Kallelse till sammanträde för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå onsdagen den 23 november

Transkript

1 KALLELSE Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 6:2016 Dnr: 2016/0100 Kallelse till sammanträde för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå onsdagen den 23 november Plats: B212, Mälardalens högskola, Eskilstuna Tid: kl Besked om förhinder att delta vid sammanträdet lämnas till Hanna Millberg senast måndag 21 november via epost: eller tel: Ledamöter: Cecilia Lindh Ordförande Margareta Asp Vice ordförande Anette Strömberg Lärarrepresentant Karin Molander Lärarrepresentant Danielsson Magnus Elfström Lärarrepresentant Mia Heikkilä Lärarrepresentant Dania Mehho Studeranderepresentant Sebastian Fredriksson Studeranderepresentant Vakant Studeranderepresentant Adjungerade: Håkan Forsberg Programsamordnare civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem 8 Tjänstemän: Julia McNamara Utbildnings- och forskningshandläggare, LKA Helena Eken Asp Utbildnings- och forskningshandläggare, LKA Hanna Millberg Utbildnings- och forskningshandläggare, LKA Bilaga 1: Förslag till föredragningslista

2 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 2.1 Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 6:2016 Dnr: 2016/0100 Ärende Åtgärd Underlag 1. Val av justeringsperson Beslut 2. Fastställande av föredragningslista Beslut Bilaga Revidering av utbildningsplan för textdesign informationsdesign Föredragande: Julia McNamara 4. Revidering av utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet i produktion och produktdesign Föredragande: Julia McNamara 5. Revidering av utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign Föredragande: Julia McNamara 6. Revidering av utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet i innovation, produktion och logistik Föredragande: Julia McNamara 7. Revidering av utbildningsplan för produkt- och processutveckling produktion och logistik masterprogram Föredragande: Julia McNamara Kaffepaus Revidering av utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem Föredragande: Julia McNamara 9. Riktlinjer för extern granskning vid revidering av utbildningsplaner Föredragande: Julia McNamara och Helena Eken Asp Lunch Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut 3 ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil 9.1

3 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 2.1 Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 6:2016 Dnr: 2016/ Revidering av utbildningsplan för datavetenskaplig programmet Föredragande: Helena Eken Asp 11. Revidering av utbildningsplan för innovationsprogrammet Föredragande: Helena Eken Asp 12. Revidering av utbildningsplan för Financial Engineering Föredragande: Helena Eken Asp 13. Revidering av utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Föredragande: Helena Eken Asp 14. Revidering av utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård Föredragande: Helena Eken Asp 15. Revidering av utbildningsplan för specialsistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivsjukvård Föredragande: Helena Eken Asp 16. Revidering av utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik Föredragande: Hanna Millberg 17. Revidering av utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet i energisystem Föredragande: Hanna Millberg Kaffepaus Revidering av utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) Föredragande: Hanna Millberg Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut 10 ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil

4 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 2.1 Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 6:2016 Dnr: 2016/ Revidering av utbildningsplan för magisterprogrammet i programvaruteknik Föredragande: Hanna Millberg 20. Revidering av utbildningsplan för kammarmusikprogrammet Föredragande: Hanna Millberg 21. Revidering av utbildningsplan för kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning mot kommunikation Föredragande: Hanna Millberg 22. Revidering av utbildningsplanen för International Business Management Föredragande: Hanna Millberg 23. Information Beslut Beslut Beslut Beslut 19 ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb

5 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 6:2016 Diarienummer: 2016/0100 Mötets öppnande 1. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse Dania Mehho att jämte ordförande justera protokollet 2. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan

6 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 6:2016 Diarienummer: 2016/ Revidering av utbildningsplan för textdesign - informationsdesign (DKE22) Diarienummer: 2016/2398 Handläggare: Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har den 28 september 2016 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanen för textdesign - informationsdesign (DKE22). Akademin har i sin ansökan beskrivit föreslagna ändringar och motiverat dem. Förändringarna omfattar dels en ändring av poängantal på tre kurser i årskurs 2, dels en ändring av en kurs i årskurs 2. Akademin föreslår att ändringarna ska gälla för studenter som antogs till programmet höstterminen 2016 och framåt. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut att revidera utbildningsplanen för textdesign - informationsdesign i enlighet med akademi IDT:s förslag i bilaga 4, samt att den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna höstterminen 2016 och framåt. Ärendets beredning Ärendet om har arbetats fram inom lärarkollegiet för informationsdesign vid akademi IDT och behandlats i utbildningsrådet för innovation och produktrealisering, som ställer sig bakom ansökan till fakultetsnämnden. Frågan om namnbyte på kurs har tagits upp med studenterna på den aktuella kursen, som tyckte förslaget verkade bra och rimligt. Ärendet har därefter beretts av utbildnings- och forskningshandläggare vid ledningskansliet. Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins ansökan om revidering Bilaga 3: Examensmatris Bilaga 4: Förslag till ny utbildningsplan Delges Akademichef IDT, administrativ chef IDT, utbildningsledare IDT.

7 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 6:2016 Diarienummer: 2016/ Revidering av utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet i produktion och produktdesign (GCE01) Diarienummer: 2016/2586 Handläggare: Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har den 19 oktober 2016 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanen för civilingenjörsprogrammet i produktion och produktdesign (GCE01). Ändringarna föreslås gälla för studenter som antas till programmet höstterminen 2017 och framåt. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut att revidera utbildningsplanen för civilingenjörsprogrammet i produktion och produktdesign enligt akademi IDT:s förslag i bilaga 2, samt att den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna höstterminen 2017 och framåt. Ärendets beredning Förslaget på revidering är framtaget inom lärarkollegiet för produkt- och processutveckling. Arbetet har letts av programsamordnare Antti Salonen och förankrats i utbildningsrådet för innovation och produktrealisering (IPR). Ärendet har därefter beretts av utbildnings- och forskningshandläggare vid ledningskansliet. Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Förslag till ny utbildningsplan Delges Akademichef IDT, administrativ chef IDT, utbildningsledare IDT.

8 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 6:2016 Diarienummer: 2016/ Revidering av utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign (IKE20) Diarienummer: 2016/2587 Handläggare: Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har den 19 oktober 2016 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanen för högskoleingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign (IKE20). Ändringarna föreslås gälla för studenter som antas till programmet höstterminen 2017 och framåt. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut att revidera utbildningsplanen för högskoleingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign enligt akademi IDT:s förslag i bilaga 2, samt att den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna höstterminen 2017 och framåt. Ärendets beredning Förslaget på revidering är framtaget inom lärarkollegiet för produkt- och processutveckling. Arbetet har letts av programsamordnare Antti Salonen och förankrats i utbildningsrådet för innovation och produktrealisering (IPR). Ärendet har därefter beretts av utbildnings- och forskningshandläggare vid ledningskansliet. Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Förslag till ny utbildningsplan Delges Akademichef IDT, administrativ chef IDT, utbildningsledare IDT.

9 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 6:2016 Diarienummer: 2016/ Revidering av utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet i innovation, produktion och logistik (IKE21) Diarienummer: 2016/2588 Handläggare: Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har den 19 oktober 2016 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanen för högskoleingenjörsprogrammet i innovation, produktion och logistik (IKE21). Ändringarna föreslås gälla för studenter som antas till programmet höstterminen 2017 och framåt. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut att revidera utbildningsplanen för högskoleingenjörsprogrammet i innovation, produktion och logistik enligt akademi IDT:s förslag i bilaga 2, samt att den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna höstterminen 2017 och framåt. Ärendets beredning Förslaget på revidering är framtaget inom lärarkollegiet för produkt- och processutveckling. Arbetet har letts av programsamordnare Antti Salonen och förankrats i utbildningsrådet för innovation och produktrealisering (IPR). Ärendet har därefter beretts av utbildnings- och forskningshandläggare vid ledningskansliet. Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Förslag till ny utbildningsplan Delges Akademichef IDT, administrativ chef IDT, utbildningsledare IDT.

10 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 6:2016 Diarienummer: 2016/ Revidering av utbildningsplan för produkt- och processutveckling produktion och logistik masterprogram (ZKS21) Diarienummer: 2016/2604 Handläggare: Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har den 19 oktober 2016 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanen för produkt- och processutveckling produktion och logistik masterprogram (ZKS21). Ändringarna föreslås gälla för studenter som antas till programmet höstterminen 2017 och framåt. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut att revidera utbildningsplanen för produkt- och processutveckling produktion och logistik masterprogram enligt akademi IDT:s förslag i bilaga 3, samt att den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna höstterminen 2017 och framåt. Ärendets beredning Förslaget på revidering är framtaget inom lärarkollegiet för produkt- och processutveckling vid akademi IDT. Arbetet har letts av programsamordnare Antti Salonen och förankrats i utbildningsrådet för innovation och produktrealisering (IPR). Ärendet har därefter beretts av utbildningsoch forskningshandläggare vid ledningskansliet. Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Examensmatris Bilaga 3: Förslag till ny utbildningsplan Delges Akademichef IDT, administrativ chef IDT, utbildningsledare IDT.

11 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 6:2016 Diarienummer: 2016/ Revidering av utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem (GCV02) Diarienummer: 2016/2589 Handläggare: Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har den 19 oktober 2016 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanen för civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flygoch rymdsystem (GCV02). Ändringarna föreslås gälla för studenter som antogs till programmet höstterminen 2015 och framåt. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut att revidera utbildningsplanen för civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem enligt akademi IDT:s förslag i bilaga 4, samt att den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna höstterminen 2017 och framåt. Ärendets beredning Förslaget på revidering har diskuterats i lärarlaget för programmet och har förankrats i utbildningsrådet för inbyggda system (IS). Arbetet har letts av programsamordnare och ämnesföreträdare för flygteknik Håkan Forsberg. Revideringsförslaget har behandlats i programmets branschråd, där det också sitter en studentrepresentant. Information har också getts till studenter i årskurs 2 tillsammans med studievägledare. Inga invändningar från studenter har uttryckts. Ärendet har därefter beretts av utbildnings- och forskningshandläggare vid ledningskansliet. Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins ansökan om revidering Bilaga 3: Examensmatris Bilaga 4: Förslag till ny utbildningsplan Delges Akademichef IDT, administrativ chef IDT, utbildningsledare IDT.

12 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 6:2016 Diarienummer: 2016/ Riktlinjer för att avgöra behov av extern granskning vid revidering av utbildningsplaner Diarienummer: 2016/2228 Handläggare: Helena Eken Asp, Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare Fakultetsnämnden gav den 14 april 2016 i uppdrag till utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå att utarbeta ett förslag med principer för gränsdragning mellan revidering av utbildningsplaner och nyinrättande av utbildningsplaner. Resultatet av arbetet i utskottet presenterades för fakultetsnämnden den 22 september Fakultetsnämnden beslutade då att uppdra till ledningskansliet att ta fram riktlinjer för revidering respektive nyinrättande av utbildningsprogram, samt att dessa riktlinjer ska fastställas senast vid fakultetsnämndens möte den 15 december Utskottet har nu att bereda ärendet inför nämnden och utskottet bör i sin beredning lämna synpunkter på avsnittet om antal/andel kurser som förändras jämfört med senaste externa granskning. Föredragande: Förslag till beslut att föreslå fakultetsnämnden att fastslå riktlinjer för att avgöra behov av extern granskning vid revidering av utbildningsplaner, enligt bilaga 1, efter följande ändringar: Ärendets beredning Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har inledningsvis utarbetat ett förslag på principer som har diskuterats i fakultetsnämnden. Med utgångspunkt i utskottets skrivelse samt nämndens diskussioner, har därefter förslag på riktlinjer tagits fram av utbildnings- och forskningshandläggare på ledningskansliet. Underlag Bilaga 1: Förslag på riktlinjer Delges -

13 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 6:2016 Diarienummer: 2016/ Revidering av utbildningsplan för datavetenskapliga programmet (GKV04) Diarienummer: 2016/2599 Handläggare: Helena Eken Asp Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har lämnat in en ansökan om att revidera utbildningsplanen för det datavetenskapliga programmet (GKV04). I akademins ansökan beskrivs att man önskar stryka två valbara kurser; den ena i årskurs två (Kalkyl, grundkurs 7,5 hp) och den andra i årskurs tre (Introduktion till innovationsteknik 7,5 hp). Motiveringen till att stryka kurserna är att de ges enbart för studenter på datavetenskapliga programmet och att det är alltför få studenter som väljer de, med följden att de sedan ställs in. Akademin försäkrar i sin ansökan att revideringen inte påverkar studenternas möjlighet att uppfylla examenskraven. Då revideringen enbart berör valbar kurser ska det inte påverka studenternas möjlighet att uppnå examensmålen. Föredragande: Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att att stryka de valbara kurserna Kalkyl, grundkurs 7,5 hp och Introduktion till innovationsteknik 7,5 hp i utbildningsplanen för datavetenskapliga programmet, samt den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2016 och framåt. Ärendets beredning Ärendet har beretts av utbildningsledare på akademin för innovation, design och teknik. Därefter har ärendet beretts av utbildnings- och forskningshandläggare på ledningskansliet. Underlag Bilaga 1: Akademins ansökan inklusive utbildningsplan. Delges Akademichef IDT, administrativ chef IDT och utbildningsledare IDT.

14 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 6:2016 Diarienummer: 2016/ Ansökan om revidering av utbildningsplanen för innovationsprogrammet Diarienummer: 2016/2605 Handläggare: Helena Eken Asp Det nya innovationsprogrammet antog studenter första gången hösten 2015, när de första studenterna nu har gått ett drygt år på programmet ser akademin att det saknas grundläggande kunskaper i CAD för de kurser som ingår i programmet. Akademin önskar därför lägga till en grundkurs i CAD i årskurs ett och i samband med den revideringen även göra förändringar i de valbara kurserna i årskurs tre på programmet. Akademin önskar att den reviderade utbildningsplanen gäller för studenter antagna från höstterminen 2017 och framåt samt att förändringen av valbara kurser i årskurs tre ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2015 och framåt. Föredragande: utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Förslag till beslut att att att att att stryka de valbara kurserna Creativity and Innovation management 15 hp samt Innovation advisory in early phases 15 hp i utbildningsplanen för studenter antagna från höstterminen 2015 och framåt, lägga till de valbara kurserna Företagsekonomi, grundkurs 30 hp samt Psykologi hp i årskurs i utbildningsplanen för studenter antagna från höstterminen 2015 och framåt, stryka kursen Teknik och vetenskapsteori 7,5 hp i utbildningsplanen för studenter antagna från höstterminen 2017, lägga till kursen CAD grundkurs 7,5 hp i utbildningsplanen för studenter antagna från höstterminen 2017, samt byta ämne på kursen Socioekonomiska perspektiv i naturvetenskap och hållbar utveckling 7,5 hp från naturvetenskapens didaktik till innovationsteknik i utbildningsplanen för studenter antagna från höstterminen Ärendets beredning Förslaget till reviderad utbildningsplan är framtaget av programsamordnare och ämnesföreträdare har diskuterats i lärarlaget och förankrats i utbildningsrådet för IPR vid IDT. Förslag till revideringar har stämts av med utbildningsprogrammets linjeförening Innovare som ställer sig positiva till förslaget. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid ledningskansliet.

15 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 6:2016 Diarienummer: 2016/0100 Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins ansökan inklusive förslag till revidering av utbildningsplan Delges Akademichef IDT, administrativ chef IDT och utbildningsledare IDT.

16 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 6:2016 Diarienummer: 2016/ Ansökan om revidering av utbildningsplanen för Financial Engineering (ZMS20) Diarienummer: 2016/2600 Handläggare: Helena Eken Asp Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har genomfört en översyn av masterprogrammet i Financial Engineering vilket resulterat i ett önskemål om att revidera utbildningsplanen. Akademin önskar dels minska den valbara delen inom programmet. Vidare önskar akademin stryka en kurs och flytta några kurser mellan årskurser. Akademin önskar att den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från höstterminen Föredragande: utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Förslag till beslut att att revidera utbildningsplanen i enlighet med akademins förslag, bilaga 2, samt den reviderade utbildningsplanen gäller för studenter antagna från höstterminen Ärendets beredning Förslaget har tagits fram av en programansvarig, programsamordnare, avdelningschef och utbildningsledare vid UKK. Förslaget till ny utbildningsplan har också behandlats av ämneskollegiet samt vid programråd där studenter finns representerade. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid ledningskansliet. Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins ansökan inklusive förslag till reviderad utbildningsplan Bilaga 3: Examensmatris Delges Akademichef UKK, administrativ chef UKK, utbildningsledare UKK.

17 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 6:2016 Diarienummer: 2016/ Revidering av utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi (GCV03) Diarienummer: 2016/2601 Handläggare: Helena Eken Asp Akademin för ekonomi, samhälle och teknik önskar revidera ett antal kurser i utbildningsplanen för civilingenjörsprogram i industriell ekonomi som inrättades och fastställdes av fakultetsnämnden den 9 juni Utbildningsprogrammet har sin första antagning av studenter höstterminen Förändringarna i kurser är påkallat med anledning av ändringar i andra program där samläsning sker, ändringar av kursnamn, för att öka samläsningen med andra program samt för att förbättra progressionen. Akademin försäkrar i sin ansökan att inga ändringar gjorts i kursinnehåll som påverkar studenternas möjlighet att uppnå examensmålen. Ändringarna berör följande: Namnändring av kurserna Programmering till Programmeringens grunder; Datakommunikation i nätverk till Datakommunikation samt Projekt i IKT till Data mining. Namnändring och byte av årskurs för kursen Förbrännings- och rökgasteknik i åk 4 flyttar till åk 3 och byter namn till Förbränningsteknik. Följande kurser byter årskurs: Styrning av energisystem från åk 3 till åk 4; Statistik och sannolikhetslära från åk 3 till åk 2; Optimering och simulering från åk 2 till åk 3; Produktion och logistikplanering från åk 3 till åk 4 samt Industriell processutveckling från åk 4 till åk 3. Dessutom önskar akademin byta den valbara kursen Programmering av mobila applikationer till Objektorienterad programmering. Båda kurserna är 7,5 hp på G1F nivå inom datavetenskap och är valbara kurser inom teknikbasen datavetenskap. Föredragande: Helena Eken Asp Förslag till beslut att att revidera utbildningsplanen i enlighet med akademins önskemål, se bilaga 1, samt den reviderade utbildningsplanen gäller för studenter antagna från höstterminen 2017 och framåt.

18 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 6:2016 Diarienummer: 2016/0100 Ärendets beredning Ändringarna har stämts av i arbetsgruppen för utveckling av programmet med representanter från akademierna UKK, IDT och EST. Ärendet har därefter beretts av utbildnings- och forskningshandläggare på ledningskansliet. Underlag Bilaga 1: Akademins ansökan inklusive förslag till reviderad utbildningsplan. Delges Akademichef EST, administrativ chef EST och utbildningsledare EST.

19 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 6:2016 Diarienummer: 2016/ Revidering av utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård Diarienummer: 2016/2595 Handläggare: Helena Eken Asp Akademin för hälsa, vård och välfärd önskar lägga till en examensutgång mot magisterexamen till specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård. Tillägget av en magisterexamen innebär även revideringar av kurser för att ge utrymme för det längre examensarbetet som är ett krav för magisterexamen. Då det handlar om en ny examen ska underlagen skickas ut på externgranskning för att säkerställa att utbildningen ger förutsättningar att studenterna ska uppfylla examensmålen för den nya examen. Fakultetsnämnden beslutar om att skicka underlagen vidare på extern granskning eller inte. Utskottet bör i sin beredning till fakultetsnämnden särskilt beakta om underlagen är tillräckliga för att skickas på extern granskning eller om akademin behöver komplettera något innan de skickas iväg. Föredragande: Helena Eken Asp Förslag till beslut Utskottet föreslår fakultetsnämnden att besluta att att att låta ansökan om revidering av utbildningsplanen för specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård gå vidare i granskningsprocessen, samt att följande ska förtydligas innan underlagen skickas på extern granskning: examensmatrisen, så att det går att se hur de enskilda kursernas lärandemål svarar mot de enskilda nationella examensmålen, namnen på kurserna inom programmet så att de stämmer överens genom samtliga dokument (ansökan, utbildningsplan och examensmatris), utse Lillemor Lindwall och Anders Johansson som granskare, granskarna i sin granskning särskilt ska beakta studenternas möjlighet att uppnå examensmålen för magisterexamen men även för specialistsjuksköterskeexamen, samt

20 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 6:2016 Diarienummer: 2016/0100 att granskarnas yttranden ska vara fakultetsnämnden tillhanda senast den 15 januari 2017 och att akademins kommentarer på granskarnas yttranden ska vara LKA tillhanda senast den 22 januari Ärendets beredning Förslaget till reviderad utbildningsplan är framtaget av programsamordnare och har stämts av med ämnesansvariga, avdelningschef och utbildningsledare. Studenterna har besvarat en enkät angående möjligheten att ta ut dubbla examina som har legat till grund för de föreslagna förändringarna. Ärendet har därefter beretts av utbildningsoch forskningshandläggare på ledningskansliet i samråd med dekan. Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins ansökan inklusive förslag till reviderad utbildningsplan Bilaga 3: Examensmatris för specialistsjuksköterskeexamen Bilaga 4: Examensmatris för magisterexamen Delges -

21 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 6:2016 Diarienummer: 2016/ Revidering av utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot inensivvård Diarienummer: 2016/2596 Handläggare: Helena Eken Asp Akademin för hälsa, vård och välfärd önskar lägga till en examensutgång mot magisterexamen till specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård. Tillägget av en magisterexamen innebär även revideringar av kurser för att ge utrymme för det längre examensarbetet som är ett krav för magisterexamen. Då det handlar om en ny examen ska underlagen skickas ut på externgranskning för att säkerställa att utbildningen ger förutsättningar att studenterna ska uppfylla examensmålen för den nya examen. Fakultetsnämnden beslutar om att skicka underlagen vidare på extern granskning eller inte. Utskottet bör i sin beredning till fakultetsnämnden särskilt beakta om underlagen är tillräckliga för att skickas på extern granskning eller om akademin behöver komplettera något innan de skickas iväg. Föredragande: Helena Eken Asp Förslag till beslut Utskottet föreslår fakultetsnämnden att besluta att att att låta ansökan om revidering av utbildningsplanen för specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård gå vidare i granskningsprocessen, samt att följande ska förtydligas innan underlagen skickas på extern granskning: examensmatrisen, så att det går att se hur de enskilda kursernas lärandemål svarar mot de enskilda nationella examensmålen, namnen på kurserna inom programmet så att de stämmer överens genom samtliga dokument (ansökan, utbildningsplan och examensmatris), utse Lillemor Lindwall och Anders Johansson som granskare, granskarna i sin granskning särskilt ska beakta studenternas möjlighet att uppnå examensmålen för magisterexamen men även för specialistsjuksköterskeexamen, samt

22 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 6:2016 Diarienummer: 2016/0100 att granskarnas yttranden ska vara fakultetsnämnden tillhanda senast den 15 januari 2017 och att akademins kommentarer på granskarnas yttranden ska vara LKA tillhanda senast den 22 januari Ärendets beredning Förslaget till reviderad utbildningsplan är framtaget av programsamordnare och har stämts av med ämnesansvariga, avdelningschef och utbildningsledare. Studenterna har besvarat en enkät angående möjligheten att ta ut dubbla examina som har legat till grund för de föreslagna förändringarna. Ärendet har därefter beretts av utbildningsoch forskningshandläggare på ledningskansliet i samråd med dekan. Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins ansökan inklusive förslag till reviderad utbildningsplan Bilaga 3: Examensmatris för specialistsjuksköterskeexamen Bilaga 4: Examensmatris för magisterexamen Delges -

23 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 6:2016 Diarienummer: 2016/ Revidering av utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik (GHV01) Diarienummer: 2016/2497 Handläggare: Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har ansökt om att revidera utbildningsplanen för energiingenjörsprogrammet (GHV01). Som en del i ansökan önskar akademin att utbildningsprogrammet skall byta namn till högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik. Detta har dekan redan fattat beslut om för att det nya namnet skulle finnas inför utbudsbeslutet för läsåret 17/18 som togs tidigare under hösten. De andra föreslagna förändringarna innebär att en del nya kurser läggs till och att andra avvecklas, samt en större omflyttning av kurser. Akademin önskar att revideringen ska gälla från höstterminen Utskottet har i första hand att ta ställning till om revideringen är att betrakta som såpass omfattande att den behöver granskas externt. On så inte är fallet har utskottet att bedöma om utbildningsplanen kan revideras enligt akademins önskemål Föredragande: Hanna Millberg Förslag till beslut att att revidera utbildningsplanen för högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik enligt akademins önskemål i bilaga 3, samt den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2017 Ärendets beredning Förslaget till revidering har tagits fram av en arbetsgrupp vid akademin bestående av projektledare, utbildningsledare, avdelningschef, ämnesföreträdare samt programsamordnare. Lärare i matematik från UKK samt studeranderepresentant har adjungerats till möten. Förslaget har stämts av med andra berörda akademier och synpunkter har inhämtats från studenter och branschråd. Förslaget har också presenterats vid grundutbildningsrådet teknik, ledningsgruppen teknik vid EST samt vid akademirådet. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid ledningskansliet.

24 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 6:2016 Diarienummer: 2016/0100 Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins ansökan Bilaga 3: Förslag till reviderad utbildningsplan Bilaga 4: Examensmatris inriktning värmeteknik Bilaga 5: Examensmatris inriktning elektroteknik Delges Akademichef EST, Administrativ chef EST, Utbildningsledare EST

25 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 6:2016 Diarienummer: 2016/ Revidering av utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet i energisystem (YCT01) Diarienummer: 2016/ Handläggare: Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har ansökt om att revidera utbildningsplanen för civilingenjörsprogrammet i energisystem (YCT01). Akademin har under året arbetat med en översyn av civilingenjörsprogrammet i energisystem med syftet att förtydliga programmet avseende progression och ökad förståelse, förbättra genomströmningen och förtydliga kopplingen till de nationella examensmålen. De föreslagna förändringarna innebär att en del nya kurser läggs till och att andra avvecklas, amt en större omflyttning av kurser. Akademin önskar att revideringen ska gälla från höstterminen Utskottet har i första hand att ta ställning till om revideringen är att betrakta som såpass omfattande att den behöver granskas externt. On så inte är fallet har utskottet att bedöma om utbildningsplanen kan revideras enligt akademins önskemål. Föredragande: Hanna Millberg Förslag till beslut att att revidera utbildningsplanen för civilingenjörsprogrammet i energisystem enligt akademins önskemål i bilaga 3, samt den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2017 Ärendets beredning Förslaget till revidering har tagits fram av en arbetsgrupp vid akademin bestående av projektledare, utbildningsledare, avdelningschef, ämnesföreträdare samt programsamordnare. Lärare i matematik från UKK samt studeranderepresentant har adjungerats till möten. Förslaget har stämts av med andra berörda akademier och synpunkter har inhämtats från studenter, utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt branschråd. Förslaget har också presenterats vid grundutbildningsrådet teknik, ledningsgruppen teknik vid EST samt vid akademirådet. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid ledningskansliet.

26 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 6:2016 Diarienummer: 2016/0100 Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins ansökan Bilaga 3: Förslag till reviderad utbildningsplan Bilaga 4: Examensmatris Delges Akademichef EST, Administrativ chef EST, Utbildningsledare EST

27 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 6:2016 Diarienummer: 2016/ Revidering av utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning (GLM01) Diarienummer: 2016/2583 Handläggare: Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har ansökt om att revidera utbildningsplanen för kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) (GLM01) i och med att akademin under 2016 har arbetat med att utveckla KPU. Fån och med höstterminen 2017 blir fysik, kemi och spanska nya undervisningsämnen för tillträde till KPU och utbildningen kommer ges som distansutbildning med 75 procents studietakt. Mot bakgrund av detta behöver utbildningsplanen för KPU revideras. Akademin önskar att de föreslagna revideringarna gäller från och med höstterminen Föredragande: Hanna Millberg Förslag till beslut att att revidera utbildningsplanen för kompletterande pedagogisk utbildning enligt akademins önskemål i bilaga 4, samt den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2017 Ärendets beredning Utifrån det utvecklingsarbete som akademi UKK genomfört i kompletterande pedagogisk utbildning har förslaget till revidering arbetats fram av utbildningsledare vid akademin, VFU-ansvarig och programföreträdare. Förslaget har godkänts av utbildningsrådet för lärarutbildning. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid ledningskansliet. Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins ansökan Bilaga 3: Förslag till reviderad utbildningsplan Delges Akademichef UKK, Administrativ chef UKK, Utbildningsledare UKK

28 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 6:2016 Diarienummer: 2016/ Revidering av utbildningsplan för magisterprogrammet i programvaruteknik (ZCG20) Diarienummer: 2016/2591 Handläggare: Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har inkommit med en ansökan om att revidera utbildningsplanen för magisterprogrammet i programvaruteknik (ZCG20). Akademin önskar byta ut kursen Programvaruteknik 2 projekt grupparbete 7,5 hp (nivå G2F) mot kursen Säkerhetskritiska system 7,5 hp (nivå A1N). I sin ansökan anger akademi IDT att anledningen till förändringen är att akademin anser det viktigt att i ett magisterprogram erbjuda studenterna kurser omfattande minst 22,5 hp på avancerad nivå inom huvudområdet innan studenterna gör sitt examensarbete. I och med den föreslagna förändringen blir antalet hp på avancerad nivå inom huvudområdet 30 hp. I praktiken är denna förändring redan genomförd då det sedan 2015 är kursen Säkerhetskritiska system 7,5 hp som listas i programschemat. Beredningen noterar att utbildningsplanen för magisterprogrammet i programvaruteknik reviderades inför höstterminen 2015 men att denna förändring inte var med i revideringen. Den föreslagna förändringen påverkar inte hur utbildningsprogrammet når upp till examenskraven och beredningen bedömer att det finns motiv till förändrningen. Däremot är utbildningsprogrammet en del i högskolans engelska utbud. Ansökningsperioden för dessa program är redan öppen varför revideringar inför höstterminen 2017 endast bör göras i undantagsfall. Beredningens bedömning är dock att förändringen är så pass liten att det går att revidera utbildningsplanen inför höstterminen Akademin har i en examensmatris visat att kurserna i utbildningsprogrammet i och med revideringen bidrar till uppfyllelsen av de nationella examensmålen. Efter diskussion med handläggare vid ledningskansliet önskar akademin också ändra formuleringen under rubriken mål i utbildningsplanen. Föredragande: Hanna Millberg Förslag till beslut att att revidera utbildningsplanen för magisterprogrammet i programvaruteknik i enlighet akademin önskemål i bilaga 2, samt den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2017

29 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 6:2016 Diarienummer: 2016/0100 Ärendets beredning Ärendet har tagits fram av programsamordnare för magisterprogrammet i programvaruteknik och har stämts av med lärarlaget för programmet och i utbildningsrådet. Ärendet har därefter beretts av handläggare vi ledningskansliet. Underlag Bilaga 1: Akademins ansökan Bilaga 2: Förslag till reviderad utbildningsplan Delges Akademichef IDT, Administrativ chef IDT, Utbildningsledare IDT

30 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 6:2016 Diarienummer: 2016/ Revidering av utbildningsplan för Kammarmusikprogrammet (GKV05) Diarienummer: 2016/2583 Handläggare: Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har ansökt om att revidera utbildningsplanen för Kammarmusikprogrammet (GKV05). Kammarmusikprogrammet ges med inriktningarna blåsinstrument, klaverinstrument, stråkinstrument och sång. Trots de olika instrumentinriktningarna läser alla studenter samma kurser med samma kursplaner då kursplanerna är skrivna på ett sådant sätt att de skulle kunna fungera för alla inriktningarna. Akademin anger i sin ansökan att i praktiken har det dock visat sig att instrumentet sång är så pass olika från de andra instrumenten att den undervisning som bedrivs inte stämmer överens med de kursplaner som finns idag. Ett naturligt inslag i sång är de texter som framförs och sångare måste kunna hantera framställning av texter, textanalys och sceniskt framträdande. Akademin vill därför förtydliga detta inslag genom att inrätta specifika kursplaner för sång för flera av kurserna inom kammarmusikprogrammet och önskar därmed revidera utbildningsplanen. Akademin anger i sin ansökan att de önskar att revideringen ska gälla från och med höstterminen Föredragande: Hanna Millberg Förslag till beslut att att revidera utbildningsplanen för kammarmusikprogrammet enligt akademin önskemål i bilaga 3, samt den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2017 Ärendets beredning Ärendet har tagits fram av utbildningsledare vid UKK i samråd med akademichef, biträdande chef för den administrativa avdelningen, konstnärlig ledare/programansvarig och programsammordnare/avdelningschef vid kammarmusikprogrammet samt studentrepresentant. Ärendet har därefter beretts av handläggare vi ledningskansliet.

31 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 6:2016 Diarienummer: 2016/0100 Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins ansökan Bilaga 3: Förslag till reviderad utbildningsplan Bilaga 4: Examensmatris Delges Akademichef UKK, Administrativ chef UKK, Utbildningsledare UKK

32 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 6:2016 Diarienummer: 2016/ Revidering av utbildningsplan för kandidatprogrammet i språk och humaniora (HHV20) Diarienummer: 2016/2584 Handläggare: Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har ansökt om att revidera utbildningsplanen för kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning mot kommunikation (HHV20). Utbildningsprogrammet har under de senaste åren genomgått stora förändringar, avvecklingen av huvudområdena franska och spanska vid MDH medförde att valmöjligheterna för studenterna minskats. I dagsläget kan studenterna välja kurser inom programmet så att de uppnår examensfordringarna för kandidatexamen med svenska eller engelska som huvudområde. Akademin vill nu genomföra förändringar så att studenter inom programmet kan läsa kurser i tyska för att uppnå examenskraven för en kandidatexamen med huvudområde tyska. Detta innebär att ett nytt huvudområde för examen läggs till. Eftersom utbildningen inte tidigare granskats mot denna examensutgång är bedömningen i samråd med dekan att utbildningen skall granskas externt. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har nu att bereda ärendet inför fakultetsnämnden som fattar beslut om underlagen ska är redo att skickas på extern granskning eller ej samt utse granskare. Föredragande: Hanna Millberg Förslag till beslut att låta ansökan om revidering av utbildningsplanen för kandidatprogrammet i språk och humaniora gå vidare i granskningsprocessen, samt att följande ska förtydligas innan underlagen skickas på extern granskning: att En redogörelse för lärarkompetensen i huvudområdet tyska vid högskolan (lärarkompetensmatris) och bedömning av om kompetensen är tillräcklig mot bakgrund av antalet kurser och antalet studenter Omvärldsanalys föreslå fakultetsnämnden att utse NN och NN som granskare,

33 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 6:2016 Diarienummer: 2016/0100 att att föreslå fakultetsnämnden att granskarna i sin granskning särskilt ska beakta studenternas möjlighet att uppnå examensmålen för kandidatexamen, med särskilt fokus på huvudområdet tyska, samt föreslå fakultetsnämnden att granskarnas yttranden ska vara fakultetsnämnden tillhanda senast den 15 januari 2017 och att akademins kommentarer på granskarnas yttranden ska vara LKA tillhanda senast den 22 januari Ärendets beredning Förslaget till ny utbildningsplan för kandidatprogrammet i språk och humaniora har tagits fram av programansvarig för programmet, programsamordnare och utbildningsledare. Synpunkter har inhämtats från studenter och branschråd. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid ledningskansliet. Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins ansökan Bilaga 3: Förslag till reviderad utbildningsplan Bilaga 4: Examensmatris Delges -

34 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 6:2016 Diarienummer: 2016/ Revidering av utbildningsplan för International Business Management Diarienummer: 2016/2602 Handläggare: Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har inkommit med en ansökan om att revidera utbildningsplanen för utbildningsprogrammet International Business Management. Revideringen består i att byta ut en kurs i åk 2 samt att ta bort två valbara kurser i åk 3. Akademin behöver dock komplettera sin ansökan i detta ärende och ett komplett underlag kommer skicka ut den 18 november.

35 Bilaga 3.1 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 6: Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ärende 2016/2398 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara 1 (2) BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplan för textdesign - informationsdesign (DKE22) Bakgrund Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har den 28 september 2016 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanen för textdesign informationsdesign (DKE22). Akademin föreslår att revideringen ska gälla för studenter som antogs till programmet höstterminen 2016 och framåt. Utbildningsplanen reviderades senast av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 30 september 2015, för utbildning som startade höstterminen 2016 (dnr 2015/1060). Revideringen innebar färre och mer sammanhängande kurser än tidigare, med avsikt att skapa en bättre progression. Andra målsättningar med förändringarna var att stärka internationaliseringen inom programmet samt att förtydliga designinnehållet i vissa kurser. Faktasammanställning Akademin har i sin ansökan beskrivit föreslagna ändringar och motiverat dem. Vidare har akademin i en examensmatris redovisat kopplingen mellan kursernas lärandemål och de nationella examensmålen för kandidatexamen. Föreslagna ändringar Akademin önskar genomföra två förändringar i utbildningsplanen. Den ena förändringen har sitt ursprung i den revidering som utskottet beslutade om den 30 september 2015 (dnr 2015/1060). I akademins underlag i ärendet angavs fel poängantal i den föreslagna utbildningsplanen för tre kurser i årskurs 2. I examensmatrisen i samma ärende, i redovisningen av examinationsmoment, angavs det korrekta antalet poäng som akademin avsåg att kurserna skulle omfatta. Kommunikation i organisationer ska vara 10 hp (inte 15 hp) Examinationsmoment 5,5 hp + 2 hp + 2,5 hp Fackspråk och termer ska vara 5 hp (inte 7,5 hp) Examinationsmoment 2 hp + 2 hp + 1 hp Typografi, layout och visuella texter ska vara 15 hp (inte 7,5 hp) Examinationsmoment 3 hp + 3 hp +1 hp + 3 hp + 1 hp + 1 hp +3 hp

36 Bilaga 3.1 Den andra förändringen som akademin föreslår, handlar om ändring av kursnamnet Perspektiv på lättläst i årskurs 2. Akademin föreslår att kursen istället ska heta Begripliga texter, dels mot bakgrund av att begriplighet har växt fram som ett begrepp inom kunskapsområdet, dels eftersom det bättre speglar kursens innehåll. Akademin avser också att skriva om lärandemålen något utifrån denna ändring, vilket akademin redogör för i sitt underlag. Dessa ändringar av namn och innehåll innebär att en ny kurs behöver inrättas. 2 (2) Överväganden Revidering av utbildning som redan har startat Förändringarna föreslås gälla för studenter som antogs höstterminen 2016 och framåt, det vill säga att akademin önskar genomföra en revidering av utbildningsplanen för studenter som redan har påbörjat sin utbildning. Då den ena förändringen handlar om kurspoäng som har felsummerats och att det i underlaget för den förra revideringen framgår att summan av examinationsmomenten inte överensstämmer med kursernas respektive omfattning, finns anledning att åtgärda detta genom att revidera utbildningsplanen för utbildning som redan har startat, det vill säga studenter som antogs höstterminen 2016 och nu läser årskurs 1. Den andra förändringen som föreslås har mer karaktären av en vanlig revidering, med avsikt att utveckla, förbättra och förtydliga delar av programmet och utbildningsplanen. För revideringar av utbildningsplaner generellt sett, är principen att inte revidera utbildning för studenter som redan har påbörjat sin utbildning. Revideringen avseende ändring av kursnamn bör med utgångspunkt i denna princip gälla för utbildning som startar höstterminen 2017 och framåt. Beredningens rekommendation Beredningens rekommendation till utskottet är att revidera utbildningsplanen enligt akademi IDT:s förslag, men att ändringarna gäller från två olika tidpunkter. Revideringen som innebär en ändring av poängantal på tre kurser bör utifrån ovanstående resonemang gälla redan från höstterminen 2016, medan revideringen avseende byte av kurs bör gälla från höstterminen 2017.

37 Bilaga 3.2 Akademin för innovation, design och teknik Handläggare Annika Björklund Utskottet för utbildning på grund- och avancerad nivå Ansökan om korrigering och revidering av utbildningsplan för Textdesign Hösten 2015 fattade GU-utskottet beslut om att revidera utbildningsplanen för programmet Textdesign fr.o.m. ht16. Akademin har dock upptäckt ett antal felsummeringar i poängantalet för de ingående kurserna. I examensmatrisen finns redovisat såväl lärandemål som examinationsmoment. Examinationsmomenten överensstämmer dock inte med det poängantal som återfinns i utbildningsplanen. IDT ansöker därför om att dessa uppgifter korrigeras så att kurserna kan utvecklas i linje med det som redovisats i examensmatrisen. Problemet gäller kurser som ska ges i åk 2 för studenter som startade utbildningen ht16. Följande kurser har fått fel poängantal i utbildningsplanen: Kommunikation i organisationer ska vara 10 hp Fackspråk och termer ska vara 5 hp Typografi, layout och visuella texter ska vara 15 hp Se bifogad examensmatris. Akademin vill också ansöka om att ändra kursnamnet på en av de ingående kurserna för årskurs 2. Kursen Perspektiv på lättläst bör byta namn till Begripliga texter. Detta beror på att man alltmer inom kunskapsområdet använder begreppen begriplig text, tillgänglighet och tillgängliga medier. Det föreslagna kursnamnet Begripliga texter skulle bättre knyta an till detta. Begripliga texter är också ett vidare begrepp än lättläst och speglar på ett tydligare sätt kursens innehåll som fokuserar just på begriplighet för olika målgrupper. Förändringen i synsättet kring begreppen lättläst och begriplighet har skett i samband med att organisationen Centrum för lättläst lagts ner och gått över till Myndigheten för tillgängliga medier, MTM. Lärandemålen som finns angivna i examensmatrisen kommer också att skrivas om något till följd av detta. Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Smedjegatan 37 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: idt@mdh.se Org.nr:

38 Bilaga 3.2 Begripliga texter 7,5 hp G1F Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten: 1. visa kunskap och förståelse genom att kunna redogöra för, och belysa, olika aspekter av för området relevanta begrepp, till exempel begriplig text och begriplighetsanpassninget lättlästhet 2. visa färdighet och förmåga genom att kunna analysera och problematisera utformning av information anpassad även för målgrupper med särskilda behov 3. visa färdighet och förmåga genom att kunna utforma, såväl språkligt som grafiskt, information för olika van nämnda målgrupper 4. visa färdighet och förmåga samt värderingsförmåga genom att kunna genomföra enklare utprovning av texter på ett för den valda målgruppen relevant och etiskt sätt] Examination Inlämningsuppgift, (INL1), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Inlämningsuppgift, (INL2), 2,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Seminarium (SEM1), 1 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Seminarium (SEM2), 1 högskolepoäng, betyg Godkänd (G)

39 version Textdesign - informationsdesign Textdesign - informationsdesign visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund kunskap om tillämpliga metoder inom området fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter Utskrivet :57 Rad Syfte/kort beskrivning Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM Årskurs 1 befintlig kurs Introduktion till informationsdesign G1N 7,5 ID smärre justeringar av befintlig kurs L1 L2 L3 L3 L4 Lärandemål Efter fullgjord kurs ska studenten kunna 1. ha kunskap om och visa förståelse för vad informationsdesign och dess problem kan innebära 2. förstå hur principer för Informationsdesign kan underlätta för enskilda individer och grupper i tolkningen och användandet av information i olika sammanhang. 3. kunna diskutera användarperspektiv i informationsdesignprocesser 4. ha kunskap om etiska överväganden inom informationsdesign Examination Tenta (TEN1), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Seminarium (SEM1), 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Seminarium (SEM2), 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Seminarium (SEM3), 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Bilaga 3.3 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens befintlig kurs Planerad Kommunikation G1N 7,5 ID Språk anpassat till Blooms taxonomi Lagt till vetenskapligt förhållningssätt och akademiskt skrivande eftersom kursen bör ha den kravbilden och även Lärandemål Efter fullgjord kurs ska studenten kunna 1. visa kunskap om planerad kommunikation i relation till en designprocess 2. identifiera behov hos olika aktörer i en kommunikationsprocess 3. kunna diskutera möjligheter och problematik med olika kommunikationskanaler 4. presentera och reflektera inför grupp 5. ha grundläggande kunskaper i vetenskapligt förhållningssätt och akademiskt vara en del i progressionen skrivande kring vetenskapligt förhållningssätt och akademiskt skrivande fördelat över samtliga Examination Gruppuppgift (GRU1), 5,5 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Tenta, övningsuppgift, (TEN1), 2 hp, Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). samläsningskurser. L1 L5 L2 L1 L2 L3 L1 L2 L4 L5 L2 L4 L2 L1 Sid 1/10 Filnamn: Examensmatris_ID_rev_Textdesign_ l Flik: Textdesign

40 Utskrivet :57 Rad Syfte/kort beskrivning Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM befintlig kurs Grafisk form 7,5 ID smärre justeringar av befintlig kurs Lärandemål Efter fullgjord kurs ska studenten kunna 1. kunna redogöra för grundläggande principer och terminologi inom grafisk formgivning 2. kunna redogöra för, diskutera och tillämpa val av: olika typer av layout, typografi, bild och färg kopplat till innehåll, uttryck och läglighet 3. visa kunskap om förutsättningar för olika grafiska presentationsformer 4. veta de upphovsrättsliga förutsättningarna för grafisk formgivning L1 L2 L4 L2 L1 L3 Bilaga 3.3 Examination INL1, 2,5 högskolepoäng, grafisk form tryck, betyg Godkänd/Väl godkänd (G/VG) INL2, 2,5 högskolepoäng, grafik form skärm, betyg Godkänd/Väl godkänd (G/VG) INL3, 1,5 högskolepoäng, analys av grafisk form, betyg Godkänd/Väl godkänd (G/VG) SEM1, 0,5 högskolepoäng, analys grafisk form, betyg Godkänd (G) SEM2, 0,5 högskolepoäng, Redovisning av INL1 och INL2, betyg Godkänd (G) befintlig kurs Kognitiva processer G1N 7,5 ID smärre justeringar av befintlig kurs Lärandemål Efter fullgjord kurs ska studenten kunna 1. redogöra för och diskutera grundläggande termer och begrepp inom kognitionsteorier i relation till Informationsdesign 2. visa förståelse för hur individer kan uppfatta verbala, visuella och spatiala element 3. analysera och tolka informationsartefakter med utgångspunkt i relevanta teorier 4. tillämpa teorier i ett designkoncept/gestaltningsförslag baserat på individers kognitiva och perceptuella förutsättningar L1 L1 L2 L4 L2 L3 Examination * Inlämningsuppgift, INL1, 3 hp, betyg Godkänd (G) * Seminarium, SEM1, 1,5 hp, Betyg Godkänd (G) * Salstentamen, TEN, 3 hp, betyg Godkönd (G) eller Väl godkänd (VG) Sid 2/10 Filnamn: Examensmatris_ID_rev_Textdesign_ l Flik: Textdesign

41 Utskrivet :57 Rad Syfte/kort beskrivning Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM Introduktion till informativt skrivande G1N 7,5 ID Lärandemål Förtydliganden av lärandemålen i samband med översyn av den progression som eftersträvas i utbildningsprogrammet. Fokusering på att bättre Efter fullgjord kurs ska studenten kunna 1. visa kunskap och förståelse genom att kunna identifiera och redogöra för typiska drag i informativa texter 2. visa kunskap och förståelse genom att kunna redogöra för grundläggande perspektiv och begrepp inom textområdet 3. visa färdighet och förmåga genom att kunna producera enklare informativa texter 4. visa färdighet och förmåga genom att kunna ge grundläggande textrespons synliggöra kursens innehåll. 5. visa färdighet och förmåga genom att förstå behovet av samt kunna orientera sig i och i praktiken tillämpa svenska språkets skrivregler Examination Inlämningsuppgift, (INL1), 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Inlämningsuppgift, (INL2), 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Inlämningsuppgift, (INL3), 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Tentamen (TEN1), 1,5 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänt (VG) L1 L2 L1 L2 L3 L4 L5 Bilaga 3.3 Utveckling av lärandemålen i samband med översyn av den progression som eftersträvas i utbildningsprogrammet. Lärandemålen har förtydligats och fokuserats för att bättre synliggöra kursens innehåll. Informationshantering och källkritik G1F 7,5 ID Lärandemål Efter fullgjord kurs ska studenten kunna 1. visa kunskap och förståelse genom att kunna redogöra för olika aktörers uppdrag och ansvar i samband med informationshantering 2. visa kunskap och förståelse genom att kunna redogöra för huvuddragen i lagstiftning som berör informationsarbete 3. visa färdighet och förmåga genom att genomföra en källkritisk granskning av ett givet material 4. visa värderingsförmåga och förhållningssätt genom att kunna reflektera över yrkesetiska dilemman Examination Gruppuppgift (GRU1), 1 hp, betyg Godkänd (G) Inlämningsuppgift, (INL1), 3 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Inlämningsuppgift, (INL2), 1 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Tentamen (TEN1), 1,5 hp, betyg Godkänd (G), Väl Godkänd (VG) Seminarium (SEM1), 1 hp, betyg Godkänd (G) L1 L2 L1 L3 L4 Sid 3/10 Filnamn: Examensmatris_ID_rev_Textdesign_ l Flik: Textdesign

42 Utskrivet :57 Rad Syfte/kort beskrivning Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM Lärandemålen har förtydligats för att bättre synliggöra den progression som eftersträvas i utbildningsprogrammet. Kursen är en sammanslagning och vidareutveckling av två tidigare kurser. Stilar och genrer inom informativt skrivande G1F 15 ID Lärandemål Efter fullgjord kurs ska studenten kunna 1. visa kunskap och förståelse genom att kunna redogöra för olika sätt att se på texter och skrivande 2. visa kunskap och förståelse genom att kunna redogöra för de grundläggande skillnaderna mellan muntligt framförd och skriven text 3. visa kunskap och förståelse genom att kunna redogöra för hur text och kontext kan samspela på olika sätt 4. visa kunskap och förståelse genom att kunna identifiera och diskutera multimodala drag i texter 5. visa färdighet och förmåga genom att kunna genomföra textanalyser utifrån olika modeller 6. visa färdighet och förmåga genom att kunna skriva och bearbeta texter i olika stilar och genrer, såväl enklare informativa texter som akademiska 7. visa färdighet och förmåga genom att kunna tillämpa och reflektera över stilfigurer och stilgrepp 8. visa färdighet och förmåga genom att kunna granska och bearbeta både egna och andras texter och ge relevant textrespons 9. visa värderingsförmåga och förhållningssätt genom att med stöd i relevant litteratur kunna visa på insikt i såväl den egna skrivutvecklingen som skrivprocessen. L1 L2 L3 L4 L5 L2 L3 L5 L7 Bilaga 3.3 L6 L8 L9 Examination Inlämningsuppgift 1 (INL1), 1 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Inlämningsuppgift 2 (INL2), 1 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Inlämningsuppgift 3, (INL3), 3 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Inlämningsuppgift 4, (INL4), 4 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Sem 1, 1 hp, betyg Godkänd (G) Årskurs 2 befintlig kurs Retorik och berättarteknik för informationsdesign G1F 7,5 ID Kursen har en reviderad struktur med ett delvis förändrat och fördjupat innehåll inom interaktivt berättande samt visuell retorik och narration. Det mer omfattande gestaltningsarbete som tidigare unefattades i kursen är nu borttaget och istället förlagt till en programinriktningskurs i direkt anslutning i perioden. Då skapas en fördjupad integration av retorik, berättarteknik och respektive programinriktnings gestaltningsområde. Lärandemål Efter fullgjord kurs ska studenten kunna 1. redogöra för grunderna i retorik och berättarteknik 2. ur ett informationsdesignperspektiv kunna identifiera, analysera och reflektera kring hur retorik och berättarteknik fungerar i olika sammanhang 3. tillämpa och argumentera för användandet av retorik och berättarteknik inom informationsdesign 4. visa fördjupad färdighet i muntlig presentation Examination 1 och 2. INL1, 3 hp: Analys. Betyg Godkänd (G) 3. PRO1, 3 hp: Projektuppgift. Betyg Godkänd (G) 4. SEM1, 1,5 hp: Muntlig framställning. Betyg Godkänd (G) L1 L2 L3 L4 L3 L3 Sid 4/10 Filnamn: Examensmatris_ID_rev_Textdesign_ l Flik: Textdesign

43 Utskrivet :57 Rad Syfte/kort beskrivning Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM befintlig kurs Vetenskap och design G1F 7,5 ID Fokusering av lärandemålen mot huvudområdet och samtid. Lärandemål Efter fullgjord kurs ska studenten kunna 1. visa kunskap och förståelse om, samt förmåga att kritiskt diskutera, centrala tendenser inom både designhistoria i relation till informationsdesign och samtida vetenskapsteori (grundläggande begrepp och problem) 2. visa kunskap och förståelse om, samt förmåga att kritiskt diskutera och värdera, olika designprocesser 3. uppvisa praktisk och teoretisk färdighet vad gäller elementära drag i designprocesser inom huvudområdet baserade på vetenskapliga förhållningssätt 4. skriftligt såväl som muntligt kunna verbalisera informationsdesignprocesser baserade på vetenskapliga förhållningssätt Examination Gruppuppgift (GRU1), 1,5 hp, betyg Godkänd (G) (Lärandemål: 1) Inlämningsuppgift (INL1), 2,5 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) (Lärandemål: 2, 3 och 4) Seminarium (SEM1), 3,5 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) (Lärandemål: 3 och 4) L1 L2 L1 L2 L4 L3 Bilaga 3.3 Lärandemålen har förtydligats och fokuserats för att bättre synliggöra kursens innehåll. Kursen omfattar nu 5 hp, tidigare 7,5 hp, och har flyttats från höstterminen år 2 till vårterminen år 2. Fackspråk och termer G2F 5 ID Lärandemål Efter fullgjord kurs ska studenten kunna 1. visa kunskap och förmåga genom att kunna identifiera och redogöra för fackspråkliga särdrag, särskilt i fråga om termer, terminologi och fackspråksrelaterad språkvård 2. visa kunskap och förmåga genom att kunna använda källor för fackordshantering samt känna till inom området verksamma organisationer 3. visa färdighet och förmåga genom att kunna analysera, bearbeta och anpassa fackspråkstexter 4. visa värderingsförmåga och förhållningssätt genom att med stöd i relevant litteratur kunna visa på fördjupad insikt i den egna skrivutvecklingen. Examination Inlämningsuppgift, (INL1), 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Inlämningsuppgift, (INL2), 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Seminarium (SEM1), 1 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) L1 L2 L1 L3 L4 Summa exa.moment = 5 hp Sid 5/10 Filnamn: Examensmatris_ID_rev_Textdesign_ l Flik: Textdesign

44 Utskrivet :57 Rad Syfte/kort beskrivning Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM Lärandemålen har förtydligats för att bättre synliggöra den progression som eftersträvas i utbildningsprogrammet. Kursen är en sammanslagning och vidareutveckling av två tidigare kurser med angränsande innehåll (till exempel formgivning, bildhantering och bildavtal. Typografi, layout och visuella texter 15 ID Lärandemål Efter fullgjord kurs ska studenten kunna 1. visa kunskap och förståelse genom att kunna redogöra för termer och begrepp inom området 2. visa kunskap och förståelse genom att kunna redogöra för vad beställarkompetens inom området innebär, inklusive juridik kopplad till bildbeställning 3. visa färdighet och förmåga genom att kunna formge och anpassa större mängder text 4. visa färdighet och förmåga genom att kunna behärska grundläggande färg- och bildhantering 5. visa färdighet och förmåga samt värderingsförmåga genom att kunna genomföra enklare utprovning av text och form på ett för den valda målgruppen relevant och etiskt sätt Examination Inlämningsuppgift 1 (INL1), 3 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Inlämningsuppgift 2 (INL2), 3 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Inlämningsuppgift 3, (INL3), 1 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Inlämningsuppgift 4, (INL4), 3 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Seminarium 1 (SEM1), 1 hp, betyg Godkänd (G) Seminarium 2 (SEM2), 1 hp, betyg Godkänd (G) Tentamen (TEN1), 3 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) L1 L2 L2 L3 L4 L5 Bilaga 3.3 L5 Summa exa.moment = 15 hp Lärandemålen har förtydligats och fokuserats för att bättre synliggöra kursens innehåll vid översyn av den progression som eftersträvas i utbildningsprogrammet. Perspektiv på lättläst G1F 7,5 ID Lärandemål Efter fullgjord kurs ska studenten kunna Nytt kursnamn: 1. visa kunskap och förståelse genom att kunna redogöra för, och belysa, olika Begripliga texter aspekter av begreppet lättlästhet 2. visa färdighet och förmåga genom att kunna analysera och problematisera Lärandemålen kommer att utformning av information anpassad för målgrupper med särskilda behov justeras. 3. visa färdighet och förmåga genom att kunna utforma, såväl språkligt som grafiskt, information för ovan nämnda målgrupper 4. visa färdighet och förmåga samt värderingsförmåga genom att kunna genomföra enklare utprovning av texter på ett för den valda målgruppen relevant och etiskt sätt L1 L1 L2 L4 L3 L4 L3 L4 Examination Inlämningsuppgift, (INL1), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Inlämningsuppgift, (INL2), 2,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Seminarium (SEM1), 1 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Seminarium (SEM2), 1 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Sid 6/10 Filnamn: Examensmatris_ID_rev_Textdesign_ l Flik: Textdesign

45 Utskrivet :57 Rad Syfte/kort beskrivning Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM Utveckling av lärandemålen i samband med översyn av den progression som eftersträvas i utbildningsprogrammet. Lärandemålen har förtydligats och fokuserats för att bättre synliggöra kursens innehåll. Informativt berättande G2F 7,5 ID Lärandemål Efter fullgjord kurs ska studenten kunna 1. visa kunskap och förståelse genom att kunna identifiera och redogöra för berättartekniska grepp 2. visa färdighet och förmåga genom att medvetet kunna använda sig av berättartekniska grepp i muntlig och skriftlig information 3. visa färdighet och förmåga genom att kunna producera muntliga gestaltningar utifrån givna ämnen 4. visa färdighet och förmåga genom att kunna beskriva och reflektera över den egna arbetsprocessen Examination Inlämningsuppgift, (INL1), 3,5 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Inlämningsuppgift, (INL2), 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Inlämningsuppgift, (INL3), 1 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Seminarium, (SEM1), 1 hp, betyg Godkänd (G). L1 L2 L3 L2 L3 Bilaga 3.3 L4 Lärandemålen har justerats till en högre abstraktionsnivå Kommunikation i organisationer 10 ID Lärandemål Efter fullgjord kurs ska studenten kunna 1.- Redogöra för uppgifter och yrkesroller inom kommunikationsområdet samt kopplingen till informationsdesign 2.- ge exempel på och redogöra för huvuddragen i lagstiftningen inom området 3.övergripande kunna redogöra för styrdokument och regler och deras betydelse för kommunikationsarbete i större organisationer 4. kunna analysera informationsmaterial och kommunikationsprocessen 5. utvärdera större kommunikationskampanjer L1 L2 L3 L1 L5 L4 L4 L5 L1 Examination Gruppuppgift (GRU1), 5,5 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Inlämningsuppgift, (INL1), 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Ten 1 2,5 hp betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Summa exa.moment = 10 hp Sid 7/10 Filnamn: Examensmatris_ID_rev_Textdesign_ l Flik: Textdesign

46 Utskrivet :57 Rad Syfte/kort beskrivning Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM Årskurs 3 ny kurs Verksamhetsförlagd Informationsdesign G2F 15 ID Lärandemål Efter fullgjord kurs ska studenten kunna 1. identifiera, diskutera och värdera den praktiska verksamheten utifrån ett Informationsdesignperspektiv med avseende på: metoder, processer, teorier, gestaltning, användare och test 2. diskutera kring metoder och designprocesser inom verksamheten 3. diskutera resultat av designprocesser man observerat eller deltagit i 4. analysera och reflektera över utförda gestaltningar 5. reflektera, analysera och diskutera kring metoder, designprocesser och utförda gestaltningar L1 L2 L3 L5 L1 L4 L1 L4 L1 L2 L3 L1 L2 L3 L5 L4 L5 Examination Projektuppgift (PRO1), 13 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Seminarium (SEM1), 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Bilaga 3.3 ny kurs Multimodal informationsdesign 15 ID Lärandemål Efter fullgjord kurs ska studenten kunna 1. kunna identifiera, diskutera och värdera multimodala perspektiv i ett projekt utifrån ett Informationsdesignperspektiv med avseende på: metoder, processer, teorier, gestaltning, användare och test L1 L2 L1 L1 L1 L1 L1 Examination SEM1, INL1 1,5 hp Analyser av tidigare och befintliga case SEM2, INL2 1,5 hp Innovativt & Framtidsscenario SEM3, INL3 1,5 hp Presentation & Opposition PRO1 4,5 hp Projektarbete (Utforma informationsmaterial) PRO2 3 hp Projektarbete (Utprovning) PM01 3 hp Individuell skriftlig inlämning, Reflektion Sid 8/10 Filnamn: Examensmatris_ID_rev_Textdesign_ l Flik: Textdesign

47 Utskrivet :57 Rad Syfte/kort beskrivning Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM befintlig kurs Forskningsprocesser för informationsdesign G2F 7,5 ID Fokusering av lärandemålen mot huvudområdet och korrigering av examinerande moment för att bättre motsvara lärandemålen samt överensstämma med Lärandemål Efter fullgjord kurs ska studenten kunna 1. kunna identifiera och formulera praktiska informationsdesignproblem ur ett vetenskapligt perspektiv 2. ha förmågan att kritiskt granska och argumentera för val av teorier och forskningsmetoder i relation till informationsdesignproblem 3. kunna tillämpa, både muntligt och skriftligt, för forskningsprocessen relevanta begrepp progressionen i förhållande 4. visa förståelse för samt kritiskt diskutera och värdera strategier för designarbete till kursen Examensarbete. med forskningsansats 5. visa förmåga att inom huvudområdet kunna reflektera över förhållandet mellan teori och praktik 6. visa kunskap om och ha förmåga att reflektera över grundläggande drag inom forskningsetik Examination Gruppuppgift (GRU1), 1 hp, betyg Godkänd (G) Inlämningsuppgift (INL1), 2,5 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Inlämningsuppgift (INL2) 3 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Seminarium (SEM1), 1 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) L1 L2 L4 L1 L5 L3 L4 L2 Bilaga 3.3 L2 L4 L5 L6 L4 befintlig kurs Examensarbete G2E 17,5 ID Förtydligat lärandemålen, opposition och presentation är ett examinerande moment. Lärandemål Efter fullgjord kurs ska studenten kunna 1. identifiera och formulera ett för huvudområdet relevant problem 2. självständigt planera och med ett kritiskt förhållningssätt genomföra projektarbete, gestaltning och rapport inom givna tidsramar 3. undersöka och kritiskt diskutera state of practice och vetenskaplig grund för examensarbetet 4. identifiera och systematiskt tillämpa adekvata metoder för att genomföra såväl design- som forskningsprocess 5. skriva (en stringent) vetenskaplig rapport, kritisk värdera design- och forskningsprocess samt motivera och kritiskt diskutera gestaltning 6. uppvisa fördjupad förståelse för etiska problem och ställningstaganden relaterat till design och forskning 7. muntligen redogöra för sakkunniga och andra, samt kritisk granska ett examensarbete L1 L2 L1 L2 L1 L2 L3 L4 L5 L6 L7 L1 L2 L3 L4 L5 L6 L1 L2 Examination INL1 Beskrivning av examensarbete (PM), 2,5 högskolepoäng Projekt (PRO1), genomförande av examensarbete, 15 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) SEM1 Sid 9/10 Filnamn: Examensmatris_ID_rev_Textdesign_ l Flik: Textdesign

48 Utskrivet :57 Rad Syfte/kort beskrivning Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM Förtydliganden av lärandemålen i samband med översyn av den progression som eftersträvas i utbildningsprogrammet. Kursen har utvecklats från 7,5 hp till 15 hp. Teknik och information G2F 15 ID Lärandemål Efter fullgjord kurs ska studenten kunna 1. visa kunskap och förståelse genom att kunna redogöra för termer och begrepp inom området teknikinformation. 2. visa kunskap och förståelse om hur teknikinformation används, planeras, utformas och utvärderas. 3. visa färdighet och förmåga genom att kunna genomföra och muntligt och skriftlig presentera ett teknikinformationsprojekt Examination INL 1, 2 hp betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) INL 2, 5 hp betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) TEN 1 3 hp betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) SEM 1, 1 hp betyg Godkänd (G) Labb 1 2 hp betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Labb 2 2 hp betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) L1 L2 L3 L2 Bilaga Fördjupningsarbete G2F 5 ID 11 Utveckling av lärandemålen i samband med översyn av den progression som eftersträvas i utbildningsprogrammet. Lärandemålen har förtydligats och fokuserats för att bättre synliggöra kursens innehåll. Kursen omfattar nu 5 hp, tidigare 7,5 hp. Lärandemål Efter fullgjord kurs ska studenten kunna 1. visa kunskap och förståelse genom att kunna planera ett textprojekt av publicerbar kvalitet 2. visa färdighet och förmåga genom att kunna utforma ett komplext textmaterial av professionell kvalitet 3. visa färdighet och förmåga genom att kunna presentera ett textmaterial och motivera dess publicering i vald publikation Examination Inlämningsuppgift, (INL1), 3 hp, betyg, betyg Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG) Seminarium, (SEM 1), 1 hp, betyg Godkänd (G) Seminarium, (SEM 2), 1 hp, betyg Godkänd (G) L1 L2 L3 L4 L5 L1 L2 L3 Summa 195, Sid 10/10 Filnamn: Examensmatris_ID_rev_Textdesign_ l Flik: Textdesign

49 Bilaga 3.4 Utbildningsplan - Textdesign - informationsdesign Programkod: Giltig från: Beslutsinstans: Behörighet: DKE22 HT16 HT14 HT13 Fakultetsnämnden Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6). Godkända arbetsprover krävs. Diarienummer: Akademi: IDT Fastställandedatum: Reviderad: Mål Programmets mål är: att tillgodose samhällets behov av individer som kan gestalta information i text, att ge studenterna en utbildning som leder till goda förutsättningar att arbeta professionellt med information, särskilt verbalt gestaltad sådan, samt att ge goda förutsättningar för fördjupade studier på masternivå inom innovation och design. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, vilket bland annat inkluderar textgenrer, verbala och visuella representationer, grafisk kommunikation och kommunikationsteori visa kunskap om tillämpliga metoder inom området exempelvis olika analysmodeller för verbala och visuella representationer samt metoder inom designprocessen vid framställning av informationsmaterial fördjupning inom någon del av inriktningen textdesign, samt orientering om aktuella forskningsfrågor inom huvudområdet informationsdesign. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning inom huvudområdet informationsdesign samt inriktningen textdesign

50 Bilaga 3.4 kritiskt kunna diskutera företeeelser, frågeställningar och situationer utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt inom en designprocess och av redan existerande information i bild, rum och text visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar vilket utgör en bärande del av designprocessen visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, i olika kontexter, med särskild hänsyn taget till intressenter och situation i en kommunikationsprocess visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom informationsdesignområdet med inriktning mot textdesign. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att inom huvudområdet informationsdesign göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska apekter visa insikt om informationsdesignens roll i samhället och människors ansvar för hur den används visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och av att utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att föreläsningar och kursinformation ges på svenska. Termin 5 kan komma att ges på engelska i de fall det förekommer utbytesstudenter vid utbildningen. Obligatorisk litteratur på engelska förekommer samt i viss mån engelskspråkiga gästföreläsare/gästlärare. Innehåll Textdesign - informationsdesign är en treårig utbildning inom informationsdesign som omfattar 180 högskolepoäng. Det första året får studenten en teoretisk bas i ämnet informationsdesign samt grundläggande praktiska kunskaper inom textdesign. Viktiga inslag under första året är kommunikationsteori, kognitiva processer, skrivprocessen, olika skrivsätt och genrer och deras funktion samt informationshantering och källkritik. Det andra året fokuserar mer på tillämpning av kunskaperna där arbete i projekt och mot uppdragsgivare blir tydligare. Under detta andra år ges också en kurs i vetenskap och design där studenterna får förutsättningar att tillämpa systematik och ett kritiskt förhållningssätt till sina designprocesser. Det tredje året sker ytterligare en fördjupning där inslagen av praktisk tillämpning och självständigt arbete är betydande. Det tredje året avslutas med det egna självständiga arbetet omfattande 17,5 hp.

51 Bilaga 3.4 Studenterna skaffar sig inom programmets kurser en gemensam kunskapsgrund och har dessutom möjlighet att fördjupa sig inom något område. Studenterna erbjuds även möjlighet att skapa en egen kompetensprofil inom ramen för textdesigninriktningen. Gästföreläsare från olika områden medverkar i utbildningen och akademin har god kontakt med samarbetspartner utanför högskolan. Utbildningen har en tydlig praktisk inriktning -- via konkreta projekt ges till exempel möjlighet till kontakt med näringsliv och samhälle samt möten med möjliga framtida arbetsgivare. Examination sker vanligen via inlämningsuppgifter med muntlig eller skriftlig redogörelse, såväl enskilt som i grupp, samt seminarier. I vissa kurser förekommer även skriftliga prov/tentamina. Kommentarer och återkoppling från läraren sker både muntligt och skriftligt. Utbildningen innehåller både teoretiska och praktiska moment. Genom föreläsningar, projektarbeten och praktiska övningar utvecklar studenten sin förmåga att använda verktyg och metoder för utformning, utprovning och analys av informationstexter för olika sammanhang. Begrepp och teorier omsätts såväl i skriftliga och muntliga analyser som i framställning och redigering av texter av olika slag: berättande, informerande, beskrivande och instruerande där studenten utvecklar sin förmåga att skriva, precisera och anpassa verbal information för olika ändamål och sammanhang med inriktning mot olika målgrupper. Stor vikt läggs vid grafisk form med inriktning mot text och bild i samverkan, samt en reflektion kring den egna skrivutvecklingen och respons på andra studenters arbeten. Studenten ska utveckla sina förmågor att skriva, precisera och anpassa verbal information för olika ändamål och sammanhang med inriktning mot olika målgrupper. Årskurs 1 Informationsdesign: Introduktion till informationsdesign, 7,5 hp Planerad kommunikation, 7,5 hp Grafisk form grundkurs, 7,5 hp Kognitiva processer, 7,5 hp Informationsdesign med inriktning mot Textdesign: Introduktion till informativt skrivande, 7,5 hp Stilar och genrer inom informativt skrivande, 15 hp Informationshantering och källkritik, 7,5 hp Årskurs 2 Informationsdesign: Retorik och berättarteknik, 7,5 hp Vetenskap och design, 7,5 hp Informationsdesign med inriktning mot Textdesign: Perspektiv på lättläst Begripliga texter, 7,5 hp

52 Bilaga 3.4 Kommunikation i organisationer, hp Informativt berättande, 7,5 hp Fackspråk och termer, 7,5 5 hp Typografi, layout och visuella texter, 7,5 15 hp Årskurs 3 Informationsdesign: Forskningsprocesser, 7,5 hp Examensarbete, 17,5 hp Valbart 15 hp: Verksamhetsförlagd informationsdesign, 15 hp Multimodal informationsdesign, 15 hp Informationsdesign med inriktning mot Textdesign: Teknik och information, 15 hp Fördjupningsarbete, 5 hp Val inom programmet Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen: Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Informationsdesign med inriktning mot textdesign (Bachelor of Arts in Information Design with Specialization in Text Design) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

53 Bilaga 4.1 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 6: Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ärende 2016/2586 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara 1 (2) BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet i produktion och produktdesign (GCE01) Bakgrund Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har den 19 oktober 2016 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanen för civilingenjörsprogrammet i produktion och produktdesign (GCE01). Ändringarna föreslås gälla för studenter som antas till programmet höstterminen 2017 och framåt. Programmet inrättades av fakultetsnämnden den 11 september 2014 och ersatte då två civilingenjörsprogram med överlappande innehåll. Det nya programmet startade höstterminen Utbildningsplanen reviderades senast av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 18 november 2015 för utbildning som startade höstterminen 2015 (dnr 2015/2804). Revideringen gällde flytt av en kurs mellan årskurser, borttagande av en kurs samt införande av en matematikkurs, samtliga förändringar gällde årskurs 4 och 5. Faktasammanställning Föreslagna ändringar Akademin föreslår följande ändringar i utbildningsplanen, i avsnittet innehåll: Kursen Envariabelkalkyl, 7,5 hp flyttas från årskurs 2 till årskurs 1 för att studenterna ska ha bättre förkunskaper i matematik inför kursen Hållfasthetslära. Kursen Hållfasthetslära, 7,5 hp flyttas från årskurs 1 till årskurs 2. Kursen Produktionsekonomi 1, 7,5 hp i årskurs 2 byts ut mot kursen Ekonomiska kalkyler och intern styrning, 7,5 hp. Kursen Produktionsekonomi 2, 7,5 hp i årskurs 2 byts ut mot kursen Organisation, 7,5 hp. Kursen Produktutveckling 1, 7,5 hp läggs till som valbar kurs i årskurs 4. Kursen Industriell produktion och logistik, 7,5 hp läggs till som valbar kurs i årskurs 4.

54 Bilaga 4.1 Dessutom ändrar ett antal kurser i årskurs 3, 4 och 5 kursnamn från engelska till svenska. 2 (2) Överväganden Akademins förslag på revidering handlar främst om en flytt av två kurser mellan årskurser, en ändring av två kurser inom företagsekonomi samt tillägg av valbara kurser. Övriga ändringar bör snarare betraktas som korrigeringar. Akademin har bifogat en examensmatris för hur kursernas lärandemål är tänkta att uppfylla de nationella examensmålen för civilingenjörsexamen, men eftersom ändringen som påverkar måluppfyllelsen enbart gäller två kurser, har beredningen gjort en egen genomgång av dessa istället för att bifoga hela examensmatrisen till utskottet (se avsnittet Kursbyte som redan är genomfört). Flytt av kurser mellan årskurser Akademins önskade flytt av kalkylkurs till årskurs 1 för att tidigt ge studenterna bättre förkunskaper i matematik inför kursen i hållfasthetslära är en rimlig och väl motiverad ändring. Kursbyte som redan är genomfört Akademin föreslår att kursen Produktionsekonomi 1 i årskurs 2 byts ut mot kursen Ekonomiska kalkyler och intern styrning, samt att kursen Produktionsekonomi 2 i årskurs 2 byts ut mot kursen Organisation. Dessa ändringar är redan genomförda av akademin och finns med i programschema för innevarande läsår 2016/2017. En jämförelse mellan examensmatriser för dessa kurser visar att de nya kurserna är tänkta att uppfylla samma nationella examensmål som de tidigare. Kursnamn på engelska Ändringen av de kursnamn som tidigare felaktigt har angetts på engelska är ingen bedömningsfråga, utan snarare en nödvändig korrigering. I utbildningsplanens svenskspråkiga version ska enbart kursnamn på svenska anges. I de fall programmet ges på engelska ska utbildningsplanen också finnas på engelska med kursnamn på engelska. Beredningens rekommendation Beredningen rekommenderar utskottet att revidera utbildningsplanen i enlighet med akademi IDT:s förslag att gälla för studenter som antas höstterminen 2017 och framåt.

55 Bilaga 4.2 Utbildningsplan - Civilingenjörsprogrammet i produktion och produktdesign Programkod: Giltig från: Beslutsinstans: Behörighet: Akademi: Fastställandedatum: Reviderad: Mål GCE01 HT15 HT17 Fakultetsnämnden Fysik A, Matematik D (områdesbehörighet 9 med förändring) eller Fysik 1a/1b1+1b2, Matematik 4 (områdesbehörighet A9 med förändring). IDT För civilingenjörsexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör. Syftet med utbildningen är: att möta ett behov på arbetsmarknaden av civilingenjörer med de kunskaper och färdigheter som programmet ger, att möta det intresse som visats från gymnasieelever till ett program med detta innehåll och anpassat till kraven för civilingenjörsutbildningar i Sverige, att ge studenter fortsatt och förbättrad möjlighet till forskning inom ämnet produktoch processutveckling och andra tillämpliga ämnesområden, samt. att genom sin koppling till olika existerande och förväntade forskningsprojekt i forskargruppen inom ämnet produkt- och processutveckling stärka denna forskning och ge studenter möjlighet till direkt erfarenhet av att delta i denna och annan forskningsverksamhet. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa kunskap om den vetenskapliga grunden och beprövade erfarenheten inom ämnet produkt- och processutveckling samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, samt visa såväl brett kunnande inom produkt- och processutveckling, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området.

56 Bilaga 4.2 Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar, visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar, visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information, visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med företag, samhälle och/eller i seminarier eller konferenser klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska men undervisning sker även på engelska vilket innebär att studenten behöver kunna hantera undervisning, examination och litteratur med mera på både svenska och engelska. Innehåll Programmet är en gemensam bas för examination av ingenjörer inom produkt- och processutveckling. Inom programmet finns två profiler - profil Produktion och profil Produktdesign.

57 Bilaga 4.2 Innehållsmässigt är första årets kurser grundläggande för en ingenjörskompetens. Till år två startar de två profilerna, produktion och produktdesign. Studenterna läser gemensamma kurser samtidigt med profilkurserna under årskurs två och tre. Detta generella upplägg fortsätter i årskurs fyra och fem. Årskurs 1 Gemensamma kurser Produkt- och processutveckling: Produkt- och processutveckling, introduktion, 7,5 hp Material grundkurs, 7,5 hp Cad grundkurs, 7,5 hp Produktionsteknik, 7,5 hp Statik, 7,5 hp Hållfasthetslära, 7,5 hp Gemensamma kurser Matematik/tillämpad matematik: Matematik grundkurs, 7,5 hp Vektoralgebra, 7,5 hp Envariabelkalkyl, 7,5 hp Årskurs 2 Gemensamma kurser Produkt- och processutveckling: Maskinelement, 7,5 hp Kvalitetsprocessen, 7,5 hp Hållfasthetslära, 7,5 hp Gemensamma kurser Företagsekonomi: Produktionsekonomi 1, 7,5 hp Ekonomiska kalkyler och intern styrning, 7,5 hp Gemensamma kurser Matematik/tillämpad matematik: Envariabelkalkyl, 7,5 hp Valbara kurser mot profil Produktion Produkt- och processutveckling: Industriell produktion och logistik, 7,5 hp Valbara kurser mot profil Produktion Datavetenskap: Programmering, 7,5 hp Valbara kurser mot profil Produktion Företagsekonomi: Produktionsekonomi 2, 7,5 hp Organisation, 7,5 hp

58 Bilaga 4.2 Valbara kurser mot profil Produktion Matematik/tillämpad matematik: Statistik och sannolikhetslära, 7,5 hp Valbara kurser mot profil Produktdesign Produkt- och processutveckling: Produktutveckling 1, 7,5 hp Cad fördjupning, 7,5 hp Mekanik, dynamik, 7,5 hp Industridesign, introduktion, 7,5 hp Årskurs 3 Gemensamma kurser Produkt- och processutveckling: Scientific method, 7,5 hp Vetenskaplig teori och metod, 7,5 hp Gemensamma kurser Naturvetenskap: Fysik (Värme- och vågrörelselära), 7,5 hp Fysik (Ellära), 7,5 hp Gemensamma kurser Innovationsteknik: Project management, 7,5 hp Projektledning, 7,5 hp Valbara kurser mot profil Produktion Produkt- och processutveckling: Competitive production systems, 7,5 hp Konkurrenskraftiga produktionssystem, 7,5 hp Production and logistics planning, 7,5 hp Produktions- och logistikplanering, 7,5 hp Production-, maintenance and quality development, 7,5 hp Industriell processutveckling, 7,5 hp Valbara profilkurser mot profil Produktion Innovationsteknik: Innovation och förändringsledning, 7,5 hp Valbara kurser mot profil Produktdesign Produkt- och processutveckling: Datorstödd produktutveckling, 7,5 hp Industridesign, modellteknik, 7,5 hp Produktutveckling 2, 7,5 hp

59 Bilaga 4.2 Valbara kurser mot profil Produktdesign Innovationsteknik: Processer för värdeskapande, 7,5 hp År 4 Gemensamma kurser Produkt- och processutveckling: Hållbar produktutveckling och produktion, 7,5 hp Verksamhetsstrategier, 7,5 hp Gemensamma kurser Innovationsteknik: Omvärldsanalys, 7,5 hp Valbara kurser mot profil Produktion Produkt- och processutveckling: Produktutveckling 1, 7,5 hp Production system development, 7,5 hp Produktionssystemutveckling, 7,5 hp Industriautomation, 7,5 hp Applied operation research, 7,5 hp Tillämpad operationsanalys och logistik, 7,5 hp Supply chain management, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik: Matematik, 7,5 hp Valbara kurser mot profil Produktdesign Produkt- och processutveckling: Industriell produktion och logistik, 7,5 hp Produkt- och processutveckling, 15 hp Lätta konstruktioner, 7,5 hp Industridesign, process, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik: Matematik, 7,5 hp År 5 Gemensamma kurser Produkt- och processutveckling: Industrial excellence, 7,5 hp Industriell excellens, 7,5 hp Business excellence, 7,5 hp Affärsmässighet, 7,5 hp Examensarbete, 30 hp

60 Bilaga 4.2 Valbara kurser mot profil Produktion Produkt- och processutveckling: Modellering och simulering, 7,5 hp Underhåll och tillförlitlighet, 7,5 hp Valbara kurser mot profil Produktdesign Produkt- och processutveckling: Industrial design excellence, 7,5 hp Industriell design excellens, 7,5 hp Advanced product development, 7,5 hp Avancerad produktutveckling, 7,5 hp Val inom programmet Val sker inom programmet från år 2 inför varje termin. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Studenten rekommenderas att upprätta en egen fullständig studieplanering enligt den studievägledning som ges. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för Civilingenjörsexamen - Produkt- och processutveckling (Master of Science in Engineering - Product and Process Development) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

61 Bilaga 5.1 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 6: Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ärende 2016/2587 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara 1 (2) BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign (IKE20) Bakgrund Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har den 19 oktober 2016 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanen för högskoleingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign (IKE20). Ändringarna föreslås gälla för studenter som antas till programmet höstterminen 2017 och framåt. Utbildningsplanen reviderades senast av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 27 januari 2016 för utbildning som startade höstterminen 2016 (dnr 2016/2802). Revideringen gällde byte av ett fåtal kurser. Faktasammanställning Föreslagna ändringar Akademin föreslår följande ändringar i utbildningsplanen, i avsnittet innehåll: Kursen Kalkyl, grundkurs, 7,5 hp flyttas från årskurs 2 till årskurs 1 för att studenterna ska ha bättre förkunskaper i matematik inför kursen Hållfasthetslära. Kursen Hållfasthetslära, 7,5 hp flyttas från årskurs 1 till årskurs 2. Kursen Produktionsekonomi, 7,5 hp i årskurs 2 byts ut mot kursen Ekonomiska kalkyler och intern styrning, 7,5 hp. Kursen Produktions-, underhålls- och kvalitetsutveckling, 7,5 hp i årskurs 3 byts ut mot kursen Industriell processutveckling, 7,5 hp. Kursen Produktionsekonomi 2, 7,5 hp i årskurs 3 byts ut mot kursen Organisation, 7,5 hp. Överväganden Akademins förslag på revidering handlar om en flytt av två kurser mellan årskurser samt ändring av tre kurser. Akademin har bifogat en examensmatris för hur kursernas lärandemål är tänkta att uppfylla de nationella examensmålen för civilingenjörsexamen och beredningen har gjort en egen genomgång av dessa istället för att bifoga hela

62 Bilaga 5.1 examensmatrisen till utskottet (se avsnittet Kursbyte som redan är genomfört). 2 (2) Flytt av kurser mellan årskurser Akademins önskade flytt av kalkylkurs till årskurs 1 för att tidigt ge studenterna bättre förkunskaper i matematik inför kursen i hållfasthetslära, är en rimlig och väl motiverad ändring. Kursbyte som redan är genomfört Akademin föreslår att de valbara kurserna Produktionsekonomi i årskurs 2 byts ut mot Ekonomiska kalkyler och intern styrning, Produktions-, underhålls- och kvalitetsutveckling i årskurs 3 byts ut mot Industriell processutveckling, samt Produktionsekonomi 2 i årskurs 3 byts ut mot Organisation. Dessa ändringar är redan genomförda av akademin och finns med i programschema för innevarande läsår 2016/2017. En jämförelse mellan examensmatriser för dessa kurser visar att de nya kurserna är tänkta att uppfylla samma nationella examensmål som de tidigare. Beredningens rekommendation Beredningen rekommenderar utskottet att revidera utbildningsplanen i enlighet med akademi IDT:s förslag att gälla för studenter som antas höstterminen 2017 och framåt.

63 Bilaga 5.2 Utbildningsplan Högskoleingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign Programkod: Giltig från: Beslutsinstans: Behörighet: Akademi: Fastställandedatum: Reviderad: Mål IKE20 HT16 HT17 Fakultetsnämnden Matematik C (områdesbehörighet 8 med förändring) eller Matematik 3c (områdesbehörighet A8 med förändring). IDT För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör. Syftet med utbildningen är: att möta ett behov på arbetsmarknaden av högskoleingenjörer med de kunskaper och färdigheter som programmet ger, att möta det intresse som visats från våra befintliga studenter till ett program med detta innehåll, samt att ge studenter en väg till högskoleingenjörsexamen och därpå följande möjlighet till fortsättning inom motsvarande civilingenjörsprogram eller, eventuellt efter en tids yrkesarbete, möjlighet till fortsatta studier inom motsvarande eller annat masterprogram. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa kunskap om den vetenskapliga grunden inom produkt- och processutveckling och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, samt visa brett kunnande inom innovation och produktdesign och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap.

64 Bilaga 5.2 Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar, visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan inom och mellan grupper med olika sammansättning, synsätt och traditioner, samt visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med företag, samhälle och andra grupper och/eller i seminarier eller konferenser. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till hållbar utveckling och övriga relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens, samt visa förmåga till ett innovativt och entreprenöriellt förhållningssätt. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska men undervisning sker även på engelska vilket innebär att studenten behöver kunna hantera undervisning, examination och litteratur m.m. på både svenska och engelska. Innehåll Innovation och produktdesign - högskoleingenjörsprogram är en treårig teknisk utbildning inom produkt- och processutveckling. Utbildningen inleds med produktskapande där industriell design samspelar med matematik, teknik och naturvetenskap. Vidare ingår projektoch processmetodik, konstruktionsberäkningar samt övning i att ta fram olika produkter, både för hand och med hjälp av dator, bland annat genom olika CAD- och CAM-program.

65 Bilaga 5.2 Under år 2 presenteras ytterligare ingenjörsverktyg för konstruktion och produktutveckling. Viktiga inslag fokuserar på produktions- och kvalitetsarbete samt samspelet mellan människa och teknik. För år 3 väljer studenten bland profilblock. Varje profilblock har fokus på ett delområde inom produkt- och processutveckling som kopplar till identifierade behov på arbetsmarknaden och till programmets helhet. Profilblocken kan kombineras med varandra vilket ger möjlighet till kursval efter eget intresse. Det finns också god möjlighet att planera sin utbildning för att bygga på med ytterligare två år mot civilingenjörsexamen. Utbildningen ger en helhetssyn på alla skeenden från idé till modell och produktframtagande. Viktiga inslag är bland annat konstruktion, industriell design och produktion. I utbildningen behandlas också hållbar utveckling, entreprenörskap, vetenskaplig metodik, personlig utveckling och internationalisering. Undervisningen består främst av lektioner, projektarbeten, seminarier, egenstudier samt handledning. Kurser är i huvudsak förlagda på campus. Projektarbeten är vanligt förekommande och i flera kurser erbjuds projekt i direkt samverkan med företag. Studenten förväntas avsätta tid för självstudier och gruppuppgifter också utanför schemalagd tid. Vanligt förekommande examinationsformer är inlämningar, muntliga redovisningar, seminarier och tentamina. Inlämningar består främst av rapporter, beräkningar eller fysiska gestaltningar men kan t.ex. också bestå av videobaserade produktpresentationer. Tentamina är oftast skriftliga och genomförs i tentamenssal, ibland med datorstöd. Examinationsmoment genomförs individuellt eller gruppvis, träningen i samverkan internt och mellan grupper och med omvärlden ses som en viktig del av utbildningen samtidigt som den individuella insatsen också är i fokus. Utbildningen avslutas med ett examensarbete, som genomförs enskilt eller i samarbete med en studiekamrat. Årskurs 1 Produkt- och processutveckling: CAD grundkurs, 7,5 hp Produkt- och processutveckling, 7,5 hp Material, 7,5 hp Hållfasthetslära, 7,5 hp Produktionsteknik, 7,5 hp Statik, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik: Matematik grundkurs, 7,5 hp Vektoralgebra, grundkurs, 7,5 hp Kalkyl, grundkurs, 7,5 hp Årskurs 2 Produkt- och processutveckling: Produktutveckling 1, 7,5 hp Hållfasthetslära, 7,5 hp Mekanik, dynamik, 7,5 hp Industriell produktion och logistik, 7,5 hp

66 Bilaga 5.2 Industridesign, introduktion, 7,5 hp Kvalitetsprocessen, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik: Kalkyl, grundkurs, 7,5 hp Valbart 15 hp: Produkt- och processutveckling: CAD fördjupning, 7,5 hp Företagsekonomi: Produktionsekonomi, 7,5 hp Ekonomiska kalkyler och intern styrning, 7,5 hp Valfritt 7,5 hp: Kursval inom högskolans kursutbud t.ex. (med platsgaranti): Produkt- och processutveckling: Projektarbete, 7,5 hp Datavetenskap: Programmering, 7,5 hp Årskurs 3 Produkt- och processutveckling: Produktutveckling 2, 7,5 hp Vetenskaplig teori och metod, 7,5 hp Examensarbete, 15 hp Innovationsteknik: Projektledning, 7,5 hp Valbart 22,5 hp: Produkt- och processutveckling: Industridesign, modellteknik, 7,5 hp Datorstödd produktutveckling, 7,5 hp Konkurrenskraftiga produktionssystem, 7,5 hp Produktions- och logistikplanering, 7,5 hp CAD fördjupning, 7,5 hp Produktions-, underhålls- och kvalitetsutveckling, 7,5 hp Industriell processutveckling, 7,5 hp Företagsekonomi: Produktionsekonomi 2, 7,5 hp Organisation, 7,5 hp Innovationsteknik: Förändringsledning, 7,5 hp Värdeskapande processer, 7,5 hp

67 Bilaga 5.2 Valfritt 7,5 hp: Kursval inom högskolans kursutbud t.ex. (med platsgaranti): Produkt- och processutveckling: Projektarbete, 7,5 hp Tidigare avklarade kurser påverkar deltagarens behörighet till senare kurser. Ytterligare valmöjlighet än ovan kan komma att finnas. Se utbildningens kursvalsinformation. Val inom programmet Val sker inom programmet från år 2 inför varje termin; år 2 med viss valbarhet, år 3 med större valbarhet. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Studenten rekommenderas att upprätta en egen fullständig studieplanering enligt den studievägledning som ges. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Högskoleingenjörsexamen - Innovation och produktdesign (Bachelor of Science in Engineering - Innovation and Product Design) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

68 Bilaga 6.1 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 6: Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ärende 2016/2588 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara 1 (2) BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet i innovation, produktion och logistik (IKE21) Bakgrund Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har den 19 oktober 2016 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanen för högskoleingenjörsprogrammet i innovation, produktion och logistik (IKE21). Ändringarna föreslås gälla för studenter som antas till programmet höstterminen 2017 och framåt. Utbildningsplanen reviderades senast av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 27 januari 2016 för utbildning som startade höstterminen 2016 (dnr 2016/2803). Revideringen gällde byte av ett fåtal kurser. Faktasammanställning Föreslagna ändringar Akademin föreslår följande ändringar i utbildningsplanen, i avsnittet innehåll: Kursen Kalkyl, grundkurs, 7,5 hp flyttas från årskurs 2 till årskurs 1 för att studenterna ska ha bättre förkunskaper i matematik inför kursen Hållfasthetslära. Kursen Hållfasthetslära, 7,5 hp flyttas från årskurs 1 till årskurs 2. Kursen Produktionsekonomi 1, 7,5 hp i årskurs 2 byts ut mot kursen Ekonomiska kalkyler och intern styrning, 7,5 hp. Kursen Produktionsekonomi 2, 7,5 hp i årskurs 2 byts ut mot kursen Organisation, 7,5 hp. Kursen Produktions-, underhålls- och kvalitetsutveckling, 7,5 hp i årskurs 3 byts ut mot kursen Industriell processutveckling, 7,5 hp. Överväganden Akademins förslag på revidering handlar om en flytt av två kurser mellan årskurser samt en ändring av tre kurser. Akademin har bifogat en examensmatris för hur kursernas lärandemål är tänkta att uppfylla de nationella examensmålen för civilingenjörsexamen och beredningen har gjort en egen genomgång istället för att bifoga hela examensmatrisen till utskottet.

69 Bilaga 6.1 Flytt av kurser mellan årskurser Akademins önskade flytt av kalkylkurs till årskurs 1 för att tidigt ge studenterna bättre förkunskaper i matematik inför kursen i hållfasthetslära är en rimlig och väl motiverad ändring. 2 (2) Kursbyte som redan är genomfört Akademin föreslår att kursen Produktionsekonomi 1 i årskurs 2 byts ut mot Ekonomiska kalkyler och intern styrning, kursen Produktionsekonomi 2 i årskurs 2 byts ut mot Organisation, samt att kursen Produktions-, underhålls- och kvalitetsutveckling i årskurs 3 byts ut mot Industriell processutveckling. Dessa ändringar är redan genomförda av akademin och finns med i programschema för innevarande läsår 2016/2017. En jämförelse mellan examensmatriser visar att de nya kurserna är tänkta att uppfylla samma nationella examensmål som de tidigare. Beredningens rekommendation Beredningen rekommenderar utskottet att revidera utbildningsplanen i enlighet med akademi IDT:s förslag att gälla för studenter som antas höstterminen 2017 och framåt.

70 Bilaga 6.2 Utbildningsplan - Högskoleingenjörsprogrammet i innovation, produktion och logistik Programkod: Giltig från: Beslutsinstans: Behörighet: Akademi: Fastställandedatum: Reviderad: Mål IKE21 HT16 HT17 Fakultetsnämnden Matematik C (områdesbehörighet 8 med förändring) eller Matematik 3c (områdesbehörighet A8 med förändring). IDT För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör. Syftet med utbildningen är: att möta ett behov på arbetsmarknaden av högskoleingenjörer med de kunskaper och färdigheter som programmet ger, att möta det intresse som visats från våra befintliga studenter till ett program med detta innehåll, samt att ge studenter en väg till högskoleingenjörsexamen och därpå följande möjlighet till fortsättning inom motsvarande civilingenjörsprogram eller, eventuellt efter en tids yrkesarbete, möjlighet till fortsatta studier inom motsvarande eller annat masterprogram. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa kunskap om den vetenskapliga grunden inom produkt- och processutveckling och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, samt visa brett kunnande inom innovation, produktion och logistik och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap.

71 Bilaga 6.2 Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar, visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan inom och mellan grupper med olika sammansättning, synsätt, kulturer och traditioner, samt visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med företag, samhälle och andra grupper och/eller i seminarier eller konferenser. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till hållbar utveckling i ett lokalt och globalt perspektiv och övriga relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens, samt visa förmåga till ett innovativt och entreprenöriellt förhållningssätt. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska men undervisning sker även på engelska vilket innebär att studenten behöver kunna hantera undervisning, examination och litteratur m.m. på både svenska och engelska. Innehåll Innovation, produktion och logistik - högskoleingenjörsprogram är en treårig teknisk utbildning inom produkt- och processutveckling. Under de två första åren ingår bland annat ingenjörskurser i teknik, företagsekonomi, företagande ur ingenjörens perspektiv, produktions- och kvalitetssystem samt produktskapande och processutveckling.

72 Bilaga 6.2 För år 3 väljer studenten bland profilblock. Varje profilblock har fokus på ett delområde inom produkt- och processutveckling som kopplar till identifierade behov på arbetsmarknaden och till programmets helhet. Profilblocken kan kombineras med varandra vilket ger möjlighet till kursval efter eget intresse. Det finns också god möjlighet att planera sin utbildning för att bygga på med ytterligare två år mot civilingenjörsexamen. Innovation, produktion och logistik - högskoleingenjörsprogram är en bred utbildning som innehåller inslag av industriell ekonomi, logistik och innovation. I utbildningen övas förmågan att arbeta med logistikoptimering, produktionsteknik, marknadsföring eller inköp. Andra viktiga inslag rör hållbar utveckling, vetenskaplig metodik, personlig utveckling och internationalisering. Undervisningen består främst av lektioner, projektarbeten, seminarier, egenstudier samt handledning. Kurser är i huvudsak förlagda på campus. Projektarbeten är vanligt förekommande och i flera kurser erbjuds projekt i direkt samverkan med företag. Studenten förväntas avsätta tid för självstudier och gruppuppgifter också utanför schemalagd tid. Vanligt förekommande examinationsformer är inlämningar, muntliga redovisningar, seminarier och tentamina. Inlämningar består främst av rapporter, beräkningar eller fysiska gestaltningar men kan t.ex. också bestå av videobaserade produktpresentationer. Tentamina är oftast skriftliga och genomförs i tentamenssal, ibland med datorstöd. Examinationsmoment genomförs individuellt eller gruppvis. Träning i samverkan inom och mellan grupper och med omvärlden ses som en viktig del av utbildningen samtidigt som den individuella insatsen också är i fokus. Utbildningen avslutas med ett examensarbete, som genomförs enskilt eller i samarbete med en studiekamrat. Årskurs 1 Produkt- och processutveckling: CAD grundkurs, 7,5 hp Produkt- och processutveckling, 7,5 hp Material, 7,5 hp Hållfasthetslära, 7,5 hp Produktionsteknik, 7,5 hp Statik, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik: Matematik grundkurs, 7,5 hp Vektoralgebra, grundkurs, 7,5 hp Kalkyl, grundkurs, 7,5 hp Årskurs 2 Produkt- och processutveckling: Kvalitetsprocessen, 7,5 hp Hållfasthetslära, 7,5 hp Maskinelement, 7,5 hp Industriell produktion och logistik, 7,5 hp Företagsekonomi: Produktionsekonomi 1, 7,5 hp

73 Bilaga 6.2 Ekonomiska kalkyler och intern styrning, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik: Kalkyl, grundkurs, 7,5 hp Statistik och sannolikhetslära, 7,5 hp Valbart 7,5 hp: Datavetenskap: Programmering, 7,5 hp Företagsekonomi: Produktionsekonomi 2, 7,5 hp Organisation, 7,5 hp Valfritt 7,5 hp: Kursval inom högskolans kursutbud t.ex. (med platsgaranti): Produkt- och processutveckling: CAD fördjupning, 7,5 hp Industridesign, introduktion, 7,5 hp Årskurs 3 Produkt- och processutveckling: Vetenskaplig teori och metod, 7,5 hp Examensarbete, 15 hp Innovationsteknik: Projektledning, 7,5 hp Valbart 15 hp: Produkt- och processutveckling: Konkurrenskraftiga produktionssystem, 7,5 hp Produktions- och logistikplanering, 7,5 hp Produktions-, underhålls- och kvalitetsutveckling, 7,5 hp Industriell processutveckling, 7,5 hp Innovationsteknik: Förändringsledning, 7,5 hp Valfritt 15 hp: Kursval inom högskolans kursutbud t.ex. (med platsgaranti): Produkt- och processutveckling: Dynamik 7,5 hp CAD fördjupning, 7,5 hp Innovationsteknik: Värdeskapande processer, 7,5 hp Tidigare avklarade kurser påverkar deltagarens behörighet till senare kurser. Ytterligare valmöjlighet än ovan kan komma att finnas. Se utbildningens kursvalsinformation.

74 Bilaga 6.2 Val inom programmet Val sker inom programmet från år 2 inför varje termin; år 2 med viss valbarhet, år 3 med större valbarhet. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Studenten rekommenderas att upprätta en egen fullständig studieplanering enligt den studievägledning som ges. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Högskoleingenjörsexamen - Innovation, produktion och logistik (Bachelor of Science in Engineering - Innovation, Production and Logistics) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

75 Bilaga 7.1 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 6: Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ärende 2016/2604 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara 1 (2) BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplan för produkt- och processutveckling produktion och logistik - masterprogram (ZKS21) Bakgrund Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har den 19 oktober 2016 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanen för produkt- och processutveckling produktion och logistik masterprogram (ZKS21). Ändringarna föreslås gälla för studenter som antas till programmet höstterminen 2017 och framåt. Utbildningsplanen reviderades senast av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 13 maj 2015 för utbildning som startade höstterminen 2016 (dnr 2015/0852). Revideringen gällde flytt av kurser från årskurs 2 till årskurs 1 samt byte av flera kurser i årskurs 2, med syfte att knyta utbildningen närmare forskningen och att underlätta samläsning med flera civilingenjörsprogram. Faktasammanställning Föreslagna ändringar Akademin föreslår följande ändringar i utbildningsplanen, i avsnittet innehåll i årskurs 1: Kursen Produktions-, underhålls- och kvalitetsutveckling, 7,5 hp byts ut mot kursen Industriell processutveckling, 7,5 hp. Valbar matematikkurs Kalkyl II, 7,5 hp tas bort. Tillämpad matrisanalys, 7,5 hp läggs till som valbar matematikkurs. Matematisk logik med datainriktning, 7,5 hp läggs till som valbar matematikkurs. Överväganden Kursbyte som redan är genomfört Akademin föreslår att kursen Produktions-, underhålls- och kvalitetsutveckling i årskurs 1 byts ut mot kursen Industriell processutveckling. Denna ändring är redan genomförd av akademin och finns med i programschema för innevarande läsår 2016/2017.

76 Bilaga 7.1 Av kursplanerna för dessa två kurser framgår att innehållet är delvis överlappande, och i den bifogade examensmatrisen tydliggörs den nya kursens koppling till de nationella examensmålen för masterexamen. 2 (2) Ansökningsomgången redan igång En revidering av utbildningsplan bör vara beslutad innan anmälan till utbildningen öppnar. Detta masterprogram ges på engelska och anmälan till höstterminen 2017 i den internationella omgången öppnade den 17 oktober Sista anmälningsdag för internationella sökande är den 16 januari Beredningens bedömning är att de föreslagna förändringarna är små, både till innehåll och omfattning, och att en revidering skulle kunna gälla från hösten 2017 trots att anmälan är öppen. Alternativet är att utskottet beslutar att revideringen ska gälla för studenter som antas höstterminen 2018 och framåt. Programnamn En fråga som inte ligger i detta ärende om revidering, men som beredningen har uppmärksammat är programnamnet. Namnet på programmet är inte överensstämmande med övriga masterprogram enligt formen masterprogram i. Vidare är det relativt långt och innehåller både produkt- och processutveckling som är huvudområdet för examen, samt produktion och logistik. Internt på akademin benämns programmet som masterprogram i produktion och logistik. Namnet kan inte ändras inför läsåret 2017/2018, men ett namnbyte skulle kunna övervägas inför beslut om utbildningsutbudet 2018/2019 under våren Akademin har uppmanats att diskutera frågan internt inom programmet samt med kommunikatör. Beredningens rekommendation Beredningen rekommenderar utskottet att revidera utbildningsplanen i enlighet med akademi IDT:s förslag att gälla för studenter som antas höstterminen 2017 och framåt.

77 Bilaga 7.2 Utskrivet :35 Produkt- och processutveckling - Produktion och logistik - Masterprogram Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information, visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processeroch system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Ingående kurser i programmet Nivå HP HO OM OM Årskurs 1 PPU415 Vetenskaplig teori och metod 7,5 hp A1F 7,5 PPU L1, 2, 3, 4 L3 L1, 2, 3, 4 L1 L2 L1, 2, 3 PPU414 Konkurrenskraftiga produktionssystem 7,5 hp A1N 7,5 PPU L1, 2, 3, 4, 5 L4 L1, 3, 4 X1 X1 KPP227 Produktions- och logistikplanering 7,5 hp A1N 7,5 PPU L1, 2, 3, 4, 5, 6 L3, 4, 5, 6 L2, 4 X1 X1 X1, 2 X1 INO402 Innovation och kreativitetsledning 7,5 hp G1N 7,5 INO L1, 2, 3 L1, 2 L2, 3 PPU405 Tillämpad operationsanalys och logistik 7,5 hp A1F 7,5 PPU L1, 2, 3, 4, 5, 6 L2, 3, 4, 5 L1, 2, 3, 4, 5 L3, 5 Matematik 7,5 hp G1N 7,5 MAA PPU413 Industriell processutveckling 7,5 hp A1N 7,5 PPU L1, 2, 3 L2, 3 L1, 2, 3 L3 L3 L3 L3 L2 L: Lärandemål: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. tillämpa moderna verktyg och metoder för att effektivisera manuella och maskinella processer inom produktions- och logistiksystem 2. analysera och värdera problem inom produktions- /logistiksystemets processer samt utveckla åtgärds- och förbättringsplaner 3. visa förmåga att kartlägga en process, identifiera och kvantifiera dess förluster, finna förlusternas rotorsaker, samt ge förbättringsförslag med en förenklad investeringsanalys KPP241 Försörjningsledning 7,5 hp A1F 7,5 PPU L1, 2, 3, 4 L2 L1, 3, 4 L2 L2, 3 L1, X1 L2, 3, 4 L3 L2 Årskurs 2 Produktionssystemutveckling7,5 hp A1F 7,5 PPU L1, 2, 3, 4, 5 L2 L3 L3, 4, 5 L4, 5 L3, 4, 5 L3 L3, 4, 5 L3, 5 KPP319 Industriell Excellens 7,5 hp A1F 7,5 PPU L1, 3, 5 L3, 4 L3 L2 X1 L3, 5 L4 L4 L3, 5 Affärsmässighet 7,5 hp A1F 7,5 PPU L1, 2, 3, 4, 5 L4, 5 L3, 5 L3 L3, 4, 5 Underhåll och tillförlitlighet 7,5 hp A1F 7,5 PPU L1-8 L1, 2, 3, 4 L1, 2, 3, 6 L3, 7 L8 L3, 8 L6, 7, 8 L7, 8 L8 PPU503 Examensarbete, innovativ produktion 30 hp A2E 30 PPU L1, 2, 3, 5 L1, 2, 3, 4, 5, 6 L4 L2, 3 L7, 8, 9 L7, 8, 9 L4 L4, 5, 6 L6 120, Filnamn: Examensmatris_PoP_HT17 rev Flik: Matris_ZKS21 Sid 1/1

78 Bilaga 7.3 Produkt- och processutveckling - Produktion och logistik - masterprogram, 120 hp Programkod: Giltig från: Beslutsinstans: Behörighet: Akademi: Fastställandedatum: Reviderad: Mål Syftet med utbildningen är: ZKS21 HT16 HT17 Fakultetsnämnden Examen på grundnivå inom teknik om minst 180 högskolepoäng, varav minst 15 högskolepoäng matematik/tillämpad matematik, eller examen på grundnivå inom ekonomi eller naturvetenskap om minst 180 högskolepoäng, varav minst 15 högskolepoäng matematik/tillämpad matematik med minst ett års industrierfarenhet, eller motsvarande. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6. I de fall programmet går att söka som senare del gäller att den sökande måste uppfylla de särskilda behörighetskrav som gällde för programmets första termin samt ha läst motsvarande programmets tidigare terminer. IDT att möta ett behov på arbetsmarknaden av högskoleutbildade på masternivå med de kunskaper som programmet ger, att ge internationellt användbar och eftersökt kunskap inom produktion och logistik, sett i ett helhetsperspektiv, att ge studenter fortsatt och förbättrad möjlighet till forskning inom ämnet produktoch processutveckling och andra tillämpliga ämnesområden, samt att genom sin koppling till olika existerande och förväntade forskningsprojekt inom forskargruppen inom ämnet produkt- och processutveckling stärka denna forskning och ge studenter möjlighet till direkt erfarenhet av att delta i denna och annan forskningsverksamhet. Nedan preciserade mål har sin utgångspunkt i Högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS 2006:1053). Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa kunskap och förståelse inom modern produktion och logistik, inbegripet såväl brett kunnande inom produkt- och processutveckling som väsentligt fördjupade kunskaper,

79 Bilaga 7.3 visa fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete med fokus på verktyg och processer för effektiv produktion och logistik, som är hållbara ur ett livscykelperspektiv, och visa fördjupad metodkunskap inom produktion och logistik. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i direkt dialog med företag, samhälle och andra grupper och/eller i seminarier eller konferenser, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet i näringsliv eller offentlig sektor. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att inom produkt- och processutveckling göra bedömningar med hänsyn till hållbar utveckling och relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar inom produkt- och processutveckling, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Undervisningsspråk Undervisningsspråket är engelska, vilket inkluderar all undervisning, examination, litteratur m.m.

80 Bilaga 7.3 Innehåll Produkt- och processutveckling - masterprogram - Produktion och logistik, är en tvåårig teknisk utbildning inom produkt- och processutveckling. År 1 fokuserar på vetenskaplig metod, konkurrenskraftiga produktionssystem, operationsanalys, produktions- och logistikplanering, underhåll och försörjningsledning. År 2 fokuserar på produktionssystemutveckling och avslutas med ett examensarbete. Programmet ger djupgående kunskap inom processer och metoder för produktutveckling inom ämnesområdet produkt- och processutveckling, och ger behörighet till forskarutbildning. I utbildningen ingår tydliga inslag som rör entreprenörskap, kreativitet, vetenskaplig metodik, personlig utveckling och internationalisering. Undervisningen består främst av lektioner, projektarbeten, seminarier, egenstudier samt handledning. Kurser är i huvudsak förlagda på campus. Projektarbeten är vanligt förekommande och i flera kurser erbjuds projekt i direkt samverkan med företag. Studenten förväntas avsätta tid för självstudier och gruppuppgifter också utanför schemalagd tid. Vanligt förekommande examinationsformer är inlämningar, muntliga redovisningar, seminarier och tentamina. Inlämningar består främst av rapporter, beräkningar eller fysiska gestaltningar men kan t.ex. också bestå av videobaserade produktpresentationer. Tentamina är oftast skriftliga och genomförs i tentamenssal, ibland med datorstöd. Examinationsmoment genomförs individuellt eller gruppvis. Träning i samverkan inom och mellan grupper och med omvärlden ses som en viktig del av utbildningen samtidigt som den individuella insatsen också är i fokus. Utbildningen avslutas med ett examensarbete, som genomförs enskilt eller i samarbete med en studiekamrat. Årskurs 1 Produkt- och processutveckling: Vetenskaplig teori och metod, 7,5 hp Konkurrenskraftiga produktionssystem, 7,5 hp Produktions- och logistikplanering, 7,5 hp Tillämpad operationsanalys och logistik, 7,5 hp Försörjningsledning, 7,5 hp Produktions-, underhålls och kvalitetsutveckling, 7,5 hp Industriell processutveckling, 7,5 hp Valbart 7,5 hp - matematik/tillämpad matematik: Sannolikhetslära, 7,5 hp (rekommenderat) Kalkyl II, 7,5 hp Tillämpad matrisanalys, 7,5 hp Matematisk logik med datainriktning, 7,5 hp Innovationsteknik: Innovation och kreativitetsledning, 7,5 hp

81 Bilaga 7.3 Årskurs 2 Produkt- och processutveckling: Industriell excellens, 7,5 hp Affärsmässighet, 7,5 hp Produktionssystemutveckling, 7,5 hp Underhåll och tillförlitlighet, 7,5 hp Examensarbete, Innovativ produktion, 30 hp Val inom programmet Innan utbildningen påbörjas ska studenten utifrån utbildningsplanen och med hänsyn tagen till sina förkunskaper göra en individuell studieplan för hela utbildningsperioden. Studenten får stöd och studievägledning i det arbetet. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen: Teknologie masterexamen med huvudområdet Produkt- och processutveckling (Master of Science (120 credits) in Product and Process Development) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

82 Bilaga 8.1 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 6: Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ärende 2016/2589 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara 1 (4) BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem (GCV02) Bakgrund Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har den 19 oktober 2016 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanen för civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem (GCV02). Ändringarna föreslås gälla för studenter som antogs till programmet höstterminen 2015 och framåt. Programmet inrättades av fakultetsnämnden den 9 oktober 2014 (dnr MDH /14) och startade höstterminen Utbildningsplanen reviderades senast av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 18 november 2015, för studenter som antogs till programmet höstterminen 2016 och framåt (dnr 2015/2797). Revideringen gällde ändringar av kurser i årskurs 1 och 2. Faktasammanställning Akademi IDT har i sin ansökan till fakultetsnämnden redogjort för vilka ändringar som föreslås samt motiverat dem. Akademin har också bifogat en examensmatris där det framgår hur lärandemålen är tänkta att bidra till att uppfylla de nationella examensmålen för civilingenjörsexamen. I detta ärende bifogas enbart matris som gäller för årskurs 3, då förändringarna enbart berör denna årskurs. När det gäller studentmedverkan i akademins beredning, har revideringsförslaget behandlats i programmets branschråd, där det också sitter en studentrepresentant. Information har också getts till studenter i årskurs 2 tillsammans med studievägledare. Inga invändningar från studenter har uttryckts. Föreslagna ändringar Akademin föreslår följande ändringar i utbildningsplanen, i avsnittet innehåll. Samtliga ändringsförslag gäller kurser i årskurs 3: Valbar kurs i flygteknik, Säkerhetskritisk elektronik för flyg- och rymdteknik, 7,5 hp, byter namn till Robust elektronik för flyg- och rymdtillämpningar, ändrar ämnestillhörighet till elektronik och blir obligatorisk.

83 Bilaga 8.1 Valbar kurs i flygteknik, Autonoma intelligenta farkoster och satelliter, 7,5 hp, byter namn till Framtida autonoma farkoster, minskar i omfattning till 5 hp och blir obligatorisk. Matematikkursen Sannolikhetslära och statistisk teori, 7,5 hp, läggs till för att bättre förbereda studenterna för ett flertal kurser i årskurs 3 och 4. Matematikkursen Numeriska metoder med MATLAB, 7,5 hp, tas bort för att bereda plats för matematikkursen ovan. Studenterna kommer i kontakt med problemlösning i Matlab i andra kurser. Kursen Kvalitets- och underhållsteknik, 15 hp, minskar i omfattning till 10 hp, innehållet var delvis överlappande med statistikkursen som införs. 2 (4) Överväganden Uppfyllande av examensmål I underlagen till fakultetsnämnden inför programmets inrättande 2014 fanns en examensmatris med programmets samtliga kurser, inklusive lärandemål och examinationsmoment. Eftersom ett antal av dessa kurser ännu inte är inrättade menar akademin att kurserna inte är färdigutvecklade och därmed kräver ett antal justeringar utifrån den ursprungliga examensmatrisen och den ursprungligt fastställda utbildningsplanen. En jämförelse mellan den ursprungliga och den nya examensmatrisen för årskurs 3 visar följande: I kursen Robust elektronik för flyg- och rymdtillämpningar har lärandemålen ändrats något jämfört med ursprunglig kurs (som inte har inrättats), men är totalt sett tänkta att bidra till att uppfylla samma examensmål. Kursen Framtida autonoma farkoster har samma lärandemål som den ursprungliga kursen (som inte har inrättats), men har färre examinationsmoment eftersom kursen minskar i omfattning. Matematikkursen Sannolikhetslära och statistisk teori uppfyller bara delvis samma examensmål som den matematikkurs som tas bort. För kursen Kvalitets- och underhållsteknik är lärandemålen delvis omskrivna och mer detaljerade jämfört med ursprunglig kurs (som inte har inrättats), men är totalt sett tänkta att bidra till att uppfylla samma examensmål. Examinationsmomenten har ändrats. Med utgångspunkt i examensmatrisen är måluppfyllelsen i stort sett oförändrad, med undantag för de examensmål som den tidigare matematikkursen skulle bidra till att uppfylla och som inte uppfylls med den nya kursen i statistik. Dessa examensmål täcks dock av ett flertal andra kurser i programmet som helhet. Revidering av ett nytt program De studenter som först antogs till programmet höstterminen 2015 har nu påbörjat sitt andra läsår, samtidigt som en andra omgång studenter har antagits till sitt första år. Utbildningsplanen har hittills reviderats en gång och föreliggande ändringsförslag skulle därmed bli den andra revideringen. Akademin har även flaggat för att kurser inom årskurs 4 och 5 för studenter som antogs 2015 kommer att utvecklas under Kursutvecklingen kommer troligtvis att leda till ett förslag på revidering av utbildningsplanen,

84 Bilaga 8.1 snarare än att akademin håller sig inom den ram som fakultetsnämnden fastställde På så sätt utvecklas och inrättas kurserna i programmet ett eller två läsår i taget. 3 (4) Retroaktiv revidering Om utskottet anser att förslagen på ändringar i sig är rimliga utifrån akademins motiveringar, finns flera alternativ vad gäller revideringens första giltighetsdag. En princip vid revidering av utbildningsplaner är att inte revidera retroaktivt, det vill säga för studenter som redan har antagits och påbörjat sin utbildning. Det är utskottets ståndpunkt i de flesta fall, om det inte finns särskilda skäl. Utifrån denna princip bör utskottet fatta beslut om att revideringen ska gälla för studenter som antas hösten 2017 och framåt, vilket innebär att studenter som antogs hösten 2016 och hösten 2015 inte omfattas av ändringarna. En fråga som kan ställas är dock hur de kurser som ännu inte har inrättats och som akademin önskar förändra i utbildningsplanen, hanteras av akademin. Studenter har rätt att följa den studiegång med de kurser som anges i den ursprungliga utbildningsplanen. Tidigare har liknande fall hanterats genom att inrätta individuella studieplaner för de studenter som inte omfattas av den formella revideringen, men som väljer att följa den av akademin föreslagna studiegången. Akademins förslag om att revideringen ska gälla för studenter som antogs hösten 2015 och framåt kan inte genomföras rent tekniskt i högskolans utbildningsdatabas Selma, som enbart tillåter revideringar giltiga från samma termin eller senare jämfört med den senast reviderade versionen. Eftersom den senast reviderade utbildningsplanen gäller för studenter antagna hösten 2016 och framåt, kan en ny revidering i Selma tidigast gälla från Sedan MDH började använda Selma för hantering utbildningsplaner istället för publicering i pdf-filer på webben, hanteras inte utbildningsplanerna i versioner utifrån olika studentkullar, vilket kunde göras tidigare. I Selma är utbildningsplanen ett enda dokument som fastställs och revideras framåtsyftande. Den utbildningsplan som var fastställd när studenten antogs är därmed också den utbildningsplan som gäller under hela studietiden. För en revidering som ska gälla för studenter som redan har påbörjat sin utbildning bör akademin redovisa särskilda skäl för att genomföra förändringar. Beredningens rekommendation Beredningen rekommenderar utskottet att revidera utbildningsplanen för civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem i enlighet med akademi IDT:s förslag, men tar inte ställning till från vilken termin utbildningsplanen ska gälla. Beredningen uppmanar utskottet att överväga om akademin uppvisar tillräckligt starka skäl att revidera utbildningsplanen för studenter som redan har påbörjat sin utbildning. Alternativ för den reviderade utbildningsplanens första giltighetstermin: 1. Att gälla för studenter som antogs höstterminen 2017 och framåt enligt den huvudsakliga principen om revidering, framåtsyftande och som

85 Bilaga 8.1 enbart gäller för studenter som inte har antagits eller påbörjat sin utbildning. 4 (4) 2. Att gälla för studenter som antogs höstterminen 2016 och framåt gäller den studentkull som senast antogs till programmet. Är möjligt att genomföras i utbildningsdatabasen Selma. 3. Att gälla för studenter som antogs höstterminen 2015 och framåt (akademins önskemål) gäller samtliga studenter på programmet, båda studentkullarna som har antagits. Är dock inte tekniskt möjligt i utbildningsdatabasen Selma.

86 Bilaga 8.2 Akademin för innovation, design och teknik (2) Handläggare Annika Björklund Fakultetsnämnden Ansökan om revidering av utbildningsplan för Civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem, GCV02 IDT ansöker om att revidera utbildningsplanen för studenter som startat sin utbildning HT15 och framåt gällande årskurs 3. Följande förändringar föreslås: 1) För att bättre förbereda studenterna för ett flertal kurser i årskurs 3 och 4, bland annat kvalitets- och underhållsteknik och design av feltoleranta system, föreslås införandet av matematikkursen Sannolikhetslära och statistisk teori, 7,5hp, tidigt i årskurs 3. 2) För att bereda plats för ovanstående kurs föreslås att kursen numeriska metoder med Matlab, 7,5hp, tas bort. Denna kurs har även studenter på robotikprogrammet ansett vara delvis överflödig då de kommer i kontakt med liknande problem att lösa i Matlab i andra kurser. Båda kurserna ovan tillhör ämnesområdet matematik (MAA). 3) Kursen kvalitets- och underhållsteknik har ännu inte inrättats. Kursen föreslås minska från 15hp till 10hp, bland annat på grund av att den tidigare planerade kursen innehöll överlappande lärandemål med statistikkursen som föreslås införas i programmet, se ovan. Kursens omfattning på 10hp har tagits fram i samråd med kursansvarig Anders Hellström och professor i kvalitetsutveckling Anders Fundin. Se separat förslag på kursplan. 4) Kursen säkerhetskritisk elektronik för flyg- och rymdteknik bör byta namn till robust elektronik för flyg- och rymdtillämpningar. Kursens lärandemål och innehåll återspeglar inte hela bilden av säkerhetskritisk elektronik för flyg och rymd utan enbart en delmängd av området, nämligen robust elektronik. Huvuddelen av kursens lärandemål tillhör området elektronik och inte flygteknik och bör därför flyttas över till elektronik. Namnbyte och tillhörighet Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Smedjegatan 37 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: idt@mdh.se Org.nr:

87 Bilaga 8.2 är förankrat hos Maria Lindén, ämnesansvarig elektronik och hos Håkan Forsberg, ämnesansvarig flygteknik. 2 (2) 5) Kursen autonoma intelligenta farkoster och satelliter bör byta namn till framtida autonoma farkoster för att bättre passa in på planerade lärandemål och kursinnehåll. 6) Idag kan studenterna välja mellan kursen robust elektronik för flygoch rymdtillämpningar och autonoma intelligenta farkoster och satelliter (föreslagna namn enligt ovan). Vi föreslår att man tar bort valbarheten och gör båda kurserna obligatoriska. Studenter som annars skulle ha valt robust elektronik för flyg- och rymdtillämpningar istället för framtida autonoma farkoster får ökad värderingsförmåga och förhållningssätt (examensmål ) genom förfarandet. Inga studenter påverkas negativt vad gäller uppfyllande mot examensmålen. 7) För att inte överfylla programmet föreslås kursen framtida autonoma farkoster minska från 7,5hp till 5hp. Vi anser att detta är möjligt att genomföra utan att ändra på lärandemålen (fem stycken), då det föreslagna antalet examinationsmoment i dagsläget är fem stycken. Med 5hp bör examinations-momenten minska till 3. Föreslagna revideringar har diskuterats i lärarlaget för programmet och förankrats i utbildningsrådet för IS (IDT). Arbetet har letts av programsamordnare och ämnesföreträdare för flygteknik Håkan Forsberg.

88 Bilaga 8.2 Förslag på kursplan Kvalitets- och underhållsteknik 10 hp Total Quality Management and Maintenance Technology Kurskod: Giltig från: Utbildningsnivå: Ämnesgrupp: Huvudområde(n): Successiv fördjupning: Akademi: Fastställandedatum: PPUxxx HT17 Grundnivå Maskinteknik Produkt- och processutveckling, G1F (Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav), IDT Syfte Kursens mål är att ge den studerande kunskaper i modern kvalitets- och underhållsteknik, dess begrepp och koncept. Lärandemål Efter genomgången kurs skall studenten kunna: 1 beskriva begreppen kvalitet, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring samt vad som menas med "Offensiv Kvalitetsutveckling" (TQM) 2 bedriva ett förbättringsprojekt enligt Sex-Sigma modellen 3 tillämpa de 7 QC-verktygen 4 tillämpa Statistisk Försöksplanering (SFP/ DOE) för optimering av en konstruktion alternativt en process 5 beskriva begreppen tillförlitlighet, driftsäkerhet och tillståndsbaserat underhåll samt kunna göra enklare beräkningar, t.ex. driftsäkerhet hos system 6 genomföra riskanalyser såsom FTA/FMEA 7 påvisa kunskap om säkerhetsutveckling såsom safety teams 8 översiktligt beskriva kvalitetssystemstandarder och deras tillämpning för säkerhetskritiska system 9 visa kunskaper om och förståelse för lean produktion och dess metoder och verktyg

89 Bilaga visa kunskaper om och förståelse för excellence-modeller för kvalitetsutveckling 11 visa kunskaper om och förståelse för mätning av kundtillfredsställelse Innehåll Offensiv Kvalitetsutveckling, verksamhetsutveckling Utvecklingskvalitet QFD, Försöksplanering Förbättringsarbete enligt Sex - Sigma filosofin med PDCA-cykeln Produktionskvalitet, statistisk processtyrning (SPS) Kvalitet som kundtillfredsställelse, värde för kunden Ledarskap för kvalitet Verktyg för verksamhetsutveckling ISO 9001 och ISO Tillförlitlighet och driftsäkerhet Riskanalyser FMEA/FTA Underhållsteknik-Totalt produktivt underhåll (TPU) Oförstörande provningstekniker Säkerhetsutveckling, TEM Threat and Error Management Kvalitetssystemstandarder ISO 9000, ISO14000 med flera Lean produktion, filosofi, strategier och värde för kund, SIQ s modell för kvalitetsutveckling Undervisning Undervisning sker i form av föreläsningar, lektioner, egna övningar och laborationer. Särskild behörighet Systemutveckling nivå G2F 5 hp (ex ELA302, FLA308) Sannolikhetslära 3 hp (ex MAA137) Examination Inlämningsuppgift (INL1), individuellt och i grupp, 3 hp, betyg Godkänd (G) Seminarium (SEM1), individuellt och i grupp 2,5 hp, betyg Godkänd (G) Tentamen (TEN1), Skriftlig tentamen, 4,5 hp, betyg 3, 4 eller 5 Regler och anvisningar för examination Betyg Underkänd (U), 3, 4, 5. Sätts efter fullgörande av övriga examinationsmoment till betyget för TEN1.

90 Rad Syfte/kort beskrivning Ingående kurser i programmet - Civing tillförlitliga flyg- och rymdsystem Behörighet Nivå HP HO TOM OM Årskurs 3 40 Nuvarande kurs är 15 hp FLA000 Flyg- och rymdsystemteknik G2F 7,5 FLA L5 L1,3,4 L4 L1 L2 L2 L6 41 Kursen skall ge kunskaper Lärandemål om funktionssystem och Efter fullgjord kurs ska studenten kunna: delsystem och deras 1. beskriva olika systemen som finns i ett flygplan samt förklara fördelarna och integrering i flygfarkoster. nackdelarna av olika system Grundläggande kunskaper 2. tillämpa dessa insikter om systemens funktioner och egenskaper för olika fall av om utveckling och problemlösningar vid en projektering projektering av 3. beskriva olika skrovstrukturer samt förklara fördelar och nackdelar flygfarkoster. 4. utföra vikt och balans beräkningar Problemställningar 5. redogöra för forskning och utvecklingsområden som är under utveckling inom angående flygfarkost system samt funktionsövervakning samt 6. relatera kursens innehåll till hållbar utveckling och miljöfrågor. underhållsmässighet. Examination Laboration (LAB1), 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Tentamen (TEN1), 5,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Aerodynamik och flygmekanik 10 hp, Grundläggande reglerteknik 2,5 hp samt Grundläggande avioniksystem 7,5 hp Bilaga Ny kurs ELA000 Mätteknik G2F 7,5 ELA L1-L8 L1-L8 L8 L9 L9 43 Kursen skall ge kunskaper Lärandemål om funktionssystem (ATAnomenklatur) och delsystem och deras integrering i flygfarkoster. Grundläggande kunskaper om utveckling och projektering av flygfarkoster. Problemställningar angående funktionsövervakning samt underhållsmässighet. Studenten skall efter avslutad kurs kunna: 1. Handha och förstå begränsningar med olika mätinstrument 2. Analysera olika felkällor vid mätning av olika storheter 3. Praktiskt tillämpa kunskaper från statistiken (medelvärde, standardavikelse) för analys av mätserier. 4. Känna till olika signaltyper och kunna klassificera signaler. 5. Känna till och kunna tillämpa samplingsteoremet. 6. Känna till teorin bakom frekvensanalys och frekvenssyntes samt kunna tillämpa dem på signaler. 7. Känna till de vanligaste modulationsprinciperna. 8. Kunna teorin bakom Fourierserier, Fouriertransformen (även diskret), Faltning, Z- transformen och Laplacetransformen. 9. Kunna tillämpa alla dessa teorier på givna signaler och kunna analysera och kritiskt granska effekterna av signalbehandling på verkliga signaler. Examination TEN 6hp LAB 1.5hp Behörighet Elektroniksystem 7,5 hp och Envariabelkalkyl 7,5 hp 44 Ny kurs PPU000 Kvalitets- och underhållsteknik G2F 10 FLA/PoP L1-3, L7 L9-11 L1-2, L6, L8-11 L4-6 L4-6 L4-6 L4 L4 L9, L11 X1, X2 L1, L11

91 Rad Syfte/kort beskrivning Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM Kursen skall ge studenten kunskaper om modernt underhåll av flygfarkoster, primärt utgående från den filosofi och de metoder som ligger till grund när underhåll av moderna flygfarkoster skall dimensioneras och genomföras. Lärandemål Efter genomgången kurs skall studenten kunna: 1 beskriva begreppen kvalitet, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring samt vad som menas med "Offensiv Kvalitetsutveckling" (TQM) 2 bedriva ett förbättringsprojekt enligt Sex-Sigma modellen 3 tillämpa de 7 QC-verktygen 4 tillämpa Statistisk Försöksplanering (SFP/ DOE) för optimering av en konstruktion alternativt en process 5 beskriva begreppen tillförlitlighet, driftsäkerhet och tillståndsbaserat underhåll samt kunna göra enklare beräkningar, t.ex. driftsäkerhet hos system 6 genomföra riskanalyser såsom FTA/FMEA 7 påvisa kunskap om säkerhetsutveckling såsom safety teams 8 översiktligt beskriva kvalitetssystemstandarder och deras tillämpning för säkerhetskritiska system 9 visa kunskaper om och förståelse för lean produktion och dess metoder och verktyg 10 visa kunskaper om och förståelse för excellence-modeller för kvalitetsutveckling 11 visa kunskaper om och förståelse för mätning av kundtillfredsställelse Examination 1. INL1. 3hp 2. SEM1. 2.5hp 3. TEN1 4.5hp Minst 60 hp civilingenjörs-program Bilaga ELA407 Reglerteknik A1N 7,5 ELA L1-6 L3? L1-L6 L1-L6 L2-5 L3,L5 L5-6 L3 L1-L6 L5 47 Modellering och analys av dynamiska system. Laplacetransformen. Överföringsfunktioner. Poler, nollställen, förstärkning. Tidssvar, frekvenssvar, Bodediagram och bandbredd. Stabilitetsanalys. Återkopplingsprincipen för slutna system. Styrbarhet och observerbarhet. Tillståndsbaserad återkoppling. Design i tidsplanet resp. i frekvensplanet, Nyquistdiagram, fas- och amplitudmarginal. PIDregulatorer och justeringsmetoder. Antiwindup. Digitala kontrollsystem, z- transformen. Introduktion till robust reglering. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. modellera enkla fysikaliska system i form av linjära differentialekvationer 2. transformera överföringsfunktioner mellan tidsplanet och frekvensplanet 3. göra stabilitetsanalys av modellerat system och lära sig hur systemet reagerar på extern inverkan 4. beräkna och förstå betydelsen av nollställen och poler, och deras roll i frekvensgången 5. förstå fördelarna med återkoppling och utveckla återkopplade linjära regulatorer, realiserade genom differentialekvationer 6. använda MATLAB som verktyg för att analysera linjära dynamiska system och designa slutna reglersystem Examination Laboration (LAB1), 1,5 hp, betyg Godkänd (G) Projekt (PRO1), 1,5 hp, betyg Godkänd (G) Tentamen (TEN1), 4,5 hp, betyg 3, 4 eller 5 Elektroniksystem 7,5 hp, Vektoralgebra 7,5 hp och Envariabelkalkyl 7,5 hp 48 MAA137 Sannolikhetslära och statistisk teori G1F 7,5 MAA L1-5 L Introduction to MATLAB, basic algorithms in programming and programming in MATLAB. Numerical methods: nonlinear equations, linear systems, interpolation, numerical differentiation, differential equations and numerical integration. Applications in economics. Lärandemål Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1. redogöra för och tillämpa grundläggande begrepp, såsom händelse, utfallsrum, sannolikhet, oberoende händelser och betingad sannolikhet samt räkneregler inom sannolikhetslära. 2. redogöra för och tillämpa grundläggande egenskaper hos och funktioner av stokastiska endimensionella variabler. 3 redogöra för och tillämpa följande fördelningar: geometriska fördelningen, likformiga fördelningen, binomialfördelningen, Poissonfördelningen, exponentialfördelningen, normalfördelningen. 4. redogöra för och tillämpa läges-, spridnings- och beroendemått. 5. genomföra och tillämpa punktskattning, intervallskattning, hypotesprövning och linjär regression. Examination TEN1, Tentamen, 3,5 hp, individuell skriftlig och/eller muntlig tentamen avseende lärandemål 1-3, betyg Underkänd (U), 3, 4 eller 5. TEN2, Tentamen, 4 hp, individuell skriftlig och/eller muntlig tentamen avseende lärandemål 1-5, betyg Underkänd (U), 3, 4 eller 5. Kalkyl grundkurs 7,5 hp eller motsvarande

92 Rad Syfte/kort beskrivning Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM MAA152 Flervariabelkalkyl G1F 7,5 MAA L1-8 L1-8 L8 51 Topologiska grundbegrepp i Rn öppen mängd, rand till en mängd, sluten mängd, begränsad mängd, kompakt mängd - Reellvärda funktioner av flera reella variabler: definitionsmängd, värdemängd, gränsvärde, kontinuitet, partiell deriverbarhet, differentierbarhet, differentialer, kedjeregeln, gradienter, riktningsderivator - Optimering: stationära punkter, lokala extremvärden, globala extremvärden, optimering med bivillkor, Lagranges multiplikatormetod - Vektorvärda funktioner: partikelrörelse i rummet, parametrisering av kurvor, båglängd, krökning, krökningsradie, krökningscentrum Lärandemål Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1. analysera reellvärda funktioner av flera reella variabler, allt utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf och sammansättning, samt kunna illustrera någorlunda skisserbara funktionsytor och nivåkurvor 2. förklara de topologiska grundbegreppen i Rn, samt utifrån standardgränsvärden och räkneregler kunna bestämma gränsvärden för funktioner. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras 3. bestämma partiella derivator, kunna avgöra differentierbarhet, kunna bestämma differentialer, samt vid variabelbyten kunna tillämpa kedjeregeln för första och andra ordningens derivator och vid implicit derivering 4. bestämma och geometriskt tolka gradienter och riktningsderivator, samt utifrån detta i förekommande fall kunna bestämma tangenter och tangentplan 5. tillämpa Taylors formel för att avgöra arter hos stationära punkter, och då särskilt i fall med funktioner av två variabler 6. kunna bestämma största och minsta värdena för kontinuerliga funktioner på kompakta mängder, samt kunna formulera och lösa optimeringsproblem som innefattar bivillkor 7. analysera vektorvärda funktioner av en reell variabel och motsvarande rymdkurvor, dels utifrån kinematiska begrepp som läge, hastighet och acceleration, och dels utifrån geometriska begrepp som tangent, normal, båglängd och krökning. Speciellt ska rymdkurvor kunna parametriseras 8. bestämma dubbel- och trippelintegraler utifrån lämpliga iterationer och variabelsubstitutioner 9. bestämma och tolka kurv- och ytintegraler. Speciellt ska normalriktningsfält för kurvor i planet och för ytstycken i rummet kunna bestämmas. I fall med konservativa fält ska potentialfunktioner kunna bestämmas och nyttjas för exempelvis byten av vägar i kurvintegraler 10. tilla mpa Greens, Stokes och Gauss satser Examination Inlämningsuppgifter (INL1), 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN1), 2,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN2), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Envariabelkalkyl, 7,5 högskolepoäng och Vektoralgebra, grundkurs, 7,5 högskolepoäng Bilaga Ny kurs FLA000 Framtida autonoma farkoster G2F 5 DVA / ELA / FLA L2,4 L1-5 L1-3 L4 L1, L3, L5 X1, X2 X1, X2 L1, L3, L5 X1, X2 L1, L3, L5 L1-5 L1, L5 53 Lärandemål Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: 1. föreslå olika tillämpningsområden för autonoma farkoster 2. komma fram till säkerhetskrav som bör ställas på autonoma farkoster 3. sammanfatta allmänhetens inställning till utelämnande av operatörer (piloter) i loopen 4. föreslå miljö- och materialkrav som bör ställas på autonoma farkoster 5. tänka ut och försvara juridiska och etiska aspekter som uppstår vid samspel mellan människa och autonoma farkoster Minst 120 hp varav ingår minst 30 hp i flygteknik och/eller 30 hp i elektronik och/eller 30 hp i datavetenskap vari ingår Utveckling av avioniksystem om 7,5 hp och Mänskliga faktorerna om 7,5 hp Examination 1. Inlämningsuppgift (INL1) 3. Seminarium (SEM1) 4. Seminarium (SEM2) 54 Ny kurs ELA000 Robust elektronik för rymd- och flygtillämpningar G2F 7,5 ELA L1-4 L2, L4, X2 L1-2 L1-4 L2-4 L2-4 L2-4 X1-2 X Lärandemål Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: 1. Förklara miljöns påverkan och effekt på elektronik i flyg- respektive rymdfarkoster 2. Föreslå lämpliga tekniker för att höja robustheten och tillgängligheten hos elektroniska komponenter för flyg- och rymdtillämpningar 3. Motivera val av adekvata komponenter inklusive skarvdon och databussar för tillämpning i flyg- och rymdmiljö 4. Förstå och tillämpa robusthetsalgoritmer för verifiering av funktion under abnormala förhållanden Examination 1. LAB1 2. LAB2 3. Inla mningsuppgift (INL1) Rapport som sammanfattar LAB2 4. Tentamen (TEN1) Minst 120 hp varav minst 30 hp flygteknik och/eller 30 hp elektronik och/eller datavetenskap vari ingår Utveckling av avioniksystem 7,5 hp, Elektroniksystem 7,5 hp, Flygplansstrukturer och materiallära I 7,5 hp,

93 Bilaga 8.4 Utbildningsplan - Civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem Programkod: GCV02 Giltig från: Beslutsinstans: Fakultetsnämnden Behörighet: Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). Akademi: IDT Fastställandedatum: Reviderad: Mål Studenten ska efter godkänd civilingenjörsutbildning visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt kunna arbeta som civilingenjör. Syftet med utbildningen är: att möta ett behov på arbetsmarknaden av civilingenjörer med de kunskaper och färdigheter som programmet ger att möta det intresse som visats från gymnasieelever till ett program med detta innehåll anpassat till kraven för civilingenjörsutbildningar i Sverige att ge studenter fortsatt och förbättrad möjlighet till forskning inom teknikområdet tillförlitliga system och andra tillämpliga ämnesområden, samt att genom koppling till olika existerande och förväntade forskningsprojekt i forskargruppen inom ämnet inbyggda system stärka denna forskning och ge studenter möjlighet till direkt erfarenhet av att delta i denna och annan forskningsverksamhet. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa kunskap om den vetenskapliga grunden och beprövade erfarenheten inom teknikområdet tillförlitliga system samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, samt visa såväl brett kunnande inom tillförlitliga system, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupande kunskaper inom vissa delar av området.

94 Bilaga 8.4 Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar, visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar, visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information, visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med företag, samhälle och/eller i seminarier eller konferenser klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska men undervisning sker även på engelska, vilket innebär att studenten behöver hantera undervisning, examination och litteratur med mera på både svenska och engelska. Innehåll Programmet är en gemensam bas för examination av civilingenjörer inom tillförlitliga system. Innehållsmässigt är första årets kurser integrerade med varandra i ett så kallat ingenjörsvetenskapligt år. Programupplägget i årskurs 1 ska säkerställa en kunskap och förståelse för utbildningen som helhet och den framtida arbetsmarknaden. I senare årskurser finns såväl kurser som är specifika för programmet som kurser som samläses med andra

95 Bilaga 8.4 utbildningsprogram inom närliggande kunskapsområden. Årskurs 1 Flygteknik: Introduktion till tillförlitliga flyg- och rymdsystem, 5 hp Aerodynamik och flygmekanik, 10 hp Grundläggande avioniksystem, 7,5 hp Flygmotorteknik, 7,5 hp Datavetenskap: Introduktion till datorer, 2,5 hp Grundläggande programmering, 7,5 hp Elektronik: Elektronik grundkurs, 7,5 hp Grundläggande reglerteknik, 2,5 hp Övrigt tekniskt ämne: Introduktion till vetenskapliga metoder, 2,5 hp Projekt tillförlitliga flyg- och rymdsystem I, 7,5 hp Årskurs 2 Flygteknik: Mänskliga faktorerna, 7,5 hp Utveckling av avioniksystem, 7,5 hp Datavetenskap: Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, 7,5 hp Elektronik: Elektroniksystem, 7,5 hp Fysik: Mekanik I, 7,5 hp Farkoststrukturer och materiallära, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik: Envariabelkalkyl, 7,5 hp Vektoralgebra, 7,5 hp Årskurs 3 Flygteknik: Flyg- och rymdsystemteknik, 7,5 hp Valbart inom flygteknik: Säkerhetskritisk elektronik för flyg- och rymdteknik, 7,5 hp eller

96 Bilaga 8.4 Autonoma intelligenta farkoster och satelliter, 7,5 hp Framtida autonoma farkoster, 5 hp Elektronik: Mätteknik, 7,5 hp Reglerteknik, 7,5 hp Robust elektronik för flyg- och rymdtillämpningar, 7,5 hp Produkt- och processutveckling: Kvalitets- och underhållsteknik, hp Matematik/tillämpad matematik: Numeriska metoder med MATLAB, 7,5 hp Sannolikhetslära och statistisk teori, 7,5 hp Flervariabelkalkyl, 7,5 hp Årskurs 4 Flygteknik: Design av autonoma flyg- och rymdsystem, 7,5 hp Design av feltoleranta system, 7,5 hp Datavetenskap: Inbyggda system I, 7,5 hp Inbyggda system II, 7,5 hp Säkerhetskritiska system, 7,5 hp Programmering av tillförlitliga inbyggda system, 7,5 hp Modellbaserad utveckling, 7,5 hp Elektronik: Komplexa elektroniksystem, 7,5 hp Årskurs 5 Flygteknik: Projekt i tillförlitliga system, 22,5 hp Examensarbete för civilingenjörsexamen i tillförlitliga system, 30 hp Datavetenskap: Forskningsmetodik inom naturvetenskap och teknik, 7,5 hp Val inom programmet I de fall studenterna erbjuds att göra ytterligare val utöver de kurser som fastslagits i utbildningsplanen presenteras dessa i programmets programschema som fastslås inför varje läsår.

97 Bilaga 8.4 Examen Utbildningsprogrammet är uppbyggt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller examensfordringarna för: Civilingenjörsexamen i tillförlitliga system (Master of Science in Engineering Dependable Systems) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som studenter väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen.

98 Bilaga 9.1 Beslutsdatum: Dnr 2016/ (2) Beslutande: Fakultetsnämnden Dokumentansvarig: Ledningskansliet Dokumenttyp: Riktlinjer Datum för ikraftträdande: Revideras senast: Kontinuerligt RIKTLINJER FÖR ATT AVGÖRA BEHOV AV EXTERN GRANSKNING VID REVIDERING AV UTBILDNINGSPLANER Inledning Vid nyinrättande av utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå skickas underlagen (akademins ansökan, utbildningsplan, examensmatris) på extern granskning. Syftet är att få ett kvalitetshöjande utifrånperspektiv på högskolans utbildningar och examina. En extern granskning kan också vara lämpligt vid vissa revideringar, som antingen är omfattande eller som på något sätt ger programmet en ny inriktning. Dessa riktlinjer syftar till att avgörandet om behov av extern granskning ska vara så enhetlig som möjligt, både över tid och oavsett vem som handlägger ärendet. Ansvarig för avgörande Prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ansvarar för att avgöra om revideringsärenden bör genomgå extern granskning. Prodekan bör inför sitt avgörande rådgöra med den aktuella akademin (programansvarig eller programsamordnare samt utbildningsledare) samt handläggare vid ledningskansliet. I de fall prodekan behöver rådgöra ytterligare inför sitt beslut bör även utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå rådfrågas. Bedömningskriterier Följande kriterier är utgångspunkt för prodekans avgörande om ett revideringsärende bör genomgå extern granskning: 1. Ny examen 2. Möjlighet att komma tillbaka efter studieuppehåll 3. Antal/andel kurser som förändrats jämfört med senaste externa granskning 4. Frekvensen av revideringar

99 Bilaga 9.1 Ny examen Byte av examensutgång eller tillägg av examensutgång i ett befintligt utbildningsprogram bör alltid innebära en extern granskning, då det befintliga utbildningsprogrammet inte tidigare har granskats mot de nationella examensmål som gäller för den nya eller tillagda examensutgången. 2 (2) Möjlighet att komma tillbaka efter studieuppehåll En student kan söka och beviljas studieuppehåll efter tidigast en termin på programmet. Studenten är efter maximalt två terminers studieuppehåll, garanterad plats på programmet. Ett hypotetiskt scenario där en student har ansökt och beviljats studieuppehåll skulle då kunna användas som bedömningsgrund för om förslaget på revidering bör genomgå extern granskning eller ej. Om den hypotetiska studenten på grund av förändrat innehåll i programmet inte med lätthet skulle kunna återuppta sina studier efter studieuppehållet, bör förslaget på revidering genomgå extern granskning. Antal/andel kurser som förändras jämfört med senaste externa granskning Om ett förslag på revidering innebär att en stor omfattning av kurserna ändras finns behov av extern granskning för att säkerställa att den nya kursuppsättningen fortfarande svarar mot de nationella examensmålen. Det kommande interna kvalitetssäkringssystemet innehåller extern granskning som en komponent för kvalitetssäkring av högskolans utbildningar, varför jämförelsen bör göras med den senast externt granskade utbildningsplanen. [Går det att ange ett mått? Antal eller andel? Eventuellt skillnad mellan längre och kortare program?] Frekvensen av revideringar Vissa utbildningar revideras mer frekvent än andra utbildningar. Förbättringsarbete och utveckling av kurser och program är en viktig del av kvalitetsarbetet. Samtidigt är det viktigt att utbildningarna inte ständigt genomgår förändringar för att ge ett bra underlag (i form av kursvärderingar, programvärderingar eller motsvarande från flera årskullar) för fortsatt utvecklingsarbete. Program vars utbildningsplaner ofta genomgår revidering, bör genomgå extern granskning oftare än övriga utbildningar. Utöver att uppmana granskarna att uttala sig om utbildningens möjligheter att uppfylla examensmålen bör granskarna också uppmanas att lämna förslag på hur utbildningen kan utformas på ett mer hållbart sätt.

100 Bilaga 10.1 Akademin för innovation, design och teknik (1) Handläggare Annika Björklund Fakultetsnämnden Ansökan om revidering av utbildningsplan för Datavetenskapliga programmet, GKV04 Datavetenskapliga programmet har en valbar kurs i tillämpad matematik i årskurs 2; Kalkyl 7,5 hp. Denna kurs har erbjudits i läsperiod HT2 men då det endast är detta program som erbjuds detta kurstillfälle så är antalet sökande studenter alltför få för att fortsätta erbjuda detta tillfälle. Kursen Kalkyl erbjuds även under vårterminen men då har programmets studenter inte möjlighet att välja denna kurs. Studenterna på programmet väljer istället kurserna Diskret matematik 7,5 hp, Matematik grundkurs 7,5 hp samt Vektoralgebra 7,5 hp och uppfyller på detta sätt examenskravet om 22,5 hp i matematik. För de studenter som önskar läsa ytterligare matematik erbjuds under årskurs 3 kurserna: Matematisk logik 7,5 samt Matematiken bakom internet 7,5 hp. Dessa två kurser är också mer anpassade för just ämnet datavetenskap än kursen Kalkyl. IDT föreslår med avseende på ovanstående att kursen Kalkyl 7,5 hp stryks ur utbildningsplanen för de studenter som startat programmet HT16 eller senare. I samma utbildningsplan erbjuds studenterna kursen: Introduktion till Innovationsteknik 7,5 hp. Tanken med att erbjuda kursen för studenterna inom Datavetenskapliga programmet var god med tanke på studenternas framtida arbetsmarknad. Problemet är att denna kurs behöver ett eget kurstillfälle på vårterminen för just dessa programstudenter. Kurstillfället har också erbjudits fristående sökande men ändå inte lyckats rekrytera i tillräckligt stor utsträckning för att kursinstansen ska kunna ges. Det är inte bra att behöva ställa in kurstillfällen som återfinns i ett programs utbildningsplan varför IDT föreslår att kursen stryks ur utbildningsplanen för de studenter som startat programmet HT16 eller senare. Ovanstående revideringar påverkar inte studenternas möjlighet att uppfylla examenskraven. Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Smedjegatan 37 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: idt@mdh.se Org.nr:

101 Bilaga 10.1 Utbildningsplan - Datavetenskapliga programmet Programkod: Giltig från: Beslutsinstans: Behörighet: GKV04 HT15 HT13 Fakultetsnämnden Matematik C (områdesbehörighet 3 med förändring) eller Matematik 3b/3c (områdesbehörighet A3 med förändring). Diarienummer: 2015/0310 Akademi: IDT Fastställandedatum: Reviderad: Mål Utbildningen ger studenterna möjlighet att inhämta kunskaper som gör dem väl rustade att möta en expansiv och föränderlig arbetsmarknad. Utbildningen ger även behörighet till utbildning på avancerad nivå inom datavetenskap. Nedan preciserade mål har sin utgångspunkt i Högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS 2006:1053). Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: visa en gedigen kunskap och förståelse för de teoretiska grunderna i datavetenskap visa kunskap i den grundläggande matematik som utgör basen för datavetenskap visa grundläggande kunskap om hur datorer är uppbyggda visa grundläggande kunskaper i vetenskapsmetodik visa sådana kunskaper i datavetenskap att studenten är väl rustad att fortsätta på utbildning på magister- och mastersnivå i datavetenskap, samt visa förmåga att självständigt tillämpa sina kunskaper för att lösa problem Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: visa färdighet i programmeringsteknik och problemlösning med hjälp av programvara, samt visa på god förmåga i muntlig och skriftlig framställning, samt visa på god förmåga att kritiskt och konstruktivt granska källor och andras arbeten Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten:

102 Bilaga 10.1 besitta förmåga till kritiskt tänkande och kunna tillämpa metoder inom vetenskapsmetodik för att lokalisera, läsa, förstå och granska vetenskapliga artiklar Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att skriftlig information, föreläsningar, handledning och examination huvudsakligen sker på svenska. Kurslitteraturen är oftast skriven på engelska och ibland kan vissa moment ske på engelska t.ex. när det är en internationell doktorand som leder momentet. En del kurser ges också helt på engelska särskilt under utbildningens tredje år. Innehåll Datavetenskapliga programmet är en treårig teknisk utbildning som ger en gedigen teoretisk grund i datavetenskap med tyngdpunkt på programvaruutveckling. Vid rekommenderad studiegång ingår i utbildningen en obligatorisk del om 90 högskolepoäng i ämnet datavetenskap och 22,5 högskolepoäng i ämnet matematik/tillämpad matematik. I ämnet datavetenskap utgörs 15 högskolepoäng av ett eget självständigt arbete (examensarbete), i övrigt ingår bland annat kurser med fokus på programmeringsteknik, operativsystem, datakommunikation, databaser och vetenskapsteori. Inom matematik ingår framförallt sådan matematik som används inom datavetenskap, t.ex. diskret matematik och linjär algebra. Resterande 67,5 högskolepoäng, kan studenten välja fritt bland högskolans kurser. Utbildningen inleds med grundläggande kurser i datavetenskap, som ger kunskap om hur datorer och program är uppbyggda. Kurserna ger också en introduktion till problemlösning och programmering. Under första och andra året ingår också matematik. Utbildningen avslutas med ett examensarbete, som kan göras vid ett företag, eller på akademin, ofta i nära samarbete med någon av akademiens forskningsgrupper. I utbildningen ingår inslag som rör hållbar utveckling, entreprenörskap, vetenskaplig metodik, personlig utveckling och internationalisering. I programmet får studenten kunskaper i bl.a. vetenskaplighet och kritiskt tänkande, rapportskrivning och källkritik. Undervisningen bedrivs i varierad form med projektarbeten, laborationer, föreläsningar och seminarier som viktiga inslag. Vidare blandas individuella uppgifter med grupparbeten. Studenten förväntas avsätta tid för självstudier och gruppuppgifter också utanför schemalagd tid. Årskurs 1 Datavetenskap: Introduktion till datavetenskap, 7,5 hp Programmering, 7,5 hp Linux operativsystem och utvecklingsmiljö, 7,5 hp Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, 7,5 hp Interaktionsdesign, 7,5 hp Objektorienterad programmering, 7,5 hp Databaser, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik: Diskret matematik, 7,5 hp

103 Bilaga 10.1 Årskurs 2 Datavetenskap: Operativsystem, 7,5 hp Funktionell programmering med F#, 7,5 hp Datorgrafik 7,5 hp Valbart, alternativ 1 Datavetenskap: Programmering av mobila applikationer, 7,5 hp Utveckling av webapplikationer, 7,5 hp Datakommunikation, 7,5 hp Valbart, alternativ 2 Datavetenskap: Datakommunikation i nätverk, 7,5 hp Säkerhet i datornätverk, 7,5 hp Datakommunikation för inbyggda system I, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik: Vektoralgebra, grundkurs, 7,5 hp Valbart 7,5 hp, beroende på särskild behörighet: Matematik/tillämpad matematik: Matematik grundkurs, 7,5 hp Kalkyl, grundkurs, 7,5 hp Formaterat: Färgöverstrykning Årskurs 3 Datavetenskap: Information-kunskap-vetenskap-etik, 7,5 hp Examensarbete, 15 hp Valbart 37,5 hp: Datavetenskap: Programvaruteknik 1: Grundkurs, 7,5 hp Programvaruteknik 2: Projekt grupparbete, 7,5 hp Datorarkitektur, 7,5 hp Parallella system, 7,5 hp Formella språk, automater och beräkningsteori, 7,5 hp Kompilatorteori, 7,5 hp Artificiell intelligens, 7.5hp Matematik/tillämpad matematik: Matematisk logik med datainriktning, 7,5 hp Matematiken bakom internet, 7,5 hp Innovationsteknik: Introduktion till innovationsteknik, 7,5 hp Formaterat: Färgöverstrykning Val inom programmet Under programmets årskurs två och tre erbjuds val inom matematik och olika datavetenskapliga kurser. Utöver examenskravet på 90 hp inom datavetenskap med progression och 22,5 hp matematik/tillämpad matematik så kan studenten välja totalt 67,5 hp fritt inom högskolans alla kurser. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examenskraven.

104 Bilaga 10.1 Termin 5 lämpar sig väl för utlandsstudier. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller examenskraven för: Teknologie kandidatexamen med huvudområdet Datavetenskap (Bachelor of Science in Computer Science) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examenskraven. För mer information om examina och examenskrav hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Vilka regler och anvisningar som gäller vid examination vid Mälardalens högskola kan du läsa om i "Regler och anvisningar för examination i grundutbildningen vid Mälardalens högskola".

105 Bilaga 11.1 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 6: Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ärende 2016/2605 BeslutsPM Handläggare Helena Eken Asp 1 (3) BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplan för innovationsprogrammet (GKE06) Bakgrund Det nya innovationsprogrammet inrättades av fakultetsnämnden den 11 september 2014 (dnr MDH /14) och startade höstterminen När de första studenterna nu har gått ett drygt år på programmet ser akademin att det saknas grundläggande kunskaper i CAD för de kurser som ingår i programmet. Akademin önskar därför lägga till en grundkurs i CAD i årskurs ett och i samband med den revideringen även göra förändringar i de valbara kurserna i årskurs tre på programmet. Akademin önskar att den reviderade utbildningsplanen gäller för studenter antagna från höstterminen 2017 och framåt samt att förändringen av valbara kurser i årskurs tre ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2015 och framåt. Faktasammanställning Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har i sin ansökan till fakultetsnämnden redogjort för vilka ändringar som föreslås samt motiverat de. Akademin har också bifogat en examensmatris där det framgår att kursernas lärandemål bidrar till att totalt sett uppfylla de nationella examensmålen för kandidatexamen. Förslaget till reviderad utbildningsplan är framtaget av programsamordnare och ämnesföreträdare har diskuterats i lärarlaget och förankrats i utbildningsrådet för IPR vid IDT. Förslaget till kursbytet i årskurs ett grundas dels i från resultat i kursvärderingar (muntliga och skriftliga) men också dialog med studenter i utbildningsprogrammets linjeförening (Innovare). Förslag till ändringar av valbara kurser i årskurs tre har stämts av med linjeföreningen som ställer sig positiva till förslaget. Föreslagna ändringar Akademin föreslår följande ändringar i utbildningsplanen, i avsnittet innehåll. Ändringarna berör dels årskurs ett och dels årskurs tre: Lägga till kursen CAD grundkurs 7,5 hp i årskurs ett för att studenterna behöver grundkunskaper i CAD för fortsatta studier på programmet. Stryka kursen Teknik och vetenskapsteori 7,5 hp i årskurs ett från utbildningsplanen. Motiveringen till att stryka kursen handlar främst om att det finns överlapp med andra kurser och att något behöver strykas för att få utrymme för den nya grundkursen i CAD.

106 Bilaga 11.1 Byta huvudområde på kursen Socioekonomiska perspektiv i naturvetenskap och hållbar utveckling 7,5 hp som i nuvarande utbildningsplan ligger under naturvetenskapens didaktik och akademin önskar att den läggs under huvudområdet innovationsteknik. Kursplanen har sedan höstterminen 2015 funnits inrättad med huvudområde innovationsteknik. 2 (3) Stryka följande valbara kurser under termin fem: Creativity and Innovation management 15 hp samt Innovation advisory in early phases 15 hp. En av anledningarna till att stryka kurserna är att studenterna inom sin kandidatexamen inte får ha mer än 15 hp på avancerad nivå vilket omöjliggör att studenterna kan läsa båda dessa kurser. Lägga till två kurser under termin fem: Företagsekonomi, grundkurs 30 hp samt Psykologi hp. Överväganden Byte av kurser i årskurs ett Införandet av en grundkurs i CAD årskurs ett för att ge studenterna bättre förutsättningar inför de fortsatta studierna är en fördel. Däremot innebär det att kursen om vetenskapsteori istället stryks. Vid jämförelse mellan den tidigare examensmatrisen och den nu inskickade examensmatrisen framgår det att de två kurserna inte överlappar varandra helt vad gäller de examensmålen som de är tänkta att uppfylla däremot uppfyller kurserna inom huvudområdet på programmet som helhet de nationella examensmålen. Revidering i pågående utbildning Akademin önskar att förändringar av kurser i termin fem sker även för studenter antagna från höstterminen Det innebär att förändringen berör pågående utbildning vilket enbart görs i undantagsfall och enbart om det finns särskilda skäl. Ett särskilt skäl till att stryka kursen Creativity and innovations management 15 hp är att studenterna inte når upp till behörighetskraven. När det gäller kursen Innovation advisory in early phases 15 hp är anledningen att lärarkollegiet inte anser att kursen passar in i den nya profilen som programmet har. I samband med bedömningen av om det är särskilda skäl eller inte bör man också beakta att det handlar om valbara kurser. Samtliga av dessa skäl kan anses uppfylla kravet på särskilda skäl men det väcker också en fråga om hur väl genomarbetat programmet var i samband med att det inrättades. Det är oroväckande att studenterna på ett nystartat program inte genom programmet har möjlighet att uppfylla behörighetskraven till en av kurserna i slutet av utbildningen. Det är också oroväckande att man under arbetet med att skapa det nya innovationsprogrammet inte såg att en av de befintliga kurserna inte kommer att platsa i det nya programmets profil. Vid en revidering i pågående utbildning ska akademin särskilt redogöra för studenternas syn på förändringen. I detta fall har studenterna genom linjeföreningen ställs sig positiva till bytet av valbara kurser i årskurs tre, vilket är den förändringen som går att göra för studenter som är antagna 2015 och 2016.

107 Bilaga 11.1 Beredningens rekommendation Tjänstemannaberedningens rekommendation är att de skäl som akademin angett för att byta de valbara kurserna i årskurs tre bör anses vara särskilda skäl och att linjeföreningen ställt sig positiva till förslaget. Utskottet kan då välja att fatta ett tvådelat beslut där utbildningsplanen för studenter antagna från höstterminen 2015 revideras med avseende på de valbara kurserna i årskurs tre och att revideringarna i årskurs ett införs för studenter antagna från höstterminen (3)

108 Bilaga 11.2 Akademin för innovation, design och teknik (3) Handläggare Annika Björklund Fakultetsnämnden Ansökan om revidering av utbildningsplan för Innovationsprogrammet Ett år av nya Innovationsprogrammet har genomgåtts av studenter som påbörjat nya innovationsprogrammet GKE06 HT15. Lärdomarna har varit många och några lärdomar föranleder justeringar av utbildningsplanen. Innovationsteknik är ett tvärvetenskapligt utbildningsprogram där teknik möter samhällsvetenskapliga paradigm. I aktuell utbildningsplan för programmet finns just nu tre kurser med koppling till ingenjörskunskap; produktionsteknik, additiv tillverkning 1 samt 2. Syftet med kurserna är att studenterna ska erhålla förståelse för industriell tillverkning och produktutveckling. Efter kursutvärderingen (muntlig och skriftlig) från kursen Produktionsteknik och pågående lärdomar från kursen Additiv tillverkning 1 (via samtal med innovationsprogrammets linjeförening Innovare) har det framkommit en bild där studenterna inte själva kan hantera, skapa samt konstruera modeller i CAD miljö. Detta bidrar till att studenterna i vissa moment har svårt att tillskansa sig rätt kunskap för att hantera 3d-skrivare etc. Då förståelseelementet har varit rådande såg vi inte tidigare detta som problematiskt. Studenter, programsamordnare och ämnesföreträdare delar dock numera synen att studenterna behöver grundläggande kompetens i CAD för att bli mer autonoma i kurserna Produktionsteknik, Additiv tillverkning 1 samt 2. Dessutom behövs autonomin för att studenterna själva ska kunna utveckla och framställa koncept som bygger på fysisk produktutveckling inom ramen för kurser som kommer senare i utbildningen t.ex. Entreprenörskap 2 samt Konceptrealisering. Vi finner därför att det finns starka argument till att komplettera utbildningsplanen för år 1 med en grundkurs i CAD. Om en kurs tillkommer behöver också en kurs lyftas ut till förmån för revideringen. Vårt förslag är att kursen Teknik och Vetenskapsteori lättast kan förflyttas av följande skäl: Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Smedjegatan 37 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: idt@mdh.se Org.nr:

109 Bilaga Kursens bas är att den innebär inslag av artikelläsning, artikelsökförmåga i seminarieformat vilket även andra kurser innan ger kompetens för. - Vi har funnit att delar av lärandemålen i kursen Teknik och Vetenskapsteori tangerar och relaterar till lärandemålen i efterföljande kurs Socio-ekonomiska perspektiv i naturvetenskap och hållbar utveckling. T.ex. mål om genus, etik och globala perspektiv. - Laboration kring tekniska artefakter och system återfinns i kursen Introduktion till Innovationsteknik. - Studenter har upplevt viss överlappning mellan kursen Teknik och Vetenskapsteori och andra kurser. I dialog mellan ämnesföreträdare, programsamordnare, och linjeföreningen Innovare lyft därför kursen Teknik och vetenskapsteori upp som den mest lämplig att flytta ut från utbildningsplanen. 2 (3) Övriga justeringar i utbildningsplanen Kursen Socio-ekonomiska perspektiv i naturvetenskap och hållbar utveckling, 7,5 hp flyttas och läggs under huvudområdet Innovationsteknik. Kursen är felaktig lagd under Naturvetenskapens didaktik. Under Termin 5 år 3, innovationsprogrammets valbara termin, tas följande kurser bort. - Creativity and Innovation management 15 hp - Innovation advisory in early phases 15 hp Argument till att ta bort Creativity and Innovation management 15 hp, är dels att kursen i nuläget ges på 7,5 hp, dels att kursen formellt ställer krav på behörighet som studenterna inte kunnat uppnå innan kursstart. Argument till att ta bort Innovation advisory in early phases är att lärarkollegiet tagit beslutet att inte erbjuda kursen i dess nuvarande utformning på grund av programmets profil förändrats. Kurserna ovan bidrar även till att om studenterna väljer båda innebär det också studenterna inte kommer ha möjlighet att använda båda i en examen (max 15hp på avancerad nivå). Följande tillägg vill vi göra till Innovationsprogrammets valbara termin: Företagsekonomi: Företagsekonomi, Grundkurs 30 hp Psykologi: Psykologi 1-30, 30 hp Argument:

110 Bilaga 11.2 Tidigare Innovationsprogram, RKE20, hade tydligt samarbete med andra akademier för att kunna säkerställa att studenter som läste Innovationsprogrammet hade möjlighet att ta ut en dubbelexamina. Vår fortsatta ambition med nya Innovationsprogrammet, GKE06, är att stärka samarbetet mellan akademierna samt underlätta för studenter som ser en tvärvetenskaplig vinst genom att söka sig till andra ämnen och discipliner för att bygga sin unika profil. Under 2015 och 2016 har dialog med företrädare från både Ekonomprogrammet vid EST samt från Psykologi vid HVV diskuterat möjligheten att erbjuda platsgaranti till grundkurs i Företagsekonomi samt Psykologi. Kurserna som erbjuds är trygga programkurser som just nu erbjuds både i Eskilstuna och Västerås varför vi menar att dessa är lämpliga val för studenterna. 3 (3) En tanke med studenternas 5 termin är att studenterna har möjlighet att söka sig vidare till universitet utomlands, något som studenterna fortfarande ges möjlighet till. Ovanstående förslag till förändrad utbildningsplan påverkar studenter som startat sin utbildning HT15 och senare varför dialog har skett med linjeföreningen Innovare som ställer sig positiva till de föreslagna revideringarna. Föreslagna revideringar har diskuterats i lärarlaget för programmet och förankrats i utbildningsrådet för IPR (IDT). Arbetet har letts av programsamordnare Peter Selegård och ämnesföreträdare Peter E Johansson.

111 Bilaga 11.2 Utbildningsplan - Innovationsprogrammet Programkod: Giltig från: Beslutsinstans: Behörighet: GKE06 HT15 Fakultetsnämnden Engelska B, Matematik C, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 4) eller Matematik 3b/3c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A4). Formaterat: Färgöverstrykning Diarienummer: MDH /14 Akademi: IDT Fastställandedatum: Formaterat: Färgöverstrykning Formaterat: Färgöverstrykning Mål Efter avslutad utbildning ska studenten kunna identifiera möjligheter och skapa resurser för att ta tillvara dessa möjligheter samt kunna delta i, leda och på ett vetenskapligt sätt studera reella innovationsprocesser. Kunskap och förståelse Efter avslutad utbildning ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet innovationsteknik, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området, till exempel produktutveckling och värdeskapande processer, hållbar teknikutveckling, entreprenörskap eller innovationsledning, samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga Efter avslutad utbildning ska studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera kring innovationsteknik och innovationsprocesser och relaterade frågeställningar och situationer visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa praktiska och teoretiska problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera vetenskaplig och praktisk kunskap, samt i dialog med olika grupper hantera problem och dessas lösningar visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom områdena entreprenörskap och innovationsledning. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad utbildning ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet innovationsteknik göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används

112 Bilaga 11.2 visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens inom områdena entreprenörskap och innovationsledning. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, men engelskspråkiga föreläsningar och seminarier kan förekomma. Engelskspråkig litteratur är vanlig på kurserna inom programmet. Under termin 5 finns möjlighet att ta del av internationella kurser som ges inom MDH, och dessa ges på engelska. Innehåll Innovationsprogrammet har sin huvudsakliga fördjupning inom huvudområdet innovationsteknik, men har också en breddningsdel där andra ämnesområden tas in för att ge de tvärdisciplinära aspekterna av innovationsarbete. Fördjupningsdelen inom huvudområdet innovationsteknik har sin progression i två kompletterande temaområden: entreprenörskap och innovationsledning. Fördjupningsdelen entreprenörskap fokuserar på de entreprenöriella handlingarna som att lära och utvecklas genom själva utförandet och användandet av teknik för egna skapande syften. Detta ansluter till den framväxande s.k. "makers culture" som kan ses som en fortsättning på/modernisering av hantverkskulturen. Studenterna bygger det egna personliga ledarskapet genom att utveckla sin förmåga till självreflektion och eget ansvarstagande. Fördjupningsdelen innovationsledning fokuserar på ledarskap för förändring och innovation och tar upp områden som ledning och organisering av utvecklingsprojekt, organisationsförändringar och innovationsprocesser. Studenternas kompetenser i att samverka i och leda grupper utvecklas genom att olika aspekter av ledarskap belyses och tränas under fördjupningsdelens kurser. Till fördjupningsdelens innehåll hör också kurser och kursmoment som ger fördjupade kunskaper i hur ett vetenskapligt arbetssätt gestaltar sig inom innovationsteknik, både vad det gäller kunskapsfilosofisk grund och vetenskaplig metod. Breddningsdelen kompletterar med kurser hämtade från naturvetenskapliga, tekniska och designorienterade ämnesområden. Dessa kurser bygger studentens innovationskompetenser som möjliggör handling och reflektion. Till exempel fungerar kunskaper inom visualisering och tillverksningstekniker som möjliggörande verktyg för innovativa handlingar, medan till exempel kunskaper inom vetenskapsteori och hållbar utveckling gör det möjligt för studenten att ta innovationsetiska hänseenden. Alla delar av programmet läses av alla programmets studenter, förutom termin 5 där det erbjuds möjlighet till en termin utomlands. Programmet ges med såväl campusträffar som flexibla lärandeformer via en webbaserad lärplattform. Arbetsformerna varierar med individuella arbeten, arbeten i grupp, gruppdiskussioner, föreläsningar, övningar, verkstads- och datorlaborationer, simuleringar samt egna studier. Läsning, bearbetning och kritisk bedömning av olika former av litteratur utgör ett centralt inslag liksom praktiska tillämpningar och praktiska övningar. Ett viktigt inslag utgörs av fältstudier och samverkansaktiviteter som är centrala arbetsformer i innovationsarbete. Kopplingen mellan litteratur/föreläsningar och fältstudier/samverkansaktiviteter sker i olika former av uppgifter, som utförs i olika konstellationer och som redovisas i seminarier som inlämningsuppgifter och/eller som praktiska prov. Genom detta skapas förutsättningar för att studenten kan få en fördjupad förståelse för den betydelse sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet har i yrkesutövningen. Dessutom får studenten kontinuerligt pröva och kritiskt reflektera kring och värdera olika former av datainsamling under fältstudier och samverkansprojekt. För att ge studenterna möjligheter att utveckla sin förmåga att arbeta i multidisciplinära arbetsgrupper, görs vissa kursmoment i samarbete över ämnesgränser.

113 Bilaga 11.2 Kurser i programmet redovisas årsvis nedan sorterat efter huvudområde/ämnesområde: Årskurs 1 Innovationsteknik: Introduktion till innovationsteknik, 7,5 hp Projektledning, 7,5 hp Teknik och vetenskapsteori, 7,5 hp Entreprenörskap 1, 7,5 hp Socio-ekonomiska perspektiv i naturvetenskap och hållbar utveckling, 7,5 hp Formaterat: Teckensnitt:Fet Kommenterad [AB1]: Kursen föreslås utgå Processer för värdeskapande, 7,5 hp Produkt- och processutveckling: Produktionsteknik, 7,5 hp Naturvetenskapens didaktik: Socio-ekonomiska perspektiv i naturvetenskap och hållbar utveckling, 7,5 hp Informationsdesign: Visuell kommunikation och presentationsteknik, 7,5 hp Formaterat: Teckensnitt:Fet Kommenterad [AB2]: Kursen är inrättad inom ämnet Innovationsteknik Formaterat: Teckensnitt:Fet Årskurs 2 Innovationsteknik: Kreativitet i innovationsprocesser, 7,5 hp Kunskapsfilosofi, 7,5 hp Omvärldsanalys, 7,5 hp Entreprenörskap 2, 7,5 hp Innovation och förändringsledning, 7,5 hp Tillämpad projektledning, 7,5 hp Produkt- och processutveckling: Additiva tillverkningsprocesser 1, 7,5 hp Additiva tillverkningsprocesser 2, 7,5 hp Formaterat: Teckensnitt:Fet Formaterat: Teckensnitt:Fet Årskurs 3 Innovationsteknik: Examensarbete, 15 hp Forskningsdesign och metod, 7,5 hp Konceptrealisering, 7,5 hp Termin 5, valbara kurser, 30 hp Innovationsteknik: Creativity and innovation management, 15 hp Innovation advisory in early phases, 15 hp Företagsekonomi Företagsekonomi, grundkurs 30 hp Formaterat: Teckensnitt:Fet Formaterat: Teckensnitt:Fet Kommenterad [AB3]: Kurserna inom Innovationsteknik föreslås utgå Formaterat: Teckensnitt:Fet Psykologi Psykologi 1-30, 30 hp Val inom programmet Formaterat: Teckensnitt:Fet

114 Bilaga 11.2 Alla delar av programmet läses av programmets samtliga studenter förutom under ttermin 5 som innehåller valbara kurser. Studenten kan välja att läsa de i utbildningsplanen och programschemat presenterade alternativen, andra kurser inom ämnet eller något annat ämne, vid annan högskola eller universitet nationellt eller internationellt. Examen När programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen: Filosofie kandidatexamen med huvudområdet innovationsteknik (Degree of Bachelor in Science in Innovation Technology

115 Bilaga 12.1 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 6: Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ärende 2016/2600 BeslutsPM Handläggare Helena Eken Asp 1 (3) BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplan för masterprogrammet i Financial Engineering (ZMS20) Bakgrund Akademin har genomfört en översyn av masterprogrammet i Financial Engineering vilket resulterat i ett önskemål om att revidera utbildningsplanen. Akademin önskar att den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från höstterminen Programmet inrättades av fakultetsnämnden den 20 januari 2012 (dnr MDH /10) och startade höstterminen Utbildningsplanen reviderades senast av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 5 juni 2014 för studenter som antogs till programmet höstterminen 2015 och framåt (dnr MDH /14). Faktasammanställning Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har i sin ansökan till fakultetsnämnden redogjort för vilka ändringar som föreslås samt motiverat de. Akademin har också bifogat en examensmatris där det framgår hur kursernas lärandemål är tänkta att bidra till att uppfylla de nationella examensmålen för masterexamen. Förslaget till reviderad utbildningsplan är framtaget av programansvarig, inriktningsföreträdare, programsamordnare, avdelningschef och utbildningsledare. Förslaget har diskuterats med ämneskollegiet. Förslaget har diskuterats vid programrådsmöten där studenter finns representerade. Branschrådets synpunkter har också inhämtats under arbetet. Föreslagna förändringar Akademin önskar utöka antalet hp som är obligatoriska inom programmet från 75 hp idag till 90 hp enligt förslaget till reviderad utbildningsplan. Det saknas i underlaget en motivering till varför akademin önskar se en större andel obligatoriska kurser. De förändringar i kurser akademin önskar genomföra är: Stryka kursen Statistisk inferensteori 7,5 hp från utbildningsplanen med motiveringen att studenterna genom det för utbildningen satta behörighetskravet som inkluderar sannolikhetslära och statistik ska säkerställa att studenterna har denna kunskap med sig från tidigare studier.

116 Bilaga 12.1 Att ändra så att kursen Tillämpad matrisanalys 7,5 hp övergår från obligatorisk till valbar i utbildningsplanen då kursens innehåll inte ingår som en kurs inom huvudområdets inriktning. 2 (3) Att ändra så att följande kurser som idag är valbara blir obligatoriska i kursplanen: Stokastiska processer 7,5 hp, Differentialekvationer med finansiella tillämpningar 7,5 hp samt Portföljteori I 7,5 hp. Denna förändring i obligatoriska kurser innebär en förstärkning för att ge samtliga studenter möjligheter att nå behörighetskravet för de senare valbara kurserna Tidsserieanalys och Portföljteori II. Avslutningsvis önskar akademin att den valfria kursen Portföljteori II flyttas och blir en valbar kurs i årskurs ett. Överväganden Utökning av obligatoriska kurser inom programmet Obligatorisk kurs inom programmet innebär främst det för den aktuella läsperioden inte finns något annat alternativ i utbildningsplanen. Det i sin tur innebär att studenterna bara har platsgaranti till en kurs under den aktuella perioden. Ett utbildningsprogram handlar om att ge studenten en väg att följa. Genom att följa den föreslagna vägen uppfyller studenten behörighetskraven för efterföljande kurser, vilket inte är fallet i den nu gällande utbildningsplanen. En svårighet med att ha valbara kurser redan i termin ett är att studenterna inte är på plats och inte får samma hjälp och vägledning i sitt val som de kan få inför val senare i programmet. Att göra fler kurser inom programmet obligatoriska kan i detta fall underlätta för studenterna inför deras framtida val. Att fler kurser blir obligatoriska gör det samtidigt svårare för studenterna att läsa en del av utbildningen utomlands, då studenten måste hitta en motsvarande kurs. Samtidigt är examenskravet utformat som ett antal högskolepoäng (hp) inom huvudområdet på en viss nivå och en student kan utan att ha läst samtliga obligatoriska kurser inom utbildningsprogrammet fortfarande få ut samma examen som de studenter som valt att följa programmet. Ur studentperspektiv innebär också fler obligatoriska kurser färre valmöjligheter. Samtidigt ger det bättre förutsättningar att kunna planera lärarresurserna på akademin då den största delen av studenterna på programmet troligtvis kommer att följa den föreslagna vägen. Ansökningsomgången redan igång En revidering av utbildningsplan bör vara beslutad innan anmälan till utbildningen öppnar. Detta masterprogram ges på engelska och anmälan till höstterminen 2017 i den internationella omgången öppnade den 17 oktober Sista anmälningsdag för internationella sökande är den 16 januari Beredningens bedömning är att de föreslagna förändringarna är små, både till innehåll och omfattning, och att en revidering skulle kunna gälla från hösten 2017 trots att anmälan är öppen. Alternativet är att utskottet beslutar att revideringen ska gälla för studenter som antas höstterminen 2018 och framåt.

117 Bilaga 12.1 Beredningens rekommendation Tjänstemannaberedningen rekommenderar utskottet att revidera utbildningsplanen i enlighet med akademi UKK:s förslag för studenter som antas från höstterminen 2017 och framåt. 3 (3)

118 Bilaga (2) Ansökan om revidering av utbildningsplan för masterprogrammet Finacial Engineering (ZMS20) Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) inkommer härmed önskemål om att revidera utbildningsplan för följande program: Programnamn Programkod Revidering önskad fr.o.m Financial Engineering ZMS20 HT-17 Redogörelse av vilka förändringar som föreslås Förändringen av utbildningsplanen som föreslås av akademi UKK är: Stokastiska processer övergår från valbar till obligatorisk kurs under åk 1 Differentialekvationer med finansiella tillämpningar 7,5 hp övergår från valbar till obligatorisk kurs under åk 2 Tillämpad matrisanalys övergår från obligatorisk till valbar kurs och flyttas från åk 1 till åk 2 Portföljteori I övergår från valbar till obligatorisk kurs under åk 1 Portföljteori II flyttas från åk 2 till åk 1 Statistisk inferensteori utgår från utbildningsplanen Motivering till ändringarna En översyn av utbildningsplanen för masterprogrammet Financial Engineering har genomförts. Översynen har resulterat i bedömningen att en förbättrad utbildningsplan för programmet kan erhållas genom en omplacering av vissa kurser samt att tre kurser övergår från valbara till obligatoriska kurser inom programmet. Förändringarna innebär en förstärkning av de obligatoriska kurserna så att samtliga studenter har möjlighet att nå behörighetskravet för de senare valbara kurserna Tidsserieanalys och Portföljteori II vilket tidigare varit möjligt genom ett aktivt val av kurser redan under termin 1. Tillämpad matrisanalys flyttas från åk1 till åk 2 och kan väljas som valbar kurs då kursens innehåll inte ingår som en kurs inom huvudområdets inriktning. Kursen statistisk inferensteori utgår från utbildningsplanen. Studenterna möter redan delar av kursens innehåll genom tidigare studier vilket är styrt genom förkunskapskravet för tillträde till programmet där sannolikhetslära och statistik ingår som del av behörighetskravet.

119 Bilaga 12.2 Arbetsprocessen vid akademin 2 (2) Akademins arbetsgrupp Förslaget till ny utbildningsplan för masterprogrammet Finanical Engineering har tagits fram av programansvarig och inriktningsföreträdare för finansiell matematik Anatoliy Malyarenko, programsamordnare Ying Ni, avdelningschef för tillämpad matematik Erik Janse och utbildningsledare Christina Kääriä. Förslag till ny utbildningsplan har även behandlats av ämneskollegiet under ett av deras möten. Studenternas synpunkter Då den föreslagna revideringen inte kommer att beröra några studenter som redan påbörjat utbildningen har inte någon avstämning gjorts med samtliga studenter. Förlag på förändringar har diskuterats vid programrådsmöten där studentrepresentanter som ingår i programrådet har tillfrågats om synpunkter. Branschrådets synpunkter Synpunkter av branschrådets externa ledamöter har inhämtats via e-post.

120 Förslag till utbildningsplan-financial Engineering, 120 hp Bilaga 12.2 Programkod: ZMS20 Giltig från: HT17 Beslutsinstans: Fakultetsnämnden Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng varav minst 60 högskolepoäng i matematik vari ingår sannolikhetslära och statistik eller motsvarande. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6. I de fall Behörighet: programmet går att söka som senare del gäller att den sökande måste uppfylla de särskilda behörighetskrav som gällde för programmets första termin samt ha läst motsvarande programmets tidigare terminer. Diarienummer: MDH /14 Akademi: UKK Fastställandedatum: Reviderad: Mål Masterprogram i Financial Engineering ska tillgodose det växande behovet av vetenskapligt utbildad personal inom finanssektorn. Masterprogram i Financial Engineering syftar till att ge studenterna en god grund för arbete i finansiella institutioner som bedriver derivatvärdering och värdepappersförvaltning, bankers forskningsavdelningar, försäkringsbolag, som finansiella konsulter och i andra privata och statliga organisationer på finansmarknaden. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten kunna: visa omfattande kunskap om och förståelse av fundamentala matematiska begrepp och principer och hur de tillämpas vid problemlösning, visa omfattande kunskap om och förståelse av fundamental matematiska begrepp, modeller och metoder som används i värderingen av finansiella instrument och deras derivat och kunna förklara antaganden och begränsningar hos dessa modeller, begrepp och metoder, visa omfattande kunskap om och förståelse för hur teorier, begrepp och metoder för optimal kapitalallokering och riskanalys kan tillämpas för att bilda optimala värdepappersportföljer, visa kunskap om och förståelse av teorier och metoder rörande linjär och ickelinjär optimering, samt visa grundläggande kunskap om för finansbranschen viktiga programmeringsspråk och mjukvaror. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten kunna: ge finansiella problem uttryckta i icke-matematiskt språk en matematisk formulering och använda denna för problemlösning, göra matematiska modeller av finansiella problem och tillämpa matematisk expertis i ickematematiska sammanhang, använda beräkningsprogram som hjälpmedel för avancerade matematiska processer och för informationsinhämtning samt ha grundläggande kunskap om för finansbranschen viktiga programmeringsspråk och mjukvaror, uttrycka värderingen av finansiella instrument och deras derivat som matematiska problem och med hjälp av beräkningsprogram lösa dessa problem, formulera komplexa problem som kräver optimering och beslutsfattande och tolka lösningarna i problemens ursprungliga sammanhang,

121 Förslag till utbildningsplan-financial Engineering, 120 hp Bilaga 12.2 hålla både språkligt och innehållsligt klara och korrekta, mottagaranpassade muntliga och skriftliga presentationer på engelska, kommunicera effektivt enligt de i utbildningen ingående ämnesområdenas vedertagna akademiska normer och skriva både detaljerade och väldisponerade rapporter med avancerat innehåll, samt visa initiativ och personligt ansvar i sitt kommande yrkesutövande. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten kunna: värdera egna styrkor och svagheter, och med övertygelse ifrågasätta synpunkter, med personlig säkerhet utveckla och tillämpa egna slutsatser och värderingar och använda sig av återkoppling, samt bedöma komplexa situationer inom affärs- och finansverksamhet och väga in vetenskapliga, social och etiska aspekter. Undervisningsspråk Undervisningsspråket är engelska, vilket inkluderar all undervisning, examination och litteratur m.m. Innehåll Masterprogram i Financial Engineering är ett tvåårigt naturvetenskapligt program i matematik/tillämpad matematik som fördjupar studentens kunskaper i matematik. Programmet består av en obligatorisk del om 90 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik. Häri ingår ett examensarbete. De övriga 30 högskolepoängen kan väljas fritt, inom programmet erbjuds ytterligare kurser i matematik/tillämpad matematik. De obligatoriska kurserna svarar för den matematiska kärnan i programmet. Den avslutande obligatoriska kursen utgörs av ett examensarbete omfattande 30 hp i matematik. Programmets fokus ligger på reella problem i arbetslivet och litteraturen har valts för att stödja denna inriktning. Undervisningen på programmet består av föreläsningar, problemlösningslektioner och seminarier. Under föreläsningarna ger läraren en kort introduktion till följande del av kursen. Under problemlösningslektionen löser studenterna under lärarens ledning adekvata problemställningar. Under dessa lektioner kan också små grupper av studenter presentera sina lösningar. Seminarierna förbereds genom att studenterna gruppvis väljer ett relevant ämne och i grupp skriver en rapport över ämnet som presenteras på seminariet. Studenten förväntas reservera icke schemalagd tid för grupparbeten och individuella studier. Kurserna examineras både genom skriftliga sluttentamina och fortlöpande under kursernas gång genom till exempel seminarierapporter, problemlösningsuppgifter och skriftliga kunskapskontroller. Tre olika examinationsmetoder tillämpas: portföljexamination, seminarieexamination och skriftlig tentamen. För att bli godkänd vid portföljexaminationen lämnar studenten in svaren på givna problemlösningsövningar till läraren. För att bli godkänd på seminarieuppgiften ska studenten skriva en rapport och muntligt presentera denna på seminariet. Skriftliga kunskapskontroller under kursens gång kan förekomma. Programmet består av kurser fördelade på årskurser enligt nedan.

122 Förslag till utbildningsplan-financial Engineering, 120 hp Årskurs 1 Matematik/tillämpad matematik: Analytisk finans I, 7,5 hp Analytisk finans II, 7,5 hp Portföljteori I, 7,5 hp Programvara för matematisk statistik och finansiell verksamhet, 7,5 hp Tillämpad matrisanalys, 7,5 hp Stokastiska processer, 7,5 hp Valbart 7,5 hp: Portföljteori I, 7,5 hp Stokastiska processer, 7,5 hp Valbart 22,5 hp: Matematik/tillämpad matematik: Försäkringsmatematik, 7,5 hp Operationsanalys, 7,5 hp Portföljteori II Simulering, 7,5 hp Statistisk inferensteori, 7,5 hp Tidsserieanalys, 7,5 hp Årskurs 2 Matematik/tillämpad matematik: Differentialekvationer med finansiella tillämpningar, 7,5 hp Examensarbete i matematik, 30 hp Java och analytisk finans, 15 hp Valbart 15 hp: Matematik/tillämpad matematik: Tillämpad matrisanalys, 7,5 hp Differentialekvationer med finansiella tillämpningar, 7,5 hp Optimering, 7,5 hp Portföljteori I, 7,5 hp Valfritt 7,5 hp: Matematik/Tillämpad matematik: Portföljteori II, 7,5 hp Bilaga 12.2 Val inom programmet Som student garanteras du plats på ovan angivna kurser om 30 högskolepoäng vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier. Under båda studieåren kan ytterligare kurser i matematik/tillämpad matematik ingå i programmet. Valet av kurser förutsätter att studenten har behörighet till önskad kurs. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Filosofie masterexamen med huvudområdet Matematik/Tillämpad matematik med inriktning mot Finansiell matematik (Master of Science (120 credits) in Mathematics/Applied Mathematics with Specialization in Financial Engineering)

123 Bilaga 12.2 Förslag till utbildningsplan-financial Engineering, 120 hp Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

124 UPPFYLLNAD AV EXAMENSMÅL, FILOSOFIE MASTEREXAMEN MED HUVUDOMRÅDET MATEMATIK/ TILLÄMPAD MATEMATIK MED INRIKTNING FINANSIELL MATEMATIK FILOSOFIE MASTEREXAMEN MED HUVUDOMRÅDET MATEMATIK/TILLÄMPAD MATEMATIK /INRIKTNING FINANSIELL MATEMATIK Bilaga 12.3 Omfattning Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. Ingående kurser Högskoleförordningens mål för masterexamen Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Kurskod Nivå Innehåll Lärandemål Examination Analytical Finance I, 7,5 hp MMA707 A1N Products and markets. Derivative contracts: American-, Bermudan- and European options, forwards and futures. Strategies with options. Random behaviour of assets. Elementary stochastic processes. Introduction to partial differential equations. Pricing via Arbitrage. Martingales. Binomial models. Replicated portfolios. Finite difference methods. The Black-Scholes model and the hedge parameters. Introduction to exotic and path-dependent options. Numerical methods in finance: Binomial trees, finite difference and Monte Carlo simulations Radon-Nikodym derivative. Itô lemma. Feynman-Kac representation. Analytical pricing formulas for American options. Girsanov transformations. Market price of risk. Stopping times and American-type securities. Volatility models. Pricing using deflators. At the end of the course the student is expected to be able to 1 calculate the fair value, the hedge parameters and replicating portfolios of American and European options using the binomial model. 2 derive and solve the Black-Scholes partial differential equation. 3 solve parabolic partial differential equations using the Feynman- Kac representation. 4 calculate simple stochastic integrals using the Itô lemma. 5 use the Girsanov theorem, Radon-Nikodym derivative and martingale representation theorems to calculate values of financial contracts by changing probability measures. 6 implement financial models in Excel/VBA, Java or Matlab. 7 calculate delta and delta-gamma hedge of a portfolio. 8 determine the arbitrage free prices of financial contracts in the Black-Scholes world. SEM1, 1.5 hp. Seminar. TEN1, 6 hp.written examination. visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser,frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 1-4, 6, 5, 7, 8 1-5,7,8 1-3, 5 2, 5, 8 3, 5, 6 1, 2 1-3, 5 6,8 Analytical Finance II, 7,5 hp MMA708 A1F Bonds and interest rates: yield, YTM, bootstrapping, discounting, present and future value, spot rates, and forward At the end of the course the student is expected to be able to 1 transform between different interest rates (simple, discounting, continuous, spot, forward etc.). SEM1, 1.5 hp. Seminar. TEN1, 6 hp. Written examination. rates. Par rates, par yield, and repo rates. 2 explain the concepts of day count conventions, quote types, Inter bank rates (LIBOR, STIBOR, etc). Macaulay's, Fisher-Weil and modified future and present values, accrued interest rate and hazard rates. 3 explain different kinds of fix-income instruments and calculate duration and convexity. Risk measures in different kinds of risk measures. fixed-income. The cash flow of bonds and accrued interest rates. Interest rate derivatives. Numerical methods in 4 use bootstrapping on bonds and swaps to calculate yield curves using linear methods, Nelson-Siegel and Cox-Ingersoll-Ross and calculate Zero-Coupon bond prices with different short rate finance: Binomial trees for interest rates. models. Bonds with embedded options: Callable and putable bonds and Option Adjusted Spread. Interest rate models: Hull- White, Ho-Lee and Heath-Jarrow- Morton. Portfolio Immunization and hedging with duration and convexity. Market price of interest rate risk. Forward measures. Convexity Adjustments. Convertible Bonds. The Libor Market Model. 5 derive and solve the term-structure partial differential equation for the short rate models above and derive and use the Heath- Jarrow-Morton framework. 6 use the Girsanov theorem, Radon-Nikodym derivative and martingale representation theorems to calculate values of financial contracts by changing probability measures. 7 use the Black-Derman-Toy Model to calculate interest rate derivatives and calibrate the tree to market interest rate and volatility. 8 manage an advanced project where the above mentioned abilities are used and make a well written report on the project. 1-4, 7 5, 6, 8 1-5, 7

125 Ingående kurser Högskoleförordningens mål för masterexamen Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga FILOSOFIE MASTEREXAMEN MED HUVUDOMRÅDET MATEMATIK/TILLÄMPAD MATEMATIK /INRIKTNING FINANSIELL MATEMATIK Bilaga 12.3 Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Kurskod Nivå Innehåll Lärandemål Examination Mathematical Statistics and Financial Software, 7,5 hp MAA709 A1F A review of existing statistical, financial and risk management software. Cash flow instruments and instruments with underlyings. Interest rate models: the Hull-White model, the LIBOR market model, and the option adjust spread model. Pricing credit derivatives and repo instruments. Desk risk management, consolidated risk management, and limit management. Data models and Structured Query Language. At the end of the course the student is expected to be able to 1 price various financial instruments using different platforms. 2 use the Hull White model, the LIBOR market model, and the option adjust spread model for pricing credit derivatives and repo instruments. 3 calculate different risk characteristics for the cases of desk, consolidated, and limit risk management. 4 understand data models and create the simplest SQL queries. 5 understand and explain mathematical foundations of all the above calculations. PRO1, 4.5 credits, Projects SEM1, 3 credits, Seminars visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser,frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 1, 3, 5 5 1, 3 1, 4 2, 4 2, 3, 5 1, 3 2, 4 4, 5 Applied Matrix Analysis, 7,5 hp MAA704 A1F - Non-negative and stochastic matrices - Matrix factorisations - Canonical forms - Matrix polynomials and matrix functions - Matrix equations and system stability - Spectral theory, projections, norms of matrices and vectors - Scalar - Singular values - Quadratic forms - Quadratic optimization and variational principles - Iterative algorithms for matrices - Matrix computations in terms of linear transformations and symmetries; applications of matrix analysis in engineering and natural sciences After completing the course, students should be able to PRO1, 4.5 hp. Project. 1 describe the basic properties of non-negative and stochastic INL1, 3 hp. Exercise matrices, their connection with graphs and Markov chains and applications in economics, resource optimization, information technology, linear and dynamic programming, decision making, game theory and systems analysis. 2 calculate the matrix, canonical forms, functions of matrices and solutions of matrix equations and apply them in studies of system stability and in energy engineering. 3 describe different types of matrix and vector norms, and calculate or estimate those with and without computer. 4 explore and analyse iterative algorithms for calculating eigenvalues and eigenvectors for various types of matrices with and without computer. 5 describe the properties of quadratic forms, projections, spectral theory and their use in quadratic optimization and variational principles and applications in statistics, finance and automatic control. 6 analyse the matrix computations in geometrical terms of linear spaces, linear transformations and symmetries. 7 explain the concepts within content of the course in a way that is appropriate for the recipient's prior knowledge, and describe a handful of applications. 8 describe in detail a freely chosen application area of matrix analysis. 1-3, 5 2, 5, 8 3, 5, 7 1, 2, 5 1, 3, 6 7, 8 Portfolio Theory, 7,5 hp MAA314 G2F The course will present the fundamental issues of finance, such as single factor and multifactor models, in a portfolio theory context. Based on a mathematical and statistical setting; the course will explore the mechanics of portfolio theory via geometric and algebraic analysis. The focus is on the overall investment process with emphasis on summarizing and distilling the issues surrounding portfolio optimization (meanvariance optimization) of various assets, deriving the Capital Asset Pricing Model (CAPM) and the Arbitrage Pricing Theory (APT), and discussing the topic of portfolio evaluation through risk-adjusted performance attribution measures. Derivatives will be considered in investigating the effects on the investment opportunity set (Sharpe ratio). Regression analysis (single and multifactor), principalcomponent analysis, matrix algebra, and linear equations will set the framework for portfolio construction. At the end of the course students will approach current research in the field of finance; advanced methods such as dynamic portfolio theory, predictability and higher moments. The course will use Excel for the project. At the end of the course the student is expected to be able to 1 construct, build, an optimisation model in Excel via the Fisher Black or other method. 2 via the Lagrange and/or other method derive the optimal weight vector. 3 explain why the characteristics of portfolios are significantly different from single assets. 4 estimate an adjusted correlation matrix either via the Blume or Vasicek, or other technique. 5 explain the single-index model and multifactor models. 6 produce orthogonal indexes and understand principalcomponent analysis. 7 use the cut-off ratio to quickly determine optimal portfolios. 8 derive the CAPM and the APT. SEM1, 1.5 hp. Seminar. TEN1, 6 hp. Written examination , 4, 6 1,4, 8 3, 5 1, 4, 8 1, 2, 4, 6-8 3, 5 4 5

126 Ingående kurser Högskoleförordningens mål för masterexamen Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga FILOSOFIE MASTEREXAMEN MED HUVUDOMRÅDET MATEMATIK/TILLÄMPAD MATEMATIK /INRIKTNING FINANSIELL MATEMATIK Bilaga 12.3 Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Kurskod Nivå Innehåll Lärandemål Examination Stochastic Processes, 7,5 hp MMA701 A1N Random walks (transition probabilities, reflection principle, change of measure). Markov chains (Markov property, transition probabilities and Kolmogorov equations, ergodic properties, absorbing Markov chains, autoregressive models). Poisson process and Brownian motion (approximation by random walks, distributions of functionals). Basic stochastic processes in continuous time (diffusion processes, martingales, elements of stochastic calculus). Simulation of stochastic processes (Monte Carlo method, generation of random numbers, variance reduction, generation of realisation of stochastic processes,). Discrete and continuous time models for pricing processes, risk processes. At the end of the course the student is expected to be able to 1 use formulas for evaluation of various distributional parameters, prices for financial contracts, and other characteristics connected with stochastic processes. 2 know different models stochastic processes (random walks, Markov chains with discrete and continuous time, Poisson process, Brownian motion, diffusion processes and related models). 3 know and to be able to use exchange of measure algorithms. 4 use replacing portfolio and martingale based methods for evaluation of values for contingent claims. 5 perform basic calculations from stochastic calculus based on Ito formula. 6 solve linear stochastic differential equations. 7 build algorithms for Monte Carlo simulation of various models of stochastic processes. PRO1, 4.5 hp. Continuous examination/projects. SEM1, 3 hp. Seminars. visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser,frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling , 7 1, 4, 6, 7 2, 4, Actuarial Mathematics, 7,5 hp MMA713 A1N Compound interests. Financial annuities. Lifetime distributions. Survival function. Life tables. Whole-life and term insurance. Pure endowments. Endowments. Life annuities. Net premiums. Net premium reserves. Claim flow (number of claims, claim amounts, aggregate claims amount). Claim number and claim size distributions (Poisson, mixed Poisson, Pareto, etc.). Premiums. Collective risk model. Recursive and approximate calculation of aggregate claims distributions. Ruin probability. Cramèr-Lundberg's and other approximations. Large and catastrophic claims. Reinsurance. Stochastic modelling with applications to (re)insurance. At the end of the course the student is expected to be able to 1 describe and calculate compound interests and financial annuities. 2 operate with distribution functions and densities of future lifetime, the probabilities of survival/death, and force of mortality, and describe the construction and use of life tables. 3 define standard life insurance and annuity contracts (including the contracts with variable benefits) and to calculate the mean and variance of the present value of benefit payments under each of the standard contracts. 4 define and calculate net level premiums and evaluate net premium reserves in respect of the standard contracts. 5 describe and analyse claim flows (number of claims, claim amounts, aggregate claims amount, operate with claim size distributions, describe large and catastrophic claims, estimate and approximate characteristics of aggregate claim distributions, and calculate premiums). 6 use Cramèr-Lundberg's and other approximations for ruin probabilities. 7 describe basic models of reinsurance. 8 describe methods of stochastic modeling of insurance and reinsurance business. PRO1, 4.5 hp. Continuous examination/project. SEM1, 3 hp. Seminars , 7 4 1, 2, 5 1, 5, 8 3, 4, 7 1, 6 3, 6 7, 8 Operations Research, 7,5 hp MAA315 G2F Linear programming: the simplex algorithms, sensitivity analysis, duality, transportation problems, network optimization, dynamic programming, practical applications. Nonlinear Programming: nonlinear optimization models with or without constraints, convex sets and functions, steepest descent and Newton type methods, quadratic programming with linear constraints, Karush-Kuhn-Tucker conditions, SQP methods, Lagrangean duality, practical applications. Integer programming: Gomory's cutting plane methods for pure and mixedinteger linear programming, search methods, branch and bound algorithms, combinatorial programming, practical applications. Practical solution of optimization problems in Matlab and/or other software for optimization. At the end of the course the student is expected to be able to 1 identify optimization problems and classify them according to their properties. 2 construct mathematical models of elementary optimization problems. 3 define and characterize common types of linear, nonlinear and discrete optimization problems. 4 explain and apply the basic theory and understand the basic algorithms for the common types of linear, nonlinear and discrete optimization problems studied in the course. 5 use standard optimization software to solve problems from the various areas studied. 6 model and solve classical problems such as the shortest path problem: "Which route shall we choose between places A and B in order to find the shortest path?" and the fuel consumption problem: "Under the constraint that the travelling time should not exceed X minutes, how fast should we travel on the different substretches in order to minimize the fuel consumption?" 7 find practical applications, which could benefit from use of optimization methods. LAB1, 1.5 hp. Exercises. TEN1, 6 hp. Written examination , 4, , , 6 1, 2, 6, 7 6,7 6

127 Ingående kurser Högskoleförordningens mål för masterexamen Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga FILOSOFIE MASTEREXAMEN MED HUVUDOMRÅDET MATEMATIK/TILLÄMPAD MATEMATIK /INRIKTNING FINANSIELL MATEMATIK Bilaga 12.3 Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Kurskod Nivå Innehåll Lärandemål Examination Simulation, 7,5 hp MAA313 G2F Bootstrapping, historical simulation, Monte-Carlo simulation. Generation of random variables from distributions: normal, exponential, gamma, lognormal, student s, Poisson Rayleigh, uniform. Generation of stochastic processes, geometrical Brownian motion, Poisson process, multivariate geometrical Brownian motion. Cholesky SVD decomposition. Variance reduction techniques. Financial contracts: American option contract barrier option contracts, Asian option, lookback option. Risk measures: Value at risk. At the end of the course the student is expected to be able to 1 use bootstrapping, Monte-Carlo simulation and historical simulation, and be able to determine risk measures such as VaR using these techniques. 2 determine the number of simulations needed to minimize the error between Monte-Carlo approximation and real price. 3 generate random variables for continuous & discrete distributions. 4 generate trajectories of stochastic processes. (GBM, Poisson). 5 determine the fair price of American, Barrier, Asian, lookback type of financial contracts using Monte-Carlo simulation. 6 use Variance reduction techniques in Monte-Carlo simulation when determine the fair price of financial contracts. PRO1, 4.5 hp. Computer exercises. TEN1, 3 hp. Written examination. visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser,frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling , 4 2, 5 3, 4, , , 4 5, 6 Time Series Analysis, 7,5 hp MMA702 A1F Financial time series and their characteristics. Linear time series analysis, autoregressive type models (ARCH, GARCH, CHARMA and stochastic volatility models). Nonlinear models. High-frequency data analysis and market microstructure. Continuoustime models. Extreme values, quantile estimation and value at risk. Multivariate time series analysis. Principal component analysis and factor models. Multivariate volatility models. Statespace models and Kalman filter. Monte Carlo methods. At the end of the course the student is expected to be able to 1 perform descriptive analysis of sample data. 2 choose appropriate models for financial time series. 3 use formulas for evaluation of various distributional parameters, prices for financial contracts, and other characteristics connected with financial time series. 4 solve equations connected with financial time series. 5 use algorithms and formulas for statistical estimation in time series analysis. 6 build algorithms for Monte Carlo simulation of various time series models. PRO1, 4.5 hp. Continuous examination/projects combined with written test. SEM1, 3 hp. Seminars , 3, 4 2, 5, , 4 2, 5, 6 5, Degree Project in Mathematics, 30 hp MMA891 A2E The larger part of the degree project is based on an independent study, which includes a mathematical description of the models and data studied in the project, the corresponding algorithms and software as well as results of the corresponding experimental computer based studies. The project may also include studies of the relevant literature and seminars. A supervisor is appointed At the end of the preparation of the degree project the student is expected to be able to 1 show comprehensive knowledge and understanding of the concepts and the mathematical models and methods used in the valuation of financial instruments and their derivatives, and be able to explain their assumptions and limitations. 2 prepare a thesis that correctly and clearly presents the results of the degree project. 3 present in the thesis a survey of relevant literature and other sources of information used in the project and to give correctly the to each student. Before the works start, it corresponding references. has to be shortly described in a written 4 give in the thesis clear mathematical description of the models work plan which shall be approved by the and data studied in the project as well as the corresponding supervisor. The student(s) will present the results of the project in the thesis that should contain all necessary parts (title page, abstract, table of contents, introduction, the main text presenting algorithms and software. 5 carry out a comprehensive computer based experimental investigation of data, models, algorithms and software which are treated in the project, present the results in graphical and table form and comment them. the content of the project, conclusion, list 6 prepare and to make a clear seminar presentation of the results of references) and report them at a of the project. special seminar. The thesis must be written, and the oral presentation in the seminar must be held, in English. PRO1, 30 hp. Degree project , , , 3, 5 4, 6 6

128 Ingående kurser Högskoleförordningens mål för masterexamen Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga FILOSOFIE MASTEREXAMEN MED HUVUDOMRÅDET MATEMATIK/TILLÄMPAD MATEMATIK /INRIKTNING FINANSIELL MATEMATIK Bilaga 12.3 Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Kurskod Nivå Innehåll Lärandemål Examination Java in Analytical Finance, 15 hp MMA710 A1F Introduction to Java technology. Installing Java development software and using it to create simple programs. The essential concepts and features of Java: object-oriented programming, language basics, classes and objects, interfaces and inheritance, numbers and strings, generics, packages. Essential Java classes: exceptions, basic input/output, concurrency, regular expressions, the platform environment. The Java collections framework. An introduction to SWING. Packaging and deployment Java programs. Creating class libraries in binomial trees, Monte Carlo simulation, finite difference methods and analytic approximation. Advanced models of financial insruments and their implementation in Java. At the end of the course the student is expected to be able to 1 understand classes, objects, interfaces, packages, exceptions, collections, and use them while creating own Java programs. 2 create Java applets with the SWING Graphical User interface. 3 package applets using JAR and prepare them to run in a browser. 4 create Java programs that implement advanced models of financial instruments using multinomial trees, numerical solutions of stochastic differential equations, and finite difference methods. PRO1, 9 hp. Projects. SEM1, 6 hp. Seminars. visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser,frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling , 2 1, 3 2, , 4 1, 2 4 Differential Equations in Finance, 7,5 hp MMA712 A1F Partial differential equations in finance: Derivation of the classical Black-Scholes equation, transformations on the Black- Scholes equation, American option At the end of the course the student is expected to be able to 1 formulate mathematical models for European, American, exotic options and interest rate derivative securities using boundary value problems for partial differential equations. problems as linear complementarity, freeboundary problems, general equations linear complementarity problems, and free-boundary problems. 2 explain the difference between classical boundary problems, for derivatives, jump conditions, exotic 3 explain the difference between initial, time-dependent and jump options: barrier, Asian, look back, multiasset and some other options, interest 4 solve those of the above mentioned models that admit closed- conditions. rate derivative securities: bonds, some form solutions. explicit solutions of bonds equations, inverse problem on the market price of risk, applications of bond equations, multifactor interest rate models, twofactor convertible bonds. SEM1 1.5 hp. Seminar and/or tests. TEN1, 6 hp. Examination, written and/or oral. May be replaced partially or fully by written assignments , 3 3, 4 1, , 4 1, 2 1, 3 4 Optimization, 7,5 hp MAA700 A1N - Linear programming (LP): brief summary of the theory and algorithms LP models such as asset/liability cash flow matching, short term financing; capital budgeting problem - Solution of nonlinear equations - Model computation of internal rate of return - Nonlinear programming: theory and algorithms for unconstrained and constrained optimization, quadratic models, portfolio optimization. - Statistical models: Maximum likelihood estimation - Linear and nonlinear parameter estimation: theory and algorithms, models, power system analysis, volatility estimation - Application examples: defining, setting up, solving and analyzing results from optimization models from mathematical finance, statistics and power system analysis - Practical solution of optimization problems in Matlab using the Optimization Toolbox and self implemented methods Models for optimisation of problems related to environmental issues At the end of the course the student is expected to be able to 1 identify optimization problems and classify them according to their properties 2 construct mathematical models of such common types of optimization problems which are mentioned under the headline "Course content" including models for optimization of environmental problems 3 define and formulate, for any of the optimization problems treated in the course, suitable numerical methods to solve the problem 4 implement numerical solution in Matlab and analyze the performance of the numerical method LAB1, 1.5 hp.laboratory work, exercises. TEN1, 6 hp. Written and/or oral examination , 3 1, 3 2, , 3 1, 2 3 4

129 Ingående kurser Högskoleförordningens mål för masterexamen Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga FILOSOFIE MASTEREXAMEN MED HUVUDOMRÅDET MATEMATIK/TILLÄMPAD MATEMATIK /INRIKTNING FINANSIELL MATEMATIK Bilaga 12.3 Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Kurskod Nivå Innehåll Lärandemål Examination Portfolio Theory II, 7,5 hp MMA705 A1N Based on a mathematical and statistical setting; the course will explore the mechanics of portfolio theory. Regression analysis will be discussed (single and multifactor). Valuation (forecasting) will addressed via the discounted cash flow model (DCF), the dividend discount model (DDM), and the residual income valuation model (RIV). Evaluation of the investment management process and decomposition of portfolio performance will be studied via the Sharpe ratio, Jensen's alpha, the Treynor measure, Tracking-error, the Sortino ratio, and the information ratio. Market timing will be reviewed via the Treynor/Mazuy and Henriksson/Merton models. For portfolio construction and for calculation of covariance and correlation matrices the emphasis is on matrix algebra and linear equations. At the end of the course students will approach current research in the field of finance; to see how predictability and the Black-Litterman model comes into play in portfolio construction. The course uses Excel for the valuation project. At the end of the course the student is expected to be able to 1 evaluate portfolio choices and conduct performance attribution. 2 account for and explain various structured fixed-income products and how they fit into portfolios. 3 elaborate on alternative asset s role in portfolios (Private equity and hedging strategies). 4 explain the residual income valuation model (RIV). 5 explain the discounted cash flow model (DCF). 6 use Treynor/Mazuy and Henriksson/Merton models in performance attribution. 7 use the Black-Litterman Model to calculate optimal portfolios. 8 manage an advanced project where the above mentioned abilities are used and make a well written report on the project. SEM1, 1.5 hp. Seminar. TEN2, 6 hp. Final examination. visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser,frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling , , 4, , 4, , 6, 8 2, 5 3, 6 7, 8 Valbar Självständigt arbete (examensarbete) För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning. Övrigt För masterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

130 Bilaga 13.1 Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (10) Revidering av utbildningsplan för Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Akademin för ekonomi, samhälle och teknik vill göra följande revidering av utbildningsplan för Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi: Kursen Programmering i Åk1 byter namn till Programmeringens grunder Kursen Datakommunikation i nätverk I i Åk2 byter namn till "Datakommunikation" Kursen "Programmering av mobila applikationer" i Åk 3 byts ut till kursen "Objektorienterad programmering Kursen Förbrännings- och rökgasreningsteknik byter namn till Förbränningsteknik och flyttas från Åk 4 till Åk 3 och byter plats med kursen Styrning av energisystem som flyttas från Åk3 till Åk 4 (Ska ske under förutsättning att föreslagna ändringar i Civilingenjörsprogrammet i Energisystem genomförs) Kursen "Projekt i IKT" i Åk 4 byter namn till "Data mining" Kursen Statistik och sannolikhetslära flyttas till Åk2 och byter plats med Optimering och simulering som flyttas till Åk3 Kursen Produktion och logistikplanering flyttas från Åk 3 till Åk 4 och byter plats med kursen Industriell processutveckling som flyttar från Åk 4 till Åk3 Ändringarna behöver göras pga ändringar i andra program som samläsning ska ske med, pga ändringar av kursnamn, för att öka samläsning med andra program samt för att förbättra progressionen. Inga ändringar har gjorts vad gäller kursernas innehåll som påverkar programmets examensmatris. Ändringarna har stämts av i arbetsgruppen för utveckling av programmet med representanter från akademierna UKK, IDT och EST. Bifogat (Bilaga 1) finns utbildningsplan med ändringarna markerade.

131 Bilaga 1 Bilaga 13.1 Utbildningsplan - Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Programkod: GCV03 Giltig från: Beslutsinstans: Behörighet: HT17 Fakultetsnämnden Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). Diarienummer: 2015/0057 Akademi: EST Fastställandedatum: Mål För civilingenjörsexamen i Industriell ekonomi skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör. Målen för civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi är hämtade från Högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS2006:1053). Kunskap och förståelse För civilingenjörsexamen skall studenten: visa kunskap om industriell ekonomis vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga För civilingenjörsexamen skall studenten: visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar, visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar,

132 Bilaga (10) visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information, visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt För civilingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Kurser ges huvudsakligen på svenska under årskurs 1-3 och huvudsakligen på engelska under årskurs 4-5. Litteratur förekommer på både engelska och svenska. Innehåll Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi är en femårig civilingenjörsutbildning inom teknikområdet industriell ekonomi med tre teknikbaser på grundnivå (datavetenskap, energiteknik och produkt- och processutveckling) och fyra fördjupningar på avancerad nivå under år 4-5 (IKT för ett samhälle i förnyelse, Framtidens energi, Hållbara produktionssystem, samt Industriell management för hållbar förnyelse). Det övergripande, sammanhållande temat för programmet är Industriell Förnyelse. Utbildningen inleds med ett gemensamt år för alla studenter. Här läggs grunden för hela utbildningen genom en introduktionskurs, två kurser i matematik, en naturvetenskaplig kurs, en kurs i programmering (vilken krävs eftersom den ger behörighet till samtliga teknikbaser), en kurs i "Teknik och samhälle" som kopplar direkt till programmets övergripande tema, och två kurser där ämnena industriell ekonomi och organisation,

133 Bilaga (10) energiteknik, datavetenskap samt produkt- och processutveckling integreras, "Introduktion till projekt inom teknik" samt "Hållbar utveckling". Dessa två integrationskurser sätter en tydlig prägel på programmet i termer av "gränsöverskridande" och förbereder inför val av teknikbas. Utbildningens andra och tredje år utgörs av gemensamma kurser och teknikbasspecifika kurser inom de tre teknikbaserna (datavetenskap, energiteknik och produkt- och processutveckling). Syftet under dessa år är att ge en bredd inom teknikbasen och att utveckla förståelse för industriell förnyelse samt bibringa nödvändiga kunskaper i matematik och naturvetenskap. Det tredje året avslutas med ett självständigt arbete i teknikbasernas ämnen som utförs i grupper över teknikbasernas gränser där de erhållna kunskaperna och utvecklade färdigheterna tillämpas. Detta arbete ska även fungera som träning inför examensarbetet. Utbildningens fjärde och femte år utgörs av ett större antal fördjupningskurser inom ett område som studenten väljer. De fyra områdena studenterna kan välja mellan är: IKT för ett samhälle i förnyelse, Framtidens energi, Hållbara produktionssystem eller Industriell management för hållbar förnyelse. Utbildningen avslutas med ett examensarbete. Examensarbetet skrivs inom ett ämne som studenten har läst på avancerad nivå och kan skrivas inom ett av de ämnen som utgör teknikområdet Industriell ekonomis kärna, dvs. industriell ekonomi och organisation, datavetenskap, energiteknik, eller produkt- och processutveckling (men helst en integration av de ämnen studenten har läst på avancerad nivå). Programmets kurser är planerade så att de tillsammans bygger upp möjligheten att successivt utveckla de kunskaper, färdigheter och förmågor som krävs för att nå examensmålen. En variation av olika undervisningsformer ingår i utbildningen: föreläsningar, seminarier, workshops, projektarbeten, laborationer, enskilda uppgifter, egenstudier, SI och handlett arbete. Verklighetsbaserade case och samläsning med andra utbildningar är återkommande och syftar till att studenterna ska utveckla sina samarbetsförmågor samt utveckla systemtänkande genom att integrera kunskaper och förmågor från olika kunskapsområden. Examination sker individuellt och i grupp i form av skriftliga inlämningar, salstentamen, hemtentamen samt muntligt i redovisningar och seminarier. Studenterna uppmuntras att tillbringa en period under utbildningen utomlands, framförallt under vårterminen i år 3 eller under höstterminen år 5. Detta ses som en betydelsefull erfarenhet och något som stöder studentens utveckling mot examensmålen. Studentens valmöjligheter kan begränsas av de behörighetskrav som gäller för en kurs. Till år 2 söker studenten till en av tre teknikbaser (datavetenskap, energiteknik eller produkt- och processutveckling). Antal platser för varje teknikbas är begränsat.

134 Bilaga (10) Till år 4 söker studenten till en av fyra fördjupningar (IKT för ett samhälle i förnyelse, Framtidens energi, Hållbara produktionssystem eller Industriell management för hållbar förnyelse). Antal platser för varje fördjupning är begränsat. Årskurs 1 Industriell ekonomi och organisation: Introduktion till industriell ekonomi*, 7,5 hp Teknik och samhälle*, 7,5 hp Övriga tekniska ämnen: Introduktion till projekt inom teknik,* 7,5 hp Hållbar utveckling*, 7,5 hp Datavetenskap: Programmeringgens grunder, 7,5 hp Matematik/Tillämpad matematik: Envariabelkalkyl, 7,5 hp Vektoralgebra, 7,5 hp Fysik: Termodynamik, 7,5 hp Årskurs 2 Gemensamma kurser Industriell ekonomi och organisation: Global operations management*, 7,5 hp Industriell marknadsföring*, 7,5 hp Fysik: Elektrofysik, 7,5 hp Matematik/Tillämpad matematik: Flervariabelkalkyl, 7,5 hp Numeriska metoder för industriell ekonomi, 7,5 hp Statistik och sannolikhetsläraoptimering och simulering, 7,5 hp Valbart 15 hp: Alternativ 1 -Teknikbas Datavetenskap Datavetenskap: Datakommunikation i nätverk I*, 7,5 hp Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion*, 7,5 hp eller Alternativ 2-Teknikbas Energiteknik Energiteknik: Hållbara energisystem*, 7,5 hp Strömningsteknik*, 7,5 hp

135 Bilaga (10) eller Alternativ 3-Teknikbas Produkt- och processutveckling Produkt- och processutveckling: Industriell produktion och logistik*, 7,5 hp Kvalitetsprocessen*, 7,5 hp Årskurs 3 Gemensamma kurser Matematik/Tillämpad matematik: Optimering och simuleringstatistik och sannolikhetslära, 7,5 hp Industriell ekonomi och organisation: Organisation: Form och funktion*, 7,5 hp Styrning och finansiering av industriella verksamheter*, 7,5 hp Innovationsteknik: Innovationsteknik*, 7,5 hp Valbart 30 hp: Alternativ 1-Teknikbas Datavetenskap Datavetenskap: Databaser*, 7,5 hp Objektorienterad programmering*programmering av mobila applikationer*, 7,5 hp Självständigt arbete i datavetenskap inom industriell ekonomi*, 15 hp eller Alternativ 2 -Teknikbas Energiteknik Energiteknik: Värmeöverföring*, 7,5 hp Förbränningsteknik*Styrning av energisystem*, 7,5 hp Självständigt arbete i energiteknik inom industriell ekonomi*, 15 hp eller Alternativ 3 Teknikbas Produkt- och processutveckling Produkt- och processutveckling: Konkurrenskraftiga produktionssystem*, 7,5 hp Industriell processutveckling*, Produktions- och logistikplanering*, 7,5 hp Självständigt arbete i produkt- och processutveckling inom industriell ekonomi*, 15 hp Årskurs 4 Gemensamma kurser Industriell ekonomi och organisation: Industrial economics*, 7,5 hp Industriell förnyelse: utmaningar och möjligheter*, 7,5 hp

136 Bilaga (10) Övriga tekniska ämnen: Vetenskaplig metod för industriell ekonomi*, 7,5 hp Valbart 37,5 hp Alternativ 1 -Fördjupningen IKT för ett samhälle i förnyelse Datavetenskap: Programvaruteknik 1*, 7,5 hp Sakernas internet*, 7,5 hp Lärande system*, 7,5 hp Data mining*projekt i IKT*, 7,5 hp Cloud computing*, 7,5 hp eller Alternativ 2-Fördjupningen Framtidens energi Energiteknik: Styrning av energisystem*förbrännings- och rökgasreningsteknik*, 7,5 hp Värme- och kraftteknik*, 7,5 hp Systematisk energieffektivisering*, 7,5 hp Internationella energisystem*, 7,5 hp Perspektiv på energimarknader*, 7,5 hp eller Alternativ 3-Fördjupningen Hållbara produktionssystem Produkt- och processutveckling: Utveckling av produktionssystem*, 7,5 hp Produktions- och logistikplanering*, Industriell processutveckling*, 7,5 hp Verksamhetsstrategier*, 7,5 hp Tillförlitlighet*, 7,5 hp Supply chain management*, 7,5 hp eller Alternativ 4 -Fördjupningen Industriell management för hållbar förnyelse med teknikbas datavetenskap Datavetenskap: Programvaruteknik 1*, 7,5 hp Sakernas internet*, 7,5 hp Cloud computing* 7,5 hp Industriell ekonomi och organisation: Ledning av industriellt förändringsarbete*, 7,5 hp Innovationsteknik: Entreprenörskap för industriell förnyelse*, 7,5 hp eller Alternativ 5- Fördjupningen Industriell management för hållbar förnyelse

137 Bilaga (10) med teknikbas energiteknik Energiteknik: Styrning av energisystem*förbränning- och rökgasreningsteknik*, 7,5 hp Värme- och kraftteknik*, 7,5 hp Perspektiv på energimarknader*, 7,5 hp Industriell ekonomi och organisation: Ledning av industriellt förändringsarbete*, 7,5 hp Innovationsteknik: Entreprenörskap för industriell förnyelse*, 7,5 hp eller Alternativ 6 -Fördjupningen Industriell management för hållbar förnyelse med teknikbas produkt- och processutveckling Produkt- och processutveckling: Utveckling av produktionssystem*, 7,5 hp Produktions- och logistikplanering*, Industriell processutveckling*, 7,5 hp Supply Chain Management *, 7,5 hp Industriell ekonomi och organisation: Ledning av industriellt förändringsarbete*, 7,5 hp Innovationsteknik: Entreprenörskap för industriell förnyelse*, 7,5 HP Årskurs 5 Gemensamma kurser Övriga tekniska ämnen: Teknikbaserat socialt entreprenörskap*, 15 hp Valbart 45 hp Alternativ 1 -Fördjupningen IKT för ett samhälle i förnyelse samt Fördjupningen Industriell management för hållbar förnyelse med teknikbas datavetenskap Datavetenskap: Upplevelsedesign och användbarhet*, 7,5 hp Säkerhetskritiska system*, 7,5 hp eller Validering och verifiering av mjukvara*, 7,5 hp Alternativ 1a Datavetenskap: Examensarbete* 30 hp eller Alternativ 1b Industriell ekonomi och organisation:

138 Bilaga (10) Examensarbete* 30 hp eller Alternativ 2 -Fördjupningen Framtidens energi samt Fördjupningen Industriell management för hållbar förnyelse med teknikbas energiteknik Energiteknik: Elmarknader, simulering, prognos*, 7,5 hp Styrmedel, strategi och teknisk förändring*, 7,5 hp Alternativ 2a Energiteknik: Examensarbete* 30 hp eller Alternativ 2b Industriell ekonomi och organisation: Examensarbete* 30 hp eller Alternativ 3- Fördjupningen Hållbara produktionssystem samt Fördjupningen Industriell management för hållbar förnyelse med teknikbas produkt- och processutveckling Produkt- och processutveckling: Affärsmässig excellens*, 7,5 hp Industriell excellens*, 7,5 hp Alternativ 3a Produkt- och processutveckling: Examensarbete* 30 hp eller Alternativ 3b Industriell ekonomi och organisation: Examensarbete* 30 hp * Ingår i teknikområdet Industriell ekonomi. Val inom programmet Studentens valmöjligheter kan begränsas av de behörighetskrav som gäller för en kurs. Till år 2 söker studenten till en av tre teknikbaser (datavetenskap, energiteknik och produkt- och processutveckling). Antal platser för varje teknikbas är begränsat. Till år 4 söker studenten till en av fyra fördjupningar (IKT för ett samhälle i förnyelse, Framtidens energi, Hållbara produktionssystem eller Industriell management för hållbar förnyelse). Antal platser för varje fördjupning är begränsat.

139 Bilaga (10) Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen: Civilingenjörsexamen i Industriell ekonomi (Master of Science in Engineering Industrial Engineering and Management).

140 Bilaga 14.1 och 15.1 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 6: Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ärende 2016/2595 och 2016/2596 BeslutsPM Handläggare Helena Eken Asp 1 (4) BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplaner för specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård (ZOJ22) respektive intensivvård (ZOJ23) Bakgrund Det finns idag fyra påbyggnadsutbildningar för legitimerade sjuksköterskor: specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård, distriktssjuksköterska, intensivvård respektive psykiatrisk vård samt barnmorskeprogrammet. Av dessa är det enbart specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård respektive inriktning mot intensivvård som inte erbjuder en generell examensutgång i tillägg till yrkesexamen. Utbildningarna har också nyligen genomgått en granskning av universitetskanslersämbetet där man efter att ha åtgärdat de brister som påpekades fick omdömet Hög kvalitet Akademin ser dock att det finns anledning till ytterligare förbättringar av utbildningarna och en del i det är att erbjuda studenterna möjlighet att även ta ut en generell examen i form av en magisterexamen inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Akademin önskar också ett skifte i balansen mellan medicinsk vetenskap och vårdvetenskap. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har nu att bereda ärendet inför fakultetsnämnden som fattar beslut om underlagen ska är redo att skickas på extern granskning eller ej samt utse granskare. Faktasammanställning Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har i sin ansökan till fakultetsnämnden redogjort för vilka förändringar som föreslås samt motiverat de. Akademin ansökan omfattar en omvärldsanalys där man redogör kortfattat för hur det ser ut vid andra lärosäten och vilket arbetsmarknadsbehov som finns vad gäller den generella examen. Bifogat akademins ansökan finns examensmatriser som visar vilka kurser som svarar mot de övergripande kunskapsrubrikerna för de nationella examensmålen dock inte vilken kurs som svarar mot vilket enskilt examensmål.

141 Bilaga 14.1 och 15.1 Förslaget till reviderad utbildningsplan är framtaget av programsamordnare för respektive program och har stämts av med ämnesansvariga, avdelningschef och utbildningsledare. Studenterna har besvarat en enkät angående möjligheten att ta ut dubbla examina som sedan har legat till grund för de föreslagna förändringarna. 2 (4) Föreslagna ändringar Den huvudsakliga förändringen som akademin önskar göra i utbildningsplanen är att lägga till en generell examensutgång utöver den yrkesexamen som finns idag. Det medför dock en del justeringar i kurserna inom utbildningen då den generella examen ställer andra krav på examensarbetets omfattning. Utöka examensarbetet med 7,5 hp för de studenter som så önskar. Examensarbetet om totalt 15 hp kommer att vara fördelat på två tillfällen. För de studenter som väljer att enbart göra 7,5 hp examensarbete kommer det finnas ett antal kurser att välja på. Stryka kursen Akutsjukvård 7,5 hp. Minska omfattningen på kurserna Medicinsk vetenskaplig fördjupningskurs 7,5 hp respektive Specifik anestesisjukvård/intensivvård 7,5 hp till 4 hp vardera. Lägga till kurserna Vårdvetenskaplig forskningsmetodik 3,5 hp samt Specifik omvårdnad inom anestesisjukvård/intensivvård 3,5 hp. Förslag på externa granskare Då det handlar om att lägga till en ny examensutgång är bedömningen i samråd med dekan att den önskade revideringen ska skickas på extern granskning för att säkerställa att den nya utbildningsplanen gör det troligt att studenterna kommer att uppfylla examensmålen även för den nya examensutgången. Akademin har föreslagit två externa granskare som båda är tillfrågade och har tackat ja till uppdraget. De granskare som föreslås är: Lillemor Lindwall, professor vid institutionen för hälsovetenskaper på Karlstads universitet. Hon är prodekan för fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap. Anders Johansson, universitetslektor vid medicinska fakulteten på Lunds universitet. Han har en lång klinisk erfarenhet som (intensiv-) och anestesisjuksköterska i Lund. Han disputerade 2003 inom anestesi- och intensivvård. Hans fortsatta forskning mynnade 2011 i en docentur inom samma område. Han har sedan 2003/2004 varit anställd i varierande grad som universitetslärare på nuvarande institutionen för hälsa, vård och samhälle vid Lunds universitet. Överväganden Extern granskning Som tidigare nämnts ska den externa granskningen fokusera på att säkerställa att den nya utbildningsplanen gör det troligt att studenterna kommer att uppfylla examensmålen även för den nya examensutgången. Det finns även anledning att uppmana granskarna att se hur den föreslagna utbildningen gör det troligt att studenterna uppfyller examensmålen för yrkesexamen. Detta då ett antal kurser har strukits eller minskat i

142 Bilaga 14.1 och 15.1 omfattning för att få tillräckligt med utrymme för det längre examensarbetet och förberedelser inför det. 3 (4) Underlagen till granskarna Något som kan ställa till problem för granskarna är att den inskickade examensmatrisen inte tydligt visar vilka kurser som är tänkta att uppfylla de enskilda nationella examensmålen. För att underlätta för granskarna i sin bedömning bör akademin ha gjort en matris där man kan se vilka kurser som är tänkta att uppfylla vilket nationellt examensmål. Ett annat problem är att kursnamnen inte fullt ut överensstämmer mellan de olika dokumenten. Delad examensarbetskurs Akademin beskriver i sin ansökan att det i den tillfrågade studentgruppen fanns önskemål både att kunna ta ut dubbla examina men att det även fanns studenter som enbart efterfrågar möjligheten att ta ut yrkesexamen. Akademin har hanterat det genom att fördela det längre examensarbetet på två tillfällen. Det som kan vara problematiskt är att det dels måste finns relevanta kurser för de studenter som väljer att enbart göra det kortare examensarbetet. En annan svårighet kan vara att enligt det föreslagna upplägget kommer de studenterna som väljer det kortare examensarbetet att inleda sitt arbete motsvarande de sista 7,5 hp av det längre examensarbetet. Det innebär att ett antal studenter redan kommer att vara halvvägs in i sina examensarbeten medan några precis är i början. För att detta ska fungera väl krävs en genomtänkt pedagogik och information till studenterna. Motiveringen till att dela kursen är att studenten får bättre med tid för att konstruera intervjufrågor, enkät eller annan vald insamlingsmetod. Studenten får också mer tid på sig att samla in data. Detta sammantaget ger studenten bättre förutsättningar för att bli klar med sin magisteruppsats inom ramen för utbildningen. Beredningens rekommendation Tjänstemannaberedningens rekommendation är att det i akademins underlag finns en god grund för att låta ansökan gå vidare till extern granskning och föreslår därför utskottet följande: Utskottet föreslår fakultetsnämnden att besluta att att att låta ansökan om revidering av utbildningsplanen för specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård respektive intensivvård gå vidare i granskningsprocessen, samt att följande ska förtydligas innan underlagen skickas på extern granskning: examensmatrisen, så att det går att se hur de enskilda kursernas lärandemål svarar mot de enskilda nationella examensmålen, namnen på kurserna inom programmet så att de stämmer överens genom samtliga dokument (ansökan, utbildningsplan och examensmatris), utse Lillemor Lindwall och Anders Johansson som granskare, granskarna i sin granskning särskilt ska beakta studenternas möjlighet att uppnå examensmålen för magisterexamen men även för specialistsjuksköterskeexamen, samt

143 Bilaga 14.1 och 15.1 att granskarnas yttranden ska vara fakultetsnämnden tillhanda senast den 15 januari 2017 och att akademins kommentarer på granskarnas yttranden ska vara LKA tillhanda senast den 22 januari (4)

144 Bilaga 14.2 Motivering till revidering av specialistsjuksköterskeutbildningen inom anestesisjukvård, 60 hp Anneli Strömsöe 1. Nuvarande anestesisjukvårdsutbildning vid Hälsa, Vård och Välfärd, Mälardalens högskola Specialistsjuksköterskeutbildningen inom anestesisjukvård ges vid akademien för Hälsa, vård och välfärd (HVV), Mälardalens högskola (MDH). Utbildningen bedrivs på hel fart i Västerås eller Eskilstuna, Campus samt som en modifierad distansutbildning i Falun. Antalet utbildningsplatser för utbildningen är 19 för Västerås/Eskilstuna samt sju i Falun. Läsåret var antalet studenter som kom till upprop inom anestesi 19 samt sju i Falun. Förutom från Västmanland, Sörmland och Dalarna söker även några studenter från närliggande regioner som Gävleborg, Uppsala och Värmland. Utbildningen omfattar idag 60 hp varav 22,5 inom huvudområdet vårdvetenskap och 37,5 hp inom ämnesområdet medicinsk vetenskap. För att bättre kunna integrera vårdvetenskap och medicinsk vetenskap läses en vårdvetenskaplig och en medicinsk kurs parallellt både på hösttermin och på vårtermin. Vidare integreras verksamhetsförlagd utbildning med teoretisk undervisning genom att i kurserna läses först en del teori, därefter sammanhängande verksamhetsförlagd utbildning (VFU) om fem veckor. Efter genomförd utbildning kan studenten ansöka om yrkesexamen som specialistutbildad sjuksköterska, dock inte magisterexamen. I samband med UKÄ:s kvalitetsgranskning genomgång av specialistsjuksköterskeutbildningar påpekades en del brister i specialistutbildningen inom anestesisjukvård på MDH. Dessa brister har nu åtgärdas och våren 2016 kom beskedet att anestesiutbildningen nu uppnår god kvalitet. Trots detta anser vi att det utöver dessa åtgärder även behöver finnas möjlighet för studerande på specialistutbildningen inom anestesi att ta ut dubbla examina, en specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård men för de som vill, även en filosofie magisterexamen inom huvudområdet Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Arbetet med revidering av utbildningsplan för att erbjuda dubbla examina görs i samarbete mellan anestesisjukvård och intensivvårdsutbildningarna på MDH. Dessa båda utbildningarna är närbesläktade och redan idag har vi en del gemensamma kurser i dessa två program. Vi har också en del gemensamma föreläsningar även i de kurser som inte är gemensamma. Detta samarbete planerar vi att fortsätta med. Vår förhoppning är att vi ska kunna ha en gemensam magisterkurs inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, se tabell 2 nedan. Fördelar med detta är att studenterna kan samarbeta över programmen vilket ger en bättre insikt i varandras kommande yrkesprofessioner. I nuvarande utbildning ligger tonvikten på medicinsk vetenskap, vilket redovisas ovan. Detta kan ha sin förklaring till att anestesisjukvård är en medicinsk teknisk specialitet inom vården. Detta ger samtidigt en utmaning att se patienten och inte enbart fokusera på den medicinska tekniken. Därför är det viktigt att i framtiden lägga större fokus på vårdvetenskap. I nuvarande utbildning fokuseras en del på specialistsjuksköterskans kärnkompetenser som personcentrerad vård och evidens.

145 Bilaga 14.2 Vi har under revideringsarbetet tagit hänsyn till: 1) Kommentarer från den utvärdering som UKÄ genomförde av utbildningen , där vi såväl tagit fasta på styrkor i den befintliga utbildningen som utvecklingsområden. 2) De examensmål som finns för specialistsjuksköterske- och magisterutbildningar. 3) Resultatet av studentutvärderingar. 4) Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning anestesisjukvård Tabell 1. Översikt kurser i specialistsjuksköterskeprogrammet inom anestesisjukvård Termin 1 Termin 2 BMA035 Medicinsk vetenskaplig fördjupningskurs, 7,5 hp, (anestesi och intensivvård samläser) BMA 060/VAE125 Medicinsk vetenskap inom anestesisjukvård 1, 7,5 hp/vårdvetenskap inom anestesisjukvård 1, 7,5 hp BMA 061 Akutsjukvård, 7,5 hp, (anestesi och intensivvård samläser) BMA062/VAE126 Medicinsk vetenskap inom anestesisjukvård 2, 7,5 hp/vårdvetenskap inom anestesisjukvård 2, 7,5 hp VAE 127 Självständigt arbete inom anestesisjukvård 7,5 hp, samläses till viss del anestesi och intensivvård* kurs VAE130 självständigt arbete inom anestesisjukvård, 7,5 hp BMA 063 Specifik anestesisjukvård, 7,5 hp *Tidigare har samläsning skett mellan dessa kurser. Från LÅ kommer IVA programmets studenter att genomföra helt examensarbete. Anestesiprogrammets studenter genomför PM. 2.. Genomförande av revideringsarbete och förslag till förändringar I den kommande utbildningen kommer fördelningen av kurspoäng inom vårdvetenskap och medicinsk vetenskap att omfördelas så att tonvikten kommer att ligga på vårdvetenskap, 37 hp (varav 11,5 hp VFU) och 23 hp medicinsk vetenskap (varav 11 hp VFU). Totalt blir det 22,5 hp VFU, vilket är oförändrat jämfört med nuvarande utbildning. I förslaget till förändringar har vi strävat efter att i största möjliga mån bibehålla antal veckor som studenterna gör VFU. Detta ser vi som en styrka, då både studenter och samarbetande parter i verksamheten anser att VFU är en viktig del i denna högspecialiserade vård. I det nya förslaget av utbildning har en del av kursernas lärandemål formulerats så att de även passar med beskrivna måluppfyllelser i AssCE. AssCE är ett nationellt bedömningsformulär för VFU inom vårdutbildningar. Ett specifikt AssCE bedömningsformulär för specialistsjuksköterskeutbildningarna finns, vilket vi på anestesi- och intensivvårdsutbildningen på HVV, MDH använder. I och med den nya utbildningen kommer studenterna att ha möjlighet att, utöver specialistsjuksköterskeexamen inom anestesisjukvård, även kunna skriva ett 15 hp examensarbete

146 Bilaga 14.2 och därmed även erhålla magisterexamen. Syftet med revideringen är att även uppfylla examenskraven för magisterexamen. 2.1 Förändringar i utbildningens kurser på höstterminen Medicinsk vetenskaplig fördjupningskurs, BMA035, 7,5 hp är idag den första kursen i både anestesi- och IVA programmet. Den innefattar fysiologi avseende cirkulation, respiration, njurar, nervsystemet, cell och vävnader samt farmakologi. Kursen är till viss del repetition från grundutbildningen men även en fördjupning och förberedelse för kommande medicinska kurser. I kommande utbildning är förslaget att denna kurs kortas ner till 4 hp och fokuserar på fördjupning av fysiologi avseende cirkulation, respiration, njurar och nervsystem. Kursen avslutas med en tentamen. Parallellt med denna kurs kommer vi att ha en ny kurs i vårdvetenskap, 3,5 hp. Denna kurs fokuserar på forskningsprocessen, forskningsetik samt evidens, implementering, patient- och personcentrerad vård. Examinationer i denna kurs är dels en inlämningsuppgift och dels ett seminarium. I och med denna blir det mer fokus på forskningsprocessen, evidens, implementering samt person- och patientcentrerad vård. Tanken med detta är att det ska bli naturligt för studenterna att hela tiden tänka utifrån evidens och implementering genom hela utbildningen och även efter genomförd utbildning. Motivering till dessa förändringar: Kursen BMA035 är idag till viss del repetition från grundutbildningen. För att höja nivån på utbildningen behöver vi ta bort det som är repetition och fokusera på fördjupade kunskaper. Studenterna ska börja arbeta med det vetenskapliga förhållningssättet som kommer att genomsyra utbildningen, för att det ska bli en naturlig del av utbildningen. Den vetenskapliga delen av utbildningen behöver integreras med de mer praktiska delarna av utbildningen. Kurserna medicinsk vetenskap inom anestesisjukvård 1 och vårdvetenskap inom anestesisjukvård 1 kommer att vara relativt oförändrade jämfört med nu. I vårdvetenskap inom anestesisjukvård 1 kommer studenterna att skriva en liten PM innehållande problemområde med syfte, metod och etiska överväganden som har relevans för vårdvetenskap med inriktning mot anestesisjukvård. I samband med den första kursen med VFU ska studenterna göra två hospiteringsdagar på intensivvårds- och uppvakningsavdelning för att införskaffa sig kunskaper om intensivvårdens syften och innehåll samt reflektera över vårdkedjan. Motivering till förändring: I PM börjar studenterna söka vetenskaplig litteratur inom området de ska skriva examensarbetet. De ska även ha ett formulerat syfte, redogöra för tänkt metod, samt påbörja enkät- eller intervjufrågor om detta skall användas som insamlingsmetod. Den nuvarande kursen Akutsjukvård, BMA061, 7,5 hp kommer att tas bort. Ämnena katastrofmedicin och traumatologi, som är väsentligt för dessa utbildningar kommer dock att

147 Bilaga 14.2 vara kvar i utbildningen och integreras i kursen medicinsk vetenskap inom anestesisjukvård. Den praktiska övningen A-HLR kommer att ingå i den andra kursen i medicinsk vetenskap. Denna kurs kommer att ha två spår. De studenter som inte kommer att skriva magisterexamen läser här en valbar kurs. Det kommer att finnas några alternativ att välja på till den valbara kursen. De studenter som väljer att skriva magisterexamen kommer i denna kurs att påbörja sin magisteruppsats. I denna första del av magisterkursen ska studenterna ha gjort större delen av bakgrunden, metod, påbörja enkät- intervju eller annan insamlingsmetod, datamaterialet ska i stort sett vara färdig insamlat. Denna dela av magisterkursen avslutas med ett muntligt seminarium Där de redovisar sina arbeten, diskuterar varandras arbeten och ger konstruktiv kritik. Motivering till förändring: Delar av kursen akutsjukvård är upprepning från sjuksköterskeutbildningen. De studenter som vill skriva magisteruppsats måste påbörja arbetet för att bli klar med arbetet under utbildningens gång. 2.2 Förändringar i utbildningens kurser på vårterminen Vårterminen inleds med två parallella kurser på halvfart om 7,5 hp vardera, medicinsk vetenskap inom anestesisjukvård 2 och vårdvetenskap inom anestesisjukvård 2. I kursen medicinsk vetenskap 2 tillkommer katastrofmedicin och trauma som examineras i ett seminarium. För att få utrymme med katastrofmedicin och trauma i kursen kommer den befintliga tentamen att minska från 2,5 till 2 hp och den klinisk praktiska examinationen sänks från 1 hp till 0,5 hp. Motivering till förändring: Studenterna behöver kunskaper inom katastrofmedicin och trauma. Det är en fördel att lägga det längre fram i utbildningen, så att studenterna har fått lite baskunskaper innan de ska ta itu med dessa moment. Efter det första blocket medicinsk vetenskap inom anestesisjukvård 2 och vårdvetenskap inom anestesisjukvård 2 kommer den andra delen av magisteruppsatskursen för de studenter som väljer att skriva magisteruppsats. De studenter som inte skriver magisteruppsats kommer här att skriva sitt examensarbete om 7,5 hp. Motivering till förändring: I nuvarande utbildning gör anestesistudenterna ett PM i den här delen av utbildningen. Det som kommer att förändras är att studenterna gör ett fullständigt examensarbete om 7,5 hp där även resultat samt resultat- och metoddiskussion ingår. De sista kurserna i utbildningen blir enbart VFU samt ett muntligt seminarium. Idag är denna kurs enbart medicinsk vetenskap inom anestesisjukvård. I kommande utbildning tänker vi oss att även denna kurs kommer att delas upp så att kursen i medicinsk vetenskap består av 4 hp och kursen vårdvetenskap inom anestesisjukvård består av 3,5 hp. Det muntliga seminariet blir gemensamt för de båda kurserna. Fördelen med att ha även den sista VFU som integrerad BMA och VAE kurs är att det stämmer bättre överens med hur vården på anestesiavdelning ser ut; medicin och

148 Bilaga 14.2 omvårdnad integreras hela tiden med varandra. Den avslutande VFU kursen som ges idag och är en medicinsk kurs innehåller även vårdvetenskapliga moment. Motivering till förändring: Vi upplever idag att det är en brist att studenterna bara har medicinsk vetenskap i sista VFU kursen. Det är studenternas sista VFU placering och sedan är de färdiga anestesisjuksköterskor. Här är det viktigt att de kan visa på integrering av medicinska och vårdvetenskapliga kunskaper och omsätta det i klinisk praxis. Tabell 2. Översikt kurser i reviderat specialistsjuksköterskeprogram inom anestesisjukvård Termin 1 Termin 2 BMA BAS/VAE BAS Medicinsk vetenskaplig BMA2/VAE2 Medicinsk vetenskap inom fördjupningskurs, 4 hp/vårdvetenskaplig anestesisjukvård 2, 7,5 hp/vårdvetenskap inom forskningsmetodik kurs 3,5 hp anestesisjukvård 2, 7,5 hp (anestesi och intensivvård samläser) BMA 1/VAE1 Medicinsk vetenskap inom VAE Uppsats del 2/VAE127 Examensarbete med anestesisjukvård 1, 7,5 hp/vårdvetenskap inom anestesisjukvård1, 7,5 hp VAE Uppsats del 1 Examensarbete med inriktning mot anestesisjukvård* 15 hp, del 1, 7,5 hp Valbar kurs För de studenter som inte skriver magister uppsats, 7,5 hp *Här har vi, tillsammans med intensivvårdsutbildningen önskemål att ha en gemensam kurs; Examensarbete med inriktning mot anestesi- och intensivvård om det är möjligt inriktning mot anestesisjukvård* 15 hp, del 2, 7,5 hp/ Självständigt arbete inom anestesisjukvård 7,5 hp, (anestesi och intensivvård samläser) BMA3/VAE4 Specifik anestesisjukvård, 4 hp/specifik omvårdnad inom anestesisjukvård, 3,5 hp 3. Omvärldsanalys I Sverige finns idag 11 specialistsjuksköterskeutbildningar inom anestesisjukvård. Av dessa finns möjlighet till dubbla examina på 9 av 11 lärosäten. Vidare ställs idag ökade krav inom vården om att sjuksköterskor ska ha magisterutbildning för att kunna arbeta med evidensbaserad vård och inneha ett kritiskt förhållningssätt i sitt arbete. På de anestesiavdelningar vi har mest samarbete med; Eskilstuna och Västerås saknas idag den kompetensen till stor del. För att höja vårdkvalitén och kompentensen, anser vi att det är viktigt att utbilda specialistsjuksköterskor inom anestesisjukvård med magisterkompetens även på dessa anestesiavdelningar. Att erbjuda både specialistsjuksköterskeexamen och magisterexamen är väsentligt ur rekryteringshänseende.

149 Bilaga Verksamhetens åsikter I samband med ett möte med chefer från vårdverksamheter och de som planerar och organiserar handledningen på vårdavdelningen, huvudhandledare våren 2014 framkom följande önskemål om innehåll i utbildningen: magisterexamen inom ramen för utbildningen att minska på kursinnehåll som gäller katastroforganisation att professionsanknyta utbildningarna mer att bibehålla antalet VFU-veckor och i olika perioder att teoretiska uppgifter under VFU är relaterade till vad studenten förväntas kunna och att vårdvetenskap och medicinsk vetenskap integreras att handledarna får veta mer om vad studenterna ska fokusera på under VFU, kliniskt och teoretiskt att kurserna innehåller vitala parametrar och anatomi hos barn, bemötande av barn som patienter och av närstående att medicinska föreläsningar följs upp med föreläsningar i vårdvetenskap agerande vid hot och våld Flertalet av ovanstående punkter har vi ansett vara relevanta och tagit med i arbetet med den nya utbildningen. Samverkan mellan HVV och kliniska verksamheten har påbörjats i och med att lärare nu är med på samtliga studenters halvtidsbedömningar samt med regelbundna huvudhandledarträffar. 3.2 Studentmedverkan En enkät har delats ut till studenterna i nuvarande anestesi- och intensivvårdsprogram med följande frågor: Den ena frågan gällde om de skulle välja att ta både yrkesexamen och magisterexamen, vilket innefattar magisteruppsats om 15 hp, eller enbart yrkesexamen, vilket innefattar examensarbete om 7,5 hp samt en valbar kurs om 7,5 hp. Den andra frågan gällde vilka valbara kurser som ansågs intressant om man väljer yrkesexamen och valbar kurs. Här fanns fem alternativ att välja på samt övrigt förslag. Av de 26 tillfrågade studenterna var 16 intresserad av att välja både yrkesexamen och magisterexamen. Resterande tio skulle välja enbart yrkesexamen. Olika motiveringar till svarsalternativen var: det spelar ingen roll för kliniken, forskningen blir påtvingad om man väljer att läsa magister, bra att göra det valbart, leder till bättre forskningsförankring i kliniken, bättre möjligheter att söka andra jobb och löneförhandla i framtiden, vill göra magister i framtiden, examensarbete 7,5 hp passar bäst just nu. Det finns alltså en stor variation i studerandes åsikter om för- och nackdelar med att göra magisteruppsats i samband med specialistsjuksköterskeutbildningen. Det är en motivering till att vårt tänkta upplägg med magisteruppsats som valbart alternativ är ett upplägg som passar flera studenter. Vidare framkom muntliga önskemål om möjlighet att får tillgodoräkna sig tidigare kurser i forskningsmetodologi om man har magisterexamen i annan specialistutbildning och i så fall bara skriva uppsatsarbetet. Av de föreslagna kurserna för valbar kurs var Smärtkurs det som flest ansåg vara intressant. Även ledarskap ansågs intressant. Färre var intresserad av vårdande samtal, förändringsarbete och implementering samt sår och sårvård.

150 Bilaga 14.2 Innan processen med att revidera anestesisjukvårdsprogrammet påbörjades har diskussioner förts med utbildningsansvarig på HVV samt avdelningschef för specialistsjuksköterskeprogrammen. Vidare har Fakultetsnämndens utbildningsutskott och HVV:s utbildningsråd informerats om vilka förändringar som kommer genomföras. Vidare har ämnesansvariga professorer har deltagit i revideringsarbetet och särskilt beaktat vetenskaplighet och ämnesprogression.

151 Bilaga 14.2 Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård Programkod: ZOJ22 Giltig från: HT17HT13 Beslutsinstans: Fakultetsnämnden Svensk legitimation som sjuksköterska, sjuksköterskeexamen enligt 1993 års studieordning och kandidatexamen inom omvårdnadsvetenskap eller vårdvetenskap. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3 samt Engelska A/Engelska 6. Dessutom krävs Behörighet: minst 12 månaders dokumenterad yrkeserfarenhet på heltid som sjuksköterska efter utfärdad examen. I de fall programmet går att söka som senare del gäller att den sökande måste uppfylla de särskilda behörighetskrav som gällde för programmets första termin samt ha läst motsvarande programmets tidigare terminer. Diarienummer: MDH /13 Akademi: HVV Fastställandedatum: Reviderad: - Mål Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten visa på Studenten ska efter godkänd specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialistsjuksköterska inom anestesisjukvård med de olika kompetenser som yrket innehåller, samt utifrån arbetsmarknadens behov. Specialistsjuksköterskeprogrammet baseras på de mål som Högskolelag och Högskoleförordning föreskriver. Utbildning på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå; ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten dessutom visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialistsjuksköterska. Utbildning vid Mälardalens högskola ska dessutom:

152 Bilaga 14.2 utveckla studenternas förmåga att bidra till långsiktigt hållbar utveckling i samhället, utveckla studenternas förmåga till att bidra till flervetenskaplig samverkan mellan ämnen och vetenskapsområden, utveckla studenternas förmåga till såväl nationell som internationell samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor samt utveckla studenternas kunskap och insikt om olika synsätt, kulturer och traditioner. Kunskap och förståelse Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: ha visat visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och ha visat visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. Färdighet och förmåga Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan, visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder, visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete, visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer, visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede, och visa vårdpedagogisk förmåga. Därtill ska också studenten: visa förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och generell anestesi, analgesi och sedering i samband med operationer, undersökningar och behandlingar av patienter i alla åldrar, visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. För att erhålla specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård ska studenten därtill:

153 Bilaga 14.2 visa förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och generell anestesi, analgesi och sedering i samband med operationer, undersökningar och behandlingar av patienter i alla åldrar, visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, viss undervisning kan dock komma att ske på engelska. Detsamma gäller också litteratur, forskningsrapporter m.m. Innehåll Anestesisjuksköterskans funktionsområde omfattar ansvar för den anestesiologiska omvårdnaden av patienten, samt ett eget medicinskt yrkesansvar som utövas i samarbete med anestesiläkare. För denna funktion krävs en bred kompetens gällande patientens vård och behandling före, under och efter en operation eller undersökning. Anestesisjukvård är ett kunskapsintensivt område i snabb utveckling. Sjuksköterskan behöver inneha ett kritiskt reflekterande förhållningssätt och kompetens för att kunna verka i denna miljö, för att kunna utvärdera och utveckla omvårdnaden av patienten i relation till nya forskningsrön. Dessutom krävs kunskaper för att kunna arbeta som anestesisjuksköterska i samband med stora olyckor och katastrofer. Utbildningen består av teoretiska och verksamhetsförlagda studier. Olika former av kunskap och färdigheter förvärvas på olika sätt vilket kräver varierande arbetsformer. Av betydelse är att studenten i samtliga kurser kan utveckla ett vetenskapligt reflekterande förhållningssätt genom att tillämpa ett varierat och problemorienterat arbetssätt i studierna. Kunskapen integreras och utvecklas genom att studenten systematiskt bearbetarforsknings- och erfarenhetsbaserade kunskaper med klinisk förankring. Undervisningen består av föreläsningar, diskussioner, metod/scenarioövningar, litteraturstudier och studieuppgifter enskilt eller i grupp. Datorbaserade arbetssätt ingår under hela utbildningen. Examinationsformerna varierar, men individens kunnande och medverkan ska alltid kunna säkerställas. Utbildningen är ettårig och ges på avancerad nivå. Av utbildningens 60 högskolepoäng utgörs 22,5 högskolepoäng av verksamhetsförlagda studier. Studenten ska fullgöra ett självständigt arbete på 7,5 högskolepoäng med inriktning mot omvårdnad inom anestesisjukvård. I programtablån nedan redovisas vilka kurser som ingår i programmet. Utbildningen innefattar 37 hp vårdvetenskap och 23 hp medicinsk vetenskap. Nedan redovisas vilka kurser som ingår i programmet. Årskurs 1 Medicinsk vetenskap: Medicinsk vetenskaplig fördjupningskurs, 7,5 4 hp Medicinsk vetenskap inom anestesisjukvård 1, 7,5 hp Akutsjukvård, 7,5 hp Medicinsk vetenskap inom anestesisjukvård 2, 7,5 hp Specifik anestesisjukvård, 7,5 4 hp Vårdvetenskap: Vårdvetenskap BAS, 3,5 hp Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 1, 7,5 hp Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 2, 7,5 hp Vårdvetenskap inom specifik anestesisjukvård, 3,5 hp Valbart 15 hp:

154 Bilaga 14.2 Alternativ 1: Vårdvetenskap Examensarbete inom vårdvetenskap med inriktning mot anestesisjukvård, 15 hp Alternativ 2: Självständigt arbete inom anestesisjukvård, 7,5 hp Fördjupningskurs inom vårdvetenskap, 7,5 hp Val inom programmet Programmet innehåller inga valbara kurser. Inom ramen för utbildningen kan man välja att skriva ett examensarbete omfattande 15 hp eller att skriva ett självständigt arbete omfattande 7,5 hp och därtill läsa en valbar kurs i vårdvetenskap. Valet av examensarbete har betydelse för studentens möjligheter att ansöka om magisterexamen efter avslutad utbildning. Kontakta studievägledare för mer information om eventuella konsekvenser för tillträde till studier på forskarnivå. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att uppfylla fordringarna för följande examen: Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård (Postgraduate Diploma in Specialist Nursing - Anesthesia Care) Filosofie magisterexamen inom huvudområdet Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad (Master of Science (60 H. E. Credits) in Caring Science with Specialization in Nursing). Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

155 Bilaga 14.3 Examensmatris gällande magisterexamen inom anestesisjukvård 30 hp Utbildning på avancerad nivå Högskolelagen 1 kap 9 Högskolelagen (HL) Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forskningsoch utvecklingsarbete. Lag (2006:173). Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjuksköterska Högskoleförordningen (HSF) För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialistsjuksköterska. Vidare ställs krav på legitimation som sjuksköterska utfärdat av Socialstyrelsen. Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjuksköterska uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng. Inom ramen för kursfordringarna ska studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete). Studenten ska även ha fullgjort en verksamhetsförlagd del av utbildningen av en omfattning som är anpassad efter behovet för inriktningen. Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60hp med inriktning inriktning mot intensivvård, varav minst 30 hp med fördjupning inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. För magisterexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp inom huvudområdet för utbildningen. Specifika krav för inriktning mot intensivvård visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer Kunskap och förståelse (HSF) Färdighet och förmåga (HSF) Värderingsförmåga och förhållningssätt (HSF) För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och - visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. För magisterexamen ska studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten - visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan, - visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder, - visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete, - visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer, - visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede - visa vårdpedagogisk förmåga Specifika krav för inriktning mot anestesisjukvård - visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder - visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer För magisterexamen ska studenten - visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information - visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forskning- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. För magisterexamen ska studenten - visa förmåga att inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Progression Specialistutbildningen till anestesisjuksköterska innebär att studenten utvecklar sina kunskaper i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad genom att utbildningens kurser sker på avancerad nivå. På så sätt innebär programmet en progression med utgångspunkt från sjuksköterskeexamen med kandidatexamen. Specifik progression avser studenternas förmåga till självständigt omvårdnadsarbete i komplexa situationer, hälsofrämjande förebyggande perspektiv, helhetssyn, reflektion, kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt. Progression är möjlig genom att bredda och fördjupa sin kunskap och att den byggs upp hierarkiskt, dvs kunskap från en kurs är av betydelse för kunskapsfördjupning, genom att en kurs bildar en bas för att tillgodogöra sig innehållet i nästkommande kurser i programmet. Progression är också möjlig när teori knyts an till verksamhetsförankrad utbildning (vfu). Detta genom att studentens förmåga till kritisk reflektion i klinisk praxis med utgångspunkt i teoretisk kunskap kan leda till fördjupad vårdvetenskaplig kunskap. Graden av självständighet i klinisk praxis ökar också under utbildningens gång. Progression är även möjlig genom enskilt arbete men som ger fördjupning inom huvudområdet vårdvetenskap.

156 Bilaga 14.3 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer A1N Termin 1 Medicinsk vetenskaplig fördjupningskurs (ersätter BMA035) BMABAS, 4,0 hp Gemensamt ANIVA Funktionell anatomi, innefattar nervsystemet njuren cirkulations- och andningsapparaten Fysiologi med inriktning mot vitala organfunktioner och organsystemens samverkan Individens, ålderns och könets påverkan på fysiologiska processer 1 redogöra för anatomi och fysiologiska funktioner med inriktning mot nerv-, cirkulations-, respirations- och utsöndringssystemen 2 redogöra för fysiologiska processers reglering på olika nivåer och organsystemens samverkan 3 redogöra för individ, ålders och könsrelaterade skillnader i fysiologiska funktioner 4 kritiskt analysera aktuell forskning i relation till kursens innehåll TEN1, 4 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Tentamen. Individuell skriftlig tentamen avseende lärandemål 1-5 A1N Termin 1 Vårdvetenskaplig grund (ny kurs) VAEBAS, 3,5 hp (läses parallellt med Medicinsk vetenskaplig fördjupningskurs) Gemensamt ANIVA Forskningsprocessen Forskningsetik Vetenskapligt förhållningssätt Evidensbaserad vård Personcentrerad vård Implementering 1 Kunna förklara forskningsprocessens olika steg 2 Kunna förklara implementeringsbegreppet och dess tillämpning utifrån ett mångvetenskapligt perspektiv 3 Kunna förklara evidensbegreppet och dess tillämpning i ett implementeringsperspektiv 4 Systematiskt granska, värdera, analysera och sammanställa evidensbaserad kunskap 5 Identifiera, definiera och värdera etiska aspekter vid vetenskapligt arbete med särskilt hänsyn till mänskliga rättigheter 6 Identifiera och reflektera över begreppen personcentrerad och patientcentrerad vård 7 tillämpa och kritiskt analysera aktuell forskning i relation till kursens innehåll INL1, 2 hp. Individuell skriftlig inlämningsuppgift avseende lärandemål 2-4, 6-7, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, Seminarium, 1,5 hp, avseende lärandemål 1, 5, och 7, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). A1N Termin 1 Medicinsk vetenskap inom anestesisjukvård 1 (ersätter BMA064) BMA1, 7,5 hp Anestesimetoder inom grundläggande anestesisjukvård 12 redogöra intensiv- och postoperativa Farmakokinetik och farmakodynamik vårdens syften och innehåll, samt ha Individens, ålderns och könets påverkan på kännedom om intensivvårdssjuksköterskans fysiologiska och farmakologiska processer kompetensområden (gäller Preoperativ patientförberedelse och anestesisjuksköterskestudenter) bedömning Anestesiologisk omvårdnad, övervakning och behandling Vårdhygien Läkemedel och läkemedelshantering Vätskebalans och vätskebehandling Prevention och behandling av illamående och smärta A-HLR Grundläggande intensiv- och postoperativ vård (för anestesisjuksköterskestudenter) Medicinsk teknik och utrustning Lagar, förordningar och säkerhetsföreskrifter Vetenskapligt förhållningssätt Forskning och vetenskapliga metoder 1 redogöra för och tillämpa anestesimetoder och använda läkemedel i samband med grundläggande, planerad (icke akut) anestesiverksamhet 2 Kunna förklara med viss självständighet tillämpa preoperativ planering, genomförande och utvärdering i samband med anestesi till patient inom grundläggande, planerad verksamhet, samt kunna dokumentera och rapportera förloppet 3 redogöra för och tillämpa principer för anestesiologisk omvårdnad, bedömning och övervakning av patientens tillstånd inkluderande patientsäkerhetsaspekter, samt med en viss självständighet kunna föreslå åtgärder 4 redogöra för och tillämpa principer för hygien och aseptik 8 analysera och tillämpa forskningsbaserad kunskap med relevans för kursens innehåll GRU1, Gruppuppgift, 1 hp, Lärandemål 6-8, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 3,5 hp. Lärandemål 1-8, betyg Underkänd (U), eller Godkänd (G). PRA2, Praktisk examination, 0,5 hp, Simulering, Lärandemål 1-2, 11, betyg Underkänd (U) eller Godkänd. TEN1, Salstentamen, 2,5 hp, Individuell, skriftlig tentamen lärandemål 1-5 och 7,8, 9 och 10, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). 5 redogöra för och tillämpa principer för smärt, -illamående- och vätskebehandling och förebyggande åtgärder för att förhindra komplikationer

157 Bilaga Kunna förklara funktion, användning och säkerhetsaspekter för medicinsk teknisk utrustning samt tillämpa denna vid övervakning och behandling av patienten 7 tillämpa gällande lagar, förordningar och säkerhetsföreskrifter 9 redogöra för farmakokinetik och farmakodynamik med inriktning mot läkemedelsgrupper av relevans inom akutsjukvård 10 redogöra för individ, ålders och könsrelaterade skillnader i läkemedlens påverkan på människan 11 tillämpa hjärtlungräddning enligt principer för avancerad HLR (A-HLR) Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer A1F Termin 1 Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 1 Läses parallellt med Medicinsk vetenskap inom anestesisjukvård VAE1, 7,5 hp Anestesisjuksköterskans profession och kompetensområden Lagar, förordningar och säkerhetsföreskrifter Vårdprocess och omvårdnadsplan Patientens upplevelse av att genomgå ett operativt ingrepp Etiska, kulturella och genusaspekter inom anestesiologisk vård Vårdrelationen Forskning och vetenskapliga metoder Kvalitetskriterier för forskning Vetenskapsteorier och forskningsmetoder 5 beskriva och reflektera över vårdrelationens innehåll, betydelse och tillämpning 1 redogöra för och tillämpa sjuksköterskans profession och kompetensområden inom anestesisjukvård och relevanta styrdokument 2 redogöra för och tillämpa vårdprocessen för att i samverkan med patienten och närstående utforma en omvårdnadsplan vid grundläggande (planerad) anestesi 3 beskriva och reflektera över patientens upplevelse i samband med ett operativt ingrepp 4 identifiera och tillämpa ett medvetet förhållningssätt i förhållande till etiska, kulturella och genusaspekter 6 reflektera över och tillämpa ett professionellt och problemlösande förhållningssätt, med förmåga till självreflektion och identifikation av egna fortsatta utvecklingsbehov 7 analysera och tillämpa forskningsbaserad kunskap i relation till kursens innehåll 8 reflektera över och tillämpa ett professionellt och problemlösande förhållningssätt, med förmåga till självreflektion och identifikation av egna fortsatta utvecklingsbehov 9 tillämpa och kritiskt analysera aktuell forskning i relation till kursens innehåll 10 identifiera och formulera ett problemområde med syfte, metod och etiska överväganden som har relevans för vårdvetenskap med inriktning mot anestesisjukvård INL1, Inlämningsuppgift, 1,5 hp, individuell skriftlig uppgift avseende lärandemål 2, 3 och 7, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). INL2, Inlämningsuppgift, 1,5 hp, individuell skriftlig uppgift lärandemål 8, 9 och 10, betyg Underkänd (U), eller Godkänd (G). PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, inkluderar reflektionsseminarium 3,5 hp, lärandemål 2,3,4,6,7, betyg Underkänd (U), eller Godkänd (G). SEM2, Seminarium, 1 hp, lärandemål 1,4,5,6,7, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G).

158 Bilaga 14.3 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer A1E Termin 1 Examensarbete med inriktning mot anestesisjukvård, 15 hp, del1, 7,5 hp Självständigt empiriskt vetenskapligt examensarbete Forskningsprocessen Vetenskaplig teori och metod Forskningsetiska överväganden 1 identifiera och avgränsa ett vårdvetenskapligt problemområde relevant för anestesisjuksköterskors yrkesområde och formulera ett syfte i relation till detta 2 systematiskt söka, analysera, värdera och kontrastera tidigare forskning relaterat till valt problemområde 3 identifiera, beskriva, tillämpa och värdera en för syftet relevant vetenskaplig metod 4 identifiera, tillämpa och värdera etiska aspekter i relation till examensarbetet SEM1 Halvtidsseminarium A1E Valbar kurs 7,5 hp Läses av studenter som inte ska läsa magister Ny kurs VAE alternativ Ledarskap Förändringsarbete och implementering Medicinsk teknik, innehåll? Smärt kurs? INL1 och SEM 1? A1F Termin 2 Medicinsk vetenskap inom anestesisjukvård 2, 7.5 hp BMA2, 7,5 hp Anestesi vid svikt i vitala funktioner och akut 9 redogöra för principer inom katastrofmedicin sjukdom och organisation på skadeplats, Sjukdomar och patofysiologi relaterad till svikt i teamsamarbete samt vård och behandling vid vitala organfunktioner stor olycka- traumatologi utifrån patient, Anestesiologisk omvårdnad, övervakning och närstående och personalperspektiv behandling till patienter med särskilda behov Anestesiologiska komplikationer Smärt-, illamående- och vätskebehandling och åtgärder vid akut blödning Patientsäkerhet och prevention av komplikationer Medicinsk teknisk utrustning Forskning och vetenskapliga metoder Katastrofmedicin, traumatologi 1 redogöra för och tillämpa anestesimetoder och använda läkemedel i samband med akut anestesiverksamhet och till patienter med ökad anestesiologisk risk 2 redogöra för patofysiologi och tillämpa behandlingsåtgärder relaterade till sjukdomar och svikt i vitala organfunktioner 3 redogöra för och med ökad grad av självständighet och i samarbete med patient och närstående medverka i preoperativ planering, genomförande och utvärdering i samband med anestesier till patienter i alla åldersgrupper inom planerad/ akut verksamhet och patienter med särskilda behov 8 analysera och tillämpa forskningsbaserad kunskap och forskningsmetoder med relevans för kursens innehåll PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 4 hp, Lärandemål 1-8, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). PRA2, Simuleringsövning inklusive muntlig tentamen, 0,5 hp. Lärandemål 1, 2,5,7,8, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). TEN1, Salstentamen, 2,5 hp, individuell skriftlig tentamen. Lärandemål 1-8, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, seminarium, 0,5hp, avseende lärandemål 8-9, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). 4 redogöra för och tillämpa principer för anestesiologisk omvårdnad, bedömning och övervakning av patientens tillstånd inkluderande patientsäkerhetsaspekter, samt i en ökande grad av självständighet kunna identifiera, värdera, föreslå och utföra

159 Bilaga 14.3 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer åtgärder 5 redogöra för och tillämpa principer för blodoch vätskebehandling till patienter i samband med akuta situationer samt illamående- och smärtbehandling till patienter med särskilda behov 6 redogöra för anestesikomplikationer och åtgärder i samband med dessa 7 redogöra för funktionen av medicinsk teknisk utrustning för övervakning och behandling av patienten, värdera erhållen information och använda utrustningen på ett patientsäkert sätt A Termin 2 Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 2, 7.5 hp VAE2, 7,5 hp Vårdprocess och omvårdnadsplan till patienter med särskilda behov Etiskt och andra komplexa vårdsituationer Evidensbaserad kunskap Professionellt förhållningssätt Vårdkulturer, teamarbete och samhälle Ledarskap? 1 analysera och tillämpa vårdprocessen, samt med ökad självständighet och i samverkan med patienten och närstående utforma en omvårdnadsplan till patienter med särskilda behov 2 identifiera och reflektera över etiskt eller på annat sätt komplexa vårdsituationer i samband med anestesisjukvård 3 identifiera och problematisera omvårdnadsåtgärder inom anestesisjukvård utifrån evidensbaserad kunskap 4 reflektera över och tillämpa ett professionellt och problemlösande förhållningssätt, samt medverka i teamarbete med förmåga till självreflektion och identifikation av egna fortsatta utvecklingsbehov 5 reflektera över och problematisera betydelsen av vårdkulturers, teamarbetets och samhällsstrukturens påverkan på vårdorganisationer 6 reflektera över innebörden och betydelsen av anestesisjuksköterskans ledarskap 7 analysera och tillämpa forskningsbaserad kunskap och forskningsmetoder med relevans för kursens innehåll INL1, Inlämningsuppgift, 3 hp, individuell skriftlig uppgift lärandemål 1,2,3,7, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, inkluderande reflektionsseminarium, 3,5 hp, avseende lärandemål 1-6,8, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, Seminarium, 1 hp, lärandemål 5,6,7, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). Termin 2 Examensarbete med inriktning mot intensivvård, 15 hp, del 2, 7,5 hp VAE Självständigt empiriskt vetenskapligt examensarbete Forskningsprocessen Vetenskaplig teori och metod Forskningsetiska överväganden 1 identifiera och avgränsa ett vårdvetenskapligt problemområde relevant för anestesisjuksköterskors yrkesområde och formulera ett syfte i relation till detta 7 kontrastera och värdera resultatet med tidigare forskning samt eventuell teoretisk referensram 2 systematiskt söka, analysera, värdera och kontrastera tidigare forskning relaterat till valt problemområde 3 identifiera, beskriva, tillämpa och värdera en för syftet relevant vetenskaplig metod 4 identifiera, tillämpa och värdera etiska aspekter i relation till examensarbetet SEM1 Halvtidsseminarium UPS1, Examensarbete, 15 hp, skriftligt examensarbete med muntlig presentation samt skriftlig och muntlig granskning av annat självständigt arbete. Examinerar lärandemål 1-

160 Bilaga 14.3 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer Opponentskap Respondentskap 5 samla in, bearbeta, analysera samt värdera kvaliteten på empiriska data 6 beskriva och värdera sitt resultat i ett examensarbete 8 värdera resultatet i relation till samhällsrelevans och intensivvårdssjuksköterskors yrkesområde 9 identifiera ytterligare behov av kunskapsutveckling avseende valt problemområde 10 kritiskt granska samt föra en vetenskaplig diskussion avseende eget och andras examensarbete 10, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer Självständigt arbete inom anestesisjukvård 7.5 hp Studenter som ej gör magisterarbete VAEXXX, 7,5hp Termin 2 Specifik anestesisjukvård BMA3, 4 hp Självständigt vetenskapligt examensarbete; utvecklingsarbete, litteraturstudie eller empirisk studie Forskningsprocessen Vetenskaplig teori och metod Forskningsetiska överväganden Opponentskap Respondentskap Planerade och akuta anestesier Anestesiologisk omvårdnad, övervakning och behandling Patientsäkerhet och prevention av komplikationer Medicinsk teknisk utrustning och patientsäkerhet 1 identifiera och avgränsa ett vårdvetenskapligt problemområde inom anestesisjuksköterskans yrkesområde och formulera ett syfte i relation till detta 7 kontrastera och värdera resultatet mot tidigare forskning samt eventuell teoretisk referensram 1 redogöra för och tillämpa kunskap om planerade och akuta anestesier till patienter i alla åldersgrupper och med särskilda behov 2 självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov och utforma omvårdnadsplan i samband med anestesier till patienter i alla åldersgrupper och med särskilda behov 3 analysera och självständigt tillämpa principer för anestesiologisk omvårdnad, bedömning och övervakning av patientens tillstånd, utifrån befintlig information och observationer 4 identifiera och tillämpa förebyggande åtgärder för att förhindra komplikationer med beaktande av patientsäkerheten 5 redogöra för funktionen av medicinsk 2 systematiskt söka, analysera, värdera och kontrastera tidigare forskning relaterat till valt problemområde 3 identifiera, beskriva, tillämpa och värdera en för syftet relevant vetenskaplig metod 4 identifiera, tillämpa och värdera etiska aspekter i relation till examensarbetet 5 samla in, bearbeta, analysera samt värdera kvaliteten på data 6 beskriva och värdera sina resultat i ett examensarbete 8 värdera resultatet i relation till samhällsrelevans och intensivvårdssjuksköterskors yrkesområde 9 identifiera ytterligare behov av kunskapsutveckling avseende valt problemområde 10 kritiskt granska samt föra en vetenskaplig diskussion avseende eget och andras examensarbete UPS1, Examensarbete, 7,5 hp, skriftligt examensarbete med muntlig presentation samt skriftlig och muntlig granskning av annat självständigt arbete. Examinerar lärandemål 1-10, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). 6 reflektera över och tillämpa ett PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd professionellt och problemlösande utbildning, 3 hp, avseende lärandemål 1-8, förhållningssätt, kommunicera och medverka i betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). teamarbete 7 visa förmåga till självreflektion, värdering av SEM1, Seminarium, 1 hp, seminarium kompetens och identifikation av egna fortsatta inkluderande skriftlig uppgift, avseende utvecklingsbehov lärandemål 1-4 och 8, betyg Underkänd (U), 8 analysera och tillämpa forskningsbaserad Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). kunskap med relevans för kursens innehåll

161 Bilaga 14.3 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer teknisk utrustning för övervakning och behandling av patienten, samt självständigt använda utrustningen och värdera erhållen information på ett patientsäkert sätt Termin 2 Specifik anestesisjukvård VAE3, 3,5 hp Anestesi och omvårdnadsplan Teamarbete Kliniskt tillämpad forskning 1 redogöra för och tillämpa kunskap om planerade och akuta anestesier till patienter i alla åldersgrupper och med särskilda behov 2 självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov och utforma omvårdnadsplan i samband med anestesier till patienter i alla åldersgrupper och med särskilda behov 3 analysera och självständigt tillämpa principer för anestesiologisk omvårdnad, bedömning och övervakning av patientens tillstånd, utifrån befintlig information och observationer 4 identifiera och tillämpa förebyggande åtgärder för att förhindra komplikationer med beaktande av patientsäkerheten 5 redogöra för funktionen av medicinsk teknisk utrustning för övervakning och behandling av patienten, samt självständigt använda utrustningen och värdera erhållen information på ett patientsäkert sätt 6 reflektera över och tillämpa ett professionellt och problemlösande förhållningssätt, kommunicera och medverka i teamarbete 7 visa förmåga till självreflektion, värdering av kompetens och identifikation av egna fortsatta utvecklingsbehov 8 analysera och tillämpa forskningsbaserad kunskap med relevans för kursens innehåll PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 3 hp, avseende lärandemål 1-8, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). SEM1, Seminarium, 0,5 hp, seminarium inkluderande skriftlig uppgift, avseende lärandemål 1-4 och 8, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

162 Bilaga 14.4 Examensmatris gällande magisterexamen inom anestesisjukvård 30 hp Utbildning på avancerad nivå Högskolelagen 1 kap 9 Högskolelagen (HL) Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forskningsoch utvecklingsarbete. Lag (2006:173). Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjuksköterska Högskoleförordningen (HSF) För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialistsjuksköterska. Vidare ställs krav på legitimation som sjuksköterska utfärdat av Socialstyrelsen. Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjuksköterska uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng. Inom ramen för kursfordringarna ska studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete). Studenten ska även ha fullgjort en verksamhetsförlagd del av utbildningen av en omfattning som är anpassad efter behovet för inriktningen. Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60hp med inriktning inriktning mot intensivvård, varav minst 30 hp med fördjupning inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. För magisterexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp inom huvudområdet för utbildningen. Specifika krav för inriktning mot intensivvård visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer Kunskap och förståelse (HSF) Färdighet och förmåga (HSF) Värderingsförmåga och förhållningssätt (HSF) För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och - visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. För magisterexamen ska studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten - visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan, - visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder, - visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete, - visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer, - visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede - visa vårdpedagogisk förmåga Specifika krav för inriktning mot anestesisjukvård - visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder - visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer För magisterexamen ska studenten - visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information - visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forskning- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. För magisterexamen ska studenten - visa förmåga att inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Progression Specialistutbildningen till anestesisjuksköterska innebär att studenten utvecklar sina kunskaper i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad genom att utbildningens kurser sker på avancerad nivå. På så sätt innebär programmet en progression med utgångspunkt från sjuksköterskeexamen med kandidatexamen. Specifik progression avser studenternas förmåga till självständigt omvårdnadsarbete i komplexa situationer, hälsofrämjande förebyggande perspektiv, helhetssyn, reflektion, kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt. Progression är möjlig genom att bredda och fördjupa sin kunskap och att den byggs upp hierarkiskt, dvs kunskap från en kurs är av betydelse för kunskapsfördjupning, genom att en kurs bildar en bas för att tillgodogöra sig innehållet i nästkommande kurser i programmet. Progression är också möjlig när teori knyts an till verksamhetsförankrad utbildning (vfu). Detta genom att studentens förmåga till kritisk reflektion i klinisk praxis med utgångspunkt i teoretisk kunskap kan leda till fördjupad vårdvetenskaplig kunskap. Graden av självständighet i klinisk praxis ökar också under utbildningens gång. Progression är även möjlig genom enskilt arbete men som ger fördjupning inom huvudområdet vårdvetenskap.

163 Bilaga 14.4 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer A1N Termin 1 Medicinsk vetenskaplig fördjupningskurs (ersätter BMA035) BMABAS, 4,0 hp Gemensamt ANIVA Funktionell anatomi, innefattar nervsystemet njuren cirkulations- och andningsapparaten Fysiologi med inriktning mot vitala organfunktioner och organsystemens samverkan Individens, ålderns och könets påverkan på fysiologiska processer 1 redogöra för anatomi och fysiologiska funktioner med inriktning mot nerv-, cirkulations-, respirations- och utsöndringssystemen 2 redogöra för fysiologiska processers reglering på olika nivåer och organsystemens samverkan 3 redogöra för individ, ålders och könsrelaterade skillnader i fysiologiska funktioner 4 kritiskt analysera aktuell forskning i relation till kursens innehåll TEN1, 4 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Tentamen. Individuell skriftlig tentamen avseende lärandemål 1-5 A1N Termin 1 Vårdvetenskaplig grund (ny kurs) VAEBAS, 3,5 hp (läses parallellt med Medicinsk vetenskaplig fördjupningskurs) Gemensamt ANIVA Forskningsprocessen Forskningsetik Vetenskapligt förhållningssätt Evidensbaserad vård Personcentrerad vård Implementering 1 Kunna förklara forskningsprocessens olika steg 2 Kunna förklara implementeringsbegreppet och dess tillämpning utifrån ett mångvetenskapligt perspektiv 3 Kunna förklara evidensbegreppet och dess tillämpning i ett implementeringsperspektiv 4 Systematiskt granska, värdera, analysera och sammanställa evidensbaserad kunskap 5 Identifiera, definiera och värdera etiska aspekter vid vetenskapligt arbete med särskilt hänsyn till mänskliga rättigheter 6 Identifiera och reflektera över begreppen personcentrerad och patientcentrerad vård 7 tillämpa och kritiskt analysera aktuell forskning i relation till kursens innehåll INL1, 2 hp. Individuell skriftlig inlämningsuppgift avseende lärandemål 2-4, 6-7, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, Seminarium, 1,5 hp, avseende lärandemål 1, 5, och 7, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). A1N Termin 1 Medicinsk vetenskap inom anestesisjukvård 1 (ersätter BMA064) BMA1, 7,5 hp Anestesimetoder inom grundläggande anestesisjukvård 12 redogöra intensiv- och postoperativa Farmakokinetik och farmakodynamik vårdens syften och innehåll, samt ha Individens, ålderns och könets påverkan på kännedom om intensivvårdssjuksköterskans fysiologiska och farmakologiska processer kompetensområden (gäller Preoperativ patientförberedelse och anestesisjuksköterskestudenter) bedömning Anestesiologisk omvårdnad, övervakning och behandling Vårdhygien Läkemedel och läkemedelshantering Vätskebalans och vätskebehandling Prevention och behandling av illamående och smärta A-HLR Grundläggande intensiv- och postoperativ vård (för anestesisjuksköterskestudenter) Medicinsk teknik och utrustning Lagar, förordningar och säkerhetsföreskrifter Vetenskapligt förhållningssätt Forskning och vetenskapliga metoder 1 redogöra för och tillämpa anestesimetoder och använda läkemedel i samband med grundläggande, planerad (icke akut) anestesiverksamhet 2 Kunna förklara med viss självständighet tillämpa preoperativ planering, genomförande och utvärdering i samband med anestesi till patient inom grundläggande, planerad verksamhet, samt kunna dokumentera och rapportera förloppet 3 redogöra för och tillämpa principer för anestesiologisk omvårdnad, bedömning och övervakning av patientens tillstånd inkluderande patientsäkerhetsaspekter, samt med en viss självständighet kunna föreslå åtgärder 4 redogöra för och tillämpa principer för hygien och aseptik 8 analysera och tillämpa forskningsbaserad kunskap med relevans för kursens innehåll GRU1, Gruppuppgift, 1 hp, Lärandemål 6-8, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 3,5 hp. Lärandemål 1-8, betyg Underkänd (U), eller Godkänd (G). PRA2, Praktisk examination, 0,5 hp, Simulering, Lärandemål 1-2, 11, betyg Underkänd (U) eller Godkänd. TEN1, Salstentamen, 2,5 hp, Individuell, skriftlig tentamen lärandemål 1-5 och 7,8, 9 och 10, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). 5 redogöra för och tillämpa principer för smärt, -illamående- och vätskebehandling och förebyggande åtgärder för att förhindra komplikationer

164 Bilaga Kunna förklara funktion, användning och säkerhetsaspekter för medicinsk teknisk utrustning samt tillämpa denna vid övervakning och behandling av patienten 7 tillämpa gällande lagar, förordningar och säkerhetsföreskrifter 9 redogöra för farmakokinetik och farmakodynamik med inriktning mot läkemedelsgrupper av relevans inom akutsjukvård 10 redogöra för individ, ålders och könsrelaterade skillnader i läkemedlens påverkan på människan 11 tillämpa hjärtlungräddning enligt principer för avancerad HLR (A-HLR) Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer A1F Termin 1 Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 1 Läses parallellt med Medicinsk vetenskap inom anestesisjukvård VAE1, 7,5 hp Anestesisjuksköterskans profession och kompetensområden Lagar, förordningar och säkerhetsföreskrifter Vårdprocess och omvårdnadsplan Patientens upplevelse av att genomgå ett operativt ingrepp Etiska, kulturella och genusaspekter inom anestesiologisk vård Vårdrelationen Forskning och vetenskapliga metoder Kvalitetskriterier för forskning Vetenskapsteorier och forskningsmetoder 5 beskriva och reflektera över vårdrelationens innehåll, betydelse och tillämpning 1 redogöra för och tillämpa sjuksköterskans profession och kompetensområden inom anestesisjukvård och relevanta styrdokument 2 redogöra för och tillämpa vårdprocessen för att i samverkan med patienten och närstående utforma en omvårdnadsplan vid grundläggande (planerad) anestesi 3 beskriva och reflektera över patientens upplevelse i samband med ett operativt ingrepp 4 identifiera och tillämpa ett medvetet förhållningssätt i förhållande till etiska, kulturella och genusaspekter 6 reflektera över och tillämpa ett professionellt och problemlösande förhållningssätt, med förmåga till självreflektion och identifikation av egna fortsatta utvecklingsbehov 7 analysera och tillämpa forskningsbaserad kunskap i relation till kursens innehåll 8 reflektera över och tillämpa ett professionellt och problemlösande förhållningssätt, med förmåga till självreflektion och identifikation av egna fortsatta utvecklingsbehov 9 tillämpa och kritiskt analysera aktuell forskning i relation till kursens innehåll 10 identifiera och formulera ett problemområde med syfte, metod och etiska överväganden som har relevans för vårdvetenskap med inriktning mot anestesisjukvård INL1, Inlämningsuppgift, 1,5 hp, individuell skriftlig uppgift avseende lärandemål 2, 3 och 7, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). INL2, Inlämningsuppgift, 1,5 hp, individuell skriftlig uppgift lärandemål 8, 9 och 10, betyg Underkänd (U), eller Godkänd (G). PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, inkluderar reflektionsseminarium 3,5 hp, lärandemål 2,3,4,6,7, betyg Underkänd (U), eller Godkänd (G). SEM2, Seminarium, 1 hp, lärandemål 1,4,5,6,7, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G).

165 Bilaga 14.4 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer A1E Termin 1 Examensarbete med inriktning mot anestesisjukvård, 15 hp, del1, 7,5 hp Självständigt empiriskt vetenskapligt examensarbete Forskningsprocessen Vetenskaplig teori och metod Forskningsetiska överväganden 1 identifiera och avgränsa ett vårdvetenskapligt problemområde relevant för anestesisjuksköterskors yrkesområde och formulera ett syfte i relation till detta 2 systematiskt söka, analysera, värdera och kontrastera tidigare forskning relaterat till valt problemområde 3 identifiera, beskriva, tillämpa och värdera en för syftet relevant vetenskaplig metod 4 identifiera, tillämpa och värdera etiska aspekter i relation till examensarbetet SEM1 Halvtidsseminarium A1E Valbar kurs 7,5 hp Läses av studenter som inte ska läsa magister Ny kurs VAE alternativ Ledarskap Förändringsarbete och implementering Medicinsk teknik, innehåll? Smärt kurs? INL1 och SEM 1? A1F Termin 2 Medicinsk vetenskap inom anestesisjukvård 2, 7.5 hp BMA2, 7,5 hp Anestesi vid svikt i vitala funktioner och akut 9 redogöra för principer inom katastrofmedicin sjukdom och organisation på skadeplats, Sjukdomar och patofysiologi relaterad till svikt i teamsamarbete samt vård och behandling vid vitala organfunktioner stor olycka- traumatologi utifrån patient, Anestesiologisk omvårdnad, övervakning och närstående och personalperspektiv behandling till patienter med särskilda behov Anestesiologiska komplikationer Smärt-, illamående- och vätskebehandling och åtgärder vid akut blödning Patientsäkerhet och prevention av komplikationer Medicinsk teknisk utrustning Forskning och vetenskapliga metoder Katastrofmedicin, traumatologi 1 redogöra för och tillämpa anestesimetoder och använda läkemedel i samband med akut anestesiverksamhet och till patienter med ökad anestesiologisk risk 2 redogöra för patofysiologi och tillämpa behandlingsåtgärder relaterade till sjukdomar och svikt i vitala organfunktioner 3 redogöra för och med ökad grad av självständighet och i samarbete med patient och närstående medverka i preoperativ planering, genomförande och utvärdering i samband med anestesier till patienter i alla åldersgrupper inom planerad/ akut verksamhet och patienter med särskilda behov 8 analysera och tillämpa forskningsbaserad kunskap och forskningsmetoder med relevans för kursens innehåll PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 4 hp, Lärandemål 1-8, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). PRA2, Simuleringsövning inklusive muntlig tentamen, 0,5 hp. Lärandemål 1, 2,5,7,8, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). TEN1, Salstentamen, 2,5 hp, individuell skriftlig tentamen. Lärandemål 1-8, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, seminarium, 0,5hp, avseende lärandemål 8-9, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). 4 redogöra för och tillämpa principer för anestesiologisk omvårdnad, bedömning och övervakning av patientens tillstånd inkluderande patientsäkerhetsaspekter, samt i en ökande grad av självständighet kunna identifiera, värdera, föreslå och utföra

166 Bilaga 14.4 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer åtgärder 5 redogöra för och tillämpa principer för blodoch vätskebehandling till patienter i samband med akuta situationer samt illamående- och smärtbehandling till patienter med särskilda behov 6 redogöra för anestesikomplikationer och åtgärder i samband med dessa 7 redogöra för funktionen av medicinsk teknisk utrustning för övervakning och behandling av patienten, värdera erhållen information och använda utrustningen på ett patientsäkert sätt A Termin 2 Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 2, 7.5 hp VAE2, 7,5 hp Vårdprocess och omvårdnadsplan till patienter med särskilda behov Etiskt och andra komplexa vårdsituationer Evidensbaserad kunskap Professionellt förhållningssätt Vårdkulturer, teamarbete och samhälle Ledarskap 1 analysera och tillämpa vårdprocessen, samt med ökad självständighet och i samverkan med patienten och närstående utforma en omvårdnadsplan till patienter med särskilda behov 2 identifiera och reflektera över etiskt eller på annat sätt komplexa vårdsituationer i samband med anestesisjukvård 3 identifiera och problematisera omvårdnadsåtgärder inom anestesisjukvård utifrån evidensbaserad kunskap 4 reflektera över och tillämpa ett professionellt och problemlösande förhållningssätt, samt medverka i teamarbete med förmåga till självreflektion och identifikation av egna fortsatta utvecklingsbehov 5 reflektera över och problematisera betydelsen av vårdkulturers, teamarbetets och samhällsstrukturens påverkan på vårdorganisationer 6 reflektera över innebörden och betydelsen av anestesisjuksköterskans ledarskap 7 analysera och tillämpa forskningsbaserad kunskap och forskningsmetoder med relevans för kursens innehåll INL1, Inlämningsuppgift, 3 hp, individuell skriftlig uppgift lärandemål 1,2,3,7, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, inkluderande reflektionsseminarium, 3,5 hp, avseende lärandemål 1-6,8, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, Seminarium, 1 hp, lärandemål 5,6,7, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). Termin 2 Examensarbete med inriktning mot intensivvård, 15 hp, del 2, 7,5 hp VAE Självständigt empiriskt vetenskapligt examensarbete Forskningsprocessen Vetenskaplig teori och metod Forskningsetiska överväganden 1 identifiera och avgränsa ett vårdvetenskapligt problemområde relevant för anestesisjuksköterskors yrkesområde och formulera ett syfte i relation till detta 7 kontrastera och värdera resultatet med tidigare forskning samt eventuell teoretisk referensram 2 systematiskt söka, analysera, värdera och kontrastera tidigare forskning relaterat till valt problemområde 3 identifiera, beskriva, tillämpa och värdera en för syftet relevant vetenskaplig metod 4 identifiera, tillämpa och värdera etiska aspekter i relation till examensarbetet SEM1 Halvtidsseminarium UPS1, Examensarbete, 15 hp, skriftligt examensarbete med muntlig presentation samt skriftlig och muntlig granskning av annat självständigt arbete. Examinerar lärandemål 1-

167 Bilaga 14.4 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer Opponentskap Respondentskap 5 samla in, bearbeta, analysera samt värdera kvaliteten på empiriska data 6 beskriva och värdera sitt resultat i ett examensarbete 8 värdera resultatet i relation till samhällsrelevans och intensivvårdssjuksköterskors yrkesområde 9 identifiera ytterligare behov av kunskapsutveckling avseende valt problemområde 10 kritiskt granska samt föra en vetenskaplig diskussion avseende eget och andras examensarbete 10, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer Självständigt arbete inom anestesisjukvård 7.5 hp Studenter som ej gör magisterarbete VAEXXX, 7,5hp Termin 2 Specifik anestesisjukvård BMA3, 4 hp Självständigt vetenskapligt examensarbete; utvecklingsarbete, litteraturstudie eller empirisk studie Forskningsprocessen Vetenskaplig teori och metod Forskningsetiska överväganden Opponentskap Respondentskap Planerade och akuta anestesier Anestesiologisk omvårdnad, övervakning och behandling Patientsäkerhet och prevention av komplikationer Medicinsk teknisk utrustning och patientsäkerhet 1 identifiera och avgränsa ett vårdvetenskapligt problemområde inom anestesisjuksköterskans yrkesområde och formulera ett syfte i relation till detta 7 kontrastera och värdera resultatet mot tidigare forskning samt eventuell teoretisk referensram 1 redogöra för och tillämpa kunskap om planerade och akuta anestesier till patienter i alla åldersgrupper och med särskilda behov 2 självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov och utforma omvårdnadsplan i samband med anestesier till patienter i alla åldersgrupper och med särskilda behov 3 analysera och självständigt tillämpa principer för anestesiologisk omvårdnad, bedömning och övervakning av patientens tillstånd, utifrån befintlig information och observationer 4 identifiera och tillämpa förebyggande åtgärder för att förhindra komplikationer med beaktande av patientsäkerheten 5 redogöra för funktionen av medicinsk 2 systematiskt söka, analysera, värdera och kontrastera tidigare forskning relaterat till valt problemområde 3 identifiera, beskriva, tillämpa och värdera en för syftet relevant vetenskaplig metod 4 identifiera, tillämpa och värdera etiska aspekter i relation till examensarbetet 5 samla in, bearbeta, analysera samt värdera kvaliteten på data 6 beskriva och värdera sina resultat i ett examensarbete 8 värdera resultatet i relation till samhällsrelevans och intensivvårdssjuksköterskors yrkesområde 9 identifiera ytterligare behov av kunskapsutveckling avseende valt problemområde 10 kritiskt granska samt föra en vetenskaplig diskussion avseende eget och andras examensarbete UPS1, Examensarbete, 7,5 hp, skriftligt examensarbete med muntlig presentation samt skriftlig och muntlig granskning av annat självständigt arbete. Examinerar lärandemål 1-10, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). 6 reflektera över och tillämpa ett PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd professionellt och problemlösande utbildning, 3 hp, avseende lärandemål 1-8, förhållningssätt, kommunicera och medverka i betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). teamarbete 7 visa förmåga till självreflektion, värdering av SEM1, Seminarium, 1 hp, seminarium kompetens och identifikation av egna fortsatta inkluderande skriftlig uppgift, avseende utvecklingsbehov lärandemål 1-4 och 8, betyg Underkänd (U), 8 analysera och tillämpa forskningsbaserad Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). kunskap med relevans för kursens innehåll

168 Bilaga 14.4 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer teknisk utrustning för övervakning och behandling av patienten, samt självständigt använda utrustningen och värdera erhållen information på ett patientsäkert sätt Termin 2 Specifik anestesisjukvård VAE3, 3,5 hp Anestesi och omvårdnadsplan Teamarbete Kliniskt tillämpad forskning 1 redogöra för och tillämpa kunskap om planerade och akuta anestesier till patienter i alla åldersgrupper och med särskilda behov 2 självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov och utforma omvårdnadsplan i samband med anestesier till patienter i alla åldersgrupper och med särskilda behov 3 analysera och självständigt tillämpa principer för anestesiologisk omvårdnad, bedömning och övervakning av patientens tillstånd, utifrån befintlig information och observationer 4 identifiera och tillämpa förebyggande åtgärder för att förhindra komplikationer med beaktande av patientsäkerheten 5 redogöra för funktionen av medicinsk teknisk utrustning för övervakning och behandling av patienten, samt självständigt använda utrustningen och värdera erhållen information på ett patientsäkert sätt 6 reflektera över och tillämpa ett professionellt och problemlösande förhållningssätt, kommunicera och medverka i teamarbete 7 visa förmåga till självreflektion, värdering av kompetens och identifikation av egna fortsatta utvecklingsbehov 8 analysera och tillämpa forskningsbaserad kunskap med relevans för kursens innehåll PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 3 hp, avseende lärandemål 1-8, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). SEM1, Seminarium, 0,5 hp, seminarium inkluderande skriftlig uppgift, avseende lärandemål 1-4 och 8, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

169 Bilaga 15.2 Motivering till revidering av specialistsjuksköterskeutbildningen inom intensivvård, 60 hp Karin Skoglund, Sofia Christensson 1. Nuvarande intensivvårdsutbildning vid HVV, Mälardalens högskola Specialistsjuksköterskeutbildningen inom intensivvård ges vid akademin för Hälsa, vård och välfärd, (HVV) Mälardalens högskola (MDH). Utbildningen bedrivs på helfart i Västerås eller Eskilstuna, Campus samt som en modifierad distansutbildning i Falun. Antalet utbildningsplatser är 19 för Västerås/Eskilstuna samt sju i Falun. Läsåret var antalet studenter som kom till upprop 11 studerande i Västerås och tre i Falun. Förutom från Västmanland, Sörmland och Dalarna söker även några studenter från närliggande regioner som Gävleborg, Uppsala och Värmland. Utbildningen omfattar idag 60 hp varav 22,5 hp inom huvudområdet vårdvetenskap och 37,5 hp inom ämnesområdet medicinsk vetenskap. För att bättre kunna integrera vårdvetenskap och medicinsk vetenskap läses en vårdvetenskaplig och en medicinsk kurs parallellt både på hösttermin och på vårtermin. Vidare integreras verksamhetsförlagd utbildning med teoretisk undervisning genom att i kurserna läses först en del teori, därefter sammanhängande verksamhetsförlagd utbildning, (VFU) om fem veckor. Efter det åter teori och examinationer för kurserna. Efter genomförd utbildning kan studenten ansöka om yrkesexamen som specialistutbildad sjuksköterska, dock inte magisterexamen. I samband med UKÄs kvalitetsgranskning av specialistsjuksköterskeutbildningar påpekades en del brister i specialistutbildningen inom intensivvård på MDH. Dessa brister har nu åtgärdas och våren 2016 kom beskedet att intensivvårdsutbildningen nu uppnår god kvalitet. Trots detta anser vi att det utöver dessa åtgärder även behöver finnas möjlighet för studerande på specialistutbildningen inom intensivvård att ta ut dubbla examina, en specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård men för de som vill, även en filosofie magisterexamen inom huvudområdet Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Arbetet med revidering av utbildningsplan för att erbjuda dubbla examina görs i samarbete mellan anestesisjukvårds- och intensivvårdsutbildningarna på MDH. Dessa båda utbildningar är närbesläktade och redan idag har vi en del gemensamma kurser i dessa två program. Vi har också en del gemensamma föreläsningar även i de kurser som inte är gemensamma. Detta samarbete planerar vi att fortsätta med. Vår förhoppning är att vi ska kunna ha en gemensam magisterkurs inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, se tabell 2 nedan. Fördelar med detta är att studenterna kan samarbeta över programmen vilket ger en bättre insikt i varandras kommande yrkesprofessioner. I nuvarande utbildning ligger tonvikten på medicinsk vetenskap, vilket redovisas ovan. Detta kan ha sin förklaring till att intensivvård är en teknikintensiv specialitet. I denna teknikintensiva miljö är det samtidigt en utmaning att se patienten och inte enbart fokusera på den medicinska tekniken. Därför är det viktigt att i framtiden lägga större fokus på vårdvetenskap. I nuvarande utbildning fokuseras en del på specialistsjuksköterskans kärnkompetenser som personcentrerad vård och evidens. Vi har under revideringsarbetet tagit hänsyn till: 1) Kommentarer från den utvärdering som UKÄ genomförde av utbildningen , där vi såväl tagit fasta på styrkor i den befintliga utbildningen som utvecklingsområden. 1

170 Bilaga ) De examensmål som finns för specialistsjuksköterske- och magisterutbildningar. 3) Resultatet av studentutvärderingar. 4) Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning intensivvård Tabell 1. Översikt kurser i nuvarande specialistsjuksköterskeprogrammet inom intensivvård Termin 1 Termin 2 BMA035 Medicinsk vetenskaplig fördjupningskurs, 7,5 hp, (anestesi och intensivvård samläser) BMA 060/VAE125 Medicinsk vetenskap inom intensivvård 1, 7,5 hp/vårdvetenskap inom intensivvård 1, 7,5 hp BMA 061 Akutsjukvård, 7,5 hp, (anestesi och intensivvård samläser) BMA062/VAE126 Medicinsk vetenskap inom intensivvård 2, 7,5 hp/vårdvetenskap inom intensivvård 2, 7,5 hp VAE 127 Självständigt arbete inom intensivvård 7,5 hp, samläses till viss del* med kurs VAE130 självständigt arbete inom anestesisjukvård, 7,5 hp BMA 063 Specifik intensivvård, 7,5 hp Kolla 2.. Genomförande av revideringsarbete och förslag till förändringar I den kommande utbildningen kommer fördelningen av kurspoäng inom vårdvetenskap och medicinsk vetenskap att omfördelas så att tonvikten kommer att ligga på vårdvetenskap, 37 hp (varav 11,5 hp VFU) och 23 hp medicinsk vetenskap (varav 11 hp VFU). Totalt blir det 22,5 hp VFU, vilket är oförändrat jämfört med nuvarande utbildning. I förslaget till förändringar har vi strävat efter att i största möjliga mån bibehålla antal veckor som studenterna gör verksamhetsförlagd utbildning, VFU. Detta ser vi som en styrka, då både studenter och samarbetande parter i verksamheten anser att VFU är en viktig del i denna högspecialiserade vård. I det nya förslaget av utbildning har en del av kursernas lärandemål formulerats så att de även passar med beskrivna måluppfyllelser i AssCE. AssCE är ett nationellt bedömningsformulär för verksamhetsförlagd utbildning inom vårdutbildningar. Ett specifikt AssCE bedömningsformulär för specialistsjuksköterskeutbildningarna finns, vilket vi på anestesi- och intensivvårdsutbildningen på HVV, MDH använder I och med den nya utbildningen kommer studenterna att ha möjlighet att, utöver specialistsjuksköterskeexamen inom intensivvård, även kunna skriva ett 15 hp examensarbete och därmed även erhålla magisterexamen. Syftet med revideringen är att även uppfylla examenskraven för magisterexamen. 2.1 Förändringar i utbildningens kurser på höstterminen Medicinsk vetenskaplig fördjupningskurs, BMA035, 7,5 hp är idag den första kursen i både anestesi- och IVA programmet. Den innefattar fysiologi avseende cirkulation, respiration, njurar, nervsystemet, cell och vävnader samt farmakologi. Kursen är till viss del repetition från grundutbildningen men även en fördjupning och förberedelse för kommande medicinska kurser. 2

171 Bilaga 15.2 I kommande utbildning är förslaget att denna kurs kortas ner till 4 hp och fokuserar på fördjupning av fysiologi avseende cirkulation, respiration, njurar och nervsystem. Kursen avslutas med en tentamen. Parallellt med denna kurs kommer vi att ha en ny kurs i vårdvetenskap, 3,5 hp. Denna kurs fokuserar på forskningsprocessen, forskningsetik samt evidens, implementering, patient- och personcentrerad vård. Examinationer i denna kurs är dels en inlämningsuppgift och dels ett seminarium. Tanken med detta är att det ska bli naturligt för studenterna att hela tiden tänka utifrån evidens och implementering genom hela utbildningen och även efter genomförd utbildning. Motivering till dessa förändringar: Kursen BMA035 är idag till viss del repetition från grundutbildningen. För att höja nivån på utbildningen behöver vi ta bort det som är repetition och fokusera på fördjupade kunskaper. Studenterna ska börja arbeta med det vetenskapliga förhållningssättet som kommer att genomsyra utbildningen, för att det ska bli en naturlig del av utbildningen. Den vetenskapliga delen av utbildningen behöver integreras med de mer praktiska delarna av utbildningen. Kurserna medicinsk vetenskap inom intensivvård 1 och vårdvetenskap inom intensivvård 1 kommer att vara relativt oförändrade jämfört med nu. I vårdvetenskap inom intensivvård 1 kommer studenterna att skriva en PM innehållande problemområde med syfte, metod och etiska överväganden som har relevans för vårdvetenskap med inriktning mot intensivvård. I samband med den första kursen med VFU ska studenterna göra två hospiteringsdagar på anestesiavdelning för att införskaffa sig kunskaper om anestesisjukvården syften och innehåll samt reflektera över vårdkedjan. Motivering till förändring: En PM i kursen vårdvetenskap inom intensivvård 1 gör studenterna även läsår I PM börjar studenterna söka vetenskaplig litteratur inom området de ska skriva examensarbetet. De ska även ha ett formulerat syfte, redogöra för tänkt metod, samt påbörja enkät- eller intervjufrågor om detta skall användas som insamlingsmetod. Den nuvarande kursen Akutsjukvård, BMA061, 7,5 hp kommer att tas bort, men vissa delar av kursen kommer att gå in i medicnsk vetenskap inom intensivvård och vårdvetenskap inom intensivvård 2. Denna kurs kommer att ha två spår. De studenter som inte kommer att skriva magisterexamen läser här en valbar kurs. Det kommer att finnas några alternativ att välja på till den valbara kursen. De studenter som väljer att skriva magisterexamen kommer i denna kurs att påbörja sin magisteruppsats. I denna första del av magisterkursen ska studenterna ha gjort större delen av bakgrunden, metod, påbörja enkät- intervju eller annan insamlingsmetod, datamaterialet ska i stort sett vara färdig insamlat. Denna dela av magisterkursen avslutas med ett muntligt seminarium Där de redovisar sina arbeten, diskuterar varandras arbeten och ger konstruktiv kritik. Motivering till förändring: Delar av kursen akutsjukvård är upprepning från sjuksköterskeutbildningen. De studenter som vill skriva magisteruppsats måste påbörja arbetet för att bli klar med arbetet under utbildningens gång. 2.2 Förändringar i utbildningens kurser på vårterminen Vårterminen inleds med två parallella kurser på halvfart om 7,5 hp vardera, medicinsk vetenskap inom intensivvård 2 och vårdvetenskap inom intensivvård 2. I kursen medicinsk vetenskap 2 3

172 Bilaga 15.2 tillkommer katastrofmedicin och trauma som examineras i ett seminarium. För att få utrymme med katastrofmedicin och trauma i kursen kommer den befintliga tentamen att minska från 2,5 till 2 hp och den klinisk praktiska examinationen sänks från 1 hp till 0,5 hp. I kursen vårdvetenskap inom intensivvård 2 tillkommer A-HLR som ett examinerande moment. Denna examination blir i form av närvaro, NÄR och svarar mot lärandemålet: reflektera över och analysera specifik omvårdnad i samband med vård i livets slutskede utifrån patient och närstående perspektiv. Detta lärandemål examineras även i samband med VFU. Motivering till förändring: Studenterna behöver kunskaper inom katastrofmedicin och trauma. Det är en fördel att lägga det längre fram i utbildningen, så att studenterna har fått lite baskunskaper innan de ska ta itu med dessa moment. Efter det första blocket medicinsk vetenskap inom intensivvård 2 och vårdvetenskap inom intensivvård 2 kommer den andra delen av magisteruppsatskursen för de studenter som väljer att skriva magisteruppsats. De studenter som inte skriver magisteruppsats kommer här att skriva sitt examensarbete om 7,5 hp. Motivering till förändring: I nuvarande utbildning gör IVA studenterna sitt examensarbete i den här delen av utbildningen. Här blir det i stort sett ingen förändring jämfört med nuvarande utbildning. De sista kurserna i utbildningen blir enbart VFU samt ett muntligt seminarium. Idag är denna kurs enbart medicinsk vetenskap inom intensivvård. I kommande utbildning tänker vi oss att även denna kurs kommer att delas upp så att kursen i medicinsk vetenskap består av 4 hp och kursen vårdvetenskap inom intensivvård består av 3,5 hp. Det muntliga seminariet blir gemensamt för de båda kurserna. Fördelen med att ha även den sista VFU som integrerad BMA och VAE kurs är att det stämmer bättre överens med hur vården på intensivvårdsavdelning ser ut; medicin och omvårdnad integreras hela tiden med varandra. Den avslutande VFU kursen som ges idag och är en medicinsk kurs innehåller även vårdvetenskapliga moment. Motivering till förändring: Vi upplever idag att det är en brist att studenterna bara har medicinsk vetenskap i sista VFU kursen. Det är studenternas sista VFU placering och sedan är de färdiga IVA sjuksköterskor. Här är det viktigt att de kan visa på integrering av medicinska och vårdvetenskapliga kunskaper och omsätta det i klinisk praxis. 4

173 Bilaga 15.2 Tabell 2. Översikt kurser i reviderat specialistsjuksköterskeprogram inom intensivvård Termin 1 Termin 2 BMA BAS/VAE BAS Medicinsk vetenskaplig fördjupningskurs, 4 hp/vårdvetenskaplig forskningsmetodik kurs 3,5 hp (anestesi och intensivvård samläser) BMA 1/VAE1 Medicinsk vetenskap inom intensivvård 1, 7,5 hp/vårdvetenskap inom intensivvård 1, 7,5 hp VAE Uppsats del 1 Examensarbete med inriktning mot intensivvård* 15 hp, del 1, 7,5 hp Valbar kurs För de studenter som inte skriver magister uppsats, 7,5 hp *Här har vi, tillsammans med anestesiutbildningen önskemål att ha en gemensam kurs; Examensarbete med inriktning mot anestesi- och intensivvård om det är möjligt BMA2/VAE2 Medicinsk vetenskap inom intensivvård 2, 7,5 hp/vårdvetenskap inom intensivvård 2, 7,5 hp VAE Uppsats del 2/VAE127 Examensarbete med inriktning mot intensivvård* 15 hp, del 2, 7,5 hp/ Självständigt arbete inom intensivvård 7,5 hp, (anestesi och intensivvård samläser) BMA3/VAE4 Specifik intensivvård, 4 hp/specifik omvårdnad inom intensivvård, 3,5 hp 3. Omvärldsanalys I Sverige finns idag 13 specialistsjuksköterskeutbildningar inom intensivvård och nationellt råder stor brist på specialistutbildade sjuksköterskor inom detta område. Av dessa finns möjlighet till dubbla examina på 9 lärosäten. Vidare ställs idag ökade krav inom vården om att sjuksköterskor ska ha magisterutbildning för att kunna arbeta med evidensbaserad vård och inneha ett kritiskt förhållningssätt i sitt arbete. På de intensivvårdsavdelningar vi har mest samarbete med; Eskilstuna och Västerås saknas idag den kompetensen till stor del. För att höja vårdkvalitén och kompentensen, anser vi att det är viktigt att utbilda specialistsjuksköterskor inom intensivvård med magisterkompetens även på dessa intensivvårdsavdelningar. Att erbjuda både specialistsjuksköterskeexamen och magisterexamen är väsentligt ur rekryteringshänseende. 3.1 Verksamhetens åsikter I samband med ett möte med chefer från vårdverksamheter och de som planerar och organiserar handledningen på vårdavdelningen, huvudhandledare våren 2014 framkom följande önskemål om innehåll i utbildningen: magisterexamen inom ramen för utbildningen att minska på kursinnehåll som gäller katastroforganisation att professionsanknyta utbildningarna mer att bibehålla antalet VFU-veckor och i olika perioder att teoretiska uppgifter under VFU är relaterade till vad studenten förväntas kunna och att vårdvetenskap och medicinsk vetenskap integreras att handledarna får veta mer om vad studenterna ska fokusera på under VFU, kliniskt och teoretiskt att kurserna innehåller vitala parametrar och anatomi hos barn, bemötande av barn som patienter och av närstående 5

174 Bilaga 15.2 att medicinska föreläsningar följs upp med föreläsningar i vårdvetenskap agerande vid hot och våld Flertalet av ovanstående punkter har vi ansett vara relevanta och tagit med i arbetet med den nya utbildningen. Samverkan mellan HVV och kliniska verksamheten har påbörjats i och med att lärare nu är med på samtliga studenters halvtidsbedömningar samt med regelbundna huvudhandledarträffar. 3.2 Studentmedverkan En enkät har delats ut till studenterna i nuvarande anestesi- och intensivvårdsprogram med följande frågor: En enkät har delats ut till studenterna i nuvarande anestesi- och intensivvårdsprogram med två frågor. Den ena frågan gällde om de skulle välja att ta både yrkesexamen och magisterexamen, vilket innefattar magisteruppsats om 15 hp, eller enbart yrkesexamen, vilket innefattar examensarbete om 7,5 hp samt en valbar kurs om 7,5 hp. Den andra frågan Gällde vilka valbara kurser som ansågs intressant om man väljer yrkesexamen och valbar kurs. Här fanns fem alternativ att välja på samt ange egna förslag. Av de 26 tillfrågade studenterna var 16 intresserad av att välja både yrkesexamen och magisterexamen. Resterande tio skulle välja enbart yrkesexamen. Olika motiveringar till svarsalternativen var: det spelar ingen roll för kliniken, forskningen blir påtvingad om man väljer att läsa magister, bra att göra det valbart, leder till bättre forskningsförankring i kliniken, bättre möjligheter att söka andra jobb och löneförhandla i framtiden, vill göra magister i framtiden, examensarbete 7,5 hp passar bäst just nu. Det finns alltså en stor variation i studerandes åsikter om för- och nackdelar med att göra magisteruppsats i samband med specialistsjuksköterskeutbildningen. Det är en motivering till att vårt tänkta upplägg med magisteruppsats som valbart alternativ är ett upplägg som passar flera studenter. Vidare framkom muntliga önskemål om möjlighet att får tillgodoräkna sig tidigare kurser i forskningsmetodologi om man har magisterexamen i annan specialistutbildning och i så fall bara skriva uppsatsarbetet. Av de föreslagna kurserna för valbar kurs var Smärtkurs det som flest ansåg vara intressant. Även ledarskap ansågs intressant. Färre var intresserad av vårdande samtal, förändringsarbete och implementering samt sår och sårvård. Innan processen med att revidera intensivvårdsprogrammet påbörjades har diskussioner förts med utbildningsansvarig på HVV samt avdelningschef för specialistsjuksköterskeprogrammen. Vidare har Fakultetsnämndens utbildningsutskott och HVV s utbildningsråd informerats om vilka förändringar som kommer genomföras. Vidare har ämnesansvariga professorer har deltagit i revideringsarbetet och särskilt beaktat vetenskaplighet och ämnesprogression. 6

175 SELMA Sida 1 av Bilaga 15.2 Utbildningsplan Uttagen: Utbildningsplan - Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård Programkod: Giltig från: Beslutsinstans: ZOJ23 HT17 HT15 HT13 Fakultetsnämnden Behörighet: Diarienummer: 2016/1212 Akademi: HVV Fastställandedatum: Reviderad: - Svensk legitimation som sjuksköterska, sjuksköterskeexamen enligt 1993 års studieordning och kandidatexamen inom omvårdnadsvetenskap eller vårdvetenskap. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3 samt Engelska A/Engelska 6. Dessutom krävs minst 12 månaders dokumenterad yrkeserfarenhet på heltid som sjuksköterska efter utfärdad examen. I de fall programmet går att söka som senare del gäller att den sökande måste uppfylla de särskilda behörighetskrav som gällde för programmets första termin samt ha läst motsvarande programmets tidigare terminer. Mål Studenten ska efter godkänd specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som sjuksköterska inom intensivvård med olika arbetsuppgifter samt utifrån arbetsmarknadens behov. Utbildning vid Mälardalens högskola ska dessutom: utveckla studenternas förmåga att bidra till långsiktigt hållbar utveckling i samhället, utveckla studenternas förmåga till att bidra till flervetenskaplig samverkan mellan ämnen och vetenskapsområden, utveckla studenternas förmåga till såväl nationell som internationell samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor samt utveckla studenternas kunskap och insikt om olika synsätt, kulturer och traditioner. Kunskap och förståelse Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet.

176 SELMA Sida 2 av Bilaga 15.2 Färdighet och förmåga Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan, visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder, visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete, visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer, visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede, och visa vårdpedagogisk förmåga. Därtill ska också studenten: visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder, och visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, viss undervisning kan dock komma att ske på engelska. Detsamma gäller också litteratur, forskningsrapporter m.m. Innehåll Intensivvårdssjuksköterskans funktionsområde omfattar ansvar för att både självständigt och i samarbete med andra yrkeskategorier planera, bedöma, genomföra och utvärdera åtgärder relaterade till den allvarligt sjuke patientens omvårdnad och medicinska behandling. Yrket kräver en bred kompetens genom att patienterna har en stor variation gällande ålder, sjukdomar och omvårdnadsbehov. Även kontakten med närstående är en viktig del i yrkesfunktionen. Intensivvård är ett kunskapsintensivt område i snabb utveckling. Intensivvårdssjuksköterskan behöver inneha ett kritiskt reflekterande förhållningssätt och kompetens för att kunna verka i denna miljö, för att kunna utvärdera och utveckla omvårdnaden av patienten i relation till nya forskningsrön. Dessutom krävs kunskaper för att kunna arbeta som intensivvårdssjuksköterska i samband med stora olyckor och katastrofer. Utbildningen består av teoretiska och verksamhetsförlagda studier. Olika former av kunskap och färdigheter förvärvas på olika sätt vilket kräver varierande arbetsformer. Av betydelse är att studenten i samtliga kurser kan utveckla ett vetenskapligt reflekterande förhållningssätt genom att tillämpa ett varierat och problemorienterat arbetssätt i studierna. Kunskapen integreras och utvecklas genom att studenten systematiskt bearbetar forsknings- och erfarenhetsbaserade kunskaper med klinisk förankring. Undervisningen består av föreläsningar, diskussioner, metod/scenarioövningar, litteraturstudier och studieuppgifter enskilt eller i grupp. Datorbaserade arbetssätt ingår under hela utbildningen. Examinationsformerna varierar, men individens kunnande och medverkan ska alltid kunna säkerställas. Utbildningen är ettårig och ges på avancerad nivå. Av utbildningens 60 högskolepoäng utgörs 22,5 högskolepoäng av verksamhetsförlagda studier. Studenten ska fullgöra ett självständigt arbete på 7,5 högskolepoäng med inriktning mot omvårdnad inom intensivvård. Utbildningen innefattar 37 hp vårdvetenskap och 23 hp medicinsk vetenskap. Nedan redovisas vilka kurser som ingår i programmet.

177 SELMA Sida 3 av Bilaga 15.2 Medicinsk vetenskap: Medicinsk vetenskaplig fördjupningskurs, 7,5 4 hp Medicinsk vetenskap inom intensivvård 1, 7,5 hp Akutsjukvård, 7,5 hp Medicinsk vetenskap inom intensivvård 2, 7,5 hp Specifik Intensivvård, 7,5 4 hp Vårdvetenskap: Vårdvetenskap BAS, 3,5 hp Vårdvetenskap inom intensivvård 1, 7,5 hp Vårdvetenskap inom intensivvård 2, 7,5 hp Vårdvetenskap inom specifik intensivvård, 3,5 hp Valbart: Alternativ 1: Vårdvetenskap: Examensarbete inom vårdvetenskap med inriktning mot intensivvård, 15 hp Alternativ 2: Självständigt arbete inom intensivvård, 7,5 hp Fördjupningskurs inom vårdvetenskap, 7,5 hp Val inom programmet Programmet innehåller inga valbara kurser. Inom ramen för utbildningen kan man välja att skriva ett examensarbete omfattande 15 hp eller att skriva ett självständigt arbete omfattande 7,5 hp och därtill läsa en valbar kurs i vårdvetenskap. Valet av examensarbete har betydelse för studentens möjligheter att ansöka om magisterexamen efter avslutad utbildning. Kontakta studievägledare för mer information om eventuella konsekvenser för tillträde till studier på forskarnivå. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen: Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård (Postgraduate Diploma in Specialist Nursing - Intensive Care) Filosofie magisterexamen inom huvudområdet Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad (Master of Science (60 H.E. Credits) in Caring Science with Specialization in Nursing). Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

178 Bilaga 15.3 Examensmatris gällande specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård 60 hp Utbildning på avancerad nivå Högskolelagen 1 kap 9 Högskolelagen (HL) Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forskningsoch utvecklingsarbete. Lag (2006:173). Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot Intensivvårdssjuksköterska Högskoleförordningen (HSF) För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialistsjuksköterska. Vidare ställs krav på legitimation som sjuksköterska utfärdat av Socialstyrelsen. Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvårdssjuksköterska uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng. Inom ramen för kursfordringarna ska studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete). Studenten ska även ha fullgjort en verksamhetsförlagd del av utbildningen av en omfattning som är anpassad efter behovet för inriktningen. Kunskap och förståelse (HSF) Färdighet och förmåga (HSF) Värderingsförmåga och förhållningssätt (HSF) För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och - visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten - visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan, - visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder, - visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete, - visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer, - visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede - visa vårdpedagogisk förmåga Specifika krav för inriktning mot intensivvård - visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder - visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Progression Specialistutbildningen till intensivvårdssjuksköterska innebär att studenten utvecklar sina kunskaper i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad genom att utbildningens kurser sker på avancerad nivå. På så sätt innebär programmet en progression med utgångspunkt från sjuksköterskeexamen med kandidatexamen. Specifik progression avser studenternas förmåga till självständigt omvårdnadsarbete i komplexa situationer, hälsofrämjande förebyggande perspektiv, helhetssyn, reflektion, kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt. Progression är möjlig genom att bredda och fördjupa sin kunskap och att den byggs upp hierarkiskt, dvs kunskap från en kurs är av betydelse för kunskapsfördjupning, genom att en kurs bildar en bas för att tillgodogöra sig innehållet i nästkommande kurser i programmet. Progression är också möjlig när teori knyts an till verksamhetsförankrad utbildning (vfu). Detta genom att studentens förmåga till kritisk reflektion i klinisk praxis med utgångspunkt i teoretisk kunskap kan leda till fördjupad vårdvetenskaplig kunskap. Graden av självständighet i klinisk praxis ökar också under utbildningens gång. Progression är även möjlig genom enskilt arbete men som ger fördjupning inom huvudområdet vårdvetenskap.

179 Bilaga 15.3 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer A1N Termin 1 Medicinsk vetenskaplig fördjupningskurs (ersätter BMA035) Gemensam för An/IVA BmaBAS (4,0 hp) Funktionell anatomi Fysiologi med inriktning mot vitala organfunktioner och organsystemens samverkan Individens, ålderns och könets påverkan på fysiologiska processer 1 redogöra för anatomi och fysiologiska funktioner med inriktning mot nerv-, cirkulations-, respirations- och utsöndringssystemen 2 redogöra för fysiologiska processers reglering på olika nivåer och organsystemens samverkan 3 redogöra för individ, ålders och könsrelaterade skillnader i fysiologiska funktioner 5 kritiskt analysera aktuell forskning i relation till kursens innehåll TEN1, 4 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Tentamen. Individuell skriftlig tentamen avseende lärandemål tillämpa och kritiskt analysera aktuell forskning i relation till kursens innehåll A1N Termin 1 Vårdvetenskaplig grund (ny kurs) Gemensam för An/IVA VAEBAS (3,5 hp) Läses parallellt med Medicinsk vetenskaplig fördjupningskurs Forskningsprocessen Forskningsetik Vetenskapligt förhållningssätt Evidensbaserad vård Personcentrerad vård Implementering 1 Redogöra för forskningsprocessens olika steg 2 definiera och redogöra för implementeringsbegreppet och dess tillämpning utifrån ett mångvetenskapligt perspektiv 1 Kunna förklara forskningsprocessens olika steg 2 Kunna förklara implementeringsbegreppet och dess tillämpning utifrån ett mångvetenskapligt perspektiv 3 Kunna förklara evidensbegreppet och tillämpa det i ett implementeringsperspektiv 4 Systematiskt granska, värdera, analysera och sammanställa evidensbaserad kunskap 5 Identifiera, definiera och värdera etiska aspekter vid vetenskapligt arbete med särskilt hänsyn till mänskliga rättigheter 6 Identifiera och reflektera över begreppen personcentrerad och patientcentrerad vård INL1, 2 högskolepoäng. Individuell skriftlig inlämningsuppgift avseende lärandemål 2-4, 6-7 betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, 1,5 högskolepoäng. Gruppuppgift avseende lärandemål 1, 5, 7 7 tillämpa och kritiskt analysera aktuell forskning i relation till kursens innehåll A1N Termin 1 Medicinsk vetenskap inom intensivvård 1 7,5 högskolepoäng (ersätter nuvarande BMA060) BMA1 Patofysiologi och sjukdomar i olika organsystem Farmakodynamik och farmakokinetik samt läkemedel och läkemedelshantering Specifik omvårdnad Övervakning, undersökning och behandling Medicinsk teknisk utrustning och patientsäkerhet Vårdhygien Nutrition och vätskebalans Smärta och smärtbehandling 1 redogöra för patofysiologi, symtom och behandling vid vanligen förekommande sjukdomar i olika organsystem hos patienter inom intensivvård och postoperativ vård 2 redogöra för farmakokinetik och farmakodynamik samt tillämpa läkemedel och läkemedelshantering vad avser anestesi, analgesi och sedering. 4 redogöra för, tillämpa och bedöma patientens vitala funktioner samt medverka vid undersökningar och utföra medicinska åtgärder 5 redogöra för funktionen och tillämpa medicinsk teknisk utrustning för övervakning och behandling och med beaktande av patientsäkerheten utvärdera informationen utifrån lagar, förordningar och säkerhetsföreskrifter 6 motivera och tillämpa principer för vårdhygien och aseptik samt redogöra för preventiva och medicinska åtgärder för att förebygga och behandla infektioner 7 redogöra för och tillämpa principer för nutrition, vätske- och smärtbehandling inom postoperativ vård och intensivvård 3 med viss självständighet och med helhetssyn på människan redogöra för och reflektera över principer för specifik omvårdnad samt planera, genomföra, rapportera, utvärdera och dokumentera patientens vård och behandling 8 tillämpa och kritiskt analysera aktuell forskning i relation till kursens innehåll 9 reflektera över och tillämpa ett professionellt, problemlösande och pedagogiskt förhållningssätt, med förmåga till självreflektion och identifikation av egna fortsatta utvecklingsbehov GRU1, 1 högskolepoäng, betyg Godkänd (G), Gruppuppgift. Avseende lärandemål 5 och 8 PRA1, 3,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G). Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning avseende lärandemål 1-7 och 9. Under VFU sker ett tillhörande obligatoriskt verksamhetsförlagt seminarium avseende lärandemål 1, 3 och 9 gemensamt med vårdvetenskapliga kursen VAE065 PRA2 0,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G). Praktisk examination med simulering och avslutande reflektion. Avseende lärandemål 4-5, 9 TEN1, Salstentamen, 2 hp, Individuell skriftlig tentamen avseende lärandemål 1-3 och 6-7, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). TEN2 salstentamen 1 hp Individuell skriftlig tentamen avseende lärandemål 2. Betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

180 Bilaga 15.3 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer A1F Termin 1 Vårdvetenskap inom intensivvård hp Läses parallellt med Medicinsk vetenskap inom intensivvård VAE1 Intensivvårdssjuksköterskans profession och kompetensområden Lagar, förordningar och säkerhetsföreskrifter Vårdrelationen Patientens och närståendes upplevelser av intensivvård Omvårdnadsprocessen inom intensivvård Omvårdnad och patientsäkerhet Mänskliga rättigheter och Etiska aspekter inom intensivvård Kvalitetskriterier för forskning Vetenskapsteorier och forskningsmetoder 7 Beskriva och ha kännedom om anestesisjukvårdens syften, innehåll och kompetensområden, samt reflektera över samverkan i vårdkedjan 1 redogöra för sjuksköterskans profession och kompetensområden inom intensivvård och relevanta styrdokument 2 Utifrån en helhetssyn på människan redogöra för och tillämpa omvårdnadsprocessen 3 Tillämpa och med viss självständighet kunna ansvara för omvårdnad med hänsyn tagen till patientsäkerhetsaspekter 10 identifiera och formulera ett problemområde med syfte, metod och etiska överväganden som har relevans för vårdvetenskap med inriktning mot intensivvård 4 utifrån patientens och närståendes upplevelser och behov beskriva och reflektera över omvårdnaden av en intensivvårdspatient med beaktande av mänskliga rättigheter 5 identifiera och reflektera över etiska aspekter relaterade till intensivvård och postoperativ vård samt tillämpa ett etiskt förhållningssätt 6 analysera och reflektera över vårdrelationens innehåll, betydelse och tillämpning inom intensivvård 8 reflektera över och tillämpa ett professionellt och problemlösande förhållningssätt, med förmåga till självreflektion och identifikation av egna fortsatta utvecklingsbehov 9 tillämpa och kritiskt analysera aktuell forskning i relation till kursens innehåll INL1, Inlämningsuppgift, 2 hp, individuell skriftlig uppgift avseende lärandemål 2, 4-6, 9 betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). INL2, Inlämningsuppgift, 1,5 hp, avseende lärandemål 8-10, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 4 hp avseende lärandemål 1-5 och 7. Under VFU sker ett obligatoriskt verksamhetsförlagt seminarium avseende lärandemål 1-2, betyg Underkänd (U) eller Godkänd. I samband med VFU ska du dessutom genomföra2 dagars fältstudier på anestesin Avseende lärandemål 7. A1E Termin 1 Examensarbete med inrikting mot intensivvård, 15 hp, del1, 7,5 hp Ny kurs Självständigt empiriskt vetenskapligt examensarbete Forskningsprocessen Vetenskaplig teori och metod Forskningsetiska överväganden 1 identifiera och avgränsa ett vårdvetenskapligt problemområde relevant för intensivvårdssjuksköterskors yrkesområde och formulera ett syfte i relation till detta 2 systematiskt söka, analysera, värdera och kontrastera tidigare forskning relaterat till valt problemområde 3 identifiera, beskriva, tillämpa och värdera en för syftet relevant vetenskaplig metod 4 identifiera, tillämpa och värdera etiska aspekter i relation till examensarbetet SEM1 Halvtidsseminarium

181 Bilaga 15.3 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer A1E Valbar kurs 7,5 hp Ledarskap INL1 och SEM 1 Läses av studenter som inte ska läsa magister Ny kurs VAE alternativ Förändringsarbete och implementering Medicinsk teknik, innehåll??? Smärt kurs? (50% finns på mdh går vecka Sofia) Vårdandesamtal (50 % finns på mdh vecka Sofia)?) Sår och sårvård (IVA) men den går vecka ( kan den ges på distans?) A1F Termin 2 Medicinsk vetenskap inom intensivvård hp BMA2 Patofysiologi vid specifika och komplexa sjukdomstillstånd Psykiska tillstånd inom intensivvård Läkemedel och läkemedelshantering Specifik omvårdnad, övervakning, undersökning och behandling Riskbedömning Medicinsk teknisk utrustning och patientsäkerhet Vård i livets slut. Katastof, trauma, olycka 1 redogöra för patofysiologi, psykiskt tillstånd och komplexa sjukdomstillstånd med svikt i olika organsystem hos patienter i alla åldrar inom intensivvård. 2 redogöra för och tillämpa läkemedel och läkemedelshantering inkluderande vasoaktiva läkemedel 5 redogöra för och analysera risker samt tillämpa förebyggande åtgärder för att förhindra komplikationer 8.redogöra för principer inom katastrofmedicin och organisation på skadeplats, teamsamarbete samt vård och behandling vid stor olycka- traumatologi utifrån patient, närstående och personalperspektiv 3 med ökad grad av självständighet i samråd med patient och närstående kunna redogöra för och delta i planering, genomförande, rapportering, dokumentation och utvärdering av patientens medicinska vård och behandling 4 redogöra för och tillämpa principer för bedömning, observation och övervakning av patientens status och medverka vid samt utföra egna undersökningar och behandlingsåtgärder 6 visa fördjupade kunskaper om medicinsk teknisk utrustning vid övervakning och behandling samt analysera informationen och föreslå åtgärder med beaktande av patientsäkerheten. 7 medverka vid, redogöra för och reflektera över behandlingar i samband med vård i livets slutskede 9 tillämpa och kritiskt analysera aktuell forskning med relevans till kursens innehåll 10 tillämpa, värdera och reflektera kring egna kunskaper och prestationer samt identifiera behovet av egen fortsatt kunskapsutveckling för professionell och personlig utveckling PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 4 hp, avseende lärandemål 1-7 och 9. Under VFU sker ett tillhörande obligatoriskt verksamhetsförlagt seminarium, Avseende lärandemål 7-9, Gemensamt med kursen Vårdvetenskap inom intensivvård 2, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). PRA2, 0,5 hp, praktisk examination med tillhörande muntlig reflektion, avseende lärandemål 2, 4, 6, 9, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). TEN1, Salstentamen, 2 hp, avseende lärandemål 1-4 och 6 betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, seminarium, 1hp, avseende lärandemål 8-9, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). A Termin 2 Vårdvetenskap inom intensivvård hp Ersätter nuvarande VAE126 VAE2 (7,5a hp) Omvårdnadsprocessen och omvårdnadsplan Professionellt förhållningssätt Teamarbete, ledarskap och vårdkulturer Psykiska tillstånd Vård i livets slut 5 reflektera över och problematisera betydelsen av vårdkulturers, teamarbetets och samhällsstrukturens påverkan på vårdorganisationer 1 utifrån en helhetssyn på människan redogöra för omvårdnadsprocessen samt utforma en omvårdnadsplan i samråd med patient och närstående 2 med ökad självständighet kunna ansvara för och analysera patientens omvårdnad baserad på patientsäkerhetsaspekter 4 Informera och undervisa medarbetare och studenter samt undervisning och kommunikation med patienter 3 reflektera över och tillämpa ett professionellt och problemlösande förhållningssätt, samt medverka i teamarbete 6 reflektera över och analysera patientens psykiska tillstånd samt föreslå och tillämpa åtgärder i samverkan med patient och närstående för att främja hälsa 7 reflektera över och analysera specifik omvårdnad i samband med vård i livets slutskede utifrån patient och närstående perspektiv. 8 tillämpa och kritiskt analysera aktuell forskning och forskningsmetoder INL1, Inlämningsuppgift, 2 hp, individuell inlämningsuppgift avseende lärandemål 1-2, 6 och 8, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 3,5 hp, avseende lärandemål 1-3, 6-7 och 9. Under VFU sker ett obligatoriskt verksamhetsförlagt seminarium, avseende lärandemål 7 och 9, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). PRA2, praktisk klinisk examination med tillhörande muntlig reflektion, 0,5 hp, avseende lärandemål 1-3 och 5, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). SEM1, Seminarium, 1 hp, avseende lärandemål 4 och 8, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G).

182 Bilaga 15.3 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer NÄR1 Närvaro, 0,5 hp. Lärandemål 7, A- HLR, examineras i enlighet med HLR rådets riktlinjer, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). Termin 2 Examensarbete med inrikting mot intensivvård, 15 hp, del 2, 7,5 hp Ny kurs VAE Självständigt empiriskt vetenskapligt examensarbete Forskningsprocessen Vetenskaplig teori och metod Forskningsetiska överväganden Opponentskap Respondentskap 1 identifiera och avgränsa ett vårdvetenskapligt problemområde relevant för intensivvårdssjuksköterskors yrkesområde och formulera ett syfte i relation till detta 7 kontrastera och värdera resultatet med tidigare forskning samt eventuell teoretisk referensram 2 systematiskt söka, analysera, värdera och kontrastera tidigare forskning relaterat till valt problemområde 3 identifiera, beskriva, tillämpa och värdera en för syftet relevant vetenskaplig metod 4 identifiera, tillämpa och värdera etiska aspekter i relation till examensarbetet 5 samla in, bearbeta, analysera, rapportera samt värdera kvaliteten på empiriska data 6 beskriva och värdera sitt resultat i ett examensarbete 8 värdera resultatet i relation till samhällsrelevans och intensivvårdssjuksköterskors yrkesområde 9 identifiera ytterligare behov av kunskapsutveckling avseende valt problemområde 10 kritiskt granska samt föra en vetenskaplig diskussion avseende eget och andras examensarbete UPS1, Examensarbete, 15 hp, skriftligt examensarbete med muntlig presentation samt skriftlig och muntlig granskning av annat självständigt arbete. Examinerar lärandemål 1-10, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer Självständigt arbete inom intensivvård 7.5 hp För de studenter som inte gör magisterarbete VAE examensarbete 7,5 I stort sett samma kurs som nuvarande VAE127 Självständigt vetenskapligt examensarbete; utvecklingsarbete, litteraturstudie eller empirisk studie Forskningsprocessen Vetenskaplig teori och metod Forskningsetiska överväganden Opponentskap Respondentskap 1 identifiera och avgränsa ett vårdvetenskapligt problemområde inom intensivvårdssjuksköterskans yrkesområde och formulera ett syfte i relation till detta 7 kontrastera och värdera resultatet mot tidigare forskning samt eventuell teoretisk referensram 2 systematiskt söka, analysera, värdera och kontrastera tidigare forskning relaterat till valt problemområde 3 identifiera, beskriva, tillämpa och värdera en för syftet relevant vetenskaplig metod 4 identifiera, tillämpa och värdera etiska aspekter i relation till examensarbetet 5 samla in, bearbeta, analysera samt värdera kvaliteten på data UPS1, Examensarbete, 7,5 hp, skriftligt examensarbete med muntlig presentation samt skriftlig och muntlig granskning av annat självständigt arbete. Examinerar lärandemål 1-10, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). 6 beskriva och värdera sina resultat i ett examensarbete 8 värdera resultatet i relation till samhällsrelevans och intensivvårdssjuksköterskors yrkesområde 9 identifiera ytterligare behov av

183 Bilaga 15.3 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer 10 kritiskt granska samt föra en vetenskaplig diskussion avseende eget och andras examensarbete Termin 2 medicinsk vetenskap 4 hp Ersätter nuvarande BMA063 BMA3 Patofysiologi vid komplexa sjukdomstillstånd hos patienter i olika åldrar Läkemedel och läkemedelshantering Medicinsk vård, övervakning, undersökning och behandling Förebygga och behandla komplikationer Medicinsk teknisk utrustning och patientsäkerhet 1 självständigt med helhetssyn på människan redogöra för och tillämpa kunskap om patofysiologi, vård och behandling vid komplexa sjukdomstillstånd hos patienter i alla åldrar inom intensivvård 2 redogöra för och tillämpa kunskap om läkemedel och läkemedelshantering samt att självständigt bereda, administrera, analysera, dokumentera och förmedla läkemedlets verkan och biverkan. 7 redogöra för och självständigt tillämpa funktionen av medicinsk teknisk utrustning för övervakning och behandling av patienten, samt analysera och tolka erhållen information ur ett patientsäkerhets perspektiv 3. värdera och analysera principer för specifik omvårdnad, bedömning och övervakning av patientens status samt att självständigt kunna föreslå och vidta medicinska åtgärder 4 tillämpa och analysera åtgärder för att förhindra komplikationer, samt kunna genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete 5 redogöra för och självständigt tillämpa funktionen av medicinsk teknisk utrustning för övervakning och behandling av patienten, samt analysera och tolka erhållen information ur patientsäkerhets perspektiv 6 visa på utvecklad förmåga till självreflektion och identifikation av egna fortsatta utvecklingsbehov och visa en god professionell vårdpedagogisk förmåga 7 tillämpa och kritiskt analysera aktuell forskning med relevans för kursens innehåll INL1, Inlämningsuppgift 1 hp, en individuell skriftlig inlämningsuppgift inkluderande en muntlig presentation (inlämningsuppgiften samläses med VAE3 där studerande får 0,5 hp). Avseende lärandemål 1-4 och 7 betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 3 hp, klinisk utbildning inom intensivvård avseende lärandemål 1-7, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). För betyget Väl godkänd på kursen krävs VG på INL1. Termin 2 Specifik intensivvård inom vårdvetenskap, 3,5 hp VAE3 Omvårdnadsprocessen Specifik omvårdnad undervisning och handledning- Teamarbete och kommunikation Ledarskap och samordning Förebygga och behandla komplikationer 1 självständigt analysera och delta i planering, genomförande, dokumentation, rapportering och utvärdering av patientens vård och behandling samt organisera vårdkontakter med andra instanser i vårdkedjan 2 självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov och upprätta en omvårdnadsplan samt följa upp förståelse av given information och undervisning. 5 tillämpa och kritiskt analysera ett etiskt professionellt och problemlösande förhållningssätt samt kommunicera 3 reflektera över innebörden av teamarbete utifrån sjuksköterskans ledarskap och vårdpedagogiska förmåga samt visa förmåga att undervisa och handleda medarbetare och studenter 6 visa på utvecklad förmåga till självreflektion och identifikation av egna fortsatta utvecklingsbehov 7 tillämpa och kritiskt analysera aktuell forskning med relevans för kursens innehåll INL1, Inlämningsuppgift, 0,5 hp, en individuell skriftlig inlämningsuppgift inkluderande en muntlig presentation. Gemensam med BMA 03. Avseende lärandemål 1-2,4,7, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 3 hp, klinisk utbildning inom intensivvård avseende lärandemål 1-7, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G).

184 Bilaga 15.4 Examensmatris gällande magisterexamen inom intensivvård 30 hp Utbildning på avancerad nivå Högskolelagen 1 kap 9 Högskolelagen (HL) Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forskningsoch utvecklingsarbete. Lag (2006:173). Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot Intensivvårdssjuksköterska Högskoleförordningen (HSF) För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialistsjuksköterska. Vidare ställs krav på legitimation som sjuksköterska utfärdat av Socialstyrelsen. Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvårdssjuksköterska uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng. Inom ramen för kursfordringarna ska studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete). Studenten ska även ha fullgjort en verksamhetsförlagd del av utbildningen av en omfattning som är anpassad efter behovet för inriktningen. Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60hp med inriktning mot intensivvård, varav minst 30 hp med fördjupning inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. För magisterexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp inom huvudområdet för utbildningen. Specifika krav för inriktning mot intensivvård visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer Kunskap och förståelse (HSF) Färdighet och förmåga (HSF) Värderingsförmåga och förhållningssätt (HSF) För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och - visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. För magisterexamen ska studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad vetenskaplig metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten - visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan, - visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder, - visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete, - visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer, - visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede - visa vårdpedagogisk förmåga Specifika krav för inriktning mot intensivvård - visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder - visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer För magisterexamen ska studenten - visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information - visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata vetenskapliga metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forskning- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. För magisterexamen ska studenten - visa förmåga att inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter vid forsknings- och utvecklingsarbete - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Progression Specialistutbildningen till intensivvårdssjuksköterska innebär att studenten utvecklar sina kunskaper i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad genom att utbildningens kurser sker på avancerad nivå. På så sätt innebär programmet en progression med utgångspunkt från sjuksköterskeexamen med kandidatexamen. Specifik progression avser studenternas förmåga till självständigt omvårdnadsarbete i komplexa situationer, hälsofrämjande förebyggande perspektiv, helhetssyn, reflektion, kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt. Progression är möjlig genom att bredda och fördjupa sin kunskap och att den byggs upp hierarkiskt, dvs kunskap från en kurs är av betydelse för kunskapsfördjupning, genom att en kurs bildar en bas för att tillgodogöra sig innehållet i nästkommande kurser i programmet. Progression är också möjlig när teori knyts an till verksamhetsförankrad utbildning (vfu). Detta genom att studentens förmåga till kritisk reflektion i klinisk praxis med utgångspunkt i teoretisk kunskap kan leda till fördjupad vårdvetenskaplig kunskap. Graden av självständighet i klinisk praxis ökar också under utbildningens gång. Progression är även möjlig genom enskilt arbete men som ger fördjupning inom huvudområdet vårdvetenskap.

185 Bilaga 15.4 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer A1N Termin 1 Medicinsk vetenskaplig fördjupningskurs (ersätter BMA035) Gemensam för An/IVA BmaBAS (4,0 hp) Funktionell anatomi Fysiologi med inriktning mot vitala organfunktioner och organsystemens samverkan Individens, ålderns och könets påverkan på fysiologiska processer 1 redogöra för anatomi och fysiologiska funktioner med inriktning mot nerv-, cirkulations-, respirations- och utsöndringssystemen 2 redogöra för fysiologiska processers reglering på olika nivåer och organsystemens samverkan 3 redogöra för individ, ålders och könsrelaterade skillnader i fysiologiska funktioner 5 kritiskt analysera aktuell forskning i relation till kursens innehåll TEN1, 4 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Tentamen. Individuell skriftlig tentamen avseende lärandemål tillämpa och kritiskt analysera aktuell forskning i relation till kursens innehåll A1N Termin 1 Vårdvetenskaplig grund (ny kurs) Gemensam för An/IVA VAEBAS (3,5 hp) Läses parallellt med Medicinsk vetenskaplig fördjupningskurs Forskningsprocessen Forskningsetik Vetenskapligt förhållningssätt Evidensbaserad vård Personcentrerad vård Implementering 1 Kunna förklara forskningsprocessens olika steg 2 Kunna förklara implementeringsbegreppet och dess tillämpning utifrån ett mångvetenskapligt perspektiv 3 Kunna förklara evidensbegreppet och tillämpa det i ett implementeringsperspektiv 4 Systematiskt granska, värdera, analysera och sammanställa evidensbaserad kunskap 5 Identifiera, definiera och värdera etiska aspekter vid vetenskapligt arbete med särskilt hänsyn till mänskliga rättigheter 6 Identifiera och reflektera över begreppen personcentrerad och patientcentrerad vård INL1, 2 högskolepoäng. Individuell skriftlig inlämningsuppgift avseende lärandemål 2-4, 6-7 betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, 1,5 högskolepoäng. Gruppuppgift avseende lärandemål 1, 5, 7 7 tillämpa och kritiskt analysera aktuell forskning i relation till kursens innehåll A1N Termin 1 Medicinsk vetenskap inom intensivvård 1 7,5 högskolepoäng (ersätter nuvarande BMA060) BMA1 Patofysiologi och sjukdomar i olika organsystem Farmakodynamik och farmakokinetik samt läkemedel och läkemedelshantering Specifik omvårdnad Övervakning, undersökning och behandling Medicinsk teknisk utrustning och patientsäkerhet Vårdhygien Nutrition och vätskebalans Smärta och smärtbehandling 1 redogöra för patofysiologi, symtom och behandling vid vanligen förekommande sjukdomar i olika organsystem hos patienter inom intensivvård och postoperativ vård 2 redogöra för farmakokinetik och farmakodynamik samt tillämpa läkemedel och läkemedelshantering vad avser anestesi, analgesi och sedering. 4 redogöra för, tillämpa och bedöma patientens vitala funktioner samt medverka vid undersökningar och utföra medicinska åtgärder 5 redogöra för funktionen och tillämpa medicinsk teknisk utrustning för övervakning och behandling och med beaktande av patientsäkerheten utvärdera informationen utifrån lagar, förordningar och säkerhetsföreskrifter 6 motivera och tillämpa principer för vårdhygien och aseptik samt redogöra för preventiva och medicinska åtgärder för att förebygga och behandla infektioner 7 redogöra för och tillämpa principer för nutrition, vätske- och smärtbehandling inom postoperativ vård och intensivvård 3 med viss självständighet och med helhetssyn på människan redogöra för och reflektera över principer för specifik omvårdnad samt planera, genomföra, rapportera, utvärdera och dokumentera patientens vård och behandling 8 tillämpa och kritiskt analysera aktuell forskning i relation till kursens innehåll 9 reflektera över och tillämpa ett professionellt, problemlösande och pedagogiskt förhållningssätt, med förmåga till självreflektion och identifikation av egna fortsatta utvecklingsbehov GRU1, 1 högskolepoäng, betyg Godkänd (G), Gruppuppgift. Avseende lärandemål 5 och 8 PRA1, 3,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G). Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning avseende lärandemål 1-7 och 9. Under VFU sker ett tillhörande obligatoriskt verksamhetsförlagt seminarium avseende lärandemål 1, 3 och 9 gemensamt med vårdvetenskapliga kursen VAE065 PRA2 0,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G). Praktisk examination med simulering och avslutande reflektion. Avseende lärandemål 4-5, 9 TEN1, Salstentamen, 2 hp, Individuell skriftlig tentamen avseende lärandemål 1-3 och 6-7, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). TEN2 salstentamen 1 hp Individuell skriftlig tentamen avseende lärandemål 2. Betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

186 Bilaga 15.4 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer A1F Termin 1 Vårdvetenskap inom intensivvård hp Läses parallellt med Medicinsk vetenskap inom intensivvård VAE1 Intensivvårdssjuksköterskans profession och kompetensområden Lagar, förordningar och säkerhetsföreskrifter Vårdrelationen Patientens och närståendes upplevelser av intensivvård Omvårdnadsprocessen inom intensivvård Omvårdnad och patientsäkerhet Mänskliga rättigheter och Etiska aspekter inom intensivvård Kvalitetskriterier för forskning Vetenskapsteorier och forskningsmetoder 7 Beskriva och ha kännedom om anestesisjukvårdens syften, innehåll och kompetensområden, samt reflektera över samverkan i vårdkedjan 1 redogöra för och tillämpa sjuksköterskans profession och kompetensområden inom intensivvård och relevanta styrdokument 2 Utifrån en helhetssyn på människan redogöra för och tillämpa omvårdnadsprocessen 3 Tillämpa och med viss självständighet kunna ansvara för omvårdnad med hänsyn tagen till patientsäkerhetsaspekter 10 identifiera och formulera ett problemområde med syfte, metod och etiska överväganden som har relevans för vårdvetenskap med inriktning mot intensivvård 4 utifrån patientens och närståendes upplevelser och behov beskriva och reflektera över omvårdnaden av en intensivvårdspatient med beaktande av mänskliga rättigheter 5 identifiera och reflektera över etiska aspekter relaterade till intensivvård och postoperativ vård samt tillämpa ett etiskt förhållningssätt 6 analysera och reflektera över vårdrelationens innehåll, betydelse och tillämpning inom intensivvård 8 reflektera över och tillämpa ett professionellt och problemlösande förhållningssätt, med förmåga till självreflektion och identifikation av egna fortsatta utvecklingsbehov 9 tillämpa och kritiskt analysera aktuell forskning i relation till kursens innehåll INL1, Inlämningsuppgift, 2 hp, individuell skriftlig uppgift avseende lärandemål 2, 4-6, 9 betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). INL2, Inlämningsuppgift, 1,5 hp, avseende lärandemål 8-10, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 4 hp avseende lärandemål 1-5 och 7. Under VFU sker ett obligatoriskt verksamhetsförlagt seminarium avseende lärandemål 1-2, betyg Underkänd (U) eller Godkänd. I samband med VFU ska du dessutom genomföra2 dagars fältstudier på anestesin Avseende lärandemål 7. A1E Termin 1 Examensarbete med inrikting mot intensivvård, 15 hp, del1, 7,5 hp Ny kurs Självständigt empiriskt vetenskapligt examensarbete Forskningsprocessen Vetenskaplig teori och metod Forskningsetiska överväganden 1 identifiera och avgränsa ett vårdvetenskapligt problemområde relevant för intensivvårdssjuksköterskors yrkesområde och formulera ett syfte i relation till detta 2 systematiskt söka, analysera, värdera och kontrastera tidigare forskning relaterat till valt problemområde 3 identifiera, beskriva, tillämpa och värdera en för syftet relevant vetenskaplig metod 4 identifiera, tillämpa och värdera etiska aspekter i relation till examensarbetet SEM1 Halvtidsseminarium

187 Bilaga 15.4 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer A1E Valbar kurs 7,5 hp Ledarskap INL1 och SEM 1 Läses av studenter som inte ska läsa magister Ny kurs VAE alternativ Förändringsarbete och implementering Medicinsk teknik, innehåll??? Smärtkurs? (50% finns på mdh går vecka Sofia) Vårdande samtal (50 % finns på mdh vecka Sofia)?) Sår och sårvård (IVA) men den går vecka ( kan den ges på distans?) A1F Termin 2 Medicinsk vetenskap inom intensivvård hp BMA2 Patofysiologi vid specifika och komplexa sjukdomstillstånd Psykiska tillstånd inom intensivvård Läkemedel och läkemedelshantering Specifik omvårdnad, övervakning, undersökning och behandling Riskbedömning Medicinsk teknisk utrustning och patientsäkerhet Vård i livets slut. Katastof, trauma, olycka 1 redogöra för patofysiologi, psykiskt tillstånd och komplexa sjukdomstillstånd med svikt i olika organsystem hos patienter i alla åldrar inom intensivvård. 2 redogöra för och tillämpa läkemedel och läkemedelshantering inkluderande vasoaktiva läkemedel 5 redogöra för och analysera risker samt tillämpa förebyggande åtgärder för att förhindra komplikationer 8.redogöra för principer inom katastrofmedicin och organisation på skadeplats, teamsamarbete samt vård och behandling vid stor olycka- traumatologi utifrån patient, närstående och personalperspektiv 3 med ökad grad av självständighet i samråd med patient och närstående kunna redogöra för och delta i planering, genomförande, rapportering, dokumentation och utvärdering av patientens medicinska vård och behandling 4 redogöra för och tillämpa principer för bedömning, observation och övervakning av patientens status och medverka vid samt utföra egna undersökningar och behandlingsåtgärder 6 visa fördjupade kunskaper om medicinsk teknisk utrustning vid övervakning och behandling samt analysera informationen och föreslå åtgärder med beaktande av patientsäkerheten. 7 medverka vid, redogöra för och reflektera över behandlingar i samband med vård i livets slutskede 9 tillämpa och kritiskt analysera aktuell forskning med relevans till kursens innehåll 10 tillämpa, värdera och reflektera kring egna kunskaper och prestationer samt identifiera behovet av egen fortsatt kunskapsutveckling för professionell och personlig utveckling PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 4 hp, avseende lärandemål 1-7 och 9. Under VFU sker ett tillhörande obligatoriskt verksamhetsförlagt seminarium, Avseende lärandemål 7-9, Gemensamt med kursen Vårdvetenskap inom intensivvård 2, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). PRA2, 0,5 hp, praktisk examination med tillhörande muntlig reflektion, avseende lärandemål 2, 4, 6, 9, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). TEN1, Salstentamen, 2 hp, avseende lärandemål 1-4 och 6 betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, seminarium, 1hp, avseende lärandemål 8-9, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). A Termin 2 Vårdvetenskap inom intensivvård hp Ersätter nuvarande VAE126 VAE2 (7,5a hp) Omvårdnadsprocessen och omvårdnadsplan Professionellt förhållningssätt Teamarbete, ledarskap och vårdkulturer Psykiska tillstånd Vård i livets slut 5 reflektera över och problematisera betydelsen av vårdkulturers, teamarbetets och samhällsstrukturens påverkan på vårdorganisationer 1 utifrån en helhetssyn på människan redogöra för omvårdnadsprocessen samt utforma en omvårdnadsplan i samråd med patient och närstående 2 med ökad självständighet kunna ansvara för och analysera patientens omvårdnad baserad på patientsäkerhetsaspekter 4 Informera och undervisa medarbetare och studenter samt undervisning och kommunikation med patienter 3 reflektera över och tillämpa ett professionellt och problemlösande förhållningssätt, samt medverka i teamarbete 6 reflektera över och analysera patientens psykiska tillstånd samt föreslå och tillämpa åtgärder i samverkan med patient och närstående för att främja hälsa 7 reflektera över och analysera specifik omvårdnad i samband med vård i livets slutskede utifrån patient och närstående perspektiv. 8 tillämpa och kritiskt analysera aktuell forskning och forskningsmetoder INL1, Inlämningsuppgift, 2 hp, individuell inlämningsuppgift avseende lärandemål 1-2, 6 och 9, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 3,5 hp, avseende lärandemål 1-3, 6-7 och 9. Under VFU sker ett obligatoriskt verksamhetsförlagt seminarium, avseende lärandemål 7 och 9, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). PRA2, praktisk klinisk examination med tillhörande muntlig reflektion, 0,5 hp, avseende lärandemål 1-3 och 5, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). SEM1, Seminarium, 1 hp, avseende lärandemål 4 och 8, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G).

188 Bilaga 15.4 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer NÄR1 Närvaro, 0,5 hp. Lärandemål 7, A- HLR, examineras i enlighet med HLR rådets riktlinjer, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). Termin 2 Examensarbete med inrikting mot intensivvård, 15 hp, del 2, 7,5 hp Ny kurs VAE Självständigt empiriskt vetenskapligt examensarbete Forskningsprocessen Vetenskaplig teori och metod Forskningsetiska överväganden Opponentskap Respondentskap 1 identifiera och avgränsa ett vårdvetenskapligt problemområde relevant för intensivvårdssjuksköterskors yrkesområde och formulera ett syfte i relation till detta 7 kontrastera och värdera resultatet med tidigare forskning samt eventuell teoretisk referensram 2 systematiskt söka, analysera, värdera och kontrastera tidigare forskning relaterat till valt problemområde 3 identifiera, beskriva, tillämpa och värdera en för syftet relevant vetenskaplig metod 4 identifiera, tillämpa och värdera etiska aspekter i relation till examensarbetet 5 samla in, bearbeta, analysera, rapportera samt värdera kvaliteten på empiriska data 6 beskriva och värdera sitt resultat i ett examensarbete 8 värdera resultatet i relation till samhällsrelevans och intensivvårdssjuksköterskors yrkesområde 9 identifiera ytterligare behov av kunskapsutveckling avseende valt problemområde 10 kritiskt granska samt föra en vetenskaplig diskussion avseende eget och andras examensarbete SEM1 Halvtidsseminarium UPS1, Examensarbete, 15 hp, skriftligt examensarbete med muntlig presentation samt skriftlig och muntlig granskning av annat självständigt arbete. Examinerar lärandemål 1-10 betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer Självständigt arbete inom intensivvård 7.5 hp För de studenter som inte gör magisterarbete VAE examensarbete 7,5 Självständigt vetenskapligt examensarbete; utvecklingsarbete, litteraturstudie eller empirisk studie Forskningsprocessen Vetenskaplig teori och metod Forskningsetiska överväganden Opponentskap Respondentskap 1 identifiera och avgränsa ett vårdvetenskapligt problemområde inom intensivvårdssjuksköterskans yrkesområde och formulera ett syfte i relation till detta 7 kontrastera och värdera resultatet mot tidigare forskning samt eventuell teoretisk referensram 2 systematiskt söka, analysera, värdera och kontrastera tidigare forskning relaterat till valt problemområde 3 identifiera, beskriva, tillämpa och värdera en för syftet relevant vetenskaplig metod 4 identifiera, tillämpa och värdera etiska aspekter i relation till examensarbetet 5 samla in, bearbeta, analysera samt värdera kvaliteten på data UPS1, Examensarbete, 7,5 hp, skriftligt examensarbete med muntlig presentation samt skriftlig och muntlig granskning av annat självständigt arbete. Examinerar lärandemål 1-10, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). 6 beskriva och värdera sina resultat i ett examensarbete 8 värdera resultatet i relation till samhällsrelevans och intensivvårdssjuksköterskors yrkesområde 9 identifiera ytterligare behov av

189 Bilaga 15.4 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer kunskapsutveckling avseende valt problemområde 10 kritiskt granska samt föra en vetenskaplig diskussion avseende eget och andras examensarbete Termin 2 medicinsk vetenskap 4 hp Ersätter nuvarande BMA063 BMA3 Patofysiologi vid komplexa sjukdomstillstånd hos patienter i olika åldrar Läkemedel och läkemedelshantering Medicinsk vård, övervakning, undersökning och behandling Förebygga och behandla komplikationer Medicinsk teknisk utrustning och patientsäkerhet 1 självständigt med helhetssyn på människan redogöra för och tillämpa kunskap om patofysiologi, vård och behandling vid komplexa sjukdomstillstånd hos patienter i alla åldrar inom intensivvård 2 redogöra för och tillämpa kunskap om läkemedel och läkemedelshantering samt att självständigt bereda, administrera, analysera, dokumentera och förmedla läkemedlets verkan och biverkan. 7 redogöra för och självständigt tillämpa funktionen av medicinsk teknisk utrustning för övervakning och behandling av patienten, samt analysera och tolka erhållen information ur ett patientsäkerhets perspektiv 3. värdera och analysera principer för specifik omvårdnad, bedömning och övervakning av patientens status samt att självständigt kunna föreslå och vidta medicinska åtgärder 4 tillämpa och analysera åtgärder för att förhindra komplikationer, samt kunna genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete 5 redogöra för och självständigt tillämpa funktionen av medicinsk teknisk utrustning för övervakning och behandling av patienten, samt analysera och tolka erhållen information ur patientsäkerhets perspektiv 6 visa på utvecklad förmåga till självreflektion och identifikation av egna fortsatta utvecklingsbehov och visa en god professionell vårdpedagogisk förmåga 7 tillämpa och kritiskt analysera aktuell forskning med relevans för kursens innehåll INL1, Inlämningsuppgift 1 hp, en individuell skriftlig inlämningsuppgift inkluderande en muntlig presentation (inlämningsuppgiften samläses med VAE3 där studerande får 0,5 hp). Avseende lärandemål 1-4 och 7 betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 3 hp, klinisk utbildning inom intensivvård avseende lärandemål 1-7, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). För betyget Väl godkänd på kursen krävs VG på INL1. Termin 2 Specifik intensivvård inom vårdvetenskap, 3,5 hp VAE3 Omvårdnadsprocessen Specifik omvårdnad undervisning och handledning- Teamarbete och kommunikation Ledarskap och samordning Förebygga och behandla komplikationer 1 självständigt analysera och delta i planering, genomförande, dokumentation, rapportering och utvärdering av patientens vård och behandling samt organisera vårdkontakter med andra instanser i vårdkedjan 2 självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov och upprätta en omvårdnadsplan samt följa upp förståelse av given information och undervisning. 5 tillämpa och kritiskt analysera ett etiskt professionellt och problemlösande förhållningssätt samt kommunicera 3 reflektera över innebörden av teamarbete utifrån sjuksköterskans ledarskap och vårdpedagogiska förmåga samt visa förmåga att undervisa och handleda medarbetare och studenter 6 visa på utvecklad förmåga till självreflektion och identifikation av egna fortsatta utvecklingsbehov 7 tillämpa och kritiskt analysera aktuell forskning med relevans för kursens innehåll INL1, Inlämningsuppgift, 0,5 hp, en individuell skriftlig inlämningsuppgift inkluderande en muntlig presentation. Gemensam med BMA 03. Avseende lärandemål 1-2,4,7, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 3 hp, klinisk utbildning inom intensivvård avseende lärandemål 1-7, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G).

190 Bilaga Ärende MDH 2016/ (4) BeslutsPM Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Handläggare Hanna Millberg BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplanen för högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik (GHV01) Bakgrund Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har ansökt om att revidera utbildningsplanen för energiingenjörsprogrammet. Som en del i ansökan önskar akademin att utbildningsprogrammet skall byta namn till högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik. Detta har dekan redan fattat beslut om för att det nya namnet skulle finnas inför utbudsbeslutet för läsåret 17/18 som togs tidigare under hösten. Akademin har under året arbetat med en översyn av högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik med syftet att förtydliga programmet avseende progression och ökad förståelse, förbättra genomströmningen och förtydliga kopplingen till de nationella examensmålen. De föreslagna förändringarna innebär att en del nya kurser läggs till och att andra avvecklas, samt en större omflyttning av kurser. Akademin önskar att revideringen ska gälla från höstterminen Utskottet har i första hand att ta ställning till om revideringen är att betrakta som såpass omfattande att den behöver granskas externt. On så inte är fallet har utskottet att bedöma om utbildningsplanen kan revideras enligt akademins önskemål Faktasammanställning I akademins ansökan finns sammanställt de föreslagna försändningarna samt motiveringar till dessa. Akademin har även inkommit med två examensmatriser som visar hur kurserna i utbildningsprogrammet, för de två inriktningarna elektroteknik och värmeteknik, är tänkta att bidra till uppfyllelsen av de nationella examensmålen. I sin ansökan förklara akademin att syftet med förändringarna är att förbättra och förtydliga progressionen i programmet och att förbättra genomströmningen i programmet, speciellt avseende kurser i matematik och energiteknik. Utöver de förändringar i utbildningsplanen som listas nedan har akademin gjort en översyn av de befintliga kurserna i utbildningsprogrammet och vid behov uppdaterat lärandemål och gjort justeringar för att till exempel få bättre övergång mellan kurser och för att nå synergieffekter mellan kurser.

191 Bilaga 16.1 Föreslagna förändringar Högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik har två inriktningar, Elektroteknik och Värmeteknik. De föreslagna förändringarna rör dels gemensamma delar och dels respektive inriktning. 2 (4) Båda inriktningarna Kurser som läggs till, tas bort eller förändras: I åk 1 vill akademin lägga till en ny kurs, Introduktionskurs i energiteknik 22,5 hp som förväntas ge studenterna bättre förutsättningar att i de senare energitekniska kurserna tillgodogöra sig innehållet. Kursen kommer innehålla fyra olika delar som fokuserar på grundläggande kunskaper i energi- och miljöteknik, energitekniksa fenomen relaterat till matematik, beräknings- och ritprogram samt studieteknik och vetenskaplig metod. Kurserna Vetenskapligt arbete och kommunikation 7,5 hp och Grundläggande rit- och beräkningsverktyg 7,5 hp, som i nuvarande utbildningsplan ges i åk 1 tas bort då delar av innehållet i dessa kurser tas med i den nyinrättade introduktionskursen. Akademin önskar flytta kursen Förbrännings- och rökgasreningsteknik 7,5 hp från åk 3 till åk 1. För att anpassa innehållet i kursen till studenternas förkunskaper i åk 1 har kursen omarbetats till en ny kurs Förbränningsteknik 7,5 hp. Kursen Värme- och kraftteknik 15 hp har gjorts om till två delkurser, Värme- och kraftteknik 1 7,5 hp och Värme- och kraftteknik 2 7,5 hp. I nuvarande utbildningsplan läses denna kurs av båda inriktningarna, i förslaget till revidering kommer del 2 ingå bland de valbara kurserna inom varje inriktning. Kurser som flyttas: Kurserna Strömningsteknik 7,5 hp och Kalkyl, fortsättningskurs 7,5 hp som båda ges i åk 1 förslås flytta till åk 2. Styrning av energisystem 7,5 hp som ges i åk 2 föreslås flyttas till åk 3 Förändringar för inriktningen Elektroteknik Kursen Vind- och vattenkraft 7,5 hp som i nuvarande utbildningsplan ges i åk 2 för båda inriktningarna föreslås flyttas till åk 3 och bli valbar Elektronik grundkurs byter namn till Elektronik för energiingenjörer. Förändringen är redan genomförd i programschemat och enligt kursplanerna överlappar kurserna varandra helt. Kursen Numeriska metoder 7,5 hp som är valbar åk 2 föreslås ersättas av kursen Numeriska metoder med MATLAB 7,5 hp. Anledningen till detta anger akademin är en teknisk lösning då de två kurserna ges i olika läsperioder. Förändringen är redan genomförd i programschemat. Förändringar för inriktningen Värmeteknik Kursen Vind- och vattenkraft 7,5 hp som i nuvarande utbildningsplan ges i åk 2 för båda inriktningarna föreslås flyttas till de kurser som ingår i inriktningen Värmeteknik i åk 2.

192 Bilaga 16.1 Kursen Systematisk energieffektivisering 7,5 hp som ges i åk 3 föreslås ersättas av kursen Energieffektivisering (energibesiktning av byggnader) 7,5 hp Kursen Ventilationsteknik 7,5 hp som ges inom inriktningen i åk 2 föreslås flytta till åk 3 Kursen Byggnaders energisystem 7,5 hp som ges inom inriktningen i åk 3 föreslås bli valbar. Kursen Miljöteknik för ingenjörer 7,5 hp föreslås läggas till som valbar kurs i åk 3 3 (4) Överväganden De föreslagna förändringarna i utbildningsplanen för högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik förändrar inte hur utbildningen når upp till examenskraven för högskoleingenjörsexamen i energiteknik. Däremot innebär förändringarna en omfattande omflyttning av kurser inom programmet. Akademin har i sin ansökan tydligt redogjort för de försändningar de vill genomföra samt barkunden till förädlingarna. I sin ansökan anger akademin att syftet med omflyttningen av kurserna är dels att förtydliga progressionen i programmet, dels att förbättra genomströmningen i vissa matematik- och energiteknikkurser. Införandet av introduktionskursen i åk 1, där visst nytt innehåll tillkommer, gör också att plats måste beredas senare i programmet. Många kurser blir kvar, men eftersom en del kurser blir valbara för båda inriktningarna (exempelvis Värme- och kraftteknik 2 7,5 hp) och andra blir kvar inom en inriktning men blir valbar inom den andra inriktningen (Vind- och kraftteknik 7,5 hp) är förändringarna svåra att överblicka och det är svårt att bedöma hur stora innehållsliga förändringar revideringen innebär. Akademin anger också att för de kurser som avvecklas kommer innehållet till viss del finnas kvar i de nya kurserna som ersätter de avvecklade kurserna. Gränsdragning mellan mindre revideringar och mer omfattande revideringar där en omfattande revidering kan tänkas ge anledning till en extern granskning, som vid inrättandet av nya program, har under året diskuterats av utskottet och fakultetsnämnden. Ledningskansliet har i uppdrag att ta fram riktlinjer för extern granskning vid revidering av utbildningsplaner och vid fakultetsnämndens möte den 27 oktober 2016 beslutades följande: att i det fortsatta arbetet med att ta fram riktlinjer för gränsdragning beakta följande: studieuppehåll som den mest betydelsefulla indikatorn på gränsdragning mellan revidering och nytt program, antalet kurser som byts ut i förhållande till den först fastställda utbildningsplanen ska vara mindre än hälften för att ärendet ska hanteras som en revidering, endast enstaka kurser får bytas ut eller nyutvecklas/omarbetas för att ärendet ska hanteras som en revidering, beslut om revidering eller nytt program fattas av prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå med stöd från

193 Bilaga 16.1 utbildningsledare, disputerad ämnesföreträdare och ledningskansliet, samt även tidsintervallet mellan och frekvensen av revideringar bör vara en indikator som ingår i bedömningen. 4 (4) Det som talar för att revideringen är att betrakta som omfattande är den stora omflyttningen av kurser inom utbildningsprogrammet vilken skulle göra det svårt för en student som tagit studieuppehåll att med lätthet komma tillbaka till programmet. Det är även fler kurser än enstaka kurser som byts ut eller nyutvecklas/omarbetas. Däremot finns ännu inga fastställda riktlinjer för gränsdragningen. I diskussion med handläggare vid ledningskansliet påpekar akademin att sett till innehållet i programmet innebär revideringen inte stora förändringar. Utskottet har i första hand att ta ställning till om revideringen av högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik är att betrakta som omfattande och behöver skickas till extern granskning. Om så är fallet behöver utskottet föreslå akademin att inkomma till fakultetsnämnden med förslag på två externa granskare samt eventuella kompletteringar inför granskningen Om utskottet bedömer att en extern granskning inte är aktuell har utskottet att bedöma om förslaget till revidering av utbildningsplanen gör det troligt att studenterna kommer uppfylla de nationella examensmålen för högskoleingenjörsexamen och om utbildningsplanen kan revideras enligt akademins önskemål. Akademin har inkommit med två examensmatriser, en för respektive inriktning, som visar hur kurserna i utbildningsprogrammet är tänkta att bidra till de nationella examensmålen och att alla examensmål förväntas uppnås i och med de föreslagna förändringarna. Beredningens rekommendation Beredningens bedömning är att revideringen inte bör skickas till extern granskning eftersom det idag inte finns fastställda riktlinjer för när en revidering är så omfattande att den bör granskas externt. Beredningen föreslår därför utskottet att revidera utbildningsplanen för högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik i enlighet med akademi EST:s ansökan och att den reviderade utbildningsplanen börjar gälla för studenter antagna från och med höstterminen 2017

194 Bilaga (7) Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Lena Johansson Westholm och Eva Thorin Begäran om revidering av utbildningsplan för energiingenjörsprogrammet 2017 vid akademin för ekonomi, samhälle och teknik, MDH Inledning Energiingenjörsprogrammet har funnits vid Mälardalens högskola sedan år 1983 och har genom åren genomgått ett antal förändringar. Den senaste påbörjades år 2008 och det nu gällande utbildningsprogrammet startade år 2010 efter en omfattande programrevidering. Syftet med revideringen var att strama upp utbildningen vilket gjordes genom att minska ner på det stora antalet kurser med stor ämnesmässig spännvidd och därmed också den spretighet på utbildningen som denna medfört. Ett annat syfte med revideringen var att synliggöra progressionen av de olika examensmålen i utbildningen. Under det första året samläste studenterna på högskoleingenjörsprogrammet med studenter på civilingenjörsprogrammet i energisystem. Samtliga kurser samlästes, även kurserna i matematik. De senare hade låg genomströmning och akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) som ansvarar för kurserna i matematik, valde att för några år sedan att särskilja studenterna på de två energiprogrammen så att högskoleingenjörsstudenterna och civilingenjörsstudenterna numera läser olika kurser i matematik, eftersom förkunskapskraven för både högskoleingenjörs- och civilingenjörsprogram ändrades på nationell nivå i Sverige. Trots denna uppdelning är genomströmningen på matematikkurserna fortfarande låg på högskoleingenjörsprogrammet. Parallellt med detta uppvisar tre av de för programmet grundläggande energikurserna i termodynamik, strömningslära och värmeöverföring dålig genomströmning. Då dessa kurser är nödvändiga för den fortsatta utbildningen har detta lett till att många studenter försvinner från programmet då de har haft svårt att klara fler än 5-6 kurser under det första året. Mot bakgrund av ovanstående är en revidering av högskoleingenjörsprogrammet påkallad för att se över innehållet i kurserna, och likaså se över samläsningen med studenter på civilingenjörsprogrammet i energisystem. En annan anledning till översynen är placeringen av kurser i utbildningen, det gäller särskilt kurserna i matematik. En ytterligare anledning till att en översyn av högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik är påkallad är att en tydligare koppling och förstärkning gentemot samtliga nationella examensmål är

195 Bilaga 16.2 önskvärd. Dessa examensmål bör förtydligas och förstärkas i programmet inför kommande utvärderingar av till exempel UKÄ. 2 (7) I förslaget till ny utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik kommer studenterna på högskoleingenjörsprogrammets båda inriktningar (Värmeteknik samt Elektroteknik) att samläsa i varierande grad med studenterna på civilingenjörsprogrammet. Vi vill även ändra namnet på programmet till Högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik så att namnet bättre harmoniserar med övriga högskoleingenjörsprogram på MDH. Redogörelse för och motiveringar till föreslagna ändringar En översyn av utbildningsplanen för högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik har genomförts under våren Översynen har resulterat i bedömningen att en förbättrad utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet kan erhållas genom att uppdatera redan befintliga kurser, utveckla nya kurser, avveckla några idag befintliga kurser, omplacera vissa kurser samt att förbättra och tydliggöra progressionen mellan kurser/moment i kurser. Det identifierade behovet av förändringar kan sammanfattas som: Förtydligande av programmet avseende progression mellan kurser och kursmoment Förtydligande av programmet avseende ökad förståelse genom att flytta vissa kurser Uppdatering av kursernas lärandemål så att en tydlig koppling till de nationella examensmålen uppnås Omplacering av kurser för att erhålla förbättrad genomströmning Förslag till ny utbildningsplan presenteras i bilaga 1 där också ändringar från tidigare utbildningsplan markerats. Nedan beskrivs ändringarna och motivet till att genomföra dem. Uppdatering av kurser och utveckling av nya kurser Uppdatering av idag befintliga kurser och utveckling av nya kurser görs av olika anledningar En ny introduktionskurs omfattande 22,5hp införs. Stora delar av kursen kommer att samläsas med studenterna på civilingenjörsprogrammet i energisystem. Kursen föreslås delas upp i fyra moduler som var och en fokuserar på grundläggande kunskaper i energi- och miljöteknik, energitekniska fenomen relaterat till matematik, beräknings- och ritprogram samt studieteknik och vetenskaplig metod. Den första delkursen fokuserar på grundläggande kunskaper i energi- och miljöteknik. Studenter som kommer direkt från gymnasiet upplevs inte ha tillräckliga fysikkunskaper för att förstå grundläggande begrepp och principer som används i energiteknikkurserna tillämpad termodynamik, strömningsteknik och värmeöverföring. Kursen Introduktion till energiteknik syftar därför till att överbrygga kunskapsglappet mellan gymnasiet och högskolan och den förväntas ge bättre förutsättningar för studenterna att i senare energitekniska kurser tillgodogöra sig innehållet. Vidare syftar kursen till att ge studenterna insikt i hur kunskaperna kan komma till nytta efter examen. Exempel på sådant som kommer att tas upp i introduktionskursen är energioch materialbalanser samt grundläggande fysik och kemi relaterat till energiteknik.

196 Bilaga 16.2 Den andra delkursen fokuserar på enklare fysikaliska energitekniska fenomen för att skapa en förståelse för hur matematik kopplas till strömning, termodynamik och andra energiprocesser såsom förbränning. Detta förväntas också öka studenternas insikt i ämnet och förbereda dem för de kommande energiteknikkurserna. 3 (7) Innehållet i den tredje modulen består av grundläggande beräknings- och ritverktyg. Innehållet motsvarar till stor del innehållet i den idag befintliga kursen Grundläggande beräknings- och ritverktyg som ger en introduktion till verktyg såsom Excel och CAD. Den nya kursen innehåller även moment avseende enkla fysikaliska problem som kan lösas med hjälp av verktygen som gås igenom. Den fjärde modulen innehåller vetenskapligt arbete och kommunikation. Denna kurs samordnas med kurserna Vetenskaplig metod 1 och Vetenskaplig metod 2 som ges på högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik. En översyn av kursernas lärandemål gentemot de nationella examensmålen gjordes i samband med UKÄ:s utvärdering år 2013, men då togs hänsyn endast till de examensmål som fått kritik. I samband med revideringen av programmet uppdateras lärandemålen i programmets samtliga kurser avseende samtliga nationella examensmål. Avveckling av kurser Följande kurser kommer att avvecklas: Vetenskapligt arbete och kommunikation (TOA101) och Grundläggande beräknings- och ritverktyg (TOA100). Innehållet i ovannämnda kurser försvinner dock inte, innehållet ingår i den nya Introduktionskursen. Även kursen Förbrännings- och rökgasreningsteknik avvecklas, men den återuppstår som kursen Förbränningsteknik med ett något annorlunda innehåll. Kursen har tidigare getts i årskurs 3, vissa kursmoment har därför tagits bort och kvarvarande moment har anpassats till studenternas förkunskapskrav. Förbättring och förtydligande av progression i programmet Introduktionskursen innehåller, enligt ovan, baskunskaper inom energiteknik vilket bäddar för ökad förståelse i efterföljande energiteknikkurser såsom Tillämpad termodynamik, Strömningsteknik och Värmeöverföring. Dessa kurser har omplacerats i programmet så att de ligger efter Introduktionskursen (Tillämpad termodynamik i läsperiod 4 i årskurs 1, Strömningsteknik i läsperiod 1 i årskurs 2 och Värmeöverföring i läsperiod 2 i årskurs 2). Kurserna placeras i denna ordning då en ämnesmässig logik och progression erhålls. Styrning av energisystem flyttas till åk 3 för att ge möjlighet till bättre förståelse för kursens innehåll och Förbränningsteknik ändras och flyttas från åk 3 till åk 1. Förbättring av genomströmning i kurser För att öka genomströmningen i både matematik- och energiteknikkurser flyttas en del kurser i programmet så att studenterna ska få mer tid att smälta innehållet eller att få tillgodogöra sig teori och tillämpning parallellt. Se ovanstående stycke beträffande energiteknikkurser. Kursen Kalkyl fortsättningskurs (MAA142) flyttas från årskurs 1 till den första läsperioden i årskurs 2. De studenter som under det första läsåret inte har klarat av tentamina i de första matematikkurserna Vektoralgebra (MAA140)

197 Bilaga 16.2 och Kalkyl grundkurs (MAA141) har då sommaren på sig att läsa ikapp och klara av tentamina under omtentaperioden i augusti innan höstterminen startar. Omplaceringen av Kalkyl fortsättningskurs förväntas bidra till förbättrade förutsättningar hos studenterna att förstå kursen då den bygger på de tidigare kurserna. 4 (7) Ytterligare ett skäl till att förlägga Kalkyl fortsättningskurs till årskurs 2 är att den då kan fortsätta gå parallellt med kursen i Strömningsteknik (ERA101). Båda kurserna tar upp beräkningar av flervariabler, matematikkursen ur ett teoretiskt perspektiv och Strömningstekniken ur ett för blivande ingenjörer tillämpat perspektiv. För att förbättra genomströmningen på kursen Kalkyl fortsättningskurs och andra kurser i matematik har en handlingsplan för matematikkurser tagits fram av UKK vilken också har behandlats av fakultetsnämnden (Åtgärdsplan för matematikkurser, daterad ). Exempel på åtgärder som vidtas för att förbättra genomströmningen på kurserna i matematik är till exempel att erbjuda samtliga nya ingenjörs-studenter en preparandkurs i matematik innan ordinarie terminsstart. Kursen syftar till att ge grundläggande förkunskaper och färdigheter inom matematik-ämnet. Andra åtgärder är till exempel att införa Supplemental Instruction (SI) vilket går ut på att studenter i högre årskurser hjälper studenter i de lägre årskurserna med matematikkurserna. Synergieffekter mellan matematik och energiteknik underlättas även av de gemensamma lärarlag med lärare från matematik och energiteknik som har startats. Uppdatering av kursinnehåll Uppdatering av befintliga kurser och utvecklandet av nya kurser görs av olika anledningar. Befintliga kurser uppdateras med avseende på lärandemål så att dessa får en tydligare koppling till de nationella examensmålen. Smärre justeringar av annat slag genomförs, till exempel för att få bättre övergångar från en kurs till en annan eller för att få bättre synergieffekter mellan kurser. Förtydliga och stärka kopplingar till de nationella examensmålen En annan anledning till revideringen är att en uppdatering av kurserna också syftar till att stärka kursernas lärandemål gentemot de nationella examensmålen så att denna koppling blir tydligare. I samband med uppföljningsarbetet av UKÄ:s bedömningar av landets samtliga teknikutbildningar genomfördes ett antal kursplanerevideringar med avseende på lärandemålen på kurser inom energiingenjörsprogrammet. De revideringarna var främst fokuserade på de sex nationella examensmål som utvärderades och handlade om att antingen revidera redan befintliga lärandemål eller att lägga till nya lärandemål, ofta avseende moment som redan fanns i kurserna men som inte tydliggjorts i kursplanen. Förtydligande av progression inom ämnen En tredje anledning till att revidera högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik är att stärka och tydliggöra progressionen av olika moment som är kopplade till lärandemålen i kurserna, men även till de nationella examensmålen. Ett sätt att förtydliga progressionen är att omplacera kurserna något, se ovan. Förtydligandet av progressionen kan ses i bifogad examensmatris (bilaga 2) av vilken det framgår att samtliga nationella examensmål är uppfyllda sett till hela programmet.

198 Bilaga 16.2 Placering av kurser i utbildningsplanen Ett fjärde skäl till att revidera högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik handlar om placeringen av kurserna i programmet. En del, redan befintliga kurser, har fått en ny placering i förhållande till varandra (som beskrivits ovan) i det nya programmet därför att de anses mer lämpade att läsas parallellt eller i en viss ordning. 5 (7) Arbetsprocessen vid akademin Akademins arbetsgrupp Förslaget till ny utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik har tagits fram under vår och höstterminerna 2016 av en arbetsgrupp bestående av Lena Johansson Westholm, projektledare, Eva Thorin, utbildningsledare, Anders Avelin, avdelningschef, Jan Sandberg, ämnesföreträdare samt Konstantinos Kyprianidis, programsamordnare. De fyra sistnämnda är även lärare på programmet. Till gruppen har också Johan Richter, lärare i matematik på UKK och studeranderepresentant Cristoffer Kos, adjungerats. Förslaget har även behandlats vid ämnesmöten i energiteknik. Förslag till ny utbildningsplan har även presenterats vid möten med ledningsgruppen teknik vid EST, vid akademirådet samt i grundutbildningsrådet. Arbetsgruppen har inhämtat synpunkter från andra akademier, studenter, högskolans grundutbildningsråd och branschrådet, nedan återges vad respektive grupp har anfört. Avstämning med andra akademier Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) är ansvariga för kurserna i matematik som ges på energiingenjörsprogrammet. Johan Richter, lärare i matematik på UKK, har under processens gång varit adjungerad till arbetsgruppens möten och till ämnesmöten där matematikkurserna har avhandlats. Även Etik Janse, avdelningschef UKK, har varit närvarande vid ämnesmöten. Kontakter har också hållits med Christina Kääriä, utbildningsledare på UKK. Studenternas synpunkter Studenter har haft ett flertal möjligheter att lämna synpunkter på programförslagen. Redan innan arbetet med programöversynen startade framkom synpunkter på det programråd som hölls i januari Studenter som läser energiingenjörsprogrammet vid Mälardalens högskola, har via programsamordnaren tillfrågats om eventuella synpunkter på programförslagen som tagits fram. Studenterna har också tillfrågats om synpunkter vid programråd där studenter från alla årskurser är representerade och studenter har också deltagit i grundutbildningsråd. Studentrepresentanter har också deltagit vid möten i grundutbildningsråd teknik, ledningsgruppen teknik och vid akademiråd och där kunnat förmedla sina synpunkter. Skriftliga och muntliga synpunkter på förslaget till utbildningsplan har förmedlats från studenterna. De allmänna kommentarerna är att programmet har ett generellt bra upplägg och att de olika ämnesinriktade kurserna som ingår räcker. I de fall kurserna är nya anses de som både välbehövliga och intressanta för den fortsatta yrkesrollen. Grundutbildningsrådets synpunkter Vid möte med högskolans grundutbildningsråd framfördes tre synpunkter på programförslagen; söktryck, pedagogik och progression i skrivande. Beträffande söktrycket så finns på akademi EST en grupp som jobbar med att få fler

199 Bilaga 16.2 sökande till programmen och de jobbar även med att öka andelen kvinnliga sökanden. Ett sätt som har diskuterats, men ännu inte kommit tillämpats, skulle vara namnbyte på programmen till något mjukare som tilltalar kvinnor. Miljö har nämnts som ett ämne som borde förstärkas i programmen och som också borde ingå i programnamnen. 6 (7) Grundutbildningsrådet nämnde även en förbättrad pedagogik för att öka genomströmningen. Lärarna på akademi EST erbjuds högskolepedagogiska kurser som planeras in i tjänstgöringsschemat vid varje medarbetarsamtal. Nya pedagogiska metoder ska tillämpas i kurserna. Också akademi UKK avser att ändra pedagogiken på kurserna i matematik för att öka genomströmningen på dessa. Progressionen i skrivandet tillses genom att studenterna i introduktionskursen ges en introduktion till akademiskt skrivande. I flertalet kurser som ges senare i programmen kommer studenterna att få lämna in skriftliga inlämningsuppgifter, författade både individuellt och i grupp. Studenterna får kontinuerligt återkoppling på de skriftliga inlämningsuppgifterna och ska därför, när de skriver sina examensarbeten, vara duktiga skribenter som har de redskap de behöver för att skriva bra examensarbetesrapporter. Branschrådets synpunkter Ett antal personer inom energibranschen (inom områdena värme och kraftteknik samt VVS) har via e-post fått ta del av de förslag som tagits fram. Ett par av de tillfrågade branschrepresentanterna säger sig vara nöjda med de föreslagna förändringarna som enligt dem förhoppningsvis både leder till ökad genomströmning av studenter och ger en tydligare koppling till de nationella examensmålen. Ett par av branschrepresentanterna nämner att projekthantering är en önskvärd kvalifikation, likaså nämns programmeringskunskaper och kunskap i Excel och CAD som önskvärda kunskaper. Generiska kunskaper som förmåga att förmedla och presentera är viktiga. En annan branschrepresentant ser kursen Byggnaders energisystem som extra viktig eftersom den kursen gör studenterna anställningsbara. Samma branschrepresentant anser att studenterna läser för mycket matematik och kraftvärmeteknik och ser hellre att studenterna läser elkunskap och mer om elenergilagring, geoenergi och klimatfrågor. Att tillmötesgå många viljor och önskemål är svårt. Vår ambition har varit att skapa program som dels ger studenterna gedigna grundkunskaper, dels är hållbara i ett längre perspektiv. Programmen ska också vara breda såtillvida att studenterna kan jobba inom olika energirelaterade branscher efter examen. Vi har försökt att tillmötesgå branschrepresentanternas synpunkter, till exempel genom att i kursen Introduktion till energiteknik lägga in moment som ska stärka studenterna och deras förförståelse, bland annat för projektledning som introduceras i denna kurs och fortsättningsvis används mer och mer i programmet så att en tydlig progression erhålls. I kursen introduktion till energiteknik ingår även programmering, Excel och CAD.

200 Bilaga 16.3 Utbildningsplan - Energiingenjörsprogrammet Programkod: Giltig från: Beslutsinstans: Behörighet: Diarienummer: MDH /13 Akademi: EST Fastställandedatum: Mål GHV01 HT15, HT17 Fakultetsnämnden Fysik B, Kemi A, Matematik D (områdesbehörighet 8) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c (områdesbehörighet A8). Målen för energiingenjörsprogrammet har utgångspunkten i Högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS2006:1053). Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör inom området, visa kunskap om energiteknikens vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, visa brett kunnande inom energiteknik och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap, samt visa ett brett kunnande och en helhetssyn inom energiteknik och relevant kunskap i termodynamik, strömningsteknik, värmeöverföring och styrning av energisystem i kombination med miljöaspekter. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar, visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga att utifrån en helhetssyn formulera aktuella frågeställningar i samhällstekniska system och analysera och utvärdera helhetslösningar som passar både människor och miljö, visa förmåga att utifrån en helhetssyn utforma, bygga, förvalta och driva samhällets energitekniska system så att de blir långsiktigt hållbara och så att människorna som berörs av systemen kan acceptera och trivas med dem,

201 Bilaga 16.3 visa förmåga att arbeta som ledare eller deltagare i projektarbetsgrupper, studenten ska kunna klargöra uppgifter och på ett positivt sätt använda gruppens kapacitet, studenten ska även ha en förståelse för sociala relationer, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, samt visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, samt visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att språket i schemabundna aktiviteter och examination normalt är svenska. Obligatorisk litteratur kan dock vara på annat språk och vissa kurser kan i sin helhet ges på engelska. Innehåll Energiingenjörsprogrammet är en treårig teknisk utbildning inom teknikområdet energiteknik. I energiteknik fokuseras dels på grundläggande teori inom termodynamik, strömningsteknik, värmeöverföring och styrning av energisystem och dels på fördjupning inom ämnet motsvarande 30 hp varav 15 hp motsvaras av ett examensarbete. I programmet ingår även matematik/tillämpad matematik där bland annat algebra och kalkyl ingår. I utbildningen ingår tydliga inslag av energi och hållbar utveckling, vetenskaplig metodik och gruppdynamik. Första året ger grunder och kärnämneskurser i energiteknik samt matematik. Alla studenter får en introduktion i energifrågans betydelse för hållbar utveckling. Andra året innehåller fler kurser inom ämnesområdet energiteknik med två olika inriktningar värmeteknik och elektroteknik. Studenterna fördjupar sig sedan inom tillämpad energiteknik inom respektive inriktning. Utbildningen avslutas med ett examensarbete. Inom utbildningen används undervisningsformer som föreläsningar, seminarier, laborationer och projektarbeten. Studenten förväntas avsätta tid för självstudier och gruppuppgifter också utanför schemalagd tid. Examination sker i form av t.ex. skriftliga inlämningar, tentamen och muntliga redovisningar. Examination kan ske individuellt och i grupp. Årskurs 1 Energiteknik: Elkunskap, 7,5 hp Tillämpad termodynamik, 7,5 hp Strömningsteknik, 7,5 hpförbränningsteknik, 7,5hp

202 Bilaga 16.3 Matematik/tillämpad matematik: Vektoralgebra, grundkurs, 7,5 hp Kalkyl, grundkurs, 7,5 hp Kalkyl, fortsättningskurs, 7,5 hp Övriga ämnen:övriga ämnen Vetenskapligt arbete och kommunikation, 7,5 hp Grundläggande beräknings- och ritverktyg, 7,5 hp Introduktionskurs i energiteknik, 22,5hp Årskurs 2 Energiteknik: Värmeöverföring, 7,5 hp Styrning av energisystem, 7,5 hp Vind- och vattenkraft, 7,5 hpströmningsteknik, 7,5hp Matematik/tillämpad matematik: Kalkyl fortsättningskurs, 7,5hp Inriktning värmeteknik Energiteknik: Uppvärmningsteknik, 7,5 hp Kyl- och värmepumpsteknik, 7,5 hp Ventilationsteknik, 7,5 hp Fjärrvärmeteknik, 7,5 hp Vind- och vattenkraftsteknik, 7,5hp Solceller och solfångare, 7,5 hp Inriktning elektroteknik Fysik: Elektromagnetiska kretsar, 7,5 hp Elektromagnetiska fält, 7,5 hp Elektronik: Elektronik - grundkursför energiingenjörer, 7,5 hp Energiteknik: Elkraftteknik, 7,5 hp Valbart 7,5 hp Energiteknik: Solceller och solfångare, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik: Numeriska metoder, 7,5 hp Numeriska metoder med MATLAB, 7,5hp Årskurs 3

203 Bilaga 16.3 Energiteknik: Förbrännings- och rökgasreningsteknik, 7,5 hp Värme- och kraftteknik, 15 hpstyrning av energisystem, 7,5hp Examensarbete, 15 hp Inriktning värmeteknik Energiteknik: Värme- och kraftteknik 1, 7,5hp Systematisk eenergieffektivisering (energibesiktning av byggnader), 7,5 hp Ventilationsteknik, 7,5hp Valbart 15 hp Byggnaders energisystem, 15hp Miljöteknik för ingenjörer 7,5hp Värme- och kraftteknik 2, 7,5hp Inriktning elektroteknik Energiteknik: Elektriska maskiner, 7,5 hp Elektriska transmissionssystem, 7,5 hp Värme- och kraftteknik 2, 7,5hp Matematik/tillämpad matematik: Sannolikhetslära och statistisk teori, 7,5hp Valbart 7,5 hp Energiteknik: Värme- och kraftteknik 1, 7,5hp Vind- och vattenkraft, 7,5hp Val inom programmet Inriktning mot värmeteknik eller inriktning mot elektroteknik väljs då studenten söker till programmet. Inom inriktningen värmeteknik väljer studenterna i årskurs 3 att läsa kursen Byggnaders energisystem (15hp) eller kurserna Värme och kraftteknik 2 (7,5hp) och Miljöteknik för ingenjörer (7,5hp) som läses parallellt. Inom inriktningen elektroteknik finns i årskurs 2 möjlighet till val av ytterligare en kurs inom matematik för att underlätta möjligheten för fortsatta studier på masterutbildning inom elektroteknik vid annat lärosäte. I årskurs 3 finns möjlighet att välja mellan kurserna Värme- och kraftteknik 1 eller Vind- och vattenkraft. Studenten kan under vissa perioder av utbildningen också välja helt fritt bland högskolans kurser, men gör i så fall det i konkurrens med andra studenter och väljer studenten annan kurs än den som anges i den rekommenderade studiegången ges inte alltid platsgaranti. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Mer information om vilka kurser som innehåller obligatoriska moment för examen och vilka valbara kurser som erbjuds, ges i samband med valinformationen varje termin. Studenten uppmanas här att noggrant följa den information han/hon får av sin värdakademi.

204 Bilaga 16.3 Som student på ett utbildningsprogram garanteras du plats på kurser omfattande 30 högskolepoäng per termin vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier, men dina valmöjligheter kan begränsas av de behörighetskrav som gäller för en kurs. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen: Högskoleingenjörsexamen - Energiteknik (Bachelor of Science in Engineering Energy Engineering) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examination för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Högskolan har beslutat om regler och anvisningar för examination och dessa finns tillgängliga via högskolans webbplats. Innehållsansvarig: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Dela med andra Om utbildningsplaner Utbildningsplanen gäller för hela utbildningstiden, från och med det läsår och den termin som du började din utbildning. Utbildningsplanen innehåller programmets mål, innehåll och uppläggning men också krav för särskild behörighet m.m.

205 Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet visa kännedom om aktuellt forsknings och utvecklingsarbete visa brett kunnande inom det valda teknikområdet visa relevant kunskap i matematik visa relevant kunskap i naturvetenskap. Färdigheter och förmåga visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar visa förmåga att analysera och utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap visa förmåga att modellera och simulera skeenden med utgångspunkt i relevant information visa förmåga att förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till samhällets mål för ekonomiskt hållbar utveckling visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till samhällets mål för socialt hållbar utveckling visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till samhällets mål för ekologiskt hållbar utveckling visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning visa förmåga att muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper visa förmåga att skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta samhälleliga aspekter Bilaga 16.4 Årskurs 1 - Inriktning värmeteknik Nivå Introduktionskurs i energiteknik, 22,5hp (Ny kurs) The course will give an introduction to the field of Energy Engineering. Particular focus will be given on key economic and environmental issues related to modern energy systems and processes. The course will introduce the mathematical and physical principles required for building a first technical appreciation of different energy systems. The students will also be introduced to principles of project management, CAD and engineering computational tools, as well as research / study methods and scientific writing Nivå G1F ERA100 Elkunskap grundkurs, 7,5hp X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. tillämpa kretstekniska lösningsmetoder i lik- och växelströmskretsar 2. lösa växelströmsproblem med hjälp av visardiagram 3. redogöra för begreppet effektanpassning samt lösa problem med symmetrisk last i trefasnät 4. beskriva och tillämpa j-omega-metoden på enkla växelströmskretsar och dimensionera komponenterna i en växelströmskrets med faskompensering 5. redogöra för begreppet dopad halvledare samt dimensionera enkla kretsar med diod, zenerdiod och transistor 6. redogöra för operationsförstärkarens egenskaper samt dimensionera enkla förstärkarkretsar med operationsförstärkare 7. redogöra för asynkronmotorns arbetsprincip och varvtalsstyra denna med hjälp av en frekvensomriktare 8. lösa enkla kopplingsproblem med en PLC Nivå G1F ERA102 Tillämpad termodynamik, 7,5hp X X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. redogöra för termodynamikens första och andra huvudsats 2. utföra beräkningar för både slutna och öppna system avseende alla förekommande termodynamiska processer 3. utföra termodynamiska beräkningar i olika typer av cirkelprocesser såsom Carnot-, Brayton-, Rankine-, Otto- och Dieselcyklerna samt för kylmaskin/värmepump 4. utföra termodynamiska beräkningar för gasblandningar inkl. fuktig luft. 5. kunna förenkla ett komplext problem och tillämpa kunskaper från kursen för att lösa problemet och kunna avgöra rimligheten i resultatet. 6. analysera energitekniska system termodynamiskt. 7. i samarbete med andra studenter planera, utföra och redovisa resultat av praktisk laboration för att illustrera termodynamiska fenomen 8. behärska analys av strömningsmaskiner Nivå G1F ERAXXX Förbränningsteknik 7,5 hp X X X X X X X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. beskriva förbränningsprocessen och beräkna rökgasernas sammansättning, rökgasförluster samt pannverkningsgrad 2. redogöra för hur en förgasningsprocess fungerar och kunna förstå dess påverkande faktorer 3. redogöra för olika emissioner från en förbränningsanläggning, hur dessa påverkar människa och miljö och hur oönskade utsläpp från förbränningsprocesser minimeras 4. redogöra för den tekniska utrustning som används vid förbränning och rening av rökgaser 5. ge exempel på normer och förordningar beträffande mätning och redovisning av luftburna emissioner 6. göra bränsleanalyser och använda mätteknisk utrustning samt utvärdera och redogöra för en förbränningsanläggnings prestanda och miljöpåverkan utifrån insamlade mätdata och egna mätningar Nivå G1N MAA150 Vektoralgebra 7,5 hp X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. genom Gausselimination finna lösningsmängderna till linjära ekvationssystem 2. tillämpa och grafiskt illustrera räknelagarna för geometriska vektorer, samt utifrån begreppen linjärt beroende/oberoende, bas, koordinater och basbyten kunna analysera och jämföra vektorer med varandra 3. på både parameterform och parameterfri form formulera, och geometriskt beskriva, ekvationer för räta linjer och plan i rummet 4. tillämpa skalär- och vektorprodukterna för beräkning av vinklar, längder/avstånd, areor och volymer i geometriska tillämpningar som kan illustreras av vektorer 5. redogöra för och geometriskt illustrera de grundläggande egenskaperna hos komplexa tal, kunna utföra aritmetiska operationer med komplexa tal, kunna göra omskrivningar mellan rektangulär form och polär form, kunna lösa binomiska ekvationer 6. tillämpa och redogöra för de matrisalgebraiska räkneoperationerna och räknelagarna, kunna avgöra inverterbarhet hos en kvadratisk matris, kunna bestämma inverser och kunna lösa affina matrisekvationer 7. tillämpa räknelagarna för determinanter och då speciellt produktregeln och utveckling efter rad eller kolonn 8. tillämpa det som för kvadratiska matriser benämns huvudsatsen, och som i olika ekvivalenta ordalag uttrycker att determinanten för en kvadratisk matris är skild från noll om och endast om inversen till matrisen existerar 9. bestämma egenvärden och egenvektorer till matriser av ordning två, och kunna avgöra om en kolonnmatris är en egenvektor till en matris av ordning n och i så fall även kunna fastställa motsvarande egenvärde Nivå G1N MAA141 Kalkyl grundkurs 7,5 hp X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. analysera reellvärda funktioner av en reell variabel, allt utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf, sammansättning och invers 2. bestämma gränsvärden för funktioner utifrån räkneregler och standardgränsvärden. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras 3. bestämma en funktions derivata utifrån derivatans definition, samt i en given punkt kunna bestämma tangenten till en graf. För deriverbara funktioner läggs visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta etiska aspekter visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, teknikens roll i samhället visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet sociala aspekter visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet ekonomiska aspekter visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet miljöaspekter visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet arbetsmiljöaspekter visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens

206 Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet visa kännedom om aktuellt forsknings och utvecklingsarbete visa brett kunnande inom det valda teknikområdet visa relevant kunskap i matematik visa relevant kunskap i naturvetenskap. Färdigheter och förmåga visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar visa förmåga att analysera och utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap visa förmåga att modellera och simulera skeenden med utgångspunkt i relevant information visa förmåga att förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till samhällets mål för ekonomiskt hållbar utveckling visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till samhällets mål för socialt hållbar utveckling visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till samhällets mål för ekologiskt hållbar utveckling visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning visa förmåga att muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper visa förmåga att skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta samhälleliga aspekter Bilaga 16.4 särskilt vikt vid en deriveringsteknik baserad på räkneregler och standardderivator 4. tillämpa medelvärdessatsen och innehållet i punkterna 1 3 på problem som innefattar skattningar och feluppskattningar av funktionsvärden, bestämning av extremvärden, optimering, kurvskissning, och relaterade förändringstakter 5. tillämpa integralkalkylens huvudsats 6. tillämpa tekniker som partiell integration, partialbråksuppdelning, och i viss begränsad omfattning variabelsubstitution, allt för att kunna bestämma primitiva funktioner och integraler 7. bestämma generaliserade integraler som är konvergenta 8. tillämpa integralbegreppet för beräkning av areor mellan kurvor och av rotationsvolymer Årskurs 2 Nivå G1F ERA 106 Värmeöverföring, 7,5 hp X X X X X X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. redogöra för fluiders egenskaper, i samband med värmeöverföring, liksom för grundläggande värmetransportfenomen 2. utföra tekniska beräkningar på olika typer av värmetransporter såsom konvektion, ledning och strålning beroende på geometri, strömningsbild och fluid 3. dimensionera värmeväxlare för önskad överförd effekt 4. analysera energitekniska system med avseende på värmeöverföring 5. planera, utföra och redovisa resultat av praktiska laborationer liksom att genomföra beräkningsuppgifter för att illustrera värmetransport Nivå G1F ERA115 Solceller och solfångare, 7,5 hp X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. redogöra för Sveriges och världens energianvändning och de förnybara energiteknikernas betydelse i nuläget och i framtiden 2. redogöra för mekanismen för den globala växthuseffekten och uttunningen av Ozon-skiktet 3. redogöra för hur olika typer av solfångare och solceller fungerar och för hur solenergisystem kan användas för att spara energi samt beräkna kostnaden och nyttan av solenergisystem i jämförelse med konkurrerande tekniker 4. uppskatta behovet av värme och varmvatten i en byggnad och dess fördelning i tiden 5. använda ett enkelt simuleringsprogram för att beräkna energiutbytet från solfångare 6. beräkna instrålningen i olika geometrier och väderstreck 7. karakterisera en PV-modul och en solfångare 8. använda ett simuleringsprogram för att beräkna elutbytet från ett solelsystem 9. bygga upp ett fungerande fristående eller nätinkopplat solelsystem med alla dess komponenter samt känna till och kunna redogöra för hur systemkomponenterna fungerar 10. redogöra för funktion och energibalans för ett fönster med olika typer av glas Nivå G1F ERA114 Vind och vattenkraft, 7,5 hp X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. redogöra utförligt för de vanligaste konstruktions- och reglerprinciperna för vind- och vattenkraftverk för elproduktion. 2. genomföra strömningsberäkningar på vind- och vattenkraftverk. 3. analysera och motivera komponentval i vind- respektive vattenkraftverk 4. redogöra för vind- respektive vattenkraftverks miljöpåverkan. 5. genomföra en projektering av ett vindkraftverk inkluderande platsval, vinddata, tekniklösningar, investeringskalkyl, miljöpåverkan och gällande lagstiftning. 6. redovisa projekteringsarbetet både muntligt och skriftligt i en teknisk rapport Nivå G1F ERA116 Fjärrvärmeteknik, 7,5 hp X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. beskriva olika komponenter och förläggningssätt för fjärrvärmekulvertar 2. modellera, simulera och optimera fjärrvärmenät med avseende på värmeförluster, tryckfall och rördimensioner 3. analysera hur förändrade driftbetingelser påverkar fjärrvärmenätet och värmesystemet i helhet 4. ha god kännedom om olika komponenter samt deras funktion i en fjärrvärmecentral 5. modellera, simulera och funktionsbeskriva fjärrvärmecentraler med avseende på komponenter och varierande driftsbetingelser 6. dimensionera optimal storlek på pannor under ideala betingelser 7. självständigt och kritiskt analysera hur olika taxemodeller påverkar fjärrvärmens ekonomiska förutsättningar 8. redogöra för utvecklingsarbete inom fjärrvärmesystem Nivå G1F ERA101 Strömningsteknik, 7,5 hp X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. redogöra för strömningstekniska termer 2. förenkla ett komplext problem och tillämpa kunskaper från kursen för att lösa problem och kunna avgöra rimligheten i resultatet. 3. kombinera kunskaper från andra kurser t.ex. mekanik och tillämpa dessa i strömningsläran. 4. dimensionera pumpar och fläktar utgående från egna anläggningskurvor och pumpkurvor ur försäljningskataloger. 5. redogöra för vad som händer vid kompressibel strömning dels ur strömningstekniskt perspektiv dels ur termodynamiskt perspektiv 6. beskriva och analysera enkla men viktiga strömningsformer samt ha förståelse för de approximationer man då gör 7. behärska analys av strömningsmaskiner 8. Få en insikt i att kunna använda CAD för konstruktion av elschema samt kunna tolka schema, förbindningstabeller, apparatlistor, m.m. visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta etiska aspekter visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, teknikens roll i samhället visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet sociala aspekter visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet ekonomiska aspekter visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet miljöaspekter visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet arbetsmiljöaspekter visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens

207 Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet visa kännedom om aktuellt forsknings och utvecklingsarbete visa brett kunnande inom det valda teknikområdet visa relevant kunskap i matematik visa relevant kunskap i naturvetenskap. Färdigheter och förmåga visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar visa förmåga att analysera och utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap visa förmåga att modellera och simulera skeenden med utgångspunkt i relevant information visa förmåga att förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till samhällets mål för ekonomiskt hållbar utveckling visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till samhällets mål för socialt hållbar utveckling visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till samhällets mål för ekologiskt hållbar utveckling visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning visa förmåga att muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper visa förmåga att skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta samhälleliga aspekter Bilaga 16.4 Nivå G1F ERA110 Uppvärmningsteknik 7,5 hp X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. genomföra effekt- och energibehovsberäkningar för värme- och kyltekniska installationer i byggnader 2. utföra dimensionering av ett uppvärmningssystem med tillhörande huvudkomponenter som panna, varmvattenberedare, expansionssystem, pumpar, säkerhetsanordningar och annan armatur 3. utföra tryckfallsberäkningar på rörsystem och dimensionera rör, ventiler, shuntgrupper, radiatorer, konvektorer och andra rumsvärmare 4. upprätta driftkort och flödesscheman för uppvärmningsinstallationer Nivå G1F ERA 111 Kyl- och värmepumpsteknik 1, 7,5 hp X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. utföra beräkningar på kyl- och värmepumpprocesser med avseende på prestanda, COP, verkningsgrader etc 2. utförligt redogöra för ingående huvudkomponenters prestanda och egenskaper 3. med egna ord redogöra för alternativa processer för köldalstring 4. analysera och kritiskt utvärdera hur användandet av olika köldmedier påverkar människa och miljö 5. genomföra en projektering av en komplett värmepump- alternativt kylanläggning Nivå G1F MMA142 Kalkyl fortsättningskurs 7,5 hp X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. tillämpa integralbegreppet för beräkning av kurvlängder och areor av rotationsytor 2. lösa första ordningens separabla och/eller linjära, ordinära differentialekvationer (ODE), samt andra ordningens linjära ODE med konstanta koefficienter 3. avgöra elementära talföljders konvergens, kunna beräkna summan av en geometrisk serie, samt kunna ange och tillämpa Maclaurinutvecklingarna av de e lementära funktionerna och uppskatta deras resttermer 4. på både parameterform (särskilt polär) och parameterfri form ställa upp och geometriskt beskriva ekvationer för kurvor i planet, samt kunna bestämma hastighet, fart, och acceleration för en partikel som rör sig längs en kurva, och kunna bestämma båglängden för kurvan 5. analysera reellvärda funktioner av flera reella variabler, allt utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf och sammansättning, samt kunna illustrera någorlunda skisserbara funktionsytor och nivåkurvor 6. förklara de topologiska grundbegreppen i Rn, samt utifrån standardgränsvärden och räkneregler kunna bestämma gränsvärden för funktioner. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras 7. bestämma partiella derivator, kunna redogöra för differentierbarhet, kunna bestämma differentialer, samt vid variabelbyten kunna tillämpa kedjeregeln för första ordningens derivator 8. bestämma och geometriskt tolka gradienter och riktningsderivator, samt utifrån detta kunna bestämma tangentrum 9. tillämpa Taylors formel för att avgöra arter hos stationära punkter, och då särskilt i fall med funktioner av två variabler 10. kunna bestämma största och minsta värdena för kontinuerliga funktioner på kompakta mängder, samt kunna formulera och lösa optimeringsproblem som innefattar parametriserbara bivillkor 11. bestämma dubbel- och trippelintegraler utifrån lämpliga iterationer och variabelsubstitutioner 12. bestämma kurvintegraler i planet Årskurs 3 ERA113 Styrning av energisystem 7,5 hp X X X X X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten 1. självständigt genomföra praktiska tester och teoretiska analyser för att identifiera dynamiska system 2. förstå och tillämpa transformteori liksom begreppet överföringsfunktion för analys av dynamiska system 3. modellera, simulera och analysera dynamiska system med datorprogram som Matlab och Simulink 4. dimensionera och verifiera regulatorer för energitekniska tillämpningar 5. förstå och använda PLC-programmering för styrning Nivå Byggnaders energisystem 15 hp X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna - utnyttja kunskaper från tidigare kurser för att lösa mer komplexa uppgifter - beskriva hur projektering av byggnaders energisystem är kopplade till lagar, normer och förordningar (BBR, AFS, Miljöbalken etc.) - kritiskt granska och ifrågasätta givna tekniska lösningar med utgångspunkt från energianvändning och inomhusklimat - använda modern datormjukvara och kritiskt analysera erhållna resultat - upprätta handlingar som används i program- och systemhandlingsskedet för byggnaders energisystem - samarbeta i grupp för att gemensamt nå de uppställda projektmålen - förstå och beskriva hur projekt bedrivs i arbetslivet - redovisa projekteringsarbete både muntligt och skriftligt i tekniska rapporter Nivå G1F ERA108 Ventilationsteknik 7,5 hp X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. redogöra för olika ventilationssystems funktion 2. beräkna ventilationsbehov 3. dimensionera ventilationsaggregat 4. genomföra tryckfallsberäkningar och dimensionering av kanalsystem visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta etiska aspekter visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, teknikens roll i samhället visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet sociala aspekter visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet ekonomiska aspekter visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet miljöaspekter visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet arbetsmiljöaspekter visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens

208 Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet visa kännedom om aktuellt forsknings och utvecklingsarbete visa brett kunnande inom det valda teknikområdet visa relevant kunskap i matematik visa relevant kunskap i naturvetenskap. Färdigheter och förmåga visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar visa förmåga att analysera och utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap visa förmåga att modellera och simulera skeenden med utgångspunkt i relevant information visa förmåga att förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till samhällets mål för ekonomiskt hållbar utveckling visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till samhällets mål för socialt hållbar utveckling visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till samhällets mål för ekologiskt hållbar utveckling visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning visa förmåga att muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper visa förmåga att skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta samhälleliga aspekter Bilaga 16.4 Nivå G2F ERA211 Värme- och kraftteknik 1, 7,5 hp X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. Redogöra för principen för olika typer av kraft- och värmegenerering och de komponenter som förekommer i kraft- och värmeanläggningar. 2. Redogöra för fysiken bakom elproduktion med kärnkraft och hur en kärnreaktor drivs, både ur fysikalisk och praktisk aspekt. 3. Använda termodynamiska samband och ekvationer för att modellera, simulera och analysera ångcykler och kärnkraftsanläggningar med avseende på teknik, miljö och ekonomi. 4. Självständigt och kritiskt redogöra för olika termiska processers miljöpåverkan och hur denna kan minimeras. 5. Redogöra för utvecklingsläget och forskningsarbete inom området kraft- och värmeteknik (främst ångcykler och kärnkraft). Nivå G1F ERA212 Värme- och kraftteknik 2, 7,5 hp X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. Redogöra för grundläggande design och operativa principer vad gäller gasturbiner, och deras komponenter, samt motsvarande för bränsleceller. 2. Redogöra för nuvarande state of the art (utvecklingsläge och forskningsarbete) inom gasturbiner/turbomaskiner. 3. Tillämpa befintlig kunskap från Tillämpad termodynamik och Strömningsteknik för att beräkna och analysera olika gasturbinbegrepp när det gäller ekonomi, teknik och miljö. 4. Kommunicera skriftligen egna tekniska analysresultat och slutsatser i samband med gasturbin koncept och turbomaskiner. 5. Optimera driften i en energiproduktionsanläggning ur ekonomisk synpunkt. 6. Jämför och kontrastera ekonomiska- och miljö konsekvenser av olika termiska processer. Nivå G2E ERA206 Examensarbete, 15 hp X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. visa fördjupade kunskaper i examensarbetets ämnesområde, dvs. det valda teknikområdet inom energiteknik 2. visa kännedom om aktuellt forsknings-och utvecklingsarbete inom det valda teknikområdet 3. ha insikt i hur kunskap och utveckling inom energiteknik skapas genom såväl vetenskap som praktisk erfarenhet 4. visa säkerhet i att arbeta vetenskapligt genom god förmåga i att analysera, avgränsa, bearbeta, värdera och redovisa fakta 5. förvärva och bearbeta ny kunskap i relation till tidigare erfarenhet och kunskap 6. självständigt avgränsa, utforma och utföra ett arbete genom att tillämpa ingenjörsmässig metodik för att identifiera, analysera och lösa ett problem enligt vedertagen praxis inom det valda teknikområdet 7. ha god förmåga att på ett korrekt, tydligt, pedagogiskt och vetenskapligt sätt och med egna ord skriftligt och muntligt redogöra för resultatet av sitt arbete 8. genomföra en vetenskaplig opposition 9. göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, etiska och samhälleliga problemställningar inom energiteknik 10. tolka och analysera både egna och andras resultat på ett kritiskt sätt med hänsyn till olika begränsningar 11. vara väl medveten om teknikens möjligheter och begränsningar i samhället och människors ansvar för teknikens nyttjande visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta etiska aspekter visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, teknikens roll i samhället visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet sociala aspekter visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet ekonomiska aspekter visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet miljöaspekter visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet arbetsmiljöaspekter visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens

209 Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet visa kännedom om aktuellt forsknings och utvecklingsarbete visa brett kunnande inom det valda teknikområdet visa relevant kunskap i matematik visa relevant kunskap i naturvetenskap. Färdigheter och förmåga visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar visa förmåga att analysera och utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap visa förmåga att modellera och simulera skeenden med utgångspunkt i relevant information visa förmåga att förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till samhällets mål för ekonomiskt hållbar utveckling visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till samhällets mål för socialt hållbar utveckling visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till samhällets mål för ekologiskt hållbar utveckling visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning visa förmåga att muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper visa förmåga att skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Värderingsförmåga och förhållningssätt Bilaga 16.5 Årskurs 1 - Inriktning elektroteknik Nivå Introduktionskurs i energiteknik, 22,5hp (Ny kurs) The course will give an introduction to the field of Energy Engineering. Particular focus will be given on key economic and environmental issues related to modern energy systems and processes. The course will introduce the mathematical and physical principles required for building a first technical appreciation of different energy systems. The students will also be introduced to principles of project management, CAD and engineering computational tools, as well as research / study methods and scientific writing Nivå G1F ERA100 Elkunskap grundkurs, 7,5hp X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. tillämpa kretstekniska lösningsmetoder i lik- och växelströmskretsar 2. lösa växelströmsproblem med hjälp av visardiagram 3. redogöra för begreppet effektanpassning samt lösa problem med symmetrisk last i trefasnät 4. beskriva och tillämpa j-omega-metoden på enkla växelströmskretsar och dimensionera komponenterna i en växelströmskrets med faskompensering 5. redogöra för begreppet dopad halvledare samt dimensionera enkla kretsar med diod, zenerdiod och transistor 6. redogöra för operationsförstärkarens egenskaper samt dimensionera enkla förstärkarkretsar med operationsförstärkare 7. redogöra för asynkronmotorns arbetsprincip och varvtalsstyra denna med hjälp av en frekvensomriktare 8. lösa enkla kopplingsproblem med en PLC Nivå G1F ERA102 Tillämpad termodynamik, 7,5hp X X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. redogöra för termodynamikens första och andra huvudsats 2. utföra beräkningar för både slutna och öppna system avseende alla förekommande termodynamiska processer 3. utföra termodynamiska beräkningar i olika typer av cirkelprocesser såsom Carnot-, Brayton-, Rankine-, Otto- och Dieselcyklerna samt för kylmaskin/värmepump 4. utföra termodynamiska beräkningar för gasblandningar inkl. fuktig luft. 5. kunna förenkla ett komplext problem och tillämpa kunskaper från kursen för att lösa problemet och kunna avgöra rimligheten i resultatet. 6. analysera energitekniska system termodynamiskt. 7. i samarbete med andra studenter planera, utföra och redovisa resultat av praktisk laboration för att illustrera termodynamiska fenomen 8. behärska analys av strömningsmaskiner Nivå G1F ERAXXX Förbränningsteknik 7,5 hp X X X X X X X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. beskriva förbränningsprocessen och beräkna rökgasernas sammansättning, rökgasförluster samt pannverkningsgrad 2. redogöra för hur en förgasningsprocess fungerar och kunna förstå dess påverkande faktorer 3. redogöra för olika emissioner från en förbränningsanläggning, hur dessa påverkar människa och miljö och hur oönskade utsläpp från förbränningsprocesser minimeras 4. redogöra för den tekniska utrustning som används vid förbränning och rening av rökgaser 5. ge exempel på normer och förordningar beträffande mätning och redovisning av luftburna emissioner 6. göra bränsleanalyser och använda mätteknisk utrustning samt utvärdera och redogöra för en förbränningsanläggnings prestanda och miljöpåverkan utifrån insamlade mätdata och egna mätningar Nivå G1N MAA150 Vektoralgebra 7,5 hp X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. genom Gausselimination finna lösningsmängderna till linjära ekvationssystem 2. tillämpa och grafiskt illustrera räknelagarna för geometriska vektorer, samt utifrån begreppen linjärt beroende/oberoende, bas, koordinater och basbyten kunna analysera och jämföra vektorer med varandra visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta samhälleliga aspekter visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta etiska aspekter visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, teknikens roll i samhället visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet sociala aspekter visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet ekonomiska aspekter visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet miljöaspekter visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet arbetsmiljöaspekter visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens

210 Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet visa kännedom om aktuellt forsknings och utvecklingsarbete visa brett kunnande inom det valda teknikområdet visa relevant kunskap i matematik visa relevant kunskap i naturvetenskap. Färdigheter och förmåga visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar visa förmåga att analysera och utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap visa förmåga att modellera och simulera skeenden med utgångspunkt i relevant information visa förmåga att förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till samhällets mål för ekonomiskt hållbar utveckling visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till samhällets mål för socialt hållbar utveckling visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till samhällets mål för ekologiskt hållbar utveckling visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning visa förmåga att muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper visa förmåga att skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Värderingsförmåga och förhållningssätt Bilaga på både parameterform och parameterfri form formulera, och geometriskt beskriva, ekvationer för räta linjer och plan i rummet 4. tillämpa skalär- och vektorprodukterna för beräkning av vinklar, längder/avstånd, areor och volymer i geometriska tillämpningar som kan illustreras av vektorer 5. redogöra för och geometriskt illustrera de grundläggande egenskaperna hos komplexa tal, kunna utföra aritmetiska operationer med komplexa tal, kunna göra omskrivningar mellan rektangulär form och polär form, kunna lösa binomiska ekvationer 6. tillämpa och redogöra för de matrisalgebraiska räkneoperationerna och räknelagarna, kunna avgöra inverterbarhet hos en kvadratisk matris, kunna bestämma inverser och kunna lösa affina matrisekvationer 7. tillämpa räknelagarna för determinanter och då speciellt produktregeln och utveckling efter rad eller kolonn 8. tillämpa det som för kvadratiska matriser benämns huvudsatsen, och som i olika ekvivalenta ordalag uttrycker att determinanten för en kvadratisk matris är skild från noll om och endast om inversen till matrisen existerar 9. bestämma egenvärden och egenvektorer till matriser av ordning två, och kunna avgöra om en kolonnmatris är en egenvektor till en matris av ordning n och i så fall även kunna fastställa motsvarande egenvärde Nivå G1N MAA141 Kalkyl grundkurs 7,5 hp X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. analysera reellvärda funktioner av en reell variabel, allt utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf, sammansättning och invers 2. bestämma gränsvärden för funktioner utifrån räkneregler och standardgränsvärden. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras 3. bestämma en funktions derivata utifrån derivatans definition, samt i en given punkt kunna bestämma tangenten till en graf. För deriverbara funktioner läggs särskilt vikt vid en deriveringsteknik baserad på räkneregler och standardderivator 4. tillämpa medelvärdessatsen och innehållet i punkterna 1 3 på problem som innefattar skattningar och feluppskattningar av funktionsvärden, bestämning av extremvärden, optimering, kurvskissning, och relaterade förändringstakter 5. tillämpa integralkalkylens huvudsats 6. tillämpa tekniker som partiell integration, partialbråksuppdelning, och i viss begränsad omfattning variabelsubstitution, allt för att kunna bestämma primitiva funktioner och integraler 7. bestämma generaliserade integraler som är konvergenta 8. tillämpa integralbegreppet för beräkning av areor mellan kurvor och av rotationsvolymer Årskurs 2 Nivå G1F ERA 106 Värmeöverföring, 7,5 hp X X X X X X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. redogöra för fluiders egenskaper, i samband med värmeöverföring, liksom för grundläggande värmetransportfenomen 2. utföra tekniska beräkningar på olika typer av värmetransporter såsom konvektion, ledning och strålning beroende på geometri, strömningsbild och fluid 3. dimensionera värmeväxlare för önskad överförd effekt 4. analysera energitekniska system med avseende på värmeöverföring 5. planera, utföra och redovisa resultat av praktiska laborationer liksom att genomföra beräkningsuppgifter för att illustrera värmetransport Nivå G1F ERA115 Solceller och solfångare, 7,5 hp X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. redogöra för Sveriges och världens energianvändning och de förnybara energiteknikernas betydelse i nuläget och i framtiden 2. redogöra för mekanismen för den globala växthuseffekten och uttunningen av Ozon-skiktet 3. redogöra för hur olika typer av solfångare och solceller fungerar och för hur solenergisystem kan användas för att spara energi samt beräkna kostnaden och nyttan av solenergisystem i jämförelse med konkurrerande tekniker 4. uppskatta behovet av värme och varmvatten i en byggnad och dess fördelning i tiden 5. använda ett enkelt simuleringsprogram för att beräkna energiutbytet från solfångare 6. beräkna instrålningen i olika geometrier och väderstreck 7. karakterisera en PV-modul och en solfångare 8. använda ett simuleringsprogram för att beräkna elutbytet från ett solelsystem visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta samhälleliga aspekter visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta etiska aspekter visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, teknikens roll i samhället visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet sociala aspekter visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet ekonomiska aspekter visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet miljöaspekter visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet arbetsmiljöaspekter visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens

211 Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet visa kännedom om aktuellt forsknings och utvecklingsarbete visa brett kunnande inom det valda teknikområdet visa relevant kunskap i matematik visa relevant kunskap i naturvetenskap. Färdigheter och förmåga visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar visa förmåga att analysera och utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap visa förmåga att modellera och simulera skeenden med utgångspunkt i relevant information visa förmåga att förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till samhällets mål för ekonomiskt hållbar utveckling visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till samhällets mål för socialt hållbar utveckling visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till samhällets mål för ekologiskt hållbar utveckling visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning visa förmåga att muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper visa förmåga att skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Värderingsförmåga och förhållningssätt Bilaga bygga upp ett fungerande fristående eller nätinkopplat solelsystem med alla dess komponenter samt känna till och kunna redogöra för hur systemkomponenterna fungerar 10. redogöra för funktion och energibalans för ett fönster med olika typer av glas Nivå G1F ERA101 Strömningsteknik, 7,5 hp X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. redogöra för strömningstekniska termer 2. förenkla ett komplext problem och tillämpa kunskaper från kursen för att lösa problem och kunna avgöra rimligheten i resultatet. 3. kombinera kunskaper från andra kurser t.ex. mekanik och tillämpa dessa i strömningsläran. 4. dimensionera pumpar och fläktar utgående från egna anläggningskurvor och pumpkurvor ur försäljningskataloger. 5. redogöra för vad som händer vid kompressibel strömning dels ur strömningstekniskt perspektiv dels ur termodynamiskt perspektiv 6. beskriva och analysera enkla men viktiga strömningsformer samt ha förståelse för de approximationer man då gör 7. behärska analys av strömningsmaskiner Nivå G1F ERA117 Elkraftteknik 7,5 hp X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. Beräkna utvecklade aktiva och reaktiva effekter i elektriska nät, 2. Redogöra för trefassystemets uppbyggnad, däri ingående komponenter och deras funktion, såsom mättransformatorer, synkrongeneratorer, avledare, brytare, frånskiljare, m.m. 3. Utföra beräkningar på förluster och effektflöden i transmissionsledningar, 4. Beräkna förluster och effektflöden i enfas och trefastransformatorer, 5. Utföra beräkningar på förluster och effektflöden för synkrongeneratorer, 6. Principerna för elektriska energiförsörjning till alla delarna av ett samhälle och hur den sker på ett hållbart och miljövänligt sätt, 7. Redogöra för etiska aspekter på generering och konsumtion av elektricitet, 8. Få en insikt i att kunna använda CAD för konstruktion av elschema samt kunna tolka schema, förbindningstabeller, apparatlistor, m.m. Nivå G1F MMA142 Kalkyl fortsättningskurs 7,5 hp X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. tillämpa integralbegreppet för beräkning av kurvlängder och areor av rotationsytor 2. lösa första ordningens separabla och/eller linjära, ordinära differentialekvationer (ODE), samt andra ordningens linjära ODE med konstanta koefficienter 3. avgöra elementära talföljders konvergens, kunna beräkna summan av en geometrisk serie, samt kunna ange och tillämpa Maclaurinutvecklingarna av de e lementära funktionerna och uppskatta deras resttermer 4. på både parameterform (särskilt polär) och parameterfri form ställa upp och geometriskt beskriva ekvationer för kurvor i planet, samt kunna bestämma hastighet, fart, och acceleration för en partikel som rör sig längs en kurva, och kunna bestämma båglängden för kurvan 5. analysera reellvärda funktioner av flera reella variabler, allt utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf och sammansättning, samt kunna illustrera någorlunda skisserbara funktionsytor och nivåkurvor 6. förklara de topologiska grundbegreppen i Rn, samt utifrån standardgränsvärden och räkneregler kunna bestämma gränsvärden för funktioner. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras 7. bestämma partiella derivator, kunna redogöra för differentierbarhet, kunna bestämma differentialer, samt vid variabelbyten kunna tillämpa kedjeregeln för första ordningens derivator 8. bestämma och geometriskt tolka gradienter och riktningsderivator, samt utifrån detta kunna bestämma tangentrum 9. tillämpa Taylors formel för att avgöra arter hos stationära punkter, och då särskilt i fall med funktioner av två variabler 10. kunna bestämma största och minsta värdena för kontinuerliga funktioner på kompakta mängder, samt kunna formulera och lösa optimeringsproblem som innefattar parametriserbara bivillkor 11. bestämma dubbel- och trippelintegraler utifrån lämpliga iterationer och variabelsubstitutioner 12. bestämma kurvintegraler i planet Nivå G1F visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta samhälleliga aspekter visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta etiska aspekter visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, teknikens roll i samhället visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet sociala aspekter visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet ekonomiska aspekter visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet miljöaspekter visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet arbetsmiljöaspekter visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens

212 Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet visa kännedom om aktuellt forsknings och utvecklingsarbete visa brett kunnande inom det valda teknikområdet visa relevant kunskap i matematik visa relevant kunskap i naturvetenskap. Färdigheter och förmåga visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar visa förmåga att analysera och utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap visa förmåga att modellera och simulera skeenden med utgångspunkt i relevant information visa förmåga att förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till samhällets mål för ekonomiskt hållbar utveckling visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till samhällets mål för socialt hållbar utveckling visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till samhällets mål för ekologiskt hållbar utveckling visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning visa förmåga att muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper visa förmåga att skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Värderingsförmåga och förhållningssätt Bilaga 16.5 Numeriska metoder med MATLAB 7,5 hp X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. konstruera och använda enkla program i MATLAB för att lösa matematiska problem. 2. lösa icke-linjära ekvationer, i synnerhet med fixpunktsiterationsmetoder. 3. lösa linjära ekvationssystem med Gausselimination och utföra olika typer av matrisfaktoriseringar (t.ex. LU-faktorisering). 4. approximera derivator med hjälp av olika typer av differenskvoter. 5. konstruera Taylorpolynom för en given funktion och interpolationspolynom (Lagrange- och Newtonpolynom) för given uppsättning punkter. 6. använda numeriska metoder (Euler-, Heun- och Runge-Kutta-metoderna) för att lösa differentialekvationer. 7. använda numeriska metoder (såsom Simpsons regel) för integration. 8. utföra beräkningsprojekt inom numeriska metoder med MATLAB, samt skriva välstrukturerade rapporter och genomföra muntliga presentationer. Nivå G1F FYA008 Elektromagnetiska kretsar 7,5 hp X X X X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. konstruera AC- (växelströms) och DC- (likströms) kretsar och genomföra en fördjupad analys av dessa med hjälp av ett datorbaserat simuleringsprogram 2. använda nod- och maskanalys för beräkningar på elektriska nät för AC och DC 3. utföra beräkningar med elektriska ekvivalenter för magnetiska kretsar 4. genomföra överslagsberäkningar på och simulera elektriska nät med berörda komponenter 5. utföra mätningar på elektromagnetiska kretsar och elektrotekniska system för att verifiera beräknade och simulerade resultat Nivå G1F FYA009 Elektromagnetiska fält 7,5 hp X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. redogöra för elektrisk och magnetisk kraftverkan och grundläggande elektromagnetiska begrepp 2. beräkna elektriska fält och potentialer samt magnetiska fält utifrån elementära stationära laddnings- och strömfördelningar 3. beräkna energin i statiska elektriska och magnetiska fält 4. redogöra för begreppet induktion och beräkna inducerade spänningar 5. redogöra för hur elektriska och magnetiska fält påverkas av dielektriska, ledande samt magnetiska material Nivå ELA201 Elektronik för ingenjörer 7,5 hp X X X X X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. förstå OP-förstärkaren och beskriva dess praktiska begränsningar samt analysera och dimensionera OP-förstärkarkopplingar 2. känna till de grundläggande digitala logikkretsarna och boolsk algebra 3. förstå och dimensionera enklare analoga filter genom att använda bodediagram och jω-metoden 4. förstå och analysera frekvenskarakteristiken hos resonanskretsar 5. förstå principerna för analog till digital omvandling och digital till analog omvandling samt dess möjligheter och begränsningar 6. förstå principerna för några enkla step-up och step-down omvandlare ( boost och buck omvandlare) 7. resonera kring användningsområden för enkla kretsar, använda mätinstrument för att praktiskt analysera kretsar 8. analysera och värdera rimligheten i sina lösningar visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta samhälleliga aspekter visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta etiska aspekter visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, teknikens roll i samhället visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet sociala aspekter visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet ekonomiska aspekter visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet miljöaspekter visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet arbetsmiljöaspekter visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens Årskurs 3 Nivå G1F ERA113 Styrning av energisystem 7,5 hp X X X X X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten 1. självständigt genomföra praktiska tester och teoretiska analyser för att identifiera dynamiska system 2. förstå och tillämpa transformteori liksom begreppet överföringsfunktion för analys av dynamiska system 3. modellera, simulera och analysera dynamiska system med datorprogram som Matlab och Simulink 4. dimensionera och verifiera regulatorer för energitekniska tillämpningar

213 Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet visa kännedom om aktuellt forsknings och utvecklingsarbete visa brett kunnande inom det valda teknikområdet visa relevant kunskap i matematik visa relevant kunskap i naturvetenskap. Färdigheter och förmåga visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar visa förmåga att analysera och utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap visa förmåga att modellera och simulera skeenden med utgångspunkt i relevant information visa förmåga att förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till samhällets mål för ekonomiskt hållbar utveckling visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till samhällets mål för socialt hållbar utveckling visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till samhällets mål för ekologiskt hållbar utveckling visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning visa förmåga att muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper visa förmåga att skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Värderingsförmåga och förhållningssätt Bilaga förstå och använda PLC-programmering för styrning Nivå G2F ERA211 Värme- och kraftteknik 1, 7,5 hp X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. Redogöra för principen för olika typer av kraft- och värmegenerering och de komponenter som förekommer i kraft- och värmeanläggningar. 2. Redogöra för fysiken bakom elproduktion med kärnkraft och hur en kärnreaktor drivs, både ur fysikalisk och praktisk aspekt. 3. Använda termodynamiska samband och ekvationer för att modellera, simulera och analysera ångcykler och kärnkraftsanläggningar med avseende på teknik, miljö och ekonomi. 4. Självständigt och kritiskt redogöra för olika termiska processers miljöpåverkan och hur denna kan minimeras. 5. Redogöra för utvecklingsläget och forskningsarbete inom området kraft- och värmeteknik (främst ångcykler och kärnkraft). Nivå G1F ERA212 Värme- och kraftteknik 2, 7,5 hp X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. Redogöra för grundläggande design och operativa principer vad gäller gasturbiner, och deras komponenter, samt motsvarande för bränsleceller. 2. Redogöra för nuvarande state of the art (utvecklingsläge och forskningsarbete) inom gasturbiner/turbomaskiner. 3. Tillämpa befintlig kunskap från Tillämpad termodynamik och Strömningsteknik för att beräkna och analysera olika gasturbinbegrepp när det gäller ekonomi, teknik och miljö. 4. Kommunicera skriftligen egna tekniska analysresultat och slutsatser i samband med gasturbin koncept och turbomaskiner. 5. Optimera driften i en energiproduktionsanläggning ur ekonomisk synpunkt. 6. Jämför och kontrastera ekonomiska- och miljö konsekvenser av olika termiska processer. Nivå G1F ERA114 Vind och vattenkraft, 7,5 hp X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. redogöra utförligt för de vanligaste konstruktions- och reglerprinciperna för vind- och vattenkraftverk för elproduktion. 2. genomföra strömningsberäkningar på vind- och vattenkraftverk. 3. analysera och motivera komponentval i vind- respektive vattenkraftverk 4. redogöra för vind- respektive vattenkraftverks miljöpåverkan. 5. genomföra en projektering av ett vindkraftverk inkluderande platsval, vinddata, tekniklösningar, investeringskalkyl, miljöpåverkan och gällande lagstiftning. Nivå Elektriska maskiner 7,5 hp X X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. redogöra för olika elektriska maskiners funktion 2. räkna med ekvivalenta kretsar för synkronmaskin och asynkronmaskin 3. dimensionera exempelvis elmotorer, frekvensomriktare, ledningar och brytare. 4. planera och genomföra mätningar på elektriska maskiner samt analysera mätdata och redovisa slutsatser. Nivå Elektriska transmissionssystem, 7,5 hp X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. analysera elkraftsystemet och elnätets struktur 2. utföra beräkningar av elektriska nät avseende stabilitet, förluster och lastflöden 3. analysera effekten av olika tekniska lösningar för stabilisering 4. redogöra för olika regleringsprinciper 5. redogöra för uppkomst och dämpning av nätpendlingar 6. redogöra för kompenseringsprinciper och utrustning 7. redogöra för ställverk och kopplingsutrustning Nivå G1F MAA137 Sannolikhetslära med statistisk teori, 7,5 hp X X visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta samhälleliga aspekter visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta etiska aspekter visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, teknikens roll i samhället visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet sociala aspekter visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet ekonomiska aspekter visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet miljöaspekter visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet arbetsmiljöaspekter visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens

214 Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet visa kännedom om aktuellt forsknings och utvecklingsarbete visa brett kunnande inom det valda teknikområdet visa relevant kunskap i matematik visa relevant kunskap i naturvetenskap. Färdigheter och förmåga visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar visa förmåga att analysera och utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap visa förmåga att modellera och simulera skeenden med utgångspunkt i relevant information visa förmåga att förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till samhällets mål för ekonomiskt hållbar utveckling visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till samhällets mål för socialt hållbar utveckling visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till samhällets mål för ekologiskt hållbar utveckling visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning visa förmåga att muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper visa förmåga att skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Värderingsförmåga och förhållningssätt Bilaga 16.5 Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. redogöra för och tillämpa grundläggande begrepp, såsom händelse, utfallsrum, sannolikhet, oberoende händelser och betingad sannolikhet samt räkneregler inom sannolikhetslära 2. redogöra för och tillämpa grundläggande egenskaper hos och funktioner av stokastiska endimensionella variabler 3. redogöra för och tillämpa följande fördelningar: geometriska fördelningen, likformiga fördelningen, binomialfördelningen, Poissonfördelningen, exponentialfördelningen, normalfördelningen. 4. redogöra för och tillämpa läges-, spridnings- och beroendemått. 5. genomföra och tillämpa punktskattning, intervallskattning, hypotesprövning och linjär regression. Nivå G2E ERA206 Examensarbete, 15 hp X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. visa fördjupade kunskaper i examensarbetets ämnesområde, dvs. det valda teknikområdet inom energiteknik 2. visa kännedom om aktuellt forsknings-och utvecklingsarbete inom det valda teknikområdet 3. ha insikt i hur kunskap och utveckling inom energiteknik skapas genom såväl vetenskap som praktisk erfarenhet 4. visa säkerhet i att arbeta vetenskapligt genom god förmåga i att analysera, avgränsa, bearbeta, värdera och redovisa fakta 5. förvärva och bearbeta ny kunskap i relation till tidigare erfarenhet och kunskap 6. självständigt avgränsa, utforma och utföra ett arbete genom att tillämpa ingenjörsmässig metodik för att identifiera, analysera och lösa ett problem enligt vedertagen praxis inom det valda teknikområdet 7. ha god förmåga att på ett korrekt, tydligt, pedagogiskt och vetenskapligt sätt och med egna ord skriftligt och muntligt redogöra för resultatet av sitt arbete 8. genomföra en vetenskaplig opposition 9. göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, etiska och samhälleliga problemställningar inom energiteknik 10. tolka och analysera både egna och andras resultat på ett kritiskt sätt med hänsyn till olika begränsningar 11. vara väl medveten om teknikens möjligheter och begränsningar i samhället och människors ansvar för teknikens nyttjande visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta samhälleliga aspekter visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta etiska aspekter visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, teknikens roll i samhället visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet sociala aspekter visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet ekonomiska aspekter visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet miljöaspekter visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet arbetsmiljöaspekter visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens

215 Bilaga Ärende MDH 2016/ (5) BeslutsPM Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Handläggare Hanna Millberg BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplanen för civilingenjörsprogrammet i energisystem (YCT01) Bakgrund Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har ansökt om att revidera utbildningsplanen för civilingenjörsprogrammet i energisystem. Akademin har under året arbetat med en översyn av civilingenjörsprogrammet i energisystem med syftet att förtydliga programmet avseende progression och ökad förståelse, förbättra genomströmningen och förtydliga kopplingen till de nationella examensmålen. De föreslagna förändringarna innebär att en del nya kurser läggs till och att andra avvecklas, amt en större omflyttning av kurser. Akademin önskar att revideringen ska gälla från höstterminen Utskottet har i första hand att ta ställning till om revideringen är att betrakta som såpass omfattande att den behöver granskas externt. On så inte är fallet har utskottet att bedöma om utbildningsplanen kan revideras enligt akademins önskemål. Faktasammanställning I akademins ansökan finns sammanställt de föreslagna försändningarna samt motiveringar till dessa. Akademin har även inkommit med en examensmatris som visar hur kurserna i utbildningsprogrammet är tänkta att bidra till uppfyllelsen av de nationella examensmålen. I sin ansökan förklara akademin att syftet med förändringarna är att förbättra och förtydliga progressionen i programmet och att förbättra genomströmningen i programmet, speciellt avseende kurser i matematik och energiteknik. Utöver de förändringar i utbildningsplanen som listas nedan har akademin gjort en översyn av de befintliga kurserna i utbildningsprogrammet och vid behov uppdaterat lärandemål och gjort justeringar för att till exempel få bättre övergång mellan kurser och för att nå synergieffekter mellan kurser. Föreslagna förändringar Kurser som läggs till och tas bort: I åk 1 vill akademin lägga till en ny kurs, Introduktionskurs i energiteknik 22,5 hp som förväntas ge studenterna bättre förutsättningar att i de senare energitekniska kurserna tillgodogöra sig

216 Bilaga 17.1 innehållet. Kursen kommer innehålla fyra olika delar som fokuserar på grundläggande kunskaper i energi- och miljöteknik, energitekniska fenomen relaterat till matematik, beräknings- och ritprogram samt studieteknik och vetenskaplig metod. Kurserna Vetenskapligt arbete och kommunikation 7,5 hp och Grundläggande rit- och beräkningsverktyg 7,5 hp, som i nuvarande utbildningsplan ges i åk 1 tas bort då delar av innehållet i dessa kurser tas med i den nyinrättade introduktionskursen. 2 (5) Akademin önskar flytta kursen Förbrännings- och rökgasreningsteknik 7,5 hp från åk 3 till åk 1. För att anpassa innehållet i kursen till studenternas förkunskaper i åk 1 har kursen omarbetats till en ny kurs Förbränningsteknik 7,5 hp. Akademin önskar ta bort kursen Energi, miljö och resurser 15 hp (Miljövetenskap) i åk 2. Istället önskar akademin att två nya kurser i miljöteknik läggs till i åk 3 Miljöteknik för ingenjörer 7,5 hp och Energi och klimat 7,5 hp läggs till i åk 3. Kursen Sannolikhetslära och statistisk teori 7,5 hp läggs till. Denna kurs finns idag listad i programschemat som valmöjlighet under den valfria terminen i åk 4. Kursen Systematisk energieffektivisering 7,5 hp läggs till. Kurser som flyttas till annan årskurs: Kurserna Strömningsteknik 7,5 hp och Flervariabelkalkyl 7,5 hp flyttas från åk 1 till åk 2. Kursen Styrning av energisystem 7,5 hp flyttas från åk 2 till åk 4. Kurserna Tillämpad matrisanalys 7,5 hp och Ekonomiska kalkyler och intern styrning 7,5 hp flyttas från åk 3 till åk 4. Andra förändringar: Akademin föreslår att en valmöjlighet införs i åk två där studenterna ges möjlighet att välja mellan kurserna Uppvärmningsteknik 7,5 hp och Teknisk engelska 7,5 hp. Kursen Värme och kraftteknik 15 hp har gjorts om till två kurser, Värme och kraftteknik 1 7,5 hp och Värme och kraftteknik 2 7,5 hp. Dessa förändringar har redan genomförts utan att utbildningsplanen reviderats. Efter samtal med akademin framkom att innehållet i de nya kurserna är detsamma som i den tidigare, anledningen till att de nya kurserna införts var av tekniska skäl då den tidigare kursen låg över både höst- och vårtermin. Den valbara termin om 30 hp där studenterna kunde välja kurser ur högskolans utbud alternativt studier utomlands föreslås tas bort. I och med att introduktionskursen föreslås införas i åk 1, där visst nytt innehåll tillkommer, måste plats beredas senare i programmet. En del kurser som tidigare i programschemat föreslagits för den valbara terminen listas nu i utbildningsplanen, till exempel kursen Sannolikhetslära och statistisk teori 7,5 hp. I tabell 1 sammanfattas förändringen ämnesvis. Där framkommer att antalet hp inom energiteknik och matematik/tillämpad matematik ökar i och med den föreslagna revideringen, valbarheten inom programmet minskar och

217 Bilaga 17.1 miljövetenskap ersätts av miljöteknik. Även övriga ämnen ökar i och med den nya introduktionskursen. 3 (5) Tabell 1. Sammanställning av förändringarna sett till antalet hp inom olika ämnen Nuvarande Förslag Energiteknik ,5 Matematik/tillämpad matematik 37,5 45 Övriga ämnen 15 22,5 Miljövetenskap 15 - Miljöteknik - 15 Datavetenskap 7,5 7,5 Företagsekonomi Valbart 30 7,5 Totalt Överväganden De föreslagna förändringarna i utbildningsplanen för civilingenjörsprogrammet i energisystem förändrar inte hur utbildningen når upp till examenskraven för civilingenjörsexamen i energisystem. Däremot innebär förändringarna en omfattande omflyttning av kurser inom programmet, samt avveckling och inrättande av en del kurser. Akademin har i sin ansökan tydligt redogjort för de försändningar de vill genomföra samt barkunden till förädlingarna. I sin ansökan anger akademin att syftet med omflyttningen av kurserna är dels att förtydliga progressionen i programmet, dels att förbättra genomströmningen i vissa matematik- och energiteknikkurser. Införandet av introduktionskursen i åk 1, där visst nytt innehåll tillkommer, gör också att plats måste beredas senare i programmet. Detta bidrar också till att den valbara terminen i åk 4 i nuvarande utbildningsplan tas bort. I förslaget till ny utbildningsplan finns möjlighet för studenterna att i åk 2 välja kurser om 7,5 hp. Akademin anger också att för de kurser som avvecklas kommer innehållet till viss del finnas kvar i de nya kurserna som ersätter de avvecklade kurserna. Av tabell 1 framgår att totala antalet hp inom energiteknik och matematik/tillämpad matematik ökar i och med den föreslagna revideringen. Dock är detta en jämförelse som inte riktigt stämmer eftersom det i nuvarande utbildningsplan finns 30 hp där studenterna kan välja fritt och därmed skulle kunna komma upp i samma nivåer som i förslaget till revidering. Av tabell 1 framgår också att studenterna kommer erbjudas kurser inom miljöteknik istället för miljövetenskap. I examenskraven för civilingenjörsexamen i energisystem finns dock inga krav specificerade avseende miljövetenskap eller miljöteknik varför förändringen inte påverkar hur utbildningen uppfyller examenskraven. Gränsdragning mellan mindre revideringar och mer omfattande revideringar där en omfattande revidering kan tänkas ge anledning till en extern

218 Bilaga 17.1 granskning, som vid inrättandet av nya program, har under året diskuterats av utskottet och fakultetsnämnden. Ledningskansliet har i uppdrag att ta fram riktlinjer för extern granskning vid revidering av utbildningsplaner och vid fakultetsnämndens möte den 27 oktober 2016 beslutades följande: att i det fortsatta arbetet med att ta fram riktlinjer för gränsdragning beakta följande: studieuppehåll som den mest betydelsefulla indikatorn på gränsdragning mellan revidering och nytt program, antalet kurser som byts ut i förhållande till den först fastställda utbildningsplanen ska vara mindre än hälften för att ärendet ska hanteras som en revidering, endast enstaka kurser får bytas ut eller nyutvecklas/omarbetas för att ärendet ska hanteras som en revidering, beslut om revidering eller nytt program fattas av prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå med stöd från utbildningsledare, disputerad ämnesföreträdare och ledningskansliet, samt även tidsintervallet mellan och frekvensen av revideringar bör vara en indikator som ingår i bedömningen. 4 (5) Det som talar för att revideringen är att betrakta som en omfattande är den stora omflyttningen av kurser inom utbildningsprogrammet vilken skulle göra det svårt för en student som tagit studieuppehåll att med lätthet komma tillbaka till programmet. Det är även fler kurser än enstaka kurser som byts ut eller nyutvecklas/omarbetas. Däremot finns ännu inga fastställda riktlinjer för gränsdragningen. I diskussion med handläggare vid ledningskansliet påpekar akademin att sett till innehållet i programmet innebär revideringen inte stora förändringar. Utskottet har i första hand att ta ställning till om revideringen är att betrakta som omfattande och behöver skickas till extern granskning. Om så är fallet behöver utskottet föreslå akademin att inkomma till fakultetsnämnden med förslag på två externa granskare samt eventuella kompletteringar inför granskningen Om utskottet bedömer att en extern granskning inte är aktuell har utskottet att bedöma om förslaget till revidering av utbildningsplanen gör det troligt att studenterna kommer uppfylla de nationella examensmålen för högskoleingenjörsexamen och om utbildningsplanen kan revideras enligt akademins önskemål. Akademin har inkommit med en examensmatris som visar hur kurserna i utbildningsprogrammet är tänkta att bidra till de nationella examensmålen och att alla examensmål förväntas uppnås i och med de föreslagna förändringarna. Beredningen noterar dock att det för de nya kurserna Introduktionskurs i energiteknik 22,5 hp och Energi och klimat 7,5 hp ännu inte finns några lärandemål och att akademin inte gjort någon bedömning av vilka av de nationella examensmålen kurserna kommer bidra till att uppfylla.

219 Bilaga 17.1 Beredningens rekommendation Beredningens bedömning är att revideringen inte bör skickas till extern granskning eftersom det idag inte finns fastställda riktlinjer för när en revidering är så omfattande att den bör granskas externt. Beredningen anser att de föreslagna förändringarna är motiverade och föreslår därför utskottet att revidera utbildningsplanen för civilingenjörsprogrammet i energisystem i enlighet med akademi EST:s ansökan, samt att den reviderade utbildningsplanen börjar gälla för studenter antagna från och med höstterminen (5)

220 Bilaga (7) Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Lena Johansson Westholm och Eva Thorin Begäran om revidering av utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet i energisystem 2017 vid akademin för ekonomi, samhälle och teknik, MDH Inledning Utvecklingen av civilingenjörsprogrammet i energisystem påbörjades år 2008 och det nu gällande utbildningsprogrammet kunde starta på höstterminen Under det första året samläste studenterna på civilingenjörsprogrammet med studenter på energiingenjörsprogrammet. Samtliga kurser samlästes, även kurserna i matematik. De senare hade låg genomströmning och akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) som ansvarar för kurserna i matematik, valde att för några år sedan att särskilja studenterna på de två energiprogrammen så att högskoleingenjörsstudenterna och civilingenjörsstudenterna numera läser olika matematikkurser, eftersom förkunskapskraven för både högskoleingenjörs- och civilingenjörsprogram ändrades på nationell nivå i Sverige. Det finns fortfarande problem avseende genomströmningen på matematikkurserna på civilingenjörsprogrammet. Parallellt med detta uppvisar tre av de för programmet grundläggande energikurserna i termodynamik, strömningslära och värmeöverföring dålig genomströmning. Då dessa kurser är nödvändiga för den fortsatta utbildningen har detta lett till att många studenter försvinner från programmet då de inte har klarat fler än 5-6 kurser under det första året. Mot bakgrund av ovanstående är en revidering av civilingenjörsprogrammet påkallad då innehållet i kurserna kan ses över, likaså samläsning med studenter på energiingenjörsprogrammet. En annan anledning till översynen är placeringen av kurser i utbildningen, det gäller särskilt kurserna i matematik. En ytterligare anledning till att en översyn av civilingenjörsprogrammet i energisystem är påkallad är att en tydligare koppling och förstärkning gentemot samtliga nationella examensmål är önskvärd. Dessa examensmål bör förtydligas och förstärkas i programmet inför kommande utvärderingar av till exempel UKÄ. I förslaget till ny utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet i energisystem kommer civilingenjörsstudenterna att fortsätta att samläsa en del kurser med högskoleingenjörsstudenterna på energiingenjörsprogrammet.

221 Bilaga 17.2 Redogörelse för och motiveringar till föreslagna ändringar En översyn av utbildningsplanen för civilingenjörsprogrammet i energisystem har genomförts under våren Översynen har resulterat i bedömningen att en förbättrad utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet kan erhållas genom att uppdatera redan befintliga kurser, utveckla nya kurser, avveckla några idag befintliga kurser, omplacera vissa kurser samt att förbättra och tydliggöra progressionen mellan kurser/moment i kurser. Det identifierade behovet av förändringar kan sammanfattas som: 2 (7) Förtydligande av programmet avseende progression mellan kurser och kursmoment Förtydligande av programmet avseende ökad förståelse genom omplacering av vissa kurser Omplacering av matematikkurser för att erhålla en förbättrad genomströmning Uppdatering av kursernas lärandemål och förtydligande av kopplingen till de nationella examensmålen Förslag till ny utbildningsplan presenteras i bilaga 1 där också ändringar från tidigare utbildningsplan markerats. Nedan beskrivs ändringarna och motiveringarna till att genomföra dessa. Uppdatering av befintliga kurser och utveckling av nya kurser Uppdatering av befintliga kurser och utvecklandet av nya kurser görs av olika anledningar. Befintliga kurser uppdateras med avseende på lärandemål så att dessa får en tydligare koppling till de nationella examensmålen. Smärre justeringar av annat slag genomförs, till exempel för att få bättre övergångar från en kurs till en annan eller för att få bättre synergieffekter mellan kurser. En ny introduktionskurs läggs in programmet. Det övergripande syftet med introduktionskursen är att den ska ge studenterna hjälpmedel, verktyg och inspiration för de fortsatta studierna. Introduktionskursen föreslås indelas i fyra delkurser. Den första delkursen fokuserar på grundläggande kunskaper i energi- och miljöteknik. Studenter som kommer direkt från gymnasiet upplevs inte ha tillräckliga kunskaper i fysikämnet för att förstå grundläggande begrepp och principer som används i energiteknikkurserna tillämpad termodynamik, strömningsteknik och värmeöverföring. Introduktionskursen syftar därför till att överbrygga kunskapsglappet mellan gymnasiet och högskolan och den förväntas ge bättre förutsättningar för studenterna att i senare energitekniska kurser tillgodogöra sig innehållet. Vidare syftar kursen till att ge studenterna insikt i hur kunskaperna kan komma till nytta efter examen. Exempel på sådant som kommer att tas upp i introduktionskursen är energi- och materialbalanser samt grundläggande fysik och kemi relaterat till energi- och miljöteknik. Den andra delkursen fokuserar på enklare fysikaliska energitekniska fenomen för att skapa en förståelse för hur matematik kopplas till strömning, termodynamik och andra energiprocesser såsom förbränning. Detta förväntas också öka studenternas insikt i ämnet och förbereda dem för de kommande energiteknikkurserna. Innehållet i den tredje modulen består av grundläggande beräknings- och ritverktyg. Innehållet motsvarar till stor del innehållet i den idag befintliga kursen Grundläggande beräknings- och ritverktyg som ger en introduktion till verktyg såsom Excel och CAD. Den nya kursen föreslås även innehålla

222 Bilaga 17.2 moment avseende enkla fysikaliska problem som kan lösas med hjälp av verktygen som gås igenom. 3 (7) Den fjärde modulen innehåller vetenskapligt arbete och kommunikation. Denna kurs samordnas med kurserna Vetenskaplig metod 1 och Vetenskaplig metod 2 som ges på högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik. En annan kurs som utvecklas är den nuvarande kursen i Envariabelanalys (MAA151) 7,5hp. UKK utvecklar denna kurs så att studenterna ska få bättre förutsättningar att tillgodogöra sig och få en djupare förståelse för metoder och modeller inom matematisk analys. Kurserna Miljöteknik för ingenjörer och Energi och klimat, som båda omfattar 7,5hp ersätter den idag befintliga kursen Energi, miljö och resurser om 15hp. Kursen Miljöteknik för ingenjörer är en befintlig kurs som ges för ingenjörsstudenter på EST och IDT. Kursen Energi och klimat är en ny kurs som utvecklas. Befintliga kurser ses över med avseende på kursernas lärandemål. Dessa kopplas klart och tydligt till de nationella examensmålen. I samband med UKÄ:s utvärdering gjordes en översyn av de nationella examensmål som kritiserats, i samband med denna revidering ses samtliga lärandemål över så att de får en koppling till de nationella examenmålen. Avveckling av kurser Kurser som kommer att avvecklas är Vetenskapligt arbete och kommunikation (TOA101), Grundläggande beräknings- och ritverktyg (TOA100), Energi, miljö och resurser (MXA111) samt Förbrännings- och rökgasreningsteknik (ERA202). Dessa kurser avvecklas, men innehållet tas inte bort från utbildningsprogrammet utan det placeras istället i andra kurser. Till exempel flyttas delar av innehållet i Vetenskapligt arbete och kommunikation till kursen Introduktion till energiteknik, detsamma gäller för Grundläggande beräknings- och ritverktyg vars innehåll delvis också kommer att återfinnas i en av introduktionskursens moduler. Kursen Energi, miljö och resurser (15hp) avvecklas, men ersätts av kurserna Miljöteknik för ingenjörer (7,5hp) och Energi och miljö (7,5hp). Kursen Förbrännings- och rökgasreningsteknik avvecklas i sin nuvarande form, men återuppstår som kursen Förbränningsteknik. Eftersom kursen flyttas från årskurs 3 till årskurs 1 har vissa moment tagits bort och andra har anpassats till studenternas förkunskaper. Förbättring och förtydligande av progression i programmet För att förbättra och förtydliga progressionen i programmet, särskilt avseende kurserna i matematik och energiteknik omplaceras några av dessa kurser. EST har tillsammans med UKK sett över möjligheten att flytta kursen Vektoralgebra (MAA150) till läsperiod 3 i årskurs 1. Förslaget innebär att studenterna läser kursen Envariabelanalys (7,5hp) parallellt med kursen Introduktion till energiteknik (22,5hp) i läsperiod 1 i årskurs 1, en lösning som är fördelaktig för studenter såväl som för akademierna då kurserna ligger i samma läsperiod. EST och UKK är också överens om att kursen i Flervariabelanalys som i dagens program läses i årskurs 1 flyttas till den första läsperioden i årskurs 2 så att studenterna, om de inte har klarat av de tidigare kurserna i matematik har möjlighet att under sommaren läsa ikapp och klara tentamina. Ytterligare en fördel med detta upplägg är att kursen i Flervariabelanalys förläggs parallellt med kursen Strömningsteknik (som också flyttas från årskurs 1 till årkurs 2)

223 Bilaga 17.2 vilket gör att en tydlig koppling mellan matematik och tillämpad energiteknik uppnås då matematikkursen tar upp teoretiska aspekter på det som tillämpas i den energitekniska kursen. 4 (7) Kursen Styrning av energisystem flyttas också till en senare årskurs i programmet då studenterna har signalerat att de inte har tillräcklig förståelse för vad ett energisystem är när de läser kursen idag. Till exempel introduceras komplicerade matematiska modeller som har uppfattats som abstrakta. Att senarelägga kursen kan ge bättre förståelse och djupare kunskaper om de först hinner läsa fler kurser om energikomponenterna i systemet som ska styras. Andra kurser som också byter plats i programmet är Förbränning och rökgasreningsteknik som flyttas från årskurs 3 till årskurs 1. Kursen Tillämpad matrisanalys omplaceras från sin nuvarande plats i årskurs 3 till årskurs 4 då studenterna signalerat att det vore bättre att läsa kursen i senare delen av programmet för ökad förståelse. Sannolikhetslära och statistiks teori omplaceras från årskurs 4 till årskurs 3. Förbättring av genomströmning i kurser Förbättringar av genomströmningen i både matematik- och energiteknikkurser har diskuterats ovan, så också motiveringarna till förslagen. Kursen Sannolikhetslära och statistisk teori (MAA137) flyttas på önskemål från EST från årskurs 4 till årskurs 3 vilket UKK inte har motsatt sig. Denna flytt görs också i syfte att öka genomströmningen. Ytterligare förbättringsåtgärder för att öka genomströmningen på kursen Flervariabelanalys och andra kurser i matematik finns angivna i det åtgärdsprogram för matematikkurser som tagits fram av UKK, och som även fakultetsnämnden har behandlat (Åtgärdsförslag för matematikkurser, daterat ). Exempel på åtgärder som vidtas för att förbättra genomströmningen på kurserna i matematik är till exempel att erbjuda samtliga nya ingenjörsstudenter en preparandkurs i matematik innan ordinarie terminsstart. Kursen syftar till att ge grundläggande förkunskaper och färdigheter inom matematikämnet. Andra åtgärder är till exempel att införa Supplemental Instruction (SI) vilket går ut på att studenter i högre års-kurser hjälper studenter i de lägre årskurserna med matematikkurserna. Synergieffekter mellan matematik och energiteknik underlättas även av de gemensamma lärarlag med lärare från matematik och energiteknik som har startats. Uppdatering av kursinnehåll samt förtydligande av kopplingar till de nationella examensmålen I och med att programmet revideras ses kurserna över avseende innehåll och erforderliga uppdateringar görs med avseende till exempel av etik samt skriftliga och muntliga övningar. I många fall finns momenten redan i de befintliga kurserna, men nu ses även progressionen mot examensmålen över. Förutom uppdatering och förtydligande av kursernas lärandemål görs denna revidering för att stärka kursernas lärandemål gentemot de nationella examensmålen så att denna koppling blir tydligare. I samband med uppföljningsarbetet av UKÄ:s bedömningar av landets samtliga teknikutbildningar genomfördes ett antal kursplanerevideringar med avseende på lärandemålen på kurser inom energiingenjörsprogrammet. De revideringarna var främst fokuserade på de sex nationella examensmål som utvärderades och handlade om att antingen revidera redan befintliga lärandemål eller att lägga till nya lärandemål, ofta avseende moment som redan fanns i kurserna men som inte

224 Bilaga 17.2 tydliggjorts i kursplanen. Då inga studenter hade genomfört examensarbeten på civilingenjörsprogrammet i energisystem då UKÄ:s utvärdering gjordes har ingen utvärdering av civilingenjörsprogrammet gjorts. 5 (7) Förtydligande av progression inom ämnen Ytterligare en anledning till att revidera civilingenjörsprogrammet i energisystem är att stärka och tydliggöra progressionen av olika moment som är kopplade till lärandemålen i kurserna, men även till de nationella examensmålen. Ett sätt att förtydliga progressionen är att stuva om kurserna något. En del, redan befintliga kurser, har fått en ny placering i förhållande till varandra i det nya programmet därför att de anses mer lämpade att läsas parallellt eller i en viss ordning. Förtydligandet av progressionen kan ses i bifogad examensmatris (bilaga 2) av vilken det framgår att samtliga nationella examensmål är uppfyllda sett till hela programmet. Arbetsprocessen vid akademin Akademins arbetsgrupp Civilingenjörsprogrammet i energisystem är en femårig teknisk utbildning inom teknikområdet energiteknik. Förslaget till ny utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet har tagits fram under vår- och höstterminerna 2016 av en arbetsgrupp bestående av Lena Johansson Westholm, projektledare, Eva Thorin, utbildningsledare, Anders Avelin, avdelningschef, Jan Sandberg, ämnesföreträdare samt Konstantinos Kyprianidis, programsamordnare. De fyra sistnämnda är även lärare på programmet. Till gruppen har också Johan Richter, lärare i matematik samt studentreprentanten Christofer Kos adjungerats. Förslaget har även behandlats vid ämnesmöten i energiteknik. Förslag till ny utbildningsplan har även presenterats vid möten med grundutbildningsråd teknik, ledningsgruppen teknik vid EST och vid akademirådet. Arbetsgruppen har inhämtat synpunkter från andra akademier, studenter, grundutbildningsrådet och branschrådet, nedan återges vad respektive grupp har anfört. Avstämning med andra akademier Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) är ansvariga för kurserna i matematik som ges på energiingenjörsprogrammet. Johan Richter, lärare i matematik på UKK, har under processens gång varit adjungerad till arbetsgruppens möten och till ämnesmöten där matematikkurserna har avhandlats. Även Erik Janse, avdelningschef UKK, har varit närvarande vid ämnesmöten. Kontakter har också hållits med Christina Kääriä, utbildningsledare på UKK. Studenternas synpunkter Studenter har haft ett flertal möjligheter att lämna synpunkter på programförslagen. Redan innan arbetet med programöversynen startade framkom synpunkter på det programråd som hölls i januari Studenter som läser civilingenjörsprogrammet i energisystem vid Mälardalens högskola, har via programsamordnaren tillfrågats om eventuella synpunkter på programförslagen som tagits fram. Studenterna har också tillfrågats om synpunkter vid programråd där studenter från alla årskurser är representerade och studenter har också deltagit i grundutbildningsråd. Stu-

225 Bilaga 17.2 dentrepresentanter har också deltagit vid möten i ledningsgruppen och vid akademiråd och där kunnat förmedla sina synpunkter. Skriftliga och muntliga synpunkter på förslaget till utbildningsplan har förmedlats från studenterna. De allmänna kommentarerna är att programmet har ett generellt bra upplägg och att de olika ämnesinriktade kurserna som ingår räcker. I de fall kurserna är nya anses de som både välbehövliga och intressanta för den fortsatta yrkesrollen. Studenterna har haft flera synpunkter på placeringen av kurserna i programmet, till exempel Vektoralgebra, Styrning av energisystem och Matrisanalys som beskrivits ovan. Studenternas synpunkter har beaktats i förslaget till revidering. 6 (7) Grundutbildningsrådets synpunkter Vid möte med högskolans grundutbildningsråd framfördes tre synpunkter på programförslagen; söktryck, pedagogik och progression i skrivande. Beträffande söktrycket så finns på akademi EST en grupp som jobbar med att få fler sökande till programmen och de jobbar även med att öka andelen kvinnliga sökanden. Ett sätt som har diskuterats, men ännu inte tillämpats, skulle vara namnbyte på programmen till något mjukare som tilltalar kvinnor. Miljö har nämnts som ett ämne som borde förstärkas i programmen och som också borde ingå i programnamnen. I civilingenjörsprogrammet införs kurserna Miljöteknik för ingenjörer och Energi och klimat som ett led mot denna utveckling. Grundutbildningsrådet nämnde även en förbättrad pedagogik för att öka genomströmningen. Lärarna på akademi EST erbjuds högskolepedagogiska kurser som planeras in i tjänstgöringsschemat vid varje medarbetarsamtal. Nya pedagogiska metoder ska tillämpas i kurserna. Också akademi UKK avser att ändra pedagogiken på kurserna i matematik för att öka genomströmningen på dessa. Progressionen i skrivandet tillses genom att studenterna i introduktionskursen ges en introduktion till akademiskt skrivande. I flertalet kurser som ges senare i programmen kommer studenterna att få lämna in skriftliga inlämningsuppgifter, författade både individuellt och i grupp. Studenterna får kontinuerligt återkoppling på de skriftliga inlämningsuppgifterna och ska därför, när de skriver sina examensarbeten, vara duktiga skribenter som har de redskap de behöver för att skriva bra examensarbetesrapporter. Branschrådets synpunkter Ett antal personer inom energibranschen (inom områdena värme och kraftteknik samt VVS) har via e-post fått ta del av de förslag som tagits fram. Ett par av de tillfrågade branschrepresentanterna säger sig vara nöjda med de föreslagna förändringarna som enligt dem förhoppningsvis både leder till ökad genomströmning av studenter och ger en tydligare koppling till de nationella examensmålen. Ett par av branschrepresentanterna nämner att projekthantering är en önskvärd kvalifikation, likaså nämns programmeringskunskaper och kunskap i Excel och CAD som önskvärda kunskaper. Generiska kunskaper som förmåga att förmedla och presentera är viktiga. En annan branschrepresentant anser att studenterna läser för mycket matematik och kraft-värmeteknik och ser hellre att studenterna läser elkunskap och mer om el-energilagring, geoenergi och klimatfrågor. Att tillmötesgå många viljor och önskemål är svårt. Vår ambition har varit att skapa program som dels ger studenterna gedigna grundkunskaper, dels är hållbara i ett längre perspektiv. Programmen ska också vara breda såtillvida

226 Bilaga 17.2 att studenterna kan jobba inom olika energirelaterade branscher efter examen. Vi har försökt att tillmötesgå branschrepresentanternas synpunkter, till exempel genom att införa kursen Energi och klimat där klimatfrågan är i fokus. Vi har också tänkt oss att kursen Introduktion till energiteknik ska stärka studenterna och deras förförståelse, bland annat för projektledning som introduceras i denna kurs och fortsättningsvis används mer och mer i programmet så att en tydlig progression erhålls. I kursen introduktion till energiteknik ingår även programmering, Excel och CAD. 7 (7)

227 Bilaga 17.3 Utbildningsplan - Civilingenjörsprogrammet i energisystem Programkod: Giltig från: Beslutsinstans: Behörighet: Diarienummer: 2015/0315 Akademi: EST Fastställandedatum: Reviderad: Mål YCT01 HT15 HT14 HT13, HT17 Fakultetsnämnden Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). Målen för civilingenjörsprogrammet i energisystem har utgångspunkten i Högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS2006:1053). Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa kunskap om energiteknikens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa såväl brett kunnande inom energiteknik, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar, visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar, visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information, visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och

228 Bilaga 17.3 visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att göra bedömningar inom energiteknik med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, samt visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk De huvudsakliga undervisningsspråken är svenska och engelska. De tre första åren är det huvudsakliga undervisningsspråket svenska, vilket innebär att språket i schemabundna aktiviteter och examination normalt är svenska. Obligatorisk litteratur kan dock vara på engelska och vissa kurser kan i sin helhet ges på engelska. De två avslutande åren är det huvudsakliga undervisningsspråket engelska, vilket innebär att språket i schemabundna aktiviteter och examination normalt är engelska. Obligatorisk litteratur kan dock vara på svenska och vissa kurser kan i sin helhet ges på svenska. Innehåll Civilingenjörsprogrammet i energisystem är en femårig teknisk utbildning inom teknikområdet energiteknik. Tyngdpunkten i civilingenjörsprogrammet i energisystem är studier av hela energisystem, innefattande energisystemets komponenter, hur dessa samverkar med varandra och systemets sammantagna egenskaper och funktion. Utbildningen inleds med de baskunskaper som en ingenjör behöver, exempelvis grundläggande energiteknik, vetenskaplig metod och matematik. Därefter läses kurser som ger den grundläggande fysikaliska och tekniska förståelsen av energiomvandlingar exempelvis termodynamik, strömningsteknik och värmeöverföring. Större delen av andra och tredje året ges tillämpade kurser som bl.a. berör funktion, dimensionering, optimering av exempelvis vindkraft, värmepumpar, solfångare och kraftvärmeverk. Dessutom ges fördjupade kunskaper i matematik och naturvetenskap samt kurser i ekonomi och ledarskap. Under fjärde och femte året studeras olika energisystem där metoder som optimering, simulering och modellering i stor utsträckning används. Stor tonvikt läggs även på studier av långsiktigt hållbara energisystem. Det fjärde årets första termin kan förläggas som studier utomlands. Utbildningen avslutas med ett examensarbete. Inom utbildningen används undervisningsformer som föreläsningar, seminarier, laborationer och projektarbeten. Studenten förväntas avsätta tid för självstudier och gruppuppgifter också utanför schemalagd tid. Examination sker i form av t.ex. skriftliga inlämningar, tentamen och muntliga redovisningar. Examination kan ske individuellt och i grupp.

229 Bilaga 17.3 Årskurs 1 Energiteknik: Elkunskap, 7,5 hp Tillämpad termodynamik, 7,5 hp Strömningsteknik, 7,5 hp Förbränningsteknik, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik: Vektoralgebra, 7,5 hp Envariabelkalkyl, 7,5 hp Flervariabelkalkyl, 7,5 hp Övriga ämnen: Vetenskapligt arbete och kommunikation, 7,5 hp Grundläggande beräknings- och ritverktyg, 7,5 hp Introduktionskurs i energiteknik, 22,5 hp Årskurs 2 Energiteknik: Värmeöverföring, 7,5 hp Styrning av energisystem, 7,5 hp Vind och vattenkraft, 7,5 hp Kyl- och värmepumpsteknik, 7,5 hp Fjärrvärmeteknik, 7,5 hp Solceller och solfångare, 7,5 hp Strömningsteknik, 7,5hp Miljövetenskap: Energi, miljö och resurser, 15 hp Matematik/tillämpad matematik Flervariabelkalkyl, 7,5hp Valbart 7,5 hp Energiteknik: Uppvärmingsteknik, 7,5 hp Engelska Teknisk engelska, 7,5hp Årskurs 3 Energiteknik: Förbränningsteknik, 7,5 hp Värme- och kraftteknik 1, 7,5 hp Värme- och kraftteknik 2, 7,5 hp

230 Bilaga 17.3 Matematik/tillämpad matematik: Numeriska metoder, 7,5 hp Sannolikhetslära och statistisk teori, 7,5 hp Tillämpad matrisanalys, 7,5 hp Företagsekonomi: Organisation, 7,5 hp Ekonomiska kalkyler och intern styrning, 7,5 hp Datavetenskap: Programmeringsteknik, 7,5 hp Miljöteknik: Miljöteknik för ingenjörer, 7,5 hp Energi och klimat, 7,5 hp Årskurs 4 Energiteknik: Internationella energisystem, 7,5 hp Processmodellering, 7,5 hp Processoptimering, 7,5 hp Processimulering, 7,5 hp Systematisk energieffektivisering 7,5 hp Styrning av energisystem, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Tillämpad matrisanalys, 7,5 hp Företagsekonomi Ekonomiska kalkyler och intern styrning, 7,5 hp Valbart, 30 hp Valbara kurser inom högskolans utbud (platsgaranti enligt programschema) alternativt studier utomlands Årskurs 5 Energiteknik: Hållbara energisystem - fördjupningsstudier, 20 hp Hållbara energisystyem - projekt, 10 hp Examensarbete, 30 hp

231 Bilaga 17.3 Val inom programmet I årskurs 2, finns möjlighet till val mellan kurserna Uppvärmningsteknik (7,5hp) eller Teknisk engelska (7,5hp). I årskurs 4 finns möjlighet att välja kurser fritt i högskolans utbud alternativt genomföra studier utomlands. Vissa kurser har platsgaranti, medan andra kurser sökes i konkurrens med andra studenter. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Mer information om vilka kurser som innehåller obligatoriska moment för examen och vilka valbara kurser som erbjuds, ges i samband med valinformationen varje termin. Studenten uppmanas här att noggrant följa den information han/hon får av sin värdakademi. Som student på ett utbildningsprogram garanteras du plats på kurser omfattande 30 högskolepoäng per termin vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier, men dina valmöjligheter kan begränsas av de behörighetskrav som gäller för en kurs. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen: Civilingenjörsexamen Energisystem (Master of Science in Engineering Energy System) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examination för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Högskolan har beslutat om regler och anvisningar för examination och dessa finns tillgängliga via högskolans webbplats. Innehållsansvarig: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Dela med andra

232 Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området Färdigheter och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning Bilaga 17.4 Årskurs 1 Nivå Introduktionskurs till energiteknik, 20 hp (Ny kurs) The course will give an introduction to the field of Energy Engineering. Particular focus will be given on key economic and environmental issues related to modern energy systems and processes. The course will introduce the mathematical and physical principles required for building a first technical appreciation of different energy systems. The students will also be introduced to principles of project management, CAD and engineering computational tools, as well as research / study methods and scientific writing. Nivå G1F ERA100 Elkunskap grundkurs, 7,5hp X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. tillämpa kretstekniska lösningsmetoder i lik- och växelströmskretsar 2. lösa växelströmsproblem med hjälp av visardiagram 3. redogöra för begreppet effektanpassning samt lösa problem med symmetrisk last i trefasnät 4. beskriva och tillämpa j-omega-metoden på enkla växelströmskretsar och dimensionera komponenterna i en växelströmskrets med faskompensering 5. redogöra för begreppet dopad halvledare samt dimensionera enkla kretsar med diod, zenerdiod och transistor 6. redogöra för operationsförstärkarens egenskaper samt dimensionera enkla förstärkarkretsar med operationsförstärkare 7. redogöra för asynkronmotorns arbetsprincip och varvtalsstyra denna med hjälp av en frekvensomriktare 8. lösa enkla kopplingsproblem med en PLC Nivå G1F ERA102 Tillämpad termodynamik, 7,5hp X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. redogöra för termodynamikens första och andra huvudsats 2. utföra beräkningar för både slutna och öppna system avseende alla förekommande termodynamiska processer 3. utföra termodynamiska beräkningar i olika typer av cirkelprocesser såsom Carnot-, Brayton-, Rankine-, Otto- och Dieselcyklerna samt för kylmaskin/värmepump 4. utföra termodynamiska beräkningar för gasblandningar inkl. fuktig luft. 5. kunna förenkla ett komplext problem och tillämpa kunskaper från kursen för att lösa problemet och kunna avgöra rimligheten i resultatet. 6. analysera energitekniska system termodynamiskt. 7. i samarbete med andra studenter planera, utföra och redovisa resultat av praktisk laboration för att illustrera termodynamiska fenomen 8. behärska analys av strömningsmaskiner Nivå G1F ERAXXX Förbränningsteknik 7,5 hp X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. beskriva förbränningsprocessen och beräkna rökgasernas sammansättning, rökgasförluster samt pannverkningsgrad 2. redogöra för hur en förgasningsprocess fungerar och kunna förstå dess påverkande faktorer 3. redogöra för olika emissioner från en förbränningsanläggning, hur dessa påverkar människa och miljö och hur oönskade utsläpp från förbränningsprocesser minimeras 4. redogöra för den tekniska utrustning som används vid förbränning och rening av rökgaser 5. ge exempel på normer och förordningar beträffande mätning och redovisning av luftburna emissioner 6. göra bränsleanalyser och använda mätteknisk utrustning samt utvärdera och redogöra för en förbränningsanläggnings prestanda och miljöpåverkan utifrån insamlade mätdata och egna mätningar Nivå G1N MAA150 Vektoralgebra 7,5 hp X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. genom Gausselimination finna lösningsmängderna till linjära ekvationssystem 2. tillämpa och grafiskt illustrera räknelagarna för vektorer i planet, rummet och Rn, samt utifrån begreppen linjärt beroende/oberoende, bas, koordinater och basbyten kunna analysera och jämföra vektorer med varandra 3. på både parameterform och parameterfri form formulera, och geometriskt beskriva, ekvationer för räta linjer och plan i rummet visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och isa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens

233 Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området Färdigheter och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen 4. tillämpa skalär- och vektorprodukterna för beräkning av vinklar, längder/avstånd, areor och volymer i geometriska tillämpningar och kan illustreras av vektorer 5. redogöra för och geometriskt illustrera de grundläggande egenskaperna hos komplexa tal, kunna utföra aritmetiska operationer med komplexa tal, kunna göra omskrivningar mellan rektangulär form och polär form, kunna lösa binomiska ekvationer och komplexa andragradsekvationer, samt kunna tillämpa faktorsatsen för en fullständig faktorisering av polynom med reella koefficienter 6. tillämpa och redogöra för de matrisalgebraiska räkneoperationerna och räknelagarna, kunna avgöra inverterbarhet hos en kvadratisk matris, kunna bestämma inverser och kunna lösa affina matrisekvationer 7. tolka matriser som linjära avbildningar från Rn till Rm, kunna bestämma nollrum och värderum till linjära avbildningar, kunna definiera rotationer, speglingar och ortogonala projektioner i planet och i rummet, samt kunna bestämma sådana avbildningars matriser 8. tillämpa och redogöra för determinantens definition och tolkning som volymen av en parallellepiped i ett n-dimensionellt rum, samt kunna tillämpa räknelagarna för determinanter och då speciellt produktregeln och utveckling efter rad eller kolonn 9. redogöra för och tillämpa det som för kvadratiska matriser benämns huvudsatsen, och som i olika ekvivalenta ordalag uttrycker att determinanten för en kvadratisk matris är skild från noll om och endast om inversen till matrisen existerar 10. geometriskt tolka och tillämpa begreppen egenvärde och egenvektor, kunna bestämma egenvärden och egenvektorer till linjära operatorer, kunna lösa elementära egenvärdesproblem, samt kunna avgöra om en vektor är en egenvektor till en linjär operator och kunna använda detta för att i tillämpliga fall göra ett basbyte som diagonaliserar en linjär operator Nivå G1N Envariabelanalys, 7,5 hp (ny kurs) X X X X X Efter genomgången kurs förväntas en student kunna analysera reellvärda funktioner av en reell variabel utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf, sammansättning och invers avgöra konvergens hos talföljder och serier, samt utifrån standardgränsvärden och räkneregler kunna bestämma gränsvärden för funktioner och talföljder. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras bestämma en funktions derivata utifrån derivatans definition, samt i en given punkt kunna bestämma tangenten till en graf. För deriverbara funktioner läggs särskilt vikt vid en deriveringsteknik baserad på räkne regler och standardderivator, där räknereglerna förväntas kunna visas visa medelvärdessatsen, samt kunna tillämpa den och innehållet i punkterna 1 3 på problem som innefattar skattningar och feluppskattningar av funktionsvärden, bestämning av extremvärden, optimering, kurvskissning identifiera gränsvärden av Riemannsummor som integraler, kunna bevisa och tillämpa integralkalkylens huvudsats, samt kunna tillämpa integralbegreppet för beräkning av areor mellan kurvor tillämpa tekniker som partiell integration, partialbråksuppdelning där nämnarnas nollställen har multiplicitet ett, och variabelsubstitution, allt för att kunna bestämma primitiva funktioner och integraler avgöra konvergens hos generaliserade integraler och kunna bestämma de som är konvergenta lösa första ordningens separabla och/eller linjära, ordinära differentialekvationer (ODE), samt andra ordningens linjära ODE med konstanta koefficienter tillämpa Taylors formel för att approximera funktioner visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning Bilaga 17.4 visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och isa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens Årskurs 2 Nivå G1F ERA 106 Värmeöverföring, 7,5 hp X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna - redogöra för fluiders egenskaper, i samband med värmeöverföring, liksom för grundläggande värmetransportfenomen - utföra tekniska beräkningar på olika typer av värmetransporter såsom konvektion, ledning och strålning beroende på geometri, strömningsbild och fluid - dimensionera värmeväxlare för önskad överförd effekt - analysera energitekniska system med avseende på värmeöverföring - planera, utföra och redovisa resultat av praktiska laborationer liksom att genomföra beräkningsuppgifter för att illustrera värmetransport Nivå G1F ERA115 Solceller och solfångare, 7,5 hp X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna - redogöra för Sveriges och världens energianvändning och de förnybara energiteknikernas betydelse i nuläget och i framtiden - redogöra för mekanismen för den globala växthuseffekten och uttunningen av Ozon-skiktet

234 Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området Färdigheter och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning Bilaga redogöra för hur olika typer av solfångare och solceller fungerar och för hur solenergisystem kan användas för att spara energi samt beräkna kostnaden och nyttan av solenergisystem i jämförelse med konkurrerande tekniker - uppskatta behovet av värme och varmvatten i en byggnad och dess fördelning i tiden - använda ett enkelt simuleringsprogram för att beräkna energiutbytet från solfångare - beräkna instrålningen i olika geometrier och väderstreck - karakterisera en PV-modul och en solfångare - använda ett simuleringsprogram för att beräkna elutbytet från ett solelsystem - bygga upp ett fungerande fristående eller nätinkopplat solelsystem med alla dess komponenter samt känna till och kunna redogöra för hur systemkomponenterna fungerar - redogöra för funktion och energibalans för ett fönster med olika typer av glas Nivå G1F ERA114 Vind och vattenkraft, 7,5 hp X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. redogöra utförligt för de vanligaste konstruktions- och reglerprinciperna för vind- och vattenkraftverk för elproduktion. 2. genomföra strömningsberäkningar på vind- och vattenkraftverk. 3. analysera och motivera komponentval i vind- respektive vattenkraftverk 4. redogöra för vind- respektive vattenkraftverks miljöpåverkan. 5. genomföra en projektering av ett vindkraftverk inkluderande platsval, vinddata, tekniklösningar, investeringskalkyl, miljöpåverkan och gällande lagstiftning. 6. redovisa projekteringsarbetet både muntligt och skriftligt i en teknisk rapport Nivå G1F ERA116 Fjärrvärmeteknik, 7,5 hp X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. beskriva olika komponenter och förläggningssätt för fjärrvärmekulvertar 2. modellera, simulera och optimera fjärrvärmenät med avseende på värmeförluster, tryckfall och rördimensioner 3. analysera hur förändrade driftbetingelser påverkar fjärrvärmenätet och värmesystemet i helhet 4. ha god kännedom om olika komponenter samt deras funktion i en fjärrvärmecentral 5. modellera, simulera och funktionsbeskriva fjärrvärmecentraler med avseende på komponenter och varierande driftsbetingelser 6. dimensionera optimal storlek på pannor under ideala betingelser 7. självständigt och kritiskt analysera hur olika taxemodeller påverkar fjärrvärmens ekonomiska förutsättningar 8. redogöra för utvecklingsarbete inom fjärrvärmesystem Nivå G1F ERA101 Strömningsteknik, 7,5 hp X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. redogöra för strömningstekniska termer 2. förenkla ett komplext problem och tillämpa kunskaper från kursen för att lösa problem och kunna avgöra rimligheten i resultatet. 3. kombinera kunskaper från andra kurser t.ex. mekanik och tillämpa dessa i strömningsläran. 4. dimensionera pumpar och fläktar utgående från egna anläggningskurvor och pumpkurvor ur försäljningskataloger. 5. redogöra för vad som händer vid kompressibel strömning dels ur strömningstekniskt perspektiv dels ur termodynamiskt perspektiv 6. beskriva och analysera enkla men viktiga strömningsformer samt ha förståelse för de approximationer man då gör 7. behärska analys av strömningsmaskiner Nivå G1F ERA110 Uppvärmningsteknik 7,5 hp X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. genomföra effekt- och energibehovsberäkningar för värme- och kyltekniska installationer i byggnader 2. utföra dimensionering av ett uppvärmningssystem med tillhörande huvudkomponenter som panna, varmvattenberedare, expansionssystem, pumpar, säkerhetsanordningar och annan armatur 3. utföra tryckfallsberäkningar på rörsystem och dimensionera rör, ventiler, shuntgrupper, radiatorer, konvektorer och andra rumsvärmare 4. upprätta driftkort och flödesscheman för uppvärmningsinstallationer Nivå G1F visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och isa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens

235 Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området Färdigheter och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning Bilaga 17.4 ERA 111 Kyl- och värmepumpsteknik 1, 7,5 hp X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna - utföra beräkningar på kyl- och värmepumpprocesser med avseende på prestanda, COP, verkningsgrader etc - utförligt redogöra för ingående huvudkomponenters prestanda och egenskaper - med egna ord redogöra för alternativa processer för köldalstring - analysera och kritiskt utvärdera hur användandet av olika köldmedier påverkar människa och miljö - genomföra en projektering av en komplett värmepump- alternativt kylanläggning Nivå G1F MAA152 Flervariabelanalys, 7,5 hp X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. analysera reellvärda funktioner av flera reella variabler, allt utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf och sammansättning, samt kunna illustrera någorlunda skisserbara funktionsytor och nivåkurvor 2. förklara de topologiska grundbegreppen i Rn, samt utifrån standardgränsvärden och räkneregler kunna bestämma gränsvärden för funktioner. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras 3. bestämma partiella derivator, kunna avgöra differentierbarhet, kunna bestämma differentialer, samt vid variabelbyten kunna tillämpa kedjeregeln för första och andra ordningens derivator och vid implicit derivering 4. bestämma och geometriskt tolka gradienter och riktningsderivator, samt utifrån detta i förekommande fall kunna bestämma tangenter och tangentplan 5. tillämpa Taylors formel för att avgöra arter hos stationära punkter, och då särskilt i fall med funktioner av två variabler 6. kunna bestämma största och minsta värdena för kontinuerliga funktioner på kompakta mängder, samt kunna formulera och lösa optimeringsproblem som innefattar bivillkor 7. analysera vektorvärda funktioner av en reell variabel och motsvarande rymdkurvor, dels utifrån kinematiska begrepp som läge, hastighet och acceleration, och dels utifrån geometriska begrepp som tangent, normal, båglängd och krökning. Speciellt ska rymdkurvor kunna parametriseras 8. bestämma dubbel- och trippelintegraler utifrån lämpliga iterationer och variabelsubstitutioner 9. bestämma och tolka kurv- och ytintegraler. Speciellt ska normalriktningsfält för kurvor i planet och för ytstycken i rummet kunna bestämmas. I fall med konservativa fält ska potentialfunktioner kunna bestämmas och nyttjas för exempelvis byten av vägar i kurvintegraler 10. tillämpa Greens, Stokes och Gauss satser Nivå G1N Teknisk engelska, 7,5 hp X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. tillämpa ett tekniskt ordförråd i muntliga och skriftliga uppgifter på engelska 2. hålla olika muntliga framträdanden med tekniskt innehåll på engelska 3. visa förtrogenhet med olika typer av tekniska texter på engelska 4. förstå grundläggande grammatiska konstruktioner i engelska med tekniskt innehåll Årskurs 3 Nivå G2F ERA211 Värme- och kraftteknik 1, 7,5 hp X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. Redogöra för principen för olika typer av kraft- och värmegenerering och de komponenter som förekommer i kraft- och värmeanläggningar. 2. Redogöra för fysiken bakom elproduktion med kärnkraft och hur en kärnreaktor drivs, både ur fysikalisk och praktisk aspekt. 3. Använda termodynamiska samband och ekvationer för att modellera, simulera och analysera ångcykler och kärnkraftsanläggningar med avseende på teknik, miljö och ekonomi. 4. Självständigt och kritiskt redogöra för olika termiska processers miljöpåverkan och hur denna kan minimeras. 5. Redogöra för utvecklingsläget och forskningsarbete inom området kraft- och värmeteknik (främst ångcykler och kärnkraft). Nivå G1F ERA212 Värme- och kraftteknik 2, 7,5 hp X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. Redogöra för grundläggande design och operativa principer vad gäller gasturbiner, och deras komponenter, samt motsvarande för bränsleceller. visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och isa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens

236 Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området Färdigheter och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning Bilaga Redogöra för nuvarande state-of-the-art (utvecklingsläge och forskningsarbete) inom gasturbiner/turbomaskiner. 3. Tillämpa befintlig kunskap från Tillämpad termodynamik och Strömningsteknik för att beräkna och analysera olika gasturbinbegrepp när det gäller ekonomi, teknik och miljö. 4. Kommunicera skriftligen egna tekniska analysresultat och slutsatser i samband med gasturbin koncept och turbomaskiner. 5. Optimera driften i en energiproduktionsanläggning ur ekonomisk synpunkt. 6. Jämför och kontrastera ekonomiska- och miljö konsekvenser av olika termiska processer. Nivå G1F Numeriska metoder med MATLAB 7,5 hp X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. konstruera och använda enkla program i MATLAB för att lösa matematiska problem. 2. lösa icke-linjära ekvationer, i synnerhet med fixpunktsiterationsmetoder. 3. lösa linjära ekvationssystem med Gausselimination och utföra olika typer av matrisfaktoriseringar (t.ex. LU-faktorisering). 4. approximera derivator med hjälp av olika typer av differenskvoter. 5. konstruera Taylorpolynom för en given funktion och interpolationspolynom (Lagrange- och Newtonpolynom) för given uppsättning punkter. 6. använda numeriska metoder (Euler-, Heun- och Runge-Kutta-metoderna) för att lösa differentialekvationer. 7. använda numeriska metoder (såsom Simpsons regel) för integration. 8. utföra beräkningsprojekt inom numeriska metoder med MATLAB, samt skriva välstrukturerade rapporter och genomföra muntliga presentationer. Nivå G1F MAA137 Sannolikhetslära med statistisk teori, 7,5 hp X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. redogöra för och tillämpa grundläggande begrepp, såsom händelse, utfallsrum, sannolikhet, oberoende händelser och betingad sannolikhet samt räkneregler inom sannolikhetslära 2. redogöra för och tillämpa grundläggande egenskaper hos och funktioner av stokastiska endimensionella variabler 3. redogöra för och tillämpa följande fördelningar: geometriska fördelningen, likformiga fördelningen, binomialfördelningen, Poissonfördelningen, exponentialfördelningen, normalfördelningen. 4. redogöra för och tillämpa läges-, spridnings- och beroendemått. 5. genomföra och tillämpa punktskattning, intervallskattning, hypotesprövning och linjär regression. Nivå G1N FOA112 Organisation, 7,5 hp X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. redogöra för grundläggande begrepp kring organisationer och organisering samt organisationen som fenomen 2. tillämpa teorier, modeller och begrepp på specifika praktiska situationer och föreslå lösningar på grundläggande problem kring organisationsform, ledarskap och förändringsarbete 3. ge exempel på de möjligheter och begräsningar som olika teoretiska begrepp medför när organisering, ledning och förändringsarbete analyseras Nivå G1N DVA117 Programmering, 7,5 hp X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. redogöra för grundläggande språkelement 2. lösa ett problem genom att konstruera ett strukturerat program. Problemet skall vara av sådan art att lösningen kräver iteration, selektion, variabler, funktioner med flera argument och definition av minst en datastruktur 3. använda språkets standardbibliotek 4. utföra grundläggande felsökning av ett program Nivå G2F MTK201 Miljöteknik för ingenjörer, 7,5 hp X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. Ange orsakssamband för de vanligaste förekommande miljöproblemen på global, regional och lokal nivå 2. Förklara begreppet miljöteknik och dess roll inom teknikområdet visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och isa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens

237 3. Ge exempel på miljöproblem som skapas vid tekniska tillämpningar och byggnation, och hur dessa kan påverka luft, vatten och mark 4. Förklara miljötekniska metoder för att förhindra eller reducera effekter av miljöproblem relaterade till tekniska tillämpningar och byggd miljö, samt utföra enklare mätningar och analyser 5. Använda relevant svensk lagstiftning relaterad till teknik och miljö 6. Ange relevant internationell lagstiftning relaterad till teknik och miljö 7. Förklara hur miljökonsekvensbeskrivning används för att minimera miljöpåverkan vid tekniska tillämpningar. Nivå Energi och klimat, 7,5 hp (Ny kurs) Kursen ska ge fördjupade kunskaper om klimatförändringar och miljöpåverkan på global, regional och lokal nivå kopplat till uttag av naturresurser och Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området Färdigheter och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning Bilaga 17.4 energiframställning. Årskurs 4 Nivå A1N ERA301 Internationella energisystem, 7,5 hp X X X X X Efter genomgångenkurs ska studenten kunna 1. visa kunskaper om aktörer som är viktiga för utvecklingen av energisystem samt hur naturvetenskapliga (t.ex. geovetenskapliga och ekologiska), teknologiska, ekonomiska och politiska ramvillkor påverkar förutsättningar för och utvecklingen av energisystemen 2. kritiskt analysera och tolka ett lands energisystem (uppbyggnad, aktörer, naturvetenskapliga, teknologiska, ekonomiska och politiska ramvillkor) 3. diskutera och analysera en möjlig utveckling av ett lands energisystem för att främja hållbar utveckling 4. visa förmågan att integrera kunskap och hantera komplex information om politik och styrmedel, olika aktörer, trender, kostnader, klimat-miljö samt resurser för energisystem 5. självständigt genomföra en undersökning om energisystem 6. visa förmåga att tydligt kommunicera och presentera slutsatser och metoder för en egen undersökning om energisystem 7. skriftligt och muntligt presentera resultat från en egen undersökning om energisystem på ett vetenskapligt sätt Nivå A1N ERA311 Processmodellering, X X X X X X X X X X X X Efter genomgångenkurs ska studenten kunna 1. identifiera antaganden, ekvationer och randvillkor som behövs för modellering 2. definiera, konfigurera, analysera och validera modeller för olika processer 3. tillämpa grundprinciper och utveckla matematiska samband som används för modelleringsändamål 4. välja och använda lämpliga numeriska metoder för att lösa statiska och dynamiska modeller 5. programmera modeller i lämpliga programmeringsspråk 6. förstå och tillämpa de vanligaste metoderna i statistisk modellering, kalibrering och validering 7. visa kunskap inom forskningsområdet processmodellering Nivå A1N ERA312 Processimulering, 7,5 hp X X X X X X X X X Efter genomgångenkurs ska studenten kunna 1. förstå principerna bakom befintliga simuleringsverktyg 2. välja och använda lämpliga simuleringsverktyg för dynamiska respektive steady-state simuleringar 3. utveckla och implementera modeller i simuleringsverktyg för olika tillämpningar med anknytning till energiområdet 4. genomföra verifiering och validering av simuleringsmodeller mot verkliga processdata 5. använda modeller för olika applikationer, som t.ex. processoptimering, systemdesign, beslutsstöd och produktionsplanering 6. analysera och kritiskt granska simuleringsresultat i förhållande till verkliga processdata 7. visa kunskap inom forskningsområdet processimulering Nivå A1N ERA303 Processoptimering, 7,5 hp X X X X X X X X X X X Efter genomgångenkurs ska studenten kunna visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och isa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens

238 Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området Färdigheter och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning Bilaga Identifiera och matematiskt formulera optimeringsproblem av energitekniska processer 2. Utvärdera och välja matematiska metoder för lösning av uppställda optimeringsproblem 3. Använda datorbaserade program som optimeringshjälpmedel 4. Utvärdera resultat från ett optimeringsproblem Nivå G2F ERA207 Systematisk energieffektivisering, 7,5 hp X X X X X X X X X X X Efter genomgångenkurs ska studenten kunna 1. beskriva regelverk, standarder och direktiv inom energieffektiviseringsområdet; 2. redogöra för hur energianvändningen skiljer sig mellan olika samhällssektorer; 3. beskriva och analysera hur prisbildning på el- och fjärrvärmemarknaden påverkar förutsättningarna för olika energieffektiviseringsåtgärder; 4. analysera och värdera energieffektiviserande åtgärder i ett tekniskt, ekonomisk och beteendevetenskapligt perspektiv; 5. genomföra en livscykelkostnadsanalys (LCC) och avgöra det mest fördelaktiga energieffektiviseringsalternativet; 6. analysera energianvändning och energibesparande åtgärder med hjälp av varaktighetsdiagram; 7. förstå nationella och internationella forskningstrender inom energieffektivisering; 8. självständigt planera, genomföra och rapportera en fördjupad analys i projektform. Nivå G1F ERA113 Styrning av energisystem, 7,5 hp X X X X X X Efter genomgångenkurs ska studenten kunna 1. självständigt genomföra praktiska tester och teoretiska analyser för att identifiera dynamiska system 2. förstå och tillämpa transformteori liksom begreppet överföringsfunktion för analys av dynamiska system 3. modellera, simulera och analysera dynamiska system med datorprogram som Matlab och Simulink 4. dimensionera och verifiera regulatorer för energitekniska tillämpningar 5. förstå och använda PLC-programmering för styrning Nivå G1F ERA108 Ventilationsteknik 7,5 hp X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. redogöra för olika ventilationssystems funktion 2. beräkna ventilationsbehov 3. dimensionera ventilationsaggregat 4. genomföra tryckfallsberäkningar och dimensionering av kanalsystem Nivå A1N MAA704 Tillämpad matrisanalys, 7,5 hp X X X X X X X X X X X X Efter genomgångenkurs ska studenten kunna 1. redogöra för grundläggande egenskaper av icke-negativa och stokastiska matriser, deras samband med grafer och Markovkedjor samt tillämpningar i ekonomi, resursoptimering, informationsteknik, linjär och dynamisk programmering, beslutfattande, spelteori och systemanalys 2. beräkna matrisfaktoriseringar, kanoniska former, funktioner av matriser och lösningar av matrisekvationer samt tillämpa de för undersökning av systemstabilitet och i energiteknik. 3. redogöra för olika typer av matris- och vektornormer samt beräkna eller uppskatta dem såväl med som utan datorstöd 4. använda och analysera iterativa algoritmer för beräkning av egenvärden och egenvektorer för olika typer av matriser såväl med som utan datorstöd 5. redogöra för egenskaper av kvadratiska former, projektioner, spektralteorin och deras användning i kvadratisk optimering och multivariatanalys samt tillämpningar i statistik, finans och reglerteknik. 6. analysera matrisberäkningar i geometriska termer av linjära rum, linjära transformationer och symmetrier. 7. förklara de begrepp som ingår i kursinnehållet på ett sätt som är anpassat efter mottagarens förkunskaper, och redogöra för en handfull tillämpningsområden. 8. redogöra i detalj för ett fritt valt tillämpningsområde av matrisanalys. Nivå G1N FOA114 Ekonomiska kalkyler och intern styrning, 7,5 hp Efter genomgångenkurs ska studenten kunna visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och isa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens

239 Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området Färdigheter och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning Bilaga redogöra för olika sätt att styra organisationer med hjälp av mål, formulerade i ekonomiska och andra termer 2. upprätta investeringskalkyler och redogöra för olika investeringskalkylmetoder 3. redogöra för, bedöma och tillämpa traditionella och nyare tekniker inom produktkalkylering och uppföljning 4. redogöra för olika principer för intern redovisning, samt kunna utforma, tolka och analysera standard- och specialrapporter 5. använda kalkylbladsprogram för att framställa beslutsunderlag Årskurs 5 Nivå A1F ERA306 Hållbara energisystem - fördjupningsstudier, 20 hp X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. tillämpa teorier och modeller för att lösa energitekniska problem 2. självständigt analysera och utvärdera olika cykler för omvandling av värme till kraft ur prestandamässig, ekonomisk och miljömässig synpunkt 3. självständigt designa, analysera och utvärdera energisystem baserade på förnybara energikällor med fokus på solenergi och bioenergi. 4. självständigt och kritiskt analysera prestanda och driftproblem i verkliga processer för energiomvandling 5. självständigt och kritiskt analysera och utvärdera energidistribution system 6. integrera kunskap och hantera komplex information 7. diskutera och beakta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter relaterade till energisystem Nivå A1F ERA305 Hållbara energisystem - projekt, 10 hp X X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. tillämpa teorier och modeller för att lösa energitekniska frågeställningar 2. identifiera energitekniska frågeställningar samt behov av ytterligare kunskap inom området 3. integrera kunskap från olika områden och hantera komplex information 4. kommunicera och presentera slutsatser och metoder, klart och tydligt 5. analysera och kritiskt utvärdera en energiprocess eller delar av ett energisystem 6. göra bedömningar av olika strategiska lösningar för hållbara energisystem och deras utvecklingsmöjligheter och begränsningar 7. relatera aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete till den studerade energitekniska frågeställningen 8. samarbeta i grupp för att gemensamt nå de uppställda projektmålen Nivå A2E ERA403 Examensarbete i energiteknik, 30 hp X X X X X X X X X X X Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. visa både djupa och breda kunskaper inom energiteknik 2. visa insikt om forsknings- och utvecklingsarbete inom examensarbetets område 3. kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar 4. skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar 5. planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar 6. kritiskt och systematiskt integrera kunskap och tillämpa kunskaper, teorier och modeller för att lösa energitekniska problem även med begränsad information 7. muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina resultat och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa 8. självständigt genomföra en vetenskaplig opposition av andras resultat på ett kritiskt sätt; 9. samarbeta med uppdragsgivare, handledare och övriga intressenter 10. göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga, etiska och hållbarhetsmässiga aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och isa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens

240 Bilaga Ärende MDH 2016/ (3) BeslutsPM Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Handläggare Hanna Millberg BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplanen för Kompletterande pedagogisk utbildning (GLM01) Bakgrund Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har ansökt om att revidera utbildningsplanen för kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) i och med att akademin under 2016 har arbetat med att utveckla KPU. Fysik, kemi och spanska blir från höstterminen 2017 nya undervisningsämnen för tillträde till KPU. Förändringen har sin bakgrund i att regeringen 2014, i och med förordning SFS 2014:1070, ändrade innehållet i förordningen om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen. Förändringen innebär att studier i ämnesdidaktik inte längre ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan, vilket det tidigare gjort. Detta innebär att lärosäten kan erbjuda KPU inom andra undervisningsämnen än de som lärosätena har tillstånd att utfärda ämneslärarexamen i. I och med att de nya utbildningsämnena lades till gjordes också en översyn av den särskilda behörigheten för alla undervisningsämnen som ger tillträde till KPU. Dessa mer specificerade krav fastställdes i samband med beslutet om behörigheter och urval vid fakultetsnämndens möte den 22 september I januari 2016 beslutade riksdagen om en ändring i skollagen som innebär att en försöksverksamhet med tidsbegränsade anställningar införs. Dessa tidsbegränsade anställningar gäller personer som ska bedriva undervisning som lärare i ett eller flera ämnen samtidigt som personen genomför en kompletterande pedagogisk utbildning för att uppnå en behörighetsgivande lärarexamen. En förutsättning är att personen har ämneskunskaper motsvarande de ämneskunskaper som krävs för behörighetsgivande lärarexamen i det eller de ämnena personen ska undervisa. Mot bakgrund av detta avser akademin att erbjuda KPU som distansutbildning på deltid, 75 procent studietakt, då det möjliggör för den studerande att vara yrkesverksam samtidigt som personen studerar. Starttermin kommer även att ändras från vårtermin till hösttermin. Mot bakgrund av dessa förändringar behöver utbildningsplanen för KPU revideras. Akademin önskar att de föreslagna revideringarna gäller från och med höstterminen 2017.

241 Bilaga 18.1 Faktasammanställning Akademin har inkommit med ett förslag till en reviderad utbildningsplan samt en ansökan där de motiverar de föreslagna förändringarna och beskriver hur ärendet beretts på akademin. Eftersom revideringen inte innebär innehållsliga förändringar i utbildningsprogrammet har akademin inte skickat in en examensmatris. 2 (3) Kurserna Bedömning och betygsättning 7,5 hp och Specialpedagogik 7,5 hp föreslås flyttas till årskurs två. Detta eftersom en studietakt på 75 % endast ger utrymme för 45 hp inom varje årskurs. I beskrivningen av utbildningens innehåll föreslår akademin att ordet övningsskola byts ut mot VFU-skola. Mälardalens högskola deltar sedan 2014 i en försöksverksamhet med övningsskolor för lärarstudenternas verksamhetsförlagda del av utbildningen (VFU). Syftet med försöksverksamheten är att säkra kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen. Bland annat innebär det, enligt förordningen (2014:2) om försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor inom lärar- och förskollärarutbildningar, att vid övningsskolorna skall det finnas så många lärare som är handledare att varje handledare endast handleder ett fåtal studenter. Högskolan skall också använda ett begränsat antal övningsskolor så att det blir en hög koncentration av studenter vid varje skola. Anledningen till att akademin föreslår att VFU:n för studenter vid KPU inte behöver förläggas till en övningsskola är att studenter inte självklart kommer kunna placeras på en övningsskola. Dels eftersom det inte med självklarhet kommer finnas handledare inom de aktuella undervisningsämnena på de övningsskolor som MDH idag har avtal med. Dels eftersom utbildningen kommer ges på distans och högskolan har idag endast avtal med övningsskolor i regionen. I sin ansökan önskar akademi UKK också att utbildningsplanen revideras med avseende på behörigheter. Detta har redan fastställts av fakultetsnämnden i och med beslutet om behörigheter och urval den 22 september 2016 och behörigheterna ändrades då i utbildningsplanen. Överväganden De föreslagna revideringarna i utbildningsplanen är förhållandevis små sett till utbildningens innehåll. Den största förändringen gäller den verksamhetsförlagda utbildningen som, då utbildningen kommer ges som distansutbildning, inte kommer kunna förläggas till övningsskolor. På högskolans hemsida anges att syftet med övningsskolor och övningsförskolor är att säkra kvaliteten på den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Att förlägga VFU:n till skolor som inte är övningsskolor skulle därmed kunna innebära att studenterna får en sämre kvalitet på den verksamhetsförlagda delen av sin utbildning. Försöksverksamheten med övningsskolor och övningsförskolor har dock endast pågått i två år och verksamheten är ännu inte utvärderad. Att tre nya undervisningsämnen för tillträde till utbildningen läggs till påverkar inte de befintliga kurserna. Akademin ersatte redan 2015 kursen Ämnesdidaktiskt utvecklings- och utvärderingsarbete 15 hp med kursen Didaktiskt utvecklings- och utvärderingsarbete 15 hp i och med att ämnesdidaktik inte längre behövde ingå i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Däremot finns fortfarande inslag av ämnesdidaktik i kurserna

242 Bilaga 18.1 eftersom det efterfrågats av studenterna. De nya undervisningsämnena (spanska, fysik och kemi) skall ha valts utifrån detta då det är ämnen som kan tänkas ha beröringspunkter med ämnesdidaktik för de undervisningsämnen som högskolan utfärdar ämneslärarexamen i. 3 (3) Akademin skriver inget i sin ansökan om huruvida de befintliga kurserna fungerar som distanskurser med en lägre studietakt. Efter samtal med akademin framkom att kurserna kommer ses över men det kommer inte innebära innehållsliga förändringar, utan om förändringar genomförs kommer det troligtvis gälla examinationsformer då andra examinationsformer kan vara mer lämpade för distansutbildning. Beredningens rekommendation Beredningen föreslår utskottet att revidera utbildningsplanen för kompletterande pedagogisk utbildning i enlighet med akademi UKK:s ansökan och att den reviderade utbildningsplanen börjar gälla för studenter antagna från och med höstterminen 2017

243 Bilaga (2) Ansökan om revidering av utbildningsplan för KPU med anledning av förändrat upplägg Akademin för utbildning, kultur och kommunikation inkommer härmed om önskemål om att revidera utbildningsplan för Kompletterande pedagogisk utbildning (GLM01) fr.o.m. höstterminen Vid akademi UKK har ett utvecklingsarbete avseende KPU genomförts under året vilket akademin redogjorde för i underlaget för svenskspråkigt programutbud för läsåret 17/18. Utifrån den översyn och utredning som genomfördes vid akademin föreslogs följande förändringar: Undervisningsämnena fysik, kemi och spanska blir nya undervisningsämnen för tillträde till KPU. Den särskilda behörigheten för de olika undervisningsämnena specificeras. Programmet startar hösttermin istället för vårtermin. Programmet ges på distans med studietakt 75% (istället för campusbunden på heltid). Förändringarna innebär att utbildningsplanen för programmet måste revideras. Särskild behörighet Fakultetsnämnden har fastställt den särskilda behörigheten till programmet enligt akademins förslag och utbildningsplanen föreslås revideras utifrån detta. Då utrymmet i Selma är begränsat innehåller den särskilda behörigheten i utbildningsplanen inte de specificerade ämneskraven utan de redovisas i särskild bilaga på programsidan på webben. Verksamhetsförlagd utbildning Förändringen av studieform samt tillägg av ytterligare undervisningsämnen påverkar den verksamhetsförlagda utbildningen såtillvida att studenter inom KPU inte självklart kommer att placeras för VFU på en övningsskola. Förändringen av VFU-placeringar genomförs då det med självklarhet inte finns handledare inom de aktuella undervisningsämnena vid de övningsskolor som MDH idag har avtal med men även utifrån att de studerande många gånger kommer att vara yrkesverksamma vid sidan av sina studier och även utifrån att de studerande kan komma att vara bosatta på annan ort. Utbildningsplanen förslås därför revideras så att övningsskola ersätts med VFU-skola som kan innefatta både övningsskolor och andra skolor.

244 Bilaga 18.2 Innehåll i årskurser Eftersom studietakten ändras från 100% till 75% så flyttas kurser från årskurs ett till årskurs två. 2 (2) Då ingen innehållslig förändring föreslås bifogas inte några examensmatriser för de aktuella programmen/examina. Förslag till revidering av utbildningsplan har utifrån det genomförda utvecklingsarbetet tagits fram av utbildningsledare vid UKK, Anna-Karin Fornberg, tillsammans men VFU-ansvarig, Jessica Götberg, och programföreträdare, Magnus Jansson. Föreslagen revidering är godkänd av utbildningsrådet för lärarutbildning vid mötet den 17 oktober Akademin för utbildning, kultur och kommunikation ansöker därmed om att Fakultetsnämnden reviderar utbildningsplanen för programmet. Enligt uppdrag Anna-Karin Fornberg Utbildningsledare vid UKK

245 Bilaga 18.3 GLM01 Kompletterande pedagogisk utbildning 90 hp GLM01 Supplementary programme in Master of Arts in Secondary Education, 90 credits 90 credits Fastställd Fastställd av Fakultetsnämnden Senast reviderad Senast reviderad av Fakultetsnämnden Diarienummer MDH /13 Utbildningsplanen giltig från Ansvarig fakultet Ansvarig institution Medverkande enhet(er) H15H17 Fakultetsnämnden Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Behörighet Med inriktning mot arbete i årskurs 7 till 9 Ämnesstudier om minst 90 hp i avslutade kurser motsvarande ett undervisningsämne i grundskolans åk 7-9 varav minst 15 hp utgörs av ett självständigt arbete (examensarbete). Dessutom krävs Sv B/Sv 3 och En A/En 6 eller motsvarande. Därtill finns specificerade krav på innehåll inom ämnesstudierna. Ämnesstudier om minst 90 hp i avslutade kurser motsvarande ett undervisningsämne i grundskolans åk 7-9 varav 15 hp utgörs av ett självständigt arbete (examensarbete). Dessutom krävs Sv B/Sv 3 och En A/En 6 eller motsvarande. För särskilda krav inom ämnesstudierna se nedan. - Undervisningsämnet engelska eller svenska som andraspråk eller teknik: Kurser i ämnet omfattande minst 90 hp. Ett självständigt arbete om 15 hp ska ingå. - Undervisningsämnet svenska: Kurser i svenska språket och litteraturvetenskap omfattande sammanlagt minst 90 hp, varav minst 30 hp i vardera ämnet. Ett självständigt arbete om 15 hp ska ingå. - Undervisningsämnet samhällskunskap: Kurser i samhällskunskap omfattande minst 90 hp alternativt minst 60 hp statsvetenskap samt minst 30 hp i ett eller flera av ämnena ekonomisk historia, kulturgeografi, nationalekonomi, sociologi och företagsekonomi. Ett självständigt arbete om 15 hp ska ingå. - Undervisningsämnet matematik: Kurser i matematik omfattande minst 90 hp, varav sannolikhetslära och statistik eller motsvarande ingår samt ett självständigt arbete om 15 hp. Med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Ämnesstudier om minst 120 hp i avslutade kurser motsvarande ett undervisningsämne i gymnasieskolan varav minst 15 hp utgörs av ett självständigt arbete (examensarbete). Dessutom krävs Sv B/Sv 3 och En A/En 6 eller motsvarande. Därtill finns specificerade krav på innehåll inom ämnesstudierna. Ämnesstudier om minst 120 hp i avslutade kurser motsvarande ett undervisningsämne i gymnasieskolan varav 15 hp utgörs av ett självständigt arbete (examensarbete). Dessutom krävs Sv B/Sv 3 och En A/En 6 eller motsvarande. För särskilda krav inom ämnesstudierna se nedan. - Undervisningsämnet engelska eller svenska som andraspråk eller teknik: Kurser i ämnet omfattande minst 120 hp. Ett självständigt arbete om 15 hp ska ingå. - Undervisningsämnet svenska: Kurser i svenska språket och litteraturvetenskap omfattande sammanlagt minst 120 hp, varav minst 30 hp i vardera ämnet. Ett självständigt arbete om 15 hp ska ingå. - Undervisningsämnet samhällskunskap: Kurser i samhällskunskap omfattande minst 120 hp alternativt minst 90 hp statsvetenskap och minst 15 hp nationalekonomi samt minst 15 hp i ett eller flera av ämnena ekonomisk historia, kulturgeografi, sociologi, statsvetenskap och företagsekonomi. Ett självständigt arbete om 15 hp ska ingå.

246 Bilaga Undervisningsämnet matematik: Kurser i matematik omfattande minst 120 hp, varav sannolikhetslära och statistik eller motsvarande ingår samt ett självständigt arbete om 15 hp. Mål För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7-9 ska studenten: visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten: visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen ska studenten också: visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande, visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning. Färdighet och förmåga För ämneslärarexamen ska studenten: visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.

247 Bilaga 18.3 Värderingsförmåga och förhållningssätt För ämneslärarexamen ska studenten: visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, förutom vid undervisning i kurser i ämnet engelska. Engelskspråklig litteratur samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma. Innehåll Kompletterande pedagogisk utbildning omfattar 90 högskolepoäng och består av följande utbildningsområden: Utbildningsvetenskaplig kärna inklusive didaktiska studier 60 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras såväl i didaktiska studier som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Utbildningsvetenskapliga kärnan Studierna i den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar centrala och generella kunskaper för lärare. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan anknyter till den kommande yrkesutövningen och omfattar 60 högskolepoäng med följande innehåll: skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, läroplansteori och didaktik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygsättning, utvärdering och utvecklingsarbete, didaktik. Didaktiska studier De didaktiska studierna omfattar kurser i skolväsendets ämnen. I den utbildningsvetenskapliga kärnan och i de didaktiska studierna behandlas följande didaktiska huvudfrågor: Ämnesspecifika begrepp och begreppsbildning Ämneshistorik och didaktisk forskning med anknytning till ämne och undervisningsämne Lektionsplanering utifrån läroplan, kursplaner och andra styrdokument Exempel på innehåll, undervisningsformer och traditioner Bedömning av barns/elevers prestationer och utveckling samt betygssättning där det är relevant Utvärdering Studierna knyter an till kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Verksamhetsförlagd utbildning Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar totalt 30 högskolepoäng, varav 15 högskolepoäng är knutna till ämnesstudier och 15 högskolepoäng till den utbildningsvetenskapliga kärnan. Den verksamhetsförlagda utbildningen är förlagd till för utbildningen relevant verksamhet/skolform samt till relevanta ämnen/ämnesområden och omfattar följande: Planering och genomförande av pedagogiska aktiviteter med eget ansvar under handledning Auskultation och observation i samband med verksamhet i skolans vardag Deltagande vid övningsskolansvfu-skolans allmänna kompetensutveckling när tillfälle ges Ovanstående delar av den verksamhetsförlagda utbildningen relateras till de lärandemål för VFU som är framskrivna i respektive kursplan. Den längre och avslutande VFU-perioden knyter samman utbildningens alla delar och utmynnar i en praktisk yrkesteori. Samverkan med övningsskolavfu-skola I samband med studiestarten söker varje student sin övningsskoleplaceringvfu-skoleplacering i en

248 Bilaga 18.3 särskild databas - VFU-portalen. Samarbetet mellan högskolan och kommun/friskola regleras i ett särskilt avtal. För att underlätta att kursinnehållet knyts samman till vad som ska bli en professionell kunskapsbas, ska studenten genom hela utbildningen ha kontakt med yrkeserfarna handledare på sin övningsskolavfuskola. Detta sker genom den verksamhetsförlagda utbildningen och fältstudierna. Fältstudierna innebär att studenten har kontinuerlig kontakt med övningsskolanvfu-skolan i syfte att fördjupa förståelsen för, och kunskapen kring, yrkets frågor och komplexitet. Fältstudierna syftar även till att få teori och praktik att samverka. Genom den kontinuerliga kontakten med övningsskolanvfu-skolan ges studenten möjlighet att tillsammans med handledare och övrig personal på övningsskolanvfu-skolan utveckla en kompetens och ett språk för professionell reflektion och erfarenhetsutbyte. För utformning, innehåll och genomförande ansvarar övningsskolanvfu-skolan tillsammans med studenten. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras av lärare på högskolan efter samråd med övningsskolansvfu-skolans handledare, grundat på dokumentationen i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras också genom den praktiska yrkesteorin. Student som inte blir godkänd på den verksamhetsförlagda utbildningen ges endast ett ytterligare prövningstillfälle. Årskurs 1 Utbildningsvetenskaplig kärna Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll, 15 hp Utveckling och lärande, 7,5 hp Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, 7,5 hp Bedömning och betygssättning, 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Årskurs 2 Utbildningsvetenskaplig kärna Bedömning och betygssättning, 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp Didaktiskt utvärderings- och utvecklingsarbete, 15 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 3, 15 hp Val inom programmet Samtliga kurser inom programmet är obligatoriska och inga valbara kurser ingår. Student på programmet garanteras plats på kurser omfattande 30 högskolepoäng per termin vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier. För att bli antagen till kurser inom program krävs att den studerande uppfyller den särskilda behörigheten som föreskrivs. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att studenten uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 (Master of Arts in Secondary Education with a specialisation in teaching in grades 7-9 of the compulsory school system) Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (Master of Arts in Secondary Education with a specialisation in teaching in the upper-secondary school) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter

249 Bilaga 18.3 För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer ska bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Mälardalens högskola har regler och anvisningar för vad som gäller vid examination. Dessa finns bland annat tillgängliga via högskolans webbplats. De akademier som är verksamma i lärarutbildningen ansvarar för kvalitet, ämnesinnehåll, didaktiskt innehåll, studievägledning och forskningsutveckling inom sitt område.

250 Bilaga 19.1 Akademin för innovation, design och teknik (1) Handläggare Annika Björklund Fakultetsnämnden Ansökan om revidering av utbildningsplan för magisterprogrammet i Programvaruteknik, ZCG20 Magisterprogrammet innehåller idag 15 högskolepoäng fördelat på två kurser på nivå G2F. IDT anser det viktigt att studenterna erbjuds minst 22,5 högskolepoäng på avancerad nivå inom specialiseringen mot programvaruteknik innan de påbörjar sitt examensarbete. IDT föreslår därför att kursen Programvaruteknik 2 (nivå G2F) utgår och ersätts med kursen Säkerhetskritiska system (nivå A1N). Förslaget har diskuterats i lärarlaget för programmet och förankrats i utbildningsrådet för IS (IDT). Arbetet har letts av programsamordnare Jan Carlson. Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Smedjegatan 37 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: idt@mdh.se Org.nr:

251 Bilaga 19.2 Magisterprogram i programvaruteknik, 60 hp Programkod: ZCG20 Giltig från: HT15 Beslutsinstans: Fakultetsnämnden Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng inom datateknik eller datavetenskap, samt minst 22,5 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik. Dessutom krävs Engelska Behörighet: B eller Engelska 6. I de fall programmet går att söka som senare del gäller att den sökande måste uppfylla de särskilda behörighetskrav som gällde för programmets första termin samt ha läst motsvarande programmets tidigare terminer. Diarienummer: /1182 Akademi: IDT Fastställandedatum: Reviderad: Mål Programvara påverkar oss i allt högre grad, både inom näringslivet och i våra dagliga liv. Programvaruteknik handlar om design och utveckling av högkvalitativa programvarusystem och är därmed ett allt viktigare område inom datavetenskapen. Det ettåriga magisterprogrammet i programvaruteknik ger kunskap och praktiska färdigheter inom utveckling av programvarusystem av hög kvalitet, vilket är ovärderligt för programvaruarkitekter, projektledare och tekniska specialister. Efterfrågan på kunniga experter inom programvaruteknik ökar stadigt, vilket gör utbildningen mycket konkurrenskraftig nationellt såväl som internationellt, inom både industrin och akademisk forskning. Efter genomförd utbildning finns goda utsikter att kunna arbeta med programvaruutveckling inom olika industriella sektorer (t.ex. hemelektronik, fordonsindustri, telekommunikation), informationsoch tjänstesektorer (finansiella institut, geografiska informationssystem, transporttjänster), konsultverksamhet, den offentliga sektorn, utbildningssektorn och inom akademisk forskning. Målet med programmet är att studenten ska uppfylla karven för en magisterexamen i datavetenskap med inriktning mot programvaruteknik. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten ha: god överblick över området datavetenskap, fördjupade kunskaper inom programvaruteknik inom områden såsom mjukvarutestning, modellbaserad utveckling och tillförlitlig mjukvara, insikt i aktuell programvaruteknisk forskning, samt god metodkunskap inom området datavetenskap. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten:

252 Bilaga 19.2 analytiskt tillämpa generella principer för programvaruutveckling vid utvecklingen av komplex programvara och programvaruintensiva system, demonstrera nödvändig förståelse av metoder och tekniker för mjukvaruhantering, samt kunna använda dessa i olika utvecklingssituationer, känna till och kunna applicera generella principer för att hantera olika aspekter av programvarukvalitet, förstå, planera och delta i olika programvaruutvecklingsaktiviteter, överskrida kulturella, sociala och ekonomiska skillnader och arbeta i internationella team, proaktivt planera och hantera sin framtida karriär såväl som den personliga utvecklingen, självreflektera och utvärdera den egna förmågan att hantera komplexa problem, samt söka upp, läsa, förstå och utvärdera forskningsartiklar och på så sätt vara medveten om forskningsfronten inom programvaruutveckling. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att inom datavetenskap göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, samt visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Undervisningsspråk Undervisningsspråket är engelska, vilket inkluderar all undervisning, examination och litteratur m.m. Innehåll Programmet består av 45 högskolepoäng teoretiska kurser samt ett självständigt arbete (examensarbete) inom datavetenskap med inriktning mot programvaruteknik, på avancerad nivå, omfattande 15 högskolepoäng. Datavetenskap: Programvaruteknik 1: Grundkurs, 7,5 hp Forskningsmetodik inom naturvetenskap och teknik, 7,5 hp Programvaruteknik 2: Projekt grupparbete, 7,5 hp Säkerhetskritiska system, 7,5 hp Validering och verifiering av mjukvara, 7,5 hp Modellbaserad utveckling, 7,5 hp Examensarbete för magisterexamen i datavetenskap med inriktning mot programvaruteknik, 15 hp Matematik/tillämpad matematik: Matematiken bakom internet, 7,5 hp Val inom programmet

253 Bilaga 19.2 Studenter som redan läst motsvarande kurser i programmet erbjuds möjligheten att välja bland kurser utanför den rekommenderade studiegången. Alla kurser väljs i samråd med programkoordinator för att försäkra uppfyllandet av fordringar för examen. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen: Teknologie magisterexamen med huvudområdet Datavetenskap med inriktning mot Programvaruteknik (Master of Science (60 credits) in Computer Science with Specialization in Software Engineering)

254 Bilaga Ärende MDH 2016/ (2) BeslutsPM Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Handläggare Hanna Millberg BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplanen för Kammarmusikprogrammet (GKV05) Bakgrund Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har ansökt om att revidera utbildningsplanen för Kammarmusikprogrammet. Kammarmusikprogrammet ges med inriktningarna blåsinstrument, klaverinstrument, stråkinstrument och sång. Trots de olika instrumentinriktningarna läser alla studenter samma kurser med samma kursplaner då kursplanerna är skrivna på ett sådant sätt att de ska fungera för alla instrument. Akademin anger i sin ansökan att i praktiken har det dock visat sig att instrumentet sång är så pass olika från de andra instrumenten att den undervisning som bedrivs inte stämmer överens med de kursplaner som finns idag. Ett naturligt inslag i sång är de texter som framförs och sångare måste kunna hantera framställning av texter, textanalys och sceniskt framträdande. Akademin vill förtydliga detta inslag genom att inrätta specifika kursplaner för sång för flera av kurserna inom kammarmusikprogrammet och önskar därmed revidera utbildningsplanen. Akademin anger i sin ansökan att de önskar att revideringen ska gälla från och med höstterminen Faktasammanställning Akademin har inkommit med ett förslag till en reviderad utbildningsplan, en ansökan samt en examensmatris. Efter diskussioner med handläggare vid Ledningskansliet inkom akademin med en kompletterad ansökan där de tydligare motiverade de föreslagna förändringarna och där de förändrat delar av strukturen i utbildningsplanen och examensmatrisen. Den föreslagna förändringen rör sju kurser omfattande totalt 123 hp, vilka sammanfattas i tabell 1. De nya kursplanerna är ännu inte inrättade men i samtal med handläggare vid ledningskansliet anger akademin att lärandemålen i de gamla kursplanerna kommer finnas kvar i de nya kurserna, men att nya lärandemål tillkommer som förtydligar inslagen av textframställning och sceniskt framträdande för instrumentet sång.

255 Bilaga 20.1 Tabell 1. Nuvarande kurser och de föreslagna kurserna för sångare 2 (2) Åk Nuvarande kurs hp Ny kurs för sångare hp 1 Kammarmusik 1 18 Kammarmusik 1 för sångare 18 1 Huvudinstrument 1 21 Huvudinstrument 1 för sångare 21 2 Kammarmusik 2 18 Kammarmusik 2 för sångare 18 2 Huvudinstrument 2 19 Huvudinstrument 2 för sångare 19 3 Kammarmusik 3 21 Kammarmusik 3 för sångare 21 3 Huvudinstrument 3 11 Huvudinstrument 3 för sångare 11 3 Examenskonsert 15 Examenskonsert för sångare 15 Övriga förändringar i utbildningsplanen utgör strukturförändringar under innehållsavsnittet där akademin ändrat så att innehållsbeskrivningen kommer först och kurserna sedan listas årskursvis. Text som utgjorde upprepningar har tagits bort. Överväganden Sett till antalet berörda kurser och hur många hp dessa kurser omfattar kan revideringen betraktas som omfattande. Akademin påpekar dock i sin ansökan att revideringen inte medför någon innehållslig förändring i utbildningen. Akademin menar att eftersom de nya kurserna innebär ett förtydligande av hur undervisningen inom sång ser ut idag påverkas inte utbildningens upplägg av de föreslagna förändringarna. Inte heller examinationerna skulle enligt akademin påverkas, eftersom textframställning, artisteri och sceniskt och gestaltande framträdande examineras redan idag, och inga examinationsmoment eller examinationsformer tillkommer i och med de nya kursplanerna. Jämfört med de sångstudenter som läser utbildningsprogrammet idag skulle studenter som läser enligt den föreslagna utbildningsplanen, med nya kursplaner för sångare, att få samma utbildning. Akademin visar i sin examensmatris hur kurserna i nuvarande utbildningsplan de nya kurserna för sångare är tänkta att bidra till uppfyllelsen av de nationella examensmålen för en konstnärlig kandidatexamen. Av examenmatrisen framgår att de nya kurserna inte skiljer sig från de nuvarande kurserna avseende hur de bidrar till att uppfylla de nationella examensmålen. Beredningen bedömer att akademin tydligt i sin ansökan förklarar på vilket sätt instrumentet sång skiljer sig från de andra instrumentinriktningarna på kammarmusikprogrammet och att akademin gör det tydligt varför detta behöver förtydligas i separata kursplaner för sånginriktningen. Beredningens rekommendation Beredningen anser att den föreslagna revideringen är motiverad då det innebär ett förtydligande av innehållet i utbildningen och inte medför innehållsliga förändringar, förändringar i programmets upplägg eller hur undervisningen bedrivs. Beredningen föreslår därför utskottet att revidera utbildningsplanen för kammarmusikprogrammet i enlighet med akademi UKK:s ansökan.

256 Bilaga (4) Ansökan om revidering av utbildningsplan för Kammarmusikprogrammet fr.o.m. ht-17 Komplettering Akademin för utbildning, kultur och kommunikation inkommer härmed om önskemål att revidera utbildningsplan för följande program: Programnamn Programkod Revidering önskad fr.o.m. Kammarmusikprogrammet GKV05 HT17 Redogörelse av vilka ändringar som föreslås Revideringen berör avsnittet Innehåll i utbildningsplanen och består i att ändra namnen på ett antal kurser för studenter med sånginriktning samt tydliggöra vilka kurser som är gemensamma för de olika inriktningarna, vilka som läses enbart av studenter på instrumentalinriktningarna och vilka som läses enbart av studenter sånginriktningen. Den föreslagna revideringen innebär följande beskrivning av kurser i de olika årskurserna. Kurser med nya namn är gulmarkerade: Kurser år 1 Gemensamma kurser: Musikern som konstnär 1, 11 hp Musikteori 1, 10 hp Kurser för studenter instrumentalinriktning: Kammarmusik 1, 18 hp Huvudinstrument 1, 21 hp Kurser för studenter med sånginriktning: Kammarmusik 1 för sångare, 18 hp Huvudinstrument 1 för sångare, 21 hp Kurser år 2 Gemensamma kurser: Musikern som konstnär 2, 13 hp Musikteori 2, 10 hp Kurser för studenter instrumentalinriktning: Kammarmusik 2, 18 hp Huvudinstrument 2, 19 hp

257 Bilaga 20.2 Kurser för studenter med sånginriktning: 2 (4) Kammarmusik 2 för sångare, 18 hp Huvudinstrument 2 för sångare, 19 hp Kurser år 3 Gemensamma kurser: Musikern som konstnär 3, 7 hp Musikteori 3, 6 hp Kurser för studenter instrumentalinriktning: Kammarmusik 3, 21 hp Huvudinstrument 3, 11 hp Examenskonsert, 15 hp Kurser för studenter med sånginriktning: Kammarmusik 3 för sångare, 21 hp Huvudinstrument 3 för sångare, 11 h Examenskonsert för sångare, 15 hp De föreslagna förändringarna av utbildningsplanen framgår i detalj av den bifogade utbildningsplanen. Förklaring och motivering till revideringarna Den önskade revideringen av utbildningsplanen innebär ett namnbyte på ovanstående kurser och därmed ett tydliggörande av de två huvudspåren, sång och instrument, i kammarmusikutbildningen. Nya kursplaner med specifika namn på dessa kurser för sångare möjliggör ett tydliggörande av det innehåll i programmets sånginriktning som redan finns i dessa kurser sedan tidigare. Revideringen påverkar inte examination eller uppfyllandet av examensmål. Kammarmusikprogrammet har idag fyra inriktningar: tre inriktningar mot olika instrumentgrupper (klaverinstrument, stråkinstrument och blåsinstrument) samt en inriktning mot sång. De 13 kurser som idag ges på programmet har kursplaner som, var och en, formellt gäller för samtliga instrumentinriktningar samt för inriktningen mot sång. En stor del av undervisningen inom kurserna är dock anpassad för de olika inriktningarna och bedrivs för mindre grupper av studenter inom respektive inriktning. Många kurser har ett stort inslag av individuell undervisning. Kammarmusikprogrammet utbildar idag två olika typer av musiker, instrumentalister och sångare. Den föreslagna revideringen syftar till att tydliggöra denna uppdelning i utbildningen. De 7 kurserna ovan, som enbart vänder sig till studenter på sånginriktningen, utgör en del av de 13 kurser som ges för sångstudenterna. Motsvarande kurser som vänder sig till instrumentalister kvarstår som tidigare utan namnändring. En sådan uppdelning mellan instrumentalister och sångare är naturlig eftersom dessa representerar två olika kategorier av kammarmusiker.

258 Bilaga 20.2 Sångare har att hantera textframställning, textanalys, artisteri samt sceniskt och gestaltande framträdande på ett sätt som instrumentalister inte behöver göra. Sådana inslag för sångare utgör en självklar och vedertagen del av högre musikutbildning. Det är inte ovanligt att det för sångare förekommer talad dialog mellan musikinslag som t.ex. i sångspelet Trollflöjten. 3 (4) De nya kursplanerna möjliggör ett förtydligande av de skillnader i kurserna som redan idag finns för sångare och instrumentalister. De nya kurserna för sångarna kommer således inte att medföra någon förändring i den undervisning eller examination som studenterna möter eftersom undervisningen för dessa studenter redan idag i praktiken bedrivs på ett sådant sätt att textframställning, artisteri, sceniskt och gestaltande framträdande etc. framhålls som en väsentlig del i utbildningen. När lärandemål, innehåll och examination i dagens kursplaner för Huvudinstrument, Kammarmusik och Examenskonsert appliceras på utbildningen för sång så inryms ett sådant innehåll i de formuleringar som redan finns i kursplanerna. Sådana formuleringar är t.ex. gestalta sin vokala kunskap och färdighet, gestalta sin kunskap i olika kammarmusikaliska sammanhang, använda metoder inom samspel/ensemblespel, musikalisk gestaltning, framföra verk på ett artistiskt och stilmässigt tillfredställande sätt, använda sitt individuella artistiska uttryck, etc.. UKK avser att ytterligare tydliggöra detta innehåll i de nya kursplanerna för sångstudenter. Ett sådant förtydligande påverkar inte heller examinationen. Examinationsmomenten kvarstår som idag eftersom textframställning, artisteri, sceniskt och gestaltande framträdande etc. redan examineras i dagens utbildning och inga nya examinationsmoment eller examinationsformer tillkommer. Utbildningen på programmet förändras således inte innehållsmässigt jämfört med den utbildning som bedrivs idag utifrån den programbeskrivning som MDH har erhållit examensrättigheter för. Examensmatrisen påverkas enbart på så vis att nya kursnamn tillkommer men måluppfyllelsen hos kurserna påverkas inte jämfört med tidigare, se bifogad examensmatris. Ett sådant förtydligande av sångkursernas innehåll innebär en kvalitetsförstärkning av programmet och ett tydliggörande av programmets olika inriktningar. Beredning av ärendet Ärendet har beretts av utbildningsledare vid UKK i samråd med akademichef Pia Lindberg, biträdande chef för administrativa avdelningen Therese Welén, konstnärlig ledare/programansvarig professor Lena Hellström-Färnlöf, programsamordnare/avdelningschef universitetslektor Staffan Sandström samt studentrepresentant i kammarmusikprogrammets programråd. Studentrepresentanten och studenter vid kammarmusikprogrammet har uttryckt positiva kommentarer till namnbytena och ett förtydligande av teaterinnehållet i programmets sånginriktning. Studentrepresentantens spontana kommentar till detta var: det här måste kännas skönt för sångarna för det är ju precis det här som de redan gör på utbildningen.

259 Bilaga 20.2 Bilagor 4 (4) Utbildningsplan för Kammarmusikprogrammet (GKV05) Examensmatris Enligt uppdrag Hans Eriksson Utbildningsledare för kammarmusik vid UKK

260 Bilaga 20.3 Kammarmusikprogrammet, 180 hp Programkod: GKV05 Giltig från: HT14 HT17 Beslutsinstans: Fakultetsnämnden Behörighet: Godkända antagningsprov krävs. Diarienummer: MDH /14 Akademi: UKK Fastställandedatum: Mål Målet med programmet är att ge studenten sådana kunskaper och färdigheter som krävs för kvalificerad yrkesutövning inom kammarmusik. Efter fullgjorda studier ska studenten inneha de kompetenser som krävs för att självständigt och professionellt kunna delta i konstnärlig verksamhet relaterad till kammarmusik i olika sammanhang och på olika nivåer. Nedan preciserade mål har sin utgångspunkt i Högskoleförordningen 1993:100. Kunskap och förståelse För konstnärlig kandidatexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet kammarmusik, inbegripet kunskap om områdets praktiska och teoretiska grund, kunskap om och erfarenhet av metod och processer samt fördjupning inom området. Färdighet och förmåga För konstnärlig kandidatexamen skall studenten: - visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet kammarmusik, - visa förmåga att inom huvudområdet kammarmusik självständigt skapa, förverkliga och uttrycka egna idéer, identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar med olika grupper, och - visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För konstnärlig kandidatexamen skall studenten: - visa förmåga att inom huvudområdet kammarmusik göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa förståelse av konstens roll i samhället, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

261 Bilaga 20.3 Undervisningsspråk Svenska Innehåll Kammarmusikprogrammet 180 hp omfattar totalt tre års helfartsstudier på grundnivå. Programmet innehåller följande kurser: Kammarmusik 1, 2 och 3 (totalt 57 hp), Huvudinstrument 1, 2 och 3 (totalt 51 hp), Musikern som konstnär 1, 2 och 3 (totalt 31 hp), Musikteori 1, 2 och 3 (totalt 26 hp) samt ett självständigt arbete - Examenskonsert (15 hp). År 1 introducerar och grundlägger kunskaper inom utbildningens olika kurser och ska lägga en grund för studentens musikaliska, instrumentala/vokaltekniska och kammarmusikaliska kunskaper och färdigheter samt ge grundläggande kunskap och förståelse inom den västerländska konstmusikens teori och historik. År 2 befäster och utvecklar förståelsen av, kunskapen om och färdigheter för att arbeta som kammarmusiker/musiker och ska fördjupa studentens instrumentala/vokaltekniska och kammarmusikaliska kunskaper och färdigheter, samt utveckla studentens konstnärliga gestaltningsförmåga. Studenten ska också vidareutveckla sin kunskap och förståelse i musikteori och musikhistoria. Studenten ska även erhålla redskap för att genomföra konstnärliga kursmoment och konsertuppgifter inom givna tidsramar. År 3 sammanfattar utbildningen och fördjupar kunskaper, färdigheter och förmågor samt fokuserar på värderingsförmåga och förhållningssätt inför det framtida yrket som kammarmusiker/musiker. År 3 ska också ytterligare utveckla och fördjupa studentens instrumentala/vokaltekniska och kammarmusikaliska kunskaper och färdigheter, ytterligare fördjupa studentens individuella konstnärliga uttryck, samt ytterligare fördjupa och vidareutveckla studentens kunskap, förståelse och analytiska färdigheter i musikteori och musikhistoria. Studenten ska även få redskap för att kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt. Under den sista terminen genomför studenten sitt examensarbete i form av en offentlig konsert. År 1 Gemensamma kurser: Musikern som konstnär 1, 11 hp Musikteori 1, 10 hp Kurser för studenter med instrumentalinriktning: Kammarmusik 1, 18 hp Huvudinstrument 1, 21 hp Kurser för studenter med sånginriktning: Kammarmusik 1 för sångare, 18 hp Huvudinstrument 1 för sångare, 21 hp År 2 Gemensamma kurser: Musikern som konstnär 2, 13 hp Musikteori 2, 10 hp

262 Bilaga 20.3 Kurser för studenter med instrumentalinriktning: Kammarmusik 2, 18 hp Huvudinstrument 2, 19 hp Kurser för studenter med sånginriktning: Kammarmusik 2 för sångare, 18 hp Huvudinstrument 2 för sångare, 19 hp År 3 Gemensamma kurser: Musikern som konstnär 3, 7 hp Musikteori 3, 6 hp Kurser för studenter med instrumentalinriktning: Kammarmusik 3, 21 hp Huvudinstrument 3, 11 hp Examenskonsert, 15 hp Kurser för studenter med sånginriktning: Kammarmusik 3 för sångare, 21 hp Huvudinstrument 3 för sångare, 11 hp Examenskonsert för sångare, 15 hp Val inom programmet För student antagen till Kammarmusikprogrammet gäller obligatoriska studier enligt utbildningsplanen och programschemat. För att bli antagen till kurser inom program krävs att den studerande uppfyller den särskilda behörigheten som föreskrivs. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att studenten uppfyller fordringarna för följande examen: - Konstnärlig kandidatexamen i Kammarmusik (Degree of Bachelor of Fine Arts in Chamber Music) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats

263 Bilaga 20.4 EXAMENSMATRIS. UPPFYLLNAD AV EXAMENSMÅL, KONSTNÄRLIG KANDIDATEXAMEN I KAMMARMUSIK Ingående kurser Kurstitlar Kurskoder Fördjupningsnivåer Omfattning (30 hp per termin) visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets praktiska och teoretiska grund, kunskap om och erfarenhet av metod och processer samt fördjupning inom området Högskoleförordningens mål för konstnärlig kandidatexamen Kunskap och Färdighet och förmåga visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen självständigt skapa, förverkliga och uttrycka egna idéer, identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar med olika grupper visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att inom visa förståelse av konstens huvudområdet för roll i samhället utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens TERMIN 1 Gemensamma kurser: Musikern som konstnär 1, 5,5 hp, Musikteori 1, 5 hp KMI066 KMI067 G1N Musikhistoria 3 hp, Seminarier 2 hp, Konsertverksamhet 0,5 hp, Musikteori 5 hp Musikhistoria Seminarier Konsertverksamhet Musikteori Seminarier Konsertverksamhet Musikteori Musikhistoria Musikteori Musikhistoria Seminarier Kurser för studenter med instrumentalinriktning: Kammarmusik 1, 9 hp Huvudinstrument 1, 10,5 hp KMI064 KMI065 G1N Kammarmusik 6 hp, Instudering 3 hp, Individuell undervisning 10 hp, Gemensam lektion 0,5 hp, Kammarmusik Instudering Individuell undervisning Gemensam lektion Kammarmusik Instudering Individuell undervisning Gemensam lektion Kurser för studenter med sånginriktning: Kammarmusik 1 för sångare, 9 hp KMIXXX Huvudinstrument 1 för sångare, 10,5 hp KMIXXX G1N Kammarmusik 6 hp, Instudering 3 hp, Individuell undervisning 10 hp, Gemensam lektion 0,5 hp, Kammarmusik Instudering Individuell undervisning Gemensam lektion Kammarmusik Instudering Individuell undervisning Gemensam lektion TERMIN 2 Gemensamma kurser: Musikern som konstnär 1, 5,5 hp, Musikteori 1, 5 hp KMI066 KMI067 G1N Seminarier 2 hp, Konsertverksamhet 0,5 hp, Terminsredovisning 3 hp, Musikteori 5 hp Seminarier Terminsredovisning Musikteori Seminarier Konsertverksamhet Terminsredovisning Musikteori Terminsredovisning Musikteori Seminarier Kurser för studenter med instrumentalinriktning: Kammarmusik 1, 9 hp, Huvudinstrument 1, 10,5 hp KMI064 KMI065 G1N Kammarmusik 6 hp, Instudering 3 hp, Individuell undervisning 10 hp, Gemensam lektion 0,5 hp Kammarmusik Instudering Individuell undervisning Gemensam lektion Kammarmusik Instudering Individuell undervisning Gemensam lektion Kammarmusik Instudering Gemensam lektion Kurser för studenter med sånginriktning: Kammarmusik 1 för sångare, 9 hp** Huvudinstrument 1 för sångare, 10,5 hp** KMIXXX KMIXXX G1N Kammarmusik 6 hp, Instudering 3 hp, Individuell undervisning 10 hp, Gemensam lektion 0,5 hp, Kammarmusik Instudering Individuell undervisning Gemensam lektion Kammarmusik Instudering Individuell undervisning Gemensam lektion Kammarmusik Instudering Gemensam lektion TERMIN 3 Gemensamma kurser: Musikern som konstnär 2, 5,5 hp, Musikteori 2, 5 hp KMI076 KMI077 G1F Musikhistoria 3 hp, Seminarier 2 hp, Konsertverksamhet 0,5 hp, Musikteori 5 hp Musikhistoria Seminarier Konsertverksamhet Musikteori Seminarier Konsertverksamhet Musikteori Musikhistoria Konsertverksamhet Musikteori Konsertverksamhet Musikhistoria Seminarier Kurser för studenter med instrumentalinriktning: Kammarmusik 2, 9 hp, Huvudinstrument 2, 10,5 hp KMI073 KMI072 G1F Kammarmusik 6 hp, Instudering 3 hp, Individuell undervisning 10 hp, Gemensam lektion 0,5 hp Kammarmusik Instudering Individuell undervisning Gemensam lektion Kammarmusik Instudering Individuell undervisning Gemensam lektion Kammarmusik Instudering Individuell undervisning Gemensam lektion Individuell undervisning Kurser för studenter med sånginriktning: Kammarmusik 2 för sångare, 9 hp KMIXXX Huvudinstrument 2 för sångare, 10,5 hp KMIXXX G1F Kammarmusik 6 hp, Instudering 3 hp, Individuell undervisning 10 hp, Gemensam lektion 0,5 hp, Kammarmusik Instudering Individuell undervisning Gemensam lektion Kammarmusik Instudering Individuell undervisning Gemensam lektion Kammarmusik Instudering Individuell undervisning Gemensam lektion Individuell undervisning TERMIN 4 Gemensamma kurser: Musikern som konstnär 2, 7,5 hp, Musikteori 2, 5 hp KMI076 KMI077 G1F Seminarier 2 hp, Förberedande konsert 5,5 hp, Musikteori 5 hp Seminarier Förberedande konsert Musikteori Seminarier Förberedande konsert Musikteori Förberedande konsert Förberedande konsert Musikteori Förberedande konsert Seminarier Förberedande konsert Kurser för studenter med instrumentalinriktning: Kammarmusik 2, 9 hp, Huvudinstrument 2, 8,5 hp KMI073 KMI072 G1F Kammarmusik 6 hp, Instudering 3 hp, Individuell undervisning 8 hp, Gemensam lektion 0,5 hp Kammarmusik Instudering Individuell undervisning Gemensam lektion Kammarmusik Instudering Individuell undervisning Gemensam lektion Kammarmusik Individuell undervisning Kammarmusik Instudering Individuell undervisning Gemensam lektion Kammarmusik Individuell undervisning Kurser för studenter med sånginriktning: Kammarmusik 2 för sångare, 9 hp Huvudinstrument 2 för sångare, 8,5 hp KMIXXX KMIXXX G1F Kammarmusik 6 hp, Instudering 3 hp, Individuell undervisning 8 hp, Gemensam lektion 0,5 hp Kammarmusik Instudering Individuell undervisning Gemensam lektion Kammarmusik Instudering Individuell undervisning Gemensam lektion Kammarmusik Individuell undervisning Kammarmusik Instudering Individuell undervisning Gemensam lektion Kammarmusik Individuell undervisning TERMIN 5 Gemensamma kurser: Musikern som konstnär 3, 5 hp, Musikteori 3, 4 hp KMI090 KMI091 G2F Musikhistoria 3 hp, Seminarier 1 hp, Konsertverksamhet 1 hp Musikteori 4 hp Musikhistoria Seminarier Konsertverksamhet Musikteori Seminarier Konsertverksamhet Musikteori Konsertverksamhet Musikteori Musikhistoria Konsertverksamhet Musikteori Seminarier Musikhistoria Seminarier Konsertverksamhet Musikteori Musikhistoria Seminarier Konsertverksamhet Musikteori Seminarier Konsertverksamhet Kurser för studenter med instrumentalinriktning: Kammarmusik 3, 10 hp, Huvudinstrument 3, 11 hp KMI087 KMI084 G2F Kammarmusik 7 hp, Instudering 3 hp, Individuell undervisning 10 hp, Gemensam lektion 1 hp Kammarmusik Instudering Individuell undervisning Gemensam lektion Kammarmusik Instudering Individuell undervisning Gemensam lektion Kammarmusik Individuell undervisning Gemensam lektion Kammarmusik Instudering Gemensam lektion Individuell undervisning Kammarmusik Individuell undervisning Gemensam lektion Individuell undervisning Gemensam lektion Kurser för studenter med sånginriktning: Kammarmusik 3 för sångare, 10 hp Huvudinstrument 3 för sångare, 11 hp TERMIN 6 Gemensamma kurser: Musikern som konstnär 3, 2 hp, Musikteori 3, 2 hp KMIXXX KMIXXX KMI090 KMI091 G2F G2F Kammarmusik 7 hp, Instudering 3 hp, Individuell undervisning 10 hp, Gemensam lektion 1 hp Seminarier 1 hp, Skriftlig reflektion 1 hp, Musikteori 2 hp Kammarmusik Instudering Individuell undervisning Gemensam lektion Skriftlig reflektion Musikteori Kammarmusik Instudering Individuell undervisning Gemensam lektion Seminarier Skriftlig reflektion Musikteori Kammarmusik Individuell undervisning Gemensam lektion Skriftlig reflektion Musikteori Kammarmusik Instudering Gemensam lektion Skriftlig reflektion Individuell undervisning Kammarmusik Individuell undervisning Gemensam lektion Seminarier Skriftlig reflektion Individuell undervisning Gemensam lektion Seminarier Skriftlig reflektion Seminarier Skriftlig reflektion Musikteori Kurser för studenter med instrumentalinriktning: Kammarmusik 3, 11 hp, Examenskonsert 15 hp KMI087 KMI083 G2F G2E Kammarmusik 8 hp, Instudering 3 hp, Examenskonsert 15 hp Kammarmusik Instudering Examenskonsert Kammarmusik Instudering Examenskonsert Kammarmusik Examenskonsert Kammarmusik Instudering Examenskonsert Kammarmusik Examenskonsert Kammarmusik Examenskonsert Kammarmusik Examenskonsert Kammarmusik Instudering Examenskonsert Kurser för studenter med sånginriktning: Kammarmusik 3 för sångare, 11 hp, Examenskonsert för sångare, 15 hp KMIXXX KMIXXX G2F G2E Kammarmusik 8 hp, Instudering 3 hp, Examenskonsert 15 hp Kammarmusik Instudering Examenskonsert Kammarmusik Instudering Examenskonsert Kammarmusik Examenskonsert Kammarmusik Instudering Examenskonsert Kammarmusik Examenskonsert Kammarmusik Examenskonsert Kammarmusik Examenskonsert Kammarmusik Instudering Examenskonsert

264 Bilaga Ärende MDH 2016/ (4) BeslutsPM Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Handläggare Hanna Millberg BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplanen för kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning mot kommunikation (HHV20) Bakgrund Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har ansökt om att revidera utbildningsplanen för kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning mot kommunikation (HHV20). Utbildningsprogrammet har under de senaste åren genomgått stora förändringar, avvecklingen av huvudområdena franska och spanska vid MDH medförde att valmöjligheterna för studenterna minskats. Akademin skriver i sin ansökan att förslagen till revidering av utbildningsprogrammet har tagits fram för att stärka programmet samt för att möta efterfrågan från studenter och arbetsgivarnas behov. Akademin önskar att den föreslagna revideringen ska gälla från höstterminen I dagsläget kan studenterna välja kurser inom programmet så att de uppnår examensfordringarna för kandidatexamen med svenska eller engelska som huvudområde. Akademin vill nu genomföra förändringar så att studenter inom programmet kan läsa kurser i tyska för att uppnå examenskraven för en kandidatexamen med huvudområde tyska. Detta innebär att ett nytt huvudområde för examen läggs till. Eftersom utbildningen inte tidigare granskats mot denna examensutgång är bedömningen i samråd med dekan att utbildningen skall granskas externt. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har nu att bereda ärendet inför fakultetsnämnden som fattar beslut om underlagen ska är redo att skickas på extern granskning eller ej samt utse granskare. Faktasammanställning Akademin har inkommit med en ansökan där de motiverar varför de vill genomföra de föreslagna förändringarna samt ett förslag till reviderad utbildningsplan och en examensmatris. Efter diskussion med handläggare vid Ledningskansliet inkom akademin med ett nytt förslag till utbildningsplan där akademin förtydligat de olika valen en student kan göra inom programmet. Val av huvudområde och/eller profilämne inom programmet påverkar vilka kurser en student kan välja senare inom utbildningen. Förtydligandet innebar att kurser i utbildningsplanen grupperades efter huvudområde/profilämne för att göra det tydligare för

265 Bilaga 21.1 studenterna och även beskrivningen av utbildningsprogrammet samt informationen under val inom programmet förändrades. Vad gäller listan med kurser ser därför förändringarna i programmet ut att vara mycket stora, men en del av detta utgörs av en omgruppering av kurser inom samma årskurs, vissa kurser listas numera flera gånger men under olika huvudområden/profilämnen. Förändringar i utbildningsplanen är markerade med blå text, men för att göra det enklare för utskottet att se vilka kurser som lagts till har dessa också strukits över med gul färg. 2 (4) Föreslagna förändringar Tyska bli nytt huvudområde Inom kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning mot kommunikation har tyska tidigare utgjort ett möjligt profilämne och studenter har haft möjlighet att läsa 60 hp tyska under årskurs två. För en kandidatexamen krävs 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet inklusive ett examensarbete omfattande minst 15 hp. Akademin vill därför under år tre lägga till två kurser i tyska Tyska 3 15 hp (Fördjupning G2F) och Tyska 3, specialarbete 15 hp (Fördjupning G2E). Tidigare har studenter som läst tyska inom programmet läst kursen Tyska 1 i Tyskland 30 hp, denna kurs ges som namnet antyder i Tyskland. För Tyska 2 har studenterna kunnat välja att antingen fortsätta läsa i Tyskland, Tyska 2 i Tyskland 30 hp, eller en campusförlagd kurs i tyska, Tyska 2 30 hp. Akademin vill nu kunna erbjuda studenterna att läsa alla tyskakurser som campusförlagda kurser och vill därför lägga till kursen Tyska 1 30 hp. Kursen Tyska 1 30 hp ges även inom Internationella marknadsföringsprogrammets tyskainriktning och för att möjliggöra samläsning mellan de två programmen måste Tyska 1 30 hp läsas redan vårterminen årskurs ett. Studenter som väljer den campusförlagda kursen i tyska får därmed läsa de delar av de kurser i svenska, som alla studenter inom programmet läser, i årskurs två. Svenska som andraspråk blir nytt profilämne Utbildningen är upplagd så att studenter som avser ta ut en kandidatexamen i svenska under årskurs ett läser kurser i svenska omfattande 60 hp. Under årskurs tre läses ytterligare kurser i svenska (inklusive examensarbetet) så att studenten uppnår 90 hp med successiv fördjupning i svenska vilket är kravet för en kandidatexamen. Under årskurs två läses kurser inom ett profilämne där studenter som har för avsikt att ta ut en kandidatexamen med huvudområdet svenska i nuläget kan välja mellan tyska, engelska eller litteraturvetenskap. Här vill akademin ge studenterna möjlighet att välja svenska som andraspråk som ett profilämne och föreslår därför att kurser omfattande 60 hp inom huvudområdet svenska som andraspråk läggs till. Ny kurs i Interkulturell kommunikation Akademin vill ersätta den nuvarande kursen Interkulturell kommunikation i ett EU-perspektiv 7,5 hp som ges i årskurs ett med den nyutvecklade kursen Interkulturell kommunikation 7,5 hp där fokus inte längre är begränsat till endast ett EU-perspektiv. Nytt programnamn I sin ansökan önska akademin att Kandidatprogrammet i språk och humaniora byter namn till Språk och kommunikationsprogrammet. Utbildningsprogrammet har tidigare haft två inriktningar, en allmän

266 Bilaga 21.1 inriktning och en inriktning mot kommunikation. Den allmänna inriktningen har avvecklats och studenterna kan idag endast söka inriktningen kommunikation. Akademin anger att ett namnbyte skulle förtydliga utbildningsprogrammets kommunikationsprofil. Eftersom programutbudet inför höstterminen 2017 redan är beslutat går det dock inte att byta programnamnet inför höstterminen 2017 och detta beslut måste fattas vid ett annat tillfälle. 3 (4) Överväganden Då akademin önskar lägga till ett nytt huvudområde för kandidatexamen är bedömningen i samråd med dekan att revideringen skall skickas på extern granskning. Syftet med granskningen är att säkerställa att den nya utbildningsplanen, med avseende på huvudområdet tyska, gör det troligt att studenterna kommer uppfylla de nationella examensmålen för kandidatexamen. Beredningen bedömer att akademin i sin ansökan tydligt redogjort för de förändringar de vill genomföra och vad bakgrunden till dessa är. Att lägga till tyska som huvudområde kan betraktas som en naturlig utveckling av utbildningsprogrammet, högskolan har avvecklat både spanska och franska som huvudområden men valt att behålla tyskan. Kandidatexamen med huvudområdet tyska finns vid högskolan men det finns inget utbildningsprogram vid högskolan som leder till nämnd examen. De föreslagna förändringarna i kandidatprogrammet i språk och humaniora skulle kunna bidra till att stärka huvudområdet tyska. Kandidatprogrammet i språk och humaniora har i och med avvecklingen av spanska och franska vid högskolan gått miste om flera av de möjliga profilämnena som tidigare ingått i programmet. Efterfrågan på ytterligare profilämnen i utbildningsprogrammet har enligt akademins ansökan funnits hos studenterna. Att lägga till svenska som andraspråk motiverar akademin i sin ansökan med att kommuner, företag och organisationer har fått ett ökat behov av personer som har kunskaper i svenska som andra språk och flerspråkighet. Beredningen bedömer att för den kommande granskningen kan ansökan behöva kompletteras. Beredningen noterar att akademin i sin ansökan hänvisar till den utredning om tyska vid högskolan som genomfördes 2014, English ist ein Muss, Deutsch ein Plus förutsättningar och utvecklingsmöjligheter för ämnet tyska vid MDH. I utredningen redogörs för lärarkompetensen vid högskolan där fyra personer listas. En av dessa har gått i pension och en har fått ett annat jobb. För den kommande granskningen bör akademin redogöra för lärarkompetensen i tyska idag samt om akademin bedömer den tillräcklig. Beredningen föreslår också att akademin kompletterar sin ansökan med en omvärldsanalys med fokus på tyska. Beredningens rekommendation Tjänstemannaberedningen anser att det i akademins underlag finns en god grund för att låta ansökan gå vidare till extern granskning. Beredningen föreslår utskottet följande förslag till beslut att föreslå fakultetsnämnden att låta ansökan om revidering av utbildningsplanen för kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning mot kommunikation gå vidare i

267 Bilaga 21.1 granskningsprocessen, efter förtydligande av följande till fakultetsnämndens möte den 15 december: 4 (4) att att att En redogörelse för lärarkompetensen vid högskolan, lärarkompetensmatris, och en bedömning av om kompetensen är tillräcklig mot bakgrund av antalet kurser och antalet studenter Omvärldsanalys föreslå fakultetsnämnden att utse NN och NN som granskare, föreslå fakultetsnämnden att granskarna i sin granskning särskilt ska beakta studenternas möjlighet att uppnå examensmålen för kandidatexamen, med särskilt fokus på huvudområdet tyska, samt föreslå fakultetsnämnden att granskarnas yttranden ska vara fakultetsnämnden tillhanda senast den 15 januari 2017 och att akademins kommentarer på granskarnas yttranden ska vara LKA tillhanda senast den 22 januari 2017.

268 Bilaga (4) Ansökan om revidering av utbildningsplan för Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation vid Akademin för utbildning, kultur och kommunikation fr.o.m. höstterminen 2017 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation inkommer härmed med önskemål om att revidera utbildningsplan för följande program: Programnamn Programkod Revidering önskad fr.o.m. Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation HHV20 HT-17 Inledning Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation har ingått i högskolans programutbud sedan Programmet erbjöds mellan åren 2008 och 2011 med en allmän inriktning och en inriktning mot kommunikation. Den allmänna inriktningen kännetecknades som ett program med många valmöjligheter vars tyngdpunkt låg i ett valfritt humanistiskt område med möjlighet för studenten att välja mellan sju olika huvudområden för sin kandidatexamen. Från och med 2012 ingår inte längre den allmänna inriktningen i programutbudet utan akademin har valt att profilera sig mot kommunikationsinriktningen då söksiffrorna för den allmänna inriktningen inte riktigt nådde högskolans mål vad gäller antalet förstahandssökande. I enlighet med VUB2013 påbörjades en avveckling av verksamheten inom huvudområdena franska och spanska vilket påverkade kandidatprogrammet såtillvida att det inte längre är möjligt att läsa dessa ämnen inom ramen för programmet. Ämnesvalmöjligheterna vad gäller val av profilämne har således minskats vilket har inneburit att studenterna har färre val inom programmet än för ett par år sedan. Profilämnena som ingår i programmet idag är engelska, litteraturvetenskap och tyska. För att ytterligare stärka programmet efter avvecklingen av ämnena franska och spanska och samtidigt möta upp studenters efterfrågan såväl som arbetsgivares behov, har diskussioner förts på akademin kring hur programmet kan utvecklas inom ramen för de generella examensrättigheterna. Ledningsrådet vid UKK gav programrådet ett uppdrag som innebar att arbeta fram ett förslag på en utveckling av programmet. Förslaget presenterades för UKK:s ledningsråd under december månad Förslaget innefattade en utökning av val av huvudområde till att omfatta ämnet tyska samt att erbjuda ämnet svenska