Utbildningsutskottet för utbildning

Transkript

1 KALLELSE Nr 1: MDH:1.1-22/13 Utbildningsutskottet för utbildning Datum och tid: Plats: Onsdagen den 30 januari 2013 Kl Sal R3-143 (UFO:s nya lokaler), Mälardalens högskola, Västerås (Det kan krävas passerkort för att komma in, knacka på dörren om ingen är i sikte.) Ledamöter: Marie Öhman Ordförande Karin Molander Danielsson Lärarrepresentant Niclas Månsson Lärarrepresentant Tor Nilsson Lärarrepresentant Dominik Kobialka Studeranderepresentant Sara Lundin Studeranderepresentant Anette Strömberg Utbildningsledare IDT Eva Thorin Utbildningsledare HST/NT Magnus Hoppe Utbildningsledare HST/SV Therese Welén Utbildningsledare UKK Conny Ström, AB Salboheds gymnasiesärskola Extern ledamot Kerstin Soläng, Eskilstuna kommun Extern ledamot Adjungerade: Peter Gustafsson Prodekan GU Fackliga: Elisabeth C Andersson SACO Ulla Pettersson OFR-S Tjänstemän: Jonas Lostelius Handläggare UFO Eventuella föredragande Övriga: Justerandes signatur 1 1 (1)

2 Utbildningsutskottet för utbildning FÖREDRAGNINGSLISTA Möte nr 1:2013 Version MDH:1.1-22/13 1 Val av justeringsperson 2 Fastställande av föredragningslista 3 Val av vice ordförande i utskottet 4 Användning av och förbättringsförslag gällande högskolans gemensamma kursvärderingssystem 5 Beslut om revidering av utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen (GLM01) att gälla från HT12 6 Beslut om revidering av utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen (GLM01) att gälla från HT13 7 Beslut om revidering av utbildningsplan för ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 (GAM01) att gälla från HT13 8 Beslut om revidering av utbildningsplan för ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasiet (GAM02) att gälla från HT13 9 Beslut om revidering av utbildningsplan för förskollärarprogrammet att gälla från HT13 10 Beslut om revidering av utbildningsplan för masterprogrammet i didaktik att gälla från HT13 11 Beslut om revidering av utbildningsplan för speciallärarprogrammet att gälla från HT13 12 Beslut om revidering av utbildningsplan för kandidatprogrammet i språk och humaniora att gälla från HT13 13 Fastställande av riktlinjer för kursplaner 14 Underlag för beslut om programutbud avseende utbildningar på svenska och på engelska 15 Rapporter Justerandes signatur 2 1 (1)

3 ÄRENDESAMLING Nr 1:2013 MDH: /13 1 Val av justeringsperson 1 (15) Förslag till beslut Utbildningsutskottet för utbildning utser Conny Ström att jämte ordföranden justera protokollet. 3

4 ÄRENDESAMLING Nr 1:2013 MDH: /13 2 Fastställande av föredragningslista 2 (15) Förslag till beslut Utbildningsutskottet för utbildning fastställer föredragningslistan. 4

5 ÄRENDESAMLING Nr 1:2013 MDH: /13 3 Val av vice ordförande i utskottet 3 (15) Diarienummer: MDH /11 Fakultetsnämnden har vid sitt sammanträde den 22 november 2012 efter begäran entledigad lärarrepresentanten och tillika utskottets vice ordförande AnnaCarin Billing. Dekanus har därefter den 19 december 2012 efter förslag från akademi UKK utsett Karin Molander Danielsson till ledamot av utskottet. Frågan om vem som ska vara utskottets vice ordförande kvarstår. Förslag till beslut Utbildningsutskottet för utbildning föreslår fakultetsnämnden att utse Karin Molander Danielsson till vice ordförande i utbildningsutskottet för utbildning. 5

6 ÄRENDESAMLING Nr 1:2013 MDH: /13 4 Användning av och förbättringsförslag gällande högskolans gemensamma kursvärderingssystem 4 (15) Diarienummer: MDH /10 Handläggare: Jonas Lostelius Vid sitt sammanträde den 12 oktober 2012 beslutade fakultetsnämnden att uppdra till utbildnings- och forskningssektionen att följa upp användningen av kursvärderingssystemet avseende HT12 samt att analysera och överväga de förslag till förbättringsåtgärder som förts fram i utskotten och i studentkårens inlaga och att återrapportera detta till fakultetsnämnden i februari Även akademierna fick uppdrag som skulle återrapporteras till fakultetsnämnden i februari. Akademierna har tagit emot uppdragen och arbetat in dem i sina verksamhetsplaner med följden att tidpunkten för återrapporteringen behöver skjutas fram till i maj Föredragande: Handläggaren Jonas Lostelius Förslag till beslut Utbildningsutskotten föreslår fakultetsnämnden att besluta att akademiernas återrapportering avseende arbetet med att få upp svarsfrekvensen, genomföra och tillgängliggöra kursanalyser samt återkoppling av resultat till studenterna skjuts upp till fakultetsnämndens sammanträde i maj Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare vid samtliga akademier Ärendets beredning Efter beslut i fakultetsnämnden den 12 oktober 2012 har ärendet beretts av utbildnings- och forskningssektionen dels genom att inhämta och bearbeta data, dels genom kontakter med relevanta funktioner inom högskolan. Underlag i ärendet Beslutspromemoria 6

7 ÄRENDESAMLING Nr 1:2013 MDH: /13 5 Beslut om revidering av utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen (GLM01) att gälla från HT12 5 (15) Diarienummer: MDH /11 Handläggare: Jonas Lostelius Utbildningsutskotten har via fakultetsnämnden och rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 24 april 2012) ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Vid sitt sammanträde den 24 november 2011 inrättade fakultetsnämnden Kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen (KPU) och fastställde utbildningsplan för programmet. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har den 20 december 2012 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen för programmet. Revideringen som akademin önskar göra består i att ersätta kursen Examensarbete/utvecklingsarbete och utvärdering, 15 hp med kursen Ämnesdidaktiskt utvärderings- och utvecklingsarbete, 15 hp. Förändringarna föreslås gälla för studenter som påbörjar sin utbildning höstterminen 2012 och framåt. Föredragande: Handläggaren Jonas Lostelius Förslag till beslut Utbildningsutskottet för utbildning beslutar att revidera utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning (GLM01) med avseende på att: 1. kursen Examensarbete/utvecklingsarbete och utvärdering, 15 hp i termin tre ersätts med kursen Ämnesdidaktiskt utvärderings- och utvecklingsarbete, 15 hp, 2. som en konsekvens styrks texten om självständigt arbete på sidan 6, samt 3. därmed fastställa reviderad utbildningsplan att gälla från HT12 och framåt. Delges Utbildningsledare UKK, STC/Antagningen, STC/Examen Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram inom akademin för utbildning, kultur och kommunikation och studentsynpunkter ska ha inhämtats. Under beredningen av utbildnings- och forskningssektionen har ärendet stämts av med STC/Antagningen och STC/Examen. Underlag i ärendet Beslutspromemoria Nu gällande utbildningsplan med föreslagna förändringar Examensmatris KPU 7-9 och examensmatris KPU gymnasiet 7

8 ÄRENDESAMLING Nr 1:2013 MDH: /13 6 Beslut om revidering av utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen (GLM01) att gälla från HT13 Diarienummer: MDH /11 6 (15) Handläggare: Jonas Lostelius Utbildningsutskotten har via fakultetsnämnden och rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 24 april 2012) ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Vid sitt sammanträde den 24 november 2011 inrättade fakultetsnämnden Kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen (KPU) och fastställde utbildningsplan för programmet. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har den 20 december 2012 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen för programmet. Revideringen består bland annat i att förtydliga den särskilda behörigheten, ta bort skrivningar om verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utomlands samt att ersätta kursen Examensarbete/utvecklingsarbete och utvärdering, 15 hp med kursen Ämnesdidaktiskt utvärderings- och utvecklingsarbete, 15 hp. Förändringarna föreslås gälla för studenter som påbörjar sin utbildning höstterminen 2013 och framåt. Föredragande: Handläggaren Jonas Lostelius Förslag till beslut Utbildningsutskottet för utbildning beslutar att revidera utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning (GLM01) med avseende på att: 1. den särskilda behörigheten omformuleras i enlighet med förslaget, 2. meningen om att studenten kan erbjudas att göra del av den verksamhetsförlagda utbildningen utomlands på sidan 5 stryks, 3. kursen Examensarbete/utvecklingsarbete och utvärdering, 15 hp i termin tre ersätts med kursen Ämnesdidaktiskt utvärderings- och utvecklingsarbete, 15 hp, 4. som en konsekvens styrks texten om självständigt arbete på sidan 6, 5. byta ordning på kurserna i termin 2 så att kursen Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap kommer först, därefter kursen Verksamhetsförlagd utbildning 2, därefter kursen Bedömning och betygssättning och därefter kursen Specialpedagogik, 6. uppdatera texten under rubriken Samverkan, 7. orden VFU och/eller på sidan 11 stryks, samt 8. därmed fastställa reviderad utbildningsplan att gälla från HT13 och framåt. Delges Utbildningsledare UKK, STC/Antagningen, STC/Examen Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram inom akademin för utbildning, kultur och kommunikation. Under beredningen vid utbildnings- och forskningssektionen har ärendet stämts av med Studentcentrum. Underlag i ärendet Beslutspromemoria Nu gällande utbildningsplan med föreslagna förändringar Examensmatris KPU 7-9 och examensmatris KPU gymnasiet 8

9 ÄRENDESAMLING Nr 1:2013 MDH: /13 7 Beslut om revidering av utbildningsplan för ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 (GAM01) att gälla från HT13 7 (15) Diarienummer: MDH /11 Handläggare: Jonas Lostelius Utbildningsutskotten har via fakultetsnämnden och rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 24 april 2012) ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har den 20 december 2012 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen. Revideringen består bland annat i att ta bort skrivningar som erbjuder studenter att göra verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utomlands samt förändring av programmets uppläggning (kursstruktur). Förändringarna föreslås gälla för studenter som påbörjar sin utbildning höstterminen 2013 och framåt. Föredragande: Handläggaren Jonas Lostelius Förslag till beslut Utbildningsutskottet för utbildning beslutar att revidera utbildningsplan för ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 (GAM01) med avseende på: 1. att under rubriken Verksamhetsförlagd utbildning styrka meningen om att studenten kan erbjudas att göra del av den verksamhetsförlagda utbildningen utomlands, 2. att förändra programmets uppläggning (kursstrukturen) i enlighet med bifogat förslag, 3. att under rubriken Val inom programmet lägga till en mening som rekommenderar studier i aktuellt språkområde om studenten har undervisningsämne engelska, 4. att uppdatera texten under rubriken Samverkan, 5. att under rubriken Internationalisering styrka orden VFU och/eller, samt 6. att därmed fastställa reviderad utbildningsplan att gälla från HT13 och framåt. Delges Utbildningsledare UKK, STC/Antagningen, STC/Examen Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram inom akademin för utbildning, kultur och kommunikation och har beretts vidare vid utbildnings- och forskningssektionen vilket inkluderar avstämning med Studentcentrum. Underlag i ärendet Beslutspromemoria Nu gällande utbildningsplan med föreslagna förändringar 9

10 ÄRENDESAMLING Nr 1:2013 MDH: /13 8 Beslut om revidering av utbildningsplan för ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (GAM02) att gälla från HT13 8 (15) Diarienummer: MDH /11 Handläggare: Jonas Lostelius Utbildningsutskotten har via fakultetsnämnden och rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 24 april 2012) ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har den 20 december 2012 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen. Revideringen består i att ta bort skrivningar som erbjuder studenter att göra verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utomlands, förändra programmets uppläggning (kursstruktur), lägga till text som rekommenderar student med undervisningsämne engelska att eventuella utomlandsstudier förläggs till aktuellt språkområde samt uppdatera text om samverkan. Förändringarna föreslås gälla för studenter som påbörjar sin utbildning höstterminen 2013 och framåt. Föredragande: Handläggaren Jonas Lostelius Förslag till beslut Utbildningsutskottet för utbildning beslutar att revidera utbildningsplan för ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (GAM02) med avseende på: 1. att under rubriken Verksamhetsförlagd utbildning styrka meningen om att studenten kan erbjudas att göra del av den verksamhetsförlagda utbildningen utomlands, 2. att förändra programmets uppläggning (kursstrukturen) i enlighet med bifogat förslag, 3. att under rubriken Val inom programmet lägga till en mening som rekommenderar studier i aktuellt språkområde om studenten har undervisningsämne engelska, 4. att uppdatera texten under rubriken Samverkan, 5. att under rubriken Internationalisering styrka orden VFU och/eller, samt 6. att därmed fastställa reviderad utbildningsplan att gälla från HT13 och framåt. Delges Utbildningsledare UKK, STC/Antagningen, STC/Examen Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram inom akademin för utbildning, kultur och kommunikation och har beretts vidare vid utbildnings- och forskningssektionen vilket inkluderar avstämning med Studentcentrum. Underlag i ärendet Beslutspromemoria Nu gällande utbildningsplan med föreslagna förändringar 10

11 ÄRENDESAMLING Nr 1:2013 MDH: /13 9 Revidering av utbildningsplan för förskollärarprogrammet (GFM01, GFE01, GFV01, GFS01, GFN01, GFA01) att gälla från och med HT13 9 (15) Diarienummer: MDH /11 Handläggare: Jonas Lostelius Utbildningsutskotten har via fakultetsnämnden och rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 24 april 2012) ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Vid sitt sammanträde den 26 maj 2011 fastställde fakultetsnämnden utbildningsplanen för programmet. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har den 29 november 2012 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen. Revideringen består huvudsakligen i att ta bort skrivningar som erbjuder studenter att göra verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utomlands, förändra i programmets uppläggning (kursstruktur), rätta till att det självständiga arbetet ska skrivas på grundnivå och inte på avancerad nivå samt uppdatera text om samverkan. Skälet för att ta bort skrivningar som erbjuder studenten VFU utomlands är att tillämpbara avtal för lärarutbildningen inte längre finns. Föredragande: Handläggaren Jonas Lostelius Förslag till beslut Utbildningsutskottet för utbildning beslutar att revidera utbildningsplan för förskollärarprogrammet (GFM01, GFE01, GFV01, GFS01, GFN01, GFA01) med avseende på att: 1. Under rubriken Verksamhetsförlagd utbildning styrka meningen om att studenten kan erbjudas att göra del av den verksamhetsförlagda utbildningen utomlands. 2. Förändra programmets uppläggning (kursstrukturen) i enlighet med förslag. 3. Rätta texten under rubriken Självständigt arbete avseende nivå för självständiga arbetet. 4. Uppdatera texten under rubriken Samverkan. 5. Under rubriken Internationalisering styrka orden VFU och/eller. 6. Därmed fastställa reviderad utbildningsplan att gälla från HT13 och framåt. Delges Utbildningsledare UKK, STC/Antagningen Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram inom akademin för utbildnings, kultur och kommunikation och har beretts vidare vid utbildnings- och forskningssektionen. Underlag i ärendet Beslutspromemoria Nu gällande utbildningsplan med föreslagna förändringar 11

12 ÄRENDESAMLING Nr 1:2013 MDH: /13 10 Beslut om revidering av utbildningsplan för Masterprogrammet i didaktik (GSL01) att gälla från och med HT13 10 (15) Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Jonas Lostelius Utbildningsutskotten har via fakultetsnämnden och rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 24 april 2012) ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har den 29 november 2012 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen för masterprogrammet i didaktik. Utbildningsplanen har varit föremål för genomgång i programråd. Där har synpunkter uppkommit som innebär ett behov av uppdateringar av en del textavsnitt, borttagande av skrivningar om studietakt samt förtydligande av särskild behörighet. Skälet för borttagande av skrivningar av om studietakt är att om studietakten är inskriven i utbildningsplanen så låses takten redan i utbildningsplanen, vilket är onödigt. Föredragande: Handläggaren Jonas Lostelius Förslag till beslut Utbildningsutskottet för utbildning beslutar att revidera utbildningsplan för Masterprogrammet i didaktik (GSL01) med avseende på att: 1. Uppdatera text under rubrikerna Undervisningsspråk, Innehåll, Val inom programmet, Forskningsbas, Jämlikhet och Studieformer, 2. förtydliga den särskilda behörigheten till Lärarexamen om minst 180 högskolepoäng eller kandidatexamen om minst 180 högskolepoäng med huvudområde utbildningsvetenskap, pedagogik, specialpedagogik, didaktik eller motsvarande varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning i huvudområdet. Alternativt magisterexamen om minst 240 högskolepoäng med huvudområde i ett av lärarutbildningens ämnesområden., 3. förändra programmets uppläggning (kursstrukturen) enligt förslag, samt 4. därmed fastställa reviderad utbildningsplan att gälla från HT13 och framåt. Delges Utbildningsledare UKK, STC/Antagningen, STC/Examen Underlag i ärendet Beslutspromemoria Nu gällande utbildningsplan för Masterprogrammet i didaktik med föreslagna förändringar Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram inkom akademin för utbildning, kultur och kommunikation. Utbildningsplanen för programmet har diskuterats i programråd. Ärendet har beretts vidare vid utbildnings- och forskningssektionen och förslaget till förtydligad särskild behörighet har stämts av med STC/Antagningen. 12

13 ÄRENDESAMLING Nr 1:2013 MDH: /13 11 Revidering av utbildningsplan för speciallärarprogrammet (AUM01) att gälla från och med HT13 11 (15) Diarienummer: MDH /11 Handläggare: Jonas Lostelius Utbildningsutskotten har via fakultetsnämnden och rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 24 april 2012) ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Vid sitt sammanträde den 22 februari 2012 fastställde fakultetsnämnden utbildningsplanen för programmet. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har den 29 november 2012 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen. Revideringen består i att göra marginella justeringar i den procentuella fördelningen mellan urvalsgrupperna till specialiseringen mot utvecklingsstörning samt att uppdatera text under rubriken Samverkan. Föredragande: Handläggaren Jonas Lostelius Förslag till beslut Utbildningsutskottet för utbildning beslutar att revidera utbildningsplan för speciallärarprogrammet (AUM01) med avseende på att: 1. justera fördelningen mellan urvalsgrupperna gällande specialiseringen mot utvecklingsstörning, 2. uppdatera texten under rubriken Samverkan, samt 3. därmed fastställa reviderad utbildningsplan att gälla från HT13 och framåt. Delges Utbildningsledare UKK, STC/Antagningen Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram inom akademin för utbildnings, kultur och kommunikation och har därefter beretts vidare vid utbildnings- och forskningssektionen. Relevanta delar av ärendet (urvalet) har stämts av med STC/Antagningen. Underlag i ärendet Beslutspromemoria Förslag till reviderad utbildningsplan för speciallärarprogrammet 13

14 ÄRENDESAMLING Nr 1:2013 MDH: /13 12 Beslut om revidering av utbildningsplan för Kandidatprogram i språk och humaniora med inriktning kommunikation (HHV20 KOMM) att gälla från och med HT13 12 (15) Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Jonas Lostelius Utbildningsutskotten har via fakultetsnämnden och rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 24 april 2012) ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Vid sitt sammanträde den 17 december 2010 fastställde Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls och vårdvetenskap utbildningsplanen för programmet. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har den 29 november 2012 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen. Revideringen består huvudsakligen i att anpassa utbildningsplanen i enlighet med rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget för där innebörden bland annat är att avveckla verksamheten inom huvudområdena franska och spanska. Större textrevideringar föreslås under rubrikerna Studentmedverkan, Samverkan och Internationalisering samt att en kurs föreslås bytas ut mot en annan. Föredragande: Handläggaren Jonas Lostelius Förslag till beslut Utbildningsutskottet för utbildning beslutar att revidera utbildningsplan för Kandidatprogram i språk och humaniora med inriktning kommunikation (HHV20 KOMM) med avseende på att: 1. genomföra textrevideringar under rubrikerna Innehåll, Val inom programmet, Examen, Studentmedverkan, Samverkan och Internationalisering, 2. ersätta kursen Högskolestudier i ett kommunikationsperspektiv, 7,5 hp med kursen Textkunskap, 7,5 hp, samt 3. därmed fastställa reviderad utbildningsplan att gälla från HT13 och framåt. Delges Utbildningsledare UKK, STC/Antagningen, STC/Examen Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram inom akademin för utbildnings, kultur och kommunikation och har därefter beretts vidare vid utbildnings- och forskningssektionen. Relevanta delar av ärendet har stämts av med STC/Examen. Underlag i ärendet Beslutspromemoria Nu gällande utbildningsplan med föreslagna förändringar 14

15 ÄRENDESAMLING Nr 1:2013 MDH: /13 13 Fastställande av riktlinjer för kursplaner 13 (15) Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Anna-Karin Fornberg I samband med byte av databas för studieinformation, från DSI till Selma, har förslag till nya riktlinjer för kursplaner framtagits. I enlighet med rektors delegation av beslutanderätt har fakultetsnämnden att besluta om riktlinjer för kursplaner. Föredragande: Handläggaren Anna-Karin Fornberg Förslag till beslut Utbildningsskottet för utbildning beslutar att föreslå fakultetsnämnden att fastställa riktlinjer för kursplaner. Ärendets beredning I samband med bytet av databas för studieinformation har förslag till nya riktlinjer för kursplaner framtagits av handläggare på UFO i samarbete med deltagare i projektgruppen för databasbytet. Förslaget till riktlinjer för kursplaner har sänts på remiss till akademierna, studentkåren, rektors kansli, studentcentrum och utbildnings- och forskningssektionen. Synpunkter inkom från alla fyra akademier och har i viss mån beaktats och inarbetats i förslaget. Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare, sektionschef STC, sektionschef UFO, sektionschef KOM, chef REK, STC/antagning, STC/examen, studentkåren. Underlag i ärendet Beslutspromemoria Förslag till riktlinjer för kursplaner 15

16 ÄRENDESAMLING Nr 1:2013 MDH: /13 14 Underlag för beslut om programutbud avseende utbildningar på svenska och på engelska 14 (15) Diarienummer: MDH /12 Handläggare: Jonas Lostelius Fakultetsnämnden har via arbets- och delegationsordning ansvar för att fatta beslut om vilka program som ska ges och med vilka rekryteringsmål (utbudsbeslut). Vid sitt sammanträde den 24 maj 2012 förtydligade fakultetsnämnden vad som ska utgöra underlag för beslutet om utbud. Svårigheter i processen som leder till utbudsbeslutet har varit att det varit mycket underlag och att det varit svårt för ledamöter att greppa vad underlagen verkligen visar. Vid fakultetsnämndens sammanträde den 12 oktober 2012 beslöt fakultetsnämnden att uppdra till utbildningsutskotten och till forskarutbildningsutskottet att vid kommande sammanträden diskutera underlaget för utbudsbeslut på grund och avancerad nivå (för forskarutbildningsutskottet gällde endast att diskutera underlag på avancerad nivå) och att till nämnden i februari 2013 lämna förslag på vilket underlag och vilka analyser som ska ingå i underlaget för utbudsbeslutet som fattas avseende HT14/VT15. Föredragande: Handläggaren Jonas Lostelius Förslag till beslut Utbildningsutskottet för utbildning föreslår fakultetsnämnden besluta: 1. att styrkort med uppgifter om söktryck, jämställdhet, genomströmning och prestationsgrad och analyser som behandlar i vilken utsträckning enskilda programs måluppfyllelse i de olika aspekterna utgör ett av underlagen för utbudsbeslut, 2. att i det fall programutvärderingar görs och innehåller en fråga om studentnöjdhet eller omdöme om utbildningen i sin helhet ska akademierna beredas möjlighet att lämna uppgift om detta i svarsmallen för att om möjligt lyftas in i styrkorten, 3. att arbetsmarknadsrelevans i termer av balans mellan utbud och efterfrågan utgör ett av underlagen, 4. att verksamhetsbalansen och dess fördelning mellan de huvudsakliga campusorterna utgör ett av underlagen, 5. att ge utbildnings- och forskningssektionen i uppdrag att utreda om det är möjligt att på ett rimligt sätt ta fram uppgifter gällande disputationsgraden samt att om möjligt integrera dessa uppgifter i underlaget till fakultetsnämndens utbudsbeslut. Delges Utbildningsledare vid samtliga akademier Ärendets beredning Ärendet har i november/december 2012 diskuterats i utbildningsutskotten och i forskarutbildningsutskottet i november/december Protokollsutdrag från utskotten finns i separat bilaga till ärendet. Efter diskussionerna har ärendet beretts vidare vid utbildnings- och forskningssektionen. Underlag i ärendet Beslutspromemoria Utdrag ur utskottens protokoll 16

17 ÄRENDESAMLING Nr 1:2013 MDH: /13 15 Rapporter 15 (15) A. Utskottsordföranden rapporterar från senaste nämndsammanträdet B. Studentkåren rapporterar C. Branschrepresentanter rapporterar D. Prodekanen rapporterar 17

18 Bilaga 1 till Ärende 4 Sammanträde: # 1:2013 MDH /10 1 (5) Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Användning av och förbättringsförslag gällande högskolans gemensamma kursvärderingssystem Bakgrund Vid sitt sammanträde den 12 oktober 2012 beslutade fakultetsnämnden att uppdra till utbildnings- och forskningssektionen att följa upp användningen av kursvärderingssystemet avseende HT12 samt att analysera och överväga de förslag till förbättringsåtgärder som förts fram i utskotten och i studentkårens inlaga och att återrapportera detta till fakultetsnämnden i februari Även akademierna fick uppdrag som skulle återrapporteras till fakultetsnämnden i februari. Akademierna har tagit emot uppdragen och arbetat in dem i sina verksamhetsplaner med följden att tidpunkten för återrapporteringen behöver skjutas fram till i maj Problemanalys De uppdrag som gavs utbildnings- och forskningssektionen handlade om att: 1. Följa upp användningen av kursvärderingssystemet under HT12. Med detta kan förstås: (i) Att följa upp huruvida akademierna beställer kursvärderingar via kursvärderingssystemet. (ii) I vilken utsträckning sammanställningar av resultaten från kursvärderingssystemet ligger till grund för de kursanalyser som ska göras enligt modellen för kursvärderingssystemet. 2. Analysera och överväga de förslag till förbättringsåtgärder som förts fram i utskotten och i studentkårens inlaga från den 12 september Med detta kan förstås: (i) Förbättra frågeformuläret för kursvärderingar. (ii) Utreda för- och nackdelar med kursvärdering som obligatoriskt kursmoment. (iii) Förbättra information till studenter om att det är möjligt att vidarebefordra e-post från studentmejl till annan e-post. (iv) Utreda möjligheterna för att studenter får e-post med länk till kursutvärdering skickat till en e-postadress som de själva angivit. (v) Utreda möjligheterna att via MDH:s webb presentera sammanställda resultat för kursvärderingar. 18

19 Bilaga 1 till Ärende 4 Faktasammanställning 2 (5) Uppföljning av användningen av kursvärderingssystemet under HT12 I vilken utsträckning kursvärderingssystemet används av akademierna för att beställa kursvärderingar följs bäst upp efter att en termin avslutats. Vid tiden för upprättandet av det här PM:et pågår fortfarande HT12 och det går endast att få fram preliminära siffror över hur många kursvärderingar som beställts hittills under terminen, ytterligare beställningar kan alltså komma att göras. Av tabellen nedan framgår att samtliga akademier använder kursvärderingssystemet. Akademi Kursvärdering HST UKK HVV IDT Framtida HT Pågående HT Slutförda HT Totalt HT Slutförda VT Not. Uppgifter hämtade från respektive akademis underkonto i Netigate den 4 januari De avvikelser som finns mot VT12 kan bero på att samtliga kursvärderingar inte beställts än, vilket är normalt, samt på variationer i antalet kurser mellan terminerna. Det finns i det här läget inget som tyder på att användningen av kursvärderingssystemet avseende beställningar av kursvärderingar skulle avvika negativt från normalläget. För att veta om sammanställningar av resultaten från kursvärderingssystemet ligger till grund för de kursanalyser som ska göras enligt modellen för kursvärderingssystemet behöver det klargöras om akademierna registrerar kursanalyser i enlighet med fastlagd rutin. Enligt rutinen för arkivering så ska registrering av kursanalys i diariet ske i ett samlingsärende per akademi och år. För 2012 har samtliga akademier utom akademi HST lagt upp samlingsärenden för kursanalyser och i dessa finns följande antal kursanalyser registrerade: UKK HVV IDT Not. Sökt den 4 januari 2013 i Accessia med sökord kursanalys i alla serier. Av dessa kursanalyser är ungefär hälften bristfälliga i den meningen att de saknar sammanställning från Netigate och/eller har sparsamma lärarkommentarer. Användningen av kursvärderingssystemet med avseende på i vilken utsträckning sammanställningar från Netigate ligger till grund för kursanalys går inte att besvara på ett meningsfullt sätt eftersom 19

20 Bilaga 1 till Ärende 4 akademierna inte registrerar kursanalyser i diariet i enlighet med fastlagd registreringsrutin. 3 (5) Förslag till förbättringsåtgärder från utskott och studentkår Vad gäller de förslag till förbättringsåtgärder som framkommit i utbildningsutskotten under hösten 2012 och i studentkårens inlaga från den 12 september 2012 så framställs återrapporteringen i tabellform nedan. Revidera det befintliga frågeformuläret för kursvärderingar Utreda för- och nackdelar med att införa kursutvärderingar som ett kursmoment Förbättra information till studenter om att det är möjligt att vidarebefordra e- post från studentmejl till annan e-post En arbetsgrupp med representanter från akademierna, fakultetsnämnden (prodekanen), studentkåren och utbildnings- och forskningssektionen har under vintern arbetat med att ta fram förslag på ett förkortat men bättre anpassat frågebatteri. I dagsläget pågår slutarbete av det nya frågeformuläret och översättning till engelska och implementering bedöms vara nära förestående. Enligt uppgift från högskolans jurist så blir kursutvärderingar om de är obligatoriska juridiskt sett ett examinationsmoment. Examinationsmoment ska i sin tur ge högskolepoäng och även på något sätt svara mot kursens mål, anges i kursplan med mera. Det blir således en stor sak att administrera kursvärderingar som obligatoriska kursmoment. Detta utöver det tveksamma i att tvinga folk till utvärdering och tveksamheter kring värdet av det som framkommer i en obligatorisk utvärdering. Utbildnings- och forskningssektionen och studentkåren har tillsammans med IT-sektionen sett över den information som ges. Åtgärder som har/kommer att genomföras är att IT skickar specifikt e-post till alla studenter med info om att det går att vidarebefordra och hur man gör. IT lägger till en rad i en pamflett om IT-info till studenter samt tydliggör text i IT-guide som riktar sig till studenter. 20

21 Bilaga 1 till Ärende 4 Utreda möjligheterna för att studenter får e-post med länk till kursutvärdering skickat till en e-postadress som de själva angivit Utreda möjligheterna att via webben presentera sammanställda resultat för kursvärderingar, dock ej frisvarskommentarer, under förutsättning att svarsfrekvensen är större än 50 %. Att högskolan tillhandahåller och kommunicerar via en av högskolan tilldelad e-post-adress har flera orsaker och fördelar. Högskolan har kunskap om de servrar som härbärgerar studentmejlen och att de fungerar ändamålsenligt, däremot vet högskolan inget om hur exempelvis en extern server som härbärgerar en annan domän fungerar (eller om den fungerar). Det är också en IT-säkerhetsfråga. Fokus i dagsläget ligger på att förenkla hur studenter får igång sitt konto och att i allmänhet förbättra studentmejlen. Under hösten 2012 har det visat sig att det är möjligt att hämta data från resultatsammanställningarna i Netigate och att detta möjliggör att högskolan med automatik kan presentera sammanställningarna på webben. Ett presentationsvillkor på minst 50 % svarsfrekvens borde vara möjligt att sätta, om det är önskvärt. Den föreliggande planeringen gör gällande att en lösning för e-arkivering kommer att installeras i högskolans system i januari Därefter kan eventuellt beslut om eventuella villkor tillgängliggörandet fattas. Enligt det ursprungliga rektorsbeslutet är det förvaltningschefen som har det myndighetsövergripande ansvaret för kursvärderingssystemet. 4 (5) Konsekvensanalys Fakultetsnämnden har i och med föreliggande avrapportering följt upp användningen av kursvärderingssystemet och ett antal förbättringsförslag. Det arbete som pågår kommer att fortsätta under våren. Om fakultetsnämnden och dess utbildningsutskott även fortsättningsvis tar del av uppgifter och statistik från kursvärderingssystemet upprätthålls efterfrågan på att systemet används och rollen som kvalitetsgranskare fullgörs. 21

22 Bilaga 1 till Ärende 4 Överväganden Fakultetsnämnden och dess utbildningsutskott bör även fortsättningsvis ta del av uppgifter och statistik från kursvärderingssystemet. Utbildningsutskotten kan därtill på detaljnivå granska kursanalyser för kurser som i kursvärderingar får klart lägre omdömen än genomsnittet och när kursanalys saknas eller är bristfällig efterfråga akademins analys av orsakerna till detta. Dessa båda punkter kan anses ligga inom den ordinarie löpande uppföljning som görs eller bör göras inom ramen för kursvärderingssystemet och bedöms inte fordra några omedelbara beslut. 5 (5) Att akademierna inte registrerar kursanalyser i enlighet med fastlagd rutin är bekymmersamt. Inte minst mot bakgrund av att kursanalysen är det kanske viktigaste kvalitetsdrivande momentet i högskolans modell för arbetet med kursvärderingar. Fakultetsnämnden bör framgent vid sidan av regelbundna återrapporter med statistik från kursvärderingssystemet ha fokus på att följa upp akademiernas registrering av kursanalyser och rutinerna för detta. Mot bakgrund av att akademierna redan har i uppdrag att återrapportera bland annat arbetet med kursanalyser och återkoppling av resultat till studenterna bör denna återrapportering avvaktas innan ytterligare beslut fattas. Beredningens förslag till beslut Utbildningsutskotten föreslår fakultetsnämnden att besluta att akademiernas återrapportering avseende arbetet med att få upp svarsfrekvensen, genomföra och tillgängliggöra kursanalyser samt återkoppling av resultat till studenterna skjuts upp till fakultetsnämndens sammanträde i maj Jonas Lostelius Handläggare Utbildnings- och forskningssektionen 22

23 Bilaga 1 till Ärende 5 Sammanträde: # 1:2013 MDH / Besluts-PM Beslutande Utbildningsutskottet för utbildning Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen (GLM01) att gälla från HT12 Bakgrund Fakultetsnämnden har via rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 24 april 2012) ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Fakultetsnämnden får vidaredelegera beslutsfattandet och via beslut i fakultetsnämnden (MDH /11, den 18 januari 2011) har utskotten för grundutbildning mandat att fatta beslut om revidering av utbildningsplaner inom sina respektive områden. Vid sitt sammanträde den 24 november 2011 inrättade fakultetsnämnden Kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen (KPU) och fastställde utbildningsplan för programmet. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har den 20 december 2012 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen för programmet. Problemanalys Revideringen som akademin önskar göra består i att ersätta kursen Examensarbete/utvecklingsarbete och utvärdering, 15 hp med kursen Ämnesdidaktiskt utvärderings- och utvecklingsarbete, 15 hp. Huvudskälet som akademin anför är att den kurs som akademin önskar ge istället bättre stärker studenternas ämnesdidaktiska kunskaper och därmed gör dem bättre rustade för sitt framtida yrkesliv som lärare. Faktasammanställning Förändringarna som föreslås framgår av förslaget till reviderad utbildningsplan. Förändringarna föreslås gälla för studenter som påbörjade sin utbildning höstterminen 2012 och framåt. Utbildningsplaner är föreskrifter och det finns inget förbud mot att ge föreskrifter retroaktiv verkan utöver det förbud som anges i 2 kap. 10 regeringsformen avseende föreskrifter om straff, skatt och avgifter. Beslut med retroaktiv verkan ska dock vara en undantagsföreteelse och vid revideringar av utbildningsplaner som berör studenter som redan har påbörjat sin utbildning är det av extra vikt att ha studenternas bästa för ögonen. Av förordning (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen framgår inte att utbildningen måste innehålla ett självständigt arbete och det är således i grunden möjligt att lägga upp utbildningen utan ett självständigt arbete. Det är emellertid viktigt att de studenter som har påbörjat utbildningsprogrammet utifrån den särskilda 23

24 Bilaga 1 till Ärende 5 behörigheten och programmets upplägg har möjligheter att fullgöra examenskraven för den examen som programmet ska leda fram till. Alternativa lösningar/beslut En alternativ lösning är att inte genomföra revideringen utan att låta programmet fortlöpa enligt nu gällande utbildningsplan. Konsekvensanalys Alternativ 1 revidering av utbildningsplanen Akademins argumentation gör gällande att om utbildningsplanen revideras så kommer utbildningens kvalitet att stärkas. En konsekvens är att det inte kommer att skrivas några regelrätta självständiga arbeten. Teoretiskt kan studenter ha haft förväntningar på att skriva självständiga arbeten i hopp om att få ut en viss inriktning på sin ämneslärarexamen. Akademin måste gissningsvis även ta fram en ny kursplan för den nya kursen, vilket ska vara gjort. Alternativ 2 ingen revidering av utbildningsplanen Studenterna kommer att följa den ursprungliga och nu gällande utbildningsplanen och skriva självständiga arbeten. Eftersom utbildningsplanen är gällande är det rimligt att anta att akademin har planerat för en situation med självständiga arbeten. Överväganden I ärendet finns flera överväganden att göra. Dessa överväganden bör göras mot bakgrund av att revideringar med retroaktiv verkan ska göras med största försiktighet och med studenternas bästa för ögonen. Även om förordningen (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen medger att utbildningen läggs upp utan självständigt arbete så är det inte givet att en revidering av upplägget för studenter som påbörjat utbildningen är godtagbar. Den kompletterande pedagogiska utbildningen kan förenklat sägas leda fram till olika varianter på ämneslärarexamen. För en student som fullgjort kompletterande pedagogisk utbildning krävs att denne inom ramen för kursfordringarna för samtliga varianter av ämneslärarexamen fullgjort minst ett självständigt arbete om 15 hp. Med nu gällande utbildningsplan tillfredsställs detta genom att den särskilda behörigheten ställer krav på fullgjort självständigt arbete om 15 hp. Studenterna ska alltså redan ha med sig minst ett självständigt arbete om 15 hp i bagaget när de påbörjar den kompletterande pedagogiska utbildningen. Den särskilda behörigheten innehåller också krav på att självständigt arbete (examensarbete) ska ingå i de ämnesstudier som ska ingå i ämneslärarexamen. För att erhålla ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan och som omfattar ämnesstudier i två undervisningsämnen samt för att erhålla ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 och som omfattar ämnesstudier i tre undervisningsämnen (eller två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik) krävs att studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst två självständiga arbeten (examensarbete) om minst 15 hp vardera eller ett självständigt arbete om minst 30 hp. Med akademins föreslagna förändringar kan, teoretiskt, studenter som har fullgjort endast ett självständigt arbete och i övrigt 24

25 Bilaga 1 till Ärende 5 uppfyller den särskilda behörigheten och som påbörjat utbildningen och som hoppas erhålla någon av nyss nämnda ämneslärarexamen komma att känna sig berövade på möjligheten att göra självständigt arbete och därmed på möjligheten att erhålla den examen som de enligt den nuvarande utbildningsplanen borde kunna fullgöra kraven för. Ovanstående behöver inte vara ett problem. Det beror dels på vilka förkunskaper nuvarande studenter har, dels på vilka förväntningar nuvarande studenter har. Enligt akademin är studentgruppen positiv till att kursen med examensarbete ersätts med en kurs med Ämnesdidaktiskt utvärderings- och utvecklingsarbete. Studentgruppen har fått information om att de kan få lärarexamen på grundnivå medan långa programmet kan leda till examen på avancerad nivå. Studenterna har fått diskutera sina möjligheter att få utökad behörighet i ytterligare ämne. Ytterligare ett övervägande som behöver göras är i vilken utsträckning den nya kursen passar in i examensmatrisen och bidrar till uppfyllandet av examensmålen. Av de uppdaterade examensmatriserna framgår att samtliga examensmål uppfylls och att den nya kursen bidrar till detta. Beredningens förslag till beslut Utbildningsutskottet för utbildning beslutar att ersätta kursen Examensarbete/utvecklingsarbete och utvärdering, 15 hp med kursen Ämnesdidaktiskt utvärderings- och utvecklingsarbete, 15 hp, att konsekvensändringar ska göras samt att därmed fastställa reviderad utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning (GLM01) att gälla från HT12. Jonas Lostelius Handläggare Utbildnings- och forskningssektionen 25

26 UTBILDNINGSPLAN Bilaga 2 till ärende 5 Sida 1 av 11 Dnr: /11 Programkod: GLM01 Kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen, 90 hp Supplementary programme in Master of Arts in Secondary Education, 90 credits Denna utbildningsplan gäller från och är fastställd av fakultetsnämnden Därefter är den reviderad av utbildningsutskottet för utbildning Den kompletterande pedagogiska utbildningen vänder sig till studerande som vill arbeta i grundskolans årskurs 7-9 eller gymnasieskolan och som tidigare tillägnat sig de ämnesteoretiska kunskaperna i ett, två eller tre undervisningsämnen. De ämnen som är aktuella för antagning är: engelska, matematik, samhällskunskap, svenska och svenska som andraspråk. Kompletterande pedagogisk utbildning syftar till att möta de krav och uppnå de mål som anges i Högskoleförordningen bilaga 2 och SFS 2011:686. Mål För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7-9 ska studenten visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. 26

27 Bilaga 2 till ärende 5 Sida 2 av 11 Dnr: /11 För ämneslärarexamen ska studenten också visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för den verksamhet utbildningen avser och visa kännedom om vuxnas lärande, visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning. Färdighet och förmåga För ämneslärarexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. 27

28 Bilaga 2 till ärende 5 Sida 3 av 11 Dnr: /11 Värderingsförmåga och förhållningssätt För ämneslärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, förutom vid undervisning i engelska. Engelskspråklig litteratur samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma. Särskild behörighet För antagning till kompletterande pedagogisk utbildning 90 hp med inriktning mot arbete i årskurs 7-9 krävs: - Ämnesstudier om minst 90 hp motsvarande ett undervisningsämne i grundskolans årskurs 7-9 varav 15 hp utgörs av ett självständigt arbete (examensarbete). - Ämnesstudierna i undervisningsämnet svenska ska bestå av minst 30 hp studier i svenska språket och minst 30 hp studier i litteraturvetenskap. Ämnesstudier i undervisningsämnet samhällskunskap ska bestå av studier i samhällskunskap alt. 60 hp statsvetenskap samt 30 hp i ett eller flera av ämnena ekonomisk historia, kulturgeografi, nationalekonomi eller sociologi. Ämnesstudier i undervisningsämnet matematik ska bestå av kurser i differential- och integralkalkyl (en variabel), vektoralgebra och geometri samt sannolikhetslära och statistik eller motsvarande. - Dessutom krävs Svenska B och Engelska A. För antagning till kompletterande pedagogisk utbildning 90 hp med inriktning mot arbete i gymnasieskolan krävs: - Ämnesstudier om minst 120 hp motsvarande ett undervisningsämne i gymnasieskolan varav 15 hp utgörs av ett självständigt arbete (examensarbete). - Ämnesstudierna i undervisningsämnet svenska ska bestå av minst 60 hp studier i svenska språket och minst 60 hp studier i litteraturvetenskap. Ämnesstudier i samhällskunskap ska bestå av studier i samhällskunskap alt. 90 hp statsvetenskap, 15 hp nationalekonomi samt 15 hp i ett eller flera av ämnena ekonomisk historia, kulturgeografi eller sociologi. Ämnesstudier i undervisningsämnet matematik ska bestå av kurser i differential- och integralkalkyl (en och flera variabler), komplex 28

29 Bilaga 2 till ärende 5 Sida 4 av 11 Dnr: /11 analys, numeriska metoder, differentialekvationer, linjär algebra, sannolikhetslära och statistik samt diskret matematik eller motsvarande. - Dessutom krävs Svenska B och Engelska A. Observera kravet på självständigt arbete (examensarbete) som ska ingå i de ämnesstudier som ska ingå i ämneslärarexamen. Urval Antal högskolepoäng. Innehåll och struktur Kompletterande pedagogisk utbildning omfattar 90 högskolepoäng och består av följande utbildningsområden: utbildningsvetenskaplig kärna inklusive ämnesdidaktiska studier 60 högskolepoäng, verksamhetsförlagd utbildning 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne, Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras såväl i ämnesdidaktiska studier som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Utbildningsvetenskapliga kärnan Studierna i den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar centrala och generella kunskaper för lärare. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan anknyter till den kommande yrkesutövningen och omfattar 60 högskolepoäng med följande innehåll: skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, läroplansteori och didaktik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygsättning, och utvärdering och utvecklingsarbete, ämnesdidaktik Ämnesdidaktiska studier De ämnesdidaktiska studierna omfattar kurser i skolväsendets ämnen. I den utbildningsvetenskapliga kärnan och i de ämnesdidaktiska studierna behandlas följande didaktiska huvudfrågor: Ämnesspecifika begrepp och begreppsbildning Ämneshistorik och didaktisk forskning med anknytning till ämnet Lektionsplanering utifrån läroplan, kursplaner och andra styrdokument Exempel på olika arbetsformer och ämnesmetodik 29

30 Bilaga 2 till ärende 5 Sida 5 av 11 Dnr: /11 Bedömning av barns/elevers prestationer och utveckling samt betygssättning där det är relevant Utvärdering Studierna knyter an till kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Verksamhetsförlagd utbildning Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar totalt 30 högskolepoäng, varav 15 högskolepoäng är knutna till ämnesstudier och 15 högskolepoäng till den utbildningsvetenskapliga kärnan. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) sker inom relevant ålderskategori och skolform samt i relevanta ämnen/ämnesområden och omfattar följande: Undervisning med eget ansvar under handledning Observationer, intervjuer och enkäter i samband med lektioner, föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i skolans vardag Auskultationer i samband med lektioner, föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i skolans vardag Deltagande i fältskolans allmänna kompetensutveckling/föreläsningar om tillfälle erbjuds Ovanstående punkter av den verksamhetsförlagda utbildningen ska relateras till de progressiva bedömningskriterierna för VFU framskrivna i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. Kurser i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) betygssätts i en tvågradig skala (U och G). Övriga kurser betygssätt i en tregradig skala (U, G, VG). De kurser som ingår i den kompletterande pedagogiska utbildningen illustreras i programtablån och i programschemat finns en detaljerad översikt när kurserna ges. I lärarutbildningen ingår att följa utvecklingen inom ämnena såväl som inom pedagogiskt arbete och skolutveckling generellt. Därför anordnas varje termin ett utbud med föreläsningar kring aktuella forsknings- och utvecklingsfrågor. Detta utbud är öppet för studenter i grundutbildningen och fältskolans lärare. Den längre och avslutande verksamhetsförlagda perioden knyter samman utbildningens alla delar och leder till ett CV i form av en praktisk yrkesteori. Studenten kan erbjudas att göra del av den verksamhetsförlagda utbildningen utomlands. Samverkan med fältskolan För att underlätta att kursinnehållet knyts samman till vad som ska bli en professionell kunskapsbas, ska studenten genom utbildningen ha kontakt med yrkeserfarna handledare i sin fältskola, detta sker genom den verksamhetsförlagda utbildningen, fältstudierna samt fältskolans övriga pedagogiska aktiviteter. Fältstudierna innebär att studenten under sin 30

31 Bilaga 2 till ärende 5 Sida 6 av 11 Dnr: /11 utbildning har kontinuerlig kontakt med fältskolan kring ämnesteori, utbildningsvetenskap och didaktik i syfte att få teori och praktik, praktik och teori att samverka. Samarbetet mellan högskolan och kommun/friskola regleras i ett särskilt avtal. Den verksamhetsförlagda utbildningens mål, syfte och genomförande samt ansvar för bedömning och examination grundas på de progressiva bedömningskriterierna för VFU, formulerade i två lokala styrdokument: Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning och Handbok för verksamhetsförlagd utbildning. För att samverkan med fältskolor ska fungera ska varje student i samband med studiestarten söka sin fältskoleplacering i en särskild databas, VFU-portalen. Genom den kontinuerliga kontakten med verksamheten i skola får studenten tillfälle att fortlöpande delta i lärarutbildarlagets verksamhet. I lärarutbildarlaget utvecklar studenten tillsammans med handledarutbildade lärare en kompetens och ett språk för professionell reflektion och erfarenhetsutbyte. Detta bidrar till att berika förståelsen för yrkets frågor och komplexitet. Anknytningen till skola blir en sammanhållande röd tråd för studenten under hela studietiden. För utformning, innehåll och genomförande av denna funktion ansvarar fältskolan tillsammans med studenten, dels genom fältstudierna, dels genom det gemensamma ansvar fältskolan och studenten har för genomförandet av VFU-kurserna. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras av lärare på högskolan efter samråd med fältskolans handledare, alternativt lärarutbildarlagets kontaktperson, grundat på dokumentationen i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. Student som inte blir godkänd på den verksamhetsförlagda utbildningen ges endast ett ytterligare prövningstillfälle. Självständigt arbete (examensarbete) Ett självständigt arbete ingår och omfattar 15 högskolepoäng. 31

32 Bilaga 2 till ärende 5 Sida 7 av 11 Dnr: /11 Beskrivning av utbildningens innehåll och uppläggning i form av tablå Nedan ges en programöversikt av studiegång och progression för den kompletterande pedagogiska utbildningen, kurserna bör läsas i ordningsföljd enligt tablån nedan. Termin 1 Termin 2 Utbildningsvetenskaplig kärna Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll, 15 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Utveckling och lärande, 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp Bedömning och betygssättning, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Termin 3 Utbildningsvetenskaplig kärna Examensarbete/utvecklingsarbete och utvärdering, 15 hp Ämnesdidaktiskt utvärderings- och utvecklingsarbete, 15 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 3, 15 hp 32

33 Bilaga 2 till ärende 5 Sida 8 av 11 Dnr: /11 Val inom programmet Samtliga kurser inom programmet är obligatoriska och inga valbara kurser ingår. Student på programmet garanteras plats på kurser omfattande 30 högskolepoäng per termin vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier. För att bli antagen till kurser inom program krävs att den studerande uppfyller den särskilda behörigheten som föreskrivs. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan. Värdakademi eller motsvarande Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK). Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att studenten uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 (Master of Arts in Secondary Education with a specialisation in teaching in grades 7-9 of the compulsory school system) - Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (Master of Arts in Secondary Education with a specialisation in teaching in the upper-secondary school) I examensordningen för ämneslärarexamen, HF bil 2 samt SFS 2011:686 redovisas kraven på utbildningens omfattning, mål som ska uppnås samt övriga villkor för utfärdande av examen. Utbildningen ska omfatta en utbildningsvetenskaplig kärna, verksamhetsförlagd utbildning och ämnesstudier till en omfattning som regleras av respektive examen. Utbildningen syftar till att komplettera tidigare tillägnade ämneskunskaper för att studenten ska kunna avlägga ämneslärarexamen. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 och som omfattar ämnesstudier i ett undervisningsämne avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. För examen krävs att 1. studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning, 2. kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 90 högskolepoäng i ett undervisningsämne, och 3. studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 och som omfattar ämnesstudier i två undervisningsämnen avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 225 högskolepoäng. För examen krävs att 1. studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning, 2. kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 135 högskolepoäng i två 33

34 Bilaga 2 till ärende 5 Sida 9 av 11 Dnr: /11 undervisningsämnen, och 3. studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 och som omfattar ämnesstudier i tre undervisningsämnen eller två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik avläggs på avancerad nivå. För examen krävs att studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning. Inom ramen för kursfordringarna ska studenten ha fullgjort minst två självständiga arbeten (examensarbeten) om minst 15 högskolepoäng vardera eller ett självständigt arbete om minst 30 högskolepoäng. För ämnena svenska och samhällskunskap krävs alltid 90 hp i vartdera ämnet. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan och som omfattar ämnesstudier i ett undervisningsämne avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 210 högskolepoäng. För examen krävs att 1. studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning, 2. kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 120 högskolepoäng i ett undervisningsämne, och 3. studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan och som omfattar ämnesstudier i två undervisningsämnen avläggs på avancerad nivå efter att studenten har fullgjort kursfordringar 300 eller 330 högskolepoäng. För examen krävs att 1. studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning, 2. kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 120 högskolepoäng i ett undervisningsämne, och 90 högskolepoäng i ett annat relevant undervisningsämne och 3. studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst två självständiga arbeten (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng vardera eller ett självständigt arbete om minst 30 högskolepoäng. För ämnena svenska och samhällskunskap krävs alltid 120 hp i vartdera ämnet. Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Fakultetsnämnden har tillsammans med utbildningsutskottet för utbildning det övergripande ansvaret för den innehållsliga kvaliteten på forskning, utbildning på forskarnivå samt utbildning på grundnivå och avancerad nivå. 34

35 Bilaga 2 till ärende 5 Sida 10 av 11 Dnr: /11 Systematisk uppföljning och utvärdering sker kontinuerligt inom programmet. Kursvärderingar genomförs efter varje avslutad kurs på respektive akademi. Programmet som helhet utvärderas av studenterna i en programutvärdering där de har möjlighet att framföra sina erfarenheter och synpunkter på programmet. Studentmedverkan Studenterna är genom studentkåren representerade i akademins ledningsråd och akademiråd. I dessa råd diskuteras såväl innehåll i utbildningen som övergripande frågor för akademin. Studentmedverkan förekommer även i fakultetsnämndens sammanträden samt utbildningsutskottets sammanträden. Programmet har en programsamordnare som tillsammans med studievägledare och studenternas linjeförening diskuterar och arbetar med frågor som är av betydelse för programmets kvalitet och utveckling. Forskningsbas Högskolans forskning bedrivs främst inom sex prioriterade inriktningar: Didaktik och interkulturell kommunikation, Inbyggda system, Innovation och produktrealisering, Miljö, energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning samt Hälsa och välfärd. Inom den prioriterade inriktningen Didaktik och interkulturell kommunikation finns fyra kluster som är av speciellt intresse för lärarutbildningen; Barn och unga i skola och samhälle; Matematik, naturvetenskap och teknik med ämnenas didaktik; Svenskämnets och de moderna språkens didaktik; UVK och samhällsorienterade ämnenas didaktik, samt skolans styrning, ledning och utvärdering. Inom värdakademin innebär samverkansmiljön Didaktik och Interkulturell kommunikation en övergripande forskningsstrategi som verkar sammanhållande för olika pedagogiska och didaktiska forskningsmiljöer vid högskolan. Samverkan Den kompletterande pedagogiska utbildningen bedrivs i nära samarbete med kommunerna i Mälardalsregionen. Vid Mälardalens högskola finns RUC Mälardalen, Södermanland och Västmanlands läns regionala utvecklingscentrum för skolutveckling och lärarutbildning. RUC Mälardalen är ett samverkansorgan för förskolans/skolans område som i nära samverkan med utbildningsvetenskapliga nämnden fördjupar samverkan mellan kommuner/friskola och högskolan avseende skolutveckling och forskning. Inom den verksamhetsförlagda utbildningen har ämneslärarprogrammet samarbete med ett stort antal fältskolor i Södermanland, Västmanland och Södertälje kommun. Lärarutbildningen bedriver nära samarbete med avtalskommunerna gällande bland annat dimensionering i avsikt att utbilda lärare som är efterfrågade på arbetsmarknaden. 35

36 Bilaga 2 till ärende 5 Sida 11 av 11 Dnr: /11 Internationalisering Mälardalens högskola har som mål att erbjuda utbildning och forskning med hög internationell standard. Ett av högskolans övergripande mål är att alla studenter ska ha möjlighet till någon form av internationell kontakt eller aktivitet. Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina studier. Internationella möjligheter inom lärarutbildningen är: Minor Fields Studies (MFS), avtalsplats genom Mälardalens högskola och VFU och/eller datainsamling till självständigt arbete utomlands, För mer information kontakta internationaliseringsansvarig på respektive akademi. Information om utlandsstudier finns också på högskolans webbplats. Jämlikhet Lärarutbildningen verkar för en jämställd och jämlik miljö enligt Högskoleverkets och högskolans rekommendationer. Detta innebär att högskolan motverkar diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck och strävar efter likabehandling. Dessa perspektiv genomsyrar även innehåll och undervisning i ämneslärarprogrammet. Genom att själv uppleva ett aktivt jämställdhets- och jämlikhetsarbete utvecklar studenten ett medvetet förhållningssätt kring dessa frågor. Lärarutbildningen strävar efter en jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna. Det innebär att akademin arbetar aktivt med breddad rekrytering. Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer ska bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Mälardalens högskola har regler och anvisningar för vad som gäller vid examination. Dessa finns bland annat tillgängliga via högskolans webbplats. De akademier som är verksamma i lärarutbildningen ansvarar för kvalité, ämnesinnehåll, didaktiskt innehåll, studievägledning och forskningsutveckling inom sitt område. 36

37 Bilaga 3 till ärende 5 Senast reviderad , dessförinnan MDH /11 Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 (efter genomförd kompletterade pedagogisk utbildning) Kunskap och föreståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Självstän digt arbete (examens arbete) visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för den verksamhet utbildningen avser och visa kännedom om vuxnas lärande, visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning. visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, Kursnamn Antal högskolepoäng Nivå Utbildningsvetenskaplig kärna ** ** Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll* 15 G X X X X X X Utveckling och lärande 7,5 G X X X X X X ledarskap 7,5 G X X X X Specialpedagogik 7,5 G X X X X Bedömning och betygssättning 7,5 G X X X Ämnesdidaktiskt utvärderings- och utvecklingsarbete 15 G X X X X Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 G X X X X X X X X X X X X X X Verksamhetsförlagd utbildning 2 7,5 G X X X X X X X X X X X X X X Verksamhetsförlagd utbildning 3 15 A X X X X X X X X X X X X X X visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. * Motsvaras av kurserna "Utbildningens organisation och villkor, demokratins grunder" och "Läroplansteori och allmändidaktik", båda om 7,5 hp, som fanns i examensmatrisen som var en del av underlaget vid inrättandet av ämneslärarprogrammet. ** Kursfordringar för ämneskunskaper (mål 1) och kursfordringar för självständigt arbete uppfylls genom studentens tidigare studier. 37

38 Bilaga 4 till ärende 5 Senast reviderad , dessförinnan MDH /11 Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (efter genomförd kompletterade pedagogisk utbildning) Kunskap och föreståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Självständigt arbete (examensarbe te) Ämne/ Kursnamn Antal högskolepoäng visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för den verksamhet utbildningen avser och visa kännedom om vuxnas lärande, visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning. visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, Nivå Utbildningsvetenskaplig kärna ** ** Utbildningens organisation, uppdrag och 15 G X X X X X X innehåll* Utveckling och lärande 7,5 G X X X X X X Sociala relationer, konflikthantering och 7,5 G X X X X ledarskap Specialpedagogik 7,5 G X X X X Bedömning och betygssättning 7,5 G X X X Ämnesdidaktiskt utvärderings- och 15 G X X X X utvecklingsarbete Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 G X X X X X X X X X X X X X X Verksamhetsförlagd utbildning 2 7,5 G X X X X X X X X X X X X X X Verksamhetsförlagd utbildning 3 15 A X X X X X X X X X X X X X X * Motsvaras av kurserna "Utbildningens organisation och villkor, demokratins grunder" och "Läroplansteori och allmändidaktik", båda om 7,5 hp, som fanns i examensmatrisen som var en del av underlaget vid inrättandet av ämneslärarprogrammet. visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. ** Kursfordringar för ämneskunskaper (mål 1) och kursfordringar för självständigt arbete uppfylls genom studentens tidigare studier. 38

39 Bilaga 1 till ärende 6 Sammanträde: # 1:2013 MDH /11 1 (3) Besluts-PM Beslutande Utbildningsutskottet för utbildning Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen (GLM01) att gälla från HT13 Bakgrund Fakultetsnämnden har via rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 24 april 2012) ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Fakultetsnämnden får vidaredelegera beslutsfattandet och via beslut i fakultetsnämnden (MDH /11, den 18 januari 2011) har utskotten för grundutbildning mandat att fatta beslut om revidering av utbildningsplaner inom sina respektive områden. Vid sitt sammanträde den 24 november 2011 inrättade fakultetsnämnden Kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen (KPU) och fastställde utbildningsplan för programmet. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har den 20 december 2012 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen för programmet. Problemanalys Revideringen består i att förtydliga den särskilda behörigheten, ta bort skrivningar som erbjuder studenter att göra verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utomlands, ersätta kursen Examensarbete/utvecklingsarbete och utvärdering, 15 hp med kursen Ämnesdidaktiskt utvärderings- och utvecklingsarbete, 15 hp, att byta ordning på kurser i termin 2, att uppdatera texten under rubriken Samverkan samt att göra några mindre språkliga justeringar. Huvudskälet för att förtydliga den särskilda behörigheten är att det tidigare varit otydligt vilken omfattning av fullgjorda självständiga arbeten som krävts. Skälet för att ta bort skrivningar som erbjuder studenten VFU utomlands är att tillämpbara avtal för lärarutbildningen inte längre finns. Huvudskälet för att ersätta kursen med examensarbete är att den kurs som akademin önskar ge istället bättre stärker studenternas ämnesdidaktiska kunskaper och därmed gör dem bättre rustade för sitt framtida yrkesliv som lärare. Faktasammanställning Förändringarna som föreslås framgår av förslaget till reviderad utbildningsplan. Förändringarna föreslås gälla för studenter som påbörjar sin utbildning höstterminen 2013 och framåt. 39

40 Bilaga 1 till ärende 6 Alternativa lösningar/beslut En alternativ lösning är att inte genomföra revideringen utan att låta programmet fortlöpa enligt nu gällande utbildningsplan. 2 (3) Konsekvensanalys Alternativ 1 revidering av utbildningsplanen Akademins argumentation gör gällande att revideringen utgör en förbättring och utbildningens kvalitet stärks. Möjligheterna till internationalisering minskar emellertid genom att VFU utomlands inte lyfts fram som det gjorts tidigare. Det kommer inte att skrivas några regelrätta självständiga arbeten och man kan anta att de arbeten som skrivs istället, inte kommer att vara föremål för numera Universitetskanslersämbetets ordinarie kvalitetsgranskning. Akademin måste gissningsvis även ta fram en ny kursplan för den nya kursen. Alternativ 2 ingen revidering av utbildningsplanen Studenterna kommer att följa den ursprungliga och nu gällande utbildningsplanen och kommer därmed att skriva självständiga arbeten. Eftersom inga tillämpbara samarbetsavtal för lärarutbildningen i dagsläget är aktuella riskerar ett icke-beslut att leda till att akademin inte kan leva upp till förväntningarna om VFU som skapas i utbildningsplanen. Överväganden I ärendet finns flera överväganden att göra. Vad gäller förtydligandet av den särskilda behörigheten så är ett förtydligande i sig önskvärt eftersom en otydlig situation riskerar att leda till ouppfyllda förväntningar/förhoppningar eller att kompetenta potentiella sökande undandrar sig för att söka. Med tanke på att lärarutbildningsområdet just nu präglas av flera viktiga nyheter som till exempel nya lärarutbildningar, nya examina och lärarlegitimation är det extra viktigt att löpande inhämta studentsynpunkter och utvärdera hur den exakta utformningen av behörighetskrav och programupplägg ska se ut. Akademin vill ta bort skrivningar som erbjuder studenter att göra verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utomlands. Om det saknas tillämpbara avtal för lärarutbildning och möjligheterna därför inte finns eller är begränsade är det viktigt att utbildningsplanen inte ger en annan förväntan. Förändringen bedöms inte ha betydande negativ påverkan på graden av internationalisering av utbildningen. Ersättandet av kursen Examensarbete/utvecklingsarbete och utvärdering, 15 hp med kursen Ämnesdidaktiskt utvärderings- och utvecklingsarbete, 15 hp bedöms stärka studenternas ämnesdidaktiska kunskaper, vilket fakultetsnämnden tidigare uttryckt varit viktigt. Ett övervägande som behöver göras är i vilken utsträckning den nya kursen passar in i examensmatrisen och bidrar till uppfyllandet av examensmålen. Av de uppdaterade examensmatriserna framgår att samtliga examensmål uppfylls och att den nya kursen bidrar till detta. Beredningens förslag till beslut Utbildningsutskottet för utbildning föreslås besluta att revidera utbildningsplanen för kompletterande pedagogisk utbildning (GLM01) avseende: 1. Den särskilda behörigheten. 40

41 Bilaga 1 till ärende 6 2. Meningen om att studenten kan erbjudas att göra del av den verksamhetsförlagda utbildningen utomlands på sidan 5 stryks. 3. Kursen Examensarbete/utvecklingsarbete och utvärdering, 15 hp i termin tre ersätts med kursen Ämnesdidaktiskt utvärderings- och utvecklingsarbete, 15 hp. 4. Som en konsekvens styrks texten om självständigt arbete på sidan Ordningsföljden på kurserna i termin 2 ändras så att kursen Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap kommer först, därefter kursen Verksamhetsförlagd utbildning 2, därefter kursen Bedömning och betygssättning och därefter kursen Specialpedagogik. 6. Texten under rubriken Samverkan uppdateras. 7. VFU som internationell möjlighet inom lärarutbildningen utgår genom att orden VFU och/eller på sidan 11 stryks. 8. Därmed fastställa reviderad utbildningsplan att gälla från HT13 och framåt. 3 (3) Jonas Lostelius Handläggare Utbildnings- och forskningssektionen 41

42 UTBILDNINGSPLAN Bilaga 2 till ärende 6 Sida 1 av 13 Dnr: /11 Programkod: GLM01 Kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen, 90 hp Supplementary programme in Master of Arts in Secondary Education, 90 credits Denna utbildningsplan gäller från och är fastställd av fakultetsnämnden varpå.den är reviderad av utbildningsutskottet för utbildning Den kompletterande pedagogiska utbildningen vänder sig till studerande som vill arbeta i grundskolans årskurs 7-9 eller gymnasieskolan och som tidigare tillägnat sig de ämnesteoretiska kunskaperna i ett, två eller tre undervisningsämnen. De ämnen som är aktuella för antagning är: engelska, matematik, samhällskunskap, svenska och svenska som andraspråk. Kompletterande pedagogisk utbildning syftar till att möta de krav och uppnå de mål som anges i Högskoleförordningen bilaga 2 och SFS 2011:686. Mål För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7-9 ska studenten visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. 42

43 Bilaga 2 till ärende 6 Sida 2 av 13 Dnr: /11 För ämneslärarexamen ska studenten också visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för den verksamhet utbildningen avser och visa kännedom om vuxnas lärande, visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning. Färdighet och förmåga För ämneslärarexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. 43

44 Bilaga 2 till ärende 6 Sida 3 av 13 Dnr: /11 Värderingsförmåga och förhållningssätt För ämneslärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, förutom vid undervisning i engelska. Engelskspråklig litteratur samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma. Särskild behörighet För antagning till kompletterande pedagogisk utbildning 90 hp med inriktning mot arbete i årskurs 7-9 krävs: - Ämnesstudier om minst 90 hp motsvarande ett undervisningsämne i grundskolans årskurs 7-9 varav 15 hp utgörs av ett självständigt arbete (examensarbete). - Ämnesstudierna i undervisningsämnet svenska ska bestå av minst 30 hp studier i svenska språket och minst 30 hp studier i litteraturvetenskap. Ämnesstudier i undervisningsämnet samhällskunskap ska bestå av studier i samhällskunskap alt. 60 hp statsvetenskap samt 30 hp i ett eller flera av ämnena ekonomisk historia, kulturgeografi, nationalekonomi eller sociologi. Ämnesstudier i undervisningsämnet matematik ska bestå av kurser i differential- och integralkalkyl (en variabel), vektoralgebra och geometri samt sannolikhetslära och statistik eller motsvarande. - Dessutom krävs Svenska B och Engelska A. - Ämnesstudier om minst 90 hp motsvarande ett undervisningsämne i grundskolans årskurs 7-9 varav 15 hp utgörs av ett självständigt arbete (examensarbete). Samtliga kurser ska normalt vara avslutade för att kunna tillgodoräknas. Dessutom krävs Svenska B och Engelska A. För särskilda krav inom ämnesstudierna se nedan. - Ämnesstudier i undervisningsämnet engelska: Kurser i engelska omfattande minst 90 högskolepoäng. Ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng ska ingå. 44

45 Bilaga 2 till ärende 6 Sida 4 av 13 Dnr: /11 - Ämnesstudier i undervisningsämnet svenska: Kurser i svenska språket och litteraturvetenskap omfattande sammanlagt minst 90 högskolepoäng, varav minst 30 högskolepoäng i vardera ämnet. Ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng ska ingå. - Ämnesstudier i undervisningsspråket svenska som andraspråk: Kurser i svenska som andraspråk omfattande minst 90 högskolepoäng. Ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng ska ingå. - Ämnesstudier i undervisningsämnet samhällskunskap: Kurser i samhällskunskap omfattande minst 90 högskolepoäng alternativt minst 60 högskolepoäng statsvetenskap samt minst 30 högskolepoäng i ett eller flera av ämnena ekonomisk historia, kulturgeografi, nationalekonomi, sociologi och företagsekonomi. Ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng ska ingå. - Ämnesstudier i undervisningsämnet matematik: Kurser i matematik omfattande minst 90 högskolepoäng, varav sannolikhetslära och statistik eller motsvarande ingår samt ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng. För antagning till kompletterande pedagogisk utbildning 90 hp med inriktning mot arbete i gymnasieskolan krävs: - Ämnesstudier om minst 120 hp motsvarande ett undervisningsämne i gymnasieskolan varav 15 hp utgörs av ett självständigt arbete (examensarbete). - Ämnesstudierna i undervisningsämnet svenska ska bestå av minst 60 hp studier i svenska språket och minst 60 hp studier i litteraturvetenskap. Ämnesstudier i samhällskunskap ska bestå av studier i samhällskunskap alt. 90 hp statsvetenskap, 15 hp nationalekonomi samt 15 hp i ett eller flera av ämnena ekonomisk historia, kulturgeografi eller sociologi. Ämnesstudier i undervisningsämnet matematik ska bestå av kurser i differential- och integralkalkyl (en och flera variabler), komplex analys, numeriska metoder, differentialekvationer, linjär algebra, sannolikhetslära och statistik samt diskret matematik eller motsvarande. - Dessutom krävs Svenska B och Engelska A. Observera kravet på självständigt arbete (examensarbete) som ska ingå i de ämnesstudier som ska ingå i ämneslärarexamen. - Ämnesstudier om minst 120 hp motsvarande ett undervisningsämne i gymnasieskolan varav 15 hp utgörs av ett självständigt arbete (examensarbete). Samtliga kurser ska normalt vara avslutade för att kunna tillgodoräknas. Dessutom krävs Svenska B och Engelska A. För särskilda krav inom ämnesstudierna se nedan. - Ämnesstudier i undervisningsämnet engelska: Kurser i engelska omfattande minst 120 högskolepoäng. Ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng ska ingå. 45

46 Bilaga 2 till ärende 6 Sida 5 av 13 Dnr: /11 - Ämnesstudier i undervisningsämnet svenska: Kurser i svenska språket och litteraturvetenskap omfattande sammanlagt minst 120 högskolepoäng, varav minst 30 högskolepoäng i vardera ämnet. Ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng ska ingå. - Ämnesstudier i undervisningsämnet svenska som andraspråk: Kurser i svenska som andraspråk omfattande minst 120 högskolepoäng. Ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng ska ingå. - Ämnesstudier i undervisningsämnet samhällskunskap: Kurser i samhällskunskap omfattande minst 120 högskolepoäng alternativt minst 90 högskolepoäng statsvetenskap och minst 15 högskolepoäng nationalekonomi samt minst 15 högskolepoäng i ett eller flera av ämnena ekonomisk historia, kulturgeografi, sociologi, statsvetenskap och företagsekonomi. Ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng ska ingå. - Ämnesstudier i undervisningsämnet matematik: Kurser i matematik omfattande minst 120 högskolepoäng, varav sannolikhetslära och statistik eller motsvarande ingår samt ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng. Urval Antal högskolepoäng. Innehåll och struktur Kompletterande pedagogisk utbildning omfattar 90 högskolepoäng och består av följande utbildningsområden: utbildningsvetenskaplig kärna inklusive ämnesdidaktiska studier 60 högskolepoäng, verksamhetsförlagd utbildning 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne, Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras såväl i ämnesdidaktiska studier som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Utbildningsvetenskapliga kärnan Studierna i den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar centrala och generella kunskaper för lärare. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan anknyter till den kommande yrkesutövningen och omfattar 60 högskolepoäng med följande innehåll: skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, läroplansteori och didaktik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygsättning, och utvärdering och utvecklingsarbete, och 46

47 Bilaga 2 till ärende 6 Sida 6 av 13 Dnr: /11 ämnesdidaktik Ämnesdidaktiska studier De ämnesdidaktiska studierna omfattar kurser i skolväsendets ämnen. I den utbildningsvetenskapliga kärnan och i de ämnesdidaktiska studierna behandlas följande didaktiska huvudfrågor: Ämnesspecifika begrepp och begreppsbildning Ämneshistorik och didaktisk forskning med anknytning till ämnet Lektionsplanering utifrån läroplan, kursplaner och andra styrdokument Exempel på olika arbetsformer och ämnesmetodik Bedömning av barns/elevers prestationer och utveckling samt betygssättning där det är relevant Utvärdering Studierna knyter an till kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Verksamhetsförlagd utbildning Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar totalt 30 högskolepoäng, varav 15 högskolepoäng är knutna till ämnesstudier och 15 högskolepoäng till den utbildningsvetenskapliga kärnan. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) sker inom relevant ålderskategori och skolform samt i relevanta ämnen/ämnesområden och omfattar följande: Undervisning med eget ansvar under handledning Observationer, intervjuer och enkäter i samband med lektioner, föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i skolans vardag Auskultationer i samband med lektioner, föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i skolans vardag Deltagande i fältskolans allmänna kompetensutveckling/föreläsningar om tillfälle erbjuds Ovanstående punkter av den verksamhetsförlagda utbildningen ska relateras till de progressiva bedömningskriterierna för VFU framskrivna i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. Kurser i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) betygssätts i en tvågradig skala (U och G). Övriga kurser betygssätt i en tregradig skala (U, G, VG). De kurser som ingår i den kompletterande pedagogiska utbildningen illustreras i programtablån och i programschemat finns en detaljerad översikt när kurserna ges. I lärarutbildningen ingår att följa utvecklingen inom ämnena såväl som inom pedagogiskt arbete och skolutveckling generellt. Därför anordnas varje termin ett utbud med föreläsningar kring aktuella forsknings- och utvecklingsfrågor. Detta utbud är öppet för studenter i grundutbildningen och fältskolans lärare. 47

48 Bilaga 2 till ärende 6 Sida 7 av 13 Dnr: /11 Den längre och avslutande verksamhetsförlagda perioden knyter samman utbildningens alla delar och leder till ett CV i form av en praktisk yrkesteori. Studenten kan erbjudas att göra del av den verksamhetsförlagda utbildningen utomlands. Samverkan med fältskolan För att underlätta att kursinnehållet knyts samman till vad som ska bli en professionell kunskapsbas, ska studenten genom utbildningen ha kontakt med yrkeserfarna handledare i sin fältskola, detta sker genom den verksamhetsförlagda utbildningen, fältstudierna samt fältskolans övriga pedagogiska aktiviteter. Fältstudierna innebär att studenten under sin utbildning har kontinuerlig kontakt med fältskolan kring ämnesteori, utbildningsvetenskap och didaktik i syfte att få teori och praktik, praktik och teori att samverka. Samarbetet mellan högskolan och kommun/friskola regleras i ett särskilt avtal. Den verksamhetsförlagda utbildningens mål, syfte och genomförande samt ansvar för bedömning och examination grundas på de progressiva bedömningskriterierna för VFU, formulerade i två lokala styrdokument: Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning och Handbok för verksamhetsförlagd utbildning. För att samverkan med fältskolor ska fungera ska varje student i samband med studiestarten söka sin fältskoleplacering i en särskild databas, VFU-portalen. Genom den kontinuerliga kontakten med verksamheten i skola får studenten tillfälle att fortlöpande delta i lärarutbildarlagets verksamhet. I lärarutbildarlaget utvecklar studenten tillsammans med handledarutbildade lärare en kompetens och ett språk för professionell reflektion och erfarenhetsutbyte. Detta bidrar till att berika förståelsen för yrkets frågor och komplexitet. Anknytningen till skola blir en sammanhållande röd tråd för studenten under hela studietiden. För utformning, innehåll och genomförande av denna funktion ansvarar fältskolan tillsammans med studenten, dels genom fältstudierna, dels genom det gemensamma ansvar fältskolan och studenten har för genomförandet av VFU-kurserna. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras av lärare på högskolan efter samråd med fältskolans handledare, alternativt lärarutbildarlagets kontaktperson, grundat på dokumentationen i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. Student som inte blir godkänd på den verksamhetsförlagda utbildningen ges endast ett ytterligare prövningstillfälle. Självständigt arbete (examensarbete) Ett självständigt arbete ingår och omfattar 15 högskolepoäng. 48

49 Bilaga 2 till ärende 6 Sida 8 av 13 Dnr: /11 Beskrivning av utbildningens innehåll och uppläggning i form av tablå Nedan ges en programöversikt av studiegång och progression för den kompletterande pedagogiska utbildningen, kurserna bör läsas i ordningsföljd enligt tablån nedan. Termin 1 Termin 2 Utbildningsvetenskaplig kärna Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll, 15 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Utveckling och lärande, 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Specialpedagogik, 7,5 hp Bedömning och betygssättning, 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Termin 3 Utbildningsvetenskaplig kärna Examensarbete/utvecklingsarbete och utvärdering, 15 hp Ämnesdidaktiskt utvärderings- och utvecklingsarbete, 15 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 3, 15 hp 49

50 Bilaga 2 till ärende 6 Sida 9 av 13 Dnr: /11 Val inom programmet Samtliga kurser inom programmet är obligatoriska och inga valbara kurser ingår. Student på programmet garanteras plats på kurser omfattande 30 högskolepoäng per termin vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier. För att bli antagen till kurser inom program krävs att den studerande uppfyller den särskilda behörigheten som föreskrivs. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan. Värdakademi eller motsvarande Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK). Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att studenten uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 (Master of Arts in Secondary Education with a specialisation in teaching in grades 7-9 of the compulsory school system) - Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (Master of Arts in Secondary Education with a specialisation in teaching in the upper-secondary school) I examensordningen för ämneslärarexamen, HF bil 2 samt SFS 2011:686 redovisas kraven på utbildningens omfattning, mål som ska uppnås samt övriga villkor för utfärdande av examen. Utbildningen ska omfatta en utbildningsvetenskaplig kärna, verksamhetsförlagd utbildning och ämnesstudier till en omfattning som regleras av respektive examen. Utbildningen syftar till att komplettera tidigare tillägnade ämneskunskaper för att studenten ska kunna avlägga ämneslärarexamen. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 och som omfattar ämnesstudier i ett undervisningsämne avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. För examen krävs att 1. studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning, 2. kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 90 högskolepoäng i ett undervisningsämne, och 3. studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 och som omfattar ämnesstudier i två undervisningsämnen avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 225 högskolepoäng. För examen krävs att 1. studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning, 2. kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 135 högskolepoäng i två 50

51 Bilaga 2 till ärende 6 Sida 10 av 13 Dnr: /11 undervisningsämnen, och 3. studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 och som omfattar ämnesstudier i tre undervisningsämnen eller två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik avläggs på avancerad nivå. För examen krävs att studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning. Inom ramen för kursfordringarna ska studenten ha fullgjort minst två självständiga arbeten (examensarbeten) om minst 15 högskolepoäng vardera eller ett självständigt arbete om minst 30 högskolepoäng. För ämnena svenska och samhällskunskap krävs alltid 90 hp i vartdera ämnet. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan och som omfattar ämnesstudier i ett undervisningsämne avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 210 högskolepoäng. För examen krävs att 1. studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning, 2. kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 120 högskolepoäng i ett undervisningsämne, och 3. studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan och som omfattar ämnesstudier i två undervisningsämnen avläggs på avancerad nivå efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 300 eller 330 högskolepoäng. För examen krävs att 1. studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning, 2. kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 120 högskolepoäng i ett undervisningsämne, och 90 högskolepoäng i ett annat relevant undervisningsämne och 3. studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst två självständiga arbeten (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng vardera eller ett självständigt arbete om minst 30 högskolepoäng. För ämnena svenska och samhällskunskap krävs alltid 120 hp i vartdera ämnet. Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Fakultetsnämnden har tillsammans med utbildningsutskottet för utbildning det övergripande ansvaret för den innehållsliga kvaliteten på forskning, utbildning på forskarnivå samt utbildning på grundnivå och avancerad nivå. 51

52 Bilaga 2 till ärende 6 Sida 11 av 13 Dnr: /11 Systematisk uppföljning och utvärdering sker kontinuerligt inom programmet. Kursvärderingar genomförs efter varje avslutad kurs på respektive akademi. Programmet som helhet utvärderas av studenterna i en programutvärdering där de har möjlighet att framföra sina erfarenheter och synpunkter på programmet. Studentmedverkan Studenterna är genom studentkåren representerade i akademins ledningsråd och akademiråd. I dessa råd diskuteras såväl innehåll i utbildningen som övergripande frågor för akademin. Studentmedverkan förekommer även i fakultetsnämndens sammanträden samt utbildningsutskottets sammanträden. Programmet har en programsamordnare som tillsammans med studievägledare och studenternas linjeförening diskuterar och arbetar med frågor som är av betydelse för programmets kvalitet och utveckling. Forskningsbas Högskolans forskning bedrivs främst inom sex prioriterade inriktningar: Didaktik och interkulturell kommunikation, Inbyggda system, Innovation och produktrealisering, Miljö, energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning samt Hälsa och välfärd. Inom den prioriterade inriktningen Didaktik och interkulturell kommunikation finns fyra kluster som är av speciellt intresse för lärarutbildningen; Barn och unga i skola och samhälle; Matematik, naturvetenskap och teknik med ämnenas didaktik; Svenskämnets och de moderna språkens didaktik; UVK och samhällsorienterade ämnenas didaktik, samt skolans styrning, ledning och utvärdering. Inom värdakademin innebär samverkansmiljön Didaktik och Interkulturell kommunikation en övergripande forskningsstrategi som verkar sammanhållande för olika pedagogiska och didaktiska forskningsmiljöer vid högskolan. Samverkan Den kompletterande pedagogiska utbildningen bedrivs i nära samarbete med kommunerna i Mälardalsregionen. Vid Mälardalens högskola finns RUC Mälardalen, Södermanland och Västmanlands läns regionala utvecklingscentrum för skolutveckling och lärarutbildning. RUC Mälardalen är ett samverkansorgan för förskolans/skolans område som i nära samverkan med utbildningsvetenskapliga nämnden fördjupar samverkan mellan kommuner/friskola och högskolan avseende skolutveckling och forskning. Inom den verksamhetsförlagda utbildningen har ämneslärarprogrammet samarbete med ett stort antal fältskolor i Södermanland, Västmanland och Södertälje kommun. Lärarutbildningen bedriver nära samarbete med avtalskommunerna gällande bland annat dimensionering i avsikt att utbilda lärare som är efterfrågade på arbetsmarknaden. 52

53 Bilaga 2 till ärende 6 Sida 12 av 13 Dnr: /11 Programmet bedrivs i nära samarbete med kommunerna i Mälardalsregionen. Vid Mälardalens högskola finns MKL, Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande, ett samarbetsorgan mellan regionens kommuner och högskolan med syfte att arbeta för att alla barn och unga i regionens skolor ska få förutsättningar att nå skolans mål och sin egen fulla potential. Inom detta kompetenscentrum bedrivs praktiknära forskning och forskningsbaserad skolutveckling. Här finns också ett branschråd för frågor om kvalitetsarbete, kompetensförsörjning och kompetensutveckling i regionens skolor. Inom den verksamhetsförlagda utbildningen har programmet samarbete med ett stort antal fältskolor i Södermanland och Västmanland samt kommunerna Enköping, Nacka och Södertälje. Lärarutbildningen bedriver nära samarbete inom ramen för MKL/branschrådet och direkt med avtalskommunerna gällande bland annat dimensionering i avsikt att utbilda lärare som är efterfrågade på arbetsmarknaden. Internationalisering Mälardalens högskola har som mål att erbjuda utbildning och forskning med hög internationell standard. Ett av högskolans övergripande mål är att alla studenter ska ha möjlighet till någon form av internationell kontakt eller aktivitet. Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina studier. Internationella möjligheter inom lärarutbildningen är: Minor Fields Studies (MFS), avtalsplats genom Mälardalens högskola och VFU och/eller ddatainsamling till självständigt arbete utomlands, För mer information kontakta internationaliseringsansvarig på respektive akademi. Information om utlandsstudier finns också på högskolans webbplats. Jämlikhet Lärarutbildningen verkar för en jämställd och jämlik miljö enligt Högskoleverkets och högskolans rekommendationer. Detta innebär att högskolan motverkar diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck och strävar efter likabehandling. Dessa perspektiv genomsyrar även innehåll och undervisning i ämneslärarprogrammet. Genom att själv uppleva ett aktivt jämställdhets- och jämlikhetsarbete utvecklar studenten ett medvetet förhållningssätt kring dessa frågor. Lärarutbildningen strävar efter en jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna. Det innebär att akademin arbetar aktivt med breddad rekrytering. 53

54 Bilaga 2 till ärende 6 Sida 13 av 13 Dnr: /11 Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer ska bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Mälardalens högskola har regler och anvisningar för vad som gäller vid examination. Dessa finns bland annat tillgängliga via högskolans webbplats. De akademier som är verksamma i lärarutbildningen ansvarar för kvalité, ämnesinnehåll, didaktiskt innehåll, studievägledning och forskningsutveckling inom sitt område. 54

55 Bilaga 3 till ärende 6 Senast reviderad , dessförinnan MDH /11 Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 (efter genomförd kompletterade pedagogisk utbildning) Kunskap och föreståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Självstän digt arbete (examen sarbete) visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för den verksamhet utbildningen avser och visa kännedom om vuxnas lärande, visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning. visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, Kursnamn Antal högskolepoäng Nivå Utbildningsvetenskaplig kärna ** ** Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll* 15 G X X X X X X Utveckling och lärande 7,5 G X X X X X X ledarskap 7,5 G X X X X Specialpedagogik 7,5 G X X X X Bedömning och betygssättning 7,5 G X X X Ämnesdidaktiskt utvärderings- och utvecklingsarbete 15 G X X X X Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 G X X X X X X X X X X X X X X Verksamhetsförlagd utbildning 2 7,5 G X X X X X X X X X X X X X X Verksamhetsförlagd utbildning 3 15 A X X X X X X X X X X X X X X visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. * Motsvaras av kurserna "Utbildningens organisation och villkor, demokratins grunder" och "Läroplansteori och allmändidaktik", båda om 7,5 hp, som fanns i examensmatrisen som var en del av underlaget vid inrättandet av ämneslärarprogrammet. ** Kursfordringar för ämneskunskaper (mål 1) och kursfordringar för självständigt arbete uppfylls genom studentens tidigare studier. 55

56 Bilaga 4 till ärende 6 Senast reviderad , dessförinnan MDH /11 Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (efter genomförd kompletterade pedagogisk utbildning) Kunskap och föreståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Självständigt arbete (examensarbet e) Ämne/ Kursnamn Antal högskolepoäng visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för den verksamhet utbildningen avser och visa kännedom om vuxnas lärande, visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning. visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, Nivå Utbildningsvetenskaplig kärna ** ** Utbildningens organisation, uppdrag och 15 G X X X X X X innehåll* Utveckling och lärande 7,5 G X X X X X X Sociala relationer, konflikthantering och 7,5 G X X X X ledarskap Specialpedagogik 7,5 G X X X X Bedömning och betygssättning 7,5 G X X X Ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete och 15 G X X X X utvärdering Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 G X X X X X X X X X X X X X X Verksamhetsförlagd utbildning 2 7,5 G X X X X X X X X X X X X X X Verksamhetsförlagd utbildning 3 15 A X X X X X X X X X X X X X X * Motsvaras av kurserna "Utbildningens organisation och villkor, demokratins grunder" och "Läroplansteori och allmändidaktik", båda om 7,5 hp, som fanns i examensmatrisen som var en del av underlaget vid inrättandet av ämneslärarprogrammet. visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. ** Kursfordringar för ämneskunskaper (mål 1) och kursfordringar för självständigt arbete uppfylls genom studentens tidigare studier. 56

57 Bilaga 1 till Ärende 7 Sammanträde: # 1:2013 MDH /11 1 (3) Besluts-PM Beslutande Utbildningsutskottet för utbildning Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplan för ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 (GAM01) att gälla från HT13 Bakgrund Fakultetsnämnden har via rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 24 april 2012) ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Via beslut i fakultetsnämnden (MDH /11, den 18 januari 2011) har utskotten för grundutbildning mandat att fatta beslut om revidering av utbildningsplaner inom sina respektive områden. Vid sitt sammanträde den 22 februari 2012 fastställde fakultetsnämnden utbildningsplanen för programmet och dekanus har därefter beslutat om revidering den 19 juni Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har den 20 december 2012 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen. Problemanalys Revideringen består i att ta bort skrivningar som erbjuder studenter att göra verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utomlands, förändra programmets uppläggning (kursstruktur), lägga till text som rekommenderar student med undervisningsämne engelska att eventuella utomlandsstudier förläggs till aktuellt språkområde samt uppdatera text om samverkan som innehåller skrivningar om numera avvecklade Regionalt Utvecklingscentrum (RUC) så att texten istället tar upp Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande. Skälet för att ta bort skrivningar som erbjuder studenten VFU utomlands är att tillämpbara avtal för lärarutbildningen inte längre finns. Huvudskälen för att förändra programmets uppläggning (kursstruktur) är att bättre utnyttja samläsningsmöjligheter med andra program samt att synkronisera kursstrukturen (1-30 hp-kurser på höstterminer och hp-kurser på vårterminer) med andra akademier och lärosäten. Förändringarna föreslås gälla för studenter som påbörjar sin utbildning höstterminen 2013 och framåt. Faktasammanställning Förändringarna som föreslås framgår av förslaget till reviderad utbildningsplan. Fakultetsnämnden fastställde den 12 oktober 2012 särskilda behörigheter anpassade efter gymnasiereformen 2011, Gy11/Vux12, och uppdrog då även till utbildnings- och forskningssektionen att uppdatera utbildningsplanerna i enlighet med beslutet. Denna uppdatering görs i samband med revideringen. 57

58 Bilaga 1 till Ärende 7 Alternativa lösningar/beslut En alternativ lösning är att inte genomföra revideringen utan att låta programmet fortlöpa enligt nu gällande utbildningsplan. 2 (3) Konsekvensanalys Alternativ 1 revidering av utbildningsplanen Möjligheterna till internationalisering minskar genom att VFU utomlands inte lyfts fram som det gjorts tidigare. Kursstrukturen förändras så att studenterna inleder programmet med ämnesstudier jämfört med tidigare då man inledde med studier i utbildningsvetenskapliga kärnan. Gissningsvis är studenterna mer motiverade till ämnesstudier och en konsekvens kan bli att fler fortsätter sina studier. En ytterligare konsekvens av förändrad kursstruktur är att tre ingångar förlängs med 15 hp. Alternativ 2 ingen revidering av utbildningsplanen Studenterna kommer att följa den nu gällande utbildningsplanen. Eftersom inga tillämpbara samarbetsavtal för lärarutbildningen i dagsläget är aktuella riskerar ett icke-beslut att leda till att akademin inte kan leva upp till förväntningarna om VFU som skapas i utbildningsplanen. En oförändrad utbildningsplan medför att samläsningsmöjligheterna inte utnyttjas på vad som verkar vara ett optimalt sätt. Överväganden Akademin vill ta bort skrivningar som erbjuder studenter att göra verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utomlands. Om det saknas tillämpbara avtal för lärarutbildning och möjligheterna därför inte finns eller är begränsade är det viktigt att utbildningsplanen inte ger en annan förväntan. Förändringen bedöms inte ha betydande negativ påverkan på graden av internationalisering av utbildningen. Förslaget till förändrad kursstruktur medför flera överväganden. Det första är att det är svårt att göra en definitiv bedömning av om det är bättre eller sämre att börja programmet med ämnesstudier eller med studier i utbildningsvetenskaplig kärna. Det är viktigt att löpande inhämta studentsynpunkter för att hitta det bästa upplägget. Samläsning kan vara gynnsamt för kvaliteten om det möjliggör att studentgrupperna hålls lagom stora. En risk är att långt driven samläsning medför otydlighet kring hur lärstoffet passar in i det aktuella programmet. Att flera ingångar förlängs med 15 hp kan medföra nackdelar som ineffektivitet (högskolan erbjuder en längre utbildning än vad som behövs) och att ingångarna framstår som mindre attraktiva sökalternativ. Det är emellertid svårt att avgöra om effekterna av samläsning uppväger förlängda utbildningar. Beredningens förslag till beslut Utbildningsutskottet för utbildning föreslås besluta att revidera utbildningsplan för ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 (GAM01) i enlighet med nedanstående: 1. Under rubriken Verksamhetsförlagd utbildning styrka meningen om att studenten kan erbjudas att göra del av den verksamhetsförlagda utbildningen utomlands. 2. Förändra programmets uppläggning (kursstrukturen) i enlighet med förslag. 58

59 Bilaga 1 till Ärende 7 3. Under rubriken Val inom programmet lägga till en mening som rekommenderar studier i aktuellt språkområde om studenten har undervisningsämne engelska. 4. Uppdatera texten under rubriken Samverkan. 5. Under rubriken Internationalisering styrka orden VFU och/eller. 6. Därmed fastställa reviderad utbildningsplan att gälla från HT13 och framåt. 3 (3) 59

60 Bilaga 2 till Ärende 7 Utbildningsplan Sida 1 av Dnr: MDH /11 Programkod: GAM01 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, 270 högskolepoäng Secondary Education Programme with a specialisation in teaching in grades 7-9 of the compulsory school, 270 credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden och ddärefter reviderad av dekanus och av utbildningsutskottet för utbildning Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 vänder sig till studerande som vill arbeta i grundskolans årskurs 7-9. Den studerande kan välja mellan ett antal olika ämneskombinationer som erbjuds. Genom teoretiska och verksamhetsförlagda studier ska studenten tillägna sig kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att förverkliga skolans mål samt medverka till utveckling av verksamheten. Mål För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. För att uppnå ämneslärarexamen gäller de allmänna målen i 1 kap. 8 i Högskolelagen. Därutöver gäller de nationellt fastställda målen för ämneslärarexamen angivna nedan under denna rubrik (Högskoleförordningen 1993:100, bilaga 2). Kunskap och förståelse För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7 9 ska studenten visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen ska studenten också visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för den verksamhet utbildningen avser och visa kännedom om vuxnas lärande, visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och 60

61 Bilaga 2 till Ärende 7 Sida 2 av 14 Dnr: MDH /11 Programkod: GAM01 visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning. Färdighet och förmåga För ämneslärarexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För ämneslärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, förutom vid undervisning i engelska. Engelskspråklig litteratur/samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma. 61

62 Bilaga 2 till Ärende 7 Sida 3 av 14 Dnr: MDH /11 Programkod: GAM01 Särskild behörighet Områdesbehörighet 6c: En B, Sh A. Utöver dessa behörighetskurser gäller följande behörighetskurser beroende på val av undervisningsämne: Behörighetskurs för undervisningsämnet Matematik Ma D Behörighetskurs för undervisningsämnet Moderna språk Aktuellt språk steg 3 Behörighetskurser för undervisningsämnet Samhällskunskap Ma B, Sh B Ämneskombination: Engelska/Matematik/Svenska som andraspråk Engelska B, Samhällskunskap A, Matematik D (områdesbehörighet 6c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Matematik 4 (områdesbehörighet 6c). Ämneskombination: Matematik/Engelska/Svenska som andraspråk Engelska B, Samhällskunskap A, Matematik D (områdesbehörighet 6c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Matematik 4 (områdesbehörighet 6c). Ämneskombination: Svenska/Engelska/Svenska som andraspråk Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6c). Ämneskombination: Svenska/Samhällskunskap Engelska B, Samhällskunskap B, Matematik B (områdesbehörighet 6c) eller Samhällskunskap 2, Matematik 2a/2b/2c (områdesbehörighet A6c). Urval Betygsurval 60 %, provurval 40 % tillämpas. Innehåll och struktur Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 omfattar minst 270 högskolepoäng och består av följande utbildningsområden: utbildningsvetenskaplig kärna 60 högskolepoäng, ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan omfattande minst 150 högskolepoäng i tre ämnen, verksamhetsförlagd utbildning 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne, samt två självständiga arbeten (examensarbeten) om vardera minst 15 högskolepoäng. Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras såväl i ämnesstudierna som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Utbildningsvetenskapliga kärnan 62

63 Bilaga 2 till Ärende 7 Sida 4 av 14 Dnr: MDH /11 Programkod: GAM01 Studierna i den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar centrala och generella kunskaper för lärare. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan anknyter till den kommande yrkesutövningen och omfattar 60 högskolepoäng med följande innehåll: skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygsättning, och utvärdering och utvecklingsarbete. 63

64 Bilaga 2 till Ärende 7 Sida 5 av 14 Dnr: MDH /11 Programkod: GAM01 Ämnes- och ämnesdidaktiska studier De ämnes- och ämnesdidaktiska studierna omfattar kurser i skolväsendets ämnen. För grundskolans årskurs 7-9 ( högskolepoäng) erbjuds följande ämnen: Engelska Matematik (inriktningar där detta ämne ingår är inställda för program som startar HT12) Samhällskunskap Svenska Svenska som andraspråk För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 ska de ämnesoch ämnesdidaktiska studier omfatta ämnesstudier i tre undervisningsämnen. Utbildningen ska omfatta minst en fördjupning om 90 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde. För varje övrigt i examen ingående ämne krävs minst 45 högskolepoäng. För svenska och samhällskunskap krävs alltid 90 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. I den utbildningsvetenskapliga kärnan och i ämnesstudierna ingår bearbetning av didaktiska frågor. Följande didaktiska huvudfrågor behandlas: Ämnesspecifika begrepp och begreppsbildning Ämneshistorik och didaktisk forskning med anknytning till ämnet Lektionsplanering utifrån läroplan, kursplaner och andra styrdokument Exempel på olika arbetsformer och ämnesmetodik Bedömning av barns/elevers prestationer och utveckling samt betygssättning där det är relevant Utvärdering Studierna i området/ämnet knyter an till kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Verksamhetsförlagd utbildning Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar totalt 30 högskolepoäng, varav 15 högskolepoäng är knutna till ämnesstudier och 15 högskolepoäng till den utbildningsvetenskapliga kärnan. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) sker inom relevant ålderskategori och skolform samt i relevanta ämnen/ämnesområden och omfattar följande: Undervisning med eget ansvar under handledning Observationer, intervjuer och enkäter i samband med lektioner, föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i förskolans/skolans vardag Auskultationer i samband med lektioner, föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i skolans vardag Deltagande i fältskolans allmänna kompetensutveckling/föreläsningar om tillfälle erbjuds Ovanstående punkter av den verksamhetsförlagda utbildningen ska relateras till de progressiva bedömningskriterierna för VFU framskrivna i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. 64

65 Bilaga 2 till Ärende 7 Sida 6 av 14 Dnr: MDH /11 Programkod: GAM01 Kurser i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) betygssätts i en tvågradig skala (U och G). Övriga kurser betygssätt i en tregradig skala (U, G, VG). De kurser som ingår i ämneslärarprogrammet illustreras i programtablån och i programschemat finns en detaljerad översikt när kurserna ges. I lärarutbildningen ingår att följa utvecklingen inom ämnena såväl som inom pedagogiskt arbete och skolutveckling generellt. Därför anordnas varje termin ett utbud med föreläsningar kring aktuella forsknings- och utvecklingsfrågor. Detta utbud är öppet för studenter i grundutbildningen och fältskolans lärare. Den längre och avslutande verksamhetsförlagda perioden knyter samman utbildningens alla delar och leder till ett CV i form av en praktisk yrkesteori. Studenten kan erbjudas att göra del av den verksamhetsförlagda utbildningen utomlands. Samverkan med fältskolan För att underlätta att kursinnehållet knyts samman till vad som ska bli en professionell kunskapsbas, ska studenten genom hela utbildningen ha kontakt med yrkeserfarna handledare i sin fältskola, detta sker genom den verksamhetsförlagda utbildningen, fältstudierna samt fältskolans övriga pedagogiska aktiviteter. Fältstudierna innebär att studenten under hela sin utbildning har kontinuerlig kontakt med fältskolan kring ämnesteori, utbildningsvetenskap och didaktik i syfte att få teori och praktik, praktik och teori att samverka. Samarbetet mellan högskolan och kommun/friskola regleras i ett särskilt avtal. Den verksamhetsförlagda utbildningens mål, syfte och genomförande samt ansvar för bedömning och examination grundas på de progressiva bedömningskriterierna för VFU, formulerade i två lokala styrdokument: Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning och Handbok för verksamhetsförlagd utbildning. För att samverkan med fältskolor ska fungera ska varje student i samband med studiestarten söka sin fältskoleplacering i en särskild databas, VFU-portalen. Genom den kontinuerliga kontakten med verksamheten i skola får studenten tillfälle att fortlöpande delta i lärarutbildarlagets verksamhet. I lärarutbildarlaget utvecklar studenten tillsammans med handledarutbildade lärare en kompetens och ett språk för professionell reflektion och erfarenhetsutbyte. Detta bidrar till att berika förståelsen för yrkets frågor och komplexitet. Anknytningen till förskola/skola blir en sammanhållande röd tråd för studenten under hela studietiden. För utformning, innehåll och genomförande av denna funktion ansvarar fältskolan tillsammans med studenten, dels genom fältstudierna, dels genom det gemensamma ansvar fältskolan och studenten har för genomförandet av VFU-kurserna. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras av lärare på högskolan efter samråd med fältskolans handledare, alternativt lärarutbildarlagets kontaktperson, grundat på dokumentationen i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. Student som inte blir godkänd på den verksamhetsförlagda utbildningen ges endast ett ytterligare prövningstillfälle. 65

66 Bilaga 2 till Ärende 7 Sida 7 av 14 Dnr: MDH /11 Programkod: GAM01 Självständigt arbete (examensarbete) Det självständiga arbetet ger studenten möjlighet att knyta samman utbildningens olika delar: studier i den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnesstudier samt verksamhetsförlagda studier. Det självständiga arbetet i ämneslärarprogrammet inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 omfattar två självständiga arbeten om 15 högskolepoäng vardera. De självständiga arbetena genomförs inom ramen för de ämnesstudier som fördjupas till 90 högskolepoäng. 66

67 Bilaga 2 till Ärende 7 Sida 8 av 14 Dnr: MDH /11 Programkod: GAM01 Beskrivning av utbildningens innehåll och uppläggning i form av tablå Nedan ges en programöversikt av studiegång och progression för ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, kurserna bör läsas i ordningsföljd enligt tablån nedan. Möjliga äämneskombinationer 270 hp Svenska 90 hp/engelska 45 hp/svenska som andraspråk 45 hp (285 hp) Svenska 90 hp/samhällskunskap 90 hp (270 hp) Termin 1 Termin 2 Utbildningsvetenskaplig kärna Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll (ämneslärare 7-9), 15 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Utveckling och lärande, 7,5 hp Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Svenska Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Svenska Utbildningsvetenskaplig kärna Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll (ämneslärare 7-9), 15 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Utveckling och lärande, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Ämnesstudier ämne 12, 30 hp Svenska Engelska respektive Samhällskunskap Utbildningsvetenskaplig kärna Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, 7,5 hp Utvecklingsarbete och utvärdering, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Engelska respektive Samhällskunskap Termin 5 Termin 6 Ämnesstudier ämne 3, 30 hp Svenska som andraspråk Utbildningsvetenskaplig kärna Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap 7,5 hp Ämnesstudier ämne 3 respektive ämne 2, 30 hp Engelska Svenska som andraspråk respektive Samhällskunskap Verksamhetsförlagd utbildning 67

68 Bilaga 2 till Ärende 7 Sida 9 av 14 Dnr: MDH /11 Programkod: GAM01 Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Bedömning och betygssättning, 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp Termin 7 Termin 8 Ämnesstudier ämne 21, hp Engelska Svenska Ämnesstudier ämne 3, 15 hp Svenska som andraspråk Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Svenska, två självständiga arbeten (examensarbete) om vardera 15 hp ingår Utbildningsvetenskaplig kärna Utvecklingsarbete och utvärdering, 7,5 hp Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 3 (avancerad nivå), 15 hp Termin 9 Termin 10 Utbildningsvetenskaplig kärna Bedömning och betygssättning, 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp Ämnesstudier ämne 3 Svenska som andraspråk, 15 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 3 (avancerad nivå), 15 hp Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Svenska, 30 hp varav två självständiga arbeten (examensarbete) om vardera 15 hp ingår 68

69 Bilaga 2 till Ärende 7 Sida 10 av 14 Dnr: MDH /11 Programkod: GAM01 Möjliga äämneskombinationer 270 hp Svenska 90 hp/samhällskunskap 90 hp Engelska 90 hp/matematik 45 hp/svenska som andraspråk 45 hp (285 hp) Matematik 90 hp/engelska 45 hp/svenska som andraspråk 45 hp (285 hp) Termin 1 Termin 2 Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Engelska respektive Matematik Utbildningsvetenskaplig kärna Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll (ämneslärare 7-9), 15 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Utveckling och lärande, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Matematik respektive Engelska Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Matematik respektive Engelska Termin 5 Termin 6 Utbildningsvetenskaplig kärna Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, 7,5 hp Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Engelska respektive Matematik Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Bedömning och betygssättning, 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp Termin 7 Termin 8 Ämnesstudier ämne 3, 30 hp Svenska som andraspråk Utbildningsvetenskaplig kärna Utvecklingsarbete och utvärdering, 7,5 hp Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 3 (avancerad nivå), 15 hp Termin 9 Termin 10 Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Engelska respektive Matematik, varav två självständiga arbeten (examensarbete) om vardera 15 hp ingår Ämnesstudier ämne 3, 15 hp Svenska som andraspråk 69

70 Bilaga 2 till Ärende 7 Sida 11 av 14 Dnr: MDH /11 Programkod: GAM01 Val inom programmet För student antagen till ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolan årskurs 7-9 gäller obligatoriska studier enligt programtablå. För student med undervisningsämne engelska rekommenderas eventuella utlandsstudier i aktuellt språkområde. Student på programmet garanteras plats på kurser omfattande 30 högskolepoäng per termin vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier. För att bli antagen till kurser inom program krävs att den studerande uppfyller den särskilda behörigheten som föreskrivs. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan. Värdakademi eller motsvarande Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK). Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att studenten uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, 270 högskolepoäng (Master of Arts in Secondary Education with a specialisation in teaching in grades 7-9 of the compulsory school system, 270 credits) För ämneslärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller minst två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen. För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne. För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 195 högskolepoäng och ämnesstudier i tre undervisningsämnen. När två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik ingår i utbildningen omfattar examen ämnesstudier endast i dessa två undervisningsämnen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska omfatta minst en fördjupning om 90 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde. För varje övrigt i examen ingående ämne krävs minst 45 högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 90 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. 70

71 Bilaga 2 till Ärende 7 Sida 12 av 14 Dnr: MDH /11 Programkod: GAM01 Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Fakultetsnämnden har tillsammans med utbildningsutskottet för utbildning det övergripande ansvaret för den innehållsliga kvaliteten på forskning, utbildning på forskarnivå samt utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Systematisk uppföljning och utvärdering sker kontinuerligt inom programmet. Kursvärderingar genomförs efter varje avslutad kurs på respektive akademi. Programmet som helhet utvärderas av studenterna i en programutvärdering där de har möjlighet att framföra sina erfarenheter och synpunkter på programmet. Studentmedverkan Studenterna är genom studentkåren representerade i akademins ledningsråd och akademiråd. I dessa råd diskuteras såväl innehåll i utbildningen som övergripande frågor för akademin. Studentmedverkan förekommer även i fakultetsnämndens sammanträden samt utbildningsutskottets sammanträden. Programmet har en programsamordnare som tillsammans med studievägledare och studenternas linjeförening diskuterar och arbetar med frågor som är av betydelse för programmets kvalitet och utveckling. Forskningsbas Högskolans forskning bedrivs främst inom sex prioriterade inriktningar: Didaktik och interkulturell kommunikation, Inbyggda system, Innovation och produktrealisering, Miljö, energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning samt Hälsa och välfärd. Inom den prioriterade inriktningen Didaktik och interkulturell kommunikation finns fyra kluster som är av speciellt intresse för lärarutbildningen; Barn och unga i skola och samhälle; Matematik, naturvetenskap och teknik med ämnenas didaktik; Svenskämnets och de moderna språkens didaktik; UVK och samhällsorienterade ämnenas didaktik, samt skolans styrning, ledning och utvärdering. Inom värdakademin innebär samverkansmiljön Didaktik och Interkulturell kommunikation en övergripande forskningsstrategi som verkar sammanhållande för olika pedagogiska och didaktiska forskningsmiljöer vid högskolan. Samverkan Ämneslärarprogrammet bedrivs i nära samarbete med kommunerna i Mälardalsregionen. Vid Mälardalens högskola finns RUC Mälardalen, Södermanland och Västmanlands läns regionala utvecklingscentrum för skolutveckling och lärarutbildning. RUC Mälardalen är ett samverkansorgan för förskolans/skolans område som i nära samverkan med utbildningsvetenskapliga nämnden fördjupar samverkan mellan kommuner/friskola och högskolan avseende skolutveckling och forskning. Inom den verksamhetsförlagda utbildningen har ämneslärarprogrammet samarbete med ett stort antal fältskolor i Södermanland, Västmanland och Södertälje kommun. 71

72 Bilaga 2 till Ärende 7 Sida 13 av 14 Dnr: MDH /11 Programkod: GAM01 Lärarutbildningen bedriver nära samarbete med avtalskommunerna gällande bland annat dimensionering i avsikt att utbilda lärare som är efterfrågade på arbetsmarknaden. Programmet bedrivs i nära samarbete med kommunerna i Mälardalsregionen. Vid Mälardalens högskola finns MKL, Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande, ett samarbetsorgan mellan regionens kommuner och högskolan med syfte att arbeta för att alla barn och unga i regionens skolor ska få förutsättningar att nå skolans mål och sin egen fulla potential. Inom detta kompetenscentrum bedrivs praktiknära forskning och forskningsbaserad skolutveckling. Här finns också ett branschråd för frågor om kvalitetsarbete, kompetensförsörjning och kompetensutveckling i regionens skolor. Inom den verksamhetsförlagda utbildningen har programmet samarbete med ett stort antal fältskolor i Södermanland och Västmanland samt kommunerna Enköping, Nacka och Södertälje. Lärarutbildningen bedriver nära samarbete inom ramen för MKL/branschrådet och direkt med avtalskommunerna gällande bland annat dimensionering i avsikt att utbilda lärare som är efterfrågade på arbetsmarknaden. Internationalisering Mälardalens högskola har som mål att erbjuda utbildning och forskning med hög internationell standard. Ett av högskolans övergripande mål är att alla studenter ska ha möjlighet till någon form av internationell kontakt eller aktivitet. Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina studier. Internationella möjligheter inom lärarutbildningen är: Minor Fields Studies (MFS), avtalsplats genom Mälardalens högskola och VFU och/eller ddatainsamling till självständigt arbete utomlands, För mer information kontakta internationaliseringsansvarig på respektive akademi. Information om utlandsstudier finns också på högskolans webbplats. Jämlikhet Ämneslärarprogrammet verkar för en jämställd och jämlik miljö enligt Högskoleverkets och högskolans rekommendationer. Detta innebär att högskolan motverkar diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck och strävar efter likabehandling. Dessa perspektiv genomsyrar även innehåll och undervisning i ämneslärarprogrammet. Genom att själv uppleva ett aktivt jämställdhets- och jämlikhetsarbete utvecklar studenten ett medvetet förhållningssätt kring dessa frågor. Lärarutbildningen strävar efter en jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna. Det innebär att akademin arbetar aktivt med breddad rekrytering. 72

73 Bilaga 2 till Ärende 7 Sida 14 av 14 Dnr: MDH /11 Programkod: GAM01 Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer ska bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Mälardalens högskola har regler och anvisningar för vad som gäller vid examination. Dessa finns bland annat tillgängliga via högskolans webbplats. De akademier som är verksamma i lärarutbildningen ansvarar för kvalité, ämnesinnehåll, didaktiskt innehåll, studievägledning och forskningsutveckling inom sitt område. 73

74 Bilaga 1 till Ärende 8 Sammanträde: # 1:2013 MDH /11 1 (3) Besluts-PM Beslutande Utbildningsutskottet för utbildning Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplan för ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (GAM02) att gälla från HT13 Bakgrund Fakultetsnämnden har via rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 24 april 2012) ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Via beslut i fakultetsnämnden (MDH /11, den 18 januari 2011) har utskotten för grundutbildning mandat att fatta beslut om revidering av utbildningsplaner inom sina respektive områden. Vid sitt sammanträde den 22 februari 2012 fastställde fakultetsnämnden utbildningsplanen för programmet och dekanus har därefter beslutat om revidering den 19 juni Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har den 20 december 2012 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen. Problemanalys Revideringen består i att ta bort skrivningar som erbjuder studenter att göra verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utomlands, förändra programmets uppläggning (kursstruktur), lägga till text som rekommenderar student med undervisningsämne engelska att eventuella utomlandsstudier förläggs till aktuellt språkområde samt uppdatera text om samverkan som innehåller skrivningar om numera avvecklade Regionalt Utvecklingscentrum (RUC) så att texten istället tar upp Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande. Skälet för att ta bort skrivningar som erbjuder studenten VFU utomlands är att tillämpbara avtal för lärarutbildningen inte längre finns. Huvudskälen för att förändra programmets uppläggning (kursstruktur) är att bättre utnyttja samläsningsmöjligheter med andra program samt att synkronisera kursstrukturen (1-30 hp-kurser på höstterminer och hp-kurser på vårterminer) med andra akademier och lärosäten. Förändringarna föreslås gälla för studenter som påbörjar sin utbildning höstterminen 2013 och framåt. Faktasammanställning Förändringarna som föreslås framgår av förslaget till reviderad utbildningsplan. Fakultetsnämnden fastställde den 12 oktober 2012 särskilda behörigheter anpassade efter gymnasiereformen 2011, Gy11/Vux12, och uppdrog då även till utbildnings- och forskningssektionen att uppdatera utbildningsplanerna i enlighet med beslutet. Denna uppdatering görs i samband med revideringen. 74

75 Bilaga 1 till Ärende 8 Alternativa lösningar/beslut En alternativ lösning är att inte genomföra revideringen utan att låta programmet fortlöpa enligt nu gällande utbildningsplan. 2 (3) Konsekvensanalys Alternativ 1 revidering av utbildningsplanen Möjligheterna till internationalisering minskar genom att VFU utomlands inte lyfts fram som det gjorts tidigare. Kursstrukturen förändras så att studenterna inleder programmet med ämnesstudier jämfört med tidigare då man inledde med studier i utbildningsvetenskapliga kärnan. En bedömning är att studenterna är mer motiverade till ämnesstudier och en konsekvens kan bli att fler fortsätter sina studier. Alternativ 2 ingen revidering av utbildningsplanen Studenterna kommer att följa den nu gällande utbildningsplanen. Eftersom inga tillämpbara samarbetsavtal för lärarutbildningen i dagsläget är aktuella riskerar ett icke-beslut att leda till att akademin inte kan leva upp till förväntningarna om VFU som skapas i utbildningsplanen. En oförändrad utbildningsplan medför att samläsningsmöjligheterna inte utnyttjas på vad som verkar vara ett optimalt sätt. Överväganden Akademin vill ta bort skrivningar som erbjuder studenter att göra verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utomlands. Om det saknas tillämpbara avtal för lärarutbildning och möjligheterna därför inte finns eller är begränsade är det viktigt att utbildningsplanen inte ger en annan förväntan. Förändringen bedöms inte ha betydande negativ påverkan på graden av internationalisering av utbildningen. Förslaget till förändrad kursstruktur medför flera överväganden. Det första är att det är svårt att göra en definitiv bedömning av om det är bättre eller sämre att börja programmet med ämnesstudier eller med studier i utbildningsvetenskaplig kärna. Det är viktigt att löpande inhämta studentsynpunkter för att hitta det bästa upplägget. Samläsning kan vara gynnsamt för kvaliteten om det möjliggör att studentgrupperna hålls lagom stora. En risk med långt driven samläsning kan vara otydlighet kring hur lärstoffet passar in i det aktuella programmet. Beredningens förslag till beslut Utbildningsutskottet för utbildning föreslås besluta att revidera utbildningsplan för ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (GAM02) i enlighet med nedanstående: 1. Under rubriken Verksamhetsförlagd utbildning styrka meningen om att studenten kan erbjudas att göra del av den verksamhetsförlagda utbildningen utomlands. 2. Förändra programmets uppläggning (kursstrukturen) i enlighet med förslaget. 3. Under rubriken Val inom programmet lägga till en mening som rekommenderar studier i aktuellt språkområde om studenten har undervisningsämne engelska. 4. Uppdatera texten under rubriken Samverkan. 5. Under rubriken Internationalisering styrka orden VFU och/eller. 75

76 Bilaga 1 till Ärende 8 6. Därmed fastställa reviderad utbildningsplan att gälla från HT13 och framåt. 3 (3) 76

77 Bilaga 2 till Ärende 8 Utbildningsplan Sida 1 av Dnr: MDH /11 Programkod: GAM02 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 300/330 högskolepoäng Secondary Education Programme with a specialisation in teaching in the upper-secondary school, credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden och ddärefter är den reviderad av dekanus och därefter av utbildningsutskottet för utbildning Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan vänder sig till studerande som vill arbeta i gymnasieskolan. Den studerande kan välja mellan ett antal olika ämneskombinationer som erbjuds. Genom teoretiska och verksamhetsförlagda studier ska studenten tillägna sig kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att förverkliga gymnasieskolans mål samt medverka till utveckling av verksamheten. Mål För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. För att uppnå ämneslärarexamen gäller de allmänna målen i 1 kap. 8 i Högskolelagen. Därutöver gäller de nationellt fastställda målen för ämneslärarexamen angivna nedan under denna rubrik (Högskoleförordningen 1993:100, bilaga 2). Kunskap och förståelse För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen ska studenten också visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för den verksamhet utbildningen avser och visa kännedom om vuxnas lärande, visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och 77

78 Bilaga 2 till Ärende 8 Sida 2 av 18 Dnr: MDH /11 Programkod: GAM02 visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning. Färdighet och förmåga För ämneslärarexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För ämneslärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, förutom vid undervisning i engelska. Engelskspråklig litteratur/samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma. 78

79 Bilaga 2 till Ärende 8 Sida 3 av 18 Dnr: MDH /11 Programkod: GAM02 Särskild behörighet Områdesbehörighet 6c: Engelska B, Samhällskunskap A. Utöver dessa behörighetskurser gäller följande behörighetskurser beroende på val av undervisningsämne: Behörighetskurs för undervisningsämnet Matematik Matematik D Behörighetskurs för undervisningsämnet Moderna språk Aktuellt språk steg 3 Behörighetskurser för undervisningsämnet Samhällskunskap Matematik B Samhällskunskap B Ämneskombination: Engelska/Svenska som andraspråk Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6c). Ämneskombination: Matematik/Engelska Engelska B, Samhällskunskap A, Matematik D (områdesbehörighet 6c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Matematik 4 (områdesbehörighet 6c). Ämneskombination: Samhällskunskap/Engelska Engelska B, Samhällskunskap B, Matematik B (områdesbehörighet 6c) eller Samhällskunskap 2, Matematik 2a/2b/2c (områdesbehörighet A6c). Ämneskombination: Samhällskunskap/Matematik Engelska B, Samhällskunskap B, Matematik D (områdesbehörighet 6c) eller Samhällskunskap 2, Matematik 4 (områdesbehörighet A6c). Ämneskombination: Samhällskunskap/Svenska Engelska B, Samhällskunskap B, Matematik B (områdesbehörighet 6c) eller Samhällskunskap 2, Matematik 2a/2b/2c (områdesbehörighet A6c). Ämneskombination: Svenska/Engelska Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6c). Ämneskombination: Svenska/Svenska som andraspråk Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6c). 79

80 Bilaga 2 till Ärende 8 Sida 4 av 18 Dnr: MDH /11 Programkod: GAM02 Urval Betygsurval 60 %, provurval 40 % tillämpas. Innehåll och struktur Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan omfattar 300/330 högskolepoäng och består av följande utbildningsområden: utbildningsvetenskaplig kärna 60 högskolepoäng, ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan omfattande minst högskolepoäng i två ämnen, verksamhetsförlagd utbildning 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne, samt två självständiga arbeten (examensarbeten) om vardera minst 15 högskolepoäng. Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras såväl i ämnesstudierna som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Utbildningsvetenskapliga kärnan Studierna i den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar centrala och generella kunskaper för lärare. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan anknyter till den kommande yrkesutövningen och omfattar 60 högskolepoäng med följande innehåll: skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygsättning, och utvärdering och utvecklingsarbete. 80

81 Bilaga 2 till Ärende 8 Sida 5 av 18 Dnr: MDH /11 Programkod: GAM02 Ämnes- och ämnesdidaktiska studier De ämnes- och ämnesdidaktiska studierna omfattar kurser i skolväsendets ämnen. För gymnasieskolan (300/330 högskolepoäng) erbjuds följande ämnen: Engelska Matematik (inriktningar där detta ämne ingår är inställda för program med start HT12) Samhällskunskap Svenska Svenska som andraspråk För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska de ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta ämnesstudier i två undervisningsämnen. Utbildningen ska omfatta minst en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng. För svenska och samhällskunskap krävs alltid 120 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. I den utbildningsvetenskapliga kärnan och i ämnesstudierna ingår bearbetning av didaktiska frågor. Följande didaktiska huvudfrågor behandlas: Ämnesspecifika begrepp och begreppsbildning Ämneshistorik och didaktisk forskning med anknytning till ämnet Lektionsplanering utifrån läroplan, kursplaner och andra styrdokument Exempel på olika arbetsformer och ämnesmetodik Bedömning av barns/elevers prestationer och utveckling samt betygssättning där det är relevant Utvärdering Studierna i området/ämnet knyter an till kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Verksamhetsförlagd utbildning Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar totalt 30 högskolepoäng, varav 15 högskolepoäng är knutna till ämnesstudier och 15 högskolepoäng till den utbildningsvetenskapliga kärnan. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) sker inom relevant ålderskategori och skolform samt i relevanta ämnen/ämnesområden och omfattar följande: Undervisning med eget ansvar under handledning Observationer, intervjuer och enkäter i samband med lektioner, föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i förskolans/skolans vardag Auskultationer i samband med lektioner, föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i skolans vardag Deltagande i fältskolans allmänna kompetensutveckling/föreläsningar om tillfälle erbjuds Ovanstående punkter av den verksamhetsförlagda utbildningen ska relateras till de progressiva bedömningskriterierna för VFU framskrivna i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. 81

82 Bilaga 2 till Ärende 8 Sida 6 av 18 Dnr: MDH /11 Programkod: GAM02 Kurser i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) betygssätts i en tvågradig skala (U och G). Övriga kurser betygssätt i en tregradig skala (U, G, VG). De kurser som ingår i ämneslärarprogrammet illustreras i programtablån och i programschemat finns en detaljerad översikt när kurserna ges. I lärarutbildningen ingår att följa utvecklingen inom ämnena såväl som inom pedagogiskt arbete och skolutveckling generellt. Därför anordnas varje termin ett utbud med föreläsningar kring aktuella forsknings- och utvecklingsfrågor. Detta utbud är öppet för studenter i grundutbildningen och fältskolans lärare. Den längre och avslutande verksamhetsförlagda perioden knyter samman utbildningens alla delar och leder till ett CV i form av en praktisk yrkesteori. Studenten kan erbjudas att göra del av den verksamhetsförlagda utbildningen utomlands. Samverkan med fältskolan För att underlätta att kursinnehållet knyts samman till vad som ska bli en professionell kunskapsbas, ska studenten genom hela utbildningen ha kontakt med yrkeserfarna handledare i sin fältskola, detta sker genom den verksamhetsförlagda utbildningen, fältstudierna samt fältskolans övriga pedagogiska aktiviteter. Fältstudierna innebär att studenten under hela sin utbildning har kontinuerlig kontakt med fältskolan kring ämnesteori, utbildningsvetenskap och didaktik i syfte att få teori och praktik, praktik och teori att samverka. Samarbetet mellan högskolan och kommun/friskola regleras i ett särskilt avtal. Den verksamhetsförlagda utbildningens mål, syfte och genomförande samt ansvar för bedömning och examination grundas på de progressiva bedömningskriterierna för VFU, formulerade i två lokala styrdokument: Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning och Handbok för verksamhetsförlagd utbildning. För att samverkan med fältskolor ska fungera ska varje student i samband med studiestarten söka sin fältskoleplacering i en särskild databas, VFU-portalen. Genom den kontinuerliga kontakten med verksamheten i skola får studenten tillfälle att fortlöpande delta i lärarutbildarlagets verksamhet. I lärarutbildarlaget utvecklar studenten tillsammans med handledarutbildade lärare en kompetens och ett språk för professionell reflektion och erfarenhetsutbyte. Detta bidrar till att berika förståelsen för yrkets frågor och komplexitet. Anknytningen till förskola/skola blir en sammanhållande röd tråd för studenten under hela studietiden. För utformning, innehåll och genomförande av denna funktion ansvarar fältskolan tillsammans med studenten, dels genom fältstudierna, dels genom det gemensamma ansvar fältskolan och studenten har för genomförandet av VFU-kurserna. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras av lärare på högskolan efter samråd med fältskolans handledare, alternativt lärarutbildarlagets kontaktperson, grundat på dokumentationen i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. Student som inte blir godkänd på den verksamhetsförlagda utbildningen ges endast ett ytterligare prövningstillfälle. 82

83 Bilaga 2 till Ärende 8 Sida 7 av 18 Dnr: MDH /11 Programkod: GAM02 Självständigt arbete (examensarbete) Det självständiga arbetet ger studenten möjlighet att knyta samman utbildningens olika delar: studier i den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnesstudier samt verksamhetsförlagda studier. Det självständiga arbetet i ämneslärarprogrammet inriktning mot arbete i gymnasieskolan omfattar två självständiga arbeten om 15 högskolepoäng vardera. De självständiga arbetena genomförs inom ramen för vardera ämnesfördjupningen. 83

84 Bilaga 2 till Ärende 8 Sida 8 av 18 Dnr: MDH /11 Programkod: GAM02 Beskrivning av utbildningens innehåll och uppläggning i form av tablå Nedan ges en programöversikt av studiegång och progression för ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, kurserna bör läsas i ordningsföljd enligt tablån nedan. Möjliga ämneskombinationer 300 hp Svenska 120 hp/engelska 90 hp Svenska 120 hp/svenska som andraspråk 90 hp Termin 1 Termin 2 Utbildningsvetenskaplig kärna Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll (ämneslärare gy). 15 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Utveckling och lärande, 7,5 hp Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Svenska Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Svenska Utbildningsvetenskaplig kärna Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll (ämneslärare gy). 15 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Utveckling och lärande, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Ämnesstudier ämne 12, 30 hp Svenska Engelska respektive Svenska som andraspråk Utbildningsvetenskaplig kärna Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, 7,5 hp Utvecklingsarbete och utvärdering, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Engelska respektive Svenska som andraspråk Termin 5 Termin 6 Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Engelska eller Svenska som andraspråk Utbildningsvetenskaplig kärna Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, 7,5 hp Ämnesstudier ämne 21, 30 hp Engelska eller Svenska som andraspråk Svenska Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna 84

85 Bilaga 2 till Ärende 8 Sida 9 av 18 Dnr: MDH /11 Programkod: GAM02 Bedömning och betygssättning, 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp Termin 7 Termin 8 Ämnesstudier ämne 21, 30 hp Engelska eller Svenska som andraspråk varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår Svenska Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Svenska Utbildningsvetenskaplig kärna Utvecklingsarbete och utvärdering, 7,5 hp Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 3 (avancerad nivå), 15 hp Termin 9 Termin 10 Utbildningsvetenskaplig kärna Bedömning och betygssättning, 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Svenska, varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 3 (avancerad nivå), 15 hp Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Engelskap respektive Svenska som andraspråk, varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår 85

86 Bilaga 2 till Ärende 8 Sida 10 av 18 Dnr: MDH /11 Programkod: GAM02 Möjliga ämneskombinationer 300 hp Engelska 120 hp/svenska som andraspråk 90 hp Samhällskunskap 120 hp/engelska 90 hp Termin 1 Termin 2 Ämnesstudier ämne 1 och 2, 30 hp Engelska respektive Samhällskunskap Ämnesstudier ämne 1 och 2, 30 hp Engelska Utbildningsvetenskaplig kärna Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll (ämneslärare gy). 15 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Utveckling och lärande, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Ämnesstudier ämne 1 och 2, 30 hp Ämneskombination Engelska 120 hp/svenska som andraspråk 90 hp : Engelska. Ämneskombination Samhällskunskap 120 hp/engelska 90 hp : Engelska varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår Svenska som andraspråk respektive Engelska Utbildningsvetenskaplig kärna Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll (ämneslärare gy). 15 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Utveckling och lärande, 7,5 hp Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Svenska som andraspråk respektive Engelska Termin 5 Termin 6 Ämnesstudier ämne 1 eller 2, 30 hp Ämneskombination Engelska 120 hp/svenska som andraspråk 90 hp : Svenska som andraspråk Ämneskombination Samhällskunskap 120 hp/engelska 90 hp : Samhällskunskap Utbildningsvetenskaplig kärna Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, 7,5 hp Ämnesstudier ämne 1 eller 2, 30 hp Ämneskombination Engelska 120 hp/svenska som andraspråk 90 hp : Svenska som andraspråk Ämneskombination Samhällskunskap 120 hp/engelska 90 hp : Samhällskunskap Engelska respektive Samhällskunskap Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Bedömning och betygssättning, 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp 86

87 Bilaga 2 till Ärende 8 Sida 11 av 18 Dnr: MDH /11 Programkod: GAM02 Termin 7 Termin 8 Ämnesstudier ämne 1 eller 2, 30 hp Ämneskombination Engelska 120 hp/svenska som andraspråk 90 hp : Svenska som andraspråk varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår Ämneskombination Samhällskunskap 120 hp/engelska 90 hp : Samhällskunskap Engelska respektive Samhällskunskap Utbildningsvetenskaplig kärna Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, 7,5 hp Utvecklingsarbete och utvärdering, 7,5 hp Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 23 (avancerad nivå), 7,15 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp Termin 9 Termin 10 Utbildningsvetenskaplig kärna Bedömning och betygssättning, 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 3 (avancerad nivå), 15 hp Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Svenska som andraspråk respektive Engelska, varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Ämneskombination Engelska 120 hp/svenska som andraspråk 90 hp : Engelska varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår Ämneskombination Samhällskunskap 120 hp/engelska 90 hp : Samhällskunskap varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår Engelska respektive Samhällskunskap, varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår 87

88 Bilaga 2 till Ärende 8 Sida 12 av 18 Dnr: MDH /11 Programkod: GAM02 Möjliga ämneskombinationer 300 hp Matematik 120 hp/engelska 90 hp Samhällskunskap 120 hp/matematik 90 hp Termin 1 Termin 2 Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Matematik respektive Samhällskunskap Utbildningsvetenskaplig kärna Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll (ämneslärare gy). 15 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Utveckling och lärande, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Engelska respektive Matematik Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Engelska respektive Matematik Termin 5 Termin 6 Utbildningsvetenskaplig kärna Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, 7,5 hp Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Matematik respektive Samhällskunskap Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Bedömning och betygssättning, 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp Termin 7 Termin 8 Ämnesstudier ämne 1 och 2, 30 hp Matematik, för ämneskombinationen Samhällskunskap/Matematik ingår självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Utvecklingsarbete och utvärdering, 7,5 hp Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning3 (avancerad nivå), 15 hp Termin 9 Termin 10 Ämnesstudier ämne 2 och 1, 30 hp Engelska respektive Samhällskunskap, för ämneskombinationen Matematik/Engelska ingår självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Matematik respektive Samhällskunskap, varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår 88

89 Bilaga 2 till Ärende 8 Sida 13 av 18 Dnr: MDH /11 Programkod: GAM02 Möjliga ämneskombinationer 330 hp Svenska 120 hp/samhällskunskap 120 hp/svenska 120 hp Termin 1 Termin 2 Utbildningsvetenskaplig kärna Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll (ämneslärare gy). 15 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Utveckling och lärande, 7,5 hp Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Svenska Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Svenska Utbildningsvetenskaplig kärna Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll (ämneslärare gy). 15 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Utveckling och lärande, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Svenska Samhällskunskap Utbildningsvetenskaplig kärna Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, 7,5 hp Utvecklingsarbete och utvärdering, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Samhällskunskap Termin 5 Termin 6 Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Samhällskunskap Utbildningsvetenskaplig kärna Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, 7,5 hp Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Samhällskunskap Svenska Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Bedömning och betygssättning, 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp 89

90 Bilaga 2 till Ärende 8 Sida 14 av 18 Dnr: MDH /11 Programkod: GAM02 Termin 7 Termin 8 Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Samhällskunskap Svenska Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Svenska Utbildningsvetenskaplig kärna Utvecklingsarbete och utvärdering, 7,5 hp Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 3 (avancerad nivå), 15 hp Termin 9 Termin 10 Utbildningsvetenskaplig kärna Bedömning och betygssättning, 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp Ämnesstudier ämne 21, 30 hp Svenska, varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 3 (avancerad nivå), 15 hp Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Samhällskunskap Termin 11 Ämnesstudier ämne 12, 30 hp Samhällskunskap varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår 90

91 Bilaga 2 till Ärende 8 Sida 15 av 18 Dnr: MDH /11 Programkod: GAM02 Val inom programmet För student antagen till ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan gäller obligatoriska studier enligt programtablå. För student med undervisningsämne engelska rekommenderas eventuella utlandsstudier i aktuellt språkområde. Student på programmet garanteras plats på kurser omfattande 30 högskolepoäng per termin vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier. För att bli antagen till kurser inom program krävs att den studerande uppfyller den särskilda behörigheten som föreskrivs. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan. Värdakademi eller motsvarande Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK). Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att studenten uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 300/330 högskolepoäng (Master of Arts in Secondary Education with a specialisation in teaching in the upper-secondary school, 300/330 credits) För ämneslärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller minst två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen. För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne. För ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 225 eller, när så krävs, 255 högskolepoäng och omfatta ämnesstudier i två undervisningsämnen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska omfatta en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 120 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla 91

92 Bilaga 2 till Ärende 8 Sida 16 av 18 Dnr: MDH /11 Programkod: GAM02 examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Fakultetsnämnden har tillsammans med utbildningsutskottet för utbildning det övergripande ansvaret för den innehållsliga kvaliteten på forskning, utbildning på forskarnivå samt utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Systematisk uppföljning och utvärdering sker kontinuerligt inom programmet. Kursvärderingar genomförs efter varje avslutad kurs på respektive akademi. Programmet som helhet utvärderas av studenterna i en programutvärdering där de har möjlighet att framföra sina erfarenheter och synpunkter på programmet. Studentmedverkan Studenterna är genom studentkåren representerade i akademins ledningsråd och akademiråd. I dessa råd diskuteras såväl innehåll i utbildningen som övergripande frågor för akademin. Studentmedverkan förekommer även i fakultetsnämndens sammanträden samt utbildningsutskottets sammanträden. Programmet har en programsamordnare som tillsammans med studievägledare och studenternas linjeförening diskuterar och arbetar med frågor som är av betydelse för programmets kvalitet och utveckling. Forskningsbas Högskolans forskning bedrivs främst inom sex prioriterade inriktningar: Didaktik och interkulturell kommunikation, Inbyggda system, Innovation och produktrealisering, Miljö, energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning samt Hälsa och välfärd. Inom den prioriterade inriktningen Didaktik och interkulturell kommunikation finns fyra kluster som är av speciellt intresse för lärarutbildningen; Barn och unga i skola och samhälle; Matematik, naturvetenskap och teknik med ämnenas didaktik; Svenskämnets och de moderna språkens didaktik; UVK och samhällsorienterade ämnenas didaktik, samt skolans styrning, ledning och utvärdering. Inom värdakademin innebär samverkansmiljön Didaktik och Interkulturell kommunikation en övergripande forskningsstrategi som verkar sammanhållande för olika pedagogiska och didaktiska forskningsmiljöer vid högskolan. Samverkan Ämneslärarprogrammet bedrivs i nära samarbete med kommunerna i Mälardalsregionen. Vid Mälardalens högskola finns RUC Mälardalen, Södermanland och Västmanlands läns regionala utvecklingscentrum för skolutveckling och lärarutbildning. RUC Mälardalen är ett samverkansorgan för förskolans/skolans område som i nära samverkan med utbildningsvetenskapliga nämnden fördjupar samverkan mellan kommuner/friskola och högskolan avseende skolutveckling och forskning. Inom den verksamhetsförlagda utbildningen har ämneslärarprogrammet samarbete med ett stort antal fältskolor i Södermanland, Västmanland och Södertälje kommun. 92

93 Bilaga 2 till Ärende 8 Sida 17 av 18 Dnr: MDH /11 Programkod: GAM02 Lärarutbildningen bedriver nära samarbete med avtalskommunerna gällande bland annat dimensionering i avsikt att utbilda lärare som är efterfrågade på arbetsmarknaden. Programmet bedrivs i nära samarbete med kommunerna i Mälardalsregionen. Vid Mälardalens högskola finns MKL, Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande, ett samarbetsorgan mellan regionens kommuner och högskolan med syfte att arbeta för att alla barn och unga i regionens skolor ska få förutsättningar att nå skolans mål och sin egen fulla potential. Inom detta kompetenscentrum bedrivs praktiknära forskning och forskningsbaserad skolutveckling. Här finns också ett branschråd för frågor om kvalitetsarbete, kompetensförsörjning och kompetensutveckling i regionens skolor. Inom den verksamhetsförlagda utbildningen har programmet samarbete med ett stort antal fältskolor i Södermanland och Västmanland samt kommunerna Enköping, Nacka och Södertälje. Lärarutbildningen bedriver nära samarbete inom ramen för MKL/branschrådet och direkt med avtalskommunerna gällande bland annat dimensionering i avsikt att utbilda lärare som är efterfrågade på arbetsmarknaden. Internationalisering Mälardalens högskola har som mål att erbjuda utbildning och forskning med hög internationell standard. Ett av högskolans övergripande mål är att alla studenter ska ha möjlighet till någon form av internationell kontakt eller aktivitet. Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina studier. Internationella möjligheter inom lärarutbildningen är: Minor Fields Studies (MFS), avtalsplats genom Mälardalens högskola och VFU och/eller datainsamling till självständigt arbete utomlands, För mer information kontakta internationaliseringsansvarig på respektive akademi. Information om utlandsstudier finns också på högskolans webbplats. Jämlikhet Ämneslärarprogrammet verkar för en jämställd och jämlik miljö enligt Högskoleverkets och högskolans rekommendationer. Detta innebär att högskolan motverkar diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck och strävar efter likabehandling. Dessa perspektiv genomsyrar även innehåll och undervisning i ämneslärarprogrammet. Genom att själv uppleva ett aktivt jämställdhets- och jämlikhetsarbete utvecklar studenten ett medvetet förhållningssätt kring dessa frågor. Lärarutbildningen strävar efter en jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna. Det innebär att akademin arbetar aktivt med breddad rekrytering. 93

94 Bilaga 2 till Ärende 8 Sida 18 av 18 Dnr: MDH /11 Programkod: GAM02 Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer ska bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Mälardalens högskola har regler och anvisningar för vad som gäller vid examination. Dessa finns bland annat tillgängliga via högskolans webbplats. De akademier som är verksamma i lärarutbildningen ansvarar för kvalité, ämnesinnehåll, didaktiskt innehåll, studievägledning och forskningsutveckling inom sitt område. 94

95 Bilaga 1 till Ärende 9 Sammanträde: # 1:2013 MDH /11 1 (2) Besluts-PM Beslutande Utbildningsutskottet för utbildning Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplan för förskollärarprogrammet (GFM01, GFE01, GFV01, GFS01, GFN01, GFA01) att gälla från och med HT13 Bakgrund Fakultetsnämnden har via rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 24 april 2012) ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Via beslut i fakultetsnämnden (MDH /11, den 18 januari 2011) har utskotten för grundutbildning mandat att fatta beslut om revidering av utbildningsplaner inom sina respektive områden. Vid sitt sammanträde den 26 maj 2011 fastställde fakultetsnämnden utbildningsplanen för programmet. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har den 29 november 2012 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen. Problemanalys Revideringen består huvudsakligen i att ta bort skrivningar som erbjuder studenter att göra verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utomlands, förändra i programmets uppläggning (kursstruktur), rätta till att det självständiga arbetet ska skrivas på grundnivå och inte på avancerad nivå samt uppdatera text om samverkan som innehåller skrivningar om numera avvecklade Regionalt Utvecklingscentrum (RUC) så att texten istället tar upp Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande. Skälet för att ta bort skrivningar som erbjuder studenten VFU utomlands är att tillämpbara avtal för lärarutbildningen inte längre finns. Förändringarna föreslås gälla för studenter som påbörjar sin utbildning höstterminen 2013 och framåt. Faktasammanställning Förändringarna som föreslås framgår av förslaget till reviderad utbildningsplan. Fakultetsnämnden fastställde den 12 oktober 2012 särskilda behörigheter anpassade efter gymnasiereformen 2011, Gy11/Vux12, och uppdrog då även till utbildnings- och forskningssektionen att uppdatera utbildningsplanerna i enlighet med beslutet. Denna uppdatering görs i samband med revideringen. Konsekvensanalys Möjligheterna till internationalisering minskar genom att VFU utomlands inte lyfts fram som det gjorts tidigare. Kursstrukturen förändras marginellt. Övriga förändringar är rättelser eller mindre uppdateringar av brödtext. 95

96 Bilaga 1 till Ärende 9 Överväganden Förändringarna som föreslås bedöms vara oproblematiska. 2 (2) Beredningens förslag till beslut Utbildningsutskottet för utbildning föreslås besluta att revidera utbildningsplan för förskollärarprogrammet (GFM01, GFE01, GFV01, GFS01, GFN01, GFA01) i enlighet med nedanstående: 1. Under rubriken Verksamhetsförlagd utbildning styrka meningen om att studenten kan erbjudas att göra del av den verksamhetsförlagda utbildningen utomlands. 2. Förändra programmets uppläggning (kursstrukturen) i enlighet med förslag. 3. Rätta texten under rubriken Självständigt arbete avseende nivå för självständiga arbetet. 4. Uppdatera texten under rubriken Samverkan. 5. Under rubriken Internationalisering styrka orden VFU och/eller. 6. Därmed fastställa reviderad utbildningsplan att gälla från HT13 och framåt. 96

97 Bilaga 2 till Ärende 9 Utbildningsplan Sida 1 av 10 MDH /11 Programkod: GFM01, GFE01, GFV01, GFS01, GFN01, GFA01, GFX0? Förskollärarprogrammet, 210 högskolepoäng Early Years Education Programme, 210 credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden Den är därefter reviderad av utbildningsutskottet för utbildning och gäller för utbildning som ges efter Förskollärarprogrammet vänder sig till studerande som vill arbeta inom förskolans verksamhet. Genom teoretiska och verksamhetsförlagda studier ska studenten tillägna sig kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att förverkliga förskolans mål samt kunna medverka till utvecklingen av verksamheten. Mål För förskollärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som förskollärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. För att uppnå förskollärarexamen gäller de allmänna målen i 1 kap. 8 i Högskolelagen. Därutöver gäller de nationellt fastställda målen för förskollärarexamen angivna nedan under denna rubrik (Högskoleförordningen 1993:100, bilaga 2). Kunskap och förståelse För förskollärarexamen ska studenten visa sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana förskoledidaktiska och ämnesdidaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om barns kommunikation och språkutveckling, visa kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning, visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. 97

98 Bilaga 2 till Ärende 9 Sida 2 av 10 Färdighet och förmåga För förskollärarexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att möta barnens behov av omsorg och att skapa förutsättningar, inbegripet genom lek och skapande verksamhet, för alla barn att lära och utvecklas, visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, visa förmåga att ta tillvara barns kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje barns lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera barns allsidiga lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra förskolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För förskollärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. 98

99 Bilaga 2 till Ärende 9 Sida 3 av 10 Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Engelskspråkig litteratur samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma. Särskild behörighet Områdesbehörighet 6a: En B, Nk A, Sh A. Undantag medges från kravet på En B. Naturkunskap A, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6a med förändringar) eller Naturkunskap 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6a). Urval Betygsurval 60 %, provurval 40 % tillämpas. Innehåll och struktur Förskollärarprogrammet omfattar 210 högskolepoäng och består av följande utbildningsområden: förskolepedagogiskt område 120 högskolepoäng, vari ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng ingår, utbildningsvetenskaplig kärna 60 högskolepoäng, verksamhetsförlagd utbildning 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras såväl i det förskolepedagogiska området som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Progressionen i förskollärarutbildningen Programmet består av tre delar, där det i första delen handlar om att grundlägga; i den andra att befästa; och i den tredje att fördjupa kunskaper och färdigheter och förmågor att självständigt arbeta som förskollärare i en omvärld i ständig förändring. I den grundläggande delen introduceras förskolan ur olika perspektiv och studenten får möjlighet att grundlägga kunskaper för den kommande yrkesrollen, dess kontext och uppdrag i ett mer övergripande sammanhang. Grundläggande teorier kring lärande, utveckling och utbildning sätts i relation till både den enskilde studenten, förskolan och förskolebarnet. I den andra delen befäster och utvecklar den studerande kunskaper, färdigheter och förmågor som rör olika ämnesområden, didaktisk kompetens, professionen och vetenskapligt förhållningssätt. Studenten grundlägger kunskaper inom olika ämnesområden som är relevanta för förskollärarens uppdrag samt befäster de kunskaper som rör förskolans pedagogik och didaktik. Här möter den studerande ett innehåll som tydligare riktar sig mot gruppen av olika barn och läraren som professionell didaktiker i förskolan. Den tredje och fördjupande delen innebär att studenten återigen möter förskolans olika lärandemiljöer och får genom analyser och kritisk granskning relatera dessa till kvalitet, utvärdering och utveckling. Förmågan att leda och styra en pedagogisk verksamhet med dess komplexitet kräver också fördjupat kunnande kring förskolans uppdrag ur olika perspektiv, vilket denna del möjliggör. Här fördjupas även didaktiken inom de olika ämnesområdena. 99

100 Bilaga 2 till Ärende 9 Sida 4 av 10 Studenten visar på sin fördjupade kunskap genom att visa på sin självständighet för det kommande yrket, mot bakgrund av de tidigare kurserna i programmet, genom att dels genomföra ett självständigt vetenskapligt arbete men även kunna visa på sina kunskaper och förmågor som kräver samverkan i förskolan i både specifika och allmänna sammanhang. Utbildningsvetenskaplig kärna Studierna i den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar centrala och generella kunskaper för förskollärare. Kurserna anknyter till den kommande yrkesutövningen med följande innehåll: skolväsendets historia, organisation och villkor samt förskolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, uppföljning och analys av lärande och utveckling, och utvärdering och utvecklingsarbete. Förskolepedagogiskt område Det förskolepedagogiska området omfattar kurser som ger goda kunskaper om barns utveckling och lärande, förskolans organisation och dess fostrande uppdrag samt ämnesdidaktiska kunskaper inom olika områden knutna till förskoleverksamhet såsom läsoch skrivinlärning, matematikinlärning, barns kommunikation och språkutveckling, naturorientering och teknik samt praktiska och estetiska lärprocesser. Leken som pedagogiskt verktyg betonas genomgående då leken har stor betydelse för barns kunskapsutveckling och omvärldsförståelse. I den utbildningsvetenskapliga kärnan och det förskolepedagogiska området ingår bearbetning av didaktiska frågor. Följande didaktiska huvudfrågor behandlas: ämnesspecifika begrepp och begreppsbildning ämneshistorik och didaktisk forskning med anknytning till ämnet verksamhetsplanering/lektionsplanering utifrån läroplan, kursplaner och andra styrdokument exempel på olika arbetsformer och ämnesmetodik bedömning av barns/elevers prestationer och utveckling samt betygssättning där det är relevant utvärdering Studierna knyter an till kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Verksamhetsförlagd utbildning Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar 30 högskolepoäng, varav 15 högskolepoäng är knutna till det förskolepedagogiska området och 15 högskolepoäng till den utbildningsvetenskapliga kärnan. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är förlagd till relevant ålderskategori och verksamhet/skolform samt i relevanta ämnen/ämnesområden och omfattar följande: 100

101 Bilaga 2 till Ärende 9 Sida 5 av 10 Planering och genomförande av pedagogisk aktivitet med eget ansvar under handledning Observationer, intervjuer och enkäter i samband med föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i förskolans vardag Auskultationer i samband med verksamhet, föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i förskolans vardag Deltagande i fältskolans allmänna kompetensutveckling/föreläsningar när tillfälle erbjuds Ovanstående punkter av den verksamhetsförlagda utbildningen ska relateras till de progressiva bedömningskriterierna för VFU framskrivna i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. Kurser i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) betygssätts i en tvågradig skala (U och G). Övriga kurser betygssätt i en tregradig skala (U, G, VG). De kurser som ingår i förskollärarprogrammet illustreras i programtablån och i programschemat finns en detaljerad översikt när kurserna ges. I lärarutbildningen ingår att följa utvecklingen inom ämnena såväl som inom pedagogiskt arbete och skolutveckling generellt. Därför anordnas varje termin ett utbud med föreläsningar kring aktuella forsknings- och utvecklingsfrågor. Dessa föreläsningar är öppna för studenter i grundutbildningen och fältskolans lärare. Den längre och avslutande verksamhetsförlagda perioden knyter samman utbildningens alla delar och leder till ett CV i form av en praktisk yrkesteori. Studenten kan erbjudas att göra del av den verksamhetsförlagda utbildningen utomlands. Samverkan med fältskolan För att underlätta att kursinnehållet knyts samman till vad som ska bli en professionell kunskapsbas, ska studenten genom hela utbildningen ha kontakt med yrkeserfarna handledare i sin fältskola, detta sker genom den verksamhetsförlagda utbildningen, fältstudierna samt fältskolans övriga pedagogiska aktiviteter. Fältstudierna innebär att studenten under hela sin utbildning har kontinuerlig kontakt med fältskolan kring ämnesteori, utbildningsvetenskap och didaktik i syfte att få teori och praktik, praktik och teori att samverka. Samarbetet mellan högskolan och kommun/friskola regleras i ett särskilt avtal. Den verksamhetsförlagda utbildningens mål, syfte och genomförande samt ansvar för bedömning och examination grundas på de progressiva bedömningskriterierna för VFU, formulerade i två lokala styrdokument: Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning och Handbok för verksamhetsförlagd utbildning. För att samverkan med fältskolor ska fungera ska varje student i samband med studiestarten söka sin fältskoleplacering i en särskild databas, VFU-portalen. Genom den kontinuerliga kontakten med verksamheten i förskola/skola får studenten tillfälle att fortlöpande delta i lärarutbildarlagets verksamhet i fältskolan. I lärarutbildarlaget utvecklar studenten tillsammans med handledarutbildade lärare en kompetens och ett språk för professionell reflektion och erfarenhetsutbyte. Detta bidrar till att berika förståelsen för 101

102 Bilaga 2 till Ärende 9 Sida 6 av 10 yrkets frågor och komplexitet. Anknytningen till förskola blir en sammanhållande röd tråd för studenten under hela studietiden. För utformning, innehåll och genomförande av denna funktion ansvarar fältskolan tillsammans med studenten, dels genom fältstudierna, dels genom det gemensamma ansvar fältskolan och studenten har för genomförandet av VFUkurserna. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras av lärare på högskolan efter samråd med fältskolans handledare, alternativt lärarutbildarlagets kontaktperson, grundat på dokumentationen i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. Student som inte blir godkänd på den verksamhetsförlagda utbildningen ges endast ett ytterligare prövningstillfälle. Självständigt arbete (examensarbete) Det självständiga arbetet ger studenten möjlighet att knyta samman utbildningens olika delar: studier i den utbildningsvetenskapliga kärnan, det förskolepedagogiska området samt verksamhetsförlagda studier. Det självständiga arbetet i förskollärarprogrammet omfattar 15 högskolepoäng och genomförs som ett sammanhållet arbete på avancerad nivågrundnivå. 102

103 Bilaga 2 till Ärende 9 Sida 7 av 10 Beskrivning av utbildningens innehåll och uppläggning i form av tablå Nedan ges en programöversikt av studiegång och progression för förskollärarprogrammet, kurserna bör läsas i ordningsföljd enligt tablån nedan. År 1 Grundläggande studier Grundläggande studier Termin 1. Förskolan i samhället Termin 2. Förskolebarnet UVK 1 o. 2 VFU 1 FÖ-ped UVK 3 FÖ-ped UVK 4 Utb. org o. villkor 7,5 hp- Lp-teori Didaktik 7,5 hp 7,5 hp Barndom, hist-samtid 7,5 hp Utb.vet 7,5 hp Barns utveckling och lärande i FÖ 15 hp Uppföljning o. analys 7,5 hp Fältstudier Fältstudier Fältstudier Fältstudier Fältstudier År 2 Befästande studier Befästande studier Termin 3. Förskolans ämnesinnehåll Termin 4. Förskolans pedagogik och didaktik FÖ-ped FÖ-ped VFU 2 Estetik och etik 7,5 hp Natur o. teknik 7,5 hp Barns språk 7,5 hp Ma i förskolan 7,5 hp Förskolans pedagogik och didaktik 15 hp Barns utv. och lärande 7,5 hp Fältstudier Fältstudier Fältstudier Fältstudier Fältstudier Fältstudier 7,5 hp År 3 Fördjupande studier Fördjupning på grundnivå och avancerad nivå Termin 5. Ämnesmässig fördjupning Termin 6. Att leda och stödja i förskolan FÖ-ped UVK 5 UVK 6 och 7 VFU 3 Språk o. kultur 7,5 hp Ma i förskolan 7,5 hp Kvalitativ fö. miljö 7,5 hp Utv. arb. och utvärd 7,5 hp Special pedagogik 7,5 hp Social rel. konflikt o. ledarskap 7,5 hp Fältstudier Fältstudier Fältstudier Fältstudier Fältstudier Fältstudier 15 hp År 4 Fördjupning på grundnivå och avancerad nivå Termin 7. Samverkan och forskning i förskolan FÖ-ped UVK 8 Förskolan i samverkan 7,5 hp Forskmetod förskollärar e 7,5 hp Fältstudier UVK 8 FÖ-ped Forsk.metod förskollärare 7,5 hp Förskolan i samverkan 7,5 hp Fältstudier FÖ-ped Självständigt examensarbete 15 hp 103

104 Bilaga 2 till Ärende 9 Sida 8 av 10 Val inom programmet För student antagen till förskollärarprogrammet gäller obligatoriska studier enligt programtablå. Student på förskollärarprogrammet garanteras plats på kurser omfattande 30 hp per termin vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier. För att bli antagen till kurser inom program krävs att den studerande uppfyller den särskilda behörigheten som föreskrivs. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan. Värdakademi eller motsvarande Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK). Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att studenten uppfyller fordringarna för följande examen: - Förskollärarexamen (Bachelor of Arts in Early Years Education) För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: studier inom det förskolepedagogiska området om 120 högskolepoäng, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet. För förskollärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp inom det förskolepedagogiska området. Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Fakultetsnämnden har tillsammans med utbildningsutskottet för utbildning det övergripande ansvaret för den innehållsliga kvaliteten på forskning, utbildning på forskarnivå samt utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Systematisk uppföljning och utvärdering sker kontinuerligt inom programmet. Kursvärderingar genomförs efter varje avslutad kurs på respektive akademi. Programmet som helhet utvärderas av studenterna i en programutvärdering där de har möjlighet att framföra sina erfarenheter och synpunkter på programmet. Studentmedverkan Studenterna är genom studentkåren representerade i akademins ledningsråd och akademiråd. I dessa råd diskuteras såväl innehåll i utbildningen som övergripande frågor för 104

105 Bilaga 2 till Ärende 9 Sida 9 av 10 akademin. Studentmedverkan förekommer även i fakultetsnämndens sammanträden samt utbildningsutskottets sammanträden. Programmet har en programsamordnare som tillsammans med studievägledare och studenternas linjeförening diskuterar och arbetar med frågor som är av betydelse för programmets kvalitet och utveckling. Forskningsbas Högskolans forskning bedrivs främst inom sex prioriterade inriktningar: Didaktik och interkulturell kommunikation, Inbyggda system, Innovation och produktrealisering, Miljö, energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning samt Hälsa och välfärd. Inom dessa finns fyra kluster som är av speciellt intresse för lärarutbildningen; Barn och unga i skola och samhälle; Matematik, naturvetenskap och teknik med ämnenas didaktik; Svenskämnets och de moderna språkens didaktik; UVK och samhällsorienterade ämnenas didaktik, samt skolans styrning, ledning och utvärdering. Inom värdakademin innebär samverkansmiljön Didaktik och Interkulturell kommunikation en övergripande forskningsstrategi som verkar sammanhållande för olika pedagogiska och didaktiska forskningsmiljöer vid högskolan. Samverkan Förskollärarprogrammet bedrivs i nära samarbete med kommunerna i Mälardalsregionen. Vid Mälardalens högskola finns Regionalt Utvecklings Centrum Mälardalen (RUC), Södermanland och Västmanlands läns regionala utvecklingscentrum för skolutveckling och lärarutbildning. RUC Mälardalen är ett samverkansorgan för förskolans/skolans område som i nära samverkan med fakultetsnämnden fördjupar samverkan mellan kommuner/friskolor och högskolan avseende skolutveckling och forskning. Inom den verksamhetsförlagda utbildningen har förskollärarprogrammet samarbete med ett stort antal fältskolor i Södermanland, Västmanland och Södertälje kommun. Lärarutbildningen bedriver nära samarbete med avtalskommunerna gällande bland annat dimensionering i avsikt att utbilda förskollärare som är efterfrågade på arbetsmarknaden. Programmet bedrivs i nära samarbete med kommunerna i Mälardalsregionen. Vid Mälardalens högskola finns MKL, Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande, ett samarbetsorgan mellan regionens kommuner och högskolan med syfte att arbeta för att alla barn och unga i regionens skolor ska få förutsättningar att nå skolans mål och sin egen fulla potential. Inom detta kompetenscentrum bedrivs praktiknära forskning och forskningsbaserad skolutveckling. Här finns också ett branschråd för frågor om kvalitetsarbete, kompetensförsörjning och kompetensutveckling i regionens skolor. Inom den verksamhetsförlagda utbildningen har programmet samarbete med ett stort antal fältskolor i flera län och kommuner. Lärarutbildningen bedriver nära samarbete inom ramen för MKL/branschrådet och direkt med avtalskommunerna gällande bland annat dimensionering i avsikt att utbilda lärare som är efterfrågade på arbetsmarknaden. 105

106 Bilaga 2 till Ärende 9 Sida 10 av 10 Internationalisering Mälardalens högskola har som mål att erbjuda utbildning och forskning med hög internationell standard. Ett av högskolans övergripande mål är att alla studenter ska ha möjlighet till någon form av internationell kontakt eller aktivitet. Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina studier. Internationella möjligheter inom lärarutbildningen är: Minor Fields Studies (MFS), avtalsplats genom Mälardalens högskola och VFU och/eller datainsamling till det självständiga arbetet utomlands, För mer information kontakta samordnare för internationalisering på respektive akademi. Information om utlandsstudier finns också på högskolans webbplats. Jämlikhet Förskollärarprogrammet verkar för en jämställd och jämlik miljö enligt Högskoleverkets och högskolans rekommendationer. Detta innebär att högskolan motverkar diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck och strävar efter likabehandling. Dessa perspektiv genomsyrar även innehåll och undervisning i förskollärarprogrammet. Genom att själv uppleva ett aktivt jämställdhets- och jämlikhetsarbete utvecklar studenten ett medvetet förhållningssätt kring dessa frågor. Lärarutbildningen strävar efter en jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna. Det innebär att akademin arbetar aktivt med breddad rekrytering. Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer ska bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Mälardalens högskola har regler och anvisningar för vad som gäller vid examination. Dessa finns tillgängliga via högskolans webbplats. De akademier som är verksamma i lärarutbildningen ansvarar för kvalité, ämnesinnehåll, didaktiskt innehåll, studievägledning och forskningsutveckling inom sitt område. 106

107 Biaga 1 till Ärende 10 Sammanträde: # 1:2013 Ärende MDH /13 1 (2) Besluts-PM Beslutande Utbildningsutskottet för utbildning Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplan för Masterprogrammet i didaktik (GSL01) att gälla från och med HT13 Bakgrund Fakultetsnämnden har via rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 24 april 2012) ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Via beslut i fakultetsnämnden (MDH /11, den 18 januari 2011) har utskotten för grundutbildning mandat att fatta beslut om revidering av utbildningsplaner inom sina respektive områden. Vid sitt sammanträde den 18 november 2009 fastställde Utbildningsvetenskapliga nämnden utbildningsplanen och den är därefter reviderad den 20 maj Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har den 29 november 2012 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen. Problemanalys Utbildningsplanen har varit föremål för genomgång i programråd. Där har synpunkter uppkommit som innebär ett behov av revidering av utbildningsplanen. Synpunkterna innebär mindre förändringar/uppdateringar av en del textavsnitt samt borttagande av skrivningar om studietakt. Skälet för borttagande av skrivningar av om studietakt är att om studietakten är inskriven i utbildningsplanen så låses takten redan i utbildningsplanen, vilket är onödigt. Även den särskilda behörigheten föreslås revideras, vilket alltså sker efter beslutet om utbud (som togs den 12 oktober 2012). Uppgifter om behörighet och urval tillhör sådant som i normalfallet inte ska ändras efter det att utbudet är beslutat och marknadsföringen är påbörjad. Förändringarna föreslås gälla för studenter som påbörjar sin utbildning höstterminen 2013 och framåt. Faktasammanställning Förändringarna som föreslås framgår av förslaget till reviderad utbildningsplan. Överväganden Förslaget till ny särskild behörighet har stämts av med STC/Antagningen. Deras bedömning är att den nya behörigheten kan ses som ett förtydligande av den gamla och därmed är godtagbar trots att tiden för att revidera behörighet för HT13 egentligen löpt ut. Övriga förändringar bedöms vara oproblematiska. 107

108 Biaga 1 till Ärende 10 Beredningens förslag till beslut Utbildningsutskottet för utbildning föreslås besluta att revidera utbildningsplan för Masterprogrammet i didaktik (GSL01) i enlighet med nedanstående: 2 (2) 1. Uppdatera text under rubrikerna Undervisningsspråk, Innehåll, Val inom programmet, Forskningsbas, Jämlikhet och Studieformer. 2. Förtydliga den särskilda behörigheten till Lärarexamen om minst 180 högskolepoäng eller kandidatexamen om minst 180 högskolepoäng med huvudområde utbildningsvetenskap, pedagogik, specialpedagogik, didaktik eller motsvarande varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning i huvudområdet. Alternativt magisterexamen om minst 240 högskolepoäng med huvudområde i ett av lärarutbildningens ämnesområden. 3. Förändra programmets uppläggning (kursstrukturen) enligt förslag. 4. Därmed fastställa reviderad utbildningsplan att gälla från HT13 och framåt. 108

109 Bilaga 2 till Ärende 10 Utbildningsplan Sida 1 av 10 MDH /13 Programkod: GSL01 Masterprogrammet i didaktik, 120 högskolepoäng Master programme in Didactics, 120 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Utbildningsvetenskapliga nämnden ,. Den är därefter reviderad och därefter av utbildningsutskottet för utbildning , och gäller för utbildning som ges efter Mål Masterprogrammet i didaktik är en utbildning som behandlar sådana kunskaper och färdigheter som är centrala för att kunna reflektera kring själva lärargärningen och dess ämnesinnehåll och utföra kvalificerade skolutvecklingsprojekt på vetenskaplig grund. Utbildningen ger därmed en grund för kvalificerad utbildningsanknuten yrkesutövning som undervisning, administration, utbildningsplanering, kursutveckling, läromedelsutveckling, utvärdering, utredning eller annan verksamhet inom området. Efter genomgånget program är den studerande behörig att antas till utbildning på forskarnivå. Det finns inom ramen för programmet även möjlighet att efter 60 högskolepoäng uppfylla fordringarna för en magisterexamen. Utbildning på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som den studerande får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. (1 kap. 9 högskolelagen) Följande preciserade mål har sin utgångspunkt i Högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS2006:1053). 109

110 Bilaga 2 till Ärende 10 Sida 2 av 10 Dnr: /10 Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: För magisterexamen visa kunskap och förståelse inom huvudområdet didaktik, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet didaktik. För masterexamen visa kunskap och förståelse inom huvudområdet didaktik, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet didaktik. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: För magisterexamen visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. För masterexamen visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. 110

111 Bilaga 2 till Ärende 10 Sida 3 av 10 Dnr: /10 Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: För magisterexamen visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. För masterexamen visa förmåga att inom huvudområdet didaktik göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att all undervisning och kommunikation sker på svenska även om det förekommer engelskspråkig litteratur. Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Engelskspråkig litteratur samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma Särskild behörighet Lärarexamen om minst 180 högskolepoäng eller kandidatexamen om minst 180 högskolepoäng varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning med utbildningsvetenskaplig relevans eller motsvarande. Dessutom krävs Svenska B och Engelska A. Lärarexamen om minst 180 högskolepoäng eller kandidatexamen om minst 180 högskolepoäng med huvudområde utbildningsvetenskap, pedagogik, specialpedagogik, didaktik eller motsvarande varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning i huvudområdet. Alternativt magisterexamen om minst 240 högskolepoäng med huvudområde i ett av lärarutbildningens ämnesområden. Urval Antal högskolepoäng. Innehåll Utbildningen omfattar totalt åtta års kvartstidsstudier, totalt 120 högskolepoäng, varav de första 60 högskolepoängen innefattar studier på magisternivå. 111

112 Bilaga 2 till Ärende 10 Sida 4 av 10 Dnr: /10 Utbildningen omfattar totalt 120 högskolepoäng, varav de första 60 högskolepoängen innefattar studier på magisternivå. I utbildningen ingår en introducerande kurs som syftar till att ge ökad kunskap om och förståelse för vad kunskap är, hur den uppstår och förmedlas i samspelet mellan individ och samhälle. Kurser i ämnesdidaktik, vetenskaplig metod, utredning och utvärdering samt fältarbete i ingår programmet. Det sista året ägnas helt åt en kurs i examensarbete som kopplas till den studerandes yrkesprofessionalism inom skolan. Om examensarbete för magisterexamen ej är skrivet avslutas utbildningen med ett 30 hp examensarbete som kopplas till den studerandes yrkesprofessionalism. Samtliga kurser inom programmet ges inom huvudområdet didaktik. Det interkulturella perspektivet ingår i varje delkurs och beaktas på olika sätt beroende på kursinnehållet. I det följande beskrivs utbildningens innehåll och uppläggning: År 1-3 Kurser på magisternivå: Didaktik som kunskaps- och forskningsområde, 15 högskolepoäng Kursens målsättning är att ge ökad kunskap om och förståelse för vad kunskap är, hur den uppstår och förmedlas i samspelet mellan individ och samhälle. Vidare skall den studerande nå djupare kunskap om utbildning, undervisning och lärande i relation till det omgivande samhällets utbildningssystem och utbildningspolitiska ambitioner. I detta gränsland återfinns grundläggande problem relevanta för utbildningens och undervisningens praktiska och etiska villkor. Ämnesdidaktisk fördjupning 1, 15 högskolepoäng Kursen syftar till att utveckla fördjupade kunskaper och förståelse om undervisningens olika innehåll, i såväl ett praktiskt som ett vetenskapligt sammanhang. Kursen tar upp såväl generella aspekter av utbildning, undervisning och lärande som specifika ämnesområden och dess innehållsliga aspekter (såsom förskoledidaktik, språkdidaktik, naturvetenskapernas och matematikens didaktik samt pedagogisk filosofi) samt i relation till förskola, grundskola och gymnasium förskola, den obligatoriska och frivilliga skolan. Genom en mindre forskningsuppgift inom valt ämnesdidaktiskt område uppmuntras den studerande att se kopplingen mellan teori och praktik. Kursens målsättning är att den studerande utvecklar en yrkesmässig beredskap för att kunna hantera de valsituationer och utmaningar som kännetecknar undervisande verksamheter och komplexa lärandemiljöer. Vetenskaplig metod, 7,5 högskolepoäng Kursens syfte är att den studerande skall tillägna sig fördjupad kunskap om didaktisk forskning och dess forskningsmetoder. Genom praktiska metodövningar applicerade på den egna praktiken blir den studerande kompetent att tillämpa sina metodologiska kunskaper i kommande examensarbete. 112

113 Bilaga 2 till Ärende 10 Sida 5 av 10 Dnr: /10 Språklig och kulturell mångfald, 7,5 högskolepoäng Syftet med kursen är att den studerande ska utveckla fördjupade kunskaper om språklig och kulturell mångfald samt ge ökad förståelse för de olika didaktiska möjligheter, utmaningar och problem undervisande praktiker kännetecknas av i mångkulturella miljöer. I kursen förenas teorier och forskning om språklig och kulturell mångfald med praktiskt arbete i mångkulturella lärandemiljöer genom att mindre observationsuppgifter genomförs och redogörs för. År 4 Ämnesdidaktisk fördjupning 2, 15 högskolepoäng Syftet med kursen är att den studerande ska utveckla fördjupade kunskaper och förståelse för teorier inom ämnesdidaktiken, i synnerhet i relation till praxisorienterad forskning. Vidare syftar kursen till att ge olika perspektiv på ämnesdidaktik som tvärvetenskaplig disciplin samt fördjupade kunskaper i ett ämnesdidaktiskt kunskapsområde och dess plats inom vetenskapsområdet (såsom förskoledidaktik, språkdidaktik, naturvetenskapernas och matematikens didaktik samt pedagogisk filosofi) samt i relation till förskola, grundskola och gymnasium. Den studerande ska under kursen utifrån egna formulerade forsknings- och metodfrågor utföra en mindre fältstudie inom eget valt ämnesdidaktiskt område där olika aspekter av lärarens undervisning och elevers lärande fokuseras. Syftet med kursen är att den studerande ska utveckla fördjupade kunskaper och förståelse för teorier inom ämnesdidaktiken, i synnerhet i relation till praxisorienterad forskning. Vidare syftar kursen till att ge olika perspektiv på ämnesdidaktik som tvärvetenskaplig disciplin samt fördjupade kunskaper i ett ämnesdidaktiskt kunskapsområde och dess plats inom vetenskapsområdet (såsom förskoledidaktik, språkdidaktik, naturvetenskapernas och matematikens didaktik samt pedagogisk filosofi) samt i relation till förskola, den obligatoriska och frivilliga skolan. Den studerande ska under kursen utifrån egna formulerade forsknings- och metodfrågor utföra en mindre fältstudie inom eget valt ämnesdidaktiskt område där olika aspekter av lärarens undervisning och elevers lärande fokuseras. Alternativt (för den som gör etappavgång magisterexamen) År 4 - Examensarbete 1 Magister i didaktik, 15 högskolepoäng Arbetet innefattar genomförandet av en självständig forskningsuppgift inom ett avgränsat ämnesområde där den studerande visar förtrogenhet med didaktisk forskning, teoribildningar och forskningsmetoder. I kursen ingår sedvanlig oppositionsförfarande där den studerande dels försvarar sitt eget arbete, dels agerar opponent på annat arbete. År 5-6 Kurser på masternivå Vetenskaplig metod och fältarbete Ι, 15 högskolepoäng 113

114 Bilaga 2 till Ärende 10 Sida 6 av 10 Dnr: /10 Kursen syftar till att den studerande tillägnar sig fördjupade kunskaper i vetenskapsteoretiskai, analysiska ansatser och fältstudier. Genom praktiska övningar analyseras den egna praktiken på ett vetenskapligt sätt där kopplingen mellan teori och praktik görs begriplig. Arbetsprocessen redovisas i skriftlig och muntlig form. Vetenskaplig metod och fältarbete ΙΙ, 15 högskolepoäng Kursen syftar till att den studerande tillägnar sig ytterligare fördjupade kunskaper i vetenskaplig metod och fältarbete. Inriktningen på det planerade examensarbetet avgör val av ansats, metod och fältstudier. Arbetsprocessen redovisas i skriftlig och muntlig form. År 7 och 8 Examensarbete Master i didaktik, 30 högskolepoäng Kursens syfte är att den studerande genomför en självständig forskningsuppgift inom ett avgränsat problemområde där fördjupad förtrogenhet med vetenskapliga förhållningssätt och tillvägagångssätt inom didaktisk forskning uppvisas. I kursen ingår sedvanlig oppositionsförfarande där den studerande dels försvarar sitt eget arbete, dels agerar opponent på annat arbete. Alternativt (för den som gjort etappavgång magisterexamen) Valfri fördjupning, 15 högskolepoäng Syftet med kursen är att den studerande ska utveckla fördjupande kunskaper och förståelse för teorier och forskning inom valfritt kunskapsområde med utbildningsvetenskaplig relevans. Den studerande ska under kursen utifrån egna formulerade forsknings- och metodfrågor utföra en mindre fältstudie inom det valda kunskapsområdet. Fördjupningen väljs i samråd med kursansvarig och undervisande lärare Examensarbete 2 Master i didaktik 2, 15 högskolepoäng Kursens syfte är att den studerande genomför en självständig forskningsuppgift inom ett avgränsat problemområde där studenten visar fördjupad förtrogenhet med vetenskapliga förhållningssätt och tillvägagångssätt inom didaktisk forskning. I kursen ingår sedvanlig oppositionsförfarande där den studerande dels försvarar sitt eget arbete, dels agerar opponent på annat arbete. Ämnesdidaktisk fördjupning 2, 15 högskolepoäng Syftet med kursen är att den studerande ska utveckla fördjupade kunskaper och förståelse för teorier inom ämnesdidaktiken, i synnerhet i relation till praxisorienterad forskning. Vidare syftar kursen till att ge olika perspektiv på ämnesdidaktik som tvärvetenskaplig disciplin samt fördjupade kunskaper i ett ämnesdidaktiskt kunskapsområde och dess plats inom vetenskapsområdet (såsom förskoledidaktik, språkdidaktik, naturvetenskapernas och matematikens didaktik samt pedagogisk filosofi) samt i relation till förskola, den obligatoriska och frivilliga skolan. Den studerande ska under kursen utifrån egna formulerade forsknings- och metodfrågor utföra en mindre fältstudie inom eget valt 114

115 Bilaga 2 till Ärende 10 Sida 7 av 10 Dnr: /10 ämnesdidaktiskt område där olika aspekter av lärarens undervisning och elevers lärande fokuseras. Termin 1 och 2 Didaktik Didaktik som kunskaps- och forskningsområde, 15 hp Termin 3 och 4 Didaktik Ämnesdidaktisk fördjupning 1, 15 hp Termin 5 Termin 6 Didaktik Vetenskaplig metod, 7,5 hp Didaktik Språklig och kulturell mångfald, 7,5 hp Termin 7 och 8 Didaktik Ämnesdidaktisk fördjupning 2, 15 hp Alternativt (för etappavgång magisterexamen) Didaktik Examensarbete 1, 15 hp Termin 9 och 10 Didaktik Vetenskaplig metod och fältarbete Ι, 15 hp Termin 11 och 12 Didaktik Vetenskaplig metod och fältarbete Ι Ι, 15 hp Termin 13 och 14 Termin 15 och 16 Didaktik Examensarbete, 30 hp Alternativt (för den som gjort etappavgång magisterexamen) Didaktik Valfri fördjupning, 15 hp Didaktik Examensarbete 2, 15 hp Didaktik Examensarbete 2, 15 hp Didaktik Ämnesdidaktisk fördjupning 2, 15 hp 115

116 Bilaga 2 till Ärende 10 Sida 8 av 10 Dnr: /10 Val inom programmet Efter studier om 60 högskolepoäng kan man göra en etappavgång och ta ut en magisterexamen. Den studerande kan efter magisterexamen fortsätta studierna för att ta ut en masterexamen. Väljer man att göra etappavgång sker val av kurser inför termin 7, 13 och 15. I övrigt förekommer inga val inom programmet. Efter studier om 45 högskolepoäng kan studenten välja att göra ett examensarbete om 15 hp som leder till en magisterexamen i didaktik. Den studerande kan efter magisterexamen fortsätta studierna. Värdakademi eller motsvarande Akademin för utbildning, kultur och kommunikation är värdakademi för Masterprogrammet i didaktik. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Filosofie magisterexamen med huvudområdet Didaktik (Master of Arts (60 H.E. Credits) in Didactics) - Filosofie masterexamen med huvudområdet Didaktik (Master of Arts (120 H.E. Credits) in Didactics) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Utvärdering sker efter varje kurs. Efter genomgången utbildning görs en skriftlig utvärdering av hela programmet. Resultaten av utvärderingarna ligger till grund för återkommande översyn och utveckling av respektive kurs och programmet som helhet. Studentmedverkan Den studerande förväntas aktivt delta i utvärderingarna och på sikt också ta ett ökat ansvar för utvärderingens utformning och tillsammans med samordnare och kursansvarig analysera och utveckla denna. Forskningsbas Forskningsanknytning garanteras av de forskningsmiljöer (exempelvis SIDES, forskningsprogrammet för hållbar skolutveckling, förskoledidaktik, NT-didaktik och matematik, flerspråkighet och interkulturell kommunikation) som understödjer 116

117 Bilaga 2 till Ärende 10 Sida 9 av 10 Dnr: /10 masterutbildningen och som samlas inom forskningsprofilen didaktik, som är ett prioriterat område vid Mälardalens högskola. Forskningsanknytning garanteras av de forskningsmiljöer som samlas inom forskningsbasen utbildningsvetenskap. Samverkan Utbildningsprogrammet har utvecklats mot bakgrund av de nya utmaningar och komplexa problem yrkesverksamma i förskola, grundskola och gymnasieskola möter i sin dagliga praktik. Utformningen av programmet har skett i samarbete mellan olika ämnesområden inom en gemensam didaktisk verksamhet vid Mälardalens högskola. Utbildningen skall följas upp och utvecklas genom en aktiv samverkan med avnämarna såsom kommunens representanter, de förskolor, grundskolor och gymnasieskolor programmets studenter är verksamma vid samt programmets styrgrupp vid Mälardalens högskola. Programmet verkar som ett komplement till grundexamen och ger förutsättningar för såväl kvalificerad yrkesutövning som utveckling och utvärdering av skolors olika verksamheter. Internationalisering Mälardalens högskola har som mål att erbjuda utbildning och forskning med hög internationell standard. Ett av högskolans övergripande mål är att alla studenter och anställda ska ha möjlighet till någon form av interkulturell kontakt eller aktivitet. Information om internationalisering och utlandsstudier finns bland annat att få via högskolans webbplats. Jämlikhet Bemötande och bedömande av programstudenten sker oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck. Akademins arbete med jämlikhet och jämställdhet skall förankras i studenten. Akademins arbete med jämlikhet och jämställdhet behandlas i kurserna inom programmet. Studenten skall få information om att det finns en handlingsplan i jämställdhets- och jämlikhetsfrågor och kunskap om vad kränkande särbehandling innebär och hur det kan motverkas. Programmets mångfaldsaspekter beaktas i utvecklingen av en interkulturell medvetenhet och kännetecknas av varje människas egenart. Programmet verkar för en jämställd och jämlik miljö enligt Högskoleverkets och högskolans rekommendationer. Studieformer Undervisningen bedrivs på kvartsfart med regelbundna möten, med undantag för helgdagar, lov och tentamensskrivning. Kursernas arbetssätt utgörs av föreläsningar och seminarier tillsammans med egna studier och fältarbete, där studenterna i praktiska uppgifter knyter samman teoretiska moment med den egna, dagliga praktiken. Gästföreläsare kommer att delta och stärka forskningsanknytningen genom att bidra med såväl nationella som internationella rön. Studierna är utformade för att stimulera det kritiska tänkandet, 117

118 Bilaga 2 till Ärende 10 Sida 10 av 10 Dnr: /10 förmågan att söka, inhämta och värdera information, förmågan att självständigt följa kunskapsutvecklingen och förmågan att uttrycka sig i tal och skrift. Arbetssättet för programmet bygger främst på seminarietraditionen, dvs. en blandning av föreläsningar, diskussioner i mindre grupper och i större grupper. Kursernas arbetssätt utgörs av föreläsningar, seminarier, diskussioner, egna studier och fältarbete, där studenterna i praktiska uppgifter knyter samman teoretiska moment med den egna, dagliga praktiken. Gästföreläsare kan delta och stärka forskningsanknytningen genom att bidra med såväl nationella som internationella rön. Studierna är utformade för att stimulera det kritiska tänkandet, förmågan att söka, inhämta och värdera information, förmågan att självständigt följa kunskapsutvecklingen och förmågan att uttrycka sig i tal och skrift. Arbetssättet för programmet bygger främst på seminarietraditionen, dvs. en blandning av föreläsningar, diskussioner i grupp vid fysiska möten eller via lärplattform. Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Mälardalens högskola har regler och anvisningar för vad som gäller vid examination. Dessa finns bland annat tillgängliga via högskolans webbplats. 118

119 Bilaga 1 till Ärende 11 Sammanträde: # 1:2013 MDH /11 1 (1) Besluts-PM Beslutande Utbildningsutskottet för utbildning Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplan för speciallärarprogrammet (AUM01) att gälla från och med HT13 Bakgrund Fakultetsnämnden har via rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 24 april 2012) ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Via beslut i fakultetsnämnden (MDH /11, den 18 januari 2011) har utskotten för grundutbildning mandat att fatta beslut om revidering av utbildningsplaner inom sina respektive områden. Vid sitt sammanträde den 22 februari 2012 fastställde fakultetsnämnden utbildningsplanen för programmet. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har den 29 november 2012 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen. Problemanalys Revideringen består i att göra marginella justeringar i den procentuella fördelningen mellan urvalsgrupperna till specialiseringen mot utvecklingsstörning samt att uppdatera text under rubriken Samverkan. Skälet för att justera i urvalet är att efterfrågan på speciallärarkompetens i samhället är i gruppen lärare inom de yngre åldrarna och med dagens fördelning är det lärare inom de äldre årskurserna som antas. Förändringarna föreslås gälla för studenter som påbörjar sin utbildning höstterminen 2013 och framåt. Faktasammanställning Förändringarna som föreslås framgår av förslaget till reviderad utbildningsplan. Konsekvensanalys Genom att fördela en lägre andel platser till urvalsgruppen med lärarexamen med inriktning mot senare år är förhoppningen att fler från de andra urvalsgrupperna (yngre åldrar) ska antas, vilket ligger i linje med det behov som bedöms finnas i omvärlden. Beredningens förslag till beslut Utbildningsutskottet för utbildning föreslås besluta att revidera utbildningsplan för speciallärarprogrammet (AUM01) i enlighet med nedanstående: 1. Justera fördelningen mellan urvalsgrupperna gällande specialiseringen mot utvecklingsstörning. 2. Uppdatera texten under rubriken Samverkan. 3. Därmed fastställa reviderad utbildningsplan att gälla från HT13 och framåt. 119

120 Bilaga 2 till Ärende 11 Utbildningsplan Sida 1 av Dnr: MDH /11 Programkod: AUM01 Speciallärarprogrammet, 90 högskolepoäng Programme in Special Needs Training, 90 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter och är fastställd av Fakultetsnämnden Den är därefter reviderad av utbildningsutskottet för utbildning och gäller för utbildning som ges efter Programmets förutsättningar Speciallärarprogrammet är en påbyggnadsutbildning på lärarexamen. Programmet är till sin helhet placerat på avancerad nivå. Speciallärarexamen kan avläggas efter att studenten fullgjort programmets kursfordringar omfattande 90 högskolepoäng. Avsikten är att studenten därefter ska kunna arbeta självständigt som speciallärare inom pedagogisk verksamhet i förskoleklass, skola eller vuxenutbildning. Vid Mälardalens högskola ges speciallärarexamen med följande tre av de sex specialiseringar som nämns i examensbeskrivningen nedan: matematikutveckling; språk-, skriv- och läsutveckling; samt utvecklingsstörning 1. I högskoleförordningen (SFS 1993:100) anges examensordningen för speciallärarexamen. I examensordningen skrevs examensbeskrivningen för speciallärarexamen in 2007 (SFS 2007:638) och reviderades senast i SFS 2011:186. Denna förordningstext ligger till grund för texten nedan under rubriken Mål. Mål För speciallärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som speciallärare för barn och elever i behov av särskilt stöd. Kunskap och förståelse För speciallärarexamen ska studenten: - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, - visa kunskap om barn och elever i behov av särskilt stöd i ett historiskt perspektiv, visa fördjupad kunskap om barns och elevers språk- och begreppsutveckling och stimulans av denna, 1 Utbildningsplanen innehåller begrepp som numera betraktas som förlegade (som till exempel utvecklingsstörning). Då aktuella förordningar fortfarande innehåller dessa begrepp, och text i utbildningsplanen delvis är förordningstext, används begreppen i utbildningsplanen trots att de anses förlegade i modernt språkbruk. 120

121 Bilaga 2 till Ärende 11 Sida 2 av 8 Dnr: MDH /11 Programkod: AUM01 - visa fördjupade kunskaper om bedömningsfrågor och betygssättning, och - visa fördjupad kunskap om barns och elevers lärande och, beroende på vilken specialisering som valts, fördjupad kunskap om 1. barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling, 2. barns och elevers matematikutveckling, 3. barn och elever med dövhet eller hörselskada och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden, 4. barn och elever med synskada och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden, 5. barn och elever med grav språkstörning och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden, eller 6. barn och elever med utvecklingsstörning och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden. Färdighet och förmåga För speciallärarexamen ska studenten: - visa förmåga att kritiskt och självständigt ta initiativ till, analysera och medverka i förebyggande arbete och bidra till att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer, - visa förmåga att delta i arbetet med att utforma och genomföra åtgärdsprogram för enskilda elever i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer, - visa förmåga att, beroende på vilken specialisering som valts, vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör 1. barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling, 2. barns och elevers matematikutveckling, 3. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med dövhet eller hörselskada, 4. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med synskada, 5. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med grav språkstörning, eller 6. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med utvecklingsstörning, - visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever, - visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter för individen i de lärmiljöer där barnet eller eleven får sin undervisning och vistas under förskole- eller skoldagen, och - visa fördjupad förmåga till ett individanpassat arbetssätt för barn och elever i behov av särskilt stöd. För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling ska också studenten: - visa förmåga att kritiskt granska och tillämpa metoder för att bedöma barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling. 121

122 Bilaga 2 till Ärende 11 Sida 3 av 8 Dnr: MDH /11 Programkod: AUM01 Värderingsförmåga och förhållningssätt För speciallärarexamen ska studenten: - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om betydelsen av samarbete och samverkan med andra skolformer och yrkesgrupper, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Engelskspråklig litteratur samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma. Särskild behörighet Specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling: Lärarexamen med inriktning mot kunskapsområdet språk-, skriv- och läsutveckling (t.ex. examen till lågstadielärare, mellanstadielärare, 1-7 SvSo-lärare) eller lärarexamen med inriktning mot svenska med minst 22, 5 hp i ämnet eller annan lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper i svenska med minst 22, 5 hp i ämnet. Utöver detta krävs minst tre års yrkeslivserfarenhet som lärare på minst halvtid efter examen samt Sv B och En A. Specialisering mot matematikutveckling: Lärarexamen med inriktning mot kunskapsområdet matematikutveckling, (t.ex. examen till lågstadielärare, mellanstadielärare, 1-7 MaNo-lärare) eller lärarexamen med inriktning mot matematik med minst 22,5 hp i ämnet eller annan lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper i matematik med minst 22,5 hp i ämnet. Utöver detta krävs minst tre års yrkeslivserfarenhet som lärare på minst halvtid efter examen samt Sv B och En A. Specialisering mot utvecklingsstörning: Lärarexamen (lärar-, förskollärar- eller fritidspedagogexamen) samt minst tre års yrkeserfarenhet som lärare på minst halvtid efter examen. Dessutom krävs Sv B och En A 122

123 Bilaga 2 till Ärende 11 Sida 4 av 8 Dnr: MDH /11 Programkod: AUM01 Urval Specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling: Antal högskolepoäng. Platserna fördelas procentuellt per urvalsgrupp (grupp 1 70 %, grupp 2 30 %): 1. Lärarexamen med inriktning mot grundskolans tidigare år 2. Övrig lärarexamen Specialisering mot matematikutveckling: Antal högskolepoäng. Platserna fördelas procentuellt per urvalsgrupp (grupp 1 70 %, grupp 2 30 %): 1. Lärarexamen med inriktning mot grundskolans tidigare år 2. Övrig lärarexamen Specialisering mot utvecklingsstörning: Antal högskolepoäng. Platserna fördelas procentuellt per urvalsgrupp (grupp %, grupp %, grupp %): 1. Lärarexamen med inriktning mot grundskolans senare år eller gymnasiet 2. Lärarexamen med inriktning mot grundskolans tidigare år 3. Förskollärar- eller fritidspedagogexamen Om inte antalet sökande fylls i respektive urvalsgrupp fördelas platserna från grupp 1 till grupp 2, grupp 2 till grupp 3, grupp 3 till grupp 2. Innehåll Vid Mälardalens högskola ges speciallärarexamen med följande tre av de sex specialiseringar som nämns i examensbeskrivningen: matematikutveckling; språk-, skriv- och läsutveckling; samt utvecklingsstörning. Det innehåll som behandlas inom ramen för speciallärarprogrammet kan sammantaget karakteriseras enligt följande. Utbildningen ger studenten förutsättningar för att självständigt klara ett arbete som speciallärare för barn och elever som har behov av särskilt stöd, med specialisering mot ett av följande tre områden: språk-, skriv- och läsutveckling; matematikutveckling; eller utvecklingsstörning. Särskilt beaktas, hur en fördjupad kunskap inom området möjliggör, att studenten kan få en djupare förståelse av den betydelse sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet har som förutsättning för ett framgångsrikt praktiskt pedagogiskt arbete. Kurserna handlar om, hur studenten ska få förutsättningar att utveckla förmåga till att kritiskt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete, undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. De handlar om, färdighet och förmåga, att självständigt och i samarbete med andra arbeta med processer som gäller kartläggning, åtgärder och uppföljning. Innehållet utgörs även av olika sätt att som speciallärare arbeta med lärande i språk-, skriv- och läsprocessen; att arbeta med lärandeprocessen i matematik; eller att arbeta med undervisningssituationen för elever med 123

124 Bilaga 2 till Ärende 11 Sida 5 av 8 Dnr: MDH /11 Programkod: AUM01 diagnosen utvecklingsstörning. Genomgående följer att de områden som behandlas blir belysta genom att olika perspektiv anläggs samt att olika aspekter beaktas. Centralt är även områden som gäller studentens behov av självkännedom och empatisk förmåga, särskilt med beaktande av de styrdokument som i hög grad är aktuella vid arbete med barn i behov av särskilt stöd. Speciallärarprogrammet omfattar 90 högskolepoäng fördelade efter den struktur som presenteras i Tabell 1. Utbildningen består av tre block om 30 högskolepoäng vardera. Det första blocket har gemensamma kurser som gäller samtliga tre specialiseringar. Det mellersta blocket är till sitt innehåll olika för respektive specialisering. Det tredje blocket har gemensam struktur och samma kurser, men inom ramen för kurserna avgör val av specialisering kursens innehåll. Samläsning med specialpedagogprogrammet kan ske vad gäller det första blocket och delar av det tredje. Kurserna bör läsas enligt den ordning som framgår av tabellen. De tre första kurserna behandlar centrala kunskapsområden som ska ge förutsättningar, dels för de fortsatta studierna, dels för att kunna verka som speciallärare. Kurserna i block två är tydligt didaktiskt inriktade mot matematikutveckling; språk-, skriv- och läsutveckling; respektive utvecklingsstörning. De båda första av det tredje blockets kurser har karaktären av teori- och metodkurser, där den första har en mer allmän karaktär, medan den andra är mer inriktad på det självständiga arbetet. Den avslutande kursen utgörs av det självständiga arbetet. Tabell 1: Tabellen visar strukturen för speciallärarprogrammet med specialiseringar mot matematikutveckling; språk-, skriv- och läsutveckling; samt utvecklingsstörning. Utbildningen ges på halvfart, varför sex terminer anges T1-T6. Det första året (T1-T2) liksom det tredje (T5-T6) har liknande upplägg som specialpedagogutbildningen, vilket möjliggör viss samläsning. Kurserna under det andra året (T3-T4) läses skilt inom respektive specialisering. 124

125 Bilaga 2 till Ärende 11 Sida 6 av 8 Dnr: MDH /11 Programkod: AUM01 Termin Kursnamn och antal högskolepoäng Gemensam del T1 15 HP Specialpedagogiska perspektiv speciallärare, 15 hp T2 15 HP Förebyggande arbete, kartläggning, åtgärder och uppföljning speciallärare, 7,5 hp Kvalificerade samtal speciallärare, 7,5 hp Specialisering Matematikutveckling T3 15 HP T4 15 HP Möjligheter och hinder i språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling, 7,5 hp Att arbeta som speciallärare med lärandeprocessen i matematik, 7,5 hp Att arbeta som speciallärare med lärandeprocessen i matematik fördjupning, 15 hp Specialisering Språk-, skriv- och läsutveckling T3 15 HP T4 15 HP Möjligheter och hinder i språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling, 7,5 hp Att arbeta som speciallärare med lärande i språk-, skriv- och läsprocessen, 7,5 hp Att arbeta som speciallärare med lärande i språk-, skriv- och läsprocessen fördjupning, 15 hp Specialisering Utvecklingsstörning T3 15 HP T4 15 HP Att som speciallärare möta utvecklingsstörning, 15 hp Att möta undervisningssituationen för elever med diagnosen utvecklingsstörning, 15 hp Gemensam del T5 15 HP Teori och metod i specialpedagogisk forskning speciallärare, 7,5 hp Specialpedagogisk forskning i praktiken speciallärare, 7,5 hp T6 15 HP Självständigt arbete i specialpedagogik speciallärare, 15 hp 125

126 Bilaga 2 till Ärende 11 Sida 7 av 8 Dnr: MDH /11 Programkod: AUM01 Programmet ges med halv studietakt med såväl campusträffar som distansundervisning via en webbaserad lärplattform. Arbetsformerna varierar med individuella arbeten, arbeten i grupp, helgruppsdiskussioner, föreläsningar, övningar och laborationer. Läsning av litteratur och olika former av bearbetning av densamma utgör ett centralt inslag liksom föreläsningarna. Ett annat utgörs av fältstudier som är ett viktigt inslag i samtliga kurser. Kopplingen mellan litteratur/föreläsningar och fältstudier sker i olika former av uppgifter, som utförs i olika konstellationer och som redovisas vid seminarier och/eller som inlämningsuppgifter. Genom detta skapas förutsättningar för att studenten kan få en fördjupad förståelse av den betydelse sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet har för yrkesutövningen. Dessutom får studenten kontinuerligt pröva och kritiskt kunna reflektera kring och värdera olika former av datainsamling under sina fältstudier. Val inom programmet De val studenten kan göra sker redan vid ansökan till programmet, vilket framgår av Tabell 1. Detta val påverkar innehållet, dels i programmets andra block, då studenterna läser olika kurser utifrån vald specialisering, dels i det tredje och sista blocket då innehållet i kurserna och ämne för det självständiga arbetet påverkas av vald specialisering. Värdakademi eller motsvarande Akademin för utbildning, kultur och kommunikation är värdakademi för Speciallärarprogrammet. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Speciallärarexamen (Postgraduate Diploma in Special Needs Training). Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Samtliga kurser inom programmet utvärderas kontinuerligt av studenter och lärare gemensamt. Utvärderingsresultaten ligger till grund för eventuella förslag till förbättringar. Värdakademin ansvarar för att utvärdering av programmet genomförs. Studentmedverkan Studentinflytande sker via samverkansorgan och genom kursutvärdering. 126

127 Bilaga 2 till Ärende 11 Sida 8 av 8 Dnr: MDH /11 Programkod: AUM01 Forskningsbas Speciallärarprogrammet liksom övrig utbildning i specialpedagogik är starkt kopplad till forskningen som bedrivs inom det specialpedagogiska kollegiet, SPEIC, och den övergripande forskningsmiljön BUSS barn och unga i skola och samhälle. Denna forskning knyter an till högskolans prioriterade forsknings- och utbildningsområden. Samverkan Mälardalens högskola har som mål att vara bäst i landet på att erbjuda akademisk utbildning som leder till jobb. Studenterna genomför fältstudier inom ramen för samtliga delkurser, och examensarbetet är verksamhetsrelaterat och utförs inom ramen för vald specialisering. Utbildningarna inom det specialpedagogiska området vid Mälardalens högskola har ett branschråd knutet till sig som träffas en gång per termin. Rådet består av företrädare från olika delar av regionen som representerar olika specialpedagogiska verksamhetsfält. Medlemmar i kollegiet är också aktiva med olika uppdrag inom ramen för det s.k. Samhällskontraktet och Mälardalens kompetenscentrum för lärande - Spetssamverkanscentera mellan offentlig sektor och högskolan ett centra för samproduktion mellan offentlig sektor och högskolan. Internationalisering Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina studier. Kontakta den internationaliseringsansvarige på akademin för mer information. Mer information om utlandsstudier finns också på högskolans webbplats. Jämlikhet Lärarna i programmet har i uppdrag att arbeta med utbildningen, så att högskolans jämställdhetsmål integreras i arbetet. Förutom examinatorer finns det disputerade huvudexaminatorer som har i uppdrag att granska examinationsuppgifter, kurslitteratur, och bedömningsgrunder så att studenter bedöms likvärdigt. I samarbete med högskolans samordnare för stödåtgärder, så ges studenter med funktionsnedsättning möjlighet till individuell anpassning för att kunna genomföra studierna. Övriga föreskrifter Kurserna bör läsas i den ordning de anges i tabell

128 Bilaga 1 till Ärende 12 Sammanträde: # 1:2013 MDH /13 1 (2) Besluts-PM Beslutande Utbildningsutskottet för utbildning Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplan för Kandidatprogram i språk och humaniora med inriktning kommunikation (HHV20 KOMM) att gälla från och med HT13 Bakgrund Fakultetsnämnden har via rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 24 april 2012) ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Via beslut i fakultetsnämnden (MDH /11, den 18 januari 2011) har utskotten för grundutbildning mandat att fatta beslut om revidering av utbildningsplaner inom sina respektive områden. Vid sitt sammanträde den 17 december 2010 fastställde Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls och vårdvetenskap utbildningsplanen för programmet. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har den 29 november 2012 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen. Problemanalys Revideringen består huvudsakligen i att anpassa utbildningsplanen i enlighet med rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget för där innebörden bland annat är att avveckla verksamheten inom huvudområdena franska och spanska. Större textrevideringar föreslås under rubrikerna Innehåll, Val inom programmet, Examen, Studentmedverkan, Samverkan och Internationalisering. Ett syfte med förändringarna har varit att konkretisera text och att uppdatera till dagsläget. Kursen Högskolestudier i ett kommunikationsperspektiv, 7,5 hp föreslås ersättas av kursen Textkunskap, 7,5 hp. Skälet är att tidigare studentomdömen om den kurs som föreslås tas bort varit negativa och att förhoppningen är att den kurs som föreslås istället ska vara bättre. Förändringarna föreslås gälla för studenter som påbörjar sin utbildning höstterminen 2013 och framåt. Faktasammanställning Förändringarna som föreslås framgår av förslaget till reviderad utbildningsplan. Fakultetsnämnden fastställde den 12 oktober 2012 särskilda behörigheter anpassade efter gymnasiereformen 2011, Gy11/Vux12, och uppdrog då även till utbildnings- och forskningssektionen att uppdatera utbildningsplanerna i enlighet med beslutet. Denna uppdatering görs i samband med revideringen. Överväganden Textförändringarna bedöms som nödvändiga och oproblematiska. När kurser byts, som i det här fallet, är det viktigt att kontrollera att ett programs 128