Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde onsdagen den 22 april 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde onsdagen den 22 april 2015"

Transkript

1 KALLELSE Nr 2:2015 Fakultetsnämndens ordförande MDH /0070 Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde onsdagen den 22 april 2015 Plats: Sammanträdesrum Ypsilon, Västerås Tid: kl ca 14:30 Besked om förhinder att delta vid styrelsesammanträdet lämnas till Sofie Ankarswed senast måndag via epost: tel.: Ledamöter: Lene Martin Ordförande Anne Söderlund Vice ordförande Peter Gustafsson Vice ordförande Johanna Westerlund Lärarrepresentant Staffan Stranne Lärarrepresentant Cecilia Erixon Lärarrepresentant Elisabeth Uhlemann Lärarrepresentant Isabel Barrios Bjurlén Studeranderepresentant Robin Tannarp Studeranderepresentant Vakant Doktorandrepresentant Peter Wallin Extern ledamot Bengt Lindberg Extern ledamot Minna Avrin Extern ledamot Adjungerade: Bozena Guziana Rekryteringskommittén 5 Anna-Karin Fornberg Utbildningsledare UKK 7 Annica Engström Avdelningschef HVV 13 Per Andersson Utbildningsledare HVV 13 Tjänstemän: Hans Berggren Biträdande UFO-chef Sofie Ankarswed Handläggare UFO Julia McNamara Handläggare UFO 8-12 Ida Nilsson Handläggare UFO Andreas Boberg Handläggare UFO Fackliga företrädare: Ulrika Jepson Wigg SACO/SULF Viktor Öman OFR-S

2 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 2:2015 MDH /0070 Ärende Åtgärd Underlag 1. Mötet öppnas 2. Val av justeringsperson Beslut 02 Ftb 3. Fastställande av föredragningslista Beslut 03 Ftb 4. Samverkan med de fackliga organisationerna Information 04 Ftb 5. Rapport från rekryteringskommittén Föredras av universitetslektor Bozena Guziana 6. Val av vice ordförande till utskottet för forskarutbildning Föredras av prodekan för forskning och utbildning på forskarnivå Anne Söderlund 7. Redovisning om pågående uppföljning av VFU inom lärar- och förskollärarutbildning Föredras av utbildningsledare Anna-Karin Fornberg Kaffepaus ca Revidering av rekryteringsmål i programutbudsbeslut för läsåret 2015/2016 Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Julia McNamara 9. Översyn av UFO:s beredning och fakultetsnämndens hantering av programutbudsbeslut Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Julia McNamara 10. Uppföljning av masterprogrammet i teknisk matematik Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Julia McNamara Information Beslut Information Beslut Beslut Beslut 05 Ftb Bil 5:1 06 Ftb 07 Ftb 08 Ftb Bil 8:1 09 Ftb Bil 9:1 10 Ftb Bil 10:1-3

3 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 2:2015 MDH /0070 Ärende Åtgärd Underlag 11. Revidering av examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Julia McNamara 12. Fastställande av utbildningsplan för speciallärarprogrammet i Lärarlyftet Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Julia McNamara 13. Uppföljning av barnmorskeexamen där UKÄ fattat beslut om bristande kvalitet Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Ida Nilsson 14. Utredning av konsekvenser av en eventuell avveckling av magisterexamen i engelska Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Ida Nilsson 15. Utredning av konsekvenser av en eventuell avveckling av magisterexamen i svenska Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Ida Nilsson 16. Utredning av konsekvenser av en eventuell avveckling av magisterexamen i litteraturvetenskap Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Ida Nilsson Lunch ca 12: Återrapportering av utredning gällande fortsatt forskarutbildning inom ämnet industriell ekonomi och organisation. Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Andreas Boberg 18. Information om MDH:s resultat enligt årsredovisningen 2014 Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Andreas Boberg Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Information 11 Ftb Bil 11: Ftb Bil 12:1 13 Ftb Bil 13: Ftb Bil 14: Ftb Bil 15: Ftb Bil 16: Ftb Bil 17: Ftb

4 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 2:2015 MDH /0070 Ärende Åtgärd Underlag 19. Översyn av innehåll och regler för examensbeskrivningar Föredras av biträdande UFO-chef Hans Berggren 20. Ansökan om inrättande av kandidatprogram i teknisk matematik Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Sofie Ankarswed 21. Lägesrapport om arbetet med FUS Föredras av dekan Lene Martin Beslut Beslut Information 19 Ftb 20 Ftb Bil 20: Ftb 22. Rapporter Information 22 Ftb 23. Anmälan av delegationsbeslut Information 23 Ftb 24. Mötet avslutas

5 Nr 2: MDH /0070 Fakultetsnämnden 1. Mötet öppnas 2. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse xx att jämte ordförande justera protokollet. 3. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan. 4. Samverkan med fackliga organisationer Inför fakultetsnämndens sammanträde ska underlag för beslut samverkas med de fackliga organisationerna enligt samverkansavtalet mellan MDH, SACO och OFR. Föredragande: Sofie Ankarswed Förslag till beslut att notera informationen. Beredning Ärendena i föredragningslistan har behandlats enligt överenskommen samverkansmodell för fakultetsnämnden med de fackliga organisationerna. 1/175

6 Nr 2: MDH /0070 Fakultetsnämnden 5. Rapport från rekryteringskommittén Föredragande: Universitetslektor Bozena Guziana Rekryteringskommitténs ordförande informerar om det aktuella läget i rekryteringsarbetet utifrån aktuell statuslista. Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Statuslista för rekryteringskommitténs arbete. 2/175

7 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ärende 05 Bilaga 1 Ref.nr. 73/14 Professor i pedagogik med inriktning mot lärarutbildning, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr. 114/14 Professor i socialt arbete, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr. 190/14 Professor i folkhälsovetenskap, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr.2015/0167 Ansökan om att antas som docent i specialpedagogik, UKK Ansökan inkom: Ref.nr. 2015/0419 Ansökan om att antas som docent i psykologi, HVV Ansökan inkom: sökande Beslut om sakkunniga -Katrin Goldstein Kyaga, Södertörns högskola Inkommit godkänt -Göran Linde, Inkommit godkänt -Gunilla Härnsten, Linnéuniversitetet Deadline sökande Beslut om sakkunniga -Stina Johanson, Umeå universitet Inkommit godkänt -Bengt Svensson, Malmö Högskola Inkommit godkänt 17 sökande Beslut om sakkunniga Jenny Wilder Magnus Elfström -Charli Eriksson, Örebro universitet Deadline Gunilla Krantz, Göteborgs universitet Deadline Beslut om sakkunnig -Siv Fischbein, Stockholms universitet Deadline Beslut om sakkunnig -Olof Rydén, Lund Utlåtande inkommit. Granskas. Rekryteringskommitté bildad: Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana, Jane P Ståhle, akademirepresentanter: Anders Garpelin, Pirjo Lahdenperä, Christina Lönnheden, Pia Lindberg RB Rekryteringskommitté bildad: Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana, Jane P Ståhle, akademirepresentanter: Maria Eriksson, Maria Müllersdorf, Munir Dag RB Sammanträde Rekryteringskommitté bildad: Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana, Jane P Ståhle, akademirepresentanter: Maria Müllersdorf, Lena Hallström RB Sammanträde planeras till Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana 1 3/175

8 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ärende 05 Bilaga 1 Ref.nr. 67/14 Universitetslektor i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr. 126/14 Universitetslektor i psykologi, HVV Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga Siv Söderberg, Luleå tekniska universitet Inkommit godkänt Per-Olof Sandman, Umeå universitet Inkommit godkänt 13 sökande Beslut om sakkunniga -Bo Ekehammar, Stockholms universitet Inkommit godkänt -Maria Larsson, Stockholms universitet Inkommit godkänt Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana, akademirepresentanter: Lillemor Stribeck, Cecilia Rydlo Väntar på beslut Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Agneta Brav, Kerstin Isaksson Sammanträde och Ref.nr. 137/14 (2015/593) Universitetslektorer i företagsekonomi med inriktning mot ekonomistyrning, EST Sista ansökningsdag: Ref.nr. 141/14 Universitetslektorer i företagsekonomi med inriktning mot redovisning, EST Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga -Bino Catasús, Stockholms universitet Utlåtande inkommit. Godkänt. -Anders Segerstedt, professor Luleå tekniska högskola Utlåtande inkommit. Godkänt. 4 sökande Beslut om sakkunniga -Bino Catasús, Stockholms universitet Inkommit. Godkänt Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Thomas Wahl, Eva Maaninen-Olsson och Esbjörn Segelod Sammanträde Rekryteringskommitté , och Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Thomas Wahl, Eva 2 4/175

9 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ärende 05 Bilaga 1 Ref.nr. 173/14 Två universitetslektorer i svenska språket med didaktisk inriktning mot läs- och skrivutveckling, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr. 192/14 Högskolepedagog, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr. 218/14 Universitetslektorer i vårdvetenskap, HVV Sista ansökningsdag: Niclas Hellman, Handelshögskolan i Stockholm Inkommit. Godkänt. 2 sökande Beslut om sakkunniga -Karin Taube, Umeå universitet Inkommit godkänt -Ulla Ekvall, Stockholms universitet Inkommit godkänt 2 sökande Beslut om sakkunniga -Karin Apelgren, Uppsala universitet Inkommit godkänt Thomas Olsson, Lunds tekniska högskola Inkommit godkänt 4 sökande Beslut om sakkunniga -Camilla Fröjd, Uppsala universitet Inkommit godkänt -Mats Eriksson, Örebro universitet Inkommit godkänt Maaninen-Olsson och Stefan Schiller Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Marie Öhman, Birgitta Brorsson och Eva Sundgren Sammanträde Protokoll skrivs Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Hans Öberg, Pia Lindberg, Ulrika Jeppson Wigg Protokoll skrivs Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Cecilia Rydlo, Lillemor Stribeck Sammanträde planeras Ref.nr. 187/14 Universitetslektor i vårdvetenskap med inriktning mot barnmorskeutbildningen, HVV Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunnig -Marianne Carlsson, Uppsala universitet Deadline Anette Ekström, Högskolan i Skövde, Inkommit godkänt Ref.nr 2014/ sökande Beslut om sakkunniga Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Annica Engström, Rekryteringskommitté bildad 3 5/175

10 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ärende 05 Bilaga 1 Universitetslektorer i vårdvetenskap med inriktning mot anestesioch intensivvårdsutbildningarna, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2015/172 Senior Lecturer in Marketing, EST Sista ansökningsdag: Ulrica Nilsson, Örebro universitet Inkommit godkänt -Åsa Hörnsten, Umeå universitet Inkommit godkänt Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Sammanträde planeras Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Ref.nr. 2015/176 Senior Lecturer in Organisation, EST Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2015/0061 Universitetslektor i vårdvetenskap med inriktning psykiatrisk omvårdnad, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2015/0062 Universitetslektor i fysioterapi, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2015/0060 Universitetslektor i pedagogik med inriktning mot förskola och förskoleklass, UKK Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunnig -Barbro Arvidsson, Högskolan i Halmstad Inkommit godkänt -Ove Hellzen, Mittuniversitetet Deadline Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: 4 6/175

11 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ärende 05 Bilaga 1 Ref.nr. 115/14 (2015/0111) Professor i energiteknik med inriktning energieffektivisering i byggmiljö, EST Anhållan inkom Sista ansökningsdag: Ref.nr. 116/14 (2015/0112) Professor i energiteknik med inriktning simulering och modellering av energisystem inom biogasproduktion, EST Anhållan inkom Sista ansökningsdag: Ref.nr. 188/14 (2015/547) Professor i datavetenskap, IDT Anhållan inkom Sista ansökningsdag Ref.nr. 2015/0429 Professor i datavetenskap med inriktning mot mjukvaruteknik, IDT Anhållan inkom Sista ansökningsdag sökande Beslut om sakkunniga -Jörgen Hansson, Högskolan i Skövde Utlåtande inkommit. Godkänt. -Bertil Svensson, Högskolan i Skövde Utlåtande inkommit. Godkänt. Sakkunniga ska utses 5 Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: RB Ok Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: RB Ok Rekryteringskommitté bildad Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Damir Isovic, Mikael Sjödin, Hans Hansson och Peter Wallin. Kommitté planeras RB Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: RB /175

12 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ärende 05 Bilaga 1 Ref.nr 2015/0432 Adjungerad professor i hälsoteknik med inriktning mot mikrovågor, IDT Per-Olov Risman Beslut om sakkunniga - Woiciech Gwarek, University of Warsaw, Polen Deadline Nils Bengtsson, prof em., Mölnlycke Utlåtande inkommit. Granskas. Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: RB Ref.nr. 2015/0066 Ansökan om befordran till professor i fysik, med inriktning mot fysikens didaktik, UKK Ansökan inkom Peter Gustafsson Beslut om sakkunniga -Lars Broman, Strömstad Akademi Inkommit granskas -Cedric Linder, Uppsala universitet Deadline Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: RB Ref.nr. 107/14 Adjungerad professor i energiteknik, EST Anhållan inkom Markus Bohlin Beslut om sakkunniga -Thore Sixten Berntsson, Chalmers Utlåtande inkommit, godkänt Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: - Klas Engvall, KTH RB Utlåtande inkommit, godkänt Ärendet avvaktas. Ref.nr. 210/14 Gästprofessor i signalbehandling, IDT Anhållan inkom Hamid Gholam- Hosseini Beslut om sakkunniga -Per Ask, Linköpings universitet Utlåtande inkommit. Godkänt. -Ronnie Lundström, Umeå universitet Inkommit. Godkänt. Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Damir Isovic, Mikael Ekström och Maria Lindén Kommitté planeras RB /175

13 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ärende 05 Bilaga 1 Ref.nr. 183/14 Ansökan om att antas som docent i datavetenskap, IDT Ansökan inkom Ref.nr 2015/0179 Ansökan om att antas som docent i matematik, UKK Ansökan inom Ref.nr 2015/1142 Ansökan om att antas som docent i programvaruteknik, IDT Ansökan inom Ref.nr. 186/14 Senior Lecturer in Building Engineering, EST Sista ansökningsdag: Ref.nr. 200/14 Senior Lecturer in Procuct Realisation, IDT Sista ansökningsdag: Antonio Ciccheti Linus Carlsson Beslut om sakkunnig -Jörgen Hansson, Högskolan i Skövde Utlåtande inkommit. Godkänt. Beslut om sakkunnig -David Sumpter, Uppsala universitet. Deadline Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Bozena Guziana och vice ordförande Håkan Sandberg -Mats Andersson, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet. Deadline inte klar Barbara Gallina Sakkunnig ska utses Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Bozena Guziana och vice ordförande Håkan Sandberg 4 sökande Beslut om sakkunniga -Folke Björk, KTH Utlåtande inkommit. Granskas. -Bertil Fredlund, LTH Utlåtande inkommit. Granskas. 2 sökande Beslut om sakkunniga -Amir Rashid, KTH Utlåtande inkommit. Godkänt. -Andreas Archenti, KTH Utlåtande inkommit. Godkänt. Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. Akademiledamöter: Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. Akademiledamöter: Anders Hellström, Antti Salonen och Magnus Wiktorsson (reserver Mats Jackson, Anders Fundin) Kommitté planeras /175

14 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ärende 05 Bilaga 1 Ref.nr. 206/14 Universitetslektor i fysik med inriktning mot didaktik, UKK Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga -Andreas Redfors, Högskolan i Kristianstad Inkommit godkänt -Olov Ågren, Uppsala universitet Inkommit godkänt Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande, Håkan Sandberg, Akademiledamöter: Hans Eriksson, Tor Nilsson 8 10/175

15 Nr 2: MDH /0070 Fakultetsnämnden 6. Val av vice ordförande till utskottet för forskarutbildning Diarienummer: 2015/0079 Handläggare: Johan Hellstrand Föredragande: Anne Söderlund Under föregående nämndperiod utsåg nämnden vice ordförande i respektive utskott. Då erfarenheten visat att det är lämpligt att utse en vice ordförande föreslås att en sådan utses även för utskottet för forskarutbildning under innevarande mandatperiod. Förslag till beslut att utse Lena Almqvist till vice ordförande i utskottet för forskarutbildning Ärendets beredning Utskottet för forskarutbildning har berett ärendet och har vid sammanträde beslutat föreslå fakultetsnämnden att utse Lena Almqvist som vice ordförande i utskottet för forskarutbildning. Delges 11/175

16 Nr 2: MDH /0070 Fakultetsnämnden 7. Redovisning om pågående uppföljning av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom lärar- och förskollärarutbildning Diarienummer: /0268 Föredragande: Anna- Karin Fornberg, UKK Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har fått i uppdrag att besvara Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) frågor med anledning av uppföljning av VFU inom lärar- och förskollärarutbildning. Uppföljningen är i grunden ett regeringsuppdrag som UKÄ är satt att genomföra. Akademi UKK har via rektorsbeslut till UKÄ den 26 februari 2015 inlämnat efterfrågade underlag för uppföljningen. Akademin ska redovisa huvuddragen i dessa underlag på grundutbildningsutskottets möte den 18 mars 2015 samt på fakultetsnämndens möte den 22 april Förslag till beslut att notera informationen Ärendets beredning Uppföljningen har genomförts på akademin genom en arbetsgrupp som letts av VFU-ansvarig Jessica Götberg. De centrala kontaktpersonerna för högskolans fältskolekommuner har också involverats i uppföljningsarbetet. Akademiledning har för uppföljningen både deltagit aktivt och hållits informerade om uppföljningens genomförande. Ärendet har ytterligare beslutas av rektor mot bakgrund av föredragande akademichef Pia Lindberg. Delges Utbildningsledare Therese Welén och Anna- Karin Fornberg UKK, Jessica Götberg UKK, prodekan Peter Gustafsson 12/175

17 Nr 2: MDH /0070 Fakultetsnämnden 8. Revidering av rekryteringsmål i programutbudsbeslut för läsåret 2015/2016 Diarienummer: MDH /14 Handläggare: Julia McNamara Föredragande: Julia McNamara Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har den 24 mars 2015 inkommit med ansökan om att revidera rekryteringsmålen för vissa programtillfällen i utbudsbeslutet för läsåret 2015/2016. Fakultetsnämnden fattade beslut om programutbudet den 9 oktober Önskemålen gäller främst vissa lärarutbildningar, vilket har sin bakgrund i den av riksdagen beslutade utbyggnaden av lärarutbildningen. Riksdagsbeslutet skiljer sig i viss mån från den aviserade utbyggnaden som var aktuell i samband med akademins planering under hösten Dessutom önskar akademin revidera rekryteringsmålet för naturvetenskapligt/tekniskt basår, med anledning av att satsningen för utbyggnad av ingenjörsutbildningar inte har förlängts i samband med att regleringsbrevet fastställdes. För akademins del innebär förslaget i sin helhet ett minskat rekryteringsmål på en (1) förstahandssökande. När det gäller verksamhetsbalansen mellan campusorterna minskar rekryteringsmålet för Västerås och ökar för Eskilstuna. Programtillfällen som ges på distans (specialpedagogprogrammet, speciallärarprogrammen samt nu föreslaget förskollärarprogrammet) har av någon anledning tidigare räknats in under någon av campusorterna, då ort anges i utbudsbeslutet även för programtillfällen som ges på distans. Om dessa istället räknas som distanstillfällen/övriga orter, blir den sammantagna verksamhetsbalansen för UKK 52 procent för Eskilstuna, 32 procent för Västerås samt 16 procent för övriga orter (inklusive distans). Rekryteringsmål vid fakultetsnämndens beslut i oktober var 47 procent för Eskilstuna, 53 procent för Västerås och 0 procent för övriga orter. Förslag till beslut att revidera följande rekryteringsmål i programutbudet 2015/2016 i enlighet med akademi UKK:s förslag: Naturvetenskapligt/tekniskt basår i Västerås sänks från 90 till 60 för ht15 Förskollärarprogrammet i Eskilstuna höjs från 72 till 80 för ht15 och från 36 till 40 för vt16 Förskollärarprogrammet i Västerås höjs från 36 till 40 för ht15 och sänks från 72 till 40 för vt16 Förskollärarprogrammet ges även på distans med rekryteringsmål 40 för vt16 Grundlärarprogrammet F-3 i Eskilstuna sänks från 36 till 35 för ht15 och höjs från 36 till 70 för vt16 Grundlärarprogrammet F-3 i Västerås sänks från 36 till 35 för ht15 Kompletterande pedagogisk utbildning 7-9 i Eskilstuna sänks från 23 till 20 för vt16 Kompletterande pedagogisk utbildning gymnasiet i Eskilstuna sänks från 23 till 20 för vt16 Speciallärarprogrammet matematik på distans sänks från 27 till 20 för ht15 Speciallärarprogrammet svenska på distans sänks från 27 till 20 för ht15 Speciallärarprogrammet utvecklingsstörning på distans sänks från 27 till 20 för ht15 13/175

18 Nr 2: MDH /0070 Fakultetsnämnden Ärendets beredning Förslaget till reviderat programutbud har tagits fram av utbildningsledare vid UKK, Anna- Karin Fornberg och Christina Kääriä, tillsammans med vice akademichef med ansvar för grundutbildning, Therese Welén. Förslaget är diskuterat och framtaget i enlighet med akademins ledningsråds åsikter om fördelning av platser på respektive ort samt gruppernas storlekar. Förslaget är i enlighet med rektors kompletterande beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget för 2015 den 29 januari Ärendet har beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Underlag Bilaga 1: Akademins ansökan om revidering av rekryteringsmål Delges Akademichef UKK, administrativ chef UKK, utbildningsledare UKK, STC/antagningen. 14/175

19 Ärende 08 Bilaga 1 1 (2) Begäran om revidering av programutbud för läsåret 15/16 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation inkommer härmed med begäran om revidering av det nationella programutbudet för läsåret 2015/16. Den främsta anledningen till begäran är den av riksdagen beslutade utbyggnaden av lärarutbildningen. Riksdagsbeslutet angående utbyggnaden skiljer sig i viss mån från den aviserade utbyggnaden som var aktuell i samband med att akademin framtog förslag till programutbud 15/16 i september Med anledning av detta behöver programutbudet för läsåret 15/16 revideras och då framför allt rekryteringsmålen. När det gäller Naturvetenskapligt/tekniskt basår så önskar akademin revidera rekryteringsmålet från 90 till 60. Anledningen till förslaget är att den tillfälliga satsning som högskolan erhöll för utbyggnad av ingenjörsutbildningar (men som beslutades skulle användas för en tillfällig utökning av studenter på basåret) inte förlängts i samband med att regleringsbrevet nu är fastställt. Akademin har därmed inte längre utrymme inom takbeloppet att kvarstå vid rekryteringsmålet om 90. Den föreslagna revideringen är kommunicerad med rektor. Nedan återfinns en sammanställning över de förändringar som akademin begär avseende programutbudet för läsåret 15/16. Beslutat programutbud Förslag reviderat programutbud till HT15 VT16 HT15 VT16 N/T basår V-ås Förskollärarprog. E-tuna Förskollärarprog. Grundlärarprog. F-3 Grundlärarprog. F-3 V-ås (distans) E-tuna V-ås Svenska KPU, 7-9 E-tuna KPU, GY E-tuna Speciallärarprog. Matematik Speciallärarprog. Speciallärarprog. Utvecklingsstörning /175

20 Ärende 08 Bilaga 1 Förslaget till reviderat programutbud har tagits fram av utbildningsledare vid UKK, Anna-Karin Fornberg och Christina Kääriä, tillsammans med vice akademichef med ansvar för grundutbildning, Therese Welén. 2 (2) Förslaget är diskuterat och framtaget i enlighet med akademins ledningsråds åsikter om fördelning av platser på respektive ort samt gruppernas storlekar. Förslaget är i enlighet med rektors kompletterande beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget för 2015 per Akademin för utbildning, kultur och kommunikation ansöker därmed om att Fakultetsnämnden reviderar det nationella programutbudet för läsåret 2015/16. Enligt uppdrag Anna-Karin Fornberg och Christina Kääriä Utbildningsledare vid UKK 16/175

21 Nr 2: MDH /0070 Fakultetsnämnden 9. Översyn av utbildnings- och forskningssektionens beredning och fakultetsnämndens hantering av programutbudsbeslut Diarienummer: MDH /14 Handläggare: Julia McNamara Föredragande: Julia McNamara Vid sitt möte den 11 december 2014 gav fakultetsnämnden utbildnings- och forskningssektionen (UFO) i uppdrag att ge ett förslag på vilka underlag som bör ligga till grund för beslut om programutbud samt fortsatt hantering av de styrkort, som i dagsläget ingår som en del av beslutsunderlaget. I fakultetsnämndens riktlinjer för beslut om programutbud och för inställande av programtillfällen framgår det att nämndens utbudsbeslut ska grunda sig på relevanta kvalitetsaspekter, bland annat styrkort, studentnöjdhet och arbetsmarknadsrelevans. Utifrån riktlinjerna kan en uppdelning göras mellan dels de underlag som behandlar uppföljnings- och kvalitetsaspekter och är kvalitetsdrivande på sikt, dels de underlag som handlar om högskolans riktning, strategi och idé om vilken högskola MDH ska vara. Beredningens rekommendation är att åtskilja de mer kvalitetsdrivande delarna bland underlagen för utbudsbeslut, innefattande styrkort, resultat från programutvärderingar samt analyser av arbetsmarknadsrapporter, från det mer strategiska beslutet om att ge eller inte ge vissa program, innefattande akademiernas önskemål om programutbud, rekryteringsmål och programtillfälledata. De kvalitetsdrivande underlagen bör istället ingå som delar i högskolans kvalitetssystem och användas i syfte att långsiktigt och systematiskt följa upp högskolans utbildningsprogram, vid andra tillfällen än i samband med beslut om programutbud. Beslut om utbud går därmed snarare att betrakta som ett dimensioneringsbeslut. Kvalitetsaspekter kan fortfarande spela en roll för utbudsbeslutet, men som en mer långsiktig form av uppföljning. Förslag till beslut att underlag för programutbudsbeslut ska utgöras av akademiernas önskemål om programutbud, rekryteringsmål och programtillfälledata, samt att styrkorten samt resultat från programutvärderingar och analyser av arbetsmarknadsrapporter ska ingå som delar i högskolans kvalitetssystem, för att långsiktigt och systematiskt följa upp högskolans utbildningsprogram. Ärendets beredning Ärendet har initierats av fakultetsnämnden och har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Frågan behandlades i rektors dekangrupp den 16 mars Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet den 18 mars Underlag Bilaga 1: Besluts-PM 17/175

22 Ärende 9 Bilaga 1 Fakultetsnämnden 2: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH /14 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara 1 (4) BESLUTSPROMEMORIA Översyn av utbildnings- och forskningssektionens beredning och fakultetsnämndens hantering av programutbudsbeslut Bakgrund Vid sitt möte den 11 december 2014 gav fakultetsnämnden utbildnings- och forskningssektionen (UFO) i uppdrag att ge ett förslag på vilka underlag som bör ligga till grund för beslut om programutbud samt fortsatt hantering av de styrkort, som i dagsläget ingår som en del av beslutsunderlaget. Beslut om programutbud fattas av fakultetsnämnden två gånger om året, i juni för engelskspråkiga program och i oktober för svenskspråkiga program. Besluten om programutbud ligger därefter till grund för marknadsföring av högskolans utbildningar och för antagningen av studenter. Faktasammanställning Nuvarande riktlinjer för beslut om programutbud I nuvarande riktlinjer för beslut om programutbud och för inställande av programtillfällen, beslutade av fakultetsnämnden den 12 december 2013 (dnr MDH /13), framgår det att nämndens utbudsbeslut ska grunda sig på relevanta kvalitetsaspekter samt att programtillfällen med få förstahandssökande inte ska starta, men att undantag kan göras. Rekryteringsmål ska förhålla sig till fakultetsnämndens definierade gränser för vad som är att betrakta som en acceptabel mängd förstahandssökande till program: minst 10 för ettåriga program, minst 15 för tvååriga program och minst 25 för treåriga och längre program. Vidare redogörs för de undantag som betraktas som giltiga för att frångå de satta gränserna för förstahandssökande. Det handlar om tillgång till VFU-platser, tillgång till speciallokaler eller specialutrustning, samläsning samt uppstart av ett nytt program. Vissa programtillfällen kan därmed tillåtas att ges med ett lägre rekryteringsmål och anta färre studenter än de uppsatta gränserna. Kvalitetsaspekterna innefattar enligt nämndbeslutet följande underlag: Styrkort. Innehåller några av högskolestyrelsens verksamhetsmål för söktryck, könsfördelning, genomströmning och prestationsgrad, samt analyser av enskilda programs måluppfyllelse av dessa. 18/175

23 Ärende 9 Bilaga 1 Studentnöjdhet. En arbetsgrupp inom ramen för grundutbildningsutskottet har arbetat med frågan om hur studentnöjdhet på programnivå ska mätas. Fakultetsnämnden mottog i februari 2015 arbetsgruppens rapport. Akademierna har hittills ombetts att lämna uppgift om studentnöjdhet i svarsmallen där önskemål om programutbud lämnas, men det har inte varit tydligt hur detta ska göras varför olika typer av underlag har lämnats och ibland inte alls. Arbetsmarknadsrelevans. Uppgifter om efterfrågan på arbetsmarknaden har hittills främst bestått av rapporter och prognoser från Högskoleverket, Universitetskanslersämbetet och Statistiska centralbyrån (SCB), till exempel SCB:s arbetskraftsbarometer. Verksamhetsbalans. Hänsyn tas till fördelningen av planerat rekryteringsmål mellan campusorterna. Det är sällan fördelningen påverkar själva beslutet, men en ojämn fördelning kan utmynna i ett konstaterande av nämnden att balansen inte är uppnådd. Internationaliseringsperspektiv. Beslut om det engelskspråkiga programutbudet ska innefatta internationaliseringsperspektiv utifrån frågor som tidigare har tagits fram i Rådet för internationell verksamhet (RIV). RIV avvecklades 2014 och ersattes av internationella rådet, som främst är ett stöd för ledningen snarare än beredande till fakultetsnämnden. 2 (4) Nuvarande process för svenskspråkigt programutbud Den nuvarande arbetsgången inför beslut om svenskspråkigt programutbud innebär till att börja med att utbildnings- och forskningssektionen tar fram styrkort för utbildningsprogrammen som innehåller några av högskolestyrelsens verksamhetsmål på programnivå. Styrkorten presenteras och behandlas av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid det första samt andra mötet under hösten. Vid det andra tillfället har styrkorten uppdaterats med akademiernas kommentarer till utfallet i styrkorten. Kommentarer inkommer främst från programansvariga eller programsamordnare. I oktober behandlas ärendet av fakultetsnämnden då styrkorten har uppdaterats ytterligare med aktuella siffror efter antagning och registrering för innevarande termin. Inför detta tillfälle har också akademierna inkommit med sina önskemål om vilka program de vill ge, tillsammans med rekryteringsmål samt programtillfälledata (ort, termin, studietakt m.m.). Även behörighetskraven för programmen granskas vid detta tillfälle, med hjälp av antagningsenheten vid studentcentrum. Då behörighetskrav är en del av utbildningsplanen blir denna därmed låst i samband med utbudsbeslutet, vilket innebär att behörigheten inte kan revideras efter detta tillfälle. Med denna arbetsgång bereds ärendet, åtminstone styrkorten, av utskottet vid två tillfällen innan fakultetsnämnden fattar beslut om utbudet i oktober. Vid detta fakultetsnämndsmöte hanteras enbart ärendet om utbud. 19/175

24 Ärende 9 Bilaga 1 Nuvarande process för engelskspråkigt programutbud Arbetsgången inför beslut om engelskspråkigt programutbud är liknande som inför det svenskspråkiga utbudet, med den skillnaden att utskottet inte bereder ärendet vid mer än ett tillfälle, det sista mötet innan sommaren, då både styrkort och akademiernas önskemål granskas och förslag till beslut lämnas till nämnden. Fakultetsnämnden fattar därefter beslut om engelskspråkigt programutbud, rekryteringsmål och programtillfälledata i juni. 3 (4) Överväganden Utifrån dagens riktlinjer för beslut om programutbud kan en uppdelning göras mellan dels de underlag som behandlar uppföljnings- och kvalitetsaspekter och är kvalitetsdrivande på sikt, dels de underlag som handlar om högskolans riktning, strategi och idé om vilken högskola MDH ska vara. Vilka är då egentligen de huvudsakliga utgångspunkterna för fakultetsnämndens beslut i dagsläget? Utifrån beredningens uppfattning är styrkorten värdefulla och innehåller uppgifter som är användbara i uppföljningen av högskolans utbildningsprogram, men uppgifterna har sällan en avgörande roll i beslutet om att ge eller att inte ge ett program. Fokus inför det skarpa beslutet i fakultetsnämnden ligger främst på akademiernas önskemål och på rekryteringsmålen. Akademierna har en god uppfattning om sin egen ekonomi och det förväntade antalet utbildningsplatser inom olika typer av utbildningar. Huvudförslaget för fortsatt beredning och hantering av utbudsbeslut är därför att separera data om programmen med fokus på uppföljnings- och kvalitetsaspekter och som inte har en självklar koppling till beslutet om programutbud. Innehållet i dagens styrkort tillsammans med de uppgifter som kommer fram i ett kommande system för programutvärdering/studentnöjdhet samt analyser av arbetsmarknadsrapporter kan istället användas för uppföljning av programmen på längre sikt och bör fortfarande användas i uppföljningsarbetet på regelbunden och systematisk basis. Utskottets beredning Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet vid sitt möte den 18 mars 2015 och lämnade följande synpunkter till fakultetsnämnden: Att de kvalitetsdrivande delarna i dagens granskning bör ingå som komponenter i Mälardalens högskolas framtida kvalitetssystem. Att utbudsbeslutet förutom kvalitetsaspekter måste grundas i strategiska ställningstaganden och därför bör fattas av rektor snarare än fakultetsnämnden, men på förslag av akademierna efter intern kollegial beredning med stöd av utbildnings- och forskningssektionen. Att fakultetsnämndens kvalitetsgranskning av program bör utgöra en del i ett sådant utbudsbeslut av rektor. 20/175

25 Ärende 9 Bilaga 1 Tjänstemannaberedningens rekommendation Uppdraget till utbildnings- och forskningssektionen var att ta fram förslag på underlag för utbudsbeslut och fortsatt hantering av styrkort och beredningen har därför inte fokuserat på vilken instans som fattar beslutet. 4 (4) Beredningens rekommendation är att åtskilja de mer kvalitetsdrivande delarna bland underlagen för utbudsbeslut, innefattande styrkort, resultat från programutvärderingar samt analyser av arbetsmarknadsrapporter, från det mer strategiska beslutet om att ge eller inte ge vissa program, innefattande akademiernas önskemål om programutbud, rekryteringsmål och programtillfälledata. Beslut om utbud går därmed snarare att betrakta som ett dimensioneringsbeslut. De kvalitetsdrivande underlagen bör istället ingå som delar i högskolans kvalitetssystem och användas i syfte att långsiktigt och systematiskt följa upp högskolans utbildningsprogram, vid andra tillfällen än i samband med beslut om programutbud. Kvalitetsaspekter kan därmed fortfarande spela en roll för utbudsbeslutet, men som en mer långsiktig form av uppföljning. 21/175

26 Nr 2: MDH /0070 Fakultetsnämnden 10. Uppföljning av masterprogrammet i teknisk matematik Diarienummer: MDH /14 Handläggare: Julia McNamara/Michael Rogefelt Föredragande: Julia McNamara Vid fakultetsnämndens möte den 5 juni 2014 beslutades att uppdra till utbildnings- och forskningssektionen att ombesörja en utvärdering av masterprogrammet i teknisk matematik (AMM04), för rekommendationer till reviderad utbildningsplan. Granskningen skulle särskilt beakta nivån på de formulerade målen i utbildningsplanen i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen för aktuell magisterexamen och masterexamen och presenteras vid nämndens decembermöte Vid nämndens möte den 11 december 2014 behandlades ärendet och utifrån genomförd granskning fick akademi UKK i uppdrag att föreslå fakultetsnämnden revidering av utbildningsplan utifrån ett antal punkter. Akademi UKK har den 23 februari 2015 inkommit med ett förslag på revidering av utbildningsplan. Förslaget på revidering omfattar de punkter som fakultetsnämnden efterlyste. Då fakultetsnämnden tagit initiativ till den granskning som ligger till grund för aktuell revidering faller det på nämnden att fatta beslut om revideringen. Förslag till beslut att återremittera ärendet till akademi UKK med avseende på att se över behörighetskraven utifrån följande: omfattningen av tidigare studier i teknik, omfattningen av tidigare studier i matematik/tillämpad matematik, begreppet eller motsvarande i förhållande till matematik/tillämpad matematik, att i övrigt ställa sig positiv till akademins föreslagna ändringar av utbildningsplanen för masterprogrammet i teknisk matematik, att akademins svar till fakultetsnämnden ska inkomma snarast för beslut den 4 juni 2015, då även beslut om det engelskspråkiga programutbudet fattas. Ärendets beredning Granskning och beredning av ärendet har genomförts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Under ärendets beredning har dialog förts med akademi UKK genom kontakter och möten med främst utbildningsledare Christina Kääriä och programansvarig Linus Carlsson. Förslag på reviderad utbildningsplan har tagits fram av ämnesföreträdare för matematik/tillämpad matematik Sergei Silvestrov, avdelningschef Erik Janse, programansvarig Linus Carlsson och programsamordnare Karl Lundengård och Johan Richter. Förslag till revidering är avstämt med akademichef Pia Lindberg. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet den 18 mars Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins förslag på reviderad utbildningsplan Bilaga 3: UFO:s utredning teknisk matematik master Delges Akademichef UKK, administrativ chef UKK, utbildningsledare UKK Christina Kääriä, STC/antagningen, STC/examen. 22/175

27 Ärende 10 Bilaga 1 Fakultetsnämnden 2: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH /14 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara/Michael Rogefelt 1 (3) BESLUTSPROMEMORIA Uppföljning av masterprogrammet i teknisk matematik Bakgrund Vid fakultetsnämndens möte den 5 juni 2014 beslutades att uppdra till utbildnings- och forskningssektionen att ombesörja en utvärdering av masterprogrammet i teknisk matematik, för rekommendationer till reviderad utbildningsplan. Granskningen skulle särskilt beakta nivån på de formulerade målen i utbildningsplanen i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen för aktuell magisterexamen och masterexamen och presenteras vid nämndens decembermöte Vid nämndens möte den 11 december 2014 behandlades ärendet och utifrån genomförd granskning fick akademi UKK i uppdrag att föreslå fakultetsnämnden revidering av utbildningsplan utifrån ett antal punkter. Faktasammanställning Ett program två examina En del av nämndens beslut innebar en uppmaning till akademin att överväga en särskild utbildningsplan för ett magisterprogram i teknisk matematik och därmed lyfta ur den magisterexamen som idag ges i aktuellt masterprogram. Då denna fråga på ett avgörande sätt påverkar ärendet i övrigt är det helt nödvändigt att först fatta beslut om aktuellt program ska innehålla både master- och magisterexamina eller om magister- respektive masterexamen ska ges på två skilda program. Akademi UKK argumenterar för att masterprogrammet i teknisk matematik även fortsättningsvis ska innehålla masterexamen med möjlighet till etappavgång mot magisterexamen, det vill säga en utbildningsplan med två examensutgångar. Nämnden beslutade i linje med akademins synpunkt den 19 februari 2015 att masterprogrammet i teknisk matematik även fortsättningsvis ska innehålla både magisterexamen och masterexamen och att programmet med dessa ingående examina ska beskrivas i en och samma utbildningsplan. Därmed utgår frågan om att akademin ska överväga att lyfta ur magisterexamen. Akademins uppdrag om revidering Från fakultetsnämndens beslut den 11 december 2014 kvarstår följande: Att akademi UKK ska föreslå fakultetsnämnden revidering av utbildningsplan för masterprogram i teknisk matematik så att målformuleringarna motsvarar examensordningens formuleringar för dels masterexamen dels magisterexamen. 23/175

28 Ärende 10 Bilaga 1 Att akademi UKK ska föreslå fakultetsnämnden revidering av utbildningsplan för masterprogram i teknisk matematik genom att ta bort eller kraftigt reducera valfria kurser och istället hänvisa till studievägledare för information om sådana kurser. Att akademi UKK ska föreslå fakultetsnämnden revidering av utbildningsplan för masterprogram i teknisk matematik så att de tre utbildningsspåren synliggörs. Att akademi UKK ska föreslå fakultetsnämnden revidering av utbildningsplan för masterprogram i teknisk matematik med utgångspunkt att behörighetskravet ska vara 60 hp matematik alternativt delge fakultetsnämnden rimlig motivering varför de nu gällande behörighetskraven bör gälla. Att förslag på revidering enligt ovan av utbildningsplan att gälla från höstterminen 2016 ska delges UFO senast den 23 februari 2015 för planerat beslut på fakultetsnämndens möte den 22 april Med utgångspunkt i detta beslut har akademi UKK den 23 februari 2015 inkommit till fakultetsnämnden med förslag på revidering av aktuell utbildningsplan. 2 (3) Överväganden Fakultetsnämnden bör för sitt beslut överväga om akademin har hörsammat nämndens beslut från den 11 december 2014 enligt ovan angivna punkter. Märk att beslutet om att akademin ska överväga särskild utbildningsplan för magisterprogram/magisterexamen, inte länge är aktuellt. Anpassning av målformuleringar När det gäller anpassning av målformuleringarna för att motsvara de nationella examensmålen för masterexamen och magisterexamen, har akademin gjort nödvändiga justeringar. I allt väsentligt är formuleringarna i föreslagen revidering samstämmiga med examensordningen. Akademin har också mycket tydligt särredovisat målskrivningarna för magister- respektive masterexamen. Reducering av valfria kurser När det gäller att ta bort eller kraftigt reducera valfria kurser, har akademin agerat genom att ta bort samtliga valfria kurser och genom att antalet valbara kurser har reducerats från 29 till 14 stycken. Viss valbarhet inom programmets ramar bedömer akademin som nödvändig då olika branscher kräver olika matematikfördjupningar. I utbildningsplanen framgår tydligt att samtliga val sker i samråd med programsamordnare. Synliggörande av utbildningsspår När det gäller synliggörande av de tre utbildningsspåren, hänvisar akademin till att de valfria och valbara kurserna i föreslagen revidering nu har reducerats kraftigt. Därmed kvarstår det inte några möjliga spår inom programmet. Behörighetskrav matematik När det gäller behörighetskravet för matematik är nämndens beslut att det ska vara 60 högskolepoäng, alternativt att akademin ska delge fakultetsnämnden en rimlig motivering till varför de nu gällande behörighetskraven om 30 högskolepoäng matematik bör gälla. Akademins förslag är att behörighetskravet bör vara 45 högskolepoäng och motiverar detta genom att hänvisa till högskoleförordningen och att de krav som ställs på särskild behörighet ska ses i förhållande till att 24/175

29 Ärende 10 Bilaga 1 studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Akademin argumenterar i sammanhanget för att 45 högskolepoäng matematik är ett rimligt förkunskapskrav: 3 (3) Arbetsgruppen som står bakom ställningstagandet om behörighet är i hög grad forskarmeriterade inom matematikämnet och kan på så sätt sägas borga för rimligheten i förkunskapskravet om 45 högskolepoäng. Behörighetskravet om 45 högskolepoäng matematik är satt i relation till gällande behörighetskrav för de matematikkurser som ingår i programmet. Kurserna inom programmet i sin tur följer en progression som säkrar uppfyllandet av examenskravet. Masterprogrammet i teknisk matematik är ett unikt tillämpande och brett tvärvetenskapligt program. Programmet är riktat mot matematiska tillämpningar i industrin och består av metod- och modelleringskurser, vilket möjliggör att studenter med förkunskapskrav om 45 högskolepoäng matematik mycket väl kan tillgodogöra sig kursinnehåll och nå examensmålen inom programmet. Utskottets beredning Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet den 18 mars 2015 och beslutade att föreslå fakultetsnämnden att revidera utbildningsplanen enligt akademi UKK:s förslag, med tillägget att behörighetskravet inom matematik om 45 högskolepoäng ska vara med successiv fördjupning. Utskottets förslag till nämnden är: att införa 45 högskolepoäng matematik med succesiv fördjupning som behörighetskrav för programmet, att i övrigt fastställa reviderad utbildningsplan för masterprogrammet i teknisk matematik enligt akademi UKK:s förslag, samt att därmed fastställa reviderad utbildningsplan att gälla för utbildning från höstterminen 2016 och framåt. Tjänstemannaberedningens rekommendation Utifrån akademins förslag och utskottets beredning är tjänstemannaberedningens rekommendation till fakultetsnämnden att revidera utbildningsplanen enligt utskottets förslag. 25/175

30 Ärende 10 Bilaga 2 Revidering av utbildningsplan för Masterprogram i Teknisk matematik 1 (3) Bakgrund: I samband med den utvärdering av programmet som Utbildnings och forskningsavdelningen fick i uppdrag av fakultetsnämnden att genomföra under hösten 2014 påbörjade även akademin ett arbete med revidering av utbildningsplanen för masterprogram i Teknisk matematik. Vid fakultetsnämndens sammanträde 11 december 2014 beslutades att akademi UKK ska föreslå fakultetsnämnden revidering av utbildningsplan för masterprogrammet i teknisk matematik så att - målformuleringarna motsvarar examensordningens formuleringar för dels masterexamen dels magisterexamen -att ta bort eller kraftigt reducera valfria kurser och istället hänvisa till studievägledare för information om sådana kurser -att de tre utbildningsspåren synliggörs -att behörighetskravet ska vara 60 hp matematik/tillämpad matematik alternativt delge fakultetsnämnden rimlig motivering varför de nu gällande behörighetskraven bör gälla - överväga att ta fram en särskild utbildningsplan för magisterprogrammet eller motivera varför man inte skulle göra det. Redogörelse av vilka ändringar som föreslås: Fakultetsnämnden beslutade att föreslå Akademi UKK att synliggöra i utbildningsplanen för tre utbildningsspår. I samband med att de valfria samt antalet valbara kurser har reducerats finns det inte några uttalade spår inom programmet att välja emellan. Akademin bedömer därför att det inte är aktuellt att synliggöra i utbildningsplanen för tre utbildningsspår som föreslagits av fakultetsnämnd. Vidare beslutade fakultetsnämnden att akademin ska överväga att ta fram en särskild utbildningsplan för magisterprogrammet eller motivera varför man inte skulle göra det. Akademi UKK har lämnat in ett underlag där akademin motiverar vikten av en utbildningsplan för programmet som leder till två examina. Ärendet har behandlats vid fakultetsnämndens sammanträde den 19 februari Akademins önskemål om revidering innefattar följande förslag till förändringar i utbildningsplan: - Examensmålen säkerställs mot högskoleförordningens examensmål vad gäller kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt både vad gäller magisterexamen och masterexamen. 26/175

31 Ärende 10 Bilaga 2 - Samtliga valfria kurser har tagits bort och antalet valbara kurser har reducerats kraftigt. 2 (3) - Behörighetskravet i matematik/tillämpad matematik har höjts från 30 högskolepoäng till 45 högskolepoäng eller motsvarande. Motivering till ändringen: Akademi UKK har beaktat fakultetsnämndens beslut och i den föreslagna utbildningsplanen, bilaga 1, motsvarar målformuleringarna examensordningens formuleringar för dels masterexamen dels magisterexamen. Samtliga valfria kurser har tagits bort och antalet valbara kurser har reducerats från 29 stycken till 14 stycken. Viss valbarhet inom programmets ramar bedömer akademin som nödvändigt då olika branscher kräver olika matematikfördjupningar. Val inom program sker under årskurs 1 där studenten väljer en valbar kurs i läsperiod 1, en i läsperiod 2 samt en i läsperiod 4. För en student som väljer att avsluta programmet efter ett år för att ansöka om en magisterexamen i matematik/tillämpad matematik sker val i läsperiod 1 och 2, se bilaga 2 för tydliggörande av valbarhet inom programmet. Samtliga val sker i samråd med programsamordnare där studentens intresse såväl som studiebakgrund beaktas. Akademi UKK föreslår en revidering av behörighetskrav vad gäller antal högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik som krävs för tillträde till programmet. Enligt Högskoleförordningen ska det krav som ställs på särskild behörighet vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildning. Akademi UKK:s ställningstagande under rådande förutsättningar är att en förändring av behörighetskravet som innebär en höjning från 30 högskolepoäng i nuvarande utbildningsplan till 45 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik eller motsvarande är ett rimligt förkunskapskrav för programmet då studenterna bedöms ha förutsättningar att klara utbildningen med god kvalité. UKK bedömer att 45 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik tillsammans med övrigt satt behörighetskrav räcker för att säkerställa att studenterna har tillräcklig matematisk och vetenskaplig mognad för att inom ramen för programmet uppfylla examenskrav för en magisterexamen alternativt masterexamen i matematik/tillämpad matematik. 27/175

32 Ärende 10 Bilaga 2 Branschrådets synpunkter: 3 (3) Ett branschråd för programmet är numera tillsatt där representanter från näringslivet ingår och ett första möte planeras att hållas under vårterminen Synpunkter från berörda studenter: Då den föreslagna revideringen inte berör några studenter som redan påbörjat utbildningen, har inte någon avstämning gjorts med studenterna. Förslag till reviderad utbildningsplan har tagits fram av ämnesföreträdare för teknisk matematik Sergei Silvestrov, avdelningschef Erik Janse, programansvarig för masterprogrammet i Teknisk matematik, Linus Carlsson och programsamordnare för masterprogrammet i Teknisk matematik Karl Lundengård och Johan Richter. Förslagen till revidering är avstämd med akademichef Pia Lindberg som dessutom erhåller förslaget som sänds till fakultetsnämnden. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation ansöker därmed om att Fakultetsnämnden reviderar utbildningsplanen för programmet enligt bilaga. Bilagor: Förslag på ny utbildningsplan (bilaga 1), Tabell för kurser inom program (bilaga 2) samt Examensmatris (bilaga 3) Enligt uppdrag, Christina Kääriä Utbildningsledare vid UKK 28/175

33 Bilaga 1 Revidering av utbildningsplan Ärende 10 Bilaga 2 AMM04 Masterprogram i teknisk matematik 120 hp AMM04 Master program in Engineering Mathematics, 120 credits Fastställd Fastställd av Fakultetsnämnden Senast reviderad Senast reviderad av Fakultetsnämnden Diarienummer MDH /13 Utbildningsplanen giltig från Ansvarig fakultet Ansvarig institution Medverkande enhet(er) H16 Fakultetsnämnden Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Behörighet Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng där det ingår minst 60 högskolepoäng inom matematik eller tekniska ämnen, varav minst 45 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik, eller motsvarande. Dessutom krävs Engelska A eller Engelska steg 5 Mål Masterprogrammet i teknisk matematik ska tillgodose det växande behovet av matematikutbildade medarbetare inom industri, samhälle och olika teknikområden. Programmet syftar därför till att ge studenterna en god kunskapsgrund för arbete i en bred mångfald av företag och andra privata och statliga organisationer som bedriver teknikverksamhet och teknikutveckling. Exempel på branscher där utökade kunskaper om matematiska metoder och matematisk modellering stark efterfrågas är informationsteknik, internet och datorteknik, telekommunikation, medicin och bioteknik, elektroteknik, robotik och energi och miljö. Masterprogrammet i teknisk matematik leder till magisterexamen (60 hp) eller masterexamen (120 hp) i huvudområdet Matematik/tillämpad matematik vid Mälardalens högskola. Nedan preciserade mål har sin utgångspunkt i Högskoleförordningen (1993:100 med ändring enligt SFS 2006:1053, bilaga 2) Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten kunna: för magisterexamen (60 hp) visa kunskap och förståelse inom huvudområdet matematik/tillämpad matematik, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området av särskilt vikt för interdisciplinära tillämpningar av matematik, främst inom teknik, samt visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet matematik/tillämpad matematik för masterexamen (120 hp) visa kunskap och förståelse inom huvudområdet matematik/tillämpad matematik, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området av särskilt vikt för interdisciplinära tillämpningar av matematik, främst inom teknik, samt visa fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet matematik/tillämpad matematik Färdighet och förmåga 29/175

34 Bilaga 1 Revidering av utbildningsplan Ärende 10 Bilaga 2 Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten kunna: För magisterexamen (60 hp) visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. För masterexamen (120 hp) visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten kunna: för magisterexamen (60 hp) och för masterexamen (120 hp) visa förmåga att inom huvudområdet Matematik/tillämpad matematik göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Undervisningsspråk Undervisningsspråk är engelska, vilket inkluderar all undervisning, examination och litteratur m.m. Innehåll Masterprogrammet i teknisk matematik är ett tvåårigt naturvetenskapligt/tekniskt program i matematik/tillämpad matematik, med ingenjörer och andra teknikutbildade studenter som viktiga målgrupper. Det fördjupar studentens kunskaper i matematik och dess tekniska tillämpningar. Programmet består av en obligatorisk del om 82,5 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik. Häri ingår ett examensarbete. Övriga 37,5 högskolepoäng kan väljas inom matematik/tillämpad matematik och andra tekniska ämnen. Det finns möjlighet att avsluta programmet efter ett år och studenten kan efter fullgjorda kurser och godkänt examensarbete på 15 hp ansöka om magisterexamen För magisterexamen är motsvarande obligatoriska poäng inom programmet 45 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik. De obligatoriska kurserna svarar för den matematiska kärnan i programmet och garanterar efter genomgånget program ovanstående examensmål för magisterexamen (60 hp) och motsvarande för masterexamen (120 hp). De valbara kurserna stärker och fördjupar kvalitén av studentens uppfyllande av examensmål och programmets mål och förbereder inför val av inriktning och tema för 30/175

35 Bilaga 1 Revidering av utbildningsplan Ärende 10 Bilaga 2 examensarbeten. Den avslutande obligatoriska kursen utgörs antingen av ett examensarbete omfattande 30 hp i matematik med tillämpningar (för masterexamen, 120 hp) eller av ett examensarbete omfattande 15 hp i matematik med tillämpningar (för magisterexamen, 60 hp). Programmets fokuserar på att förbereda studenten för problemlösning i arbetslivet, och litteraturen väljs för att stödja denna inriktning. Undervisningen på programmet består av föreläsningar, seminarier, projektarbeten, lektioner och laborationer. Studenten förväntas avsätta tid för grupparbeten och individuella studier också utanför schemalagd tid. Kurserna examineras genom skriftliga och/eller muntliga sluttentamina och/eller fortlöpande under kursernas gång genom t.ex. seminarierapporter, redovisningsuppgifter och inlämningsuppgifter. Programmet består av kurser fördelade på årskurser enligt nedan. Årskurs 1 Matematik/tillämpad matematik: Tillämpad matematik, 7,5 hp Tillämpad matrisanalys, 7,5 hp Matematiken bakom internet, 7,5 hp Wavelets, 7,5 hp Valbart: Matematik/tillämpad matematik: Grafteori, nätverk och tillämpningar, 7,5 hp Stokastiska processer, 7,5 hp Abstrakt algebra, 7,5 hp Biomatematik och bioinformatik, 7,5 hp Operationsanalys, 7,5 hp Diskret matematik, fortsättningskurs, 7,5 hp Tidsserieanalys, 7,5 hp Examensarbete i matematik (magister), 15 hp Datavetenskap: Programmering, 7,5 hp Lärande system, 7,5 hp Energiteknik: Introduktion till hållbara energisystem, 7,5 hp Processmodellering, 7,5 hp Processoptimering, 7,5 hp Årskurs 2 Matematik/tillämpad matematik: Tillämpade algebraiska strukturer, 7,5 hp Kvantberäkningar och information, 7,5 hp Optimering, 7,5 hp Examensarbete i matematik, 30 hp Valbart: Matematik/tillämpad matematik: Projektarbete i matematik, 7,5 hp Datavetenskap: Formella språk, automater och beräkningsteori, 7,5 hp Val inom programmet För varje student upprättas en individuell studieplan tillsammans med programsamordnare för att försäkra uppfyllandet av fordringar för examen. Studenter inom programmet garanteras plats på ovan angivna kurser, obligatoriska samt valbara, om 30 högskolepoäng per termin vid heltidsstudier. Studenter som redan läst motsvarande kurser erbjuds möjlighet att välja kurser utanför den rekommenderade studiegången. 31/175

36 Bilaga 1 Revidering av utbildningsplan Ärende 10 Bilaga 2 Valet av kurser förutsätter att studenten har behörighet till önskad kurs. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Filosofie magisterexamen med huvudområdet Matematik/Tillämpad matematik (Master of Science (60 credits) in Mathematics/Applied Mathematics) Filosofie masterexamen med huvudområdet Matematik/Tillämpad matematik (Master of Science (120 credits) in Mathematics/Applied Mathematics) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. 32/175

37 Bilaga 2 Programstruktur för magisterexamen samt masterexamen Ärende 10 Bilaga 2 Magister År 1 HT1 HT2 VT1 VT2 Tillämpad Matematik Tillämpad Matematiken bakom Wavelets matrisanalys internet Grafteori, nätverk och Abstrakt algebra Examensarbete tillämpningar Stokastiska processer Programmering Introduktion till hållbara energisystem Master År 1 HT1 HT2 VT1 VT2 Tillämpad Matematik Tillämpad Matematiken bakom Wavelets matrisanalys internet Grafteori, nätverk och Abstrakt algebra Operationsanalys Diskret matematik, tillämpningar fortsättningskurs Stokastiska processer Programmering Processmodellering Tidsserieanalys Introduktion till Biomatematik och hållbara energisystem bioinformatik Objektorienterad programmering Processoptimering År 2 HT1 HT2 VT1 VT2 Tillämpade algebraiska Kvantberäkningar och Examensarbete strukturer information Projektarbete Optimering Formella språk, automater och beräkningsteori 33/175

38 Bilaga 3 UPPFYLLNAD AV EXAMENSMÅL, FILOSOFIE MASTEREXAMEN MED HUVUDOMRÅDET MATEMATIK/ TILLÄMPAD MATEMATIK MED INRIKTNING MATEMATIK Ärende 10 Bilaga 2 Examensmatris Omfattning Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. Ingående kurser Kurstitel och omfattning (hp) Kurskod Nivå Tillämpad matematik, 7,5 hp MAA508 A1N 1-3,5 3,4 1-3,5 1-3, ,5 1-3,5 Tillämpad matrisanalys, 7,5 hp MAA704 A1N 1-3,5,7-8 1,2,4,5,8 4,6-8 7,8 7,8 7,8 1,2,4-8 1,2,4-8 7,8 Matematiken bakom internet, 7,5 hp MAA507 A1N ,4, ,5,6 1,2,4,5 1,4,5 4,5,6 Wavelets, 7,5 hp MAA603 A1F ,6 Grafteori, nätverk och tillämpningar, 7,5 hp MAA600 A1N 1-6 5,6 1, ,4, Stokastiska processer, 7,5 hp MMA701 A1N ,4,6,7 2,4, Abstrakt algebra, 7,5 hp MMA501 A1N Biomatematik och bioinformatik, 7,5 hp MAA135 G1F 1-6 5,6 ' ,2,6 1,6 6 Diskret matematik, forsättningskurs, 7,5 hp MMA500 A1N ,7,8 2,8 2,8 2,8 Tidsserieanalys, 7,5 hp MMA702 A1F 1-6 1,3,4 2,5, ,2,4 2,5,6 5,6 5,6 Examensarbete i matematik, 15 hp MMA690 A1E Operationsanalys, 7,5 hp MAA315 G2F 1-7 1,4, , ,6 1,2,6,7 6,7 6 Tillämpade algebraiska strukturer, 7,5 hp MAA601 A1F 1-5 2, Kvantberäkningar och information, 7,5 hp MAA509 A1N Optimering, 7,5 hp MAA700 A1N 1-4 2,3 1,3 2,4 2,4 1,3 1,2 3 4 Examensarbete i matematik, 30 hp MMA692 A2E Projektarbete i matematik, 7,5 hp MMA691 A1F Valbart Högskoleförordningens mål för masterexamen A B C Självständigt arbete (examensarbete) För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning. Övrigt För masterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Högskoleförordningens mål för masterexamen A: Kunskap och förståelse 1: visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom 2: vissa visa delar fördjupad av området metodkunskap samt fördjupad inom huvudområdet insikt i aktuellt för forsknings- utbildningen och utvecklingsarbete, och B: Färdighet och förmåga 1: visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser,frågeställningar och situationer även 2: visa med förmåga begränsad att kritiskt, information, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter 3: visa förmåga inom givna att i såväl tidsramar nationella och därigenom som internationella bidra till kunskapsutvecklingen sammanhang muntligt samt och skriftligt att utvärdera klart detta redogöra arbete, för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och 4: visa de sådan argument färdighet som ligger som fordras till grund för för att dessa delta i dialog forsknings- med olika och utvecklingsarbete grupper, och eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. C: Värderingsförmåga och förhållningssätt 1: visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet 2: visa insikt om vetenskapens etiska aspekter möjligheter på forsknings- och begränsningar, och utvecklingsarbete, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och 3: visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 34/175

39 Bilaga 3 Examensmatris Ärende 10 Bilaga 2 Kursförteckning Master Kursdata Innehåll Lärandemål Tillämpad matematik MAA508 7,5 hp A1N Examination: INL1, 4,5 hp. Muntlig och skriftlig presentation av lösta problem. TEN1, 3 hp.skriftlig och/eller muntlig tentamen. - Inledning till tillämpad matematik. Introduktion till dimensionsanalys och skalning. -Introduktion till partiella differentialekvationer. - Introduktion till transformteori med tillämpningar. -Introduktion till teorin för dynamiska system, kaos, stabilitet och bifurkationer. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: 1 redogöra för matematiska modeller inom tillämpningsområden som exempelvis värmeledning, biologi, nationalekonomi och finans. 2 förklara idéerna bakom dimensionsanalys och skalning, samt kunna formulera exempel på modeller som leder till ordinära respektive partiella differentialekvationer. 3 redogöra för grundläggande begrepp och användningar av transformteori med tillämpningar, samt kunna använda transformmetoder för lösning av problem och analys av modeller som bygger på differentialekvationer, differensekvationer och linjära system (insignal-utsignal). 4 redogöra för grundläggande begrepp och tillämpningar av transformteori, samt kunna använda detta vid analys av modeller och för att finna lösningar på problem som i modelleringar är beskrivna med differential- och/eller differensekvationer. 5 redogöra för grunderna i teorin för dynamiska system, kaos, stabilitet och bifurkationer, inkluderande både tidskontinuerliga och tidsdiskreta system, samt andra iterativa system och processer. Tillämpad matrisanalys MAA704 7,5 hp A1N Examination: PRO1, 4,5 hp. Projekt INL1, 3 hp. Inlämningsuppgifter. - Icke-negativa och stokastiska matriser. - Matrisfaktoriseringar. - Kanoniska former. - Matrispolynom och matrisfunktioner. - Matrisekvationer och systemstabilitet. - Spektralteori, projektioner, normer av matriser och vektorer. - Skalärprodukter. - Singulära värden. - Kvadratiska former. - Kvadratisk optimering och multivariatanalys. - Iterativa algoritmer för matriser. - Matrisberäkningar i termer av linjära transformationer och symmetrier. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1 redogöra för grundläggande egenskaper av icke-negativa och stokastiska matriser, deras samband med grafer och Markovkedjor samt tillämpningar i ekonomi, resursoptimering, informationsteknik, linjär och dynamisk programmering, beslutfattande, spelteori och systemanalys. 2 beräkna matrisfaktoriseringar, kanoniska former, funktioner av matriser och lösningar av matrisekvationer samt tillämpa de för undersökning av systemstabilitet och i energiteknik. 3 redogöra för olika typer av matris- och vektornormer samt beräkna eller uppskatta dem såväl med som utan datorstöd. 4 använda och analysera iterativa algoritmer för beräkning av egenvärden och egenvektorer för olika typer av matriser såväl med som utan datorstöd. 5 redogöra för egenskaper av kvadratiska former, projektioner, spektralteorin och deras användning i kvadratisk optimering och multivariatanalys samt tillämpningar i statistik, finans och reglerteknik. 6 analysera matrisberäkningar i geometriska termer av linjära rum, linjära transformationer och symmetrier. 7 förklara de begrepp som ingår i kursinnehållet på ett sätt som är anpassat efter mottagarens förkunskaper, och redogöra för en handfull tillämpningsområden. 8 redogöra i detalj för ett fritt valt tillämpningsområde av matrisanalys. Matematiken bakom internet MAA507 7,5 hp A1N Examination: PRO1, 4,5 hp. Projekt. SEM1, 3 hp. Seminarier. -Grafer, matriser och avstånd som matematisk grund för internet, databaser och andra informationsresurser samt för matematisk sökmotoroptimering. -Optimering och rankning i länkade informationsstrukturer. Egenvärden och egenvektorer för stora matriser med speciella strukturegenskaper och deras centrala betydelse för sökning, rankning och optimeringsalgoritmer för internet och stora databaser. -Google Pagerank-algoritmen och dess modifikationer. Matrisiterationer och matrisfaktoriseringar i numeriska algoritmer för beräkning av egenvektorer och egenvärden och sidrankning. -Inledning till Markovkedjor som en alternativ modell för sidrankning och sökning på internet och i andra länkade informationsstrukturer. -Avstånd, grafer och statistiska metoder inom text mining, NLP ("Natural Language Processning"), relevansrankning och jämförelse av texter. Grafer och matriser i modeller för kommunikation och informationsspridning inom sociala medier såsom Facebook, Twitter och Linkedin samt för relevansrankning av information som verktyg för opinionspåverkan och beslutsfattande. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1 förklara grundläggande matematiska begrepp och principer som ligger till grunden för internet som en stort växande nätverksstruktur bestående av länkade informationsresurser, 2 redogöra för matematiska grundprinciper och strukturer i nutidens sökmotorer och sökteknologier på internet och i databaser. 3 förklara grundläggande matematiska principer bakom algoritmer för effektiv relevansrankning av information och sökresultat, inklusive algoritmer av typen Googles Pagerank och dess modifikationer, vilka används av ledande moderna sökmotorer. 4 översiktligt förklara centrala matematiska strukturer, problemställningar och algoritmer i anknytning till modellering av kommunikation inom sociala medier såsom Facebook, Twitter, Linkedin och andra samt deras påverkan på opinionsbildande och beslutfattande processer inom näringsliv, finansmarknader och offentliga institutioner på nationell och internationell nivå. 5 förklara grunderna för några avståndsbaserade, statistiska och andra matematiska metoder och problemställningar som används inom text mining och NLP ("Natural language processing") samt redogöra för exempel på tillämpningar av dessa inom olika teknik- och samhällsområden. 6 översiktligt förklara sådana matematiska begrepp från matrisanalys, diskret matematik, grafteori, stokastiska processer, Markovkedjor och matematisk statistik som är centrala för informationsanalys inom internet och databaser. 35/175

40 Bilaga 3 Examensmatris Ärende 10 Bilaga 2 Wavelets MAA603 7,5 hp A1F Examination: 'TEN1, 4,5 hp. Tentamen. SEM1, 3 hp. Seminarie. - Korttids-Fouriertransformen. - Kontinuerlig wavelettransform. - Generaliserade ramar. - Diskret tid-frekvensanalys och sampling. - Diskret tidsskaleanalys. - Multiresolutionsanalys. - Daubechies ortonormala waveletbaser. - Tillämpningar på elektromagnetism, spridning och akustik. Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 använda korttids-fouriertransformen för att ge information om signaler samtidigt i tidsdomänen och frekvensdomänen. 2 använda den kontinuerliga wavelettransformen för att analysera signaler med snabb och långsam förändringshastighet. 3 analysera och rekonstruera signaler med hjälp av teorin för generaliserade ramar. 4 återskapa signaler med hjälp av en diskret delmängd av speciella vektorer. 5 utföra diskret tidsskaleanalys och rekonstruera signaler som en diskret lagring av ömsesidiga wavelets. 6 utföra diskret waveletanalys och -syntes med hjälp av rekursiv multiresolutionsanalys med hjälp av ortonormala wavelets med föreskriven lokalitet och släthet. Grafteori, nätverk och tillämpningar MAA600 7,5 hp A1N Examination: TEN2, 4 hp. Tentamen. PRO1, 3,5 hp. Projekt. - Enkla grafer, multigrafer, pseudografer och digrafer - Stigar, cykler, sammanhängande och avstånd - Algoritmer för att beräkna kortaste avstånd i grafer - Träd, bipartita grafer och andra elementära grafklasser - Matchning - Algoritm för att hitta matchningar i bipartita grafer - Hörn- och kantfärgning - Nätverk och flöden - Representationer av grafer och algoritmiska aspekter Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 korrekt redogöra för de grundläggande exemplen, idéerna och begreppen inom grafteori 2 tillämpa grundläggande grafteoretiska satser 3 algoritmer för att lösa vissa standardproblem inom grafteorin 4 formulera allmänna matematiska problem i grafteoretiskt språk 5 använda standardomformuleringar av grafteoretiska problem för att göra dem algoritmiskt lättare att lösa 6 inom datavetenskap och informationsteknik tillämpa grafteoretiska begrepp och metoder Stokastiska processer MMA701 7,5 hp A1N Examination: PRO1, 4,5 hp. Projekt. SEM1, 3 hp. Seminarier. Slumpvandringar (övergångssannolikheter, reflektionsprincipen, byte av sannolikhetsmått). Markovkedjor (Markovprincipen, övergångssannolikheter och Kolmogorovs ekvationer, ergodiska egenskaper, absorberande Markovkedjor, autoregressiva modeller). Poissonprocessen och Brownsk rörelse (approximerade av slumpvandringar). Grundläggande stokastiska processer i kontinuerlig tid (diffusionsprocesser, martingaler, elementär stokastisk kalkyl). Simulering av stokastiska processer (Monte Carlo-metoden, generering av slumptal, variansreduktion, generering av stokastiska processer). Diskreta och kontinuerliga modeller för prissättningsprocesser, riskprocesser. Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 använda formler för utvärdering av olika distributionsparametrar, priser för finansiella kontrakt och andra egenskaper förknippade med stokastiska processer. 2 känna till olika stokastiska modeller (slumpvandringar, Markovkedjor med diskret och kontinuerlig tid, Poissonprocessen, Brownsk rörelse, diffusionsprocesser och liknande modeller). 3 känna till och kunna byta sannolikhetsmått. 4 använda replikerande portföljer och martingalmått för utvärdering av värden för olika finansiella kontrakt. 5 utföra enklare beräkningar inom stokastisk kalkyl baserad på Itos formel. 6 lösa linjära stokastiska differentialekvationer. 7 bygga algoritmer för Monte Carlo-simulering av olika stokastiska processer. Abstrakt algebra MMA501 7,5 hp A1N Examination: TEN1, 7,5 hp. Skriftlig och/eller muntlig tentamen. Kan ersättas helt eller delvis med inlämningsuppgifter. Mängder, ekvivalensrelationer. Grupper: Undergrupper, permutationsgrupper, banor, cykler, cykliska grupper, biklasser, direkt produkt, abelska grupper, homomorfismer, isomorfismer, faktorgrupper, enkla grupper. Ringar och kroppar: Integritetsområde, kvotkroppar, polynomringar, polynomfaktorisering över en kropp, irreducibla polynom, (ring)-homomorfismer, (ring)-isomorfismer, faktorringar, primideal, maximalideal, kroppsutvidgningar, geometriska konstruktioner. Ändliga kroppar. Tillämpningar till kodningsteori. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1 i mängdteoretiskt språk definiera och exemplifiera teorins grundstrukturer och grundbegrepp, samt hjälpligt kunna bruka teorins formella språk i tal och skrift. 2 formulera, tolka och exemplifiera teorins grundfakta och konstruktioner. 3 med formellt resonemang visa eller motbevisa teorins enklare påståenden. 4 placera teorin i ett matematikhistoriskt sammanhang samt kunna exemplifiera teorins koppling till matematikens andra grenar såsom geometri eller analys. 36/175

41 Bilaga 3 Examensmatris Ärende 10 Bilaga 2 Operationsanalys MAA315 7,5 hp G2F Examination: LAB1, 1,5 hp. Laborationer. TEN1, 6 hp. Skriftlig tentamen. Linjär programmering: simplexalgoritmer, känslighetsanalys, dualitet, transportproblem, nätverksoptimering, dynamisk programmering, praktiska tillämpningar. Ickelinjär programmering: ickelinjära modeller med och utan bivillkor, konvexa mängder och funktioner, steepest descent och Newtonmetoder, kvadratisk programmering med linjära bivillkor, Karush-Kuhn-Tucker villkor, SQP-metoder, Lagrangedualitet, praktiska tillämpningar. Heltalsprogrammering: Gomory s cutting plane-metoder för ren och mixad heltalsprogrammering, sökmetoder, branch-and-boundalgoritmer, kombinatorisk programmering, praktiska tillämpningar. Praktisk lösning av optimeringsproblem med hjälp av Matlab och/eller annan mjukvara för optimering. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1 identifiera optimeringsproblem och klassificera dem utifrån deras egenskaper. 2 konstruera matematiska modeller av enkla optimeringsproblem. 3 definiera och karaktärisera vanliga typer av linjära, ickelinjära och diskreta optimeringsproblem. 4 förklara och tillämpa den grundläggande teorin och förstå basala algoritmer för vanliga typer av linjära, ickelinjära och diskreta problem som studeras i kursen. 5 använda standardmjukvara för att lösa problem inom olika områden som studerats. 6 Modellera och lösa klassiska problem som kortaste-väg-problemet: Vilken väg ska väljas mellan orterna A och B för finna den kortaste vägen? och minimaltbränsle-problemet: Under bivillkoret att resetiden inte överstiger X minuter, hur snabbt ska vi resa på de olika delsträckorna för att minimera bränsle-förbrukningen? 7 Finna praktiska tillämpningar, inom vilka optimerings-metodik med fördel kan användas. Biomatematik och bioinformatik MAA135 7,5 hp G1F Examination: PRO1, 4,5 hp. Projekt. SEM1, 3 hp. Seminarier. Matematisk modellering av evolution, populationsdynamik och tillväxtprocesser i biologiska och mikrobiologiska system med hjälp av differensekvationer, differentialekvationer, dynamiska system, symmetri, kaos och fraktaller; matematisk bildbehandling och signalbehandling i hälsoteknik, medicin och livsvetenskaper; matematik för ultraljud, röntgen och mikrovåg inom hälsoteknik; statistiska och andra matematiska metoder för analys och klassificering av genetisk och annan data från biologiska och medicinska experiment och databaser; metoder för informationssökning och relevansrankning i medicinska texter, biologiska, medicinska och farmakologiska databaser, ontologier och internetresurser; matematisk hypotesanalys och optimering av beslutsproceser inom biologisk och medicinsk forskning och sjukvård; Statistiska och andra beräkningsmetoder för studier av sjukdomar, hälsotillstånd, behandlingar och verktyg (kirurgi, hjärtsjukdomar, hjärnsjukdomar, demenssjukdomar, funktionshindrande sjukdomar, diabetes, cancer, m.m). Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1 överblicka, tydligt förklara och självständigt använda grundläggande moderna matematiska modeller, metoder och verktyg inom hälsoteknik, medicinskteknik, biologi, bioinformatik och livsvetenskaper. 2 visa god förmåga att självständigt identifiera hälsotekniska, medicintekniska och biologiska problemställningar som kan lösas med matematisk modellering, samt kunna välja lämplig metod. 3 med adekvat terminologi, väl strukturerat och logiskt sammanhängande kunna redogöra för verktyg och lösningsmetoder för modelleringsproblem i medicinsk matematisk bildbehandling, biostatistik och signalbehandling. 4 förklara grunder för relevanta statistiska och andra matematiska metoder och problem-ställningar som används inom bioinformatik, dataklassificering, dataklustring, datamining med tillämpningar till genetik, biologi, evolutionsbiologi, strukturbiologi, medicin och farmakologi. 5 redogöra för statistiska och andra matematiska verktyg och metoder i hälsoteknik och sjukvård, text-mining, NLP (Natural language processing), och användning och utveckling av medicinska och farmakologiska databaser samt redogöra för exempel på deras tillämpning framförallt inom medicinsk informatik, bioinformatik och hälsoteknik, samt beslutsfattande inom sjukvården. 6 självständigt applicera grundläggande modellering och algoritmer på forskningsmässigt relevanta problem inom hälsoteknik och livsvetenskaper. Diskret matematik, fortsättningskurs MMA500 7,5 hp A1N Examination: INL1, 4,5 hp. Muntlig och skriftlig presentation av lösta problem. TEN1, 3 hp. Muntlig tentamen. Relationer och funktioner. Gruppalgebra. Permutationer. Partitioner och genererande funktioner. Grafteori: planaritet och färgning. Kombinatorisk spelteori. Forskning i diskret matematik. Valbara tillämpningar inom kryptering, datalogi, spel, sociala nätverk eller hopparning. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1 förklara de begrepp som ingår i kursinnehållet på ett sätt som är anpassat efter mottagarens förkunskaper, och redogöra för en handfull tillämpningsområden. 2 redogöra i detalj för ett fritt valt tillämpningsområde. 3 utföra algebraiska bevis som bygger på relationer, funktioner och gruppaxiom. 4 utföra kombinatoriska bevis som bygger på bijektioner och egenskaper hos diskreta strukturer som permutationer och partitioner. 5 utföra grafteoretiska bevis inom områdena planaritet och färgbarhet. 6 utföra analytiska bevis med genererande funktioner. 7 analysera kombinatoriska spel i syfte att formulera optimala strategier. 8 lägga upp en plan för att angripa ett forskningsproblem inom diskret matematik samt avgöra om en lösning av ett problem är korrekt. 37/175

42 Bilaga 3 Examensmatris Ärende 10 Bilaga 2 Tidsserieanalys MMA702 7,5 hp A1F Examination: PRO1, 4,5 hp. Projekt. SEM1, 3 hp. Seminarium. Finansiella tidsserier och deras egenskaper. Linjär tidsserieanalys, Efter avklarad kurs ska studenten kunna autoregressiva modeller (ARCH, GARCH, CHARMA och stokastiska 1 utföra statistisk analys av en mängd observationer. volatilitetsmodeller). Ickelinjära modeller. Högfrekvent dataanalys och 2 välja lämpliga modeller för finansiella tidsserier. marknadens mikrostruktur. Tidskontinuerliga modeller. Extremvärden, kvantilskattning och VaR. Multivariat tidsserieanalys. Principalkomponentanalys och faktormodeller. Multivariata volatilitetsmodeller. Tillståndsmodeller och Kalmanfilter. Monte Carlometoder. 3 använda formler för utvärdering av olika fördelningsparametrar, priser på finansiella kontrakt och andra egenskaper hos finansiella tidsserier. 4 lösa ekvationer förknippade med finansiella tidsserier. 5 använda algoritmer och formler för statistisk skattning inom tidsserieanalys. 6 konstruera algoritmer för Monte Carlo-simulering av olika tidsseriemodeller. Examensarbete i matematik MMA hp A1E Examination: PRO1, 15 hp. Skriftlig rapport och muntlig presentation. Större delen av kursen utgörs av ett självständigt arbete som kan utföras individuellt eller i grupp. För varje studerande/grupp utses en handledare. Arbetets uppläggning skall beskrivas i en skriftlig arbetsplan som skall godkännas av examinatorn. Arbetet skall redovisas både i en skriftlig rapport och muntligt vid ett seminarium som annonseras minst 14 dagar i förväg. Förutom det självständiga arbetet kan kursen omfatta litteratursökning, litteraturstudier och seminarier. Omfattningen av dessa moment skall framgå av arbetsplanen. Rapporten ska skrivas, och seminariet ska hållas, antingen på svenska eller engelska. Efter avslutat examensarbete förväntas studenten kunna 1 muntligt och skriftligt ge en tydlig och korrekt matematisk beskrivning av de modeller, data, algoritmer och mjukvara som studerats och använts i projektet. 2 presentera de källor som använts i arbetet och tydligt och korrekt referera till denna information i den skriftliga rapporten. 3 i tillämpade projekt genomföra omfattande datorbaserade experimentella undersökningar av data, modeller, algoritmer och mjukvara, och presentera resultaten grafiskt och/eller numeriskt i tabeller, samt ge relevanta kommentarer och dra slutsatser av resultaten. 4 förbereda och genomföra en välstrukturerad och tydlig muntlig seminariepresentation av resultaten från arbetet. 5 redogöra för hur det genomförda arbetet relaterar till tidigare arbeten inom området och vilken betydelse det genomförda arbetet har och i vilken mån det tillfört området ny kunskap. Tillämpade algebraiska strukturer MAA601 7,5 hp A1F Examination: PRO1, 4,5 hp. Projekt. SEM1, 3 hp. Seminarium. - Symmetrianalys och symmetrier i naturvetenskap, teknik och livsvetenskap - System av polynomekvationer, algebraisk geometri och kommutativ algebra i robotik, datorseende och mekanik - Algebraisk analys för differentialekvationer, integralekvationer, differensekvationer, rekursionsekvationer, funktionalekvationer och tillämpningar - Icke-kommutativa matrisekvationer i stabilitetsanalys, optimering, reglerteknik och fysik - Lie analys, Lie algebra, generaliserade Lie strukturer, hom-algebra strukturer, icke-associativa algebror, deformationer av algebraiska och geometriska strukturer i fysik och teknik - Icke-kommutativa algebror och linjära representationer i fysik och teknik - Omskrivningssystem och operader i datavetenskap och fysik. Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 förklara grundläggande idéer och principer för symmetrianalys och symmetriers huvudsakliga tillämpningar i naturvetenskap, teknik och livsvetenskap. 2 använda lösningsmetoder och egenskaper av system av polynomekvationer samt relevanta grunder för algebraisk geometri och kommutativ algebra inom tillämpningar, framförallt i robotik, datorseende och mekanik. 3 förklara inledande idéer och exempel av icke-kommutativ analys, operatoralgebra och icke-kommutativ geometri och deras fundamentalla roll inom matematik och naturvetenskap. 4 förklara och utforska de viktigaste exempel, begrepp, idéer och generaliseringar av Lie analys, Lie algebra, relaterade icke-associativa strukturer, deformationer av algebraiska och geometriska strukturer samt deras tillämpningar i fysik och teknik. 5 formulera och tillämpa grundläggande principer och modeller för omskrivningssystem och operader i datavetenskap och fysik. 38/175

43 Bilaga 3 Examensmatris Ärende 10 Bilaga 2 Kvantberäkningar och information MAA509 7,5 hp A1N Examination: PRO1, 4,5 hp. Projekt. SEM1, 3 hp. Seminarier. - Huvudexempel och grunder för klassisk information och kvantinformation, samt matematiska och informationsteoretiska grundidéer, modeller och grundprinciper som ligger bakom säker informationsöverföring och algoritmer för klassisk kryptering och kvantkryptering. - Kvantbitar och kvantgrindar som insignal-utsignal system, som vektorer och matriser och som geometriska objekt och transformationer i flerdimensionella rum. Linjära transformationer av densitetsmatriser som matematisk grund till kvantoperationer som ramverk för beskrivning av kvantmekaniska system. - Elementära kvantgrindar som kvantoperationer i deras matrisrepresentationer och geometriska tolkningar. Kvantkretsar: konstruktion från elementära kvantgrindar som insignal-utsignal system med regleringar och som matrisfaktoriseringar. - Kroneckerprodukt och dess användning som ett verktyg i konstruktion av kvantkretsar. - De mest kända kvantalgoritmerna och deras matematiska innebörd: Shors faktoriseringsalgoritm för heltal, beräkning av diskreta logaritmer, kvantfouriertransformen som en kvantanalog av den diskreta fouriertransformen. Klassiska algoritmer och kvantalgoritmer för beräkning av kvantfourietransformen, Grovers sökalgoritm, periodsökningsalgoritmen för funktioner, delgruppssökningsproblem och algoritmer. - Det matematiska komplexitetsbegreppet. Jämförelse av klassiska algoritmer och kvantalgoritmer avseende komplexitet. - Simulering av kvantkretsar och kvantalgoritmer på klassiska datorer. - Nutida och framtida kvantdatorer: uppdaterad översikt över grundprinciper, nya och kommande teknologier för nutidens och framtidens kvantdatorer. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1 förklara och jämföra grundbegrepp och exempel i informations- och kvantinformationsteori. 2 förklara de idéer, principer och matematiska modeller som ligger bakom säker informationsöverföring, samt klassisk kryptering och kvantkryptering. 3 beskriva, och i matrisrepresentationer kunna tillämpa, olika typer av kvantgrindar, samt på matris- och systemformer kunna förstå principer för utbyggnad och presentation av kvantkretsar och kvantalgoritmer. 4 ge och förklara exempel på och grunder för teorin för kvantoperationer, samt kunna tillämpa linjär algebra, speciellt tekniker som baseras på linjära transformationer och matrisfaktoriseringar, för att utifrån elementära kvantoperationer kunna utföra mer komplexa sådana. 5 redogöra för hur vektor- och matrisnormer kan användas för att estimera beräkningsfel i kvantkretsar, samt kunna redogöra för idéer om, teorin för och exempel på felrättande koder. 6 redogöra för skillnader i komplexitet mellan kvantalgoritmer och klassiska algoritmer, samt kunna redogöra för varför vissa kvantalgoritmer är väsentligt bättre än motsvarande hittills kända klassiska algoritmer. 7 förklara de grundläggande idéer och matematiska principer som kvantkrypteringsalgoritmer utgår från, samt kunna redogöra för de viktigaste exemplen på tillämpning av kvantkryptering. Optimering MAA700 7,5 hp A1N Examination: LAB1, 1,5 hp. Laborationer och inlämningsuppgifter. TEN1, 6 hp. Skriftlig och/eller muntlig tentamen. - Linjär programmering (LP): översiktlig summering av teori och algoritmer, LP-modeller såsom kassaflödesmatchning av olika typer, kortfristig finansiering, kapitalbudgeterings-problem. - Lösning av ickelinjära ekvationer. - Modellberäkning av internränta. - Ickelinjär programmering: teori och algoritmer för obegränsad och begränsad optimering, kvadratiska modeller, portföljoptimering. - Statistiska modeller: maximumlikelihood-estimering. - Tillämpningsexempel: definition, formulering och lösning av samt analys av resultat från optimeringsmodeller från finansiell matematik, statistik och kraftsystemanalys. - Linjär och ickelinjär parameterestimering: teori och algoritmer, modeller, elkraftsystemanalys och instabilitets/flyktighets-estimering. - Tillämpningsexempel: definition, formulering och lösning av samt analys av resultat från optimeringsmodeller från finansiell matematik, statistik och kraftsystemanalys. - Praktisk lösning av optimerings problem i Matlab med hjälp av Optimization Toolbox och egna implementerade metoder Modeller för optimering av problem relaterade till miljöfrågor. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1 identifiera optimeringsproblem och klassificera dessa med avseende på problemens egenskaper. 2 formulera matematiska modeller av de vanligaste typerna av sådana optimeringsproblem som räknas upp under rubriken "Innehåll", bl.a. modeller för miljöoptimering. 3 definiera och formulera, för varje optimeringsproblem som tagits upp, lämplig numerisk metod som löser problemet. 4 kunna implementera en numerisk metod i Matlab och analysera metodens prestanda. Examensarbete i matematik MMA hp A2E Examination: PRO1, 30 hp. Skriftlig rapport och muntlig presentation. Större delen av kursen utgörs av ett självständigt arbete som kan utföras individuellt eller i grupp. För varje studerande/grupp utses en handledare. Arbetets uppläggning skall beskrivas i en skriftlig arbetsplan som skall godkännas av examinatorn. Arbetet skall redovisas både i en skriftlig rapport och muntligt vid ett seminarium som annonseras minst 14 dagar i förväg. Förutom det självständiga arbetet kan kursen omfatta litteratursökning, litteraturstudier och seminarier. Omfattningen av dessa moment skall framgå av arbetsplanen. Rapporten ska skrivas, och seminariet ska hållas, antingen på svenska eller engelska. Efter avslutat examensarbete förväntas studenten kunna 1 muntligt och skriftligt ge en tydlig och korrekt matematisk beskrivning av de modeller, data, algoritmer och mjukvara som studerats och använts i projektet. 2 presentera de källor som använts i arbetet och tydligt och korrekt referera till denna information i den skriftliga rapporten. 3 i tillämpade projekt genomföra omfattande datorbaserade experimentella undersökningar av data, modeller, algoritmer och mjukvara, och presentera resultaten grafiskt och/eller numeriskt i tabeller, samt ge relevanta kommentarer och dra slutsatser av resultaten. 4 förbereda och genomföra en välstrukturerad och tydlig muntlig seminariepresentation av resultaten från arbetet. 5 redogöra för hur det genomförda arbetet relaterar till tidigare arbeten inom området och vilken betydelse det genomförda arbetet har och i vilken mån det tillfört området ny kunskap. Projektarbete i matematik MMA691 7,5 hp A1F Examination: PRO1, 7,5 hp Skriftlig och muntlig redovisning. En del av kursen utgörs av ett självständigt arbete. En annan del av kursen kan vara självständig inläsning av något matematiskt ämnesområde. För varje studerande utses en handledare som tillika är examinator. Arbetet skall redovisas både skriftligt och muntligt. Förutom det självständiga arbetet kan kursen omfatta litteratursökning, litteraturstudier och seminarier. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1 självständigt, skriftligt och muntligt, redovisa problemområdets grunder och lösningsmetodik samt de resultat som erhållits i det genomförda projektet. 2 presentera all relevant litteratur och andra källor som använts i arbetet och tydligt och korrekt referera till denna information i den skriftliga rapporten. 3 om projektet är tillämpat genomföra datorbaserade experimentella undersökningar av data, modeller, algoritmer och mjukvara och presentera resultaten grafiskt och numeriskt i tabeller, samt kommentera och dra slutsatser av resultaten. 4 redogöra för hur det genomförda arbetet relaterar till tidigare arbeten inom området. 39/175

44 Bilaga 3 Examensmatris Ärende 10 Bilaga 2 UPPFYLLNAD AV EXAMENSMÅL, FILOSOFIE MAGISTEREXAMEN MED HUVUDOMRÅDET MATEMATIK/TILLÄMPAD MATEMATIK Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. Ingående kurser Högskoleförordningens mål för magisterexamen A B C Kurstitel och omfattning (hp) Kurskod Nivå Tillämpad matematik, 7,5 hp MAA508 A1N Tillämpad matrisanalys, 7,5 hp. MAA704 A1N 1-5 2,4 1, ,3-6 4,6 1,5 1-6 Matematiken bakom internet, 7,5 hp MAA507 A1N ,4 1-6 Wavelets, 7,5 hp MAA603 A1F Examensarbete i matematik, 15 hp MMA690 A1E Grafteori, nätverk och tillämpningar, 7,5 hp MAA600 A1N 1-5 3,4 6 4,6 1,4 4,6 6 4 Stokastiska processer, 7,5 hp MMA701 A1N ,6,7 3,6,7 4 2,3,7 Abstrakt algebra, 7,5 hp MMA501 A1N Valbart Självständigt arbete (examensarbete) För magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Övrigt För magisterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Högskoleförordningens mål för magisterexamen A: Kunskap och förståelse 1: visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete 2: visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen B: Färdighet och förmåga 1: visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och 2: visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder 3: visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument 4: visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad C: Värderingsförmåga och förhållningssätt 1: visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, 2: visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används 3: visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling 40/175

45 Bilaga 3 Ärende Examensmatris 10 Bilaga 2 Kursförteckning Magister Kursdata Innehåll Lärandemål Tillämpad matematik MAA508 7,5 hp A1N Examination: INL1, 4,5 hp. Muntlig och skriftlig presentation av lösta problem. TEN1, 3 hp.skriftlig och/eller muntlig tentamen. - Inledning till tillämpad matematik. Introduktion till dimensionsanalys och skalning. -Introduktion till partiella differentialekvationer. - Introduktion till transformteori med tillämpningar. -Introduktion till teorin för dynamiska system, kaos, stabilitet och bifurkationer. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: 1 redogöra för matematiska modeller inom tillämpningsområden som exempelvis värmeledning, biologi, nationalekonomi och finans. 2 förklara idéerna bakom dimensionsanalys och skalning, samt kunna formulera exempel på modeller som leder till ordinära respektive partiella differentialekvationer. 3 redogöra för grundläggande begrepp och användningar av transformteori med tillämpningar, samt kunna använda transformmetoder för lösning av problem och analys av modeller som bygger på differentialekvationer, differensekvationer och linjära system (insignal-utsignal). 4 redogöra för grundläggande begrepp och tillämpningar av transformteori, samt kunna använda detta vid analys av modeller och för att finna lösningar på problem som i modelleringar är beskrivna med differential- och/eller differensekvationer. 5 redogöra för grunderna i teorin för dynamiska system, kaos, stabilitet och bifurkationer, inkluderande både tidskontinuerliga och tidsdiskreta system, samt andra iterativa system och processer. Tillämpad matrisanalys MAA704 7,5 hp A1N Examination: PRO1, 4,5 hp. Projekt INL1, 3 hp. Inlämningsuppgifter. - Icke-negativa och stokastiska matriser. - Matrisfaktoriseringar. - Kanoniska former. - Matrispolynom och matrisfunktioner. - Matrisekvationer och systemstabilitet. - Spektralteori, projektioner, normer av matriser och vektorer. - Skalärprodukter. - Singulära värden. - Kvadratiska former. - Kvadratisk optimering och multivariatanalys. - Iterativa algoritmer för matriser. - Matrisberäkningar i termer av linjära transformationer och symmetrier. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1 redogöra för grundläggande egenskaper av icke-negativa och stokastiska matriser, deras samband med grafer och Markovkedjor samt tillämpningar i ekonomi, resursoptimering, informationsteknik, linjär och dynamisk programmering, beslutfattande, spelteori och systemanalys. 2 beräkna matrisfaktoriseringar, kanoniska former, funktioner av matriser och lösningar av matrisekvationer samt tillämpa de för undersökning av systemstabilitet och i energiteknik. 3 redogöra för olika typer av matris- och vektornormer samt beräkna eller uppskatta dem såväl med som utan datorstöd. 4 använda och analysera iterativa algoritmer för beräkning av egenvärden och egenvektorer för olika typer av matriser såväl med som utan datorstöd. 5 redogöra för egenskaper av kvadratiska former, projektioner, spektralteorin och deras användning i kvadratisk optimering och multivariatanalys samt tillämpningar i statistik, finans och reglerteknik. 6 analysera matrisberäkningar i geometriska termer av linjära rum, linjära transformationer och symmetrier. 7 förklara de begrepp som ingår i kursinnehållet på ett sätt som är anpassat efter mottagarens förkunskaper, och redogöra för en handfull tillämpningsområden. 8 redogöra i detalj för ett fritt valt tillämpningsområde av matrisanalys. Matematiken bakom internet MAA507 7,5 hp A1N Examination: PRO1, 4,5 hp. Projekt. SEM1, 3 hp. Seminarier. -Grafer, matriser och avstånd som matematisk grund för internet, databaser och andra informationsresurser samt för matematisk sökmotoroptimering. -Optimering och rankning i länkade informationsstrukturer. Egenvärden och egenvektorer för stora matriser med speciella strukturegenskaper och deras centrala betydelse för sökning, rankning och optimeringsalgoritmer för internet och stora databaser. -Google Pagerank-algoritmen och dess modifikationer. Matrisiterationer och matrisfaktoriseringar i numeriska algoritmer för beräkning av egenvektorer och egenvärden och sidrankning. -Inledning till Markovkedjor som en alternativ modell för sidrankning och sökning på internet och i andra länkade informationsstrukturer. -Avstånd, grafer och statistiska metoder inom text mining, NLP ("Natural Language Processning"), relevansrankning och jämförelse av texter. Grafer och matriser i modeller för kommunikation och informationsspridning inom sociala medier såsom Facebook, Twitter och Linkedin samt för relevansrankning av information som verktyg för opinionspåverkan och beslutsfattande. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1 förklara grundläggande matematiska begrepp och principer som ligger till grunden för internet som en stort växande nätverksstruktur bestående av länkade informationsresurser, 2 redogöra för matematiska grundprinciper och strukturer i nutidens sökmotorer och sökteknologier på internet och i databaser. 3 förklara grundläggande matematiska principer bakom algoritmer för effektiv relevansrankning av information och sökresultat, inklusive algoritmer av typen Googles Pagerank och dess modifikationer, vilka används av ledande moderna sökmotorer. 4 översiktligt förklara centrala matematiska strukturer, problemställningar och algoritmer i anknytning till modellering av kommunikation inom sociala medier såsom Facebook, Twitter, Linkedin och andra samt deras påverkan på opinionsbildande och beslutfattande processer inom näringsliv, finansmarknader och offentliga institutioner på nationell och internationell nivå. 5 förklara grunderna för några avståndsbaserade, statistiska och andra matematiska metoder och problemställningar som används inom text mining och NLP ("Natural language processing") samt redogöra för exempel på tillämpningar av dessa inom olika teknik- och samhällsområden. 6 översiktligt förklara sådana matematiska begrepp från matrisanalys, diskret matematik, grafteori, stokastiska processer, Markovkedjor och matematisk statistik som är centrala för informationsanalys inom internet och databaser. 41/175

46 Bilaga 3 Ärende Examensmatris 10 Bilaga 2 Wavelets MAA603 7,5 hp A1F Examination: 'TEN1, 4,5 hp. Tentamen. SEM1, 3 hp. Seminarie. - Korttids-Fouriertransformen. - Kontinuerlig wavelettransform. - Generaliserade ramar. - Diskret tid-frekvensanalys och sampling. - Diskret tidsskaleanalys. - Multiresolutionsanalys. - Daubechies ortonormala waveletbaser. - Tillämpningar på elektromagnetism, spridning och akustik. Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 använda korttids-fouriertransformen för att ge information om signaler samtidigt i tidsdomänen och frekvensdomänen. 2 använda den kontinuerliga wavelettransformen för att analysera signaler med snabb och långsam förändringshastighet. 3 analysera och rekonstruera signaler med hjälp av teorin för generaliserade ramar. 4 återskapa signaler med hjälp av en diskret delmängd av speciella vektorer. 5 utföra diskret tidsskaleanalys och rekonstruera signaler som en diskret lagring av ömsesidiga wavelets. 6 utföra diskret waveletanalys och -syntes med hjälp av rekursiv multiresolutionsanalys med hjälp av ortonormala wavelets med föreskriven lokalitet och släthet. Examensarbete i matematik MMA hp A1E Examination: PRO1, 15 hp. Skriftlig rapport och muntlig presentation. Större delen av kursen utgörs av ett självständigt arbete som kan Efter avslutat examensarbete förväntas studenten kunna utföras individuellt eller i grupp. För varje studerande/grupp utses 1 muntligt och skriftligt ge en tydlig och korrekt matematisk beskrivning av de en handledare. Arbetets uppläggning skall beskrivas i en skriftlig modeller, data, algoritmer och mjukvara som studerats och använts i projektet. arbetsplan som skall godkännas av examinatorn. Arbetet skall 2 presentera de källor som använts i arbetet och tydligt och korrekt referera till denna redovisas både i en skriftlig rapport och muntligt vid ett seminarium information i den skriftliga rapporten. som annonseras minst 14 dagar i förväg. Förutom det självständiga 3 i tillämpade projekt genomföra omfattande datorbaserade experimentella arbetet kan kursen omfatta litteratursökning, litteraturstudier och undersökningar av data, modeller, algoritmer och mjukvara, och presentera resultaten seminarier. Omfattningen av dessa moment skall framgå av grafiskt och/eller numeriskt i tabeller, samt ge relevanta kommentarer och dra arbetsplanen. Rapporten ska skrivas, och seminariet ska hållas, slutsatser av resultaten. antingen på svenska eller engelska. 4 förbereda och genomföra en välstrukturerad och tydlig muntlig seminariepresentation av resultaten från arbetet. 5 redogöra för hur det genomförda arbetet relaterar till tidigare arbeten inom området och vilken betydelse det genomförda arbetet har och i vilken mån det tillfört området ny kunskap. Grafteori, nätverk och tillämpningar MAA600 7,5 hp A1N Examination: TEN2, 4 hp. Tentamen. PRO1, 3,5 hp. Projekt. - Enkla grafer, multigrafer, pseudografer och digrafer - Stigar, cykler, sammanhängande och avstånd - Algoritmer för att beräkna kortaste avstånd i grafer - Träd, bipartita grafer och andra elementära grafklasser - Matchning - Algoritm för att hitta matchningar i bipartita grafer - Hörn- och kantfärgning - Nätverk och flöden - Representationer av grafer och algoritmiska aspekter Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 korrekt redogöra för de grundläggande exemplen, idéerna och begreppen inom grafteori 2 tillämpa grundläggande grafteoretiska satser 3 algoritmer för att lösa vissa standardproblem inom grafteorin 4 formulera allmänna matematiska problem i grafteoretiskt språk 5 använda standardomformuleringar av grafteoretiska problem för att göra dem algoritmiskt lättare att lösa 6 inom datavetenskap och informationsteknik tillämpa grafteoretiska begrepp och metoder Stokastiska processer MMA701 7,5 hp A1N Examination: PRO1, 4,5 hp. Projekt. SEM1, 3 hp. Seminarier. Slumpvandringar (övergångssannolikheter, reflektionsprincipen, byte av sannolikhetsmått). Markovkedjor (Markovprincipen, övergångssannolikheter och Kolmogorovs ekvationer, ergodiska egenskaper, absorberande Markovkedjor, autoregressiva modeller). Poissonprocessen och Brownsk rörelse (approximerade av slumpvandringar). Grundläggande stokastiska processer i kontinuerlig tid (diffusionsprocesser, martingaler, elementär stokastisk kalkyl). Simulering av stokastiska processer (Monte Carlometoden, generering av slumptal, variansreduktion, generering av stokastiska processer). Diskreta och kontinuerliga modeller för prissättningsprocesser, riskprocesser. Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 använda formler för utvärdering av olika distributionsparametrar, priser för finansiella kontrakt och andra egenskaper förknippade med stokastiska processer. 2 känna till olika stokastiska modeller (slumpvandringar, Markovkedjor med diskret och kontinuerlig tid, Poissonprocessen, Brownsk rörelse, diffusionsprocesser och liknande modeller). 3 känna till och kunna byta sannolikhetsmått. 4 använda replikerande portföljer och martingalmått för utvärdering av värden för olika finansiella kontrakt. 5 utföra enklare beräkningar inom stokastisk kalkyl baserad på Itos formel. 6 lösa linjära stokastiska differentialekvationer. 7 bygga algoritmer för Monte Carlo-simulering av olika stokastiska processer. Abstrakt algebra MMA501 7,5 hp A1N Examination: TEN1, 7,5 hp. Skriftlig och/eller muntlig tentamen. Kan ersättas helt eller delvis med inlämningsuppgifter. Mängder, ekvivalensrelationer. Grupper: Undergrupper, permutationsgrupper, banor, cykler, cykliska grupper, biklasser, direkt produkt, abelska grupper, homomorfismer, isomorfismer, faktorgrupper, enkla grupper. Ringar och kroppar: Integritetsområde, kvotkroppar, polynomringar, polynomfaktorisering över en kropp, irreducibla polynom, (ring)- homomorfismer, (ring)-isomorfismer, faktorringar, primideal, maximalideal, kroppsutvidgningar, geometriska konstruktioner. Ändliga kroppar. Tillämpningar till kodningsteori. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1 i mängdteoretiskt språk definiera och exemplifiera teorins grundstrukturer och grundbegrepp, samt hjälpligt kunna bruka teorins formella språk i tal och skrift. 2 formulera, tolka och exemplifiera teorins grundfakta och konstruktioner. 3 med formellt resonemang visa eller motbevisa teorins enklare påståenden. 4 placera teorin i ett matematikhistoriskt sammanhang samt kunna exemplifiera teorins koppling till matematikens andra grenar såsom geometri eller analys. 42/175

47 Ärende 10 Bilaga 3 Utbildnings- och forskningssektionen Michael Rogefelt (5) Granskning av masterprogram i teknisk matematik Bakgrund Vid fakultetsnämndens sammanträde den 5 juni 2014 beslutades att uppdra till utbildnings- och forskningssektionen att ombesörja granskning av masterprogram i teknisk matematik som ska resultera i rekommendationer till förändrad utbildningsplan. Fakultetsnämndens beslut säger att granskningen särskilt ska beakta nivån på de formulerade målen i utbildningsplanen i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen för aktuell magisterexamen och masterexamen i programmet. Problemanalys Examensmålen enligt gällande examensordning i högskoleförordningen (HF) är de lagstadgade mål som studenten ska ha uppnått efter avslutad utbildning för att kunna erhålla viss examen. Examensmålen enligt examensordningen är också en central utgångspunkt i Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) pågående utbildningsgranskningar. Mycket talar också för att dessa examensmål kommer ha stor betydelse även i nästkommande utvärderingssystem. Betydelsen av förordningens beskrivna examensmål för viss examen inom program liksom kopplingen mellan förordningens examensmål och UKÄ:s utvärderingar är således uppenbar. Nämndens beslut om granskning av nivån på de formulerade målen i utbildningsplanen för mastersprogram i teknisk matematik, utgår från faktum att målskrivningarna i nu gällande aktuell utbildningsplan, skiljer sig från hur examensmålen formuleras i examensordningen enligt HF. Ett annat problem är att de nu gällande målskrivningarna i utbildningsplanen inte åtskiljer vilka skrivningar som gäller magisterexamen å ena sidan och masterexamen å den andra. Aktuellt program innehåller bägge dessa nivåer och examensordningen enligt HF definierar särskilda mål för dels masterexamen dels magisterexamen. Ett ytterligare steg i problemformuleringen för hur målen uttrycks skulle kunna vara de kurser i programmet som ska koppla till målen. Givet att frågan ställs om målen i utbildningsplanen är samstämmiga med examensordningens målformulering kan frågan också ställas om angivna kurser i programmet är i nivå och omfattning med de mål förordningen anger. 43/175

48 Ärende 10 Bilaga 3 Faktasammanställning Program i förhållande till mål för examen Det finns ingen förordning som beskriver program i förhållande till mål för examen. Förordningen anger att lärosätet får sammanföra kurser i utbildningsprogram (SFS 2006:1053). När lärosätet gör detta och erbjuder visst program ska utbildningsplan finnas. I utbildningsplanen ska det enligt förordningen (SFS 2010:1064) bland annat anges vilka kurser som programmet omfattar. Lokalt på MDH finns som komplement till förordningen Riktlinjer för utbildningsplaner (MDH /13). I detta dokument stryks förordningens krav under. Därutöver kan nämnas att riktlinjerna anger: att examensordningens (enligt HF) examensmål ska vara utgångspunkt för målformuleringarna i utbildningsplanen att programmets omfattning ska anges med antal högskolepoäng att när det gäller val inom programmet ska valbara respektive valfria delar beskrivas samt annan väsentlig information angående val inom program anges att utbildningsplanen är bindande för såväl högskolan som studenterna 2 (5) Masterprogrammet i teknisk matematik och dess kurser Masterprogrammet i teknisk matematik 120 hp är ett är relativt nytt (startade höstterminen 2012) med möjlighet till etappavgång mot en magisterexamen. Programmet ska till sitt innehåll tillgodose det växande behovet av matematikutbildade medarbetare inom industri, samhälle och olika teknikområden. Programmet består av obligatoriska kurser i kombination med valbara och valfria kurser: Obligatoriska kurser svarar för den matematiska kärnan om 30 hp för årskurs 1 och 52,5 hp för årskurs 2 - totalt 82,5 hp inom ramen för programmet upp till masternivå. Valbara kurser, där studenterna har platsgaranti, svarar för övriga kurser inom huvudområdet för examen om 67,5 hp för årskurs 1 och 15 hp för årskurs 2 - totalt 82,5 hp inom ramen för programmet. Valfria kurser där studenterna söker i konkurrens med andra studenter omfattar totalt 120 hp inom ramen för hela programmet Att notera här är att programmet anges omfatta 120 hp men att alla angivna kurser (obligatoriska, valbara och valfria) i utbildningsplanen sammanlagt summerar 285 hp. Denna summa är naturligtvis inte vad som studenterna förväntas läsa men totalpoängen för alla ingående kurser ger en bild av kursomfattningen för programmet. Som underlag för aktuell granskning har akademin bifogat examensmatriser för respektive examen inom programmet. Samtliga kurser med angivna lärandemål är där matchade mot aktuella examensmål i förordningen. Enligt denna redovisning uppfyller de obligatoriska kursdelarna för bägge examina (givet redovisade lärandemål) samtliga 44/175

49 Ärende 10 Bilaga 3 examensmål. När det gäller de valbara kursdelarna matchar även dessa i sin helhet mot samtliga examensmål. Valfria kurser, som inte redovisas i sin helhet, matchar i sin begränsade redovisning mot samtliga examensmål. 3 (5) Examen inom programmet Magisterexamen med huvudområdet matematik/tillämpad matematik samt masterexamen med huvudområdet matematik/tillämpad matematik är de examensalternativ som programmet kan leda fram till. HF anger att för magisterexamen krävs totalt fullgjorda 60 hp varav 30 hp med fördjupning inom huvudområdet för att uppnå kursfordringarna för examen. HF anger vidare att för masterexamen krävs totalt fullgjorda 120 hp varav 60 hp med fördjupning inom huvudområdet för att uppnå kursfordringarna för examen. Att notera här att programmets första år omfattar 30 hp obligatoriska huvudområdeskurser och vidare att programmets andra år omfattar 52,5 hp obligatoriska huvudområdeskurser. Givet förordningskravet om huvudområdespoäng för respektive examen är detta krav uppfyllt inom ramen för programmet. Spår inom programmet Utöver vad som finns angivet i utbildningsplanen om programmet beskriver akademin att utbildningen kännetecknas av tre spår som studenterna efter intresse och under studievägledning kan följa. Att notera gällande spår inom programmet, är att detta utbildningsupplägg inte framgår av utbildningsplanen. Extern granskning Inför programmets inrättande anlitades granskare professor Lars-Erik Persson och professor Gunnar Sparr till externa bedömare av akademins förslag till utbildningsprogram. På frågan om utbildningen säkerställer att studenterna når examensmålen svarar bägge att det är troligt respektive bedömer att det är så. Granskare Lars-Erik Persson ställer sig dock tveksam till formuleringen av målen för programmet. Utöver examen kan det noteras att bägge granskarna var för sig hade lite olika synpunkter om programmets ingående kurser. Det ska också sägas att akademin delvis tagit hänsyn till dessa punkter och justerat utbildningen på granskarnas inrådan. Förutom kurser kan nämnas att granskarna var överens om två synpunkter. Den ena är att utbildningen starkt rekommenderas samverka med den arbetsmarknad som utbildningen vänder sig till och därtill uppmaningar om att samverka med andra utbildningar. Den andra är att förkunskapskravet för utbildningen bör vara 60 hp matematik. Enligt gällande utbildningsplan är förkunskapskravet för masterprogram i teknisk matematik vid MDH satt till 30 hp matematik. I pågående UKÄ-granskning har matematikexamina vid MDH granskats och beslut fattades för detta den 6 september När det gäller magisternivå genomfördes ingen utvärdering på grund av för få examensarbeten vid MDH att tillgå. När det gäller masternivå för 45/175

50 Ärende 10 Bilaga 3 huvudområdet matematik bedömdes och beslutades hög kvalitet för denna matematikexamen. Examensarbetena som bedömdes för detta har dock inte sin grund i masterprogrammet i teknisk matematik då utbildningen vid utvärderingstillfället var nystartad. 4 (5) Konsekvensanalys En eventuell konsekvens av att målformuleringar och de kurser som kopplar till dessa mål avviker från examensordningen är att studenterna ges sämre förutsättningar att nå examensmålen enligt förordningen. Detta är således en kvalitetsfråga. Vidare kan kvalitetsbrister i utbildningen betyda att MDH får svårare att klara kommande UKÄ-granskningar. Överväganden Med utgångspunkt i problemformulering och fakta ovan kan följande överväganden göras: Öververväganden om nuvarande målskrivningar i utbildningsplan motsvarar de krav och anvisningar som högskoleförordning och MDH:s riktlinjer anger Överväganden om kursinnehåll och kursomfång som redovisas i utbildningsplan är rimligt givet examenskrav och riktlinjer Överväganden om de olika utbildningsspår som akademin beskriver finns i programmet men som inte framgår i utbildningsplan Överväganden om behörighetskraven för utbildningen Ställningstaganden Målskrivningarna i nuvarande utbildningsplan kan tolkas som formulerade mål mot teknisk matematik med förordningens examenskrav som viss referens. Formuleringarna i å ena sidan examensordningen och å andra sidan aktuell utbildningsplan för aktuella examina, skiljer sig då det gäller ordval, uttryck och innehåll. Då examensmålen enligt examensordningen är de mål som studenten enligt HF ska uppnå efter avslutade studier och då samma examensmål är mycket central utgångspunkt i UKÄ:s granskningar är rekommendationen att akademin bör revidera utbildningsplanen så att målformuleringarna blir mer i linje med examensordningens formuleringar. Då programmet har två examensalternativ synes det rimligt att akademin i denna revidering ska särskilja på målskrivningarna för respektive examen. När det gäller koppling mellan examensordningens angivna mål och programmets kurser kan konstateras att vid programmets inrättande bedömde de externa granskarna det som troligt att studenterna har förutsättningar att nå examensmålen. Viss justering har skett av kursinnehållet sedan inrättandet men huvudkärnan av obligatoriska kurser kvarstår eller har till och med stärkts av fler obligatoriska kurser inom huvudområdet matematik/tillämpad matematik. Ytterligare - vid UKÄ:s granskning av masterexamen inom huvudområdet matematik/tillämpad matematik där examensmålen är utgångspunkten, gavs omdöme och beslut 46/175

51 Ärende 10 Bilaga 3 hög kvalitet. Även om inte aktuellt program bildade underlag för granskning är masterprogrammet teknisk matematik sprunget ur samma miljö som granskats av UKÄ. Mot bakgrund av ovan redovisade externa granskningar kan det framföras som troligt att den obligatoriska kärnan (det vill säga de obligatoriska kurserna) i programmet ger studenterna rimligt goda förutsättningar att nå examensmålen. När det gäller kursomfånget och där särskilt den valfria delen som omfattar 120 hp, är synpunkten att det blir bekymmersamt för fakultetsnämnden att kunna bedöma huruvida dessa kurser bidrar eller inte bidrar till att studenterna når examensmålen. Det är också ett problem såtillvida att kurserna är just valfria och att det inte går att veta vilken eller vilka av dessa kurser som studenten de facto kommer att läsa. Det kan också anföras att både förordningen och MDH:s interna riktlinjer anger att utbildningsplanen ska beskriva antal poäng och de kurser som programmet omfattar. Med ett så stort antal angivna valfria kurser som 120 hp kan det tveksamt sägas att dessa kurser omfattar programmet. Ytterligare kan sägas att utbildningsplanen är att likställa som ett bindande avtal mellan student och högskola. I det sammanhanget ter sig de myckna valfria kurserna som desinformation då studenterna inte har platsgaranti för kurserna. Mot bakgrund av ovan förordas att akademin ska ta bort eller kraftigt reducera mängden valfria kurser och redovisa detta till fakultetsnämnden i en reviderad utbildningsplan. Under granskningens genomförande har det framkommit att programmet på informell basis har tre utbildningsspår som studenterna efter intresse och under studievägledning kan följa. Detta utbildningsupplägg är inget som framgår av utbildningsplanen. I riktlinjer för utbildningsplaner framgår att när det gäller val inom programmet ska valbara respektive valfria delar beskrivas samt annan väsentlig information angående val inom program anges. Mot bakgrund av ovan är det rimligt att akademin reviderar utbildningsplanen så att val mot, och i förekommande fall inom, de tre utbildningsspåren blir synliga. Vid programmets inrättande förordade den externa granskningen samfällt att behörighetskravet för programmet bör vara 60 hp matematik. Innevarande utbildningsplan anger behörighetskrav om 30 hp matematik för programmet. Det förefaller rimligt att akademin överväger revidera utbildningsplanen i enlighet med granskarnas synpunkter om högre behörighetskrav alternativt ger lika rimlig motivering varför de nu gällande behörighetskraven bör gälla. 5 (5) 47/175

52 Nr 2: MDH /0070 Fakultetsnämnden 11. Revidering av examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi Diarienummer: /0068 Handläggare: Julia McNamara Föredragande: Julia McNamara Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 7 januari 2015 inkommit med önskemål om att revidera examensbeskrivningen för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi. Akademin inkom därefter med en något uppdaterad version den 18 februari Fakultetsnämnden har att ta ställning till om akademins ansökan håller tillräckligt hög kvalitet för att gå vidare till extern granskning tillsammans med ansökan om nytt civilingenjörsprogram. Ärendet behandlades av utskottet på grundnivå och avancerad nivå den 18 mars Utskottet föreslår fakultetsnämnden att återremittera ärendet till akademi EST och lämnar ett antal synpunkter med fokus på begreppsanvändning, nivånomenklatur och begränsning av valfria kurser. När det gäller själva innehållet i examensbeskrivningen, bör nämnden avvakta till junimötet, då akademin kommer att lämna in ett nytt förslag med ändringar när det gäller inriktningsämnen och eventuellt matematikämnet. Förslag till beslut att återremittera ärendet till akademi EST med avseende på att i examensbeskrivningen särskilja teknikområde, ämne och moment och beakta denna hierarki, samt om möjligt inte introducera andra beskrivningsrubriker, att beakta och använda SUHF:s nivånomenklatur för att ange antal högskolepoäng på respektive nivå per ämne och inte använda andra beskrivningar som bas och fördjupning, att säkerställa att valfria kurser begränsas till områden relevanta för civilingenjörsexamen. Ärendets beredning Grundförslaget till reviderad examensbeskrivning har utarbetats av projektledare för EST:s arbetsgrupp för utveckling av ett nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi, Lucia Crevani. Detta grundförslag har presenterats och diskuterats i arbetsgruppen, bestående av representanter från akademierna IDT, UKK och EST. Vid EST har förslaget även presenterats för ledningsgrupperna för ekonomi och samhällsvetenskap och för teknik (akademichef, utbildningsledare, forskningsledare, professorer, ämnesansvariga, studeranderepresentant och avdelningschefer). Inga synpunkter eller förslag till justeringar av förslaget har framförts i arbetsgruppen eller ledningsgrupperna. Vid ett möte mellan dekan för grundutbildning Peter Gustafsson, ny projektledare för arbetsgruppen för utveckling av ett nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi Anette Hallin, utbildningsledare vid EST Eva Thorin samt representanter från utbildnings- och forskningssektionen Julia McNamara och Hans Berggren, gavs förslaget att stämma av förslag till nytt examenskrav med det examenskrav som nyligen beslutats för den nya civilingenjörsexamen i tillförlitliga system. Utbildningsledare vid EST har varit i kontakt med utbildningsledare vid IDT Annika Björklund. En uppdatering av förslaget har därefter gjorts i dialog mellan tidigare och nuvarande projektledare för arbetsgruppen för utveckling av ett nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi och utbildningsledare vid EST. Förslaget har också stämts av med examensenheten vid studentcentrum. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet den 18 mars /175

53 Nr 2: MDH /0070 Fakultetsnämnden Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins ansökan om revidering av examensbeskrivning Delges Akademichef EST, administrativ chef EST, utbildningsledare EST, STC/antagningen, STC/examen. 49/175

54 Ärende 11 Bilaga 1 Fakultetsnämnden 2: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende /0068 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara 1 (5) BESLUTSPROMEMORIA Revidering av examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi Bakgrund Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 7 januari 2015 inkommit med önskemål om att revidera examensbeskrivningen för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi. Akademin inkom därefter med en något uppdaterad version den 18 februari. Akademin har också inkommit med en ansökan om att inrätta ett nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi (dnr /0057), som kommer att behandlas vid nästkommande nämndmöte i juni. Fakultetsnämnden har att ta ställning till om akademins ansökan om revidering av examensbeskrivning håller tillräckligt hög kvalitet för att gå vidare till extern granskning tillsammans med ansökan om nytt civilingenjörsprogram, eller om ytterligare arbete krävs innan granskning. Faktasammanställning Examenskrav i högskoleförordningen I högskoleförordningen anges vilka krav som gäller nationellt för civilingenjörsexamen: Civilingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng. För civilingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. För civilingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Därtill finns nationella examensmål av mer kvalitativ karaktär i form av kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Lokala examenskrav I högskolans lokala examensordning (dnr MDH /14) framgår de nuvarande lokala examenskraven för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi, som är en precisering av de nationella kraven: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå. Minst 90 hp 50/175

55 Ärende 11 Bilaga 1 industriell ekonomi ska ingå varav minst 60 hp på avancerad nivå vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp. Dessutom ska ingå - minst 30 hp matematik/tillämpad matematik med inslag av vektoralgebra och kalkyl, varav minst 7,5 hp på lägst fördjupningsnivå G1F, - minst 90 hp inom energiteknik varav minst 30 hp på avancerad nivå och - minst 30 hp företagsekonomi. 2 (5) Akademins förslag till ny examensbeskrivning: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå - minst 210 hp inom teknikområdet industriell ekonomi varav minst 60 hp på avancerad nivå, vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp på avancerad nivå. Inom ramen för teknikområdet industriell ekonomi ska ingå: -minst 7,5 hp om teknik och samhälle -minst 7,5 hp om hållbar utveckling -minst 60 hp industriell ekonomi och organisation -minst 30 hp inom en vald teknikbas 1 -minst 37,5 hp inom en vald fördjupning 2 Dessutom ska ingå: -minst 45 hp matematik/tillämpad matematik -minst 15 hp fysik 1 Datavetenskap, Energiteknik eller Produktrealisering 2 Fördjupning inom IKT för ett samhälle, Framtidens energi, Hållbara produktionssystem eller Management, förnyelse och samhälle Begreppen teknikbas och fördjupning återfinns även i föreslagen utbildningsplan och syftar till att markera progression (studenten väljer en teknikbas inför årskurs 2 och en fördjupning inför årskurs 4). Akademins utgångspunkter för förslaget är: Hur examenskrav för andra civilingenjörsexamina vid MDH är formulerade Möjlighet att uppnå de nationella (kvalitativa) examensmålen för civilingenjörsexamen Utbildningar och examina i industriell ekonomi vid andra lärosäten Möjlighet att genomföra utbytesstudier under en termin Externa granskare Akademin har inkommit med förslag på externa granskare av programmet, men inte för examen. En rimlig utgångspunkt är att granskarna är desamma för både examen och program. De granskare som föreslås är: Professor Mats Engwall, KTH har tidigare granskat MDH:s befintliga civilingenjörsprogram i industriell ekonomi. 51/175

56 Ärende 11 Bilaga 1 Per Fagrell, kompetensförsörjning på Teknikföretagen samt doktorand på KTH doktorandprojektet berör utveckling av ingenjörsutbildningar och hur företagens framtida kompetensbehov kan, ska och bör komma till uttryck i ingenjörsutbildningarna. Professor Anna Öhrwall Rönnbäck, Luleå tekniska universitet även föreståndare för CAM, Centrum för affärsutveckling för mindre företag, Linköpings universitet. Samtliga har tillfrågats och tackat ja till uppdraget. 3 (5) Överväganden Valfria poäng Om man räknar samman de högskolepoäng som anges som krav inom olika ämnen i den föreslagna examensbeskrivningen blir summan 270 högskolepoäng (210 hp industriell ekonomi, 45 hp matematik, 15 hp fysik). Den befintliga examensbeskrivningen omfattar 240 högskolepoäng (90 hp industriell ekonomi, 30 hp matematik, 90 hp energiteknik, 30 hp företagsekonomi). En tidigare version av ansökan omfattade 232,5 högskolepoäng, vilket skulle innebära en återstående mängd av 67,5 högskolepoäng. I den uppdaterade ansökan återstår enbart 30 högskolepoäng som valfria, det vill säga att studenten skulle kunna välja vilka kurser som helst inom ramen för dessa poäng och ändå få ut examen. Fakultetsnämnden bör överväga hur stor del av en civilingenjörsexamen som bör vara helt öppen för valfrihet. Kurser inom områden som är långt ifrån ingenjörens yrkesroll bör enligt beredningen inte kunna räknas in i en civilingenjörsexamen, åtminstone inte i en alltför stor utsträckning. 30 högskolepoäng kan tyckas vara en rimlig omfattning av valfrihet, till skillnad från akademins tidigare förslag på 67,5 högskolepoäng, vilket enligt beredningen är alltför mycket inom en yrkesexamen. Akademin understryker att de valfria poängen med fördel kan användas för utbytesstudier. Teknikområde eller ämne? Fakultetsnämnden fattade den 19 februari 2015 beslut om att inrätta industriell ekonomi och organisation som ämne inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå (dnr /0123). Därmed har akademin möjlighet att på ett tydligare sätt i utbildningsplanen markera vilka kurser som hör till just ämnet industriell ekonomi och organisation. Därtill kommer möjligheten att i examensbeskrivningen kunna specificera de poäng som i förslaget finns samlade inom ramen för teknikområdet om totalt 210 högskolepoäng. Dessa skulle i sin tur kunna delas upp i krav inom respektive ämne. Krav på omfattning av ämnet industriell ekonomi och organisation (inom ramen för teknikområdet) är i förslaget 60 högskolepoäng. Krav på omfattning av andra ämnen (inom ramen för teknikområdet) framgår inte. Ett alternativ är att först och främst hålla sig till ämnesbegreppet i examensbeskrivningen, det vill säga att man anger omfattning i poäng per ämne, snarare än andra kategorier eller begrepp som i sig kan inrymma olika ämnen. I akademins förslag finns dels krav på omfattning inom teknikområde, dels inom ämne, dels specifika kurser, dels teknikbas och fördjupning. 52/175

57 Ärende 11 Bilaga 1 Alternativa formuleringar av examenskrav I sin ansökan om att inrätta ämnet industriell ekonomi och organisation (dnr /0123) har akademi EST gjort en sammanställning över lärosäten med civilingenjörsprogram i industriell ekonomi, bland annat hur examenskraven på respektive lärosäte är formulerade. Enligt akademins sammanställning är det relativt vanligt att lärosäten formulerar kraven för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi som att man ska ha läst obligatoriska kurser enligt utbildningsplan eller liknande. Ibland ställs specifika krav på poäng i matematik eller inom någon specialisering. Det handlar alltså i dessa fall om att ha läst programmet för att kunna få examen, vilket egentligen är själva kärnan i en yrkesexamen, det vill säga att den är programstyrd till skillnad från en generell examen som skulle kunna uppnås genom att läsa fristående kurser. 4 (5) I MDH:s lokala examensordning (dnr MDH /14) är examenskraven för några andra yrkesexamina formulerade på detta vis, exempelvis fysioterapeutexamen: Student som fullgjort kursfordringar enligt de preciseringar av obligatoriska kurser/moment som anges i fysioterapeutprogrammets utbildningsplan uppfyller kraven för examensfordringarna. Och förskollärarexamen: Student som fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanen för förskollärarprogrammet eller motsvarande uppfyller examenskraven. I dessa fall är utgångspunkten att programmet i sin helhet ska uppfylla de nationella examensmålen för aktuell yrkesexamen, snarare än att beskriva omfattningen i poäng inom olika områden. Fördelen med att uttrycka sig på den detaljerade nivå som dagens formuleringar för högskoleingenjörs- och civilingenjörsexamina är att det explicit framgår redan i examensbeskrivningen vilka krav som gäller. Examensbeskrivningen blir ur ett sådant perspektiv ett av nämndens viktigaste styrinstrument för utbildningarnas utformning. Teknikbaser och fördjupningar I den föreslagna examensbeskrivningen finns krav på en viss omfattning inom en teknikbas respektive en fördjupning. Det ger studenten möjlighet att skapa sin egen utbildning med progression utifrån val av teknikbas och fördjupning. Akademin redogör i sin ansökan för hur examenskraven ställs vid några andra lärosäten för en civilingenjörsexamen i industriell ekonomi, och det visar sig att det verkar vara relativt vanligt att denna examen inrymmer flera olika inriktningar, spår eller profiler, i vissa fall som val av masterprogram för masterexamen i slutet av utbildningen. 53/175

58 Ärende 11 Bilaga 1 Utskottets beredning Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet vid sitt möte den 18 mars 2015 och beslutade att föreslå fakultetsnämnden att återremittera ärendet till akademi EST med följande synpunkter: 5 (5) Att i examensbeskrivningen särskilja teknikområde, ämne och moment och beakta denna hierarki, samt om möjligt inte introducera andra beskrivningsrubriker. Att beakta och använda SUHF:s nivånomenklatur för att ange antal högskolepoäng på respektive nivå per ämne och inte använda andra beskrivningar som bas och fördjupning. Att säkerställa att valfria kurser begränsas till områden relevanta för civilingenjörsexamen. Efter utskottets beredning har diskussioner förts mellan ansvariga på akademi EST, prodekan samt handläggare vid UFO, för att vidareutveckla och förtydliga examensbeskrivningen. Akademin har redan påbörjat arbetet med att förtydliga examensbeskrivningen när det gäller exempelvis nivåbeskrivningar och valfria kurser. En förnyad version inkommer inför nästkommande fakultetsnämndsmöte i händelse av en återremittering. Inom ramen för akademins vidareutveckling av examensbeskrivning inför nämndens junimöte kommer även vissa delar av innehållet att omarbetas, främst när det gäller antalet inriktningar i programmet samt omfattningen av matematikämnet, vilket också påverkar utformningen av examensbeskrivningen. Tjänstemannaberedningens rekommendation Fakultetsnämnden uppmanas att diskutera akademins förslag till examensbeskrivning, särskilt utifrån de överväganden som beredningen har lyft fram samt de synpunkter som lämnats från utskottet. När det gäller själva innehållet i examensbeskrivningen, bör nämnden avvakta till junimötet med att fördjupa sig i frågor kring omfattningen av olika ämnen och nivåer, då akademin kommer att lämna in ett nytt förslag med ändringar när det gäller inriktningsämnen och eventuellt matematikämnet. Beredningens rekommendation är att återremittera ärendet till akademi EST för att vidareutveckla examensbeskrivningen utifrån de synpunkter som gavs av utskottet samt eventuella synpunkter från fakultetsnämnden. 54/175

59 Ärende 11 Bilaga 2 Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (15) Handläggare Eva Thorin Fakultetsnämnden Ansökan om ändring av examenskrav för Civilingenjörsexamen -industriell ekonomi I samband med utveckling av ett nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi (se särskild ansökan om nytt program) behöver även examenskraven för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi ändras. Det nya examenskravet föreslås enligt följande: Examensbeskrivning Civilingenjörsexamen Industriell ekonomi Degree of Master of Science in Engineering Industrial Engineering and Management Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå - minst 210 hp inom teknikområdet industriell ekonomi varav minst 60 hp på avancerad nivå, vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp på avancerad nivå. Inom ramen för teknikområdet industriell ekonomi ska ingå: -minst 7,5 hp om teknik och samhälle -minst 7,5 hp om hållbar utveckling -minst 60 hp industriell ekonomi och organisation -minst 30 hp inom en vald teknikbas 1 -minst 37,5 hp inom en vald fördjupning 2 Dessutom ska ingå: -minst 45 hp matematik/tillämpad matematik -minst 15 hp fysik 1 Datavetenskap, Energiteknik eller Produktrealisering 2 Fördjupning inom IKT för ett samhälle, Framtidens energi, Hållbara produktionssystem eller Management, förnyelse och samhälle 55/175

60 Ärende 11 Bilaga 2 I Bilaga 1 finns föreslagen utbildningsplan för programmet där också kurser inom teknikområdet industriell ekonomi markerats. Utgångspunkten för de föreslagna examenskraven har varit formulering av examenskrav för nuvarande civilingenjörsutbildningar vid MDH, möjligheten att uppnå examensmålen för en civilingenjörsutbildning, uppbyggnad och examenskrav för civilingenjörsprogram i industriell ekonomi vid andra lärosäten (Bilaga 2) samt att möjliggöra för studenten att åka på internationellt utbyte en termin. Med en valfri termin omfattande 30 hp återstår 270 hp att specificera. Av dessa föreslås 45 hp vara inom matematik och 15 hp i fysik baserat på tänkt upplägg för programmet och innehåll i motsvarande utbildning vid andra lärosäten. Övriga 210 hp föreslås tillhöra teknikområdet för utbildningen, dvs teknikområdet industriell ekonomi. Detta specificeras i lista på kurser i utbildningsplanen och här ingår både kurser inom industriell ekonomi och organisation, kurser inom utbildningens teknikinriktningar och kurser med integration av teknik samt industriell ekonomi och organisation. För att säkerställa progression med fördjupning inom ett område anges krav på poäng inom specificerade teknikbaser och fördjupningar. För att säkerställa examensmål om förmåga att ta hänsyn till människors förutsättningar och hållbar utveckling samt visa insikt i teknikens roll i samhället har krav på kurser som behandlar teknik och samhälle samt hållbar utveckling lagts till. Beredning Ett grundförslag till nytt examenskrav har utarbetats av projektledare för arbetsgruppen för utveckling av ett nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi (Lucia Crevani). Detta grundförslag har presenterats och diskuterats i arbetsgruppen (med representanter från akademierna IDT, UKK och EST). Vid EST har förslaget även presenterats för ledningsgrupperna (med akademichef, utbildningsledare, forskningsledare, professorer, ämnesansvariga, studeranderepresentant och avdelningschefer) för ekonomi och samhällsvetenskap och för teknik. Inga synpunkter eller förslag till justeringar av de föreslagna examenskravet framfördes i arbetsgruppen eller ledningsgrupperna. Vid ett möte mellan dekan för grundutbildning (Peter Gustafsson), ny projektledare för arbetsgruppen för utveckling av ett nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi (Anette Hallin), utbildningsledare vid EST (Eva Thorin) samt representanter från Utbildnings och forskningssektionen (Julia McNamara och Hans Berggren) angående ansökan om det nya programmet, gavs förslaget att stämma av förslag till nytt examenskrav med det examenskrav som nyligen beslutats för det nya civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem. Utbildningsledare vid EST tog kontakt med utbildningsledare vid IDT (Annika Björklund) som redogjorde för hur man tagit fram examenskraven för denna utbildning. En uppdatering av förslaget till nytt examenskrav har därefter gjorts i dialog mellan tidigare och nuvarande projektledare för arbetsgruppen för utveckling av ett nytt civilingenjörsprogram i industriell 56/175

61 Ärende 11 Bilaga 2 ekonomi och utbildningsledare vid EST. Förslag till examenskrav har även diskuterats med examenshandläggarna (Anna Axelsson och Ylva Blauberg). Efter diskussion med Julia McNamara på Utbildnings- och forskningssektionen har det första förslaget setts över ytterligare en gång utifrån frågan om hur stor del av utbildnings totala omfattning som ska specificeras i examenskravet. De uppdaterade kraven har stämts av i arbetsgruppen för utvecklingen av utbildningen. 57/175

62 Bilaga 1-Utbildningsplan Ärende 11 Bilaga 2 Programkod Att lägga in efter fakultetsnämndens beslut om inrättning av programmet. Giltig från Att lägga in efter fakultetsnämndens beslut om inrättning av programmet. Beslutsinstans Fakultetsnämnden Behörighet Särskild behörighet: Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). Diarienummer Att lägga in efter fakultetsnämndens beslut om inrättning av programmet. Akademi EST Fastställandedatum Datum för beslut av fastställande av utbildningsplanen. Programnamn Att lägga in efter fakultetsnämndens beslut om inrättning av programmet. Omfattning 300 HP Mål För civilingenjörsexamen i Industriell ekonomi skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör. Målen för civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi är hämtade från Högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS2006:1053). Kunskap och förståelse För civilingenjörsexamen skall studenten: - visa kunskap om industriell ekonomis vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. 58/175

63 Ärende 11 Bilaga 2 Färdighet och förmåga För civilingenjörsexamen skall studenten: - visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar, - visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information, - visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, - visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt För civilingenjörsexamen skall studenten - visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. För civilingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. Undervisningsspråk Kurser ges huvudsakligen på svenska under årskurs 1-3 och huvudsakligen på engelska under årskurs 4-5. Litteratur förekommer på både engelska och svenska. 59/175

64 Ärende 11 Bilaga 2 Innehåll Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi är en femårig civilingenjörsutbildning inom teknikområdet industriell ekonomi med tre teknikbaser på grundnivå (energiteknik, datavetenskap och produktrealisering) och fyra fördjupningar på avancerad nivå under år 4-5 (Framtidens energi, IKT för ett samhälle i förnyelse, Hållbara produktionssystem, samt Management, förnyelse och samhälle) (se figur 1). Det övergripande, sammanhållande temat för programmet är Industriell Förnyelse. Figur 1: Översikt över programmets kursstruktur Som figur 1 visar inleds utbildningen med ett gemensamt år för alla studenter. Här läggs grunden för hela utbildningen genom en introduktionskurs, två kurser i matematik, en naturvetenskaplig kurs, en kurs i programmering (vilken krävs eftersom den ger behörighet till samtliga teknikbaser), en kurs i Teknik och samhälle som kopplar direkt till programmets övergripande tema, och två integrationskurser, Att leda och arbeta i projekt samt Hållbar utveckling, där lärare som representerar alla teknikbaser, industriell ekonomi och organisation samt innovationsteknik samarbetar. Dessa två integrationskurser sätter en tydlig prägel på programmet i termer av gränsöverskridande och förbereder studenter till val av teknikbas. Utbildningens andra och tredje år utgörs av gemensamma kurser och teknikbasspecifika kurser inom de tre teknikbaserna (Energiteknik, Datavetenskap och Produktrealisering). Syftet under dessa år är att ge studenterna en bredd inom teknikbasen och att utveckla deras förståelse för industriell förnyelse samt bibringa nödvändiga kunskaper i matematik och naturvetenskap. Under år 3 läser studenterna även en metodkurs som 60/175

65 Ärende 11 Bilaga 2 förberedelse för det självständiga arbete som avslutar år 3, samt för examensarbetet i år 5. Utbildningens fjärde och femte år utgörs av ett större antal fördjupningskurser inom ett område som studenten väljer. De fyra områdena studenterna kan välja mellan är: Framtidens energi, Hållbara produktionssystem, IKT för ett samhälle i förnyelse eller Management, förnyelse och samhälle. Utbildningen avslutas med ett examensarbete. Programmets kurser är planerade så att de tillsammans bygger upp möjligheten för studenten att successivt utveckla de kunskaper, färdigheter och förmågor som krävs för att nå examensmålen. En variation av olika undervisningsformer ingår i utbildningen: föreläsningar, seminarier, workshops, projektarbeten, laborationer, enskilda uppgifter, egenstudier SI och handlett arbete. Verklighetsbaserade case och samläsning med andra utbildningar är återkommande och syftar till att studenterna ska utveckla sina samarbetsförmågor samt utveckla systemtänkande genom att integrera kunskaper och förmågor från olika kunskapsområden. Examination sker individuellt och i grupp i form av skriftliga inlämningar av olika slag, salstentamen, hemtentamen samt muntligt. Studenterna uppmuntras att tillbringa en period under utbildningen utomlands, framförallt under vårterminen i år 3 eller under höstterminen år 5. Detta ses som en betydelsefull erfarenhet och något som stöder studentens utveckling mot examensmålen. Årskurs 1 Industriell ekonomi och organisation: Introduktion till industriell ekonomi*, 7,5 HP Teknik och samhälle*, 7,5 HP Övriga tekniska ämnen: Att leda och arbeta i projekt,* 7,5 HP Hållbar utveckling*, 7,5 HP Datavetenskap: Programmering, 7,5 HP Tillämpad matematik: Envariabelkalkyl, 7,5 HP Vektoralgebra, 7,5 HP Termodynamik, 7,5 HP Årskurs 2 Gemensamma kurser 61/175

66 Ärende 11 Bilaga 2 Industriell ekonomi och organisation: Global operations management*, 7,5 HP Industriell marknadsföring*, 7,5 HP Fysik: Elektrofysik, 7,5 HP Tillämpad matematik: Flervariabelkalkyl, 7,5 HP Numeriska metoder för industriell ekonomi, 7,5 HP Optimering och simulering, 7,5 HP Kurser för teknikbasen Datavetenskap Datavetenskap: Datakommunikation i nätverk I*, 7,5 HP Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion*, 7,5 HP Kurser för teknikbasen Energiteknik Energiteknik: Hållbara energisystem*, 7,5 HP Strömningsteknik*, 7,5 HP Kurser för teknikbasen Produktrealisering Produktrealisering: Produktionsteknik*, 7,5 HP Kvalitetsprocessen*, 7,5 HP Årskurs 3 Gemensamma kurser Tillämpad matematik: Statistik och sannolikhetslära, 7,5 HP Industriell ekonomi och organisation: Organisation: Form och funktion*, 7,5 HP Styrning och finansiering av industriella verksamheter*, 7,5 HP Övriga tekniska ämnen: Självständigt arbete i industriell ekonomi*, 15 HP Innovationsteknik: Innovationsteknik*, 7,5 HP Kurser för teknikbasen Datavetenskap Datavetenskap: 62/175

67 Ärende 11 Bilaga 2 Databaser*, 7,5 HP Programmering av mobila applikationer*, 7,5 HP Kurser för teknikbasen Energiteknik Energiteknik: Värmeöverföring*, 7,5 HP Styrning av energisystem*, 7,5 HP Kurser för teknikbasen Produktrealisering Produktrealisering: Konkurrenskraftiga produktionssystem*, 7,5 HP Produktions-, underhålls- och kvalitetsutveckling*, 7,5 HP Årskurs 4 Gemensamma kurser Industriell ekonomi och organisation: Industrial economics*, 7,5 HP Industriell förnyelse: utmaningar och möjligheter*, 7,5 HP Övriga tekniska ämnen: Vetenskaplig metod för industriell ekonomi*, 7,5 HP Kurser för fördjupningen framtidens energi Energiteknik: Förbränning- och rökgasreningsteknik*, 7,5 HP Värme- och kraftteknik*, 7,5 HP Systematisk energieffektivisering*, 7,5 HP Internationella energisystem*, 7,5 HP Perspektiv på energimarknader*, 7,5 HP Kurser för fördjupningen hållbara produktionssystem Produktrealisering: Utveckling av produktionssystem*, 7,5 HP Produktions- och logistikplanering*, 7,5 HP Verksamhetsstrategier*, 7,5 HP Tillförlitlighet*, 7,5 HP Försörjningsledning*, 7,5 HP Kurser för fördjupningen IKT för ett samhälle i förnyelse Datavetenskap: Programvaruteknik 1*, 7,5 HP 63/175

68 Ärende 11 Bilaga 2 Sakernas internet*, 7,5 HP Lärande system*, 7,5 HP Projekt i IKT*, 7,5 HP Cloud computing*, 7,5 HP Kurser för fördjupningen management, förnyelse och samhälle med teknikbas datavetenskap Datavetenskap: Programvaruteknik 1*, 7,5 HP Sakernas internet*, 7,5 HP Cloud computing* 7,5 HP Industriell ekonomi och organisation: Entreprenörskap för industriell förnyelse*, 7,5 HP Ledning av industriellt förändringsarbete*, 7,5 HP Kurser för fördjupningen management, förnyelse och samhälle med teknikbas energiteknik Energiteknik: Förbränning- och rökgasreningsteknik*, 7,5 HP Värme- och kraftteknik*, 7,5 HP Perspektiv på energimarknader*, 7,5 HP Industriell ekonomi och organisation: Entreprenörskap för industriell förnyelse*, 7,5 HP Ledning av industriellt förändringsarbet*e, 7,5 HP Kurser för fördjupningen management, förnyelse och samhälle med teknikbas produktrealisering Produktrealisering: Utveckling av produktionssystem*, 7,5 HP Produktions- och logistikplanering*, 7,5 HP Försörjningsledning*, 7,5 HP Industriell ekonomi och organisation: Entreprenörskap för industriell förnyelse*, 7,5 HP Ledning av industriellt förändringsarbete*, 7,5 HP 64/175

69 Ärende 11 Bilaga 2 Årskurs 5 Gemensamma kurser Övriga tekniska ämnen: Teknikbaserat socialt entreprenörskap/innovation*, 15 HP Examensarbete*, 30 HP Rekommenderade kurser för fördjupningen framtidens energi Energiteknik: Elmarknader, simulering, prognos*, 7,5 HP Styrmedel, strategi och teknisk förändring*, 7,5 HP Rekommenderade kurser för fördjupningen hållbara produktionssystem: Produktrealisering: Affärsmässig excellens*, 7,5 HP Industriell excellens*, 7,5 HP Rekommenderade kurser för fördjupningen IKT för ett samhälle i förnyelse: Safety Critical Systems Engineering*, 7,5 HP alternativt Software Verification and Validation*, 7,5 HP en eller flera managementkurser att definieras (period 1) Rekommenderade kurser för fördjupningen management, förnyelse och samhälle med teknikbas datavetenskap Datavetenskap: Safety Critical Systems Engineering*, 7,5 HP alternativt Software Verification and Validation*, 7,5 HP och en eller flera management kurser att definieras (period 1) Rekommenderade kurser för fördjupningen management, förnyelse och samhälle med teknikbas energiteknik Energiteknik: Elmarknader, simulering, prognos*, 7,5 HP 65/175

70 Ärende 11 Bilaga 2 och en eller flera managementkurser att definieras (period 1) alternativt Energiteknik: Styrmedel, strategi och teknisk förändring*, 7,5 HP alternativt Datavetenskap: Databaser*, 7,5 HP och en eller flera managementkurser att definieras (period 2) Rekommenderade kurser för fördjupningen management, förnyelse och samhälle med teknikbas produktrealisering Datavetenskap: Databaser*, 7,5 HP och en managementkurs att definieras (period 2) alternativt Energiteknik: Hållbara energisystem*, 7,5 HP och en managementkurs att definieras (period 2) * Ingår i teknikområdet Industriell ekonomi. Val inom programmet Studentens valmöjligheter kan begränsas av de behörighetskrav som gäller för en kurs. Till år 2 söker studenten till en av tre teknikbaser (Datavetenskap, Energiteknik och Produktrealisering). Antal platser för varje teknikbas är begränsat. Till år 4 söker studenten till en av fyra fördjupningar (IKT för ett samhälle i förnyelse, Framtidens energi, Hållbara produktionssystem eller Management, samhälle och förnyelse). Antal platser för varje fördjupning är begränsat. Under ht i år 5 måste studenterna läsa en projektkurs om 15 HP (Teknikbaserat socialt entreprenörskap/innovation). Övriga två kurser är rekommenderade men inte obligatoriska. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen: 66/175

71 Ärende 11 Bilaga 2 Civilingenjörsexamen i Industriell ekonomi (Master of Science in Engineering Industrial Engineering and Mangement). Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter Att lägga in efter fakultetsnämndens beslut om inrättning av programmet. Studieort är huvudsakligen Eskilstuna. 67/175

72 Bilaga 2- Examenskrav civilingenjörsutbildningar industriell ekonomi vid andra lärosäten Ärende 11 Bilaga 2 Lärosäte Krav för indek -examen Kommentar Chalmers Avklarade kurser om totalt 300,0 hp Avklarade kurser på avancerad nivå (inklusive examensarbete) om minst 90,0 hp Examensarbete 30,0 hp Kurser i matematik om minst 30,0 hp Avklarade kurser examinerade vid Chalmers (inklusive examensarbete) om minst 90,0 hp Avklarade kurser examinerade vid Chalmers på avancerad nivå om minst 45,0 hp Kurser inom tema Miljö och hållbar utveckling (MHU) 7,5 hp Kurser inom tema Människa, teknik och samhälle (MTS) 7,5 hp Fullgjort kurskrav enligt programplan Fullgjort kurskrav enligt programplan för ett ackrediterat masterprogram. KTH Mål enligt de nationella examenskraven och ha fullgjort kurser om 300 högskolepoäng, varav -matematiska-naturvetenskapliga ämnen om minst 45 högskolepoäng, -180 högskolepoäng (inkl. 30 högskolepoäng examensarbete) i ämnen centrala för teknikområdet; minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå, varav minst 60 högskolepoäng (inkl. 30 högskolepoäng examensarbete) i ämnen centrala för teknikområdet. Ytterligare mål anges i respektive programs utbildningsplan För indek: för att avlägga examen krävs godkänt betyg i samtliga kurser i den studerandes studieplan. Linköpings universitet -Samtliga obligatoriska kurser på programmet - Minst 45 hp matematik -Teknisk inriktning om minst 70 hp -kandidatprojekt omfattande minst 15 hp -90 hp på avancerad nivå med: 30 hp på avancerad nivå inom vald masterprofil, 30 hp examensarbete inom vald masterprofil -Valfria kurser från programplanen så att kravet på minst 300 hp uppnås varav högst 12 hp språk/kultur. Examenskrav anges i utbildningsplan 60 hp obligatoriska kurser åk 1, 45 hp obligatoriska kurser åk 2, 45 hp obligatoriska kurser åk 3 Varav ingår 30 hp matematik, 15 hp fysik 4 inriktningar från åk 2, 15 hp obligatoriska inriktningkurser i åk 2 7,5-15hp obligatoriska inriktnings kurser i åk 3. Val av masterprogram för åk 4 och 5, med ca 30 hp obligatoriska kurser + 30 hp examensarbete och resten ett utbud av valfria kurser. De ytterligare målen i utbildningsplan beslutas av skolchef För industriell ekonomi: Alla kurser år 1-3 obligatoriska. Val mellan 5 olika inriktningar i åk 2. I de obligatoriska kurserna ingår: 34,5 hp matematik 15,5 hp fysik för alla inriktningar Val till 10 spår i årskurs 4 och ,5 hp obligatoriska kurser i åk 4 (resten rekommenderade eller villkorligt valfria) 22,5 hp obligatoriska kurser + ex-jobb i åk5 (=262,5-273 hp specificerat, 27-34,5 hp valfritt (för vissa specialiseringar dock villkorliga (6-15 hp))) Programspecifika examenskrav framgår av utbildningsplanen för respektive program Krav på matematik uppges uppfyllas av programmets obligatoriska kurser 60 hp obligatoriskt i åk 1, 40 hp obligatoriskt i åk 2, 24 hp obligatoriskt i åk 3, 6 hp obligatoriskt i åk 4) (=275 hp specificerat, 25 hp valfritt (men angivna i programplan)) 68/175

73 Ärende 11 Bilaga 2 Lärosäte Krav för indek -examen Kommentar Luleå universitet Lunds universitet För civilingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. (Högskoleförordningen, Bilaga 2 Examensordning) För civilingenjörsexamen ska av utbildningens 300 hp minst 90 hp utgöras av kurser på avancerad nivå. Preciserade särskilda krav för denna examen För att erhålla civilingenjörsexamen i industriell ekonomi krävs att programmets baskurser, kärnkurser inklusive teknisk profil och de till valt examensarbete anknytande valbara kurserna är avklarade, se utbildningsplan. I utbildningen ingår ett examensarbete om 30 hp. I utbildningsplanen anges 52,5 hp obligatoriska baskurser; 135 hp obligatoriska kärnkurser, teknisk profil obligatoriska kurser 22,5-30 hp, -180 hp i grundblock med obligatoriska kurser (minst 60 hp på G2-nivå, eller A- nivå)) -Minst 27 hp i matematik - Minst 6 hp i hållbar utveckling -Minst 6 hp i ekonomi/entreprenörskap - Specialisering om minst 45 hp, varav minst 30 hp på A-nivå - 30 hp examensarbete -Totalt 300 hp varav minst 75 hp på A-nivå Examina anges i examensordning Examensbeskrivning finns i utbildningsplan I baskurserna ingår bland annat matematik och fysik I utbildningsplanen anges att studenterna har 30 hp valfria kurser från ht14. Examenskrav anges i utbildningsplan I grundblocket ingår en teknikprofil i åk 3 Hållbar utveckling och ekonomi/entreprenörskap kan ingå i grundblocket Informationen har hämtats från lärosätenas hemsidor. 69/175

74 Nr 2: MDH /0070 Fakultetsnämnden 12. Fastställande av utbildningsplan för speciallärarprogrammet i Lärarlyftet Diarienummer: 2015/1249 Handläggare: Julia McNamara Föredragande: Julia McNamara Mälardalens högskola ger speciallärarprogrammet som reguljär utbildning med tre olika inriktningar (matematik, svenska och utvecklingsstörning). Därutöver ges speciallärarprogrammet som uppdragsutbildning inom Lärarlyftet (programkod XAUM1), enbart med inriktning utvecklingsstörning. I förordningen om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (2002:760) finns i 6 bestämmelser om att det får ges betyg och examensbevis/kursbevis till deltagare om uppdragsutbildningen håller samma kvalitet som vanlig utbildning. Med kvalitet avses enligt Universitets- och högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2013:1) om uppdragsutbildning 4 att högskolan har kursplaner och utbildningsplaner samt utser examinator på samma sätt som i den grundläggande högskoleutbildningen. Speciallärarprogrammet i Lärarlyftet är en utbildning som leder till samma examen som den reguljära utbildningen, vilket innebär att uppdragsutbildningen ska hålla samma kvalitet som den vanliga och ha en fastställd utbildningsplan. Då fakultetsnämnden ansvarar för kvaliteten i högskolans examina och program faller det på nämnden att fastställa utbildningsplanen. Akademi UKK har inkommit med en ansökan om fastställande av utbildningsplan för speciallärarprogrammet i Lärarlyftet. Den föreslagna utbildningsplanen är i princip identisk med utbildningsplanen för det reguljära programmet med undantaget att den enbart behandlar inriktningen utvecklingsstörning. Förslag till beslut att fastställa utbildningsplan för speciallärarprogrammet i Lärarlyftet att gälla för utbildning som startade höstterminen 2013 och framåt Ärendets beredning Förslaget till utbildningsplan har tagits fram av utbildningsledare vid UKK, Anna-Karin Fornberg, i samarbete med programsamordnare Maria Karlsson samt programansvarig Anders Garpelin. Avstämning har gjorts med akademichef Pia Lindberg som dessutom erhåller förslaget som sänds till fakultetsnämnden. Underlag Bilaga 1: Förslag till utbildningsplan 70/175

75 Ärende 12 Bilaga 1 XAUM1 Speciallärarprogrammet i lärarlyftet 90 hp XAUM1 Programme in Special Needs Training, Government CPD Initiative for Teachers 90 credits Fastställd* Fastställd av* Senast reviderad* Senast reviderad av* Diarienummer Utbildningsplanen giltig från* H13 Ansvarig fakultet Ansvarig institution Medverkande enhet(er) Behörighet Lärar- eller förskollärarexamen samt anställd i grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna. Denna utbildning är en uppdragsutbildning och får endast sökas av lärare som deltar i Lärarlyftet II enligt Förordning om statsbidrag för fortbildning av lärare SFS 2007:222. Se skolverkets webbplats Den som söker till denna utbildning utan godkännande från skolhuvudmannen är inte behörig att delta och riskerar att få avbryta utbildningen. Mål För speciallärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som speciallärare för barn och elever i behov av särskilt stöd. Kunskap och förståelse För speciallärarexamen ska studenten: visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa kunskap om barn och elever i behov av särskilt stöd i ett historiskt perspektiv, visa fördjupad kunskap om barns och elevers språk- och begreppsutveckling och stimulans av denna, visa fördjupade kunskaper om bedömningsfrågor och betygssättning, och visa fördjupad kunskap om barns och elevers lärande och fördjupad kunskap om barn och elever med utvecklingsstörning och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden. Färdighet och förmåga För speciallärarexamen ska studenten: visa förmåga att kritiskt och självständigt ta initiativ till, analysera och medverka i förebyggande arbete och bidra till att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer, visa förmåga att delta i arbetet med att utforma och genomföra åtgärdsprogram för enskilda elever i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer, visa förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med utvecklingsstörning, 71/175

76 Ärende 12 Bilaga 1 visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever, visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter för individen i de lärmiljöer där barnet eller eleven får sin undervisning och vistas under förskole- eller skoldagen, och visa fördjupad förmåga till ett individanpassat arbetssätt för barn och elever i behov av särskilt stöd. Värderingsförmåga och förhållningssätt För speciallärarexamen ska studenten: visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om betydelsen av samarbete och samverkan med andra skolformer och yrkesgrupper, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Engelskspråklig litteratur samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma. Innehåll Vid Mälardalens högskola inom Lärarlyftet ges speciallärarexamen med specialisering utvecklingsstörning. Det innehåll som behandlas inom ramen för speciallärarprogrammet kan sammantaget karakteriseras enligt följande. Utbildningen ger studenten förutsättningar för att självständigt klara ett arbete som speciallärare för barn och elever som har behov av särskilt stöd, med specialisering mot utvecklingsstörning. Särskilt beaktas, hur en fördjupad kunskap inom området möjliggör, att studenten kan få en djupare förståelse av den betydelse sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet har som förutsättning för ett framgångsrikt praktiskt pedagogiskt arbete. Kurserna handlar om hur studenten ska få förutsättningar att utveckla förmåga till att kritiskt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete, undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. De handlar om färdighet och förmåga, att självständigt och i samarbete med andra arbeta med processer som gäller kartläggning, åtgärder och uppföljning. Innehållet utgörs även av olika sätt att som speciallärare arbeta med undervisningssituationen för elever med diagnosen utvecklingsstörning. Genomgående följer att de områden som behandlas blir belysta genom att olika perspektiv anläggs samt att olika aspekter beaktas. Centralt är även områden som gäller studentens behov av självkännedom och empatisk förmåga, särskilt med beaktande av de styrdokument som i hög grad är aktuella vid arbete med barn i behov av särskilt stöd. Speciallärarprogrammet omfattar 90 högskolepoäng och består av tre block. Kurserna i det första blocket, årskurs 1, behandlar centrala kunskapsområden som ska ge förutsättningar, dels för de fortsatta studierna, dels för att kunna verka som speciallärare. Kurserna i block två, de två specialiseringskurserna i årskurs 2, är tydligt didaktiskt inriktade mot utvecklingsstörning. Två av det tredje blockets kurser, resterande kurser i årskurs 2, har karaktären av teori- och metodkurser, där den ena har en mer allmän karaktär, medan den andra är mer inriktad på det självständiga arbetet. Den avslutande kursen i block tre utgörs av det självständiga arbetet. Nedan visas innehåll för respektive årskurs för speciallärarprogrammet i lärarlyftet med specialisering mot utvecklingsstörning. Årskurs 1 (30 hp) Specialpedagogiska perspektiv speciallärare, 15 hp Förebyggande arbete, kartläggning, åtgärder och uppföljning speciallärare, 7,5 hp Kvalificerade samtal speciallärare, 7,5 hp 72/175

77 Ärende 12 Bilaga 1 Årskurs 2 (45 hp) Speciallärare inom särskola och särskild utbildning för vuxna, del 1, 15 hp Teori och metod i specialpedagogisk forskning speciallärare, 7,5 hp Speciallärare inom särskola och särskild utbildning för vuxna, del 2, 15 hp Specialpedagogisk forskning i praktiken speciallärare, 7,5 hp Årskurs 3 (15 hp) Självständigt arbete i specialpedagogik speciallärare, 15 hp Programmet ges med såväl campusträffar som distansundervisning via en webbaserad lärplattform. Arbetsformerna varierar med individuella arbeten, arbeten i grupp, helgruppsdiskussioner, föreläsningar, övningar och laborationer. Läsning av litteratur och olika former av bearbetning av densamma utgör ett centralt inslag liksom föreläsningarna. Ett annat utgörs av fältstudier som är ett viktigt inslag i samtliga kurser. Kopplingen mellan litteratur/föreläsningar och fältstudier sker i olika former av uppgifter, som utförs i olika konstellationer och som redovisas vid seminarier och/eller som inlämningsuppgifter. Genom detta skapas förutsättningar för att studenten kan få en fördjupad förståelse av den betydelse sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet har för yrkesutövningen. Dessutom får studenten kontinuerligt pröva och kritiskt kunna reflektera kring och värdera olika former av datainsamling under sina fältstudier. Val inom programmet Inga kursval görs inom programmet. Specialiseringen mot utvecklingsstörning påverkar innehållet i kurserna och ämne för det självständiga arbetet. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Speciallärarexamen (Postgraduate Diploma in Special Needs Training). Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter Kurserna bör läsas i den ordning de anges under innehåll. 73/175

78 Nr 2: MDH /0070 Fakultetsnämnden 13. Uppföljning av barnmorskeexamen där Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om bristande kvalitet Diarienummer: MDH /12 Handläggare: Ida Nilsson Föredragande: Ida Nilsson UKÄ fattade den 29 april 2014 beslut om bristande kvalitet för barnmorskeexamen vid MDH. Lärosätet har ett år på sig att åtgärda bristerna. Berörd akademi ska under uppföljningsprocessen inkomma till nämnden med analys och åtgärdsplan, lägesrapport samt slutrapport. Akademin ska också redovisa en konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell ifrågasatt examen. Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har nu inkommit till fakultetsnämnden med den slutrapport som efterfrågas för ärendet. Förslag till beslut att godkänna föreliggande slutrapport Ärendets beredning Akademi HVV har varit ansvarig för framtagandet av föreliggande slutrapport. I uppföljningsarbetet på akademin deltar bland annat utbildningsledare, ämnesansvarig och avdelningschef. Akademichef informeras fortlöpande i ärendet. Fakultetsnämnden har tidigare fattat beslut om lägesrapport för ärendet. Nämnden beslutade vid detta tillfälle att akademin skulle justera rapporten på ett antal punkter för slutrapporten. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har behandlat slutrapporten vid mötet den 18 mars Utskottet beslutade att föreslå nämnden besluta att godkänna slutrapporten. Ärendet har även beretts av utbildnings- och forskningssektionen. Delges Akademichef HVV, utbildningsledare HVV, avdelningschef Annica Engström HVV och prodekan för grundutbildning. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademi HVV:s slutrapport Bilaga3: Akademi HVV:s examensmålsmatris 74/175

79 Ärende 13 Bilaga 1 Fakultetsnämnden: #2: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH /12 Besluts-PM Handläggare Ida Nilsson 1 (5) BESLUTSPROMEMORIA Uppföljning av ifrågasatt barnmorskeexamen där Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om bristande kvalitet Bakgrund I pågående kvalitetsutvärdering fattade UKÄ den 29 april 2014 beslut om bristande kvalitet för barnmorskeexamen vid MDH. Beslut om bristande kvalitet benämns också som ifrågasatt kvalitet. Lärosäte som fått omdömet bristande kvalitet ska utifrån yttrande i UKÄ:s beslut om ifrågasatt examen inom ett år till myndigheten lämna in en analys av framförd kritik för utbildningen (examen), samt en redovisning av vilka åtgärder man vidtagit för att avhjälpa påtalade brister. UKÄ fattar därefter beslut om ifrågasatt examenstillstånd ska återkallas eller inte. Lärosätet har också möjligheten att som svar på UKÄ:s beslut om bristande kvalitet, avveckla utvärderad examen. Vid ett sådant förfarande avslutar myndigheten utvärderingen. Fakultetsnämnden har med anledning av beslut om bristande kvalitet beslutat att berörd akademi i ett första skede skyndsamt ska inkomma med en analys och en åtgärdsplan med utgångspunkt i UKÄ:s beslut och yttrande. Akademin ska vidare senast fyra månader efter beslut om bristande kvalitet inkomma till nämnden med en lägesrapport för åtgärdsarbetet och ytterligare därefter till nämnden redovisa slutrapport motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning som ska delges UKÄ senast ett år efter beslut om bristande kvalitet. Det åligger också akademin att till nämnden redovisa en konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell ifrågasatt examen. Med anledning av beslut om bristande kvalitet för barnmorskeexamen har Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) nu inkommit till fakultetsnämnden med den slutrapport som efterfrågas för ärendet. Akademi HVV har varit ansvarig för framtagandet av föreliggande slutrapport. I processen för uppföljningsarbetet av aktuell ifrågasatt examen har utbildningsledare, ämnesansvarig och relevant avdelningschef på akademin deltagit. Akademichef har fortlöpande informerats i ärendet. För att kvalitetssäkra slutrapporten med 75/175

80 Ärende 13 Bilaga 1 tillhörande examensmålsmatris har dessa underlag granskats av Docent Margareta Asp (HVV), Professor Roland Svensson (HVV) samt Professor Kyllike Christensson (KI). 2 (5) UFO har tagit fram tidplan för akademins avrapportering till nämnden avseende uppföljningsprocessens olika moment. Ytterligare bereder UFO ärendet i dess olika delar till grundutbildningsutskott och fakultetsnämnd. Fakultetsnämnden har senast i ärendet fattat beslut om lägesrapport. För lägesrapporten fattade nämnden den 11 december 2014 beslut: att att att att att att att att godkänna föreliggande lägesrapport och därtill förorda akademin då det gäller kommande slutrapport: beskriva på vilket sätt den redovisade förstärkta lärarresursen bidrar till att åtgärda de brister som bedömargruppen menar att utbildningen har begränsa analys- och åtgärdsredovisning till tre sidor text per mål se över och åtgärda disposition, textbehandling och referenshänvisning formulera lärandemålen så att deras koppling till de nationella examensmålen framgår på ett tydligare sätt motivera val av examinationsformer så att det tydligt framgår att dessa kan säkerställa att lärandemålen uppfylls och i sammanhanget redovisa att examinationsformerna utesluter godtycklighet i bedömningen i text tydligt beskriva progressionen genom utbildningen Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har Behandlat slutrapporten. Utskottet beslutade den 18 mars 2015 att föreslå nämnden besluta: att godkänna slutrapporten. Alternativa beslut Fakultetsnämnden har att fatta beslut om att godkänna föreliggande slutrapport eller godkänna densamma med förslag till akademin på kompletteringar eller andra förändringar. Konsekvensanalys En möjlig konsekvens av UKÄ:s beslut om bristande kvalitet för viss examen är att lärosätet i slutänden får ifrågasatt examenstillstånd indraget. Vad denna situation exakt innebär är inte helt klarlagt men i alla hänseenden skulle ett indraget examenstillstånd innebära 76/175

81 Ärende 13 Bilaga 1 negativa konsekvenser för både utbildning som direkt berörs av examentillståndet och för MDH som helhet. 3 (5) Överväganden Aktuell ifrågasatt examen har fått omdöme bristande kvalitet för 2 av 7 utvärderade mål. Från bedömargruppen har framförts kritik gällande bristande måluppfyllelse för såväl bred som fördjupad kunskap inom området. Därutöver menar bedömargruppen att det brister i utbildningen gällande lärosätets säkerställande av studenternas förmåga att självständigt och i samverkan med patienten planera och genomföra undersökningar och behandlingar utifrån patientens behov och förutsättningar. På detaljnivå har ytterligare någon kritik framförts av bedömargruppen. Nämnden bör för sitt beslut överväga om den nu framställda slutrapporten kan sägas vara tillräcklig och rimlig i förhållande till bedömargruppens kritik för respektive mål. Bedömargruppens kritik kan vidare i någon mån sammanfattas som att det i utbildningen saknas tydliga lärandemål som är relaterade till olika läraktiviteter med koppling till relevanta examinationsformer med tydlig progression. Förvaltingsberedningen uppfattar att nämnden för sitt beslut bör beakta om denna sammanfattande kritik analyserats och åtgärdats givet redovisningen i slutrapporten. Fakultetsnämnden bör också bedöma om framställd analys och redovisade åtgärder uppenbart relaterar till varandra. Fakultetsnämnden har för sitt beslut också att ta hänsyn till UKÄ:s krav på att analys- och åtgärdsredovisningen endast ska innehålla genomförda och dokumenterade åtgärder och att dessa måste vara genomförda senast den 30 april 2015 då analys- och åtgärdsredovisningen senast ska vara myndigheten tillhanda. Dessutom har fakultetsnämnden att följa upp beslut som fattats gällande lägesrapporten. Beredningens förslag till beslut - ställningstaganden Förvaltningsberedningen finner på ett övergripande plan att akademi HVV i slutrapporten svarat på bedömargruppens kritik så som den framställs i det yttrande som följer aktuellt beslut om bristande kvalitet. Beredningen uppfattar i slutrapport och genom bifogad tidplan att alla redovisade åtgärder är beslutade eller på annat sätt säkerställda. Så långt detta är korrekt uppfattat är redovisade åtgärder i slutrapporten att betrakta som genomförda vilket är helt nödvändigt för analys- och åtgärdsredovisning till UKÄ. Beredningen uppfattar också att beslut och annan dokumentation för genomförda åtgärder finns enkelt för bedömargruppen att finna genom angivna bilagor åtkomliga via länk. Beredningen bedömer att framställd analys av påtalade brister och redovisade åtgärder för dessa, hänger ihop och relaterar till varandra i slutrapporten. 77/175

82 Ärende 13 Bilaga 1 Akademin har i slutrapporten besvarat bedömargruppens sammanfattande kritik om att det i utbildningen saknas tydliga lärandemål som är relaterade till olika läraktiviteter med koppling till relevanta examinationsformer med tydlig progression. Avseende denna brist har akademin i slutrapporten redovisat analys och genomförda åtgärder. Då både kritik och åtgärder avseende progression får anses som omfattande stora delar av utbildningen har akademin valt att sammanfatta åtgärdsredovisning för detta i examensmatris som bifogats slutrapporten. Denna matris kommer således vara tillgänglig för bedömargruppen när analys- och åtgärdsredovisningen delges UKÄ. Beredningen kan inte göra bedömning om redovisade åtgärder för att säkerställa progression är tillräckliga. Däremot finner beredningen att akademin nu (särskilt i matrisen) ger en god översikt av hela utbildningen avseende examensmål och kursernas lärandemål kopplat till kunskapsformer, läraktiviteter och examinationer. Bedömningen är här att denna översikt, som inkluderar redovisning av genomförda åtgärder, har goda förutsättningar att visa på progressionen genom hela utbildningen. 4 (5) Fakultetsnämnden har tidigare efterfrågat att akademin mer fylligt och detaljrikt ska beskriva på vilket sätt den i analys och åtgärdsplanen redovisade förstärkta lärarresursen bidrar till att åtgärda påtalade brister. Akademin har valt att inte fullfölja denna planerade åtgärd då den inte anses vara nödvändig. Bedömargruppen har heller inte framfört någon kritik gällande lärarresursen. Akademin har för uppföljningsarbetet haft en relevant och tillräckligt omfattande arbetsgrupp. Under januari månad 2015 fann gruppen det som nödvändigt att grundligt omarbeta underlaget för slutrapporten avseende innehåll, struktur, referenser och bilagor. Förutom detta arbete gjordes åter en omfattande översyn och revidering av kursplaner i programmet. Nämnden har tidigare efterfrågat att akademin ska se över och åtgärda disposition, textbehandling och referenshänvisning. Beredningen uppfattar i och med slutrapporten att akademin åtgärdat det som nämnden efterfrågat. I och med akademins omtag med åtgärdsarbetet sköts tillfället för redovisning av slutrapporten till nämnden fram till en tidpunkt väldigt nära tillfället när analys- och åtgärdsredovisningen ska vara UKÄ tillhanda. Fakultetsnämnden kommer således ha begränsat utrymme att kvalitetsgranska rapporten. Akademin är medvetna om detta och har därför ombesörjt både intern och extern granskning av rapporten. För att kvalitetssäkra slutrapporten och examensmålsmatrisen har den granskats av Docent Margareta Asp (HVV), Professor Roland Svensson (HVV) samt Professor Kyllike Christensson (KI, ingick i UKÄ:s bedömargrupp då BMSK självvärderingar granskades). Akademin redogör i bifogat missiv kortfattat för granskarna synpunkter och hur man valt att agera på dessa. Sammanfattningsvis anger akademin att granskarnas övergripande bedömning är att slutrapporten håller och vidare att UKÄ bör kunna godkänna 78/175

83 Ärende 13 Bilaga 1 slutrapporten. 5 (5) Utöver vad som berörts ovan har nämnden påpekat att akademin ska klargöra lärandemålens koppling till de nationella examensmålen, redogöra för lärandemålens relation till examinationsform, samt att akademin ska visa att man har säkerställda bedömningar för examination. När det gäller lärandemålens koppling till de nationella examensmålen och redogörelse lärandemålens relation till examinationsform kan beredningen konstatera att bägge dessa aspekter adresseras i både slutrapport och i bifogad matris. Beredningen finner det vanskligt att bedöma om denna redovisning är fullt tillräcklig. Man kan dock konstatera att när rapporten kvalitetsgranskats har granskarna ombetts titta på matrisunderlaget utifrån aspekterna examensmål, kursernas syfte och innehåll samt att lärandemål relateras till kunskapsformer, läraktiviteter och examinationer. Utifrån dessa aspekter har granskarna funnit att rapporten håller. Slutligen - beredningen noterar att redovisningen nu håller sig inom tre sidor per ifrågasatt mål vilket är i linje med formalia. 79/175

84 Ärende 13 Bilaga 2 Akademin för Hälsa, Vård och Välfärd Till fakultetsnämnden Missivbrev till Slutrapport för ifrågasatt barnmorskeexamina Arbetsgruppen för att försvara den ifrågasatta examensrätten gällande Barnmorskeutbildningen består av: Elisabet Häggström Nordin, docent och program- och ämnesansvarig Barnmorskeprogrammet, HVV Marianne Velandia, lektor och ingår i lärarlaget för Barnmorskeprogrammet, HVV Annica Engström, lektor och avdelningschef för specialistutbildningarna, HVV (arbetsgruppens ordförande) Per Andersson, lektor och utbildningsledare, HVV Professor Lene Martin, intern granskare av åtgärds- och analys-rapporten Genomförda åtgärder utifrån FN s beslut gällande lägesrapporten: - I slutrapporten har vi tagit bort texten om förstärkta lärarresurser eftersom det inte är relevant för åtgärdande av bristerna och inte heller bedömts av UKÄ som en brist. - Slutrapporten har begränsats till tre sidor text per mål. - Slutrapporten har åtgärdats angående disposition, textbehandling och referenshänvisning. - Angående punkterna Att formulera lärandemålen så att deras koppling/relation till de nationella examensmålen framgår på ett tydligare sätt, Att motivera val av examinationsformer så att det tydligt framgår att dessa kan säkerställa att lärandemålen uppfylls och i sammanhanget samt Att redovisa att examinationsformerna utesluter godtycklighet i bedömningen : har dessa åtgärdats genom arbetet som nämns nedan under rubriken intern granskning och kvalitetssäkring. - Progressionen har förtydligats. Intern/extern granskning och kvalitetssäkring Under januari 2015 gjordes en omarbetning av hela slutrapporten avseende både innehåll, struktur, referenser och bilagor. Nio av programmets 11 kursplaner reviderades återigen, utifrån Constructive Alignment, och slutrapporten och examensmålsmatrisen uppdaterades utifrån det arbetet. Utifrån behovet att arbeta om slutrapporten och kursplanerna gavs möjlighet till en senare deadline ( istället för ) för inlämnande av slutrapporten till UFO inför beredning i utskott och beslut i FN. Dock resulterar det i en mycket kort tidsrymd mellan FN s beslut ( ), rektors beslut ( ) och uppladdningen av slutrapporten till UKÄ ( ). För att kvalitetssäkra slutrapporten och examensmålsmatrisen har den granskats av Docent Margareta Asp (HVV), Professor Roland Svensson (HVV) samt Professor Kyllike Christensson (KI, ingick i UKÄ s bedömargrupp då BMSK självvärderingar granskades). Granskarna fick följande information inför arbetet: A) För att underlätta läsningen och granskningen av slutrapporten rekommenderas att ni skriver ut texten under Examensmål 1 (s. 1-3) och Examensmål 5 (s. 4-6) var för sig. Detta underlättar då det genomgående finns interna hänvisningar till tidigare nämnda åtgärder i texten och detta förekommer såväl inom som mellan åtgärdsredovisningen under Examensmål 1 respektive Examensmål 5. Åtgärderna vare sig behöver eller kan återupprepas eftersom vi måste hålla oss inom ramen för 3 sidor/mål. B) Referenser anges endast en gång och finns listade i slutet på s.6, även detta pga utrymmesskäl. C) När det gäller 1 80/175

85 Ärende 13 Bilaga 2 Akademin för Hälsa, Vård och Välfärd åtgärder som stärker progressionen genom hela utbildningen: Det är en påtalad brist i både Examensmål 1 och 5 och vi tolkar även in en viss progressionsbrist avseende brist 3 under Examensmål 5 Otydligt hur studenternas förmåga gällande delaktighet och samverkan med patienten säkerställs, för att på ett tillfredsställande sätt kunna planera, genomföra och genomföra undersökningar och behandlingar. För att förtydliga att och hur vi arbetat med att säkerställa progressionen så skrivs dessa åtgärder i den kronologiska ordning som de förekommer i utbildningen. D) För en total översikt av utbildningen och genomförda åtgärder, se även bilagan Examensmålsmatris, den ger en översikt av hela utbildningen avseende examensmål, kursernas syfte och innehåll samt att lärandemål relateras till kunskapsformer, läraktiviteter och examinationer, vilket sammantaget visar på en progression genom hela utbildningen. Utfallet av Margareta Asps och Roland Svenssons granskning var att: slutrapporten är mer lättläst och tydlig jämfört med lägesrapporten (endast Margareta hade läst den tidigare). Vi fick bland annat återkoppling på hur den kompletterande informationen under examensmål 1 och progressionen ytterligare kunde förtydligas rent språkligt, hur läsbarheten kunde underlättas genom hänvisning till bilagor (bil.) och inte endast via siffor inom parantes i den löpande textenen, att korrigering av några rubriker också ökade läsbarheten och förståelsen av det arbete vi genomfört samt att det kan vara klokt att även lägga upp de gamla kursplanerna på webbsidan som vi skapat för att lägga upp alla bilagor på som vi refererar till (kursplaner och examensmålsmatrisen). Detta för att UKÄ s granskare de facto ska kunna jämföra den gamla utbildningen med den nya vi nu arbetat fram. Kyllike C hade i sin granskning fokuserat på examensmålsmatrisen (den rymmer alla utförda åtgärder som finns i slutrapporten och information utöver det). Vi fick goda råd som resulterade i en liten korrigering gällande progression, förtydligande av ämnesområdet, justering av några kursplaners syften, några justering av några kursers innehåll samt ett nytt lärandemål, justering av tre lärandemål och förtydligande av hur tre examinationer formuleras. De tre granskarnas bedömning är att slutrapporten håller, att vi har åtgärdat bristerna och de gör bedömningen att UKÄ bör kunna godkänna slutrapporten. Övrigt: För att förtydliga och på bästa sätt möjliggöra förståelsen för vad som åtgärdats (det som skrivs i löpande text i slutrapporten) har examensmålsmatrisen utökats med att rymma en mer detaljerad text om progression och varje kurs har utökats avseende syfte, innehåll och läraktiviteter. Ett tillägg är också att text och moment som är nya är markerat med grön text och allt som är reviderat är markerat med blå text. Västerås den 20 februari 2015, Annica Engström avdelningschef och Per Andersson utbildningsledare 2 81/175

86 Ärende 13 Bilaga 2 Akademin för Hälsa, Vård och Välfärd TIDS- och ARBETSPLAN Datum Vad ska göras (nyckelåtgärder) Hur ska det göras Deadline Underlag för analys- och åtgärdsplan Examensmålsmatris Arbetsgruppens tids- och Läst, diskuterat och analyserat UKÄ:s yttrande, upprättat en examensmålsmatris arbetsplan Underlag för analys och åtgärdsplan in till UFO för , beredning till utskott och nämnd Genomgång av befintliga kursplaner samt examensmatris avseende lärandemål, läraktiviteter och examinationsformer (exempel: kliniska examinationer) Utskottsmöte beredning av analys- och åtgärdsplan Genomgång av befintliga kursplaner samt examensmatris avseende lärandemål, läraktiviteter och examinationsformer (exempel: kliniska examinationer) Hela arbetsgruppen träffas, avstämning och lägesrapport Nämndmöte beslut om analysoch åtgärdsplan Revidera och komplettera kursplaner med tydligare lärandemål & granska utbildningsplanen Möte i arbetsgrupp, bjudit in Michael Rogefeldt. Fortsatt arbete med att skapa underlag för mittrapport till fakultetsnämnden. Revidering av lärandemål, och införande av nya i kursplaner. Uppdatering av läraktiviteter samt anpassning av lärandemål till examinationer. Införande av nya examinationer. Införande av text i mallen, påbörjat arbete med matris och förändringar i denna utifrån kursplanerevideringar Hela arbetsgruppen träffas, avstämning och lägesrapport Samtliga 11 kursplaner och studiehandledningar granskas för att identifiera de lärandemål vilka svarar mot de utbildningsmål som befunnits bristande. Samtliga 11 kursplaner och studiehandledningar granskas för att identifiera de lärandemål vilka svarar mot de utbildningsmål som befunnits bristande. Läsa och komplettera med mer specifika lärandemål och läraktiviteter för att tydliggöra utbildningsmål 1 och 5. Beakta och synliggöra progressionen. Överföra text och tabeller i UKÄ:s mall /175

87 Ärende 13 Bilaga 2 Akademin för Hälsa, Vård och Välfärd Skapat underlag för mittrapport Överföra text i UKÄ:s mall till fakultetsnämnden Justeringar lägesrapport Hela arbetsgruppen träffas, avstämning och lägesrapport Underlag för lägesrapport in till UFO för beredning till utskott och nämnd Justeringsarbete med åtgärdsplan Arbeta med underlag för slutrapport Kursplaner som ska ändras skickas in till kursplanegruppen Utskottsmöte- beredning av lägesrapport Kursplanegruppen fastställer nya och t.o.m kursplaner Justeringsarbete med lägesrapport Nämndmöte beslut om lägesrapport Justeringsarbete med lägesrapport Omarbetning av slutrapporten, 9 av 11 kursplaner samt examensmålsmatrisen Den omarbetade slutrapporten och examensmålsmatrisen uppdateras utifrån de reviderade kursplanerna Materialet skickas till interna granskare Återkoppling från interna granskare Revidering av slutrapport och examensmålsmatris utifrån granskarnas återkoppling Underlag för slutrapport, liktydig med analys- och åtgärdsredovisning in till UFO för beredning till utskott och nämnd Utskottsmöte beredning av slutrapport Nämndmöte beslut om slutrapport Rektor fattar beslut om inlämnande av analys- och åtgärdsredovisning till UKÄ. 4 Arbeta med underlag för slutrapport Annica E omarbetar slutrapport och examensmålsmatris, Elisabet H N, Marianne V samt Johanna W reviderar kursplanerna Annica E, Elisabet HN och Marianne V Granskare: Margareta Asp, Roland Svensson och Kyllike Christensson Annica E, Elisabet HN och Marianne V Annica E, Elisabet HN och Marianne V Tidigare deadline Tidigare Tidigare /175

88 Ärende 13 Bilaga 2 Akademin för Hälsa, Vård och Välfärd Akademichef föredrar beslut för rektor. Sakkunnig från akademin kan v b delta på mötet. UFO deltar regelmässigt på mötet Slutversion av analys- och åtgärdsplan in till UFO som via registrator senast delger UKÄ analys- och åtgärdsredovisningen 5 84/175

89 Ärende 13 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar Mall för uppföljning Barnmorskeexamen Lärosäte: Mälardalens högskola Utvärderingsärende Slutrapport Huvudområde/område för examen: Examen: Barnmorskeexamen Examensmål 1: För barnmorskeexamen ska studenten visa såväl bred som fördjupad kunskap inom området reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. UKÄS bedömning: Måluppfyllelse: Bristande. Motivering: I självvärderingen framgick inte klart hur lärosätet säkrar en hög måluppfyllelse avseende såväl bred som fördjupad kunskap inom området. Bredd synliggörs delvis i inledande kurs där studenterna genom att läsa avhandlingar inom området sammanfattar, beskriver och anger vad innehållet tillfört barnmorskeprofessionen. De två exempel som beskrivs i självvärderingen behandlar barnmorskans historik och yrkets utveckling. Vidare beskrivs att bred kunskap nås genom att studera barnmorskans profession historiskt, nationellt och globalt. I övrigt är det svårt att bedöma utbildningens bredd då barnmorskans kompetensområden är svagt beskrivna. De exempel på lärandemål som beskrivs är relevanta men väldigt övergripande och det är oklart om och i vilken utsträckning de examineras. Av självvärderingen framgår inte heller tydligt hur fördjupad kunskap inom området nås genom hela utbildningen. Det saknas exempel på lärandemål, läraktiviteter och examinationer som speglar en tydlig progression i programmets kurser. Vid intervjuerna gavs exempel på hur studenterna får arbeta med casemetodik där progression anses ske genom att gå från det normala till det komplicerade baserad på autentiska fall som kopplas till vetenskaplig litteratur. Intervjuerna tydliggör dock inte hur studenterna når måluppfyllelse. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. Analys av vad den påtalade bristen består i: I självvärderingen framgår inte hur hög måluppfyllelse säkras avseende bred och fördjupad kunskap inom området. Det beror på att den inre logiken mellan lärandemål, läraktiviteter och examinationer inte har dokumenterats i tillräckligt hög grad i kursplanerna och därför inte heller framkommit i självvärderingen. Flera av lärandemålen är formulerade på ett alltför övergripande sätt och det är inte alltid tydligt hur lärandemålen examineras. Eftersom det saknas lärandemål, läraktiviteter och examinationer som visar hur studenterna når en hög måluppfyllelse avseende såväl bred som fördjupad kunskap är progressionen bristfälligt beskriven genom utbildningen. Sammanfattning: Brist 1: Det saknas en tydlig beskrivning av utbildningens bredd då barnmorskans kompetensområden är svagt beskrivna. Brist 2: Lärandemålen är relevanta men alltför övergripande och det är oklart i vilken utsträckning de examineras. Brist 3: Bristfälligt beskriven progression i programmets kurser. Kompletterande information avseende brist 1 och 3: Utbildningen börjar med nationella och internationella perspektiv på kvinnors sexuella, reproduktiva hälsa och rättigheter i ett livsperspektiv. Ämnesområdets bredd och fördjupning synliggörs genom att samtliga delar av barnmorskans kompetensområde ingår. Inom området studeras och utvecklas kunskap om graviditet, födelsen, det nyfödda barnet, föräldraskapet avseende normala processer och dess avvikelser, sexualitet, familjeplanering, reproduktion, kvinnohälsa och ohälsa i ett livscykelperspektiv. Fokus ligger på barnmorskans förebyggande, vårdande och behandlande arbete med och för kvinnan, barnet och familjen. Genomförda åtgärder: För att åtgärda bristerna har programmets kursplaner (9 av 11) reviderats utifrån Constructive Alignment (Biggs, 2003; 2011): att konsekvent säkerställa logiken mellan lärandemål, läraktiviteter och examinationer samt säkra hög måluppfyllelse av examensmålen (bil. 1). Övergripande lärandemål har reviderats och nya och mer specifika lärandemål och examinationer har införts i syfte att säkra bred och fördjupad kunskap och därmed progression, med utgångspunkt i Solotaxonomin (Biggs, 2003, s. 48) och Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska (Socialstyrelsen, 2006). Läraktiviteter har införts i relation till både befintliga och nya lärandemål och lärandemålen examineras utifrån tydliga betygskriterier. Förändringarna tydliggör hur fördjupad kunskap nås i utbildningen och progressionen, brist 3, har förtydligats och säkerställts. Detta utifrån att kunskap byggs 1 85/175

90 Ärende 13 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem upp hierarkiskt, d.v.s. kunskap från en kurs är av betydelse för kunskapsfördjupning i kommande kurser samt att teoretiska kunskaper omsätts i färdigheter och förmågor inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Progressionen utgörs av att studenterna systematiskt utvecklar, fördjupar och examineras utifrån kunskapsformerna kunskap & förståelse, färdigheter & förmågor samt värderingsförmåga & förhållningssätt. Detta utifrån att examensmålen och kompetensområdet har omsatts i konkreta lärandemål, läraktiviteter och examinationer. Kunskapsformerna bygger på varandra, relateras till varandra och sammanfogas i slutet av utbildningen i förmågan till självständighet avseende värderingsförmåga och förhållningssätt. Progressionen utgörs även av en förståelse för och utvecklande av förmåga att självständigt hantera barnmorskans kompetensområden gällande från det normala till det komplexa. Ytterligare åtgärd är införandet av en modell för personlig och professionell utveckling (PPU) genom hela utbildningen (Östlund, 2013). Modellen möjliggör progression genom reflektion, ökad självkännedom, förståelse för professionens bredd och djup, interprofessionellt samarbete och ledarskap samt samverkan med patienten och anhöriga. Examensmålsmatrisen (1) är ett komplement i denna redovisning då den ger en översikt av hela utbildningen avseende examensmål, kursernas syfte och innehåll samt att lärandemål relateras till kunskapsformer, läraktiviteter och examinationer, vilket sammantaget visar på progressionen genom hela utbildningen. Konkreta åtgärder brist 1: det saknas en tydlig beskrivning av utbildningens bredd då barnmorskans kompetensområden är svagt beskrivna 1. Tre lärandemål har lagts till i kursen FHA064, Kvinnors hälsa och livsvillkor 7,5 hp (bil. 2), termin 1: -identifiera kvinnors sexuella, reproduktiva hälsa och rättigheter i ett livsperspektiv, -identifiera och beskriva barnmorskans kompetensområden och relatera dessa till PPU samt -beskriva prevention av sexuellt överförbara infektioner. De nya läraktiviteterna är föreläsning, litteraturstudier och en individuell studieuppgift. En befintlig skriftlig individuell tentamen har att utökats att omfatta lärandemålet avseende kvinnors sexuella, reproduktiva hälsa och rättigheter och lärandemålet om prevention av sexuellt överförbara infektioner. En ny skriftlig individuell inlämningsuppgift har införts för examination av lärandemålet avseende barnmorskans kompetensbeskrivning och PPU. Samtliga lärandemål examineras i en individuell skriftlig tentamen. 2. Tre lärandemål har lagts till i kursen VAE118 Puerperal, neonatal och gynekologisk vård- klinisk utbildning 7,5 hp (bil. 3), termin 2: -ge information till abortsökande och vårda patient som genomgår abort samt bedriva gynekologisk vård, -reflektera över personlig och professionell utveckling (PPU) avseende samverkan med patienten och -söka, analysera och kritiskt granska relevant kunskap inom puerperal, neonatal och gynekologisk vård. I relation till befintliga lärandemål har följande läraktiviteter införts: tre studieuppgifter som innebär att studenten skall identifiera, beskriva och rapportera patientfall som anknyter till a) gynekologisk vård i samband med abort och neonatalperioden, b) amningsobservationer av mor och barn samt c) intervjuer med kvinnan och hennes partner om deras amningserfarenheter. Utifrån dessa förändringar har två nya examinationer införts: en individuell muntlig och skriftlig redovisning av en studieuppgift inom puerperal, neonatal och gynekologisk vård avseende samtliga lärandemål samt ett reflektionsseminarium (PPU) i relation till lärandemålet reflektera över personlig och professionell utveckling (PPU) avseende samverkan med patienten. 3. Se Examensmål 1, brist 3, åtgärd Se Examensmål 5, brist 2, åtgärd 4. Konkreta åtgärder brist 2: lärandemålen är relevanta men alltför övergripande och det är oklart i vilken utsträckning de examineras 1. Ett övergripande lärandemål i kursen BMA056 Obstetrik, gynekologi och neonatal vård 7,5 hp (bil. 4), termin 1, har brutits ned och utgörs av tre lärandemål: -bedöma, beskriva och ta ställning till hur patientens hälsa och välbefinnande kan påverka gynekologisk hälsa och ohälsa, -bedöma och ta ställning till hur patientens hälsa och välbefinnande kan påverkas i samband med obstetrisk hälsa och ohälsa samt -bedöma och ta ställning till fostrets och det friska nyfödda barnets tillväxt och hälsa samt sjukdomstillstånd inom perinatalperioden. Ett nytt lärandemål har lagts till: -kritiskt reflektera över befintliga rutiner med inriktning mot obstetrik och gynekologi. I relation till dessa lärandemål har läraktiviteter i form av föreläsningar, seminarier, individuellt arbete, litteraturstudier, redovisningar och gruppdiskussioner utvecklats. Utifrån lärandemålet -kritiskt reflektera över befintliga rutiner med 2 86/175

91 Ärende 13 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem inriktning mot obstetrik och gynekologi, har en ny examination införts: ett artikelseminarium där vetenskapliga artiklar granskas kritiskt avseende vård i samband med abort. I en skriftlig individuell tentamen examineras samtliga lärandemål i kursen. 2. Tre nya examinationer har införts utifrån två befintliga lärandemål i kursen FHA064, Kvinnors hälsa och livsvillkor 7,5 hp (bil. 2), termin 1: Lärandemålet -identifiera barnmorskans profession, historiskt, nationellt och globalt, examineras med en skriftlig, individuell uppgift och lärandemålet -värdera etiska aspekter och förhållningssätt inom sexuell och reproduktiv hälsa, examineras med en muntlig och skriftlig gruppuppgift. Se även brist 1, åtgärd Fem lärandemål har reviderats i kursen VAE121 Amning och anknytning 7,5 hp (bil. 6), termin 2: - bedöma amningsprocessen, -beskriva och tillämpa anknytningsteorin, -ge information om och argument för hudnära vård och amning till blivande och nyblivna föräldrar, -genomföra amningsvägledning i samband med okomplicerade och komplicerade tillstånd hos såväl mor som barn samt -kritiskt reflektera över befintliga rutiner och ge förslag till evidensbaserade åtgärder. Läraktiviteter utgörs av litteraturstudier, föreläsningar och seminarier. Nytt är att ett examinerande seminarium är infört i relation till lärandemålet att bedöma amningsprocessen samt att två av de befintliga examinationerna har reviderats så att alla lärandemål examineras. 4. Se även Examensmål 1, brist 3, åtgärd Se även Examensmål 5, brist 2, åtgärd 4. Konkreta åtgärder brist 3: bristfälligt beskriven progression i programmets kurser 1. I termin 1 har fem lärandemål reviderats avseende bred och fördjupad kunskap samt färdigheter och förmågor i kursen VAE117 Normal graviditet, barnafödande och puerperium 7,5 hp (bil. 5): - identifiera och visa fördjupade kunskaper inom barnmorskans kompetensområde inom normal graviditet, barnafödande och eftervård, relaterat till personlig och professionella utveckling (PPU), -i simuleringsövning visa färdigheter och förmåga att genomföra en gynekologisk undersökning i samverkan med kvinnan, -i simuleringsövning visa färdigheter och förmåga att handlägga normal förlossning utifrån kvinnans behov och förutsättningar, -beskriva former av stöd i föräldraskapet och förberedelse inför förlossning samt -initiera, planera och dokumentera ett vetenskapligt arbete med inriktning mot sexuell och reproduktiv hälsa. Ett nytt lärandemål är: -beskriva den normala amningen, anknytningsprocessen och identifiera bröstkomplikationer i samband med amning. Läraktiviteter är föreläsningar, seminarier, prekliniska övningar, individuellt arbete, litteraturstudier, redovisningar, gruppdiskussioner, fältstudier och intervjuer. Tre nya examinationer har införts: en individuell muntlig tentamina i seminarieform, en individuell klinisk examination samt en skriftlig promemoria. Befintlig individuell skriftlig tentamen omfattar det nya lärandemålet och två av de reviderade lärandemålen. 2. I termin 2 har tre lärandemål reviderats avseende bred och fördjupad kunskap samt färdigheter och förmågor i kursen VAE119 Förlossningsvård 1 klinisk utbildning 7,5 hp (bil. 7): -bedriva vård i samband med handläggning av normal förlossning, -observera, analysera, beskriva och dokumentera kvinnans behov av vård i samband med förlossning avseende yttre palpation, vaginalundersökning och auskultation av fosterljud, -vårda mor och barn efter förlossning, ge postpartumvård, amningsvägledning och befrämja det nyfödda barnets anpassning till familjen efter förlossningen. Två nya lärandemål har lagts till: -samverka i vårdprocessen inom och mellan olika yrkesgrupper samt vårdgivare och -söka, analysera och kritiskt granska kunskap inom normal graviditet och förlossning. Nya läraktiviteter utgörs av två studieuppgifter där studenten skall identifiera, beskriva och rapportera patientfall som anknyter till den normala födelseprocessen samt kunna identifiera och beskriva nyföddhetsbeteendet hos mor och barn samt den första amningen i samband med födelsen. En ny examination har införts, i form av aktivt deltagande i seminarium med redovisning av studieuppgifter, avseende det nya lärandemålet att söka, analysera och kritiskt granska kunskap inom normal graviditet och förlossning. 3. Gällande termin 2 se Examensmål 5, brist 2, åtgärd Gällande termin 3 se Examensmål 5, brist 2, åtgärd Gällande termin 3 se Examensmål 5, brist 3, åtgärd /175

92 Ärende 13 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Examensmål 5: För barnmorskeexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patienten planera och genomföra undersökningar och behandlingar utifrån patientens behov och förutsättningar. UKÄs bedömning: Måluppfyllelse: Bristande. Motivering: Av självvärderingen framgår inte klart hur lärosätet säkrar en hög måluppfyllelse avseende detta mål. Det saknas tydliga lärandemål som är relaterade till olika läraktiviteter med koppling till relevanta examinationsformer med tydlig progression. Detta gäller speciellt för det delmål som avser att i samverkan med patienten planera och genomföra undersökningar och behandling-ar utifrån patientens behov. Det framgår dock att studenterna utifrån dagboksanteckningar i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ska reflektera över de moment de utför samt att diskussioner därefter sker i seminarieform. Hur målet examineras framgår inte. Vid intervjuerna framkom hur man följer studenternas utveckling av självständighet över tid under VFU. Lärosätets lärare besöker studenterna regelbundet under VFU för process-inriktade samtal. Självvärderingen tillsammans med intervjuerna visar inte på ett tillfredsställande sätt hur lärosätet säkerställer att studenterna når detta mål. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. Analys av vad den påtalade bristen består i: Sambanden mellan lärandemål, läraktiviteter och examinationer avseende examensmål 5 är bristande och progressionen är otydlig. Det är oklart vilka lärandemål, läraktiviteter och examinationer som leder till att studenter skapar delaktighet och samverkan med patienter på ett tillfredsställande sätt, för att kunna planera och genomföra undersökningar och behandlingar utifrån patientens behov och förutsättningar. Sammanfattning: Brist 1: Det är otydligt beskrivet hur lärandemål anknyter till läraktiviteter och examinationer. Brist 2: Progressionen avseende examensmål 5 är otydlig. Brist 3: Det är otydligt hur studenternas förmåga säkerställs i undervisning och examinationer gällande delaktighet och samverkan med patienter för att på ett tillfredsställande sätt kunna planera, genomföra undersökningar och behandlingar. Kompletterande information avseende brist 1: Inom varje kurs som utgörs av verksamhetsförlagd utbildning examineras studenten genom bedömningssamtal där student, handledare och lektor från högskolan deltar. Handledaren lämnar underlag för bedömning av studenten och lektor från högskolan examinerar. Underlag för examination är: att alla lärandemål ska vara uppfyllda samt utfallet av ett självbedömningsinstrument (femgradig skattningsskala) med specifika bedömningskriterier (bemötande, kommunikation-information-undervisning, praktisk färdighet, arbetsledning och samarbete, professionellt förhållningssätt och juridiskt och socialt ansvar) som skattas av studenten i dialog med handledare och lektor. Se även Examensmål 1, Kompletterande information avseende brist 1 och 3. Genomförda åtgärder: Se texten under Examensmål 1, under rubriken genomförda åtgärder, den gäller även här eftersom halva utbildningen utgörs av VFU-kurser och att båda examensmålen bedömts ha bristande måluppfyllelse utifrån otydligt beskrivna lärandemål, läraktiviteter, examinationer och progression. Mer specifikt för detta examensmål är att både teoretiskt och kliniskt innehåll har införts avseende lärandemål, läraktiviteter, examinationer och progression. Genom momenten i PPU ska studenten visa förmåga till att samverka med patienten för att se till dennes behov och förutsättningar. Lektorer har i samverkan med sakkunniga (instruktörer på klinik) utvecklat prekliniska övningar. Individuella praktiska examinationer utifrån fastställda betygskriterier har införts för att säkerställa måluppuppfyllelse och progression. Se även Examensmålsmatris (bil. 1). Konkreta åtgärder brist 1: otydligt hur lärandemål anknyter till läraktiviteter & examinationer 1. Se Examensmål 1, brist 1, åtgärd Se Examensmål 1, brist 3, åtgärd Se Examensmål 5, brist 2, åtgärd Se Examensmål 5, brist 3, åtgärd 1 och 6. Konkreta åtgärder brist 2: otydlig progression 1. Gällande termin 1 se Examensmål 1, brist 3, åtgärd Gällande termin 2 se Examensmål 1, brist 1, åtgärd 2 3. Gällande termin 2 se Examensmål 1, brist 3 åtgärd I termin 2 har tre lärandemål reviderats och förtydligats i kursen VAE120 Komplikationer inom obstetrisk och gynekologisk vård 7,5 hp (bil. 8): -beskriva och värdera risker för ohälsa hos den gravida kvinnan och ta ställning till åtgärder, undersökningar och behandlingar samt vårda och 4 88/175

93 Ärende 13 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem övervaka vid komplicerad graviditet, förlossning och puerperium som påkallar samarbete med andra professioner, -i samband med förskrivning tillämpa kunskaper om hormonella preventivmedel och dess verkan och biverkan och -visa fördjupade kunskaper inom gynekologisk vård och komplikationer i samband med abort. Tre nya lärandemål har lagts till: -identifiera risker för ohälsa hos det ofödda och nyfödda barnet samt, -i akuta situationer påbörja livsuppehållande behandling av mor och barn samt - kritiskt analysera, värdera och presentera aktuell forskning inom akuta obstetriska operationer. Läraktiviteterna utgörs av föreläsningar, prekliniska övningar och seminarier. Två examinationer har införts i relation till ett nytt och ett befintligt lärandemål i kursen: en examination där studenterna i seminarieform kritiskt analyserar och värderar aktuell forskning inom akuta obstetriska operationer och en individuell klinisk examination avseende återupplivning vid hjärtstopp hos moder och/eller asfyxi hos barn. I en skriftlig individuell tentamen examineras samtliga lärandemål i kursen. 5. I termin 3 har fem nya lärandemål lagts till, avseende bred och fördjupad kunskap samt färdigheter och förmågor i kursen VAE123 Mödrahälsovård, antikonception och sexuell hälsa, klinisk utbildning 15 hp (bil. 9): -genomföra gynekologisk undersökning inom barnmorskans kompetensområde, -ge information om och följa upp provtagning av sexuellt överförbara infektioner, -samverka i vårdprocessen inom och mellan yrkesgrupper, olika funktioner, enheter, nivåer, verksamheter och ansvarsområden liksom olika vårdgivare och myndigheter, -kritiskt värdera och förhålla sig till sin personliga och professionella utveckling avseende ledarskap och samverkan i team samt -sammanställa och rapportera relevant kunskap inom komplicerad mödrahälsovård, antikonceptioner och/eller sexuell hälsa. Sex lärandemål har reviderats: -bedriva vård och ge information innan, under och efter en graviditet utifrån patientens behov och förutsättningar, -vara lyhörd för kvinnan och partnerns frågor och önskemål inför förlossningen, -planera, leda och i samverkan med blivande föräldrar genomföra och utvärdera stöd i föräldraskap, -i dialog ge stöd och vägledning i sex- och samlevnadsfrågor i olika livsfaser inom ungdomsmottagning och mödrahälsovård, -ge information om och administrera antikonception samt -utföra gynekologisk cellprovtagning. Läraktiviteter: studenten ska successivt utveckla sin färdighet och förmåga att arbeta självständigt, delta i VFU inom mödrahälsovård, specialistmödravård, ungdomsmottagning, en fördjupningsvecka inom valfritt relevant område samt individuella studieuppgifter och litteraturstudier. Studenten ska visa färdighet och förmåga att planera, leda och i samverkan med blivande föräldrar genomföra och utvärdera föräldragrupp samt genomföra och följa upp provtagning av sexuellt överförbara infektioner. Fyra nya examinationer har införts: ett seminarium avseende patientfall vilket inkluderar individuell muntlig och skriftlig inlämningsuppgift, en skriftlig inlämningsuppgift avseende planering, genomförande och utvärdering av föräldragrupp, en skriftlig individuell tentamina avseende att i dialog ge stöd och vägledning i sex- och samlevnadsfrågor, antikonception och sexuellt överförbara infektioner samt en gruppuppgift i form av reflekterande samtal rörande personlig och professionell utveckling avseende ledarskap och team. 6. Gällande termin 3 se brist 3 nedan, åtgärd 6. Konkreta åtgärder brist 3: det är otydligt hur studenternas förmåga säkerställs i undervisning och examinationer gällande delaktighet och samverkan med patienter för att på ett tillfredsställande sätt kunna planera, genomföra undersökningar och behandlingar. 1. I termin 1 har ett lärandemål reviderats i kursen FHA064 Kvinnors hälsa och livsvillkor 7,5 hp (bil. 2): -visa förmåga att självständigt initiera hälsofrämjande åtgärder för att främja hälsa på individ-, grupp- och samhällsnivå. Läraktiviteter är litteraturstudier och föreläsning. Två nya examinationer har införts. Avseende lärandemålet ovan finns en skriftlig individuellt tentamen utifrån barnmorskans kompetensbeskrivning med frågor om barnmorskans samverkan med patienten. Det befintliga lärandemålet -värdera etiska aspekter och förhållningssätt inom sexuell och reproduktiv hälsa examineras med en muntlig och skriftlig gruppuppgift. 2. Gällande termin 1, se även Examensmål 1, brist 3, åtgärd Gällande termin 2, se även Examensmål 1, brist 3, åtgärd Gällande termin 2 se även Examensmål 1, brist 1, åtgärd Gällande termin 2 se även Examensmål 5, brist 2, åtgärd I termin 3 har fyra lärandemål, avseende bred och fördjupad kunskap samt färdigheter och förmågor, reviderats i kursen VAE122 Förlossningsvård 2, klinisk utbildning 15 hp (bil. 10): -ge stöd, 5 89/175

94 Ärende 13 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem trygghet och kontinuitet i vården av kvinnan, barnet och familjen i samband med okomplicerad och komplicerad förlossning, -i samverkan med kvinnan, barnet och familjen identifiera, planera och genomföra vårdåtgärder utifrån patientens behov och förutsättningar i samband med okomplicerad och komplicerad förlossning och eftervård, -observera, handlägga, övervaka, analysera och dokumentera graviditet- och förlossningsförloppet samt vidta adekvata åtgärder vid avvikelser från det okomplicerade förloppet samt -utföra obstetriska förlossningsoperationer. Fyra nya lärandemål har lagts till: -använda medicinsk teknik och tolka mätvärden inom barnmorskans verksamhetsområde, - utifrån patientens behov systematiskt leda, prioritera, fördela och samordna vårdarbetet, -kritiskt värdera och förhålla sig till sin egen personliga och professionella utveckling (PPU) och samverka i team med yrkesgrupper samt -sammanställa och rapportera relevant kunskap inom komplicerad förlossningsvård. Läraktiviteterna är: individuella studieuppgifter, litteraturstudier samt att studenten successivt ska utveckla sin färdighet och förmåga att arbeta självständigt, ha deltagit och fullgjort VFU inom förlossningsvård (ha bistått 100 kvinnor i samband med deras barnafödande och av dessa ha handlagt 50 födslar). Fyra nya examinationer har införts: en individuell klinisk examination, en individuell, muntlig och skriftlig inlämningsuppgift, ett examinerande individuellt reflekterande samtal utifrån reflektionsdagbok och PPU, samt en individuell skriftlig (nationell och nätbaserad) tentamen i fosterövervakning. 7. Gällande termin 3, se även Examensmål 5, brist 2, åtgärd 5. Referenser: Biggs, J. B. (2003) Teaching for quality learning at university: what the student does, London, the Society for Research into Higher Education Open University Press. Socialstyrelsen (2006). Kompetensbeskrivning för legitimerad Barnmorska. Östlund, Gunnel (2012) Reflektionspass som pedagogiskt verktyg för PPU en uppföljning av samtalsledar-uppdraget. M Ottelid (Red). Personlig och professionell utveckling inom socionom-utbildningen, en antologi. Pedagogiska meddelanden nr 8. Sid , Östersund: Mittuniversitet. Bilagor som analyserna och åtgärdsredovisningen hänvisar till Samtliga bilagor finns tillgängliga på 1) Examensmålsmatris 2) Kursplan FHA064, Kvinnors hälsa och livsvillkor 7,5 hp (fastställd ) 3) Kursplan VAE118, Puerperal, neonatal och gynekologisk vård- klinisk utbildning 7,5 hp (fastställd ) 4) Kursplan BMA056 Obstetrik, gynekologi och neonatal vård 7,5 hp (fastställd ) 5) Kursplan VAE117 Normal graviditet, barnafödande och puerperium 7,5 hp (fastställd ) 6) Kursplan VAE121, Amning och anknytning 7,5 hp (fastställd ) 7) Kursplan VAE119 Förlossningsvård 1 klinisk utbildning 7,5 hp (fastställd ) 8) Kursplan VAE120 Komplikationer inom obstetrisk och gynekologisk vård 7,5 hp (fastställd ) 9) Kursplan VAE123 Mödravård, antikonception och sexuell hälsa klinisk utbildning 15 hp (fastställd ) 10) Kursplan VAE122 Förlossningsvård 2, klinisk utbildning 15 hp (fastställd ) På ovan nämnda webbplats finns även de gamla kursplanerna vilket möjliggör en jämförande granskning mellan de kursplaner som fanns då vi skrev och lämnade in självvärderingen och de kursplaner som finns i dag utifrån analys- och åtgärdssarbetet. 6 90/175

95 Ärende 13 Bilaga 3 Examensmåls matris gällande Barnmorskeprogrammet, 90 hp och magisterexamen. Akademin för Hälsa, Vård och Välfärd, MDH Det som är markerat med grönt innebär att texten och momenten är nya, det som är markerat med blått innebär att befintlig text och moment har reviderats. Utbildning på avancerad nivå Högskolelagen 1 kap 9 Högskolelagen (HL) Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. (SFS 2006:173). Barnmorskeutbildningen Högskoleförordningen (HSF) För barnmorskeexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som barnmorska. Barnmorskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfodringar om 90 högskolepoäng. Därtill ställs krav på av Socialstyrelsen utfärdad legitimation som sjuksköterska. Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60hp med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 30 hp med fördjupning inom huvudområdet för utbildningen. För magisterexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp inom huvudområdet för utbildningen. - Kunskap och förståelse (HSF) Färdighet och förmåga (HSF) Värderingsförmåga och förhållningssätt (HSF) Progression För barnmorskeexamen skall studenten - visa såväl bredd som fördjupad kunskap inom området reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa (1) - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuell forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandet för yrkesutövningen (2) - visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet (3), och - visa kunskap om relevanta författningar (4) För magisterexamen ska studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen För barnmorskeexamen skall studenten - visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient planera och genomföra undersökningar och behandlingar utifrån patientens behov och förutsättningar (5) - visa fördjupad förmåga att självständigt initiera hälsofrämjande och förebyggande arbete (6), - visa förmåga att integrera kunskap samt att analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov (7), - visa förmåga att undervisa olika grupper samt att genomföra handledande, arbetsledande och konsultativa uppgifter (8), och - visa förmåga att initiera och genomföra kvalitets- och förbättringsarbete samt att utvärdera behandlingsverksamhet (9) För magisterexamen ska studenten - visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information - visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forskning- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet För barnmorskeexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga (10), - visa förmåga att göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna (11), - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot kvinnor och deras närstående (12), och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens (13) För magisterexamen ska studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Barnmorskeexamen innebär att studenten utvecklar sina kunskaper i ämnesområdet genom att utbildningens kurser sker på avancerad nivå. På så sätt innebär programmet delvis en progression med utgångspunkt från sjuksköterskeexamen med kandidatexamen. Specifik progression avser studenternas ökande förmåga till självständigt arbete i komplexa situationer, förebyggande och hälsofrämjande perspektiv, helhetssyn, reflektion, professionell och personlig utveckling, kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt. Progression är möjlig utifrån att kunskap byggs upp hierarkiskt, d.v.s. kunskap från en kurs är av betydelse för kunskapsfördjupning i kommande kurser samt att teoretiska kunskaper omsätts i färdigheter och förmågor inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Progressionen utgörs av att studenterna systematiskt utvecklar, fördjupar och examineras utifrån kunskapsformerna kunskap & förståelse, färdigheter & förmågor samt värderingsförmåga & förhållningssätt. Detta utifrån att examensmålen och kompetensområdet omsatts i konkreta lärandemål, läraktiviteter och examinationer. Kunskapsformerna bygger på varandra, relateras till varandra och sammanfogas i slutet av utbildningen i förmågan till självständighet avseende värderingsförmåga och förhållningssätt. Progressionen utgörs även av en förståelse för och utvecklande av förmåga att självständigt hantera barnmorskans kompetensområden gällande från det normala till det komplexa. Progression förstärks av en modell för personlig och professionell utveckling (PPU), vilken möjliggör progression genom reflektion, ökad självkännedom, förståelse för professionens bredd och djup, interprofessionellt samarbete och ledarskap samt samverkan med patienten och anhöriga. Progression sker även genom självständigt arbete/magisterexamen som ger fördjupning inom ämnesområdet. 1 91/175

96 Ärende 13 Bilaga 3 Nivå Kurskod, kurstitel och Högskolepoäng och syfte A1N Termin 1 FHA064 Kvinnors hälsa och livsvillkor 7,5 hp Syfte: Kursen syftar till att studenten ska inhämta sig kunskaper inom sexuell och reproduktiv hälsa samt söka, analysera och kritiskt granska vetenskaplig litteratur utifrån barnmorskans olika kompetens- och verksamhetsområden. Kursen fokuserar på kvinnors sexuella, reproduktiva hälsa och rättigheter i ett livsperspektiv. Innehåll Kursen omfattar kvinnans reproduktiva hälsa under hela hennes livscykel i ett fysiologiskt, psykosocialt, socialt, transkulturellt, genus-, jämställdhets- och miljöperspektiv och omfattar följande teman: Barnmorskeprofessionen Folkhälsovetenskap; mål för sexuell och reproduktiv hälsa i ett folkhälsoperspektiv Prevention av sexuellt överförbara sjukdomar Icke-hormonell antikonception Nationell och internationell kvinnohälsa Kvinnors hälsa i olika livsfaser Personlig och professionell utveckling (PPU) Kunskap och förståelse Lärandemål 1.identifiera barnmorskans profession, historiskt, nationellt och globalt 2. identifiera kvinnors sexuella, reproduktiva hälsa och rättigheter i ett livsperspektiv 4.visa fördjupade kunskaper om hur ett professionellt samtal kan föras 9. identifiera och beskriva barnmorskans kompetensområden och relatera dessa till egen personlig och kommande professionell utveckling (PPU) 10. beskriva prevention av sexuellt överförbara infektioner Färdighet och förmåga Lärandemål 6. visa förmåga att självständigt initiera hälsofrämjande åtgärder för att främja hälsa på individ- grupp och samhällsnivå Värderingsförmåga och förhållningssätt * * 3. värdera etiska aspekter och förhållningssätt inom sexuell och reproduktiv hälsa 5) analysera likheter och skillnader i kvinnors, mäns och familjers livsvillkor och livsstil nationellt såväl som internationellt 7. reflektera över likheter och skillnader i reproduktionens betydelse för män och kvinnor 8. söka, analysera och kritiskt granska vetenskaplig litteratur utifrån barnmorskans olika verksamhetsområden Läraktiviteter Undervisningsformerna varierar under kursen och innefattar individuellt arbete, litteraturstudier, föreläsningar, seminarier, redovisningar och gruppdiskussioner. Examinationer NÄR1, 1 hp, obligatorisk närvaro vid 80 % av föreläsningarna, frånvaro utöver detta kompletteras. Betyg Godkänd (G). INL1, 1 hp, Skriftlig individuell inlämningsuppgift avseende lärandemål 9. Betyg Godkänd (G). INL 2, 1 hp, Skriftlig individuell inlämningsuppgift avseende lärandemål 8. Betyg Godkänd (G). GRU1, 0,5 hp, Muntlig och skriftlig gruppuppgift avseende lärandemål 3. Betyg Godkänd (G). TEN1, 4 hp, skriftlig individuell tentamen avseende samtliga lärandemål. Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). A1N Termin 1 BMA056 Obstretisk-, gynekologisk- och neonatal vård 7,5 hp Syfte: Kursen syftar till att studenten ska utöka sina kunskaper i obstetrik, gynekologi och neonatal vård samt ha förmåga att kritiskt reflektera över befintliga rutiner med inriktning mot obstetrik och gynekologi. Obstetrik: reproduktionsorganens anatomi och fysiologi hos kvinnan och mannen, placentans och fostrets fysiologi och tillväxt, genetik och prenatal diagnostik. Gynekologi: Sexuell hälsa, gynekologisk undersökning, infertilitet, infertilitetsutredning och behandling, klimakteriet och klimakteriella besvär, olika sjukdomstillstånd och abort. Neonatal vård: embryologi, olika sjukdomstillstånd hos det nyfödda barnet. Farmakologi med inriktning mot obstetrik, gynekologi och neonatal vård. 1. identifiera, beskriva och förklara reproduktionsorganens anatomi och fysiologi hos kvinnan och mannen 2. bedöma och ta ställning till hur patientens hälsa och välbefinnande kan påverka gynekologisk hälsa och ohälsa 3. bedöma och ta ställning till hur patientens hälsa och välbefinnande kan påverka obstetrisk hälsa och ohälsa 4. bedöma och ta ställning till fostrets och det friska nyfödda barnets tillväxt och hälsa samt sjukdomstillstånd inom perinatalperioden 5. kritiskt reflektera över befintliga rutiner med inriktning mot obstetrik och gynekologi 6. initiera, planera och dokumentera ett vetenskapligt arbete med inriktning mot sexuell och reproduktiv hälsa Undervisningsformerna varierar under kursen och innefattar individuellt arbete, litteraturstudier, föreläsningar, seminarier, redovisningar och gruppdiskussioner. NÄR1, 1 hp, obligatorisk närvaro vid 80 % av föreläsningarna, frånvaro utöver detta kompletteras. Betyg Godkänd (G). SEM1, 1hp, aktivt deltagande i artikelseminarium avseende lärandemål 2 och 5. Betyg Godkänd (G). TEN1, 5,5 hp, skriftlig individuell tentamen avseende samtliga lärandemål. Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). A1N Termin 1 VAE117 Normal graviditet, barnafödande och puerperium 7,5 hp Syfte: Kursen syftar till att studenten ska utöka sina kunskaper om normal graviditet, barnafödande och puerperium med inriktning mot kvinnan, partnern, det ofödda och det nyfödda barnet i ett familjeperspektiv. Kursen syftar också till att studenten skall utveckla sitt vetenskapliga förhållningssätt genom att initiera, planera och dokumentera vetenskapligt arbete med inriktning mot sexuell och reproduktiv hälsa. Reproduktiv och perinatal vård före, under och efter barnafödande Föräldragrupper Fosterövervakning Neonatal vård Amning och bröstkomplikationer Anknytningsprocessen Familje- och samhällsperspektiv Intersektionalitet Fältstudier inom barnmorskans kompetensområde och träning i intervjumetodik och PPU 1. identifiera och visa fördjupade kunskaper om barnmorskans kompetensområden inom normal graviditet, barnafödande och eftervård, relaterat till personlig och professionell utveckling (PPU) 4. beskriva den normala amningen, anknytningsprocessen och identifiera bröstkomplikationer i samband med amning 5. beskriva former av stöd i föräldraskapet och förberedelse inför förlossning 2. i simuleringsövning visa färdigheter och förmåga att genomföra en gynekologisk undersökning i samverkan med kvinnan 3. i simuleringsövning visa färdighet och förmåga att handlägga normal förlossning utifrån kvinnans behov och förutsättningar Undervisningsformerna varierar under kursen och innefattar föreläsningar, seminarier, individuellt arbete, litteraturstudier, redovisningar, gruppdiskussioner, prekliniska övningar, fältstudier och intervjuer. NÄR1, 1 hp, obligatorisk närvaro vid 80 % av föreläsningarna, frånvaro utöver detta kompletteras. Betyg Godkänd (G). SEM1, 1hp, individuell muntlig tentamina avseende lärandemål 1 (redogörelse av fältstudier). Betyg Godkänt (G). PRA1, 1hp, individuell praktisk examination avseende lärandemål 2 och 3. Betyg Godkänd (G). PMO, 0,5hp, individuell/i par, skriftlig promemoria avseende lärandemål 6. Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). TEN1, 4,5 hp, skriftlig individuell tentamen avseende lärandemål 3,4 och 5. Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). * Lärandemålen uppfyller även Kunskap och förståelse samt Färdighet och förmåga. Lärandemålen uppfyller genom progression Värderingsförmåga och förhållningssätt. 2 92/175

97 Ärende 13 Bilaga 3 Nivå Kurskod, kurstitel och Högskolepoäng och syfte A1 N Termin 1 VAE042 Självständigt arbete inom sexuell och reproduktiv hälsa 7,5 hp Syfte: Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sina kunskaper inom vårdvetenskap med inriktning mot barnmorskans område - sexuell och reproduktiv hälsa, samt fördjupad vetenskapsteoretisk och metodologisk skolning. De studenter som väljer att skriva ett självständigt arbete omfattande 7,5 hp istället för ett examensarbete på 15 hp. genomför även kursen VAE121 Amning och anknytning 7,5 hp, vilket är en valbar kurs. Innehåll Identifiering av forskningsområde och problemavgränsning Utarbetande av plan för det självständiga arbetet Metodval, datainsamling och analys Forskningsetiska överväganden Skriva ett självständigt arbete omfattande 7,5 hp Presentation av resultat Deltagande i seminarier Kunskap och förståelse Lärandemål 2. formulera en forskningsfråga samt en plan för ett självständigt arbete Färdighet och förmåga Lärandemål 3. planera, genomföra samt presentera sitt färdiga arbete Värderingsförmåga och förhållningssätt * * 1. självständigt söka, analysera, kritiskt granska och sammanställa tidigare forskning 4. föra en diskussion om det självständiga arbetet Läraktiviteter Undervisningsformerna bygger på studentens aktiva kunskapssökande och bedrivs i form av metodundervisning, dock framförallt eget arbete med litteratursökning, planering, datainsamling och dataanalys samt skrivarbete. Vidare ingår handledning, seminarier, redovisningar och gruppdiskussioner. Kursen ges med it-stöd i Blackbord Examinationer UPS1, 7,5 hp, Självständigt arbete, examineras skriftligt och muntligt, avseende samtliga lärandemål. Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). A1 N Termin 1 och 2 VAE041 Examensarbete inom sexuell och reproduktiv hälsa 15 hp Syfte: Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sina kunskaper inom vårdvetenskap med inriktning mot barnmorskans område - sexuell och reproduktiv hälsa, samt fördjupad vetenskapsteoretisk och metodologisk skolning. Identifiering av forskningsområde och problemavgränsning Utarbetande av plan för examensarbetet Metodval, datainsamling och analys Forskningsetiska överväganden Skriva examensarbetet omfattande 15 högskolepoäng Presentation av resultatet Deltagande i seminarier Opponent- och respondentskap Under studietiden närvara vid en disputation 2. formulera en forskningsfråga samt en plan för ett examensarbete, alternativt delta i ett pågående forskningsprojekt 3. planera, genomföra samt presentera sitt färdiga arbete 1. självständigt söka, analysera, kritiskt granska och sammanställa tidigare forskning 4. kritiskt granska samt föra en diskussion i form av respondent- samt opponentskap Undervisningsformerna bygger på studentens aktiva kunskapssökande och bedrivs i form av metodundervisning, dock framförallt eget arbete med litteratursökning, planering, datainsamling och dataanalys samt skrivarbete. Vidare ingår handledning, seminarier, redovisningar, gruppdiskussioner samt opponent- och respondentskap. Kursen ges med it-stöd i Blackbord. UPS1, 15 hp, Examensarbete, muntlig och skriftlig examination vid PM, opponent- och respondentskap, avseende samtliga lärandemål. Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). 1N Termin 2 VAE119 Förlossningsvård 1- klinisk utbildning 7,5 hp Syfte: Kursen syftar till att studenten skall tillämpa sina kunskaper, att genomföra förlossningsvård med inriktning på kvinnan, det väntade och nyfödda barnets hälsa i ett familjeperspektiv, samt bredda sin förmåga att söka, analysera och kritiskt granska relevant kunskap inom normal graviditet och förlossning. Normal förlossning och bedriva vård av den födande kvinnan Auskultation av fosterljud, yttre palpation av fostrets läge, vaginalundersökning och värkstatus Bedömning av cardiotokografi (CTG) Farmakologisk och icke-farmakologisk smärtlindring Postpartumvård och postpartumsamtal Bedriva vård av det nyfödda barnet Amningsvägledning Dokumentation av förlossning Kunskapssammanställning och redovisning av patientfall 1. bedriva vård i samband med handläggning av normal förlossning 4. vårda det nyfödda barnet med fokus på det friska barnets beteende och hälsa 5. vårda mor och barn efter förlossningen, postpartumvård, amningsvägledning och befrämja det nyfödda barnets anpassning till familjen efter förlossningen 6. samverka i vårdprocessen inom och mellan olika yrkesgrupper samt vårdgivare 2. observera, analysera, beskriva och dokumentera kvinnans behov av vård samband med förlossning avseende yttre palpation, vaginalundersökning och auskultation av fosterljud 3. administrera adekvat smärtlindring enligt kvinnans önskemål, samt ha kunskap om när annan expertis bör tillkallas 7. söka, analysera och kritiskt granska kunskap inom normal graviditet och förlossning Undervisningsformerna bygger på studenternas egna aktiva kunskapssökande som bedrivs i form av klinisk utbildning och kompletteras med uppgifter individuellt och i grupp samt litteraturstudier. PRA2, 6,5 hp examinationen omfattar fullgjord VFU, att samtliga lärandemål ska vara uppfyllda samt bedömningssamtal där student, handledare och lektor från högskolan deltar. Handledaren lämnar underlag för bedömning av studenten och lektor från högskolan examinerar. I bedömningsunderlag ingår även utfallet av ett självbedömningsinstrument (femgradig skattningsskala) med specifika bedömningskriterier (bemötande, kommunikation/information/undervisning, praktisk färdighet, arbetsledning och samarbete, professionellt förhållningssätt och juridiskt och socialt ansvar) som skattas av studenten i dialog med handledare och lektor. Betyg Godkänd (G). SEM1, 1hp, aktivt deltagande vid seminarier med redovisning av studieuppgifter, avseende lärandemål 7 Betyg Godkänd (G). * Lärandemålen uppfyller även Kunskap och förståelse samt Färdighet och förmåga. Lärandemålen uppfyller genom progression Värderingsförmåga och förhållningssätt. 3 93/175

98 Ärende 13 Bilaga 3 Nivå Kurskod, kurstitel och Högskolepoäng och syfte Innehåll Kunskap och förståelse Lärandemål Färdighet och förmåga Lärandemål Värderingsförmåga och förhållningssätt * Läraktiviteter Examinationer A1F Termin 2 VAE118 Puperenal, neonatal vård och gynekologisk omvårdnad klinisk utbildning 7,5 hp Syfte: Kursen syftar till att studenten ska utöka sina kunskaper i vård och utveckla sin förmåga att utföra hälsobevarande vård inom förlossningsvård med inriktning mot kvinnan och det nyfödda barnets hälsa i ett familjeperspektiv. Studenten ska inhämta kunskaper för att under handledning identifiera och prioritera kvinnans och barnets behov i ett familjeperspektiv, formulera mål samt planera, genomföra och utvärdera vårdåtgärder. Studenten ska fortsätta utveckla sin förmåga att söka, analysera och kritiskt granska kunskap inom puerperal, neonatal och gynekologisk vård. Bedriva vård av den nyförlösta kvinnan såväl vid normalt som komplicerat puerperium Vårda av det nyfödda barnet Amningsstöd och observationer Postpartumsamtal Hälsorådgivning Dokumentation av vård Gynekologisk vård Abortverksamhet Kunskapssammanställning och redovisning av patientfall Personlig och professionell utveckling, PPU (dagboksreflektioner) 1. bedriva vård i samband med puerperiet. 2. ge stöd och vägledning i samband med amning och kunna identifiera och bedöma amningskomplikationer på BB och amningsmottagning. 3. identifiera avvikande tillstånd hos kvinnan och det nyfödda barnet, vidta åtgärder och vid behov tillkalla expertis. 4. identifiera och bedöma kvinnans behov av extra stöd, ge vägledning samt befrämja det nyfödda barnets anpassning till familjen. 5. ge hälsorådgivning till den nyblivna familjen 6. bedriva vård av det friska och sjuka nyfödda barnet med fokus på barnets beteende och hälsa samt avvikelser från det normala 7. ge information till abortsökande och vårda patienter som genomgår abort samt bedriva gynekologisk vård 8. reflektera över personlig och professionell utveckling (PPU) avseende samverkan med patienten 9. söka, analysera och kritiskt granska kunskap inom puperal, neonatal och gynekologisk vård Undervisningsformerna bygger på studenternas egna aktiva kunskapssökande som bedrivs i form av klinisk utbildning och kompletteras med uppgifter individuellt och i grupp samt litteraturstudier. PRA1, 4 hp, puperal vård avseende lärandemål 1-5. Examinationerna omfattar fullgjord VFU, att lärandemålen ska vara uppfyllda samt bedömningssamtal där student, handledare och lektor från högskolan deltar. Handledaren lämnar underlag för bedömning av studenten och lektor från högskolan examinerar. I bedömningsunderlaget ingår även utfallet av ett självbedömningsinstrument (fem-gradig skattningsskala) med specifika bedömningskriterier (bemötande, kommunikation/ information/undervisning, praktisk färdighet, arbetsledning och samarbete, professionellt förhållningssätt och juridiskt och socialt ansvar) som skattas av studenten i dialog med handledare och lektor. Betyg Godkänd (G). PRA2, 1 hp, gynekologisk vård avseende lärandemål 7. Handledare lämnar underlag för bedömning av studenten och lektor från högskolan examinerar. Examinationerna omfattar fullgjord VFU och att lärandemålen ska vara uppfyllda. PRA3, 1hp, neonatal vård avseende lärandemål 6. Handledare lämnar underlag för bedömning av studenten och lektor från högskolan examinerar. Examinationerna omfattar fullgjord VFU och att lärandemålen ska vara uppfyllda. SEM1, 1 hp, aktivt deltagande vid seminarier med redovisning av studieuppgifter avseende lärandemål 9. Betyg Godkänd (G). GRU1, 0,5 hp, personlig och professionell utveckling, reflektionsgrupp samt dagbok avseende lärandemål 8. * Lärandemålen uppfyller även Kunskap och förståelse samt Färdighet och förmåga. Lärandemålen uppfyller genom progression Värderingsförmåga och förhållningssätt. 4 94/175

99 Ärende 13 Bilaga 3 Nivå Kurskod, kurstitel och Högskolepoäng och syfte A1F Termin 2 VAE120 Komplikationer inom obstetrisk och gynekologisk vård 7,5 hp Syfte: Kursen syftar till att studenten ska inhämta fördjupade kunskaper om komplicerade tillstånd inom obstetrisk och gynekologisk vård samt ytterligare fördjupa sin förmåga att kritiskt analysera, värdera och presentera aktuell forskning inom obstetriska operationer. Innehåll Obstetriska komplikationer, interventioner; instrumentella och manuella förlossningsoperationer Psykosocial obstetrik, särskilt förlossningsrädsla Bröstkomplikationer i samband med amning Fosterdiagnostik och fosterövervakning Neonatala komplikationer, återupplivning och asfyxi HLR av gravid kvinna Gynekologi: kvinnohälsa, klimakteriet, inkontinens Sexualanamnes, icke-hormonell antikonception och förskrivning av hormonell antikonception Kritiskt granska samt föra en diskussion om evidensbaserad vård Kunskap och förståelse Lärandemål 3. identifiera risker för ohälsa hos det ofödda barnet och nyfödda barnet 6. visa fördjupade kunskaper inom gynekologisk vård och komplikationer i samband med abort Färdighet och förmåga Lärandemål 4. i akuta situationer påbörja livsuppehållande behandling av mor och barn 5. i samband med förskrivning tillämpa kunskaper om hormonella preventivmedel och dess verkan och biverkan Värderingsförmåga och förhållningssätt * 1. värdera och avgränsa barnmorskans roll inom sexuell och reproduktiv hälsa. 2. beskriva och värdera risker för ohälsa hos den gravida kvinnan och ta ställning till åtgärder, undersökningar och behandlingar samt vårda och övervaka vid komplicerad graviditet, förlossning och puerperium som påkallar samarbete med andra professioner 7. kritiskt analysera, värdera och presentera aktuell forskning inom akuta obstetriska operationer Läraktiviteter Undervisningsformerna varierar under kursen och innefattar föreläsningar, seminarier, individuellt arbete, litteraturstudier, redovisningar, gruppdiskussioner och prekliniska övningar. Examinationer NÄR1, 1 hp, obligatorisk närvaro vid 80 % av föreläsningarna, frånvaro utöver detta kompletteras. Betyg Godkänd (G). PRA1, 1hp, individuell praktisk examination, återupplivning vidhjärtstopp hos moder och/eller asfyxi hos barnet, avseende 4. Betyg Godkänd (G). SEM1, 1hp seminarium, individuellt/i par, muntlig och skriftlig inlämningsuppgift avseende lärandemål 7. TEN1, 4,5 hp, skriftlig individuell tentamen avseende samtliga lärandemål. Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). A1F Termin 2 VAE121 Amning och anknytning 7,5 hp Syfte: Kursen syftar till att studenten skall utifrån evidens och befintliga vårdrutiner bredda och fördjupa sin förmåga att bedöma amnings- och anknytningsprocessen och kunna ge stöd och vägledning i samband med amning och anknytning. Detta är en valbar kurs för de studenter som väljer att skriva ett självständigt arbete omfattande 7,5 hp istället för ett examensarbete på 15 hp. Internationella och nationella regelsystem för att skydda, stödja och främja amning Amningsprocess i ett familje- och samhällsperspektiv Amningsobservation Amning av prematura barn och hudnära vård Amningsvägledning Anknytningsprocessen 1. bedöma amningsprocessen 2. beskriva och tillämpa anknytningsteorin 3. ge information om och argumentera för hudnära vård och amning till blivande och nyblivna föräldrar 4. genomföra amningsvägledning i samband med okomplicerade och komplicerade tillstånd hos såväl mor som barn 5. kritiskt reflektera över befintliga rutiner och ge förslag till evidensbaserad vård Undervisningsformerna bygger på studentens aktiva kunskapssökande och sker i form av litteraturstudier, obligatoriska föreläsningar och seminarier. Kursen ges med IT-stöd i Blackboard. NÄR1, 1 hp, obligatorisk närvaro vid 80 % av föreläsningarna, frånvaro utöver detta kompletteras. Betyg Godkänd (G). SEM1, 1,5 hp, individuell identifikation, presentation och diskussion av ett amningsbesvär/en komplikation som identifieras i klinisk praxis, avser lärandemål 1. Betyg Godkänd (G). GRU1, 2,5 hp, gruppuppgift i form av seminarium med muntlig presentation och diskussion avseende lärandemål 2 och 3.. Betyg Godkänd (G). INL1, 2,5 hp, individuell skriftlig inlämningsuppgift avseende samtliga lärandemål. Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). * Lärandemålen uppfyller även Kunskap och förståelse samt Färdighet och förmåga. Lärandemålen uppfyller genom progression Värderingsförmåga och förhållningssätt. 5 95/175

100 Ärende 13 Bilaga 3 Nivå Kurskod, kurstitel och Högskolepoäng och syfte A1E Termin 3 VAE122 Förlossningsvård 2 klinisk utbildning 15 hp Syfte Kursen syftar till att studenten ytterligare ska fördjupa sina kunskaper och färdigheter inom okomplicerat och komplicerat barnafödande avseende kvinnan, partnern, fostret och det nyfödda barnet ur olika familje- och samhällsperspektiv. Syftet är vidare att ytterligare utveckla sin professionella förmåga att ge stöd och vägledning i samband med barnafödande samt att studenten skall lära sig att sammanställa och rapportera kunskap inom komplicerad förlossningsvård. Innehåll Förlossningens olika skeden Avvikande tillstånd i samband med förlossning och puerperium Åtgärder vid komplikationer samt vid behov tillkalla expertis Obstetriska ingrepp och operationer inom barnmorskans kompetensområde; sugklocka, manuell förlossningsoperation Smärtlindring under förlossningen Bedriva vård av det nyfödda barnet i akuta situationer Stöd till kvinnan och barnet vid komplikationer i samband med barnafödande Postpartumsamtal Personlig och professionell utveckling (PPU), ledarskap, team och förbättringsarbete Avvikelsehantering/Rapportering av avvikelser (inom VFU) Kunskap och förståelse Lärandemål Färdighet och förmåga Lärandemål 1. ge stöd, trygghet och kontinuitet i vården av kvinnan, barnet och familjen i samband med okomplicerad och komplicerad förlossning 2. i samverkan med kvinnan, barnet och familjen identifiera, planera och genomföra vårdåtgärder utifrån patientens behov och förutsättningar i samband med okomplicerad och komplicerad förlossning och eftervård 4. använda medicinsk teknik och tolka mätvärden inom barnmorskans verksamhetsområde 6. utföra obstetriska akuta förlossningsoperationer 8. sammanställa och rapportera kunskap inom komplicerad förlossningsvård Värderingsförmåga och förhållningssätt * 3. observera, handlägga, övervaka, analysera och dokumentera under graviditet och förlossningsförloppet samt vidta adekvata åtgärder vid avvikelse från det okomplicerade förloppet 5. utifrån patientens behov systematiskt leda, prioritera, fördela och samordna vårdarbetet 7. kritiskt värdera och förhålla sig till sin egen personliga och professionella utveckling (PPU) och samverka i team med olika yrkesgrupper Läraktiviteter Undervisningsformerna bygger på studenternas egna aktiva kunskapssökande som bedrivs i form av klinisk utbildning och kompletteras med uppgifter individuellt och i grupp samt litteraturstudier och prekliniska övningar. Examinationer PRA2, 12 hp, examinationerna omfattar fullgjord VFU, att lärandemålen ska vara uppfyllda samt bedömningssamtal där student, handledare och lektor från högskolan deltar. Handledaren lämnar underlag för bedömning av studenten och lektor från högskolan examinerar. I bedömningsunderlaget ingår även utfallet av ett självbedömningsinstrument (fem-gradig skattningsskala) med specifika bedömningskriterier (bemötande, kommunikation/ information/undervisning, praktisk färdighet, arbetsledning och samarbete, professionellt förhållningssätt och juridiskt och socialt ansvar) som skattas av studenten i dialog med handledare och lektor. Betyg Godkänd (G). PRA1, 1hp, individuell praktisk examination avseende lärandemål 6. Betyg Godkänd (G). SEM1, 0,5 hp, patientfall inom komplicerad förlossningsvård, individuell, muntlig och skriftlig inlämningsuppgift avseende lärandemål 8. Betyg Godkänd (G). INL1, 0,5 hp, individuellt reflekterande samtal avseende personlig och professionell utveckling (PPU), via samtal och reflektionsdagbok, avseende lärandemål 7. Betyg Godkänd (G). TEN1, 1 hp, Individuell skriftlig tentamen i fosterövervakning, avseende lärandemål 4. Betyg Godkänd (G). * Lärandemålen uppfyller även Kunskap och förståelse samt Färdighet och förmåga. Lärandemålen uppfyller genom progression Värderingsförmåga och förhållningssätt. 6 96/175

101 Ärende 13 Bilaga 3 Nivå Kurskod, kurstitel och Högskolepoäng och syfte A1F Termin 3 VAE123 Mödrahälsovård, antikonception och sexuell hälsa klinisk utbildning 15 hp Syfte: Kursen syftar till att studenten ytterligare ska fördjupa sina kunskaper och färdigheter i mödravård, antikonception och sexuell hälsa, utveckla sin förmåga att utföra hälsobevarande och förebyggande arbete och tillägna sig kunskaper för att identifiera och prioritera kvinnans och det väntande barnets behov i ett samhälls- och familjeperspektiv. Vidare syftar kursen till att studenten ska sammanställa och rapportera relevant kunskap inom komplicerad mödrahälsovård, antikonception och/eller sexuell hälsa. Innehåll Okomplicerad och komplicerad graviditet Hälsosamtal med gravida kvinnor Planera, genomföra och utvärdera stöd i föräldragrupp och stöd och vägledning vid amning Hormonell och icke-hormonell antikonception och insättning av 5 spiraler (intyg) Gynekologisk cellprovtagning Klimakteriet och klimakteriella besvär Information om fosterdiagnostik Sexualitet och samlevnadsfrågor i olika livsfaser Oplanerad och oönskad graviditet Provtagning och samtal i samband med sexuellt överförbara infektioner (STI) Sex- och samlevnadsundervisning och information på ungdomsmottagning Sammanställa, värdera och redovisa ett patientfall inom komplicerad mödrahälsovård, antikonception eller sexuell hälsa Personlig och professionell utveckling (PPU) avseende ledarskap och team Kunskap och förståelse Lärandemål Färdighet och förmåga Lärandemål 7. genomföra gynekologisk undersökning inom barnmorskans kompetensområde 8. ge information om och följa upp provtagning av sexuellt överförbara infektioner (STI) 9. ge information om och administrera antikonception 10. utföra gynekologisk cellprovtagning Värderingsförmåga och förhållningssätt * 1. bedriva vård och ge information innan, under och efter en graviditet utifrån patientens behov och förutsättningar 2. observera, analysera och dokumentera graviditetens förlopp 3. identifiera fysiologiska, psykologiska och sociala riskfaktorer och vidta adekvata åtgärder för kvinnan, det väntade barnet och familjen 4. vara lyhörd för kvinnan och partnerns frågor och önskemål inför förlossningen 5. planera, leda och i samverkan med blivande föräldrar genomföra och utvärdera stöd i föräldraskap 6. i dialog ge stöd och vägledning i sex- och samlevnadsfrågor i olika livsfaser inom ungdomsmottagning och mödrahälsovård 11. samverka i vårdprocessen inom och mellan yrkesgrupper, olika funktioner, enheter, nivåer, verksamheter och ansvarsområden liksom olika vårdgivare och myndigheter 12. kritiskt värdera och förhålla sig till sin personliga och professionella utveckling (PPU) avseende ledarskap och samverkan i team 13. sammanställa och rapportera relevant kunskap inom komplicerad mödrahälsovård, antikonception och/eller sexuell hälsa Läraktiviteter Undervisningsformerna bygger på studenternas egna aktiva kunskapssökande som bedrivs i form av klinisk utbildning och kompletteras med uppgifter individuellt och i grupp samt litteraturstudier och personlig och professionell utveckling (PPU). Examinationer PRA1, 10 hp inom mödravård, 1 hp inom specialistmödravård, 1 hp på ungdomsmottagning och 1 hp inom ett valfritt område i samband med ansvarig lektor, omfattande examination av lärandemål Examinationerna omfattar fullgjord VFU, att lärandemålen ska vara uppfyllda samt bedömningssamtal där student, handledare och lektor från högskolan deltar. Handledaren lämnar underlag för bedömning av studenten och lektor från högskolan examinerar. I bedömningsunderlaget ingår även utfallet av ett självbedömningsinstrument (fem-gradig skattningsskala) med specifika bedömningskriterier (bemötande, kommunikation/information/ undervisning, praktisk färdighet, arbetsledning och samarbete, professionellt förhållningssätt och juridiskt och socialt ansvar) som skattas av studenten i dialog med handledare och lektor. Betyg Godkänd (G). SEM1, 0,5 hp, seminarium om patientfall inom mödrahälsovård, individuell, muntlig och skriftlig inlämningsuppgift, avseende lärandemål 13. Betyg Godkänd (G). INL1, 0,5 hp, skriftlig inlämningsuppgift av planering, genomförande och utvärdering av föräldragrupp, individuellt eller i par, avseende lärandemål 5.. Betyg Godkänd (G). GRU1, 0,5 hp, gruppuppgift i form av reflekterande samtal i grupp avseende personlig och professionell utveckling (PPU), ledarskap och team, avseende lärandemål 12. Betyg Godkänd (G). TEN1, 0,5 hp, skriftlig, individuell tentamen i antikonception och STI avseende lärandemål 6, 8 och 9. Betyg Godkänd (G). * Lärandemålen uppfyller även Kunskap och förståelse samt Färdighet och förmåga. Lärandemålen uppfyller genom progression Värderingsförmåga och förhållningssätt. 7 97/175

102 Nr 2: MDH /0070 Fakultetsnämnden 14. Utredning av konsekvenser av en eventuell avveckling av magisterexamen i engelska Diarienummer: /0725 Handläggare: Ida Nilsson Föredragande: Ida Nilsson Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har enligt Verksamhetsmål, uppdrag och budget (VUB) 2013 i uppdrag att utreda konsekvenserna av en avveckling av magisterexamen i engelska. Bakgrunden anges i VUB 2013 och vilka områden för examina högskolan avser att ha under perioden. Vidare anges följande kriterier som ska ligga till grund för framtagande av högskolans examensutbud: studenters efterfrågan, arbetsmarknadens behov, kopplingen till forsknings- och utbildningsstrategin, lärarkompetens samt redovisade resultat från befintliga utbildningar. I uppdraget anges att frågan om en eventuell avveckling särskilt ska belysas utifrån konsekvenser för kommande ansökan om examensrätt för utbildning på forskarnivå inom området utbildningsvetenskap. Utredningen ska lämnas till fakultetsnämnden för ställningstagande till rektor om en eventuell avveckling av examensnivån. Förslag till beslut att att att att lämna följande synpunkter till rektor inför ställningstagande om en eventuell avveckling av magisterexamen i engelska konstatera att det utifrån kriterierna avseende studenters efterfrågan, arbetsmarknadens behov, kopplingen till forsknings- och utbildningsstrategin samt redovisade resultat från befintliga utbildningar inte finns tillräckliga skäl att behålla examensnivån, avveckla magisterexamen i engelska samt göra ett ställningstagande om ett minsta antal avlagda examina för att en examensnivå ska finnas. UKÄ:s gräns om fem avlagda examina under en treårsperiod som används vid deras kvalitetsutvärderingar föreslås fungera som riktmärke. Ärendets beredning Akademi UKK har med anledning av uppdraget den 4 juni 2014 inkommit med en utredning och konsekvensanalys till fakultetsnämnden. Utredningen är gjord av ämnesföreträdare tillsammans med berört ämneskollegium och har diskuterats vid UKK:s ledningsråd. Utbildnings- och forskningssektionen har berett ärendet och tagit fram underlag. Uppgifter om antalet utfärdade examina har inhämtats ur Ladok. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 18 mars 2015 och fattade beslut om att föreslå nämnden besluta att återremittera ärendet till akademi UKK med uppdrag att komplettera tidigare underlag med uppdaterad information om studentdeltagande på kurser i engelska på magisternivå, arbetsmarknadens behov, lärarkompetens samt en omvärldsanalys av andra lärosätens redovisade resultat från motsvarande examen. Ärendet har därefter diskuterats i dekangruppen. 98/175

103 Nr 2: MDH /0070 Fakultetsnämnden Delges Akademichef UKK, utbildningsledare UKK, prodekan för grundutbildning, STC examen, ämnesansvarig engelska. Bilagor Bilaga 1: BeslutsPM Bilaga 2: UKKs utredning 99/175

104 Ärende 14 Bilaga 1 Sammanträde: Fakultetsnämnden #2: / Beslutande Fakultetsnämnden Ärende: /0724, /0725, /0766 BeslutsPM Handläggare Ida Nilsson 1 (4) BESLUTSPROMEMORIA Utredning av konsekvenser av en eventuell avveckling av magisterexamina i engelska, svenska och litteraturvetenskap. Bakgrund Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har enligt Verksamhetsmål, uppdrag och budget (VUB) 2013 i uppdrag att utreda konsekvenserna av en eventuell avveckling av magisterexamina i engelska, svenska och litteraturvetenskap. I uppdraget anges vidare att frågan särskilt ska belysas utifrån konsekvenser för kommande ansökan om examensrätt för utbildning på forskarnivå inom området utbildningsvetenskap. Utredningen ska lämnas till fakultetsnämnden för ställningstaganden till rektor om en eventuell avveckling av examensnivån. I VUB anges vilka områden för examina högskolan avser att ha under perioden. Där anges följande kriterier som ska ligga till grund för framtagande av högskolans examensutbud: studenters efterfrågan, arbetsmarknadens behov, koppling till forsknings- och utbildningsstrategin, lärarkompetens samt redovisade resultat från befintliga utbildningar. UKK har den 4 juni 2014 inkommit med en konsekvensanalys till fakultetsnämnden gällande konsekvenser av en eventuell avveckling av magisterexamina i engelska, svenska och litteraturvetenskap där de rekommenderar att samtliga tre ska behållas. Konsekvensanalys UKK har i sin utredning lyft fram de konsekvenser de ser att en avveckling av magisterexamina i engelska, svenska och litteraturvetenskap skulle innebära. Studentefterfrågan Akademin menar att det kan leda till en ökad attraktionskraft hos studenterna för högskolans lärarutbildningar om magisternivå erbjuds. Det möjliggör dubbelexamina för ämneslärare och ger studenter möjlighet till en alternativ ingång till ämnesläraryrket genom generell examina. UKK tar i utredningen upp några andra utbildningar som är beroende av ämnesteoretiska kunskaper i språken. Dessa är kandidatprogrammet i 100/175

105 Ärende 14 Bilaga 1 språk och humaniora, Internationella marknadsföringsprogrammet samt civilingenjörsprogram där ämnesteoretiska kunskaper efterfrågas i språken. Utbildningarna är dock inte beroende av att det finns magisternivå i ämnena. 2 (4) Arbetsmarknadens behov Akademin lyfter i sin utredning fram de utbildningsbehov som kommer av de senaste årens satsningar på lärarutbildningen och för lärartjänster som syftar till att öka kvaliteten i skolorna. Akademin menar att det i regionen finns en efterfrågan av fortbildnings- och utbildningsmöjligheter på avancerad nivå för att tillgodose behoven. Det bör underlätta, menar man, om den möjligheten kan erbjudas regionens lärare i närområdet. Det framgår inte att det är beroende av att magisterexamen finns inom de tre ämnena. Kopplingen till forsknings och utbildningsstrategin I forsknings- och utbildningsstrategin anges fyra prioriterade utbildningsområden där lärarutbildningen är en av dem. Ämnena engelska, svenska och litteraturvetenskap är centrala i lärarutbildningen. För att upprätthålla kvaliteten och forskningsbasen i kurser inom lärarutbildningen behövs, menar UKK, en omfattande verksamhet och kursutbud att erbjuda på avancerad nivå. Akademin framhåller att magisterexamensrätter i de aktuella ämnena ger förutsättning för det. Lärarkompetens UKK lyfter i sin utredning fram värdet för de egna lärarresurserna att det finns ett kursutbud på avancerad nivå vid akademin. Det ger möjlighet att tillförskaffa sig behörigheter och kompetensutveckling. Akademin menar även att utbudet av kurser på avancerad nivå ger en positiv verkan för kvaliteten och forskningsbasen för akademins utbildningar genom att det ger utrymme för lärarna att föra samtal på avancerad nivå. Resultat från befintliga utbildningar Enligt uppgifter hämtade ur Ladok framgår att fyra magisterexamina i engelska har avlagts vid Mälardalens högskola sedan I svenska är motsvarande siffra fem och i litteraturvetenskap har tre magisterexamina avlagts under samma tidsperiod. Övriga konsekvenser UKK lyfter att de ser ett positivt värde för rekryteringar av lärare till högskolan att det finns ett utbud av utbildning på avancerad nivå. De menar att det ökar attraktiviteten för högskolan som arbetsplats om möjlighet finns att undervisa på avancerad nivå. Ur kostnadssynpunkt ser akademin ingen risk med att behålla de tre magisternivåerna eftersom kostnaderna är små för det begränsade antal studenter som avses. Akademin lyfter även fram att de ser ett värde ur samverkanssynpunkt att behålla magisterexamensnivåerna i kärnämnen som engelska, svenska och litteraturvetenskap. De menar att det finns en efterfrågan av avancerad kunskap, särskilt i språken, såväl internt inom högskolans egna 101/175

106 Ärende 14 Bilaga 1 verksamheter men även hos aktörer i det omgivande samhället inom samtliga tre områden. Avseende konsekvenser av en eventuell avveckling betydelse för ansökan om examensrätt för utbildning på forskarnivå inom området utbildningsvetenskap har den frågan inte utretts vidare då en sådan ansökan inte är aktuell i dagsläget. 3 (4) Ärendets beredning i utskottet Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 18 mars 2015 och fattade beslut om att återremittera ärendet till akademi UKK med uppdrag att komplettera tidigare underlag med uppdaterad information om studentdeltagande på kurser i engelska, svenska och litteraturvetenskap på magisternivå, arbetsmarknadens behov, lärarkompetens samt en omvärldsanalys av andra lärosätens redovisade resultat från motsvarande examen. Ärendet har efter utskottets beslut behandlats i dekangruppen. Överväganden Utifrån vad som framkommit vid utredningen så har det inte visat sig finnas något övervägande skäl som talar för att behålla magisterexamensnivåerna i engelska, svenska och litteraturvetenskap utifrån de kriterier som ska ligga till grund för beslut om högskolans examensutbud. Det är få studenter som väljer att avlägga en magisterexamen inom de tre ämnena vilket gör att det inte finns grund för den betydelse magisterexamen ges i akademins utredning. Det gäller såväl magisterexamens attraktionskraft för studenter i lärarutbildning som fortbildning av personal i regionen. Forsknings- och utbildningsstrategins fokus är bland annat att stärka lärarutbildningen och där ingår dessa ämnen idag och akademin visar inte att dessa skulle påverkas negativt vid avveckling av magisternivån. Vad gäller magisterexamens värde för lärarkompetensen måste det sättas i relation till det lilla antal som tar ut sin examen på den här nivån. Kandidatexamen liksom examina inom lärarutbildningen finns kvar och det senare är högskolans strategiska fokus. Av de fem kriterierna för bedömning av examina uppfylls det om lärarkompetens. Kostnaden för att behålla de tre magisterexamensnivåerna utgör ingen risk enligt akademins bedömning då den är liten för det fåtal studenter som avses. En aspekt att reflektera över är dock att hur kvaliteten på utbildningen kan säkerställas när få examina avläggs. Ur det perspektivet kan det vara relevant att överväga ett ställningstagande för ett minsta antal avlagda examina under en viss period för att examen ska finnas vid högskolan. Beredningen finner att de kompletterande uppgifter som en återremittering till akademin skulle tillföra ärendet inte skulle förändra underlaget vad gäller bedömning av de fem kriterier som ska ligga till grund för beslut om vilka examina högskolan ska ha inrättade. 102/175

107 Ärende 14 Bilaga 1 Beredningens rekommendation 4 (4) Fakultetsnämnden föreslås besluta att lämna följande synpunkter till rektor inför ställningstagande om en eventuell avveckling av magisterexamina i engelska, svenska och litteraturvetenskap: att att att konstatera att det utifrån kriterierna avseende studenters efterfrågan, arbetsmarknadens behov, kopplingen till forskningsoch utbildningsstrategin samt redovisade resultat från befintliga utbildningar inte finns tillräckliga skäl att behålla examensnivåerna, avveckla magisterexamensnivåerna i engelska, svenska och litteraturvetenskap samt göra ett ställningstagande om ett minsta antal avlagda examina för att en examensnivå ska finnas. UKÄ:s gräns om fem avlagda examen under en treårsperiod som används vid deras kvalitetsutvärderingar föreslås fungera som riktmärke. 103/175

108 Ärende 14 Bilaga 2 UTREDNING AV KONSEKVENSERNA AV EN AVVECKLING AV MAGISTEREXAMEN I ENGELSKA Ämnet engelska har liksom flera andra ämnen vid UKK fått i uppdrag att utreda konsekvenserna av en eventuell frivillig avveckling av sin magisterexamen. Eftersom utgångssituationen för engelskan är jämförbar med den för t.ex. svenska och litteraturvetenskap kommer synpunkterna som presenteras här till viss del att överlappa med dem som lämnas av dessa ämnen. Förändring gentemot det ursprungliga uppdraget En specifik del av det ursprungliga uppdraget från 2012/13 var att särskilt ta i beaktande konsekvenserna som skulle kunna uppstå i samband med den kommande ansökan om examenstillstånd för utbildning på forskarnivå inom området Utbildningsvetenskap. Eftersom en sådan ansökan inte är aktuell just nu, utreds konsekvenserna delvis i förhållande till det befintliga examenstillståndet för utbildning på forskarnivå inom området Didaktik (se slutet av detta dokument). Eventuella fördelar med en självvald avveckling I samband med det ursprungliga uppdraget framkom det vissa idéer om möjliga fördelar med att avveckla våra magisterrättigheter självmant. Mycket kortfattat handlade de om att det inte skulle ge någon, eller i alla fall inte lika stor, dålig publicitet om vi själva avsade oss rättigheterna jämfört med om UKÄ skulle dra in dem. Det kan ha varit underförstått att mindre utbildningar med få studenter som för tillfället engelskans magister skulle vid utvärderingar löpa större risker i detta avseende än utbildningar med fler studenter. I samband med detta antyddes också att en självvald avveckling skulle innebära en mindre risk för minskade statsanslag än en uppmärksammad indragning genom UKÄ. Allt detta anser vi vara spekulationer som vi inte kommer att gå in på närmare. Som ett mindre spekulativt argument för en avveckling kan en sannolikt något förminskad administrativ börda nämnas. En examen och att antal kurser mindre skulle ge vissa vinster när det gäller schemaläggning, litteraturlistor, kursbeskrivningar i kurskataloger, registrering av antagna och deras betyg mm. Naturligtvis skulle det också innebära mindre undervisning för lärarna. När det gäller själva undervisningen finns dock ändå alltid möjligheten att ställa in kurser med för få sökanden alternativt att det, där så är möjligt, blir fråga om delvis samläsning med lärarstudenterna. Dessutom ges kurserna på fjärde terminens engelska för närvarande på distans, varför det i alla fall inte blir fråga om några lokalhyror. När det gäller den administrativa delen kan vi inte se att avvecklingen av tre-fyra kurser motsvarande 30hp sammanlagt som ges en gång per år skulle göra en avsevärd skillnad. Avveckling i relation till lärarutbildningarna Lärarutbildningen har liksom andra yrkesutbildningar fått allt större prioritet på Mälardalens högskola och inom den högre utbildningen i Sverige i allmänhet. Enligt engelskämnets 1 104/175

109 Ärende 14 Bilaga 2 uppfattning finns det flera skäl varför en avveckling av magisterrättigheterna i engelska kan vara ett strategiskt dåligt val, och några av dessa hänger direkt ihop med lärarutbildningen. Till att börja med råder det en viss tveksamhet huruvida vi egentligen skulle få undervisa lärarstudenter i engelska i hela fyra terminer om vi inte har magisterrättigheter. Fyra terminer engelskstudier (eller 120 hp) är vad som krävs för ämneslärare på gymnasiet som har engelska som förstaämne. För nuvarande är det de studenter som läser engelska i kombination med svenska som andraspråk som behöver göra detta, men det kan inte uteslutas att det blir fler möjliga ämneskombinationer framöver där engelska ingår som förstaämne. En avveckling av magisterrättigheterna i engelska, dvs. av rättigheter som innebär en sorts formell bekräftelse på att vi får undervisa på avancerad nivå, kan betyda att själva ämneslärarutbildningen i engelska så småningom ifrågasätts av den anledningen av UKÄ, vilket naturligtvis skulle gå tvärtemot kommunernas, regionens och högskolans intressen. Resonemanget kan också vändas: regionen behöver behöriga lärare inte minst i det traditionella kärnämnet engelska. Många studenter börjar läsa engelska utan ett konkret mål när det gäller yrke, varav vissa upp till kandidat- och magisternivå. En sådan nivå är samtidigt en förutsättning för att få bli ämneslärare, vilket vissa av dem som läst tre eller fyra terminers engelska till slut ändå väljer att bli och vilket de kan uppnå genom kompletterande pedagogiska studier. Även om det skulle visa sig att lärarutbildningsprogrammen i engelska inte är direkt beroende av allmänna magisterrättigheter i ämnet, vore det olyckligt att beröva studenterna denna alternativa väg till lärarbehörighet vid MDH, vilket skulle bli fallet om de bara fick läsa engelska till en otillräckligt hög nivå utanför lärarutbildningen. Sambandet kan dock möjligtvis ses från ett ännu mera förenklat perspektiv: om vi ändå ska erbjuda upp till 120 hp inom ämneslärarutbildningen, vilket nu är fallet, varför då avveckla en examensrättighet som motsvarar denna nivå? Med andra ord: vi måste ha kompentensen att erbjuda utbildning på avancerad nivå, inklusive handledning av examensarbeten, som ju kan ses som en övergång mot vidare (forskar)studier, och för tillfället kan vi också erbjuda en allmän akademisk examen som motsvarar denna nivå (magister). Då kan vi lika gärna låta denna kompetens och detta erbjudande komma alla studenter till del som efterfrågar den, vare sig de är lärarstudenter eller inte. Det kan tilläggas att den relativt unga satsningen på karriärtjänster för grundskole- och gymnasielärare, som ska stärka undervisningens kvalitet i skolorna, kan innebära ett ökat behov av fortbildning och fortsatt meritering för aktiva lärare. Detta kan gälla de så kallade förstelärarna, men i synnerhet lektorerna, som måste ha en examen på forskarnivå. 1 En förutsättning för att nå dit är förstås fortsatta studier efter kandidatnivå, och det är inte orimligt att anta att möjligheten att läsa engelska i alla fall upp till magisternivå på MDH skulle göra det lättare för lärare inom vår region att uppnå en position som lektor inom bl.a. engelskämnet och för skolhuvudmännen att göra det möjligt att satsa på en sådan karriärväg för utvalda lärare. Även när det gäller förstelärare är dock en av definitionspunkterna en lärare som [ ] även i övrigt av huvudmannen bedöms som särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen och dit torde nog avancerade ämneskunskaper motsvarande en magisterexamen räknas. Uppfattningen att vår magisterexamen kan vara en tillgång även i relation till lärarutbildningen och tillgången till behöriga och välmeriterade lärare inom vår region stärks 1 Se Skolverkets information på Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning om-statsb_sfs / (14 februari 2014) /175

110 Ärende 14 Bilaga 2 av några passager i propositionen Bäst i klassen, som ju är den som ligger till grund för den förnyade lärarutbildningen. 2 De första citaten är från avsnittet med rubriken Kompletterande kurser (s.41; kursiveringarna är våra): Goda förutsättningar för att kunna utvecklas inom sitt yrke är för många en viktig faktor för att trivas och fortsätta i sitt arbete. För en lärare eller förskollärare kan det innebära att kunskaperna fördjupas i de undervisningsämnen eller områden som denne är verksam inom. [ ] Det är av stor vikt att det finns vägar för lärare och förskollärare att komplettera sin utbildning och utvecklas i sitt yrke. När barn- och elevkullarnas storlek förändras är det nödvändigt att en viss flexibilitet finns i systemet för att lärarna inte ska låsas fast i vissa årskurser, utan efter kompletterande utbildning ges möjlighet att undervisa i de skolformer, verksamheter, årskurser och ämnen där behoven finns. [ ] Samtliga lärare och förskollärare bör kunna erbjudas kompletterande kurser som leder till fördjupade ämneskunskaper i ett eller flera av de ämnen som redan ingår i den aktuella lärar- eller förskollärarexamen, ger möjlighet att undervisa i ytterligare ämnen i de årskurser man är utbildad för eller ger möjlighet att undervisa i andra skolformer, verksamheter eller årskurser än de som ingår i examen. [ ] Kompletterande kurser kan även innefatta kurser som leder till en magister- eller masterexamen genom vilka t.ex. personer med en grundlärarutbildning med inriktning mot fritidshemmet kan nå allmän behörighet till forskarutbildning. Som dessa passager visar, ska det alltså finnas fortbildningsmöjligheter för aktiva, behöriga lärare och det är rimligt att anta att sådana möjligheter är som störst och gör störst nytta om de finns i lärarnas närområde. Att kunna läsa engelska ända upp till magisternivå på den lokala högskolan är en sådan potentiellt efterfrågad fortbildningsmöjlighet. De följande citaten är från avsnittet om Utbildning av lärare som saknar lärarexamen (s.46f; kursiveringarna är våra): Det finns i dag många lärare som saknar utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Flera utbildningsinsatser har genomförts av både nuvarande och tidigare regeringar. [ ] Trots dessa satsningar anser regeringen att det fortfarande finns alltför många lärare som saknar utbildning för den undervisning de bedriver. [ ] Därför menar regeringen att det krävs omfattande utbildningsinsatser för lärare som saknar en lärarexamen, men har lång erfarenhet av läraryrket. Detta är personer med en värdefull kompetens som bör tas till vara. Mot denna bakgrund 2 Tillänglig på (14 februari 2014) /175

111 Ärende 14 Bilaga 2 anser regeringen att sådana lärare bör ges möjlighet att validera och komplettera sina tidigare studier till en lärarexamen. [ ] Utgångspunkten för denna satsning är att universiteten och högskolorna ska validera tidigare erfarenheter som lärare och erbjuda individualiserade utbildningsprogram för den enskilde studenten så att de uppfyller kraven för en lärarexamen eller någon av de föreslagna nya yrkesexamina. Utbildningen bör kunna inkludera såväl ämnesstudier som utbildning inom det allmänna utbildningsområdet alternativt den utbildningsvetenskapliga kärnan. [ ] I princip är poängen här densamma som ovan: oavsett om det handlar om behöriga eller obehöriga lärare ska det vara möjligt att meritera sig genom fortsatta studier och där kan vår magisterexamen tänkas spela en viktig roll. Från propositionen kan slutligen följande tilläggas från avsnittet om Generella examina (s.67; kursiveringarna är våra): Samtliga inriktningar kommer att leda till en generell examen förutom yrkesexamen. Förslaget om dubbla examina, som innebär att den studerande efter avslutad lärarutbildning erhåller såväl en yrkesexamen som en generell examen, kan antas vara attraktivt för många potentiella lärarstuderande. Förutom det uppenbara meritvärdet kan också den studerande som av olika skäl väljer att inte fullfölja sina studier till yrkesexamen få lön för sin studiemöda genom att ändå få en generell examen på den nivå som hon eller han befinner sig på. Den tydliga utbildningsstruktur som presenteras innebär att den studerande kan överblicka och identifiera vägar för kompetens- och karriärutveckling. Det blir uppenbart att läraryrket inte är den återvändsgränd som många uppfattar det vara i dag. Dessa sista citat styrker det allmänna intrycket vi får från propositionen att det kan vara en fördel att kunna erbjuda en generell magisterexamen när det gäller a) möjligheten att rekrytera studenter till våra lärarutbildningar, b) alternativa karriärvägar för lärarstudenter, samt c) fortbildning för både behöriga och icke-behöriga aktiva lärare i engelska inom vårt upptagningsområde. Avveckling i relation till lärarkompetens De moderna språken på UKK har nyligen drabbats av ett hårt slag i och med avvecklingen av bl.a. franskan och spanskan. Kompetens när det gäller ämneskunskaper och undervisningsfärdigheter har redan gått förlorad och kommer att fortsätta att göra det tills avvecklingen är slutförd. Samtidigt har antalet attraktiva ämneskombinationer för språkstudenter minskats. Det verkar för tillfället vara givet att engelskan ska finnas kvar på MDH med tanke på språkets ställning i Sverige och ämnets position i bl.a. lärarutbildningen. Om vi ska kunna erbjuda högkvalitativ undervisning måste dock lärarkompetensen säkras. Engelskämnet har 4 107/175

112 Ärende 14 Bilaga 2 redan förlorat sin mest meriterade medarbetare till ett annat lärosäte och även andra lärare, speciellt de disputerade, är eftertraktade på marknaden. Samtidigt är det de disputerade för vilka det är mest intressant och angeläget att få undervisa på de högre nivåerna, inklusive den avancerade, som i högst grad motsvarar deras kompetens och forskningsintressen. Eftersom en avveckling av magisterrättigheterna skulle innebära färre kurser och undervisningsmöjligheter på de högre nivåerna, skulle en tjänst som lektor i engelska te sig som mindre attraktiv då. Speciellt för studenterna i ämneslärarprogrammen är det viktigt att det finns högkvalificerade, engagerade och forskningsaktiva lärare i deras kurser, och risken är att det blir svårare att hålla sådana lärare kvar om undervisning och handledning minskas på de högre nivåerna. I själva verket har frågan blivit mera akut i och med rektorns inrättande av en professur i engelska och den utlysningsprocess som nu är igång. När detta skrivs (februari/mars 2014) har deadline för ansökningar till professuren passerat och vi har fått ett antal lovande kandidater som visat sitt intresse för tjänsten. Det vore olyckligt om vi å ena sidan signalerade åt omvärlden i allmänhet och kandidaterna i synnerhet att vi vill stärka engelskans ställning på MDH och satsa på utvecklingen av den samlade undervisnings- och forskningskompetensen, samtidigt som vi gör oss av med en examensrätt och de tillhörande kurserna som torde vara av särskilt intresse för en professor. Vi bör vara realistiska och inse att ett litet ämne på en liten högskola kan ha svårt att rekrytera duktiga disputerade lärare (misslyckandet i fallet med lektorstjänsten som utlystes för ett par år sedan visar detta) och detta torde i ännu högre grad gälla professorer. I värsta fall kan insikten i den akademiska världen om att MDH inte bara inte siktar uppåt mot en framtida master- och/eller forskarnivån i engelska, utan tvärtom överväger en nedmontering av engelskan och en begränsning till enbart kandidatexamen, avskräcka alla meriterade professorskandidater som trots allt kan tänka sig att bidra till ämnets utveckling genom en anställning hos oss. En professor är dock en av de tillgångar som ämnet behöver för sin långsiktiga utveckling och överlevnad. Avveckling i relation till samverkan Magisterexamina i engelska har också en viss betydelse i samverkan med andra utbildningar som MDH erbjuder och med det omgivande samhället. Engelska finns, förutom i lärarutbildningarna, i kandidatprogrammet i språk och humaniora samt även i IMFprogrammet. I dessa program är vår ämnesdidaktiska forskning av mindre betydelse. I stället är det de ämnesteoretiska kunskaperna och i viss mån den ämnesanknutna språk- och litteraturvetenskapliga forskningen som efterfrågas. Om dessa ska tillgodoses på ett tillfredsställande sätt är möjligheten att anordna utbildning som leder till magisterexamen en tillgång. I samverkan med det omgivande samhället är litteraturvetenskapen och språken (däribland engelska) ämnen med speciella, humanistiska bildningskompetenser. Om vi ska kunna kompetensutveckla personal inom skilda områden behövs goda ämneskunskaper i språk, inte enbart språkdidaktik. För att kunna rekrytera och behålla personal med kompetens att tillgodose dessa behov är magisterexamensrättigheter i ämnena en viktig faktor, som påpekats ovan /175

113 Ärende 14 Bilaga 2 Ämnena engelska, svenska och litteraturvetenskap har även speciella samverkansfunktioner att fylla internt inom högskolan. Det är t.ex. viktigt för samtliga akademier på högskolan att ha tillgång till avancerad kompetens när det gäller det engelska språket. Konkret kan nämnas att engelskans kurs i översättningsvetenskap ligger på avancerad nivå och utgör det huvudsakliga sättet för en av engelsklektorerna, tillika en av högskolans f.d. och eventuellt framtida översättare och språkgranskare, att hålla sig à jour med utvecklingen i området (så länge han inte har möjlighet att ägna sig åt forskning om översättning). Dessutom ges alltid studenterna på kursen möjlighet att genomföra riktiga, autentiska översättningsuppdrag åt högskolan och att på detta sätt prova på samverkan. En avveckling av våra magisterexamensrättigheter och de tillhörande kurserna skulle inverka menligt på sådana möjligheter till samverkan. Magisterrättigheterna i förhållande till det befintliga examenstillståndet för utbildning på forskarnivå inom området Didaktik Det finns få direkta samband mellan våra magisterrättigheter i engelska och forskarutbildningen i didaktik, men dock finns vissa beröringspunkter. Det kan nämnas, t.ex., att det HT13 anställdes en doktorand med inriktning mot engelskans didaktik på MDH. Hon har en pedagog som huvudhandledare, men är anställd hos Avdelningen för moderna språk (där engelskämnet ingår) och har sin andra handledare från engelskan. I och med detta finns det nu utökade kontakter mellan didaktik- och engelskämnet och det är inte uteslutet att fler doktorander anställs framöver som verkar inom både engelska och didaktik. Vidare har två av engelskämnets lektorer initierat ett framtida forskningsprojekt om engelskans didaktik tillsammans med en annan professor från pedagogiken, och även detta kan ge ringar på vatten och föra de olika avdelningarna närmare varandra. För det tredje har kontakterna mellan ämnena utökats när det gäller den fortsatta utvecklingen av den nya ämneslärarutbildningen. I alla dessa sammanhang kan det vara en fördel om våra ämnen inte står alltför långt ifrån varandra när det gäller kompetens- och undervisningsnivåer. I synnerhet gäller det kanske framtida medarbetare med speciella intressen och kompetenser i ämnesdidaktik, vars rekrytering borde vara lättare ju starkare engelskämnet ter sig (se ovan). Eftersom engelskan för närvarande inte är ett forskarutbildningsämne är våra magisterrättigheter en av våra starkaste tillgångar på den fronten. Som tillägg kan pekas på MDH:s beskrivning av didaktik som forskningsämne, där skärningspunkten mellan ett specifikt ämnesområde i förskola, skola och vuxenutbildning, dess vetenskapliga bas samt lärande av och undervisning inom detta ämnesområde 3 utgör en viktig fokus. Ju starkare engelskan är som ämne, desto bättre för ett framtida samarbete i den nämnda skärningspunkten. Att magisterrättigheter enligt vår uppfattning innebär en styrka för ämnet torde nu ha blivit tydligt. Thorsten Schröter Ämnesföreträdare engelska 3 (14 februari 2014) /175

114 Nr 2: MDH /0070 Fakultetsnämnden 15. Utredning av konsekvenser av en eventuell avveckling av magisterexamen i svenska Diarienummer: /0724 Handläggare: Ida Nilsson Föredragande: Ida Nilsson Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har enligt Verksamhetsmål, uppdrag och budget (VUB) 2013 i uppdrag att utreda konsekvenserna av en avveckling av magisterexamen i svenska. Bakgrunden anges i VUB 2013 och vilka områden för examina högskolan avser att ha under perioden. Vidare anges följande kriterier som ska ligga till grund för framtagande av högskolans examensutbud: studenters efterfrågan, arbetsmarknadens behov, kopplingen till forsknings- och utbildningsstrategin, lärarkompetens samt redovisade resultat från befintliga utbildningar. I uppdraget anges att frågan om en eventuell avveckling särskilt ska belysas utifrån konsekvenser för kommande ansökan om examensrätt för utbildning på forskarnivå inom området utbildningsvetenskap. Utredningen ska lämnas till fakultetsnämnden för ställningstagande till rektor om en eventuell avveckling av examensnivån. Förslag till beslut att att att att lämna följande synpunkter till rektor inför ställningstagande om en eventuell avveckling av magisterexamen i svenska: konstatera att det utifrån kriterierna avseende studenters efterfrågan, arbetsmarknadens behov, kopplingen till forsknings- och utbildningsstrategin samt redovisade resultat från befintliga utbildningar inte finns tillräckliga skäl att behålla examensnivån, avveckla magisterexamen i svenska samt göra ett ställningstagande om ett minsta antal avlagda examina för att en examensnivå ska finnas. UKÄ:s gräns om fem avlagda examina under en treårsperiod som används vid deras kvalitetsutvärderingar föreslås fungera som riktmärke. Ärendets beredning Akademi UKK har med anledning av uppdraget den 4 juni 2014 inkommit med en utredning och konsekvensanalys till fakultetsnämnden. Utredningen är gjord av ämnesföreträdare tillsammans med berört ämneskollegium och har diskuterats vid UKK:s ledningsråd. Utbildnings- och forskningssektionen har berett ärendet och tagit fram underlag. Uppgifter om antalet utfärdade examina har inhämtats ur Ladok. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 18 mars 2015 och fattade beslut om att föreslå nämnden besluta att återremittera ärendet till akademi UKK med uppdrag att komplettera tidigare underlag med uppdaterad information om studentdeltagande på kurser i svenska på magisternivå, arbetsmarknadens behov, lärarkompetens samt en omvärldsanalys av andra lärosätens redovisade resultat från motsvarande examen. Ärendet har därefter diskuterats i dekangruppen. 110/175

115 Nr 2: MDH /0070 Fakultetsnämnden Delges Akademichef UKK, utbildningsledare UKK, prodekan för grundutbildning, STC examen, ämnesansvarig svenska. Bilagor Bilaga 1: BeslutsPM Bilaga 2: UKKs utredning 111/175

116 Ärende 15 Bilaga 1 Sammanträde: Fakultetsnämnden #2: / Beslutande Fakultetsnämnden Ärende: /0724, /0725, /0766 BeslutsPM Handläggare Ida Nilsson 1 (4) BESLUTSPROMEMORIA Utredning av konsekvenser av en eventuell avveckling av magisterexamina i engelska, svenska och litteraturvetenskap. Bakgrund Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har enligt Verksamhetsmål, uppdrag och budget (VUB) 2013 i uppdrag att utreda konsekvenserna av en eventuell avveckling av magisterexamina i engelska, svenska och litteraturvetenskap. I uppdraget anges vidare att frågan särskilt ska belysas utifrån konsekvenser för kommande ansökan om examensrätt för utbildning på forskarnivå inom området utbildningsvetenskap. Utredningen ska lämnas till fakultetsnämnden för ställningstaganden till rektor om en eventuell avveckling av examensnivån. I VUB anges vilka områden för examina högskolan avser att ha under perioden. Där anges följande kriterier som ska ligga till grund för framtagande av högskolans examensutbud: studenters efterfrågan, arbetsmarknadens behov, koppling till forsknings- och utbildningsstrategin, lärarkompetens samt redovisade resultat från befintliga utbildningar. UKK har den 4 juni 2014 inkommit med en konsekvensanalys till fakultetsnämnden gällande konsekvenser av en eventuell avveckling av magisterexamina i engelska, svenska och litteraturvetenskap där de rekommenderar att samtliga tre ska behållas. Konsekvensanalys UKK har i sin utredning lyft fram de konsekvenser de ser att en avveckling av magisterexamina i engelska, svenska och litteraturvetenskap skulle innebära. Studentefterfrågan Akademin menar att det kan leda till en ökad attraktionskraft hos studenterna för högskolans lärarutbildningar om magisternivå erbjuds. Det möjliggör dubbelexamina för ämneslärare och ger studenter möjlighet till en alternativ ingång till ämnesläraryrket genom generell examina. UKK tar i utredningen upp några andra utbildningar som är beroende av ämnesteoretiska kunskaper i språken. Dessa är kandidatprogrammet i 112/175

117 Ärende 15 Bilaga 1 språk och humaniora, Internationella marknadsföringsprogrammet samt civilingenjörsprogram där ämnesteoretiska kunskaper efterfrågas i språken. Utbildningarna är dock inte beroende av att det finns magisternivå i ämnena. 2 (4) Arbetsmarknadens behov Akademin lyfter i sin utredning fram de utbildningsbehov som kommer av de senaste årens satsningar på lärarutbildningen och för lärartjänster som syftar till att öka kvaliteten i skolorna. Akademin menar att det i regionen finns en efterfrågan av fortbildnings- och utbildningsmöjligheter på avancerad nivå för att tillgodose behoven. Det bör underlätta, menar man, om den möjligheten kan erbjudas regionens lärare i närområdet. Det framgår inte att det är beroende av att magisterexamen finns inom de tre ämnena. Kopplingen till forsknings och utbildningsstrategin I forsknings- och utbildningsstrategin anges fyra prioriterade utbildningsområden där lärarutbildningen är en av dem. Ämnena engelska, svenska och litteraturvetenskap är centrala i lärarutbildningen. För att upprätthålla kvaliteten och forskningsbasen i kurser inom lärarutbildningen behövs, menar UKK, en omfattande verksamhet och kursutbud att erbjuda på avancerad nivå. Akademin framhåller att magisterexamensrätter i de aktuella ämnena ger förutsättning för det. Lärarkompetens UKK lyfter i sin utredning fram värdet för de egna lärarresurserna att det finns ett kursutbud på avancerad nivå vid akademin. Det ger möjlighet att tillförskaffa sig behörigheter och kompetensutveckling. Akademin menar även att utbudet av kurser på avancerad nivå ger en positiv verkan för kvaliteten och forskningsbasen för akademins utbildningar genom att det ger utrymme för lärarna att föra samtal på avancerad nivå. Resultat från befintliga utbildningar Enligt uppgifter hämtade ur Ladok framgår att fyra magisterexamina i engelska har avlagts vid Mälardalens högskola sedan I svenska är motsvarande siffra fem och i litteraturvetenskap har tre magisterexamina avlagts under samma tidsperiod. Övriga konsekvenser UKK lyfter att de ser ett positivt värde för rekryteringar av lärare till högskolan att det finns ett utbud av utbildning på avancerad nivå. De menar att det ökar attraktiviteten för högskolan som arbetsplats om möjlighet finns att undervisa på avancerad nivå. Ur kostnadssynpunkt ser akademin ingen risk med att behålla de tre magisternivåerna eftersom kostnaderna är små för det begränsade antal studenter som avses. Akademin lyfter även fram att de ser ett värde ur samverkanssynpunkt att behålla magisterexamensnivåerna i kärnämnen som engelska, svenska och litteraturvetenskap. De menar att det finns en efterfrågan av avancerad kunskap, särskilt i språken, såväl internt inom högskolans egna 113/175

118 Ärende 15 Bilaga 1 verksamheter men även hos aktörer i det omgivande samhället inom samtliga tre områden. Avseende konsekvenser av en eventuell avveckling betydelse för ansökan om examensrätt för utbildning på forskarnivå inom området utbildningsvetenskap har den frågan inte utretts vidare då en sådan ansökan inte är aktuell i dagsläget. 3 (4) Ärendets beredning i utskottet Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 18 mars 2015 och fattade beslut om att återremittera ärendet till akademi UKK med uppdrag att komplettera tidigare underlag med uppdaterad information om studentdeltagande på kurser i engelska, svenska och litteraturvetenskap på magisternivå, arbetsmarknadens behov, lärarkompetens samt en omvärldsanalys av andra lärosätens redovisade resultat från motsvarande examen. Ärendet har efter utskottets beslut behandlats i dekangruppen. Överväganden Utifrån vad som framkommit vid utredningen så har det inte visat sig finnas något övervägande skäl som talar för att behålla magisterexamensnivåerna i engelska, svenska och litteraturvetenskap utifrån de kriterier som ska ligga till grund för beslut om högskolans examensutbud. Det är få studenter som väljer att avlägga en magisterexamen inom de tre ämnena vilket gör att det inte finns grund för den betydelse magisterexamen ges i akademins utredning. Det gäller såväl magisterexamens attraktionskraft för studenter i lärarutbildning som fortbildning av personal i regionen. Forsknings- och utbildningsstrategins fokus är bland annat att stärka lärarutbildningen och där ingår dessa ämnen idag och akademin visar inte att dessa skulle påverkas negativt vid avveckling av magisternivån. Vad gäller magisterexamens värde för lärarkompetensen måste det sättas i relation till det lilla antal som tar ut sin examen på den här nivån. Kandidatexamen liksom examina inom lärarutbildningen finns kvar och det senare är högskolans strategiska fokus. Av de fem kriterierna för bedömning av examina uppfylls det om lärarkompetens. Kostnaden för att behålla de tre magisterexamensnivåerna utgör ingen risk enligt akademins bedömning då den är liten för det fåtal studenter som avses. En aspekt att reflektera över är dock att hur kvaliteten på utbildningen kan säkerställas när få examina avläggs. Ur det perspektivet kan det vara relevant att överväga ett ställningstagande för ett minsta antal avlagda examina under en viss period för att examen ska finnas vid högskolan. Beredningen finner att de kompletterande uppgifter som en återremittering till akademin skulle tillföra ärendet inte skulle förändra underlaget vad gäller bedömning av de fem kriterier som ska ligga till grund för beslut om vilka examina högskolan ska ha inrättade. 114/175

119 Ärende 15 Bilaga 1 Beredningens rekommendation 4 (4) Fakultetsnämnden föreslås besluta att lämna följande synpunkter till rektor inför ställningstagande om en eventuell avveckling av magisterexamina i engelska, svenska och litteraturvetenskap: att att att konstatera att det utifrån kriterierna avseende studenters efterfrågan, arbetsmarknadens behov, kopplingen till forskningsoch utbildningsstrategin samt redovisade resultat från befintliga utbildningar inte finns tillräckliga skäl att behålla examensnivåerna, avveckla magisterexamensnivåerna i engelska, svenska och litteraturvetenskap samt göra ett ställningstagande om ett minsta antal avlagda examina för att en examensnivå ska finnas. UKÄ:s gräns om fem avlagda examen under en treårsperiod som används vid deras kvalitetsutvärderingar föreslås fungera som riktmärke. 115/175

120 Ärende 15 Bilaga 2 UTREDNING AV KONSEKVENSER AV EN AVVECKLING AV MAGISTEREXAMEN I SVENSKA OCH LITTERATURVETENSKAP Ämnesansvariga i svenska och litteraturvetenskap anser att det finns många anledningar att ställa sig tveksamma till en avveckling av respektive ämnes magisterexamensrättigheter. Vi vill i det följande peka på möjliga enskilda konsekvenser av en sådan avveckling i form av bristande kvalitet i lärarutbildningarna, svårighet att behålla främst ämnesteoretisk lärarkompetens, samt en utarmning av ämnenas möjlighet till samverkan med det omgivande samhället. En viktig poäng är också att dessa enskilda konsekvenser egentligen inte är enskilda utan hänger samman och påverkar varandra. Inledningsvis vill vi dock bemöta ett av de incitament som UKK/MDH anser finns för en avveckling. Konsekvenser av en avveckling i relation till UKÄ:s kvalitetsutvärderingssystem Ett ofta anfört skäl till en avveckling av magisterexamina är att verksamheten på den nivån är liten inom de aktuella ämnena och att detta skulle öka risken för att UKÄ bedömer att de har bristande kvalitet i en utvärdering. Idag är det så att en examen bara bedöms enligt Högskoleverkets systemför kvalitetsutvärdering om minst fem examensarbeten har producerats de senaste tre åren från utvärderingens datum. Under läsåret 2012 var Eva Sundgren, professor i svenska vid MDH, med som ämnesexpert i Högskoleverkets kvalitetsutvärdering av svenska/nordiska språk. Det är få som tar kandidatoch magisterexamen över hela landet i svenska. Det fanns 13 lärosäten med magisterexamensrättigheter i svenska, och tio av dem hade liksom MDH inte fem magisteruppsatser under de senaste tre åren; det var alltså bara tre lärosäten som kunde utvärderas. MDH fick sina magisterrättigheter i svenska Att bara få tar ut en magisterexamen är ingen anledning till att avsäga sig en rättighet som man har arbetat för att få. En stor risk med att säga upp våra magisterexamensrättigheter är att vi därmed förlorar det goda rykte vi har i landet Det finns inga indikationer i befintlig dokumentation av kvalitetssystemet som antyder att liten verksamhet i sig utgör ett kriterium för själva kvalitetsbedömningen, snarare är det alltså så att dessa undantas själva bedömningsförfarandet. Samtidigt uppges att utbildningar med färre än fem självständiga arbeten kommer att utvärderas på annat sätt. 1 Vad detta andra sätt består av finns enligt UKÄ idag inget färdigt förslag kring, men det pågår diskussioner kring att fokus flyttas från självständiga arbetet till andra underlag samt att hela miljöer inom vilka examensrätten befinner sig utvärderas. Ett utkast till ett reviderat förslag, som tar hänsyn både till den kritik som riktats mot utvärderingssystemet i stort och som utformar riktlinjer för de fall där tillräckligt många examensarbeten finns att tillgå, skulle presenteras sommaren Det har emellertid inte presenterats än, utan arbetet med ett nytt utvärderingssystem väntas vara klart till MDH riskerar att framstå som ett ängsligt lärosäte med svag tilltro sin egen kvalitet om man föregår denna utredning och avvecklar magisterexamensrättigheter på egen hand. Den eventuella dåliga publicitet som man menar att en indragen examensrätt skulle innebära för MDH, skulle man därigenom riskera att åstadkomma själv. 1 Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering , reviderad juni 2012, Högskoleverkets rapport 2012:15R, s Per Westman (chef utvärderingsavdelningen UKÄ), mejlväxling Se /175

121 Ärende 15 Bilaga 2 Det brukar också anges som ett starkt bidragande skäl för en avveckling att ett omdöme om bristande kvalitet skulle leda till ekonomiska konsekvenser för lärosätet. Det finns få formuleringar i Högskoleverkets system för utvärdering som stödjer en sådan slutsats. Den enda formulering som anger något i den riktningen är att UKÄ:s omdöme kan utgöra underlag till regeringen för en mindre del av resurstilldelningen. 4 Här är det dock viktigt att påpeka att utvärderingssystemet inte formulerar olika konsekvenser för utvärderingar där det finns många examensarbeten och där det finns få (formuleringen gäller i sin kontext faktiskt de examensrätter där utvärderingen kan ske på vanligt vis). De eventuella ekonomiska efterverkningar som man antar skulle drabba en magisterexamensrätt som bedöms ha bristande kvalitet (på det sätt den nu utvärderas) skulle också drabba en lärarutbildningsexamensrätt som bedöms ha bristande kvalitet. Den logiska implikationen skulle då vara att avveckla alla examensrätter som ska utvärderas eftersom alla dessa riskerar att få omdömet bristande kvalitet, och förmodat minskad resurstilldelning. En konsekvens av en avveckling av magisterrättigheter i ämnena svenska och litteraturvetenskap skulle mot bakgrund av detta vara att man i onödan avsäger sig möjligheten till en viss verksamhet som i ett senare skede visar sig önskvärd eller nödvändig och då kan vara svår att återerövra. Konsekvenser av en avveckling i relation till lärarutbildningarna Det är lätt att få intrycket av MDH:s Forsknings och utbildningsstrategi att endast yrkesexamensrättigheter ska prioriteras för UKK:s räkning och att dessa är något helt väsensskilt från generella examina. I utredningen En hållbar lärarutbildning framgår dock att intentionen från början varit att dessa examina ska samverka och samexistera inte bara för ämneslärarexamen utan lärarutbildningen generellt: För att höja utbildningarnas attraktionskraft och betona att det är fråga om akademiska yrkesutbildningar kommer dessa program också att leda till generella examina: högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen eller masterexamen beroende på utbildningslängd. 5 Man anger också att en kandidatexamen bara utgör en första nivå för generell examen, i de fall man inte går vidare till gymnasielärarexamen. Som skäl för detta upplägg anges flera skäl men av särskild vikt här är återigen önskemålet om fördjupade ämneskunskaper och utbildningens attraktionskraft tack vare just dubbla examina. 6 I propositionen Bäst i klassen en ny lärarutbildning meddelas att generell examen inte regelmässigt ska utfärdas tillsammans med yrkesexamina. Skälet uppges vara oro för att sända signaler om statusskillnad mellan de olika examina och framför allt för att inte riskera att tydligheten i den svenska examensstrukturen undergrävs. 7 Dock görs ingen explicit revidering av grundtanken om fördjupade ämneskunskaper, nivå på examen eller på kurser ingående i examen. Man förutsätter att en lärare och förskollärare i den nya utbildningen ska ha lättare 4 Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering , reviderad juni 2012, Högskoleverkets rapport 2012:15R, s En hållbar lärarutbildning SOU 208:109, s En hållbar lärarutbildning SOU 208:109, s Bäst i klassen en ny lärarutbildning Prop 2009/10:89, s /175

122 Ärende 15 Bilaga 2 att komplettera och fördjupa sin utbildning än i den tidigare. Detta skulle kunna innebära att ett ökat utbud av kurser på fördjupnings-/avancerad nivå behövs inom alla lärarutbildningar, och för en ämneslärare kan det innebära att möjligheten finns att gå vidare till magisterexamen. En möjlig konsekvens av en avveckling av magisterexamen skulle således kunna vara att MDH:s lärarutbildningar inte anses uppfylla krav på struktur, kvalitetsmål eller examensmål i en framtida kvalitetsutvärdering. Ämnet svenska (där de akademiska ämnena svenska och litteraturvetenskap ingår) är centralt i de nya lärarutbildningarna, från förskollärarutbildning till ämneslärarutbildning med inriktning mot gymnasieskolan, också om man skulle bortse från utredningens/propositionens skrivningar om möjlighet till generell examen. För ämneslärarutbildningens räkning föreslås i En hållbar lärarutbildning att det huvudsakliga området för utbildningen ska vara det första undervisningsämnet (alltså inte utbildningsvetenskap), med utbildningsvetenskaplig inriktning. 8 Kurser på avancerad nivå i svenska och litteraturvetenskap ges idag inom ämneslärarprogrammet och i programmet grundskollärare F 3 som MDH fick examensrättigheter till våren I synnerhet kan noteras att de självständiga arbetena (åtminstone 15 hp av totalt 30 hp) i båda programmen kommer att skrivas i ämneskurser på avancerad nivå. För att upprätthålla kvaliteten och forskningsbasen i dessa kurser behövs en mer omfattande verksamhet och kursutbud på avancerad nivå, något examensrättigheter på magisternivå ger förutsättning för. Endast i samspel med allmänna ämneskunskaper och allmänna examina kan ett starkt svenskämne erbjudas till våra lärarstudenter. Också svenskämnets didaktik kräver verksamhet inom undervisning och forskning inom de akademiska ämnena svenska och litteraturvetenskap. Resonemanget får starkt stöd i En hållbar lärarutbildning där utrymmet för både ämnesdidaktisk och ämnesteoretisk forskning betonas: Fördjupningen i undervisningsämnen är viktig för den långsiktiga uppbyggnaden av ämnesdidaktisk forskarkompetens. Utredningen vill lyfta fram det särskilt stora behovet av just ämnesdidaktisk forskning. Här är det viktigt att betona att ämnesdidaktiken inte endast är en fråga för ämneslärarna, utan i minst lika hög grad för grundlärarna. 9 Mot bakgrund av detta resonemang kan man alltså se en utarmning av lärarutbildningens forskningsbas som en konsekvens av en avveckling. Konsekvenser av en avveckling i relation till lärarkompetens En av de utmaningar UKK står inför är hur man ska behålla den ämnesteoretiska kompetensen inom lärarutbildningarna, när den huvudsaliga utbildningsvolymen styr mot förskollärarutbildning och F 3. Den ämnesteoretiska kompetensen är förstås helt nödvändig för att bedriva verksamhet inom ämneslärarutbildningen. I förlängningen är den dock lika betydelsefull för andra lärarutbildningar, inte minst med tanke på handledning och examination av självständiga arbeten i de olika utbildningar, där ämnena svenska och litteraturvetenskap finns representerade. För en disputerad lärare i litteraturvetenskap eller svenska med ämnesteoretisk inriktning är undervisning på avancerad nivå och handledning av uppsatser och examensarbeten på avancerad nivå centralt för upprätthållandet och utvecklingen av den egna kompetensen. Utan sådan verksamhet riskerar UKK att förlora den kompetensen och därmed ytterligare en förutsättning för forskningsbasering. En möjlig 8 En hållbar lärarutbildning, s En hållbar lärarutbildning. SOU2008:109, s /175

123 Ärende 15 Bilaga 2 konsekvens av en avveckling är alltså kompetensbrist med efterföljande försvagning av forskningsbasen i våra utbildningar, samt att vi motverkar FUS:en som anger detta som ett av de viktigaste områdena att utveckla under den tidsperiod som strategin gäller. 10 För att upprätthålla god kvalitet i ämnena svenska och litteraturvetenskap, och därmed kvaliteten inom UKK:s lärarutbildningar på alla nivåer, krävs att vi kan erbjuda forskningsmiljöer och undervisningsverksamhet inte bara i ämnesdidaktik utan även inom ämnena själva. Genom att vi även fortsättningsvis kan utfärda magisterexamen ges förutsättningar för detta. Konsekvenser av en avveckling i relation till samverkan Magisterexamina i svenska och litteraturvetenskap är betydelsefulla också i samverkan med andra utbildningar som MDH erbjuder och med det omgivande samhället. Svenska och litteraturvetenskap finns, förutom i lärarutbildningarna, i kandidatprogrammet i språk och humaniora samt svenska även i civilingenjörsprogrammet. I dessa program är vår ämnesdidaktiska forskning av mindre betydelse. I stället är det den ämnesteoretiska forskningen som efterfrågas. För att denna ska tillgodoses på ett tillfredsställande sätt behövs möjligheten att anordna utbildning som leder till magisterexamen. I samverkan med det omgivande samhället är svenska och litteraturvetenskap (tillsammans med moderna språk) ämnen med speciella, humanistiska bildningskompetenser. Om vi ska kunna kompetensutveckla personal inom skilda områden behövs goda ämneskunskaper i språk, inte enbart språkdidaktik. Ämnet litteraturvetenskap betraktas av det omgivande samhället som ett klassiskt bildningsämne och efterfrågas ofta som sådant i olika sammanhang (kompetensutbildning, föreläsningar, litteraturdagar m. m.). Det är också vanligt att det omgivande samhället frågar efter den kompetens som i dag finns i svenska språket på MDH. För att kunna rekrytera och behålla personal med kompetens att tillgodose dessa behov är magisterexamensrättigheter i ämnena en viktig faktor. Ämnena svenska, litteraturvetenskap (och engelska) har även speciella samverkansfunktioner att fylla internt inom högskolan. Det är viktigt för samtliga akademier på högskolan att ha tillgång till avancerad kompetens när det gäller såväl det svenska som det engelska språket (översättning, språkgranskning etc.). Ämnet litteraturvetenskap har även en stor samarbetspotential med till exempel kammarmusikutbildningen. En avveckling av magisterexamensrättigheter skulle således kunna inverka menligt på en av UKK:s stora potentialer till samverkan. Stefan Blom Ämnesansvarig svenska till ht 13 Magnus Jansson Ämnesansvarig litteraturvetenskap Eva Sundgren Ämnesansvarig svenska sedan ht Forsknings- och utbildningsstrategi , Mälardalens högskola, s /175

124 Nr 2: MDH /0070 Fakultetsnämnden 16. Utredning av konsekvenser av en eventuell avveckling av magisterexamen i litteraturvetenskap Diarienummer: /0766 Handläggare: Ida Nilsson Föredragande: Ida Nilsson Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har enligt Verksamhetsmål, uppdrag och budget (VUB) 2013 i uppdrag att utreda konsekvenserna av en avveckling av magisterexamen i litteraturvetenskap. Bakgrunden anges i VUB 2013 och vilka områden för examina högskolan avser att ha under perioden. Vidare anges följande kriterier som ska ligga till grund för framtagande av högskolans examensutbud: studenters efterfrågan, arbetsmarknadens behov, kopplingen till forsknings- och utbildningsstrategin, lärarkompetens samt redovisade resultat från befintliga utbildningar. I uppdraget anges att frågan om en eventuell avveckling särskilt ska belysas utifrån konsekvenser för kommande ansökan om examensrätt för utbildning på forskarnivå inom området utbildningsvetenskap. Utredningen ska lämnas till fakultetsnämnden för ställningstagande till rektor om en eventuell avveckling av examensnivån. Förslag till beslut att att att att lämna följande synpunkter till rektor inför ställningstagande om en eventuell avveckling av magisterexamen i litteraturvetenskap: konstatera att det utifrån kriterierna avseende studenters efterfrågan, arbetsmarknadens behov, kopplingen till forsknings- och utbildningsstrategin samt redovisade resultat från befintliga utbildningar inte finns tillräckliga skäl att behålla examensnivån, avveckla magisterexamen i litteraturvetenskap samt göra ett ställningstagande om ett minsta antal avlagda examina för att en examensnivå ska finnas. UKÄ:s gräns om fem avlagda examen under en treårsperiod som används vid deras kvalitetsutvärderingar föreslås fungera som riktmärke. Ärendets beredning Akademi UKK har med anledning av uppdraget den 4 juni 2014 inkommit med en utredning och konsekvensanalys till fakultetsnämnden. Utredningen är gjord av ämnesföreträdare tillsammans med berört ämneskollegium och har diskuterats vid UKK:s ledningsråd. Utbildnings- och forskningssektionen har berett ärendet och tagit fram underlag. Uppgifter om antalet utfärdade examina har inhämtats ur Ladok. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 18 mars 2015 och fattade beslut om att föreslå nämnden besluta att återremittera ärendet till akademi UKK med uppdrag att komplettera tidigare underlag med uppdaterad information om studentdeltagande på kurser i litteraturvetenskap på magisternivå, arbetsmarknadens behov, lärarkompetens samt en omvärldsanalys av andra lärosätens redovisade resultat från motsvarande examen. Ärendet har efter beslutet diskuterats i dekangruppen. 120/175

125 Nr 2: MDH /0070 Fakultetsnämnden Delges Akademichef UKK, utbildningsledare UKK, prodekan för grundutbildning, STC examen, ämnesansvarig litteraturvetenskap. Bilagor Bilaga 1: BeslutsPM Bilaga 2: UKKs utredning 121/175

126 Ärende 16 Bilaga 1 Sammanträde: Fakultetsnämnden #2: / Beslutande Fakultetsnämnden Ärende: /0724, /0725, /0766 BeslutsPM Handläggare Ida Nilsson 1 (4) BESLUTSPROMEMORIA Utredning av konsekvenser av en eventuell avveckling av magisterexamina i engelska, svenska och litteraturvetenskap. Bakgrund Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har enligt Verksamhetsmål, uppdrag och budget (VUB) 2013 i uppdrag att utreda konsekvenserna av en eventuell avveckling av magisterexamina i engelska, svenska och litteraturvetenskap. I uppdraget anges vidare att frågan särskilt ska belysas utifrån konsekvenser för kommande ansökan om examensrätt för utbildning på forskarnivå inom området utbildningsvetenskap. Utredningen ska lämnas till fakultetsnämnden för ställningstaganden till rektor om en eventuell avveckling av examensnivån. I VUB anges vilka områden för examina högskolan avser att ha under perioden. Där anges följande kriterier som ska ligga till grund för framtagande av högskolans examensutbud: studenters efterfrågan, arbetsmarknadens behov, koppling till forsknings- och utbildningsstrategin, lärarkompetens samt redovisade resultat från befintliga utbildningar. UKK har den 4 juni 2014 inkommit med en konsekvensanalys till fakultetsnämnden gällande konsekvenser av en eventuell avveckling av magisterexamina i engelska, svenska och litteraturvetenskap där de rekommenderar att samtliga tre ska behållas. Konsekvensanalys UKK har i sin utredning lyft fram de konsekvenser de ser att en avveckling av magisterexamina i engelska, svenska och litteraturvetenskap skulle innebära. Studentefterfrågan Akademin menar att det kan leda till en ökad attraktionskraft hos studenterna för högskolans lärarutbildningar om magisternivå erbjuds. Det möjliggör dubbelexamina för ämneslärare och ger studenter möjlighet till en alternativ ingång till ämnesläraryrket genom generell examina. UKK tar i utredningen upp några andra utbildningar som är beroende av ämnesteoretiska kunskaper i språken. Dessa är kandidatprogrammet i 122/175

127 Ärende 16 Bilaga 1 språk och humaniora, Internationella marknadsföringsprogrammet samt civilingenjörsprogram där ämnesteoretiska kunskaper efterfrågas i språken. Utbildningarna är dock inte beroende av att det finns magisternivå i ämnena. 2 (4) Arbetsmarknadens behov Akademin lyfter i sin utredning fram de utbildningsbehov som kommer av de senaste årens satsningar på lärarutbildningen och för lärartjänster som syftar till att öka kvaliteten i skolorna. Akademin menar att det i regionen finns en efterfrågan av fortbildnings- och utbildningsmöjligheter på avancerad nivå för att tillgodose behoven. Det bör underlätta, menar man, om den möjligheten kan erbjudas regionens lärare i närområdet. Det framgår inte att det är beroende av att magisterexamen finns inom de tre ämnena. Kopplingen till forsknings och utbildningsstrategin I forsknings- och utbildningsstrategin anges fyra prioriterade utbildningsområden där lärarutbildningen är en av dem. Ämnena engelska, svenska och litteraturvetenskap är centrala i lärarutbildningen. För att upprätthålla kvaliteten och forskningsbasen i kurser inom lärarutbildningen behövs, menar UKK, en omfattande verksamhet och kursutbud att erbjuda på avancerad nivå. Akademin framhåller att magisterexamensrätter i de aktuella ämnena ger förutsättning för det. Lärarkompetens UKK lyfter i sin utredning fram värdet för de egna lärarresurserna att det finns ett kursutbud på avancerad nivå vid akademin. Det ger möjlighet att tillförskaffa sig behörigheter och kompetensutveckling. Akademin menar även att utbudet av kurser på avancerad nivå ger en positiv verkan för kvaliteten och forskningsbasen för akademins utbildningar genom att det ger utrymme för lärarna att föra samtal på avancerad nivå. Resultat från befintliga utbildningar Enligt uppgifter hämtade ur Ladok framgår att fyra magisterexamina i engelska har avlagts vid Mälardalens högskola sedan I svenska är motsvarande siffra fem och i litteraturvetenskap har tre magisterexamina avlagts under samma tidsperiod. Övriga konsekvenser UKK lyfter att de ser ett positivt värde för rekryteringar av lärare till högskolan att det finns ett utbud av utbildning på avancerad nivå. De menar att det ökar attraktiviteten för högskolan som arbetsplats om möjlighet finns att undervisa på avancerad nivå. Ur kostnadssynpunkt ser akademin ingen risk med att behålla de tre magisternivåerna eftersom kostnaderna är små för det begränsade antal studenter som avses. Akademin lyfter även fram att de ser ett värde ur samverkanssynpunkt att behålla magisterexamensnivåerna i kärnämnen som engelska, svenska och litteraturvetenskap. De menar att det finns en efterfrågan av avancerad kunskap, särskilt i språken, såväl internt inom högskolans egna 123/175

128 Ärende 16 Bilaga 1 verksamheter men även hos aktörer i det omgivande samhället inom samtliga tre områden. Avseende konsekvenser av en eventuell avveckling betydelse för ansökan om examensrätt för utbildning på forskarnivå inom området utbildningsvetenskap har den frågan inte utretts vidare då en sådan ansökan inte är aktuell i dagsläget. 3 (4) Ärendets beredning i utskottet Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 18 mars 2015 och fattade beslut om att återremittera ärendet till akademi UKK med uppdrag att komplettera tidigare underlag med uppdaterad information om studentdeltagande på kurser i engelska, svenska och litteraturvetenskap på magisternivå, arbetsmarknadens behov, lärarkompetens samt en omvärldsanalys av andra lärosätens redovisade resultat från motsvarande examen. Ärendet har efter utskottets beslut behandlats i dekangruppen. Överväganden Utifrån vad som framkommit vid utredningen så har det inte visat sig finnas något övervägande skäl som talar för att behålla magisterexamensnivåerna i engelska, svenska och litteraturvetenskap utifrån de kriterier som ska ligga till grund för beslut om högskolans examensutbud. Det är få studenter som väljer att avlägga en magisterexamen inom de tre ämnena vilket gör att det inte finns grund för den betydelse magisterexamen ges i akademins utredning. Det gäller såväl magisterexamens attraktionskraft för studenter i lärarutbildning som fortbildning av personal i regionen. Forsknings- och utbildningsstrategins fokus är bland annat att stärka lärarutbildningen och där ingår dessa ämnen idag och akademin visar inte att dessa skulle påverkas negativt vid avveckling av magisternivån. Vad gäller magisterexamens värde för lärarkompetensen måste det sättas i relation till det lilla antal som tar ut sin examen på den här nivån. Kandidatexamen liksom examina inom lärarutbildningen finns kvar och det senare är högskolans strategiska fokus. Av de fem kriterierna för bedömning av examina uppfylls det om lärarkompetens. Kostnaden för att behålla de tre magisterexamensnivåerna utgör ingen risk enligt akademins bedömning då den är liten för det fåtal studenter som avses. En aspekt att reflektera över är dock att hur kvaliteten på utbildningen kan säkerställas när få examina avläggs. Ur det perspektivet kan det vara relevant att överväga ett ställningstagande för ett minsta antal avlagda examina under en viss period för att examen ska finnas vid högskolan. Beredningen finner att de kompletterande uppgifter som en återremittering till akademin skulle tillföra ärendet inte skulle förändra underlaget vad gäller bedömning av de fem kriterier som ska ligga till grund för beslut om vilka examina högskolan ska ha inrättade. 124/175

129 Ärende 16 Bilaga 1 Beredningens rekommendation 4 (4) Fakultetsnämnden föreslås besluta att lämna följande synpunkter till rektor inför ställningstagande om en eventuell avveckling av magisterexamina i engelska, svenska och litteraturvetenskap: att att att konstatera att det utifrån kriterierna avseende studenters efterfrågan, arbetsmarknadens behov, kopplingen till forskningsoch utbildningsstrategin samt redovisade resultat från befintliga utbildningar inte finns tillräckliga skäl att behålla examensnivåerna, avveckla magisterexamensnivåerna i engelska, svenska och litteraturvetenskap samt göra ett ställningstagande om ett minsta antal avlagda examina för att en examensnivå ska finnas. UKÄ:s gräns om fem avlagda examen under en treårsperiod som används vid deras kvalitetsutvärderingar föreslås fungera som riktmärke. 125/175

130 Ärende 16 Bilaga 2 UTREDNING AV KONSEKVENSER AV EN AVVECKLING AV MAGISTEREXAMEN I SVENSKA OCH LITTERATURVETENSKAP Ämnesansvariga i svenska och litteraturvetenskap anser att det finns många anledningar att ställa sig tveksamma till en avveckling av respektive ämnes magisterexamensrättigheter. Vi vill i det följande peka på möjliga enskilda konsekvenser av en sådan avveckling i form av bristande kvalitet i lärarutbildningarna, svårighet att behålla främst ämnesteoretisk lärarkompetens, samt en utarmning av ämnenas möjlighet till samverkan med det omgivande samhället. En viktig poäng är också att dessa enskilda konsekvenser egentligen inte är enskilda utan hänger samman och påverkar varandra. Inledningsvis vill vi dock bemöta ett av de incitament som UKK/MDH anser finns för en avveckling. Konsekvenser av en avveckling i relation till UKÄ:s kvalitetsutvärderingssystem Ett ofta anfört skäl till en avveckling av magisterexamina är att verksamheten på den nivån är liten inom de aktuella ämnena och att detta skulle öka risken för att UKÄ bedömer att de har bristande kvalitet i en utvärdering. Idag är det så att en examen bara bedöms enligt Högskoleverkets systemför kvalitetsutvärdering om minst fem examensarbeten har producerats de senaste tre åren från utvärderingens datum. Under läsåret 2012 var Eva Sundgren, professor i svenska vid MDH, med som ämnesexpert i Högskoleverkets kvalitetsutvärdering av svenska/nordiska språk. Det är få som tar kandidatoch magisterexamen över hela landet i svenska. Det fanns 13 lärosäten med magisterexamensrättigheter i svenska, och tio av dem hade liksom MDH inte fem magisteruppsatser under de senaste tre åren; det var alltså bara tre lärosäten som kunde utvärderas. MDH fick sina magisterrättigheter i svenska Att bara få tar ut en magisterexamen är ingen anledning till att avsäga sig en rättighet som man har arbetat för att få. En stor risk med att säga upp våra magisterexamensrättigheter är att vi därmed förlorar det goda rykte vi har i landet Det finns inga indikationer i befintlig dokumentation av kvalitetssystemet som antyder att liten verksamhet i sig utgör ett kriterium för själva kvalitetsbedömningen, snarare är det alltså så att dessa undantas själva bedömningsförfarandet. Samtidigt uppges att utbildningar med färre än fem självständiga arbeten kommer att utvärderas på annat sätt. 1 Vad detta andra sätt består av finns enligt UKÄ idag inget färdigt förslag kring, men det pågår diskussioner kring att fokus flyttas från självständiga arbetet till andra underlag samt att hela miljöer inom vilka examensrätten befinner sig utvärderas. Ett utkast till ett reviderat förslag, som tar hänsyn både till den kritik som riktats mot utvärderingssystemet i stort och som utformar riktlinjer för de fall där tillräckligt många examensarbeten finns att tillgå, skulle presenteras sommaren Det har emellertid inte presenterats än, utan arbetet med ett nytt utvärderingssystem väntas vara klart till MDH riskerar att framstå som ett ängsligt lärosäte med svag tilltro sin egen kvalitet om man föregår denna utredning och avvecklar magisterexamensrättigheter på egen hand. Den eventuella dåliga publicitet som man menar att en indragen examensrätt skulle innebära för MDH, skulle man därigenom riskera att åstadkomma själv. 1 Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering , reviderad juni 2012, Högskoleverkets rapport 2012:15R, s Per Westman (chef utvärderingsavdelningen UKÄ), mejlväxling Se /175

131 Ärende 16 Bilaga 2 Det brukar också anges som ett starkt bidragande skäl för en avveckling att ett omdöme om bristande kvalitet skulle leda till ekonomiska konsekvenser för lärosätet. Det finns få formuleringar i Högskoleverkets system för utvärdering som stödjer en sådan slutsats. Den enda formulering som anger något i den riktningen är att UKÄ:s omdöme kan utgöra underlag till regeringen för en mindre del av resurstilldelningen. 4 Här är det dock viktigt att påpeka att utvärderingssystemet inte formulerar olika konsekvenser för utvärderingar där det finns många examensarbeten och där det finns få (formuleringen gäller i sin kontext faktiskt de examensrätter där utvärderingen kan ske på vanligt vis). De eventuella ekonomiska efterverkningar som man antar skulle drabba en magisterexamensrätt som bedöms ha bristande kvalitet (på det sätt den nu utvärderas) skulle också drabba en lärarutbildningsexamensrätt som bedöms ha bristande kvalitet. Den logiska implikationen skulle då vara att avveckla alla examensrätter som ska utvärderas eftersom alla dessa riskerar att få omdömet bristande kvalitet, och förmodat minskad resurstilldelning. En konsekvens av en avveckling av magisterrättigheter i ämnena svenska och litteraturvetenskap skulle mot bakgrund av detta vara att man i onödan avsäger sig möjligheten till en viss verksamhet som i ett senare skede visar sig önskvärd eller nödvändig och då kan vara svår att återerövra. Konsekvenser av en avveckling i relation till lärarutbildningarna Det är lätt att få intrycket av MDH:s Forsknings och utbildningsstrategi att endast yrkesexamensrättigheter ska prioriteras för UKK:s räkning och att dessa är något helt väsensskilt från generella examina. I utredningen En hållbar lärarutbildning framgår dock att intentionen från början varit att dessa examina ska samverka och samexistera inte bara för ämneslärarexamen utan lärarutbildningen generellt: För att höja utbildningarnas attraktionskraft och betona att det är fråga om akademiska yrkesutbildningar kommer dessa program också att leda till generella examina: högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen eller masterexamen beroende på utbildningslängd. 5 Man anger också att en kandidatexamen bara utgör en första nivå för generell examen, i de fall man inte går vidare till gymnasielärarexamen. Som skäl för detta upplägg anges flera skäl men av särskild vikt här är återigen önskemålet om fördjupade ämneskunskaper och utbildningens attraktionskraft tack vare just dubbla examina. 6 I propositionen Bäst i klassen en ny lärarutbildning meddelas att generell examen inte regelmässigt ska utfärdas tillsammans med yrkesexamina. Skälet uppges vara oro för att sända signaler om statusskillnad mellan de olika examina och framför allt för att inte riskera att tydligheten i den svenska examensstrukturen undergrävs. 7 Dock görs ingen explicit revidering av grundtanken om fördjupade ämneskunskaper, nivå på examen eller på kurser ingående i examen. Man förutsätter att en lärare och förskollärare i den nya utbildningen ska ha lättare 4 Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering , reviderad juni 2012, Högskoleverkets rapport 2012:15R, s En hållbar lärarutbildning SOU 208:109, s En hållbar lärarutbildning SOU 208:109, s Bäst i klassen en ny lärarutbildning Prop 2009/10:89, s /175

132 Ärende 16 Bilaga 2 att komplettera och fördjupa sin utbildning än i den tidigare. Detta skulle kunna innebära att ett ökat utbud av kurser på fördjupnings-/avancerad nivå behövs inom alla lärarutbildningar, och för en ämneslärare kan det innebära att möjligheten finns att gå vidare till magisterexamen. En möjlig konsekvens av en avveckling av magisterexamen skulle således kunna vara att MDH:s lärarutbildningar inte anses uppfylla krav på struktur, kvalitetsmål eller examensmål i en framtida kvalitetsutvärdering. Ämnet svenska (där de akademiska ämnena svenska och litteraturvetenskap ingår) är centralt i de nya lärarutbildningarna, från förskollärarutbildning till ämneslärarutbildning med inriktning mot gymnasieskolan, också om man skulle bortse från utredningens/propositionens skrivningar om möjlighet till generell examen. För ämneslärarutbildningens räkning föreslås i En hållbar lärarutbildning att det huvudsakliga området för utbildningen ska vara det första undervisningsämnet (alltså inte utbildningsvetenskap), med utbildningsvetenskaplig inriktning. 8 Kurser på avancerad nivå i svenska och litteraturvetenskap ges idag inom ämneslärarprogrammet och i programmet grundskollärare F 3 som MDH fick examensrättigheter till våren I synnerhet kan noteras att de självständiga arbetena (åtminstone 15 hp av totalt 30 hp) i båda programmen kommer att skrivas i ämneskurser på avancerad nivå. För att upprätthålla kvaliteten och forskningsbasen i dessa kurser behövs en mer omfattande verksamhet och kursutbud på avancerad nivå, något examensrättigheter på magisternivå ger förutsättning för. Endast i samspel med allmänna ämneskunskaper och allmänna examina kan ett starkt svenskämne erbjudas till våra lärarstudenter. Också svenskämnets didaktik kräver verksamhet inom undervisning och forskning inom de akademiska ämnena svenska och litteraturvetenskap. Resonemanget får starkt stöd i En hållbar lärarutbildning där utrymmet för både ämnesdidaktisk och ämnesteoretisk forskning betonas: Fördjupningen i undervisningsämnen är viktig för den långsiktiga uppbyggnaden av ämnesdidaktisk forskarkompetens. Utredningen vill lyfta fram det särskilt stora behovet av just ämnesdidaktisk forskning. Här är det viktigt att betona att ämnesdidaktiken inte endast är en fråga för ämneslärarna, utan i minst lika hög grad för grundlärarna. 9 Mot bakgrund av detta resonemang kan man alltså se en utarmning av lärarutbildningens forskningsbas som en konsekvens av en avveckling. Konsekvenser av en avveckling i relation till lärarkompetens En av de utmaningar UKK står inför är hur man ska behålla den ämnesteoretiska kompetensen inom lärarutbildningarna, när den huvudsaliga utbildningsvolymen styr mot förskollärarutbildning och F 3. Den ämnesteoretiska kompetensen är förstås helt nödvändig för att bedriva verksamhet inom ämneslärarutbildningen. I förlängningen är den dock lika betydelsefull för andra lärarutbildningar, inte minst med tanke på handledning och examination av självständiga arbeten i de olika utbildningar, där ämnena svenska och litteraturvetenskap finns representerade. För en disputerad lärare i litteraturvetenskap eller svenska med ämnesteoretisk inriktning är undervisning på avancerad nivå och handledning av uppsatser och examensarbeten på avancerad nivå centralt för upprätthållandet och utvecklingen av den egna kompetensen. Utan sådan verksamhet riskerar UKK att förlora den kompetensen och därmed ytterligare en förutsättning för forskningsbasering. En möjlig 8 En hållbar lärarutbildning, s En hållbar lärarutbildning. SOU2008:109, s /175

133 Ärende 16 Bilaga 2 konsekvens av en avveckling är alltså kompetensbrist med efterföljande försvagning av forskningsbasen i våra utbildningar, samt att vi motverkar FUS:en som anger detta som ett av de viktigaste områdena att utveckla under den tidsperiod som strategin gäller. 10 För att upprätthålla god kvalitet i ämnena svenska och litteraturvetenskap, och därmed kvaliteten inom UKK:s lärarutbildningar på alla nivåer, krävs att vi kan erbjuda forskningsmiljöer och undervisningsverksamhet inte bara i ämnesdidaktik utan även inom ämnena själva. Genom att vi även fortsättningsvis kan utfärda magisterexamen ges förutsättningar för detta. Konsekvenser av en avveckling i relation till samverkan Magisterexamina i svenska och litteraturvetenskap är betydelsefulla också i samverkan med andra utbildningar som MDH erbjuder och med det omgivande samhället. Svenska och litteraturvetenskap finns, förutom i lärarutbildningarna, i kandidatprogrammet i språk och humaniora samt svenska även i civilingenjörsprogrammet. I dessa program är vår ämnesdidaktiska forskning av mindre betydelse. I stället är det den ämnesteoretiska forskningen som efterfrågas. För att denna ska tillgodoses på ett tillfredsställande sätt behövs möjligheten att anordna utbildning som leder till magisterexamen. I samverkan med det omgivande samhället är svenska och litteraturvetenskap (tillsammans med moderna språk) ämnen med speciella, humanistiska bildningskompetenser. Om vi ska kunna kompetensutveckla personal inom skilda områden behövs goda ämneskunskaper i språk, inte enbart språkdidaktik. Ämnet litteraturvetenskap betraktas av det omgivande samhället som ett klassiskt bildningsämne och efterfrågas ofta som sådant i olika sammanhang (kompetensutbildning, föreläsningar, litteraturdagar m. m.). Det är också vanligt att det omgivande samhället frågar efter den kompetens som i dag finns i svenska språket på MDH. För att kunna rekrytera och behålla personal med kompetens att tillgodose dessa behov är magisterexamensrättigheter i ämnena en viktig faktor. Ämnena svenska, litteraturvetenskap (och engelska) har även speciella samverkansfunktioner att fylla internt inom högskolan. Det är viktigt för samtliga akademier på högskolan att ha tillgång till avancerad kompetens när det gäller såväl det svenska som det engelska språket (översättning, språkgranskning etc.). Ämnet litteraturvetenskap har även en stor samarbetspotential med till exempel kammarmusikutbildningen. En avveckling av magisterexamensrättigheter skulle således kunna inverka menligt på en av UKK:s stora potentialer till samverkan. Stefan Blom Ämnesansvarig svenska till ht 13 Magnus Jansson Ämnesansvarig litteraturvetenskap Eva Sundgren Ämnesansvarig svenska sedan ht Forsknings- och utbildningsstrategi , Mälardalens högskola, s /175

134 Nr 2: MDH /0070 Fakultetsnämnden 17. Återrapportering av utredning gällande fortsatt forskarutbildning inom ämnet industriell ekonomi och organisation Diarienummer: /0705 Handläggare: Andreas Boberg Föredragande: Andreas Boberg Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST, har genom rektors verksamhetsmål , uppdrag och budget 2014 (VUB14) i uppdrag att: utreda och värdera effekterna av att fortsätta bedriva forskarutbildning inom forskarutbildningsämnet industriell ekonomi och organisation parallellt med övrig verksamhet. Av uppdraget framgår även att befintliga doktoranders situation ska beaktas i utredningen. Uppdraget skulle ha varit redovisat den 31 december 2014, men akademin har efter begäran fått anstånd med att inkomma senare med utredningen. Förslag till beslut att fakultetsnämnden återremitterar ärendet till akademin för kompletteringar av utredningen enligt bilaga 1. Ärendets beredning Ärendet har enbart beretts av utbildning- och forskningssektionen i samråd med dekan och prodekaner. Underlag Bilaga 1: Beslutspromemoria Bilaga 2: Akademins rapport över utredningen Delges Akademichef EST, samordnare för forskarutbildning EST, ämnesansvarig forskarutbildningsämnet industriell ekonomi och organisation. 130/175

135 Ärende 17 Bilaga 1 Datum Ärende / (3) BeslutsPM Beslutande Fakultetsnämnden Handläggare Andreas Boberg BESLUTSPROMEMORIA Bakgrund Uppdraget som akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) redovisar i rapporten daterad uppstod ursprungligen som en reaktion på akademins remissvar till förslag på rektors verksamhetsmål , uppdrag och budget 2014 (VUB14) där akademin kommenterar att: Den nya fördelningen av fakultetsanslaget kommer skapa ett tryck på verksamheten inom IEO. / /. Vidare skriver EST i remissvaret att: / / Ett vägval kan vara att satsa hela fakultetsanslaget på senior forskning och lägga ner forskarutbildningen, men konsekvenserna av detta för miljöns utveckling är svårbedömda. Möjligen vore det bra med ett uppdrag att utvärdera ett sådant vägval och dess konsekvenser under Baserat på detta och med utgångspunkten att bibehålla forskarutbildningen formulerades ett uppdrag till EST i VUB14 att akademin skulle: / / utreda och värdera effekterna av att fortsätta bedriva forskarutbildning inom forskarutbildningsämnet industriell ekonomi och organisation parallellt med övrig verksamhet. Av uppdraget framgick även att befintliga doktoranders situation ska beaktas i utredningen. Uppdraget skulle ha varit redovisat den 31 december 2014, men akademin har efter begäran fått anstånd att inkomma senare med utredningen. Problemanalys Syftet med utredningen var att ge ett underlag dels för rektor men också för akademiledningen att styra sin verksamhet mot ett effektivt användande av begränsade resurser. De begränsade resurserna skulle, utan medveten prioritering mellan verksamheterna forskning, forskarutbildning och utbildning på grundnivå och avancerad nivå, kunna påverka och ge oönskade effekter på den seniora forskningen, både möjligheten att bedriva egen forskning samt att ansöka 131/175

136 Ärende 17 Bilaga 1 om externa medel och publicera sig. De begränsade resurserna utan prioritering kan även påverka kvaliteten i genomförandet av befintlig forskarutbildning, exempelvis genom begränsad handledarkapacitet samt möjlighet till utveckling av forskarutbildningskurser, och påverka kvaliteten i de utbildningar på grundnivå och avancerad nivå som akademin ansvarar för genom exempelvis minskad kontakttid mellan lärare och studenter eller utvecklingstid av kurser och program. Resultatet från det givna utredningsuppdraget skulle bland annat belysa dessa aspekter och beskriva rådande situation. 2 (3) Faktasammanställning Baserat på föreliggande rapport från akademin kan inga slutsatser dras. Rapporten ger en historisk tillbakablick och en viss redovisning av nuläget för forskarutbildningsämnet. Vidare berörs möjliga konsekvenser vid en eventuell avveckling av forskarutbildningen samt ett par förslag på åtgärder för att komma runt en skisserad problembild. Rapporten berör således inte det ursprungliga uppdraget att utreda och värdera effekter av att bibehålla forskarutbildningen parallellt med övrig verksamhet. Det framkommer inte vilka positiva eller negativa effekter som skulle kunna uppstå eller hur sådana effekter kan påverka övrig verksamhet såsom forskning, forskarutbildning och utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom ekonomiområdet. Rapporten innehåller inte heller något underlag som belägger de farhågor som ses vid ett eventuellt avvecklande. Vidare har inte nuvarande doktoranders situation berörts i rapporten. Konsekvensanalys Utifrån akademins rapport går det inte att dra några slutsatser gällande konsekvenser av att fortsätta bedriva forskarutbildning inom industriell ekonomi och organisation. Överväganden Beredning kan med givet underlag se att fakultetsnämnden har två möjliga vägar att gå. För det första, nämnden kan utifrån befintlig rapport dra egna slutsatser kring förutsättningarna att fortsätta bedriva en kvalitativ forskarutbildning inom ämnet industriell ekonomi och organisation och utifrån dessa fatta beslut om rekommendation kring ämnets fortlevnad. För det andra, nämnden kan välja att återremittera ärendet till akademin med uppdrag att komplettera rapporten så att det ursprungliga uppdraget utreds. Det andra alternativet skulle även möjliggöra att fakultetsnämndens utskott ges uppdrag att bereda ärendet. Beredningens rekommendation: Beredningen anser att utredningen har för stora brister för att fakultetsnämnden ska kunna fatta ett väl underbyggt beslut. Beredningens förslag är därför att återremittera ärendet till akademin med uppdraget att komplettera utredningen. 132/175

137 Ärende 17 Bilaga 1 Kortfattat skulle en sådan komplettering minst innefatta nedanstående där akademin under samtliga punkter även beaktar befintliga doktoranders situation: En konsekvensbeskrivning av de möjliga effekter (fördelar, nackdelar och risker) som fortsatt forskarutbildning inom ämnet kan få på den seniora forskningen inom industriell ekonomi och organisation. Av beskrivningen ska ekonomiska, personalmässiga och kvalitativa effekter på forskningen redogöras för. En konsekvensbeskrivning av de möjliga effekter (fördelar, nackdelar och risker) som fortsatt forskarutbildning inom ämnet kan få på de utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå inom ämnet som akademin ansvarar för. Av beskrivningen ska ekonomiska, personalmässiga och kvalitativa effekter redogöras för. Ekonomisk redovisning av förutsättningarna att fortsätta bedriva forskarutbildning och anta nya doktorander (under kommande femårsperiod), eller ett förslag på handlingsplan att få till stånd ekonomiska förutsättningar för forskarutbildningen i det fall utredningen pekar mot att dessa förutsättningar i dagsläget inte finns. Beskriva existerande forskarutbildningsmiljö och hur befintliga doktorander är eller blir en aktiv del av forskningsmiljön vid MDH. Lyfta fram övriga positiva eller negativa effekter och risker som akademin ser att fortsatt forskarutbildningsverksamhet kan bidrar till. Akademin kan i sin komplettering till utredningen även väga in andra aspekter och perspektiv som inte framgår ovan eller föreslå en handlingsplan för att få eller bibehålla långsiktiga förutsättningar att bedriva en forskarutbildning av god kvalitet inom ämnet industriell ekonomi och organisation. 3 (3) 133/175

138 Ärende 17 Bilaga (4) PM Dnr 2015/0705 Akademichef Thomas Wahl Rapport Uppdrag att utreda och värdera effekterna av att fortsätta bedriva forskarutbildning inom forskarutbildningsämnet Industriell ekonomi och organisation parallellt med övrig verksamhet. I utredningen ska pågående doktoranders situation beaktas. Uppdraget ska skriftligen rapporteras till fakultetsnämnden senaste den 31 december 2014 I mitten av 1990-talet strävade MDH mot att bli universitet. För att erhålla denna rättighet var det viktigt att få upp forskningsvolymen och kunna visa att MDH bedrev doktorandutbildning. År 2001 erhöll MDH rättighet att bedriva forskarutbildning inom teknik. MDH hade vid denna tid en ganska omfattande undervisning om ca 2000 hås inom ekonomi och informatik. En professor i företagsekonomi hade tillsats 1999 och det bedrevs forskning dels i skärningspunkten mellan informatik och ekonomi, dels inom småföretagsoch entreprenörskapsområdet. Erhållandet av forskarutbildningsrättigheter inom teknik aktualiserade frågan om vart ekonomi och informatik skulle höra och dessa ämnens möjlighet att examinera inom ramen för vetenskapsområde teknik. Detta ledde till att företagsekonomi och informatik under första kvartalet 2002 erhöll möjlighet att skriva in doktorander vid MDH inom ramen för forskarutbildningsämnet Industriell ekonomi och organisation (IEO). År 2004 examinerade IEO sin första licentiat och 2005 sin första doktor. Sedan dess har IEO examinerat 27 doktorer och 10 licentiater. Ytterligare några doktorander inom företagsekonomi och informatik inskrivna vid andra forskarutbildningsämnen före första kvartalet 2002 har examinerats under andra forskarutbildningsämnen. Tre av de 27 doktorerna har i konkurrens med andra svenska doktorer erhållit Wallanderstipendium och en fick MITs pris för årets bästa avhandling. Av de 16 som är kvar inom den akademiska sektorn är en idag en professor och fyra docenter. Enbart sex av dessa 16, varav en docent, är dock anställd vid MDH. En begränsande faktor för forskarutbildning och forskning vid MDH har alltid varit begränsade fakultetsmedel relativt de gamla universiteten. Endast tre av de examinerade doktorerna har därför kunna anställas på fakultetsmedel; senare ytterligare en till följd av att fusionsarbetet med ÖU avbröts. Övriga examinerade doktorer har huvudsakligen finansierats med externa medel. Externa medel har erhållits från ett stort antal olika aktörer varav de viktigaste två har varit Handelsbankens forskningsstiftelser och den nationella forskarskolan Management och IT. Det var ett relativt begränsat antal personer som drog in dessa externa medel och ett viktigt skäl till att de lyckades dra in dessa medel var att medel för doktoranders finansiering gavs högre prioritet än medel för egen forskning. Doktorandutbildningen hade hög prioritet. 134/175

Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 10 september 2015

Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 10 september 2015 KALLELSE Nr 4:2015 Fakultetsnämndens ordförande 2015-09-10 MDH 2.16-2015/0072 Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 10 september 2015 Plats: Ypsilon, Västerås Tid: kl. 09.30 15.00 Besked

Läs mer

Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 4 juni 2015

Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 4 juni 2015 KALLELSE Nr 3:2015 Fakultetsnämndens ordförande 2015-05-28 MDH 2.16-2015/0071 Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 4 juni 2015 Plats: Styrelserummet B212, Eskilstuna Tid: kl. 09.30

Läs mer

Fakultetsnämnden, utskottet för forskning möte 2, den 18 mars 2015

Fakultetsnämnden, utskottet för forskning möte 2, den 18 mars 2015 Kallelse Fakultetsnämnden, utskottet för forskning möte 2, den 18 mars 2015 Omfattning 1-10 Datum och tid: Onsdagen den 18 mars 2015 kl. 9.15-11.15. Plats: T1-022 (UFO:s konferensrum), Västerås OBS! Orten

Läs mer

Utskottet för ekonomiutbildningar

Utskottet för ekonomiutbildningar Omfattning: 42-51 Datum och tid: Onsdagen den 20 november klockan 9.30 11.30 Plats: Ypsilon, Mälardalens högskola, Västerås Ledamöter: Lars Hallén Ordförande Marie Mörndal Lärarrepresentant, vice ordf.

Läs mer

forsknings- Nr 2:2012 Dnr: MDH 1.1-15/12 2012-05-02 16-23 och tid: Datum Plats: Västerås Ledamot Dekan Peter Dobers Andreas Ryve Rytzler Johannes

forsknings- Nr 2:2012 Dnr: MDH 1.1-15/12 2012-05-02 16-23 och tid: Datum Plats: Västerås Ledamot Dekan Peter Dobers Andreas Ryve Rytzler Johannes Fakultetsnämnden, utskottett för forskning Föredragningslista 2012-05-02 Dnr: MDH 1.1-15/12 Omfning Datum och tid: Plats: 16-23 Onsdagenn den 9 maj 2012 kl 9.30-13.00. Rum R2-014 (HST:s konferensrum),

Läs mer

Fredagen den 25 oktober, klockan 9.30 15.00 ca. Gordana Dodig-Crnkovic Lärarrepresentant. Johanna Westerlund Lärarrepresentant

Fredagen den 25 oktober, klockan 9.30 15.00 ca. Gordana Dodig-Crnkovic Lärarrepresentant. Johanna Westerlund Lärarrepresentant KALLELSE Nr 6 :2013 2013-10-25 MDH 1.1-18/13 Datum och tid: Plats: Fredagen den 25 oktober, klockan 9.30 15.00 ca Sammanträdeslokal: Park Inn, Uppsala Ledamöter: Peter Dobers Ordförande Yvonne Eriksson

Läs mer

Fakultetsnämnden utskottet för teknikutbildningar

Fakultetsnämnden utskottet för teknikutbildningar KALLELSE Nr 5:2013 2013-10-03 MDH 1.1-23/13 Utskottet för teknikutbildningar Fakultetsnämnden utskottet för teknikutbildningar Datum och tid: Torsdag 3 oktober kl. 9.15-12.00 Plats: R3-131, Mälardalens

Läs mer

Kallelse till möte med fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap

Kallelse till möte med fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap KALLELSE Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap 2010-10-05 Nr 6:2010 Dnr. MDH HSV 2010/986 Fakultetsnämndens ledamöter Fackliga företrädare Övriga för kännedom enligt sändlista Kallelse

Läs mer

Fakultetsnämnden utskottet för teknikutbildningar

Fakultetsnämnden utskottet för teknikutbildningar KALLELSE Nr 6:2013 2013-11-21 MDH 1.1-23/13 Utskottet för teknikutbildningar Fakultetsnämnden utskottet för teknikutbildningar Datum och tid: Torsdag 21 november kl. 9.15-12.00 Plats: R3-132, Mälardalens

Läs mer

Torsdagen den 12 september 2013, kl. 9:30 15:00, ca. Gordana Dodig-Crnkovic Lärarrepresentant. Johanna Westerlund Lärarrepresentant

Torsdagen den 12 september 2013, kl. 9:30 15:00, ca. Gordana Dodig-Crnkovic Lärarrepresentant. Johanna Westerlund Lärarrepresentant KALLELSE Nr 4 :2013 2013-09-05 MDH 1.1-16/13 Datum och tid: Plats: Torsdagen den 12 september 2013, kl. 9:30 15:00, ca. Sammanträdeslokal: B212, Eskilstuna Ledamöter: Peter Dobers Ordförande Yvonne Eriksson

Läs mer

Minnesanteckningar från HST:s akademiråd 2012-09-11

Minnesanteckningar från HST:s akademiråd 2012-09-11 Minnesanteckningar från HST:s akademiråd 2012-09-11 Närvarande: Thomas Wahl, akademichef Eva Thorin, utbildningsledare (teknik) Magnus Hoppe, utbildningsledare (ekonomi) Agneta Brav, utbildningsledare

Läs mer

113 Internrevisionens rapport från granskning av antagning av doktorander

113 Internrevisionens rapport från granskning av antagning av doktorander PROTOKOLL Högskolestyrelsen 2013-05-13 Nr 2:2013 113 Internrevisionens rapport från granskning av antagning av doktorander Beslut Högskolestyrelsen beslutar att uppdra till Rektor att gå igenom internrevisionens

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Gordana Dodig-Crnkovic Lärarrepresentant. Johanna Westerlund Lärarrepresentant. Tommy Svensson Extern ledamot

Gordana Dodig-Crnkovic Lärarrepresentant. Johanna Westerlund Lärarrepresentant. Tommy Svensson Extern ledamot KALLELSE Nr 3:2013 2013-05-30 MDH 1.1-15/13 Fakultetsnämnden Datum och tid: Plats: Torsdagen den 30 maj 2013, kl. 9:30 17:00, ca. Sammanträdeslokal: R3-131, Västerås Ledamöter: Peter Dobers Ordförande

Läs mer

Utskottet för lärarutbildningar

Utskottet för lärarutbildningar KALLELSE Nr 3:2013 2013-04-30 MDH:1.1-22/13 Utskottet för lärarutbildningar Datum och tid: Plats: Onsdagen den 8 maj 2013 Kl.13.15 Sal U3-104, Mälardalens högskola, Västerås. Ledamöter: Niclas Månsson

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Fakultetsnämnden utskottet för teknikutbildningar

Fakultetsnämnden utskottet för teknikutbildningar KALLELSE Nr 4:2013 2013-08-22 MDH 1.1-23/13 Fakultetsnämnden, utskottet för teknikutbildningar Fakultetsnämnden utskottet för teknikutbildningar Datum och tid: Torsdag 22 augusti kl. 9.15-12.00 Plats:

Läs mer

PROTOKOLL 2009:2 Utbildnings- och forskningsnämnden för naturvetenskap och teknik, NT-nämnden Sammanträdesrum Oden plan 4 2009-05-07

PROTOKOLL 2009:2 Utbildnings- och forskningsnämnden för naturvetenskap och teknik, NT-nämnden Sammanträdesrum Oden plan 4 2009-05-07 PROTOKOLL 2009:2 Utbildnings- och forskningsnämnden för naturvetenskap och teknik, NT-nämnden Sammanträdesrum Oden plan 4 2009-05-07 Närvarande: Ledamöter: Bahram Moshfegh, ordförande, företrädare för

Läs mer

Plats: Högskolan i Borås, A 523. Närvarande ledamöter: Anita Varga ordförande Anna Hellén Elisabeth Persson Kristina Bartley Maria Ferlin

Plats: Högskolan i Borås, A 523. Närvarande ledamöter: Anita Varga ordförande Anna Hellén Elisabeth Persson Kristina Bartley Maria Ferlin 1 (7) Tid: Kl. 9.00-12.30 Plats: Högskolan i Borås, A 523 Närvarande ledamöter: Anita Varga ordförande Anna Hellén Elisabeth Persson Kristina Bartley Maria Ferlin Frånvarande: Studentrepresentant 1 vakant

Läs mer

HÖGSKOLESTYRELSEN PROTOKOLL Fört vid sammanträde 2006-09-08

HÖGSKOLESTYRELSEN PROTOKOLL Fört vid sammanträde 2006-09-08 Tid 09.30 12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Faculty Club, Högskolan Andersson Thorsten, ordf Anne-Marie Brodén Cumtell Anna Lena Enmark Romulo Gaspes Veronica Nilsson Katarina Norén Johan

Läs mer

Deltagare. Ordförande Jörgen Tholin. Eva Wiberg. Bo-Anders. Jönsson. Lotta Bergman. Malmö Högskola HKR - - Hanna Sepp. Ewa Axelsson Åsa Hult

Deltagare. Ordförande Jörgen Tholin. Eva Wiberg. Bo-Anders. Jönsson. Lotta Bergman. Malmö Högskola HKR - - Hanna Sepp. Ewa Axelsson Åsa Hult Protokoll för NÄLU 11 november 2011 Deltagare Ordförande Jörgen Tholin Lärarrepresentanter LU Eva Wiberg Gunnar Andersson Bo-Anders Jönsson HT S-fak N-fak Studentrepresentanter LU Hanna Gunnarsson Karolina

Läs mer

Manual för utbildningsplaner

Manual för utbildningsplaner Manual för utbildningsplaner Beslut: UFN 2011-12-21 Revidering: UFN 2015-02-05 Dnr: DUC 2011/2094/10 Gäller fr o m: 2011-12-21 Ersätter: Manual för utbildningsplaner i dokumentet Anvisningar för utbildningsprogram,

Läs mer

Fakultetsnämnden - utskottet för teknikutbildningar

Fakultetsnämnden - utskottet för teknikutbildningar Nr 3:2013 2013-05-08 MDH 1.1-23/13 Fakultetsnämnden, utskottet för teknikutbildningar Fakultetsnämnden - utskottet för teknikutbildningar Datum och tid: Onsdag 8 maj kl. 9.15-12.00 Plats: T3-066, Mälardalens

Läs mer

Ledamot, ordförande Ledamot, vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Suppleant. Ärende Beslut/Åtgärd Föredragande/Dnr

Ledamot, ordförande Ledamot, vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Suppleant. Ärende Beslut/Åtgärd Föredragande/Dnr Sid 1 (6) Närvarande Anders Bergh Patrik Danielsson Kristina Lejon Lars Nyberg William Hansson Monia Letaief Diana Berggren Övriga Marianne Hultmark Hans Fällman Boa Drammeh, ordförande, vice ordförande

Läs mer

1. Mötets öppnande Ordföranden, Rolf Hedquist, hälsar de närvarande välkomna till mötet.

1. Mötets öppnande Ordföranden, Rolf Hedquist, hälsar de närvarande välkomna till mötet. LÄRARUTBILDNINGS- KONVENTET PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2003-09-23 Tid: Tisdagen den 23 september 2003 kl 10.00 16.00 Lokal: Arlandia, Stockholm Närvarande ledamöter: Laila Mattsson Högskolan Dalarna,

Läs mer

Hur MDH arbetar med breddad rekrytering Ansvarsfördelning

Hur MDH arbetar med breddad rekrytering Ansvarsfördelning Utbildnings- och forskningssektionen 2014-01-20 1 (9) Handläggare Julia McNamara Breddad rekrytering på Mälardalens högskola - en översikt Styrgruppen för studentrekrytering vid Mälardalens högskola (MDH)

Läs mer

för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå vid Röda Korsets Högskola

för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå vid Röda Korsets Högskola Lokal Examensordning för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå vid Röda Korsets Högskola Dnr: 61/2011 Examensordningen är fastställd av Rektor vid Röda Korsets Högskola 2011-10-18 och ersätter den

Läs mer

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING Sida 1 av 5 HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande,

Läs mer

Institutionsstyrelsen- Socialt arbete

Institutionsstyrelsen- Socialt arbete Protokoll Sammanträdesdatum: 111205 Institutionsstyrelsen- Socialt arbete Ledamöter: Närvarande: Jan Petersson, ordförande Marie Albertsson, lärarrepresentant, Sandra Karlsson, studeranderepresentant Kalmar

Läs mer

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05 Närvarande ledamöter: Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Lena Häggström Studeranderepresentanter Martin Grimheden

Läs mer

Sammanträde med styrelsen för Högskolan Dalarna

Sammanträde med styrelsen för Högskolan Dalarna Sammanträde med styrelsen för Högskolan Dalarna Plats Sammanträdesrum Selma, campus Falun Datum och tid onsdagen den 19 februari, kl 10.00 15.00 Närvarande ledamöter Anmält förhinder Övriga närvarande

Läs mer

Fakultetsnämnden, utskottet för hälso- och välfärdsutbildningar

Fakultetsnämnden, utskottet för hälso- och välfärdsutbildningar Fakultetsnämnden, utskottet för hälso- och välfärdsutbildningar KALLELSE Nr 4:213 213-8-22 MDH 1.1-21/13 Fakultetsnämnden, utskottet för hälso- och välfärdsutbildningar Omfattning: 1 7 Datum och tid: Torsdagen

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Utvärdering av beställning av utbildningsuppdrag

Utvärdering av beställning av utbildningsuppdrag 15-05-26 DNR LIU-2015-00247, 2015-00248, 2015-00250 BESLUT 1(2) Utvärdering av beställning av utbildningsuppdrag Den 5 februari 2013 beslutade Styrelsen för utbildningsvetenskap (SUV) om principer för

Läs mer

HÖGSKOLESTYRELSEN PROTOKOLL (VI) fört vid sammanträde 2004-12-10. Tid 09.00 12.30. Faculty Club, Högskolan

HÖGSKOLESTYRELSEN PROTOKOLL (VI) fört vid sammanträde 2004-12-10. Tid 09.00 12.30. Faculty Club, Högskolan HÖGSKOLESTYRELSEN PROTOKOLL (VI) Tid 09.00 12.30 Plats Närvarande ledamöter Faculty Club, Högskolan Andersson Thorsten, ordf Bangsgaard Christian Enmark Romulo Nilsson Kristina Norén Johan Persson Birgitta

Läs mer

Data- och Elektroteknik 2007-09-12 Sektionsstyrelsen

Data- och Elektroteknik 2007-09-12 Sektionsstyrelsen HÖGSKOLAN I HALMSTAD PROTOKOLL sid 1(6) Närvarande ledamöter Övriga närvarande Frånvarande Jörgen Carlsson Veronica Gaspes Madeleine Holgersson Magnus Larsson (ordf) Tobias Persson Jessika Rosenberg Henrik

Läs mer

Tid: Kl 08.30-11.00, 13.00-16.00. Plats: Högskolan i Borås, C 728

Tid: Kl 08.30-11.00, 13.00-16.00. Plats: Högskolan i Borås, C 728 HÖGSKOLAN I BORÅS Styrelsen Sekreterare Lisbeth Sandblom PROTOKOLL 1(7) Tid: Kl 08.30-11.00, 13.00-16.00 Plats: Högskolan i Borås, C 728 Närvarande ledamöter: Leissner, Maria ordförande Andersson, Jonas

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Programschema för Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram, 180 hp

Programschema för Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram, 180 hp Programschema för Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram, 180 hp Programkod: Gäller för läsåret 2015/2016 Programschemat är beslutat av utbildningsledare Annika Björklund vid akademin

Läs mer

Förslag till process för rekrytering av rektor

Förslag till process för rekrytering av rektor Sid 1 (7) Förslag till process för rekrytering av rektor Föredragande Ordförande Lennart Evrell Bakgrund Föreliggande dokument utgör handläggningsordning och tidsplan för processen att rekrytera rektor

Läs mer

Tid: 2013-10-16, kl. 14.30-18.45. C728, Högskolan i Borås

Tid: 2013-10-16, kl. 14.30-18.45. C728, Högskolan i Borås HÖGSKOLAN I BORÅS Styrelsen Sekreterare Linda Ringhage PROTOKOLL 1(7) Tid:, kl. 14.30-18.45 Plats: C728, Högskolan i Borås Närvarande ledamöter: Andersson, Roland ordförande Brorström, Björn rektor Ahlvar,

Läs mer

94 Internrevisionens rapport Uppföljning och ledningens svar

94 Internrevisionens rapport Uppföljning och ledningens svar PROTOKOLL Högskolestyrelsen 2013-02-18 Nr 1:2013 94 Internrevisionens rapport Uppföljning och ledningens svar Beslut Högskolestyrelsen beslutar att uppdra till rektor att gå igenom internrevisionens rapport,

Läs mer

Utskottet för lärarutbildningar

Utskottet för lärarutbildningar KALLELSE Nr 4:2013 2013-08-14 MDH:1.1-22/13 Utskottet för lärarutbildningar Datum och tid: Plats: Onsdagen den 21 augusti 2013 Kl.13.15 Sal R3-132, Mälardalens högskola, Västerås. Ledamöter: Niclas Månsson

Läs mer

Programschemat är beslutat av utbildningsledare Annika Björklund vid akademin för innovation, design och teknik 2014-02-07.

Programschemat är beslutat av utbildningsledare Annika Björklund vid akademin för innovation, design och teknik 2014-02-07. Programschema för 04/05 Programschema för Textdesign Informationsdesign, 80 hp Programkod: Gäller för läsåret 04/05 Programschemat är beslutat av utbildningsledare Annika Björklund vid akademin för innovation,

Läs mer

Sektionsstyrelsen 2012-10-26

Sektionsstyrelsen 2012-10-26 HÖGSKOLAN I HALMSTAD PROTOKOLL 5/2012 Sektionen för lärarutbildning fört vid sammanträde Sektionsstyrelsen 2012-10-26 Datum 2012-10-26 Tid Kl. 09.00-12.00 Plats Närvarande ledamöter Q436 Lisbeth Ranagården,

Läs mer

Madeleine Åberg-Svensk, sekreterare

Madeleine Åberg-Svensk, sekreterare Närvarande Britt-Marie Lindgren (ordf.), Institutionen för omvårdnad Solveig Engman, Institutionen för omvårdnad Christina Juthberg, Institutionen för omvårdnad (Örnsköldsvik) Elisabeth Lindahl, Institutionen

Läs mer

Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen

Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Per Westman 08-563 085 39 per.westman@uk-ambetet.se BESLUT Mälardalens högskola Rektor Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen

Läs mer

Utskottet för ekonomiutbildningar

Utskottet för ekonomiutbildningar KALLELSE Nr 4:2013 2013-08-21 MDH 1.1-20/13 Utskottet för ekonomiutbildningar Utskottet för ekonomiutbildningar Datum och tid: Onsdagen den 21 augusti klockan 9.30 11.30 Plats: Ypsilon, Västerås Ledamöter:

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Utskottet för ekonomiutbildningar

Utskottet för ekonomiutbildningar KALLELSE Nr 6:2013 2013-11-20 MDH 1.1-20/13 Utskottet för ekonomiutbildningar Utskottet för ekonomiutbildningar Datum och tid: Onsdagen den 20 november klockan 9.30 11.30 Plats: Ypsilon, Västerås Ledamöter:

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar Utbildningsstrategiska rådet 2012-05-08 Fastställd av rektor 2012-06-19 Dnr: UmU 100-976-11 Denna handläggningsordning

Läs mer

Programschema för Ämneslärarprogrammet gymnasieskola, 300/330 hp. Gäller för läsåret 2014/2015. Dnr UKK 2.1.2-40/14 Programschema för 2014/2015 GAM02

Programschema för Ämneslärarprogrammet gymnasieskola, 300/330 hp. Gäller för läsåret 2014/2015. Dnr UKK 2.1.2-40/14 Programschema för 2014/2015 GAM02 Programschema för Ämneslärarprogrammet gymnasieskola, 300/330 hp Programkod: Gäller för läsåret 2014/2015 Programschemat är granskat av utbildningsledare och godkänt av akademichef vid akademin för utbildning,

Läs mer

Kallelse till sammanträde med högskolestyrelsen den 18 maj 2015

Kallelse till sammanträde med högskolestyrelsen den 18 maj 2015 KALLELSE Högskolestyrelsens ordförande 2015-05-07 Nr 2:2015 Dnr 2015/0100 Högskolestyrelsens ledamöter Företrädare för arbetstagarorganisationer (Saco-S och OFR/S) Prorektor Förvaltningschef Chef för sektionen

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

HÖGSKOLAN I HALMSTAD Enheten för Lärarutbildning

HÖGSKOLAN I HALMSTAD Enheten för Lärarutbildning HÖGSKOLAN I HALMSTAD Enheten för Lärarutbildning Protokoll fört vid sammanträde med enheten för Lärarutbildningens styrelse 01-02-06 kl. 13.00 17.00 RBU_Torpet Heberg Närvarande: Lars-Peder Alingfeldt,

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Tid: 2012-04-26, kl. 13.00-17.05 2012-04-27, kl. 09.00-11.35. First Hotel Grand

Tid: 2012-04-26, kl. 13.00-17.05 2012-04-27, kl. 09.00-11.35. First Hotel Grand HÖGSKOLAN I BORÅS Styrelsen Sekreterare Linda Ringhage PROTOKOLL 1(6) Tid: 2012-04-26, kl. 13.00-17.05 2012-04-27, kl. 09.00-11.35 Plats: First Hotel Grand Närvarande ledamöter: Andersson, Roland ordförande

Läs mer

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska 1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Tomas Egeltoft 08-563 088 28 tomas.egeltoft@uk-ambetet.se Reg.nr 2013-01-29 641-2691-12, 42-42-13 Regeringen Utbildningsdepartementet Yttrande över ÅA/VR

Läs mer

PROTOKOLL Sammanträdesdatum: 24 januari 2011, klockan 14.00-17.00 Lokal: Ingegerd Eriksson

PROTOKOLL Sammanträdesdatum: 24 januari 2011, klockan 14.00-17.00 Lokal: Ingegerd Eriksson Rådet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (RUGA) Karin Wikeby, utbildningsavdelningen Närvarande ledamöter Kerstin Nilsson, ordförande Jon Karlsson, vice ordförande Eric Hanse Joakim Öhlén Birgitha

Läs mer

Tid: 2014-11-27, kl. 10.00-14.30. C728, Högskolan i Borås

Tid: 2014-11-27, kl. 10.00-14.30. C728, Högskolan i Borås HÖGSKOLAN I BORÅS Styrelsen Sekreterare Marie Wennberg PROTOKOLL 1(6) Tid:, kl. 10.00-14.30 Plats: C728, Högskolan i Borås Närvarande ledamöter: Andersson, Roland ordförande Brorström, Björn rektor Ahlvar,

Läs mer

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(13) Barn och utbildningsnämnden

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(13) Barn och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(13) 2010-12-14 Barn- och utbildningsnämnden Plats och tid Beslutande Rådhuset, lokal Bjällerup B, tisdagen den 14 december 2010 klockan 15.00 17.45. Annica Carlstedt (M), ordf Helene

Läs mer

Programschemat är granskat och godkänt av utbildningsledare vid akademin för Utbildning, kultur och kommunikation, 2013-02-22.

Programschemat är granskat och godkänt av utbildningsledare vid akademin för Utbildning, kultur och kommunikation, 2013-02-22. Programschema för Kompletterande pedagogisk utbildning, 90 hp Programkod: Gäller för läsåret 2013/2014 Programschemat är granskat och godkänt av utbildningsledare vid akademin för Utbildning, kultur och

Läs mer

MBL-information inför mötet genomfördes 060502. Synpunkter framfördes på Sökstatistik för ht 2006 7.

MBL-information inför mötet genomfördes 060502. Synpunkter framfördes på Sökstatistik för ht 2006 7. HÖGSKOLAN I HALMSTAD PROTOKOLL sid 1(5) Närvarande ledamöter Jörgen Carlsson lärare Veronica Gaspes lärare Magnus Larsson ordförande Jessika Rosenberg T/A-personal Ullrika Sellman student Marcus Thulin

Läs mer

'utbildningsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se' Ämne: Synpunkter på förslag angående ändring i högskoleförordningen

'utbildningsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se' Ämne: Synpunkter på förslag angående ändring i högskoleförordningen Carl Larsson Från: Carl Larsson Skickat: den 15 oktober 201418:16 Till: 'utbildningsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se' Ämne: Synpunkter på förslag angående ändring

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-06-11

Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-06-11 1 (8) Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-06-11 Ärende 1. Förslag till ledamot i styrelsen för Stiftelsen Karl Jeppssons Minne (dnr SU FV-1.2.2-1935-15). Föredragande: Anna Riddarström, Ledningskansliet.

Läs mer

Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Försvarshögskolan

Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Försvarshögskolan 1 (9) Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Försvarshögskolan Gäller fr.o.m. 2012-12-01 Fastställd av rektor 2012-11-23 Box 27805, 115 93 Stockholm 651 80 Karlstad Besöksadress:

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Programschemat är beslutat avutbildningsledare Kristina Lundqvist vid akademin för innovation, design och teknik 2012-02-07.

Programschemat är beslutat avutbildningsledare Kristina Lundqvist vid akademin för innovation, design och teknik 2012-02-07. Programschema för liga programmet, 180 hp Programkod: Gäller för läsåret 2012/2013 Programschemat är beslutat avutbildningsledare Kristina Lundqvist vid akademin för innovation, design och teknik 2012-02-07.

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016

Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016 Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016 Dnr: 62/12 Reviderad 2015-03-24 och ersätter antagningsordning från 2014-03-26 Innehåll

Läs mer

Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet

Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet BESLUT 2010-06-08 Dnr LiU-2009-00464 Senast reviderad 2014-06-05 Utbildningsplan för Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet Professional Qualification Course for Teachers

Läs mer

Kallelse till anställning som professor

Kallelse till anställning som professor UFV 2013/344 Kallelse till anställning som professor Rutin för beredning och beslut Fastställd av rektor 2013-03-12 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Grundläggande förutsättningar för ett kallelseförfarande

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Socialnämnden 2015-01-29 1-14

Sammanträdesprotokoll Socialnämnden 2015-01-29 1-14 Socialnämnden 2015-01-29 1-14 Plats och tid Sammanträdesrum A1, Engelbrektsgatan 15, kl. 13.30-14.55 ande Ersättare ej tjänstgörande Övriga deltagare Utses att justera Erland Linjer (M) Turid Ravlo-Svensson

Läs mer

Programschemat är beslutat av utbildningsledare Kristina Lundqvist vid akademin för innovation, design och teknik 2013-01-31.

Programschemat är beslutat av utbildningsledare Kristina Lundqvist vid akademin för innovation, design och teknik 2013-01-31. Programschema för Flygingenjörsprogrammet, 180hp Programkod: Gäller för läsåret 2013/2014 Programschemat är beslutat av utbildningsledare Kristina Lundqvist vid akademin för innovation, design och teknik

Läs mer

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Akademin för utbildning, kultur och kommunikation 1 (50) Innehåll Akademins huvudsakliga utvecklingsarbete 2015... 3 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 4 Områden för examina och dimensionering...

Läs mer

Programschema för Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram, 180 hp

Programschema för Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram, 180 hp Programschema för Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram, 180 hp Programkod: Gäller för läsåret 2010/2011 Programschemat är granskat och godkänt av Annika Björklund vid akademin för

Läs mer

Protokoll 2013-04-03

Protokoll 2013-04-03 2013-04-03 Kommunstyrelsen Plats och tid Sammanträdesrum Kumla, 2013-04-03, klockan 17:00 17:10 Beslutande Dan-Åke Moberg (S) Mats Hellgren (M) Christer Thörner (S) Margareta Engman (M) Annica Moberg (S)

Läs mer

69 Återrapportering med anledning av internrevisionens rapport om kompetensförsörjning

69 Återrapportering med anledning av internrevisionens rapport om kompetensförsörjning PROTOKOLL Högskolestyrelsen 2012-12-03 Nr 4:2012 69 Återrapportering med anledning av internrevisionens rapport om kompetensförsörjning Beslut Högskolestyrelsen beslutar att lägga bilagd rapport till handlingarna.

Läs mer

154 Förslag på sammanträdesdagar/tider för barn- och utbildningsnämnden, dess beredning och MBL 2012.

154 Förslag på sammanträdesdagar/tider för barn- och utbildningsnämnden, dess beredning och MBL 2012. BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 2011-12-14 151 Meddelanden. 152 Anmälan om delegationsbeslut. 153 Ekonomiskt utfall och ekonomisk rapport oktober 2011. 154 Förslag på sammanträdesdagar/tider för barn- och

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Tid: Kl 10.00 15.00. Högskolan i Borås, C728

Tid: Kl 10.00 15.00. Högskolan i Borås, C728 HÖGSKOLAN I BORÅS Styrelsen Sekreterare Marie Wennberg PROTOKOLL 1(7) Tid: Kl 10.00 15.00 Plats: Högskolan i Borås, C728 Närvarande ledamöter: Leissner, Maria ordförande Andersson, Jonas Andersson, Roland

Läs mer

HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Oscar Edentoft Max Lundberg Bertil Nilsson Sofia Olandersson Anders Sanell Per-Ola Ulvenblad

HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Oscar Edentoft Max Lundberg Bertil Nilsson Sofia Olandersson Anders Sanell Per-Ola Ulvenblad Närvarande ledamöter Övriga närvarande Eva Berggren Oscar Edentoft Max Lundberg Bertil Nilsson Sofia Olandersson Anders Sanell Henrik Barth Jennie Wagnemark sekreterare 1.Godkännande av dagordning. Dagordningen

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Utbildningsnämndens arbetsutskott

Sammanträdesprotokoll Utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Tid och plats 2012-12-13 i Skånes Fagerhultsrummet, kl 09.00-12.00 Beslutande Övriga deltagande Björn Zorec (FP) - ordförande Theresa Lindahl (M) - förste vice ordförande Thomas Bjertner

Läs mer

Högskolan Dalarna Rektor

Högskolan Dalarna Rektor BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Anna-Karin Malla 08-563 086 66 anna-karin.malla@uka.se Högskolan Dalarna Rektor Högskolan Dalarnas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

KURSINFO ANVÄNDARTRÄFF 7-8 NOVEMBER 2013

KURSINFO ANVÄNDARTRÄFF 7-8 NOVEMBER 2013 Workshop 1A: Från idé till färdig kurs-/utbildningsplan 8.30-10.00 i Konferensrum Studentstöd E2 Handläggning av kurs- och utbildningsplaner. Hur är arbetsgången? Vem initierar en ny kurs-/utbildningsplan?

Läs mer

PROTOKOLL Sammanträdesdatum: 27 april 2011, klockan 14.00-17.00 Lokal: Ingegerd Eriksson

PROTOKOLL Sammanträdesdatum: 27 april 2011, klockan 14.00-17.00 Lokal: Ingegerd Eriksson Rådet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (RUGA) Karin Wikeby, utbildningsavdelningen Närvarande ledamöter Kerstin Nilsson, ordförande Eric Hanse, 1-15 Gunilla Krantz, 1-19 Birgitha Archenholtz,

Läs mer

Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor

Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor 2013 06 12 Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor Bakgrund Regeringen bemyndigar i 7 kap 11 högskoleförordningen (1993:100) Universitets- och högskolerådet att, om det

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Nils-Erik Nilsson, gymnasiechef Linda Hansson, ekonom tom 97 Ulla Jons, sekreterare

Nils-Erik Nilsson, gymnasiechef Linda Hansson, ekonom tom 97 Ulla Jons, sekreterare Sammanträdesdatum Sida 1-16 Plats och tid S:t Mikaelsskolan, Konferensrummet, kl 09.00-11.00 Beslutande Lennart Sohlberg (S), Mora, ordförande Gunilla Elings Friberg (S), Orsa, vice ordförande Anders Björklund

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET PROTOKOLL Nr 2. Teologiska fakultetsrummet, Universitetshuset

UPPSALA UNIVERSITET PROTOKOLL Nr 2. Teologiska fakultetsrummet, Universitetshuset Tid 09.15 12.20 Plats Teologiska fakultetsrummet, Universitetshuset Närvarande Carl Reinhold Bråkenhielm professor, dekanus, ordförande ledamöter: Ruth Franzén professor Eberhard Herrmann professor Stig

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina RIKTLINJER Diarienummer: 40-387/12 Datum: 2012-08-15 Beslutat av: GUN Beslutsdatum: 2012-08-22 Revidering: 2015-01-30 Giltighetstid: tillsvidare Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde

Läs mer