Karin Molander Danielsson Lärarrepresentant

Transkript

1 KALLELSE Nr 2: MDH /14 Fakultetsnämndens utskott för grundutbildning Utskottet för grundutbildning Omfattning: Punkt 1-19 Datum och tid: Onsdagen den 19 mars 2014, kl. 09:30 ca 16:00 Plats: Sammanträdeslokal: H452, Eskilstuna Ledamöter Peter Gustafsson Ordförande Margareta Asp Lärarrepresentant Anna Ehrlin Lärarrepresentant Cecilia Lindh Lärarrepresentant Anette Strömberg Lärarrepresentant Magnus Elfström Lärarrepresentant Karin Molander Danielsson Lärarrepresentant Oscar Uusitalo Studeranderepresentant Elvira Jansson Studeranderepresentant Uliana Zakladna Studeranderepresentant Fackliga företrädare Håkan Lindgren SACO vakant OFR-S Adjungerade Per Andersson Akademi HVV Agneta Brav Akademi HVV Erik Janse Akademi UKK Thorsten Päplow Akademi UKK Tjänstemän Joa Silver Handläggare UFO Jonas Lostelius Handläggare UFO Julia McNamara Handläggare UFO Michael Rogefeldt Handläggare UFO Justerandes signatur 1 (26)

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2: MDH /14 Fakultetsnämndens utskott för grundutbildning 1 Val av justeringsperson Förslag till beslut: att utse.. att jämte ordförande justera protokollet 2 Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut: att fastställa förslag till föredragningslista Justerandes signatur 2 (26)

3 FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2: MDH /14 Fakultetsnämndens utskott för grundutbildning 3 Resultat från kursvärderingssystem med avseende på HT13 Diarienummer: MDH /10 Handläggare: Jonas Lostelius Mot bakgrund av fakultetsnämndens kvalitetsansvar presenteras med regelbundna mellanrum resultat från kursvärderingssystemet. Via det högskolegemensamma systemet går det att göra omfattande datauttag över avlämnade svar. Det uttagna datamaterialet kan sorteras på olika nivåer (från akademinivå till kurstillfällesnivå) och analyser på aggregerad nivå är möjliga. Av resultaten framgår att anordnandegraden är fortsatt god och att i stort sett samtliga kurstillfällen är föremål för utvärdering via högskolans webbaserade enkätverktyg. Vidare visar resultaten på aggregerad nivå att i regel upprätthålls samma resultat som tidigare terminer. Fortsatt är det många som svarar nej på frågan om man under kursen har fått information om resultat på tidigare kursvärderingar och vilka eventuella förändringar som tidigare resultat har lett till. Framförallt akademi UKK uppvisar en stor andel nej-svar på frågan om återkoppling. Svarsfrekvensen är i genomsnitt fortsatt under 30 procent men svarsfrekvensen varierar stort mellan kurstillfällen och även enstaka svar kan vara värdefulla för kursutveckling. Givet att fakultetsnämnden vid sitt sammanträde den 12 december 2013 beslöt att under våren 2014 följa upp förekomsten av kursanalyser med stickprover bland kurstillfällen från HT13 med lägre sammanfattande omdöme än 2,5, och HT13 relativt nyligen har avslutats, planeras förekomsten av kursanalyser att följas upp till fakultetsnämndens sista möte våren Föredragande: Jonas Lostelius Förslag till beslut att notera informationen. Ärendets beredning Utbildnings- och forskningssektionen har bearbetat data från högskolans kursvärderingssystem med avseende på HT13. Underlag i ärendet Rapport Resultat från kursvärderingssystem HT13 Delges Utbildningsledare vid samtliga akademier, avdelningschefer vid samtliga akademier Justerandes signatur 3 (26)

4 FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2: MDH /14 Fakultetsnämndens utskott för grundutbildning 4 Programutvärderingar och studentnöjdhet Diarienummer: MDH /14 Handläggare: Jonas Lostelius Vid fakultetsnämndens sammanträde den 20 februari 2014 beslöt fakultetsnämnden bland annat att utskottet för grundutbildning ska skapa en mindre arbetsgrupp bestående av minst en studentrepresentant och minst två lärarledamöter för att diskutera hur programutvärderingar kan göras och studentnöjdhet på program kan definieras och mätas samt att arbetsgruppen lämnar en första delrapport av utfallet av sina diskussioner till fakultetsnämndens möte i juni Föredragande: Jonas Lostelius Förslag till beslut att att att att tillsätta en arbetsgrupp för programutvärderingar och studentnöjdhet som ska arbeta enligt direktiven i fakultetsnämndens beslut den 20 februari 2014 ( 14), utse Anna Ehrlin som lärarrepresentant, utse Magnus Elfström som lärarrepresentant, samt utse Uliana Zakladna som studeranderepresentant och som sammankallande. Ärendets beredning Utskottet för grundutbildning behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 29 januari 2014 och därefter behandlade fakultetsnämnden ärendet vid sitt sammanträde den 20 februari Underlag i ärendet Bilaga 1: Direktiv Delges Anna Ehrlin, Magnus Elfström, Uliana Zakladna Justerandes signatur 4 (26)

5 FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2: MDH /14 Fakultetsnämndens utskott för grundutbildning 5 Revidering av utbildningsplan för specialpedagogprogrammet gällande från och med HT13 Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Jonas Lostelius Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har den 24 februari 2014 till fakultetsnämnden inkommit med önskemål om att revidera utbildningsplanen för specialpedagogprogrammet (AVM01) att gälla från och med HT13. Enligt rektors delegationsordning beslutad den 23 januari 2013 (MDH /13) har fakultetsnämnden att fatta beslut om att revidera utbildningsplaner. Förändringarna som akademin önskar innebär att i årskurs 2 ersätta två kurser med två andra kurser samt att därtill justera den löpande texten under samma avsnitt. Föredragande: Jonas Lostelius Förslag till beslut att att att under avsnittet Innehåll, årskurs 2, ersätta kurserna: Att som specialpedagog arbeta med sociala samspelsprocesser (15 hp) och Att som specialpedagog arbeta med sociala samspelsprocesser - fördjupning (15 hp) med kurserna Att som specialpedagog arbeta med kvalificerade samtal (7,5 hp) och Sociala samspelsprocesser (22,5 hp), justera den löpande texten under samma avsnitt i enlighet med förslag, samt därmed fastställa revidering av utbildningsplanen för specialpedagogprogrammet (AVM01) att gälla från HT13. Ärendets beredning Ärendet har initierats av programrådet och har tagits fram av utbildningsledare vid akademi UKK i samarbete med ställföreträdande programansvarig. Förändringsförslagen har kommunicerats vid branschrådets sammanträde den 11 februari Förslaget har diskuterats i aktuellt programråd där studentrepresentation finns. Föreslagen revidering är avstämd med akademichefen för akademi UKK. Delges Utbildningsledare UKK, programansvarig specialpedagogprogrammet, STC/Examen Underlag i ärendet Bilaga 1: Beslutspromemoria Bilaga 2: Förslag till förändringar i utbildningsplan Bilaga 3: Examensmatris Justerandes signatur 5 (26)

6 FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2: MDH /14 Fakultetsnämndens utskott för grundutbildning 6 Revidering av utbildningsplan för speciallärarprogrammet Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Julia McNamara Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har den 24 februari 2014 inkommit med en ansökan om att revidera utbildningsplanen för speciallärarprogrammet (AUM01). Revideringen föreslås gälla för utbildning som startade höstterminen 2013 och framåt. Förändringarna som föreslås består av ett antal kurser i årskurs 2 som byts ut. För specialisering matematikutveckling samt specialisering språk-, skriv- och läsutveckling motiveras revideringen främst av att innehållet i de föreslagna kurserna bättre svarar mot examensmålen. Vidare är skapandet av 15 hp-kurser istället för 7,5 hp-kurser avsett att vara främjande för kvaliteten. Då programmet ges på halvfart och på distans med få träffar, är det svårt att upprätthålla tillräckligt hög kvalitet med korta kurser enligt akademin. Den föreslagna förändringen som gäller specialisering utvecklingsstörning motiveras av en ändring på kursnamn för att bättre överensstämma med verksamhetsområdet särskola. Akademin visar i en examensmatris hur lärandemålen i de olika kurserna förhåller sig till examensmålen för speciallärarexamen. Enligt matrisen bidrar de nya kurserna till att examensmålen fortfarande uppfylls. Då förändringen berör studenter som redan har påbörjat sin utbildning, är det av särskild vikt att den är välmotiverad och att studenterna informeras om en eventuell revidering av utbildningsplanen. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut att att inom specialisering matematikutveckling ersätta kurserna: Möjligheter och hinder i språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling, 7,5 hp och Att arbeta som speciallärare med lärandeprocessen i matematik, 7,5 hp med kursen: Att arbeta som speciallärare med matematikutveckling, 15 hp, inom specialisering språk-, skriv- och läsutveckling ersätta kurserna: Möjligheter och hinder i språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling, 7,5 hp, Att arbeta som speciallärare med lärande i språk-, skriv- och läsprocessen, 7,5 hp, Att arbeta som speciallärare med lärande i språk-, skriv- och läsprocessen fördjupning, 15 hp med kurserna: Att arbeta som speciallärare med språk-, skriv- och läsutveckling I, 15 hp och Att arbeta som speciallärare med språk-, skriv- och läsutveckling II, 15 hp, Justerandes signatur 6 (26)

7 FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2: MDH /14 Fakultetsnämndens utskott för grundutbildning att att att inom specialisering utvecklingsstörning ersätta kurserna: Att som speciallärare möte utvecklingsstörning, 15 hp och Att möta undervisningssituationen för elever med diagnosen utvecklingsstörning, 15 hp med kurserna: Speciallärare inom särskola och särskild undervisning för vuxna, del 1, 15 hp och Speciallärare inom särskola och särskild undervisning för vuxna, del 2, 15 hp, göra ändringar i den löpande texten under rubriken innehåll enligt akademins förslag, och därmed fastställa reviderad utbildningsplan för speciallärarprogrammet att gälla för utbildning som startade höstterminen 2013 och framåt. Ärendets beredning Revideringen har initierats av programrådet och förslag till reviderad utbildningsplan har tagits fram av utbildningsledare vid akademi UKK, Anna-Karin Fornberg, i samarbete med ställföreträdande programansvarig för speciallärarprogrammet Christina Lönnheden. Synpunkter har inhämtats från branschrådet samt studentrepresentant i programrådet. Förslaget är avstämt med akademichef Pia Lindberg. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Förslag till reviderad utbildningsplan Bilaga 3: Examensmatris Delges Utbildningsledare UKK, programansvarig speciallärarprogrammet. Justerandes signatur 7 (26)

8 FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2: MDH /14 Fakultetsnämndens utskott för grundutbildning 7 Utredning om synergier mellan ämnet tyska och andra utbildningar vid MDH Diarienummer: MDH /14 Handläggare: Julia McNamara Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) fick 2013 i uppdrag från rektor att utreda hur verksamheten inom tyska kan utvecklas så att synergier finns med andra delar av högskolans utbildningar. Akademin inkom den 29 januari 2014 med sin rapport under titeln Englisch ist ein Muss, Deutsch ein Plus - Förutsättningar och utvecklingsmöjligheter för ämnet tyska vid MDH. Akademi UKK redogör i sin rapport för tyskämnets kursutbud vid MDH. I redogörelsen presenteras kurserna i fem olika grupper: grundläggande behörighetsgivande kurser, allmänna färdighetsorienterade kurser, fackspecifika kurser, kurser om 30 hp samt kurspaket med praktik. Vidare föreslår akademin olika vägar för att tillgängliggöra tyskämnet inom högskolans utbildningar: kurser vid sidan av ordinarie studier, valbara kurser inom ramen för utbildningsprogram samt kurser efter slutförd utbildning/examen. I rapporten redovisas också synpunkter från både arbetsgivarperspektiv och studentperspektiv. Arbetsgivare ser ett behov av större kunskaper i tyska språket, framför allt för ekonomer och ingenjörer. Bland studenter är intresset varierande, men en stor andel av de studenter som tillfrågas i den undersökning som akademin hänvisar till anser sig ha relativt låga kunskaper i språk. Utskottet för grundutbildning uppmanas att diskutera följande frågeställningar utifrån akademins utredning: 1) Vilka utbildningar bör prioriteras 2) På vilket sätt kan tyskämnet tillgängliggöras i högskolans utbildningar? Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut att överlämna följande synpunkter och förslag på åtgärder till fakultetsnämnden utifrån akademi UKK:s utredning av synergier mellan ämnet tyska och andra utbildningar: Xxx Ärendets beredning Utredningen har genomförts av en arbetsgrupp vid akademi UKK, bestående av avdelningschef och lektor Thorsten Päplow, professor Sture Packalén, ämnesföreträdare och docent Uwe Kjär samt Hans Eriksson. Utredningen har diskuterats vid akademins ledningsråd samt inom avdelningen för moderna språk. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Justerandes signatur 8 (26)

9 FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2: MDH /14 Fakultetsnämndens utskott för grundutbildning Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins rapport Delges Akademichef UKK, avdelningschef moderna språk Thorsten Päplow, ämnesföreträdare Uwe Kjär. Justerandes signatur 9 (26)

10 FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2: MDH /14 Fakultetsnämndens utskott för grundutbildning 8 Avveckling av kandidatexamen i energiteknik Diarienummer: MDH /14 Handläggare: Julia McNamara Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 14 februari 2014 inkommit med en ansökan om att avveckla teknologie kandidatexamen med huvudområdet energiteknik, mot bakgrund av att Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i sin utvärdering av teknik- och ingenjörsutbildningar har gett denna examen omdömet bristande kvalitet. Energiingenjörsprogrammet (YHT03) vid MDH leder till en kandidatexamen i energiteknik parallellt med högskoleingenjörs-examen. Enbart ett fåtal studenter väljer att ta ut en kandidatexamen efter slutförd utbildning, och under den senaste femårsperioden har enbart fyra examensbevis för kandidatexamen i energiteknik utfärdats (att jämföra med elva högskoleingenjörs-examina under samma period). I sin analys och åtgärdsplan utifrån utvärderingsresultaten argumenterar akademi EST för att avveckla kandidatexamen i energiteknik och fakultetsnämnden fattade den 20 februari 2014 beslut om att godkänna akademins begäran om att avveckla examen som åtgärd, under förutsättning att akademin inkommer med underlag för avveckling. Akademins avsikt är att fortsätta ge energiingenjörsprogrammet, med högskoleingenjörsexamen i energiteknik som enda examensutgång. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut att att föreslå fakultetsnämnden besluta: avveckla teknologie kandidatexamen med huvudområdet energiteknik från och med den 1 juli 2014, att studenter som har påbörjat sina studier vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2014 ska ha rätt att erhålla nämnd examen, dock längst till och med den 31 december 2017, och att därmed revidera utbildningsplanen för energiingenjörsprogrammet gällande examen att gälla för utbildning som startar höstterminen 2014 och framåt. Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram av utbildningsledare vid akademi EST, Eva Thorin. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts-PM Justerandes signatur 10 (26)

11 FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2: MDH /14 Fakultetsnämndens utskott för grundutbildning Delges Avdelningschef EST, administrativ chef EST, utbildningsledare EST, STC/examen. Justerandes signatur 11 (26)

12 FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2: MDH /14 Fakultetsnämndens utskott för grundutbildning 9 Rapportering om Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) kvalitetsutvärderingar Diarienummer: MDH /12 Handläggare: Michael Rogefelt Information om UKÄ:s genomförda, pågående och kommande kvalitetsutvärderingar Föredragande: Michael Rogefelt Förslag till beslut att notera informationen Ärendets beredning Ärendet har beretts av UFO Underlag i ärendet Bilaga 1: Rapportering om Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) kvalitetsutvärderingar Justerandes signatur 12 (26)

13 FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2: MDH /14 Fakultetsnämndens utskott för grundutbildning 10 Uppföljning av ifrågasatt examen matematik/tillämpad matematik kandidat där Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om bristande kvalitet Diarienummer: MDH /12 Handläggare: Michael Rogefelt I pågående kvalitetsutvärdering fattade UKÄ den 6 september 2013 beslut om bristande kvalitet för kandidatexamen inom huvudområdet matematik/tillämpad matematik vid MDH. Beslut om bristande kvalitet benämns också som ifrågasatt kvalitet. Lärosäte som fått omdömet bristande kvalitet ska utifrån yttrande i UKÄ:s beslut om ifrågasatt examen inom ett år till myndigheten lämna in en analys av framförd kritik för utbildningen (examen), samt en redovisning av vilka åtgärder man vidtagit för att avhjälpa påtalade brister. UKÄ fattar därefter beslut om ifrågasatt examenstillstånd ska återkallas eller inte. Lärosätet har också möjligheten att som svar på UKÄ:s beslut om bristande kvalitet, avveckla utvärderad examen. Vid ett sådant förfarande avslutar myndigheten utvärderingen. Fakultetsnämnden har med anledning av beslut om bristande kvalitet beslutat att berörd akademi i ett första skede skyndsamt ska inkomma med en analys och en åtgärdsplan som utifrån UKÄ:s beslut och tillhörande underlag utgör en analys av vad påtalade kvalitetsbrister närmare består i, samt som beskriver de åtgärder som anses nödvändiga att vidta för att åtgärda bristerna. Akademin ska vidare senast fyra månader efter beslut om bristande kvalitet inkomma till nämnden med en lägesrapport för åtgärdsarbetet och ytterligare därefter till nämnden redovisa slutrapport motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning som ska delges UKÄ senast den 5 september Det åligger också akademin att till nämnden redovisa en konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell ifrågasatt examen Med anledning av beslut om bristande kvalitet för kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik har Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) nu inkommit till utskottet för grundutbildning med den lägesrapport som efterfrågas för ärendet. Föredragande: Michael Rogefelt Förslag till beslut: att att att föreslå fakultetsnämnden besluta: godkänna föreliggande lägesrapport och därtill rekommendera akademi UKK att i analys- och åtgärdsredovisningen till UKÄ tydligt redovisa att ifrågasatta mål och övriga nationella examensmål för aktuell examen ingår som kriterium för bedömning av examensarbeten. Ärendets beredning Akademi UKK har varit ansvarig för framtagandet av föreliggande lägesrapport. I uppföljningsarbetet av ifrågasatt examen har ämnesansvariga och utbildningsle- Justerandes signatur 13 (26)

14 FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2: MDH /14 Fakultetsnämndens utskott för grundutbildning dare deltagit under avdelningschefs ledning. Akademichef har hållits informerad i ärendet. UFO har deltagit i möten på akademin där ansvarig arbetsgrupp för uppföljningen närvarat. UFO har vidare tagit fram tidsplan i ärendet för akademins avrapportering till nämnden. Ytterligare har UFO berett ärendet till utskott och nämnd. Utskottet för teknikutbildningar har vid sitt möte den 21 november 2013 berett akademins framställda underlag Analys och åtgärdsplan för ärendet. Fakultetsnämnden har vid sitt möte den 12 december 2013 behandlat och fatta beslut för samma dokument. Delges Akademichef UKK, avdelningschef matematik UKK, utbildningsledare UKK, prodekan för grundutbildning, ordförande i arbetsgrupp för uppföljning ifrågasatt matematik (Kimmo Eriksson) Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademi UKK:s lägesrapport samt konsekvensanalys Justerandes signatur 14 (26)

15 FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2: MDH /14 Fakultetsnämndens utskott för grundutbildning 11 Revidering av utbildningsplan för Analytical finance Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Maria Spennare Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) kom den 6 september 2013 in med önskemål om revidering av utbildningsplanen Analytical fiance. Revideringarna ska gälla för utbildning som startar ht-14. Förändringen innebär att studenter som börjar på programmet Analytical Finance hösten 2014 och framåt inte längre kommer att erbjudas kurser i företagsekonomi i en sådan omfattning så att det är möjligt att erhålla en kandidatexamen med företagsekonomi som huvudområde. Möjliga huvudområden för kandidatexamen kommer då att vara matematik/tillämpad matematik samt nationalekonomi. Fakultetsnämnden beslutade om detta den 25 oktober Akademin UKK inkom sedan med önskemål om ytterligare revidering av programmet utifrån sitt arbete med den av UKÄ ifrågasatta kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik. Akademin motiverar revideringen enligt följande: Kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik är ifrågasatt av UKÄ. I synnerhet skrev bedömargruppen "några viktiga kurser som bör ingå i varje kandidatprogram i matematik saknas". För att vi ska behålla examensrätten är det därför av största vikt att utbildningsplanen ändras för att inkludera sådana kurser. För att ge plats för ett större antal av sådana kurser har vi också infört en ny utgång mot en kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik utan den särskilda inriktningen mot "Financial Engineering". En sådan utgång är nödvändig för att ge underlag för att ge dessa kurser som vi behöver ha för att försvara examen. Fakultetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 12 december att akademin UKK ska till fakultetsnämndens andra möte 2014 inkomma med en examensmatris som speciellt visar hur de nya kurserna kommer in och stärker kvaliteten och hur studenterna ska nå examenmålen. akademin ska till fakultetsnämndens andra möte påvisa hur man säkrar att studenterna verkligen läser de kurser som lyfts fram som specifikt viktiga. revidera utbildningsplanen enligt akademins förslag under förutsättning att akademin inkommer med ovanstående material så fastställa reviderad utbildningsplan för Analytical Finance att gälla för utbildning som startar efter 1 juli Akademin UKK har nu inkommit med det efterfrågade materialet. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut att att revidera utbildningsplanen enligt akademins förslag så: kursen Differentialekvationer och transformmetoder i årskurs 2 ersätts med kursen Introduktion till reell och komplex analys från årskurs 3 och i samband med det tas valbarheten bort ur alternativ 1 i årskurs 3, Justerandes signatur 15 (26)

16 FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2: MDH /14 Fakultetsnämndens utskott för grundutbildning att att att kursen Introduktion till ordinära differentialekvationer i årskurs 2 ersätts med kursen Differentialekvationer, grundkurs kursen Introduktion till abstrakt algebra i årskurs 3 ersätts med kursen Introduktion till algebraiska strukturer och därmed fastställa reviderad utbildningsplan för Analytical finance att gälla för utbildning som startar efter 1 juli Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram vid akademi UKK av utbildningsledare Anna-Karin Fornberg, programansvarig för Analytical Finance Anatoliy Malyarenko, programsamordnare för Analytical Finance Ying Ni samt avdelningschef för tillämpad matematik Erik Janse. De föreslagna förändringarna har även diskuterats i ämneskollegiet för matematik/tillämpad matematik. Ärendet har därefter beretts vid utbildnings- och forskningssektionen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Komplettering från akademin Bilaga 2: Examensmatriser Delges Akademichef UKK, EST, utbildningsledare UKK, EST administrativchef UKK, EST Justerandes signatur 16 (26)

17 FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2: MDH /14 Fakultetsnämndens utskott för grundutbildning 12 Revidering utbildningsplan förskollärarprogrammet Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Maria Spennare Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har den 4 februari 2014 inkommit med om önskemål att revidera utbildningsplan för förskollärarprogrammet. Förändringarna av utbildningsplanen föreslås gälla från och med vårterminen 12 och framåt. De föreslagna förändringarna innebär flytt av kurser mellan årskurserna och således behöver utbildningsplanen revideras. Under avsnittet Beskrivning av utbildningens innehåll och uppläggning i form av tablå ska kursen Verksamhetsförlagd utbildning 3 i termin 6 flyttas till termin 7. Kurserna i termin 7 Förskolan i samverkan och Forskningsmetod för förskollärare ska på motsvarande vis flyttas till positionen där den verksamhetsförlagda kursen (nr)3 ligger. Förändringarnas motivering beskrivs i det bifogade besluts pm:et och är markerade i den bifogade utbildningsplanen. Akademin har även redogjort för hur programmet svarar mot examensmålen i den bifogade examensmatrisen. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut: att kursen Verksamhetsförlagd utbildning 3 i termin 6 flyttas till termin 7, att att kurserna i termin 7 Förskolan i samverkan och Forskningsmetod för förskollärare ska på motsvarande vis flyttas till termin 6 och därmed fastställa revidering av utbildningsplanen för förskollärarprogrammet att gälla från VT12. Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram av utbildningsledare vid UKK, Therese Welén, i samarbete med programsamordnare Ann Hagernäs, programansvarig Anette Sandberg, VFU-samordnare Pernilla Kallberg samt avdelningschef för pedagogik Maud Lindh. De föreslagna förändringarna har även diskuterats i programrådet för förskollärarprogrammet där studentrepresentant deltog. Ärendet har sedan beretts på utbildnings- och forskningssektionen. Underlag i ärendet Bilaga 1: BeslutsPM Bilaga 2: Utbildningsplan Bilaga 3: Examensmatris Delges Utbildningsledare UKK, programansvarig förskollärarprogrammet Justerandes signatur 17 (26)

18 FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2: MDH /14 Fakultetsnämndens utskott för grundutbildning 13 Revidering av utbildningsplan för Kandidatprogram i språk och humaniora Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Maria Spennare Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har inkommit med önskemål att revidera utbildningsplan för kandidatprogram i språk och humaniora. Förändringarna av utbildningsplanen föreslås gälla från och med höstterminen 2014 och framåt. De föreslagna förändringarna innebär byte av kurser och således behöver utbildningsplanen revideras. Förändringen av utbildningsplanen som föreslås av akademi UKK är: Under avsnittet innehåll, årskurs 1, ersätts kursen Språk i näringslivet (7,5 hp) med kursen Kommunikation i arbetslivet (7,5 hp). Motivet till förändringen som föreslås är att namnet på delkursen i den nya kursplanen bättre motsvarar syfte, lärandemål och innehåll (Kommunikation i arbetslivet istället för Språk i näringslivet). Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut att under avsnittet innehåll, årskurs 1, ersätts kursen Språk i näringslivet (7,5 hp) med kursen Kommunikation i arbetslivet (7,5 hp), och att därmed fastställa revidering av utbildningsplanen för kandidatprogram i språk och humaniora att gälla från HT14. Ärendets beredning Förslag till reviderad utbildningsplan har tagits fram av utbildningsledare vid UKK, Anna-Karin Fornberg, i samarbete med programansvarig för kandidatprogram i språk och humaniora Sture Packalén och programsamordnare för kandidatprogram i språk och humaniora Gerrit Berends. Den föreslagna förändringen har även diskuterats vid i programrådets sammanträde den 17 oktober Ärendet har sedan beretts vid utbildnings- och forskningssektionen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts PM Bilaga 2: Examensmatris Delges Utbildningsledare UKK, programansvarig Justerandes signatur 18 (26)

19 FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2: MDH /14 Fakultetsnämndens utskott för grundutbildning 14 Avveckling av magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning 60 hp, GGV01 Diarienummer: MDH /10 Handläggare: Maria Spennare Akademin för hälsa, vård och välfärd ansöker om att avveckla Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning, 60 högskolepoäng. Utbildningsplan för programmet fastställdes av fakultetsnämnden den 18 november Studenter som har genomgått programmet har haft möjlighet att ta ut en magisterexamen med huvudområdet socialt arbete med inriktning mot utvärdering och styrning. Programmet har enbart haft ett antagningstillfälle och det var hösten Programmets studietakt har varit halvfart och genomförts huvudsakligen på distans. Studietakten har inneburit att den avslutande kursen Examensarbete gavs våren Anledning till att endast ett antagningstillfälle genomförts är att Mälardalens högskola 2011 erhöll forskarutbildningsrätt inom Hälsa och välfärd och det medförde även examensrätt på masternivå. Akademin planerar nu en masterutbildning inom hälsa och välfärd där möjlighet skall finnas att få examen inom området socialt arbete både på magister- respektive masternivå. Den nya utbildningen kommer att ersätta Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning och examen inom huvudområdet socialt arbete kommer att finnas kvar. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut att föreslå fakultetsnämnden att besluta: att avveckla Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning, 60 högskolepoäng från och med den 30 april 20 Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram på akademin HVV och skickats in av utbildningsledare och akademichef. Ärendet har sedan beretts på utbildnings- och forskningssektionen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts-PM Delges Akademichef HVV, administrativ chef HVV, utbildningsledare HVV. Justerandes signatur 19 (26)

20 FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2: MDH /14 Fakultetsnämndens utskott för grundutbildning 15 Information från Akademin för hälsa, vård och välfärd Föredragande: Per Andersson och Agneta Brav. Förslag till beslut att notera informationen. Justerandes signatur 20 (26)

21 FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2: MDH /14 Fakultetsnämndens utskott för grundutbildning 16 Ansökan om att inrätta masterexamen hälsa välfärd Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Maria Spennare Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ansöker om att inrätta fem masterexamina inom följande huvudområden: arbetslivsvetenskap, folkhälsovetenskap, socialt arbete, sjukgymnastik med inriktning mot beteendemedicin och vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Akademin har tagit fram förslag på fem examensbeskrivningar för följande examina: Filosofie masterexamen med huvudområdet Arbetslivsvetenskap Filosofie masterexamen med huvudområdet Folkhälsovetenskap Filosofie masterexamen med huvudområdet Socialt arbete Filosofie masterexamen med huvudområdet Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Filosofie masterexamen med huvudområdet Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Ärendet behandlades av fakultetsnämnden den 18 april 2013 då man utsåg Marianne Carlsson, professor vid Institution för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet och Lars Fredén, sociolog, docent Högskolan Väst, Trollhättan och sjukvårdens samarbetsplattform NU-akademin till externa granskare. De skulle särskilt beakta hur de olika examensutgångarna kan särskiljas från varandra i programmet och möjligheten/risken att man kan gå in med en grundexamen i ett huvudområde och gå ut med en masterexamen i ett annat huvudområde. Granskarna inkom med sina yttranden och akademin lämnande beskedet att ansökan om inrättande av masterprogram och examina inom hälsa och välfärd skjuts fram för möjliggörande av ytterligare bearbetning. Avsikten var att inlämna reviderad ansökan efter årsskiftet 2013/2014 och den har nu inkommit. Akademin önskar att programmet startar höstterminen 2015 och att fakultetsnämnden nu fattar beslut om ett inrättande av programmet och examina. Förslag till beslut att att att att att föreslå fakultetsnämnden att besluta: inrätta Filosofie masterexamen med huvudområdet Arbetslivsvetenskap (Degree of Master of Science (120 credits) in Work Life Studies), inrätta Filosofie masterexamen med huvudområdet Folkhälsovetenskap (Degree of Master of Science (120 credits) in Science of Public Health), inrätta Filosofie masterexamen med huvudområdet Socialt arbete (Degree of Master of Science (120 credits) in Social Work), inrätta Filosofie masterexamen med huvudområdet Fysioterapi med inriktning mot Beteendemedicin (Degree of Master of Science (120 credits) in Physiotherapy with Specialization in Behavioural Medicine), Justerandes signatur 21 (26)

22 FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2: MDH /14 Fakultetsnämndens utskott för grundutbildning att att inrätta Filosofie masterexamen med huvudområdet Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad (Degree of Master of Science (120 credits) in Caring Science with Specialization in Nursin), och därmed fastställa examensbeskrivningar enligt bilaga. Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram vid akademi HVV och har därefter beretts vid utbildnings- och forskningssektionen och examensenheten. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts PM Bilaga 2: Akademins ansökan Bilaga 3: Granskarnas yttranden Bilaga 4: Akademins yttrande Bilaga 5: Examensmatris Bilaga 6: Examensbeskrivningar Delges Akademichef HVV, utbildningsledare HVV, examensenheten Justerandes signatur 22 (26)

23 FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2: MDH /14 Fakultetsnämndens utskott för grundutbildning 17 Ansökan om att inrätta masterprogram i hälsa välfärd Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Maria Spennare Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ansöker om att inrätta ett Masterprogram 120 hp inom Hälsa och välfärd för huvudområdena omvårdnad, sjukgymnastik, folkhälsovetenskap, socialt arbete och arbetslivsvetenskap. Denna ansökan om ett nytt masterprogram inom hälsa och välfärd avser en HVVgemensam tvåårig masterutbildning som kan bli en länk mellan grund- och forskarutbildningen. Masterutbildningen kommer således att ersätta de magisterutbildningar som erbjudits inom HVV:s huvudområden, inkluderat den internationella ett-åriga masterutbildningen. Ärendet behandlades av fakultetsnämnden den 18 april 2013 då man utsåg Marianne Carlsson, professor vid Institution för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet och Lars Fredén, sociolog, docent Högskolan Väst, Trollhättan och sjukvårdens samarbetsplattform NU-akademin till externa granskare. De skulle särskilt beakta hur de olika examensutgångarna kan särskiljas från varandra i programmet och möjligheten/risken att man kan gå in med en grundexamen i ett huvudområde och gå ut med en masterexamen i ett annat huvudområde. Granskarna inkom med sina yttranden och akademin lämnande beskedet att ansökan om inrättande av masterprogram och examina inom hälsa och välfärd skjuts fram för möjliggörande av ytterligare bearbetning. Avsikten var att inlämna reviderad ansökan efter årsskiftet 2013/2014 och den har nu inkommit. Akademin önskar att programmet startar höstterminen 2015 och att fakultetsnämnden nu fattar beslut om ett inrättande av programmet. I samband med detta har även akademin lämnat in ansökan om att inrätta fem examina. Förslag till beslut att att att att att föreslå fakultetsnämnden att besluta: inrätta Master program inom hälsa och välfärd med inriktning Arbetslivsvetenskap (Master program in Health and Social Welfare with specialization in Work Life Studies) 120 hp, inrätta Master program inom hälsa och välfärd med inriktning Folkhälsovetenskap (Master program in Health and Social Welfare with specialization in Public Health) 120 hp, inrätta Master program inom hälsa och välfärd med huvudområde Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin (Master program in Health and Social Welfare with main field: Physiotherapy with specialization in Behavioural Medicine ) 120 hp, inrätta Master program inom hälsa och välfärd med inriktning Socialt arbete (Master program in Health and Social Welfare with specialization in Social work) 120 hp, Justerandes signatur 23 (26)

24 FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2: MDH /14 Fakultetsnämndens utskott för grundutbildning att att inrätta Master program inom Hälsa och välfärd med huvudområde Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad (Master program in Health and Social Welfare with main field: Caring Science with specialization in Nursing) 120 hp och därmed fastställa utbildningsplaner enligt bilaga. Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram vid akademi HVV och har därefter beretts vid utbildnings- och forskningssektionen och examensenheten. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts PM Bilaga 2: Akademins ansökan Bilaga 3: Granskarnas yttranden Bilaga 4: Komplettering till ansökan Bilaga 5: Internationaliseringsaspekter Bilaga 5: Examensmatris Bilaga 6: Utbildningsplaner Bilaga 7: Lärarkompetens Delges Akademichef HVV, utbildningsledare HVV, examensenheten Justerandes signatur 24 (26)

25 FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2: MDH /14 Fakultetsnämndens utskott för grundutbildning 18 Revidering av utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet (VOV21) med anledning av förändrad examensbenämning i högskoleförordningen Diarienummer: MDH /09 och MDH /10 Handläggare: Joa Silver Sveriges riksdag beslutade 17 december 2013 att fysioterapeut blir ny skyddad yrkestitel för sjukgymnaster från 1 januari Med anledning av detta beslutade regeringen om förändring av högskoleförordningen (1993:100) där fysioterapeutexamen ersätter sjukgymnasten att gälla från den 15 februari 2014, med övergångsbestämmelser enligt SFS 2014:3 för studenter som påbörjat sin utbildning före den 31 december För MDH:s del innebär detta att utbildningsplanen för sjukgymnastprogrammet behöver uppdateras med ny examen och angivande av övergångsbestämmelser. Detta berör två versioner av utbildningsplanen, beslutade av fakultetsnämnden 18 november 2009 och 19 oktober Föredragande: Joa Silver Förslag till beslut att fastställa reviderade utbildningsplaner av Sjukgymnastprogrammet, 180 högskolepoäng i enlighet med bilagor. Ärendets beredning Ärendet har berett av UFO i samråd med HVV Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet fastställd av fakultetsnämnden Bilaga 3: Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet fastställd av fakultetsnämnden Delges Akademichefen för HVV, utbildningsledare vid HVV, antagning och examen vid STC samt KOM. Justerandes signatur 25 (26)

26 FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 2: MDH /14 Fakultetsnämndens utskott för grundutbildning 19 Rapporter Eventuella rapporter föredras. Förslag till beslut att notera informationen. Mötet avslutas Justerandes signatur 26 (26)

27 Bilagor

28

29 Bilaga 1 Ärende 3 MDH /10 RAPPORT 1 (6) Version: Utskott mars 2014 Resultat från kursvärderingssystem med avseende på HT13 Utbildnings- och forskningssektionen Jonas Lostelius

30 Bilaga 1 Ärende 3 2 (6) Bakgrund Mot bakgrund av fakultetsnämndens kvalitetsansvar har fakultetsnämnden sedan införandet av det högskolegemensamma kursvärderingssystemet (vårterminen 2011) regelbundet följt resultat från detsamma. Det går att göra omfattande datauttag över respondenternas svar ur systemet. Datan kan sorteras på olika nivåer, från akademi- till kurstillfällesnivå och körningar mellan olika kategorier är möjliga. Uttagen möjliggör förutom snabba sorteringar även analyser på aggregerad nivå. Uttag kan göras när som helst men en lämplig tidpunkt är efter ett terminsslut. I denna rapport presenteras resultat från kursvärderingssystemet avseende HT13. Till bakgrunden hör även att fakultetsnämndens vid sammanträdet den 12 december 2013 i ärendet om Uppföljning av registrering av kursanalys eller beslut om förändringar av kurs efter kursanalyser avseende VT13 ( 161) beslöt att uppdra till akademierna att i samband med införandet av det nya kursvärderingssystemet se över och utveckla sina rutiner för att kursanalyser diarieförs och återrapportera detta till fakultetsnämndens fjärde möte Implementeringen av det nya kursvärderingssystemet har försenats och finns ännu inte på plats. Någon tidplan för införandet finns i dagsläget inte. Vid sammanträdet den 12 december 2013 avhandlade fakultetsnämnden även ärendet om Kursutvecklande och kvalitetsdrivande arbetssätt med kursvärderingar ( 162). I det ärendet beslöt fakultetsnämnden att under våren 2013 med stickprover bland kurstillfällen som givits HT13 och som fått lägre sammanfattande omdöme än 2,5 kontrollera huruvida det har gjorts kursanalys och i det fall det saknas kursanalys hos ansvarig akademi efterfråga att kursanalys görs och skickas in till fakultetsnämnden. Givet att HT13 nyligen har avslutats och att kursanalyser ännu kan pågå har förekomsten av kursanalyser inte kontrollerats vid upprättandet av den här rapporten.

31 Bilaga 1 Ärende 3 3 (6) Ansvarsfördelning Enligt arbetsordningen för fakultetsnämnden och dess utskott (MDH /13) har fakultetsnämnden övergripande ansvar för den innehållsliga kvaliteten för forskning, utbildning på forskarnivå samt utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Gällande kurser har rektor delegerat beslut om inställande av kurs- och programtillfällen inom utbildning till fakultetsnämnden medan rektor har delegerat beslut om inrättande och fastställande av kursplaner till respektive akademichef. Rektor har även i beslut ( , MDH /14) fastställt akademiernas inre organisation. I detta beslut anges att en akademisk avdelnings huvuduppgift är att bedriva utbildning och/eller forskning av hög vetenskaplig kvalitet och att det är avdelningschef som utser kursansvarig lärare. Vidare anges att det för varje kurs ska finnas en kursansvarig lärare som svarar för utvärdering av kursen samt för att resultatet av utvärderingen kommuniceras med studentgruppen och utbildningsledare och att det dokumenteras så att det finns tillgängligt vid den fortsatta kursutvecklingen. Av samma rektorsbeslut kan utläsas att utbildningsledare ska ha kunskap om hur kvalitetsarbete bedrivs. Ytterligare en aktör i sammanhanget är ämnesföreträdare vars uppgift enligt nyss nämnda rektorsbeslut är att företräda och svara för kursutveckling med avseende på vetenskaplig kompetens och kvalitet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Vid inrättande/fastställande av kursplaner, vid inställande av kurstillfällen och vid utvärderingar av utbildningars kvalitet är det tänkbart att resultat från kursvärderingar utgör underlag. Data på aggregerad nivå kan utgöra startpunkt för att identifiera förbättringsområden eller för att identifiera kurser och kurstillfällen som får svaga resultat i kursvärderingarna. Av styckena ovan framgår att det finns flera funktioner som ur olika aspekter har intresse av att följa resultat från kursvärderingar och kursvärderingssystemet.

32 Bilaga 1 Ärende 3 4 (6) Analys av data för HT13 Analysmöjligheterna är många och i föreliggande rapport finns endast möjlighet att lyfta fram några aspekter. Anordnandegrad Att kursvärderingar ska genomföras är ett förordningskrav och således är den så kallade anordnandegraden i högskolans kursvärderingssystem relevant att följa upp. I nedanstående tabell jämförs lite förenklat antal utvärderingar i högskolans enkätverktyg för kursvärderingar (Netigate) med ej inställda kurstillfällen i databasen Selma (kurstillfällena ska även vara avslutade). Kurstillfällen i Selma Akademi Anordnandegrad EST % HVV % IDT % UKK % Anordnandegraden har sedan systemets införande i regel legat uppåt 100 procent. Under HT13 har en fortsatt god anordnandegrad upprätthållits. Möjliga orsaker till att anordnandegraden inte är exakt 100 procent kan vara att det på några kurstillfällen inte fanns registrerade studenter, att alla kurstillfällen inte är reguljära poänggivande kurstillfällen samt att utvärderingar har beställts felaktigt eller inte har beställts alls (på grund av den mänskliga faktorn). Med anledning av systembytet från DSI till Selma har rutiner för beställning av kursvärderingar behövts förändras. Innan nya rutiner har inarbetats har det på akademi EST inneburit att en del kurstillfällen (några distans- och examensarbetskurser) inte har blivit föremål för kursvärderingsbeställning via systemet. Detta har uppmärksammats i arbetet med den här rapporten och anordnandegraden bör därmed ha förutsättningar att vara ännu högre och mer jämnt fördelad vid nästa rapport. Sammanfattande omdöme och förutsättningar att nå lärandemålen Det sammanfattande omdömet för hela högskolans kurstillfällen HT13 landar i genomsnitt på 3,7 (skala 1 till 5) och ligger i nivå med föregående terminer. Beträffande frågorna som relaterar till förutsättningar för att nå lärandemålen (se nedanstående tabell, också skala 1 till 5) framträder på akademinivå inte några särskilda skillnader, varken mellan akademier eller jämfört med tidigare terminer. Termin H13 Egen arbetsinsats (Alla) Värden Radetiketter Medel av Undervisning Medel av Examination Medel av Litteratur och andra läromedel Medel av Kursinnehåll Antal av Svar Summa av Svarsfrekvens EST 3,8 3,8 3,8 4, % IDT 3,7 3,8 3,6 4, % UKK 3,6 3,7 3,7 3, % HVV 3,7 3,7 3,9 4, % Totalt 3,7 3,8 3,8 4, %

33 Bilaga 1 Ärende 3 5 (6) Återkoppling från tidigare kursvärderingsresultat Frågan om information om resultat på tidigare kursvärderingar och förändringar som de lett till har koppling till högskoleförordningen då förordningen gör gällande att högskolan ska informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranletts av kursvärderingarna. Av nedanstående tabell framgår att för HT13 svarar en majoritet nej på frågan. Andelen som svarar ja har dock ökat till 43 procent HT13 mot 36 procent VT13. Termin Kurstakt H13 (Alla) Antal av Information om tidigare kursvärderingar Kolumnetiketter Radetiketter ej svar ej tillämpligt ja nej Totalt UKK HVV EST IDT Totalt Det är alltså på totalen fler som svarat att de inte har fått återkoppling än som har svarat att de har fått återkoppling. Studenter på akademi UKK svarar i ganska hög utsträckning att de inte har fått återkoppling medan det är över hälften av respondenterna på akademi HVV och akademi IDT som svarar att de har fått återkoppling. Någon djupare analys av detta, exempelvis om det på akademi UKK är vanligare med kurstillfällen där det är svårare att återkoppla resultat till studenterna eller om till exempel akademi HVV och akademi IDT har mer utvecklade återkopplingsrutiner, har inte gjorts i den här rapporten. Av akademi UKK:s utvärderade kurstillfällen svarar tio eller fler att de inte har fått återkoppling i 25 kurstillfällen. På akademi HVV svarar tio eller fler nej i 18 kurstillfällen. På akademi EST svarar tio eller fler nej i 15 kurstillfällen. På akademi IDT svarar tio eller fler nej på frågan om denne vid början av kursen eller på annat sätt fick information om tidigare kursvärderingar och vilka eventuella förändringar som de lett till i 11 kurstillfällen. Samtliga resultat ligger i ungefärlig nivå med föregående termin. Det går att sätta olika gränser för hur många som ska uppge sig ha fått eller inte ha fått återkoppling på resultat och förändringar från tidigare kursvärderingar. Ovan har tanken varit att om så många som tio personer anger att de inte fått återkoppling så är det tillräckligt många för att rutinerna för återkoppling behöver förbättras. På kurstillfällesnivå framgår att det nästan alltid är några studenter som anger att de har fått återkoppling medan andra på samma kurstillfälle svarar att de inte har fått återkoppling. Om tio stycken inte anser sig ha fått återkoppling kan en slutsats vara att återkopplingen måste ges fler gånger och i fler sammanhang.

34 Bilaga 1 Ärende 3 6 (6) Svarsfrekvensen Ytterligare en intressant aspekt att analysera är svarsfrekvensen, som mäts per fråga (eftersom respondenterna kan välja att inte besvara alla frågor i en kursvärdering). I nedanstående tabell ges en bild över svarsfrekvensen i den sista frågan i kursvärderingarnas grundformulär som handlar om studentens sammanfattande omdöme om kursen. Termin H13 Egen arbetsinsats (Alla) Kurstakt (Alla) Sammanfattande omdöme, medelvärde Antal svar Svarsfrekvens Värden Radetiketter Medel av Sammanfattande omdöme Summa av Svar Summa av Svarsfrekvens UKK 3, ,2% HVV 3, ,7% EST 3, ,2% IDT 3, ,2% Totalt 3, ,6% Den genomsnittliga svarsfrekvensen för hela högskolan är för HT13 28,6 procent. Detta är aningen högre än för VT13, då svarsfrekvensen var 26,5 procent. Studentkåren ska ha genomfört en informationskampanj i samband med läsperiod 1 HT13, i syfte att öka svarsfrekvensen. Den tillgängliga datan tillåter dessvärre inte analyser på läsperiodsnivå och någon djupare analys av effekterna av kampanjen har inte gjorts inför den här rapporten. I sammanhanget ska framhållas att svarsfrekvensen mellan enskilda kurstillfällen skiljer sig stort, det finns tillfällen med upp mot 100 procents svarsfrekvens och det finns tillfällen med ned mot 0 procents svarsfrekvens. En hög svarsfrekvens är visserligen eftersträvansvärt beträffande representativitetsaspekten men som underlag för kursutveckling kan enskilda svar vara nog så värdefulla.

35 Bilaga 1 Ärende 4 PROTOKOLL Nr 1: MDH /14 Fakultetsnämnden 11 Programutvärderingar och studentnöjdhet Diarienummer: MDH /14 Handläggare: Jonas Lostelius Studentnöjdhet ingår som ett av underlagen för fakultetsnämndens utbudsbeslut men det finns inte angivet hur studentnöjdhet ska mätas. I samband med processen som ledde fram till fakultetsnämndens utbudsbeslut i oktober 2013 framkom att det finns flera sätt att mäta studentnöjdhet, exempelvis via en direkt fråga i programutvärderingar (studentenkäter), via kursvärderingar eller via muntliga diskussioner. Metoderna och resultaten är svåra att jämföra och ger inte en lättolkad bild av studentnöjdheten, vilket försvårar för fakultetsnämnden att bilda sig en uppfattning om kvaliteten i program inför utbudsbeslut. Vid fakultetsnämndens sammanträde den 10 oktober 2013 beslöt nämnden att uppdra till utbildnings- och forskningssektionen, presidiet och till nämndens studeranderepresentanter att till fakultetsnämnden återkomma med förslag på riktlinjer för hur akademierna ska följa upp och återrapportera studentnöjdhet. Föredragande: Jonas Lostelius Ärendets beredning Lene Martin yrkar att arbetsgruppen även ska diskutera en definition av studentnöjdhet. Uliana Zakladna yrkar att arbetsgruppen ska återkoppla vid fakultetsnämndens möte i juni istället för i september Fakultetsnämnden beslutar att att att att akademierna ska lämna in eventuella befintliga rutiner för att genomföra programutvärderingar och för att mäta studentnöjdhet senast den 31 mars 2014, utskottet för grundutbildning skapar en mindre arbetsgrupp bestående av minst en studentrepresentant och minst två lärarledamöter för att diskutera hur programutvärderingar kan göras och studentnöjdhet på program kan definieras och mätas, i arbetet ska särskilt den vetenskapliga grunden för nöjdhetsundersökningar och generaliserbarheten beaktas samt arbetsgruppen lämnar en första delrapport av utfallet av sina diskussioner till fakultetsnämndens möte i juni Ärendets beredning Handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen, presidiet och representanter för studentkåren har haft en inledande diskussion varpå handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen har upprättat underlag till ärendet. Utskottet för grundutbildning behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 29 januari 2014 och beslöt då att föreslå fakultetsnämnden att akademierna ska lämna in eventuella befintliga rutiner för att genomföra programutvärderingar och för att mäta studentnöjdhet senast den 31 mars 2014, att utskottet för grundutbildning skapar en mindre arbetsgrupp bestående av minst en studentrepresentant och minst två lärarledamöter för att diskutera hur programutvärderingar kan göras och studentnöjdhet mätas samt att arbetsgruppen Justerandes signatur 10 (37)

36 Bilaga 1 Ärende 4 PROTOKOLL Nr 1: MDH /14 Fakultetsnämnden återkopplar utfallet av sina diskussioner till fakultetsnämndens första möte efter sommaren Underlag i ärendet Besluts-PM Programutvärderingar och studentnöjdhet Delges Utbildningsledare Justerandes signatur 11 (37)

37 Bilaga 1 Ärende 5 Sammanträde: # 2:2014 MDH /13 1 (3) Besluts-PM Beslutande Utskottet för utbildning Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplan för specialpedagogprogrammet att gälla från och med HT13 Bakgrund Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har den 24 februari 2014 till fakultetsnämnden inkommit med önskemål om att revidera utbildningsplanen för specialpedagogprogrammet (AVM01) att gälla från och med HT13. Enligt rektors delegationsordning beslutad den 23 januari 2013 (MDH /13) har fakultetsnämnden att fatta beslut om att revidera utbildningsplaner. Förändringarna som akademin önskar innebär att i årskurs 2 ersätta två kurser med två andra kurser samt att därtill justera den löpande texten under samma avsnitt. Som motiv till förändringarna anför akademin att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ges större plats inom de aktuella kurserna, vilket efterfrågas i skolorna. De aktuella kurserna planeras ges parallellt under hela läsåret och mängden kalendertid bör i sig ge studenterna bättre förutsättningar för att arbeta med och tillgodogöra sig innehållet. Det finns även ett behov av att tydligare separera framförallt kursen Att som specialpedagog arbeta med kvalificerade samtal från övrigt innehåll. Problemanalys Akademi UKK önskar revidera utbildningsplanen för specialpedagogprogrammet att gälla från och med HT13. Vid utbyten av kurser är det viktigt att kontrollera att de nya kurserna bidrar till uppfyllande av examensmålen och att studenterna via den nya programstrukturen kan uppfylla kraven för den examen som programmet ska leda fram till. Ytterligare en problemställning är att revideringen föreslås gälla från HT13. En tumregel är att utbildningsplaner helst inte ska revideras efter att studenter har antagits till sin utbildning. Den tumregeln innebär att ju senare en revidering av ett påbörjat program görs, desto större risk att studenterna upplever att de studerar på ett annat program än de sökt till. Givet detta är det fördelaktigt att fatta beslut om eventuell revidering så snabbt som möjligt och att eventuell revidering sker med studenternas bästa i centrum.

38 Bilaga 1 Ärende 5 Faktasammanställning Akademin anför att förändringarna har kommunicerats vid branschrådets sammanträde den 11 februari 2014 och att rådet inte hade några invändningar. Förslaget har diskuterats i aktuellt programråd där studentrepresentation finns. Studentrepresentanten i programrådet anser att förändringarna gynnar programmet och utbildningen. 2 (3) Revideringen av utbildningsplanen har initierats av programrådet och förslag till reviderad utbildningsplan har tagits fram av utbildningsledare vid akademi UKK i samarbete med ställföreträdande programansvarig för specialpedagogprogrammet. Föreslagen revidering är avstämd med akademichefen för akademi UKK. Möjliga lösningar/beslut Alternativ 1 Revidera utbildningsplanen Utbildningsplanen revideras enligt nedan. Under avsnitt Innehåll, årskurs 2, ersätta kurserna: Att som specialpedagog arbeta med sociala samspelsprocesser (15 hp) och Att som specialpedagog arbeta med sociala samspelsprocesser - fördjupning (15 hp) med kurserna: Att som specialpedagog arbeta med kvalificerade samtal (7,5 hp) och Sociala samspelsprocesser (22,5 hp) Den löpande texten under avsnittet Innehåll justeras för att bättre stämma överens med detaljnivån i utbildningsplanen. Alternativ 2 Revidera inte, nu Önskemålet avfärdas och utbildningsplanen revideras därmed inte. Ytterligare beslut som är möjliga är att bordlägga ärendet eller att återremittera det för vidare beredning. Konsekvensanalys Förändringarna berör två kurser och är relativt små. Några ekonomiska konsekvenser, konsekvenser ur jämställdhets- och jämlikhetshänseende liksom ur ett hållbarhetsperspektiv har inte gått att identifiera. Alternativ 1 Revidera utbildningsplanen Givet att akademins bedömning är att studenternas möjligheter att arbeta med och tillgodogöra sig innehållet i de nya kurserna ökar antas studenternas situation påverkas positivt. Alternativ 2 Revidera inte, nu Revideras inte utbildningsplanen fortsätter programmet som tidigare. Av det senaste styrkortet för programmet framgår att söktrycket är gott, att genomströmning och prestationsgrad är goda men att könsfördelningen bland de registrerade är sned (övervikt av kvinnliga studenter). Vidare framgår att målgruppen (lärare) är präglad av sned könsfördelning och att det är svårt att åtgärda den sneda könsfördelningen. Styrkortet ger härvidlag inte signaler om att programmet är i behov av revidering.

39 Bilaga 1 Ärende 5 Överväganden Förändringarna som föreslås kan anses vara relativt små och väl förankrade. I akademins motivering nämns inget om huruvida genomförda kursvärderingar och påföljande kursanalyser har bidragit till förändringsönskemålen. Hur kursvärderingsresultat har legat till grund för förändringsönskemål av den här karaktären bör framgå i motiveringen, med bieffekten att det tydliggörs vilken roll kursvärderingar spelar för kvalitetsutvecklingen. Utbildningsledare vid akademin uppger att studentsynpunkter har inhämtats och beaktats på annat sätt. 3 (3) Enligt examensmatrisen bidrar ersättningskurserna till att examensmålen uppfylls. Av akademins motivering framgår att förändringarna bör stärka kvaliteten, även om gällande styrkort inte pekar på tydliga brister. Om förändringarna genomförs är det viktigt att studenter som har påbörjat programmet informeras om förändringarna. Tjänstemannaberedningens förslag till beslut Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå beslutar: att under avsnittet Innehåll, årskurs 2, ersätta kurserna Att som specialpedagog arbeta med sociala samspelsprocesser (15 hp) och Att som specialpedagog arbeta med sociala samspelsprocesser - fördjupning (15 hp) med kurserna Att som specialpedagog arbeta med kvalificerade samtal (7,5 hp) och Sociala samspelsprocesser (22,5 hp), att justera den löpande texten under samma avsnitt i enlighet med förslag, samt att därmed fastställa revidering av utbildningsplanen för specialpedagogprogrammet (AVM01) att gälla från HT13.

40 Bilaga 1 Ärende 5 Sammanträde: # 2:2014 MDH /13 1 (3) Besluts-PM Beslutande Utskottet för utbildning Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplan för specialpedagogprogrammet att gälla från och med HT13 Bakgrund Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har den 24 februari 2014 till fakultetsnämnden inkommit med önskemål om att revidera utbildningsplanen för specialpedagogprogrammet (AVM01) att gälla från och med HT13. Enligt rektors delegationsordning beslutad den 23 januari 2013 (MDH /13) har fakultetsnämnden att fatta beslut om att revidera utbildningsplaner. Förändringarna som akademin önskar innebär att i årskurs 2 ersätta två kurser med två andra kurser samt att därtill justera den löpande texten under samma avsnitt. Som motiv till förändringarna anför akademin att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ges större plats inom de aktuella kurserna, vilket efterfrågas i skolorna. De aktuella kurserna planeras ges parallellt under hela läsåret och mängden kalendertid bör i sig ge studenterna bättre förutsättningar för att arbeta med och tillgodogöra sig innehållet. Det finns även ett behov av att tydligare separera framförallt kursen Att som specialpedagog arbeta med kvalificerade samtal från övrigt innehåll. Problemanalys Akademi UKK önskar revidera utbildningsplanen för specialpedagogprogrammet att gälla från och med HT13. Vid utbyten av kurser är det viktigt att kontrollera att de nya kurserna bidrar till uppfyllande av examensmålen och att studenterna via den nya programstrukturen kan uppfylla kraven för den examen som programmet ska leda fram till. Ytterligare en problemställning är att revideringen föreslås gälla från HT13. En tumregel är att utbildningsplaner helst inte ska revideras efter att studenter har antagits till sin utbildning. Den tumregeln innebär att ju senare en revidering av ett påbörjat program görs, desto större risk att studenterna upplever att de studerar på ett annat program än de sökt till. Givet detta är det fördelaktigt att fatta beslut om eventuell revidering så snabbt som möjligt och att eventuell revidering sker med studenternas bästa i centrum.

41 Bilaga 1 Ärende 5 Faktasammanställning Akademin anför att förändringarna har kommunicerats vid branschrådets sammanträde den 11 februari 2014 och att rådet inte hade några invändningar. Förslaget har diskuterats i aktuellt programråd där studentrepresentation finns. Studentrepresentanten i programrådet anser att förändringarna gynnar programmet och utbildningen. 2 (3) Revideringen av utbildningsplanen har initierats av programrådet och förslag till reviderad utbildningsplan har tagits fram av utbildningsledare vid akademi UKK i samarbete med ställföreträdande programansvarig för specialpedagogprogrammet. Föreslagen revidering är avstämd med akademichefen för akademi UKK. Möjliga lösningar/beslut Alternativ 1 Revidera utbildningsplanen Utbildningsplanen revideras enligt nedan. Under avsnitt Innehåll, årskurs 2, ersätta kurserna: Att som specialpedagog arbeta med sociala samspelsprocesser (15 hp) och Att som specialpedagog arbeta med sociala samspelsprocesser - fördjupning (15 hp) med kurserna: Att som specialpedagog arbeta med kvalificerade samtal (7,5 hp) och Sociala samspelsprocesser (22,5 hp) Den löpande texten under avsnittet Innehåll justeras för att bättre stämma överens med detaljnivån i utbildningsplanen. Alternativ 2 Revidera inte, nu Önskemålet avfärdas och utbildningsplanen revideras därmed inte. Ytterligare beslut som är möjliga är att bordlägga ärendet eller att återremittera det för vidare beredning. Konsekvensanalys Förändringarna berör två kurser och är relativt små. Några ekonomiska konsekvenser, konsekvenser ur jämställdhets- och jämlikhetshänseende liksom ur ett hållbarhetsperspektiv har inte gått att identifiera. Alternativ 1 Revidera utbildningsplanen Givet att akademins bedömning är att studenternas möjligheter att arbeta med och tillgodogöra sig innehållet i de nya kurserna ökar antas studenternas situation påverkas positivt. Alternativ 2 Revidera inte, nu Revideras inte utbildningsplanen fortsätter programmet som tidigare. Av det senaste styrkortet för programmet framgår att söktrycket är gott, att genomströmning och prestationsgrad är goda men att könsfördelningen bland de registrerade är sned (övervikt av kvinnliga studenter). Vidare framgår att målgruppen (lärare) är präglad av sned könsfördelning och att det är svårt att åtgärda den sneda könsfördelningen. Styrkortet ger härvidlag inte signaler om att programmet är i behov av revidering.

42 Bilaga 1 Ärende 5 Överväganden Förändringarna som föreslås kan anses vara relativt små och väl förankrade. I akademins motivering nämns inget om huruvida genomförda kursvärderingar och påföljande kursanalyser har bidragit till förändringsönskemålen. Hur kursvärderingsresultat har legat till grund för förändringsönskemål av den här karaktären bör framgå i motiveringen, med bieffekten att det tydliggörs vilken roll kursvärderingar spelar för kvalitetsutvecklingen. Utbildningsledare vid akademin uppger att studentsynpunkter har inhämtats och beaktats på annat sätt. 3 (3) Enligt examensmatrisen bidrar ersättningskurserna till att examensmålen uppfylls. Av akademins motivering framgår att förändringarna bör stärka kvaliteten, även om gällande styrkort inte pekar på tydliga brister. Om förändringarna genomförs är det viktigt att studenter som har påbörjat programmet informeras om förändringarna. Tjänstemannaberedningens förslag till beslut Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå beslutar: att under avsnittet Innehåll, årskurs 2, ersätta kurserna Att som specialpedagog arbeta med sociala samspelsprocesser (15 hp) och Att som specialpedagog arbeta med sociala samspelsprocesser - fördjupning (15 hp) med kurserna Att som specialpedagog arbeta med kvalificerade samtal (7,5 hp) och Sociala samspelsprocesser (22,5 hp), att justera den löpande texten under samma avsnitt i enlighet med förslag, samt att därmed fastställa revidering av utbildningsplanen för specialpedagogprogrammet (AVM01) att gälla från HT13.

43 Bilga 2 Ärende 5 AVM01 Specialpedagogprogrammet 90 hp AVM01 Programme in Special Educational Needs 90 credits Fastställd Fastställd av Senast reviderad Senast reviderad av Fakultetsnämnden Diarienummer MDH /12 Utbildningsplanen giltig från Ansvarig fakultet Ansvarig institution Medverkande enhet(er) H13 Fakultetsnämnden Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Behörighet Lärarexamen (lärar-, förskollärar- eller fritidspedagogexamen) samt minst tre års yrkeserfarenhet som lärare på minst halvtid efter examen. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 2 och Engelska A/Engelska 5. Mål För specialpedagogexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialpedagog för barn och elever i behov av särskilt stöd inom förskola, förskoleklass, fritidshem, skola eller vuxenutbildning. Kunskap och förståelse För specialpedagogexamen skall studenten: visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap och förståelse inom specialpedagogik. Färdighet och förmåga För specialpedagogexamen skall studenten: visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete och i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer, visa förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå, visa förmåga att utforma och delta i arbetet med att genomföra åtgärdsprogram i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer, visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda, och visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever. Värderingsförmåga och förhållningssätt För specialpedagogexamen skall studenten: visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och

44 Bilga 2 Ärende 5 visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Engelskspråklig litteratur samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma. Innehåll Det innehåll som behandlas inom ramen för specialpedagogprogrammet kan sammantaget karakteriseras enligt följande. Utbildningen ger studenten förutsättningar för att självständigt klara ett arbete som specialpedagog för barn och elever i behov av särskilt stöd. Särskilt beaktas, hur en fördjupad kunskap inom området möjliggör, att studenten kan få en djupare förståelse av den betydelse sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet har som förutsättning för ett framgångsrikt praktiskt pedagogiskt arbete. Kurserna handlar om, hur studenten skall få förutsättningar att utveckla förmåga till att kritiskt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete, undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. De handlar om, färdighet och förmåga, att självständigt och i samarbete med andra arbeta med processer som gäller kartläggning, åtgärder, uppföljning och utvärdering. Innehållet utgörs även av olika sätt att arbeta med sociala samspelsprocesser, ledarskap, samverkan och pedagogisk utveckling. Genomgående följer att de områden som behandlas blir belysta genom att olika perspektiv anläggs samt att olika aspekter beaktas. Centralt är även områden som gäller studentens behov av självkännedom och empatisk förmåga, särskilt med beaktande av de styrdokument som i hög grad är aktuella i ett inkluderande pedagogiskt arbete med frågor som är kopplade till barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogprogrammet omfattar 90 högskolepoäng fördelade efter den struktur som presenteras nedan. Utbildningen och består av tre block om 30 högskolepoäng vardera. Det första blocket har kurser som är likartade med speciallärarprogrammet. Det andra blocket består av en specialisering riktad mot specialpedagogens yrke. Det tredje blocket har samma upplägg som speciallärarprogrammet men delvis olika innehåll beroende av ämne för det självständiga arbetet. Viss samläsning med speciallärarprogrammet kan ske vad gäller det första blocket och delar av det tredje. Kurserna läses enligt den ordning som framgår nedan. De tre första kurserna i det första blocket behandlar centrala kunskapsområden som skall ge förutsättningar, dels för de fortsatta studierna, dels för att kunna verka som specialpedagog. Kurserna i block två är tydligt didaktiskt inriktade mot att arbeta med sociala samspelsprocesser. De båda förstatvå av det tredje blockets kurser har karaktären av metodkurser, där den första ena har en mer allmän karaktär, medan den andra är mer inriktad på det självständiga arbetet. Den sista kursen avslutande kursen i block tre utgörs av det självständiga arbetet som ska vara kopplat till specialpedagogens yrkesroll. Programmet ges med halv studietakt med såväl campusträffar som distansundervisning via en webbaserad lärplattform. Arbetsformerna varierar med individuella arbeten, arbeten i grupp, helgruppsdiskussioner, föreläsningar, övningar och laborationer. Läsning av litteratur och olika former av bearbetning av densamma utgör ett centralt inslag liksom föreläsningarna. Ett annat utgörs av fältstudier som är ett viktigt inslag i samtliga kurser. Kopplingen mellan litteratur/föreläsningar och fältstudier sker i olika former av uppgifter, som utförs i olika konstellationer och som redovisas i seminarier och/eller som inlämningsuppgifter. Genom detta skapas förutsättningar för att studenten kan få en fördjupad förståelse av den betydelse sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet har för yrkesutövningen. Dessutom får studenten kontinuerligt pröva och kritiskt kunna reflektera kring och värdera olika former av datainsamling under sina fältstudier. Nedan visas strukturen innehåll för respektive årskurs inom programmetför utbildning till specialpedagog. Utbildningen ges med halvfart, varför sex terminer, tre årskurser anges. Det första året liksom det tredje har liknande upplägg som speciallärarutbildningen, vilket möjliggör samläsning. Årskurs 1 Specialpedagogiska perspektiv specialpedagog, 15 hp Förebyggande arbete, kartläggning, åtgärder och uppföljning specialpedagog, 7,5 hp Kvalificerade samtal specialpedagog, 7,5 hp Årskurs 2 Att som specialpedagog arbeta med sociala samspelsprocesser, 15 hp Att som specialpedagog arbeta med sociala samspelsprocesser fördjupning, 15 hp Att som specialpedagog arbeta med kvalificerade samtal, 7,5 hp Sociala samspelsprocesser, 22,5 hp

45 Bilga 2 Ärende 5 Årskurs 3 Teori och metod i specialpedagogisk forskning specialpedagog, 7,5 hp Specialpedagogisk forskning i praktiken specialpedagog, 7,5 hp Självständigt arbete i specialpedagogik specialpedagog, 15 hp Val inom programmet De val studenten kan göra inom programmet är kopplade till val av ämne för det självständiga arbetet. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Specialpedagogexamen (Postgraduate Diploma in Special Educational Needs) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter Kurserna bör läsas i den ordning de anges under rubriken innehåll.

46 UPPFYLLNAD AV EXAMENSMÅL, SPECIALPEDAGOGEXAMEN Ingående kurser Högskoleförordningens mål för specialpedagogexamen Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Bilara 3 Ärende 5 SPECIALPEDAGOGEXAMEN Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Specialpedagogiska A1N perspektiv - Specialpedagog, 15 hp SQA067 - Specialpedagogisk verksamhet utifrån ett historiskt perspektiv - Olika områden i den specialpedagogiska yrkespraktiken - Praktiskt specialpedagogiskt arbete som specialpedagog utifrån ett aktörsperspektiv - Olika perspektiv på specialpedagogik och specialpedagogisk verksamhet - En översikt gällande specialpedagogisk forskning i Sverige och andra länder Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1 kritiskt granska och analysera olika perspektiv på specialpedagogisk verksamhet 2 jämföra och relatera olika områden i den specialpedagogiska yrkespraktiken till varandra 3 identifiera och reflektera över praktiskt specialpedagogiskt arbete som specialpedagog 4 granska och reflektera över förhållandet mellan specialpedagogisk forskning och specialpedagogiskt arbete Specialpedagogiska perspektiv och forskning (INL1), 5 hp Specialpedagogiska yrkespraktiken (INL2), 4 hp Fältstudier (PRO1), 3 hp Fältstudier (PRO2), 1 hp Seminarium, muntlig redovisning (SEM1), 2 hp visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap och förståelse inom specialpedagogik visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete och i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer visa förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på organisations-, gruppoch individnivå visa förmåga att utforma och delta i arbetet med att genomföra åtgärdsprogram i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens 1, 2, 3, 4 1, 2, 3, 4 3, 4 1, 3 1, 2, 4 3 Förebyggande arbete, kartläggning, åtgärder och uppföljning - Specialpedagog, 7,5 hp SQA069 A1N - Teorier och forskning om förebyggande arbete med betoning på risk- och skyddsfaktorer i arbete med barn och unga - Kartläggning-, åtgärder och uppföljning utifrån specialpedagogiska perspektiv - Åtgärdsprogram, individuella utvecklingsplaner och pedagogiska implikationer - Pedagogisk dokumentation och bedömning i arbete med barn och unga - Etiska aspekter som rör området förebyggande arbete, kartläggning, åtgärder och uppföljning - Praktiskt vetenskapligt arbete Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 identifiera och problematisera centrala frågeställningar i förebyggande arbete med barn och unga i pedagogisk praktik 2 identifiera, problematisera och kritiskt granska kartläggningsoch åtgärdsprocessens olika steg utifrån aktuella teorier och forskning med koppling till specialpedagogiskt arbete 3 självständigt genomföra och kritiskt granska pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på organisations-, gruppoch individnivå 4 identifiera och problematisera etiska aspekter inom området förebyggande arbete, kartläggning, åtgärder och uppföljning Inlämningsuppgift, skriftlig redovisning (INL1), 5 hp Fältstudier (PRO1), 1,5 hp Seminarium, obligatorisk närvaro (SEM1), 1 hp 2, 3 1, 2, 3, 4 1,2,3,4 1, 2, 3, 4 1, 2, 3, 4 1, 2, 3, Kvalificerade samtal - Specialpedagog, 7,5 hp SQA068 A1N - Kvalificerade samtal som specialpedagogisk, pedagogisk och psykosocial praktik - Kartläggande, utredande samtal - Samtal med barn och unga - Konsultation, vägledning och rådgivning - Praktiskt vetenskapligt arbete Efter avklarade studier ska studenten kunna 1 planera, genomföra och göra en anamnes för såväl enskilda samtal som gruppsamtal i verksamheter 2 redovisa och diskutera såväl empirisk som teoretisk kunskap om professionella samtal 3 analysera och redogöra för egna värderingar, etiska ställningstaganden och förhållningssätt i samtalsledarrollen 4 visa insikt om betydelsen av interaktion och samverkan med olika samtalspartners Gruppuppgift (GRU1), 2 hp Projekt (PRO1), 4,5 hp Seminarium, skriftlig och muntlig redovisning (SEM1), 1 hp 2 1 1, 2, 3 1, 2, 3, 4 3, Att som specialpedagog arbeta med kvalificerade samtal, 7,5 hp SQA109 A1F - Specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner i den pedagogiska praktiken - Konsultation, handledning och rådgivning - Kollegiala samtal - Kvalificerade samtal som forskningsområde - Fördjupningsarbete/fältstudie Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 visa en fördjupad förmåga att genomföra kartläggande samtal för pedagogiskt utvecklingsarbete 2 problematisera, analysera och redogöra för egna värderingar, etiska ställningstaganden och förhållningssätt i rollen som kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor 3 redovisa såväl empirisk som teoretisk kunskap om analys av samtal Kollegiala samtal (GRU1), 1,5 hp Fältstudie (PRO1), 4 hp Dialogseminarium (SEM1), 2 hp 3 1 1, 2 1, 2,

47 Ingående kurser Högskoleförordningens mål för specialpedagogexamen Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Bilara 3 Ärende 5 SPECIALPEDAGOGEXAMEN Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Sociala samspelsprocesser, 22,5 hp SQA110 A1F --- (ej klart ännu) Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 kritiskt granska och problematisera teorier om och forskning kring samverkan och pedagogisk utveckling 2 utifrån teorier och forskning kritiskt granska och problematisera inkluderings- och exkluderingsprocesser i olika pedagogiska miljöer 3 analysera och kritiskt granska forskning och olika perspektiv på inkludering och exkludering och deras implikationer för undervisning, kunskapsutveckling och socialisationsprocess för barn/elever i behov av särskilt stöd 4 utifrån aktuell forskning identifiera, analysera och problematisera hinder och möjligheter för kommunikation och samspel relaterade till neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ur ett helhetsperspektiv 5 självständigt identifiera, analysera och kritiskt granska villkor och förutsättningar för förebyggande, kartläggande och åtgärdande arbete i olika lärmiljöer med hänsyn till barns/elevers olika erfarenheter och förutsättningar och med beaktande av relevanta etiska aspekter 6 självständigt analysera sociala samspelsprocesser och genomföra pedagogiska utredningar för att kunna möta svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå Inlämningsuppgift (INL1) 7,5 hp Inlämningsuppgift (INL2) 4 hp Projekt Fältstudier (PRO1) 3 hp Projekt Fältstudier (PRO2) 5 hp Seminarier (SEM1) 3 hp visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap och förståelse inom specialpedagogik visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete och i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer visa förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på organisations-, gruppoch individnivå visa förmåga att utforma och delta i arbetet med att genomföra åtgärdsprogram i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna 1, 2, 3, 4, 5 1, 2, 3, 4, 5, , 5, 6 2, 3, 4, 5, , 6 visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens Teori och metod i A1F specialpedagogisk forskning - Specialpedagog, 7,5 hp SQA074 - Forskningsansatser med relevans för specialpedagogisk forskning - Forskningsprocessen - Vetenskapliga kvalitetskriterier och forskningsetik - Teori och metod i aktuell specialpedagogisk forskning Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna kritiskt granska och analysera 1 olika forskningsansatsers möjligheter och begränsningar, särskilt med avseende på det egna planerade uppsatsarbetet 2 hur forskningsprocessen kan utformas, särskilt med avseende på det egna planerade uppsatsarbetet 3 teori och metod i aktuell specialpedagogisk forskning, utifrån vetenskapliga kvalitetskriterier och forskningsetik Inlämningsuppgift (INL1), 5 hp Projekt, fältstudier (PRO1), 1,5 hp Muntlig redovisning (SEM1), 1 hp 1, 2, 3 4 1, 2, 3 3 Specialpedagogisk forskning i praktiken - Specialpedagog, 7,5 hp SQA070 A1F - Forskningsansatser med relevans för det planerade självständiga arbetet - Forskningsprocessen i praktiken - Vetenskapliga kvalitetskriterier och forskningsetik för det planerade självständiga arbetet - Teori, metod och empiri i specialpedagogisk forskning med koppling till det planerade självständiga arbetet Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1 identifiera och problematisera användningen av teori och metod i praktiknära specialpedagogisk forskning med särskild koppling till det egna planerade självständiga arbetet 2 redogöra för och analysera specialpedagogikens vetenskapliga grund med särskild koppling till det egna planerade självständiga arbetet 3 kritiskt och självständigt granska och analysera olika forskningsansatsers möjligheter och begränsningar, särskilt med avseende på det egna planerade självständiga arbetet 4 identifiera och kritiskt granska det egna planerade självständiga arbetet med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter Skriftlig redovisning (INL1), 5 hp Projekt, fältstudier (PRO1), 1,5 hp Seminarium, muntlig redovisning (SEM1), 1 hp 1, 2, 4 1, 2 1, 2,3 4 1 Självständigt arbete i specialpedagogik - Specialpedagog, 15 hp SQA111 A1E - Forskningsprocessen - Utarbetande av ett självständigt arbete som uppfyller kraven på vetenskaplighet kring en specialpedagogisk frågeställning med relevans för praktiskt specialpedagogiskt arbete som specialpedagog - Försvarande av självständigt arbete vid ventileringstillfälle - Kritiskt granska och diskutera ett vetenskapligt arbete vid ventileringstillfälle Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 självständigt identifiera, formulera och analysera ett problemområde med relevans för rollen som specialpedagog 2 genomföra, dokumentera och redovisa en empiriskt grundad studie, utifrån en specialpedagogisk frågeställning, som uppfyller kraven på vetenskaplighet 3 uppvisa medvetenhet inför forskningsetiska hänsynstaganden 4 visa fördjupad förmåga att kritiskt diskutera och värdera specialpedagogisk forskning av betydelse för arbete som specialpedagog Uppsats. Examinerad vid ventileringstillfälle samt opponering av annan uppsats (UPS1), 15 hp 1, 2, 4 1, 2, 4 1, 2, , 4

48 Bilaga 1 Ärende 6 Utskottet för grundutbildning 2: Beslutande Utskottet för grundutbildning Ärende MDH /13 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplan för speciallärarprogrammet Bakgrund Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har den 24 februari 2014 inkommit med en ansökan om att revidera utbildningsplanen för speciallärarprogrammet (AUM01). Revideringen föreslås gälla för utbildning som startade höstterminen 2013 och framåt. Faktasammanställning Akademins underlag innehåller en redogörelse för föreslagna förändringar samt motiveringar tillsammans med både branschråds och studenters synpunkter. Förslag på förändringar Inom specialisering matematikutveckling, ersätta följande kurser i årskurs 2: Möjligheter och hinder i språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling, 7,5 hp Att arbeta som speciallärare med lärandeprocessen i matematik, 7,5 hp med kursen Att arbeta som speciallärare med matematikutveckling, 15 hp. Inom specialisering språk-, skriv- och läsutveckling, ersätta följande kurser i årskurs 2: Möjligheter och hinder i språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling, 7,5 hp Att arbeta som speciallärare med lärande i språk-, skriv- och läsprocessen, 7,5 hp Att arbeta som speciallärare med lärande i språk-, skriv- och läsprocessen fördjupning, 15 hp med kurserna Att arbeta som speciallärare med språk-, skriv- och läsutveckling I, 15 hp Att arbeta som speciallärare med språk-, skriv- och läsutveckling II, 15 hp.

49 Bilaga 1 Ärende 6 Inom specialisering utvecklingsstörning, ersätta följande kurser i årskurs 2: Att som speciallärare möte utvecklingsstörning, 15 hp Att möta undervisningssituationen för elever med diagnosen utvecklingsstörning, 15 hp med kurserna Speciallärare inom särskola och särskild undervisning för vuxna, del 1, 15 hp Speciallärare inom särskola och särskild undervisning för vuxna, del 2, 15 hp. Dessutom önskar akademin göra några mindre andringar i den löpande texten under rubriken innehåll för att stämma överens med detaljnivån i utbildningsplanen. Motivering Förändringarna som föreslås består av ett antal kurser som byts ut. När det gäller specialisering matematikutveckling samt specialisering språk-, skrivoch läsutveckling motiveras revideringen främst av att innehållet i de föreslagna kurserna bättre svarar mot examensmålen. Vidare är skapandet av 15 hp-kurser istället för 7,5 hp-kurser avsett att vara främjande för kvaliteten. Då programmet ges på halvfart och på distans med få träffar, är det svårt att upprätthålla tillräckligt hög kvalitet med korta kurser enligt akademin. Den föreslagna förändringen som gäller specialisering utvecklingsstörning motiveras av en ändring på kursnamn för att bättre överensstämma med verksamhetsområdet särskola. Uppfyllande av examensmål Akademin har lämnat in en examensmatris där det framgår hur lärandemålen i de olika programkurserna förhåller sig till examensmålen för speciallärarexamen. Enligt examensmatrisen bidrar de nya kurserna till att examensmålen fortfarande uppfylls. Synpunkter från branschråd och studenter Akademin redogör för branschrådets ställningstagande till föreslagna förändringar. Inga invändningar har framförts. Eftersom revideringen föreslås gälla för studenter som redan har påbörjat sin utbildning, har akademin även inhämtat synpunkter från befintliga studenter. Den aktuella studentgruppen kommer att beröras av förändringarna under läsåret 2014/2015 då de läser årskurs 2. Förslaget har tagits upp i programrådet och studentrepresentanten ställer sig positiv. De studenter som läser årskurs 2 under innevarande läsår utifrån befintlig utbildningsplan har framfört synpunkter på programmets upplägg och struktur och akademin ser därför gärna att förändringen kan genomföras så snart som möjligt.

50 Bilaga 1 Ärende 6 Överväganden Förändringarna som akademi UKK föreslår är tydligt redovisade och välmotiverade. Den invändning som utskottet skulle kunna ha inför en revidering är att den berör studenter som redan har påbörjat sin utbildning. Frågan är om förändringen är tillräckligt välmotiverad för att genomföras under pågående utbildning. Studenterna har genom representation i programrådet uttryckt sig positiva och de studenter som nu läser årskurs 2 har synpunkter på nuvarande upplägg. Om revideringen genomförs är det viktigt att akademin informerar den aktuella studentgruppen om förändringen. Beredningens förslag till beslut att revidera utbildningsplanen för speciallärarprogrammet enligt akademins förslag. att därmed fastställa reviderad utbildningsplan för speciallärarprogrammet att gälla för utbildning som startar höstterminen 2013 och framåt.

51 Bilaga 2 Ärende 6 AUM01 Speciallärarprogrammet 90 hp AUM01 Programme in Special Needs Training 90 credits Fastställd Fastställd av Senast reviderad Senast reviderad av Fakultetsnämnden Diarienummer MDH /11 Utbildningsplanen giltig från Ansvarig fakultet Ansvarig institution Medverkande enhet(er) H13 Fakultetsnämnden Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Behörighet Matematik Lärarexamen med inriktning mot kunskapsområdet matematikutveckling, (t.ex. examen till lågstadielärare, mellanstadielärare, 1-7 MaNo-lärare) eller lärarexamen med inriktning mot matematik med minst 22,5 hp i ämnet eller annan lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper i matematik med minst 22,5 hp i ämnet. Utöver detta krävs minst tre års yrkeslivserfarenhet som lärare på minst halvtid efter examen samt Svenska B/Svenska 2 och Engelska A/Engelska 5. Svenska Lärarexamen med inriktning mot kunskapsområdet språk-, skriv- och läsutveckling (t.ex. examen till lågstadielärare, mellanstadielärare, 1-7 SvSo-lärare) eller lärarexamen med inriktning mot svenska med minst 22,5 hp i ämnet eller annan lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper i svenska med minst 22,5 hp i ämnet. Utöver detta krävs minst tre års yrkeslivserfarenhet som lärare på minst halvtid efter examen samt Svenska B/Svenska 2 och Engelska A/Engelska 5. utvecklingsstörning Lärarexamen (lärar-, förskollärar- eller fritidspedagogexamen) samt minst tre års yrkeserfarenhet som lärare på minst halvtid efter examen. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 2 och Engelska A/Engelska 5. Kommentar [AF1]: Ändra till versal. Mål För speciallärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som speciallärare för barn och elever i behov av särskilt stöd. Kunskap och förståelse För speciallärarexamen ska studenten: visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa kunskap om barn och elever i behov av särskilt stöd i ett historiskt perspektiv, visa fördjupad kunskap om barns och elevers språk- och begreppsutveckling och stimulans av denna, visa fördjupade kunskaper om bedömningsfrågor och betygssättning, och visa fördjupad kunskap om barns och elevers lärande och, beroende på vilken specialisering som valts, fördjupad kunskap om 1) barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling, 2) barns och elevers matematikutveckling, 3) barn och elever med dövhet eller hörselskada och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden, 4) barn och elever med synskada och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden, 5) barn och elever med grav språkstörning och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden, eller

52 Bilaga 2 Ärende 6 6) barn och elever med utvecklingsstörning och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden. Färdighet och förmåga För speciallärarexamen ska studenten: visa förmåga att kritiskt och självständigt ta initiativ till, analysera och medverka i förebyggande arbete och bidra till att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer, visa förmåga att delta i arbetet med att utforma och genomföra åtgärdsprogram för enskilda elever i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer, visa förmåga att, beroende på vilken specialisering som valts, vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör 1) barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling, 2) barns och elevers matematikutveckling, 3) lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med dövhet eller hörselskada, 4) lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med synskada, 5) lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med grav språkstörning, eller 6) lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med utvecklingsstörning, visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever, visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter för individen i de lärmiljöer där barnet eller eleven får sin undervisning och vistas under förskole- eller skoldagen, och visa fördjupad förmåga till ett individanpassat arbetssätt för barn och elever i behov av särskilt stöd. För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling ska också studenten: visa förmåga att kritiskt granska och tillämpa metoder för att bedöma barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling. Värderingsförmåga och förhållningssätt För speciallärarexamen ska studenten: visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om betydelsen av samarbete och samverkan med andra skolformer och yrkesgrupper, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Engelskspråklig litteratur samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma. Innehåll Vid Mälardalens högskola ges speciallärarexamen med tre specialiseringar: matematikutveckling, språk-, skriv- och läsutveckling samt utvecklingsstörning. Det innehåll som behandlas inom ramen för speciallärarprogrammet kan sammantaget karakteriseras enligt följande. Utbildningen ger studenten förutsättningar för att självständigt klara ett arbete som speciallärare för barn och elever som har behov av särskilt stöd, med specialisering mot ett av följande tre områden: språk-, skriv- och läsutveckling; matematikutveckling; eller utvecklingsstörning. Särskilt beaktas, hur en fördjupad kunskap inom området möjliggör, att studenten kan få en djupare förståelse av den betydelse sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet har som förutsättning för ett framgångsrikt praktiskt pedagogiskt arbete. Kurserna handlar om, hur studenten ska få förutsättningar att utveckla förmåga till att kritiskt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete, undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. De handlar om, färdighet och förmåga, att självständigt och i samarbete med andra arbeta med processer som gäller kartläggning, åtgärder och uppföljning. Innehållet utgörs även av olika sätt att som speciallärare arbeta med lärande i språk-, skriv- och

53 Bilaga 2 Ärende 6 läsprocessen; att arbeta med lärandeprocessen i matematik; eller att arbeta med undervisningssituationen för elever med diagnosen utvecklingsstörning. Genomgående följer att de områden som behandlas blir belysta genom att olika perspektiv anläggs samt att olika aspekter beaktas. Centralt är även områden som gäller studentens behov av självkännedom och empatisk förmåga, särskilt med beaktande av de styrdokument som i hög grad är aktuella vid arbete med barn i behov av särskilt stöd. Speciallärarprogrammet omfattar 90 högskolepoäng och fördelade efter den struktur som presenteras nedan. Utbildningen består av tre block om 30 högskolepoäng vardera. Det första blocket har gemensamma kurser som gäller samtliga tre specialiseringar. Det mellersta blocket är till sitt innehåll olika för respektive specialisering. Det tredje blocket har gemensam struktur och samma kurser, men inom ramen för kurserna avgör val av specialisering kursens innehåll. Samläsning med specialpedagogprogrammet kan ske vad gäller det första blocket och delar av det tredje. Kurserna bör läsas enligt den ordning som framgår nedan De tre första kkurserna i det första blocket behandlar centrala kunskapsområden som ska ge förutsättningar, dels för de fortsatta studierna, dels för att kunna verka som speciallärare. Kurserna i block två är tydligt didaktiskt inriktade mot matematikutveckling; språk-, skriv- och läsutveckling; respektive utvecklingsstörning. Två av De båda första av det tredje blockets kurser har karaktären av teori- och metodkurser, där den enaförsta har en mer allmän karaktär, medan den andra är mer inriktad på det självständiga arbetet. Den avslutande kursen i block tre utgörs av det självständiga arbetet. Nedan visas strukturen innehåll för respektive årskurs för speciallärarprogrammet med specialiseringar mot matematikutveckling; språk-, skriv- och läsutveckling; samt utvecklingsstörning. Utbildningen ges på halvfart, därför redovisas tre årskurser. Det första året liksom det tredje har liknande upplägg som specialpedagogutbildningen, vilket möjliggör viss samläsning. Kurserna under det andra året läses skilt inom respektive specialisering. Årskurs 1 Gemensam del Specialpedagogiska perspektiv speciallärare, 15 hp Förebyggande arbete, kartläggning, åtgärder och uppföljning speciallärare, 7,5 hp Kvalificerade samtal speciallärare, 7,5 hp Årskurs 2 Specialisering Matematikutveckling Möjligheter och hinder i språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling, 7,5 hp Att arbeta som speciallärare med lärandeprocessen i matematik, 7,5 hp Att arbeta som speciallärare med matematikutveckling, 15 hp Att arbeta som speciallärare med lärandeprocessen i matematik fördjupning, 15 hp Specialisering Språk-, skriv- och läsutveckling Möjligheter och hinder i språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling, 7,5 hp Att arbeta som speciallärare med lärande i språk-, skriv- och läsprocessen, 7,5 hp Att arbeta som speciallärare med lärande i språk-, skriv- och läsprocessen fördjupning, 15 hp Att arbeta som speciallärare med språk-, skriv- och läsutveckling I, 15 hp Att arbeta som speciallärare med språk-, skriv- och läsutveckling II, 15 hp Specialisering Utvecklingsstörning Att som speciallärare möta utvecklingsstörning, 15 hp Att möta undervisningssituationen för elever med diagnosen utvecklingsstörning, 15 hp Speciallärare inom särskola och särskild undervisning för vuxna, del 1, 15 hp Speciallärare inom särskola och särskild undervisning för vuxna, del 2, 15 hp Årskurs 3 Gemensam del Teori och metod i specialpedagogisk forskning speciallärare, 7,5 hp Specialpedagogisk forskning i praktiken speciallärare, 7,5 hp Självständigt arbete i specialpedagogik speciallärare, 15 hp Programmet ges med halv studietakt med såväl campusträffar som distansundervisning via en webbaserad lärplattform. Arbetsformerna varierar med individuella arbeten, arbeten i grupp, helgruppsdiskussioner, föreläsningar, övningar och laborationer. Läsning av litteratur och olika former av bearbetning av densamma utgör ett centralt inslag liksom föreläsningarna. Ett annat utgörs av fältstudier

54 Bilaga 2 Ärende 6 som är ett viktigt inslag i samtliga kurser. Kopplingen mellan litteratur/föreläsningar och fältstudier sker i olika former av uppgifter, som utförs i olika konstellationer och som redovisas vid seminarier och/eller som inlämningsuppgifter. Genom detta skapas förutsättningar för att studenten kan få en fördjupad förståelse av den betydelse sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet har för yrkesutövningen. Dessutom får studenten kontinuerligt pröva och kritiskt kunna reflektera kring och värdera olika former av datainsamling under sina fältstudier. Val inom programmet De val studenten kan göra sker redan vid ansökan till programmet, vilket framgår ovan. Detta val påverkar innehållet, dels i programmets andra block, då studenterna läser olika kurser utifrån vald specialisering, dels i det tredje och sista blocket då innehållet i kurserna och ämne för det självständiga arbetet påverkas av vald specialisering. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Speciallärarexamen (Postgraduate Diploma in Special Needs Training). Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter Kurserna bör läsas i den ordning de anges under innehåll.

55 SPECIALLÄRAREXAMEN UPPFYLLNAD AV EXAMENSMÅL, SPECIALLÄRAREXAMEN Bilaga 3 Ärende 6 Ingående kurser Högskoleförordningens mål för speciallärarexamen Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Specialpedagogiska A1N perspektiv - speciallärare, 15 hp SQA065 - Specialpedagogisk verksamhet utifrån ett historiskt perspektiv - Olika områden i den specialpedagogiska yrkespraktiken - Praktiskt specialpedagogiskt arbete som speciallärare utifrån ett aktörsperspektiv - Olika perspektiv på specialpedagogik och specialpedagogisk verksamhet - En översikt gällande specialpedagogisk forskning i Sverige och andra länder Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: 1 kritiskt granska och analysera olika perspektiv på specialpedagogisk verksamhet 2 jämföra och relatera olika områden i den specialpedagogiska yrkespraktiken till varandra 3 identifiera och reflektera över praktiskt specialpedagogiskt arbete som speciallärare 4 granska och reflektera över förhållandet mellan specialpedagogisk forskning och specialpedagogiskt arbete Specialpedagogiska perspektiv och forskning (INL1), 5 hp Specialpedagogiska yrkespraktiken (INL2), 4 hp Fältstudier (PRO1), 3 hp Fältstudier (PRO2), 1 hp Seminarium, muntlig redovisning (SEM1), 2 hp visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa kunskap om barn och elever i behov av särskilt stöd i ett historiskt perspektiv visa fördjupad kunskap om barns och elevers språk- och begreppsutveckling och stimulans av denna visa fördjupade kunskaper om bedömningsfrågor och betygssättning visa fördjupad kunskap om barns och elevers lärande och, beroende på vilken specialisering som valts, fördjupad kunskap om 1. barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling, 2. barns och elevers matematikutveckling, 3. barn och elever med dövhet eller hörselskada och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden, 4. barn och elever med synskada och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden, 5. barn och elever med grav språkstörning och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden, eller 6. barn och elever med utvecklingsstörning och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden visa förmåga att kritiskt och självständigt ta initiativ till, analysera och medverka i förebyggande arbete och bidra till att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer visa förmåga att delta i arbetet med att utforma och genomföra åtgärdsprogram för enskilda elever i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer visa förmåga att, beroende på vilken specialisering som valts, vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör 1. barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling, 2. barns och elevers matematikutveckling, 3. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med dövhet eller hörselskada, 4. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med synskada, 5. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med grav språkstörning, eller 6. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med utvecklingsstörning visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter för individen i de lärmiljöer där barnet eller eleven får sin undervisning och vistas under förskole- eller skoldagen visa fördjupad förmåga till ett individanpassat arbetssätt för barn och elever i behov av särskilt stöd För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling ska också studenten visa förmåga att kritiskt granska och tillämpa metoder för att bedöma barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling 1, 2, 3, 4 1 1, 2 3, 4 1 1, 3 1, 2, 4 3 visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete visa insikt om betydelsen av samarbete och samverkan med andra skolformer och yrkesgrupper visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens Kvalificerade samtal - speciallärare, 7,5 hp SQA064 A1N - Kvalificerade samtal som specialpedagogisk, pedagogisk och psykosocial praktik - Kartläggande, utredande samtal - Samtal med barn och unga - Konsultation, vägledning och rådgivning - Praktiskt vetenskapligt arbete Efter avklarad kurs ska studenterna kunna: 1 planera, genomföra och göra en anamnes för såväl enskilda samtal som gruppsamtal i verksamheter 2 redovisa och diskutera såväl empirisk som teoretisk kunskap om professionella samtal 3 analysera och redogöra för egna värderingar, etiska ställningstaganden och förhållningssätt i samtalsledarrollen 4 visa insikt om betydelsen av interaktion och samverkan med olika samtalspartners Gruppuppgift (GRU1), 2 hp Projekt (PRO1), 4,5 hp Seminarium, skriftlig och muntlig redovisning (SEM1), 1 hp 2 1 1, 3, 4 1, 2, 3, 4 1 3, Förebyggande arbete, kartläggning, åtgärder och uppföljning - speciallärare, 7,5 hp SQA062 A1N - Teorier och forskning om förebyggande Efter avklarad delkurs ska studenterna kunna: arbete med betoning på risk- och 1 identifiera och problematisera centrala frågeställningar i skyddsfaktorer i arbete med barn och förebyggande arbete med barn och unga i pedagogisk praktik unga 2 identifiera, problematisera och kritiskt granska kartläggnings- - Kartläggning-, åtgärder och uppföljning och åtgärdsprocessens olika steg utifrån aktuella teorier och utifrån specialpedagogiska perspektiv forskning med koppling till specialpedagogiskt arbete - Åtgärdsprogram, individuella 3 självständigt genomföra och kritiskt granska pedagogiska utvecklingsplaner och pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på organisations-, gruppimplikationer och individnivå - Pedagogisk dokumentation och 4 identifiera och problematisera etiska aspekter inom området bedömning i arbete med barn och unga förebyggande arbete, kartläggning, åtgärder och uppföljning - Etiska aspekter som rör området förebyggande arbete, kartläggning, åtgärder och uppföljning - Praktiskt vetenskapligt arbete Inlämningsuppgift, skriftlig redovisning (INL1), 5 hp Fältstudier (PRO1), 1,5 hp Seminarium (SEM1), 1 hp 2, 3 1, 2, 3, 4 1, 2, 3, 4 1, 2, 3, 4 1, 2, 3, 4 1,2,3,4, 1, 3, Att arbeta som speciallärare med matematikutveckling, 15 hp SQA103 A1F - Teorier om och perspektiv på matematikutveckling - Kartläggning av barns och elevers matematikutveckling - Specialpedagogiskt arbete för att förebygga och möta hinder i matematikutveckling i ett helhetsperspektiv - Praktiskt vetenskapligt arbete Efter efter avklarad kurs ska studenten kunna: Inlämningsuppgift, skriftlig 1 redogöra för och problematisera förutsättningar för barns och redovisning (INL1,) 6 hp elevers lärande och utveckling i matematik och hinder i denna Fältstudier (PRO1), 3 hp process Fältstudier (PRO2), 3 hp 2 analysera och kritiskt granska innebörd och konsekvenser av Seminarium (SEM1), 3 hp olika perspektiv på och teorier om matematikutveckling 3 identifiera och analysera olika steg i kartläggning av barns och elevers matematikutveckling 4 granska, analysera och jämföra olika arbetssätt och lärmiljöer för att förebygga och möta hinder i matematikutveckling 2, 4 2 1, 2, 3 3 1, 2, 3, 4 3,4 1, 2, 3, 4 2,3,4 1, 2,3,4 1, 3 1, 2, 3, 4 2, 3, 4 4 Att arbeta som speciallärare med lärandeprocessen i matematik - fördjupning, 15 hp SQA080 A1F - Teorier och metoder för att som speciallärare möta hinder i matematikutveckling - fördjupning - Utredning, dokumentation och bedömning - Generella och specifika åtgärder - Aktuell forskning - Praktiskt vetenskapligt arbete Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: 1 analysera och problematisera utformningen av lärmiljöer mot bakgrund av aktuell specialpedagogisk forskning kring matematikutveckling 2 planera, självständigt genomföra och kritiskt granska specialpedagogiskt arbete på individuell-, grupp- och organisationsnivå för att möta hinder i matematikutveckling ur såväl teoretiska som didaktiska perspektiv 3 analysera och dra pedagogiska slutsatser av kartläggnings- och åtgärdsprocessens olika steg med koppling till möjligheter och hinder i matematikutveckling 4 problematisera, värdera och reflektera över innebörd och konsekvenser av utredning, dokumentation och bedömning gällande hinder i matematik Inlämningsuppgift (INL1), 4,5 hp Fördjupningsarbete (INL2), 4,5 hp Fältstudier (PRO1), 4 hp Seminarium (SEM1), 2 hp 1 1, 2, 4 3,4 1,2,3,4 1,2,3,4 1, 2, 3, 4 2, 3, 4 2 1, 2, 3, 4 2 3, 4 2 Att arbeta som speciallärare med språk-, skriv- och läsutveckling I, 15 hp SQA105 A1F - Teorier om och perspektiv på språk-, skriv- och läsutveckling - Kartläggning av språk-, skriv- och läsutveckling - Specialpedagogiskt arbete för att Efter avklarad kurs ska studenten kunna: 1 redogöra för och problematisera förutsättningar för barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling och hinder i denna lärandeprocess 2 analysera och kritiskt granska innebörd och konsekvenser av förebygga och möta hinder i språk-, skrivoch läsutveckling i ett helhetsperspektiv 3 identifiera och analysera olika steg i kartläggning av barns och olika perspektiv på, och teorier om, språk-, skriv- och läsutveckling - Praktiskt vetenskapligt arbete elevers språk-, skriv- och läsutveckling 4 granska, analysera och jämföra olika arbetssätt och lärmiljöer för att förebygga och möta hinder i språk-, skriv- och läsprocessen Inlämningsuppgift, skriftlig redovisning (INL1,) 6 hp Fältstudier (PRO1), 3 hp Fältstudier (PRO2), 3 hp Seminarium (SEM1), 3 hp 2, 4 2 1, 2, 3, 4 3 1, 2, 3, 4 1,2, 3,4 1, 2, 3, 4 2, 3, 4 1, 2, 3, 4 1, 2,3,4 2, 3, 4 4 Att arbeta som speciallärare med språk-, skriv- och läsutveckling II, 15 hp SQA108 A1F - Teorier och metoder för att som speciallärare möta hinder i språk-, skrivoch läsprocessen - fördjupning - Utredning, dokumentation och bedömning - Generella och specifika åtgärder - Aktuell forskning - Praktiskt vetenskapligt arbete Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1 analysera och problematisera utformningen av lärmiljöer mot bakgrund av aktuella teorier och specialpedagogisk forskning kring språk-, skriv- och lärsprocessen ur såväl teoretiska som didaktiska perspektiv 2 planera, självständigt genomföra och kritiskt granska specialpedagogiskt arbete på individuell, grupp och organisationsnivå för att möta hinder i språk-, skriv- och läsprocessen ur såväl teoretiska som didaktiska perspektiv 3 analysera och dra pedagogiska slutsatser ur kartläggnings- och åtgärdprocessens olika steg med koppling till möjligheter och hinder i språk-, skriv- och läsprocessen 4 problematisera, värdera och reflektera över innebörd och konsekvenser av utredning, dokumentation och bedömning gällande hinder i språk-, skriv- och läsprocessen Inlämningsuppgift (INL1), 4,5 hp Inlämningsuppgift (INL2), 4,5 hp Fältstudier (PRO1), 4 hp Seminarium (SEM1), 2 hp , 4 3, 4 1, 2, 3, 4 1, 2, 3, 4 2, 3, 4 2 1, 2, 3, 4 2 3, 4 2

56 SPECIALLÄRAREXAMEN Ingående kurser Högskoleförordningens mål för speciallärarexamen Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Bilaga 3 Ärende 6 Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Speciallärare inom särskola A1F och särskild undervisning för vuxna, del 1 SQA101 - Perspektiv på och teorier om utvecklingsstörning som funktionsnedsättning och funktionshinder - Lärande, självständighet och inkludering i relation till utvecklingsstörning - Pedagogiska utmaningar och strategier inom området utvecklingsstörning - Att möta familjer där någon familjemedlem diagnostiserats med utvecklingsstörning - Att möta barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning - Fördjupningsarbete/fältstudie Efter avklarad kurs ska studenten kunna: 1 utifrån forskning kritiskt granska och analysera innebörder av utvecklingsstörning från olika perspektiv 2 utifrån forskning kritiskt granska och analysera olika teorier och pedagogiska strategier i mötet med utvecklingsstörning 3 redogöra för, konkretisera och problematisera åtgärder på olika nivåer som bidrar till lärande, självständighet och delaktighet för personer med utvecklingsstörning 4 genomföra, dokumentera och redovisa egna fältstudier inom området Skriftlig redovisning (INL1), 5,5 hp Muntlig och/eller skriftlig redovisning (INL2), 4,5 hp Fältstudier (PRO1), 3 hp Seminarium (SEM1), 2 hp visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa kunskap om barn och elever i behov av särskilt stöd i ett historiskt perspektiv visa fördjupad kunskap om barns och elevers språk- och begreppsutveckling och stimulans av denna visa fördjupade kunskaper om bedömningsfrågor och betygssättning visa fördjupad kunskap om barns och elevers lärande och, beroende på vilken specialisering som valts, fördjupad kunskap om 1. barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling, 2. barns och elevers matematikutveckling, 3. barn och elever med dövhet eller hörselskada och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden, 4. barn och elever med synskada och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden, 5. barn och elever med grav språkstörning och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden, eller 6. barn och elever med utvecklingsstörning och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden visa förmåga att kritiskt och självständigt ta initiativ till, analysera och medverka i förebyggande arbete och bidra till att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer visa förmåga att delta i arbetet med att utforma och genomföra åtgärdsprogram för enskilda elever i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer visa förmåga att, beroende på vilken specialisering som valts, vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör 1. barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling, 2. barns och elevers matematikutveckling, 3. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med dövhet eller hörselskada, 4. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med synskada, 5. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med grav språkstörning, eller 6. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med utvecklingsstörning visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter för individen i de lärmiljöer där barnet eller eleven får sin undervisning och vistas under förskole- eller skoldagen visa fördjupad förmåga till ett individanpassat arbetssätt för barn och elever i behov av särskilt stöd För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling ska också studenten visa förmåga att kritiskt granska och tillämpa metoder för att bedöma barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna 1, 2 1, 2 1, 2, 3, 4 2, 3, 2, 3, 4 2, 3 4 1, 2, 3, 4 visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete visa insikt om betydelsen av samarbete och samverkan med andra skolformer och yrkesgrupper visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens Speciallärare inom särskola A1F och särskild undervisning för vuxna, del 2 SQA102 - Utbildning för barn, ungdomar och vuxna med diagnosen utvecklingsstörning, historiskt, nationellt och internationellt - Lärande och undervisning i relation till olika grader av utvecklingsstörning - Lärande och undervisning i förskoleklass, skola och vuxenutbildning där en eller flera elever med utvecklingsstörning deltar - Olika lärmiljöer för elever med utvecklingsstörning med fokus inkluderande processer - Förhållningssätt i undervisning av barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning - Praktiskt vetenskapligt arbete Efter avklarad kurs ska studenten kunna: 1 diskutera och problematisera teorier och aktuell forskning om lärande och undervisning i relation till olika grader av utvecklingsstörning och inkluderande miljöer 2 i samverkan med berörda aktörer utforma lärmiljöer för barn och elever med olika grader av utvecklingsstörning som stöder deras lärande, delaktighet och självständighet 3 kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska bedömningar och analysera utmaningar från organisations till individnivå i olika lärmiljöer där barn och elever med utvecklingsstörning deltar, med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter Skriftlig redovisning. Hemtentamen (INL1), 4,5 hp Redovisning av fördjupningsarbete. Muntlig och/eller skriftlig redovisning (INL2), 4,5 hp Fältstudier (PRO1), 4 hp Seminarium (SEM1), 2 hp , 2, 3 1, 2, 3 1, 2, Teori och metod i A1F specialpedagogisk forskning - speciallärare, 7,5 hp SQA075 - Forskningsansatser med relevans för specialpedagogisk forskning - Forskningsprocessen - Vetenskapliga kvalitetskriterier och forskningsetik - Teori och metod i aktuell specialpedagogisk forskning Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna kritiskt Inlämningsuppgift, skriftlig granska och analysera redovisning (INL1), 5 hp 1 olika forskningsansatsers möjligheter och begränsningar, särskilt Projekt, fältstudier (PRO1), 1,5 hp med avseende på det egna planerade uppsatsarbetet Seminarium, muntlig redov. 2 hur forskningsprocessen kan utformas, särskilt med avseende på (SEM1), 1 hp det egna planerade uppsatsarbetet 3 teori och metod i aktuell specialpedagogisk forskning, utifrån vetenskapliga kvalitetskriterier och forskningsetik 1, 2, 3 1, 3 1, 2, 3 3 Specialpedagogisk forskning i praktiken - speciallärare, 7,5 hp SQA063 A1F - Forskningsansatser med relevans för det planerade självständiga arbetet - Forskningsprocessen i praktiken - Vetenskapliga kvalitetskriterier och forskningsetik för det planerade självständiga arbetet - Teori, metod och empiri i specialpedagogisk forskning med koppling till det planerade självständiga arbetet Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: 1 identifiera och problematisera användningen av teori och metod i praktiknära specialpedagogisk forskning med särskild koppling till det egna planerade självständiga arbetet 2 redogöra för och analysera specialpedagogikens vetenskapliga grund med särskild koppling till det egna planerade självständiga arbetet 3 kritiskt och självständigt granska och analysera olika forskningsansatsers möjligheter och begränsningar, särskilt med avseende på det egna planerade självständiga arbetet 4 identifiera och kritiskt granska det egna planerade självständiga arbetet med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter Skriftlig redovisning (INL1), 5 hp Projekt, fältstudier (PRO1), 1,5 hp Seminarium, muntlig redovisning (SEM1), 1 hp 1, 2, 4 1, 2, Självständigt arbete i specialpedagogik - speciallärare, 15 hp SQA112 A1E - Forskningsprocessen Efter avklarad kurs ska studenten kunna: - Utarbetande av ett självständigt arbete 1 självständigt identifiera, formulera och analysera ett som uppfyller kraven på vetenskaplighet problemområde med relevans för rollen som speciallärare kring en specialpedagogisk frågeställning 2 genomföra, dokumentera och redovisa en empiriskt grundad med relevans för praktiskt studie, utifrån en specialpedagogisk frågeställning, som uppfyller specialpedagogiskt arbete som kraven på vetenskaplighet speciallärare 3 uppvisa medvetenhet inför forskningsetiska hänsynstaganden - Försvarande av självständigt arbete vid 4 visa fördjupad förmåga att kritiskt diskutera och värdera ventileringstillfälle specialpedagogisk forskning av betydelse för arbete som - Kritiskt granska och diskutera ett speciallärare vetenskapligt arbete vid ventileringstillfälle Uppsats. Examinerad vid ventileringstillfälle samt opponering av annan uppsats (UPS1), 15 hp 1, 2, 4 1, 2, , 4

57 Bilaga 1 Ärende 7 Utskottet för grundutbildning 2: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH /14 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara 1 (3) BESLUTSPROMEMORIA Utredning om synergier mellan ämnet tyska och andra utbildningar vid MDH Bakgrund Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) fick 2013 i uppdrag från rektor att utreda hur verksamheten inom tyska kan utvecklas så att synergier finns med andra delar av högskolans utbildningar (Verksamhetsmål, uppdrag och budget 2013). Akademin inkom den 29 januari 2014 med sin rapport under titeln Englisch ist ein Muss, Deutsch ein Plus - Förutsättningar och utvecklingsmöjligheter för ämnet tyska vid MDH. Utredningen har genomförts av en arbetsgrupp vid UKK, bestående av Thorsten Päplow (avdelningschef och lektor i tyska), Sture Packalén (professor i tyska), Uwe Kjär (docent i tyska och ämnesföreträdare) samt Hans Eriksson (utbildningsledarstöd). Faktasammanställning Kursutbud Akademi UKK redogör i sin rapport för tyskämnets kursutbud vid MDH. I redogörelsen presenteras kurserna i fem olika grupper: Grundläggande/behörighetsgivande kurser, 2x15 hp för uppfräschning av kunskaper och färdigheter i tyska (kvartsfart, campus, kvällstid) Allmänna färdighetsorienterade kurser, 3x7,5 hp bygger på de grundläggande/behörighetsgivande kurserna som ett komplement till dessa eller för att hålla förvärvade kunskaper aktuella (kvartsfart, nätbaserade) Fackspecifika kurser, 5x7,5 hp fördjupning och specialisering som bygger på de grundläggande/behörighetsgivande kurserna (kvartsfart, nätbaserade, skulle kunna ges som campuskurser) Kurser om 30 hp, 5x30 hp ingår i huvudområdet tyska och är även möjliga för studenter inom andra områden (heltid, campus eller utlandsförlagda) Kurspaket med praktik, 60 hp fördjupade kunskaper i tyska, interkulturell kompetens och arbetslivsanknytning (utlandsförlagd) Enligt akademin har befintligt utbud stor synergipotential för andra utbildningar. Det finns inga planer på att utöka kursutbudet ytterligare de

58 Bilaga 1 Ärende 7 närmsta åren, utan snarare att fokusera på att förverkliga möjligheterna till synergier som finns utifrån befintliga tyskkurser. 2 (3) Arbetsgivares synpunkter Akademin genomförde under 2013 ett antal telefonintervjuer med chefer och rekryterare på företag i regionen, till exempel Bombardier Transportation, Volvo Construction Equipment och ABB, samt även Svenska Handelskammaren i Tyskland. I intervjuerna framkom bland annat att tyskkunskaper är särskilt viktigt för ekonomer och ingenjörer som arbetar på företag med handelsförbindelser med tyska företag. Engelska är gångbart och till och med ett måste, men för att bygga förtroende och skapa starkare relationer med tyskspråkiga företagspartner är kunskaper i tyska språket en stor fördel. Studenters synpunkter I rapporten redovisar akademin resultat från en enkätundersökning som genomfördes 2010 bland programstudenter vid MDH, Studenternas attityder till språk och språkstudier. En slutsats som akademin drar utifrån undersökningen är att det finns behov av grundläggande kurser i språk, eftersom en stor andel av de svarande anser att de har låga kunskaper. Vidare poängterar akademin att 30 procent av de svarande faktiskt kan tänka sig att läsa 7,5 hp språk utöver sin ordinarie utbildning och åtta procent kan tänka sig att läsa språk i ytterligare ett år. Sett till enbart studenter på ingenjörsutbildningar, svarade drygt hälften att språkkunskaper inte är så viktiga. Möjligheter till synergier Akademin redogör för olika utvecklingsmöjligheter för hur tyskämnet skulle kunna tillgängliggöras inom högskolans utbildningar: Kurser vid sidan av ordinarie studier Valbara kurser inom ramen för utbildningsprogram Kurs efter slutförd utbildning/examen Kurserna skulle kunna tillgängliggöras på olika sätt, beroende på deras innehåll och omfattning. Nedan följer en sammanställning av akademins förslag på synergimöjligheter kopplat till kursutbudet. Sammanställning av kurser i tyska och synergimöjligheter. Typ av kurs Omfattning Synergimöjlighet Grundläggande/behörighetsgivande 15 hp Valbar kurs Vid sidan av Allmänna färdighetsorienterade 7,5 hp Vid sidan av Fackspecifika 7,5 hp Valbar kurs Vid sidan av 30 hp-kurser 30 hp Efter examen Kurspaket med praktik 60 hp Efter examen

59 Bilaga 1 Ärende 7 Överväganden Utskottet för grundutbildning uppmanas att diskutera följande frågeställningar utifrån akademins utredning och förslag på lämpliga synergieffekter mellan ämnet tyska och andra utbildningar. I utredningen finns exempel på redan existerande synergier där tyska är en del av utbildningsprogrammet. Akademin ger i dessa fall också förslag på utvecklingsmöjligheter. Dessa exempel kan fungera som en utgångspunkt i diskussionerna. 3 (3) 1) Vilka utbildningar bör prioriteras? I sin utredning pekar akademi UKK på flera utbildningar där synergier skulle kunna vara möjligt och även på redan befintliga synergier. Samtidigt poängteras att de största synergieffekterna nog skulle kunna fås inom ramen för ekonomiutbildningar och teknikutbildningar. Utskottet uppmanas att diskutera vilka utbildningsprogram som bör prioriteras när det gäller att infoga tyskämnet i utbildningen och ge sina synpunkter till fakultetsnämnden. 2) På vilket sätt kan tyskämnet tillgängliggöras i högskolans utbildningar? Akademi UKK redogör för hur tyskämnet skulle kunna tillgängliggöras inom högskolans utbildningar. Tre huvudsakliga vägar beskrivs: att läsa kurser i tyska vid sidan av ordinarier programstudier, att läsa tyska som valbar kurs inom ramen för utbildningsprogrammet samt att läsa en längre tyskkurs efter avslutad utbildning. Akademi UKK betonar att det är viktigt att fundera över informationsinsatser när det gäller möjligheten att läsa tyska, särskilt med tanke på att förslaget bygger på att kurserna antingen ges som en valmöjlighet inom programmet eller vid sidan av eller efter utbildningen, snarare än som obligatorisk kurs. Möjligheten att läsa tyska bör synliggöras för studenterna i större utsträckning än vad den gör idag. Utskottet uppmanas att diskutera akademins förslag på utvecklingsmöjligheter och väga för- och nackdelar mot varandra när det gäller att tillgängliggöra tyskämnet för andra utbildningar, och ge sina synpunkter till fakultetsnämnden. Beredningens förslag till beslut Beredningen ger inget förslag till beslut i detta skede. Ett första steg är att utskottet för grundutbildning, som en beredning till fakultetnämnden, diskuterar och tar ställning till utredningen och akademins förslag på synergimöjligheter utifrån ovanstående frågeställningar vilka utbildningar som ska prioriteras och på vilket sätt tyskämnet kan tillgängliggöras i dessa utbildningar. Akademierna skulle därefter kunna få uppdraget att föreslå mer konkreta förändringar inom ramen för aktuella utbildningsprogram.

60 Bilaga 2 Ärende 7 Englisch ist ein Muss, Deutsch ein Plus Förutsättningar och utvecklingsmöjligheter för ämnet tyska vid MDH Sture Packalén, professor Uwe Kjär, docent, ämnesföreträdare Thorsten Päplow, lektor i tyska, avdelningschef under medverkan av Hans Eriksson, utbildningsledarstöd Akademin för utbildning, kultur och kommunikation,

61 Bilaga 2 Ärende 7 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Inledning... 3 Rapporter kring språk och särskilt det tyska språkets betydelse för svenskt näringsliv... 3 Intervjuundersökning med företag i Mälardalsregionen och Svenska Handelskammaren i Düsseldorf 6 MDH-undersökning: Studenternas attityder till språk och språkstudier... 8 Tyskan vid MDH Synergieffekter Kurser i tyska med synergistisk relevans för andra utbildningsområden Kursutbudets koppling till undersökningarna Redan existerande synergier: Utbildningar, där tyska redan ingår Nya synergier Sammantaget Bilagor Bilaga 1 Intervjuer angående tyskakunskaper Bilaga 2 Programschema för Civilingenjörsprogrammet i energisystem, 300 hp

62 Bilaga 2 Ärende 7 Bakgrund Verksamhetsmål (MDH /12) ger i uppdrag att att utreda hur verksamheten inom tyska kan utvecklas så att synergier finns med andra delar av högskolans utbildningar. Nedan analyseras förutsättningar och utvecklingsmöjligheter för ämnet tyska vid Mälardalens högskola. Inledning Rapporter kring språk och särskilt det tyska språkets betydelse för svenskt näringsliv Innan vi går in på konkreta synergier gällande ämnet tyska och andra delar av MDH:s utbildningar vill vi lyfta fram några undersökningar som gjorts kring betydelsen av kunskaper i språk för näringslivet. Dessa undersökningar är relevanta, eftersom de belyser synergimöjligheter inom det nuvarande och ett framtida utbildningsutbud i tyska som tas upp i detta dokument. Vi vill också peka på att det under senare tid i olika fora gjorts många debattoch diskussionsinlägg kring språkkunskapers betydelse, särskilt i tyska. Det är ingen nyhet att vi lever i en allt mer internationaliserad värld. Kortfattat skulle man dock kunna säga, att det i Sverige finns en tro på att man enbart behöver kunskap om den kultursfär och den lingua franca som för nuvarande dominerar de internationella sammanhangen. Uttalandet "det räcker med engelska", sammanfattar denna syn. Den starka internationalisering som vuxit fram, består dock inte av en homogen internationalitet, utan präglas snarare av ett världsomspännande samspel av lokala, regionala, nationella eller andra mer eller mindre övergripande aktörer, och således även av ytterst heterogena komponenter såsom olika kulturer och språk. I stort sett alla undersökningar och utredningar kring språk- och kulturkunskaper, som vi tagit del av, visar att kunskaper i engelska är en förutsättning för att kunna vara aktiv i en allt mer internationaliserad värld. Utöver det visar undersökningarna dock att det inte räcker med enbart engelska. Även Sverige har ställt sig bakom det gemensamma europeiska utbildningsmålet att främja kunskaper i två främmande språk utöver modersmålet, som betonar "den roll som språkinlärning [...] har när det gäller att förvärva interkulturell kompetens" och dess avgörande betydelse för "det sociala, kulturella och ekonomiska området och därmed också utbildningsområdet". 1 Denna kombination av värde och nytta med språkkunskaper återspeglas på skilda sätt i olika utredningar. De visar att kunskaper i flera språk och om andra kulturer utgör en klar konkurrensfördel, för enskilda studenter vid övergång till arbetslivet och för livslångt lärande, för kunskapstillgång och framtidsutsikter i enskilda regioner och företag, men också för Sverige som helhet. Därför har Mälardalsregionen inte råd att avstå från de nycklar till andra kulturer som kunskaper i språk utgör. I den språkpolitiska propositionen Bästa språket en samlad svensk språkpolitik (2005/06:2) framhålls att kunskaper i flera språk blir allt viktigare. Kunskaper i engelska anses inte vara tillräckligt. Språkkunskapernas avgörande betydelse för näringslivet framhålls i den uppmärksammade undersökningen Språk en väg in i arbetslivet som Svenskt Näringsliv och Lärarnas Riksförbund gjorde Av den framgår bl a följande: 1 Europeiska Unionens Råds resolution av den 21 nov om en europeisk strategi för flerspråkighet: 3

63 Bilaga 2 Ärende 7 Den svenska ekonomin är beroende av handel med många länder som inte har engelska som sitt första språk och det är därför viktigt att utbildningssystemet satsar på ett tredje språk (utöver svenska och engelska). Genom goda språkkunskaper kan Sverige som land dra maximal nytta av exportmöjligheterna, något som genererar tillväxt och välfärd. 2 I denna undersökning fick Demoskop i uppdrag att intervjua 200 personalchefer eller personalansvariga i svenska företag om språkens betydelse. Konkreta undersökningsresultat var bl. a.: - 42 procent av de medelstora företagen ( anställda) ställer krav på ett tredje språk för anställning. Detsamma gäller 33 procent av storföretagen (fler än 200 anställda) och 6 procent av småföretagen (maximalt 49 anställda). - av samtliga företag anser 66 procent att språkval bör uppmuntras genom så kallade meritpoäng vid godkända betyg. - av det totala antalet företag som uppger att de sysslar med internationella affärer anger 37 procent att det tyska språket är viktigast för skolan att prioritera. Tyska är därmed det språk som flest antal företag vill lyfta fram som en prioritet. - av de företag som anger att språkkunskaper är ett krav för anställning svarar vart tredje företag, 31 procent, att unga personer i ganska stor utsträckning överdriver sina språkkunskaper vid rekryteringen. - storföretag uppger att de vill att skolan också prioriterar språken spanska och kinesiska för framtiden. Trots detta anser företagen att tyska är det viktigaste moderna språket. - runt en tredjedel av företagen anser att förbättrade språkkunskaper skulle kunna stärka den egna verksamheten. I undersökningens sammanfattning framhålls att goda kunskaper i engelska förutsätts vara en självklarhet vid rekrytering av personal, men att engelska inte är tillräckligt. För att Sverige ska kunna utvecklas som exportnation måste kunskaper i ytterligare ett främmande språk prioriteras. 3 Undersökningen Språk - en väg in i arbetslivet (2011) visar att tyska anses som det enskilt viktigaste språket att prioritera inom utbildning: Ibid. 4

64 Bilaga 2 Ärende 7 Den sammanvägda slutsatsen i Språk - en väg in i arbetslivet, är: Av det totala antalet företag som uppger att de sysslar med internationella affärer anger 37 procent att det tyska språket är viktigast för skolan att prioritera. Tyska är därmed det språk som flest antal företag vill lyfta fram som prioriterat. Bland medelstora företag generellt, säger hela 44 procent att tyska språket är det moderna språk som är viktigast. Även för småföretagen är tyskan viktigast, 33 procent, liksom för den sammanvägda totalen, även här 33 procent. [...] Diagrammet visar på olika behov bland olika företag, även om det står klart att tyska språket är det språk som det stora flertalet företag anser vara det viktigaste för den svenska skolan att prioritera för framtiden. Tyska är EUs största språk som talas av cirka 100 miljoner människor. Som vi sett i den inledande genomgången är Tyskland Sveriges viktigaste exportmarknad. 4 Ytterligare en undersökning, Språkkunskaper ger export, som gjordes av Företagarna 2010, 5 visar att av dem som exporterar är den vanligaste handelspartnern de nordiska länderna (66 procent), följt av Tyskland (42 procent), Storbritannien (27 procent), Frankrike (12 procent) och Spanien (8 procent). 43 procent exporterar till andra EU-länder, och 36 procent till länder utanför EU. Bland dem som importerar är Tyskland absolut ledande (56 procent). Nästan lika många importerar från de nordiska länderna (54 procent). 28 procent importerar från Storbritannien, 4 Diagram samt slutsats (s. 14):

65 Bilaga 2 Ärende 7 19 procent från Frankrike och 9 procent från Spanien. 39 procent importerar från andra EUländer, och 38 procent från länder utanför EU. De som både exporterar och importerar följer samma mönster. I denna grupp gör 86 procent affärer med de nordiska länderna, 63 procent med Tyskland, 45 procent med Storbritannien, 29 procent med Frankrike och 25 procent med Spanien. 64 procent gör affärer med andra EUländer och 62 procent med länder utanför EU. 6 Av Företagarnas genomlysning, Språkkunskaper ger export, framgår vidare att 45 procent av dem som har tyskkunskaper på affärsmässig nivå gör affärer med Tyskland. Av dem som saknar kunskaper i tyska är däremot andelen endast 15 procent. 7 Detta tyder på att avsaknad av språkkunskaper i tyska är ett allvarligt handelshinder och att det finns en betydande potential för att göra fler affärer ifall kunskaperna i tyska utökas. Detta framhålls också i undersökningen: 40 procent av dem som både exporterar och importerar kan se konkreta affärsmöjligheter med utökade språkkunskaper, jämfört med 8 procent av de utan internationella affärer. En slutsats man kan dra av detta är att de som finns etablerade på den internationella marknaden har fått uppleva vad språkkunskaper kan betyda för affärerna. Denna kunskap är okänd för dem som ännu inte har givit sig ut i världen. 8 Man konstaterar att språkkunskaper är viktiga för företagens möjligheter att göra internationella affärer, särskilt exportaffärer. Tilläggas bör att man i undersökningen fokuserar på Tyskland, vilket torde innebära att siffrorna för handel och export till de tyskspråkiga områdena är ännu större, om man även inkluderar t.ex. Österrike, Schweiz eller områden, där tyska är ett officiellt språk (t.ex. i Danmark, Luxemburg, Belgien). Man får heller inte glömma de länder inom eller utanför Europa, där tyska är ett minoritetsspråk eller där det finns tyskspråkiga områden. 9 I dessa områden skulle kunskaper i tyska mycket väl kunna vara en inkörsport eller underlättande faktor för ökad handel. En stor del av ansvaret för kunskaperna vilar visserligen på den enskilde eller på företagets rekrytering, men i undersökningen Språkkunskaper ger export menar man ändå att ett antal policyslutsatser kan dras och framhåller bl a betydelsen av att "satsa på språkundervisning, internationella utbyten och andra möjligheter att lära sig språk genom hela utbildningssystemet, även inom praktiska utbildningar." 10 Intervjuundersökning med företag i Mälardalsregionen och Svenska Handelskammaren i Düsseldorf För att komplettera de båda ovan citerade undersökningarna genomförde UKK under våren/sommaren 2013 telefonintervjuer med chefer (avdelningschefer, personalchefer etc.) och rekryterare hos flera större företag i regionen: Bombardier Transportation (Västerås), Volvo Construction Equipment (Eskilstuna), Assa Abloy (Eskilstuna) och ABB (Västerås). En intervju gjordes även med VD: n för Svenska Handelskammaren i Tyskland (Düsseldorf). Här återges huvudpunkterna som framkommit under intervjuerna: Ibid. 8 Ibid. 9 T.ex. Argentina, Australien, Brasilien, Belgien, Chile, Estland, Kazakstan, Lettland, Litauen, Moldavien, Namibia, Nederländerna, Paraguay, Polen, Rumänien, Ryssland, Tjeckien, Slovakien, Ukraina, Ungern En mer detaljerad sammanställning av frågorna och svaren finns i Bilaga 1. 6

66 Bilaga 2 Ärende 7 Ur Sverige-perspektivet (Västerås, Eskilstuna, Stockholm) - goda kunskaper i engelska är avgörande för anställning, men kunskaper i tyska ses som meriterande vid rekrytering av ny personal. Beroende på företagets verksamhet skiftar behoven av kunskaper i tyska från betydelsefulla till meriterande, men de är inte utslagsgivande för anställning. - även om affärsavtal diskuteras och sluts på engelska, är det en stor fördel om man i informella sammanhang utanför arbetstid kan göra sig förstådd på tyska. - kunskaper i tyska är en fördel för personal som jobbar med säljstöd på de lokala tyska marknaderna. Fördel också i samband med stationering i Tyskland. Ur Tysklandsperspektivet (Düsseldorf) - Handelskammaren betonar att det är viktigt med tyskakunskaper hos t.ex. ingenjörer och ekonomer i svenska företag som har handelsförbindelser med tyska företag. - tyska företag kan ha engelska som koncernspråk, men i mindre omfattning än svenska företag. - man kan alltid göra sig förstådd på engelska i kontakten mellan svenska och tyska företag, men kunskaper i tyska är viktiga eftersom man då kan bygga ett mycket större förtroende och gå djupare i affärsrelationerna. - det finns en enorm potential och stora möjligheter för vidareutveckling av handelsförbindelserna med Tyskland. Att kunna tyska är en stor fördel i detta sammanhang. - ur Handelskammarens perspektiv borde t.ex. ingenjörsutbildningar innehålla, eller erbjuda möjligheten att läsa, kurser i tyska. Samtliga tillfrågade i både Sverige och Tyskland framhåller att goda kunskaper i engelska är ett måste och att kunskaper i tyska är ett plus. Det innebär också att en student som har kunskaper i tyska att visa upp har en konkurrensfördel vid jobbsökande. Vad gäller frågan om tyska borde ingå, t.ex. i ingenjörsutbildningar, ställer sig de flesta intervjupersonerna i Sverige tveksamma. Huvudorsaken till detta tycks vara befarandet att det eftersökta tekniska kunnandet skulle spädas ut ifall språkkunskaper skulle ges plats inom ramen för ingenjörsutbildningen. Gedigen ingenjörsutbildning sätts alltså i främsta rummet. Det innebär att inte heller undervisning i engelska är önskvärt som obligatoriskt moment, trots att samma intervjupersoner betonar att goda kunskaper i engelska är ett måste för rekrytering och inför framtida arbetsuppgifter. Vi kan sammanfatta att de olika chefernas svar i denna fråga snarare återspeglar erfarenhet av svackor vad gäller grundläggande yrkeskunskaper vid rekrytering, än svar på frågan om språkkunskapers betydelse. Icke desto mindre är detta en viktig insikt, som är relevant för tyskämnets synergier med andra utbildningar. Man kan ur intervjurena utläsa en tydlig skiljelinje mellan det svenskbaserade och det tyskbaserade perspektivet på kunskaper i tyska. Ur det svenska perspektivet prioriterar man gediget ingenjörskunnande och engelska för att göra affärer i Tyskland. Ur det tyska perspektivet är däremot kunskaper i tyska (bland annat på grund av att många tyska företag är familjeföretag med stark regional förankring) en förtroendeskapande faktor, som kan leda till betydligt utökade affärsmöjligheter för svenska företag. Det kan förefalla som att detta faktum hittills i alltför hög grad negligerats eller inte insetts av svenska företag. Kunskaper i tyska liksom det speciella förhållandet att den tyska bilden av Sverige är så genomgående positiv framhålls alltså som viktiga utgångspunkter för vidareutveckling av handelsförbindelserna med Tyskland. 7

67 Bilaga 2 Ärende 7 Vidare snuddar det tyska perspektivet vid en viktig faktor, som inte återfinns alls i det svenska perspektivet, dvs. varken i de två större svenska undersökningar vi har presenterat eller hos de svenska chefer vi har intervjuat: Med svenska mått mätt är de tyskspråkiga ländernas sammantagna arbetsmarknad och dess rekryteringsbehov av kompetent personal nästintill gigantisk, samtidigt som den är geografiskt nära. Med tanke på vilken vikt det tyska språket har i de tysktalande ländernas näringsliv, torde svenska studenter som skulle vilja arbeta i Tyskland utan kunskaper i tyska stå sig slätt i konkurrensen om kvalificerade tyska arbetsplatser. Detta trots att det råder stor arbetskraftsbrist i Tyskland. 12 En brist som enligt tyska Bundesagentur für Arbeit (Perspektive 2025: Fachkräfte für Deutschland), förväntas bli allt större framöver. Så förutspår Bundesagentur für Arbeit år 2020 en brist på ingenjörer enbart i Tyskland. 13 Brist på kvalificerad arbetskraft är, som rapporten Perspektive 2025 antyder, ett växande problem. Just detta skulle dock kunna innebära nya möjligheter för MDH-studenter. Om de dessutom hade kunskaper i tyska skulle deras attraktivitet för den tyska arbetsmarknaden öka betydligt. Det skulle även kunna innebära möjligheter för Mälardalsregionen och Sverige genom att återvändande f d MDH-studenter tog med sig hem värdefulla kunskaper, kontakter och även tekniskt kunnande efter några års yrkesverksamhet i ett tysktalande land. I vår högskoleregion bör vi ta vara på och utveckla de kvalifikationer som kunskaper i tyska och tysk kultur utgör. Goda språk- och kulturkunskaper vad gäller det tyska området är en betydelsefull regional konkurrensparameter och kan även vara en viktig väg till framgång i arbetslivet. Som de ovan anförda undersökningarna visat, ökar kunskap i ett språk utöver engelskan möjligheten att möta dagens krav på arbetsmarknaden. MDH-undersökning: Studenternas attityder till språk och språkstudier Att det finns en stor medvetenhet om språkens betydelse för att möta arbetsmarknadens krav kan man utläsa även ur undersökningen, Studenternas attityder till språk och språkstudier som våren 2010 genomfördes i form av en e-postenkät till 4877 programstudenter vid Mälardalens högskola om studenternas attityder till språk och språkstudier. 14 Av dem svarade 586 stycken, motsvarande 12 procent. Av de svarande läste de flesta antingen inom Pedagogik/lärarutbildning eller Vård/omsorg. Positivt var att så många som 17 procent av de svarande läste teknik eller ingenjörsutbildningar eftersom de var en intressant grupp att undersöka. Resultaten visar att 63 procent tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att läsa ett främmande språk utöver engelska. De språk som hamnar i topp är spanska, franska och italienska, men andra språk som också rankas högt för anställbarheten är tyska, finska och kinesiska. De allra flesta har läst ett språk på gymnasiet men anser att de har låga kunskaper, vilket troligen innebär att de vill läsa grund- och baskurser i språket på högskolenivå. Intressant att notera är att 20 procent uppger att de har kunskaper i ett främmande språk som de fått på annat sätt än genom studier, och dessa kan rimligen vara intresserade av mer specialiserade kurser. 12 Jfr även "Eures-rådgivare från arbetsförmedlingen berättar om att jobba i Tyskland": pdf 14 Studenternas attityder till språk och språkstudier. Sammanfattning av undersökning genomförd vid Mälardalens högskola , se 8

68 Bilaga 2 Ärende 7 Inte helt oväntat vill hela 92 procent bli bättre på muntlig kommunikation, men fritextsvaren avslöjar att det även är kombinationen av muntlig och skriftlig kommunikation som lockar. Kulturkunskaper verkar intressera, det alternativet valdes av 41 procent. Fritextsvaren innehöll specifika kunskaper som att skriva CV på andra språk och företagsekonomisk kommunikation. Intressant för Mälardalens högskola är att 30 procent av de svarande kan tänka sig att läsa ytterligare 7,5 hp språkkurser utöver sina ämneskunskaper. Och hela åtta procent kan tänka sig att utöka studierna med ett år. Till skillnad från vad man kanske skulle ha förväntat sig så uppger bara åtta procent att de vill läsa distanskurser. Mest lockade att läsa på plats i landet (52 procent) men 40 procent säger att de vill läsa språk på campus. Om man enbart betraktar dem som läser ingenjörsutbildningar ser vi att de är delade nästan på mitten i sitt intresse för språkutbildning. 49 procent svarar att språkkunskaper är viktiga eller mycket viktiga. Men 52 procent svarade att de inte var så viktiga. Det är en stor andel om man jämför med andra utbildningsområden. Dock är de positiva studenterna intressanta att nå, för 37 procent kan tänka sig att läsa en 7,5 hp kurs i språk, 15 procent kan tänka sig att läsa en 15 hp kurs och tio procent kan tänka sig att avsätta en hel termin till språk. Tyska, kinesiska, japanska och spanska är de viktigaste språken för ingenjörerna. Precis som de andra studenterna så svarar de flesta ingenjörerna (47 procent) att de läst på gymnasiet, men att de har otillräckliga kunskaper. 41 procent vill läsa muntlig kommunikation medan 29 procent vill förbättra sin skriftliga kommunikation. En majoritet skulle helst läsa på plats i landet men 38 procent vill läsa på campus. Bara åtta procent var intresserade av distanskurser. 9

69 Bilaga 2 Ärende 7 Tyskan vid MDH Tyskämnet har funnits vid MDH sedan början av 90-talet och har utvecklat sin verksamhet både inom och utanför huvudområdet tyska. De nationella ämnesutvärderingar inom huvudområdet som genomfördes 2004/2005 och 2012/2013 visade att kvaliteten på språkverksamheten i tyska är hög vid Mälardalens högskola. Vid båda utvärderingarna har Högskoleverket utsett professorn i tyska vid MDH att ingå i den nationella utvärderingsgruppen för granskning av tyskämnet i Sverige. Forskare från engelskan, tyskan och litteraturvetenskapen samverkar internt i en litteraturvetenskaplig forskningsgrupp kring ekokritik (som en del av hållbar utveckling). Regelbunden seminarieverksamhet med gästföreläsare, presentation av egen forskning och samling kring särskilda teman bedrivs inom ramen för det språk- och litteraturdidaktiska SOLDseminariet. Överblick: Tyskämnets kompetens med nuvarande (ht13) bemanning: Sture Packalén professor Uwe Kjär Thorsten Päplow Clarissa Blomqvist lektor, docent lektor vik. lektor svensk ämneslärarexamen (tyska/svenska) svensk ämneslärarexamen (tyska/engelska) svensk ämneslärarexamen (tyska/engelska) tysk ämneslärarexamen (tyska/engelska) - forskning och läroböcker i tyskspr. litteratur, kultur & historia - ämnesexpert i Nationalencyklopedin modersmålstalare - forskning inom främmandespråksdidaktik, ssk kulturkunskap inom språkinlärning och fackspråk modersmålstalare - forskning inom modern tyskspr. litteratur och kultur modersmålstalare - interdisciplinär forskning inom språk- och litteraturvetenskap - recensent och förlagslektor för tyskspr. teater & litteratur Synergieffekter Kurser i tyska med synergistisk relevans för andra utbildningsområden Under de senaste åren har tyskämnet, utöver befintliga kurser inom huvudområdet, (vidare)utvecklat ett brett utbud av kurser. Dessa har stor synergipotential för andra utbildningar och för studenters möjligheter att erhålla en utbildning som leder till arbete. För närvarande finns inga större planer på att utöka kursutbudet ytterligare, utan fokus ligger snarare på att förverkliga den synergipotential som de befintliga kurserna erbjuder. På sikt är det sannolikt att utbudet kan vidareutvecklas, dvs. att vissa kurser görs om, innehållsmässigt eller från distansundervisning till campus, eller tvärtom. På sikt kan även nya kurser och utbildningsmöjligheter tillkomma, men eftersom det under de senaste åren har pågått och pågår ett aktivt utvecklingsarbete i tyskämnet mot just synergistiska effekter bör fokus den närmaste 10

70 Bilaga 2 Ärende 7 framtiden snarare ligga på att realisera dem. Kurserna presenteras här i korthet och återkommer senare, i samband med presentationen av synergieffekter för andra utbildningar. Grundläggande/behörighetsgivande kurser Eftersom skolsystemet fram till införandet av meritpoängsystemet delvis gav incitament till elever att välja bort fördjupande språkstudier, saknar många studenter idag behörighet för att läsa moderna språk på G1N-nivå inom resp. huvudområde, där den särskilda behörigheten ofta är Steg 3. De senaste åren har det även funnits en betydande andel studenter i dessa två propedeutiska kurser, som uppfyller den särskilda behörigheten för att läsa på G1N-nivå (t.ex. Tyska 1, 30hp eller någon av 7,5hp-kurserna) inom huvudområdet. Men av olika skäl saknar många tillräckliga kunskaper i tyska eller upplever sig inte ha tillräcklig språklig säkerhet. Av denna anledning kan en uppfräschning av kunskaper och färdigheter i tyska behövas för vidare studier, särskilt i de fall gymnasietyskan ligger några år tillbaka i tiden. Följande två kurser har funktionen att ge formell och/eller faktisk behörighet för vidare studier i tyska: Kursnamn Behörighetskrav Tyska, nybörjarkurs, Grundläggande behörighet. 15hp Tyska, baskurs, 15hp Grundläggande behörighet samt Aktuellt språk Steg 2 (områdesbehörighet 2 med förändringar). Tyska nybörjarkurs, 15 hp ger motsvarande behörighet som Tyska steg 2. Fr o m ht14 kvartsfart, kvällstid, campus Fr o m ht14 kvartsfart, kvällstid, campus Allmänna färdighetsorienterade kurser 7,5hp (nätbaserade) Dessa kurser läses huvudsakligen av studenter antingen som ett komplement till de grundläggande/behörighetsgivande kurserna (se ovan) eller som ett sätt att hålla förvärvade kunskaper vid liv eller aktuella. Områdena som tränas är: Realia/interkulturalitet: Kultur och samhälle i Tyskland, 7,5hp Grammatik/skriftlig produktion: Virtuell vardagstyska, 7,5 hp Läsförståelse/ordförråd: Deutsche Krimis 1, 7,5 hp Kultur och samhälle i Tyskland, 7,5hp Virtuell vardagstyska, 7,5 hp Deutsche Krimis 1, 7,5 hp Grundläggande behörighet. Grundläggande behörighet. Tyska steg 3. Tyska baskurs 15 hp ger motvarande behörighet. Grundläggande behörighet. Tyska steg 3. Tyska baskurs 15 hp ger motvarande behörighet. Kursen, som inte förmedlar språkkunskaper i tyska, skall ge allmänna realiakunskaper om Tyskland. Kursen ska ge praktiska skriftliga färdigheter och utökat ordförråd knutet till vardagliga situationer. Kursen ska också ge kunskaper om dagens Tyskland. Kursen har som syfte att förbättra läsförståelsen och utöka ordförrådet i tyska genom läsning av tyska deckare. erbjuds f n på kvartsfart erbjuds f n på kvartsfart erbjuds f n på kvartsfart 11

71 Bilaga 2 Ärende 7 Fackspecifika nätbaserade kurser 7,5hp Dessa fördjupande eller specialiserade kurser bygger på grundkompetensen som ges i Steg3 alt. de grundläggande/behörighetsgivande kurserna(se ovan). I nuvarande format är dessa nätbaserade och tidsflexibla vad gäller upplägget. Detta gör också att de utan större problem kan ges som campuskurser. Tyska i arbetslivet, 7,5 hp Tysk affärskommunikation, 7,5 hp Tysk affärskommunikation 2, 7,5 hp Teknisk Tyska 1, 7,5hp Teknisk Tyska 2, 7,5hp Grundläggande behörighet. Tyska steg 3. Tyska baskurs 15 hp ger motvarande behörighet. Grundläggande behörighet. Tyska steg 3. Tyska baskurs 15 hp ger motvarande behörighet. Tysk affärskommunikation 7,5 hp eller motsvarande. Grundläggande behörighet. Tyska steg 3. Tyska baskurs 15 hp ger motvarande behörighet. Teknisk Tyska 1, 7,5hp eller motsvarande Kursen ska ge praktiska skriftliga färdigheter och utökat ordförråd knutna till arbetslivsrelaterade situationer. Kursen ska också ge övergripande kunskaper om arbetslivet i de tysktalande länderna. Kursens syfte är att studenten ska tillägna sig relevanta kunskaper för affärsverksamhet med anknytning till Tyskland och tyskspråkiga länder. Kursen syfte är att studenten ska fördjupa sina kunskaper i tysk affärskommunikation genom att tillägna sig specialterminologi samt specialiserade skriftliga och muntliga kommunikationsformer i en avgränsad sektor i tyskt närings- eller affärsliv. Kursens syfte är att studenten utvecklar grundläggande produktiva och receptiva färdigheter i talad och skriven tyska med teknisk inriktning. Kursen syftar till att ge fördjupande produktiva och receptiva färdigheter i talad och skriven tyska med teknisk inriktning. erbjuds f n på kvartsfart erbjuds f n på kvartsfart erbjuds f n på kvartsfart erbjuds f n på kvartsfart erbjuds f n på kvartsfart Kurser om 30hp Dessa kurser ingår i huvudområdet tyska 15 och ingår i flera utbildningar (se nedan Redan existerande synergier: Utbildningar, där tyska redan ingår ), men läses med fördel även t.ex. av studenter, som tagit examen i andra utbildningsområden. Det kan lyftas fram att Uppsala universitet och Mälardalens högskola är de enda lärosätena i Sverige som erbjuder Tyska 1 & 2 såsom i sin helhet utlandsförlagda (Köln) kurser, vilka automatiskt ger svenska högskolepoäng. Vår verksamhet i Köln har vuxit fram under många år och det finns ett varaktigt och utvecklingsorienterat samarbete i Köln-området med en hög servicenivå för studenterna 16. Från studenthåll har stor uppskattning framförts beträffande utlandsvistelsens uppenbara fördelar för språkinlärning och interkulturell kompetens. 15 Med undantag för Tyska i Tyskland med praktik, fortsättningskurs, 30hp. 16 Utöver högkvalitativ undervisning är vi och våra samarbetspartner på plats behjälpliga med t.ex. bostäder. 12

72 Bilaga 2 Ärende 7 Det utlandsförlagda kurspaket om 60hp som f n utvecklas består av Tyska 1 (i Tyskland), 30hp och Tyska i Tyskland med praktik, fortsättningskurs, 30hp. Tyska 1 kan i denna form läsas på campus eller i Köln med fortsättningskursen obligatoriskt utlandsförlagd. Fortsättningskursen kommer att innehålla 15hp praktik vid ett tyskt företag samtidigt som studenten får delta i praktisk arbetslivsorienterad språkträning och handledning. Ett sådant paket är oss veterligen unikt för Sverige och torde ha en stor synergistisk potential samt goda profileringsmöjligheter för MDH och MDH-studenter. Tyska 1 i Tyskland, 30hp Tyska 2 i Tyskland, 30hp Tyska i Tyskland med praktik, fortsättningskurs, 30hp Grundläggande behörighet. Tyska steg 3. Tyska baskurs 15 hp ger motvarande behörighet. Tyska 1, 30 hp (minst 22,5 hp vid kursstart) eller motsvarande. Tyska 1, 30 hp (minst 22,5 hp vid kursstart) eller motsvarande. Kursen syftar till att ge allmän färdighet i att använda tyska språket i tal och skrift, kunskaper i tysk formlära och syntax samt förmåga att tillämpa dessa kunskaper vid översättning av texter till och från tyska. Kursen ska ge kunskap om modern tyskspråkig litteratur och insikter i de tyskspråkiga ländernas geografi, historia, kultur- och samhällsliv. Kursen syftar till att studenten ska uppnå fördjupad grammatisk förståelse, utökat ordförråd samt förmåga att uttrycka sig idiomatiskt på tyska. Kursen ska även ge praktiska färdigheter i muntliga och skriftliga kommunikationsformer och ge en introduktion till språkvetenskap och litterär analys samt vidgade kunskaper i tyskspråkig litteraturhistoria. Under utveckling: Kursen syftar till att studenten ska uppnå fördjupad grammatisk förståelse, utökat ordförråd samt förmåga att uttrycka sig idiomatiskt på tyska. Kursen ska även ge praktiska färdigheter i muntliga och skriftliga kommunikationsformer med fokus på kommunikation i arbetslivet och innehåller en längre praktikperiod vid ett tyskt företag. helfart, dagtid, utlandsförlag d (Köln) helfart, dagtid, utlandsförlag d (Köln) helfart, dagtid, utlandsförlag d (Köln); kursen kan inte ingå i examen inom huvudområd e tyska. Ca. 40 företag i olika branscher ingår f n i ett praktiksamarbete med MDH:s samarbetspar tner i Köln/Düsseld orf. 13

73 Bilaga 2 Ärende 7 Tyska 1, 30hp Grundläggande behörighet. Tyska steg 3. Tyska baskurs 15 hp ger motvarande behörighet. Tyska 2, 30hp Minst 22,5hp från Tyska 1, 30hp eller motsvarande Kursen syftar till att ge allmän färdighet i att använda tyska språket i tal och skrift, kunskaper i tysk formlära och syntax samt förmåga att tillämpa dessa kunskaper vid skriftlig och muntlig kommunikation samt översättning. Kursen ger även kunskap om modern tyskspråkig litteratur och bred orientering i de tyskspråkiga ländernas geografi, samtidshistoria, kultur- och samhällsliv. Kursen syftar till att studenten ska uppnå fördjupad grammatisk förståelse, utökat ordförråd samt förmåga att uttrycka sig idiomatiskt på tyska. Kursen ska även ge praktiska färdigheter i muntliga och skriftliga kommunikationsformer samt ge en introduktion till språkvetenskap och litterär analys samt vidgade kunskaper i tyskspråkig litteraturhistoria. helfart, dagtid, campus helfart, dagtid, campus Kursutbudets koppling till undersökningarna De rapporter som presenterats ovan, samt vår egen intervjuundersökning visar att språkkunskaper i tyska spelar en roll för potentiella svenska, tyska eller andra arbetsgivare och således även för studenters anställbarhet. Språkkunskaper har även betydelse för regionens och hela landets utveckling. Vi går inte närmare in på dessa förhållanden, men vill gärna lyfta fram en insikt ur intervjuundersökningen: Huvudorsaken till att chefer ställer sig tveksamma tycks vara befarandet att det eftersökta tekniska kunnandet hos studenterna skulle spädas ut ifall språkkunskaper skulle ges plats inom ramen för ingenjörsutbildningen. Vi kan konstatera att de nuvarande utbildningsmöjligheterna i tyska vid MDH har en hög grad av flexibilitet och att studier i tyska och kring den tyska kulturen inte löper risk att urvattna t.ex. ingenjörsutbildningar. Nybörjar- och Baskursen går t.ex. på kvällstid och är både innehållsligt och poängmässigt anpassade för att kunna läsas utöver ett heltidsstudium (alt. ett arbete). Många års erfarenhet av dessa kvällskurser visar att det är en utmaning för studenter, men att många studenter klarar detta, utan att för den skull äventyra sin huvudsakliga utbildning. Att kurserna fr o m ht14 kommer att gå på kvartsfart torde ytterligare underlätta för studenter att läsa tyska vid sidan om sina huvudsakliga studier. Även de nätbaserade kurserna, som ofta har ett fokuserat innehåll, är skräddarsydda för att kunna läsas vid sidan av andra utbildningar, både till innehåll och omfattning. De är också upplagda på ett sådant sätt att de är oberoende av dygnstid och inte krockar med föreläsningar etc. 14

74 Bilaga 2 Ärende 7 Även de utlandsförlagda kurserna i Köln kan läsas som ett komplement efter en avslutad ingenjörs- eller ekonomiutbildning. Särskilt paketet Tyska 1 (i Tyskland), 30hp + Tyska i Tyskland med praktik, fortsättningskurs, 30hp torde vara mycket attraktivt hos arbetsgivare, eftersom det innehåller både vistelse i målspråkslandet och yrkesmässig erfarenhet genom den längre praktik-perioden. I det följande fokuserar vi på resultaten från den studentundersökning som gjordes vid MDH vt2010 i relation till hur olika delar av kursutbudet svarar mot studenternas svar. Glädjande är att undersökningen visar att det finns en medvetenhet hos studenter om att tyskan rankas högt genom sin betydelse för anställbarheten. De allra flesta har läst ett språk på gymnasiet men anser att de har otillräckliga kunskaper Vår erfarenhet som språklärare bekräftar att studenter anser detta och att denna bedömning i många, men långt ifrån alla fall, är realistisk. Nybörjar- och Baskursen tar fasta på detta och leder studenter till en nivå (motsv. Steg 3), som gör det möjligt för dem att kunna tillgodogöra sig kurser med mer specifika innehåll (affärstyska, teknisk tyska) eller även Tyska 1 (i Tyskland), 30hp. Nätkursen Virtuell vardagstyska, 7,5hp har en liknande funktion, är dock snarare lämplig för studenter som bara behöver en snabb uppfriskning av sina kunskaper i tyska. 20 procent uppger att de har kunskaper i ett främmande språk som de fått på annat sätt än genom studier, och dessa kan rimligen vara intresserade av mer specialiserade kurser. Nätkurserna om 7,5hp, men även de utlandsförlagda kurserna svarar mot detta intresse. 92 procent vill bli bättre på muntlig kommunikation, men fritextsvaren avslöjar att det även är kombinationen av muntlig och skriftlig kommunikation som lockar. Campuskurserna (nybörjarkurs, baskurs, Tyska 1-2) och givetvis de utlandsförlagda kurserna fokuserar muntlig och skriftlig kommunikation i samband med dess förutsättningar (t.ex. grammatik, ordförråd). Vissa 7,5hp-nätkurser (Tysk affärskommunikation, Teknisk Tyska 1) kombinerar muntlig och skriftlig kommunikation med fokus på fackterminologi. De fördjupande kurserna (Tysk affärskommunikation 2 och Teknisk Tyska 2) innehåller inslag av muntlig kommunikationsträning, men tyngdpunkten ligger vid fördjupande skriftlig kommunikation. Fritextsvaren innehöll önskemål om specifika kunskaper som att skriva CV på andra språk och företagsekonomisk kommunikation. Kursen Tyska i arbetslivet, 7,5 hp svarar mot detta behov, som kursen Syfte visar: Kursen ska ge praktiska skriftliga färdigheter och utökat ordförråd knutna till arbetslivsrelaterade situationer. Kursen ska också ge övergripande kunskaper om arbetslivet i de tysktalande länderna. Övningar i CV-skrivning och muntliga anställningsintervjuer samt andra praxisnära språkliga och kulturella aspekter av tyskt arbetsliv utgör kursens kärna. 30 procent av de svarande kan tänka sig att läsa ytterligare 7,5 hp språkkurser utöver sina ämneskunskaper. Och hela åtta procent kan tänka sig att utöka studierna med ett år. Nuvarande kursutbud tillhandahåller alla dessa möjligheter. Särskilt 60hp-paketet Tyska 1 (i Tyskland) + Tyska i Tyskland med praktik, fortsättningskurs torde vara attraktivt. 15

75 Bilaga 2 Ärende 7 Till skillnad från vad man kanske skulle ha förväntat sig så uppger bara åtta procent att de vill läsa distanskurser. Mot bakgrund av att många studenter beskriver sina språkkunskaper som låga (se ovan) - oavsett om denna bedömning stämmer eller inte - är detta svar inte förvånande. Även om distansutbildningar i språk i sig har stor potential, har tyskämnet hittills ställt sig tveksamt till distansbaserade språkkurser på lägre nivåer än motsv. Steg 3. Ur ett språkinlärningsperspektiv skiljer sig kurser på nybörjar- eller baskursnivå starkt från fördjupande kurser, som bygger på en språklig grundkompetens. Därför har vi valt att ge enbart specialiserande/fördjupande språkkurser fr o m en nivå som motsvarar Steg 3. Erfarenheten från dessa kurser är att studenterna överlag upplever dessa distanskurser som meningsfulla och givande. Skulle det visa sig att studenter önskar sig de kurser, som vi f n erbjuder som distanskurser, på campus, finns det inga innehållsliga eller didaktiska hinder för detta. Mest lockade att läsa på plats i landet (52 procent) men 40 procent säger att de vill läsa språk på campus. Våra campuskurser och våra utlandsförladda kurser svarar väl mot detta. Tyska, kinesiska, japanska och spanska är de viktigaste språken för ingenjörsstudenterna. Precis som för alla så svarar de flesta (47 procent) att man läst på gymnasiet, men att man har låga kunskaper. 41 procent vill läsa muntlig kommunikation medan 29 procent vill förbättra sin skriftliga kommunikation. En majoritet skulle helst läsa på plats i landet men 38 procent vill läsa på campus. Bara åtta procent var intresserade av distanskurser. Se ovan, eftersom ingenjörsstudenternas svar liknar de icke-ingenjörstudenternas svar. Preliminär slutsats Kursutbudet i tyska svarar väl mot undersökningarna som gjorts med arbetsgivare samt med studenternas svar på Studenternas attityder till språk och språkstudier (MDH, 2010). Frågan man bör ställa sig är: Om kursutbudet i tyska svarar så väl både mot arbetsmarknadens behov och studenternas attityder, preferenser etc., varför läser då inte fler studenter tyska? Givetvis finns det inget enkelt svar på denna fråga. En viktig faktor tycks dock vara att språken vid MDH har fört en förhållandevis undanskymd tillvaro. Signalerna som studenterna fångat upp, såväl av samhället i stort som vid MDH, är följaktligen att språkkunskaper nog är bra, men att mycket annat är viktigare. Med ovanstående undersökningsresultat i handen, ligger slutsatsen nära att det genom studier i tyska finns en reell möjlighet att i FUSens anda verka både mot värde och nytta samt internationalisering. 17 I allt detta spelar kunskaper i tyska en viktig roll, som de i inledningen presenterade rapporterna visar. Just därför är det oerhört viktigt att ge studenter från olika studieinriktningar återkommande information om vikten av och möjlighet till studier i tyska vid MDH utanför programutbudet, samt att betona deras betydelse för en arbetsmarknad som kräver interkulturell kompetens. 18 En sådan tydlig signal både mot arbetsmarknaden och mot studenterna skulle vara, att utveckla och vidareutveckla existerande och framgångsrika utbildningssynergier. 17 FUS:en Ibid. 16

76 Bilaga 2 Ärende 7 Redan existerande synergier: Utbildningar, där tyska redan ingår Internationella marknadsföringsprogrammet, 180hp erbjuder möjligheter att kombinera studier i engelska och tyska med studier i ekonomiska ämnen och särskilt marknadsföring. Utlandsvistelse under en eller två terminer ingår i utbildningen. 30hp tyska kan ingå i programmet och det finns möjlighet för studenterna att läsa tyska vid Campus Västerås eller i MDH:s utlandsförlagda (Köln) kurs Tyska 1 i Tyskland. Utvecklingsmöjligheter Internationella marknadsföringsprogrammet: Under det tredje året i programmet (jfr programschema för 2013/14) finns en valbar termin (vanligtvis termin 5), där studenter kan studera vid universitet utomlands, läsa ytterligare poäng inom ett profilspråk, eller välja bland olika kurser i företagsekonomi. Under denna termin i det tredje året kan följande alternativ tilläggas för att öka synergierna, för att bredda eller fördjupa sin språkliga och internationella kompetens, samt att tillbringa en termin utomlands (tysklandsförlagda kurser): - Tyska 1, 30hp (campus) och ssk Tyska 1 i Tyskland, 30hp, skulle kunna tilläggas som valbara alternativ under vt för de studenter som under termin 3 valt kursen Engelska för IMF-programmet, 30hp - Tyska 2, 30hp (campus) och skk Tyska 2 i Tyskland, 30hp, skulle kunna tilläggas som valbara alternativ under ht för de studenter som under termin 3 valt tyska som profilspråk - kursen Tyska i Tyskland med praktik, fortsättningskurs, 30hp (TYA208), skulle kunna tilläggas som valbart alternativ under ht för de studenter som under termin 3 valt tyska som profilspråk - 7,5hp-kurserna Tyska i arbetslivet, Tysk affärskommunikation och Tysk affärskommunikation 2, skulle kunna tilläggas som valbara alternativ under ht, år tre Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning mot kommunikation, 180hp har tagits fram i direkt samverkan med externa intressenter (företag och myndigheter i Mälardalsregionen) och med särskilt stöd enligt Rektors medgivande. Programmet antog studenter för första gången ht 2008 och har sedan dess uppfyllt rekryteringsmålet. Kandidatprogrammet inkluderar engelska och svenska, tyska samt litteraturvetenskap. Det är utformat utifrån de särskilda önskemål och behov som företag och myndigheter i regionen har. Programmet kan ses som ett gott exempel på just den form av samverkan och samproduktion som efterlyses i högskolans forsknings- och utbildningsstrategi. 60hp tyska kan ingå i programmet och det finns möjlighet för studenterna att läsa tyska vid Campus Västerås eller i MDH:s utlandsförlagda (Köln) kurs Tyska 1 i Tyskland resp. Tyska 2 i Tyskland. Utvecklingsmöjligheter Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning mot kommunikation: - kursen Tyska i Tyskland med praktik, fortsättningskurs, 30hp, skulle kunna tilläggas som valbart alternativ för de studenter som har valt tyska som profilspråk. - studenter som läser Tyska 1 & 2 (i Tyskland) som profilspråk kan informeras om att de bara skulle behöva läsa Tyska 3, 30hp höstterminen efter att de avslutat Kandidatprogrammet för att även kunna ta kandidatexamen inom huvudområde tyska Inom ramen för de s k oförnyade lärarutbildningarna ingår tyska som ett av de ämnen som kan ingå i lärarutbildningen gjordes en ansökan om rätten att utfärda examenstillstånd (7-9 och gy) i tyska, franska och spanska, där tyskämnet hade den klart största didaktiska kompetensen. Ansökan byggde på strategin att den didaktiska kompetensen, i form både av 17

77 Bilaga 2 Ärende 7 forskningsbakgrund hos professorn och docenten samt ämneslärarutbildning och undervisningserfarenheten från skolvärlden hos de tre tv-anställda i tyska, skulle lyfta även de romanska språken, där den didaktiska kompetensen inte var lika utvecklad. Det blev uppenbart, både under lärosätesintervjun och i beslutet, att HSV inte gjorde en bedömning för alla tre språk individuellt, utan avslog hela paketet, med hänvisning till otillräckligt utvecklad ämnesdidaktisk kompetens inom de tre språken som helhet. Bortsett från lärarresurserna ansågs alla andra bedömningspunkter (Utbildningsmiljö, Utbildningens genomförande, Utbildningens resultat) som tillfredställande. Det finns således en mer eller mindre färdig ansökan om lärarutbildning i tyska, som bortsett från en påpekad ämnesdidaktisk kompetens, bedöms som tillfredställande. Om de synergieffekter som utreds i detta dokument skulle kunna förverkligas och tyskämnet utvecklas, skulle detta med största sannolikhet betyda att nyrekrytering av lärare behövs. Vid en sådan rekrytering skulle chanserna vara goda att kunna förvärva kompetens, t.ex. från de tysktalande länderna, som både skulle kunna vara till gagn för språkutbildningen i tyska och att förstärka den sammantagna didaktiska kompetensen i tyskämnet ytterligare. Synergieffekter är tänkbara, eftersom ämneslärarutbildningarna i nuläget är starka främst på Hum-Sam sidan, där tyska som kombinationsmöjlighet med svenska, svenska som andraspråk, engelska, men även en framtida teknikinriktning skulle kunna höja attraktiviteten hos studenterna. Utvecklingsmöjligheter Ämneslärarutbildningar: - en ny ansökan mot ämneslärare skulle kunna övervägas Även om tyska inte ingår formellt i Kammarmusikprogrammet finns redan synergieffekter som uppstått naturligt, då flera av Kammarmusikprogrammets studenter genom åren läst tyska som fristående kurs. Konstnärlig ledare och avdedlningschefen betonar att behovet av tyska är särskilt stort för sångare; inom sångrepertoaren är tyskan ett av de stora språken. Nyantagna sångare till Kammarmusikprogrammet får alltid vid positivt antagningsbesked information om att tyska finns som ämne vid Mälardalens högskola. Utvecklingsmöjligheter Kammarmusik: - med tanke på tyskans betydelse inom klassisk musik kommer kammarmusikstudenter även fortsättningsvis att uppmuntras till att läsa Nybörjar-/Baskurs i tyska utöver sina heltidsstudier, något som underlättas av att dessa kurser från och med höstterminenen 2014 kommer att gå på kvartsfart istället för halvfart - eftersom förståelse av text och dikt samt korrekt uttal är av största vikt för sångare, skulle en specifik kurs i kunna utvecklas i samarbete med kompetenser från ämnena tyska och kammarmusik I Civilingenjörsprogrammet i energisystem, 300 högskolepoäng 19 ingår i termin 6 kursen Teknisk tyska 1, 7,5hp som valbar kurs (läsperiod 3). Vidare finns möjlighet för studenter att tillbringa termin 7 vid ett utländskt universitet, där programmet har flera samarbetspartner i de tysktalande länderna. Studenterna väljer dock sällan att läsa vid ett tyskt universitet fastän Tyskland är världsledande just inom Energietechnik, detta bl a p g a bristande och ickeexistenta språkkunskaper. 19 Civilingenjörsprogrammet i energisystem används här som ett illustrerande exempel på synergieffekter med program (programschema se bilaga 2). Ett liknande förfaringssätt skulle kunna tillämpas i samband med andra program. 18

78 Bilaga 2 Ärende 7 Utvecklingsmöjligheter Civilingenjörsprogrammet i energisystem: - studenterna skulle kunna uppmuntras till att läsa Nybörjar-/Baskurs i tyska på kvartsfart/kväll vid sidan av sina heltidsstudier under sina första två år i programmet - 7,5hp-kurserna Teknisk tyska 2 och/eller Tyska i arbetslivet skulle kunna tilläggas som valbara alternativ under termin 6 (läsperiod 4) för studenter som har behörighet Steg 3 (antingen genom gymnasiestudier eller genom att läsa Nybörjar-/Baskurs i tyska) - Studenterna skulle kunna göras uppmärksamma på att de efter avslutad examen kan utöka sin kompetens och attraktivitet på arbetsmarknaden med 60hp-paketet Tyska 1 (i Tyskland) + Tyska i Tyskland med praktik, fortsättningskurs Nya synergier I princip talar ingenting emot att t.ex. studenter i MDH:s beteendevetenskapliga, samhällsvetenskapliga program etc. förvärvar kunskaper i tyska; de tyskspråkiga länderna utgör en stor kunskapsresurs och många vetenskapliga arbeten publiceras fortfarande på tyska. Det är inte ett okänt fenomen att forskning på andra språk än engelska eller nordiska språk når Sverige först på omvägar, dvs. via de engelskspråkiga diskurserna, och således med fördröjning. Även om språkkunskaper (i tyska) i sig skulle vara till gagn för många discipliner, forsknings- och utbildningsområden ser vi dock omedelbara synergieffekter, som kan utvecklas och etableras, främst mot MDH:s tekniska och ekonomiska utbildningar. Baserat på de insikter som den föreliggande utredningen kunnat visa, har vi förkastat vår ursprungliga plan att presentera potentiella synergieffekter eller -kurser för varje enskilt program vid MDH. Detta av flera anledningar: För det första skulle en sådan genomgång bli alltför omfattande; de ovan (Civilingenjörsprogrammet i energisystem, 300 högskolepoäng) föreslagna synergistiska utvecklingsmöjligheterna kan ses som ett exempel på de möjligheter som vi ser även i samband andra utbildningar. För det andra är det för de flesta program svårt att inkludera obligatoriska kurser i tyska utöver de valfria kurser som redan finns. Dels för att detta skulle leda till en urvattning av ämneskunskaper, något som arbetsgivare uppger sig inte vilja se, dels för att det skulle innebära formella problem med hänsyn till olika behörighetskrav för olika utbildningar. Däremot skulle det valfria kursutbudet i många program kompletteras med kurser i tyska. Om man tar hänsyn till det hittills presenterade, dvs. arbetsmarknadens behov av språkkunskaper i tyska, arbetsgivares önskemål om språk- och kulturkunskaper samt undersökningen kring studenternas attityder, skulle följande punkter vara vägledande för nya synergistiska utvecklingsmöjligheter: 1. Grundläggande och behörighetsgivande (för kurserna i punkterna 2.-4.) kurser a) Nybörjar- och Baskursen (15hp + 15hp) kan tilläggas som valbara kurser i tekniska/naturvetenskapliga/ekonomiska program, där det i de olika programmen finns möjlighet till valfria kurser, som inte krockar med eventuella examenskrav inom resp. huvudområde. b) Om inte tillräckligt utrymme finns i programmen, kan dessa kurser, som ger en grundkompetens i tyska och behörighet till fördjupande kurser, framhållas och marknadsföras som en extrakvalifikation utöver de huvudsakliga studierna. Fr o m ht14 ges dessa kurser på kvartsfart (dvs. 15hp över två terminer), för att underlätta för studenter att läsa dessa kurser utöver sina huvudsakliga heltidsstudier. 19

79 Bilaga 2 Ärende 7 2. Fördjupande/specialiserade 7,5hp-kurser a) Programrelevanta 7,5hp-kurser i tyska (t.ex. Teknisk tyska 1-2, Affärstyska 1-2, Tyska i arbetslivet etc.) kan läggas till som valbara kurser i tekniska/naturvetenskapliga/ekonomiska program, där det i de olika programmen finns möjlighet till valfria kurser, som inte krockar med eventuella examenskrav inom resp. huvudområde. b) Sommarterminen (15hp) skulle kunna utnyttjas för att erbjuda dessa kurser hp-kurser a) För de studenter som inte har möjlighet att läsa MDH:s kurser i Tyskland kan Tyska 1, 30hp och kanske i mindre utsträckning Tyska 2, 30hp marknadsföras som en möjlighet att efter t.ex. ingenjörs- eller ekonomiexamen skaffa sig språkliga och interkulturella kunskaper som gör studenter attraktiva för arbetsmarknaden b) De utlandsförlagda kurserna Tyska 1 i Tyskland, 30hp och kanske i mindre utsträckning Tyska 2 i Tyskland, 30hp kan marknadsföras som en möjlighet att efter t.ex. ingenjörs- eller ekonomiexamen skaffa sig språkliga och interkulturella kunskaper som gör studenter attraktiva för arbetsmarknaden 4. Utlandsförlagt (Köln-Düsseldorf-området) kurspaket med praktik, 60hp Kurspaketet om 60hp, som f n utvecklas och planeras att ges 2014, kan marknadsföras som en för Sverige unik möjlighet att förvärva fördjupade kunskaper i tyska, interkulturell kompetens och arbetslivsanknuten erfarenhet i ett annat land. En synpunkt som framkommit i samtal programsamordnare, programansvariga etc. är att en del studenter kanske inte klarar av att läsa t.ex. 15hp Nybörjar- resp. Baskursen vid sidan av sina huvudsakliga studier, eftersom heltidsstudier i sig kan vara nog så krävande. Mångårig erfarenhet från dessa kurser visar förvisso att en del studenter inte mäktar med detta och avbryter kurserna, men betydligt fler lyckas faktiskt med dessa studier. Det förefaller oss därför orimligt att inte erbjuda möjligheten, av den anledningen att alla studenter inte skulle kunna klara det, när det ändå är många som gör det. För att underlätta för studenter att läsa Nybörjarresp. Baskursen kommer dessa kurser fr o m ht14 att erbjudas på kvartsfart (dvs. 7,5hp per termin), vilket även har språkdidaktiska och -inlärningsmässiga fördelar. Våra samtal med programsamordnare, programansvariga etc. har vidare visat att man generellt är positiv till att inkludera kurser i tyska (och engelska) som valbara kurser i programmen, dock har det inte setts som någon prioriterad fråga. En återkommande farhåga var att man befarade att enbart det egna programmet inte skulle leverera eller generera tillräckligt många studenter, för att göra kurser i tyska volymmässigt och ekonomiskt bärbara. Detta är en rimlig invändning, men bara under förutsättning att man enbart tittar på ett program. Om förslagen ovan kan förverkligas inom flera eller samtliga, främst tekniska och ekonomiska program, torde detta genera ett tillräckligt stort underlag för att uppnå betydande sammantagna synergieffekter, som är till nytta för studenterna och arbetsmarknaden och i förlängningen även för MDH. Vidare har synpunkten framkommit att det kan vara problematiskt att från MDH:s sida marknadsföra kurser i tyska utöver heltidsstudier eftersom detta i sig är problematiskt. Å ena sidan finns det en stor synergipotential i detta och det skulle öka studenters konkurrensmöjligheter om framtida jobb, å andra sidan kan man fråga sig om ett lärosäte ska 20

80 Bilaga 2 Ärende 7 uppmuntra studenter till att läsa mer än heltid. I praktiken är det dock så att många studenter redan läser mer än 60hp per läsår och att studenter på ett eller annat sätt uppmuntras till det. Denna fråga bör dock beaktas vid marknadsföring/information. Sammantaget Arbetsmarknadens behov Enligt undersökningar genomförda av Svenskt Näringsliv, Företagarna, Lärarnas Riksförbund och Mälardalens högskola ses kunskaper i engelska som ett måste i affärs- och anställningssammanhang. Kunskaper och färdigheter i tyska ses som ett plus med en uttalad potential för förtroendeskapande och vidareutveckling av handelsförbindelserna med Tyskland. Tyska vid MDH Enligt de båda utvärderingar som Högskoleverket gjort håller ämnet tyska vid Mälardalens högskola hög kvalitet. Tyskan har som ämne vetenskapligt och pedagogiskt högt kvalificerad personal med ett internationellt kontaktnät. Det kollegiala samarbetet är väl utvecklat. Som undervisare i Europas största språk tar lärarna i tyska aktiv del i högskolans regionala samproduktionsarbete. Genom sina internationella och interkulturella perspektiv verkar de också i FUS:ens anda för en socialt hållbar regional utveckling. Kursutbud Synergier Det befintliga kursutbudet svarar väl mot både arbetsmarknadens behov, studentundersökningens resultat och är till stor del utvecklat med hänsyn till synergistiska möjligheter. MDH erbjuder redan nu ett väl avvägt antal grundläggande och fördjupande kurser som tvivelsutan skulle kunna öka anställbarheten för studenterna. Även om kursutbudet kan (vidare)utvecklas på sikt, består den omedelbara utmaningen dock i att förverkliga den synergipotential som nu finns i kursutbudet och att intensifiera befintliga synergier genom att: - Inkludera kurser i tyska i programscheman, t.ex. som valfria kurser - Uppmuntra studenter att bygga upp eller fräscha upp sin språkkompetens i tyska genom att läsa Nybörjar- (15hp) resp. Baskursen (15hp) på campus och/eller de flexibla och nätbaserade färdighetskurserna om 7,5hp (Kultur och samhälle i Tyskland, Virtuell vardagstyska, Deutsche Krimis 1) - Utnyttja sommarterminen för fördjupande/specialiserade 7,5hp-kurser - Informera om och marknadsföra campusutbildningar i tyska och MDH:s utlandsförlagda utbildningar i Köln både internt och externt - Informera om betydelsen av (utökade) tyskkunskaper som konkurrensparameter i ett CV när man söker jobb För att uppnå synergier krävs ett större grepp i denna fråga, dvs. aktivt stöd från högskolans ledning. Det framstår som osannolikt att verkliga synergier kan uppstå om man t.ex. inom ett program snarare ser synergier med tyska som en press att leverera eller som ett hot mot (det valfria) kursutbudet inom de egna disciplinerna. Vidare framstår det som osannolikt att enbart tyskämnets strävanden kommer att räcka för att få de ovan beskrivna synergistiska möjligheterna och effekterna att bli verklighet. Tyskämnet kan utveckla och har utvecklat ett kursutbud som håller hög kvalitet och även är relevant för andra utbildningar. Ämnet kan förvisso till en viss grad självt marknadsföra relevanta kurser, men för att uppnå mera påtagliga synergieffekter kommer det att vid MDH behövas en kultur- och attitydförändring i riktning mot att studier i tyska inte bara ses som ett plus för studenterna, utan också som ett mervärde för högskolan som helhet, ett mervärde värt att satsa på. 21

81 Bilaga 2 Ärende 7 Bilagor 22

82 Bilaga 2 Ärende 7 Bilaga 1 Intervjuer angående tyskakunskaper Telefonintervjuer våren/hösten 2013 sammanställda av Hans Eriksson, utbildningsledarstöd, UKK. I princip är det följande fem frågor som ställts. Men beroende på svaret på den första frågan så har samtalen utvecklats på lite olika sätt och vissa andra frågor kan också ha ställts. Det kan t.ex. ha ställts frågor ang. koncernspråk, omfattningen av handelsförbindelser med tyska företag, skillnader ingenjörer/civilingenjörer, behov av tyskakunskaper hos ekonomer, önskamål om omfattning på tyskakunskaper och huruvida det skulle vara motiverat att försöka få ingenjörsstudenter att läsa mer språk. 1. Hur bedömer ni vikten av kunskaper i tyska när ni anställer ingenjörer? Policy för detta? 2. Behövs kunskaper i tyska mer för vissa speciella typer av arbetsuppgifter (eller avdelningar, befattningar, anställningsbarhet, karriärmöjligheter etc.)? 3. Är det i så fall någon speciell typ av tyskakunskaper som ingenjörer behöver (allmänna språkfärdigheter, teknisk tyska, affärstyska etc.)? 4. Skulle ni önska att de ingenjörer som söker jobb hos er hade bättre kunskaper i tyska? 5. Tycker ni att ingenjörsutbildningar, förutom kurser i teknik och matematik etc., även borde innehålla kurser i tyska? Ove Nee, avdelningschef Bombardier Transportation, Västerås: Det är meriterande med kunskaper i tyska eftersom koncernen har interna verksamheter på flera ställen i Tyskland och även handelsförbindelser med Tyskland. Koncernspråket är engelska och affärsavtal diskuteras normalt på engelska men det är en stor fördel och kan underlätta samarbete om man har allmänna, eftergymnasiala kunskaper i tyska så att man kan göra sig förstådd på ett socialt vis i samband med möten utanför ordinarie arbetstid. Kunskaper i tyska underlättar också om man som anställd inom Bombardier vill arbeta i Tyskland och det kan därmed öppna karriärvägar. Kurser i tyska skulle kunna vara ett bra tillskott till ingenjörsutbildningar och borde då läggas in bland kurserna i ingenjörsprogrammet, snarare än att de är helt frivilliga. Ett sätt att påtala vikten av tyskakunskaper och motivera ingenjörsstudenter att läsa tyska, även på frivillig basis, skulle kunna vara att framhålla den statistik som visar den stora omfattningen av Sveriges affärsrelationer med Tyskland som ju är vår största handelspartner som enskilt land. Katarina Holmberg, personalchef Volvo Construction Equipment, Eskilstuna: Det är väldigt sällan vi har krav på kunskaper i tyska eller skriver i annonser att detta är en merit när vi anställer ingenjörer. Samma gäller också anställning av personal som arbetar med säljstöd. Rätt teknisk kompetens och erfarenhet samt goda kunskaper i engelska är avgörande vid anställning. Kunskaper i tyska kan vara ett plus för de som jobbar på säljsidan med support och säljstöd för återförsäljare och kunder på de lokala tyska marknaderna, men det är ändå inte avgörande vid anställningen. Produktspecialister inom säljorganisationen är ofta civilingenjörer som börjat inom produktutveckling och sedan gått över till säljsidan. Koncernspråket är engelska och goda kunskaper i engelska är däremot allt viktigare inom företaget och är även ett krav för vissa befattningar. Verksamheten på utvecklingssidan är idag global och diskussioner om t.ex. utveckling av motorer sker ofta i större grupper där många olika nationer deltar och då måste samtalen föras på engelska. Det är inte motiverat att införa kurser i tyska eller andra språkkurser som en del i en ingenjörsutbildning. Det är viktigare att studenterna får gedigna ingenjörskunskaper. Företaget erbjuder kortare språkkurser (lunchkurser) inom många olika språk för de som på eget initiativ vill förbättra sina språkkunskaper. Christina Pettersson, personalavdelningen Volvo Construction Equipment, produktutveckling, Eskilstuna: Volvo har handelsförbindelser med många olika länder, bl.a. till viss del med Tyskland. Företaget har ingen speciell policy för att bedöma vikten av tyskakunskaper vid anställning av ingenjörer. Kunskaper i engelska, däremot, bedöms som viktiga. Det kan vara bra att kunna tyska om man arbetar direkt med våra verksamheter i Tyskland, t.ex. när det gäller utveckling av motorer, men det är inte avgörande för anställning. Det är inte motiverat att i en ingenjörsutbildning införa kurser i tyska. Johan Warnström, teknisk chef för Skandinavien inom produktutveckling och strategisk produktledning ASSA ABLOY, Eskilstuna: Koncernen har stor verksamhet i Tyskland, framförallt på ingenjörssidan men kunskaper i tyska bedöms ändå inte som viktigt vid anställning av ingenjörer. Koncernspråket på ASSA är engelska och kunskaper i 23

83 Bilaga 2 Ärende 7 engelska bedöms som mycket viktiga. De språkliga kontakterna med Tyskland fungerar bra med engelska och de ingenjörer som anställs behöver inte kunna tyska. Det finns i så fall andra språk som skulle vara av större intresse för ingenjörer vid ASSA än tyska: kinesiska, spanska och franska. Tyskakunskaper (affärstyska och teknisk tyska) kan dock vara intressant på försäljningssidan om man ska träffa slutkunden i samband med försäljning lokalt i Tyskland. Det skulle också vara en fördel att kunna tyska i samband med utlandstjänst i Tyskland men sådana utlandstjänster är mycket sällsynta. Ingenjörsutbildningar ska inte spädas ut med språkkurser det är viktigare att studenterna får en gedigen ingenjörsutbildning. Inom högskolan skulle kunskaper i tyska kunna vara intressant för utbytesstudenter. Kamila Beckett, personalavdelningen ABB, Västerås: En samstämmig syn från flera olika rekryterare inom olika områden vid ABB är att kunskaper i tyska inte bedöms som särskilt viktiga vid rekrytering av ingenjörer eller ekonomer och det är mycket sällsynt att sådana färdigheter efterfrågas. Koncernspråket är engelska och goda kunskaper i engelska bedöms som mycket viktigt. Engelska räcker i allmänhet även i kontakterna med tyska klienter och det finns inget behov av att tala tyska. Tyskakunskaper öppnar inte heller några direkta karriärvägar inom ABB. Däremot finns ett behov hos många ingenjörer att förbättra sina kunskaper i engelska. Förutom behov av tekniska kunskaper finns även ett stort behov att utveckla de mjukare färdigheterna som t.ex. kommunikationsfärdigheter och skicklighet att presentera resultat för icke-specialister, att förhandla och att arbeta i grupp och utveckling av sådana färdigheter kan gärna ges större plats i ingenjörsutbildningar. Men ingenjörsutbildningar ska nog inte innehålla språkkurser, åtminstone inte obligatoriska sådana och definitivt inte på bekostnad av kurser inom matematik och teknik, i så fall ska språkstudier av ingenjörsstudenter ske på frivillig basis. Mats Hultberg, VD, Svenska Handelskammaren i Tyskland (Düsseldorf): Svenska Handelskammaren i Tyskland är en intresseorganisation (medlemsorganisation) för svenska företag som bedriver handelsverksamhet i Tyskland. Det är alltså inte en statlig organisation. Handelskammaren arbetar tillsammans med omkring 400 stora och små svenska företag. Svenska utlandshandelskammare finns för övrigt på ungefär 50 olika platser i världen och de är samtliga lokala föreningar. Svenska Handelskammaren i Tyskland är också en del av det bilaterala handelsfrämjandet och arbetar med att på olika sätt främja handeln mellan Sverige och Tyskland, t.ex. genom att marknadsföra Tyskland i Sverige. På den tyska sidan i detta handelsfrämjande finns den Tysk- Svenska Handelskammaren (Stockholm) som då är en del av det Tyska handelskammarsystemet och är en intresseorganisation för tyska företag som arbetar i Sverige. Handelskammaren arbetar inte direkt med rekrytering till svenska företag i Tyskland men kan ändå vara indirekt involverad i rekryteringsfrågor genom sitt arbete med förmedling av kontakter mellan svenska och tyska företag. Vi (handelskammaren) har en tydlig uppfattning att det är viktigt med tyskakunskaper hos t.ex. ingenjörer och ekonomer i svenska företag som har handelsförbindelser med tyska företag. Organisationen Svenskt näringsliv gjorde för ca 2 år sedan en undersökning bland sina medlemsföretag om behovet av kunskaper i främmande språk i utrikeshandeln. Även där framkommer att språkkunskaper och speciellt då kunskaper i tyska är viktiga och att företag har svårt att hitta personal som besitter både fackkompetens och språkkunskaper i tyska. Tyska företag kan ha engelska som koncernspråk, men i mindre omfattning än svenska företag. För svenska företag är engelska viktigt eftersom Sverige är ett litet land och växande svenska företag måste ut i världen för att hitta marknader. Tyskland är 10 gånger större än Sverige och en stor marknad i sig och den tyska näringslivsstrukturen är helt annorlunda än den svenska. Tyska företag domineras av medelstora företag (som dock kan vara stora med svenska mått), ofta familjeägda, ofta starkt regionalt förankrade och långsiktiga i sin verksamhet. Detta gör att koncernspråksfrågan inte hanteras på samma sätt som i Sverige. Man kan alltid göra sig förstådd på engelska i kontakten mellan svenska och tyska företag men kunskaper i tyska är viktiga eftersom man då kan bygga ett mycket större förtroende och gå djupare i affärsrelationerna. Det är skillnad mellan att göra sig förstådd och att bygga en långsiktig affärsrelation. När man lär sig ett språk så lär man sig inte bara ett språk utan också annat om landet t.ex. om dess historia och kultur. Språkkunskaper är ett sätt att visa intresse och respekt och det är därmed en förtroendebyggande komponent. Man blir också väl bemött i Tyskland om man visar att man försöker prata tyska även om språkkunskaperna kanske är begränsade. Om man ska uttrycka hur väl man behärskar ett språk finns ett uttryck på tyska som säger är man förhandlingssäker på språket? Där är det nog ganska få i Tyskland som betraktar sig själva som tillräckligt bra på engelska för att vilja gå in i en affärsförhandling på engelska. Här är det viktigt att som svenskt företag bygga ett förtroende genom att 24

84 Bilaga 2 Ärende 7 visa att man försöker prata tyska. Tyskland är också mer regionalt än Sverige och olika regioner i Tyskland kan vara olika öppna när det gäller språkfrågan. Tyskland är med bred marginal Sveriges största handelspartner om man både räknar både import och export och behovet av tyskakunskaper inom svenska företag är därmed inte något man ska underskatta. Det finns också en enorm potential och stora möjligheter för vidareutveckling av handelsförbindelserna med Tyskland. Sverige har sedan lång tid tillbaka nära förbindelser med Tyskland, bilden av Sverige är positiv i Tyskland och på många sätt är manegen krattad för svenska företag i Tyskland. Sett ur mitt (handelskammarens) perspektiv så borde ingenjörsutbildningar innehålla, eller erbjuda möjligheten att läsa, kurser i tyska och det är motiverat att framhålla betydelsen av tyskakunskaper till studenterna. Behovet av tyskakunskaper kan marknadsföras så som vi diskuterat genom att man framhåller betydelsen av detta om man vill ha kontakt med den tyska marknaden och tyska samarbetspartners. Det finns ett citat (påstås komma från Willy Brandt) som kanske sammanfattar situationen: om ni vill köpa från mig så kan vi prata engelska om ni vill sälja till mig så får vi prata tyska. (Eller något i den stilen, Hans anmärkning.) Om högskolan vill lyfta fram betydelsen av tyskakunskaper i t.ex. ingenjörsutbildningar så står vi gärna till förfogande om vi kan delta eller hjälpa till på något sätt i detta. 25

85 Bilaga 2 Ärende 7 Bilaga 2 Programschema för Civilingenjörsprogrammet i energisystem, 300 hp 26

86 Bilaga 2 Ärende 7 Programschema för 2013/2014 YCT01 Programschema för Civilingenjörsprogrammet i energisystem, 300 högskolepoäng Programkod: YCT01 Gäller för läsåret 2013/2014 Programschemat är granskat och godkänt av Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Om programschemat Varje utbildningsprogram har en fastställd utbildningsplan där det bl.a. framgår alla i programmet ingående kurser uppdelat på termin. Utbildningsplanen kompletteras årligen med ett programschema där det framgår i vilken läsperiod en programkurs går, i vilken ort den går, om den krockar med en annan kurs, osv. Programschemat gäller för ett läsår i taget. K1, K2 osv. i läsperiodskolumnerna står för schemapositioner och visar om kurserna krockar eller inte. Kurser med samma K-värde krockar, kurser med olika K-värden krockar inte. Kurser med värdet X kan kollidera med andra kurser i läsperioden. pg anger att du har platsgaranti till kursen just den läsperioden och den programterminen. konk anger att du söker i konkurrens med alla övriga programstudenter vid MDH. E anger att kursen ges i Eskilstuna och V att den ges i Västerås. I kolumnen Överlappande kurser anges kurser som helt eller delvis överlappar med den aktuella kursen på raden. Om du läst överlappande kurser får du bara tillgodoräkna dig överlappande poäng en gång i en examen. Ett X i kolumnen betyder att det inte finns överlappande kurser. Kontakta din studievägledare för mer information. Nivå och klassificering av successiv fördjupning Högskolan använder följande beteckningar för klassificering av successiv fördjupning där G anger att kursen tillhör utbildning på grundnivå och A att kursen tillhör avancerad nivå: G1N G1F G1E G2F G2E GXX A1N A1F kurs med endast gymnasiala förkunskapskrav kurs med mindre än 60 hp kurs/kurser på grundnivå som förkunskapskrav kurs som innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen kurs med minst 60 hp kurs/kurser på grundnivå som förkunskapskrav kurs med minst 60 hp kurs/kurser på grundnivå som förkunskapskrav och som innehåller examensarbete för kandidatexamen kurs som ej kan klassificeras enligt ovanstående modell kurs med endast kurs/kurser på grundnivå som förkunskapskrav kurs med kurs/kurser på avancerad nivå som förkunskapskrav 1

87 Bilaga 2 Ärende 7 Programschema för 2013/2014 YCT01 A1E A2E AXX kurs som innehåller examensarbete för magisterexamen kurs som innehåller examensarbete för masterexamen kurs som ej kan klassificeras enligt ovanstående modell Tidigare användes GN som angav att kursen tillhör utbildning på grundnivå och AN att kursen tillhör avancerad nivå. 100, 200 resp. 300 angav den successiva fördjupningsnivån inom grundnivån. För fördjupning på avancerad nivå, se resp. kursplan. Val inom programmet Under utbildningens gång kan du komma att ges möjlighet att välja kurser inom programmet. Valet sker senast 15 april inför en hösttermin och 15 oktober inför en vårtermin. Inför dessa val informerar värdakademin om de olika valmöjligheterna och om hur det går till att välja. När du gör dina val ska du alltid utgå från utbildningsplanen tillsammans med examenskraven för den examen du vill uppnå. Kontakta din studievägledare för mer information. För att kunna bli antagen till en kurs måste du alltid uppfylla de särskilda behörighetskrav som anges i kursplanen, oavsett om du har platsgaranti eller inte. För mer information om kursval inom program, se MDHs webbsida för Är student ( Anmälan och antagning ). Se även den lokala examensordningen som innehåller alla examensbeskrivningar. Övriga upplysningar Beroende på antalet sökande till de enskilda kurserna, kan kurser komma att ställas in. Du bör därför ange reservalternativ vid kursvalet. Termin 1 och 2 för utbildning som startar höstterminen 2013 Rubrik/kursnamn Kurs kod Läsperioder a b a b a b a b pg/ konk Nivå/ fördjupning Högskolepoäng Studietakt, studieform, ort Överlappande kurser Energiteknik Elkunskap - grundkurs ERA100 G1F 7,5 K4 K4 pg Halvfart V Tillämpad termodynamik ERA102 G1F 7,5 K1 K1 pg Halvfart V WER020 Strömningsteknik ERA101 G1F 7,5 K1 K1 pg Halvfart V Övriga kurser Vetenskapligt arbete och kommunikation - Energiteknik TOA101 G1N 7,5 K1 K3 TOA100 G1N 7,5 K1 K1 K3 K3 Grundläggande beräkningsoch ritverktyg Matematik/tillämpad matematik Grundläggande vektoralgebra MAA123 G1N 7,5 K2 K5 K1 K3 pg pg Halvfart V SÖÄ102 Halvfart V SÖÄ101 K2 K5 pg Halvfart V Grundläggande kalkyl MAA124 G1N 7,5 K2 K5 K2 K5 pg Halvfart V Differential och integralkalkyl II MMA127 G1F 7,5 K3 K3 pg Halvfart V 2

88 Bilaga 2 Ärende 7 Programschema för 2013/2014 YCT01 Termin 3 och 4 för utbildning som startade höstterminen 2012 Rubrik/kursnamn Kurs kod Läsperioder a b a b a b a b pg/ konk Nivå/ fördjupning Högskolepoäng Studietakt, studieform, ort Överlappande kurser Energiteknik Värmeöverföring ERA106 G1F 7,5 hp K1 K1 pg Halvfart V WA1090 Styrning av energisystem ERA104 G1F 7,5 hp K2 K2 pg Halvfart V WA3120 Vind och vattenkraft ERA105 G1F 7,5 hp K1 K1 pg Halvfart V WER005 Energi, miljö och resurser MXA111 G1F 15 hp K2 K2 K2 K2 pg Halvfart V Kyl- och värmepumpsteknik ERA111 G1F 7,5 hp K4 K4 pg Halvfart V Fjärrvärmeteknik ERA109 G1F 7,5 hp K1 K1 pg Halvfart V WE1010 Solceller och solfångare ERA107 G1F 7,5 hp K2 K2 pg Halvfart V BTA308 Termin 5 och 6 för utbildning som startade höstterminen 2011 Rubrik/kursnamn Kurs kod Läsperioder Energiteknik Förbrännings- och rökgasreningsteknik Nivå / fördjup - ning a b a b a b a b pg/ konk Högskolepoäng Studietakt, studieform, ort Överlappande kurser ERA202 G2F 7,5 hp K1 K1 pg Halvfart V WER010 Värme-och kraftteknik ERA203 G2F 15 hp K3 K3 K3 K3 pg Halvfart V Språk Teknisk engelska ENA104 G1N 7,5 hp X X pg Halvfart V, kväll Teknisk Tyska 1 TYA115 G1F 7,5 hp X X konk Distans Interkulturell kommunikation Interkulturell kommunikation i ett SVA118 G1F 7,5 hp K3 K3 pg Halvfart V globalt perspektiv Matematik/Tillämpad matematik Applied Matrix Analysis MAA704 A1N 7,5 hp K4 K4 pg Halvfart V Numeriska metoder MMA132 G1F 7,5 hp K2 K2 pg Halvfart V Företagsekonomi Organisation FOA112 G1N 7,5 hp K1 K1 Pg Halvfart V 3

89 Bilaga 2 Ärende 7 Programschema för 2013/2014 YCT01 Termin 7 och 8 för utbildning som startade höstterminen 2010 Rubrik/kursnamn Energiteknik Systematisk Energieffektivisering (energihushållning) Kurs kod Nivå / fördjup - ning Läsperioder a b a b a b a b pg/ konk Högskolepoäng Studietakt, studieform, ort ERA201 G2F 7,5 hp K2 K2 pg Halvfart V Internationella energisystem ERA301 A1N 7,5 hp K1 K1 pg Halvfart V Processmodellering ERA302 A1F 7,5 hp K2 K2 pg Halvfart V Processimulering ERA304 A1F 7,5 hp K1 K1 Pg Halvfart V Processoptimering ERA303 A1N 7,5 hp K2 K2 pg Halvfart V Ekonomi Ekonomiska kalkyler och intern styrning FOA114 G1N 7,5 hp K1 K1 pg Halvfart V Överlappande kurser Organization Basics EFO523 G1N 7,5 hp K3 K3 pg Halvfart V EFO227 Matematik/Tillämpad matematik Probability Theory and Statistical Inteference MAA131 G1F 7,5 hp K3 K3 pg Halvfart V Studier utomlands X X X X 4

90 Bilaga 1 Ärende 8 Utskottet för grundutbildning 2: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH /14 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara 1 (2) BESLUTSPROMEMORIA Avveckling av kandidatexamen i energiteknik Bakgrund Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 14 februari 2014 inkommit med en ansökan om att avveckla teknologie kandidatexamen med huvudområdet energiteknik, mot bakgrund av att Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i sin utvärdering av teknik- och ingenjörsutbildningar har gett denna examen omdömet bristande kvalitet. Faktasammanställning Kandidatexamen i energiteknik uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp, varav minst 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet energiteknik varav minst 30 hp på nivå G2 vari ingår ett självständigt arbete om minst 15 hp. Minst 22,5 hp matematik/tillämpad matematik ska ingå. Energiingenjörsprogrammet (YHT03) vid MDH leder till en kandidatexamen i energiteknik parallellt med högskoleingenjörsexamen. Enbart ett fåtal studenter väljer att ta ut en kandidatexamen efter slutförd utbildning, och under den senaste femårsperiden har enbart fyra examensbevis för kandidatexamen i energiteknik utfärdats (att jämföra med elva högskoleingenjörsexamina under samma period). Akademins huvudsakliga motiv för avveckling är resultatet från UKÄ:s utvärdering hösten 2013, som gav kandidatexamen i energiteknik omdömet bristande kvalitet (dnr MDH /12). I sin analys och åtgärdsplan utifrån utvärderingsresultaten argumenterar akademi EST för att avveckla kandidatexamen i energiteknik och fakultetsnämnden fattade den 20 februari 2014 beslut om att godkänna akademins begäran om att avveckla examen som åtgärd, under förutsättning att akademin inkommer med underlag för avveckling. Akademins avsikt är att fortsätta ge energiingenjörsprogrammet, med högskoleingenjörsexamen i energiteknik som enda examensutgång. Överväganden Det låga antalet uttagna examina, tillsammans med kritiken som ges i utvärderingen samt möjligheten för studenter att ändå ta ut en högskoleingenjörsexamen, bedöms som rimliga argument för att avveckla examen. Fakultetsnämnden har också fattat beslut om att godkänna akademins åtgärdsplan, där åtgärden kan sammanfattas som att avveckla examen. Ett beslut om avveckling av examen får också till följd att utbildningsplanen för energiingenjörsprogrammet måste revideras under rubriken examen.

91 Bilaga 1 Ärende 8 Beredningens förslag till beslut att avveckla teknologie kandidatexamen med huvudområdet energiteknik från och med den 1 juli att att studenter som har påbörjat sina studier vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2014 ska ha rätt att erhålla nämnd examen, dock längst till och med den 31 december revidera utbildningsplanen för energiingenjörsprogrammet gällande examen att gälla för utbildning som startar höstterminen 2014 och framåt. 2 (2)

92 Bilaga 1 Ärende 9 Utbildnings- och forskningssektionen (1) Handläggare Michael Rogefelt Utskottet för grundutbildning Genomförd, pågående och kommande UKÄ-utvärdering enligt system Mycket hög kvalitet (2 st) Folkhälsovetenskap kandidat Sociologi kandidat Omdömen hittills om Mycket hög kvalitet innebär för MDH:s vidkommande en extra resurstilldelning om nära fyra miljoner för I jämförelse med flertalet andra storleksmässigt jämförbara lärosäten, är denna tilldelning mycket bra. Hög kvalitet (19 st) Arbetsvetenskap magister Folkhälsovetenskap magister Företagsekonomi kandidat Psykologi kandidat Psykologi magister Sociologi magister Statsvetenskap kandidat Tyska kandidat Sjukgymnastexamen Sjukgymnastik kandidat Litteraturvetenskap kandidat Matematik master Nationalekonomi kandidat 1 Information om utvärderingssystemet här: d0dad html och här: Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: info@mdh.se Org.nr:

93 Bilaga 1 Ärende 9 Produkt- och processutveckling högskoleingenjör 2 Produkt- och processutveckling civilingenjör Produkt- och processutveckling master Företagsekonomi magister Sjuksköterskeexamen Vårdvetenskap kandidat 2 (5) Omdömen om Hög kvalitet innebär att MDH får behålla examenstillstånd för utvärderad examen. Bristande kvalitet (13 st) Ledarskap magister (avvecklad efter beslut om ifrågasättande 3 ) Engelska kandidat Spanska kandidat (avvecklad efter beslut om ifrågasättande) Matematik kandidat Flygteknik högskoleingenjör Byggnadsteknik högskoleingenjör Nätverksteknik högskoleingenjör Energiteknik högskoleingenjör Energiteknik kandidat Innovationsteknik kandidat Datavetenskap kandidat Datavetenskap magister Datavetenskap master Uppföljning Omdöme och beslut om bristande kvalitet innebär att examenstillstånd för utvärderad examen är ifrågasatt av UKÄ. Ytterst kan examenstillstånd återkallas på detta ifrågasättande. För att undvika indraget examenstillstånd ska lärosätet senast ett år från beslut om bristande kvalitet inkomma med analys om vad bristerna utifrån yttrandet närmare består i och därutöver till myndigheten lämna en redovisning på vidtagna åtgärder för bristernas avhjälpande. Fakultetsnämnden följer uppmärksamt akademins arbete med åtgärder dels utifrån UKÄ:s yttranden om bristande kvalitet dels utifrån UKÄ:s fastställda anvisning - Vägledning för uppföljning av ifrågasatta examenstillstånd 4. 2 För teknik/huvudområde Produkt- och processutveckling har MDH inrättade högskoleingenjörsexamina Innovation, produktion och produktdesign samt Innovation, produktion och logistik. 3 Avvecklad examen utvärderas ej. UKÄ avskriver utvärderingsärendet i de fall granskning påbörjats.

94 Bilaga 1 Ärende 9 Som ett led i uppföljningsprocessen med anledning av ifrågasatta examen i nationalekonomi (NEK) och företagsekonomi (FEK) har akademi EST inkommit till nämnden med slutrapport för analys- och åtgärdsredovisningen till UKÄ. Analys- och åtgärdsrapporterna har därefter passerat nämnd- och rektorsbeslut. Analys- och åtgärdsredovisningen delgavs UKÄ den 23 april Den 8 oktober 2013 fattade UKÄ beslut om att det inte längre finns anledning att ifrågasätta kandidatexamen inom huvudområdet NEK vid MDH. Efter omprövning har denna examen nu erhållit omdömet hög kvalitet. Samma besked har delgetts gällande ifrågasatt FEK-magister. 3 (5) Ifrågasatt examen i ledarskap har avvecklats på MDH:s eget initiativ och dokumentation för detta har delgetts UKÄ. Den 8 oktober 2013 beslutade myndigheten att det inte längre finns skäl att pröva frågan om examenstillståndet. Ärendet avskrivs därför från vidare handläggning. Med anledning av ifrågasatt examen inom huvudområdet engelska har slutrapport för ärendet behandlats på nämndens möte den 25 oktober Slutrapporten motsvarar den analys- och åtgärdsredovisning som nu delgetts UKÄ. Myndigheten har den 5 mars 2014 delgett MDH krav om att inkomma med kompletteringar gällande analys- och åtgärdsredovisningen. Dessa kompletteringar ska vara UKÄ tillhanda senast den 19 mars Gällande ifrågasatt examen inom huvudområdet spanska har akademi UKK inkommit till nämnden med ett begränsat underlag om analys- och åtgärdsredovisning då denna examen avvecklats enligt nämndens beslut den 30 maj Detta beslut har delgetts UKÄ. Akademi UKK:s analys och åtgärdsplan gällande ifrågasatt kandidatexamen inom huvudområdet matematik, har behandlats på nämndens möte den 12 december Lägesrapport för ärendet behandlas på nämndens möte den 16 april Analys- och åtgärdsredovisning för denna ifrågasatta examen ska vara UKÄ tillhanda senast den 5 september Uppföljning kommer framöver att ske beträffande ifrågasatta examina inom teknikområdet där UKÄ den 28 oktober 2013 fattade beslut om bristande kvalitet för 9 av 12 utvärderade examina vid MDH. Uppföljningen kommer att ske enligt gängse rutiner. Akademiernas redovisning av analys- och åtgärdsplaner behandlades på nämndens möte den 20 februari Då resultatet från teknikutvärderingarna visade mycket stor andel beslut om bristande kvalitet (tre fjärdedelar bristande) för MDH jämfört med riket i övrigt (ca en tredjedel bristande) har berörda akademichefer redan på nämndmötet den 12 december 2013 redovisat en inledande analys och åtgärdsplan. Nämnden har också via prodekan för grundutbildning tillsammans med akademi IDT och EST initierat ett mer övergripande arbete 4 UKÄ:s vägledning för uppföljning av ifrågasatta examenstillstånd här: ambetet.se/download/ f55713bbd / vagledning-uppfoljning-feb2013.pdf

95 Bilaga 1 Ärende 9 för analys och åtgärder gällande ifrågasatta teknikexamina. Berörda akademichefer har också deltagit på styrelsemötet den 2 december 2013 för att där lämna analys om det uppkomna läget och därtill meddelat besked om hur ifrågasatta teknikexamina ska försvaras. Analys- och åtgärdsredovisningar gällande ifrågasatta teknikexamina vid MDH ska delges UKÄ senast den 27 oktober (5) Fördelning i antal och procent av de olika besluten Mycket hög kvalitet, Hög kvalitet och Bristande kvalitet. MDH (32 utvärderingar) Kvalitet Antal Andel Mycket hög kvalitet 2 6% Hög kvalitet 19 60% Bristande kvalitet 11 34% (Avvecklade 2) Hela landet (1 618 utvärderingar) Kvalitet Antal Andel Mycket hög kvalitet % Hög kvalitet % Bristande kvalitet % Jämfört med genomsnittet för riket har MDH avsevärt mindre andel omdömen om mycket hög kvalitet och därtill betydande större andel omdömen om bristande kvalitet. MDH har också mindre andel omdömen om hög kvalitet jämfört med riksgenomsnittet. Pågående utvärderingar förutom uppföljning av ifrågasatta examen Omgång 5 som för MDH:s vidkommande innebär utvärdering av vårdvetenskap (8 st utvärderingar) pågår delvis. Förutom Sjuksköterskeexamen och Vårdvetenskap kandidat där MDH delgivits omdömen om hög kvalitet, väntas under våren ytterligare beslut för fem utvärderingar gällande omgång 5.

96 Bilaga 1 Ärende 9 Ytterligare har under hösten 2013 utvärderingsomgång 6 inletts vilken är den sista omgången i det system som nu är aktuellt. Följande examina vid MDH är aktuella för utvärdering under omgång 6: 5 (5) Socialt arbete magister Informationsdesign kandidat Pedagogik kandidat Specialpedagogik magister Specialpedagogik kandidat Beslut om kvalitet för dessa examina kommer att fattas av UKÄ under I januari 2015 kommer ny utvärderingscykel påbörjas. Det nya utvärderingssystemet förväntas likna det nuvarande systemet och ha sin utgångspunkt i de nationella examensmålen och med fokus på resultat när det gäller utvärderingsmetod.

97 Bilaga 1 Ärende 10 Utskottet för grundutbildning: #2: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH /12 Besluts-PM Handläggare Michael Rogefelt 1 (4) BESLUTSPROMEMORIA Uppföljning av ifrågasatt examen matematik/tillämpad matematik kandidat där Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om bristande kvalitet Bakgrund I pågående kvalitetsutvärdering fattade UKÄ den 6 september 2013 beslut om bristande kvalitet för kandidatexamen inom huvudområdet matematik/tillämpad matematik vid MDH. Beslut om bristande kvalitet benämns också som ifrågasatt kvalitet. Lärosäte som fått omdömet bristande kvalitet ska utifrån yttrande i UKÄ:s beslut om ifrågasatt examen inom ett år till myndigheten lämna in en analys av framförd kritik för utbildningen (examen), samt en redovisning av vilka åtgärder man vidtagit för att avhjälpa påtalade brister. UKÄ fattar därefter beslut om ifrågasatt examenstillstånd ska återkallas eller inte. Lärosätet har också möjligheten att som svar på UKÄ:s beslut om bristande kvalitet, avveckla utvärderad examen. Vid ett sådant förfarande avslutar myndigheten utvärderingen. Fakultetsnämnden har med anledning av beslut om bristande kvalitet beslutat att berörd akademi i ett första skede skyndsamt ska inkomma med en analys och en åtgärdsplan som utifrån UKÄ:s beslut och tillhörande underlag utgör en analys av vad påtalade kvalitetsbrister närmare består i, samt som beskriver de åtgärder som anses nödvändiga att vidta för att åtgärda bristerna. Akademin ska vidare senast fyra månader efter beslut om bristande kvalitet inkomma till nämnden med en lägesrapport för åtgärdsarbetet och ytterligare därefter till nämnden redovisa slutrapport motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning som ska delges UKÄ senast den 5 september Det åligger också akademin att till nämnden redovisa en konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell ifrågasatt examen Med anledning av beslut om bristande kvalitet för kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik har Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) nu

98 Bilaga 1 Ärende 10 inkommit till utskottet för grundutbildning med den lägesrapport som efterfrågas för ärendet. 2 (3) Akademi UKK har varit ansvarig för framtagandet av föreliggande lägesrapport. I uppföljningsarbetet av ifrågasatt examen har ämnesansvariga och utbildningsledare deltagit under avdelningschefs ledning. Akademichef har hållits informerad i ärendet. UFO har deltagit i möten på akademin där ansvarig arbetsgrupp för uppföljningen närvarat. UFO har vidare tagit fram tidsplan i ärendet för akademins avrapportering till nämnden. Ytterligare har UFO berett ärendet till utskott och nämnd. Utskottet för teknikutbildningar har vid sitt möte den 21 november 2013 berett akademins framställda underlag Analys och åtgärdsplan för ärendet. Fakultetsnämnden har vid sitt möte den 12 december behandlat och fatta beslut för samma dokument. Vid mötet beslutade nämnden: Att godkänna föreliggande analys- och åtgärdsplan och därtill rekommendera akademin: Att det behövs en introducerande metodkurs tidigare i utbildningen samt att numrera de identifierade problemen och tydligare koppla åtgärderna mot problemen och visa på hur de specifikt löser problemet. Alternativa beslut Utskottet har att fatta beslut om att föreslå nämnden godkänna föreliggande lägesrapport eller att godkänna densamma med förslag till akademin på kompletteringar eller andra förändringar. Konsekvensanalys En möjlig konsekvens av UKÄ:s beslut om bristande kvalitet för viss examen är att lärosätet i slutänden får ifrågasatt examenstillstånd indraget. Vad denna situation exakt innebär är inte helt klarlagt men i alla hänseenden skulle ett indraget examenstillstånd innebära negativa konsekvenser för både utbildning som direkt berörs av examentillståndet och för MDH som helhet. Överväganden Aktuell ifrågasatt examen har fått kritik på fyra av fem utvärderade mål inklusive kritik för mål 1. Kritik gällande mål 1 kan sägas vara särskilt allvarlig då detta examensmål bland annat formulerar kunskapskrav om vetenskaplig grund och tillämpliga metoder för huvudområdet. Utskottet bör för sitt förslag till beslut överväga om den nu framställda lägesrapporten på ett övertygande sätt visar att akademins planerade åtgärder enligt tidigare redovisad åtgärdsplan,

99 Bilaga 1 Ärende 10 implementerats i rimlig omfattning. För detta har utskottet att ta hänsyn till UKÄ:s krav på att analys- och åtgärdsredovisningen endast ska innehålla genomförda och dokumenterade åtgärder och att dessa måste vara genomförda senast 5 september (3) Utskottet har också för sin beredning att beakta fakultetsnämndens tidigare beslut gällande analys och åtgärdsplan. När det gäller nämndens beslut om att det behövs en introducerande metodkurs tidigare i utbildningen har akademin replikerat att: Nämnden efterlyste en metodkurs tidigt i utbildningen. En sådan är dock inte tillämplig inom matematikämnet, där ämnets karaktär gör att varje kurs utgör en metodkurs inom sitt område. Istället är det viktiga, som UKÄs rapport påpekade, att det ingår kurser inom alla centrala områden i matematik I samband med lägesrapporten åligger det akademin att till nämnden redovisa en konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell ifrågasatt examen. Utskottet har således för sin beredning att bedöma konsekvensanalysen och de ställningstaganden som akademin valt med utgångspunkt i denna. Akademin kommer i konsekvensanalysen fram till slutsatsen att en avveckling av aktuell examen skulle innebära negativa konsekvenser för MDH på flera sätt och akademin argumenterar således för ett försvar av ifrågasatt kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik. Akademin anför att avveckling av aktuell examen bland annat skulle kunna leda till: Att det inte längre kommer finnas förutsättningar att ge matematikkurser på engelska, vilket försämrar MDHs internationella profil Ett minskat lärarbehov som skulle leda till uppsägningar, troligen av några av de nyrekryteringar av lektorer som gjordes 2013, vilket skulle vara en allvarlig kompetensförlust som direkt skulle märkas i kvaliteten på utbildningen i matematik och därmed på alla de program där matematik ingår Viss minskad allmän status som lärosäte Klart minskad attraktionskraft för MDH som arbetsgivare för lärare i matematik Förlorad möjlighet att utveckla det nya svenskspråkiga kandidatprogrammet i Teknisk matematik som vi annars hoppas kunna starta Att försvåra ansträngningarna att uppnå hög kvalitet inom civil- och högskoleingenjörsutbildningarna där matematik/tillämpad matematik är ett centralt ämne. Beredningens förslag till beslut Förvaltningsberedningen finner i huvudsak att akademi UKK i

100 Bilaga 1 Ärende 10 lägesrapporten visar att tidigare framställda planerade åtgärder implementerats i rimlig omfattning. Bland annat har processen för revidering av utbildningsplan för programmet Analytical Finance, 180 hp (program där aktuell examen är examensutgång) avancerat fram till behandling i utbildningsutskottet. Revideringen innebär en förstärkning av särskilda matematikkurser i programmet samt en renodling av examensinriktning mot matematik/tillämpad matematik. Tillförandet av nya matematikkurser i är i linje med bedömargruppens yttrande om att programmet saknar vissa centrala kurser i matematik. 4 (3) Förslag till beslut för revidering av aktuell utbildningsplan anger att förändringen ska gälla från och med 1 juli Givet att beslut fattas enligt detta datum har akademin dokumenterad åtgärd att redovisa till UKÄ innan den 5 september 2014 då analys- och åtgärdsredovisning senast ska vara myndigheten tillhanda. Den sedan tidigare redovisade förstärkningen av lärarresursen har förtydligats bland annat genom att ange forskningsmeriterade lärares deltagande i specifika kurser. I lägesrapporten anges också att akademiskt meriterade lärare får särskilt uppgift att leda och ansvara för examinationsprocessen. Bland annat ges tre lärare med professors grad ansvar att formulera bedömningsgrunder för examensarbeten. Dessa bedömningsgrunder ska göras kända för handledare, examenitorer och studenter i ett reviderat vägledningsdokument. I lägesrapporten framgår inte uppenbart att bedömningsgrunderna för examensarbetena kommer ha tydlig utgångspunkt i de nationella examensmålen för aktuell examen. Det är förvaltningsberedningens uppfattning att detta bör tydligöras av akademin i analys- och åtgärdsredovisningen till UKÄ. När det gäller nämndens tidigare beslut om förslag på kompletteringar i analys- och åtgärdsredovisningen, finner förvaltningsberedningen det som befogat av akademin att inte beakta nämndens beslut om Att det behövs en introducerande metodkurs tidigare i utbildningen. Akademins argumentation i lägesrapporten om att inte fästa avseende vid detta förslag, synes rimlig. I övrigt har akademin i lägesrapporten svarat upp mot nämndens tidigare beslut. Akademins konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell ifrågasatt examen framställer en rad potentiella negativa konsekvenser som kan tänkas uppstå om aktuell ifrågasatt examen avvecklas. Med utgångspunkt i analysen tar akademin starkt ställning för att (fortsätta) försvara ifrågasatt kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik. Förvaltningsberedningen finner akademins konsekvensanalys relevant. Beredningen finner också ställningstagandet om att (fortsätta) försvara ifrågasatt examen som lika relevant.

101 Bilaga 2 Ärende 10 Lägesrapport för ifrågasatt kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik Enligt fakultetsnämndens önskemål inges här en lägesrapport för arbetet med att försvara examenstillståndet för kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik. Arbetet med svaret till UKÄ har gått vidare. Aktuell version bifogas. Den bygger på den skiss som ingavs till nämnden i oktober men är betydligt mer genomarbetad. Några punkter värda att notera: Enligt nämndens rekommendation är bristerna nu numrerade så att det ska vara lätt att följa hur brister och åtgärder hänger samman. Efter diskussion inom arbetsgruppen har en helt ny åtgärd tillkommit: en planerad workshop bland lärarna i syfte att förändra kulturen kring bedömning av skriftliga uppgifter i matematik så att den alltid omfattar bedömning även av den skriftliga presentationen (åtgärd Å8). Det är nu bättre beskrivet att den nya utbildningsplanen innebär en genomgripande förändring i kursutbud i form av ett antal nya matematiska kärnkurser i årskurs 2 som läses av samtliga studenter som siktar mot examen i matematik/tillämpad matematik, med eller utan inriktning. Nämnden efterlyste en metodkurs tidigt i utbildningen. En sådan är dock inte tillämplig inom matematikämnet, där ämnets karaktär gör att varje kurs utgör en metodkurs inom sitt område. Istället är det viktiga, som UKÄs rapport påpekade, att det ingår kurser inom alla centrala områden i matematik. Det är detta som införandet av de nya kärnkurserna i årskurs 2 ser till. UKÄ vill att högskolans svar styrker åtgärdernas genomförande genom webblänkar till officiella källor (kursplaner, protokoll, etc.). I nuvarande version anges endast plats för sådana webblänkar; de läggs sedan in i augusti så att alla adresser är garanterat aktuella. Lägersrapporten ska också omfatta en konsekvensanalys, vilken följer här. För denna analys noterar vi först att vad som är de huvudsakliga åtgärderna för att vi ska behålla examenstillståndet: förstärkning av resurser för examensarbeten (redan gjort) och inrättade av ett handledarkollegium för examensarbeten (från våren 2014) anställning av nya lektorer (fyra redan anställda, ytterligare ett par ska rekryteras nästa läsår enligt akademins kompetensförsörjningsplan) förändring av utbildningsplan och utgångar från Analytical Finance (från 2014/15) inrättande av några nya kurser (ges från läsår 2014/15 eller 2015/16) Dessa åtgärder syftar till diverse positiva konsekvenser för kvaliteten på utbildningen i matematik/tillämpad matematik, vilka diskuteras i åtgärdsplanen. De betingar också vissa kostnader, men inte särskilt stora. Förstärkning av resurser för examensarbeten har skett genom omprioriteringar inom UKK. Nyanställda lektorer ersätter pensionsavgångar. Arbetet med nya utbildnings- och kursplaner är en del av ett fortlöpande kvalitetsarbete. Rekrytering av studenter till nya kurser bedöms inte vara något problem givet att programmet fortsatt rekryterar tillräckligt väl. Om examenstillståndet dras in bedömer vi att det får negativa konsekvenser. Vi vill till att börja med klarlägga att matematikämnet är centralt för hela högskolan, i och med dess betydelse för tekniska utbildningar, ekonomiutbildningar, och även lärarutbildning. Det är

102 Bilaga 2 Ärende 10 därför helt väsentligt att matematiken är välmående och det kräver att vi har examenstillstånd på alla nivåer. Konsekvenserna av att förlora kandidatexamenstillståndet bör beaktas både på kort och lite längre sikt: Utan examenstillstånd måste programmet i Analytical Finance läggas ner (åtminstone de spår som leder till examen i matematik/tillämpad matematik, vilket innebär att endast nationalekonomi finns kvar som utgång). Detta skulle leda till: o att det inte längre kommer att finnas förutsättningar att ge matematikkurser på engelska, vilket försämrar MDHs internationella profil o ett minskat lärarbehov som skulle leda till uppsägningar, troligen av några av de nyrekryteringar av lektorer som gjordes 2013, vilket skulle vara en allvarlig kompetensförlust som direkt skulle märkas i kvaliteten på utbildningen i matematik och därmed på alla de program där matematik ingår På lite längre sikt skulle förlust av kandidatexamen få konsekvenser i form av o viss minskad allmän status som lärosäte o klart minskad attraktionskraft för MDH som arbetsgivare för lärare i matematik o förlorad möjlighet att utveckla det nya svenskspråkiga kandidatprogrammet i Teknisk matematik som vi annars hoppas kunna starta De två kandidatprogrammen (Analytical Finance och det tänkta programmet i Teknisk matematik) är tillsammans tänkta att ge studentunderlag för ett rimligt utbud av kurser utöver de grundläggande ingenjörskurserna och utgöra rekryteringsbas för master- och forskarutbildning. Om examenstillståndet för kandidatexamen skulle dras in bedömer vi därför att det i längden blir omöjligt att försvara utbildning på master- och forskarnivå, både vad gäller kvalitet och ekonomiska förutsättningar. En sådan utveckling skulle medföra påtagliga risker för en försvagning inte bara av miljön kring huvudområdet matematik/tillämpad matematik utan också av forskningsbasen för högskolans teknikutbildningar. Detta skulle kunna försvåra ansträngningarna att uppnå hög kvalitet inom civil- och högskoleingenjörsutbildningarna och andra teknikutbildningar inom vilka matematik/tillämpad matematik är ett centralt ämne. Vår slutsats är att om examenstillståndet (mot förmodan) skulle förloras blir det nödvändigt att högskolan omedelbart satsar på att vinna tillbaka det. 19 februari 2014 Kimmo Eriksson professor i matematik/tillämpad matematik ansvarig på UKK för arbetet att försvara examenstillståndet i matematik/tillämpad matematik

103 Bilaga 2 Ärende 10 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar Mall för uppföljning kandidatexamen Lärosäte: Mälardalens högskola Utvärderingsärende Huvudområde/område för examen: Matematik Examen: Kandidat När ska mallen användas? Mallen för uppföljning ska användas av lärosätet vid Universitetskanslersämbetets uppföljning av ifrågasatta examenstillstånd, som genomförs ett år efter beslutsdatum för utvärderingen. Information om och instruktioner för uppföljningsprocessen finns på Universitetskanslersämbetets webbplats och i dokumentet Vägledning för uppföljning av ifrågasatta examenstillstånd (reg.nr , uppdaterad februari 2013) Hur ska mallen användas? Mallen för uppföljning ska användas för de examensmål som erhållit omdömet bristande måluppfyllelse. I Universitetskanslersämbetets beslut och i bedömargruppens yttrande anges vilket/vilka mål som studenterna enligt den aktuella utvärderingen inte når. För det/de mål som erhållit omdömet hög eller mycket hög måluppfyllelse ska inte någon redovisning göras. För det/de examensmål som erhållit omdömet bristande måluppfyllelse gör lärosätet först en analys av den bristande måluppfyllelsen och därefter en redogörelse för de åtgärder som vidtagits för att säkra måluppfyllelsen. Fokus kan när så är aktuellt ligga på särskilda delar av examensmålen. Lärosätet bör ange de källor som analysen och åtgärdsredovisningen utgår från. Alla källor ska finnas tillgängliga för bedömargruppen, lämpligen genom webblänkar till dokument där datum tydligt framgår. Analys och åtgärdsredovisning bör inte överskrida tre sidor per mål som fått omdömet bristande måluppfyllelse. Sist i mallen finns en lärartabell som kan användas om analys och åtgärder omfattar lärarresursen. Inrapportering till Universitetskanslersämbetet av mallen för uppföljning Analysen och åtgärdsredovisningen i mallen för uppföljningen ska skickas via e-post till Universitetskanslersämbetets registrator, registrator@uk-ambetet.se. I e-posten och i mallen ska uppföljningsärende och registreringsuppgift tydligt framgå. Registreringsuppgift för respektive aktuellt uppföljningsärende finns angivet på Universitetskanslersämbetets webbplats.

104 Bilaga 2 Ärende 10 För kandidatexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Analysera bristerna och redovisa åtgärder vidtagna för att avhjälpa dem och därmed säkra måluppfyllelsen. UKÄs bedömning: Fem självständiga arbeten har granskats. De visar på hög, om än varierande, måluppfyllelse när det gäller att visa kunskap och förståelse inom huvudområdet inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund. När det gäller kunskap om tillämpliga metoder, fördjupad kunskap om någon del av huvudområdet och orientering om aktuella forskningsfrågor, visar två arbeten på bristande måluppfyllelse även om det bland arbetena också finns uppsatser som visar på mycket hög måluppfyllelse. Det är framförallt några uppsatser i numerisk analys och finansiell matematik som uppvisar brister. Självvärderingen visar att några viktiga kurser som bör ingå i varje kandidatprogram i matematik saknas. Vi kan konstera att lärarkårens höga kompetens, såsom den redovisas i självvärderingen, inte återspeglas i måluppfyllelsen. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. Vår analys av bristerna: B1: Lärarkårens faktiska specialistkompetenser har inte utnyttjats till fullo, vare sig i undervisningen eller genom att lärarna särskilt har handlett examensarbeten inom sina specialområden. Kandidatarbeten kan istället ha skrivits inom områden där tillräcklig kompetens inte har funnits hos handledaren. Till detta har också bidragit att inte tillräckligt många lärare har varit aktiva forskare. B2: För de studenter som ska gå ut med en kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik har kandidatprogrammet i Analytical Finance inte alltid lett till tillräcklig bredd och djup i det matematiska kunnandet. Vi har identifierat två omständigheter som bidragit till detta: (a) Programmet har syftat till en kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik med inriktning mot finansiell matematik. För denna inriktade examen måste kursutbudet balansera mellan behovet av tillräckliga kunskaper inom den särskilda inriktningen och behovet av allmän matematisk kompetens. Balansen har varit skev till den allmänna matematiska kompetensens nackdel. (b) Inom varje enstaka kurs kan den matematiska nivån vara svår att upprätthålla när många studenters intresse inte i första hand är matematiskt och om läraren inte har högsta kompetens inom kursens område. Åtgärder: Å1 [möter brist B1 och B2b]: Lärarkårens kompetens har under sommaren 2013 stärkts betydligt genom anställning av fyra nya lektorer i matematik/tillämpad matematik: Linus Carlsson, Erik Darpö, Lars Hellström och Daniel Andrén. De är alla forskningsaktiva och, enligt sakkunniga för anställningarna, på god väg mot docentnivå. Enligt akademins kompentensförsörjningsplan ska ytterligare 2 lektorer rekryteras under 2014/15. Vidare har befordran till professor i matematik/tillämpad matematik skett för Anatoliy Malyarenko som är programansvarig för Analytical Finance. Dessutom tar professor Kimmo Eriksson en utökad roll i kandidatprogrammet genom att utveckla och leda en ny kurs i forskningsorientering (se åtgärd Å2) och ta plats som ordförande i ett nytt kollegium av handledare och examinatorer av kandidatarbeten (se åtgärd Å6). Å2 [möter brist B1 & B2a]: En ny kurs, Forskningsorientering i matematik/tillämpad matematik, införs på termin 5. Den blir obligatorisk för studenter som ska göra examensarbete inom matematik/tillämpad matematik. Kursen kommer att ges redan läsåret 2014/15. Kursplan återfinns på <webblänk till kursplaner>. Denna kurs leds av professor Kimmo Eriksson men upplägget är att alla forskningskompetenta lärare i matematik ska ge orienteringsföreläsningar om forskningsfrågor och metoder inom sina specialområden. En artikel eller ett bokkapitel ges som referens för varje område. Examinationen består i huvudsak av att studenterna för varje område skriver en kort hypotetisk projektplan för en undersökning av någon fråga inom området. Slutexamination är att, i samråd med lärare, välja ett av områdena att fördjupa sig i och där utveckla en mer omfattande projektplan med fokus på ett tydligt val av frågeställning, tydligt val av metod, och kritisk analys av frågeställningens

105 Bilaga 2 Ärende 10 validitet, metodens genomförbarhet, och vilken ytterligare kunskap studenten skulle behöva tillägna sig. Feedback på denna projektplan ges av den lärare som är specialkunnig inom det valda området. Planen ska i normalfallet kunna utgöra underlag för påföljande termins examensarbete. Denna kurs breddar de matematiska kunskaperna [möter B2a] och ser till att dra fördel av lärarnas specialistkompetenser både inom kursen och genom att koppla exjobbsplaner till befintlig handledarkompetens [B1]. Kursen innehåller också ett moment om hur man skriver matematik, se åtgärd Å7. Å3 [möter brist B2ab]: Utbildningsplanen för Analytical Finance har reviderats för att gälla för studenter som börjar Den reviderade utbildningsplanen återfinns på <webblänk till utbildningsplan>. Den innebär ett förstärkt utbud av matematikkurser inom programmet i form av följande förändringar (utöver den redan nämna nya kursen i forskningsorientering, Å2): (a) Byte av kursvarianter till mer kvalificerade versioner av de grundläggande kurserna: Vektoralgebra, Envariabelkalkyl och Flervariabelkalkyl. Kursplaner för dessa kurser återfinns på <webblänk till kursplaner>. Dessa mer kvalificerade kursvarianter ger en bättre grund i matematik för fortsatta matematikstudier [B2a]. (b) För att ytterligare stärka den allmänna matematiska kompetensen bland studenter som siktar på en examen i matematik/tillämpad matematik utökas kursutbudet i årskurs två ( spår 1 ) och årskurs tre ( spår 1 och spår 2 ) med ett antal kärnkurser i matematik som inte tidigare har funnits i utbildningsplanen: Diskret matematik, Linjär algebra, Differentialekvationer och transformmetoder, Introduktion till ordinära differentialekvationer, Tillämpad matematik, Introduktion till algebraiska strukturer, Introduktion till reell och komplex analys, samt Tillämpad matrisanalys. Se kursplaner <webblänk till kursplaner>. (c) För att skapa en mer kvalificerad matematisk utbildningsmiljö startar vi nu inom programmet Analytical Finance även ett rent matematikspår ( spår 1 ) i årskurs 3 som leder till en kandidatexamen i matematik/tillämpad utan särskild inriktning. Denna möjlighet förväntas leda till rekrytering av fler studenter som är genuint intresserade av matematik, vilket förväntas ha en gynnsam effekt på den matematiska nivån överlag [B2b]. I syfte att stärka den matematiska utbildningsmiljön på MDH bereder vi nu för övrigt inrättande av ett nybörjarprogram i teknisk matematik riktat mot svenskspråkiga studenter. Ett sådant program ska utgöra ett balanserande komplement till det engelskspråkiga programmet Analytical Finance och leda vidare till masterprogrammet i teknisk matematik vid MDH. En arbetsgrupp <webblänk> har tillsatts för arbetet att undersöka de inre och yttre förutsättningarna för ett sådant program och utforma en utbildningsplan med sikte på start höstterminen 2016.

106 Bilaga 2 Ärende 10 För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. Analysera bristerna och redovisa åtgärder vidtagna för att avhjälpa dem och därmed säkra måluppfyllelsen. UKÄs bedömning: Två självständiga arbeten i numerisk analys visar på bristande måluppfyllelse när det gäller att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. De två uppsatserna visar brister i framförallt analysen. I självvärderingen framkommer viss säkring av det andra examensmålet som handlar om att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer i samband med projektarbeten i finansiell matematik. Detta återspeglas dock inte i de självständiga arbetena. Övriga underlag ger ingen grund för en förändrad bedömning. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. Vår analys av bristerna: B3: Den träning på kritisk analys av frågeställningar och situationer som projektarbeten i finansiell matematik erbjuder behöver kompletteras med träningsmoment även inom andra delar av utbildningsprogrammet. B4: Det har inte funnits tillräckliga resurser för handledning och granskning av examensarbeten. B5: Handledningen har hållit ojämn nivå i avsaknad av tillräckliga anvisningar och forum för utbyte handledare emellan. Åtgärder: Å4 [möter brist B3]: Flera av de kurser som införts i den reviderade utbildningsplanen innehåller träning på kritisk analys vid modellering. Detta gäller exempelvis kurserna i Diskret matematik, Tillämpad matematik, Tillämpad matrisanalys. I synnerhet står det i fokus i den nya kursen Forskningsorientering, obligatorisk för alla som ska göra examensarbete i matematik. Se kursplaner. Å5 [möter brist B4]: Redan till våren 2013 genomfördes ett antal förstärkningar och regleringar av resurser för handledning och examination av examensarbeten, se <webblänk>: (a) Den resurs i form av arbetstid som anslås för handledning av ett kandidatexamensarbete har utökats från 30 timmar till 35 timmar, för normalfallet att arbetet genomförs av en enskild student. (b) Begränsning har införts på antalet samtidigt handledda examensarbeten för extern "industriell" handledare (max 2), och ett krav har införts på medhandledning av en heltidsanställd lärare med doktorsexamen inom området matematik/tillämpad matematik. (c) Begränsning har också införts på antalet samtidigt handledda kandidat- och masterexamensarbeten av en heltidsanställd lärare (max 3) och på antalet samtidigt handledda examensarbeten och levererade kurser (max 4). (d) Den resurs i form av arbetstid som anslås för examination av ett kandidat- eller masterexamensarbete har utökats till 7,5 timmar, och därutöver har en resurs på 5 timmar per examensarbete införts för den nya funktionen granskare som ska ge feedback på uppsatsens innehåll och språk (se även Å8). (e) För att betona vikten av de muntliga presentationerna av examensarbeten förläggs de nu till tre speciella examinationstillfällen per termin, och både examinator och handledare ska alltid närvara. Å6 [möter brist B5]: För att säkerställa att alla handledare beaktar alla relevanta aspekter av examensarbeten inklusive att värdera och kritiskt tolka relevant information och enas om bedömningsnivåer har två åtgärder vidtagits: (a) Professorerna Sergei Silvestrov, Dmitrii Silvestrov och Anatoliy Malyarenko har för handledare och examinatorer utvecklat en vägledning till bedömningsgrunderna för examensarbeten. Se <webblänk>. Den användes första gången under våren Det är nu dags att revidera den och utveckla en motsvarande vägledning för studenterna.

107 Bilaga 2 Ärende 10 (b) Ett handledar- och examinatorskollegium för examensarbeten i matematik/tillämpad matematik instiftas från och med våren 2014, med professor Kimmo Eriksson som ordförande. Kollegiet ska träffas ett par gånger per examensarbetestermin för att utbyta erfarenheter och uppnå gemensamma ideal och likvärdig bedömning. Det blir också ett forum för att identifiera eventuella problem med studenternas projekt och dess relation till lärarnas kompetens (och bidrar därmed även till att möta brist B1). Se protokoll från konstituerande möte <webblänk>.

108 Bilaga 2 Ärende 10 För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar. Analysera bristerna och redovisa åtgärder vidtagna för att avhjälpa dem och därmed säkra måluppfyllelsen. UKÄs bedömning: Två av de självständiga arbetena i numerisk analys visar på bristande måluppfyllelse när det gäller förmåga att identifiera, formulera och lösa problem. I några uppsatser visar studenterna att de når hög måluppfyllelse när det gäller förmågan att arbeta självständigt. I självvärderingen ges exempel på att lärosätet säkrar en hög måluppfyllelse när det gäller studenternas förmåga att arbeta självständigt vilket förtydligades under intervjun. Självvärderingen ger också exempel på hur utbildningens upplägg innebär att studenterna tränas i att genomföra uppgifter inom givna tidsramar något som bekräftades och förtydligades under intervjun. Vår samlade bedömning är att lärosätet säkrar en hög måluppfyllelse när det gäller att genomföra uppgifter inom givna tidsramar och studenternas förmåga att arbeta självständigt. Eftersom det första kriteriet i målet, identifiera, formulera och lösa problem väger tyngre blir ändå den sammanvägda bedömningen bristande måluppfyllelse. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. Vår analys av bristerna: B6. Den träning i att identifiera, formulera och lösa problem som har erbjudits inom kandidatprogrammet Analytical Finance har inte varit tillräcklig för alla antagna studenter. Problemformulering och problemlösning är självfallet centrala aspekter av tillämpad matematik. Vi finner brister i dessa vara ett uttryck för samma underliggande svagheter som vi beskrivit för de två föregående utbildningsmålen: den matematiska nivån har legat i underkant på grund av svag eller svagt utnyttjad lärarkompetens, utbildningsplanens kursutbud har inte haft ordentlig bredd, utbildningsmiljön och studentrekryteringen har inte haft ordentlig matematisk profil, och handledningen av examensarbeten har varit ojämn. Åtgärder: Å7 [möter brist B6]: Den viktigaste åtgärden är att införa nya kurser som har en tydlig inriktning på att stärka studenternas förmåga att identifiera, formulera och lösa problem och/eller tillämpa matematisk metod. Flera av de nya kärnkurserna i matematik som tidigare nämnts (Å3b och Å4) har sådan inriktning, i synnerhet Diskret matematik, Tillämpad matematik, Introduktion till algebraiska strukturer och Introduktion till reell och komplex analys. Den nya kursen i forskningsorientering (Å2) tränar specifikt identifiering och formulering av problem. Även övriga tidigare nämnda åtgärder kommer att ha positiva effekter på studenternas förmåga att identifiera, formulera och lösa problem. Specifikt kommer höjningen av den matematiska kompetensen i lärarkåren (Å1) att höja nivån på den undervisning i problemlösning som sker i kurserna. Mer resurser och andra åtgärder för högre och jämnare kvalitet på handledning (Å5 och Å6) kommer att innebära att examensarbetet får en tydligare karaktär av att inte bara vara ett prov utan ett omfattande inlärningstillfälle, bland annat just när det gäller att identifiera, formulera och lösa problem.

109 Bilaga 2 Ärende 10 För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Analysera bristerna och redovisa åtgärder vidtagna för att avhjälpa dem och därmed säkra måluppfyllelsen. UKÄs bedömning: Två av de fem självständiga arbetena visar på bristande förmåga när det gäller skriftlig framställning bland annat i strukturen och språkbehandlingen. Men det finns också några mycket välskrivna arbeten bland de bedömda uppsatserna. I självvärderingen framkommer att studenterna tränas och examineras i skriftlig och muntlig framställning bland annat genom examinationen av seminarieprojekten. Det stora inslaget av utländska studenter gör att en stor del av de muntliga framförandena görs på engelska. Vår bedömning är att underlagen säkrar en hög måluppfyllelse för den muntliga förmågan men inte för den skriftliga. Eftersom den skriftliga förmågan bedöms väga tyngre blir dock den sammanvägda bedömningen bristande. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. Vår analys av bristerna: B7: Som UKÄ noterar tränas skriftlig framställning i kortare format i examinationen av seminarieprojekt. Dessutom ingår ju i alla matematikkurser skriftliga moment i form av uppgifter som ska lösas skriftligt. Vi ser två bidragande faktorer till att denna träning inte har kunnat garantera tillräcklig nivå på skriftlig framställning i de av UKÄ granskade uppsatserna: (a) Det är inte tillräckligt vanligt att den skriftliga framställningen bedöms vid skriftliga moment; studenterna får med andra ord alltför lite återkoppling och kan bilda sig felaktiga föreställningar om vad som är adekvat nivå på skriftlig framställning. (b) Den sorts matematisk text som en kandidatuppsats innebär, där det förväntas att matematikens alla konventioner respekteras, har studenterna innan dess knappast alls fått lära sig vad det innebär att skriva. B8: Alla handledare av kandidatarbeten har inte samma kompetens att erbjuda feedback på skriftlig framställning. Åtgärder: Å8 [möter brist B7a]: Inom ramen för befintliga kursplaner och examinationsmoment ska en förändring ske i lärarnas arbete så att skriftlig framställning bedöms ordentligt. För att initiera denna omställning avsätts en del av en akademidag (när hela lärarkåren samlas) till en workshop kring bedömning av skriftliga uppgifter i syfte att uppnå ett gemensamt arbetssätt för att åstadkomma en kumulativ effekt på studenternas skriftliga prestationer. Å9 [möter brist B7b]: Inom den nya kursen Forskningsorientering ingår undervisning och examination på grunderna i att skriva matematik i LaTeX och på konventioner för skriftlig presentation av matematik, såsom strukturen definition-sats-bevis, hur man beskriver simuleringar och simuleringsresultat, samt hur man refererar till andra källor (se kursplan). Vi avser dessutom att låta studenterna möta delar av detta tidigare i utbildningen genom utarbetande av ett lättläst dokument kring användning av LaTeX och grundläggande konventioner för skriftlig presentation av matematik <webblänk> som presenteras i början av utbildningen och som sedan hänvisas till i alla kurser som innehåller mer omfattande skriftliga presentationer. Å10 [möter brist B8]: För att säkra feedback på språklig framställning av kandidatarbeten har en ny funktion som granskare av arbetena lagts till i granskningsprocessen inom ramen för de utökade resurserna som nämns i åtgärd Å5d. Granskaren är en lärare med vana att ge feedback på skriftlig framställning som, oberoende av handledare och examinator, läser och ger lärorika synpunkter på en preliminär version av varje kandidatarbete, vad gäller språk, struktur, och kommunikation av innehåll.

110 Bilaga 1 Ärende 11 1 (3) Komplettering av ansökan om revidering av utbildningsplan för programmet Analytical Finance fr.o.m. ht-14 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation inkommer härmed med de av fakultetsnämnden begärda kompletteringar i ärendet om revidering av utbildningsplan för programmet Analytical Finance. Fakultetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 12 december att akademin UKK ska till fakultetsnämndens andra möte 2014 inkomma med en examensmatris som speciellt visar hur de nya kurserna kommer in och stärker kvaliteten och hur studenterna ska nå examenmålen. akademin ska till fakultetsnämndens andra möte påvisa hur man säkrar att studenterna verkligen läser de kurser som lyfts fram som specifikt viktiga. revidera utbildningsplanen enligt akademins förslag under förutsättning att akademin inkommer med ovanstående material så fastställa reviderad utbildningsplan för Analytical Finance att gälla för utbildning som startar efter 1 juli Justeringar i utbildningsplanen Akademin har i arbetet med analys- och åtgärdsredovisningen för uppföljning av ifrågasatt examenstillstånd funnit att ytterligare några mindre justeringar av den föreslagna utbildningsplanen skulle behöva göras: i årskurs 2 ersätts kursen Differentialekvationer och transformmetoder med kursen Introduktion till reell och komplex analys från årskurs 3 och i samband med det tas valbarheten bort ur alternativ 1 i årskurs 3, kursen Introduktion till ordinära differentialekvationer byter namn till Differentialekvationer, grundkurs (årskurs 2) kursen Introduktion till abstrakt algebra byter namn till Introduktion till algebraiska strukturer (årskurs 3) Kvalitetsförstärkning av matematik/tillämpad matematik i programmet I den föreslagna utbildningsplanen för programmet finns ett antal för programmet nya kurser. Dessa kurser är: Årskurs 1 Vektoralgebra, 7,5 hp (ersätter Algebra, 7,5 hp) Envariabelkalkyl, 7,5 hp (ersätter Kalkyl I, 7,5 hp) Årskurs 2 Flervariabelkalkyl, 7,5 hp (ersätter Kalkyl II, 7,5 hp) Diskret matematik, 7,5 hp (ingick inte tidigare i programmet) Linjär algebra, 7,5 hp (ingick inte tidigare i programmet) Introduktion till reell och komplex analys, 7,5 hp (ingick inte tidigare i programmet) Differentialekvationer, grundkurs, 7,5 hp (ingick inte tidigare i programmet)