Kallelse till sammanträde för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå onsdagen den 16 augusti

Transkript

1 KALLELSE Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 4:2017 Dnr: 2017/0073 Kallelse till sammanträde för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå onsdagen den 16 augusti Plats: B212, Mälardalens högskola, Eskilstuna Tid: kl Besked om förhinder att delta vid sammanträdet lämnas till Hanna Millberg senast måndag 14 augusti via epost: eller tel: Ledamöter: Niclas Månsson Ordförande Magnus Elfström Lärarrepresentant Karin Molande Danielsson Lärarrepresentant Joakim Johansson Lärarrepresentant Antti Salonen Lärarrepresentant Benjamin Ivarsson Studeranderepresentant Sebastian Fredriksson Studeranderepresentant Adjungerade: Anna-Clara Meurling Karlsson Studievägledare, STC 4 Tjänstemän: Andreas Boberg Biträdande chef LKA Helena Eken Asp Utbildnings- och forskningshandläggare, LKA Julia McNamara Utbildnings- och forskningshandläggare, LKA Hanna Millberg Utbildnings- och forskningshandläggare, LKA Bilaga 1: Förslag till föredragningslista

2 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 2.1 Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 4:2017 Dnr: 2017/0073 Ärende Åtgärd Underlag 1. Val av justeringsperson Beslut 2. Fastställande av föredragningslista Beslut Bilaga Information om introduktionsdagarna Föredragande: Anna-Clara Meurling Karlsson 5. Revidering av utbildningsplan för specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård Föredragande: Helena Eken Asp 6. Revidering av utbildningsplan för specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård Föredragande: Helena Eken Asp 7. Revidering av utbildningsplan för kandidatprogrammet i språk och humaniora Föredragande: Hanna Millberg Kaffepaus Revidering av utbildningsplan för International Business Management Föredragande: Julia McNamara 9. Information om tillträdesutredningen Föredragande: Julia McNamara och Hanna Millberg 10. MDH:s interna kvalitetssystem för utbildning och forskning Föredragande: Andreas Boberg Beslut Beslut Beslut Beslut 3. Föregående mötesprotokoll Information Information Information Beslut 4 ftb 5 ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb 10 ftb Bil. 10.1

3 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 2.1 Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 4:2017 Dnr: 2017/ Ansökan om att inrätta filosofie masterexamen med huvudområdet fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Föredragande: Hanna Millberg 12. Information Föredragande: Niclas Månsson Beslut Information 11 ftb Bil ftb

4 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 4:2017 Diarienummer: 2017/0073 Mötets öppnande 1. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse Joakim Johansson att jämte ordförande justera protokollet 2. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan 3. Föregående mötesprotokoll Föregående mötesprotokoll har justerats i vederbörlig ordning. Förslag till beslut att notera informationen

5 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 4:2017 Diarienummer: 2017/ Information om introduktionsdagarna Diarienummer: - Handläggare: - Hur arbetar MDH centralt för att stötta studenterna genom utbildningen och därmed öka studenternas benägenhet att stanna kvar på programmet och avsluta sin utbildning? Utskottet informeras om introduktionsdagarna, vilken introduktion och information som nya studenter får, samt det nya arbetet med samordnad studentinformation. Föredragande: Anna-Clara Meurling Karlsson Förslag till beslut att notera informationen Ärendets beredning - Underlag - Delges -

6 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 4:2017 Diarienummer: 2017/ Revidering av utbildningsplan för specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård Diarienummer: 2016/2595 Handläggare: Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för hälsa, vård och välfärd önskar lägga till en examensutgång mot magisterexamen till specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård. Tillägget av en magisterexamen innebär även revidering av kurser för att ge utrymme för det längre examensarbetet som är ett krav för magisterexamen. Då det handlar om en ny examen ska underlagen skickas ut på externgranskning för att säkerställa att utbildningen ger förutsättningar att studenterna ska uppfylla examensmålen för den nya examen. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har nu att bereda ärendet inför fakultetsnämnden som fattar beslut om underlagen ska är redo att skickas på extern granskning eller ej samt utse granskare. Föredragande: Helena Eken Asp Förslag till beslut Utskottet föreslår fakultetsnämnden att besluta att att att att låta ansökan om revidering av utbildningsplanen för specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård gå vidare i granskningsprocessen, utse Lillemor Lindwall och Karin Björkman Björkelund som granskare, granskarna i sin granskning särskilt ska beakta studenternas möjlighet att uppnå examensmålen för magisterexamen men även för specialistsjuksköterskeexamen, samt granskarnas yttranden ska vara fakultetsnämnden tillhanda senast den 5 oktober 2017 och att akademins kommentarer på granskarnas yttranden ska vara LKA tillhanda senast den 19 oktober Ärendets beredning Förslaget till reviderad utbildningsplan är framtaget av programsamordnare och har stämts av med ämnesansvariga, avdelningschef och utbildningsledare. Förslaget har presenterats för akademins utbildningsråd. Förslaget har också stämts av med vårdverksamheterna i regionen. Under arbetet med att ta fram ett förslag

7 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 4:2017 Diarienummer: 2017/0073 till reviderad utbildningsplan har också studenterna deltagit genom kursoch programutvärderingar. Studenterna har även fått besvara en enkät angående intresset av att ta ut dubbelexamina där 67 % av studenterna svarade att de skulle välja att göra det om möjligheten fanns. Ärendet har därefter beretts av utbildnings- och forskningshandläggare på ledningskansliet. Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins ansökan Bilaga 3: Förslag till reviderad utbildningsplan Bilaga 4: Examensmatriser för specialistsjuksköterskeexamen respektive magisterexamen Delges -

8 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 4:2017 Diarienummer: 2017/ Revidering av utbildningsplan för specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård Diarienummer: 2016/2596 Handläggare: Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för hälsa, vård och välfärd önskar lägga till en examensutgång mot magisterexamen till specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård. Tillägget av en magisterexamen innebär även revideringar av kurser för att ge utrymme för det längre examensarbetet som är ett krav för magisterexamen. Då det handlar om en ny examen ska underlagen skickas ut på externgranskning för att säkerställa att utbildningen ger förutsättningar att studenterna ska uppfylla examensmålen för den nya examen. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har nu att bereda ärendet inför fakultetsnämnden som fattar beslut om underlagen ska är redo att skickas på extern granskning eller ej samt utse granskare. Föredragande: Helena Eken Asp Förslag till beslut Utskottet föreslår fakultetsnämnden att besluta att att att att låta ansökan om revidering av utbildningsplanen för specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård gå vidare i granskningsprocessen, utse Lillemor Lindwall och Karin Björkman Björkelund som granskare, granskarna i sin granskning särskilt ska beakta studenternas möjlighet att uppnå examensmålen för magisterexamen men även för specialistsjuksköterskeexamen, samt granskarnas yttranden ska vara fakultetsnämnden tillhanda senast den 5 oktober 2017 och att akademins kommentarer på granskarnas yttranden ska vara LKA tillhanda senast den 19 oktober Ärendets beredning Förslaget till reviderad utbildningsplan är framtaget av programsamordnare och har stämts av med ämnesansvariga, avdelningschef och utbildningsledare. Förslaget har presenterats för akademins utbildningsråd. Förslaget har också stämts av med vårdverksamheterna i regionen. Under arbetet med att ta fram ett förslag

9 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 4:2017 Diarienummer: 2017/0073 till reviderad utbildningsplan har också studenterna deltagit genom kursoch programutvärderingar. Studenterna har även fått besvara en enkät angående intresset av att ta ut dubbelexamina där 67 % av studenterna svarade att de skulle välja att göra det om möjligheten fanns. Ärendet har därefter beretts av utbildnings- och forskningshandläggare på ledningskansliet. Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins ansökan Bilaga 3: Förslag till reviderad utbildningsplan Bilaga 4: Examensmatriser för specialistsjuksköterskeexamen respektive magisterexamen Delges -

10 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 4:2017 Diarienummer: 2017/ Revidering av utbildningsplan för kandidatprogrammet i språk och humaniora Diarienummer: 2016/2584 Handläggare: Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) inkom i oktober med en ansökan om att revidera utbildningsplanen för kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning mot kommunikation (HHV20). Akademin ville dels genomföra vissa förändringar rörande kurserna i programmet samt ett tillägg av ytterligare en examensutgång. Utskottet beslutade om dessa förändringar vid sitt första möte 2017 och den reviderade utbildningsplanen gäller från höstterminen Akademin önskade även ändra namnet på programmet, men en namnändring var inte möjlig att genomföra inför höstterminen 2017 eftersom högskolans programutbud läsåret 2017/2018 redan var fastställt. På grund av begränsningar i högskolans utbildningsdatabas var det inte heller möjligt att genomföra en namnändring inför 2018 före terminsstarten 2017 och denna del av ärendet flyttades därför till ett senare tillfälle. En namnändring innebär en revidering av utbildningsplanen och därmed har utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå att besluta om programnamnet kan ändras enligt akademins önskemål. Tidigare har programmet haft en allmän inriktning och en inriktning mot kommunikation, men den allmänna inriktningen erbjuds inte längre. Akademin önskar att kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning mot kommunikation ska byta namn till språk- och kommunikationsprogrammet (akademin redogör för detta förslag på sidan 2 i sin ansökan där övriga förslag redan behandlats av utskottet). Dagens programnamn anses inte vara tillräckligt konkret och programmets kommunikationsinnehåll syns bara då studenterna väljer inriktning till programmet, trots att det inte finns någon annan inriktning att välja. Det nya namnet skulle, enligt akademins ansökan, förtydliga utbildningsprogrammets innehåll något som också skulle kunna vara positivt vid studentrekrytering. Föredragande: Hanna Millberg

11 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 4:2017 Diarienummer: 2017/0073 Förslag till beslut att att kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning mot kommunikation byter namn till språk- och kommunikationsprogrammet den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2018 Ärendets beredning Förslaget till nytt programnamn för kandidatprogrammet i språk och humaniora har tagits fram av programansvarig för programmet, programsamordnare och utbildningsledare. Synpunkter har inhämtats från studenter och branschråd. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid ledningskansliet. Underlag Bilaga 1: Akademins ansökan Delges Akademichef UKK, Administrativ chef UKK, Utbildningsledare UKK

12 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 4:2017 Diarienummer: 2017/ Revidering av utbildningsplan för International Business Management (SEV25) Diarienummer: 2017/1713 Handläggare: Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 22 juni 2017 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanen för kandidatprogrammet International Business Management (SEV25). En komplettering inkom den 2 augusti Förslaget innebär bland annat ett större fokus på företagsekonomi och management samt en stärkt internationell profil. Ändringarna föreslås gälla för studenter som antas till programmet höstterminen 2018 och framåt. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut att att revidera utbildningsplanen för International Business Management enligt akademi EST:s förslag i bilaga 4, samt den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna höstterminen 2018 och framåt. Ärendets beredning Förslaget på revidering har tagits fram av en arbetsgrupp vid avdelningen för ekonomi och samhällsvetenskap inom akademi EST bestående av programsamordnare Charlotta Edlund, programansvarig Jimmie Röndell och avdelningschef Eva Maaninen-Olsson. Synpunkter från studenter och alumner har varit en utgångspunkt i arbetet, liksom diskussioner i branschråd och feedback från kursansvariga och undervisande lärare på programmet. Ärendet har beretts av utbildnings- och forskningshandläggare vid ledningskansliet. Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins ansökan Bilaga 3: Examensmatris Bilaga 4: Förslag till ny utbildningsplan Delges Akademichef EST, administrativ chef EST, utbildningsledare EST.

13 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 4:2017 Diarienummer: 2017/ Information om tillträdesutredningen Diarienummer: 2017/0857 Handläggare: Julia McNamara och Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare I mars 2017 lämnade den så kallade tillträdesutredningen sitt betänkande Tillträde för nybörjare ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning (SOU 2017:20). Där lämnas förslag på nya regler för tillträde till högskolan, gällande såväl behörighetskrav som urvalsregler. Bland annat föreslås införandet av ett nationellt behörighetsprov för att pröva grundläggande behörighet och högskoleprovet som urvalsgrund ges i förslaget en mindre roll än idag. De nya tillträdesreglerna föreslås träda i kraft Betänkandet har varit på remiss och MDH lämnade sitt remissvar i juni. Utskottet informeras om innehållet i betänkandet och om högskolans remissvar. Föredragande: Julia McNamara och Hanna Millberg Förslag till beslut att notera informationen Ärendets beredning - Underlag Utredningen Tillträde för nybörjare ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildnings (SOU 2017:20) finns på regeringens hemsida. Delges -

14 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 4:2017 Diarienummer: 2017/ MDH:s interna kvalitetssystem för utbildning och forskning Diarienummer: 2015/2295 Handläggare: Andreas Boberg, bitr. sektionschef ledningskansliet Dåvarande rektor tillsatte i september 2015 en arbetsgrupp att ta fram ett förslag på ett ramverk för ett internt kvalitetssystem för utbildning och forskning. Arbetsgruppen bestod av prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och prodekan för forskning och forskarutbildning med stöd av förvaltningen i form av dåvarande utbildnings- och forskningssektionen. Sedan april 2016 kompletterades arbetsgruppen och leds därefter av dekan. Styrgrupp består av prorektor och rektor. Senast fakultetsnämnden diskuterade ett förslag på ett ramverk för ett internt kvalitetssystem var vid dess internat i oktober Arbetsgruppen önskar nu få in utskottens och fakultetsnämndens synpunkter på förslaget inför slutförandet av den första versionen av MDH:s kvalitetssystem inför rektorsbeslut under september Föredragande: Andreas Boberg Förslag till beslut att lämna följande medskick till fakultetsnämnden och arbetsgruppen för kvalitetssystem för utbildning och forskning vid MDH: Ärendets beredning Sedan 2015 har förslag på kvalitetssystem varit uppe för diskussion i fakultetsnämnden, rektors ledningsgrupp och dekangrupp samt vid professors- och docentdialoger. Ett utkast på förslag till kvalitetssystem skickades i november 2016 på internremiss till forskningsledare, utbildningsledare, rektors ledningsgrupp, bibliotek, förvaltningen och studentkåren. Underlag Bilaga 1: Förslag på MDH:s kvalitetssystem för utbildning och forskning Delges -

15 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 4:2017 Diarienummer: 2017/ Ansökan om att inrätta filosofie masterexamen med huvudområdet fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Diarienummer: 2017/0101 Handläggare: Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ansöker om att inrätta filosofie masterexamen med huvudområdet fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin. Ärendet som granskats externt och fakultetsnämndens samtliga utskott i maj behandlades vid fakultetsnämndens sammanträde den 13 juni Fakultetsnämnden hade synpunkter på att föreslagen examen med preciserad inriktning mot beteendemedicin kan hindra studenter från att ta ut examen vid MDH om de väljer att inte fullt ut följa den föreslagna studiegången i programmet. Fakultetsnämnden återremitterade ärendet till akademin med uppdrag att inkomma med förslag som möjliggör att fler studenter kan ta ut sin examen från MDH. Akademin HVV inkom den 20 juni 2017 med ett förslag till en reviderad examensbeskrivning för filosofie masterexamen med huvudområdet fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin. Utskottet har att bereda ärendet för fakultetsnämnden som har att ta ställning till om den sökta examen kan inrättas. Föredragande: Hanna Millberg Förslag till beslut Att föreslå fakultetsnämnden att att inrätta filosofie masterexamen med huvudområdet fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin, samt fastställa bilagd examensbeskrivning för filosofie masterexamen med huvudområdet fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Ärendets beredning Ansökan har tagits fram av akademin för hälsa, vård och välfärd och har stämts av med sektionen för antagning och examen, granskats externt samt beretts av fakultetsnämndens samtliga utskott och av handläggare vid ledningskansliet. De nu föreslagna ändringarna i examensbeskrivningen har stämts av med sektionen för antagning och examen och ärendet har därefter beretts av handläggare vid ledningskansliet.

16 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 4:2017 Diarienummer: 2017/0073 Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins motivering Bilaga 3: Förslag till examensbeskrivning Delges -

17 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 4:2017 Diarienummer: 2017/ Information Diarienummer: - Handläggare: - Återkoppling från fakultetsnämndens möte Föredragande: Niclas Månsson, prodekan för utbildning Förslag till beslut att notera informationen

18 Bilaga 5.1 och Ärende 2016/2595 och 2016/ (3) BeslutsPM Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Handläggare Helena Eken Asp BESLUTSPROMEMORIA Ansökan om revidering av utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård respektive intensivvård Bakgrund Det finns idag fem påbyggnadsutbildningar vid MDH för legitimerade sjuksköterskor: specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård, distriktssjuksköterska, intensivvård respektive psykiatrisk vård samt barnmorskeprogrammet. Av dessa är det enbart specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård respektive inriktning mot intensivvård som inte erbjuder en generell examensutgång i tillägg till yrkesexamen. Utbildningarna har nyligen genomgått en granskning av universitetskanslersämbetet där man efter att ha åtgärdat de brister som noterades fick omdömet Hög kvalitet Akademin ser dock att det finns anledning till ytterligare förbättringar av utbildningarna och en del i det är att utforma utbildningarna så att de också uppfyller kraven för en magisterexamen inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Det förslag som akademin har tagit fram innebär också en förändring i balansen mellan medicinsk vetenskap och vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Då den önskade förändringen innebär ett tillägg av en ny examensutgång ska ärendet skickas på extern granskning, enligt beslut i fakultetsnämndens den 15 december 2016, för att säkerställa att den föreslagna utbildningsplanen gör det troligt att studenterna kommer att uppfylla de examensmål som ställs dels för yrkesexamen men också för den nya magisterexamen. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har nu att bereda ärendet inför fakultetsnämnden som fattar beslut om underlagen ska är redo att skickas på extern granskning eller ej samt utse granskare. Faktasammanställning Den huvudsakliga förändringen som akademin önskar göra i utbildningsplanen är att lägga till en generell examensutgång utöver den yrkesexamen som finns idag. Det medför en del förändringar i utbildningsprogrammets innehåll då den generella examen ställer andra krav på examensarbetets omfattning (se tabell 1). Akademins ansökan omfattar en bakgrund, omvärldsanalys där man redogör kortfattat för hur

19 Bilaga 5.1 och 6.1 det ser ut vid andra lärosäten och vilket arbetsmarknadsbehov som finns vad gäller den generella examen. Ansökan beskriver beredningen på akademin samt vårdverksamheternas och studenternas medverkan. 2 (3) Bifogat akademins ansökan finns en examensmatris som visar vilka kurser som svarar mot de övergripande rubrikerna för examensmålen. Tabell 1. Förändringar i kurser inom specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård respektive intensivvård. Förändring Examensarbetet Akutsjukvård 7,5 hp Medicinsk vetenskaplig fördjupningskurs 7,5 hp Vårdvetenskaplig forskningsmetodik kurs 3,5 hp Specifik anestesisjukvård/ intensivvård 7,5 hp Specifik omvårdnad inom anestesisjukvård/ intensivvård 3,5 hp Kommentar Utökas med 7,5 hp. Examensarbetet om totalt 15 hp kommer att vara fördelat på två tillfällen. Stryks Minskar i omfattning till 4 hp Ny kurs Minskar i omfattning till 4 hp Ny kurs Förslag på externa granskare Akademin har föreslagit två externa granskare som båda är tillfrågade och har tackat ja till uppdraget. De granskare som föreslås är: Lillemor Lindwall, professor vid institutionen för hälsovetenskaper på Karlstads universitet. Hon är prodekan för fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap. Karin Björkman Björkelund, universitetslektor vid medicinska fakulteten på Lunds universitet. Chef för programnämnden för omvårdnad, radiografi samt reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Överväganden Då det handlar om att lägga till en ny examensutgång ska ansökan om revidering skickas på extern granskning för att säkerställa att den nya utbildningsplanen gör det troligt att studenterna kommer att uppfylla examensmålen för den nya examensutgången. Det finns även anledning att uppmana granskarna att se hur den föreslagna utbildningen gör det troligt att studenterna uppfyller examensmålen för yrkesexamen. Detta då ett antal kurser har strukits eller minskat i omfattning för att ge tillräckligt med utrymme för det längre examensarbetet och förberedelser inför det. Beredningen anser att akademin har gjort ett väl genomarbetat förslag med synpunkter från såväl vårdverksamheterna som studenter angående de föreslagna förändringarna. Det finns också en tydlig riktning mot att göra utbildningen mer forskningsförberedande. Denna förändring är troligtvis bra

20 Bilaga 5.1 och 6.1 för de studenter som önskar ta ut en magisterexamen och eventuellt gå vidare till forskning. Frågan är om den nya utbildningen i tillräckligt stor utsträckning ger studenterna det de behöver i sin kommande yrkesroll som specialistsjuksköterskor. En annan fråga är om det finns studenter som enbart önskar ta ut en yrkesexamen och hur den föreslagna förändringen påverkar dessa studenter. 3 (3) Examensarbetet är fördelat på de två terminerna med en inledande del termin 1 och en avslutande del termin 2. Det saknas en beskrivning av hur studenterna kommer att examineras i examensarbetet, är det två examinationstillfällen om 7,5 hp vardera eller är det ett examinationstillfälle under termin 2 som omfattar samtliga 15 hp. Akademin önskar stryka kursen akutsjukvård för att få utrymme för det längre examensarbetet och samtidigt kommer delar av kursen att integreras i andra kurser. Beredningens rekommendation Tjänstemannaberedningen anser att det i akademins underlag finns en god grund för att låta ansökan gå vidare till extern granskning. Beredningen föreslår utskottet att föreslå fakultetsnämnden följande förslag till beslut att att att att låta ansökan om revidering av utbildningsplanen för specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård respektive intensivvård gå vidare i granskningsprocessen, utse Lillemor Lindwall och Karin Björkman Björkelund som granskare, granskarna i sin granskning särskilt ska beakta studenternas möjlighet att uppnå examensmålen för magisterexamen men även för specialistsjuksköterskeexamen, samt granskarnas yttranden ska vara fakultetsnämnden tillhanda senast den 5 oktober 2017 och att akademins kommentarer på granskarnas yttranden ska vara LKA tillhanda senast den 19 oktober 2017.

21 Bilaga 5.2 och 6.2 Revidering av specialistsjuksköterskeutbildningarna med inriktning mot anestesisjukvård och intensivvård, 60 hp Bakgrund Specialistsjuksköterskeutbildningarna med inriktning mot anestesisjukvård och intensivvård ges vid akademin för Hälsa, vård och välfärd, HVV, Mälardalens högskola (MDH). Utbildningarna bedrivs på helfart som campusutbildning i Västerås eller Eskilstuna, samt som modifierad distansutbildning i Falun, på uppdrag från landstinget Dalarna. Studentrekryteringen sker främst från Västmanland, Sörmland och Dalarna, men även från regionerna Stockholm, Uppsala och Örebro. Nuvarande utbildningar omfattar 60 hp, varav 22,5 hp inom vårdvetenskap och 37,5 hp inom medicinsk vetenskap. Specialistsjuksköterskeutbildningarna leder till två olika professioner, men genom att anestesiologisk vård och intensivvård är närliggande kompetensområden, finns det möjligheter till samstudier i vissa delar av utbildningen. Detta sker idag i två gemensamma kurser. För att integrera vårdvetenskap och medicinsk vetenskap förläggs en vårdvetenskaplig och en medicinsk vetenskaplig kurs parallellt under båda terminerna. Under hela utbildningen varvas och integreras verksamhetsförlagd utbildning, VFU, med teoretisk undervisning. Efter genomförd utbildning kan studenterna ansöka om en yrkesexamen som specialistsjuksköterska inom anestesisjukvård eller intensivvård, men i dagsläget inte en magisterexamen. Vid UKÄ:s granskning av specialistsjuksköterskeutbildningarna i hela landet fick 75 % av dessa, inklusive utbildningarna inom anestesi- och intensivvård vid MDH, omdömet bristande kvalitet. De brister som påtalades var t.ex. behovet av att all VFU ska bedömas och betygsättas av examinator från MDH, att delar av några examensmål inte med tydlighet examinerades och att studenterna inte genomförde en hel uppsats på 7,5 hp, utan ett utförligt PM (endast intensivvårdsutbildningen fick denna kritik). Ett intensivt arbete har genomförts med att åtgärda de påtalade bristerna. De viktigaste förändringarna som programmen genomgått är: ett nytt validerat bedömningsdokument för VFU bedömningar, som bättre svarar mot examensmålen (AssCE) har införts nya rutiner för bedömning av VFU i samarbete med verksamheterna har införts, genom att lärare från akademin närvarar vid alla studenters halvtidsbedömningar revidering av lärandemål, examinationer och betygskriterier har genomförts för att tydliggöra kopplingen till examensmålen en praktisk simuleringsexamination med efterföljande teoretisk examination har införts en examination om vård i livets slut har införts examensarbetet i intensivvårdsutbildningen genomförs som en hel uppsats 7,5 hp Våren 2016 fick MDH besked från UKÄ om att utbildningarna uppnår hög kvalitet. Under detta revideringsarbete fanns dock inte möjlighet att genomföra alla förändringar som var önskvärda, såsom införande av magisterexamen i utbildningarna. Motivering för införande av magisterexamen I Högskoleförordningens examensmål för specialistsjuksköterskor (SFS 1993:100) framgår att en specialistsjuksköterska skall visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt 1

22 Bilaga 5.2 och 6.2 forsknings- och utvecklingsarbete, samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen. För att uppnå progression inom specialistområdet ska utbildningarna följa examensordningens krav på minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom huvudområdet för magisterexamen med en tydlig forskningsanknytning. Svensk sjuksköterskeförening, SSF (2010) förordar en specialistutbildning på avancerad nivå som leder både till en magister/masterexamen samt en yrkesexamen. Den legitimerade sjuksköterskan ska bli specialist i omvårdnad och genom denna kompetens ansvara för att identifiera områden som behöver förbättras, kunna säkerställa en god kvalitet i omvårdnaden, samt arbeta för att vården är säker. En specialistutbildning som enbart leder till en yrkesexamen, utan den fördjupning och progression i sjuksköterskornas huvudområde omvårdnad som en akademisk examen på avancerad nivå medger, innebär att framtida utveckling av en allt mer komplex omvårdnad och omvårdnadsforskning hotas. För att åstadkomma en kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv och jämlik hälso- och sjukvård behöver sjuksköterskors specialistutbildning på avancerad nivå leda både till en magister/masterexamen och en yrkesexamen med olika inriktningar. Det är även av stor betydelse att sjuksköterskor, som genomför en specialistsjuksköterskeutbildning, också kan använda denna utbildning som ett steg i en fortsatt karriär mot master- och forskarutbildning. På ett modernt lärosäte, som svarar mot sjukvårdens utökade behov, är specialistsjuksköterskeutbildningar med möjlighet till magisterexamen en nödvändighet. Detta inte bara för att kompetensförsörja verksamheten med dess uppdrag att arbeta evidensbaserat, utan också för att säkerställa den vetenskapliga kompetensen hos specialistsjuksköterskor som har en viktig funktion som handledare för specialistsjuksköterskestudenterna. Detta är också ett önskemål från verksamheterna i regionen (se nedan). I Sverige finns idag 13 specialistsjuksköterskeutbildningar inom anestesi- och intensivvård, varav 10 erbjuder magisterexamen. MDH är därmed ett av de få lärosäten som inte erbjuder magisterexamen, vilket minskar vår attraktionskraft för presumtiva studenter. På de anestesi- och intensivvårdsavdelningar som MDH samverkar med i regionen, saknas idag magisterkompetens hos majoriteten av sjuksköterskorna. Eftersom våra studenter i hög utsträckning börjar arbeta inom region Västmanland och landstinget Sörmland efter avslutad utbildning, riskerar dessa vårdenheter att inte kunna rekrytera specialistsjuksköterskor med samma utbildningsnivå och kompetens i jämförelse med andra. För att höja den formella kompetensen även gällande VFU handledning och i förlängningen vårdkvaliteten är det viktigt att utbilda specialistsjuksköterskor inom anestesisjukvård och intensivvård med magisterkompetens. Med detta som grund önskar vi revidera de båda specialistsjuksköterskeprogrammen inom anestesisjukvård och intensivvård för att studenterna ska ges möjlighet till dubbla examina, en yrkesexamen som specialistsjuksköterska och en filosofie magisterexamen inom huvudområdet Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Förändringar i specialistsjuksköterskeutbildningarna med inriktning mot anestesisjukvård och intensivvård I nuvarande utbildning ligger tonvikten på medicinsk vetenskap, eftersom anestesi- och intensivvård är en medicinsk och teknisk specialitet inom vården. För en student och sjuksköterska inom dessa verksamheter kan det utgöra en utmaning att se och fokusera på patienten och inte enbart på den medicinska behandlingen och tekniska utrustningen. Denna medvetenhet och patientfokus finns i nuvarande program tillsammans med aspekter av specialistsjuksköterskans kärnkompetenser, såsom 2

23 Bilaga 5.2 och 6.2 personcentrerad- och evidensbaserad vård. Dessa aspekter avses att förstärkas ytterligare i de reviderade programmen tillsammans med den vetenskapliga skolningen, i och med införandet av magisterexamen. I det planerade reviderade programmen kommer en omfördelning av poäng att ske från medicinsk vetenskap till vårdvetenskap. Vårdvetenskap utökas från 22 hp till 37,5 hp, varav 11,5 hp VFU. Medicinsk vetenskapliga poäng minskas från 37,5 hp till 22,5 hp, varav 11 hp VFU. VFU är en väsentlig del av studenternas lärande inom denna högspecialiserade vård och antalet VFU poäng påverkas inte av programrevideringen. I de utökade vårdvetenskapliga poängen ingår mer undervisning om forskningsmetodik och genomförande av ett 15 hp magisterexamensarbete inom vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Nedanstående tabeller visar kurserna i nuvarande program och i det reviderade programmet. Specialistsjuksköterskeutbildning inom anestesisjukvård Termin 1, nuvarande program Termin 1, reviderat program BMA035 Medicinsk vetenskaplig fördjupningskurs, 7,5 hp, (samläsning ane/iva) BMA Fördjupningskurs i fysiologi, 3,5 hp (samläsning med iva) VAE Vårdvetenskaplig forskningsmetodik 4 hp (samläsning med iva) BMA064 Medicinsk vetenskap inom anestesisjukvård 1, 7,5 hp VAE128 Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 1, 7,5 hp BMA061 Akutsjukvård, 7,5 hp, (samläsning ane/iva) BMA1 Medicinsk vetenskap inom anestesiologisk vård 1, 7,5 hp VAE1 Vårdvetenskap inom anestesiologisk vård 1, 7,5 hp VAE Examensarbete inom vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, del 1, 7,5/15hp Termin 2, nuvarande program BMA065 Medicinsk vetenskap inom anestesisjukvård 2, 7,5 hp VAE129 Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 2, 7,5 hp VAE130 Självständigt arbete inom anestesisjukvård, 7,5hp BMA 066 Specifik anestesisjukvård 7,5hp Termin 2, reviderat program BMA2 Medicinsk vetenskap inom anestesiologisk vård 2, 7,5hp VAE2 Vårdvetenskap inom anestesiologisk vård 2, 7,5 hp VAE Examensarbete inom vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, del 2, 7,5hp/15hp BMA3 Medicinsk vetenskap inom anestesiologisk vård 3, 4 hp VAE3 Vårdvetenskap inom anestesiologisk vård 3, 3,5 hp 3

24 Bilaga 5.2 och 6.2 Specialistsjuksköterskeutbildning inom intensivvård Termin 1, nuvarande program Termin 1, reviderat program BMA035 Medicinsk vetenskaplig fördjupningskurs, 7,5 hp, (samläsning ane/iva) BMA Fördjupningskurs i fysiologi, 3,5 hp (samläsning med ane) VAE Vårdvetenskaplig forskningsmetodik 4 hp (samläsning med ane) BMA060 Medicinsk vetenskap inom Intensivvård 1, 7,5 hp VAE125 Vårdvetenskap inom intensivvård 1, 7,5 hp BMA1 Medicinsk vetenskap inom intensivvård 1, 7,5 hp VAE1 Vårdvetenskap inom intensivvård 1, 7,5 hp BMA061 Akutsjukvård, 7,5 hp, (samläsning ane/iva) VAE Examensarbete inom vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, del 1, 7,5/15hp Termin 2, nuvarande program Termin 2, reviderat program BMA062 Medicinsk vetenskap inom intensivvård 2, 7,5 hp VAE126 Vårdvetenskap inom intensivvård 2, 7,5hp BMA2 Medicinsk vetenskap inom intensivvård 2, 7,5hp VAE2 Vårdvetenskap inom intensivvård 2, 7,5 hp VAE 127 Självständigt arbete inom intensivvård 7,5hp VAE Examensarbete inom vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, del 2, 7,5hp/15hp BMA 063 Specifik intensivvård 7,5hp BMA3 Medicinsk vetenskap inom intensivvård, 3, 4 hp VAE3 Vårdvetenskap inom intensivvård 3, 3,5 hp Termin1 BMA035 7,5 hp -> Fördjupningskurs inom anatomi och fysiologi 3,5 hp I nuvarande program är Medicinsk vetenskaplig fördjupningskurs BMA035, den första kursen i både anestesi- och intensivvårdsprogrammet. Den innefattar fysiologi avseende cirkulation, respiration, njurar, nervsystemet och farmakologi. Kursen medför fördjupning och förberedelse för kommande medicinsk vetenskapliga kurser i utbildningarna. I det reviderade programmet minskas denna kurs till 3,5 hp. Fokus ligger på fördjupning av fysiologi avseende cirkulation, respiration, njurar och nervsystemet, medan fördjupad farmakologi planeras att ingå i de övriga medicinsk vetenskapliga kurserna i samband med studier av olika patientkategoriers sjukdomstillstånd och behandling i samband med dessa. Parallellt med denna kurs ges kursen Vårdvetenskaplig forskningsmetodik 4 hp, som ger fördjupade kunskaper om forskningsprocessen, forskningsetik, vetenskapliga metoder och evidensbegreppet. Dessa fördjupade kunskaper i början av utbildningen ger en grund för det vetenskapliga granskande förhållningssättet som ska genomsyra hela utbildningen och stärka studenternas förmåga att genomföra magisterexamensarbetet. BMA060/VAE125 och BMA064/VAE128 -> BMA1/VAE1 De därpå följande kurserna Medicinsk vetenskap inom anestesiologisk vård 1/Intensivvård 1 och Vårdvetenskap inom anestesiologisk vård 1/Intensivvård 1 kommer att vara relativt oförändrade jämfört med i det nuvarande programmet och läses parallellt på halvfart. Syftet med att kurserna 4

25 Bilaga 5.2 och 6.2 ligger parallellt är att studenterna ges möjlighet till att integrera kunskaperna från de båda ämnena till ett helhetsperspektiv inför mötet med patienterna och med kompetenserna i sin kommande profession. Kurserna inleds med tre veckor teoretiska studier, följt av fem veckor VFU och avslutas med två veckor teoretisk undervisning och examinationer. En skillnad mot tidigare är att studenterna i VAE1 kommer att formulera syfte, metod och etiska överväganden som har relevans för vårdvetenskap med inriktning mot anestesiologisk vård, respektive intensivvård, som en start på magisterarbetet. För att det ska bli möjligt att genomföra examensarbetet inom befintliga 60 hp behöver arbetet påbörjas redan här. I samband med den första VFU perioden på fem veckor, som infaller under dessa kurser, ska studenterna göra två hospiteringsdagar inom den andra specialiteten för att införskaffa sig kunskaper om anestesi- respektive intensivvårdens innebörd och studera patientens vårdkedja mellan dessa och andra vårdenheter. BMA061 -> BMA1 samt BMA2 Den nuvarande kursen Akutsjukvård, BMA061, 7,5 hp kommer att tas bort. Katastrofmedicin och traumavård som är väsentliga kompetensområden för sjuksköterskor inom anestesi och intensivvård, kommer att finnas kvar, men integreras i kursen BMA2 Medicinsk vetenskap inom anestesiologisk vård 2/Intensivvård 2. Den praktiska övningen A-HLR (avancerad hjärt- och lungräddning), kommer att ingå i BMA1 Medicinsk vetenskap, 1 för anestesiutbildningen. I intensivvårdsutbildningen förläggs A-HLR till VAE2 Vårdvetenskap inom intensivvård 2. Kursen BMA061 har innehållit undervisning om prehospital (ambulans) vård. Denna undervisning ska i nedkortad form ingå i BMA2 för båda studentgrupperna. VAE127/VAE130 - > VAE Examensarbete inom vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Termin 1 i det planerade reviderade programmet avslutas med den första delen av kursen VAE, Examensarbete inom vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, 15 hp. I denna första del ska studenterna utforma största delen av bakgrundsavsnittet, beskriva metod och genomföra datainsamling, som i stort sett ska vara färdigt vid kursens slut. Denna del av examensarbetskursen avslutas med ett seminarium, där arbetet i nuvarande skede redovisas och diskuteras. De resterande 7,5 hp av denna kurs genomförs under termin 2. Termin 2 BMA062/VAE126 och BMA065/VAE129 > BMA2/VAE2 Terminen inleds även här med två parallella kurser på halvfart. BMA2 Medicinsk vetenskap inom anestesiologisk vård/intensivvård 2 och VAE2 Vårdvetenskap inom anestesiologisk vård/intensivvård 2, som ersätter BMA062, BMA065 och VAE126,VAE129. Dessa kurser kommer också i huvudsak att behålla sitt innehåll. Men vissa delar av undervisningen gällande patienter med särskilda behov och komplexa situationer behöver minskas ned för att bereda utrymme för undervisning och examination av katastrofmedicin och traumavård. Även här inleds kurserna med tre veckor teoretiska studier, följt av fem veckor VFU och avslutas med två veckor teoretisk undervisning och examinationer av de båda kurserna. VAE127/VAE130 - > VAE Examensarbete inom vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Denna kurs innehåller del 2 av examensarbetskursen, 7,5 hp. Studenterna ska genomföra resterande delen av arbetet med hänsyn tagen till de kommentarer som delgivits vid seminariet under höstterminen. Det innebär eventuell fortsatt datainsamling, sammanställning av resultat, diskussionsavsnitt gällande resultat och metod och slutsatser. Arbetet presenteras och granskas vid 5

26 Bilaga 5.2 och 6.2 ett slutseminarium. Studenterna ska även genomföra granskning och opponera på ett annat examensarbete. BMA063 och BMA066 -> BMA3 och VAE3 I det nuvarande programmet är denna sista kurs en medicinsk vetenskaplig VFU kurs, fem veckor. I det reviderade programmet minskas denna kurs till 4 hp och resterande 3,5 hp bildar en vårdvetenskaplig kurs. Fördelen med att även under denna sista VFU period ha kurserna parallellt i de båda ämnena är att studenterna i slutet av utbildningen på ett självständigt sätt (men under handledning) kan införliva samtliga sina inhämtade kunskaper i en helhet i mötet med patienter, närstående och tillsammans med teamet som de samarbetar med. De avslutande examinationerna bidrar till att sammanfoga ämnena och redovisas vid ett seminarium. Beredning av ärendet Arbetet med att införa magisterexamen i anestesi- och intensivvårdsutbildningarna har pågått under ett antal år, men fick bortprioriteras i samband med den långa process som UKÄ granskningen och arbetet med åtgärda bristerna ledde till. Under våren 2016 återupptogs frågan i samarbete mellan lärare för anestesi- och intensivvårdsutbildningarna, avdelningschefen för specialistsjuksköterskeutbildningarna och akademins utbildningsledare. Under höstterminen 2016 presenterades förslaget för HVV:s utbildningsråd. Efter detta involverades även ämnesansvariga för att granska lärandemål, utbildningsplaner och examensmålsmatriser. Arbetet med revidering av utbildningen och utbildningsplanerna för att erbjuda dubbla examina har genomförts i samarbete mellan kollegierna för anestesisjukvård och intensivvård. Detta möjliggörs av att anestesi- och intensivvårdsutbildningarna har innehåll och kompetenser som sammanfaller, även om professionerna också har sina specifika kunskapskrav. I nuvarande utbildningsupplägg är två kurser gemensamma och i andra kurser förekommer gemensamma undervisningsmoment. Detta samarbete har många fördelar och kommer att fortsätta i de reviderade programmen. Förutom att lärar- och föreläsarresurser kan utnyttjas optimalt, får studenterna en möjlighet till samarbete vilket ger en god insikt om varandras kommande professioner. Under revideringsarbetet har hänsyn tagits till: UKÄ utvärderingens kommentarer av programmen 2014, där det framkom styrkor i den befintliga utbildningen såväl som utvecklingsområden Examensmålen (SFS 1993:100) som är styrande för programmets innehåll och som UKÄ:s granskning baseras på. Det är dock problematiskt att dessa mål inte har reviderats sedan 1993 och är formulerade i relation till samtliga specialistsjuksköterskeutbildningar (utom två mål). Omvärldsanalys baserad på jämförelse med motsvarande utbildningar på andra högskolor och universitet, samt studier av befintlig information om kompetensområdenas utveckling och specialistsjuksköterskornas förändrade yrkesroll Resultatet av skriftliga och muntliga studentutvärderingar Dialog med vårdverksamheterna Samverkan med vårdverksamheterna och studenterna Under våren 2017 har möten hållits mellan representanter för akademin för hälsa, vård och välfärd och vårdverksamheterna i region Västmanland och landstinget Sörmland. Studierektorer, 6

27 Bilaga 5.2 och 6.2 verksamhetschefer och huvudhandledare från dessa verksamheter ansåg att det är viktigt att inkludera magisterexamen i programmen, av skäl som beskrivs i inledningen av detta dokument. Samtliga var också eniga om att det inte ska erbjudas alternativ till 15 hp examensarbete (i form av 7,5 hp arbete och valbar kurs). Önskemål framkom också om att utbildningarna skall vara mer professions- och klinikförankrade, att antalet VFU veckor inte skall minskas, samt att medicinsk vetenskap och vårdvetenskap integreras i högre grad. Dessa önskemål har vi under revideringsprocessen eftersträvat att tillgodose. Dialog med studenterna har skett kontinuerligt gällande utbildningarnas upplägg och innehåll. Detta har skett både muntligt och genom skriftliga kurs- och programutvärderingar. Hösten 2016 fick studenter i de båda programmen besvara en enkät om de skulle välja att studier till magisterexamen om valmöjligheten fanns. 67 % av studenterna svarade att de skulle välja att inkludera en magisterexamen. Resterande studenter angav att de var osäkra eller önskade att komplettera med en magisterexamen vid ett senare tillfälle eller inte alls. Referenser: Högskoleförordningen. SFS 1993:100. Riksföreningen för anestesi och intensivvård & Svensk sjuksköterskeförening, SSF Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning anestesisjukvård. Riksföreningen för anestesi och intensivvård & Svensk sjuksköterskeförening, SSF Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning intensivvård. Svensk sjuksköterskeförening. SSF. Remissvar U2010/2149/UH. Rapport 2010:5 R. Sjuksköterskors specialistutbildning - vilket slags examen? 7

28 Bilaga 5.3 Utbildningsplan - Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård Programkod: ZOJ22 Giltig från: HT18 Beslutsinstans: Fakultetsnämnden Svensk legitimation som sjuksköterska, sjuksköterskeexamen enligt 1993 års studieordning och kandidatexamen inom omvårdnadsvetenskap eller vårdvetenskap. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3 samt Engelska A/Engelska 6. Dessutom krävs minst 12 månaders dokumenterad Behörighet: yrkeserfarenhet på heltid som sjuksköterska efter utfärdad examen. I de fall programmet går att söka som senare del gäller att den sökande måste uppfylla de särskilda behörighetskrav som gällde för programmets första termin samt ha läst motsvarande programmets tidigare terminer. Diarienummer: Akademi: HVV Fastställandedatum: Reviderad: Mål Efter fulgjorda studier på programmet ska Studenten ska efter godkänd specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård visa sådan kunskap och förmåga som krävs för självständigt arbete som sjuksköterska inom anestesiologisk vård anestesisjukvård med de olika kompetenser som yrket innehåller samt utifrån arbetsmarknadens behov. Vidare syftar utbildningen till en examen på magisternivå inom vårdvetenskap och förbereder för fortsatt utbildning på avancerad nivå och forskarnivå. Specialistsjuksköterskeprogrammet baseras på de mål som Högskolelag och Högskoleförordning föreskriver. Utbildning på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå; ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten dessutom visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialistsjuksköterska. Utbildning vid Mälardalens högskola ska dessutom:

29 Bilaga 5.3 utveckla studenternas förmåga att bidra till långsiktigt hållbar utveckling i samhället, utveckla studenternas förmåga till att bidra till flervetenskaplig samverkan mellan ämnen och vetenskapsområden, utveckla studenternas förmåga till såväl nationell som internationell samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor samt utveckla studenternas kunskap och insikt om olika synsätt, kulturer och traditioner. Mål för Specialistsjuksköterskeexamen respektive magisterexamen enligt Högskoleförordningen (SFS 1993:100, med uppdateringar). Kunskap och förståelse för specialistsjuksköterskeexamen Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: ha visat visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och ha visat visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. för magisterexamen Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen Färdighet och förmåga för specialistsjuksköterskeexamen Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan, visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder, visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer, visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede, och visa vårdpedagogisk förmåga För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård ska studenten också: visa förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och generell anestesi, analgesi och sedering i samband med operationer, undersökningar och behandlingar av patienter i alla åldrar visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer

30 Bilaga 5.3 för magisterexamen Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt för specialistsjuksköterskeexamen Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens för magisterexamen Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, viss undervisning kan dock komma att ske på engelska. Detsamma gäller också även för litteratur och övrigt material forskningsrapporter m.m. Innehåll Anestesisjuksköterskans funktionsområde omfattar ansvar för den anestesiologiska omvårdnaden av patienten, samt ett eget medicinskt yrkesansvar som utövas i samarbete med anestesiläkare. För denna funktion krävs en bred kompetens gällande patientens vård och behandling före, under och efter en operation eller undersökning.

31 Bilaga 5.3 Den lokala profilen för specialistsjuksköterskeexamen inom anestesisjukvård innebär att utbildningen erbjuder fördjupade kunskaper inom vårdvetenskap och medicinsk vetenskap med en tydlig inriktning mot anestesiologisk vård genom integrering av ämnen under utbildningen i både teori och klinik. Studenten uppmuntras under utbildningen att utveckla sin kompetens i att arbeta i tvärprofessionella team, samt att bidra till organisationens och vetenskapsområdets utveckling. Utbildningen ska även bidra till att studenten får möjlighet till utvecklad självkännedom och förmåga att reflektera kring etiska frågeställningar. Anestesisjukvård Anestesiologisk vård är ett kunskapsintensivt område i snabb utveckling. Sjuksköterskan Anestesisjuksköterskan behöver inneha ett kritiskt reflekterande förhållningssätt och kompetens för att kunna verka i denna miljö, för att kunna utvärdera och utveckla omvårdnaden av patienten i relation till nya forskningsrön. Dessutom krävs kunskaper för att kunna arbeta som anestesisjuksköterska i samband med stora olyckor och katastrofer. Dessutom ska anestesisjuksköterskan inneha kunskaper och färdigheter för att självständigt kunna ansvara för patientens omvårdnad inom anestesiologisk vård och under eget yrkesansvar delta i den medicinska vården, samt en magisterexamen som innebär en akademisk, vetenskaplig utbildning på avancerad nivå. Utbildningen består av teoretiska och verksamhetsförlagda studier. Olika former av kunskap och färdigheter förvärvas på olika sätt, vilket kräver varierande arbetsformer. Av betydelse är att studenten i samtliga kurser kan utveckla ett vetenskapligt reflekterande förhållningssätt genom att tillämpa ett varierat och problemorienterat arbetssätt i studierna. Kunskapen integreras och utvecklas genom att studenten systematiskt bearbetar forsknings- och erfarenhetsbaserade kunskaper med klinisk förankring. Undervisningen består av föreläsningar, diskussioner, metod/scenarioövningar, seminarium, simuleringar, metodövningar, litteraturstudier och studieuppgifter enskilt eller i grupp. Datorbaserade arbetssätt ingår används under hela utbildningen. Examinationsformerna varierar, men individens kunnande och medverkan ska alltid kunna säkerställas. Utbildningen är ettårig och ges 60 högskolepoäng (hp) på avancerad nivå. Av utbildningens 60 högskolepoäng utgörs 22,5 högskolepoäng av verksamhetsförlagda studier. Studenten ska fullgöra ett självständigt arbete på 7,5 högskolepoäng med inriktning mot omvårdnad inom anestesisjukvård. Utbildningen innefattar 37,5 hp vårdvetenskap och 22,5 hp medicinsk vetenskap. 22,5 hp utgörs av verksamhetsförlagd utbildning, VFU. I programtablån nnedan redovisas vilka kurserna som ingår i programmet. Årskurs 1 Medicinsk vetenskap: Fördjupningskurs i fysiologi Medicinsk vetenskap fördjupningskurs inom anestesiologisk vård 1 Medicinsk vetenskap inom anestesisjukvård 1 anestesiologisk vård 2 Akutsjukvård Medicinsk vetenskap inom anestesisjukvård 2 anestesiologisk vård 3 Specifik anestesisjukvård Vårdvetenskap: Forskningsmetodik inom vårdvetenskap Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 1 anestesiologisk vård 1 Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 1 anestesiologisk vård 2 Vårdvetenskap inom anestesiologisk vård 3 Självständigt arbete inom anestesisjukvård Examensarbete inom vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad 3,5 hp 7,5 hp 7,5 hp 7,5 hp 4 hp 7,5 hp 7,5 hp 4 hp 7,5 hp 7,5 hp 3,5 hp 7,5 hp 15 hp

32 Bilaga 5.3 Val inom programmet Programmet innehåller inga valbara kurser. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så för att studierna ska leda fram till att uppfylla studenten uppfyller fordringarna för följande examen examina: Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård (Postgraduate Diploma in Specialist Nursing - Anesthesia Care) Filosofie magisterexamen inom huvudområdet Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad (Master of Science (60 H. E. Credits) in Caring Science with Specialization in Nursing). Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Samtliga kurser är obligatoriska, inga valbara kurser finns i programmet. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter Behörighetskrav finns för kurserna inom programmet, se respektive kursplan.

33 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga 5.4 Kurs BMA Fördjupningskurs i fysiologi 3,5 hp (ersätter BMA035) Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Samläsning med intensivvårdsstudenterna. Genomförs parallellt med Vårdvetenskaplig fördjupningskurs, 4hp. visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede visa vårdpedagogisk förmåga visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer visa förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och generell anestesi, analgesi och sedering i samband med operationer, undersökningar och behandlingar av patienter visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. redogöra för anatomi och fysiologiska funktioner med inriktning mot nervcirkulations- respirations- och utsöndringssystemen 2. redogöra för fysiologiska processers reglering på olika nivåer, organsystemens samverkan och upprätthållande av kroppens homeostas 3. redogöra för ålders- och könsrelaterade skillnader i fysiologiska funktioner Examinationer TEN1, Individuell skriftlig tentamen

34 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga 5.4 Kurs BMA 1 Medicinsk vetenskap inom anestesiologisk vård 1, 7,5 hp (ersätter BMA064) Genomförs parallellt med Vårdvetenskap inom anestesiologisk vård, 1. Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede visa vårdpedagogisk förmåga visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer visa förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och generell anestesi, analgesi och sedering i samband med operationer, undersökningar och behandlingar av patienter visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. redogöra för anestesiologiska principer och kliniskt övervaka patientens tillstånd i samband med grundläggande anestesier och med viss självständighet kunna bedöma, föreslå och vidta åtgärder 2. redogöra för anestesiläkemedlens verkningsmekanismer och tillämpa läkemedelsbehandling i samband med grundläggande anestesier 3. redogöra för och tillämpa principer för hygien och aseptik 4. redogöra för och tillämpa principer för perioperativ behandling av smärta och illamående 5. redogöra för och tillämpa principer för behandling av rubbningar i vätske- och syrabasbalansen Examinationer PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning. PRA2, Praktisk examination, Simulering TEN1, Individuell, skriftlig tentamen NÄR1, A-HLR, examineras i enlighet med HLR rådets riktlinjer

35 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga redogöra för funktion, bruk och riskfaktorer för medicinsk teknisk anestesioch övervakningsutrustning 7. beskriva och kliniskt tillämpa gällande lagar, förordningar och riktlinjer för att trygga patientsäkerheten 8. utföra hjärtlungräddning enligt avancerad HLR (A- HLR)

36 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga 5.4 Kurs BMA 2 Medicinsk vetenskap inom anestesiologisk vård 2, 7,5 hp (ersätter BMA065) Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Genomförs parallellt med Vårdvetenskap inom anestesiologisk vård 2. visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede visa vårdpedagogisk förmåga visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer visa förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och generell anestesi, analgesi och sedering i samband med operationer, undersökningar och behandlingar av patienter visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. redogöra för patofysiologi relaterad till sjukdomar som medför svikt i vitala organfunktioner 2. redogöra för anestesiologiska principer och kliniskt övervaka patientens tillstånd, även för patienter med särskilda behov, samt med ökad självständighet kunna planera, bedöma, föreslå och vidta åtgärder 3. redogöra för risker i samband med anestesier, förebyggande åtgärder och åtgärder vid komplikationer 4. redogöra för och tillämpa principer för läkemedelsblod- och vätskebehandling till patienter i samband med komplexa och akuta situationer Examinationer PRA1,verksamhetsförlagd utbildning PRA2, Praktisk examination, Simulering TEN1, individuell skriftlig tentamen NÄR1, förberedelse enligt instruktion och aktivt deltagande vid katastrofmedicinsk utbildning

37 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga analysera och värdera erhållen information från medicinsk teknisk utrustning och använda den på ett säkert sätt 6. redogöra för principer inom traumatologi, traumateamets funktioner och traumapatientens vård 7. redogöra för katastrofmedicinsk organisation, principer för omhändertagande av skadade vid stor olycka eller katastrof och anestesisjuksköterskans funktion vid dessa situationer

38 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga 5.4 Kurs BMA3 Medicinsk vetenskap inom anestesiologisk vård 3, 4 hp (ersätter BMA066) Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Genomförs parallellt med Vårdvetenskap inom anestesiologisk vård 3. visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede visa vårdpedagogisk förmåga visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer visa förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och generell anestesi, analgesi och sedering i samband med operationer, undersökningar och behandlingar av patienter visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. planera, genomföra och analysera olika typer av anestesier, även i komplexa situationer och till patienter i alla åldersgrupper 2. kliniskt övervaka patientens tillstånd och med självständighet kunna identifiera, värdera, föreslå och vidta åtgärder 3. analysera och tillämpa åtgärder relaterade till sjukdomar och vid svikt i vitala organfunktioner 4. identifiera och tillämpa förebyggande åtgärder för att förebygga komplikationer med beaktande av patientsäkerheten Examinationer PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning SEM1, Seminarium inkluderande skriftlig uppgift

39 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga 5.4 Kurs VAE 1 Vårdvetenskap inom anestesiologisk vård 1, 7,5 hp (ersätter VAE128) Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Genomförs parallellt med Medicinsk vetenskap inom anestesiologisk vård 1. visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede visa vårdpedagogisk förmåga visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer visa förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och generell anestesi, analgesi och sedering i samband med operationer, undersökningar och behandlingar av patienter visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. redogöra för specialistsjuksköterskans profession, kompetensområden och relevanta styrdokument inom anestesiologisk vård med beaktande av mänskliga rättigheter 2. redogöra för och utifrån en helhetssyn på patienten och med en viss grad av självständighet tillämpa vårdprocessen vid grundläggande anestesi 3.analysera och reflektera över vårdrelationens innehåll, betydelse och tillämpning inom anestesiologisk vård utifrån etiska-, kulturella- och genusaspekter. 4.reflektera över ett professionellt och problemlösande förhållningssätt med identifikation av egna fortsatta utvecklingsbehov 5. identifiera och formulera ett syfte, metod och etiska överväganden som har relevans för vårdvetenskap med inriktning mot anestesiologisk vård Examinationer INL1, individuell skriftlig uppgift SEM1, Seminarium PRA1, Verksamhetsförlagd utbildning, inklusive reflektionsseminarium.

40 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga 5.4 Kurs VAE 1 Vårdvetenskap inom anestesiologisk vård 1, 7,5 hp Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Magistermatris - Övriga lärandemål- se ovan visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, visa fördjupad vetenskaplig metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata vetenskapliga metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, visa sådan färdighet som fordras för att delta i forskning- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet visa förmåga att inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter vid forsknings- och utvecklingsarbete visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Lärandemål Examinationer i kursen 6. identifiera och formulera ett syfte, metod och etiska överväganden som har relevans för vårdvetenskap med inriktning mot anestesiologisk vård Seminarium

41 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga 5.4 Kurs VAE2 Vårdvetenskap inom anestesiologisk vård 2, 7,5 hp (ersätter VAE129) Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Genomförs parallellt med Medicinsk vetenskap inom anestesiologisk vård 2. visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede visa vårdpedagogisk förmåga visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer visa förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och generell anestesi, analgesi och sedering i samband med operationer, undersökningar och behandlingar av patienter visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. tillämpa och analysera vårdprocessen, samt med ökad grad av självständighet i samverkan med patienten och närstående tillämpa denna även till patienter med särskilda behov och alla åldrar 2. identifiera och reflektera över etiska utmaningar och på andra sätt komplexa situationer i samband med anestesiologisk omvårdnad 3. identifiera och problematisera omvårdnadsåtgärder inom anestesiologisk vård baserad på vårdvetenskaplig forskning, metoder och teoribildning 4. samverka med andra yrkeskategorier i planering och ledning av verksamheten för att uppnå patientsäker och effektiv vård 5. reflektera över och problematisera betydelsen av vårdkulturers och samhällsstrukturers påverkan Examinationer INL1, Individuell skriftlig uppgift PRA1,Verksamhetsförlagd utbildning, inklusive reflektionsseminarium. SEM1, Seminarium

42 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga 5.4 på anestesiologisk omvårdnad och anestesisjuksköterskans ledarskap 6. reflektera över ett professionellt och problemlösande förhållningssätt med identifikation av egna fortsatta utvecklingsbehov

43 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga 5.4 Kurs VAE3 Vårdvetenskap inom anestesiologisk vård 3, 3,5 hp (ny kurs) Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Genomförs parallellt med Medicinsk vetenskap inom anestesiologisk vård 3. visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede visa vårdpedagogisk förmåga visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer visa förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och generell anestesi, analgesi och sedering i samband med operationer, undersökningar och behandlingar av patienter visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Lärandemål Examinationer Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. tillämpa och analysera vårdprocessen, samt självständigt i samverkan med patienten och närstående utforma en omvårdnadsplan även till patienter med särskilda behov och i alla åldersgrupper PRA1, Verksamhetsförlagd utbildning SEM1, Seminarium, inkluderande skriftlig uppgift PRA1,Verksamhetsförlagd utbildning 2. tillämpa vårdpedagogisk förmåga genom att undervisa och handleda patienter, närstående och studenter 3. självständigt samverka med andra yrkeskategorier i planering och ledning av verksamheten och reflektera över anestesisjuksköterskans ledarskap 4.tillämpa ett etiskt, professionellt och problemlösande förhållningssätt

44 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga 5.4 Kurs VAE Forskningsmetodik iom vårdvetenskap, 4 hp (ny kurs) Genomförs parallellt med Fördjupningskurs i fysiologi. Gemensam kurs med intensivvårdsstudenterna. Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede visa vårdpedagogisk förmåga visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. redogöra för kvantitativa och kvalitativa metodologiska antaganden och begrepp med relevans för patientnära forskning. 2. reflektera över evidensbegreppet utifrån kvalitativa och kvantitativa forskningstraditioner. 3. visa fördjupad kunskap om forskningsprocessens olika steg Examinationer INL1, 2 hp. Individuell skriftlig inlämningsuppgift SEM1, 1,5 hp seminarium INL1, 2 hp. Individuell skriftlig inlämningsuppgift 4. ha kännedom om och argumentera för forskningsetiska överväganden som rör hela forskningsprocessen 5. analysera och värdera vetenskapliga studier gjorda med kvalitativ och kvantitativ metod. SEM1, 1,5 hp seminarium

45 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga 5.4 Kurs VAE Forskningsmetodik inom vårdvetenskap, 4 hp (ny kurs) Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Magistermatris - Övriga examensmål- se ovan visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, visa fördjupad vetenskaplig metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata vetenskapliga metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, visa sådan färdighet som fordras för att delta i forskning- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet visa förmåga att inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter vid forsknings- och utvecklingsarbete visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Lärandemål Examinationer i kursen Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. redogöra för kvantitativa och kvalitativa metodologiska antaganden och begrepp med relevans för patientnära forskning INL1, 2 hp, Individuell skriftlig inlämningsuppgift. 2.. reflektera över evidensbegreppet utifrån kvalitativa och kvantitativa forskningstraditioner SEM1, 1,5 hp seminarium 3. visa fördjupad kunskap om forskningsprocessens olika steg 4. ha kännedom om och argumentera för forskningsetiska överväganden som rör hela forskningsprocessen 5. ha kännedom om och argumentera för forskningsetiska överväganden som rör hela forskningsprocessen INL1, 2 hp. Individuell skriftlig inlämningsuppgift SEM1, 1,5 hp seminarium

46 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga 5.4 Kurs VAE Examensarbete inom vårdvetenskap, 15 hp, (ny kurs) Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Magistermatris visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, visa fördjupad vetenskaplig metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata vetenskapliga metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, visa sådan färdighet som fordras för att delta i forskning- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet visa förmåga att inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter vid forsknings- och utvecklingsarbete visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. identifiera och avgränsa ett vårdvetenskapligt problemområde relevant för specialistsjuksköterskors yrkesområde inom anestesi- eller intensivvård och formulera ett syfte i relation till detta 2. systematiskt söka, analysera, värdera och kontrastera tidigare forskning relaterat till valt problemområde inom anestesi eller intensivvård 3. identifiera, beskriva, tillämpa och värdera en för syftet relevant vetenskaplig metod 4. identifiera, tillämpa och värdera etiska aspekter i relation till examensarbetet 5. bearbeta, analysera, rapportera samt värdera kvaliteten på data 6. beskriva och värdera sitt resultat i ett examensarbete utifrån kvalitetskriterier relevanta för vald metod Examinationer SEM1 Halvtidsseminarium UPS1, Examensarbete, 15 hp, skriftligt examensarbete med muntlig presentation samt skriftlig och muntlig granskning av annat självständigt arbete.

47 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga kontrastera och värdera resultatet med tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter 8. värdera resultatet i relation till samhällsrelevans och anestesi- eller intensivvårdssjuksköterskors yrkesområde 9. identifiera ytterligare behov av kunskapsutveckling avseende valt problemområde 10. kritiskt granska samt föra en vetenskaplig diskussion avseende eget och andras examensarbete

48 Bilaga 6.3 Utbildningsplan - Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård Programkod: Giltig från: Beslutsinstans: Behörighet: Diarienummer: Akademi: HVV Fastställandedatum: Reviderad: Mål ZOJ23 HT18 Fakultetsnämnden Svensk legitimation som sjuksköterska, sjuksköterskeexamen enligt 1993 års studieordning och kandidatexamen inom omvårdnadsvetenskap eller vårdvetenskap. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3 samt Engelska A/Engelska 6. Dessutom krävs minst 12 månaders dokumenterad yrkeserfarenhet på heltid som sjuksköterska efter utfärdad examen. I de fall programmet går att söka som senare del gäller att den sökande måste uppfylla de särskilda behörighetskrav som gällde för programmets första termin samt ha läst motsvarande programmets tidigare terminer. Studenten ska efter godkänd specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som sjuksköterska inom intensivvård med olika arbetsuppgifter samt utifrån arbetsmarknadens behov. Vidare syftar utbildningen till en examen på magisternivå inom vårdvetenskap och förbereder för fortsatt utbildning på avancerad nivå och forskarnivå. Mål för Specialistsjuksköterskeexamen respektive magisterexamen enligt Högskoleförordningen (SFS 1993:100, med uppdateringar): Utbildning vid Mälardalens högskola ska dessutom: utveckla studenternas förmåga att bidra till långsiktigt hållbar utveckling i samhället, utveckla studenternas förmåga till att bidra till flervetenskaplig samverkan mellan ämnen och vetenskapsområden, utveckla studenternas förmåga till såväl nationell som internationell samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor samt utveckla studenternas kunskap och insikt om olika synsätt, kulturer och traditioner. Kunskap och förståelse för specialistsjuksköterskeexamen Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten:

49 Bilaga 6.3 visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. för magisterexamen Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga för specialistsjuksköterskeexamen Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan, visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder, visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer, visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede, och visa vårdpedagogisk förmåga. Därtill För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård ska också studenten också: visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder, och visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer. för magisterexamen Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt

50 Bilaga 6.3 för specialistsjuksköterskeexamen Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. för magisterexamen Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, viss undervisning kan dock komma att ske på engelska. Detsamma gäller också även för litteratur och övrigt material, forskningsrapporter m.m. Innehåll Intensivvårdssjuksköterskans funktionsområde omfattar ansvar för att både självständigt och i samarbete med andra yrkeskategorier planera, bedöma, genomföra och utvärdera åtgärder relaterade till den allvarligt sjuke patientens omvårdnad och medicinska behandling. Yrket kräver en bred kompetens genom att patienterna har en stor variation gällande ålder, sjukdomar och omvårdnadsbehov. Även kontakten med närstående är en viktig del i yrkesfunktionen. Den lokala profilen för specialistsjuksköterskeexamen inom intensivvård innebär att utbildningen erbjuder fördjupade kunskaper inom vårdvetenskap och medicinsk vetenskap med en tydlig inriktning mot intensivvård genom integrering av ämnen under utbildningen i både teori och klinik. Studenten uppmuntras under utbildningen att utveckla sin kompetens i att arbeta i tvärprofessionella team, samt att bidra till organisationens och vetenskapsområdets utveckling. Utbildningen ska även bidra till att studenten får möjlighet till utvecklad självkännedom och förmåga att reflektera kring etiska frågeställningar Intensivvård är ett kunskapsintensivt område i snabb utveckling. Intensivvårdssjuksköterskan behöver inneha ett kritiskt reflekterande förhållningssätt och kompetens för att kunna verka i denna miljö, för att kunna utvärdera och utveckla omvårdnaden av patienten i relation till nya forskningsrön. Dessutom krävs kunskaper för att kunna arbeta som intensivvårdssjuksköterska i samband med stora olyckor och katastrofer. Intensivvårdssköterskan ska inneha kunskaper och färdigheter för att självständigt kunna ansvara för patientens omvårdnad inom intensivvård och under eget yrkesansvar delta i den medicinska vården, samt en magisterexamen som innebär en akademisk, vetenskaplig utbildning på avancerad nivå.

51 Bilaga 6.3 Utbildningen består av teoretiska och verksamhetsförlagda studier. Olika former av kunskap och färdigheter förvärvas på olika sätt vilket kräver varierande arbetsformer. Av betydelse är att studenten i samtliga kurser kan utveckla ett vetenskapligt reflekterande förhållningssätt genom att tillämpa ett varierat och problemorienterat arbetssätt i studierna. Kunskapen integreras och utvecklas genom att studenten systematiskt bearbetar forsknings- och erfarenhetsbaserade kunskaper med klinisk förankring. Undervisningen består av föreläsningar, seminarium, simuleringar, metodövningar diskussioner, metod/scenarioövningar, litteraturstudier och studieuppgifter enskilt eller i grupp. Datorbaserade arbetssätt ingår används under hela utbildningen. Examinationsformerna varierar, men individens kunnande och medverkan ska alltid kunna säkerställas. Utbildningen är ettårig och ges 60 högskolepoäng (hp) på avancerad nivå. Av utbildningens 60 högskolepoäng utgörs 22,5 högskolepoäng av verksamhetsförlagda studier. Studenten ska fullgöra ett självständigt arbete på 7,5 högskolepoäng med inriktning mot omvårdnad inom intensivvård. Utbildningen innefattar 37,5 hp vårdvetenskap och 22,5 hp medicinsk vetenskap. 22,5 hp utgörs av verksamhetsförlagd utbildning, VFU. Nedan redovisas vilka kurserna som ingår i programmet. Medicinsk vetenskap: Fördjupningskurs i fysiologi Medicinsk vetenskaplig fördjupningskurs Medicinsk vetenskap inom intensivvård 1 Akutsjukvård Medicinsk vetenskap inom intensivvård 2 Medicinsk vetenskap inom intensivvård 3 Specifik intensivvård Vårdvetenskap: Forskningsmetodik inom vårdvetenskap Vårdvetenskap inom intensivvård 1 Vårdvetenskap inom intensivvård 2 Vårdvetenskap inom intensivvård 3 Självständigt arbete inom intensivvård Examensarbete inom vårdvetenskap med inriktning mot intensivvård 3,5 hp 7,5 hp 7,5 hp 7,5 hp 7,5 hp 4 hp 7,5 hp 4 hp 7,5 hp 7,5 hp 3,5 hp 7,5 hp 15 hp Val inom programmet Programmet innehåller inga valbara kurser Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så för att studierna ska leda fram till att man studenten uppfyller fordringarna för följande ekamen examina: Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård (Postgraduate Diploma in Specialist Nursing - Intensive Care) Filosofie magisterexamen inom huvudområdet Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad (Master of Science (60 H. E. Credits) in Caring Science with Specialization in Nursing). Samtliga kurser är obligatoriska, inga valbara kurser finns i programmet. Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information

52 Bilaga 6.3 om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter Behörighetskrav finns för kurserna inom programmet, se respektive kursplan.

53 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot Intensivvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga 6.4 Kurs BMA Fördjupningskurs i fysiologi, 3,5 hp (ersätter BMA035) Samläsning med anestesistudenterna. Genomförs parallellt med Vårdvetenskaplig fördjupningskurs, 4hp Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede visa vårdpedagogisk förmåga visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. redogöra för anatomi och fysiologiska funktioner med inriktning mot nervcirkulations- respirations- och utsöndringssystemen 2. redogöra för fysiologiska processers reglering på olika nivåer, organsystemens samverkan och upprätthållande av kroppens homeostas 3. redogöra för ålders- och könsrelaterade skillnader i fysiologiska funktioner Examinationer TEN1, 4 hp. Tentamen. Individuell skriftlig tentamen

54 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot Intensivvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga 6.4 Kurs BMA1 Medicinsk vetenskap inom intensivvård 1 7,5 hp (ersätter BMA060) Genomförs parallellt med Vårdvetenskap inom intensivvård, 1. Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede visa vårdpedagogisk förmåga visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. beskriva patofysiologi, symtom och behandling vid sjukdomstillstånd i olika organsystem Examinationer PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning 3,5 hp TEN1, Salstentamen, 2,5 hp, Individuell skriftlig tentamen 2. redogöra för och analysera specifika farmakologiska principer samt tillämpa läkemedelshantering vad avser anestesi, analgesi och sedering PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning 3,5 hp, TEN1, Salstentamen, 2,5 hp, Individuell skriftlig tentamen 3. redogöra för och identifiera patientens behov av specifik omvårdnad i komplexa vårdsituationer samt föreslå, utföra och utvärdera medicinska åtgärder. 4. förklara och redogöra för funktion och användning av medicinteknisk utrustning med beaktande av PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning 3,5 hp PRA2, Praktisk examination, 0,5 hp, med simulering och avslutande reflektion. GRU1, Gruppuppgift, 1 hp PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd

55 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot Intensivvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga 6.4 patientsäkerheten. utbildning 3,5 hp 5. reflektera över och tillämpa principer för vårdhygien och aseptik samt redogöra för preventiva och medicinska åtgärder för att förebygga och behandla infektioner 6. tillämpa och redogöra för nutrition, vätske- och syrabasbalansen. PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning 3,5 hp TEN1, Salstentamen, 2,5 hp, Individuell skriftlig tentamen TEN1, Salstentamen, 2,5 hp, Individuell skriftlig tentamen PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning 3,5 hp 7. reflektera över ett professionellt, problemlösande och pedagogiskt förhållningssätt, med förmåga till självreflektion och identifikation av egna fortsatta utvecklingsbehov PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning 3,5 hp, avseende lärandemål 1-7. PRA2, Praktisk examination, 0,5 hp, med simulering och avslutande reflektion.

56 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot Intensivvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga 6.4 Kurs BMA 2 Medicinsk vetenskap inom intensivvård 2, 7,5 hp (ersätter BMA 062) Genomförs parallellt med Vårdvetenskap inom intensivvård 2. Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede visa vårdpedagogisk förmåga visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. identifiera och redogöra för patofysiologi, symtom och behandling vid och komplexa sjukdomstillstånd med svikt i olika organsystem inkluderat psykiska tillstånd 2. redogöra för och analysera principer för specifika intensivvårdsläkemedel och tillämpa läkemedelshantering inkluderande vasoaktiva läkemedel 3. med ökad grad av självständighet redogöra för specifik omvårdnad och bedöma patientens status samt föreslå och utföra egna undersökningar, förebyggande- och behandlande åtgärder. 4. självständigt analysera risker, funktion och användning av medicinteknisk utrustning samt värdera informationen. 5. redogöra för specifik omvårdnad och behandling i samband med vård i livets slut. Examinationer PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 4 hp, TEN1, Salstentamen, 2 hp PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 4 hp. PRA2, 0,5 hp, praktisk examination med tillhörande muntlig reflektion TEN1, Salstentamen, 2 hp PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 4 hp.

57 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot Intensivvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga redogöra för principer, organisation samt omhändertagande av skadade vid stor olycka eller katastrof samt beskriva intensivvårdssjuksköterska ns funktion i dessa situationer 7. beskriva principer inom traumatologi, traumateamets organisation samt traumapatientens vård PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 4 hp. SEM1, seminarium, 1hp PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 4 hp. SEM1, seminarium, 1hp 8. beskriva och identifiera egna fortsatta kunskaps och utvecklingsbehov. PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 4 hp.

58 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot Intensivvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga 6.4 Kurs BMA3 Medicinsk vetenskap inom intensivvård 3 4 hp (ersätter BMA063) Genomförs parallellt med Vårdvetenskap inom intensivvård 3. Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede visa vårdpedagogisk förmåga visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. självständigt och med helhetssyn på människan redogöra för och tillämpa fördjupad kunskap om patofysiologi, vård och behandling vid komplexa sjukdomstillstånd 2. visa förmåga att självständigt identifiera, analysera och prioritera behov av medicinska åtgärder och farmakoterapi genom att förbereda, föreslå och utföra åtgärder 3. självständigt övervaka, värdera och analysera patientens tillstånd i samband med intensivvård 4.. identifiera och tillämpa förebyggande och hälsofrämjande åtgärder för att förhindra komplikationer med beaktande av patientsäkerheten 5. visa på utvecklad förmåga till självreflektion och identifikation av egna fortsatta kompetensbehov med en god vårdpedagogisk förmåga Examinationer INL1, Inlämningsuppgift 1 hp, en individuell skriftlig inlämningsuppgift inkluderande en muntlig presentation PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 3,5 hp, klinisk utbildning inom intensivvård PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 3 hp, klinisk utbildning inom intensivvård

59 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot Intensivvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga 6.4 Kurs VAE1 Vårdvetenskap inom intensivvård 1 7,5 hp (ersätter VAE125) Genomförs parallellt med Medicinsk vetenskap inom anestesiologisk vård 1. Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede visa vårdpedagogisk förmåga visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. redogöra för sjuksköterskans profession och kompetensområden inom intensivvård och relevanta styrdokument 2. utifrån en helhetssyn på människan redogöra för och tillämpa omvårdnadsprocessen 3. tillämpa, analysera och med viss självständighet kunna ansvara för omvårdnaden med hänsyn tagen till komplikationer ur patientsäkerhetssynpunkt 4. utifrån patientens och närståendes upplevelser och behov beskriva och reflektera över omvårdnaden av en intensivvårdspatient med beaktande av mänskliga rättigheter 5. analysera och reflektera över vårdrelationens innehåll, betydelse och tillämpning inom intensivvård utifrån etiska, kulturella och genus Examinationer PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 4 hp INL1, Inlämningsuppgift, 2 hp, individuell skriftlig uppgift). PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 4 hp PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 4 hp INL1, Inlämningsuppgift, 2 hp, individuell skriftlig uppgift PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 4 hp

60 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot Intensivvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga 6.4 aspekter 6. beskriva och ha kännedom om anestesisjukvårdens syften, innehåll och kompetensområden, samt reflektera över samverkan i vårdkedjan 7. reflektera över ett professionellt och problemlösande förhållningssätt, med identifikation av egna fortsatta utvecklingsbehov 8. identifiera och formulera ett syfte, metod och etiska överväganden som har relevans för vårdvetenskap med inriktning mot intensivvård PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 4 hp INL2, Inlämningsuppgift, 1,5 hp

61 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot Intensivvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga 6.4 Kurs VAE 1 Vårdvetenskap inom intensivvård 1, 7,5 hp Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Magistermatris- Övriga lärandemål- se ovan visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, visa fördjupad vetenskaplig metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata vetenskapliga metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, visa sådan färdighet som fordras för att delta i forskning- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet visa förmåga att inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter vid forsknings- och utvecklingsarbete visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Lärandemål 8. identifiera och formulera ett syfte, metod och etiska överväganden som har relevans för vårdvetenskap med inriktning mot intensivvård Examinationer i kursen Seminarium

62 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot Intensivvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga 6.4 Kurs VAE2 Vårdvetenskap inom intensivvård 2, 7,5 hp (ersätter VAE 126) Genomförs parallellt med Medicinsk vetenskap inom intensivvård 2. Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede visa vårdpedagogisk förmåga visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. utifrån en helhetssyn på människan redogöra för omvårdnadsprocessen samt utforma en omvårdnadsplan i samråd med patient och närstående 2. med ökad självständighet kunna ansvara för och analysera patientens omvårdnad utifrån samhälleliga och etiska aspekter med beaktande av mänskliga rättigheter 3. visa förmåga att självständigt leda, samverka och samordna det operativa vårdarbetet utifrån en bibehållen kvalitetseffektiv och säker vård 4. reflektera över och analysera patientens psykiska tillstånd samt föreslå och tillämpa åtgärder i samverkan med patient och närstående för att Examinationer INL1, Inlämningsuppgift, 2 hp, individuell inlämningsuppgift PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 3,5 hp, PRA2, praktisk klinisk examination med tillhörande muntlig reflektion, 0,5 hp PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 3,5 hp PRA2, praktisk klinisk examination med tillhörande muntlig reflektion, 0,5 hp INL1, Inlämningsuppgift, 2 hp, individuell inlämningsuppgift

63 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot Intensivvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga 6.4 främja hälsa 5. reflektera över och analysera specifik omvårdnad i samband med vård i livets slutskede utifrån patient och närstående perspektiv. 6. identifiera och problematisera omvårdnadsåtgärde r inom intensivvård utifrån vårdvetenskaplig forskning, metoder och teoribildning PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 3,5 hp

64 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot Intensivvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga 6.4 Kurs VAE3 Vårdvetenskap inom intensivvård 3, 3,5 hp (ny kurs) Genomförs parallellt med Medicinsk vetenskap inom intensivvård 3. Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede visa vårdpedagogisk förmåga visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera och värdera vårdbehov och upprätta en omvårdnadsplan samt följa upp förståelse av given information och undervisning. 2. Undervisa och informera medarbetare, patient, närstående och/eller studenter 3. Initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande arbete 4. tillämpa och visa kunskap om intensivvårdssjuksköterskans roll och funktion i teamet utifrån en ledande position 5. Tillämpa självreflektion och identifiera fortsatta utvecklingsbehov Examinationer PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 3 hp, klinisk utbildning inom intensivvård INL1, Inlämningsuppgift, 0,5 hp, en individuell skriftlig inlämningsuppgift inkluderande en muntlig presentation. PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 3 hp, klinisk utbildning inom intensivvård PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 3 hp, klinisk utbildning inom intensivvård

65 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot Intensivvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga 6.4 Kurs VAE Forskningsmetodik iom vårdvetenskap, 4 hp (ny kurs) Genomförs parallellt med Fördjupningskurs i fysiologi. Gemensam kurs med anestesisjukvårdsstudenterna. Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede visa vårdpedagogisk förmåga visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. redogöra för kvantitativa och kvalitativa metodologiska antaganden och begrepp med relevans för patientnära forskning. 2. reflektera över evidensbegreppet utifrån kvalitativa och kvantitativa forskningstraditioner. 3. visa fördjupad kunskap om forskningsprocessens olika steg Examinationer INL1, 2 hp. Individuell skriftlig inlämningsuppgift SEM1, 1,5 hp seminarium INL1, 2 hp. Individuell skriftlig inlämningsuppgift 4. ha kännedom om och argumentera för forskningsetiska överväganden som rör hela forskningsprocessen 5. analysera och värdera vetenskapliga studier gjorda med kvalitativ och kvantitativ metod. SEM1, 1,5 hp seminarium

66 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot Intensivvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga 6.4 Kurs VAE Forskningsmetodik inom vårdvetenskap, 4 hp, Ny kurs Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Magistermatris - Övriga examensmål- se ovan visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, visa fördjupad vetenskaplig metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata vetenskapliga metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, visa sådan färdighet som fordras för att delta i forskning- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet visa förmåga att inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter vid forsknings- och utvecklingsarbete visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Lärandemål Examinationer 1. redogöra för kvantitativa och kvalitativa metodologiska antaganden och begrepp med relevans för patientnära forskning. INL1, 2 hp. Individuell skriftlig inlämningsuppgift 2. reflektera över evidensbegreppet utifrån kvalitativa och kvantitativa forskningstraditioner. SEM1, 1,5 hp seminarium 3. visa fördjupad kunskap om forskningsprocessens olika steg INL1, 2 hp. Individuell skriftlig inlämningsuppgift 4. ha kännedom om och argumentera för forskningsetiska överväganden som rör hela forskningsprocessen 5. analysera och värdera vetenskapliga studier gjorda med kvalitativ och kvantitativ metod. SEM1, 1,5 hp seminarium

67 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot Intensivvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga 6.4 Kurs VAE Examensarbete inom vårdvetenskap, 15 hp, (ny kurs) Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Magistermatris visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, visa fördjupad vetenskaplig metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata vetenskapliga metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, visa sådan färdighet som fordras för att delta i forskning- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet visa förmåga att inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter vid forsknings- och utvecklingsarbete visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. identifiera och avgränsa ett vårdvetenskapligt problemområde relevant för specialistsjuksköterskors yrkesområde inom anestesi- eller intensivvård och formulera ett syfte i relation till detta 2. systematiskt söka, analysera, värdera och kontrastera tidigare forskning relaterat till valt problemområde inom anestesi eller intensivvård 3. identifiera, beskriva, tillämpa och värdera en för syftet relevant vetenskaplig metod 4. identifiera, tillämpa och värdera etiska aspekter i relation till examensarbetet 5. bearbeta, analysera, rapportera samt värdera kvaliteten på data 6. beskriva och värdera sitt resultat i ett examensarbete utifrån kvalitetskriterier relevanta för vald metod Examinationer SEM1 Halvtidsseminarium UPS1, Examensarbete, 15 hp, skriftligt examensarbete med muntlig presentation samt skriftlig och muntlig granskning av annat självständigt arbete.

68 Examensmålsmatris för Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot Intensivvård och magisterexamen (magistermålen markerade med rött) Bilaga kontrastera och värdera resultatet med tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter 8. värdera resultatet i relation till samhällsrelevans och anestesi- eller intensivvårdssjuksköterskors yrkesområde 9. identifiera ytterligare behov av kunskapsutveckling avseende valt problemområde 10. kritiskt granska samt föra en vetenskaplig diskussion avseende eget och andras examensarbete

69 Bilaga (5) Ansökan om revidering av utbildningsplan för Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation vid Akademin för utbildning, kultur och kommunikation fr.o.m. höstterminen 2017 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation inkommer härmed med önskemål om att revidera utbildningsplan för följande program: Programnamn Programkod Revidering önskad fr.o.m. Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation HHV20 HT-17 Inledning Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation har ingått i högskolans programutbud sedan Programmet erbjöds mellan åren 2008 och 2011 med en allmän inriktning och en inriktning mot kommunikation. Den allmänna inriktningen kännetecknades som ett program med många valmöjligheter vars tyngdpunkt låg i ett valfritt humanistiskt område med möjlighet för studenten att välja mellan sju olika huvudområden för sin kandidatexamen. Från och med 2012 ingår inte längre den allmänna inriktningen i programutbudet utan akademin har valt att profilera sig mot kommunikationsinriktningen då söksiffrorna för den allmänna inriktningen inte riktigt nådde högskolans mål vad gäller antalet förstahandssökande. I enlighet med VUB2013 påbörjades en avveckling av verksamheten inom huvudområdena franska och spanska vilket påverkade kandidatprogrammet såtillvida att det inte längre är möjligt att läsa dessa ämnen inom ramen för programmet. Ämnesvalmöjligheterna vad gäller val av profilämne har således minskats vilket har inneburit att studenterna har färre val inom programmet än för ett par år sedan. Profilämnena som ingår i programmet idag är engelska, litteraturvetenskap och tyska. För att ytterligare stärka programmet efter avvecklingen av ämnena franska och spanska och samtidigt möta upp studenters efterfrågan såväl som arbetsgivares behov, har diskussioner förts på akademin kring hur programmet kan utvecklas inom ramen för de generella examensrättigheterna. Ledningsrådet vid UKK gav programrådet ett uppdrag som innebar att arbeta fram ett förslag på en utveckling av programmet. Förslaget presenterades för UKK:s ledningsråd under december månad Förslaget innefattade en utökning av val av huvudområde till att omfatta ämnet tyska samt att erbjuda ämnet svenska

70 Bilaga 7.1 som andraspråk som ett möjligt profilämne vilket ledningsrådet ställde sig positivt till. 2 (5) Redogörelse för och motiveringar till föreslagna ändringar I enlighet med UKK:s Verksamhetsplan 2015 har ett arbete med att utveckla programmet pågått. Uppdraget innebar att utreda och presentera ett förslag om hur kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation inom ramen för de generella examensrättigheterna kan utvecklas bland annat vad gäller programmets kommunikationsprofil och förberedelse inför arbetslivet samt att öka antalet utfärdade examina inom huvudområdena. Målet är att stärka programmets kommunikationsprofil genom att dels vidareutveckla den profilen i befintliga kurser och dels vidareutveckla kontakterna med arbetslivet men även genom ämnesutveckling inom programmet genom utökade val av huvudområde och profilämne. Dessa mål bygger på arbetsmarknadens framtida kommunikativa behov vilka kräver goda språkkunskaper, metaspråklig medvetenhet och interkulturella kunskaper. Det identifierade behovet av förändringar som innebär en revidering av utbildningsplan kan sammanfattas som: Byte av programnamn från Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation till Språk och kommunikationsprogrammet Utöka huvudområdesval så att det även innefattar huvudområde tyska Utöka profilämnesval så att det även innefattar ämnet Svenska som andraspråk Kursen HSV120 Interkulturell kommunikation i ett EU-perspektiv som läses under åk 1 ersätts med kursen Interkulturell kommunikation Kursen ENA106 Engelska 1, 30 hp ersätt av kurserna Engelska 1, Litteratur, 7,5 hp, Engelska 1, Kommunikation, 7,5 hp, Engelska 1, Språkfärdighet, 7,5 hp och Engelska 1, Språkvetenskap, 7,5 hp Förslag till ny utbildningsplan presenteras i bilaga 1 där också ändringar från tidigare utbildningsplan markerats. Nedan beskrivs ändringarna och motiveringarna till att genomföra dessa. Nytt programnamn Programrådet har beslutat att föreslå ett namnbyte på programmet från Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation till Språk och kommunikationsprogrammet. Av diskussionen framgick att programmets nuvarande namn kan vara en nackdel vid rekrytering då presumtiva studenter riskerar att inte uppfatta programmets starka kommunikationsprofil och det faktum att vi inte längre erbjuder programmet med olika inriktningar. Studentrepresentanter framförde önskemål att programnamnet borde spegla programmets fokus tydligare.

71 Bilaga 7.1 Även ledamöter i branschrådet har diskuterat programnamnet och ställt sig positiva till ett namnbyte då nuvarande namn har fått kritik av medlemmarna. Kritiken grundar sig i att nuvarande namn innehållet för många icke-konkreta nominalfraser vilket bidrar till dåligt fokus på innehållet. Synpunkter som också framförts är att nuvarande programnamn är långt och krångligt vilket medför att personer använder sig av förkortningar istället för programmets riktiga namn. 3 (5) Att ändra programnamnet från kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation till Språk och kommunikationsprogrammet förväntas bidra till en, för programmet, tydligare identitet. Huvudområde Tyska Idag finns möjlighet att läsa 60 hp tyska som valbart profilämne. För att uppnå 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet och således uppfylla kraven för kandidatexamen i tyska behöver programmets innehåll anpassas så att ytterligare 30 hp i tyska ingår, inklusive ett självständigt arbete om minst 15 hp. Detta uppnås genom, att inom ramen för programmet, erbjuda Tyska 3, 15 hp (fördjupning G2F) under termin 5 och Tyska 3, specialarbete, 15 hp (fördjupning G2E) under termin 6. Upplägget motsvarar den studiegång som finns för de studenter som väljer huvudområde engelska. De ovan föreslagna kurserna erbjuds idag som fristående kurser vilket medför att förslaget inte kommer att leda till någon utökning av verksamheten vad gäller kurstillfällen. Att införa tyska som huvudområde inom programmets ramar förväntas leda till ett ökat antal uttagna kandidatexamina i ämnet tyska och förväntas även stärka ämnet tyska vid högskolan ytterligare. På sikt bedöms även införandet av tyska som huvudområde verka positivt för genomströmningen då studenter med intresse för tyska har möjlighet att fortsätta sina studier i ämnet inom programmet. Att möjliggöra för studenter att läsa tyska som huvudområde bedöms inte leda till ett minskat antal examina för ämnet engelska då val av tyska som profilämne, i dagsläget, innebär att engelska inte kan väljas som huvudområde. Att erbjuda möjligheten att läsa tyska som huvudområde mot en kandidatexamen i tyska förväntas bidra till att höja programmet attraktivitet för presumtiva studenter. Språkkunskaper i tyska i samband med anställningsbarhet och arbetsmarknad kan vara avgörande vid en anställning visar rapporten som presenterades för fakultetsnämnd i mars månad 2014 Englisch ist ein Muss, Deutsch ein Plus - Förutsättningar och utvecklingsmöjligheter för ämnet tyska vid MDH. Svenska som andraspråk Att integrera ämnet svenska som andraspråk som profilämne i programmet har föreslagits av programrådet av två olika skäl. Det första skälet rör samhällets behov. Kommuner, företag och organisationer har ett ökat behov av personer som kan flera språk och som har kunskaper om svenska som

72 Bilaga 7.1 andraspråk och flerspråkighet. Kunskaper om svenska som andraspråk och flerspråkighet ger mycket bättre förutsättningar att möta och kommunicera med personer med svenska som andraspråk, liksom att kommunicera på ett sätt som kan tas emot av alla, även den som inte behärskar svenska fullständigt. Förutom dessa specifika kunskaper och färdigheter ger ämnet ett mervärde åt hela utbildningen och därmed åt den kommande yrkesrollen genom ökad metaspråklig medvetenhet hos studenten. Det andra skälet till att integrera ämnet i programmet är att fler ämnesval för år 2 har efterfrågats av en del studenter. I dagsläget har de studenter som inte har ett intresse av att läsa vare sig litteraturvetenskap eller tyska endast valet att läsa engelska. En del studenter har framfört att de egentligen inte vill studera engelska utan vill fortsätta med kommunikationsrelaterade studier med arbetslivsanknytning, så som finns i svenskkurserna år 1. Detta arbetslivsinriktade upplägg kan utvecklas i ämnet svenska som andraspråk eftersom ämnet använder sig av fältstudier som examinationsform. Dessa fältstudier, som motsvaras i samtliga kurser på nivå 1 och 2 av 2,5 hp, kan med fördel kopplas till olika typer av företag. Ett till profilämne med arbetslivsinriktade fältuppgifter förväntas öka genomströmningen från år 1 till år 2. Det är just i den perioden som programmet tappar flest studenter (se bilaga 3 för en statistik över genomströmning för de senaste sex årsgrupperna). Medlemmar i branschrådet har reagerat mycket positivt till att eventuellt integrera ämnet svenska som andraspråk i programmet. 4 (5) Ny kurs Interkulturell kommunikation Den befintliga kursen HSV120 Interkulturell kommunikation i ett EUperspektiv ersätts och en ny kursplan har tagits fram. Kursen Interkulturell kommunikation begränsar sig inte enbart till ett EU-perspektiv utan har hela världen i fokus vilket är aktuellt för dagens studenter som ser hela världen som sin möjliga framtida arbetsplats. Engelska 1, 30 hp ersätts av fyra separata kurser Den befintliga kursen ENA106 Engelska 1, 30 hp ersätts av fyra kurser om 7,5 hp vardera. Innehållsmässigt är det inte några förändringar utan kurserna, Engelska 1, Litteratur, 7,5 hp, Engelska 1, Kommunikation, 7,5 hp, Engelska 1, Språkfärdighet, 7,5 hp och Engelska 1, Språkvetenskap, 7,5 hp, ingår idag som delkurser i Engelska 1, 30 hp. Kurserna finns i akademins kursutbud där samläsning med Engelska 1 förekommer. Omvärldsanalys Arbetsmarknaden för dem som har utbildat sig inom språk och kommunikation är svårbedömt då det varierar mycket mellan olika yrken inom språkområdet enligt SACO. Exempel på yrkeskategorier är kommunikatör, språkvetare, informatör och retorikkonsult. Även om det är hög konkurrens om jobben bland yrken som kommunikatör och informatör ser vi att en hög andel studenter som gått kandidatprogrammet arbetar inom dessa yrkesområden. Det finns ett behov av kvalificerade översättare och tolkar mellan vissa språk. Det största behovet av tolkar står i relation till och påverkas av migrations-och flyktingströmmar. Även om översättare från tyska till svenska tillsammans med från franska till svenska och från engelska till svenska är de vanligaste språkkombinationerna bland

73 Bilaga 7.1 översättare verksamma i Sverige finns enligt DIK (akademikerfacket för kultur och kommunikation) alltid ett behov av översättare i mötet mellan tyska och svenska företag då Tyskland är en av Sveriges största handelspartners. Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation ger en god grund för vidare studier inom språkrelaterade utbildningar som exempelvis översättare eller tolk. Programmet är även en väg inom högskolans utbildningsutbud som kan leda till kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för en student som är intresserad av läraryrket. Detta innebär att kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation utgör en rekryteringsbas för KPU:n vid Mälardalens högskola. Söktrycket nationellt till program inom området språk och kommunikation varierar, ser man till utbildningar inom kommunikation, exempelvis ett kommunikatörsprogram, är söktrycket högt medan för ett traditionellt språkprogram är söktrycket lägre. Sett i relation till de två kategorierna av utbildningar har kandidatprogrammet i språk och humaniora förhållandevis gott söktryck. Antal sökande har varierat mellan åren likaså antalet förstahandssökande. Hösten 2016 minskade dock söktrycket både vad gäller förstahandssökande som totala andelen sökande vilket innebar att programmet inte nådde högskolans mål om minst en förstahandssökande per plats. Programmet fyllde dock alla sina 40 platser då antal registrerade studenter i mitten av september uppnådde 45 enligt antagningsstatistik publicerad av Sektionen för antagning och examen (SAE). Att utöka huvudområde till att även omfatta tyska samt möjlighet att välja svenska som andraspråk som profilämne förväntas stärka söktrycket till programmet. 5 (5) Arbetsprocessen vid akademin Akademins arbetsgrupp Förslaget till ny utbildningsplan för kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation har tagits fram av programansvarig för kandidatprogrammet i språk och humaniora Gustav Bockgård, programsamordnare för kandidatprogrammet i språk och humaniora Gerrit Berends samt utbildningsledare vid UKK, Christina Kääriä. Studenternas synpunkter Studenter har haft möjligheter att lämna synpunkter på det nya programförslaget. Studenter som läser Kandidatprogrammet i språk och humaniora vid Mälardalens högskola har via programsamordnare tillfrågats om eventuella synpunkter på programförslaget som tagits fram. När förslaget presenterades i programrådet, fanns studenter från alla årskurser representerade. Branschrådets synpunkter Förslaget till reviderad utbildningsplan har diskuteras vid ett av branschrådets möten. Kompletterade synpunkter av branschrådets externa ledamöter har inhämtats via e-post.

74 Bilaga 8.1 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 4: Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ärende 2017/1713 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara 1 (3) BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplan för International Business Management (SEV25) Bakgrund Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 22 juni 2017 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanen för kandidatprogrammet International Business Management (SEV25). En komplettering inkom den 2 augusti Ändringarna föreslås gälla för studenter som antas till programmet höstterminen 2018 och framåt. Utbildningsplanen reviderades senast av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 23 november 2016 för studenter antagna från höstterminen 2017 (dnr 2016/2602). Revideringen innebar att en längre kurs i årskurs 2 delades upp i flera kortare kurser samt att två valbara kurser i årskurs 3 togs bort. Faktasammanställning Akademin har lämnat en ansökan samt en komplettering med beskrivning och motiveringar till de önskade förändringarna, tillsammans med en översikt av programmets kurser. En examensmatris är bilagd där det framgår hur kurserna är tänkta att uppfylla de nationella examensmålen för kandidatexamen i företagsekonomi. Bifogat är också ett förslag på ny utbildningsplan med ändringarna markerade. De föreslagna förändringarna tar sin utgångspunkt i den EPASackreditering 1 som MDH har beviljats för International Business Management och magisterprogrammet i internationell marknadsföring. I samband med arbetet inför granskningen och utifrån granskarnas rapport har behov av förbättringar identifierats. Det finns två huvudsakliga syften med de föreslagna förändringarna, dels att lägga större fokus på företagsekonomi snarare än på nationalekonomi, dels att stärka programmets internationella profil. 1 EPAS (EFMD Programme Accreditation System) är ett internationellt ackrediteringssystem som utvärderar ekonomiutbildningar på kandidat- och magisternivå. Granskningen genomförs av European Foundation for Management Development (EFMD).

75 Bilaga 8.1 Större fokus på företagsekonomi Befintligt upplägg i programmet bidrar till bredd snarare än fördjupning inom huvudområdet. De externa granskarna inom EFMD efterlyser en tydlig röd tråd och menar att progressionen behöver stärkas. Akademin föreslår därför att programmet ska lägga större fokus på företagsekonomiska kurser inom management och minska innehållet av kurser inom nationalekonomi, redovisning och ekonomistyrning. Detta innebär också att två av examensutgångarna bör tas bort, för att behålla enbart filosofie kandidatexamen i företagsekonomi. Då enbart 22,5 högskolepoäng inom nationalekonomi kvarstår inom programmet är det inte längre möjligt att ta ut vare sig filosofie kandidatexamen i nationalekonomi eller ekonomie kandidatexamen. 2 (3) Stärkt internationell profil Akademin vill också stärka programmets internationella profil. Programmet ges på engelska och har internationella studenter, men har också ett innehåll med internationella perspektiv. Den stärkta internationella profilen i förslaget handlar både om förtydliganden i utbildningsplanen för att betona befintliga internationella perspektiv och om förändringar som påverkar innehållet. För att tydliggöra programmets internationella karaktär föreslås ändringar i utbildningsplanen under rubrikerna Mål och Innehåll. Exempelvis tydliggörs under rubriken Mål att studenterna förbereds för en internationell arbetsmarknad och under rubriken Innehåll förtydligas att studierna inom företagsekonomi och management har ett internationellt perspektiv och belyser internationella aspekter. Även möjligheten till och vikten av utbytesstudier betonas. Den ökade betoningen på företagsekonomi istället för nationalekonomi ger också större möjlighet till internationella perspektiv, då nationalekonomi i stor utsträckning är knutet till nationella förhållanden. Förändringar av kurser Följande förändringar föreslås av programmets kurser. Ändringarna återfinns i detalj i förslaget till ny utbildningsplan och i programöversikten i akademins ansökan. Årskurs 1 De två 15-poängskurserna Redovisning och kalkylering 1 och Marknadsföring och management 1 ersätts av fyra 7,5-poängskurser. Beredningens genomgång av kursplaner visar att de kortare kurserna tillsammans har samma innehåll och lärandemål som de längre kurserna. Kursen Statistik för ekonomer, 15 hp, tas bort (en kortare statistikkurs finns istället i årskurs 2). Kursen Introduktion till affärsjuridik, 15 hp, inom handelsrätt ersätts av kurserna Internationell affärsjuridik, 7,5 hp, och Internationell marknadsrätt, 7,5 hp. Två 7,5-poängskurser inom företagsekonomi läggs till.

76 Bilaga 8.1 Årskurs 2 Två 7,5-poängskurser i nationalekonomi tas bort och en ny 7,5 hp-kurs läggs till. 3 (3) En statistikkurs om 7,5 hp läggs till i årskurs 2. Fyra 7,5-poängskurser i företagsekonomi tas bort och ersätts av tre andra kurser i företagsekonomi samt en kurs i internationell projektledning. En av kurserna är en metodkurs som i den nya versionen är tänkt att ha större fokus på akademiskt skrivande. Övriga nya kurser motsvarar inte de kurser som tas bort, men akademin menar att de behandlar aspekter som har saknats i utbildningen och har efterfrågats av studenter och arbetsmarknad och dessutom stärker det internationella perspektivet i programmet. Årskurs 3 Kurserna inom nationalekonomi, inklusive examensarbetet, tas bort. Kursen Strategi och management, 15 hp, läggs till som valbar. Möjlighet till en termins utbytesstudier tydliggörs. Överväganden Ett mer fokuserat program Beredningens uppfattning är att de föreslagna förändringarna bidrar till ett tydligare fokus i utbildningen och att det också borde ge förutsättningar för att studenten ska kunna fördjupa sig tillräckligt inom huvudområdet för att uppnå examensmålen. Genom ett ökat fokus på företagsekonomi och management samt en stärkt internationell profil, tydliggörs utbildningens innehåll för presumtiva studenter som förhoppningsvis läser en utbildning som uppfyller de innehållsliga och kvalitetsmässiga förväntningarna. Två examensutgångar tas bort en blir kvar Akademin önskar ta bort två av programmets examensutgångar, filosofie kandidatexamen med huvudområde nationalekonomi och ekonomie kandidatexamen. Med bara filosofie kandidatexamen med huvudområde företagsekonomi kvar som examensutgång i programmet menar akademin att innehållet kan bli mer fokuserat, vilket också rekommenderas i den externa granskningen i samband med EPAS-ackrediteringen. Borttagandet av kandidatexamen i nationalekonomi innebär framför allt att möjligheten att välja kurser och skriva examensarbete i nationalekonomi i årskurs 3 tas bort. Inte heller ekonomie kandidatexamen kan uppnås efter genomförd revidering av programmet, då det krävs minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet nationalekonomi samt 15 högskolepoäng statistik för att ta ut denna examen. Båda dessa examina är möjliga att uppnå genom andra program och kurser vid MDH. Beredningens rekommendation Beredningen menar att minskningen av valmöjligheter och inriktningar bland kurser och examina i programmet, tillsammans med tydligare internationella perspektiv är rimliga åtgärder för att stärka kvaliteten och profilen i programmet. Därför rekommenderas utskottet att revidera utbildningsplanen för International Business Management i enlighet med akademi EST:s förslag att gälla för studenter som antas höstterminen 2018 och framåt.

77 Bilaga 8.2 Västerås Ansökan om revidering av programmet SEV25 - International Business Management (IBM) I samband med arbetet inför EPAS-ackrediteringen, vilket startade våren 2015, har dialoger förts inom akademin, med studenter via programråden samt med branschrådet. Diskussionerna har handlat om programmets innehåll och profil, studenternas förväntningar samt krav från framtidens arbetsmarknad. Revideringen har som avsikt att förbättra kvaliteten genom att göra programmet mer stringent och därmed erbjuda ett mer attraktivt program ur ett internationellt perspektiv. För att säkerställa relevans och förankring av de revideringar vi föreslår, har vi utgått från: - krav och villkor i EFMD:s utvärderingsrapport och beslut om ackreditering; - studenternas (befintliga och alumner) återkoppling; - diskussioner i branschråd; - FUS:ens ( ) strategier gällande internationalisering; - EST:s ambitioner om ökad internationalisering, och; - feedback från kursansvariga och undervisande lärare på programmet. Bilagor till detta dokument Bilaga 1: Reviderad utbildningsplan Bilaga 2: Reviderad examensmatris Bilaga 3: Reviderad programstruktur Föreslag till revideringar Förtydligat programmets internationella dimension Delar av texten om Mål och Innehåll har omformulerats för att tydligare påvisa programmets internationella karaktär och innehåll. Utifrån EMFD:s utvärderingsrapport kunde vi läsa att information om internationella aspekter saknades i texten kring mål, examinationsmål och innehåll. Utifrån MDH:s och EST:s strategi kring internationalisering, har ändringarna i mål och innehåll till syfte att tydliggöra den internationella profilen på programmet, vilket tidigare har varit svagt i såväl formuleringar i utbildningsplanen som innehållsmässigt i programmet (se Bilaga 1 Reviderad utbildningsplan). Visiting Address: Drottninggatan 16 A Postal Address: P.O. Box 325, SE Eskilstuna, Sweden Phone: Visiting Address: Högskoleplan 2 Postal Address: P.O. Box 883, SE Västerås, Sweden Phone: Web: est@mdh.se

78 Bilaga 8.2 Kvalitetsförbättringar I diskussion med olika intressenter har målet med förändringarna och förbättringarna varit, att genom ökad fördjupning och stringens, ytterligare höja programmets kvalitet. Utvärderarna ansåg att programmet är konstruerat nerifrån och upp kring en lego-struktur, dvs. programmets profil och innehåll har baserats på befintliga nationella kurser snarare än att det utvecklats med en tydlig vision och strategi från ett internationellt perspektiv. Vidare uttrycktes, att den röda tråden och progressionen mellan kurser och nivåer bör förtydligas. Kursstrukturen inom programmet har visat på en bredd snarare än en fördjupning inom huvudområdet. Som en konsekvens av detta har det påtalats, att studenterna inför utlandsstudier varit mindre förberedda än de studenter som läser på program med en tydligare fördjupning, vilket har lett till att IBM-studenterna har svårt att tillgodogöra sig kurser under utlandsstudierna. Förändringar i kursutbudet (se tabell 1 nästa sida) För att möjliggöra en tydligare profilering, som överensstämmer med programmets namn, mål och syfte, föreslår vi ett ökat fokus på företagsekonomiska kurser inom management och med genomgående internationellt perspektiv. Generellt har utbudet inom nationalekonomi, redovisning och ekonomistyrning minskats för att bereda plats till fördjupningskurser inom management. Förändringarna i utbudet inom nationalekonomi beror på utvärderarnas rekommendationer att erbjuda ett mer stringent program. Möjligheten att ta ut tre olika examina ifrågasattes starkt då det hindrar en tydlig fördjupning och specialisering i kursutbudet och därmed inte återspeglar programmets profil (läs mer under Förändring gällande möjliga examina). Anledningen till det minskade utbudet inom redovisning och ekonomistyrning är att kurser inom ämnet i stor utsträckning knutna till nationella lagar och föreskrifter. Studier på annat än grundläggande nivå inom dessa ämnen har således, enligt olika intressenter, mindre relevans för studenter med framtiden på en internationell arbetsmarknad inom management.

79 Bilaga 8.2 Tabell 1: Förslag till reviderat programschema (se även bilaga 2 reviderad examensmatris och bilaga 3 reviderad programstruktur) Termin Kurs HP Nivå Ämne Motivering Marketing Management 7,5 G1N FEK HT18 Organization and Leadership 7,5 G1N FEK En sammanhängande termin på grundläggande nivå inom huvudområdet ger studenterna en förberedelse inför vidare fördjupningsstudier. Möjliggör också för synergier och Financial Accounting 7,5 G1N FEK en röd tråd mellan kurserna. Samtliga kurser existerar men har fått nya namn (se bilaga 3). Management Accounting 7,5 G1N FEK Business Analysis 7,5 G1F FEK Ny kurs. Bygger på FOA133 moment rörande affärssimulering samt momentet omvärldsanalys FOA121. Både dessa aspekter har efterfrågats från studenter och branschråd. VT19 E business and E commerce 7,5 G1F FEK Ny kurs. Baseras på EIK035. Behandlar digitaliseringens utmaningar och möjligheter vilket är av största vikt för företag på internationella marknader. International Business Law 7,5 G1N HR Kursen existerar men har fått nytt namn, reducerad från 15 hp till 7,5 hp (se bilaga 3). The Internationalization Process of Companies 7,5 G1F FEK Kursen har tidigare endast varit valbar utanför programmet Basic Microeconomics 7,5 G1N NEK Ingen förändring HT19 Macroeconomic principles 7,5 G1N NEK Ingen förändring Statistics for Business 15 G1N STA Ingen förändring Project Management 7,5 G1F Övr Existerande kurs men har inte erbjudits till IBM tidigare. Är av största vikt för international manager och har efterfrågats från studenter och branschråd. VT20 Cross Cultural Management 7,5 G1F FEK Existerande kurs (distans) men har inte erbjudits till IBM tidigare. Är av stor vikt som aktör på en internationell marknad International Human Resource Management 7,5 G1F FEK Ny kurs. Ett centralt ämne som tidigare inte berörts i en specifik kurs inom programmet. Research Methods and Academic Writing 7,5 G1F FEK Ny kurs. Bygger på FOA141 men med tydligare fokus på metodfrågor och akademiskt skrivande Strategic Management 15 G2F FEK Kursen existerar, har fått nytt namn, har inte erbjudits till IBM tidigare och har efterfrågats från studenter och branschråd. HT20 International Marketing 15 G2F FEK Ingen förändring Bachelor Thesis in Business Administration 15 G2E FEK Ingen förändring Studies abroad 30 Har i tidigare utbildningsplan inte nämnts som en del av programmets innehåll. I den reviderade utbildningsplanen uttryckts nu detta tydligt som en stark rekommendation Managing the Multinational Enterprise 15 G2F FEK Ingen förändring VT21 Bachelor Thesis in Business Administration 15 G2E FEK Ingen förändring Studies abroad 30 Har i tidigare utbildningsplan inte nämnts som en del av programmets innehåll. I den reviderade utbildningsplanen uttryckts nu detta tydligt som en stark rekommendation

80 Bilaga 8.2 Förändring gällande examina Med utgångspunkt från ovanstående nämnda revideringar föreslås att enbart en examen ska vara möjlig efter programmets avslut: Filosofie kandidat med huvudområde Företagsekonomi Bachelor of Science in Business Administration Med fokus på en specifik examen, istället för dagens tre, ökar möjligheterna att erbjuda specifika och fördjupade kurser inom huvudområdet för programmet utifrån ett internationellt perspektiv. Detta baseras även på en stark rekommendation utifrån EFMD:s kvalitetsutvärdering av programmet: This is detrimental to the coherence of programme objectives and the homogeneity of students achievements.

81 Bilaga Revideringar till Per Capsulam efter ytterligare feedback från kollegiet Feedback från kollegiet har inkommit från ämnesområdena Nationalekonomi och Handelsrätt. Ändringarna berör också ämnet Statistik. För tre av kurserna i originalförslaget har även läraren som ansvarar för dessa föreslagit andra kursnamn för att tydligare spegla innehållet. Neddragning av kurser inom Nationalekonomi (NEK) Förslaget att endast erbjuda en examen (Bachelor of Science in Business) mottogs väl av majoriteten av kollegiet. Ämnesgruppen i NEK anser (förståeligt) att de föreslagna förändringarna kommer att drabba ämnet, då möjligheten till en kandidatexamen i NEK (Bachelor of Science in Economics) ej kommer att erbjudas IBM- studenterna. Även borttagandet av examen Ekonomie Kandidat (Bachelor of Science in Business and Economics) kan påverka ämnet negativt. Efter noga övervägande har följande åtgärder på det föreslagna reviderade programmet gjorts: Efter feedback från studenter på programmet, som uttryckte önskan att inkludera en kurs i International Economics har det nya förslaget tagit detta i beaktande. Även professor Clas Eriksson påtalade vikten av en sådan kurs för studenter med framtiden på en internationell arbetsmarknad. Vi har därför lagt till en kurs i International Trade Theory på 7.5 hp, vilket leder till att programmet nu erbjuder kurser inom NEK på totalt 22.5 hp. De studenter som så önskar kan även fortsättningsvis ta ut en kandidatexamen i NEK (Bachelor of Science in Economics), då utbudet som medger detta kvarstår eftersom kursutbudet ges till ANFI- programmets studenter. Det kommer dock inte att presenteras som en möjlighet i IBM- programmets utbildningsplan eller programschema. Detta innebär att IBM- programmet enbart kommer att ha en utgång, nämligen Bachelor of Science in Business, som är i enlighet med den återkoppling som gavs i samband med att IBM programmet fick EPAS ackrediteringen. I och med ändringen i kursutbudet för NEK har kursen Cross- Cultural Management tagits bort. Innehållet i denna kurs kommer istället att genomsyra många av kurserna på programmet. Kursen finns även i EST:s kursutbud som distanskurs. Ämnet Handelsrätt I vårt föregående förslag hade vi en önskan om att komprimera 15 hp- kursen Introduction to Commercial Law till en 7.5- kurs. Vi fick feedback på detta från Krister Frost som håller i kursen. Vi har tagit till oss av detta och har ett förslag på två separata 7.5 hp- kurser. Vi ser gärna ett tydligt fokus i respektive kurs där: (1) den ena kursen handlar om att göra affärer, uppköp, kontrakt, konkurrenslagar, beskattning etc medan (2) den andra inriktar sig mot internationell marknadsrätt. Vi är övertygade att två separata kurser kan göra dem sökbara även för andra studenter. Vi ser synergier med framtida double degree- avtal som är på gång med EDC Paris för IM- programmet. Där efterfrågas just en kurs inom internationell marknadsrätt (international marketing law) i period 4. Vi tror även att IMF- studenter kan vara intresserade av en sådan kurs. Vårt förslag är därför att göra två olika kurser med olika fokus (från ett internationellt perspektiv) där kurserna kan läsas även av fristående studenter. Kurserna ska därför inte bygga på varandra utan stå som separata enheter. Förslaget mottogs positivt av Krister Frost. Efter diskussion med Krister Frost beslöts att lämpliga namn är International Business Law 7.5 hp och International Marketing Law 7.5 hp. Ämnet Statistik I och med att programmet endast kommer leda till en examen försvinner kravet på 15 hp i Statistik. Efter resonemang med Sikander Khan samt återkommande feedback från studenter anser vi att en fokuserad kurs på 7.5 hp inom statistik är tillräcklig. Denna kurs i kombination med kursen i research methods and academic writing anser vi ger en bra bas för framtida international business managers utredningsarbete. Ändring av kursnamn Efter samtal med kursansvarig önskades andra namn på tidigare föreslagna kursnamn. Detta för att tydliggöra kursernas fokus. 1. Introduction to Financial Accounting har ändrats till Financial Accounting. 2. Introduction to Cost and Management Accounting har ändrats Management Accounting 3. Business Strategy har ändrats till Strategic Management

82 Bilaga Sammanfattningsvis överensstämmer den senaste reviderade versionen, efter kollegiernas återkoppling, mycket väl överens med EPAS önskemål. Om fakultetsnämnden godkänner utkastet till ansökan om ändring av IBM- programmet, kommer det ändrade programmet att vara lika eller mer konkurrenskraftigt än övriga liknande EPAS- ackrediterade program som erbjuds över hela världen. MVH Jimmie Röndell: Programme / Academic director International Business Management Charlotta Edlund: Programkoordinator International Business Management Eva Maaninen- Olsson: EPAS- ansvarig och Avdelningschef för Ekonomi- och Samhällsvetenskap Bilagor till detta dokument: 1. NY Utbildningsplan Fil kand FEK NYTT_Exmatris Fil Kand FEK NYTT FÖRSLAG programstruktur

83 Bilaga 8.2 International Business Management, 180 cr Bachelor of Science in Business Year 1 Semester Course Cr Level Subject 1a 1b 2a 2b 3a 3b 4a 4b Comments Fall 2018 Spring 2019 Marketing Management 7,5 G1N Business x x New name same content Organization and Leadership 7,5 G1N Business x x New name same content Financial Accounting 7,5 G1N Business x x New name same content Management Accounting 7,5 G1N Business x x New name same content Business Analysis 7,5 G1F Business x New course (business intelligence and SimBiz) International Business Law 7,5 G1N Law x HAA103 - divided into two 7.5 instead of 15 International Marketing Law 7,5 G1N Law x HAA103 - divided into two 7.5 instead of 15 The Internationalization Process of Companies 7,5 G1F Business x Existing course Year 2 Semester Course Cr Level Subject 1a 1b 2a 2b 3a 3b 4a 4b Comments Fall 2019 Spring 2020 Basic Microeconomics 7,5 G1N Economics x Existing course Macroeconomic principles 7,5 G1N Economics x Existing course International Trade Theory 7,5 G1N Economics x x Existing old/closed course Statistics for Business 7,5 G1N Statistics x x Existing course STA102 compressed to 7.5 International Project Management 7,5 G1F Business x New course E- commerce and E- business 7,5 G1F Business x Existing course International Human Resource Management 7,5 G1F Business x New course Research Methods and Academic Writing 7,5 G1F Business x Remodelled FOA141 Year 3 Semester Course Cr Level Subject 1a 1b 2a 2b 3a 3b 4a 4b Comments Fall 2020 Spring 2021 Strategic Management 15 G2F Business x x New name for EFO210, same content International Marketing 15 G2F Business x x Existing course Bachelor Thesis in Business Administration 15 G2E Business x x x Existing course Studies abroad 30 x x x x Business related subjects at an MDH partner university Managing the Multinational Enterprise (with internship) 15 G2F Business x x Include choice of Placement or Project Bachelor Thesis in Business Administration 15 G2E Business x x x Existing course Studies abroad 30 x x x x Business related subjects at an MDH partner university

84 Bilaga A B C D E F G H I J K L M N O P Q International Business Management Examensbenämning: Filosofie Kandidat med huvudområde Företagsekonomi / Bachelor of Science in Business Administration Huvudområde: Företagsekonomi 5 Omfattningskrav Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 6 16 NAA128 Basic Microeconomics 7,5 Nationalekonomi G1N 7,5 17 NAA130 Macroeconomic principles 7,5 Nationalekonomi G1N 7, Examenskrav enligt nationell och lokal examensordning kursfordringar om 180 högskolepoäng varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom huvudområdet företagsekonomi" varav minst 30 högskolepoäng på nivå G2F/E vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor visa förmåga att samla och kritiskt tolka relevant kunskap i en ekonomisk frågeställning, samt kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera,formulera och lösa ekonomiska frågeställningar samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, Akademisk kommunikation visa sådan färdighet som krävs för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, Kurskod Kursnamn hp Ämne Nivå Kunskap inom ämnet Kritiskt tänkande Problematisera Självständighet Bedömning FOA (FOA130) Marketing Management FOA (EFO523) Organization and Leadership FOA (EFO021) Financial Accounting FOA (EFO022) Management Accounting 7,5 7,5 7,5 7,5 Företagsekonomi Företagsekonomi Företagsekonomi Företagsekonomi G1N G1N G1N G1N 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 A3 A3 A3 A3 A2 A2 A2 A2 A2 A2 A2 A2 A2 A2 A1 A1 A2 A2 A1 A1 A2 A2 A2 A2 A1 A1 A1 A1 A1 A1 A1 A1 12 FOA Business Analysis 7,5 Företagsekonomi G1F 7,5 7,5 B3 B3 B3 B3 B3 B2 B2 B HAA (HAA103)International Business Law HAA (HAA103)International Marketing Law 7,5 7,5 Handelsrätt Handelsrätt G1N G1N 7,5 7,5 A3* A3* A2 A2 A2 A2 A2 A2 A1 A1 A2 A2 A2 A2 A1 A1 15 FOA200 The Internationalization Process of Companies 7,5 Företagsekonomi G1F 7,5 7,5 B3 B3 B3 B3 B3 B2 B2 B2 Etiska och samhälleliga aspekter visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens., Insikt om eget behov av kompetens A3* A1 A1 A2 A1 A2 A2 A1 A3* A1 A1 A2 A1 A2 A2 A1 A3* A1 A1 A2 A1 A2 A2 A1 NAA International Trade Theory 7,5 Nationalekonomi G1N 7,5 STA102 Statistics for Business 7,5 Statistik G1N 15 A3* A1 A1 A2 A1 A2 A2 A1 OAH101 International Project Management 7,5 Övrigt ämne G1F 7,5 B3* B2 B3 B2 B2 B2 B1 B FOA (EIK035) E business and E commerce FOA (FOA209) International Human Resource Management FOA(FOA141) Research Methods and Academic Writing 7,5 7,5 7,5 Företagsekonomi Företagsekonomi Företagsekonomi G1F G1F G1F 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 B3 B3 B3 B3 B3 B3 B3 B3 B3 B3 B3 B3 B3 B3 B3 B2 B3 B3 B2 B3 B3 B2 B3 B FOA214 Bachelor Thesis in Business Administration Valbara kurser 15 Företagsekonomi G2E C3 C3 C3 C3 C3 C3 C3 C3 26 FOA (EFO210) Strategic Management 15 Företagsekonomi G2F C3 C3 C3 C3 C3 C2 C2 C EFO253 FOA203 International Marketing Managing the Multinational Enterprise Studies abroad Företagsekonomi Företagsekonomi G2F G2F C3 C3 C3 C3 C3 C3 C3 C3 C3 C3 C3 C3 C2 C3 C2 C2 C3 C3 C3 C3 30 * ej huvudområde FEK men uppfyller ändå övriga 217,5 127,

85 Bilaga 8.4 Utbildningsplan - International Business Management Programkod: SEV25 Giltig från: HT18 Behörighet: Engelska B, Matematik C (områdesbehörighet 4 med förändring) eller Matematik 3b/3c (områdesbehörighet A4 med förändring). Mål Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten visa sådan kunskap och förståelse som krävs för självständigt arbete på en internationell marknad inom det företagsekonomiska området ekonomiområdet. Programmet International Business Management syftar till att utbilda företagsekonomer som kan möta morgondagens internationella arbetsmarknad i såväl privat som offentlig sektor. Eftersom företagsekonomer sysselsätts inom en rad olika områden, är målsättningen att programmet ska ge möjlighet till fördjupning av internationella aspekter inom företagsekonomi med inriktning mot management. eller nationalekonomi samt Programmet ska även ge en god bas inom ekonomirelaterade ämnen som statistik, handelsrätt och nationalekonomi. Kurser och utbildningsformer inom programmet ska även förbereda studenterna för vidare forskarstudier och livslångt lärande. Kunskap och förståelse Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga Programmets undervisningsspråket är engelska, vilket betyder att samtliga undervisningsmoment genomförs på engelska och att kurslitteraturen genomgående är engelskspråkig.

86 Bilaga 8.4 Innehåll International Business Management är en treårig samhällsvetenskaplig utbildning inom företagsekonomi. Utbildningen innehåller företagsekonomi om minst 90 högskolepoäng, nationalekonomi om minst 30 22,5 högskolepoäng, handelsrätt om minst 15 högskolepoäng och statistik om minst 15 7,5 högskolepoäng. Under studierna ska studenten ges möjligheter till tillämpning av kunskaper och färdigheter. Utbildningen inleds med ett basblock på två år, som ger goda grundkunskaper inom företagsekonomiområdet i vid mening. Första året Under första terminen ingår grundläggande kurser i företagsekonomi. Kurserna ska ge studenten grundläggande kunskaper i företagsekonomiskt tänkande och spegla olika aspekter på detsamma. Det andra årets Den andra terminens fortsättningskurser i företagsekonomi ska ge studenten möjlighet att bredda fördjupa och använda sina kunskaper rörande internationella aspekter inom företagsekonomi och handelsrätt. Därutöver får studenten även grundläggande kunskaper i statistik, handelsrätt och nationalekonomi. Under studierna ska studenten också ges större möjligheter till tillämpning av kunskaper och färdigheter. Efter basblocket följer studier inom företagsekonomi eller År två innefattar studier inom nationalekonomi, statistik och fördjupningsstudier inom management med ett internationellt perspektiv, samt studier inom forskningsmetod och akademiskt skrivande. Under det tredje året rekommenderas studenten starkt, att under en termin bedriva utlandsstudier vid något av högskolans partneruniversitet. Kurserna under år tre ger studenten möjlighet att fördjupa sig ytterligare inom internationell företagsekonomi. Studenten skapar sin egen fördjupning genom sitt val av kurser. Det går till exempel att välja fördjupningskurser inom företagsekonomi (marknadsföring, management) och nationalekonomi. Studenten kan också välja kurser från högskolans totala utbud av engelskspråkiga kurser. Utbildningen avslutas med ett självständigt arbete. Fördjupningsstudierna ska träna studenternas förmåga att förstå och kunna analysera affärssituationer. Fördjupningsstudierna ska träna studenternas förmåga att förstå och kunna analysera affärssituationer i/ur ett internationellt perspektiv. Undervisningen på programmet är upplagd så att studenten praktiskt får använda de teoretiska inhämtade kunskaperna. Detta sker bland annat genom olika tillämpningsuppgifter i kontakt med näringsliv och offentlig sektor. Arbetet under studietiden är självständigt. I de flesta kurser ingår arbetsmoment där studenten samverkar i grupp med andra studenter. Ett flertal olika examinationsformer förekommer, både skriftliga individuella tentamina och skriftliga och muntliga redovisningar av grupparbeten. Årskurs 1 Företagsekonomi: Grundläggande marknadsföring, 7,5 hp Organisation och ledarskap, 7,5 hp Extern redovisning, 7,5 hp Ekonomistyrning, 7,5 hp Marknads- och verksamhetsanalys, 7,5 hp Företagets internationaliseringsprocess, 7,5 hp Redovisning och kalkylering 1, 15 hp Marknadsföring och management 1, 15 hp Statistik: Statistik för ekonomer, 15 hp Handelsrätt: Internationell affärsjuridik, 7,5 hp Internationell marknadsrätt, 7,5 hp

87 Bilaga 8.4 Introduktion till affärsjuridik, 15 hp Årskurs 2 Nationalekonomi: Grundkurs i mikroekonomi, 7,5 hp Makroekonomins grunder, 7,5 hp Internationell handelsteori, 7,5 hp Makroekonomisk analys, 7,5 hp Tillämpad mikroekonomi, 7,5 hp Statistik: Statistik för ekonomer, 7,5 hp Företagsekonomi: Extern redovisning, fortsättningskurs, 7,5 hp Service management, 7,5 hp Cost and management accounting II, 7,5 hp Uppsats och metod i företagsekonomi, 7,5 hp E-handel och digitalisering, 7,5 hp Internationell HRM, 7,5 hp Forskningsmetod och akademiskt skrivande, 7,5 hp Övrigt ämne: Internationell projektledning, 7,5 hp Årskurs 3 Företagsekonomi: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Valbart: 45 hp Företagsekonomi: Strategi och management, 15 hp Internationell marknadsföring, 15 hp Management i multinationella företag, 15 hp Utlandsstudier, 30 hp (vår eller höst) Valbart 60 hp: Alternativ 1 Företagsekonomi: Nordiska perspektiv på marknadsföring och management, 15 hp Internationell marknadsföring, 15 hp Management i multinationella företag, 15 hp Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Alternativ 2 Nationalekonomi: Finansteori, 7,5 hp* Intermediate microeconomics, 7,5 hp Ekonometri, 7,5 hp Labour economics, 7,5 hp

88 Bilaga 8.4 Makroekonomisk teori, 7,5 hp Industriell ekonomi, 7,5 hp* Kandidatuppsats i nationalekonomi, 15 hp * Klassas också som företagsekonomi. Val inom programmet Studentens valmöjligheter kan begränsas av de behörighetskrav som gäller för en kurs. Valfriheten inom programmet finns främst under år 3. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Beroende på antalet sökande till de enskilda kurserna kan kurser komma att ställas in. Gardering med alternativa val måste alltså ske. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man studenten uppfyller fordringarna för en av följande examen examina: Ekonomie kandidatexamen (Bachelor of Science in Business and Economics) Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Företagsekonomi (Bachelor of Science in Business Administration) Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Nationalekonomi (Bachelor of Science in Economics) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som studenten väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man som görs påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examination för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Högskolan har beslutat om regler och anvisningar för examination och dessa finns tillgängliga via högskolans webbplats.

89 Bilaga 10.1 Version 9_2_1, MDH:s kvalitetssystem för utbildning och forskning Högskolans kärnverksamhet är utbildning och forskning. Mälardalens högskolas (MDH:s) interna kvalitetssystem omfattar därför all utbildning och forskning som genomförs vid högskolan. Kvalitetssystemet har sin utgångspunkt i Forsknings- och utbildningsstrategin (FUS) för och de på FUS:en grundade långsiktiga målen för MDH:s verksamhet. Systemet har också sin självklara utgångspunkt i högskolelagen, högskoleförordningen, European Standards and Guidelines for Higher Education och det nationella systemet för kvalitetssäkring av högre utbildning. I enlighet med högskolelagen ska högskolan avpassa sin verksamhet så att en hög kvalitet uppnås i utbildningen och forskningen. Kännedom om verksamhetens kvalitet är därmed en viktig pusselbit i högskolans övergripande verksamhetsstyrnings- och verksamhetsplaneringsprocess. Föreliggande dokument beskriver högskolans interna kvalitetssystem och övergripande förutsättningar i syfte att säkerställa ett systematiskt, strukturerat och transparent arbetssätt där resultat från högskolans kvalitetsarbete dels ska ge högskolans ledning underlag att utifrån ett kvalitetsperspektiv styra verksamheten genom välgrundade beslut, dels bidra till kvalitetsutveckling av den utbildning och forskning som genomförs vid högskolan. Genom att se högskolans kvalitetssystem som en del av verksamhetsstyrningen integreras dessa två viktiga processer i varandra och därmed ges systematiska förutsättningar att bedriva högskolans verksamhet på ett resurseffektivt och kvalitetssäkrat sätt. En viktig utgångspunkt i kvalitetssystemet är den vardagliga kvalitetssäkring som sker inom olika delar av organisationen. Högskolans interna kvalitetssystem består av detta dokument som definierar kvalitet i kärnverksamheten och beskriver övergripande kvalitetsorganisationen samt ger grundläggande förutsättningar för ett regelbundet systematiskt kvalitetsarbete. Vidare består det interna kvalitetssystemet av fakultetsnämndens regler för utbildnings- och forskningsrelaterade frågor samt akademiernas och förvaltningens rutiner som säkerställer och realiserar ett systematiskt kvalitetsarbete i vardagen. Detta dokument beskriver inledningsvis vad kvalitet betyder för MDH utifrån verksamheterna utbildning och forskning och där en levande och öppen kvalitetskultur är viktig för att nå hög kvalitet. Därefter beskrivs högskolans organisation och ansvarsfördelning utifrån ett kvalitetsperspektiv. Avslutningsvis definieras centrala förutsättningar och arbetsformer för ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete innefattande utformning, genomförande, resultat, uppföljning, åtgärder och återkoppling. Till detta dokument hör en bilaga som illustrerar hur det systematiska kvalitetsarbetet kopplas till processen för verksamhetsstyrning och verksamhetsplanering. Dessutom framgår en preliminär planering av fördjupade utbildningsuppföljningar inom den kommande sexårsperioden, utöver de kurs- och programanalyser som löpande ska genomföras under året. Detta är Kvalitet för MDH De akademiska värdena integritet, kvalitet, trovärdighet och hederlighet är tillsammans med erkännande och engagemang ledord för högskolans verksamhet. Högskolans systematiska kvalitetsarbete ska kontinuerligt stödja, pröva och utveckla utbildnings- och forskningsverksamheten. Detta säkerställs genom högskolans interna kvalitetssystem. Högskolan ger förutsättningar för kvalitetsarbete genom den kvalitetsorganisation som finns etablerad och utifrån den beslutsdelegation som är beslutad och som förutsätter att ansvariga

90 Bilaga 10.1 Version 9_2_1, person fattar välgrundade beslut som är nödvändiga för att främja en hög kvalitet i verksamheten och nå de långsiktiga målen. För MDH handlar kvalitetsarbetet om att utgå från den enskilde individens engagemang för kvalitetsfrågor som berör såväl den enskildes arbetsuppgifter som högskolans övergripande utbildning- och forskningsuppdrag samtidigt som det finns ett kollegialt ansvar att högskolan bedriver verksamhet av hög kvalitet. Målet är att ledning, medarbetare och studenter genom sina egna prestationer ska verka för att högskolans samlade verksamhet ska nå en ökad kvalitet. Kvalitetsarbetet förutsätter en levande kvalitetskultur och en lärande organisation där medarbetarna tillåts att kontinuerligt diskutera, pröva och utveckla sina kompetenser utifrån de kollegiala samtal som förs i det dagliga kvalitetsarbetet och med stöd av de utvärderingar som genomförs. Kvalitetsarbetet kan då förebygga och åtgärda de brister som identifieras. Kvalitetskultur En förutsättning för kvalitet är medarbetarnas och studenternas engagemang i frågor som rör utbildning och forskning och att en god kvalitetskultur därigenom genomsyrar hela verksamheten. Kvalitetskulturen innefattar en grundläggande tillit till och ansvarstagande hos individen. Den utgår från att ledning, medarbetare och studenter har rättighet och skyldighet att genomföra, utveckla och förbättra utbildning och forskning. Det innebär att samtliga ledare, medarbetare och studenter engagerar sig i kvalitetsarbetet och följer de gemensamma referensramar för kvalitetsarbetet som satts upp via det interna kvalitetssystemet eller andra styrande beslut. Samtidigt förutsätter kvalitetskulturen en öppenhet, förståelse och acceptans för att kvalitetsarbetet inom referensramarna kan skilja sig åt mellan olika utbildnings- och forskningstraditioner. Kvalitetskulturen innefattar även ett erkännande av samt en respekt och förståelse för att olika medarbetares och studenters enskilda kompetenser gemensamt bidrar till det systematiska kvalitetsarbetet. Det innebär att medarbetares och studenters överlappande kompetenser efterfrågas och tas hänsyn till i utbildnings- och forskningsfrågor. Kvalitetskulturen berikar därmed kvalitetsarbetet genom att ge fler infallsvinklar och perspektiv till sakfrågan vilket ytterligare driver lärandet och kvalitetsutvecklingen framåt. Kvalitetskultur bygger på pedagogisk, vetenskaplig, och konstnärlig grund liksom på beprövad erfarenhet. Ett väl fungerande akademisk ledarskap är en förutsättning för en god kvalitetskultur. Kvalitetskulturen innebär även att ledning, medarbetare och studenter arbetar för jämställda förutsättningar att bedriva utbildning och forskning. Kvalitetskulturens öppenhet och tolerans är en förutsättning för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkningar. Kvalitet i utbildning Kvalitet i utbildning är för MDH att erbjuda studenterna 1 förutsättningar att lyckas med sin akademiska utbildning, vara förberedda för ett framtida arbetsliv och därmed aktivt kunna bidra till samhällsutvecklingen. Utbildningarna ska stimulera, motivera och utveckla studenterna till att kunna göra självständiga och kritiska bedömningar där studenterna har förmåga att själva kunna urskilja, formulera och lösa problem. Utbildningarna ska utformas så att studenterna känner ett engagemang för sina studier och ge kunskaper så att studenterna har en beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Studenterna ska också ges förutsättningar att utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå och följa kunskapsutvecklingen inom området för utbildningen. Genom att utbildningsverksamheten inte skiljs från forskningsverksamheten får studenterna tillgång till den senaste kunskapen inom respektive område och genom att forskande lärare även aktivt deltar i undervisning får studenterna möjlighet att diskutera relevanta frågeställningar med 1 Begreppet studenter inkluderar även antagna doktorander till forskarutbildning vid högskolan.

91 Bilaga 10.1 Version 9_2_1, personer med spetskompetens. Progressionen mellan utbildningsnivåerna utgår från att efterföljande nivå väsentligt bygger på de kunskaper studenterna fick inom den lägre nivån eller motsvarande. Progressionen ställer krav på ökad självständighet hos studenterna som också förväntas självständigt kunna integrera och använda sina kunskaper för att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer inom kvalificerad yrkesverksamhet såväl som inom forsknings- och utvecklingsarbete. I syfte att verka för ett öppet demokratiskt och rättvist samhälle innehåller utbildningarna delar som problematiserar från ett rättvise- och jämställdhetsperspektiv samt ett etiskt perspektiv. Undervisningen genomförs av kompetenta och professionella lärare, där majoriteten också forskar. Att vara professionell innebär att lärarna kontinuerligt prövar, utvärderar och utvecklar sin didaktiska kompetens, kunskapsinhämtning och sitt lärande så att rätt förutsättningar för studenternas kunskapsinhämtning och lärande ges. Detta säkerställs bland annat genom att lärare och forskare aktivt bidrar till den akademiska diskussionen inom och mellan högskolans lärarkollegier. Studenterna ges möjlighet och förutsättningar att engagera sig i högskolans utbildnings- och forskningsverksamhet genom exempelvis kurs- och programvärderingar och representantskap i högskolans beslutande organ. Studenternas synpunkter fångas även in genom att de aktivt erbjuds att bidra till den analys av de kurs- eller programvärderingar som genomförs. På detta sätt erbjuds studenterna att engagera sig i sin utbildning och bidrar därmed själva till kvalitetsutvecklingen av utbildningen. Kvalitet i forskning Kvalitet i forskning är för MDH att bedriva högkvalitativ och samhällsrelevant forskning till värde och nytta för högskolans utbildningar och samhället. Genom samproducerad forskning strävar MDH efter att tillsammans med andra aktörer samproducera ny kunskap och inkludera den i utbildning och forskning för att därigenom stärka den akademiska kvaliteten. På så sätt säkerställs en god forskningsbas för högskolans utbildningar samt etableras och understödjs framgångsrik och konkurrenskraftig forskning. För MDH är kvalitet i forskning även att värna om jämställda förutsättningar vid rekrytering, meritering och att bedriva forskning. På MDH finns ett nära och ömsesidigt samspel mellan forskning och utbildning. Kravet är att alla forskningsämnen vid MDH utgör forskningsbas på en vetenskaplig eller konstnärlig grund för relevanta utbildningar på grundnivå, avancerad nivå respektive forskarutbildningsnivå. Kvalitet i forskning för Mälardalens högskola innebär också att forskningen kommuniceras nationellt och internationellt, är forskningsetiskt hållbar, blir igenkänd och erkänd. Erkännandet kan ske till exempel genom uppmärksammade och citerade publicerade vetenskapliga artiklar i högt rankade tidskrifter eller genom beviljade anslag från forskningsfinansiärer. Forskning med hög kvalitet kan bidra till kunskapsutvecklingen genom framtagande av nya läromedel, genom innovationsprocesser resultera i faktiska produkter, processer eller tjänster, och till samhällsutvecklingen genom att medarbetare och studenter aktivt deltar i samhällsdebatten. Forskningens kvalitet utvärderas regelbundet genom kritisk kollegial granskning och kvalitetsutveckling av högskolans forskning sker bland annat genom det akademiska samtalet, inom och mellan lärarkollegierna, där samhällsproblem och forskningsfrågeställningar öppet och kritiskt diskuteras och utvecklas. Under innevarande strategiperiod kommer högskolans forskning utvärderas i sin helhet på motsvarande sätt som under föregående strategiperiod.

92 Bilaga 10.1 Version 9_2_1, MDH har en rådgivande etisk kommitté vars uppdrag är att ge vägledning och utbilda forskare, lärare och doktorander i forskningsetiska frågor. Kommittén arbetar proaktivt för att förhindra oredlighet i forskning. Högskolans organisation och ansvarsfördelning för kvalitetsarbete Högskolestyrelsen har det yttersta ansvaret att högskolan fullföljer sina uppgifter enligt den instruktion som ges genom högskolelag och högskoleförordning. Därutöver tillkommer specifika uppdrag högskolan ges via regleringsbrev. Högskolestyrelsen långsiktiga planering och styrning av verksamheten sker genom beslut om högskolans forsknings- och utbildningsstrategi (FUS) och de långsiktiga verksamhetsmålen. Härigenom styr högskolestyrelsen kvalitetsarbetet genom att sätta den långsiktiga ramen för högskolans samlade verksamhet för sex respektive tre år i taget. Rektor har det yttersta ansvaret att utifrån styrelsens direktiv i högskolans FUS styra högskolans verksamhet för att nå högskolans långsiktiga mål. Rektors verksamhetsstyrning av de organisatoriska enheterna och fakultetsnämnden sker genom riktade uppdrag som ges i det årliga dokumentet verksamhetsmål, uppdrag och budget (VUB), genom särskilda uppdrag i frågor som kommer upp under pågående verksamhetsår eller genom andra beslut, exempelvis föreliggande beskrivning av det interna kvalitetssystemet. Vidare styr rektor högskolans kvalitetsarbete genom den beslutsdelegation där rektor ger fakultetsnämnden och övriga organisatoriska enheterna rätten att fatta beslut i verksamhetsrelaterade frågor. Utifrån, de av rektor beslutade, uppdrag och föreskrifter har respektive chef för de organisatoriska enheterna det yttersta ansvaret att fördela resurser för att realisera fattade beslut. Cheferna har även ansvar att styra verksamheterna mot högskolans övergripande mål. Denna styrning utgår från uppdrag i VUB och planering sker genom den verksamhetsplan som varje organisatorisk enhet beslutar om. Respektive chef har ett kvalitetsansvar att utifrån givna resurser planera och avpassa verksamheten så att förutsättningar att uppfylla högskolans systematiska kvalitetsarbete för utbildning och forskning finns. Det ligger även inom chefernas ansvar att säkerställa den egna personalens kompetensutveckling och att personalen har god kännedom om relevanta styrdokument och följer fattade beslut. Högskolans fakultetsnämnd har det övergripande ansvaret att leda det systematiska kvalitetsarbetet. Fakultetsnämnden ansvarar därmed för utveckling och realisering av det systematiska kvalitetsarbetet som beskrivs i föreliggande dokument och att styra det systematiska kvalitetsarbetet genom beslut om högskoleövergripande regler. Vidare ansvarar fakultetsnämnden för att säkerställa att högskolans utbildnings- och forskningsverksamhet håller hög kvalitet genom att utföra systematiska uppföljningar av verksamheterna i syfte att stödja kvalitetsutvecklingen av högskolans utbildning och forskning. Därigenom driver fakultetsnämnden kvalitetsarbetet framåt medan ansvaret att åtgärda brister och införa kvalitetsförbättrande åtgärder följer högskolans delegationsträd. Fakultetsnämnden har även ett kvalitetsansvar vid Universitetskanslersämbetets kvalitetsgranskningar. Lärare, forskare, studenter och övriga medarbetare har det yttersta ansvaret för att bidra, genomföra och utveckla det dagliga kvalitetsarbetet inom utbildning och forskning. Det sker genom en öppen kvalitetskultur där lärare, forskare, studenter och övriga medarbetare möts och diskuterar kunskapsinnehållet i utbildning och forskning i det akademiska samtalet. Det sker även genom att ha kännedom om och följa beslutade regler och rutiner. MDH samverkar och samproducerar i olika former med privat och offentlig sektor, andra organisationer och andra lärosäten, nationellt och internationellt. Samverkan och samproduktion är medel för att höja kvaliteten i utbildningen och forskningen genom att exempelvis stärka forskningsanknytningen och arbetslivsrelevansen i utbildningen likväl som

93 Bilaga 10.1 Version 9_2_1, ett sätt att möta samhällsutmaningar via forskningen. Samverkan och samproduktion systematiseras och säkerställs genom avtal med strategiskt valda parter. Intern samverkan i utbildnings- och forskningsfrågor mellan lärarkollegier eller forskargrupper skapar kvalitetsutvecklande synergieffekter, som bidrar till kvalitetsutveckling av verksamheterna. Förutsättningar för kvalitet inom högskolans verksamhetsområden Grundläggande förutsättningar att uppnå kvalitet är att det avsätts tillräckligt med resurser för ett systematiskt kvalitetsarbete och att beslut som fattas är väl underbyggda och följer högskolans delegationsträd. Det innebär att reella förutsättningar att bedriva ett aktivt kvalitetsarbete finns, att relevanta analyser där motiverade slutsatser och ställningstaganden framgår, att rätt personer, utifrån funktion och kompetens, har deltagit i beredning och att rätt person utifrån delegation fattar beslut. En andra förutsättning att säkerställa en systematik är att kvalitetsarbetet och beslutsgångar följer transparanta och tydliga processer, där processdokumentation likväl som underlag från processerna, exempelvis kursanalyser, programanalyser eller utvärderingsrapporter, hålls lättillgängligt för interna och externa intressenter. En tredje viktig förutsättning för att nå hög kvalitet i utbildnings- och forskningsverksamheterna är dessa bedrivs så att högskolans studenter och medarbetare samt övriga intressenter aktivt kan ta del av och bidra till kvalitetsutveckling. Bidragande faktorer att kontinuerligt bibehålla förutsättningarna att nå kvalitet i utbildning och forskning är att främja lärarens pedagogiska och didaktiska utveckling och forskarens vetenskapliga meritering i planeringen av högskolans verksamhet. Ytterligare bidragande faktorer till utbildningarnas och forskningens kvalitet är ett välfungerande studiestöd för studenter och administrativt stöd för medarbetare. I stödet till studenterna ligger såväl förutsättningar för en god undervisnings- och lärandemiljö som att kunna ta del av studieförbättrande insatser och karriärvägledning. Stödet till medarbetarna inkluderar både att infrastrukturella förutsättningar finns, exempelvis genom anpassade undervisnings- och forskningslokaler, som att det finns tydliga, transparenta och beslutade processer att följa för olika moment som påverkar utbildningarnas och forskningens uppläggning, genomförande eller kvalitet. Kontinuerligt kvalitetsarbete Kärnan i högskolans kvalitetsarbete är en god kvalitetskultur som präglas av engagemang och ett öppet diskussionsklimat. I centrum för verksamhetens kvalitet ligger att den forskning som bedrivs vid MDH dels bidrar direkt till samhällsutvecklingen genom att fokusera viktiga samhällsutmaningar, dels indirekt genom att utgöra en vetenskaplig grund för högskolans utbildningar och därigenom ge förutsättningar för studenterna att påverka samhällsutvecklingen, figur 1. Det kontinuerliga kvalitetsarbetet sker nära den utövande verksamheten och utgår från det dagliga kvalitetsarbetet som lärare, forskare och övriga medarbetare bedriver och som studenter och arbetsliv involveras i. Generella krav som ställs på högskolans kvalitetsarbete är att: Ansvarsfördelning mellan personer med uttalade funktioner i kvalitetsarbetet såsom utbildningsledare, forskningsledare, ämnesföreträdare och programsamordnare, ska vara tydlig. Studentrepresentanter ska ges förutsättningar till ett aktivt studentinflytande i moment som har betydelse för utbildningens upplägg, genomförande och utveckling.

94 Bilaga 10.1 Version 9_2_1, Arbetslivsrepresentanter ska ges förutsättningar till ett aktivt deltagande i moment som har betydelse för utbildningens upplägg, genomförande och utveckling. I det systematiska kvalitetsarbetet ska kollegial, intern eller extern, kvalitetssäkring ingå. Förbättringsförslag från den kollegiala kvalitetssäkringen ska vara motiverade och dokumenterade. Ställningstagande utifrån synpunkter från den kollegiala kvalitetssäkringen, att införa eller avfärda ett utvecklingsförslag, ska motiveras och dokumenteras. Kvalitetsarbetet vid MDH sker kontinuerlig och kan beskrivas i fyra faser: Utveckla, Genomföra, Följa upp och Återkoppla, figur 1, och kvalitetssäkringen inom respektive fas säkerställer förutsättningar att uppsatta kvalitetsmål finns. Figur 1. Schematisk bild över MDH:s interna kvalitetssystem för forskning och utbildning. Processer för kvalitetssäkring inom utbildning respektive forskning i de fyra faserna fastställs genom beslut och ska därmed följas av samtliga medarbetare som berörs av processerna. Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret att besluta om högskoleövergripande regler som styr respektive process. Exempelvis kan fakultetsnämnden besluta om när extern eller intern kollegial kvalitetssäkring ska ske inom en process. Respektive akademichef fattar, utifrån fakultetsnämndens regler, beslut om interna rutiner för flödet genom respektive process. Dessa rutiner ska tydligt beskriva hur den interna kvalitetssäkringen sker, vilka funktioner som inkluderas i det interna arbetet och vilken roll dessa funktioner har i de olika delarna. På en övergripande nivå fokuserar högskolans kvalitetsarbete på utvärdering av de olika processer som finns beslutade och som ska följas vid utveckling, genomförande, uppföljning och återkoppling av utbildning eller forskning i syfte att kvalitetsutveckla processerna kring dessa verksamheter. I det dagliga arbetet syftar kvalitetsarbetet på att genomföra utbildning eller forskning med hög kvalitet och att utveckla och åtgärda de eventuella brister som uppmärksammas vid regelbundna uppföljningar. På så sätt säkerställs att verksamheten håller eller har förutsättningar att hålla en hög kvalitet framöver. Som stöd i detta arbete finns etablerade processer för att samla in och analysera underlag för det kontinuerliga kvalitetsarbetet. Tillämpat på området Utbildning kan processer och resultat i kvalitetssäkringsarbetets faser illustreras enligt figur 2. Externa intressenters-, student-, arbetslivs- och jämställdshetsperspektiv tas hänsyn i alla relevanta processer och beslut. Även externa och interna sakkunniga spelar en central roll i kvalitetsarbetet.

95 Bilaga 10.1 Version 9_2_1, Figur 2. MDH:s interna kvalitetssystem, speciellt tillämpat på området utbildning Kvalitetssäkring under fasen Utveckla Kvalitetssäkring under fasen Utveckla syftar till att säkra att förutsättningar att nå syftet med utbildning eller forskning finns eller att vidareutveckla utbildning eller forskning utifrån den åtgärdsanalys som en utvärdering kan ha resulterat i. Kvalitetssäkringen utgår från perspektivet att rätt kunskaper lärs ut till studenterna så att de når förväntade lärandemål, examensmål eller förväntade behov som framtida arbetsgivare ställer. På motsvarande sätt att forskningsresultatet bidrar till att uppnå akademins forskningsstrategi, samverkans- eller samproducents samintresse, forskningsfinansiärs krav, eller lösa samhällsutmaningar. Lärandemål för kurser ska tas fram genom dialog inom hela eller delar av relevant lärarkollegium. Detta säkerställer att lärandemål och examinationsmoment av dessa är relevanta för att bidra till att studenterna når de kunskapskrav som är kursens syfte. Kurser som sammanställs till utbildningsprogram ska byggas upp mot en given examen och kvalitetssäkringen ska ske inom hela eller delar av relevant lärarkollegium. Detta säkerställer att det finns en succesiv fördjupning genom utbildningen och att studenterna ges goda förutsättningar att nå de nationella och lokala examensmål innefattande kunskap, förståelse, färdighet, värderingsförmåga och förhållningssätt. Lärarkollegierna har även att säkerställa att utbildningsprogrammen lever upp till krav från en framtida arbetsmarknad. Fakultetsnämnden ansvarar för att sätta upp regler som styr dessa moment ytterligare. Akademierna ansvarar för att sätta upp rutiner som säkerställer en korrekt beredning utifrån fakultetsnämndens regler. Forskningsprojekt ska tas fram i dialog inom hela eller delar av relevant lärarkollegium och i dialog med relevant samverkans- eller samproduktionspartner. Detta säkerställer att projektet följer akademins strategiska forskningsplan, eventuella finansiärers krav och externa partners samintressen. Exempel på viktiga processer, som ska vara dokumenterade, inom fasen Utveckla: Inrättande, vidareutveckling (revidering) och avveckling av kurs Inrättande, vidareutveckling (revidering) och avveckling av utbildningsprogram Inrättande, vidareutveckling (revidering) och avveckling av forskarutbildningsämne