Utskottet för lärarutbildningar

Transkript

1 KALLELSE Nr 3: MDH:1.1-22/13 Utskottet för lärarutbildningar Datum och tid: Plats: Onsdagen den 8 maj 2013 Kl Sal U3-104, Mälardalens högskola, Västerås. Ledamöter: Niclas Månsson Ordförande Karin Molander Danielsson Lärarrepresentant Lovisa Bergdahl Lärarrepresentant Tor Nilsson Lärarrepresentant Vakant Studeranderepresentant Vakant Studeranderepresentant Anette Strömberg Utbildningsledare IDT Eva Thorin Utbildningsledare EST/NT Magnus Hoppe Utbildningsledare EST/SV Therese Welén Utbildningsledare UKK Conny Ström, AB Salboheds gymnasiesärskola Extern ledamot Kerstin Soläng, Eskilstuna kommun Extern ledamot Adjungerade: Peter Gustafsson Prodekan GU Fackliga: Håkan Lindgren SACO Ulla Pettersson OFR-S Tjänstemän: Jonas Lostelius Handläggare UFO Eventuella föredragande Övriga: Justerandes signatur 1 (1)

2 Utskottet för lärarutbildningar FÖREDRAGNINGSLISTA Möte nr 3:2013 Version MDH: /13 1 Val av justeringsperson 2 Fastställande av föredragningslista 3 Revidering av examensbeskrivning för speciallärarexamen 4 Fastställande av examensbeskrivning för ämneslärarexamen efter genomgången kompletterande pedagogisk utbildning 5 Inrättande av examina: Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs Inrättande av grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 och fastställande av utbildningsplan 7 Avveckling av filosofie kandidatexamen med huvudområdet franska 8 Avveckling av filosofie magisterexamen med huvudområdet tyska 9 Avveckling av filosofie kandidatexamen med huvudområdet spanska 10 Uppföljning av åtgärder med anledning av omdöme bristande kvalitet i kandidatexamen i spanska 11 Uppföljning av åtgärder med anledning av omdöme bristande kvalitet i kandidatexamen i engelska 12 Avveckling av inriktning gitarr inom kammarmusikprogrammet 13 Inställanden av kurser och program för HT13 avseende utbildningar på svenska 14 Rapportering av studentinflytandet inom utskottets ansvarsområde 15 Rapporter Justerandes signatur 1 (1)

3 ÄRENDESAMLING Nr 3:2013 MDH: /13 1 Val av justeringsperson 1 (15) Förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar utser Conny Ström att jämte ordföranden justera protokollet.

4 ÄRENDESAMLING Nr 3:2013 MDH: /13 2 Fastställande av föredragningslista 2 (15) Förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar fastställer föredragningslistan.

5 ÄRENDESAMLING Nr 3:2013 MDH: /13 3 Revidering av examensbeskrivning för speciallärarexamen 3 (15) Diarienummer: MDH /11 Handläggare: Jonas Lostelius Enligt rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om fastställande av examensbeskrivning. Högskolan har tillstånd att utfärda speciallärarexamen för språk-, läs- och skrivutveckling, matematikutveckling och utvecklingsstörning (MDH /10). Speciallärarprogrammet har givits vid högskolan från hösten 2011, från början med specialiseringarna mot språk-, läs- och skrivutveckling samt matematikutveckling. Från och med hösten 2012 ges programmet även med specialisering mot utvecklingsstörning. Den nu gällande examensbeskrivningen innehåller endast specialiseringarna som gavs hösten Examensbeskrivningen behöver uppdateras så att den möjliggör att examen kan utfärdas med specialisering utvecklingsstörning. Beredningen har utöver själva ursprungsfrågan uppmärksammat att det i examensbeskrivningen under rubriken Examenskrav görs hänvisning till speciallärarprogrammets programschema eller motsvarande. Mer logiskt vore att hänvisningen görs till programmets utbildningsplan eller motsvarande eftersom utbildningsplanen är det officiella dokument som fakultetsnämnden fastställer medan programschemat är ett högskolelokalt dokument. Föredragande: Handläggaren Jonas Lostelius Förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar beslutar att föreslå fakultetsnämnden att i examensbeskrivningen för speciallärarexamen: 1. under rubriken Examenskrav ersätta ordet programschema med utbildningsplan, 2. under rubriken Examenskrav lägga till Utvecklingsstörning/Learning disabilities som specialisering, 3. att föra in en ny rubrik Särskilda krav för vissa specialiseringar, samt 4. att därmed revidera examensbeskrivning för speciallärarexamen. Ärendets beredning Ärendet har ursprungligen (våren 2012) arbetats fram inom akademin för utbildning, kultur och kommunikation. Därefter har ärendet beretts vid utbildnings- och forskningssektionen utan att beslut fattats. Ytterligare beredning har skett under våren 2013 vilket har inkluderat avstämning med STC/Examen. Studentmedverkan har inte förevarit i beredningen. Underlag i ärendet Beslutspromemoria Förslag till reviderad examensbeskrivning för speciallärarexamen Nu gällande examensbeskrivning för speciallärarexamen Delges Utbildningsledare UKK, STC/Examen

6 ÄRENDESAMLING Nr 3:2013 MDH: /13 4 Fastställande av examensbeskrivning för ämneslärarexamen efter genomgången kompletterande pedagogisk utbildning 4 (15) Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Jonas Lostelius Högskoleverket har den 17 oktober 2011 i ett kompletterande beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen (HSV reg.nr ) beslutat att Mälardalens högskola får tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och med inriktning mot arbete i gymnasieskolan för utbildning som kan avläggas efter det att en student har genomgått utbildning enligt förordningen (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen. Högskolan erbjuder sedan höstterminen 2012 programmet kompletterande pedagogisk utbildning med inriktning mot arbete i åk 7-9 respektive med inriktning mot arbete i gymnasiet. Enligt rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om fastställande av examensbeskrivning, vilket krävs för att examen ska kunna utfärdas. Föredragande: Handläggaren Jonas Lostelius Förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar föreslår fakultetsnämnden att fastställa examensbeskrivning för ämneslärarexamen (efter genomgången kompletterande pedagogisk utbildning). Ärendets beredning Förslaget till examensbeskrivning har tagits fram av utbildningsledarna vid akademin för utbildning, kultur och kommunikation i samråd med STC/Examen. Studentmedverkan har inte förevarit i beredningen. Underlag i ärendet Beslutspromemoria Ansökan UKK om inrättande av ämneslärarexamen efter KPU Examensbeskrivning ämneslärarexamen efter KPU Delges STC/Examen, Utbildningsledare UKK

7 ÄRENDESAMLING Nr 3:2013 MDH: /13 5 Inrättande av grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 och fastställande av examensbeskrivning 5 (15) Diarienummer: Handläggare: Jonas Lostelius Rektor har den 11 oktober 2012 ansökt hos Högskoleverket om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har den 9 april 2013 beslutat ge högskolan tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Högskolan har därmed förutsättningar att inrätta examen. Enligt rektors delegationsordning (MDH /13, beslutad ) har fakultetsnämnden att fatta beslut om att inrätta examen och att fastställa examensbeskrivning och beslut om att inrätta examen och att fastställa examensbeskrivning behöver fattas så att studenter kan erhålla examen. Föredragande: Handläggaren Jonas Lostelius Förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar föreslår fakultetsnämnden att besluta att inrätta Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 (Master of Arts in Primary Education with a Specialisation in Teaching in Early Years Classes and Grades 1-3 of the Compulsory School System) samt att fastställa examensbeskrivning enligt bilaga. Ärendets beredning Högskolans ansökan har under våren och sommaren 2012 arbetats fram inom ramen för arbetsgrupp och referensgrupp (med externa representanter) vid akademin för utbildning, kultur och kommunikation. Därefter har den under hösten 2012 beretts i utbildningsutskottet för utbildning och fakultetsnämnden varpå rektor beslutade att skicka in ansökan till Högskoleverket i oktober Förslaget till examensbeskrivning har tagits fram vid akademin för utbildning, kultur och kommunikation i samråd med STC/Examensenheten. Underlag i ärendet Beslutspromemoria Ansökan UKK inrätta grundlärarexamen F-3 och fastställa examensbeskrivning Examensmatris grundlärarexamen F-3 Examensbeskrivning grundlärarexamen F-3 Delges STC/Examen, Utbildningsledare UKK

8 ÄRENDESAMLING Nr 3:2013 MDH: /13 6 Inrättande av grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 och fastställande av utbildningsplan 6 (15) Diarienummer: Handläggare: Jonas Lostelius Rektor har den 11 oktober 2012 ansökt hos Högskoleverket om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har den 9 april 2013 beslutat ge högskolan tillstånd att utfärda nämnda examen och högskolan har därmed förutsättningar att erbjuda utbildningen från och med HT13 (programmet har godkänts att starta HT13 av fakultetsnämnden vid utbudsbeslutet den 12 oktober 2012, om 40 platser i Eskilstuna HT och om 40 platser i Västerås VT). Enligt rektors delegationsordning (MDH /13, beslutad ) har fakultetsnämnden att fatta beslut om att inrätta utbildningsprogram. Av FUS:en framgår att ett fokus ska vara att erhålla examensrätter för grundlärarexamen. Högskoleverkets/Universitetskanslersämbetets granskningsprocess är på många sätt mer omfattande än den process för inrättande av program som fakultetsnämnden tillämpar och kan sägas ersätta fakultetsnämndens egen granskning. Beredningen har inte pekat på några omständigheter som talar för att programmet inte ska inrättas. Föredragande: Handläggaren Jonas Lostelius Förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar föreslår fakultetsnämnden besluta att inrätta grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 (Primary Education Programme, 240 credits, with a specialisation in teaching in early years classes and grades 1-3 of the compulsory school) 240 hp, samt att fastställa utbildningsplan enligt bilaga. Ärendets beredning Högskolans ansökan har under våren och sommaren 2012 arbetats fram inom ramen för arbetsgrupp och referensgrupp (med externa representanter) vid akademin för utbildning, kultur och kommunikation och har därefter beretts i utbildningsutskottet för utbildning och fakultetsnämnden under hösten 2012 varpå rektor beslutade att skicka in ansökan till Högskoleverket i oktober Underlag i ärendet Beslutspromemoria Ansökan om inrättande av grundlärarprogrammet samt begäran om fastställande av utbildningsplan Utbildningsplan Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare, STC/Antagningen, STC/Examen.

9 ÄRENDESAMLING Nr 3:2013 MDH: /13 7 Avveckling av filosofie kandidatexamen med huvudområdet franska 7 (15) Diarienummer: MDH /12 Handläggare: Jonas Lostelius Rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget för (VUB) anger att verksamheten inom franska ska vara avvecklad till vårterminen Av VUB:en framgår att kandidatexamen i franska ska avvecklas. Enligt rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om avveckling av examen. Föredragande: Handläggaren Jonas Lostelius Förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar föreslår fakultetsnämnden att besluta: 1. att franska från och med den 1 juli 2013 inte längre kan utgöra huvudområde i en kandidatexamen vid Mälardalens högskola samt 2. att studenter som påbörjat sina studier vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 ska ha rätt att kunna få ut ovanstående examina, dock längst till och med den 30 juni Ärendets beredning Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har under våren 2013 arbetat fram underlag för beslutet varpå ärendet har beretts vid utbildningsoch forskningssektionen vilket inkluderat avstämning med STC/Examen. Underlag i ärendet Beslutspromemoria Akademi UKK:s begäran om avveckling av filosofie kandidatexamen i franska Delges STC/Examen, Utbildningsledare UKK och EST

10 ÄRENDESAMLING Nr 3:2013 MDH: /13 8 Avveckling av filosofie magisterexamen med huvudområdet tyska 8 (15) Diarienummer: MDH /12 Handläggare: Jonas Lostelius Av rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget för (VUB) framgår att verksamheten i tyska på magisternivå ska avvecklas och att magisterexamen i tyska ska avvecklas. Enligt rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om avveckling av examen. Föredragande: Handläggaren Jonas Lostelius Förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar föreslår fakultetsnämnden att besluta: 1. att tyska från och med den 1 juli 2013 inte längre kan utgöra huvudområde i en magisterexamen vid Mälardalens högskola samt 2. att studenter som påbörjat sina studier vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 ska ha rätt att kunna få ut ovanstående examina, dock längst till och med den 30 juni Ärendets beredning Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har under våren 2013 arbetat fram underlag för beslutet varpå ärendet har beretts vid utbildningsoch forskningssektionen vilket inkluderat avstämning med STC/Examen. Underlag i ärendet Beslutspromemoria Akademi UKK:s begäran om avveckling av filosofie magisterexamen i tyska Delges STC/Examen, Utbildningsledare UKK och EST

11 ÄRENDESAMLING Nr 3:2013 MDH: /13 9 Avveckling av filosofie kandidatexamen med huvudområdet spanska 9 (15) Diarienummer: MDH /12 Handläggare: Jonas Lostelius Rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget för (VUB) anger att verksamheten inom spanska ska vara avvecklad till vårterminen Av VUB:en framgår också att kandidatexamen i spanska ska avvecklas. Enligt rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om avveckling av examen. Föredragande: Handläggaren Jonas Lostelius Förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar föreslår fakultetsnämnden att besluta: 1. att spanska från och med den 1 juli 2013 inte längre kan utgöra huvudområde i en kandidatexamen vid Mälardalens högskola samt 2. att studenter som påbörjat sina studier vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 ska ha rätt att kunna få ut ovanstående examina, dock längst till och med den 30 juni Ärendets beredning Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har under våren 2013 arbetat fram underlag för beslutet varpå ärendet har beretts vid utbildningsoch forskningssektionen vilket inkluderat avstämning med STC/Examen. Underlag i ärendet Beslutspromemoria Akademi UKK:s begäran om avveckling av filosofie kandidatexamen i spanska Delges STC/Examen, Utbildningsledare UKK och EST

12 ÄRENDESAMLING Nr 3:2013 MDH: /13 10 Uppföljning av åtgärder med anledning av omdöme bristande kvalitet i kandidatexamen i spanska 10 (15) Diarienummer: MDH /12 Handläggare: Michael Rogefelt I pågående kvalitetsutvärdering fattade Universitetskanslersämbetet (UKÄ) den 19 februari 2013 beslut om bristande, också benämnd som ifrågasatt, kvalitet för kandidatexamen i spanska vid MDH. Utbildningar som fått omdömet bristande kvalitet ska utifrån yttrande i UKÄ:s beslut om ifrågasatt examen inom ett år till myndigheten lämna in en analys av bristerna i utbildningen, samt en redovisning av vilka åtgärder man vidtagit för att avhjälpa dem. UKÄ fattar därefter beslut om examenstillståndet ska återkallas eller inte. Enligt instruktion från myndigheten har lärosätet också alternativet att avveckla utbildning som fått beslut om bristande kvalitet. Det enskilda ärendet om uppföljning av beslut om bristande kvalitet avslutas i och med delgivning av avvecklingsbeslutet till myndigheten. Fakultetsnämnden har med anledning av beslut om bristande kvalitet beslutat att berörd akademi i ett första skede skyndsamt ska inkomma med en analys- och åtgärdsplan för påtalade brister samt därpå en påföljande lägesrapport gällande åtgärdsarbetet av bristerna. Om akademin väljer att försvara ifrågasatt examen är akademin därtill ålagd att till nämnden redovisa slutrapport motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning som delges UKÄ med anledning av beslut om bristande kvalitet. För ärendet är också relevant information att akademi UKK i rektors uppdrag och budget för 2013 ges i uppdrag att avveckla kandidatexamen för huvudområdet spanska. Akademin har för detta uppdrag inkommit till nämnden med en ansökan om avveckling av kandidatexamen inom huvudområdet spanska. Föredragande: Föredras skriftligt. Förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar föreslår att fakultetsnämnden beslutar att godkänna föreliggande analys- och åtgärdsredovisning med anledning av UKÄ:s beslut om bristande kvalitet. Ärendets beredning Akademi UKK har varit ansvarig för framtagandet av analys- och åtgärdsredovisningen. Därtill har UFO deltagit i ärendets beredning. Underlag i ärendet Bedömargruppens yttrande Akademi UKK:s analys- och åtgärdsredovisning Delges Avdelningschef Thorsten Päplow UKK, Utbildningsledare UKK

13 ÄRENDESAMLING Nr 3:2013 MDH: /13 11 Uppföljning av ifrågasatt examen engelska kandidat där Universitetskanslersämbetet fattat beslut om bristande kvalitet Diarienummer: MDH /12 Handläggare: Michael Rogefelt I pågående kvalitetsutvärdering fattade UKÄ den 18 dec 2012 beslut om bristande kvalitet för kandidatexamen inom huvudområdet engelska vid MDH. Beslut om bristande kvalitet benämns också som ifrågasatt kvalitet. Utbildningar som fått omdömet bristande kvalitet ska utifrån yttrande i UKÄ:s beslut om ifrågasatt examen inom ett år till myndigheten lämna in en analys av bristerna i utbildningen, samt en redovisning av vilka åtgärder man vidtagit för att avhjälpa dem. UKÄ fattar därefter beslut om examenstillståndet ska återkallas eller inte. Fakultetsnämnden har med anledning av beslut om bristande kvalitet beslutat att berörd akademi i ett första skede skyndsamt ska inkomma med en åtgärdsplan som utifrån UKÄ:s beslut och tillhörande underlag utgör en analys av vad påtalade kvalitetsbrister i måluppfyllelsen närmare består i, samt som beskriver de åtgärder som anses nödvändiga att vidta för att åtgärda bristerna. Akademin ska vidare senast fyra månader efter beslut om bristande kvalitet inkomma till nämnden med en lägesrapport för åtgärdsarbetet och ytterligare därefter till nämnden redovisa en slutrapport motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning som ska delges UKÄ med anledning av beslut om bristande kvalitet. Med anledning av beslut om bristande kvalitet för kandidatexamen i engelska har akademi UKK nu inkommit till fakultetsnämnden med en lägesrapport för arbetet med den analys- och åtgärdsredovisning som senast den 18 december 2013 ska delges UKÄ. Rektor fattar innan detta tillfälle beslut om inlämnande av dokumentet. Föredragande: Föredras skriftligt. 11 (15) Förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar föreslår nämnden besluta att godkänna föreliggande lägesrapport med förslag på följande kompletteringar Ärendets beredning Akademi UKK har varit ansvarig för framtagande av föreliggande lägesrapport och för att genomföra de åtgärder som redovisas i analys- och åtgärdsredovisningen. I uppföljningsprocessen har ämnesansvariga och utbildningsledare deltagit under avdelningschefs ledning. Akademichef har hållits informerad i ärendet. Fakultetsnämnden har under uppföljningsprocessen för ifrågasatt examen kandidat i engelska fattat beslut om förslag på kompletteringar och förbättringar redovisningen. I framtagandet av akademins analys- och åtgärdsredovisning för ifrågasatt examen har även förvaltningen (UFO) deltagit. Underlag i ärendet BeslutsPM UKÄ BeslutYttrande EngKand bristande Akademins lägesrapport - Komplettering Faknämnden Protokollsutdrag FN Bristande EngKand Delges Akademichef UKK, Avdelningschef moderna språk UKK, Utbledare UKK

14 ÄRENDESAMLING Nr 3:2013 MDH: /13 12 Avveckling programinriktning gitarr kammarmusikprogrammet 12 (15) Diarienummer: Handläggare: Maria Spennare Enligt rektors uppdrag ska verksamheten inom kammarmusik begränsas till maximalt 80 helårsstudenter Mot bakgrund av detta uppdrag har akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) inkommit med en begäran om att avveckla ämnet gitarr som inriktning inom Kammarmusikprogrammet fr.o.m. läsåret 2013/14. Dekanus beslutade den 8 april 2013 att ställa in inriktningen som var planerad att ges hösten Kammarmusikprogrammet består idag av fem instrumentgrupper: stråkinstrument, blåsinstrument, sång, piano och gitarr. Kammarmusikprogrammet - inriktning gitarr har de senaste åren visat lågt söktryck, låg samverkan med övriga instrumentgrupper samt lågt deltagande vid utbildningens konserter vilket tyder på låg studentaktivitet. Inga nuvarande studenter skulle påverkas av att inriktningen gitarr avvecklas eftersom samtliga studenter som idag studerar på inriktningen planerar ta ut sin examen våren I och med gitarrens avveckling från programmet kommer även de fristående gitarrkurserna att fasas ut och samtliga delkurser I-IV tas bort från utbudet från och med HT13. Föredragande: Föredras skriftligt. Förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar föreslår fakultetsnämnden att avveckla ämnet gitarr som inriktning inom Kammarmusikprogrammet från och med höstterminen Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram vid akademi UKK och har därefter beretts vid utbildnings- och forskningssektionen. Underlag i ärendet Begäran om avveckling av inriktningen gitarr på Kammarmusikprogrammet GHM02 Delges Akademichef UKK, administrativchef UKK, utbildningsledare UKK, PERsektion

15 ÄRENDESAMLING Nr 3:2013 MDH: /13 13 Inställanden av kurser och program för HT13 avseende utbildningar på svenska 13 (15) Diarienummer: /12 Handläggare: Jonas Lostelius Enligt rektors delegationsordning (MDH /13, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om inställande av kursoch programtillfällen inom utbildning. Detta ska ske innan det så kallade urval 1 görs. I annat fall måste utbildningen ges även med mycket få sökande/registrerade studenter eller trots att den fått svaga omdömen i program-/kursvärderingar. Nuvarande tidplan gör gällande att fakultetsnämnden väntas fatta beslut om inställande av kurs- och programtillfällen planerade att ges HT13 den 30 maj Utskottens beredning ska mynna ut i förslag till fakultetsnämnden på vilka kurstillfällen planerade för HT13 som ska ställas in. Svar med önskemål om inställanden av kurser och program planerade för HT13 har ännu inte inkommit från samtliga akademier, ytterligare underlag planeras därför delges utskotten under fredagen den 3 maj 2013 alternativt under påföljande helg. Föredragande: Handläggaren Jonas Lostelius Förslag till beslut Ärendets beredning Förfrågan och instruktioner till akademiernas utbildningsledare med akademichefer för kännedom om hur man lämnar önskemål om inställande av kurs- och programtillfällen planerade för HT13 har gjorts. Akademierna inkommer med svar löpande till och med den 3 maj 2013 varpå en kort beredning vid utbildnings- och forskningssektionen planeras vidtas. Underlag i ärendet Beslutspromemoria Delges Sektionschef STC, STC/Antagningen, STC/Ladok, CAM/Schema, Utbildningsledare, Akademichefer, Administrativa chefer.

16 ÄRENDESAMLING Nr 3:2013 MDH: /13 14 Rapport om studentinflytande i utbildningsutskottens ansvarsområden 14 (15) Diarienummer: MDH 2-240/13 Handläggare: Maria Spennare I arbetsordningen för fakultetsnämndens utskott vid Mälardalens högskola (MDH 2011/27) anges att för utskotten generellt gäller särskilt att årligen rapportera till nämnden hur arbetet med studentinflytande utvecklats inom utbildningar vid högskolan. Vera Songer, Vice ordförande med ansvar för studentinflytande på Mälardalens studentkår, har inkommit med en rapport över studentinflytandet. Föredragande: Närvarande studentrepresentant eller Jonas Lostelius i handläggarens frånvaro. Förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar lämnar bifogad rapport om hur studentinflytandet utvecklats inom utbildningar inom utskottets ansvarsområde till fakultetsnämnden. Ärendets beredning Mälardalens studentkår har inkommit med en rapport över studentinflytandets utveckling. Underlag i ärendet Rapport från studentkåren Delges

17 ÄRENDESAMLING Nr 3:2013 MDH: /13 15 Rapporter 15 (15) A. Utskottsordföranden rapporterar från senaste nämndsammanträdet B. Studentkåren rapporterar C. Branschrepresentanter rapporterar D. Prodekanen rapporterar

18 Bilaga 1 ärende 3 Sammanträde: # 3:2013 MDH /11 1 (2) Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Revidering av examensbeskrivning för speciallärarexamen Bakgrund Enligt rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om fastställande av examensbeskrivning. Vid sitt sammanträde den 26 maj 2011 fastställde fakultetsnämnden, under förutsättning att Högskoleverket under 2011 beviljade examensrätt för speciallärarexamen, nu gällande examensbeskrivning för speciallärarexamen. Dåvarande Högskoleverket beslutade den 28 juni 2011 att ge Mälardalens högskola tillstånd att utfärda speciallärarexamen ( /10). Specialiseringarna som lyftes fram i ansökan och tillståndet var språk-, läs- och skrivutveckling, matematikutveckling och utvecklingsstörning. Speciallärarprogrammet har givits vid högskolan från hösten 2011, från början med specialiseringarna mot språk-, läs- och skrivutveckling samt matematikutveckling. Från och med hösten 2012 ges programmet även med specialisering mot utvecklingsstörning. Den nu gällande examensbeskrivningen innehåller endast specialiseringarna som gavs hösten Under våren 2012 bedrevs ett beredningsarbete med syfte att revidera examensbeskrivningen utifrån att högskolan avsåg att erbjuda specialiseringen utvecklingsstörning från och med hösten Det beredningsarbetet landade aldrig i något beslut. Ärendet återkommer därför nu. Problemanalys Examensbeskrivningen behöver uppdateras så att den möjliggör att examen kan utfärdas med specialisering utvecklingsstörning. Möjliga lösningar/beslut Huvudalternativet är att fakultetsnämnden reviderar examensbeskrivningen och därmed möjliggör för studenter som läst speciallärarprogrammets specialisering utvecklingsstörning och som ansöker om att få en sådan examen utfärdad också kan få examen utfärdad. Överväganden Beredningen har inte visat på några hinder mot att revidera examensbeskrivningen. Tvärtom blir det bekymmersamt om revideringen inte genomförs, inte minst ur ett studentperspektiv. Beredningen har utöver själva ursprungsfrågan att lägga till utvecklingsstörning som möjlig specialisering i examensbeskrivningen även uppmärksammat att det i examensbeskrivningen under rubriken 1

19 Bilaga 1 ärende 3 Examenskrav görs hänvisning till speciallärarprogrammets programschema eller motsvarande. Mer logiskt vore att hänvisningen görs till programmets utbildningsplan eller motsvarande. Detta eftersom utbildningsplanen är det officiella dokument som fakultetsnämnden fastställer och som enligt högskoleförordningen ska innehålla de kurser som programmet omfattar emedan programschemat är ett högskolelokalt dokument som ska fungera som en mer detaljerad beskrivning av när i tid utbildningsplanens kurser ges. 2 (2) Bland underlagen i ärendet finns förslag till reviderad examensbeskrivning och där framgår de förändringar som föreslås i gulmarkerad text. Beredningens förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar bör föreslå fakultetsnämnden att i examensbeskrivningen för speciallärarexamen: 1. under rubriken Examenskrav ersätta ordet programschema med utbildningsplan, 2. under rubriken Examenskrav lägga till Utvecklingsstörning/Learning disabilities som specialisering, 3. att föra in en ny rubrik Särskilda krav för vissa specialiseringar, samt 4. att därmed revidera examensbeskrivning för speciallärarexamen. 2

20 Bilaga 2 ärende MDH /11 1 (1) Beslutande Fakultetsnämnd EXAMENSBESKRIVNING SPECIALLÄRAREXAMEN Postgraduate Diploma in Special Needs Training Denna examensbeskrivning är fastställd av fakultetsnämnden och därefter reviderad Utbildningsnivå Speciallärarexamen avläggs på avancerad nivå. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Student som fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng enligt speciallärarprogrammets utbildningsplan eller motsvarande, vari ingår verksamhetsförlagd del av utbildningen i form av fältstudier och ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng, uppfyller kraven för examen. Därtill ställs krav på avlagd grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen. Vid Mälardalens högskola ges följande specialiseringar: - Språk-, skriv- och läsutveckling/learning language, writing and reading - Matematikutveckling/Learning mathematics - Utvecklingsstörning/Learning disabilities Särskilda krav för vissa specialiseringar För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling krävs att den tidigare avlagda examen omfattar ämnesstudier i svenska eller inom kunskapsområdet språk-, skriv- och läsutveckling. Om examen inte omfattar nämnda ämnesstudier, krävs i stället att studenten har kompletterat sin utbildning med motsvarande kunskaper. För specialisering mot matematikutveckling krävs att den tidigare avlagda examen omfattar ämnesstudier i matematik eller inom kunskapsområdet matematikutveckling. Om examen inte omfattar nämnda ämnesstudier, krävs i stället att studenten har kompletterat sin utbildning med motsvarande kunskaper. 3

21 Examensbeskrivning Sida 1 av 1 Bilaga 3 ärende 3 Speciallärarexamen Postgraduate Diploma in Special Needs Training Denna examensbeskrivning är fastställd av Fakultetsnämnden och träder i kraft Utbildningsnivå Speciallärarexamen avläggs på avancerad nivå. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Student som fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng enligt speciallärarprogrammets programschema eller motsvarande, vari ingår verksamhetsförlagd del av utbildningen i form av fältstudier och ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng, uppfyller kraven för examen. Därtill ställs krav på avlagd grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen. Vid Mälardalens högskola ges följande specialiseringar: Språk-, skriv- och läsutveckling/learning language, writing and reading Matematikutveckling/Learning mathematics För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling krävs att den tidigare avlagda examen omfattar ämnesstudier i svenska eller inom kunskapsområdet språk-, skriv- och läsutveckling. Om examen inte omfattar nämnda ämnesstudier, krävs i stället att studenten har kompletterat sin utbildning med motsvarande kunskaper. För specialisering mot matematikutveckling krävs att den tidigare avlagda examen omfattar ämnesstudier i matematik eller inom kunskapsområdet matematikutveckling. Om examen inte omfattar nämnda ämnesstudier, krävs i stället att studenten har kompletterat sin utbildning med motsvarande kunskaper. 4

22 Bilaga 1 ärende 4 Sammanträde: # 3:2013 MDH /13 1 (1) Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Fastställande av examensbeskrivning för ämneslärarexamen efter genomgången kompletterande pedagogisk utbildning Bakgrund Högskoleverket har den 17 oktober 2011 i ett kompletterande beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen (HSV reg.nr ) beslutat att Mälardalens högskola får tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och med inriktning mot arbete i gymnasieskolan för utbildning som kan avläggas efter det att en student har genomgått utbildning enligt förordningen (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen. Högskolan erbjuder sedan höstterminen 2012 programmet kompletterande pedagogisk utbildning med inriktning mot arbete i åk 7-9 respektive med inriktning mot arbete i gymnasiet. Enligt rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om fastställande av examensbeskrivning, vilket krävs för att examen ska kunna utfärdas. Problemanalys Examenskraven för ämneslärarexamen som utfärdas efter genomgången kompletterande pedagogisk utbildning skiljer sig något från examenskraven för ordinarie ämneslärarexamen. Därför behöver examensbeskrivning fastställas även för ämneslärarexamen efter genomgången kompletterande pedagogisk utbildning. Möjliga lösningar/beslut Huvudalternativet är att fakultetsnämnden fastställer examensbeskrivning för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och med inriktning mot arbete i gymnasieskolan efter genomgången kompletterande pedagogisk utbildning och därmed möjliggör för studenter som läst kompletterande pedagogisk utbildning och som ansöker om att få en sådan examen utfärdad också kan få examen utfärdad. Överväganden Beredningen har inte visat på några hinder mot att fastställa examensbeskrivningen. Tvärtom blir det bekymmersamt om revideringen inte genomförs, inte minst ur ett studentperspektiv. Beredningens förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar bör föreslå fakultetsnämnden att fastställa examensbeskrivning för ämneslärarexamen (efter genomgången kompletterande pedagogisk utbildning). 5

23 Bilaga 2 ärende 4 1 (1) Ansökan om inrättande av Ämneslärarexamen för de som genomgått kompletterande pedagogisk utbildning samt begäran om fastställande av examensbeskrivning Sedan hösten 2012 bedriver Mälardalens högskola Kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen om 90 högskolepoäng. Den kompletterande pedagogiska utbildningen vänder sig till studerande som vill arbeta i grundskolans årskurs 7-9 eller gymnasieskolan och som tidigare tillägnat sig de ämnesteoretiska kunskaperna i ett, två eller tre undervisningsämnen. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation ansöker härmed om att Fakultetsnämnden inrättar Ämneslärarexamen för de som genomgått kompletterande pedagogisk utbildning samt fastställer examensbeskrivning för examen enligt bilaga. Förslaget till examensbeskrivning har tagits fram av utbildningsledarna vid UKK, Therese Welén och Anna-Karin Fornberg i samråd med examenshandläggare Ylva Blauberg och Britt-Marie Hagman vid STCexamensenheten. Enligt uppdrag Anna-Karin Fornberg och Therese Welén Utbildningsledare vid UKK 6

24 Bilaga 3 ärende mm-dd Beslutande Fakultetsnämnd MDH XX/13 1 (3) EXAMENSBESKRIVNING Ämneslärarexamen Degree of Bachelor/Master of Arts in Secondary Education/Upper Secondary Education Utbildningsnivå Ämneslärarexamen efter genomgången kompletterande pedagogisk utbildning avläggs på grund- eller avancerad nivå. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) och de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2 samt förordning om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen (2011:686). Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 Degree of Bachelor/Master of Arts in Secondary Education Undervisningsämnen vid Mälardalens högskola är: Engelska, Matematik, Samhällskunskap, Svenska och Svenska som andraspråk. Ett undervisningsämne: Examen avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringarna om 180 högskolepoäng vari ingår - 90 hp kompletterande pedagogisk utbildning fördelat på utbildningsvetenskaplig kärna om 60 hp vari ingår studier i ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning om 30 hp och - tidigare ämnesstudier om 90 hp i ett undervisningsämne inklusive minst ett självständigt arbete om minst 15 hp. Två undervisningsämnen: Examen avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringarna om 225 hp vari ingår - 90 hp kompletterande pedagogisk utbildning fördelat på utbildningsvetenskaplig kärna om 60 hp vari ingår studier i ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning om 30 hp och - tidigare ämnesstudier om 135 hp i två undervisningsämnen inklusive minst ett självständigt arbete om minst 15 hp. 7

25 Bilaga 3 ärende 4 Tre undervisningsämnen eller undervisningsämnena svenska och samhällskunskap i kombination: Examen avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringarna om 270 hp vari ingår - 90 hp kompletterande pedagogisk utbildning fördelat på utbildningsvetenskaplig kärna om 60 hp vari ingår studier i ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning om 30 hp och - tidigare ämnesstudier om minst 180 hp i tre undervisningsämnen, undantaget ämneskombinationen svenska och samhällskunskap, där endast två undervisningsämnen krävs. Minst en fördjupning om 90 hp i relevant ämne eller ämnesområde ska ingå. För varje övrigt i examen ingående ämne krävs minst 45 hp. Dessutom ska minst ett examensarbete om minst 30 hp eller minst två examensarbeten om vardera minst 15 hp i ett eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen ingå. 2 (3) Student som fullgjort kursfordringarna enligt utbildningsplanen för Kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen uppfyller examenskraven. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Degree of Bachelor/Master of Arts in Upper Secondary Education Undervisningsämnen vid Mälardalens högskola är: Engelska, Matematik, Samhällskunskap, Svenska och Svenska som andraspråk. Ett undervisningsämne: Examen avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringarna om 210 högskolepoäng vari ingår - 90 hp kompletterande pedagogisk utbildning fördelat på utbildningsvetenskaplig kärna om 60 hp vari ingår studier i ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning om 30 hp och - tidigare ämnesstudier om 120 hp i ett undervisningsämne inklusive minst ett självständigt arbete om minst 15 hp. Två undervisningsämnen: Examen avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringarna om 300/330 hp vari ingår - 90 hp kompletterande pedagogisk utbildning fördelat på utbildningsvetenskaplig kärna om 60 hp vari ingår studier i ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning om 30 hp och - tidigare ämnesstudier om minst 210 hp eller, när så krävs, minst 240 hp i två undervisningsämnen. Minst en fördjupning om 120 hp i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng ska ingå. När svenska eller samhällskunskap ingår krävs minst 120 hp i dessa ämnen. Dessutom ska minst ett examensarbete om minst 30 hp eller minst två examensarbeten om vardera minst 15 hp i ett eller två undervisningsämnen ingå. 8

26 Bilaga 3 ärende 4 Student som fullgjort kursfordringarna enligt utbildningsplanen för Kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen uppfyller examenskraven. 3 (3) 9

27 Bilaga 1 ärende 5 Sammanträde: # 3:2013 MDH x.x-xxx/xx Besluts-PM 1 (2) Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Inrättande av grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 och fastställande av examensbeskrivning Bakgrund Rektor har den 11 oktober 2012 ansökt hos Högskoleverket om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har den 9 april 2013 beslutat ge högskolan tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Högskolan har därmed förutsättningar att inrätta examen. Enligt rektors delegationsordning (MDH /13, beslutad ) har fakultetsnämnden att fatta beslut om att inrätta examen och att fastställa examensbeskrivning. Problemanalys Beslut om att inrätta grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 och att fastställa examensbeskrivning behöver fattas så att studenter kan erhålla examen. Faktasammanställning Strukturen för lärarexamen har ändrats till att sedan år 2011 bestå av fyra nya examina (förskollärar-, grund-, ämnes- och yrkeslärarexamen). I samband med förändringen fick samtliga lärosäten som önskade utfärda dessa examina ansöka om examenstillstånd hos Högskoleverket. Tillståndsprocessen som högskolans ansökan går igenom omfattar bedömningsgrunder som samlad lärarresurs, utbildningsmiljö, styrdokument, undervisning, kurslitteratur och examination, säkring av examensmålen samt säkring av utbildningens kvalitet. Processen innefattar granskning av externa bedömare med kompetens inom området som lämnar yttranden till Universitetskanslersämbetet för formellt beslut. Möjliga lösningar/beslut Alternativ 1 Huvudalternativet är att fakultetsnämnden inrättar examen och fastställer examensbeskrivning. Alternativ 2 Fakultetsnämnden inrättar inte examen och fastställer heller inte examensbeskrivningen. 10

28 Bilaga 1 ärende 5 Konsekvensanalys 2 (2) Alternativ 1 Om fakultetsnämnden inrättar examen och fastställer examensbeskrivning så kan de studenter som sökt och genomför programmet ansöka om att få examen utfärdad. Alternativ 2 Skulle fakultetsnämnden inte inrätta examen i god tid innan studenterna genomfört programmet så kommer högskolan inte att kunna leva upp till förväntningarna om att utfärda den examen som programmet enligt utbildningsplan och marknadsföring leder fram till. Överväganden Av FUS:en framgår att ett fokus ska vara att erhålla examensrätter för grundlärarexamen (sid 13). Högskoleverkets/Universitetskanslersämbetets granskningsprocess är på många sätt mer omfattande än den process för inrättande av examina som fakultetsnämnden tillämpar. Därmed kan lejonparten av fakultetsnämndens granskning av den nya examen sägas vara ersatt av Högskoleverkets/ Universitetskanslersämbetets granskning. Överväganden som ändå kan behöva göras är huruvida det hänt något på högskolan som gör att läget är väsentligt annorlunda än när högskolans ansökan upprättades (exempelvis stora och oväntade förluster av lärarkompetens) och som motiverar att fakultetsnämnden gör en annan bedömning än Universitetskanslersämbetet. Några sådana förändringar har inte gått att notera i beredningen. Beredningens förslag till beslut Fakultetsnämnden bör besluta att inrätta Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 (Master of Arts in Primary Education with a Specialisation in Teaching in Early Years Classes and Grades 1-3 of the Compulsory School System) samt att fastställa examensbeskrivning enligt bilaga. 11

29 Bilaga 2 ärende 5 1 (1) Ansökan om inrättande av Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 samt begäran om fastställande av examensbeskrivning Mälardalens högskola har i oktober 2012 ansökt om examenstillstånd för Grundlärarexamen med inriktning mot förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 hos dåvarande Högskoleverket. Beslut om tillstånd för att utfärda examen fattades av Universitetskanslerämbetet den 9 april Sedan ansökan om examenstillstånd sändes till HSV har inga större förändringar av den planerade verksamheten genomförts vilket medför att förutsättningarna för att bedriva grundlärarprogrammet med inriktning mot förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 samt utfärda tillhörande examen kan sägas vara desamma som vid ansöknings- och bedömningstillfället. Akademin har i sin ansökan till Fakultetsnämnden om inrättande av utbildningsprogram samt fastställande av utbildningsplan för Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 besvarat bedömargruppens synpunkter avseende aspekten styrdokument. Sammanfattningsvis anser akademin att de synpunkter som bedömargruppen framfört i sitt yttrande kommer att åtgärdas genom att processen för färdigställande av kursplaner fortlöper. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation ansöker härmed om att Fakultetsnämnden inrättar Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 samt fastställer examensbeskrivning för examen enligt bilaga. Bilagt finns även examensmatris för Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Förslaget till examensbeskrivning har tagits fram av utbildningsledarna vid UKK, Therese Welén och Anna-Karin Fornberg i samråd med examenshandläggare Ylva Blauberg och Britt-Marie Hagman vid STCexamensenheten. Enligt uppdrag Anna-Karin Fornberg och Therese Welén Utbildningsledare vid UKK 12

30 UPPFYLLNAD AV EXAMENSMÅL, GRUNDLÄRAREXAMEN MED INRIKTNING MOT ARBETE I FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1-3 Ingående kurser visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Svenska för grundlärare F-3, introduktion, 15 hp Matematik för grundlärare F-3, del 1, 15 hp G1N - Svenska språkets grammatiska och fonologiska struktur - Läs- och skrivinlärning, teorier och modeller - Läs- och skrivinlärning i praktiskt pedagogiskt arbete - Enspråkiga och flerspråkiga barns kommunikation och språkutveckling - Språkstimulerande arbetssätt - Barnlitteraturens historia och genrer - Exempel på barnlitteratur från olika tider och kulturer - Språk- och litteraturvetenskapliga och didaktiska teorier, begrepp och metoder - Aktuella styrdokument: läroplan och kursplaner G1N - Aktuella styrdokument i matematik utifrån ett historiskt perspektiv och kopplat till ramverk för kunskap i matematik - Naturliga och rationella tal och de fyra räknesätten samt deras inbördes relationer med hjälp av olika representationsformer - Tiosystem och andra sätt att beteckna tal med exempel från matematikens historia från olika kulturer - Grundläggande talteori som delbarhet och primtal - Grundläggande geometriska begrepp, samband och mönster samt konstruktion och klassificering av två- och tredimensionella figurer och kroppar - Kopplingar mellan geometri och pre-algebra (t ex udda och jämna tal, triangeltal, kvadrattal) - Symmetrier i matematik, Efter avslutad kurs ska studenten kunna - redogöra för huvuddragen i svenska språkets grammatiska och fonologiska struktur - redogöra för och jämföra teorier om och modeller för läs- och skrivinlärning - redogöra för och tillämpa modeller för det praktiskt pedagogiska arbetet med läs- och skrivinlärning - redogöra för och jämföra teorier om och metoder för hur en- och flerspråkiga barns språkutveckling kan främjas - tillämpa språkstimulerande arbetssätt - redogöra för huvudlinjerna i barnlitteraturens historiska utveckling - med hjälp av litteraturvetenskaplig terminologi identifiera olika typer av texter i barnlitteraturen - med litteraturdidaktisk terminologi visa hur olika typer av texter i barnlitteraturen kan användas i det praktiskt pedagogiska arbetet - redogöra för aktuella styrdokument och kunna relatera dessa till praktiskt pedagogiskt arbete. Efter avklarad kurs ska studenten kunna - beskriva innehållet av matematik i styrdokument för förskolan och grundskolans tidigare år utifrån ett historiskt perspektiv och i relation till ramverk för kunskap i matematik - använda matematiskt språk och beskriva grundläggande matematiska begrepp samt förklara deras inbördes samband med hjälp av olika representationsformer (symboler, bilder, konkret material osv) - lösa matematiska rutinuppgifter och problem samt kommunicera och argumentera för sina val av lösningsmetoder - förklara hur barn utvecklar sin förståelse och kompetenser gällande grundläggande matematiska begrepp och operationer (inklusive rollen av olika representationer, IKT, lek och estetiska uttrycksformer) - förklara styrkor, svagheter och förändringar i svenska elevers matematikkunskaper enligt nationella och internationella utvärderingar - kartlägga elevers matematikkunskaper och intresse TEN1, 3 hp. Språkets struktur. Skriftlig tentamen. TEN2, 6 hp. Barns språkutveckling och läs- och skrivinlärning. Skriftlig tentamen. PRO1, 2 hp. Barns kommunikation och språkutveckling. Fältstudie. Muntlig och skriftlig redovisning. INL1, 4 hp. Barnlitteratur. Skriftlig inlämning. TEN1, 6 hp. Individuell skriftlig tentamen. PRO1, 3 hp. Individuell Fältstudierapport. Kartläggning av en elevs matematikkunska per. Skriftligt formativt omdöme om eleven samt beskrivning av konsekvenser för undervisningen. PRO2, 2 h. Fältstudierapport, lärarintervjuer. Intervju av en lärare i förskoleklass om mål och arbetssätt i matematik samt intervju av en lärare i skolan om förväntningar på nybörjarelevers matematikkunska per. Bilaga 3 ärende 5 Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 13

31 visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Estetiska läroprocesser för grundlärare F-3, 7,5 hp Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll för grundlärare F-3, 15 hp G1N - Estetik ur ett historiskt perspektiv - Teorier om estetiska läroprocesser - Praktiska moment inom de estetiska huvudområdena bild, musik, drama och rytmik G1N - Utbildningsfilosofiska grunder - Den svenska förskoleklassens och skolans framväxt och organisation i ett globalt samhällsperspektiv - Olika läroplansteorier och allmändidaktiska perspektiv utifrån deras olika kunskapssyn - Skolans styrdokument ur ett demokratiskt, läroplansteoretiskt och allmändidaktiskt perspektiv - Skollagen och skolans styrdokument utifrån mänskliga rättigheter, mångfald- och genus - Innebörder av undervisning för hållbar utveckling Efter avklarad kurs ska studenten kunna - redogör för hur de estetiska ämnena kan stimulera barns fantasi, självinsikt och utveckling - visa kunskap om de estetiska läroprocesserna och deras användning i det didaktiska arbetet - motivera och välja estetiska uttrycksmedel i undervisningen - planera, genomföra och utvärdera användningen av estetetiska verktyg i pedagogiskt arbete. Efter avklarad kurs ska studenten kunna - utifrån ett historiskt perspektiv redogöra för och analysera det svenska utbildningsväsendet som politisk organisation i ett globaliserat samhälle - definiera, analysera och tillämpa demokratibegreppet i förhållande till utbildningsväsendet, dess styrdokument och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och FN:s barnkonvention - granska den egna fältskolan och undervisningen utifrån valfritt ämne i ett mångfalds - och genusperspektiv - beskriva och jämföra olika läroplansteoretiska och allmändidaktiska perspektiv - analysera och föra ett resonemang kring utbildningsväsendets styrdokument utifrån olika läroplansteoretiska och allmändidaktiska perspektiv - utifrån olika kunskapssyner välja ut, planera och analysera undervisningsaktiviteter för hållbar utveckling inom relevant ämnes- eller temaområde. GRU1, 2,5 hp. Grupp. Gestaltning av estetiska - praktiska moment. TEN1, 5,0 hp. Individuell. Muntlig och skriftlig redovisning av användandet av estetiska verktyg i en pedagogisk situation. INL1, 4,5 hp. Utbildningens villkor och organisation. Skriftlig tentamen. INL2, 4,5 hp. Läroplansteori och allmändidaktik. Skriftlig tentamen. PRO1, 4,5 hp. Undervisning för hållbar utveckling. Skriftlig och muntlig examination. SEM1, 1,5 hp. Skolan i ett mångfalds- och genusperspektiv. Muntlig examination, fältstudie. Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga Bilaga 3 ärende och 5 förhållningssätt X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 14

32 visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Verksamhetsförlagd utbildning 1 (UVK) för grundlärare F-3, 7,5 hp G1N - Auskultationer - Observationer - Leda delar av pedagogisk verksamhet under aktiv handledning - Innehållet under kursen relateras i huvudsak till det utbildningsvetenskapliga kärnområdet Efter avklarad kurs ska studenten kunna - arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för skolan ger uttryck för - visa god språkförmåga i tal och skrift för kommunikation, lärande och reflektion i det svenska språket - identifiera, beskriva och sammanfatta faktorer som påverkar verksamheten i skolan - leda, utvärdera och samtala om pedagogisk verksamhet i syfte att skapa ett gott lärande för hållbar utveckling i skolan - visa kännedom om IT som pedagogiskt verktyg - kontinuerligt dokumentera och reflektera över erfarenheter av sin påbörjade lärarroll. INL1, 6 hp. Examinationsmo ment: Självvärdering och uppfyllelsen av VFUkriterierna i Studentbok för verksamhetsförlag d utbildning, dvs kursens lärandemål uppfyllda. SEM1, 1,5 hp. Examinationssem inarium. Utvecklingsarbete och utvärdering för grundlärare F-3, 7,5 hp G1F - Framväxt av utvecklingsarbete och kvalitetsredovisning - Olika teorier modeller av utvecklingsarbete, reflektion och kvalitetssäkring - Pedagogisk observation och dokumentation - Etik vid dokumentation - Aktuellt utvecklings- och utvärderingsarbete Efter avklarad kurs ska studenten kunna - visa kunskap om olika modeller av utvecklingsarbeten som har relevans för utvecklingen av yrkesverksamheten - planera och utvärdera pågående verksamhet - genomföra pedagogisk dokumentation - analysera och värdera resultat av ett utvecklingsarbete - presentera alternativ till fortsatt verksamhetsutveckling med utgångspunkt från reflektion och relevant forskning. Kursen examineras genom aktivt deltagande vid seminarier och skriftliga inlämningsuppgift er. GRU1, 1,5 hp. Fältstudie: Styr och måldokument. INL1, 4,5 hp. Skriftlig tentamen. Utvecklingsarbete och utvärdering. SEM1, 1,5 hp. Muntlig examination: Planering av utvecklingsarbete. Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga Bilaga 3 ärende och 5 förhållningssätt X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 15

33 visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Möjligheter och hinder i språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling för grundlärare F-3, 7,5 hp Utveckling och lärande för grundlärare F-3, 7,5 hp G1F - Teorier och perspektiv på barns lärande och utveckling i språk, skrivoch läsprocessen samt matematik - Hinder i barns språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling med utgångspunkt i teoretiska och didaktiska perspektiv -Pedagogiskt arbete för att främja barns språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling samt för att möta hinder i den utvecklingen utifrån ett didaktiskt och inkluderande perspektiv - Kartläggande, analyserande och åtgärdande arbete för att möta hinder i barns språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling G1F -Arvets, miljöns och kulturens betydelse för barns utveckling och lärande - Teoretiska perspektiv om barns utveckling och lärande - Utveckling och lärande i olika lärandemiljöer - Praktiska och estetiska arbets- och lärandeprocesser - IT som pedagogiskt verktyg - Identitet och samlevnad - Jämställdhet och jämlikhet - Hållbar utveckling och lärande Efter avklarad kurs ska studenten kunna - redogöra för, analysera och kritiskt granska olika teorier och synsätt gällande språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling samt värdera konsekvenser av dessa för praktiskt pedagogiskt arbete i förskoleklass och de tidiga skolåren -identifiera, analysera och kritiskt granska hinder i barns språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling med utgångspunkt i teoretiska och didaktiska perspektiv - redogöra för, kritiskt granska och värdera pedagogiska insatser på olika nivåer för att främja respektive motverka hinder i språk- och matematikutveckling utifrån ett didaktiskt och inkluderande perspektiv med beaktande av barns olika förutsättningar och behov - kritiskt granska och värdera val av arbetssätt, arbetsformer och läromedel som kan underlätta respektive hindra barns möjligheter till språk- och matematiklärande. Efter avklarad kurs ska studenten kunna - identifiera och redogöra för begrepp, teorier och aktuell forskning när det gäller barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar - beskriva och föra ett resonemang om hur man kan tillvarata barns kunskaper och erfarenheter för att stimulera och stödja varje barns utveckling och lärande i olika lärandemiljöer - visa kunskap om olika lärandemiljöer och deras relation till hållbar utveckling - analysera och reflektera kring frågor som rör identitet och samlevnad i ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv - granska och problematisera IKT som pedagogiskt verktyg. Varierande examinationsform er tillämpas. Kursen examineras genom bedömning av deltagande i seminarier och genomförande av fältstudieuppgifte r samt genom redovisning av muntliga och skriftliga uppgifter. INL1, 5 hp. Språk-, skriv-, läs- och matematikutveckl ing. Skriftlig redovisning. Hemtentamen. PRO1, 1,5 hp. Kartläggning, pedagogiskt arbete språk-, skriv-, läs- och matematikutveckl ing. Fältstudie. SEM1, 1 hp. Kursen examineras genom aktivt deltagande vid seminarier och skriftliga inlämningsuppgift er. GRU1, 1,5 hp. Gruppuppgift, fältstudie: Lärandets kontext. INL1, 4,5 hp. Skriftlig tentamen: Utveckling och lärande. SEM1, 1,5 hp. Muntlig examination: Identitet och samlevnad. Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga Bilaga 3 ärende och 5 förhållningssätt X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 16

34 visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Bedömning av barns/elevers lärande och utveckling för grundlärare F-3, 7,5 hp G1F - Historiska och teoretiska perspektiv på bedömning av barns lärande och utveckling - Bedömning i relation till nationella och lokala styrdokument - Olika sätt att arbeta med bedömning och dokumentation av barns lärande och utveckling - Individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal - IT som verktyg för pedagogisk dokumentation - Etiskt och interkulturellt perspektiv på bedömning och dokumentation Efter avklarad kurs ska studenten kunna - beskriva och granska historiska och teoretiska perspektiv på bedömning - att redogöra för hur gällande styrdokument kan användas i pedagogisk planering för att stödja och bedöma barns lärande och utveckling - identifiera och problematisera olika sätt att bedöma och dokumentera barns lärande och utveckling ur ett etiskt och interkulturellt perspektiv - utarbeta och diskutera sätt att kommunicera bedömning i samarbete med barn och deras vårdnadshavare Kursen examineras genom aktivt deltagande vid seminarier och skriftliga inlämningsuppgift er. PRO1, 1,5 hp. Fältstudie: Bedömningens kommunikativa praktik. INL1, 4,5 hp. Skriftlig examination: Bedömning av barns utveckling och lärande. SEM1, 1,5 hp. Muntlig examination: Bedömning och dokumentation. Samhällsorientering för grundlärare F-3, 15 hp G1N - Föreställningar om plats och identitet utifrån geografiska, historiska, religions- och samhällsvetenskapliga aspekter - Naturlandskapets uppkomst och karaktäristik studeras - Människans historia, med särskild fokus på Nordens äldre historia - Kartan och globen som kunskapsverktyg undersöks och relateras till barns omvärldsuppfattningar - Migration med dess orsaker och konsekvenser för individen och samhället - Hur tolkningar och användning av historien påverkas av de rådande samhälls- och levnadsvillkoren - Hur religion formas av och formar samhälleliga villkor samt religioners betydelse för identitet och Efter avklarad kurs ska studenten kunna - redogöra för förändringar i historien som har påverkat och påverkar människans levnadsvillkor och syn på världen - analysera människans föränderliga livsvillkor både lokalt och globalt utifrån ett perspektiv på hållbar utveckling - redogöra för kursplanerna i SO utifrån syfte, centralt innehåll och kunskapskrav och redovisa kännedom om grundläggande begrepp och teorier inom ämnesområdet - kritiskt granska de samhällsorienterande ämnena utifrån ett mångfalds- och genusperspektiv - utifrån föreliggande styrdokument självständigt planera, genomföra och värdera enskilda undervisningsmoment utifrån ämnesdidaktiska inriktningar utarbeta och värdera olika estetiska lärprocesser, IKT och fantasins betydelse för barns lärande och kunskapsutveckling inom ämnesområdet Studenterna examineras genom muntliga och skriftliga redovisningar. TEN1, 4,5 hp. Människans livsvillkor. Skriftlig tentamen. TEN2, 2,5 hp. SO - didaktikens grunder. Skriftlig tentamen SEM1, 1,5 hp. SO - undervisning i ett mångfalds- och genusperspektiv. Muntlig examination. PRO1, 4,5 hp. SO - undervisning i praktiken. Skriftlig och muntlig examination. SEM2, 2 hp. Estetik, IKT och fantasi. Muntlig examination. Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga Bilaga 3 ärende och 5 förhållningssätt X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 17

35 visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Naturvetenskap och teknik för grundlärare F-3, 15 hp Engelska för grundlärare F-3, 15 hp G1N - Utvecklingen av naturvetenskapen och tekniken i ett historiskt perspektiv - Olika arbetsområden, exempelvis året runt i naturen, kropp och hälsa, material och ämnen i vår omgivning, tekniska föremål och system samt kraft och rörelse, studeras med naturvetenskapliga och tekniska aspekter utgående från vardagsföreteelser - Centrala begrepp, funktioner och mönster inom naturvetenskap och teknik med utgångspunkt i aktuella styrdokument för relevanta åldersgrupper. Kursen behandlar även begrepps- och kunskapsbildning samt ämnesdidaktisk forskning - Kursen skall ge träning i ett observerande, undersökande och experimentellt samt ett problemlösande och G1N Delkurs 1, Språkfärdighet - Grundläggande engelsk fonetik med uttalsövningar - Grundläggande engelsk grammatik med tillämpningsövningar - Muntlig och skriftlig kommunikation på engelska - Språkfärdighetsträning i undervisningen Delkurs 2, Barnlitteratur - Engelskspråkig klassisk och modern prosalitteratur för barn, barnramsor, barnvisor och poesi för barn - Barnlitteratur ur ett didaktiskt perspektiv - Barnlitteratur som undervisningsverktyg Delkurs 3, Läraktiviteter, styrdokument och bedömning - Europarådets gemensamma referensram för språk och Europeisk språkportfolio Efter avklarad kurs ska studenten kunna - visa kunskaper om grundläggande begrepp och arbetssätt inom naturvetenskap och teknik samt kunna beskriva och använda detta i olika sammanhang - visa hur naturvetenskapens upptäckter påverkat vår kultur och världsbild, redogöra för teknikens särart som mänsklig aktivitet och som kunskapsområde samt visa kunskap om hur dagens samhälle påverkar natur, människa och miljö - stimulera och hjälpa eleverna att upptäcka och beskriva naturvetenskap och teknik i sin vardag genom att bland annat använda närmiljön som lärandemiljö - visa hur lärande inom naturvetenskap och teknik kan göras lustfyllt för elever med utgångspunkt i estetiska lärprocesser - praktiskt skapa och konstruera modeller/produkter i ett uttalat pedagogiskt syfte - diskutera och reflektera över genusaspekter och globala perspektiv kopplade till teknik och tekniska system samt naturvetenskap Efter avklarad kurs ska studenten kunna för delkurs 1: Språkfärdighet 6,5 hp: - beskriva grundläggande regler för engelskt uttal och tillämpa dem i muntlig kommunikation - beskriva engelskans grundläggande grammatiska regler och tillämpa dem i muntlig och skriftlig kommunikation - utforma övningar för språkfärdighetsträning med utgångspunkt i aktuella teorier om språkutveckling och lärande för delkurs 2: Barnlitteratur 4,5 hp - analysera och diskutera barnlitteratur: personer, teman, genre och stilistiska figurer - göra medvetna val av barnlitteratur med utgångspunkt i didaktiska teorier om språkundervisning i tidiga år - utarbeta generella strategier för att bedriva språkundervisning genom litteraturstudier för delkurs 3: Läraktiviteter, styrdokument och bedömning 4 hp SEM1, 7 hp. Seminarium, muntligt och skriftligt, projekt inkl fältstudier. INL1, 3 hp. Inlämningsuppgif t (Laborationer, exkursioner, konstruktionsövni ngar). TEN1, 4,5 hp. Individuell inlämningsuppgift. NÄR1, 0,5 hp. Obligatorisk närvaro vid studiebesök. INL1, 2,5 hp. Språkfärdighet i klassrummet. Inlämningsuppgif ter. INL2, 3 hp. Barnlitteratur. Inlämningsuppgif ter. INL3, 2 hp. Läraraktiviteter, styrdokument och bedömning. Inlämningsuppgif ter. SEM1, 1,5 hp. Barnlitteratur. Aktiv närvaro med seminarieuppgifte r. SEM2, 2 hp. Läraraktiviteter, styrdokument och bedömning. Aktiv närvaro med seminarieuppgifte r. TEN1, 2 hp. Fonetik och uttal. Tentamen. Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga Bilaga 3 ärende och 5 förhållningssätt X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 18

36 visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Verksamhetsförlagd utbildning 2 (ämne) för grundlärare F-3, 7,5 hp G2F - Självständigt planera, organisera, leda och utvärdera undervisning/pedagogisk aktivitet i förskoleklass och åk Auskultationer - Observationer - Undervisa under aktiv handledning, utifrån ämneskurserna - VFU-besök med handledning görs av lärare med beprövad erfarenhet Efter avklarad kurs ska studenten kunna - arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för skolan ger uttryck för - visa god språkförmåga i tal och skrift för kommunikation, lärande och reflektion i det svenska språket - utifrån de ämnesteoretiska kurserna identifiera och välja innehåll för verksamheten i syfte att främja skolans undervisning - utifrån elevers olika erfarenhet, behov och förutsättningar planera och leda undervisning samt visa pedagogisk medvetenhet om IT som pedagogiskt verktyg - organisera undervisning och samverka i olika arbetsgrupper med varierade arbetsformer och arbetssätt i syfte att utveckla skolans arbete för en hållbar utveckling - kontinuerligt dokumentera och reflektera över erfarenheter av sin påbörjade lärarroll utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv INL1, 6 hp.examinations moment: Kursens lärandemål i Studentbok för verksamhetsförlag d utbildning ska uppfyllas. SEM1, 1,5 hp. Examinationssem inarium, muntlig och skriftlig redovisning. Se anvisningar i studiehandlednin g. Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap för grundlärare F-3, 7,5 hp G2F - Exkluderings- och inkluderingsprocesser - Sociala relationer och grupprocesser - Pedagogiskt ledarskap och konflikthantering - Kränkande behandling, utsatthet och marginalisering Efter avklarad kurs ska studenten kunna - redogöra för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap ur ett vetenskapligt perspektiv och relatera dessa till praktiskt pedagogiskt arbete - redogöra för och kritiskt granska olika synsätt och teorier kopplade till sociala samspelsprocesser, särskilt: utsatthet, marginalisering och konflikthantering - planera ett praktiskt pedagogiskt arbete för att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och relatera det till rådande styrdokument - reflektera över sin professionella roll som lärare och ledare i arbetet med sociala relationer, konflikthantering och ledarskap Kursen examineras genom aktivt deltagande vid seminarier och skriftliga inlämningsuppgift er. GRU1, 1,5 hp. Gruppuppgift, fältstudie: Styrdokument och socialt samspel i klassrummet. INL1, 4,5 hp. Skriftlig tentamen: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. SEM1, 1,5 hp. Muntlig examination: Praktiskt pedagogiskt arbete. Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga Bilaga 3 ärende och 5 förhållningssätt X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 19

37 visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Specialpedagogik för grundlärare F-3, 7,5 hp G2F Specialpedagogisk verksamhet i ett historiskt och nutida perspektiv - Olika specialpedagogiska perspektiv och specialpedagogiskt arbete - Elever med olika behov och förutsättningar - Kartläggning och åtgärder för elever i behov av särskilt stöd - IKT som pedagogiskt verktyg i specialpedagogiskt arbete Efter avklarad kurs ska studenten kunna - redogöra för det specialpedagogiska kunskapsområdet ur ett vetenskapligt perspektiv och relatera detta till praktiskt pedagogiskt arbete och centrala styrdokument - identifiera och problematisera olika sätt att bedriva specialpedagogisk verksamhet - redogöra för och jämföra kartläggning och åtgärder för barn i behov av särskilt stöd - reflektera över sin professionella roll och betydelsen av samverkan i specialpedagogiskt arbete Kursen examineras genom aktivt deltagande vid seminarier och skriftliga inlämningsuppgift er INL1, 5,5 hp. Skriftlig redovisning: Det specialpedagogisk a kunskapsområdet och dess praktik. SEM1, 2 hp. Muntlig examination: Specialpedagogisk t arbete. Forskningsmetod för grundlärare F-3, 7,5 hp G2F - Vetenskapsteori - Kvalitativa och kvantitativa forskningsansatser - Metoder för insamling, bearbetning och analys - Forskningsetiska principer - Vetenskapligt skrivande Efter genomgången kurs ska studenten kunna - identifiera och beskriva didaktiska/pedagogiska problem i relation till skolans arbete - utifrån ett relevant problem planera en vetenskaplig studie - redogöra för och ha kunskap om kvalitativa och kvantitativa forskningsansatser - redogöra för och praktiskt tillämpa metoder för insamling, bearbetning och analys - kritiskt granska och diskutera egna och andras forskningsresultat - visa kunskap om och kunna tillämpa forskningsetiska principer Kursen examineras genom aktivt deltagande vid seminarier och skriftliga inlämningsuppgift er. TEN1, 4,5 hp. Skriftlig inlämningsuppgift. INL1, 3 hp. Forskningsplan. Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga Bilaga 3 ärende och 5 förhållningssätt X X X X X X X X X X X X X X X X X X 20

38 visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Självständigt arbete 1 för grundlärare F-3, grundnivå, 15 hp G2E - Utarbetande av ett självständigt arbete, med vägledning av handledare, som uppfyller kraven på vetenskaplig förankring kring en didaktisk frågeställning med relevans för den kommande yrkesrollen i grundskolans förskoleklass och åk Arbetet redovisas i form av ett självständigt arbete med oppositionsförfarande. - Vidare ingår också att närvara vid oppositionsförfarande av minst tre självständiga arbeten. För vidare instruktioner angående ventileringstillfällena hänvisas till studiehandledningen. Efter avklarad kurs ska studenten kunna - planera, motivera och genomföra ett vetenskapligt arbete, dvs. formulera problemställning, välja texter och metoder samt motivera avgränsningar och perspektiv - tillämpa ett analytiskt förhållningssätt - presentera och försvara det egna vetenskapliga arbetet - kritiskt granska, diskutera och redovisa ett vetenskapligt arbete - på ett strukturerat sätt reflektera över inhämtade kunskaper och relatera dem till sin kommande yrkesroll UPS1, 15 hp. Självständigt arbete. Språk- skriv och läsutveckling, 7,5 hp A1N - Språkutvecklande läsoch skrivmiljöer för barn med olika förutsättningar och behov - Teoretiska och didaktiska aspekter på barns tal- och skriftspråksutveckling i ett första- och ett andraspråksperspektiv - Kommunikativa uttrycksformer och IKT för att främja barns språkutveckling - Dokumentation, analys och bedömning av elevers språk-, skriv- och läsutveckling Efter avklarad kurs ska studenten kunna - kritiskt granska och värdera teorier om och metoder för språkutvecklande läs- och skrivmiljöer för barn med olika förutsättningar och behov - kritiskt granska och jämföra teorier om barns tal- och skriftspråksutveckling i ett första och ett andraspråksperspektiv - didaktiskt tillämpa teorier och modeller som främjar språk-, skrivoch läsutveckling för barn med olika förutsättningar och behov - dokumentera, analysera och bedöma elevers språk-, skriv- och läsutveckling TEN1, 6 hp. Språkutvecklande läs- och skrivmiljöer. Skriftlig tentamen. PRO1, 1,5 hp. Analys och bedömning. Fältstudie. Muntlig redovisning. Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga Bilaga 3 ärende och 5 förhållningssätt X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 21

39 visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Barnlitteratur och barnkultur, 7,5 hp A1N - Teorier och forskning om barnlitteratur och barnkultur ur ett genus-, etnicitets-, klass- och hållbarhetsperspektiv - Barnlitteraturens och barnkulturens funktioner och villkor i samhället - Barnkulturens estetiska former och uttryckssätt - Barnlitteratur och barnkultur ur didaktiska perspektiv - Litteraturens och kulturens betydelse för barns lärande, utveckling och identitet Efter avklarad kurs ska studenten kunna - redogöra för och tillämpa teorier och forskning om barnlitteratur och barnkultur ur ett genus-, etnicitets-, klass- och hållbarhetsperspektiv - identifiera och analysera barnlitteraturens och barnkulturens funktioner och villkor i samhället - analysera litteraturens och kulturens betydelse för barns lärande, utveckling och identitet - kritiskt granska didaktiska perspektiv på barnlitteratur och barnkultur PRO1, 2,5 hp. Barnkultur, lärande och utveckling. Fältstudie. Muntlig och skriftlig redovisning. INL1, 5 hp. Perspektiv på barnkultur. Skriftlig inlämning. Matematik för grundlärare F-3, del 2, 15 hp A1N - Matematiska kompetenser beskrivna i forskningen - Fördjupning av de matematiska områdena tal, geometri, pre-algebra, samt introduktion till sannolikhetslära, statistik, kombinatorik och logik - Problemlösning samt matematiskt resonemang i förhållande till vardagligt resonemang - Språkets och kommunikationens betydelse för lärandet av matematik - Internationella och nationella trender inom matematikundervisning utifrån ett historiskt perspektiv - Elever med olika språkliga och kulturella bakgrunder - Barn med specialpedagogiska behov och barn som behöver extra utmaningar - Formativ bedömning, Efter avklarad kurs ska studenten kunna - använda matematiskt språk och definiera grundläggande matematiska begrepp och förklara deras inbördes samband med hjälp av olika representationsformer (symboler, bilder, konkret material, elevers erfarenhetsvärd/fantasi) - lösa, analysera och utforma matematiska problem inom de matematikområden som kursen behandlar - analysera och kritiskt reflektera över teorier och resultat angående undervisning och lärande av matematik i aktuella matematikdidaktiska avhandlingar, forskningsartiklar och rapporter - analysera några undervisningstraditioner och trender i Sverige och i andra länder - kartlägga matematikkunskaper hos en klass, sammanställa resultatet i ett kalkylblad samt beskriva konsekvenserna för den fortsatta undervisningen (inklusive eventuella behov av specialpedagogiskt stöd) - kritiskt reflektera över olika arbetssätt, undervisningsmaterial och TEN1, 5 hp. Individuell skriftlig tentamen. PRO1, 3 hp. Projektuppgift. Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av problemlösningsp ass med en elevgrupp. PRO2, 2,5 hp. Projektuppgift. Kartläggning och sammanställning av matematikkunska perna i en klass. Planering av undervisningssek vens. INL1, 2,5 hp. Individuell skriftlig och muntlig presentation av två matematikdidakti Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga Bilaga 3 ärende och 5 förhållningssätt X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 22

40 visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Självständigt arbete 2 för grundlärare F-3, avancerad nivå, 15 hp A1E - Utarbetande av ett självständigt arbete, med vägledning av handledare, som uppfyller kraven på vetenskaplig förankring kring en didaktisk frågeställning med relevans för den kommande yrkesrollen i grundskolans förskoleklass och åk Arbetet redovisas i form av ett självständigt arbete med oppositionsförfarande. - Vidare ingår också att närvara vid oppositionsförfarande av minst tre självständiga arbeten. För vidare instruktioner angående ventileringstillfällena hänvisas till studiehandledningen. Efter avklarad kurs ska studenten kunna - självständigt planera, motivera och genomföra ett vetenskapligt arbete, dvs. formulera problemställning, välja texter och metoder samt motivera avgränsningar och perspektiv - tillämpa och motivera ett analytiskt förhållningssätt - presentera och försvara det egna vetenskapliga arbetet - kritiskt granska, diskutera och värdera ett vetenskapligt arbete - tillämpa etablerade forskningsetiska principer - på ett strukturerat sätt reflektera över inhämtade kunskaper och relatera dem till sin kommande yrkesroll UPS1, 15 hp. Självständigt arbete. Verksamhetsförlagd utbildning 3 (UVK) för grundlärare F-3, 7,5 hp A1F - Självständigt planera, organisera, leda och utvärdera undervisning/pedagogisk aktivitet i förskoleklass och åk Auskultationer - Observationer - Självständigt undervisa under aktiv handledning, utifrån ämneskurserna - VFU-besök med handledning görs av lärare med beprövad erfarenhet Efter avklarad kurs ska studenten kunna - arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för skolan ger uttryck för - visa god språkförmåga i tal och skrift för kommunikation, lärande och reflektion i det svenska språket - utifrån kurserna i utbildningsvetenskaplig kärna och identifierade faktorer i verksamheten genomföra pedagogisk verksamhet i syfte att utveckla lärandemiljön i sin undervisning - på ett medvetet sätt leda, utvärdera och samtala om pedagogisk verksamhet i syfte att utveckla ett gott lärande för en hållbar skolutveckling - omsätta IT i verksamheten ur ett etiskt-socialt perspektiv - dokumentera erfarenheterna av lärarrollen, reflektera och analysera för att definiera sin praktiska yrkesteori utifrån ett utbildningsvetenskapligt perspektiv INL1, 6 hp. Examinationsmo ment: Självvärdering och uppfyllelsen av VFUkriterierna i Studentbok för verksamhetsförlag d utbildning, dvs kursens lärandemål uppfyllda. SEM1, 1,5 hp.examinationss eminarium: Redovisning av erfarenheter från VFU kopplat till lärandemålen. Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga Bilaga 3 ärende och 5 förhållningssätt X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 23

41 visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Verksamhetsförlagd utbildning 3 (ämne) för grundlärare F-3, 7,5 hp A1F - Självständigt planera, organisera, leda och utvärdera undervisning i förskoleklass och åk Auskultationer - Observationer - Självständigt undervisa under aktiv handledning, utifrån ämneskurserna - VFU-besök med handledning görs av lärare med beprövad erfarenhet Efter avklarad kurs ska studenten kunna - arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för skolan ger uttryck för - visa god språkförmåga i tal och skrift för kommunikation, lärande och reflektion i det svenska språket - utifrån fördjupade ämneskunskaper och identifierade faktorer välja innehåll för verksamheten i syfte att utveckla sin undervisning och bedöma och betygsätta elevers kunskaper i ämnet - utifrån elevers olika erfarenhet, behov och förutsättningar självständigt planera, leda och organisera undervisning och visa kunskap om att på olika sätt använda IT som didaktiskt verktyg - självständigt organisera undervisning och samverka i olika arbetsgrupper med varierade arbetsformer och arbetssätt för att aktivt utveckla skolans arbete för en hållbar utveckling - dokumentera erfarenheterna av lärarrollen, reflektera och analysera för att definiera sin praktiska INL1, 6 hp. Examinationsmo ment: Självvärdering och uppfyllelsen av VFUkriterierna i Studentbok för verksamhetsförlag d utbildning, dvs kursens lärandemål uppfyllda. SEM1, 1,5 hp. Examinationssem inarium: Praktisk yrkesteori. Högskoleförordningens mål för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga Bilaga 3 ärende och 5 förhållningssätt X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 24

42 Bilaga 4 ärende XX-XX Beslutande Fakultetsnämnd MDH XX/13 1 (2) EXAMENSBESKRIVNING Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Degree of Master of Arts in Primary Education Pre School and School years 1-3 Utbildningsnivå Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 avläggs på avancerad nivå. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng vari ingår utbildningsvetenskaplig kärna om 60 hp, verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne, ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 150 högskolepoäng vari i ingår: engelska 15 högskolepoäng, estetiska läroprocesser 7,5 högskolepoäng, matematik 30 högskolepoäng, matematik och svenska 7,5 högskolepoäng, naturorienterande ämnen och teknik 15 högskolepoäng, samhällsorienterande ämnen 15 högskolepoäng, svenska 30 högskolepoäng, samt självständigt arbete (examensarbete) 30 högskolepoäng. Det självständiga arbetet (examensarbetet) ska omfatta minst 30 högskolepoäng alternativt två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng. De självständiga arbetena ska vara inom ett eller två av områdena engelska, matematik, naturorientering och teknik, samhällsorientering och/eller svenska. I det självständiga arbetet ska studenten visa att han/hon kan tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling i läraryrket. 25

43 Bilaga 4 ärende 5 Student som fullgjort kursfordringarna enligt utbildningsplanen för Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 uppfyller examenskraven. 2 (2) 26

44 Bilaga 1 ärende 6 Sammanträde: # 3:2013 MDH x.x-xxx/xx Besluts-PM 1 (3) Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Inrättande av grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 och fastställande av utbildningsplan Bakgrund Rektor har den 11 oktober 2012 ansökt hos Högskoleverket om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har den 9 april 2013 beslutat ge högskolan tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 och högskolan har därmed förutsättningar att erbjuda utbildningen från och med HT13 (programmet har godkänts att starta HT13 av fakultetsnämnden vid utbudsbeslutet den 12 oktober 2012, om 40 platser i Eskilstuna HT och om 40 platser i Västerås VT). Enligt rektors delegationsordning (MDH /13, beslutad ) har fakultetsnämnden att fatta beslut om att inrätta utbildningsprogram. Problemanalys Beslut om att inrätta programmet och att fastställa utbildningsplan behöver fattas för att högskolan ska kunna erbjuda programmet. Faktasammanställning Strukturen för lärarexamen har ändrats till att sedan år 2011 bestå av fyra nya examina (förskollärar-, grund-, ämnes- och yrkeslärarexamen). I samband med förändringen fick samtliga lärosäten som önskade utfärda dessa examina ansöka om examenstillstånd hos Högskoleverket. Tillståndsprocessen som högskolans ansökan går igenom omfattar bedömningsgrunder som samlad lärarresurs, utbildningsmiljö, styrdokument, undervisning, kurslitteratur och examination, säkring av examensmålen samt säkring av utbildningens kvalitet. Processen innefattar granskning av externa bedömare med kompetens inom området som lämnar yttranden till Universitetskanslersämbetet för formellt beslut. Av bedömargruppens yttrande framgår att man bedömer samtliga aspekter tillfredsställande förutom aspekten styrdokument. Bedömargruppen riktar kritik mot att uppgifter om nivå saknas i stort sett genomgående i kursplanerna. I några kursplaner saknas också tillräcklig information om behörighetskrav. Bedömargruppen menar vidare att det är delvis oklart hur de dubbla kursplanerna för den avslutande verksamhetsförlagda utbildningen på avancerad nivå samspelar. Kursplanernas uppgifter om hur studenternas prestationer bedöms anses i vissa fall otydligt beskrivna. Kursplanerna lämnar inte några uppgifter om betygskriterier. Det framgår 27

45 Bilaga 1 ärende 6 inte heller av bedömningsunderlaget hur eller var sådana görs tillgängliga för studenter och undervisande lärare. 2 (3) Grundlärarprogrammet F-3 finns med i högskolans programutbud som annonserats för HT13/VT14. Ansökningsperioden för studenter som vill börja HT13 har gått ut den 15 april Urval 1 görs omkring månadsskiftet juni-juli Om programmet inte ska ges (det vill säga ställas in) så måste beslut om detta fattas innan urval 1 görs. Möjliga lösningar/beslut Alternativ 1 Huvudalternativet är att fakultetsnämnden inrättar programmet och fastställer utbildningsplanen. Alternativ 2 Fakultetsnämnden inrättar inte programmet och fastställer heller inte utbildningsplanen. Konsekvensanalys Alternativ 1 Om fakultetsnämnden inrättar programmet och fastställer utbildningsplanen så kan de studenter som sökt programmet påbörja sin utbildning. Alternativ 2 Skulle fakultetsnämnden inte inrätta programmet i god tid innan urval 1 görs måste programmet ställas in så att sökande får besked om att programmet de sökt inte kommer att ges. En konsekvens av att fakultetsnämnden inte fastställer utbildningsplanen är att osäkerheten kring vad studenterna kan förvänta sig av programmet, exempelvis gällande programmets uppläggning, består. Överväganden Grundfrågor att betrakta är huruvida programmet ligger i linje med högskolans forsknings- och utbildningsstrategi (FUS) samt huruvida programmet håller tillräcklig kvalitet. Av FUS:en framgår att ett fokus ska vara att erhålla examensrätter för grundlärarexamen (sid 13). Högskoleverkets/Universitetskanslersämbetets granskningsprocess är på många sätt mer omfattande än den process för inrättande av program som fakultetsnämnden tillämpar. Därmed kan lejonparten av fakultetsnämndens granskning av det nya utbildningsprogrammet sägas vara ersatt av Högskoleverkets/ Universitetskanslersämbetets granskning. Överväganden som ändå kan behöva göras är huruvida det hänt något på högskolan som gör att läget är väsentligt annorlunda än när högskolans ansökan upprättades (exempelvis stora och oväntade förluster av lärarkompetens) och som motiverar att fakultetsnämnden gör en annan bedömning än Universitetskanslersämbetet. Några sådana förändringar har inte gått att notera i beredningen. Däremot kan noteras att bedömargruppen riktade kritik mot kursplanerna. Av underlaget som akademin skickat in till föreliggande ärende framgår att 28

46 Bilaga 1 ärende 6 akademin via sitt ordinarie arbetssätt med kursplaner, såsom anvisningar och kursplanegrupp, kommer att omhänderta bedömarnas synpunkter. 3 (3) Ytterligare en aspekt att överväga är att en utbildningsplan är att betrakta som en föreskrift och en tumregel är att ju närmare i tid till utbildningsstart man kommer, desto mindre ändringar kan göras i en utbildningsplan. Fakultetsnämnden bör därför om möjligt fastställa programmets utbildningsplan i samband med inrättandet av programmet. Beredningens förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar bör föreslå fakultetsnämnden att inrätta grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 (Primary Education Programme, 240 credits, with a specialisation in teaching in early years classes and grades 1-3 of the compulsory school) 240 hp och att fastställa utbildningsplan enligt bilaga. 29

47 Bilaga 2 ärende 6 1 (2) Ansökan om inrättande av Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 samt begäran om fastställande av utbildningsplan för programmet Mälardalens högskola har i oktober 2012 ansökt om examenstillstånd för Grundlärarexamen med inriktning mot förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 hos dåvarande Högskoleverket. Beslut om tillstånd för att utfärda examen fattades av Universitetskanslerämbetet den 9 april Sedan ansökan om examenstillstånd sändes till HSV har inga större förändringar av den planerade verksamheten genomförts vilket medför att förutsättningarna för att bedriva grundlärarprogrammet med inriktning mot förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 kan sägas vara desamma som vid ansöknings- och bedömningstillfället. I bedömargruppens yttrande anger bedömarna att de sammanfattningsvis inte bedömer att aspekten styrdokument är tillfredsställande. Som grund för denna bedömning finns följande synpunkter framförda: När det gäller kursplanernas utformning har man exempelvis tagit bort det huvud som fanns i de tidigare kursplanerna där bland annat utbildningsnivå angavs. Uppgifter om nivå saknas nu i stort sett genomgående. I några kursplaner saknas också tillräcklig information om behörighetskrav. Det är vidare delvis oklart hur de dubbla kursplanerna för den avslutande verksamhetsförlagda utbildningen på avancerad nivå samspelar. Kursplanernas uppgifter om hur studenternas prestationer bedöms är i vissa fall otydligt beskrivna. Kursplanerna lämnar inte några uppgifter om betygskriterier. Det framgår inte heller av bedömningsunderlaget hur eller var sådana görs tillgängliga för studenter och undervisande lärare. Studiehandledningar upprättas för varje kurs i utbildningen, men det preliminära utkast på sådan som ingår i bedömningsunderlaget, ger inte tillfredsställande information om hur examinationsformer och bedömningskriterier konkretiseras i de olika kurserna. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation vill med anledning av bedömargruppens synpunkter framföra följande till fakultetsnämnden: - Utbildningsnivå fanns inte angivet i de enskilda kursplanerna utan angavs översiktligt i utbildningsplanen istället. I de fastställda kursplanerna kommer naturligtvis utbildningsnivå att anges. När det gäller avsaknaden av tillräcklig information om behörighetskrav så kommer detta att ses över vid fastställande av kursplaner för kurser i programmet. - De dubbla kursplanerna för den avslutande verksamhetsförlagda utbildningen samspelar enligt: 30

48 Bilaga 2 ärende 6 De två VFU-kurserna examineras genom: 1) måluppfyllelse av lärandemålen i kursplanen genom dokumentation i Studentbok för verksamhetsförlagda utbildningen 2) besök av/möten med lärare från MDH med beprövad erfarenhet 3) ett avslutande seminarium där kurslitteratur sätts i relation till erfarenheterna under den verksamhetsförlagda utbildningen och studentens egen reflektion kring måluppfyllelsen för kursen. I den avslutande VFU-kursen examineras/ventileras också studentens praktiska yrkesteori. Examinationens kvalitet säkerställs genom att ansvarig examinator alltid är disputerad lärare vid MDH. För att tydliggöra måluppfyllelse och examination finns det två kursplaner (7,5 hp vardera), en riktad mot ämne och en riktad mot utbildningsvetenskaplig kärna. I samband med examinationen av kurserna kommer en betygskonferens där involverade lärare från högskolan samt fältskolan att delta. - Beskrivningen av hur bedömningen av studenternas prestationer görs ska ses över och tydliggöras vid fastställande av kursplanerna. Vad gäller betygskriterier anges detta i kursplanerna vid inrättande av dessa. 2 (2) Sammanfattningsvis anser akademin att de synpunkter som bedömargruppen framfört i sitt yttrande kommer att åtgärdas genom att processen för färdigställande av kursplaner fortlöper. Akademin har fastställda anvisningar för arbetet med kursplaner samt en kursplanegrupp som granskar alla kursplaner innan fastställande. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation ansöker därmed om att Fakultetsnämnden inrättar Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 samt fastställer utbildningsplanen för programmet enligt bilaga. Förslaget till utbildningsplan har tagits fram av utbildningsledarna vid UKK, Therese Welén och Anna-Karin Fornberg. Enligt uppdrag Anna-Karin Fornberg och Therese Welén Utbildningsledare vid UKK 31

49 Bilaga 3 ärende 6 Utbildningsplan Sida 1 av Dnr: XXX/13 Programkod: GRM01 Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 högskolepoäng Primary Education Programme with a specialisation in teaching in early years classes and grades 1-3 of the compulsory school, 240 credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden Mål För grundlärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som grundlärare i den verksamhet som utbildningen avser. Kunskap och förståelse För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser, visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling, visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. Färdighet och förmåga För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, 32

50 Bilaga 3 ärende 6 Sida 2 av 7 Dnr: X. X-000/00 Programkod: GRM01 visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, förutom vid undervisning i kurser i ämnet engelska. Engelskspråklig litteratur samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma. Särskild behörighet Områdesbehörighet 6b: Engelska B, Matematik B, Naturkunskap A, Samhällskunskap A, eller Områdesbehörighet A6b: Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2. 33

51 Bilaga 3 ärende 6 Sida 3 av 7 Dnr: X. X-000/00 Programkod: GRM01 Urval Betygsurval 60%, provurval 40%. Innehåll Programöversikt Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 omfattar 240 högskolepoäng och består av följande områden: utbildningsvetenskaplig kärna 60 högskolepoäng, verksamhetsförlagd utbildning 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet, varav 15 högskolepoäng är knutna till ämnesstudier och 15 högskolepoäng till den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 120 högskolepoäng med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan, två självständiga arbeten om 15 högskolepoäng vardera i ett eller två ämnen. Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras såväl i ämnesstudierna som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Grundlärarprogrammets progression Programmet består av tre delar som bygger på varandra. De tre delarna handlar om att grundlägga, befästa och fördjupa studentens kunskaper, färdigheter och förmåga att självständigt arbeta som grundlärare i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. År ett introducerar och grundlägger kunskapen om lärares uppdrag och lärares arbete. Förutsättningarna för detta är kurser i utbildningens två huvudämnen, Matematik och Svenska, en kurs i Estetiska läroprocesser, två UVK-kurser samt en VFU-kurs. År två och tre befäster och utvecklar förståelsen av, kunskapen om och beredskapen för lärares arbete. Förutsättningarna för detta är sex UVK-kurser, kurser i övriga skolämnen, Engelska, NO/Teknik och SO, en kurs i Möjligheter och hinder i språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling, en VFU-kurs samt ett självständigt arbete på grundnivå. År fyra knyter ihop utbildningen och fördjupar kunskaper, färdigheter och förmåga för lärares arbete. Förutsättningarna för detta är fördjupningsstudier inom utbildningens två huvudämnen, Matematik och Svenska, en längre VFU-kurs samt ett självständigt arbete på avancerad nivå. 34

52 Bilaga 3 ärende 6 Sida 4 av 7 Dnr: X. X-000/00 Programkod: GRM01 Utbildningsvetenskaplig kärna Studierna i den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar centrala och generella kunskaper för lärare. Kurserna anknyter till den kommande yrkesutövningen med följande innehåll: skolväsendets historia, organisation och villkor samt förskolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygssättning, utvärdering och utvecklingsarbete Ämnes- och ämnesdidaktiska studier För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 omfattar de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna: engelska 15 högskolepoäng, estetiska läroprocesser 7,5 högskolepoäng matematik 30 högskolepoäng, matematik och svenska 7,5 högskolepoäng, naturorientering och teknik 15 högskolepoäng, samhällsorientering 15 högskolepoäng samt svenska 30 högskolepoäng Tyngdpunkten ligger på grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och barns kommunikation och språkutveckling. Studierna ger utöver detta också kompetens och kunskap inom andra för läraryrket relevanta ämnesområden. I den utbildningsvetenskapliga kärnan och i ämnesstudierna ingår bearbetning av didaktiska frågor. Följande didaktiska huvudfrågor behandlas: Ämnesspecifika begrepp och begreppsbildning Ämneshistorik och didaktisk forskning med anknytning till ämnet Verksamhetsplanering/Lektionsplanering utifrån läroplan, kursplaner och andra styrdokument Exempel på olika arbetsformer och ämnesmetodik Bedömning av barns/elevers prestationer och utveckling samt betygssättning där det är relevant Utvärdering Studierna i området/ämnet knyter an till kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Verksamhetsförlagd utbildning Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) sker inom relevant ålderskategori och verksamhet/skolform samt i relevanta ämnen/ämnesområden och omfattar följande: Planering och genomförande av pedagogisk aktivitet/undervisning med eget ansvar under handledning Observationer, intervjuer och enkäter i samband med lektioner, föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i skolans vardag 35

53 Bilaga 3 ärende 6 Sida 5 av 7 Dnr: X. X-000/00 Programkod: GRM01 Auskultationer i samband med lektioner, föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i skolans vardag Deltagande i fältskolans allmänna kompetensutveckling/föreläsningar när tillfälle erbjuds Den verksamhetsförlagda utbildningens mål, syfte och genomförande samt ansvar för bedömning och examination grundas på de lärandemål för VFU som är framskrivna för respektive VFU-kurs och formulerade i två lokala styrdokument: Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning och Handbok för verksamhetsförlagd utbildning. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras av lärare på högskolan efter samråd med fältskolans handledare, alternativt lärarutbildarlagets kontaktperson. Den längre och avslutande verksamhetsförlagda perioden knyter samman utbildningens alla delar och leder fram till en skriftlig praktisk yrkesteori som examineras. Student som inte blir godkänd på den verksamhetsförlagda utbildningen ges endast ett ytterligare prövningstillfälle. Samverkan med fältskola För att underlätta att kursinnehållet knyts samman till vad som ska bli en professionell kunskapsbas, ska studenten genom hela utbildningen ha kontakt med yrkeserfarna handledare i sin fältskola, detta sker genom den verksamhetsförlagda utbildningen, fältstudierna samt fältskolans övriga pedagogiska aktiviteter. Fältstudierna innebär att studenten under hela sin utbildning har kontinuerlig kontakt med fältskolan i syfte att fördjupa förståelsen för, och kunskapen kring, yrkets frågor och komplexitet. Fältstudierna syftar även till att få teori och praktik, praktik och teori att samverka. Samarbetet mellan högskolan och kommun/friskola regleras i ett särskilt avtal. För att samverkan med fältskolor ska fungera ska varje student i samband med studiestarten söka sin fältskoleplacering i en särskild databas, VFU-portalen. Självständigt arbete (examensarbete) Det självständiga arbetet ger studenten möjlighet att knyta samman utbildningens olika delar: den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnesstudier och ämnesdidaktik samt den verksamhetsförlagda utbildningen. Det självständiga arbetet i programmet omfattar två självständiga arbeten om 15 högskolepoäng vardera i ett eller två ämnen. Det första självständiga arbetet genomförs på grundnivå i något av ämnena/ämnesområdena: engelska, matematik, naturorientering och teknik, samhällsorientering eller svenska. Det andra självständiga arbetet genomförs på avancerad nivå i något av ämnena: matematik eller svenska. 36

54 Bilaga 3 ärende 6 Sida 6 av 7 Dnr: X. X-000/00 Programkod: GRM01 Utbildningens innehåll Årskurs 1 Utbildningsvetenskaplig kärna Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll för grundlärare F-3, 15 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1 (UVK) för grundlärare F-3, 7,5 hp Ämnesstudier Svenska för grundlärare F-3, introduktion, 15 hp Matematik för grundlärare F-3, del 1, 15 hp Estetiska läroprocesser för grundlärare F-3, 7,5 hp Årskurs 2 Utbildningsvetenskaplig kärna Utvecklingsarbete och utvärdering för grundlärare F-3, 7,5 hp Utveckling och lärande för grundlärare F-3, 7,5 hp Bedömning av barns/elevers lärande och utveckling för grundlärare F-3, 7,5 hp Ämnesstudier Möjligheter och hinder i språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling för grundlärare F-3, 7,5 hp Samhällsorientering för grundlärare F-3, 15 hp Naturvetenskap och teknik för grundlärare F-3, 15 hp Årskurs 3 Utbildningsvetenskaplig kärna Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap för grundlärare F-3, 7,5 hp Specialpedagogik för grundlärare F-3, 7,5 hp Forskningsmetod för grundlärare F-3, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 2 (ämne) för grundlärare F-3, 7,5 hp Ämnesstudier Engelska för grundlärare F-3, 15 hp Självständigt arbete 1 för grundlärare F-3, grundnivå, 15 hp 37

55 Bilaga 3 ärende 6 Sida 7 av 7 Dnr: X. X-000/00 Programkod: GRM01 Årskurs 4 Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 3 (UVK) för grundlärare F-3, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 3 (ämne) för grundlärare F-3, 7,5 hp Ämnesstudier Språk- skriv och läsutveckling, 7,5 hp Barnlitteratur och barnkultur, 7,5 hp Matematik för grundlärare F-3, del 2, 15 hp Självständigt arbete 2 för grundlärare F-3, avancerad nivå, 15 hp Ovanstående innehållsbeskrivning visar inte kursernas inbördes ordning inom varje årskurs. Val inom programmet För student antagen till grundlärarprogrammet inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 gäller obligatoriska studier enligt programtablå. Studenten genomför inför termin 6 val av område för självständigt arbete på grundnivå, engelska, matematik, naturorientering och teknik, samhällsorientering eller svenska. Inför termin 8 väljer studenten område för självständigt arbete på avancerad nivå, matematik eller svenska. Student på programmet garanteras plats på kurser omfattande 30 högskolepoäng per termin vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier. För att bli antagen till kurser inom program krävs att den studerande uppfyller den särskilda behörigheten som föreskrivs. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan. Värdakademi eller motsvarande Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) är värdakademi för Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 högskolepoäng. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att studenten uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 (Degree of Master of Arts in Primary Education Pre School and School years 1-3) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. 38

56 Bilaga 1 ärende 7 Sammanträde: # 3:2013 MDH /12 1 (2) Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Avveckling av filosofie kandidatexamen med huvudområdet franska Bakgrund Rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget för (VUB) anger att verksamheten inom franska ska vara avvecklad till vårterminen Av VUB:en framgår att kandidatexamen i franska ska avvecklas. Enligt rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om avveckling av examen. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har under våren 2013 arbetat fram underlag för beslutet varpå ärendet har beretts vid utbildnings- och forskningssektionen vilket inkluderat avstämning med STC/Examen. Problemanalys Med anledning av VUB:en och uppdraget att verksamheten inom franska ska vara avvecklad till vårterminen 2014 önskar akademin för utbildning, kultur och kommunikation att kandidatexamen i franska avvecklas. Möjliga lösningar/beslut Alternativ 1 Huvudalternativet är att franska från och med den 1 juli 2013 inte längre kan utgöra huvudområde i en kandidatexamen men att studenter som påbörjat sina studier vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 ska ha rätt att kunna få ut ovanstående examina som längst till och med den 30 juni Alternativ 2 Utskottet återremitterar ärendet för ytterligare beredning. Konsekvensanalys Av akademins underlag framgår vad som planeras ske med kurserna inom huvudområdet samt vilka program som berörs av avvecklingen. Överväganden Mot bakgrund av att uppdraget är givet i rektors beslut om VUB finns inte mycket utrymme för överväganden som kan leda till alternativa beslut. Överväganden som ändå behöver göras innefattar en bedömning av huruvida avvecklingsplanen kan anses vara hållbar, framförallt avseende att kvaliteten upprätthålls under avvecklingsperioden. Av akademins underlag framgår att förutsättningarna för detta är goda. Enligt STC/Examen är ett lämpligt sista datum för att få ut examen den 30 juni

57 Bilaga 1 ärende 7 Beredningens förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar bör föreslå fakultetsnämnden att besluta: 2 (2) 1. att franska från och med den 1 juli 2013 inte längre kan utgöra huvudområde i en kandidatexamen vid Mälardalens högskola samt 2. att studenter som påbörjat sina studier vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 ska ha rätt att kunna få ut ovanstående examina, dock längst till och med den 30 juni

58 Bilaga 2 ärende 7 UKK Thorsten Päplow, avdelningschef 1 (6) Avvecklingsunderlag 29 april 2013 Begäran om avveckling av filosofie kandidatexamen i franska Härmed begär akademin UKK att filosofie kandidatexamen i franska avvecklas. Motivering Rektor beslutade 11 oktober 2012 om verksamhetsmål för (MDH1.1-65/12). I detta beslut ges bland annat uppdrag att avveckla verksamheten inom huvudområdet franska. Beskrivning av de kurser som ingår i examen och de enskilda kursernas framtid Kurskod Namn Nivå hp Anm FRA100 Franska 1 G1N 30 Kursen har ersatts av FRA101 och läggs ned tillsammans med FRA112. FRA101 Franska 1 G1N 30 Kursen har ersatts av FRA112 och läggs ned tillsammans med FRA112. FRA112 Franska 1 G1N 30 Kursen läggs ned ht13/vt14 alt. vt14/ht14, om den erbjuds ht13 pga platsgaranti i program. FRA110 FRA111 FRA104 Franska 1 i Frankrike Franska 1 i Frankrike Modern fransk litteratur G1N 30 Kursen ersattes av FRA111 och läggs ned vt14/ht14 G1N 30 Kursen erbjuds ht13 läggs ned vt14/ht14 G1N 7,5 Delkurs i FRA112. Läggs ned tillsammans med FRA112. FRA116 Franska 1: Modern fransk film och litteratur G1N 7,5 Delkurs i FRA112. Läggs ned tillsammans med FRA

59 Bilaga 2 ärende 7 HFR104 Franska, muntlig språkfärdighet G1N 7,5 Kursen ersattes av FRA115 och läggs ned i samband med FRA (6) FRA115 Franska 1: Muntlig språkfärdighet G1N 7,5 Delkurs i FRA112. Läggs ned tillsammans med FRA112. HFR102 FRA114 HFR101 Franska, språk och samhälle Franska 1: Språk och samhälle Franska, grundläggande språkkunskaper G1N 7,5 Kursen ersattes av FRA114 och läggs ned i samband med FRA114. G1N 7,5 Delkurs i FRA112. Läggs ned tillsammans med FRA112. G1N 7,5 Kursen ersattes av FRA113 och läggs ned i samband med FRA113. FRA113 Franska 1: grundläggande språkkunskaper G1N 7,5 Delkurs i FRA112. Läggs ned tillsammans med FRA112. FRA105 Affärsfranska G1N 7,5 Kursen har aldrig erbjudits och läggs ned ht13. FRA200 Franska 2 G1F 30 Kursen ersattes av FRA206 resp. FRA207 och läggs ned tillsammans med FRA207. FRA206 Franska 2 G1F 30 Kursen har aldrig erbjudits och läggs ned ht13. FRA207 Franska 2 G1F 30 Om kursen ges inom program vt14, läggs kursen ned ht14/vt15. Ges kursen inte vt14 läggs den ned vt14/ht14. FRA202 Franska 2 G1F 15 Kursen läggs ned tillsammans med FRA207 FRA201 FRA216 FRA209 Franska 2 i Frankrike Franska 2 i Frankrike Franska 2: Fransk kultur- och litteraturhistoria G1F 30 Kursen ersattes av FRA216 och läggs ned tillsammans med FRA216. G1F 30 Kursen erbjuds inom program vt14 och läggs ned ht14/vt15. G1F 7,5 Kursen har aldrig erbjudits och läggs ned ht13. 42

60 Bilaga 2 ärende 7 FRA208 Franska 2: Fördjupade språkkunskaper FRA211 Franska 2: Muntlig och skriftlig kommunikation G1F 7,5 Kursen har aldrig erbjudits och läggs ned vt14. En student, som planeras läsa kursen ht13, behöver denna kurs för att slutföra ämnesstudier i franska inom det oförnyade lärarprogrammet. G1F 7,5 Kursen har aldrig erbjudits och läggs ned ht13. 3 (6) FRA205 Affärsfranska G1F 7,5 Kursen läggs ned ht13/vt14 FRA203 Projektledare sökes! G1F 7,5 Kursen har aldrig erbjudits och läggs ned ht13. FRA300 Franska 3 G2E 30 Kursen ersattes av FRA303 och läggs ned tillsammans med FRA303. FRA303 Franska 3 G2E 30 Kursen läggs ned ht13/vt14. HFR302 Franska 3 G2E 15 Kursen läggs ned tillsammans med FRA303. FRA301 Språkfärdighet G2F 7,5 Delkurs i FRA303. Kursen läggs ned tillsammans med FRA303. FRA304 Franska 3: Avancerade språkkunskaper FRA306 Franska 3: Litteraturvetensk ap FRA305 Franska 3: Specialarbete FRA307 Franska 3: Språkvetenskap FRA302 Litteratur tal G2F 7,5 Delkurs i FRA303 och läggs ned tillsammans med FRA303. G2F 7,5 Delkurs i FRA303 och läggs ned tillsammans med FRA303. G2E 15 Delkurs i FRA303 och läggs ned tillsammans med FRA303. G2F 7,5 Delkurs i FRA303 och läggs ned tillsammans med FRA303. G2F 7,5 Kursen har aldrig erbjudits och läggs ned ht13. 43

61 Bilaga 2 ärende 7 Kurser med huvudområde eller inom ämnet franska som inte direkt leder till kandidatexamen i franska. 4 (6) HFR400 Franska 4 A1E 30 Kursen läggs ned ht13/vt14. FRA122 HFR401 FRA401 FRA121 FRA120 Virtuell vardagsfranska Franska avancerad nivå för lärarutbildningen Examensarbete i franska avancerad nivå Bilder av Provence Franska författarinnor G1N 7,5 Kursen läggs ned ht13/vt14. A1N 30 Kursen läggs ned ht13/vt14. A1E 15 Kursen läggs ned ht14/vt15. En student, som planeras läsa kursen vt14, behöver denna kurs för att slutföra ämnesstudier i franska inom det oförnyade lärarprogrammet. G1N 7,5 Kursen läggs ned ht13/vt14 G1N 7,5 Kursen läggs ned ht13/vt14. FRA106 Dubbel deckare G1N 7,5 Kursen har aldrig erbjudits och läggs ned ht13. FRA003 FRA004 FRA005 FRA130 Franska i arbetslivet Franska för humanister och samhällsvetare Franska för naturvetare och teknologer Kultur och samhälle i Frankrike G1N 7,5 Kursen läggs ned ht13/vt14. G1N 7,5 Kursen har aldrig erbjudits och läggs ned ht13. G1N 7,5 Kursen har aldrig erbjudits och läggs ned ht13. G1N 7,5 Kursen läggs ned ht13/vt14. FRA210 Franska 2: Franska med IT G1F 7,5 Kursen har aldrig erbjudits och läggs ned ht13. HFR001 Franska nybörjarkurs (nivå 1) Föru tbild ning 15 I enlighet med akademichefsbeslut läggs kursen ned vt13/ht13. FRA001 Franska nybörjarkurs G1N 15 I enlighet med akademichefsbeslut läggs kursen 44

62 Bilaga 2 ärende 7 (nivå 1) ned vt13/ht13. 5 (6) HFR002 Franska, baskurs (Nivå 2) Föru tbild ning 15 I enlighet med akademichefsbeslut läggs kursen ned vt13/ht13. FRA002 Franska, baskurs (Nivå 2) G1N 15 I enlighet med akademichefsbeslut läggs kursen ned vt13/ht13. Konsekvensanalys Vilka program berörs av avvecklingen (samläsning) Franska kan ingå i följande program: kandidatprogrammet i språk och humaniora med allmän inriktning kommunikation, Kandidatprogram i språk och humaniora med allmän inriktning, det oförnyade Lärarprogrammet samt IMF-programmet. Främst berörs kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation, där franska hittills erbjudits som valbart profilspråk med 60hp. Inom ramen för detta program kan studenter inte ta ut en kandidatexamen i franska, men avvecklingen av franskämnet leder sannolikt till att programmet blir mindre attraktivt för framtida studenter, eftersom möjligheten att välja franska som profilspråk kommer inte att kommer erbjudas. Utbildningsplanen för detta program är redan ändrad och franska kommer fr o m antagningsomgång ht13 inte längre att ingå i kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation. De studenter som antogs ht12 har möjlighet att läsa franska som profilspråk ht13/vt14 enligt platsgarantin i utbildningsplanen ht12. I Kandidatprogram i språk och humaniora med allmän inriktning finns för nuvarande två studenter registrerade. En student har franska i sin inriktning, men har i samband med att UKK:s studievägledare tagit kontakt begärt studieavbrott för Kandidatprogram i språk och humaniora med allmän inriktning. Vidare berörs Internationella marknadsföringsprogrammet, där franska hittills erbjudits som valbart profilspråk (30 hp). Utbildningsplanen för detta program är redan ändrad och franska kommer fr o m antagningsomgång ht13 inte längre att ingå som profilspråk. De studenter som antogs ht12 har möjlighet att läsa franska som profilspråk ht13 enligt platsgarantin i utbildningsplanen ht12. I det oförnyade lärarprogrammet finns två studenter som har valt franska som valbar inriktning. Studenter har sökts ut via Ladok och VFUportalen. Berörda studenter har kontaktats av studievägledare och deras studiegång har planerats om så att deras studier med anknytning till franska ska kunna slutföras ht13 (FRA208) resp. vt14 (FRA401 & HOA402). Studenter, försäkran om att kvalitén upprätthålls under avvecklingsperioden, säkerställa hur studenterna ka ta ut sin examen med bibehållen kvalitet 45

63 Bilaga 2 ärende 7 Eftersom hela verksamheten i ämnet franska avvecklas successivt och personal sägs upp är det sannolikt att UKK fr o m 2014 kommer att behöva söka lösningar såsom tidsbegränsade anställningar eller samarbeten med andra lärosäten för att fullgöra våra åtaganden gentemot studenter. 6 (6) 46

64 Bilaga 1 ärende 8 Sammanträde: # 3:2013 MDH /12 1 (2) Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Avveckling av filosofie magisterexamen med huvudområdet tyska Bakgrund Av rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget för (VUB) framgår att verksamheten i tyska på magisternivå ska avvecklas och att magisterexamen i tyska ska avvecklas. Enligt rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om avveckling av examen. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har under våren 2013 arbetat fram underlag för beslutet varpå ärendet har beretts vid utbildnings- och forskningssektionen vilket inkluderat avstämning med STC/Examen. Problemanalys Med anledning av VUB:ens uppdrag att avveckla verksamheten i tyska på magisternivå och att avveckla magisterexamen i tyska önskar akademin för utbildning, kultur och kommunikation att magisterexamen i tyska avvecklas. Möjliga lösningar/beslut Alternativ 1 Huvudalternativet är att tyska från och med den 1 juli 2013 inte längre kan utgöra huvudområde i en magisterexamen men att studenter som påbörjat sina studier vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 ska ha rätt att kunna få ut ovanstående examina som längst till och med den 30 juni Alternativ 2 Utskottet återremitterar ärendet för ytterligare beredning. Konsekvensanalys Av akademins underlag framgår vad som planeras ske med kurserna inom huvudområdet samt att inga program berörs av avvecklingen. Överväganden Mot bakgrund av att uppdraget är givet i rektors beslut om VUB finns inte mycket utrymme för överväganden som kan leda till alternativa beslut. Överväganden som ändå behöver göras innefattar en bedömning av huruvida avvecklingsplanen kan anses vara hållbar, framförallt avseende att kvaliteten upprätthålls under avvecklingsperioden. Av akademins underlag framgår att förutsättningarna för detta är goda. Enligt STC/Examen är ett lämpligt sista datum för att få ut examen den 30 juni Beredningens förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar bör föreslå fakultetsnämnden att besluta: 47

65 Bilaga 1 ärende 8 1. att tyska från och med den 1 juli 2013 inte längre kan utgöra huvudområde i en magisterexamen vid Mälardalens högskola samt 2 (2) 2. att studenter som påbörjat sina studier vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 ska ha rätt att kunna få ut ovanstående examina, dock längst till och med den 30 juni

66 Bilaga 2 ärende 8 UKK Thorsten Päplow, avdelningschef 1 (2) Avvecklingsunderlag 22 april 2013 Begäran om avveckling av filosofie magisterexamen i tyska Härmed begär akademin UKK att filosofie magisterexamen i tyska avvecklas. Motivering Rektor beslutade 11 oktober 2012 om verksamhetsmål för (MDH1.1-65/12). I detta beslut ges bland annat uppdrag att avveckla verksamheten på magisternivå i ämnet tyska. Beskrivning av de kurser som ingår i examen och de enskilda kursernas framtid Kurserna som ingår i magisterexamen i tyska är Tyska 1-3 (sammanlagt 90 p), samt Tyska 4, 30hp som den kurs som, utöver avlagd kandidatexamen, utgör de 30 högskolepoäng med fördjupning inom huvudområdet som magisterexamen kräver. Eftersom Tyska 1-3 ingår i filosofie kandidatexamen i tyska, påverkas enbart Tyska 4, 30 hp av avvecklingen av filosofie magisterexamen i tyska. Kurskod Namn Nivå hp Anm HTY400 Tyska 4 A1E 30 Kursen avvecklas under ht13/vt14 TYA402 Tyska 4 A1E 30 Inrättades 2011, men har aldrig erbjudits. Kursen avvecklas omedelbart, eftersom det inte finns några registrerade studenter. 49

67 Bilaga 2 ärende 8 Konsekvensanalys 2 (2) Vilka program berörs av avvecklingen (samläsning) Varken kursen Tyska 4, 30hp eller magisterexamen i tyska ingår inte i något program. Således berörs inga program av avvecklingen. Studenter, försäkran om att kvalitén upprätthålls under avvecklingsperioden, säkerställa hur studenterna ka ta ut sin examen med bibehållen kvalitet Genom avvecklingen av magisterexamen i tyska blir MDH en mindre attraktiv arbetsplats för kompetent personal inom ämnet tyska. Avvecklingen gör även ämnet tyska till ett mindre attraktivt ämne vid MDH för studenter som siktar på magisterexamen i tyska. Under avvecklingstiden finns i nuläge en fullgod bemanning i ämnet, vilket borgar för att studenterna kan ta ut sin examen med bibehållen kvalitet. 50

68 Bilaga 1 ärende 9 Sammanträde: # 3:2013 MDH /12 1 (2) Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Avveckling av filosofie kandidatexamen med huvudområdet spanska Bakgrund Rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget för (VUB) anger att verksamheten inom spanska ska vara avvecklad till vårterminen Av VUB:en framgår också att kandidatexamen i spanska ska avvecklas. Enligt rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om avveckling av examen. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har under våren 2013 arbetat fram underlag för beslutet varpå ärendet har beretts vid utbildnings- och forskningssektionen vilket inkluderat avstämning med STC/Examen. Problemanalys Med anledning av VUB:en och uppdraget att verksamheten inom spanska ska vara avvecklad till vårterminen 2014 önskar akademin för utbildning, kultur och kommunikation att kandidatexamen i spanska avvecklas. Möjliga lösningar/beslut Alternativ 1 Huvudalternativet är att spanska från och med den 1 juli 2013 inte längre kan utgöra huvudområde i en kandidatexamen men att studenter som påbörjat sina studier vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 ska ha rätt att kunna få ut ovanstående examina som längst till och med den 30 juni Alternativ 2 Utskottet återremitterar ärendet för ytterligare beredning. Konsekvensanalys Av akademins underlag framgår vad som planeras ske med kurserna inom huvudområdet samt vilka program som berörs av avvecklingen. Överväganden Mot bakgrund av att uppdraget är givet i rektors beslut om VUB finns inte mycket utrymme för överväganden som kan leda till alternativa beslut. Överväganden som ändå behöver göras innefattar en bedömning av huruvida avvecklingsplanen kan anses vara hållbar, framförallt avseende att kvaliteten upprätthålls under avvecklingsperioden. Av akademins underlag framgår att förutsättningarna för detta är goda. Enligt STC/Examen är ett lämpligt sista datum för att få ut examen den 30 juni

69 Bilaga 1 ärende 9 Beredningens förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar bör föreslå fakultetsnämnden att besluta: 2 (2) 1. att spanska från och med den 1 juli 2013 inte längre kan utgöra huvudområde i en kandidatexamen vid Mälardalens högskola samt 2. att studenter som påbörjat sina studier vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 ska ha rätt att kunna få ut ovanstående examina, dock längst till och med den 30 juni

70 Bilaga 2 ärende 9 UKK Thorsten Päplow, avdelningschef 1 (5) Avvecklingsunderlag 22 april 2013 Begäran om avveckling av filosofie kandidatexamen i spanska Härmed begär akademin UKK att filosofie kandidatexamen i spanska avvecklas. Motivering Rektor beslutade 11 oktober 2012 om verksamhetsmål för (MDH1.1-65/12). I detta beslut ges bland annat uppdrag att avveckla verksamheten inom huvudområdet spanska. Beskrivning av de kurser som ingår i examen och de enskilda kursernas framtid Kurskod Namn Nivå hp Anm SPA004 Spanska 1 G1N 30 Kursen läggs ned ht13/vt14, alt. vt14/ht14 om den erbjuds ht13 pga platsgaranti i program. HSP140 Spanska 1 allmän/ekonomis k inriktning G1N 30 Kursen ersattes av SPA004 och läggs ned tillsammans med SPA004. HSP100 HSP120 Spanska 1, allmän inriktning Spanska 1 med ekonomisk inriktning G1N 30 Kursen ersattes av SPA004 och läggs ned tillsammans med SPA004. G1N 30 Pga av stora överlapp med SPA004 läggs kursen ned tillsammans med SPA004 SPA020 Spanska 1, Litteratur och kultur i spansktalande länder HSP103 Spanska 1, grundläggande kulturkunskaper G1N 7,5 Delkurs i SPA004. Kursen läggs ned tillsammans med SPA004. G1N 7,5 Delkurs i SPA004. Kursen läggs ned tillsammans med SPA

71 Bilaga 2 ärende 9 HSP101 Spanska 1, grundläggande kunskaper SPA006 Spanska 1, grundläggande språkkunskaper HSP102 Spanska 1, muntlig språkfärdighet SPA007 Spanska 1, muntlig språkfärdighet HSP104 Spanska 1, skriftlig språkfärdighet G1N 7,5 Delkurs i SPA004. Kursen läggs ned tillsammans med SPA004. G1N 7,5 Delkurs i SPA004. Kursen läggs ned tillsammans med SPA004. G1N 7,5 Delkurs i SPA004. Kursen läggs ned tillsammans med SPA004. G1N 7,5 Delkurs i SPA004. Kursen läggs ned tillsammans med SPA004. G1N 7,5 Delkurs i SPA004. Kursen läggs ned tillsammans med SPA (5) HSP106 Spanska 1, text G1N 7,5 Delkurs i SPA004. Kursen läggs ned tillsammans med SPA004. SPA008 Spanska 1, text G1N 7,5 Delkurs i SPA004. Kursen läggs ned tillsammans med SPA004. HSP110 SPA005 HSP130 SPA003 SPA018 Spanska 1 i Spanien Spanska 1 i Spanien Kultur och samhälle i Spanien Kultur och samhälle i Spanien Kultur och samhälle i Spanien G1N 30 Kursen ersattes av SPA005 och läggs ned tillsammans med SPA005. G1N 30 Kursen erbjuds ht13 och läggs ned ht14/vt15. G1N 7,5 I enlighet med akademichefsbeslut läggs kursen ned vt12/ht13. G1N 7,5 I enlighet med akademichefsbeslut läggs kursen ned vt12/ht13. G1N 7,5 I enlighet med akademichefsbeslut läggs kursen ned vt12/ht13. SPA009 Spanska 2 G1F 30 Om kursen ges inom program vt14, läggs kursen ned ht14/vt15. Ges kursen inte vt14 läggs den ned vt14/ht14. HSP201 Spanska 2 G1F 15 Delkurs i SPA009. Kursen läggs ned tillsammans med 54

72 Bilaga 2 ärende 9 SPA009. SPA010 Spanska 2 G1F 15 Delkurs i SPA009. Kursen läggs ned tillsammans med SPA (5) SPA201 Spanska 2 G1F 30 Kursen ersattes av SPA009 och läggs ned tillsammans med SPA009. HSP200 Spanska 2 G1F 30 Kursen ersattes av SPA009 och läggs ned tillsammans med SPA009. SPA011 SPA200 HSP202 Spanska 2 i Spanien Spanska 2 i Spanien Spanskamerikas samhälle och kultur G1F 30 Kursen erbjuds inom program vt14 och läggs ned ht14/vt15. G1F 30 Kursen ersattes av SPA011 och läggs ned tillsammans med SPA011. G1F 7,5 Delkurs i SPA009. Kursen läggs ned tillsammans med SPA009. SPA012 Spanska 3 G2E 30 Kursen ges vt13. Kursen läggs ned ht13/vt14. HSP300 Spanska 3 G2E 30 Kursen ersattes av SPA012 och läggs ned tillsammans med SPA012. SPA300 Spanska 3 G2E 30 Kursen ersattes av SPA012 och läggs ned tillsammans med SPA012. HSP301 Spanska 3 G2F 15 Delkurs i SPA012. Kursen läggs ned tillsammans med SPA012. SPA013 Spanska 3 G2F 15 Delkurs i SPA012. Kursen läggs ned tillsammans med SPA

73 Bilaga 2 ärende 9 Kurser med huvudområde eller inom ämnet spanska som inte leder direkt till kandidatexamen i spanska. 4 (5) HSP400 Spanska 4 A1N 30 Ofullständig kursplan. Kursen läggs ned ht13. HSP401 HSP402 SPA015 Spanska avancerad nivå för lärarutbildningen Examensarbete i spanska, avancerad nivå Spanska avancerad nivå för lärarutbildningen A1N 30 Ofullständig kursplan. Kursen läggs ned ht13. A1E 15 Ingår i den oförnyade lärarutbildning. Läggs ned när den inte längre behövs, enl. nuvarande planering vt14/ht14. Ingår i den gamla lärarutbildningen och läggs ned när den inte längre behövs, antagligen vt14/ht14. SPA014 Spanska 4 A1E 30 Kursen ges vt13. Kursen läggs ned ht13/vt14. HSP001 Spanska, nybörjarkurs (Nivå 1) Föru tbild ning 15 I enlighet med akademichefsbeslut läggs kursen ned vt13/ht13. SPA001 SPA017 SPA016 SPA002 Spanska, nybörjarkurs (Nivå 1) Spanska, nybörjarkurs (Nivå 1) Spanska, baskurs (Nivå 2) Spanska, baskurs (Nivå 2) G1N 15 I enlighet med akademichefsbeslut läggs kursen ned vt13/ht13. G1N 15 I enlighet med akademichefsbeslut läggs kursen ned vt13/ht13. G1N 15 I enlighet med akademichefsbeslut läggs kursen ned vt13/ht13. G1N 15 I enlighet med akademichefsbeslut läggs kursen ned vt13/ht13. HSP002 Spanska, baskurs (Nivå 2) Föru tbild ning 15 I enlighet med akademichefsbeslut läggs kursen ned vt13/ht13. SPA021 SPA019 Spanskspråkig litteratur Virtuell vardagsspanska G1N 7,5 Ofullständig kursplan. Kursen läggs ned ht13. G1N 7,5 Kursen har aldrig erbjudits och läggs ned ht13. 56

74 Bilaga 2 ärende 9 Konsekvensanalys 5 (5) Vilka program berörs av avvecklingen (samläsning) Spanska kan ingå i följande program: kandidatprogrammet i språk och humaniora med allmän inriktning kommunikation, Kandidatprogram i språk och humaniora med allmän inriktning, det oförnyade Lärarprogrammet samt IMF-programmet. Främst berörs kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation, där spanska hittills erbjudits som valbart profilspråk med 60hp. Inom ramen för detta program kan studenter inte ta ut en kandidatexamen i spanska, men avvecklingen av spanskkämnet leder sannolikt till att programmet blir mindre attraktivt för framtida studenter, eftersom möjligheten att välja spanska som profilspråk inte kommer att erbjudas. Utbildningsplanen för detta program är redan ändrad och spanska kommer fr o m antagningsomgång ht13 inte längre att ingå i kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation. De studenter som antogs ht12 har möjlighet att läsa spanska som profilspråk ht13/vt14 enligt platsgarantin i utbildningsplanen för antagningsomgången ht12. I Kandidatprogram i språk och humaniora med allmän inriktning finns för nuvarande två studenter registrerade. Ingen av studenterna har inriktning mot spanska. Vidare berörs Internationella marknadsföringsprogrammet, där spanska hittills erbjudits som valbart profilspråk (30 hp). Utbildningsplanen för detta program är redan ändrad och spanska kommer fr o m antagningsomgång ht13 inte längre att ingå som profilspråk. De studenter som antogs ht12 har möjlighet att läsa spanska som profilspråk ht13 enligt platsgarantin i utbildningsplanen för antagningsomgången ht12. I det oförnyade lärarprogrammet finns åtta studenter som har valt spanska som ingång eller valbar inriktning. Studenter har sökts ut via Ladok och VFU-portalen. Berörda studenter har kontaktats av studievägledare och deras studiegång har planerats om så att deras studier med anknytning till spanska ska kunna slutföras ht13 (HSP402 samt Språkdidaktik HOA102 resp. HOA401). Studenter, försäkran om att kvalitén upprätthålls under avvecklingsperioden, säkerställa hur studenterna ka ta ut sin examen med bibehållen kvalitet Eftersom hela verksamheten i ämnet spanska avvecklas successivt och personal sägs upp är det sannolikt att UKK fr o m 2014 kommer att behöva söka lösningar såsom tidsbegränsade anställningar eller samarbeten med andra lärosäten för att fullgöra våra åtaganden gentemot studenter. 57

75 Bilaga 1 ärende 10 Bedömargruppens yttrande 1 Utbildning Examen Universitet/Högskola Beslut Utvärdering Spanska Kandidat Mälardalens högskola Bristande kvalitet Romanska språk Bedömargruppens förslag till samlat omdöme: Bristande kvalitet Sammantaget visar underlagen på bristande måluppfyllelse för målet - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller bristande kvalitet. Utvärderade examensmål: 1 För kandidatexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Urvalet av självständiga arbeten visar med något undantag på en hög måluppfyllelse avseende kunskap om områdets vetenskapliga grund. Måluppfyllelsen är överlag hög beträffande kunskap om teori och tillämpliga metoder. Detsamma gäller fördjupad kunskap inom delar av huvudområdet och orientering inom aktuella forskningsfrågor. Självvärderingen indikerar också att studenterna uppnår hög måluppfyllelse inom områdets vetenskapliga grund samt fördjupning inom vissa områden. Det redogörs för vilka mål som finns och hur man arbetar för att nå dessa mål. Övriga underlag indikerar ändå en smal definition av områdets vetenskapliga grund, med en stark fokus på modernare tids språk och litteratur. Trots ovan nämnda svagheter bedöms måluppfyllelsen sammantaget vara hög. 2 För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. Urvalet av självständiga arbeten visar med något undantag på en hög måluppfyllelse när det gäller att visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information inom en problemställning. Förmågan att kritiskt diskutera problemställningar bedöms på samma sätt. Självvärderingen och lärosätesintervjun ger dock ingen utförlig beskrivning om hur studenterna ska uppnå en god förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information samt att föra en kritisk diskussion. Trots detta bedöms måluppfyllelsen sammantaget vara hög. 3 För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar. Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna i stort sett har en god förmåga till att självständigt Hög Hög Hög 1 Yttrande på vilket UKÄ den fattat beslut (reg nr ) om bristande kvalitet för utbildning Spanska kandidat vid MDH. Bedömargruppens yttrande och utvärderingen i sin helhet står att läsa på myndighetens webbsida Resultatsök här: 58

76 Bilaga 1 ärende 10 identifiera, formulera och lösa problem. I något fall finns svagheter i att behandla materialet kritiskt. Självvärderingen indikerar att studenterna tränas i att utveckla en förmåga till självständighet när det gäller identifiering och formulering av problemställningar och problemlösning, men den är inte utförlig på denna punkt. Gällande studenternas förmåga att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, tyder självvärderingen på att lärosätet lägger stor vikt vid detta, men att resultaten av satsningen är blandade, vilket lärosätet också uppmärksammat. Detta bekräftas av övriga underlag. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara hög. 4 För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna har en god förmåga att skriftligt redogöra för och diskutera information. Självvärderingen indikerar att studenterna tränas i att uppnå en god förmåga att muntligt redogöra och diskutera i dialog med olika grupper genom diskussions-, seminarie- och kamratgrupper samt med lärarna, vilket gör det troligt att hög måluppfyllelse nås. Detta bekräftas av övriga underlag. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara hög. 5 För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Urvalet av självständiga arbeten visar i ett par fall på bristande måluppfyllelse vad beträffar förmågan att göra bedömningar med hänsyn till såväl relevanta vetenskapliga som samhälleliga aspekter. Arbetena är i flera fall rent beskrivande. Några av de självständiga arbetena visar på bristande källhantering. I dessa arbeten förblir också viktiga aspekter i det insamlade bakgrundsmaterialet okommenterat. I självvärderingen framkommer att studenterna tränas i att göra bedömningar med hänsyn till vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Det framkommer dock inte att måluppfyllelsen säkras på ett betryggande sätt, bland annat finns inte någon disputerad lärare i spanska för närvarande. Bedömargruppen kan således inte utifrån de olika underlagen med säkerhet göra bedömningen att det är troligt att hög måluppfyllelse nås. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. Hög Bristande 59

77 Bilaga 2 ärende 10 Inkommet UFO Åtgärdsplan med anledning av HSV:s utvärdering av kandidatexamen i Spanska HT12 Magda Salinas, ämnesföreträdare Hans Eriksson, utbildningsledare UKK Högskoleverkets utvärdering av kandidatexamen inom huvudområdet Spanska har resulterat i omdömet bristande kvalitet, eftersom ett av målen inte uppfylldes i två av de fem bedömda uppsatserna. Brister hittades i följande mål: Mål 5: För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. De konkreta brister som påpekas angående detta mål är: Arbetena är i flera fall rent beskrivande 2. Några av de självständiga arbetena visar på bristande källhantering 3.. I dessa arbeten förblir också viktiga aspekter i det insamlade bakgrundsmaterialet okommenterat Vidare påpekas att Det framkommer dock inte att måluppfyllelsen säkras på ett betryggande sätt, bland annat finns inte någon disputerad lärare i spanska för närvarande. Kort analys av de påtalade bristerna i mål 5 Efter att ha kontaktat UKÄ har akademin fått veta vilka de två examensarbetena är som bristerna avser och gått igenom dessa arbeten. Två lektorer, varav en var handledare och examinator då arbetena skrevs och den andra är lektor i engelska, har gått igenom varsin av uppsatserna med speciellt fokus på att förstå vad som menas med de ovan framförda bristerna. Denna korta granskning visar att uppsatserna visserligen är elementära och att i en av dessa är också slutsatsen kortfattad. De innehåller dock en elementär analys av resultat och akademin kan inte se några stora brister i källhanteringen. Det krävs sannolikt en mer ingående analys av arbetena för att i detalj kunna förstå de brister som bedömargruppen påtalat. De lärare som var handledare och examinatorer då dessa arbeten skrevs var disputerade lektorer i spanska. Vidtagna åtgärder 60

78 Bilaga 2 ärende 10 Verksamheten inom huvudområdet Spanska är under avveckling och de sista studenterna beräknas ta ut sin examen senast under VT2014. Kursen Spanska 3 som innehåller examensarbetet går för sista gången VT2013 och avslutas i juni Det finns för närvarande ca 14 studenter som skriver detta examensarbete och det är således det sista tillfället som erbjuds för denna kurs. Akademin anser sig kunna säkra måluppfyllelsen och garantera en god kvalitet för de studenter som nu läser kursen. Den lärare som är handledare för examensarbetena befinner sig i slutet av sin forskarutbildning och examinatorn är disputerad lektor och på god väg att bli docent. I den pågående kursomgången ges ett antal seminarier för hela studentgruppen som innehåller både metodkurs och handledning och det pågår dessutom kontinuerligt en diskussion och dialog mellan handledaren och den enskilde studenten kring formen och innehållet i uppsatsarbetet. Lärosätet lägger nu ett speciellt fokus på att säkra kvaliteten och undvika att de brister som påpekats i utvärderingen upprepas. Angående de konkreta bristerna som framförs i punkterna 1 och 3 ovan beaktas nu särskilt, både i metodkursen och i handledningen, att ge studenten metodologiska redskap för självständig analys av bakgrundsmaterialet. Dessutom ska det, i den fördjupande slutanalysen, läggas stor vikt vid en diskussion av nutida samhällsproblem. Här har också betonats att studenten bör ta upp etiska problem, värden och normer på ett medvetet och kritiskt sätt. Vad gäller bristen som påpekats i punkt 2 så framhålls nu särskilt, både i metodkursen och i handledningen, vikten av att genomföra en korrekt källhantering. 61

79 Bilaga 1 ärende 11 Sammanträde 3: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH /12 BeslutsPM Handläggare Michael Rogefelt 1 (3) BESLUTSPROMEMORIA Uppföljning av ifrågasatt examen engelska kandidat där Universitetskanslersämbetet fattat beslut om bristande kvalitet Bakgrund I pågående kvalitetsutvärdering fattade UKÄ den 18 dec 2012 beslut om bristande kvalitet för kandidatexamen inom huvudområdet engelska vid MDH. Beslut om bristande kvalitet benämns också som ifrågasatt kvalitet. Utbildningar som fått omdömet bristande kvalitet ska utifrån yttrande i UKÄ:s beslut om ifrågasatt examen inom ett år till myndigheten lämna in en analys av bristerna i utbildningen, samt en redovisning av vilka åtgärder man vidtagit för att avhjälpa dem. UKÄ fattar därefter beslut om examenstillståndet ska återkallas eller inte. Fakultetsnämnden har med anledning av beslut om bristande kvalitet beslutat att berörd akademi i ett första skede skyndsamt ska inkomma med en åtgärdsplan som utifrån UKÄ:s beslut och tillhörande underlag utgör en analys av vad påtalade kvalitetsbrister i måluppfyllelsen närmare består i, samt som beskriver de åtgärder som anses nödvändiga att vidta för att åtgärda bristerna. Akademin ska vidare senast fyra månader efter beslut om bristande kvalitet inkomma till nämnden med en lägesrapport för åtgärdsarbetet och ytterligare därefter till nämnden redovisa en slutrapport motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning som ska delges UKÄ med anledning av beslut om bristande kvalitet. Med anledning av beslut om bristande kvalitet för kandidatexamen i engelska har akademi UKK nu inkommit till fakultetsnämnden med en lägesrapport för arbetet med den analys- och åtgärdsredovisning som senast den 18 december 2013 ska delges UKÄ. Rektor fattar innan detta tillfälle beslut om inlämnande av dokumentet. Akademi UKK har varit ansvarig för framtagande av föreliggande lägesrapport och akademin har även haft ansvaret 62

80 Bilaga 1 ärende 11 att genomföra de åtgärder som redovisas i analys- och åtgärdsredovisningen. I uppföljningsprocessen på akademin har ämnesansvariga och utbildningsledare deltagit under avdelningschefs ledning. Akademichef har hållits informerad i ärendet 2 (3) Fakultetsnämnden har under uppföljningsprocessen för ifrågasatt examen kandidat i engelska, fattat beslut om förslag på kompletteringar och förbättringar i analys- och åtgärdsredovisningen. I framtagandet av akademins analys- och åtgärdsredovisning för ifrågasatt examen har även förvaltningen (UFO) deltagit. Förvaltningens uppgift har varit att lägga upp tidsplan samt att bereda ärendet i fakultetsnämnd och utskott. Föreliggande lägesrapport innehåller förutom redovisning om pågående analys- och åtgärdsarbete för ifrågasatt examen, även ett avsnitt benämnt som komplettering. Denna del i lägesrapporten tar ansats i nämndens tidigare beslut om synpunkter på akademins inkomna analys- och åtgärdsredovisning. Akademin tar här delvis ställning för att inte beakta nämndens förslag om tillägg i analys- och åtgärdsredovisningen till UKÄ vilket framgår av bifogat underlag för ärendet. I samma underlag står också att läsa om akademins motivering för detta ställningstagande. Även om akademin valt att delvis bortse från nämndens beslut gällande rekommendationer om tillägg i analys- och åtgärdsredovisningen till UKÄ, har akademin ändå till nämnden valt att på särskild plats i dokumentet redovisa för vad som efterfrågas i tidigare nämndbeslut. Beredningen gör här bedömningen att akademin finner nämndens beslut om efterfrågade tillägg som relevanta områden för utbildningens kvalitet men att dessa områden inte i sin helhet är motiverat att redogöra för då det gäller att svara på UKÄ:s specifika kritik om bristande kvalitet. Exempelvis nämner akademin att bedömargruppen inte på någon plats i sitt yttrande nämner att utbildningen skulle brista avseende studenternas metodkunskaper. Alternativa lösningar/beslut Akademin argumenterar för att analys, redovisning och ställningstaganden i föreliggande lägesrapport i huvudsak är tillräckligt som slutlig analys- och åtgärdsredovisning till UKÄ gällande framförd kritik i myndighetens beslut om bristande kvalitet. Fakultetsnämnden har att fatta beslut om att godkänna föreliggande rapport eller att godkänna densamma med förslag på ytterligare kompletteringar. 63

81 Bilaga 1 ärende 11 Konsekvensanalys En möjlig konsekvens av UKÄ:s beslut om bristande kvalitet för viss examen är att lärosätet i slutänden får ifrågasatt examenstillstånd indraget. Vad denna situation exakt innebär är inte helt klarlagt men i alla hänseenden skulle ett indraget examenstillstånd innebära mycket negativa konsekvenser för både utbildning som direkt berörs av examentillståndet och för MDH som helhet. 3 (3) Överväganden Ifrågasatt kvalitet för utvärderad examen vid lärosätet kan i slutänden betyda att myndigheten återkallar examenstillstånd för utbildningen. Det är därför av vikt att nämnden nogsamt överväger beslut om synpunkter på föreliggande lägesrapport. Det bör noteras här att akademin i huvudsak argumenterar för att lägesrapporten i nuläget motsvarar den analys- och åtgärdsplan som ska tillsändas UKÄ som svar på beslut om bristande kvalitet. Ytterligare har nämnden för sitt beslut att ta hänsyn till UKÄ:s krav på att analys- och åtgärdsredovisningen endast ska innehålla genomförda och dokumenterade åtgärder och att dessa måste vara genomförda senast 18 december 2013 då analys- och åtgärdsredovisningen senast ska vara myndigheten tillhanda. Åtgärder som kan tänkas ta viss tid måste alltså påbörjas innan detta slutdatum för att kunna hinna genomföras. UFO noterar i beredningen att aktuell ifrågasatt examen har fått kritik på två av fem utvärderade mål och att bedömargruppen i yttrandet för bägge dessa mål hänvisar till både studenternas självständiga arbeten och till självvärderingen som stöd för framförd kritik. Akademins analys på kritiken är i huvudsak att studenterna delgivits felaktiga instruktioner inför examensarbetenas genomförande och att akademin som åtgärd för detta nu ändrat instruktionerna. Nämnden bör för sitt beslut överväga om den nu framställda analys- och åtgärdsredovisningen kan sägas vara tillräcklig i förhållande till bedömargruppens kritik. Beredningens förslag till beslut Konsekvenserna av ett indraget examenstillstånd kan sägas vara mycket negativa för lärosätet och det är därför av största vikt att analys- och åtgärdsredovisningen ägnas mycket uppmärksamhet. Det är ytterligare ur ett tidsperspektiv fortfarande gott om tid till att göra ytterligare analyser och det finns dessutom ännu utrymme till att genomföra åtgärder om det skulle anses nödvändigt. Med ärendets redovisade betydelse i åtanke och i beaktande av de tidsaspekter som här anges föreslår därför beredningen att utskottet föreslår nämnden besluta att godkänna föreliggande lägesrapport med förslag på kompletteringar. 64

82 Bilaga 2 ärende 11 Utdrag (daterat ) ur Universitetskanslersämbetets plats på webben Resultatsök 1 gällande resultat(bedömargruppens yttrande och myndighetens beslut) för granskad examen Engelska kandidat vid MDH Resultatsök - jämför utbildningarnas kvalitet Utbildning Examen Universitet/Högskola Beslut Utvärdering År Engelska Kandidat Mälardalens högskola Bristande kvalitet Engelska 2012 Bedömargruppens förslag till samlat omdöme: Bristande kvalitet Sammantaget visar underlagen på bristande måluppfyllelse för målen - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller bristande kvalitet. Utvärderade examensmål: 1 För kandidatexamen ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor Bristande Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse avseende kunskap och förståelse inom huvudområdets vetenskapliga grund. I flera arbeten går det inte att utläsa om studenterna uppnår fördjupning inom någon del av huvudområdet. Självvärderingen visar inte heller på ett övertygande sätt att studenterna som skrivit självständiga arbeten som faller utanför huvudområdet uppnår en rimlig fördjupning inom engelska. Flera arbeten är skrivna inom annat huvudområde och visar därmed inte heller orientering om aktuella forskningsfrågor. Det framgår av lärosätesintervjun att anledningen att

83 Bilaga 2 ärende 11 flera arbeten ligger utanför huvudområdet är en följd av oklara instruktioner men att detta korrigerades påföljande termin. Bedömningen görs dock utifrån resultat från tillhandahållna arbeten. Även om självvärderingen gör det troligt att studenterna uppnår måluppfyllelsen avseende områdets vetenskapliga bredd bedöms den sammantagna måluppfyllelsen vara bristande. 2 För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problem ställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer Hög Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna uppnår hög måluppfyllelse avseende förmågan att söka, samla, värdera och kritiskt tolka information i en problemställning, och att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, trots att flera arbeten ligger utanför huvudområdet. Självvärderingen och lärosätesintervjun gör det troligt att studenterna uppnår målet. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara hög. 3 För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar Hög Urvalet av självständiga arbeten visar, med enstaka undantag, att studenterna uppnår hög måluppfyllelse avseende förmåga att identifiera, formulera och lösa problem. Självvärderingen samt intervjuerna indikerar att studenterna får tillräcklig träning i och uppnår en god färdighet och förmåga att självständigt lösa uppgifter. Klara bedömningskriterier för uppgifter som tränar studenterna i att självständigt identifiera, formulera och lösa problem presenteras i självvärderingen. Tydliga tidsramar finns och tillämpas i samtliga delkurser. Möjligheten att skriva examensarbetet i par som nämns i självvärderingen verkar dock något motsägelsefull i termer av självständighet men det framkom vid lärosätesintervjun att detta bara förekommer i undantagsfall och att handledaren och examinatorn i sådana fall är väldigt väl insatt i vem som har gjort vad. En diskussion om att ta bort denna möjlighet pågår vid lärosätet. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara hög. 4 För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Hög Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna överlag har förmåga att 66

84 Bilaga 2 ärende 11 på i stort sett korrekt och situationsanpassad engelska skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper såsom forskarsamhället i stort, lärare och kurskamrater. Självvärderingen indikerar hög måluppfyllelse avseende studenternas muntliga förmåga eftersom de flesta delkurser i engelska innehåller muntliga uppgifter som examineras. Självvärderingen indikerar hög måluppfyllelse avseende studentens förmåga att redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper vilka förutom ovan nämnda grupper kan bestå av gymnasieelever som besöker högskolan eller företag där vissa studenter samlar in underlag för sina examensarbeten. Intervjuerna bekräftar bilden och vid lärosätesintervjun framkom att försvar av eget examensarbete samt opponentskap på annans vägs in i betygssättningen av examensarbetet. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara hög. 5 För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter Bristande Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse vad gäller studenternas förmåga att inom huvudområdet engelska göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter. I flera arbeten ligger ämnesval och de flesta källor utanför huvudområdet engelska. I självvärderingen framkom inget som tyder på att studenterna tränas i tillräcklig grad i förmågan att göra bedömningar med hänsyn till vetenskapliga aspekter i de fall de självständiga arbetena ligger utanför huvudområdet. Självvärderingen indikerar dock att studenterna får tillräcklig träning i och examineras i att göra bedömningar med hänsyn till relevanta etiska aspekter såsom etisk och transparent källhantering och där examensarbetet gör det relevant finns även undervisning och handledning om etiska aspekter med hänsyn till informanter. Vid intervjuerna klargjordes också studenternas förmåga att göra bedömningar med hänsyn till samhälleliga aspekter tränas och examineras i många av engelskans delkurser. Sammantaget bedöms dock måluppfyllelsen vara bristande. Bedömargruppens yttrande 67

85 Bilaga 3 ärende 11 1 (13) Komplettering: Åtgärdsplan, examen Engelska Kandidat Thorsten Schröter, ämnesföreträdare Thorsten Päplow, avdelningschef Bakgrund Fakultetsnämnden beslutade att godkänna åtgärdsplanen med begäran om komplettering kring följande punkter: - en fördjupad beskrivning av metodkunskaper och en mer konkret åtgärdslista för att rätta till bristen på metodkunskaper - en definition av huvudområdet engelska och analys och åtgärder för att uppsatser inte skall ligga utanför huvudområdet (MDH /13). Nedan följer kompletteringen, men delar av den begärda kompletteringen har även arbetats in i en reviderad åtgärdsplan (bilaga 1). Metodkunskaper HSV/UKÄ konstaterade inga brister vad gäller metodkunskaper i sin bedömning. Huvudorsaken som ledde till omdömet bristande kvalitet var en engångsföreteelse i samband med att den första kullen i det s k Kandidatprogrammet skulle skriva sitt examensarbete. Tre av dessa arbeten bedömdes ligga utanför huvudområdet, eftersom primärdata och sekundärlitteraturen saknade tillräckligt stark anknytning till huvudområdet engelska (för en mer ingående analys, se bilaga 1). Att examensarbeten ligger utanför huvudområdet kan visserligen bero på en brist på metodkunskaper, men i detta fall var orsaken oklarheter i kommunikationen vad gäller lämpligt ämnesval (se bilaga 1). Akademins uppfattning är att de problem som uppstod vt11 inte hade med bristande metodkunskaper att göra och således inte kan åtgärdas genom förändringar i t.ex. metodkurser. Bilaga 1 beskriver hur problemen kring huvudområdesförankringen har åtgärdats, alt. kommer att åtgärdas ytterligare. Nedan följer en kort beskrivning hur studenterna tränas i metodkunskaper, som är nödvändiga för ett examensarbete: Metodkunskaper när det gäller akademiskt skrivande introduceras successivt från första terminen. Ett citat ur självvärderingen, som författades i samband med HSV:s utvärdering: 68