, bilaga 2). Utöver de mål som anges i högskolelagen och högskoleförordningen har fakultetsnämnden vid MDH fastställt gemensamma mål enligt Studiehandbok för utbildning på forskarnivå. För forskarutbildningen i didaktik gäller härutöver följande mål: utbildningens mål är att den forskarstuderande ska nå fördjupade och vidgade kunskaper i ämnet didaktik, nödvändiga för avhandlingsarbetet och användbara i yrkesverksamhet, såväl utom som inom högskolan. Den forskarstuderande ska som ett led i utbildningen självständigt genomföra en studie, vars omfång är relaterat till den disponibla tiden. 3. Antagning Antagning till utbildningen regleras enligt antagningsordningen i Studiehandbok för utbildning på forskarnivå. 3.1 Behörighet Den grundläggande behörigheten för att antas till utbildning på forskarnivå regleras i högskoleförordningen 7 kap 39. För behörighet att antas till forskarutbildning i didaktik gäller som särskilda behörighetsvillkor att studenten ska ha lärarexamen eller studier motsvarande minst 180 högskolepoäng med utbildningsvetenskaplig relevans. Den sökande ska under sin grundutbildning ha utfört ett godkänt examensarbete/självständigt arbete/uppsats om minst 15 högskolepoäng. Särskild behörighet har också den som i annan ordning inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. 3.2 Urval Urval bland de sökande görs enligt följande bedömningsgrunder: - i första hand att sökande uppvisar dokumenterad förmåga att ha förutsättningar att genomföra didaktisk forskning (genom examensarbeten/självständigt arbete/ uppsats eller andra vetenskapliga publikationer) - i andra hand att lämplig handledare finns inom den sökandes intresseområde. 4. Utbildningens innehåll och genomförande För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan tillsammans med handledare, där utbildningen planeras i detalj, till exempel beträffande kurser och medverkan i seminarieverksamhet. Studieplanen ska uppdateras och granskas vid varje större förändring, minst en gång per år. 4.1 Kurser 134 av 233

135 Bilaga 1 till ärende 18 I utbildningen ska ingå kurser omfattande minst 90 högskolepoäng för doktorsexamen och minst 45 högskolepoäng för licentiatexamen. För varje kurs ska det finnas en examinator och en kursbeskrivning, där kursens mål, innehåll, litteratur och poängtal framgår. I den individuella studieplanen ska för den enskilde studenten anges planerade och slutförda kurser. Härvidlag kan även kurser som ges vid andra universitet och högskolor tas med. Följande riktlinjer gäller för utformning av kursdelen av forskarutbildningen i didaktik: Kursdelen består av två kursblock. Det första blocket består av grundläggande kurser för alla forskarstuderande i didaktik. Det andra blocket består av valfria kurser avsedda främst för doktorander med doktor som målexamen. Grundläggande kurser De grundläggande kurserna syftar till att ge kunskap om didaktikens utbildningsvetenskapliga grund, det didaktiska forskningsfältet, vetenskapsteori och vetenskaplig metod. Valfria kurser De valfria kurserna syftar till att ge en fördjupning inom didaktik. Delkurserna bör innehålla såväl metodiska som teoretiska moment inom ramen för inriktningen samt möjlighet till ytterligare fördjupning i nära anknytning till avhandlingsämnet. De valfria kurserna kan inkludera ämnesstudier med koppling till ämnesdidaktik. De valfria kurserna väljs i samråd med handledaren och kan med fördel läsas vid andra akademier och lärosäten. De valfria kurserna kan också bestå av läskurser där doktoranden genom självstudier och handledning tillägnar sig överenskommen litteratur. 4.2 Handledning Rätten till handledare och handledning regleras i Studiehandbok för utbildning på forskarnivå. 4.3 Förhandsgranskning För doktorsexamen ska det ske en kollegial granskning av arbetet under doktorandens första år. Dessutom ska en extern sakkunnig granska arbetet i slutet av forskarutbildningen. För licentiatexamen genomförs en kollegial granskning av avhandlingsarbetet under doktorandens första år. Dessutom ska en extern sakkunnig granska arbetet i god tid före licentiatseminariet. 4.4 Internationalisering För doktorsexamen ska doktoranden delta i två konferenser, varav en ska vara internationell. Vid konferenserna ska doktoranden presentera sin egen forskning. Doktoranden ska för licentiatexamen delta i minst en konferens under sin utbildning. 5. Examen Utbildning på forskarnivå avslutas med doktorsexamen alternativt licentiatexamen. Studenten har också rätt men inte skyldighet att avlägga licentiatexamen som en etapp i forskarutbildningen. 5.1 Doktorsexamen Riktlinjer för doktorsexamen ges i Studiehandbok för utbildning på forskarnivå. Inom didaktik gäller dessutom följande: För doktorsexamen krävs godkända kurser som omfattar 90 högskolepoäng och en Godkänd avhandling vars omfattning motsvarar studier om 150 högskolepoäng. Avhandlingen och kurserna ska tillsammans omfatta 240 högskolepoäng. Doktorsavhandling ska examineras vid en offentlig disputationsakt. Riktlinjer för aktens utformning och betygsnämndens sammansättning framgår av Studiehandboken för utbildning på forskarnivå. 135 av 233

136 Bilaga 1 till ärende Licentiatexamen Riktlinjer för licentiatexamen ges i Studiehandbok för utbildning på forskarnivå. Inom didaktik gäller dessutom följande: För licentiatexamen krävs godkända kurser om minst 45 högskolepoäng och en godkänd vetenskaplig uppsats vars omfattning motsvarar studier om minst 75 högskolepoäng. Uppsatsen och kurserna ska tillsammans omfatta minst 120 högskolepoäng. Licentiatavhandling ska examineras vid ett licentiatseminarium. Riktlinjer för seminariets utformning och val av examinator framgår av Studiehandboken för utbildning på forskarnivå. 6. Vetenskapligt arbete I utbildningen ska ingå ett vetenskapligt arbete i form av en vetenskaplig uppsats. Allmänna riktlinjer framgår av Studiehandbok för utbildning på forskarnivå. 7. Övrigt Avhandlingen ska författas på svenska eller engelska, med sammanfattning på engelska eller svenska. Box 883, Västerås. Tfn: Box 325, Eskilstuna. Tfn: E-post: info@mdh.se Webb: av 233

137 Bilaga 1 till ärende 19 Sammanträde: #2: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH /11 BeslutsPM Handläggare Michael Rogefelt 1 (3) BESLUTSPROMEMORIA Uppföljning av Universitetskanslerämbetets (UKÄ) ifrågasatta examen - magister i företagsekonomi Bakgrund I pågående kvalitetsutvärdering fattade UKÄ den 15 maj 2012 beslut om bristande kvalitet för Magisterexamen i företagsekonomi vid MDH. Beslut om bristande kvalitet benämns också som ifrågasatt kvalitet. Utbildningar som fått omdömet bristande kvalitet ska utifrån yttrande i UKÄ:s beslut om ifrågasatt examen inom ett år till myndigheten lämna in en analys av bristerna i utbildningen, samt en redovisning av vilka åtgärder man vidtagit för att avhjälpa dem. UKÄ fattar därefter beslut om examenstillståndet ska återkallas eller inte. Fakultetsnämnden har med anledning av beslut om bristande kvalitet beslutat att berörd akademi i ett första skede skyndsamt ska inkomma med en åtgärdsplan som utifrån UKÄ:s beslut och tillhörande underlag utgör en analys av vad påtalade kvalitetsbrister i måluppfyllelsen närmare består i, samt som beskriver de åtgärder som anses nödvändiga att vidta för att åtgärda bristerna. Akademin ska vidare senast fyra månader efter beslut om bristande kvalitet inkomma till nämnden med en lägesrapport för åtgärdsarbetet och ytterligare därefter till nämnden redovisa en slutrapport motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning som ska delges UKÄ med anledning av beslut om bristande kvalitet. Med anledning av beslut om bristande kvalitet för Magisterexamen i företagsekonomi har Akademi EST nu inkommit till fakultetsnämnden med den slutrapport som senast den 15 maj 2013 ska delges UKÄ. Rektor fattar beslut i ärendet den 19 april Akademi EST har varit ansvarig för framtagande av analys- och 137 av 233

138 Bilaga 1 till ärende 19 åtgärdsredovisningen och akademin har även haft ansvaret att genomföra de åtgärder som redovisas i slutrapporten. I den samlade uppföljningsprocessen har ämnesberörda ämnesansvariga, utbildningsledare samt akademichef varit delaktiga i arbetet. 2 (3) Fakultetsnämnden har under uppföljningsprocessen för ifrågasatt examen magister i företagsekonomi, fattat beslut om kompletteringar och förslag på förbättringar vad gäller akademi EST:s redovisade analys av vad påtalade brister för ifrågasatt examen närmare består i och även beträffande de åtgärder som akademin redovisat för att komma till rätta med bristerna. I denna process har även aktuellt utskotts synpunkter beaktats inför beslut i nämnden. I framtagandet av akademins analys- och åtgärdsredovisning för ifrågasatt examen har även förvaltningen (UFO) deltagit. Förvaltingens uppgift har varit att lägga upp tidsplan samt att bereda ärendet i fakultetsnämnd och utskott. Alternativa lösningar/beslut UKÄ är tydliga med att lärosätets uppföljning till myndigheten med anledning av beslut om bristande kvalitet ska vara en åtgärdsredovisning som utifrån lärosätets analys av bedömargruppens yttrande beskriver vad MDH konkret åtgärdat för att utbildningen ska uppfylla ifrågasatt(a) examensmål. En betydande omständighet här är att åtgärdsredovisningen i detta fall ska vara UKÄ tillhanda 15 maj Således måste alla alternativa beslut, förutom att godkänna föreliggande slutrapport med mindre förslag på kompletteringar, vägas mot att tidsutrymmet är begränsat och att alla ytterligare åtgärder än de som nu genomförts måste vara genomförda före 15 maj. Konsekvensanalys En möjlig konsekvens av UKÄ:s beslut om bristande kvalitet för viss examen är att lärosätet i slutänden får ifrågasatt examenstillstånd indraget. Vad denna situation exakt innebär är inte helt klarlagt men i alla hänseenden skulle ett indraget examenstillstånd innebära negativa konsekvenser för MDH. Beslut om analys- och åtgärdsredovisning för examen med omdömet bristande kvalitet är således ett beslut av vikt. I UKÄ:s instruktioner för ärendets hantering framgår dock att den bortre gränsen för när beslut om indraget examenstillstånd ska verkställas inte enbart sker på grundval av den aktuella analysoch åtgärdsredovisningen. Efter att denna överlämnats till myndigheten har lärosätet möjlighet att komplettera åtgärdsredovisningen med ytterligare material och/eller samtal med bedömarna. Viktigt här är att denna kompletterande process sker på bedömarnas initiativ. Innan UKÄ på bedömarnas rekommendation fattar beslut om indraget examenstillstånd har lärosätet ytterligare rätt att till myndigheten yttra sig i ärendet. 138 av 233

139 Bilaga 1 till ärende 19 3 (3) Överväganden Ifrågasatt kvalitet för utvärderad examen vid lärosätet kan i slutänden betyda att myndigheten återkallar examenstillstånd för utbildningen. Det är därför av vikt att nämnden nogsamt överväger beslut om föreliggande slutrapport liktydigt med lärosätetes analys- och åtgärdsrapport till UKÄ för ifrågasatt magisterexamen inom huvudområdet företagsekonomi vid MDH Nämnden bör också i sitt beslut betänka den ovan redovisade beredning och insats som föregått ärendet för dagen. Detta gäller avseende akademins redovisade prestation, förvaltningens beredning samt nämndens egna tidigare beslut som bidragit till analys- och åtgärdsarbetet så som det framställs i innevarande slutrapport Ytterligare har nämnden för sitt beslut att ta hänsyn UKÄ:s krav på att analys- och åtgärdsredovisningen endast ska innehålla genomförda och dokumenterade åtgärder och att dessa måste vara genomförda senast 15 maj 2013 då redovisningen ska vara myndigheten tillhanda. Beredningens förslag till beslut Beredningen föreslår fakultetsnämnden besluta att godkänna föreliggande slutrapport till UKÄ liktydigt med analys- och åtgärdsredovisning för ifrågasatt magisterexamen inom huvudområdet företagsekonomi vid MDH 139 av 233

140 Bilaga 2 till ärende 19 Lärosäte: Mälardalens högskola Utvärderingsärende Huvudområde/område för examen: Företagsekonomi Examen: Magister När ska mallen användas? Mallen för uppföljning ska användas av lärosätet vid Högskoleverkets uppföljning av ifrågasatta examenstillstånd, som genomförs ett år efter beslutsdatum för utvärderingen. Information om och instruktioner för uppföljningsprocessen finns på Högskoleverkets webbplats och i dokumentet Vägledning för uppföljning av ifrågasatta examenstillstånd (reg.nr ) Hur ska mallen användas? Mallen för uppföljning ska användas för de examensmål som erhållit omdömet bristande måluppfyllelse. I Högskoleverkets beslut och i bedömargruppens yttrande anges vilket/vilka mål som studenterna enligt den aktuella utvärderingen inte når. För det/de mål som erhållit omdömet hög eller mycket hög måluppfyllelse ska inte någon redovisning göras. Nedan listas samtliga examensmål för generell magisterexamen. För det/de examensmål som erhållit omdömet bristande måluppfyllelse gör lärosätet först en analys av den bristande måluppfyllelsen och därefter en redogörelse för de åtgärder som vidtagits för att säkra måluppfyllelsen. Fokus kan när så är aktuellt ligga på särskilda delar av examensmålen. Lärosätet bör ange de källor som analysen och åtgärdsredovisningen utgår från. Alla källor ska finnas tillgängliga för bedömargruppen, lämpligen genom webblänkar till dokument där datum tydligt framgår. Analys och åtgärdsredovisning bör inte överskrida tre sidor per mål som fått omdömet bristande måluppfyllelse. Sist i mallen finns en lärartabell som kan användas om analys och åtgärder omfattar lärarresursen. Uppladdning av mallen i HSV Direkt Vid tiden för uppföljningen kommer HSV Direkt att vara tillgänglig för uppladdning av uppföljningsmallen. Inloggningsuppgifter fås via lärosätets administratör för HSV Direkt. För magisterexamen skall studenten visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Analysera bristerna och redovisa åtgärder vidtagna för att avhjälpa dem och därmed säkra måluppfyllelsen av 233

141 Bilaga 2 till ärende 19 1 Analys av den bristande måluppfyllelsen Enligt Högskoleverkets kvalitetsutvärdering av företagsekonomi och närliggande huvudområden (Se källor, dokument 1) anges att måluppfyllelsen för magisterexamen i företagsekonomi vid Mälardalens högskola bedöms som hög för fem av de sex utvärderade examensmålen men som bristande för ett av examensmålen, nämligen Fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Den samlade bedömningen blev därmed att utbildningen fick omdömet bristande kvalitet. För att sätta problemen i sitt sammanhang ges först en översikt över den situation utbildningen på avancerad nivå i företagsekonomi befann sig läsåret 2009/2010 jämfört med innevarande läsår, det vill säga 2012/2013. De magisteruppsatser i företagsekonomi som inrapporterades år 2010 utgjordes i huvudsak av arbeten som skrivits av studenter som varit antagna under ht 2009 och vt Utöver fristående kurser bedrevs utbildningen på avancerad nivå då inom fyra program: Magisterprogrammet i företagsekonomi, International marketing, International business and entrepreneurship, respektive IT management. För antagning till magisterprogrammet i företagsekonomi krävdes kurser motsvarande kandidatexamen med 90 hp i företagsekonomi, under det att tre senare programmen, som gavs på engelska, förutsatte kunskaper motsvarande kandidatexamen i samhällsvetenskap, naturvetenskap eller teknik men alltså inte förkunskaper i företagsekonomi. För läsåret 2009/2010 hade sammanlagt 205 studenter registrerats på examensarbetskurserna på avancerad nivå i företagsekonomi, varav 78 (38%) inom magisterprogrammet i företagsekonomi och 127 (62%) på inom övriga program. Som handledare för examensarbetena på magisternivå var 15 lärare engagerade, av vilka 11 var disputerade. Av de 11 disputerade var 4 timanställda lärare från andra lärosäten. Studentvolymerna på magisternivån var i tillväxt 2009/2010. Den utvecklingen hade påbörjats 2008 och nådde sin kulmen läsåret 2010/2011. Till innevarande läsår (2012/2013) har antalet studenter halverats till 112, av dessa är 68 (61%) antagna till magisterprogrammet i företagsekonomi och 44 (39%) till International marketing. Två av programmen från 2009/2010 har alltså avvecklats. Som handledare för examensarbetena på magisternivå vt 2013 är 11 lärare engagerade varav samtliga är disputerade. I dessa 11 ingår en extern timlärare. Bristerna i examensarbetena från 2009/2010 kan enligt vår mening i stor utsträckning kopplas till kapacitets- och förkunskapsproblem som har att göra med den volymmässiga expansionen och de svårigheter det medförde. Problemets sammanfattas i tre punkter, nämligen examinationskrav, förkunskaper i vetenskaplig metod samt handledning. Dessa punkter analyseras nedan och i avsnittet därefter anges de åtgärder som vidtagits grupperade på samma sätt. 1. Examinationskraven. Vissa examensarbeten var genomgående svaga men kan i vissa fall ha blivit godkända med lågt betyg enligt vilket brister visserligen kvarstår men arbetet ändå bedömts som tillräckligt vilket givit ett E enligt ECTS-skalan. Orsaken till att dessa och andra uppsatser med kvalitetsproblem godkänts kan härledas till a) bristande samsyn på examinationskraven bland handledarna där vissa varit timanställda på grund av den kraftiga volymökningen sedan 2008, b) otydliga gemensamma riktlinjer för hur kursen skulle genomföras och uppsatser bedömas vid examination, samt c) brist på gemensamma riktlinjer kring examinationsförfarandet. 2) Förkunskaperna i vetenskaplig metod. Som nämnts var 62% av de studenter som registrerats för examensarbete på avancerad nivå läsåret 2009/2010 antagna till program där förkunskaper i företagsekonomi från kandidatutbildningen inte krävdes. Därutöver varierade studenternas förkunskaper inom vetenskaplig metod, erfarenheter av självständigt arbete och förmåga att uttrycka sig i skrift betydligt. Samtidigt var metodutbildningen i de program som gavs i företagsekonomi vid Mälardalens högskola på kandidatnivå inte heller helt enhetlig, varför variationer i metodkunskap även fanns bland de studenter som läst hela sin utbildning här. Sammantaget innebar detta svårigheter att samlat nå fram till examensarbeten som motsvarade den svenska högskoleförordningens krav avseende examensmål av 233

142 Bilaga 2 till ärende Handledningen. Rekryteringen av disputerad personal förmådde inte möta expansionen av de företagsekonomiska utbildningarna. De påföljande stora studentvolymerna i examensarbetskurserna gjorde att 7 egna disputerade handledare fick kompletteras med 4 timanställda disputerade handledare och 4 handledare utan forskarutbildning. Den splittrade handledargruppen bidrog till olikartad syn på hur handledningen skulle bedrivas, examensarbetena bedömas, och utbildningsmålen tolkas. Det hände vidare att studenter och handledare arbetade utan tillräcklig kontakt med varandra. Det kan också noteras att examensarbeten med timanställda handledare är överrepresenterade bland dem som bedömts bristande avseende metodmålet i Högskoleverkets utvärdering. En bidragande orsak till detta kan spåras i otydliga gemensamma riktlinjer för hur kursen skulle genomföras och hur uppsatser skulle bedömas, vilket skapade en besvärlig situation för de timanställda lärarna med kvalitetsbrister som följd. 2 Åtgärder som vidtagits för att säkra måluppfyllelsen Åtgärderna för att förbättra måluppfyllelsen avseende studenternas metodkunskap behandlas här kopplade till de tre observerade problemen enligt ovan. 1. Examinationskraven Bedömningsförfarandet för examensarbetena har setts över på så sätt att en annan lärare än handledaren nu är ordförande vid slutseminariet. Författarna ges möjlighet att inom begränsad tid efter slutseminariet beakta anvisningar som getts av seminarieordföranden och opponenter varefter ett betygsförslag överlämnas till examinator. I oklara fall kan en tredje bedömare kallas in. För att säkerställa likvärdighet i bedömningen har även alla skriftliga dokument kring kursen förtydligats så att det nu framgår klart att betyget enbart baseras på examensarbetet och inte på andra ej examinerade kursaktiviteter (dokument 11). Ökad förståelse för och ökad samsyn på examinationskraven har uppnåtts genom en obligatorisk internutbildningssatsning för alla uppsatshandledare. Ett uppsatsbedömningsseminarium hålls inför uppsatskurserna varje termin. I förväg får handledarna två utvalda anonymiserade examensarbeten från tidigare terminer, varefter bedömningskriterier diskuteras vid seminariet och omdömen om uppsatserna avges av varje handledare. Omdömena kalibreras mot Högskoleverkets kriterier. Avsikten är att skapa och vidmakthålla en gemensam vetenskapligt grundad handledningskultur och skapa förståelse för de gemensamma riktlinjerna som beskriver hur kursen ska genomföras och uppsatserna bedömas. Därutöver har de gemensamma riktlinjerna för handledning och examination reviderats. Förutom i skrift förmedlas de muntligt vid handledarkollegiets träffar varje termin (se vidare punkt 3 Handledningen nedan). 2. Förkunskaperna i vetenskaplig metod Det nya ekonomprogrammet (dokument 2), som lanserades höstterminen 2011, innehåller en förstärkning av metodutbildningen genom att metodinslag införts på alla nivåer och inriktningar, antingen som separata metodinslag eller integrerat i behandlingen av teorier och modeller. Redan under introduktionsterminen börjar studenterna att skriva pm där de behandlar olika företagsekonomiska problem samtidigt som de på ett systematiskt sätt fokuserar på olika metodologiska aspekter allt från modellbyggande till källhantering. Under hela studietiden används samma metodologiska kursbok (Bryman & Bell [2011], Business research methods) som stöd för utformning och examination av olika kursmoment vad gäller t.ex. källhantering, datainsamlingsmetoder och forskningsetik. Under programmets andra år finns B-uppsats införd som ett nytt moment, där studenterna på ett mer självständigt sätt själva får formulera problem, söka källor och granska varandras arbeten. På programmets tredje år ingår en statistikkurs som grund för kvantitativ metod, varefter av 233

143 Bilaga 2 till ärende 19 kandidatuppsatsen följer. Kandidatuppsatsens struktur har stramats upp på liknande sätt som anges för magisteruppsatskursen nedan. Som ett komplement har även metodföreläsningar införts inom magisterprogrammet. På så sätt uppnås en progression inom metodutbildningen som avser att lägga en solid grund för metodtillämpningen inom magisteruppsatserna. Läsåret 2012/2013 återstår endast två av de tidigare fyra programmen i företagsekonomi på magisternivå genom att två av programmen utan förkunskapskrav i företagsekonomi avvecklats. Därutöver har programmet International marketing ställts in läsåret 2013/2014 i syfte att säkra förkunskapsbasen och utbildningskvaliteten i programmet genom revidering av behörighetskrav, innehåll och upplägg (dokument 10). Dessa åtgärder innebär att studenterna nu generellt sett har högre och mer homogena förkunskaper i vetenskaplig metod. Andelen studenter som antagits med förkunskapskrav i företagsekonomi motsvarande en kandidatexamen har genom dessa åtgärder stigit från 38% till 61% till läsåret 2012/2013, och kommer vara 100% från läsåret 2013/2014. Som en ytterligare åtgärd för att säkra förkunskaperna hos studenterna erbjuds endast programstudenter att läsa examensarbetskurser på avancerad nivå från läsåret 2013/2014. Möjligheten att skriva examensarbete som fristående kurs har således tagits bort. 3. Handledningen Examensarbetenas uppläggning, gemensamma riktlinjer samt anvisningar för både studenter och handledare har lagts till eller reviderats från grunden. Anvisningarna utgörs av en studiehandledning, anvisningar för arbetsgången, anvisningar för opposition samt riktlinjer för handledarna (dokument 3-7). Alla uppsatskurser är nu organiserade på samma sätt så att det finns fyra kontrollpunkter då studenterna lägger fram delar av arbetet för behandling vid seminarier. Vid det tredje seminariet beslutar handledaren beroende på arbetets status om studenterna ska fortsätta fram mot slutseminariet som planerat eller rekommenderas att återkomma efterföljande termin. Ett webbaserat metodstöd som behandlar problematisering, metodologiska angreppssätt samt informationssökning har utvecklats och gjorts tillgängligt för samtliga studenter oavsett nivå. Stödet omfattar bland annat inspelade föreläsningar och en kommenterad länksamling med anvisningar om referenssystem och andra formalia (dokument 8). Kapacitetsproblemen har minskat genom de sjunkande studentvolymerna men för att säkra tillgången på disputerade lärare pågår rekrytering av lektorer i såväl redovisning, marknadsföring och organisation. Utlysningarna har lockat 17 sökande till lektoraten i marknadsföring och organisation och 4 till lektoratet i redovisning. Sakkunnigutlåtandena har inkommit och intervjuer och provföreläsningar hålls under mars och april 2013 (dokument 9). Genom medbedömningssystemet är avdelningens egna lärare involverade i samtliga examensarbeten oavsett handledare, och när nyrekryteringarna av lektorer slutförts 2013 kommer både magister- och kandidatuppsatser handledas näst intill uteslutande av högskolans egna forskarutbildade lärare. Som nämnts handleds redan alla magisteruppsatser läsåret 2012/2013 av disputerade lärare. Sammanfattningsvis har möjligheterna att nå alla examensmål stärkts genom den förbättrade anpassningen mellan lärarkapacitet och studentvolymer, den ökade andelen studenter som antagits baserat på förkunskapskrav i företagsekonomi, förstärkningen av metodutbildningen inom kandidatprogrammet och metodföreläsningar inom magisterprogrammet, den nya uppläggningen av examensarbetskursen med kontrollstationer och tydligare rollfördelningar, etableringen av en mer sammanhållen handledarkår, utvecklingen av anvisningar och stöddokument samt nyrekryteringen av lektorer. Härigenom har åtskilliga genomgripande steg tagits för att säkra kvaliteten på att målet fördjupad metodkunskap nås inom magisterprogrammet av 233

144 Bilaga 2 till ärende 19 3 Källor som analysen och åtgärdsredovisningen utgår från Bakgrund 1. Kvalitetsutvärdering av företagsekonomi och närliggande huvudområden (2012). Högskoleverket, Stockholm. Yttrande om företagsekonomi - magister vid Mälardalens högskola. Nya utbildningsplaner 2. Utbildningsplan för nya ekonomprogrammet, 180 hp ( ) Självständigt arbete (gällande dokument) 3. Magisteruppsats i företagsekonomi (studiehandledning) 4. Thesis on the advanced level in business administration Master (studiehandledning) 5. Vägen till slutseminariet (anvisning för studenterna) 6. Att göra opposition (anvisning för studenterna) 7. Riktlinjer för genomförande av kandidat- och magisteruppsatser i företagsekonomi (anvisning för lärarna) 8. Metoddoktorn (stödresurs) Ny personal 9. Status för rekryteringsärenden i HSV (lektorer i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring och organisation, ref.nr 73/12, och redovisning, ref.nr 146/12) Övriga dokument 10. Dekanusbeslut Begäran om ändring av kursplan Samtliga dokument finns att ladda ner från webbplatsen < > av 233

145 Bilaga 2 till ärende 19 Lärarkompetens och lärarkapacitet Analysen av förändringar i lärarkompetens och lärarkapacitet kompletteras med en redovisning i tabellform motsvarande den som gjordes i självvärderingen vid utvärderingen. Tabellen syftar till att beskriva den huvudsakliga lärarkompetensen och lärarkapaciteten för respektive utbildning. Det är därmed inte nödvändigt att redovisa samtliga lärare som undervisar i en utbildning. Det står er dock fritt att även redovisa lärare som vid detta år inte var verksamma på någon av nivåerna, för att exempelvis ge en helhetsbild av er utbildningsmiljö. Redovisningen görs per huvudområde (generella examina) eller per yrkesexamen. Utgå från lärarsituationen innevarande läsår. Fyll i en och samma tabell för både grundnivå (kandidat) och/eller avancerad nivå (magister och/eller master). Tabellen kopierar ni sedan in i respektive självvärdering för kandidat, magister och/eller master. LÄRARKOMPETENS OCH LÄRARKAPACITET/ Tablån omfattar tillsvidare- och visstidsanställda lärare inom avdelningen för ekonomi- och samhällsvetenskap vid akademin för ekonomi, samhälle och teknik samt deltidsanställda och anställda med del av sin tjänstgöring vid andra akademier. Doktoranders tid redovisas i sin helhet som forskning. Akademisk titel/ akademisk examen (professor, docent, doktor, licentiat, master, magister) Anställningens inriktning Professionskompetens Anställningens omfattnin g vid lärosätet (% av heltid) Undervisning motsvaran de grundnivå (kandidat) inom huvudområdet (% av heltid) Undervisn ing avancerad nivå (magister och/eller master) inom huvudområdet (% av heltid) Tid för forskning vid lärosätet (% av heltid) Namn Kommentar Adjunkt / civilekonom Adjunkt, doktorand / 6 Ekonomistyrning Skolledarutbildning 25% 25% Lise-Lott Alpe Redovisning Ämneslärar- 100% 50% Mona Andersson 145 av 233

146 Bilaga 2 till ärende 19 licentiat (disp ht - 13) examen Adjunkt (visstid)/ magister Gästlärare / civ.ek. Gästlärare, f.d. lektor / dr 100% 45% 5% Joacim Björkvall Administration 50% Redovisning 60% 35% 25%% Staffan Boström Redovisning 10% 10% Leif Carlsson Professor / dr Organisation 100% 3% 7% 10% Peter Dobers Administration 60%, Tjänstledig 20% Adjunkt / magister Lektor / dr Lektor / dr Gästlärare / prof em. Doktorand / magister Adjunkt / magister (disp ht -13) Adjunkt / civiling Doktorand / magister 100% 90% Charlotta Edlund Administration 10% Konsult 100% 30% 40% Peter Ekman Forskarutbildning och administration 30% 100% 35% Cecilia Erixon Administration 15%, Utvecklingsarbete 50% 10% 5% 5% Mats Forsgren 100% 20% 80% Edward Gillmore Organisation 50% 25% 20% Johan Grinbergs Administration 5% Marknadsföring Ämneslärarutbildning Marknadsföring Marknadsföring Marknadsföring Marknadsföring Marknadsföring Ekonomistyrning Marknadsföring 100% 100% Kjell Gustafsson 100% 20% 80% Annoch Hadjiikhani Adjunkt / Marknads- 100% 90% Ingemar Haglund Administration 10% av 233

147 Bilaga 2 till ärende 19 civilekonom Adjunkt, doktorand / magister Professor / prof föring 100% 50% 50% Lennart Haglund 100% 3% 12% 50% Lars Hallén Administration 25%, Forskarutbildning 10%. Lektor/ dr Organisation 100% 5% 17% Magnus Hoppe Administration 50%, Forskarutbildning 3%, Undervisning annan enhet inom MDH 25% Adjunkt / ämneslärare Adjunkt / kandidat Gästlärare / docent Adj. (doktorand) / magister Lektor / dr Adjunkt / magister Doktorand / magister 100% 100% Per Janze 100% Björn Johansson Tjänstledig 100% Organisation 10% 10% Konstantin Lampou 100% 10% 35% 50% Tobias Larsson Administration 5% 100% 30% 50% 20% Michael Le Duc Redovisning 100% 100% Riitta Lethisalo Industriell ekonomi 50% 50% Eva Lindell Lektor / dr Sociologi 100% 20% 80% Magnus Linderström Lektor / dr Marknadsföring Marknadsföring Ekonomistyrning Ämneslärarexamen Marknadsföring Marknadsföring Marknadsföring Marknadsföring 100% 58% 25% Cecilia Lindh Administration 10%, Forskarutbildning 7% av 233

148 Bilaga 2 till ärende 19 Adjunkt / civilekonom 100% 50% Madelaine Lundberg Administration 50% Gästlärare/ dr Redovisning 5% 5% Martin Lundmark Lektor / dr Adjunkt / licentiat Adjunkt Gästlärare, f.d. lektor / magister Organisation / Marknadsföring Ämneslärarexamen Marknadsföring / Organisation 100% Eva Maaninen- Olsson Administration 100% Organisation 100% 75% 10% Maria Mörndal Administration 15% 80% 80% Per Nordqvist 50% 45% 5% Ulla Pettersson Gästlärare/ dr 5% 5% Jimmi Röndell Lektor / docent Redovisning 60% 12% 36% 12% Stefan Schiller Lektor / docent Organisation 100% 70% 20% 10% Birgitta Schwartz Professor / prof Lektor / dr Doktorand/ civing, disp ht - 13 Marknadsföring Ämneslärarexamen Ekonomistyrning Verksamhetsstyrning Marknadsföring / Organisation Industriell ekonomi 100% 5% 10% 66% Esbjörn Segelod Administration 8%, Forskarutbildning 11% 100% 80% 15% Peter Selegård Administration 5% 100% 50% 50% Angelina Sundström Gästlärare / dr Redovisning 14% 5% 9% Jan Svanberg Gästlärare / prof, 9 Marknadsföring 20% 10% 10% Peter Thilenius 148 av 233

149 Bilaga 2 till ärende 19 Lektor / docent Adjunkt / magister Gästlärare / docent Adjunkt / magister 80% 70% 10% Carl G Thunman Redovisning 100% 50% 50% Jonas Truedsson Marknadsföring Marknadsföring Organisation / Ekonomisk historia 6% 6% Finn Wiedersheim- Paul 100% Lennart Ytter Tjänstledig 100% för annat uppdrag inom MDH av 233

150 Bilaga 3 till ärende 19 Utbildning Examen Universitet/Högskola Beslut Utvärdering År Företagsekonomi Magister Mälardalens högskola Bristande kvalitet Företagsekonomi 2012 Bedömargruppens förslag till samlat omdöme: Bristande kvalitet Måluppfyllelsen bedöms som bristande för ett av de sex utvärderade examensmålen - fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. För fem av de sex utvärderade examensmålen bedöms måluppfyllelsen som hög, även om den för tre av målen inte är entydigt hög. Den samlade bedömningen är att utbildningen har bristande kvalitet. Utvärderade examensmål: 1 För magisterexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete. Hög Urvalet av självständiga arbeten visar på hög måluppfyllelse gällande kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Utfallet är dock inte entydigt. Av övriga underlag inklusive lärosätesintervjun framkommer emellertid ingenting som tyder på väsentliga brister i utbildningens innehåll, uppläggning och former för examination. Därmed ger övriga underlag inte grund för en förändrad bedömning av måluppfyllelsen. 2 För magisterexamen skall studenten visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Bristande Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse gällande fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Utfallet är dock inte entydigt. Av övriga underlag inklusive lärosätesintervjun framkommer inget som tyder på brister i utbildningens 150 av 233

151 Bilaga 3 till ärende 19 innehåll, uppläggning och former för examination. Metodkunskap ingår som moment i samtliga kurser på magisternivå. Dessutom ingår kursen Introduktion till management och vetenskaplig metod i samtliga magisterprogram. Som stöd för uppsatsskrivare ges tre metodföreläsningar. Likväl ger inte övriga underlag grund för annan bedömning än den som urvalet av självständiga arbeten sammantaget indikerar, dvs. att måluppfyllelsen är bristande. 3 För magisterexamen skall studenten visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, även med begränsad information. Hög Urvalet av självständiga arbeten visar på hög måluppfyllelse gällande förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information. Utfallet är dock inte entydigt. Av övriga underlag inklusive lärosätesintervjun framkommer emellertid ingenting som tyder på väsentliga brister i utbildningens innehåll, uppläggning och former för examination. Därmed ger övriga underlag inte grund för en förändrad bedömning av måluppfyllelsen. 4 För magisterexamen skall studenten visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar. Hög Examensmålet har inte bedömts med utgångspunkt från de självständiga arbetena. Övriga underlag inklusive lärosätesintervjun gör sammantaget det troligt att utbildningen lägger grund för hög måluppfyllelse gällande förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar. Av självvärderingen framkommer att studenterna arbetar i grupper och individuellt där de muntligt och skriftligt ska presentera för sina kurskamrater och lärare resultat av arbeten med case och praktikfall inklusive hur de arbetat 151 av 233

152 Bilaga 3 till ärende 19 fram till erhållna resultat. Måluppfyllelsen bedöms sammantaget som hög. 5 För magisterexamen skall studenten visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper. Hög Urvalet av självständiga arbeten visar på hög måluppfyllelse gällande studenternas förmåga att skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Gällande examensmålets andra delar gör övriga underlag inklusive lärosätesintervjun sammantaget det troligt att utbildningen lägger grund för hög måluppfyllelse. Den skriftliga och muntliga förmågan övas och examineras genom att samtliga kurser förutom traditionell tentamen inkluderar någon form av inlämningsuppgift, case, PM, etc., som presenteras, behandlas och diskuteras vid seminarier. Måluppfyllelsen bedöms sammantaget som hög. 6 För magisterexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. Hög Urvalet av självständiga arbeten visar på hög måluppfyllelse gällande förmågan att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter. Utfallet är dock inte entydigt. Av övriga underlag inklusive lärosätesintervjun framkommer emellertid ingenting som tyder på väsentliga brister i utbildningens innehåll, uppläggning och former för examination. Därmed ger övriga underlag inte grund för en förändrad bedömning av måluppfyllelsen. Gällande examensmålets andra delar gör övriga underlag inklusive lärosätesintervjun sammantaget det troligt att utbildningen lägger grund för hög måluppfyllelse. I självvärderingen framgår att högskolan aktivt arbetat med hållbar utveckling och implementerat det i utbildningarna. I 152 av 233

153 Bilaga 3 till ärende 19 företagsekonomi innebär det att man berör etiska aspekter till exempel gällande marknadsföringsfrågor, och samhälleliga och etiska aspekter ur företagskonsultperspektiv. Den sammantagna bedömningen blir hög måluppfyllelse. 153 av 233

154 Bilaga 4 till ärende 19 Reg.nr Utvärderingsavdelningen, juni 2012 Uppdaterad februari 2013 Vägledning för uppföljning av ifrågasatta examenstillstånd Inledning Universitetskanslersämbetet har i uppdrag att utvärdera utbildningarnas resultat. Med resultat avses hur väl den aktuella utbildningen uppfyller kraven i högskolelagen och i examensbeskrivningarna i de förordningar som ansluter till lagen. Universitetskanslersämbetets utvärderingar granskar i vilken utsträckning studenternas faktiska studieresultat motsvarar de förväntade studieresultaten. Bedömningen sker enligt en tregradig skala: mycket hög måluppfyllelse, hög måluppfyllelse eller bristande måluppfyllelse. Den slutliga bedömningen redovisas i ett samlat omdöme per utbildning Utbildningar med det samlade omdömet mycket hög kvalitet eller hög kvalitet uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning. Utbildningar som inte uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning får det samlade omdömet bristande kvalitet. Universitetskanslersämbetet ifrågasätter i dessa fall lärosätets tillstånd att utfärda den aktuella examen. En uppföljning av de utbildningarna kommer att ske ett år efter beslutsdatum för utvärderingen. Därefter kan Universitetskanslersämbetet besluta att det inte längre finns anledning att ifrågasätta examenstillståndet, eller återkalla examenstillståndet. Om det är en enskild utbildningsanordnare, Försvarshögskolan eller Sveriges lantbruksuniversitet som har fått omdömet bristande kvalitet kan Universitetskanslersämbetet inte återkalla tillståndet. I dessa fall skickar Universitetskanslersämbetet en begäran till regeringen om att examenstillståndet ska dras in. Universitetskanslersämbetets beslut och bedömargruppens yttrande anger vilket eller vilka mål som studenterna enligt utvärderingen inte når. Det är denna bristande måluppfyllelse som lärosätet ska åtgärda. Några rekommendationer om hur detta ska göras lämnar inte Universitetskanslersämbetet. Det är lärosätet som analyserar bristerna i utbildningen och avgör vilka åtgärder som är lämpliga att vidta för att avhjälpa dem. Mallen för uppföljningen På Universitetskanslersämbetets webbplats finns den uppföljningsmall som lärosätet bör använda för sin åtgärdsredovisning. I mallen för generella examina och konstnärliga examina ingår samtliga mål i enlighet med respektive examensbeskrivning. I mallen för de olika yrkesexamina ingår endast det urval av examensmål som respektive utvärdering har skett mot. POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm Sweden BESÖKSADRESS Luntmakargatan 13 Stockholm, Sweden TELEFON FAX ORGANISATIONSNR av 233 FAKTURAADRESS Ref Universitetskanslersämbetet FE Strömsund registrator@uk-ambetet.se

155 Bilaga 4 till ärende 19 Observera dock att lärosätet endast ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för det eller de examensmål som erhållit omdömet bristande måluppfyllelse. Först gör lärosätet en analys av den bristande måluppfyllelsen och därefter en redogörelse för de åtgärder som vidtagits för att säkra måluppfyllelsen. Fokus kan när så är aktuellt ligga på särskilda delar av examensmålen. Redovisningen ska visa för bedömarna att det är troligt att utbildningen har sådan kvalitet att studenterna når målen i examensbeskrivningarna. Lärosätet bör ange de källor som analysen och åtgärdsredovisningen utgår från. Alla källor ska vara tillgängliga för bedömargruppen, lämpligen genom webblänkar till dokument där datum tydligt framgår. Analysen och åtgärdsredovisningen bör inte överskrida tre sidor per mål. Sist i mallen finns en lärartabell som kan användas om analys och åtgärder omfattar lärarresursen. Inrapportering till Universitetskanslersämbetet av mallen för uppföljning Mallen för uppföljningen och ytterligare information om uppföljningen finns på Universitetskanslersämbetets webbplats, Analysen och åtgärdsredovisningen i mallen för uppföljningen ska skickas via e- post till Universitetskanslersämbetets registrator, registrator@uk-ambetet.se. I e- posten och i mallen ska uppföljningsärende och registreringsuppgift tydligt framgå. Registreringsuppgift för respektive aktuellt uppföljningsärende finns angivet på Universitetskanslersämbetets webbplats. 155 av 233 2

156 Bilaga 1 till ärende 20 Sammanträde: #2: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH /11 BeslutsPM Handläggare Michael Rogefelt 1 (3) BESLUTSPROMEMORIA Uppföljning av Universitetskanslerämbetets (UKÄ) ifrågasatta examen Kandidat nationalekonomi Bakgrund I pågående kvalitetsutvärdering fattade UKÄ den 24 april 2012 beslut om bristande kvalitet för Kandidatexamen i Nationalekonomi vid MDH. Beslut om bristande kvalitet benämns också som ifrågasatt kvalitet. Utbildningar som fått omdömet bristande kvalitet ska utifrån yttrande i UKÄ:s beslut om ifrågasatt examen inom ett år till myndigheten lämna in en analys av bristerna i utbildningen, samt en redovisning av vilka åtgärder man vidtagit för att avhjälpa dem. UKÄ fattar därefter beslut om examenstillståndet ska återkallas eller inte. Fakultetsnämnden har med anledning av beslut om bristande kvalitet beslutat att berörd akademi i ett första skede skyndsamt ska inkomma med en åtgärdsplan som utifrån UKÄ:s beslut och tillhörande underlag utgör en analys av vad påtalade kvalitetsbrister i måluppfyllelsen närmare består i, samt som beskriver de åtgärder som anses nödvändiga att vidta för att åtgärda bristerna. Akademin ska vidare senast fyra månader efter beslut om bristande kvalitet inkomma till nämnden med en lägesrapport för åtgärdsarbetet och ytterligare därefter till nämnden redovisa en slutrapport motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning som ska delges UKÄ med anledning av beslut om bristande kvalitet. Med anledning av beslut om bristande kvalitet för Kandidatexamen i nationalekonomi har Akademi EST nu inkommit till fakultetsnämnden med den slutrapport som senast den 24 april 2013 ska delges UKÄ. Rektor fattar beslut i ärendet den 19 april Akademi EST har varit ansvarig för framtagande av analys- och 156 av 233

157 Bilaga 1 till ärende 20 åtgärdsredovisningen och akademin har även haft ansvaret att genomföra de åtgärder som redovisas i slutrapporten. I den samlade uppföljningsprocessen har ämnesberörda ämnesansvariga, utbildningsledare samt akademichef varit delaktiga i arbetet. 2 (3) Fakultetsnämnden har under uppföljningsprocessen för ifrågasatt examen kandidat i nationalekonomi, fattat beslut om kompletteringar och förslag på förbättringar vad gäller akademi EST:s redovisade analys av vad påtalade brister för ifrågasatt examen närmare består i och även beträffande de åtgärder som akademin redovisat för att komma till rätta med bristerna. I denna process har även aktuellt utskotts synpunkter beaktats inför beslut i nämnden. I framtagandet av akademins analys- och åtgärdsredovisning för ifrågasatt examen har även förvaltningen (UFO) deltagit. Förvaltingens uppgift har varit att lägga upp tidsplan samt att bereda ärendet i fakultetsnämnd och utskott. Alternativa lösningar/beslut UKÄ är tydliga med att lärosätets uppföljning till myndigheten med anledning av beslut om bristande kvalitet ska vara en åtgärdsredovisning som utifrån lärosätets analys av bedömargruppens yttrande beskriver vad MDH konkret åtgärdat för att utbildningen ska uppfylla ifrågasatt(a) examensmål. En betydande omständighet här är att åtgärdsredovisningen i detta fall ska vara UKÄ tillhanda 24 april Således måste alla alternativa beslut, förutom att godkänna föreliggande slutrapport med mindre förslag på kompletteringar, vägas mot att tidsutrymmet är begränsat och att alla ytterligare åtgärder än de som nu genomförts måste vara genomförda före 24 april. Konsekvensanalys En möjlig konsekvens av UKÄ:s beslut om bristande kvalitet för viss examen är att lärosätet i slutänden får ifrågasatt examenstillstånd indraget. Vad denna situation exakt innebär är inte helt klarlagt men i alla hänseenden skulle ett indraget examenstillstånd innebära negativa konsekvenser för MDH. Beslut om analys- och åtgärdsredovisning för examen med omdömet bristande kvalitet är således ett beslut av vikt. I UKÄ:s instruktioner för ärendets hantering framgår dock att den bortre gränsen för när beslut om indraget examenstillstånd ska verkställas inte enbart sker på grundval av den aktuella analysoch åtgärdsredovisningen. Efter att denna överlämnats till myndigheten har lärosätet möjlighet att komplettera åtgärdsredovisningen med ytterligare material och/eller samtal med bedömarna. Viktigt här är att denna kompletterande process sker på bedömarnas initiativ. Innan UKÄ på bedömarnas rekommendation fattar beslut om indraget examenstillstånd har lärosätet ytterligare rätt att till myndigheten yttra sig i ärendet. 157 av 233

158 Bilaga 1 till ärende 20 3 (3) Överväganden Ifrågasatt kvalitet för utvärderad examen vid lärosätet kan i slutänden betyda att myndigheten återkallar examenstillstånd för utbildningen. Det är därför av vikt att nämnden nogsamt överväger beslut om föreliggande slutrapport liktydigt med lärosätetes analys- och åtgärdsrapport till UKÄ för ifrågasatt kandidat inom huvudområdet nationalekonomi vid MDH Nämnden bör också i sitt beslut betänka den ovan redovisade beredning och insats som föregått ärendet för dagen. Detta gäller avseende akademins redovisade prestation, förvaltningens beredning samt nämndens egna tidigare beslut som bidragit till analys- och åtgärdsarbetet så som det framställs i innevarande slutrapport Ytterligare har nämnden för sitt beslut att ta hänsyn UKÄ:s krav på att analys- och åtgärdsredovisningen endast ska innehålla genomförda och dokumenterade åtgärder och att dessa måste vara genomförda senast 24 april 2013 då redovisningen ska vara myndigheten tillhanda. Beredningens förslag till beslut Beredningen föreslår fakultetsnämnden besluta att godkänna föreliggande slutrapport till UKÄ liktydigt med analys- och åtgärdsredovisning för ifrågasatt kandidatexamen inom huvudområdet nationalekonomi vid MDH 158 av 233

159 Bilaga 2 till ärende 20 Lärosäte: Mälardalens Högskola Utvärderingsärende Huvudområde/område för examen: Nationalekonomi Examen: Kandidatexamen När ska mallen användas? Mallen för uppföljning ska användas av lärosätet vid Högskoleverkets uppföljning av ifrågasatta examenstillstånd, som genomförs ett år efter beslutsdatum för utvärderingen. Information om och instruktioner för uppföljningsprocessen finns på Högskoleverkets webbplats och i dokumentet Vägledning för uppföljning av ifrågasatta examenstillstånd (reg.nr ) Hur ska mallen användas? Mallen för uppföljning ska användas för de examensmål som erhållit omdömet bristande måluppfyllelse. I Högskoleverkets beslut och i bedömargruppens yttrande anges vilket/vilka mål som studenterna enligt den aktuella utvärderingen inte når. För det/de mål som erhållit omdömet hög eller mycket hög måluppfyllelse ska inte någon redovisning göras. Nedan listas samtliga examensmål för generell kandidatexamen. För det/de examensmål som erhållit omdömet bristande måluppfyllelse gör lärosätet först en analys av den bristande måluppfyllelsen och därefter en redogörelse för de åtgärder som vidtagits för att säkra måluppfyllelsen. Fokus kan när så är aktuellt ligga på särskilda delar av examensmålen. Lärosätet bör ange de källor som analysen och åtgärdsredovisningen utgår från. Alla källor ska finnas tillgängliga för bedömargruppen, lämpligen genom webblänkar till dokument där datum tydligt framgår. Analys och åtgärdsredovisning bör inte överskrida tre sidor per mål som fått omdömet bristande måluppfyllelse. Sist i mallen finns en lärartabell som kan användas om analys och åtgärder omfattar lärarresursen. Uppladdning av mallen i HSV Direkt Vid tiden för uppföljningen kommer HSV Direkt att vara tillgänglig för uppladdning av uppföljningsmallen. Inloggningsuppgifter fås via lärosätets administratör för HSV Direkt. För kandidatexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Analysera bristerna och redovisa åtgärder vidtagna för att avhjälpa dem och därmed säkra måluppfyllelsen. 159 av 233

160 Bilaga 2 till ärende Analys av den bristande måluppfyllelsen Enligt Högskoleverkets kvalitetsutvärdering av nationalekonomi och närliggande huvudområden (Se källor, dokument 1) anges att måluppfyllelsen för kandidatexamen i nationalekonomi vid Mälardalens högskola bedöms som hög för fyra av de fem utvärderade examensmålen men som bristande för ett av examensmålen, nämligen Kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen. Inom detta huvudområde har kritiken särskilt gällt Orientering av aktuella forskningsfrågor, samt Kunskap om tillämpliga nationalekonomiska metoder. Den samlade bedömningen blev därmed att utbildningen fick omdömet bristande kvalitet. Vår analys av den bristande måluppfyllelsen kan sammanfattas i följande fem punkter: förkunskaperna, begränsande examinationsformer, brister i metodstöd och skrivstöd, examinationskraven, och handledning av examensarbeten. Dessa punkter analyseras nedan och i avsnittet därefter anges de åtgärder som vidtagits grupperade på samma sätt. 1) Förkunskaperna. Forsknings- och metodfrågor har i alltför ringa omfattning i litteratur och examinationsformer adresserats i de kurser som föregått uppsatskursen. Den för forskningskompetensen viktiga ekonometrikursen (dokument 6) erbjöds inte studenterna under åren , vilket medförde att många studenter saknade bra förutsättningar för att göra goda empiriska undersökningar. Studieanvisningen i uppsatskursen var också otydlig vad gäller kunskapskraven för det självständiga arbetet. 2) Begränsande examinationsformer. Grundnivån innehöll två större kurser (Mikroekonomi och Handelsteori, samt Makroekonomi och Internationell Finansiering), på vardera 15hp, vilka båda examinerades med varsin skriftlig sluttentamen. Storleken på respektive examination tillsammans med avsaknad av kompletterande examinationsformer gjorde det svårt för lärarna att följa och stödja studenternas kunskapsinhämtning och kunskapsutveckling. 3) Brister i metodstöd och skrivstöd. Fram till innevarande läsår påbörjades de självständiga arbetena i mitten av terminen, vilket gav begränsat utrymme för metodologiska seminarier. Lärarinsatsen koncentrerades till uppsatskursens läsperiod, vilket medförde att studenterna saknade ett gott stöd i de initiala stadierna av problemformulering och metodval, liksom att studenterna kom igång sent med uppsatsarbetet. Dokumentationen för arbetsgång och studentstöd var samtidigt svagt utvecklad, liksom olika stödformers plats i kursen. Studenterna utnyttjade därför endast i ringa grad de hjälpresurser som fanns i form av t.ex. biblioteket och högskolans s.k. KLOK-verkstad (för bl.a. språkstöd). 4) Examinationskraven. Ett problem var att vissa författare inte kunde stanna kvar i Sverige för att slutföra de korrigeringar som anvisats dem. Dessa arbeten gavs betyget E enligt ECTS-skalan trots faktiska kvarstående brister. Att denna hänsyn överhuvudtaget kunde tas kan främst spåras till den eftersträvade närhet som läraren haft till studenten och studentens arbete i sin roll som handledare. Då handledaren samtidigt, enligt dåvarande bedömningsförfarande, haft ett stort ansvar för betygssättningen kom denna närhet på ett olyckligt sätt även att återspegla sig en välvillig betygssättning. Därutöver lade oppositionsordningen och betygskriterierna inte tillräckligt stor vikt vid själva uppsatstextens förtjänster och brister. Brister i rutinerna för slutinlämning gav heller inte studenterna möjlighet att åtgärda kvalitetsbrister i tillräcklig omfattning. 5) Handledningen. En kompletterande förklaring till att några undermåliga självständiga arbeten blev godkända under VT2010 var att de handledande lärarna då hade en topp i arbetsbelastningen, med både kursundervisning på heltid samt handledning av många självständiga arbeten (8 arbeten per handledare). Detta gjorde att den faktiska tiden för handledning och examination begränsades, med kvalitetsproblem som följd. Kontakten med forskningsfronten hade även prioriterats ned som en följd av arbetsbelastningen och avsaknaden av forskningstid i tjänsteplanerna. 160 av 233

161 Bilaga 2 till ärende Åtgärder som vidtagits för att säkra måluppfyllelsen Åtgärderna för att förbättra måluppfyllelsen avseende studenternas kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen behandlas här kopplade till de fem observerade problemen enligt ovan. 1) Förkunskaperna. Under ht 2011 återinfördes kursen Econometrics (dokument 6) på 7,5 hp, som inte har getts sedan Econometrics är en viktig metodologikurs och innebär en väsentlig förbättring av studenternas färdigheter i att hantera och analysera ekonomiska data. I samband med att studenterna estimerar olika ekonometriska modeller blir de orienterade i aktuella forskningsfrågor. Från och med ht 2013 införs en obligatorisk inlämningsuppgift på ekonometrikursen, där man samlar in data, gör en ekonometrisk undersökning och presenterar den. Uppgiften utformas i samråd med läraren eller utförs mer självständigt av studenten om han/hon har hittat en lämplig undersökning i en forskningsartikel. Genom kursen ges studenterna betydligt bättre förutsättningar att använda de vetenskapliga metoderna inom nationalekonomi samtidigt som de förbereds för sina självständiga arbeten senare. Även andra kurser har setts över. Ett första exempel är kursen Finance (dokument 7). Den skapades i samband med att två andra kurser togs bort för att ge plats åt ekonometrikursen, och innehåller två inlämningsuppgifter utöver den skriftliga examen. Genom inlämningsuppgifterna stärks studenternas förmåga att arbeta vetenskapligt och uttrycka sig i skrift. Ett andra exempel är kursen Industrial Economics (dokument 9) där litteraturen utökades med ett par forskningsartiklar under VT2013. Den senare kursen ger nu en god orientering av forskningsfrågor i bland annat spelteori, sökteori, informationsasymmetri och regleringar. I denna kurs möter studenterna också tillämpningar i Computable Document Format (CDF) i Mathematica. Genom animerande grafer i 2D och 3D kan studenterna själva på sina datorer utforska hur resultaten förändras om de ändrar några viktiga parametrar. Under denna punkt kan också nämnas att Mälardalens Högskola inrättat ett nytt ekonomprogram som erbjöds fr.o.m. ht Studenterna inom nationalekonomi erbjuds nu även att läsa kursen Uppsats och Metod 7,5hp (dokument 8). Genom denna kurs ökar studenternas förmåga till självständigt arbete samtidigt som studenten förbereds för examensarbetet. Vidtagna åtgärder synes också ha fått effekt. Redan under vt 2012 noterade handledare och examinator att studenterna kunde formulera och analysera empiriska problem bättre (se t.ex. Jaldesjö [2012], dokument 12). 2) Begränsande examinationsformer. Från och med vt 2012 ersattes två stora grundkurser på 15 hp (på både svenska och engelska) med följande fyra mindre kurser om 7,5hp vardera: Mikroekonomi, Makroekonomi, Internationell Ekonomi, samt Miljöekonomi (dokument 2-5). Omläggningen har givit fler examinationer och bättre uppföljning av studenternas kunskaper. I samband med denna omläggning har kurslitteratur bytts ut. Den nya litteraturen är främst mer avancerad metodmässigt. Den innehåller vidare en bättre orientering av aktuella forskningsfrågor och ett större antal fallstudier. För att förbättra kontakten mellan studenter och lärare samt korrigera eventuella missförstånd har dessutom antalet övningstillfällen utökats i kurserna. 3) Brister i metodstöd och skrivstöd. Examensarbetet (Bachelor Thesis in Economics, document 10, 11) har delvis omarbetats fr.o.m. vt 2013 vilket inneburit ett antal förbättringar. Till skillnad från tidigare startar nu studenterna sina arbeten i början av terminen. Under terminen ges både föreläsningar och metodseminarier som belyser olika delar av uppsatsarbetet. Därutöver hjälper lärarna studenterna med utvecklingen av arbetets problemformulering i ett tidigt skede. Lärarna styr dem också mot att välja bland aktuella forskningsfrågor och hjälper dem att hitta olika typer av ekonomisk statistik. Högskolans bibliotek erbjuder samtidigt undervisningspass om databassökning (dokument 15). Därutöver erbjuds genom hela kursen språkstöd i hur man skriver på engelska genom högskolans s.k. KLOK-verkstad (dokument 16), vilket också återkommer som ett särskilt moment i kursen. 161 av 233

162 Bilaga 2 till ärende 20 4) Examinationskraven. Kraven vad gäller ämneskunskap och metodkunskap för ett självständigt arbete har tydliggjorts i kursdokumentationen (dokument 10, 11). Dessutom har arbets- och examinationsordning reviderats. Detta framgår särskilt i det uppdaterade dokumentet Additional Information on Bachelor Thesis (dokument 11), där det i avsnitt 4 The evaluation bland annat står att studenterna själva skall hitta och använda nya informationskällor utöver befintlig kurslitteratur, vilket kräver att de orienterar sig i en aktuell forskningsfråga. En uppsatsgrupp begränsas också till högst två studenter, vilket gör det möjligt att mer individuellt bedöma varje students bidrag. Slutseminarierna har organiserats om. De är obligatoriska och ger mer tid till författarna att själva presentera sitt arbete. Opponentgruppen skall endast koncentrera sig på att ställa några viktiga/kritiska frågor till författarna. En kompletterande skriftlig opposition har också införts. Viktningen av slutbetyget har ändrats för att bättre återspegla den egna uppsatsens betydelse (uppsats 80% [tidigare 60%], presentation och försvar 10% [20%], och opposition 10% [20%]). Bedömningsförfarandet för examensarbetena har setts över på så sätt att den slutliga bedömningen görs av en annan lärare än handledaren varefter ett betygsförslag överlämnas till examinator för beslut. På detta sätt undviks subjektivitet och säkerställs likvärdighet i bedömningen. Studenter som inte är riktigt klara vid kursens slut tillåts ändå gå upp på slutseminarierna. Däremot så betygsätts inte något arbete förrän det har reviderats. Tidigare har revideringstiden begränsats till cirka en vecka efter slutseminarierna, men denna tid har nu förlängts. Studenter har också möjlighet att gå upp med sina arbeten i början av nästkommande termin, förutsatt att arbetet då av handledaren bedöms uppvisa tillräckligt hög kvalitet. Det har visat sig att vissa självständiga arbeten skulle behöva betydligt längre tid för att genomföra nödvändiga förbättringar av slutmanuset, vilket denna nyordning skapar möjlighet till. 5) Handledningen. Personalsituation har förbättrats (dokument 13, 14) och det råder nu hög bemanning. I augusti 2010 anställdes en docent i nationalekonomi som ny lektor för att minska arbetsbelastningen på de handledande lärarna och därmed förbättra kvaliteten på de självständiga arbetena. För att undvika arbetstoppar har vidare disputerade nationalekonomer under senare tid anlitats som externa lärare med längre kontrakt. I dagsläget är tre av fyra tillsvidareanställda nationalekonomer disputerade (varav två docenter) och samtliga anställda har mycket lång undervisningserfarenhet. Lektorerna i nationalekonomi har från och med 2011 också större möjligheter till forskning i tjänsten, tack vare ökade anslag från akademiledningen. Förändringarna har ökat lektorernas möjligheter att följa forskningsfronten samt använda dessa kunskaper vid handledningen av studenterna. Under denna punkt kan också noteras att antalet studenter minskat betydligt, bland annat som en följd av ekonomisk åtstramning och minskat intag. Därigenom har även trycket på handledarresurser minskat. Sammanfattningsvis har lärargruppen inom nationalekonomi genom de redovisade åtgärderna nu stora möjligheter att upprätthålla en god kvalité på både utbildning och självständiga arbeten. Studenternas bristande kunskap och förståelse inom huvudområdet motverkas genom justeringar i både enskilda kurser och hela utbildningsprogrammets uppläggning. Examinationsformer har setts över samtidigt som metodstöd och skrivstöd har utvecklats och inkorporerats bättre i programmet. Genom medbedömningssystemet undviks subjektivitet och säkerställs likvärdighet i bedömningen. Därutöver har personalsituationen förbättrats betydligt. 162 av 233

163 Bilaga 2 till ärende 20 3 Källor som analysen och åtgärdsredovisningen utgår från Bakgrund 1. Kvalitetsutvärdering av nationalekonomi och närliggande huvudområden (2012). Högskoleverket, Stockholm. Yttrande om nationalekonomi - kandidat vid Mälardalens högskola. Kursplaner 2. Mikroekonomi (NAA111) 7.5 hp ( ) 3. Makroekonomi (NAA112) 7.5 hp ( ) 4. Internationell Ekonomi (NAA110) 7.5 hp ( ) 5. Miljöekonomi (NAA109) 7.5 hp ( ) 6. Econometrics (Ekonometri, NAA105) 7.5 hp ( ) 7. Finance (Finansiering, NAA106) 7.5 hp ( ) 8. Uppsats och Metod (FOA123), 7.5hp ( ) Kursinformation 9. Industrial Economics (NAA300), 7,5hp, (Spring Term 2013) Självständigt arbete Ny personal Stödresurser 10. Bachelor thesis in Economics (NAA303), 15hp ( ) 11. Additional Information on Bachelor Thesis (Spring term 2013) 12. Jaldesjö, Per (2012). Investigating the gender wage gap. An econometric study on the Swedish Labor Market Bachelor Thesis. Mälardalen University ( ) 13. Clas Eriksson 14. Lars Bohlin 15. Bibliotekskurs i databassökning 16. KLOK (Writing support) Samtliga dokument finns att ladda ner från webbplatsen < > 163 av 233

164 Bilaga 2 till ärende 20 Lärarkompetens och lärarkapacitet Analysen av förändringar i lärarkompetens och lärarkapacitet kompletteras med en redovisning i tabellform motsvarande den som gjordes i självvärderingen vid utvärderingen. Tabellen syftar till att beskriva den huvudsakliga lärarkompetensen och lärarkapaciteten för respektive utbildning. Det är därmed inte nödvändigt att redovisa samtliga lärare som undervisar i en utbildning. Det står er dock fritt att även redovisa lärare som vid detta år inte var verksamma på någon av nivåerna, för att exempelvis ge en helhetsbild av er utbildningsmiljö. Redovisningen görs per huvudområde (generella examina) eller per yrkesexamen. Utgå från lärarsituationen innevarande läsår. Fyll i en och samma tabell för både grundnivå (kandidat) och/eller avancerad nivå (magister och/eller master). Tabellen kopierar ni sedan in i respektive självvärdering för kandidat, magister och/eller master. LÄRARKOMPETENS OCH LÄRARKAPACITET Eventuella generella kommentarer Akademisk titel/ akademisk examen (professor, docent, doktor, licentiat, master, magister) Anställningens inriktning Professionskompetens Anställningens omfattning vid lärosätet (% av heltid) Undervisning grundnivå (kandidat) inom huvudområdet (% av heltid) Undervisning avancerad nivå (magister och/eller master) inom huvudområdet (% av heltid) Tid för forskning vid lärosätet (% av heltid) Namn Kommentar Lektor / docent Nationalekonomi - 100% 60% 0% 20% Christos Papahristodoulou Administration 20% Lektor / docent Nationalekonomi - 100% 80% 0% 20% Clas Eriksson Fr o m (Har ansökt om befordran till professor ) Lektor / dr Nationalekonomi - 100% 80% 0% 20% Johan Lindén Adjunkt / magister Nationalekonomi - 100% 90% 0% 10% Ask Hedberg Adjunkt / dr Nationalekonomi - 80% 80% 0% - Lars Bohlin Timlärare (Örebro Universitet) 164 av 233

165 Bilaga 3 till ärende 20 Utbildning Examen Universitet/Högskola Beslut Utvärdering År Nationalekonomi Kandidat Mälardalens högskola Bristande kvalitet Nationalekonomi 2012 Bedömargruppens förslag till samlat omdöme: Bristande kvalitet Den samlade bedömningen är att utbildningen brister i säkringen av måluppfyllelsen. Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse när det gäller studenternas kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. För övriga examensmål indikerar underlagen en hög måluppfyllelse. Utvärderade examensmål: 1 För kandidatexamen ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Bristande Urvalet av självständiga arbeten visar huvudsakligen på god förtrogenhet med nationalekonomins vetenskapliga grund, även om några arbeten visar på svagheter i detta avseende. Hälften av arbetena brister dock vad gäller presentation, motivering och tillämpning av adekvata metoder. Arbetena visar huvudsakligen på goda fördjupade kunskaper inom specifika delar av nationalekonomin, även om ett par arbeten är svaga i detta avseende. Flertalet av arbetena brister i behandlingen och diskussionen av tidigare forskning av relevans för den valda frågeställningen. Självvärderingen och lärosätesintervjun ger inte anledning att anta att en högre grad av måluppfyllelse säkras på ett sätt som inte visas av de självständiga arbetena. Sammantaget indikerar underlagen en bristande måluppfyllelse. 2 För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, Hög 165 av 233

166 Bilaga 3 till ärende 20 frågeställningar och situationer. Urvalet av självständiga arbeten visar huvudsakligen på en god förmåga att samla in och analysera relevant information, även om några arbeten är svaga i detta avseende. Med några undantag visar arbetena också på ett gott kritiskt och analytiskt förhållningssätt. Självvärderingen och lärosätesintervjun kompletterar bilden och tyder på att utbildningen som helhet har en utformning som på ett rimligt sätt svarar mot målet vad gäller innehåll, undervisningsformer, examination och progression. Sammantaget indikerar underlagen en hög måluppfyllelse. 3 För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar. Hög Urvalet av självständiga arbeten visar med ett par undantag på en god förmåga att identifiera och formulera en frågeställning samt att motivera frågeställningens relevans och utformning. Arbetena visar också huvudsakligen på en god förmåga att metodiskt och analytiskt lösa en uppgift med sammanhang vad gäller frågeställning, teori, metod, genomförande, resultat och slutsatser, även om några arbeten brister i detta avseende. Självvärderingen och lärosätesintervjun kompletterar bilden och tyder, trots vissa oklarheter rörande förmågan att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, på att utbildningen som helhet har en utformning som på ett rimligt sätt svarar mot målet vad gäller innehåll, undervisningsformer, examination och progression. Sammantaget indikerar underlagen en hög måluppfyllelse. 4 För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Hög Urvalet av självständiga arbeten visar huvudsakligen på en god förmåga att skriftligt redogöra för information, problem och lösningar. Flertalet arbeten håller en hög kvalitet vad gäller disposition, begriplighet och formalia, men det finns också ett antal arbeten som brister i detta avseende. Självvärderingen och lärosätesintervjun kompletterar bilden 166 av 233

167 Bilaga 3 till ärende 20 och tyder, trots vissa oklarheter rörande träningen och examinationen av förmågan till muntlig kommunikation, på att utbildningen som helhet har en utformning som på ett rimligt sätt svarar mot målet vad gäller innehåll, undervisningsformer, examination och progression. Sammantaget indikerar underlagen en hög måluppfyllelse. 5 För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Hög Urvalet av självständiga arbeten visar huvudsakligen på en god förmåga att inom det nationalekonomiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter, även om några arbeten brister i detta avseende. Vad gäller förmågan att inom det nationalekonomiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta samhälleliga aspekter är kvaliteten med två undantag god i de arbeten som tillåter en bedömning i detta avseende. Vad gäller förmågan att inom det nationalekonomiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta etiska aspekter håller det arbete som kan bedömas i detta avseende god kvalitet. Självvärderingen och lärosätesintervjun kompletterar bilden och tyder på att utbildningen som helhet har en utformning som på ett rimligt sätt svarar mot målet vad gäller innehåll, undervisningsformer, examination och progression. Sammantaget indikerar underlagen en hög måluppfyllelse. 167 av 233

168 Bilaga 4 till ärende 20 Reg.nr Utvärderingsavdelningen, juni 2012 Uppdaterad februari 2013 Vägledning för uppföljning av ifrågasatta examenstillstånd Inledning Universitetskanslersämbetet har i uppdrag att utvärdera utbildningarnas resultat. Med resultat avses hur väl den aktuella utbildningen uppfyller kraven i högskolelagen och i examensbeskrivningarna i de förordningar som ansluter till lagen. Universitetskanslersämbetets utvärderingar granskar i vilken utsträckning studenternas faktiska studieresultat motsvarar de förväntade studieresultaten. Bedömningen sker enligt en tregradig skala: mycket hög måluppfyllelse, hög måluppfyllelse eller bristande måluppfyllelse. Den slutliga bedömningen redovisas i ett samlat omdöme per utbildning Utbildningar med det samlade omdömet mycket hög kvalitet eller hög kvalitet uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning. Utbildningar som inte uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning får det samlade omdömet bristande kvalitet. Universitetskanslersämbetet ifrågasätter i dessa fall lärosätets tillstånd att utfärda den aktuella examen. En uppföljning av de utbildningarna kommer att ske ett år efter beslutsdatum för utvärderingen. Därefter kan Universitetskanslersämbetet besluta att det inte längre finns anledning att ifrågasätta examenstillståndet, eller återkalla examenstillståndet. Om det är en enskild utbildningsanordnare, Försvarshögskolan eller Sveriges lantbruksuniversitet som har fått omdömet bristande kvalitet kan Universitetskanslersämbetet inte återkalla tillståndet. I dessa fall skickar Universitetskanslersämbetet en begäran till regeringen om att examenstillståndet ska dras in. Universitetskanslersämbetets beslut och bedömargruppens yttrande anger vilket eller vilka mål som studenterna enligt utvärderingen inte når. Det är denna bristande måluppfyllelse som lärosätet ska åtgärda. Några rekommendationer om hur detta ska göras lämnar inte Universitetskanslersämbetet. Det är lärosätet som analyserar bristerna i utbildningen och avgör vilka åtgärder som är lämpliga att vidta för att avhjälpa dem. Mallen för uppföljningen På Universitetskanslersämbetets webbplats finns den uppföljningsmall som lärosätet bör använda för sin åtgärdsredovisning. I mallen för generella examina och konstnärliga examina ingår samtliga mål i enlighet med respektive examensbeskrivning. I mallen för de olika yrkesexamina ingår endast det urval av examensmål som respektive utvärdering har skett mot. POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm Sweden BESÖKSADRESS Luntmakargatan 13 Stockholm, Sweden TELEFON FAX ORGANISATIONSNR av 233 FAKTURAADRESS Ref Universitetskanslersämbetet FE Strömsund registrator@uk-ambetet.se

169 Bilaga 4 till ärende 20 Observera dock att lärosätet endast ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för det eller de examensmål som erhållit omdömet bristande måluppfyllelse. Först gör lärosätet en analys av den bristande måluppfyllelsen och därefter en redogörelse för de åtgärder som vidtagits för att säkra måluppfyllelsen. Fokus kan när så är aktuellt ligga på särskilda delar av examensmålen. Redovisningen ska visa för bedömarna att det är troligt att utbildningen har sådan kvalitet att studenterna når målen i examensbeskrivningarna. Lärosätet bör ange de källor som analysen och åtgärdsredovisningen utgår från. Alla källor ska vara tillgängliga för bedömargruppen, lämpligen genom webblänkar till dokument där datum tydligt framgår. Analysen och åtgärdsredovisningen bör inte överskrida tre sidor per mål. Sist i mallen finns en lärartabell som kan användas om analys och åtgärder omfattar lärarresursen. Inrapportering till Universitetskanslersämbetet av mallen för uppföljning Mallen för uppföljningen och ytterligare information om uppföljningen finns på Universitetskanslersämbetets webbplats, Analysen och åtgärdsredovisningen i mallen för uppföljningen ska skickas via e- post till Universitetskanslersämbetets registrator, registrator@uk-ambetet.se. I e- posten och i mallen ska uppföljningsärende och registreringsuppgift tydligt framgå. Registreringsuppgift för respektive aktuellt uppföljningsärende finns angivet på Universitetskanslersämbetets webbplats. 169 av 233 2

170 Bilaga 1 till ärende 21 Utbildnings- och forskningssektionen (3) Handläggare Michael Rogefelt Fakultetsnämnden PM - Genomförd, pågående och kommande UKÄgranskning avseende utbildning på grundnivå och avancerad nivå Mycket hög kvalitet Folkhälsovetenskap Kandidat Sociologi Kandidat Mycket hög kvalitet Mycket hög kvalitet Omdömen hittills om Mycket hög kvalitet innebär för MDH:s vidkommande en extra resurstilldelning om knappt fyra miljoner för I jämförelse med flertalet andra storleksmässigt jämförbara lärosäten, är denna tilldelning mycket bra. Hög kvalitet Arbetsvetenskap Magister Folkhälsovetenskap Magister Företagsekonomi Kandidat Psykologi Kandidat Psykologi Magister Sociologi Magister Statsvetenskap Kandidat Tyska Kandidat Hög kvalitet Hög kvalitet Hög kvalitet Hög kvalitet Hög kvalitet Hög kvalitet Hög kvalitet Hög kvalitet Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: av Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: info@mdh.se Org.nr:

171 Bilaga 1 till ärende 21 Sjukgymnastexamen Sjukgymnastik kandidat Litteraturvetenskap Hög kvalitet Hög kvalitet Hög kvalitet 2 (3) Omdömen om Hög kvalitet innebär ingen konsekvens alls för MDH avseende resurstilldelning eller åtgärd för UKÄ Bristande kvalitet Nationalekonomi Kandidat Ledarskap Magister Företagsekonomi Kandidat Engelska Kandidat Spanska Bristande kvalitet Bristande kvalitet Bristande kvalitet Bristande kvalitet Bristande kvalitet Uppföljning Omdöme och beslut om bristande kvalitet innebär att examenstillstånd för utvärderad examen är ifrågasatt av UKÄ. Ytterst kan examenstillstånd återkallas på detta ifrågasättande. Lärosätet ska ett år från beslut om Bristande kvalitet inkomma med analys om vad bristerna utifrån yttrandet närmare består i och därutöver lämna en redovisning på vidtagna åtgärder. Fakultetsnämnden följer uppmärksamt akademins arbete med åtgärder dels utifrån UKÄ:s yttranden om Bristande kvalitet dels utifrån UKÄ:s fastställda anvisning - Vägledning för uppföljning av ifrågasatta examenstillstånd. Som ett led i uppföljningsprocessen har akademi EST inkommit till nämnden med slutrapport för åtgärder kring ifrågasatta examen i nationalekonomi och företagsekonomi. Slutrapporterna ska delges UKÄ senast 24 april respektive 15 maj Ifrågasatt examen i ledarskap avvecklas på MDH:s eget initiativ och dokumentation för detta har delgetts UKÄ. Ärendet om uppföljning av ifrågasatt examen i Ledarskap kan därmed anses avslutat Med anledning av ifrågasatt examen för huvudområdet engelska och spanska förväntas akademi UKK inkomma till nämndens möte i maj med en lägesrapport respektive analys- och åtgärdsrapport. Gällande spanskan har akademi UKK ombetts lämna ett begränsat underlag då denna examen enligt rektors verksamhetsmål, uppdrag och budget ska avvecklas. 171 av 233

172 Bilaga 1 till ärende 21 Fördelning i procent av de olika besluten Mycket hög kvalitet, Hög kvalitet och Bristande kvalitet. 3 (3) MDH (18 st utvärderingar) Mycket hög kvalitet (2 st) 11% Hög kvalitet (11 st) 61% Bristande kvalitet (5 st) 28% Hela landet (743 st utvärderingar) Mycket hög kvalitet (129 st) 17% Hög kvalitet (451 st) 61% Bristande kvalitet (163 st) 22% Pågående utvärderingar förutom uppföljning av ifrågasatta examen För omgång 4 där teknik och matematik är aktuella områden, har samtliga självvärderingar (14 st) överlämnats till myndigheten. Lärosätesintervjuer pågår för dessa utbildningar och någon gång under kommande höst väntas beslut och omdöme från UKÄ för dessa utvärderingar. Omgång 5 som för MDH:s vidkommande innebär utvärdering av vårdvetenskap (i dagsläget 8 st utvärderingar) pågår. Deadline för inlämning av självvärderingar är 7 juni (barnmorskeutbildning) samt 17 juni (övriga inom vårdvetenskap). Kommande utvärderingar Omgång 6 med start maj 2013 innebär för MDH:s del utvärdering av kammarmusik, didaktik, informationsdesign, pedagogik, socialt arbete, socionomexamen, speciallärarexamen, specialpedagogexamen och specialpedagogik. MDH har för vissa av utvärderingarna nominerat experter till bedömargrupperna. I övrigt har förberedande underlag för de kommande utvärderingarna lämnats till UKÄ. 172 av 233

173 Bilaga 1 till ärende 22 Områdesstrategi för kvalitet Fastställd av: Giltig: Ansvarig för tillämpning: Koppling till strategier och risker I Forsknings- och utbildningsstrategin för perioden fastslås att den forskning och utbildning som bedrivs vid MDH ska kännetecknas av att vara av nytta och värde för individ och samhälle. Vid MDH har Fakultetsnämnden ansvaret för kvalitetssäkring och kvalitetsgranskning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå, utbildning på forskarnivå samt av forskning. Utifrån Rektors beslut om akademiernas inre organisation har akademichefen har ytterst ansvaret för att forskning och utbildningen håller hög kvalitet i ständig förbättring. Områdesstrategin definierar de grundläggande förutsättningar som ska vara uppfyllda för att uppnå vad MDH anser vara hög kvalitet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt för utbildning på forskarnivå och för forskning. Områdesstrategin tar inte upp kvalitetskriterier som är reglerade genom lag eller förordning och syftar inte till att beskriva hur kvalitetskriterierna ska uppfyllas. Övergripande kvalitetsmål för MDH:s verksamhet är att: - upprätthålla akademiska värden. forskning och utbildning samverkar. lärare har högskolepedagogisk utbildning samt att samtliga handledare på för utbildning inom på forskarnivå har genomgått handledarutbildning. De risker som föreligger beträffande möjligheterna att nå upp till Kvalitetsstrategin ligger främst i förmågan att uppnå tillfredställande akademisk kvalitet på samtliga utbildningar, samt att uppnå forskningskvalitet som står sig i nationell och internationell konkurrens. Definitioner Att bedriva forskning och utbildnings som är av värde och nytta för individen och för samhället innebär att: MDH ska bedriva forskning där resultat återspeglas i utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Högskolans forskning ska vara relevant för intressenter som student, näringsliv, offentlig sektorsamhälle, nationellt såväl som internationellt, utifrån ett utbildningsperspektiv. Resultaten från forskningen ska vara användbar kunskap för nutid och framtid. Resultat kan implementeras i verksamheter och i framtida yrken, eller kommersialiseras antingen genom att leda till arbete, patent, produkt eller tjänst. 173 av 233

174 Bilaga 1 till ärende 22 Grundläggande förutsättningar för att bedriva forskning och utbildning med kvalitativt Infrastruktur MDH säkerställer att nödvändiga infrastrukturella förutsättningar (bibliotek, lokaler och IT), både studiesociala och arbetsmiljömässiga. Högskolebiblioteket ska tillhandahålla relevanta databaser, kurslitteratur och vetenskapliga tidskrifter samt bistå forskare, lärare och studenter med vägledning och stöd. Högskolans lokaler inbjuder till spontana träffar genom naturliga mötesplatser för forskare, lärare och studenter, men innehåller även funktionella lokaler för olika specifika behov. Alla ytor är tillgängliga för alla brukare. Forskning Forskningen vid MDH bedrivs i en levande akademisk miljö med en hög andel seniora forskare som bidrar till ett öppet arbetsklimat och där det finns forum för vetenskapliga diskussioner som är väl etablerat. Värde- och nyttoaspekten av forskningen ges genom det samproduktionsperspektiv som genomsyrar högskolan. Forskare vid Mälardalens högskola kännetecknas av att vara aktiva, vetenskapligt kompetenta med god kontaktyta mot det omgivande samhället. Detta framgår genom att: De är uppdaterade på forskningsfronten och kan anpassa sin kommunikation kring detta beroende på sammanhang. De har kännedom om omvärlden, hit hör vilka finansiärer som finns, inblick i nya rön inom området, från andra/konkurrerande forskargrupper etcetera. De har förmåga att förena teori med praktik. De handleder egna doktorander. De efterfrågas som fakultetsopponent eller som betygsnämndsledamot. De regelbundet bjuds in för att presentera på internationella konferenser. De ingår i internationella såväl som nationella akademiska konsortium och nätverk. De har goda kontakter med internationella såväl som nationella aktörer inom näringslivet, och offentlig sektor och samhället i övrigt. Utbildning MDH säkrar att det finns ekonomiska förutsättningar att genomföra utbildning inom alla fyra utbildningsområden (ekonomiutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar, lärarutbildningar samt teknikutbildningar). Konkret innebär detta att: Proaktivt anpassa utbildningsutbud mot statligt uppdrag, arbetsmarknadens behov och studenternas efterfrågan. Högskolan satsar resurser för att långsiktigt garantera att en god forskningsbas finns inom respektive utbildningsområde. Behovet av senior forskning inom respektive forskningsinriktning som är forskningsbaserad utbildningsområdena är uppfyllda. Högskolan genomför strategiska rekryteringar av forskare utifrån identifierade framtida behov för att säkerställa forskningsbasen. 174 av 233

175 Bilaga 1 till ärende 22 Befintlig personal ges utrymme, ekonomiskt och tidsmässigt, för kompetensutveckling. Utbildning vid MDH är forskningsbaserad. Lärosätets utbildningar formas av tydlighet i utbildningens upplägg. MDH värdesätter studenternas inflytande och medverkan i ledning, nämnd och arbetsgrupper. Utbildningsprogrammen vid MDH bedrivs med bra och nära kontakt med det omgivande samhället. Detta innebär att: Högskolans utbildningar är en naturlig mötesplats mellan studenter och arbetsgivare. Externa föreläsare regelbundet bjuds in till utbildningsprogrammen. Yrkesverksamma personer deltar i undervisningen. Studenterna får kännedom om möjliga karriärsvägar. Lärare och studenter Lärarna vid MDH är högskolekompetenta och väl förtrogna med kunskapsbildning. De präglas av att vara tillgängliga och stödjer det livslånga lärandet. Högskolan värdesätter den enskilde individen och förlitar sig på studenten och att denna är engagerad i och tar ett delat ansvar för sin utbildning och för att nå examen. 175 av 233

176 Bilaga 1 till ärende 23 Sammanträde: # 2:2013 Ärende MDH /13 1 (3) Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnden Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplan för Kandidatprogram i språk och humaniora med inriktning kommunikation (HHV20 KOMM) att gälla från HT13 Bakgrund Fakultetsnämnden har via rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 24 april 2012) ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Fakultetsnämnden får vidaredelegera beslutsfattandet och via beslut i fakultetsnämnden (MDH /11, den 18 januari 2011) har utskotten för grundutbildning mandat att fatta beslut om revidering av utbildningsplaner inom sina respektive områden. Vid sitt sammanträde den 30 januari 2013 reviderade utbildningsutskottet för utbildningar utbildningsplanen, bland annat med avseende på kursstrukturen. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har den 14 februari 2013 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen för programmet, där ärendet har arbetats fram. Utskottet för lärarutbildningar har vid sitt sammanträde den 20 mars 2013 behandlat ärendet. Utskottet var emellertid inte beslutsmässigt men de närvarande ledamöterna tillstyrkte de föreslagna förändringarna. Problemanalys Programansvariga vid akademi UKK önskar ändra två kurser i engelska. I utbildningsplanen avseende termin 5 önskar man att kurserna Diskursanalys och Litterära föreställningsvärldar byts ut mot kurserna Engelska 3, Social och regional variation 7,5 hp och Engelska 3, Amerikansk litteratur och ekokritik 7,5 hp. Motiveringen är att de nya kurserna är likvärdiga med de gamla vad gäller fördjupningsnivå och studenternas möjligheter att uppfylla examenskraven. Man skulle enligt akademin med dessa kurser bättre tillvarata kompetensen och inriktningen hos de lärare som undervisar i programmet. Faktasammanställning I ärendet finns förslag till reviderad utbildningsplan samt vid akademi UKK upprättade examensmatriser. Möjliga lösningar/beslut Alternativ 1 Utbildningsplanen revideras i enlighet med akademins önskemål. Alternativ 2 Utbildningsplanen revideras inte. 176 av 233

177 Bilaga 1 till ärende 23 Konsekvensanalys 2 (3) Alternativ 1 Akademin motiverar revideringen med att de nya kurserna är likvärdiga med de gamla vad gäller fördjupningsnivå och studenternas möjligheter att uppfylla examenskraven. Av examensmatrisen framgår att de nya kurserna bidrar till uppfyllandet av examensmålen. Av akademins motivering framgår att man med de nya kurserna bättre skulle tillvarata kompetensen och inriktningen hos de lärare som undervisar i programmet, vilket skulle vara kvalitetsfrämjande. En annan konsekvens av att fakultetsnämnden reviderar utbildningsplanen just den 18 april 2013 är att utbildningsplanen ändras efter att den nationella sökomgången har avslutats. Sökomgången till program som startar HT13 inleddes omkring den 15 mars och avslutades omkring den 15 april. En revidering efter den 15 april 2013 kan teoretiskt medföra att sökande har betraktat den gamla utbildningsplanen och i värsta fall sökt utbildningen på grundval av densamma. Alternativ 2 Utbildningsplanen som är nu gällande får fortsätta att gälla om revideringen avfärdas och akademin måste ge de gamla kurserna. Överväganden Beträffande att utbildningsplanen revideras efter den 15 april 2013 så är en utgångspunkt (tillika förordningskrav) att en utbildningsplan ska innehålla programmets kurser. Det är önskvärt att så korrekt information om programmet som möjligt finns tillgängligt under sökperioden. Detta för att undvika att marknadsföra ett innehållsmässigt annat program än vad som faktiskt startar. Samtidigt är utbildningsplanen att betrakta som en föreskrift och utbildningsplanen som föreskrift kan (beroende på vad revideringen består i) revideras när som helst. Den revidering som föreslås får konsekvenser först flera år fram i tiden och bedöms inte vara av karaktären att den vilselett eventuella sökande. I samband med att revidering av programmets utbildningsplan är aktuell är det lägligt att även betrakta kvalitetsomdömen som före detta Högskoleverket och numera Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har beslutat om. Av programmets utbildningsplan framgår att programmet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Engelska (Degree of Bachelor of Arts in English), eller - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Svenska (Degree of Bachelor of Arts in Swedish) UKÄ har beträffande kandidatexamen i engelska den 18 december 2012 fattat beslut om bristande kvalitet. Angående utvärdering av huvudområde svenska har högskolan till tidigare UKÄ kommunicerat att merparten av de självständiga arbeten som laddades upp mot HSV-direkt var skrivna inom lärarprogrammet inriktning svenska mot gymnasiet och att dessa studenter inte kan ta ut en dubbel examen (det vill säga en lärarexamen och en generell kandidatexamen med huvudområde svenska) och att de självständiga arbetena därför aldrig borde ha ingått i utvärderingsunderlaget. Hur UKÄ 177 av 233

178 Bilaga 1 till ärende 23 kommer att hantera utvärderingen av huvudområdet svenska och vilket omdöme som lämnas är ännu inte avgjort. 3 (3) I vilken utsträckning föreliggande revidering av kursstrukturen är en åtgärd för att säkra examensrätten för kandidatexamen i engelska framgår inte av akademins underlag och argumentation men det framstår som att akademins önskade revidering stärker eller åtminstone upprätthåller utbildningens kvalitet genom att de nya kurserna bidrar till uppfyllandet av examensmålen (vilket framgår av examensmatrisen för kandidatexamen i engelska). Beredningens förslag till beslut Fakultetsnämnden föreslås besluta att revidera utbildningsplanen för programmet med avseende på att kurserna Diskursanalys och Litterära föreställningsvärldar byts ut mot kurserna Engelska 3, Social och regional variation 7,5 hp och Engelska 3, Amerikansk litteratur och ekokritik 7,5 hp. 178 av 233

179 Bilaga 2 till ärende 23 Utbildningsplan Sida 1 av 6 MDH /13 Programkod: HHV20 KOMM Kandidatprogram i språk och humaniora med inriktning kommunikation, 180 högskolepoäng B.A. In Modern Languages and Humanities, Communication Studies, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls och vårdvetenskap Den är därefter reviderad av utbildningsutskottet för utbildning samt och gäller för utbildning som ges efter Mål Målet med programmet är att ge studenterna solida och användbara kunskaper och färdigheter inom språk och kommunikation. Efter fullgjorda studier ska studenten inneha de kompetenser som krävs för att effektivt kunna delta i verksamhet knuten till kommunikation i olika sammanhang och på olika nivåer. Kunskap och förståelse Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: - visa kunskap och förståelse inom språk och kommunikation, inbegripet kunskap om kultur, interkulturalitet, litteratur och realia, och - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom sitt huvudområde, samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, - visa förmåga att bidra till såväl nationell som internationell samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor, - visa förmåga att bidra till flervetenskaplig samverkan mellan ämnen och vetenskapsområde, - visa kunskap och insikt om olika synsätt, kulturer och traditioner, och 179 av 233

180 Bilaga 2 till ärende 23 Sida 2 av 6 Programkod: HHV20 KOMM - visa förmåga att bidra till långsiktigt hållbar utveckling i samhället. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: - visa förmåga att inom språk och humaniora göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Kurslitteratur på engelska kan ingå. Avseende kurser i engelska och tyska bedrivs undervisningen helt eller delvis på målspråket. Särskild behörighet Engelska B (områdesbehörighet 6 med förändring). För den som har betyg från Gy11/Vux12 krävs endast grundläggande behörighet. För den som vill studera ytterligare språk utöver engelska krävs aktuellt språk steg 3/3. Urval Betygsurval 60%, provurval 40%. Innehåll Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation är en 3-årig utbildning inom språk- och kommunikationsstudier. Utbildningen har en arbetslivsinriktad uppläggning med tydligt fokus på den praktiska användningen av kunskaperna. Samtidigt säkerställs kvaliteten på innehållet genom att undervisningen vilar på vetenskaplig grund. Utöver huvudområdena svenska eller engelska, innehåller utbildningen följande profilämnen: engelska, litteraturvetenskap och tyska. Bland dessa väljer studenten fritt ett ämne som blir utbildningens profilämne. Under det första studieåret introduceras studenten till akademiska studier i kommunikation med kurser inom ämnet svenska. Utbildningens andra år inriktas mot profilstudier i något av ämnena engelska, litteraturvetenskap eller tyska. Väljer studenten tyska som profilstudier kan termin 3 och/eller 4 läsas i tysktalande land. Inom ämnet engelska finns möjlighet att läsa en 15-högskolepoängskurs om språk i arbetslivet på distans, som bl.a. bygger på att studenten gör en arbetsplatspraktik i ett engelsktalande land. 180 av 233

181 Bilaga 2 till ärende 23 Sida 3 av 6 Programkod: HHV20 KOMM Termin 5 består av ett urval av kurser i engelska och svenska samt en valfria kurs ur Mälardalens högskolas utbud. Utbildningen avslutas termin 6 med en kurs i svenska, en valfri kurs och ett examensarbete i svenska eller engelska. Samtliga campuskurser som ges inom programmet har platsgaranti. I utbildningen ingår: Svenska: 75 alternativt 90 högskolepoäng beroende på vilket av huvudämnena svenska eller engelska studenten väljer som huvudområde för examen. Engelska: 15 alternativt minst 90 högskolepoäng beroende på vilket av huvudämnena svenska eller engelska studenten väljer som huvudområde för examen. Profilämne: 60 högskolepoäng i något av följande ämnen: litteraturvetenskap eller tyska. För engelska som inriktning, se ovan. Två valfria kurser på 7,5 högskolepoäng ur högskolans utbud. 181 av 233

182 Bilaga 2 till ärende 23 Sida 4 av 6 Programkod: HHV20 KOMM Termin 1 Termin 2 Svenska (G1N) Grammatik, 7,5 hp Kommunikationsteori, 7,5 hp Textkunskap, 7,5 hp Språk i näringslivet, 7,5 hp Svenska (G1F) Muntlig kommunikation i teori och praktik, 7,5 hp Skriftlig kommunikation i teori och praktik, 7,5 hp Interkulturell kommunikation I ett EU-perspektiv, 7,5 hp Språket i samhället: Introduktion till språksociologi, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Profilämne (G1N) Valfri kurs om 30 hp: Engelska 1, Tyska 1, Tyska 1 i Tyskland alternativt Litteraturvetenskap 1 Profilämne (G1F/G1N) Fortsättningskurs om 30 hp (enligt ämnesval termin 3): Engelska 2, Tyska 2 eller Tyska 2 i Tyskland alternativt Litteraturvetenskap 2 Termin 5 Termin 6 Engelska (G1N/G2F) Kommunikation, 7,5 hp Språkfärdighet, 7,5 hp 1 Eller Diskursanalys 7,5 hp Litterära föreställningsvärldar 7,5 hp Engelska 3, Social och regional variation 7,5 hp Engelska 3, Amerikansk litteratur och ekokritik 7,5 hp. Fritt val (-) Kurs ur högskolans utbud, 7,5 hp som garantikurs ges: Informationsdesign, Grafisk form, 7,5 hp Samtalsanalys, 7, 5 hp Svenska (G2F) Retorik, 7,5 hp Fritt val (-) Kurs ur högskolans utbud, 7,5 hp som garantikurs ges: Informationsdesign, Webbdesign, 7,5 hp Examensarbete (G2E) 2 Examensarbete i svenska, 15 hp eller Examensarbete i engelska, 15 hp Svenska (G2F) Skrivande i ett medieperspektiv, 7,5 hp Val inom programmet Studenten väljer profilämne för andra året, dvs. termin 3 och 4: Om engelska väljs som profilämne termin 3 och 4, läses kurser i engelska på G2F-nivå termin 5. Engelska kan då också bli huvudämne för examen genom att examensarbetet termin 6 författas på engelska. Om annat profilämne väljs termin 3 och 4, läses kurs i engelska på G1N-nivå termin 5. Examensarbetet termin 6 författas då på svenska. Under termin 5 och 6 1 Om annat profilämne valts än engelska termin 3 och 4. 2 Om examensarbete skrivs på svenska blir huvudinriktningen svenska. Engelska kan ändå ha valts som profilämne termin 3 och 4. Om examensarbete skrivs på engelska blir huvudinriktningen engelska. Engelska måste då ha valts som profilämne termin 3 och av 233

183 Bilaga 2 till ärende 23 Sida 5 av 6 Programkod: HHV20 KOMM ingår en valfri kurs ur hela högskolans utbud för programstudenter, förutsatt att studenten uppfyller de särskilda behörighetskrav som gäller för respektive kurs. Studieort kan påverkas av kursval. Värdakademi eller motsvarande Akademin för utbildning, kultur och kommunikation är värdakademi för Kandidatprogram i språk och humaniora med inriktning kommunikation. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Engelska (Degree of Bachelor of Arts in English), eller - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Svenska (Degree of Bachelor of Arts in Swedish) Filosofie kandidatexamen inom ett huvudområde uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom huvudområdet varav minst 30 högskolepoäng på nivå G2 vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. I kursfordringarna om 180 högskolepoäng får ingå kurser på avancerad nivå motsvarande högst 15 högskolepoäng. Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Samtliga kurser inom programmet utvärderas kontinuerligt av studenter och lärare gemensamt. Synpunkter framförs också via programmets studentrepresentanter. Utvärderingsresultaten behandlas på programråd och ligger till grund för eventuella förslag till förbättringar. Värdakademin ansvarar för att utvärdering av programmet genomförs. Studentmedverkan Studentinflytande sker via grundutbildningsråd, genom kursutvärdering, deltagande i ämnesmöten, programsida samt vid programråd. Studenterna för varje årskurs utser en studentrepresentant som upprätthåller särskild kontakt med programsamordnare och deltar vid programråd (en gång per termin). 183 av 233

184 Bilaga 2 till ärende 23 Sida 6 av 6 Programkod: HHV20 KOMM Forskningsbas Utbildningen knyter nära an till högskolans forskning kring didaktik och interkulturell kommunikation. Därutöver ges forskningsbaserad undervisning, beroende på ämnesval, om bl.a. ekokritik samt språk- och litteraturvetenskap. Samverkan Programmet är framtaget i samarbete med näringslivet och har ett tydligt, arbetslivsinriktat upplägg där den praktiska användningen av kunskaperna sätts i fokus. Kontakter med företag knyts genom bland annat gästföreläsningar och examensarbete, som kan göras i anslutning till en arbetsplats. Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Som student är det bra att exponeras för internationella inslag under studietiden. Detta bidrar till att öka kompetens och förståelse, bägge mycket viktiga egenskaper på dagen arbetsmarknad. Att som student välja uppgifter med internationell profil eller medverka i Studentkårens fadderverksamhet kan tillföra lika mycket som en vistelse utomlands. Interkulturell kompetens är verkligen viktig oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annanstans i världen. Jämlikhet Alla studenter bemöts och bedöms likvärdigt oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck. 184 av 233

185 Från akademi UKK Examensmatris för kandidatexamen i engelska - till vilken Kanidatprogrammet i språk och humaniora inriktning kommunikation kan leda fram till Bilaga 3 till ärende 23 Kandidatexamen i ämne Engelska Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Självständigt arbete (examensarbete) - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Kursnamn Antal högskolepoäng Nivå Svenska: Grammatik 7,5 G1N x x x Kommunikationsteori 7,5 G1N x x Textkunskap 7,5 G1N x x x Språk i näringslivet 7,5 G1F x x x Muntlig kommunikation i teori och praktik 7,5 G1F x x x Skriftlig kommunikation i teori och praktik 7,5 G1F x x x Interkulturell kommunikation i ett EU-perspektiv 7,5 G1F x Språket i samhället:introduktion till språksociologi 7,5 G1N x x x x x Engelska 1 30 G1N x x x Engelska 2 30 G1F x x x x x Engelska 3: Amerikansk litteratur och ekokritik 7,5 G2F x x x x x x x x Engelska 3: Social och regional variation 7,5 G2F x x x x x x x x Valfri kurs 7,5 G1N Svenska: Skrivande i ett medieperspektiv 7,5 G2F x x x Svenska: Retorik 7,5 G2F x x x x Valfri kurs 7,5 G1N Examensarbete i engelska 15 G2E x x x x x x x x x 185 av 233

186 Från akademi UKK Examensmatris för kandidatexamen i svenska - till vilken Kanidatprogrammet i språk och humaniora inriktning kommunikation kan leda fram till Bilaga 3 till ärende 23 Kandidatexamen i ämne Svenska Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Självständigt arbete (examensarbete) - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Kursnamn Antal högskolepoäng Nivå Svenska: Grammatik 7,5 G1N x x x Kommunikationsteori 7,5 G1N x x Textkunskap 7,5 G1N x x x Språk i näringslivet 7,5 G1F x x x Muntlig kommunikation i teori och praktik 7,5 G1F x x x Skriftlig kommunikation i teori och praktik 7,5 G1F x x x Interkulturell kommunikation i ett EU-perspektiv 7,5 G1F x Språket i samhället:introduktion till språksociologi 7,5 G1N x x x x x Alt. 1 Engelska 1 30 G1N x x x Engelska 2 30 G1F x x x x x Alt. 2 Litteraturvetenskap - historiska perspektiv 30 G1N x x x x x x Litteraturvetenskap - teoretiska perspektiv 30 G1N x x x x x x Alt. 3 Tyska 1 30 G1N x x x x Tyska 2 30 G1F x x x x 186 av 233

187 Från akademi UKK Examensmatris för kandidatexamen i svenska - till vilken Kanidatprogrammet i språk och humaniora inriktning kommunikation kan leda fram till Bilaga 3 till ärende 23 Kandidatexamen i ämne Svenska Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Självständigt arbete (examensarbete) - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Kursnamn Antal högskolepoäng Nivå Engelska 1: Kommunikation 7,5 G1N x x Engelska 1: Språkfärdighet 7,5 G1N x x Alt. Engelska 3: Amerikansk litteratur och ekokritik 7,5 G2F x x x x x x x x Engelska 3: Social och regional variation 7,5 G2F x x x x x x x x Valfri kurs 7,5 G1N Svenska: Skrivande i ett medieperspektiv 7,5 G2F x x x Svenska: Retorik 7,5 G2F x x x x Valfru kurs 7,5 G1N Examensarbete i Svenska 15 G2E x x x x x x x x x 187 av 233

188 Bilaga 1 till ärende 24 Ansökan om att inrätta ett Masterprogram inom området Hälsa och välfärd. Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ansöker om att inrätta ett Masterprogram inom Hälsa och välfärd för huvudområdena Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, Sjukgymnastik, Folkhälsovetenskap, Socialt arbete och Arbetslivsvetenskap. Programnamn på svenska och engelska samt omfattning i högskolepoäng Master program inom hälsa och välfärd 120 hp med huvudområden Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad alternativt Sjukgymnastik alternativt Folkhälsovetenskap alternativt Social arbete alternativt Arbetslivsvetenskap. Master program in Health and Welfare 120 credits with main field: Caring science with specialization in Nursing or Physiotherapy or Public Health Science or Social Work or Work Life Studies. Examen/examina efter genomgången utbildning Efter genomgången utbildning kan studenten ansöka om Filosofie Masterexamen med huvudområdet Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad alt. Sjukgymnastik alt. Folkhälsovetenskap alt. Socialt arbete alt. Arbetslivsvetenskap Degree of Master of Philosophy in Caring Science with specialization in Nursing or Physiotherapy or Public Health Science or Social Work or Work Life Studies 120 credits. Nulägesbeskrivning och beskrivning av behovet av ett nytt program Utbildningar inom hälsa, vård och välfärd på Mälardalens högskola (MDH) är generellt väl utvecklade på grundnivå (sjuksköterske-, sjukgymnast-, folkhälso-, socionom- och beteendevetarprogrammet) och i vissa avseenden även på avancerad nivå (utbildningar för specialistsjuksköterskor och barnmorskeutbildning). Inom några ämnesområden på HVV finns magisterutbildningar sedan många år tillbaka (t ex vårdvetenskap och folkhälsa) medan de inom andra ämnen är i sin begynnelse (t ex sjukgymnastik, socialt arbete och arbetslivsvetenskap). Emellertid visar erfarenheten att magisterutbildningar inom området hälsa och välfärd är sårbara då de till skillnad från grundutbildningarna inte alltid lockar tillräckligt många sökande. Det förefaller som att de miljöer där presumtiva studenter till magister/masterprogram arbetar, inte har tillräckligt med incitament för att gå en utbildning på avancerad nivå. Några undantag finns dock: utbildningarna till specialistsjuksköterskor och barnmorskor, specialinriktade magisterutbildningar i vårdvetenskap (hjärtinriktning) samt breddmagister i folkhälsovetenskap. Den ettåriga internationella masterutbildningen Health and Care lockar initialt sökande men i slutänden är det få som registerar sig och går utbildningen. Sommaren 2011 meddelande Högskoleverket att MDH erhållit examensrätt för master- och forskarutbildning inom området hälsa och välfärd. Hösten 2012 startade MDH forskarutbildningen i området Hälsa och välfärd med 22 doktorander antagna i den första omgången. Det är planerat att intag ska ske vartannat år med c:a doktorander varje tillfälle. Utbildningen har rönt intresse såväl från Högskoleverket som från regionala och internationella aktörer. Det förefaller som MDH har lyckats identifiera ett angeläget område det överlappande fältet mellan hälsa och välfärd där det finns ett tydligt behov av forskning och kunskapsutveckling. Anledningarna är många och några av 233

189 Bilaga 1 till ärende 24 förklaringar finns i följande: Hälso- och sjukvårdens arenor förflyttas alltmer från det offentliga rummet till det privata varvid fler myndigheter, privata aktörer och närstående blir involverade. Landsting och kommuner har ett övergripande ansvar för hälsa, sjukvård och för det sociala fältet. Med ansvaret följer krav på samarbete mellan aktörerna som historiskt sett inte varit okomplicerat. Trots att aktörerna många gånger har samma målgrupp i fokus finns samarbetssvårigheter. Orsakerna till samarbetssvårigheterna finns säkert flera förklaringar till, men en viktig anledning förefaller vara att hälso- och sjukvårdens aktörer och aktörerna på det sociala fältet har olika kulturer, lagstiftningar, benämningar och arbetssätt. Den samhälleliga utvecklingen i kombination med en förändrad populationsstruktur med nya livsmönster, (o)hälsofaktorer och den tekniska utvecklingen ställer krav på flexibilitet, öppenhet och innovation i forskning och i utbildning. Den mång-/tvärvetenskapliga ansatsen där synergieffekter bidrar till såväl området Hälsa och välfärd som de enskilda ämnenas utveckling, är särskilt lämpad för att möta ovan nämnda krav. En stor vinst för samhället, individen och de närstående, vore om dessa kulturer skulle kunna mötas och befrukta varandra till exempel i en master- eller forskarutbildning i syfte att möta morgondagens behov av bland annat arbets- och verksamhetsledare. Hälsa och välfärd har utsetts till en av tre utvecklingsmiljöer på MDH. I högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi för framgår att utvecklingsmiljöer ska erbjuda utbildning på engelska på avancerad nivå (sid 8). Med hänsyn till det specifika område hälso- och välfärdsutbildningar befinner sig i och därmed den problematik som finns att rekrytera studenter till magister/masterutbildningar har ett förslag tagits fram som kan dra nytta av de stabila utbildningar som finns på grundnivån och det intresse som visats för området hälsa och välfärd på forskarutbildningsnivå. Denna ansökan om ett nytt masterprogram inom hälsa och välfärd avser en HVV-gemensam tvåårig masterutbildning som kan bli en länk mellan grund- och forskarutbildningen. Masterutbildningen kommer således att ersätta de magisterutbildningar som erbjudits inom HVVs huvudområden, inkluderat den internationella ett-åriga masterutbildningen. Den bärande tanken är att nationella och internationella studenter med olika bakgrund och grundutbildningar ska kunna antas till utbildningen. De kommer läsa givna obligatoriska kurser som är gemensamma med fokus på ledarskap och teamutveckling samt evidensbaserad hälsa och välfärd under första året. De kommer även läsa sina specifika ämnen såsom sjukgymnastik, folkhälsa, psykologi, sociologi, arbetslivsvetenskap, vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad etc. Det andra året kommer samläsas med forskarutbildningen med fokus på kurser i hälsa och välfärd samt metodkurser. Genom att delvis förena master- och forskarutbildning under masterutbildningens andra år, kan en kontinuitet och en mängd samverkansvinster uppnås för både HVV och för studenten. Innehållet i utbildningen kommer med största sannolikhet möta utbildningsbehovet hos personer i ledande befattning inom offentlig sektor inom hälso- och välfärdsområdet. Om studenterna skulle vilja fortsätta sin utbildning på forskarnivå (under förutsättning att de blir antagna) är en klar fördel att de får möjlighet att tillgodoräkna sig de forskarutbildningskurser de examinerat under masterutbildningens andra år av 233

190 Bilaga 1 till ärende 24 Programmets upplägg, innehåll och progression Den översiktliga beskrivningen av programmet framgår i förslag på struktur för masterprogram sid 13 i detta dokument. Under första terminen i det två-åriga programmet läses två kurser á 7,5 hp som planeras vara obligatoriska för programmet. Det är en kurs som har huvudtemat Ledarskap, organisation och teamarbete inom hälsa och välfärd och en kurs som fokuserar på Evidensbaserad praktik och utvärdering. Dessa kurser tillsammans med en 7,5 hp-kurs vetenskapliga metoder är gemensam för samtliga studeranden och kurser som tillhör flera huvudområden. Under första terminen ingår en första kurs (7,5 hp) där ämnesfördjupning görs utifrån det huvudområde som studenten valt skall utgöra grund för examen. Andra termin i programmet innehåller ytterligare en ämnesfördjupningskurs på 7,5 hp som relateras till det huvudområde studenten valt. Termin 2 innehåller också en metodkurs som kommer att var valbar och där examensarbetets inriktning avgör val av metodansats. Termin 2 avslutas med examensarbete p 15 hp och studenten har även möjlighet efter fullgjorda kurser och godkänt examensarbete på 15 hp att ansöka om magisterexamen inom valt huvudområde. Studenter som väljer den 2-åriga masterutbildningen och att skriva ett examensarbete på 30 hp påbörjar under motsvarande tid den första delen på det självständiga arbetet (15hp). För studenter som har en magisterexamen inom något av angivna huvudområden alternativt en tidigare yrkesexamen, specialistsjuksköterskeexamen eller barnmorskexamen, finns en möjlighet till att direkt påbörja det andra året i den 2-åriga utbildningen. Under termin 3 och 4 sker samläsning i största möjliga utsträckning med akademins forskarutbildning inom hälsa och välfärd. Den huvudsakliga samläsningen sker under de kurser som ingå i forskarutbildningens första år och utgör under termin 1 kursen (termin 3 masterprogram) Design och forskningsmetoder 7,5 hp. Under termin 4 av masterprogram sker samläsning för kurserna Hälsa och välfärd I inriktning delaktighet 12 hp och Datainsamlingsmetoder 7,5 hp. När inte möjlighet för samläsning ges utgör termin 3 och 4 tid för examensarbete 15 hp, valfri kurs 3 hp och ämnesfördjupning 15 hp. Denna ämnesfördjupning utgör alternativ till examensarbeteskurs på 15 hp. Logistiken för kurserna inom programmet kommer att framgå av programschema och skrivs enligt rutiner vid Mälardalens högskola. När samläsning med forskarutbildning sker styrs kurslogistiken av de förutsättningar och krav som gäller för respektive program. För kurser där inte samläsning sker är målsättning att programmets upplägg skall utgöras av flexibelt lärande med undervisningsformer och lärandemiljöer som kan variera beroende på de enskilda studenters behov. Konsekvenser av samläsning med möjligheter till tillgodoräknande avgörs och bedöms av ämnesansvariga på respektive utbildningsnivå. Enskilda kurser från år två kan efter prövning tillgodoräknas i forskarutbildningen. Det är viktigt att separera nivåerna, avancerad nivå respektive forskarutbildningsnivå. För att uppnå kvalitet i både forskarutbildning och masterutbildning är det viktigt att tydliggöra progressionen i utbildningen. För kursers innehåll se matris i bilaga (Bilaga 1 Examensmatris) där kursers lärandemål, innehåll examinationer framgår. Examenskrav framgår av examensbeskrivning (se avsnitt i Bilaga 1). De ämneskurser som ingår i matris är ett urval av kurser (2 st) från respektive huvudområde. I programschema som presenteras innan utbildningsstart kommer ytterligare kurser än dessa två att utgöra möjlighet till ämnesfördjupning inom respektive huvudområde av 233

191 Bilaga 1 till ärende 24 Progression inom Masterprogrammet för Hälsa och Välfärd Progressionen under det första läsåret bygger på kunskaper och färdigheter som har tillägnats i utbildningar som ger kandidatexamen inom huvudområdena. De huvudområden som ingår är vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, folkhälsovetenskap, socialt arbete, sjukgymnastik, sociologi eller psykologi. Masterprogrammets fokus under första läsåret är att studenten ska skaffa sig fördjupade kunskaper i ledarskap, organisation och teamarbete. Vidare ska studenten skaffa sig fördjupade kunskaper i att söka, värdera och använda vetenskaplig kunskap i utvecklingsarbeten, samt utvärdera dessa inom hälsa- och välfärdsområdet. Fördjupade kunskaper i vetenskapliga metoder ingår, varav en kurs är av allmän karaktär. Kurserna som tidigare beskrivits kan läsas gemensamt av studenterna från samtliga huvudområden. Det första läsåret innehåller också kurser som är fördjupningar inom respektive huvudområde. Här finns ett flertal kurser att välja på och studenter väljer kurser som har relevans för examensarbetets ämnesval. Även en kurs i vetenskaplig metod väljs för att skaffa en metodologisk fördjupning inför examensarbetet. Detta arbete genomförs inom respektive huvudområde och kan omfatta 15 hp under det första och 15 hp under det andra året. Ett annat alternativ är att göra ett examensarbete på 30 hp som sträcker sig över de båda åren. Det andra läsåret i masterutbildningen har fokus på forskning som verksamhet inom hälsa och välfärdsområdet. Förutom examensarbeten inom respektive huvudområden finns en valfri fördjupningskurs, exempelvis i form av individuell litteraturkurs. De gemensamma kurserna under andra läsåret ger en fördjupad förståelse för hälsa- och välfärdsområdet och de forskningsfrågor som är relevanta och angelägna inom detta forskningsområde. Progressionen ligger i att studenterna skaffar sig fördjupade kunskaper och förståelse för hur olika discipliner kan samverka inom forskningsområdet för att besvara frågeställningar i ett vidare perspektiv än enbart utifrån en enstaka disciplin. De metodkurser som ligger under detta år syftar också till fördjupade kunskaper i tvärdisciplinärt forskningsarbete. Kurserna under masterutbildningens andra läsår kan efter bedömning tillgodoräknas i första årets forskarutbildning inom Hälsa och välfärd. Nedan följer korta sammanfattningar av huvudområden Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Inom Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad är människors hälsa och vårdande under hela livscykeln i fokus. Förståelsen av patientens behov är utgångspunkter som beskrivs och problematiseras på individ-, familje-, och samhällsnivå. Inom huvudområdet studeras vårdande som främjar hälsa och välbefinnande, förebygger sjukdom, återställer hälsa och lindrar lidande. Även miljöns betydelse för hälsa och vårdande studeras. I huvudområdet ingår kunskaper om etiska förhållningssätt från den enskilde patienten och närståendes behov och sammanhang. Kunskaper från huvudområdet bidrar till att möta såväl den enskilde människan som samhällets föränderliga behov och krav på vård och omsorg av 233

192 Bilaga 1 till ärende 24 Sjukgymnastik med inriktning beteendemedicin I Sjukgymnastik studeras människans beteende, som också omfattar tankar och känslor, i relation till rörelse och aktivitet. Sjukgymnastik utgår från ett beteendemedicinskt perspektiv och omfattar kunskaper om människans beteende i rörelse och aktivitet i förståelse av hälsa och levnadsvillkor. Beteendemedicinska principer är grundläggande, alltså kunskaper om hur beteendet påverkar kroppens strukturer, rörelser och funktioner och hur sjukdom eller skada påverkar beteendet. Huvudområdet kännetecknas av en syn på människans beteende och rörelseförmåga utifrån ett biopsykosocialt paradigm och ämnesområdet kännetecknas av synen på människan som biologisk, tänkande, kännande och social varelse. Kunskaper om interaktion och kommunikation i beteendeförändring är viktiga komponenter i ämnet. Sjukgymnastik omfattar biomekaniska, fysiologiska, patologiska, psykologiska, sociala och kontextuella faktorers inverkan på beteende i rörelse och aktivitet, samt beteendets betydelse för individers hälsa och välfärd. Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskap är en tvärvetenskaplig disciplin som studerar samhällsstrukturens, arbetslivets, miljöns och vårdsystemens betydelse för befolkningens hälsa. Ämnet har ett starkt fokus på sociala bestämningsfaktorer och hälsans fördelning i befolkningen samt hälsofrämjande arbetets framväxt, principer och tillämpning inom olika samhällssektorer bl.a. hälso- och sjukvårdssektorn. Utgångspunkt för arbetet är WHO:s policydokument och nationella folkhälsomål. Perspektiven inom folkhälsovetenskapen är lokala, regionala, nationella, och globala. Inom folkhälsovetenskapen finns kunskap om hälsofrämjande arbete och om åtgärder för att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada samt att kritisk värdera effekter av olika åtgärder på såväl individ- grupp och samhällsnivå. Ämnet är tvärvetenskapligt och har samarbete med flera discipliner så som epidemiologi, statistik, hälsoekonomi, statsvetenskap, psykologi, medicin samt kommunikationsvetenskap. Socialt arbete Socialt arbete är ett samhällsvetenskapligt ämne som verkar för social förändring av samhälleliga förhållanden och problemlösning i mänskliga relationer med syfte att främja människors välfärd och hälsa. I Socialt arbete sker arbetet tillsammans med individer eller grupper av individer i socialt utsatta situationer eller med särskilda behov för att de skall kunna bevara eller återvinna en välfungerande livssituation. Det sociala arbetet sker med människor i olika åldrar, och med olika kön, etnicitet, funktion och klass. Principer om mänskliga rättigheter och social rättvisa är grundläggande för det sociala arbetet. Inom forskarutbildningsämnet Socialt arbete görs studier av människors välfärd och hälsa ofta utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv. Arbetslivsvetenskap Arbetslivsvetenskap avser det vetenskapliga studiet av arbete som teknisk och social process och av villkor och möjligheter i arbetslivet över tid - utifrån individens, arbetsplatsens, organisationens och samhällets perspektiv. Arbetslivsvetenskap vid Mälardalens högskola är ett flervetenskapligt ämne som har sin bas i samhällsvetenskap och humaniora (beteendevetenskap, ekonomi, folkhälsa, historia) och namnet ska ge en tydlig indikation om ett förändrat fokus från den traditionella inriktningen på arbete i industrisamhället med ett tekniskt perspektiv. Samhälls- och beteendevetenskapliga kunskaper kring ledning, styrning och samarbete behövs i högre grad i dagens av 233

193 Bilaga 1 till ärende 24 arbetsliv som utmärks av teknisk utveckling och förändrade arbetsprocesser och organisering och ledning av kreativa och innovativa individer och projektgrupper. Förändrade kunskapsbehov i arbetsliv och samhälle idag kräver en utveckling av nya perspektiv och forskningsfrågor inom arbetslivsforskningen. Ämnets tyngdpunkt vid högskolan finns inom fyra olika områden där forskning bedrivs; Historiska och samhälleliga perspektiv på arbetslivet, Styrning och ansvar i arbetslivet, Sociala och psykologiska processer i arbetslivet och inom Arbete och hälsa. Kurser som utgör programmets profil där fokus är evidensbaserad praktik och utvärdering och ledarskap, grupper och organisation. Evidensbaserad praktik och utvärdering 7,5 hp. Inom dagens hälso- och sjukvård samt välfärdssystem efterfrågas ett evidensbaserat arbetssätt. Åtgärder i den praktiska verksamheten samt utvärdering av dessa bör vara evidensbaserade. Denna kurs syftar till att ge ytterligare fördjupade kunskaper om evidensbegreppets betydelser inom hälsa och välfärd. Kursen ger dig kunskaper så att du blir bättre på att systematiskt söka, kritiskt värdera, överföra och använda evidensbaserad kunskap i din yrkesmässiga verksamhet. Ledarskap, grupper och organisation inom hälsa och välfärd 7,5 hp. Kursens syfte är att studenterna ska skaffa sig fördjupad kunskap om styrning, organisation och ledarskap för utveckling och förändring av verksamheter inom området hälsa och välfärd. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla kunskap om sociala relationer i arbetsgrupper. I kursen ingår också kritisk organisationsforskning, konsekvenser och effekter av New Public Management (NPM) med avseende på såväl förutsättningar som konsekvenser på individ- och gruppnivå. Planer för att kvalitetssäkra examensarbeten Vid akademin arbetades 2012 fram nya riktlinjer för examens/självständiga arbeten inom huvudområdena på grundnivå och avancerad nivå. Rubriken för dessa riktlinjer var Att skriva vetenskapligt och syftet var att beskriva en gemensam standard för examensarbeten. I riktlinjer betonas värdet av att skriva på ett vetenskapligt sätt och att skriva vetenskapliga texter kan variera inom och mellan olika discipliner och lärosäten, men det finns ändå många gemensamma drag. Inledningsvis i dessa riktlinjer anges att de är ämnade för studenter, handledare och examinatorer för att genomföra examensarbeten vid akademin samt att all uppsatsskrivning skall ha dessa riktlinjer som formell grund. Distinktionen mellan examensarbete på 15 hp respektive 30 hp skall kännetecknas av att ett examensarbete på 30 hp skall ha ett mer utvecklat och ytterligare fördjupat teoretiskt-konceptuellt ramverk, en fördjupad etisk värdering en större omfattning av empiriskt material, en djupare analys och tolkning av data. Detta skall tydliggöras i studiehandledning där betygkriterier för respektive kurs redovisas. Omfattande undervisning av lärare med både ämnes- och metodspecifik kunskap kommer att utgöra naturlig del för att kvalitetssäkra examensarbeten på masternivå. Akademin har en stor grupp handledare med en lång handledarerfarenhet på olika nivåer. Med akademins forskarutbildning har flertalet disputerade lärare även forskarhandledarutbildning. Vi kommer att eftersträva att knyta av 233

194 Bilaga 1 till ärende 24 examensarbeten i den mån det är möjligt till befintliga forskningsprojekt. Det arbete som för närvarande pågår på akademin, att identifiera starka forskningsmiljöer inom området hälsa och välfärd, kommer också tydliggöra lämpliga ämnen för examensarbeten på masterutbildningen. Det kvalitetsarbete som genomförts på HVV gällande examination av examensarbeten kommer också komma masterutbildningen tillgodo. Utbildningsmiljö HVV har som tidigare nämnts en omfattande erfarenhet av utbildning på både grund- och avancerad nivå. Det finns etablerade samarbeten mellan forskare och ämnesgränser som genererat såväl gemensamma publikationer, ansökningar om forskningsmedel samt doktorandprojekt. Erfarenheten av samarbetet har varit positiv varför en förstärkning och vidareutveckling av detta borde bli både kreativ och produktiv inom området Hälsa och välfärd. Seminarieverksamheten vid Akademin för hälsa, vård och välfärd är knuten till de olika huvudområden som finns på akademin. Det anordnas högre seminarier i huvudområdena, ämneskollegier samt forsknings- och doktorandseminarier. Beroende på grad av forskningsaktivitet inom huvudområdet, varierar antalet seminarier per termin. Inom t ex det vårdvetenskapliga huvudområdet hålls cirka tre ämneskollegier, två högre ämnesseminarier. Utöver denna verksamhet tillkommer seminarier då artiklar och delar av avhandlingar presenteras och diskuteras. I ett forskarkollegium träffas de seniora forskarna cirka tre gånger per termin. Forskarkollegiets syfte är att dra upp övergripande riktlinjer för forskningsverksamheten vid Akademin för hälsa, vård och välfärd. Genom upplägget av masterutbildningen kommer studenterna på ett naturligt sätt att bli en del av forskarutbildnings- och forskningsmiljön främst i utbildningens andra år. Genom att utbildning är öppen även för internationella studenterna, både inom master- och inom forskarutbildningen, kommer det internationella inslaget bli på ett lika självklart sätt som det nationella. Detta lyfts fram i MDH:s forsknings- och utbildningsstrategi där betonas att internationell samverkan i utbildningen förbereder studenterna för en arbetsmarknad som kräver interkulturell kompetens och studenter skapar ett värdefullt internationellt nätverk för kommande yrkeskarriär. Anställningsbarhet och användbarhet inom programområdet I diskussion med landsting och kommuner framkommer det att det finns ett kompetensbehov med fokus team och ledarskap, evidensbasering, utvärdering och forskning i hälso- och välfärdssektorn som tidigare nämnts. Det föreslagna programmet kommer kunna möta dessa behov på ett tydligt sätt genom de gemensamma obligatoriska kurserna som dessutom kan fördjupas alternativt breddas i de ämnesspecifika kurserna. I den nystartade forskarutbildningen inom området hälsa och välfärd har samverkan/samproduktion med kommun och landsting i högsta grad blivit aktuell genom de gemensamma doktorandprojekt som finansieras delvis eller helt av våra samarbetspartners. Det förefaller rimligt att anta att en kortare kompetensutveckling, dock på avancerad nivå, torde vara intressant för kommuner och landsting. Tidigare generella magisterutbildningar, främst inom vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, har haft förhållandevis svagt söktryck. När utbildningarna haft specifik inriktning som t ex hjärtvård har intresset varit ett helt annat. I det av 233

195 Bilaga 1 till ärende 24 förslagna programmet kommer det vara fokus på efterfrågade områden vilket borde vara gynnsamt både för MDH och för kommuner och landsting. Efter att externa ledamöter i fakultetsnämndens utskott för Hälsa informerats om planerat masterprogram och sedan inhämtat synpunkter från verksamhetsansvariga inom kommunal vård och omsorg framkom bland annat följande: - Bra initiativ från MDH med Masterutbildning och utbildning "över gränserna" också för att närma oss varandra. - Värdefullt att personer med den utbildningen i våra verksamheter aktivt kan bidra till att verksamhet och strategisk planering knyts samman och att kunskapsbaserade insatser till både äldre och funktionsnedsatta kan implementeras på ett bättre sätt. - Bra med kurserna i Ledarskap och Evidens. Självklart finns det vinster med att få fler som har sådan kompetens i vår organisation. Men det viktiga blir ju också hur vi kan "löna" dem som skaffar sig denna utbildning - med högre lön, specialistfunktion eller annan karriärutveckling. - Viktigt att förstå hur och var vi kommer att använda dessa tjänster. Som det nu är är det alldeles för lika i arbetsuppgifter mellan specialistutbildade och de som inte har någon specialistutbildning. Jag tänker på de som ex. redan idag har magisterutbildning, detta gäller både inom kommuner och inom landsting. - Det verkar vara en bra idé. Det viktigaste som jag ser det är just samordningsvinsterna. Att olika yrken och inriktningar lär känna varandra och kan överbrygga det som vi idag lever med i kommunal vård och omsorg, dvs skillnaden mellan hälsoaspekten att se att de människor vi har att ta hand om i kommunen inte är bara friska och vid hälsa. De är både gamla och sjuka och där är det viktigt att blanda professionerna. Att öka förståelsen. - Helt klart ser jag möjligheter att öka vår kompetens rejält genom detta. För vår del är det förstås där grunden ligger på arbetslivsvetenskap som känns mest aktuellt eller intressant. Den korsbefruktning som modellen för "samläsning" kan ge stora förtjänster även inom HR arbetet t ex i form av ökad förståelse för verksamheternas utmaningar och problem vad gäller kompetensförsörjning och utvecklingsbehov (baserat på aktuell forskning). - Att det finns behov av att knyta verksamhet och verksamhetsutvecklingsfrågor närmare medarbetarnas utveckling det är nog ganska tydligt. Så kan vi knyta dessa "generalist" mastersutbildade till oss har vi säkert vunnit en hel del. Precis som det sker inom skolan idag med förslag om att inrätta förste lärare och lektorer, kanske detta är en motsvarande väg inom "hälsa och välfärdsområdet". - Jag saknar breddningen mot arbetsterapeuter men det härrör sig förmodligen till att MDH inte har någon grundutbildning för AT. - Andra frågor som ansvariga ställer sig är hur denna kompetens kan tillvaratas, till exempel: Hur ser vi i kommunen på behovet av medarbetare med en sådan mastersutbildning? Vilken plats och vilken roll kan vi se att de kommer att ha i vår framtida vård o omsorg? Att vi kan "ha nytta" av dem under deras utbildningstid tror jag inte att det råder någon tvekan om, men kan vi bereda dem arbete i framtiden? Slutsatser av dessa synpunkter är att flera verksamhetsansvariga ser fördelar med denna utbildning som verksamhetsutveckling och kompetenshöjning ur flera aspekter. Dessutom betonas samordningsvinster av att professioner/ämnesområden studerar tillsammans. Samtidigt poängteras den utmaning som denna utbildning ger för den egna verksamheten med frågan; Hur kan vi inom olika yrkesområden ta tillvara den kompetensen på rätt sätt? För internationella studenter kommer programmet kunna vara mer lockande då det går att få ut examina i ett flertal olika huvudområden och inte som hittills enbart i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad eller folkhälsovetenskap av 233

196 Bilaga 1 till ärende 24 Omvärldsanalys Sverige har tillsammans med över fyrtio länder i Europa anslutit sig till den s.k. Bolognadeklarationen. Bolognaprocessen syfte var att införa en gemensam modell för högre utbildning i hela Europa. Målet är att främja rörligheten för studenter, främja anställningsbarheten och främja Europas konkurrenskraft som utbildningskontinent. Enligt Bolognamodellen har utbildningssystemet tre nivåer. Den grundläggande högskoleutbildningen är indelad i två nivåer: en grundnivå, som leder till en kandidatexamen efter tre år och en avancerad nivå som leder till en masterexamen efter ytterligare två år. Tredje nivån är forskarutbildning. Det sista året av masterexamen ska kunna tillgodoräknas inom doktorsexamen. Ett förslag som framförts vid flera lärosäten i Sverige är att utbildningar på avancerad nivå ska erbjudas i form av masterprogram. Även om lärosäten inte erbjuder några magisterprogram kommer det ändå att vara möjligt att ta ut en magisterexamen. I Bolognamodellen höjdes behörighetskravet för att bli antagen till forskarutbildning från lägst kandidatexamen till lägst magisterexamen. Utvecklingen i Sverige när det gäller examina på avancerad nivå och specifikt master är att det skett en kraftig ökning från 2007/08 till 2011/12. Enligt statistik från HSV/SCB har antalet utfärdade masterexamina ökat från 340 läsåret 2007/08 till 7308 läsåret 2011/12. De områden som utfärdat flest examina är inom teknik, samhälsvetenskap och naturvetenskap. På fjärde plats kommer inriktning inom hälso- och sjukvård samt social omsorg. Huvudområden för generell examen är utgångspunkt för klassificering och kategorisering mot ett antal olika inriktningar. Vid jämförelse mellan lärosäten i Sverige kommer Mälardalens högskola på en 20:e plats i statistiken över utfärdade masterexamina 2011/12 med totalt 54 utfärdade masterexamina 2011/12. Enligt denna klassificering av masterexamina för inriktning Hälso- och sjukvård samt social omsorg är det farmförallt större lärosäten i Sverige som Karolinska Institutet, Lunds universitet och Uppsala Universitet som utfärdat mellan examina per lärosäte under senaste året. Till denna inriktning hör bland annat medicin, vårdvetenskap, folkhälsovetenskap, sjukgymnastik och socialt arbete (Se bilagor med statistik från HSV). En annan faktor som påverkat sökandestatistiken var införandet av studieavgifter i Sverige. Sedan höstterminen 2011 ska studenter som kommer från länder utanför ESS och Schweiz och som inte studerar inom ramen för utbytesavtal betala för sina studier i Sverige. Införande av denna avgiftsskyldighet har påverkat antalet nybörjare på masterprogram i Sverige. Hösten 2011 minskade antalet nybörjare med procent vid de större lärosätena i Sverige. Aktuell statistik för utbildningar som är avgiftsbelagda visar att antalet nyantagna och nyregistrerade ha ökat något hösten 2012 i jämförelse med hösten En intressant aspekt som är relevant för denna ansökan är i vilken omfattning det sker tillgodoräknande av andra året i masterprogram till forskarnivå det, det vill säga 3 år för kandidatexamen + 2 år för masterexamina och 3 år forskarutbildning. Enligt högskoleverket finns för närvarande ingen sådan nationell statistik att redovisa. Vid Bolognaseminarium anordnat av Universitets- och högskolerådet januari 2012 var temat Vad händer med den avancerade nivån? och där framfördes olika synpunkter kring utveckling av av 233

197 Bilaga 1 till ärende 24 masterutbildning på svenska lärosäten. Då presenterades en kartläggning genomförd (2010) inom svenska masterprogram på tre universitet (Göteborg, Lund och Uppsala). I slutsatser av den kartläggningen framkom att den tvååriga mastern skärpte den internationella profilen på de tre universiteten, men att den har också tydliga innovativa inslag och att det finns många olika typer av masterprogram. Den tvååriga mastern har utvecklat sig i två riktningar, en klassisk forskningsinriktad och en mer tillämpad. Det framkom vidare den tvååriga mastern har skapat behov för nära samarbete mellan lärosätens ledning och programmen. Ett problem som även lyftes fram var att den avancerade nivån mellan grundnivån och forskarnivån är i stort sett okänd i yrkeslivet. I ett internationellt perspektiv utmärks den svenska mastern bland annat av att ha flexibilitet och transparens i utbildningen samt att lärandemål är klart definierade. Andra viktiga frågor att beakta är vilken kunskap har individen och samhället om de tvååriga masterexamina och hur hanteras kommunikation om detta, samt vad utmärker en svensk master och hur kan den bidra till kunskapsutveckling. Från en mindre studie genomförd i tre internationella masterprogram vid Uppsala universitet (bl a Masterprogram in International Health) ansågs att masterexamen är mer gångbar i den internationella miljön. När det gäller utbildningens innehåll ansåg studenterna om förhållandet mellan magister- och masterexamen att enligt arbetsgivare har det en liten betydelse om man har en magisterexamen eller en masterexamen. Inom statlig förvaltning är det mer viktigt vad man exakt har läst och hur mycket, varför studenter ansåg att masteutbildningen hade mer av utbildning för generell komptens än av ämnesmässig fördjupning. Likaså ansåg studenter att masteruppstas (30 hp) medförde betydligt mer djuplodande analys än magisteruppsats (15 hp). Några av de studenter som deltog i undersökningen ansåg också att masterprogrammets upplevdes som yrkesförberedande snarare än förberedande för forskarutbildning. Vid tidigare nämnda seminarium nämnde en dekan för forskarutbildning att övergången från avancerad nivå till forskarutbildning har effektiviserats och förenklats under senare år. Närmare knytning till forskarnivå gör masterutbildningar mer attraktiva. Andra fördelar som bidrar till effektivisering var att masterutbildning bidrar till att alla studenter börjar på ungefär samma nivå. Masterutbildningar ger också ett bra rekryteringsunderlag och mindre behov av prövotid. Ett urval av lärosäten som har masterutbildningen inom vårt område och korta beskrivningar hur de löst frågan om struktur och innehåll för att genomföra masterutbildning. Vid Hälsoakademin på Örebro universitet ges ett Masterprogram i förbättringsarbete inom hälso- och sjukvårdens verksamheter. Det är ett tvärvetenskapligt program som vänder sig till den som vill arbeta med förbättringsarbete samt vårdutveckling och är yrkesverksam inom hälso- och sjukvård samt kommunal omsorg. Programmet är upplagt med gemensamma kurser i forskningsmetodik och förbättringsarbete. Kurserna i förbättringsarbete fokuserar på ledarskap, hälsoekonomi, mätmetoder och evidensbaserat arbetssätt inom hälso- och sjukvård. Studenten kan läsa ämnesspecifika kurser inom sitt huvudområde och gemensamma kurser inom forskningsmetodik. Aktuella huvudområden på Hälsoakademin utgörs av Arbetsterapi, Omvårdnadsvetenskap, Hörselvetenskap och Biomedicin/Medicin. Såväl gemensamma som specifika kurserna inom programmet kan sökas som fristående kurser vilket möjliggör en flexibel studietakt. Den som har magisterexamen kan ansöka om att få tillgodoräkna godkända relevanta kurser. Upplägg i det programmet visar på både en struktur och innehåll som har flera likheter med föreslaget till program som ingår i denna ansökan på MDH av 233

198 Bilaga 1 till ärende 24 Vid Hälsouniversitet i Linköping finns ett masterprogram som vänder sig dem som är verksamma inom hälso- och sjukvård och som vill arbeta med kvalitetsutveckling. Programmet ger möjlighet till examen inom huvudområdena Arbetsterapi, Folkhälsovetenskap, Logopedi, Medicinsk pedagogik, Omvårdnadsvetenskap och Sjukgymnastik. På programmet läses dels generella kurser som är integrerade över ämnesgränser, dels valbara ämnesspecifika kurser inom respektive huvudområde. Varje student skriver en individuell studieplan och det finns möjlighet till etappavgång till magisterexamen efter ett år. Den som redan har magisterkompetens kan ansöka om att få tillgodoräkna sig första året och börja direkt på år två. Utbildningen vid Hälsouniversitet har utgjort ett väsentligt stöd för föreslaget upplägg i denna ansökan. Att flera gemensamma huvudområden inom hälsoområdet läser gemensamma kurser och har möjlighet till ämnesspecifika fördjupningar är en struktur som helt klart tilltalande ur vår synvinkel och vårt förslag på upplägg. Vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet ges separata masterprogram för varje huvudområde. Huvudområdet utgörs av till exempel omvårdnad, sjukgymnastik och socialt arbete. I masterprogrammet i socialt arbete utgör första terminens studier termin 7 i socionomprogrammet. Under termin 2-3 väljer studenten bland utbud av fördjupningskurser inom huvudområdet och dessutom 15 hp metodkurser. Programmet avslutas termin 4 med ett självständigt arbete (examensarbete) motsvarande 30 högskolepoäng. Vid Ersta Sköndal Högskolan finns ett masterprogram i vårdvetenskap med inriktning mot palliativ vård. Utbildningen utgörs av obligatoriska kurser motsvarande 105 hp och valbara kurserna 15 hp. Under de obligatoriska kurserna fördjupar och breddar studenten sina kunskaper inom palliativ vård och komplexitet relaterat till olika teoribildningar inom ämnet vårdvetenskap. Vid Karolinska institutet (KI) ges ett flertal masterprogram där The Global Master's Programme in Global Health utgör det internationella inslaget av masterprogram inom hälsoområdet. I övrigt på KI finns Masterprogram inom flera hälsodiscipliner som medicin, folkhälsovetenskap, omvårdnad och odontologi. Läsåret 2012 gavs masterprogrammet i folkhälsovetenskap med möjlighet till två inriktningar. Programmet ger studenten möjlighet att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt och en god teoretisk förståelse för såväl folkhälsovetenskap som för den valda inriktningen. Inriktningar utgjordes av dels inriktning mot folkhälsoepidemiologi och dels inriktning mot hälsoekonomi, policy och management. Uppsala Universitet ger ett flertal masterprogram inom medicin och farmaci där även masterprogram riktade mot hälsa och välfärd ingår. Specifika masterprogram som har nära koppling till området hälsa och välfärd utgörs av masterprogram i folkhälsa och ett masterprogram i internationell hälsa. Masterprogrammet i folkhälsa vänder sig till yrkesgrupper såsom sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister. Masterprogram i internationell hälsa förbereder studenten för arbete med globala hälsofrågor. Kursdeltagare i det programmet är från alla världsdelar och de får kunskap och färdigheter i att analysera globala hälsoproblem samt att utveckla och utvärdera interventioner som förbättrar folkhälsan. Sammanfattning; Utbildningar som har området Hälsa och välfärd som profil finns, enligt vår kartläggning, inte redovisat över masterutbildningar (2-årig) i Sverige. Däremot är ett flertal av de beskrivna programmen inom de huvudområden som finns med i denna ansökan. Det perspektiv som högre utbildning inom Hälsa och välfärd ger bör kunna tillgodose det behov, som tidigare i ansökan framhållits, av att vara ett överlappande fält där det finns ett tydligt behov av kunskapsutveckling av 233

199 Bilaga 1 till ärende 24 Ett program med både nära anknytning till arbetsliv (Ledarskap, organisation, evidensbaserad praktik) och till forskning (samläsning med forskarutbildning) bör ge tydliga synergier och motverka den polarisering som framhållits som hot mot andra masterutbildningar. Att vissa delar av arbetsmarknad sannolikt inte har kännedom om vilken kompetens utbildningen ger och vilket värde det har för anställningsbarhet och användbarhet får ses som en utmaning i planering av detta program. En styrka är att utbildningar inom området visar på tydlig relevans i ett internationellt perspektiv och att detta programs innehåll är gångbart i en internationell miljö. Dimensionering, språk och marknadsföring Programmets dimensioneras initialt för en studentgrupp om 20 studenter och planen är att antagning sker vartannat år så att samläsning med forskarutbildning möjliggörs. De kurser som utgör profilområden kommer att under läsåret 2013/14 ges som fristående i syfte att få uppfattning om sökintresse och testa relevans för kursers innehåll och upplägg. Kursvärdering kommer sedan att utgöra grund för eventuella revideringar. Masterutbildning kommer enligt rekommendationer i högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi för erbjuda utbildning på engelska på avancerad nivå vara engelskspråkig. Den nystartade forskarutbildningen inom hälsa och välfärd är på engelska vilket innebär att samtliga kurser vid samläsning utgör engelska undervisningsspråk. Vid övriga kurser inom masterprogram där kursregistrerade utgör studenter med svenska som modersmål kan undervisningsspråk då vara svenska. Marknadsföring av planerat masterprogram kommer att följa upprättad kommunikationsplan där tydliga mål, målgrupper och konkreta åtgärder framgår. Kommunikationsplan kompletterar den årliga verksamhetsplanen vid akademin. Akademin tar även del av den erfarenhet som finns på Mälardalens högskola för liknande utbildningar inom andra ämnesområden som bedrivit liknande utbildningar tidigare. Nuvarande externa kontakter inom kommuner och landsting i regionen utgör värderfulla kanaler för information och stöd vid rekrytering av sökande till masterutbildning. Akademin har ett stort och konstant växande kontaktnätet inom den internationella utbildningsverksamheten på samtliga nivåer och som kommer att användas i största möjliga grad för markandsföring och rekrytering as studenter till masterprogram. Förslag på externa bedömare Marianne Carlsson, professor vid Institution för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet och där hon tidigare också varit prefekt. Marianne C är för närvarande även gästprofessor vid institution för vårdvetenskap, Högskolan Gävle. Marianne C har lång erfarenhet av högre utbildning, mycket hög vetenskaplig kompetens och kunskap kring tvärprofessionella frågor inom högre utbildningar. Lars Fredén, sociolog, docent Högskolan Väst, Trollhättan och sjukvårdens samarbetsplattform NUakademin. Lars Fredén har tidigare varit rektor för dåvarande hälsohögskolan Väst och Bohusläns vårdhögskola, men också varit verksam vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV. Lars F har medverkat som ledamot i bedömargruppen för den nationella utvärderingen av ämnet folkhälsovetenskap och vid den senaste 2011/12 också dess ordförande av 233

200 Bilaga 1 till ärende 24 Masterprogram Hälsa och välfärd FÖRSLAG TILL MAGISTER-MASTER-FORSKARUTBILDNING I OMRÅDET HÄLSA OCH VÄLFÄRD FU år 4 AVHANDLINGSARBETE FU år 3 FU år 2 Teorier, modeller och begrepp 7,5hp Kunskapsöversikt 7,5hp Valfri kurs 7,5hp Hälsa och Välfärd II genusperspektivgfcbx vnn 10hp AVHANDLINGSARBETE Valfri kurs 7,5hp AVHANDLINGSARBETE FU år 1 Master år 2 Master år 1 Magister Grundkurs till studier på forskarnivå 7,5hp Examenarbete 4,5hp Valfri kurs 3hp Ledarskap, organisation och teamarbete inom hälsa och välfärd 7,5 hp Design och forskningsmetoder 7,5hp AVHANDLINGSARBETE Examensarbete i huvudområde 15hp del 1 / alternativt Ämnesfördjupning i huvudområde 15hp Vetenskapliga Evidensbaserad metoder praktik och 7,5hp utvärdering 7,5hp Hälsa och välfärd I inriktning delaktighet 12hp Hälsa och välfärd I inriktning delaktighet 12hp Ämnesfördjupning i huvudområde 7,5hp Datainsamlingsmetoder 7,5hp Design och forskningsmetoder 7,5hp Ämnesfördjupning i huvudområde 7,5hp Datainsamlingsmetoder 7,5hp Valbar metodkurs 7,5hp AVHANDLINGSARBETE Examensarbete i huvudområde 10.5 hp Examensarbete i huvudområde 15hp del 1 Specialistsjuksköterskeutbildning eller motsvarande inkluderande 15hp examensarbete alternativt Magister i vårdvetenskap, folkhälsa, socialt arbete, sjukgymnastik, arbetslivsvetenskap eller motsvarande inkluderande 15hp examensarbete TERMIN 1 TERMIN av 233

201 Bilaga 2 till ärende 24 Bilaga 2 Lärarkompetens. Namn Akademisk titel Tillsvidare/ visstidsanställd Anställningens omfattning i procent Uppskattad tid inom programmet, % av anställning Kerstin Isaksson Professor Tv 80% 10% Ledarskap, grupper och organisation 7,5 hp Håkan Sandberg Docent Tv 100% 5% Ledarskap, grupper och organisation 7,5 hp Lennart Bogg Professor Tv 80% 5% Ledarskap, grupper och organisation 7,5 hp Margareta Asp Docent Tv 100% 5% Evidensbaserad praktik och utvärdering 7,5 hp Maria Sandborgh Lektor Tv 100% 5% Evidensbaserad praktik och utvärdering 7,5 hp Lena-Karin Gustafsson Lektor Tv 100% 5% Vetenskapliga forskningsmetoder 7,5 hp Thomas Overmeer Lektor Tv 100% 5% Vetenskapliga forskningsmetoder 7,5 hp Lena Almqvist Docent Tv 100% 16% Valbar kurs; Kvantitativ samhällsvetenskaplig metod 7,5 hp Jakob Eklund Docent Tv 100% 8% Valbar kurs; Kvalitativ samhällsvetenskaplig metod 7,5 hp Tomas Kumlin Lektor Tv 100% 8% Valbar kurs; Kvalitativ samhällsvetenskaplig metod 7,5 hp Maria Sandborgh Lektor Tv 100% 4% Design and research methods in health and welfare 7,5 hp Lene Martin Professor Tv 100% 10% Design and research methods in health and welfare 7,5 hp Osman Aytar Lektor Tv 100% 6% Data collection and analyses in health and welfare 7,5 hp Lene Martin Professor Tv 100% 10% Data collection and analyses in health and welfare 7,5 hp Kurs 201 av 233

202 Bilaga 2 till ärende 24 Maja Söderbäck Docent Tv 100% 15% Health and welfare I Focusing on participation 12 hp Per Tillgren Professor emeritus Visstid 100% 15% Health and welfare I Focusing on participation 12 hp Ämnesfördjupning; Lennart Bogg Professor Tv 80% 20% Hälsoekonomi och finansiering 7,5 hp Helene Sandmark Docent Tv 80% 20% Epidemiolgi och biostatistik 7,5 hp Margareta Asp Docent Tv 100% 5% Vårdvetenskapliga begrepp och teori 7,5 hp Lena-Karin Gustafsson Lektor Tv 100% 5% Vårdvetenskapliga begrepp och teori 7,5 hp Karin Mattsson Adjunkt Tv 100% 10% + ext lärare Palliativ vård 7,5 hp Jonas Stier Professor Tv 100% 5% Arbetsliv och organisation 7,5 hp Tomas Kumlin Lektor Tv 100% 5% Arbetsliv och organisation 7,5 hp Helena Blomberg Lektor Tv 100% 5% Arbetsliv och organisation 7,5 hp Kerstin Isaksson Professor Tv 80% 5% Relation och kommunikation ur ledarskapsperspektiv 7,5 hp Wanja Astvik Forskare, disputerad adjunkt Tv 100% 8% Relation och kommunikation ur ledarskapsperspektiv 7,5 hp Maria Sandborgh Lektor Tv 100% 4% Beteendemedicinska teorier och modeller 7,5 hp Maria Sandborgh Lektor Tv 100% 4% Beteendemedicinska tillämpningar i sjukgymnastik 7,5 hp Mehrdad Darvishpour Lektor tv 100% 8% Mångkulturellt socialt arbete 7,5 hp Munir Dag Lektor Tv 100% 8% Mångkulturellt socialt arbete 7,5 hp Maria Eriksson professor tv 100% 8% Socialt arbete med barn och unga 7,5 hp Elinor Brunnberg professor tv 100% 8% Socialt arbete med barn och unga 7,5 hp 202 av 233

203 Bilaga 3 till ärende 24 Ansökan Masterprogram i hälsa och välfäd Bilaga 1 Examensmatris Tvåårig master 120hp (avancerad) Högskolelagen 1 kap 9 Högskolelagen (HL) Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Lag (2006:173). Examina på avancerad nivå (generell examina) Högskoleförordningen (HSF) Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 hp, dock minst 15 hp, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 hp inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning. Kunskap och förståelse (HSF) Färdighet och förmåga (HSF) Värderingsförmåga och förhållningssätt (HSF) För masterexamen skall studenten För masterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Lokala mål Hälsa och välfärd - visa fördjupad kunskap inom kunskapsområdet där hälsoforskning och välfärdsforskning möts - visa fördjupad förståelse för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av tvärdisciplinär samverkan. - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Lokala mål Hälsa och välfärd - kunna planera, genomföra och utvärdera evidensbaserad praktik inom ett eller flera hälsovälfärdsområden/system För masterexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Lokala mål Hälsa och välfärd - kunna värdera personers delaktighet inom olika hälso- och välfärdssystem Examenskrav, särskild behörighet. Masterprogrammet i Hälsa och välfärd Utöver de nationella målen för masterexamen gäller följande mål för masterprogrammet i folkhälsovetenskap, sjukgymnastik, socialt arbete, vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, arbetslivsvetenskap inom Hälsa och välfärd vid Mälardalens högskola med möjlighet till specifik fördjupning mot respektive huvudområde (se vidare Lokala mål). Masterexamen omfattar totalt 120 högskolepoäng. För att uppnå fastställda mål för masterexamen krävs godkända kurser inom huvudområdet på avancerad nivå omfattande minst 60 högskolepoäng varav minst 30 högskolepoäng i självständigt arbete enligt ovan. En masterexamen får innehålla högst 30 högskolepoäng på grund nivå. Samma kurser som ingått i behörighetsgivande utbildning på grundnivå får inte ingå i en examen på avancerad nivå. Kurser inom huvudområdena på avancerad nivå kan utgöras av kurser på akademin, nationellt och internationellt. Dessa kurser kan dels ingå i Specialistsjuksköterskeprogrammen dels vara valbara inom arbetslivsvetenskap, folkhälsovetenskap, sjukgymnastik, socialt arbete, vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad på avancerad nivå eller andra kurser på avancerad nivå inom dessa huvudområden nationellt eller internationellt, varav metodkurs/er om minst 15 hp. Kurser om 15 hp i vetenskaplig metod krävs för tillträde till kursen i självständigt arbete, som skall förläggas i slutet av utbildningen. Huvuddelen av kurserna skall ligga på avancerad nivå. Särskild behörighet: Yrkes-/Kandidatexamen inom någon av akademins olika professioner/huvudområden om minst 180 hp eller motsvarande utländsk examen. 203 av 233

204 Bilaga 3 till ärende 24 Level A1N Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) År 1 Ledarskap, grupper och organisation inom Välfärdstjänstearbetets särart hälsa och välfärd (7,5 hp) Evidensbasering inom området Arbetsorganisation och arbetsvillkor och dess betydelse för medarbetarnas hälsa, lärande och kvalitet i tjänster. Kritisk organisationsforskning, konsekvenser och effekter av New Public Management (NPM) för medarbetare och klienter/patienter/elever etc. Sociala och psykologiska processer på arbetsplatsen Samarbete i arbetsgrupper och team samt ledarskap i team Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Visa fördjupad insikt om och diskutera teoretiska beskrivningar och forskningsbaserade förklaringsmodeller av betydelse för förändringsarbete i moderna organisationer Färdighet och förmåga (Skill and ability) Ge prov på fördjupad kunskap om sociala och psykologiska processer på arbetsplatsen och hur ledarskap kan gestalta sig i arbetsgrupper och team i hälso- och välfärdsarbete Analysera ledarskapsproblem och föreslå handlingsalternativ som motiveras utifrån teorier och forskning Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Kritiskt granska och diskutera teorier och modeller för ledning och styrning av verksamhet inom hälsa och välfärd med avseende på såväl förutsättningar som konsekvenser på individ- och gruppnivå Examinationer (Assignments and exams) INL1, 3 hp (grupp) INL2, 4,5 hp, (individuell) A1N År 1 Evidensbaserad praktik och utvärdering 7,5 hp Olika perspektiv på begreppet evidens Modeller för kunskapsöverföring som grund för evidensbaserad vård, rehabilitering, folkhälsoarbete och socialt arbete Modeller och metoder för utvärdering Redogöra för och värdera innebörder av evidens i relation till vårdtagare/brukare. Redogöra för och värdera innebörder av Perspektiv på sökning efter evidens evidens i relation till utvecklingsarbeten. strategier för forskning och praktisk verksamhet Redogöra för och värdera olika modeller för kunskapsöverföring till verksamheter inom hälso- och välfärdsområdet Redogöra för och värdera olika modeller och metoder för utvärdering Redogöra för och tillämpa systematisk databassökning med utgångspunkt i kunskapshierarkier Självständigt identifiera och beskriva ett område inom hälsa och välfärd i behov av utveckling av ett evidensbaserat arbetssätt Argumentera för hur innebörder i begreppet evidens påverkas av synsätt och perspektiv inom discipliner och professioner. SEM1. Diskutera och värdera evidensbegreppet i förhållande till praktisk verksamhet 2,5 hp. Betyg Godkänd (G) INL1. PM 5hp. Betyg G, VG Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 1Vetenskapliga forskningsmetoder 7,5 hp Vetenskapsteoretiska perspektiv Forskningsprocessen Forskningsproblem, -design och -metoder Litteratursökning Datainsamling och dataanalys Kvalitetskriterier i relation till olika vetenskapsteoretiska perspektiv Forskningsetik Vetenskapligt skrivande Kritisk granskning Evidensbasering Skriftligt planera för ett självständigt arbete med adekvat forskningsdesign, datainsamlings- och analysmetod, muntligt och skriftligt självständigt motivera densamma samt kritiskt granska ett motsvarande planerat arbete Självständigt identifiera och formulera ett forskningsproblem utifrån en självständigt genomförd litteraturgenomgång Kritiskt granska samt reflektera över olika vetenskapsteoretiska perspektiv samt olika forskningsmetoders värde i relation till ett självständigt formulerat forskningsproblem Skriftligt planera för ett självständigt arbete med adekvat forskningsdesign, datainsamlings- och analysmetod, muntligt och skriftligt självständigt motivera densamma samt kritiskt granska ett motsvarande planerat arbete Identifiera och tillämpa relevanta kvalitetskriterier utifrån vald forskningsmetod. Identifiera och argumentera för etiska aspekter i relation till ett planerat självständigt arbete Kritiskt granska samt reflektera över olika vetenskapsteoretiska perspektiv samt olika forskningsmetoders värde i relation till ett självständigt formulerat forskningsproblem Skriftligt planera för ett självständigt arbete med adekvat forskningsdesign, datainsamlings- och analysmetod, muntligt och skriftligt självständigt motivera densamma samt kritiskt granska ett motsvarande planerat arbete Översiktligt beskriva och diskutera principer för evidensbasering i relation till vetenskapliga publikationer GRU1, 1,5 hp Godkänd (G), Gruppuppgift. Muntlig och skriftlig redovisning av gruppuppgift Betyg G. PM01, 6 hp, Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), PM. PM som examineras skriftligt och muntligt samt genomfört opponentskap.. Betyg G-VG 204 av 233

205 Bilaga 3 till ärende 24 A1N År 2 Design and research methods in health and welfare, 7.5 credits Quantitative and qualitative research designs, methods and traditions "Mixed methods" Principles of validation of results and conclusions in quantitative and qualitative research designs through validity and reliability. Validate and explain the meaning of quantitative and qualitative designs and methods, and analyze the conclusions that can be drawn from these Apply the key methodological concepts such as Independently plan and argue in favor of an internal and external validity, clinical and empirical study based on a research question statistical significance and causality in quantitative and qualitative research designs as well as "mixed methods" Apply concepts of reliability and credibility of research designs Critically review studies from different research designs Assignment 1 Individually analyze and critically assess two research articles/studies (quantitative and qualitative) in terms of design 2.5 credits Assignment 2 Individually analyze and critically discuss their own planned or conducted study in relation to other studies in terms of design and verification 5 credits. Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N Använda SPSS som hjälpmedel för Under kursen behandlas en allmän översikt av Visa teoretisk förståelse för kvantitativ ansats År 1Valbar kurs: Vetenskaplig metod kvantitativ analys den kvantitativa ansatsen. Därefter behandlas Förstå och tolka resultat från variansanalys och Bearbeta data med hjälp av variansanalys de oftast använda kvantitativa metoderna regressionsanalys och regressionsanalys Kvantitativ samhällsvetenskaplig metod 7,5 hp variansanalys och regressionsanalys. Övningar genomförs för att kunna beskriva och Presentera resultat av variansanalys och analysera data med hjälp av SPSS. Vidare regressionsanalys ingår träning i att avrapportera resultat från kvantitativ analys och hur kvantitativa metoder används i forskning. Förstå och tolka resultat från variansanalys och regressionsanalys INL1, 3 hp, betyg Godkänd (G), Inlämningsuppgift, övningsuppgift TEN1, 4,5 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Tentamen. Kvalitativ samhällsvetenskaplig metod 7,5 hp Under kursen ges en översikt över olika kvalitativa metoder som t ex grundad teori, Visa förståelse för olika kvalitativa metoder av fenomenologi, hermeneutik, fallstudier, relevans för ledarskap- och arbetsliv konstruktionism, narrativ analys och etnografi. I samband med detta görs ett metodval utifrån en frågeställning. Vidare behandlas den kvalitativa forskningsprocessen, dvs. formulering av frågeställning och urvalsprocess, datainsamling, analys samt resultat, presentation och värdering. Formulera en vetenskaplig frågeställning Argumentera för metodval i relation till en frågeställning Genomföra en kvalitativ forskningsprocess Presentera ett kvalitativt arbete inom området ledarskap- och arbetsliv Värdera ett kvalitativt forskningsresultat TEN1, 2,5 hp betyg Godkänd (G), Tentamen. TEN2, 5 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Tentamen. 205 av 233

206 Bilaga 3 till ärende 24 Level Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 2 Data collection and analyses in health and welfare 7,5 credits Data collection through observations, documents, stories, interviews in pairs-group, focus groups, and individually, registry studies, self-reporting questionnaires, structured observations and physical test Discussion about various forms of norm-, criterion-related and standardized measures Psychometric properties such as different forms of reliability and validity are studied both theoretically and in the form of individual projects Principles for the design of self-report instruments/surveys Hypothesis testing (parametric- and nonparametric methods), confidence intervals, and sample size calculations including practical applications of these Introduction to regression analysis and analysis of variance (ANOVA) Rationales and principles for qualitative data collection and analysis Different types of content, conceptual, discourse and narrative analysis Critical examination of reliability, credibility and transferability in analyses Explain why, when and how descriptive and univariate statistics are used. Plan and conduct an interview and /or an observational study based on the research question Provide the rationales for multivariate analyses Appropriately apply data collection methods in and describe principles for regression analyses qualitative research and ANOVA Critically assess methods for interviews and observations Perform descriptive and univariate analyses based on the research questions/ hypotheses, interpret and present data Analyse interview-, observation- or narrative data Evaluate research instruments including questionnaires in terms of psychometric properties Interpret the clinical relevance of results derived from descriptive and univariate analyses Interpret and evaluate results from multivariate analyses Assignment 1. Individually, with descriptive statistics and univariate analyzes, process and present data from a completed data set, 3 credits, Assignment 2. Individually plan, conduct and analyze interviews, observations, or narrative data, 3 credits SEM 1. Active participation in course seminars on critical reviews of data collection and analyses, 1.5 credits A1N År 2 Health and Welfare I Focusing on Participation, 12 credits Health and welfare their development and social determinants Theories and models within health and welfare, Identify underlying factors for current trends in concerning the individual, group, organizational universal health and welfare systems and societal levels A human right perspective in health and welfare Concepts and theories concerning the management, organization and funding of universal health and welfare systems Participation and related concepts (eg. empowerment) in different contexts on individual, group and community level Critically assess and apply theories and models within the field of health and welfare Acquire knowledge about methods and strategies in applied participation research Analyze strengths and weaknesses in management, funding and the different stages of a policy process within the health and welfare sector (initiation, decision-making, implementation, evaluation). Critically analyze, compare and evaluate the concept of power and participation from different perspectives and in different contexts within the field of health and welfare. Apply a participation perspective to the analysis of /reflection upon the own research project within the field of health and welfare Assignment1 An analysis and integrative assessment of empirical cases concerning management, funding and policy processes in health and welfare systems. 2 credits. Assignment2 Develop a proposal of a research project with a target group through a systematic review of knowledge in health and welfare (A group examination) 4 credits Assignment3 An individual written presentation of health and welfare, the concept of participation in connection with one s own research project and a professional or patient / user perspective 4,5 credits. Participatory action research SEM1 Active seminar participation 1,5 credit 206 av 233

207 Bilaga 3 till ärende 24 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N Examensarbete 15 hp alternativt 30 hp I huvudområde Distinktionen mellan examensarbete på 15 hp respektive 30 hp skall kännetecknas av att ett examensarbete på 30 hp skall ha ett mer utvecklat och ytterligare fördjupat teoretisktkonceptuellt ramverk, en fördjupad etisk värdering,en större omfattning av empiriskt material och en djupare analys och tolkning av data. Detta skall tydliggöras i studiehandledning där betygkriterier för respektive kurs redovisas. Planering och genomförande av ett vetenskapligt arbete inom ett problemområde Design och datainsamlingsmetoder Dataanalys Etiska övervägande i forskningsarbetet Rapportskrivning Skriftlig och muntlig presentation av arbetet Kritisk granskning och värdering av studier Beskriva bakgrunden till det planerade arbetet Självständigt planera, genomföra och genom en sammanställning och kritisk presentera ett vetenskapligt arbete inom värdering av relevant och adekvat vetenskaplig huvudområdet litteratur så att arbetets syfte och frågeställningar motiveras utifrån vilken Välj och motivera val av för kunskap som saknas inom området forskningsproblemet lämplig design och datainsamlingsmetod Redovisa och diskutera de etiska överväganden som gjorts vid planering, genomförande och redovisning av arbetet Redovisa och diskutera etiska överväganden som gjorts vid planering och genomförande Välja och motivera val av lämpliga analysmetoder samt sammanställa, analysera och tolka data Tillämpa och motivera teorier och/eller modeller, som har betydelse för arbetets genomförande samt relatera resultatet till teorier och/eller modeller Diskutera och kritiskt granska metod och resultat i förhållande till annan forskning inom området - UPS1, 15 hp alternativt 30 hp, betyg Godkänd Värdera resultatets generaliserbarhet, dess (G) eller Väl Godkänd (VG), Examensarbete. kliniska implikationer samt ge förslag till fortsatt Individuellt examensarbete som examineras forskning baserad på metod och resultat skriftligt och muntligt. Genomfört skriftligt och muntligt opponentskap. Granska och värdera innehåll, kvalitet, relevans och etiska ställningstaganden i andras examensarbeten Redogöra för samt diskutera och argumentera för arbetet skriftligt och muntligt Level Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N Kursplaner för ämnesfördjupning inom respektive huvudområde Folkhälsovetenskap Epidemiologi och biostatistik 7.5 hp Hälsans bestämningsfaktorer, sjukdomsmönster och hälsans fördelning i befolkningen Studiedesign inom epidemiologi Grundläggande deskriptiv och analytisk epidemiologi Principer för kausalitet Epidemiologiska och biostatistiska grundbegrepp Aktuell forskning inom epidemiologi och biostatistik Förklara och tillämpa definitioner och begrepp inom epidemiologi och biostatistik Förklara och tillämpa epidemiologisk studiedesign Analysera och tolka statistisk metod i epidemiologiska studier Självständigt och kritiskt bedöma den vetenskapliga kvaliteten i epidemiologiska studier INL1, 1,5 hp, betyg Godkänd (G), Inlämningsuppgift. Skriftlig individuell inlämningsuppgift. Motivera, genomföra och reflektera över SEM1, 1,5 hp, betyg Godkänd (G), metodval, styrkor och svagheter för insamlings- Artikelseminarium med skriftlig och analysmetoder av epidemiologiska data inlämningsuppgift. Aktivt deltagande i inom det folkhälsovetenskapliga området seminariet. TEN1, 4,5 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Tentamen. Individuell skriftlig tentamen. 207 av 233

208 Bilaga 3 till ärende 24 Level Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N Kursplaner för ämnesfördjupning inom respektive huvudområde Folkhälsovetenskap Hälsoekonomi och finansiering 7.5 hp Hälsoekonomisk teori, effektivitetsbegreppet, välfärdsteori, marknadsmisslyckande Equitybegreppet och metoder för analys, fördelningsaspekter Kostnadsanalys; kostnadsbegrepp, ersättningssystem, DRG (Ersättningssystem baserat på Diagnos-relaterade grupper) Ekonomiska analysmetoder, cost-benefit, costutility, cost-effectiveness och användning för beslutsfattande Förklara och tillämpa definitioner och begrepp inom hälsoekonomi och finansiering Kritiskt granska, tolka och analysera Reflektera över och värdera användning av vetenskapliga artiklar inom forskningsområdet ekonomisk teori och metod i relation till hälsoekonomi och finansiering hälsosystemets mål Reflektera över och värdera användning av Reflektera över och värdera alternativa ekonomisk teori och metod i relation till modeller för hälsofinansiering i relation till hälsosystemets mål hälsosystemets mål Reflektera över och värdera alternativa Reflektera över och värdera modeller för hälsofinansiering i relation till fördelningsaspekter avseende tillgång till hälsosystemets mål hälso- och sjukvård Reflektera över och värdera fördelningsaspekter avseende tillgång till hälsooch sjukvård SEM1 PM01 2,5hp 5hp (individuellt arbete) Hälsofinansiering och hälsoförsäkring, managed care, universal health coverage Läkemedel; användning, kontroll, kostnader och subventionering Level Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N Kursplaner för ämnesfördjupning inom respektive huvudområde Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik 7,5 hp Filosofiska och vetenskapsteoretiska perspektiv på innebörder av begrepp Vårdvetenskapliga begrepp inom tillämpad forskning Syntes av kunskapsformer i vårdandet Argumentera för och värdera innebörden i vårdvetenskapliga begrepp mot bakgrund av filosofiska och vetenskapsteoretiska utgångspunkter. Analysera och värdera hur vårdvetenskapliga begrepp används inom tillämpad forskning Analysera hur termer och begrepp i styrmedel och vårdvetenskapliga teorier påverkar dokumentationsspråket och avspeglar synen på hälsa, patienten och vårdandet Värdera och problematisera begreppens betydelse för evidensbaserad vård INL1, 4, 5 hp, Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM 1 3 p. Betyg Godkänd (G).Aktivt deltagande i kursens seminarier Omvårdnadsdokumentationers innehåll och innebörder Begreppens betydelse för evidensbaserad vård Visa hur kunskap om begreppens innebörd syntetiseras med andra kunskapsformer, såsom etisk, estetisk och personlig kunskap, i vårdandet 208 av 233

209 Bilaga 3 till ärende 24 Level Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Palliativ vård 7,5 hp Innehåll (Content) Olika förhållningssätt till liv, död och vård av patienter som befinner sig i livets slutskede Genus- och kulturella perspektiv på vården i livets slutskede Vårdvetenskaplig forskning om palliativ vård Teamarbete utifrån den döende, deras närståendes och vårdares behov Modeller för värdering av palliativ vård utifrån den palliativa vårdens målsättning och filosofi Planering och organisation av palliativ vård utifrån författningar som är tillämpliga för palliativ vård Olika aspekter på innebörden av hälsa, lidande, vårdande och miljö vid livets slut Vårdutveckling inom palliativ vård Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Reflektera över och värdera palliativ vård utifrån den palliativa vårdens målsättning och filosofi Redogöra för och diskutera samband mellan relevanta författningar, vårdens organisation och olika aspekter som berör människans hälsa, lidande, vårdande och miljö vid livets slut Färdighet och förmåga (Skill and ability) Självständigt söka, kritiskt granska och argumentera för vårdvetenskaplig forskning om palliativ vård Planera för stödjande insatser av vårdteam till närstående och vårdare av döende patienter Redogöra för eget vårdutvecklingsarbete inom palliativ vård Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Reflektera över, kritiskt granska och diskutera olika förhållningssätt till liv och död och att vårda i livets slutskede Reflektera över och analysera vårdandet ur genus- och kulturellt perspektiv Examinationer (Assignments and exams). INL 1, 5, 5 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), PM. SEM1, 2 hp, betyg Godkänd (G), Seminarium. Aktivt deltagande i kursens alla seminarier. Betyg G. A1N Kursplaner för ämnesfördjupning inom respektive huvudområde Arbetslivsvetenskap Arbetsliv och organisation 7,5 hp Arbetslivsvetenskap med avseende på definitioner, perspektiv och frågeställningar. Historiska perspektiv på utveckling och användning av teknik, arbetsprocesser och maktrelationer. Samhällsperspektiv på utvecklingen av arbetslivet i Sverige mot en internationell bakgrund Interkulturella perspektiv på arbetslivet Nutida ideologier för styrning, organisation och ledarskap Arbetets betydelse i människors vardagsliv Kunskap och förståelse för arbetslivsvetenskapens huvudsakliga problemområden, flerdisciplinära teoribas och metoder Förmåga att analysera dåtida och nutida samhälleliga förändringsprocesser kopplade till styrning, organisation och ledarskap Förmåga att kritiskt diskutera och värdera samhälleliga förändringsprocesser, arbetslivsvetenskapliga rön och konsekvenser för människor i olika sammanhang Medvetenhet om vetenskapens möjligheter, begränsningar och roll i samhället INL1, 3,5 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Inlämningsuppgift SEM1, 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Seminarium SEM2, 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Seminarium 209 av 233

210 Bilaga 3 till ärende 24 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N Relation och kommunikation ur ledarskapsperspektiv 7,5 hp Kursen innehåller en översikt över teorier och modeller där ledarskap ses som en relation. Förutsättningar och konsekvenser av olika modeller diskuteras främst på individ- och gruppnivå och ur ett arbetsplatsperspektiv. Personalledning (HRM) med inriktning på organisationens kompetens i rekrytering, ledarutveckling och organisationsförändring är ett annat område. Vidare behandlas sociala och psykologiska processer på arbetsplatsen t ex anställningsrelationen och samarbete i arbetsgrupper och team. Forskning om ledarskap utifrån genus och kulturskillnader behandlas också i kursen-. Redogöra för och kritiskt diskutera teorier om ledarskap som en relation Med hjälp av litteratur skriftligt och muntligt kunna reflektera över och analysera kommunikationens och relationernas betydelse för det praktiska utövandet av ledarskap. Redogöra för och kritiskt diskutera teorier om ledarskap som en relation Ge prov på insiktsfull kännedom om sociala och psykologiska processer på arbetsplatsen och hur ledarskap kan gestalta sig i arbetsgrupper och team Kritiskt diskutera ledarskap utifrån etisk, kulturellt och genusperspektiv Kritiskt diskutera teori, praktik, förutsättningar och konsekvenser av personalledning (HRM) med fokus på organisationens kompetens Kritiskt diskutera ledarskap utifrån etisk, kulturellt och genusperspektiv Med hjälp av litteratur skriftligt och muntligt kunna reflektera över och analysera kommunikationens och relationernas betydelse för det praktiska utövandet av ledarskap. INL1, 3 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Inlämningsuppgift. Gruppuppgift INL2, 4,5 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Inlämningsuppgift. Individuell uppgift Kursen examineras genom skriftligt inlämnade och redovisade uppgifter. Uppgifterna bedöms utifrån graden av reflektion och förståelse över kurslitteratur och föreläsningar Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N Sjukgymnastik Beteendemedicinska teorier och modeller 7,5 hp Beteendemedicinens vetenskapliga grund - teorier och modeller på individ-, interpersonell-, grupp- och organisationsnivå Samspelet mellan människors vardagsbeteende och medicinska/biologiska faktorer i alla faser av sjukdomsutveckling Viljemässig anpassning av beteenden för att främja hälsa - hälsopedagogiska verktyg Förklara och exemplifiera beteendemedicinens vetenskapliga grund samt centrala begrepp i beteendemedicinska teorier och modeller Självständigt tillämpa beteendemedicinska teorier i bedömning, behandling, prevention och hälsoupplysning Argumentera kring beteendeförändring och beteendemodifiering i specifika patient- /klientfall utifrån beteendemedicinska teorier och modeller Analysera hälsorelaterade beteenden på individnivå Analysera hälsorelaterade beteenden på interpersonell nivå Analysera hälsorelaterade beteenden på grupp- och organisationsnivå INL1, 1,5 hp, betyg Godkänd (G), Inlämningsuppgift. Individuell inlämningsuppgift INL2, 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Inlämningsuppgift. Individuell inlämningsuppgift INL3, 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Inlämningsuppgift. Individuell inlämningsuppgift INL4, 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Inlämningsuppgift. Individuell inlämningsuppgift Kursen examineras genom skriftlig inlämnade och redovisade uppgifter gällande tillämpning av beteendemedicinska teorier och modeller på individ-, interpersonell-, grupp- och organisationsnivå 210 av 233

211 Bilaga 3 till ärende 24 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N Beteendemedicinska tillämpningar i sjukgymnastik 7,5 hp Beteendemedicin som vetenskaplig disciplin och praktisk utövning Metoder för insamling av data i förhållande till individuella prioriterade aktiviteter Individuell funktionell beteendeanalys Åtgärder för att förbättra, generalisera och vidmakthålla aktivitets-/delaktighetsförmåga Metoder för utvärdering av åtgärder Vetenskaplig evidens: kritisk granskning av vetenskapliga artiklar Förklara och exemplifiera analys av beteende och åtgärder för att stödja beteendeförändring i förhållande till individuella prioriterade aktiviteter baserat på centrala begrepp i beteendemedicinska teorier och modeller. Samla in, sammanställa och analysera data rörande situationsfaktorer, personfaktorer, beteenden och konsekvenser av beteenden i förhållande till individuella prioriterade aktiviteter Planera, genomföra och utvärdera anpassade åtgärder baserade på individuell analys för att förbättra och upprätthålla aktivitets-/delaktighetsförmåga Kritiskt analysera samspel mellan beteenden och biomedicinska faktorer i alla faser av sjukdomsutveckling i förhållande till aktuella patientgrupper Kritiskt värdera, genomföra och utvärdera olika former av åtgärder för att stödja beteendeförändring och fortsatt egenvård Kritiskt analysera vetenskapliga studier av beteendemedicinska interventioner för relevanta patientgrupper. INL1, 5 hp, betyg Godkänd (G), Inlämningsuppgift. Individuell skriftlig dokumentation av genomförda åtgärder i patientfall. INL2, 2,5 hpg, betyg Godkänd (G), Inlämningsuppgift. Individuell skriftlig dokumentation av det vetenskapliga underlaget för valda beteendemedicinska interventioner och patientgrupper. Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N Kursplaner för ämnesfördjupning inom respektive huvudområde Socialt arbete Mångkulturellt socialt arbete 7.5 hp Teorier och forskning om det mångkulturella samhället och dess fördelar och nackdelar samt vad innebär det mångkulturella samhället för arbete inom olika professioner Belyses och problematiseras olika sociologiska perspektiv på integrationsprocessen. Migration, flyktingskap, etnisk identitet, kulturkompetens, utanförskap och delaktighet utifrån makro respektive mikro perspektiv Vad kritisk och intersketionell förhållningssätt innebär för frågor som berör mångkulturella aspekter. Vad som är fokus i arbetet med människor med utländsk härkomst, kulturella skillnader eller diskriminering och hur de olika utgångspunkterna kan påverka socialt arbetes handlings plan och bemötande. Redogöra för och diskutera vad ett mångkulturellt samhälle utifrån ett makro respektive mikro perspektiv innebär och vad har det för betydelse för hälso- och välfärdsområdet. Redogöra för och diskutera begreppen som flyktingskap, etnisk identitet, kulturkompetens, utanförskap och delaktighet och deras betydelse på integrationsprocess utifrån teorier om kulturellt perspektiv och antidiskriminerings perspektiv. Redogör för och diskutera betydelsen av kategoriseringar som kön, klass, etnicitet, religion, ålder, sexuell läggning, funktionshinder etc. på inkludering och exkludering och utsatthet utifrån ett intersektionellt perspektiv. Redogöra för och analysera vad ett kritisk och intersketionell förhållningssätt innebär för frågor som berör mångkulturella aspekter. Reflektera kritisk över problem och möjligheter som det mångkulturellt samhälle kan medför Reflektera över om kulturella skillnader eller diskriminering som bör ligga i fokus i arbetet med människor med utländsk härkomst Analysera hur behov kan upptäckas och hanteras för utredning, förebyggande arbete, stöd och behandlingsarbete med människor med utländsk härkomst. Värdera olika perspektiv på mångkulturellt samhälle dess samt betydelse för arbete inom olika professioner Individuell skriftlig hemtentamen 5.5 hp. SEM 1hp SEM 1 hp 211 av 233

212 Bilaga 3 till ärende 24 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N Socialt arbete med barn och unga 7,5 hp Teoribildning och forskning om barns rättigheter, Barns och ungdomars mångfald beroende på maktrelationer baserade på kategoriserande begrepp som etnicitet, funktionshinder, familjestruktur, klass, kön/genus, religion, sexualitet, ålder, etcetera, Övergången mellan barndom och vuxenliv, Kunskaper om begreppen barns rättigheter, delaktighet, skydd och resurser och i kritisk reflektion kunna diskutera dessa med hjälp av centrala teoribildningar inom den sociala barnoch ungdomsforskningen, Kunskaper om barns och ungdomars utsatthet respektive särskilda behov och konsekvenser av dessa, Analysera hinder och möjligheter på globalsamhälls-, organisations- och grupp- och individnivå i arbete med barn och ungdomar som har särskilda behov respektive utsatthet, Analysera betydelse av barnperspektiv respektive barns perspektiv och delaktighet i kvalitetsutveckling av socialt arbete med barn och ungdomar, Kritiskt reflektera över vad olika perspektiv betyder för socialt arbete med barn och ungdomar, Kritiskt reflektera över betydelsen av kategoriseringar efter etnicitet, funktionshinder, familjestruktur, klass, kön/genus, religion, sexualitet, ålder, etcetera, för hanteringen av utsatthet respektive särskilda behov. INL 1Individuell skriftlig presentation av kritisk granskning av perspektiv på hanteringen av barns och ungas utsatthet och särskilda behov 3,5 hp Individuell skriftlig presentation av kritisk granskning av kvalitetsutveckling i socialt arbete med barn och unga eller motsvarande inom andra professioner 2,5 hp SEM Aktivt deltagande i seminarier 1,5 hp. Olika typer av särskilda behov, Olika former av utsatthet exempelvis relaterat till olika kontexter, som i familjen respektive i miljöer utanför hemmet t.ex. i barn och ungdomsgrupper, Välfärdssystemets komplexitet och institutionella praktiker för upptäckt och hantering av särskilda behov respektive utsatthet och dess följder för barn och ungdomar, Kunskaper om hur särskilda behov respektive Inhämta barns och ungdomars perspektiv och utsatthet kan upptäckas och hanteras genom ta del av deras erfarenheter olika modeller/ metoder för utredning, förebyggande arbete, krisintervention, stöd och behandlingsarbete, Kunskaper om olika definitioner av och perspektiv på kvalitet inom socialt arbete med barn och ungdomar Samverkan mellan olika professioner, Kvalitetsutveckling i socialt arbete med barn och ungdomar, med särskilt fokus på delaktighet. 212 av 233

213 213 av 233 Bilaga 1 till ärende 25

214 Bilaga 2 till ärende 25 Bilaga 2 Lärarkompetens. Namn Akademisk titel Tillsvidare/ visstidsanställd Anställningens omfattning i procent Uppskattad tid inom programmet, % av anställning Kerstin Isaksson Professor Tv 80% 10% Ledarskap, grupper och organisation 7,5 hp Håkan Sandberg Docent Tv 100% 5% Ledarskap, grupper och organisation 7,5 hp Lennart Bogg Professor Tv 80% 5% Ledarskap, grupper och organisation 7,5 hp Margareta Asp Docent Tv 100% 5% Evidensbaserad praktik och utvärdering 7,5 hp Maria Sandborgh Lektor Tv 100% 5% Evidensbaserad praktik och utvärdering 7,5 hp Lena-Karin Gustafsson Lektor Tv 100% 5% Vetenskapliga forskningsmetoder 7,5 hp Thomas Overmeer Lektor Tv 100% 5% Vetenskapliga forskningsmetoder 7,5 hp Lena Almqvist Docent Tv 100% 16% Valbar kurs; Kvantitativ samhällsvetenskaplig metod 7,5 hp Jakob Eklund Docent Tv 100% 8% Valbar kurs; Kvalitativ samhällsvetenskaplig metod 7,5 hp Tomas Kumlin Lektor Tv 100% 8% Valbar kurs; Kvalitativ samhällsvetenskaplig metod 7,5 hp Maria Sandborgh Lektor Tv 100% 4% Design and research methods in health and welfare 7,5 hp Lene Martin Professor Tv 100% 10% Design and research methods in health and welfare 7,5 hp Osman Aytar Lektor Tv 100% 6% Data collection and analyses in health and welfare 7,5 hp Lene Martin Professor Tv 100% 10% Data collection and analyses in health and welfare 7,5 hp Kurs 214 av 233

215 Bilaga 2 till ärende 25 Maja Söderbäck Docent Tv 100% 15% Health and welfare I Focusing on participation 12 hp Per Tillgren Professor emeritus Visstid 100% 15% Health and welfare I Focusing on participation 12 hp Ämnesfördjupning; Lennart Bogg Professor Tv 80% 20% Hälsoekonomi och finansiering 7,5 hp Helene Sandmark Docent Tv 80% 20% Epidemiolgi och biostatistik 7,5 hp Margareta Asp Docent Tv 100% 5% Vårdvetenskapliga begrepp och teori 7,5 hp Lena-Karin Gustafsson Lektor Tv 100% 5% Vårdvetenskapliga begrepp och teori 7,5 hp Karin Mattsson Adjunkt Tv 100% 10% + ext lärare Palliativ vård 7,5 hp Jonas Stier Professor Tv 100% 5% Arbetsliv och organisation 7,5 hp Tomas Kumlin Lektor Tv 100% 5% Arbetsliv och organisation 7,5 hp Helena Blomberg Lektor Tv 100% 5% Arbetsliv och organisation 7,5 hp Kerstin Isaksson Professor Tv 80% 5% Relation och kommunikation ur ledarskapsperspektiv 7,5 hp Wanja Astvik Forskare, disputerad adjunkt Tv 100% 8% Relation och kommunikation ur ledarskapsperspektiv 7,5 hp Maria Sandborgh Lektor Tv 100% 4% Beteendemedicinska teorier och modeller 7,5 hp Maria Sandborgh Lektor Tv 100% 4% Beteendemedicinska tillämpningar i sjukgymnastik 7,5 hp Mehrdad Darvishpour Lektor tv 100% 8% Mångkulturellt socialt arbete 7,5 hp Munir Dag Lektor Tv 100% 8% Mångkulturellt socialt arbete 7,5 hp Maria Eriksson professor tv 100% 8% Socialt arbete med barn och unga 7,5 hp Elinor Brunnberg professor tv 100% 8% Socialt arbete med barn och unga 7,5 hp 215 av 233

216 Bilaga 3 till ärende 25 Ansökan Masterprogram i hälsa och välfäd Bilaga 1 Examensmatris Tvåårig master 120hp (avancerad) Högskolelagen 1 kap 9 Högskolelagen (HL) Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Lag (2006:173). Examina på avancerad nivå (generell examina) Högskoleförordningen (HSF) Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 hp, dock minst 15 hp, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 hp inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning. Kunskap och förståelse (HSF) Färdighet och förmåga (HSF) Värderingsförmåga och förhållningssätt (HSF) För masterexamen skall studenten För masterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Lokala mål Hälsa och välfärd - visa fördjupad kunskap inom kunskapsområdet där hälsoforskning och välfärdsforskning möts - visa fördjupad förståelse för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av tvärdisciplinär samverkan. - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Lokala mål Hälsa och välfärd - kunna planera, genomföra och utvärdera evidensbaserad praktik inom ett eller flera hälsovälfärdsområden/system För masterexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Lokala mål Hälsa och välfärd - kunna värdera personers delaktighet inom olika hälso- och välfärdssystem Examenskrav, särskild behörighet. Masterprogrammet i Hälsa och välfärd Utöver de nationella målen för masterexamen gäller följande mål för masterprogrammet i folkhälsovetenskap, sjukgymnastik, socialt arbete, vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, arbetslivsvetenskap inom Hälsa och välfärd vid Mälardalens högskola med möjlighet till specifik fördjupning mot respektive huvudområde (se vidare Lokala mål). Masterexamen omfattar totalt 120 högskolepoäng. För att uppnå fastställda mål för masterexamen krävs godkända kurser inom huvudområdet på avancerad nivå omfattande minst 60 högskolepoäng varav minst 30 högskolepoäng i självständigt arbete enligt ovan. En masterexamen får innehålla högst 30 högskolepoäng på grund nivå. Samma kurser som ingått i behörighetsgivande utbildning på grundnivå får inte ingå i en examen på avancerad nivå. Kurser inom huvudområdena på avancerad nivå kan utgöras av kurser på akademin, nationellt och internationellt. Dessa kurser kan dels ingå i Specialistsjuksköterskeprogrammen dels vara valbara inom arbetslivsvetenskap, folkhälsovetenskap, sjukgymnastik, socialt arbete, vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad på avancerad nivå eller andra kurser på avancerad nivå inom dessa huvudområden nationellt eller internationellt, varav metodkurs/er om minst 15 hp. Kurser om 15 hp i vetenskaplig metod krävs för tillträde till kursen i självständigt arbete, som skall förläggas i slutet av utbildningen. Huvuddelen av kurserna skall ligga på avancerad nivå. Särskild behörighet: Yrkes-/Kandidatexamen inom någon av akademins olika professioner/huvudområden om minst 180 hp eller motsvarande utländsk examen. 216 av 233