Utskottet för lärarutbildningar

Transkript

1 KALLELSE Nr 4: MDH:1.1-22/13 Utskottet för lärarutbildningar Datum och tid: Plats: Onsdagen den 21 augusti 2013 Kl Sal R3-132, Mälardalens högskola, Västerås. Ledamöter: Niclas Månsson Ordförande Karin Molander Danielsson Lärarrepresentant Vakant Lärarrepresentant Tor Nilsson Lärarrepresentant Vakant Studeranderepresentant Vakant Studeranderepresentant Anette Strömberg Utbildningsledare IDT Eva Thorin Utbildningsledare EST/NT Magnus Hoppe Utbildningsledare EST/SV Therese Welén Utbildningsledare UKK Conny Ström, AB Salboheds gymnasiesärskola Extern ledamot Kerstin Soläng, Eskilstuna kommun Extern ledamot Adjungerade: Peter Gustafsson Prodekan GU Fackliga: Håkan Lindgren SACO Ulla Pettersson OFR-S Tjänstemän: Jonas Lostelius Handläggare UFO Eventuella föredragande Övriga: Justerandes signatur 1 (1)

2 Utskottet för lärarutbildningar FÖREDRAGNINGSLISTA Möte nr 4:2013 Version MDH: /13 1 Val av justeringsperson 2 Fastställande av föredragningslista 3 Resultat från kursvärderingssystemet avseende VT13 4 Revidering av examensbeskrivning för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs Revidering av examensbeskrivning för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 6 Revidering av examensbeskrivning för förskollärarexamen 7 Revidering av examensbeskrivning för specialpedagogexamen 8 Information om Universitetskanslersämbetets pågående kvalitetsutvärderingar, omgång 6 9 Ansökan om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs Ansökan om examenstillstånd för att utfärda konstnärlig kandidatexamen i kammarmusik 11 Programutbud för läsåret 2014/2015 avseende utbildningar på svenska 12 Inbjudan för verksamhetsinformation 13 Rapporter Justerandes signatur 1 (1)

3 ÄRENDESAMLING Nr 4:2013 MDH: /13 1 Val av justeringsperson 1 (13) Förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar utser Kerstin Soläng att jämte ordföranden justera protokollet.

4 ÄRENDESAMLING Nr 4:2013 MDH: /13 2 Fastställande av föredragningslista 2 (13) Förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar fastställer föredragningslistan.

5 ÄRENDESAMLING Nr 4:2013 MDH: /13 3 Resultat från kursvärderingssystem med avseende på VT13 3 (13) Diarienummer: MDH /10 Handläggare: Jonas Lostelius Via det högskolegemensamma kursvärderingssystemet går det att göra omfattande datauttag över respondenternas svar. Det uttagna datamaterialet kan sorteras på olika nivåer (från akademi- till kurstillfällesnivå) och analyser på aggregerad nivå är möjliga. Mot bakgrund av fakultetsnämndens och utbildningsutskottens kvalitetsansvar presenteras resultat från kursvärderingssystemet med avseende på VT13. Av resultaten framgår att anordnandegraden är fortsatt god och att i stort sett samtliga kurstillfällen är föremål för utvärdering via högskolans webbaserade enkätverktyg. Resultaten på aggregerad nivå visar att i regel så upprätthålls samma resultat som tidigare terminer. Fortsatt är det många som svarar nej på frågan om man under kursen fått information om resultat på tidigare kursvärderingar och vilka eventuella förändringar som tidigare resultat har lett till. Sju kurstillfällen med 50 procents svarsfrekvens, fler än fem svarande och lägre sammanfattande omdöme än 3,0 identifieras för VT13. Givet att fakultetsnämnden vid sitt sammanträde den 30 maj 2013 beslöt att följa upp kursanalyser vid det sista sammanträdet 2013 har inte förekomsten av kursanalyser följts upp i föreliggande rapport. Föredragande: Föredras skriftligt. Förslag till beslut Utskottet för lärarutbildning föreslår fakultetsnämnden att notera informationen. Ärendets beredning Utbildnings- och forskningssektionen har bearbetat data från högskolans kursvärderingssystem. Underlag i ärendet 1. Rapport Resultat från kursvärderingssystem VT13 2. Nytt frågebatteri från svenska Delges Utbildningsledare vid samtliga akademier, avdelningschefer vid samtliga akademier

6 ÄRENDESAMLING Nr 4:2013 MDH: /13 4 Revidering av examensbeskrivning för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs (13) Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Jonas Lostelius Sedan 2011 har Mälardalens högskola tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 i ett antal ämnen och högskolan bedriver också sedan samma hösttermin ämneslärarprogram som leder fram till nämnda examen. Det har uppmärksammats att den aktuella examensbeskrivningen behöver revideras. Detta eftersom examensbeskrivningen innehåller skrivningar som gör gällande att student som fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanens programschema uppfyller examenskraven. Eftersom det är ett programs utbildningsplan som är det formella och bindande dokumentet och som enligt högskoleförordningen ska innehålla de kurser som programmet omfattar bör examensbeskrivningen hänvisa till utbildningsplanen och inte till programschemat. Enligt rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om fastställande av examensbeskrivning. Föredragande: Handläggaren Jonas Lostelius Förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar föreslår fakultetsnämnden besluta att revidera examensbeskrivning för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 i enlighet med bifogat förslag. Ärendets beredning Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har den 12 april 2013 inkommit med begäran om att revidera aktuell examensbeskrivning. Ärendet har beretts vid utbildnings- och forskningssektionen vilket har inkluderat samarbete med i första hand STC/Examen. Studentmedverkan har inte förevarit i beredningen. Underlag i ärendet 1. Beslutspromemoria 2. Förslag till reviderad examensbeskrivning 3. Nu gällande examensbeskrivning Delges Utbildningsledare UKK, STC/Examen

7 ÄRENDESAMLING Nr 4:2013 MDH: /13 5 Revidering av examensbeskrivning för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasiet 5 (13) Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Jonas Lostelius Sedan 2011 har Mälardalens högskola tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasiet i ett antal ämnen och högskolan bedriver också sedan samma hösttermin ämneslärarprogram som leder fram till nämnda examen. Det har uppmärksammats att den aktuella examensbeskrivningen behöver revideras. Detta eftersom examensbeskrivningen innehåller skrivningar som gör gällande att student som fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanens programschema uppfyller examenskraven. Eftersom det är ett programs utbildningsplan som är det formella och bindande dokumentet och som enligt högskoleförordningen ska innehålla de kurser som programmet omfattar bör examensbeskrivningen hänvisa till utbildningsplanen och inte till programschemat. Enligt rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om fastställande av examensbeskrivning. Föredragande: Handläggaren Jonas Lostelius Förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar föreslår fakultetsnämnden besluta att revidera examensbeskrivning för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasiet i enlighet med bifogat förslag. Ärendets beredning Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har den 12 april 2013 inkommit med begäran om att revidera aktuell examensbeskrivning. Ärendet har beretts vid utbildnings- och forskningssektionen vilket har inkluderat samarbete med i första hand STC/Examen. Studentmedverkan har inte förevarit i beredningen. Underlag i ärendet 1. Beslutspromemoria 2. Förslag till reviderad examensbeskrivning 3. Nu gällande examensbeskrivning Delges Utbildningsledare UKK, STC/Examen

8 ÄRENDESAMLING Nr 4:2013 MDH: /13 6 Revidering av examensbeskrivning för förskollärarexamen 6 (13) Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Jonas Lostelius Sedan 2011 har Mälardalens högskola tillstånd att utfärda förskollärarexamen och högskolan bedriver också sedan samma hösttermin ämneslärarprogram som leder fram till nämnda examen. Det har uppmärksammats att den aktuella examensbeskrivningen behöver revideras. Detta eftersom examensbeskrivningen innehåller skrivningar som gör gällande att student som fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanens programschema uppfyller examenskraven. Eftersom det är ett programs utbildningsplan som är det formella och bindande dokumentet och som enligt högskoleförordningen ska innehålla de kurser som programmet omfattar bör examensbeskrivningen hänvisa till utbildningsplanen och inte till programschemat. Enligt rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om fastställande av examensbeskrivning. Föredragande: Handläggaren Jonas Lostelius Förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar föreslår fakultetsnämnden besluta att revidera examensbeskrivning för förskollärarexamen i enlighet med bifogat förslag. Ärendets beredning Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har den 12 april 2013 inkommit med begäran om att revidera aktuell examensbeskrivning. Ärendet har beretts vid utbildnings- och forskningssektionen vilket har inkluderat samarbete med i första hand STC/Examen. Studentmedverkan har inte förevarit i beredningen. Underlag i ärendet 1. Beslutspromemoria 2. Förslag till reviderad examensbeskrivning 3. Nu gällande examensbeskrivning Delges Utbildningsledare UKK, STC/Examen

9 ÄRENDESAMLING Nr 4:2013 MDH: /13 7 Revidering av examensbeskrivning för specialpedagogexamen 7 (13) Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Jonas Lostelius Mälardalens högskola bedriver utbildning som leder fram till specialpedagogexamen. Det har uppmärksammats att den aktuella examensbeskrivningen behöver revideras. Detta eftersom examensbeskrivningen innehåller skrivningar som gör gällande att student som fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanens programschema uppfyller examenskraven. Eftersom det är ett programs utbildningsplan som är det formella och bindande dokumentet och som enligt högskoleförordningen ska innehålla de kurser som programmet omfattar bör examensbeskrivningen hänvisa till utbildningsplanen och inte till programschemat. Enligt rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om fastställande av examensbeskrivning. Föredragande: Handläggaren Jonas Lostelius Förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar föreslår fakultetsnämnden besluta att revidera examensbeskrivning för specialpedagogexamen i enlighet med bifogat förslag. Ärendets beredning Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har den 12 april 2013 inkommit med begäran om att revidera aktuell examensbeskrivning. Ärendet har beretts vid utbildnings- och forskningssektionen vilket har inkluderat samarbete med i första hand STC/Examen. Studentmedverkan har inte förevarit i beredningen. Underlag i ärendet 1. Beslutspromemoria 2. Förslag till reviderad examensbeskrivning 3. Nu gällande examensbeskrivning Delges Utbildningsledare UKK, STC/Examen

10 ÄRENDESAMLING Nr 4:2013 MDH: /13 8 Information om Universitetskanslersämbetets pågående kvalitetsutvärderingar omgång 6 8 (13) Handläggare: Michael Rogefelt Universitetskanslersämbetet (tidigare Högskoleverket) utvärderar sedan januari 2011 svensk högre utbildning på grundnivå och avancerad nivå enligt särskild modell benämnd som Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering Under hösten 2013 inleds utvärderingsomgång 6 vilken är den sista i det system som nu är aktuellt. Gällande Mälardalens högskola är examen inom huvudområdena informationsdesign, kammarmusik pedagogik, socialt arbete och specialpedagogik aktuella för utvärdering. Huvudområde och examen (av UKÄ benämnt som utbildning ) som har färre än fem godkända självständiga arbeten för viss tidsperiod samt avvecklade examen utvärderas inte. Vid mötet delges följande information: Utvärderingsmodellen i korthet Examen som berörs för utskottet (även examen med undantag) Intern granskning av självvärderingar utskottets uppdrag Preliminär tidplan Föredragande: Michael Rogefelt Förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar beslutar att notera informationen.

11 ÄRENDESAMLING Nr 4:2013 MDH: /13 9 Ansökan om examenstillstånd för att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs (13) Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Jonas Lostelius Av högskolans forsknings- och utbildningsstrategi framgår att fokus för verksamheten inom lärarutbildningar och forskning inom utbildningsvetenskap bland annat ska vara att erhålla examensrätter för grundlärarexamen (sidan 13). Under framförallt sommaren 2013 har ett arbete bedrivits vid akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) i syfte att skriva fram underlag för ansökan om examenstillstånd för årskurs 4-6. Enligt rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 23 januari 2013) har rektor att ansöka om examensrätt. Sista datum för att inlämna ansökan till Universitetskanslersämbetet för att kunna starta utbildning höstterminen 2014 är den 15 oktober Fakultetsnämnden kan lämna rekommendationer till rektor inför beslut om att eventuellt skicka in ansökan. Föredragande: Handläggaren Jonas Lostelius Förslag till beslut Ärendets beredning Ansökningshandlingarna har skrivits fram vid akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) under sommaren En mindre arbetsgrupp har operativt ansvar medan en större referensgrupp där såväl externa representanter som representanter från Studentkåren ingår fungerar som bollplank. Ansökningshandlingarna är föremål för granskning i referensgruppen och av extern granskare utöver beredningen inom fakultetsnämndsorganisationen. Beredningen vid utbildnings- och forskningssektionen har fokuserat på att granska lärarresurserna. Underlag i ärendet 1. Beslutspromemoria 2. Ansökningshandlingar grundlärarexamen 4-6 Delges

12 ÄRENDESAMLING Nr 4:2013 MDH: /13 10 Ansökan om examenstillstånd för att utfärda konstnärlig kandidatexamen i kammarmusik 10 (13) Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Maria Spennare Mälardalens högskola ansökte till Högskoleverket i november 2006 om rätt att utfärda konstnärlig högskoleexamen i kammarmusik samt konstnärlig kandidatexamen i kammarmusik. Ansökan kompletterades senare i maj 2007 med en ansökan om rätt att utfärda konstnärlig magisterexamen i kammarmusik. I slutet av maj 2007 beslutade HSV att ge MDH rätt att utfärda konstnärlig högskoleexamen. Samtidigt beslutades även att inte ge rätt att utfärda konstnärlig kandidatexamen eller konstnärlig magisterexamen. Underlag för verkets beslut är bedömargruppens rapport i den utvärdering som gjordes av utbildningen under 2006/2007. Beslutet att inte ge rätt att utfärda konstnärlig kandidatexamen och konstnärlig magisterexamen grundar sig på att studiemiljön är liten vilket begränsar studenternas möjligheter till spel i olika ensembleformer, och utvecklingen och skapandet av en kreativ konstnärlig miljö. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation önskar på nytt ansöka om rätten att utfärda konstnärlig kandidatexamen då de nu anser att de har en sådan omfattning på sin verksamhet inom kammarmusik att de uppfyller de kriterier som uppställs för en konstnärlig kandidatexamen. Enligt rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 23 januari 2013) har rektor att ansöka om examensrätt. Fakultetsnämndens roll utifrån gällande arbetsordning är att yttra sig om kvaliteten i utbildningen. Sista datum för att inlämna ansökan till Universitetskanslersämbetet för att kunna starta utbildning höstterminen 2014 är den 15 oktober Föredragande: Handläggaren Maria Spennare Förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar lämnar följande synpunkter: samt föreslår fakultetsnämnden att rekommendera rektor att skicka in ansökan alternativt att inte skicka in ansökan. Ärendets beredning Ansökningshandlingarna har skrivits fram vid akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) under vårterminen Ansökningshandlingarna har även lästs av en extern läsare: Ole Lützow- Holm, universitetslektor Göteborgs Universitet utöver beredningen inom akademin. Underlag i ärendet 1. Ansökan från akademin med bilagor Delges Akademichef UKK, administrativchef UKK, utbildningsledare UKK

13 ÄRENDESAMLING Nr 4:2013 MDH: /13 11 Programutbud för läsåret 2014/2015 avseende utbildningar på svenska 11 (13) Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Jonas Lostelius Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för planering, styrning och kvalitetssäkring av utbildning på grund- och avancerad nivå och ska enligt rektors delegationsordning fatta beslut om programutbud och rekryteringsmål. Enligt den ordinarie tidplanen ska beslut om svenskt programutbud fattas vid fakultetsnämndens sammanträde den 10 oktober Verksamheten ska utvecklas i överensstämmelse med rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget och högskolans utbildningsutbud ska ligga i linje med forsknings- och utbildningsstrategi för (FUS), vilket bland annat innefattar att utbildningskvaliteten ska vara hög. Fakultetsnämndens utskott (med undantag av forskningsutskottet) ska bereda förslag till beslut om programutbud. Vid sammanträdena i augusti 2013 ska utskotten utifrån akademiernas önskemål om programutbud och ytterligare uppföljningsunderlag påbörja beredningen av ärendet. Utskottens beredning fortsätter vid sammanträdena i september och då ska förslag till utbudsbeslut till fakultetsnämndens sammanträde den 10 oktober 2013 läggas. Föredragande: Handläggaren Jonas Lostelius Förslag till beslut Ärendets beredning Förfrågan om vilket programutbud som akademierna önskar och instruktioner för hur akademierna ska förfara för att lämna sina önskemål har skickats till akademiernas utbildningsledare med kännedom till bland annat akademichefer den 4 juni Akademiernas önskemål ska inkomma till utbildnings- och forskningssektionen senast den 20 september Av instruktionerna framgår att akademierna EST, IDT och UKK senast den 12 augusti 2013 ska ha inkommit med kommentarer av resultatet av sina åtgärdsplanerna för stärkt studentrekrytering till ett antal program som akademierna lämnade i inställandeprocessen våren Underlag i ärendet 1. Besluts-PM 2. Styrkort 3. Prognoser över arbetskraftsbalans 4. Akademiernas kommentarer av resultatet av åtgärdsplaner för stärkt studentrekrytering Delges

14 ÄRENDESAMLING Nr 4:2013 MDH: /13 12 Inbjudan för verksamhetsinformation 12 (13) Till utskottets nästkommande sammanträde finns möjlighet att bjuda in en relevant funktion/person för att fördjupa utskottets kunskaper om verksamheten. Ordförande har ett förslag om att bjuda in akademichefen för UKK, Pia Lindberg, för att få veta mer om akademins planer för eventuella ansökningar om examensrättigheter för till exempel SO och estetik inom grundlärare med inriktning mot arbete i årskurs 4-6, i relation till exempelvis arbetsmarknad och söktryck.

15 ÄRENDESAMLING Nr 4:2013 MDH: /13 13 Rapporter 13 (13) A. Utskottsordföranden rapporterar från senaste nämndsammanträdet B. Studentkåren rapporterar C. Branschrepresentanter rapporterar D. Prodekanen rapporterar

16 MDH /10 RAPPORT 1 (6) Resultat från kursvärderingssystem med avseende på VT13 Utbildnings- och forskningssektionen Jonas Lostelius

17 2 (6) Bakgrund Via det högskolegemensamma kursvärderingssystemet går det att göra omfattande datauttag över respondenternas svar. Datan kan i exempelvis datorprogrammet Excel sorteras på olika nivåer, från akademi- till kurstillfällesnivå och körningar mellan olika kategorier är möjliga. Uttagen möjliggör förutom snabba sorteringar även analyser på aggregerad nivå. Uttag kan göras när som helst men en lämplig tidpunkt är efter ett terminsslut. Mot bakgrund av fakultetsnämndens och utbildningsutskottens kvalitetsansvar presenteras resultat från kursvärderingssystemet med avseende på VT13. Ansvarsfördelning Enligt fakultetsnämndens arbetsordning ansvarar nämnden för beredning av och i förekommande fall beslut i frågor som rör uppläggning, genomförande av eller kvalitet i utbildningen. Enligt utbildningsutskottens arbetsordning ska utskotten särskilt följa kvaliteten i verksamheten inom sitt ansvarsområde och rapportera till nämnden. I arbetsordningen anges även att resultat av kursvärderingar ska användas vid utvärdering av utbildningars kvalitet. Gällande kurser har rektor delegerat beslut om inställande av kurs- och programtillfällen inom utbildning till fakultetsnämnden medan rektor har delegerat beslut om inrättande och fastställande av kursplaner till respektive akademichef. Rektor har även i beslut ( , MDH /11) fastställt akademiernas inre organisation. I detta beslut anges att det är avdelningschef som utser kursansvarig lärare och att det för varje kurs ska finnas en kursansvarig lärare som svarar för utvärdering av kursen samt för att resultatet av utvärderingen kommuniceras med studentgruppen och utbildningsledare och att det dokumenteras så att det finns tillgängligt vid den fortsatta kursutvecklingen. Av samma rektorsbeslut kan utläsas att utbildningsledare ska ha kunskap om hur kvalitetsarbete bedrivs och bära ett samordningsansvar. Ytterligare en aktör i sammanhanget är ämnesföreträdarna vars uppgift enligt nyss nämnda rektorsbeslut är att företräda och svara för kursutveckling med avseende på vetenskaplig kompetens och kvalitet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Vid inrättande/fastställande av kursplaner, vid inställande av kurstillfällen och vid utvärderingar av utbildningars kvalitet är det tänkbart att resultat från kursvärderingar utgör underlag. Data på aggregerad nivå kan utgöra startpunkt för att identifiera förbättringsområden eller för att identifiera kurser och kurstillfällen som får svaga resultat i kursvärderingarna. Av styckena ovan framgår att det finns flera funktioner som ur olika aspekter har intresse av att följa resultat från kursvärderingar och kursvärderingssystemet.

18 3 (6) Analys av data för VT13 Analysmöjligheterna är många och inom föreliggande rapport finns endast möjlighet att lyfta fram några aspekter. Att kursvärderingar ska genomföras är ett förordningskrav och således är den så kallade anordnandegraden i MDH:s kursvärderingssystem relevant att följa upp. I nedanstående tabell jämförs antal utvärderingar i högskolans enkätverktyg (Netigate) med antal ej inställda kurstillfällen i databasen DSI. VT13 Utvärderingar i Netigate Ej inställda tillfällen i DSI Anordnandegrad EST % HVV % IDT % UKK % Under VT13 har en god anordnandegrad upprätthållits. Möjliga orsaker till att anordnandegraden inte är exakt 100 procent kan vara att det på några kurstillfällen inte fanns registrerade studenter, att alla kurstillfällen i DSI inte är reguljära poänggivande kurstillfällen, att ytterligare undersökningar har lagts upp i Netigate medan tillfället inte finns i DSI, att det i DSI finns kurskoder utan anmälningskoder samt att utvärderingar har beställts felaktigt. Däremot finns inga indikationer på att flera kurstillfällen har glömts bort eller liknande eller att vissa typer av kurstillfällen systematiskt inte utvärderas. Det sammanfattande omdömet för hela högskolan landar i genomsnitt på 3,7 (skala 1 till 5) och ligger i nivå med föregående terminer. Beträffande frågorna som relaterar till kursplanen (se nedanstående tabell, också skala 1 till 5) framträder på akademinivå inte några särskilda skillnader, varken mellan akademier eller mellan tidigare terminer. Not. För att få en uppfattning om vad frågorna står för bifogas grundmallen för kursvärderingar. Frågan om information om resultat på tidigare kursvärderingar och förändringar som de lett till har koppling till högskoleförordningen då förordningen gör gällande att högskolan ska informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranletts av kursvärderingarna. Av nedanstående tabell framgår att för VT13 svarar en majoritet nej på frågan och andelen som svarar nej ligger i nivå med föregående terminer.

19 4 (6) Det är alltså på totalen fler som svarar att de inte fått återkoppling än som svarar att de fått återkoppling. Av UKK:s utvärderade kurstillfällen svarar tio eller fler att de inte fått återkoppling i 21 kurstillfällen. På HVV svarar tio eller fler nej i 15 kurstillfällen (i fyra av dessa har dock fler svarat att de fått information om tidigare kursvärderingar och eventuella förändringar än de tio eller fler som svarat att de inte fått informationen). På EST svarar tio eller fler nej i 27 kurstillfällen (i ett av dessa har fler svarat ja). På IDT svarar tio eller fler nej på frågan om denne vid början av kursen eller på annat sätt fick information om tidigare kursvärderingar och vilka eventuella förändringar som de lett till i 14 kurstillfällen. Jämfört med motsvarande resultat från VT12 har akademi EST förbättrat sitt resultat från 46 kurstillfällen där fler än tio svarat nej på frågan om de fått information om tidigare kursvärderingar till 27 kurstillfällen VT13. Det går förstås att sätta olika gränser för hur många som ska ange att de fått eller inte fått återkoppling på resultat och förändringar från tidigare kursvärderingar. Ovan har tanken varit att om så många som tio personer anger att de inte fått återkoppling så är det tillräckligt många för att rutinerna för återkoppling behöver förbättras. Av svaren på kurstillfällesnivå framgår det att det nästan alltid är några som anger att de fått återkoppling medan andra på samma tillfälle svarar att de inte fått återkoppling. Men om tio stycken inte anser sig ha fått återkoppling kan en slutsats vara att återkopplingen måste ges fler gånger och i fler sammanhang. Vidare framgår av flera fritextsvar att studenterna har fått översiktlig information om vad tidigare studenter har tyckt och att kursen har ändrats men att studenterna gärna vill veta mer i detalj vad förändringarna har bestått i. Under det här avsnittet ska också nämnas att det av Högskoleverkets rapport från tillsynsbesöket hösten 2011 (2012:14 R) beträffande högskolans kursvärderingar framgår att åtgärder kan / / behöva vidtas med anledning av vad studentkåren anfört om brister i återkopplingen, särskilt till studenter i kursens inledningsskede. Kurstillfällen VT13 med utvecklingspotential Totalt anordnade högskolan under VT13 cirka 800 kurstillfällen. Ett sätt att sovra i materialet med resultat från utvärderade kurstillfällen är att fokusera på de kurstillfällen som utifrån resultaten kan antas ha större utvecklingspotential än andra. För att identifiera sådana kurstillfällen givna under VT13 har följande urvalskriterier använts (där samtliga ska vara uppfyllda): 1. Under 3,0 i sammanfattande omdöme 2. Minst 50 procents svarsfrekvens 3. Minst fem svarande Motiveringar till urvalskriterierna är att kurstillfällena ska ha ett sammanfattande omdöme där de negativa svaren överväger samtidigt som svarsfrekvensen är någorlunda representativ. För att undvika alltför små grupper har minst fem svarande använts som gräns för antal svarande. Av tabellen nedan framgår under vilket utbildningsutskott respektive kurs sorterar. Den nionde av de tio kolumnerna innehåller ett urval av vanligt förekommande respondentkommentarer. Detta som ett sätt att illustrera vad

20 5 (6) studenterna upplevt som bristfälligt. Följande sju kurstillfällen uppfyller urvalskriterierna. Utskott Akademi Kurskod Anmälningskod Kursnamn Antal svar Svarsfrekvens Sammanfattande omdöme, medelvärde (skala 1-5) Vanliga negativa respondentkommentarer i sammanställningen Information om tidigare kursvärdering och förändringar de lett till (ej svar/ja/nej/totalt) L UKK SQA Att som specialpedagog arbeta med sociala samspelsprocesser - fördjupning 2, ,4% Inställda förläsningar, salskrångel. Oklarheter om utformning av examinationen. Studiehandledningen otydlig. Mycket trevliga lärare, men rörigt. 3/0/8/11 H HVV VAE Normal graviditet, barnafödande och puerperium 1, ,7% Behövs mer struktur i kursen. För många frågor och för omfattande. Onödigt mycket litteratur. Schemat stämde inte med föreläsningarna. 0/3/13/16 H HVV VAE Kvalitativ metodteori 1, ,0% Hade önskat introduktion av kursen, med genomgång av studiehandledningen. Instruktioner inför seminarier är under all kritik. Böckerna var inte till någon hjälp alls. 1/1/13/15 H HVV FHA Sjukdomsförebygga nde metoder 2, ,0% Olika kvalitet på föreläsningar och föreläsare. Allt var väldigt rörigt. 9/0/7/16 H HVV VAE Vårdande som etik, relation och process 2,1 7 58,3% Önskvärt med hemtenta istället för salstenta. Kränkande attityd av kursledaren, många studenter har haft ångest inför seminarierna. 0/3/4/7 T EST MXA Systematiskt säkerhets- och arbetsmiljöarbete 2, ,0% Tentan kändes stor i förhållande till de 1,5 hp. Litteraturen var bristande. Handledningen till projekt bör förbättras. 1/0/13/14 T IDT MFL Flygmotorteknik 2, ,9% Många föreläsningar ägnades åt 0/2/12/14 räkning medan tentan innehöll väldigt liten andel räkning. Läraren gör räknefel hela tiden.

21 6 (6) Tabellen för VT13 innehåller lika många kurstillfällen som motsvarande tabell för VT12. Ovanstående sju kurstillfällen ska ställas i relation till att högskolan VT13 anordnade totalt cirka 800 kurstillfällen. Kursanalyser Av tabellen ovan kan man dra slutsatsen att det finns förbättringspotential i dessa kurser/kurstillfällen. Ett sätt att följa kvalitetsarbetet är att följa upp att de kursanalyser 1 som ska göras verkligen görs. Vid fakultetsnämnden sammanträde den 30 maj 2013 beslöts att fakultetsnämnden årligen ska följa upp kursanalyser med en första rapportering vid det sista sammanträdet Givet detta och det faktum att några av kursvärderingarna för kurstillfällena på listan ovan avslutats sent i juni 2013 har inte förekomsten av kursanalyser följts upp i det här skedet. Svarsfrekvensen Ytterligare en intressant aspekt att analysera är svarsfrekvensen, som mäts per fråga (eftersom respondenterna kan välja att inte besvara alla frågor i en kursvärdering). I nedanstående tabell ges en bild över svarsfrekvensen i den sista frågan i kursvärderingarnas grundformulär som handlar om studentens sammanfattande omdöme om kursen. Den genomsnittliga svarsfrekvensen är för VT13 26,5 procent. Detta är mindre än för såväl VT12 (28,7 procent), HT11 (32,5 procent) som för VT11 (32,8 procent). Samtliga akademier uppvisar lägre genomsnittlig svarsfrekvens än tidigare terminer. Det kan dock framhållas att svarsfrekvensen mellan enskilda kurstillfällen skiljer sig stort, det finns tillfällen med upp mot 100 procents svarsfrekvens och det finns tillfällen med ned mot 0 procents svarsfrekvens. 1 I underlaget till rektorsbeslutet om införandet av kursvärderingssystemet omnämns kursanalys på följande sätt: Kursanalysen skall diskuteras i ett forum med en sammansättning som fastställs på akademin. I forumet skall ingå akademipersonal, studenter och när så anses lämpligt även företrädare för näringsliv och samhälle. Diskussionen skall antingen leda till beslut att kursen skall ges i oförändrad form eller till ett beslut om hur kursen skall förändras. Beslutet efter diskussionen av kursanalysen dokumenteras.

22 Kursvärdering för [namn] Den här webbenkäten är en del av kursvärderingen för kursen med kurskoden i rubriken ovan. Genom att klicka på länken skriva in kurskoden ovan och klicka på SÖK så får du tillgång till kursplanen efter ytterligare ett klick på kurskoden. Den behövs när du ska svara på frågorna. Det finns en länk per respondent och det går inte att dela samma länk med andra. Din anonymitet är skyddad och de som hanterar data har inte möjlighet att koppla din identitet till de svar som du lämnar. Genom att klicka på rutan kontakt nederst på sidan kan du ställa frågor om enkäten via e post. Dina svar och de synpunkter som du lämnar är viktiga för högskolan. De är inte bara värdefulla när den här kursen ges nästa gång utan kommer också allmänt att påverka utvecklingen och kvalitetssäkringen av högskolans utbildningar. Tack för att du tar dig tid att svara! 1. Undervisning Kursens undervisning, det vill säga det praktiska genomförandet och de olika läraktiviteterna, gav mig förutsättningar att uppnå lärandemålen. 1 = Jag håller inte alls med = Jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Förbättringsförslag och andra kommentarer (lämna gärna konkreta förslag/exempel) 2. Examination Kursens examination framgår av kursplanen. Examinationen av kursen var utformad så att den gav mig möjlighet att visa i vilken omfattning som jag har uppnått kursens lärandemål. 1 = Jag håller inte alls med = Jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Förbättringsförslag och andra kommentarer (lämna gärna konkreta förslag på alternativa examinationsformer)

23 2. Examination Kursens examination framgår av kursplanen. Examinationen av kursen var utformad så att den gav mig möjlighet att visa i vilken omfattning som jag har uppnått kursens lärandemål. 1 = Jag håller inte alls med = Jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Förbättringsförslag och andra kommentarer (lämna gärna konkreta förslag på alternativa examinationsformer) 3. Litteratur och andra läromedel Kurslitteraturen (eller länk till kurslitteraturen) framgår av kursplanen. Kurslitteraturen och andra läromedel gav gott stöd för att jag skulle kunna uppnå kursens lärandemål. 1 = Jag håller inte alls med = Jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Förbättringsförslag och andra kommentarer (lämna gärna konkreta förslag/exempel på annan litteratur eller läromedel) 4. Kursinnehåll I kursplanen beskrivs vad kursen ska handla om. Det faktiska kursinnehållet motsvarade det som står i kursplanen. 1 = Jag håller inte alls med = Jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Förbättringsförslag och andra kommentarer (lämna gärna konkreta förslag/exempel)

24 4. Kursinnehåll I kursplanen beskrivs vad kursen ska handla om. Det faktiska kursinnehållet motsvarade det som står i kursplanen. 1 = Jag håller inte alls med = Jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Förbättringsförslag och andra kommentarer (lämna gärna konkreta förslag/exempel) 5. Samverkan 1 Denna fråga syftar till att undersöka din uppfattning om kursen knutit an till ett av de generella mål som högskolan har med sina utbildningar. Innehöll kursen några samverkansinslag (exempelvis extern föreläsare från företag/organisation/annat lärosäte, studiebesök, exempel/case studies, verksamhetsförlagd utbildning eller annan kontakt med företrädare från det omgivande samhället)? Nej gfedc Ja gfedc 6. Samverkan 2 Mervärde Kursen har haft inslag av samverkan (exempelvis extern föreläsare från företag/organisation/annat lärosäte, studiebesök, exempel/case studies, verksamhetsförlagd utbildning eller annan kontakt med företrädare från det omgivande samhället) som har givit ett mervärde till kursen. 1 = Jag håller inte alls med = Jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Förbättringsförslag och andra kommentarer (lämna gärna konkreta förslag/exempel) 7. Internationalisering 1 Denna fråga syftar till att undersöka din uppfattning om kursen knutit an till ett av de generella mål som högskolan har med sina utbildningar.

25 Information om kursen, till exempel om examination/läsanvisningar/labinstruktioner, kan finnas i en kompletterande 7. Internationalisering 1 Denna fråga syftar till att undersöka din uppfattning om kursen knutit an till ett av de generella mål som högskolan har med sina utbildningar. Har kursen haft inslag av internationalisering (exempelvis interaktion/samarbeten med internationella studenter under kursens gång, diskuterat ämnen från andra länders perspektiv/praxis, internationell gästföreläsare eller internationell litteratur) som har breddat dina perspektiv? Nej gfedc Ja gfedc 8. Internationalisering 2 Mervärde Kursen har haft inslag av internationalisering (exempelvis interaktion/samarbeten med internationella studenter under kursens gång, diskuterat ämnen från andra länders perspektiv/praxis, internationell gästföreläsare eller internationell litteratur) som har breddat dina perspektiv och som har givit ett mervärde till kursen. 1 = Jag håller inte alls med = Jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Förbättringsförslag och andra kommentarer (lämna gärna konkreta förslag/exempel) 9. Jämlikhet Har du själv eller någon student du känner till på kursen missgynnats eller kränkts på grund av ålder, kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet/uttryck? gfedc gfedc gfedc Nej, varken jag själv eller någon annan har kränkts eller missgynnats. Ja, jag själv har kränkts eller missgynnats. Ja, någon annan har kränkts eller missgynnats. Om du svarat att du eller någon annan kränkts eller missgynnats, beskriv det som inträffat och om du vidtagit någon åtgärd. 10. Studiehandledning eller annan information om kursen

26 10. Studiehandledning eller annan information om kursen Information om kursen, till exempel om examination/läsanvisningar/labinstruktioner, kan finnas i en kompletterande studiehandledning (kallas även kurs PM, studieinformation eller kursplanering) eller vara tillgänglig i Blackboard eller på en kurshemsida. Studiehandledningen eller motsvarande information om kursen underlättade för mig att planera studierna. 1 = Jag håller inte alls med = Jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Förbättringsförslag och andra kommentarer (lämna gärna konkreta förslag/exempel på vad som var bra eller mindre bra) 11. Information om resultat på tidigare kursvärderingar Har du under kursen fått information om resultat på tidigare kursvärderingar och vilka eventuella förändringar som tidigare resultat har lett till? gfedc gfedc gfedc Ja Nej Ej tillämpligt (exempelvis om kursen var ny) Förbättringsförslag och andra kommentarer (lämna gärna konkreta förslag/exempel) 12. Förkunskapskrav Kursens förkunskapskrav var tillräckliga i förhållande till kursens svårighetsgrad. 1 = Jag håller inte alls med = Jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer (ange gärna om förkunskapskraven var för höga eller för låga)

27 Dina svar är betydelsefulla för att högskolan ska kunna vidareutveckla kursernas kvalitet. Du kan ändra eller komplettera dina 12. Förkunskapskrav Kursens förkunskapskrav var tillräckliga i förhållande till kursens svårighetsgrad. 1 = Jag håller inte alls med = Jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer (ange gärna om förkunskapskraven var för höga eller för låga) 13. Egen arbetsinsats Den här frågan gäller din egen arbetsinsats på kursen. Räkna både med tiden som du har deltagit i undervisning och din egen studietid. Om du läst andra kurser parallellt ska du inte ta med den tiden här. Min genomsnittliga arbetsinsats i timmar per vecka bedömer jag till gfedc 0 4 gfedc 5 14 gfedc gfedc gfedc gfedc 45 Kommentarer 14. Sammanfattande omdöme om kursen Hur bedömer du kursen som helhet? 1 = Jag är inte alls nöjd = Jag är mycket nöjd gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Förbättringsförslag och andra kommentarer utöver det du redan skrivit, gärna om vad som har varit särskilt bra och vad som har varit mindre bra Det här är sista frågan i en uppsättning frågor som är gemensamma för alla kursvärderingar vid Mälardalens högskola. Härefter kan det följa ett antal frågor som är specifika för det här kurstillfället. Slut på kursvärderingen

28 Slut på kursvärderingen Dina svar är betydelsefulla för att högskolan ska kunna vidareutveckla kursernas kvalitet. Du kan ändra eller komplettera dina svar fram till klockan dagen före datumet nedan. Om du i realtid vill se läget av kursvärderingens sammanställning så finns det en länk till den i e postet som du startade ifrån. Tack för din medverkan!

29 Sammanträde: # 4:2013 MDH /13 1 (2) Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Revidering av examensbeskrivning för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7-9 Bakgrund Sedan 2011 har Mälardalens högskola tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 i ett antal ämnen och högskolan bedriver också sedan samma hösttermin ämneslärarprogram som leder fram till nämnda examen. Det har uppmärksammats att den aktuella examensbeskrivningen behöver revideras. Enligt rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om fastställande av examensbeskrivning. Problemanalys STC/Examen har uppmärksammat att det finns examensbeskrivningar som innehåller skrivningar om att student som fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanens programschema uppfyller examenskraven. Eftersom det är ett programs utbildningsplan som är det formella och bindande dokumentet och som enligt högskoleförordningen ska innehålla de kurser som programmet omfattar bör examensbeskrivningen hänvisa till utbildningsplanen och inte till programschemat. Möjliga lösningar/beslut Alternativ 1 Fakultetsnämnden reviderar examensbeskrivningen i enlighet med förslag. Alternativ 2 Fakultetsnämnden reviderar inte examensbeskrivningen. Konsekvensanalys Alternativ 1 En konsekvens av att examensbeskrivningen hänvisar till programmets utbildningsplan är att begreppsanvändningen blir mer stringent och logisk. Det finns en teoretisk risk att programschemat avviker från utbildningsplanen och innehåller andra kurser än utbildningsplanen. I och med att examensbeskrivningen hänvisar till utbildningsplanen tydliggörs att det är utbildningsplanen som är det dokument som gäller.

30 Alternativ 2 I de fall programscheman inte skulle överensstämma med utbildningsplanen riskerar examensbeskrivningen att ge en falsk bild av att studenten har uppfyllt kursfordringarna för examen. 2 (2) Överväganden Fakultetsnämnden har via rektors delegationsordning att besluta om utbildningsplaner och examensbeskrivningar. En utbildningsplan är i juridisk mening en föreskrift och ska enligt högskoleförordningen innehålla de kurser som programmet omfattar. Programscheman är ett högskolelokalt förekommande begrepp och dokument som fakultetsnämnden inte har att besluta om. Programschemat ska mer i detalj visa vilka kurser som ska ges när under ett visst läsår. Programschemat ska givetvis innehålla de kurser som utbildningsplanen innehåller men är ett dokument som fakultetsnämnden inte har kontroll över. En examensbeskrivning redogör för de examensfordringar som ska uppfyllas för att en student ska kunna erhålla en viss examen. Ibland innehåller examensbeskrivningar skrivningar som gör gällande att den som uppfyllt kursfordringar om ett visst antal poäng enligt utbildningsplanen eller motsvarande uppfyller kraven för examen. STC/Examen har uppmärksammat att denna text i somliga examensbeskrivningar är formulerad så att den som uppfyllt kursfordringar om ett visst antal poäng enligt utbildningsplanens programschema eller motsvarande uppfyller kraven för examen. Detta kan anses vara ologiskt eftersom det är utbildningsplanen som är det bindande dokumentet samtidigt som fakultetsnämnden inte har att besluta om programscheman. Utgångspunkten borde vara att i examensbeskrivningar genomgående hänvisa till utbildningsplan och inte till programschema. Tjänstemannaberedningens förslag till beslut Fakultetsnämnden bör revidera examensbeskrivningen för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 i enlighet med förslag.

31 MDH /13 1 (2) Beslutande Fakultetsnämnd EXAMENSBESKRIVNING Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 Degree of Master of Arts in Secondary Education Denna examensbeskrivning är fastställd av Fakultetsnämnden och reviderad Utbildningsnivå Ämneslärarexamen avläggs på avancerad nivå. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 270 högskolepoäng vari ingår Utbildningsvetenskaplig kärna, 60 högskolepoäng Core Education Subjects, 60 credits I utbildningen ska studierna anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: - skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, - läroplansteori och didaktik, - vetenskapsteori och forskningsmetodik, - utveckling, lärande och specialpedagogik, - sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, - bedömning och betygsättning, och - utvärdering och utvecklingsarbete. Ämnes- och ämnesdidaktiska studier, 195 högskolepoäng Subject and subject-based teaching and learning studies, 195 credits Utbildningen ska omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 195 högskolepoäng i tre undervisningsämnen, undantaget ämneskombinationen svenska och samhällskunskap, där endast två undervisningsämnen krävs. Minst en fördjupning om 90 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde ska ingå. För varje övrigt i examen ingående ämne krävs minst 45 högskolepoäng.

32 I utbildningen ska studierna omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning och fältstudier. Nedan förtecknas undervisningsämnen vid Mälardalens högskola. Eventuella krav utöver de nationella, anges vid respektive ämne. 2 (2) Engelska English För undervisning i engelska ska studier om minst 7,5 högskolepoäng ingå förlagda till aktuellt språkområde eller motsvarande. Matematik Mathematics Krav enligt de nationella reglerna. Samhällskunskap Social Science Studier i statsvetenskap omfattande 60 högskolepoäng samt 15 högskolepoäng sociologi och 15 högskolepoäng ekonomisk historia eller studier i samhällskunskap omfattande 90 högskolepoäng. Svenska Swedish Studier i svenska språket och litteraturvetenskap omfattande 90 högskolepoäng. Svenska som andraspråk Swedish as a Second Language Krav enligt de nationella reglerna. Verksamhetsförlagd utbildning, 30 högskolepoäng Placement, 30 credits Verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng ska ingå, förlagd inom relevant verksamhet och ämne. Självständigt arbete (examensarbete), 30 högskolepoäng Independent project (degree project), 30 credits För ämneslärarexamen ska studenten fullgjort minst ett självständigt arbete om minst 30 högskolepoäng eller minst två självständiga arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen. I ett examensarbete präglat av ett vetenskapligt förhållningssätt, ska studenten visa att han/hon kan tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling i läraryrket. Student som fullgjort kursfordringarna enligt utbildningsplanen eller motsvarande för ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 uppfyller examenskraven.

33 Examensbeskrivning Sida 1 av 2 MDH /11 Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 Master of Arts in Secondary Education with a Specialisation in Teaching in Grades 7-9 of the Compulsory School System Denna examensbeskrivning är fastställd av Fakultetsnämnden och träder i kraft Utbildningsnivå Ämneslärarexamen avläggs på avancerad nivå. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Student som fullgjort kursfordringar om 270 högskolepoäng enligt utbildningsplanens programschema eller motsvarande uppfyller kraven för examen. Utbildningsvetenskaplig kärna, 60 högskolepoäng/core Education Subjects 60 credits I utbildningen ska studierna anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: - skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, - läroplansteori och didaktik, - vetenskapsteori och forskningsmetodik, - utveckling, lärande och specialpedagogik, - sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, - bedömning och betygsättning, och - utvärdering och utvecklingsarbete. Ämnes- och ämnesdidaktiska studier, 195 högskolepoäng/subject and subjectbased teaching and learning studies 195 credits Utbildningen ska omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 195 högskolepoäng i tre undervisningsämnen, undantaget ämneskombinationen svenska och samhällskunskap, där

34 Sida 2 av 2 MDH /11 endast två undervisningsämnen krävs. Minst en fördjupning om 90 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde ska ingå. För varje övrigt i examen ingående ämne krävs minst 45 högskolepoäng. I utbildningen ska studierna omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning och fältstudier. Nedan förtecknas undervisningsämnen vid Mälardalens högskola. Eventuella krav utöver de nationella, anges vid respektive ämne. Engelska/English För undervisning i engelska ska studier om minst 7,5 högskolepoäng ingå förlagda till aktuellt språkområde eller motsvarande. Matematik/Mathematics Krav enligt de nationella reglerna. Samhällskunskap/ Social Science Studier i statsvetenskap omfattande 60 högskolepoäng samt 15 högskolepoäng sociologi och 15 högskolepoäng ekonomisk historia eller studier i samhällskunskap omfattande 90 högskolepoäng. Svenska/Swedish Studier i svenska språket och litteraturvetenskap omfattande 90 högskolepoäng. Svenska som andraspråk/swedish as a second Language Krav enligt de nationella reglerna. Verksamhetsförlagd utbildning 30 högskolepoäng/placement 30 credits Verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng ska ingå, förlagd inom relevant verksamhet och ämne. Självständigt arbete (examensarbete) 30 högskolepoäng/independent project (degree project) 30 credits För ämneslärarexamen ska studenten fullgjort minst ett självständigt arbete om minst 30 högskolepoäng eller minst två självständiga arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen. I ett examensarbete präglat av ett vetenskapligt förhållningssätt, ska studenten visa att han/hon kan tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling i läraryrket.

35 Sammanträde: # 4:2013 MDH /13 1 (2) Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Revidering av examensbeskrivning för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasiet Bakgrund Sedan 2011 har Mälardalens högskola tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasiet i ett antal ämnen och högskolan bedriver också sedan samma hösttermin ämneslärarprogram som leder fram till nämnda examen. Det har uppmärksammats att den aktuella examensbeskrivningen behöver revideras. Enligt rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om fastställande av examensbeskrivning. Problemanalys STC/Examen har uppmärksammat att det finns examensbeskrivningar som innehåller skrivningar om att student som fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanens programschema uppfyller examenskraven. Eftersom det är ett programs utbildningsplan som är det formella och bindande dokumentet och som enligt högskoleförordningen ska innehålla de kurser som programmet omfattar bör examensbeskrivningen hänvisa till utbildningsplanen och inte till programschemat. Möjliga lösningar/beslut Alternativ 1 Fakultetsnämnden reviderar examensbeskrivningen i enlighet med förslag. Alternativ 2 Fakultetsnämnden reviderar inte examensbeskrivningen. Konsekvensanalys Alternativ 1 En konsekvens av att examensbeskrivningen hänvisar till programmets utbildningsplan är att begreppsanvändningen blir mer stringent och logisk. Det finns en teoretisk risk att programschemat avviker från utbildningsplanen och innehåller andra kurser än utbildningsplanen. I och med att examensbeskrivningen hänvisar till utbildningsplanen tydliggörs att det är utbildningsplanen som är det dokument som gäller. Alternativ 2 I de fall programscheman inte skulle överensstämma med utbildningsplanen riskerar examensbeskrivningen att ge en falsk bild av att studenten har uppfyllt kursfordringarna för examen.

36 Överväganden Fakultetsnämnden har via rektors delegationsordning att besluta om utbildningsplaner och examensbeskrivningar. En utbildningsplan är i juridisk mening en föreskrift och ska enligt högskoleförordningen innehålla de kurser som programmet omfattar. Programscheman är ett högskolelokalt förekommande begrepp och dokument som fakultetsnämnden inte har att besluta om. Programschemat ska mer i detalj visa vilka kurser som ska ges när under ett visst läsår. Programschemat ska givetvis innehålla de kurser som utbildningsplanen innehåller men är ett dokument som fakultetsnämnden inte har kontroll över. 2 (2) En examensbeskrivning redogör för de examensfordringar som ska uppfyllas för att en student ska kunna erhålla en viss examen. Ibland innehåller examensbeskrivningar skrivningar som gör gällande att den som uppfyllt kursfordringar om ett visst antal poäng enligt utbildningsplanen eller motsvarande uppfyller kraven för examen. STC/Examen har uppmärksammat att denna text i somliga examensbeskrivningar är formulerad så att den som uppfyllt kursfordringar om ett visst antal poäng enligt utbildningsplanens programschema eller motsvarande uppfyller kraven för examen. Detta kan anses vara ologiskt eftersom det är utbildningsplanen som är det bindande dokumentet samtidigt som fakultetsnämnden inte har att besluta om programscheman. Utgångspunkten borde vara att i examensbeskrivningar genomgående hänvisa till utbildningsplan och inte till programschema. Tjänstemannaberedningens förslag till beslut Fakultetsnämnden bör revidera examensbeskrivningen för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasiet i enlighet med förslag.

37 MDH /13 1 (2) Beslutande Fakultetsnämnd EXAMENSBESKRIVNING Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Degree of Master of Arts in Upper Secondary Education Denna examensbeskrivning är fastställd av Fakultetsnämnden och reviderad samt Utbildningsnivå Ämneslärarexamen avläggs på avancerad nivå. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 eller när så krävs 330 högskolepoäng vari ingår Utbildningsvetenskaplig kärna, 60 högskolepoäng Core Education Subjects, 60 credits I utbildningen ska studierna anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: - skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, - läroplansteori och didaktik, - vetenskapsteori och forskningsmetodik, - utveckling, lärande och specialpedagogik, - sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, - bedömning och betygsättning, och - utvärdering och utvecklingsarbete. Ämnes- och ämnesdidaktiska studier, 225 högskolepoäng eller, när så krävs, 255 högskolepoäng Subject and subject-based teaching and learning studies, 225 credits, or when required, 255 credits Utbildningen ska omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 225 högskolepoäng eller, när så krävs, 255 högskolepoäng i två undervisningsämnen. Minst en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng ska ingå.

38 I utbildningen ska studierna omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning och fältstudier. Nedan förtecknas undervisningsämnen vid Mälardalens högskola. Eventuella krav utöver de nationella, anges vid respektive ämne. 2 (2) Engelska English För undervisning i engelska ska studier om minst 7,5 högskolepoäng ingå förlagda till aktuellt språkområde eller motsvarande. Samhällskunskap Social Science Studier i statsvetenskap omfattande 75 högskolepoäng samt 30 högskolepoäng sociologi och 15 högskolepoäng ekonomisk historia eller studier i samhällskunskap omfattande 120 högskolepoäng. Svenska Swedish Studier i svenska språket och litteraturvetenskap omfattande 120 högskolepoäng. Svenska som andraspråk Swedish as a Second Language Krav enligt de nationella reglerna. Verksamhetsförlagd utbildning, 30 högskolepoäng Placement, 30 credits Verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng ska ingå, förlagd inom relevant verksamhet och ämne. Självständigt arbete (examensarbete), 30 högskolepoäng Independent project (degree project), 30 credits För ämneslärarexamen ska studenten fullgjort minst ett självständigt arbete om minst 30 högskolepoäng eller minst två självständiga arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen. I ett examensarbete präglat av ett vetenskapligt förhållningssätt, ska studenten visa att han/hon kan tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling i läraryrket. Student som fullgjort kursfordringarna enligt utbildningsplanen eller motsvarande för ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan uppfyller examenskraven.

39 Examensbeskrivning Sida 1 av 2 MDH /11 Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts in Secondary Education with a Specialisation in Teaching in the Upper-Secondary School Denna examensbeskrivning är fastställd av Fakultetsnämnden och träder i kraft Examensbeskrivningen är reviderad Utbildningsnivå Ämneslärarexamen avläggs på avancerad nivå. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Student som fullgjort kursfordringar om 300/330 högskolepoäng enligt utbildningsplanens programschema eller motsvarande uppfyller kraven för examen. Utbildningsvetenskaplig kärna, 60 högskolepoäng/core Education Subjects, 60 credits I utbildningen ska studierna anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: - skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, - läroplansteori och didaktik, - vetenskapsteori och forskningsmetodik, - utveckling, lärande och specialpedagogik, - sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, - bedömning och betygsättning, och - utvärdering och utvecklingsarbete.

40 Sida 2 av 2 MDH /11 Ämnes- och ämnesdidaktiska studier, 225 högskolepoäng eller, när så krävs, 255 högskolepoäng/subject and subject-based teaching and learning studies 225 credits, or when required, 255 credits Utbildningen ska omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 225 högskolepoäng eller, när så krävs, 255 högskolepoäng i två undervisningsämnen. Minst en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng ska ingå. I utbildningen ska studierna omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning och fältstudier. Nedan förtecknas undervisningsämnen vid Mälardalens högskola. Eventuella krav utöver de nationella, anges vid respektive ämne. Engelska/English För undervisning i engelska ska studier om minst 7,5 högskolepoäng ingå förlagda till aktuellt språkområde eller motsvarande. Matematik/Mathematics Krav enligt de nationella reglerna. Samhällskunskap/ Social Science Studier i statsvetenskap omfattande 75 högskolepoäng samt 30 högskolepoäng sociologi och 15 högskolepoäng ekonomisk historia eller studier i samhällskunskap omfattande 120 högskolepoäng. Svenska/Swedish Studier i svenska språket och litteraturvetenskap omfattande 120 högskolepoäng. Svenska som andraspråk/swedish as a Second Language Krav enligt de nationella reglerna. Verksamhetsförlagd utbildning, 30 högskolepoäng/placement, 30 credits Verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng ska ingå, förlagd inom relevant verksamhet och ämne. Självständigt arbete (examensarbete), 30 högskolepoäng/independent project (degree project), 30 credits För ämneslärarexamen ska studenten fullgjort minst ett självständigt arbete om minst 30 högskolepoäng eller minst två självständiga arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen. I ett examensarbete präglat av ett vetenskapligt förhållningssätt, ska studenten visa att han/hon kan tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling i läraryrket.

41 Sammanträde: # 4:2013 MDH /13 1 (2) Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Revidering av examensbeskrivning för förskollärarexamen Bakgrund Sedan 2011 har Mälardalens högskola tillstånd att utfärda förskollärarexamen och högskolan bedriver också sedan samma hösttermin förskollärarprogram som leder fram till nämnda examen. Det har uppmärksammats att den aktuella examensbeskrivningen behöver revideras. Enligt rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om fastställande av examensbeskrivning. Problemanalys STC/Examen har uppmärksammat att det finns examensbeskrivningar som innehåller skrivningar om att student som fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanens programschema uppfyller examenskraven. Eftersom det är ett programs utbildningsplan som är det formella och bindande dokumentet och som enligt högskoleförordningen ska innehålla de kurser som programmet omfattar bör examensbeskrivningen hänvisa till utbildningsplanen och inte till programschemat. Möjliga lösningar/beslut Alternativ 1 Fakultetsnämnden reviderar examensbeskrivningen i enlighet med förslag. Alternativ 2 Fakultetsnämnden reviderar inte examensbeskrivningen. Konsekvensanalys Alternativ 1 En konsekvens av att examensbeskrivningen hänvisar till programmets utbildningsplan är att begreppsanvändningen blir mer stringent och logisk. Det finns en teoretisk risk att programschemat avviker från utbildningsplanen och innehåller andra kurser än utbildningsplanen. I och med att examensbeskrivningen hänvisar till utbildningsplanen tydliggörs att det är utbildningsplanen som är det dokument som gäller. Alternativ 2 I de fall programscheman inte skulle överensstämma med utbildningsplanen riskerar examensbeskrivningen att ge en falsk bild av att studenten har uppfyllt kursfordringarna för examen.

42 Överväganden Fakultetsnämnden har via rektors delegationsordning att besluta om utbildningsplaner och examensbeskrivningar. En utbildningsplan är i juridisk mening en föreskrift och ska enligt högskoleförordningen innehålla de kurser som programmet omfattar. Programscheman är ett högskolelokalt förekommande begrepp och dokument som fakultetsnämnden inte har att besluta om. Programschemat ska mer i detalj visa vilka kurser som ska ges när under ett visst läsår. Programschemat ska givetvis innehålla de kurser som utbildningsplanen innehåller men är ett dokument som fakultetsnämnden inte har kontroll över. 2 (2) En examensbeskrivning redogör för de examensfordringar som ska uppfyllas för att en student ska kunna erhålla en viss examen. Ibland innehåller examensbeskrivningar skrivningar som gör gällande att den som uppfyllt kursfordringar om ett visst antal poäng enligt utbildningsplanen eller motsvarande uppfyller kraven för examen. STC/Examen har uppmärksammat att denna text i somliga examensbeskrivningar är formulerad så att den som uppfyllt kursfordringar om ett visst antal poäng enligt utbildningsplanens programschema eller motsvarande uppfyller kraven för examen. Detta kan anses vara ologiskt eftersom det är utbildningsplanen som är det bindande dokumentet samtidigt som fakultetsnämnden inte har att besluta om programscheman. Utgångspunkten borde vara att i examensbeskrivningar genomgående hänvisa till utbildningsplan och inte till programschema. Tjänstemannaberedningens förslag till beslut Fakultetsnämnden bör revidera examensbeskrivningen för förskollärarexamen i enlighet med förslag.

43 MDH /13 1 (2) Beslutande Fakultetsnämnd EXAMENSBESKRIVNING Förskollärarexamen Degree of Bachelor of Arts in Pre-School Education Denna examensbeskrivning är fastställd av Fakultetsnämnden och är reviderad Utbildningsnivå Förskollärarexamen avläggs på grundnivå. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Examen uppnås efter att student fullgjort kursfordringar om 210 högskolepoäng vari ingår Utbildningsvetenskaplig kärna, 60 högskolepoäng Core Education Subjects, 60 credits I utbildningen ska studierna anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: skolväsendets historia, organisation och villkor samt förskolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, uppföljning och analys av lärande och utveckling, och utvärdering och utvecklingsarbete. Förskolepedagogiskt område, 120 högskolepoäng Field of early years education, 120 credits Utbildningen ska omfatta studier inom det förskolepedagogiska området om 120 högskolepoäng.

44 Verksamhetsförlagd utbildning, 30 högskolepoäng Placement,30 credits Verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng ska ingå, förlagd inom relevant verksamhet. 2 (2) Självständigt arbete (examensarbete), 15 högskolepoäng Independent project (degree project), 15 credits För förskollärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom det förskolepedagogiska området. I ett examensarbete präglat av ett vetenskapligt förhållningssätt, ska studenten visa att han/hon kan tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling i läraryrket. Student som fullgjort kursfordringarna enligt utbildningsplanen för förskollärarprogrammet eller motsvarande uppfyller examenskraven.

45 Examensbeskrivning Sida 1 av 2 MDH /11 Förskollärarexamen Bachelor of Arts in Early Years Education Denna examensbeskrivning är fastställd av Fakultetsnämnden och träder i kraft Utbildningsnivå Förskollärarexamen avläggs på grundnivå. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Student som fullgjort kursfordringar om 210 högskolepoäng enligt utbildningsplanens programschema eller motsvarande uppfyller kraven för examen. Utbildningsvetenskaplig kärna, 60 högskolepoäng/core Education Subjects, 60 credits I utbildningen ska studierna anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: skolväsendets historia, organisation och villkor samt förskolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, uppföljning och analys av lärande och utveckling, och utvärdering och utvecklingsarbete. Förskolepedagogiskt område, 120 högskolepoäng/field of early years education, 120 credits Utbildningen ska omfatta studier inom det förskolepedagogiska området om 120 högskolepoäng.

46 Sida 2 av 2 MDH /11 Verksamhetsförlagd utbildning, 30 högskolepoäng/placement, 30 credits Verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng ska ingå, förlagd inom relevant verksamhet. Självständigt arbete (examensarbete), 15 högskolepoäng/independent project (degree project), 15 credits För förskollärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom det förskolepedagogiska området. I ett examensarbete präglat av ett vetenskapligt förhållningssätt, ska studenten visa att han/hon kan tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling i läraryrket.

47 Sammanträde: # 4:2013 MDH /13 1 (2) Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Revidering av examensbeskrivning för specialpedagogexamen Bakgrund Mälardalens högskola bedriver utbildning som leder fram till specialpedagogexamen. Det har uppmärksammats att den aktuella examensbeskrivningen behöver revideras. Enligt rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om fastställande av examensbeskrivning. Problemanalys STC/Examen har uppmärksammat att det finns examensbeskrivningar som innehåller skrivningar om att student som fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanens programschema uppfyller examenskraven. Eftersom det är ett programs utbildningsplan som är det formella och bindande dokumentet och som enligt högskoleförordningen ska innehålla de kurser som programmet omfattar bör examensbeskrivningen hänvisa till utbildningsplanen och inte till programschemat. Möjliga lösningar/beslut Alternativ 1 Fakultetsnämnden reviderar examensbeskrivningen i enlighet med förslag. Alternativ 2 Fakultetsnämnden reviderar inte examensbeskrivningen. Konsekvensanalys Alternativ 1 En konsekvens av att examensbeskrivningen hänvisar till programmets utbildningsplan är att begreppsanvändningen blir mer stringent och logisk. Det finns en teoretisk risk att programschemat avviker från utbildningsplanen och innehåller andra kurser än utbildningsplanen. I och med att examensbeskrivningen hänvisar till utbildningsplanen tydliggörs att det är utbildningsplanen som är det dokument som gäller. Alternativ 2 I de fall programscheman inte skulle överensstämma med utbildningsplanen riskerar examensbeskrivningen att ge en falsk bild av att studenten har uppfyllt kursfordringarna för examen.

48 Överväganden Fakultetsnämnden har via rektors delegationsordning att besluta om utbildningsplaner och examensbeskrivningar. En utbildningsplan är i juridisk mening en föreskrift och ska enligt högskoleförordningen innehålla de kurser som programmet omfattar. Programscheman är ett högskolelokalt förekommande begrepp och dokument som fakultetsnämnden inte har att besluta om. Programschemat ska mer i detalj visa vilka kurser som ska ges när under ett visst läsår. Programschemat ska givetvis innehålla de kurser som utbildningsplanen innehåller men är ett dokument som fakultetsnämnden inte har kontroll över. 2 (2) En examensbeskrivning redogör för de examensfordringar som ska uppfyllas för att en student ska kunna erhålla en viss examen. Ibland innehåller examensbeskrivningar skrivningar som gör gällande att den som uppfyllt kursfordringar om ett visst antal poäng enligt utbildningsplanen eller motsvarande uppfyller kraven för examen. STC/Examen har uppmärksammat att denna text i somliga examensbeskrivningar är formulerad så att den som uppfyllt kursfordringar om ett visst antal poäng enligt utbildningsplanens programschema eller motsvarande uppfyller kraven för examen. Detta kan anses vara ologiskt eftersom det är utbildningsplanen som är det bindande dokumentet samtidigt som fakultetsnämnden inte har att besluta om programscheman. Utgångspunkten borde vara att i examensbeskrivningar genomgående hänvisa till utbildningsplan och inte till programschema. Tjänstemannaberedningens förslag till beslut Fakultetsnämnden bör revidera examensbeskrivningen för specialpedagogexamen i enlighet med förslag.

49 MDH /13 1 (1) Beslutande Fakultetsnämnd EXAMENSBESKRIVNING Specialpedagogexamen Postgraduate Diploma in Special Educational Needs Denna examensbeskrivning är fastställd av Fakultetsnämnden och är reviderad Utbildningsnivå Specialpedagogexamen avläggs på avancerad nivå. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng vari ingår verksamhetsförlagd del av utbildningen i form av fältstudier och ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Därtill ställs krav på avlagd grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen. Student som fullgjort kursfordringarna enligt utbildningsplanen för specialpedagogprogrammet eller motsvarande uppfyller examenskraven.

50 Examensbeskrivning Sida 1 av 1 Specialpedagogexamen Postgraduate Diploma in Special Educational Needs Denna examensbeskrivning är fastställd av Fakultetsnämnden och träder i kraft Utbildningsnivå Specialpedagogexamen avläggs på avancerad nivå. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Student som fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng enligt specialpedagogprogrammets programschema eller motsvarande, vari ingår verksamhetsförlagd del av utbildningen i form av fältstudier och ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng, uppfyller kraven för examen. Därtill ställs krav på annan avlagd lärarexamen.

51 Sammanträde: # 4:2013 MDH /13 1 (2) Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Ansökan om examenstillstånd för att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 Bakgrund Av högskolans forsknings- och utbildningsstrategi framgår att fokus för verksamheten inom lärarutbildningar och forskning inom utbildningsvetenskap bland annat ska vara att erhålla examensrätter för grundlärarexamen (sidan 13). Högskolan innehar sedan 2013 tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs F-3. Under framförallt sommaren 2013 har ett arbete bedrivits vid akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) i syfte att skriva fram underlag för ansökan om examenstillstånd för årskurs 4-6. Sista datum för att inlämna ansökan till Universitetskanslersämbetet för att kunna starta utbildning höstterminen 2014 är den 15 oktober Enligt rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 23 januari 2013) har rektor att ansöka om examensrätt. Problemanalys Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) önskar ansöka om examenstillstånd för årskurs 4-6. Universitetskanslersämbetet prövar högskolors ansökningar om examenstillstånd. Vid prövningen utgår en bedömargrupp från följande kvalitetsaspekter; lärarkompetens, utbildningsmiljö, infrastruktur, styrdokument, undervisning, kurslitteratur och examination, säkring av examensmålen samt säkring av utbildningens kvalitet. Fakultetsnämnden har möjlighet att till rektor lämna yttrande om utbildningens kvalitet utifrån ansökningshandlingarna. Faktasammanställning Underlag i ärendet utgörs av de handlingar som ingår i ansökan. Tidigare genomgångar av Högskoleverkets/Universitetskanslersämbetets yttranden visar att kvalitetsaspekten lärarresurser har varit absolut väsentlig för att få examenstillstånd samt att lärosäten därutöver får brista i högst två av de andra kvalitetsaspekterna. Möjliga lösningar/beslut Alternativ 1 Fakultetsnämnden rekommenderar rektor att skicka in ansökan om examenstillstånd för att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6.

52 Alternativ 2 Fakultetsnämnden rekommenderar rektor att inte skicka in ansökan om examenstillstånd för att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs (2) Fakultetsnämnden kan också lyfta in villkor i sina rekommendationer samt ange eventuella motiveringar. Konsekvensanalys Beträffande ekonomiska konsekvenser så ska enligt uppgift från akademin finansiering ske i första hand genom omprioriteringar inom akademin. Överväganden I samband med ansökningar om att inrätta nya program väger normalt de externa granskarnas synpunkter tungt. Den granskningsprocessen pågår och omfattar även referensgruppens granskning. Beredningen på utbildningsoch forskningssektionen har mot bakgrund av detta och lärarresursens tyngd haft fokus på att granska just de angivna lärarresurserna. Granskningen har visat på att andelen disputerade lärare (räknat på heltidsekvivalenter) bör vara tillfredsställande eftersom hälften eller mer än hälften av lärarna har doktorsgrad. Detta gäller både för lärarresursen totalt och för respektive ämne i utbildningen. Den totala lärarresursen i förhållande till tänkt studentvolym förefaller mer än väl tilltagen. En stor andel av lärarresursen har relevant yrkeskompetens (lärarexamen) vilket är tillfredställande då det gäller ansökan för yrkesexamen. För en stor del av lärarresursen redovisas en tillfredställande andel för Tid för forskning (20 procent eller mer för flertalet). I lärarresurstabellen finns några oklarheter. Det gäller exempelvis i vilken utsträckning två av lärarna har ämneskunskaper, att det förekommer asterisker (*) i tabellen som inte förklaras, att det för lärare som representerar NO/T och matematik i kolumnen Akademisk titel för flera personer finns angivet didaktisk kompetens medan när det gäller lärare i ämnena i engelska, svenska och kanske även i viss mån i estetiska läroprocesser inte finns någon sådan titel/kompetens redovisad i tabellen. Vidare kan noteras att av de ansökningshandlingar som funnits tillgängliga för granskning framgår regionens behov av grundlärarutbildning 4-6 på ett ganska kortfattat sätt medan uppskattad studentefterfrågan inte framgår specifikt. Ovanstående punkter kan behöva förtydligas men bedöms i sig inte utgöra grund för att i det här läget konstatera att utbildningen inte skulle hålla god kvalitet. Tjänstemannaberedningens förslag till beslut Givet att granskningsprocessen ännu pågår men att lärarresursen ser ut att vara tillfredsställande bör utskottet för lärarutbildningar rekommendera fakultetsnämnden att överväga de granskningssynpunkter som framkommer i den fortsatta granskningsprocessen och utifrån detta formulera sin rekommendation till rektor.

53 MDH /13 1 (1) Till: Extern granskare Utskottet för lärarutbildning MISSIV INFÖR GRANSKNING AV ANSÖKAN OM TILLSTÅND ATT UTFÄRDA GRUNDLÄRAREXAMEN 4-6 Mälardalens högskola, Akademin för utbildning kultur och kommunikation (UKK), har under våren 2013 haft ansvar för att skriva fram en ansökan till Universitetskanslersämbetet om rätt att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6. Denna översänds härmed till extern granskare och samtidigt till ledamöterna i fakultetsnämndens utskott för lärutbildningar. Tyvärr saknas ännu uppgifter i lärarresursfilen gällande ämnet svenska (sida 12 och 31-32). Bifogat detta missiv finns Högskoleverkets vägledning inför prövning av examenstillstånd för lärarexamina, vilken tjänar som utgångspunkt för granskningen. Innehållet i själva ansökningshandlingarna framgår av innehållsförteckningen. Extern granskare och utskottet för lärarutbildning ombeds lämna skriftliga synpunkter senast den 26 augusti 2013 till: anders.garpelin@mdh.se therese.welen@mdh.se herbert.soderling@mdh.se jonas.lostelius@mdh.se Extern granskare bjuds in till den hearing som äger rum den 28 augusti 2013, kl i rum U Utskottet ges möjlighet att diskutera och kommentera ansökan i samband med sitt sammanträde den 21 augusti Hör av dig om något i ansökan eller processen är oklart. Praktiska frågor kan du vända dig till jonas.lostelius@mdh.se eller med. Med vänlig hälsning, Anders Garpelin Forskningsledare Professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik anders.garpelin@mdh.se

54 Vägledning inför prövning av examenstillstånd för lärarexamina Prövningsprocess/genomförande Tillståndsansökan med underlag som inlämnas till Högskoleverket senast den 15 oktober ska färdigbehandlas före läsårets slut, det vill säga senast i juni året därpå. Enskilda utbildningsanordnare lämnar ansökan till regeringen. Högskoleverket utser de sakkunniga som ska granska högskolans förutsättningar att ge den utbildning som leder till den examen, den inriktning och de ämnen som ansökan gäller. Granskningen sker med hjälp av de skriftliga dokument som ingår i ansökan och utifrån givna aspekter. Vid behov kommer de sakkunniga dessutom att genomföra intervjuer med företrädare för lärosätet. De sakkunnigas bedömning lämnas därefter till Högskoleverket i form av ett yttrande. Med utgångspunkt i detta yttrande fattar Högskoleverket beslut om examenstillstånd för de statliga lärosätena. För enskilda utbildningsanordnare fattar regeringen beslut efter förslag från Högskoleverket. Grunder och underlag för bedömningen Vid examenstillståndsprövningar utgår Högskoleverkets bedömningar från sju aspekter som utgör en tolkning av de krav på kvalitet och mål som återfinns i högskolelagen och högskoleförordningen. Aspekterna är: Samlad lärarresurs Utbildningsmiljö Styrdokument Undervisning, kurslitteratur och examination Säkring av examensmålen Infrastruktur Säkring av utbildningens kvalitet Ansökans utformning Nedan följer närmare redogörelser för aspekterna och för vilka underlag som lämpligen kan inlämnas.

55 Samlad lärarresurs Lärarnas kompetens och lärargruppens sammansättning är en viktig förutsättning för utbildningens kvalitet. Det krävs att utbildningen bärs upp av en lärarresurs inom vilken det finns vetenskaplig kompetens inom det aktuella området samt en rimlig andel relevant professionserfarenhet. Man kan särskilt lyfta fram kravet att den vetenskapliga kompetensen omfattar relevant didaktisk och ämnesdidaktisk kompetens. Vetenskapligt meriterade lärare som både forskar och utbildar är en förutsättning för att det ska vara möjligt att skapa ett nära samband mellan forskning och utbildning. Lärarna ska också ha möjligheter att upprätthålla och vidareutveckla sin vetenskapliga, professionella och pedagogiska kompetens. Det är viktigt att lärarnas vetenskapliga skolning och yrkesanknutna erfarenhet inom och utom högskolan kompletterar varandra, särskilt i utbildningar som leder fram till yrkesexamina. Dessutom ska antalet lärare som medverkar i utbildningen stå i proportion till beräknat antal studenter per examen och examensnivå. Observera att prövningen av lärarresursen utgår från den bas av lärare som redan finns på plats. Underlag i ansökan för denna aspekt är: 1. En redovisning per sökt examen av de lärare som kommer att medverka i utbildningen (namn, anställning, akademisk titel och ämnesinriktning, eventuell professionstitel/yrkesexamen, undervisningsämne, anställningsform, anställningens omfattning vid lärosätet, tid i utbildningen samt tid för forskning och kompetensutveckling). En Excelfil som bör användas för denna redovisning bifogas. Redovisningen kan även kompletteras med en beskrivande text, vilket till exempel kan vara nödvändigt om fler lärosäten samverkar kring lärarresurser. 2. En miljöbeskrivning per ämne eller ämnesområde, av vilken det framgår vilken forskning som bedrivs med anknytning till utbildningens vetenskapliga grund samt vilka åtgärder som vidtas för att tillgodose och stärka den vetenskapliga kompetensen i för utbildningen väsentliga avseenden. Redogör särskilt för allmändidaktisk och ämnesdidaktisk forskning med relevans såväl för lärarutbildningen i allmänhet som för de olika examina, inriktningarna och ämnena. 3. En redogörelse för utbildningens planerade omfattning i termer av antagning samt helårsstudenter (per inriktning och ämne). 2

56 Utbildningsmiljö Utbildningen ska ges i en forskande och, i tillämpliga fall, konstnärligt utvecklande miljö, som ger förutsättningar för utvecklingen av ett kritiskt och kreativt förhållningssätt. Miljön ska också inbegripa en fungerande organisation för den verksamhetsförlagda utbildningen. Ett väl fungerande nätverk av kontakter med närliggande utbildningar, angränsande utbildnings- och forskningsområden, både nationellt och internationellt, bidrar till att skapa en god miljö. Underlag i ansökan för denna aspekt utgörs lämpligen av en beskrivande text. Styrdokument Utbildningens mål, innehåll och organisation dokumenteras i utbildningsplaner, kursplaner och andra handlingar och utformas i enlighet med mål och föreskrifter i högskolelagen och högskoleförordningen. Underlag i ansökan för denna aspekt utgörs av utbildnings- och kursplaner. Kursplanerna ska vara kompletta i enlighet med högskoleförordningen och följaktligen innehålla tydliga angivelser av kursernas nivå, antal högskolepoäng, mål, krav på särskild behörighet samt examinationsformer. Undervisning, kurslitteratur och examination Undervisningsformer, kurslitteratur, annat lärandematerial och examinationsformer ska säkra forsknings- och professionsanknytning samt progression. Undervisningens innehåll och uppläggning ska med andra ord vara adekvat i förhållande till examensmålen. Underlag i ansökan för denna aspekt utgörs lämpligen av en beskrivande och förklarande text, i kombination med utbildningsplaner, kursplaner, litteraturlistor, betygskriterier och annan relevant dokumentation. Säkring av examensmålen Det ska finnas system och instruktioner för att säkra att prov och bedömningskriterier eller bedömningsmallar för examinationer finns klart dokumenterade. Det ska finnas en organisation och ett system som säkrar att utbildningen ger studenterna goda förutsättningar att nå examensmålen. Underlag i ansökan för denna aspekt utgörs lämpligen av en beskrivande text, i kombination med relevant dokumentation. Infrastruktur Studenterna ska ha god tillgång till litteratur/annat lärandematerial, informationstekniska resurser och annan nödvändig utrustning. Underlag i ansökan för denna aspekt utgörs lämpligen av en beskrivande text. 3

57 Säkring av utbildningens kvalitet Underlag i ansökan för denna aspekt utgörs lämpligen av en beskrivande text som berör system för kursvärdering och andra system för att säkra utbildningens framtida kvalitet. Praktisk information om hantering av ansökningar Ansökan ska skickas dels i digital form till hsv@hsv.se, dels i två pappersexemplar till Högskoleverket, Box 7851, Stockholm. 4

58 Innehåll i ansökningshandlingar beträffande grundlärarexamen Ansökan Huvuddokument 2. Examensspecifika bilagor a. Lärarresursfil b. Utbildningsplan c. Examensmatris d. Lärandemål för verksamhetsförlagd utbildning* e. Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning* 3. Övriga bilagor a. Regler och anvisningar för examinationsärenden på grund- och avancerad nivå* b. Styrdokument för utbildningsprogram i. Riktlinjer för utbildningsplaner* c. Styrdokument för kursplanearbete i. Riktlinjer för kursplaner* ii. Beslut inrätta kursplanegrupp UKK* iii. Beslut revidera rutin för arbete med kursplaner UKK* iv. Beslut om anvisningar för att skriva kursplaner på UKK* d. Exempel på studiehandledning* e. Handbok för verksamhetsförlagd utbildning* f. Handbok för utbildningsvetenskaplig kärna* 4. Kursplaner *) Skickas ej i samband med intern och extern granskning i augusti 2013 men ska ingå i ansökan till Universitetskanslersämbetet och kan fås på begäran.

59

60 MÄLARDALENS HÖGSKOLA Ansökan om rätt att utfärda Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6

61

62 Innehåll Del 1 Lärarutbildningen vid Mälardalens högskola Organisation och ansvar Kvalitetsarbete Undervisning och examination Utbildningsmiljö för lärarutbildningen Forskningsbas Fyra forskningsmiljöer Nationellt/internationellt forskningssamarbete och forskarskolor Påbyggnadsutbildning på avancerad nivå och forskarutbildning Internationalisering Stöd till studenter och lärare Samverkan med det omgivande samhället Digital kompetens Hållbar utveckling, jämlikhet och jämställdhet...20 Del 2 Grundlärarprogrammet med inriktning mot grundskolans årskurs Mål, innehåll och struktur Progression, undervisning och examination Lärarresurser Forskning med koppling till programmet Säkring av examensmålen Fortsatt utvecklingsarbete

63 Del 1 Lärarutbildningen vid Mälardalens högskola Mälardalens högskola (MDH) är en av Sveriges största högskolor med ca studenter (motsvarande ca 8000 helårsstudenter). På senare år har i genomsnitt lite drygt 1500 examina utfärdats årligen. Antalet anställda på högskolan är ca 900 personer av vilka 460 är lärare (årsarbetskrafter). År 2012 var högskolans omsättning 841 miljoner kronor och andelen forskning och utbildning på forskarnivå utgjorde 25 procent. Högskolan har centralt belägna campus i Eskilstuna och Västerås. På vardera orten finns expeditioner i form av studenttorg, infocenter, högskolebibliotek, grupprum, lärosalar, större föreläsningssalar, datorsalar, studenthälsa, restaurang, café och kårhus. I nära anslutning till respektive campus ligger studentbostäder. Högskolan har bostadsgaranti för inflyttande studenter och år 2012/2013 blev MDH:s campusstäder Eskilstuna och Västerås utsedda till Årets studentstäder. För att studenter och anställda ska kunna resa mellan Eskilstuna och Västerås finns fria bussresor med platsgaranti och 10/11 avgångar varje vardag från respektive campusort. Högskolan erbjuder forskningsbaserade utbildningar på grund- och avancerad nivå inom fyra prioriterade utbildningsområdena: ekonomi, hälsa och välfärd, lärarutbildning och teknik. Den vetenskapliga kvaliteten i utbildningarna garanteras genom relevant forskning inom högskolans sex etablerade forskningsinriktningar: 1) hälsa och välfärd; 2) inbyggda system; 3) industriell ekonomi, arbetsliv och styrning; 4) innovation och produktrealisering; 5) miljö, energi och resursoptimering; 6) utbildningsvetenskap. Inom varje inriktning finns ett eller flera forskarutbildningsämnen. Lärarutbildningen utgör ca 20 procent av högskolans utbildningsvolym och utgör en viktig del av högskolans verksamhet och har stor betydelse för dess närområde, en region med en halv miljon invånare. När högskolan bildades 1977 införlivades den förskollärarutbildning som sedan

64 bedrivits vid Förskoleseminariet i Västerås. År 1998 erhöll högskolan rätt att utfärda grundskollärarexamen för åk 4-9 samt gymnasielärarexamen. Genom 2001 års examensordning kunde högskolan erbjuda lärarutbildning med inriktning mot verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskolans tidigare år, grundskolans senare år och gymnasieskolan. Med 2011 års examensordning har högskolan rätt att utfärda förskollärarexamen, grundlärarexamen F-3 samt ämneslärarexamen. Utöver lärarprogrammen erbjuder högskolan ett flertal program på avancerad nivå inom det utbildningsvetenskapliga området: specialpedagogprogrammet, speciallärarprogrammet (tre specialiseringar: matematikutveckling; språk-, skriv- och läsutveckling; utvecklingsstörning), mastersprogram i didaktik och rektorsprogrammet (med Högskolan Dalarna och Örebro universitet). Dessutom bedriver högskolan forskarutbildning inom området didaktik. 1. Organisation och ansvar Högskolestyrelsen har det yttersta ansvaret för att högskolan fullgör sina uppgifter och rektor ansvarar närmast under styrelsen för ledningen av verksamheten. Efter förslag från akademi och nämnd avseende drifts- och utvecklingsuppdrag beslutar rektor om fördelning av utbildnings- och forskningsmedel. Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för planering, styrning och kvalitetssäkring av forskning och utbildning. Fakultetsnämnden har sex utskott, ett för forskning, ett för forskarutbildning och fyra för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (utskotten för Ekonomi, Hälsa och välfärd, Lärarutbildning respektive Teknik). Utbildningsutskottet för Lärarutbildning bereder ärenden till fakultetsnämnden som gäller lärarutbildning. Utskottet följer kvaliteten i utbildningar inom utskottets ansvarsområde. Utvärderingar följs upp och student- och branschsynpunkter diskuteras. Omvärldsbevakning och konsekvensanalyser genomförs och leder till utvecklande av framtidsstrategier. Utskottet utgör även en mötesplats för strategiska diskussioner mellan fakultetsnämnden och de akademier som har ansvar att bedriva utbildningar inom utskottets ansvarsområde. Utskottet fungerar som styrgrupp för utredningar och utvärderingar av huvudområden, examina och program som fakultetsnämnden beslutar om. Utskottet har ansvar för det förberedelse- och efterarbete som är kopplat till Universitetskanslersämbetets kvalitetsgranskningar. 5

65 Verksamheten vid högskolan är organiserad i fyra ämnesövergripande akademier som leds av varsin akademichef. Av rektors delegationsordning framgår vad akademicheferna inom sina respektive ansvarsområden kan fatta beslut om. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) är värdakademi för lärarutbildningen, vilket innebär att akademichefen har ett operativt ansvar för att utbildningen genomförs med god kvalitet. Akademin är organiserad i sju akademiska avdelningar som leds av varsin avdelningschef som planerar och bemannar kurserna samt har det pedagogiska ansvaret. Därutöver finns en administrativ avdelning som leds av en administrativ chef. Denna avdelning med ansvar för akademins administration utgör ett stöd åt såväl akademins samtliga verksamheter som studenter. Vidare finns vid akademin utbildningsledare med uppgift att vara kontaktperson mellan akademi, fakultetsnämnd och studenter och som är den som svarar för utveckling och uppföljning av utbildningen på akademinivå. Vid akademin finns ett grundutbildningsråd där frågor av genomförandekaraktär behandlas. Alla program (examen) har en programsamordnare och en programansvarig (vanligen professor i ämnet) som driver programråd, där studentrepresentant ingår. Akademins forskningsråd leds av forskningsledaren för utbildningsvetenskap och ansvarar för kvalitetssäkring av forskningsbasen i lärarutbildningarna. Forskningsrådets ledamöter utgörs av de programansvariga samt doktorandrepresentant. Forskningsledaren samordnar akademins forskningsverksamhet inom området utbildningsvetenskap, och akademin har även en samordnare för forskarutbildningen i didaktik. Högskolan lägger stark vikt vid studentmedverkan, och studenterna har inte bara rätt att utöva inflytande över utbildningen utan ges även möjlighet att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Mälardalens studentkår är högskolans formella samarbetspart när det gäller studentsamverkan och den som utser representanter i högskolans olika organ. För lärarutbildningen finns en linjeförening, Alla Lärarstuderandes Förening (ALF). I utvärderande och framåtblickande syfte kallas ordförande för linjeföreningen till kontinuerliga möten med utbildningsledare och respektive programsamordnare och studievägledare. Högskolestyrelsen och rektor har i beslut fastställt rutiner för det organisatoriska studentinflytandet. Studentkåren ges enligt rutinerna rätt att delta i beredande och beslutande organ. Högskolan har ingått avtal med Mälardalens studentkår där bland annat hanteringen av studentinflytandet regleras närmare. I augusti 2010 inrättade högskolan en tjänst som studentombudsman, vars uppdrag bland annat är att ta emot och hantera studenters och doktoranders synpunkter på högskolans verksamhet. I Högskoleverkets rapport Tillsynsbesök vid Mälardalens högskola 2011 (2012:14 R) välkomnar verket inrättandet av studentombudsman och ser positivt på högskolans arbete med studentrepresentation. 2. Kvalitetsarbete Högskolans kvalitetsarbete framgår på övergripande nivå i högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi Enligt strategin är det avgörande ställningstagandet att kärnverksamheten utbildning och forskning ska vara av värde och nytta för individ och samhälle. Hur detta ska uppnås konkretiseras närmare i högskolans Områdesstrategi för kvalitet i forskning och utbildning (beslutad av rektor ) vilken ska ligga till grund för de organisatoriska enheternas verksamhetsplanering. På så vis blir kvalitetsarbetet dels integrerat med högskolans verksamhetsplaneringsprocess och verksamhetsutveckling, dels en angelägenhet för alla medarbetare. Vidare framgår av områdesstrategin att fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för kvaliteten i högskolans forskning och utbildning. I fakultetsnämndens kvalitetsansvar för utbildning ingår bl.a. kvalitetssäkring av huvudområden, examina och utbildningsprogram. Innan beslut fattas om inrättande av utbildningsprogram, huvudområden och examen hämtas synpunkter av sakkunniga från annat lärosäte och från branschen. 6

66 Fakultetsnämnden initierar även återkommande utvärderingar av befintliga utbildningsprogram, huvudområden och examina. De krav som gäller utformning, inrättande och fastställande av kursplaner och utbildningsplaner föreskrivs såväl i högskoleförordningen som i lokala styrdokument 1. Applicerat på lärarutbildningen betyder detta att ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete med planering, utförande, uppföljning och åtgärder bedrivs utifrån de mål och krav som gäller. I det arbetet medverkar förutom fakultetsnämnd även externa sakkunniga, akademins lärare, övrig personal samt studenter fortlöpande. På akademinivå konkretiseras kvalitetsarbetet i en kvalitetsplan. Akademin har utifrån sin kvalitetsplan rutiner för kvalitetssäkringsarbetet avseende såväl nya som befintliga kurser. Akademichefen har ansvaret för kvalitetssäkring av kurser och kurslitteratur. 2 Avdelningscheferna har ansvar för att kursutvärderingar genomförs, analyseras och följs upp. Kursvärderingar och programutvärderingar utgör hörnstenar i kvalitetsarbetet, dels som ett instrument för att identifiera starka och svaga sidor för att användas i den fortsatta kurs- och programutvecklingen, dels som ett tillfälle för studenten att reflektera över sin egen utbildning. Efter varje genomförd kurs görs en kursvärdering genom ett webbaserat kursvärderingssystem. Resultatet av kursvärderingen analyseras och utifrån denna analys planeras åtgärder. Återkoppling sker till berörda parter. I en uppföljning av rektorsbeslutet om att införa det högskolegemensamma kursvärderingssystemet (MDH /10, rapport ) framkommer att i stort sett samtliga kurser på grundnivå och avancerad nivå utvärderas via webbverktyget. Enligt Högskoleverkets rapport Tillsynsbesök vid Mälardalens högskola 2011 (2012:14 R, sidan 19) visade verkets kontroll att kursvärderingar genomfördes och sammanställdes i samtliga kontrollerade fall. Kurser utvärderas även genom muntliga/skriftliga s.k. mittkursutvärderingar och avslutande utvärderingar. På Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) med ansvar för lärarutbildning genomför programsamordnare programutvärderingar, i vilka innehåll, måluppfyllelse och genomströmning är viktiga parametrar. Resultat och planering för fortsatt programutveckling föredras för akademirådet efter beredning i programrådet och återkopplas till fakultetsnämnden. 3. Undervisning och examination Lärarstudenter vid högskolan möter under sin utbildning olika former för undervisning och examination. Pedagogiska metoder och arbetssätt väljs mot bakgrund av kursinnehåll, nivå och ämne. Föreläsningar och seminarier är vanligt förekommande, särskilt inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och ämnesstudierna. Även verksamhetsförlagd utbildning, fältstudier, tillämpningsövningar, och utvecklingsarbeten förekommer såväl som självständiga arbeten. Högskolan arbetar med ett system för pedagogisk meritering av lärare, En pedagogisk karriärväg för högskolans lärare, där de utöver sin vetenskapliga kompetens även premieras för att de är skickliga pedagoger. Utifrån en pedagogisk meritportfölj, där läraren samlar, dokumenterar och reflekterar kring sina undervisningserfarenheter, görs en bedömning avseende pedagogisk skicklighet ur tre aspekter: lärarens arbete med studentens personliga lärutveckling, den egna professionella utvecklingen, och bidrag till organisationens utveckling. Examinationen är dels ett uttryck för högskolans befogenhet att fatta beslut om betyg, dels ett led i studenternas lärandeprocess. Examinationen utformas utifrån de krav och lärandemål som ställs i kursplanen och formerna för examination anges i respektive kursplan. Kopplat till varje kurs finns en studiehandledning där examinationen på kursen beskrivs mer i detalj vad gäller genomförande och 1 Styrdokument för utbildningsprogram och Styrdokument för kursplanearbete. Se Bilagor: Övriga bilagor 2 Beslut avseende reviderad rutin för arbetet med kursplaner inom akademin UKK (Dnr /11.) Se Bilagor: Övriga bilagor 7

67 bedömningskriterier för de olika betygsgraderna. 3 För VFU såväl som det självständiga arbetet förklaras examinationsformerna under respektive rubrik i del 2. Kvalitetssäkringen av examinationsprocessen kommer till uttryck i högskolans styrdokument Regler och anvisningar för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola. 4 Dokumentet fastställer lokala regler och anvisningar avseende examination på grundnivå och avancerad nivå. I dokumentet finns formulerat de krav som ska tillämpas vid alla former av examination. På så sätt garanteras studenterna en rättssäker examination. Av dokumentet framgår de examinationsmoment som tillämpas vid högskolan liksom frågor om rättssäkerhet, rätten att genomföra prov, betyg, examinator, krav vid examination, hantering av fusk och störande vid examination samt kursplan och studiehandledning och deras inbördes relation. Former för undervisning och examination utvecklas i del Utbildningsmiljö för lärarutbildningen Lärarutbildningen vid Mälardalens högskola (förskollärarprogrammet, grundlärarprogrammet F-3 och ämneslärarprogrammet) kännetecknas av att den är en forskningsbaserad professionsutbildning. Den utbildningsvetenskapliga forskning som idag bedrivs vid högskolan utvecklas kontinuerligt och har koppling till områden av grundläggande betydelse för lärares utbildning och yrkesverksamhet. Den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnet och ämnesdidaktiken såväl som det praktiskt pedagogiska arbetet finns även på olika sätt med som fokus i de påbyggnadsprogram som ges på avancerad nivå och i den forskarutbildning som bedrivs inom området Didaktik. I detta kapitel belyses även följande viktiga delar i studenternas utbildningsmiljö: internationalisering, stöd till studenter och lärare, IT, samverkan med det omgivande samhället, hållbar utveckling samt jämlikhet och jämställdhet. 4.1 Forskningsbas Lärarutbildningen vid Mälardalens högskola kännetecknas av att den bedrivs i en forskande miljö inom områden betydelsefulla för lärarutbildningen. I högskolans forsknings- och utbildningsstrategi ( ) framgår att Utbildningsvetenskap är en av högskolans etablerade forskningsinriktningar för vilken en central uppgift är att utgöra forskningsbas för lärarutbildningen. Även om ansökan gäller Grundlärarprogrammet med inriktning mot grundskolans årskurs 4-6, ges här en samlad bild av högskolans utbildningsmiljö för all lärarutbildning. Delar av den forskning som presenteras gäller specifikt grundskolans tidiga år och mellanår. I ansökans del 2 finns mer om högskolans satsning på tio nya lektorat med ämnesdidaktisk inriktning, samt om aktuell forskning/forskningsbaserad skolutveckling mot grundskolans tidiga år och mellanår Fyra forskningsmiljöer Forskningen inom området Utbildningsvetenskap har direkt betydelse för lärarutbildning och delas in i fyra forskningsmiljöer: Barn och unga i skola och samhälle; Matematik, naturvetenskap och teknik med ämnenas didaktik; Språk- och litteraturdidaktik; Samhälle, interkulturalitet, skolledarskap och utvärdering. 3 Exempel på studiehandledning. Bilagor: Övriga bilagor 4 Regler och anvisningar för examinationsärenden på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola (MDH /12) Se Bilagor: Övriga bilagor 8

68 De forskare/forskarstuderande som ingår i dessa miljöer bedriver anslags- och externfinansierad forskning; organiserar/deltar i seminarieverksamhet och nationella/internationella konferenser; publicerar sig i nationella/internationella tidskrifter, akademiska böcker och rapporter. De ingår också i nationella/internationella samarbeten (se ). De fyra miljöerna består av flera forskargrupper som sinsemellan samarbetar. De flesta grupper har sin hemvist inom Utbildningsvetenskap, medan några till stora delar finns inom andra etablerade forskningsinriktningar, då nedan markerade med (X). (Denna markering gäller även för vissa forsknings- och forskningsbaserade utvecklingsprojekt som är knutna till dessa inriktningar). Forskningsrådet för utbildningsvetenskap har ansvar för kvalitetssäkring av forskningsbasen i lärarutbildningarna. Forskningsrådet och forskningsverksamheten inom området utbildningsvetenskap leds av akademins forskningsledare. Handledare från miljöerna och forskargrupperna utgör handledarkollegiet för forskarutbildningen i didaktik. Akademins samordnare för forskarutbildning koordinerar forskarutbildningen i didaktik. Presentationen av de fyra miljöerna inleds med en tabell med namn på miljöns forskargrupper, vilka som är vetenskapliga ledare, hur många ytterligare som är disputerade (huruvida de är professorer eller docenter) och forskarstuderande. Forskare som ingår i en forskargrupp men inte är anställda på högskolan är inte medräknade. De forskare/ forskarstuderande som finns i lärarresursfilen för grundlärarprogrammet anges med namn kursiverat och de som finns med i mer än en forskargrupp markeras med *. Kort presenteras miljön, vad inom lärarutbildningen som miljön är forskningsbas för samt pågående forskningsprojekt. FORSKNINGSMILJÖ: Barn och unga i skola och samhälle (BUSS) Vetenskaplig ledare: Anette Sandberg, professor Forskargrupper Vetenskaplig ledare Övriga: professor, docent och disputerad Forskarstuderande Barnpedagogiskt kollegium Anette Sandberg *, prof. 6 Anna Ehrlin* Mia Heikkilä Kamran Nadar* 6 ICU/CHILD (X) Elinor Brunnberg, prof. 14 (varav 2 professorer 3 docenter) Kerstin Göransson* (docent) Nina Klang* 5 Design och Visualisering (X) Yvonne Eriksson, prof. 5 (varav 1 professor och 1 docent) Lena Hellström Färnlöf (professor) Inger Orre (docent) Anna Ehrlin* 7 Jennie Schaeffer SPEIC - specialpedagogisk forskning Anders Garpelin, prof. 8 (varav 1 docent) Kerstin Göransson* (docent) Martin Karlberg Nina Klang* Gunilla Sandberg* Eva Skogman 9 Fia Serrander* Gunnlaugur Magnusson Tom Storfors* Forskningen inom miljön BUSS utgår från ett helhetsperspektiv på hur barn och unga med erfarenhet från olika sociala världar i rollerna av förskolebarn och elev möter förskolans/skolans värld med dess krav och förväntningar (även kopplat till Barnkonventionen och Salamancadeklarationen). Det gäller hur förskola, förskoleklass och skola erbjuder olika barn pedagogiska utmaningar. Det berör barns möte med språk-, läs- och skrivprocessen, matematik, estetiska ämnen samt den roll sociala 9

69 samspelsprocesser och identitetssökande spelar. Speciellt fokus tillägnas barns lek- och lärande inom förskola, förskoleklass och skola. Den forskning som bedrivs inom miljön utgör forskningsbas för följande områden: Förskolepedagogik; Fritidspedagogik; Förskoleklassens pedagogik; Barns tidiga kommunikation och språkutveckling; Barns tidiga läs- skriv- och matematikinlärning; Praktiska och Estetiska läroprocesser; UVKområdena: Specialpedagogik, Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, Utveckling och lärande samt Uppföljning och analys av barns lärande och utveckling. BUSS är även forskningsbas för speciallärar- och specialpedagogutbildningarna. Forskningsprojekt och forskningsbaserade utvecklingsprojekt: Projekt som till största delen är knutna till andra etablerade forskningsinriktningar än utbildningsvetenskap är markerade med (X) Fristående skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd, (VR, samarbete med Linköpings universitet och Högskolan Jönköping) Förskolan som barns språkmiljö, (VR, samarbete Linköpings universitet, Högskolan Jönköping) Förståelse av barns lärandevägar från förskola till särskola Barn med utvecklingsstörning (VR) Gränsland, broar och passageriter. Att förstå barns vägar till lärande från förskola till skola (VR) Lärarkompetens i förändring, (VR, samarbete Göteborgs universitet) Speciella yrken ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning (VR, samarbete med Högskolan Jönköping och Uppsala universitet) Att formulera och hantera barns problem i skolans värld ICF-CY och en biopsykosocial modell som ram, (Stiftelsen Sunnerdahls handikappfond) Barn och ungdomar med betydande funktionsnedsättningar: barns delaktighet i familjeaktiviteter, (Allmänna arvsfonden) CHILDICT- Curriculum in kindergarten? Language learning and use of ICT with small Children (Nordplus, samarbete Högskolan Stord/Haugesund, Norge, University of Tromsö, Norge, University of Tallin, Estland, Århus universitet, Köpenhamn, Danmark, University of Jyväskylä, Finland) CHIPS - Yngre barns (3-5 år) möjlighet till delaktighet i vårdsituationer och att kunna delge sina erfarenheter, (ett forsknings-/utvecklingsprojekt med NOBAB och QuickSearch) Entreprenöriellt lärande i förskolan och skolan, (Regionförbundet i Sörmland) Hur skapar vi förutsättningar för att alla elever ska nå skolans mål? (Samhällskontraktet) MR-Rätt UT Barns mänskliga rättigheter, (Europeiska sociala fonden, länsstyrelserna i Västmanlands och Örebro län). Negotiation of Professional Identity. Global and Local Constructions of the Teacher Professional Space in the Multiprofessional Context of Early Childhood Education -(Fakultetsanslag, University of Tampere, Finland, University of Tallin, Estonia, University of Stavanger, Norway) ProCompetence Promoting client-centred competence building (Nordplus, samarbete Helsinki Metropolia, University of Applied Sciences, Finland, Stord/Haugesund University College, Norway, University of Tartu, Pärnu College, Estonia) Att göra sin röst hörd - barns empowerment i förskolan (Majblomman), (X) Delaktighet i skolan hos barn i socialt utsatta områden (regional finansiering, Västerås Stad), (X) Design and Visualization Methods within Innovation and Productrealization (KKS), studie av innebörden av olika gestaltningsformer när det gäller produktframtagning, kommunikationsprocesser, samt hur rummet kan stödja kreativa processer, (X) Forskning kring kulturarv om hur konstnärlig praktik, informativ gestaltning och arkeologi samt hur dessa genom samverkan ökar relevans och förståelse för kulturarv som kunskapskälla, (X) 10

70 Från barndom till vuxenliv. En longitudinell studie om hur delaktighetens språk gestaltar sig för ungdomar med hörselnedsättning (FAS), (Eurochild), (X) På väg in i det svenska samhället. Om ensamkommande barn (Eskilstuna kommun) (X) Samordnat föräldrastöd för barn med funktionsnedsättning (Samhällskontraket), (X) Taktil navigering (samarbete med Punktskriftsnämnden och Lunds universitet), där forskare och lärare utvecklar ett e-learning program kring taktil läsning, som inkluderar punktskrift och taktila bilder. (Projektet baseras på professor Yvonne Erikssons tjugoåriga forskning kring blinda barns förmåga/möjligheter att läsa taktila bilder och att själva uttrycka sig i bild.), (X) Utveckling och validering av ett interaktivt kommunikationsinstrument som ger yngre barn möjlighet att vara aktivt delaktiga i vårdprocedurer (Allmänna Arvsfonden), (X) FORSKNINGSMILJÖ: Matematik, naturvetenskap och teknik med ämnenas didaktik (MNT) Vetenskaplig ledare: Andreas Ryve, professor Forskargrupper Vetenskaplig ledare Övriga: professor, docent och disputerade M-TERM - Mälardalen Team of Andreas Ryve, prof. 2 Educational Reseachers in (varav 1 docent) Mathematics Kirsti Hemmi (docent) Heidi Krizywacki Tor Nilsson * NT-didaktik - Naturvetenskaplig och Teknisk didaktikforskning Peter Gustafsson, docent 4 (varav 1 professor emeritus) Susanne Engström Tor Nilsson* Marie Stadig Degerman Per Sund Forskarstuderande 12 Fia Serrander * Maria Larsson Roger Andersson * 5 Roger Andersson * Matematik, naturvetenskap och teknik med ämnenas didaktik (MNT) bedriver forskning som är teoretiskt förankrad och har en tydlig relevans för skolpraktiken. Vi använder oss av och bidrar till teoribyggen från skilda områden såsom pedagogik, sociologi och psykologi men strävar alltid efter att fokusera lärande av och inom matematik, teknik och de naturorienterade ämnena. Studier av och forskningsbaserade utvecklingsprojekt i klassrummet utgör ett central fokus. Kombinerade forsknings- och utvecklingsprojekt sker i nära samarbete med huvudmän och teoretiseras från ett "design research methodology" perspektiv. Flera forskare i miljön studerar lärarutbildning och kompetensutveckling av och tillsammans med lärare. Forskningen inom miljön har giltighet för studier inom matematik, de naturorienterande ämnena och teknikämnet samt ämnenas didaktik inom samtliga lärarprogram. Forskningsprojekt och forskningsbaserade utvecklingsprojekt: Räkna med Västerås; ett 16 miljoners forskningsbaserat skolutvecklingsprojekt som syftar till att teoretisera och utveckla matematikundervisningen i F-9 inom kommunen. Effektiv matematikutbildning i Sverige och Finland (VR); Implementering av utbildning för hållbar utveckling: relationen mellan normstödjande strukturer och studerandes moraliska lärande (VR); Nationella prov i biologi, fysik och kemi: eventuell betydelse för lärares undervisning och bedömning (VR); Elevers och studenters kvalitativa föreställningar om entalpi och entalpiförändringar (FontD); Gestaltning av hållbar utveckling och entreprenörskap som kunskapsfält i styrdokument och vardagens realitet inom gymnasiets teknikprogram (FontD). Hur kan man skapa ett arbetssätt i förskolan som leder till ett för barnen meningsfullt utforskande av naturvetenskap? (FontD); 11

71 Matematik genom problemlösning (Anslagsmedel); NorBa matematiska resonemang och bevisföring i de nordiska och baltiska länderna (Riksbankens Jubileumsfond). Science-teacher education advanced methods S-TEAM (EU-medel, sjunde ramprogrammet); FORSKNINGSMILJÖ: Språk- och litteraturdidaktik (SOLD) Vetenskaplig ledare: Eva Sundgren, professor Forskargrupper Vetenskaplig ledare Övriga: professor, docent och disputerade Ekokritiskt forum Sture Packalén, prof. 8 (varav 1 affilerad professor och 1 docent) Ingemar Haag (docent) Marie Öhman Magnus Jansson Språkdidaktik och tillämpad Birgitta Norberg 10 språkvetenskap Brorsson *, FD (varav 2 professorer) Thorsten Schröter Karin Molander Danielsson Anna Linzie Håkan Landqvist * Forum för flerspråkighet och svenska som andraspråk Marie Nelson, FD 8 (varav 1 professor) Karin Sheikhi Gerrit Berends Läs och skriv Eva Sundgren, prof. 9 Birgitta Norberg Brorsson * Tina Hellblom-Thibblin * Håkan Landqvist * Berit Lundgren Gunilla Sandberg * Forskarstuderande 2 Agnieszka Jablonska Eklöf 4 Annaliina Gynne Samira Hennius 3 Inom forskningsmiljön Språk- och litteraturdidaktik (SOLD) anläggs både ett didaktiskt och ett ämnesorienterat perspektiv på språk- och litteraturvetenskap. Forskningen bedrivs i flera forskargrupper där forskarna har sin koppling till ämnena engelska, finska, franska, litteraturvetenskap, spanska, svenska, svenska som andraspråk och tyska. Forskningsmiljön har en egen skriftserie Litteratur och språk. Den forskning som bedrivs inom denna miljö kan kopplas samman med studier inom samtliga lärarprogram inom engelska, finska, franska, spanska, svenska, svenska som andraspråk och tyska. Forskningsprojekt och forskningsbaserade utvecklingsprojekt: Det mänskligas natur: Posthumanistiska perspektiv i skandinavisk samtidslitteratur (VR), Animal and Environmental Agency in American Literary Naturalism (anslagsmedel). Elevers skrivande i naturvetenskap i projektet S-TEAM (Science Teacher Education Advanced Methods) (EU), European Core Curriculum Inclusive Methods Teacher Education EUCIM-TE - uppföljningsstudier (anslagsmedel) Forskning och kompetensutveckling inom området språk-, skriv och läsutveckling. (Länsstyrelsen i Västmanland och Mälardalens högskola) ISL Interaktion i Skriva sig till läsning (samarbete med Gripsholmsskolan) (anslagsmedel), Miljö och modernitet: Naturen i svensk litteratur (anslagsmedel), Språk i alla ämnen (Skolverket) Vilka elever kommer till vår skola? (Skolverket) 12

72 FORSKNINGSMILJÖ: Samhälle, interkulturalitet, skolledarskap och utvärdering (SISU) Vetenskaplig ledare: Pirjo Lahdenperä, professor Forskargrupper Vetenskaplig ledare Övriga: professor, docent och disputerad UTSAM Utbildning - samhälle - migration Niclas Månsson, docent 6 (varav 1 affilerad professor och 2 docenter); Staffan Stranne (docent) Eva Insulander* Anna Ehrlin* Forskarstuderande 3 Tom Storfors* VIP Värderingar, Identitet, Praktik Marja-Terttu Tryggvasson, docent 15 (varav 1 professor och 2 docenter) Pirjo Lahdenperä (professor) Margaret Obondo (docent) Kamran Namdar* 3 Louise Sund MEA Mälardalens utvärderingsakademi Laila Niklasson, docent 3 (varav 1 professor emeritus) Eva Insulander* 3 Forskningen inom miljön kretsar kring helhetsperspektiv och ett samtida såväl som ett historiskt perspektiv på frågor om mångfald, identitet och utbildning kopplad till samhälle och skolutveckling. Ett forskningsintresse riktas mot lärarutbildningens och skolans målsättningar, utformningar och praktiker i relation till migration och det mångkulturella samhället. Genom didaktiska och utbildningspolitiska studier söker forskningen bidra med kunskaper om bland annat lärarutbildningens roll för att förbereda den blivande läraren att verka i en mångkulturell klass, skolframgång i relation till socialt och kulturellt kapital, de samhällsorienterade ämnenas roll för social delaktighet och migrationens påverkan av utbildningssystemet. Den forskning som bedrivs inom denna miljö har särskild betydelse för följande områden inom lärarutbildningsområdet genom UVK-områdena: skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna; läroplansteori och didaktik; bedömning och betygsättning; utvärdering och utvecklingsarbete; sociala relationer, konflikthantering, profession och ledarskap. Forskningen har även särskild relevans för studier om lärarutbildningen, inom de samhällsorienterande ämnena och dess didaktik inom samtliga lärarprogram samt för rektorsprogrammet. Forskningsprojekt och forskningsbaserade utvecklingsprojekt: Föreställningar om feminitet och maskulinitet i klassrummet: En feministisk filosofisk undersökning av ämnena religion, naturkunskap och svenska (VR, samarbete Stockholms universitet) Challenges and possibilities in interaction with parents (clients of foreign background) in school and preschools in Sweden (Nordplus) En framgångsrik styrmedelsmix? Om ambitionen att påverka kommunala energipolicys (STEM). Facklig utbildning och undervisning inom Svenska Metallindustriarbetareförbundet (uppdragsforskning IF Metall); Jämställdhetsintegrering i Kungsörs kommun. Utvärdering av informations- respektive utbildningsinsats (Kungsörs kommun) Läroboksprojekt i historia (Gleerups); 13

73 Mobilt Stödteam i Flens kommun- utvärdering av insats för barn i behov av särskilt stöd och deras familjer (Flens kommun) Mänskliga rättigheter inom offentlig förvaltning (Europeiska socialfonden); Nyanlända, skolan och lärande (Skolverket) PAM-INA (Perception, Attitude, Movement, Identity Needs Action) (EU) Revidering av läroplan och kursplaner för grundskolan (Skolverket); Samverkan med barnet i centrum - projektutvärdering med stöd av utvärderingsverkstad (Eskilstuna kommun) Utvärdering av självstyrande enheter inom skola och gymnasium (Västerås stad). Utvärdering av vissa lokala projekt inom Skolverkets satsning Matematiksatsningen 2011 (Stockholm kommun, Hallstahammars kommun och Eskilstuna kommun); Unga flickors psykiska ohälsa (Västerås stad) Utvärdering av Skolverkets stöd för implementering av ny läroplan för grundskolan (Skolverket) Värdegrund och likabehandling i teori och praktik (Skolverket) Nationellt/internationellt forskningssamarbete och forskarskolor Forskare inom forskargrupperna bedriver forskning i följande nätverk: Preschool teachers view on children s learning: University of Melbourne, RMIT University (Australia), University of Western Macedonia (Greece), Tallinn University (Estonia), Staatsinstitut für Frühpädagogik, Ludwigsburg (Germany), Århus Universitet (Denmark), Stockholm University (Sweden) and Mälardalen University (Sweden) Presschool teacher and Preschool directors professionalism: Estonian Ministry of Education and Research (Estonia), Tallinn University, (Estonia), University of Tampere (Finland), University of East-Finland (Finland), Stockholm University (Sweden) and Mälardalen University (Sweden) PEP (The Pedagogy, Education and Praxis group). The International Network for Practicum Research and Practice within PEP: Charles Sturt University (Australia), Utrecht University of Applied Sciences and the University of Amsterdam (the Netherlands), Gothenburg University, Stockholm University and Mälardalen University (Sweden), Tromsø Universty (Norway), Åbo Akademi University (Finland), and the University of Sheffiled (United Kingdom). POET (Pedagogies on Educational Transitions) Starting School: Research, Policy and Practice: University of Waikato (New Zealand), Charles Sturt University (Australia), University of Strathclyde (Scotland, UK), University of Iceland (Iceland) and Mälardalen University (Sweden) (EU-medel, sjunde ramprogrammet) PRO-competence (Studies to developed collaborative in education): Stord/Haugesund University Collage (Norway), Tartu University (Estonia), Metropolia University of Applied Sciences (Finland) and Mälardalen University (Sweden). SCAPE (Studies of conflict and the political in educational settings): University of British Colombia (Canada), University of Stirling (Scotland, UK), University of Gdansk (Poland), University of Ljubljana (Slovenia), Kyoto University (Japan), London Institute of Education (United Kingdom), Catholic University of Leuven (the Netherlands), Stockholm University and Mälardalen University (Sweden) Forskare inom forskargrupperna ingår i följande organisationer/nätverk: AERA (American educational research association) American Evaluation Association 14

74 Canadian Evaluation Society CHER (Consortium of Higher Education Researchers) EECERA (European Early Childhood Education Research Association) EERA (European Educational Research Association) ENSEC (European Network for Social and Emotional Competence) ESERA (European Science Education Research Association) Ethnography and Education European Evaluation Society ICET (International Council on Education for Teaching) INPE (International philosophy of education) IOSTE (The International Organization for Science and Technology Education) ISATT (International Study Association on teachers and Teaching) MIMER (nationellt program för folkbildningsforskning) NERA (Nordic Educational Research Association) NFSUN (Nordic research symposium on science teaching) NORALF (Nordiskt nätverk för aktionsforskning) NVL (Research Network, Theme Interkulturell pedagogik Nordiskt nätverk för vuxnas lärande, Nätverket för Utvärderingsverkstäder OMEP (World Organization for Early Childhood Education) PES (philosophy of education, USA) PES GB (philosophy of education, Great Britain) Transnational dialogues in research in early childhood education for sustainability World Forum on Early Care and Education SVUF (Svenska utvärderingsföreningen) Mälardalens högskola medverkar i följande forskarskolor: Filosofiska studier av pedagogiska relationer (VR, samarbete Luleå tekniska universitet, Stockholms universitet, Södertörns högskola och MDH) FONTD, Forskarskolan i naturvetenskapernas, teknikens och matematikens didaktik (samarbete Linköpings universitet, Malmö Högskola, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet, Högskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Mittuniversitetet, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Gävle, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Luleå tekniska universitet och MDH) Graduate School Education for Sustainable Development (VR, samarbete Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och MDH) Utbildningsvetenskap med inriktning mot didaktik (samarbete Högskolan i Dalarna, Högskolan i Gävle, Högskolan i Skövde, Örebro universitet, Karlstad universitet och MDH) LIMCUL - Literacies, Multilingualism and cultural practices in present day society. (VR, samarbete Uppsala universitet, Örebro Universitet och MDH) Developing Mathematics Education (VR, samarbete Linnéuniversitetet, Malmö högskola, Umeå Universitet och MDH). 4.2 Påbyggnadsutbildning på avancerad nivå och forskarutbildning Lärarutbildningen vid Mälardalens högskola genomförs i en forskningsbaserad utbildningsmiljö, där studenterna i undervisningen tar del av den forskning som bedrivs inom de fyra forskningsmiljöerna. Detta möjliggörs genom att samtliga disputerade (även professorer) medverkar till minst 20 procent i undervisningen. 15

75 Efter examen ges studenter möjligheter att bedriva studier på avancerad nivå och utbildning på forskarnivå. Högskolan har rätt att utfärda doktors- respektive licentiatexamen inom området Didaktik (HSV, reg.nr ). Med denna och andra examensrätter (grundnivå och avancerad nivå), har högskolan rätt att utfärda examina på alla nivåer inom lärarutbildningsområdet. Påbyggnadsutbildning: För att svara mot det behov som finns i regionen av påbyggnadsutbildningar för verksamma lärare och för studenter som vill läsa vidare med lärarexamen som grund, har högskolan utvecklat ett masterprogram i didaktik. Inom ramen för den första delen av masterprogrammet (1-60hp) ges såväl obligatoriska kurser i allmän didaktik som olika ämnesdidaktiska kurser. Studenter som väljer att skriva ett magisterarbete kan efter denna del avgå med en magisterexamen i didaktik. Den andra delen (61-120hp) omfattar en valbar fördjupning, forskningsmetodiska kurser och ett självständigt arbete på masternivå. Högskolan ger även speciallärar- och specialpedagogprogram. Inom speciallärarutbildningen ges tre specialiseringar: matematikutveckling; språk-, skriv- och läsutveckling; samt utvecklingsstörning. För studenter som examineras från dessa program, liksom för studenter med annan magisterexamen som bedöms relevant, ges direkt tillträde till andra året av masterprogrammet i didaktik. Forskarutbildning: En viktig förutsättning för att en professionsutbildning som lärarutbildningen ska vara forskningsbaserad är att det vid lärosätet finns möjligheter att bedriva studier på forskarnivå. Didaktik som område vid Mälardalens högskola utgör forskningsbas för utbildningsområdet lärarutbildning. Forskningen inom området didaktik, som karakteriseras av att vara tvär- och flervetenskaplig, behandlar frågor om utbildning, undervisning och lärande som särskilt har betydelse för verksamhetsområdena förskola, skola, vuxenutbildning och lärarutbildning utifrån följande fokus: Skärningspunkten mellan ett specifikt ämnesområde i förskola, skola och vuxenutbildning, dess vetenskapliga bas samt lärande av och undervisning inom detta ämnesområde. Barns, ungdomars och vuxnas olika behov, erfarenheter och livsvillkor som förutsättningar för lärande och utveckling. Styrning, ledarskap, lärarprofession och skolutveckling i förskola, skola och vuxenutbildning. Den didaktiska forskningen kännetecknas av ett vetenskapligt kritiskt arbetssätt, där olika perspektiv, teorier och metodologiska ansatser tillämpas och utvecklas. ( Didaktiken som forskarutbildningsämne omfattar alla de frågor som finns i skärningspunkten mellan ett specifikt kunskapsområde och undervisningen om detta kunskapsområde. Forskarutbildningsämnet omfattar även förutsättningar för undervisning och lärande, särskilt med beaktande av olika socialisations- och kommunikationsprocessers innehåll och den variation av barn, unga och vuxna som möter förskola, skola och vuxenutbildning, såväl ur ett historiskt perspektiv som i nutid. De forskarstuderande läser dels gemensamma kurser som syftar till att spegla didaktikens utbildningsvetenskapliga grund och kurser i forskningsmetod, dels valfria kurser som möjliggör fördjupning i nära anknytning till avhandlingsämnet. Idag finns 27 aktiva forskarstuderande (augusti 2013) inskrivna i forskarutbildningsämnet didaktik och ytterligare tre är under tillsättning. De skriver avhandlingar som behandlar frågor inom fälten förskolepedagogik, specialpedagogik, allmändidaktik, matematikdidaktik, NO-didaktik eller SO-didaktik. Dessutom bedriver några anställda sin forskarutbildning inom det utbildningsvetenskapliga fältet vid andra lärosäten. Mälardalens högskola ger forskarhandledarutbildning i egen regi. 4.3 Internationalisering Internationalisering handlar om att korsa gränser fysiskt, kulturellt och intellektuellt och syftar till att främja kvalitet och förståelse för internationella förhållanden. Internationaliseringsarbetet utgår från en värdegrund där nationella och kulturella olikheter ses som en del av den egna vardagen med 16

76 stort värde för individens intellektuella utveckling. Delar som ingår i internationaliseringsarbetet är student- och lärarmobilitet, internationella samarbeten (se även 4.1.2), omvärldsbevakning och internationalisering på hemmaplan. Ett av högskolans övergripande mål är att alla studenter och anställda ska ha möjlighet till någon form av gränsöverskridande kulturell kontakt eller aktivitet. Mälardalens högskola har mer än 250 avtal för lärar- och studentutbyten inom olika ämnesområden med lärosäten över hela världen. Högskolan deltar i olika europeiska projekt, exempelvis EU-Kanada, EU-USA och Socrates-program. Lärarutbildning är på många sätt nationell till sin karaktär och internationaliseringsarbetet möter här större utmaningar än normalt. Högskolan har samarbeten och studentutbyten med ett flertal lärosäten som med lärarutbildningen vid universitetet i Reading, Jyväskylä universitet, Helsingfors universitet och med Pädagogische Hochschule des Kantons Sankt Gallens i Schweiz samt med universitetet i Luzern. I ett Comenius-projekt mellan lärarutbildare från fem europeiska länder (Nederländerna, Polen, Portugal, Storbritannien och Sverige) med fokus på interkulturalitet i lärarutbildningen som avslutats ingick kurser och konferenser som de medverkande lärosätena turades om att stå värd för. Fem lärare och fem lärarstudenter från MDH deltog i projektet. Studenterna medverkade senare i studier som resulterade i en lärobok och en vetenskaplig artikel. Ett Comenius Regio-samarbete pågår med University of Bournemouth, Storbritannien. Lärarutbildningarna vid Exeter University och MDH deltar tillsammans med ett flertal skolor i Poole (England och Eskilstuna kommun), ett samarbete som handlar om undervisning av elever i olika ämnen från 9 år och uppåt. 4.4 Stöd till studenter och lärare Högskolebibliotek finns på båda campusorterna. Biblioteket utgör dels en pedagogisk resurs i studenternas och doktorandernas lärandeprocess, dels ett stöd för forskare. Biblioteket erbjuder kurser på olika nivåer och information i både fysisk och digital form. I biblioteket finns ca 600 sittarbetsplatser och ett hundratal studentdatorer. Via bibliotekets hemsida kommer man åt digitala tjänster, som bland annat omfattar hjälp med informationssökning via chatt och e-post. Varje student och anställd har tillgång till bibliotekets externa databaser med artiklar i fulltext. Trådlöst nätverk över hela högskolan ger ständig tillgång till biblioteket. Lärare och studenter använder kommunikationsplattformen Blackboard för högskolans kurser. Studenter tilldelas en e-postadress vid registrering som också används som inloggning för Blackboard. Vid högskolan finns central studievägledning som är öppen för alla som behöver vägledning och information inför högskolestudier eller under studietiden. Lärarutbildningen har särskilda studievägledare. Studenter kan uttrycka en osäkerhet om deras förkunskaper kommer att räcka och vad akademiska studier innebär. Mälardalens högskola har därför byggt upp en studiesupport som finns parallellt med ordinarie studier (KLOK= Kunna Lära Och Kommunicera). Supporten är bemannad med lärare i engelska, matematik och svenska samt studie- och karriärvägledare. Den vänder sig till alla studenter oavsett utbildning och ämnen och tillhandahåller support i svenska, engelska och matematik samt karriärvägledning. Studenten kan här diskutera sina texter och utveckla sitt skrivande av PM, rapporter och uppsatser. Studenten kan också få hjälp med matematisk problemlösning. Karriärvägledningen ger studenten möjlighet att reflektera och beskriva sin kompetens samt skapa en strategi för sin framtida karriär. Supporten ger fem kurser i studieteknik, akademiskt skrivande, grammatik, informationssökning och kompetensanalys. Kurserna har fokus på praktiska verktyg och generella färdigheter för studentens studier och kommande arbetsliv. På Mälardalens högskola finns ca 450 studenter med olika typer av funktionshinder. Högskolans mål är att erbjuda stödåtgärder så att studenter med funktionshinder kan bedriva studier på samma villkor som icke-funktionshindrade studenter. Högskolans lokaler är handikappanpassade och det finns goda 17

77 parkeringsmöjligheter vid högskolan. Utöver detta erbjuder högskolan: särskilda resurser för stöd; en fysisk miljö som är tillgänglig; individuell planering av studier i samråd med studievägledare; samt vid behov utbildning i datorprogram som kan underlätta studierna. Högskolans lärare får stöd genom enheten för Pedagogik, IT och Lärande (PIL). Genom PIL arbetar högskolan långsiktigt och strategiskt för att främja högskolepedagogisk utveckling bland sina anställda och att förverkliga miljöer där pedagogik och modern teknik samverkar. Enheten har även i uppdrag att bevaka och informera om högskolepedagogisk forskning och utveckling. PIL ger behörighetsgivande utbildning i högskolepedagogik för högskolans lärare. Enheten erbjuder kollegiala samtalsgrupper samt konsultation, stöd och rådgivning, bl.a. vid utvecklingen av den pedagogiska meritportföljen. 4.5 Samverkan med det omgivande samhället Mälardalens högskola driver årligen samarbetsprojekt med företag, landsting, kommuner, myndigheter och organisationer. Högskolan arbetar strategiskt och målinriktat för att vara en samproducerande högskola som skapar nytta i näringsliv och samhälle. Företag och annan offentlig eller privat verksamhet inbjuds till samproduktion med högskolan. Inom lärarutbildningsområdet bedrivs forskningsbaserat skolutvecklingsarbete och studenter kan genomföra självständiga arbeten i samarbete med förskolor och skolor. Samhällskontraktet är ett avtal mellan tre parter: Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola, där de båda kommunerna satsar vardera fem miljoner per år för att tillsammans med högskolan arbeta med utveckling gällande skola, omsorg, hållbar stadsutveckling och framtidens arbetskraft. Syftet är att höja kompetensnivån i regionen genom bl.a. gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt, utbildningar som matchar arbetslivets behov och mötesplatser för lärande. De tre aktörerna har arbetat för att identifiera gemensamma områden som gynnar alla parter. Inom Samhällskontraktets sektor Utbildning har flera satsningar gjorts, bl.a. på en doktorand mot matematikdidaktik i skolans tidiga år och en mot interkulturell pedagogik, en satsning på entreprenörskap i skolan och en annan på mångfaldsfrågor, samt ett forskningsprojekt Hur skapar vi förutsättningar för att alla elever ska nå skolans mål? (Mer om detta projekt i del 2 under rubriken Forskning med koppling till programmet ). Samhällskontraktets sektor Utbildning övergick hösten 2012 i Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande. Mälardalens kompetenscentrum för lärande, MKL, bildades hösten 2012 och är ett samarbetsorgan mellan regionens kommuner och högskolan. Syftet är att arbeta för att alla barn och unga i regionens skolor ska få förutsättningar att nå skolans mål och sin egen fulla potential. Inom detta kompetenscentrum bedrivas praktiknära forskning och forskningsbaserad skolutveckling. I MKL inryms ett branschråd för frågor om kvalitetsarbete, kompetensförsörjning och kompetensutveckling i regionens förskolor och skolor. Organisatoriskt tillhör MKL akademi UKK som ansvarar för bemanning och verksamhet. Den första delen av MKL, Forskning och Skolutveckling, bygger på finansiering från enskilda kommuner, fristående skolhuvudmän samt aktörer på kommunövergripande nivå. Inledningsvis har de båda kommunerna Eskilstuna och Västerås avsatt medel från Samhällskontraktet,. Eskilstuna kommun satsar därutöver medel för två doktorander och en gästprofessor. På motsvarande sätt bidrar Västerås stad med ytterligare 30 miljoner kronor under åren Satsningarna gäller bl.a. fyra doktorandtjänster och projektet Räkna med Västerås (Mer om detta projekt i del 2 under rubriken Forskning med koppling till programmet ). Länsstyrelsen i Västmanland och Mälardalens högskola satsar 2,5 miljoner kronor vardera under perioden för att stärka utbildningsmiljön för grundlärarprogrammet, särskilt avseende forskning och kompetensutveckling inom området språk-, skriv och läsutveckling. 18

78 Den andra delen av MKL, Branschrådet, finansieras genom högskolan och de medverkande kommunerna. Branschrådets verksamhet knyter lärarutbildning, forskning och praktik närmare varandra särskilt när det gäller frågor om kvalitetsarbete, kompetensförsörjning och kompetensutveckling i regionens förskolor och skolor. En annan uppgift är att uppmuntra och stödja erfarenhetsutbyte över skolgränserna och mellan olika kommuner. Rektorsprogrammet som arrangeras av Mälardalens högskola tillsammans med Högskolan Dalarna och Örebro universitet är en utbildning på avancerad nivå på uppdrag från Skolverket. Programmet omfattar 30 högskolepoäng och vänder sig till rektorer, biträdande rektorer och förskolechefer. Programmet utvecklas ständigt i samverkan med kommunerna i de tre lärosätenas regioner. Mälardalens högskola ansvarar särskilt för området mål- och resultatstyrning, vilket utgör en tredjedel av kursutbudet. Högskolan erbjuder även dem som examineras från rektorsprogrammet möjlighet till påbyggnadsstudier och i förlängningen forskarutbildning inom ramen för ämnet didaktik. Tillsammans med Högskolan Dalarna arrangerar Mälardalens högskola även en fortbildning för rektorer omfattande 7,5 högskolepoäng, Rektorslyftet, som även den är en utbildning med Skolverket som uppdragsgivare. Tillsammans med regionen har högskolan utvecklat behörighetsgivande och kompetensutvecklande kurser inom Lärarlyftet såväl som inom Förskolelyftet. Sådana kurser erbjuds och har erbjudits sedan starten Digital kompetens Digital kompetens har av EU pekats ut som en av åtta nyckelkompetenser en medborgare behöver för ett livslångt lärande, vilket givetvis ska påverka utformningen av lärarutbildningen. De blivande lärarna som kommer att arbeta i ett allt mer föränderligt samhälle måste vara rustade så att de kontinuerligt kan förnya sin kunskap och anpassa sina arbetsmetoder utifrån dessa förändringar. Användning av digitala medier i den svenska skolan/förskolan har accentuerats. Ett flertal av regionens kommuner/fristående skolor gör stora satsningar på digitala verktyg, bl. a genom det s.k. en till en konceptet, d.v.s. att man utrustar eleverna med en bärbar dator. Detta leder i sin tur till en förändrad klassrumssituation som högskolans lärarstudenter möter under sin verksamhetsförlagda utbildning. Många kommuner har bestämt att deras lärare ska ha IT-kunskaper motsvarande nivå 3 i det utbildningspaket från Skolverket som kallas Praktisk IT- och Mediekompetens (PIM). Detta innebär att lärarutbildningen förväntas ge motsvarande kunskaper/färdigheter kring IT och digitala medier. I förarbetet till den nya lärarutbildningen lyfts tre inslag fram: IT som verktyg och informationskälla; Möjligheter till förnyelse och fördjupning; Den sociala dimensionen. Mälardalens högskola utvecklar det befintliga IT-inslaget i lärarutbildningen genom olika kompetensutvecklingsinsatser för högskolans personal. Satsningen utgår ifrån övertygelsen om att IT kan bidra till ett lärande med högre kvalitet. Lärarutbildarna utbildas kontinuerligt kring juridiken som gäller vid användning av IT. De ges möjlighet att delta i seminarier, workshops och föreläsningar kring digitala medier som pedagogisk och didaktisk resurs. En strategi för IT-stöd till kurserna i lärarutbildningen är under utformning. Målen är att samtliga lärarutbildare genom utbildningsinsatser ska utveckla sin kompetens vad gäller användningen av IT/digitala medier som utbildningsresurs och att IT på ett adekvat sätt ska ingå i flertalet av programmets kurser. En viktig utgångspunkt är att IT inte ska utgöra en egen kurs utan integreras i all undervisning. Vid utarbetande av kursplaner för lärarutbildningen har hänsyn tagits till detta. I lärarutbildningen används IT framför allt på två olika sätt: dels som ett redskap för lärande i de olika kurserna, dels då studenten själv måste göra didaktiska val av IT-stöd och reflektera över dessa vid planering av olika undervisningsmoment. För det fortsatta arbetet med att integrera IT i lärarutbildningen har ett team 19

79 med IT-ansvarig lärare utsetts att vara en resurs ( bollplank ), att använda för kursansvariga och lärare som vill ha stöd och tips om adekvata IT-inslag ur ett didaktiskt perspektiv i kurserna. Genom ett kontinuerligt arbete tillsammans med kursansvariga lärare kontrollerar IT-teamet att digitala medier finns med i flertalet av lärarutbildningens kurser. 5 För att ytterligare stärka kompetens och utvecklingsmöjligheter i utbildningen har högskolan under höstterminen 2012 inrättat IKT-verkstäder på båda campusorterna. IT-användningen bör också variera från kurs till kurs i programmet, något som ligger under den IT-ansvariges ansvar att utveckla. IT-ansvarig har ansvar för att studenten sammantaget under sin utbildning når minst PIM3-nivå, så att utbildningen ligger i paritet med regionens krav på skolorna. 4.7 Hållbar utveckling, jämlikhet och jämställdhet Mälardalens högskola arbetar för att alla studenter och anställda ska få ökade kunskaper om hållbar utveckling, jämlikhet och jämställdhet. Ansvar för dessa frågor har högskolans kommitté för hållbar utveckling (HUT-kommittén). Högskolan blev som första lärosäte i världen miljöcertifierad 1999, en certifiering som kontinuerligt försvarats och alltjämt är i kraft. Den bärande principen i högskolans policy för en hållbar utveckling är att kulturella, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och processer är integrerade. Dessa fyra perspektiv beaktas i samband med driften och utformningen av den dagliga verksamheten. Högskolan verkar också aktivt för att delta i lokala, regionala och globala nätverk som främjar utbildning och forskning för hållbar utveckling. I lärarutbildningen beaktas hållbar utveckling utifrån Högskolelagen (1 kap 5 ) samt Högskoleförordningen (1993:100). Studenten ska utveckla ett medvetet förhållningssätt till hållbar utveckling samt beakta hur t ex demokrati, rättvisa, jämställdhet och fördelning av inflytande och makt påverkar hållbar utveckling nationellt och globalt. Hållbar utveckling och hållbart lärande finns framskrivet i ett antal kurser i samtliga lärarprogram. Jämlikhets- och jämställdhetsarbetet bedrivs med stöd av ett antal styrdokument och handlingsplaner som reglerar arbetet för en jämställd högskola, etnisk och social mångfald och för att motverka diskriminering. Dessa frågor hanteras av HUT-kommittén. En mångfaldsstrateg finns anställd vid högskolan till vilka studenter och personal kan anmäla trakasserier och diskriminering. Strategens uppgift är också att stödja arbetet med att integrera jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv liksom mångfald i samtliga utbildningar. Kompetensutveckling inom jämställdhet och jämlikhet för studenter och personal genomförs kontinuerligt genom föreläsningar och seminarier i ämnet. Högskolan verkar för en jämställd och jämlik miljö och strävar efter en jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna. Det innebär att högskolan arbetar med breddad rekrytering. Vid placering på fältskola inom lärarutbildningen tas hänsyn till medicinska och sociala skäl. JämBredd, ett projekt för utbildning och lärande inom genus- och mångfaldsområdet finansierat av Europeiska Sociala Fonden, bedrevs under flera år vid högskolan. Inom ramen för projektet utbildades personer i ett flertal organisationer i frågor som rör jämlikhet för att uppfylla regionala mål inom jämställdhet och integration. Genom projektet har en bas skapats för kunskap och lärande inom genus- och mångfaldsfältet vid Mälardalens högskola. 5 Enkät utskickad vt 2013 till samtliga kursansvariga ledde till en efterföljande diskussion om digitala mediers plats och utrymme i respektive kurs. 20

80 Del 2 Grundlärarprogrammet med inriktning mot grundskolans årskurs 4-6 Mälardalens högskola har med stöd i examensordningen (SFS 2010:541) som krav för att avlägga grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6, att studenten ska fullgöra kursfordringar om 240hp. Av dessa utgör 60hp den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK), 30hp verksamhetsförlagd utbildning (15hp vardera relaterade till UVK respektive ämnes- och ämnesdidaktiska studier) samt ytterligare 150hp ämnes- och ämnesdidaktiska studier i: Matematik 30hp, Svenska 30hp, Engelska 30hp och i valbart område 30hp Naturorienterande ämnen och teknik (NO och teknik) samt två självständiga arbeten omfattande 15hp vardera. De självständiga arbetena skrivs med koppling till ett eller flera av ämnena. De första 180hp ges på grundnivå och de återstående 60hp på avancerad nivå. Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 är en forskningsbaserad professionsutbildning, där samtliga kurser har lärare med lärarutbildning och undervisningserfarenhet från det obligatoriska skolväsendet. Majoriteten av lärarna är disputerade. Utbildningen ges i en flervetenskaplig utbildningsmiljö, som utgör forskningsbas för programmet (se vidare del 1 under Utbildningsmiljö). I den följande texten presenteras: Mål, innehåll och struktur; Progression, undervisning och examination; Lärarresurser; Forskning med koppling till programmet; Säkring av examensmålen; Fortsatt utvecklingsarbete. Mälardalens högskola planerar att anta 40 studenter till grundlärarprogrammet med inriktning 4-6 per läsår, med intag 40 studenter hösttermin. 1. Mål, innehåll och struktur Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 omfattar totalt fyra års heltidsstudier. Nedan ges en översikt av studiegång och progression. Programmet består av tre delar som bygger på varandra, så att den första är en förutsättning för den andra och den tredje bygger på de båda första delarna: År ett introducerar och grundlägger kunskapen om lärares uppdrag och lärares arbete. Förutsättningarna för detta är kurser i två av utbildningens ämnen, Svenska och Matematik, två UVK-kurser och en VFU-kurs. År två och tre befäster och utvecklar förståelsen av, kunskapen om och beredskapen för lärares arbete. Förutsättningarna för detta är dels kurser i ämnet, Engelska, samt i ett av de valbara områdena, eller NO och teknik, dels fem UVK-kurser, en VFU-kurs och ett självständigt arbete på grundnivå. År fyra knyter ihop utbildningen och fördjupar kunskaper, färdigheter och förmåga för lärares arbete. Förutsättningarna för detta är fördjupningsstudier inom ämnena Svenska och Matematik, ett självständigt arbete på avancerad nivå inom något av dessa båda ämnen samt en längre VFU-kurs. De tre delarna handlar om att grundlägga, befästa och fördjupa studentens kunskaper, färdigheter och förmåga att självständigt arbeta som grundlärare i grundskolans årskurs 4-6. Nedan ges en översikt av studiegång och progression för programmet: 21

81 Termin 1 (grundnivå) Termin 2 (grundnivå) Ämnesstudier matematik 1-15hp Matematik för grundlärare 4 6, del 1 15hp Ämnesstudier svenska 1-15hp Svenska för grundlärare 4-6, del 1 15hp UVK 1-15hp Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll för grundlärare hp VFU 1-7,5hp VFU 1 för grundlärare 4-6 (ankn. till UVK) 7,5hp UVK 16-22,5 hp Utveckling och lärande för grundlärare 4-6 7,5hp Grundlägger kunskap om lärares uppdrag och lärares arbete Fältstudier Fältstudier Fältstudier Termin 3 (grundnivå) Termin 4 (grundnivå) Ämnesstudier NO och teknik 1-15hp Ämnesstudier engelska 1-15hp Ämnesstudier NO och teknik 16-30hp Ämnesstudier engelska 16-30hp Valbart område, del 1 15hp Engelska för grundlärare 4-6 del 1 15hp Valbart område del 2 15hp Engelska för grundlärare 4-6 del 2 15hp Termin 5 (grundnivå) Utvecklingsarbete och utvärdering för grundlärare 4-6 7,5hp UVK 23,5-37,5 hp Fältstudier Fältstudier Bedömning och betygsättning av elevers lärande och utveckling för grundlärare 4-6 7,5hp VFU 8,5-15hp VFU 2 för grundlärare 4-6 (ankn. till ämnen) 7,5hp UVK 38,5-45hp Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap för grundlärare 4-6 7,5hp Fältstudier Termin 6 (grundnivå) Specialpedagogik för grundlärare 4-6 7,5hp UVK 46-60hp Fältstudier Forskningsmetod för grundlärare 4-6 7,5hp Fältstudier Ämnesstudier självständigt arbete 1-15hp Självständigt arbete 1 för grundlärare 4-6 (examensarbete) valbart 15hp: engelska, matematik, NO och teknik eller svenska Befäster och utvecklar kunskap om lärares arbete Termin 7 (avancerad nivå) Termin 8 (avancerad nivå) Språk-, skrivoch läsutveckling, fördjupning i svenskämnet för grundlärare 4-6 7,5hp Ämnesstudier svenska 16-30hp Barn- och ungdomskultur, fördjupning i svenskämnet för grundlärare 4-6 7,5hp Ämnesstudier matematik 16-30hp Matematik för grundlärare 4-6, del 2 15hp Ämnesstudier självständigt arbete 16-30hp Självständigt arbete 2 för grundlärare 4-6 (examensarbete) valbart 15hp: matematik eller svenska VFU 16-30hp Verksamhetsförlagd utbildning 3 för grundlärare 4-6 (ankn. till UVK och ämnen) 15hp Fördjupar kunskap om lärares arbete Fältstudier 22

82 Studenten möter de praktiska och estetiska områdena musik, drama, bild och rytmik och får inblick i hur konstnärliga processer kan integreras i skolans alla ämnen. Praktiska och estetiska lärprocesser synliggörs genom lärandemål, innehåll och examinationsmoment i programmets kurser. Under utbildningen utvecklar studenten kunskaper om digitala verktyg och tillägnar sig kritisk digital kompetens. Detta synliggörs genom lärandemål, innehåll och examinationsmoment i programmets kurser. VFU-kurserna är utlagda som tre längre block och hålls ihop av obligatoriska fältstudier som förekommer i samtliga kurser utom i de självständiga arbetena. Fältstudierna används för att koppla samman teori och praktik och synliggöra estetiska läroprocesser i skolverksamheten. Nedan ges en kort beskrivning av programmets innehåll termin för termin. Här motiveras den ordning i vilken kurserna ges, vad de huvudsakligen behandlar och den roll respektive kurs har för studentens utbildning till grundlärare med inriktning mot grundskolans årskurs 4-6. Termin 1: Utbildningen inleds med kursen Matematik för grundlärare 4-6, del 1, 15hp. Syftet med kursen är att väcka intresse för matematik samt ge en helhetsbild av den matematik som är central att utveckla hos elever i årskurs 4-6. Tyngdpunkten ligger i utvecklandet av kunskaper om tal och talskrift samt aritmetik, geometri, sannolikhetslära och statistik. Detta är en förutsättning för fortsatt progression gällande både ämnesteoretiska, ämnesdidaktiska och praktiska lärarkunskaper i matematik. Ämnesinnehållet knyts kontinuerligt till ämnesdidaktiska frågeställningar med frågor kring elevers lärande. Kursen bidrar även till reflektion över det egna lärandet i ämnet samt kunskap och förståelse om elevers matematikinlärning. I denna kurs implementeras estetiska läroprocesser som ett verktyg i undervisningen. Därefter följer kursen Svenska för grundlärare 4-6, del 1, 15hp. I kursen samarbetar de tre akademiska ämnena svenska, litteraturvetenskap och svenska som andraspråk. Kursen ger kunskaper om hur barn utvecklar språk, tal, läsande och skrivande. Teorier och metoder gällande läs- och skrivutveckling, en- och flerspråkiga barns språkutveckling och barn- och ungdomslitteratur ligger till grund för studierna. Fältstudierna är särskilt kopplade till elevers språkutveckling. I kursen ingår seminarier och övningar med praktiska och estetiska läroprocesser. Ett vetenskapligt förhållningssätt introduceras särskilt med avseende på att läsa och referera till vetenskapliga texter, vilket följer som en röd tråd genom hela utbildningen. Termin 2: Utbildningens andra termin inleds med UVK-kursen Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll för grundlärare 4-6, 15hp, som belyser skolans historia, deras roll i samhället och vilka kunskapstraditioner som verksamheterna vilar på. Kursen syftar till att ge en grund för studentens fortsatta utveckling inom lärarprofessionen. Studenten ska beskriva och analysera utbildningsväsendet och dess styrning i ett historiskt och samtida perspektiv, för att få en förståelse av skolans demokratiska uppdrag och dess relation till barnkonventionen och barns rättigheter. Olika läroplansteorier och didaktiska perspektiv används för att analysera och värdera nationella och lokala styrdokument för åk 4-6 och praktiska lärandesituationer. Som en naturlig fortsättning följer kursen Verksamhetsförlagd utbildning 1 för grundlärare 4-6, 7,5hp. Denna VFU-kurs är i huvudsak kopplad till UVK-kursen om utbildningens organisation, innehåll och uppdrag vad gäller lärandemålen. Studenten har även möjlighet att undervisa i svenska och matematik utifrån den kunskap som inhämtats i dessa ämnen. UVK-kursen Utveckling och lärande för grundlärare 4-6, 7,5hp, syftar till att studenten ska tillägna sig grundläggande kunskaper om barns utveckling och lärande. I kursen ingår att analysera och problematisera utveckling och lärande för barn med olika erfarenheter och förutsättningar. Dessutom 23

83 behandlas frågor om identitet, sexualitet och samlevnad. Studenten ska kunna värdera betydelsen av olika lärandemiljöer och hur det är möjligt att använda elevers egna erfarenheter för att stödja och stimulera deras utvecklings- och lärandeprocess. Termin 3: Utbildningen i NO och teknik är uppdelad på två kurser. Under termin 3 läser studenten NO och teknik för grundlärare 4-6, del 1, 15hp. Kursen syftar till att utveckla lärarstudentens grundläggande kunskaper och förmågor i fysik och teknik, nödvändiga för att genomföra den egna undervisningen. I kursen behandlas fem teman: Samspel natur och samhälle, Lära för vardagslivet, Naturvetenskapliga världsbilder, Naturvetenskapernas och teknikens kunskapsproduktion samt Naturvetenskapernas och teknikens didaktik. Individens förhållande till samhälle och natur står i fokus och kursen tar avstamp i elevers vardagserfarenheter och förklaringar av fysik och teknik. Ett viktigt syfte med kursen är att klargöra och reflektera över ett naturvetenskapligt förhållningssätt och begreppet teknik. Lärande för hållbar utveckling genomsyrar undervisningen och kursen tillämpar ett undersökande arbetssätt med fältstudier, laborationer och studiebesök. Analys och argumentation lyfts in som viktiga delar i kursen, där tre olika perspektiv tillämpas: ett historiskt perspektiv, ett genusperspektiv och ett globalt perspektiv. Terminen fortsätter med kursen Engelska för grundlärare 4-6, del 1, 15hp. Kursen tar avstamp i forskning om andraspråksinlärning och om barns språkutveckling. Syftet är dels att utveckla den kommunikativa kompetensen i engelska, dels att ge ämnesdidaktiska förutsättningar att kunna undervisa i engelska i årskurs 4-6. Stor vikt läggs på egen språkfärdighetsträning och utveckling av kommunikativ kompetens. Kursen har ett tydligt ämnesdidaktiskt fokus och introducerar centrala begrepp inom språkdidaktiken. Studenten ska tillägna sig redskap att planera, genomföra och utvärdera undervisning för barns språkinlärning. Termin 4: Utbildningen i NO och teknik fortsätter denna termin med kursen Naturvetenskap för grundlärare 4-6, del 2, 15hp. Kursen syftar till att utveckla grundläggande kunskaper och förmågor i kemi och biologi, nödvändiga för att genomföra den egna undervisningen. I kursen behandlas samma fem teman som i del 1: Samspel natur och samhälle, Lära för vardagslivet, Naturvetenskapliga världsbilder, Naturvetenskapernas och teknikens kunskapsproduktion samt Naturvetenskapernas och teknikens didaktik. Genom att följa dessa fem teman möjliggörs dels en progression i innehållet, dels en introduktion i ämnena biologi och kemi. Liksom i del 1 genomsyras denna kurs av lärande för hållbar utveckling, det historiska perspektivet, genusperspektivet och ett globalt perspektiv. Terminen fortsätter med Engelska för grundlärare 4-6, del 2, 15hp. Kursen syftar till att studenten fördjupar sina kunskaper i engelska och engelsk språkdidaktik, samt utvecklar sin kreativa och kommunikativa förmåga, inklusive grundläggande akademiskt skrivande. Studenten ska också tillägna sig kunskaper om engelskspråkig barnlitteratur, litteraturdidaktik och estetiska lärprocesser. Termin 5: Inleds med UVK-kursen Utvecklingsarbete och utvärdering för grundlärare 4-6, 7,5hp, som ger studenten kunskaper och metoder för att med ett vetenskapligt kritiskt perspektiv ha förutsättningar att på egen hand kunna planera, utföra och analysera utvecklingsarbete och utvärdering av sin egen undervisning. Kursen har ett tydligt professionsperspektiv med praktiskt orienterade inslag i fältstudier. Olika modeller för skolutveckling, utvärdering och kvalitetssäkring behandlas och sätts i relation till befintliga styrdokument och etiska principer. Därefter följer UVK-kursen Bedömning och betygsättning av elevers lärande och utveckling för grundlärare 4-6, 7,5hp. Kursen syftar till att utveckla kunskap om olika perspektiv på pedagogisk planering och redskap för att observera, dokumentera, analysera, bedöma och betygsätta elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål. Studenten ska utveckla färdigheter och förmågor att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, såväl som att samarbeta och samverka med andra lärare. När programmet nått till mitten av femte terminen har studenten fått grundläggande kunskaper i utbildningens samtliga skolämnen och flera centrala områden inom den utbildningsvetenskapliga 24

84 kärnan. Med detta som grund följer den andra VFU-kursen, Verksamhetsförlagd utbildning 2 för grundlärare 4-6, 7,5hp, som i huvudsak knyter an till ämneskurserna vad gäller lärandemålen. Studenten ska således undervisa i programmets samtliga ämnen. Terminen avslutas med UVK-kursen Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap för grundlärare 4-6, 7,5hp, som ger kunskap om olika perspektiv på ledarskap, särskilt för arbete med sociala relationer och konflikthantering. I kursen ingår praktiska moment för att förebygga och motverka diskriminering eller annan kränkande behandling och för att lösa och förebygga konflikter. Dessutom behandlas frågor om identitet, sexualitet och samlevnad. För att hantera detta ingår kunskap om elever med olika förutsättningar, erfarenheter och behov. Under denna kurs används praktiska och estetiska läroprocesser som ett medvetet pedagogiskt verktyg. Termin 6: I UVK-kursen Specialpedagogik för grundlärare 4-6, 7,5hp, breddas perspektivet på yrkets komplexitet då kursen fokuserar elevers skilda förutsättningar, erfarenheter och behov samt hur man som lärare kan förhålla sig till detta. Kursen behandlar även det specialpedagogiska uppdraget i relation till skolans styrdokument och uppdrag samt hur samverkansprocesser kring kartläggning och åtgärder underlättar lärande och utveckling för elever i behov av särskilt stöd. UVK-kursen Forskningsmetod för grundlärare 4-6, 7,5hp, fördjupar vetenskapligt kritiskt perspektiv på yrket samt skolans verksamhet och utveckling, vetenskaplig metod och vetenskapligt förhållningssätt. Utifrån en didaktisk problemställning utförs en mindre studie för att studenten ska fördjupa sin förståelse av vetenskaplig metod och forskningsetiskt förhållningssätt i praktiskt vetenskapligt fältarbete. Denna kurs ska ge studenten fördjupade förutsättningar för att genomföra kurserna i självständigt arbete Terminen avslutas med kursen Självständigt arbete 1 för grundlärare 4-6, 15hp, som syftar till en fördjupad kunskap inom ett problemområde som är kopplat till den kommande lärarprofessionen och förankrat i den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnesstudier och ämnesdidaktik samt den verksamhetsförlagda utbildningen. Det självständiga arbetet genomförs i något av följande ämnen: Svenska, Matematik, Engelska, NO/Teknik. Detta första självständiga arbete kan med fördel utgöra en förberedelse för det andra självständiga arbetet (se termin 8). Denna kurs är programmets sista på grundnivå. Termin 7: Med denna termin inleds programmets avslutande år, vars kurser ges på avancerad nivå. Den första terminen omfattar fördjupade ämnesstudier i svenska och matematik. Kurserna bygger på de kunskaper som inhämtats genom programmets tidigare kurser på grundnivå. Terminen inleds med Språk-, skriv- och läsutveckling, fördjupning i svenskämnet för grundlärare 4-6, 7,5hp. Kursen fördjupar kunskapen om elevers kommunikation och språkutveckling. Här behandlas språkutvecklande läs- och skrivmiljöer för elever med olika förutsättningar och behov; dokumentation, analys och bedömning av elevers språk-, skriv- och läsutveckling; teoretiska och didaktiska kunskaper om elevers tal- och skriftspråksutveckling i ett första och ett andraspråksperspektiv; samt kommunikativa uttrycksformer och IKT för att främja elevers språkutveckling. Därpå följer kursen Barn- och ungdomskultur, fördjupning i svenskämnet för grundlärare 4-6, 7,5hp. Kursen innebär en fördjupning inom barnlitteratur och barnkultur ur olika perspektiv; barnlitteraturens och barnkulturens funktioner och villkor i samhället; barnlitteratur och barnkultur ur olika didaktiska perspektiv; samt litteraturens och kulturens betydelse för elevers lärande, utveckling och identitet. Praktiska och estetiska läroprocesser används som ett aktivt verktyg. Terminen avslutas med Matematik för grundlärare 4-6, del 2, 15hp. Den innebär en fördjupning och tillämpning inom ämnesteori, ämnesdidaktik, vetenskapligt förhållningssätt samt praktiskt pedagogiskt arbete. Inom ämnesteori fördjupas förståelsen av centrala matematiska begrepp och deras inbördes samband, grunden för matematisk problemlösning. Det vetenskapliga förhållningssättet fördjupas genom kritisk reflektion av forskningsartiklar, handböcker och rapporter i förhållande till 25

85 skolans praktik. Kursen ger kunskap om trender inom matematikundervisning utifrån ett historiskt och internationellt perspektiv. Den ger även förmåga att planera lärmiljöer som ger stöd till matematikutveckling för elever med olika förutsättningar, erfarenheter och behov. Studenten ska kontinuerligt reflektera över och utvärdera både elevers matematikutveckling och den egna undervisningen. Praktiska och estetiska läroprocesser används som ett aktivt verktyg. Termin 8: Utbildningen avslutas med Självständigt arbete 2 för grundlärare 4-6, 15hp och Verksamhetsförlagd utbildning 3 för grundlärare 4-6, 15hp. Det andra självständiga arbetet syftar till en fördjupad kunskap inom ett problemområde som är kopplat till den kommande lärarprofessionen och förankrat i den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnesstudier och ämnesdidaktik samt den verksamhetsförlagda utbildningen. Det självständiga arbetet genomförs i något av ämnena Svenska eller Matematik. Det första självständiga arbetet (se termin 6) kan med fördel utgöra en förberedelse för detta andra självständiga arbete, vilket möjliggör en ytterligare fördjupning. Verksamhetsförlagd utbildning 3 för grundlärare 4-6, 15hp binder ihop hela utbildningen och är kopplad till både UVK och ämnesstudier vilket tydliggörs i kursens lärandemål. För att knyta ihop utbildningen skriver lärarstudenten fram sin praktiska yrkesteori, ett dokument där studenten visar kunskap om kopplingen mellan beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund samt sina didaktiska perspektiv och sitt praktiskt pedagogiska förhållningssätt. Den praktiska yrkesteorin ger utrymme för studenten att uppvisa didaktisk medvetenhet och kunskap om sociala relationer, konflikthantering, ledarskap, pedagogiskt-didaktiska perspektiv och elevers lärande och utveckling. Den praktiska yrkesteorin ger ytterligare underlag för att kvalitativt säkerställa examinationen av VFU 3 i relation till kursens lärandemål. 2. Progression, undervisning och examination Grundlärarutbildningen med inriktning mot grundskolans årskurs 4-6 vid Mälardalens högskola har en uttalad progression. Programmet består som framgått av tre delar, där det i första delen handlar om att grundlägga; i den andra att befästa; och i den tredje att fördjupa kunskaper, färdigheter och förmåga att självständigt arbeta som grundlärare i grundskolans årskurs 4-6. Genomgången ovan av utbildningen terminsvis tydliggör progressionen i programmet. 6 Progressionen kring användningen av IT som didaktisk kompetens 7 ligger under kursernas lärandemål och beskrivning av innehåll samt i uppgifter som kommer att ges för kursernas fältstudier. Nedan preciseras progressionen för den utbildningsvetenskapliga kärnan, de självständiga arbetena, ämnena och verksamhetsförlagd utbildning. Den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) För att professionsperspektivet ska konkretiseras och fördjupas utgår UVK-kurserna 8 från den pedagogiska verksamhet som bedrivs i grundskolans årskurs 4-6. Didaktiska kunskaper utvecklas i UVK-kurserna för att stärka den blivande lärarens yrkesidentitet. Den lärandeprogression som karaktäriserar UVK bearbetas ytterligare i programmets samtliga andra kurser. Under programmets första två terminer grundläggs kunskap om lärares uppdrag och lärares arbete. För UVK inleds denna del med studier av utbildningens organisation, uppdrag och innehåll, d.v.s. skolans roll i samhället och vilka kunskapstraditioner dessa vilar på, nationella och lokala styrdokument tolkade utifrån olika läroplansteorier och didaktiska perspektiv. Det handlar om att skapa förutsättningar för att studenten kritiskt ska kunna granska och förstå lärarens uppdrag ur ett historiskt såväl som ur ett samtida perspektiv. Ett vetenskapligt förhållningssätt introduceras särskilt 6 Se Bilagor: Examensspecifika bilagor: Utbildningsplan. 7 Se del 1, s Handbok för utbildningsvetenskapliga kärnan. Se Bilagor: Övriga bilagor 26

86 med avseende på att läsa och referera till vetenskapliga texter. Den första VFU-kursen är genom lärandemålens formuleringar i första hand kopplad till UVK. Efter VFU-kursen läser studenterna UVK-kursen om utveckling och lärande. Under programmets tredje läsår följer de resterande UVK-kurserna. De bygger på att studenten har kunskaper från första året om lärares uppdrag och lärares arbete med studier i matematik och svenska. Därtill har studenterna ämneskunskaper och ämnesdidaktiska kunskaper från andra årets studier i engelska och NO/Teknik. För att utveckla och befästa studenternas förutsättningar att verka i lärarprofessionen, ger UVK under utbildningens tredje år kunskaper om: olika perspektiv på sociala relationer, konflikthantering och ledarskap; det specialpedagogiska uppdraget att arbeta med elever med olika förutsättningar och erfarenheter; lärares arbete med bedömning och betygsättning av elevers lärande och utveckling. De två övriga kurserna inom UVK behandlar utvecklingsarbete och utvärdering samt forskningsmetod, två kurser som utgör förberedelse för de självständiga arbeten som infaller under terminerna sex respektive åtta. Under programmets sista läsår, som är på avancerad nivå, fördjupas kunskaperna för den framtida professionen. Även om inga UVK-kurser ingår under denna del, är kunskaperna från tidigare UVKkurser en förutsättning för det andra självständiga arbetet. Dessutom är kopplingen till UVK uttalad i lärandemålen för den avslutande VFU-kursen. Självständigt arbete Det självständiga arbetet ska sammanlänka utbildningens olika delar ämnesstudier, ämnesdidaktik, utbildningsvetenskaplig kärna och verksamhetsförlagd utbildning med den kommande yrkesverksamheten och svara mot utbildningens examensmål. Arbetet ska spegla utbildningens innehåll och ha tydlig giltighet för verksamhetsområdet grundskolans årskurs 4-6. Studenten skriver två självständiga arbeten under sin utbildning, det ena på grundnivå och det andra på avancerad nivå. Det första självständiga arbetet föregås av UVK-kursen i forskningsmetod. Innan dess, redan från programmets första kurser, har studenten fått en inskolning i ett vetenskapligt förhållningssätt och bekantat sig med flera sätt att samla in, bearbeta och analysera empiriska data. Studenten har då också läst samtliga UVK-kurser, ämneskurser och två VFU-kurser. Arbetet ska skrivas med koppling till något av de skolämnen som ingår i utbildningen. Det kan med fördel utgöra en förberedelse för det andra självständiga arbetet om det skrivs i något av ämnena Matematik eller Svenska. Kursen, som utgör programmets sista på grundnivå, kan inom ramen för högskolans internationaliseringsverksamhet till delar genomföras utomlands. Det andra självständiga arbetet föregås av två fördjupningsblock i ämnena matematik och svenska. Med grund i det första självständiga arbetet och den skolning i vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt som genomsyrar utbildningen, innebär detta andra självständiga arbete en möjlighet till fördjupning i vetenskapligt skrivande. Arbetet ska ha koppling till den framtida professionen, där ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt är en förutsättning för att på ett framgångsrikt sätt kunna verka som lärare. Med detta självständiga arbete och den avslutande kursen i verksamhetsförlagd utbildning knyts utbildningen ihop till en helhet, en forskningsbaserad professionsutbildning. Examinationen av de självständiga arbetena består av tre delar, där den centrala delen gäller bedömningen av det självständiga arbetets kvalitet, medan övriga delar gäller hur studenten klarar rollerna som opponent respektive respondent. Handledarna är disputerade eller forskarstuderande, medan examinatorerna är disputerade. Samtliga disputerade handledare är även undervisande lärare inom lärarutbildningen. Handledare och examinator är alltid olika personer. För att säkra kvaliteten av de självständiga arbetena samlas handledarna i ett ämnesövergripande handledarkollegium, som ansvarar för gemensamma riktlinjer och likvärdiga bedömningskriterier som är fastställda av akademins forskningsråd. 27

87 Ämnen/ämnesområde Matematik för grundlärare 4-6, del 1, ska ge en helhetsbild av den matematik som är central att utveckla hos elever i årskurs 4-6. Studenten utvecklar grundläggande kunskaper om matematikens innehåll, reflekterar över sitt eget lärande och blir medveten om betydelsen av olika former för lärande inom ämnet. Detta gäller även kartläggning, bedömning och betygsättning av elevers kunskaper. Här uppmärksammas möjligheter att genom pedagogiskt arbete främja och hantera hinder i barns matematikutveckling utifrån ett didaktiskt och inkluderande perspektiv. Studenten läser sedan två VFU-kurser och samtliga kurser inom UVK för att ytterligare grundlägga, befästa och utveckla kunskap om lärares arbete. Allt detta samt den första matematikkursens innehåll tillämpas, fördjupas och utvecklas både ämnesteoretiskt, didaktiskt och praktiskt på avancerad nivå i Matematik för grundlärare 4-6, del 2. Under denna andra matematikkurs fördjupas det vetenskapliga förhållningssättet. Studenten utvecklar här sin förmåga dels att reflektera över olika trender inom matematikundervisning, dels att planera och utvärdera elevers lärande och lärmiljöer för olika elevers matematikutveckling. Efter denna matematikkurs skriver studenterna sitt andra självständiga arbete, som kan kopplas till matematik för att sedan ha möjlighet till ytterligare fördjupning i VFU 3. I Svenska för grundlärare 4-6, del 1 får studenten kunskap om barns kommunikation och språkutveckling. Studenten får även kunskaper om språkets grammatiska och fonologiska struktur, barnlitteratur och litteraturdidaktik. Här uppmärksammas möjligheter att genom pedagogiskt arbete främja och hantera hinder i barns språk-, skriv- och läsutveckling utifrån ett didaktiskt och inkluderande perspektiv. Studenten läser sedan två VFU-kurser och samtliga kurser inom UVK för att ytterligare grundlägga, befästa och utveckla kunskap om lärares arbete. Allt detta samt den första kursens innehåll tillämpas, fördjupas och utvecklas både ämnesteoretiskt, didaktiskt och praktiskt i Svenska för grundlärare 4-6, del 2. I denna kurs fördjupas det vetenskapliga förhållningssättet. Studenten utvecklar här sin förmåga att dokumentera, analysera och bedöma barns/elevers språkutveckling; fördjupar sina kunskaper om barns kommunikation, språk-, läs- och skrivutveckling; fördjupar sina kunskaper om barnlitteratur- och barnkultur ur olika perspektiv och deras didaktiska tillämpning. Efter dessa avslutande kurser inom svenskämnet skriver studenterna sitt andra självständiga arbete, som kan kopplas till svenska för att sedan ha möjlighet till ytterligare fördjupning i VFU 3 Genom NO och teknik för grundlärare 4-6, del 1 och del 2 ska lärarstudenten få grundläggande kunskaper och förmågor i fysik, teknik, kemi och biologi, nödvändiga för att genomföra den egna undervisningen. I kurserna behandlas fem teman: Samspel natur och samhälle, Lära för vardagslivet, Naturvetenskapliga världsbilder, Naturvetenskapernas och teknikens kunskapsproduktion samt Naturvetenskapernas och teknikens didaktik. Genom att följa dessa fem teman möjliggörs en progression i innehållet. Kurserna genomsyras av lärande för hållbar utveckling, det historiska perspektivet, genusperspektivet och ett globalt perspektiv. En viktig del handlar om att kontinuerligt klargöra och reflektera över ett naturvetenskapligt förhållningssätt och begreppet teknik. Utbildningen i Engelska för grundlärare 4-6, tar i del 1 tar sin avstamp i andraspråksinlärning och barns språkutveckling. Stor vikt läggs vid lärarstudentens egen språkfärdighetsträning och utveckling av kommunikativ kompetens. Kursen har ett tydligt ämnesdidaktiskt fokus och introducerar centrala begrepp inom språkdidaktiken. Studenten ska tillägna sig redskap att planera, genomföra och utvärdera undervisning för barns språkinlärning. I del 2 handlar det om att studenten fördjupar sina kunskaper i engelska och engelsk språkdidaktik, samt utvecklar sin kreativa och kommunikativa förmåga, inklusive grundläggande akademiskt skrivande. 28

88 Verksamhetsförlagd utbildning och fältstudier Lärarutbildningen vid Mälardalens högskola har ett utvecklat samarbete med kommuner och fristående skolor i regionen. Högskolan har avtal för den verksamhetsförlagda utbildningen med 18 kommuner i regionen (Södermanlands och Västmanlands län samt kommunerna Enköping, Nacka och Södertälje). Därutöver finns enskilda avtal med 52 fristående skolor på alla nivåer inom hela skolväsendet. Drygt 300 lärarutbildarlag finns totalt involverade i VFU. För varje arbetslag finns en kontaktperson och för varje fältskola 9 finns en huvudansvarig som ska vara förskolechef/rektor. I varje kommun finns en central kontaktperson med särskilt VFU-ansvar. Skolorna/arbetslagen förbinder sig att ta emot minst två studenter. För VFU-verksamheten finns två styrdokument: I Handbok för verksamhetsförlagd utbildning beskrivs VFU-konceptet och skolans, studentens och högskolans ansvar. Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning följer studenten genom utbildningen och ger en bild av studentens pedagogiska utveckling och självvärdering. Detta bedömningsunderlag är en viktig grund för den examination som genomförs av kursansvarig i VFU-kursen. Lärarutbildningen vid högskolan har ett VFU-lag bestående av fem VFU-ansvariga (2,25 heltidsekvivalenter) som har direkt ansvar för hela VFU-verksamheten och för den ständigt pågående utvecklingen av VFU. VFU-ansvariga upprätthåller kontinuerliga kontakter/möten med centrala kontaktpersoner samt med förskolechefer/rektorer och handledare. Utöver VFU-ansvariga finns en ansvarig administratör (0,75 heltidsekvivalenter) för VFU-portalen (databas), ekonomifrågor mm. Mälardalens högskola driver sedan många år formell handledarutbildning på 7,5hp med kursstart varje termin. Handledarutbildade lärare i VFU-verksamheten ses som en förutsättning för att säkra kvalitén. Målet är att samtliga verksamma handledare ska ha genomgått denna utbildning. Utöver detta erbjuder högskolan mentorskurs i syfte att ge redskap att verka som mentor för nyexaminerade lärare. Under utbildningens två första veckor söker studenten genom högskolans databas 10 en fast VFUplacering på en fältskola. Den fasta placeringen på en fältskola är viktig för progressionen under den verksamhetsförlagda utbildningen. Hänsyn tas till medicinska och sociala skäl vid tilldelning av fältskola. Fältstudier ingår som en sammanhållande faktor i utbildningen och innebär att studenten får kursuppgifter att genomföra på fältskolan under en begränsad tid. Uppgifterna kan innebära pedagogisk verksamhet, intervjuer, observationer eller samtal med elever och/eller vuxna. Att under hela sin utbildning genom fältstudier ha kontakt med fältskolan hjälper studenten att hitta beröringspunkter mellan praktik och teori. Fältstudierna ger möjlighet till didaktisk fördjupning och studenterna får också möjlighet att utveckla sin digitala kompetens och sin förståelse för de praktiska och estetiska perspektivens betydelse för lärandet. Fältstudierna diskuteras och följs upp inom aktuell kurs och dokumenteras i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. Fältstudierna ryms inom skrivningen i det normalavtal som finns med kommuner/fristående skolor. Tillsammans med VFU utgör de också en viktig grund då studenten skriver sin praktiska yrkesteori i samband med VFU-kurs 3. Fältstudierna kompletterar programmets 30hp VFU. Inom programmet finns tre VFU-kurser förlagda under termin 2, 5 respektive 8. Dessa binds samman genom fältstudierna. Kurserna är förlagda till såväl höst- som vårtermin. De är placerade i början (fem veckor), i mitten (fem veckor) och som avslutning (tio veckor) av den totala utbildningstiden. Längden på VFU-kurserna är medvetet valda, för att studenten ska få en helhetssyn på skolans verksamhet, bli införstådd med skolans rutiner och verksamhet samt sätta sig in i och förstå såväl lärarnas som 9 Med fältskola avses här en förskola/skola som har ett tydligt lärarutbildarlag med högskoleutbildade handledare där studenterna placeras Förutom lärarutbildarlagen i fältskolor finns i VFU-portalen övrig central information för VFUverksamheten. 29

89 elevernas situation. VFU-kurserna examineras genom: 1) måluppfyllelse av lärandemålen i kursplanen genom dokumentation i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning; 2) ett avslutande seminarium där utbildningens kurslitteratur sätts i relation till erfarenheterna under VFU:n och studentens egen reflektion kring måluppfyllelsen för kursen. I den avslutande VFU-kursen ventileras och examineras även studentens praktiska yrkesteori. Examinationens kvalitet säkerställs genom att ansvarig examinator alltid är en disputerad MDH -lärare. Möten med och besök av MDH-lärare genomförs också under VFU-kurserna för att student, handledare och MDH-lärare tillsammans ska få möjlighet att diskutera studentens utveckling i förhållande till kursernas lärandemål. VFU 1 för grundlärare 4-6, (7,5hp), ges termin 2 och föregås av kontakter med fältskolan genom fältstudier som sker termin 1 och de två första perioderna under termin 2. VFU-kurs 1 kopplas i huvudsak till UVK-kursen som behandlar skolans historia, organisation, didaktik och läroplansteorier. Studenten har studerat Svenska (15hp) och Matematik (15hp) vilket möjliggör undervisning/pedagogisk aktivitet i dessa ämnen under VFU-kursen. Studenten påbörjar sin dokumentation för den kommande praktiska yrkesteorin. VFU 2 för grundlärare 4-6, (7,5hp), ligger i mitten av utbildningen och är i huvudsak kopplad till ämnesstudier, men utrymme finns även för stoff från de UVK-kurser studenten har läst. Studenten ska således kunna undervisa i Svenska, Matematik, Engelska, NO och teknik och använda sig av praktiska och estetiska läroprocesser och digitala verktyg. Framskrivning av studentens praktiska yrkesteori påbörjas skriftligt under denna VFU. VFU 3 för grundlärare 4-6, (15hp), den sista och avslutande VFU-kursen, ges under en längre period i slutet av utbildningen och är kopplad både till ämnesstudierna och till UVK. Ämneskurser och UVKkurser ska i huvudsak vara avslutade innan denna VFU kan genomföras. Studenten ska med programmets kurser som grund nu självständigt kunna planera, genomföra och utvärdera undervisning i de skolämnen som programmet omfattar. En längre VFU i slutet av utbildningen knyter samman utbildningens alla delar och leder till en praktisk yrkesteori som examineras som avslutning på kursen och som fungerar som säkring av uppfyllandet av kursens lärandemål. 3. Lärarresurser Mälardalens högskola ser lärarutbildningen som ett prioriterat utbildningsområde. Denna ansökan som gäller rätt att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot undervisning i grundskolans årskurs 4-6 har stor betydelse för regionens behov av lärare för dessa skolår. Om högskolan beviljas examenstillstånd planeras start av programmet redan höstterminen Dimensioneringen blir ett intag på 40 studenter. De flesta lektorer som enligt planeringen ska tjänstgöra inom grundlärarprogrammet med inriktning mot grundskolans årskurs 4-6 har förstärkt kompetensutvecklingstid för att kunna forska. Flera har 50 % forskning i tjänsten, en del deltar i externt finansierade forskningsprojekt och andra har getts extra forskningstid av fakultetsmedel. Bland adjunkterna har många rekryterats till högskolans forskarutbildning i didaktik (totalt 27 doktorander augusti 2013). Därtill finns adjunkter som är inskrivna på forskarutbildning vid annat lärosäte. Högskolan erbjuder även sina lärare en karriärväg genom den så kallade pedagogiska karriärstegen, där lärare utöver sin vetenskapliga kompetens även premieras för att de är skickliga pedagoger. Av den bifogade lärarresurstabellen framgår den personal som enligt planeringen kommer att tjänstgöra inom grundlärarprogrammet med inriktning mot grundskolans årskurs 4-6. Högskolan genomför för närvarande en satsning på åtta lektorat med vardera femtio procent forskning med 30

90 inriktning mot didaktiskt arbete med särskilt fokus på grundlärarområdet. Följande inriktningar gäller för lektoraten: Engelska och engelskämnets didaktik Estetiska läroprocesser Matematikdidaktik SO-didaktik Svenska och svenskämnets didaktik, läs- och skrivinlärning Möjligheter och hinder i språk-, skriv- och läsutveckling UVK, sociala relationer och konflikthantering UVK, betyg och bedömning Lärarna som enligt planeringen ska arbeta med grundlärarprogrammet med inriktning mot grundskolans årskurs 4-6 ingår i ämneskollegier. Dessa har ansvar för planering och framtida genomförande av undervisning i respektive ämne/ämnesområde. Ämneskollegierna är knutna till respektive forskningsmiljö, varigenom samtliga lärare inom lärarutbildningen får del av den forskning som lärarutbildningarna är baserade på. Nedan följer en kort beskrivning av resurserna inom kollegierna. Namngivna lärare med lärarexamen anges med (L). Engelska: Enligt planeringen kommer följande fyra lektorer, en adjunkt och två doktorander att vara aktiva i engelska inom grundlärarprogrammet. Lektorerna är Helena Darnell-Berggren (L), Karin Molander Danielsson, Anna Linzie, Thorsten Schröter. Adjunkten Paul Morris (L) har masterexamen. Två doktorander kommer att undervisa, Elisabeth Wulff Sahlén och Agnieszka Jablonska Eklöf (L). Såväl Agnieszkas doktorandtjänst som ett lektorat med 50 procent forskning har fokus på didaktik med inriktning mot engelska. Lektoratet är ännu inte tillsatt, utan forskningstiden delas för närvarande mellan två av lektorerna. Lektorer, adjunkt och doktorander medverkar i seminarieverksamheten inom forskningsmiljön SOLD. Matematik: I matematik kommer följande att undervisa: två professorer, Andreas Ryve (L) och Sergei Silvestrov, docent Kirsti Hemmi (L), lektor Heidi Krzywacki (L) (50 procent forskning i 3 år med inriktning mot matematikdidaktik, F-6), tre adjunkter (alla L), Eva Axdorph, Helene Hammenborg och Carina Helmersson samt en doktorand, Maria Larsson. Professorer, docent, lektorer, adjunkter och doktorand är forskningsaktiva/medverkar i seminarieverksamheten inom forskargruppen M- TERM, vilken är ingår i forskningsmiljön MNT, Matematik, naturvetenskap och teknik med ämnenas didaktik. Till forskargruppen hör tolv doktorander: Linda Ahl (L), Lena Apelthun (L), Benita Berg (L), Andreas Bergwall (L), Katalin Földesi (L), Patrik Gustafsson (L), Lena Hoelgaard (L), Malin Knutsson (L), Jannika Neuman (L), Tuula Koljonen (L) och Maria Larsson (L) och Anna Östman (L). Samtliga forskar inom matematikdidaktik (8 i didaktik och 4 i tillämpad matematik). Här finns en stor potential för framtida rekrytering av lektorer. Naturvetenskap och teknik (NO): I lärarresursen för NO finns en docent, Peter Gustafsson (fysik, disputerad i fysikdidaktik) och fyra lektorer som samtliga är disputerade i NT-didaktik: Tor Nilsson (L) (kemi), Per Sund (L) (biologi), Marie Stadig Degerman (L) (Kemi) och Susanne Engström (L) (teknik, tjänstledig postdok). Tre adjunkter medverkar, Ulla Hillerdal (L) (biologi), Roger Andersson (L) (fysik) och Niclas Ekebom (L) (biologi). Docent, lektorer och adjunkter är forskningsaktiva inom forskningsmiljön Matematik, naturvetenskap och teknik med ämnenas didaktik. Till forskargruppen hör fem doktorander: Anja Alfredsson (L), Roger Andersson (L), Anders Svensson (L) Pernilla Sundqvist (L) samt ytterligare en doktorand som tillkommer under hösten Här finns en stor potential för framtida rekrytering av lektorer Svenska: (Tidigare text F-3): I svenska kommer en professor, en docent och sju lektorer att vara aktiva inom grundlärarprogrammet: Berit Lundgren (L) anställs fr.o.m. 1 januari 2013 som lektor med 50 procent forskning, fokus på didaktik med inriktning mot språk-, läs- och skrivutveckling, Eva 31

91 Sundgren (professor) (L), Ingemar Haag (docent), Tina Hellblom Thibblin (L), Magnus Jansson, Håkan Landqvist (L), Marie Nelson (L), Birgitta Norberg Brorsson (L) och Marie Öhman. Lektorer, adjunkter och doktorander är forskningsaktiva inom forskningsmiljön SOLD. Två av doktoranderna som finns i lärarfilen disputerar under läsåret 2012/2013, Gunilla Sandberg ( ) och Karin Sheikhi (juni 2013). Ytterligare två doktorander med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling kommer att anställas under läsåret. (Avdelningschefen i svenska har semester fram till , vilket medfört att vi får invänta dessa uppgifter) Utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) och VFU: I UVK kommer tre professorer, fyra docenter och fyra lektorer att vara aktiva inom grundlärarprogrammet. Dessa är (lektor om inte annat anges): Ellinor Brunnberg (professor), Anders Garpelin (professor) (L), Pirjo Lahdenperä (professor), Kerstin Göransson (docent), Niclas Månsson (docent) (L), Laila Niklasson (docent) (L), Margaret Obondo (docent) (L), Staffan Stranne (docent) (L), Marja-Terttu Tryggvasson (docent) (L), Eva Insulander (lektor med 50 procent forskning, fokus på UVK med inriktning mot betyg och bedömning), Martin Karlberg (L) (lektor med 50 procent forskning, fokus på specialpedagogik med inriktning mot sociala samspelsprocesser), Mia Heikkilä (L), Nina Klang (L), Kamran Namdar (L) och Eva Skogman samt två adjunkter, Martin Carlbinder (L) (VFU-ansvarig) och Lennart Abrahamsson (L) (VFU-ansvarig). Professorer, docenter och lektorer och doktorander är forskningsaktiva inom forskningsmiljöerna BUSS och SISU. Till de två forskningsmiljöerna hör fjorton doktorander med koppling till området UVK, varav följande planeras vara aktiva inom programmet: Gunnlaugur Magnusson, (L), Fia Serrander (L). Tom Storfors (L) och Louise Sund (L). Estetiska lärprocesser kommer att gå som ett stråk inom grundlärarutbildningen med inriktning 4-6. I lärarresursfilen finns redogjort för de kompetenser som kommer att användas i undervisningen och som representerar flera estetiska områden. Inom estetiska lärprocesser kommer två professorer, en docent och en lektor att vara aktiva inom grundlärarprogrammet. Dessa är (lektor om inte annat anges): Lena Hellström-Färnlöf (professor, sångpedagog), Yvonne Eriksson (professor, konst och bild), Inger Orre (docent, informationsdesign) och Anna Ehrlin (L) (musikvetenskap med inriktning mot musikpedagogik, lektorat med 50 procent forskning, fokus på didaktik med inriktning mot estetiska lärprocesser). Två adjunkter medverkar, Helena Lund (dramapedagog) och Cathrine Grönberg (musik). Flera är forskningsaktiva inom forskargruppen Design och Visualisering i forskningsmiljön BUSS. En forskargrupp med anknytning till musikämnet är under uppbyggnad. Högskolan har nyligen anställt adjunkt Anette Eriksson som doktorand i didaktik med inriktning mot estetiska lärprocesser. Hon finns dock inte med lärarresursfilen men blir på sikt en resurs. 4. Forskning med koppling till programmet På högskolan bedrivs forskning av forskande lärare och undervisande forskare med koppling till områden av betydelse för lärarutbildning. Som framgår av del 1 under rubriken Forskningsbas finns ämnet, ämnesdidaktiken, den utbildningsvetenskapliga kärnan och det praktiskt pedagogiska arbetet med i den forskning som bedrivs i de fem forskningsmiljöerna vid Mälardalens högskola. I detta avsnitt presenteras tre stora satsningar på högskolan som utgör en viktig del av forskningsbasen för grundlärarprogrammet, forskning som gäller grundskolans tidiga år och mellanår: 1. Räkna med Västerås. Tillsammans med Västerås stad och inom ramen för MKL, bedrivs ett fyraårigt forskningsbaserat skolutvecklingsarbete inom området matematikundervisning. Projektet syftar till att teoretisera och utveckla det praktiskt pedagogiska arbetet i matematik i 40 grundskolor i Västerås, från förskoleklass till årskurs nio. Projekttiden är och budgeten 16 mnkr. Till detta kommer annan finansiering för fem doktorander, en genom samhällskontraktet och fyra genom forskarskolan 'Developing Mathematics Education'. 32

92 Vetenskaplig ledare är professor Andreas Ryve (L) som driver projektet tillsammans med docent Kirsti Hemmi (L). De ansvarar även för forskargruppen M-term vid MDH. Med fokus på matematikdidaktik bedriver M-term forskning, forskningsbaserad skolutveckling och undervisning av och tillsammans med lärare. Gruppen består även av lektorerna Tor Nilsson (L) och Heidi Krzywacki (L), en forskarassistent, 12 doktorander samt 3 adjunkter. I nära samarbete med handledarna Andreas Ryve och Kirsti Hemmi bedriver fyra av gruppens doktorander (Linda Ahl, Benita Berg, Lena Hoelgaard och Tuula Koljonen) forskning inriktad mot matematikundervisning i F-6. Fyra andra doktorander (Andreas Bergwall, Malin Knutsson och Maria Larsson) fokuserar sina avhandlingsprojekt på fortbildning och utbildning av och tillsammans med lärare i matematik. Ytterligare ett projekt inom forskargruppen, Diskurser i och om finska och svenska matematiklärarutbildningen (VR), är slutrapporterat men leder fortfarande till fortsatt vetenskaplig produktion av två doktorander (Lena Hoelgaard och Tuula Koljonen) under ledning av Kirsti Hemmi. 2. Gränsland, broar och passageriter. Att förstå barns vägar till lärande från förskola till skola. Detta fyraåriga VR-projekt har till syfte att skapa fördjupad förståelse av barns vägar till lärande och underlag för utveckling av förskolans, förskoleklassens och skolans praktiskt pedagogiska arbete. I dessa pedagogiska miljöer undersöks exkluderande och inkluderande processer samt förutsättningar för lärande, särskilt avseende språk-, läs och skrivutveckling, matematikutveckling och socialt samspel. Projekttiden är och anslaget omfattar 6,2 mnkr (hela summan förlagd till MDH). Vetenskaplig ledare är professor Andreas Garpelin (L) som driver projektet tillsammans med lektorerna Tina Hellblom-Thibblin (L), Gunilla Sandberg (L) och Kenneth Ekström (L; även UmU) och doktoranderna Pernilla Kallberg (L), Fia Serrander (L) och Therese Welén (L). Forskarna tillhör forskningsmiljön BUSS. De utgör även den svenska delen av en internationell forskargrupp som beviljats stöd från EU:s sjunde ramprogram, Marie Curie IRSES (International Research Staff Exchange Scheme). Projektets namn är Pedagogies of Educational Transitions, POET (Anders Garpelin Primary Coordinator och Mälardalens högskola Coordinator University). Projekttiden är och anslaget omfattar ca 2 mnkr (drygt halva summan förlagd till MDH). Projektet Gränsland (VR) är kopplade till projektet Hur skapar vi förutsättningar för att alla elever ska nå skolans mål? som finansieras genom de bägge värdkommunerna Eskilstuna och Västerås. Här är en av utgångsfrågorna hur skolan kan ge stöd åt alla barn för att de ska kunna läsa, skriva och räkna när de lämnar årskurs 3. Projektetet har en budget på 4 mnkr. 3. Språk-, skriv och läsutveckling. Länsstyrelsen i Västmanland och Mälardalens högskola satsar 5 mnkr (2,5 mnkr vardera) under perioden (beslut ) för att stärka utbildningsmiljön för grundlärarprogrammet, särskilt avseende forskning och kompetensutveckling inom området språk-, skriv och läsutveckling. Vetenskaplig ledare för projektet Språk-, skriv och läsutveckling är professor Eva Sundgren (L) som kommer att driva projektet tillsammans med Berit Lundgren (L) (lektor med 50 procent forskning med fokus på didaktik med inriktning mot språk-, läs- och skrivutveckling), lektor Gunilla Sandberg (L) (lektor med 50 procent forskning med fokus på didaktik med inriktning mot hinder och möjligheter i språk-, läs- och skrivutveckling), lektor Tina Hellblom-Thibblin (L), lektor Håkan Landqvist (L) och lektor Magnus Jansson (L). Doktorandern inom projektet: Anna-Liina Gynne (L) och Martina Norling (L). Därtill anställs Anna-Lena Andersson (L) och ännu en doktorand under hösten 2013 för att skriva sina avhandlingar med koppling till projektet (finansiering för dessa bägge tjänster finns beviljad av Västerås stad via MKL). 33

93 Andra forskningsprojekt/forskningsbaserade utvecklingsprojekt av betydelse för grundskolans årskurs 4-6 framgår av del 1 under rubriken Fem forskningsmiljöer. 5. Säkring av examensmålen För att den blivande läraren ska ges möjlighet att nå examensmålen med fördjupade kunskaper av relevans för lärarens uppdrag och arbete, erbjuds studenten vid Mälardalens högskola en utbildning som är forsknings- och professionsbaserad med undervisning i ämne, ämnesdidaktik, den utbildningsvetenskapliga kärnan och verksamhetsförlagd utbildning. Forskningsrådet för utbildningsvetenskap och de fyra tidigare presenterade forskningsmiljöerna skapar förutsättningar för att forskningsbasera utbildningen. Utbildningsmiljön karakteriseras av lärare som forskar och forskare som undervisar. Detta sker genom att alla lektorer tilldelas förstärkt kompetensutvecklingstid efter antal forskningspublikationer under föregående år, att åtta av de undervisande lektorerna har 50 % forskning, samt att alla forskare deltar i undervisning med minst 20 procent. Mot bakgrund av det som framgår i examensordningen för grundlärarexamen med inriktning mot årskurs 4-6, är utbildningen utvecklad och planerad för att skapa förutsättningar för studenterna att utveckla de kunskaper, färdigheter, förmågor och förhållningssätt som preciseras i examensmålen. Varje ingående kurs i programmet är utvecklad i syfte att tillgodose och svara mot ett eller flera examensmål. Kurserna i programmet följer programmets tredelade progression; att grundlägga, att befästa och utveckla samt att fördjupa. I den bifogade examensmatrisen synliggörs hur kursernas innehåll och lärandemål kalibrerar mot examensmålen och programmets progression. Undervisningen genomförs i form av föreläsningar, seminarier, exkursioner, laborationer, verksamhetsförlagd utbildning och fältstudier. Studierna är utformade för att utveckla förmågan: att söka, inhämta och värdera information; att självständigt följa och reflektera över sin kunskapsutveckling; att uttrycka sig i tal och skrift; samt att kritiskt analysera och reflektera över problem och utmaningar kopplade till det praktiskt pedagogiska arbetet. Den studerande förväntas aktivt delta i och successivt ta ett allt större ansvar för sin utbildning. Examination av programmets olika moment sker genom muntliga och skriftliga uppgifter såsom salstentamina, hemtentamina, muntliga tentamina, bedömning av verksamhetsförlagd utbildning, seminarier, självständiga arbeten, projektrapporter, fältstudierapporter och inlämningsuppgifter. Studenten får även skriva fram sin praktiska yrkesteori, som ska innehålla en tydlig bild av den etik och teori, som ligger till grund för studentens framtida yrkesutövning samt hur studenten tänker sig sitt kommande praktiska pedagogiska arbete. Förutom att examinationsformerna är varierade följer de också en progression (se tidigare avsnitt om programmets progression). Progressionen i de för utbildningen valda examinationsformerna skapar förutsättningar för studenten att på olika sätt uttrycka, beskriva, samtala och reflektera kring de för utbildningen uppsatta kunskaps- och färdighetsmålen. Kraven på ett vetenskapligt förhållningssätt ökar successivt under utbildningen. Studenten ska genom de självständiga arbetena visa att målen som uttrycks i examensbeskrivningen uppnåtts. Övergripande regler och anvisningar för examination framgår av högskolans styrdokument Regler och anvisningar för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola. Examination av verksamhetsförlagd utbildning följer ett särskilt bedömningsunderlag (se tidigare avsnitt under rubriken verksamhetsförlagd utbildning och fältstudier). Anvisningar finns för att kvalitetssäkra de självständiga arbetena på grundnivå respektive avancerad nivå. 34

94 För att säkra kvalitet, behörighetskrav och uppfyllande av examensmål granskas och fastställs samtliga kursplaner inom lärarutbildningen av en kursplanegrupp ledd av utbildningsledaren på delegation av akademichefen. Innan gruppen tar upp kursplaner för granskning och fastställande har varje kursplan behandlats i respektive ämneskollegium, som består av ämnesansvarig, forskare, undervisande lärare och studentrepresentant. Ämnesansvarig, vanligen professor men minst docent, har ansvaret för att kurslitteratur och annat undervisningsmaterial, är forsknings- och professionsbaserat. Rutiner, anvisningar och process för kursplanearbetet framgår av högskole- respektive akademiövergripande styrdokument för kursplanearbete. För att ytterligare främja utvecklingen av kvalitet i utbildningen och ge studenterna inflytande genomförs skriftliga program- och kursvärderingar. Grundlärarutbildningen kommer även att utvärderas via alumner som efter ett års yrkesverksamhet får besvara frågor om sina kunskaper och förmågor i förhållande till examensmålen. På kursnivå genomförs kursvärderingar i förhållande till kursens lärandemål. Varje kursvärdering sker anonymt med direkt återkoppling av kursansvarig lärare. Även muntliga utvärderingar förekommer som avslutning av varje kurs. Program- och kursvärderingar utgör en grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. Därtill diskuteras kontinuerligt kvalitetsfrågor och utveckling av kurserna dels inom varje ämne, dels i programrådet för grundlärarprogrammet. 6. Fortsatt utvecklingsarbete Denna ansökan gäller rätt att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot undervisning i grundskolans årskurs 4-6. Om högskolan beviljas examenstillstånd planeras start av programmet höstterminen 2014 med 40 studenter. Utbildningsplan och kursplaner kommer att fastställas under hösten Utveckling av studiehandledningar sker under vårterminen Under läsåret 2013/2014 kommer högskolan att fortsätta stärka de fyra forskningsmiljöer som presenteras i del 1. Att utveckla dessa miljöer ser högskolan som ett led i att säkra utbildningsmiljön för området grundlärare årskurs 4-6. Viktiga i detta arbete är lektoraten med 50 procent forskning med inriktning mot didaktiskt arbete inom följande områden: engelska, estetiska läroprocesser, matematik, specialpedagogik, svenska och UVK (två st.). Lektoraten i specialpedagogik och svenska är båda inriktade mot språk-, läs- och skriv utveckling. UVK-tjänsterna är inriktade mot betyg och bedömning respektive sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. En annan del i utvecklingsarbetet handlar om att stärka lärarresursen för att svara mot framtida behov. Högskolan (en doktorand) har tillsammans med värdkommunerna Eskilstuna (två doktorander) och Västerås (fyra doktorander) satsat på doktorandtjänster i forskarutbildningsämnet didaktik. De sju doktoranderna i didaktik har en särskild ämnesdidaktisk inriktning och koppling till grundskolans tidiga år och mellanår (engelska, grundsärskola, matematikutveckling, språk-, skriv- och läsutveckling, förskolepedagogik samt två i NO/teknik). Därtill kommer de doktorander som är kopplade till andra externfinansierade projekt. Denna strategi är nödvändig för att möta framtida pensionsavgångar inom lärarkåren. 35

95 Senast reviderad LÄRARRESURSFIL - Ansökan om examenstillstånd grundlärare /13 Anställning Akademisk titel Yrkesexamen Anställningsform Ämne Anst. Omf. Tid i utb. Tid f. fors. Namn Lektor FM/Engelska Lärarexamen Tillsvidare Engelska Darnell-Berggren, Helena Lektor FD/Engelska Visstid Engelska Linzie, Anna Lektor FD/Engelska Tillsvidare Engelska Molander Danielsson, Karin Adjunkt Master/Engelska Lärarexamen Visstid Engelska Morris, Paul Doktorand Master/Engelska Lärarexamen Visstid Engelska Jablonska Eklöf,Agnieszka Lektor FD/Engelska Tillsvidare Engelska Schröter, Thorsten Doktorand/Adj FM/Engelska Tillsvidare Engelska Wulff Sahlén, Elisabeth unkt Lektor FD/Pedagogik med musikinr. Lärarexamen Tillsvidare Estetiska lärprocesser Ehrlin, Anna Professor FD/Konst och bildvetenskap Tillsvidare Estetiska lärprocesser Eriksson, Yvonne Adjunkt FK Musiklärare, i/e-pedagog Visstid Estetiska lärprocesser Grönberg, Catherine Professor Professor/Kammarmusik Sångpedagog Tillsvidare Estetiska lärprocesser Hellström Färnlöf, Lena inriktning sång Adjunkt FK Dramapedagog Tillsvidare Estetiska lärprocesser Lund, Helena Lektor Docent/Informationsdesign Tillsvidare Estetiska lärprocesser Orre, Inger Adjunkt FL/Innovation och design Lärarexamen Tillsvidare Estetiska lärprocesser Schaeffer, Jennie Adjunkt FK Pedagogik Lärarexamen, Speciallärare, Tillsvidare Matematik Axdorph, Eva Montessorilärare Adjunkt FM/Specialpedagogik Lärarexamen Tillsvidare Matematik Hammenborg, Helene Adjunkt FM/Matematik och Lärarexamen Tillsvidare Matematik Helmersson, Carina statskunskap samt FL data och system-vetenskap Lektor Docent/Matematikdidaktik Lärarexamen Tillvidare Matematik Hemmi, Kirsti Lektor Doktor/Utbildningsvetenskap, Lärarexamen Tillsvidare Matematik Kryzwacki, Heidi matematikdidaktik Doktorand Civilingenjör, datateknik Visstid Matematik Larsson, Maria barnledig 25% Professor Professor/Matematikdidaktik Lärarexamen Tillsvidare Matematik Ryve, Andreas Professor Professor/Matematik Tillsvidare Matematik Silvestrov, Sergei

96 Senast reviderad LÄRARRESURSFIL - Ansökan om examenstillstånd grundlärare /13 Anställning Akademisk titel Yrkesexamen Anställningsform Ämne Anst. Omf. Tid i utb. Tid f. fors. Namn Adjunkt/Doktor FM Biologi Lärarexamen Tillsvidare NO Ekebom, Niclas and Lektor FD/NT-didaktik Lärarexamen Tillsvidare NO Engström, Susanne tjänstledig postdoc Lektor Docent/Fysikdidaktik Civilingenjör teknisk fysik Tillsvidare NO Gustafsson, Peter Adjunkt Lärarexamen Tillsvidare NO Hillerdal, Ulla Adjunkt FM/Fysik Lärarexamen Tillsvidare NO/T Andersson, Roger* Lektor FD/NT-didaktik Lärarexamen Tillsvidare NO/T Nilsson, Tor* Lektor FD/NT-didaktik, FM Kemi Lärarexamen Visstid NO/T Stadig Degerman, Mari Lektor FD/NT-didaktik Lärarexamen Tillsvidare NO/T Sund, Per* Adjunkt FM/Svenska Lärarexamen Tillsvidare Svenska Evans, Marie Lektor Docent/Litteraturvetenskap Tillsvidare Svenska Haag, Ingemar Adjunkt FM/Svenska Lärarexamen Tillsvidare Svenska Jansson, Birgitta Lektor FD/Litteraturvetenskap Tillsvidare Svenska Jansson, Magnus Lektor FD/Svenska Lärarexamen Tillsvidare Svenska Landqvist, Håkan Lektor FD/Pedagogik Lärarexamen Under Svenska Lundgren, Berit tillsättning Lektor FD/Svenska som andraspråk Lärarexamen Tillsvidare Svenska Nelson, Marie Lektor FD/Svenska Lärarexamen Tillsvidare Svenska Norberg Brorsson, Birgitta Doktorand/Adj FM/Pedagogik Förskollärarexamen Tillvidare Svenska Norling, Martina unkt Adjunkt FM/Svenska Lärarexamen Tillsvidare Svenska Rubensson, Olof Lektor FD/Pedagogik Lärarexamen, Tillsvidare Svenska Sandberg, Gunilla Adjunkt FM/Svenska Specialpedagog, Tillsvidare Svenska Sheiki, Karin (GU forskarutb.) Professor Professor/Svenska Lärarexamen Tillsvidare Svenska Sundgren, Eva Lektor Doktor/Litteraturvetenskap Tillsvidare Svenska Öhman, Marie Professor Professor/socialt arbete Tillsvidare UVK Brunnberg, Ellinor Adjunkt FM /Engelska Lärarexamen Tillsvidare UVK Carlbinder, Martin* Professor Professor/Pedagogik med Lärarexamen Tillsvidare UVK Garpelin, Anders inriktning mot specialpedagogik Lektor Docent/Pedagogik Tillsvidare UVK Göransson, Kerstin

97 Senast reviderad LÄRARRESURSFIL - Ansökan om examenstillstånd grundlärare /13 Anställning Akademisk titel Yrkesexamen Anställningsform Ämne Anst. Omf. Tid i utb. Tid f. fors. Namn Lektor FD/Pedagogik Lärarexamen Tillsvidare UVK Heikkilä, Mia tj.ledig 84% för postdoc ht13 Lektor FD/Didaktik Tillsvidare UVK Insulander, Eva Lektor FD/Didaktik Lärarexamen Visstid UVK Karlberg, Martin Lektor FD/Handikappvetenskap Lärarexamen Tillsvidare UVK Klang, Nina Professor Professor/Pedagogik med Tillsvidare UVK Lahdenperä, Pirjo inriktning mot styrning och ledning Doktorand FM/Internationell pedagogik Lärarexamen Tillsvidare UVK Magnusson, Gunnlaugur Lektor Docent/Pedagogik Lärarexamen Tillsvidare UVK Månsson, Niclas* Lektor FD/Pedagogik Lärarexamen Tillsvidare UVK Namdar, Kamran Lektor Docent/Pedagogik Lärarexamen Tillsvidare UVK Niclasson, Laila Lektor Docent/Pedagogik Lärarexamen Tillsvidare UVK Obondo, Margaret Doktorand FM/Matematik, Lärarexamen, Visstid UVK Serrander, Fia FM/Specialpedagogik Specialpedagog Lektor FD/Pedagogik Tillsvidare UVK Skogman, Eva Doktorand FM/Specialpedagogik Lärarexamen Tillsvidare UVK Storfors, Tom Lektor Docent/Historia Lärarexamen Tillsvidare UVK Stranne, Staffan Doktorand FM/Pedagogik Lärarexamen Tillsvidare UVK Sund, Louise Lektor Docent/Allmänpedagogik Lärarexamen Tillsvidare UVK Tryggvasson, Marja-Terttu Adjunkt FM/ Lärarexamen Tillsvidare VFU Abrahamsson, Lennart Adjunkt FM /Engelska Lärarexamen Tillsvidare VFU Carlbinder, Martin*

98 Utbildningsplan Sida 1 av XX-XX Dnr: XX Programkod: G???? Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 högskolepoäng Primary Education Programme for School Years 4-6, 240 credits Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden åååå-mm-dd. Utbildningsplanen gäller för utbildning som ges efter (HT14). Mål För grundlärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som grundlärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ska studenten visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser, visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap i bedömning och betygsättning, visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia Färdighet och förmåga För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ska studenten visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och samlevnad,

99 Sida 2 av 7 Dnr: X. X-000/00 Programkod: G??? visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen Värderingsförmåga och förhållningssätt För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, förutom vid undervisning i kurser i ämnet engelska. Engelskspråklig litteratur samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma.

100 Sida 3 av 7 Dnr: X. X-000/00 Programkod: G??? Särskild behörighet Områdesbehörighet 6b: Engelska B, Matematik B, Naturkunskap A, Samhällskunskap A, eller Områdesbehörighet A6b: Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2. Urval Betygsurval 60 %, provurval 40 %. Innehåll Programöversikt Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 omfattar 240 högskolepoäng och består av följande områden: utbildningsvetenskaplig kärna 60 högskolepoäng, verksamhetsförlagd utbildning 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet, varav 15 högskolepoäng är knutna till ämnesstudier och 15 högskolepoäng till den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 120 högskolepoäng med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan, två självständiga arbeten om 15 högskolepoäng vardera i ett eller två ämnen. Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras såväl i ämnesstudierna som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Grundlärarprogrammets progression Programmet består av tre delar som bygger på varandra. De tre delarna handlar om att grundlägga, befästa och fördjupa studentens kunskaper, färdigheter och förmåga att självständigt arbeta som grundlärare i grundskolans årskurs 4-6. År ett introducerar och grundlägger kunskapen om lärares uppdrag och lärares arbete. Förutsättningarna för detta är kurser i utbildningens två huvudämnen, Matematik och Svenska, två UVK-kurser samt en VFU-kurs. År två och tre befäster och utvecklar förståelsen av, kunskapen om och beredskapen för lärares arbete. Förutsättningarna för detta är fem UVK-kurser, två kurser i Engelska, två kurser i studentens valbara fördjupningsområde naturorienterande ämnen och teknik, en VFU-kurs samt ett självständigt arbete på grundnivå. År fyra knyter ihop utbildningen och fördjupar kunskaper, färdigheter och förmåga för lärares arbete. Förutsättningarna för detta är fördjupningsstudier inom utbildningens två huvudämnen, Matematik och Svenska, en längre VFU-kurs samt ett självständigt arbete på avancerad nivå.

101 Sida 4 av 7 Dnr: X. X-000/00 Programkod: G??? Utbildningsvetenskaplig kärna Studierna i den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar centrala och generella kunskaper för lärare. Kurserna anknyter till den kommande yrkesutövningen med följande innehåll: skolväsendets historia, organisation och villkor samt förskolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygssättning, utvärdering och utvecklingsarbete Ämnes- och ämnesdidaktiska studier För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 omfattar de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna: engelska 30 högskolepoäng, matematik 30 högskolepoäng, svenska 30 högskolepoäng fördjupningsområde naturorienterande ämnen och teknik 30 hp Studierna ger utöver detta också kompetens och kunskap inom andra för läraryrket relevanta ämnesområden. I den utbildningsvetenskapliga kärnan och i ämnesstudierna ingår bearbetning av didaktiska frågor. Följande didaktiska huvudfrågor behandlas: Ämnesspecifika begrepp och begreppsbildning Ämneshistorik och didaktisk forskning med anknytning till ämnet Verksamhetsplanering/Lektionsplanering utifrån läroplan, kursplaner och andra styrdokument Exempel på olika arbetsformer och ämnesmetodik Bedömning av barns/elevers prestationer och utveckling samt betygssättning där det är relevant Utvärdering Studierna i området/ämnet knyter an till kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Verksamhetsförlagd utbildning Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) sker inom relevant ålderskategori och verksamhet/skolform samt i relevanta ämnen/ämnesområden och omfattar följande: Planering och genomförande av pedagogisk aktivitet/undervisning med eget ansvar under handledning

102 Sida 5 av 7 Dnr: X. X-000/00 Programkod: G??? Observationer, intervjuer och enkäter i samband med lektioner, föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i skolans vardag Auskultationer i samband med lektioner, föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i skolans vardag Deltagande i fältskolans allmänna kompetensutveckling/föreläsningar när tillfälle erbjuds Den verksamhetsförlagda utbildningens mål, syfte och genomförande samt ansvar för bedömning och examination är formulerade i två lokala styrdokument: Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning och Handbok för verksamhetsförlagd utbildning. För varje VFU-kurs är lärandemål framskrivna i respektive kursplan för VFU. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras av lärare på högskolan efter samråd med fältskolans handledare, alternativt lärarutbildarlagets kontaktperson. Den längre och avslutande verksamhetsförlagda perioden knyter samman utbildningens alla delar och leder fram till en skriftlig praktisk yrkesteori som examineras. Student som inte blir godkänd på den verksamhetsförlagda utbildningen ges endast ett ytterligare prövningstillfälle. Samverkan med fältskola För att underlätta att kursinnehållet knyts samman till vad som ska bli en professionell kunskapsbas, ska studenten genom hela utbildningen ha kontakt med yrkeserfarna handledare i sin fältskola. Detta sker genom den verksamhetsförlagda utbildningen, fältstudierna samt fältskolans övriga pedagogiska aktiviteter. Fältstudierna innebär att studenten under hela sin utbildning har kontinuerlig kontakt med fältskolan i syfte att fördjupa förståelsen för, och kunskapen kring, yrkets frågor och komplexitet. Fältstudierna syftar även till att studenten ska beredas möjlighet att studera lärarens praktiska arbete utifrån de teoretiska kunskaper som behandlas i respektive kurs. Samarbetet mellan högskolan och kommun/friskola regleras i ett särskilt avtal. För att samverkan med fältskolor ska fungera ska varje student i samband med studiestarten söka sin fältskoleplacering i en särskild databas, VFU-portalen. Självständigt arbete (examensarbete) Det självständiga arbetet ger studenten möjlighet att knyta samman utbildningens olika delar: den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnesstudier och ämnesdidaktik samt den verksamhetsförlagda utbildningen. Det självständiga arbetet i programmet omfattar två självständiga arbeten om 15 högskolepoäng vardera i ett eller två ämnen. Det första självständiga arbetet genomförs på grundnivå i något av ämnena/ämnesområdena: engelska, matematik, naturorienterande ämnen och teknik eller svenska. Det andra självständiga arbetet genomförs på avancerad nivå i något av ämnena: matematik eller svenska.

103 Sida 6 av 7 Dnr: X. X-000/00 Programkod: G??? Utbildningens innehåll Årskurs 1 - Introducerar och grundlägger kunskapen om lärares uppdrag och lärares arbete Utbildningsvetenskaplig kärna Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll för grundlärare 4-6, 15 hp Utveckling och lärande för grundlärare 4-6, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1 (UVK) för grundlärare 4-6, 7,5 hp Ämnesstudier Matematik för grundlärare 4-6, del 1, 15 hp Svenska för grundlärare 4-6, del 1, 15 hp Årskurs 2 - Befäster och utvecklar förståelsen av, kunskapen om och beredskapen för lärares arbete Fördjupningsområde Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare 4-6, del 1, 15 hp Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare 4-6, del 2, 15 hp Ämnesstudier Engelska för grundlärare 4-6, del 1, 15 hp Engelska för grundlärare 4-6, del 2, 15 hp Årskurs 3 Utbildningsvetenskaplig kärna Utvecklingsarbete och utvärdering för grundlärare 4-6, 7,5 hp Bedömning och betygssättning av elevers lärande och utveckling för grundlärare 4-6, 7,5 hp Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap för grundlärare 4-6, 7,5 hp Specialpedagogik för grundlärare 4-6, 7,5 hp Forskningsmetod för grundlärare 4-6, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 2 (ämne) för grundlärare 4-6, 7,5 hp Ämnesstudier Självständigt arbete 1 för grundlärare 4-6, grundnivå, 15 hp Årskurs 4 - Fördjupar kunskaper, färdigheter och förmåga för lärares arbete Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 3 för grundlärare 4-6, 15 hp Ämnesstudier Matematik för grundlärare 4-6, del 2, 15 hp Språk-, skriv- och läsutveckling, fördjupning i svenskämnet för grundlärare 4 6, avancerad nivå, 7,5 hp Barn- och ungdomskultur, fördjupning i svenskämnet för grundlärare 4-6, avancerad nivå, 7,5 hp Självständigt arbete 2 för grundlärare 4-6, avancerad nivå, 15 hp

104 Sida 7 av 7 Dnr: X. X-000/00 Programkod: G??? Ovanstående innehållsbeskrivning visar inte kursernas inbördes ordning inom varje årskurs. Kursernas inbördes ordning framgår av programschemat som är ett komplement till utbildningsplanen. Val inom programmet För student antagen till grundlärarprogrammet inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 gäller obligatoriska studier enligt ovan. Studenten genomför inför termin 6 val av område för självständigt arbete på grundnivå, engelska, matematik, naturorienterande ämnen och teknik eller svenska. Inför termin 8 väljer studenten område för självständigt arbete på avancerad nivå, matematik eller svenska. Student på programmet garanteras plats på kurser omfattande 30 högskolepoäng per termin vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier. För att bli antagen till kurser inom program krävs att den studerande uppfyller den särskilda behörigheten som föreskrivs. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan. Värdakademi eller motsvarande Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) är värdakademi för Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete grundskolans årskurs 4-6, 240 högskolepoäng. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att studenten uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 (Degree of Master of Arts in Primary Education School years 4-6) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

105 UPPFYLLNAD AV EXAMENSMÅL, GRUNDLÄRAREXAMEN MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 4-6 Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Matematik för G1N grundlärare 4-6, del 1, 15 hp Innehåll Lärandemål Examination Tal och tals användning Definition av grundläggande begrepp ur mängdläran. Definition av de naturliga, de hela och de rationella talen Olika talsystem utifrån historiska exempel. Additiva system och positionssystem med olika baser. De fyra räknesätten och sambanden mellan dem Räkneregler, räkning med de fyra räknesätten i huvudet, skriftligt samt med miniräknare Grundläggande talteori som delbarhet, primtal och sammansatta tal De rationella talen. Definition av och sambandet mellan bråktal, decimaltal och procent. De fyra räknesätten Geometri Definition av geometriska grundbegrepp, figurer och kroppar ä i h å h Efter avklarad kurs ska studenten kunna - använda korrekt matematiskt språk, definiera grundläggande matematiska begrepp och förklara deras inbördes samband med hjälp av olika representationsformer (symboler, bilder, ord, estetiska uttrycksformer, konkret material, elevers erfarenhetsvärld/fantasi) - lösa matematiska uppgifter och problem som kursen behandlar samt kommunicera och argumentera för sina val av lösningsmetoder - utforma matematiska uppgifter och problem, lektionsplaneringar, och en läsårsplanering för ett matematikområde för elever i årskurserna 4-6 utifrån aktuella styrdokument, didaktiska och ämnesteoretiska aspekter - visa på en medvetenhet om den matematik eleverna bär med sig från FSK och år 1-3 samt den matematik eleverna kommer att möta i år kartlägga enskilda elevers kunskaper och intresse med speciellt fokus på elever i behov av särskilt stöd, elever i behov av särskilda utmaningar samt å åki l Inlämningsuppgift, seminarium, muntliga och skriftliga redovisningar av kartläggningar av elevers kunskaper (INL1), 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Inlämningsuppgift. Definiera begrepp och lösa problem med flera och varierade uttrycksformer samt olika hjälpmedel från området Tal och tals användning. Skriftliga och muntliga presentationer (INL2), 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Inlämningsuppgift. Definiera begrepp och lösa bl d fl Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap i bedömning och betygsättning, visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen Värderingsförmåga och visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling X X X X X X X X X X X X X visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet

106 Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Svenska för grundlärare 4-6, introduktion, 15 högskolepoäng Nivå G1N Utbildningens G1N organisation, uppdrag och innehåll för grundlärare 4-6, 15 hp Innehåll Lärandemål Examination Innehåll - Svenska språkets grammatiska och fonologiska struktur - Läs- och skrivutveckling, teorier och metoder - Läs- och skrivutveckling i praktiskt pedagogiskt arbete - Enspråkiga och flerspråkiga barns språkutveckling - Teorier om språkutvecklingsfaser - Barn- och ungdomslitteraturens historia och genrer - Exempel på barn- och ungdomslitteratur från olika tider och olika delar av världen - Språk- och litteraturvetenskapliga och - didaktiska teorier, begrepp och metoder - Aktuella styrdokument: läroplan och kursplaner Innehåll - Utbildningsfilosofiska grunder - Den svenska skolans framväxt och organisation i ett globalt samhällsperspektiv - Olika läroplansteorier och allmändidaktiska perspektiv utifrån deras olika kunskapssyn - Skolans styrdokument ur ett demokratiskt, läroplansteoretiskt och allmändidaktiskt perspektiv - Skollagen och skolans styrdokument utifrån mänskliga rättigheter, mångfald- och genus - Innebörder av undervisning för hållbar utveckling Efter avklarad kurs ska studenten kunna - redogöra för huvuddragen i svenska språkets grammatiska och fonologiska struktur - redogöra för grundläggande teorier för läs- och skrivinlärning - redogöra för och tillämpa teorier om och metoder för barns och ungdomars läs- och skrivutveckling - redogöra för och jämföra teorier om och metoder för hur en- och flerspråkiga barns och ungdomars språkutveckling kan främjas - identifiera normal och försenad läsoch skrivutveckling - redogöra för huvudlinjerna i barnoch ungdomslitteraturens historiska utveckling - med hjälp av litteraturvetenskaplig terminologi kunna analysera och tolka litterära texter - utifrån litteraturdidaktisk teori diskutera hur skönlitterära texter kommunicerar och kan användas i det praktiskt pedagogiska arbetet - redogöra för aktuella styrdokument och kunna relatera dessa till praktiskt pedagogiskt arbete Efter avklarad kurs ska studenten kunna - utifrån ett historiskt perspektiv redogöra för och analysera det svenska utbildningsväsendet som politisk organisation i ett globaliserat samhälle - definiera, analysera och diskutera demokratibegreppet i förhållande till utbildningsväsendet, dess styrdokument och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och FN:s barnkonvention - granska den egna fältskolan och undervisningen utifrån valfritt ämne i mångfalds- och genusperspektiv - beskriva och jämföra olika läroplansteoretiska och allmändidaktiska perspektiv - analysera och föra ett resonemang kring utbildningsväsendets styrdokument utifrån olika läroplansteoretiska och allmändidaktiska perspektiv - utifrån olika kunskapssyner välja ut, planera och analysera undervisningsaktiviteter för hållbar utveckling inom relevant ämnes- eller temaområde TEN1, 3 hp. Språkets struktur. Skriftlig tentamen. Betyg Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG) TEN2, 5 hp. Språk, läs- och skrivutveckling. Skriftlig tentamen. Betyg Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG) PRO1, 2 hp. Språkutveckling. Fältstudie. Muntlig och skriftlig redovisning. Betyg Godkänd (G) INL1, 5 hp. Barnoch ungdomslitteratur. Skriftlig inlämning. Betyg Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG) För att erhålla betyget VG på k kä Inlämningsuppgift, INL1, 4,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Inlämningsuppgift, INL2, 4,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Projektarbete, PRO1, 4,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G). Examinerande seminarium, SEM1, 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G). För VG på kursen krävs VG på INL1 och INL2. Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap i bedömning och betygsättning, visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen Värderingsförmåga och visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet

107 Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Verksamhetsförlagd G1N utbildning 1 (UVK) för grundlärare 4-6, 7,5 hp Innehåll Lärandemål Examination Innehåll - Människo-, demokrati-, kunskapssyn och syn på hållbar utveckling - Läroplan för grundskolan - Påverkansfaktorer i grundskolan årskurs Kommunikativa kompetenser - IT som pedagogiskt verktyg - Dokumentation - Praktisk yrkesteori Efter avklarad kurs ska studenten kunna - diskutera sina egna och andras handlingar i förhållande till den människo-, demokrati-, kunskapssyn och syn på hållbar utveckling som samhället genom läroplan för skolan ger uttryck för -visa kännedom om den kommunikativa kompetens som yrket kräver i mötet med elever, vårdnadshavare och personal i de sammanhang som uppstår i yrket - identifiera och beskriva ramfaktorer som påverkar verksamheten i grundskolan årskurs leda och utvärdera pedagogisk verksamhet i syfte att skapa ett gott lärandeklimat - visa kännedom om IT som pedagogiskt verktyg - dokumentera och diskutera sina erfarenheter av den påbörjade yrkesrollen. Studentbok, INL1, 6 högskolepoäng, betyg Godkänd (G). Examinationssemi narium, SEM1, 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G). Muntlig och/eller skriftlig redovisning. Regler och anvisningar för examination i grundutbildningen vid Mälardalens högskola Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap i bedömning och betygsättning, visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen Värderingsförmåga och visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Utveckling och lärande för grundlärare 4-6, 7,5 högskolepoäng G1N Innehåll - Arvets, miljöns och kulturens betydelse för barns utveckling och lärande - teoretiska perspektiv om barns utveckling och lärande - utveckling och lärande i olika lärandemiljöer - estetiska arbets- och lärandeprocesser - entreprenöriellt lärande - IT som pedagogiskt verktyg - kroppen, sex och samlevnad Efter avklarad kurs ska studenten kunna - identifiera och redogöra för begrepp, teorier och aktuell forskning när det gäller barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar - beskriva och föra ett resonemang om hur man kan tillvarata barns kunskaper och erfarenheter för att stimulera och stödja varje barns utveckling och lärande i olika lärandemiljöer, med avseende på entreprenöriellt lärande och estetiska arbets- lärandeprocesser - analysera och reflektera kring frågor som rör ålder, kroppsuppfattning, sex och samlevnad - granska och problematisera IKT som pedagogiskt verktyg Kursen examineras genom aktivt deltagande vid seminarier och skriftliga inlämningsuppgift er. Gruppuppgift, GRU1, 1,5 högskolepoäng. Betyg Godkänd. Inlämningsuppgift, INL1, 4,5 högskolepoäng. Betyg Godkänd eller Väl Godkänd. Examinerande seminarium, SEM1, 1,5 högskolepoäng. Betyg Godkänd X X X X X X X X X X X För VG på kursen krävs VG på INL1.

108 Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Naturvetenskap och G1N teknik för grundlärare i årskurs 4-6, 15 hp Engelska för grundlärare 4-6, del 1, 15 hp G1N Innehåll Lärandemål Examination Undervisningens innehåll bygger på följande fem teman: - Samspel natur, teknik och samhälle: Undervisningen tar upp olika aspekter på hållbar utveckling i lokala och globala perspektiv. Olika kretslopp i fysik och teknik är central och diskuteras med exempelvis begrepp från termodynamiken. Hur väder och andra naturfenomen, inom exempelvis oceanografi och tektonik, uppstår ingår. För att exemplifiera tekniska system diskuteras samspelet mellan krafter och mekaniska konstruktioner. Olika materialegenskaper i tekniska konstruktioner samt hur de återvinnas och återanvändas diskuteras. I kursen behandlas också olika tekniska system i samhället, några delar i h h d Innehåll - Engelsk grammatik med tillämpningsövningar - Engelsk fonetik med uttalsövningar - Ordkunskap och ordbokskunskap - Språkdidaktik och tidig främmandespråksinlärning - IKT som stöd för undervisning och lärande - Hållbar utveckling i undervisningen - Fältstudier Efter avklarad kurs ska studenten kunna: - redogöra och beskriva egenskaper hos energi och materia samt deras inbördes relation - redogöra för enkla väder och naturfenomen samt orsaker till dessa. - redogöra för elektricitet och magnetism i vardagen samt beskriva och konstruera tekniska lösningar där elkomponenter ingår. - redogöra för hur ljud och ljus uppstår samt konsekvenser av detta i praktiska experiment och i människans fysiologiska uppbyggnad. - redogöra för begreppet kraft och dess olika mekaniska tillämpningar i natur och samhälle - redogöra för naturvetenskapens karaktär och arbetssätt samt teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. - redogöra för några historiska och nutida upptäckter och uppfinningar samt dessas betydelsen för människans levnadsvillkor och kulturella aspekter. d ö fö h bil Efter avklarad kurs ska studenten kunna - redogöra för och tillämpa engelskans grammatiska regler i tal och skrift - redogöra för och tillämpa regler för engelskt uttal - självständigt använda tryckta och/eller digitala ordböcker och andra verktyg som redskap för kontinuerlig språkutveckling - använda ett avancerat engelskt ordförråd - redogöra för centrala begrepp inom språkdidaktik - utvärdera enskilda läraktiviteter i engelska med stöd i gällande styrdokument och aktuell ämnesdidaktisk forskning - identifiera och utvärdera olika sätt att bedöma och dokumentera elevers lärande och utveckling i engelska - identifiera undervisningsstrategier för hållbar utveckling Tentamen (TEN1), 6 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Tentamen (TEN2), 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Projekt (PRO1), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Seminarium (SEM1), 4 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) För VG på kursen krävs VG på TEN1 samt VG på minst ytterligare en examination (PRO1 eller SEM1) Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap i bedömning och betygsättning, visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen Värderingsförmåga och visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling X X X X X X X X X X X X X Examination TEN1, Fonetik. Tentamen. 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). TEN2, Grammatik och Ordkunskap. Tentamen. 4 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). INL1, Språkdidaktik och styrdokument, samt fältstudier. Inlämningsuppgift er. 4 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, Muntliga och praktiska redovisningar av kursinnehållet. 2 högskolepoäng, X X X X X X X X X X X X X b dkä d ( ) visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet

109 Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Naturvetenskap för G1N grundlärare i årskurs 4-6, del 2, 15 hp Engelska för G1F grundlärare 4-6, del 2, 15 hp Innehåll Lärandemål Examination Undervisningens innehåll bygger på följande fem teman: - Samspel natur och samhälle: Undervisningen tar upp olika aspekter av hållbar utveckling i lokala och globala perspektiv. Olika biologiska kretslopp samt energiflöden beaktas utförligt liksom människans påverkan på naturliga kretslopp där begrepp som övergödning, försurning och klimatförändringar är centrala. För att synliggöra olika tekniska system i människans vardag och som påverkar naturliga kretslopp används vattenrening som exempel. En väsentlig del av innehållet fokuserar på kemiska processer som förbränning, fasövergångar, redoxreaktioner och jäsning. - Lära för vardagslivet: Ur bi l ik h k ik Innehåll - Muntlig och skriftlig kommunikation inklusive akademiskt skrivande - Engelskspråkig barnlitteratur, rim och ramsor, sånger, drama, bild, film och andra kulturyttringar - Tillämpad språkdidaktik, litteraturdidaktik och estetiska lärprocesser - Fältstudier Efter avklarad kurs ska studenten kunna: - redogöra för naturliga ekosystem, ekologiska samband, evolution, biologisk mångfald, livscykler, djuroch växtsystematik - redogöra för materiens olika faser och fasövergångar utifrån ett partikelperspektiv - redogöra för kemiska reaktioner såsom förbränning, jäsning och redoxreaktioner samt metabola reaktioner såsom fotosyntes och cellandning - redogöra för människokroppens anatomi och fysiologi ur både ett biologiskt och kemiskt perspektiv - påvisa kunskap om historiska och moderna material i människans vardag samt kunna sortera dem - samtala om och kritiskt reflektera kring biologins och kemins idéhistoria med fördjupningar i upptäckter som påverkat människans levnadsvillkor och syn på världen - kritiskt redogöra för naturvetenskapens karaktär och arbetssätt samt visa kunskap om det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera h i h d ll Efter avklarad kurs ska studenten kunna - kommunicera på engelska med god anpassning till situation och mottagare - tillämpa tekniker och strategier för akademiskt skrivande - utarbeta och tillämpa strategier för att skapa en lustfylld och interaktiv språkmiljö i klassrummet - göra medvetna val av barnlitteratur och andra kulturyttringar med utgångspunkt i didaktiska teorier om språkundervisning i tidiga år - använda barnlitteratur, andra kulturyttringar, IKT och olika typer av medier för att stödja elevers språkutveckling, samt utveckla deras kreativitet och interkulturella förmåga - planera och utvärdera längre och sammanhängande läraktiviteter i engelska med stöd i gällande styrdokument och aktuell ämnesdidaktisk forskning Tentamen (TEN1), 6 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Tentamen (TEN2), 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Projekt (PRO1), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Seminarium (SEM1), 4 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) För VG på kursen krävs VG på TEN1 samt VG på minst ytterligare en examination (PRO1 eller SEM1) Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap i bedömning och betygsättning, visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen Värderingsförmåga och visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling X X X X X X X X X X X X X TEN1, Litteratur och litteraturdidaktik. Tentamen. 4 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). INL1, Kommunikation och akademiskt skrivande, inklusive fältstudier. Inlämningsuppgift er. 4 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, Kommunikation och akademiskt skrivande. Muntlig och praktisk redovisning. 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd X X X X X X X X X X X X X ( ) visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet

110 Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Utvecklingsarbete och utvärdering för grundlärare 4-6, 7,5 högskolepoäng Nivå G2F Innehåll Lärandemål Examination Innehåll - Utvecklingsarbete och utvärdering i ett historiskt, nutida och internationellt perspektiv - Olika teorier modeller av utvecklingsarbete, reflektion och kvalitetssäkring - Pedagogisk observation och dokumentation - Etik vid dokumentation - Aktuellt utvecklings- och utvärderingsarbete Efter avklarad kurs ska studenten kunna - visa kunskap om olika modeller av utvecklingsarbeten med relevans för utvecklingen av yrkesverksamheten - utvärdera pågående didaktisk/pedagogisk verksamhet i eget valt ämnes- eller temaområde - genomföra pedagogisk dokumentation - analysera och värdera resultat av ett utvecklingsarbete - presentera alternativ till fortsatt verksamhetsutveckling med utgångspunkt från reflektion och relevant forskning Kursen examineras genom aktivt deltagande vid seminarier och skriftliga inlämningsuppgift er. Gruppuppgift, GRU1, 1,5 högskolepoäng. Betyg Godkänd. Inlämningsuppgift, INL1, 4,5 högskolepoäng. Betyg Godkänd eller Väl Godkänd. Examinerande seminarium, SEM1, 1,5 högskolepoäng. Betyg Godkänd. För VG på kursen krävs VG på INL1. Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap i bedömning och betygsättning, visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen Värderingsförmåga och visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling X X X X X X X X visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Bedömning och betygsättning för grundlärare 4-6, 7,5 högskolepoäng G2F '-Historiska och teoretiska perspektiv på bedömning av elevers lärande inom olika skolformer - Lärares bedömnings- och utvärderingsuppdrag i relation till nationella och lokala styrdokument samt kunskapsmätningar - Redskap och strategier för dokumentation och bedömning - Individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal - Samhälleliga, etiska och internationella perspektiv på bedömning och dokumentation Efter avklarad kurs ska studenten Kursen kunna - beskriva och jämföra historiska och teoretiska perspektiv på bedömning - kritiskt granska redskap för dokumentation och bedömning av elevers lärande - diskutera giltighet och tillförlitlighet vid bedömning av lärande - analysera strategier för bedömning - utvärdera didaktisk verksamhet i syfte att skapa goda förutsättningar för elevers lärande examineras genom en muntlig examination av fältstudieuppgift samt skriftlig fältstudierapport. Examinerande seminarium, SEM1, 3 högskolepoäng. Individuell muntlig examination av fältstudieuppgift. Betyg Godkänd (G) Inlämningsuppgift, INL1, 4,5 högskolepoäng. Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) För VG på kursen krävs VG på INL1. X X X X X X X X X

111 Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Verksamhetsförlagd utbildning 2 (ämne) för grundlärare F-3, 7,5 hp Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap för grundlärare F-3, 7,5 hp Nivå G2F G2F Innehåll Lärandemål Examination Innehåll - Människo-, demokrati-, kunskapssyn och syn på hållbar utveckling - Läroplan för grundskolan - Påverkansfaktorer i grundskolan årskurs Kommunikativa kompetenser - Kursplaner för grundskolan - IT som pedagogiskt verktyg - Samverkan - Dokumentation - Praktisk yrkesteori Innehåll - Exkluderings- och inkluderingsprocesser - Sociala relationer och grupprocesser - Pedagogiskt ledarskap och konflikthantering i heterogena miljöer - Kränkande behandling, utsatthet och marginalisering - Diskrimineringsgrunderna - Identitet, sex och samlevnad Efter avklarad kurs ska studenten kunna: - granska, problematisera och reflektera över egna och andras handlingar i förhållande till den människo-, demokrati-, kunskapssyn och syn på hållbar utveckling som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för - granska, problematisera och reflektera över den egna kommunikativa kompetensen och visa på strategier för egen utveckling. - utifrån de ämnesteoretiska kurserna identifiera och välja innehåll för verksamheten i syfte att främja skolans undervisning - utifrån elevers olika erfarenhet, behov och förutsättningar planera och leda undervisning utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv samt visa kännedom om IT som ämnesdidaktiskt verktyg - visa medvetenhet om olika former för samverkan och dess betydelse för skolans utveckling - dokumentera, diskutera och bl i i f h Efter avklarad kurs ska studenten kunna - redogöra för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap ur ett vetenskapligt perspektiv och relatera dessa till praktiskt pedagogiskt arbete - redogöra för och kritiskt granska olika synsätt och teorier kopplade till sociala samspelsprocesser, särskilt utsatthet, marginalisering och konflikthantering - planera ett praktiskt pedagogiskt arbete för att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och relatera det till rådande styrdokument - analysera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och samlevnad i ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv - reflektera över sin professionella roll som lärare och ledare i arbetet med sociala relationer, konflikthantering och ledarskap i heterogena miljöer Examination Studentbok, INL1, 6 högskolepoäng, betyg Godkänd (G), Examinationssemi narium, SEM1, 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G), Muntlig och skriftlig redovisning. Regler och anvisningar för examination i grundutbildningen vid Mälardalens högskola Kursen examineras genom aktivt deltagande vid seminarier och skriftliga inlämningsuppgift er Gruppuppgift, GRU1, 1,5 högskolepoäng. Betyg Godkänd Inlämningsuppgift, INL1, 4,5 högskolepoäng. Betyg Godkänd eller Väl Godkänd Examinerande seminarium, SEM1, 1,5 högskolepoäng. Betyg Godkänd För VG på kursen krävs VG på INL1. Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap i bedömning och betygsättning, visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen Värderingsförmåga och visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet

112 Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Specialpedagogik för grundlärare 4-6, 7,5 högskolepoäng Nivå G2F Innehåll Lärandemål Examination Innehåll - Specialpedagogisk verksamhet i ett historiskt och nutida perspektiv - Olika specialpedagogiska perspektiv och specialpedagogiskt arbete - Elever med olika behov och förutsättningar - Kartläggning och åtgärder för elever i behov av särskilt stöd - IKT som pedagogiskt verktyg i specialpedagogiskt arbete - Estetiska uttrycksformer i specialpedagogiskt arbete Efter avklarad kurs ska studenten kunna - redogöra för det specialpedagogiska kunskapsområdet ur ett vetenskapligt perspektiv och relatera detta till praktiskt pedagogiskt arbete och centrala styrdokument - identifiera och problematisera olika sätt att bedriva specialpedagogisk verksamhet - redogöra för och jämföra kartläggning och åtgärder för barn i behov av särskilt stöd - reflektera över sin professionella roll och betydelsen av samverkan i specialpedagogiskt arbete Kursen examineras genom aktivt deltagande vid seminarier och skriftliga inlämningsuppgift er Inlämningsuppgift, INL1, 5,5 högskolepoäng. Betyg Godkänd eller Väl Godkänd Examinerande seminarium, SEM1, 2 högskolepoäng. Betyg Godkänd För VG på kursen krävs VG på INL1. Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap i bedömning och betygsättning, visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen Värderingsförmåga och visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling X X X X X X X X X X X X visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Forskningsmetod för grundlärare 4-6, 7,5 högskolepoäng G2F Innehåll - Vetenskapsteori - Kvalitativa och kvantitativa forskningsansatser - Metoder för insamling, bearbetning och analys - Forskningsetiska principer - Vetenskapligt skrivande - Aktuell nationell och internationell forskning Efter avklarad kurs ska studenten Kursen kunna examineras genom - identifiera och beskriva aktivt deltagande didaktiska/pedagogiska problem i vid seminarier och relation till skolans arbete skriftliga utifrån ett relevant problem planera en inlämningsuppgift vetenskaplig studie er. - redogöra för och ha kunskap om Uppsats, UPS1, 4.5 kvalitativa och kvantitativa högskolepoäng. forskningsansatser Betyg Godkänd - redogöra för och praktiskt tillämpa eller Väl godkänd metoder för insamling, bearbetning Inlämningsuppgift och analys, INL1, 3 - kritiskt granska och diskutera egna högskolepoäng, och andras forskningsresultat Forskningsplan. - visa kunskap om och kunna tillämpa Betyg Godkänd forskningsetiska principer eller Väl Godkänd X X X X X X För VG på kursen krävs VG på UPS1.

113 Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Självständigt arbete 1 för grundlärare F-3, grundnivå, 15 hp Nivå G2E Innehåll Lärandemål Examination Innehåll - Utarbetande av ett självständigt arbete, med vägledning av handledare, som uppfyller kraven på vetenskaplig förankring kring en didaktisk frågeställning med relevans för den kommande yrkesrollen i grundskolans åk Arbetet redovisas i form av ett självständigt arbete med oppositionsförfarande. - Vidare ingår också att närvara vid oppositionsförfarande av minst tre självständiga arbeten. För vidare instruktioner angående ventileringstillfällena hänvisas till studiehandledningen. Efter avklarad kurs ska studenten kunna - planera, motivera och genomföra ett vetenskapligt arbete, dvs. formulera problemställning, välja texter och metoder samt motivera avgränsningar och perspektiv - tillämpa ett analytiskt förhållningssätt - presentera och försvara det egna vetenskapliga arbetet - kritiskt granska, diskutera och redovisa ett vetenskapligt arbete - på ett strukturerat sätt reflektera över inhämtade kunskaper och relatera dem till sin kommande yrkesroll UPS1, 15 hp. Självständigt arbete. Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap i bedömning och betygsättning, visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen Värderingsförmåga och visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Matematik för A1N grundlärare F-3, del 2, 15 hp Innehåll Sannolikhet, kombinatorik och statistik - Sannolikhet utifrån enkla experiment - Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer - Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga problem med fokus på hållbar utveckling och matematiska problem - Tabeller, diagram och grafer samt lägesmått och spridningsmått - Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material Problemlösning, algebra, samband och förändring - Definitioner av problem och problemlösning - Olika uttrycksformer samt olika strategier för problemlösning - Förenkling av algebraiska k d ll fö Efter avklarad kurs ska studenten kunna: - använda korrekt matematiskt språk och definiera grundläggande matematiska begrepp och förklara deras inbördes samband med hjälp av olika representationsformer (symboler, bilder, ord, estetiska uttrycksformer, konkret material, elevers erfarenhetsvärd/fantasi) - lösa matematiska problem som kursen behandlar, på en för studenten utmanande nivå, samt kommunicera och argumentera för sina val av lösningsmetoder - utforma matematiska uppgifter och problem, lektionsplaneringar, avsnittsplaneringar och en läsårsplaneringar för elever åk 4-6 utifrån aktuella styrdokument, didaktiska och ämnesteoretiska aspekter samt relevant forskning - analysera och bedöma giltighet av elevlösningar samt använda elevers olika lösningar som underlag för helklassdiskussioner på ett medvetet sätt - analysera några undervisningstraditioner och trender i S i h i d lä d Examination Inlämningsuppgift. Planering av ett antal lektioner inom området Sannolikhet, kombinatorik och statistik (INL1), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Lösa problem med flera och varierade uttrycksformer samt olika hjälpmedel från området Problemlösning, algebra, samband och förändring. Skriftliga och muntliga presentationer (INL2), 2 högskolepoäng, betyg (G) eller Väl Godkänd (VG) Laboration. X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X l b i

114 Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Språk-, skriv- och läsutveckling, fördjupning i svenskämnet för grundlärare 4 6 (avancerad nivå) 7,5 högskolepoäng Nivå A1N Innehåll Lärandemål Examination Innehåll - Språkutvecklande läs- och skrivmiljöer för barn med olika förutsättningar och behov - Teoretiska och didaktiska aspekter på barns tal- och skriftspråksutveckling i ett första- och ett andraspråksperspektiv - Kommunikativa uttrycksformer och IKT för att främja barns språkutveckling - Dokumentation, analys och bedömning av elevers språk-, skriv- och läsutveckling - Regional och social variation i talad svenska - De nationella minoritetsspråken - De nordiska språken Efter avklarad kurs ska studenten kunna - kritiskt granska och värdera teorier om och metoder för språkutvecklande läs- och skrivmiljöer för barn med olika förutsättningar och behov - kritiskt granska och jämföra teorier om barns tal- och skriftspråksutveckling i ett första och ett andraspråksperspektiv - tillämpa teorier och modeller som främjar språk-, skriv- och läsutveckling för barn med olika förutsättningar och behov - dokumentera, analysera och bedöma elevers språk-, skriv- och läsutveckling - redogöra för regionala och sociala skillnader i talad svenska, de nationella minoritetsspråken samt några skillnader och likheter mellan de nordiska språken - diskutera betydelsen av språklig variation i skola och samhälle TEN1, 6 hp. Språkutvecklande läs- och skrivmiljöer. Skriftlig tentamen. Betyg Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG) PRO1, 1,5 hp. Analys och bedömning. Fältstudie. Muntlig redovisning. Betyg Godkänd (G) För betyget VG på kursen krävs betyget VG på TEN1 Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap i bedömning och betygsättning, visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen Värderingsförmåga och visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling X X X X X X X X X X X X X X X X X X visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet

115 Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Barn- och ungdomskultur, fördjupning i svenskämnet för grundlärare 4-6 (avancerad nivå) 7,5 hp Nivå A1N Innehåll Lärandemål Examination Innehåll - Teorier och forskning om barn- och ungdomskultur ur ett genus-, etnicitets-, klass- och hållbarhetsperspektiv - Barnlitteraturens och barnkulturens funktioner och villkor i skola och samhället - Barn- och ungdomskulturens estetiska former och uttryckssätt - Barn- och ungdomskultur ur didaktiska perspektiv - Litteraturens och kulturens betydelse för barns lärande, utveckling och identitet Efter avklarad kurs ska studenten kunna - diskutera teorier och forskning om barn- och ungdomskultur ur ett genus-, etnicitets-, klass- och hållbarhetsperspektiv - identifiera och analysera barn- och ungdomskulturens funktioner och villkor i skola och samhälle - analysera litteraturens och kulturens betydelse för barns och ungdomars lärande, utveckling och identitet - kritiskt granska och tillämpa didaktiska perspektiv på barn- och ungdomslitteratur och barn- och ungdomskultur PRO1, 2 hp. Barnoch ungdomskultur, lärande och utveckling. Fältstudie. Muntlig och skriftlig redovisning. Betyg Godkänd (G) SEM, 1,5 hp. Betyg Godkänd (G) INL1, 4 hp. Perspektiv på barnoch ungdomskultur. Skriftlig inlämning. Betyg Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG) För betyget Väl godkänd på kursen krävs Väl godkänt på INL1. Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap i bedömning och betygsättning, visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen Värderingsförmåga och visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling X X X X X X X X X X X X X X X X X X X visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Självständigt arbete 2 för grundlärare F-3, avancerad nivå, 15 hp A1E Innehåll - Utarbetande av ett självständigt arbete, med vägledning av handledare, som uppfyller kraven på vetenskaplig förankring kring en didaktisk frågeställning med relevans för den kommande yrkesrollen i grundskolans åk Arbetet redovisas i form av ett självständigt arbete med oppositionsförfarande. - Vidare ingår också att närvara vid oppositionsförfarande av minst tre självständiga arbeten. För vidare instruktioner angående ventileringstillfällena hänvisas till studiehandledningen. Efter avklarad kurs ska studenten kunna - självständigt planera, motivera och genomföra ett vetenskapligt arbete, dvs. formulera problemställning, välja texter och metoder samt motivera avgränsningar och perspektiv - tillämpa och motivera ett analytiskt förhållningssätt - presentera och försvara det egna vetenskapliga arbetet - kritiskt granska, diskutera och värdera ett vetenskapligt arbete - tillämpa etablerade forskningsetiska principer - på ett strukturerat sätt reflektera över inhämtade kunskaper och relatera dem till sin kommande yrkesroll UPS1, 15 hp. Självständigt arbete. X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X

116 Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Verksamhetsförlagd utbildning 3 (UVK) för grundlärare F-3, 7,5 hp Nivå A1F Innehåll Lärandemål Examination Innehåll - Människo-, demokrati-, kunskapssyn och syn på hållbar utveckling - Läroplan för grundskolan - Påverkansfaktorer i gymnasieskolan - Kommunikativa kompetenser - Kursplaner för grundskolan - IT som didaktiskt verktyg i ett etiskt perspektiv - Bedömning av kunskap och lärande - Samverkan - Dokumentation - Praktisk yrkesteori Efter avklarad kurs ska studenten kunna - arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för skolan ger uttryck för - visa i handling den flerdimensionella kommunikativa kompetens som läraryrket kräver. - utifrån fördjupade ämnes- och ämnesdidaktiska kunskaper och identifierade faktorer välja innehåll för verksamheten i syfte att utveckla sin undervisning - utifrån elevers olika erfarenhet, behov och förutsättningar självständigt planera, leda och organisera undervisning med medvetna ämnesdidaktiska överväganden och på olika sätt använda IT som verktyg i undervisningen -utvärdera och bedöma elevers lärande och kunskap för att skapa underlag för betygssättning - utvärdera och samtala om den egna undervisningen i syfte att utveckla ett gott lärande för en hållbar utveckling i skolan k i lik b i f Skriftlig inlämning (INL1), 6 högskolepoäng, Studentbok, betyg Godkänd (G) Skriftlig inlämning (INL2), 6 högskolepoäng, Praktisk yrkesteori, betyg Godkänd (G) Seminarium kring praktisk yrkesteori (SEM1), 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Examinationssemi narium (SEM2), 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Regler och anvisningar för examination i grundutbildningen vid Mälardalens högskola Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap i bedömning och betygsättning, visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen Värderingsförmåga och visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet

117 2013 MÄLARDALENS HÖGSKOLA Ansökan om rätt att utfärda Konstnärlig kandidatexamen i kammarmusik

118 1

119 Innehåll 1 Inledning 3 2 Infrastruktur, organisation och utbildningsmiljö Mälardalens högskola Organisation Kvalitetsarbete Jämlikhet, jämställdhet, miljö och mångfald Stöd till studenter och lärare 6 3 Kammarmusikprogrammet 180 hp Utbildningens dimensionering Utbildningens mål Utbildningens struktur, progression och innehåll Programmets kurser Lärarresurser Högskolepedagogisk utveckling Forskning/Konstnärligt utvecklingsarbete Konsertverksamhet Samproduktion Internationalisering Säkring av examensmålen 20 Bilagor 1 Utbildningsplan 2 Examensmatris 3 Kursplaner 4 Lärarresurstabell 5 Programutvärderingar samt tillhörande sammanfattningar med förslag på åtgärder Kammarmusikprogrammet 120 hp 2012/ Fotnoter och länkar 2

120 1. Inledning Musicerande bygger alltid på samspel, att ge och att ta i sitt lyssnande, där kammarmusik utgör grunden. 1 Högre utbildning i musik har funnits vid Mälardalens högskola (MDH) sedan 1994 och har sedan första början fokuserats på Kammarmusik. Kammarmusik som musikalisk form erbjuder något som varken finns hos orkestern eller i soloframförandet: dialogen, lyhördheten och samspelet i nuet. Det mindre formatet gör kammarmusiken lätt att placera, både på en traditionell scen i ett konserthus och i mindre och intimare miljöer som ofta är av kulturhistoriskt intresse. Publiken är ofta bred och omfattas av lyssnare från alla åldrar och samhällsskikt. Det är emellertid inte bara för publiken som kammarmusiken är värdefull utan också för de utövande musikerna. I den mindre ensemblens musikaliska möte där allt och alla hörs, har individen möjlighet att påverka helheten. Kammarmusikprogrammet är idag ett tvåårigt program omfattande 120 högskolepoäng som leder till en Konstnärlig högskoleexamen, en examensrätt som erhölls efter ansökan till Högskoleverket (HSV) Lärarkåren i kammarmusik vid MDH består av flera av Sveriges främsta musiker och pedagoger som verkar nationellt och internationellt, ofta i kammarmusikaliska sammanhang men även som solister och orkestermusiker. Kammarmusikprogrammet har ett gott söktryck och instrumentutbudet fokuserar på stråkinstrument, blåsinstrument, sång och piano. Ensemblerna vid programmet består av traditionella kammarmusikgrupperingar, men utbildningen möjliggör och uppmuntrar även ovanligare konstellationer. Ett utvidgat fält där traditionen samsas med musikaliska experiment från såväl äldre som nutida kammarmusik och skapar en mångfald av uttryck. Flera studenter som examinerats från programmet under tidigare år har nu etablerat sig inom svenskt musikliv som musiker, pedagoger eller erhållit administrativa poster med musikanknytning. Högre utbildning i musik fungerar även som ett stöd för andra utbildningsområden vid Mälardalens högskola, till exempel genom att tillhandahålla kunskap för estetiska lärprocesser inom utbildningsvetenskap och lärarutbildning. Detta är en samverkan som kommer att utvecklas vidare under de närmaste åren varefter lärarutbildningarna vid högskolan byggs ut. Kammarmusik har av rektor lyfts fram som ett prioriterat huvudområde i verksamhetsmålen för Något som bland annat tydliggjorts genom utnämningen av Birgitta Svendén, VD och operachef vid Kungliga Operan, till hedersdoktor vid Mälardalens högskola Att musicera kammarmusikaliskt innebär både att ta ansvar för sin egen stämma på ett självständigt sätt men också att anpassa sig till de andra musikerna och hela det musikaliska sammanhanget. 1 Föreliggande ansökan om rätt att utfärda konstnärlig kandidatexamen i kammarmusik motiveras med att förutsättningar såsom utbildningsplatser, lärarresurser och lärarkompetens redan finns och ingen ny dimensionering jämfört med dagens tilldelning och ramar behöver ske. I dag ges studenterna möjlighet att efter det tvååriga programmet läsa ytterligare två terminer kammarmusik som en fortsättning på Kammarmusikprogrammet vilket leder till en generell kandidatexamen med inriktning Kammarmusik. En erhållen rätt att utfärda konstnärlig kandidatexamen i kammarmusik skulle formellt bekräfta kvaliteten på dagens utbildning samt göra utbildningen mer användbar och kompatibel enligt dagens Bologna-anpassade utbildningssystem. Kammarmusik är en samarbetsform som bygger på ansvar och självständighet och som främjar demokrati och jämställdhet. 1 3

121 2. Infrastruktur, organisation och utbildningsmiljö 2.1 Mälardalens högskola Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor med cirka studenter fördelade på två huvudsakliga campusorter, Västerås och Eskilstuna. Antalet anställda är ca 900 personer. På vardera orten finns studenttorg, infocenter, högskolebibliotek, grupprum, lärosalar, större föreläsningssalar, datorsalar, studenthälsa, restaurang, café och kårhus. I nära anslutning till respektive campus ligger studentbostäder och högskolan har bostadsgaranti för inflyttande studenter. År 2012 blev MDH: s campusstäder Västerås och Eskilstuna utsedda till Årets studentstäder av Sveriges förenade studentkårer (SFS). Mälardalens högskola erbjuder forskningsbaserade utbildningar på grund- och avancerad nivå huvudsakligen inom fyra områden: ekonomiutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar, lärarutbildningar och teknikutbildningar. Verksamheten organiseras i fyra ämnesövergripande akademier. Kammarmusikprogrammet sorterar under Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK). All musikundervisning bedrivs från och med 2012 i för ämnet anpassade lokaler i Västerås Slott. Bland annat har omfattande akustikåtgärder gjorts i övnings- och undervisningsrum. Detta bildar en unik och inspirerande kulturell miljö där förutsättningarna för att bedriva kammarmusikutbildning är mycket goda. 2.2 Organisation Här ska organisationsbilden över högskolan klippas in, kompletteras senare. Högskolestyrelsen vid MDH har det yttersta ansvaret för att högskolan fullgör sina uppgifter och rektor ansvarar närmast under styrelsen för ledningen av verksamheten. Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för kvalitetssäkring av forskning och utbildning. Nämnden har sex utskott, ett för forskning, ett för forskarutbildning och fyra för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (utskottet för ekonomiutbildningar, utskottet för hälso- och välfärdsutbildningar, utskottet för teknikutbildningar och utskottet för teknikutbildningar). 2 Utskotten utgör en mötesplats för strategiska diskussioner mellan fakultetsnämnden och akademierna och fungerar som styrgrupp för utredningar och utvärderingar av huvudområden, examina och program som fakultetsnämnden beslutar om. Utskottet har även ansvar för det förberedelse- och efterarbete som är kopplat till Universitetskanslersämbetets kvalitetsgranskningar. UKK är värd för flera utbildningsprogram och kurser inom områdena språk, matematik, pedagogik, lärarutbildning och musik. I UKK: s forskningsråd ingår professorer för olika ämnesområden och däribland även en konstnärlig professor som också är konstnärlig ledare för verksamheten inom kammarmusik. Verksamheten vid UKK är organiserad i sju avdelningar som ansvarar för de olika ämnesområdena och avdelningarna leds av varsin avdelningschef. Akademichefen för UKK har det yttersta ansvaret för att UKK: s utbildningar genomförs med god kvalitet. Sedan 2011 utgör Avdelningen för musik en egen avdelning inom akademin. Avdelningschefen och den konstnärliga ledaren för avdelningen för musik planerar och bemannar kurserna inom kammarmusikprogrammet samt fristående kurser. Kammarmusikprogrammet har också en programsamordnare och en programansvarig/ämnesansvarig (professor i ämnet). Programmet har även ett branschråd och ett programråd. Avdelningen för Musik, som inbegriper Kammarmusikprogrammet samt fristående kursverksamhet, är sedan höstterminen 2012 placerad på Västerås slott 3. Tack vare ett mycket gott samarbete med Statens Fastighetsverk som förvaltar slottet har två av fem våningsplan anpassats för musikverksamhet. Studenterna har tillgång till en del av det tredje våningsplanet enbart för egen övning. Undervisningen sker 4

122 på det fjärde våningsplanet som bland annat omfattar sex större lektionssalar och ett stort rum för gruppundervisning, större ensembler och gemensamma lektioner. På detta våningsplan finns även Rikssalen som avdelningen använder som konsertsal. Här sker samtliga examens- och avslutningskonserter samt konserter i den onsdagsserie som ges av Kammarmusikprogrammets studenter. Studenterna har tillgång till övnings- och undervisningsrum dygnet runt alla dagar på året samt ett stort rum med datorer, soffgrupp och kök för studenternas räkning. Studenterna har genom Högskolebiblioteket 4 tillgång till en samling av musikalier för hemlån, däribland en större mängd kammarmusikverk ur Werner Wolf Glasers samling som tack vare bidrag från rektor våren 2013 införlivades i högskolebibliotekets övriga samlingar. Högskolebiblioteket tillhandahåller även gratistjänsten fjärrlån, där man via ett onlineformulär med endast några dagars väntetid kan erhålla noter från samtliga notbibliotek i Sverige. Under hösten 2013 har avdelningen för musik också inlett ett projekt för att överta den mycket gedigna notsamling som skapats genom kammarmusikkurserna i Sveg. Samlingen omfattar ca 4000 musikalier varav den största delen är verk för kammarmusik. Studenterna har även tillgång till ett av Sveriges största musikbibliotek i Västerås stadsbibliotek 5, ca 5 minuters promenad från slottet, som förutom en rik samling noter även erbjuder mycket goda möjligheter till musiklyssning på plats. Högskolan lägger stor vikt vid studentmedverkan och studenterna har inte bara rätt att utöva inflytande över utbildningen utan ges också möjlighet att via programrådet ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Mälardalens studentkår är högskolans formella samarbetspart när det gäller studentsamverkan och är den som utser studentrepresentanter i olika organ. Kammarmusikprogrammet har även en egen studentförening som minst två gånger per terminen träffar ledningen för avdelningen för musik. 2.3 Kvalitetsarbete Högskolans kvalitetsarbete styrs av ett fastställt kvalitetssystem och beskrivs i det övergripande dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete vid Mälardalens högskola 6. Det systematiska kvalitetsarbetet 7 utgör en viktig och naturlig del av högskolans verksamhet och baserar sig på fyra grundläggande perspektiv; akademisk kvalitet, nöjda studenter och intressenter, effektiva processer samt långsiktigt hållbar användning av resurser. Utgångspunkten är att kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling är integrerade processer och att kvalitetsarbete är en naturlig del i arbetet. Rektor, prorektor, akademichefer, biblioteks- och förvaltningschef samt högskolans fakultetsnämnd ansvarar för att kvalitetsarbetet bedrivs enligt högskolans övergripande mål och centrala policydokument. När högskolans kvalitetsarbete senast utvärderades av HSV erhölls högsta betyg, nivå A. I fakultetsnämndens ansvar ingår bland annat kvalitetssäkring av huvudområden, examina och utbildningsprogram. De krav som gäller utformning och inrättande av kursplaner och utbildningsplaner föreskrivs såväl i högskoleförordningen som i lokala styrdokument. Ansvaret för kvalitetssäkring av kurser ligger på den enskilda akademin. UKK har utifrån sin kvalitetsplan 8 rutiner för kvalitetssäkringsarbetet avseende såväl nya som befintliga kurser. Akademichefen har ansvaret för kvalitetssäkring av kurser och kurslitteratur. Avdelningscheferna har ansvar för att kursvärderingar genomförs, men i praktiken ser kursansvarig lärare till att utvärdering/uppföljning sker efter genomförd kurs. Uppgifter av informativ karaktär utvecklas i en studiehandledning. Kursvärderingar och programutvärderingar utgör hörnstenar i kvalitetsarbetet, dels som ett instrument för att identifiera starka och svaga sidor för att användas i den fortsatta kurs- och programutvecklingen, dels som ett tillfälle för studenten att reflektera över sin egen utbildning. Efter varje genomförd kurs görs en kursvärdering genom ett webbaserat kursvärderingssystem 9. En analys av kursvärderingen ska sedan 5

123 sammanfattas i en åtgärdsplan för det kommande året. Inom UKK genomför programsamordnare programutvärderingar. Resultat och planer för fortsatt programutveckling föredras för akademirådet och programutvärderingarna återkopplas till fakultetsnämnden. Applicerat på kammarmusikutbildningen betyder detta, att utifrån de mål och krav som gäller både på program- och kursnivå, bedrivs ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete med planering, uppföljning och åtgärder. Den konstnärliga verksamheten vid MDH verkar i en väl etablerad akademisk/vetenskaplig miljö vilket på olika sätt bidrar till att kvalitetssäkra kammarmusikutbildningen. Programutvärderingar av Kammarmusikprogrammet 120 högskolepoäng 2012 och 2013 bifogas, se bilaga Jämlikhet, jämställdhet, miljö och mångfald Mälardalens högskola är miljö- och arbetsmiljöcertifierad och arbetar aktivt med frågor som berör miljö, arbetsmiljö och hållbar utveckling enligt högskolans policy för dessa frågor 10, 11. Högskolans kommitté för hållbar utveckling 12, ansvarar för att alla studenter och anställda ska få ökade kunskaper om hållbar utveckling, jämlikhet och jämställdhet. Vid UKK finns dessutom kommittén för jämställdhets-, arbetsmiljö-, miljö och mångfaldsfrågor (JAMM-kommittén) med uppgift att driva arbetet med dessa frågor inom akademin 13. Den bärande principen i högskolans policy för en hållbar utveckling är att kulturella, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och processer är integrerade. Dessa fyra perspektiv beaktas i samband med driften och utformningen av den dagliga verksamheten. Högskolan verkar också aktivt för att delta i lokala, regionala och globala nätverk som främjar utbildning och forskning för hållbar utveckling. I kammarmusikutbildningen beaktas hållbar utveckling utifrån Högskolelagen (1 kap 5 ) samt Högskoleförordningen (1993:100) med målet att studenten ska utveckla ett medvetet förhållningssätt till hållbar utveckling, jämställdhet, miljö- och arbetsmiljöfrågor. Jämlikhets- och jämställdhetsarbetet bedrivs med stöd av ett antal styrdokument och handlingsplaner som reglerar arbetet för en jämställd högskola, etnisk och social mångfald och för att motverka diskriminering. En jämlikhetsstrateg finns anställd vid högskolan, till vilken studenter och personal kan anmäla trakasserier och diskriminering. Strategens uppgift är också att integrera jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv liksom mångfald i samtliga utbildningar. Kompetensutveckling inom jämställdhet och jämlikhet för studenter och personal genomförs kontinuerligt genom föreläsningar och seminarier i ämnet. Högskolan verkar för en jämställd och jämlik miljö och strävar efter en jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna. 2.5 Stöd till studenter och lärare Högskolebiblioteket 4 utgör en viktig resurs för studenterna på Kammarmusikprogrammet. Allmänt kan sägas att högskolebiblioteket utgör dels en pedagogisk resurs i studenternas och doktorandernas lärandeprocess, dels ett stöd för forskare. I biblioteket finns ca 600 sittarbetsplatser och ett hundratal studentdatorer. Via bibliotekets hemsida kommer man åt digitala tjänster, som bland annat omfattar hjälp med informationssökning via chatt och e-post. Varje student och anställd har tillgång till bibliotekets externa databaser med artiklar i fulltext. Lärare och studenter använder kommunikationsplattformen Blackboard för högskolans kurser. Studenter tilldelas en e-postadress vid registrering som också används som inloggning för Blackboard. Vid högskolan finns central studievägledning som är öppen för alla som behöver vägledning och information inför högskolestudier eller under studietiden. Vid UKK finns även en lokal studievägledning för akademins studenter. 6

124 Mälardalens högskola har byggt upp en studiesupport som verkar parallellt med ordinarie studier (KLOK= Kunna Lära Och Kommunicera) 14. Supporten vänder sig till alla studenter oavsett utbildning och ämnen och tillhandahåller support i svenska, engelska och matematik samt karriärvägledning. Studiesupporten erbjuder också kurser i studieteknik, akademiskt skrivande, grammatik, informationssökning och kompetensanalys. Kurserna har fokus på praktiska verktyg och generella färdigheter för studentens studier och kommande arbetsliv. På Mälardalens högskola finns cirka 450 studenter med olika typer av funktionshinder. Högskolans mål är att erbjuda stödåtgärder så att studenter med funktionshinder kan bedriva studier på samma villkor som icke-funktionshindrade studenter. Högskolans lärare erbjuds stöd i sin pedagogiska utveckling genom enheten för Pedagogik, IT och Lärande (PIL) 15. Genom PIL arbetar högskolan långsiktigt och strategiskt för att främja högskolepedagogisk utveckling bland sina anställda och att förverkliga miljöer där pedagogik och modern teknik samverkar. Enheten har även i uppdrag att bevaka och informera om högskolepedagogisk forskning och utveckling. PIL ger behörighetsgivande utbildning i högskolepedagogik för högskolans lärare. Enheten erbjuder kollegiala samtalsgrupper samt konsultation, stöd och rådgivning, bland annat vid utvecklingen av den pedagogiska meritportföljen. Högskolan erbjuder även lärarna en pedagogisk karriärväg 16 genom utvecklandet av en pedagogisk kompetensstege där lärare utöver sin vetenskapliga kompetens även premieras för pedagogisk skicklighet. 7

125 3. Kammarmusikprogrammet 180 hp 3.1 Utbildningens dimensionering Vid starten 1994 omfattade musikverksamheten vid MDH av 21 helårsstudenter (HÅS), den har sedan dess vuxit till att idag omfatta totalt motsvarande 80 helårsstudenter fördelat på instrumentgrupperna stråk, blås, piano och sång samt ett antal fristående kurser. Rekryteringsmålet för den sökta utbildningen är 25 nyantagna studenter varje hösttermin och balans eftersträvas mellan de olika instrumentgrupperna. Målet är att utbildningen ska innehålla lika många pianister som sångare och att även stråk- och blåsgrupperna ska balansera varandra i olika kammarmusikaliska konstellationer. 3.2 Utbildningens mål Enligt högskoleförordningen 1993:100 finns ett antal mål, som efter genomförd utbildning uppfylls av studenten: Kunskap och förståelse För konstnärlig kandidatexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets praktiska och teoretiska grund, kunskap om och erfarenhet av metod och processer samt fördjupning inom området. Färdighet och förmåga För konstnärlig kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen, - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen självständigt skapa, förverkliga och uttrycka egna idéer, identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar med olika grupper, och - visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För konstnärlig kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa förståelse av konstens roll i samhället, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För konstnärlig kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. 8

126 3.3 Utbildningens struktur, progression och innehåll Konstnärlig kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng, se Utbildningsplan bilaga 1. Det sökta programmet innehåller följande kurser: Kammarmusik I, II och III (totalt 58 hp), Huvudinstrument I, II och III (totalt 52 hp), Musikern som konstnär I, II och III (totalt 29 hp), Musikteori I, II och III (totalt 26 hp) samt ett självständigt arbete Examenskonsert (15 hp). År ett introducerar och grundlägger kunskaper inom utbildningens olika kurser. År två befäster och utvecklar förståelsen av, kunskapen om och färdigheter för att arbeta som kammarmusiker/musiker. År tre sammanfattar utbildningen och fördjupar kunskaper, färdigheter och förmågor samt fokuserar på värderingsförmåga och förhållningssätt inför det framtida yrket som kammarmusiker/musiker. Nedan ges en översikt av den sökta utbildningens struktur med kursnamn och antal högskolepoäng för höst- respektive vårtermin. Läsår 1 Kammarmusik I Huvudinstrument I Musikern som konstnär I Musikteori I HT: 9 hp VT: 9 hp HT: 10 hp VT: 11 hp HT: 6 hp VT: 5 hp HT: 5 hp VT: 5 hp Läsår 2 Kammarmusik II Huvudinstrument II Musikern som konstnär II Musikteori II HT: 9 hp VT: 9 hp HT: 9,5 hp VT: 9,5 hp HT: 6,5 hp VT: 6,5 hp HT: 5 hp VT: 5 hp Läsår 3 Examenskonsert Kammarmusik III Huvudinstrument III Musikern som konstnär III Musikteori III VT: 15 hp HT: 11 hp VT: 11 hp HT: 12 hp HT: 4 hp VT: 1 hp HT: 3 hp VT: 3 hp 9

127 År 1 År 1, termin 1 ska lägga en grund för studentens musikaliska, instrumentala/vokaltekniska och kammarmusikaliska kunskaper och färdigheter samt att ge en grundläggande kunskap och förståelse för den västerländska konstmusikens teori och historik. År 1, termin 2 ska utveckla studentens kammarmusikaliska kunskaper och färdigheter samt fördjupa studentens musikaliska och instrumentala/vokaltekniska kunskaper och färdigheter. Här ska studenten också få en fördjupad förståelse för den västerländska konstmusikens teori. År 2 År 2, termin 1 ska ytterligare fördjupa studentens instrumentala/vokaltekniska och kammarmusikaliska kunskaper och färdigheter, samt utveckla studentens konstnärliga gestaltningsförmåga. Studenten ska också vidareutveckla sin kunskap och förståelse i musikteori och musikhistoria. År 2, termin 2 ska ytterligare fördjupa studentens instrumentala/vokaltekniska och kammarmusikaliska kunskaper och färdigheter, fördjupa studentens konstnärliga gestaltningsförmåga, samt vidareutveckla och fördjupa studentens kunskap och förståelse i musikteori. Studenten ska även få redskap för att genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar. År 3 År 3, termin 1 ska ytterligare fördjupa studentens instrumentala/vokaltekniska och kammarmusikaliska kunskaper och färdigheter, ytterligare fördjupa studentens individuella konstnärliga uttryck, samt ytterligare fördjupa och vidareutveckla studentens kunskap, förståelse och analytiska färdigheter i musikteori och musikhistoria. Studenten ska även få redskap för att kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt. År 3, termin 2 ska ytterligare fördjupa och sammanfoga de instrumentala/vokaltekniska, musikaliska, kammarmusikaliska och teoretiska kunskaperna, samt ytterligare fördjupa och utveckla det konstnärliga uttrycket mot ett alltmer personligt och självständigt förhållningssätt. Studenten ska också planera och genomföra en offentlig konsert. Progressionen i programmets kurser åskådliggörs också i den bifogade examensmatrisen där kursinnehållet översiktligt relateras till högskoleförordningens mål för konstnärlig kandidatexamen, se bilaga 2. Nedan följer en beskrivning av programmets kurser. Se vidare bifogade kursplaner, bilaga 3. Progression samt säkring av examensmålen kompletteras. Ev flytta 3.11 hit. 10

128 3.4 Programmets kurser Kammarmusik I, II och III Delmoment Kammarmusik: Kammarmusiken spelar en central roll i programmet. För varje läsårs kammarmusikrepertoar och upplägg ansvarar programrådet som består av konstnärlig ledare, programsamordnare, studentrepresentant samt lärarrepresentanter för instrumentgrupperna stråk, blås, sång, piano, musikteori. Kammarmusikensemblerna sätts samman med tanke på de enskilda studenternas nivå, och en del av repertoaren riktas mot det för året aktuella temat, till exempel Romantiken. Repertoaren föreslås av programrådet till lärare och studenter men även lärare och studenter kan komma med egna initiativ. Lärarna arbetar över instrumentgränserna vilket breddar studenternas kunskap om de andra instrumentens förutsättningar. Mötet med andra lärare gör också att arbetet med musik sker på ett mer universellt plan utan att behöva ta hänsyn till det egna instrumentets begränsningar, något som främjar det egna kritiska tänkandet. Momentet examineras genom fortlöpande bedömning. Delmoment Instudering: I kursen kammarmusik ingår även ett instuderingsmoment som innebär att en lärare som kan vara pianist leder och undervisar studenten via pianot. Instuderaren har då en dubbel roll, dels genom att bidra till en kritisk granskning av den aktuella notbilden, men också att lyfta studenten genom sammusicerande. Instuderingen kan även ledas av huvudläraren. Momentet examineras genom fortlöpande bedömning. Huvudinstrument I, II och III Delmoment Individuell undervisning: Den individuella undervisningen på huvudinstrumentet leds av berörd lärare inom studentens instrumentinriktning. Stor vikt läggs vid detta moment eftersom kammarmusikgruppernas kvalitet och prestation är avhängiga av de individuella prestationerna. Kontakten mellan lärare och student i den individuella undervisningssituationen är avgörande och studenten måste därför ges tillräckligt med tid för att kunna innehålla både hantverkskunskap, fördjupning och reflektion. Viktiga förutsättningar för en framgångsrik konstnärlig utbildning inom musikområdet är naturligtvis lärare på hög konstnärlig nivå och en stimulerande studiemiljö med goda övningsmöjligheter. Momentet examineras genom fortlöpandebedömning. Delmoment Gemensamma lektioner: Undervisningen leds av aktuell lärare i instrumentet eller instrumentgruppen. Pianist är också tillgänglig vid detta moment. Studenterna uppmanas att närvara vid gemensamma lektioner över instrumentgränserna. Gemensamma lektioner sker i instrumentet eller instrumentgruppen minst var tredje vecka. Studenterna uppmanas att närvara vid gemensamma lektioner över instrumentgränserna. Momentet examineras genom närvaro under första året och fortlöpande bedömning under andra och tredje året. Musikern som konstnär I, II och III Delmoment Musikhistoria: Musikhistoria ges i seminarieform under termin ett, tre och fem. En eller flera epoker är centrala vid varje delkurs och detta länkas också till temavalet för kammarmusiken för att även detta teoretiska moment ska stärka studenternas konstnärliga helhetsbild och tolkningsförmåga. Momentet examineras genom närvaro, hemuppgifter samt tentamen. Delmoment Seminarier: Varje termin ges en obligatorisk seminarieserie där syftet är att studenterna ska komma i kontakt med gästföreläsare från främst musikvärlden men även andra konstnärliga ämnen som konst, dans, litteratur och teater. Detta moment är av största vikt för studenternas omvärldsperspektiv, att under studietiden få chansen att möta föreläsare och framgångsrika konstnärliga utövare. En röd tråd genom utbildningen är strukturerad kritisk och konstruktiv reflektion utifrån egna praktiska erfarenheter 11

129 av relevans för kunskapsområdet. Detta är ett kraftfullt verktyg i lärandeprocesser där praktiska och teoretiska kunskapstraditioner integreras. Särskilt värdefullt är att tillsammans med andra undersöka och begrunda upplevda dilemman där teoretisk kunskap och förståelse möter praktisk tillämpning. Genom att belysa egna erfarenheter och andras upplevelser öppnar sig ett rum för djupare förståelse av egna möjligheter och begränsningar och därmed till kunskapande i dialog med erfarenhet. Momentet examineras genom krav på närvaro, samt i årskurs 3, på vårterminen, genom en skriftlig kritisk reflektion av den egna gestaltningsprocessen. Den kritiska reflektionen kan utformas på olika sätt till exempel i skriven form eller i form av en videodokumentation där en grupp studenter agerar opponenter, eller med en hemsida med interaktivitet där användare kan få inblick i den konstnärliga processen, eller i intervjuform. Seminarieserierna behandlar även olika ämnen under de tre åren. Under år 1 behandlas studieteknik och självledarskap. Under år 2 behandlas mental träning och entreprenörskap och under år 3 får studenterna inblick i konstnärlig forskning och auditionträning. Delmomenten Konsertpraxis, Konsertkännedom och Konsert: Kammarmusikprogrammet har en ovanligt stor konsertaktivitet med ett stort antal konserter och uppträdanden varje termin. Konsertverksamheten kan delas upp i extern och intern verksamhet. De externa konserterna sker i samproduktion med regionala aktörer som Västmanlandsmusiken, Västmanlands konstmuseum, Västerås stadsbibliotek med mera. Konsertarenor är då till exempel Västerås konserthus - Stora salen, Lilla salen och Konserthusfoajén, Västerås Domkyrka samt flertalet mindre kyrkor i Västerås närområde, Konstmuseets nya lokaler med mera. De interna konserterna äger främst rum genom en onsdagsserie med kvällskonserter i Rikssalen, Västerås Slott men också högskolebiblioteket Campus Västerås, aula collegium campus Eskilstuna och salarna Alfa och Omega campus Västerås. Stor vikt läggs på muntlig och/eller skriftlig presentation och scenisk kommunikation. Momentet examineras genom krav på närvaro (år 1) respektive aktivt deltagande vid seminarium (år 2 och år 3). Delmoment Terminsredovisning: En intern konsert på 3 hp görs i termin två, då studenten för första gången sedan utbildningens start inför en jury av lärare framför ett kortare kammarmusikaliskt program. Examineras som projektuppgift. Delmoment Förberedande konsert: En offentlig konsert på 5 hp görs i termin fyra, då studenten har tillräckliga grundläggande kammarmusikaliska kunskaper och färdigheter för att genomföra en konsert. Konserten har även som syfte att vara förberedande inför den slutgiltiga examenskonserten i det självständiga arbetet och ska också innehålla en kritiskt reflekterande del i form av en kortare skriftlig redovisning. Examineras som projektuppgift. Musikteori I, II och III Musikteorin består av gehör och satslära och bedrivs i mindre grupper på 3-6 studenter. Teoriundervisningens upplägg består av ett första år med grundläggande kunskaper, ett andra år med analys av för studenten aktuell repertoar, och ett tredje år där musikteoretiska verktyg praktiskt används för att göra kammarmusikaliska arrangemang. Kurserna examineras genom fortlöpande bedömning, hemuppgifter samt tentamen. 12

130 Självständigt arbete - examenskonsert Det självständiga arbetet ska länka samman utbildningens olika delar för redovisning i konstnärligt utövande form. Det självständiga arbetet utgörs av en examenskonsert på 15 hp och görs i form av en offentlig konsert i Rikssalen på Västerås Slott. Konsertrepertoaren ska representera ett axplock från utbildningstiden och studenten ska framföra minst 5 verk från skilda epoker som väl representerar studentens konstnärliga identitet. Minst ett verk skrivet efter 1970 är obligatoriskt och för sångare gäller även ett krav på minst tre språk. Studenten är även ansvarig för det praktiska runt konserten såsom skapande av affisch och programblad. Examenskonserten examineras och godkänns av studentens lärare i huvudinstrumentet samt konstnärlig ledare. Konserterna spelas även in i dokumentationssyfte. Ev flytta 3.11 hit 13

131 3.5 Lärarresurser Lärarresurserna inom Kammarmusik motsvarar 4,5 heltidsekvivalenter anställda och 2,0 heltidsekvivalenter timanställda. Till detta tillkommer två tjänster innehållandes lednings- och administrativa uppdrag på 20 respektive 50 procent: konstnärlig ledare och avdelningschef/programsamordnare samt flertalet gästlärare. Kombinationen av tillsvidareanställda, timanställda och gästlärare ger en stark dynamik, inspiration och ett kvalitetstänkande som främjar både studenter och lärare. Musikundervisningen bedrivs av flera av Sveriges främsta lärare inom musik som alla examinerats från de högsta musikutbildningarna såväl nationellt som internationellt. Den pedagogiska kompetensen i lärarlaget är hög, och lärarnas undervisningsinsatser har resulterat i att flera studenter kunnat avancera till högre musikstudier eller erhållit arbete inom musikbranschen. Samtliga lärare har varit/är verksamma som musiker och gästlärare i masterclassammanhang nationellt och internationellt, något som är en del av den löpande kompetensutvecklingen. Vi beräknar att dessa resurser är adekvata för ett fullt utbyggt treårigt kandidatprogram. Stråkinstrument Bartosz Cajler, adjunkt i kammarmusik, inriktning violin Bartosz har studerat vid F. Chopins Musikakademi i Warszawa till diplom, samt påbyggnadsutbildning - solist diplom- vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm(KMH). Sedan hösten 2007 är Bartosz violin- och kammarmusiklärare vid MDH samt vid KMH. Bartosz är också verksam som konsertviolinist och kammarmusiker, samt sedan 2007 primarie i Dahlkvistkvartetten som 2013 är utsedda till prestigefyllda Rising Stars av Stockholms Konserthus. Jon Dahlkvist, timanställd viola/kammarmusik Jon är utbildad vid KMH- Master i viola, därefter på Conservatorio di Perugia i Italien och Prins Claus Conservatorium samt Fontys Conservatorium i Nederländerna. Stråkkvartetten Dahlkvistkvartetten är en av Jons huvudsysslor. Han har även spelat i flera symfoniorkestrar, bland annat Kungliga Hovkapellet och Västerås Sinfonietta. Ola Karlsson, timanställd cello/kammarmusik Ola har studerat för professor Erling Blöndal-Bengtsson på Edsberg, Det Kongelige Danske Musikkonservatorium samt studier för Gregor Piatigorsky vid University of Southern California. Ola spelar sedan 1976 i Radiosymfonikerna där han blev solocellist i orkestern Ola har gett många konserter med kammarmusik, radio- och tv-framträdanden, och har även fått Svenska Grammofonpriset två gånger. Blåsinstrument Joanna Markson Falk, timanställd flöjt/kammarmusik Kompletteras senare Emil Jonasson, timanställd klarinett/kammarmusik Emil har studerat vid KMH för Hermann Stefànsson, Martin Fröst och Kjell-Inge Stevensson. Emil har en Bachelor och ett Solistdiplom från KMH, och har utöver detta studerat för Yehuda Gilad (professor vid University of Southern California, USA) Sedan andra året vid KMH har Emil arbetat som solist, kammarmusiker, orkestermusiker, spelat klezmer och zigenarmusik i olika band, undervisat med mera. Emil började undervisa vid MDH hösten

132 Knut Sönstevold, timanställd fagott/kammarmusik Knut studerade under sju år vid Hochschule für Musik und darstellende Kunst i Wien,sedan ett år diplomutbildning vid Institutet för Sonologi i Utrecht. Han har varit verksam i många sammanhang, både som orkestermusiker i Kungliga Filharmonikerna och solist vid Radiosymfoniorkestret i Köpenhamn och i Sveriges Radios Symfoniorkester men även som kammarmusiker. Knut undervisar även på KMH. John Axelsson, timanställd trumpet/kammarmusik John är utbildad vid KMH, musikerlinjen, samt Post Diploma Orchestral Training vid Guildhall School of Music and Drama, London. Han har också genomgått privata studier för Jonas Haltia, Urban Agnas, Reinhold Friedrich samt Kristian Steenstrup. John har varit verksam som frilanstrumpetare sedan 1997 i orkestrar som Kungliga Hovkapellet, Radiosymfonikerna, Kungliga Filharmonikerna, Drottningholms Barockensemble, REbaroque med flera. Han är även stämledare i Västerås Sinfonietta samt medlem i Folkoperans orkester och Drottningholmsteaterns orkester. Sören Hermansson, timanställd horn/kammarmusik Sören är utbildad vid KMH, Sweelinckonservatoriet i Amsterdam, och även vid Karajan-akademien i dåvarande Väst-Berlin. Som solist har Sören spelat med många orkestrar både i Sverige och utomlands, bland annat i Berlinfilharmonin under Herbert von Karajan och i Göteborgs Symfoniker under Neemi Järvis ledning. För tillfället spelar han med Kammarensemblen, Omnibus Chamber Players, Linnékvintetten och NEO. Sören har sedan 1988 även undervisat vid olika högskolor, bland andra University of Michigan School of Music samt Ingesunds-, Göteborgs- och Stockholms musikhögskolor. Christer Johnsson, timanställd saxofon/kammarmusik Christer har studerat i Frankrike för Londeix vid Conservatoire N. R. Bordeaux och vid KMH. Christer är professor i saxofon vid KMH och har arbetat där som huvudlärare sedan Han har varit verksam som musiker i väldigt många sammanhang, som solist med bl.a. Lars-Erik Larssons saxofonkonsert tillsammans med Sveriges Radios Symfoniorkester men även som militärmusiker, teater-, orkester- och kammarmusik. Sång Lena Hellström-Färnlöf, professor i kammarmusik inriktning sång Konsert- och operasångerskan Lena Hellström-Färnlöf har utbildats vid Operahögskolan i Stockholm (OHS) och har en Musikerutbildning och pedagogisk specialisering från Musikhögskolan i Göteborg. Lenas karriär som sångerska har varit både nationell och internationell med en ovanligt bred repertoar som spänner från medeltid, via opera, till ultramodern musik. Roller inom operafacket har bl.a. varit Adelé, Antonia, Blondchen, Frasquita, Madama Cortese, Olympia, Proserpina med flera. År 2005 började Lena undervisa på heltid, och efter många stimulerande och intensiva år med undervisning på bland annat OHS tog Lena i december 2010 beslutet att gå vidare och ge plats för nya arbetsuppgifter utanför OHS:s regi. I februari 2011 tillträdde Lena som Konstnärlig ledare för Kammarmusikprogrammet och Avdelningen för musik vid Mälardalens högskola. Hon delar sin tid där med det konstnärliga ledarskapet och undervisning i sång. Lena har erhållit utmärkelsen Excellent lärare 2010 och blev i september 2011 befordrad till professor. Lena verkar även som sångpedagog för professionella sångare samt ger regelbundet masterclasses internationellt. Lena är även knuten till agenturen Good Company. 15

133 Nanette Nowels-Stenholm, lektor i kammarmusik pianist/sånginstudering Nanette har en Bachelor of Music med pedagogisk inriktning från Portland Origon och sedan en Master of Music in Accompaniment från University of Southern California. Hon har även studerat för Nadia Boulanger i Paris. Nanette har varit verksam som solist med orkester i Portland Oregon men även haft engagemang i kammarmusikkonstellationer. Dessa övergick i ett musicerande med huvudsakligen sångare i USA i olika Lied- sammanhang. Sedan Nanette kom till Sverige har hon varit anställd i cirka tio år vid Kungliga Operan i Stockholm och även vid OHS. Under våren 2013 blev Nanette befordrad till lektor i kammarmusik inriktning sånginstudering vid MDH. Piano Anders Kilström, lektor i kammarmusik inriktning piano Anders studerade för professor Gunnar Hallhagen på KMH där han tog solistdiplom Efter det studerade han i Paris för Colette Zerah samt vid Banff Centre of Fine Arts i Kanada. Andra viktiga lärare har varit Tatiana Nikolaieva och György Sebök. Förutom lektor vid MDH är Anders professor i pianospel vid KMH och ger regelbundet masterclasses till exempel på Sibeliusakademien i Helsingfors. Anders har konserterat över hela Europa, i Nordamerika, Asien, Australien, Nya Zeeland och f.d. Sovjetunionen, han har varit solist med dirigenter som Alan Gilbert, Neeme Järvi, Frans Welser-Möst, Heinz Wallberg m.fl. och turnerat med Bryn Terfel, Barbara Hendricks och många av Sveriges främsta svenska sångare och instrumentalister. Sedan 1989 är Anders medlem i KammarensembleN för nutida musik. Anders har spelat in på skivmärkena Caprice, Daphne, Nytorp Musik, Sterling och Musica Sveciae. Instudering/pianister Henrik Berg, adjunkt i kammarmusik inriktning instudering Henrik har studerat musiker grundutbildning på KMS, Magister och avancerad påbyggnad -Diplom på KMH/Edsberg. Henrik har konserterat nationellt och internationellt med mycket kammarmusik, med sångare och som solist, bland annat med Radiosymfonikerna. Han spelar mycket i Svenska kyrkan eftersom han även spelar orgel. Som instuderingslärare/repetitör har Henrik även jobbat på Musikhögskolan i Piteå och Operastudio 67 på Kulturama i Stockholm. Staffan Sandström, lektor i kammarmusik Staffan har studerat vid KMH på musikerlinjen (Master) och solistdiplom(avancerad påbyggnad) samt vid State University of New York Stony Brook till Doctorate Master of Arts in Piano Performance. Staffan var även Artist-in-Residence vid Banff Centre for the Arts i Kanada under hösten Han har varit verksam som solist, kammarmusiker, pedagog och föreläsare. Som pianist har han konserterat i Europa, Nordamerika, Afrika och Asien. Som pianist-föreläsare har Staffan föreläst och spelat vid Mälardalens högskola, Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, Gotland Music Academy, Luleå Konserthus samt utomlands, bland annat en turné i Marocko 2006 med svensk och fransk musik. Särskild kompetens: lecture-recital, kombination av föreläsning och konstnärligt framförande. Musikteori Björn Linnman, adjunkt i teori/komposition Björn är utbildad organist och har kantorsexamen. Han har skrivit musik för ett 50-tal produktioner för teater, radio, film och tv, bland annat julkalendern Ture Sventon. På senare tid jobbar han mest med beställningsverk. Konstnärlig forskning/handledning 16

134 Inger Orre, docent i informationsdesign Kompletteras senare Gästföreläsare Som en viktig del av utbildningen anlitas gästlärare som föreläser eller håller seminarier inom olika ämnen som anknyter till konstnärlig verksamhet. Några av föreläsarna som gästat avdelningens seminarier under perioden : Arteprenör Entreprenörskap för musiker Gustav Bergel Svensk musik Jan Fagius professor vid Uppsala Universitet: Musiken och Hjärnan Anders Hillborg kompositör Magnus Jansson, lektor i litteraturvetenskap vid MDH- Renässansen och Petrarcas sonetter Christian Lindberg - trombonsolist, dirigent, kompositör Jan Ling professor emeritus vid Göteborgs universitet: Klassicismen, Romantiken, Från provinsialism till internationalism, Sökandet efter det abstrakta- Schönberg och Kandinsky, Debussy Karin Modigh dansare och koreograf: Workshop med danser från barocken Inger Orre, journalist och docent vid MDH: Konstnärlig forskning Petter Sundkvist professor LTU, NEO - nutida musik Birgitta Svendén VD Kungliga Operan, hovsångerska, tidigare rektor för Operahögskolan i Stockholm, hedersdoktor vid MDH: Konsten i samhället Ann Wallström lektor KMH, tidig musik 17

135 3.6 Högskolepedagogisk utveckling Under perioden ska MDH utveckla och utöka kunskap, kompetens och teknik för modern utbildning. Detta ska ske bland annat inom områdena flexibelt lärande, där olika utbildningsformer integreras för ökad tillgänglighet för studenter, och inom området arbetslivsintegrerat lärande, som syftar till att tillvarata kunskaper och erfarenheter från arbetslivspraktik i utbildningen. Båda dessa områden är relevanta för lärare verksamma inom kammarmusikutbildningen. Adjunkter, lektorer och professorer inom Kammarmusikprogrammet ska fram till 2016 ha genomgått den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen som erbjuds av PIL, se sid 7. Lärare vid MDH erbjuds att delta i en väl etablerad och nationellt uppmärksammad pedagogisk karriärväg 11. Läraren kan här ansöka om att få sin pedagogiska skicklighet prövad, bl.a. genom en utvärdering av den pedagogiska meritportföljen, och placeras efter bedömningen på en nivå i en tregradig pedagogisk kompetensstege: Nivå I Behörig lärare, nivå II Meriterad lärare och nivå III Excellent lärare erhöll kammarmusikprogrammets konstnärliga ledare Lena Hellström-Färnlöf utmärkelsen Excellent lärare. 3.7 Forskning/Konstnärligt utvecklingsarbete Varje anställd lärare vid Kammarmusikprogrammet har 10 % av sin tjänst avsatt för personlig kompetensutveckling som kan användas till forskning/konstnärligt utvecklingsarbete. I arbetsplanen finns även 10 % avsatt för allmänt akademiarbete vilket kan innebära möten, programråd, arbetsplatsträffar med mera men kan även inrymma inslag som kan bedömas som konstnärligt utvecklingsarbete. Framtida idéer och visioner om forskning finns hos flera av lärarna vid Kammarmusikprogrammet. Förutsättningarna finns för konstnärlig forskning inom allt från tidig musik till nyskriven elektronmusik där kammarmusik lämpar sig väl för samarbeten med andra konstformer. Genom kammarmusikämnet vid Mälardalens högskola finns goda möjligheter att integrera konstnärlig forskning och utvecklingsarbete med hermeneutisk fenomenologisk inriktning. Vid Mälardalens högskola utlyser fakultetsnämnden varje år medel för konstnärligt utvecklingsarbete, 2013 var den totala summan kr. Exempel på tidigare konstnärliga projekt som beviljats bidrag är Sångmetodik med nya vinklingar (Lena Hellström-Färnlöf), I Stenhammars fotspår (Staffan Sandström) och Metaforen som hjälpmedel att förmedla det ogripbara(anders Kilström). 3.8 Konsertverksamhet Kammarmusikprogrammet har en ovanligt stor konsertaktivitet med ett stort antal konserter och uppträdanden varje termin. Konsertverksamheten kan delas upp i extern och intern verksamhet. De externa konserterna sker i samproduktion med regionala aktörer som Västmanlandsmusiken, Västmanlands konstmuseum, Västerås stadsbibliotek med mera. Konsertarenor är då till exempel Västerås konserthus - Stora salen, Lilla salen och Konserthusfoajén, Västerås Domkyrka samt flertalet mindre kyrkor i Västerås närområde, Konstmuseets nya lokaler med mera. De interna konserterna äger främst rum genom en onsdagsserie med kvällskonserter i Rikssalen, Västerås Slott men också på högskolebiblioteket Campus Västerås, aula collegium campus Eskilstuna och i salarna Alfa och Omega, campus Västerås. 18

136 3.9 Samproduktion Kammarmusikprogrammet har ett väl utvecklat samproducerande med flera aktörer i regionen. Studenter från Kammarmusikprogrammet medverkar i flera av Västerås Sinfoniettas produktioner i Västerås Konserthus och ges tillfälle att närvara vid samtliga generalrepetitioner. Studenter vid Kammarmusikprogrammet får även fribiljetter till samtliga av Sinfoniettans konserter i Västerås Konserthus. Vidare finns studenter representerade vid Foajékonserter där musik framförs i anslutning till abonnemangsserien. Vid vissa unika tillfällen utses även studenter från programmet till solister tillsammans med Sinfoniettan, detta i samråd mellan orkesterchef och konstnärlig ledare. Inom Länsmusikens turnéverksamhet erbjuds kammarmusikstudenter årligen att medverka som till exempel Musik i vården. Vidare erbjuds studenter att medverka i Länsmusikens kammarmusikserie. Studenterna har fribiljetter till samtliga kammarmusikkonserter som arrangeras av Länsmusiken. Tillsammans med Konstmuseet sker samproduktion vid vernissager då musik framförs efter tema som t.ex. Orfeus och djuren. I Konstmuseets regi har studenterna även fått möta den yngre publiken, bland annat i musiksagan Pelle Svanslös och hans vänner, för barn från 5 år och uppåt. Under många år har studenterna konserterat i länets kyrkor med spännvidd från egna konserter till att ingå i större musikaliska sammanhang som mässor, kantater och oratorier. Ett annat exempel på samproduktion är ett löpande projekt med orkester, kör och sångsolister finansierat av Västerås stad, Västerås kulturskola, Västerås konserthus och Mälardalens högskola. Denna projektform är långsiktig och kommer även att ha Västmanlands landsting med som finansiärer Internationalisering Internationell verksamhet har en viktig roll vid MDH. Samproduktionsperspektivet genomsyrar även den internationella verksamheten och högskolan arbetar i ett regional-globalt sammanhang för värde och nytta för samhällets utveckling oavsett område. Mälardalens högskolas internationaliseringsarbete utgår från en värdegrund där interkulturella olikheter ses som en del av den egna vardagen och där dessa har ett stort värde för individens intellektuella utveckling. Kvalitet och konkurrenskraft ska vara ledstjärnor för den internationella verksamheten. MDH: s forskare och lärare ska fortsatt utveckla den interna internationella miljön för att skapa möjligheter till samverkan inom forskning och utbildning. MDH ska bland annat under perioden vidareutveckla högskolans internationella samarbeten genom den samverkan och samproduktion högskolan har med internationella företag i regionen och att ta det samarbetet till regioner utomlands där dessa företag finns etablerade och möjlighet finns att knyta an till lokala lärosäten. Speciellt identifierade forsknings- och utbildningsmiljöer ska fördjupas med några väl valda internationella strategiska partners. MDH har som mål att erbjuda utbildning och forskning med hög internationell standard. Ett av högskolans övergripande mål är att alla studenter och anställda ska ha möjlighet till någon form av interkulturell kontakt eller aktivitet. Högskolan strävar efter att öka möjligheten till utbyte mellan olika länder i världen för både lärare, studenter, forskare och administrativ personal. För studenterna innebär studier utomlands och i mångkulturella miljöer på hemmaplan möjlighet till nya erfarenheter, en ökad interkulturell kompetens och en högre grad av anställningsbarhet. Mälardalens högskola har drygt 250 avtal med lärosäten över hela världen för lärar- doktorand- och studentmobilitet. Dessa avtal omfattar ett eller flera ämnesområden och innebär i första hand mobilitet på olika nivåer. Dessutom finns många avtal som även innehåller gemensam utveckling av utbildningsplaner för kurser och program, gemensamma och dubbla diplom, samarbete med företag, möjligheter till 19

137 examensarbeten utomlands med mera. Högskolan medverkar i flera olika externt finansierade samarbetsoch mobilitetsprogram som Nordplus, Linnaeus-Palme, Minor Fields Studies, ISEP, Science without Borders, ASEM-DUO samt flera av EU: s stora program, Erasmus Mundus, Erasmus Life Long Learning Programme, Tempus, Marie Curie, Ramverksprogram för forskning med flera. Kammarmusikprogrammet har flera aktiva avtal med partneruniversitet där studentutbyten kontinuerligt pågår. Bilaterala avtal finns med Stony Brook University i New York 17, USA samt University of Macedonia i Thessaloniki 18, Grekland. Sedan 2009 har avdelningen ett Linnaeus-Palmeprogram tillsammans med Rangsit Conservatory of Music i Bangkok, Thailand 19, som inkluderar både student- och lärarutbyten mellan lärosätena. Vidare har samtliga lärare vid utbildningen personlig erfarenhet av musikaliskt professionellt arbete utomlands Säkring av examensmålen Utbildningens kurser täcker samtliga mål som beskrivs i högskoleförordningen för konstnärlig kandidatexamen med en tydlig och genomtänkt progression mellan kurserna. Enligt bilagor examensmatris, utbildningsplan och kursplaner säkras de olika examensmålen och deras progression inom programmet: kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Kompletteras 20

138 Bilaga 1 Utbildningsplan Kammarmusikprogrammet, 180 högskolepoäng Chamber Music Programme, 180 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter 2014-xx-xx och är fastställd av Fakultetsnämnden 20xx-xx-xx. Mål Omfattning Konstnärlig kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer. Mål Kunskap och förståelse För konstnärlig kandidatexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets praktiska och teoretiska grund, kunskap om och erfarenhet av metod och processer samt fördjupning inom området. Färdighet och förmåga För konstnärlig kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen, - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen självständigt skapa, förverkliga och uttrycka egna idéer, identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar med olika grupper, och - visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För konstnärlig kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa förståelse av konstens roll i samhället, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För konstnärlig kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Enligt Högskoleförordningen 1993:100 21

139 Undervisningsspråk Svenska. Särskild behörighet För antagning till Kammarmusikprogrammet krävs grundläggande behörighet samt godkänt antagningsprov. Urval Antagningsprov sker till respektive instrument. Innehåll Kammarmusikprogrammet 180 hp omfattar totalt tre års helfartsstudier på grundnivå. Programtablån innehåller följande kurser: Kammarmusik I, II och III (totalt 58 hp), Huvudinstrument I, II och III (totalt 52 hp), Musikern som konstnär I, II och III (totalt 29 hp), Musikteori I, II och III (totalt 26 hp) samt ett självständigt arbete - Examenskonsert(15 hp). Val inom programmet För student antagen till Kammarmusikprogrammet gäller obligatoriska studier enligt programtablå. För att bli antagen till kurser inom program krävs att den studerande uppfyller den särskilda behörigheten som föreskrivs. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan. Värdakademi eller motsvarande Akademin för utbildning, kultur och kommunikation är värdakademi för Kammarmusikprogrammet. Examen Studierna i programmet leder till följande examen förutsatt att student uppfyller Examenskraven: - Konstnärlig kandidatexamen i Kammarmusik. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen: 22

140 Bilaga 2 Examensmatris Ingående kurser Högskoleförordningens mål för konstnärlig kandidatexamen Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Omfattning v isa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huv udom rådet) för utbildningen, inbegripet kunskap om om rådets praktiska och teoretiska grund, kunskap om och erfarenhet av metod och processer sam t fördjupning inom om rådet visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll samt kritiskt reflektera öv er sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huv udom rådet för utbildningen visa förmåga att inom huv udom rådet för utbildningen självständigt skapa, förverkliga och uttry cka egna idéer, identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsm ässiga problem samt genom föra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt redogöra för och diskutera sin v erksamhet och konstnärliga frågeställningar med olika grupper visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetsliv et visa förmåga att inom huv udom rådet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relev anta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter v isa förståelse av konstens roll i samhället visa förmåga att identifiera sitt behov av y tterligare kunskap och att utv eckla sin kompetens TERMIN 1 Kammarmusik I, Huvudinstrument I, Musikern som konstnär I, Musikteori I TERMIN 2 Kammarmusik I, Huvudinstrument I, Musikern som konstnär I, Musikteori I TERMIN 3 Kammarmusik II, Huvudinstrument II, Musikern som konstnär II, Musikteori II TERMIN 4 Kammarmusik II, Huvudinstrument II, Musikern som konstnär II, Musikteori II TERMIN 5 Kam m arm usik III, Huvudinstrument III, Musikern som konstnär III, Musikteori III KMIXXX GXX 30hp: Kammarmusik/kammar-musikalisk instudering 11 hp Huvudinstrument 10 hp Gemensam lektion 0,5 hp Musikhistoria 3 hp Konsertv erksam het 0,5 hp Musikern som konstnär- seminarier 2 hp Musikteori 5 hp KMIXXX G1 F 30hp: Kammarmusik/kammar-musikalisk instudering 11 hp Huvudinstrument 10 hp Gemensam lektion 0,5 hp Intern konsert 3 hp Konsertv erksamhet 0,5 hp Musikern som konstnär- sem inarier 2 hp Musikteori 5 hp KMIXXX G1 F 30hp: Kammarmusik/kammar-musikalisk instudering 11 hp Huvudinstrument 10 hp Gemensam lektion 0,5 hp Musikhistoria 3 hp Konsertv erksam het 0,5 hp Musikern som konstnär- seminarier 2 hp Musikteori 5 hp KMIXXX G1 F 30hp: Kammarmusik/kammar-musikalisk instudering 11 hp Huvudinstrument 8 hp Gemensam lektion 0,5 hp Konsert 5 hp Konsertv erksam het 0,5 hp Musikern som konstnär- seminarier 2 hp Musikteori 5 hp KMIXXX G2F 30hp: Kammarmusik/kammar-musikalisk instudering 11 hp Huvudinstrument 10 hp Gemensam lektion 2 hp Musikhistoria 3 hp Konsertv erksamhet 1 hp Musikteorikammarmusikaliskt arbete Kurstitlar Kurskoder Fördjupningsnivåer Kammarmusik/kammarmusikalisk instudering Huvudinstrument Gemensam lektion Musikteori Kammarmusik/kammarmusikalisk instudering Huvudinstrument Gemensam lektion Musikteori Intern konsert Kammarmusik/kammarmusikalisk instudering Huvudinstrument Gemensam lektion Musikteori Kammarmusik/kammarmusikalisk instudering Huvudinstrument Gemensam lektion Musikteori Kammarmusik/kammar musikalisk instudering Huvudinstrument Gemensam lektion Musikteori Kammarmusik/kammarmusikalisk instudering Konsertv erksamhet Gemensam lektion Kammarmusik/kammarmusikalisk instudering Konsertv erksamhet Gemensam lektion Intern konsert Kammarmusik/kammarmusikalisk instudering Musikteori Konsertv erksamhet Gemensam lektion Kammarmusik/kammarmusikalisk instudering Musikteori Konsertv erksamhet Gemensam lektion Kammarmusik/kammarmusikalisk instudering Musikteori Konsertv erksamhet Gemensam lektion Konsert Konsertv erksamhet Kammarmusik/ka mmar-musikalisk instudering Gemensam lektion Intern konsert Kammarmusik/ka mmar-musikalisk instudering Gemensam lektion Konsert Kammarmusik/ka mmar-musikalisk instudering Gemensam lektion Konsertv erksamhet Kammarmusik/ka mmarmusikalisk instudering Gemensam lektion Musikern som konstnär Musikern som konstnär Gemensam lektion Musikern som konstnär Gemensam lektion Konsertv erksamhet Musikern som konstnär Gemensam lektion Konsertv erksamhet Musikern som konstnär Musikern som konstnär Gemensam lektion Konsertv erksamhet TERMIN 6 Exam enskonsert, Kam m arm usik III, Huvudinstrument III, Musikern som konstnär III, Musikteori III KMIXXX G2E 30hp: Exam enskonsert 1 5 hp Kammarmusik/kammar-musikalisk instudering 1 1 hp Musikern som konstnär - skriftlig reflektion 1 hp Musikteori- kammarmusikaliskt arbete 3 hp Exam enskonsert Kammarmusik/kammarmusikalisk instudering Huvudinstrument Gemensam lektion Musikteori Exam enskonsert Kammarmusik/kammarmusikalisk instudering Musikteori Konsertv erksamhet Gemensam lektion Exam enskonsert Konsertv erksamhet Exam enskonsert Kammarmusik/ka mmar-musikalisk instudering Gemensam lektion Exam enskonsert Exam enskonsert Musik och sam hälle Exam enskonsert Musik och sam hälle Gemensam lektion Konsertv erksamhet Exam enskonsert Kammarmusik/ka mmar-musikalisk instudering Huvudinstrument Gemensam lektion Musikteori Musik och samhälle 23

141 Alt Bilaga 2, Examensmatrisen i större storlek Ingående kurser Kurstitlar TERMIN 1 Kammarmusik I, Huvudinstrument I, Musikern som konstnär I, Musikteori I TERMIN 2 Kammarmusik I, Huvudinstrument I, Musikern som konstnär I, Musikteori I TERMIN 3 Kammarmusik II, Huvudinstrument II, Musikern som konstnär II, Musikteori II TERMIN 4 Kammarmusik II, Huvudinstrument II, Musikern som konstnär II, Musikteori II TERMIN 5 Kammarmusik III, Huvudinstrument III, Musikern som konstnär III, Musikteori III TERMIN 6 Examenskonsert, Kammarmusik III, Huvudinstrument III, Musikern som konstnär III, Musikteori III Kurskoder Fördjupningsnivåer Omfattning KMIXXX GXX 30hp: Kammarmusik/kammarmusikalisk instudering 9 hp Huvudinstrument 10 hp Gemensam lektion 0,5 hp Musikhistoria 3 hp Konsertverksamhet 0,5 hp Musikern som konstnär- seminarier 2 hp Musikteori 5 hp KMIXXX G1F 30hp: Kammarmusik/kammarmusikalisk instudering 9 hp Huvudinstrument 10 hp Gemensam lektion 0,5 hp Intern konsert 3 hp Konsertverksamhet 0,5 hp Musikern som konstnär- seminarier 2 hp Musikteori 5 hp KMIXXX G1F 30hp: Kammarmusik/kammarmusikalisk instudering 9 hp Huvudinstrument 10 hp Gemensam lektion 0,5 hp Musikhistoria 3 hp Konsertverksamhet 0,5 hp Musikern som konstnär- seminarier 2 hp Musikteori 5 hp KMIXXX G1F 30hp: Kammarmusik/kammarmusikalisk instudering 9 hp Huvudinstrument 8 hp Gemensam lektion 0,5 hp Konsert 5 hp Konsertverksamhet 0,5 hp Musikern som konstnär- seminarier 2 hp Musikteori 5 hp KMIXXX G2F 30hp: Kammarmusik/kammar-musikalisk instudering 11 hp Huvudinstrument 10 hp Gemensam lektion 2 hp Musikhistoria 3 hp Konsertverksamhet 1 hp Musikteorikammarmusikaliskt arbete 3 hp KMIXXX G2E 30hp: Examenskonsert 15 hp Kammarmusik/kammar-musikalisk instudering 11 hp Musikern som konstnär - skriftlig reflektion 1 hp Musikteorikammarmusikaliskt arbete 3 hp 24

142 Högskoleförordningens mål för konstnärlig kandidatexamen Kunskap och förståelse visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets praktiska och teoretiska grund, kunskap om och erfarenhet av metod och processer samt fördjupning inom området Färdighet och förmåga visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen självständigt skapa, förverkliga och uttrycka egna idéer, identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar med olika grupper visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet TERMIN 1 Kammarmusik/kammarmusikalisk instudering Huvudinstrument Gemensam lektion Musikteori TERMIN 2 Kammarmusik/ kammarmusikalisk instudering Konsertverksamhet Gemensam lektion Kammarmusik/kammarmusikalisk instudering Huvudinstrument Gemensam lektion Musikteori Intern konsert Kammarmusik/kammarmusikalisk instudering Konsertverksamhet Gemensam lektion Intern konsert Kammarmusik/kam mar-musikalisk instudering Gemensam lektion Intern konsert TERMIN 3 Kammarmusik/kammarmusikalisk instudering Huvudinstrument Gemensam lektion Musikteori TERMIN 4 Kammarmusik/kammarmusikalisk instudering Musikteori Konsertverksamhet Gemensam lektion Kammarmusik/kam mar-musikalisk instudering Gemensam lektion Kammarmusik/kammarmusikalisk instudering Huvudinstrument Gemensam lektion Musikteori Kammarmusik/kammarmusikalisk instudering Musikteori Konsertverksamhet Gemensam lektion Konsert Konsertverksamhet Konsert Kammarmusik/ kammarmusikalisk instudering Gemensam lektion TERMIN 5 Kammarmusik/kammarmusik alisk instudering Huvudinstrument Gemensam lektion Musikteori TERMIN 6 Kammarmusik/kammarmusikalisk instudering Musikteori Konsertverksamhet Gemensam lektion Konsertverksamhet Kammarmusik/ kammarmusikalisk instudering Gemensam lektion Examenskonsert Kammarmusik/kammarmusikalisk instudering Huvudinstrument Gemensam lektion Musikteori Examenskonsert Kammarmusik/kammarmusikalisk instudering Musikteori Konsertverksamhet Gemensam lektion Examenskonsert Konsertverksamhet Examenskonsert Kammarmusik/ kammar-musikalisk instudering Gemensam lektion Examenskonsert 25

143 Högskoleförordningens mål för konstnärlig kandidatexamen Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter visa förståelse av konstens roll i samhället visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens TERMIN 1 Musikern som konstnär TERMIN 2 Musikern som konstnär Gemensam lektion TERMIN 3 Musikern som konstnär Gemensam lektion Konsertverksamhet TERMIN 4 Musikern som konstnär Gemensam lektion Konsertverksamhet TERMIN 5 Musikern som konstnär Musikern som konstnär Gemensam lektion Konsertverksamhet TERMIN 6 Examenskonsert Musik och samhälle Examenskonsert Musik och samhälle Gemensam lektion Konsertverksamhet Examenskonsert Kammarmusik/kammarmusikalisk instudering Huvudinstrument Gemensam lektion Musikteori Musik och samhälle 26

144 Bilaga 3 Kursplaner Kammarmusik I 18 högskolepoäng Chamber Music I Kurskod: KMIXXX Programtillhörighet: Kammarmusikprogrammet Ämne: Musik Giltig fr.o.m. termin: H14 Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: GXX Utbildningsområde: Musik Huvudområde: Kammarmusik Inrättandedatum: 2013-xx-xx Förändringsdatum: 2013-xx-xx Syfte Kursen syftar till att studenten ska skaffa sig en grund för kammarmusikaliska kunskaper och färdigheter. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - definiera grundläggande förutsättningar för kammarmusik - på en grundläggande nivå gestalta sin instrumentala/vokala kunskap och färdighet i kammarmusik - förbereda och arbeta med kammarmusikrepertoar - tillgodogöra sig kammarmusikaliska instruktioner Innehåll Ensembleteknik Musikalisk gestaltning Repetitionsteknik Repertoarkännedom Undervisning Undervisningen på kursen sker i form av ensemblelektioner i grupp, i vissa fall kan kammarmusikundervisning även ges individuellt. Särskild behörighet Godkänt antagningsprov till Kammarmusikprogrammet. Examination Kammarmusik (SEM1), 6 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande Kammarmusik (SEM2), 6 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande Instudering (SEM3), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande 27

145 Instudering (SEM4), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande För helfartsstudier gäller SEM1 och SEM3 för hösttermin och SEM2 och SEM4 för vårtermin. Regler och anvisningar för examination Betyg Godkänd (G) Miljöaspekter Miljöaspekter har beaktats i lärandemålen. Vikten av miljötänkande när det gäller bruk av lokaler samt material berörs specifikt i samband med kursstart. Litteratur Repertoarlistor upprättas vid terminsstart för varje student i samråd med huvudlärare. Kammarmusikrepertoaren planeras terminsvis med hänsyn till programmets instrumentsammansättning. 28

146 Kammarmusik II 18 högskolepoäng Chamber Music II Kurskod: KMIXXX Programtillhörighet: Kammarmusikprogrammet Ämne: Musik Giltig fr.o.m. termin: H14 Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1F Utbildningsområde: Musik Huvudområde: Kammarmusik Inrättandedatum: 2013-xx-xx Förändringsdatum: 2013-xx-xx Syfte Kursen syftar till att studenten ska skaffa sig fördjupade kammarmusikaliska kunskaper och färdigheter samt att utveckla den konstnärliga gestaltningsförmågan. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - verkställa och gestalta sina instrumentala/vokala kunskaper och färdigheter i olika kammarmusikaliska formationer - ange kriterier för samspel och applicera dessa i samspel/ensemblespel - arbeta med och förbereda fördjupad kammarmusikrepertoar Innehåll Ensembleteknik Musikalisk gestaltning Repetitionsteknik Repertoarkännedom Undervisning Undervisningen på kursen sker i form av ensemblelektioner i grupp, i vissa fall kan kammarmusikundervisning även ges individuellt. Särskild behörighet Avslutad kurs Kammarmusik I eller motsvarande. Examination Kammarmusik (SEM1), 6 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande Kammarmusik (SEM2), 6 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande Instudering (SEM3), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande 29

147 Instudering (SEM4), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande För helfartsstudier gäller SEM1 samt SEM3 för hösttermin och SEM2 samt SEM4 för vårtermin. Regler och anvisningar för examination Betyg Godkänd (G) Miljöaspekter Miljöaspekter har beaktats i lärandemålen. Vikten av miljötänkande när det gäller bruk av lokaler samt material berörs specifikt i samband med kursstart. Litteratur Repertoarlistor upprättas vid terminsstart för varje student i samråd med huvudlärare. Kammarmusikrepertoaren planeras terminsvis med hänsyn till programmets instrumentsammansättning. Kammarmusik III 22 högskolepoäng Chamber Music III Kurskod: KMIXXX Programtillhörighet: Kammarmusikprogrammet Ämne: Musik Giltig fr.o.m. termin: H14 Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G2F Utbildningsområde: Musik Huvudområde: Kammarmusik Inrättandedatum: 2013-xx-xx Förändringsdatum: 2013-xx-xx Syfte Kursen syftar till att ytterligare fördjupa och sammanfoga studentens instrumentala/vokaltekniska, kammarmusikaliska kunskaper och färdigheter, samt att ytterligare fördjupa och utveckla studentens konstnärliga uttryck mot ett alltmer personligt och självständigt förhållningssätt. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - gestalta sin kunskap i olika kammarmusikaliska sammanhang med framförande av bred och utmanande repertoar - utveckla och använda metoder och strategier inom samspel/ensemblespel Innehåll Ensembleteknik 30

148 Musikalisk gestaltning Repetitionsteknik Repertoarkännedom Undervisning Undervisningen på kursen sker i form av ensemblelektioner i grupp, i vissa fall kan kammarmusikundervisning även ges individuellt. Särskild behörighet Avslutad kurs Kammarmusik II eller motsvarande. Examination Kammarmusik (SEM1), 8 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande Kammarmusik (SEM2), 8 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande Instudering (SEM3), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande Instudering (SEM4), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande För helfartsstudier gäller SEM1 samt SEM3 för hösttermin och SEM2 samt SEM4 för vårtermin. Regler och anvisningar för examination Betyg Godkänd (G) Miljöaspekter Miljöaspekter har beaktats i lärandemålen. Vikten av miljötänkande när det gäller bruk av lokaler samt material berörs specifikt i samband med kursstart. Litteratur Repertoarlistor upprättas vid terminsstart för varje student i samråd med huvudlärare. Kammarmusikrepertoaren planeras terminsvis med hänsyn till programmets instrumentsammansättning. 31

149 Huvudinstrument I 21 högskolepoäng Main Instrument I Kurskod: KMIXXX Programtillhörighet: Kammarmusikprogrammet Ämne: Musik Giltig fr.o.m. termin: H14 Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: GXX Utbildningsområde: Musik Huvudområde: Kammarmusik Inrättandedatum: 2013-xx-xx Förändringsdatum: 2013-xx-xx Syfte Kursen syftar till studenten ska skaffa sig en grund för musikaliska och instrumentala/vokaltekniska kunskaper och färdigheter. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna - traktera sitt instrument, såväl musikaliskt som tekniskt, på en grundläggande nivå - tillgodogöra sig musikaliska och tekniska instruktioner - reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt Innehåll Instrumentekniska/vokaltekniska instruktioner Musikalisk gestaltning Gemensam lektion- framförande av aktuell repertoar samt undervisning av huvudlärare inför andra studenter Repertoarkännedom Undervisning Undervisningen på kursen sker i form av individuella lektioner samt gemensamma lektioner i grupp. I vissa fall ges även undervisning i huvudinstrumentet i grupp. Särskild behörighet Godkänt antagningsprov till Kammarmusikprogrammet. Examination Huvudinstrument (SEM1), 10 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande Huvudinstrument (SEM2), 10 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande Gemensam lektion (SEM3), 0,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Närvaro Gemensam lektion (SEM4), 0,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Närvaro För helfartsstudier gäller SEM1 och SEM3 för hösttermin och SEM2 och SEM4 för vårtermin. 32

150 Regler och anvisningar för examination Betyg Godkänd (G) Miljöaspekter Miljöaspekter har beaktats i lärandemålen. Vikten av miljötänkande när det gäller bruk av lokaler samt material berörs specifikt i samband med kursstart. Litteratur Repertoarlistor upprättas vid terminsstart för varje student i samråd med huvudlärare. 33

151 Huvudinstrument II 19 högskolepoäng Main Instrument II Kurskod: KMIXXX Programtillhörighet: Kammarmusikprogrammet Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1F Ämne: Musik Utbildningsområde: Musik Giltig fr.o.m. termin: H14 Huvudområde: Kammarmusik Inrättandedatum: 2013-xx-xx Förändringsdatum: 2013-xx-xx Syfte Kursen syftar till studenten ska fördjupa sina musikaliska och instrumentala/vokaltekniska kunskaper och färdigheter samt att utveckla sin konstnärliga gestaltningsförmåga. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna - framföra verk från en för den enskilde studenten allt bredare repertoarlista på ett artistiskt, tekniskt och stilmässigt tillfredsställande sätt - med ett relaterande förhållningssätt använda sitt individuella artistiska uttryck vid musicerande i övningssituationer samt på scen - självständigt och inom angivna tidsramar utföra givna arbetsuppgifter Innehåll Instrumentaltekniska/vokaltekniska instruktioner Musikalisk gestaltning Gemensam lektion- framförande av aktuell repertoar samt undervisning av huvudlärare inför andra studenter Repertoarkännedom Undervisning Undervisningen på kursen sker i form av individuella lektioner samt gemensamma lektioner i grupp. I vissa fall ges även undervisning i huvudinstrumentet i grupp. Särskild behörighet Avslutad kurs Huvudinstrument I eller motsvarande. Examination Huvudinstrument (SEM1), 10 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande Huvudinstrument (SEM2), 8 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande 34

152 Gemensam lektion (SEM3), 0,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Närvaro Gemensam lektion (SEM4), 0,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Närvaro För helfartsstudier gäller SEM1 och SEM3 för hösttermin och SEM2 och SEM4 för vårtermin. Regler och anvisningar för examination Betyg Godkänd (G) Miljöaspekter Miljöaspekter har beaktats i lärandemålen. Vikten av miljötänkande när det gäller bruk av lokaler samt material berörs specifikt i samband med kursstart. Litteratur Repertoarlistor upprättas vid terminsstart för varje student i samråd med huvudlärare. 35

153 Huvudinstrument III 12 högskolepoäng Main Instrument III Kurskod: KMIXXX Programtillhörighet: Kammarmusikprogrammet Ämne: Musik Giltig fr.o.m. termin: H14 Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G2F Utbildningsområde: Musik Huvudområde: Kammarmusik Inrättandedatum: 2013-xx-xx Förändringsdatum: 2013-xx-xx Syfte Kursen syftar till studenten ytterligare ska fördjupa sina musikaliska och instrumentala/vokaltekniska kunskaper och färdigheter samt att ytterligare fördjupa och utveckla sitt konstnärliga uttryck mot ett alltmer personligt och självständigt förhållningssätt. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna - visa grundläggande förståelse för krav inför framtida studier och provspelningar/provsjungningar - utifrån ett reflekterande förhållningssätt musikaliskt och tekniskt använda och framträda med det egna instrumentet - framföra en bred och tekniskt/musikaliskt utmanande repertoar från skilda epoker på ett stiltroget sätt Innehåll Instrumentaltekniska/vokaltekniska instruktioner Musikalisk gestaltning Gemensam lektion- framförande av aktuell repertoar samt undervisning av huvudlärare inför andra studenter Repertoarkännedom Undervisning Undervisningen på kursen sker i form av individuella lektioner samt gemensamma lektioner i grupp. I vissa fall ges även undervisning i huvudinstrumentet i grupp. Särskild behörighet Avslutad kurs Huvudinstrument II eller motsvarande. Examination Huvudinstrument (SEM1), 10 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande Gemensam lektion (SEM2), 1 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Närvaro Gemensam lektion (SEM3), 1 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Närvaro 36

154 För helfartsstudier gäller SEM1 och SEM2 för hösttermin och SEM3 för vårtermin. Regler och anvisningar för examination Betyg Godkänd (G) Miljöaspekter Miljöaspekter har beaktats i lärandemålen. Vikten av miljötänkande när det gäller bruk av lokaler samt material berörs specifikt i samband med kursstart. Litteratur Repertoarlistor upprättas vid terminsstart för varje student i samråd med huvudlärare. 37

155 Musikern som konstnär I 11 högskolepoäng The Musician as an artist I Kurskod: KMIXXX Programtillhörighet: Kammarmusikprogrammet Ämne: Musik Giltig fr.o.m. termin: H14 Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: GXX Utbildningsområde: Musik Huvudområde: Kammarmusik Inrättandedatum: 2013-xx-xx Förändringsdatum: 2013-xx-xx Syfte Kursen syftar till att studenten ska skaffa sig en grund för musikhistoriska kunskaper och färdigheter, att erhålla kunskap och kännedom om en musikers roll i samhället som artist samt att erhålla grundläggande kunskaper i konsertverksamhet. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - muntligen och skriftligen redogöra för grundläggande kunskaper i musikhistoria - på en grundläggande nivå identifiera konstens roll i samhället - deltaga vid konsertverksamhet som publik och/eller ansvarig för praktiska moment före, under och efter en konsert Innehåll Musikhistoria Seminarier om musikern som konstnär Medverkande vid konsertverksamhet Eget konsertframförande vid intern konsert Undervisning Undervisningen på kursen sker i form av seminarier, föreläsningar samt lärarlett deltagande vid konsertverksamhet. Särskild behörighet Godkänt antagningsprov till Kammarmusikprogrammet. Examination Musikhistoria (SEM1), 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande Tentamen musikhistoria (TEN1), 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Godkänd tentamen Konsertpraxis(NÄR1), 0,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande Konsertpraxis (NÄR2), 0,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande Konsert (PRO1), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Godkänt konsertframförande Seminarer (SEM2), 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande Seminarier (SEM3), 1 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande 38

156 För helfartsstudier gäller SEM1, TEN1, NÄR1 och SEM 2 för hösttermin och SEM3, NÄR2 och PRO 1 för vårtermin. Regler och anvisningar för examination Betyg Godkänd (G) Miljöaspekter Miljöaspekter har beaktats i lärandemålen. Vikten av miljötänkande när det gäller bruk av lokaler samt material berörs specifikt i samband med kursstart. Litteratur Litteraturlistor upprättas vid terminsstart beroende på historiskt/konstnärligt tema. Repertoar för intern konsert upprättas i samråd med huvudlärare. 39

157 Musikern som konstnär II 13 högskolepoäng The Musician as an artist II Kurskod: KMIXXX Programtillhörighet: Kammarmusikprogrammet Ämne: Musik Giltig fr.o.m. termin: H14 Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1F Utbildningsområde: Musik Huvudområde: Kammarmusik Inrättandedatum: 2013-xx-xx Förändringsdatum: 2013-xx-xx Syfte Kursen syftar till att studenten ska skaffa sig fördjupade musikhistoriska kunskaper och färdigheter, samt att erhålla fördjupade kunskaper och kännedom om musikerns roll i samhället som artist samt att erhålla fördjupade kunskaper i konsertverksamhet. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - muntligen och skriftligen redogöra för kunskaper i musikhistoria - redogöra för och visa förståelse för konstens roll i samhället - deltaga vid konsertverksamhet som publik och/eller ansvarig för praktiska moment före, under och efter en konsert - på en grundläggande nivå ge exempel på praktiska och teoretiska aspekter av musikeryrket, samt att relatera dessa till sitt egna musicerande Innehåll Musikhistoria Seminarier om musikern som konstnär Medverkande vid konsertverksamhet Eget konsertframförande vid offentlig konsert Undervisning Undervisningen på kursen sker i form av seminarier, föreläsningar samt lärarlett deltagande vid konsertverksamhet. Särskild behörighet Godkänt antagningsprov till Kammarmusikprogrammet. Examination Musikhistoria (SEM1), 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande Tentamen musikhistoria (TEN1), 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Godkänd tentamen Konsertpraxis (NÄR1), 0,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande Konsertpraxis (NÄR2), 0,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande 40

158 Konsert (PRO1), 5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Godkänt konsertframförande Seminarier (SEM2), 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande Seminarier (SEM3), 1 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande För helfartsstudier gäller SEM1, TEN1, NÄR1 och SEM 2 för hösttermin och SEM3, NÄR2 och PRO 1 för vårtermin. Regler och anvisningar för examination Betyg Godkänd (G) Miljöaspekter Miljöaspekter har beaktats i lärandemålen. Vikten av miljötänkande när det gäller bruk av lokaler samt material berörs specifikt i samband med kursstart. Litteratur Litteraturlistor upprättas vid terminsstart beroende på historiskt/konstnärligt tema. Repertoar för konsert upprättas i samråd med huvudlärare. 41

159 Musikern som konstnär III 5 högskolepoäng The Musician as an artist III Kurskod: KMIXXX Programtillhörighet: Kammarmusikprogrammet Ämne: Musik Giltig fr.o.m. termin: H14 Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G2F Utbildningsområde: Musik Huvudområde: Kammarmusik Inrättandedatum: 2013-xx-xx Förändringsdatum: 2013-xx-xx Syfte Kursen syftar till att ytterligare fördjupa och sammanfoga studentens kursrelaterade kunskaper och färdigheter. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - muntligen och skriftligen redogöra för fördjupade kunskaper i musikhistoria - deltaga vid konsertverksamhet som publik och/eller ansvarig för praktiska moment före, under och efter en konsert - ge exempel på praktiska och teoretiska aspekter av musikeryrket, samt att relatera dessa till sitt egna musicerande - beskriva och värdera praktiska och teoretiska aspekter av musikeryrket i relation till den egna självbilden. Innehåll Musikhistoria Seminarier om musikern som konstnär Medverkande vid konsertverksamhet Undervisning Undervisningen på kursen sker i form av seminarier, föreläsningar samt lärarlett deltagande vid konsertverksamhet. Särskild behörighet Avslutad kurs Musikern som konstnär II eller motsvarande. Examination Musikhistoria (SEM1), 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande Tentamen musikhistoria (TEN1), 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Godkänd tentamen Reflektion av gestaltningsprocesser (INL1), 1 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Godkänd inlämningsuppgift För helfartsstudier gäller SEM1 samt TEN1 för hösttermin och INL1 för vårtermin. Regler och anvisningar för examination 42

160 Betyg Godkänd (G) Miljöaspekter Miljöaspekter har beaktats i lärandemålen. Vikten av miljötänkande när det gäller bruk av lokaler samt material berörs specifikt i samband med kursstart. Litteratur Litteraturlistor upprättas vid terminsstart beroende på historiskt/konstnärligt tema. Repertoar för konsert upprättas i samråd med huvudlärare. 43

161 Musikteori I 10 högskolepoäng Music theory I Kurskod: KMIXXX Programtillhörighet: Kammarmusikprogrammet Ämne: Musik Giltig fr.o.m. termin: H14 Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: GXX Utbildningsområde: Musik Huvudområde: Kammarmusik Inrättandedatum: 2013-xx-xx Förändringsdatum: 2013-xx-xx Syfte Kursen syftar till att studenten ska skaffa sig en grund för musikteoretiska kunskaper och färdigheter. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - muntligen och skriftligen redogöra för grundläggande kunskaper i sats- och gehörslära Innehåll Satslära Gehör Undervisning Undervisningen på kursen sker i mindre grupper med regelbundna hemuppgifter. Särskild behörighet Godkänt antagningsprov till Kammarmusikprogrammet. Examination Musikteori (SEM1), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande Musikteori (SEM2), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande Tentamen musikteori (TEN1), 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Godkänd tentamen Tentamen musikteori (TEN2), 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Godkänd tentamen För helfartsstudier gäller SEM1 och TEN1 för hösttermin och SEM2 och TEN2 för vårtermin. Regler och anvisningar för examination Betyg Godkänd (G) 44

162 Miljöaspekter Miljöaspekter har beaktats i lärandemålen. Vikten av miljötänkande när det gäller bruk av lokaler samt material berörs specifikt i samband med kursstart. Litteratur Litteraturlistor upprättas vid terminsstart för varje studentgrupp i samråd med huvudlärare. 45

163 Musikteori II 10 högskolepoäng Music theory II Kurskod: KMIXXX Programtillhörighet: Kammarmusikprogrammet Ämne: Musik Giltig fr.o.m. termin: H14 Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1F Utbildningsområde: Musik Huvudområde: Kammarmusik Inrättandedatum: 2013-xx-xx Förändringsdatum: 2013-xx-xx Syfte Kursen syftar till att studenten ska vidareutveckla sina musikteoretiska kunskaper och färdigheter. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - muntligen och skriftligen redogöra för kunskaper i sats- och gehörslära - upptäcka och använda grundläggande kunskaper inom musikteori i den instrumentella/vokala repertoaren Innehåll Satslära Gehör Undervisning Undervisningen på kursen sker i mindre grupper med regelbundna hemuppgifter. Särskild behörighet Avslutad kurs Musikteori I eller motsvarande. Examination Musikteori (SEM1), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande Musikteori (SEM2), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande Tentamen musikteori (TEN1), 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Godkänd tentamen Tentamen musikteori (TEN2), 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Godkänd tentamen För helfartsstudier gäller SEM1 och TEN1 för hösttermin och SEM2 och TEN2 för vårtermin. Regler och anvisningar för examination Betyg Godkänd (G) Miljöaspekter 46

164 Miljöaspekter har beaktats i lärandemålen. Vikten av miljötänkande när det gäller bruk av lokaler samt material berörs specifikt i samband med kursstart. Litteratur Litteraturlistor upprättas vid terminsstart för varje studentgrupp i samråd med huvudlärare. 47

165 Musikteori III 6 högskolepoäng Music theory III Kurskod: KMIXXX Programtillhörighet: Kammarmusikprogrammet Ämne: Musik Giltig fr.o.m. termin: H14 Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G2F Utbildningsområde: Musik Huvudområde: Kammarmusik Inrättandedatum: 2013-xx-xx Förändringsdatum: 2013-xx-xx Syfte Kursen syftar till att studenten ska ytterliga fördjupa och vidareutveckla sina musikteoretiska kunskaper och analytiska färdigheter samt att använda sig av dessa i kammarmusikaliska arrangemang. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - muntligen och skriftligen förklara och använda fördjupade kunskaper i sats- och gehörslära - skriva kammarmusikaliska arrangemang Innehåll Satslära Gehör Arrangering Undervisning Undervisningen på kursen sker i mindre grupper med regelbundna hemuppgifter. Särskild behörighet Avslutad kurs Musikteori II eller motsvarande. Examination Musikteori (SEM1), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande Musikteori (SEM2), 1 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Aktivt deltagande Tentamen musikteori (TEN1), 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Godkänd tentamen För helfartsstudier gäller SEM1 och TEN1 för hösttermin och SEM2 för vårtermin. Regler och anvisningar för examination Betyg Godkänd (G) 48

166 Miljöaspekter Miljöaspekter har beaktats i lärandemålen. Vikten av miljötänkande när det gäller bruk av lokaler samt material berörs specifikt i samband med kursstart. Litteratur Litteraturlistor upprättas vid terminsstart för varje studentgrupp i samråd med huvudlärare. 49

167 Examenskonsert 15 högskolepoäng Final Concert Kurskod: KMIXXX Programtillhörighet: Kammarmusikprogrammet Ämne: Musik Giltig fr.o.m. termin: H14 Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G2E Utbildningsområde: Musik Huvudområde: Kammarmusik Inrättandedatum: 2013-xx-xx Förändringsdatum: 2013-xx-xx Syfte Kursen syftar till att i konstnärligt gestaltande form visa på studentens sammanlagda kunskaper och färdigheter erhållna under programstudierna, samt att ytterligare fördjupa och utveckla studentens konstnärliga uttryck mot ett alltmer personligt och självständigt förhållningssätt. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - utifrån ett reflekterande förhållningssätt musikaliskt och tekniskt använda och framträda med det egna instrumentet - framföra en bred och tekniskt/musikaliskt utmanande kammarmusikrepertoar -med vissa soloinslag -från skilda epoker på ett stiltroget sätt - utveckla och använda metoder och strategier inom samspel/ensemblespel Innehåll Förberedelserna inför det självständiga arbetet i form av examenskonsert sker i samråd med samtliga berörda lärare från alla delmoment inom programmet. Undervisning Undervisningen inför konserten sker i form av individuella lektioner samt ensemblelektioner i grupp. Särskild behörighet Minst 150 hp inom huvudområdet Kammarmusik eller motsvarande. Examination Examenskonsert (PRO1), 15 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Godkänd konsert Regler och anvisningar för examination Betyg Godkänd (G) 50

168 Miljöaspekter Miljöaspekter har beaktats i lärandemålen. Vikten av miljötänkande när det gäller bruk av lokaler samt material berörs specifikt i samband med kursstart. Litteratur Upplägg och repertoar för examenkonserten bestäms i samråd med huvudlärare. 51

169 Bilaga 4 Lärarresurstabell Anställning (professor, lektor, adjunkt, m.fl.) Akademisk titel/ akademisk examen (professor, docent, doktor, licentiat, master, magister) Yrkesexamen Anställningsform (tillsvidare, visstid) Ämne/ ämnesområde Anställningens omfattning vid lärosätet (%) Den anställdes namn Tid i utbildningen, grundnivå (%) Tid för forskning och kompetensutveckling (%) Professor Master of Fine Arts vid Musikhögskolan Göteborg, post graduate diploma vid OHS Lektor Doctor of Musical Arts degree Stony Brook University, post graduate Konsertsångerska vid Musikhögskolan i Göteborg, operasångerska vid OHS Diplomerad konsertpianist vid KMH diploma vid KMH Lektor Docent Informationsdesign/journal ist. Kompletteras Lektor Lektor Adjunkt Adjunkt Timanställd Timanställd Post graduate diploma vid KMH, professor vid KMH Master of Music in accompaniment University of Southern California Post graduate diploma, adjunkt vid KMH Bachelor of Fine Arts Post graduate diploma vid Karajan Academy Berlin Post graduate diploma Diplomerad konsertpianist vid KMH Tillsvidare Tillsvidare Tillsvidare Tillsvidare Kammarmusik/ sång Kammarmusikalisk instudering Konstnärlig forskning/ handledning Kammarmusik piano Konsertpianist Tillsvidare Kammarmusik sånginstudering Diplomerad violinist vid KMH Tillsvidare Kammarmusik/ violin Kantorsexamen Visstid Kammarmusikteori/ komposition Diplomerad hornist vid Karajan Academy Berlin Diplomerad klarinettist vid KMH Visstid Visstid Kammarmusik/ horn Kammarmusik/ klarinett 100 Hellström- Färnlöf Lena 100 Sandström Staffan Orre Inger Kilström Anders 50 Nowels Stenholm Nanette 40 Cajler Bartosz 50 Linnman Björn 45 Hermansson Sören 40 Jonason Emil Kammarmusikalisk instudering Timanställd Post graduate diploma Cleveland Institute of Music Post graduate diploma vid Danska Musikkonservatoriet, professor vid KMH Post graduate diploma Master of Fine Arts vid KMH Solo- och orkesterflöjtist Visstid Kammarmusik/ flöjt Diplomerad cellist vid Danska Musikkonservatoriet Diplomerad pianist vid KMH Visstid Visstid Kammarmusik/ cello Timanställd Timanställd Timanställd Solo- och orkesterviolast Visstid Kammarmusik/ viola 40 Markson Falk Joanna 30 Karlsson Ola 20 Berg Henrik 20 Dahlkvist Jon ,5 2, Timanställd Master of Fine Arts vid KMH Solo- och orkestertrumpetare Visstid Kammarmusik/ trumpet 10 Axelsson John 10 0 Timanställd Timanställd Professor vid KMH Solosaxofonist Visstid Kammarmusik/ saxofon Adjungerad professor vid KMH i Stockholm Diplomerad fagottist vid Institutet i Sonologi Utrecht Visstid Kammarmusik/ fagott 10 Johnsson Christer 10 Sönstevold Knut

170 Bilaga 5 Programutvärderingar samt tillhörande sammanfattningar med förslag på åtgärder Kammarmusikprogrammet 120 hp 2012/

171 Bilaga 6 Fotnoter och länkar 1 Citat av Lena Hellström-Färnlöf, konstnärlig ledare för avdelningen för musik 2 En utredning av nämndstrukturen pågår för närvarande och högskolan kommer att få en ny nämndorganisation från årsskiftet 2013/ Länk till Västerås Slott på Statens Fastighetsverks hemsida: 4 Länk till Högskolebiblioteket: 5 Länk till Västerås stadsbibliotek- musikbiblioteket: 6 Länk till dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete vid Mälardalens högskola: 7 Länk om högskolans kvalitetsarbete: 8 Länk till UKK: s kvalitetsarbete: 9 Länk till webbaserat kursvärderingssystem Netigate: 10, 11, 12, 13 Arbete med hållbar utveckling, jämställdhets-, arbetsmiljö-, miljö- och mångfaldsfrågor: Länk till studiesupport KLOK: 15 Länk till stöd för högskolepedagogiskt lärande PIL: 16 Länk till pedagogisk karriärväg: 17 Länk till Stony Brook University Department of Music 18 Länk till University of Macedonia 19 Länk till Rangsit Conservatory of Music 54

172 Kammarmusikprogrammet VT12 Utveckling > Svar 18/36=50% 1. Antal studieterminer Besvarad av: 18 (95%) Ej besvarad av: 1 (5%) Hur många terminer har du studerat på programmet? (Kryssa det som passar bäst.) terminer 8 (44%) terminer 8 (44%) terminer 1 (6%) 4 Fler än 6 terminer 1 (6%) Medel: 28,9 2. Ålder Besvarad av: 18 (95%) Ej besvarad av: 1 (5%) Ange din ålder 1 Under 25 år 2 Mellan 25 och 35 år 3 Över 35 år Medel: 187,5 11 (61%) 5 (28%) 2 (11%) 3. Kön Besvarad av: 18 (95%) Ej besvarad av: 1 (5%) Ange ditt kön 1 Kvinna 10 (56%) 2 Man 8 (44%)

173 3. Kön Besvarad av: 18 (95%) Ej besvarad av: 1 (5%) Ange ditt kön 1 Kvinna 10 (56%) 2 Man 8 (44%) 4. Eventuell inriktning Besvarad av: 18 (95%) Ej besvarad av: 1 (5%) Ange eventuell inriktning inom programmet som du läser. 1 Flöjt 0 (0%) 2 Fagott 1 (6%) 3 Horn 2 (11%) 4 Trumpet 1 (6%) 5 Piano 2 (11%) 6 Gitarr 0 (0%) 7 Sång 6 (33%) 8 Violin 2 (11%) 9 Viola 2 (11%) 10 Cello 1 (6%) 11 Kontrabas 0 (0%) 12 Saxofon 1 (6%) Besvarad av: 1 (5%) Ej besvarad av: 18 (95%) Kommentar "very good" 5. Förkunskaper Besvarad av: 17 (89%) Ej besvarad av: 2 (11%) Hur bedömer du att dina förkunskaper från gymnasiet var i förhållande till programmets kurser? 1 1 = Mycket bristfälliga 1 (6%) (24%) (41%) (29%) 5 Medel: 2,9 5 = Mycket större än vad som krävs i programmet 0 (0%)

174 5. Förkunskaper Besvarad av: 17 (89%) Ej besvarad av: 2 (11%) Hur bedömer du att dina förkunskaper från gymnasiet var i förhållande till programmets kurser? 1 1 = Mycket bristfälliga 1 (6%) (24%) (41%) (29%) 5 Medel: 2,9 5 = Mycket större än vad som krävs i programmet 0 (0%) Besvarad av: 4 (21%) Ej besvarad av: 15 (79%) Kommentarer "Lite annorlunda i musik, eftersom det är antagningsprov och gymnasiala meriter inte är aktuellt. Kunskap till att komma in har jag fått efter gymnasiet." "Jag bedömer att förkunskapskraven på Kammarmusikprogrammet är väldigt individanpassade, men att jag hade mer än tillräckligt för att tas in på programmet och kunna tillgodogöra mig alla moment i kurserna på ett bra sätt. " "Lite tokigt ställd fråga. Gymnasiet förbereder ju faktiskt inte för kammarmusik." "Jag kom inte direkt från gymnasiet utan hade gått på folkhögskola och högskola innan." 6. Arbetsinsats i programmet Besvarad av: 17 (89%) Ej besvarad av: 2 (11%) Hur bedömer du din arbetsinsats i programmet i förhållande till antalet högskolepoäng? 1 1 = Mycket liten 0 (0%) (12%) (35%) (41%) 5 5 = Mycket stor 2 (12%) Medel: 3,5 Besvarad av: 1 (5%) Ej besvarad av: 18 (95%) Kommentarer "Den egna övningen som jag lägger ner (minst ca 4h/dag) är tillsammans med övriga kursuppgifter en större arbetsbörda än på motsvarande helt teoretiskt program. "

175 Besvarad av: 1 (5%) Ej besvarad av: 18 (95%) Kommentarer "Den egna övningen som jag lägger ner (minst ca 4h/dag) är tillsammans med övriga kursuppgifter en större arbetsbörda än på motsvarande helt teoretiskt program. " 7. Sysselsättning vid sidan av studier Besvarad av: 18 (95%) Ej besvarad av: 1 (5%) Vad har du för aktiviteter, exklusive fritid, förutom studierna inom programmet? 1 Andra studier men inget arbete 3 (17%) 2 Andra studier och arbete 4 (22%) 3 Endast arbete 4 (22%) 4 Inga andra aktiviteter 7 (39%) 8. Omfattning av sysselsättning vid sidan av studier Besvarad av: 11 (58%) Ej besvarad av: 8 (42%) I vilken utsträckning har du i genomsnitt haft annan sysselsättning, exklusive fritid, förutom studierna inom programmet (100% motsvarar 40 timmar per vecka)? % 0 (0%) % 3 (27%) % 2 (18%) % 4 (36%) 5 Mer än 100% 2 (18%) Medel: 3,5 9. Utbildningens svårighetsgrad Besvarad av: 18 (95%) Ej besvarad av: 1 (5%) Hur bedömer du utbildningens svårighetsgrad? 1 1 = Mycket lätt 0 (0%) (0%) (50%) (50%) 5 5 = Mycket svår 0 (0%) Medel: 3,5

176 9. Utbildningens svårighetsgrad Besvarad av: 18 (95%) Ej besvarad av: 1 (5%) Hur bedömer du utbildningens svårighetsgrad? 1 1 = Mycket lätt 0 (0%) (0%) (50%) (50%) 5 5 = Mycket svår 0 (0%) Medel: 3,5 10. Pedagogiken i undervisningen Besvarad av: 18 (95%) Ej besvarad av: 1 (5%) Vad tycker du överlag om pedagogiken i undervisningen? 1 1 = Mycket dålig 0 (0%) (6%) (6%) (17%) 5 5 = Mycket bra 13 (72%) Medel: 4,6 Besvarad av: 2 (11%) Ej besvarad av: 17 (89%) Kommentarer "Den individuella undervisningen på mitt huvudinstrument håller väldigt hög kvalité, samma sak med föreläsningar i såväl musikteori som övriga ämnen. " "Bra och engagerade lärare." 11. Blackboard Besvarad av: 15 (79%) Ej besvarad av: 4 (21%) Hur fungerar Blackboard för kurskommunikation? 1 1 = Mycket dåligt 6 (40%) (20%) (20%) (20%) 5 5 = Mycket bra 0 (0%) Medel: 2,2

177 11. Blackboard Besvarad av: 15 (79%) Ej besvarad av: 4 (21%) Hur fungerar Blackboard för kurskommunikation? 1 1 = Mycket dåligt 6 (40%) (20%) (20%) (20%) 5 5 = Mycket bra 0 (0%) Medel: 2,2 Besvarad av: 5 (26%) Ej besvarad av: 14 (74%) Kommentarer "Obefintlig" "Jag har själv inte använt mig av detta. " "Vi har inte använt blackboard." "Jag har inte använt mig av den." "Känner inte till detta. Vi använder nog oss inte av det." 12. Miljöaspekter i utbildningen Besvarad av: 17 (89%) Ej besvarad av: 2 (11%) I vilken utsträckning har miljöaspekter behandlats i utbildningen? 1 1 = I alldeles för liten utsträckning 2 (12%) (35%) (47%) (6%) 5 Medel: 2,5 5 = I alldeles för stor utsträckning 0 (0%) Besvarad av: 4 (21%) Ej besvarad av: 15 (79%) Kommentar "Ganska bra, men sopsortering funkar inte."

178 Besvarad av: 4 (21%) Ej besvarad av: 15 (79%) Kommentar "Ganska bra, men sopsortering funkar inte." "Lagom utsträckning. " "Varför är frågan utformad så att vad man än svarar så är behandling av miljöaspekter problematiskt?" "Vi saknar ett sorterings system för soporna." 13. Koppling till näringsliv och samhälle Besvarad av: 18 (95%) Ej besvarad av: 1 (5%) I vilken utsträckning har utbildningen koppling till det omgivande samhället? 1 1 = I alldeles för liten utsträckning 1 (6%) (28%) (39%) (28%) 5 Medel: 2,9 5 = I alldeles för stor utsträckning 0 (0%) Besvarad av: 18 (95%) Ej besvarad av: 1 (5%) Har du inom ramen för programmet: (Du kan välja fler än ett alternativ.) 1 Genomfört VFU (verksamhetsförlagd utbildning) 0 (0%) 2 Varit på studiebesök 4 (22%) 3 4 Haft någon gästlärare eller motsvarande (lärare med anställning helt eller delvis utanför MDH) Gjort eller planerar att göra examensarbete ihop med en extern part (på företag eller inom offentlig sektor eller med extern handledare) 14 (78%) 0 (0%) 5 Inget 2 (11%) 14. Koppling till forskning Besvarad av: 18 (95%) Ej besvarad av: 1 (5%) I vilken utsträckning har utbildningen haft inslag som gett dig inblick i forskning inom utbildningens område? 1 1 = I alldeles för liten utsträckning 3 (17%) (22%) (44%) (17%)

179 14. Koppling till forskning Besvarad av: 18 (95%) Ej besvarad av: 1 (5%) I vilken utsträckning har utbildningen haft inslag som gett dig inblick i forskning inom utbildningens område? 1 1 = I alldeles för liten utsträckning 3 (17%) (22%) (44%) (17%) 5 Medel: 2,6 5 = I alldeles för stor utsträckning 0 (0%) Besvarad av: 2 (11%) Ej besvarad av: 17 (89%) Kommentarer "Inget större behov av forskning." "Vi har pratat en del om hur man kommer in på marknaden men inte hur det är att vara in på marknaden." 15. Internationalisering Besvarad av: 17 (89%) Ej besvarad av: 2 (11%) I vilken utsträckning har utbildningen haft inslag med internationellt perspektiv? 1 1 = I alldeles för liten utsträckning 0 (0%) (24%) (35%) (41%) 5 Medel: 3,2 5 = I alldeles för stor utsträckning 0 (0%) Besvarad av: 0 (0%) Ej besvarad av: 19 (100%) Kommentarer 16. Intresset för det huvudsakliga ämnet Besvarad av: 18 (95%) Ej besvarad av: 1 (5%) Hur har ditt intresse för det huvudsakliga ämnet påverkats av utbildningen? 1 1 = Minskat mycket 0 (0%) (0%)

180 16. Intresset för det huvudsakliga ämnet Besvarad av: 18 (95%) Ej besvarad av: 1 (5%) Hur har ditt intresse för det huvudsakliga ämnet påverkats av utbildningen? 1 1 = Minskat mycket 0 (0%) (0%) (6%) (28%) 5 5 = Ökat mycket 12 (67%) Medel: 4,6 Besvarad av: 2 (11%) Ej besvarad av: 17 (89%) "Jag hade redan ett mycket stort intresse för mitt huvudinstrument, och programmet har hjälp det intresset att växa ännu mer. " "Jag har fått möjlighet att fördjupa mig mer i mitt huvudämne med bra handledning. Mer än vad jag fått på andra håll." 17. Intresset för vidareutbildning Besvarad av: 18 (95%) Ej besvarad av: 1 (5%) I vilken utsträckning har dina studier i programmet ökat ditt intresse för vidareutbildning på högskola/universitet? 1 1 = I väldigt liten utsträckning 0 (0%) (0%) (28%) (33%) 5 Medel: 4,1 5 = I mycket stor utsträckning 7 (39%) Besvarad av: 2 (11%) Ej besvarad av: 17 (89%) Kommentar "Jag har redan gått musikhögskolan, jag är kanske lite för gammal för att tänka på fortsatt vidareutbildning, men uppskattar mycket det som jag tillgodogör mig på skolan." "Jag hade redan bestämt mig att söka vidare efteråt så det går inte att öka det intresset" 18. Påverkansmöjligheter Besvarad av: 18 (95%) Ej besvarad av: 1 (5%)

181 18. Påverkansmöjligheter Besvarad av: 18 (95%) Ej besvarad av: 1 (5%) I vilken utsträckning har du under studierna kunnat påverka utformningen av programmet? 1 1 = I väldigt liten utsträckning 1 (6%) (11%) (39%) (28%) 5 Medel: 3,4 5 = I mycket stor utsträckning 3 (17%) Besvarad av: 0 (0%) Ej besvarad av: 19 (100%) Kommentar 19. Utbildningen som helhet Besvarad av: 18 (95%) Ej besvarad av: 1 (5%) Hur upplever du utbildningen som helhet? 1 1 = Mycket dålig 0 (0%) (0%) (17%) (39%) 5 5 = Mycket bra 8 (44%) Medel: 4,3 Besvarad av: 2 (11%) Ej besvarad av: 17 (89%) Kommentarer "Det enda negativa med kammarmusikprogrammet är att det ej går att få ut en kandidatexamen från det, något som är synd då utbildningen håller lika hög standard som motsvarande program på andra högskolor som har denna examinationsrätt. " "Det ända jag kan klaga på är att vi hade för få musikhistoria lektioner och när vi väl hade dem var de nästan för långa för att man skulle kunna ta till sig allt" 20. Vad är bra i programmet? Besvarad av: 13 (68%) Ej besvarad av: 6 (32%) Ange gärna vad du tycker är bra i programmet. "Lärare"

182 20. Vad är bra i programmet? Besvarad av: 13 (68%) Ej besvarad av: 6 (32%) Ange gärna vad du tycker är bra i programmet. "Lärare" " organisation lokalerna blir motiverad av bra, pedagogiska lärare tråkigt att gemenskapen med resten av mdh inte är så bra men tror denna kommer förbättras. " "Alla lärare är mycket kompetenta, och har goda kunskaper om respektive instrument. Vi får instudering vilket inte många på andra skolor får(tror jag?) Att man kan få kammarmusiklektioner med varandras lärare är fntastiskt! och att vi får göra konserter! Samt stämningen på skolan är jättebra!" "Instrumentallärarna är fantastiska. Den nära kontakten med pianister för vidare instudering. Teoriundervisningen. Lokalerna på Västerås slott, som trots att vi endast haft 1 våning detta läsår är inspirerande och väl lämpade för programmets syfte och elevernas behov. " "Främst sång och interpretationsundervisningen är fantastisk! Föreläsningarna är intressanta. Lokalerna är bra och blir ännu bättre till nästa termin. Lärarna är mycket kompetenta och fantastiska att jobba med! " "Utbildningen kan anpassas i stor utsträckning till studentens behov, vad som behövs och krävs för att att bäst utvecklas som musiker och person." "Bra lärare Många och bra konserttillfällen " "Fanstastiksa lärare och pianoackompanjatörer." "high level, professionalism and availability of teachers and the principal of the course" "Det är hög nivå på undervisningen. Studenten får utvecklas på sina villkor med de verktyg som lärarna erbjuder." "Bra utvecklingsmöjligheter på sitt instrument!" "Mycket bra och inspirerande lärare, som förmår ge studenterna möjlighet till stor individuell utveckling. Fina lokaler, anpassade för verksamheten. Bra samordning med relaterade fristående kurser, som passar väl ihop med kurserna inom programmet." "Allt kretsar runt musiken, man har nära kontakt till ledningen så man kan prata med dem om saker angående kursen. Små teori grupper så att lektionen blir mer anpassad efter ens behov. Alla små extra kurser som man kan gå, de är väldigt bra." 21. Förslag på förbättringar Besvarad av: 11 (58%) Ej besvarad av: 8 (42%) Ange gärna vad du tycker skulle kunna göra programmet bättre. "Struktur Närvaro Lektioner med helklass Respekt för utbildningen Fler studiebesök Mer fokus på förmiddagen " "Det skulle vara bra om folk som går på programmet men bor på annan ort, förstår vikten av hur viktigt det är att komma till skolan. Och att om man bestämmer ett rep till exempel så kan man inte hålla på att ställa in hur som helst." "Att man efter tre år på programmet ska kunna få ut en Kandidatexamen. "

183 21. Förslag på förbättringar Besvarad av: 11 (58%) Ej besvarad av: 8 (42%) Ange gärna vad du tycker skulle kunna göra programmet bättre. "Struktur Närvaro Lektioner med helklass Respekt för utbildningen Fler studiebesök Mer fokus på förmiddagen " "Det skulle vara bra om folk som går på programmet men bor på annan ort, förstår vikten av hur viktigt det är att komma till skolan. Och att om man bestämmer ett rep till exempel så kan man inte hålla på att ställa in hur som helst." "Att man efter tre år på programmet ska kunna få ut en Kandidatexamen. " "Musikteoriundervisningen är mycket bra (!), men ibland kan det kännas som att man behöver studielitteratur för att ha något att konkretisera det man arbetar med. Är inte helt säker på om detta är önskvärt eller nödvändigt, dock en tanke." "Eventuell övernattningslösning då transportmöjlugheterna i Mälardalen inte fungerar. Mer möjliighet till praktik på olika scener eller i olika projekt." "Fler lektioner Bättre disciplin på eleverna Lektioner där hela klassen får träffas" "Lättare att boka rum för övning och ensemble." "Lokalerna är få och lyhörda vilket skapar en orolig atmosfär när alla rum är upptagna med ljudstarka instrument. Större lokaler efterfrågas." "Någon slags stråksektion bör finnas som repeterar ihop någorlunda kontinuerligt eller i projektform. Det bör finnas möjlighet att ta ut en Fil. kandidatexamen inom utbildningen. Detta skulle förmodligen öka intresset för utbildningen ytterliggare." "Rekryteringen är bristfällig. För få söker och därmed blir det för få studenter på programmet, vilket leder till svårigheter när det kommer till att sätta ihop kammarmusikensembler. En anledning till detta är att det känns som att ledningen inte hinner med alla administrativa uppgifter inom sin tjänst och det skulle behövas ytterligare någon som kan jobba särskilt med det. Då skulle det vara möjligt att nå ut med mer information om utbildningen. Ett annat förslag vore att upprätta ett samarbete med Västerås sinfonietta. Dels skulle det vara ett fantastiskt tillskott till utbildningen och ett sätt att få lära sig mer om större kammarmusikaliskt och orkestralt musicerande. Det skulle även göra utbildningen mer attraktiv för framtida sökande. Vad gäller kvoten för gemensamma lektioner tycker jag inte att fördelningen fungerar rättvist, utan gynnar stora instrumentgrupper. En grupp med två studenter får då 3h per termin, medan en grupp på 15 studenter får 22,5h. Även om den individuella kvoten är den samma, så tycker jag det är uppenbart att det blir stor skillnad i vad man kan få ut av kursmomentet." "Jämnare utspridning av musikhistorian. En dator på skolan. En del elever går halvfart och dyker aldrig upp på skolan pga att de får sina på annan ort, detta ställer ibland till det för oss som är på skolan, detta är trots allt en kammarmusik utbildning och för att kunna få ihop en ensemble så måste man veta vilka som man kan lita på är där och vilka som inte är det." Detta är den sista frågan av ett antal gemensamma frågor. Härefter kan det följa några akademi eller programspecifika frågor. This is the last question of a number of general questions. Hereafter some School or programme specific questions may follow.

184 Akademin för Utbildning, kultur och kommunikation Presentation Kammarmusikprogrammet GHM01 UKK akademiråd 14/6 Utvärderingen genomfördes > Målgrupp: Studenter vid Kammarmusikprogrammet (Kammarmusik I-IV) VT12 Svarsfrekvens: 18/36=50% Övergripande intryck: Acceptabel svarsfrekvens. Ca 2/3 av studenterna som svarat är under 25 år, 56 % är kvinnor. Alla har annan sysselsättning vid sidan av programstudierna, minst motsvarande 25 %. Pedagogiken i undervisningen: 4,56 av 5(1=mycket dålig 5=mycket bra) Betyg för utbildningen som helhet: 4,28 av 5(1=mycket dålig 5=mycket bra) Intresset för ämnet har ökat mycket: 67 % Miljöaspekter: Koppling till forskning: Koppling till näringsliv och samhälle: 2,47 av 5(1=för lite 5=för mycket) 2,61 av 5(1=för lite 5=för mycket) 2,89 av 5(1=för lite 5=för mycket) Blackboard: inte använts under läsåret 11/12, ersatt av anslagstavlor på slottet, mail samt närhet/tillgänglighet till ledning/lärare/administration. Ingen student efterlyste Blackboard i frisvaren, 5 studenter konstaterade att den inte används. Koppling till FUSen: Inom Lärarutbildningar som konstnärligt-estetiskt ämne Musik/estetiska lärprocesser. Besöksadress: Drottninggatan 12 Besöksadress: Högskoleplan 1 Webb: Postadress: Box 325, Eskilstuna Postadress: Box 883, Västerås E-post: registrator@mdh.se Tel: Fax: Tel: Fax: Org.nr:

185 Bra med programmet: Andel studenter som bidragit med frisvar: 68 % Bra och pedagogiska lärare, organisationen, lokalerna, konserterna, stämningen, föreläsningarna, den individanpassade utbildningen, professionalismen, den höga nivån, närkontakten med ledningen. Mindre bra med programmet: Andel studenter som bidragit med frisvar (förslag på förbättringar): 58 % Miljö: Inte så bra gemenskap med resten av MDH, liten respekt för utbildningen, disciplinbrist bland studenterna, dålig närvaro, studenter som inte bor på orten, bokningssystemet av övningsrummen. Utbildning: avsaknad av struktur, för lite undervisning, för få lektioner i klass, mager litteratur i de teoretiska ämnena, för få studiebesök, avsaknad av konstnärlig kandidatexamen, för lite praktik på scener och i projekt, ingen kammarorkester/symfoniorkester, bristfällig rekrytering. Åtgärder/förbättringar: Ansökan om konstnärlig kandidatexamensrätt. Ett moment vid terminsstart med miljöaspekter. Stärka kopplingen till forskning: hög prioritet på utvecklandet av konstnärlig forskning/konstnärligt utvecklingsarbete. Stärka kopplingen till näringsliv och samhälle: utveckla och stärka regionala, nationella och internationella nätverk. Utveckla branschrådet. Riktad rekrytering till specifika instrument. Projekt 12/13, i planeringen redan samproduktion med Västerås Sinfonietta VT13. Avslutad flytt av hela verksamheten till Västerås Slott. 2

186 Utvärdering Kammarmusikprogrammet VT13 Utveckling > Svar 16/34=47% 1. Antal studieterminer Besvarad av: 16 (100%) Ej besvarad av: 0 (0%) Hur många terminer har du studerat på programmet? (Kryssa det som passar bäst.) terminer 7 (44%) terminer 8 (50%) terminer 1 (6%) 4 Fler än 6 terminer 0 (0%) Medel: 27,5 2. Ålder Besvarad av: 16 (100%) Ej besvarad av: 0 (0%) Ange din ålder 1 Under 25 år 12 (75%) 2 Mellan 25 och 35 år 0 (0%) 3 Över 35 år Medel: 262,5 4 (25%) 3. Kön Besvarad av: 16 (100%) Ej besvarad av: 0 (0%) Ange ditt kön 1 Kvinna 11 (69%) 2 Man 5 (31%)

187 3. Kön Besvarad av: 16 (100%) Ej besvarad av: 0 (0%) Ange ditt kön 1 Kvinna 11 (69%) 2 Man 5 (31%) 4. Eventuell inriktning Besvarad av: 16 (100%) Ej besvarad av: 0 (0%) Ange inriktning inom programmet som du läser. 1 Blåsinstrument 6 (38%) 2 Stråkinstrument 2 (12%) 3 Gitarr 1 (6%) 4 Piano 2 (12%) 5 Sång 5 (31%) Besvarad av: 1 (6%) Ej besvarad av: 15 (94%) Kommentar "Sångundervisningen är VÄLDIGT bra." 5. Förkunskaper Besvarad av: 16 (100%) Ej besvarad av: 0 (0%) Hur bedömer du att dina förkunskaper från gymnasiet var i förhållande till programmets kurser? 1 1 = Mycket bristfälliga 0 (0%) (19%) (38%) (44%) 5 Medel: 3,2 5 = Mycket större än vad som krävs i programmet 0 (0%)

188 5. Förkunskaper Besvarad av: 16 (100%) Ej besvarad av: 0 (0%) Hur bedömer du att dina förkunskaper från gymnasiet var i förhållande till programmets kurser? 1 1 = Mycket bristfälliga 0 (0%) (19%) (38%) (44%) 5 Medel: 3,2 5 = Mycket större än vad som krävs i programmet 0 (0%) Besvarad av: 1 (6%) Ej besvarad av: 15 (94%) Kommentarer "Det var ett tag sen jag pluggade gymnasiet innan jag kom till kammarmusikprogrammet." 6. Arbetsinsats i programmet Besvarad av: 15 (94%) Ej besvarad av: 1 (6%) Hur bedömer du din arbetsinsats i programmet i förhållande till antalet högskolepoäng? 1 1 = Mycket liten 0 (0%) (7%) (27%) (53%) 5 5 = Mycket stor 2 (13%) Medel: 3,7 Besvarad av: 0 (0%) Ej besvarad av: 16 (100%) Kommentarer 7. Sysselsättning vid sidan av studier Besvarad av: 16 (100%) Ej besvarad av: 0 (0%) Vad har du för aktiviteter, exklusive fritid, förutom studierna inom programmet? 1 Andra studier men inget arbete 4 (25%) 2 Andra studier och arbete 2 (12%) 3 Endast arbete 6 (38%) 4 Inga andra aktiviteter 4 (25%)

189 7. Sysselsättning vid sidan av studier Besvarad av: 16 (100%) Ej besvarad av: 0 (0%) Vad har du för aktiviteter, exklusive fritid, förutom studierna inom programmet? 1 Andra studier men inget arbete 4 (25%) 2 Andra studier och arbete 2 (12%) 3 Endast arbete 6 (38%) 4 Inga andra aktiviteter 4 (25%) 8. Omfattning av sysselsättning vid sidan av studier Besvarad av: 12 (75%) Ej besvarad av: 4 (25%) I vilken utsträckning har du i genomsnitt haft annan sysselsättning, exklusive fritid, förutom studierna inom programmet (100% motsvarar 40 timmar per vecka)? % 2 (17%) % 2 (17%) % 2 (17%) % 4 (33%) 5 Mer än 100% 2 (17%) Medel: 3,2 Besvarad av: 1 (6%) Ej besvarad av: 15 (94%) Kommentarer "Varierar" 9. Utbildningens svårighetsgrad Besvarad av: 16 (100%) Ej besvarad av: 0 (0%) Hur bedömer du utbildningens svårighetsgrad? 1 1 = Mycket lätt 0 (0%) (6%) (50%) (38%) 5 5 = Mycket svår 1 (6%) Medel: 3,4

190 9. Utbildningens svårighetsgrad Besvarad av: 16 (100%) Ej besvarad av: 0 (0%) Hur bedömer du utbildningens svårighetsgrad? 1 1 = Mycket lätt 0 (0%) (6%) (50%) (38%) 5 5 = Mycket svår 1 (6%) Medel: 3,4 10. Pedagogiken i undervisningen Besvarad av: 16 (100%) Ej besvarad av: 0 (0%) Vad tycker du överlag om pedagogiken i undervisningen? 1 1 = Mycket dålig 0 (0%) (12%) (6%) (38%) 5 5 = Mycket bra 7 (44%) Medel: 4,1 Besvarad av: 2 (13%) Ej besvarad av: 14 (88%) Kommentarer "Kunde varit bättre" "Första terminen var oregelbunden och inte tillfredställande men andra terminen har varit mycket bra pga byte av lärare." 11. Blackboard Besvarad av: 14 (88%) Ej besvarad av: 2 (13%) Hur fungerar Blackboard för kurskommunikation? 1 1 = Mycket dåligt 1 (7%) (14%) (64%) (7%) 5 5 = Mycket bra 1 (7%) Medel: 2,9

191 11. Blackboard Besvarad av: 14 (88%) Ej besvarad av: 2 (13%) Hur fungerar Blackboard för kurskommunikation? 1 1 = Mycket dåligt 1 (7%) (14%) (64%) (7%) 5 5 = Mycket bra 1 (7%) Medel: 2,9 Besvarad av: 3 (19%) Ej besvarad av: 13 (81%) Kommentarer "vi använder inte blackboard." "Använder int den, svårt att komma in i." "vet inte, har inte använt den" 12. Miljöaspekter i utbildningen Besvarad av: 13 (81%) Ej besvarad av: 3 (19%) I vilken utsträckning har miljöaspekter behandlats i utbildningen? 1 1 = I alldeles för liten utsträckning 0 (0%) (38%) (46%) (15%) 5 Medel: 2,8 5 = I alldeles för stor utsträckning 0 (0%) Besvarad av: 1 (6%) Ej besvarad av: 15 (94%) Kommentar "Fina lokaler :)" 13. Koppling till näringsliv och samhälle Besvarad av: 15 (94%) Ej besvarad av: 1 (6%)

192 13. Koppling till näringsliv och samhälle Besvarad av: 15 (94%) Ej besvarad av: 1 (6%) I vilken utsträckning har utbildningen koppling till det omgivande samhället? 1 1 = I alldeles för liten utsträckning 0 (0%) (27%) (53%) (13%) 5 Medel: 3 5 = I alldeles för stor utsträckning 1 (7%) Besvarad av: 16 (100%) Ej besvarad av: 0 (0%) Har du inom ramen för programmet: (Du kan välja fler än ett alternativ.) 1 Genomfört VFU (verksamhetsförlagd utbildning) 0 (0%) 2 Varit på studiebesök 2 (12%) 3 4 Haft någon gästlärare eller motsvarande (lärare med anställning helt eller delvis utanför MDH) Gjort eller planerar att göra examensarbete ihop med en extern part (på företag eller inom offentlig sektor eller med extern handledare) 10 (62%) 1 (6%) 5 Inget 5 (31%) 14. Koppling till forskning Besvarad av: 14 (88%) Ej besvarad av: 2 (13%) I vilken utsträckning har utbildningen haft inslag som gett dig inblick i forskning inom utbildningens område? 1 1 = I alldeles för liten utsträckning 2 (14%) (14%) (57%) (7%) 5 Medel: 2,8 5 = I alldeles för stor utsträckning 1 (7%)

193 Besvarad av: 2 (13%) Ej besvarad av: 14 (88%) Kommentarer "Jag skulle gärna ta del av mer forskning inom musik och kultur." "Det har varit mycket bra." 15. Internationalisering Besvarad av: 15 (94%) Ej besvarad av: 1 (6%) I vilken utsträckning har utbildningen haft inslag med internationellt perspektiv? 1 1 = I alldeles för liten utsträckning 0 (0%) (27%) (47%) (13%) 5 Medel: 3,1 5 = I alldeles för stor utsträckning 2 (13%) Besvarad av: 1 (6%) Ej besvarad av: 15 (94%) Kommentarer "Det har varit mycket bra." 16. Intresset för det huvudsakliga ämnet Besvarad av: 16 (100%) Ej besvarad av: 0 (0%) Hur har ditt intresse för det huvudsakliga ämnet påverkats av utbildningen? 1 1 = Minskat mycket 0 (0%) (6%) (12%) (12%) 5 5 = Ökat mycket 11 (69%) Medel: 4,4 Besvarad av: 1 (6%) Ej besvarad av: 15 (94%)

194 Besvarad av: 1 (6%) Ej besvarad av: 15 (94%) "Det är en mycket inspirerande utbildning!" 17. Intresset för vidareutbildning Besvarad av: 16 (100%) Ej besvarad av: 0 (0%) I vilken utsträckning har dina studier i programmet ökat ditt intresse för vidareutbildning på högskola/universitet? 1 1 = I väldigt liten utsträckning 0 (0%) (12%) (12%) (25%) 5 Medel: 4,1 5 = I mycket stor utsträckning 8 (50%) Besvarad av: 1 (6%) Ej besvarad av: 15 (94%) Kommentar "eftersom jag redan har den högskoleutbildning jag behöver är mina studier på MDH en fördjupning" 18. Påverkansmöjligheter Besvarad av: 15 (94%) Ej besvarad av: 1 (6%) I vilken utsträckning har du under studierna kunnat påverka utformningen av programmet? 1 1 = I väldigt liten utsträckning 1 (7%) (27%) (20%) (27%) 5 Medel: 3,3 5 = I mycket stor utsträckning 3 (20%) Besvarad av: 1 (6%) Ej besvarad av: 15 (94%) Kommentar "Mindre än jag trodde" 19. Utbildningen som helhet Besvarad av: 16 (100%) Ej besvarad av: 0 (0%)

195 19. Utbildningen som helhet Besvarad av: 16 (100%) Ej besvarad av: 0 (0%) Hur upplever du utbildningen som helhet? 1 1 = Mycket dålig 0 (0%) (0%) (12%) (25%) 5 5 = Mycket bra 10 (62%) Medel: 4,5 Besvarad av: 3 (19%) Ej besvarad av: 13 (81%) Kommentarer "Det finns själklart saker som kan förbättras, men jag har trivts otroligt bra!" "Väldigt bra!" "positiv och mycket flexibel" 20. Vad är bra i programmet? Besvarad av: 11 (69%) Ej besvarad av: 5 (31%) Ange gärna vad du tycker är bra i programmet. "Sångundervisningen, instuderingsundervisningen och kammarmusikundervisningen är fantastiskt bra! Även gästföreläsarna är över lag mycket inspirerande och lärorika. Pedagogernas kompetens är bland det absolut bästa med programmet. " "Fantastiskt bra och kompetenta lärare, god stämning och entusiasmerande miljö." "Staffan Sandström Konsertverksamheten Externa konserter Romansprojekt Tillgänglighet " "Utmärkta lärare!" "Antal timmar vi får av individuella lektioner är väldigt bra! Lärarkompetensen är mycket hög. Vi har inspirerande föreläsare på seminarier. Utvecklingen för alla elever är väldigt tydlig, enligt min åsikt. Vi får goda kunskaper inom de ämnen vi läser. Vi får många möjligheter att få konserterfarenhet. Vi blir väl förberedda det framtida yrket som musiker. De fristående kurser som finns att välja till är väldigt lärorika." "Pedagogiska och inspiterande lärare!!" "There are really great teachers with knowledge and experience." "Lärarna, lokalerna, de andra eleverna, jag tycker att det har varit ett underbart första år på kammarmusikprogrammet och ser väldigt mycket fram emot nästa år!" "Bra med konserttillfällen Bra kammarmusiklektioner Bra seminarium"

196 20. Vad är bra i programmet? Besvarad av: 11 (69%) Ej besvarad av: 5 (31%) Ange gärna vad du tycker är bra i programmet. "Sångundervisningen, instuderingsundervisningen och kammarmusikundervisningen är fantastiskt bra! Även gästföreläsarna är över lag mycket inspirerande och lärorika. Pedagogernas kompetens är bland det absolut bästa med programmet. " "Fantastiskt bra och kompetenta lärare, god stämning och entusiasmerande miljö." "Staffan Sandström Konsertverksamheten Externa konserter Romansprojekt Tillgänglighet " "Utmärkta lärare!" "Antal timmar vi får av individuella lektioner är väldigt bra! Lärarkompetensen är mycket hög. Vi har inspirerande föreläsare på seminarier. Utvecklingen för alla elever är väldigt tydlig, enligt min åsikt. Vi får goda kunskaper inom de ämnen vi läser. Vi får många möjligheter att få konserterfarenhet. Vi blir väl förberedda det framtida yrket som musiker. De fristående kurser som finns att välja till är väldigt lärorika." "Pedagogiska och inspiterande lärare!!" "There are really great teachers with knowledge and experience." "Lärarna, lokalerna, de andra eleverna, jag tycker att det har varit ett underbart första år på kammarmusikprogrammet och ser väldigt mycket fram emot nästa år!" "Bra med konserttillfällen Bra kammarmusiklektioner Bra seminarium" "att själv få komma med initiativ och samarbeta med andra studenter, både vad gäller repertoar och projekt" "Bra instrumentallärare och bra teorilärare samt bra möjligheter att spela med andra studenter" 21. Förslag på förbättringar Besvarad av: 7 (44%) Ej besvarad av: 9 (56%) Ange gärna vad du tycker skulle kunna göra programmet bättre. "Musikteori och gehörsundervisningen har brister och är ostrukturerad. Det saknas bland annat officiell studielitteratur i ämnet vilket gör det svårt att mäta huruvida man utvecklas eller inte. Även pianoundervisningen verkar ha stora brister i fråga om god pedagogik och engagemang och jag har hört att många pianister är missnöjda. Detta är bekymmersamt för oss andra musiker också, ifall programmets pianoundervisningen skulle få dåligt rykte. Lokalerna är mycket dåligt inredda. Campus verkar ha "dumpat" överblivna möbler i våra lokaler på slottet och har inte alls försökt att skapa varken en kreativ eller praktisk miljö genom inredningen till skillnad från hur det ser ut borta på campus. Ett förslag är att integrera språkundervisning (ex italienska och tyska) i programmet då det är en stor och viktig del av musikeryrket. Kanske främst för sångare som dagligen sjunger på flera språk, men också för andra musiker som kanske ska jobba eller utbilda sig utomlands. Det skulle helt klart höja kompetensnivån ytterligare på de elever som går ut programmet och göra dem mer attraktiva på marknaden. Det skulle även såvida jag vet, göra programmet unikt i landet." "Städningen av lokalerna är bitvis undermålig. En extra i personalen på administrativ post skulle kanske underlätta/avlasta ledningen som har extremt mycket att göra." "Pianoundervisningen Mer romans/opera lektioner med Nanette och Lena, gärna i masterclassform. Engagera alla. Mer praktisk undervisning med Staffan. Styra upp kammarmusiken. Mer regelbunden undervisning och tydliga grupper och scheman. Samla klassen! Folk vet inte vilka folk är. Fler lektioner för instrumentalister. Fler fristående kurser som riktar sig till olika intrumentgrupper. Organiserad teoriundervisning, kontinuerligt arbete med läxor varje vecka! Tvinga folk att presentera mer på konserter. Det är trevligt. Ingen musik mår sämre av att presenteras tror jag. "

197 21. Förslag på förbättringar Besvarad av: 7 (44%) Ej besvarad av: 9 (56%) Ange gärna vad du tycker skulle kunna göra programmet bättre. "Musikteori och gehörsundervisningen har brister och är ostrukturerad. Det saknas bland annat officiell studielitteratur i ämnet vilket gör det svårt att mäta huruvida man utvecklas eller inte. Även pianoundervisningen verkar ha stora brister i fråga om god pedagogik och engagemang och jag har hört att många pianister är missnöjda. Detta är bekymmersamt för oss andra musiker också, ifall programmets pianoundervisningen skulle få dåligt rykte. Lokalerna är mycket dåligt inredda. Campus verkar ha "dumpat" överblivna möbler i våra lokaler på slottet och har inte alls försökt att skapa varken en kreativ eller praktisk miljö genom inredningen till skillnad från hur det ser ut borta på campus. Ett förslag är att integrera språkundervisning (ex italienska och tyska) i programmet då det är en stor och viktig del av musikeryrket. Kanske främst för sångare som dagligen sjunger på flera språk, men också för andra musiker som kanske ska jobba eller utbilda sig utomlands. Det skulle helt klart höja kompetensnivån ytterligare på de elever som går ut programmet och göra dem mer attraktiva på marknaden. Det skulle även såvida jag vet, göra programmet unikt i landet." "Städningen av lokalerna är bitvis undermålig. En extra i personalen på administrativ post skulle kanske underlätta/avlasta ledningen som har extremt mycket att göra." "Pianoundervisningen Mer romans/opera lektioner med Nanette och Lena, gärna i masterclassform. Engagera alla. Mer praktisk undervisning med Staffan. Styra upp kammarmusiken. Mer regelbunden undervisning och tydliga grupper och scheman. Samla klassen! Folk vet inte vilka folk är. Fler lektioner för instrumentalister. Fler fristående kurser som riktar sig till olika intrumentgrupper. Organiserad teoriundervisning, kontinuerligt arbete med läxor varje vecka! Tvinga folk att presentera mer på konserter. Det är trevligt. Ingen musik mår sämre av att presenteras tror jag. " "Fristående kurser har "klumpats ihop" under detta år Vi har haft väldigt långa lektioner och ganska sällan. Jag skulle hellre se att man hade 2,5timmarslektioner mer ofta än att ha dessa så sällan. " "The programme could have a bachelor diploma." "Ha undervisning vart man vill, ute inne på annan ort där man bor" "Fler lektioner på schemat" Detta är den sista frågan av ett antal gemensamma frågor. Härefter kan det följa några akademi eller programspecifika frågor. This is the last question of a number of general questions. Hereafter some School or programme specific questions may follow.