Kallelse till sammanträde för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå onsdagen den 24 maj

Transkript

1 KALLELSE Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 3:2017 Dnr: 2017/0073 Kallelse till sammanträde för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå onsdagen den 24 maj Plats: Ypsilon, Mälardalens högskola, Västerås Tid: kl Besked om förhinder att delta vid sammanträdet lämnas till Hanna Millberg senast måndag 22 maj via epost: eller tel: Ledamöter: Niclas Månsson Ordförande Magnus Elfström Lärarrepresentant Karin Molande Danielsson Lärarrepresentant Joakim Johansson Lärarrepresentant Antti Salonen Lärarrepresentant Dania Mehho Studeranderepresentant Sebastian Fredriksson Studeranderepresentant Adjungerade: Thomas Wahl Akademichef, EST 7 Charlotta Hellström Universitetslektor folkhälsovetenskap, 8-11 HVV Åsa Snöljung Avdelningschef fysioterapi, HVV 8-11 Tjänstemän: Helena Eken Asp Utbildnings- och forskningshandläggare, LKA Julia McNamara Utbildnings- och forskningshandläggare, LKA Hanna Millberg Utbildnings- och forskningshandläggare, LKA Bilaga 1: Förslag till föredragningslista

2 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 2.1 Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 3:2017 Dnr: 2017/0073 Ärende Åtgärd Underlag 1. Val av justeringsperson Beslut 2. Fastställande av föredragningslista Beslut Bil Ansökan om revidering av utbildningsplan för Analytical Finance Föredragande: Helena Eken Asp 5. Riktlinjer för examensmatriser vid MDH Föredragande: Helena Eken Asp 6. Reflektioner från arbete med kursvärderingsfrågorna Föredragande: Helena Eken Asp Kaffepaus Kvalitetsuppföljning av kandidatexamen i statsvetenskap Föredragande: Helena Eken Asp 8. Ansökan om att inrätta filosofie masterexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap Föredragande: Hanna Millberg 9. Ansökan om att inrätta masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning folkhälsovetenskap Föredragande: Hanna Millberg 10. Ansökan om att inrätta filosofie masterexamen med huvudområdet fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Föredragande: Hanna Millberg 11. Ansökan om att inrätta masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Föredragande: Hanna Millberg Beslut Beslut 3. Föregående mötesprotokoll Information Information Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut 4 ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil

3 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 2.1 Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 3:2017 Dnr: 2017/0073 Lunch Behörighetskrav och urval för engelskspråkiga programtillfällen 2018/2019 Föredragande: Julia McNamara 13. Ansökan till UHR om förnyat tillstånd att använda godkänt antagningsprov som behörighetsvillkor till kammarmusikprogrammet Föredragande: Julia McNamara 14. Ansökan till UHR om förnyat tillstånd att använda godkänt arbetsprov som behörighetsvillkor till informativ illustration informationsdesign Föredragande: Julia McNamara 15. VUB-uppdrag utredning av förutsättningarna för att inrätta ett nytt forskarutbildningsämne i hälsoteknik Föredragande: Niclas Månsson 16. Information Föredragande: Niclas Månsson Beslut Beslut Beslut Beslut Information 12 ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb

4 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2017 Diarienummer: 2017/0073 Mötets öppnande 1. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse Dania Mehho att jämte ordförande justera protokollet 2. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan 3. Föregående mötesprotokoll Föregående mötesprotokoll har justerats i vederbörlig ordning. Förslag till beslut att notera informationen

5 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2017 Diarienummer: 2017/ Ansökan om revidering av utbildningsplan för Analytical Finance, RMV20 Diarienummer: 2016/2603 Handläggare: Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har inkommit med en ansökan om att revidera utbildningsplanen för kandidatprogrammet Analytical Finance. Akademin önskar att den reviderade utbildningsplanen ska gälla från höstterminen Den huvudsakliga förändringen i utbildningsprogrammet består i att stryka en av inriktningarna på programmet. Idag har programmet tre inriktningar matematik/tillämpad matematik, matematik/tillämpad matematik med inriktning mot finansiell matematik och nationalekonomi. Den inriktningen som akademin önskar stryka är den inom matematik/tillämpad matematik utan inriktning. Föredragande: Helena Eken Asp Förslag till beslut att att revidera utbildningsplanen i enlighet med bilaga 3 i kallelsen, samt den reviderade utbildningsplanen gäller för studenter antagna från höstterminen 2018 och framåt. Ärendets beredning De föreslagna förändringarna i utbildningsplanen har beretts av programansvarig, avdelningschef och utbildningsledare. Vidare är förslaget behandlat i ämneskollegiet samt utbildningsråd och branschråd där studentrepresentanter deltar. Branschrådet ser positivt på förändringen då man ser att den reviderade utbildningen bättre kommer att matcha mot den tänkta arbetsmarknaden. Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins ansökan Bilaga 3: Förslag till reviderad utbildningsplan Bilaga 4: Examensmatris Delges Akademichef UKK och utbildningsledare UKK

6 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2017 Diarienummer: 2017/ Riktlinjer för examensmatriser vid MDH Diarienummer: 2017/1387 Handläggare: Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Syftet med examensmatriserna är att på ett lättöverskådligt sätt visa hur det utbildningsprogrammet täcker in samtliga examensmål samt att det finns en progression under utbildningen. Ett problem med befintliga examensmatriser är att de ofta är väldigt stora och därmed är det svåra att överblicka. Dessutom är det inte alltid så att de enskilda lärandemålen för kurserna finns formulerade flera år innan kursen ska ges, något som blir fallet vid exempelvis inrättande av nya utbildningsprogram, däremot finns oftast övergripande mål för kursen. Examensmatrisernas utformning ser olika ut vid de olika akademierna och det finns även skillnader inom akademierna. Även informationen i examensmatriserna skiljer sig mellan akademier. Skillnaderna i utformning och innehåll skapar en otydlighet för ledamöterna i fakultetsnämnden och dess utskott. Föredragande: Helena Eken Asp Förslag till beslut Att föreslå fakultetsnämnden att fastställa riktlinjer enligt bilaga 2, att att uppdra till akademicheferna att upprätta examensmatriser för samtliga utbildningsprogram som finns sökbara läsåret 2017/2018, samt de färdigställda examensmatriserna ska vara fakultetsnämnden tillhanda så att de kan behandlas på fakultetsnämndens andra möte Ärendets beredning Handläggare vid ledningskansliet har tagit fram förslag på riktlinjer för examensmatriser som är avstämt med prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt utbildningsledare vid samtliga akademier.

7 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2017 Diarienummer: 2017/0073 Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Förslag till riktlinjer för examensmatriser Bilaga 3: Förslag till mall för examensmatriser Delges -

8 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2017 Diarienummer: 2017/ Reflektioner från arbetet med kursvärderingsfrågorna Diarienummer: 2016/1016 Handläggare: Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Uppdraget som arbetsgruppen fick från fakultetsnämnden var att se över och vid behov revidera frågorna för kursvärderingarna för utbildning på grund- och avancerad nivå. I samband med översynen av kursvärderingsfrågorna har arbetsgruppen stött på ett antal viktiga frågor som inte ingick i arbetsgruppens uppdrag. För att säkerställa att dessa frågor ändå lyfts har arbetsgruppen valt att skriva en rapport med reflektioner från arbetet. Föredragande: Helena Eken Asp Förslag till beslut Att föreslå fakultetsnämnden att notera informationen Ärendets beredning Rapporten har tagits fram av handläggare vid ledningskansliet i samråd med övriga representanter i arbetsgruppen. Underlag Bilaga 1: Rapport om reflektioner från arbetet med kursvärderingsfrågorna Delges -

9 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2017 Diarienummer: 2017/ Kvalitetsuppföljning av kandidatexamen i statsvetenskap Diarienummer: 2016/2678 Handläggare: Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Fakultetsnämnden beslutade den 22 september att kandidatexamen i statsvetenskap ska kvalitetsgranskas under våren Vidare gav fakultetsnämnden uppdrog samtidigt till ledningskansliet att i samråd med dekanerna ta fram förslag till upplägg på en sådan kvalitetsgranskning. Vid sitt möte den 7 mars beslutade fakultetsnämnden att akademin skulle inkomma med ett underlag senast den 25 april, vilket akademin gjorde. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har nu att rekommendera fakultetsnämnden ett beslut om kvalitetsuppföljningen. Utskottet bör i sitt beslut överväga om akademins underlag motsvarar uppdraget. Om utskottet anser att underlagen inte svarar mot det uppdrag som gavs kan kompletteringar begäras in från akademin i de delar där underlagen brister. Om utskottet anser att underlagen visar på att det finns brister i förutsättningarna för att ge kandidatexamen i statsvetenskap med hög kvalitet kan utskottet rekommendera fakultetsnämnden att föreslå akademichef att inte erbjuda utbildningsprogrammet inför höstterminen 2018 samt att åtgärda de delar där man anser att det finns brister. En uppföljning av åtgärderna kan då genomföras under våren 2019 inför beslutet om programutbud för läsåret 2019/2020. Föredragande: Helena Eken Asp Förslag till beslut Att föreslå fakultetsnämnden att Ärendets beredning Akademin lämnade den 25 april ett underlag till fakultetsnämnden baserat på det uppdrag som fakultetsnämnden gav den 7 mars.

10 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2017 Diarienummer: 2017/0073 Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins underlag Delges -

11 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2017 Diarienummer: 2017/ Ansökan om att inrätta filosofie masterexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap Diarienummer: 2017/0102 Handläggare: Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ansöker om att inrätta filosofie masterexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap. Akademin önskar att programmet startar höstterminen HVV hade inom ramen för MDH:s verksamhetsmål, uppdrag och budget 2016 (VUB16) ett uppdrag att ta fram underlag för ställningstagande om eventuell examensrättighet på masternivå inom huvudområdena fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin respektive folkhälsovetenskap. Efter avstämning med rektor har akademin hösten 2016 getts godkännande att hos fakultetsnämnden ansöka om att få inrätta nämnda examina och program. Akademin inkom till fakultetsnämnden med ansökan om att inrätta filosofie masterexamen med huvudområde folkhälsovetenskap i november Ärendet behandlades vid fakultetsnämndens sammanträde den 7 mars 2017 efter beredning i nämndens alla utskott och skickades därefter till extern granskning. I detta skede har utskottet att bereda ärendet till fakultetsnämnden som ska ta ställning till om filosofie masterexamen med huvudområde folkhälsovetenskap kan inrättas. Föredragande: Hanna Millberg Förslag till beslut Att föreslå fakultetsnämnden att att inrätta filosofie masterexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap fastställa bilagd examensbeskrivning för filosofie masterexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap Ärendets beredning Ansökan har tagits fram av akademin för hälsa, vård och välfärd och har stämts av med sektionen för antagning och examen. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid ledningskansliet.

12 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2017 Diarienummer: 2017/0073 Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins ansökan Bilaga 3: Granskningsprotokoll Bilaga 4: Akademins kommentarer till granskarnas yttranden Bilaga 5: Förslag till examensbeskrivning Bilaga 6: Examensmatris Bilaga 7: Lärarresurser Delges -

13 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2017 Diarienummer: 2017/ Ansökan om att inrätta masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning folkhälsovetenskap Diarienummer: 2016/2459 Handläggare: Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ansöker om att inrätta masterprogram 120 hp inom hälsa och välfärd inriktning folkhälsovetenskap. Akademin önskar att programmet startar höstterminen HVV hade inom ramen för MDH:s verksamhetsmål, uppdrag och budget 2016 (VUB16) ett uppdrag att ta fram underlag för ställningstagande om eventuell examensrättighet på masternivå inom huvudområdena fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin respektive folkhälsovetenskap. Efter avstämning med rektor har akademin hösten 2016 getts godkännande att hos fakultetsnämnden ansöka om att få inrätta nämnda examina och program. Akademin inkom till fakultetsnämnden med ansökan om att inrätta masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning folkhälsovetenskap i november Ärendet behandlades vid fakultetsnämndens sammanträde den 7 mars 2017 efter beredning i nämndens alla utskott och skickades därefter till extern granskning. I detta skede har utskottet att bereda ärendet till fakultetsnämnden som ska ta ställning till om masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning folkhälsovetenskap kan inrättas. Föredragande: Hanna Millberg Förslag till beslut Att föreslå fakultetsnämnden att återremittera ärendet till akademi HVV för en översyn av de föreslagna behörighetskraven till utbildningsprogrammet samt progression och fördjupning inom området global hälsa Ärendets beredning Ansökan har tagits fram av akademin för hälsa, vård och välfärd och har därefter beretts av handläggare vid ledningskansliet.

14 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2017 Diarienummer: 2017/0073 Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins Bilaga 3: Granskningsprotokoll Bilaga 4: Akademins kommentarer till granskarnas yttranden Bilaga 5: Förslag till utbildningsplan Bilaga 6: Examensmatris Bilaga 7: Lärarresurser Delges -

15 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2017 Diarienummer: 2017/ Ansökan om att inrätta filosofie masterexamen med huvudområdet fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Diarienummer: 2017/0101 Handläggare: Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ansöker om att inrätta filosofie masterexamen med huvudområdet fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin. Akademin önskar att programmet startar höstterminen HVV hade inom ramen för MDH:s verksamhetsmål, uppdrag och budget 2016 (VUB16) ett uppdrag att ta fram underlag för ställningstagande om eventuell examensrättighet på masternivå inom huvudområdena fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin respektive folkhälsovetenskap. Efter avstämning med rektor har akademin hösten 2016 getts godkännande att hos fakultetsnämnden ansöka om att få inrätta nämnda examina och program. Akademin inkom till fakultetsnämnden med ansökan om att inrätta filosofie masterexamen med huvudområde fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin i november Ärendet behandlades vid fakultetsnämndens sammanträde den 7 mars 2017 efter beredning i nämndens alla utskott och skickades därefter till extern granskning. I detta skede har utskottet att bereda ärendet till fakultetsnämnden som ska ta ställning till om filosofie masterexamen med huvudområde fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin kan inrättas. Föredragande: Hanna Millberg Förslag till beslut Att föreslå fakultetsnämnden att att återremittera ärendet till akademin med uppdrag att komplettera ansökan med en ansökan om att inrätta filosofie masterexamen med huvudområdet fysioterapi, samt uppdra till akademin att ta fram en examensbeskrivning för filosofie masterexamen med huvudområdet fysioterapi samt att, vid behov, se över föreslagen examensbeskrivning för filosofie masterexamen med huvudområde fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin

16 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2017 Diarienummer: 2017/0073 Ärendets beredning Ansökan har tagits fram av akademin för hälsa, vård och välfärd och har stämts av med sektionen för antagning och examen. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid ledningskansliet. Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins ansökan Bilaga 3: Granskningsprotokoll Bilaga 4: Akademins kommentarer till granskarnas yttranden Bilaga 5: Förslag till examensbeskrivning Bilaga 6: Examensmatris Bilaga 7: Lärarresurser Delges -

17 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2017 Diarienummer: 2017/ Ansökan om att inrätta masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Diarienummer: 2016/2458 Handläggare: Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ansöker om att inrätta masterprogram 120 hp inom hälsa och välfärd inriktning fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin. Akademin önskar att programmet startar höstterminen HVV hade inom ramen för MDH:s verksamhetsmål, uppdrag och budget 2016 (VUB16) ett uppdrag att ta fram underlag för ställningstagande om eventuell examensrättighet på masternivå inom huvudområdena fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin respektive folkhälsovetenskap. Efter avstämning med rektor har akademin hösten 2016 getts godkännande att hos fakultetsnämnden ansöka om att få inrätta nämnda examina och program. Akademin inkom till fakultetsnämnden med ansökan om att inrätta masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin i november Ärendet behandlades vid fakultetsnämndens sammanträde den 7 mars 2017 efter beredning i nämndens alla utskott och skickades därefter till extern granskning. I detta skede har utskottet att bereda ärendet till fakultetsnämnden som ska ta ställning till om masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin kan inrättas. Föredragande: Hanna Millberg Förslag till beslut Att föreslå fakultetsnämnden att bordlägga ärendet till dess att fakultetsnämnden beslutat att inrätta filosofie masterexamen med huvudområde fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Ärendets beredning Ansökan har tagits fram av akademin för hälsa, vård och välfärd och har därefter beretts av handläggare vid ledningskansliet.

18 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2017 Diarienummer: 2017/0073 Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins ansökan Bilaga 3: Granskningsprotokoll Bilaga 4: Akademins kommentarer till granskarnas yttranden Bilaga 5: Förslag till utbildningsplan Bilaga 6: Examensmatris Bilaga 7: Lärarresurser Delges -

19 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2017 Diarienummer: 2017/ Behörighetskrav och urval för engelskspråkiga programtillfällen 2018/2019 Diarienummer: 2017/0855 Handläggare: Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare Enligt rektors delegationsordning fattar akademichef beslut om programtillfällen och rekryteringsmål, efter gemensam beredning av förvaltningen. Fakultetsnämnden fattar beslut om behörighetskrav och urval. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå bereder ärendet till fakultetsnämnden. Akademiernas förslag på engelskspråkiga programtillfällen läsåret 2018/2019 innebär inte några förändringar i vare sig behörighetskrav eller urval, varför nämndens beslut enbart omfattar urval. Beslut om behörighetskrav fattas enbart i fall av ändring, genom en revidering av programmets utbildningsplan. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut Att föreslå fakultetsnämnden att ändra programnamnet på Produkt- och processutveckling Produktion och logistik masterprogram (ZKS21) till Masterprogram i produkt- och processutveckling produktion och logistik att fastställa urval för engelskspråkiga programtillfällen läsåret 2018/2019 i enlighet med akademiernas förslag: Program Analytical Finance International Business Management Magisterprogram i internationell marknadsföring Magisterprogram i programvaruteknik Urval Betyg/högskoleprov Betyg/högskoleprov Antal högskolepoäng Antal högskolepoäng Masterprogram i Financial Engineering Platsgaranti Masterprogram i hållbara energisystem Antal högskolepoäng Masterprogram i innovation och design Antal högskolepoäng Masterprogram i intelligenta inbyggda system Antal högskolepoäng

20 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2017 Diarienummer: 2017/0073 Masterprogram i produkt- och processutveckling produktion och logistik Masterprogram i programvaruteknik Masterprogram i teknisk matematik Antal högskolepoäng Antal högskolepoäng Platsgaranti Ärendets beredning Information och instruktioner för beslut om engelskspråkiga programtillfällen skickades till akademierna den 7 april En svarsmall för programtillfällen har använts. Svar inkom från akademierna i april Ärendet har därefter beretts av utbildnings- och forskningshandläggare vid ledningskansliet. Behörighetskrav och urval har granskats av antagningshandläggare vid sektionen för antagning och examen. Underlag Bilaga 1: BeslutsPM Delges -

21 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2017 Diarienummer: 2017/ Ansökan till UHR om förnyat tillstånd att använda godkänt antagningsprov som behörighetsvillkor till kammarmusikprogrammet Diarienummer: 2017/1346 Handläggare: Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare Tillträde till högskoleutbildning regleras i högskoleförordningen (1993:100) 7 kap. Där framgår det att de krav på särskild behörighet som ställs för en utbildning ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Vidare framgår att kraven på särskild behörighet ska anges i så kallade områdesbehörigheter. Om det finns särskilda skäl, får Universitets- och högskolerådet (UHR) ge tillstånd för ett lärosäte att använda andra behörighetsvillkor, exempelvis antagningsprov. MDH erhöll den 13 mars 2015 tillstånd från UHR att använda godkänt antagningsprov som särskilt behörighetskrav för tillträde till kammarmusikprogrammet till och med antagning höstterminen Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) önskar nu förnya tillståndet och föreliggande ansökan gäller för antagning höstterminen 2018 till och med höstterminen Ansökan ska utformas enligt vägledning från UHR. I ansökan ges en kortfattad beskrivning av utbildningen och en detaljerad redogörelse av antagningsprovet. Dessutom redogörs för vad behörighetskravet har betytt för utbildningen och för studenternas förmåga att genomföra utbildningen, samt en analys om det finns anledning att justera behörighetsvillkoret. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut Att föreslå fakultetsnämnden att rekommendera rektor att skicka ansökan till UHR om förnyat tillstånd att använda godkänt antagningsprov som behörighetsvillkor till kammarmusikprogrammet. Ärendets beredning Ansökan har arbetats fram vid akademi UKK genom en arbetsgrupp bestående av programansvarig Lena Hellström-Färnlöf, professor och konstnärlig ledare, programsamordnare Staffan Sandström, universitetslektor och Doctorate Master of Arts, samt utbildningsledare Hans Eriksson. Ansökan har behandlats på kammarmusikprogrammets programråd där lärarrepresentanter och studentrepresentant ingår. Den har också diskuterats med lärare och studenter vid kammarmusikprogrammet. Ansökan har godkänts av akademichef Pia Lindberg.

22 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2017 Diarienummer: 2017/0073 Underlag Bilaga 1: Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor Bilaga 2: Ansökan om förnyat tillstånd att använda godkänt antagningsprov som behörighetsvillkor till kammarmusikprogrammet Delges -

23 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2017 Diarienummer: 2017/ Ansökan till UHR om förnyat tillstånd att använda godkänt arbetsprov som behörighetsvillkor till informativ illustration - informationsdesign Diarienummer: 2017/1376 Handläggare: Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare Tillträde till högskoleutbildning regleras i högskoleförordningen (1993:100) 7 kap. Där framgår det att de krav på särskild behörighet som ställs för en utbildning ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Vidare framgår att kraven på särskild behörighet ska anges i så kallade områdesbehörigheter. Om det finns särskilda skäl, får Universitets- och högskolerådet (UHR) ge tillstånd för ett lärosäte att använda andra behörighetsvillkor, exempelvis arbetsprov. MDH erhöll den 23 mars 2015 tillstånd från UHR att utöver områdesbehörighet A6/6 få använda godkänt arbetsprov som särskilt behörighetskrav för tillträde till programmet Informativ illustration - informationsdesign till och med antagning höstterminen Akademin för innovation, design och teknik (IDT) önskar nu förnya tillståndet och föreliggande ansökan gäller för antagning höstterminen 2018 till och med höstterminen Ansökan ska utformas enligt vägledning från UHR. Beredningen har uppmärksammat att ansökan skulle kunna förtydligas och omstruktureras på vissa punkter. Dessutom saknas några delar utifrån vägledningen. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut att uppdra till akademi IDT att komplettera ansökan i enlighet med beredningens synpunkter och inkomma med en kompletterad ansökan till fakultetsnämnden senast den 29 maj Ärendets beredning Ansökan har arbetats fram vid akademi IDT inom avdelningen för informationsdesign.

24 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2017 Diarienummer: 2017/0073 Underlag Bilaga 1: Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor Bilaga 2: Ansökan om förnyat tillstånd att använda godkänt arbetsprov som behörighetsvillkor till Informativ illustration informationsdesign Delges -

25 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2017 Diarienummer: 2017/ VUB-uppdrag utredning av förutsättningarna för att inrätta ett nytt forskarutbildningsämne i hälsoteknik Diarienummer: - Handläggare: - Ärendet startade som ett uppdrag i VUB 2017 riktat till akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) samt akademin för innovation, design och teknik (IDT). Uppdraget till akademierna var att utreda förutsättningarna för at inrätta ett nytt forskarutbildningsämne i hälsoteknik. I utredningen ska förutsättningar i form av studentunderlag, handledarresurser, ekonomiska förutsättningar och arbetsmarknadsefterfrågan på disputerade inom hälsoteknik särskilt beaktas. Utredningen ska också beakta förutsättningarna att bedriva samarbete mellan befintliga forskarutbildningsämnen, som ett alternativ till att inrätta ett nytt forskarutbildningsämne. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har att lämna synpunkter, framförallt med fokus på konsekvenser för utbildningar som finns idag eller som skulle kunna utvecklas i framtiden, innan rapporten går till rektor. Föredragande: Niclas Månsson, prodekan för utbildning Förslag till beslut att göra följande medskick till akademierna inför slutrapporten till rektor Ärendets beredning Rapporten har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av en representant från HVV respektive IDT Underlag Bilaga 1: Utredning av förutsättningarna för att inrätta ett nytt forskarutbildningsämne i hälsoteknik Delges -

26 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2017 Diarienummer: 2017/ Information Diarienummer: - Handläggare: - Återkoppling från fakultetsnämndens möte Principdiskussion, hur sent kan ärenden inkomma och i vilket skick Föredragande: Niclas Månsson, prodekan för utbildning Förslag till beslut att notera informationen

27 Bilaga 4.1 Ledningskansliet 2016/ (2) Handläggare Helena Eken Asp Ansökan om revidering av utbildningsplanen för kandidatprogrammet Analytical Finance (RMV20) Bakgrund Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har inkommit med en ansökan om att revidera utbildningsplanen för kandidatprogrammet Analytical Finance. Akademin önskar att den reviderade utbildningsplanen ska gälla från höstterminen Önskade förändringar Den huvudsakliga förändringen i utbildningsprogrammet består i att stryka en av inriktningarna på programmet. Idag har programmet tre inriktningar matematik/tillämpad matematik, matematik/tillämpad matematik med inriktning mot finansiell matematik och nationalekonomi. Den inriktningen som akademin önskar stryka är den inom matematik/tillämpad matematik utan inriktning. Anledningen är att de flesta studenterna på utbildningen har ett intresse av finansiell matematik och ekonomi och att det därför är få studenter som väljer den generella inriktningen. Det kommer fortsättningsvis att finnas en möjlighet för studenter att ta ut den examen även om inte programmet syftar mot den genom kurser som erbjuds på kandidatprogrammet i teknisk matematik, se vidare i akademins ansökan sidan 2. Strykningen av en inriktning innebär en strykning av ett antal kurser som är specifika för inriktningen. Akademin önskar också stryka de valbara alternativen i årskurs 2. De kurser som stryks i samband med det hörde till huvudområdet matematik/tillämpad matematik. Den förändringen innebär att samtliga studenter kommer att läsa kurser inom engelska, datavetenskap och nationalekonomi något som akademin anser är centralt för studenterna i deras fortsatta studier, se sidan 3 i ansökan. Vidare önskar akademin stryka en kurs i stokastiska processer som legat på avancerad nivå och istället introducera en kurs på grundnivå för att göra den mer lättillgänglig för studenterna. Avslutningsvis önskar akademin stryka ett antal valbara kurser i årskurs 3 där huvuddelen tillhörde den generella inriktningen matematik/tillämpad matematik. Akademin har skickat in en examensmatris för kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik med inriktning mot finansiell matematik. Den examensmatris som akademin har skickat in gör det troligt att kurserna som ingår i det aktuella huvudområdet sammanlagt uppfyller samtliga

28 Bilaga 4.1 examensmål för den aktuella examen. I den aktuella ansökan finns ingen förändring vad gäller kurserna i nationalekonomi, det finns därför ingen examensmatris för den examensutgången. 2 (2) Beredning på akademin De föreslagna förändringarna i utbildningsplanen har beretts av programansvarig, avdelningschef och utbildningsledare. Vidare är förslaget behandlat i ämneskollegiet samt utbildningsråd och branschråd där studentrepresentanter deltar. Branschrådet ser positivt på förändringen då man ser att den reviderade utbildningen bättre kommer att matcha mot den tänkta arbetsmarknaden. Tjänstemannaberedningens rekommendation Tjänstemannaberedningen föreslår utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå att revidera utbildningsplanen för kandidatprogrammet Analytical Finance enligt akademins önskemål samt att den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2018.

29 Bilaga (6) Ansökan om revidering av utbildningsplan för kandidatprogrammet Analytical Finance (RMV20) Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) inkommer härmed om önskemål att revidera utbildningsplan för följande program: Programnamn Programkod Revidering önskad fr.o.m. Analytical Finance RMV20 HT-17 Inledning I samband med UKÄ:s granskning av kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik tillsattes 2013 en arbetsgrupp vid avdelningen för tillämpad matematik för att hantera arbetet med åtgärder för att försvara den då ifrågasatta kandidatexamen inom huvudområde matematik/tillämpad matematik. Utifrån arbetsgruppens analys utarbetades förslag på åtgärder. De åtgärder som vidtogs var att utveckla nya kursplaner för kurser i matematik som läses under första året, utveckla en ny kurs i forskningsorientering, rekrytera fyra tillsvidareanställda lektorer i matematik/tillämpad matematik samt ett antal åtgärder för att höja kvaliteten i examensarbetsprocessen. Betydelsen av dessa åtgärder beskrivs nedan i motiveringarna till de revideringar av utbildningsplanen som nu föreslås. Slutligen infördes även en ny studiegång mot en kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik och fler kurser i matematik inkluderades i programmet initierade akademi EST en förändring av programmet med anledning av en omstrukturering vad gäller kurser i företagsekonomi och nationalekonomi. Förändringarna vad gäller EST:s kursutbud medförde att 15 hp företagsekonomi utgick och ersattes av två andra kurser som bedömdes som viktiga för att höja utbildningens kvalitet. Kurserna som infördes var en kurs i programmeringsteknik som förbereder studenten inför kurser där bland annat programpaketet MATLAB ingår samt en kurs i engelska vars syfte är att stärka kunskaper i akademiskt skrivande. Enligt kursplanen för Examensarbete i matematik ska examensarbetena skrivas på engelska. Inför programutbud för höstterminen 2017 har behörighetskravet i matematik höjts från Matematik 3b/3c till Matematik 4. En höjning av behörighetskravet i matematik förväntas bidra såväl till en stärkning av kvalitén av utbildningen såväl som att studenternas förutsättningar att nå examensmålen höjs. I samband med att fler kurser i matematik infördes samt att EST initierat en förändring av kurstillfällen har studenter som går mot en kandidatexamen i matematik inte möjlighet att läsa några andra kurser än matematik under

30 Bilaga 4.2 årskurs två. Detta innebär att studenter som avser att gå mot en kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik med inriktning finansiell matematik enbart läser 15 hp nationalekonomi enligt nu gällande utbildningsplan vilket bedöms vara för lite för denna profil. Studenterna har inte heller möjlighet att läsa programmering som av avdelningen för tillämpad matematik bedömts vara väsentlig för att läsa inför kommande kurser i matematik där bland annat MATLAB används. Studievägledare har påtalat att studenternas intresse av att i sådan omfattning läsa kurser i matematik/tillämpad matematik utanför den finansmatematiska inriktningen är litet. Flertalet studenter väljer då i stället studieinriktning nationalekonomi eller att läsa andra kurser det vill säga att inte följa rekommenderade studiegångar. Detta innebär att Akademi UKK bedömer att det finns en stor risk att intresset minskar för en kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik med inriktning finansiell matematik vilket tillsammans med nationalekonomi utgör programmets kärna. 2 (6) Akademin erbjuder sedan höstterminen 2016 det svenskspråkiga kandidatprogrammet Teknisk matematik som leder till en kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik vilket utvecklades för att utgöra ett komplement till Analytical Finance. Även om studiegången mot tillämpad matematik föreslås tas bort kommer studenter med specifikt intresse för tillämpad matematik fortfarande att kunna specialisera sig inom området genom att flertalet av kurserna som erbjuds inom kandidatprogrammet teknisk matematik erbjuds på engelska. En student kommer att, i samråd med studievägledare, kunna utforma en individuell studieplan för att nå examensmålet för en kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik. Mot bakgrund av ovanstående är en revidering av kandidatprogrammet Analytical Finance påkallad. Redogörelse av vilka förändringar som föreslås Förändringen av utbildningsplanen som föreslås av akademi UKK är: Kurserna Diskret matematik, 7,5 hp, Linjär algebra, 7,5 hp, Introduktion till reell och komplex analys, 7,5 hp samt Differentialekvationer, grundkurs, 7,5 hp som läses under åk 2 utgår Kursen Stokastiska processer, 7,5 hp ersätts med Introduktion till Stokastiska processer, 7,5 hp Kurserna Introduktion till algebraiska strukturer, 7,5 hp, Tillämpad matematik, 7,5 hp, Finita elementmetoden, 7,5 hp samt Tidsserieanalys, 7,5 hp som läses under åk 3 utgår Motivering till ändringarna En översyn av utbildningsplanen för kandidatprogrammet Analytical Finance har genomförts. Översynen har resulterat i bedömningen att en förbättrad utbildningsplan för programmet kan erhållas genom att inte längre erbjuda tre studieinriktningar utan istället erbjuda två inriktningar, en mot matematik/tillämpad matematik med inriktning finansiell matematik och en mot nationalekonomi. Genom att inte längre erbjuda

31 Bilaga 4.2 studiegång mot kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik inriktningar fokuseras programmets innehåll på att möta upp arbetsmarknadens krav på kompetens inom finanssektorn såväl som att stärka programmets attraktivitet bland presumtiva studenter. Analytical Finance rekryterar huvudsakligen studenter med intresse mot finansiell matematik och ekonomi. Endast ett fåtal studenter har visat intresse för studiegången mot tillämpad matematik. Det har även visat sig att studiegången mot tillämpad matematik har kommit i konflikt med andra förstärkningsåtgärder som vidtagits för att säkra examensrättigheterna vid en utvärdering. 3 (6) Kurserna Diskret matematik, 7,5 hp, Linjär algebra, 7,5 hp, Introduktion till reell och komplex analys, 7,5 hp samt Differentialekvationer, grundkurs, 7,5 hp som läses under åk 2 utgår Arbetsgruppen bedömer att en del av de kurser som inkluderades i utbildningsplanen i samband med UKÄ:s utvärdering inte är nödvändiga för att säkra examensmålen för en kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik med inriktning finansiell matematik utan att de föreslagna kurser som återfinns i förlaget på reviderad utbildningsplan svarar för att examensmålen uppnås. En förstärkning av grundkurserna Vektoralgebra, Envariabelkalkyl samt Flervaribelkalkyl har genomförts. Nya lektorer har anställts för att säkra att specialistkompetenser nyttjas till fullo både i undervisnings som vid handledning av examensarbeten. Sedan de fyra ovan nämnda lektorerna anställdes har ytterligare tre lektorer tillsvidareanställts, och en av de fyra avslutat sin anställning. Vidare har en docent befordrats till professor och en adjunkt befordrats till lektor. Examensarbetsprocessen har stärkts väsentligt genom ökade resurser för handledning och examination. En ny funktion har tillförts processen, en granskare som utöver handledaren och examinatorn läser det färdiga examensarbetet och gör anmärkningar. Ett handledarkollegium för examensarbeten har införts och det har upparbetat gemensamma rutiner kring handledning. Kursen Forskningsorientering i matematik/tillämpad matematik syftar till att ge studenten möjlighet att skaffa sig fördjupade kunskaper om forskning i matematik/tillämpad matematik och förbereda studenten för att genomföra ett examensarbete tillsammans med kursen Akademisk engelska för självständiga arbeten vars syfte är att studenten ska tillägna sig för självständiga arbeten relevanta kunskaper och färdigheter i muntlig och skriftlig akademisk kommunikation på engelska. Numeriska metoder med MATLAB är en kurs som av studenter upplevts som överväldigande då flertalet av studenter inte har någon tidigare erfarenhet av programmering. Kursen Programmering syftar till att ge studenten grundläggande kunskaper i strukturerad programmering och programkonstruktion vilket resulterar i att kursen Numeriska metoder med MATLAB kan fokusera ännu djupare på det matematiska innehållet i kursen än tidigare. Dessa åtgärder svarar mot måluppfyllelse när det gäller kunskap om tillämpliga metoder, fördjupad kunskap om någon del av huvudområdet och

32 Bilaga 4.2 orientering om aktuella forskningsfrågor, när det gäller förmåga att identifiera, formulera och lösa problem samt förmåga när det gäller skriftlig framställning bland annat i struktur och språkbehandling. 4 (6) Kursen Stokastiska processer, 7,5 hp ersätts med en ny kurs Introduktion till Stokastiska processer, grundkurs, 7,5 hp Kursen Stokastiska processer är en valbar kurs på avancerad nivå. En ny kurs på grundnivå inom stokastiska processer har utvecklats för att ge studenterna en ökad förståelse inom området. Nuvarande kurs har upplevts av studenterna som svår och att den ligger på en för hög nivå. Den nya kursen förväntas även att ge bättre förutsättningar för studenterna att i senare kurser tillgodogöra sig innehållet. Kurserna Introduktion till algebraiska strukturer, 7,5 hp, Tillämpad matematik, 7,5 hp, Finita elementmetoden, 7,5 hp samt Tidsserieanalys, 7,5 hp som läses under åk 3 utgår Samtliga kurser, förutom Tidsserieanalys, i åk 3 som föreslås att utgå tillhör studiegången mot en kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik. Tidserieanalys är en valbar kurs på avancerad nivå som även erbjuds i vårt mastersprogram Financial Engineering. där förkunskapskravet är kursen Stokastiska processen. Eftersom kursen Stokastiska processer inte längre kommer att ingå i Analytical Finance är det inte möjligt för studenterna att läsa Tidsserieanalys då behörighet saknas. Kurserna Stokastiska processer och Tidsserieanalys kommer fortsättningsvis endast ingå i masterprogrammet. Studieingången mot inriktningen finansiell matematik inom Analytical Finance är en unik inriktning för matematikprogram i Sverige såtillvida att det inte finns någon direkt motsvarighet. Det närmast jämförbara programmet är Stockholm Universitets (SU) Kandidatprogram i matematik och ekonomi, där studenter väljer inriktning mot matematik eller inriktning mot matematisk statistik. Den inriktning som är närmast jämförbar med Analytical Finace är inriktningen mot matematisk statistik där 105 hp (varav 52,5 hp inom matematik exklusive examensarbete) är direkt jämförbara med kurser som ingår i Analytical Finance. Kandidatprogrammet i matematik och ekonomi vid SU med inriktning mot matematisk statistik ger fördjupning i de matematiska grunderna för dataanalys, vilket ska jämföras med examensutgången från Analytical Finance vid MDH mot matematik/tillämpad matematik med inriktningen finansiell matematik. Den sistnämnda inriktningen är en gren av den tillämpade matematiken som studerar marknadsmodeller. Nedan följer en jämförelse mellan dessa två inriktningar vid SU resp. MDH. Tabellen nedan visar jämförbara kurser mellan de två inriktningarna.

33 Bilaga 4.2 SU Matematik I, 30 hp Grundläggande finansmatematik, 7,5 hp Stokastiska processer och simulering I, II, 15 hp Programmeringsteknik för matematiker, 7,5 hp Nationalekonomi I 30 hp Matematisk statistik självständigt arbete, 15 hp MDH Matematik för ekonomi och näringsliv 7,5 hp Vektoralgebra, 7,5 hp Envariabelkalkyl, 7,5 hp Flervariabelkalkyl, 7,5 hp Introduktion till finansiell matematik, 7,5 hp Introduktion till stokastiska processer, 7,5 hp Simulering, 7,5 hp Programmering, 7,5 hp Grundkurs i mikroekonomi, 7,5 hp, Tillämpad makroekonomi, 7,5 hp, Makroekonomins grunder, 7,5 hp, Makroekonomisk analys, 7,5 hp Examensarbete i matematik, 15 hp 5 (6) I SU: s inriktning ingår dubbelt så mycket sannolikhetslära och statistik som i MDH:s, och dessutom ingår en kurs i Ekonometri, ett ämne som inom Analytical Finance endast läses inom inriktningen mot nationalekonomi. MDH:s inriktning mot finansiell matematik innehåller inte bara matematik statistik utan spänner också över andra matematikområden. Därför innehåller den de obligatoriska kurserna Operationsanalys och Numeriska metoder med MATLAB. De två kurserna är koncentrerade på grundläggande metoder inom den tillämpade matematiken och deras tillämpning illustreras genom enkla exempel. Studenterna kan vidare i projektform tillämpa dessa metoder på ett antal realistiska problem inom andra kurser som följer, exempelvis Simulering, Portföljteori I, Analytisk finans med MATLAB eller Tillämpad matrisanalys. Slutligen ger MDH:s fokus på kvalitet i examensarbetsprocessen ett tydligt utslag också i inriktningens kursinnehåll, enligt vad som ovan skrivits om kurserna Akademisk engelska för självständiga arbeten och Forskningsorientering i matematik/tillämpad matematik. Vid Mälardalens högskola uppnås en filosofie kandidatexamen med huvudområdet Matematik/Tillämpad matematik med inriktning mot finansiell matematik efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp, varav minst 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet varav minst 30 hp på nivå G2 vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp samt minst 30 hp inom inriktningen inklusive examensarbetet. Med föreslagna förändringar bedöms en student uppfylla examenskraven för ovanstående examina där kurserna inom huvudområdet svarar för samtliga av högskoleförordningen mål vad gäller Kunskap och förståelse, Färdighet och förmåga och Värderingsförmåga och förhållningssätt, se bifogad examensmatris (bilaga 2)

34 Bilaga 4.2 Arbetsprocessen vid akademin Akademins arbetsgrupp Förslaget till ny utbildningsplan för kandidatprogrammet Analytical Finance har tagits fram av programansvarig och inriktningsföreträdare för finansiell matematik Anatoliy Malyarenko, programsamordnare Ying Ni, programsamordnare Milica Rancic, avdelningschef för tillämpad matematik Erik Janse och utbildningsledare Christina Kääriä. Förslag till ny utbildningsplan har även behandlats av ämneskollegiet under ett av dess möten. 6 (6) Studenternas synpunkter Redan innan programöversynen påbörjades har synpunkter kring programmets nuvarande upplägg framförts av studenter till studievägledare. Vid programrådets och branschrådets möten, där studentrepresentant deltar, har förslag på förändringar diskuterats. Branschrådets synpunkter Synpunkter från branschrådets externa ledamöter har inhämtats vid branschrådets möten, men även via e-post från de medlemmar som inte kunde delta. Sammanfattningsvis menar branschrådet att förslaget till en revidering av utbildningsplan enligt ovan bidrar till att programmet bättre kommer att matcha den tänkta arbetsmarknaden. Programmet anpassas för att möta den efterfrågan av matematiker, med kunskap inom finans och nationalekonomi, som den moderna finansbranschen behöver. Programmet/utbildningsplan har dessutom anpassats i förhållande till vårt masterprogram Financial Engineering, vilket branschrådet ser som mycket positivt. Anpassningen bidrar till en tydligare studiegång för fortsatta studier på avancerad nivå.

35 Bilaga 4.3 Analytical Finance Formaterat: Höger: 4,75 cm 180 högskolepoäng Programkod: RMV20 Fastställd: Fastställd av: Fakultetsnämnden Senast reviderad: Senast reviderad av: Fakultetsnämnden Utbildningsplanen giltig från: H17H18 Ansvarig fakultet: Fakultetsnämnden Ansvarig institution: Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Behörighet Engelska B, Matematik D (områdesbehörighet 6 med förändring) eller Matematik 4 (områdesbehörighet A6 med förändring). Mål Utbildningsprogrammet Analytical Finance syftar till att ge programmets studenter en god grund för arbeten inom finanssektorn för att tillgodose det växande behovet av akademiskt utbildad personal. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram, oberoende av huvudområde, ska studenten kunna: visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskingsfrågorforskningsfrågor. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram, oberoende av huvudområde, ska studenten kunna: visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt indentifieraidentifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram, oberoende av huvudområde, ska studenten:

36 Bilaga 4.3 visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Undervisningsspråket är engelska, vilket inkluderar all undervisning, examination och litteratur. Innehåll Analytical Finance är ett treårigt utbildningsprogram som erbjuder en grund i matematik, nationalekonomi och företagsekonomi. Programmets fokus ligger på reella problem i arbetslivet inom näringsliv och offentlig finansiell verksamhet, och litteraturen har valts för att stödja denna strävan. Avancerad finansiell mjukvara används i undervisningen. Undervisningen på programmet består av föreläsningar, problemlösningslektioner och seminarier. Under föreläsningarna ger läraren en kort introduktion till följande del av kursen. Under problemlösningslektionen löser studenterna under lärarens ledning adekvata problemställningar. Under dessa lektioner kan också små grupper av studenter presentera sina lösningar. Seminarierna förbereds genom att studenterna gruppvis väljer ett relevant ämne och i grupp skriver en rapport över ämnet som presenteras på seminariet. Studenten förväntas reservera icke schemalagd tid för grupparbeten och individuella studier. Kurserna examineras både genom skriftliga sluttentamina och fortlöpande under kursernas gång genom t.ex. seminarierapporter, problemlösningsuppgifter och skriftliga kunskapskontroller. Tre olika examinationsmetoder tillämpas: portföljexamination, seminarieexamination och skriftlig tentamen. För att bli godkänd vid portföljexaminationen lämnar studenten in svaren på givna problemlösningsövningar till läraren. För att bli godkänd på seminarieuppgiften ska studenten skriva en rapport och muntligt presentera denna på seminariet. Skriftliga kunskapskontroller under kursens gång kan förekomma. Programmet består av kurser fördelade på årskurser enligt nedan. Årskurs 1 Matematik/tillämpad matematik: Matematik för ekonomi och näringsliv, 7,5 hp Vektoralgebra, 7,5 hp Envariabelkalkyl, 7,5 hp Introduktion till finansiell matematik*, 7,5 hp Företagsekonomi: Redovisning och kalkylering, 15 hp Nationalekonomi: Grundläggande mikroekonomi, 7,5 hp Tillämpad mikroekonomi, 7,5 hp

37 Bilaga 4.3 Årskurs 2 Matematik/tillämpad matematik: Flervariabelkalkyl, 7,5 hp Sannolikhetslära, 7,5 hp Numeriska metoder med MATLAB, 7,5 hp Statistisk inferensteori*, 7,5 hp Valbart 30 hp: Alternativ 1 - Matematik/tillämpad matematik Matematik/tillämpad matematik: Diskret matematik, 7,5 hp Linjär algebra, 7,5 hp Introduktion till reell och komplex analys, 7,5 hp Differentialekvationer, grundkurs 7,5 hp Alternativ 2 - Nationalekonomi Nationalekonomi: Makroekonomins grunder, 7,5 hp Makroekonomisk analys, 7,5 hp Datavetenskap: Grundläggande pprogrammering, 7,5 hp Engelska: Akademisk Eengelska för självständiga arbeten, 7,5 hp Nationalekonomi: Makroekonomins grunder, 7,5 hp Makroekonomisk analys, 7,5 hp Årskurs 3 Valbart 60 hp: Alternativ 1 - Matematik/tillämpad matematik Matematik/tillämpad matematik: Tillämpad matematik, 7,5 hp Introduktion till algebraiska strukturer, 7,5 hp Forskningsorientering i matematik/tillämpad matematik, 7,5 hp Tillämpad matrisanalys, 7,5 hp Examensarbete i matematik, 15 hp Operationsanalys, 7,5 hp Finita elementmetoden, 7,5 hp Alternativ 21 - Matematik/tillämpad matematik, inriktning finansiell matematik Matematik/tillämpad matematik: Introduktion till Sstokastiska processer*, 7,5 hp Portföljteori I, 7,5 hp Forskningsorientering i matematik/tillämpad matematik, 7,5 hp Operationsanalys*, 7,5 hp

38 Bilaga 4.3 Portföljteori I*, 7,5 hp Operationsanalys, 7,5 hp Simulering*, 7,5 hp Examensarbete i matematik*, 15 hp Valbart 7,5 hp inom alternativ 12: Matematik/tillämpad matematik: Analytisk finans med MATLAB*, 7,5 hp Tillämpad matrisanalys, 7,5 hp Tidsserieanalys, 7,5 hp Alternativ 23 - Nationalekonomi Nationalekonomi: Makroekonomisk teori, 7,5 hp Industriell ekonomi, 7,5 hp Kandidatuppsats i nationalekonomi, 15 hp Valbart 30 hp inom alternativ 32: Nationalekonomi: Finansteori, 7,5 hp Mikroekonomi II, 7,5 hp Ekonometri, 7,5 hp Arbetsmarknadsteori, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik: Portföljteori I, 7,5 hp * Kursen bidrar till att uppfylla examenskravet om minst 30 hp inom huvudområdet matematik/tillämpad matematik med inriktning finansiell matematik för de studenter som önskar ta ut en kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik med inriktning finansiell matematik. Val inom programmet Efter två års studier väljer studenterna att fördjupa sig ytterligare inom matematik/tillämpad matematik med eller utan finansiell inriktning mot finansiell matematik eller inom nationalekonomi. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för en av följande examina: Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Matematik/tillämpad matematik (Bachelor of Science in Mathematics/Applied Mathematics). Examenskraven för denna examen uppnås om studierna fullgörs enligt årskurs 1 samt alternativ 1 för årskurs 2 och 3. Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Matematik/tillämpad matematik med inriktning mot Finansiell matematik (Bachelor of Science in Mathematics/Applied Mathematics with Specialization in Financial Engineering). Examenskraven för denna examen uppnås om studierna fullgörs enligt årskurs 1 samt alternativ 1 för årskurs 2 och alternativ 2 för årskurs 3.

39 Bilaga 4.3 Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Nationalekonomi (Bachelor of Social Science in Economics). Examenskraven för denna examen uppnås om studierna fullgörs enligt årskurs 1 samt alternativ 2 för årskurs 2 och alternativ 3 för årskurs 3. Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

40 Bilaga 4.4 FILOSOFIE KANDIDATEXAMEN MED HUVUDOMRÅDET MATEMATIK/TILLÄMPAD MATEMATIK MED INRIKTNING FINANSIELL MATEMATIK UPPFYLLNAD AV EXAMENSMÅL, FILOSOFIE KANDIDATEXAMEN MED HUVUDOMRÅDET MATEMATIK/TILLÄMPAD MATEMATIK MED INRIKTNING FINANSIELL MATEMATIK Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Matematik för ekonomi och G1N näringsliv, 7,5 hp MMA300 Reella tal. Algebraiska uttryck. Exponenter och rotuttryck. Kvotuttryck. Linjära och andragradsekvationer. Ekvationer med rotuttryck. Olikheter. Koordinatsystem och räta linjer. Funktioner och deras grafer. Direkt och invers variation. Växande och avtagande funktioner. Transformationer av funktioner. Funktioners extremvärden. Sammansatta funktioner. Injektiva funktioner och deras inverser. Polynomfunktioner och deras grafer. Polynomdivision. Reella nollställen till polynom. Komplexa tal. Komplexa nollställen och algebrans fundamentalsats. Rationella funktioner, deras grafer och asymptoter. Exponentialfunktioner. Logaritmfunktioner och logaritmlagar. Ekvationer innehållande exponential- och logaritmuttryck. Modellering av exponential- och logaritmfunktioner. Enhetscirkeln och trigonometriska funktioner med reella argument. Trigonometriska grafer. Vinkelmått och trigonometri i rätvinkliga trianglar. Trigonometriska funktioner. Sinus- och cosinussatserna. Talföljder och summor. Aritmetiska och geometriska serier. Finansiella tillämpningar: annuitetslån och delbetalning av köp. Matematisk induktion. Binomialsatsen. Permutationer och kombinationer. Sannolikhet och väntevärde. Miljöaspekter studeras i exempel och problem. Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1 finna reella och komplexa rötter till linjära, polynom- och rationella ekvationer 2 finna reella rötter till exponentiella, logaritmiska och grundläggande trigonometriska ekvationer 3 lösa linjära, polynom- och rationella olikheter 4 utföra algebraiska operationer på funktioner, sammansatta funktioner och kunna finna inversa funktioner 5 analysera grafer av linjära, polynom-, rationella, exponentiella, logaritmiska, trigonometriska och styckvis definierade funktioner 6 analysera aritmetiska och geometriska serier, samt kunna förstå och använda matematisk induktion och enkla sannolikhetsmodeller 7 ställa upp linjära, exponentiella och logaritmiska modeller av olika fenomen inom näringslivet och den finansiella sektorn eller med miljöanknytning 8 muntligt och skriftligt förklara matematiska argument och lösningar på problem som löses i processen för att uppnå kunskaper och färdigheter som anges ovan PRO2, 3 hp.projekt ÖVN1, 1,5 hp. Obligatoriskt test ÖVN2, 1,5 hp. Obligatoriskt test ÖVN3, 1,5 hp. Obligatoriskt test. Högskoleförordningens mål för kandidatexamen Kunskap och Färdighet och förmåga förståelse visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter 1-6, , Värderingsförmåga och förhållningssätt visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens Vektoralgebra, 7,5 hp MAA150 G1N Linjära ekvationssystem: Gausselimination, radekvivalens, trappstegsmatris, rang. Geometri i planet och i rummet: riktade sträckor, vektorer, baser, koordinater, koordinatsystem, linjer och plan. Geometri i Rn: vektorer, linjärt beroende/oberoende, linjära avbildningar, nollrum, värderum, tolkning av matriser som linjära avbildningar, matriser för rotation, spegling och ortogonal projektion i R2 och R3. Skalärprodukt: ortogonal projektion, O-bas, ON-bas, geometriska tillämpningar som bestämning av spegelpunkter, avstånd och vinklar. Vektorprodukt: HON-bas, geometriska tillämpningar. Komplexa tal: aritmetiska operationer, rektangulär form, polär form, binomiska ekvationer, komplexa andragradsekvationer, faktorsatsen. Matriser: typer av matriser, räkneoperationer, räknelagar, inverser, affina matrisekvationer, koefficientmatriser, avbildningsmatriser, ortogonala matriser. Determinanter: produktregeln, determinanter av transponat och inverser, räknelagar för determinanter, utveckling efter rad eller kolonn. Egenvärdesproblem: egenvärde, egenvektor, karakteristiskt polynom, diagonalisering. Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1 genom Gausselimination finna lösningsmängderna till linjära ekvationssystem 2 tillämpa och grafiskt illustrera räknelagarna för vektorer i planet, rummet och Rn, samt utifrån begreppen linjärt beroende/oberoende, bas, koordinater och basbyten kunna analysera och jämföra vektorer med varandra 3 på både parameterform och parameterfri form formulera, och geometriskt beskriva, ekvationer för räta linjer och plan i rummet 4 tillämpa skalär- och vektorprodukterna för beräkning av vinklar, längder/avstånd, areor och volymer i geometriska tillämpningar som kan illustreras av vektorer 5 redogöra för och geometriskt illustrera de grundläggande egenskaperna hos komplexa tal, kunna utföra aritmetiska operationer med komplexa tal, kunna göra omskrivningar mellan rektangulär form och polär form, kunna lösa binomiska ekvationer och komplexa andragradsekvationer, samt kunna tillämpa faktorsatsen för en fullständig faktorisering av polynom med reella koefficienter 6 tillämpa och redogöra för de matrisalgebraiska räkneoperationerna och räknelagarna, kunna avgöra inverterbarhet hos en kvadratisk matris, kunna bestämma inverser och kunna lösa affina matrisekvationer 7 tolka matriser som linjära avbildningar från Rn till Rm, kunna bestämma nollrum och värderum till linjära avbildningar, kunna definiera rotationer, speglingar och ortogonala projektioner i planet och i rummet, samt kunna bestämma sådana avbildningars matriser 8 tillämpa och redogöra för determinantens definition och tolkning som volymen av en parallellepiped i ett n-dimensionellt rum, samt kunna tillämpa räknelagarna för determinanter och då speciellt produktregeln och utveckling efter rad eller kolonn 9 redogöra för och tillämpa det som för kvadratiska matriser benämns huvudsatsen, och som i olika ekvivalenta ordalag uttrycker att determinanten för en kvadratisk matris är skild från noll om och endast om inversen till matrisen existerar 10 geometriskt tolka och tillämpa begreppen egenvärde och egenvektor, kunna bestämma egenvärden och egenvektorer till linjära operatorer, kunna lösa elementära egenvärdesproblem, samt kunna avgöra om en vektor är en egenvektor till en linjär operator och kunna använda detta för att i tillämpliga fall göra ett basbyte som diagonaliserar en linjär operator TEN1, 3,5 hp. Skriftlig och/eller muntlig tentamen. TEN2, 4,0 hp. Skriftlig och/eller muntlig tentamen. 1, 2, 4-8 2, 3, 7, 8 4, 7, 8, 10 8, 9 1, 4, 7, 10

41 Bilaga 4.4 FILOSOFIE KANDIDATEXAMEN MED HUVUDOMRÅDET MATEMATIK/TILLÄMPAD MATEMATIK MED INRIKTNING FINANSIELL MATEMATIK Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Envariabelkalkyl, 7,5 hp G1N MAA149 - Funktioner: definitionsmängd, värdemängd, graf, sammansättning, inverterbarhet, standardfunktion, elementär funktion - Talföljder och serier: talföljd, serie, geometrisk serie som exempel på konvergent serie - Gränsvärden: definition av gränsvärde, räkneregler, standardgränsvärden, kontinuitet, satsen om mellanliggande värden - Derivator: definition, standardderivata, räkneregler, implicit derivering - Medelvärdessatsen: skattning av funktionsvärde, feluppskattning, klassificering av stationära punkter, singulära punkter och ändpunkter, extremvärde, optimering, kurvskissning - Integraler: Riemannsummor, definitionen av Riemannintegralen, integralkalkylens medelvärdessats, primitiv funktion, integralkalkylens huvudsats, generaliserad integral - Integrationsteknik: räkneregler, partiell integration, partialbråks-uppdelning, variabelsubstitution - Tillämpningar av integralbegreppet: area mellan kurvor samt volym av kropp med känd snittarea - Ordinära differentialekvationer: separabla differentialekvationer, homogena och ickehomogena linjära differentialekvationer av första ordningen, andra ordningens linjära differentialekvationer med konstanta koefficienter - Taylors formel: Taylors formel, Taylorpolynom, Lagranges restterm, Maclaurinutvecklingar för standardfunktioner, konvergensintervall - Tillämpningar av Taylors formel: approximation av funktion Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1. analysera reellvärda funktioner av en reell variabel utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf, sammansättning och invers 2. förklara begreppet konvergens hos talföljder och serier, samt utifrån standardgränsvärden och räkneregler kunna bestämma gränsvärden för funktioner och talföljder. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras och tillämpas 3. bestämma en funktions derivata utifrån derivatans definition, samt i en given punkt kunna bestämma tangenten till en graf. För deriverbara funktioner läggs särskilt vikt vid en deriveringsteknik baserad på räkneregler och standardderivator, där räknereglerna förväntas kunna visas 4. visa medelvärdessatsen, samt kunna tillämpa den och innehållet i punkterna 1-3 på problem som innefattar skattningar och feluppskattningar av funktionsvärden, bestämning av extremvärden, optimering, kurvskissning 5. redogöra för någon av de ekvivalenta definitionerna av Riemannintegralen samt kunna bevisa och tillämpa integralkalkylens huvudsats 6. tillämpa tekniker som partiell integration, partialbråksuppdelning där nämnarnas nollställen har multiplicitet ett, och variabelsubstitution, allt för att kunna bestämma primitiva funktioner och integraler 7. avgöra konvergens hos generaliserade integraler och kunna bestämma de som är konvergenta 8. tillämpa integralbegreppet för beräkning av areor mellan kurvor samt volymer med kända snittareor 9. lösa första ordningens separabla och/eller linjära, ordinära differentialekvationer (ODE), samt andra ordningens linjära ODE med konstanta koefficienter 10. tillämpa Taylors formel för att approximera funktioner INL1, 1,5 hp, skriftliga inlämningsuppgifter avseende lärandemål TEN1, 2,5 hp, skriftlig och/eller muntlig tentamen avseende lärandemål TEN2, 3,5 hp, skriftlig och/eller muntlig tentamen avseende lärandemål Högskoleförordningens mål för kandidatexamen Kunskap och Färdighet och förmåga förståelse visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens 1, 3, 5, 7, 10 2, 4, 6, 8, 9 4-6, 8, 10 1, , 7 2, 4-8 1,2, , 9, 10 Introduktion till finansiell matematik 7,5 hp MAA303 G1F Introduktion till finansiella derivat. Räntor och obligationer. Nuvärde och framtida värde. Europeiska och amerikanska optioner. Enkla arbitragerelationer för terminer och optioner. Elementär diskret sannolikhetsteori. Prisdynamiken för värdepapper. Binomialmodellen för prissättning. Arbitrageprissättning. Riskneutral prissättning. Normalfördelning. Geometrisk Brownsk rörelse och modellering av prisprocesser. Black- Scholes modell och Black-Scholes formel. Efter genomförd kurs skall studenten kunna 1 beskriva begreppen terminer (forwards och futures), optioner, räntor, obligationer och förklara arbitragerelationer 2 utvärdera terminer (forwards och futures) och beräkna gränser för optionspriser med hjälp av enkla arbitrage-relationer 3 bygga binomialmodellen för tillgångspriser och tillämpa denna modell för prissättning av europeiska och amerikanska optioner 4 utföra arbitrage och risk-neutral prissättning för optioner 5 förklara den grundläggande idén bakom Black-Scholes modell och använda Black-Scholes formel för att prissätta europeiska optioner PRO1, 3 hp. Kontinuerlig examination. SEM1, 1,5 hp. Seminarier. TEN1, 3 hp. Skriftlig tentamen , 5 3 2, 4 1, 5 3, 5

42 Bilaga 4.4 FILOSOFIE KANDIDATEXAMEN MED HUVUDOMRÅDET MATEMATIK/TILLÄMPAD MATEMATIK MED INRIKTNING FINANSIELL MATEMATIK Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Flervariabelkalkyl, 7,5 hp G1F MAA152 - Topologiska grundbegrepp i Rn öppen mängd, rand till en mängd, sluten mängd, begränsad mängd, kompakt mängd - Reellvärda funktioner av flera reella variabler: definitionsmängd, värdemängd, gränsvärde, kontinuitet, partiell deriverbarhet, differentierbarhet, differentialer, kedjeregeln, gradienter, riktningsderivator - Optimering: stationära punkter, lokala extremvärden, globala extremvärden, optimering med bivillkor, Lagranges multiplikatormetod - Vektorvärda funktioner: partikelrörelse i rummet, parametrisering av kurvor, båglängd, krökning, krökningsradie, krökningscentrum - Multipelintegraler: dubbelintegraler, trippelintegraler, iterationer, variabelsubstitutioner (särskilt till cylindriska och rymdpolära koordinater), generaliserade multipelintegraler - Tillämpningar av multipelintegraler: areor av ytstycken, volymer av kroppar - Vektoranalys: gradient, divergens, rotation, kurvintegraler, konservativa fält, Greens formel, ytintegraler, flödesintegraler, Stokes sats, Gauss sats '- Topologiska grundbegrepp i Rn öppen mängd, rand till en mängd, sluten mängd, begränsad mängd, kompakt mängd - Reellvärda funktioner av flera reella variabler: definitionsmängd, värdemängd, gränsvärde, kontinuitet, partiell deriverbarhet, differentierbarhet, differentialer, kedjeregeln, gradienter, riktningsderivator - Optimering: stationära punkter, lokala extremvärden, globala extremvärden, optimering med bivillkor, Lagranges multiplikatormetod - Vektorvärda funktioner: partikelrörelse i rummet, parametrisering av kurvor, båglängd, krökning, krökningsradie, krökningscentrum - Multipelintegraler: dubbelintegraler, trippelintegraler, iterationer, variabelsubstitutioner (särskilt till cylindriska och rymdpolära koordinater), generaliserade multipelintegraler - Tillämpningar av multipelintegraler: areor av ytstycken, volymer av kroppar - Vektoranalys: gradient, divergens, rotation, kurvintegraler, konservativa fält, Greens formel, ytintegraler, flödesintegraler, Stokes sats, Gauss sats. Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1 analysera reellvärda funktioner av flera reella variabler, allt utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf och sammansättning, samt kunna illustrera någorlunda skisserbara funktionsytor och nivåkurvor 2 förklara de topologiska grundbegreppen i Rn, samt utifrån standardgränsvärden och räkneregler kunna bestämma gränsvärden för funktioner. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras 3 bestämma partiella derivator, kunna avgöra differentierbarhet, kunna bestämma differentialer, samt vid variabelbyten kunna tillämpa kedjeregeln för första och andra ordningens derivator och vid implicit derivering 4 bestämma och geometriskt tolka gradienter och riktningsderivator, samt utifrån detta i förekommande fall kunna bestämma tangenter och tangentplan 5 tillämpa Taylors formel för att avgöra arter hos stationära punkter, och då särskilt i fall med funktioner av två variabler 6 kunna bestämma största och minsta värdena för kontinuerliga funktioner på kompakta mängder, samt kunna formulera och lösa optimeringsproblem som innefattar bivillkor 7 analysera vektorvärda funktioner av en reell variabel och motsvarande rymdkurvor, dels utifrån kinematiska begrepp som läge, hastighet och acceleration, och dels utifrån geometriska begrepp som tangent, normal, båglängd och krökning. Speciellt ska rymdkurvor kunna parametriseras 8 bestämma dubbel- och trippelintegraler utifrån lämpliga iterationer och variabelsubstitutioner 9 bestämma och tolka kurv- och ytintegraler. Speciellt ska normalriktningsfält för kurvor i planet och för ytstycken i rummet kunna bestämmas. I fall med konservativa fält ska potentialfunktioner kunna bestämmas och nyttjas för exempelvis byten av vägar i kurvintegraler 10 tillämpa Greens, Stokes och Gauss satser INL1, 1,5 hp. Inlämningsuppgifter, TEN1, 2,5 hp. Skriftlig och/eller muntlig tentamen. TEN2, 3,5 hp. Skriftlig och/eller muntlig tentamen. Högskoleförordningens mål för kandidatexamen Kunskap och Färdighet och förmåga förståelse visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser , 4, 5, 7, , 8-10 Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens Sannolikhetslära, 7,5 hp MMA306 G1F Sannolikhet: Definition. Sannolikhetslagar. Lagen om total sannolikhet och Bayes' sats. Diskreta stokastiska variabler: Sannolikhetsfunktion. Väntevärde, varians och standardavvikelse. Binomial-, geometrisk, hypergeometriska och Poissonfördelningen. Momentgenererande funktioner. Kontinuerliga stokastiska variabler: Täthetsfunktion och fördelningsfunktion. Väntevärde. Likformig fördelning, normalfördelningen, gammaoch betafördelningen. Tschebysheff s sats. Multivariata sannolikhetsfördelningar: bivariata och multivariata fördelningar. Marginal- och betingade fördelningar. Oberoende, kovarians och korrelation. Multinomial och bivariat normalfördelning. Betingat väntevärde. Funktioner av stokastiska variabler. Den centrala gränsvärdessatsen. Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1 formulera och tillämpa definitionen av sannolikhet, grundläggande sannolikhetslagar, lagen om total sannolikhet och Bayes' sats 2 formulera definitioner av och tillämpa diskreta slumpvariabler: sannolikhetsfördelningar, väntevärde och varians, binomial-, geometriska, hypergeometriska och Poissonfördelningen, moment och momentgenererande funktioner, Tschebysheffs sats 3 formulera och tillämpa definitionen av kontinuerliga stokastiska variabler: täthets- och fördelningsfunktioner, väntevärde och varians, likformig fördelning, normalfördelningen, gamma- och betafördelningen, moment och momentgenererande funktioner, Tschebysheffs sats 4 formulera och tillämpa definitionen av multivariata fördelningar: bi- och multivariata fördelningar, marginal- och betingade fördelningar; oberoende slumpvariabler, väntevärdet av en funktion av slumpvariabler, kovariansen mellan två slumpvariabler, väntevärde och varians för linjära funktioner av stokastiska variabler, multinomialfördelningen och betingat väntevärde 5 beskriva och tillämpa olika metoder för att finna sannolikhetsfördelningen för en funktion av stokastiska variabler 6 formulera och tillämpa den centrala gränsvärdessatsen 7 både muntligt och skriftligt förklara resonemang och lösningar på problem som löses för att uppnå de inlärningsmål som anges ovan SEM2, 1,5 hp. Seminarium. TEN1, 3 hp. Skriftlig examination. TEN2, 3 hp. Skriftlig tentamen , Numeriska metoder med MATLAB, 7,5 hp MMA307 G1F Introduktion till MATLAB, grundläggande algoritmer inom programmering, i synnerhet i MATLAB. Numeriska metoder: icke-linjära ekvationer, linjära system, interpolation, numerisk derivering, differentialekvationer och numerisk integration. Tillämpningar inom ekonomi. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1 Konstruera och använda enkla program i MATLAB för att lösa matematiska problem 2 lösa icke-linjära ekvationer, i synnerhet med fixpunktsiterationsmetoder 3 lösa linjära ekvationssystem med Gausselimination och utföra olika typer av matrisfaktoriseringar (såsom LU-faktorisering) 4 approximera derivator med hjälp av differenskvoter 5 konstruera Taylorpolynom för en given funktion och interpolationspolynom, som Lagrange- och Newtonpolynom, för given uppsättning punkter 6 Använda numeriska metoder (såsom Euler-, Heun- och Runge-Kutta-metoderna) för att lösa differentialekvationer 7 använda numeriska metoder (såsom Simpsons regel) för integration 8 utföra beräkningsprojekt inom numeriska metoder med MATLAB, samt skriva välstrukturerade rapporter och göra muntliga presentationer LAB1, 3 hp. Laboration. PRO1, 4,5 hp. Projekt , ,

43 Bilaga 4.4 FILOSOFIE KANDIDATEXAMEN MED HUVUDOMRÅDET MATEMATIK/TILLÄMPAD MATEMATIK MED INRIKTNING FINANSIELL MATEMATIK Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Statistisk inferensteori, 7,5 G2F hp MMA308 Repetition av sannolikhetslära: sannolikhet, slumpvariabel, fördelning, väntevärde, samplingfördelning, stickprov från normalfördelning; Skattning: väntevärdesriktiga skattningar och medelkvadratfel, val av urvalsstorlek, effektivitet, konsistens, tillräcklighet, variansskattning, momentskattning, maximum likelihood skattning. Konfidensintervall: tvåsidiga och ensidiga intervall, täckningssannolikhet, konfidensintervall för parametrar i en normalfördelning, styrkan hos ett statistiskt test, pivot. Hypotesprövning: felrisker, likelihood-kvottest, parametertest för en normalfördelning, Neyman-Pearsons lemma, hypotesprövning och konfidensintervall, p- värde. Regressionsanalys: linjära modeller, skattning genom minstakvadraten, inferens för regressionsparametrar, regressionsprediktion. Variansanalys: ensidig analys, variansanalystabell, statistisk inferens för ensidig analys. Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 beskriva och använda sig av slumpmässiga stickprov och statistisk inferens; speciellt uttrycken statistika, skattning, population, slumpmässigt urval, populationsfördelning och samplingfördelning. 2 beskriva punktskattning och andra skattningsmetoder, egenskaperna för dessa estimatorer, samt kunna använda dem med data. 3 konstruera konfidensintervall för okända parametrar. 4 beskriva och tillämpa metoder och koncept inom hypotesprövning. 5 beskriva och tillämpa metoder och koncept inom linjär regression. 6 beskriva och tillämpa variansanalys för ensidig indelning. 7 beskriva och tillämpa analys av kategoridata med hjälp av chi-två-test. SEM2, 1,5 hp. Seminarium. TEN3, 3 hp. Skriftlig och/eller muntlig tentamen. TEN4, 3 hp. Skriftlig och/eller muntlig tentamen. Högskoleförordningens mål för kandidatexamen Kunskap och Färdighet och förmåga förståelse visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används , 2, 4-7 1, 2, , 7 visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens Introduktion till stokastiska processer, 7,5 hp Ny kurs G2F Markovkedjor i diskret tid. Chapman-Kolmogorov-ekvationerna. Klassificering av Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna tillstånd. Gräns-sannolikheter/gränsvärden för sannolikheter? Förväntad tid inom 1 Klassificera en Markovkedjas tillstånd och beräkna deras stationära sannolikheter. respektive tillstånd. Poissonprocessens egenskaper. Betingade fördelningar av nåframtider. Inhomogena och sammansatta Poissonprocesser. Markovkedjor i kontinuerlig 3 Härleda framåt- och åter-ekvationerna för födelse- och dödsprocesser. 2 Utföra grundläggande beräkningar för sannolikhetsmodeller som bygger på Poissonprocessen tid. Födelse- och dödsprocesser. Övergångs- och gränssannolikheter. Framåt- och återekvationerna. Enklare modeller för pålitlighetsteori. Walds ekvationer. Regenerativa förnyelseprocesser 4 Förstå de elementära förnyelsesatserna och tillämpa dem på sannolikhetsmodeller som bygger på processer. Walds ekvationer. Enklare modeller för köteori och deras egenskaper. 5 Analysera enklare modeller för köteori Pålitliga system och deras egenskaper. Brownsk rörelse. Uppnåendetider? Prissättning 6 Analysera enklare modeller för pålitlighetsteori av aktieoptioner. Black Scholes formel för prissättning av optioner. 7 Analysera enklare modeller för optionsprissättning, som bygger på brownsk rörelse. 8 Muntligt och skriftligt förklara matematiska argument och lösningar på problem som kan formuleras i termer av stokastiska processer. PRO1, 4,5 hp. Kontinuerlig examination/ projekt. SEM1, 3 hp. Seminarier , ,7 5, ,7 Portföljteori I, 7,5 hp MAA314 G2F Kursen presenterar de grundläggande begreppen inom finans, såsom singelfaktor- och multifaktormodeller, i ett portföljteoretiskt sammanhang. Utifrån en matematisk och statistisk grund undersöker kursen portföljteoriprocesser genom geometrisk och algebraisk analys. Fokus ligger på investeringsprocessen med tonvikt på sammanfattningar av frågor kring portföljoptimering (mean-variance-optimering) av olika tillgångar, härledning av Capital Asset Pricing Model (CAPM) och Arbitrage Pricing Theory (APT), samt diskutera portföljutvärdering genom riskjusterade avkastningsmått. Derivat beaktas i utredningen av effekterna på mängden av investeringsmöjligheter (Sharpekvoten). Regressionsanalys (enkel och multifaktor), principalkomponentanalys, matrisalgebra och linjära ekvationssystem kommer att bilda ramen för portföljkonstruktionen. Excel kommer att användas i kursens projekt. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1 konstruera ("bygga") en optimeringsmodell i Excel via Fisher Black eller någon annan modell. 2 via Lagrangemetoden och/eller andra metoder härleda den optimala viktvektorn. 3 redogöra för hur portföljer signifikant skiljer sig åt gentemot enskilda tillgångsslag. 4 skatta en justerad korrelationsmatris antingen via Blume eller Vasicek, eller annan teknik. 5 redogöra för singelindex-modellen och multifaktormodeller. 6 skapa ortogonala index och förstå principal komponentanalys. 7 använda cutoff-kvoten för att snabbt finna optimala portföljer. 8 härleda CAPM och APT. SEM1, 1,5 hp. Seminarium. TEN1, 6 hp. Skriftlig tentamen , 4, 6 1, 4, 8 3, 5 1, 2, 4, 6-8 1, 2, 4, 6-8 3, 5 4 Tillämpad matrisanalys, 7,5 hp MAA704 Valbar A1N Icke-negativa och stokastiska matriser Matrisfaktoriseringar Kanoniska former Matrispolynom och matrisfunktioner Matrisekvationer och systemstabilitet Spektralteori, projektioner, normer av matriser och vektorer Skalärprodukter Singulära värden Kvadratiska former Kvadratisk optimering och multivariatanalys Iterativa algoritmer för matriser Matrisberäkningar i termer av linjära transformationer och symmetrier Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1 redogöra för grundläggande egenskaper av icke-negativa och stokastiska matriser, deras samband med grafer och Markovkedjor samt tillämpningar i ekonomi, resursoptimering, informationsteknik, linjär och dynamisk programmering, beslutfattande, spelteori och systemanalys 2 beräkna matrisfaktoriseringar, kanoniska former, funktioner av matriser och lösningar av matrisekvationer samt tillämpa de för undersökning av systemstabilitet och i energiteknik 3 redogöra för olika typer av matris- och vektornormer samt beräkna eller uppskatta dem såväl med som utan datorstöd 4 använda och analysera iterativa algoritmer för beräkning av egenvärden och egenvektorer för olika typer av matriser såväl med som utan datorstöd 5 redogöra för egenskaper av kvadratiska former, projektioner, spektralteorin och deras användning i kvadratisk optimering och multivariatanalys samt tillämpningar i statistik, finans och reglerteknik 6 analysera matrisberäkningar i geometriska termer av linjära rum, linjära transformationer och symmetrier 7 förklara de begrepp som ingår i kursinnehållet på ett sätt som är anpassat efter mottagarens förkunskaper, och redogöra för en handfull tillämpningsområden 8 redogöra i detalj för ett fritt valt tillämpningsområde av matrisanalys PRO1, 4,5 hp. Projekt. INL1, 3 hp. Inlämningsuppgifter , 6, 8 2-4, 6 1, 3, 5-8 4, 6, 8 1, 2, 4, 5, 7, 8 8 7, 8 Simulering, 7,5 hp MAA313 G2F Bootstrapping, historisk simulering, Monte Carlo-simulering. Generering av stokastiska variabler från normal-, exponential-, gamma-, lognormal-, student-, Poisson Rayleighoch den likformiga fördelningen. Generering av stokastiska processer, geometrisk Brownsk rörelse, Poissonprocessen, multivariat geometrisk Brownsk rörelse. Choleskys singulärvärdesfaktorisering. Variansreduktionsmetoder. Finansiella kontrakt: amerikanska optioner, barriäroptioner, asiatiska optioner, lookbackoptioner. Riskmått: Value at Risk. Efter avklarad kurs ska studenten kunna PRO1, 4,5 hp. Datorövningar. 1 använda bootstrapping, Monte Carlo-simulering och historisk simulering samt att kunna bestämma TEN1, 3 hp. Skriftlig tentamen. riskmått så som VaR med dessa metoder. 2 bestämma antalet simuleringar som behövs för att minimera felet mellan Monte Carlo-approximationen och det verkliga priset. 3 generera stokastiska variabler med kontinuerliga och diskreta distributioner. 4 generera trajektorier för stokastiska processer. (geometrisk Brownsk rörelse, Poisson) 5 bestämma det arbitragefria priset för amerikanska, barriär-, asiatiska och lookback-optioner med hjälp av Monte Carlo-simulering. 6 använda variansreduktionsmetoder vid Monte Carlo-simulering för att bestämma det arbitragefria priset på finansiella kontrakt , 5, 6 1, 2, 5, 6 5, 6 1, 2, 5, 6 1, 2, 5, 6 5 2

44 Bilaga 4.4 FILOSOFIE KANDIDATEXAMEN MED HUVUDOMRÅDET MATEMATIK/TILLÄMPAD MATEMATIK MED INRIKTNING FINANSIELL MATEMATIK Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Analytisk finans med G2F Introduktion till MATLAB-programmering. Grafik i MATLAB. Grafiska MATLAB, 7,5 hp användargränssnitt. Grafisk presentation av finansiell data. Analys och beräkning av MAA312 kassaflöden. Prissättning och ränteberäkningar för obligationer. Studier av räntekurvan. Valbar Värdering av konvertibler. Prissättning och beräkning av känsligheten hos ränteberoende kontrakt baserade på räntekurvan och räntemodeller. Operationsanalys, 7,5 hp MAA315 G2F Linjär programmering: simplexalgoritmer, känslighetsanalys, dualitet, transportproblem, nätverksoptimering, dynamisk programmering, praktiska tillämpningar. Ickelinjär programmering: ickelinjära modeller med och utan bivillkor, konvexa mängder och funktioner, steepest descent och Newtonmetoder, kvadratisk programmering med linjära bivillkor, Karush-Kuhn-Tucker villkor, SQP-metoder, Lagrangedualitet, praktiska tillämpningar. Heltalsprogrammering: Gomory s cutting plane-metoder för ren och mixad heltalsprogrammering, sökmetoder, branch-and-bound-algoritmer, kombinatorisk programmering, praktiska tillämpningar. Praktisk lösning av optimeringsproblem med hjälp av Matlab och/eller annan mjukvara för optimering. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1 skapa grafiska plattformar i MATLAB 2 använda MATLAB:s financial toolbox för att grafiskt presentera finansiella data samt analysera och beräkna kassaflöden, inkluderat avkastnings- och avskrivningsflöden 3 använda MATLAB:s financial time series toolbox för att skapa finansiella tidsserier samt manipulera och analysera data från finansiella tidsserier 4 använda MATLAB financial derivatives toolbox för att prissätta och beräkna känslighet hos ränteberoende kontrakt baserade på räntekurvan, HJM modellen och BDT modellen. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1 identifiera optimeringsproblem och klassificera dem utifrån deras egenskaper. 2 konstruera matematiska modeller av enkla optimeringsproblem. 3 definiera och karaktärisera vanliga typer av linjära, ickelinjära och diskreta optimeringsproblem. 4 förklara och tillämpa den grundläggande teorin och förstå basala algoritmer för vanliga typer av linjära, ickelinjära och diskreta problem som studeras i kursen. 5 använda standardmjukvara för att lösa problem inom olika områden som studerats. 6 Modellera och lösa klassiska problem som kortaste-väg-problemet: Vilken väg ska väljas mellan orterna A och B för finna den kortaste vägen? och minimalt-bränsle-problemet: Under bivillkoret att resetiden inte överstiger X minuter, hur snabbt ska vi resa på de olika delsträckorna för att minimera bränsle-förbrukningen? 7 Finna praktiska tillämpningar, inom vilka optimerings-metodik med fördel kan användas. PRO1, 5 hp. Projekt. SEM1, 2,5 hp. Seminarium. LAB1, 1,5 hp. Laborationer. TEN1, 6 hp. Skriftlig tentamen. Högskoleförordningens mål för kandidatexamen Kunskap och Färdighet och förmåga förståelse visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens ,2, , , 4, , , 6 1, 2, 6, 7 6, 7 Forskningsorientering i matematik/tillämpad matematik, 7,5 hp MAA136 G2F Beskrivning av forskningsfrågor och forskningsmetoder inom ett antal områden inom matematik och dess tillämpningar, med fokus på forskning som bedrivs lokalt vid högskolan. Hur matematiker resonerar när de väljer forskningsfråga och forskningsmetod. Grunderna i LaTeX. Konventioner för skriftlig presentation av matematik, såsom strukturen definition-satsbevis, hur man beskriver simuleringar och simuleringsresultat, samt hur man refererar till andra källor. Preliminärt val av frågeställning för examensarbete. Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 redogöra för forskningsfrågor och forskningsmetoder inom ett antal områden inom matematik och dess tillämpningar 2 värdera olika metoders lämplighet för olika frågor 3 formulera egna planer för matematiska utforskningar på kandidatexamensnivå där tydliga frågor anges och val av metoder motiveras 4 använda system för att skriva matematisk text 5 redogöra för, och följa, konventioner för presentation av matematik i skrift. INL1, 2,5 hp. Inlämningsuppgifter. TEN1, 5 hp. Skriftlig och/eller muntlig tentamen , 3 2, 3 1, , Examensarbete i matematik, 15 hp MMA390 G2E Större delen av kursen utgörs av ett självständigt arbete som kan utföras individuellt eller i grupp, detta innefattar en matematisk beskrivning av relevanta modeller, data, algoritmer och mjukvara som studeras i projektet. Även referenser till relevant litteratur och referenser till eventuella seminarier ska inkluderas i arbetet. För varje studerande/grupp utses en handledare. I arbetets första fas ska en skriftlig arbetsplan upprättas, denna skall godkännas av handledaren innan arbetet kan fortsätta. Arbetet skall redovisas både i en skriftlig rapport och muntligt vid ett seminarium. Rapporten ska vara skriven enligt föreskrifterna för examensarbeten vid avdelningen för matematik/tillämpad matematik. Rapporten ska skrivas, och seminariet ska hållas, på engelska. Efter avslutat examensarbete förväntas studenten kunna 1 förstå och förklara några kända elementära matematiska modeller som används inom finansiell matematik och kunna förklara vilka förutsättningar och begränsningar som dessa modeller förutsätter. 2 presentera resultaten i rapporten på ett korrekt och transparent sätt. 3 muntligt och skriftligt ge en tydlig och korrekt matematisk beskrivning av de modeller, data, algoritmer och mjukvara som studerats och använts i projektet. 4 presentera de källor som använts i arbetet och tydligt och korrekt referera till denna information i den skriftliga rapporten. 5 i de fall det är relevant genomföra datorbaserade experimentella undersökningar av data, modeller, algoritmer och mjukvara, och presentera resultaten grafiskt och/eller numeriskt i tabeller, samt ge relevanta kommentarer och dra slutsatser av resultaten. 6 förbereda och genomföra en välstrukturerad och tydlig muntlig seminariepresentation av resultaten från arbetet. UPS1, 15 hp. Självständigt arbete med muntlig presentation. 1, 3-6 1, , 3, , 3, 4,

45 Bilaga 5.1 Datum Ärende 2017/ (3) BeslutsPM Beslutande Fakultetsnämnden Handläggare Helena Eken Asp Riktlinjer för examensmatriser vid MDH Bakgrund Syftet med examensmatriserna är att på ett lättöverskådligt sätt visa hur det utbildningsprogrammet täcker in samtliga examensmål samt att det finns en progression under utbildningen. Ett problem med befintliga examensmatriser är att de ofta är väldigt stora och därmed är det svåra att överblicka. Dessutom är det inte alltid så att de enskilda lärandemålen för kurserna finns formulerade flera år innan kursen ska ges, något som blir fallet vid exempelvis inrättande av nya utbildningsprogram, däremot finns oftast övergripande mål för kursen. Examensmatrisernas utformning ser olika ut vid de olika akademierna och det finns även skillnader inom akademierna. Även informationen i examensmatriserna skiljer sig mellan akademier. Skillnaderna i utformning och innehåll skapar en otydlighet för ledamöterna i fakultetsnämnden och dess utskott. Faktasammanställning Examensmatrisen ska innefatta de kurser som bidrar till att uppfylla examenskraven. I praktiken innebär det att det ingår färre kurser i examensmatrisen för generella examina jämfört med yrkesexamina och examina för legitimationsyrken. Idag används examensmatrisen både vid inrättande av nya utbildningsprogram men också när revidering av utbildningsplaner berör kurser som bidrar till att uppfylla examenskraven. Examensmatriser är idag inte ett verktyg som används kontinuerligt i utvecklingen av kurser och utbildningsprogram utan det är snarare något som upprättas i samband med ansökan om inrättande eller revidering av utbildningsprogram. En av anledningarna till att de inte används kontinuerligt kan vara att det uppfattas som ett för otympligt verktyg. Ett förslag på riktlinjer samt en mall för examensmatriser har tagits fram baserat på de examensmatriser som används idag och anpassning till synpunkter som framkommit vid sammanträden i fakultetsnämnden och utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Riktlinjer för examensmatriser Förslaget innebär att examensmatrisen utformas i två delar, en lättöverskådlig del där kurserna kopplas till de nationella och lokala examensmålen samt en del där kursernas lärandemål kopplas till de nationella och lokala examensmålen.

46 Bilaga 5.1 Del 1 - Sammanställning Den första delen är tänkt att primärt användas vid nyinrättande och revidering av utbildningsplaner för att ledamöter i fakultetsnämnden och dess utskott ska få en överblick över hur kurserna svarar mot nationella och lokala examensmål. I den första delen återfinns följande information: Kursnamn och kurskod kurserna är fördelade per årskurs, motsvarande den indelning som återfinns i utbildningsplanen Syfte med kursen hämtat från kursplanen Nivå och omfattningen på kursen (antal hp) hämtat från kursplanen Examinationsformer beskrivning av vilka examinationsformer som används i kursen dock inte beskrivning av enskilda examinationsmoment. Nationella och lokala examensmål för att underlätta översikten anges examensmålen 1, 2, 3 i matrisen medan de kompletta examensmålen finns utskrivna under matrisen. Koppling mellan kurs och examensmål sker på kursnivå och anges som introducerar, använder eller examinerar för att kunna se progressionen inom varje examensmål. 2 (3) Del 2 Kursernas lärandemål Den andra delen är främst tänkt för utvecklingsarbetet på akademin men kan också komma att användas i samband med inrättande eller revidering av utbildningsplan om fakultetsnämnden eller utskottet så önskar. I den detaljerade beskrivningen ingår samma delar som i sammanställningen ovan men i tillägg så finns här också lärandemål på varje kurs angivet. Kopplingen till de examensmålen sker då mellan kursens lärandemål och examensmålen. Överväganden Nytt verktyg För att examensmatriserna ska användas i det kontinuerliga utvecklingsarbetet behöver de vara enkla att hantera och lättöverskådliga. Examensmatriserna får inte innebära merarbete som inte är motiverat i förhållande till den förstärkning i kvalitet som man förväntar sig av införandet. En fördel med att ha en gemensam mall och grund för innehållet är att det blir lättare att stötta varandra i arbetet med examensmatriserna. Det kan också underlätta samarbete i samband med utveckling av utbildningsprogram mellan och inom akademier. Tydligare beslutsunderlag En annan fördel med gemensamma riktlinjer och en mall är att det blir lättare för ledamöterna i fakultetsnämnden och dess utskott att få en överblick över varje program. Det underlättar också jämförelser mellan program. Jämförelser kan sedan användas som en utgångspunkt för kvalitetsdrivande diskussioner kring vad som krävs för att högskolan ska kunna säga att vi examinerar studenter som uppfyller samtliga examensmål.

47 Bilaga 5.1 Synpunkter från utbildningsledarna Förslaget till riktlinjer för examensmatriser diskuterades på utbildningsledarnas möte den 24 april. De frågor som utbildningsledarna lyfte rörde främst progressionsnivåer, mallen och möjligheten att inkludera information om examenskrav i examensmatrisen. Utbildningsledarna lyfte också tveksamheter kring när det är praktiskt genomförbart att ha samtliga examensmatriser klara. 3 (3) Progressionsnivå Några utbildningsledare ansåg att det finns en problematik med formuleringen av progressionsnivåerna, dels ordvalet: introducerar, använder och examinerar och dels att det kan vara svårt att använda progressionsnivåer om nivåerna inte är tydligt definierade. Ett alternativ som lyftes var att använda progressionsnivå ett, två och tre, där nivå tre skulle motsvara måluppfyllelse. Mallen Att det finns en mall ansåg utbildningsledarna som positivt. Däremot lyfte utbildningsledarna en fråga kring vilken information fakultetsnämnden önskar i samband med inrättande eller revidering av utbildningsprogram, framförallt huruvida lärandemålen på kurserna ska framgå i samband med ansökan om inrättande eller revidering av utbildningsprogram. Examenskrav Utbildningsledarna föreslog avslutningsvis att det för vissa utbildningar skulle vara önskvärt att inkludera information om examenskrav i examensmatrisen för att inte riskera att något examenskrav faller bort i samband med exempelvis revidering. På vissa akademier finns den informationen som en del i nuvarande examensmatriser. Beredningens rekommendation: Beredningens rekommendation är att fastställa riktlinjer för examensmatriser samt att uppdra till akademierna att färdigställa examensmatriser för samtliga utbildningsprogram som finns sökbara läsåret 2017/2018 till fakultetsnämndens andra möte 2018.

48 Bilaga 5.2 Beslutsdatum: Dnr 2017/ (1) Beslutande: Fakultetsnämnden Dokumentansvarig: Ledningskansliet Dokumenttyp: Riktlinjer Datum för ikraftträdande: Revideras senast: Kontinuerligt RIKTLINJER FÖR EXAMENSMATRISER VID MÄLARDALENS HÖGSKOLA Inledning Examensmatriser används för att säkerställa att ett utbildningsprogram ger studenterna förutsättningarna för att uppnå samtliga examensmål för den examen som utbildningen syftar till. Examenmatrisen används både vid inrättande av ett nytt utbildningsprogram men också i samband med revidering av befintliga utbildningsprogram. Utöver detta är examensmatrisen ett bra verktyg i arbetet med utvecklingen av ett utbildningsprogram om de används kontinuerligt. Examensmatrisen kommer är också ett viktigt verktyg i uppföljningen av utbildningsprogram. Innehåll i examensmatrisen I examensmatrisen ska följande finnas angivet: Kursnamn och kurskod för kurser inom programmet fördelade per läsår, motsvarande indelning som i nuvarande utbildningsplaner. Syfte med kursen, från kursplanen. Nivå (succesiv fördjupning) och omfattning på kursen (antal hp), från kursplanen. Examinationsformer, de examinationsformer som används under kursen däremot inte varje enskilt examinationsmoment. De nationella och lokala examensmålen för den examen som utbildningsprogrammet syftar till. Koppling mellan kurserna och de nationella och lokala examensmålen. Kopplingen görs per kurs och ska även innefatta en indikation på progressionsnivån. Syftet med kopplingen är att på ett tydligt sätt visa vilka kurser som huvudsakligen bidrar till att uppfylla de nationella examensmålen. Koppling mellan kursernas lärandemål och de nationella och lokala examensmålen. Syftet med kopplingen är att på ett tydligt sätt visa genom vilka lärandemål kurserna bidrar till att uppfylla de nationella och lokala examensmålen. Utformning av examensmatrisen Det finns ingen mall som samtliga akademier ska använda däremot finns en exempelmall baserat på den information som ska finnas med i en examensmatris.

49 Bilaga 5.3 Nationella examensmål Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga rderingsförmåga och förhållningss Årskurs Kursnamn (Kurskod) Syfte Nivå Omfattning Mål 1 Mål 2 Mål 3 etc. Mål 1 Mål 2 Mål 3 etc. Mål 1 Mål 2 Mål 3 Mål 4 etc. År 1 Kurs 1 I A I Kurs 2 I I I Kurs 3 I A I År 2 År 3 År 4 Kurs 4 I A Kurs 5 E A Kurs 6 A A A Kurs 7 E Kurs 8 A E Kurs 9 A E Kurs 10 E E Kurs 11 A Kurs 12 E E E E etc I Introducerar A Använder E Examinerar För varje kurs (inte enskilda lärandemål) anges vilka av de nationella och examensmålen för den tilltänkta examen som introduceras, används och/eller examineras. För att tydligare kunna se progressionen färgkodas cellen baserat på innehållet där introducerar är gult, använder är ljusgrönt och examineras är mörkgrönt. I tabellen under matrisen sammanställs hur många kurser som introducerar, använder samt examinerar samtliga examenskrav. Om det är något mål som saknar någon del (introducerar, använder eller examinerar) rödmarkeras den delen i tabellen. De nationella examensmålen Kunskap och förståelse Mål 1 Mål 2 Mål 3 Färdighet och förmåga Mål 1 Mål 2 Mål 3 Värderingsförmåga och förhållningssätt Mål 1 Mål 2 Mål 3

50 Bilaga 5.3 Examensmål Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Årskurs Kursnamn Syfte Nivå Omfattning Examinationsformer Mål 1 Mål 2 Mål 3 etc. Mål 1 Mål 2 Mål 3 etc. Mål 1 Mål 2 Mål 3 Mål 4 etc. År 1 Kurs 1 Lärandemål 1 Lärandemål 2 Lärandemål 3 Kurs 2 Lärandemål 1 Lärandemål 2 Kurs 3 Lärandemål 1 Lärandemål 2 År 2 År 3 År 4 Kurs 4 Kurs 5 Kurs 6 Kurs 7 Kurs 8 Kurs 9 Kurs 10 Kurs 11 Kurs 12 etc För varje kurs anges vilka lärandemål som svarar mot de nationella examensmålen för den tilltänkta examen. De nationella examensmålen Kunskap och förståelse Mål 1 Mål 2 Mål 3 Färdighet och förmåga Mål 1 Mål 2 Mål 3 Värderingsförmåga och förhållningssätt Mål 1 Mål 2 Mål 3

51 Bilaga 6.1 Ledningskansliet 2016/ (3) Handläggare Helena Eken Asp Reflektioner från arbetet med kursvärderingsfrågorna Uppdraget som arbetsgruppen fick från fakultetsnämnden var att se över och vid behov revidera frågorna för kursvärderingarna för utbildning på grund- och avancerad nivå. Arbetsgruppen för kursvärderingsfrågor på grundnivå och avancerad nivå har bestått av fyra lärarrepresentanter Osman Aytar (HVV), Hans Bjurgren (IDT), Magnus Linderström (EST) och Laila Niklasson (UKK), två studentrepresentanter Dania Mehho och Sergio Quinones, en utbildningsledare Dag Nyström samt en representant från förvaltningen Helena Eken Asp (handläggare LKA). I samband med översynen av kursvärderingsfrågorna har arbetsgruppen stött på ett antal viktiga frågor som inte ingick i arbetsgruppens uppdrag. För att säkerställa att dessa frågor ändå lyfts har arbetsgruppen valt att skriva en rapport med reflektioner från arbetet. Frågor som lyfts bort Frågor om samverkan och internationalisering Frågorna om samverkan och internationalisering har strukits från frågebatteriet. Bakgrunden till det är att dessa frågor har varit otydliga för studenterna. Den otydliga frågan har medfört att svaren från studenterna inte gett den information som den var avsedd att ge. Arbetsgruppen ser hellre att frågorna om samverkan och internationalisering lyfts i kursanalysen som ska göras efter varje genomförd kurs. Frågan om jämlikhet Frågan om jämlikhet i nuvarande frågebatteri har visat sig vara problematisk då den har gett kursansvarig lärare information om att någon student upplevt att det förekommit kränkning under kursen. Om studenten som har lämnat svarat ja på frågan inte beskrivit kränkningen vidare i fritextsvaret har den kursansvarige läraren ingen möjlighet att följa upp det. Frågan handlar dessutom enbart om kränkning kopplat till ålder, kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet/uttryck. Arbetsgruppen har i det nya frågebatteriet inkluderat en fråga om bemötande som fångar upp en del av det som tidigare fallit innanför ramen för frågan om jämlikhet men som inte enbart hanterar det som i lagens mening är kränkningar eller diskriminering.

52 Bilaga 6.1 Under arbetet med ett nytt frågebatteri har arbetsgruppen diskuterat en del kring hur frågan om jämlikhet och kränkande behandling skulle kunna hanteras. Ett av alternativen som arbetsgruppen har diskuterat är att ha en separat enkät för studenternas arbets- och studiemiljö som är frikopplad från kursen. Det finns flera aspekter i frågan om aktiva åtgärder som faller inom ramen för vad de enskilda kurserna påverkar (exempelvis undervisningsformer, examinationer och bedömningar, studier och föräldraskap) samtidigt finns flera aspekter som ligger utanför kursernas kontroll eller av andra anledningar borde lyftas gemensamt för hela högskolan (exempelvis antagning och rekrytering, organisering av utbildningen, studiemiljö, studier och föräldraskap). Fördelen med att hantera uppföljningen högskoleövergripande är att det finns en större möjlighet att utbyta erfarenheter och skapa en gemensam värdegrund i frågor som handlar om att arbeta förebyggande för att motverka diskriminering och kränkande särbehandling. Det finns också en oro bland studenterna att examinerande lärare ser svaren på kursvärderingen, vilket studenterna anger som en anledning till att inte besvara kursvärderingen innan resultatet från kursen är publicerat. En risk med att koppla frågan till kursvärderingen kan därför vara att studenterna i den inte vågar svara att det har förekommit kränkningar på kursen. 2 (3) Kursvärderingsprocessen Svarsfrekvens Under arbetet med kursvärderingsfrågorna har diskussionen kring svarsfrekvensen dykt upp vid ett antal tillfällen. Problemet med en låg svarsfrekvens är att de svaren som inkommer riskerar att inte representera gruppens samlade åsikter utan speglar enskilda studenters åsikter som förvisso är viktiga men inte bör vara styrande för utvecklingen av en hel kurs. Arbetsgruppen anser att frågorna är viktiga för svarsfrekvensen men anser även att vikten av kursvärderingar och kursanalyser behöver lyftas för att få ett ordentligt genomslag. När information om enkät, påminnelse skickas ut och enkäten stänger Erfarenheten från deltagare i gruppen är att information om kursvärderingen och påminnelsen går ut vid fel tillfällen (fredag eftermiddag). Risken med att information om påminnelse skickas vid fel tillfälle är att studenterna inte har möjlighet att svara direkt och sedan hinner glömma bort att svara. När kursvärderingen stänger för svarande är också en viktiga fråga som lyfts från studenterna. Det finns idag en oro bland studenter att svaren i kursvärderingen kommer att påverka betyget i kursen trots att det är anonyma enkäter. Studenterna som är oroliga för det väntar med att besvara kursvärderingen till resultaten från kursen är publicerade. En lösning på detta skulle kunna vara att låta enkäten vara öppen längre än idag. Problemet med att ha enkäten öppen långt efter kursen avslutas är att studenterna då redan har gått vidare till nästa kurs och det även har gått längre tid sedan de deltog i kursen. Mycket handlar om information om hur

53 Bilaga 6.1 enkätverktyget fungerar, vilken anonymitet som finns etc. En metod för att minska studenternas känsla av att det finns en påverkan från svaren i kursvärderingen till resultat på kursen skulle kunna vara att inte offentliggöra resultaten från enkäten för läraren innan resultaten på kursen har rapporterats in till Ladok. 3 (3) Distribution av resultat från kursvärderingen och kursanalysen Enligt det system för kursvärderingar som finns idag ska kursanalysen efter den är beslutad publiceras på en sida med kursinformation där studenterna även når kursplan, schema mm där studenterna lätt kan hitta den, detta skulle kunna vara den externa hemsidan dock inte preciserat i systembeskrivningen. I praktiken presenteras föregående års kursanalys på olika sätt på olika akademier och inom olika ämnen bland annat i samband med första föreläsningen, i blackboard etc. Uppföljning av kursvärderingen och kursanalysen Vad sker med resultatet av kursvärderingen? Det finns idag ett system för kursvärderingar vid högskolan där processen för kursvärderingar, kursanalyser och information till studenterna finns beskrivet. Beskrivningen av högskolans system för kursvärderingar har några år på nacken och skulle behöva uppdateras bland annat avseende vilket enkätverktyg som används men också avseende frågorna ovan t.ex. vad en kursanalys bör innehålla, datum för när kursvärderingen är öppen, publicering av resultat från kursvärderingen etc.

54 Bilaga 7.1 Ledningskansliet Handläggare Helena Eken Asp 2016/ (3) Kvalitetsuppföljning av kandidatexamen i statsvetenskap Bakgrund Fakultetsnämnden beslutade den 22 september att kandidatexamen i statsvetenskap ska kvalitetsgranskas under våren Vidare gav fakultetsnämnden uppdrog samtidigt till ledningskansliet att i samråd med dekanerna ta fram förslag till upplägg på en sådan kvalitetsgranskning. Vid sitt möte den 7 mars beslutade fakultetsnämnden att akademin skulle inkomma med följande underlag senast den 25 april: 1) Vilka lärarresurser krävs för att långsiktigt säkerställa kvaliteten i kandidatexamen i statsvetenskap? Hur ser den planerade utvecklingen av lärar- och handledarresurser ut de närmaste fem åren (pensionsavgångar, nyanställningar eller liknande)? 2) Vilken kompetensutveckling (både inom forskning och undervisning) är planerad för nuvarande lärare inom ämnet statsvetenskap de närmaste 24 månaderna? 3) Vilka aktuella forskningsprojekt, forskargrupper och andra nätverk deltar lärarna inom statsvetenskap i idag? Hur ser forskningssamarbetet ut med andra delar av högskolan och andra lärosäten? Hur ser forskningssamarbetet ut med andra intressenter? 4) På vilket sätt får studenterna ta del av den forskning som idag bedrivs inom ämnet statsvetenskap vid Mälardalens högskola? Ge exempel från undervisningen. 5) På vilket sätt säkerställs att studenter som ansöker om en kandidatexamen i statsvetenskap från MDH har tillägnat sig ett forskande förhållningssätt? 6) Beskriva samarbetet med andra lärosäten utifrån hur samarbetet stärker kvaliteten för undervisning, forskning och internationalisering samt hur samarbetet är formaliserat. Underlag från akademin Akademin för ekonomi, samhälle och teknik har inkommit med ett underlag till fakultetsnämnden. I underlaget besvaras de frågor som fakultetsnämnden lyfte i sitt beslut den 7 mars.

55 Bilaga 7.1 Fråga 1. I den första frågan hänvisar akademin till den kompetensförsörjningsmatrisen som skickades in i samband med inrättandet av det statsvetenskapliga programmet hösten I matrisen framgår det att de tillgängliga lärartimmarna är fler än de undervisningstimmar som finns i programmet. En fråga som akademin inte beskriver i sitt underlag är varför det tillgängliga antalet lärartimmar ökar varje år under de tre åren som programmet ges trots att det inte planeras ytterligare nyrekryteringar efter våren/hösten En annan del som inte tydligt beskrivs i akademins underlag är hur långt fram i tiden visstidsanställningarna sträcker sig. Akademin har inte heller redovisat hur stor andel av den icke undervisningsbundna tiden som ägnas åt forskning och administrativt arbete, motiveringen till det är att den informationen är missvisande. 2 (3) Fråga 2. Vad gäller kompetensutvecklingen beskriver akademin att den främst ska fokusera på kompetensutveckling inom forskning, detta då de befintliga lektorerna inom ämnet har olika varianter av högskolepedagogisk utbildning. Frågan är vad olika varianter av högskolepedagogisk utbildning innebär, det framgår inte av akademins underlag. Fråga 3. Vilka forskningsprojekt, forskargrupper och andra nätverk som de undervisande lärarna deltar i beskriv mer detaljerat för två av lektorerna och för gästprofessorn. De aktuella forskningsprojekten genomförs främst i samverkan med kommuner och landsting men också andra lärosäten. De undervisande lärarna deltar i forskargrupper vid MDH där forskare från statsvetenskap, sociologi, socialt arbete och miljöteknik deltar. Utöver det deltar samtliga i de årliga nationella forskningskonferenserna som anordnas av Swedish Political Science Association. Två av lektorerna deltar också i internationella forskningsnätverk. Akademin beskriver inte varför det i princip bara finns forskningsprojekt beskriven för två av lektorerna. Fråga 4. Akademin beskriver att studenterna får ta del av den pågående forskningen genom inslag i kurser men också genom ämnena för examensarbeten på hp nivån där ambitionen är att knyta an till pågående forskning inom lärargruppen. Fråga 5. Akademin beskriver att studenterna genom den forskningsanknytning som undervisningen har och kvalitetssäkring av examensarbeten har tillägnat sig ett forskande förhållningssätt. Det befintliga upplägget med att kvalitetssäkra examensarbeten innebär i princip att samtliga undervisande lärare kommer att vara involverade i samtliga examensarbeten antingen som handledare eller som en av de två som gemensamt beslutar om betyget. Upplägget ger förutsättningar för en stor samstämmighet bland de undervisande lärarna vilket kan vara både en fördel och en nackdel. För att

56 Bilaga 7.1 undvika en alltför enhetlig syn på arbetena kan det vara viktigt att ta in resurser utifrån för att stämma av att arbetena håller en hög kvalitet även jämfört med andra lärosäten. 3 (3) Fråga 6. I underlaget från akademin beskrivs att två av lektorerna vid MDH har medverkat i kurser på kandidatnivå vid Örebro universitet. Vad gäller forskning hänvisas till frågorna innan. Internationellt sker samarbetet med andra lärosäten främst genom deltagande i internationella forskarnätverk. Akademin skriver också att det nu ska göras en inventering av vilka avtal som finns för studentutbyte och i vilken omfattning lärosätena ger relevanta kurser inom statsvetenskap. Det framgår inte tydligt på vilket sätt akademin anser att samarbetet har stärkt kvaliteten för undervisning, forskning och internationalisering. Konsekvensanalys Fakultetsnämnden och utskotten bör i sitt beslut överväga om akademins underlag motsvarar uppdraget. Om fakultetsnämnden och utskotten anser att underlagen inte svarar mot det uppdrag som gavs kan kompletteringar begäras in från akademin i de delar där underlagen brister. Förutsatt att fakultetsnämnden och utskotten anser att underlagen motsvarar uppdraget görs en bedömning av om underlagen visar på att det finns förutsättningar för att erbjuda kandidatexamen i statsvetenskap med en hög kvalitet. Om fakultetsnämnden beslutar att underlagen visar på förutsättningar för att kandidatexamen i statsvetenskap kan ges med hög kvalitet krävs ingen ytterligare åtgärd utan examen kommer att följas upp på samma sätt som övriga examina vid MDH i enlighet med det nya kvalitetssäkringssystemet. Om fakultetsnämnden beslutar att underlagen visar på att det finns brister i förutsättningarna för att ge kandidatexamen i statsvetenskap med hög kvalitet kan fakultetsnämnden föreslå akademichef att inte erbjuda utbildningsprogrammet inför höstterminen 2018 samt att åtgärda de delar där man anser att det finns brister. En uppföljning av åtgärderna kan då genomföras under våren 2019 inför beslutet om programutbud för läsåret 2019/2020.

57 Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Bilaga (12) Självvärdering kandidatexamen statsvetenskap- underlag för kvalitetsgranskning Enligt protokoll från Fakultetsnämndens sammanträde Nr1:2017 ( /065, 16) beslutades att akademin EST ska inkomma med en självvärdering som underlag för kvalitetsgranskning till fakultetsnämnden där det som ska kvalitetsgranskas är kandidatexamen i statsvetenskap. Vidare innehåller beslutet sex punkter som beskriver vad som ska besvaras i underlagen. Nedan återges dessa punkter/frågor med tillhörande svar/underlag från akademin. 1. Vilka lärarresurser krävs för att långsiktigt säkerställa kvaliteten i kandidatexamen i statsvetenskap? Hur ser den planerade utvecklingen av lärar- och handledarresurser ut de närmaste fem åren (pensionsavgångar, nyanställningar eller liknande)? Tabell 1 (se bilaga 1) visar kompetensförsörjningen inom statsvetenskap under Statsvetenskapliga programmets tre första år. Därefter är lärarresurserna i paritet med de resurser som krävs för programmets genomförande. Under hösten 2016 utlystes ett lektorat inom statsvetenskap och rekrytering pågår just nu. Efter nyrekryteringen kommer det att finnas fyra lektorer anställda. Under år 1-3 på Statsvetarprogrammet finns det utrymme för forskning för de lärare som önskar forska. I tabell 1 är det inräknat aktuella siffror för forskning för år 1. År 2 och år 3 har en schablon räknats utifrån de forskningsansökningar som är inskickade, dvs ca 30% var för tre lärare. Under både år 2 och 3 finns fortsatt utökat utrymme för forskning. Precis som med andra ämnen inom Ekonomi och Samhällsvetenskap utökas lärarbehovet med andra lärare inom MDH och externt. I dokumentet Kompetensförsörjning inom statsvetenskap daterat den 28/ innefattar beräkningen av kompetensförsörjningen administrativ tid och kompetensutvecklingstid. Då detta är missvisande för hur mycket tid som läggs ner i undervisningen innefattar tabell 1 enbart den tid som utgör undervisning. Preliminär forskning samt administrativ tid, kompetensutvecklingstid plus andra uppdrag är därmed inte inräknade. Viktigt att notera är att antalet tillgängliga timmar beror på andelen forskning som lärarna beräknas ha. Från och med HT18 beräknas antagningstalet för Statsvetarprogrammet minska från 80 till 60 studenter p.g.a. att programmet i Industriell ekonomi ökar med ett oförändrat takbelopp för EST som helhet. Detta har tagits med i beräkningarna vid uträkningen av antalet undervisningstimmar. Under VT19 kommer den första kullen med tredjeårsstudenter som då har 60hp i Statsvetenskap. Då ökar antalet undervisningstimmar med cirka 1300h, där antalet timmar för uppsatshandledning bidrar med en väsentlig andel. Beräkningen utgår från att det är 10 studenter som har hoppat av utbildningen under de fem första terminerna, dvs att 87,5% av studenterna är kvar.

58 Bilaga 7.2 Under de närmsta fem åren finns inga pensionsavgångar bland personalen inom statsvetenskap. Om forskningsmedlen under kommande år ökar till den grad att personal i väldigt liten grad finns tillgänglig för undervisning finns det möjlighet att nyanställa ytterligare en lektor eller adjunkt. I likhet med ämnet i nationalekonomi finns då fyra lektorer och en adjunkt för undervisning på 90hp inom ett ämne. 2 (12) Inom ämnet statsvetenskap finns förutom de tre (fyra med nyanställning) som undervisar på Statsvetarprogrammet även ytterligare resurser på HVV (Matilda Fredriksson) som har en examen inom Statsvetenskap samt gästprofessor Ingemar Erlander. Tabell 2 (se bilaga 1) visar de lärarresurser som tidigare redovisats i programansökan och i den komplettering som gjordes efter fakultetsnämndens begäran. 2. Vilken kompetensutveckling (både inom forskning och undervisning) är planerad för nuvarande lärare inom ämnet statsvetenskap de närmaste 24 månaderna? För samtliga nuvarande lärare inom ämnet statsvetenskap är kompetensutveckling inplanerad för de kommande tre åren. Kompetensutvecklingen kommer under kommande tre år att fokusera på att söka externa forskningsmedel, fortsatt publicering samt utöka det internationella forskningssamarbetet. Det sistnämnda ska åstadkommas genom deltagande på internationella konferenser där värdefulla kontakter kan skapas. De tre heltidslektorerna inom ämnet statsvetenskap har i olika varianter pedagogisk utbildning: högskolepedagogik för grundutbildning och utbildning för handledning av doktorander (vilket också kommer programstudenterna till del vid handledningen av examensarbeten), samt kurs i könsmedveten pedagogik. Fokus de kommande 24 månaderna är därför på forskning, och att få ut forskningen i undervisningen. Utöver kompetensutvecklingstiden finns från och med hösten 2017 möjlighet för samtliga lektorer inom avdelningen för Ekonomi och samhällsvetenskap att söka fakultetsmedel för forskning; 10% för lektorer och 20% för docenter. Två av de anställda inom statsvetenskap har sökt och fått dessa medel. 3. Vilka aktuella Forskningsprojekt, forskargrupper och andra nätverk deltar lärarna i statsvetenskap idag? Hur ser forskningssamarbetet ut med andra delar av högskolan och andra lärosäten? Hur ser forskningssamarbetet ut med andra intressenter? Aktuella forskningsprojekt Joakim Johansson bedriver sedan 2016 forskning inom ramen för det av MDH:s samverkansarena stödda projektet Förskrivning av hjälpmedel som används! Involvering av äldre användare i framtidens hälso- och sjukvård. Projektet som samlar forskare från statsvetenskap, sociologi/socialt arbete,

59 Bilaga 7.2 pedagogik och innovationsteknik, och bedrivs i samverkan med bland andra Region Västmanland, Landstinget Sörmland, Foui Sörmland och Mistel- Västerås, syftar till att genom användarinvolvering kartlägga behov, aktörer och processer för hjälpmedelsanvändning i syfte att identifiera innovationspotential. Johansson är projektledare för detta projekt för vilket fortsatt finansiering bl.a. söks från Vinnova. 3 (12) Terence Fell bedriver forskning inom ramen för Samhällskontraktets samverkansområde Hållbar samhällsutveckling (HSU) och har tillsammans med tre kollegor (Bozena Guziana, Josef Qaderi och Jori Lahdenperä) gett ut tre forskningsrapporter (2013, 2014 och 2016) i ämnet. Forskningen har pågått sedan 2011 och har i samverkan med två kommuners respektive berörda förvaltningar främst varit inriktad mot att (via följeforskning) vetenskapligt underbygga båda städers försök att alstra en högre grad av social hållbarhet i deras mest utsatta stadsdelar: Lagersberg i Eskilstuna och Bäckby i Västerås. Sedan 2016 tillämpar Fell och hans kollegors ett mer holistiskt klassperspektiv för att analysera den lokala stadsdelsutvecklingen (Fell, Guziana och Elander, pågår). Det innebär att samtliga stadsdelar och bostadsområden i båda städerna numer ingår i analysen. Frågor som behandlas är bland annat hur en stadsdels klassposition påverkar dess boendes livsbetingelser, hur gentrifierings- och filtreringsprocesser och fördelningspolitiken bidrar till socioekonomisk segregation, samt hur dessa skeenden påverkar dagens demokrati (Fell, Elander, Gustafsson & Guziana, pågår). Fell medverkar numer i två HSU-projekt: Han leder projektet Klass, etnicitet och hälsa ( ) där han samarbetar med Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbetet, och Angelina Sundström, doktor i företagsekonomi. Han ingår även i pilotprojektet Ungdomar och livsstilar som pågår under Tillsammans med Katarina Bälter, professor i folkhälsovetenskap, och tre andra forskare från Karolinska Institutet (KI) ska han, med utgångspunkt i en enkätundersökning bland 16 åriga gymnasieelever fördelad efter den stadsdel de bor i, söka svar på: Hur och på vilka sätt ungdomars val påverkas av deras socioekonomiska kontext? Ingemar Elander deltar i det pågående forskningsprojektet Globala klimatförändringar och lokal politik. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) stöder ett projekt vid Centrum för urbana och regionala studier (CUReS) som under fyra års tid kommer att studera kommuners agerande i förhållande till klimatförändringar framkallade av växthuseffekten. Ett på senare tid avslutat projekt där Elander deltog var Effekter av stödet till hållbara städer - utvärdering av Delegationen för hållbara städers projekt på uppdrag av Boverket. Deltagande i forskargrupper Deltagande i forskargrupper vid MDH Lärarna i statsvetenskap har initierat och utgör kärnan i forskargruppen för studier i demokrati, makt och medborgarskap, DEM-gruppen (

60 Bilaga 7.2 studier-i-demokrati-makt-och-medborgarskap ) DEM-gruppen fokuserar på frågor om demokrati och medborgarskap och samlar forskare från statsvetenskap, sociologi, socialt arbete och miljöteknik. Lärarna i statsvetenskap deltar vidare i forskargruppen Industriell Ekonomi och Organisation (IEO), som på MDH även är inrättat som ett forskarutbildningsämne inom ekonomi och samhällsvetenskap. Forskarna i statsvetenskap har här bl.a. studerat den politiska styrningen och implementeringen av industriell förnyelse, samt bedriver även forskning inriktad mot styrning i vidare mening. 4 (12) Joakim Johansson deltar vidare i forskargruppen för kritiska studier i våldsprevention/critical Studies in Violence Prevention vid HVV-akademin. Inom forskargruppen bedrivs bland annat forskning kring våld och maskulinitet. Deltagande i forskargrupper och forskarnätverk utanför MDH Lärarna i statsvetenskap deltar regelbundet, med paperpresentationen, i de årliga nationella forskningskonferenser som på olika platser i Sverige anordnas av Swedish Political Science Association (SWEPSA). Sedan 2010 har lärargruppen i statsvetenskap vid MDH vidare varit representerad i SWEPSA:s styrelse (Joakim Johansson , Terece Fell 2016-) Joakim Johansson deltar vidare i det europeiska nätverket för studier i politiska maskuliniteter, som startade med två konferenser i Landau och Wien Nätverket är för närvarande i färd med en bokutgivning på Springer av bidrag från konferensen i Cambridge I boken medverkar Johansson i ett med Mehrdad Darvishpour samförfattat kapitel om muslimer i svensk politik. Johansson deltar även i nätverket Power, Subjectivity and the Political (PSP) som bildats vid konferenser anordnade av Nordic Political Science Association (NOPSA), och där forskarna använder foucauldiansk maktanalys för studier av politiska diskurser. Nätverket är bland annat i färd med att starta upp en ny tidskrift, samt anordnar också en workshop på temat studier av politiska diskurser vid NOPSA-konferensen 2017 som Johansson har fått abstract antaget till. Nationellt samarbetar Johansson med bland annat genus- och politikgruppen vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet samt politik- och köngruppen vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Terence Fell ingår i ett nätverk som består av forskare från folkhälsoavdelningen (HVV) på MDH, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) i Solna och Stanford University, USA. Forskningsnätverket har uppstått kring ett av Samhällskontraktets finansierade HSU-forskningsprojekt. Syftet med projektet är bland annat att avgöra vilken betydelse ungdomars socioekonomiska kontext har för deras hälsa, livsstil samt syn på politik och demokrati. Ingemar Elander deltar i forskargruppen Samhällsengagemang, civilsamhälle och politiskt deltagande vid Örebro universitet och är övrigt

61 Bilaga 7.2 involverad i flera forskarnätverk av tvärvetenskaplig karaktär, där statsvetenskap och kulturgeografi utgör de mer centrala ämnena. 5 (12) Ämnet statsvetenskap har haft en del kopplingar med Örebro universitet genom åren och fortsatt så. Den mest utmärkande är den nuvarande (gäst)professorns (Ingemar Elanders) koppling till Örebro där han är senior professor. Elanders främste uppgift i detta sammanhang är att bistå lektorerna i statsvetenskap i deras akademiska meritering. Tidigare kontakter har uppstått mellan statsvetarna Terence Fell och Jan Olsson (Örebro universitet) som träffats (och ledde var sitt projekt) inom ramen för det av Statens energimyndighet finansierade program Uthållig kommun ( ). Med den nya gästprofessorns ankomst har det uppstått nya kontakter med Örebros statsvetare. Exempelvis, deltar Örebro statsvetarna Erik Hyssing och Ann-Catrin Kristiansson ibland inom ramen för den av MDH statsvetare startade (mångvetenskapliga) DEM (DEmokrati, Makt och medborgarskap) gruppens seminarieserie. Samarbetet innebär även att MDH-statsvetarna kan medverka i kollegornas seminarieserie. Samanhållningen mellan grupperna underlättas av att de båda har fokus på lokal politik och offentlig förvaltning. Forskningssamarbete med andra intressenter Som framgår av redovisningen är lärarna i statsvetenskap involverade i flera forskningssamarbeten med intressenter utanför högskolan, i synnerhet kommuner (inklusive landstingskommuner) men även andra slags kommuner. Till redovisningen ovan skall även läggas några pågående samarbeten med kommuner och landsting som håller på eller har potential att utvecklas till forskningssamarbeten. Så deltar lärarna i statsvetenskap bland annat i ett samverkansprojekt med Västerås stad inom ramen för den så kallade Ungdomsdialogen. Projektet som är finansierat av myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) syftar till att utveckla nya metoder för att mäta och öka ungdomars politiska deltagande. Inom ramen för samhällskontraktets samverkansområde HSU deltar lärarna i statsvetenskap i samarbete med Västerås stad, Eskilstuna kommun, Region Västmanland och Landstinget Sörmland vidare i ett projekt om utveckling av lokala och regionala medborgardialoger. 4. På vilket sätt får studenterna ta del av den forskning som idag bedrivs inom ämnet statsvetenskap vid Mälardalens högskola? Ge exempel från undervisningen Studenterna får bl.a. ta del av pågående forskning inom statsvetenskap vid MDH genom föreläsningar av de forskningsaktiva lärarna inom ämnet. På 1-30-nivån föreläser Joakim Johansson bl.a. om poststrukturalistisk förståelse av makt (Momentet Introduktion till statsvetenskap 3 hp)), medborgarskap (politisk teori 4.5.hp), politisk kommunikation (svensk och jämförande politik 7.5 hp) och maskuliniteter (Internationell politik och EU 7.5 hp) - fyra områden inom vilka Johansson bedriver egen forskning. På första terminens studier i statsvetenskap föreläser vidare Terence Fell om Rättvisa (politisk teori 4 hp), politiska institutioner (svensk och jämförande politik 7.5 hp), och offentlig förvaltning (offentlig förvaltning och förvaltningspolitik

62 Bilaga hp), där samtliga dessa områden kopplas till Fells pågående forskning om stadsdelsutveckling. 6 (12) Föreläsningar av de forskningsaktiva lärarna är även centrala för att förmedla aktuell statsvetenskaplig forskning vid MDH på och poängsnivåerna, där särskilt Johanssons forskning om maskuliniteter och Fells forskning om statsutveckling är återkommande inslag. På och poängsnivåerna får studenterna även ta del av publikationer som nämnda forskning utmynnat i. Exempel på sådana publikationer som använts i undervisningen är The Gendered Parenting of Political Leaders, Den nye mannen i svensk politik, Sexualnormativitet och medborgarskap, Queerteori för statsvetare. Terence Fells rapporter om hållbar stadsutveckling kommer också utmynna i artiklar för internationella tidskrifter och är i sent manuskriptstadium, vilka studenterna får ta del av i metodundervisningen som work in progress för att får se hur en vetenskaplig text växer fram och i anslutning till detta gör studenterna egna övningar på det insamlade datamaterialet. Ingemar Elander och den nya lektorn kommer under Statsvetarprogrammets fortsatta terminers statsvetenskap på motsvarande sätt involveras i undervisningen, där koppling till deras forskning blir aktuell. Tilläggas kan också att programmets undervisning syftar till att återkommande inbjuda gästföreläsare för att berätta om sin pågående forskning, även om den då bedrivs utanför MDH. På så sätt får studenterna en bredare uppfattning om ämnets olika forskningsinriktningar än de som finns vid MDH. I detta ligger också att som princip i kurslitteraturen lägga in aktuella artiklar från internationella tidskrifter som komplement till böcker av mer läromedelskaraktär. Den forskning som idag bedrivs inom statsvetenskap vid MDH kommer på poängsnivån vidare studenterna till del i form av förslag på ämnen för examensarbeten, där ambitionen är att så långt möjligt knyta an dessa till pågående forskning inom lärargruppen. Inom ämnet bedrivs vidare ett kontinuerligt arbete med att utveckla kursplaner för att dessa skall befrämja forskningsanknuten undervisning inom ämnet. Här bör särskilt framhållas den förändring i kursplanen för statsvetenskap som genomförs inför höstterminen 2017 där kursmomentet Miljö och politik 7.5 hp ersätts av kursmomentet Makt och medborgarskap 7.5 hp för att kunna knyta kursinnehållet på Statsvetenskap 1-30 närmare den verksamhet som forskargruppen för studier i demokrati, makt och medborgarskap (DEM-gruppen) bedriver. 5. På vilket sätt säkerställs att studenter som ansöker om en kandidatexamen i statsvetenskap från MDH har tillägnat sig ett forskande förhållningssätt? Förutom det som beskrivs under punkt 4 ovan, så säkerställs att studenter som ansöker om en kandidatexamen i statsvetenskap från MDH har tillägnat sig ett forskande förhållningssätt genom kvalitetssäkring av examensarbeten. Det bör då inledningsvis klargöras att det historiskt aldrig varit några problem med kvaliteten i examensarbeten vid MDH inom statsvetenskap,

63 Bilaga 7.2 vilket också tydligt framgick då Högskoleverket 2012 redan vid ordinarie granskningsomgång gjorde bedömningen att utbildningen till kandidatexamen i statsvetenskap vid MDH håller hög kvalitet. Det som redan är bra bör dock förstås kunna bli ännu bättre. 7 (12) Sedan 2015 bedöms alla kandidatuppsatser i statsvetenskap av två lärare som är andra än handledaren vilka tillsammans bestämmer uppsatsbetyg. Reformen genomförs primärt för att få till stånd mer samstämmiga och därmed rättssäkra bedömningar av studenternas prestationer, men ökar också sannolikheten för att betygsättningen av studentuppsatserna skall spegla den faktiska kvaliteten då den baseras på bedömningar av fler lärare. I syfte att kvalitetssäkra examensarbeten eftersträvas fortsatt ömsesidigt samarbete med Örebro universitet för handledning och examination av uppsatser (se under punkt 6 om detta samarbete). Tidigare har också lärare från Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet vid enskilda tillfällen varit anlitade som handledare och medbedömare av kandidatuppsatser i statsvetenskap vid MDH. På motsvarande sätt har lärare från MDH deltagit i handledning och examination av uppsatser på grundläggande och avancerad nivå vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Att fortsätta med den här typen av samarbete är väsentligt, dels för att kunna vidga handledarpoolen och på så sätt kunna erbjuda kvalificerad, forskningsanknuten uppsatshandledning inom fler områden, dels för kontinuerliga kalibreringar av de interna bedömningsnivåerna i förhållande till adekvata måttstockar utanför MDH. Sedan 2014 har ett kontinuerligt arbete bedrivits för att genom förändringar av examinationsmomenten på statsvetenskap 1-30 befrämja studenternas träning i akademiskt skrivande och framställandet av pm. I den nu aktuella kursplanen från ht 2016 förekommer pm-uppgifter med krav på insamlande av ett eget empiriskt material på fyra av fem kursmoment. Med denna kursplan har också undervisning i vetenskaplig metod införts som ett återkommande inslag redan på första terminens studier i statsvetenskap, vilket markerar en höjd ambitionsnivå jämfört med tidigare då vetenskaplig metod introducerades först på poängsnivån i ämnet. Vetenskaplig metod är fortsatt ett kursmoment om 7.5 hp på Statsvetenskap 31-60, och får i den nya kursplan för statsvetenskap som är avsedd att gälla från och med vt 2018 ett ökat utrymme då metoddelen bryts ut från ett tidigare större kursmoment i Statsvetenskapliga problem och metoder 15 hp till att utgöra ett eget kursmoment om 7.5 hp. Med den nya kursplanens tydligare markering av forskningsmetoden skapas då också bättre förutsättningar för att säkerställa progressionen i metodundervisningen inom ämnet. På såväl som på poängsnivån i statsvetenskap förekommer särskilda uppsatsmoment, där studenterna får praktisera ett forskande förhållningssätt. På poängsnivån omfattar uppsatsmoment 7.5 hp och där är huvudregeln att uppsatsen samförfattas med annan student. På poängsnivån är uppsatsmomentet 15 hp och motsvarar examensarbetet för kandidatexamen i statsvetenskap. Här är huvudregeln att varje

64 Bilaga 7.2 examensarbete har en författare, där diskussioner visserligen förs om den ekonomiska aspekten av detta. 8 (12) Avslutningsvis kan också upprepas det som beskrivs ovan (punkt 4), att det i kurslitteraturen återkommande, och i ökande omfattning på fortsättningskurserna, inkluderas aktuella artiklar från internationella tidskrifter. På så sätt utvecklar studenterna förståelse för statsvetenskaplig forskning i frontlinjen både vad gäller bredden i ämnets forskningsinriktningar, teoretiska perspektiv, empiriskt material och hur olika metoder i forskningspraktiken används. 6. Beskriv samarbetet med andra lärosäten utifrån hur samarbetet stärker kvaliteten för undervisning, forskning och internationalisering samt hur samarbetet är formaliserat. Undervisning Samarbetet med andra lärosäten påbörjades under hösten 2016 i form av undervisningsinsatser på Örebro Universitet av två av de statsvetenskapliga lärarna på EST. I de kontakter som knöts under denna tid möjliggjordes också deltagande i forskningsseminarier i Örebro. Under 2016 fördes diskussioner med Örebro om ett formellt samarbetsavtal. Dessa samtal pågår fortfarande, då finns ett intresse hos lärare och forskare på Örebro universitet om ett formellt samarbete. Utifrån deras perspektiv önskar de ha en "bottom up"- strategi för ett framväxande utvecklingsbart samarbete mellan MDH och Örebro universitet inom statsvetenskapen, dess kandidatprogram, den i Örebro planerade magisterpåbyggnaden samt på ämnesnivå. Det är en viktig investering som fortgår med den involvering av statsvetenskapliga lärare på program vid Örebro universitet även under våren I undervisningen har således två statsvetare, lektorerna Mikael Axberg och Terence Fell medverkat vid kurser som ges på kandidatprogrammet i statsvetenskap vid Örebro universitet. Denna medverkan innebar bland annat handledning och examination av uppsatser på nivån och även föreläsningar på samma nivå. Samarbetet är reciprokt i bemärkelsen att det finns en förståelse att den ena gruppen statsvetare förstärker den andra vid behov, framförallt vad gäller handledning av uppsatser. Således styrs samarbetet av en behovsprincip. Forskning Samarbete med forskare från andra lärosäten beskrivs utförligt under punkt 3 ovan. Internationalisering Samarbete med andra lärosäten internationellt sker indirekt genom de forskarnätverk med internationella deltagare som beskrivits tidigare. Här kan återigen nämnas att Joakim Johansson i det europeiska nätverket för studier i politiska maskuliniteter, som startade med två konferenser i Landau och Wien Terence Fell ingår som sagt i ett nätverk som består av

65 Bilaga 7.2 forskare från folkhälsoavdelningen (HVV) på MDH, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) i Solna, där det också finns deltagare från Stanford University, USA. Flera av lektorerna och professorn har också återkommande review-uppdrag för internationella tidskrifter som visar på de internationella kontakterna. Gästföreläsare från internationella lärosäten har förekommit inom statsvetenskapliga kurser tidigare, men inte under programmets första termin vid dess uppstart ht Detta är något att överväga att öka. Dock så medverkade svenska gästföreläsare återkommande under ht 2017, men då med inriktning på statsvetare som nu verkar i andra miljöer än den akademiska. 9 (12) Under programmets femte termin finns möjlighet för studenterna att studera utomlands via de avtal MDH har med lärosäten utomlands. Genom att programmet ht 2016 startades upp och andra kullen antas ht 2017 finns ännu ingen erfarenhet hur väl detta kommer att slå ut. Här behöver det göras en inventering av de befintliga avtalen och i vilken omfattning de lärosätena ger statsvetenskapligt relevanta kurser. I begreppet internationalisering i en vidare mening brukar framhållas huruvida samläsning med internationella studenter sker. Så är inte fallet inom Statsvetarprogrammet i nuläget. Med sikte på de internationella studenterna förs dock samtal om eventuellt intresse för en engelskspråkig kurs av typen Swedish politics and society, som i så fall skulle ha lärare från både statsvetenskap och andra ämnen. Det är dock en fråga för framtiden.

66 Bilaga 1 Bilaga 7.2 Tabell 1: Kompetensförsörjning inom statsvetenskap År1 (HT16/VT17) År2 (HT17/VT18) År 3 (HT18/VT19) Antal lärare (EST) Undervisningstimmar Tillgängliga lärartimmar 2 800* 3 600* 3 900* Saldo Utrymme för forskning ja ja ja Gästprofessur 20% 20% 20% * Timmar beräknat på 100% tjänst där tid för forskning, administrativ tid, kompetensutvecklingstid plus andra uppdrag har dragits bort

67 Bilaga 7.2 Tabell 2. Lärare planerade för Statsvetarprogrammet som tidigare redovisades i programansökan och i den komplettering som genomfördes på begäran av fakultetsnämnden. Tabellen inkluderar kompetenser vid MDH för att säkra forskningsbas och handledningskapacitet inom Statsvetarprogrammet. Namn Akademisk titel/ tjänst Tillsvidare/ Visstidsanställd Anställningens omfattning (%) Uppskattad tid inom programmet (%) Kurs/er Axberg, Mikael Fell, Terence Johansson, Joakim Matilda Fredriksson (HVV) Ny lektor Ingemar Elander (EST) Grinbergs, Johan Sundström, Angelina Fredrik Jeanson (EST) Eriksson, Clas Fil. dr Lektor Seniorprofessor Fil. dr Lektor Fil. dr. Adjunkt Papahristodoulou, Christos Lindén, Johan af Burén, Anna Frost, Krister Bohlin, Lars Fil. dr Lektor Fil. dr Lektor Docent Lektor Fil. mag. /dokto-rand Fil. Kand./ Adjunkt Tillsvidare Statsvetenskap 1-90 (3x30 hp) Tillsvidare Statsvetenskap 1-90 (3x30 hp) Tillsvidare Statsvetenskap 1-90 (3x30 hp) Visstid Statsvetenskap 1-90 (3x30 hp) Tillsvidare Statsvetenskap 1-90 (3x30 hp) Visstid (från 2016) 20 5 Statsvetenskap 1-90 (3x30 hp) Tillsvidare Organisation och ledarskap 7,5 hp Visstids Verksamhetsstyrning i offentlig sektor 7,5 hp Tillsvidare Verksamhetsstyrning i offentlig sektor 7,5 hp Professor Tillsvidare Samhällsekonomi 15 hp Docent Lektor Fil. dr Lektor Jur. kand. Adjunkt Jur. kand. Adjunkt Fil. dr Gästlärare Tillsvidare Samhällsekonomi 15 hp Tillsvidare Samhällsekonomi 15 hp Statistik 7,5 hp Tillsvidare Grundläggande juridik 7.5 hp Förvaltningsrätt 7.5 hp Tillsvidare Grundläggande juridik 7.5 hp Förvaltningsrätt 7.5 hp Visstids 50 5 Statistik 7,5 hp

68 Bilaga 7.2 Namn Akademisk titel/ tjänst Tillsvidare/ Visstidsanställd Anställningens omfattning (%) Uppskattad tid inom programmet (%) Kurs/er Larm, Peter (HVV) Ekholm, Hans Fil. dr Lektor Fil. kand. Adjunkt Fil. dr Lektor Visstids Statistik 7,5 hp Statsvetenskap kvantitativ metod Tillsvidare Utvärdering 7,5 hp Statsvetenskap kvantitativ metod Tillsvidare Statsvetenskap 1-90 (3x30 hp) inslag av politisk sociologi Thomas Wahl (EST) Medina, Eduardo Mahmoodian, Mohammadrafi Fil. dr /Akademichef Fil. dr Lektor Tillsvidare Statsvetenskap 1-90 (3x30 hp) inslag av politisk sociologi Tillsvidare Statsvetenskap 1-90 (3x30 hp) inslag av politisk sociologi

69 Bilaga 8.1, 9.1, 10.1, Ärende MDH 2016/2458, 2016/2459, 2017/0101 samt 2017/ (12) BeslutsPM Beslutande Fakultetsnämnden Handläggare Hanna Millberg BESLUTSPROMEMORIA Ansökan om inrättande av masterexamina med huvudområde folkhälsovetenskap respektive fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin samt masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning folkhälsovetenskap respektive fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Bakgrund Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ansöker om att inrätta masterprogram 120 hp inom området hälsa och välfärd med inriktningarna folkhälsovetenskap och fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin samt filosofie materexamina inom huvudområdena folkhälsovetenskap och fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin. Akademi HVV ansökte redan 2013/14 om att få inrätta masterprogram med inriktning sjukgymnastik (idag fysioterapi) och folkhälsovetenskap, samtidigt som de ansökte om tre andra inriktningar inom hälsa och välfärd. Utifrån underlagen fanns det frågetecken kring arbetsmarknadens behov och studenternas efterfrågan för alla sökta inriktningar. Fakultetsnämnden valde att bara inrätta de andra tre sökta inriktningarna, socialt arbete, arbetslivsvetenskap och vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, dessa inriktningar bryggar över till områdets forskarutbildningar. Parallellt med akademins ansökan om att inrätta masterprogram och masterexamina ansöker akademin även hos fakultetsnämnden om att inrätta forskarutbildningsämnen för både folkhälsovetenskap och fysioterapi HVV hade inom ramen för MDH:s Verksamhetsmål, uppdrag och budget 2016 (VUB16) ett uppdrag att ta fram underlag för ställningstagande om eventuell examensrättighet på masternivå inom huvudområdena fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin respektive folkhälsovetenskap. Efter avstämning med rektor har akademin getts godkännande att hos fakultetsnämnden ansöka om att få inrätta nämnda examina och program. Akademin inkom till fakultetsnämnden med ansökan om att inrätta masterprogram inom området hälsa och välfärd med inriktningarna folkhälsovetenskap och fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin samt filosofie materexamina inom huvudområdena folkhälsovetenskap och fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin under höstterminen 2016.

70 Bilaga 8.1, 9.1, 10.1, 11.1 Ärendet behandlades vid fakultetsnämndens sammanträde den 7 mars 2017 efter beredning i nämndens alla utskott. 2 (12) Fakultetsnämndens beslutades följande: att att att rekommendera att ansökan går vidare till extern granskning utse externa granskare utifrån akademins förslag akademin i sin analys av granskarnas synpunkter särskilt beaktar följande aspekter: att ansökans disposition och argumentation för inrättandet av masterexamen huvudområde Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin tydliggörs att argumentationen särskilt bemöter de problem som synliggörs i ansökan angående arbetsmarknadens behov och intresse Ärendet skickades till de fyra granskarna den 15 mars Granskarna inom med sina yttranden den 15 april och akademi HVV hade därefter 2 veckor på sig att lämna kommentarer till granskarnas yttranden. Akademin har sedan fakultetsnämndens sammanträde även arbetat med examensmatriserna, utbildningsplanerna och examensbeskrivningen för folkhälsovetenskap. I detta skede har utskottet att bereda ärendet till fakultetsnämnden som ska ta ställning till om filosofie masterexamina med huvudområde folkhälsovetenskap respektive fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin samt masterprogram inom hälsa och välfärd för respektive huvudområde kan inrättas. Faktasammanställning Akademin önskar att följande masterprogram inrättas: Masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning folkhälsovetenskap Masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin En förutsättning för att masterprogrammen ska kunna inrättas är att masterexamen finns inrättad för respektive huvudområde. Akademin önskar att följande examina på avancerad nivå inrättas: Filosofie masterexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap Filosofie masterexamen med huvudområdet fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Akademins ansökan Akademins ansökan innehåller nulägesbeskrivning, omvärldsanalys, beskrivning av utbildningsmiljön vid HVV, beskrivning av utbildningsbehovet och internationaliseringsaspekter I akademins ansökan beskriver akademin de föreslagna programmens innehåll, upplägga och progression samt korta sammanfattningar för respektive huvudområde. De sökta inriktningarna kompletterar de befintliga masterprogrammen inom hälsa och välfärd vid HVV med inriktningarna socialt arbete, arbetslivsvetenskap och vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. De tvååriga masterprogrammen är tänkta att utgöra en länk mellan grund- och

71 Bilaga 8.1, 9.1, 10.1, 11.1 forskarutbildningen. Masterutbildningen kommer således att ersätta de kurspaket som är tänkta att leda till magisterexamen inom huvudområdena folkhälsovetenskap och fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin som hittills erbjudits av HVV. Akademin önskar att programmen startar ht 2019 och antagning kommer ske vartannat år precis som för de redan inrättade masterprogrammen inom hälsa och välfärd. 3 (12) Examensbeskrivningar Akademin har, i samråd med sektionen för antagning och examen, tagit fram examensbeskrivningar för folkhälsovetenskap respektive fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin, dessa finns bilagda till detta ärende. Sedan ärendet behandlades i fakultetsnämnden har akademin ändrat en formulering i examensbeskrivningen för folkhälsovetenskap. I det tidigare förslaget till examensbeskrivning stod att examenskraven omfattade minst 60 hp inom huvudområdets inriktning, men eftersom huvudområdet folkhälsovetenskap inte har någon inriktning har ordet inriktning tagits bort. Av examensbeskrivningen framgår att examenskraven för filosofie masterexamen inom respektive huvudområde omfattar kursfordringar om minst 120 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå varav minst 60 hp inom huvudområdet (för folkhälsovetenskap) alternativt huvudområdets inriktning (för fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin) vari ingår ett självständigt arbete om minst 30 hp. Utbildningsplaner Akademin har tagit fram förslag på utbildningsplan för respektive utbildningsprogram. Då dessa inte fullt ut följde högskolans riktlinjer för utbildningsplaner har akademin i samråd med handläggare vid ledningskansliet gjort vissa ändringar sedan ärendet senast behandlades i fakultetsnämnden. Utbildningsplanerna, med markerade ändringar, finns bilagda till detta ärende. Ändringarna bestod främst i att kurserna omstrukturerades huvudområde och att kursnamn på engelska togs bort. För huvudområdet fysioterapi markerades även vilka kurser som ingår i inriktningen beteendemedicin, i enlighet med högskolans regler för examensbeskrivningar. De föreslagna programnamnen har även ändrats något för att stämma överens med de tre redan inrättade masterprogrammen inom hälsa och välfärd. Därutöver ströks viss överflödig text och akademin har även arbetat om beskrivningen av utbildningsprogrammens innehåll. Av utbildningsplanerna framgår att respektive utbildningsprogram är tänkt att omfatta kurser om 120 hp, varav 60 hp är kurser som läses gemensamt för alla inriktningar inom masterprogrammen i hälsa och välfärd. De övriga 60 hp utgör kurser med ämnesfördjupning inom respektive inriktning. Utbildningsprogrammen är planerade så att studenterna efter det första läsåret kan välja att ansöka om en magisterexamen eller fortsätta studierna ytterligare ett år för att sedan ansöka om en masterexamen. Av utbildningsplanerna framgår också att de tänkta behörighetskraven till inriktningen folkhälsovetenskap är examen på kandidatnivå inom folkhälsovetenskap, psykologi, vårdvetenskap/omvårdnadsvetenskap, sjukgymnastik, socialt arbete eller motsvarande utländsk examen samt engelska B eller engelska 6. De tänkta behörighetskraven för inriktningen fysioterapi är examen på kandidatnivå inom fysioterapi/sjukgymnastik eller motsvarande utländsk examen samt engelska B eller engelska 6.

72 Bilaga 8.1, 9.1, 10.1, 11.1 Examensmatriser Akademin har även inkommit med examensmatriser för respektive utbildningsprogram. Då ärendet behandlades i fakultetsnämnden inför den externa granskningen framkom synpunkter på att det utifrån examensmatrisen var svårt att utläsa om kurserna i de tänkta utbildningsprogrammen verkligen bidrog till uppfyllelsen av alla nationella examenmål för en masterexamen. Akademin har arbetat om examensmatrisen och har inkommit med nya examensmatriser som finns bilagda till detta ärende. Av examensmatriserna framgår alla nationella och lokala examensmål samt hur respektive lärandemål i varje kurs är tänkta att bidra till de nationella examensmålen. Eftersom utbildningsprogrammen är tänkt att leda till en generell examen är det kurserna inom huvudområdet för examen som tillsammans ska bidra till de nationella examensmålen. Sett till respektive ämnesfördjupning visar examensmatriserna att kurserna tillsammans är tänkta att bidra till samtliga nationella examensmål. Akademin har även satt upp lokala mål och av examensmatrisen framgår att kurserna inom respektive ämnesfördjupning är tänkta att bidra till uppfyllelsen även av dessa mål. 4 (12) Yttranden från externa granskare samt akademins kommentarer till granskningen Ärendena har granskats av fyra externa granskare, två med kompetens inom folkhälsovetenskap och två med kompetens inom fysioterapi. De fyra granskarna var: Gunnevi Sundelin, professor i fysioterapi vid Umeå universitet, Charli Eriksson, professor i folkhälsovetenskap vid Örebro universitet, Ann-Sophie Hansson, medicine doktor och tidigare verksamhetschef vid Folkhälsoenhet dåvarande Landstinget Västmanland samt Fridha Söderqvist, enhetschef Rehabenhet Eskilstuna kommun. Granskare Söderqvist är även ledamot i fysioterapeutprogrammets branschråd. Granskningen utgick från frågor om utbildningens förutsättningar, utbildningens utformning samt utbildningsbehov. Granskningsprotokoll från samtliga granskare finns bilagt till detta ärende. Akademin hade efter granskningen möjlighet att lämna kommentarer till granskarnas yttranden och akademins kommentarer finns också bilagt till ärendet. Utbildningens förutsättningar Granskarna Sundelin och Eriksson bedömde att lärarresurserna i förhållande till utbildningens omfattning var tillräcklig. Granskare Hansson och granskare Söderqvist är mer tveksamma och bedömer framförallt de tänkta lärarresurserna inom folkhälsovetenskap, 60 % av en heltid, som snäv. Vad gäller lärarnas vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens bedömer granskarna Eriksson, Sundelin och Hansson att förutsättningarna är goda för båda inriktningarna även om Eriksson framhåller att en närmare beskrivning av den pedagogiska erfarenheten inte framgår av underlagen. Granskare Söderqvist bedömer kompetensen som god för fysioterapi men är mer tveksam till kompetensnivån för lärarna inom folkhälsovetenskap där de tänkta lärarresurserna till inriktningen är lägre och därmed mer sårbar. Akademi HVV har tillsammans med sina kommentarer till granskarna yttranden även inkommit med en uppdaterad lärarkompetensmatris för folkhälsovetenskap där lärarresurserna anges som 75 % av en heltid. Den nya lärarkompetensmatrisen finns bilagd till detta ärende. Akademin påpekar också att det pågår en rekrytering av två nya lektorstjänster som kommer att

73 Bilaga 8.1, 9.1, 10.1, 11.1 bidra till en ökad tid för lärarmedverkan inom inriktningen folkhälsovetenskap, planerad tjänstgöring anges som 10 % av en heltid för respektive lektorstjänst. Akademin skriver också i sina kommentarer att ett särskilt pedagogiskt utvecklingsarbete genomförts för lärarlaget inom folkhälsovetenskap vilket medfört att nya pedagogiska former börjat tillämpas inom utbildning i folkhälsovetenskap vid högskolan, kunskap som även kommer att tillämpas i masterprogrammet. 5 (12) Samtliga granskare bedömer att det finns goda förutsättningar att utbildningen kommer ges i en forskande miljö och att underlagen visat att utbildningarna ger förutsättningar för ett kritiskt och kreativt förhållningssätt. Granskare Söderqvist påpekar dock att det saknas en tydlig koppling mellan forskning och verksamhet/arbetsliv. Akademin skriver i sin kommentar att det står varje student fritt att själv välja projektidé för sitt examensarbete, och ett verksamhetsnära projekt möjliggör koppling mellan forskning och arbetsliv. Utbildningens utformning Granskarna hade flera synpunkter på utbildningens utformning men den samlade bedömningen från granskarna är att programmens upplägg och de ingående kurserna ger förutsättningar för studenterna att uppnå de nationella examensmålen. Granskare Eriksson framförde flera synpunkter på examensmatrisen och formulering av flertalet lärandemål. Akademin har sedan ärendet skickades på granskning utarbetat nya examensmatriser där det tydligare framgår vilka lärandemål som är tänkta att bidra till respektive nationellt examensmål. I den nya examensmatrisen ska Erikssons synpunkter ha beaktats och akademin skriver också att lärandemål för ännu ej beslutade kurser kommer granskas av akademins kursplanegrupp inför programstart. Granskare Eriksson påpekar att det finns ett problem med behörighetskraven till inriktningen folkhälsovetenskap där en rad olika grundutbildningar, inte bara inom folkhälsovetenskap, ger behörighet till programmet. Detta bedömer han skulle kunna leda till att fördjupningskurserna i folkhälsovetenskap i själva verket blir grundkurser då studenter kan antas som endast har begränsade kunskaper i folkhälsovetenskap. Akademin lägger i sina kommentarer fram två förslag för att minimera dessa risker. Dels att studenter som saknar folkhälsovetenskap i sin grundutbildning via en undervisningsplattform erbjuds möjlighet att läsa in relevant kurslitteratur och inspelade undervisningsmoment. Dels att de befintliga kurserna inom hälsa och välfärd, där lärare inom folkhälsovetenskap medverkar, planeras och utvecklas så att det för studenterna leder till en fördjupning i folkhälsovetenskap avseende teorier och metoder samt praktiskt tillämpning. Granskare Hansson anser att, utifrån det internationaliseringsperspektiv som i ansökan anges vara en del av masterprogrammens profilering, saknas en fördjupning inom området global hälsa inom inriktningen folkhälsovetenskap. Även akademin menar att global hälsa är viktigt inom området hälsa och välfärd och att det finns behov av att se över och tydliggöra progressionen samt att se över hur moment som berör global hälsa kan stärkas i befintlig och planerad utbildning. Akademin skriver att detta arbete kommer inledas inom kort.

74 Bilaga 8.1, 9.1, 10.1, 11.1 Granskare Sundelin hade synpunkter på fysioterapiinriktningens efterled beteendemedicin och påpekar att grundutbildningen i fysioterapi vid MDH har profilen beteendemedicin utan att något efterled anges i programnamnet, men att profilen anges i beskrivningen av ämnet. Sundelin föreslår att masterprogrammet skall benämnas lika som grundutbildningsprogrammet och föreslår även att, i analogi med folkhälsovetenskap, inrätta examen i fysioterapi utan efterled. Detta skulle ge mer utrymme för andra moment än beteendemedicin. Sundelin bedömer också att kunskap och förståelse för kärnan i fysioterapi som huvudområde mer tydligt kan belysas för att fullt ut uppnå de nationella examensmålen samt att progressionen från grundutbildningen bör ses över gällande fysioterapins kärna. Akademin skriver i sina kommentarer att de önskar behålla efterledet för masterprogrammet man att de har för avsikt att ändra efterledet för grundutbildningen. Däremot kommenterar akademin inte förslaget om en examen utan efterled. Vad gäller progressionen och kunskapen kring fysioterapins kärna utan beteendemedicinsk inriktning skriver akademin följande: Fysioterapi som huvudområde vid Mälardalens högskola innebär integrering av det beteendemedicinska perspektivet i alla fysioterapikurser. Vi ser inte fysioterapi som ett eget område och beteendemedicin som ett eget område utan dessa är integrerade och går inte att separera från varandra. Vi har inga specifika moment för den ena eller för den andra. Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin följer en naturlig progression. 6 (12) Två av granskarna har synpunkter på de föreslagna kurserna i kvalitativ och kvantitativ metod. Granskare Söderqvist påtalar att det finns en risk att fördjupad metodkunskap inte uppnås inom respektive huvudområde, att det är viktigt att kurserna förankras i en verklig situation, gärna utifrån huvudområdet. Granskare Eriksson bedömer att progressionen kan förbättras mellan kurserna Kvalitativ metod I och II och mellan kurserna Kvantitativ metod I och II och skriver att som det ser ut nu handlar det snarare om breddning än fördjupning. Akademin skriver att en arbetsgrupp med specifika kompetenser inom forskningsmetoder är tillsatt inför planeringen av metodkurserna samt att progressionen inkluderar både bredd inom området och fördjupning. Utbildningsbehov Flera granskare instämmer med akademin om att det finns ett arbetsmarknadsbehov av vidareutbildade folkhälsovetare och fysioterapeuter och granskarna anser att det också är ett tungt vägande argument för att inrätta sökta utbildningsprogram. Granskare Söderqvist framför dock farhågor om att det kan bli en utmaning att få studenter att söka masterprogrammet då det idag, precis som akademin skriver i sin ansökan, är svårt för arbetsgivare att erbjuda tillräckligt stimulerade arbetsuppgifter samt en lön som motsvarar studietiden. Granskare Eriksson menar att bilden av arbetsmarknadens behov som akademin presenterar i sin ansökan stämmer men att den kan kompletteras. T.ex. påtalar han att det pågår en generationsväxling bland personer som arbetar i fältet vilket kan leda till ett behov av utbildning inom området och att pågående samhällsförändring skapar behov av personer med spetskompetens inom de föreslagna utbildningarnas områden. Granskare Sundelin påtalar att det på flera håll i landet krävs minst magisterkompetens för anställning inom området

75 Bilaga 8.1, 9.1, 10.1, 11.1 fysioterapi. För att kunna ansöka om specialistkompetens i fysioterapi krävs också lägst magisterkompetens. Granskare Hansson skriver att det också finns ett behov av fördjupad kompetens inom folkhälsovetenskap där det finns kvalificerade arbetsuppgifter som rimligen ställer krav på minst magister- eller masterutbildning. Däremot är hon tveksam till om anställningsbarheten ökar med en masterutbildning jämfört med en magisterutbildning. Akademin skriver i sina kommentarer värdet av en masterutbildning är mycket väl känt utomlands men att det troligen är mindre känt i Sverige. Vidare skriver de att akademin tillsammans med informationsansvarig behöver belysa den kompetens som utbildningen ger och utveckla en strategi som vänder sig till presumtiva arbetsgivare och intresseorganisationer. 7 (12) Vad gäller efterfrågan från studenter anser granskare Sundelin att det är något oklart, MDH konkurrerar i närområdet om studenter med magister/masterutbildningar i fysioterapi i Uppsala, Stockholm, Falun och Linköping. Granskare Söderqvist har svårt att utläsa något gällande studenters efterfrågan från akademins ansökan medan granskare Hansson menar att akademin visat att det finns ett stort intresse och söktryck för masterutbildning bland studenterna och där hon tror att många också vill gå vidare till forskarutbildning. Akademin har inte lämnat några ytterligare kommentarer angående efterfrågan från studenter. Överväganden Som kunde konstateras redan inför den externa granskningen innehåller akademins ansökan den information och underlag som fakultetsnämnden efterfrågar vid inrättande av examina och utbildningsprogram. Akademin har sedan ärendet behandlades i fakultetsnämnden i mars gjort omarbetningar av examensmatriser, examensbeskrivningen för huvudområdet folkhälsovetenskap och de föreslagna utbildningsplanerna. Av examensmatrisen framgår nu tydligt hur respektive lärandemål inom alla kurser i utbildningsprogrammen är tänkta att bidra till de nationella examensmålen. Fakultetsnämnden har att ta ställning till om det är troligt att samtliga nationella examensmål uppnås i och med de föreslagna utbildningsprogrammet. Enligt examensmatrisen finns det sammantaget inom respektive huvudområde lärandemål som är tänkta att bidra till samtliga nationella examensmål. Beredningen noterar dock att formuleringen av de lokalt satta målen för området hälsa och välfärd inte riktigt överensstämmer med formuleringen i utbildningsplanen. Akademin har i utbildningsplanerna gjort ändringar så att de följer högskolans riktlinjer för utbildningsplaner. Sett till kurserna som är tänkta att ingå i respektive program står det klart att examenskraven uppnås för de tänkta examensutgångarna. Beredningen har uppmärksammat att behörighetskraven till några av kurserna inom inriktningen fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin är högre än behörighetskraven till programmet, detta är behörighetskrav som inte går att uppnå genom att läsa de ingående kurserna till programmet. Akademin har meddelat att de kommer göra en genomgång av behörighetskraven till kurserna i programmet inför den eventuella programstarten 2019.

76 Bilaga 8.1, 9.1, 10.1, 11.1 Vad gäller examensbeskrivningarna har akademin arbetat om examensbeskrivningen för folkhälsovetenskap och stämt av båda examensbeskrivningarna med sektionen för antagning och examen. För fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin har kurser som ingår i inriktningen beteendemedicin, i enlighet med högskolans regler för examensbeskrivningar, markeras med en asterisk i utbildningsplanen. MDH har också tillstånd från UKÄ att utfärda masterexamen inom området hälsa och välfärd som rimligen omfattar båda huvudområdena folkhälsovetenskap och fysioterapi. 8 (12) Akademin har svarat på flertalet av granskarnas synpunkter, dock återstår några frågetecken. För inriktningen folkhälsovetenskap gäller det behörighetskraven till programmet och fördjupning inom global hälsa och för inriktningen fysioterapi gäller det den sökta examen med inriktning mot beteendemedicin. Behörighetskrav De tänkta behörighetskraven till inriktningen folkhälsovetenskap är examen på kandidatnivå inom folkhälsovetenskap, psykologi, vårdvetenskap/omvårdnadsvetenskap, sjukgymnastik, socialt arbete eller motsvarande utländsk examen samt engelska B eller engelska 6. Granskare Eriksson påtalar att fördjupningskurserna inom folkhälsovetenskap riskerar att bli grundkurser eftersom de föreslagna behörighetskraven kan innebära att studenter antas till programmet utan förkunskap inom folkhälsovetenskap. Enligt högskoleförordningen ska de behörighetskrav som ställs vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Behörighetskraven ska alltså inte vara ett större hinder för att kunna antas till programmet än vad som är nödvändiga för att klara utbildningsprogrammets kurser. Men frågan är om det är rimligt att ha så pass låga förkunskapskrav att studenter som antagits till programmet inte nödvändigtvis har tillräckliga kunskaper för att klara fördjupningskurserna. Frågan är också om akademins förslag, att antingen låta studenterna läsa in kunskaper i folkhälsovetenskap vid sidan av eller att utöka innehållet av folkhälsovetenskap i programmets gemensamma kurser, är tillfredställande lösningar på problemet. Global hälsa För inriktningen folkhälsovetenskap påpekar granskare Hansson att fördjupning och progression inom området global hälsa saknas i den föreslagna utbildningen. Detta trots att akademin anger internationaliseringsperspektivet som en profil för utbildningen. I sitt svar håller akademin med om att global hälsa är ett viktigt område. Akademin anger att ett arbete med att se över progression inom global hälsa samt hur moment som berör global hälsa kan stärkas inom befintlig och planerad utbildning kommer inledas inom kort. Det är oklart hur omfattande förändringar en sådan översyn kan komma att medföra, men om det innebär att utbildningsprogrammet behöver revideras redan innan programstarten 2019 är frågan om förslaget till utbildningsprogram kan betraktas som färdigarbetat. Filosofie masterexamen med huvudområde fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin

77 Bilaga 8.1, 9.1, 10.1, 11.1 Granskare Sundelin föreslår att programnamn och examen för inriktningen fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin bör inrättas utan efterledet beteendemedicin, men akademin önskar behålla efterledet. Beredningen finner det rimligt att utbildningens inriktning framgår av utbildningens namn. Däremot har granskarens synpunkter angående den föreslagna examensutgången väckt frågor. Akademin önskar inrätta en filosofie masterexamen med huvudområdet fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin men inte en filosofie magisterexamen med huvudområdet fysioterapi utan inriktning. Detta är rimligt eftersom masterprogrammet planerats för en inriktning mot beteendemedicin. Men fakultetsnämnden bör överväga att även inrätta en examen utan inriktningen beteendemedicin. En utgångspunkt är visserligen att bara ha examina inrättade där det finns utbildningsprogram som är tänkt att leda till respektive examensutgång. Denna princip är i vissa fall enkel att tillämpa, t.ex. bör inte högskolan inrätta en examen med huvudområdet italienska om det inte också inrättas en utbildning som är tänkt att leda till examen med huvudområdet italienska. Men att, som för den föreslagna masterexamen med huvudområdet fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin, endast inrätta en examensutgång med en inriktning för huvudområdet skulle kunna ställa till problem för en del studenter. Av kurserna som föreslås ingå i masterprogrammet kommer studenter som läser inriktningen beteendemedicin totalt uppnå 120 hp varav 105 hp inom huvudområdet fysioterapi varav 60 hp inom huvudområdets inriktning beteendemedicin. Detta eftersom flera av de gemensamma kurserna inom hälsa och välfärd är klassade till flera huvudområden, bland annat fysioterapi. Om en student vid masterprogrammet av någon anledning väljer att läsa en annan kurs än en av de föreslagna fördjupningskurserna i fysioterapi med inriktningen mot beteendemedicin skulle studenten inte uppnå examenskraven för examen med inriktning mot beteendemedicin. Men studenten skulle fortfarande kunna uppnå examenskrav för en masterexamen i fysioterapi utan inriktning. Att inrätta både en examen med inriktningen beteendemedicin och en utan inriktning innebär inte att det föreslagna masterprogrammet inom hälsa och välfärd inriktning fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin behöver ändras. Däremot skulle det hjälpa studenter vid programmet som av olika anledningar inte fullt ut följer den föreslagna studiegången. 9 (12) Fakultetsnämndens synpunkter Vid fakultetsnämndens möte den 7 mars 2017 beslutade fakultetsnämnden att akademin i sin analys av granskarnas synpunkter särskilt skulle beakta att argumentationen bemöter de problem som synliggörs i ansökan angående arbetsmarknadens behov och intresse. Både av akademins kommentarer, främst gällande inriktningen fysioterapi, men också av granskarnas yttranden framkommer att det finns ett behov av personer med utbildning på avancerad nivå, både inom folkhälsovetenskap och fysioterapi. Flera av granskarna skriver att den tyngst vägande anledningen till att inrätta masterprogrammen inom hälsa och välfärd inriktning folkhälsovetenskap respektive fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin är att det finns ett behov på arbetsmarknaden. Vad gäller studenternas efterfrågan av sökta utbildningar verkar det, både av akademins ansökan och av granskarnas kommentarer, vara svårt att bedöma. Granskarna pekar på att det säkerligen finns en efterfrågan

78 Bilaga 8.1, 9.1, 10.1, 11.1 nationellt men att det också finns konkurrerande utbildningar vid andra lärosäten i regionen. 10 (12) Fakultetsnämnden efterfrågade också att ansökans argumentation och disposition skulle synliggöras. Då ansökan inte skrivits om har dispositionen inte kunnat tydliggöras. Akademin har däremot framfört argument för behovet av en masterutbildning i och med kommentarer till granskarnas yttranden rörande tveksamheter till att anställningsbarheten ökar med en masterexamen jämfört med en magisterexamen. Beslutsalternativ samt konsekvenser Fakultetsnämnden kan välja att inrätta eller inte inrätta sökta examina och utbildningsprogram. Fakultetsnämnden kan också av olika anledningar avvakta med ett inrättande. T.ex. kan fakultetsnämnden återremittera ett ärende till akademin för att begära in kompletteringar. En förutsättning för att inrätta de sökta utbildningsprogrammen är att fakultetsnämnden inrättar respektive examen. Väljer fakultetsnämnden att avvakta med att inrätta en examen kan alltså utbildningsprogrammet inte inrättas. Ärendet kan då bordläggas och beslut om inrättande kan fattas efter det att examen inrättats, förutsatt att om fakultetsnämnden bedömer att programmet kan inrättas. Akademin anger i sin ansökan att önskad programstart är höstterminen Om utbildningsprogrammet ska kunna erbjudas höstterminen 2019 måste det vara inrättat då det engelskspråkiga utbudsbeslutet för läsåret 19/20 fattas innan sommaren Detta innebär att en återremittering av någon del av ärendena till akademin inte behöver påverka önskad programstart då det finns tid att arbeta vidare med ärendet under hösten 2017, och även under delar av våren 2018 om det skulle behövas. Beredningens rekommendation Filosofie masterexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap Beredningen rekommenderar fakultetsnämnden att inrätta filosofie masterexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap samt att fastställa examensbeskrivningen för nämnd examen. Beredningens förslag till beslut: att att fakultetsnämnden inrättar filosofie masterexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap fakultetsnämnden fastställer bilagd examensbeskrivning för filosofie masterexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap Masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning folkhälsovetenskap Beredningens bedömning är att det finns goda grunder att inrätta ett masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning folkhälsovetenskap vid MDH, men att själva förslaget till utbildningsprogram ännu inte är helt färdigarbetat. För det första har det av granskare påtalats en risk att behörighetskraven till programmet är så pass breda att fördjupningskurserna inom folkhälsovetenskap riskerar att bli grundkurser på grund av bristande förkunskaper hos studenter på programmet. Akademins förslag till lösning

79 Bilaga 8.1, 9.1, 10.1, 11.1 där studenter föreslås läsa extra vid sidan av ordinarie studier för att klara kurserna är enligt beredningens bedömning inte rimligt. Akademins föreslår även ett alternativ som innebär att inslaget av folkhälsovetenskap ska bli större i de gemensamma kurserna och på så sätt ge utrymme för fördjupning i folkhälsovetenskap. Beredningen ställer sig frågande till om studenterna genom detta får tillräckliga förkunskaper, de gemensamma ska ju även ha annat innehåll utöver folkhälsovetenskap. Om något läggs till i en kurs behöver också något annat tas bort. Det är oklart vad den föreslagna lösningen har för effekt på de andra programinriktningarna samt för området hälsa och välfärd som helhet. 11 (12) För det andra skriver akademin i sina kommentarer till ett av granskarnas yttranden att det finns ett behov av att se över och tydliggöra progressionen inom området global hälsa, både vad gäller kurser och moment i utbildningen. Det är oklart hur omfattande förändringar en sådan översyn kan komma att innebära och om det kan leda till att utbildningsprogrammet behöver revideras redan innan programstarten Fakultetsnämnden bör överväga att invänta detta arbete innan utbildningsprogrammet kan inrättas. Beredningen rekommenderar fakultetsnämnden att avvakta med att inrätta masterprogrammet inom hälsa och välfärd inriktning folkhälsovetenskap till dess att akademin åtgärdat dessa två punkter. Akademin önskar att utbildningsprogrammet ska starta höstterminen Utbildningsprogrammet måsta alltså vara inrättat innan det engelskspråkiga utbudsbeslutet för läsåret 19/20, detta beslutas innan sommaren Detta innebär att akademin har tid att arbeta vidare med utbildningsprogrammet och en återremittering skulle inte påverka föreslagen programstart. Beredningens förslag till beslut: att fakultetsnämnden återremitterar ärendet till akademi HVV för en översyn av de föreslagna behörighetskraven till utbildningsprogrammet samt progressionen inom området global hälsa Filosofie masterexamen med huvudområdet fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Beredningens bedömning är att det finns goda grunder att inrätta en filosofie masterexamen med huvudområde fysioterapi mer inriktning mot beteendemedicin. Men, beredningens bedömning är att även en filosofie masterexamen med huvudområdet fysioterapi, utan inriktning, bör inrättas. Beredningen rekommenderar därför fakultetsnämnden att uppdra till akademin att inkomma med en komplettering där de ansöker om att inrätta en filosofie masterexamen med huvudområde fysioterapi. Det finns inga hinder för fakultetsnämnden att inrätta den sökta examensutgången med inriktningen beteendemedicin redan nu, men beredningen bedömer att det är att föredra att avvakta med inrättandet till dess att förslag till examensbeskrivning för båda examina tagits fram. Detta för att få en helhetsbild av de två examina och ta ställning till om examenskraven för examen med inriktning behöver preciseras ytterligare i förhållande till examen utan inriktning. Att sökt filosofie masterexamen med huvudområdet fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin finns inrättad är dock en förutsättning för

80 Bilaga 8.1, 9.1, 10.1, 11.1 att masterprogrammet inom hälsa och välfärd inriktning fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin ska kunna inrättas. Att avvakta med inrättandet av examen innebär därmed att fakultetsnämnden även behöver avvakta med att inrätta masterprogrammet. Ett avvaktande behöver inte påverka den föreslagna programstarten eftersom akademin önskar att utbildningsprogrammet ska starta först höstterminen Utbildningsprogrammet måsta då vara inrättat innan det engelskspråkiga utbudsbeslutet för läsåret 19/20, detta beslutas fattas innan sommaren (12) Beredningens förslag till beslut: att att fakultetsnämnden återremitterar ärendet till akademin med uppdrag att komplettera ansökan med en ansökan om att inrätta filosofie masterexamen med huvudområde fysioterapi utan efterledet beteendemedicin, samt fakultetsnämnden uppdrar till akademin att tillsammans med sektionen för antagning och examen ta fram en examensbeskrivning för filosofie masterexamen med huvudområdet fysioterapi samt att, vid behov, se överföreslagen examensbeskrivning för filosofie masterexamen med huvudområde fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Beredningens bedömning är att det finns goda grunder att inrätta ett masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin. Däremot är en förutsättning för att inrätta ett program att det finns en examen inrättad. Beredningen föreslår fakultetsnämnden att återremittera förslaget om inrättande av examen till akademin och ett sådant beslut gör att det inte är möjligt att inrätta masterprogrammet inom hälsa och välfärd inriktning fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin. Beredningen föreslår fakultetsnämnden att bordlägga ärendet till dess att fakultetsnämnden kan besluta om att inrätta filosofie masterexamen med huvudområde fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin. Beredningens förslag till beslut: att fakultetsnämnden bordlägger ärendet till dess att fakultetsnämnden kan besluta att inrätta filosofie masterexamen med huvudområde fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin

81 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 Ansökan om att inrätta Masterprogram inom området Hälsa och välfärd inom huvudområdena Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin eller Folkhälsovetenskap. Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ansöker om att inrätta Masterprogram inom Hälsa och välfärd för huvudområdena Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin eller Folkhälsovetenskap. Programnamn på svenska och engelska samt omfattning i högskolepoäng Masterprogram inom hälsa och välfärd 120 hp med huvudområden Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Masterprogram in Health and Welfare 120 credits with main fields: Physiotherapy with specialization in Behavioural Medicine Masterprogram inom hälsa och välfärd 120 hp med huvudområden Folkhälsovetenskap. Masterprogram in Health and Welfare 120 credits with main fields: Public Health Science. Examen/examina efter genomgången utbildning Efter genomgången utbildning kan studenten ansöka om Filosofie Masterexamen med huvudområdet Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin eller Folkhälsovetenskap. Degree of Master of Philosophy in Physiotherapy with specialization in Behavioural Medicine, 120 credits or Public Health Science 120 credits. Nulägesbeskrivning och beskrivning av behovet av Masterprogram Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning eller Folkhälsovetenskap Utbildningar inom hälsa, vård och välfärd på Mälardalens högskola (MDH) är generellt väl utvecklade på grundnivå för Fysioterapi- och Folkhälsoprogrammen. Inom ämnesområden, folkhälsovetenskap och fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin, på HVV finns magisterutbildning eller rätten att examinera på magisternivå sedan många år tillbaka. Emellertid visar erfarenheten att magisterutbildningar inom området Hälsa och välfärd är sårbara då de till skillnad från grundutbildningarna inte alltid lockar tillräckligt många sökande. Det förefaller som att de miljöer där presumtiva studenter till magister/masterprogram arbetar inom ämnesområdet fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin, inte har tillräckligt med incitament för att gå en utbildning på avancerad nivå. Till skillnad mot ämnet folkhälsovetenskap där studenterna har svårt att få jobb om de inte har en magister/master. Senast MDH hade ett magisterprogram inom folkhälsovetenskap var hösten 2009 och då var 16 studenter registrerade. Sedan 2009 har MDH erbjudit studenterna ett kurspaket som kan leda till en magisterexamen. Till höstens kurser i kurspaketet är det ca 20 förstahands sökande på de ingående kurserna. 1

82 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 Sommaren 2011 meddelande dåvarande Högskoleverket, numera Universitetskanslerämbetet UKÄ, att MDH erhållit examensrätt för master- och forskarutbildning inom området Hälsa och välfärd. Hösten 2012 startade MDH forskarutbildningen i området Hälsa och välfärd med 22 doktorander. Hösten 2014 antogs ytterligare 10 doktorander. Det är planerat att intag ska ske vartannat år med c:a 8-12 doktorander vid varje tillfälle. Utbildningen har rönt intresse såväl från UKÄ som från regionala och internationella aktörer. Det förefaller som MDH har lyckats identifiera ett angeläget område det överlappande fältet mellan Hälsa och välfärd där det finns ett tydligt behov av forskning och kunskapsutveckling. Anledningarna är många och några förklaringar finns i följande: Hälso- och sjukvårdens arenor förflyttas alltmer från det offentliga rummet till det privata varvid fler myndigheter, privata aktörer och närstående blir involverade. Landsting och kommuner har ett övergripande ansvar för hälsa, sjukvård och för det sociala fältet. Med ansvaret följer krav på samarbete mellan aktörerna som historiskt sett inte varit okomplicerat. Trots att aktörerna många gånger har samma målgrupp i fokus finns samarbetssvårigheter. Orsakerna till samarbetssvårigheterna finns det säkert flera förklaringar till, men en viktig anledning förefaller vara att hälso- och sjukvårdens aktörer och aktörerna på det sociala fältet har olika kulturer, lagstiftningar, benämningar och arbetssätt. Den samhälleliga utvecklingen i kombination med en förändrad populationsstruktur med nya livsmönster, (o)hälsofaktorer och den tekniska utvecklingen ställer krav på flexibilitet, öppenhet och innovation i forskning och i utbildning. Den mång-/tvärvetenskapliga ansatsen där synergieffekter bidrar till såväl området Hälsa och välfärd som de enskilda huvudområdenas utveckling, är särskilt lämpad för att möta ovan nämnda krav. De huvudområden som HVV i dag har masterexamina för är; Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, Socialt arbete och Arbetslivsvetenskap de huvudområden som denna ansökan gäller är; Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin samt Folkhälsovetenskap. En stor vinst för samhället, individen och de närstående, vore om dessa kulturer skulle kunna mötas och befrukta varandra till exempel i en master- eller forskarutbildning i syfte att möta morgondagens behov av bland annat arbets- och verksamhetsledare. Hälsa och välfärd har utsetts till en av tre utvecklingsmiljöer på MDH. I högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi för framgår att utvecklingsmiljöer ska erbjuda utbildning på engelska på avancerad nivå (sid 8). Med hänsyn till det specifika område hälso- och välfärdsutbildningar befinner sig i och därmed den problematik som finns att rekrytera studenter till magister/masterutbildningar har ett förslag tagits fram som kan dra nytta av de stabila utbildningar som finns på grundnivån och det intresse som visats för området Hälsa och välfärd på forskarutbildningsnivå. I högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi för slås följande fast: Utveckling mot utbildningar sammanhållna över grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå som möjliggör progression från grundutbildning till forskarutbildning (Sid 10). Denna ansökan om ytterligare två huvudområden Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin samt Folkhälsovetenskap med samläsning inom existerande masterprogram i hälsa och välfärd. De tvåårig masterprogrammen på HVV är en länk mellan grund- och forskarutbildningen. Masterutbildningen kommer således att ersätta de magisterutbildningar inom huvudområden Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och Folkhälsovetenskap som hittills erbjudits inom HVV. Den bärande tanken är att studenter med olika bakgrund och grundutbildningar ska kunna antas till utbildningen. De kommer läsa givna obligatoriska kurser som är gemensamma med fokus på ledarskap och teamutveckling samt evidensbaserad Hälsa och välfärd under första året. De kommer även läsa sina specifika ämnen inom Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och 2

83 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 Folkhälsovetenskap. Det andra året kommer samläsas med forskarutbildningen med fokus på kurser i Hälsa och välfärd samt i den utsträckning det är möjligt med metodkurser. Genom att delvis förena master- och forskarutbildning under masterutbildningens andra år, kan en kontinuitet och en mängd samverkansvinster uppnås för både HVV och för studenten. Innehållet i utbildningen kommer med största sannolikhet möta utbildningsbehovet hos personer i ledande befattning inom offentlig sektor inom hälso- och välfärdsområdet. Om studenterna skulle vilja fortsätta sin utbildning på forskarnivå (under förutsättning att de blir antagna) är en klar fördel att de får möjlighet att tillgodoräkna sig de forskarutbildningskurser de examinerat under masterutbildningens andra år. Programmets upplägg, innehåll och progression Den översiktliga beskrivningen av programmet framgår i förslag på struktur för masterprogram, sist i detta dokument. Under första terminen i det två-åriga programmet läses två kurser á 7,5 hp som planeras vara obligatoriska för programmet. Det är en kurs som har huvudtemat Ledarskap, grupper och organisation inom hälsa och välfärd och en kurs som fokuserar på Evidensbaserad praktik och utvärdering. Dessa kurser tillsammans med en 7,5 hp-kurs, vetenskapliga forskningsmetoder, är gemensam för samtliga studeranden och kurser som tillhör flera huvudområden. Under första terminen ingår en första kurs (7,5 hp) där ämnesfördjupning görs utifrån det huvudområde som studenten valt skall utgöra grund för examen. Andra termin i programmet innehåller ytterligare en ämnesfördjupningskurs på 7,5 hp som relateras till det huvudområde studenten valt. Termin 2 innehåller också en forskningsmetodkurs. Termin 2 avslutas med examensarbete på 15 hp och studenten har även möjlighet efter fullgjorda kurser och godkänt examensarbete på 15 hp att ansöka om magisterexamen inom valt huvudområde. Studenter som väljer den 2-åriga masterutbildningen och att skriva ett examensarbete på 30 hp påbörjar under motsvarande tid den första delen på det självständiga arbetet (15hp). För studenter som har en magisterexamen inom något av de två huvudområden finns en möjlighet att direkt påbörja det andra året i den 2-åriga utbildningen. Under termin 3 och 4 sker samläsning i största möjliga utsträckning med akademins forskarutbildning inom Hälsa och välfärd. Den huvudsakliga samläsningen sker under de kurser som ingår i forskarutbildningens första år och utgör under termin 1 kursen (termin 3 masterprogram) Hälsa och välfärd teoretiska perspektiv 7,5 hp. Under termin 4 av masterprogram sker samläsning för kurserna Hälsa och välfärd fokus på delaktighet, 7,5 hp. När inte möjlighet för samläsning ges utgör termin 3 och 4 tid för examensarbete 15 hp och ämnesfördjupning 15 hp. Denna ämnesfördjupning utgör alternativ till examensarbeteskurs på 15 hp. Masterprogrammets kurser kommer även ingå i akademins utbud av fristående kurser utöver att vara programspecifika där samläsning sker för de olika inriktningarna. Syfte är att förhoppningsvis öka studentvolym och på det sättet även stärka det ekonomiska intäkter som kurser ger. Studentantalet vid ämnesspecifika kurser inom respektive programinriktning kan sannolikt vara lågt och kräver ett alternativt pedagogiskt upplägg. Akademin planerar att de ämnesspecifika kurserna har ett pedagogiskt upplägg som inte kräver de resurser som gäller vid normalfallet för kurser med 20 till 40 studenter. Upplägg för ämnesspecifika kurser kan kännetecknas av större grad av självstudier, alternativt i grupp, och att kurser ges i form av läskurser som inte kräver lärarresurs i 3

84 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 samma utsträckning som andra kurser med betydligt fler studenter. Under år 2 inom masterprogrammet planeras samläsning med forskarutbildningens år 1 vilket ger bättre resursutnyttjande framförallt när det gäller bemanning. I övrigt är ambitionen att programmets upplägg skall utgöras av flexibelt lärande med undervisningsformer och lärandemiljöer som kan variera beroende på enskilda studenters behov. Logistiken för kurserna inom programmet kommer att framgå av programschema och skrivs enligt rutiner vid Mälardalens högskola. När samläsning med forskarutbildning sker styrs kurslogistiken av de förutsättningar och krav som gäller för respektive program. Konsekvenser av samläsning med möjligheter till tillgodoräknande avgörs och bedöms av ämnesansvariga på respektive utbildningsnivå. Enskilda kurser från år två kan efter prövning tillgodoräknas i forskarutbildningen. Det är viktigt att separera nivåerna, avancerad nivå respektive forskarutbildningsnivå. För att uppnå kvalitet i både forskarutbildning och masterutbildning är det viktigt att tydliggöra progressionen i utbildningen. För kursers innehåll se matris i bilaga (Bilaga 1 Examensmatris) där kursers lärandemål, innehåll examinationer framgår. Examenskrav framgår av examensbeskrivning (se avsnitt i Bilaga 1). De ämneskurser som ingår i matrisen är ett urval av kurser från respektive huvudområde. Progression inom Masterprogrammet för Hälsa och välfärd Progressionen under det första läsåret bygger på kunskaper och färdigheter som har tillägnats i utbildningar som ger kandidatexamen inom de två huvudområdena. De huvudområden som ingår i denna ansökan är folkhälsovetenskap och fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin. Masterprogrammets fokus under första läsåret är att studenten ska skaffa sig fördjupade kunskaper i ledarskap, organisation och teamarbete. Vidare ska studenten skaffa sig fördjupade kunskaper i att söka, värdera och använda vetenskaplig kunskap i utvecklingsarbeten, samt utvärdera dessa inom hälsa- och välfärdsområdet. Fördjupade kunskaper i vetenskapliga forskningsmetoder ingår. Kurserna som tidigare beskrivits kan läsas gemensamt av studenterna från samtliga fem huvudområden. Det första läsåret innehåller också kurser som är fördjupningar inom respektive huvudområde. Här finns ett flertal kurser att välja på och studenter väljer kurser som har relevans för examensarbetets ämnesval. Kurserna i vetenskaplig forskningsmetod syftar till en metodologisk fördjupning inför examensarbetet. Detta arbete genomförs inom respektive huvudområde och kan omfatta 15 hp under det första och 15 hp under det andra året. Ett annat alternativ är att göra ett examensarbete på 30 hp som sträcker sig över de båda åren. Det andra läsåret i masterutbildningen har fokus på forskning som verksamhet inom Hälsa och välfärdsområdet. Förutom examensarbeten inom respektive huvudområden finns en fördjupningskurs och möjlighet att välja kurs vid annat lärosäte av relevans för huvudområdet. De gemensamma kurserna under andra läsåret ger en fördjupad förståelse för hälsa- och välfärdsområdet och de forskningsfrågor som är relevanta och angelägna inom detta forskningsområde. Progressionen ligger i att studenterna skaffar sig fördjupade kunskaper och förståelse för hur olika discipliner kan samverka inom forskningsområdet för att besvara frågeställningar i ett vidare perspektiv än enbart utifrån en enstaka disciplin. De vetenskapliga 4

85 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 forskningsmetodkurser som ligger under detta år syftar också till fördjupade kunskaper i tvärdisciplinärt forskningsarbete. Kurserna under masterutbildningens andra läsår kan efter bedömning tillgodoräknas i första årets forskarutbildning inom Hälsa och välfärd. Nedan följer korta sammanfattningar av de två huvudområden Fysioterapi med inriktning beteendemedicin I fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin studeras människans beteende, som också omfattar tankar och känslor, i relation till rörelse och aktivitet. Fysioterapi utgår från ett beteendemedicinskt perspektiv och omfattar kunskaper om människans beteende i rörelse och aktivitet i förståelse av hälsa och levnadsvillkor. Beteendemedicinska principer är grundläggande, alltså kunskaper om hur beteendet påverkar kroppens strukturer, rörelser och funktioner och hur sjukdom eller skada påverkar beteendet. Huvudområdet kännetecknas av en syn på människans beteende och rörelseförmåga utifrån ett biopsykosocialt paradigm och ämnesområdet kännetecknas av synen på människan som biologisk, tänkande, kännande och social varelse. Kunskaper om interaktion och kommunikation i beteendeförändring är viktiga komponenter i ämnet. Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin omfattar biomekaniska, fysiologiska, patologiska, psykologiska, sociala och kontextuella faktorers inverkan på beteende i rörelse och aktivitet, samt beteendets betydelse för individers Hälsa och välfärd. Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskap är en tvärvetenskaplig disciplin som studerar samhällsstrukturens, arbetslivets, miljöns och vårdsystemens betydelse för befolkningens hälsa. Ämnet har ett starkt fokus på sociala bestämningsfaktorer och hälsans fördelning och jämlik hälsa i befolkningen samt hälsofrämjande arbetets framväxt, principer och tillämpning inom olika samhällssektorer bl.a. hälso- och sjukvårdssektorn. Utgångspunkt för arbetet är WHO:s policydokument och nationella folkhälsomål. Perspektiven inom folkhälsovetenskapen är lokala, regionala, nationella, och globala. Inom folkhälsovetenskapen finns kunskap om hälsofrämjande arbete och om åtgärder för att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada samt att kritisk värdera effekter av olika åtgärder på såväl individgrupp och samhällsnivå. Ämnet är tvärvetenskapligt och har samarbete med flera discipliner så som epidemiologi, statistik, hälsoekonomi, statsvetenskap, psykologi, medicin samt kommunikationsvetenskap. Kurser som utgör programmets profil där fokus är evidensbaserad praktik och utvärdering och ledarskap, grupper och organisation. Evidensbaserad praktik och utvärdering 7,5 hp. Inom dagens hälso- och sjukvård samt välfärdssystem efterfrågas ett evidensbaserat arbetssätt. Åtgärder i den praktiska verksamheten samt utvärdering av dessa bör vara evidensbaserade. Denna kurs syftar till att ge ytterligare fördjupade kunskaper om evidensbegreppets betydelser inom Hälsa och välfärd. Kursen ger dig kunskaper så att du blir bättre på att systematiskt söka, kritiskt värdera, överföra och använda evidensbaserad kunskap i din yrkesmässiga verksamhet. Ledarskap, grupper och organisation inom Hälsa och välfärd 7,5 hp. Kursens syfte är att studenterna ska skaffa sig fördjupad kunskap om styrning, organisation och ledarskap för utveckling och 5

86 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 förändring av verksamheter inom området Hälsa och välfärd. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla kunskap om sociala relationer i arbetsgrupper. I kursen ingår också kritisk organisationsforskning, konsekvenser och effekter av New Public Management (NPM) med avseende på såväl förutsättningar som konsekvenser på individ- och gruppnivå. Planer för att kvalitetssäkra examensarbeten Vid akademin arbetades 2016 fram nya riktlinjer för examens/självständiga arbeten inom huvudområdena på grundnivå och avancerad nivå och dessa riktlinjer har under 2016 reviderats. Rubriken för dessa riktlinjer är Att skriva vetenskapligt och syftet var att beskriva en gemensam standard för examensarbeten. I riktlinjer betonas värdet av att skriva på ett vetenskapligt sätt. Vidare betonas att vetenskapliga texter kan variera inom och mellan olika discipliner och lärosäten, men att det ändå finns många gemensamma drag. Inledningsvis i dessa riktlinjer anges att de är ämnade för studenter, handledare och examinatorer för att genomföra examensarbeten vid akademin samt att all uppsatsskrivning skall ha dessa riktlinjer som formell grund. Distinktionen mellan examensarbete på 15 hp respektive 30 hp skall kännetecknas av att ett examensarbete på 30 hp skall ha ett mer utvecklat och ytterligare fördjupat teoretiskt-konceptuellt ramverk, en fördjupad etisk värdering, en större omfattning av empiriskt material och en djupare analys och tolkning av data. Detta skall tydliggöras i studiehandledning där betygskriterier för respektive kurs redovisas. Undervisning av lärare med både ämnes- och metodspecifik kunskap kommer att utgöra naturlig del för att kvalitetssäkra examensarbeten på masternivå. Akademin har en stor grupp handledare med en lång handledarerfarenhet på olika nivåer. Detta gäller även huvudområden Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning med upp till 10 möjliga handledare (disputerade) och Folkhälsovetenskap med 9 handledare (disputerade). Åtta disputerade lärare inom huvudområdet Fysioterapi och sex lärare inom Folkhälsovetenskap har även forskarhandledarutbildning. Vi kommer eftersträva att knyta examensarbeten, i den mån det är möjligt, till befintliga forskningsprojekt liksom uppmuntra frågeställningar från kliniska verksamheter inom både Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och folkhälsovetenskap. Det kvalitetsarbete som genomförts på HVV gällande examination av examensarbeten kommer också komma masterutbildningen tillgodo. Utbildningsmiljö HVV har som tidigare nämnts en omfattande erfarenhet av utbildning på både grund- och avancerad nivå. Det finns etablerade samarbeten mellan forskare och ämnesgränser som genererat såväl gemensamma publikationer, ansökningar om forskningsmedel samt doktorandprojekt. Erfarenheten av samarbetet har varit positiv varför en förstärkning och vidareutveckling av detta borde bli både kreativ och produktiv inom området Hälsa och välfärd. Seminarieverksamheten vid Akademin för hälsa, vård och välfärd är knuten till de olika huvudområden som finns på akademin. Det anordnas högre seminarier i huvudområdena, ämneskollegier samt forsknings- och doktorandseminarier. Beroende på grad av forskningsaktivitet inom huvudområdet, varierar antalet seminarier per termin. Utöver denna verksamhet tillkommer seminarier då artiklar och delar av avhandlingar presenteras och diskuteras. 6

87 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 I ett forskningsråd träffas de seniora forskarna cirka tre gånger per termin. Forskningsrådets syfte är att dra upp övergripande riktlinjer för forskningsverksamheten vid Akademin för hälsa, vård och välfärd. Genom upplägget av masterutbildningen kommer studenterna på ett naturligt sätt att bli en del av forskarutbildnings- och forskningsmiljön främst i utbildningens andra år. Genom att utbildning är öppen även för internationella studenter, både inom master- och inom forskarutbildningen, kommer det internationella inslaget bli lika självklart som det nationella. Detta lyfts fram i MDH:s forskningsoch utbildningsstrategi vari betonas att internationell samverkan i utbildningen förbereder studenterna för en arbetsmarknad som kräver interkulturell kompetens och att studenter skapar ett värdefullt internationellt nätverk för kommande yrkeskarriär. Anställningsbarhet och användbarhet inom programområdet I diskussion med landsting och kommuner framkommer det att det finns ett kompetensbehov på masternivå inom Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och inom Folkhälsovetenskap. Det föreslagna programmen kommer kunna möta dessa behov på ett tydligt sätt genom de gemensamma obligatoriska kurserna som dessutom kan fördjupas alternativt breddas i de ämnesspecifika kurserna. I forskarutbildningen inom området Hälsa och välfärd har samverkan/samproduktion med kommun och landsting i hög grad blivit aktuell genom de gemensamma doktorandprojekt som finansieras delvis eller helt av våra samarbetspartners. Det förefaller rimligt att anta att en kortare kompetensutveckling, dock på avancerad nivå, torde vara intressant för kommuner och landsting. Masterutbildningarna inom tre nuvarande huvudområdena har haft förhållandevis svagt söktryck. I det förslagna huvudområdena Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och Folkhälsovetenskap kommer det att vara fokus på efterfrågade områden vilket borde vara gynnsamt både för MDH och för kommuner och landsting. Vi anser även att de två nya huvudområdena kommer att öka söktrycket till masterprogrammen inom Hälsa och välfärd. Efter att tidigare ha inhämtat synpunkter från verksamhetsansvariga inom kommunal vård och omsorg framkom bland annat följande: - Bra initiativ från MDH med Masterutbildning och utbildning "över gränserna" också för att närma oss varandra. - Värdefullt att personer med den utbildningen i våra verksamheter aktivt kan bidra till att verksamhet och strategisk planering knyts samman och att kunskapsbaserade insatser till både äldre och funktionsnedsatta kan implementeras på ett bättre sätt. - Bra med kurserna i Ledarskap och Evidens. Självklart finns det vinster med att få fler som har sådan kompetens i vår organisation. Men det viktiga blir ju också hur vi kan "löna" dem som skaffar sig denna utbildning - med högre lön, specialistfunktion eller annan karriärutveckling. - Viktigt att förstå hur och var vi kommer att använda dessa tjänster. Som det nu är är det alldeles för lika i arbetsuppgifter mellan specialistutbildade och de som inte har någon specialistutbildning. Jag tänker på de som ex. redan idag har magisterutbildning, detta gäller både inom kommuner och inom landsting. - Det verkar vara en bra idé. Det viktigaste som jag ser det är just samordningsvinsterna. Att olika yrken och inriktningar lär känna varandra och kan överbrygga det som vi idag lever med i kommunal vård och omsorg, dvs skillnaden mellan hälsoaspekten att se att de människor vi har att ta hand om i kommunen inte är bara friska och vid hälsa. De är både gamla och sjuka och där är det viktigt att blanda professionerna. Att öka förståelsen. 7

88 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, Helt klart ser jag möjligheter att öka vår kompetens rejält genom detta. Den korsbefruktning som modellen för "samläsning" kan ge stora förtjänster t ex i form av ökad förståelse för verksamheternas utmaningar och problem vad gäller kompetensförsörjning och utvecklingsbehov (baserat på aktuell forskning). - Att det finns behov av att knyta verksamhet och verksamhetsutvecklingsfrågor närmare medarbetarnas utveckling det är nog ganska tydligt. Så kan vi knyta dessa "generalist" mastersutbildade till oss har vi säkert vunnit en hel del. - Andra frågor som ansvariga ställer sig är hur denna kompetens kan tillvaratas, till exempel: Hur ser vi i kommunen på behovet av medarbetare med en sådan mastersutbildning? Vilken plats och vilken roll kan vi se att de kommer att ha i vår framtida vård o omsorg? Att vi kan "ha nytta" av dem under deras utbildningstid tror jag inte att det råder någon tvekan om, men kan vi bereda dem arbete i framtiden? - Under HT 2015 och VT 2016 har branchrådet inom Fysioterapi utryckt stark önskan om att inrätta masterutbildning inom Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin samt att det finns ett stort behov av denna kompetens inom verksamheterna. - Fysioterapeuterna inom regionen och även utanför har visat stort intresse för möjligheten att komplettera befintlig magister examen till masterexamen i Fysioterapi vilket skulle innebära högt söktryck för en masterutbildning i Fysioterapi. - I branschrådet för Folkhälsovetenskap har det framkommit att anställningsbarheten skulle öka om studenterna har en masterutbildning - Inom studentrådet för folkhälsovetenskap har önskemål om en master uttryckts då det är internationellt mer gångbart med en master, vilket även i Sverige leder till ökad anställningsbarhet. Slutsatser av dessa synpunkter är att flera verksamhetsansvariga ser fördelar med denna utbildning som verksamhetsutveckling och kompetenshöjning ur flera aspekter. En efterfrågan av master i Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och Folkhälsovetenskap har utryckts av verksamheterna. Dessutom betonas samordningsvinster av att professioner/ämnesområden studerar tillsammans. Samtidigt poängteras den utmaning som denna utbildning ger för den egna verksamheten med frågan; Hur kan vi inom olika yrkesområden ta tillvara den kompetensen på rätt sätt? För internationella studenter kommer programmet kunna vara mer lockande då det går att få ut examina i ett flertal olika huvudområden och inte som hittills enbart i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, arbetslivsvetenskap och socialt arbete. Omvärldsanalys Sverige har tillsammans med över fyrtio länder i Europa anslutit sig till den s.k. Bolognadeklarationen. Bolognaprocessen syfte var att införa en gemensam modell för högre utbildning i hela Europa. Målet är att främja rörligheten för studenter, främja anställningsbarheten och främja Europas konkurrenskraft som utbildningskontinent. Enligt Bolognamodellen har utbildningssystemet tre nivåer. Den grundläggande högskoleutbildningen är indelad i två nivåer: en grundnivå, som leder till en kandidatexamen efter tre år och en avancerad nivå som leder till en masterexamen efter ytterligare två år. Tredje nivån är forskarutbildning. Det sista året av masterexamen ska kunna tillgodoräknas inom doktorsexamen. Ett förslag som framförts vid flera lärosäten i Sverige är att utbildningar på avancerad nivå ska erbjudas i form av masterprogram. Även om lärosäten inte erbjuder några magisterprogram kommer 8

89 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 det ändå att vara möjligt att ta ut en magisterexamen. I Bolognamodellen höjdes behörighetskravet för att bli antagen till forskarutbildning från lägst kandidatexamen till lägst magisterexamen. Utvecklingen i Sverige när det gäller examina på avancerad nivå och specifikt master är att det skett en kraftig ökning från 2007/08 till 2014/15. Enligt statistik från HSV/SCB har antalet utfärdade masterexamina ökat från 340 läsåret 2007/08 till 8599 läsåret 2014/15. De områden som utfärdat flest examina är inom teknik, samhällsvetenskap och naturvetenskap. På fjärde plats kommer inriktning inom hälso- och sjukvård samt social omsorg. Huvudområden för generell examen är utgångspunkt för klassificering och kategorisering mot ett antal olika inriktningar. Vid jämförelse mellan lärosäten i Sverige kommer Mälardalens högskola på en 20:e plats i statistiken över utfärdade masterexamina 2014/15 med totalt 27 utfärdade masterexamina 2014/15. Enligt denna klassificering av masterexamina för inriktning Hälso- och sjukvård samt social omsorg är det framförallt större lärosäten i Sverige som Karolinska Institutet, Lunds universitet och Uppsala Universitet som utfärdat mellan examina per lärosäte under senaste året. Till denna inriktning hör bland annat Medicin, Vårdvetenskap, Folkhälsovetenskap, Fysioterapi och Socialt arbete. En annan faktor som påverkat sökandestatistiken var införandet av studieavgifter i Sverige. Sedan höstterminen 2011 ska studenter som kommer från länder utanför ESS och Schweiz och som inte studerar inom ramen för utbytesavtal betala för sina studier i Sverige. Införande av denna avgiftsskyldighet har påverkat antalet nybörjare på masterprogram i Sverige. Hösten 2011 minskade antalet nybörjare med procent vid de större lärosätena i Sverige. Aktuell statistik för utbildningar som är avgiftsbelagda visar att antalet nyantagna och nyregistrerade ha ökat till hösten 2014 i jämförelse med hösten En intressant aspekt som är relevant för denna ansökan är i vilken omfattning det sker tillgodoräknande av andra året i masterprogram till forskarnivå det, det vill säga 3 år för kandidatexamen + 2 år för masterexamina och 3 år forskarutbildning. Enligt UKÄ finns för närvarande ingen sådan nationell statistik att redovisa. Vid Bolognaseminarium anordnat av Universitets- och högskolerådet januari 2012 var temat Vad händer med den avancerade nivån? och där framfördes olika synpunkter kring utveckling av masterutbildning på svenska lärosäten. Då presenterades en kartläggning genomförd (2010) inom svenska masterprogram på tre universitet (Göteborg, Lund och Uppsala). I slutsatser av den kartläggningen framkom att den tvååriga mastern skärpte den internationella profilen på de tre universiteten, men att den har också tydliga innovativa inslag och att det finns många olika typer av masterprogram. Den tvååriga mastern har utvecklat sig i två riktningar, en klassisk forskningsinriktad och en mer tillämpad. Det framkom vidare att den tvååriga mastern har skapat behov för nära samarbete mellan lärosätens ledning och programmen. Ett problem som även lyftes fram var att den avancerade nivån mellan grundnivån och forskarnivån är i stort sett okänd i yrkeslivet. I ett internationellt perspektiv utmärks den svenska mastern bland annat av att ha flexibilitet och transparens i utbildningen samt att lärandemål är klart definierade. Andra viktiga frågor att beakta är vilken kunskap individen och samhället har om de tvååriga masterexamina och hur man hanterar kommunikation om detta, samt vad som utmärker en svensk master och hur kan den bidra till kunskapsutveckling. 9

90 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 Från en mindre studie genomförd i tre internationella masterprogram vid Uppsala universitet (bl a Masterprogram in International Health) ansågs att masterexamen är mer gångbar i den internationella miljön. När det gäller utbildningens innehåll ansåg studenterna om förhållandet mellan magister- och masterexamen att enligt arbetsgivare har det en liten betydelse om man har en magisterexamen eller en masterexamen. Inom statlig förvaltning är det mer viktigt vad man exakt har läst och hur mycket, varför studenter ansåg att masteutbildningen bör ha mer av utbildning för generell kompetens än av ämnesmässig fördjupning. Likaså ansåg studenter att examensarbete på masternivå (30 hp) medförde betydligt mer djuplodande analys än på magisternivå (15 hp). Några av de studenter som deltog i undersökningen ansåg också att masterprogrammets upplevdes som yrkesförberedande snarare än förberedande för forskarutbildning. Vid tidigare nämnda seminarium nämnde en dekan för forskarutbildning att övergången från avancerad nivå till forskarutbildning har effektiviserats och förenklats under senare år. Närmare knytning till forskarnivå gör masterutbildningar mer attraktiva. Andra fördelar som bidrar till effektivisering var att masterutbildning bidrar till att alla studenter börjar på ungefär samma nivå. Masterutbildningar ger också ett bra rekryteringsunderlag och mindre behov av prövotid. Ett urval av lärosäten som har masterutbildningen inom vårt område och korta beskrivningar hur de löst frågan om struktur och innehåll för att genomföra masterutbildning. Vid Hälsoakademin på Örebro universitet ges ett Masterprogram i förbättringsarbete inom hälso- och sjukvårdens verksamheter. Det är ett tvärvetenskapligt program som vänder sig till den som vill arbeta med förbättringsarbete samt vårdutveckling och är yrkesverksam inom hälso- och sjukvård samt kommunal omsorg. Programmet är upplagt med gemensamma kurser i forskningsmetodik och förbättringsarbete. Kurserna i förbättringsarbete fokuserar på ledarskap, hälsoekonomi, mätmetoder och evidensbaserat arbetssätt inom hälso- och sjukvård. Studenten kan läsa ämnesspecifika kurser inom sitt huvudområde och gemensamma kurser inom forskningsmetodik. Aktuella huvudområden på Hälsoakademin utgörs av Arbetsterapi, Omvårdnadsvetenskap, Hörselvetenskap och Biomedicin/Medicin. Såväl gemensamma som specifika kurserna inom programmet kan sökas som fristående kurser vilket möjliggör en flexibel studietakt. Den som har magisterexamen kan ansöka om att få tillgodoräkna godkända relevanta kurser. Upplägg i det programmet visar på både en struktur och innehåll som har flera likheter med föreslaget till program som ingår i denna ansökan på MDH. Vid Hälsouniversitet i Linköping finns ett masterprogram som vänder sig dem som är verksamma inom hälso- och sjukvård och som vill arbeta med kvalitetsutveckling. Programmet ger möjlighet till examen inom huvudområdena Arbetsterapi, Folkhälsovetenskap, Logopedi, Medicinsk pedagogik, Omvårdnadsvetenskap och Fysioterapi. På programmet läses dels generella kurser som är integrerade över ämnesgränser, dels valbara ämnesspecifika kurser inom respektive huvudområde. Varje student skriver en individuell studieplan och det finns möjlighet till etappavgång till magisterexamen efter ett år. Den som redan har magisterkompetens kan ansöka om att få tillgodoräkna sig första året och börja direkt på år två. Utbildningen vid Hälsouniversitet har utgjort ett väsentligt stöd för föreslaget upplägg i denna ansökan. Att flera gemensamma huvudområden inom hälsoområdet läser gemensamma kurser och har möjlighet till ämnesspecifika fördjupningar är en struktur som helt klart tilltalande ur vår synvinkel och vårt förslag på upplägg. 10

91 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 Vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet ges separata masterprogram för varje huvudområde. Huvudområdet utgörs av till exempel omvårdnad, Fysioterapi och Socialt arbete. i masterprogrammet i socialt arbete utgör första terminens studier termin 7 i socionomprogrammet. Under termin 2-3 väljer studenten bland utbud av fördjupningskurser inom huvudområdet och dessutom 15 hp metodkurser. Programmet avslutas termin 4 med ett självständigt arbete (examensarbete) motsvarande 30 högskolepoäng. Vid Karolinska institutet (KI) ges ett flertal masterprogram där The Global Master's Programme in Global Health utgör det internationella inslaget av masterprogram inom hälsoområdet. I övrigt på KI finns Masterprogram inom flera hälsodiscipliner som medicin, folkhälsovetenskap, omvårdnad och odontologi. Läsåret 2012 gavs masterprogrammet i folkhälsovetenskap med möjlighet till två inriktningar (folkhälsoepidemiologi och hälsoekonomi, policy och management). Programmet ger studenten möjlighet att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt och en god teoretisk förståelse för såväl folkhälsovetenskap som för den valda inriktningen. Uppsala Universitet ger ett flertal masterprogram inom medicin och farmaci där även masterprogram riktade mot hälsa och välfärd ingår. Specifika masterprogram som har nära koppling till området Hälsa och välfärd utgörs av masterprogram i folkhälsovetenskap och ett masterprogram i internationell hälsa. Masterprogrammet i folkhälsovetenskap vänder sig till yrkesgrupper såsom sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, dietister. Masterprogram i internationell hälsa förbereder studenten för arbete med globala hälsofrågor. Kursdeltagare i det programmet är från alla världsdelar och de får kunskap och färdigheter i att analysera globala hälsoproblem samt att utveckla och utvärdera interventioner som förbättrar folkhälsan. Sammanfattning; Utbildningar som har området Hälsa och välfärd som profil finns, enligt vår kartläggning, inte redovisat över masterutbildningar (2-årig) i Sverige. Däremot finns redovisade ett flertal av de beskrivna programmen inom de två huvudområden som finns med i denna ansökan. Inom Fysioterapi finns dock i dagsläget inget masterprogram med inriktning mot beteendemedicin, vilket är en inriktning som starkt efterfrågas i kommun och landsting. Det perspektiv som högre utbildning inom Hälsa och välfärd ger bör kunna tillgodose det behov, som tidigare i ansökan framhållits, av att vara ett överlappande fält där det finns ett tydligt behov av kunskapsutveckling. Ett program med både nära anknytning till arbetsliv (Ledarskap, organisation, evidensbaserad praktik) och till forskning (samläsning med forskarutbildning) bör ge tydliga synergier och motverka den polarisering som framhållits som hot mot andra masterutbildningar. Att vissa delar av arbetsmarknaden sannolikt inte har kännedom om vilken kompetens utbildningen ger och vilket värde det har för anställningsbarhet och användbarhet får ses som en utmaning i planering av detta program. En styrka är att utbildningar inom området visar på tydlig relevans i ett internationellt perspektiv och att detta programs innehåll är gångbart i en internationell miljö. Dimensionering, språk och marknadsföring Programmet har initialt dimensionerats för en studentgrupp om 25 studenter och planen är att antagning sker vartannat år så att samläsning med forskarutbildning möjliggörs. De kurser som utgör profilområden ges som fristående kurser. Fristående kurser på avancerad nivå inom Fysioterapi med inriktning beteendemedicin och inom folkhälsovetenskap har under ett antal år haft ett högt söktryck, dvs kurserna bär sig själva ekonomiskt väl. Det är ekonomiskt fördelaktigt att dessa kurser 11

92 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 införlivas i en masterutbildning i Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin respektive masterutbildning i folkhälsovetenskap. Masterutbildning kommer enligt rekommendationer i högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi för erbjuda utbildning på engelska på avancerad nivå vara engelskspråkig. Forskarutbildningen inom Hälsa och välfärd är på engelska vilket innebär att för samtliga kurser vid samläsning utgör engelska undervisningsspråk. Vid övriga kurser inom masterprogram där kursregistrerade utgör studenter med svenska som modersmål kan undervisningsspråk då vara svenska. I Mälardalens högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi för är internationalisering framträdande, där internationalisering på hemmaplan har en viktig roll MDH ska inspirera och bidra till studentutbyten då utlandserfarenheter bidrar till kvalitet i utbildningen och gör studenterna mer förberedda för ett yrkes- och samhällsliv präglat av globalisering. Därutöver sker, med högskolans utbud av internationella utbildningsprogram som grund, en globalt riktad internationell studentrekrytering Marknadsföring av planerade masterutbildningar inom huvudområden Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och folkhälsovetenskap kommer att följa upprättad kommunikationsplan där tydliga mål, målgrupper och konkreta åtgärder framgår. Kommunikationsplan kompletterar den årliga verksamhetsplanen vid akademin. Akademin tar även del av den erfarenhet som finns på Mälardalens högskola för liknande utbildningar inom andra ämnesområden som bedrivit liknande utbildningar tidigare. Nuvarande externa kontakter inom kommuner och landsting i regionen utgör värderfulla kanaler för information och stöd vid rekrytering av sökande till masterutbildning. Akademin har ett stort och konstant växande kontaktnätet inom den internationella utbildningsverksamheten på samtliga nivåer och som kommer att användas i största möjliga grad för marknadsföring och rekrytering as studenter till masterprogram. 12

93 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 Internationaliseringsaspekter på ansökan om Masterprogram inom Hälsa och välfärd Det är en uttalad målsättning i Mälardalens högskolas Forsknings- och utbildningsstrategi att utvecklingsmiljön hälsa och välfärd skall erbjuda utbildningar på avancerad nivå där undervisningsspråk är engelska. Målbilden för 2022, som finns i Mälardalens högskolas Forskningsoch utbildningsstrategi , är: MDH är en nationell högskola förankrad i sin region med fokus på utbildning på alla nivåer och är samtidigt ett forskningsintensivt lärosäte med internationella samarbete. Ett aktivt arbete med rekrytering av nationella och internationella studenter har 2022 lett till ett ökat intresse för MDH:s utbildningar. MDH erbjuder utbildningar som förbereder för karriärer nationellt och internationellt och studenterna är väl rustade att bidra till en positiv samhällsutveckling. Akademin har under senaste året även aktivt arbetat med att tydliggöra och stärka forskningsbasen inom akademin dels i de nyetablerade forskningsmiljöerna och dels inom befintliga utbildningar på både grundnivå och avancerad nivå. HVV:s forskare har under ledning av professorer formerat sig i ett flertal forskargrupper. Masterprogrammet med engelska som undervisningsspråk kommer inte att innehålla dubbla examina utan examina utgörs av den inriktning som student väljer vid ansökan och utifrån de examenskrav som gäller för respektive huvudområde (Folkhälsovetenskap, Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin). Samverkan med annat lärosäte för genomförande av detta masterprogram är vid ansökningstillfället inte aktuellt. All utbildning inom Hälsa och välfärd har en tydlig arbetslivsanknytning som kan se olika ut inom respektive huvudområde. Avsikten är att respektive huvudområde kommer att ha samverkan med externa aktörer och gästlärare. Denna verksamhet kommer att samordnas med befintlig forskarutbildning inom Hälsa och välfärd och övriga utbildningar. Akademin har och bygger kontinuerligt ett internationellt kontaktnät, där både rekrytering av studenter och gästlärare planeras. I internationell jämförelse kan undervisningstid och kontakttid med studenter inom högre utbildning ha stor variation. Inom svensk högskola och universitet kan både undervisningstid och undervisningsformer variera i stor utsträckning. I dagsläget finns inga fastställda kriterier eller anvisningar för vad som är rekommenderat när det gäller undervisningstid/kontakttid. I det sammanhanget är det värdefullt att studenter får en tydlig information i studiehandelning om undervisningstid och kontakttid med lärare som är aktuell för programmen. Marknadsföring av masterprogrammet inom Hälsa och välfärd skall genomföras inom ordinarie rekryteringsarbete vid MDH och utifrån upprättad rekryteringsplan på HVV. Vid akademin skall studentrekrytering genomföras i samverkan med utländska lärosäten och organisationer där befintliga avtal och överenskommelser är etablerade eller under utveckling. Från ett flertal av dessa samverkanspartners finns ett uttalat intresse av att skicka studenter till detta masterprogram och i vissa fall är målsättningen att masterprogram skall utgöra ett steg mot forskarutbildningen inom Hälsa och välfärd. 13

94 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 Svar på synpunkter från de tidigare externa bedömarna, professor Marianne Carlsson, Uppsala universitet och Docent Lars Fredén, Högskolan Väst. För de två huvudområdesinriktningarna har utarbetats en utbildningsplan där ämneskurser tillgodoser forskningsanknytning och progression som krävs för att uppfylla examensmålen inom respektive ämne. De samläsningsbara metodkurserna i masterprogrammet har vidareutvecklats, se översikt för kursutbudet nedan. Huvudområdet Fysioterapi har upp till 10 möjliga lärare och handledare (disputerade) varav två professorer och två docenter. Åtta av dessa har även forskarhandledarutbildning. Det finns en lång erfarenhet av undervisning på avancerad nivå inom huvudområdet Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning. Huvudområdet Folkhälsovetenskap har 9 disputerade lärare, varav två professorer och en docent. Sex av dessa har även handledarutbildning. Det finns en lång erfarenhet av undervisning på avancerad nivå inom huvudområdet folkhälsovetenskapen genom det magisterprogrammet (magister kurspaket) som har genomförts under flera år. Inom huvudområdet Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning samverkar i forskning flera disputerade inom exempelvis hälsoteknikområdet. Detta lägger en bra grund på samverkan även på masternivå. Inom huvudområdet Folkhälsovetenskap, som är ett tvärvetenskapligt ämnesområde, samverkar samtliga disputerade på olika sätt med andra aktörer i samhället. Det tvärvetenskapliga synsättet kommer även att genomsyra mastern och de ämnesspecifika kurserna inom masterprogrammet. Forskarutbildning vid akademin som startade hösten 2012 har engelska som undervisningsspråk och samordningsaspekter med gemensamma kurser och lärare som både undervisar på forskarutbildnings- och masternivå motverkar den risk för minskade möjligheter till fördjupade och kritiska samtal som externa granskare påtalar. Ämnesfördjupningskurserna inom huvudområdet Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning är webbaserade distanskurser vilket möjliggör ett flexibelt studieupplägg för framtida studenter. När det gäller profilering av utbildningen och utbildningens behov finns en naturlig koppling till utbildningens inriktning och värdet av samverkan med omgivande samhället. Denna form av samverkan är ständigt pågående för utbildningar på alla nivåer inte minst på master- och forskarutbildningsnivå. Det äger rum inom olika branschråd för programutbildningar på grundnivå och avancerad nivå och inom olika doktorandprojekt i forskarutbildningen som skapats i samverkan för inom området Hälsa och välfärd. Ett annat aktuellt exempel är inspel från Landstinget Västmanland där ledamöter i utbildningsråd nyligen påtalade värdet av högre utbildning på magisterrespektive masternivå. För att höja kvaliteten i vården genom att till exempel implementera evidensbaserade metoder och påverka inställningen till ny kunskap krävs specifik kompetens hos medarbetare i ledande befattning. Andra exempel som ges där kunskapskrav på hög nivå efterfrågas är mer generell och formuleras som behovet av kritisk massa och kompetens som krävs få en 14

95 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 helhetsbild av patientens väg genom vården. En annan aspekt som lyfts fram är, ur mer självkritiskt perspektiv, hur högre kompetens skall tillvaratas av arbetsgivare. Där påtalas särskilt behovet av att utveckla tydligare befattningsbeskrivningar och kompetenskrav där examen på masternivå kan vara ett krav för en specifik tjänst eller ett uppdrag. För att stimulera till fortsatta studier rekommenderas, ur arbetsgivarperspektiv, att behoven av kunskap tydliggörs i medarbetares individuella kompetensutvecklingsplaner. Likaså bör riktlinjer som omfattar förmåner vid högre utbildning tydliggöras och som är av stort värde för att studenter skall bedriva utbildning på högre nivå. Dessa synpunkter från landstinget stärker bilden av att utbildning på högre nivå efterfrågas och att samverkan är en förutsättning för att planera utbildning på bästa sätt. När det gäller det som en av granskare påtalar om behovet av VFU-touch i någon av delkurserna är uppfattningen den att kurserna som utgör programmets profil med evidens och ledarskap förhoppningsvis tillgodoser det behovet. I en av kurserna är syftet att studenten skall skaffa sig fördjupade kunskaper om betydelser av evidens och utveckling av evidensbaserat arbetssätt inom hälsa och välfärd. Fördjupad kunskap om styrning, organisation och ledarskap för utveckling och förändring av verksamheter inom området Hälsa och välfärd utgör huvudsyfte i en annan profilkurs för masterprogrammet. Dessa två kurser genomförs fristående under innevarande och kommande läsår vilket ger möjlighet till utvärdering och revidering av föreslagna kursers upplägg, innehåll och examinationer. I samband med denna utvärdering kan ytterligare synpunkter från fältet beaktas inför kommande masterprogram. Gällande ämnesfördjupningskurserna inom huvudområdet Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning, relaterar dessa till och utgår från verksamhetsområden för Fysioterapi vilket garanterar VFU anknytningen. Inom examensarbetet i huvudområdet Folkhälsovetenskap används empiriskt material inhämtat från omgivande samhälle. Internationellt finns också efterfrågan av masterutbildning i Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning, vilket har bl.a. visats i samarbete med Mahidol universitet i Thailand. Masterprogrammet med engelska som undervisningsspråk kommer inte att innehålla dubbla examina utan examina utgörs av den inriktning som student väljer vid ansökan och utifrån de examenskrav som gäller för respektive inriktning mot huvudområde. Akademins forskarutbildning inom Hälsa och välfärd och den integrering som sker mellan forskarutbildning och masterprogram både vad gäller utbildningars innehåll med planerad samläsning av kurser och gemensam utnyttjande av lärarkompetens stärker forskningsbasen i hög grad. Marknadsföring av masterprogrammet inom Hälsa och välfärd genomförs inom ordinarie rekryteringsarbete vid MDH och utifrån upprättad rekryteringsplan på HVV. Studentrekrytering genomförs i samverkan med utländska lärosäten och organisationer där befintliga avtal och överenskommelser är etablerade eller under utveckling. Från ett flertal av dessa samverkanspartners finns ett uttalat intresse av att skicka studenter till detta masterprogram och i vissa fall är målsättningen att masterprogram skall utgöra ett steg mot forskarutbildningen inom Hälsa och välfärd. 15

96 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 FU år 4 AVHANDLINGSARBETE FU år 3 Teorier, modeller och begrepp 7,5hp Ämnes fördjupning i huvudområde 7,5hp AVHANDLINGSARBETE FU år 2 FU år 1 Master år 2 Kunskapsöversikt 7,5hp Grundkurs till studier på forskarnivå 7,5 hp Hälsa och välfärd teoretiskt perspektiv 7,5 hp Hälsa och välfärd genuspers pektiv 7,5hp Design och forskningsmetoder 7,5hp Kvalitativa forsknings metoder II 7,5hp Ämnes fördjupning i huvudområde 7,5hp Hälsa och välfärd II Vetenskaps filosofi 7,5 hp AVHANDLINGSARBETE AVHAND LINGS- ARBETE Ämnesfördjupning i huvudområde 15hp Hälsa och välfärd II inriktning delaktighet 7,5 hp Hälsa och välfärd - fokus på delaktighet 7,5 hp Datainsamli ngs- och analysmeto der 7,5hp Kvantitativ a forsknings metoder II, 7,5 AVHANDLINGSA RBETE Examensarbete i huvudområde 15hp Master år 1 Ledarskap, grupper och organisatio n inom hälsa och välfärd 7,5 hp Ämnes fördjupning i huvudområde 7,5 hp Kvalitativa forsknings metoder I 7,5hp Evidensb aserad praktik och utvärderi ng 7,5hp Ämnes fördjupning i huvudområde 7,5 hp (valbar) Kvantitativ a forsknings metoder I 7,5hp TERMIN 1 TERMIN 2 Examensarbete i huvudområde 15hp del 1 Ämnesfördjupning inom huvudområdet Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning: Beteendemedicinska teorier och modeller 7,5hp Anpassa och ordinera fysisk aktivitet 7,5hp Beteendemedicinska tillämpningar, 7,5 hp Teorifördjupning i fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin 7,5 hp Ämnesfördjupning inom huvudområdet Folkhälsovetenskap: Metoder för att studera hälsa 7.5 hp Att främja hälsa 7.5 hp Hälsofrämjande arbete - implementering 7.5 hp Organisation och hälsoekonomi 7.5 hp 16

97 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 Kompletterande uppgifter Frågor att förtydliga angående masterutbildning Fem frågor önskades att förtydliga gällande eventuell examensrättighet (masternivå) i huvudområdet fysioterapi respektive folkhälsovetenskap. 1. Studenternas efterfrågan (komplettering med uppgifter som visar på fakta kring studentefterfrågan för att söka (förstahandssökande), påbörja och genomföra utbildning mot masterexamen i fysioterapi respektive folkhälsovetenskap) Utvecklingen i Sverige när det gäller examina på avancerad nivå och specifikt master är att det skett en kraftig ökning från 2007/08 till 2014/15. Enligt statistik från HSV/SCB har antalet utfärdade masterexamina ökat från 340 läsåret 2007/08 till 8599 läsåret 2014/15. De områden som utfärdat flest examina är inom teknik, samhällsvetenskap och naturvetenskap. På fjärde plats kommer inriktning inom hälso- och sjukvård samt social omsorg. Huvudområden för generell examen är utgångspunkt för klassificering och kategorisering mot ett antal olika inriktningar. Vid jämförelse mellan lärosäten i Sverige kommer Mälardalens högskola på en 20:e plats i statistiken över utfärdade masterexamina 2014/15 med totalt 27 utfärdade masterexamina 2014/15. Enligt denna klassificering av masterexamina för inriktning Hälso- och sjukvård samt social omsorg är det framförallt större lärosäten i Sverige som Karolinska Institutet, Lunds universitet och Uppsala Universitet som utfärdat mellan examina per lärosäte under senaste året. Till denna inriktning hör bland annat Medicin, Vårdvetenskap, Folkhälsovetenskap, Fysioterapi och Socialt arbete. De flesta av relevanta masterutbildningar i landet är vid medicinska fakultet vilket vi inte har. Detta kan ses som styrka. För totalt antal sökande och förstahandssökande för masterutbildningsområdet Hälsa och välfärd relevanta inriktningar i landets lärosäten för åren HT HT2016 (se bifogat Antagningsstatistik master ). Dokumentet visar det stora intresset som masterprogrammen i landet har. Det vore missvisande att bara visa statistik på masterprogrammen som kallas Master i fysioterapi/sjukgymnastik eller Master i folkhälsa pga att många sökande med denna utbildningsbakgrund finns även i de andra masterprogrammen. En anledning till detta är att det inte finns i dessa personers närområde en masterutbildning i den egna specifika inriktningen. Det är säkerligen även så att flera av landets masterprogram är upplagda så som MDHs master i Hälsa och välfärd, dvs en gemensam bas men med olika inriktningar. Statistik från SCB/UKÄ visar att sedan masterexamen infördes i den svenska högskolan 2007 har antalet examinerade ökat kraftigt. Från statistiken för examinerade från mastersprogram finns bara uppgifter från utbildningsinriktning som visar det generella intresset för dessa program. Det går inte uttala i vilken utsträckning personer med folkhälsa och fysioterapi som grundutbildning har fått master examen av dessa inom utbildningsinriktning nedan. Dessa är senast tillgängliga uppgifter från SCB och UKÄ: Tabell: Antal masterexamina läsåret 2013/14 efter utbildningsinriktning och kön (

98 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 Kvinnor Män Totalt Pedagogik och lärarutbildning Humaniora och konst Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Naturvetenskap, matematik och data Teknik och tillverkning Lant- och skogsbruk samt djursjukvård Hälso- och sjukvård samt social omsorg Tjänster Totalt Vidare finns relevant generell information i dokumentet examina-och-examinerade på sidan 33, figuren i slutet av sidan (röd text) och på sidan 35, tabell om Antal generella examina läsåret 2011/12 och andel examina utfärdade enligt 2007 års examensordning, läsåren 2010/11 och 2011/12 (röd text). Ytterligare likartad generell information finns i bifogade dokumentet tabeller på sidan 68-69, tabell 6 Antalet nybörjare på program mot generell examen 2007/ /12 efter kön, program, SUN inriktning, och (röd text är relevant), och s 92, tabell 10 Examina läsåren 2007/ /12 efter SUN inriktning, examensgrupp och kön i dokumentet (röd text är mest relevant) ( ( 2. Arbetsmarknadens behov Anställningsbarhet och användbarhet inom programområdet I diskussion med landsting och kommuner framkommer det att det finns ett kompetensbehov på masternivå inom Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och inom Folkhälsovetenskap. Det föreslagna programmet kommer kunna möta dessa behov på ett tydligt sätt genom de gemensamma obligatoriska kurserna som dessutom kan fördjupas alternativt breddas i de ämnesspecifika kurserna. I forskarutbildningen inom området Hälsa och välfärd har samverkan/samproduktion med kommun och landsting i hög grad blivit aktuell genom de gemensamma doktorandprojekt som finansieras delvis eller helt av våra samarbetspartners. Det förefaller rimligt att anta att en kortare kompetensutveckling, dock på avancerad nivå, torde vara intressant för kommuner och landsting. Masterutbildningarna inom tre nuvarande huvudområdena har haft förhållandevis svagt söktryck. I det förslagna huvudområdena Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och

99 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 Folkhälsovetenskap kommer det att vara fokus på efterfrågade områden vilket borde vara gynnsamt både för MDH och för kommuner och landsting. Vi anser även att de två nya huvudområdena kommer att öka söktrycket till masterprogrammet inom Hälsa och välfärd. Efter att tidigare ha inhämtat synpunkter från verksamhetsansvariga inom kommunal vård och omsorg framkom bland annat följande: - Bra initiativ från MDH med Masterutbildning och utbildning "över gränserna" också för att närma oss varandra. - Värdefullt att personer med den utbildningen i våra verksamheter aktivt kan bidra till att verksamhet och strategisk planering knyts samman och att kunskapsbaserade insatser till både äldre och funktionsnedsatta kan implementeras på ett bättre sätt. - Bra med kurserna i Ledarskap och Evidens. Självklart finns det vinster med att få fler som har sådan kompetens i vår organisation. Men det viktiga blir ju också hur vi kan "löna" dem som skaffar sig denna utbildning - med högre lön, specialistfunktion eller annan karriärutveckling. - Viktigt att förstå hur och var vi kommer att använda dessa tjänster. Som det nu är är det alldeles för lika i arbetsuppgifter mellan specialistutbildade och de som inte har någon specialistutbildning. Jag tänker på de som ex. redan idag har magisterutbildning, detta gäller både inom kommuner och inom landsting. - Det verkar vara en bra idé. Det viktigaste som jag ser det är just samordningsvinsterna. Att olika yrken och inriktningar lär känna varandra och kan överbrygga det som vi idag lever med i kommunal vård och omsorg, dvs skillnaden mellan hälsoaspekten att se att de människor vi har att ta hand om i kommunen inte är bara friska och vid hälsa. De är både gamla och sjuka och där är det viktigt att blanda professionerna. Att öka förståelsen. - Helt klart ser jag möjligheter att öka vår kompetens rejält genom detta. Den korsbefruktning som modellen för "samläsning" kan ge stora förtjänster t ex i form av ökad förståelse för verksamheternas utmaningar och problem vad gäller kompetensförsörjning och utvecklingsbehov (baserat på aktuell forskning). - Att det finns behov av att knyta verksamhet och verksamhetsutvecklingsfrågor närmare medarbetarnas utveckling det är nog ganska tydligt. Så kan vi knyta dessa "generalist" mastersutbildade till oss har vi säkert vunnit en hel del. - Andra frågor som ansvariga ställer sig är hur denna kompetens kan tillvaratas, till exempel: Hur ser vi i kommunen på behovet av medarbetare med en sådan mastersutbildning? Vilken plats och vilken roll kan vi se att de kommer att ha i vår framtida vård o omsorg? Att vi kan "ha nytta" av dem under deras utbildningstid tror jag inte att det råder någon tvekan om, men kan vi bereda dem arbete i framtiden? - Under HT 2015 och VT 2016 har branschrådet inom Fysioterapi utryckt stark önskan om att inrätta masterutbildning inom Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin samt att det finns ett stort behov av denna kompetens inom verksamheterna. - Fysioterapeuterna inom regionen och även utanför har visat stort intresse för möjligheten att komplettera befintlig magister examen till masterexamen i Fysioterapi vilket skulle innebära högt söktryck för en masterutbildning i Fysioterapi. - I branschrådet för Folkhälsovetenskap har det framkommit att anställningsbarheten skulle öka om studenterna har en masterutbildning - Inom studentrådet för folkhälsovetenskap har önskemål om en master uttryckts då det är internationellt mer gångbart med en master, vilket även i Sverige leder till ökad anställningsbarhet. Slutsatser av dessa synpunkter är att flera verksamhetsansvariga ser fördelar med denna utbildning som verksamhetsutveckling och kompetenshöjning ur flera aspekter. En efterfrågan av master i Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och Folkhälsovetenskap har utryckts av verksamheterna. Dessutom betonas samordningsvinster av att professioner/ämnesområden

100 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 studerar tillsammans. Samtidigt poängteras den utmaning som denna utbildning ger för den egna verksamheten med frågan; Hur kan vi inom olika yrkesområden ta tillvara den kompetensen på rätt sätt? När det gäller profilering av utbildningen och utbildningens behov finns en naturlig koppling till utbildningens inriktning och värdet av samverkan med omgivande samhället. Denna form av samverkan är ständigt pågående för utbildningar på alla nivåer inte minst på master- och forskarutbildningsnivå. Det äger rum inom olika branschråd för programutbildningar på grundnivå och avancerad nivå och inom olika doktorandprojekt i forskarutbildningen som skapats i samverkan för inom området Hälsa och välfärd. Ett annat aktuellt exempel är inspel från Landstinget Västmanland där ledamöter i utbildningsråd nyligen påtalade värdet av högre utbildning på magisterrespektive masternivå. För att höja kvaliteten i vården genom att till exempel implementera evidensbaserade metoder och påverka inställningen till ny kunskap krävs specifik kompetens hos medarbetare i ledande befattning. Andra exempel som ges där kunskapskrav på hög nivå efterfrågas är mer generell och formuleras som behovet av kritisk massa och kompetens som krävs få en helhetsbild av patientens väg genom vården. En annan aspekt som lyfts fram är, ur mer självkritiskt perspektiv, hur högre kompetens skall tillvaratas av arbetsgivare. Där påtalas särskilt behovet av att utveckla tydligare befattningsbeskrivningar och kompetenskrav där examen på masternivå kan vara ett krav för en specifik tjänst eller ett uppdrag. För att stimulera till fortsatta studier rekommenderas, ur arbetsgivarperspektiv, att behoven av kunskap tydliggörs i medarbetares individuella kompetensutvecklingsplaner. Likaså bör riktlinjer som omfattar förmåner vid högre utbildning tydliggöras och som är av stort värde för att studenter skall bedriva utbildning på högre nivå. Dessa synpunkter från landstinget stärker bilden av att utbildning på högre nivå efterfrågas och att samverkan är en förutsättning för att planera utbildning på bästa sätt. 3. Koppling till forsknings- och utbildningsstrategin, inklusive förutsättningar för forskningsbas Hälsa och välfärd har utsetts till en av tre utvecklingsmiljöer på MDH. I högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi för framgår att utvecklingsmiljöer ska erbjuda utbildning på engelska på avancerad nivå (sid 8). Med hänsyn till det specifika område hälso- och välfärdsutbildningar befinner sig i och därmed den problematik som finns att rekrytera studenter till magister/masterutbildningar har ett förslag tagits fram som kan dra nytta av de stabila utbildningar som finns på grundnivån och det intresse som visats för området Hälsa och välfärd på forskarutbildningsnivå. I högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi för slås följande fast: Utveckling mot utbildningar sammanhållna över grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå som möjliggör progression från grundutbildning till forskarutbildning (Sid 10). I Mälardalen högskolas Forsknings- och utbildningsstrategi för är internationalisering framträdande, där internationalisering på hemmaplan har en viktig roll MDH ska inspirera och bidra till studentutbyten då utlandserfarenheter bidrar till kvalitet i utbildningen och gör studenterna mer förberedda för ett yrkes- och samhällsliv präglat av globalisering. Därutöver sker, med högskolans utbud av internationella utbildningsprogram som grund, en globalt riktad internationell studentrekrytering Det är en uttalad målsättning i Mälardalen högskolas Forsknings- och utbildningsstrategi att utvecklingsmiljön hälsa och välfärd skall erbjuda utbildningar på avancerad nivå där undervisningsspråk är engelska. Målbilden för 2022, som finns i Mälardalens högskolas Forskningsoch utbildningsstrategi , är: MDH är en nationell högskola förankrad i sin region med fokus på utbildning på alla nivåer och är samtidigt ett forskningsintensivt lärosäte med internationella samarbeten Ett aktivt arbete med rekrytering av nationella och internationella

101 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 studenter har 2022 lett till ett ökat intresse för MDH:s utbildningar. MDH erbjuder utbildningar som förbereder för karriärer nationellt och internationellt och studenterna är väl rustade att bidra till en positiv samhällsutveckling. Förutsättningar för forskningsbas Akademin har under senaste året även aktivt arbetat med att tydliggöra och stärka forskningsbasen inom akademin dels i forskningsmiljöerna och dels inom befintliga utbildningar på både grundnivå och avancerad nivå. HVV:s forskare har under ledning av professorer formerat sig i ett flertal forskargrupper. Alla forskargrupperna vid HVV bidrar till forskningsbasen för utbildningar på alla nivåer i akademin. Även examensarbeten i alla inriktningar inom masterprogramområdet Hälsa och välfärd kan komma att bidra till forskningsbasen i den mån dessa består av forskningsstudier. 4. Lärarkompetens Undervisning av lärare med både ämnes- och metodspecifik kunskap kommer att utgöra naturlig del för att kvalitetssäkra examensarbeten på masternivå. Akademin har en stor grupp handledare med en lång handledarerfarenhet på olika nivåer. Detta gäller även huvudområden Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning med upp till 10 möjliga lärare/handledare (disputerade), varav två professorer och två docenter, åtta har forskarhandledarutbildning, och Folkhälsovetenskap med nio lärare/handledare (disputerade) varav två professorer och en docent, sex lärare har forskarhandledarutbildning. Det finns en lång erfarenhet av undervisning på avancerad nivå inom huvudområdet Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning. Det finns en lång erfarenhet av undervisning på avancerad nivå inom huvudområdet folkhälsovetenskapen genom det magisterprogrammet (magister kurspaket) som har genomförts under flera år. Inom huvudområdet Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning samverkar i forskning flera disputerade inom exempelvis hälsoteknikområdet. Detta lägger en bra grund på samverkan även på masternivå. Inom huvudområdet Folkhälsovetenskap, som är ett tvärvetenskapligt ämnesområde, samverkar samtliga disputerade på olika sätt med andra aktörer i samhället. Det tvärvetenskapliga synsättet kommer även att genomsyra mastern och de ämnesspecifika kurserna inom masterprogrammet. 5. Redovisade resultat från befintliga utbildningar Utbildningen startade 2015 varför ingen av de 15 studenter i pågående utbildning är examinerad. De första examinationerna förväntas ske till sommaren Ovanstående skrivningar har sammanställts av ämnesföreträdare för folkhälsa och fysioterapi, forskningsledare, ekonom samt akademichef.

102 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 Termin Program/kurs Utbildningens namn Anm.kod Univ/högskola Totalt antal sökande 1:a handssökande HT2016 Program Masterprogram i arbetsterapi/folkhälsovetenskap/fysioterapi/logopedi/medicinsk pedagogik/omvårdnliu Linköpings universite HT2016 Program Masterprogram i Fysioterapi UMU-0305 Umeå universitet HT2016 Program Masterprogram i reproduktiv och perinatal hälsa GU Göteborgs universite LIU HT2016 Program Masterprogram i global hälsa GU Göteborgs universite UMU HT2016 Program Masterprogram i didaktik, Ämnesdidaktik, Idrott och hälsa GU Göteborgs universite 8 2 GU HT2016 Program Masterprogram i hälsa och livsstil HH Högskolan i Halmstad HH HT2016 Program Masterprogram i hälsa och livsstil HH Högskolan i Halmstad HJ HT2016 Program Masterprogram i Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd HJ-MS112 Jönköping University SU HT2016 Program Välfärd och hälsa: masterprogram MAH-6562 Malmö högskola UU HT2016 Program Masterprogram i pedagogik med inriktning mot hälsa SU Stockholms universite MDH HT2016 Program Masterprogram i pedagogik med inriktning mot hälsa SU Stockholms universite 44 7 HT2016 Program Masterprogram i folkhälsa: samhälleliga och individuella perspektiv SU Stockholms universite HT2016 Program Masterprogram i folkhälsa UU-P3520 Uppsala universitet HT2016 Program Masterprogram i internationell hälsa UU-P3554 Uppsala universitet HT2015 Program Masterprogram i arbetsterapi/folkhälsovetenskap/fysioterapi/logopedi/medicinsk pedagogik/omvårdnliu Linköpings universite HT2015 Program Masterprogram i Fysioterapi UMU-0305 Umeå universitet HT2015 Program Masterprogram i reproduktiv och perinatal hälsa GU Göteborgs universite HT2015 Program Masterprogram i hälsa och livsstil HH Högskolan i Halmstad HT2015 Program Masterprogram i hälsa och livsstil HH Högskolan i Halmstad HT2015 Program Masterprogram i Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd HJ-MS112 Högskolan i Jönköpin HT2015 Program Masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning Arbetslivsvetenskap MDH-4291 Mälardalens högskola 62 7 HT2015 Program Masterprogram inom Hälsa och välfärd inriktning Vårdvetenskap med inriktning omvårdnad MDH-4291 Mälardalens högskola 12 1 HT2015 Program Masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning Socialt arbete MDH-4291 Mälardalens högskola 49 7 HT2015 Program Masterprogram i pedagogik med inriktning mot hälsa SU Stockholms universite 46 9 HT2015 Program Masterprogram i pedagogik med inriktning mot hälsa SU Stockholms universite HT2015 Program Masterprogram i folkhälsa UU-P3520 Uppsala universitet HT2015 Program Masterprogram i internationell hälsa UU-P3554 Uppsala universitet HT2014 Program Masterprogram i Sjukgymnastik UMU-0300 Umeå universitet HT2014 Program Masterprogram i Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa, vård och omsorg HJ-MS084 Högskolan i Jönköpin HT2014 Program Masterprogram i pedagogik med inriktning mot hälsa SU Stockholms universite 66 9 HT2014 Program Masterprogram i pedagogik med inriktning mot hälsa SU Stockholms universite HT2014 Program Masterprogram i folkhälsa: samhälleliga och individuella perspektiv SU Stockholms universite HT2014 Program Masterprogram i folkhälsa UU-P3520 Uppsala universitet HT2014 Program Masterprogram i internationell hälsa UU-P3554 Uppsala universitet HT2013 Program Masterprogram i hälsa och livsstil HH Högskolan i Halmstad 27 6 HT2013 Program Masterprogram i Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa, vård och omsorg HJ-MS084 Högskolan i Jönköpin HT2013 Program Masterprogram i folkhälsa UU-P3520 Uppsala universitet HT2013 Program Masterprogram i internationell hälsa UU-P3554 Uppsala universitet HT2013 Program Masterprogram i Sjukgymnastik UMU-0300 Umeå universitet Resultat på sökning i:

103 Granskare Eriksson Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, (7) Beslutande Fakultetsnämnden Granskningsprotokoll Utbildningens förutsättningar Utifrån din bedömning och erfarenhet, hur väl motsvarar antalet tillsvidareanställda och övriga lärare utbildningarnas beräknade omfattning? Detta är ett kreativt och innovativt mastersprogram, som ger möjlighet till ämnesmässigt djup och specialisering inom en rad olika inriktningar. I ansökan anges de resurser som finns för de två nya specialiseringarna. Jag utgår ifrån att det finns lärarresurser för de delkurser som samläses med den redan etablerade utbildningen. När det gäller folkhälsovetenskap finns nio disputerade lärare varav sex är tillsvidareanställda. För dessa lärare planeras lägga totalt 60 % inom programmet (45 % från de tillsvidareanställda). Det är en professor och en senior professor (på deltid). En medarbetare ansöker om docentur våren Fem har handledarutbildning på forskarnivå och tre har handledarerfarenhet. När det gäller inriktningen beteendemedicin är det 10 disputerade lärare varav sju är tillsvidareanställda. Planen är att dessa lärare skall lägga totalt 80 % i programmet (65 % från tillsvidareanställda). Till detta kommer en affilierad forskare. Nio har handledarutbildning på forskarnivå och sex har handledningserfarenhet på denna nivå. En professor, en gästprofessor och en adjungerad professor samt en docent ger en hög vetenskaplig bas för verksamheten. Programmet beräknas ta in 25 studenter vartannat år. Om detta inkluderar de andra redan etablerade inriktningarna framgår inte. Det är dock en relativt liten grupp som kommer att ha de två inriktningarna. Lärarresurserna är något bättre tillgodosedda för inriktningen biomedicin än folkhälsovetenskap, men jag bedömer de vara tillräckliga för de båda planerade inriktningarna. Utifrån din bedömning och erfarenhet, hur väl motsvarar lärarnas vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens den som krävs för undervisning och handledning inom utbildningen? Här har underlaget inte varit så detaljerat utan endast innehållit namn på de personer som planeras ingå i utbildningens två nya inriktningar. När det gäller folkhälsovetenskap anges följande personer planeras ingå: Katarina Bälter, född 1968, är nyligen utsedd till professor i folkhälsovetenskap vid MDH. Hon hade 70 publikationer i bibliotekets databas. I Google Scolars 74 publikationer (h-index 29). Hon disputerade vid KI och blev docent Katarina Bälter har en mycket god vetenskaplig meritering. Hennes forskning är främst inom epidemiologi: cancer, infektion, klimat och e-epidemiologi. Per Tillgren, född 1945, är en välmeriterad seniorprofessor i hälsofrämjande. Sökning i bibliotekets databas gav 400 träffar (139 i Google Scolars, h-index 17). Han blev docent och universitetslektor vid Karolinska Institutet (KI) 2000 och

104 Granskare Eriksson Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, 11.3 bedömd professorskompetent inom ämnet folkhälsovetenskap och området Health Promotion Han anger en anställning omfattande 25 %. Peter Larm är universitetslektor med 100 % planerad anställning. Han disputerade vid KI 2010 med avhandlingen Long-term adverse outcomes and resilience of individuals who misused substances as adolescents. Han har 20 publikationer på Research Gate. Han ansöker om en docentur våren Sökning i bibliotekets databas av 20 publikationer (21 enligt Google Scolars, h-index 6). Anna Johansson planeras vara tidsbegränsad universitetslektor, men jag finner inte rätt på henne eftersom det finns flera med den kompetensen i landet. 2 (7) Charlotta Hellström är universitetslektor (100 %). Hon disputerade 2015 med avhandlingen Adolescent Gaming and Gambling in Relation to Negative Social Consequences and Health. Hon har fem publikationer i bibliotekets databas (13 i Google Scolars). Fabrizia Giannotta är tidsbegränsad universitetslektor. Hon har 42 publikationer enligt Google Scolars. Hon är en mycket metodologiskt kunnig person. Robert Larsson disputerade 2015 med avhandlingen Managing workplace health promotion in municipal organizations. Västerås: Mälardalen University Press. Totalt fem vetenskapliga artiklar. Lena Hallström är universitetslektor (100 %). Hon disputerade 2011 med avhandlingen Breakfast habits among European adolescents: The healthy lifestyle in Europe by nutrition in adolescence (HELENA) study (Healthy Lifestyle in Europe by Nutrition in Adolescence), som är en multicenterstudie med tvärsnittsdesign inom skolan i en rad Europeiska länder. Hon har 20 publikationer i DIVA (Också i Google Scolar, h-index 10). Charlotte Reineholm är universitetslektor (100%). Hon disputerade i Linköping 2013 på avhandlingen Psychosocial Work Conditions and Aspects of Health. Hon har 9 publikationer i Google Scolars. Sammantaget har gruppen som presenteras en mycket god kompetens när det gäller forskning, handledning och undervisning inom det profilerade området. Närmare beskrivning av pedagogisk erfarenhet ingår inte i det underlaget som jag kunnat ta del av. När det gäller kompetensen inom inriktningen beteendemedicin har jag inte samma personkännedom. Gruppen omfattar följande personer: Anne Söderlund är professor. Hon doktorerade 2001 vid Uppsala universitet med en avhandling om omhändertagandet vid akuta och långvariga whiplash-relaterade problem samt prediktorer för långtidsutfallet. Hon har 127 publikationer i Google Scolars (h-index 18). Eva Denison är adjungerad professor. Hennes forskning handlar om smärta och beteendemedicinsk behandling. Hon har 65 publikationer i Google Scolars (hindex 23). Petra von Heideken Wågert är docent i Fysioterapi vid Mälardalens högskola och bedriver forskning inom äldreområdet, främst i Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning. Hennes forskning handlar om äldre människors hälsa, aktivitet och självständighet och hur dessa kan främjas på bästa sätt. Hon har 23 publikationer i Google Scolars (h-index 8). Det finns en rad tillsvidareanställda universitetslektorer: Ann-Christin Johansson har en doktorsexamen från Örebro Universitet 2008, inom området rehabilitering av patienter som genomgått diskbråcksoperation och psykosociala faktorers betydelser för resultatet av operation. Hon är docent och lektor i fysioterapi. Maria Sandborgh disputerade 2008 vid Uppsala Universitet (16 artiklar, h-index 5) Thomas Overmeer doktorerade vid Örebro universitet med avhandlingen: Implementing psychosocial factors in physical therapy treatment for patients with musculoskeletal pain in primary care. (17 artiklar, h-index 9), Åsa Snöljung doktorerade vid Karolinska Institutet 2006, inom området arbetslivsinriktadrehabilitering av personer som beviljats rehabiliteringsåtgärder inom socialförsäkringen.

105 Granskare Eriksson Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, 11.3 Anna Ullenhag är också lektor (12 artiklar, h-index 7). Till detta kommer en disputerad adjunkt Charlotta Thunborg (11 artiklar, h-index 3) gästprofessor Elizabeth Dean och affilierad disputerad forskare Catharina Gustavsson (15 artiklar, h-index 6). När det gällt utbildningens förutsättningar med avseende på lärarnas samlade kompetens är den mycket god för inriktningen beteendemedicin. 3 (7) Slutsats: Förutsättningarna är goda med avseende på tillgång på lämpliga lärare. Alla de uppräknade personerna återfinns dock inte som anställda vid MDH. Utifrån din bedömning och erfarenhet, vilka förutsättningar finns för att utbildningarna kommer att ges i en forskande miljö? Både folkhälsovetenskap och fysioterapi har vetenskapligt starka forskare, som har pågående forskningsprojekt. Huruvida de har externa anslag för sin forskning framkommer inte av underlaget. Det finns också en rad yngre forskare med en god trend i sin forskning. Professorn i folkhälsovetenskap har en rad externfinansierade forskningsanslag. Det finns sedan flera år ett nära samarbete med det omgivande samhället i form av projekt och utbildningar, vilket gör att forskning inom programmets område underlättas. Kommande examensarbete kan ske på ett integrerat och praktikbaserat sätt. Inom fysioterapi är Center of Excellence in Health-based Competencies for Health Professionals ett samarbete mellan Mälardalens högskola och the University of British Columbia en också viktig resurs och möjlighet till forskningsbaserad utbildning. Slutsats: Det finns en möjlighet att ge utbildningarna i en forskande miljö. Utifrån din bedömning och erfarenhet, på vilket sätt visar underlagen att utbildningarna ger förutsättningar för ett kritiskt och kreativt förhållningssätt? Det finns en akademisk miljö med en seminariekultur och ett kvalitetstänkande när det gäller examensarbeten som borgar för att ett kritiskt och kreativt förhållningssätt utvecklas under utbildningen. Att samläsa mellan studenter med olika inriktningar ger förutsättningar för kreativa möten. Det faktum att lärarna representerar olika perspektiv kan också bidra till detta. Inom miljön har flera lärare också skrivit läroböcker. Det finns samarbete i nätverksform med nationella och internationella forskare. Lärandemålen och innehållet i olika delkurser lyfter ofta fram ett kritiskt reflekterande perspektiv. Slutsats: Det finns goda förutsättningar för lärande av ett kritiskt och kreativt förhållningssätt. Utbildningens utformning Examensmatrisen visar hur kurserna relaterar till de nationella och lokala examensmålen. Baserat på din bedömning och erfarenhet och utifrån kursernas lärandemål (förväntade studieresultat), i vilken utsträckning anser du att kurserna ger studenterna förutsättningar att uppnå samtliga nationella

106 Granskare Eriksson Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, 11.3 och lokala examensmål efter fullgjord utbildning? Ser du risker att vissa examensmål inte kan uppfyllas? 4 (7) Det finns ett problem med denna utbildning och det är att den grundläggande utbildning som ger behörighet till Mastersprogrammet omfattar en rad olika grundutbildningar. Detta innebär att det i gruppen med inriktning på folkhälsovetenskap är flera som har enbart begränsade kunskaper inom folkhälsovetenskap som är fallet med t ex psykologi och sociologi. Detta kan leda till att fördjupningskurser i folkhälsovetenskap i själva verket blir grundkurser. Det är inte tillåtet att ha samma kurser som ingått i behörighetsgivande utbildning på grundnivå i en examen på avancerad nivå. Detta ställer krav på pedagogiska metoder och möjlighet att individuellt fördjupa sig inom området. Detta problem gäller inte inriktningen fysioterapi där den särskilda behörigheten är kandidatexamen i fysioterapi. Examensmatrisen är en viktig översikt av de planerade utbildningarna. Först några detaljer: Sidan 1: Det saknas lokala mål för de båda nya inriktningarna för hela utbildningen när det gäller färdighet och förmåga (sidan 1 i examensmatrisen). De nationella målen är i och för sig överordnade. FNV: Det lokala målet för värderingsförmåga och förhållningssätt är oklart formulerat: kunna värdera och reflektera över vetenskapliga teorier, modeller och begrepp relaterat till epidemiologiska studier inom folkhälsovetenskap och hälsoekonomi. Det kan väl inte vara avsikten att begränsa sig till epidemiologiska studier inom folkhälsovetenskap och hur förhåller sig detta till hälsoekonomi. Det skulle vara bättre att formulera relaterat till folkhälsa och välfärd. Egentligen ingår detta i de nationella målet redan. Sid 3, kursen kvantitativa forskningsmetoder I: Här ligger mixed methods med. Jag tycker den skall ligga på fördjupningskurserna. Beskrivningen av Färdigheter och förmåga innehåller att man skall genomföra en kvalitativ forskningsprocess och presentera ett kvalitativt arbete. Denna måste vara ett misstag! Sid 3, kvalitativa forskningsmetoder II: här bör etik ligga på den sista kategorin. Dessutom saknar jag mixed methods research som bör vara en del inom fördjupningen, vilket gäller både kvant och kval kurserna II. Vidare är de färdigheter och förmågor som ligger i fördjupningen inte synliggjorda i texten. Sid 4, kursen Hälsa och välfärd: Här behöver de olika delarna (Kunskap och förståelse, Färdigheter och förmåga, och Värderingsförmåga och förhållningssätt) utvecklas. Stor diskrepans mellan kursen innehåll och lärandemålen. Sidan 5, examensarbete: text upprepas under Kunskap och förståelse, tag bort denna. Sidan 5, Metoder att studera hälsa: Här undrar jag över varför det är så litet formulerat undre Kunskap och förståelse. Vidare kan inte begreppet hälsoundersökning användas i texten eftersom detta begrepp står för något mer avgränsat. Skriv hellre studie av hälsa. En annan fundering är om denna delkurs skall genomföras före hälsobegreppet tagits upp i utbildningen. Hur tas datainsamlingsmetoder för studier av hälsa upp? Lärandemålen har inte blivit så väl formulerade som de skulle kunnat vara. Det är en stor skillnad mellan olika delkurser. Ibland är det också skillnad mellan hur målen formulerats i examensmatrisen och examensbeskrivningen. Sammantaget är dock min bedömning att de olika kurser som ingår tillsammans ger mycket goda möjligheter för studenter att väl uppfylla de presenterade lärandemålen. En viss undran väcker dock följande formulering: Upplägg för ämnesspecifika kurser kan kännetecknas av större grad av självstudier, alternativt i grupp, och att kurser ges i form av läskurser som inte kräver lärarresurs i samma utsträckning som andra kurser med betydligt fler studenter. Det är ju utbildning på avancerad nivå där studenternas egna aktiviteter är helt utslagsgivande. Att samläsning sker

107 Granskare Eriksson Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, 11.3 såsom skisserat mellan år 2 och första året i forskarutbildningen ger bättre resursutnyttjande och möjliggör att studenter kan tillgodogöra sig detta i en senare forskarutbildning (helt i linje med Bologna-processen). 5 (7) Utifrån din bedömning och erfarenhet, på vilket sätt säkrar kursernas upplägg, innehåll och examination forskningsanknytning och progression? Det finns en god progression när det gäller fördjupningen i folkhälsovetenskap genom kurserna Att studera hälsa, Att främja hälsa med fördjupningen inom Hälsofrämjande implementering. Progressionen kan förbättras mellan kurserna Kvalitativ metod I och II samt mellan kurserna Kvantitativ metod I och II. Här kan en tydligare mixed method research komponent utgöra en ytterligare fördjupning, som det nu ser ut är det mer tal om breddning. Det finns en mycket god planerad progression när det gäller den beteendemedicinska inriktningen av vad jag kan utläsa av examensmatrisen. Praktiska forskningsmoment finns integrerat i utbildningen utöver de teoretiska och metodologiska momenten. Examensarbetet utgör en annan viktig del av utbildningen och den kan ibland ske inom större forskningsprogram som förutses utvecklas inom verksamheten. Slutsats: Progressionen kan vidareutvecklas när det gäller forskningsmetoder- Upplägget kan ge en god forskningsanknytning och progression i ämnesfördjupningarna. Utbildningsbehov Utifrån din bedömning och erfarenhet, hur har man i ansökan på ett övertygande sätt påvisat att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden? Stämmer denna bild med din bild av arbetsmarknadens behov? Hur har man i ansökan övertygat om att det finns en efterfrågan från studenter? I ansökan har de redovisat en rad synpunkter från verksamhetsansvariga inom olika praktiska verksamheter. Det har då framkommit att det finns behov av personal med kompetens inom hälso- och välfärdsområdet. De har redovisat statistik och sökande till utbildningar. Dock finns det några fler aktörer på fältet såsom Umeå universitet. När det gäller behovsanalysen är det viktigt att se på hur de som utbildats inom området har fått arbete. Det finns ingen så specifik statistik när det gäller folkhälsovetare utan de handlar om alla hälsovetare. Den utbildning som här avses har en inriktning där teori och tillämpning integreras och personer med den utbildningen får arbete i mycket högre grad än de med generell hälsoutbildning. Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning är en unik utbildning som sker vi MDH som en följd av den forsknings- och utbildningskompetens som finns där. Det finns ett par viktiga skäl som jag skulle vilja lyft fram mer. Det ena är att det pågår en samhällsförändring som inte bara är positiv för människor. Där behövs kunskap och evidensbaserade verksamheter som kan möta dessa samhällsförändringar. I detta arbete behövs personer med spetskompetens inom de områden som de planerade utbildningarna innehåller. Det gäller de båda inriktningarna.

108 Granskare Eriksson Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, 11.3 Ett annat skäl för utbildningarna är att det pågår en generationsväxling bland personer som arbetar inom fältet. Därför kommer det finnas behov av utbildning inom området. Utbildningar har lagts ner vid flera lärosäten och det skulle vara bra att det vid ett och samma lärosäte fanns möjlighet att få utbildning på grund och avancerad nivå samt på sikt även forskarutbildning. 6 (7) Ett tredje skäl är att forskningen har gett underlag för kvalificerad folkhälsovetenskaplig och beteendemedicinsk utbildning på avancerad nivå. Det är därför möjligt att genom samverkan med kompetenser utanför Mälardalens högskola ge sådan kvalificerad utbildning, som även kan rekrytera studenter från andra delar av landet. I ansökan har man genom att integrera magisterutbildningen in i en master möjliggjort en ökad anställningsbarhet hos de som genomgår utbildningen. Slutsats: Bilden stämmer men kan ytterligare kompletteras. Utifrån din bedömning och erfarenhet, har man i ansökan anfört goda skäl för att erbjuda masterprogram inom området hälsa och välfärd för huvudområdet folkhälsovetenskap respektive fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin? Ange vilka av dessa du ser som tyngst vägande. Det finns ett uttalat behov av att hushålla med resurser för att möjliggöra ett hållbart samhälle. I ansökan redovisas goda förutsättningar men också utmaningar när det gäller att rekrytera studenter till Mastersprogram. Uppläggningen med ett huvudområde med en god bas i generell metodik, vetenskaplighet och relevans samt alternativa specialiseringar ger en god bas för ett framgångsrikt program. Detta är ett viktigt argument den kompetens som Mälardalens högskola har inom området kan här komma till god nytta. Genom utbildningen kommer samverkans arbete var en vardaglig praktik och ett viktigt lärandemål. En samverkanskompetens är av vital betydelse för såväl dagens som morgondagens samhälle. Detta ligger implicit i ansökan. Internationalisering av utbildningarna är ett mål för lärosätet. Genom utveckling av denna mastersutbildning kommer internationaliseringen att förstärkas. Center of Excellence in Health-based Competencies for Health Professionals inom fysioterapin är en viktig resurs för detta. Folkhälsovetenskap vid MDH har tidigare framgångsrikt bedrivit internationellt samarbete. Detta initiativ på utbildningssidan kan ge ytterligare styrka till detta. Slutsats: Viktiga faktorer är kompetens, inriktning, flexibiliteten, och behov inom akademi och inom praktiska verksamheter. Övriga synpunkter och påpekanden Utifrån din bedömning och erfarenhet, har du några andra synpunkter som du vill framföra till fakultetsnämnden inför beslut om inrättande av masterprogram inom området hälsa och välfärd med huvudområdena folkhälsovetenskap och fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin samt masterexamen inom respektive huvudområde?

109 Granskare Eriksson Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, 11.3 En inte helt oviktig aspekt är att mastersprogram med dessa specialinriktningar ger intressant utvecklingsmöjligheter för lärare och forskare inom området. Det kommer också ge nya möjligheter till mindre och större forskningsprojekt relaterat till utbildningens innehåll. Detta kommer att var intressanta faktorer för rekryteringen av såväl studenter som forskande lärare. 7 (7) Ett påpekande är att det finns anledning att se över några formuleringar i examensbeskrivningar och examensmatrisen, vilket dock inte förtar min bedömning av att det är en fin utbildning som växt fram. Slutsats: Det finns som jag ser det mycket goda skäl att vid Mälardalens högskola inrätta mastersprogram inom hälsa och välfärd med dessa två inriktningar.

110 Granskare Söderqvist Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, 11.3 Granskningsprotokoll 3 (7) Utbildningens förutsättningar Utifrån din bedömning och erfarenhet, hur väl motsvarar antalet tillsvidareanställda och övriga lärare utbildningarnas beräknade omfattning? Svårt att bedöma om den totala tiden 80% för Fysioterapi och 60% för Folkhälsovetenskap räcker för ett masterprogram enligt beskrivning. Detta då jag inte kan hitta information om hur stor del av kurstiden som ska vara lärarlett och utföras av beskriven personal. Den information jag hittar i ansökan är att planen är att det ska vara få lärarhandledda studietillfällen och att kurser/undervisning ska ske på andra sätt. Min erfarenhet av egna studier, både nyligen på avancerad nivå och tidigare på grundnivå, är att studenter behöver en hel del handledartid i samband med examensarbete och då kan jag fundera på om lärar-procenten räcker. Framför allt i Folkhälsovetenskap. I vilken utsträckning är det tänkt att lärare från andra program och gästföreläsare ansvarar för undervisning? Utifrån din bedömning och erfarenhet, hur väl motsvarar lärarnas vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens den som krävs för undervisning och handledning inom utbildningen? Som jag kan bedöma det så ser kompetensen bra ut för Fysioterapi gällande den kunskap och erfarenhet av handledning på forskar nivå. Kompetensnivån på de nämnda lärarna är god med både professorer, docenter och lektorer. Jag funderar på kompetensnivån på lärarna inom Folkhälsa som också har en lägre procent i grunden. Min bedömning är att det kan bli sårbart om en eller flera blir frånvarande under en period. Kommer lärarna som är nämnda i bilaga 2 att kunna möta behovet av handledning till studenter när de t ex ska skriva examensarbete? Som jag kan se är det 5 lärare som har handledarutbildning på forskarnivå och endast 3 som har erfarenhet på forskarnivå. Finns en plan för att de som inte har utbildning i handledning på forskarnivå ska få det inom den närmaste tiden? Sen funderar jag på i vilken utsträckning kompetens för både kvantitativ och kvalitativ metod finns för att möte studenternas behov av handledning i båda metoderna (framför allt vid handledning av examensarbete)? Kan den informationen vara nödvändig att nämna något om? Utifrån din bedömning och erfarenhet, vilka förutsättningar finns för att utbildningarna kommer att ges i en forskande miljö? Min bedömning efter att jag läst innehållet i ansökan och från min erfarenhet av att själv studera vid MDH är att det ges goda förutsättningar till utbildning i en god forskarmiljö. Svårigheten tycker jag är att få den röda tråden mellan forskning och arbetsliv och vilken nytta det ger i vardagen. När jag läser ansökan och underlagen saknar jag en tydlig koppling till verksamhet. Det benämns vid flera tillfällen svårighet för verksamheter (kommun och landsting) att motivera medarbetare att läsa vidare pga. Att det inte finns en tydlig motivator efter studierna som t ex högre

111 Granskare Söderqvist Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, 11.3 lön, annan befattning eller profilering. Jag upplever heller inte att vi har kommit dit än i våra verksamheter men diskussionerna finns där. Det är möjligt att det inte ska vara definierat i ansökan men jag tror ni behöver tänka till mer tydligt i kursplanerna för respektive kurs så det finns en tydlig koppling mellan forskning och arbetsliv. T ex ännu fler och bättre samarbeten vid examensarbeten så att studenternas examensarbeten ger värde för våra verksamheter. Jag vet att det görs delvis idag men främst på grund-nivå. 4 (7) Utifrån din bedömning och erfarenhet, på vilket sätt visar underlagen att utbildningarna ger förutsättningar för ett kritiskt och kreativt förhållningssätt? Framförallt genom sin tydliga grund i vetenskapliga teorier och modeller. Utifrån det jag läser i underlagen tillsammans med min erfarenhet från studier på mdh tycker att den vetenskapliga grunden är bra men att det ibland saknas en tydlig koppling till verksamhet. Det kan jag sakna även i dessa underlag. Jag tror att det är viktigt att tydligt förankra kunskapen i verksamheten för att locka studenter att söka. Utbildningens utformning Examensmatrisen visar hur kurserna relaterar till de nationella och lokala examensmålen. Baserat på din bedömning och erfarenhet och utifrån kursernas lärandemål (förväntade studieresultat), i vilken utsträckning anser du att kurserna ger studenterna förutsättningar att uppnå samtliga nationella och lokala examensmål efter fullgjord utbildning? Ser du risker att vissa examensmål inte kan uppfyllas? Jag kan se en risk att fördjupad metodkunskap inte uppnås inom huvudområdet för både Folkhälsovetenskap och Fysioterapi. Jag tror att det blir viktigt i de gemensamma kurserna och framförallt kvantitativ och kvalitativ metod att förankra det i en verklig situation, gärna utifrån sitt huvudområde. Jag tror att det gör det lättare för studenten att tillgodogöra sig kunskapen och kunna sätta det i ett sammanhang som man senare kan komma att stöta på. I övrigt tycker jag att det är väl beskrivet och programmet/kurserna ser ut att ge goda förutsättningar att uppnå nationella och lokala mål. Utifrån din bedömning och erfarenhet, på vilket sätt säkrar kursernas upplägg, innehåll och examination forskningsanknytning och progression? Upplägg: Det är en bra start att börja med en gemensamkurs som främjar teamet och likheter inom hälsa och välfärd för att sedan bygga på med ämnesfördjupning. Forskningsanknytningen stärks genom kvalitativa och kvantitativa kurser som utvecklas från år 1 till år 2 samt vävs in i ämnesfördjupningskurserna. Jag tycker att det verkar vara en tydlig forskningsanknytning som också gör det möjligt att tillgodogöra sig vissa kurser om man vill gå vidare på forskarnivå. Som jag tolkar det ökar kraven på teoretisk bakgrund och anknytning till tidigare forskning samt analys inför framtidens behov allteftersom i utbilningsupplägget. Ingen tveksamhet tycker jag kring forskningsanknytning mer än möjligen lärarnas kompetensnivå i den folkhälsovetenskapliga delen. Jag saknar också information om lärarnas kompetens utifrån kvalitativ och kvantitativ metod.

112 Granskare Söderqvist Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, (7) Utbildningsbehov Utifrån din bedömning och erfarenhet, hur har man i ansökan på ett övertygande sätt påvisat att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden? Stämmer denna bild med din bild av arbetsmarknadens behov? Hur har man i ansökan övertygat om att det finns en efterfrågan från studenter? Min bedömning efter att ha läst ansökan är att det är väl genomtänkt inför upplägg och utförande genom att man inhämtat information från arbetslivet och närliggande universitet och högskolor. Jag som läsare får uppfattningen av att man inhämtat viktig information i form av statistik av sökande studenter till andra masterprogram inom hälsa och välfärd eller liknande. Tittar man på antal sökande så sticker Jönköping och Linköping ut, både i antal sökande och antal 1:a hands sökande. Som jag kan bedöma det har MDH valt att inspireras av Linköping i sitt upplägg men även av Jönköping utifrån inriktning i ledarskap, utveckling och team. Första året på MDH:s masterprogram tror jag kan locka Fysioterapeuter/folkhälsovetare som också funderar på att gå vidare i en annan roll som te x chef, ledare, utvecklare vilket kan öka antalet sökande (det kanske ska förtydligas på nåt sätt?). Om jag lägger till min erfarenhet och min bedömning ifrån arbetsgivarperspektiv så ser jag en stor utmaning i att locka studenter till att läsa detta masterprogram. Mest pga. Det som också står nämnt att det idag är svårt att som arbetsgivare erbjuda tillräckligt stimulerande arbetsuppgifter samt lön som motsvarar studietiden. Jag tror att delen om marknadsföring behöver utvecklas och få ett mer tydligt verksamhetsfokus. Med det menar jag att precis som ni beskriver samarbetspartners i Thailand så kan det vara bra att beskriva på vilket sätt ni marknadsför utbildningen i verksamheter runt om. T ex kanske det ska stå med något om ökade krav på handledare i de nya avtalen med kommuner och landsting. I det senaste avtalet jag såg gällande Fysioterapeutstudenter finns det tydlig beskrivet att ersättningsnivån från skolan/student och vecka blir högre om en handledare har magisterutbildning. Är det et nytt sätt att motivera arbetsgivare att släppa iväg personal på deltid för studier? I så fall kanske detta ska nämnas i ansökan. Jag tror att marknadsföringsdelen ut mot olika verksamheter blir avgörande för att få studenter som jobbar samtidigt och på så vis få en tydlig VFU -koppling som en av granskarna nämnt. Gällande efterfrågan från studenter så har jag svårt att utläsa det från ansökan. Jag tolkar det som att efterfrågan är större från Folkhälsovetare än Fysioterapeuter pga. arbetsmarknaden. Det ända jag tolkar som ett försök till att övertyga är att det finns en efterfrågan från studenter är genom siffror och statistik över ansökningar till andra närliggande orters masterprogram inom området. Jag läser delen i ansökan med förtydligande kring studenternas efterfrågan men tycker att det är i stort sett samma information som i ansökan. Det skulle vara mer intressant att få en överblick av efterfrågan kopplat till beteendemedicin och folkhälsa på MDH. Kan det vara relevant att visa på t ex ökat intresse på nuvarande kurser/magisterprogram vid MDH (om det är det). Utifrån din bedömning och erfarenhet, har man i ansökan anfört goda skäl för att erbjuda masterprogram inom området hälsa och välfärd för huvudområdet folkhälsovetenskap respektive fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin? Ange vilka av dessa du ser som tyngst vägande.

113 Granskare Söderqvist Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, 11.3 Ja det tycker jag. Det som jag tycker väger tyngst är: - Efterfrågan från både studenter och arbetsmarknad för folkhälsovetenskap. - Efterfrågan från verksamheter gällande fördjupning i Fysioterapi med inriktning beteendemedicin. - Möjligheten till forskningsförberedande och samarbete med redan befintlig forskningsutbildning. 6 (7) Övriga synpunkter och påpekanden Utifrån din bedömning och erfarenhet, har du några andra synpunkter som du vill framföra till fakultetsnämnden inför beslut om inrättande av masterprogram inom området hälsa och välfärd med huvudområdena folkhälsovetenskap och fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin samt masterexamen inom respektive huvudområde? I bilaga 4.1 Examensmatris: Under ämnesfördjupningskurserna så får jag inte ihop upplägget med Bilaga 1.1 sid.16 i ansökan. Det står i bilaga 4.1 År 2 termin 1 Ämnes fördjupning inom Folhälsovetenskap Hälsofrämjande arbete implementering 7,5hp (i bilaga 1.1 står det ämnesfördjupning 15hp år 2 termin 1) Min fundering är om det är meningen att man ska läsa 2 kurser i ämnesfördjupning och vilka i så fall eller har jag missuppfattat? Sen står det i bilaga 4.1 År 2 termin 2 Ämnesfördjupning inom Folkhälsovetenskap: Organisation och hälsoekonomi 7,5hp (i bilaga 1.1 hittar jag inget om att man ska läsa ämnesfördjupning). Min sista fundering i bilaga 4.1 är om det ev. blivit fel på examinationerna i kursen Anpassa och ordinera fysisk aktivitet 7,5hp. Det står INL3 och INL4 samt SEM2 (ska det vara så eller ska det stå INL1 och INL2 samt SEM2?). En fundering ur arbetsgivarperspektiv är om det krävs att en student ska läsa både kvantitativ och kvalitativ metod om 7,5hp vardera för att få skriva examensarbete 15hp? Det kommer bli svårare för mig som arbetsgivare att ge studietid för dessa kurser och så mycket tid innan tiden för examensarbete är aktuellt. Vet inte om ni är intresserade av detaljer men skriver dem här så får ni välja: Ansökan: På sid.6 under Planer för att kvalitetssäkra examensarbeten står det att man 2016 arbetade fram nya riktlinjer för examensarbeten och att dessa riktlinjer reviderade under 2016 (skedde detta verkligen samma år?). På sid.9 4:e stycket en intressant aspekt i andra raden har det blivit ett det för mycket. Sid.10 på rad 9: ta bort ett s i masterprogrammet s. Sid.12 sista meningen: Nu står det Akademi har ett stort och konstant växande kontaktnätet inom den internationella utbildningsverksamheten på samtliga nivåer. och som Dessa kommer att användas i största möjliga grad för marknadsföring och rekrytering avs studenter till magisterprogramet. Sid.13 rad 6 internationella samarbeten (lägg till n).

114 Granskare Söderqvist Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, 11.3 Sid.15 stycke 4 samläsning av kurser och gemensamt (lägg till t) 7 (7)

115 Granskare Sundelin Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, 11.3 Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi Gunnevi Sundelin, professor Umea universitet Umeå Hanna Millberg Mälardalens högskola Sakkunnigutlåtande avseende masterutbildning i fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Jag ber att få tacka för förtroendet att bedöma denna ansökan om masterutbildning i fysioterapi. Nedan följer ifyllt formulär utifrån frågor som ställts av Mälardalens högskola. Med vänlig hälsning Gunnevi Sundelin Professor i fysioterapi Umeå universitet Granskningsprotokoll Utbildningens förutsättningar Utifrån din bedömning och erfarenhet, hur väl motsvarar antalet tillsvidareanställda och övriga lärare utbildningarnas beräknade omfattning? Bägge programmen har ett tiotal forskarutbildade lärare, professorer och lektorer, som kan leda dessa utbildningar. I jämförelse med andra universitet är det i samma storleksordning. Utifrån din bedömning och erfarenhet, hur väl motsvarar lärarnas vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens den som krävs för undervisning och handledning inom utbildningen? Kompetensen är god både pedagogiskt och vetenskapligt för att garantera god handledning i relation till antalet studenter.

116 Granskare Sundelin Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, 11.3 Utifrån din bedömning och erfarenhet, vilka förutsättningar finns för att utbildningarna kommer att ges i en forskande miljö? Det finns en forskande miljö genom aktiv forskning på de bägge inriktningarna. När det gäller studenter är det inte alltid säkert att de väljer att göra projekt i den forskande miljön på högskolan. Då är det upp till handledare på högskolan att garantera att kvalitet uppnås, särskilt om externa handledare anlitas. Detta kan bli fallet, särskilt med internationella studenter. Utifrån din bedömning och erfarenhet, på vilket sätt visar underlagen att utbildningarna ger förutsättningar för ett kritiskt och kreativt förhållningssätt? Väl genomarbetade kursplaner där progressen är väl beskriven. Samundervisning med forskarutbildningen ger ytterligare input för kritiskt förhållningsätt. Utbildningens utformning Examensmatrisen visar hur kurserna relaterar till de nationella och lokala examensmålen. Baserat på din bedömning och erfarenhet och utifrån kursernas lärandemål (förväntade studieresultat), i vilken utsträckning anser du att kurserna ger studenterna förutsättningar att uppnå samtliga nationella och lokala examensmål efter fullgjord utbildning? Ser du risker att vissa examensmål inte kan uppfyllas? Jag har synpunkter jag vill framföra när det gäller fysioterapi. På grundutbildningen vid Mälardalens högskola bedrivs fysioterapeutprogrammet 180 hp med profilen beteendemedicin, utan att någon efterled anges. I beskrivningen av ämnet anges profilen. För det planerade master programmet i fysioterapi, har programmet fått en efterled med inriktning mot i alla moment såsom kursplaner, delkurser, examenbenämning. Enligt min mening borde grundutbildningsprogrammet och master programmet benämnas lika, d.v.s. att master programmet beskrivs som profil och inte med efterled. Detta ger även utrymme för andra moment i programmet än beteendemedicin. Kunskap och förståelse för kärnan i fysioterapi som huvudområde kunde mer tydligt belysas för att fullt ut uppfylla de nationella målen. Som jag uppfattar skrivningen, vilket jag även bedömer att framtida studenter kan uppfatta, är att i rubriceringen och innehållet i de olika delkurserna har kunskap och förståelse av beteendemedicin och dess metodik större fokus än kärnan i fysioterapi. Jag föreslår därför, att en av kurserna som är specifik för Fysioterapi, mer explicit belyste kärnan och metoder i fysioterapi, som en fortsättning på rörelsevetenskap, som finns i grundutbildningsprogrammet. Progressen från grundutbildningen blir på så sätt mer tydlig Fysioterapeutprogrammet vid Mälardalens högskola har framgångsrikt utvecklat sin profil i beteendemedicin som ett verktyg för att arbeta med beteendeförändring vid sjukdom och ohälsa inom fysioterapeuters verksamhet. Programmet är det enda program som så klart uttalat sin profil, vilket är klargörande för studenterna. Det är dock min bedömning att det ur rekryteringssynvinkel är befrämjande att studenter kan se att de vid sidan om en profil i beteendemedicin även kan bredda och fördjupa kärnan i fysioterapi. I analogi med Folkhälsovetenskap, där studenter får en Masterexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap, så bör man här få en Masterexamen med huvudområdet fysioterapi, utan efterled.

117 Granskare Sundelin Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, 11.3 Utifrån din bedömning och erfarenhet, på vilket sätt säkrar kursernas upplägg, innehåll och examination forskningsanknytning och progression? Hela första året innehåller kurser som är av forskningsmetodologisk karaktär och är klart på en högre nivå är grundutbildningen. Samundervisning med forskarutbildningen gör även att anknytningen till forskning bli mer tydlig. Att det finns forskande miljöer på högskolan och internationella samarbeten i forskning är ytterligare garantier för att anknytningen upprätthålls. I fysioterapikurserna bör man se över så att progressionen från grundutbildningen gällande fysioterapins kärna blir mer tydlig och fördjupas. Utbildningsbehov Utifrån din bedömning och erfarenhet, hur har man i ansökan på ett övertygande sätt påvisat att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden? Stämmer denna bild med din bild av arbetsmarknadens behov? Hur har man i ansökan övertygat om att det finns en efterfrågan från studenter? Man har frågat lokala parter på arbetsmarknaden och dessa uttrycker ett behov av vidareutbildad personal. För fysioterapi finns nationellt ett sådant behov eftersom det på flera håll i landet krävs lägst magisterkompetens för anställning. För att kunna ansöka om specialistkompetens i fysioterapi, inom såväl offentlig som privat vård, krävs lägst magisterexamen som grund, samt klinisk tjänstgöring inom specialistområdet. När det gäller efterfrågan från studenter är detta oklart. Mälardalen har i sitt närområde, Uppsala, Stockholm. Linköping och Falun, som alla har magister/masterutbildningar i fysioterapi. Detta innebär stor konkurrens om studenter. Studenter väljer ofta utbildning utifrån närhetsprincipen på grund av familjeskäl, inte utifrån särskild inriktning. Det råder brist på fysioterapeuter enligt senaste prognos. Det innebär att nyutbildade etablerar sig snabbt på arbetsmarknaden. Min erfarenhet av rekrytering till magister/masterstudier är att de flesta som går utbildningen, arbetar parallellt och då är heltidsstudier svåra att orka med. Särskilt projektarbetet tenderar att bli lidande utifrån sådana förutsättningar. Därför är deltidsstudier i kombination med distansstudier att föredra framför heltidsstudier för att undvika avhopp. Deltidsstudier är naturligtvis ett problem om man avser att rekrytera utländska studenter, som kommer att vistas i landet på helårsbasis. Således är det min bedömning att efterfrågan från studenter, särskilt nationellt med given konkurrens och de förutsättningar som ges, är svår att bedöma. När det gäller utbildningsbehov och efterfrågan för huvudområdet folkhälsovetenskap har jag svårt att göra en bedömning. Även här finns konkurrerande utbildningar på KI, Stockholms universitet, Örebro universitet och Uppsala universitet i närområdet, men även Umeå, Göteborg och Lund nationellt. Utifrån din bedömning och erfarenhet, har man i ansökan anfört goda skäl för att erbjuda master program inom området hälsa och välfärd för huvudområdet folkhälsovetenskap respektive fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin? Ange vilka av dessa du ser som tyngst vägande.

118 Granskare Sundelin Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, 11.3 Grundutbildningsnivå och doktorsnivå finns redan i fysioterapi på Mälardalens högskola och därför är inrättande av magister/master program ett naturligt steg. Ytterligare skäl är att det krävs lägst magisternivå för att antas till forskarutbildning, även om endast en bråkdel av studenterna kan förväntas gå den vägen. Det viktigaste skälet till inrättande av programmet är att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden för anställning av fysioterapeuter med högre kompetens. Övriga synpunkter och påpekanden Utifrån din bedömning och erfarenhet, har du några andra synpunkter som du vill framföra till fakultetsnämnden inför beslut om inrättande av master program inom området hälsa och välfärd med huvudområdena folkhälsovetenskap och fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin samt masterexamen inom respektive huvudområde? I den engelska översättningen av examen används Specialization. Det är ur svenskt perspektiv, och även internationellt, kopplat till klinisk specialisering, såsom för sjuksköterskor och läkare. Som akademisk benämning, används with a major in. eller with a minor in, utifrån fokus i utbildningen.

119 Granskare Hansson Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, 11.3 Granskningsprotokoll De synpunkter som jag avgett i detta protokoll avser huvudsakligen huvudområdet Folkhälsovetenskap. 3 (6) Utbildningens förutsättningar Utifrån din bedömning och erfarenhet, hur väl motsvarar antalet tillsvidareanställda och övriga lärare utbildningarnas beräknade omfattning? Av ansökan och övriga uppgifter framgår att masterprogrammet är planerat för mellan studenter med antagning vartannat år. Det anges att 60% av en heltid planeras för ämnet Folkhälsovetenskap och 80% för Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin per läsår. Omfattningen av lärarresurser för Folkhälsovetenskap förefaller vara i underkant då det förutom undervisningstid också ska räcka till handledning och examinationer under hela programmet. Genom samläsning med forskarutbildningen under termin 3 och 4, är behovet av lärarresurser under detta år i huvudsak relaterat till fördjupningskurserna och handledningstid. Det framgår också att akademin planerar för alternativa pedagogiska upplägg av undervisningen som kräver färre lärarresurser. Oavsett den planeringen, är bedömningen att 60% av en heltid per läsår är en alltför snäv tilltagen tid för lärarresurserna i masterprogrammet för Folkhälsovetenskap. Utifrån din bedömning och erfarenhet, hur väl motsvarar lärarnas vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens den som krävs för undervisning och handledning inom utbildningen? Inom programmet Folkhälsovetenskap finns, enligt ansökan, nio disputerade lärare varav två professorer och en docent och sex med utbildning i forskarhandledning. Det förefaller vara en grupp med goda både ämnes- och metodkunskaper, och som väl motsvarar kraven för masterprogrammet. Utifrån din bedömning och erfarenhet, vilka förutsättningar finns för att utbildningarna kommer att ges i en forskande miljö? Det finns idag inom HVV en etablerad forskningsmiljö och etablerade samarbeten med forskare inom olika ämnesområden, vilket innebär en välutvecklad seminarieverksamhet vad gäller såväl forsknings- som doktorandseminarier. De studenter som söker till masterprogrammen kommer under sitt andra år att samläsa med dem som påbörjar sin forskarutbildning, det bör ses som en styrka vad gäller forskningsmiljön. Även examensarbeten inom masterprogrammet som har en forskningsansats kan ge värdefulla bidrag till forskningsmiljön. Ämnets tvärvetenskapliga inriktning ger också positiva bidrag till forskningsmiljön genom att samverkan mellan olika discipliner möjliggörs. Här bör också nämnas den positiva effekt på utbildningsmiljön som den internationella samverkan och internationell studentrekrytering kan bidra med, något som eftersträvas inom MDH både vad gäller masterprogrammen och i forskarutbildningen. Utifrån din bedömning och erfarenhet, på vilket sätt visar underlagen att utbildningarna ger förutsättningar för ett kritiskt och kreativt förhållningssätt? I såväl beskrivningen av kursernas innehåll som av examensarbetet framgår att studenterna ska ges förutsättningar för att reflektera, kritiskt granska, värdera och bedöma teorier och modeller samt att motivera val av metoder och modeller för sitt och andras examensarbeten. Därmed är bedömningen att utbildningen som

120 Granskare Hansson Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, 11.3 den beskrivs i ansökan väl svarar mot de uppställda målen, för Färdighet och förmåga samt för Värderingsförmåga och förhållningssätt. 4 (6) Utbildningens utformning Examensmatrisen visar hur kurserna relaterar till de nationella och lokala examensmålen. Baserat på din bedömning och erfarenhet och utifrån kursernas lärandemål (förväntade studieresultat), i vilken utsträckning anser du att kurserna ger studenterna förutsättningar att uppnå samtliga nationella och lokala examensmål efter fullgjord utbildning? Ser du risker att vissa examensmål inte kan uppfyllas? Allmänt sett verkar kurserna som anges i matrisen svara mot både de nationella och lokala målen. Dock är det svårt att göra en kvalificerad bedömning av i vilken omfattning studenterna kommer förväntas kunna uppnå examensmålen då det inte finns tillgång till konkreta kursplaner och litteraturlistor. I ansökan anges att det under första året i masterprogrammet bland annat ska vara fokus på fördjupning inom respektive huvudområde, vilket också är i enlighet med vad de nationella målen anger. Här saknar jag dock fördjupning inom området Global hälsa. Ur ett internationaliseringsperspektiv, som i ansökan anges vara en del av masterprogrammens profilering, är det framför allt internationell samverkan, studentrekrytering och en internationell forskningsmiljön som avses. Däremot när det gäller innehållet och progression inom internationaliseringen är området Global Hälsa t.ex. internationell hälsoforskning inte tydligt beskriven. Möjligen är det tänkt att ingå i några av fördjupningskurserna, men det framgår inte av ansökan. En marknadsföring av fördjupade kunskaper och insikter om forskningsläget i Global hälsa, bör enligt min mening, ge ett ännu starkare söktryck på masterprogrammet i Folkhälsovetenskap. En annan reflektion är om det kan finnas en risk att t.ex. examensmålet visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser.. etc inte kan uppnås om alternativa pedagogiska upplägg som självstudier och läskurser som planeras för ämnesspecifika kurser blir för omfattande. För att studenten ska kunna visa de förmågor som anges i målen krävs såväl fysisk närvaro som delaktighet. Vill därför påtala risken med att det alternativa pedagogiska upplägget kan medföra minskad måluppfyllelse. Utifrån din bedömning och erfarenhet, på vilket sätt säkrar kursernas upplägg, innehåll och examination forskningsanknytning och progression? Under första läsåret sker fördjupning av kunskaper (progression) inom huvudområdet där möjlighet finns att välja en kurs som är relevant för kommande examensarbete, och där redan en forskningsanknytning kan initieras. Den metodologiska fördjupningen som ges i två steg under programmet har framför allt under andra läsåret en tydlig forskningsanknytning. Samläsning och samverkan med övriga masterprogram inom hälsa och välfärd, i alla kurser förutom fördjupningskurserna, säkrar såväl ett tvärdisciplinärt förhållningssätt som en forskningsanknytning (årskurs 2).

121 Granskare Hansson Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, 11.3 Utbildningsbehov 5 (6) Utifrån din bedömning och erfarenhet, hur har man i ansökan på ett övertygande sätt påvisat att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden? Stämmer denna bild med din bild av arbetsmarknadens behov? Hur har man i ansökan övertygat om att det finns en efterfrågan från studenter? Vad gäller arbetsmarknadens behov så framgår av ansökan att såväl kommuner som landsting har framfört behov av kvalificerad kompetensutveckling hos de anställda, bland annat för att bättre kunna bedöma och utvärdera evidensbaserade arbetsmetoder inom verksamheterna. Dessutom framför arbetsgivarna att det finns vinster med att flera olika yrkesgrupper kan mötas utifrån deras olika hälsoaspekter. Det ger samordningsvinster för hälsoarbetet generellt. Det tvärvetenskapliga perspektivet markeras därmed som ett behov från avnämarna. Samtidigt framförs en osäkerhet om hur kompetensen på avancerad nivå ska kunna tas tillvara på ett bra sätt i deras respektive organisationer. Det tycks vara så att arbetsuppgifterna i stort är desamma oavsett utbildningsnivå. Det kan bero på, som det framhålls i ansökan, vilket också är min uppfattning, att arbetsgivarna har ganska liten kunskap om skillnaden mellan olika examina och särskilt på avancerad nivå. Från studentrådet inom folkhälsovetenskap har man uttryckt behovet av masterutbildning utifrån dels en ökad anställningsbarhet och dels utifrån ett internationaliseringsperspektiv. I dagens arbetsliv är det perspektivet en självklarhet. Enligt min uppfattning finns behov på arbetsmarknaden av fördjupad kompetens inom folkhälsovetenskap och då framför allt vad gäller analyser av hälsodata, utvärdering av olika hälsoinsatser/studier och implementering samt förmåga till att överbrygga och samverka med olika parter inom hälsoområdet. Detta är kvalificerade arbetsuppgifter där det är rimligt med krav på en master eller magisterutbildning eller till och med en doktorsexamen. Jag är dock tveksam till om anställningsbarheten ökar nämnvärt med en master- jämfört med en magisterexamen. Så troligen är det en större utmaning att marknadsföra behovet av en masterexamen till arbetsgivarna än det varit med en magister- eller doktorsexamen. Däremot finns helt klart ett stort intresse och söktryck för masterutbildningen ibland studenterna där säkert många också vill gå vidare med forskarutbildning. Utifrån din bedömning och erfarenhet, har man i ansökan anfört goda skäl för att erbjuda masterprogram inom området hälsa och välfärd för huvudområdet folkhälsovetenskap respektive fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin? Ange vilka av dessa du ser som tyngst vägande. De skäl till att erbjuda masterprogram som framförts i ansökan baseras dels på att antalet masterutbildningar generellt sett ökat inom högskola och universitet. Ett annat skäl är att MDH har identifierat ett behov av forskning och kunskapsutveckling i det överlappande fältet mellan hälsa och välfärd. Här framhålles fördelarna med den tvärvetenskapliga ansatsen i och med samverkan och samläsning mellan masterutbildningarna inom de olika huvudområdena. Detta skäl ser jag som tungt vägande, genom att flera perspektiv blir representerade i utbildningarna. Området Folkhälsovetenskap inbegriper kunskaper och färdigheter som förutom hälsofrågor också berör sociala- och välfärdsfrågor vilket motiverar en ökad samverkan mellan olika discipliner. Att det finns en ökad efterfrågan på, och även ett behov av forskning och innovation är förstås också ett tungt vägande skäl till att erbjuda ett masterprogram inom Folkhälsovetenskap. Internationaliseringen framhålls också som ett skäl. Att

122 Granskare Hansson Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, 11.3 utbildningen blir tillgänglig för utländska studenter ger dels ett ökat studentunderlag men bidrar också till en breddad arbetsmarknad med ökad rörlighet och främjande av en gemensam utbildningsmodell i Europa. 6 (6) Övriga synpunkter och påpekanden Utifrån din bedömning och erfarenhet, har du några andra synpunkter som du vill framföra till fakultetsnämnden inför beslut om inrättande av masterprogram inom området hälsa och välfärd med huvudområdena folkhälsovetenskap och fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin samt masterexamen inom respektive huvudområde? Jag vill åter påpeka hur viktigt det är att de studenter som examineras med en masterutbildning verkligen får nytta av sina kunskaper i arbetslivet. Arbetsgivarna behöver bli medvetna om deras kompetens på ett bättre sätt och på vilket sätt de kan tillvara kunskapen. Nya tjänster behöver inrättas där forskningsanknytning ska ingå som en del av arbetsuppgifterna och där minst masterutbildning ska vara krav och inte enbart ses som en merit.

123 Bilaga 8.4, 9.4, 10.4, 11.4 Kommentarer på de externa granskarnas synpunkter på Masterprogram inom hälsa och välfärd med inriktning folkhälsovetenskap Det finns en stor samsyn i svaren från de två ämnesspecifika externa granskarna Charlie Eriksson och Ann-Sofi Hansson. I följande kommenteras närmare frågor som granskarna berört i deras svar till MDH. Anns-Sofi Hansson anser att lärarresurserna med 60 % av en heltid per läsår är en alltför snäv tilltagen tid för de lärare som ska delta masterprogrammet för folkhälsa, medan Charlie Eriksson bedömer de vara tillräckliga. Svar: I en nyligen gjord sammanställning (Bilaga 1, Planerade lärarresurser inom folkhälsovetenskap) över lärarresurserna i samband med ansökan till inrättandet av folkhälsovetenskap som forskarutbildningsämne inom området Hälsa och välfärd framgår att medverkan har ökat och är nu mer än 60 %. Den pågående rekryteringen av två nya lektorstjänster i ämnet kommer att bidra till en ökad tid för lärarmedverkan i programmet. Charlie Eriksson har framfört att det inte framgår någon närmare beskrivning av pedagogisk erfarenhet. Svar: Under 2014/2015 genomfördes ett särskilt pedagogiskt utvecklingsarbete för lärarlaget som svarar för den folkhälsovetenskapliga utbildningen. Detta har medfört att bl a nya pedagogiska former har börjat att tillämpas i undervisningen och vid examinationer. Den pedagogiska kunskap som utvecklats kommer också att tillämpas i masterprogrammet. Av tidigare nämnda bilaga framgår också lärarnas handledningskompetens. Charlie Eriksson påpekar att den grundläggande utbildning som ger behörighet kommer från flera grundutbildningar och där det bland sökande kommer att finnas sökande med begränsade kunskaper inom folkhälsovetenskap och att fördjupningskurser i ämnet i själva verket blir grundkurser. Svar: För att minimerar de risker som framförts kommer två olika strategier att tillämpas. Den ena strategin innebär att studenter som saknar folkhälsovetenskap i sin grundutbildning via en särskild undervisningsplattform erbjuds inläsningsmöjlighet av relevant kurslitteratur samt inspelade undervisningsmoment. Den andra strategin är att de befintliga kurserna inom området hälsa och välfärd där lärare från folkhälsovetenskap medverkar, planeras och utvecklas så att det för studenterna leder till en fördjupning i ämnet vad avser teorier och metoder samt praktisk tillämpning. Charlie Eriksson har också uppmärksammat att det finns flera oklarheter i examensmatrisen för ämnet. Svar: De synpunkter som framförts har i hög grad beaktats och inarbetats i en reviderad version av examensmatrisen som bifogas (Bilaga 2, Matris folkhälsovetenskap). Examensmatrisen är redigerad där bl a lokala mål och examensmål nu framgår i både matris och utbildningsplan. I övrigt kommer enskilda kursers (änne ej beslutade) lärandemål att granskas av akademins kursplanegrupp innan programstart hösten 2019.

124 Bilaga 8.4, 9.4, 10.4, 11.4 Charlie Eriksson påtalar även att progressionen kan förbättras mellan kurserna Kvalitativ metod I och II samt mellan kurserna Kvantitativ metod I och II. Svar: En arbetsgrupp med specifika kompetenser inom forskningsmetoder är tillsatt inför planering av metodkurserna. Progressionen inkluderar både en bredd inom området men även fördjupning i del II kurserna där etiskt hänsynstagande, kvalitetskriterier inom forskning samt fördjupande kunskaper inom analysmetoder och förfarande behandlas inte bara teoretiskt, utan med mer praktisk approach. Ann-Sofi Hansson lyfter fram betydelsen av Global hälsa i utbildningen och att progressionen inte är tydligt beskriven i bakgrundsdokumenten. Svar: Global hälsa är viktigt i de masterprogram akademin ger inom området Hälsa och välfärd och som har en internationell rekrytering av studenter. Den globala hälsan har fått en allt större betydelse i en allt mer globalisera värld med stor rörlighet av befolkning över kontinenter som kan få konsekvenser för hälsopanoramat. I utbildningen kommer också hälsoperspektivet att belysas och utvecklas i studenternas enskilda arbeten, vid seminarier och i examensarbetet. En utbildning med studenter från flera länder ger också ett globalt perspektiv. Dock finns det som Anns-Sofi Hansson påpekar behov att se över och tydliggöra progressionen vad avser kurserna och även se över hur moment i utbildningen som berör global hälsa kan stärkas i befintlig och planerad utbildning vilket kommer att inledas inom kort. Ann-Sofi Hansson framför tveksamhet till att anställningsbarheten ökar nämnvärt med en masterjämfört med en magisterexamen. Svar: Erfarenheter från den folkhälsovetenskaplig grundutbildning som finns vid MDH är att drygt en fjärdedel av de studenter som tagit sin kandidatexamen väljer att läsa ett fjärde år (magisterutbildning) för att stärka sin konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Detta är då oftast i form av ingångstjänster inom främst offentlig förvaltning men också inom civilsamhällets organisationer och i mer begränsat antal inom den privata sektorn. Däremot ger oftast en masterexamen möjlighet till att söka mer kvalificerade tjänster som ställer högre krav på kompetens. En annan styrka med masterutbildningen är att det är en tvåårig utbildning som sker på engelska, vilket också är en fördel vid anställning då det i ökad omfattning på kvalificerade tjänster finns detta krav på språkkunskap. Ann-Sofi Hansson framför också betydelsen av att arbetsgivarna bör bli medvetna om den kompetens de studenter får som genomgår en masterutbildning. Svar: I samband med antagning av nya masterstuderande inför kommande läsår har rekryteringsstrategierna setts över för att få fler sökande till utbildningarna inom området Hälsa och välfärd. Värdet av en masterutbildning är utomlands mycket känt och t ex i flera länder krävs en sådan utbildning för att få kvalificerad anställning hos nationella myndigheter. Masterutbildning och examen är också där mer etablerat begrepp. Däremot är det som Ann-Sofi Hansson framför troligen mindre känt i Sverige om den kompetens en sådan utbildning ger och innehåller bland arbetsgivare. Då detta fenomen troligen berör alla ämnen som ingår i masterutbildningen bör HVV närmare belysa denna fråga och tillsammans med informationsansvariga utveckla en strategi som vänder sig till presumtiva arbetsgivare i regionen men också nationella intresseorganisationer som t ex Sveriges, Kommuner och Landsting (SKL).

125 Bilaga 8.4, 9.4, 10.4, 11.4 Kommentarer på de externa granskarnas synpunkter på Masterprogram inom hälsa och välfärd för fysioterapi med inriktning beteendemedicin Gunnevi Sundelin efterfrågar samstämmighet i efterled mellan grundutbildning och masterutbildning inom fysioterapi (under rubriken Utbildningens utformning): Svar: I dag har vi för grundutbildning efterled Fysioterapi med beteendemedicinsk profil och i masteransökan har vi efterled Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin. Vi vill behålla efterledet som den är i masteransökan och kommer att ändra efterled gällande grundutbildning till Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin. Det är en form som även finns för examensbenämningarna inom grundutbildningen. Gunnevi Sundelin (under rubriken Utbildningens utformning) påpekar att Kunskap och förståelse för kärnan i fysioterapi som huvudområde kunde mer tydligt belysas för att fullt ut uppfylla de nationella målen. Som jag uppfattar skrivningen, vilket jag även bedömer att framtida studenter kan uppfatta, är att i rubriceringen och innehållet i de olika delkurserna har kunskap och förståelse av beteendemedicin och dess metodik större fokus än kärnan i fysioterapi och Det är dock min bedömning att det ur rekryteringssynvinkel är befrämjande att studenter kan se att de vid sidan om en profil i beteendemedicin även kan bredda och fördjupa kärnan i fysioterapi. och I fysioterapikurserna bör man se över så att progressionen från grundutbildningen gällande fysioterapins kärna blir mer tydlig och fördjupas. : Svar: Fysioterapi som huvudområde vid Mälardalen högskola innebär integrering av det beteendemedicinska perspektivet i alla fysioterapikurser. Vi ser inte fysioterapi som eget område och beteendemedicin som eget område utan dessa är integrerade och går inte att separera från varandra. Vi har inga specifika moment för den ena eller för den andra. Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin följer en naturlig progression. Gunnevis Sundelin (under rubriken Utbildningsbehov): Det viktigaste skälet till inrättande av programmet är att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden för anställning av fysioterapeuter med högre kompetens. Svar: Arbetsmarknadsstatistik från SACO visar att fysioterapeuter är ett bristyrke i framtiden. Detta enligt oss kan även antyda att fysioterapeuter med vidareutbildning inom master är efterfrågade i framtidens arbetsmarknad.

126 Bilaga 8.4, 9.4, 10.4, 11.4 Arbetsförmedlingen Efterfrågan på fysioterapeuter väntas vara stor under det närmaste året. Detta beror bland annat på att antalet äldre i befolkningen har ökat, vilket har lett till ett ökat behov av rehabiliteringsinsatser. Tillgången på fysioterapeuter förväntas inte möta efterfrågan under det närmaste året, vilket bland annat beror på att det inte utbildats tillräckligt många. Därmed bedöms möjligheterna till arbete bli goda för fysioterapeuter. Detta kan också tolkas att fysioterapeuter med vidareutbildning inom master är efterfrågade i framtidens arbetsmarknad. Vidare tas upp i en rapport av Fysioterapeuterna ett livslångtlärande som en viktig del av personlig utveckling hos fysioterapeuter. Även detta anser vi innebär att behov på arbetsmarknaden anpassas till ökad utbildningsnivå hos fysioterapeuter. Se de två länkarna %26s%3D2272%26b%3D&sv.url= d502730c Gunnevis Sundelin och Fridha Söderqvist (under rubriken Utbildningsbehov): Det viktigaste skälet till inrättande av programmet är att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden för anställning av fysioterapeuter med högre kompetens. Svar: Utifrån båda granskarnas synpunkter om svårigheten att rekrytera studenter pga heltidsstudier. Mastern ges på heltid för att attrahera internationella studenter att söka programmet men kurserna är lagda så att ett upplägg för deltidsstudier även är möjligt. Utöver det så är flera av kurserna uppbyggda på samma sätt som våra fristående kurser på avancerad nivå, vilka ges som distanskurser. Dessa kurser har ett stort söktryck nationellt med god genomströmning. Samma upplägg i masterkurserna bör medföra att närprincipen inte påverkar söktrycket. Fridha Söderqvist (FS) funderingar och bemötande av dessa: Antalet tillsvidareanställda. Frågan har besvarats tidigare att resurserna är beräknade utifrån antal kurser och kursbudget för respektive kurs (se tidigare bilaga om lärarresurser). Att utbildningen ges i en forskande miljö. Det står varje student fritt att själv välja en verksamhetsnära projektidé för sitt examensarbete, därmed bör den koppling mellan forskning och arbetsliv som FS efterfrågar vara möjlig.

127 Bilaga (1) Beslutande Fakultetsnämnd EXAMENSBESKRIVNING Filosofie masterexamen med huvudområdet Folkhälsovetenskap Degree of Master of Science (120 credits) in Science of Public Health Utbildningsnivå Masterexamen avläggs på avancerad nivå. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Filosofie masterexamen med huvudområdet Folkhälsovetenskap uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå varav minst 60 hp inom huvudområdet, vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp varav minst 15 hp på nivå A2E. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 hp om studenten sedan tidigare har fullgjort ett arbete på avancerad nivå om minst 15 hp inom huvudområdet eller motsvarande från utländsk utbildning. Det sammanlagda poängtalet för de självständiga arbetena måste dock alltid utgöra minst 30 hp. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 hp eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.

128 Bilaga 8.6, 9.6 FILOSOFIE MASTEREXAMEN MED HUVUDOMRÅDET MATEMATIK/TILLÄMPAD MATEMATIK /INRIKTNING FINANSIELL MATEMATIK UPPFYLLNAD AV EXAMENSMÅL, FILOSOFIE MASTEREXAMEN MED HUVUDOMFolkhälsovetenskap Omfattning Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. Ingående kurser Högskoleförordningens mål för masterexamen Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Kurskod Nivå Innehåll Lärandemål Examination Ledarskap, grupper och organisation inom hälsa och välfärd (7,5 hp) PSA309 A1N Välfärdstjänstearbetets särart Evidensbasering inom området Arbetsorganisation och arbetsvillkor och dess betydelse för medarbetarnas hälsa, lärande och kvalitet i tjänster. Kritisk organisationsforskning, konsekvenser och effekter av New Public Management (NPM) för medarbetare och klienter/patienter/elever etc. Sociala och psykologiska processer på arbetsplatsen Samarbete i arbetsgrupper och team samt ledarskap i team 1 Kritiskt granska och diskutera teorier och modeller för ledning och styrning av verksamhet inom hälsa och välfärd med avseende på såväl förutsättningar som konsekvenser på individ- och gruppnivå 2 Analysera ledarskapsproblem och föreslå handlingsalternativ som motiveras utifrån teorier och forskning 3 Visa fördjupad insikt om och diskutera teoretiska beskrivningar och forskningsbaserade förklaringsmodeller av betydelse för förändringsarbete i moderna organisationer 4 Ge prov på fördjupad kunskap om sociala och psykologiska processer på arbetsplatsen och hur ledarskap kan gestalta sig i arbetsgrupper och team i hälso- och välfärdsarbete Inlämningsuppgift (INL1), 3 hp, grupp. Lärandemål 2 och 4. Betyg Godkänd (G). Inlämningsuppgift (INL2), 4,5 hp, individuell. Lärandemål 1 och 3. Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen Lokala mål hälsa och välfärd - visa fördjupad kunskap inom kunskapsområdet där hälsoforskning och välfärdsforskning möts visa fördjupad förståelse för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av tvärdisciplinär samverkan Lokala mål folkhälsovetenskap förklara och tillämpa definitioner och begrepp inom hälsoekonomi förklara och tillämpa definitioner och begrepp inom epidemiologi och biostatistik visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser,frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Lokala mål Hälsa och välfärd kunna planera, genomföra och utvärdera evidensbaserad praxis inom hälsa och välfärd visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Lokala mål Hälsa och välfärd kunna värdera delaktighet inom hälsa och välfärd Lokala mål Folkhälsovetenskap kunna värdera och reflektera över vetenskapliga teorier, modeller och begrepp relaterat till epidemiologiska studier inom folkhälsovetenskap och hälsoekonomi Evidensbaserad praktik och utvärdering 7,5 hp SAA064 A!N Olika perspektiv på begreppet evidens Perspektiv på sökning efter evidens strategier för forskning och praktisk verksamhet Modeller för kunskapsöverföring som grund för evidensbaserad vård, rehabilitering, folkhälsoarbete och socialt arbete Modeller och metoder för utvärdering 1 Redogöra för och värdera innebörder av evidens i relation till vårdtagare/brukare. 2 Redogöra för och värdera innebörder av evidens i relation till utvecklingsarbeten. 3 Redogöra för och tillämpa systematisk databassökning med utgångspunkt i kunskapshierarkier 4 Argumentera för hur innebörder i begreppet evidens påverkas av synsätt och perspektiv inom discipliner och professioner. 5 Redogöra för och värdera olika modeller för kunskapsöverföring till verksamheter inom hälso- och välfärdsområdet 6 Redogöra för och värdera olika modeller och metoder för utvärdering 7 Självständigt identifiera och beskriva ett område inom hälsa och välfärd i behov av utveckling av ett evidensbaserat arbetssätt SEM1, Seminarium, 2,5 hp, diskutera och värdera evidensbegreppet i förhållande till praktisk verksamhet. Lärandemål 1, 2 och 4. Betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL1, Inlämningsuppgift, 5 hp, PM. Lärandemål 3, 5, 6 och 7. Betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). 2 1, Kvalitativa forskningsmetoder I 7,5 hp SOA408 A1N Kursen består av tre olika delar. Den inleds med en genomgång av vetenskapsteoretiska perspektiv av vikt för att förstå såväl kvalitativa som kvantitativa metodansatser. Vidare behandlas generella aspekter av en kvalitativ forskningsdesign. Dessa diskuteras bland annat mot bakgrund av en övning i att samla in och analysera kvalitativa data. Slutligen presenteras ett antal kvalitativa metodansatser med relevans för området hälsa och välfärd. Målsättningen med det senare är att studenten skall kunna välja en av dessa inför sitt examensarbete. 1 Kritiskt granska och reflektera över olika vetenskapsteoretiska perspektiv 2 Visa förmåga att förhålla sig till centrala aspekter av en kvalitativ forskningsdesign som: syfte och frågeställningar, urval, datainsamling, analys, resultat, etik och kvalitetskriterier 3 Visa förmåga att formulera syfte och frågeställningar med relevans för området hälsa och välfärd samt motivera val av kvalitativ metodansats för att besvara dessa 4 Genomföra kvalitativ datainsamling och analys 5 Beskriva likheter och skillnader mellan olika kvalitativa metodansatser INL1, Inlämningsuppgift, 5 hp, PM. Lärandemål 3, 5, 6 och 7. Betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). 1,5 3,4 3,4 3,4 3,4 3,4 1,2 1 1,2 Kvantitativa forskningsmetoder I PSA312 A1N Kursen inleds med en generell beskrivning av de centrala aspekterna inom kvantitativ forskningsdesign. Under kursen presenteras olika 1 Diskutera centrala aspekter av en kvantitativ forskningsdesign som: syfte och frågeställningar, urval, datainsamling, analys, resultat, etik och kvalitetskriterier 2 Beskriva och värdera likheter och skillnader mellan olika beskrivande samt analytiska kvantitativa kvantitativa analysmetoder analysmetoder med fokus på 3 Motivera val av kvantitativ analysmetod för att besvara syfte och variansanalys och regressionsanalys samt frågeställningar alternativa icke-parametriska metoder 4 Tillämpa en kombination av kvalitativa och kvantitativa och deras tillämpningsområden. Vidare metodansatser (mixed method) genomförs övningar för att kunna beskriva och analysera data med hjälp av tillämpbara statistikprogram samt träning i att presentera resultat från kvantitativ analys. Slutligen presenteras hur kvalitativa och kvantitativa metodansatser kan kombineras. INL1, Inlämningsuppgift, 3,5 hp, lärandemål 1-2, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL2, Inlämningsuppgift, 4 hp, lärandemål 3-4, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). 2 3, ,3 4 1,3,4 4 Hälsa och välfärd - teoretiska perspektiv 7.5 hp VAE134 A1N Historiska och filosofiska perspektiv på hälsa och välfärd Vetenskapliga perspektiv på utveckling och tillämpning av teorier och begrepp inom hälsa och välfärd Strukturella och kulturella dimensioner relaterade till hälso- och välfärdssystem Etiska aspekter av relevans för hälsa och välfärd 1 Kritiskt analysera, jämföra och utvärdera teoretiska perspektiv inom hälso- och välfärdsforskning och i ett vetenskapsteoretiskt sammanhang 2 Förklara och tillämpa centrala begrepp som används inom hälsooch välfärdsforskning 3 Kritiskt granska hur ett hälso- och välfärdsperspektiv belyses i forskning 4 Utveckla ett hälso- och välfärdsperspektiv på det egna forskningsområdet 5 Kontextualisera lokala och regionala hälso- och välfärdsverksamheter utifrån ett komparativt och globalt perspektiv 6 reflektera över och göra etiska bedömningar inom hälso- och välfärdsområdet INL1, Inlämningsuppgift, 3 hp, individuell inlämningsuppgift. Lärandemål 1, 2, 5, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). INL2, Inlämningsuppgift, 3 hp, individuell inlämningsuppgift. Lärandemål 3, 4, 6, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, Seminarium, 1,5 hp, aktivt deltagande i samtliga seminarier. Lärandemål 1-3 och 5-6, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). 1,2,

129 Bilaga 8.6, 9.6 FILOSOFIE MASTEREXAMEN MED HUVUDOMRÅDET MATEMATIK/TILLÄMPAD MATEMATIK /INRIKTNING FINANSIELL MATEMATIK Ingående kurser Högskoleförordningens mål för masterexamen Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Kurskod Nivå Innehåll Lärandemål Examination Hälsa och välfärd - fokus på 1 Kritiskt bedöma och tillämpa teorier och modeller inom området delaktighet 7.5 hp VAE137 A1N Teorier och modeller inom området hälsa och välfärd på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå Begreppet delaktighet i en livscykel och utifrån ett systemteoretiskt perspektiv Centrala begrepp relaterade till delaktighet som makt och jämlikhet Litteratursökning i nationella och internationella databaser av vetenskapliga artiklar med fokus på delaktighet Deltagarbaserad forskning hälsa och välfärd 2 Kritiskt analysera, jämföra och utvärdera begreppet delaktighet från olika perspektiv och i olika sammanhang inom området hälsa och välfärd. 3 Förklara principer för och tillämpning av deltagarbaserad forskning 4 Kunna utveckla ett delaktighetsperspektiv på det egna arbetet INL1, Inlämningsuppgift, 3 hp, gruppuppgift, lärandemål 1-4, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL2, Inlämningsuppgift, 3 hp, individuell uppgift, lärandemål 4, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, Seminarium, 1,5 hp, aktivt deltagande i alla seminarier, lärandemål 1-4, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen Lokala mål hälsa och välfärd - visa fördjupad kunskap inom kunskapsområdet där hälsoforskning och välfärdsforskning möts visa fördjupad förståelse för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av tvärdisciplinär samverkan Lokala mål folkhälsovetenskap förklara och tillämpa definitioner och begrepp inom hälsoekonomi förklara och tillämpa definitioner och begrepp inom epidemiologi och biostatistik visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser,frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Lokala mål Hälsa och välfärd kunna planera, genomföra och utvärdera evidensbaserad praxis inom hälsa och välfärd visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, 3 1 2,4 visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Lokala mål Hälsa och välfärd kunna värdera delaktighet inom hälsa och välfärd Lokala mål Folkhälsovetenskap kunna värdera och reflektera över vetenskapliga teorier, modeller och begrepp relaterat till epidemiologiska studier inom folkhälsovetenskap och hälsoekonomi Kvalitativa forskningsmetoder II 7.5 hp SOA410 A1N Kursen består av två delar. Den inleds med en genomgång av ontologiska, epistemologiska och metodologiska i samtiden aktuella frågeställningar inom vetenskapsteori av relevans för kvalitativa och kvantitativa forskningsansatser inom hälsa och välfärd. Den andra delen behandlar ett antal olika kvalitativa metodansatser med relevans för området hälsa och välfärd. I kursen är fokus på att ge bred och fördjupad kunskap om olika kvalitativa metodansatser. De olika metodansatserna diskuteras med avseende på deras syn på ändamålsenliga urval, etik och kvalitetskriterier. 1 Visa på fördjupad förmåga att kritiskt granska och reflektera över vetenskapsteoretiska perspektiv 2 Värdera och argumentera för val av olika kvalitativa metodansatser 3 Göra etiska överväganden i förhållande till olika kvalitativa metodansatser 4 Visa fördjupad förståelse för urval inom olika kvalitativa metodansatser 5 Visa fördjupad förståelse för datainsamling och analys inom olika kvalitativa metodansatser 6 Värdera och tillämpa kvalitetskriterier inom olika kvalitativa metodansatser INL1, Inlämningsuppgift, 1,5 hp, individuell uppgift, lärandemål 2, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL2, Inlämningsuppgift, 4,5 hp, individuell uppgift, lärandemål 2-6, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, Seminarium, 1,5 hp, aktivt deltagande i seminarium, lärandemål 1, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). 1,2 6 4,5 5,6 3 1,3 1,2,6 Kvantitativa forskningsmetoder II 7.5 hp PSA317 A1N Olika typer av experimentella och ickeexperimentell forskningsdesigner Grundläggande psykometriska egenskaper för mätinstrument. Analyser av psykometriska egenskaper för mätinstrument Multivariata analysmetoder som exempelvis principalkomponentanalys, faktoranalys, MANOVA och logistisk regression Olika sätt att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder. Styrkor och svagheter med olika sätt att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder Practical solution of optimization problems in Matlab and/or other software for optimization. 1 Utvärdera och argumentera för olika forskningsdesigner 2 Utvärdera grundläggande egenskaper för mätinstrument, för olika dimensioner av hälsa och välfärd 3 Värdera och argumentera för val av multivariata analysmetoder 4 Tillämpa ett urval av multivariata analysmetoder 5 Tolka och reflektera över resultat av multivariata analysmetoder 6 Granska, värdera och tillämpa kombinationer av kvalitativa och kvantitativa metodansatser (mixed method) INL1, Inlämningsuppgift,1,5 hp, individuell uppgift, lärandemål 4-5, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL2, Inlämningsuppgift, 6 hp, individuell uppgift, lärandemål 1-6, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). 3,5 1,5, ,4,5,6 1,4,6 3,5,6 3 1,6 Examensarbete 15 hp Folkhälsovetenskap Examensarbete 30 hp Folkhälsovetenskap Metder för att studera hälsa 7,5 hp FHA024 A1E Planering och genomförande av ett vetenskapligt arbete inom ett folkhälsovetenskapligt problemområde Forskar- och forskningsetik Skriftlig och muntlig presentation av arbetet Kritisk granskning och värdering av studier och uppsatser FHA043 A2E Kursdeltagarna skall självständigt planera, genomföra och redovisa ett omfattande vetenskapligt arbete med relevans för det folkhälsovetenskapliga området Kursdeltagarna skall vidare kritiskt granska och värdera andra studier och uppsatser Reflektera över forskar- och forskningsetik Skriftligen och muntligen presentera arbetet Kritiskt granska och värdera samt opponera på andra kursdeltagares examensarbeten FHA062 A1N Epidemiologiska och biostatistiska grundbegrepp Epidemiologiska studiedesigner Principer för kausalitet och confounding Vanliga felkällor inom epidemiologiska metode Grundläggande deskriptiv och analytisk epidemiologi Relevant forskning inom epidemiologi och biostatistik 1 självständigt planera, genomföra och presentera ett vetenskapligt Examensarbete (UPS1), 15 hp, ett arbete inom folkhälsovetenskap individuellt PM och ett individuellt 2 beskriva bakgrunden till det planerade arbetet genom en examensarbete och respondering, sammanställning av adekvat vetenskaplig litteratur för att motivera samt individuell opposition av arbetets syfte och frågeställningar annat arbete på avancerad nivå. 3 redovisa och diskutera de etiska överväganden som gjorts vid Examinationen sker vid tre planering, genomförande och redovisning av arbetet seminarietillfällen. Betyg Godkänd 4 tillämpa och motivera teorier och/eller modeller, som har (G) eller Väl Godkänd (VG). betydelse för arbetets genomförande samt relatera resultatet till teorier och/eller modeller 5 beskriva den metod som använts i arbetet samt diskutera metodval och metodik samt eventuella avgränsningar i förhållande till syfte och frågeställningar 6 genomföra en fördjupad analys av insamlat material 7 diskutera resultatet i relation till tidigare studier 8 ange på vilket sätt det erhållna resultatet kan användas i folkhälsoarbetet 9 granska och värdera problemformulering, syfte, metod och resultat och tillämpning i andra studenters examensarbeten genom opposition 1 formulera en forskningsfråga inom folkhälsovetenskapen relaterad till den vetenskapliga litteraturen 2 söka, analysera och kritiskt granska, kontrastera, integrera och värdera tidigare forskning 3 välja, beskriva och tillämpa en för forskningsområdet relevant vetenskaplig metod 4 identifiera och hantera etiska frågeställningar i anslutning till projektet 5 samla in, bearbeta och analysera data 6 presentera sina resultat i ett vetenskapligt arbete 7 kritiskt granska samt föra en argumenterande diskussion på en vetenskaplig nivå avseende egna och andras arbeten 1 förklara och tillämpa definitioner och begrepp inom epidemiologi och biostatistik 2 förklara och tillämpa olika epidemiologiska studiedesign 3 analysera och tolka biostatistiska metoder i epidemiologiska studier 4 självständigt och kritiskt bedöma den vetenskapliga kvaliteten i epidemiologiska studier 5 motivera och reflektera över metodval, styrkor och svagheter för insamlings- och analysmetoder av epidemiologisk hälsodata inom det folkhälsovetenskapliga området 6 tillämpa epidemiologiska och biostatistiska metoder i en självständig hälsoundersökning Examensarbete (UPS1), 30 hp, avser lärandemål 1-6. Muntlig examination via opponentskap och respondentskap, avser lärandemål 7. Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). 2,4,6,7,8 5,6,9 2,8 9 5,8 5,6,8,9 1,2,5,6,7,8,9 1,2,5,6,7,8,9 6,7,9 1,3,9 1,3,9 7,9 4,5 1 3,5,6 1,2 7 3,7 1,2,3,5,7 1,2,3,5,6,7 1,2,3,4,5,6,7 4 2,4,7 2,7 7 INL1, Inlämningsuppgift, 4 hp, avseende lärandemål 1-5, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). GRU1, Gruppuppgift, 3.5 hp, avseende lärandemål 6, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). 1,2,3,5,6 6 1,2,3,4,5,6 2,3,4,5,6 3,4, ,5,6 1,6 1,6

130 Bilaga 8.6, 9.6 FILOSOFIE MASTEREXAMEN MED HUVUDOMRÅDET MATEMATIK/TILLÄMPAD MATEMATIK /INRIKTNING FINANSIELL MATEMATIK Ingående kurser Högskoleförordningens mål för masterexamen Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Kurskod Nivå Innehåll Lärandemål Examination Hälsofrämjande arbete - FHA042 A1N Implementeringsbegreppets innehåll och 1 definiera och redogöra för implementeringsbegreppet och dess implementering 7,5 hp tillämpning inom folkhälsovetenskap och tillämpning utifrån ett mångvetenskapligt perspektiv andra vetenskapsområden Forskningsbasen i kursen är teorier, modeller och strategier för implementering Forskningsfältet och exempel på pågående och genomförda implementeringsarbeten 2 reflektera över evidensbegreppet och dess tillämpning i ett implementeringsperspektiv 3 sammanställa och reflektera över relevant forskning om implementering av hälsofrämjande arbete 4 beskriva och diskutera framväxten, det teoretiska innehållet och tillämpningen av implementering i hälsofrämjande arbete 5 analysera planerade, pågående eller genomförda hälsofrämjande arbeten utifrån ett kritiskt förhållningssätt kring implementering 6 redogöra för design och utvärdering av implementering i praktisk tillämpning 7 utveckla design för implementering av innovationer inom området hälsa och välfärd samt att argumentera för och presentera detta arbete skriftlig och muntligt 8 ansvara för att planera och genomföra ett seminarium INL1, Inlämningsuppgift, 2,5 hp. Individuell skriftlig inlämningsuppgift avseende lärandemål 1-3, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM2, Seminarium, 5 hp. Individuell skriftlig och muntlig seminarieuppgift avseende lärandemål 4-8, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen Lokala mål hälsa och välfärd - visa fördjupad kunskap inom kunskapsområdet där hälsoforskning och välfärdsforskning möts visa fördjupad förståelse för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av tvärdisciplinär samverkan Lokala mål folkhälsovetenskap förklara och tillämpa definitioner och begrepp inom hälsoekonomi förklara och tillämpa definitioner och begrepp inom epidemiologi och biostatistik visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser,frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Lokala mål Hälsa och välfärd kunna planera, genomföra och utvärdera evidensbaserad praxis inom hälsa och välfärd visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, 1,2,3,4 1,3,4,7 1 5,7 3,7,8 7,8 2 2,3,5 5 visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Lokala mål Hälsa och välfärd kunna värdera delaktighet inom hälsa och välfärd Lokala mål Folkhälsovetenskap kunna värdera och reflektera över vetenskapliga teorier, modeller och begrepp relaterat till epidemiologiska studier inom folkhälsovetenskap och hälsoekonomi Att främja hälsa 7,5 hp Ej fastställd ännu A1N Hälsobegreppet Kopplingen mellan psykisk och fysisk hälsa Definitioner och klassificeringar av ohälsa/hälsa Hälsans bestämningsfaktorer Hälsofrämjande faktorer och friskfaktorer Salutogena perspektivet, välbefinnande och livskvalitet Teorier och begrepp inom förebyggande arbete Tillämpa olika bestämningsfaktorer för hälsa Tillämpa hälsofrämjande begrepp och metoder för främjandet av hälsa Tillämpa teorier och metoder i det förebyggande arbetet 1 Motivera och reflektera över hälsobegreppets olika dimensioner 2 Förklara grundläggande begrepp inom psykisk hälsa och relatera detta till fysisk hälsa 3 Klarlägga och förstå folkhälsovetenskapens roll för forskning och det förebyggande arbetet 4 Tillämpa olika bestämningsfaktorer för hälsa 5 Tillämpa hälsofrämjande begrepp och metoder för främjandet av hälsa 6 Tillämpa teorier och metoder i det förebyggande arbetet 7 Värdera och argumentera för tillämpning av hälsofrämjande arbete och modeller för att främja hälsa SEM1, Litteraturseminarium, 1,5 hp, avseende lärandemål 1, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). SEM2, Litteraturseminarium, 1,5 hp, avseende lärandemål 2, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL1, Inlämningsuppgift, 4,5 hp, avseende lärandemål 3-5, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). 1,3 5,6 1,4,5 3,7 2,3,4,5,6, , ,5,6 3,5,6,7 Organisation och hälsoekonomi 7,5 hp Ej fastställd ännu A1N 1 Förklara och problematisera kring organisationsprinciper inom Artikelseminarium (SEM1), 2,5 hp, hälso- och välfärdssektorn 2 Redogöra och diskutera med skriftlig inlämningsuppgift. för hälsoekonomiska principer i folkhälsovetenskaplig tillämpning 3 Redogöra för grundläggande fördelningspolitiken och hur samhället kan använda ekonomisk-politiska styrmedel 4 Beskriva, analysera och diskutera hälso och välfärdssystems Godkänd (G). PM (PM01), 5 hp, individuell skriftlig inlämning. Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). möjligheter att främja en jämlik hälso- och social utveckling 5 Identifiera och analysera organisatoriska problemställningar Teorier och modeller för organisering av inom hälso och välrfärdssektorn 6 Kritiskt granska hälso- och välfärdsarbetet Hälsoekonomisk teori, utifrån ekonomisk teori och vägledande principer för folkhälsa och välfärd klarlägga frågeställningar med koppling till organisation effektivitetsbegreppet, välfärdsteori och ekonomi 7 Equitybegreppet och metoder för analys, Reflektera över och värdera användning av organisations teori för fördelningsaspekter Ekonomiska analysmetoder, costbenefit, cost-utility, cost-effectiveness och dessas användning för beslutsfattande utveckling av jämlik hälsa i befolkningen 8 Visa förmåga att självständigt och systematiskt kritiskt värdera andras forskning och kunna referera till aktuell forskning i det eget arbete 9 Analysera över och värdera alternativa modeller för hälso/välfärdsfinansiering i relation till hälso/välfärdssystemets mål 10 Reflektera över och värdera fördelningsaspekter avseende tillgång till hälso- och välfärdstjänster 1,2,3,8 1,4,5,6,9,10 4 2,3,6,9,10 6,8,9 8,9,10 2,4,6,8 1,3,4 4,7 2,3,6 Självständigt arbete (examensarbete) För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning. Övrigt För masterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Distinktionen mellan examensarbete på 15 hp respektive 30 hp skall kännetecknas av att ett examensarbete på 30 hp skall ha ett mer utvecklat och ytterligare fördjupat teoretiskt-konceptuellt ramverk, en fördjupad etisk värdering,en större omfattning av empiriskt material och en djupare analys och tolkning av data.

131 Bilaga 8.7, 8.8 Bilaga Planerade lärar- och handledarresurser för forskarutbildning inom Folkhälsovetenskap Namn Anställning Anställnings-form Akademisk titel och inriktning Katarina Bälter Professor Tillsvidare Professor, folkhälsovetenskap Nutritionist/Dietist Med. Dr. Nutrition Professor Folkhälsovetenskap Anställningens omfattning (%) Planerad tjänstgöring av heltid (%) inom ansökt ämne Handledarutbildning, forskarnivå 100% 10% Ja Ja Per Tillgren Senior Professor Tidsbegränsad Professor, folkhälsovetenskap 25% 5% Ja Ja Peter Larm * Universitetslektor Tillsvidare Universitetslektor Socionom. 100% 10% Ja Ja Med. Dr. klinisk forskning. Anna Johansson Charlotta Hellström Universitetslektor Tidsbegränsad Universitetslektor Fil.kand Statsvetenskap Fil.kand Kulturgeografi Fil.dr. Folkhälsovetenskap Universitetslektor Tillsvidare Universitetslektori Fil. Mag Folkhälsovetenskap. Med. Dr Folhälsovetenskap 100% 10% Nej Nej 100% 10% Ja Nej Handledarerfarenhet, forskarnivå Fabrizia Giannotta Robert Larsson Universitetslektor Tidsbegränsad Universitetslektor Fil. Mag. Psykologi Ph.D. i Psykologi. Universitetsadjunkt Tillsvidare Disputerad adjunkt Fil. Mag folkhälsovetenskap. Fil. Dr. Arbetslivsvetenskap 100% 5% Nej Nej 100% 10% Nej Nej Lena Hallström Pågående Nyrekrytering Universitetslektor Tillsvidare Universitetslektor Fil. Mag. Folkhälsovetenskap. Nutritionist/Dietist Med. Dr. Nutrition Universitetslektor Tillsvidare Universitetslektor Önskad inriktning Biostatistik och epidemiologi 100% 5% Ja Nej 100% 10%?? Pågående Nyrekrytering Universitetslektor Tillsvidare Universitetslektor Önskad inriktning Kvalitativa forskningsmetoder, vetenskapsteori och vetenskapsfilosofi Summa 10 disputerade lärare 95% 100% 10%?? *ansöker om docentur till våren 2018

132 Bilaga 8.7, 8.8 Namn Anställning Anställningsform Elisabeth Jansson Akademisk titel och inriktning Universitetsadjunkt Tillsvidare Universitetsadjunkt (Gjort halvtid doktorand) Fil. Mag. Folkhälsovetenskap Anställningens omfattning (%) Planerad tjänstgöring av heltid (%) inom ansökt ämne Handledarutbildning, forskarnivå 100% 5% Nej Nej Handledarerfarenhet, forskarnivå Susanne Eriksson Maria Norfjord Zidar Universitetsadjunkt Tillsvidare Universitetsadjunkt Fil. Mag. Folkhälsovetenskap Universitetsadjunkt Tillsvidare Universitetsadjunkt Fil. Mag. folkhälsovetenskap Leg. Sjuksköterska (Gjort halvtid doktorand) 100% 0% Nej Nej 100% 0% Nej Nej Rebecka Husdal Doktorand/folkhäls ovetare Uppdragsanställni ng/ köp av tjänst från Centrum för klinisk forskning Universitetsadjunkt Fil. Mag. Folkhälsovetenskap (Gjort halvtid doktorand) 20% 5% Nej Nej Camilla Ramsten Nuvarande Doktorand Tidsbegränsat Uppdrag Disputerar HT2017 Fil. Mag. Folkhälsovetenskap 100% 5% Nej Nej Tove Forskningsassistent Uppdrag Fil. Kand Nutrition. 50 % 5% Nej Nej Sjunnestrand Summa 6 övrig personal 20%

133 Bilaga 9.5 Master program inom hälsa och välfärd inriktning Folkhälsovetenskap, 120 hp Mål I högskolelagen står följande: Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå: ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Lag (2006:173). Nedan följer de mål som finns i högskoleförordningens examensbeskrivning för masterexamen (SFS 1993:100 med ändring enligt SFS 2006:1053 bilaga 2) samt lokala mål. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa kunskap och förståelse inom respektive huvudområde, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Lokala mål Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: utveckla fördjupad kunskap inom området där hälsoforskning och välfärdsforskning möts, kritiskt granska och argumentera för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av tvärdisciplinär samverkan, förklara och tillämpa definitioner och begrepp inom epidemiologi och biostatistik, och förklara och tillämpa definitioner och begrepp inom hälsoekonomi och finansiering. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter

134 Sida 2 av 5 Dnr: Bilaga 9.5 inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Lokala mål Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: kunna planera, genomföra och utvärdera evidensbaserad praxis inom hälsa och välfärd. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att inom respektive huvudområde för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Lokala mål Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: kunna värdera delaktighet inom hälsa och välfärd och kunna värdera och reflektera över vetenskapliga teorier, modeller och begrepp relaterat till epidemiologiska studier inom folkhälsovetenskap och hälsoekonomi. Undervisningsspråk Engelska. Särskild behörighet Examen på kandidatnivå inom folkhälsovetenskap, psykologi, vårdvetenskap/ omvårdnadsvetenskap, sjukgymnastik, socialt arbete, sociologi eller motsvarande utländsk examen. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6. Innehåll Under första året läses ett antal kurser omfattande 7,5 hp vardera och examensarbete om 15 alternativt 30 hp. En av dessa kurser är Ledarskap, grupper och organisation inom hälsa och välfärd och kursen Evidensbaserad praktik och utvärdering. Där finns också en kurs om

135 Sida 3 av 5 Dnr: Bilaga 9.5 kvalitativa forskningsmetoder I och en annan kurs med fokus på kvantitativa forskningsmetoder I. Ämnesfördjupningen i Folkhälsovetenskap utgörs av kurserna Metoder för att studera hälsa och Att främja hälsa. Den första ämneskursen, Metoder för att studera hälsa 7.5 hp, syftar till att studenten ska skaffa sig fördjupade kunskaper om hälsans bestämningsfaktorer, sjukdomsmönster och fördelning av hälsa i befolkningen, epidemiologisk studiedesign och analys, samt grundläggande begrepp inom epidemiologi och biostatistik. Den andra ämneskursen, Att främja hälsa 7.5 hp, syftar till att studenten ska skaffa sig fördjupade kunskaper inom området där kärnkompetens gällande grundläggande teorier och begrepp inom förebyggande arbete, hälsofrämjande faktorer, friskfaktorer, salutogena perspektivet och livskvalitet kommer att belysas. Första läsåret avslutas med ett examensarbete på 15 hp. Studenten har även möjlighet efter fullgjorda kurser och godkänt examensarbete på 15 hp att ansöka om magisterexamen. Studenter som väljer den 2-åriga masterutbildningen och att skriva ett examensarbete på 30 hp påbörjar den första delen på tid avsedd för det självständiga arbetet (15 hp). För studenter som redan har en magisterexamen inom huvudområdet finns möjlighet att direkt påbörja det andra året i den 2-åriga utbildningen. Under hela programmet sker samläsning med övriga masterprogram inom hälsa och välfärd (Socialt arbete, Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, Arbetslivsvetenskap och Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin) för alla kurser som inte är ämnesfördjupning i Folkhälsovetenskap. Därutöver planeras samläsning i största möjliga utsträckning även med akademins forskarutbildning inom hälsa och välfärd under masterprogrammets termin 3 och 4. Den huvudsakliga samläsningen med forskarutbildningen genomförs med de kurser som ingår i forskarutbildningens första år. Under termin 3 utgörs samläsningen av kursen Kvalitativa forskningsmetoder II 7,5 hp, termin 1 inom forskarutbildningen samt kursen Hälsa och välfärd - teoretiskt perspektiv 7,5 hp. Under termin 4 av masterprogrammet sker samläsning för kurserna Hälsa och välfärd fokus på delaktighet 7,5 hp och Kvantitativa forskningsmetoder II 7,5 hp. När inte möjlighet för samläsning ges utgör termin 3 och 4 tid för examensarbete 15 hp och ämnesfördjupning 15 hp. Ämnesfördjupning för Folkhälsovetenskap är kursen Hälsofrämjande arbete implementering 7,5 hp samt Organisation och hälsoekonomi 7,5 hp. Ämnesfördjupningen kommer bl.a. att ge kunskaper i implementeringsbegreppets innehåll och tillämpning inom folkhälsovetenskap samt teorier, modeller och strategier för implementering. Hälsoekonomiska teorier, hälsofinansiering, organisation och styrning i ett samhällsperspektiv kommer också att belysas. Progressionen under det första läsåret bygger på kunskaper och färdigheter som har tillägnats i utbildningar som ger kandidatexamen inom huvudområdet. Masterprogrammets fokus under första läsåret är att studenten ska skaffa sig fördjupade kunskaper i ledarskap, organisation och teamarbete. Vidare ska studenten skaffa sig fördjupade kunskaper i att söka, värdera och använda vetenskaplig kunskap, samt utvärdera dessa inom hälsa- och välfärdsområdet. Det andra läsåret i masterutbildningen har fokus på forskning som verksamhet inom hälsa och välfärdsområdet. De gemensamma kurserna under andra läsåret syftar till att ge en fördjupad

136 Sida 4 av 5 Dnr: Bilaga 9.5 förståelse för hälsa- och välfärdsområdet och de forskningsfrågor som är relevanta och angelägna inom detta forskningsområde. Progressionen ligger i att studenterna skaffar sig fördjupade kunskaper och förståelse för hur olika discipliner kan samverka inom forskningsområdet för att besvara frågeställningar i ett vidare perspektiv än enbart utifrån en enstaka disciplin. De metodkurser som ges under detta år syftar också till fördjupade kunskaper i tvärdisciplinärt forskningsarbete. Kurserna under masterutbildningens andra läsår kan efter bedömning tillgodoräknas i första årets forskarutbildning inom Hälsa och Välfärd. Årskurs 1 Folkhälsovetenskap Ledarskap, grupper och organisation inom hälsa och välfärd, 7,5 hp Evidensbaserad praktik och utvärdering, 7,5 hp Kvalitativa forskningsmetoder I, 7,5 hp Kvantitativa forskningsmetoder I, 7,5 hp Metoder för att studera hälsa, 7.5 hp Att främja hälsa, 7.5 hp Examensarbete i folkhälsovetenskap, 15.0 hp Examensarbete i folkhälsovetenskap, 30.0 hp Årskurs 2 Folkhälsovetenskap Kvalitativa forskningsmetoder II, 7,5 hp Kvantitativa forskningsmetoder II, 7,5 hp Hälsofrämjande arbete implementering, 7,5 hp Organisation och hälsoekonomi, 7,5 hp Examensarbete i folkhälsovetenskap, 15.0 hp Examensarbete i folkhälsovetenskap, 30.0 hp Övriga kurser Hälsa och välfärd teoretiskt perspektiv, 7,5 hp Hälsa och välfärd fokus på delaktighet, 7,5 hp Val inom programmet Studenten väljer kurser för ämnesfördjupning inom huvudområdet i samband med kursstart. Dessa ämnesfördjupningskurser ges under försättning att tillräckligt antal sökande finns. Värdakademi eller motsvarande Akademin för hälsa, vård och välfärd.

137 Sida 5 av 5 Dnr: Bilaga 9.5 Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Filosofie magisterexamen med huvudområdet Folkhälsovetenskap (Degree of Master of Science (60 credits) in Science of Public Health) Filosofie masterexamen med huvudområdet Folkhälsovetenskap (Degree of Master of Science (120 credits) in Science of Public Health) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övriga föreskrifter Konsekvenser av samläsning med möjligheter till tillgodoräknande avgörs och bedöms av ämnesansvariga på respektive utbildningsnivå. Den som väljer att fortsätta med studier på forskarnivå samt förutsatt att personen blir antagen kan efter prövning få enskilda kurser från år två tillgodoräknade i forskarutbildningen.

138 Bilaga 10.5 Beslutande Fakultetsnämnd EXAMENSBESKRIVNING Filosofie masterexamen med huvudområdet Fysioterapi med inriktning mot Beteendemedicin Degree of Master of Science (120 credits) in Physiotherapy with Specialization in Behavioural Medicine Utbildningsnivå Masterexamen avläggs på avancerad nivå. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Filosofie masterexamen med huvudområdet Fysioterapi med inriktning mot Beteendemedicin uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå varav minst 60 hp inom huvudområdets inriktning, vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp varav minst 15 hp på nivå A2E. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 hp om studenten sedan tidigare har fullgjort ett arbete på avancerad nivå om minst 15 hp inom huvudområdet eller motsvarande från utländsk utbildning. Det sammanlagda poängtalet för de självständiga arbetena måste dock alltid utgöra minst 30 hp. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.

139 Bilaga 10.6, 11.6 FILOSOFIE MASTEREXAMEN MED HUVUDOMRÅDET MATEMATIK/TILLÄMPAD MATEMATIK /INRIKTNING FINANSIELL MATEMATIK UPPFYLLNAD AV EXAMENSMÅL, MASTEREXAMEN MED HUVUDOMRÅDET FYSIOTERAPI MED INRIKTNING BETEENDEMEDICIN Omfattning Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. Ingående kurser Högskoleförordningens mål för masterexamen Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Kurskod Nivå Innehåll Lärandemål Examination Ledarskap, grupper och organisation inom hälsa och välfärd 7,5 hp PSA309 A1N Välfärdstjänstearbetets särart Evidensbasering inom området Arbetsorganisation och arbetsvillkor och dess betydelse för medarbetarnas hälsa, lärande och kvalitet i tjänster. Kritisk organisationsforskning, konsekvenser och effekter av New Public Management (NPM) för medarbetare och klienter/patienter/elever etc. Sociala och psykologiska processer på arbetsplatsen Samarbete i arbetsgrupper och team samt ledarskap i team 1 kritiskt granska och diskutera teorier och modeller för ledning och styrning av verksamhet inom hälsa och välfärd med avseende på såväl förutsättningar som konsekvenser på individ- och gruppnivå 2 analysera ledarskapsproblem och föreslå handlingsalternativ som motiveras utifrån teorier och forskning 3 visa fördjupad insikt om och diskutera teoretiska beskrivningar och forskningsbaserade förklaringsmodeller av betydelse för förändringsarbete i moderna organisationer 4 ge prov på fördjupad kunskap om sociala och psykologiska processer på arbetsplatsen och hur ledarskap kan gestalta sig i arbetsgrupper och team i hälso- och välfärdsarbete NL1, 3 hp (grupp) INL2, 4,5 hp, (individuell) visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen Lokala mål Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin förklara och tillämpa begrepp, teorier och modeller inom beteendemedicin och beteendemedicinskt inriktad f i i Lokala mål Hälsa och välfärd visa fördjupad kunskap inom kunskapsområdet där hälsoforskning och välfärdsforskning möts visa fördjupad förståelse för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av tvärdisciplinär samverkan. visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser,frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Lokala mål Hälsa och välfärd - kunna planera, genomföra och utvärdera evidensbaserad praxis inom hälsa och välfärd visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Lokala mål Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin -Värdera och argumentera för tillämpning av beteendemedicinska begrepp, teorier och modeller inom fysioterapi Lokala mål Hälsa och välfärd - kunna värdera delaktighet inom hälsa och välfärd Evidensbaserad praktik och utvärdering 7.5 hp SAA064 A1N Olika perspektiv på begreppet evidens Perspektiv på sökning efter evidens - strategier för forskning och praktisk verksamhet Modeller för kunskapsöverföring som grund för evidensbaserad vård, rehabilitering, folkhälsoarbete och socialt arbete Modeller och metoder för utvärdering 1 redogöra för och värdera innebörder av evidens i relation till vårdtagare/brukare. 2 redogöra för och värdera innebörder av evidens i relation till utvecklingsarbeten. 3 redogöra för och tillämpa systematisk databassökning med utgångspunkt i kunskapshierarkier 4 argumentera för hur innebörder i begreppet evidens påverkas av synsätt och perspektiv inom discipliner och professioner. 5 redogöra för och värdera olika modeller för kunskapsöverföring till verksamheter inom hälso- och välfärdsområdet 6 redogöra för och värdera olika modeller och metoder för utvärdering 7 självständigt identifiera och beskriva ett område inom hälsa och välfärd i behov av utveckling av ett evidensbaserat arbetssätt SEM1. Diskutera och värdera evidens- begreppet i förhållande till praktisk verksamhet 2,5 hp. Betyg Godkänd (G) INL1. PM 5hp. Betyg G, VG 2 1, Kvalitativa forskningsmetoder I 7.5 hp SOA408 A1N Vetenskapsteoretiska perspektiv Kvalitetskriterier Forskningsetik Kritisk granskning Evidensbasering Tillämpning av vetenskapliga metoder Forskningsprocesser 1 kritiskt granska och reflektera över olika vetenskapsteoretiska perspektiv 2 visa förmåga att förhålla sig till centrala aspekter av en kvalitativ forskningsdesign som: syfte och frågeställningar, urval, datainsamling, analys, resultat, etik och kvalitetskriterier 3 visa förmåga att formulera syfte och frågeställningar med relevans för området hälsa och välfärd samt motivera val av kvalitativ metodansats för att besvara dessa 4 genomföra kvalitativ datainsamling och analys 5 beskriva likheter och skillnader mellan olika kvalitativa metodansatser INL1, Inlämningsuppgift, 1,5 hp, lärandemål 2, 4, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL2, Inlämningsuppgift, 6 hp, lärandemål 1-3, 5, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). 1,5 3,4 3,4 3,4 3,4 3,4 1,2 1 Kvantitativa forskningsmetoder I 7.5 hp PSA312 A1N Under kursen behandlas en fördjupad översikt av kvantitativa ansatser och de oftast använda kvantitativa metoderna variansanalys och regressionsanalys. Övningar genomförs för att kunna beskriva och analysera data med hjälp av SPSS. Vidare ingår fördjupad träning i att avrapportera resultat från kvantitativ analys och hur kvantitativa metoder används i forskning. 1 diskutera centrala aspekter av en kvantitativ forskningsdesign som: syfte och frågeställningar, urval, datainsamling, analys, resultat, etik och kvalitetskriterier 2 beskriva och värdera likheter och skillnader mellan olika kvantitativa analysmetoder 3 motivera val av kvantitativ analysmetod för att besvara syfte och frågeställningar 4 tillämpa en kombination av kvalitativa och kvantitativa metodansatser (mixed method) NL1, Inlämningsuppgift, 3,5 hp, lärandemål 1-2, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL2, Inlämningsuppgift, 4 hp, lärandemål 3-4, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). 2 3, ,3 4 1,3,4 4 Hälsa och välfärd - teoretiska perspektiv 7.5 hp 7,5 hp VAE134 A1N Historiska och filosofiska perspektiv på hälsa och välfärd Vetenskapliga perspektiv på utveckling och tillämpning av teorier och begrepp inom hälsa och välfärd Strukturella och kulturella dimensioner relaterade till hälso- och välfärdssystem Etiska aspekter av relevans för hälsa och välfärd. 1 kritiskt analysera, jämföra och utvärdera teoretiska perspektiv inom hälso- och välfärdsforskning och i ett vetenskapsteoretiskt sammanhang 2 förklara och tillämpa centrala begrepp som används inom hälsooch välfärdsforskning 3 kritiskt granska hur ett hälso- och välfärdsperspektiv belyses i forskning 4 utveckla ett hälso- och välfärdsperspektiv på det egna forskningsområdet 5 kontextualisera lokala och regionala hälso- och välfärdsverksamheter utifrån ett komparativt och globalt perspektiv 6 reflektera över och göra etiska bedömningar inom hälso- och välfärdsområdet INL1, Inlämningsuppgift, 3 hp, individuell inlämningsuppgift. Lärandemål 1, 2, 5, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). INL2, Inlämningsuppgift, 3 hp, individuell inlämningsuppgift. Lärandemål 3, 4, 6, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, Seminarium, 1,5 hp, aktivt deltagande i samtliga seminarier. Lärandemål 1-3 och 5-6, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). 1,2,

140 Bilaga 10.6, 11.6 FILOSOFIE MASTEREXAMEN MED HUVUDOMRÅDET MATEMATIK/TILLÄMPAD MATEMATIK /INRIKTNING FINANSIELL MATEMATIK Ingående kurser Högskoleförordningens mål för masterexamen Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Kurskod Nivå Innehåll Lärandemål Examination Kvalitativa forskningsmetoder II 7.5 hp SOA410 A1N ontologiska, epistemologiska och metodologiska i samtiden aktuella frågeställningar inom vetenskapsteori av relevans för kvalitativa och kvantitativa forskningsansatser inom hälsa och välfärd. kvalitativa metodansatser med relevans för området hälsa och välfärd metodansatserna diskuteras med avseende på deras syn på ändamålsenliga urval, etik och kvalitetskriterier. 1 visa på fördjupad förmåga att kritiskt granska och reflektera över vetenskapsteoretiska perspektiv 2 värdera och argumentera för val av olika kvalitativa metodansatser 3 göra etiska överväganden i förhållande till olika kvalitativa metodansatser 4 visa fördjupad förståelse för urval inom olika kvalitativa metodansatser 5 visa fördjupad förståelse för datainsamling och analys inom olika kvalitativa metodansatser 6 värdera och tillämpa kvalitetskriterier inom olika kvalitativa metodansatser INL1, Inlämningsuppgift, 1,5 hp, individuell uppgift, lärandemål 2, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL2, Inlämningsuppgift, 4,5 hp, individuell uppgift, lärandemål 2-6, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, Seminarium, 1,5 hp, aktivt deltagande i seminarium, lärandemål 1, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen Lokala mål Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin förklara och tillämpa begrepp, teorier och modeller inom beteendemedicin och beteendemedicinskt inriktad f i i Lokala mål Hälsa och välfärd visa fördjupad kunskap inom kunskapsområdet där hälsoforskning och välfärdsforskning möts visa fördjupad förståelse för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av tvärdisciplinär samverkan. visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser,frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Lokala mål Hälsa och välfärd - kunna planera, genomföra och utvärdera evidensbaserad praxis inom hälsa och välfärd visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 1,2 6 4,5 5,6 3 1,3 Lokala mål Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin -Värdera och argumentera för tillämpning av beteendemedicinska begrepp, teorier och modeller inom fysioterapi Lokala mål Hälsa och välfärd - kunna värdera delaktighet inom hälsa och välfärd Hälsa och välfärd - fokus på delaktighet VAE137 A1N Teorier och modeller inom området hälsa och välfärd på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå Begreppet delaktighet i en livscykel och utifrån ett systemteoretiskt perspektiv Centrala begrepp relaterade till delaktighet som makt och jämlikhet Litteratursökning i nationella och internationella databaser av vetenskapliga artiklar med fokus på delaktighet Deltagarbaserad forskning 1 kritiskt bedöma och tillämpa teorier och modeller inom området hälsa och välfärd 2 kritiskt analysera, jämföra och utvärdera begreppet delaktighet från olika perspektiv och i olika sammanhang inom området hälsa och välfärd. 3 förklara principer för och tillämpning av deltagarbaserad forskning 4 kunna utveckla ett delaktighetsperspektiv på det egna arbetet INL1, Inlämningsuppgift, 3 hp, gruppuppgift, lärandemål 1-4, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL2, Inlämningsuppgift, 3 hp, individuell uppgift, lärandemål 4, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, Seminarium, 1,5 hp, aktivt deltagande i alla seminarier, lärandemål 1-4, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G) ,4 Kvantitativa forskningsmetoder II 7.5 hp PSA317 A1N Olika typer av experimentella och ickeexperimentell forskningsdesigner Grundläggande psykometriska egenskaper för mätinstrument. Analyser av psykometriska egenskaper för mätinstrument Multivariata analysmetoder som exempelvis principalkomponentanalys, faktoranalys, MANOVA och logistisk regression Olika sätt att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder. Styrkor och svagheter med olika sätt att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder 1 värdera och argumentera för olika forskningsdesigner 2 utvärdera grundläggande egenskaper för mätinstrument, för olika dimensioner av hälsa och välfärd 3 värdera och argumentera för val av multivariata analysmetoder 4 tillämpa ett urval av multivariata analysmetoder 5 tolka och reflektera över resultat av multivariata analysmetoder 6 granska, värdera och tillämpa kombinationer av kvalitativa och kvantitativa metodansatser (mixed method) INL1, Inlämningsuppgift,1,5 hp, individuell uppgift, lärandemål 4-5, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL2, Inlämningsuppgift, 6 hp, individuell uppgift, lärandemål 1-6, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) 3,5 1,5, ,4,5,6 1,4,6 3,5,6 3 1,6 År 1 termin 2 och/eller År 2 termin 1 och/eller År 2 Termin 2 Examensarbete 15 hp alternativt 30 hp Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Distinktionen mellan examensarbete på 15 hp respektive 30 hp skall kännetecknas av att ett examensarbete på 30 hp skall ha ett mer utvecklat och ytterligare fördjupat teoretiskt-konceptuellt ramverk, en fördjupad etisk värdering,en större omfattning av empiriskt material och en djupare analys och tolkning av data. Detta skall tydliggöras i studiehandledning där betygkriterier för respektive kurs redovisas. FYS019 A1E Planering och genomförande av ett vetenskapligt arbete inom ett problemområde Design och datainsamlingsmetoder Dataanalys Etiska övervägande i forskningsarbetet Rapportskrivning Skriftlig och muntlig presentation av arbetet Kritisk granskning och värdering av studier 1 planera ett vetenskapligt arbete utifrån ett forskningsproblem UPS1, 15 hp alternativt 30 hp, 2 beskriva bakgrunden till det planerade arbetet genom en betyg Godkänd (G) eller Väl sammanställning och kritisk värdering av relevant och adekvat Godkänd (VG), Examensarbete. vetenskaplig litteratur så att arbetets syfte och frågeställningar Individuellt examensarbete som motiveras utifrån vilken kunskap som saknas inom området examineras skriftligt och muntligt. 3 tillämpa teorier av betydelse för arbetet i bakgrund och tolkning Genomfört skriftligt och muntligt av resultat opponentskap. 4 välja och motivera val av för forskningsproblemet lämplig design och datainsamlingsmetod 5 välja och motivera val av lämpliga analysmetoder samt sammanställa, analysera och tolka data 6 diskutera och kritiskt granska metod och resultat i förhållande till annan forskning inom området 7 redovisa och diskutera etiska överväganden som gjorts vid planering och genomförande 8 värdera resultatets generaliserbarhet, dess kliniska implikationer samt ge förslag till fortsatt forskning baserad på metod och resultat 9 motivera och argumentera för arbetets beteendemedicinska inriktning 10 redogöra för samt diskutera och argumentera för arbetet skriftligt och muntligt 11 granska och värdera innehåll, kvalitet, relevans och etiska ställningstaganden i andras examensarbeten 1, 6 4, 5 3, 9 4, 5 1, 2, 3, 5, 8 8, 10 8, 9, 10, 11 2, 7, 11 6, 8 2, 6, 8 6, 9 6 År 1 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Beteendemedicinska teorier och modeller 7,5 hp FYS016 A1N Beteendemedicinens vetenskapliga grund - teorier och modeller på individ-, interpersonell-, grupp- och organisationsnivå Samspelet mellan människors vardagsbeteende och medicinska/biologiska faktorer i alla faser av sjukdomsutveckling Viljemässig anpassning av beteenden för att främja hälsa - hälsopedagogiska verktyg 1 förklara och exemplifiera beteendemedicinens vetenskapliga grund samt centrala begrepp i beteendemedicinska teorier och modeller 2 självständigt tillämpa beteendemedicinska teorier i bedömning, behandling, prevention och hälsoupplysning 3 analysera hälsorelaterade beteenden på individnivå 4 analysera hälsorelaterade beteenden på interpersonell nivå 5 analysera hälsorelaterade beteenden på grupp- och organisationsnivå 6 argumentera kring beteendeförändring och beteendemodifiering i specifika patient-/klientfall utifrån beteendemedicinska teorier och modeller INL1, 1,5 hp, betyg Godkänd (G), Inlämningsuppgift. Individuell inlämningsuppgift INL2, 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Inlämningsuppgift. Individuell inlämningsuppgift INL3, 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Inlämningsuppgift. Individuell inlämningsuppgift INL4, 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Inlämningsuppgift. Individuell inlämningsuppgift Kursen examineras genom skriftlig inlämnade och redovisade uppgifter gällande tillämpning av beteendemedicinska teorier och modeller på individ-, interpersonell-, grupp- och organisationsnivå 1 1, 2 1 2, 3, 4, 5 2, 3, 4, 5, 6 2, 3, 4, 5, 6 3, 4, 5 6 2, 6

141 Bilaga 10.6, 11.6 FILOSOFIE MASTEREXAMEN MED HUVUDOMRÅDET MATEMATIK/TILLÄMPAD MATEMATIK /INRIKTNING FINANSIELL MATEMATIK Ingående kurser Högskoleförordningens mål för masterexamen Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Kurskod Nivå Innehåll Lärandemål Examination År 1 Termin 2 Ämnesfördjupning inom Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Anpassa och ordinera fysisk aktivitet 7,5 hp FYS015 A1N Planera, dosera, utvärdera fysisk aktivitet/träning samt ordinera fysisk aktivitet på recept Mät och utvärderingsinstrument för fysisk aktivitet/träning Anpassad konditionsträning för olika patientgrupper Anpassad styrketräning för olika patientgrupper Anpassad träning för barn, äldre och personer med olika etnisk bakgrund Beteendeförändringsmodeller Motiverande samtal Fysisk självkänsla Hälsoekonomi 1 förklara och tillämpa fysisk aktivitets/tränings positiva fysiologiska och psykologiska effekter samt anpassa till olika sjukdomstillstånd 2 tillämpa mät- och utvärderingsmetoder för fysisk aktivitet/träning samt dosera träning utifrån individuella förutsättningar 3 argumentera kring anpassning av individuell träningsdos utifrån beteendeaspekter 4 tillämpa och analysera konditions- och styrketräning utifrån en individs förmåga 5 tillämpa mät- och utvärderingsmetoder för fysisk aktivitet/träning på både individ, grupp och organisationsnivå 6 självständigt analysera och diskutera olika gruppers behov av stöd för implementering av en fysiskt aktiv livsstil 7 diskutera hälsoekonomiska aspekter och konsekvenser av fysisk inaktivitet INL3, Inlämningsuppgift, 2 hp, skriftlig och individuell uppgift avseende lärandemål 2, 5 och 6, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). INL4, Inlämningsuppgift, 2,5 hp, skriftlig och individuell uppgift avseende lärandemål 1, 3-4 och 7, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM2, Seminarium, 3 hp, avseende lärandemål 1-7, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen Lokala mål Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin förklara och tillämpa begrepp, teorier och modeller inom beteendemedicin och beteendemedicinskt inriktad f i i Lokala mål Hälsa och välfärd visa fördjupad kunskap inom kunskapsområdet där hälsoforskning och välfärdsforskning möts visa fördjupad förståelse för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av tvärdisciplinär samverkan. visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser,frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Lokala mål Hälsa och välfärd - kunna planera, genomföra och utvärdera evidensbaserad praxis inom hälsa och välfärd visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Lokala mål Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin -Värdera och argumentera för tillämpning av beteendemedicinska begrepp, teorier och modeller inom fysioterapi 1 2, 3 2, 3, 4, 5 6 2, 4, 5 2, 3, 4, 5, , 4, 5, 3 6 Lokala mål Hälsa och välfärd - kunna värdera delaktighet inom hälsa och välfärd År 2 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Beteendemedicinska tillämpningar i fysioterapi 7,5 hp FYS017 A1F Beteendemedicin som vetenskaplig disciplin och praktisk utövning Metoder för insamling av data i förhållande till individuella prioriterade aktiviteter Individuell funktionell beteendeanalys Åtgärder för att förbättra, generalisera och vidmakthålla aktivitets- /delaktighetsförmåga Metoder för utvärdering av åtgärder Vetenskaplig evidens: kritisk granskning av vetenskapliga artiklar 1 kritiskt analysera samspel mellan beteenden och biomedicinska faktorer i alla faser av sjukdomsutveckling i förhållande till aktuella patientgrupper 2 samla in, sammanställa och analysera data rörande situationsfaktorer, personfaktorer, beteenden och konsekvenser av beteenden i förhållande till individuella prioriterade aktiviteter 3 planera, genomföra och utvärdera anpassade åtgärder baserade på individuell analys för att förbättra och upprätthålla aktivitets- /delaktighetsförmåga 4 kritiskt värdera, genomföra och utvärdera olika former av åtgärder för att stödja beteendeförändring och fortsatt egenvård 5 kritiskt analysera vetenskapliga studier av beteendemedicinska interventioner för relevanta patientgrupper. INL1, 5 hp, betyg Godkänd (G), Inlämningsuppgift. Individuell skriftlig dokumentation av genomförda åtgärder i patientfall. INL2, 2,5 hpg, betyg Godkänd (G), Inlämningsuppgift. Individuell skriftlig dokumentation av det vetenskapliga underlaget för valda beteendemedicinska interventioner och patientgrupper. 2 1, 2 1 1, 2, 3, 4 2, 3, 4 5 1, 2, 3, 4 5 4, 5 3 År 2 Termin 2 Ämnesfördjupning inom Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Teorifördjupning i fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin 7,5 hp FYS018 A1F Centrala beteendemedicinska teorier Systematisk litteratursökning Evidenskriterier Kvalitetskriterier Teoretisk och konceptuell referensram Genomgång av verktyg för granskning och kritisk analys av tillämpad teori/modell Granskning och kritisk analys av enskilda studier och litteraturöversikter Aktuell forskning med relevans för kursens innehåll 1 systematiskt söka relevanta studier om tillämpning av Inlämningsuppgift (INL1), 7,5 hp, I beteendemedicinska teorier eller modeller examinationen ingår individuell 2 kritiskt granska studier om tillämpning av beteendemedicinska muntlig och skriftlig redovisning av teorier inom verksamhetsområde av relevans i sjukgymnastik rapport samt kritisk granskning av 3 urskilja olika sätt att tillämpa beteendemedicinska teorier eller andra kursdeltagares inlämnade modeller inom det valda verksamhetsområdet rapporter. Betyg Godkänd (G) eller 4 värdera och argumentera för tillämpning av professionsrelevanta Väl Godkänd (VG) teorier inom det valda verksamhetsområdet 5 presentera analys av tillämpade beteendemedicinska teorier eller modeller, utgörande en teoretisk referensram för ett planerat examensarbete 1, 2, 3 1, 2, 3, 4 2, 3, 4, 5 1, , 5 Valbar Självständigt arbete (examensarbete) För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning. Övrigt För masterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

142 Bilaga 10.7, 11.7 Bilaga 2 Planerade lärar- och handledarresurser inom ansökt masterämne Namn Anställning Anställningsform Akademisk titel och inriktning Anne Söderlund Professor Tillsvidare Professor, Eva Denison Petra Heideken Wågert Ann-Christin Johansson Professor, adjungerad Tidsbegränsad fysioterapi Professor, fysioterapi Anställningens omfattning (%) Planerad tjänstgöring av heltid (%) inom ansökt ämne Kurs Handledarutbildning, forskarnivå 100% 10% Ja Ja 10% 5% Ja Ja Universitetslektor Tillsvidare Docent 100% 10% Ja Ja Universitetslektor Tillsvidare Universitetslektor (Docent innan ansökan går in) 100% 10% Ja Ja Maria Sandborgh Universitetslektor Tillsvidare Universitetslektor 100% 10% Ja Ja Thomas Overmeer Universitetslektor Tillsvidare Universitetslektor 100% 10% Planerad Nej Åsa Snöljung Universitetslektor Tillsvidare Universitetslektor 100% 5% Ja Nej Anna Ullenhag Universitetslektor Tillsvidare Universitetslektor 100% 10% Ja Nej Charlotta Thunborg Disputerad adjunkt Tidsbegränsad Doktor i medicinska vetenskaper med inriktning mot hälsa Elizabeth Dean Gästprofessor Tidsbegränsad Professor, fysioterapi 80% 5% Planeras Nej 20% 5% Ja Ja Catharina Affilierad Forskare, Ja Nej Handledarerfarenhet, forskarnivå

143 Bilaga 10.7, 11.7 Gustavsson Summa 10 disputerade lärare och 1 affilierad disputerad 80%

144 Bilaga 11.5 Master program inom hälsa och välfärd inriktning Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin 120 hp Mål I högskolelagen står följande: Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Lag (2006:173). Nedan följer de mål som finns i högskoleförordningens examensbeskrivning för masterexamen (SFS 1993:100 med ändring enligt SFS 2006: 1053 bilaga) samt lokala mål. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa kunskap och förståelse inom respektive huvudområde, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Lokala mål Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - utveckla fördjupad kunskap inom området där hälsoforskning och välfärdsforskning möts, - kritiskt granska och argumentera för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av tvärdisciplinär samverkan och - förklara och tillämpa begrepp, teorier och modeller inom beteendemedicin och beteendemedicinskt inriktad fysioterapi.

145 Sida 2 av 5 Dnr: Bilaga 11.5 Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Lokala mål Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - kunna planera, genomföra och utvärdera evidensbaserad praxis inom hälsa och välfärd. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att inom respektive huvudområde för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Lokala mål Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - kunna värdera delaktighet inom hälsa och välfärd och - värdera och argumentera för tillämpning av beteendemedicinska begrepp, teorier och modeller inom fysioterapi. Undervisningsspråk Engelska.

146 Sida 3 av 5 Dnr: Bilaga 11.5 Särskild behörighet Examen på kandidatnivå inom fysioterapi/sjukgymnastik eller motsvarande utländsk examen. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6. Innehåll Under första året läses ett antal kurser omfattande 7,5 hp vardera. Den första kursen är Ledarskap, organisation och teamarbete inom hälsa och välfärd 7,5 hp och den andra är Evidensbaserad praktik och utvärdering 7,5 hp. Därefter följer Kvalitativa forskningsmetoder I 7,5 hp samt en kurs inom ämnesfördjupning Fysioterapi Beteendemedicinska teorier och modeller, 7,5 hp. Ämnesfördjupning kommer bland annat att ge kunskaper om beteendemedicin som vetenskapligt område, samt beteendemedicinska tillämpningar i bedömning, behandling, prevention och hälsoupplysning. Andra terminen i programmet innehåller ytterligare en ämnesfördjupningskurs Anpassa och ordinera fysisk aktivitet på 7,5 hp och den handlar om tillämpning av fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning för att anpassa och ordinera fysisk aktivitet. Ämnesfördjupningskursen kommer bland annat ge fördjupade kunskaper om tillämpning av teorier, modeller och begrepp av relevans inom beteendemedicinskt inriktad fysioterapi. Termin 2 innehåller ytterligare en metodkurs Kvantitativa forskningsmetoder I med fördjupning inom kvantitativ metodik. Termin 2 avslutas med Examensarbete i fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin 15 hp. Studenten har även möjlighet efter fullgjorda kurser och godkänt examensarbete på 15 hp att ansöka om magisterexamen. Studenter som väljer den 2-åriga masterutbildningen och att skriva ett examensarbete på 30 hp påbörjar den första delen på tid avsedd för det självständiga arbetet (15 hp). För studenter som redan har en magisterexamen inom huvudområdet finns möjlighet att direkt påbörja det andra året i den 2-åriga utbildningen. Under hela programmet sker samläsning med övriga masterprogram inom hälsa och välfärd (Socialt arbete, Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, Arbetslivsvetenskap och Folkhälsovetenskap) för alla kurser som inte är ämnesfördjupning i Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin. Därutöver planeras samläsning i största möjliga utsträckning även med akademins forskarutbildning inom hälsa och välfärd under masterprogrammets termin 3 och 4. Den huvudsakliga samläsningen med forskarutbildningen genomförs med de kurser som ingår i forskarutbildningens första år. Under termin 3 utgörs samläsningen av kursen Kvalitativa forskningsmetoder II 7,5 hp, och kursen Hälsa och välfärd - teoretiska perspektiv 7,5 hp inom termin 1 för forskarutbildningen. Under termin 4 av masterprogrammet sker samläsning för kursena Kvantitativa forskningsmetoder II och Hälsa och välfärd fokus på delaktighet 7,5 hp. När inte möjlighet för samläsning ges utgör termin 3 och 4 tid för examensarbete 15 hp och ämnesfördjupning 15 hp. Denna ämnesfördjupning utgör alternativ till examensarbeteskurs på 15 hp. Ämnesfördjupning för Fysioterapi är kurserna Beteendemedicinska tillämpningar i Fysioterapi 7,5 hp och Teorifördjupning i fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin 7,5 hp som ska ge utökade och fördjupade teoretiska kunskaper samt

147 Sida 4 av 5 Dnr: Bilaga 11.5 praktiska färdigheter i att stödja beteendeförändring och egenvård hos personer med nedsatt aktivitets-/delaktighetsförmåga till följd av begränsad rörelsefunktion. Progressionen under det första läsåret bygger på kunskaper och färdigheter som har tillägnats i utbildningar som ger kandidatexamen inom huvudområdet. Masterprogrammets fokus under första läsåret är att studenten ska skaffa sig fördjupade kunskaper i ledarskap, organisation och teamarbete. I ämnesfördjupningskursen Beteendemedicinska teorier och modeller behandlas bla beteendeförändring på grupp och organisationsnivå, inom området hälsa och välfärd. Vidare ska studenten skaffa sig fördjupade kunskaper i att söka, värdera och använda vetenskaplig kunskap, samt utvärdera dessa inom hälsa- och välfärdsområdet. Det andra läsåret i masterutbildningen har fokus på forskning som verksamhet inom hälsa och välfärdsområdet. De gemensamma kurserna under andra läsåret syftar till att ge en fördjupad förståelse för hälsa- och välfärdsområdet och de forskningsfrågor som är relevanta och angelägna inom detta forskningsområde. Progressionen ligger i att studenterna skaffar sig fördjupade kunskaper och förståelse för hur olika discipliner kan samverka inom forskningsområdet för att besvara frågeställningar i ett vidare perspektiv än enbart utifrån en enstaka disciplin. De metodkurser som ges under detta år syftar också till fördjupade kunskaper i tvärdisciplinärt forskningsarbete. Kurserna under masterutbildningens andra läsår kan efter bedömning tillgodoräknas i första årets forskarutbildning inom Hälsa och Välfärd. Årskurs 1 Fysioterapi - Ledarskap, grupper och organisation inom hälsa och välfärd 7,5 hp - Evidensbaserad praktik och utvärdering 7,5 hp - Kvalitativa forskningsmetoder I 7,5 hp - Kvantitativa metoder I 7,5 hp - Beteendemedicinska teorier och modeller 7,5 hp* - Anpassa och ordinera fysisk aktivitet 7,5 hp* - Examensarbete 15 hp* - Examensarbete 30 hp* Årskurs 2 Fysioterapi - Kvalitativa forskningsmetoder II 7,5 hp - Kvantitativa forskningsmetoder II 7,5 hp - Beteendemedicinska tillämpningar i fysioterapi 7,5 hp* - Teorifördjupning i fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin 7,5 hp* - Examensarbete 15 hp* - Examensarbete 30 hp* Övriga ämnen - Hälsa och välfärd - teoretiska perspektiv 7,5 hp

148 Sida 5 av 5 Dnr: Bilaga Hälsa och välfärd - fokus på delaktighet 7,5 hp * Kursen tillhör huvudområdet fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Val inom programmet Studenten väljer kurser för ämnesfördjupning inom huvudområde. Dessa ämnesfördjupningskurser ges under försättning att tillräckligt antal sökande finns. Värdakademi eller motsvarande Akademin för Hälsa, vård och välfärd. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna till följande examen/examina: - Filosofie magisterexamen med huvudområdet Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin - Filosofie masterexamen med huvudområdet Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övriga föreskrifter Konsekvenser av samläsning med möjligheter till tillgodoräknande avgörs och bedöms av ämnesansvariga på respektive utbildningsnivå. Den som väljer att fortsätta med studier på forskarnivå samt förutsatt att personen blir antagen kan efter prövning få enskilda kurser från år två tillgodoräknade i forskarutbildningen.

149 Bilaga Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Beslutande Fakultetsnämnden Ärende 2017/0855 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara 1 (3) BESLUTSPROMEMORIA Behörighetskrav och urval för engelskspråkiga programtillfällen 2018/2019 Bakgrund Enligt rektors delegationsordning fattar akademichef beslut om programtillfällen, efter gemensam beredning av förvaltningen. Beslutet omfattar studieort, studietakt, starttermin, studietid, undervisningsform och rekryteringsmål. Fakultetsnämnden fattar beslut om behörighetskrav och urval. Akademiernas beslut om engelskspråkiga programtillfällen läsåret 2018/2019 ska delges senast den 13 juni 2017, efter avstämning i rektors ledningsgrupp i slutet av maj. Fakultetsnämnden fattar beslut om behörighetskrav och urval den 13 juni Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå bereder ärendet till fakultetsnämnden. Faktasammanställning Akademiernas förslag I tabellen visas en sammanställning av akademiernas förslag på engelskspråkiga programtillfällen läsåret 2018/2019, vilka urval som föreslås gälla och eventuella förändringar av behörighetskrav. Totalt föreslås elva programtillfällen starta. Akademierna föreslår inga förändringar i vare sig behörighetskrav eller urval. Behörighetskraven för magisterprogrammet och masterprogrammet i programvaruteknik har redan ändrats i och med beslut om revidering av programmens utbildningsplaner i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 29 mars 2017 (dnr. 2016/2590; 2017/0101).

150 Bilaga (3) Program Akademi Urval Kandidat Ändrad behöri ghet Analytical Finance UKK Betyg/ högskoleprov 1 - International Business Management EST Betyg/ högskoleprov - Magister Magisterprogram i internationell marknadsföring EST Antal högskolepoäng - Magisterprogram i programvaruteknik IDT Antal högskolepoäng - Master Masterprogram i Financial Engineering UKK Platsgaranti - Masterprogram i hållbara energisystem EST Antal högskolepoäng - Masterprogram i innovation och design IDT Antal högskolepoäng - Masterprogram i intelligenta inbyggda system IDT Antal högskolepoäng - Masterprogram i programvaruteknik IDT Antal högskolepoäng - Masterprogram i teknisk matematik UKK Platsgaranti - Produkt- och processutveckling Produktion och logistik masterprogram ändras till: Masterprogram i produkt- och processutveckling produktion och logistik IDT Antal högskolepoäng - 1 Med "Betyg/högskoleprov" menas enligt högskolans antagningsordning en fördelning om 60 procent till betygsurval samt 40 procent till provurval. Akademierna har möjlighet att föreslå en annan fördelning med minst en tredjedel fördelat till högskoleprov respektive betyg.

151 Bilaga 12.1 Överväganden 3 (3) Oförändrade behörigheter och urval Akademiernas önskemål om programtillfällen innebär inte några stora förändringar jämfört med utbudet 2017/2018. De tre masterprogrammen i hälsa och välfärd som ges vid akademi HVV, har antagning vartannat läsår och startar därmed inte 2018 enligt plan. I övrigt är förslag på programtillfällen, behörighetskrav och urval desamma som föregående läsår. Antagningshandläggare vid sektionen för antagning och examen har granskat akademiernas förslag på behörighet och urval så att de är i enlighet med bestämmelserna i högskoleförordningen och högskolans antagningsordning. Ändring av programnamn I samband med beslut om behörighetskrav och urval bör nämnden också ta ställning till ändring av ett programnamn. Akademi IDT önskar ändra programnamnet på Produkt- och processutveckling Produktion och logistik masterprogram (ZKS21) till Masterprogram i produkt- och processutveckling produktion och logistik, vilket är rimligt då det överensstämmer med programnamn på övriga masterprogram enligt mönstret Masterprogram i. Beredningens rekommendation Beredningens rekommendation till utskottet är att föreslå fakultetsnämnden att ändra programnamnet för Produkt- och processutveckling Produktion och logistik masterprogram (ZKS21) till Masterprogram i produkt- och processutveckling produktion och logistik, samt att fastställa urval för engelskspråkiga programtillfällen 2018/2019 i enlighet med akademiernas förslag. Akademierna har inte föreslagit några ändringar i behörighetskrav och därmed omfattar beslutet inte några revideringar av behörighet i programmens utbildningsplaner.

152 Bilaga 13.1, Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor Bakgrund Regeringen bemyndigar i 7 kap 11 högskoleförordningen (1993:100) Universitets- och högskolerådet att, om det finns särskilda skäl, medge att ett lärosäte för en utbildning får använda behörighetskrav utöver vad som anges i den för utbildningen aktuella områdesbehörigheten. Av högskoleförordningen framgår att kraven på särskild behörighet ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Denna vägledning syftar till att ge lärosätena stöd när de ska ansöka om tillstånd hos Universitets- och högskolerådet. Hur man ansöker om tillstånd Universitets- och högskolerådet har infört ett elektroniskt ärendehanteringssystem för ansökningar om andra krav. Lärosätena bör använda det webbformulär som är kopplat till ärendehanteringssystemet och bifoga ansökan och övriga dokument som bilagor. Information om tillståndsgivningen och webbformuläret finns på Universitets- och högskolerådets webbplats Tidpunkt för ansökan Det är Universitets- och högskolerådets strävan att de krav som lärosätena ställer ska vara väl kända för de sökande i god tid före sista anmälningsdag till universitet och högskolor. Lärosätet behöver i planeringen av arbetet med en ansökan till Universitets- och högskolerådet om andra krav, ta hänsyn till rådets handläggningstid. Normal handläggningstid är 6-8 veckor, men tiden till beslut kan vara längre eller kortare beroende på ansökans kvalitet. I tidsutrymmet ingår tid för Universitets- och högskolerådet att handlägga och fatta beslut om ansökan. Om en ansökan som inkommer till Universitets- och högskolerådet inte kompletteras på ett tillfredsställande sätt för att ett beslut om tillstånd ska kunna fattas vid en rimlig tidpunkt i förhållande Sida 1 (7)

153 Bilaga 13.1, 14.1 tills sista anmälningsdag till högskolestudier, kan Universitets- och högskolerådet fatta beslut om avslag. Innehållet i en ansökan Nedan listas vad som bör finnas med i en ansökan om att få använda behörighetskrav utöver områdesbehörighet. Om en ansökan inte är fullständig får lärosätet möjligheter att komplettera. Om Universitetsoch högskolerådet därefter anser att det inte finns tillräcklig grund för att fatta ett beslut om tillstånd avslås ansökan. Syftet med en ansökan är att lärosätet ska få tillstånd att avvika från den nationella standarden som formulerats i form av områdesbehörigheter. I ansökan bör lärosätet visa varför inte någon av områdesbehörigheterna är lämplig att använda och varför de krav som lärosätet ansöker om är mera lämpliga. Ansökan bör utgå från att förkunskapskraven ska vara helt nödvändiga i enlighet med 7 kap. 8 högskoleförordningen. En ansökan behöver innehålla följande delar för att Universitets- och högskolerådet ska kunna ta ställning till den: Basuppgifter - Rektors underskrift. Om uppgiften har delegerats till någon annan bör detta framgå. - Kontaktuppgifter till kontaktpersonen för ansökan. - En kortfattad beskrivning av utbildningen samt utbildningsplan och relevanta kursplaner. - Vilka ytterligare behörighetskrav som önskas. Lärosätets beskrivning och motivering - En utförlig motivering till varför lärosätet vill använda det eller de ytterligare behörighetsvillkor som anges. Motiveringen bör ta upp varför någon av områdesbehörigheterna inte kan tillämpas, vad det är i utbildningen som kräver att just de angivna kraven används samt varför dessa kunskaper eller färdigheter inte kan förvärvas under utbildningen. - Om behörighetsvillkoren innefattar arbetslivserfarenhet eller yrkeserfarenhet bör längden på denna erfarenhet framgå och motiveras. Dokumentation om utbildningen, t.ex. kursplaner som visar att arbetslivs- eller yrkeserfarenhet är helt nödvändiga krav bör bifogas ansökan. Om lärosätet ansöker om att få använda antagningsprov bör följande ingå: En utförlig beskrivning av egenskaper/särskilda kompetenser och bedömningskriterier, där följande bör framgå: Sida 2 (7)

154 Bilaga 13.1, 14.1 o de egenskaper/särskilda kompetenser som avses att mätas, o varför lärosätet vill mäta dessa egenskaper/kompetenser, o de instrument som används för att mäta respektive egenskap/särskilda kompetens, o de bedömningskriterier som används för att bedöma resultaten av mätningarna. En beskrivning av den kompetens som finns hos de personer som deltar i arbetet med provet. Den information som ges till de sökande. Utgångspunkter för Universitets och högskolerådets bedömningar Vid Universitets- och högskolerådets bedömning av ansökan läggs stor vikt vid de sökandes rättssäkerhet. Universitets- och högskolerådet ställer därför höga krav på lärosätets beskrivning av och motivering till att behörighetskrav, utöver vad områdesbehörighetssystemet tillåter, bör användas. Rådet lägger också stor vikt vid att informationen till sökande är tydlig och fullständig. Studentrepresentanter bör ingå i den grupp som hanterar bedömningarna. Deras uppgift bör vara att bevaka processen och rättssäkerheten för de sökande. De bör dock inte delta i själva bedömningarna. Bestämmelser om behörighet Bestämmelserna om behörighet finns i 7 kap. högskoleförordningen och i Universitets- och högskolerådets föreskrifter. Universitets- och högskolerådet är endast bemyndigat att fatta beslut om behörighet när det gäller utbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare inom högskolan. Behörighet till utbildningar på grundnivå som inte vänder sig till nybörjare, behörighet till avancerad nivå och till forskarutbildning beslutar lärosätena själva om. Grundläggande behörighet för utbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare finns reglerad i 7 kap. 5. Av 7 kap. 8 framgår att de krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse kunskaper från en eller flera kurser från gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper. Kraven kan även avse andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. De krav på särskild behörighet som finns ska anges i områdesbehörigheter (se nedan) enligt 7 kap. 9 högskoleförordningen. Enligt 7 kap. 9 a samma förordning får Universitets- och högskolerådet meddela föreskrifter om vilka områdesbehörigheter som ska finnas och i Sida 3 (7)

155 Bilaga 13.1, a anges att rådet får meddela föreskrifter om vilken områdesbehörighet som ska gälla för ett utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen. För utbildningar som leder till civilingenjörsexamen finns det två områdesbehörigheter. Lärosätena får välja vilken de vill använda. För utbildningar som leder till en generell examen och kurser ska lärosätena välja en av de befintliga områdesbehörigheterna eller kräva endast grundläggande behörighet. Universitets- och högskolerådet får enligt 7 kap. 11 högskoleförordningen medge tillstånd att ett lärosäte använder andra krav än de som följer av de fastställda områdesbehörigheterna om det finns särskilda skäl. Ett särskilt skäl kan vara en omständighet som har att göra med utbildningens karaktär eller uppläggning och som innebär att det finns ett behov av behörighetskrav utöver den aktuella områdesbehörigheten. Områdesbehörigheterna Bestämmelserna om områdesbehörigheter finns i UHRFS 2013:2. Områdesbehörigheterna är framtagna enligt de resonemang och förslag som finns i utredningen Tre vägar till den öppna högskolan (SOU 2004:29) och ska tillämpas på både kurser och program. En av utgångspunkterna för utredningen var att områdesbehörigheterna ska vara få för att behörighetskraven ska vara så överblickbara som möjligt för potentiella sökande. Det innebär att många utbildningar måste tillämpa samma områdesbehörighet. Erfarenheterna visar att lärosätena ofta utnyttjar möjligheten att sänka eller ta bort behörighetskrav för att anpassa behörighetskraven till en viss utbildning. För en utbildning som leder till yrkesexamen kan ett lärosäte sänka till grundläggande behörighet men lärosätet måste ändå ange vilken områdesbehörighet som används för att meritkurserna (områdeskurserna) ska framgå. Lärosätena har genom beslut på tillämpningsnivå dock själva beslutat att om endast grundläggande behörighet krävs för behörighet ska ämnena matematik, moderna språk och engelska ändå ge meritpoäng. I praktiken kommer alltså grundläggande behörighet att fungera som en områdesbehörighet men utan områdeskurser. Lärosäten med utbildningar som leder till en konstnärlig examen måste ha tillstånd om de vill tillämpa andra krav än vad som ryms i kraven för grundläggande behörighet och områdesbehörigheterna. Sida 4 (7)

156 Bilaga 13.1, 14.1 Inom ramen för områdesbehörigheterna finns det inte möjlighet att kräva antagningsprov eller arbetslivserfarenhet för behörighet. Detta har inneburit att rådet fått många ansökningar som gäller prov för behörighet. Intresset för att få använda arbetslivserfarenhet som behörighetskrav har varit begränsat. Undantag från behörighetskrav Ett lärosäte kan besluta om undantag från ett eller flera behörighetskrav enligt 7 kap. 3 om det finns särskilda skäl. Detta innebär att ett lärosäte kan besluta om en sänkning av kraven. Ett lärosäte ska enligt samma paragraf göra undantag från ett eller flera behörighetsvillkor om den sökande ändå har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Konstnärlig utbildning När det gäller utbildningar som leder till en konstnärlig examen kan lärosätena, enligt högskoleförordningen 7 kap. 14, själva besluta om hur urvalet ska gå till. Om de däremot vill använda inträdesprov för behörighet krävs tillstånd. Observera att för utbildningar som har en konstnärlig inriktning, men som inte leder till en konstnärlig examen krävs tillstånd att använda ett alternativt urval till mer än en tredjedel av platserna. Det finns mer information om antagningsprov under avsnittet Antagningsprov som behörighetskrav. Det är vanligt att konstnärliga utbildningar använder antagningsprov både för behörighet och för urval. Sveriges lantbruksuniversitet Från och med höstterminen 2010 ska Sveriges lantbruksuniversitet tillämpa områdesbehörigheterna för utbildningar som leder till en yrkesexamen enligt 5 kap. 2 c förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet (1993:221). Försvarshögskolan När det gäller särskild behörighet framgår av 5 kap. 4 förordning för Försvarshögskolan (2007:1164) att högskolan själv får meddela föreskrifter om den särskilda behörighet som krävs för antagning till utbildning som leder till officersexamen. I förordningen för Försvarshögskolan anges i 5 kap. 5 att Försvarshögskolan ska tillämpa 7 kap. högskoleförordningen endast med avseende på paragraferna 1-8 samt 12, 13, 17, 18 samt Arbetslivs och yrkeserfarenhet Regeringen skriver i Vägar till högskolan för kunskap och kvalitet (prop. 2006/07:107) att kunskaper och erfarenheter som har förvärvats via t.ex. arbetslivet kan ge en god grund för att tillgodogöra sig högre utbildning. Sida 5 (7)

157 Bilaga 13.1, 14.1 När det gäller vilka typer av kunskaper och erfarenheter från arbetslivet som kan komma ifråga som behörighetskrav, framför regeringen följande: Regeringen anser dock inte att arbetslivserfarenhet per automatik ska ge behörighet till högre utbildning. Arbetslivserfarenheten skall vara relevant för utbildningen. Detta avgörs genom individuell prövning av kompetensen från högskolans sida (s. 16). Antagningsprov som behörighetskrav En del utbildningar vill av olika skäl tillämpa ett antagningsprov för bedömning av den särskilda behörigheten (behörighetskravet blir godkänt resultat på arbetsprov). Det är viktigt att i dessa fall att skilja på behörighet och urval. Godkänt arbetsprov som krav för behörighet innebär att ett godkänt provresultat ska definiera den gräns som innebär att en sökande har tillräckliga kunskaper för att kunna tillgodogöra sig den aktuella utbildningen. Det är en viktig rättssäkerhetsfråga för de sökande att denna gräns formulerats innan antagningen startar så att bedömningen blir tydlig. När provresultat används för urval rangordnas de sökande utifrån resultatet på provet och de högst rankade antas. Det är också viktigt att lärosätena har definierat denna gräns eftersom beslut om behörighet är överklagbara till Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH) enligt 12 kap. 2 5 högskoleförordningen. Lärosätet måste i samband med överklagandet kunna visa den bedömning som lärosätet gjorde och som låg till grund för beslutet att förklara en sökande icke-behörig. Lärosätet är även skyldigt att lämna överklagandehänvisning. När det gäller antagningsprov för en utbildning som leder till konstnärlig examen fattar Universitets- och högskolerådet beslut om behörighet medan lärosätet själv fattar beslut om urvalet. Detta gäller trots att samma prov ibland används för både behörighetsbedömning och urval. Enligt 5 kap. 2 e förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, fattar universitetet själv beslut om användningen av andra särskilda prov än högskoleprovet för urval. Om prov däremot ska användas för behörighet krävs tillstånd från Universitets- och högskolerådet. Uppföljning av tillstånd Universitets- och högskolerådet kan i besluten ställa krav på att lärosätet efter en viss tid ska rapportera om hur tillståndet fungerar. Universitets- Sida 6 (7)

158 Bilaga 13.1, 14.1 och högskolerådet kan också kontakta lärosätet för att följa upp tillståndet. Sida 7 (7)

159 Bilaga 13.2 Ansökan om förnyat tillstånd att använda godkänt antagningsprov som behörighetsvillkor till Kammarmusikprogrammet vid Mälardalens högskola fr.o.m. HT (15) Innehåll 1. Kortfattad beskrivning av utbildningen 2. Motivering till ansökan 3. Beskrivning antagningsprov kunskapskrav och bedömningskriterier 4. Fastställande av gräns för godkänt antagningsprov 5. Beskrivning av kompetens i bedömargruppen för antagningsprov 6. Information som ges till de sökande 7. Uppföljning av det särskilda behörighetskravet enligt tidigare erhållet tillstånd 8. Förändringar i denna ansökan jämfört med tidigare ansökan UHR Reg. Nr Bilagor: Utbildningsplan Kursplaner åk 1 Formulär för bedömning av instrumentalprov Formulär för bedömning av sångprov Lärarresurstabell

160 Bilaga Kortfattad beskrivning av utbildningen 2 (15) Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor med cirka studenter fördelade på två huvudsakliga campusorter, Västerås och Eskilstuna. Antalet anställda är ca 900 personer. Mälardalens högskola erbjuder forskningsbaserade utbildningar på grundoch avancerad nivå huvudsakligen inom fyra områden: ekonomiutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar, lärarutbildningar och teknikutbildningar. Verksamheten organiseras i fyra ämnesövergripande akademier: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST), Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV), Akademin för Innovation, design och teknik (IDT), samt Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK). Kammarmusikprogrammet sorterar under UKK. Verksamheten vid UKK är organiserad i åtta akademiska avdelningar som ansvarar för de olika ämnesområdena och avdelningarna leds av varsin avdelningschef. Akademichefen har det yttersta ansvaret för att UKK: s utbildningar genomförs med god kvalitet. Sedan 2011 utgör Avdelningen för musik en egen avdelning inom akademin. Avdelningschefen och den konstnärliga ledaren för avdelningen för musik planerar och bemannar kurserna inom Kammarmusikprogrammet samt fristående kurser. Kammarmusikprogrammet har också en programsamordnare och en programansvarig/ämnesföreträdare som är professor i ämnet. Programmet har även ett branschråd och ett programråd. Avdelningen för Musik är sedan höstterminen 2012 placerad på Västerås slott. Kammarmusikprogrammet, 180 hp, är en treårig konstnärlig musikutbildning på grundnivå som leder till en konstnärlig kandidatexamen i kammarmusik. Examensrätten erhölls 2014 efter ansökan till UKÄ. Utbildningsplan och samtliga kursplaner för årskurs 1 återfinns i Bilagor. 2. Motivering till ansökan MDH har tidigare erhållit tillstånd från UHR att använda godkänt antagningsprov som behörighetsvillkor till Kammarmusikprogrammet för antagning HT15-HT17, UHR beslut , Reg. Nr Denna ansökan avser ansökan om förnyat tillstånd för antagning fr.o.m. HT18. För en konstnärlig utbildning som leder till en konstnärlig examen är inte betyg tillräckligt som behörighetskrav. För att säkerställa att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och nå examensmålen krävs vissa förkunskaper inom det aktuella konstnärliga området. Högskolan anser det som nödvändigt att som särskilt behörighetskrav till Kammarmusikprogrammet använda konstnärligt antagningsprov i musik.

161 Bilaga 13.2 Redan under det första året i utbildningen förväntas studenten kunna medverka både vid offentliga konserter och i kammarmusikensembler med studenter från de högre årskurserna. En student utan tillräckliga förkunskaper kommer dels inte själv att kunna tillgodogöra sig utbildningen, dels kunna inverka negativt på de andra studenternas studier genom att skapa obalans i kammarmusikensemblerna. 3 (15) Här ges exempel på lärandemål i första årets kursplaner som, för att kunna uppnås, kräver att studenten redan vid utbildningens början besitter tillräckliga förkunskaper: KMI064 Kammarmusik 1 Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - förbereda och arbeta med kammarmusikrepertoar - tillgodogöra sig och klangligt omsätta kammarmusikaliska instruktioner - på en grundläggande nivå gestalta sin instrumentala/vokala kunskap och färdighet i kammarmusik KMI065 Huvudinstrument 1 Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - tillgodogöra sig musikaliska och tekniska instruktioner - reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt - traktera sitt instrument, såväl musikaliskt som tekniskt, på en grundläggande nivå 3. Beskrivning av antagningsprov kunskapskrav och bedömningskriterier Antagningsprovet består av ett spelprov för instrumentalister och ett sångprov för sångare. Sökande inom instrumentalgrupperna (stråkinstrument, blåsinstrument och klaverinstrument) kallas till ett provtillfälle där den sökande på sitt instrument genomför ett individuellt prov under ca 15 minuter, och där framför tre valfria verk eller delar ur verk från skilda epoker. Sökande inom sång framför fem valfria sånger/arior/lieder på minst tre olika språk under ca 15 minuter. Vid antagningsprovet bedöms varje verk utifrån kompetens inom följande tre områden: Teknik Konstnärligt uttryck Gehör Tillräckliga förkunskaper och färdigheter inom dessa områden utgör sammantaget helt nödvändiga förutsättningar för en konstnärlig utbildning i musik. Eftersom en utbildning i Kammarmusik till stor del är baserad på

162 Bilaga 13.2 arbete i ensembler är det av största vikt att studenternas nivåer är balanserade. De krav som Kammarmusikprogrammet ställer på den enskilde studenten gör att studenter med otillräckliga förkunskaper inom de tre kompetenserna varken kan tillgodogöra sig undervisningen eller fungera adekvat i en ensemble. 4 (15) Bedömargruppen består av huvudlärare på det aktuella instrumentet, konstnärlig ledare samt avdelningschef med ämneskompetens. Dessutom sitter en studentrepresentant med vid antagningsprovet. För varje framfört verk bedöms var och en av de tre kompetenserna med antingen godkänt eller underkänt. För att få godkänt på hela antagningsprovet krävs godkänt på samtliga tre kompetenser som nämnts ovan och som beskrivs och exemplifieras nedan. För att få underkänt använder sig sökanden sig av sin teknik, konstnärlighet och sitt gehör på ett bristfälligt sätt i förhållande till de krav som ställs. Vid underkänd i en kompetens men godkänd i övriga anses sökanden som underkänd totalt på antagningsprovet. Bedömningskriterierna för godkänt respektive underkänt beskrivs här med exempel för att illustrera möjliga situationer som kan uppstå vid antagningsprovet. De framförda verk som anges och de scenarier som beskrivs är således endast exempel och ska inte uppfattas som allmängiltiga kriterier andra varianter på både verk och scenarier kan förekomma. 3.1 För klaverinstrument gäller: Godkänt Teknik Sökande ska kunna visa tillfredsställande teknik enligt följande: Tillfredsställande utföra grundtekniska moment gällandes fingrar, händer och armar, och använda sina fysiska förutsättningar såsom balans, rörlighet och koordination i sitt framförande. Ex. 1 Godkänt: NN framför Beethovens Appassionata med god fingerteknik, bra rotationsförmåga gällande hand och underarm samt god förståelse för armens användning. NN hanterar härigenom på ett tillfredsställande sätt tekniska svårigheter som fyrstämmiga ackordpassager med stora språng, obekväma drillar och snabba passager i komplicerade mönster. Underkänt: NN framförande av Beethovens Appassionata lämnade mycket att önska: på grund av en outvecklad teknik som leder till muskulära spänningar under svåra tekniska passager börjar framförandet någorlunda men slutar med att studenten måste avbryta provet. De stela fingrarna i kombination med en fastlåst ständigt hög handled anses av bedömande huvudlärare vara något som lärts in felaktigt under flera år, kommer inte att kunna rättas till

163 Bilaga 13.2 under studietiden och hindrar studenten från att korrekt utföra standardrepertoar för högre musikutbildning. 5 (15) Ex. 2 Godkänt: NN framför Beethovens Für Elise, och trots att verket är på en förhållandevis låg svårighetsgrad så visar hon genom sin utmärkta tolkning att hennes kunnande gällandes pianoteknik är högt utvecklad; en tydlig konstnärlig bild framträder tack vare god fysisk kontroll av allt från fingrar och händer genom armar och axlar till resten av kroppen. Underkänt: NNs tolkning av Beethovens Für Elise kanske var förstklassig i hennes huvud, men på vägen ut till publiken visade sig den fysiska kontrollen av instrumentet och den egna kroppen inte vara tillräcklig ens i ett så elementärt verk. Förståelsen och kontrollen av armens vikt gjorde att tonerna knappt hördes och fingrarna verkade spela ovanpå klaviaturen, något som NN själv verkade helt omedveten om. Godkänt Konstnärligt uttryck Sökande ska kunna visa tillfredsställande konstnärligt uttryck enligt följande: I sitt spel uttrycka och förmedla konstnärliga intentioner, det vill säga väcka känslor för att beröra publiken, samt framföra aktuell repertoar med god frasering, dynamik, artikulation och karaktär. Ex. 1 Godkänt: NN framför Schumanns Arabesque och även om grundnyansen är något svag och inte skulle bära ut i en större sal så är fraseringen och dynamiken tillfredställande. Framförandet har bra flöde, god artikulation och förmedlar verkets romantiska karaktär. Underkänt: NNs tolkning av Schumanns Arabesque har flera stora brister: istället för långa flödande legatolinjer hörs korta och styckade fraser, dynamiken respekteras inte; NN spelar ibland svagt där det står Forte och starkt där Schumann begär Piano. Vissa av förslagen låter märkligt staccattoartade, och den drömska codan rivs av i ett alldeles för snabbt tempo trots tydliga skriftliga instruktioner från kompositören. Sammantaget: Schumanns Arabesque går knappt går att känna igen och den konstnärliga delen av framträdandet är för bristfällig, även om tekniken verkade vara på sin plats. Godkänt Gehör Sökande ska kunna visa tillfredsställande gehör enligt följande: Framföra aktuell repertoar med stabil grundpuls samt god känsla för de båda händernas klangbalans och klangfärg i förhållande till hela klangbilden.

164 Bilaga 13.2 Ex. 1 6 (15) Godkänt: NN spelar Reflets dans l eau av Debussy, ett stycke som ställer höga krav på pianistens förmåga att skikta klanger. NN lyckas bra med det: de olika lagren framträder tydligt och verket får sin karaktäristiska impressionistiska karaktär. Underkänt: NN spelar Debussy s Reflets dans l eau och förmår inte alls att skikta klanger, alla toner låter likadant. Verket klingar mycket kompakt och är utan klanglig transparens. Särskilt kontrollen över vänster hand är påtaglig, basstämmorna dränker de i diskanten i höger hand. 3.2 För stråkinstrument gäller: Godkänt Teknik Sökande ska kunna visa tillfredsställande teknik enligt följande: Tillfredsställande utföra grundtekniska moment gällandes både vänster och höger hand och arm, och använda sina fysiska förutsättningar så som flexibilitet, rörlighet och koordination i sitt framförande på ett både för klang och muskulatur tillfredställande sätt. Ex. 1 Godkänt: Sökanden kan spela sina verk utan större spänningar i kroppen. Underkänt: Sökanden spelar med tydliga spänningar i muskulaturen, något som påverkar spelet negativt och gör att framträdandet inte är tillfredsställande. Ex. 2 Godkänt: Sökanden har kontroll över fingrar i snabba passager, tonhöjderna är klara och rena och kommer i rätt tid i enlighet med styckets notation angående puls och rytm. Underkänt: Sökanden spelar kaotiskt, dvs vänsterhands rörelser koordineras inte med höger hand, något som gör att tonerna är oklara och melodiförloppet otydligt. Godkänt Konstnärligt uttryck Sökande ska kunna visa tillfredsställande konstnärligt uttryck enligt följande: I sitt spel uttrycka och förmedla konstnärliga intentioner, det vill säga väcka känslor för att beröra publiken, samt framföra aktuell repertoar med god frasering, dynamik, artikulation och karaktär.

165 Bilaga 13.2 Ex. 1 7 (15) Godkänt: NN spelar Bach s solopartita i g-moll med god frasering och dynamik även om grundnyansen är något stark och klangen stundtals blir rå. NNs personliga tolkning berör bedömargruppen, även om det bitvis finns smärre brister i karaktär och stilkänsla. Underkänt: NNs framförande av Bach s solopartita i g-moll har flera stora brister: istället för att följa noterade anvisningar görs märkliga betoningar och fraseringsbågar, och tolkningen låter mer som ett nyskrivet verk än barockmusik. Bach s solopartita går knappt att känna igen och den konstnärliga delen av framträdandet är alltför bristfällig, även om intoneringen är god och rytmen på sin plats. Godkänt Gehör Sökande ska kunna visa tillfredsställande gehör enligt följande: Framföra aktuell repertoar med god intonation, stabil grundpuls och korrekt utförande av rytmer enligt notbilden, detta i sammusicerande med professionell pianist. Ex. 1 Godkänt: NN visar redan i inledningen av sitt prov på ett gott gehör, stämningen av instrumentet är korrekt och NN tar tid på sig att rätta till den ena strängen som ursprungligen klingade mycket falskt. Underkänt: NN visar redan i inledningen av sitt prov på ett bristande gehör, instrumentet stäms falskt och slarvigt. NN ombeds efter genomförandet av sitt första verk att stämma om sitt instrument igen, men verkar inte förstå varför. Under den andra stämningen blir det inte bättre, NN hör inte att instrumentets grundstämning fortfarande är falsk. 3.3 För blåsinstrument gäller: Godkänt Teknik Sökande ska kunna visa tillfredsställande teknik enligt följande: Tillfredsställande utföra grundtekniska moment gällandes andningsteknik, fingrar, och embochure, det vill säga läpparnas funktion gentemot munstycket på respektive instrument, samt att använda sina fysiska förutsättningar så som balans, rörlighet och koordination i sitt framförande på ett både för klang och muskulatur tillfredsställande sätt.

166 Bilaga 13.2 Ex. 1 8 (15) Godkänt: NN framför Webers Klarinettkonsert nr 1, sett ur ett tekniskt perspektiv går inte framförandet särskilt bra, NN har uppenbara problem att hålla ut långa fraser och tonen blir under långa perioder ofokuserad. Efter framförandet ger huvudläraren den sökande tydliga instruktioner, visar exempel på sitt eget instrument och ber den sökande att spela om vissa delar ur verket. Eftersom NN nu spelar mycket bättre än den första gången, visar på förmåga att anpassa både finger- och andningsteknik och att snabbt ta och omsätta instruktioner, bedöms tekniken som godkänd. Underkänt: NN framför Webers Klarinettkonsert nr 1, sett ur ett tekniskt perspektiv går inte framförandet särskilt bra, NN har uppenbara problem att hålla ut långa fraser och tonen blir under långa perioder ofokuserad. Efter framförandet ger huvudläraren den sökande tydliga instruktioner, visar exempel på sitt eget instrument och ber den sökande att spela om vissa delar ur verket. NN spelar inte bättre den andra gången, har inte förmåga att alls anpassa sin teknik enligt huvudlärarens instruktioner och lyckas inte, trots flera försökt att omsätta de givna instruktionerna i praktiken. Teknikprovet bedöms som underkänt. Godkänt Konstnärligt uttryck Sökande ska kunna visa tillfredsställande konstnärligt uttryck enligt följande: I sitt spel uttrycka och förmedla konstnärliga intentioner, det vill säga väcka känslor för att beröra publiken, samt framföra aktuell repertoar med god frasering, dynamik, artikulation och karaktär. Ex. 1 Godkänt: NN framför Poulencs Klarinettsonat och ger ett gott intryck. NNs fraseringar och dynamik följer notbildens anvisningar. Karaktären stämmer bra med gängse uppförandepraxis och förmedlar känslor som berör juryn. Underkänt: NNs tolkning av Poulencs Klarinettsonat har flera stora brister: istället för att följa noterade anvisningar görs märkliga betoningar och fraseringsbågar. Poulencs Klarinettsonat går knappt går att känna igen och den konstnärliga delen av framträdandet är för bristfällig, även om intoneringen var god och rytmen på sin plats. Godkänt Gehör Sökande ska kunna visa tillfredsställande gehör enligt följande: Framföra aktuell repertoar med god intonation, stabil grundpuls och korrekt utförande av rytmer enligt notbilden, detta i sammusicerande med professionell pianist.

167 Bilaga 13.2 Ex. 1 9 (15) Godkänt: Brahms klarinettsonat spelas av NN som lyssnar aktivt under pianoförspelet och kommer in i rätt tempo i sin första insats. Intonationen är bra både i svaga och starka nyanser. Grundpulsen hålls även i de mer avancerade rytmmönstren. Underkänt: Brahms klarinettsonat spelas av NN. NN har börjat provet med att stämma slarvigt. NN ombeds efter genomförandet av verket att stämma om instrumentet. NN stämmer om men hör inte att instrumentets grundstämning fortfarande är falsk. Genomgående blir dessutom tempot lägre i varje frasslut och grundpulsen blir därigenom instabil och samspelet med pianisten fungerar inte. 3.4 För sång gäller: Godkänt Teknik Sökande ska kunna visa tillfredsställande teknik enligt följande: Tillfredsställande grundteknik för respektive röstfack där tonvikt läggs vid fysiska förutsättningar som möjliggör vokal styrka och rörlighet, samt balans mellan de olika muskelgrupperna. Särskild vikt läggs vid röstomfånget. Ex. 1 Godkänt: NN sjunger Nattens drottnings aria ur Trollflöjten och klarar med lätthet staccattotoner upp till trestrukna f, har rörlighet i de snabba passagerna och styrka i de långa tonerna. Underkänt: NN sjunger Nattens drottnings aria ur Trollflöjten men kan inte utföra de höga tonerna (de kommer ibland inte alls, blir extremt lågintonerade, spricker etc). När de rörliga passagerna kommer hörs långt ifrån alla toner för att snabbhet saknas i den nödvändiga muskulaturen, och de långa tonerna hålls inte ut som de ska för att styrka saknas i vokalismuskeln. Godkänt Konstnärligt uttryck Sökande ska kunna visa tillfredsställande konstnärligt uttryck enligt följande: I sin sång uttrycka och förmedla konstnärliga intentioner, det vill säga väcka känslor för att beröra publiken, samt framföra aktuell repertoar med god frasering, dynamik, artikulation, textbehandling och karaktär. Inom sång läggs även vikt vid den sceniska utstrålningen.

168 Bilaga 13.2 Ex (15) Godkänt: NN sjunger Papagenos första aria ur Trollflöjten med tydlig vilja att uttrycka musik och text. Även i mellanspelen har den sökande en tydlig närvaro och koncentration. Underkänt: NN sjunger Papagenos första aria ur Trollflöjten men förmedlar inget uttryck och ser helt nollställd ut, något som går stick i stäv mot notbildens text och musik. I mellanspelen har den sökande ingen förståelse för att den fortfarande är en del av helheten, något som också påverkar kommande insatser negativt gällandes både energi och uttryck. Godkänt Gehör Sökande ska kunna visa tillfredsställande gehör enligt följande: Framföra aktuell repertoar med god intonation samt stabil grundpuls, detta i sammusicerande med professionell pianist. Ex. 1 Godkänt: Schuberts Nacht und Träume sjungs av NN som lyssnar aktivt under pianoförspelet och kommer in i någorlunda rätt tempo i sin första insats. Intonationen är genomgående god i stycket, även om några toner blir falska. När juryn uppmärksammar NN om smärre problem med grundtempo och intonation, instämmer NN. NN ombeds framföra verket igen och problemen med grundtempo och intonation rättas till. Underkänt: Schuberts Nacht und Träume sjungs av NN. NN markerar ett tempo för pianisten som spelar förspelet i det begärda tempot, men när den sökande kommer in med sin första insats blir den i ett mycket snabbare tempo. Även intonationen ligger för högt genom i princip hela stycket. När juryn uppmärksammar NN om problem med grundtempo och intonation, ser den sökande oförstående ut. NN ombeds framföra verket igen, problemen med grundtempo och intonation kvarstår. Den sökande har varken visat förståelse för sina grundläggande brister eller kapacitet att korrigera dem. 4. Fastställande av gräns för godkänt antagningsprov De kunskapskrav som beskrivs ovan för respektive instrumentgrupp och sång, inom var och en av de tre kompetenserna teknik, musikalitet och gehör, är helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. För att den sökande ska bli godkänd på antagningsprovet krävs därför att samtliga bedömare bedömt kraven inom områdena teknik, musikalitet samt gehör med godkänt för samtliga framförda verk. Om den sökande är underkänd i ett kunskapskrav men godkänd i övriga anses sökanden som underkänd totalt på antagningsprovet.

169 Bilaga Beskrivning av kompetens i bedömargruppen för antagningsprov 11 (15) Huvudlärare: varje lärare besitter spetskompetens inom sitt specifika instrument. Musikundervisningen vid Kammarmusikprogrammet bedrivs av flera av Sveriges främsta lärare inom musik som alla examinerats från de högsta musikutbildningarna såväl nationellt som internationellt, se bilaga Lärarresurstabell. Konstnärlig ledare: har ett övergripande ansvar för utbildningens konstnärliga kvalitet. Nuvarande konstnärliga ledare är Lena Hellström Färnlöf, professor i Kammarmusik inriktning sång. Avdelningschef: är undervisande lärare inom Kammarmusik och har ett övergripande ansvar för avdelningens planering och dimensionering. Nuvarande avdelningschef är Staffan Sandström, lektor i Kammarmusik. Dessutom ingår studentrepresentant i bedömargruppen. Dennes uppgift är att bevaka processen och rättssäkerheten för de sökande, studentrepresentanten deltar inte i själva bedömningarna. 6. Information som ges till de sökande I samband med att ansökningsomgången öppnar den 15 mars på får den sökande via en länk till Mälardalens högskola detaljerad information om aktuella datum, antagningsprovets utformning samt en beskrivning av kraven för behörighet till Kammarmusikprogrammet: Antagningsomgången stänger den 15 april och kort därefter informerar avdelningen de sökande via e-post om en personlig tid för antagningsprov inom ramen för de datum som angivits. Här bifogas också den information om antagningsproven som annonseras på Kammarmusikprogrammets webbplats. Antagningsproven äger rum under maj månad i högskolans lokaler. Därefter registreras samtliga resultat från antagningsproven av avdelningen i antagningssystemet NyA. Antagningsenheten meddelar därefter resultaten till de sökande via antagning.se. 7. Uppföljning av det särskilda behörighetskravet enligt tidigare erhållet tillstånd Under två antagningsomgångar, antagning till höstterminen 2015 samt höstterminen 2016, har avdelningen för musik använt sig av det särskilda behörighetskrav som beskrivits i tidigare ansökan, se UHR beslut Reg. Nr

170 Bilaga 13.2 Behörighetskravets betydelse för utbildningen 12 (15) Behörighetskraven har i hög grad bidragit till att underlätta och förenkla bedömningen av behörighet genom att tydliggöra kunskapskrav och bedömningsgrunder för de olika instrumentgrupperna. Vi upplever det som enkelt att motivera beslut avseende Godkänt/Underkänt med hjälp av detta bedömningsförfarande. I de flesta fall har bedömargruppen utan diskussion varit enig om resultatet av antagningsprovet. I några fall då diskussioner uppstått har det varit värdefullt att tillgå den dokumentation som finns i de enskilt ifyllda bedömningsformulären. Sådana diskussioner har alltid slutat i att bedömargruppen enats i sitt beslut vilket ytterligare styrker att de kunskapskrav och bedömningsgrunder som finns formulerade i behörighetskraven fungerar väl i praktiken och är relevanta för respektive instrumentgrupp. Dokumentationen av antagningsprovet skapar också en trygghet för samtliga inblandade och bidrar till att säkra likabehandlingen av de sökande. I ett fall har en sökande som blivit underkänd ifrågasatt resultatet. Dokumentationen av antagningsprovet har då gjort det enkelt att förklara orsaken till detta. Ingen sökande har hittills överklagat resultatet av antagningsprovet. Vår uppfattning, efter att ha använt bedömningsförfarandet under två antagningsomgångar, är att behörighetskraven och dokumentationen av bedömningsförfarandet säkrar att antagningsproven kan genomföras på ett rättssäkert sätt. Vi tror att risken att en okvalificerad student ska antas till utbildningen har minimerats genom detta antagningsförfarande. Samtidigt är inte kraven på något sätt orimliga. De sökande får på detta sätt, tidigt i utbildningen, tydliga signaler om vad som är viktigt både vad gäller teknik, konstnärligt uttryck och gehör. Analys av bedömningsförfarandet Behörighetsbedömningar har genomförts av totalt 55 sökande till Kammarmusikprogrammet HT15 och 34 sökande HT16. Antalet godkända samt underkända inom de olika instrumentgrupperna framgår av nedanstående sammanställningar:

171 Bilaga 13.2 HT15 Antal godkända antagningsprov Antal underkända antagningsprov 13 (15) Klaverinstrument 6 2 Stråkinstrument 5 5 Blåsinstrument 8 4 Sång HT16 Antal godkända antagningsprov Antal underkända antagningsprov Klaverinstrument 2 1 Stråkinstrument 4 2 Blåsinstrument 12 1 Sång 4 8 Det totala antalet godkända sökande utgör 62% för HT15 respektive 65% för HT16 av de som bedömdes vid antagningsprovet. Bland de som underkänns kan vi urskilja två huvudsakliga kategorier av sökanden: sökande i en första grupp som bedömts som ej behöriga och erhållit resultat Underkänt vid antagningsproven har ofta inte kunskap om vad musikutövande på en nivå motsvarande högre utbildning innebär. Deras nivå är långt under de övriga sökandes nivå och de får ofta underkänt på samtliga tre bedömningsgrunder Teknik, Konstnärligt uttryck och Gehör. Sökande i en andra grupp som bedöms som ej behöriga har ofta genomgått adekvata förberedande utbildningar, men brister trots detta oftast i en av bedömningsgrunderna så pass mycket att bedömargruppen anser att den sökande inte kommer att kunna tillgodogöra sig utbildningen. I den senare kategorin kan vi inte urskilja något tydligt mönster inom vilken av de tre bedömningsgrunderna Teknik, Konstnärligt uttryck och Gehör som bristerna finns, vare sig inom de enskilda instrumentgrupperna eller i helheten. En sökande i denna grupp är ofta godkänd i två av dessa bedömningsgrunder men underkänd i den tredje, vilket bekräftar för oss att de tre bedömningsgrunderna är helt nödvändiga och ömsesidigt kompletterar varandra.

172 Bilaga 13.2 I tabellerna ovan framgår att den procentuellt sett största delen underkända HT15 finns inom inriktning stråk, och HT16 inom inriktning sång. Inom stråkinstrument krävs ofta en grundteknik som måste erhållas under tidiga år i grundskolan, om inte grundtekniken är tillräcklig vid ansökning till högskola så är det mycket svårt för våra lärare att kunna rätta till bristerna. Den större delen underkända sångare HT16 berodde på att de sökandes förkunskaper just denna antagningsomgång var ovanligt bristfälliga. Som en naturlig del i bedömningsgrunden Konstnärligt uttryck för sångare har vi även beaktat den sökandes textbehandling. Vi vill i och med denna ansökan förtydliga att vi avser bedöma även detta moment för sångare. 14 (15) De som får resultat Underkänt har i princip aldrig haft någon invändning mot bedömargruppens beslut. Strukturen och upplägget i bedömningsförfarandet har tydligt klargjort var brister och styrkor finns hos de sökande. Lärarlaget som grupp fungerar väl i detta bedömningsförfarande och de senaste åren har inga meningsskiljaktigheter uppstått vid bedömningen av antagningsproven. Slutsats Sammanfattningsvis kan sägas att bedömningsförfarandet har fungerat väl och varit uppskattat både av ledning, lärare och de studentrepresentanter som deltagit i bedömningarna. Även de sökande har i flera fall uttryckt sin uppskattning över att de i förväg fått tydlig information om hur antagningsprovet går till och vilka krav som ställs för godkänt. Vi upplever också att beskrivningen av bedömningsförfarandet varit lätt att förstå både för de sökande och för utomstående som är mindre insatta i bedömningsförfaranden till konstnärlig utbildning. Vi upplever, efter att ha tillämpat dessa behörighetskrav under två antagningsomgångar, att de krav som ställs inom de olika instrumentgrupperna är väl avvägda och på ett korrekt sätt uttrycker vad som faktiskt krävs för att studenten ska klara utbildningen. Bedömningarna genomförs också av lärare som besitter stor kunskap och erfarenhet inom sina respektive instrument och som därigenom har god förmåga att bedöma den sökandes förutsättningar att genomföra utbildningen. Den enda förändringen av behörighetsvillkoret som vi ser anledning att göra i denna ansökan om förnyat tillstånd är att i antagningsprovet för sångare, under rubriken konstnärligt uttryck, tydliggöra bedömningen av textbehandling. I övrigt anser vi inte att det framkommit någon anledning att förändra behörighetsvillkoret.

173 Bilaga Förändringar i denna ansökan jämfört med tidigare ansökan UHR Reg. Nr (15) Smärre förändringar har gjort i denna ansökan: Inriktning sång har förtydligats med mer sångspecifika element: förändringen avser endast ett tillägg av ordet textbehandling under rubriken Konstnärligt uttryck. Motsvarande förändring har gjorts i formuläret som används vid bedömning av sångprov. Nya kursplaner har inrättats för Kammarmusikprogrammets sånginriktning: Kammarmusik för sångare 1 KMI100, Kammarmusik för sångare 2 KMI101, Kammarmusik för sångare 3 KMI102, Huvudinstrument sång 1 KMI103, Huvudinstrument sång 2 KMI104, Huvudinstrument sång 3 KMI105, samt Examenskonsert för sångare KMI106. Utbildningsplanen har uppdaterats med ett tydliggörande av kurserna som ingår i sång- och instrumentalinriktningarna på Kammarmusikprogrammet. Lärarresurstabellen har uppdaterats.

174 Bilaga 13.2 Bilagor: Utbildningsplan Kursplaner Formulär för bedömning av instrumentalprov Formulär för bedömning av sångprov Lärarresurstabell

175 Utbildningsplaner från och med HT13 Mälardalens högskola Sida 1 av Bilaga 13.2 Utbildningsplan - Kammarmusikprogrammet Programkod: Giltig från: Beslutsinstans: Behörighet: GKV05 HT17 HT14(/utbildning/program/utbildningsplaner ?kod=704) Fakultetsnämnden Diarienummer: 2016/2583 Akademi: UKK Fastställandedatum: Reviderad: Godkända antagningsprov krävs. Mål Målet med programmet är att ge studenten sådana kunskaper och färdigheter som krävs för kvalificerad yrkesutövning inom kammarmusik. Efter fullgjorda studier ska studenten inneha de kompetenser som krävs för att självständigt och professionellt kunna delta i konstnärlig verksamhet relaterad till kammarmusik i olika sammanhang och på olika nivåer. Nedan preciserade mål har sin utgångspunkt i Högskoleförordningen 1993:100. Kunskap och förståelse För konstnärlig kandidatexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet kammarmusik, inbegripet kunskap om områdets praktiska och teoretiska grund, kunskap om och erfarenhet av metod och processer samt fördjupning inom området. Färdighet och förmåga För konstnärlig kandidatexamen skall studenten: - visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet kammarmusik, - visa förmåga att inom huvudområdet kammarmusik självständigt skapa, förverkliga och uttrycka egna idéer, identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar med olika grupper, och - visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För konstnärlig kandidatexamen skall studenten: - visa förmåga att inom huvudområdet kammarmusik göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa förståelse av konstens roll i samhället, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk

176 Utbildningsplaner från och med HT13 Mälardalens högskola Sida 2 av Bilaga 13.2 Svenska Innehåll Kammarmusikprogrammet 180 hp omfattar totalt tre års helfartsstudier på grundnivå. År 1 introducerar och grundlägger kunskaper inom utbildningens olika kurser och ska lägga en grund för studentens musikaliska, instrumentala/vokaltekniska och kammarmusikaliska kunskaper och färdigheter samt ge grundläggande kunskap och förståelse inom den västerländska konstmusikens teori och historik. År 2 befäster och utvecklar förståelsen av, kunskapen om och färdigheter för att arbeta som kammarmusiker/musiker och ska fördjupa studentens instrumentala/vokaltekniska och kammarmusikaliska kunskaper och färdigheter, samt utveckla studentens konstnärliga gestaltningsförmåga. Studenten ska också vidareutveckla sin kunskap och förståelse i musikteori och musikhistoria. Studenten ska även erhålla redskap för att genomföra konstnärliga kursmoment och konsertuppgifter inom givna tidsramar. År 3 sammanfattar utbildningen och fördjupar kunskaper, färdigheter och förmågor samt fokuserar på värderingsförmåga och förhållningssätt inför det framtida yrket som kammarmusiker/musiker. År 3 ska också ytterligare utveckla och fördjupa studentens instrumentala/vokaltekniska och kammarmusikaliska kunskaper och färdigheter, ytterligare fördjupa studentens individuella konstnärliga uttryck, samt ytterligare fördjupa och vidareutveckla studentens kunskap, förståelse och analytiska färdigheter i musikteori och musikhistoria. Studenten ska även få redskap för att kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt. Under den sista terminen genomför studenten sitt examensarbete i form av en offentlig konsert. År 1 Gemensamma kurser: Musikern som konstnär 1, 11 hp Musikteori 1, 10 hp Kurser för studenter med instrumentalinriktning: Kammarmusik 1, 18 hp Huvudinstrument 1, 21 hp Kurser för studenter med sånginriktning: Kammarmusik 1 för sångare, 18 hp Huvudinstrument 1 för sångare, 21 hp År 2 Gemensamma kurser: Musikern som konstnär 2, 13 hp Musikteori 2, 10 hp Kurser för studenter med instrumentalinriktning: Kammarmusik 2, 18 hp Huvudinstrument 2, 19 hp Kurser för studenter med sånginriktning: Kammarmusik 2 för sångare, 18 hp Huvudinstrument 2 för sångare, 19 hp År 3 Gemensamma kurser: Musikern som konstnär 3, 7 hp Musikteori 3, 6 hp Kurser för studenter med instrumentalinrikning:

177 Utbildningsplaner från och med HT13 Mälardalens högskola Sida 3 av Bilaga 13.2 Kammarmusik 3, 21 hp Huvudinstrument 3, 11 hp Examenskonsert, 15 hp Kurser för studenter med sånginrikning: Kammarmusik 3 för sångare, 21 hp Huvudinstrument 3 för sångare, 11 hp Examenskonsert för sångare, 15 hp Val inom programmet För student antagen till Kammarmusikprogrammet gäller obligatoriska studier enligt utbildningsplanen och programschemat. För att bli antagen till kurser inom program krävs att den studerande uppfyller den särskilda behörigheten som föreskrivs. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att studenten uppfyller fordringarna för följande examen: - Konstnärlig kandidatexamen i Kammarmusik (Degree of Bachelor of Fine Arts in Chamber Music) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

178 Bilaga 13.2

179 Sök kursplan (från HT13) Mälardalens högskola Sida 1 av Bilaga 13.2 Kursplan - Kammarmusik hp Chamber Music 1 Kurskod: KMI064 Giltig från: HT14 Utbildningsnivå: Grundnivå Ämnesgrupp: Musik Huvudområde(n): Kammarmusik, Successiv fördjupning:g1n (Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav), Akademi: UKK Fastställandedatum: Information Syfte Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande kammarmusikaliska kunskaper och färdigheter. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna - på en grundläggande nivå gestalta sin instrumentala/vokala kunskap och färdighet i kammarmusik - förbereda och arbeta med kammarmusikrepertoar - tillgodogöra sig och klangligt omsätta kammarmusikaliska instruktioner - på en grundläggande nivå redogöra för kammarmusikens praktiska och teoretiska grunder - på en grundläggande nivå redogöra för kammarmusikaliska processer Innehåll - Ensembleteknik - Musikalisk gestaltning - Repetitionsteknik - Repertoarkännedom Undervisning Undervisningen på kursen sker i form av ensemblelektioner i grupp, i vissa fall kan kammarmusikundervisning även ges individuellt. Särskild behörighet Godkänt antagningsprov till kammarmusikprogrammet Examination Kammarmusikaliska uppgifter (SEM1), 6 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Kammarmusikaliska uppgifter (SEM2), 6 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Instuderingsuppgifter (SEM3), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Instuderingsuppgifter (SEM4), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G)

180 Sök kursplan (från HT13) Mälardalens högskola Sida 2 av Bilaga 13.2 Regler och anvisningar för examination (/student/regler-rattigheter/regler-och-anvisningar-forexamination ) Betyg Underkänd (U), godkänd (G). Miljöaspekter Miljöaspekter har beaktats i kursens lärandemål. Vikten av miljötänkande när det gäller bruk av lokaler samt material berörs specifikt i samband med kursstart.

181 Sök kursplan (från HT13) Mälardalens högskola Sida 1 av Bilaga 13.2 Kursplan - Huvudinstrument hp Main Instrument 1 Kurskod: KMI065 Giltig från: HT14 Utbildningsnivå: Grundnivå Ämnesgrupp: Musik Huvudområde(n): Kammarmusik, Successiv fördjupning:g1n (Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav), Akademi: UKK Fastställandedatum: Information Syfte Kursen syftar till studenten ska skaffa sig en grund för musikaliska och instrumentala/vokaltekniska kunskaper och färdigheter. Lärandemål Efter avklarad kurs ska studenten kunna - traktera sitt instrument, såväl musikaliskt som tekniskt, på en grundläggande nivå - tillgodogöra sig musikaliska och tekniska instruktioner - reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt Innehåll - Instrumentaltekniska/vokaltekniska instruktioner - Musikalisk gestaltning - Gemensam lektion - framförande av aktuell repertoar samt undervisning av huvudlärare inför andra studenter - Repertoarkännedom Undervisning Undervisningen på kursen sker i form av individuella lektioner samt gemensamma lektioner i grupp. I vissa fall ges även undervisning i huvudinstrumentet i grupp. Särskild behörighet Godkänt antagningsprov till kammarmusikprogrammet Examination Individuell undervisning (SEM1), 10 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Fortlöpande bedömning av prestation i huvudinstrument Individuell undervisning (SEM2), 10 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Fortlöpande bedömning av prestation i huvudinstrument Gemensam lektion (SEM3), 0,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Fortlöpande bedömning av prestation vid gemensam lektion

182 Sök kursplan (från HT13) Mälardalens högskola Sida 2 av Bilaga 13.2 Gemensam lektion (SEM4), 0,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Fortlöpande bedömning av prestation vid gemensam lektion Regler och anvisningar för examination (/student/regler-rattigheter/regler-och-anvisningar-forexamination ) Betyg Underkänd (U), godkänd (G). Miljöaspekter Miljöaspekter har beaktats i kursens lärandemål. Vikten av miljötänkande när det gäller bruk av lokaler samt material berörs specifikt i samband med kursstart.

183 Sök kursplan (från HT13) Mälardalens högskola Sida 1 av Bilaga 13.2 Kursplan - Musikern som konstnär hp Musicianship to the Arts 1 Kurskod: KMI066 Giltig från: HT14 Utbildningsnivå: Grundnivå Ämnesgrupp: Musik Huvudområde(n): Kammarmusik, Successiv fördjupning:g1n (Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav), Akademi: UKK Fastställandedatum: Information Syfte Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande musikhistoriska kunskaper, kunskap och kännedom om en musikers roll i samhället samt utveckla grundläggande kunskaper i konsertverksamhet. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - muntligen och skriftligen redogöra för grundläggande kunskaper i musikhistoria - på en grundläggande nivå identifiera och redogöra för konstens roll i samhället - ansvara för praktiska moment före, under och efter en konsert - genomföra en mindre konsert och där använda sig av erhållna instrumentala/vokala kunskaper och färdigheter - på en grundläggande nivå ge exempel på praktiska och teoretiska aspekter av musikeryrket Innehåll - Musikhistoria - Seminarier om musikern som konstnär - Medverkande vid konsertverksamhet - Eget konsertframförande vid intern konsert Undervisning Undervisningen på kursen sker i form av seminarier, föreläsningar samt lärarlett deltagande vid konsertverksamhet. Särskild behörighet Godkänt antagningsprov till kammarmusikprogrammet Examination Seminarie (SEM1), 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Arbetsuppgifter i musikhistoria Tentamen musikhistoria (TEN1), 1 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Konsertverksamhet (ÖVN1), 0,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Konsertverksamhet (ÖVN2), 0,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G)

184 Sök kursplan (från HT13) Mälardalens högskola Sida 2 av Bilaga 13.2 Terminsredovisning (PRO1), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Seminarier (SEM2), 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Seminarier (SEM3), 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Regler och anvisningar för examination (/student/regler-rattigheter/regler-och-anvisningar-forexamination ) Betyg Underkänd (U), godkänd (G). Miljöaspekter Miljöaspekter har beaktats i kursens lärandemål. Vikten av miljötänkande när det gäller bruk av lokaler samt material berörs specifikt i samband med kursstart.

185 Sök kursplan (från HT13) Mälardalens högskola Sida 1 av Bilaga 13.2 Kursplan - Musikteori hp Music Theory 1 Kurskod: KMI067 Giltig från: HT14 Utbildningsnivå: Grundnivå Ämnesgrupp: Musik Huvudområde(n): Kammarmusik, Successiv fördjupning:g1n (Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav), Akademi: UKK Fastställandedatum: Information Syfte Kursen syftar till att studenten ska skaffa sig en grund för musikteoretiska kunskaper och färdigheter och utveckla grundläggande kunskaper i sats- och gehörslära. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - muntligen och skriftligen redogöra för och visa grundläggande kunskaper och färdigheter i satslära - muntligen och skriftligen redogöra för och visa grundläggande kunskaper och färdigheter i gehörslära Innehåll -Satslära -Gehör Undervisning Undervisningen på kursen sker i mindre grupper med regelbundna hemuppgifter. Särskild behörighet Godkänt antagningsprov till kammarmusikprogrammet Examination Musikteori (SEM1), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Arbetsuppgifter i musikteori Musikteori (SEM2), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Arbetsuppgifter i musikteori Tentamen musikteori (TEN1), 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Godkänd tentamen Tentamen musikteori (TEN2), 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Godkänd tentamen Regler och anvisningar för examination (/student/regler-rattigheter/regler-och-anvisningar-forexamination ) Betyg Underkänd (U), godkänd (G).

186 Sök kursplan (från HT13) Mälardalens högskola Sida 2 av Miljöaspekter Miljöaspekter har beaktats i kursens lärandemål. Vikten av miljötänkande när det gäller bruk av lokaler samt material berörs specifikt i samband med kursstart. Bilaga 13.2

187 Sök kursplan (från HT13) Mälardalens högskola Sida 1 av Bilaga 13.2 Kursplan - Kammarmusik 1 för sångare 18.0 hp Chamber Music 1 for Singers Kurskod: KMI100 Giltig från: HT17 Utbildningsnivå: Grundnivå Ämnesgrupp: Musik Huvudområde(n): Kammarmusik, Successiv fördjupning:g1n (Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav), Akademi: UKK Fastställandedatum: Information Syfte Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande kammarmusikaliska kunskaper och färdigheter utifrån artisteri, text och musik. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna 1. på en grundläggande nivå gestalta och tekniskt omsätta sin vokala kunskap och färdighet i olika kammarmusikaliska formationer 2. förstå språkets betydelse i kammarmusikrepertoar 3. arbeta med kammarmusikrepertoar utifrån ett text- och musikperspektiv 4. visa på och uttrycka sin förmåga till eget konstnärligt skapande och reflektera över det egna lärandet utifrån ett textligt, musikaliskt och artistiskt perspektiv 5. på en grundläggande nivå redogöra för kammarmusikens praktiska och teoretiska grunder 6. på en grundläggande nivå redogöra för kammarmusikaliska processer utifrån ett text- och musikperspektiv 7. förmedla en sammanhållen bild av text och musik i kammarmusikaliska sammanhang Innehåll - Ensembleteknik - Musikalisk och scenisk gestaltning - Textanalys i den kammarmusikaliska repertoaren - Presentationsteknik utifrån en sånglig och scenisk kontext - Repetitionsteknik - Repertoarkännedom Undervisning Undervisningen på kursen sker i form av ensemblelektioner i grupp, i vissa fall kan kammarmusikundervisning även ges individuellt. Särskild behörighet Godkänt antagningsprov till Kammarmusikprogrammet.

188 Sök kursplan (från HT13) Mälardalens högskola Sida 2 av Examination SEM1, kammarmusikaliska uppgifter, 6 hp, kammarmusikaliska uppgifter avseende lärandemål 1-7, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). SEM2, kammarmusikaliska uppgifter, 6 hp, kammarmusikaliska uppgifter avseende lärandemål 1-7, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). SEM3, instuderingsuppgifter, 3 hp, instuderingsuppgifter avseende lärandemål 1-7, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). SEM4, instuderingsuppgifter, 3 hp, instuderingsuppgifter avseende lärandemål 1-7, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). Regler och anvisningar för examination (/student/regler-rattigheter/regler-och-anvisningar-forexamination ) Bilaga 13.2 Betyg Underkänd (U), godkänd (G).

189 Sök kursplan (från HT13) Mälardalens högskola Sida 1 av Bilaga 13.2 Kursplan - Huvudinstrument 1 för sångare 21.0 hp Main Instrument 1 for Singers Kurskod: KMI103 Giltig från: HT17 Utbildningsnivå: Grundnivå Ämnesgrupp: Musik Huvudområde(n): Kammarmusik, Successiv fördjupning:g1n (Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav), Akademi: UKK Fastställandedatum: Information Syfte Kursen syftar till att studenten ska bygga sitt instrument och utveckla sin teknik för att därigenom gestalta text och musik. Lärandemål Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1. traktera sitt instrument, tekniskt, musikaliskt och artistiskt på en grundläggande nivå 2. tillgodogöra sig tekniska, musikaliska och artistiska instruktioner 3. på en grundläggande nivå reflektera över sitt och andras konstnärliga förhållningssätt utifrån musiken och textens betydelse i den musikaliska och sceniska tolkningen Innehåll - Vokaltekniska instruktioner - Musikalisk gestaltning - Sceniska instruktioner - Gemensam lektion. Framförande av aktuell repertoar samt undervisning av huvudlärare inför andra studenter - Presentationsteknik utifrån en sånglig och scenisk kontext - Repertoarkännedom - Textanalys Undervisning Undervisningen på kursen sker i form av individuella lektioner samt gemensamma lektioner i grupp. I vissa fall ges även undervisning i huvudinstrumentet i grupp. Särskild behörighet Godkänt antagningsprov till Kammarmusikprogrammet. Examination SEM1, individuell undervisning, 10 hp, fortlöpande bedömning av prestation i huvudinstrument avseende lärandemål 1-3, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). SEM2, individuell undervisning, 10 hp, fortlöpande bedömning av prestation i huvudinstrument avseende lärandemål 1-3, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). SEM3, gemensam lektion 0,5 hp, fortlöpande bedömning av prestation vid gemensam lektion avseende

190 Sök kursplan (från HT13) Mälardalens högskola Sida 2 av Bilaga 13.2 lärandemål 1-3, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). SEM4, gemensam lektion, 0,5 hp, fortlöpande bedömning av prestation vid gemensam lektion avseende lärandemål 1-3, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). Regler och anvisningar för examination (/student/regler-rattigheter/regler-och-anvisningar-forexamination ) Betyg Underkänd (U), godkänd (G). Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter Repertoarlistor upprättas vid terminsstart för varje student i samråd med huvudlärare.

191 Bilaga 13.2 Formulär för bedömning av instrumentalprov Blåsinstrument Provdatum:.. Sökandes namn:. Instrument:. Bedömare:.. Bedömning av Teknik Tillfredsställande utföra grundtekniska moment gällandes andningsteknik, fingrar, och embochure, det vill säga läpparnas funktion gentemot munstycket på respektive instrument, samt att använda sina fysiska förutsättningar så som balans, rörlighet och koordination i sitt framförande på ett både för klang och muskulatur tillfredsställande sätt. Konstnärligt uttryck I sitt spel uttrycka och förmedla konstnärliga intentioner, det vill säga väcka känslor för att beröra publiken, samt framföra aktuell repertoar med god frasering, dynamik, artikulation och karaktär. Gehör Framföra aktuell repertoar med god intonation, stabil grundpuls och korrekt utförande av rytmer enligt notbilden, detta i sammusicerande med professionell pianist. Framförda verk Teknik Konstnärligt uttryck Gehör G = godkänt U = underkänt

192 Bilaga 13.2 Formulär för bedömning av instrumentalprov Klaverinstrument Provdatum:.. Sökandes namn:. Instrument:. Bedömare:.. Bedömning av Teknik Tillfredsställande utföra grundtekniska moment gällandes fingrar, händer och armar, och använda sina fysiska förutsättningar såsom balans, rörlighet och koordination i sitt framförande. Konstnärligt uttryck I sitt spel uttrycka och förmedla konstnärliga intentioner, det vill säga väcka känslor för att beröra publiken, samt framföra aktuell repertoar med god frasering, dynamik, artikulation och karaktär. Gehör Framföra aktuell repertoar med stabil grundpuls samt god känsla för de båda händernas klangbalans och klangfärg i förhållande till hela klangbilden. Framförda verk Teknik Konstnärligt uttryck Gehör G = godkänt U = underkänt

193 Bilaga 13.2 Formulär för bedömning av instrumentalprov Stråkinstrument Provdatum:.. Sökandes namn:. Instrument:. Bedömare:.. Bedömning av Teknik Tillfredsställande utföra grundtekniska moment gällandes både vänster och höger hand och arm, och använda sina fysiska förutsättningar så som flexibilitet, rörlighet och koordination i sitt framförande på ett både för klang och muskulatur tillfredställande sätt. Konstnärligt uttryck I sitt spel uttrycka och förmedla konstnärliga intentioner, det vill säga väcka känslor för att beröra publiken, samt framföra aktuell repertoar med god frasering, dynamik, artikulation och karaktär. Gehör Framföra aktuell repertoar med god intonation, stabil grundpuls och korrekt utförande av rytmer enligt notbilden, detta i sammusicerande med professionell pianist. Framförda verk Teknik Konstnärligt uttryck Gehör G = godkänt U = underkänt

194 Bilaga 13.2 Formulär för bedömning av sångprov Provdatum:.. Sökandes namn:. Röstfack: Bedömare:.. Bedömning av Teknik Tillfredsställande grundteknik för respektive röstfack där tonvikt läggs vid fysiska förutsättningar som möjliggör vokal styrka och rörlighet, samt balans mellan de olika muskelgrupperna. Särskild vikt läggs vid röstomfånget. Konstnärligt uttryck I sin sång uttrycka och förmedla konstnärliga intentioner, det vill säga väcka känslor för att beröra publiken, samt framföra aktuell repertoar med god frasering, dynamik, artikulation, textbehandling och karaktär. Inom sång läggs även vikt vid den sceniska utstrålningen. Gehör Framföra aktuell repertoar med god intonation samt stabil grundpuls, detta i sammusicerande med professionell pianist. Framförda verk Teknik Konstnärligt uttryck Gehör G = godkänt U = underkänt

195 Bilaga 13.2 Anställning (professor, lektor, adjunkt, m.fl.) Akademisk titel/ akademisk examen (professor, docent, doktor, licentiat, master, magister) Yrkesexamen Anställningsform (tillsvidare, visstid) Ämne/ ämnesområde Anställningens omfattning vid lärosätet (%) Den anställdes namn Tid i utbildningen, grundnivå (%) Tid för forskning och kompetensutveckling (%) Professor Professor Master of Fine Arts vid Musikhögskolan Göteborg, Postgraduate Diploma vid OHS Lektor Doktor Doctor of Musical Arts degree Stony Brook University, Postgraduate Diploma vid KMH Adjunkt Master Postgraduate Diploma vid KMH Tillsvidare Kammarmusik/ sång, konstnärlig ledare Tillsvidare Kammarmusik/piano, avdelningschef Tillsvidare Kammarmusik/ klarinett 100 Hellström- Färnlöf Lena 100 Sandström Staffan 60 Jonason Emil Adjunkt Master Adjunkt Master Postgraduate Diploma Cleveland Institute of Music Master of Fine Arts samt Postgraduate Diploma vid KMH Tillsvidare Kammarmusik/ flöjt Tillsvidare Kammarmusik/ violin Adjunkt Bachelor of Fine Arts Tillsvidare Kammarmusik/ teori och komposition Adjunkt Associate Professor Postgraduate Diploma vid Karajan Academy Berlin Tillsvidare Kammarmusik/ horn 50 Markson Falk Joanna 50 Cajler Bartosz 50 Linnman Björn 40 Hermansson Sören Professor Master Postgraduate Diploma vid Danska Musikkonservatoriet, professor vid KMH Master of Fine Arts vid KMH Visstid Visstid Kammarmusik/ cello Kammarmusik/ trumpet 40 Karlsson Ola 20 Axelsson John Master Master of Fine Arts vid KMH Visstid Kammarmusik/ viola 10 Fröst Göran Master Master of Fine Arts vid KMH Visstid Kammarmusik/ trombon 10 Björkman Håkan Master Master Master Master of Fine Arts samt Postgraduate Diploma vid KMH Master of Fine Arts samt Postgraduate Diploma vid KMH Master of Fine Arts samt Postgraduate Diploma vid KMH Visstid Visstid Visstid Kammarmusik/ instudering Kammarmusik/ instudering Kammarmusik/ sånginstudering 60 Nakamura Asuka 60 Johansson Peter Friis 30 Lundin Bengt-Åke Master Master Master Master Master of Music in accompaniment University of Southern California Master of Fine Arts samt Postgraduate Diploma vid KMH Master of Fine Arts samt Postgraduate Diploma vid KMH Master of Fine Arts vid Royal Academy samt Postgraduate Diploma Hannover Visstid Visstid Visstid Visstid Kammarmusik/ sånginstudering Kammarmusik/ sånginstudering Kammarmusik/ fagott Kammarmusik/ oboe 20 Nowels Stenholm Nanette 20 Svensson Magnus 20 Blixt Henrik 0 Gunning Olsson Verity

196 Bilaga 13.2 Master Master of Fine Arts Visstid Kammarmusik/ tuba 0 Gateau Rikard Bachelor Bahelor i koreografi, Roehampton Institute, London Visstid Scenframträdan de/kroppskänne dom 20 Svärd Clara

197 Bilaga 14.2 Akademin för innovation, design och teknik (22) "'-SKOLA ESKILSTIJIIA vasterås Ansökan om förnyat tillstånd att använda arbetsprover för särskild behörighet Mälardalens högskola, MDH, ansöker härmed om förnyat tillstånd från Universitets- och högskolerådet att i enlighet med Högskoleförordningen 7 kap 8 få använda andra prov för särskild behörighet. MDH ansöker om att för utbildningsprogrammet Informativ illustration 180 hp få medgivande att använda arbets- och antagningsprov som behörighetsvillkor. MDH begär att medgivandet ska gälla för antagningstillfållena från höstterminen Informativ illustration har tidigare fått tillstånd för användning av arbetsprov och antagningsprov som metod för behörighet och urval till utbildningsprogrammet (Reg. Nr, ). Innan det tillståndet hade vi dispens för tillstånd för användning av arbetsprov och antagningsprov som metod för behörighet och urval. Denna ansökan avser endast dispens för användning av prov för behörighet till programmet. Från höstterminen 2011 har också utbildningsprogrammet i informationsdesign, Textdesign 180 hp, dispens för arbetsprov som urvalsmetod för behörighet som även det leder till en filosofie kandidatexamen med huvudområdet informationsdesign.,, Jennie Schaeffer..,?.,"r / ' t'' -> r/ / c:.v= /.':'...- Avdelningschef Mälardalens högskola IDT, Informationsdesign Tel: Mobil: jennie.schaeffer@mdh.se I. Paul Pettersson Rektor Mälardalens högskola Tel: rektor@mdh.se Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva.för studenter - och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Smedjegatan 37 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: oo Fax: Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: oo Fax: Webb: E-post: idtexp@mdh.se Org.nr: