Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 4 juni 2015

Transkript

1 KALLELSE Nr 3:2015 Fakultetsnämndens ordförande MDH /0071 Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 4 juni 2015 Plats: Styrelserummet B212, Eskilstuna Tid: kl Besked om förhinder att delta vid styrelsesammanträdet lämnas till Hans Berggren senast tisdag via epost: hans.berggren@mdh.se, tel.: Ledamöter: Lene Martin Ordförande Förhinder Anne Söderlund Vice ordförande Peter Gustafsson Vice ordförande Johanna Westerlund Lärarrepresentant Staffan Stranne Lärarrepresentant Cecilia Erixon Lärarrepresentant Elisabeth Uhlemann Lärarrepresentant Isabel Barrios Bjurlén Studeranderepresentant Robin Tannarp Studeranderepresentant Vakant Doktorandrepresentant Peter Wallin Extern ledamot Bengt Lindberg Extern ledamot Minna Avrin Extern ledamot Förhinder Adjungerade: Bozena Guziana Rekryteringskommittén Munir Dag Avdelningschef HVV Ylva Blauberg Examenshandläggare Tjänstemän: Malin Gunnarsson UFO-chef Hans Berggren Biträdande UFO-chef/ 21 handläggare Sofie Ankarswed Handläggare UFO Julia McNamara Handläggare UFO Ida Nilsson Handläggare UFO Andreas Boberg Handläggare UFO 7 Johan Hellstrand Handläggare UFO 8 Fackliga företrädare: Ulrika Jepson Wigg SACO/SULF Viktor Öman OFR-S

2 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 3:2015 MDH /0071 Ärende Åtgärd Underlag 1. Mötet öppnas 2. Val av justeringsperson Beslut 2 Ftb 3. Fastställande av föredragningslista Beslut Bil 3:1 4. Samverkan med de fackliga organisationerna Information 4 Ftb 5. Rapport från rekryteringskommittén Föredras av universitetslektor Bozena Guziana 6. Uppföljning av uppdrag från FN 1:2015 om underlag för sakkunnigutlåtanden vid tjänstetillsättningar Föredras av rekryteringskommittén 7. Utvärdering av strategisk satsning på forskningsassistenter Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Andreas Boberg 8. Rapportering av uppföljningen av individuella studieplaner 2014 Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Johan Hellstrand Kaffepaus ca Utredning av pedagogik som inriktning i beteendevetenskapliga programmet Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Sofie Ankarswed 10. Ansökan om inrättande av kandidatprogram i statsvetenskap Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Sofie Ankarswed 11. Uppföljning av masterprogrammet i teknisk matematik Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Julia McNamara Information Beslut Beslut Information Beslut Beslut Beslut 5 Ftb Bil 5:1 6 Ftb 7 Ftb Bil 7:1 8 Ftb Bil 8:1 9 Ftb Bil 9: Ftb Bil 10: Ftb Bil 11:1-3

3 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 3:2015 MDH /0071 Ärende Åtgärd Underlag 12. Revidering av examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Julia McNamara 13. Inrättande av civilingenjörsprogram i industriell ekonomi Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Julia McNamara Lunch ca 12: Inställande av kurs- och programtillfällen HT 2015 Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Julia McNamara 15. Engelskspråkigt programutbud och inställanden läsåret 2016/2017 Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Julia McNamara 16. Uppföljning av specialistsjuksköterskeexamen med inriktning anestesisjukvård där UKÄ fattat beslut om bristande kvalitet Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Ida Nilsson 17. Uppföljning av specialistsjuksköterskeexamen med inriktning distrikt där UKÄ fattat beslut om bristande kvalitet Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Ida Nilsson 18. Uppföljning av specialistsjuksköterskeexamen med inriktning intensivvård där UKÄ fattat beslut om bristande kvalitet Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Ida Nilsson Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut 12 Ftb Bil 12: Ftb Bil 13: Ftb Bil 14: Ftb Bil 15: Ftb Bil 16: Ftb Bil 17: Ftb Bil 18:1-5

4 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 3:2015 MDH /0071 Ärende Åtgärd Underlag 19. Uppföljning av magisterexamen i socialt arbete där UKÄ fattat beslut om bristande kvalitet Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Ida Nilsson 20. Rapportering till fakultetsnämnden om UKÄ:s kvalitetsutvärderingar Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Ida Nilsson 21. Regler för examensbeskrivningar Föredras av UFO-chef Malin Gunnarsson, utbildnings- och forskningshandläggare Hans Berggren och examenshandläggare Ylva Blauberg Beslut Information Beslut 19 Ftb Bil 19: Ftb Bil 20:1 21 Ftb Bil 21:1 22. Rapporter Information 22 Ftb 23. Anmälan av delegationsbeslut Information 23 Ftb 24. Mötet avslutas

5 1 Nr 3: MDH /0071 Fakultetsnämnden 1. Mötet öppnas 2. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse xx att jämte ordförande justera protokollet. 3. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan. 4. Samverkan med fackliga organisationer Inför fakultetsnämndens sammanträde ska underlag för beslut samverkas med de fackliga organisationerna enligt samverkansavtalet mellan MDH, SACO och OFR. Föredragande: Sofie Ankarswed Förslag till beslut att notera informationen. Beredning Ärendena i föredragningslistan har behandlats enligt överenskommen samverkansmodell för fakultetsnämnden med de fackliga organisationerna.

6 2 Nr 3: MDH /0071 Fakultetsnämnden 5. Rapport från rekryteringskommittén Föredragande: Universitetslektor Bozena Guziana Rekryteringskommitténs ordförande informerar om det aktuella läget i rekryteringsarbetet utifrån aktuell statuslista. Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet Bilaga 5:1 i kallelsen: Statuslista för rekryteringskommitténs arbete.

7 3 Ärende 5 Bilaga 1 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 73/14 Professor i pedagogik med inriktning mot lärarutbildning, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr. 114/14 Professor i socialt arbete, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr. 190/14 Professor i folkhälsovetenskap, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr.2015/0167 Ansökan om att antas som docent i specialpedagogik, UKK Ansökan inkom: sökande Beslut om sakkunniga -Katrin Goldstein Kyaga, Södertörns högskola Inkommit godkänt -Göran Linde, Inkommit godkänt -Gunilla Härnsten, Linnéuniversitetet Inkommit godkänt 4 sökande Beslut om sakkunniga -Stina Johanson, Umeå universitet Inkommit godkänt -Bengt Svensson, Malmö Högskola Inkommit godkänt 17 sökande Beslut om sakkunniga Jenny Wilder -Charli Eriksson, Örebro universitet Inkommit godkänt -Gunilla Krantz, Göteborgs universitet Inkommit godkänt Beslut om sakkunnig -Siv Fischbein, Stockholms universitet Deadline Rekryteringskommitté bildad: Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana, Jane P Ståhle, akademirepresentanter: Anders Garpelin, Pirjo Lahdenperä, Christina Lönnheden, Pia Lindberg RB Sammanträde Rekryteringskommitté bildad: Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana, Jane P Ståhle, akademirepresentanter: Maria Eriksson, Maria Müllersdorf, Munir Dag RB Sammanträde Protokoll skrivs Rekryteringskommitté bildad: Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana, Jane P Ståhle, akademirepresentanter: Maria Müllersdorf, Lena Hallström RB Sammanträde planeras till Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana 1

8 4 Ärende 5 Bilaga 1 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 2015/0419 Ansökan om att antas som docent i psykologi, HVV Ansökan inkom: Ref.nr. 67/14 Universitetslektor i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr. 126/14 Universitetslektor i psykologi, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr. 137/14 (2015/0593) Universitetslektorer i företagsekonomi med inriktning mot ekonomistyrning, EST Sista ansökningsdag: Magnus Elfström Beslut om sakkunnig -Olof Rydén, Lund Utlåtande inkommit. Godkänt. 2 sökande Beslut om sakkunniga Siv Söderberg, Luleå tekniska universitet Inkommit godkänt Per-Olof Sandman, Umeå universitet Inkommit godkänt 13 sökande Beslut om sakkunniga -Bo Ekehammar, Stockholms universitet Inkommit godkänt -Maria Larsson, Stockholms universitet Inkommit godkänt 8 sökande Beslut om sakkunniga -Bino Catasús, Stockholms universitet Utlåtande inkommit. Godkänt. -Anders Segerstedt, professor Luleå tekniska högskola Utlåtande inkommit. Godkänt. Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana Protokoll skrivs Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana, akademirepresentanter: Lillemor Stribeck, Cecilia Rydlo Väntar på beslut Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Agneta Brav, Kerstin Isaksson Sammanträde och Väntar beslut Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Thomas Wahl, Eva Maaninen-Olsson och Esbjörn Segelod Sammanträde Rekryteringskommitté , och Protokoll skrivs 2

9 5 Ärende 5 Bilaga 1 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 218/14 Universitetslektorer i vårdvetenskap, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr. 187/14 Universitetslektor i vårdvetenskap med inriktning mot barnmorskeutbildningen, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr 2014/0001 Universitetslektorer i vårdvetenskap med inriktning mot anestesioch intensivvårdsutbildningarna, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2015/0172 Senior Lecturer in Marketing, EST Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga -Camilla Fröjd, Uppsala universitet Inkommit godkänt -Mats Eriksson, Örebro universitet Inkommit godkänt 7 sökande Beslut om sakkunnig -Marianne Carlsson, Uppsala universitet Inkommit godkänt -Anette Ekström, Högskolan i Skövde, Inkommit godkänt 2 sökande Beslut om sakkunniga -Ulrica Nilsson, Örebro universitet Inkommit godkänt -Åsa Hörnsten, Umeå universitet Inkommit godkänt 6 sökande Beslut om sakkunniga -Svante Andersson, Högskolan i Halmstad Utlåtande inkommit. Godkänt. -Sören Kock, HAN- KEN, Vasa, Finland Utlåtande inkommit. Godkänt. Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Cecilia Rydlo, Lillemor Stribeck Väntar på beslut Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Annica Engström, Sammanträde planeras Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Annica Engström Väntar på beslut Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: 3

10 6 Ärende 5 Bilaga 1 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 2015/0176 Senior Lecturer in Organisation, EST Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2015/0061 Universitetslektor i vårdvetenskap med inriktning psykiatrisk omvårdnad, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2015/0062 Universitetslektor i fysioterapi, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2015/0060 Universitetslektor i pedagogik med inriktning mot förskola och förskoleklass, UKK Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga -Hervé Corvellec, Lunds universitet Utlåtande inkommit. Godkänt. -Niina Koivuen, Universitetet i Vaasa, Finland Deadline sökande Beslut om sakkunnig -Barbro Arvidsson, Högskolan i Halmstad Inkommit godkänt -Ove Hellzen, Mittuniversitetet Inkommit godkänt 2 sök Beslut om sakkunniga -Anneli Peolsson, Linköpings universitet Inkommit godkänt -Gunnevi Sundelin, Umeå universitet Deadline Beslut om sakkunniga -Maria Simonsson, Linköpings universitet Deadline Inge Johansson, Stockholms universitet Deadline Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Sammanträde Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: 4

11 7 Ärende 5 Bilaga 1 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 2015/1215 Universitetslektor i specialpedagogik, UKK Sista ansökningsdag: Ref. nr. 2015/1123 Universitetslektor i vårdvetenskap inom specialistutbildningen till distriktssköterska, HVV Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Maria Karlsson Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Sista ansökningsdag:

12 8 Ärende 5 Bilaga 1 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 115/14 (2015/0111) Professor i energiteknik med inriktning energieffektivisering i byggmiljö, EST Anhållan inkom Sista ansökningsdag: Ref.nr. 116/14 (2015/0112) Professor i energiteknik med inriktning simulering och modellering av energisystem inom biogasproduktion, EST Anhållan inkom Sista ansökningsdag: Ref.nr. 188/14 (2015/547) Professor i datavetenskap, IDT Anhållan inkom Sista ansökningsdag sökande Beslut om sakkunniga -Jörgen Hansson, Högskolan i Skövde Utlåtande inkommit. Godkänt. -Bertil Svensson, Högskolan i Skövde Utlåtande inkommit. Godkänt. Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: RB Ok Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: RB Ok Rekryteringskommitté bildad Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Damir Isovic, Mikael Sjödin, Hans Hansson och Peter Wallin. Kommitté planeras Förslag till beslut avvaktas RB

13 9 Ärende 5 Bilaga 1 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 2015/0429 Professor i datavetenskap med inriktning mot mjukvaruteknik, IDT Anhållan inkom Sista ansökningsdag Ref.nr 2015/0432 Adjungerad professor i hälsoteknik med inriktning mot mikrovågor, IDT 9 sökande Beslut om sakkunniga Per-Olov Risman -Jörgen Hansson, Högskolan i Skövde Deadline Pekka Kalevi Abrahamsson, NTU Trondheim, Norge Deadline Beslut om sakkunniga - Woiciech Gwarek, University of Warsaw, Polen Utlåtande inkommit. Godkänt. -Nils Bengtsson, prof em., Mölnlycke Utlåtande inkommit. Godkänt. Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: RB Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Damir Isovic, Maria Lindén och Mikael Ekström. Magnus Otterskog är reserv. RB Ref.nr. 2015/0066 Ansökan om befordran till professor i fysik, med inriktning mot fysikens didaktik, UKK Ansökan inkom Ref.nr. 107/14 (2015/1211) Adjungerad professor i energiteknik, EST Anhållan inkom Peter Gustafsson Markus Bohlin Beslut om sakkunniga -Lars Broman, Strömstad Akademi Inkommit godkänt -Cedric Linder, Uppsala universitet Inkommit godkänt Beslut om sakkunniga -Thore Sixten Berntsson, Chalmers Utlåtande inkommit. Godkänt. - Klas Engvall, KTH Deadline: utlåtande på väg Kommitté Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: RB Sammanträde Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: RB

14 10 Ärende 5 Bilaga 1 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr 2015/0179 Ansökan om att antas som docent i matematik, UKK Ansökan inom Ref.nr. 186/14 (2015/1218) Senior Lecturer in Building Engineering, EST Sista ansökningsdag: Linus Carlsson Beslut om sakkunnig -David Sumpter, Uppsala universitet. Inkommit granskas -Mats Andersson, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet. Inkommit granskas 4 sökande Beslut om sakkunniga -Folke Björk, KTH Utlåtande inkommit. Godkänt -Bertil Fredlund, LTH Utlåtande inkommit. Godkänt. Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Bozena Guziana och vice ordförande Håkan Sandberg Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. Akademiledamöter: Monica Odlare och Robert Öman. Ref.nr. 206/14 Universitetslektor i fysik med inriktning mot didaktik, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2015/1232 Senior Lecturer in Computer Science, specializing in Model- Driven Software Engineering, IDT Kommitté sökande Beslut om sakkunniga Rekryteringskommitté ska bildas -Andreas Redfors, Högskolan Ordförande Bozena i Kristianstad Guziana, vice ordfö- rande, Håkan Sandberg, Inkommit godkänt Akademiledamöter: Hans Eriksson, Tor Nilsson -Olov Ågren, Uppsala universitet Sammanträde Inkommit godkänt 20 1 sökande Sakkunniga letas Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande, Håkan Sandberg. Akademiledamöter: Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2015/1434 Universitetslektor i matematik/tillämpad matematik, inriktning finansiell matematik, UKK Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande, Håkan Sandberg, Akademiledamöter: Sista ansökningsdag:

15 11 Ärende 5 Bilaga 1 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 2015/1500 Senior Lecturer in Computer Science, specializing in Component-Based Software Engineering, IDT Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande, Håkan Sandberg, Akademiledamöter: Sista ansökningsdag:

16 12 Nr 3: MDH /0071 Fakultetsnämnden 6. Uppföljning av uppdraget från FN 1:2015 angående underlag för sakkunnigutlåtanden vid tjänstetillsättningar Föredragande: Rekryteringskommittén Bozena Guziana Fakultetsnämnden beslutade den 19 februari ( 6) att uppdra åt rekryteringskommittén att i samråd med personalsektionen ta fram ett underlag för sakkunnigutlåtanden vid rekryteringar och tjänstetillsättningar av professorer, lektorer och docenter och att återkomma med förslag på ett sådant underlag till fakultetsnämndens tredje sammanträde Förslag till beslut att notera informationen

17 13 Nr 3: MDH /0071 Fakultetsnämnden 7. Utvärdering av högskolans satsning på forskarassistenter Diarienummer: MDH 4-167/13 och /1513 Handläggare: Andreas Boberg Föredragande: Andreas Boberg Fakultetsnämnden uppdrog, den 11 december 2014, utskottet för forskning att genomföra en utvärdering av rektors strategiska satsning på forskarassistenter och återkomma med en rapport senast vid nämndens tredje möte 2015, dnr MDH / Föreliggande underlag är utskottets rapport till fakultetsnämnden och utskottet fattade den 20 maj beslut om att föreslå nämnden att översända rapporten till rektor, i enlighet med nämndens uppdrag i VUB15, dnr MDH /14 och /0240. Förslag till beslut att att fakultetsnämnden översänder den slutliga rapporten till rektor. punkten är omedelbart justerad. Ärendets beredning Vid fakultetsnämndens sammanträde den 11 december 2014 fattade nämnden beslut om att uppdra till forskningsutskottet att med stöd av utbildnings- och forskningssektionen utvärdera satsningen och återkomma med en rapport senast vid fakultetsnämndens tredje möte Forskningsutskottet behandlade uppdraget vid utskottets sammanträde den 21 januari 2015 och fattade då beslut att utvärderingen skulle genomföras genom att ställa öppna frågor till respektive akademi och forskarassistent, dnr / De av utskottet beslutade frågorna framgår av bilagorna i föreliggande rapport. Frågor ställdes till akademichef och forskningsledare för respektive etablerad forskningsinriktning. Akademierna ombads att inkomma med ett samlat svar per akademi. Frågor ställdes även till varje enskild forskarassistent som har sin tjänst finansierad med avsatta medel. Vid forskningsutskottets sammanträde den 18 mars uppdrog utskottet åt ordförande att tillsammande med stöd av utbildnings- och forskningssektionen ta fram ett förslag på rapport över utvärderingen. Förslaget skickades internt på remiss inom utskottet inför sammanträdet den 20 maj. Uppkomna synpunkter från remissen beaktades vid utskottets sammanträde den 20 maj och utskottet fattade beslut om korrigeringar vilka införts i föreliggande rapport. Underlag i ärendet Bilaga 7:1 i kallelsen: Rapport utvärdering av rektors satsning på forskarassistenter. Delges Kanslichef rektors kansli

18 14 Ärende 7 Bilaga 1 1 (10) Sammanträde: FN #3: Beslutande Fakultetsnämnden Handläggare Andreas Boberg dnr: MDH 4-167/ /1513 RAPPORT Utvärdering av rektors strategiska satsning på forskarassistenter Bakgrund I mars 2013 fattade rektor beslut om att tillskjuta medel för anställning av sammanlagt sex forskarassistenter, en hos var och en av de etablerade forskningsinriktningarna (Dnr MDH 4-167/13). Syftet med anställning som forskarassistent var att ge möjlighet att utveckla sin självständighet som forskare och få meriter som kunde ge behörighet för en annan läraranställning som det ställs högre krav på behörighet för. I rektors beslut och verksamhetsuppdrag för 2015 (härefter förkortad VUB15, Dnr MDH /14/Dnr: /0240) uppdrogs fakultetsnämnden att utvärdera effekter av denna strategiska satsningen på forskarassistenter. Beredning av uppdraget Vid fakultetsnämndens sammanträde den 11 december 2014 fattade nämnden beslut om att uppdra till forskningsutskottet att med stöd av utbildnings- och forskningssektionen utvärdera satsningen och återkomma med en rapport senast vid fakultetsnämndens tredje möte Forskningsutskottet behandlade uppdraget vid utskottets sammanträde den 21 januari 2015 och fattade då beslut att utvärderingen skulle genomföras genom att ställa öppna frågor till respektive akademi och forskarassistent, 4 Dnr /0078. De av utskottet beslutade frågorna framgår av bilagorna 1-3 till detta PM. Frågorna som återfinns i bilaga 1 ställdes till akademichef och forskningsledare för respektive etablerad forskningsinriktning. Akademierna ombads att inkomma med ett samlat svar per akademi. Frågorna i bilaga 2 och översättningen av dessa, bilaga 3, ställdes till varje enskild forskarassistent som har sin tjänst finansierad med avsatta medel. Vid forskningsutskottets sammanträde den 18 mars uppdrog utskottet åt ordförande att tillsammande med stöd av utbildnings- och forskningssektionen ta fram ett förslag på rapport över utvärderingen.

19 15 Ärende 7 Bilaga 1 Förslaget skickades på remiss internt inom utskottet inför sammanträdet den 20 maj. Uppkomna synpunkter från remissen beaktades vid utskottets sammanträde den 20 maj och beslutade korrigeringar infördes i rapporten. 2 (10) Faktasammanställning av inkomna svar Forskningsinriktningarnas syn på den strategiska satsningen på forskarassistenter Processen kring akademiernas tillsättning av forskarassistenttjänsterna (frågorna 1-4, bilaga 1) Vid akademierna för ekonomi, samhälle och teknik (EST), innovation, design och teknik (IDT) och utbildning, kultur och kommunikation (UKK) inleddes processen för tillsättande av forskarassistenten genom kollegial diskussion i forskningsråd eller motsvarande för att enas kring vilken forskningsmiljö inom respektive forskningsinriktning som var i mest behov av förstärkning i form av en forskarassistent. Därefter utlystes tjänsterna som forskarassistent vid respektive akademi genom extern annonsering. Vid samtliga tre ovanstående akademier var kollegiet även involverat vid val och rekommendation av kandidat medan linjen fattade det formella beslutet om tillsättning av tjänst. Vid akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) utlystes sammanlagt tre forskarassistenttjänster. Den ena i enlighet med anställningsvillkor för en nyligen tillträdd professor, den andra till högskolans satsning på samverkansarenan inom hälso- och välfärdsteknik och den tredje tjänsten var generellt riktad till samtliga forskningsmiljöer inom forskningsinriktningen. Kollegiet var inte med i beslut om vilken forskningsmiljö som hade störst behov av förstärkning utan tjänsten riktades mot samtliga miljöer inom inriktningen. Från akademins svar framgår inte om och i så fall i vilken utsträckning behovet av satsning diskuterades i forskningsmiljöerna. Utlysningen skedde genom extern annonsering. Beredningen av sökande genomfördes av akademichef, forskningsledare och i ett fall av berörd professor. Tillsättande av tjänsterna var ett linjebeslut. De utlysta tjänsterna var om 100 procent, men där en viss del (20-25 procent beroende på akademi) av tjänstgöringsgraden var avsatt för undervisning, handledning och/eller annat uppdrag. Forskningsinriktningarnas syfte med tillsättning av forskarassistenttjänsterna (frågorna 5-6, bilaga 1) För samtliga akademier var ett viktigt syfte med att rekrytera forskningsassistenter att förstärka forskningen inom respektive forskningsinriktning i allmänhet och bidra till den specifika forskningsmiljöns/forskningsområdens utveckling i synnerhet. HVV lyfter även att ett syfte var att utveckla den interna forskningssamverkan inom framför allt området hälso- och välfärdsteknik. Flera övergripande och generella mål framgår av annonserna, men inga specifika mål för respektive

20 16 Ärende 7 Bilaga 1 tjänst var uppsatta. Exempel på generella mål var att forskarassistenterna förväntades samarbeta i internationella såväl som nationella nätverk, bidra till utveckling av forskningsmiljön, söka medel och publicera sig (de olika akademierna kan ha inkluderat ett eller flera av de ovan nämnda exemplen). 3 (10) Akademiernas syn på hur satsningen har bidragit till akademins och forskningsinriktningens utveckling (frågorna 7-9, bilaga 1) Samtliga akademier lyfter fram att satsningen på forskarassistenter har bidragit till både akademins och forskningsinriktningens utveckling, även om skiljelinjen däremellan är svår att dra. Exempel på utvecklingar för akademierna är upprättande av docentmeriteringsprogram för nyligen disputerade (enbart IDT), ökad forskningsvolym som även bidrar till forskningsbasen i utbildningarna, utveckling av masterprogam och kurser och aktivt bidragande till den gemensamma forskningsstrategin inom en forskningsinriktning. Exempel på utveckling inom forskningsinriktningen som satsningen på forskarassistenter har bidragit till är nya beviljade anslagsansökningar, ökad produktivitet i form av publikationer, breddade och fördjupade samarbeten inom nätverk, förstärkning av underbemannade projekt och förstärkt handledarkapacitet. De flesta akademier räknar med att mäta effekten av satsningen genom exempelvis att mäta antalet publikationer, nya anslagsansökningar, beviljade anslag/forskningsmedel, mängd av samarbeten. UKK planerar även att mäta hur väl satsningen faller ut mot bakgrund av de mål som ställdes upp innan. Det är enbart EST, inom inriktningen framtidens energi, som kvartalsvis följer upp produktiviteten hos forskarassistenten. IDT lyfter fram att de inte planerar att göra någon mätning av effekten av satsningen då akademin menar att det inte går eller är relevant att mäta effekten av en enskild individ insats. Akademiernas syn på hur satsningen har bidragit till utveckling av forskningen vid MDH (fråga 10, bilaga 1) Akademierna lyfter fram exempel på bidrag till utveckling såsom en generell förstärkning av forskningen inom respektive inriktning, ökad forskningsproduktivitet då forskarassistenttjänsten utgjordes av minst 75 procent egen forskningstid. Vidare har satsningen bidragit till ökade samarbeten och har verkat stimulerande på övriga forskare i miljöerna. Akademiernas avslutande reflektioner kring en fortsatt eller ytterligare satsning på forskarassistenter (frågorna 11-12, bilaga 1)

21 17 Ärende 7 Bilaga 1 Samtliga akademier tycker att satsningen på forskarassistenter har varit betydelsefull för respektive forskningsinriktning. IDT lyfter fram att satsningen blir relativt dyr då akademin generellt sätt är duktig på att växla upp fakultetsanslaget, något som inte blir möjligt med denna satsning på forskarassistenter. IDT får således inte ut lika mycket forskning för dessa medel som forskarassistentsatsningen gav i förhållande till vad akademin teoretiskt skulle kunna fått ut med friare medel. IDT menar dock att satsningen är betydelsefull. Om det blir ytterligare satsningar likt denna önskar IDT att andra omkostnader än löneomkostnader även täcks av de riktade medlen. HVV lyfter fram att satsningen har varit lärorik och att akademin framöver kommer knyta en mentor till tjänsten om det blir ytterligare satsningar då akademin menar att det ger snabbare etablering i forskningsmiljöerna och ökade resultat under den relativt korta tidsperiod satsningen spänner över. UKK menar att satsningen har varit så pass betydelsefull att det kan bli aktuellt med nya satsningar inom akademin. Samtidigt lyfter akademin att det finns en viss problematik med forskarassistenttjänsten som ofta är tidsbegränsad och har en liten andel undervisningsuppdrag och en risk att tillsatt person inte är fysiskt närvarande vid forskningsmiljön då forskarassistentens forskning sker på annan plast, eller att forskarassistenten lämnar högskolan då tjänsten upphör. 4 (10) Forskarassistenternas syn på den strategiska satsningen De flesta av forskarassistenterna anser att satsningen har varit värdefull för deras utveckling som självständiga forskare, vilket även var ett av syftena med satsningen. Forskarassistenttjänstens bidrag till utveckling inom forskningsinriktningen och forskningsmiljön. (Frågorna 1-2, bilagorna 2 respektive 3) Flera av forskarassistenterna svarar att tjänsten har bidragit till, var förutsättning för, eller har underlättat att etablera sig inom forskningsinriktningen, forskningsmiljön eller forskningsfältet. Bidraget som tjänsten har medfört har dock tett sig olika mellan forskningsinriktningarna. Tjänsten har dels bidragit till ett ökat erkännande som forskare inom fältet genom ökade möjligheter till konferensdeltagande och/eller publikationer, dels har möjligheten till handledning av doktorander, som vissa av assistenterna hade möjlighet till, bidragit till ett inkluderande i handledarkollegium vilket möjliggjort etablering internt. Några forskarassistenter lyfter att tjänsten gav dem möjlighet eller i vissa fall tvingade dem till samarbeten inom forskningsinriktningen vilket resulterade i nya perspektiv till forskningsprojekt eller till och med nya forskningsprojekt. Andra lyfter att utlysningen överhuvudtaget var en förutsättning att bli en del av forskningsmiljön då tjänsten möjliggjorde en anställning vid MDH. Gällande personernas egna bidrag till forskningsinriktningarna och/eller forskningsmiljöerna lyfter flera att det främsta bidraget har varit att befrukta forskningsprojekt med nya perspektiv, infallsvinklar och aspekter

22 18 Ärende 7 Bilaga 1 på forskningsfrågeställningen eller forskningsprojekten. Vissa av forskarassistenterna lyfter att de har bidragit till att knyta forskning och utbildning närmre varandra genom att delta i utvecklandet av program eller kurser, eller att de har kunnat vara föredöme för yngre forskare genom att närvara i en annars utbildningstyngd miljö. De flesta av forskarassistenterna påtalar att ett annat bidrag till forskningsmiljöerna har varit en ökad produktivitet dels genom publikationer och dels genom medelsansökningar och beviljade anslag. I ett fall nämner en assistent att han har bidragit till att sätta upp ett docentmeriteringsprogram. Flera av forskarassistenterna lyfter att de har bidragit till nya eller förtätande av befintliga samarbeten, med extern såväl som intern part. 5 (10) Forskarassistenttjänstens möjlighet till personlig utveckling som självständig forskare (Fråga 3, bilagorna 2 respektive 3) De flesta forskarassistenter menar att tjänsten har utvecklat dem som mer självständiga forskare genom att deras förmåga att publicera sig och att skriva ansökningar har förbättrats. Vidare lyfter ett flertal av forskarassistenterna att möjligheten till handledning av doktorander har utvecklat dem som akademiska ledare. Möjligheten till interaktion mellan olika forskargrupper inom forskningsinriktningen har i vissa fall bidragit till den individuella utvecklingen genom att få in nya infallsvinklar och perspektiv på problemfrågeställningen/sakfrågan. Dessutom anser ett par assistenter att deras förmåga till kritiskt och analytiskt tänkande har utvecklats under tiden som forskarassistenter. En forskarassistent menar att tjänsten inte har utvecklat honom som självständig forskare utan att denna förmåga redan fanns och var en viktig egenskap vid tillsättandet av tjänsten. Möjlighet eller problem att införliva uppsatta mål för forskarassistenttjänsten (Frågorna 4-5, bilagorna 2 respektive 3) Flera av de tillfrågade forskarassistenterna efterfrågar en tydligare beskrivning av de förväntningar som forskningsinriktningen och akademin hade på tjänsten. Dels handlar det om en tydligare beskrivning av de mål som sattes upp och dels en tydligare arbetsbeskrivning. Någon efterfrågade även en utvecklingsplan. I ett fall fanns oklarheter huruvida tjänsten var avsedd att forskarassistenten skulle få utveckla sin egen forskning eller om syftet med tjänsten var att genomföra kollegors direktiv. Flera av forskarassistenterna lyfter även fram tidsaspekten, två år, som en för kort tid för att hinna vara produktiv. Det tar tid att komma in i forskningsinriktningen, forskningsprojekten och forskningssamarbeten samtidigt som det finns förväntningar att vara produktiv genom att hinna producera resultat, publicera dessa och skriva och skicka in ansökningar. Många av forskarassistenterna menar att en satsning om fyra år skulle underlätta och ge en bättre förutsättning att bli produktiv.

23 19 Ärende 7 Bilaga 1 I vissa fall kom avsaknaden av ett initialt forskningsprojekt att ingå i upp som ett problem då onödig tid spills för att komma in i forskningsmiljön. Någon annan menade att avsaknaden av ett specifikt projekt var en förutsättning och ett stort bidrag till den personliga utvecklingen som självständig forskare. Produktiviteten blev därmed delvis även beroende av utgångsläget i forskningsmiljön för forskarassistenten. Vissa forskarassistenter lyfter att den administrativa delen om procent ställer förväntningar på engagemang i exempelvis undervisningsfrågor, pedagogiska seminarier och avdelningsmöten. Forskarassistenterna menar därmed att omfattningen på den administrativa delen lätt kan bli större och ta mer tid än vad som avsågs med tjänsten. Detta har i något fall skapat vissa problem och onödiga diskussioner. 6 (10) Forskarassistenternas avslutande reflektioner kring en fortsatt eller ytterligare satsningar på forskarassistenter (fråga 6, bilagorna 2 respektive 3) Som redan blivit omnämnt ovan menar flera av forskarassistenterna att en längre satsning än två år och tydligare mål för tjänsten skulle vara bra för eventuella framtida satsningar. Vidare lyfts, i vissa fall, att en utsedd mentor, ansvarig professor eller forskningsprojekt kan bidra till en snabbare etablering inom forskningsmiljön, något som kan medföra en ökad produktivitet. I enstaka fall föreslås, eller finns önskemål om, att finansiering av en doktorand även skulle täckas av framtida satsningar eller att det skulle vara avsatt tid för svenskinlärning för utländska forskarassistenter. Konsekvensanalys Utifrån de svar som akademierna och forskarassistenterna har gett kan utskottet för forskning finna att den strategiska satsningen på forskarassistenter har fallit väl ut. De tillsatta tjänsterna har totalt sett förstärkt forskningen inom samtliga forskningsinriktningar samtidigt som forskarassistenterna i de flesta fall har fått möjlighet till personlig utveckling som självständig forskare. Satsningen ska även ses som ett bra sätt för högskolan att knyta till sig externa forskare. Utskottet kan konstatera att tidsperioden för satsningen till viss del kan ses som begränsande då det bland annat tar tid att komma in och etablera sig inom nya forskarmiljöer och en längre period är att föredra vid eventuella framtida satsningar på forskarassistenter. Ett sätt att lösa detta kan vara att minska den avsatta tiden för egen forskning och samtidigt utöka tidsperioden. Andra sätt att påskynda etableringen inom forskningsmiljön och därmed produktiviteten/effekten av satsningen kan vara att ställa krav på akademierna att skriva fram tydligare mål för forskarassistenttjänsten eller att redan initialt arbeta med utvecklingsplan för den anställda personen. I ett sådant arbete är det viktigt att mål och eller plan tas fram i dialog med

24 20 Ärende 7 Bilaga 1 den anställde forskarassistenten och att de uppsatta målen eller den framtagna planen är rimlig utifrån den tid som anställningen löper på. I detta arbete borde ligga att akademierna enskilt eller tillsammans formulerar indikatorer för måluppfyllelse som kan följas upp. Utskottet finner HVV:s upplägg att utse en senior forskare inom forskningsmiljön att vara mentor till forskarassistenten som positivt och utskottet vill därför förorda att ett sådant upplägg används vid eventuella framtida satsningar. Utskottet ser även att det vore bra med någon slags introduktion av forskarassistenten till MDH generellt, men framför allt till forskningsinriktningen och forskningsmiljön. Utskottet för forskning vill lyfta att det framöver borde vara ett krav att en kollegial diskussion förs kring behov och mål före framtida forskarassistenter anställs. Minst en kollegial kontaktperson ska finnas med vid tillsättande av tjänsten. Då den strategiska satsningen på forskarassistenter är en högskolegemensam angelägenhet ser utskottet det som positivt att forskarassistenttjänsten inkluderar till viss del ett undervisningskrav. Utskottet menar att det är viktigt att dela forskarassistenttjänsten mellan forskning och undervisning. Detta för att de centralt spenderade medlen ska bidra till att forskningsbasera högskolans utbildningar. Dessutom är undervisning viktig om forskarassistenttjänsten ska bidra till eventuell meritering för en annan läraranställning. Utskottet för forskning menar att satsningen på forskarassistenter är viktig, men att IDT lyfter en intressant fråga huruvida satsningen på forskarassistenter ger mest forskning eller om centrala medel kan användas på ett effektivare sätt. Det går inte att utesluta att en motsvarande ökning på akademiernas anslag som satsningen av forskarassistenterna kostat potentiellt kan resultera i medfinansiering av forskningsprojekt och därigenom bli mer kostnadseffektivt. 7 (10) Utskottets sammanfattande slutsatser Utskottet för forskning förespråkar att det sker framtida satsningar på forskarassistenter. Utskottet menar att satsningen har bidragit till utveckling av forskningen inom forskningsinriktningarna och att den fyllt sitt syfte att ge anställda forskarassistenter möjlighet att utveckla sin självständighet som forskare och få meriter som kan ge möjlighet för en annan läraranställning som det ställs högre krav på behörighet för. I en sådan framtida satsning vill dock utskottet lyfta fram att ovan redovisade synpunkter beaktas. Vidare anser utskottet att det vore önskvärt att akademierna skulle ges möjlighet att själva få bestämma hur de vill använda medel från en eventuell framtida satsning.

25 21 Ärende 7 Bilaga 1 Bilaga 1 - Rapport Utvärdering av rektors strategiska satsning på forskarassistenter 8 (10) Utvärdering av effekten av rektors strategiska satsning på forskarassistenter. Den 19 mars 2013 fattade rektor beslut om att tillskjuta medel för anställning av sammanlagt sex forskarassistenter, en hos var och en av de etablerade forskningsinriktningarna. Syftet med anställningen som forskarassistent är att ge möjlighet att utveckla den egna självständigheten som forskare och få meriter som kan ge behörighet för en annan läraranställning som det ställs högre krav på behörighet för. Anställningen som forskarassistent innebär att minst 75% av anställningen ska ägnas åt forskning. (från Dnr MDH 4-167/13) Den 18 november 2014 uppdrog rektor fakultetsnämnden att nämnden under 2015 ska utvärdera effekter av den ovan nämnda strategiska satsningen på forskarassistenter (genom Dnr MDH /14). Med anledning av detta fattade fakultetsnämnden beslut om att låta utskottet för forskning att genomföra utvärderingen (Dnr MDH /14). Utskottet för forskning fattade den 21 januari beslut om att genomföra utvärderingen genom att ställa nedanstående frågor till akademichef och forskningsledare vid respektive akademi (Dnr /0078). Av denna anledning ber utskottet för forskning att ni besvarar följande frågor och skickar in ett svar per akademi senast den 1 mars till andreas.boberg@mdh.se. Av svaret ska framgå vilka personer inom akademin som deltagit i att besvara frågorna. 1. Hur gick hanteringen av tillsättning av forskarassistenter till och hur såg processen kring tillsättningen ut? 2. Vem/vilka personer fick möjlighet att söka denna anställning som forskarassistent? 3. Vilken omfattning (tjänstgöringsgrad) tillsattes tjänsten på? 4. Hur var beslutsgången vid tillsättning av den strategiska tjänsten, exempelvis var det ett kollegialt- eller linjebeslut? 5. Satte ni upp några specifika mål eller uppdrag som ansökande person skulle bidra med vid anställning som forskarassistent? 6. Vad var akademins syfte med anställningen? 7. Vad har satsningen bidragit (positiva eller negativa effekter) till för akademins utveckling? 8. På vilket sätt har satsningen bidragit till forskningsmiljöns(ernas) utveckling? 9. Hur har ni, eller hur kommer ni att inom forskningsinriktningen mäta effekten av satsningen? 10. Vilken nytta för MDH kan ni se med denna satsning? 11. Finns det något MDH bör tänka på vid en eventuell fortsättning/ytterligare satsning på forskarassistenter? 12. Finns det några övriga synpunkter eller kommentarer som kan vara bra för fakultetsnämnden att känna till i utvärdering av effekterna av högskolans strategiska satsning av forskarassistenttjänsterna?

26 22 Ärende 7 Bilaga 1 Bilaga 2- Rapport Utvärdering av rektors strategiska satsning på forskarassistenter 9 (10) Utvärdering av effekten av rektors strategiska satsning på forskarassistenter. Den 19 mars 2013 fattade rektor beslut om att tillskjuta medel för anställning av sammanlagt sex forskarassistenter, en hos var och en av de etablerade forskningsinriktningarna. Syftet med anställningen som forskarassistent är att ge möjlighet att utveckla den egna självständigheten som forskare och få meriter som kan ge behörighet för en annan läraranställning som det ställs högre krav på behörighet för. Anställningen som forskarassistent innebär att minst 75% av anställningen ska ägnas åt forskning. (från Dnr MDH 4-167/13) Den 18 november 2014 uppdrog rektor fakultetsnämnden att nämnden under 2015 ska utvärdera effekter av den ovan nämnda strategiska satsningen på forskarassistenter (genom Dnr MDH /14). Med anledning av detta fattade fakultetsnämnden beslut om att låta utskottet för forskning att genomföra utvärderingen (Dnr MDH /14). Utskottet för forskning fattade den 21 januari beslut om att genomföra utvärderingen genom att ställa nedanstående frågor till forskarassistenter inom satsningen (Dnr /0078). Av denna anledning ber utskottet för forskning dig att vänligen besvarar följande frågor och skickar in ditt svar senast den 1 mars till andreas.boberg@mdh.se. 1. På vilket sätt har tjänsten som forskarassistent bidragit till att du har etablerat dig i forskningsmiljön? 2. Vilken är din uppfattning om ditt bidrag till forskningsmiljön? 3. Har du utvecklat din självständighet som forskare och i så fall på vilket sätt? 4. Vad har varit svårt i att realisera det som blev överenskommet i och med tillsättandet av din forskarassistenttjänst? 5. Har du fått rätt förutsättningar för att realisera de mål som du tagit uppdraget på, exempelvis att minst 75% av anställningen ska ägnas åt forskning, teknisk utrustning osv.? 6. Har du några övriga synpunkter eller kommentarer som kan vara bra för fakultetsnämnden att känna till i sin utvärdering högskolans strategiska satsning av forskarassistenttjänsterna?

27 23 Ärende 7 Bilaga 1 Bilaga 3- Rapport Utvärdering av rektors strategiska satsning på forskarassistenter 10 (10) Evaluation of the Vice-Chancellor s strategic investment in postdoctoral research fellows On 19 March 2013, the Vice-Chancellor decided to allocate funds for the recruitment of six postdoctoral research fellows, one for each of the prioritized research areas. The main purpose of being a postdoctoral research fellow is to develop one s independence as a researcher and earn the more advanced qualifications required for other types of teaching positions. Employment as a postdoctoral research fellow means that at least 75% of one s working hours are to be dedicated to research (cf. registration number MDH 4-167/13). On 18 November 2014, the Vice-Chancellor commissioned the Faculty Board to evaluate, during 2015, the effects of the above-mentioned strategic investment in postdoctoral research fellows (cf. reg. nr /14). The Faculty Board, in turn, decided to let the Committee for Research carry out the evaluation. On 21 January, the Committee for Research took the decision to carry out the evaluation by asking the questions below to the postdoctoral research fellows employed thanks to the extra funds allocated for the purpose. Therefore, the Committee for Research now kindly requests you to answer the following questions and send your answers, no later than 1 March, to andreas.boberg@mdh.se. 1. In what way has your position as postdoctoral research fellow contributed to your establishment in the research environment? 2. What is your view of your contribution to the research environment? 3. Have you developed your independence as a researcher and, if yes, in what way? 4. What has been difficult to realize of that which was agreed on, in connection with your employment as a postdoctoral research fellow? 5. Have you been given the prerequisites for realizing the goals connected to your employment, for example the necessary technical equipment or the possibility to use at least 75% or your time for research? 6. Do you have any additional opinions or comments that may be good for the Faculty Board to know in connection with its evaluation of the University s strategic investment in postdoctoral research fellows?

28 24 Nr 3: MDH /0071 Fakultetsnämnden 8. Rapportering om uppföljningen av individuella studieplaner 2014 Diarienummer: /074 Handläggare: Johan Hellstrand Föredragande: Johan Hellstrand Enligt högskoleförordningen skall individuella studieplaner följas upp regelbundet. MDH gör årligen en uppföljning av individuella studieplaner för samtliga antagna i forskarutbildningen. Rutinen för den årliga genomgången av studieplanerna är att akademierna granskar dem varefter de godkänns på akademinivå då MDHs krav är uppfyllda. Sedan 2011 finns ISP-översynen dokumenterad dels i form av granskningsprotokoll, upprättade per individ och signerade av ansvarig granskare vid utbildnings- och forskningssektionen. Vidare görs liksom tidigare pappersversioner av de digitalt fastställda ISP:erna. Pappersdokumenten har undertecknats av samtliga berörda (doktorand, huvudhandledare och akademichef), returnerats till utbildnings- och forskningssektionen och förvaras i ärendemappen för respektive doktorand i arkivet för forskarutbildningen. Förslag till beslut: att notera informationen Ärendets beredning I samband med översynen för 2014 har uppföljningens resultat sammanställts av utbildnings- och forskningssektionen i en samlad rapport. Rapporten har föredragits i utskottet för forskarutbildning, samt kommer utöver fakultetsnämnden föredras för ledningsgruppen. Underlag i ärendet Bilaga 8:1 i kallelsen: Sammanställning av den årliga ISP-översynen 2014 Delges Samordnare för forskarutbildningen samtliga akademier

29 25 Ärende 8 Bilaga Dnr: /074 Johan Hellstrand, Utbildnings- och forskningssektionen Sammanställning av den årliga ISP- översynen Inledning Enligt högskoleförordningen (HF 6:29) ska de individuella studieplanerna regelbundet följas upp. Vid MDH genomförs denna uppföljning i form av årlig översyn där ISP:er granskas av akademi och UFO samt fastställs av fakultetsnämnden. Den årliga översynen skall tillse att den individuella studieplanen regelbundet följs upp av doktorand och huvudhandledare under akademins överinseende, samt att innehållet överensstämmer med MDH:s riktlinjer avseende ISP:er. Sedan 2004 använder MDH systemet WebISP (WISP) för att digitalt upprätta och hantera individuella studieplaner för studerande på forskarnivå. I systemet finns både själva ISP:n och funktioner för granskning och utvärdering. De forskarstuderande ska tillsammans med handledare kontinuerligt uppdatera den individuella studieplanen under studiernas gång. Dessutom ska forskarstuderande och handledarna en gång om året tillsammans uppdatera den individuella studieplanen och sedan godkänna den i WISP för vidare granskning av samordnaren för forskarutbildning och UFO. Efter att UFO granskat ISP:erna ska de fastställas i fakultetsnämndens utskott för forskarutbildning. 2. Tidsram, underlag och bedömningsgrunder Tidsram för översynsprocessen 2014 Normalt skall enligt processbeskrivningen den årliga ISP-översynen vara avslutad senast den 31 januari. Tidsramen för översynen 2014 utökades dock till den 31 mars Skälet var följande: Under 2014 har en större översyn genomförts av mallen för individuella studieplaner med fokus på avsnitt två, forskarutbildningens innehåll. En revidering av mallen med inkludering av examensmålen för utbildning på forskarnivå enligt högskoleförordningen bedömdes vara angeläget som en del av fakultetsnämndens förberedelser inför UKÄs kommande utvärderingar av utbildning på forskarnivå. Den nya reviderade mallen presenterades för akademierna i augusti 2014 varefter akademierna hade hösttterminen 2014 för att arbeta med den nya mallen. Tidsfristen för att skicka in färdigställda uppdaterade ISP förlängdes till forskarutbildningsutskottets sista möte i mars. Efter att översynen har avslutats den 31 mars har UFO sammanställt resultatet och kommer återrapportera till högskoleledning och akademier. Granskningens omfattning I uppföljningsprocessen granskas och fastställs alla aktuella ISP:er av fakultetsnämndens utskott för forskarutbildning med tre undantag: Nyantagna forskarstuderande. Dessa ISP:er genomgår granskning och fastställs i samband med antagningen och inkluderas först i följande års ISP- översyn. Kategorin utgörs av doktorander antagna under perioden augusti till december Nyantagna doktorander som så önskar kan dock skicka in ISP för fastställande. 1

30 26 Ärende 8 Bilaga 1 Forskarstuderande som inte uppdaterat och godkänt sina ISP under året. ISP:er som inte uppdaterats inför översynen hanteras varken av UFO eller av fakultetsnämndens utskott för forskarutbildning. Forskarstuderande som under en längre tid avvikit från sina studier. På akademins begäran kan en intern notering göras i WISP om de forskarstuderande som är inaktiva men inte ansökt om studieavbrott eller studieuppehåll. I WISP registreras då doktoranden som administrativt avbrott. Denna kategori inkluderas inte i den årliga översynen. Översynens underlag utgörs av alla ISP:er med studiestatus pågående forskarutbildning i WISP. De som formellt ansökt om studieavbrott eller studieuppehåll eller de fall där akademierna har ansökt om notering om administrativt avbrott inkluderas inte. Fokus för UFO:s granskning I samband med översynen granskar UFO att studieplanens centrala uppgifter är medtagna och korrekt ifyllda. UFO:s granskning lägger särskild vikt vid följande uppgifter: Personuppgifter Planeringssamtal har genomförts under året och noterats i ISP:n Finansieringen är specificerad och finns för hela utbildningstiden Aktivitetsgraden är korrekt ifylld Planerad och fullgjord del av examen är korrekt ifylld Forskning bedrivs på minst 50% av heltid (i snitt för hela forskarutbildningen) För mer information om riktlinjer för ISP- översynen se UFO:s processdokument: Process för granskning och fastställande av individuella studieplaner (ISP) för studerande på forskarnivå (Dnr MDH /12) 2

31 27 Ärende 8 Bilaga 1 3. Sammanfattning av översynen i siffror Diagram 1: Sammanställning av ISP-översynen Sammanfattning i punktform: Antalet aktiva doktorander i ISP-databasen var 240 individer den 31 mars 2015 Totalt granskades 117 ISP:er som inkommit till UFO 63 av de granskade ISP:erna skickades tillbaka från UFO till akademin med kommentar. Av dessa skickade 5 ISP tillbaka från UFO med kommentar två gånger. Under granskningsperioden fastställdes 107 av de inkomna ISP:erna Totalt antal granskade ISP:er per ämne I årets granskning har knappt 50 % av de aktiva ISP:erna som omfattas av översynen godkänts av akademierna för granskning av UFO. Den ungefärliga fördelningen per ämne framgår av diagram 1. 3

32 28 Ärende 8 Bilaga 1 FOU-ämne Ej fastställda Fastställda Arbetslivsvetenskap EST 1 2 Arbetslivsvetenskap HVV 2 Bioteknik/Kemiteknik 2 Datavetenskap 58 5 Didaktik 4 23 Elektronik 8 1 Energi och miljöteknik INDEK 9 1 Innovation och design Matematik och tillämpad matematik 7 7 Naturvetenskaps och teknikens didaktik 1 Socialt arbete 2 1 Vårdvetenskap 2 25 Summa Totalt antal fastställda ISP:er per ämne 107 av totalt 240 aktiva ISP:er fastställdes under årets översyn. 3 av 12 forskarutbildningsämnena har fått merparten av sina aktiva ISP:er fastställda. 2 ämnen fick färre än hälften av sina ISP:er fastställda, ämnena datavetenskap samt industriell ekonomi och organisation. Två forskarutbildningsämnen har fått samtliga ISP:er fastställda under årets översyn. 4. Avslutande summering Knappt 50 %av alla aktiva ISP:er granskades i översynen (drygt 78% vid översynen för 2013) Knappt 45 % av alla aktiva ISP:er fastställdes i översynen (knappt 68% vid översynen för 2013) Ett forskarutbildningsämnen fick 100% av sina aktiva ISP:er fastställda i översynen (två ämnen 2013) Utfallet i 2014-års översyn har försämrats i jämförelse med översynen för Orsaken är den revidering som gjordes av ISP-mallen under 2014 och det merarbete som krävts för att redogöra för forskarutbildningens innehåll utifrån examensmålen för utbildning på forskarnivå i högskoleförordningen. Utfallet i rapporten grundar sig på antalet ISP:er i ISP-databasen den 31 mars

33 29 Nr 3: MDH /0071 Fakultetsnämnden 9. Utredning pedagogik som inriktning i det beteendevetenskapliga programmet Diarienummer: /14 Handläggare: Jonas Lostelius/Sofie Ankarswed Föredragande: Sofie Ankarswed I rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget (VUB) 2013 finns ett uppdrag till akademin UKK att tillsammans med akademi HVV utreda och lämna förslag på om pedagogik ska finnas kvar som inriktning inom beteendevetenskapliga programmet mot bakgrund av att få studenter väljer den inriktningen. I januari 2014 inkom akademi UKK tillsammans med HVV med en utredning till fakultetsnämnden där tre scenarion beskrevs: 1. Att lägga ner pedagogiken som inriktning 2. Att inte göra något alls och gå back ekonomiskt, samt 3. Att skapa samläsning i framförallt forskningsmetodik (vilket utredningen förordade). Fakultetsnämnden beslutade den 5 juni 2014 att återremittera ärendet till akademi UKK och programmets värdakademi HVV med motiveringen att utredningen behövde kompletteras med bl.a. tydligare belagda beskrivningar av arbetsmarknadens behov av studenter från beteendevetenskapliga programmet med pedagogisk examen och beskrivning av samarbetet mellan UKK och HVV och de tre inriktningarna i programmet. UKK inkom den 27 oktober 2014 med en skrivelse innehållande ett flertal argument för att behålla pedagogik som valbar inriktning i det beteendevetenskapliga programmet. I senare mail från företrädare från psykologi, pedagogik och sociologi framkommer att de är helt överens om att alla tre ämnena är relevanta i det beteendevetenskapliga programmet. Tjänstemannaberedningen anser att det finns skäl till att behålla pedagogik som inriktning i det beteendevetenskapliga programmet men att åtgärder behövs för att skapa en större balans mellan de olika ämnena genom att få fler att välja pedagogik. Det är också av stor betydelse att de berörda akademierna HVV och UKK samarbetar kring denna fråga och ser till utvecklingen av det beteende-vetenskapliga programmet ur ett kvalitetsmässigt helhetsperspektiv för att skapa bästa möjliga förutsättningar för de studenter som läser programmet. Förslag till beslut att att att att att att behålla pedagogik som inriktning i det beteendevetenskapliga programmet, uppdra åt akademi HVV och UKK att tillsammans göra en grundlig översyn av programmet och upprätta en åtgärdsplan för hur fler studenter ska attraheras att välja pedagogik som fördjupningsämne, åtgärdsplanen ska vara UFO tillhanda senast den 26 oktober för att behandlas på fakultetsnämndens sammanträde den 10 december, uppdra åt berörda akademier att utifrån översyn, åtgärdsplan och konkretiserade samläsningsmöjligheter, om så krävs, lämna förslag på reviderad utbildningsplan, förslag på reviderad utbildningsplan ska vara UFO tillhanda senast den 26 oktober för att behandlas av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 18 november, samt fakultetsnämnden om två år gör en uppföljning av det beteendevetenskapliga programmet för att se hur antalet studenter som väljer pedagogik har utvecklats.

34 30 Nr 3: MDH /0071 Fakultetsnämnden Ärendets beredning Akademi UKK har tillsammans med akademi HVV under 2013 arbetat fram utredningen som inkom till fakultetsnämnden i januari Ärendet har i maj 2014 behandlats av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och i juni samma år beslutade fakultetsnämnden att återremittera ärendet för komplettering. Ärendet har löpande beretts vid utbildnings- och forskningssektionen och har bland annat inneburit uppföljningsfrågor till akademierna. Frågan har även diskuterats bland program- och ämnesföreträdare. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har ytterligare berett ärendet vid sitt sammanträde den 13 maj Beslutsunderlag Bilaga 9:1 i kallelsen: Besluts-PM Bilaga 9:2 i kallelsen: Utredning Bilaga 9:3 i kallelsen: Skrivelse från UKK Delges Akademichef HVV, akademichef UKK, Utbildningsledare UKK och HVV, Ämnesföreträdare pedagogik, programansvarig för beteendevetenskapliga programmet

35 31 Ärende 9 Bilaga 1 Fakultetsnämnden 3:2015 Ärende MDH /14 1 (5) Beslutande: Fakultetsnämnden Handläggare Sofie Ankarswed BESLUTSPROMEMORIA Utredning om pedagogik som inriktning i beteendevetenskapliga programmet Bakgrund och problemanalys I rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget (VUB) 2013 finns ett uppdrag till akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) att tillsammans med akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) utreda och lämna förslag på om pedagogik ska finnas kvar som inriktning inom beteendevetenskapliga programmet mot bakgrund av att få studenter väljer den inriktningen. I januari 2014 inkom akademi UKK tillsammans med HVV med en utredning till fakultetsnämnden där tre scenarion beskrevs: 1. Att lägga ner pedagogiken som inriktning 2. Att inte göra något alls och gå back ekonomiskt, samt 3. Att skapa samläsning i framförallt forskningsmetodik (vilket utredningen förordade). Fakultetsnämnden beslutade den 5 juni 2014 att återremittera ärendet till akademi UKK och programmets värdakademi HVV med motiveringen att utredningen behöver kompletteras med: tydligare och belagda beskrivningar av arbetsmarknadens behov av studenter från beteendevetenskapligt program med examen i pedagogik, erforderlig rekrytering till programmets alla inriktningar givet att rekryteringsmålet har sänkts de senaste åren och planeras sänkas ytterligare kommande år, tydligare beskrivningar av konsekvenserna, framför allt kvalitetsmässigt, för pedagogikämnet och beteendevetenskapliga programmet som helhet av en eventuell nedläggning av pedagogikinriktningen och hur detta kan hanteras, samt beskrivning av samarbetet mellan UKK och HVV och de tre inriktningarna inom programmet. UKK (Ali Osman och Eva Edström) inkom den 27 oktober 2014 med en skrivelse som sammanfattningsvis innehåller följande argument för att behålla pedagogik som valbar inriktning i beteendevetenskapliga programmet: Alla universitet och högskolor som ger beteendevetenskapliga program har pedagogik som valbart ämne tillsammans med psykologi och sociologi.

36 32 Ärende 9 Bilaga 1 Utifrån dialoger med studenter framkommer att arbetsgivare vid rekryteringar efterfrågar både fördjupade kunskaper i pedagogik och en variation av inriktningar. Det är svårt att försörja tre ämnen med studenter när intagningen har minskat och det vore mer rimligt att se över psykologins tre valbara inriktningar snarare än att ta bort pedagogiken. Att UKÄ i sin utvärdering gett kandidatexamen i pedagogik omdömet mycket hög kvalitet och att färre studenter ur kvalitetssynpunkt således inte behöver vara en nackdel. 2 (5) HVV (Maria Müllersdorf och Agneta Brav) har svarat att de inte medverkat i skrivelsen men har i senare ebrev redovisat söktrycket till de olika inriktningarna i programmet och även uttryckt sin vilja att behålla de olika psykologiinriktningarna eftersom de är uppskattade av studenterna. I senare ebrev från företrädare för psykologi, pedagogik och sociologi framkommer att det råder en överensstämmelse om att alla tre ämnen är relevanta i beteendevetenskapliga programmet och att ämneskollegiet i pedagogik aktivt har arbetat med kursutveckling. I samma ebrev lyfter man fram att få studenter väljer pedagogik inom programmet men antalet studenter som väljer pedagogik som fristående kurs har ökat. Samläsning sker mellan fristående kurser och programkurser inom samtliga ämnen på nivåerna hp och hp. Utifrån rektors ursprungliga utredningsuppdrag är grundproblemet att få studenter väljer inriktningen pedagogik i beteendevetenskapliga programmet. Ett ytterligare bekymmer är att berörda akademier inte tydligt visar hur de samarbetar kring denna fråga utifrån ett kvalitetsperspektiv för hela programmet. Sett till fakultetsnämndens uppdrag synliggörs detta genom att UKK eller HVV inte djupare utreder vilka konsekvenserna blir kvalitetsmässigt för både ämnet och beteendevetenskapliga programmet om pedagogikinriktningen läggs ner eller beskriver samarbetet mellan akademierna och de tre inriktningarna i programmet. Inte heller finns belagda beskrivningar av arbetsmarknadens behov av studenter med examen i pedagogik utan tyngdpunkten har mer lagts på att lyfta fram argument kring varför pedagogik ska vara kvar snarare än att tydligt beskriva de kvalitetsmässiga konsekvenserna för programmet om ämnet tas bort som fördjupning. Faktasammanställning Beteendevetenskapliga programmet är ett stort program med många registrerade studenter vid såväl höst- som vårintag. Inriktningen pedagogik i programmet utgörs av möjligheten att välja kurserna pedagogik hp och/eller pedagogik hp. Nedanstående faktaruta visar antal studenter som läser pedagogik totalt vid högskolan och hur många av dem som kommer från det beteendevetenskapliga programmet. Faktaruta 1 (HÅS pedagogik): Kurs/Kurser År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 Pedagogik hp totalt 19,8 15, Pedagogik hp antal inom BVP 11,9 8,9 2,5 7,5 Andel från BVP 60% 56% 42% 39%

37 33 Ärende 9 Bilaga 1 Pedagogik hp totalt 11,1 15,1 12,5 11,4 Pedagogik hp antal inom BVP 4,9 6,6 5,8 2,7 Andel från BVP 44% 44% 46% 24% 3 (5) Det finns också möjlighet att välja psykologi och sociologi på samma nivåer. Psykologin erbjuder även olika inriktningar på nivån hp: Varje termin erbjuds alltid inriktningen hälsopsykologi, på höstterminen finns möjlighet att välja socialpsykologi och på vårterminen finns inriktningen mot arbetslivspsykologi. Nedanstående faktaruta belyser fördelningen av studenter i det beteendevetenskapliga programmet. Vid antagningen till vt15 var studentfördelningen inom programmets olika ämnen följande: Faktaruta 2 (studentfördelning VT15 i BTP): Kurs/Kurser Psykologi inriktning arbetslivspsykologi Antal studenter 16 Psykologi inriktning hälsopsykologi 24 Psykologi Sociologi Sociologi Pedagogik Pedagogik Konsekvensanalys - möjliga lösningar/beslut Utredningen lyfter fram tre olika scenarion: 1. Avveckla pedagogikinriktningen: Den ena möjligheten som anges i utredningen är att lägga ner inriktningen pedagogik i beteendevetenskapliga programmet. Utredningen lyfter fram flera nackdelar till detta alternativ, bl.a. att det är dåligt för arbetsmarknaden och att det skulle kunna hota hela ämnet pedagogik på sikt då studentantalet minskar. Om ämnet försvagas kan det i sin tur få negativa följder för många andra utbildningar såsom vårdpedagogik och masterprogram. Statistiken visar (faktaruta 1) att det beteendevetenskapliga programmets pedagogikinriktning 2014 bidrog med ca 40 % av den totala studentvolymen inom pedagogikutbildningen på hp-nivå och med ca 25 % på hp-nivå samtidigt som faktaruta 2 visar att antalet studenter är få. Även om pedagogiken skulle tas bort som inriktning kommer det finnas några pedagogikkurser kvar men inte i sådan omfattning att det går att ta ut någon examen i pedagogik. Detta alternativ kräver också en revidering av utbildningsplanen för programmet. 2. Gör ingenting- behåll pedagogikinriktningen som den är: Detta alternativ innebär att MDH går back ekonomiskt. Enligt akademiernas utredning var utfallet för pedagogik utanför lärarutbildningen 179 tkr år 2012.

38 34 Ärende 9 Bilaga 1 3. Skapa samläsning i framförallt forskningsmetod: Vid detta scenario ändras ingenting i programmets inriktning men samläsning skapas mellan sociologi och pedagogik, minst 15 hp i forskningsmetod på fördjupningsnivå. Akademin har angett att man vid nästa kvalitetsgranskning behöver argumentera för hur pedagogiken kommer in som forskningsfält i metodkurserna och att ett alternativ är att införa en B- uppsats. Detta har tidigare prövats med gott resultat och skulle enligt utredningen kunna utökas till att gälla både termin 4 och 6. Eventuellt skulle då upp till 22,5 hp kunna samläsas vilket då kan täcka upp för en stor del av det som motsvarar 2012 års underskott. Detta alternativ skulle troligtvis innebära att kursplan(er) och programmets utbildningsplan behöver revideras. Utöver dessa scenarion kan det vara rimligt att fundera kring andra möjliga lösningar för att minska snedfördelningen och för att öka attraktionen för pedagogiken. En aspekt som lyfts fram i UKK:s skrivelse är att psykologin skapade flera ingångar i ämnet när intaget av studenter till det beteendevetenskapliga programmet var större men att det nu kan vara svårt att försörja alla inriktningar med studenter utifrån det faktum att programmet har minskat sitt intag och har färre registrerade studenter. (Ht11 var antalet registrerade studenter 104 medan det Ht14 hade minskat till 67 stycken.) En annan tankegång som nämns i utredningen är att pedagogiken får en tydligare profilering, exempelvis mot det mångkulturella samhället och på så sätt kan locka fler studenter att välja ämnet. 4 (5) Överväganden Utifrån tillgänglig statistik över hur få studenter som väljer pedagogik på fortsättningsnivå i beteendevetenskapliga programmet kan det tyckas finnas tillräckliga skäl till att avveckla inriktningen. Emellertid kan det anses föreligga andra motiv till att det vore gynnsamt att behålla denna inriktning. På andra lärosäten där beteendevetenskapliga program ges finns i de allra flesta fall möjligheten att välja pedagogik som fördjupningsdel och att inte erbjuda detta skulle kunna ses som en konkurrensnackdel. En grundutbildning i beteendevetenskap täcker vanligtvis in ämnena psykologi, sociologi och pedagogik och ett av dessa ämnen brukar utgöra huvudämne i en beteendevetenskaplig examen. Det finns även en kvalitetsaspekt sett till ämnet i stort då en eventuell nedläggning av inriktningen skulle kunna försvaga pedagogikämnen på sikt då programmet periodvis har försörjt ämnet med upp emot 60 % av helårsstudenterna i pedagogik även om det får hållas i minnet att det totala antalet är jämförelsevis litet. UKÄ har också i sin utvärdering gett kandidatexamen i pedagogik omdömet mycket hög kvalitet och det kan vara värt att ta i beaktande i resonemanget om ämnets framtid i det beteendevetenskapliga programmet. Trots fördelarna med att behålla pedagogik som tillval i programmet finns det anledning att se över denna fråga bland annat då det är kostsamt att ha en inriktning med så få studenter. Som tidigare nämnts förordar utredningen samläsning mellan lämpliga discipliner i framförallt forskningsmetod. Dock är detta är ingen långsiktig lösning på problemet att få studenter väljer pedagogik som fördjupning utan bör mer betraktas som ett sätt minska kostnaden.

39 35 Ärende 9 Bilaga 1 För att skapa en jämnare fördelning mellan de olika utgångarna i programmet 5 (5) behöver akademierna främst fundera kring hur pedagogiken kan bli mer attraktiv som tillval. Här kan det vara rimligt att fundera över marknadsföringen av pedagogiken tidigare under programmets grundläggande kurser i ämnet. Finns det synpunkter från studenterna i de inledande, gemensamma kurserna i pedagogik som borde tas till vara för att göra ämnet mer attraktivt som inriktning? Kan man ta tillvara på synpunkterna från de som väljer pedagogik som inriktning då det visat sig vara en hög nöjdhet bland dessa studenter? Kan en tydligare profilering av pedagogikämnet vara en annan/ytterligare väg att gå och hur kan denna profilering se ut utifrån ett kvalitetsperspektiv sett till hela programmet? En aspekt som har lyfts från akademi UKK är huruvida psykologins olika inriktningar ska finnas kvar utifrån det faktum att programmets studentintag de senaste åren har minskat. Att ta bort de bland studenterna populära psykologiinriktningarna känns tveksamt då intresset uppenbarligen är stort för psykologi. Beredningens rekommendationer Tjänstemannaberedningen anser att det finns skäl till att behålla pedagogik som inriktning i det beteendevetenskapliga programmet men att åtgärder behövs för att skapa en större balans mellan de olika ämnena genom att få fler att välja pedagogik. Det är också av stor betydelse att de berörda akademierna HVV och UKK samarbetar kring denna fråga och ser till utvecklingen av det beteendevetenskapliga programmet ur ett kvalitetsmässigt helhetsperspektiv för att skapa bästa möjliga förutsättningar för de studenter som läser programmet. Beredningens rekommendation till fakultetsnämnden är således att besluta: att behålla pedagogik som inriktning i det beteendevetenskapliga programmet, att uppdra åt akademi HVV och UKK att tillsammans göra en grundlig översyn av programmet och upprätta en åtgärdsplan för hur fler studenter ska attraheras att välja pedagogik som fördjupningsämne, att åtgärdsplanen ska vara UFO tillhanda senast den 26 oktober för att behandlas på fakultetsnämndens sammanträde den 10 december, att uppdra åt berörda akademier att utifrån översyn, föreslagen åtgärdsplan och konkretiserade samläsningsmöjligheter, om så krävs, lämna förslag på reviderad utbildningsplan, att förslag på reviderad utbildningsplan ska vara UFO tillhanda senast den 26 oktober för att behandlas vid utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 18 november, samt att fakultetsnämnden om två år gör en uppföljning av det beteendevetenskapliga programmet för att se hur antalet studenter som väljer pedagogik har utvecklats.

40 36 Ärende 9 Bilaga 2 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (1) Handläggare Therese Welén Utredning om pedagogik i beteendevetenskapliga programmet UKK har av rektor fått i uppdrag att tillsammans med HVV utreda och lämna förslag på om pedagogik ska finnas kvar som inriktning inom beteendevetenskapliga programmet mot bakgrund av att få studenter väljer den inriktningen. Som underlag bifogas den utredning som genomförts av arbetsgruppen; Agneta Brav och Per Andersson utbildningsledare HVV och Anna-Karin Fornberg utbildningsledare och Christina Lönnheden avdelningschef ingått. Utredningen har diskuterats vid UKKs ledningsråd samt inom UKKs avdelning för pedagogik och specialpedagogik. UKKs ledningsråd föreslår beslut enligt scenario 3 som är samläsningsalternativet, vilket även HVVs utbildningsledare förordar. Detta för att möjliggöra för studenterna att även i framtiden välja en fördjupning i pedagogik och för att behålla pedagogisk kompetens vid Mälardalens högskola som stöd för högskolepedagogiska kurser, för stöd till utbildningsvetenskapliga kärnan i lärarutbildningen och som handledarresurser och lärare på forskarutbildning i utbildningsvetenskap. Detta skulle innebära att programmet även fortsättningsvis är att betrakta som ett beteendevetenskapligt program med de tre ämnena sociologi, pedagogik och psykologi, vilka beteendevetenskap definieras som. Bilaga: Utredning om pedagogik som inriktning inom Beteendevetenskapliga programmet Enligt uppdrag Therese Welén Utbildningsledare vid UKK

41 Ärende 9 Bilaga 2 1 (8) Utredning om pedagogik som inriktning inom Beteendevetenskapliga programmet Bakgrund UKK har av rektor fått i uppdrag att tillsammans med HVV utreda och lämna förslag på om pedagogik ska finnas kvar som inriktning inom beteendevetenskapliga programmet mot bakgrund av att få studenter väljer den inriktningen. Från HVV har Agneta Brav och Per Andersson utsetts att ingå i gruppen och från UKK har Anna-Karin Fornberg och Christina Lönnheden ingått. De tre ämnena psykologi, sociologi och pedagogik har sedan starten av programmet varit valbara ämnen för studenterna att fördjupa sig i. Ursprungligen var det första året ett gemensamt år för studenterna som gav behörighet att fördjupa sig på s.k. B-nivå i vilket av de tre valbara ämnena som önskades. Det var möjligt att fördjupa sig i två ämnen på B-nivå för att sedan ta kandidatexamen i ett av dem. För några år sedan förändrades programmet. Det första året förblev oförändrat och gav behörighet till de tre ämnena för fortsatta studier. Termin 3 och 5 gjordes till obligatoriska terminer med ett fast innehåll och valmöjligheten för studenterna minskades till att enbart fördjupa sig i ett av de tre ämnena inom ramen för programmet. Dock har studenterna erbjudits möjlighet att fördjupa sig i ytterligare ett ämne en valfri sjunde termin. Detta har ej utnyttjats av så många studenter. En översiktlig beskrivning över innehållet i programmet redovisas i bilaga 1. Val av kurs inom program Inom programmet gör studenterna val under termin 4 och termin 6. Under dessa terminer förväntas studenterna välja ett av de tre huvudområdena som är aktuella för examen. Möjligtvis kan studenten välja kurser i olika ämnen/huvudområden termin 4 respektive termin 6 och därefter välja att studera ytterligare en termin (7) för att uppfylla examensfordringarna. En procentuell fördelning mellan huvudområdena för studenter på programmet under termin 4 och termin 6 redovisas i tabellen nedan. Starttermin Termin 4 Termin 6 pedagogik psykologi sociologi pedagogik psykologi sociologi ht-09 5% 57% 29% 6% 51% 30% vt-10 18% 62% 7% 15% 75% 6% ht-10 12% 52% 25% 11% 51% 28% vt-11 13% 49% 34% ht-11 0% 1 67% 25% Medel 12% 57% 24% 11% 59% 21% 1 För de studenter som började höstterminen 2011 fanns inte möjligheten att läsa pedagogik i termin 4 då denna kurs ställdes in.

42 38 Ärende 9 Bilaga 2 2 (8) Sammantaget kan sägas att medelvärdet för de som valt pedagogik bland de som är programstudenter är 11-12% att jämföra med de som valt psykologi som är 57-59% och sociologi 21-24%. Genomströmning Antalet studenter som påbörjade studierna på programmet höstterminen 2010 var 210, termin 6 återstår 62%. Vårterminen 2012 påbörjade 224 studenter studier på programmet, av dessa kvarstår 83% termin 3. Den genomsnittliga genomströmningen för programmet under de tre senaste åren är för termin 3 (T3/T1) 78% och för termin 6 (T6/T1) 59%. Examina För de studenter som har en programregistrering på det beteendevetenskapliga programmet med start ht-07 eller senare har 181 kandidatexamina utfärdats t.o.m Av dessa examina har 15 st (8%) huvudområde pedagogik, 134 st (74%) psykologi och 32 st (18%) sociologi. Alternativa lösningar och konsekvenser I utredningen presenteras tre scenarier. Det första scenariot innebär att pedagogik som valbart ämne tas bort från beteendevetenskapliga programmet, det andra innebär att det finns kvar som idag och det tredje scenariot innebär att ämnet finns kvar som valbart men med samläsningsvinster med sociologin om totalt 22,5 hp. Alla scenarierna innehåller en konsekvensanalys. Scenario 1 Pedagogik läggs ner som valbart ämne i beteendevetenskapliga programmet för de studenter som börjar sin utbildning höstterminen Ämnesfördjupning i valt ämne läses av studenterna under termin 4 och 6 på programmet. Detta scenario innebär att pedagogik kommer att finnas kvar i introduktionskursen samt att ytterligare två kurser pedagogik om vardera 7,5 hp ingår under första året. Pedagogiken fortsätter ha huvudansvar för delkurs Kommunikation om 10 hp på tredje terminen (hela termin 3 genomförs i samarbete mellan lärare från sociologi, pedagogik och psykologi, där varje ämne har huvudansvar för en kurs om 10 hp vardera). Pedagogik har även ansvaret för kursen Att genomföra professionella samtal 7,5 hp under termin 5. Konsekvensanalys Antalet studenter som tas in på beteendevetenskapliga programmet reduceras till 70 studenter höstterminen Därefter kommer antalet att minska varje termin tills slutmålet om antagning av 50 studenter per termin. Det innebär att antalet studenter som ska fördelas på tre ämnen kommer bli färre. Den bredd av val som finns idag är svårt att upprätthålla. Om studenterna kommer fortsätta fördela sig mellan ämnena procentuellt som idag och om psykologin kommer fortsätta ha flera olika varianter så innebär

43 39 Ärende 9 Bilaga 2 det ytterst få studenter per inriktning, vilket kommer gälla för både sociologi och pedagogik. Hur studenterna kommer välja är också svårt att på förhand avgöra då det bestäms av en mängd faktorer. Vissa perioder har pedagogik haft fler studenter än sociologin. Att dra slutsatser av de senaste terminernas siffror är lite komplicerat då studenter berättat att de blivit avrådda från att söka pedagogik av lärare i andra ämnen och av studievägledaren, med informationen om att pedagogik kan komma att försvinna som valbart ämne från programmet. Flera har därför inte vågat söka men hade önskat ha pedagogik som fördjupning. Denna information har kommit fram vid ett flertal tillfällen både från studenter som valt pedagogik och från studenter som inte valt ämnet. Informationen har kommit till både undervisande lärare och till avdelningschefen. En annan infallsvinkel är att psykologin var enbart ett valbart ämne från början. När antalet platser utökades på beteendevetenskapliga programmet utökades så valde psykologin att göra tre olika inriktningar vilket har inneburit att de berett plats för fler studenter och gjort profiler för studenterna. När antalet platser på programmet nu minskar så innebär det att det inte finns ett tillräckligt studentunderlag för fem inriktningar som det i praktiken kommit att bli. Det kan vara även vara missvisande att kalla programmet för ett beteendevetenskapligt program om de valbara inriktningen är tre inriktningar av psykologi. 3 (8)

44 40 Ärende 9 Bilaga 2 Konsekvenser för studenterna Ett beteendevetenskapligt program där studenterna endast kan välja psykologi eller sociologi får till följd att det inte längre kommer utbildas några beteendevetare som har pedagogiska processer som sitt kunskapsområde. Det får med andra ord konsekvenser för de studenter som intresserar sig för detta område. Emma Ejeblad, en tidigare student som på programmet valt pedagogik som huvudområde, beskriver sitt arbete på följande sätt i ett mejl till Christina Lönnheden (8) Och jag har fått ett nytt spännande jobb! Jag är nu pedagog på ett korttidsboende för unga med autism, språkstörning och utvecklingsstörning i Norrköping. Jag har ansvar för all pedagogik och handleder och utbildar personalgruppen. Kunskaperna som krävs för det här arbetet kommer inte kunna erbjudas i de begränsade kurser i pedagogik som ingår under det första året, termin 3 och 5. För att erhålla dessa kunskaper krävs en fördjupning i pedagogikämnet samt kompletterande studier i t.ex. specialpedagogik. På arbetsmarknaden finns det behov av pedagoger i den här formen av verksamheter som kan förstå både personalens och brukarnas lärande utifrån olika teoretiska perspektiv. I samarbete med Eskilstuna kommun och Västerås stad har kurserna inom pedagogik inom programmet under några terminer haft inslag av Arbetslivsintegrerat lärande, ALIL, i två kurser. Från båda kommunerna har det varit uttalat att de vill vara med i detta ALIL-samarbete för att i framtiden kunna rekrytera beteendevetare till sina boendeformer. Några av de studenter som valt pedagogik har gjort det med argumentet att det utbildas så många som fördjupat sig i psykologi så arbetsmarknaden för dem är svårare. Har man valt pedagogik så är man mer unik, sticker ut med sin ansökan och kan ha lättare att få arbete. En negativ konsekvens av detta är att flera av våra studenter har fått arbete innan de tagit examen och därför inte slutfört uppsatsen. Konsekvenser för ämnet pedagogik Att ta bort ämnet som valbart ämne inom beteendevetenskapliga programmet skulle innebära färre studenter som väljer att läsa mot en kandidatexamen i pedagogik. I dagsläget är det inte ett stort antal som erhåller en kandidatexamen med huvudområde pedagogik, det har de senaste terminerna varit mellan studenter varje termin. På UKK gäller att kurser som inte stöder program ges enligt en modell som kallas klockan 2 vilket medför att ämnet inte kommer ges som fristående kurs mer än en gång per år. På sikt finns en uppenbar risk at ämnet avvecklas om studentantalet minskar till t.ex. hälften på G1F och G1E nivå. Ämnet pedagogik behövs vid Mälardalens högskola av flera skäl. Det är historiskt sett moderdisciplinen för både sociologi och psykologi och det är fundamentet för det som inom lärarutbildningen idag benämns den utbildningsvetenskapliga kärnan. Studentgruppen som läser pedagogik för 2 Modellen innebär att kurs på 1-30-nivå ges på hösttermin, kurs på nivå ges på vårtermin och kurs på nivå ges på hösttermin.

45 41 Ärende 9 Bilaga 2 att ta en kandidatexamen är inte stor men den har ett genuint intresse för de pedagogiska grundfrågor som där problematiseras och som i stora drag berör det kommunikativa mötet mellan människor, förändringsprocesser, meningsskapande, utbildningens roll i samhället och människor i interaktion med samhälle och varandra. Om undervisning upp till kandidatnivå i pedagogik upphör och i förlängningen även på magisternivå, så tas också fundamentet bort för flera utbildningar. Pedagogik som ämne samt som forskningsbas utgör fundament för rektorsprogram, högskolepedagogik och vårdpedagogik, masterprogram och eventuella forskarutbildningsrättigheter i utbildningsvetenskap där pedagogik ingår i flera kurser. 5 (8) I pedagogikgruppen har de senaste åren bedrivits forskning inom vuxnas lärande, mångkulturalitet, vårdpedagogik, högskolepedagogik och ledarskap. Efter en period med personal som övergått i annan tjänst, inlett forskarstudier samt gått i pension har nyrekryteringar ägt rum. Det innebär också att ett utvecklingsarbete har satts igång i pedagogikämnet samt att en konsolidering mot forskningsbaserna pågår för fullt. Scenario 2 Pedagogik kommer precis som i scenario 1 vara del av termin 1, 2, 3 och 5. Pedagogikämnet fortsätter vara valbart ämne i beteendevetenskapliga programmet på termin 4 och 6. ALIL kommer fortsätta att genomföras som tidigare under termin 4. Konsekvensanalys Med den minskning som görs av antalet platser på beteendevetenskapliga programmet så innebär det svårigheter att försörja tre ämnen med studenter på termin 4 och 6. Det innebär med stor sannolikhet att två ämnen, sociologi och pedagogik, kommer ha ännu svårare att få ekonomisk balans och att de kommer vara beroende av att de akademier som de är en del av skjuter till pengar från andra utbildningar. Olika former av effektivisering kommer vara nödvändiga för att minska kostnaderna. Utfallet för pedagogik utanför lärarutbildning var tkr att ställas i relation till den totala budgeten på knappt sex miljoner kronor, verksamheten i PIL ej inräknad. Med pedagogik som fortsatt valbart ämne i beteendevetenskapliga programmet så kan ämnet fortsätta att utveckla forskningsbasen för vuxnas lärande, rektorsprogram, vårdpedagogik och högskolepedagogik samt kunna bidra i pedagogikundervisning i fler sammanhang. Arbetet med ALIL kan fortsätta att utvecklas. En tänkbar inriktning och en tydligare profilering mot det mångkulturella Sverige kan vara en väg att gå då våra nya medarbetare också har detta fält som sina forskningsintressen och som kan gynna flera utbildningar vid högskolan. Scenario 3 Pedagogiken kommer precis som i scenario 2 vara en del av beteendevetenskapliga programmets alla terminer för den som väljer att fördjupa sig i pedagogik. På grund av svårigheten att bära sig ekonomiskt så är samarbeten nödvändiga att söka så att besparingar kan göras. Ett förslag

46 42 Ärende 9 Bilaga 2 är att delar av ämnesfördjupningen samläses. Vetenskaplig metod i sociologin och pedagogiken kan samläsas, vilket prövats tidigare under en termin med lyckat resultat. Detta försök skulle kunna göras till en permanent lösning men också utökas till att gälla både termin 4 och 6. 6 (8) Konsekvensanalys Det ekonomiska utfallet för pedagogiken för 2012 var som tidigare beskrivits -179 tkr. En väg att åtgärda detta och för att ge bättre ekonomi i kursutbudet kan vara att göra delar av sociologin och pedagogiken till kurser som samläses. Minst 15 hp i form av forskningsmetod skulle kunna samläsas i de båda ämnena på fördjupningsnivå och förslagsvis kan dessa kurser ges av sociologin. Eventuellt skulle upp till 22,5 hp kunna samläsas. Här skulle en besparing på motsvarande 2012 års underskott vara möjlig. För att studenterna ska ha en gemensam grund vad avser metod från nivå 1-30 så skulle då antingen metodkursen på Pedagogik 1-30 samplaneras med motsvarande kurs i Sociologi, eller så kan man tänka sig att också den kursen ges av sociologin. Ett annat alternativ till samarbete med sociologin är ett samarbete med specialpedagogiken. Även i detta fall möjliggörs att pedagogiken blir kvar som forskningsbas för flera utbildningar än beteendevetenskapliga programmet. Det kommer även finnas tillfällen till uppsatshandledning för disputerade i pedagogik, vilket den nya lärarutbildningen inte ger för dem som undervisar i den utbildningsvetenskapliga kärnan.

47 Bilaga 1 43 Ärende 9 Bilaga 2 Översiktlig beskrivning av innehåll i programmet 7 (8) Programmets första år består av grundläggande beteendevetenskapliga kurser inom pedagogik, psykologi och sociologi. Under termin tre fortsätter den studerande att läsa dessa ämnen men inriktade mot temaområdena kommunikation, hälsa och arbetsliv. Utifrån dessa erfarenheter skall den studerande välja ett huvudområde till termin fyra och termin sex som leder till en fördjupning om 90 högskolepoäng i antingen pedagogik, psykologi eller sociologi. Under termin fem läser den studerande färdighetsorienterade kurser i samtalsmetodik, utvärdering, retorik och presentationsteknik samt ledarskap. Utifrån valt huvudområde och på fördjupningsnivå, genomförs ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng under termin sex, alternativt under termin sju. Termin 1 Termin 2 Pedagogik, Psykologi och Sociologi Introduktion till beteendevetenskap, 7,5 hp Pedagogik Utbildning och samhälle, 7,5 hp Sociologi Interaktion, identitet och kultur, 7,5 hp Psykologi Individens upplevelse och beteende, introduktion till psykologi, 7,5 hp Pedagogik, Psykologi och Sociologi Forskningsmetod, 7,5 hp Psykologi Personlighets- och socialpsykologi, 7,5 hp Pedagogik Människan som kulturvarelse, 7,5 hp Sociologi Samhälle i förändring. Identitet, kultur, arbete och konsumtion, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Pedagogik, Psykologi och Sociologi Kommunikation, 10 hp Hälsa, 10 hp Arbetsliv 10 hp *Kurserna ges enbart vid vissa terminer. Valbart 30 hp: Pedagogik Pedagogik 31-60, 30 hp Psykologi Psykologi, inriktning mot arbetslivspsykologi 31-60, 30 hp Psykologi, inriktning mot hälsopsykolog 31-60*, 30 hp Psykologi, inriktning mot socialpsykologi 31-60*, 30 hp Sociologi Sociologi med socialpsykologisk inriktning 31-60, 30 hp

48 44 Ärende 9 Bilaga 2 Termin 5 Termin 6 Pedagogik, Psykologi och Sociologi Samtalets retorik, 7,5 hp Att genomföra professionella samtal, 7,5 hp Ledarskap för beteendevetare, 7,5 hp Utvärdering, 7,5 hp Valbart 30 hp: Pedagogik Pedagogik 31-60, 30 hp Pedagogik 61-90, 30 hp Psykologi Psykologi, inriktning mot arbetslivspsykologi 31-60, 30 hp Psykologi, inriktning mot hälsopsykologi 31-60*, 30 hp Psykologi, inriktning mot socialpsykologi 31-60*, 30 hp Psykologi 61-90, 30 hp Sociologi Sociologi med socialpsykologisk inriktning 31-60, 30 hp Sociologi med socialpsykologisk inriktning 61-90, 30 hp 8 (8) * Kurserna ges enbart vid vissa terminer. Termin 7 Valbart 30 hp: Pedagogik Pedagogik 61-90, 30 hp Psykologi Psykologi 61-90, 30 hp Sociologi Sociologi med socialpsykologisk inriktning 61-90, 30 hp

49 45 Ärende 9 Bilaga 3 Pedagogik som valbart ämne i Beteendevetenskapliga programmet Från pedagogikens sida vill vi framhålla att alla universitet och högskolor som ger Beteendevetenskapliga program, har pedagogik som ett valbart ämne tillsammans med sociologi och psykologi. Normen är att studenterna ges möjlighet att fördjupa sig i antingen pedagogik, psykologi eller sociologi. Tas pedagogiken bort kommer våra studenter på MDH inte få möjlighet till likvärdiga alternativ i utbildningen som övriga studenter på motsvarande program. När det gäller våra studenters anställningsbarhet har vi inte gjort någon systematisk, vetenskaplig utvärdering av våra studenter och var de har fått anställningar. Våra uttalande om var studenter med pedagogik som inriktning får för arbeten bygger på dialoger med studenter efter avslutad utbildning de senaste terminerna. Det är dessa uttalande som ligger till grund för tidigare skrivelse. Studenter som har läst beteendevetarprogrammet med pedagogik som inriktning är anställda som analytiker, handläggare, vägledare inom skolan, med kompetensutveckling inom offentliga och privata sektorn. Inom dessa områden efterfrågas och värderas fördjupade kunskaper i pedagogik, enligt vad våra studenter berättat. Vi har även hört från studenter att arbetsgivare vid rekrytering efterfrågar en variation av inriktningar när de anställer. Arbetsgivare efterfrågar beteendevetare med inriktning mot pedagogik, psykologi och sociologi för att de ska komplettera varandra. De vill ha en bredd. När arbetsgivare i regionen efterfrågar beteendevetare med olika ämneskompetens så underlättar det inte för studenterna att bli anställda om MDH beslutar att ha endast två ämnesinriktningar. Antalet studenter som antas varje termin har minskats de senaste åren till att idag vara 60 studenter per termin. Antalet gör att det är svårt att försörja tre ämnen med studenter. Detta underlättas inte av att psykologin erbjuder tre olika alternativ. Detta tillkom vid en tid när antalet studenter utökades på programmet. När det nu sker en minskning av antalet studenter menar vi att det är rimligt att se över de tre valbara alternativen i psykologi snarare än att ta bort ett ämne. De studenter som valt pedagogik som fördjupning har framhållit att ämnet är intressant och håller en mycket hög kvalitet. Detta bekräftades också vid den intervju med studenter som UKÄ höll vid utvärderingen av pedagogik vid MDH. Kanske är det lättare för ämnen med färre studenter att hålla en mycket hög kvalitet då det möjliggör andra undervisningsformer som bl.a. leder till mer lärarledd tid. Ur kvalitetssynpunkt behöver inte färre studenter vara en nackdel. UKÄ framhöll i sitt yttrande att: Intervjuerna stärker bedömningen och slutsatsen från de övriga underlagen och visar hur en liten lärargrupp, knuten till ett större kollegium inom pedagogik, och med ett högre seminarium gemensamt för alla, kan skapa förutsättningar för mycket hög måluppfyllelse ( de&sv.url=12.6da1ffd dc880000&oid= &yttrandelarosate=m%c3%a4lardalens%2 0h%C3%B6gskola&yttrandeUtbildning=Pedagogik&yttrandeExamenstyp=Kandidat&yttrandeBetyg= Mycket%20h%C3%B6g%20kvalitet&yttrandeUtvardering=Pedagogik%2C%20didaktik%20och%20utbil dningsvetenskap&yttrandeutvarderingsomgang=2014)

50 46 Ärende 9 Bilaga 3 För att kunna behålla pedagogikämnet på MDH är studenterna från det beteendevetenskapliga programmet viktiga. Eskilstuna Ali Osman Docent i pedagogik Ämnesföreträdare Eva Edström Avdelningschef för avdelningen för vuxenpedagogik

51 47 Nr 3: MDH /0071 Fakultetsnämnden 10. Ansökan om inrättande av kandidatprogram i statskunskap Diarienummer: /1291 Handläggare: Sofie Ankarswed Föredragande: Sofie Ankarswed Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 21 april 2015 inkommit med ansökan om att inrätta kandidatprogram i statsvetenskap med planerad start höstterminen Enligt rektors delegationsordning fattar fakultetsnämnden beslut om inrättande av program. Enligt rutinerna inför beslut om inrättande av program ska fakultetsnämnden senast fatta beslut om inrättande av program i samband med beslut om utbildningsutbud för kommande läsår. Dessförinnan ska fakultetsnämnden ha godkänt akademins ansökan samt fattat beslut om att utse externa granskare. Programmet är från och med höstterminen 2016 tänkt att ersätta nuvarande kandidatprogram i samhällsvetenskap som är under utfasning och som inte har tagit in nya studenter sedan höstterminen Det nya programmet förslås heta Statsvetarprogrammet och leder till en filosofie kandidatexamen i statsvetenskap. Förslag till beslut att låta EST:s ansökan om nytt kandidatprogram i statsvetenskap få gå vidare i granskningsprocessen, att utse professor Johan Hinnfors, professor Ludvig Beckman och filosofie dr Ellen Almgren till externa granskare, samt att deras yttranden ska vara UFO tillhanda senast den 27 juli 2015 och att akademins yttrande över granskarnas utlåtanden ska vara UFO tillhanda senast den 3 augusti för att behandlas på fakultetsnämndens sammanträde den 10 september Ärendets beredning I arbetsgruppen på EST som tagit fram ansökan har vice akademichef/ utbildningsledare Eva Thorin, projektledare Marie Mörndal, programansvarige Joakim Johansson och ämnesföreträdare deltagit. Som en del i processen har workshops hållits med företrädare för kommuner, landsting och statliga myndigheter i närområdet. Ansökan har även behandlats på EST:s ledningsgruppsmöte. Beredning därutöver skett vid utbildnings- och forskningssektionen med bl.a. möten med arbetsgruppen. Den 13 maj 2015 behandlades ärendet av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som uppdrog till akademi EST att tydliggöra begreppsanvändningen för praktik/vfu under utbildningen. Justerad ansökan utifrån utskottets synpunkter inkom till UFO den 21 maj. Underlag i ärendet Bilaga 10:1 i kallelsen: Besluts-PM Bilaga 10:2 i kallelsen: Ansökan om att inrätta kandidatprogram i statskunskap Delges Vice akademichef/utbildningsledare Eva Thorin EST, programansvarige Joakim Johansson EST, Projektledare Marie Mörndal EST

52 48 Ärende 10 Bilaga 1 Fakultetsnämnden 3: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende /1291 BeslutsPM Handläggare Sofie Ankarswed 1 (5) BESLUTSPROMEMORIA Ansökan om att inrätta nytt kandidatprogram i statskunskap Bakgrund och problemanalys Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 21 april 2015 inkommit med ansökan om att inrätta kandidatprogram i statsvetenskap med planerad start höstterminen Enligt rektors delegationsordning fattar fakultetsnämnden beslut om inrättande av program. Enligt rutinerna inför beslut om inrättande av program ska fakultetsnämnden senast fatta beslut om inrättande av program i samband med beslut om utbildningsutbud för kommande läsår. Dessförinnan ska fakultetsnämnden ha godkänt akademins ansökan samt fattat beslut om att utse externa granskare. Det ansökta programmet är från och med höstterminen 2016 tänkt att ersätta nuvarande kandidatprogram i samhällsvetenskap som är under utfasning och som inte har tagit in nya studenter sedan höstterminen Det nya programmet förslås heta Statsvetarprogrammet och leder till en filosofie kandidatexamen i statsvetenskap. Det som fakultetsnämnden har att ta ställning till i nuläget är huruvida akademins programansökan är komplett och håller tillräckligt hög kvalitet för att gå vidare i granskningsprocessen. Om akademins underlag anses vara erforderligt ska fakultetsnämnden fatta beslut om att utse externa granskare. Faktasammanställning Nedan följer en sammanställning av akademins ansökan utifrån några av de uppgifter som en ansökan om ett nytt program ska innehålla: Nulägesbeskrivning och beskrivning av behovet av ett nytt program i relation till FUS: Statsvetarprogrammet föreslås ersätta det samhällsvetenskapliga programmet som är tänkt att fasas ut. Det nya programmet innehåller en rad åtgärder för att komma till rätta med de problem som omgärdat det tidigare programmet, bl.a. finns nu en prioritering av ämnesdjup framför ämnesbredd vilket skapar förutsättningar för en ökad progression. Även borttagandet av dubbel- och trippelklassade kurser kommer göra utbildningen tydligare, mer lättadministrerad och minska inlåsningseffekter. Här kan också nämnas kopplingen till MDH:s forsknings- och utvecklingsstrategi (FUS) som anger ekonomiområdet som ett av fyra prioriterade utbildningsområden. Programmet anses stärka det

53 49 Ärende 10 Bilaga 1 statsvetenskapliga ämnet och därmed även ekonomiutbildningsområdet såsom det är definierat inom MDH. Det bedöms även stärka upp ämnen som mer traditionellt har ansetts höra till ekonomiområdet (inte minst företagsekonomi) genom samarbeten med dessa som en integrerad del av programmet. Omvärldsanalys: Akademin har i sin ansökan gjort en omvärldsanalys gentemot motsvarande utbildningar vid närliggande lärosäten samt utifrån arbetsmarknaden för statsvetare och samhällsvetare. Här har man valt att fokusera på utbildningar i statsvetenskap vid Örebro universitet och Stockholms universitet då dessa ligger inom pendlingsområdet för Västerås/Eskilstuna. Akademin lyfter fram att rekryteringen till MDH:s utbildningar till stor del är lokal och att det således finns goda skäl för att ha en statsvetenskaplig utbildning på MDH. Den potentiella arbetsmarknaden har analyserats utifrån uppgifter från bl.a. SCB och SACO och det förs ett resonemang kring varför vissa prognoser bedömer arbetsmarknaden som god medan andra bedömer att det råder stor konkurrens om jobben. Programmets innehåll och upplägg: Basen i programmet är kurser i statsvetenskap med kompletterande ämnen i bl.a. ekonomi, juridik, utvärdering och statistik. Den tematiskt röda tråden i programmet är inriktningen på styrning. Möjlighet finns även till utlandsstudier och/eller verksamhetsförlags utbildning (VFU). I huvudsak kommer redan befintliga kurser att användas förutom statistik 7,5 hp som ska skapas. I akademins ansökan finns även ett utkast till utbildningsplan som ska finnas med vid en programansökan. Planer för att kvalitetssäkra examensarbeten: Vid högskoleverkets granskning av kandidatexamen i statsvetenskap fick MDH omdömet hög kvalitet men i ansökan redogörs för flera både redan införda och planerade förändringar som är tänkta att ytterligare höja kvaliteten på examensarbeten. Här kan nämnas samarbete med andra lärosäten vid handledning och examination, att kandidatuppsatser ska bedömas av två lärare för att öka såväl kvaliteten som rättssäkerheten och tidigare och tydligare inslag av färdigheter i akademiskt skrivande och vetenskaplig metod. Utbildningsmiljö: EST kommer att vara värdakademi för programmet men en del kurser kommer även att ha inslag av lärare från eller samläsas med kurser vid HVV (akademin för hälsa, vård och välfärd) Akademin lyfter i sin ansökan fram att forskningsbas för de utbildningar som bedrivs av EST inom ekonomi och samhällsvetenskap är Industriell ekonomi och organisation (IEO) som i MDH:s forskningsstrategi har identifierats som en av de prioriterade forskningsinriktningarna. Vidare nämns den omfattande forsknings som bedrivits de senaste åren om hållbar samhällsutveckling (HSU) framför allt stadsdelsutveckling - inom ramen för Samhällskontraktet. Samverkan/samproduktion: Akademin poängterar i sin ansökan att samarbete och samproduktion med främst lokala och regionala aktörer såsom kommuner, länsstyrelser och statliga myndigheter 2 (5)

54 50 Ärende 10 Bilaga 1 kommer att vara en viktig del av programmet. Här nämns exempelvis planerna på att använda gästföreläsare från olika samhällsinstitutioner, möjligheten för studenterna till verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och till kontakterna med styrgruppen för inom Hållbar samhällsutveckling (HSU) med tjänstemannarepresentanter från bl.a. Västerås stadsförvaltning, Eskilstuna kommundelsförvaltning och länsstyrelsen i Västmanland, Förslag på externa bedömare: Akademin har inkommit med förslag på tre externa granskare som samtliga är tillfrågade och har tackat ja till uppdraget. De granskare som föreslås är: o o o Johan Hinnfors, professor vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs Universitet. Han har skrivit en rad artiklar och böcker och har stor erfarenhet av kollegial granskning. Han har även under varit ledamot av nordiska statsvetenskapliga förbundets (NOPSA) styrelse och under varit ordförande för Statsvetenskapliga förbundet (SWEPSA). Ludvig Beckman är professor i statsvetenskap vid statsvetenskapliga institutionen vid Stockholm Universitet. Han har medverkat i forskningsråd och bl.a. varit redaktör för den internationella tidskriften Scandinavian Political Studies. Ellen Almgren är filosofie doktor i statsvetenskap. Hon arbetar som undervisningsråd, projektledare och koordinator vid Skolverkets avdelning för utvärdering och har tidigare bland annat arbetat som utredare på Högskoleverket. 3 (5) Konsekvensanalys möjliga förslag till beslut Det viktigaste för fakultetsnämnden och utskottet i detta skede av processen är ta ställning till om det nya programmet kan ges med tillräckligt kvalitet, om ansökan är tillräckligt tydlig kring att det finns ett behov av ett nytt kandidatprogram i statskunskap, att ansökan uppfyller alla formaliadelar samt att det finns förslag på externa granskare som bedöms vara lämpade för uppgiften. Nämnden kan besluta att godkänna ansökan och låta den gå vidare till extern granskning. Den kan också besluta om att de externa granskarna särskilt ska uppmärksamma något i sin rapport. Möjligheten finns också att nämnden inte godkänner de externa granskarna eller vill komplettera med fler granskare. Fakultetsnämnden kan likaså besluta att godkänna ansökan men samtidigt kräva andra kompletteringar eller ändringar i ansökan. Om ansökan beslutas gå vidare i granskningsprocessen kommer bedömarnas synpunkter att beaktas vid utskottets sammanträde den 19 augusti och vid fakultetsnämndens möte den 10 september då beslut fattas om inrättande av det nya statsvetarprogrammet. Fakultetsnämnden kan också välja att avslå ansökan helt vilket då innebär att processen bromsas och får konsekvensen att utbildningen inte kan starta som planerat höstterminen 2016.

55 51 Ärende 10 Bilaga 1 Överväganden Akademin har i sin ansökan utförligt behandlat de efterfrågade delarna som formalia kräver. Beredningen vill lyfta fram några aspekter som kan vara värda att särskilt reflektera kring vid beslut om ansökan ska gå vidare i granskningsprocessen. Eftersom det föreslagna statsvetarprogrammet ersätter det redan befintliga samhällsvetenskapliga programmet borde inte den väsentliga frågan för utskott och nämnd vara att ställning till huruvida programmet behövs eller inte. Fokus bör istället främst ligga på det kvalitetsmässiga innehållet i ansökan och uppfyllande av de nationella examensmålen för statsvetenskaplig examen. Dock så är en av högskolans paroller att utbildning på MDH leder till arbete och det är en viktig aspekt att beakta huruvida det finns ett behov på arbetsmarknaden av studenter från statsvetarprogrammet. I ansökan argumenteras väl för detta genom att i omvärldsanalysen ta med flera olika källor för att bedöma behovsprognosen för samhällsvetare/ statsvetare och även ta upp att det stundtals kan vara konkurrens om jobben men att det sammantaget ändå tycks finnas ett behov. Det kan även tänkas att utlandsstudier och/eller VFU kan vara meriterande och öka anställningsbarheten hos studenterna. Samverkan är ett utmärkande drag i MDH:s verksamhet och en viktig kvalitetsaspekt i både utbildning och forskning. Här kan nämnas att programansökan arbetats fram med arbetslivsrepresentanter från kommuner, landstingskommuner och statliga myndigheter vid olika workshops där det från representanternas sida uttrycktes önskemål efter personer med statsvetenskaplig utbildning. Det finns i ansökan en utförlig hänvisning till forskningssamverkan, främst kopplingen till Samhällskontraktets samverkansområde Hållbar samhällsutveckling (HSU) där ett flertal projekt pågår. I programmets femte termin finns möjlighet för studenterna att genomföra verksamhetsförlagd utbildning (VFU). En intressant diskussion att föra kan vara begreppet VFU i förhållande till begreppet praktik. Kommer det finnas utsedda handledare på denna del av utbildningen? Hur kommer examinationen gå till? Denna del skulle kunna tydliggöras, även utifrån vilka förutsättningar som gäller beträffande anskaffande av VFU-plats och vilket ansvar som åligger studenterna i detta. Det finns redan en inrättad kandidatexamen i statskunskap som i Högskoleverkets utvärdering 2012 fick omdömet hög kvalitet. Sedan samhällsvetenskapliga programmet lades på is finns idag inget program som är kopplat till den examen. Forsknings- och utvecklingsstrategin (FUS) nämner också ekonomiområdet som ett av fyra prioriterade utbildningsområden på MDH och idag finns det få kandidatutbildningar inom detta område. En annan viktig fråga i nuläget är att bedöma de externa granskarnas lämplighet för uppdraget. De föreslagna bedömarna har alla tre disputerat i statsvetenskap och får anses ha väl dokumenterade meriter som gör dem lämpade för granskningsuppdraget. Det är enligt kriterielistan för ansökan om ett nytt program önskvärt att en av granskarna är från en potentiell arbetsmarknad vilket uppfylls av 4 (5)

56 52 Ärende 10 Bilaga 1 att Ellen Almgren är anställd vid Skolverket. De externa granskarnas utlåtanden ska sedan vägas in i nämndens slutgiltiga beslut. 5 (5) I ansökan bifogar akademin under rubriken lärarkompetens en matris med lärare som idag undervisar på de aktuella kurserna varav majoriteten är disputerade och har en tillsvidareanställning Beredningen vill dock uppmärksamma att det här finns en sårbarhet något som akademin medger i ansökan och att det på sikt kommer behövas personella förstärkningar. Att söka samarbete med andra lärosäten kan vara både en tillgång och kvalitetshöjande inslag men det bör även beaktas att sårbarheten ökar i och med en sådan lösning. Beredningens förslag till beslut Tjänstemannaberedningens bedömning är att akademi EST:s ansökan innehåller alla tänkta delar i en programansökan och att den är av sådan kvalitet att den kan gå vidare till extern granskning. De externa granskarna anses också vara väl lämpade för uppgiften. Beredningens rekommendation till fakultetsnämnden är således: att att föreslå fakultetsnämnden att besluta att akademins ansökan om nytt kandidatprogram i statskunskap får gå vidare till extern bedömning, utse Johan Hinnfors, Ludvig Beckman och Ellen Almgren att granska ansökan, och att granskarna ska inkomma med sina synpunkter senast den 27 juli 2015 och att akademins yttrande över granskarnas utlåtande ska vara UFO tillhanda senast den 3 augusti för att kunna behandlas vid fakultetsnämndens sammanträde den 10 september.

57 53 Ärende 10 Bilaga 2 Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (41) MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) Ansökan om nytt utbildningsprogram Programnamn samt omfattning i högskolepoäng Programnamn: Statsvetarprogrammet Programnamn på engelska: Bachelor s Programme in Political Science Omfattning: 180 högskolepoäng Examen/examina efter genomgången utbildning Filosofie kandidatexamen med huvudområde statsvetenskap Degree of Bachelor of Science in Political Science

58 54 Ärende 10 Bilaga 2 Nuläge och behovet av ett nytt program 2 (41) Föreliggande ansökan rör inrättandet av ett nytt statsvetenskapligt kandidatprogram med start hösten Detta program föreslås ersätta det nuvarande kandidatprogrammet i samhällsvetenskap, vilket är under utfasning. Det nya programmet föreslås heta Statsvetarprogrammet. Det nuvarande kandidatprogrammet i samhällsvetenskap har drivits sedan ht 2008 och har haft tre examensutgångar: statsvetenskap, sociologi och historia. Efter avvecklingen av kandidaträttigheterna i historia 2013 erbjuds examensutgångar mot statsvetenskap och sociologi. Programmet ges av Avdelningen för Ekonomi och Samhällsvetenskap vid Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) med medverkan av Avdelningen för Sociologi vid Akademin för Hälsa, Vård och Välfärd (HVV). MDH:s forsknings- och utbildningsstrategi pekar ut ekonomiområdet som ett av fyra prioriterade utbildningsområden på MDH. Inom ekonomiområdet finns idag få kandidatprogram relativt övriga utbildningsområden på MDH, samt efter det samhällsvetenskapliga programmets avveckling inte något program som särskilt förbereder studenterna för arbete i offentlig verksamhet. Sådant arbete kräver kunskap om vad det innebär att arbeta i politiskt styrda organisationer. Vid en workshop med företrädare för kommuner, landstingskommuner och statliga myndigheter i närområdet, som anordnats som en del i det utredningsarbete som legat till grund för förslaget till nytt program, har framkommit att det inom regionen finns stor efterfrågan på utbildade statsvetare. En av kommundirektörerna uttryckte det som att en statsvetarexamen är en kvalitetsgaranti för oss. Även studenter som medverkade i denna workshop uttryckte en efterfrågan på ett profilerat statsvetarprogram med tydlig ämnesfördjupning. Statsvetenskap har också varit den inriktning som valts av flest studenter (ca 60 %) i det tidigare samhällsvetenskapliga programmet. Forsknings- och utbildningsstrategin anger också samverkan med det omgivande samhället som ett viktigt profilområde för MDH. Samverkan kan betyda olika saker, som diskuteras och illustreras senare i denna ansökan. Som inledande exempel kan nämnas att statsvetarna vid MDH bland annat bedriver forskning om stadsdelsutveckling inom ramen för Samhällskontraktet. Vidare medverkar MDH:s statsvetare frekvent i tidningar, radio och TV lokalt och regionalt, ibland även nationellt. Statsvetare efterfrågas överhuvudtaget i hög grad av media, en viktig del i den så kallade tredje uppgiften. Samverkan med bland annat kommuner, landstingskommuner och länsstyrelser i närområdet har också blivit ett allt viktigare inslag i utbildningarna inom statsvetenskap vid MDH. Här finns dessutom en betydande utvecklingspotential, där inte minst den organisatoriska närheten till företagsekonomiämnet med dess erfarenheter och kompetens att arbeta med uppdrag av olika slag är en viktig resurs även för statsvetenskapsämnets samverkansarbete. Här kan nämnas den planerade

59 55 Ärende 10 Bilaga 2 uppdragsutbildningen Valsystemet i Sverige i samverkan med lokala och regionala valmyndigheter: kommunernas valnämnder och länsstyrelse. 3 (41) Vid den kvalitetsgranskning som 2012 genomfördes av Högskoleverket bedömdes MDH:s utbildning till kandidatexamen i statsvetenskap redan vid det ordinarie utvärderingstillfället hålla Hög kvalitet. Arbetet med att utveckla utbildningarna i statsvetenskap har sedan dess i hög grad inriktats mot att tydliggöra, stärka och söka dra mer nytta av hemvisten inom ekonomiutbildningsområdet. Som konsekvens av detta genomför ämnet från och med höstterminen 2016 flera förändringar av innehållet i statsvetenskapskurserna som väsentligt ökar möjligheterna till samarbete och korsbefruktning med olika inriktningar inom framför allt företagsekonomiämnet vid MDH, men också delar där EST:s nationalekonomiska, statistiska och juridiska kompetens kommer utbildningen till del. I arbetet med att ta fram förslag till ett nytt statsvetenskapligt program har det varit centralt att få till stånd en programkonstruktion som stödjer värden som administrativ enkelhet, pedagogisk tydlighet, hög studentgenomströmning, möjligheter till fördjupning, flexibilitet i mening av utbytbara kurser och antagning till senare del i programmet. Ambitionerna i dessa avseenden bör då ses i ljuset av svagheterna med det tidigare samhällsvetenskapliga programmet. Med inriktningen mot att arbeta ämnesintegrerat kom detta att få en grundkonstruktion som gjorde det svårt att administrera och koordinera på ett rimligt sätt. Samordningsproblemen blev betydande, både inom och mellan programmets kurser. Till de administrativa problemen skall sedan läggas de pedagogiska: i programutvärderingarna beskriver studenter det som otydligheter och oklarheter om struktur, tråd och relationer inom och mellan kurser. Som en konsekvens av detta fick det tidigare programmet problem med många avhopp och låg studentgenomströmning. Därtill innebar det tidigare programmets tyngdpunkt på tema- och färdighetskurser, och det begränsade inslaget (totalt 45 hp) av ämneskurser i examensutgångarna, i praktiken en prioritering av breda kunskaper/färdigheter framför möjligheter till ämnesfördjupning. Med detta följde en svag progression som långsiktigt försvårar snarare än stöttar arbetet med att försvara examensrättigheter i ämnena. Förekomsten av trippel- och senare dubbelklassade kurser, och överhuvudtaget det stora inslaget av unika programkurser, har också gjort det svårt för studenter att byta kurser som ingår i programmet mot motsvarande kurser utanför programmet. I det nya programmet förebyggs sådana inlåsningseffekter genom dess ämnesmässiga tydlighet och flexibilitet. Studenter som tidigare läst statsvetenskap som fristående kurser vid MDH, liksom de som söker sig till MDH från andra lärosäten, kan lättare översätta och tillgodoräkna sig kurser för eventuell antagning till senare del i programmet. Studenter med statsvetarexamen från MDH ges också större utrymme att söka magisterpåbyggnad vid andra lärosäten. Möjligheten till vidareutbildning har också framhållits av studenter som medverkat i programansökans arbetsprocess. Potentiella arbetsgivare förstår också lättare vilken typ av

60 56 Ärende 10 Bilaga 2 utbildningsprofil och kompetens studenter med en tydlig statsvetarexamen besitter. 4 (41) En kandidatexamen från ett statsvetarprogram vid MDH är helt enkelt en på många sätt gångbar utbildning. Programmet skulle innebära en välbehövlig komplettering av MDH:s övriga programutbud, särskilt när det som planerat knyts samman med flera av EST:s övriga ämnen och kompetens, samt kopplar till den uttalade profileringen vid högskolan och dess nyckelord.

61 57 Ärende 10 Bilaga 2 Programmets innehåll och upplägg 5 (41) Statsvetarprogrammets bas är kurser i ämnet statsvetenskap. Det leder fram till en kandidatexamen med huvudområde statsvetenskap. I övrigt läses kurser i kompletterande ämnen, som ekonomi och juridik, och det finns flera inslag av färdighetstränande karaktär samt möjligheter till verksamhetsförlagd utbildning eller utlandsstudier. Tematiskt hålls programmet ihop genom inriktningen mot frågor som rör styrning: politisk, ekonomisk och juridisk. Ämnet statsvetenskap behandlar alla dessa aspekter av styrning och de olika styrmedel som övergripande brukar sammanfattas administrativa, ekonomiska och informativa, vilka i sin tur omfattar olika styrningsmodeller. Figur 1 nedan visar programstrukturen: Programstruktur HT VT År 1 År 2 Statsvetenskap hp Statsvetenskap hp Alternativ 1: Valfria kurser 30 hp Företagsekonomi 15 hp verksamhetsstyrning i offentlig sektor 7.5 hp organisation och ledarskap 7.5 hp Juridik 15 hp grundläggande juridik 7.5 hp förvaltningsrätt 7.5 hp Utvärdering 7.5 hp Statistik 7.5 hp Samhällsekonomi 15 hp År 3 Alternativ 2: Valfria kurser 15 hp VFU 15 hp Statsvetenskap hp Alternativ 3: Utlandsstudier 30 hp Figur 1: Översikt över statsvetarprogrammet

62 58 Ärende 10 Bilaga 2 Under det första året läggs grunden för hela utbildningen genom inledande studier i statsvetenskap (termin 1), studier i verksamhetsstyrning i offentlig sektor, organisation och ledarskap samt juridik (termin 2). På detta sätt kopplas det första årets kurser till programmets fokusering på styrning: politisk, ekonomisk, och juridisk. 6 (41) Det andra året utvecklar studenterna sina kunskaper i statsvetenskap och styrning. Termin tre läses fortsättningskursen i statsvetenskap, där bland annat olika styrningsformer (både hårda och mjuka ) samt fenomen som governance/nätverksstyrning, privat-offentliga partnerskap och politisk opinionsbildning behandlas. Under termin fyra läser studenterna en utvärderingskurs som kompletterar kunskaperna i olika typer av styrning från tidigare terminer. Därutöver läses kurser i statistik och samhällsekonomi, där tanken med det senare kursinslaget utvecklas längre fram i programansökan. Tredje året inleds med möjligheter till verksamhetsförlagd utbildning, utlandsstudier eller valfria kurser inom ekonomi och samhällsvetenskap (termin 5). Beroende på hur studenten väljer att inrikta sina studier är olika kombinationer tänkbara. Programmet avslutas med en fördjupningskurs i statsvetenskap med kandidatuppsats (termin 6). Studenterna tränas i färdigheter för kvalificerade administrativa uppdrag och utredningstjänster i yrkeslivet under hela utbildningen. Så är exempelvis övningar i muntlig och skriftlig framställning, eftersökande, strukturerande, bearbetande och värdering av olika typer av information samt i utvecklandet av kritiska och analytiska förhållningssätt återkommande inslag under de tre terminernas studier i statsvetenskap. Under dessa tre terminer är även projekt/grupparbeten av olika slag och omfattning ett återkommande inslag. Kursen i organisation och ledarskap (7.5 hp) ger här särskilda kunskaper i/redskap för projektledning. I kursen verksamhetsstyrning i offentlig sektor (7.5 hp) tränas studenterna i hur man arbetar med budgetering, redovisning och finansiering i offentlig sektor. Utvärderingskursen (7.5 hp) ger redskap för att kunna arbeta med utvärdering och uppföljning i olika typer av verksamheter. Utbildningen syftar här inte bara till att lära sig olika tekniker, utan också att kritiskt reflektera över deras användning. Programmet kommer huvudsakligen att använda befintliga kurser. Det gäller kurserna i statsvetenskap, företagsekonomi, utvärdering och samhällsekonomi samt valbara kurser under termin fem. Därtill finns en kurs i grundläggande juridik (7.5 hp) som ska användas, men även utökas för att rymma ett större inslag av förvaltningsrätt. En kurs i statistik (7.5 hp) behöver dock skapas med för programmet adekvat matematik-behörighet samt för orientering i för statsvetenskaplig utbildning relevanta statistikdatabaser. Såvitt gäller kvaliteten på dessa kurser skall återigen framhållas att utbildningen på MDH till kandidatexamen i statsvetenskap bedömdes hålla Hög kvalitet redan vid den ordinarie granskningsomgång som Högskoleverket genomförde 2012, vilket är en viktig indikator på kvaliteten i de kurser som ges i statsvetenskap. Vidare är alla lärarna inom statsvetenskap

63 59 Ärende 10 Bilaga 2 disputerade, tillsvidareanställda lektorer. Dessa är till övervägande del dessutom forskningsaktiva. 7 (41) I den statistik som togs fram inför Högskoleverkets granskning klarade på statsvetenskap /4 av studenterna de 30 poängen under innevarande termin, medan motsvarande genomströmning för Statsvetenskap var c:a 80% och för Statsvetenskap även den c:a 80%. Genomströmningen på kurserna i statsvetenskap vid MDH har således varit relativt god. I jämförelse med kurserna på det utfasade Samhällsvetarprogrammet har de fristående ämneskurserna haft en högre genomströmning. För att ytterligare stärka kvaliteten genomförs inför läsåret 2016/2017 förändringar i kurserna i statsvetenskap på olika nivåer. Figur 2 nedan visar kursstrukturen i statsvetenskap efter genomförda förändringar: Kursstruktur statsvetenskap Statsvetenskap 1-30: T1 introduktion till studier i statsvetenskap 3 hp politisk teori 4.5 hp svensk och jämförande politik 7.5 hp offentlig förvaltning 7.5 hp internationell politik och EU 7.5 hp Statsvetenskap 31-60: T3 demokratins problem 15 hp metod I 7.5 hp uppsats 7.5 hp Statsvetenskap 61-90: T6 metod II 7.5 hp statsvetenskapliga problem 7.5 hp kandidatuppsats 15 hp Figur 2: Översikt över innehållet i kurserna i statsvetenskap Jämfört med tidigare innebär den nya kursstrukturen bland annat en förstärkning och ett tydliggörande av inslagen av vetenskaplig metod på olika nivåer i utbildningen i statsvetenskap. Detta dels genom att metod lyfts fram

64 60 Ärende 10 Bilaga 2 som ett eget kursmoment på poängsnivån, dels genom införandet av ett särskilt introduktionsmoment på 1-30-poängsnivån som, förutom att presentera huvudämnet och dess centrala områden, också redogör för det vetenskapliga förhållningssättet och olika forskningsmetoder. 8 (41) Den nya kursstrukturen stärker och tydliggör vidare inslagen i utbildningen av offentlig förvaltning, som bland annat lyfts fram som ett eget kursmoment om 7.5 hp på 1-30-poängsnivån. Delvis är detta en konsekvens av statsvetarprogrammets inriktning mot att utbilda för arbetsuppgifter inom offentlig förvaltning. En sådan förändring skall dock också ses i ljuset av att det inom statsvetargruppen vid MDH finns pågående forskning inom området, samt att det finns möjligheter att dra nytta av den kompetens som finns hos och samarbeta med organisationsforskarna inom företagsekonomiämnet vid MDH. En ytterligare förändring genomförs på poängsnivån där momentet Demokratins problem utökas från att tidigare ha omfattat 7.5 hp till att i stället omfatta 15 hp. Med detta skapas utrymme för att föra in politisk kommunikation och opinionsbildning tillsammans med marknadsföring som ett nytt och prioriterat tema, där det vid MDH finns pågående forskning inom statsvetargruppen, men även möjligheter att samarbeta med marknadsföringsforskarna inom företagsekonomiämnet. Kursen har tidigare dominerats av teorier om demokrati och dess olika modeller. Med en utvidgad kurs ges förutom det redan nämnda möjlighet att lyfta fram demokratifrågor som rör politisk påverkan också via intresseorganisationer och lobbying. Det idag högst aktuella och redan nämnda området governance/nätverksstyrning och privat-offentliga partnerskap ges därmed också utrymme. Dessa frågor är också högst aktuella ur ett EU-perspektiv där begrepp som multi-level governance och det så kallade demokratiska underskottet är centrala. Samläsning sker mellan kurserna i statsvetenskap och statsvetenskap 1-30, och som fristående kurser, samt mellan statsvetenskap 1-30, halva statsvetenskap och delar av statsvetenskap med ämneslärarutbildningens samhällskunskapsdidaktik. Vidare äger samläsning rum mellan kursen i samhällsekonomi och samhällsekonomikursen i lärarutbildningen. Samläsningsmöjligheter finns även med ekonomprogrammet såvitt gäller kurserna i organisation och ledarskap, verksamhetsstyrning och juridik. Kursen i statistik blir som tidigare nämnts nyinrättad och förlagd vid EST, men lärarkompetensen kan komma att kompletteras med lärare från HVV, om så skulle behövas. Detta har också förankrats i HVV:s ledning. Det gäller lärare i sociologi och folkhälsovetenskap som är verksamma i kurser där statistik ingår. Det diskuterade samarbetet gäller också vissa delar i kurserna i statsvetenskap samt utvärdering. Den befintliga kursen i samhällsekonomi är idag klassad som statsvetenskap och består av en blandning av nationalekonomi och ekonomisk historia, liknande det som ämneshistoriskt kallades politisk ekonomi. Programmets inriktning på statsvetenskap med i första hand komplettering av kurser i

65 61 Ärende 10 Bilaga 2 företagsekonomi och juridik anses inte betjänt av ren nationalekonomi som obligatorisk kurs. Övervägandena är av två slag, dels att en mer översiktlig genomgång av historiska och aktuella doktriner, teorier och politiska målsättningar på området räcker, dels att det handlar om att finna en rimlig behörighetsnivå för programmet i sin helhet och dess rekryteringsbas. Undervisande lärare på denna kurs (liksom kursen i statistik) kan förstås ha sin bakgrund i nationalekonomi, inte nödvändigtvis ekonomisk historia. De studenter som har rätt behörighet i matematik kan dessutom läsa nationalekonomi som valfri kurs termin 5 och kan på så sätt spetsa sin utbildning, alternativt fördjupa sina studier i företagsekonomi. 9 (41) Samläsningen med andra kurser enligt ovan bidrar till programmets ekonomiska bärkraft och ett effektivt utnyttjande av lärarkompetenser som leder till god kvalitet i utbildningen för studenterna. Samläsningarna skapar även förutsättningar för programöverskridande möten mellan studenterna. Samläsning skulle kunna antas bli till nackdel i den mån som kursinnehåll i till exempel organisation och ledarskap samt verksamhetsstyrning hade svag koppling till offentlig sektor, men så är inte fallet. Efter granskning av de aktuella kursplanerna och samtal med kursansvariga lärare, visar det sig att organisation, ledarskap och styrning i olika typer av verksamheter täcks in. Om samläsning med andra kurser innebär väldigt stora studentgrupper kan tillkomma svårigheter för interaktiva undervisningsmetoder. Samläsningsmöjligheterna är i skrivande stund inte helt klargjorda beroende på hur ekonomprogrammets struktur kommer att utvecklas. Ett alternativ är att nämnda befintliga kurser ges vid för statsvetarprogrammet särskilda tillfällen. Liksom i det tidigare samhällsvetenskapliga programmet kommer möjligheten till verksamhetsförlagd utbildning, VFU, vara en kombination av praktik och tillfälle att studera och dokumentera arbetet i aktuell organisation för återrapportering och diskussion vid särskilda seminarier vid högskolan. Det kan handla om fältstudier där arbetslivserfarenheten leder till formulerade uppsatsidéer och uppgifter samlas in för den avslutande terminens kandidatuppsats, eller att VFU-platsens organisation på annat sätt behandlas som studieobjekt. VFU innebär alltså praktik i traditionell mening men också studier i akademisk mening, detta i likhet med innebörden av VFU vid flera andra lärosäten med liknande utbildningar.

66 62 Ärende 10 Bilaga 2 Planer för att kvalitetssäkra examensarbeten och kursutbud 10 (41) I syfte att kvalitetssäkra examensarbeten söks fortsatt samarbete med Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Lärare från Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet har tidigare varit anlitade som handledare och medbedömare av kandidatuppsatser i statsvetenskap vid MDH. Vidare har lärare från MDH deltagit i handledning och examination av uppsatser på grundläggande och avancerad nivå vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Att fortsätta med den här typen av samarbete är väsentligt, dels för att kunna vidga handledarpoolen och på så sätt kunna erbjuda kvalificerad, forskningsanknuten uppsatshandledning inom fler områden, dels för kontinuerliga kalibreringar av de interna bedömningsnivåerna i förhållande till adekvata måttstockar utanför MDH. Från och med vt 2015 införs vid MDH ett system där alla kandidatuppsatser i statsvetenskap bedöms av två lärare som är andra än handledaren vilka tillsammans bestämmer uppsatsbetyg. Reformen genomförs primärt för att få till stånd mer samstämmiga och därmed rättssäkra bedömningar av studenternas prestationer, men kan också antas få den kvalitetsbefrämjande bieffekten att betygsättningen av studentuppsatserna bättre speglar den faktiska kvaliteten då den baseras på bedömningar av fler lärare. Att kvalitetssäkra examensarbeten handlar inte minst om att ha en utbildning i stort som stödjer detta. Utifrån Högskoleverkets kvalitetsgranskning 2012 av utbildningen till kandidatexamen i statsvetenskap vid MDH där denna utbildning, som nämnts, redan vid den ordinarie granskningen fick omdömet Hög kvalitet kan hävdas att utbildningen i statsvetenskap i stort vid MDH främjar kvalitet på studenternas examensarbeten. Ändå finns det saker som skulle och borde kunna göras bättre i utbildningen för att skapa förutsättningar för ytterligare kvalitetsförbättringar. Ht 2014 genomfördes förändringar av examinationsmomenten på statsvetenskap 1-30 som gör träning i färdigheter som rör akademiskt skrivande och framställandet av pm som skall uppfylla grundläggande krav på vetenskaplighet till ett mer prioriterat inslag redan under första terminens studier i statsvetenskap jämfört med tidigare. Inför läsåret 2016/17 stärks vidare inslaget av undervisning i vetenskaplig metod väsentligt i den statsvetenskapliga utbildningen vid MDH, genom förändringar i kursmomenten på statsvetenskap 1-30 och på statsvetenskap Samtidigt genomförs förändringar i kursmomenten statsvetenskap 1-30 och på statsvetenskap som på olika sätt skapar förutsättningar för att utveckla forskningsanknytningen i de statsvetenskapliga utbildningarna vid MDH (se ovan om Programmets innehåll och upplägg ). Det rör sig här om genomförda eller planerade förändringar i den statsvetenskapliga utbildningen som också kan antas främja kvaliteten på de examensarbeten som studenterna skriver. Kvaliteten i examensarbetena är förstås även på andra sätt avhängig kvaliteten i de kurser som leder fram till den avslutande uppsatsen. Då den

67 63 Ärende 10 Bilaga 2 statsvetenskapliga miljön personellt är relativt liten i nuläget och därmed mer sårbar i jämförelse med andra ämnen, vilket också framhölls som en risk i Högskoleverkets utvärdering, är inslag av gästföreläsningar och periodvis undervisande gästlärare nödvändigt. Förutom ovan nämnda samarbete med externa lärare i uppsatsarbetet behövs motsvarande samarbete inom vissa andra moment i det statsvetenskapliga kursutbudet. 11 (41) Vid sidan om samarbete med statsvetare från annat lärosäte är ambitionen också att öka inslaget av gästföreläsare med statsvetenskaplig och ekonomisk utbildning nu verksamma i statlig och kommunal förvaltning. Här har flera kontakter knutits med verksamma vid exempelvis regeringskansliet, riksrevisionen, länsstyrelse och kommun. Samarbete avses också med lärare i sociologi vid MDH som har inriktning mot politisk sociologi där de har kompetens att gå in i delar av relevanta kursmoment, som exempelvis politisk teori och internationell politik under statsvetenskapens första termin. Det kan också handla om nationalekonomer med inriktning mot politisk ekonomi. Sammantaget minskar detta sårbarheten i MDH:s statsvetargrupp men är också kvalitetsbefrämjande då kopplingen tydliggörs mellan det akademiska ämnet och yrkesverksamhet utanför universitet och högskolor. Det bör dock noga understrykas att EST planerar att stärka huvudämnet med i första hand en gästprofessor och därefter utlysning av ytterligare ett lektorat när programmet är sjösatt och fått tillräcklig volym med flera kullar i systemet. På så sätt blir programmet tillräckligt ekonomiskt bärkraftigt samtidigt som långsiktig kvalitet och hållbarhet säkras.

68 64 Ärende 10 Bilaga 2 Samverkan/samproduktion 12 (41) I högskolans uppgift att samverka med det omgivande samhället har begreppet fått en alltmer mångtydig innebörd, där information, kommunikation och nyttiggörande (utbildning för arbete och kunskapsbildning för utveckling) redan tidigare varit självklara. Det har också växt fram tankar om samverkan som ett särskilt sätt att finna och formulera problem, eller som en särskild sorts metod, liksom att den skulle generera en särskild typ av kunskap. Här ges statsvetenskapen en uppgift att finna och utveckla sin roll. Samverkan för demokratiutveckling, integration eller jämställdhet kan vara sådana uppgifter. Samverkan kan också sägas vara ett intressant studieobjekt i sig, som väcker frågor om demokrati, rollfördelning mellan olika aktörer och ansvarsförhållanden, liksom frågor om vetenskapligt förhållningssätt. Samverkan kan röra allt från praktisk verksamhet till frågan om kunskap som grundad i kritiskt tänkande. I det nya statsvetarprogrammet är samverkan och samproduktion med framförallt lokala och regionala aktörer inte minst den lokala offentliga förvaltningen en självklar och bärande del. I syfte att garantera att studentens teoretiska kunskaper kan varvas med och utvidgas av erfarenheter och nyvunna insikter om hur styrning ter sig i praktiken presenteras nedan sådan pågående forskning i statsvetargruppen vid MDH där samverkan/samproduktion är en integrerad del. Därefter redogörs för några idéer om hur redan pågående och framtida samverkan kan stödja det nya programmet. Den tilltänkta samverkan med framförallt kommuner och landstingskommuner, länsstyrelser och andra statliga myndigheter kommer att utgå från redan upparbetade relationer med nämnda aktörer inom forsknings- och andra sammanhang. Det finns goda och bestående kontakter med relevanta tjänstemän i styrgruppen vid MDH för Hållbar samhällsutveckling (HSU). Dessa tjänstemän kommer från Västerås stadsförvaltning, Västmanlands länsstyrelse, Landstinget i Södermanland (Nyköping), Eskilstuna kommunförvaltning och Statens energimyndighet (STEM). Samverkan i forskning Vid MDH bedriver statsvetare forskning inom ramen för Samhällskontraktets samverkansområde Hållbar samhällsutveckling (HSU). Forskningen har pågått sedan 2011 och har i samverkan med två kommuner främst varit inriktad mot stadsdelsutveckling i Bäckby i Västerås och Lagersberg i Eskilstuna. En första forskningsrapport (Fell, Qaderi, Lahdenperä och Guziana 2013b) kartlade och rankade den socioekonomiska och sociokulturella utvecklingen i 23 utsatta stadsdelar och bostadsområden. Syftet var att genom att jämföra utvecklingen i stadsdelen Bäckby (Västerås) och bostadsområdet Lagersberg (Eskilstuna) med samma typ av utveckling i andra områdena kunna bistå

69 65 Ärende 10 Bilaga 2 kommunernas arbete för utveckling mot ett mer socialt hållbart Bäckby och Lagersberg. 13 (41) I en andra forskningsrapport (Fell, Qaderi & Guziana 2014a) låg fokus istället på att identifiera faktiska hinder för förvaltningens åtgärdsimplementering. Studien tog sin utgångspunkt i statsvetenskaplig teoribildning kring just förvaltningspolitiska hinder. Sextionio tjänstemän och närbyråkrater i Västerås och Eskilstuna intervjuades. Rapporten visar bland annat att korta projektanställningar berövar kommunförvaltningen nödvändig erfarenhet. Tjänstemännen följer det weberianska idealet då de inte låter sina egna intressen påverka åtgärdsimplementering. Det sker även väldigt litet av samverkan mellan politiker/närbyråkrater och föreningsliv. I en tredje forskningsrapport (Fell, Guziana & Lahdenperä 2014b) ligger fokus på välfärdsnivå och grad av medborgarkapital i samtliga stadsdelar i Västerås och Eskilstuna. Syftet är att möjliggöra för kommunpolitiker att snabbt identifiera de stadsdelar och bostadsområden som är i störst behov av insatser. Områdena delas in i tre kategorier: socialt utsatta områden, omvandlingsområden och socialt hållbara områden. Tesen är att om avståndet mellan de socialt hållbara och socialt utsatta stadsdelarna ökar över tid kan vi prata om ett tillstånd av orättvisa, nämligen social polarisering. Vissa framgångar som exempelvis en höjning i välfärdsnivå, framförallt bland omvandlingsområden kan ibland vara skenbara. En välfärdshöjning behöver inte enbart bero på ökad sysselsättning utan kan mycket väl vara ett resultat av en pågående gentrifieringsprocess, dvs. en inflyttning av medel- och överklass i vad tidigare och i viss mån fortfarande är ett låginkomst område. Ett annat problem som identifierats är filtrering (förslumning). En förklaring till detta fenomen som lyfts fram är en ökning i andelen boende som fötts utanför Europa. Denna kategori boende utgörs för det mesta av resurssvaga flyktingar. Samverkan med media Statsvetare är mycket efterfrågade av media när politiska skeenden tar nya och ibland oväntade vändor. Efterfrågan ökar i synnerhet kring valtider. Samverkan med media handlar för det nya statsvetarprogrammet om att profilera det som en samlingsplats för experter på olika aspekter av politisk och ekonomisk styrning, inte minst lokalt och regionalt. Samtliga tillsvidareanställda statsvetare vid MDH figurerar regelbundet i olika program i lokala P4 Sörmland och P4 Västmanland. Statsvetare har även intervjuats i lokala tidningar som VLT och Västerås tidning om alltifrån budgetfrågan (2014), tillsättning av landshövdingar till stadsdelsutveckling och lokal blockpolitik. Sociala mediers betydelse i valrörelsen kommenterades i Eskilstuna-Kuriren vid samma tid. Senast var uppgiften att kommentera turbulensen i Sverigedemokraterna och dess ungdomsförbund utifrån ett regionalt perspektiv i SVT Sörmland och P4 Sörmland. Tidigare har exempelvis förändringar i EU:s ledning analyserats i lokala medier, liksom EU:s fördragsutveckling och dess konsekvenser nationellt, regionalt och

70 66 Ärende 10 Bilaga 2 lokalt. Denna befintliga samverkan kan utvidgas för att inkludera spridning av resultat från examensarbeten och pågående forskning som kopplas explicit till statsvetarprogrammet vid MDH. Statsvetarprogrammet måste utgöra ett objektivt kvalitetsmått och kunskapskälla för lokal media i ett brett register av politiska frågor. En annan ambition är att via nya inslag i befintliga programkurser förfina studenternas retoriska färdigheter genom författande av inlägg och svar i ledar- och debattsidor. Ambitionen med det retoriska inslaget är att, för det första, ge statsvetarprogrammet en plattform att delta i och debattera samhällsviktiga frågor och, för det andra, pedagogisk: Att lyfta fram för- och nackdelar med olika styrningssätt genom att, i linje med högskolans tredje uppgift, offentligt debattera deras samhällsnytta stödjer studenternas lärande. 14 (41) Gemensamma gästlärare och platsföreläsningar I avsikt att garantera kvaliteten i programmet kommer personer som har erfarenheter och insikter från regional eller lokal styrning att bjudas in för att föreläsa om olika aspekter av förvaltning. Dessa ska helst ha anknytning till de platser där studenterna gör praktik. En annan kategori gästlärare utgörs av politiker och akademiker. Här kan politikernas föreställningar om olika styrningsmöjligheter jämföras med akademikernas syn på samma fenomen för att sedan kunna behandlas i olika kurssammanhang som föreläsningar och seminarier. Den tidigare nämnda uppdragsutbildningen har utmynnat i ett antal föreläsningar om olika aspekter av det svenska valsystemet för blivande valarbetare, där statsvetenskapens studenter varit efterfrågade och särskilt uppskattade i valarbetet. Uppdragsutbildningen kommer att ges på kvällstid i berörd förvaltnings lokaler. Den kan ses som ett exempel på platsföreläsning som vi planerar att utvidga och genomföra inom det nya programmets regi. En sådan föreläsning är redan planerad till introduktionen av statsvetenskapsämnet under kommande hösts (ht 2015) fristående kurs i Statsvetenskap 1-30, där Västerås kommunfullmäktiges plenisal ska ge tillfälligt rum för studenterna. På motsvarande sätt planeras tillfälliga andra rum i den lokala och regionala politikens och byråkratins vardag för att ge den känsla av närvaro och igenkänning som utvalda platsföreläsningar kan ge. Studenternas samproduktion Det finns två typer av samproduktion som studenterna kan involveras i. Först ska de ges möjlighet att skriva sitt examensarbete i anslutning till eller inom ramen för sin praktik. Studenten ska även kunna nyttja det befintliga nätverket av VFU-platser för att samla empiri till sitt examensarbete. Då resultaten i uppsatserna kan grunda sig antingen i ett samarbete med en praktikplats eller ett forskningsprojekt och eftersom resultaten är av intresse för såväl akademiker som praktiker ska denna typ av examensarbete ses som en form av samproduktion. Som nämndes kan en annan form av samproduktion äga rum om studenten skriver sitt examensarbete inom ramen för vid MDH pågående forskning. En möjlighet är att studenten skriver sitt

71 67 Ärende 10 Bilaga 2 examensarbete inom ramen för samverkansområdet Hållbar samhällsutvecklings (HSU:s) delprojekt. Här bör påpekas att studenter redan skrivit, och planerar att skriva uppsatser inom ramen för minst ett HSUdelprojekt som studerar hållbar stadsdelsutveckling i Västerås och Eskilstuna mellan 2002 och (41) VFU I samband med en workshop med det nya statsvetarprogrammets referensgrupp närvarande uttryckte företrädare för kommuner och landstingskommuner intresse för och beredvillighet att ta emot praktikanter. Även provanställningar och sommarjobb lyftes fram i diskussionen som en möjlig form av praktik som kunde ordnas, enligt deltagarna. Landstinget i Sörmland lyfte i sammanhanget fram vikten av kunskaper om EU inom programmet - i form av kunskap om strukturfonder, ramprogram, koppling mellan EU och lokalförvaltning, EG rätt, etcetera för att kunna erbjuda fler praktikplatser. Länsstyrelsen och andra statliga myndigheter som Statens energimyndighet (STEM), Valmyndigheten, m.fl. har tidigare efterfrågat statsvetare som kan utvärdera effekterna av olika typer av EU- och nationella policies i lokala och regionala sammanhang. Representanter för det nya statsvetarprogrammet förhandlar för närvarande om antalet VFU-platser som Länsstyrelsen i Västmanland och STEM kan tillhandahålla de har redan gått med på att bereda plats för åtminstone några studenter. Vi kommer sedan att kontakta Länsstyrelsen i Södermanland och andra statliga myndigheter som exempelvis Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skatteverket och Yrkeshögskolan, Vattenmyndigheten och Trafikverket för att utöka antalet VFU-platser och på så vis täcka nya kunskapsbehov med nya kompetenser. Med flera av dessa myndigheter finns sedan praktikverksamheten i det tidigare samhällsvetenskapliga programmet också upparbetade kontakter och därmed även goda möjligheter till fortsatt samarbete. Kontakter finns också sedan tidigare med intresseorganisationer för studenters VFU, exempelvis Hyresgästföreningen, vilket ger insikter i civilsamhällets roll i politiken. Styrning inom offentlig sektor engagerar numera även privata och halvprivata närings- och industriföretag. Nätverksstyrning är det medel som används främst av demokratier sedan mitten av 1990-talet. Av det skälet är det av vikt att den nya statsvetaren inte endast är insatt i hur nätverksstyrning går till i teorin utan även i hur den kan tillämpas i praktiken. Statsvetarstudenten kan därför erbjuda såväl företag som kommuner nya kunskaper om samstyrning med de mest relevanta aktörerna. Vårt syfte med denna planerade samverkan är att kunna utveckla ett samarbete med relevanta avdelningar och nyckelpersoner. Det nya statsvetarprogrammet har som syfte att tillämpa ett mer övergripande perspektiv på styrning med betoning på interaktionen mellan industri- och näringsliv, å ena sidan, och kommun-, landsting- och statlig förvaltning, å andra. Statsvetarprogrammet kommer att fokusera på den roll industri- och näringsliv spelar i offentlig förvaltning och vilken

72 68 Ärende 10 Bilaga 2 inverkan det har på policy och policyutfall. Här kan också nämnas företag som bildas i kommuner, landsting och regioner för att sköta kommunala angelägenheter och där styrningen skiljer sig åt för olika företagsformer. Här ska statsvetarstudenten naturligtvis inte bara förstå och verka i sådana sammanhang, utan också kunna problematisera denna utveckling. 16 (41) Statsvetare som konsulter/egenföretagare? En utvecklingstendens som förtjänar att uppmärksammas i detta sammanhang är att allt mer av utredningsverksamhet som tidigare bedrivits inom offentlig sektor numera läggs ut på privata entreprenörer. Utifrån det skisserade samarbetet med företagsekonomiämnet har det nya statsvetarprogrammet därmed också möjligheter att betona den roll som studenterna kan spela som egenföretagare i den privata sektorn, kanske genom att driva egen konsultbyrå som sysslar med omvärldsanalys. PR-byråer och konsulttjänster inom lobbyism och opinionsbildning kan också nämnas i detta sammanhang. Även här gäller att statsvetarstudenten inte bara skall kunna förstå och verka i dylika sammanhang, utan också kunna problematisera utvecklingen.

73 69 Ärende 10 Bilaga 2 Utbildningsmiljö 17 (41) Värdakademin för det föreslagna programmet är EST (akademin för ekonomi, teknik och samhälle), men en del kursmoment kommer ha inslag av lärare på HVV (akademin för hälsa, vård och välfärd) eller kommer att samläsas med kurser som ges av HVV (Utvärdering). EST har idag ca 122 anställda och är indelat i två verksamhetsområden: ekonomi- och samhällsvetenskap samt teknik, där det inom båda bedrivs såväl utbildning på grund- och avancerad nivå som forskning och forskarutbildning. De ämnen som det bedrivs ekonomisk och/eller samhällsvetenskaplig utbildning i är företagsekonomi, nationalekonomi, statsvetenskap, ekonomisk historia, statistik och juridik. Inom verksamhetsområdet står EST vidare som värdakademi för följande utbildningsprogram: civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, 300 hp; samhällsvetenskapliga programmet, 180 hp; ekonomprogrammet, 180 hp; international business management, 180 hp; internationella marknadsföringsprogrammet, 180 hp; international marketingprogrammet, 60 hp; och magisterprogrammet i företagsekonomi, 60 hp. Administrativt tillhör ämnesgruppen för statsvetenskap Avdelningen för ekonomi och samhällsvetenskap som också ansvarar för driften av nämnda utbildningsprogram. Forskningsbas för de utbildningar som EST bedriver inom verksamhetsområdet ekonomi och samhällsvetenskap är Industriell Ekonomi och Organisation (IEO), som har identifierats i MDH:s forsknings och utbildningsstrategi som en av de etablerade forskningsinriktningarna. IEO är också inrättat som ett forskarutbildningsämne som idag samlar 15 doktorander inom ekonomi och samhällsvetenskap. Inom IEO är forskningen inriktad mot de ekonomiska vetenskaperna, vilka vid EST omfattar 48 forskare och lärare, inklusive 4 professorer. Inom de ekonomiska vetenskaperna är forskningen fokuserad på industriell förnyelse (Industrial Renewal), med vilket avses handlande, processer, innehåll och utfall relaterade till näringslivsförnyelse. Forskarna i statsvetenskap har här studerat den politiska styrningen av industriell förnyelse, vilket inkluderar relationer mellan stat och organiserade intressen som näringslivsorganisationer och fackföreningsrörelsen och som i Sverige ställts på sin spets i samband med avkorporatiseringsprocesser och ekonomiska kriser. Statsvetarna har även studerat implementering på lokal nivå av policies tänkta att befrämja industriell förnyelse. Flera empiriska studier har här genomförts i ett sammanhang av hållbar stadsutveckling i svenska kommuner. Inom statsvetargruppen bedrivs vidare forskning som inte är inriktad mot industriell förnyelse men väl mot styrning i vidare mening. Hit hör exempelvis diskursanalytiskt driven forskning om politiskt ledarskap och kön samt om sexualitetsnormativitet. Inom ämnesgruppen för statsvetenskap har, som redogjorts för, under senare år en omfattande forskning bedrivits inom hållbar stadsutveckling. Avdelningen för ekonomi och samhällsvetenskap har även arbetat med samproduktion i olika sammanhang och är aktiv inom ramen för

74 70 Ärende 10 Bilaga 2 Samhällskontraktet. Här kan nämnas det så kallade Samverkansprojektet (SAV), där en förstudie redan är gjord och som utmynnat i ett 3-årigt forskningsprojekt. SAV ingår i HSU och involverar flera företagsekonomer. Projektet ska utveckla kunskaper och metoder för att öka de offentliga institutionernas förutsättningar att nå sina mål i välfärdsarbetet. Projektet ska också bidra till att utveckla den kompetens som krävs inom kommunal och landstingskommunal verksamhet för samverkan och samproduktion med interna och externa parter. 18 (41) Den administrativa och geografiska närheten till företagsekonomiämnet med flera stora utbildningsprogram med internationell inriktning innebär även goda möjligheter att bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i statsvetarprogrammet. För närvarande kommer vi inte att kunna erbjuda några specifika utbytesavtal för programmet, däremot finns möjligheten med programupplägget för studenterna att ta del av de högskolegemensamma avtal som finns på MDH eller åka ut som free movers. Programstrukturen är utformad så att utlandsstudier möjliggörs under termin 5 som består av VFU och/eller valfria kurser. Tanken är att verksamheten med studentutbyten framöver skall utvecklas och få en mer framträdande roll i programmet. Här har en lovande kontakt till ett programspecifikt utbyte med ett lärosäte i Belfast, Nordirland, redan tagits. Det internationella sammanhanget har alltid varit viktigt för statsvetenskapen vid MDH. Så har exempelvis jämförande politik och internationell politik varit självklara och betydande inslag på statsvetenskap Så har vidare tonvikten inom statsvetenskap och statsvetenskap varit på engelskspråkig litteratur, och studentuppsatserna ofta inriktade på förhållanden i andra länder. Även lärarlaget har på senare år internationaliserats, främst genom nyrekrytering men också genom ökad närvaro vid internationella forskningskonferenser. Vad som ändå skulle behöva utvecklas är främst inslaget av engelskspråkiga läromedel redan under första terminens studier i statsvetenskap, där diskussioner om vad de tidigare använda svenskspråkiga läromedlen kan ersättas med pågår med berörda lärare. Engelskspråkiga gästföreläsare och seminarier med internationella gästforskare som vistas vid statsvetenskapliga institutioner vid andra lärosäten är också något att utveckla för ökad internationalisering. Här kommer de ovan nämnda första stegen till programspecifika studentutbyten också innebära lärarutbyten. Så vitt gäller utbildningsmiljön för det nya statsvetarprogrammet kan sammanfattningsvis följande lyftas fram så som särskilt fördelaktigt: De flesta lärarna i statsvetenskap är aktiva forskare, och där en av dessa har lett flera projekt inom HSU vilket särskilt stödjer samverkan/samproduktion som en central del i programmet Det finns en forskningsbas i form av IEO som direkt kopplar till programmets tematiska inriktning mot styrning, och som möjliggör för programstudenterna att ta del av för utbildningen relevant pågående forskning även utöver vad ämnesgruppen i statsvetenskap kan erbjuda.

75 71 Ärende 10 Bilaga 2 Den administrativa och geografiska närheten till företagsekonomiämnet stödjer strävandena att göra samverkan/samproduktion till en bärande del av programmet. De föreslagna stödämnena och kompletterande kurserna på programmet är både vad gäller innehåll och personellt kopplade till stora, stabila utbildningsprogram (ex. ekonomprogrammet) Den administrativa och geografiska närheten till företagsekonomiämnet innebär hög utvecklingspotential för möjligheten att arbeta aktivt med student- och lärarutbyten inom ramen för ett internationaliseringsarbete 19 (41)

76 72 Ärende 10 Bilaga 2 Lärarkompetens (vid EST om inte annat anges) 20 (41) Statsvetenskap (EST) Ekonomiska ämnen (EST) Juridik (EST) Statistik (EST) Namn Axberg, Mikael Fell, Terence Johansson, Joakim Grinbergs, Johan Sundström, Angelina Fagerberg, Mats Eriksson, Clas Papahristodoulou, Christos Lindén, Johan af Burén, Anna Bohlin, Lars Akademisk titel/ tjänst Tillsvidare/ Visstidsanställd Anställningens omfattning (%) Uppskattad tid inom programmet (%) Kurs/er Fil. dr Lektor Tillsvidare Statsvetenskap 1-90 (3x30 hp) Fil. dr Tillsvidare Statsvetenskap Lektor 1-90 (3x30 hp) Fil. dr Tillsvidare Statsvetenskap Lektor 1-90 (3x30 hp) Fil. dr Tillsvidare Organisation och ledarskap Adjunkt 7,5 hp Fil. kand. Visstids Verksamhetsstyrning i Adjunkt offentlig sektor 7,5 hp Fil. kand. Tillsvidare Samhällsekonomi 15 hp Adjunkt Professor Tillsvidare Samhällsekonomi 15 hp Docent Lektor Fil. dr Lektor Jur. kand. Adjunkt Fil. dr Gästlärare Tillsvidare Samhällsekonomi 15 hp Tillsvidare Samhällsekonomi 15 hp Statistik 7,5 hp Tillsvidare Grundläggande juridik 7.5 hp Förvaltningsrätt 7.5 hp Visstids 50 5 Statistik 7,5 hp Sociologi (HVV) Larm, Peter (HVV) Ekholm, Hans Mahmoodian, Mohammadrafi Medina, Eduardo Fil. dr Lektor Fil. kand. Adjunkt Fil. dr Lektor Fil. dr Lektor Visstids Statistik 7,5 hp Statsvetenskap kvantitativ metod Tillsvidare Utvärdering 7,5 hp Statsvetenskap kvantitativ metod Tillsvidare Statsvetenskap 1-90 (3x30 hp) inslag av politisk sociologi Tillsvidare Statsvetenskap 1-90 (3x30 hp) inslag av politisk sociologi

77 73 Ärende 10 Bilaga 2 Listan baseras i huvudsak på de lärare som idag undervisar på de aktuella kurserna, men där andra kan komma ifråga. Listan ger utrymme för alternativa lärarbesättningar än de nuvarande På lång sikt bedöms försörjningen av lärarkompetens i de flesta kurserna vara god, där ämnena är tillräckligt stora miljöer för att ovanstående lärare vid behov ska kunna avlastas/ersättas utan större problem. Som tidigare nämnts planeras att huvudämnet statsvetenskap ska förstärkas personellt för att hållbart kunna bära upp programmet. Under uppstartsfasen får befintliga statsvetare söka samarbete med gästlärare/föreläsare och uppsatshandledare/examinatorer från annat lärosäte, samt hitta lämpliga inslag på kursmoment där MDH:s sociologer med politisk-sociologisk kompetens kan bidra, liksom nationalekonomer med inriktning mot politisk ekonomi. 21 (41)

78 74 Ärende 10 Bilaga 2 Omvärldsanalys 1: motsvarande utbildningar vid andra lärosäten 22 (41) Det går att läsa till en fil kand-examen med statsvetenskap som huvudämne vid en rad universitet och högskolor i landet. Förutom vid universiteten finns sådana utbildningar vid högskolorna i Södertörn, Halmstad och Malmö samt Försvarshögskolan i Stockholm. De senare har olika inriktningar av typen kommunikation, mångkulturalism och internationella relationer. Fördjupningen i statsvetenskap kombineras där med kurser i ämnen som sociologi, medie- och kommunikationsvetenskap, etnologi och religionsvetenskap. Vid Luleås tekniska universitet kombineras statsvetenskap med nationalekonomi och statistik i ett program som heter Politik och samhällsutveckling. Vid universiteten ser det lite olika ut, men samtliga erbjuder statsvetenskaplig fördjupning kombinerat med ekonomi, juridik och statistik i någon form, på det sätt som denna ansökan om nytt program vid MDH avser. Undantaget är Mittuniversitetet, där statsvetenskap endast kombineras med sociologi i ett program som heter Samhällsvetarprogrammet en kombination som förstås går att läsa vid andra universitet i program med motsvarande namn (och i likhet med MDH:s Samhällsvetarprogram under avveckling). Program liknande det här aktuella har annars olika namn enligt nedan. I vissa fall är utbildningsplanen strikt fastlagd, i andra fall finns möjligheter till val i olika omfattning. Göteborg*: Statsvetarprogrammet Karlstad: Politices kandidat Linköping: Politices kandidatprogrammet Linnéuniversitetet: Statsvetarprogrammet Lund: Politices kandidatprogrammet Stockholm: Kandidatprogram i statsvetenskap med offentlig politik och organisation (KOPO) och Politices kandidatprogram i nationalekonomi och statsvetenskap Umeå: Politices kandidatprogrammet Uppsala: Politices kandidatprogram Örebro: Offentlig förvaltning och ledning och Politices kandidatprogrammet *) I Göteborg finns också den särskilda Förvaltningshögskolan som har Kandidatprogrammet i offentlig förvaltning. Det gemensamma för de program som benämns politices kandidat är att statsvetenskap läses tillsammans med först och främst nationalekonomi och därutöver, och i olika omfattning, juridik/rättsvetenskap (med betoning på förvaltningsrätt) och statistik. Statsvetenskap och nationalekonomi är då valbara fördjupningar, men möjlighet till andra fördjupningsämnen

79 75 Ärende 10 Bilaga 2 förekommer. Övriga program ger antingen, som Statsvetarprogrammet i Göteborg, stora möjligheter för studenten att välja olika ämnen/kurser utöver fördjupningsämnet, eller är mer styrda som Stockholms Kandidatprogram i statsvetenskap med offentlig politik och organisation eller Örebros Offentlig förvaltning och ledning. Det gemensamma för de två senare utbildningarna är att statsvetenskap kombineras med företagsekonomiska kurser av olika slag snarare än nationalekonomi. Förekommande nyckelord i dessa utbildningsplaner är organisation, ledning, förvaltningsekonomi, ekonomistyrning, offentlig upphandling samt utvärdering. Här finns likheter med Kandidatprogrammet i offentlig förvaltning vid Förvaltningshögskolan i Göteborg. 23 (41) För att förtydliga redovisas här mer i detalj upplägget i de nämnda programmen i Stockholm och Örebro. Dels finns likheter med det program denna ansökan gäller, dels är det två studieorter som ligger nära Västerås/Eskilstuna och därför kan vara konkurrerande vad gäller upptagningsområdet. Stockholm Kandidatprogram i statsvetenskap med offentlig politik och organisation Behörighet: Engelska B/Engelska 6, Matematik C/Matematik 3b alt 3c och Samhällskunskap A/Samhällskunskap 1b alt 1a1 +1a2 Termin 1: Politik och förvaltning I Demokrati och samhälle 7,5 hp Förvaltning och förvaltningspolitik I 7,5 hp Komparativ politik 7,5 hp Internationell politik 7,5 hp Termin 2: Företagsekonomi I Organisering 7,5 hp Redovisning 7,5 hp Marknadsföring 7,5 hp Finansiering7,5 hp Termin 3: Politik och förvaltning II Perspektiv på politik 7,5 hp Förvaltning och förvaltningspolitik II 7,5 hp Statsvetenskapliga undersökningar: metod och hantverk 7,5 hp

80 76 Ärende 10 Bilaga 2 Statsvetenskapliga undersökningar: självständigt arbete 7,5 hp 24 (41) Termin 4: Obligatoriska studier i breddningsområden och inriktningskurser Utvärdering 7,5 hp Implementering 7,5 hp Introduktion till statistik för statsvetare 7,5 hp Introduktion till förvaltningsrätt och arbetsrätt vid offentlig anställning 7,5 Termin 5: Valfria studier/utlandsstudier/praktik 30 hp Termin 6: Statsvetenskap III Statsvetenskapliga metoder 7,5 hp Specialkurs 7,5 hp Seminarium och uppsatsarbete 15 hp Stockholm, ansökningsstatistik HT 2014: 682 sökande, 52 i första hand. (En liknande utbildning i Stockholm, men med företagsekonomi som huvudämne, uppvisar 2373 sökande, däribland 410 i första hand.) Örebro Offentlig förvaltning och ledning Behörighet: Grundläggande behörighet. För tillträde till kurser inom programmet kan andra behörighetskrav ställas. Dessa villkor föreskrivs genom aktuell kursplan. Termin 1: Statskunskap A Politisk teori 7,5 hp Politik, stat och styre 7,5 hp Politik, medborgare och samhälle 7,5 hp Internationell politik 7,5 hp Termin 2: Det offentliga uppdraget 7,5 hp (statsvet) Förvaltningspolitiska dilemman och kreativt ledarskap 7,5 hp (statsvet) Stats- och förvaltningsrätt 15 hp (rättsvet)

81 77 Ärende 10 Bilaga 2 Termin 3: Statskunskap B 30 hp 25 (41) Demokratins principer och problem 7,5 hp Förvaltningspolitiska perspektiv 7,5 hp Statsvetenskapliga metoder 7,5 hp Självständigt arbete 7,5 hp Termin 4 Organisation och ledning 15 hp (statsvet) Förvaltningsekonomi och ekonomistyrning 7.5 (fek) Utvärdering av offentlig verksamhet 7,5 hp (statsvet) Termin 5: Valfria kurser 30 hp Termin 6: Statskunskap C Metod 7,5 hp Valbar specialkurs 7,5 hp: 1) Internationell politisk teori 2) Offentlig förvaltning och policyanalys 3) Politiskt deltagande och demokratiska innovationer Självständigt arbete 15 hp Örebro, ansökningsstatistik HT 2014: 720 sökande, 124 i första hand. Programmet i Stockholm har särskilda behörighetskrav jämfört med Örebro, vilket kan förmodas bero på att studenterna där läser en hel termin Företagsekonomi tillsammans med andra studenter i det ämnet. Detta har varit en fråga som beaktats för det program vid MDH denna ansökan gäller, då grundläggande behörighet alternativt nästa behörighetsnivå är utgångspunkten, samtidigt som det avses ingå företagsekonomiska kurser. Vad gäller behörighet kan noteras att grundläggande behörighet gäller för att kunna antas till Örebros program ovan, men att särskild behörighet senare kan krävas beroende på vilka valfria kurser studenterna väljer. Stockholm och Örebro ligger inom pendlingsavstånd från Västerås/Eskilstuna och dessa utbildningar skulle kunna anses tillgodose behovet och intresset i det upptagningsområde MDH verkar. Erfarenheten säger dock att rekryteringen till många av MDH:s utbildningar är lokal, vilket också visades i en undersökning som gjordes av varifrån studenterna kom som sökte till det samhällsvetenskapliga programmet. I huvudsak sökte studenterna från närområdet och särskilt Västerås/Eskilstuna. Samarbetet med de lokala avnämarna talar också för etableringen av ett statsvetarprogram vid MDH,

82 78 Ärende 10 Bilaga 2 något som de också uttryckte vid den workshop som hölls som förberedelse för denna ansökan. 26 (41) I jämförelsen med Stockholm och Örebro bör också framhållas att MDH uppvisar en större mångfald av studenter vad gäller bakgrund och studievana hemifrån än många andra lärosäten. Detta är ytterligare ett argument för att konkurrensen från liknande utbildningar vid universitetsorter inte ska avskräcka, utan snarare uppmuntra till att också en högskola i Västerås/Eskilstuna bör ha en utbildning för arbete i offentlig förvaltning eller motsvarande. Det inom statsvetenskapen förekommande begreppet och forskningsområdet representative bureaucracy berör frågor om just detta. Frågan om mångfald i den representativa demokratin kan nämligen också ställas vad gäller sammansättningen i dess förvaltning, där ett statsvetarprogram vid MDH kan besörja den offentliga förvaltningen lokalt och regionalt med sakkunnig kompetens men också beakta mångfaldsperspektivet.

83 79 Ärende 10 Bilaga 2 Omvärldsanalys 2: arbetsmarknaden för statsvetare och samhällsvetare 27 (41) Samhällsvetare används ofta som en ganska bred kategori, där bland annat sådana yrkeskategorier som statsvetare, beteendevetare, systemvetare och medie- och kommunikationsvetare kan ingå. Ett antal analyser och prognoser av samhällsvetarnas arbetsmarknad finns tillgängliga men det är inte en helt entydig bild som dessa ger. De fackliga organisationerna tenderar att bedöma samhällsvetarnas arbetsmarknad som att den präglas av en stor konkurrens om de jobb som finns medan de olika myndigheter som gör analyser och prognoser i större utsträckning bedöma att samhällsvetarnas arbetsmarknad är god. Samhällsvetarnas arbetsmarknad: nuläge Majoriteten av de samhällsvetarna får sitt första jobb i en kommun, inom statlig förvaltning eller i handels-, tjänste- eller serviceföretag. För samhällsvetare med huvudämne statsvetenskap är det vanligast att arbeta med kvalificerat administrativt arbete eller utredningsarbete. Antalet examinerade samhällsvetare har ökat kraftigt under de senaste tio åren förutom under åren På grundnivå är kvinnorna i klar majoritet, ca sju av tio kandidatexamina i samhällsvetenskapliga ämnen har tagits av kvinnor. Idag är ca samhällsvetare yrkesverksamma. Drygt sex av tio samhällsvetare arbetar med traditionella samhällsvetarjobb, dvs med yrken där det normalt krävs en längre högskoleutbildning inom ett samhällsvetenskapligt ämne. Arbetsmarknaden har växt och breddats de senaste åren, särskilt i privat sektor. Samhällsvetare arbetar ofta även i yrken som formellt klassas som mindre kvalificerade, till exempel som platsförmedlare. Hälften av alla samhällsvetare jobbar som administratörer, handläggare eller liknande i offentlig förvaltning, till exempel kommuner, departement, länsstyrelser och andra myndigheter. Arbetsuppgifterna varierar ofta från ren administration och handläggning till informationsarbete och expertbetonade uppdrag. Den andra hälften av samhällsvetarna arbetar inom privat sektor, i näringslivet och i organisationer, ofta till exempel med utredningsarbete, undersökningar, information och PR, rådgivning och remissarbete. Omvärldsbevakning är en allt vanligare arbetsuppgift för samhällsvetare inom såväl privat som offentlig sektor. Många samhällsvetare gör chefskarriär. Drygt var tionde återfinns i någon form av ledningsarbete, som chef, VD eller på ett politiskt förtroendeuppdrag.

84 80 Ärende 10 Bilaga 2 Samhällsvetare återfinns i en mängd branscher och är relativt jämnt fördelade över hela arbetsmarknaden. Den största andelen samhällsvetare arbetar inom offentlig förvaltning, där nästan var fjärde är samhällsvetare. Vanligt är även att jobba inom vård, omsorg, service och kultur, inom utbildning och forskning och företagstjänster. Mer än varannan samhällsvetare arbetar inom den privata tjänstesektorn. 28 (41) Majoriteten av samhällsvetarna arbetar när de tillfrågas ett halvt till ett och ett halvt år efter examen enligt Juseks undersökning av nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare (från 2013). Saco redovisar att andelen examinerade samhällsvetare som etablerar sig på arbetsmarknaden inom två år efter examen uppgår till 74 procent. Drygt sex av tio samhällsvetare uppger att de arbetar, antingen som anställda eller i eget företag. Samtidigt är det många som väljer att studera vidare. De flesta gör det för att komplettera utbildningen. De flesta samhällsvetarna fick ett kvalificerat arbete relativt snabbt. Enligt Saco så är det för nyutexaminerade idag en stor konkurrens om jobben (det finns fler utbildare än det finns jobb) medan det för erfarna råder balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb). Enligt en undersökning som fackförbundet SSR genomfört så fick de flesta samhällsvetare ett kvalificerat arbete inom ett år efter studierna (28 % fick jobb redan innan avslutade studier, 28 % fick ett jobb inom tre månader efter avslutade studier, 8 % fick jobb 3-5 månader efter utbildningen och 15 % fick jobb inom 6-12 månader). SSR konstatera också att samhällsvetarna är en nöjd arbetsgrupp: 70 % av samhällsvetarna är väldigt nöjda med sin arbetssituation, 83 % säger sig ha ett stort inflytande över sin arbetstid och 72 % har stort inflytande över sin arbetssituation. 86 % upplever att de ges utrymme att arbeta professionellt, 84 % upplever att de gör skillnad på sin arbetsplats och 79 % upplever att deras kompetens kommer till sin rätt. Den vanligaste enskilda branschen är kommunerna följt av statlig förvaltning/myndighet. Utredningsarbete är den vanligaste arbetsuppgiften för en samhällsvetare och för statsvetare är administration och utredning vanliga arbetsuppgifter. Våren 2013 var medianlönen för en samhällsvetare i kommunal sektor kr i månaden, vilket var 500 kr mer än inom staten och 700 kr mer än inom privat sektor. Lönespridningen är dock något större inom privat sektor. Enligt Jusek är samhällsvetarna den utbildningsgrupp (av de utbildningsgrupper som Jusek undersöker) som i störst utsträckning anser att praktik under utbildningen varit viktig för att få det nuvarande arbetet. Samtidigt är det bara hälften av samhällsvetarna som fått möjlighet att göra praktik och hälften tycker också att de inte fått tillräckliga möjligheter till praktik under utbildningen.

85 81 Ärende 10 Bilaga 2 Samhällsvetarnas arbetsmarknad i framtiden 29 (41) I fackförbundet Juseks rapport Samhällsvetare - utbildning, arbete och lön från 2010 konstaterar Jusek att det för nyexaminerade samhällsvetare ofta tar tid att etablera sig och att det är ofta hög konkurrens om jobben. Många samhällsvetare får inte fasta kvalificerade arbeten direkt, utan har vikariat, tidsbegränsade anställningar och arbeten på en lägra kvalificeringsnivå innan ett fast jobb å rätt nivå dyker upp. Dock konstaterar Jusek också att det under de kommande åren kommer ske stora pensionsavgångar i offentlig sektor, inte minst på chefsnivå. Samhällsvetares arbetsmarknad kännetecknas inte av stora svängningar beroende på konjunktur. Det beror på att en stor del arbetar inom den offentliga sektorn. I privat sektor variera arbetsmarknaden mer beroende på det ekonomiska läget. I Sacos rapport Framtidsutsikter: Arbetsmarknaden för akademiker år 2019 från november 2014 konstateras att dagens arbetsmarknad för erfarna samhällsvetare bedöms vara i balans. Sedan fallet i efterfrågan 2008 har antalet jobb för samhällsvetare ökat men även för dagens samhällsvetarstudenter lär arbetsmarknaden de närmaste åren präglas av stor konkurrens om de lediga jobben. På fem års sikt bedöms dock arbetsmarknaden vara i balans för yrkeserfarna samhällsvetare. Sannolikt kommer efterfrågan på samhällsvetare att öka med tanke på det allt större behovet av kvalificerat samhällsvetenskapligt analys- och utredningsarbete hos de flesta arbetsgivare, såväl offentliga som privata. Även för dagens yrkesverksamma samhällsvetare lär dynamiken på arbetsmarknaden successivt öka. Generellt blir samhällsvetares arbetsmarknadssituation mer dynamisk än andras framöver, men de stora pensionsavgångarna, inte minst i offentlig förvaltning, minskar graden av osäkerhet och lär skapa en stabil efterfrågan bland yrkesverksamma. Enligt studera.nu så är det medelsvårt för samhällsvetare att få jobb (i spektrumet lätt att få jobb - medelsvårt att få jobb - svårt att få jobb). För övriga yrkeskategorier inom samhälle, juridik och psykologi så är det också medelsvårt att få jobb för psykologer men med risk för brist på jobb på sikt. För jurister, socionomer och personal- och beteendevetare är det svårt att få jobb. För juristerna riskerar konkurrensen om jobb öka, för socionomer är det svårare att hitta jobb och för personal- och beteendevetare så examineras det fler än vad det finns jobb. (Intressant att jämföra med de utbildningar som finns på MDH: ekonomer (svårt att få jobb), socionomer (svårt att få jobb), beteendevetare (svårt att få jobb), civilingenjörer (medelsvårt att få jobb), högskoleingenjörer (lätt att få jobb), humanister (svårt att få jobb) samt sjukgymnaster och sjuksköterskor (lätt att få jobb). studera.nu:s prognoser bygger på Högskoleverkets rapport Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden: ett planeringsunderlag inför läsåret 2013/14. Två av tre samhällsvetare beräknas gå i pension och pensionsavgångarna beräknas bli särskilt höga under perioden fram till 2015 för att sedan plana ut under resten av prognosperioden. Det gör att det kommer att finnas många

86 82 Ärende 10 Bilaga 2 jobb att söka under de närmaste åren, men konkurrensen om jobben väntas bli hård eftersom samhällsvetare ofta konkurrerar med andra stora grupper på arbetsmarknaden, exempelvis ekonomer och jurister. Samtidigt förväntas efterfrågan på samhällsvetare öka något under hela prognosperioden. Med nuvarande storlek på samhällsvetarutbildningen kan det därför bli brist på samhällsvetare under prognosperioden. 30 (41) I SCB:s Arbetskraftsbarometer för 2014 redovisas att tillgången på samhällsvetare fortsätter att vara god men att var tredje arbetsgivare anser att antalet anställda samhällsvetare kommer att öka på tre års sikt. Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet gjorde 2010/2011 en alumniundersökning som visade att studenter med statsvetarexamen i 8-9 fall av 10 fått arbete efter utbildningen och merparten inom två månader. Fördelat på olika sektorer såg det ut på följande sätt: Offentlig förvaltning, statlig nivå (17,5%) Universitet och högskolor (14,2%) Privata företag (13,3%) Departement (8,5%) Offentliga organisationer (8,1%) Ideella organisationer (7,6%) Offentlig förvaltning, kommun- och landstingsnivå (5,2%) Media (4,7%) Fördelningen mellan statlig och kommunal förvaltning ska nog här ses i ljuset av att undersökningen rörde Stockholms universitet och huvudstadens närhet till statliga verk och myndigheter. Vid andra lärosäten hade fördelningen säkerligen sett annorlunda ut, men undersökningen ger en bild av i vilka sektorer just statsvetare hamnar i arbetslivet och att förutsättningarna för att få arbete kan anses goda.

87 83 Ärende 10 Bilaga 2 Dimensionering och studentrekrytering 31 (41) Programmets rekryteringsmål är 50 studenter. Målet är vidare att få minst 2 förstahandssökande för varje plats på Statsvetarprogrammet. På det befintliga samhällsvetenskapliga programmet är det idag drygt 1 förstahandssökande till var och en av de 45 platserna på detta program. Föreslagen studieort är Västerås. Det skapar förutsättningar för fler sökande jämfört med Eskilstuna och främjar genom det kortare pendlingsavståndet samarbetet med Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Även önskan att befrämja samarbete mellan statsvetenskap och företagsekonomerna inom organisation och marknadsföring vid MDH talar för Västerås som programort då såväl marknadsförarna som organisationsfolket är stationerat där. Överhuvudtaget är programmets forskningsbas IEO stationerat i Västerås. Lärarna bor huvudsakligen i Västerås. De som pendlar gör det främst från Stockholm-Uppsala-regionen. Marknadsföring av programmet sker med sådana aktiviteter MDH brukar använda: programkatalogen, massutskick; Webben; gymnasiebesök på samhällsvetenskapliga program; mässor; digital annonsering, facebook; PR i lokala medier. Extra insatser som telefonsamtal till studievägledare i landet planeras också bland de särskilda marknadsföringsinsatser som ska göras inför igångsättandet av programmet. Statsvetargruppen avser vidare genomföra gemensamma skolbesök koncentrerade till gymnasier i Västerås och Eskilstuna. Vad gäller gymnasiebesök kan statsvetarna själva bidra aktivt genom göra besök på nyckelorter som Västerås och Eskilstuna. Insatsen bör då inte begränsas till administrativ information om ansökningsförfarande och programstruktur i snäv mening, utan att lyfta fram att statsvetenskap handlar om studiet av politik i dess olika former att politik är spännande och genom intressanta och aktuella exempel levandegöra detta. Studentmedverkan bör också vara en del i detta. Det finns också en tanke om att programmets bärande tankar i marknadsföringssyfte skulle kunna sammanfattas och illustreras i termer av tre stycken S: Statsvetenskap, Styrning och Samverkan/produktion. Det första S:et anger då området för ämnesfördjupning, det andra S:et den tematiska inriktningen på programmet och det tredje S:et den pedagogiska idén, samt även en inriktning som ökar möjligheterna till jobb för studenterna efter examen på programmet.

88 84 Ärende 10 Bilaga 2 Förslag på externa bedömare 32 (41) Jonas Hinnfors, professor vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Hinnfors har varit frekvent anlitad för olika slags Peer Reviewuppdrag, bland annat för olika Högskoleverk (motsvarande; Danmark, Estland, Sverige). Han har härvid erfarenhet av att granska såväl hela utbildningsprogram som kurser i statsvetenskap. Ludvig Beckman, professor vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Beckman har bland annat medverkat i bedömargrupper i forskningsråd och varit redaktör för den internationella tidskriften Scandinavian Political Studies. Ellen Almgren, undervisningsråd, Skolverket. Almgren har bl.a. arbetat som utredare på Högskoleverket och är idag projektledare och koordinator vid Skolverkets avdelning för utvärdering. Fil. dr i statsvetenskap. Kontaktpersoner EST: Joakim Johansson, ämnesansvarig statsvetenskap Marie Mörndal, projektledare för utveckling av nytt program Eva Thorin, utbildningsledare

89 85 Ärende 10 Bilaga 2 Bilaga 1: Utkast till utbildningsplan 33 (41) Utbildningsplan - Statsvetarprogrammet Programkod: Giltig från: HT16 Beslutsinstans: Behörighet: Matematik B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 5) eller Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A5). För tillträde till valfria kurser inom programmet kan andra behörighetskrav ställas. Dessa villkor föreskrivs genom aktuell kursplan. Diarienummer: Akademi: EST Fastställandedatum: Mål Det övergripande målet med Statsvetarprogrammet, 180 högskolepoäng, är att de studerande ska tillägna sig grundläggande kunskaper och färdigheter för kvalificerade administrativa uppdrag och utredningstjänster inom både offentlig och privat verksamhet lokalt/regionalt, nationellt och internationellt. Syftet är även att ge djupa kunskaper inom statsvetenskap, som förbereder de studerande för att efter avslutade studier kunna gå vidare på avancerad nivå inom statsvetenskap och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Kunskap och förståelse Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande: visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

90 86 Ärende 10 Bilaga 2 Färdighet och förmåga 34 (41) Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande: visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande: visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Den kurslitteratur som används är dock till stor del engelskspråkig även om omfattningen varierar mellan olika kurser. Innehåll Statsvetarprogrammet ges med statsvetenskap som huvudområde. Kurserna leder till en examen, med möjligheter att tillgodoräkna motsvarande kurser från andra lärosäten. Utbildningen ger ett statsvetenskapligt djup, med kompletterande kurser i företagsekonomi, juridik, utvärdering, samhällsekonomi och statistik samt möjlighet till verksamhetsförlagd utbildning eller utlandsstudier. Flera av de kompletterande kurserna är liksom statsvetenskapsämnet i hög grad inriktade mot frågor som rör styrning: politisk, ekonomisk och

91 87 Ärende 10 Bilaga 2 juridisk. Målet är att de blivande statsvetarna professionellt ska kunna utföra kvalificerade administrativa uppdrag och utredningsarbeten i offentlig förvaltning, frivilliga organisationer och privat näringsliv. 35 (41) I utbildningen ingår: År 1 Under det första året läser studenten en inledande kurs i statsvetenskap samt kurser i verksamhetsstyrning, organisation och ledarskap, och juridik. Den första kursen betonar offentlig förvaltning som en viktig del i statsvetenskap. Kurserna i verksamhetsstyrning och organisation och ledarskap ger en introduktion till för programmet relevanta delar av företagsekonomiämnet. Kurserna i juridik ger en introduktion till det juridiska området respektive särskilda kunskaper i förvaltningsrätt. År 2 Under det andra året fördjupas det statsvetenskapliga ämnesinnehållet med en fortsättningskurs i statsvetenskap där kursmomentet Demokratins problem får stort utrymme och behandlar teorier om demokrati och dess olika modeller, frågor om politisk påverkan i olika former såsom politisk kommunikation och opinionsbildning, intresseorganisationers roll och lobbying, governance/ nätverksstyrning det senare också ur ett EU-perspektiv. Under andra året finns det också kurser i utvärdering, samhällsekonomi och statistik som fördjupar och breddar kunskaperna, bland annat när det gäller styrning av olika verksamheter. År 3 Det tredje året inleds med en termin med valfria kurser. En kurs i verksamhetsförlagd utbildning erbjuds under denna termin i mån av plats och där studentens eget initiativ är ett kursmoment. I övrigt finns det möjligheter att läsa kurser inom ekonomi och samhällsvetenskap som finns i MDH:s kursutbud. Exempel på kurser kan vara kurser i nationalekonomi, sociologi och projektledning. Under denna termin finns också möjlighet till utlandsstudier utifrån studentens egna initiativ. Tredje året avslutas med en fördjupningskurs i statsvetenskap där en kandidatuppsats i statsvetenskap ingår. Årskurs 1 Statsvetenskap: Statsvetenskap 1-30, 30 hp

92 88 Ärende 10 Bilaga 2 Företagsekonomi: Verksamhetsstyrning i offentlig sektor, 7,5 hp Organisation och ledarskap, 7,5 hp Handelsrätt: Grundläggande juridik, 7.5 hp Förvaltningsrätt, 7.5 hp 36 (41) Årskurs 2 Statsvetenskap: Statsvetenskap 31-60, 30 hp Samhällsekonomi, 15 hp Sociologi: Utvärdering, 7,5 hp Statistik: Statistik, 7,5 hp Årskurs 3 Statsvetenskap: Statsvetenskap 61-90, 30 hp Verksamhetsförlagda studier, 15 hp (valfri kurs) Valfria kurser/utlandsstudier Val inom programmet Termin 5 bygger på studentens egna kursval. Studentens valmöjligheter begränsas av de behörighetskrav som gäller för en kurs. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Beroende på antalet sökande till de enskilda kurserna kan kurser komma att ställas in. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Statsvetenskap (Degree of Bachelor of Science in Political Science). Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör

93 89 Ärende 10 Bilaga 2 påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. 37 (41)

94 90 Ärende 10 Bilaga 2 Bilaga 2: Examensmatris (vilka kurser inom programmet som leder till examen och uppfyllande av examensmålen) 38 (41) Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås Sätt ett X för de lärandemål som uppfyller resp examensmål eller För att fånga upp progressionen - använd gärna följande system I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Det är tillåtet att lägga till fler rader om inte lärandemålen får plats! - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens Kurser i statsvetenskap (nuvarande kurser) Statsvetenskap 1-30 Översiktligt beskriva och jämföra nationella politiska system i Sverige och andra länder Urskilja väsentliga drag i politisk idéhistoria och teoribildning Redogöra för de grundläggande dragen i hur det internationella politiska systemet växt fram och idag fungerar, särskilt EU:s roll Författa kortare rapporter/promemorier med vedertgaen referensteknik Muntligt argumentera för olika ståndpunkter när statsvetenskapliga frågeställningar behandlas i seminarieform Statsvetenskap Ingående redogöra för olika demokratiteorier och utifrån dessa värdera olika förslag till demokratiförnyelse Beskriva och analysera miljöpolitiska problem utifrån olika statsvetenskapliga perspektiv Känna till samhällsvetenskapens grundläggande metoder och vetenskapsteoretiska perspektiv Genomföra ett mindre uppsatsarbete genom att besvara en statsvetenskapligt relevant frågeställning utifrån vald metod Kritiskt läsa och kommentera en statsvetenskaplig uppsats i enlighet med den vetenskapliga granskningens principer Statsvetenskap Urskilja, precisera och kritiskt diskutera ett statsvetenskapligt problem i anslutning till aktuell forskning Genomföra en självständig undersökning med avseende på forskningsprocessens delar Ta ställning till olika sätt att samla in material för den egna undersökningens och se detta i förhållande till befintlig kunskap Skriftligt och muntligt presentera och diskutera resultatet av den egna undersökningen Kritiskt granska och konstruktivt kommentera en statsvetenskaplig text utifrån fördjupade kunskaper om ett vetenskapligt arbetssätt. A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A

95 91 Ärende 10 Bilaga 2 Bilaga 3: Processen med att ta fram ansökan om ett nytt utbildningsprogram 39 (41) Det tidigare samhällsvetenskapliga programmet har sedan starten höstterminen 2008 varit föremål för flera revideringar. Redan första året gjordes revideringar för att öka möjligheten till samläsningar på flera kurser, vilket drevs fram både av svårigheterna i det praktiska genomförandet av det ämnesintegrerade arbetssättet och av problem för enskilda ämnen med få studenter på fristående kurser utanför programmet. Som en konsekvens av avvecklingen av kandidaträttigheter i historieämnet togs 2013 historia bort som valbar inriktning inom programmet. Samtidigt omvandlades trippelklassade temakurser till dubbelklassade. Hösten 2013 tillsattes en arbetsgrupp för att utreda möjligheterna till ytterligare revideringar av samhällsvetenskapliga programmet. I arbetsgruppen ingick bl.a. ämnesföreträdarna för statsvetenskap och sociologi samt en ämnesrepresentant för nationalekonomi. Gruppen lyckades inte uppnå enighet i de centrala frågorna utan fick till slut lägga fram två olika förslag den lilla och den stora revideringen med olika förhållningssätt såväl till att överge den tidigare programstrukturen till förmån för en ämnesbaserad struktur som till att införa nationalekonomi som en ny och valbar inriktning inom programmet. Efter detta fördes under juni månad 2014 diskussioner mellan representanter för ämnesgruppen i statsvetenskap och från ämnesgruppen i sociologi om möjligheterna att genomföra en större revidering av samhällsvetenskapliga programmet med grund i rena ämneskurser med fortsatta examensutgångar i statsvetenskap och sociologi. Då det snart visade sig att det nödvändiga stödet för att gå vidare med denna tanke saknades inom en av ämnesgrupperna blev även detta omöjligt att gå vidare med. Utvecklingsarbetet av ett nytt statsvetarprogram startade sedan i slutet på oktober 2014 efter ett uppdrag från akademichefen för Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, (EST). I uppdraget ingick ett antal givna förutsättningar, bl a följande: Programmet ska leda fram till en kandidatexamen i statsvetenskap och beakta dess nationella examensmål. Programmet ska bidra till kompetensutveckling inom offentlig sektor och arbete som kvalificerad handläggare och liknande. Förslaget ska tas fram tillsammans med representanter för avnämarna i Västmanland och Sörmland (Kommuner, Landsting, Länsstyrelser, Regionförbund m.fl.) Programmet ska vara placerat inom ekonomiutbildningsområdet vid MDH med en inriktning mot styrning och ekonomi inom offentlig sektor. En särskild arbetsgrupp tillsattes som har arbetat för att möta dessa krav i utvecklandet av ett nytt statsvetarprogram. Arbetsgruppen har bestått av lärare med erfarenhet av Samhällsvetenskapliga programmet: Mikael Axberg

96 92 Ärende 10 Bilaga 2 (lektor), Mats Fagerberg (adjunkt), Terence Fell (lektor) och Joakim Johansson (lektor) samt Marie Mörndal som haft rollen som projektledare under utvecklingsarbetet. 40 (41) Under senare delen av höstterminen 2014 träffades arbetsgruppen regelbundet ungefär varannan vecka. Vid mötena diskuterades övergripande frågor och arbetsuppgifter fördelades inom gruppen och följdes upp vid nästa möte. Från januari 2015 har arbetsgruppen haft tätare möten varje vecka för att intensifiera utvecklingsprocessen och möjliggöra ett färdigställande av ansökan om nytt program enligt tidplanen. Under utvecklingsprocessen har även möten med representanter för olika funktioner vid MDH ägt rum. Gruppen har träffat kollegor från andra ämnesområden, både inom EST och på HVV (enskilda lärare och ledning; på HVV bland annat avdelningschef samt utbildningsledare), i syfte att diskutera hur andra kurser skulle kunna komplettera de planerade statsvetenskapliga kurserna i det nya programmet samt hur lärarkompetens från HVV skulle kunna komma kurserna i statsvetenskap, statistik och utvärdering till del. Gruppen har också träffat internationaliseringssamordnaren för EST för att diskutera möjligheterna till internationellt utbyte samt kommunikatören för EST för att resonera om kommande marknadsföringsfrågor kring ett nytt statsvetarprogram. I enlighet med de givna förutsättningarna för det nya programmet i statsvenskap samt Mälardalens högskolas vision om samverkan och samproduktion har stor vikt lagts vid att skapa kontakter med representanter för avnämarna, studenternas kommande arbetsgivare. En workshop genomfördes i början av februari. Inbjudna var Västerås stad, Eskilstuna kommun, Landstinget Västmanland, Landstinget Sörmland, länsstyrelserna i Västmanland och Sörmland samt Energimyndigheten. Dessutom deltog studentrepresentanter och lärargruppen. Workshopens syfte var att diskutera avnämarnas kommande behov av statsvetare och vilka kunskaper, kompetenser och färdigheter som nyexaminerade statsvetarstudenter förväntas ha. Avnämarna ställde sig positiva till att involveras i programmet som exempelvis gästföreläsare och att anordna studiebesök samt att ta emot praktikanter eftersom en period av VFU (verksamhetsförlagd utbildning) planeras i programmet. Förutom studentmedverkan i ovan nämna workshop medverkade studentrepresentanter i möte med EST:s ledningsgrupp när programansökan diskuterades 25/3. Studentsynpunkter har också inkommit efter att programansökan i preliminär version cirkulerat bland deltagarna i workshopen. Därtill har åsikter från studenter inhämtats via de programutvärderingar som gjorts av det samhällsvetenskapliga programmet. En avstämning med handläggare från UFO gjordes den 11 februari i syfte att initiera ett samarbete på ett tidigt stadium som kan underlätta handläggningen när det gäller ansökan och tidplanen för denna. Ytterligare ett sådant avstämningsmöte hölls 14 april.

97 93 Ärende 10 Bilaga 2 Tre föreslagna externa bedömare vidtalades och accepterade uppdraget i förväg för att undvika att ansökningsförfarandet skulle försenas av bedömningsprocessen. De informerades om att tidsplanen är pressad inför en eventuell programstart ht Efter ett återbud från en av bedömarna kom denna att ersättas och är i likhet med de två övriga införstådd med bedömningsförfarandet och tidsplanen. 41 (41)

98 94 Nr 3: MDH /0071 Fakultetsnämnden 11. Uppföljning av masterprogrammet i teknisk matematik Diarienummer: MDH /14 Handläggare: Julia McNamara/Michael Rogefelt Föredragande: Julia McNamara Vid fakultetsnämndens möte den 5 juni 2014 beslutades att uppdra till utbildnings- och forskningssektionen att ombesörja en utvärdering av masterprogrammet i teknisk matematik (AMM04), för rekommendationer till reviderad utbildningsplan. Granskningen skulle särskilt beakta nivån på de formulerade målen i utbildningsplanen i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen för aktuell magisterexamen och masterexamen och presenteras vid nämndens decembermöte Vid nämndens möte den 11 december 2014 behandlades ärendet och utifrån genomförd granskning fick akademi UKK i uppdrag att föreslå fakultetsnämnden revidering av utbildningsplan utifrån ett antal punkter. Akademi UKK inkom den 23 februari 2015 med ett förslag på revidering av utbildningsplan. Fakultetsnämnden fattade den 22 april beslut om att återremittera ärendet till akademi UKK för att se över behörighetskravet. I övrigt uttalade sig nämnden positiv till föreslagna förändringar i utbildningsplanen. Förslag till beslut att fastställa behörighetskrav för masterprogrammet i teknisk matematik till följande: Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng där det ingår minst 90 högskolepoäng inom matematik, naturvetenskap eller tekniska ämnen, varav minst 45 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik med successiv fördjupning, eller motsvarande. Dessutom krävs Engelska A eller Engelska 5. att att A completed Bachelor's degree from an institution of higher education of three years or more, equivalent to 180 credits, of which at least 90 credits are within mathematics, science or engineering of which at least 45 credits are progressively specialized in mathematics/applied mathematics. A TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent is required. därutöver revidera utbildningsplanen för masterprogrammet i teknisk matematik enligt akademins förslag därmed fastställa reviderad utbildningsplan för masterprogrammet i teknisk matematik att gälla för utbildning som startar höstterminen 2016 och framåt. Ärendets beredning Beredning av ärendet har genomförts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Under ärendets beredning har dialog förts med akademi UKK genom kontakter och möten med främst utbildningsledare Christina Kääriä och programansvarig Linus Carlsson. Förslag på reviderad utbildningsplan har tagits fram av ämnesföreträdare för matematik/tillämpad matematik Sergei Silvestrov, avdelningschef Erik Janse, programansvarig Linus Carlsson och programsamordnare Karl Lundengård och Johan Richter. Förslag till revidering är avstämt med akademichef Pia Lindberg.

99 95 Nr 3: MDH /0071 Fakultetsnämnden Underlag Bilaga 11:1 i kallelsen: Besluts-PM Bilaga 11:2 i kallelsen: Akademins svar gällande behörighetskrav Bilaga 11:3 i kallelsen: Förslag på reviderad utbildningsplan Delges Akademichef UKK, administrativ chef UKK, utbildningsledare Christina Kääriä UKK, antagningen, examen.

100 96 Ärende 11 Bilaga 1 Fakultetsnämnden 3: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH /14 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara/Michael Rogefelt 1 (3) BESLUTSPROMEMORIA Uppföljning av masterprogrammet i teknisk matematik Bakgrund Vid fakultetsnämndens möte den 5 juni 2014 beslutades att uppdra till utbildnings- och forskningssektionen (UFO) att ombesörja en utvärdering av masterprogrammet i teknisk matematik, för rekommendationer till reviderad utbildningsplan. Granskningen skulle särskilt beakta nivån på de formulerade målen i utbildningsplanen i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen för aktuell magisterexamen och masterexamen och presenteras vid nämndens decembermöte Vid nämndens möte den 11 december 2014 behandlades ärendet och utifrån genomförd granskning fick akademi UKK i uppdrag att föreslå fakultetsnämnden revidering av utbildningsplan utifrån ett antal punkter. Akademin inkom den 23 februari 2015 med förslag på revidering av utbildningsplan. Återremittering Akademins förslag på reviderad utbildningsplan behandlades av fakultetsnämnden den 22 april 2015 och följande beslut fattades: att återremittera ärendet till akademi UKK med avseende på att se över behörighetskravet och att till akademin föreslå följande behörighetskrav: att att Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng där det ingår minst 90 högskolepoäng inom matematik eller tekniska ämnen, varav minst 45 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik med successiv fördjupning, eller motsvarande. Dessutom krävs Engelska A eller Engelska 5. vid översynen även ge förslag på definitionen av begreppet successiv fördjupning och särskilt hur det skulle kunna uttryckas i termer av SUHF:s fördjupningsnivånomenklatur samt ge förslag på och exemplifiera definitionen av begreppet eller motsvarande i förhållande till matematik/tillämpad matematik, i övrigt ställa sig positiv till akademins föreslagna ändringar av utbildningsplanen för masterprogrammet i teknisk matematik, att akademins svar till fakultetsnämnden ska inkomma snarast för beslut den 4 juni 2015, då även beslut om det engelskspråkiga programutbudet fattas.

101 97 Ärende 11 Bilaga 1 Nämnden ställer sig därmed positiv till föreslagna förändringar i utbildningsplanen, bortsett från behörigheten. Dessa förändringar gäller anpassning av målformuleringar, reducering av valfria kurser samt synliggörande av utbildningsspår, och beskrivs inte närmare i denna promemoria eftersom nämnden redan har uttalat sig positiv. Fokus ligger istället på behörighetskravet. 2 (3) Faktasammanställning Det nu gällande behörighetskravet för masterprogrammet i teknisk matematik är: Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng där det ingår minst 60 högskolepoäng inom matematik eller tekniska ämnen, varav minst 30 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik, eller motsvarande. Dessutom krävs Engelska A eller Engelska 5. Förslag på nytt behörighetskrav Akademi UKK inkom den 20 maj 2015 med ett svar på fakultetsnämndens frågeställningar om behörigheten. I sitt svar föreslår akademin följande behörighetskrav, där ett tillägg utifrån fakultetsnämndens förslag är fetmarkerat: Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng där det ingår minst 90 högskolepoäng inom matematik, naturvetenskap eller tekniska ämnen, varav minst 45 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik med successiv fördjupning, eller motsvarande. Dessutom krävs Engelska A eller Engelska 5. Uttryckt för internationella sökande: A completed Bachelor's degree from an institution of higher education of three years or more, equivalent to 180 credits, of which at least 90 credits are within mathematics, science or engineering of which at least 45 credits are progressively specialized in mathematics/applied mathematics. A TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent is required. Akademin vill med tillägget av naturvetenskap tydliggöra att utbildningen vänder sig till sökande med såväl teknisk som naturvetenskaplig bakgrund. En sökande med naturvetenskaplig bakgrund och som samtidigt uppfyller kravet vad gäller omfattning av matematik, har enligt akademin tillräckligt goda förutsättningar att klara utbildningen. Begreppen successiv fördjupning och eller motsvarande Fakultetsnämnden uppdrog vidare till akademin att ge förslag på definition av begreppet successiv fördjupning och hur det skulle kunna uttryckas i termer av fördjupningsnivåer. Akademin menar att det skulle vara otydligt att uttrycka detta i fördjupningsnivåer, särskilt då man vänder sig till internationella sökande. Diskussion har också förts med antagningen, som betonar att en bedömning av progression görs om krav på successiv fördjupning ingår i behörighetskravet.

102 98 Ärende 11 Bilaga 1 Till sist ställde fakultetsnämnden frågan till akademin om begreppet eller motsvarande och hur det skulle kunna exemplifieras i förhållande till matematik/tillämpad matematik. Akademin ger i sitt svar några exempel på detta. 3 (3) Överväganden Diskussionen om behörighetskrav för programmet påbörjades i kravet på matematik. Nämnden hade inledningsvis inställningen att omfattningen av matematikkravet ska vara 60 högskolepoäng istället för nuvarande 30 högskolepoäng. Akademin argumenterade för att behörighetskravet för matematik istället bör vara 45 högskolepoäng, vilket fakultetsnämnden vid sitt möte den 22 april godtog, men ville samtidigt höja det totala kravet på matematik och teknik från 60 till 90 högskolepoäng. Akademin önskar komplettera detta krav att omfatta även naturvetenskap (minst 90 högskolepoäng inom matematik, naturvetenskap eller tekniska ämnen). Det nu liggande förslaget på behörighetskrav har framkommit genom flertalet diskussioner och avvägningar, både från akademins och fakultetsnämndens sida. Revideringen av behörighetskrav för masterprogrammet i teknisk matematik är en delmängd av ärendet i sin helhet, som påbörjades i och med fakultetsnämndens uppdrag till UFO i juni 2014 om se över programmet och utbildningsplanen. Akademin har under året dels haft en intern beredning där utbildningsledare, programansvarig, programsamordnare, ämnesföreträdare och avdelningschef har deltagit. Vidare har avstämning gjorts löpande med antagningen samt med handläggare vid UFO och prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Under ärendets gång, sedan juni 2014, har diskussioner förts i både utskott och nämnd kring programmets upplägg och utbildningsplan. Ärendet har därmed haft en relativt omfattande beredning, dels vid akademin, dels vid UFO inför beredning i utskottet och beslut i fakultetsnämnden. Beredningen understryker att beslut om behörighetskrav (och övriga revideringar av utbildningsplanen) måste fattas vid nämndens möte den 4 juni 2015 för att programmet ska kunna ingå i det engelskspråkiga programutbudet 2016/2017. Beredningens rekommendation Utifrån akademins svar till fakultetsnämnden är beredningens rekommendation till fakultetsnämnden att revidera behörighetskravet enligt det nya förslaget samt därutöver revidera utbildningsplanen enligt akademins förslag.

103 99 Ärende 11 Bilaga 2 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (3) Revidering av utbildningsplan AMM04 masterprogram i teknisk matematik Bakgrund Utbildnings-och forskningssektionen fick i uppdrag av fakultetsnämnden att under hösten 2014 genomföra en utvärdering av mastersprogrammet i teknisk matematik. Ett arbete med en revidering av utbildningsplan har pågått där akademi UKK har lämnat ett förslag på en förändrad utbildningsplan. Vid fakultetsnämnden sammanträde den 22 april behandlades ärendet. Beslutet innebar följande: att att att att återremittera ärendet till akademi UKK med avseende på att se över behörighetskravet och att till akademin föreslå följande behörighetskrav: Examen på grundnivå om minst 180 hp där det ingår minst 90 hp inom matematik eller tekniska ämnen, varav minst 45 hp i matematik/tillämpad matematik med successiv fördjupning, eller motsvarande. vid översynen även ge förslag på definitionen av begreppet successiv fördjupning och särskilt hur det skulle kunna uttryckas i termer av SUHF:s fördjupningsnivånomenklatur samt ge förslag på och exemplifiera definitionen av begreppet eller motsvarande i förhållande till matematik/tillämpad matematik, i övrigt ställa sig positiv till akademins föreslagna ändringar av utbildningsplanen för masterprogrammet i teknisk matematik, akademins svar till fakultetsnämnden ska inkomma snarast för beslut den 4 juni 2015, då även beslut om det engelskspråkiga programutbudet fattas

104 100 Ärende 11 Bilaga 2 Nuläge 2 (3) Akademi UKK har beaktat fakultetsnämndens förslag på behörighetskrav och ser förslaget som rimligt, dock med ett tillägg i behörighetskravet gällande ämnet naturvetenskap. Akademi UKK föreslår följande behörighetskrav: Examen på grundnivå om minst 180 hp där det ingår minst 90 hp inom matematik, naturvetenskap eller tekniska ämnen, varav minst 45 hp i matematik/tillämpad matematik med successiv fördjupning, eller motsvarande. A completed Bachelor's degree from an institution of higher education of three years or more, equivalent to 180 credits, of which at least 90 credits are within mathematics, science or engineering of which at least 45 credits are progressively specialized in mathematics/applied mathematics. A TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent is required. Anledningen till att akademin önskar lägga till naturvetenskap i behörighetskravet är att akademin bedömer att utbildningen är relevant för såväl en student med naturvetenskaplig bakgrund som med teknisk bakgrund. Med tanke på programmets karaktär är det exempelvis relevant att fysikkurser kan räknas in i denna del av behörighetskravet. Programansvarig ser att en student med naturvetenskaplig bakgrund och som möter behörighetskravet vad gäller poängomfattning i matematik/tillämpad matematik har lika goda förutsättningar att klara utbildningen med godkänt resultat. Akademi UKK fick även i uppdrag att ge förslag på definitionen av successiv fördjupning och hur det skulle uttryckas i termer av SUHF:s fördjupningsnivånomenklatur samt ge förslag på och exemplifiera definitionen av begreppet eller motsvarande i förhållande till matematik/tillämpad matematik. Akademin har fört en dialog med Studentcentrum/antagningen för att ta in synpunkter. Akademi UKK ser en problematik i att uttrycka successiv fördjupning i termer, exempelvis G1F som skulle vara aktuellt i detta fall, kan leda till att det blir ett otydligt behörighetskrav för en sökande som inte har kunskap om den nivåfördelning som svensk utbildning använder sig av. Progressionen i kurserna vad gäller matematik/tillämpad matematik säkerställs genom att formuleringen successiv fördjupning finns angivet i behörighetskravet. Av samtalen med handläggare på Studentcentrum har framkommit att behörighetsbedömningen av en sökandes studiemeriter inkluderar bedömning av huruvida progression förekommer, när detta ingår i behörighetskravet.

105 101 Ärende 11 Bilaga 2 Vad gäller att exemplifiera begreppet eller motsvarande handlar det om att en sökande har meriter som motsvarar det som uttrycks av behörighetskravet. Det skulle kunna vara en sökande med en teknisk bakgrund men som inte når upp till poängomfattningen om 45 hp matematik/tillämpad matematik beroende på att en eller flera kurser som antagningen eller akademin bedömer är matematik är klassad inom annat ämnesområde än matematik/tillämpad matematik. En annan möjlighet är att en student dels har läst mer än 45 hp i matematik/tillämpad matematik och dels någon eller några kurser som klassas som samhälls- och beteendevetenskap exempelvis inom statistik som bedöms ha tillräcklig relevans för att kompensera att poängomfattningen inom naturvetenskap och teknik något understiger behörighetskravet om 90 hp. Poängen i matematik/tillämpad matematik tillsammans med kurserna inom teknik och samhällsvetenskaplig statistik kan då bedömas ge tillräckligt goda förutsättningar att klara utbildningen för att väga upp de saknade högskolepoängen inom naturvetenskapliga och tekniska ämnen. 3 (3) Underlaget har tagits fram av utbildningsledare vid UKK, Christina Kääriä i samråd med programansvarig, Linus Carlsson, programsamordnare, Johan Richter, programsamordnare, Karl Lundengård, ämnesföreträdare för matematik/tillämpad matematik Sergei Silvestrov samt avdelningschef för tillämpad matematik, Erik Janse. Enligt uppdrag Christina Kääriä Utbildningsledare vid UKK

106 102 Ärende 11 Bilaga 3 Utbildningsplan Masterprogram i teknisk matematik 120 högskolepoäng Programkod: AMM04 Fastställd: Fastställd av: Fakultetsnämnden Senast reviderad: Senast reviderad av: Fakultetsnämnden Diarienummer: MDH /13 Utbildningsplanen giltig från: H15 H16 Ansvarig fakultet: Fakultetsnämnden Ansvarig institution: Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Behörighet Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng där det ingår minst 60 högskolepoäng inom matematik eller tekniska ämnen, varav minst 30 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik, eller motsvarande. Dessutom krävs Engelska A eller Engelska 5. Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng där det ingår minst 90 högskolepoäng inom matematik, naturvetenskap eller tekniska ämnen, varav minst 45 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik med successiv fördjupning, eller motsvarande. Dessutom krävs Engelska A eller Engelska 5. Mål Masterprogrammet i teknisk matematik ska tillgodose det växande behovet av matematikutbildade medarbetare inom industri, samhälle och olika teknikområden. Masterprogrammet i teknisk matematik Programmet syftar därför till att ge studenterna en god kunskapsgrund för arbete i en bred mångfald av företag och andra privata och statliga organisationer som bedriver teknikverksamhet och teknikutveckling av teknik. Exempel på branscher där utökade kunskaper om matematiska metoder och matematisk modellering starkt efterfrågas, till exempel inom är informationsteknik, internet och datorteknik, telekommunikation, ekonomi och finans, medicin och bioteknik, elektroteknik, robotik och energi och miljö. Masterprogrammet i teknisk matematik leder till magisterexamen (60 hp) eller masterexamen (120 hp) i huvudområdet Matematik/tillämpad matematik vid Mälardalens högskola. Nedan preciserade mål har sin utgångspunkt i Högskoleförordningen (1993:100 med ändring enligt SFS 2006:1053, bilaga 2). Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten kunna: visa omfattande kunskap om och förståelse av fundamentala matematiska modeller, begrepp och principer och hur de tillämpas vid problemlösning samt kunna förklara antaganden och begränsningar hos dessa modeller, begrepp och metoder, visa omfattande kunskap om och förståelse för hur matematiska teorier, begrepp och metoder kan tillämpas för att bilda optimala algoritmer och lösningar inom teknik, visa grundläggande kunskap om för teknik viktiga programmeringsspråk och matematiska mjukvaror. För magisterexamen (60 hp) visa kunskap och förståelse inom huvudområdet matematik/tillämpad matematik, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området av

107 103 Ärende 11 Bilaga 3 särskilt vikt för interdisciplinära tillämpningar av matematik, främst inom teknik, samt visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet matematik/tillämpad matematik. För masterexamen (120 hp) visa kunskap och förståelse inom huvudområdet matematik/tillämpad matematik, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området av särskilt vikt för interdisciplinära tillämpningar av matematik, främst inom teknik, samt visa fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet matematik/tillämpad matematik. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten kunna: ge teknikproblem uttryckta i icke-matematiskt språk en matematisk formulering och använda denna för problemlösning, göra matematiska modeller av tekniska problem och tillämpa matematisk expertis i ickematematiska sammanhang, använda beräkningsprogram som hjälpmedel för avancerade matematiska processer och för informationsinhämtning samt ha grundläggande kunskap om för teknik viktiga programmeringsspråk och mjukvaror, formulera komplexa problem som kräver optimering och beslutsfattande och tolka lösningarna i problemens ursprungliga sammanhang, hålla både språkligt och innehållsligt klara och korrekta, mottagaranpassade muntliga och skriftliga presentationer på engelska, kommunicera effektivt enligt de i utbildningen ingående ämnesområdenas vedertagna akademiska normer och skriva både detaljerade och väldisponerade rapporter med avancerat innehåll, samt visa initiativ och personligt ansvar i sitt kommande yrkesutövande. För magisterexamen (60 hp) visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. För masterexamen (120 hp) visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

108 104 Ärende 11 Bilaga 3 Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten kunna: värdera egna styrkor och svagheter, och med övertygelse ifrågasätta synpunkter, med personlig säkerhet utveckla och tillämpa egna slutsatser och värderingar och använda sig av återkoppling, samt bedöma komplexa situationer inom affärs- och industriverksamhet och väga in vetenskapliga, social och etiska aspekter. För magisterexamen (60 hp) och för masterexamen (120 hp) visa förmåga att inom huvudområdet Matematik/tillämpad matematik göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Undervisningsspråk Undervisningsspråk är engelska, vilket inkluderar all undervisning, examination och litteratur m.m. Innehåll Masterprogrammet i teknisk matematik är ett tvåårigt naturvetenskapligt/tekniskt program i matematik/tillämpad matematik, med ingenjörer och andra teknikutbildade studenter som viktiga målgrupper. Det fördjupar studentens kunskaper i matematik och dess tekniska tillämpningar. Programmet består av en obligatorisk del om 82,5 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik. Häri ingår ett examensarbete. Övriga 37,5 högskolepoäng är valbara kan väljas inom matematik/tillämpad matematik och andra tekniska ämnen. Det finns möjlighet att avsluta programmet efter ett år och studenten kan efter fullgjorda kurser och godkänt examensarbete på 15 högskolepoäng ansöka om magisterexamen. För magisterexamen är motsvarande obligatoriska poäng inom programmet 45 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik. Inom programmet erbjuds ytterligare valfria kurser i matematik/tillämpad matematik, datavetenskap och energiteknik. De obligatoriska kurserna svarar för den matematiska kärnan i programmet och garanterar efter genomgånget program ovanstående examensmål för magisterexamen (60 hp) och motsvarande för masterexamen (120 hp). De valbara kurserna stärker och fördjupar kvalitén av studentens uppfyllande av examensmål och programmets mål och förbereder inför val av inriktning och tema för examensarbeten. Den avslutande obligatoriska kursen utgörs antingen av ett examensarbete omfattande 30 högskolepoäng i matematik med tillämpningar (för masterexamen, 120 hp) eller av ett examensarbete omfattande 15 högskolepoäng i matematik med tillämpningar (för magisterexamen, 60 hp). Programmets fokuserar ligger på att förbereda studenten för problemlösning reella problem i arbetslivet och litteraturen har valts väljs för att stödja denna inriktning. Undervisningen på programmet består av föreläsningar, problemlösningslektioner och seminarier, projektarbeten, lektioner och laborationer. Under föreläsningarna ger läraren en kort introduktion till följande del av kursen. Under problemlösningslektionen löser studenterna under lärarens ledning adekvata problemställningar. Under dessa lektioner kan också små grupper av studenter presentera sina lösningar. Seminarierna förbereds genom att studenterna gruppvis väljer ett relevant ämne och i grupp skriver en rapport över ämnet som presenteras på seminariet. Studenten förväntas reservera icke schemalagd avsätta tid för grupparbeten och individuella studier också utanför schemalagd tid. Kurserna examineras både genom skriftliga och/eller muntliga sluttentamina och/eller fortlöpande under kursernas gång genom t.ex. seminarierapporter, redovisningsuppgifter och skriftliga kunskapskontroller inlämningsuppgifter. Fyra olika examinationsmetoder tillämpas:

109 105 Ärende 11 Bilaga 3 portföljexamination, seminarieexamination samt skriftlig och muntlig tentamen. För att bli godkänd vid portföljexaminationen lämnar studenten in svaren på givna redovisningsuppgifter till läraren. För att bli godkänd på seminarieuppgiften ska studenten skriva en rapport och muntligt presentera denna på seminariet. Skriftliga kunskapskontroller under kursens gång kan förekomma. Programmet består av kurser fördelade på årskurser enligt nedan. Årskurs 1 Matematik/tillämpad matematik: Tillämpad matematik, 7,5 hp Tillämpad matrisanalys, 7,5 hp Matematiken bakom internet, 7,5 hp Wavelets, 7,5 hp Valbart 30 hp: Matematik/tillämpad matematik: Grafteori, nätverk och tillämpningar, 7,5 hp Stokastiska processer, 7,5 hp Abstrakt algebra, 7,5 hp Biomatematik och bioinformatik, 7,5 hp Operationsanalys, 7,5 hp Diskret matematik, fortsättningskurs, 7,5 hp Tidsserieanalys, 7,5 hp Projektarbete i matematik, 7,5 hp Examensarbete i matematik (magister), 15 hp Valfritt: Matematik/tillämpad matematik: Diskret matematik, 7,5 hp Sannolikhetslära, 7,5 hp Numeriska metoder med MATLAB, 7,5 hp Operationsanalys, 7,5 hp Differentialekvationer och transformmetoder, 7,5 hp Statistisk inferensteori, 7,5 hp Datavetenskap: Programmering, 7,5 hp Lärande system, 7,5 hp Datorgrafik, 7,5 hp Energiteknik: Introduktion till hållbara energisystem, 7,5 hp Processmodellering, 7,5 hp Processoptimering, 7,5 hp Årskurs 2 Matematik/tillämpad matematik: Tillämpade algebraiska strukturer, 7,5 hp Kvantberäkningar och information, 7,5 hp Optimering, 7,5 hp Projektarbete i matematik II, 7,5 hp Examensarbete i matematik, 30 hp

110 106 Ärende 11 Bilaga 3 Valbart 7,5 hp: Matematik/tillämpad matematik: Projektarbete i matematik, 7,5 hp Optimering, 7,5 hp Komplex analys, 7,5 hp Valfritt: Matematik/tillämpad matematik: Analysens grunder, 7,5 hp Simulering, 7,5 hp Differentialekvationer med finansiella tillämpningar, 7,5 hp Datavetenskap: Formella språk, automater och beräkningsteori, 7,5 hp Val inom programmet För varje student upprättas en individuell studieplan tillsammans med programsamordnare för att försäkra uppfyllandet av fordringar för examen. Som student Studenter inom programmet garanteras du plats på ovan angivna kurser, obligatoriska samt valbara, om 30 högskolepoäng per termin vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier. Studenter som redan läst motsvarande kurser erbjuds möjlighet att välja kurser utanför den rekommenderade studiegången. Under båda studieåren kan ytterligare kurser i matematik/tillämpad matematik och teknik ingå i programmet, se rubriken valfritt ovan. Valet av kurser förutsätter att studenten har behörighet till önskad kurs. Valet av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Beroende på antalet sökande till de enskilda valfria kurserna, se ovan, kan dessa komma att ställas in. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Filosofie magisterexamen med huvudområdet Matematik/Tillämpad matematik (Master of Science (60 credits) in Mathematics/Applied Mathematics) Filosofie masterexamen med huvudområdet Matematik/Tillämpad matematik (Master of Science (120 credits) in Mathematics/Applied Mathematics) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

111 107 Nr 3: MDH /0071 Fakultetsnämnden 12. Revidering av examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi Diarienummer: /0068 Handläggare: Julia McNamara Föredragande: Julia McNamara Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 7 januari 2015 inkommit med önskemål om att revidera examensbeskrivningen för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi. Akademin inkom därefter med en något uppdaterad version den 18 februari Examensbeskrivningen behandlades den 22 april 2015 av fakultetsnämnden, som återremitterade ärendet till akademi EST. Akademin inkom den 22 april 2015 med ett uppdaterat förslag till examensbeskrivning. Akademin har också inkommit med en ansökan om att inrätta ett nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi (dnr /0057), som behandlas vid nämndens möte i juni. Fakultetsnämnden har att ta ställning till om akademins förslag till reviderad examensbeskrivning håller tillräckligt hög kvalitet för att gå vidare till extern granskning tillsammans med ansökan om nytt civilingenjörsprogram. Förslag till beslut att låta förslaget på examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi gå vidare till extern granskning, att utse Mats Engwall, Per Fagrell och Anna Öhrwall Rönnbäck till externa granskare och att granskarna ska inkomma med sina synpunkter senast den 3 augusti Ärendets beredning Grundförslaget till reviderad examensbeskrivning har utarbetats av projektledare för EST:s arbetsgrupp för utveckling av ett nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi, Lucia Crevani. Detta grundförslag har presenterats och diskuterats i arbetsgruppen, bestående av representanter från akademierna IDT, UKK och EST. Vid EST har förslaget även presenterats för ledningsgrupperna för ekonomi och samhällsvetenskap och för teknik (akademichef, utbildningsledare, forskningsledare, professorer, ämnesansvariga, studeranderepresentant och avdelningschefer). Arbetet har stämts av under arbetets gång med dekan för grundutbildning Peter Gustafsson samt representanter från utbildnings- och forskningssektionen Julia McNamara och Hans Berggren. Avstämning har även gjorts med examensenheten. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet vid sitt möte den 13 maj 2015 och föreslår nämnden att låta examensbeskrivningen gå vidare till extern granskning. Underlag Bilaga 12:1 i kallelsen: Besluts-PM Bilaga 12:2 i kallelsen: Akademins ansökan om revidering av examensbeskrivning Delges Akademichef EST, administrativ chef EST, utbildningsledare EST, STC/antagningen, STC/examen.

112 108 Ärende 12 Bilaga 1 Fakultetsnämnden 3: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende /0068 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara 1 (5) BESLUTSPROMEMORIA Revidering av examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi Bakgrund Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 7 januari 2015 inkommit med önskemål om att revidera examensbeskrivningen för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi. Akademin inkom därefter med en något uppdaterad version den 18 februari. Frågan behandlades den 22 april 2015 av fakultetsnämnden, som återremitterade ärendet till akademi EST med avseende på följande: att att att i examensbeskrivningen särskilja teknikområde, ämne och moment och beakta denna hierarki, samt om möjligt inte introducera andra beskrivningsrubriker, beakta och använda SUHF:s nivånomenklatur för att ange antal högskolepoäng på respektive nivå per ämne och inte använda andra beskrivningar som bas och fördjupning, säkerställa att valfria kurser begränsas till områden relevanta för civilingenjörsexamen. Akademi EST inkom den 22 april 2015 med ett uppdaterat förslag till examensbeskrivning utifrån ovanstående punkter. Akademin har också inkommit med en ansökan om att inrätta ett nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi (dnr /0057), som behandlas vid nämndens möte i juni. Fakultetsnämnden har att ta ställning till om akademins förslag till reviderad examensbeskrivning håller tillräckligt hög kvalitet för att gå vidare till extern granskning tillsammans med ansökan om nytt civilingenjörsprogram. Faktasammanställning Examenskrav i högskoleförordningen I högskoleförordningen anges vilka krav som gäller nationellt för civilingenjörsexamen: Civilingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng. För civilingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.

113 109 Ärende 12 Bilaga 1 För civilingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. 2 (5) Därtill finns nationella examensmål av mer kvalitativ karaktär i form av kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Gällande lokala examenskrav I högskolans lokala examensordning (dnr MDH /14) framgår de nuvarande lokala examenskraven för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi, som är en precisering av de nationella kraven: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå. Minst 90 hp industriell ekonomi ska ingå varav minst 60 hp på avancerad nivå vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp. Dessutom ska ingå - minst 30 hp matematik/tillämpad matematik med inslag av vektoralgebra och kalkyl, varav minst 7,5 hp på lägst fördjupningsnivå G1F, - minst 90 hp inom energiteknik varav minst 30 hp på avancerad nivå och - minst 30 hp företagsekonomi. Akademins förslag Akademins ursprungliga förslag till ny examensbeskrivning, som behandlades av fakultetsnämnden den 22 april 2015 och återremitterades: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå - minst 210 hp inom teknikområdet industriell ekonomi varav minst 60 hp på avancerad nivå, vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp på avancerad nivå. Inom ramen för teknikområdet industriell ekonomi ska ingå: -minst 7,5 hp om teknik och samhälle -minst 7,5 hp om hållbar utveckling -minst 60 hp industriell ekonomi och organisation -minst 30 hp inom en vald teknikbas 1 -minst 37,5 hp inom en vald fördjupning 2 Dessutom ska ingå: -minst 45 hp matematik/tillämpad matematik -minst 15 hp fysik 1 Datavetenskap, Energiteknik eller Produktrealisering 2 Fördjupning inom IKT för ett samhälle, Framtidens energi, Hållbara produktionssystem eller Management, förnyelse och samhälle

114 110 Ärende 12 Bilaga 1 Akademins nya förslag som inkom den 22 april 2015: 3 (5) Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå minst 210 hp inom teknikområdet industriell ekonomi varav minst 60 hp på avancerad nivå, vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp på avancerad nivå. Examensarbetet skrivs inom industriell ekonomi och organisation, datavetenskap, energiteknik eller produkt- och processutveckling. Inom ramen för teknikområdet industriell ekonomi ska ingå: - minst 60 hp industriell ekonomi och organisation, varav minst 15 hp på lägst nivå A1N - minst 52,5 hp inom ett av följande: datavetenskap, energiteknik, produkt- och processutveckling, med minst 22,5 hp på lägst nivå G2F Dessutom ska ingå: - minst 45 hp matematik/tillämpad matematik varav minst 30 hp på nivå G1F - minst 15 hp fysik på nivå G1F - minst 15 hp inom valfritt tekniskt område varav minst 7,5 hp på lägst nivå A1N Externa granskare Akademin har inkommit med förslag på externa granskare av programmet, men inte för examen. En rimlig utgångspunkt är att granskarna är desamma för både examen och program. De granskare som föreslås och har tackat ja till uppdraget är: Professor Mats Engwall, KTH har tidigare granskat MDH:s befintliga civilingenjörsprogram i industriell ekonomi. Per Fagrell, kompetensförsörjning på Teknikföretagen samt doktorand på KTH doktorandprojektet berör utveckling av ingenjörsutbildningar och hur företagens framtida kompetensbehov kan, ska och bör komma till uttryck i ingenjörsutbildningarna. Professor Anna Öhrwall Rönnbäck, Luleå tekniska universitet även föreståndare för CAM, Centrum för affärsutveckling för mindre företag, Linköpings universitet. Överväganden Teknikområde, ämne, moment och fördjupningsnivåer Akademin har i sitt nya förslag förtydligat de delar inom ramen för teknikområdet som tidigare innefattade teknikbaser och fördjupningar. I det nya förslaget beskrivs dessa istället som krav inom olika ämnen och fördjupningsnivåer (52,5 hp datavetenskap, energiteknik eller produkt- och processutveckling med minst 22,5 hp på lägst nivå G2F).

115 111 Ärende 12 Bilaga 1 De delar som tidigare beskrevs som innehållsliga moment, teknik och samhälle och hållbar utveckling, har tagits bort. Dessa går inte att beskriva som krav inom ett ämne, då de är integrationskurser som spänner över flera ämnesområden. 4 (5) Därmed är totalt 142,5 högskolepoäng (30 hp examensarbete, 60 hp industriell ekonomi och organisation, 52,5 hp datavetenskap, energiteknik eller produkt- och processutveckling) av de 210 högskolepoängen inom teknikområdet specificerade i akademins förslag. Återstående poäng inom teknikområdet (67,5 hp) finns inte beskrivna i förslaget. Valfria poäng Om man räknar samman de högskolepoäng som anges som krav inom olika ämnen i den föreslagna examensbeskrivningen blir summan 285 högskolepoäng (210 hp industriell ekonomi, 45 hp matematik, 15 hp fysik, 15 hp inom valfritt tekniskt område). Den nu gällande examensbeskrivningen omfattar 240 högskolepoäng (90 hp industriell ekonomi, 30 hp matematik, 90 hp energiteknik, 30 hp företagsekonomi). Akademins tidigare förslag omfattade 270 högskolepoäng och man föreslår nu att styra ytterligare 15 högskolepoäng till valfritt tekniskt område. Återstående 15 högskolepoäng skulle därmed kunna användas utanför det tekniska området, vilket kan anses som en rimlig omfattning att lägga på till exempel språkstudier eller något annat område för att bredda eller fördjupa sina kunskaper som civilingenjör. Examensarbete inom olika ämnen Akademin har i sitt nya förslag lagt till att examensarbetet kan skrivas inom fyra olika ämnen: industriell ekonomi och organisation, datavetenskap, energiteknik eller produkt- och processutveckling, vilket enligt akademin är något som efterfrågas och förekommer nationellt inom området. Akademin ger exempel på detta från andra lärosäten i en bilaga till ansökan. Översyn av innehåll och regler för examensbeskrivningar Fakultetsnämnden uppdrog den 22 april 2015 till utbildnings- och forskningssektionen att tillsammans med examensenheten ta fram underlag för diskussion om innehåll och regler för examensbeskrivningar. Detta är en principiell diskussion som skulle kunna få konsekvenser för beslut om aktuell examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi. Beredningen ser två alternativ för fakultetsnämnden att gå vidare i ärendet om industriell ekonomi. Det ena är att nämnden avvaktar den principiella diskussionen om innehåll och regler, innan examensbeskrivningen går vidare till extern granskning. Nämnden kan då landa i de övergripande principerna för examensbeskrivningar och lämna ifrån sig ett underlag som är mer färdigbehandlat. Nackdelen är att det drar ut på tiden och påverkar akademins fortsatta arbete med examen och det nya programmet. Det andra alternativet är att examensbeskrivningen går vidare till granskning som den ser ut i nuläget, för att få ytterligare synpunkter från de externa granskarna. På så sätt kan akademins tidplan för examen och utveckling av det nya programmet följas. Fakultetsnämnden fattar inte formellt beslut om revidering av examensbeskrivning förrän efter den externa granskningen och om man vill, utifrån den principdiskussion som kommer att föras om examensbeskrivningar generellt.

116 112 Ärende 12 Bilaga 1 Beredningens rekommendation Beredningens rekommendation till fakultetsnämnden är att låta förslaget på examensbeskrivning gå vidare till extern granskning. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet vid sitt möte den 13 maj 2015 och bifaller detta förslag, samt föreslår fakultetsnämnden att utse de av akademin föreslagna granskarna och att de ska inkomma med sina synpunkter senast den 3 augusti (5)

117 113 Ärende 12 Bilaga 2 Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (2) Handläggare Eva Thorin Lucia Crevani Fakultetsnämnden Ansökan om ändring av examenskrav för Civilingenjörsexamen i Industriell ekonomi I samband med utveckling av ett nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi (se särskild ansökan om nytt program) behöver även examenskraven för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi ändras. Ansökan om detta har tidigare skickats in till fakultetsnämnden. Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt fakultetsnämnden lämnade följande synpunkter: att i examensbeskrivningen särskilja teknikområde, ämne och moment och beakta denna hierarki, samt om möjligt inte introducera andra beskrivningsrubriker, att beakta och använda SUHF:s nivånomenklatur för att ange antal högskolepoäng på respektive nivå per ämne och inte använda andra beskrivningar som bas och fördjupning, att säkerställa att valfria kurser begränsas till områden relevanta för civilingenjörsexamen. Uppdateringar har även gjorts efter ytterligare diskussioner med UFO och dekan om ämne för examensarbete, samt en avstämning med examenshandläggarna. Det uppdaterade examenskravet föreslås enligt följande: Examensbeskrivning Civilingenjörsexamen Industriell ekonomi Degree of Master of Science in Engineering Industrial Engineering and Management Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå minst 210 hp inom teknikområdet industriell ekonomi varav minst 60 hp på avancerad nivå, vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp på avancerad nivå. Examensarbetet skrivs inom industriell ekonomi och

118 114 Ärende 12 Bilaga 2 organisation, datavetenskap, energiteknik eller produkt- och processutveckling. Inom ramen för teknikområdet industriell ekonomi ska ingå: -minst 60 hp industriell ekonomi och organisation, varav minst 15 hp på lägst nivå A1N -minst 52,5 hp inom ett av följande: datavetenskap, energiteknik, produktoch processutveckling, med minst 22,5 hp på lägst nivå G2F Dessutom ska ingå: -minst 45 hp matematik/tillämpad matematik varav minst 30 hp på nivå G1F -minst 15 hp fysik på nivå G1F -minst 15 hp inom valfritt tekniskt område varav minst 7,5 hp på lägst nivå A1N

119 115 Ärende 12 Bilaga 2 Bilaga: Utdrag från dokument, som har med examensarbete och valmöjligheten att göra, från fyra ledande lärosäten Här presenteras utdrag från de fyra svenska ledande (inom Industriell ekonomi) lärosätenas skrivningar kring examensarbete. Syfte är att visa att examensarbete skrivs i ett antal olika ämnen och inte endast inom industriell ekonomi och organisation. Chalmers 1 Civilingenjo rsexamen - lokala krav Fo r att erha la civilingenjo rse amen vid Chalmers skall studenten ha fullgjort fordringar fo r kurser i matematik om minst 30 ho gskolepoa ng ha fullgjort kursfordringar i miljo och ha llbar utveckling som skall inga i utbildningsprogrammet med sammanlagt 7,5 ho gskolepoa ng ha fullgjort kursfordringar inom omra det Ma niska, Teknik och Samha lle som skall inga i utbildningsprogrammet med sammanlagt 7,5 ho gskolepoa ng ha fullgjort kursfordringarna om minst 90 ho gskolepoa g pa avancerad niva i klusive ett examensarbete om minst 30 ho gskolepoa ng i a mnen i om relevant inriktning. ha fullgjort fordringarna fo r kurser om minst 90 ho gskolepoa ng examinerade vid Chalmers varav minst 45 ho gskolepoa ng skall vara pa avancerad niva ha fullgjort de kursfordringar och uppna t de utbildningsma som a angivna i respektive utbildningsprograms utbildnings- och programplan. KTH Från beskrivningen av master delen av utbildningen (de sista två åren av civilingenjörsprogrammet utgörs av ett masterprogram): Examensarbete 2 I programmet inga r ett examensarbete pa avancerad niva o fattar 30 ho gskolepoa ng. Examensarbete kan go ras inom vald teknikinriktning eller inom a mnet Industriell ekonomi. Examensarbetet pa avancerad niva genomfo r vanligen under va r erminen i a rskurs 2. Fo r att fa pa bo rja examensarbetet pa avancerad niva s a minst 240 ho gskolepoa ng vara avklarade innan examensarbetet fa pa bo rjas, samt villkoren fo studier i a rskurs 2, avancerad niva, vara uppfyllda. Examen Fo r att avla ga masterexamen (eng. Degree of Master of Science (Two Years) kra s godka t betyg i samtliga kurser som inga i den studerandes studieplan. Studieplanen ska omfatta 120 ho gskolepoa ng vari inga r ett examensarbete pa avancerad niva, omfattande 30 ho gskolepoa g. Från den lokala examensordningen: Civilingenjörsexamen ordning% %20rev2013.pdf foreskrifter-for-examina-pa-grundniva-och-avancerad-niva-lokal-examensordning

120 116 Ärende 12 Bilaga 2 För civilingenjörsexamen ska den studerande uppfylla målen enligt de nationella examenskraven och ha fullgjort kurser om 300 högskolepoäng, varav matematiska-naturvetenskapliga ämnen om minst 45 högskolepoäng, och därutöver minst 180 högskolepoäng (inkl. 30 högskolepoäng examensarbete) i ämnen centrala för teknikområdet; minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå, varav minst 60 högskolepoäng (inkl. 30 högskolepoäng examensarbete) i ämnen centrala för teknikområdet. Ytterligare mål inom ramen för högskoleförordningens examensordning (HF bilaga 2) och de mål som anges i denna lokala examensordning fastställs av respektive skolchef i utbildningsplanen för varje utbildningsprogram (teknikområde). För detaljerade upplysningar om programmål, se respektive programs utbildningsplan. Examen bena mns Civilingenjo rse amen, engelsk o ersa tning Degree of Master of Science in Engineering. I examensbevisets textdel anges det utbildningsprogram som den studerande genomgått eller det teknikområde studierna omfattar. Linköping universitet 4 Från studiehandboken: Masterprofil Inför den sjunde terminen på programmet väljer studenten masterprofil. Masterprofilval är obligatoriskt från och med höstterminen 2013 för studenter antagna ht10 och senare. Den totala omfattningen på masterprofilen är minst 60 hp på avancerad nivå inklusive examensarbete. Inom utbildningen erbjuds följande masterprofiler: Huvudområde industriell ekonomi: Ekonomiska informationssystem /Economic Information Systems/ Finans /Finance/ Industriell marknadsföring /Industrial Marketing/ Två av kurserna som markeras med o/v i programplanen för Industriell marknadsföring skall ingå i examen. Projekt, innovation och entreprenörskap /Project, Innovation and Entrepreneurship/ Kvalitets- och verksamhetsutveckling /Quality Technology and Management/ Logistik /Logistics Management/ En av kurserna som markeras med o/v i programplanen för Logistik skall ingå i examen. Produktionsledning /Manufacturing Management/ Strategi och styrning /Strategic Management and Control/ Huvudområde datateknik: Datateknik /Computer Science and Engineering/ Huvudområde elektroteknik: Telekommunikation /Telecommunication/ Reglerteknik /Automatic Control/ Signal- och bildbehandling /Signal and Image Processing/ Medicinsk teknik /Biomedical Engineering/ Huvudområde maskinteknik: Produktion /Manufacturing/ Produktutveckling /Product Development/ Träteknik /Wood Technology/ liu.se/liu/lith/studiehandboken/svutbplan.lasso?&up_year=2015&up_ladokkod=6CIII 2

121 117 Ärende 12 Bilaga 2 Huvudområde energi- och miljöteknik: Energiteknik /Energy Engineering/ Examensarbete Examensarbete på kandidatnivå (kandidatprojekt) under termin 6 är obligatoriskt för studenter antagna ht11 och senare. Kandidatprojekt ska utföras inom vald teknisk inriktning. Huvudområde för kandidatexamen för studerande på civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi är teknik. Examensarbete för masterprofil utförs under termin 10. Tillåtna huvudområden för masterexamen i samband med civilingenjörsexamen från programmet Industriell ekonomi är industriell ekonomi, maskinteknik, elektroteknik, energi- och miljöteknik, teknisk biologi samt datateknik. Lund Tekniska Högskolan 5 Från utbildningsplanen: Examensarbeten - I Listan innehåller de examensarbeteskurser (ej kandidatarbeten) som ingår i I-programmet. Kurskod Poäng Kursnamn Länkar EDA Examensarbete i datavetenskap KS KE U W EITM01 30 Examensarbete i elektro- och informationsteknik KS KE U W MVK Examensarbete i energivetenskaper KS KE U W MAM Examensarbete i ergonomi KS KE U W EXTM10 30 Examensarbete i finansiell ekonomi KS KE U W T MTT Examensarbete i förpackningslogistik KS KE U W PHYM01 30 Examensarbete i fysik KS KE U W FHL Examensarbete i hållfasthetslära KS KE U W EIE Examensarbete i industriell elektroteknik och automation KS KE U W MMTM01 30 Examensarbete i industriell produktion KS KE U W INN Examensarbete i innovation KS KE U INTM01 30 Examensarbete i innovationsteknik KS KE U W FKM Examensarbete i konstruktionsmaterial KS KE U W MMK Examensarbete i maskinkonstruktion KS KE U W FMA Examensarbete i matematik KS KE U W FMS Examensarbete i matematisk statistik KS KE U W FME Examensarbete i mekanik KS KE U W FMI Examensarbete i miljö- och energisystem KS KE U W FMN Examensarbete i numerisk analys KS KE U W MIO Examensarbete i produktionsekonomi KS KE U W FRT Examensarbete i reglerteknik KS KE U W MTT Examensarbete i teknisk logistik KS KE U W 5 3

122 118 Nr 3: MDH /0071 Fakultetsnämnden 13. Inrättande av civilingenjörsprogram i industriell ekonomi Diarienummer: /0057 Handläggare: Julia McNamara Föredragande: Julia McNamara Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 20 april 2015 inkommit med en ansökan om att inrätta ett nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi. Programmet är tänkt att ersätta det befintliga civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi från och med höstterminen 2017, då det befintliga programmet i så fall börjar fasas ut. I detta skede har fakultetsnämnden att ta ställning till om akademins förslag till nytt program håller tillräckligt hög kvalitet för att gå vidare till extern granskning. I akademins ansökan redogörs det bland annat för behov, vision och syfte, innehåll, forskningsbas, lärarkompetens och en jämförelse med andra lärosäten. Examensmatriser finns bifogade för att visa hur programmets kurser är tänkta att uppfylla de nationella examensmålen. Eftersom det föreslagna programmet ersätter ett redan befintligt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi, är inte den huvudsakliga frågan för utskott och nämnd att ta ställning till huruvida programmet behövs eller inte, då detta redan är fastslaget. Fokus bör ligga på programmets innehåll, dess kvalitet och uppfyllande av de nationella examensmålen. Förslag till beslut att låta akademins ansökan om inrättande av civilingenjörsprogram i industriell ekonomi gå vidare till extern granskning, att utse Mats Engwall, Per Fagrell och Anna Öhrwall Rönnbäck till externa granskare och att granskarna ska inkomma med sina synpunkter senast den 3 augusti 2015, att uppdra till granskarna att särskilt beakta och uttala sig om progressionen inom de tre teknikbaserna respektive de fyra fördjupningarna. Ärendets beredning Arbetet med ett nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi initierades under hösten 2013 och förslaget har tagits fram av en projektgrupp ledd av Lucia Crevani vid EST fram till augusti 2014, då Anette Hallin ersatte Crevani på grund av föräldraledighet. I projektet har även följande personer ingått: Rikard Lindell (ersatt av Baran Çürüklü under vårterminen 2014), Christer Nygren och Antti Salonen från IDT, Linus Carlsson från UKK och Eva Thorin från EST. Under delar av arbetet har även Eva Maaninen-Olsson, Angelina Sundström och Lennart Haglund från EST och Hans Eriksson från UKK varit involverade, liksom ett stort antal lärare som engagerats vid specifika tillfällen kring specifika frågor. Programmets upplägg har även diskuterats med grundutbildningsutskottets medlem Anette Strömberg från IDT. Utöver kontakter med företrädare för näringsliv och offentlig sektor i regionen har även flera möten genomförts med studenter på det nuvarande programmet. Ärendet har beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen och ansökan har stämts av vid flera möten mellan handläggare och projektansvarig. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå beredde ärendet den 13 maj 2015.

123 119 Nr 3: MDH /0071 Fakultetsnämnden Underlag Bilaga 13:1 i kallelsen: Besluts-PM Bilaga 13:2 i kallelsen: Akademins ansökan om inrättande av program Bilaga 13:3 i kallelsen: Förslag till utbildningsplan Bilaga 13:4 i kallelsen: Översikt examenskrav Bilaga 13:5 i kallelsen: Lärarresurser Bilaga 13:6 i kallelsen: Progression för kommunikation Bilaga 13:7 i kallelsen: Examensmatriser Bilaga 13:8 i kallelsen: Översikt exjobbsprocessen Bilaga 13:9 i kallelsen: Examensarbete i olika ämnen Delges Akademichef EST, administrativ chef EST, utbildningsledare EST, sektionen för antagning och examen.

124 120 Ärende 13 Bilaga 1 Fakultetsnämnden 3: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende /0057 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara 1 (5) BESLUTSPROMEMORIA Inrättande av civilingenjörsprogram i industriell ekonomi Bakgrund Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 20 april 2015 inkommit med en ansökan om att inrätta ett nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi. Programmet är tänkt att ersätta det befintliga civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi från och med höstterminen 2017, då det befintliga programmet i så fall börjar fasas ut. I detta skede har fakultetsnämnden att ta ställning till om akademins förslag till nytt program håller tillräckligt hög kvalitet för att gå vidare till extern granskning. Faktasammanställning Innehållet i ansökan Akademi EST har inkommit med en ansökan där det bland annat redogörs för behov, vision och syfte, innehåll, forskningsbas, lärarkompetens och en jämförelse med andra lärosäten. Examensmatriser finns bifogade för att visa hur programmets kurser är tänkta att uppfylla de nationella examensmålen. I examensmatriserna har syftesbeskrivning angetts för kurserna, i enlighet med diskussioner som förts mellan akademin, prodekan för grundutbildning och handläggare vid UFO. Lärandemål kommer att formuleras i det fortsatta utvecklingsarbetet på akademin. För redan befintliga kurser har lärandemål angetts. Ett förslag på utbildningsplan finns också bifogat. Akademin har även lämnat in en ansökan om att revidera examensbeskrivningen för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi (dnr /0068). Fakultetsnämnden behandlar detta som ett separat ärende. Ärendet om examen bör behandlas och beslutas före ärendet om programmet, då examensbeskrivningen är en förutsättning för programmet. Ett rimligt tillvägagångssätt är ändå att de externa granskarna hanterar examensbeskrivning och programansökan vid samma granskningstillfälle. Programmets utgångspunkter Syftet med det föreslagna civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi är enligt akademin att utbilda ingenjörer som kan kombinera en djup förståelse för teknikens möjligheter och begränsningar med kunskaper i ekonomi och management. Programmets innehåll beskrivs som en integration av dels industriell ekonomi och organisation, dels andra tekniska ämnen samt matematik och naturvetenskap.

125 121 Ärende 13 Bilaga 1 Akademin beskriver den student som programmet är tänkt att utbilda som en ansvarig gränsöverskridande förnyelseagent en person som har ett reflekterat och medvetet förhållningssätt till miljö- och sociala frågor och som kan förstå och relatera till den samhälleliga kontexten och sin egen roll i den. Den student som tar examen från programmet ska inte bara kunna lösa problem och formulera lösningar, utan även kunna identifiera och formulera problem och omforma verksamheter. 2 (5) Samarbete mellan högskolans akademier Programmet är tänkt att genomföras i samarbete mellan akademierna EST, IDT och UKK, med akademi EST som värdakademi. UKK står för kurser i matematik och fysik på grundnivå. Akademi IDT ger kurserna inom innovationsteknik, datavetenskap och produkt- och processutveckling, medan akademi EST håller i kurser inom industriell ekonomi och organisation och energiteknik. Vidare innehåller förslaget ett antal integrationskurser som tas fram i samarbete mellan både EST och IDT. Breddad profil genom teknikbaser och fördjupningar Det befintliga programmet i industriell ekonomi ges med en enda profil: energimarknader. Ett av huvudmotiven som akademin anger för att inrätta ett nytt program är en breddning av profilen. Akademin hänvisar till Engwalls utvärdering av det befintliga programmet (dnr MDH /13), där han konstaterar att fokus på energimarknader är alltför snävt och inte heller anpassat till industriell ekonomi i Sverige. Akademierna EST och IDT har dragit samma slutsats och önskar ge programmet en bredare profil förankrad i högskolans forskningsinriktningar. Programmet föreslås inledas med ett gemensamt år för samtliga studenter. År 2 och 3 innehåller studier inom en av tre teknikbaser (produktrealisering, datavetenskap eller energiteknik), som följs av studier inom en av fyra fördjupningar under år 4 och 5 (hållbara produktionssystem, management förnyelse och samhälle, IKT för ett samhälle i förnyelse eller framtidens energi). Akademin visar hur detta ser ut i sin ansökan i figur 3 och i tabell 1 ges en kort beskrivning av varje teknikbas och fördjupning. Under beredningen av ärendet har diskussioner förts mellan akademierna om antalet teknikbaser och fördjupningar samt omfattningen av matematik i programmet. Efter samtalen har ingenting ändrats i omfattning, utan akademierna står fast vid det upplägg som var tänkt från början. Integrationskurser I Universitetskanslersämbetets utvärdering av utbildningar i industriell ekonomi, betonas vikten av att utbildningarna även innehåller moment om hållbar utveckling, etik och samhälleliga konsekvenser. MDH ingick inte i denna utvärdering, men akademin har tagit hänsyn till resultaten i arbetet med det nya programmet. För att träna och utveckla integration av kunskap och färdigheter från olika områden, innehåller det föreslagna programmet flera integrationsmoment. Ett exempel är kursen Teknik och samhälle, som fokuserar särskilt på ett av de nationella examensmålen om hållbar utveckling. Integrationskurserna utvecklas i lärarlag som innefattar kompetens inom flera olika ämnesområden.

126 122 Ärende 13 Bilaga 1 Proportioner mellan programmets delar I bedömargruppens yttrande inom ramen för Universitetskanslersämbetets utvärdering av utbildningar inom industriell ekonomi (UKÄ ) framgår deras syn på hur utbildningarna bör se ut. Bedömargruppen menar att utbildningar inom industriell ekonomi ska baseras på en kombination av kunskaper inom matematik, naturvetenskap, ingenjörsvetenskap samt samhällsvetenskap. Utbildningarna ska leda till att studenter har förmåga att lösa tekniska, sociala och ekonomiska problem med hjälp av en integration av dessa kunskaper. 3 (5) Enligt bedömargruppen är en fördelning om 60 procent matematik, naturvetenskap och teknik respektive 40 procent ekonomi och management en rimlig utgångspunkt som också är en etablerad fördelning inom Europa för den ämnesmässiga balansen inom utbildningar i industriell ekonomi. Avsikten med denna fördelning är att utbildningen ska behålla sin särart och inte bli alltför renodlad åt vare sig det tekniska eller ekonomiska hållet. Akademin redogör i sin ansökan för sitt förslag till proportioner, vilka beskrivs som procent industriell ekonomi och organisation samt innovationsteknik respektive procent datavetenskap, energiteknik, produkt- och processutveckling, fysik och matematik. Dessa delar omfattar tillsammans 217,5 högskolepoäng. Examensarbetet och integrationskurserna, som utgör 82,5 högskolepoäng, finns inte med i denna sammanräkning. Andelen redan befintliga kurser i programmet är relativt få och flertalet av kurserna kommer att nyutvecklas inom pågående utvecklingsarbeten eller specifikt för programmet. Forskningsanknytning Akademin understryker i sin ansökan att det är viktigt att programmets teknikbaser och fördjupningar är förankrade i högskolans prioriterade forskningsinriktningar och att studenterna kommer i kontakt med och får möjlighet att delta i forskning. Aktiva forskare kommer att undervisa och ansvara för programmets kurser. Vidare kommer moment i vissa kurser att vara relaterade till pågående forskningsprojekt. Möjlighet kommer också att finnas att genomföra examensarbete inom ramen för befintliga forskningsprojekt. I sin ansökan beskriver akademin den forskning som bedrivs inom forskningsinriktningarna Industriell ekonomi och organisation och Framtidens energi vid akademi EST samt forskningsinriktningarna Inbyggda system och Innovation och produktrealisering vid akademi IDT, vilka utgör forskningsbaser för programmet. Samverkan och samproduktion Samverkan och samproduktion är utmärkande drag i MDH:s verksamhet och kan betraktas som ett viktigt kvalitetskriterium i högskolans utbildningar. Akademin poängterar i sin ansökan att samverkan och samproduktion med regionala aktörer kommer att vara en viktig del av programmet. Utbildningen har utvecklats i dialog med programmets branschråd med representanter från näringsliv, offentlig sektor och branschorganisationer. Avsikten är att fortsätta samarbetet i branschrådet för kontinuerliga diskussioner om utbildningen.

127 123 Ärende 13 Bilaga 1 Akademin beskriver vidare att utbildningen kommer att innehålla studiebesök, gästföreläsningar och samproduktion inom ramen för examensoch projektarbeten. Dessutom kommer möjligheten att genomföra praktik i form av projektarbete utomlands hos samverkande internationella företag att undersökas. 4 (5) Internationalisering och mobilitet Programmets föreslagna struktur tillåter studenter att genomföra utbytesstudier under vårterminen år 3 samt höstterminen år 5. Akademin arbetar med att utveckla de nuvarande utbytesavtalen för att möjliggöra detta. I ansökan poängteras att både akademi EST och akademi IDT har fungerande internationella samarbeten inom den forskning som utgör forskningsbas för programmet. Vidare finns en idé om att låta studenter utföra vissa kursmoment i samarbete med studenter vid utländska lärosäten. Möjligheten att genomföra projektarbete vid internationella företag utomlands undersöks också. Internationalisering på hemmaplan erbjuds genom deltagande i kurser på engelska tillsammans med inkommande utbytesstudenter. Externa granskare Akademin har inkommit med förslag på externa granskare. De granskare som föreslås och har tackat ja till uppdraget är: Professor Mats Engwall, KTH har tidigare granskat MDH:s befintliga civilingenjörsprogram i industriell ekonomi. Per Fagrell, kompetensförsörjning på Teknikföretagen samt doktorand på KTH doktorandprojektet berör utveckling av ingenjörsutbildningar och hur företagens framtida kompetensbehov kan, ska och bör komma till uttryck i ingenjörsutbildningar. Professor Anna Öhrwall Rönnbäck, Luleå tekniska universitet även föreståndare för CAM, Centrum för affärsutveckling för mindre företag, Linköpings universitet. Överväganden Eftersom det föreslagna programmet ersätter ett redan befintligt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi, är inte den huvudsakliga frågan för utskott och nämnd att ta ställning till huruvida programmet behövs eller inte, då detta redan är fastslaget. Fokus bör ligga på programmets innehåll, dess kvalitet och uppfyllande av de nationella examensmålen. Valmöjligheter och inriktningar Det föreslagna programmet omfattar tre teknikbaser som följs av fyra olika fördjupningar. Frågor som kan ställas i sammanhanget är vad detta bidrar med i form av antal kurstillfällen vid akademierna samt vad det innebär i termer av konkurrens med högskolans övriga ingenjörsprogram. Programmet har tagits fram i samarbete mellan flera akademier, och diskussioner har även förts på akademichefsnivå vid EST och IDT gällande programmets teknikbaser och fördjupningar, varför utgångspunkten för utskott och nämnd bör vara att akademierna är eniga kring omfattningen av olika ämnen i programmet och vad det kan innebära för planering och dimensionering av utbildningsplatser. Det totala rekryteringsmålet är föreslaget till 100 studenter per år jämfört med nuvarande 47.

128 124 Ärende 13 Bilaga 1 Akademin jämför det föreslagna programmet med andra lärosätens civilingenjörsprogram i industriell ekonomi och konstaterar att det är vanligt med flera olika profiler, spår eller inriktningar. Vidare poängterar akademin att teknikbaser och fördjupningar i föreslaget program vid MDH är färre jämfört med andra utbildningar i industriell ekonomi. Samläsning kommer att ske med flera andra civilingenjörsutbildningar vid MDH, framför allt när det gäller kurser inom datavetenskap, energiteknik och produkt- och processutveckling. 5 (5) Enligt akademin är det inte någon överhängande risk att programmet med sitt upplägg skulle konkurrera ut något annat program vid MDH, då potentiella studenter inte främst är intresserade av att bli tekniska specialister utan önskar möjlighet att arbeta inom olika yrkesroller. Tidigare utvärderingar I sin ansökan hänvisar akademin till både den utvärdering som genomfördes av professor Mats Engwall på uppdrag av fakultetsnämnden vid MDH (dnr MDH /13), och Universitetskanslersämbetets nationella utvärdering av utbildningar inom industriell ekonomi. Framför allt handlar det om särarten i teknikområdet/huvudområdet industriell ekonomi, teknikinnehållet i utbildningen och de innehållsmässiga proportionerna mellan utbildningens olika delar. Fakultetsnämnden bör överväga om detta ska lyftas som en eller flera särskilda frågeställningar till de externa granskarna. Utskottets beredning Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet den 13 maj 2015 och föreslår fakultetsnämnden att låta akademins ansökan gå vidare till extern granskning. Vidare föreslår utskottet att granskarna ska uppdras att särskilt beakta och uttala sig om progressionen inom de tre teknikbaserna respektive de fyra fördjupningarna. Beredningens förslag till beslut Beredningens rekommendation till fakultetsnämnden är att låta akademins ansökan om nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi gå vidare till extern granskning, även innefattande utskottets kompletterande fråga om teknikbaser och fördjupningar. Nämnden rekommenderas vidare att utse Mats Engwall, Per Fagrell samt Anna Öhrwall Rönnbäck till externa granskare och att de ska inkomma med sina synpunkter senast den 3 augusti Den externa granskningen av programmet bör dock enbart genomföras under förutsättning att nämnden också låter förslaget till reviderad examensbeskrivning gå vidare i granskningsprocessen.

129 125 Ärende 13 Bilaga 2 Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (52) Handläggare Lucia Crevani Anette Hallin Eva Thorin Fakultetsnämnden Ansökan om nytt civilingenjörsprogram i Industriell ekonomi med start 2017 Programnamn: Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi Programnamn på engelska: Master of Science in Engineering Industrial Engineering and Management Omfattning: 300 HP Civilingenjörsexamen (300HP) Industriell ekonomi 1. Bakgrund 1.1 Det nuvarande programmet Denna ansökan rör inrättandet av ett nytt civilingenjörsprogram i Industriell ekonomi med start Detta föreslås ersätta det nuvarande civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi, vilket successivt bör tas bort efter det att det nya programmet trätt i kraft. Det nuvarande programmet i Industriell ekonomi har drivits sedan 2010 och har haft en teknikinriktning: energimarknader. Programmet ges av Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) i samarbete mellan dess två avdelningar, Avdelningen för ekonomi och samhällsvetenskap och Avdelningen för energi, bygg och miljö. För de delar av programmet som har med industriell management att göra utgörs forskningsbasen av forskningsmiljön Industriell ekonomi och organisation, medan forskningsmiljön Framtidens energi utgör forskningsbasen för de delar som har med energisystem att göra. Programmet har haft ett bra söktryck och har sedan 2013 visat ett antal förstahandssökande som överträffar rekryteringsmålet som hade satts till 30 studenter (se figur 1). Detta speglar situationen i landet, där Industriell ekonomi generellt sett karakteriseras av ett högt söktryck det är det mest populära civilingenjörsprogrammet i Sverige. Även på MDH har Industriell ekonomi haft ett bra söktryck i jämförelse med andra civilingenjörsprogram, se diagram nedan i figur 2.

130 långsiktiga behov. Mycket utan teknikutvecklingen förutsätter att inge kunskaper (Leibowitz, 1985; Nickerson, 1998; Vegte & Horvárt, 2005). 126 Ärende 13 Bilaga 2 ihåg att en stor andel av de nyexaminerade civilingenjörer får en ledande innebär att kunskaperna i dessa ämnen blir ännu viktigare för dem. 16 (40) 50 Figur 1 Diagram som visar trenden för förstahandssökande jämfört med rekryteringsmålet. 2 (52) MDH har två goda exempel på kurser som är i linje med förslaget 40 faktorerna, 7,5 hp (Män_fak_MFL017, 2012), som ingår i Flygingenjörspr 30 Kognitiva processer, 7,5 hp (Kog_pro_KIT104, 2012). Syftesbeskr 20 faktorernas kursplan förklarar på ett utmärkt sätt vilket sätt kursens bidr 10 studenters utveckling: Kursen skall ge studenten grundläggande kuns med kunskap för att åtminstone kunna analysera utmaningar som ågeställningar är relevant också när man ser till arbetsmarknadens tan teknikutvecklingen förutsätter att ingenjörer behärskar dessa fysiska och 0 Nickerson, 1998; Vegte psykiska förutsättningar och begränsningar i en teknisk miljö & Horvárt, ). Man ska 2013 också komma 2014 förståelse för hur olika Civilingenjörsprogrammet arbetssituationer, industriell ekonomi där (rek. mål) yexaminerade civilingenjörer får en ledande roll i arbetslivet människor vilket är beroende av den tekniska verksamheten Civilingenjörsprogrammet. industriell ekonomi a ämnen blir ännu viktigare för dem. l på kurser som är i linje med förslaget. Dessa är Mänskliga MFL017, 2012), som ingår i Flygingenjörsprogrammet (180 hp) och p (Kog_pro_KIT104, 2012). Syftesbeskrivningen i Mänskliga r på ett utmärkt sätt vilket sätt kursens bidrag till programmet och en skall ge studenten grundläggande kunskaper om människans ningar och begränsningar i en teknisk miljö. Kursen skall vidare ge ssituationer, där människor är beroende av varandra, kan påverka Figur 3. Rekryteringssiffror för MDH:s civilingenjörsprogram. Median för alla c Civing. i industriell ekonomi. Som i figur 2 bör siffrorna för Civing. i industrie hypotetiskt övre tak för antal sökande om MDH väljer att starta Öppen/bred ingån 2.2. Utbildningsprogram med bred/öppen ingång Ett ständigt återkomma problem när det gäller teknikutbildningarna ä utbildningen. Intervjuer med studenter som har problem med sina studier e en stor andel har varit osäkra på sina studieval (bl.a. Malin Åshuvud, st Figur 2 hämtad från Çürüklüs (2013) översyn av MDHs utbildningar 1. Jämförelse mellan Industriell ekonomi och median för alla civilingenjörsutbildningar (inkl. Industriell ekonomi). följt upp studenter på Datavetenskapliga programmet under flera år). Man MDH:s civilingenjörsprogram. Median för alla civilingenjörsprogram och svårt för högskolestudier. För många studenter tar det minst en termin in om i figur 2 bör siffrorna för Civing. i industriell ekonomi tolkas som ett ande om MDH och väljer förstår att starta vilka Öppen/bred kvar som ingång. ställs på en. En grupp av förstaårsstudenterna de har problem 1 Çürüklü, B. (2013) med Översyn sina av studieresultat MDH:s utbildningsutbud. trotts MDH-UFO. att det motsatta. ram med bred/öppen ingång Samtidigt har man sett att presumtiva studenter gör allt senare val inför h inte nödvändigtvisst betyda att dessa val är mindre genomtänkta men man blem när det gäller teknikutbildningarna är avhopp i början på en grupp som är osäker in i det sista inför valet. Den samlade bilden har få studenter som har problem med sina studier eller har hoppat visar att man hanterar studenters osäkerhet inför val av utbildning och svår på sina studieval (bl.a. Malin Åshuvud, studievägledare IDT, har framförallt det första året. enskapliga programmet under flera år). Man ser också att många har r många studenter Luleå tar tekniska det minst universitet en termin marknadsför innan man sitt hittar civilingenjörsprogram rytmen Öppen

131 127 Ärende 13 Bilaga Behovet av ett nytt program Även om det nuvarande programmet är populärt bland studenterna finns det flera anledningar till att inrätta ett nytt program. 3 (52) För att kunna behålla legitimitet inom teknikområdet Industriell ekonomi är en expansion av antal teknikbaser nödvändig. I den utvärdering som professor Mats Engwall, KTH, gjorde av programmet under 2013 på förfrågan av MDH 2 uttrycktes kritik mot att profilen för utbildningen (energimarknader) är alltför snäv och inte anpassad till den vedertagna profilen för Industriell ekonomi i Sverige. Denna iakttagelse överensstämde med den möjliga utveckling av nuvarande program som redan diskuterats med representanter för EST och IDT under våren 2013 och som utgick från Çürüklüs (2013) översyn 3. I dessa diskussioner var akademiernas representanter överens om att programmet bör få en bredare profil med stark förankring i MDH:s prioriterade forskningsområden. Även om det nuvarande programmet inte har ingått i UKÄ:s utvärdering (den första kullen studenter kommer att ha tagit sin examen först 2015), så motiverar dessutom en genomläsning av UKÄ:s utvärdering av landets teknikutbildningar, och i synnerhet av utbildningarna i Industriell ekonomi, behovet av ett nytt program. UKÄ lyfter bland annat fram behovet av att ett civilingenjörsprogram utformas så att studenterna når examensmålen som har med hållbar utveckling, etik och samhälleliga konsekvenser att göra, vilket det föreslagna programmet tagit hänsyn till. Ett ökat intag och en breddning av teknikbasen i programmet är också av intresse för regionen då det finns ett stort behov av personer som kan röra sig mellan olika tekniska specialiseringar och management, inom privat såväl som offentlig sektor. Representanter från arbetsgruppen för utveckling av det nya programmet har träffat representanter från näringslivet och från offentlig sektor vilka bekräftar att det finns ett stort behov av personer med en Industriell ekonomi-profil; ett behov som dessutom förutspås öka i takt med att villkoren för företagande, organisering och verksamhetsledning förändras. Exempelvis beskrivs hur de organisatoriska mellanrummen mellan olika enheter i organisationer kommer att bli allt viktigare framöver, vilket innebär att fler personer behöver ha förståelse för både teknik och management. Andra exempel på samhälleliga och organisatoriska förändringar som anses leda till ett ökat behov av personer med de kompetenser som en utbildning i Industriell ekonomi ger är att allt fler verksamheter idag tjänstifieras ; att förändringsarbete allt oftare involverar både tekniska och organisatoriska dimensioner; och att samhällsansvar blir en allt viktigare fråga för olika typer av organisationer. 2 Se dnr MDH /13 3 Çürüklü, B. (2013) Översyn av MDH:s utbildningsutbud. MDH-UFO.

132 128 Ärende 13 Bilaga 2 Dialogen med regionens aktörer fortsätter och samarbetet med dessa kommer att vara en viktig del av programmet för att få till stånd olika former av samproduktion, vilket även passar bra med ämnets industrinära karaktär. Den erfarenhet som redan existerande utbildningar inom ekonomi och inom teknik har från olika samverkans- och samproduktionsprojekt kommer också att komma till nytta i detta utvecklingsarbete. 4 (52) I samband med ansökan om ett nytt program har också inrättats ett nytt grundutbildningsämne, industriell ekonomi och organisation. 4 Programmet Industriell ekonomi består dock av en integration av ämnet industriell ekonomi och organisation och andra tekniska ämnen samt matematik och naturvetenskap. Mot bakgrund i de utvärderingar som gjorts av det nuvarande programmet och de diskussioner som förts om detta initierades under hösten 2013 ett projekt med syfte att ta fram ett nytt civilingenjörsprogram i Industriell ekonomi. Arbetet leddes av Lucia Crevani (EST) fram till augusti 2014 då Anette Hallin (EST) ersatte Crevani pga dennas föräldraledighet. I projektet har även Rikard Lindell (IDT) som ersattes av Baran Çürüklü under vt 2014, Christer Nygren (IDT), Linus Carlsson (UKK), och under 2014, Antti Salonen (IDT), Eva Thorin (EST) ingått. Under delar av arbetet har även Eva Maaninen-Olsson (EST), Hans Eriksson (UKK), Angelina Sundström (EST) och Lennart Haglund (EST) varit involverade, liksom ett stort antal lärare som engagerats vid specifika tillfällen kring specifika frågor. Programmets upplägg har även diskuterats med grundutbildningsutskottets medlem Anette Strömberg (IDT). Arbetet har således haft en bred förankring hos de tre akademierna och formats i samarbete mellan representanterna. Utöver kontakter med företrädare för näringsliv och offentlig sektor i regionen har flera möten genomförts med studenter på det nuvarande programmet. 2. Det nya programmet 2.1 Programmets vision och syfte I samhället finns idag ett stort behov av kompetenta, kreativa och ansvarsfulla personer som kan hantera en komplex verklighet i ständig förändring och som kan omfamna och hantera både tekniska aspekter och management/organisatoriska aspekter. Detta behov uttrycker sig på olika sätt i olika situationer, till exempel när man behöver leda/koordinera tekniska specialister; när man behöver koordinera/leda och projektleda teknisk utveckling; när man behöver teknik för att utveckla en verksamhet; när man arbetar i en organisation som är teknikintensiv; när man arbetar i en organisation som behöver utvärdera/interagera med tekniska organisationer, osv. 4 I resten av denna programansökan åsyftas industriell ekonomi när det skrivs med inledande kapitäl och i kursiv stil (industriell ekonomi och organisation), medan själva programmet åsyftas när orden skrivs med inledande versal och i icke-kursivt typsnitt (Industriell ekonomi).

133 129 Ärende 13 Bilaga 2 Det finns således idag ett allt växande antal positioner i vilka en kombination av bra förståelse för teknik behöver kompletteras med kapacitet att hantera ekonomiska, organisatoriska, och samhälleliga aspekter. Ingen av dessa aspekter är statiska, vilket dessutom kräver förmågan att hantera komplexitet och förändring. Detta gäller i både privat och offentlig sektor. Detta innebär framtidens organisationer behöver gränsöverskridande människor som kompletterar specialister inom teknik och ekonomi. Dessa behöver kunna hantera motstridiga perspektiv och lyfta blicken till att formulera och lösa problem ur ett systemperspektiv. Utifrån detta har följande vision för vilken slags studenter det föreslagna programmet ska utbilda formulerats: 5 (52) - förnyelseagenter: personer som kan identifiera behov av, initiera, organisera, utföra och följa upp förändring (i termer av innovation, teknisk utveckling, entreprenöriella processer, organisatorisk förändring, osv) - gränsöverskridande förnyelseagenter: personer som kan röra sig mellan praktik och teori, teknik och management, teknik och ekonomi, olika logiker i olika sektorer, olika kulturella kontexter, osv. - ansvariga gränsöverskridande förnyelseagenter: personer som har ett reflekterat och medvetet förhållningssätt till miljö- och sociala frågor och som kan förstå och relatera till den samhälleliga kontexten och sin egen roll i den. Visionen att studenterna under utbildningen ska utvecklas till att bli ansvariga gränsöverskridande förnyelseagenter ligger också väl i linje med de nationella examensmålen för civilingenjörsexamen, där de mål som rör kunskap och förståelse samt färdighet och förmåga rör sådant studenten behöver kunna för att vara en gränsöverskridande förnyelseagent, medan de mål som rör värderingsförmåga och förhållningssätt beskriver de förmågor studenten behöver ha för att ta ansvar. Syftet med civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi är således att utbilda ingenjörer som kan kombinera en djup förståelse för teknikens möjligheter och begränsningar med kunskaper i ekonomi och management. Sådan kompetens är till nytta inte bara för personer som avancerar till ledande positioner i stora organisationer inom privat och offentlig sektor, utan också för personer som blir entreprenörer, arbetar på mindre organisationer eller utför uppgifter där gränsöverskridande färdigheter är centrala. För att uppnå denna vision så fokuserar programmet på färdigheter såsom problem/möjlighetsformulering, lösningsskapandet/formgivning, perspektivväxling, kritiskt tänkande, reflektion kring relationer av olika slag och kring ömsesidig påverkan mellan olika aspekter som t.ex. mellan teknik och sociala processer. De studenter som ska utbildas är sådana som inte bara kan lösa problem och formulera lösningar, utan som även kan identifiera och formulera problem och därmed omforma verksamheter. Det nya programmet ska därför också ges i samarbete mellan tre av MDH:s fyra akademier (EST, IDT och UKK) och har en stark förankring i de på MDH etablerade forskningsinriktningarna enligt högskolans Forsknings- och

134 130 Ärende 13 Bilaga 2 Utvecklingsstrategi (FUS). Genom att säkerställa forskningsanknytningen (något som UKÄ:s bedömargrupp menar är betydelsefullt för utbildningar i Industriell ekonomi), och genom att programmets kurser i stor utsträckning undervisas av disputerad personal kommer programmet att hålla en hög kvalitet. Antalet teknikfördjupningar hålls också nere jämfört med övriga Industriell ekonomi-utbildningar i landet (där de kan komma upp till mer än dubbelt så många jämfört med det här föreslagna programmet), just för att bibehålla en stark koppling till högskolans starka forskningsområden och för att programmet ska vara genomförbart med den kompetens och de resurser som finns på högskolan. Programmet ligger också i linje med MDH:s profilering inom hållbar utveckling. 6 (52) 2.2 Programmets struktur och innehåll Det övergripande temat för programmet är Industriell Förnyelse och det inleds med ett gemensamt år för alla de 100 studenter som antas till programmet. Därefter fortsätter det med studier inom en av tre teknikbaser (år 2-3) och därefter inom en av fyra fördjupningar (år 4-5; se figur 3). Figur 3: Översikt av programmets kursstruktur Det första året är gemensamt för alla studenter. Här läggs grunden för hela utbildningen genom en introduktionskurs, två kurser i matematik, en naturvetenskaplig kurs, en kurs i programmering (vilken krävs eftersom den ger behörighet till samtliga teknikbaser), en kurs i Teknik och samhälle som kopplar direkt till visionen, och två integrationskurser, Introduktion till projekt inom teknik samt Hållbar utveckling, där lärare som representerar alla teknikbaser, industriell ekonomi och organisation samt innovationsteknik samarbetar. Dessa två integrationskurser sätter en tydlig prägel på programmet genom att vara gränsöverskridande och förbereder studenterna för deras val av teknikbas. Det andra och tredje året utgörs av gemensamma kurser och teknikbasspecifika kurser. Teknikbaserna är: Energiteknik Datavetenskap Produktrealisering

135 131 Ärende 13 Bilaga 2 Alla teknikbaser är förankrade i de prioriterade forskningsinriktningarna på MDH (se tabell 1). Syftet med kurserna som ges under det andra och tredje året är att studenterna ska utveckla en bred kunskap inom den valda teknikbasen och att deras förståelse för industriell förnyelse (industriell ekonomi och organisation/ innovationsteknik) ökar. De ska också utveckla nödvändiga kunskaper i matematik och naturvetenskap. 7 (52) Till varje teknikbas kommer ca 33 studenter att antas. Baserat på erfarenheter från andra lärosäten och efter dialog med nuvarande studenter så bedöms en begränsning av antalet studenter för varje teknikbas inte som något som kommer att leda till klagomål från studenternas sida. Detta eftersom studenterna accepterar systemet så länge reglerna är klara och eftersom de uppfattar platsbegränsningen som ett incitament till att prestera bra redan under det första läsåret. Dessutom är teknikvalet inte lika kritiskt för dessa studenter som för de som väljer traditionella ingenjörsutbildningar; det man är intresserad av är Industriell ekonomi som helhet i första hand, snarare än en specifik teknikbas. Det fjärde och femte året utmärks av ett färre antal gemensamma kurser och ett större antal fördjupningskurser inom en av fyra fördjupningar: Framtidens energi Hållbara produktionssystem IKT för ett samhälle i förnyelse Management, förnyelse och samhälle. Syftet är att studenterna ska nå ett kunskapsmässigt djup inom sina valda områden. Till varje fördjupning kommer ca 25 studenter att antas. På så sätt kommer de flesta studenter att fördjupa sig inom sin teknikbas, medan ett mindre antal studenter kommer att kombinera sin teknikbas (och kurser på avancerad nivå inom denna) med en fördjupning inom industriell ekonomi och organisation samt innovationsteknik. En av de gemensamma kurserna kommer att vara en projektkurs i år 5 i vilken studenter från olika fördjupningar kommer att arbeta tillsammans (se den föreslagna utbildningsplanen i bilaga 3, samt kursöversikterna i bilaga 1).

136 132 Ärende 13 Bilaga 2 Tabell 1: Beskrivning av teknikbaser och fördjupningar 8 (52) Teknikbas/fördjupning Energiteknik Datavetenskap Produktrealisering Framtidens energi IKT för ett samhälle i förnyelse Hållbara produktionssystem Management, förnyelse och samhälle Beskrivning Studenterna lär sig den teoretiska grunden för förståelse av komponenter och processer för omvandling av energi från energikälla till el, värme och bränsle Studenterna utvecklar kunskaper för att kunna hantera information med syftet att beräkna, analysera och dra slutsatser i frågeställningar som är relevanta för industriell ekonomi med utgångpunkt från datavetenskap. Att visualisera, designa och bygga relevanta infrastrukturer och system är viktiga kunskaps- och färdighetsområden som studenterna får lära sig. Studenterna lär sig de teoretiska grunderna för utveckling och konstruktion av produkter, framtagning och styrning av produktionsprocesser samt produktionsrelaterad logistik. Studenterna lär sig hur energiomvandlingsprocesser och system fungerar med fokus på användningen av förnybara energikällor. Hur energin kan användas på ett effektivt sätt, hur energimarknaderna fungerar och hur styrmedel och andra faktorer påverkar utvecklingen av energisystemen är också viktiga delar i fördjupningen. Studenterna utvecklar kunskaper för att kunna hantera en stor mängd information som har brett ämnesmässigt spektrum med syftet att beräkna, analysera och dra slutsatser i frågeställningar som är relevanta för industriell ekonomi med utgångpunkt från datavetenskap. Att visualisera, designa och bygga abstrakta modeller, infrastrukturer och system av en komplex karaktär är viktiga kunskaps- och färdighetsområden som studenterna får lära sig Studenterna lär sig att analysera, utvärdera och optimera lösningar för design av hållbara och konkurrenskraftiga produktions- och logistiksystem. Studenterna fördjupar sig inom de kunskapsområden som är relaterade till förändringsledning, dvs. entreprenörskap, ledarskap och organisationsförändring. Detta kombineras med ett antal kurser inom den valda teknikbasen på avancerad nivå.

137 133 Ärende 13 Bilaga Kurser inom programmet som leder till examen och uppfyllande av examensmålen Kurserna i programmet specificeras i bilaga 3. I bilaga 4 specificeras kursernas relation till varandra och till examen och i bilaga 7 framgår hur de olika kurserna ska leda till att programmålen uppfylls. Se också bilaga 6 som ger exempel på de progressionssteg som kurserna kommer att planeras i enlighet med så att de övergripande lärandemålen uppnås, vilket beskrivits mer utförligt senare i denna ansökan. 9 (52) 2.4 Integration Programmet innehåller flera integrationsmoment där studenterna förväntas arbeta över teknikgränserna samt flera moment där de arbetar med konkreta, verklighetsbaserade projekt. Båda inslagen syftar till att träna och utveckla integration av kunskap och färdigheter från olika områden och till att komma nära den industriella verkligheten utanför högskolan. Detta är den typ av integrationsmoment som har lovordats av UKÄ:s bedömargrupp för Industriell ekonomi i rapporten från I utformningen av programmet har hänsyn även tagits till Çürüklüs översyn av MDH:s utbildningar 5. Kursen Teknik och samhälle är exempel på en kurs som kommer att täcka behovet med avseende på samspel teknik och samhälle. Detta förslag handlar om att adressera det som står i Högskoleförordningen för civilingenjörsexamina: visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling Proportioner mellan programmets delar För ett interdisciplinärt civilingenjörsprogram som Industriell ekonomi är det viktigt att proportionen mellan de olika delarna av programmet uppvisar en bra balans. I programmet finns några inslag som inte låter sig klassificeras ämnesmässigt, dessa är integrationskurser och examensarbetet. Integrationskurser kommer att inrättas som övrigt tekniskt ämne då det handlar om kurser i vilka de olika tekniska ämnena samspelar och integreras. Detta är, som tidigare förklarats, något som eftersträvas i ett Industriell ekonomi program och som ger programmet dess särprägel. Att inrätta kurserna under ett av programmets ämnen skulle kunna äventyra tanken med integrationen då risken på lång sikt är att detta ämne skulle kunna ta över. Totalt handlar det om 52,5 HP. Examensarbetet på 30 HP kommer att kunna skrivas i ett av följande ämnen: industriell ekonomi och organisation, datavetenskap, energiteknik eller produkt- och processutveckling. Examensarbetet skrivs, med andra ord, i ett av de tekniska ämnena som studenten har läst på avancerad nivå, dvs. antingen industriell ekonomi och organisation eller ett av teknikbasernas 5 Çürüklü, B. (2013) Översyn av MDH:s utbildningsutbud. MDH-UFO. 6 SFS 1993:100, Bil.2

138 134 Ärende 13 Bilaga 2 ämnen, men helst en integration av industriell ekonomi och organisation och ett av teknikbasernas ämnen. Man måste nämligen komma ihåg att teknikområdet Industriell ekonomi består av en blandning av ämnen (teknikområdet är inte det samma som ämnet industriell ekonomi och organisation) och att studenterna förväntas kunna uppnå tillräckligt djup för att kunna skriva ett bra examensarbete inom ett av de ämnen som utgör de centrala delarna av teknikområdet (men, som sagt, helst genom att integrera dem). Detta är också ett sätt att säkerställa att programmet verkligen uppvisar fördjupning inom både industriell ekonomi och organisation samt i ett annat tekniskt ämne (datavetenskap, energiteknik eller produkt- och processutveckling i MDHs fall). I sin utvärdering av det nuvarande programmet i Industriell ekonomi vid MDH skriver t.ex. professor Mats Engwall att 10 (52) På KTH är det direkt uttalat för I programmet att teknologerna skall nå ett sådant teknikdjup så att de kan göra examensarbete inom sin teknikinriktning (40 % av teknologerna väljer detta). 7 Även vid de övriga tre ledande lärosäten (Linköpings universitet, Chalmers, Lund Tekniska Högskola) väljer studenterna i vilket ämne de ska skriva sitt examensarbete. De ämne som man kan välja emellan är sådana som studenterna har fördjupat sig i och anges antingen i termer av huvudområde (Linköping universitet - tex industriell ekonomi, maskinteknik, mm) eller i mer generella termer som i ämnen inom relevant inriktning (Chalmers) eller som en lista (Lund Tekniska Högskola har en lista med 22 olika ämnen/områden för examensarbete). I bilaga 9 finns utdrag från dokument från de fyra ledande lärosätena där de delarna som har med examensarbetet att göra är understrukna. Av resterande kurser så är proportionerna enligt tabell 2 nedan. 7 Se dnr MDH /13

139 135 Ärende 13 Bilaga 2 Tabell 2: Proportioner mellan programmets delar exklusive integrationskurserna och examensarbete. 11 (52) Proportioner mellan programmets delar i 7,5 HP enheter för de olika fördjupningar Framtidens energi Hållbara produktionssystem IKT för ett samhälle i förnyelse Management, förnyelse och samhälle Industriell ekonomi och organisation 7 (24%) 7 (24%) 7 (24%) 10 (34%) Innovationsteknik 2 (7%) 2 (7%) 2 (7%) 2 (7%) Summa industriell ekonomi och organisation samt innovationsteknik Datavetenskap/Energ i-teknik/produkt- och processutveckling Naturvetenskap (fysik) 9 (31%) 9 (31%) 9 (31%) 12 (41%) 12 (41%) 12 (41%) 12 (41%) 9 (31%) 2 (7%) 2 (7%) 2 (7%) 2 (7%) Matematik 6 (21%) 6 (21%) 6 (21%) 6 (21%) Summa övriga tekniska ämnen, naturvetenskap och matematik 20 (69%) 20 (69%) 20 (69%) 17 (59%) Proportionerna är därför (exklusive integrationskurser och examensarbete): industriell ekonomi och organisation/innovationsteknik: 31%-41% Övriga tekniska ämnen, naturvetenskap och matematik: 69%-59% Dessa proportioner se även visualiseringen i diagrammen i figur 4 och 5 motsvarar de riktlinjer som UKÄ:s bedömargrupp beskrev i sin rapport där det fastslogs att ett program i Industriell ekonomi till ca 40% bör bestå av kurser i industriell ekonomi och organisation och till ca 60% av kurser i övriga tekniska ämnen, matematik och naturvetenskap. I vår uppdelning har vi valt att gruppera industriell ekonomi och organisation samt innovationsteknik tillsammans då tanken är att dessa kurser ska samspela och komplettera de mer traditionella ingenjörsämnen.

140 136 Ärende 13 Bilaga 2 Proportioner mellan programmets delar för fördjupningarna Framtidens energi, Hållbara produktionssystem och IKT för ett samhälle i förnyelse 12 (52) 31% 48% 21% Datavetenskap/energiteknik/produkt- och processutveckling + naturvetenskap Matematik Industriell ekonomi och organisation/innovationsteknik Figur 4: Proportioner mellan delar i programmet då innehållet har en maximal andel tekniska ämnen (dvs. fördjupningar Framtidens energi, Hållbara produktionssystem, IKT för ett samhälle i förnyelse) Proportioner mellan programmets delar för fördjupningen Management, förnyelse och samhälle 41% 38% 21% Datavetenskap/energiteknik/produkt- och processutveckling + naturvetenskap Matematik Industriell ekonomi och organisation/innovationsteknik Figur 5: Proportioner mellan delar i programmet då innehållet har en maximal andel industriell ekonomi och organisation/innovationsteknik, dvs. fördjupningen Management, förnyelse och samhälle 2.6 Intag, studietakt, och pedagogiskt upplägg Utbildningen är femårig och har endast intag till höstterminen. Kurser läses normalt parvis om 2 x 7,5 HP enligt gängse upplägg inom teknikutbildningarna. Undantag är två projektkurser på 15 HP, examensarbetet på 30 HP och två valbara kurser inom fördjupningen Hållbara Produktionssystem som går på kvartsfart över två perioder.

141 137 Ärende 13 Bilaga 2 Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, projektarbete, laborationer, uppgifter, egenstudier, handledda arbeten. Undervisningen kommer att vara förlagd till MDHs campus i Eskilstuna med undantag av de kurser som samläses med övriga program och där undervisningen redan äger rum på högskolans campus i Västerås. 13 (52) 2.7 Möjlighet till studier utomlands Det planerade programmets struktur och examenskrav tillåter att studenterna åker utomlands framförallt under två terminer: under vårterminen år 3 och under höstterminen år 5. Rent praktiskt kommer detta att kräva arbete med att utveckla de nuvarande avtal som MDHs olika akademierna har med universitet och högskolor i andra länder; ett arbete som påbörjats under hösten 2014 och som kommer att intensifieras under våren Målet är att ett stort antal studenter ska välja att åka utomlands en termin eftersom en sådan erfarenhet stödjer utvecklingen av kunskaper, förmågor och färdigheter som specificeras i de nationella examensmålen och programmets övergripande vision. De studenter som väljer att inte åka kommer att ha möjligheten att finnas i ett internationellt sammanhang genom de kurser i programmet som ges på engelska och som är öppna för utbytesstudenter. Under 2015 har programutvecklingsgruppen påbörjat ett arbete för att undersöka möjligheten att låta studenterna i programmet utföra valda moment inom vissa kurser tillsammans med studenter vid utländska lärosäten (genom att de arbetar tillsammans på distans, något som genomförs regelbundet med goda resultat på andra lärosäten). Dessutom kommer möjligheten att genomföra praktik (i form av projektarbete) utomlands hos med programmet samverkande internationella företag att undersökas. Målet är att erbjuda en mångfald av tillfällen för studenterna att vara aktiva i olika internationella kontexter. 2.8 Samläsning Samläsning med andra civilingenjörs- eller tekniska program kommer att ske i hög grad när det kommer till kurser inom datavetenskap, energiteknik och produkt- och processutveckling. Detta av två skäl. För det första stämmer samläsning med programmets karaktär. Målet med programmet är ju att utbilda personer som rör sig mellan olika discipliner, i synnerhet mellan management och innovation å ena sidan, och mellan ett traditionellt ingenjörsämne å andra sidan. Ett sätt att säkerställa att studenter på civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi verkligen får samma teknikmässigt djupa kunskap som studenter får på övriga program är att man läser vissa kurser tillsammans med dem. För det andra innebär samläsning ett tillvaratagande av högskolans resurser på ekonomiskt hållbart sätt. Genom att programmets kurser noggrant valts ut ger de en god kunskapsmässig progression, även om studenterna vid Industriell Ekonomi-programmet får en något smalare teknisk profil. Erfarenheten från det befintliga civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi och från samma typ av program på andra lärosäten är att

142 138 Ärende 13 Bilaga 2 samläsning har övervägande positiva konsekvenser och att studenterna motiveras av utmaningen att klara av att gå igenom samma kurser som studenterna på andra tekniska program. 14 (52) Kurserna i övriga ämnen, dvs. matematik, naturvetenskap, industriell ekonomi och organisation, innovationsteknik, och integrationskurserna samläses inte. Dessa kurser är specifika för programmet och har ett tillräckligt stort antal studenter för att säkerställa att det blir ekonomiskt hållbart. I synnerhet är industriell ekonomi och organisation kurserna inte samma kurs som de som erbjuds studenterna vid de ekonomiprogram som finns vid MDH, även om en viss överlappning i kunskapsområde finns. Industriell Ekonomi-programmets natur kräver t ex att man i kurserna integrerar andra aspekter och att man håller ett industrinära fokus. Det krävs också en pedagogik som anpassas till teknikrelaterade yrkesverksamheter och därmed fokuserar på görandet och realiserandet. Täta inlämningar, mycket projektbaserat arbete, modellering, analys och handlingsförslag kring verklighetsförankrade case, nära kontakt med industrin samt simuleringar/ beräkningar är exempel på pedagogiska metoder som används i utbildningen. Även det begränsade antal poäng som finns till förfogande för att täcka olika delar av management medför att vissa kurser, som Styrning och finansiering av industriella verksamheter, skräddarsys för studenterna vid programmet för att passa de behov som finns för de roller studenterna kommer att inneha efter avslutad utbildning, snarare än att gå på djupet inom området. Många kurser kommer däremot att vara öppna för utbytesstudenter som kommer från liknande utländska program i syfte att som redan beskrivits ovan skapa en internationell kontext i så stor mån som möjligt. 2.9 Nya och befintliga kurser i berörda ämnen Många av programmets kurser kommer att nyutvecklas, medan några är befintliga: Kurserna i industriell ekonomi och organisation samt i innovationsteknik kommer främst att utgöras av reviderade eller nyutvecklade kurser. De flesta kurser under år 1-3 inom industriell ekonomi och organisation kommer att vara en vidareutveckling av befintliga kurser som ges i nuvarande program eller i andra program. De kurser i industriell ekonomi och organisation och innovationsteknik som ges under årkurs 4-5 är nya kurser. Integrationskurserna är nya kurser som behöver utvecklas i lärarlag som inkluderar samtliga ämnen. Kurserna inom produkt- och processutveckling kommer att samläsas med det nya civilingenjörsprogrammet Produktion och Produktframtagning. Detta innebär att inget utvecklingsarbete kommer att krävas utöver det som redan har planerats för detta program, i vilket samtliga kurser har reviderats och några nyutvecklats. Kurserna inom datavetenskap består av en del befintliga kurser i IDTs egna program och en del nyutvecklade kurser (som kommer att kunna läsas även av de studenter som går IDTs civilingenjörsprogram, påbyggnadsutbildningar, Datavetenskapliga

143 139 Ärende 13 Bilaga 2 programmet, samt program i nätverksteknik/datornätverk). De för närvarande befintliga kurserna är Datakommunikation i närverk I; Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion; Programmering av mobila applikationer. Dessa kurser ingår i programmets tre första år tillsammans med en ny kurs i databaser, G2F, som kommer att baseras på en befintlig kurs som är på G1F-nivå. Under de 2 sista åren har man följande kurser på avancerad nivå: Programvaruteknik (ny kurs som kommer att bygga på befintliga kurser) och Lärande system som är en befintlig kurs. För att tillgodose programmets behov kommer ett antal nya kurser att utvecklas. Detta arbete är i linje med förnyelsearbetet för miljöns andra program. Dessa är Sakernas internet, Projekt i IKT, Cloud computing (för närvarande en doktorandkurs). Följande befintliga kurser kommer att anpassas till programmets behov: Säkerhetskritiska system; Validering och verifiering av mjukvara att skapas. Dessa kurser täcker ett växande område och svarar därför mot ett behov av att hålla kurserbjudandet aktuellt. Kurserna inom energiteknik kommer till stor del att samläsas med det befintliga civilingenjörsprogrammet i Energisystem. Några kurser behöver utvecklas för att passa in i civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi, vilket sker genom att befintliga kurser omarbetas. Dessa kurser är: Hållbara energisystem, Värme- och kraftteknik, Perspektiv på energimarknader, Elmarknader, Simulering, Prognos, samt Styrmedel, strategi och teknisk förändring. Kurserna inom matematik och naturvetenskap kommer i stor utsträckning att anpassas till programmet (t.ex. genom val av tillämpningar eller fokus för vissa moment) och kommer därför att nyutvecklas baserat på befintliga kurser. 15 (52) Sammanfattningsvis så blir andelen befintliga kurser som kommer att ingå i det nya programmet i nuvarande utformning relativt få, då kurserna antingen är under utveckling inom ramen för andra, redan pågående utvecklingsarbeten, eller så kommer kurserna att vara nyutvecklade specifikt för programmet. Detta är anledningen till varför exakta lärandemål för varje enskild kurs ännu inte har specificerats i bilaga 7. Att ta fram lärandemål för enskilda kurser är något som programutvecklingsgruppen inte kan göra på egen hand utan detta måste ske av och i samarbete med en mängd lärare från de olika akademierna (för vilket resurser kommer att avsättas) och göras samtidigt som lärandeaktiviteter och examinationsmoment tas fram, så att det blir en constructive alignment mellan dessa tre dimensioner i varje kurs. För de kurser som redan finns, eller där arbetet påbörjats, är lärandemålen dock angivna i bilaga Kvalitetssäkring 3.1 Pedagogisk vision För att arbeta med kvalitetssäkring på ett strategiskt sätt har arbetsgruppen formulerat en pedagogisk vision för programmet som består av fem pedagogiska principer: Studenten uppfattas som ansvarig för sin egen lärandeprocess

144 140 Ärende 13 Bilaga 2 Lärarens roll som professionell pedagog och expert på ett visst kunskapsinnehåll innebär att denne fungerar som vägvisare till kunskapsstoff och färdigheter Lärandeaktiviteterna i kurserna planeras så att de uppmuntrar till djupinlärning, inte ytinlärning; detta genom att studenten försätts i ett aktivt läge, snarare än i ett passivt, i förhållande till kunskapsstoffet Kurserna planeras i enlighet med constructive alignment -tanken, där lärandeaktiviteter och examination utformas i förhållande till lärandemålen i respektive kurs Ansvaret för de färdigheter som specificeras i de övergripande målen, exempelvis vad gäller muntliga och skriftliga färdigheter, ligger på alla lärare i programmet varför en struktur för progression av dessa färdigheter måste tas fram, följas upp och genomföras gemensamt. Dessa principer kommer att fungera som ledstjärnor både i det fortsatta kursutvecklingsarbetet och i det arbetet som följer när programmet sätter igång. 16 (52) 3.2 Kvalitetsarbete och organisation De olika akademierna har i dagsläget olika system för att arbeta med kursutveckling och för att öka genomströmningen inom programmen. Av de befintliga kurserna finns emellertid ett flertal som har fått höga utvärderingspoäng av studenterna i kursutvärderingarna år 2013 och alla inblandade avdelningar jobbar ständigt med förbättringsarbete. Gemensamt för alla akademier är också att man går mot att arbeta i lärarlag kring enskilda eller grupper av kurser. Lärarlagen träffas regelbundet för att på bästa sätt analysera kvaliteten på givna kurser inom ett visst program och för att fastställa lämpliga åtgärder. Arbetsgruppen som har tagit fram det föreliggande programförslaget föreslår att man fortsätter i denna riktning genom inrättandet av ett arbetslag där personal som undervisar på (och administrerar) programmet ska ingå. I och med utvecklingen av de nya kurserna som planeras ske under 2016 kommer ett steg i denna riktning att tas. Genom inrättandet av ett akademiövergripande arbetslag tillvaratas erfarenheter från alla samverkande akademier och den pedagogiska visionen kan realiseras. Exempelvis kan ett systematiskt arbete med att se över progressionen kring olika färdigheter som finns specificerade i de nationella lärandemålen bedrivas (se exemplet Kommunikation i bilaga 6), vilket utöver att leda till examensmålen också förväntas ge positiv effekt på kvaliteten på studenternas arbete och kunskaper generellt sett. När programmet sätter igång bör arbetsrådet träffas på konferenser en eller två gånger per år för att arbeta vidare med pedagogiska frågor som rör hela programmet, samt att genomföra specifika pedagogiska insatser för att fortsätta utveckla kollegiet som samlas kring programmet. Ett sätt att göra detta på är att kollegiet till exempel deltar i den nordiska konferensen för Industriell ekonomi som hålls varje år av ScAIEM; Scandinavian Academy of Industrial Engineering and Management, där MDH är institutional member. Konferensen samlar de ledande lärosätena som har ett program i Industriell

145 141 Ärende 13 Bilaga 2 ekonomi i Skandinavien, och här har representanter för programgruppen deltagit under de senaste åren. En sådan medverkan innebär både ett aktivt deltagande i utvecklingen av ämnet nationellt och en utveckling av arbetslagets kompetens. 17 (52) Arbetslagets arbete ska organiseras och ledas av ett programråd som ska bestå av representanter från samtliga inblandade avdelningar. Programrådet ska ansvara för programmets strategiska utveckling samt stödja programsamordnaren som är den som kommer att ansvara för programmet på daglig basis. 3.3 Plan för kvalitetssäkring av examensarbetena För att studenterna ska kunna skriva examensarbeten av god kvalitet kommer resonemang kring vetenskaplig metod att introduceras redan i årskurs 1 i kursen Teknik och samhälle. Det kommer att finnas en progression och lämpliga övningar i arbetet med hur man kan arbeta med teori, metod och analys i programmets olika kurser och metod kommer att behandlas explicit vid det självständiga arbetet årskurs 3 (som man kan se som träning inför ett större examensarbete) och metodkursen årkurs 4. Metodkursen är placerad i period 3 för att kunna möjliggöra gemensamma aktiviteter med det självständiga arbetet årskurs 3 och examensarbetet årskurs 5 (workshops, studenthandledning av andra studenter enligt SI, etc). Målet är att skapa ett sammanhang för att diskutera metodfrågor på ett sätt som känns relevant för studenterna och att de ska kunna ha tillgång till riktade aktiviteter när de mest behöver dem. Kvaliteten på examensarbetena beror till stor del på vilka förutsättningar och vilken träning som studenterna fått under utbildningens gång. Det måste finnas en progression beträffande hur man arbetar på ett vetenskapligt sätt, samt hur själva processen organiseras. Här har ett systematiskt arbete påbörjats. Tillsammans med de lärare som är tänkta att undervisa på programmet har det tagits fram ett antal lärandemål grupperade i tre steg som behöver uppfyllas av programmet för att studenterna ska nå de övergripande examensmålen och därmed säkerställa att när studenterna har tillräckliga kunskaper och färdigheter för att kunna skriva ett vetenskapligt arbete av hög kvalitet när de ska skriva sitt examensarbete. Bilaga 6 visar ett exempel på hur tabellerna för progressionen kan se ut. Denna bilaga visar progressionsstegen för examensmålet för skriven och talad kommunikation; ett område som i flera sammanhang på MDH lyfts som ett centralt förbättringsområde under senare tid. Under förutsättningen att fakultetsnämnden beslutar om inrättande av det nya INDEK-programmet kommer detta arbete att fortsätta så att en stegvis progression specificeras för alla examensmål och att de identifierade lärandemålen motsvarar lärandemål, lärandeaktiviteter och examinationsmoment i alla programmets kursplaner. Kursen om vetenskaplig metod kommer också att spela en viktig roll i kvalitetssäkringen av examensarbetena. Som tidigare nämnts, är tanken att det ska ske en samordning av metodrelaterade aktiviteter/uppgifter för

146 142 Ärende 13 Bilaga 2 studenter som går metodkursen, 3:e-års studenter som skriver det självständiga arbetet, och studenter som skriver examensarbete. Exempel på aktiviteter inkluderar workshops fokuserade på specifika ansatser för samtliga och att studenter som går kursen kan fungera som handledare i metodfrågor för de studenter som arbetar med det självständiga arbetet. Dessutom möjliggör placeringen av kursen att studenter som skriver examensarbete och som fortfarande känner sig osäkra på metodfrågor kan delta i metodkursens föreläsningar igen i början av sitt examensarbete. 18 (52) En ny struktur för seminarier har nyligen tagits fram för examensarbetskursen i det befintliga programmet inspirerad av de strukturerade processer som med framgång används i ekonomprogrammens stora studentgrupper och från upplägget av processen för studenterna på energiteknikprogrammet, men denna kommer att förfinas och förbättras efter det att kursen getts (under vt 2015) och en kursanalys gjorts. Även om de specifika metoder som används i examensarbetet varierar mycket mellan ämnen, så kan sättet att handleda utvecklas gemensamt. Det finns en stor potential i att jobba över fördjupningarna i ett gemensamt kollegium som handleder och bedömer uppsatser. På detta sätt kan man ta del av varandras kompetenser, erfarenheter och styrkor. Processen för examensarbete beskrivs översiktligt i bilaga 8. Processen ryms i en kurs med tydliga mål och moment där grupphandledning är centralt eftersom detta ökar studentaktiviteten och studenternas lärande, men där även enskild handledning förekommer. Här nedan redogörs för några centrala aspekter av denna process. Uppdrag och det vetenskapliga bidraget Det kommer att finnas en samordning för kontakter med företag och andra organisationer som har problem som är lämpliga att undersöka inom ramen för ett examensarbete samt en samordning för kontakter med pågående forskningsprojekt på MDH som kan ha lämpliga uppdrag åt studenter som ska skriva sina examensarbeten. Studenterna kan också välja att utgå från egna idéer, men ambitionen är att erbjuda möjligheten att anmäla intresse till uppdrag som samordnas i programmet. Här har IDT och EST redan etablerat ett samarbete kring de Uppdragsdagar som planeras att upprepas varje termin (under ht 2014 den 13/11, och under vt 2015 den 13/2), till vilka företag som är intresserade av att erbjuda examenarbetesuppdrag kommer att bjudas in för att träffa studenter. Det kommer att finnas en tydlig förklaring kring relationen och skillnaden mellan ett eventuellt uppdrag som utförs åt en organisation och det vetenskapliga bidraget som examensarbetet ska ge. Här pågår en aktiv diskussion i kollegiet och med de företag som varit involverade i att planera Uppdragsdagarna. Alla är överens om att högskolan här behöver tydliggöra förväntningarna på ett examensarbete för företag och studenter och att de är handledarens (på högskolan) roll är att hjälpa studenterna hitta en tydlig problemformulering på en lämplig nivå. Processens utformning

147 143 Ärende 13 Bilaga 2 Det finns en tydlig beskrivning av examensarbetets process och vem som ansvarar för vilka steg (studenter, handledare, examinator, mm). Detta har tagits fram under hösten 2014 och kommer, som beskrevs ovan, att prövas under våren 2015 för att därefter förfinas och förbättras. 19 (52) Kursintroduktionen sker tidigt (innan terminsstart) så att studenterna kommer till kursstart med en genomarbetad idé av vilket problem de tänker undersöka. (Inför kursstart jan 2015 skedde kursintroduktionen den 2 september, vilket upplevdes som mycket positivt av studenterna. Utöver detta genomfördes en idéutvecklingsworkshop under ledning av Idélab den 1/10, vilket också sker på studenternas initiativ.) Processen innehåller flera strukturerade seminarier där studenterna intar en aktiv roll genom att göra opposition på varandra och där handledarna är med. Varje seminarium fokuserar på en viss del av arbetet och följer den 4- fasmodellen. 8 Syftet är att låta studenterna arbeta med examensarbetet i en slags prototypanda, där olika prototyper av arbetet presenteras och diskuteras. Genom att ha på förhand fastställda deadlines för olika prototyper framskrider processen bättre. Det finns ett system med rött och gult ljus under processen genom vilka handledare signalerar om en student ligger i linje med vad som kan förväntas av denne eller om arbetet fortskrider för långsamt/med för låg kvalitet. Systemet används med framgång på ekonomprogrammet och har skapat en större tydlighet för studenterna kring hur deras prestation under processen är samt ger dem möjligheten att avbryta processen (och återkomma vid nästa tillfälle) innan för mycket handledningstid har använts i de extrema fall där detta är lämpligt. Samarbetet med MDH:s stöd för skrivande (nyligen organiserat under CeSAM) kommer också att utvecklas. Handledarnas och examinatorernas arbete Alla handledare möts regelbundet för att diskutera handledningsfrågor, utmaningar, bra erfarenheter, samt mer specifikt hur läget för respektive grupper är. Tanken är att öka professionaliseringen av handledningen. Gemensamma uttolkningar av betygskriterierna kommer att tas fram, med koppling till de nationella examensmålen. Alla examinatorer möts för att diskutera betygsnivåer genom att diskutera specifika arbeten. Målet är att kalibrera betygssättningen och kollegialt hålla diskussion kring betyg vid liv. Varje examensarbete bedöms av minst två personer: handledaren och en examinator. Eventuellt kan examinatorn även ge feedback i tidigare skeden än slutversionen. 8 Se Metod för teknologer (Blomqvist & Hallin, 2014).

148 144 Ärende 13 Bilaga 2 4. Programmets utbildningsmiljö 20 (52) 4.1 Ett program i samverkan Värdakademin för det föreslagna programmet är EST, men både IDT och UKK spelar en viktig roll. UKK bidrar med ämnesmiljöer för utbildningens matematik- och fysikinnehåll i nära samarbete med EST och IDT. Då ingen UKK-kurs på avancerad nivå ingår som obligatorisk i det föreslagna programmet och därför redogörs endast för EST:s och IDT:s utbildningsmiljöer nedan (av utrymmesskäl). En viktig faktor att ta hänsyn till är dock att det är just i samspelet mellan de tre akademierna som programmets särart och möjligheten att erbjuda en unik utbildning ligger. Detta innebär också att de tre akademierna kommer att arbeta närmare varandra tack vare programmet, vilket borde gynna deras fortsatta utveckling. Till exempel kommer integrationskurserna att utvecklas tillsammans, kursen Global Operations Management nyttjar forskning gjord inom både IDT och EST, och planen är också att fyra kurser inom industriell ekonomi och organisation samt innovationsteknik ska tas fram i nära samarbete mellan dessa två akademier. Sådana tillfällen till möten och diskussioner kommer förhoppningsvis också att leda till att forskningssamarbetet kan vidareutvecklas. Utifrån studenternas perspektiv innebär en integration mellan och en växelvis fördjupning inom miljöerna dessutom de blir exponerade för ett antal perspektiv, problem och utmaningar vilket berikar utbildningen och dess kreativa potential. Arbetsgruppen som har jobbat med industriell ekonomi har också haft löpande kontakt med (eller inkluderat) de inblandade i andra nyutvecklade eller reviderade program, exempelvis innovationsprogrammet, civilingenjörsprogrammet i produktion och produktdesign, datavetenskapliga programmet, programmen i nätverksteknik/datornätverk och magisterprogrammet i företagsekonomi, för att kunna skapa synergier och dra nytta av varandras erfarenheter. Viktigt för programmet är att samtliga teknikbaser och fördjupningar är förankrade i något av de prioriterade forskningsinriktningar identifierade i MDH:s Forsknings- och utvecklingsstrategi och att studenterna kommer att komma i kontakt med och få möjlighet att delta i forskningen inom respektive teknikbas och fördjupning. Detta sker dels genom att aktiva forskare i miljön kommer att undervisa i och ansvara för programmets kurser och dels genom att olika moment i olika kurser är direkt relaterade till pågående forskningsprojekt. Under årskurs 3 kommer exempelvis alla kurser som ges i teknikbasen Produktrealisering att ha en direkt koppling till forskningsmiljön för integrerade system. Det kommer också att finnas möjlighet att göra examensarbeten inom ramen för befintliga forskningsprojekt. På så sätt blir forskningen inom de olika miljöerna en plattform för överföring av den senaste forskningen inom området till utbildningen. Genom att integrera pågående forskning i undervisning, studentuppgifter och studentprojekt finns även möjlighet för studenterna att komma i kontakt med de företagskontakter och de internationella kontakter som finns inom forskningen. Några exempel

149 145 Ärende 13 Bilaga 2 på hur pågående forskningsprojekt integreras i kurser i dag finns beskrivet i tabell (52) Tabell 3: Några exempel på hur forskningsprojekt är kopplade till kurser idag. Notera att tabellen bara innehåller ett axplock av pågående projekt. Akademi Forskningsprojekt Kurser EST Contextual project management Projektledning Centrum för direktförgasning av biomassa Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW solcellspark Examensarbete energiteknik IDT Green production systems Production and logistics planning Supply Chain Management EQUIP Reducing maintenance related waste Kaikaku DAGGERS Data aggregation for embedded real-time database systems Robot Colleague A Project in Collaborative Robotics Development of Software Intensive Systems in Complex Organizations ASIS Architecture based verification of software-intensive systems RALF3 Production Maintenance and Quality Development Competitive production systems Production Maintenance and Quality Development Production Maintenance and Quality Development Databaser Programmering av mobila applikationer, Lärande system Programvaruteknik Safety Critial Systems Engineering Projekt i IKT (Big data) Vad gäller internationalisering, vilket är en viktig aspekt i programmet, så har de olika avdelningarna vid de inblandade akademierna fungerande internationella samarbeten inom både forskning och utbildning. När det kommer till utbildning så är flertalet av de kurser som studenterna kommer att samläsa med andra teknikprogram på engelska med utländska studenter som deltagare. Alla kurser som ingår i åk4-5 för fördjupningen IKT för ett samhälle i förnyelse kommer att ges på engelska och är öppna för inresande studenter. Nya avtal kommer dock att behöva utvecklas så att programmets studenter kan åka utomlands och för att programmet ska kunna ta emot studenter från motsvarande utländska program; avtal som inkluderar ämnena från samtliga teknikbaser och industriell ekonomi och organisation. Detta kräver ett samarbete mellan akademierna. De första stegen i denna

150 146 Ärende 13 Bilaga 2 riktning har tagits och arbetet kommer att intensifieras under vintern/våren 2015 givet att programmet antas av fakultetsnämnden. 22 (52) 4.2 Ubildningsmiljö EST Verksamheten inom EST (akademin för ekonomi, teknik och samhälle) är indelad i två verksamhetsområden: ekonomi- och samhällsvetenskap samt teknik. EST har idag ca 122 anställda. Inom verksamhetsområdet ingår såväl utbildning på grund- och avancerad nivå som forskning och forskarutbildning. På grundnivån utbildar man studenter i olika program, dels tekniska program inom energisystemsområdet och byggnadsteknik, dels samhällsvetenskapliga program inom områdena företagsekonomi, nationalekonomi och samhällsvetenskap. Akademin utgör därför forskningsbasen för följande program: - byggnadsingenjörsprogrammet, 180 HP - energiingenjörsprogrammet, 180 HP - civilingenjörsprogrammet i energisystem, 300 HP - civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, 300 HP - masterprogrammet i hållbara energisystem, 120 HP - samhällsvetenskapliga programmet, 180 HP - ekonomprogrammet, 180 HP - international business management, 180 HP - internationella marknadsföringsprogrammet, 180 HP - international marketingprogrammet, 60 HP - magisterprogrammet i företagsekonomi, 60 HP Avdelningen för ekonomi och samhällsvetenskap täcker ett brett forskningsområde, Industriell Ekonomi och Organisation, där management, marknadsföring och organisation utgör centrala delar, men där man även hittar nationalekonomi (med kopplingar till Energy and Environmental Economics i samarbete med forskare på Avdelningen för energi, bygg och miljö), ekonomistyrning och redovisning (där en del forskning om Operations Management utförs), statsvetenskap (där ett mer institutionellt perspektiv används). Industriell Ekonomi och Organisation har identifierats i FUS:en som en av de prioriterade forskningsinriktningarna i termer av forskningsbas. Fokus är på temat Industriell Förnyelse som angrips från olika perspektiv av de olika forskningsgrupperna för en översikt se Segelod et al, Denna forskning utgör basen för kurserna i ämnet industriell ekonomi och organisations i programmet som har industriell förnyelse som ledande tema. Den forskande personalen inkluderar ca 40 personer, varav fyra professorer. Doktoranderna vid avdelningen har varit inskrivna i olika forskarskolor, varav den nationella forskarskolan Management och IT (ett samarbete mellan tolv ledande lärosäte i Sverige) fortfarande är aktiv. 9 Segelod,, E., Berglund, K., Bjurström, E., Dahlquist, E., Hallén, L., Johansson, U., (2011) Studies in Industrial Renewal. Coping with Changing Contexts, MDH: Eskilstuna-Västerås.

151 147 Ärende 13 Bilaga 2 Forskningen har en god internationell förankring i några specifika fält, som t.ex. Corporate Social Responsibility, International Business, IT och affärsrelationer, projektledning och process perspektiv på organisering. Avdelningen har därmed lyckats publicera sig i högt rankade tidskrifter. Det finns även ett antal pågående internationella samarbeten. Bland annat deltar professor Andersson i internationella projekt tillsammans med forskare från National University of Ireland Galway och Dublin Institute of Technology; professor Peter Dobers är aktiv inom styrelsen för ISDRS (International Sustainable Development Research Society) och organiserade deras konferens på MDH Flera forskare har varit redaktörer för special issues av internationella tidskrifter och för vetenskapliga antologier, samt har organiserat konferenstracks (exempelvis på EGOS) och vetenskapliga workshops (t.ex. After Method som planeras äga rum på MDH den 13/ ) i samarbete med utländska kollegor. Tillsammans med kollegor från IDT, försöker också avdelningen säkra extern finansiering för att formalisera utvalda internationella samarbeten och därmed skapa långsiktighet. Alla dessa forskningsrelaterade aktiveter kommer att direkt kopplas till i utbildningen i några utvalda kurser. 23 (52) Avdelningen för ekonomi och samhällsvetenskap har även arbetat med samproduktion i olika sammanhang och är aktiv inom ramen för Samhällskontraktet. Nyligen fick en grupp forskare medel från Samhällskontraktet för ett förstudieprojekt om hur kommuner samverkar med olika externa aktörer; en fråga som är av stort intresse för programmets tema Industriell förnyelse. Ett större forskningsprojekt planeras utifrån detta, där kopplingen till MDHs utbildningsprogram, även det i Industriell ekonomi, ses som naturlig. Det finns även pågående projekt som involverar både privat sektor (t.ex. friluftsindustri) och offentlig sektor (t.ex. Västerås Stad och Länsstyrelsen i Örebro). Samproduktion uppskattas av både forskare och partnerorganisationer och har även resulterat i några vetenskapliga publikationer medförfattade av praktiker. För att vidareutveckla detta på ett sätt som gynnar det nya progammet i Industriell ekonomi kommer även erfarenheter att hämtas från KLOSS-projektet, som är ett högskoleövergripande projekt som syftar till att förstärka förmågan att samverka med omgivande samhälle, i vilket prof Peter Dobers är MDH:s representant. Avdelningen för energi, bygg och miljö vid EST fokuserar på byggnads-, miljö- och energiteknik, områden inom vilka MDH har en lång tradition av att erbjuda utbildningar. I utbildningsmiljön finns laborationslokaler med t ex en kraft- och värmeanläggning med styrsystem och även olika datorprogramvaror och simuleringsverktyg. De erbjudna utbildningarna har sin forskningsförankring i forskningsinriktningen Framtidens Energi, en av de tre utvecklingsmiljöer identifierade i FUS:en. Att skapa en hållbar energiförsörjning är en enorm utmaning som kräver att vi omprövar de globala energisystemen. Därför fokuserar forskningen inom inriktningen Framtidens energi på förnybar energi i form av biogas, solenergi och bioavfall, effektivare energianvändningen och minskade utsläpp inom både

152 148 Ärende 13 Bilaga 2 industrin och hushållen, samt smartare modellering för optimering, beslutsstöd och styrning. 24 (52) Forskningsinriktningen Framtidens energi är en av Sveriges starkaste forskningsmiljöer inom processoptimering riktad mot processindustri och energisektor. Här utvecklas innovativa lösningar och verktyg inom områdena energi-, bygg- och miljöteknik. Inom Framtidens energi finns välfungerande samarbeten med såväl svenska företag som erkända nationella och internationella forskningsmiljöer, däribland ett flertal kinesiska universitet. Inom profilen verkar 9 professorer, ytterligare 15 seniora forskare samt ett 50-tal doktorander. Forskningen inom Framtidens energi fokuserar på följande tre områden: 1. Förnybar energi med fokus biomassa och bioenergi, samt solenergi, 2. Energieffektivisering och minskade utsläpp, 3. Smartare modellering för optimering, beslutsstöd och styrning. 4.3 Utbildningsmiljö IDT Den andra akademin som kommer att bidra med kurser på avancerad nivå är IDT (Akademin för innovation, design och teknik), med verksamhet på båda campusorterna och ca 210 högskoleanställda. Akademin engagerar även ett stort antal externt anställda inom framför allt forskning och forskarutbildning. IDT består av två områden, Innovation och produktrealisering (IPR) samt Inbyggda system (IS). Akademin utgör forskningsbasen för följande program: - civilingenjörsutbildningarna inom Innovation och produktdesign samt Innovation, produktion och logistik, 300 HP - kandidatutbildningen inom Informationsdesign, 180 HP - kandidatutbildningen inom Innovationsteknik, 180 HP - högskoleingenjörsutbildningarna inom Innovation och produktdesign samt Innovation, produktion och logistik, 180 HP - internationell masterprogrammet inom Production and logistics, 120 HP - civilingenjörsprogrammet i robotik, 300 HP - datavetenskapliga programmet, 180 hp, - datornätverk och datakommunikationsprogrammet, 120 hp, - datornätverk/systemtekniksprogrammet (kurspaket) 60 hp, - flygingenjörsprogrammet, 120 hp. - masterprogrammet i intelligenta inbyggda system, 120 hp, - masterprogrammet i programvaruutveckling, 120 hp. Området inbyggda system (IS) är det mest forskningsintensiva området på MDH, den spetsmiljö som identifierades av Forsknings- och utbildningsstrategin och en nationellt ledande aktör inom forskning inom inbyggda system. Delar av IS:s forskning rankas även internationellt bland de bästa i världen. Microsoft Research rankar t ex för närvarande IS som den femte bästa forskningsmiljön inom realtidssystem i Europa (bäst i Sverige) och som den näst bästa inom programvaruteknik (software

153 149 Ärende 13 Bilaga 2 engineering) i Sverige efter Uppsala Universitet. Forskningsverksamheten är organiserad i sex fokusområden med totalt 14 forskargrupper som samlar 25 professorer, ett 50-tal seniora forskare (docenter/lektorer), drygt 70 doktorander och ett tiotal adjunkter. Dessa siffror indikerar också att forskningen inom området IS är bred i den bemärkelsen att det har varit möjligt att anpassa området förändringar i omvärlden. Det betyder också att området erbjuder en mycket dynamisk miljö som gynnar utveckling av forskningsverksamheten, samt de program man erbjuder. IS område är sedan våren 2011 också värd för forskarskolan ITS-EASY som är KKS finansierad och har 13 partners. 22 doktorander är involverade i denna forskarskola. 25 (52) Inbyggda system har forskning inom realtidssystem, software engineering, Dependability, Validation and verification, Sensors systems and health, samt Robotics and avionics. Målsättningen är att tillhandahålla forskningsexcellens som gör det möjligt för industrin att ta tillvara på de möjligheter som erbjuds av programmerbara produkter och produktionssystem. Inbyggda system är en mycket internationell miljö som har arbetat intensivt med internationalisering under en lång tid. Det betyder att många av kurserna i miljön läses av internationella studenter och det innebär att en stor del av miljöns kurser ges på engelska. Den internationella aspekten finns i allra högsta grad inom forskningen som har god erfarenhet av att rekrytera doktorander så väl som postdocs och seniora forskare internationellt. Miljön kring Innovation och produktrealisering (IPR) samlar de ingenjörs-, innovations- och informationsdesignsvetenskapliga kompetenser som är nödvändiga för att kunna utveckla nya produkter, tjänster och produktionssystem på ett tekniskt ledande, ekonomiskt lönsamt och miljömässigt uthålligt sätt. IPR:s miljö är en av de tre utvecklingsmijöer identifierade i FUS:en och har idag 6 professorer, 2 gästprofessorer, 2 adjungerade professorer, 2 docenter och ett 15-tal disputerade. Denna miljö karakteriseras av en tvärvetenskaplig profil kring processer, metoder och verktyg. IPRs forskning bedrivs av tre forskargrupper knutna till tre avdelningar: Design och visualisering, Innovationsledning och Produktrealisering. Det föreslagna programmet knyter an till två av dessa: Innovationsledning och Produktrealisering. Viktiga områden som kommer att speglas i programmet är innovationsprocesser i samverkan mellan olika aktörer och utveckling och drift av hållbara produktionssystem. Finansiering till forskningen kommer både från MDH och från externa finansiärer. Forskarutbildningen inom ämnet Innovation och design erbjuds till ett växande antal doktorander som idag är uppe i 36 inskrivna och aktiva doktorander; 21 av dem är anställda på företag. En grupp om 15 doktorander ingår i den KKS-finansierade företagsforskarskolan Innofacture. IPR samarbetar också med andra lärosäten, institut och organisationer i Sverige och även internationellt med organisationer inom UK, Italien, Tyskland, USA och Indien. Sedan 2009 är gruppen för Produktrealisering med i initiativet Excellence in Production Research, XPRES, tillsammans

154 150 Ärende 13 Bilaga 2 med Kungliga tekniska högskolan och Swerea. XPRES är en av två nationella noder som forskar med fokus att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig och hållbar produktion av framtida produkter. 26 (52) Stora inslag av samverkan med omgivande samhälle utmärker IPRs utbildningar, vilket ger möjligheten att ha projekt knutna till praktiken under utbildningen i Industriell ekonomi. Dessutom så sätter nuvarande utbildningar vid IPR fokus även på det praktiska realiserandet och programmen disponeras av en väl tilltagen verkstadsmiljö, uppbyggd och utvecklad under en period på 15 år. Trä-, metall- och prototyplabb med utrustning för de vanligaste bearbetande och sammanfogande metoder, för hand och maskinellt. Dessutom finns maskiner för CNC-fräsning och 3Dutskrifter. Ett materiallabb, utrustning för vacuumformning och ett lackrum ingår. I lokalerna finns också tillgång till en studio med 10 meters takhöjd för mockup-bygge i fullskala. 4.4 Lärarkompetens Programmet kommer att bemannas med lärare från MDH, främst från EST och IDT, men även från UKK för undervisning i naturvetenskaps- och matematikkurser. En förteckning över den lärarkompetens som finns för programmet återfinns i bilaga 5. Som tabellen visar kommer ett stort antal lärare att vara involverade. Tabellen visar också att minst två lärare kommer att arbeta tillsammans i de allra flesta kurser, vilket är ett sätt att säkra kvaliteten och ge möjlighet till vidare kompetensutveckling. Tack vare ett antal redan genomförda nyrekryteringar är antalet disputerade lärare högt, vilket gynnar målet att det ska finnas en stark koppling mellan forskning och utbildning. De allra flesta av de tänkta lärarna är också tillsvidareanställda, vilket ger stabilitet till programmet. Industriell ekonomi och organisation har nyligen inrättats på MDH som ett grundutbildningsämne. På forskarutbildningsnivå har ämnet emellertid funnits ett tag och lärarna besitter gedigen branschkunskap inom de industrier som täcks av de tre teknikbaserna och inom de sektorer där studenterna förväntas börja arbeta. Det handlar om bl.a., energi-, råvaru-, IT-, konsult-, kemisk- och tillverkningsindustri, men även offentlig sektor. Det formella inrättande av ämnet industriell ekonomi och organisation har möjliggjort ett fokuserat vidareutvecklingsarbete på grund- och avanceradnivå i samband med att det nya civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi tas fram, ett arbete där sådan kunskap är av stor nytta. Dessutom kommer de strategiska avtal som MDH har knutit med flera företag, bland annat ABB och Bombardier, att ge goda möjligheter till ökad samproduktion i utbildningen. Sammantaget gör detta att förutsättningarna för att leverera en utbildning av hög kvalitet är goda. 5. Dimensionering och studentrekrytering 5.2 Antagningsantal Målet är att anta 100 studenter per år till programmet vilket innebär en ökning från de 47 studenter som antas till det nuvarande programmet. Detta

155 151 Ärende 13 Bilaga 2 bedöms som både relevant och möjligt, inte minst då behovet av fler studenter med programmets profil har betonats av representanter för privat och offentlig sektor och då söktrycket på Industriell Ekonomi-programmen i landet är högt (se Omvärldsanalysavsnittet nedan). 27 (52) Genom att profilen på det nya programmet blir bredare än på det befintliga programmet antas att flera studenter kommer att söka till programmet, särskilt då de övriga teknikbaserna som kommer att erbjudas är intressanta och relevanta både regionalt och nationellt. Tack vara den ökade bredden på det nya programmet kommer dessutom potentiella studenter uppfatta programmet som ett riktigt program i Industriell ekonomi som ger möjlighet till en mängd olika yrkesroller och arbetsuppgifter. 5.2 Programmet relativt andra program på MDH Att det föreslagna programmet skulle konkurrera med existerande ingenjörsprogram bedöms inte vara någon överhängande risk. Efter att bland annat ha diskuterat frågan med studenter på de nuvarande programmen har programgruppen konstaterat att de olika programmen riktar sig till studenter som har olika intressen. Studenter som väljer ett civilingenjörsprogram inom Industriell ekonomi är inte i första hand intresserade av att bli tekniska specialister utan vill ha möjligheten att jobba inom olika yrkesroller, vilket medför att risken för konkurrens mellan programmen i rekryteringsfasen bedöms vara liten. Detta bekräftas också av att de båda nuvarande civilingenjörsprogrammen inom Industriell ekonomi och Energisystem (de två program som ligger närmast varandra innehållsmässigt i dagsläget och där studenterna samläser till viss del) har kunnat uppnå sina respektive rekryteringsmål utan problem. Det nya programmet kommer också att ge utrymme för samläsning av kurser med existerande ingenjörsprogram, som beskrivits ovan. 5.3 Genomströmning Vad gäller genomströmningen i det nuvarande programmet så har denna ökat med åren. Det är svårt att göra en djup analys med tanke på att den första kullen inte har examinerats ännu. Men för 2013 var siffran 79% (termin 3 (T3/T1)). Detta är i nivå med övriga ingenjörsutbildningar på MDH. Då antagningspoängen till programmet i Industriell ekonomi vid MDH har stigit under åren 10 ser utsikterna framöver goda ut. Förhoppningen är att denna trend håller i sig. Ett strukturerat arbete behöver emellertid också göras för att öka genomströmningen, främst genom att utveckla programmet ur pedagogisk synvinkel, både vad gäller progression och vad gäller enskilda kurser var antagningspoängen som följer: BI= 12,10; BII=18,17; HP=0,7 Motsvarande siffror för 2014 var: BI= 18,8; BII=19,7; HP=1,10. Noteras kan att inget annat civilingenjörsprogram vid MDH 2014 hade sådana höga antagningspoäng.

156 152 Ärende 13 Bilaga Rekrytering av studenter Rekryteringsbasen för det föreslagna programmet utgörs av svenska studenter då programmet har en stark förankring i landet. Den största andelen av kurserna under år 1-3 kommer att ges på svenska, vilket bedöms som viktigt för att studenterna ska kunna utveckla sina kommunikativa färdigheter både på svenska och engelska. Marknadsföringen riktas därför till potentiella studenter i Sverige. 28 (52) Studentrekryterande insatser på MDH görs på två nivåer; dels gemensamma insatser som görs för högskolans samtliga utbildningar, dels insatser som görs för specifika program och som värdakademin ansvarar för. För de tekniska ingenjörsutbildningarna genomför EST en rad studentrekryterande insatser: EST och IDT deltar på SACO:s studentmässa i Stockholm (ca 120 besökare) samt producerar en gemensam folder med MDH:s teknik- och ingenjörsutbildningar (upplaga 4000 ex) som distribueras under gymnasiebesök (se nedan) samt till studievägledare på gymnasieskolor. Programsamordnaren genomför tillsammans med olika doktorander besök på gymnasieskolor och håller en inspirerande föreläsning om framtidens energiutmaningar (10 besök genomfördes våren 2014) En inspirationsdag för gymnasietjejer (MDH Girl Power Day) kommer att genomföras under våren Presentationer hålls av programsamordnaren för studenter på tekniska basåret på MDH. Presentationer har hållits av programsamordnaren för studievägledare på gymnasieskolor under Studievägledardagen på MDH våren Digital annonsering har gjorts på bloggar, Facebook och sökmotorer Direktutskick (via post) har gjorts till elever som studerar vid natur- och teknikprogram i regionen (2500 st våren 2014). Dessa insatser ska med tiden utvecklas så att flera samordnade initiativ med IDT kan ta form. Dessa insatser kommer också att intensifieras under 2016 inför den första antagningen till det nya programmet så att den nya profilen och det nya upplägget tydligt kommuniceras ut för att kunna uppnå rekryteringsmålet år Anställningsbarhet 6.1 Samverkan/samproduktion För att säkerställa studenternas anställningsbarhet har det nya programmet utvecklats i dialog med det branschråd som har etablerats för programmets räkning och där representanter från näringslivet (ABB, Ethos International, Outokumpu, VCE), offentlig sektor (Västerås stad, Mälarenergi) och branschorganisationer (Teknikföretagen) ingår. De aktörer som är med i

157 153 Ärende 13 Bilaga 2 rådet valdes ut för att de ansågs kunna bidra med sin kunskap och erfarenhet utifrån olika tekniska perspektiv. Tillsammans har de omfattande erfarenhet av industriell omvandling, socialt ansvarstagande och verksamhetsförändring aspekter som har definierats som centrala för programmets profil. Representanter från arbetsgruppen har träffat dessa aktörer (med undantag VCE) under våren 2014 och deras input har spelat en stor roll i utformningen av programmets vision. Målet är att även fortsättningsvis genomföra regelbundna träffar med branschrådet och att utöka antal representanter, exempelvis genom att även inkludera en social entreprenör för att fånga ytterligare ett viktigt perspektiv. 29 (52) Ett ytterligare sätt att säkerställa studenternas anställningsbarhet är att arbeta med samproduktion i kurserna, genom studiebesök, gästföreläsningar, examensarbeten och projektarbeten. Detta är något som sker i stor utsträckning redan i dag, både vid EST och IDT. Inom ramen för det befintliga programmet i Industriell Ekonomi genomför exempelvis studenterna i år 5 under vintern ett utredningsuppdrag åt Länsstyrelserna i Sverige av ekonomiska, tekniska och samhälleliga aspekter av restvärmesamarbeten; ett arbete som förväntas ge intressanta bidrag till en kommande nationell innovationsagenda på området och som ger studenterna unika erfarenheter som kommer att vara värdefulla inför kommande arbetsliv. Det nya programmet kommer att dra nytta av den befintliga samproduktionspraktiken, men kommer också att bygga vidare på denna genom ett strukturerat erfarenhetsutbyte och utvecklingsarbete i arbetslaget. Här kommer även den nyligen utsedda samverkanansvarig vid programmets värdakademi, EST (Cecilia Erixon) att spela en roll, eftersom samordningen av relevanta externa kontakter kommer att samordnas bättre. Examensarbetet och de två större projektkurser som planeras i programmet är särskilt viktiga ur samproduktionsperspektiv, men arbetsgruppen som har tagit fram detta förslag har också diskuterat möjligheten att studenterna ska kunna göra en VFU (verksamhetsförlagd utbildning) istället för de två valbara kurserna som är inplanerade under ht i årkurs 5 eller i samband med en möjlig utlandsvistelse under vt i årskurs 3, som alternativ till projektkursen som ligger den terminen. Dessa möjligheter kommer att undersökas vidare och är helt klart intressanta för att öka kontakten med externa organisationer av olika slag. 6.2 Efter utbildningen Som tidigare nämnts har den första kullen i nuvarande program inte tagit sin examen än, så att någon statistik vad gäller arbete efter utbildningen finns inte. Arbetsgruppen har dock satt sig in i den statistik som finns på nationell nivå för examinerade civilingenjörer i Industriell ekonomi. Enligt SUN (svensk utbildningsnomenklatur) som används i rapporter från SCB och UKÄ räknas civilingenjörstudenterna i Industriell ekonomi till samma kategori som civilingenjörerna inom maskinteknik, farkost och

158 154 Ärende 13 Bilaga 2 liknande. Enligt SCB:s Temarapport 2013:1 11 var arbetslösheten för samtliga civilingenjörer år i genomsnitt 2,2%, vilket är betydligt lägre än genomsnitten för eftergymnasiala utbildningar. Etableringen på arbetsmarknaden är generellt sett mycket bra för civilingenjörer och etableringsgraden är klart högre än genomsnittet för högskoleexaminerade, vilket tabell 4 visar. Etableringsgraden för maskinteknik, i vilket industriell ekonomi ingår, är bland de högsta. Tabell 4. Etablerade på arbetsmarknaden ett år efter examen efter inriktning på examen och läsår för examen, år Procent. Källa: SCB (2013) Tema arbetsmarknad: Ingenjörerna. 30 (52) KTH, som ger den mest sökta Industriell ekonomi utbildningen i landet, har gjort en uppföljning av sina alumni 12. Denna visar att 91% av de examinerade civilingenjörerna inom Industriell ekonomi har ett arbete inom några månader. Jobben finns inom vitt skilda branscher. Några exempel inkluderar: konsultbranschen med företag som A.T.KEARNEY, Boston Consulting Group, McKinsey & Company, Connecta finanssektorn med organisationer som Carnegie, Swedbank, Svenska handelsbanken energisektorn med organisationer som EON kärnkraft Sverige, Vattenfall, British Petroleum telekomsektorn med företag som Ericsson, Telenor Sverige AB IT-sektor med företag som IBM, Datametrix tillverknings- och processindustrin med företag som Scania, Sandvik, B&B Tools 11 SCB (2013) Tema Arbetsmarknad: Ingenjörerna En djupanalys av ingenjörsutbildade och personer med ett ingenjörsyrke. Temarapport 2013:1. 12 Östlin, P-A (2011) Karriärrapport KTH.

159 155 Ärende 13 Bilaga 2 läkemedelsindustrin med företag som Gambro, Astra Zeneca mediasektorn med företag som Schibsted Sverige AB handelssektorn med organisation som ICA Sverige Man kan dock inte med självklarhet anta att nyexaminerade från MDH kommer att hamna i samma branscher som de studenter som examineras från civilingenjörsprogrammet vid KTH då olika typer av organisationer är verksamma i Stockholm och i Mälardalen. Dessutom så har KTH ett starkare varumärke än MDH, vilket påverkar vilka arbetsgivare som är intresserade av att rekrytera studenterna. Däremot är det intressant att konstatera att en utbildning i Industriell Ekonomi leder till en mångfald av yrkesroller och branscher, vilket bekräftar att det man åstadkommer i utbildningen är en generalistprofil som uppskattas och efterfrågas av många olika sektorer. Detta innebär också att det blir relativt lätt att etablera sig på arbetsmarknaden som examinerad civilingenjör i Industriell ekonomi, då arbetstillfällena inte är beroende av en specifik bransch, utan snarare av en typ av arbetsuppgifter som finns i flera branscher och som blir allt viktigare (vilket beskrivits ovan). Att kompetensen som Industriell ekonomistudenterna besitter uppskattas och efterfrågas bekräftas också av lönestastiken från KTH:s alumnirapport 13. Figur 6 visar statistik uppdelad per typ av examen och det framgår tydligt att Industriell ekonomi ligger klart högst. 31 (52) 13 Östlin, P-A (2011) Karriärrapport KTH.

160 och teknologie kandidater tjänar män något mer än kvinnor. Exempelvis var mediangrundlönen för en kvinnlig civilingenjör examinerad kronor i månaden 156 Ärende 13 Bilaga 2 jämfört med för en man som tog examen samma år, alltså samma inkomst som en man examinerad 2009 hade. 32 (52) Figur Kanske 6 inte en alldeles jämförelse oväntat av KTH:s med tanke alumnis på längre grundlön utbildning där man tjänar ser civilingenjörerna att Civ. något Industriell bättre än högskoleingenjörerna. ekonomi ligger klart högst. De som 14 har högst lön är de som läst Industriell ekonomi. År 2008 låg mediangrundlönen för dessa på kronor och om vi inkluderar De teknikbaser och fördjupningar som det föreslagna programmet baseras på extrainkomsterna. är av stort intresse I övrigt både är för det regionen ganska stora och löneskillnader för landet i stort mellan (och de ingår olika i programmen. de kompetenser som är särskilt efterfrågade 15 ). Skulle det bli en förändring i efterfrågan 22 Val av högskola kring och teknikbaserna inkomster hur stabil kommer är rangordningen. det ändå inte IFAU att Rapport inverka 2009:17. särskilt negativt på de framtida nyexaminerade från 25 MDH:s civilingenjörsprogram i Industriell Ekonomi, då deras tekniska specialisering inte begränsar dem när de söker jobb. En rapport från Teknikföretagen visar nämligen att ingenjörskompetens är högt efterfrågad men att den specifika inriktning som en student har valt inte är avgörande vid rekrytering 16. Detta kan tänkas vara ännu mer relevant för Industriell ekonomi, givet den mångfald av branscher som studenterna hamnar i. Detta har även bekräftats i samtal med branschrådet, som uttryckte att det som man efterfrågar är färdigheter snarare än specifik sakkunskap; färdigheter som studenterna bör utveckla stegvis i utbildningen, men som sedan kan användas i andra områden än den specifika tekniken. Det som blir överförbart är således de ingenjörsmässiga färdigheterna. 14 Östlin, P-A (2011) Karriärrapport KTH. 15 SCB (2013) Tema Arbetsmarknad: Ingenjörerna En djupanalys av ingenjörsutbildade och personer med ett ingenjörsyrke. Temarapport 2013:1 16 Teknikföretagen (2012) Vilka ingenjörer behövs? Storföretagens syn på svenska ingenjörsutbildningar.

161 157 Ärende 13 Bilaga 2 Slutligen framstår examensarbetet som den vanligaste ingången till arbetsgivaren för en student 17 varför det är viktigt att så många studenter som möjligt kan skriva ett examensarbete i samarbete med en extern organisation, något som diskuterats ovan. 33 (52) 7. Omvärldsanalys 7.1 Liknande utbildningar De fem största utbildningarna i Industriell ekonomi finns vid KTH, Linköpings universitet, Chalmers, Lund Tekniska Högskola och Luleå Tekniska Universitet. Inför arbetet med att ta fram föreliggande förslag till ett nytt program i Industriell ekonomi har dessa utbildningar analyserats (framförallt de första fyra) med syfte att kunna positionera MDHs program i relation till övriga och med syfte att hämta inspiration från goda idéer vad gäller struktur och upplägg. KTH, Chalmers, Lund och Linköping erbjuder alla parallella examina vilket innebär att studenter kan ta ut en civilingenjörsexamen, en masterexamen och en kandidatexamen. Efter diskussion i arbetsgruppen innebär föreliggande förslag att MDH initialt endast erbjuder civilingenjörsexamen (samma upplägg som finns för närvarande vid MDH), då de olika examina kräver att man jobbar mot olika typer av mål vilket innebär en komplexitet som är onödig initialt eftersom den kan riskera programmets kvalitet. Dessutom är det civilingenjörsexamen i Industriell ekonomi som är det som är det starka varumärket (inte master eller kandidat i Industriell ekonomi), vilket också är ett skäl att prioritera denna examen i detta läge. Eftersom det också handlar om en generalistutbildning kan det vara svårt att uppnå tillräckligt djup efter bara tre år (kandidatexamen). Vad gäller strukturen så finns det olika modeller, där KTH och Chalmers är de mest olika. KTH har en struktur där man endast kan fördjupa sig inom teknikbaserna och där industriell ekonomi och organisations kurser löper parallellt med teknikbaserna under hela utbildningen (de flesta är obligatoriska för alla studenter), vilket motsvarar ett mer traditionellt civilingenjörsprogram. Det finns fem inriktningar. Chalmers har en mer uttalad Bologna-modell där de första tre åren har fyra teknikbaser men där de flesta kurser är gemensamma. På masternivå finns det många olika möjligheter och vissa inriktningar innehåller endast kurser i management. Lund och Linköping har en struktur som hamnar emellan dessa två, med 5 olika möjliga teknikbaser de första tre åren, vilka kombineras med en specialisering under år 4 och 5 (inte nödvändigtvis en fördjupning av själva teknikbasen). Specialiseringarna har olika tyngdpunkter på management respektive traditionella ingenjörsämnen. Gemensamt för alla fyra program är att studenterna börjar med en teknikbas tidigast under årkurs 2; att de allra flesta kurser i teknikbaserna/specialiseringarna samläses med andra ingenjörsprogram; och att man har gemensamma kurser i matematik, 17 Teknikföretagen (2012) Vilka ingenjörer behövs? Storföretagens syn på svenska ingenjörsutbildningar.

162 158 Ärende 13 Bilaga 2 naturvetenskap, något ingenjörsämne och industriell ekonomi och organisation. Antalet poäng som studenterna läser i matematik varierar dock; KTH och Chalmers har färre poäng än Lund och Linköping. 34 (52) Allt detta medför att proportionerna mellan ämnena i programmen också varierar mellan olika utbildningar. I det nya programmet har arbetsgruppen utgått från de av UKÄ föreslagna riktlinjerna vad gäller proportioner, vilket framgick ovan. Exempel på teknikbaser vid övriga högskolor är: Datateknik och kommunikation/system- och programvaruutveckling Energisystem och hållbar utveckling/energi- och miljöteknik Produktframtagning Tillämpad matematik Bioteknik Industriella tillverkningssystem Systemteknik Exempel på specialiseringar vid övriga högskolor är: Design and Construction Project Management Entrepreneurship and Business Design Management and Economics of Innovation Product Development Quality and Operations Management/Kvalitets- och verksamhetsutveckling Software Engineering Supply Chain Management Affär och innovation Finans och risk Logistik och produktionsekonomi Produktionsledning/Production Engineering Programvaruintensiva system Ekonomiska informationssystem Projekt, Innovation och Entreprenörskap Industriell marknadsföring Strategi och styrning Det råder med andra ord stor mångfald. Nyckel till att få legitimitet som civilingenjörsprogram i Industriell ekonomi att attrahera studenter och att vara relevanta för industri/offentlig sektor är att hitta en balans mellan att inte avvika för mycket från vad övriga aktörer erbjuder samtidigt som man erbjuder något unikt. Detta har varit arbetsgruppens mål och den utarbetade profilen i samspel med de valda teknikbaserna och fördjupningarna samt det pedagogiska arbetet (som kommer att utvecklas vidare) gör att vi tror att det finns goda möjligheter att etablera ett framgångsrikt program. Att MDH:s nuvarande program trots sin smala profil har lyckats rekrytera bra, tom över rekryteringsmålet, gör att vi bedömer att konkurrensen från de andra utbildningarna inte kommer att bli ett problem. Detta också pga det höga söktrycket för Industriell ekonomi-programmet i landet (se nedan).

163 159 Ärende 13 Bilaga 2 De teknikbaser och fördjupningar som föreslås för det nya programmet på MDH ligger i linje med övriga utbildningar i landet och har en tydlig koppling till MDHs forskningsprofiler. Vi har även begränsat antalet fördjupningar till 4 och etablerat en profil för hela programmet, i syfte att skapa ett sammanhållet och konsekvent program. En fördel som MDH har är att högskolan är relativt liten, vilket torde förenkla samarbete mellan olika avdelningar och akademier. 35 (52) 7.2 Prognoser och söktryck Historiskt sett har civilingenjörer inte haft några problem att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. De prognoser som finns pekar också på att ingenjörskompetens är och fortsatt kommer att vara av största vikt för teknikföretag i Sverige, och att de som läser civilingenjörsutbildningar av det slag som industriell ekonomi är har goda utsikter att få jobb efter avslutad utbildning 18. Undersökningar visar också att teknikföretagen i allt större utsträckning ersätter dem som lämnar verksamheten med någon som har högre formell utbildning och att de föredrar civilingenjörer framför högskoleingenjörer när de rekryterar. Skälen till detta är att de anses vara mer flexibla, mer kompetenta, bättre i en föränderlig organisation; de antas ha större nätverk och bättre pedagogisk förmåga 19. Det är emellertid inte helt lätt att prognostisera civilingenjörers framtida arbetsliv, vilket kan bero på det faktum att en signifikant del av civilingenjörerna arbetar i andra yrken än de som traditionellt sett har definierats som ingenjörsyrken. Detta gäller i synnerhet Industriell ekonomiexaminerade, vilket beskrevs tidigare. Detta kan innebära att efterfrågan på den kompetens som en utbildning inom Industriell ekonomi innebär har underskattats när det gäller prognoser på längre sikt. Det som är intressant i sammanhanget är också vilken typ av ingenjörer som kommer att behövas i framtiden. Enligt Teknikföretagen 20, så är det i allt större utsträckning breda utbildningar och generalistprofiler som blir av intresse, givet vilken typ av arbete som ingenjörer utför och givet att företagen själva står för specialiseringen. Detta talar också för ett fortsatt behov av ingenjörer med Industriell ekonomi-profil. Sammantaget finns det god anledning att anta att efterfrågan av Industriell ekonomi-examinerade inte kommer att minska. Den lokala arbetsmarknaden är också gynnsam då Mälardalen är ett industritätt område med flera stora internationella koncerner, såsom t.ex. ABB, Volvo, Bombardier, mindre och medelstora företag, samt offentliga aktörer; alla i behov av den typ av kompetens som programmet erbjuder. Söktrycket på samtliga civilingenjörsutbildningarna i landet har ökat stadigt under de senaste åren och antal sökande till de svenska 18 Teknikföretagen (2012) Vilka ingenjörer behövs? Storföretagens syn på svenska ingenjörsutbildningar. 19 Teknikföretagen (2012) Vilka ingenjörer behövs? Storföretagens syn på svenska ingenjörsutbildningar. 20 Teknikföretagen (2012) Vilka ingenjörer behövs? Storföretagens syn på svenska ingenjörsutbildningar.

164 160 Ärende 13 Bilaga 2 civilingenjörsutbildningarna är nu det högsta på 13 år 21. Industriell ekonomi visar högre söktryck än övriga ingenjörsutbildningar generellt sett. I synnerhet hade programmet på KTH 728 förstahandssökande år (nästan en dubblering på 7 år) och antog 140 studenter. Den översyn som Çürüklü gjorde av MDHs utbildningar visade att söktrycket till civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi ligger på betydligt högre nivårer än övriga program. Allt detta tyder på att söktrycket är högt och stigande, vilket motiverar det föreliggande programförslaget. 36 (52) 8. Förslag på externa bedömare Professor Mats Engwall, KTH (ordförande för Scaiem (Scandinavian Academy of Industrial Engineering and Management) och ämnesexpert i gruppen industriell ekonomi vid UKÄ:s senaste utvärderingar av examina samt tidigare utvärderare av MDH:s civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi), Universitetslektor Doc. Anna Öhrwall Rönnbäck (också Director at CAM - Center for Applied Management for SMEs, styrelsemedlem i Scaiem och expertläsare i gruppen industriell ekonomi vid UKÄ:s senaste utvärderingar av examina) samt Per Fagrell, kompetensförsörjning, Teknikföretagen och doktorand på KTH (även arbetslivsrepresentant i gruppen industriell ekonomi vid UKÄ:s senaste utvärderingar av examina). Samtliga har tillfrågats och tackat ja till uppdraget. Kontaktpersoner EST: Eva Thorin, utbildningsledare EST, eva.thorin@mdh.se, Lucia Crevani och Anette Hallin, projektledare för framtagning av det nya programmet, EST, lucia.crevani@mdh.se, SCB (2013) Tema Arbetsmarknad: Ingenjörerna En djupanalys av ingenjörsutbildade och personer med ett ingenjörsyrke. Temarapport 2013: Çürüklü, B. (2013) Översyn av MDH:s utbildningsutbud. MDH-UFO.

165 161 Ärende 13 Bilaga 2 Bilaga 1: Översikter av de 4 fördjupningarna inom civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi I bilagorna 1a-1d återfinns översikter över de 4 fördjupningar som ska erbjudas inom ramen för det nya civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi. Färgerna på de olika kurserna anger vilket ämne kursen tillhör, alternativt om kursen är en integrationskurs, se följande förteckning: 37 (52) Kurser i Industriell ekonomi och organisation samt innovationsteknik Kurser inom den valda teknikbasen Kurser i matematik Kurser i naturvetenskap Intergrationskurser (mellan ämnen) Självständiga arbeten (med integration) Bilaga 1a: Kursöversikt, Fördjupning framtidens energi År 1 Introduktion till Industriell ekonomi Introduktion till projekt inom teknik Teknik och samhälle Envariabelkalkyl Vektoralgebra Hållbar utveckling Programmering Termodynamik År 2 Hållbara energisystem Flervariabelkalkyl Elektrofysik Industriell marknadsföring Global operations management Numeriska metoder för industriell ekonomi Strömningsteknik Optimering och simulering År 3 Värmeöverföring Statistik och sannolikhetslära Organisation: Form och funktion Innovationsteknik Styrning och finansiering av industriella verksamheter Styrning av energisystem Självständigt arbete inom industriell ekonomi År 4 Industrial economics Förbrännings- och rökgasreningsteknik Värme- och kraftteknik Systematisk energieffektivisering Internationella energisystem Vetenskaplig metod för industriell ekonomi Perspektiv på energimarknader Industriell förnyelse: utmaningar och möjligheter År 5 Styrmedel, strategi och teknisk förändring Elmarknaders, simulering, prognos Teknikbaserat socialt entreprenörskap Examensarbete

166 162 Ärende 13 Bilaga 2 38 (52) Bilaga 1b: Kursöversikt, Fördjupning Hållbara produktionssystem År 1 Introduktion till Industriell ekonomi Introduktion till projekt inom teknik Teknik och samhälle Envariabelkalkyl Vektoralgebra Hållbar utveckling Programmering Termodynamik År 2 Industriell produktion och logistik Flervariabelkalkyl Elektrofysik Industriell marknadsföring Global operations management Numeriska metoder för industriell ekonomi Kvalitetsprocessen Optimering och simulering År 3 Competitive production systems Statistik och sannolikhetslära Organisation: Form och funktion Innovationsteknik Styrning och finansiering av industriella verksamheter Production, Maintenance and Quality development Självständigt arbete inom industriell ekonomi År 4 Industrial economics Production system development Production and logistics planning Verksamhetsstrategier Dependability Vetenskaplig metod för industriell ekonomi Supply Chain Management Industriell förnyelse: utmaningar och möjligheter År 5 Industrial excellence Business excellence Teknikbaserat socialt entreprenörskap Examensarbete

167 163 Ärende 13 Bilaga 2 Bilaga 1c: Kursöversikt, Fördjupning IKT för ett samhälle i förnyelse 39 (52) År 1 Introduktion till Industriell ekonomi Introduktion till projekt inom teknik Teknik och samhälle Envariabelkalkyl Vektoralgebra Hållbar utveckling Programmering Termodynamik År 2 Datakommunikation i nätverk Flervariabelkalkyl Elektrofysik Industriell marknadsföring Global operations management Numeriska metoder för industriell ekonomi Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion Optimering och simulering År 3 Databaser Statistik och sannolikhetslära Organisation: Form och funktion Innovationsteknik Styrning och finansiering av industriella verksamheter Programmering av mobila applikationer Självständigt arbete inom industriell ekonomi År 4 Industrial economics Programvaruteknik I Big Data Artficial intelligence for Big Data Projekt i Big Data Vetenskaplig metod för industriell ekonomi Cloud computing Industriell förnyelse: utmaningar och möjligheter År 5 Managementkurs att definiera Safety Critical Systems Engineering/Software Verification and Validation Examensarbete Teknikbaserat socialt entreprenörskap

168 164 Ärende 13 Bilaga 2 Bilaga 1d: Kursöversikt, Management, förnyelse och samhälle 40 (52) År 1 Introduktion till Industriell ekonomi Introduktion till projekt inom teknik Teknik och samhälle Hållbar utveckling Envariabelkalkyl Programmering Vektoralgebra Termodynamik År 2 Kurs beror på vald teknikbas Flervariabelkalkyl Elektrofysik Industriell marknadsföring Global operations management Numeriska metoder för industriell ekonomi Kurs beror på vald teknikbas Optimering och simulering År 3 Kurs beror på vald teknikbas Statistik och sannolikhetslära Organisation: Form och funktion Innovationsteknik Styrning och finansiering av industriella verksamheter Kurs beror på vald teknikbas Självständigt arbete inom industriell ekonomi År 4 Industrial economics Kurs beror på vald teknikbas Kurs beror på vald teknikbas Entreprenörskap för industriell förnyelse Ledning av industriellt förändringsarbete Vetenskaplig metod för industriell ekonomi Kurs beror på vald teknikbas Industriell förnyelse: utmaningar och möjligheter År 5 Managementkurs att definiera Kurs beror på vald teknikbas Teknikbaserat socialt entreprenörskap Examensarbete

169 165 Ärende 13 Bilaga 2 Bilaga 2: Förslag till förändrade examenskrav Nedanstående förslag till nya examenskrav har även skickats in som separat ärende till fakultetsnämnden. 41 (52) Examensbeskrivning Civilingenjörsexamen Industriell ekonomi Degree of Master of Science in Engineering Industrial Engineering and Management Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå minst 210 hp inom teknikområdet industriell ekonomi varav minst 60 hp på avancerad nivå, vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp på avancerad nivå. Examensarbetet skrivs inom industriell ekonomi och organisation, datavetenskap, energiteknik eller produkt- och processutveckling. Inom ramen för teknikområdet industriell ekonomi ska ingå: -minst 60 hp industriell ekonomi och organisation, varav minst 15 hp på lägst nivå A1N -minst 52,5 hp inom ett av följande: datavetenskap, energiteknik, produktoch processutveckling, med minst 22,5 hp på lägst nivå G2F Dessutom ska ingå: -minst 45 hp matematik/tillämpad matematik varav minst 30 hp på nivå G1F -minst 15 hp fysik på nivå G1F -minst 15 hp inom valfritt tekniskt område varav minst 7,5 hp på lägst nivå A1N

170 166 Ärende 13 Bilaga 3 Bilaga 3: Förslag till utbildningsplan Programkod Att lägga in efter fakultetsnämndens beslut om inrättning av programmet. Giltig från Att lägga in efter fakultetsnämndens beslut om inrättning av programmet. Beslutsinstans Fakultetsnämnden Behörighet Särskild behörighet: Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). Diarienummer Att lägga in efter fakultetsnämndens beslut om inrättning av programmet. Akademi EST Fastställandedatum Datum för beslut av fastställande av utbildningsplanen. Programnamn Att lägga in efter fakultetsnämndens beslut om inrättning av programmet. Omfattning 300 HP Mål För civilingenjörsexamen i Industriell ekonomi skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör. Målen för civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi är hämtade från Högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS2006:1053). Kunskap och förståelse För civilingenjörsexamen skall studenten: - visa kunskap om industriell ekonomis vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga För civilingenjörsexamen skall studenten: - visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar,

171 167 Ärende 13 Bilaga 3 - visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information, - visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, - visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt För civilingenjörsexamen skall studenten - visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. För civilingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. Undervisningsspråk Kurser ges huvudsakligen på svenska under årskurs 1-3 och huvudsakligen på engelska under årskurs 4-5. Litteratur förekommer på både engelska och svenska. Innehåll Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi är en femårig civilingenjörsutbildning inom teknikområdet industriell ekonomi med tre teknikbaser på grundnivå (energiteknik, datavetenskap och produktrealisering) och fyra fördjupningar på avancerad nivå under år 4-5 (Framtidens energi, IKT för ett samhälle i förnyelse, Hållbara produktionssystem, samt Management, förnyelse och samhälle). Det övergripande, sammanhållande temat för programmet är Industriell Förnyelse. Utbildningen inleds med ett gemensamt år för alla studenter. Här läggs grunden för hela utbildningen genom en introduktionskurs, två kurser i matematik, en naturvetenskaplig kurs, en kurs i programmering (vilken krävs eftersom den ger behörighet till samtliga teknikbaser), en kurs i Teknik och samhälle som kopplar direkt till programmets övergripande tema, och två integrationskurser, Introduktion till projekt inom teknik samt Hållbar utveckling, där lärare som representerar alla teknikbaser, industriell ekonomi och organisation samt innovationsteknik samarbetar. Dessa två integrationskurser sätter en tydlig prägel på programmet i termer av gränsöverskridande och förbereder studenter till val av teknikbas. Utbildningens andra och tredje år utgörs av gemensamma kurser och teknikbasspecifika kurser inom de tre teknikbaserna (Energiteknik, Datavetenskap och Produktrealisering). Syftet under dessa år är att ge studenterna en bredd inom teknikbasen och att utveckla deras förståelse för industriell förnyelse samt bibringa nödvändiga kunskaper i matematik och naturvetenskap. Det tredje året avslutas med ett

172 168 Ärende 13 Bilaga 3 självständigt arbete i grupper över teknikbasernas gränser där studenterna tillämpar de erhållna kunskaperna och utvecklade färdigheterna. Detta arbete ska även fungera som träning inför examensarbetet. Utbildningens fjärde och femte år utgörs av ett större antal fördjupningskurser inom ett område som studenten väljer. De fyra områdena studenterna kan välja mellan är: Framtidens energi, Hållbara produktionssystem, IKT för ett samhälle i förnyelse eller Management, förnyelse och samhälle. Utbildningen avslutas med ett examensarbete. Examensarbetet skrivs inom ett ämne som studenten har läst på avancerad nivå och kan skrivas inom ett av de ämne som utgör teknikområdet Industriell ekonomis kärna, dvs. industriell ekonomi och organisation, datavetenskap, energiteknik, produkt- och processutveckling (men helst en integration av de ämnen studenten har läst på avancerad nivå). Programmets kurser är planerade så att de tillsammans bygger upp möjligheten för studenten att successivt utveckla de kunskaper, färdigheter och förmågor som krävs för att nå examensmålen. En variation av olika undervisningsformer ingår i utbildningen: föreläsningar, seminarier, workshops, projektarbeten, laborationer, enskilda uppgifter, egenstudier SI och handlett arbete. Verklighetsbaserade case och samläsning med andra utbildningar är återkommande och syftar till att studenterna ska utveckla sina samarbetsförmågor samt utveckla systemtänkande genom att integrera kunskaper och förmågor från olika kunskapsområden. Examination sker individuellt och i grupp i form av skriftliga inlämningar av olika slag, salstentamen, hemtentamen samt muntligt. Studenterna uppmuntras att tillbringa en period under utbildningen utomlands, framförallt under vårterminen i år 3 eller under höstterminen år 5. Detta ses som en betydelsefull erfarenhet och något som stöder studentens utveckling mot examensmålen. Studentens valmöjligheter kan begränsas av de behörighetskrav som gäller för en kurs. Till år 2 söker studenten till en av tre teknikbaser (Datavetenskap, Energiteknik och Produktrealisering). Antal platser för varje teknikbas är begränsat. Till år 4 söker studenten till en av fyra fördjupningar (IKT för ett samhälle i förnyelse, Framtidens energi, Hållbara produktionssystem eller Management, samhälle och förnyelse). Antal platser för varje fördjupning är begränsat. Årskurs 1 Industriell ekonomi och organisation: Introduktion till industriell ekonomi*, 7,5 HP Teknik och samhälle*, 7,5 HP Övriga tekniska ämnen: Introduktion till projekt inom teknik,* 7,5 HP Hållbar utveckling*, 7,5 HP Datavetenskap: Programmering, 7,5 HP Tillämpad matematik: Envariabelkalkyl, 7,5 HP Vektoralgebra, 7,5 HP

173 169 Ärende 13 Bilaga 3 Fysik: Termodynamik, 7,5 HP Årskurs 2 Gemensamma kurser Industriell ekonomi och organisation: Global operations management*, 7,5 HP Industriell marknadsföring*, 7,5 HP Fysik: Elektrofysik, 7,5 HP Tillämpad matematik: Flervariabelkalkyl, 7,5 HP Numeriska metoder för industriell ekonomi, 7,5 HP Optimering och simulering, 7,5 HP Kurser för teknikbasen Datavetenskap Datavetenskap: Datakommunikation i nätverk I*, 7,5 HP Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion*, 7,5 HP Kurser för teknikbasen Energiteknik Energiteknik: Hållbara energisystem*, 7,5 HP Strömningsteknik*, 7,5 HP Kurser för teknikbasen Produktrealisering Produkt- och processutveckling: Produktionsteknik*, 7,5 HP Kvalitetsprocessen*, 7,5 HP Årskurs 3 Gemensamma kurser Tillämpad matematik: Statistik och sannolikhetslära, 7,5 HP

174 170 Ärende 13 Bilaga 3 Industriell ekonomi och organisation: Organisation: Form och funktion*, 7,5 HP Styrning och finansiering av industriella verksamheter*, 7,5 HP Övriga tekniska ämnen: Självständigt arbete i industriell ekonomi*, 15 HP Innovationsteknik: Innovationsteknik*, 7,5 HP Kurser för teknikbasen Datavetenskap Datavetenskap: Databaser*, 7,5 HP Programmering av mobila applikationer*, 7,5 HP Kurser för teknikbasen Energiteknik Energiteknik: Värmeöverföring*, 7,5 HP Styrning av energisystem*, 7,5 HP Kurser för teknikbasen Produktrealisering Produkt- och processutveckling: Konkurrenskraftiga produktionssystem*, 7,5 HP Produktions-, underhålls- och kvalitetsutveckling*, 7,5 HP Årskurs 4 Gemensamma kurser Industriell ekonomi och organisation: Industrial economics*, 7,5 HP Industriell förnyelse: utmaningar och möjligheter*, 7,5 HP Övriga tekniska ämnen: Vetenskaplig metod för industriell ekonomi*, 7,5 HP Kurser för fördjupningen framtidens energi Energiteknik: Förbränning- och rökgasreningsteknik*, 7,5 HP

175 171 Ärende 13 Bilaga 3 Värme- och kraftteknik*, 7,5 HP Systematisk energieffektivisering*, 7,5 HP Internationella energisystem*, 7,5 HP Perspektiv på energimarknader*, 7,5 HP Kurser för fördjupningen hållbara produktionssystem Produkt- och processutveckling: Utveckling av produktionssystem*, 7,5 HP Produktions- och logistikplanering*, 7,5 HP Verksamhetsstrategier*, 7,5 HP Tillförlitlighet*, 7,5 HP Försörjningsledning*, 7,5 HP Kurser för fördjupningen IKT för ett samhälle i förnyelse Datavetenskap: Programvaruteknik 1*, 7,5 HP Sakernas internet*, 7,5 HP Lärande system*, 7,5 HP Projekt i IKT*, 7,5 HP Cloud computing*, 7,5 HP Kurser för fördjupningen management, förnyelse och samhälle med teknikbas datavetenskap Datavetenskap: Programvaruteknik 1*, 7,5 HP Sakernas internet*, 7,5 HP Cloud computing* 7,5 HP Industriell ekonomi och organisation: Ledning av industriellt förändringsarbete*, 7,5 HP Innovationsteknik: Entreprenörskap för industriell förnyelse*, 7,5 HP Kurser för fördjupningen management, förnyelse och samhälle med teknikbas energiteknik Energiteknik: Förbränning- och rökgasreningsteknik*, 7,5 HP Värme- och kraftteknik*, 7,5 HP Perspektiv på energimarknader*, 7,5 HP

176 172 Ärende 13 Bilaga 3 Industriell ekonomi och organisation: Ledning av industriellt förändringsarbete*, 7,5 HP Innovationsteknik: Entreprenörskap för industriell förnyelse*, 7,5 HP Kurser för fördjupningen management, förnyelse och samhälle med teknikbas produktrealisering Produkt- och processutveckling: Utveckling av produktionssystem*, 7,5 HP Produktions- och logistikplanering*, 7,5 HP Försörjningsledning*, 7,5 HP Industriell ekonomi och organisation: Ledning av industriellt förändringsarbete*, 7,5 HP Innovationsteknik: Entreprenörskap för industriell förnyelse*, 7,5 HP Årskurs 5 Gemensamma kurser Övriga tekniska ämnen: Teknikbaserat socialt entreprenörskap*, 15 HP Fördjupningen framtidens energi Energiteknik: Elmarknader, simulering, prognos*, 7,5 HP Styrmedel, strategi och teknisk förändring*, 7,5 HP Valbart: Energiteknik: Examensarbete* 30 HP eller Industriell ekonomi och organisation: Examensarbete* 30 HP Fördjupningen hållbara produktionssystem: Produkt- och processutveckling: Affärsmässig excellens*, 7,5 HP Industriell excellens*, 7,5 HP

177 173 Ärende 13 Bilaga 3 Valbart: Produkt- och processutveckling: Examensarbete* 30 HP eller Industriell ekonomi och organisation: Examensarbete* 30 HP Fördjupningen IKT för ett samhälle i förnyelse: Safety Critical Systems Engineering*, 7,5 HP alternativt Software Verification and Validation*, 7,5 HP en eller flera managementkurser att definieras (period 1) Valbart: Datavetenskap: Examensarbete* 30 HP eller Industriell ekonomi och organisation: Examensarbete* 30 HP Fördjupningen management, förnyelse och samhälle med teknikbas datavetenskap Datavetenskap: Safety Critical Systems Engineering*, 7,5 HP alternativt Software Verification and Validation*, 7,5 HP och en eller flera management kurser att definieras (period 1) Valbart: Datavetenskap: Examensarbete* 30 HP eller Industriell ekonomi och organisation: Examensarbete* 30 HP Fördjupningen management, förnyelse och samhälle med teknikbas energiteknik Energiteknik: Elmarknader, simulering, prognos*, 7,5 HP och en eller flera managementkurser att definieras (period 1) alternativt Energiteknik: Styrmedel, strategi och teknisk förändring*, 7,5 HP

178 174 Ärende 13 Bilaga 3 alternativt Datavetenskap: Databaser*, 7,5 HP och en eller flera managementkurser att definieras (period 2) Valbart: Energiteknik: Examensarbete* 30 HP eller Industriell ekonomi och organisation: Examensarbete* 30 HP Fördjupningen management, förnyelse och samhälle med teknikbas produktrealisering Datavetenskap: Databaser*, 7,5 HP och en managementkurs att definieras (period 2) alternativt Energiteknik: Hållbara energisystem*, 7,5 HP och en managementkurs att definieras (period 2) Valbart: Produkt- och processutveckling: Examensarbete* 30 HP eller Industriell ekonomi och organisation: Examensarbete* 30 HP * Ingår i teknikområdet Industriell ekonomi. Val inom programmet Studentens valmöjligheter kan begränsas av de behörighetskrav som gäller för en kurs. Till år 2 söker studenten till en av tre teknikbaser (Datavetenskap, Energiteknik och Produktrealisering). Antal platser för varje teknikbas är begränsat. Till år 4 söker studenten till en av fyra fördjupningar (IKT för ett samhälle i förnyelse, Framtidens energi, Hållbara produktionssystem eller Management, samhälle och förnyelse). Antal platser för varje fördjupning är begränsat. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen: Civilingenjörsexamen i Industriell ekonomi (Master of Science in Engineering Industrial Engineering and Management).

179 175 Ärende 13 Bilaga 3 Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter Att lägga in efter fakultetsnämndens beslut om inrättning av programmet.

180 176 Ärende 13 Bilaga 4 Bilaga 4: översikt examenskrav Tabell 1 visar att examenskrav uppfylls genom kurserna i utbildningsplan (kurser i utbildningsplan HT årskurs 5 ingår inte i beräkningar för teknikområdet industriell ekonomi då studenterna kan välja att åka utomlands den terminen och använda de valbara kurser enligt examensbeskrivningen detta innebär att en student som följer utbildningsplan HT årskurs 5 eller hittar motsvarande kurser utomlands får ytterligare 22,5-30 poäng inom teknikområdet industriell ekonomi jämfört med de i tabellen). Vilka kurser som tillhör teknikområdet industriell ekonomi specificeras i utbildningsplanen det handlar om kurser inom ämnena industriell ekonomi och organisation, innovationsteknik, datavetenskap, energiteknik och produkt- och processutveckling, samt integrationskurserna som inrättas som övrigt tekniskt ämne. Examensarbetet och integrationskruserna ingår i beräkningen av poäng inom teknikområdet industriell ekonomi men inte i beräkningar kring poäng inom enskilda ämnen då dessa kurser inte går att klassificera på detta sätt (se även förklaringen i ansökan). Integrationskurserna inrättas nämligen som övrigt tekniskt ämne då det handlar om integration. Ämnet för examensarbetet beror på vad studenten väljer (ett av de två ämnen som de har läst på avancerad nivå, antingen industriell ekonomi och organisation eller teknikbasens ämne). Tabell 1. Kontroll examenskrav Tabell 2 visar antal poäng per ämne och nivå beroende på vilken teknikbas och fördjupning man väljer. Studenterna väljer ämnet för examensarbete och därför är den sista kolumnen bara en indikation.

181 177 Ärende 13 Bilaga 4 Tabell 2. Antal poäng per ämne och nivå.

182 178 Ärende 13 Bilaga 5 Bilaga 5: Lärare till programmet Förklaring: Tabellen visar resurserna till kurserna inom de olika ämnen som ingår i programmet. Vissa kurser samläses med andra program; i dessa fall den procent av anställning som återges i tabellen handlar om hela kursen (inkl. studenterna från andra program). Kurskoden har angetts för befintliga kurser. Namn Akademisk titel Typ av anställning Anställ- ningens omfatt- ning i procent Uppskattad tid Kurs för kurser inom programmet, % av anställning Industriell ekonomi och organisation samt innovationsteknik Anette Hallin Universitetslektor Tillsvidare 100% Att leda och arbeta i projekt - Vetenskaplig metod för industriell ekonomi - 33% Självständigt arbete i industriell ekonomi - examensarbete Anette Strömberg Universitetslektor Tillsvidare 100% 11% Innovationsteknik Angelina Sundström Universitetsadjunkt Tillsvidare 100% 22% Introduktion till Industriell Ekonomi - Global Operations Management Bengt Köping Olsson Universitetslektor Tillsvidare 100% 5% examensarbete Cecilia Lindh Universitetslektor Tillsvidare 100% 5% examensarbete Christer Nygren Universitetsadjunkt Tillsvidare 100% 11% Innovationsteknik Christos Papahristodoulou Universitetslektor Tillsvidare 100% 22% Industrial economics Erik Lindhult Universitetslektor Tillsvidare 100% Entreprenörskap för industriell förnyelse - Teknikbaserat socialt 12% entreprenörskap/innovation Esbjörn Segelod Professor Tillsvidare 100% 1% Global Operations Management Fredrik Jeanson Doktorand Visstidsanst. 100% 11% Styrning och finasiering av industriella verksamheter Håkan Lindgren Universitetsadjunkt Tillsvidare 100% 5% självständigt arbete Johan Grinbergs Universitetslektor Tillsvidare 100% 11% Organisation: form och funktion Jonas Truedsson Universitetsadjunkt Tillsvidare 100% 11% Styrning och finasiering av industriella verksamheter Lennart Haglund Licenciat Visstidsanst. 100% 22% Introduktion till Industriell Ekonomi - Industriell marknadsföring Lucia Crevani Universitetslektor Tillsvidare 40% Teknik och samhälle - Ledning av industriell förändringsarbete - Industriell förnyelse: 30% möjligheter och utmaningar Magnus Hoppe Universitetslektor Tillsvidare 100% Organisation: form och funktion - Entreprenörskap för industriell förnyelse - Ledning av industriellt förändringsarbete - Industriell förnyelse: möjligheter och utmaningar - 28% Teknikbaserat socialt entreprenörskap/innovation Magnus Linderström Universitetslektor Tillsvidare 100% 17% Teknik och samhälle - Hållbar utveckling Peter Dobers Professor Tillsvidare 100% 4% Hållbar utveckling Peter E. Johansson Universitetslektor Tillsvidare 100% 4% Ledning av industriell förändringsarbete Peter Ekman Universitetslektor Tillsvidare 100% 6% Industriell marknadsföring - examensarbete Sikander Khan Universitetslektor Tillsvidare 100% 5% examensarbete Toon Larsson Universitetsadjunkt Tillsvidare 100% 19% Global Operations Management - Industriell marknadsföring Ulf Andersson Professor Tillsvidare 100% 1% Global Operations Management

183 179 Ärende 13 Bilaga 5 Namn Akademisk titel Typ av anställning Anställ- ningens omfatt- ning i procent Uppskattad tid Kurs för kurser inom programmet, % av anställning Matematik Anna Fedyszak- Koszela Universitetsadjunkt Tillsvidare 100% 15% Statistik och sannolikhetslära Daniel Andrén Universitetslektor Tillsvidare 100% 15% Optimering och simulering Erik Darpö Universitetslektor Tillsvidare 100% 15% Flervariabelkalkyl, Numeriska metoder Hillevi Gavel Universitetsadjunkt Tillsvidare 100% 15% Vektoralgebra Johan Richter Universitetsadjunkt (disputerar ht 2014) Tillsvidare 100% 20% Optimering och simulering, Envariabelkalkyl Lars Hellström Universitetslektor Tillsvidare 100% 15% Vektoralgebra Lars- Göran Larsson Universitetslektor Tillsvidare 100% 15% Envariabelkalkyl Linus Carlsson Universitetslektor Tillsvidare 100% 20% Flervariabelkalkyl, Numeriska metoder Ni Ying Universitetslektor Tillsvidare 100% 15% Statistik och sannolikhetslära, Numeriska metoder Naturvetenskap Hans Eriksson Universitetslektor Tillsvidare 100% 20% Termodynamik, Elektrofysik Jacob Brynolf Universitetslektor Tillsvidare 100% 20% Termodynamik, Elektrofysik Peter Gustafsson Universitetslektor Tillsvidare 100% 20% Termodynamik, Elektrofysik Datavetenskap Afshin Ameri Universitetsadjunkt Tillsvidare 100% 11% Programmering av mobila applikationer Baran Curuklu Universitetslektor Tillsvidare 100% Sakernas internet - Project in ICT - Vetenskaplig metod för industriell ekonomi - 30% examensarbete Conny Collander Universitetsadjunkt Tillsvidare 100% 11% Datakommunikation i nätverk I Dag Nyström Universitetslektor Tillsvidare 100% 40% Databaser - Sakernas internet - examensarbete Doktorand 1 Doktorand Visstidsanst. 100% 7% Cloud computing Doktorand 2 Doktorand Visstidsanst. 100% 11% DVA321, Säkerhetskritiska system Doktorand 3 Doktorand Visstidsanst. 100% 11% CDT414, Validering och verifiering av mjukvara Hongyu Pei- Breivold Adjungerad universitetslektor Visstidsanst. 20% 8% Cloud computing Jan Carlson Universitetslektor Tillsvidare 100% 30% Programvaruteknik - examensarbete Kristina Lundqvist Professor Tillsvidare 100% 11% DVA321, Säkerhetskritiska system Mats Björkman Professor Tillsvidare 100% 11% Datakommunikation i nätverk I Mikael Ekström Universitetslektor Tillsvidare 100% 5% Hållbar utveckling Ning Xiong Universitetslektor Tillsvidare 100% DVA427, Lärande system - Project in ICT - Självständigt arbete i industriell ekonomi - 30% examensarbete Peter Funk Professor Tillsvidare 100% 11% DVA427, Lärande system Radu Dobrin Universitetslektor Tillsvidare 100% 7% Cloud computing Rikard Lindell Universitetslektor Tillsvidare 100% Programmering av mobila applikationer - Project in ICT - Teknikbaserat socialt 32% entreprenörskap/innovation Sasikumar Punnekkat Professor Tillsvidare 100% 11% CDT414, Validering och verifiering av mjukvara Shahina Begum Universitetslektor Tillsvidare 100% 5% Att leda och arbeta i projekt Stefan Bygde Universitetslektor Tillsvidare 100% 22% DVA117, Programmering Thomas Larsson Universitetslektor Tillsvidare 100% 22% DVA104, Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion

184 180 Ärende 13 Bilaga 5 Namn Akademisk titel Typ av anställning Energiteknik Anställ- ningens omfatt- ning i procent Uppskattad tid Kurs för kurser inom programmet, % av anställning Anders Borg Universitetsadjunkt Tillsvidare 100% 20% ERA101 Strömningsteknik Anders Nordstrand Universitetsadjunkt Tillsvidare 50% 20% ERA 106 Värmeöverföring - Värme- och kraftteknik Björn Karlsson Professor Tillsvidare 100% 2% Hållbara energisystem Bozena Guizana Universitetslektor Tillsvidare 100% Hållbar utveckling - Vetenskaplig metod för industriell ekonomi - Självständigt arbete - 18% Examensarbete Britt- Marie Israelsson Universitetsadjunkt Tillsvidare 100% 21% Hållbara energisystem - ERA 202 Förbrännings- och rökgasreningsteknik Daniel Torstensson Universitetsadjunkt Tillsvidare 100% 20% Perspektiv på energimarkander- ERA301 Internationella energisystem - Styrmedel, strategi och teknisk förändring - Elmarknader, simulering, prognos Elena Tomas Aparicio Universitetsadjunkt Tillsvidare 100% 5% Hållbara energisystem - Elmarknader, simulering, prognos Eva K Larsson Doktorand (licenciat) Visstidsanst. 100% 14% Hållbara energisystem - ERA 101 Strömningsteknik - ERA 106 Värmeöverföring Fredrik Wallin Universitetslektor Tillsvidare 100% 18% Styrmedel, strategi och teknisk förändring - Elmarknader, simulering, prognos- Vetenskaplig metod för industriell ekonomi - Examensarbete Hailong Li Universitetslektor Tillsvidare 100% 24% ERA 104 Styrning av energisystem - Elmarknader, simulering, prognos Iana Vassileva Forskningsassistent Visstidsanst. 100% 20% ERA 201 Systematisk energieffektivisering - Examensarbete Jan Sandberg Universitetslektor Tillsvidare 100% 6% Hållbara energisystem - Värme- och kraftteknik Jan Skvaril Doktorand Visstidsanst. 100% 5% ERA 202 Förbrännings- och rökgasreningsteknik Javier Campillo Doktorand Visstidsanst. 100% 5% Examensarbeten Mehmet Bulut Doktorand Visstidsanst. 100% 20% Styrmedel, strategi och teknisk förändring - Elmarknader, simulering, prognos- Självständigt arbete - Examensarbete Patrik Klintenberg Universitetslektor Tillsvidare 100% 15% Att leda och arbeta i projekt - Teknikbaserat socialt entreprenörskap/innovation Peter Stigsson Universitetslektor Tillsvidare 20% 10% ERA301 Internationella energisystem - Examensarbete 6% Vetenskaplig metod för industriell ekonomi

185 181 Ärende 13 Bilaga 5 Namn Akademisk titel Typ av anställning Anställ- ningens omfatt- ning i procent Uppskattad tid Kurs för kurser inom programmet, % av anställning Anders Fundin Adjungerad professor Visstidsanst. 20% 2% KPP204 Kvalitetsprocesssen Anders Hellström Universitetsadjunkt Tillsvidare 100% 10% KPP202 Competititve production system Anna Granlund Forskare (Tekn. Dr.) Tillsvidare 100% 20% KPP241 Supply chain management- Verksamhetsstrategier Antti Salonen Universitetslektor Tillsvidare 100% KPP204 Kvalitetsprocessen - KPP202 Competitive production system - KPP227 Production and logistics planning - PPU404 Production, Maintenance and quality 50% development - Dependability management - Verksamhetsstrategier Björn Fagerström Adjungerad professor Visstidsanst. 20% 5% KPP319 Industrial excellence Farzaneh Ahmadzadeh Post doc. Visstidsanst. 100% 6% Vetenskaplig metod för industriell ekonomi Jessica Bruch Universitetslektor Tillsvidare 100% 20% KPP319 Industrial excellence - Production systems development Marcus Bengtsson Forskare (Tekn. Dr.) inhyrd 40% 7% KPP202 Competitive production system - Dependability management Martin Kurdve Forskningsingenjör (Tekn. inhyrd Lic.) 100% 5% KPP202 Competitive production system Sasha Shabazi Doktorand Inhyrd 20% 15% Industriell produktion och logistik, Hållbar utveckling Sten Grahn Universitetslektor Tillsvidare 50% 25% Business excellence - Teknikbaserat socialt entreprenörskap/innovation Antti Salonen - Anna Granlund - Jessica Bruch - Martin Kurdve - Farzaneh Ahmadzadeh se ovan se ovan se ovan 9% Självständigt arbete Antti Salonen - Anna Granlund - Jessica Bruch - Martin Kurdve - Marcus Bengtsson - Farzaneh Ahmadzadeh - m.fl. se ovan se ovan se ovan 28% examensarbete

186 Bilaga Ärende 13 Bilaga 6 KOMMUNIKATION Examensmål (civilingenjör/master): - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper Samt som verktyg för att uppnå andra examensmål. Detta kan operationaliseras till flera lärandemål som behöver uppfyllas (enligt Anette Hallins tidigare arbete om detta): efter genomgången utbildning ska studenten, på svenska såväl som på engelska: 1) kunna välja och använda kommunikationsstrategi (dvs text-/taltyp; medium och språklig nivå) beroende på situation, syfte och publik 2) kunna strukturera sina texter och sina anföranden på ett logiskt, precist, övertygande och attraktivt sätt 3) kunna delta aktivt i såväl muntliga som skriftliga diskussioner och samtal inom sitt ämnesområde med experter såväl som med lekmän samt med människor från andra discipliner och med annan kulturell bakgrund än den egna 4) kunna framföra konstruktiv kritik muntligt och skriftligt 5) kunna inhämta, värdera och syntetisera information och kunskap inom sitt ämnesområde från olika källor 6) kunna använda sig av olika hjälpmedel som illustrativt stöd i kommunikationen 7) kunna agera på ett sådant sätt att icke-verbala kommunikationsmedel används medvetet (med icke-verbala kommunikationsmedel menas t ex röstläge och betoningar, liksom kroppsspråk såsom mimik och gester) 1

187 Bilaga Ärende 13 Bilaga 6 Föreslagen progression i tre steg att fördelas under 5 år för Kommunikation Steg Mål : Studenten ska kunna Läraktiviteter Kurs (kod och kort namn) samt nummer på uppfylld mål Steg 1 Steg 2 1. känna igen olika typer av rapporter 2. strukturera rapporter enligt mallar 3. inhämta information från olika källor, korrekt referera till dem och sammanfatta dess innehåll 4. muntligt presentera sitt arbete enligt mallar 5. delta aktivt i muntliga diskussioner och samtal inom sitt ämnesområde 6. framföra konstruktiv kritik muntligt och skriftligt 7. använda olika kommunikationsstrategier 8. strukturerar texter och sina anföranden på ett logiskt, precist, övertygande och attraktivt sätt 9. inhämta och syntetisera information, men också värdera den. a) Introducera olika typer av rapporter (tekniska och samhällsvetenskapliga) b) Presentera mallar för rapporterna och andra texter (t ex projektplan). c) Öva mallar d) Introducera och öva litteratursökning. e) Introducera mallar för referenser. f) Öva läsning, förståelse och sammanfattning av texter från enklare till vetenskapliga. g) Introducera och öva standard presentationer h) Öva peer-feedback om presentationer och rapporter baserat på mallarna i) Introducera vikten av icke-verbala kommunikationsmedel j) Gruppdiskussioner som inslag i flera kurser k) Publiken är andra studenter och språket är svenska l) Introducera andra typer av texter och dess struktur, tex ett pressmeddelande, en executive summary, en populärvetenskaplig sammanfattning, en debattartikel, en essay, en vetenskaplig artikel, en instruktionstext, websidor, sociala medier. Helst ska det finnas en riktigt mottagare (tex ett företag eller en tidning) m) Öva att läsa och skriva olika typer av texter (med feedback) n) Introducera hur man kan värdera olika källor. o) Öva att jämföra och ta ställning till olika källor. 2

188 Bilaga Ärende 13 Bilaga använda sig av olika hjälpmedel som illustrativt stöd i kommunikationen 11. kunna agera på ett sådant sätt att ickeverbala kommunikationsmedel används medvetet (med icke-verbala kommunikationsmedel menas t ex röstläge och betoningar, liksom kroppsspråk såsom mimik och gester) p) Introducera olika typer av presentationer med olika verktyg (lärarexempel eller gäster utifrån). Reflektion kring olika presentationer till olika syfte (tex säljpitch kontra vetenskaplig rapport) q) Öva olika typer av muntliga presentationer. r) Feedback (lärare och peer) på icke-verbala kommunikationsmedel s) Presentioner för olika typer av publik (företag, allmänheten, mer?). 12. delta aktivt i såväl muntliga som skriftliga diskussioner och samtal inom sitt ämnesområde med olika personer 13. framföra konstruktiv kritik muntligt och skriftligt t) Öva muntlig och skriftlig opposition. Feedback på oppositionen. u) Jobba med formulering av tänkbara frågor från auditoriet inför egen presentation (i syfte att förbereda sig och korrigera sin egen presentation) v) Därefter muntlig och skriftlig opposition samt muntligt och skriftligt bemötande av oppositionen. w) Aktivt deltagande i gruppdiskussioner/seminarier i klassen. Feedback på det. Steg välja och använda kommunikationsstrategi x) Grupparbete som kräver skrivandet av projektplan, mötesanteckningar, skisser, visualiseringar, animeringar. y) Publik varierad och språk både engelska och svenska z) Träna retorisk grepp i tal och skrift (vore bra men behöver arbetas en del med) å) Studenterna väljer själva vilken typ av text/presentation de ska leverera val av strategi examineras 15. delta aktivt i såväl muntliga som ä) Moderering av gruppdiskussioner. 3

189 Bilaga Ärende 13 Bilaga 6 skriftliga diskussioner och samtal inom sitt ämnesområde med experter såväl som med lekmän samt med människor från andra discipliner och med annan kulturell bakgrund än den egna 16. Använda övriga färdigheter som studenten nu har (tex muntlig och skriftlig opposition givna inslag) ö) Presentation och diskussion av projektsyfte och projektresultat med näringsliv/offentlig sektor. aa) Bjuda in övriga studenter på MDH till presentationer med utrymme för frågor och diskussion. bb) Videokonferensövningar (ev. med annat lärosäte?) cc) Presentation och diskussion av exjobb med bredare publik. dd) Organisering av, deltagande i och moderering av möte med representanter från samhället. (kanske små möten med relevanta deltagare under projektkursen? möten de har under exjobbet) ee) Reflektion kring hur kommunikationen har fungerat vid specifika tillfällen och hur kontexten spelar roll. 4

190 186 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Hållbara produktionssytem För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. År 1 Introduktion till industriell ekonomi, 7,5 HP (ny kurs), G1N Syftet med kursen är att ge en introduktion till Industriell ekonomi som vetenskapligt ämne och som organisatorisk praktik. Studenterna arbetar i projektform med en större uppgift där de identifierar ämnets olika delar i praktiken samt utvecklar sin förmåga att använda olika verktyg för att strukturera och analysera information. Introduktion till projekt inom teknik, 7,5 HP (ny kurs), G1N Syftet med kursen är att utvecka förståelsen och förmågan för projekt, projektledning och projektarbete, teoretiskt såväl som praktiskt. Studenterna arbetar i projektgrupper med verklighetsbaserade case från tekikintensiva verksamheter som visar på betydelsen av integrationen av programmets teknikbaser och industriell ekonomi och organisation. Därmed presenteras även praktiska exempel på programmets teknikbaser. Teknik och samhälle, 7,5 HP (ny kurs), G1N Syftet med kursen är utveckla studenternas förståelse för industriell ekonomi och organisation i en samhällskontext. Olika perspektiv för att förstå växelverkan mellan teknisk och samhällelig utveckling och förändring behandlas och genom konkret arbete tränas studenterna i resonemang som inbegriper reflektion kring hur kunskap utvecklas och förmedlas. Hållbar utveckling, 7,5 HP (ny kurs), G1N Syftet med kursen är att utveckla studenternas förståelse för ekonomiska, ekologiska och sociala dimensioner av hållbarhet inom programmets teknikområden. Programmering, 7,5 HP, G1N I I I I I I I I -U I I U U I-U U U U I U I U I-U I-U U U-A I-U U U-A U-A U U U I U I-U I-U U U-A I-U U U-A U-A U U Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1. redogöra för grundläggande språkelement U U U U U U I I 2. lösa ett problem genom att konstruera ett strukturerat program. Problemet skall vara av sådan art att lösningen kräver iteration, selektion, variabler, funktioner med flera argument och definition av minst en datastruktur U U U U U U U U I I 3. använda språkets standardbibliotek U U U U U U U U 4. utföra grundläggande felsökning av ett program Envariabelkalkyl, 7,5 HP, G1N U U U U U U U Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1. analysera reellvärda funktioner av en reell variabel utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf, sammansättning och invers. 2. avgöra konvergens hos talföljder och serier, samt utifrån standardgränsvärden och räkneregler kunna bestämma gränsvärden för funktioner och talföljder. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras. A U 3. bestämma en funktions derivata utifrån derivatans definition, samt i en given punkt kunna bestämma tangenten till en graf. För deriverbara funktioner läggs särskilt vikt vid en deriveringsteknik baserad på räkneregler och standardderivator, där räknereglerna förväntas kunna visas. 4. visa medelvärdessatsen, samt kunna tillämpa den och innehållet i punkterna 1 3 på problem som innefattar skattningar och feluppskattningar av funktionsvärden, bestämning av extremvärden, optimering, kurvskissning, och relaterade förändringstakter. A U I A A

191 187 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Hållbara produktionssytem För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. 5. identifiera gränsvärden av Riemannsummor som integraler, samt kunna bevisa och tillämpa integralkalkylens huvudsats. A 6. tillämpa tekniker som partiell integration, partialbråksuppdelning, och variabelsubstitution, allt för att kunna bestämma primitiva funktioner och integraler. A U I 7. avgöra konvergens hos generaliserade integraler och kunna bestämma de som är konvergenta. 8. tillämpa integralbegreppet för beräkning av areor mellan kurvor, båglängder, areor av rotationsytor, och volymer med kända snittareor. A I U A A 9. lösa första ordningens separabla och/eller linjära, ordinära differentialekvationer (ODE), samt andra ordningens linjära ODE med konstanta koefficienter. A I U A 10. tillämpa Taylors formel för att approximera funktioner, avgöra typer av stationära punkter, och bestämma gränsvärden. Vektoralgebra, 7,5 HP, G1N A I Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1. genom Gausselimination finna lösningsmängderna till linjära ekvationssystem. A 2. tillämpa och grafiskt illustrera räknelagarna för vektorer i planet, rummet och Rn, samt utifrån begreppen linjärt beroende/oberoende, bas, koordinater och basbyten kunna analysera och jämföra vektorer med varandra. 3. på både parameterform och parameterfri form formulera, och geometriskt beskriva, ekvationer för räta linjer och plan i rummet.standardderivator, där räknereglerna förväntas kunna visas. A A 4. tillämpa skalär- och vektorprodukterna för beräkning av vinklar, längder/avstånd, areor och volymer i geometriska tillämpningar som kan illustreras av vektorer.och relaterade förändringstakter. 5. redogöra för och geometriskt illustrera de grundläggande egenskaperna hos komplexa tal, kunna utföra aritmetiska operationer med komplexa tal, kunna göra omskrivningar mellan rektangulär form och polär form, kunna lösa binomiska ekvationer och komplexa andragradsekvationer, samt kunna tillämpa faktorsatsen för en fullständig faktorisering av polynom med reella koefficienter. 6. tillämpa och redogöra för de matrisalgebraiska räkneoperationerna och räknelagarna, kunna avgöra inverterbarhet hos en kvadratisk matris, kunna bestämma inverser och kunna lösa affina matrisekvationer. A U I A A 7. tolka matriser som linjära avbildningar från Rn till Rm, kunna bestämma nollrum och värderum till linjära avbildningar, kunna definiera rotationer, speglingar och ortogonala projektioner i planet och i rummet, samt kunna bestämma sådana avbildningars matriser. 8. tillämpa och redogöra för determinantens definition och tolkning som volymen av en parallellepiped i ett n-dimensionellt rum, samt kunna tillämpa räknelagarna för determinanter och då speciellt produktregeln och utveckling efter rad eller kolonn. A I I A A 9. redogöra för och tillämpa det som för kvadratiska matriser benämns huvudsatsen, och som i olika ekvivalenta ordalag uttrycker att determinanten för en kvadratisk matris är skild från noll om och endast om inversen till matrisen existerar. A I 10. geometriskt tolka och tillämpa begreppen egenvärde och egenvektor, kunna bestämma egenvärden och egenvektorer till linjära operatorer, kunna lösa elementära egenvärdesproblem, samt kunna avgöra om en vektor är en egenvektor till en linjär operator och kunna använda detta för att i tillämpliga fall göra ett basbyte som diagonaliserar en linjär operator. A I U

192 188 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Hållbara produktionssytem För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Termodynamik 7,5 hp (ny kurs), G1F Kursen ska ge kännedom om grundläggande begrepp och samband inom värmelära samt kunskap om modeller som beskriver termodynamiska tillstånd och energitransport. Kursen ska även ge viss kännedom om tekniska tillämpningar, fysikaliska mätmetoder och instrument. År2 Flervariablekalkyl, 7,5 HP, G1F Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1 analysera reellvärda funktioner av flera reella variabler, allt utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf och sammansättning, samt kunna illustrera någorlunda skisserbara funktionsytor och nivåkurvor. 2 förklara de topologiska grundbegreppen i Rn, samt utifrån standardgränsvärden och räkneregler kunna bestämma gränsvärden för funktioner. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras. 3 bestämma partiella derivator, kunna avgöra differentierbarhet, kunna bestämma differentialer, samt vid variabelbyten kunna tillämpa kedjeregeln för första och andra ordningens derivator och vid implicit derivering. 4 bestämma och geometriskt tolka gradienter och riktningsderivator, samt utifrån detta i förekommande fall kunna bestämma tangenter och tangentplan. 5 tillämpa Taylors formel för att avgöra arter hos stationära punkter, och då särskilt i fall med funktioner av två variabler. A U 6 kunna bestämma största och minsta värdena för kontinuerliga funktioner på kompakta mängder, samt kunna formulera och lösa optimeringsproblem som innefattar bivillkor. U U U U U I I 7 analysera vektorvärda funktioner av en reell variabel och motsvarande rymdkurvor, dels utifrån kinematiska begrepp som läge, hastighet och acceleration, och dels utifrån geometriska begrepp som tangent, normal, båglängd och krökning. Speciellt ska rymdkurvor kunna parametriseras. A U A 8 bestämma dubbel- och trippelintegraler utifrån lämpliga iterationer och variabelsubstitutioner. A I 9 bestämma och tolka kurv- och ytintegraler. Speciellt ska normalriktningsfält för kurvor i planet och för ytstycken i rummet kunna bestämmas. I fall med konservativa fält ska potentialfunktioner kunna bestämmas och nyttjas för exempelvis byten av vägar i kurvintegraler. A I U A 10 tillämpa Greens, Stokes och Gauss satser. A I U A Elektrofysik 7,5 hp (ny kurs), G1F Kursen ska ge grundläggande kunskaper i ellära och magnetism samt kännedom om tekniska tillämpningar, fysikaliska mätmetoder och instrument. Industriell marknadsföring, 7,5 HP (ny kurs), G1F A A A A A U U U U U U I I Syftet med kursen är att ge grundläggande teoretiska kunskaper om industriell marknadsföring (Business-to-business marketing). Kursen ger kunskap i skillnader mellan industriell- och konsument marknadsföring. Den bidrar också till att fördjupa förståelsen för olika teoretiska perspektiv på marknader och marknadsföring. De teoretiska kunskaperna om modeller och perspektiv samt egna kompletterande empiriska studier ger möjligheter att förstå den industriella marknadsföringens logik och praktik. Global Operations Management, /,5 HP (ny kurs), G1F Syftet med kursen är att fördjupa studenternas kunskaper, teoretiskt och praktiskt, inom området operations management. Exempel kommer både från traditionella teknikföretag och från tjänsteföretag och vikt läggs vid internationaliseringens särskilda utmaningar. U U U U-A U U-A U-A A A U-A U A U U U U-A U U-A U-A A A U-A U A

193 189 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Hållbara produktionssytem För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. KPP204 Kvalitetsprocessen, 7,5 HP, G1F Efter genomgången kurs skall studenten kunna: PR 1 beskriva begreppen kvalitet, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring samt vad som menas med "Offensiv Kvalitetsutveckling" (TQM) 2 bedriva ett förbättringsprojekt enligt Sex-Sigma modellen I I 3 tillämpa de 7 QC-verktygen I I U U I 4 tillämpa Statistisk Försöksplanering (SFP) för optimering av en konstruktion alternativt process U U U U U 5 beskriva begreppen tillförlitlighet och driftsäkerhet samt kunna göra enklare beräkningar, t.ex driftsäkerhet hos system U U U U 6 beräkna duglighetsindex för maskiner och processer U U U U PPU206 Industriell produktion och logistik, 7,5 HP, G1F Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1 Beskriva olika produktions- och logistiksystem U I 2 Relatera olika produktionssystem till olika anläggningslayouter U 3 Beräkna tillverkningens ledtid, produktionstakt, anläggningskapacitet, utnyttjandegrad, Produkter i arbete, etc. U U U 4 Analysera materialhanteringen i ett företag och välja lämpliga materialhanteringssystem. I I U 5 Beskriva metoder som Six sigma, TPM, TQM, 7QC-verktygen, etc I I PR 6 Genomföra en praktisk studie i industrin med tillämpning av de ovan beskrivna metoderna och presentera resultatet I I I I Numeriska metoder för industriell ekonomi, 7,5 HP, G1F Syftet med kursen är att ge insikt i och förståelse för hur numeriska metoder används för att lösa matematiska problem med hjälp av datorer. Olika matematiska modeller används för att analysera och lösa problem som är relevanta för industriell ekonomi. U I U A U A U I A U-A Optimering och simulering, 7,5 HP, G1F Syftet med kursen är att ge studenterna insikter i grundläggande optimeringsteori och simuleringsmetoder. Kursen syftar också till att studerna ska utveckla sin förmåga att behärska effektiva algoritmer och numeriska metoder och simuleringar för att lösa problem inom industriell ekonomi. U I U A U A U I A U-A År 3 Sannolikhetslära och statistisk teori, 7,5 HP, G1F Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1. redogöra för och tillämpa grundläggande begrepp, såsom händelse, utfallsrum, sannolikhet, oberoende händelser och betingad sannolikhet samt räkneregler inom sannolikhetslära I A 2. redogöra för och tillämpa grundläggande egenskaper hos och funktioner av stokastiska variabler (både en- och tvådimensionella) A 3. redogöra för och tillämpa följande fördelningar: geometriska fördelningen, likformiga fördelningen, binomialfördelningen, hypergeometriska fördelningen, Poissonfördelningen, exponentialfördelningen, normalfördelningen I A 4. redogöra för och tillämpa läges-, spridnings- och beroendemått U I A U 5. genomföra punktskattning, intervallskattning, hypotesprövning och linjär regression I I A I U U A I 6. redogöra för någon tillämpning inom vart och ett av kursens delområden I I A I U U A I

194 190 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Hållbara produktionssytem Organisation: Form och funktion, 7,5 HP (ny kurs), G1F Syftet med kursen är att fördjupa studenternas kunskaper om traditionella och nya organiseringsformer för teknikintensiva verksamheter. På ett ingenjörsmässigt sätt arbetar studenterna med design av organiseringsprocesser. Innovationsteknik, 7,5 HP (ny kurs), G1F För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och U U U U-A U U-A U-A A A U-A U-A A U Kursen syftar till att i ämnet innovationsteknik ge studenterna grundläggande kunskaper om ämnets forskningsbas och de begrepp och uttryck som används inom forskningsområdet. Kursen sätter in ämnet innovationsteknik i ett samhälleligt sammanhang. Under kursen får studenterna också grundläggande kunskaper om metoder som används för innovationsarbete och forskning inom området. U U U U U A U-A U Styrning och finansiering av industriella verksamheter, 7,5 HP (ny kurs), G1F Kursen syftar till att ge kunskap om hur finansiella system och målstrukturer påverkar beslut vid ledning av industriell affärsverksamhet, inklusive (innovativ) forskning och utvecklingsverksamhet. Självständigt arbete i industriell ekonomi, 15 HP (ny kurs), G2F Syftet med kursen är utveckla kunskaper och färdigheter inom området industriell ekonomi och organisation. I mindre grupper arbetar studenterna i projekt där kunskaper från industriell ekonomi och organisation kombineras med kunskaper från olika teknikbaser för att lösa ett problem av industriell ekonomi-karaktär. Studenterna tränar därvidlag metodreflektion och rapportskrivning. PPU406 Competitive production systems, 7,5 HP, A1N Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1 kunna redovisa kunskap och tillämpad fördjupad förståelse för området "Konkurrenskraftiga Produktionssystem" U U U 2 Beskriva de huvudsakliga principerna för Toyotas produktionssystem 3 Beskriva några av de vanligare verktyg och metoder som associeras till Toyotas produktionssystem PR U U U U-A U U-A U-A A A U-A U-A A A A A A U-A A A A A A A A A A I I I U I I 4 Redogöra för hur effektivt underhåll bidrar till produktionssystemets konkurenskraft U I I I U I 5 Beräkna tillförlitligheten och tillgängligheten i enklare tekniska system A I A U U 6 Beräkna och kartlägga de förluster som begränsar ett produktionssystems utnyttjandegrad A A A A A A I 7 Beskriva utmaningar och svårigheter med lean production PPU404 Production, Maintenance and Quality development, 7,5 HP, A1N Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: PR I U I 1 tillämpa moderna metoder och verktyg för att genomföra rationalisering inom produktionsprocessen U U U I I I I I I U U U 2 leda ett förbättringsprojekt U U U I I I I I I U U U 3 analysera och värdera problem inom produktionsprocessen samt utveckla åtgärds- och förbättringsplaner A U U U U A A A A A A U A A 4 genomföra maskin- och processduglighetsberäkningar A U I U U U U U U U U A A 5 genomföra rotorsaksanalyser (RCA) A U I U U U U U U U A A visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

195 191 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Hållbara produktionssytem För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. År 4 Industrial economics, 7,5 HP (ny kurs), A1N Syftet med kursen är att ge studenterna en djup förståelse av modern industriell organisation och särskilt de samhällsekonomiska effekterna av företagens uppträdande under imperfekt konkurrens. Vetenskaplig metod för industriell ekonomi, 7,5 HP (ny kurs), A1N Syftet med kursen är att utveckla studenternas förståelse för kunskapsbildningens teori och praktik. Efter en allmän introduktion fördjupar sig studenterna i de metodfrågor som är relevanta för den valda teknikfördjupningen. För att praktisera och därmed vidareutveckla vetenskapsteoretiska kunskaper i praktiken fungerar studenterna som "coacher" för de studenterna som skriver sina självständiga arbeten i årskurs två. Industriell förnyelse: Utmaningar och möjligheter, 7,5 HP (ny kurs), A1N Syftet med kursen är studenterna utvecklar sin kritisk förmåga. Aktuella utmaningar och möjligheter för industriell förnyelse behandlas. Studenterna relaterar inhämtade kunskaper från programmet i stort till olika paradigm och kunskapsformer. Individuellt arbete varvas med arbete i mycket små grupper med att analysera populärvetenskapliga och vetenskapliga texter, och studenterna formulerar genomförbara forskningsfrågor som bidrar till industriell förnyelse och som kan besvaras inom ramen för ett examensarbete inom industriell ekonomi och organisation. Production system development, 7,5 HP, A1F Efter genomgången kurs skall studenterna: HP U U U A U U-A A A U-A A A A U-A A U-A U-A U A U-A U-A U-A U-A A A U-A A U-A U-A U-A A U-A A A A A A A A U-A 1 ha kunskap om och kunna beskriva i detalj hur tillverkningsstrategin påverka utvecklingen av produktionssystemet U-A U A U U U 2 ha kunskap om och kunna beskriva vad ett produktionssystem är baserad på systemperspektiv U U A U U U 3 ha kunskap om och kunna beskriva i detalj rollen av utvecklingsprocessen när man utvecklar produktionssystem U U A U U U 4 ha kunskap om och kunna redovisa för verktyg och metoder som kan användas under utvecklingen av produktionssystemet U-A U U U U U U U 5 visa förmåga att kritiskt reflektera A A A A A U A A A A 6 kunna presentera resultat från ett projektarbete A A A A A A 7 visa förmågan att synthetisera och både muntlig och skriftlig framställa material A A A A A A A A A A A KPP227 Production and logistics planning, 7,5 HP, A1N Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: HP 1 beskriva olika produktions- och logistiksystem genom olika exempel U U U A A A A A I A 2 Utnyttja ett flertal planeringstekniker för att lösa produktions- och logistikrelaterade planeringsproblem A A A A A I U I U I 3 framställa en produktionsplan på aggregerad nivå U U U U U I U I U I 4 Analysera och utvärdera olika lösningar för produktions- och logistikrelaterad problem U U U A U I U I U I 5 optimera förråds- och produktionssekvenser U U U A U I U I U I 6 optimera utgående och inkommande distributionskostnader genom transportation techniques U U U A U I U I U I

196 192 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Hållbara produktionssytem Verksamhetsstrategier 7,5 HP, A1F Efter genomgången kurs skall studenterna: För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, 1 ha kunskap om och kunna beskriva de vanligare synsätten på strategibegreppet U U A 2 ha kunskap om hur företag, utifrån såväl interna som externa faktorer formulerar sina övergripande strategier I U A 3 Ha kunskap om hur strategier i olika hierarkiska nivåer kan samordnas för att bidra till företagets överordnade målsättningar U U A 4 Kunna beskriva hur företag kan arbeta med verksamhetsutveckling i ett strategiskt perspektiv Dependability management, 7,5 HP, A1F Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1 beskriva begreppsapparaten inom modern tillförlitlighetsteknik A A A A A HP HP 2 tillämpa matematiska metoder för analys av livslängdsdata A A A A A 3 analysera en underhållsverksamhet från så väl inre som yttre effektivitetsperspektiv visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och U U A A A A A A A U A U A A A A A A A A A 4 beskriva de ekonomiska konsekvenserna av underhållsaktiviteter i ett produktionsekonomiskt perspektiv U U U U U A A A A A A A A 5 tillämpa tillgänglighetsberäkningar samt tillämpa TAK-beräkningar KPP241 Supply Chain Management 7,5 HP, A1F HP A A A A A A A A Efter genomgången kurs skall studenterna: U 1 kunna redovisa kunskap och fördjupad förståelse för området "Supply Chain Management", med fokus på både logistik och produktion A U U A 2 i form av vetenskaplig artikel kunna redovisa kunskap och fördjupad förståelse för begrepp, metodik och verktyg för forskning och/eller utveckling inom produktions- och logistikområdet A A A A A 3 kunna redovisa insikt runt möjligheter och begränsningar för moderna logistiksystem, dess roll i samhället samt människors ansvar för hur de nyttjas A U A U A A U U 4 kunna redovisa förståelse för transporters miljöbelastning och affärsaspekter A U U U U År5 Teknikbaserat socialt entreprenörskap, 7,5 HP (ny kurs) A1F Syftet med kursen är att utveckla förståelsen för teknikbaserat socialt entreprenörskap och innovation. Kursens fokus ligger på utvecklingen av en ny produkt eller tjänst som bidrar till ett mer hållbart samhälle inom ramen för teknikfördjupningen. Studenterna arbetar i grupper men då examinationen sker med hjälp av portföljmetodik ingår även individuella reflektionsuppgifter. A A A A A A A A A A A A A A A Examensarbete, 30 HP (ny kurs), A2E Syftet med kursen är att studenten utvecklar sin förmåga att tillämpa de kunskaper och färdigheter som studenten förvärvat inom industriell ekonomi. Detta görs genom att studenten på ett självständigt och vetenskapligt sätt planerar, genomföa och inom givna tidsramar redovisar (muntligt och skriftligt) en kvalificerad utredning inom valt fördjupningsområde. Syftet är också att studenten fördjupar sin förmåga till kritiskt tänkande och problemanalys inom vald fördjupning i industriell ekonomi. A A A A A A A A A A A A A A A visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

197 193 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Hållbara produktionssytem För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. KPP319 Industrial excellence 7,5 hp, A1F HP Syftet med kursen är att ge studenten en fördjupad kunskap inom tillämpningen av diskret händelsestyrd simulering. Fokus för kursen är att genomföra en förbättringsstudie av ett industriellt produktionsavsnitt. Förutom kvalificerade produktionstekniska metoder och verktyg skall simulering användas för att modellera och simulera förbättringar. Målet med kursen är att ge en fördjupad diskussion och kunskap kring begreppet "Konkurrenskraftiga Produktionssystem", vad detta omfattar, hur man arbetar och hur man kan effektivisera och förbättra industriella processer. Business excellende 7,5 HP, A1F HP U A U U A A A U U Miljön för industriell verksamhet förändras kontinuerligt och allt högre krav ställs på företagen. En viktig trend är att fokus allt mer skiftar från varor och tjänster till det värde dessa produkter levererar hos kunder eller mottagare. Kursen syftar till att ge fördjupad förståelse av den pågående utvecklingen och för de konsekvenser denna har för industriell verksamhet. Den syftar även till att ge insikt i hur företag kan anpassa sig till och dra nytta av utvecklingen för kontinuerligt upprätthålla maximal konkurrenskraft. U A U U A A A A U U

198 194 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning IKT för ett samhälle i förnyelse År1 Introduktion till industriell ekonomi, 7,5 HP (ny kurs), G1N Syftet med kursen är att ge en introduktion till Industriell ekonomi som vetenskapligt ämne och som organisatorisk praktik. Studenterna arbetar i projektform med en större uppgift där de identifierar ämnets olika delar i praktiken samt utvecklar sin förmåga att använda olika verktyg för att strukturera och analysera information. I I I I I I I I -U I I Introduktion till projekt nomi teknik, 7,5 HP (ny kurs), G1N Syftet med kursen är att utvecka förståelsen och förmågan för projekt, projektledning och projektarbete, teoretiskt såväl som praktiskt. Studenterna arbetar i projektgrupper med verklighetsbaserade case från tekikintensiva verksamheter som visar på betydelsen av integrationen av programmets teknikbaser och industriell ekonomi och organisation. Därmed presenteras även praktiska exempel på programmets teknikbaser. U U I-U U U U I Teknik och samhälle, 7,5 HP (ny kurs), G1N Syftet med kursen är utveckla studenternas förståelse för industriell ekonomi och organisation i en samhällskontext. Olika perspektiv för att förstå växelverkan mellan teknisk och samhällelig utveckling och förändring behandlas och genom konkret arbete tränas studenterna i resonemang som inbegriper reflektion kring hur kunskap utvecklas och förmedlas. Hållbar utveckling, 7,5 HP (ny kurs), G1N U I U I-U I-U U U-A I-U U U-A U-A U U Syftet med kursen är att utveckla studenternas förståelse för ekonomiska, ekologiska och sociala dimensioner av hållbarhet inom programmets teknikområden. U I U I-U I-U U U-A I-U U U-A U-A U U Programmering, 7,5 HP, G1N Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1. redogöra för grundläggande språkelement U U U U U U I I 2. lösa ett problem genom att konstruera ett strukturerat program. Problemet skall vara av sådan art att lösningen kräver iteration, selektion, variabler, funktioner med flera argument och definition av minst en datastruktur U U U U U U U U I I 3. använda språkets standardbibliotek U U U U U U U U 4. utföra grundläggande felsökning av ett program Envariabelkalkyl, 7,5 HP, G1N Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1. analysera reellvärda funktioner av en reell variabel utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf, sammansättning och invers. 2. avgöra konvergens hos talföljder och serier, samt utifrån standardgränsvärden och räkneregler kunna bestämma gränsvärden för funktioner och talföljder. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras. A U 3. bestämma en funktions derivata utifrån derivatans definition, samt i en given punkt kunna bestämma tangenten till en graf. För deriverbara funktioner läggs särskilt vikt vid en deriveringsteknik baserad på räkneregler och standardderivator, där räknereglerna förväntas kunna visas. U U U U U U U 4. visa medelvärdessatsen, samt kunna tillämpa den och innehållet i punkterna 1 3 på problem som innefattar skattningar och feluppskattningar av funktionsvärden, bestämning av extremvärden, optimering, kurvskissning, och relaterade förändringstakter. A U I 5. identifiera gränsvärden av Riemannsummor som integraler, samt kunna bevisa och tillämpa integralkalkylens huvudsats. För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap A A A som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

199 195 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning IKT för ett samhälle i förnyelse För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. 6. tillämpa tekniker som partiell integration, partialbråksuppdelning, och variabelsubstitution, allt för att kunna bestämma primitiva funktioner och integraler. A U I 7. avgöra konvergens hos generaliserade integraler och kunna bestämma de som är konvergenta. A 8. tillämpa integralbegreppet för beräkning av areor mellan kurvor, båglängder, areor av rotationsytor, och volymer med kända snittareor. A I U A 9. lösa första ordningens separabla och/eller linjära, ordinära differentialekvationer (ODE), samt andra ordningens linjära ODE med konstanta koefficienter. A I U A 10. tillämpa Taylors formel för att approximera funktioner, avgöra typer av stationära punkter, och bestämma gränsvärden. A I Vektoralgebra, 7,5 HP, G1N Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1. genom Gausselimination finna lösningsmängderna till linjära ekvationssystem. A 2. tillämpa och grafiskt illustrera räknelagarna för vektorer i planet, rummet och Rn, samt utifrån begreppen linjärt beroende/oberoende, bas, koordinater och basbyten kunna analysera och jämföra vektorer med varandra. A 3. på både parameterform och parameterfri form formulera, och geometriskt beskriva, ekvationer för räta linjer och plan i rummet.standardderivator, där räknereglerna förväntas kunna visas. A 4. tillämpa skalär- och vektorprodukterna för beräkning av vinklar, längder/avstånd, areor och volymer i geometriska tillämpningar som kan illustreras av vektorer.och relaterade förändringstakter. 5. redogöra för och geometriskt illustrera de grundläggande egenskaperna hos komplexa tal, kunna utföra aritmetiska operationer med komplexa tal, kunna göra omskrivningar mellan rektangulär form och polär form, kunna lösa binomiska ekvationer och komplexa andragradsekvationer, samt kunna tillämpa faktorsatsen för en fullständig faktorisering av polynom med reella koefficienter. 6. tillämpa och redogöra för de matrisalgebraiska räkneoperationerna och räknelagarna, kunna avgöra inverterbarhet hos en kvadratisk matris, kunna bestämma inverser och kunna lösa affina matrisekvationer. A U I 7. tolka matriser som linjära avbildningar från Rn till Rm, kunna bestämma nollrum och värderum till linjära avbildningar, kunna definiera rotationer, speglingar och ortogonala projektioner i planet och i rummet, samt kunna bestämma sådana avbildningars matriser. A 8. tillämpa och redogöra för determinantens definition och tolkning som volymen av en parallellepiped i ett n-dimensionellt rum, samt kunna tillämpa räknelagarna för determinanter och då speciellt produktregeln och utveckling efter rad eller kolonn. A I I A 9. redogöra för och tillämpa det som för kvadratiska matriser benämns huvudsatsen, och som i olika ekvivalenta ordalag uttrycker att determinanten för en kvadratisk matris är skild från noll om och endast om inversen till matrisen existerar. A I 10. geometriskt tolka och tillämpa begreppen egenvärde och egenvektor, kunna bestämma egenvärden och egenvektorer till linjära operatorer, kunna lösa elementära egenvärdesproblem, samt kunna avgöra om en vektor är en egenvektor till en linjär operator och kunna använda detta för att i tillämpliga fall göra ett basbyte som diagonaliserar en linjär operator. A I U A A Termodynamik 7,5 hp (ny kurs), G1F Kursen ska ge kännedom om grundläggande begrepp och samband inom värmelära samt kunskap om modeller som beskriver termodynamiska tillstånd och energitransport. Kursen ska även ge viss kännedom om tekniska tillämpningar, fysikaliska mätmetoder och instrument. U U U U U I I

200 196 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning IKT för ett samhälle i förnyelse År2 Flervariablekalkyl, 7,5 HP, G1F Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1 analysera reellvärda funktioner av flera reella variabler, allt utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf och sammansättning, samt kunna illustrera någorlunda skisserbara funktionsytor och nivåkurvor. 2 förklara de topologiska grundbegreppen i Rn, samt utifrån standardgränsvärden och räkneregler kunna bestämma gränsvärden för funktioner. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras. 3 bestämma partiella derivator, kunna avgöra differentierbarhet, kunna bestämma differentialer, samt vid variabelbyten kunna tillämpa kedjeregeln för första och andra ordningens derivator och vid implicit derivering. För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap A som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, 4 bestämma och geometriskt tolka gradienter och riktningsderivator, samt utifrån detta i förekommande fall kunna bestämma tangenter och tangentplan. A U 5 tillämpa Taylors formel för att avgöra arter hos stationära punkter, och då särskilt i fall med funktioner av två variabler. A U 6 kunna bestämma största och minsta värdena för kontinuerliga funktioner på kompakta mängder, samt kunna formulera och lösa optimeringsproblem som innefattar bivillkor. A 7 analysera vektorvärda funktioner av en reell variabel och motsvarande rymdkurvor, dels utifrån kinematiska begrepp som läge, hastighet och acceleration, och dels utifrån geometriska begrepp som tangent, normal, båglängd och krökning. Speciellt ska rymdkurvor kunna parametriseras. A U A 8 bestämma dubbel- och trippelintegraler utifrån lämpliga iterationer och variabelsubstitutioner. A I 9 bestämma och tolka kurv- och ytintegraler. Speciellt ska normalriktningsfält för kurvor i planet och för ytstycken i rummet kunna bestämmas. I fall med konservativa fält ska potentialfunktioner kunna bestämmas och nyttjas för exempelvis byten av vägar i kurvintegraler. A I U A 10 tillämpa Greens, Stokes och Gauss satser. A I U A Elektrofysik 7,5 hp (ny kurs), G1F Kursen ska ge grundläggande kunskaper i ellära och magnetism samt kännedom om tekniska tillämpningar, fysikaliska mätmetoder och instrument. Industriell marknadsföring, 7,5 HP (ny kurs), G1F A A visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, U U U U U I I visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Syftet med kursen är att ge grundläggande teoretiska kunskaper om industriell marknadsföring (Business-to-business marketing). Kursen ger kunskap i skillnader mellan industriell- och konsument marknadsföring. Den bidrar också till att fördjupa förståelsen för olika teoretiska perspektiv på marknader och marknadsföring. De teoretiska kunskaperna om modeller och perspektiv samt egna kompletterande empiriska studier ger möjligheter att förstå den industriella marknadsföringens logik och praktik. Global Operations Management, /,5 HP (ny kurs), G1F U U U U-A U U-A U-A A A U-A U A Syftet med kursen är att fördjupa studenternas kunskaper, teoretiskt och praktiskt, inom området operations management. Exempel kommer både från traditionella teknikföretag och från tjänsteföretag och vikt läggs vid internationaliseringens särskilda utmaningar. DVA121 - Datakommunikation i nätverk I, G1N Efter genomgången kurs förväntas en student kunna DV U U U U-A U U-A U-A A A U-A U A 1. beskriva grundläggande Ethernetteknologier I U U U U U U I I 2. beskriva hur TCP/IP och OSI-modellen är uppbyggda I U U U U U U I I 3. konfigurera ett enklare datornätverk ifrån grunden enligt angivna instruktioner med routing och switching i fokus I U U U U U U U U I I

201 197 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning IKT för ett samhälle i förnyelse För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. 4. beskriva grunderna för IPv4 och IPv6 samt kunna räkna fram och redogöra för användningen av IP-nät, IP-subnät och subnätmask I U U U U U U I I 5. beskriva MAC-adressers uppbyggnad och betydelse I U U U U U U U I I 6. redogöra för grunderna i routing, switching och trafikfiltrering I U U U U U U U U U I I Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, 7,5 HP Efter genomgången kurs förväntas en student kunna DV Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. 1. kunna använda abstrakta datatyper i programmeringsuppgifter U U U U U U I 2. kunna definiera och implementera abstrakta datatyper utifrån informella problembeskrivningar U U U U U U I 3. kunna implementera algoritmer utifrån beskrivningar i pseudokod U U U U U U I 4. vara tillräckligt bekant med några vanliga algoritmer för sortering och sökning för att kunna implementera en tidigare okänd variant av algoritmen utifrån en informell beskrivning av förändringen U U U U U U I 5. känna till begreppet tidskomplexitet, och kunna beräkna tidskomplexiteten på enkel typkod 6. vara tillräckligt bekant med några specifika abstrakta datatyper för att vid behov kunna lägga till operationer på dessa. Exempel på sådana abstrakta datatyper är binära träd, dynamiska listor, direktacesslistor, olika sökdatastrukturer, grafer Numeriska metoder för industriell ekonomi, 7,5 HP, G1F U U U U U U I U U U U U U I Syftet med kursen är att ge insikt i och förståelse för hur numeriska metoder används för att lösa matematiska problem med hjälp av datorer. Olika matematiska modeller används för att analysera och lösa problem som är relevanta för industriell ekonomi. U I U A U A U I A U-A Optimering och simulering, 7,5 HP, G1F Syftet med kursen är att ge studenterna insikter i grundläggande optimeringsteori och simuleringsmetoder. Kursen syftar också till att studerna ska utveckla sin förmåga att behärska effektiva algoritmer och numeriska metoder och simuleringar för att lösa problem inom industriell ekonomi. U I U A U A U I A U-A År 3 Sannolikhetslära och statistisk teori, 7,5 HP, G1F Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1. redogöra för och tillämpa grundläggande begrepp, såsom händelse, utfallsrum, sannolikhet, oberoende händelser och betingad sannolikhet samt räkneregler inom sannolikhetslära I A 2. redogöra för och tillämpa grundläggande egenskaper hos och funktioner av stokastiska variabler (både en- och tvådimensionella) A 3. redogöra för och tillämpa följande fördelningar: geometriska fördelningen, likformiga fördelningen, binomialfördelningen, hypergeometriska fördelningen, Poissonfördelningen, exponentialfördelningen, normalfördelningen I A 4. redogöra för och tillämpa läges-, spridnings- och beroendemått U I A U 5. genomföra punktskattning, intervallskattning, hypotesprövning och linjär regression I I A I U U A I 6. redogöra för någon tillämpning inom vart och ett av kursens delområden I I A I U U A I Organisation: Form och funktion, 7,5 HP (ny kurs), G1F Syftet med kursen är att fördjupa studenternas kunskaper om traditionella och nya organiseringsformer för teknikintensiva verksamheter. På ett ingenjörsmässigt sätt arbetar studenterna med design av organiseringsprocesser. U U U U-A U U-A U-A A A U-A U-A A U

202 198 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning IKT för ett samhälle i förnyelse Innovationsteknik, 7,5 HP (ny kurs), G1F För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Kursen syftar till att i ämnet innovationsteknik ge studenterna grundläggande kunskaper om ämnets forskningsbas och de begrepp och uttryck som används inom forskningsområdet. Kursen sätter in ämnet innovationsteknik i ett samhälleligt sammanhang. Under kursen får studenterna också grundläggande kunskaper om metoder som används för innovationsarbete och forskning inom området U U U U U A U-A U Styrning och finansiering av industriella verksamheter, 7,5 HP (ny kurs), G1F inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Kursen syftar till att ge kunskap om hur finansiella system och målstrukturer påverkar beslut vid ledning av industriell affärsverksamhet, inklusive (innovativ) forskning och utvecklingsverksamhet. Självständigt arbete i industriell ekonomi, 15 HP (ny kurs), G2F Syftet med kursen är utveckla kunskaper och färdigheter inom området industriell ekonomi och organisation. I mindre grupper arbetar studenterna i projekt där kunskaper från industriell ekonomi och organisation kombineras med kunskaper från olika teknikbaser för att lösa ett problem av industriell ekonomi-karaktär. Studenterna tränar därvidlag metodreflektion och rapportskrivning. Databaser 7,5 HP (ny kurs), G2F DV U U U U-A U U-A U-A A A U-A U-A A A A A A U-A A A A A A A A A A Kursen avser att ge grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper om databaser och tillämpningen av dem för robust, effektiv och standardiserad hantering av data i programvara samt system där programvara ingår. I U U U U U U I I Programmering av mobila applikationer 7,5 HP, G1F Efter genomgången kurs förväntas en student kunna DV 1. konstruera och utveckla mobila applikationer I U U U U U U I I 2. visa hur Människa-datorinteraktion, samhälleliga och etiska aspekter beaktats i lösningen eller applikationen I I I I I I U U I 3. förklara och motivera val av design relaterad till lösningen eller applikationen I U U U U U U I I År 4 Industrial economics, 7,5 HP (ny kurs), A1N Syftet med kursen är att ge studenterna en djup förståelse av modern industriell organisation och särskilt de samhällsekonomiska effekterna av företagens uppträdande under imperfekt konkurrens. Vetenskaplig metod för industriell ekonomi, 7,5 HP (ny kurs), A1N U U U A U U-A A A U-A A A? A U-A A? Syftet med kursen är att utveckla studenternas förståelse för kunskapsbildningens teori och praktik. Efter en allmän introduktion fördjupar sig studenterna i de metodfrågor som är relevanta för den valda teknikfördjupningen. För att praktisera och därmed vidareutveckla vetenskapsteoretiska kunskaper i praktiken fungerar studenterna som "coacher" för de studenterna som skriver sina självständiga arbeten i årskurs två. U-A U-A U A U-A U-A U-A U-A A? A U-A A? U-A Industriell förnyelse: Utmaningar och möjligheter, 7,5 HP (ny kurs), A1N Syftet med kursen är studenterna utvecklar sin kritisk förmåga. Aktuella utmaningar och möjligheter för industriell förnyelse behandlas. Studenterna relaterar inhämtade kunskaper från programmet i stort till olika paradigm och kunskapsformer. Individuellt arbete varvas med arbete i mycket små grupper med att analysera populärvetenskapliga och vetenskapliga texter, och studenterna formulerar genomförbara forskningsfrågor som bidrar till industriell förnyelse och som kan besvaras inom ramen för ett examensarbete inom industriell ekonomi och organisation. U-A U-A A U-A A A A A A A A U-A

203 199 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning IKT för ett samhälle i förnyelse Programvaruteknik, 7,5HP (ny kurs) A1N För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS IKT Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Syftet med denna kurs är att träna studenter i programvaruutveckling i mer komplexa utvecklingsprojekt, där olika typer av kunskap (kravhantering, design, implementation, och verifiering och test) krävs för att uppnå projektmålen U-A U-A A U U-A U-A U-A U-A U-A A U-A U-A A A Sakernas internet 7,5 HP (ny kurs) A1N Syftet med kursen är att ge fördjupade kunskaper i sakernas internet med inbyggda system som en viktig utgångpunkt och fokus på hela kedjan från infrastruktur, kommunikation mellan enheter till tjänster. Lärande system 7,5 HP A1N Efter genomgången kurs förväntas en student kunna IKT IKT Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och U-A U-A A U U-A U-A U-A U-A U-A A U-A U-A A A 1. utifrån ett givet problem välja en lämplig inlärningsalgoritm och argumentera valet utifrån problemets karakteristik och algoritmens egenskaper U U U A U U U U U I U I I 2. utifrån vilka resultat en inlärningsalgoritm ger för ett givet problem kunna föreslå orsaker och förändringar av inlärningsalgoritmen U U U A U U U U U I U I I 3. ge en skriftlig kortfattat, koncis och precis rapport om utförande, resultat och slutsats från en laboration i kursen U U U A U U U U U I U I I Cloud computing, 7,5 HP (ny kurs) A1N IKT Syftet med kursen är att ge teoretiska och praktiska kunskaper om cloud computing från koncept, infrastruktur till tjänster. U-A U-A A A U U-A U-A U-A U-A U-A A U-A U-A A A Projekt i IKT 7,5 HP (ny kurs) A1F Syftet med kursen är att utöka och fördjupa studenternas kunskaper, förståelse och färdigheter inom ämnet datavetenskap genom att adressera problem inom industriell ekonomiområdet År5 Teknikbaserat socialt entreprenörskap, 7,5 HP (ny kurs) A1F IKT A U A A U U U U A A A U Syftet med kursen är att utveckla förståelsen för teknikbaserat socialt entreprenörskap och innovation. Kursens fokus ligger på utvecklingen av en ny produkt eller tjänst som bidrar till ett mer hållbart samhälle inom ramen för teknikfördjupningen. Studenterna arbetar i grupper men då examinationen sker med hjälp av portföljmetodik ingår även individuella reflektionsuppgifter. A A A A A A A A A A A A A A A Examensarbete, 30 HP (ny kurs), A2E Syftet med kursen är att studenten utvecklar sin förmåga att tillämpa de kunskaper och färdigheter som studenten förvärvat inom industriell ekonomi. Detta görs genom att studenten på ett självständigt och vetenskapligt sätt planerar, genomföa och inom givna tidsramar redovisar (muntligt och skriftligt) en kvalificerad utredning inom valt fördjupningsområde. Syftet är också att studenten fördjupar sin förmåga till kritiskt tänkande och problemanalys inom vald fördjupning i industriell ekonomi. A A A A A A A A A A A A A A A Säkerhetskritiska system, 7,5 HP (ny kurs) A1N Kursens syfte är att ge studenterna en insyn i vad det innebär att arbeta med systemutveckling av säkerhetskritiska applikationer och att utveckla system enligt en säkerhetsstandard inom industriell ekonomiområdet. IKT U-A U-A A A U U-A U-A U-A U-A U-A A U-A U-A A A visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

204 200 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning IKT för ett samhälle i förnyelse Validering och verifiering av mjukvara 7,5 HP (ny kurs) A1N Syftet med kursen är att ge fördjupade kunskaper om verifiering och validering av mjukvarusystem, med ett primärt fokus på mjukvarutestning. Fokus ligger på tillämpningar inom industriell ekonomiområdet Managementkurs att definiera Syftet är att utveckla bredare kunskaper inom management. För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS IKT Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och U-A U-A A A U U-A U-A U-A U-A U-A A U-A U-A A A visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

205 201 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Management, förnyelse och samhälle Teknikbas Datavetenskap År1 Introduktion till industriell ekonomi, 7,5 HP (ny kurs), G1N Syftet med kursen är att ge en introduktion till Industriell ekonomi som vetenskapligt ämne och som organisatorisk praktik. Studenterna arbetar i projektform med en större uppgift där de identifierar ämnets olika delar i praktiken samt utvecklar sin förmåga att använda olika verktyg för att strukturera och analysera information. Introduktion till projekt inom teknik, 7,5 HP (ny kurs), G1N I I I I I I I I -U I I Syftet med kursen är att utvecka förståelsen och förmågan för projekt, projektledning och projektarbete, teoretiskt såväl som praktiskt. Studenterna arbetar i projektgrupper med verklighetsbaserade case från tekikintensiva verksamheter som visar på betydelsen av integrationen av programmets teknikbaser och industriell ekonomi och organisation. Därmed presenteras även praktiska exempel på programmets teknikbaser. U U I-U U U U I Teknik och samhälle, 7,5 HP (ny kurs), G1N Syftet med kursen är utveckla studenternas förståelse för industriell ekonomi och organisation i en samhällskontext. Olika perspektiv för att förstå växelverkan mellan teknisk och samhällelig utveckling och förändring behandlas och genom konkret arbete tränas studenterna i resonemang som inbegriper reflektion kring hur kunskap utvecklas och förmedlas. Hållbar utveckling, 7,5 HP (ny kurs), G1N U I U I-U I-U U U-A I-U U U-A U-A U U Syftet med kursen är att utveckla studenternas förståelse för ekonomiska, ekologiska och sociala dimensioner av hållbarhet inom programmets teknikområden. U I U I-U I-U U U-A I-U U U-A U-A U U Programmering, 7,5 HP, G1N Efter genomgången kurs förväntas en student kunna För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forskningsoch utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. 1. redogöra för grundläggande språkelement 2. lösa ett problem genom att konstruera ett strukturerat program. Problemet skall vara av sådan art att lösningen kräver iteration, selektion, variabler, funktioner med flera argument och definition av minst en datastruktur 3. använda språkets standardbibliotek 4. utföra grundläggande felsökning av ett program Envariabelkalkyl, 7,5 HP, G1N U U U U U U I I U U U U U U U U I I U U U U U U U U U U U U U U U Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1. analysera reellvärda funktioner av en reell variabel utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf, sammansättning och invers. 2. avgöra konvergens hos talföljder och serier, samt utifrån standardgränsvärden och räkneregler kunna bestämma gränsvärden för funktioner och talföljder. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras. A U 3. bestämma en funktions derivata utifrån derivatans definition, samt i en given punkt kunna bestämma tangenten till en graf. För deriverbara funktioner läggs särskilt vikt vid en deriveringsteknik baserad på räkneregler och standardderivator, där räknereglerna förväntas kunna visas. A 4. visa medelvärdessatsen, samt kunna tillämpa den och innehållet i punkterna 1 3 på problem som innefattar skattningar och feluppskattningar av funktionsvärden, bestämning av extremvärden, optimering, kurvskissning, och relaterade förändringstakter. A U I A

206 202 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Management, förnyelse och samhälle Teknikbas Datavetenskap För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forskningsoch utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. 5. identifiera gränsvärden av Riemannsummor som integraler, samt kunna bevisa och tillämpa integralkalkylens huvudsats. 6. tillämpa tekniker som partiell integration, partialbråksuppdelning, och variabelsubstitution, allt för att kunna bestämma primitiva funktioner och integraler. A U I A 7. avgöra konvergens hos generaliserade integraler och kunna bestämma de som är konvergenta. 8. tillämpa integralbegreppet för beräkning av areor mellan kurvor, båglängder, areor av rotationsytor, och volymer med kända snittareor. A I U A 9. lösa första ordningens separabla och/eller linjära, ordinära differentialekvationer (ODE), samt andra ordningens linjära ODE med konstanta koefficienter. A I U A 10. tillämpa Taylors formel för att approximera funktioner, avgöra typer av stationära punkter, och bestämma gränsvärden. A I A Vektoralgebra, 7,5 HP, G1N Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1. genom Gausselimination finna lösningsmängderna till linjära ekvationssystem. 2. tillämpa och grafiskt illustrera räknelagarna för vektorer i planet, rummet och Rn, samt utifrån begreppen linjärt beroende/oberoende, bas, koordinater och basbyten kunna analysera och jämföra vektorer med varandra. 3. på både parameterform och parameterfri form formulera, och geometriskt beskriva, ekvationer för räta linjer och plan i rummet.standardderivator, där räknereglerna förväntas kunna visas. 4. tillämpa skalär- och vektorprodukterna för beräkning av vinklar, längder/avstånd, areor och volymer i geometriska tillämpningar som kan illustreras av vektorer.och relaterade förändringstakter. A U I A A A 5. redogöra för och geometriskt illustrera de grundläggande egenskaperna hos komplexa tal, kunna utföra aritmetiska operationer med komplexa tal, kunna göra omskrivningar mellan rektangulär form och polär form, kunna lösa binomiska ekvationer och komplexa andragradsekvationer, samt kunna tillämpa faktorsatsen för en fullständig faktorisering av polynom med reella koefficienter. 6. tillämpa och redogöra för de matrisalgebraiska räkneoperationerna och räknelagarna, kunna avgöra inverterbarhet hos en kvadratisk matris, kunna bestämma inverser och kunna lösa affina matrisekvationer. 7. tolka matriser som linjära avbildningar från Rn till Rm, kunna bestämma nollrum och värderum till linjära avbildningar, kunna definiera rotationer, speglingar och ortogonala projektioner i planet och i rummet, samt kunna bestämma sådana avbildningars matriser. A 8. tillämpa och redogöra för determinantens definition och tolkning som volymen av en parallellepiped i ett n-dimensionellt rum, samt kunna tillämpa räknelagarna för determinanter och då speciellt produktregeln och utveckling efter rad eller kolonn. A I I A A A

207 203 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Management, förnyelse och samhälle Teknikbas Datavetenskap För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forskningsoch utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. 9. redogöra för och tillämpa det som för kvadratiska matriser benämns huvudsatsen, och som i olika ekvivalenta ordalag uttrycker att determinanten för en kvadratisk matris är skild från noll om och endast om inversen till matrisen existerar. A I 10. geometriskt tolka och tillämpa begreppen egenvärde och egenvektor, kunna bestämma egenvärden och egenvektorer till linjära operatorer, kunna lösa elementära egenvärdesproblem, samt kunna avgöra om en vektor är en egenvektor till en linjär operator och kunna använda detta för att i tillämpliga fall göra ett basbyte som diagonaliserar en linjär operator. A I U Termodynamik 7,5 hp (ny kurs), G1F Kursen ska ge kännedom om grundläggande begrepp och samband inom värmelära samt kunskap om modeller som beskriver termodynamiska tillstånd och energitransport. Kursen ska även ge viss kännedom om tekniska tillämpningar, fysikaliska mätmetoder och instrument. År2 U U U U U I I Flervariablekalkyl, 7,5 HP, G1F Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1 analysera reellvärda funktioner av flera reella variabler, allt utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf och sammansättning, samt kunna illustrera någorlunda skisserbara funktionsytor och nivåkurvor. 2 förklara de topologiska grundbegreppen i Rn, samt utifrån standardgränsvärden och räkneregler kunna bestämma gränsvärden för funktioner. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras. 3 bestämma partiella derivator, kunna avgöra differentierbarhet, kunna bestämma differentialer, samt vid variabelbyten kunna tillämpa kedjeregeln för första och andra ordningens derivator och vid implicit derivering. 4 bestämma och geometriskt tolka gradienter och riktningsderivator, samt utifrån detta i förekommande fall kunna bestämma tangenter och tangentplan. 5 tillämpa Taylors formel för att avgöra arter hos stationära punkter, och då särskilt i fall med funktioner av två variabler. A U 6 kunna bestämma största och minsta värdena för kontinuerliga funktioner på kompakta mängder, samt kunna formulera och lösa optimeringsproblem som innefattar bivillkor. 7 analysera vektorvärda funktioner av en reell variabel och motsvarande rymdkurvor, dels utifrån kinematiska begrepp som läge, hastighet och acceleration, och dels utifrån geometriska begrepp som tangent, normal, båglängd och krökning. Speciellt ska rymdkurvor kunna parametriseras. A U A 8 bestämma dubbel- och trippelintegraler utifrån lämpliga iterationer och variabelsubstitutioner. A I 9 bestämma och tolka kurv- och ytintegraler. Speciellt ska normalriktningsfält för kurvor i planet och för ytstycken i rummet kunna bestämmas. I fall med konservativa fält ska potentialfunktioner kunna bestämmas och nyttjas för exempelvis byten av vägar i kurvintegraler. A A A A A A I U A 10 tillämpa Greens, Stokes och Gauss satser. A I U A Elektrofysik 7,5 hp (ny kurs) G1F U Kursen ska ge grundläggande kunskaper i ellära och magnetism samt kännedom om tekniska tillämpningar, fysikaliska mätmetoder och instrument. U U U U U I I

208 204 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Management, förnyelse och samhälle Teknikbas Datavetenskap För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forskningsoch utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Industriell marknadsföring, 7,5 HP (ny kurs), G1F Syftet med kursen är att ge grundläggande teoretiska kunskaper om industriell marknadsföring (Business-to-business marketing). Kursen ger kunskap i skillnader mellan industriell- och konsument marknadsföring. Den bidrar också till att fördjupa förståelsen för olika teoretiska perspektiv på marknader och marknadsföring. De teoretiska kunskaperna om modeller och perspektiv samt egna kompletterande empiriska studier ger möjligheter att förstå den industriella marknadsföringens logik och praktik. Global Operations Management, /,5 HP (ny kurs), G1F U U U U-A U U-A U-A A A U-A U A Syftet med kursen är att fördjupa studenternas kunskaper, teoretiskt och praktiskt, inom området operations management. Exempel kommer både från traditionella teknikföretag och från tjänsteföretag och vikt läggs vid internationaliseringens särskilda utmaningar. U U U U-A U U-A U-A A A U-A U A Numeriska metoder för industriell ekonomi, 7,5 HP, G1F Syftet med kursen är att ge insikt i och förståelse för hur numeriska metoder används för att lösa matematiska problem med hjälp av datorer. Olika matematiska modeller används för att analysera och lösa problem som är relevanta för industriell ekonomi. U I U A U A U I A U-A Optimering och simulering, 7,5 HP, G1F Syftet med kursen är att ge studenterna insikter i grundläggande optimeringsteori och simuleringsmetoder. Kursen syftar också till att studerna ska utveckla sin förmåga att behärska effektiva algoritmer och numeriska metoder och simuleringar för att lösa problem inom industriell ekonomi. U I U A U A U I A U-A DVA121 - Datakommunikation i nätverk I, G1N Efter genomgången kurs förväntas en student kunna DV 1. beskriva grundläggande Ethernetteknologier I U U U U U U I I 2. beskriva hur TCP/IP och OSI-modellen är uppbyggda I U U U U U U I I 3. konfigurera ett enklare datornätverk ifrån grunden enligt angivna instruktioner med routing och switching i fokus I U U U U U U U U I I 4. beskriva grunderna för IPv4 och IPv6 samt kunna räkna fram och redogöra för användningen av IP-nät, IP-subnät och subnätmask I U U U U U U I I 5. beskriva MAC-adressers uppbyggnad och betydelse I U U U U U U U I I 6. redogöra för grunderna i routing, switching och trafikfiltrering I U U U U U U U U U I I Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, 7,5 HP Efter genomgången kurs förväntas en student kunna DV 1. kunna använda abstrakta datatyper i programmeringsuppgifter U U U U U U I 2. kunna definiera och implementera abstrakta datatyper utifrån informella problembeskrivningar U U U U U U I 3. kunna implementera algoritmer utifrån beskrivningar i pseudokod U U U U U U I 4. vara tillräckligt bekant med några vanliga algoritmer för sortering och sökning för att kunna implementera en tidigare okänd variant av algoritmen utifrån en informell beskrivning av förändringen U U U U U U I

209 205 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Management, förnyelse och samhälle Teknikbas Datavetenskap För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forskningsoch utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. 5. känna till begreppet tidskomplexitet, och kunna beräkna tidskomplexiteten på enkel typkod U U U U U U I 6. vara tillräckligt bekant med några specifika abstrakta datatyper för att vid behov kunna lägga till operationer på dessa. Exempel på sådana abstrakta datatyper är binära träd, dynamiska listor, direktacesslistor, olika sökdatastrukturer, grafer U U U U U U I År 3 Sannolikhetslära och statistisk teori, 7,5 HP, G1F Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1. redogöra för och tillämpa grundläggande begrepp, såsom händelse, utfallsrum, sannolikhet, oberoende händelser och betingad sannolikhet samt räkneregler inom sannolikhetslära I A 2. redogöra för och tillämpa grundläggande egenskaper hos och funktioner av stokastiska variabler (både en- och tvådimensionella) A 3. redogöra för och tillämpa följande fördelningar: geometriska fördelningen, likformiga fördelningen, binomialfördelningen, hypergeometriska fördelningen, Poissonfördelningen, exponentialfördelningen, normalfördelningen I A 4. redogöra för och tillämpa läges-, spridnings- och beroendemått U I A U 5. genomföra punktskattning, intervallskattning, hypotesprövning och linjär regression I I A I U U A I 6. redogöra för någon tillämpning inom vart och ett av kursens delområden Organisation: Form och funktion, 7,5 HP (ny kurs), G1F I I A I U U A I Syftet med kursen är att fördjupa studenternas kunskaper om traditionella och nya organiseringsformer för teknikintensiva verksamheter. På ett ingenjörsmässigt sätt arbetar studenterna med design av organiseringsprocesser. U U U U-A U U-A U-A A A U-A U-A A U Innovationsteknik, 7,5 HP (ny kurs), G1F Kursen syftar till att i ämnet innovationsteknik ge studenterna grundläggande kunskaper om ämnets forskningsbas och de begrepp och uttryck som används inom forskningsområdet. Kursen sätter in ämnet innovationsteknik i ett samhälleligt sammanhang. Under kursen får studenterna också grundläggande kunskaper om metoder som används för innovationsarbete och forskning inom området. U U U U U A U-A U Styrning och finansiering av industriella verksamheter, 7,5 HP (ny kurs), G1F Kursen syftar till att ge kunskap om hur finansiella system och målstrukturer påverkar beslut vid ledning av industriell affärsverksamhet, inklusive (innovativ) forskning och utvecklingsverksamhet. Databaser 7,5 HP (ny kurs), G2F Kursen avser att ge grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper om databaser och tillämpningen av dem för robust, effektiv och standardiserad hantering av data i programvara samt system där programvara ingår. DV U U U U-A U U-A U-A A A U-A U-A A I U U U U U U I I

210 206 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Management, förnyelse och samhälle Teknikbas Datavetenskap För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forskningsoch utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Programmering av mobila applikationer 7,5 HP, G1F DV Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1. konstruera och utveckla mobila applikationer I U U U U U U I I 2. visa hur Människa-datorinteraktion, samhälleliga och etiska aspekter beaktats i lösningen eller applikationen I I I I I I U U I 3. förklara och motivera val av design relaterad till lösningen eller applikationen Självständigt arbete i industriell ekonomi, 15 HP (ny kurs), G2F I U U U U U U I I Syftet med kursen är utveckla kunskaper och färdigheter inom området industriell ekonomi och organisation. I mindre grupper arbetar studenterna i projekt där kunskaper från industriell ekonomi och organisation kombineras med kunskaper från olika teknikbaser för att lösa ett problem av industriell ekonomi-karaktär. Studenterna tränar därvidlag metodreflektion och rapportskrivning. A A A A U-A A A A A A A A A A År 4 Industrial economics, 7,5 HP (ny kurs), A1N Syftet med kursen är att ge studenterna en djup förståelse av modern industriell organisation och särskilt de samhällsekonomiska effekterna av företagens uppträdande under imperfekt konkurrens. U U U A U U-A A A U-A A A A U-A A Vetenskaplig metod för industriell ekonomi, 7,5 HP (ny kurs), A1N Syftet med kursen är att utveckla studenternas förståelse för kunskapsbildningens teori och praktik. Efter en allmän introduktion fördjupar sig studenterna i de metodfrågor som är relevanta för den valda teknikfördjupningen. För att praktisera och därmed vidareutveckla vetenskapsteoretiska kunskaper i praktiken fungerar studenterna som "coacher" för de studenterna som skriver sina självständiga arbeten i årskurs två. Industriell förnyelse: Utmaningar och möjligheter, 7,5 HP (ny kurs), A1N U-A U-A U A U-A U-A U-A U-A A A U-A A U-A Syftet med kursen är studenterna utvecklar sin kritisk förmåga. Aktuella utmaningar och möjligheter för industriell förnyelse behandlas. Studenterna relaterar inhämtade kunskaper från programmet i stort till olika paradigm och kunskapsformer. Individuellt arbete varvas med arbete i mycket små grupper med att analysera populärvetenskapliga och vetenskapliga texter, och studenterna formulerar genomförbara forskningsfrågor som bidrar till industriell förnyelse och som kan besvaras inom ramen för ett examensarbete inom industriell ekonomi och organisation. U-A U-A A U-A A A A A A A A U-A Ledning av industriell förändringsarbete, 7,5 HP (ny kurs), A1N MFS Syftet med kursen är att utveckla fördjupad förståelse för ledning av industriella förändringsprocesser. Studenterna genomför analyser av komplexa situationer utifrån ledarskaps. och förändringsarbetesperspektiv i syfte att identifiera möjigheter och utmaningar samt presenterar förslag på hur förändringsarbetet ska ske. U-A U-A U-A A A A A? A U-A A

211 207 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Management, förnyelse och samhälle Teknikbas Datavetenskap För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forskningsoch utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Entreprenörskap för industriell förnyelse, 7,5 HP (ny kurs), A1N MFS Syftet med kursen är att studenten ska utveckla kunskaper om entreprenörskap samt entreprenöriella processer ur både ett praktiskt samt teoretiskt perspektiv för att stimulera industriell förnyelse. Studentens förmåga att själv vara en aktör med en förmåga att hantera förändringar inom och utanför organisationen är central och detta förhållningssätt förstås bäst utifrån att ämnet entreprenörskap sammankopplas med innovationsteknik. Fördjupad förmåga till kritisk reflektion kring både empiriska och teoretiska gjorda erfarenheter samt det egna lärandet är av vikt U-A U-A U-A A A A A A U-A A U-A Programvaruteknik, 7,5HP (ny kurs) A1N MFS (DV) Syftet med denna kurs är att träna studenter i programvaruutveckling i mer komplexa utvecklingsprojekt, där olika typer av kunskap (kravhantering, design, implementation, och verifiering och test) krävs för att uppnå projektmålen U-A U-A A U U-A U-A U-A U-A U-A A U-A U-A A A Sakernas internet 7,5 HP (ny kurs) A1N Syftet med kursen är att ge fördjupade kunskaper i sakernas internet med inbyggda system som en viktig utgångpunkt och fokus på hela kedjan från infrastruktur, kommunikation mellan enheter till tjänster. Cloud computing, 7,5 HP (ny kurs) A1N MFS (DV) MFS (DV) U-A U-A A U U-A U-A U-A U-A U-A A U-A U-A A A Syftet med kursen är att ge teoretiska och praktiska kunskaper om cloud computing från koncept, infrastruktur till tjänster. U-A U-A A A U U-A U-A U-A U-A U-A A U-A U-A A A År 5 Teknikbaserat socialt entreprenörskap, 7,5 HP (ny kurs) A1F Syftet med kursen är att utveckla förståelsen för teknikbaserat socialt entreprenörskap och innovation. Kursens fokus ligger på utvecklingen av en ny produkt eller tjänst som bidrar till ett mer hållbart samhälle inom ramen för teknikfördjupningen. Studenterna arbetar i grupper men då examinationen sker med hjälp av portföljmetodik ingår även individuella reflektionsuppgifter. A A A A A A A A A A A A A A A Examensarbete, 30 HP (ny kurs), A2E Syftet med kursen är att studenten utvecklar sin förmåga att tillämpa de kunskaper och färdigheter som studenten förvärvat inom industriell ekonomi. Detta görs genom att studenten på ett självständigt och vetenskapligt sätt planerar, genomföa och inom givna tidsramar redovisar (muntligt och skriftligt) en kvalificerad utredning inom valt fördjupningsområde. Syftet är också att studenten fördjupar sin förmåga till kritiskt tänkande och problemanalys inom vald fördjupning i industriell ekonomi. A A A A A A A A A A A A A A A En management kurs att definiera 7,5 HP Syftet är att utveckla bredare kunskaper inom management.

212 208 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Management, förnyelse och samhälle Teknikbas Datavetenskap För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forskningsoch utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Säkerhetskritiska system, 7,5 HP (ny kurs) A1N Kursens syfte är att ge studenterna en insyn i vad det innebär att arbeta med systemutveckling av säkerhetskritiska applikationer och att utveckla system enligt en säkerhetsstandard inom industriell ekonomiområdet. Validering och verifiering av mjukvara 7,5 HP (ny kurs) A1N Syftet med kursen är att ge fördjupade kunskaper om verifiering och validering av mjukvarusystem, med ett primärt fokus på mjukvarutestning. Fokus ligger på tillämpningar inom industriell ekonomiområdet MFS (DV) MFS (DV) U-A U-A A A U U-A U-A U-A U-A U-A A U-A U-A A A U-A U-A A A U U-A U-A U-A U-A U-A A U-A U-A A A

213 209 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Management, förnyelse och samhälle Teknikbas Energiteknik År1 Introduktion till industriell ekonomi, 7,5 HP (ny kurs), G1N Syftet med kursen är att ge en introduktion till Industriell ekonomi som vetenskapligt ämne och som organisatorisk praktik. Studenterna arbetar i projektform med en större uppgift där de identifierar ämnets olika delar i praktiken samt utvecklar sin förmåga att använda olika verktyg för att strukturera och analysera information. I I I I I I I I -U I I Introduktion till projekt inom teknik, 7,5 HP (ny kurs), G1N Syftet med kursen är att utvecka förståelsen och förmågan för projekt, projektledning och projektarbete, teoretiskt såväl som praktiskt. Studenterna arbetar i projektgrupper med verklighetsbaserade case från tekikintensiva verksamheter som visar på betydelsen av integrationen av programmets teknikbaser och industriell ekonomi och organisation. Därmed presenteras även praktiska exempel på programmets teknikbaser. U U I-U U U U I Teknik och samhälle, 7,5 HP (ny kurs), G1N Syftet med kursen är utveckla studenternas förståelse för industriell ekonomi och organisation i en samhällskontext. Olika perspektiv för att förstå växelverkan mellan teknisk och samhällelig utveckling och förändring behandlas och genom konkret arbete tränas studenterna i resonemang som inbegriper reflektion kring hur kunskap utvecklas och förmedlas. Hållbar utveckling, 7,5 HP (ny kurs), G1N Syftet med kursen är att utveckla studenternas förståelse för ekonomiska, ekologiska och sociala dimensioner av hållbarhet inom programmets teknikområden. Programmering, 7,5 HP, G1N Efter genomgången kurs förväntas en student kunna U I U I-U I-U U U-A I-U U U-A U-A U U U I U I-U I-U U U-A I-U U U-A U-A U U 1. redogöra för grundläggande språkelement U U U U U U I I 2. lösa ett problem genom att konstruera ett strukturerat program. Problemet skall vara av sådan art att lösningen kräver iteration, selektion, variabler, funktioner med flera argument och definition av minst en datastruktur U U U U U U U U I I 3. använda språkets standardbibliotek U U U U U U U U 4. utföra grundläggande felsökning av ett program Envariabelkalkyl, 7,5 HP, G1N Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1. analysera reellvärda funktioner av en reell variabel utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf, sammansättning och invers. 2. avgöra konvergens hos talföljder och serier, samt utifrån standardgränsvärden och räkneregler kunna bestämma gränsvärden för funktioner och talföljder. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras. A U 3. bestämma en funktions derivata utifrån derivatans definition, samt i en given punkt kunna bestämma tangenten till en graf. För deriverbara funktioner läggs särskilt vikt vid en deriveringsteknik baserad på räkneregler och standardderivator, där räknereglerna förväntas kunna visas. A U U U U U U U 4. visa medelvärdessatsen, samt kunna tillämpa den och innehållet i punkterna 1 3 på problem som innefattar skattningar och feluppskattningar av funktionsvärden, bestämning av extremvärden, optimering, kurvskissning, och relaterade förändringstakter. A U I 5. identifiera gränsvärden av Riemannsummor som integraler, samt kunna bevisa och tillämpa integralkalkylens huvudsats. För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap A A som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forskningsoch utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

214 210 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Management, förnyelse och samhälle Teknikbas Energiteknik För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forskningsoch utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. 6. tillämpa tekniker som partiell integration, partialbråksuppdelning, och variabelsubstitution, allt för att kunna bestämma primitiva funktioner och integraler. A U I 7. avgöra konvergens hos generaliserade integraler och kunna bestämma de som är konvergenta. A 8. tillämpa integralbegreppet för beräkning av areor mellan kurvor, båglängder, areor av rotationsytor, och volymer med kända snittareor. A I U A 9. lösa första ordningens separabla och/eller linjära, ordinära differentialekvationer (ODE), samt andra ordningens linjära ODE med konstanta koefficienter. A I U A 10. tillämpa Taylors formel för att approximera funktioner, avgöra typer av stationära punkter, och bestämma gränsvärden. A I Vektoralgebra, 7,5 HP, G1N Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1. genom Gausselimination finna lösningsmängderna till linjära ekvationssystem. A 2. tillämpa och grafiskt illustrera räknelagarna för vektorer i planet, rummet och Rn, samt utifrån begreppen linjärt beroende/oberoende, bas, koordinater och basbyten kunna analysera och jämföra vektorer med varandra. A 3. på både parameterform och parameterfri form formulera, och geometriskt beskriva, ekvationer för räta linjer och plan i rummet.standardderivator, där räknereglerna förväntas kunna visas. A 4. tillämpa skalär- och vektorprodukterna för beräkning av vinklar, längder/avstånd, areor och volymer i geometriska tillämpningar som kan illustreras av vektorer.och relaterade förändringstakter. A U I 5. redogöra för och geometriskt illustrera de grundläggande egenskaperna hos komplexa tal, kunna utföra aritmetiska operationer med komplexa tal, kunna göra omskrivningar mellan rektangulär form och polär form, kunna lösa binomiska ekvationer och komplexa andragradsekvationer, samt kunna tillämpa faktorsatsen för en fullständig faktorisering av polynom med reella koefficienter. A 6. tillämpa och redogöra för de matrisalgebraiska räkneoperationerna och räknelagarna, kunna avgöra inverterbarhet hos en kvadratisk matris, kunna bestämma inverser och kunna lösa affina matrisekvationer. A 7. tolka matriser som linjära avbildningar från Rn till Rm, kunna bestämma nollrum och värderum till linjära avbildningar, kunna definiera rotationer, speglingar och ortogonala projektioner i planet och i rummet, samt kunna bestämma sådana avbildningars matriser. A 8. tillämpa och redogöra för determinantens definition och tolkning som volymen av en parallellepiped i ett n-dimensionellt rum, samt kunna tillämpa räknelagarna för determinanter och då speciellt produktregeln och utveckling efter rad eller kolonn. A I I A 9. redogöra för och tillämpa det som för kvadratiska matriser benämns huvudsatsen, och som i olika ekvivalenta ordalag uttrycker att determinanten för en kvadratisk matris är skild från noll om och endast om inversen till matrisen existerar. A I 10. geometriskt tolka och tillämpa begreppen egenvärde och egenvektor, kunna bestämma egenvärden och egenvektorer till linjära operatorer, kunna lösa elementära egenvärdesproblem, samt kunna avgöra om en vektor är en egenvektor till en linjär operator och kunna använda detta för att i tillämpliga fall göra ett basbyte som diagonaliserar en linjär operator. A I U Termodynamik 7,5 hp (ny kurs), G1F Kursen ska ge kännedom om grundläggande begrepp och samband inom värmelära samt kunskap om modeller som beskriver termodynamiska tillstånd och energitransport. Kursen ska även ge viss kännedom om tekniska tillämpningar, fysikaliska mätmetoder och instrument. U U U U U I I

215 211 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Management, förnyelse och samhälle Teknikbas Energiteknik År2 Flervariablekalkyl, 7,5 HP, G1F Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1 analysera reellvärda funktioner av flera reella variabler, allt utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf och sammansättning, samt kunna illustrera någorlunda skisserbara funktionsytor och nivåkurvor. 2 förklara de topologiska grundbegreppen i Rn, samt utifrån standardgränsvärden och räkneregler kunna bestämma gränsvärden för funktioner. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras. 3 bestämma partiella derivator, kunna avgöra differentierbarhet, kunna bestämma differentialer, samt vid variabelbyten kunna tillämpa kedjeregeln för första och andra ordningens derivator och vid implicit derivering. För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap A A som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forskningsoch utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, 4 bestämma och geometriskt tolka gradienter och riktningsderivator, samt utifrån detta i förekommande fall kunna bestämma tangenter och tangentplan. A U 5 tillämpa Taylors formel för att avgöra arter hos stationära punkter, och då särskilt i fall med funktioner av två variabler. A U 6 kunna bestämma största och minsta värdena för kontinuerliga funktioner på kompakta mängder, samt kunna formulera och lösa optimeringsproblem som innefattar bivillkor. A 7 analysera vektorvärda funktioner av en reell variabel och motsvarande rymdkurvor, dels utifrån kinematiska begrepp som läge, hastighet och acceleration, och dels utifrån geometriska begrepp som tangent, normal, båglängd och krökning. Speciellt ska rymdkurvor kunna parametriseras. 8 bestämma dubbel- och trippelintegraler utifrån lämpliga iterationer och variabelsubstitutioner. 9 bestämma och tolka kurv- och ytintegraler. Speciellt ska normalriktningsfält för kurvor i planet och för ytstycken i rummet kunna bestämmas. I fall med konservativa fält ska potentialfunktioner kunna bestämmas och nyttjas för exempelvis byten av vägar i kurvintegraler. A visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar A U A A I A I U A 10 tillämpa Greens, Stokes och Gauss satser. A I U A Elektrofysik 7,5 hp (ny kurs) G1F Kursen ska ge grundläggande kunskaper i ellära och magnetism samt kännedom om tekniska tillämpningar, fysikaliska mätmetoder och instrument. Industriell marknadsföring, 7,5 HP (ny kurs), G1F visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och U U U U U I I visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Syftet med kursen är att ge grundläggande teoretiska kunskaper om industriell marknadsföring (Business-to-business marketing). Kursen ger kunskap i skillnader mellan industriell- och konsument marknadsföring. Den bidrar också till att fördjupa förståelsen för olika teoretiska perspektiv på marknader och marknadsföring. De teoretiska kunskaperna om modeller och perspektiv samt egna kompletterande empiriska studier ger möjligheter att förstå den industriella marknadsföringens logik och praktik. Global Operations Management, /,5 HP (ny kurs), G1F Syftet med kursen är att fördjupa studenternas kunskaper, teoretiskt och praktiskt, inom området operations management. Exempel kommer både från traditionella teknikföretag och från tjänsteföretag och vikt läggs vid internationaliseringens särskilda utmaningar. Numeriska metoder för industriell ekonomi, 7,5 HP, G1F Syftet med kursen är att ge insikt i och förståelse för hur numeriska metoder används för att lösa matematiska problem med hjälp av datorer. Olika matematiska modeller används för att analysera och lösa problem som är relevanta för industriell ekonomi. U U U U-A U U-A U-A A A U-A U A U U U U-A U U-A U-A A A U-A U A U I U A U A U I A U-A

216 212 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Management, förnyelse och samhälle Teknikbas Energiteknik Optimering och simulering, 7,5 HP, G1F För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forskningsoch utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, Syftet med kursen är att ge studenterna insikter i grundläggande optimeringsteori och simuleringsmetoder. Kursen syftar också till att studerna ska utveckla sin förmåga att behärska effektiva algoritmer och numeriska metoder och simuleringar för att lösa problem inom industriell ekonomi. U I U A U A U I A U-A visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Hållbara energisystem, 7,5hp (ny kurs, endast förslagpå lärandemål), G1N Efter genomgången kurs ska studenten kunna - utföra beräkningar för både slutna och öppna system avseende alla förekommande termodynamiska processer ET - utföra termodynamiska beräkningar i olika typer av cirkelprocesser såsom Carnot-, Brayton-, Rankine-, Otto- och Dieselcyklerna samt för kylmaskin/värmepump U A I - kunna förenkla ett komplext problem och tillämpa kunskaper från kursen för att lösa problemet och kunna avgöra rimligheten i resultatet. A U U - analysera energitekniska system termodynamiskt. U A U U redogöra för principen för omvandling av solenergi, vindenergi och vattenkraft till olika energiformer U bygga upp ett fungerande fristående eller nätinkopplat solelsystem med alla dess komponenter samt känna till och kunna redogöra för hur systemkomponenterna fungerar I U U U använda ett simuleringsprogram för att beräkna elutbytet från ett solelsystem U U U genomföra en projektering av ett vindkraftverk inkluderande platsval, vinddata, tekniklösningar, investeringskalkyl, miljöpåverkan och gällande lagstiftning. U U U U U U U U ERA101 Strömningsteknik, 7,5hp, G1F Efter genomgången kurs ska studenten kunna ET - redogöra för strömningstekniska termer U - förenkla ett komplext problem och tillämpa kunskaper från kursen för att lösa problem och kunna avgöra rimligheten i resultatet. A A A - kombinera kunskaper från andra kurser t.ex. mekanik och tillämpa dessa i strömningsläran. A A A A - dimensionera pumpar och fläktar utgående från egna anläggningskurvor och pumpkurvor ur försäljningskataloger. U U U U U - redogöra för vad som händer vid kompressibel strömning dels ur strömningstekniskt perspektiv dels ur termodynamiskt perspektiv U U U - beskriva och analysera enkla men viktiga strömningsformer samt ha förståelse för de approximationer man då gör U U U I - behärska analys av strömningsmaskiner U U U I I I År 3 Sannolikhetslära och statistisk teori, 7,5 HP, G1F Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1. redogöra för och tillämpa grundläggande begrepp, såsom händelse, utfallsrum, sannolikhet, oberoende händelser och betingad sannolikhet samt räkneregler inom sannolikhetslära I A 2. redogöra för och tillämpa grundläggande egenskaper hos och funktioner av stokastiska variabler (både en- och tvådimensionella) A 3. redogöra för och tillämpa följande fördelningar: geometriska fördelningen, likformiga fördelningen, binomialfördelningen, hypergeometriska fördelningen, Poissonfördelningen, exponentialfördelningen, normalfördelningen I A 4. redogöra för och tillämpa läges-, spridnings- och beroendemått U I A U

217 213 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Management, förnyelse och samhälle Teknikbas Energiteknik För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forskningsoch utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och 5. genomföra punktskattning, intervallskattning, hypotesprövning och linjär regression I I A I U U A I 6. redogöra för någon tillämpning inom vart och ett av kursens delområden I I A I U U A I Organisation: Form och funktion, 7,5 HP (ny kurs), G1F Syftet med kursen är att fördjupa studenternas kunskaper om traditionella och nya organiseringsformer för teknikintensiva verksamheter. På ett ingenjörsmässigt sätt arbetar studenterna med design av organiseringsprocesser. U U U U-A U U-A U-A A A U-A U-A A U Innovationsteknik, 7,5 HP (ny kurs), G1F Kursen syftar till att i ämnet innovationsteknik ge studenterna grundläggande kunskaper om ämnets forskningsbas och de begrepp och uttryck som används inom forskningsområdet. Kursen sätter in ämnet innovationsteknik i ett samhälleligt sammanhang. Under kursen får studenterna också grundläggande kunskaper om metoder som används för innovationsarbete och forskning inom området. U U U U U A U-A U Styrning och finansiering av industriella verksamheter, 7,5 HP (ny kurs), G1F Kursen syftar till att ge kunskap om hur finansiella system och målstrukturer påverkar beslut vid ledning av industriell affärsverksamhet, inklusive (innovativ) forskning och utvecklingsverksamhet. ERA 106 Värmeöverföring, 7,5 hp, G1F Efter genomgången kurs ska studenten kunna ET U U U U-A U U-A U-A A A U-A U-A A redogöra för fluiders egenskaper, i samband med värmeöverföring, liksom för grundläggande värmetransportfenomen U U U - utföra tekniska beräkningar på olika typer av värmetransporter såsom konvektion, ledning och strålning beroende på geometri, strömningsbild och fluid U U U - dimensionera värmeväxlare för önskad överförd effekt U U U U - analysera energitekniska system med avseende på värmeöverföring U A A U U U - planera, utföra och redovisa resultat av praktiska laborationer liksom att genomföra beräkningsuppgifter för att illustrera värmetransport U U U U ERA104 Styrning av energisystem, 7,5 hp, G1F Efter genomgången kurs ska studenten kunna ET självständigt genomföra praktiska tester och teoretiska analyser för att identifiera dynamiska system U U U förstå och tillämpa transformteori liksom begreppet överföringsfunktion för analys av dynamiska system U U U modellera, simulera och analysera dynamiska system med datorprogram som Matlab och Simulink U I U U U dimensionera och verifiera regulatorer för energitekniska tillämpningar U U förstå och använda PLC-programmering för styrning Självständigt arbete i industriell ekonomi, 15 HP (ny kurs), G2F A visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Syftet med kursen är utveckla kunskaper och färdigheter inom området industriell ekonomi och organisation. I mindre grupper arbetar studenterna i projekt där kunskaper från industriell ekonomi och organisation kombineras med kunskaper från olika teknikbaser för att lösa ett problem av industriell ekonomi-karaktär. Studenterna tränar därvidlag metodreflektion och rapportskrivning. År 4 A A A A U-A A A A A A A A A A Industrial economics, 7,5 HP (ny kurs), A1N Syftet med kursen är att ge studenterna en djup förståelse av modern industriell organisation och särskilt de samhällsekonomiska effekterna av företagens uppträdande under imperfekt konkurrens. U U U A U U-A A A U-A A A A U-A A

218 214 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Management, förnyelse och samhälle Teknikbas Energiteknik Vetenskaplig metod för industriell ekonomi, 7,5 HP (ny kurs), A1N För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forskningsoch utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och Syftet med kursen är att utveckla studenternas förståelse för kunskapsbildningens teori och praktik. Efter en allmän introduktion fördjupar sig studenterna i de metodfrågor som är relevanta för den valda teknikfördjupningen. För att praktisera och därmed vidareutveckla vetenskapsteoretiska kunskaper i praktiken fungerar studenterna som "coacher" för de studenterna som skriver sina självständiga arbeten i årskurs två. U-A U-A U A U-A U-A U-A U-A A A U-A A U-A Industriell förnyelse: Utmaningar och möjligheter, 7,5 HP (ny kurs), A1N Syftet med kursen är studenterna utvecklar sin kritisk förmåga. Aktuella utmaningar och möjligheter för industriell förnyelse behandlas. Studenterna relaterar inhämtade kunskaper från programmet i stort till olika paradigm och kunskapsformer. Individuellt arbete varvas med arbete i mycket små grupper med att analysera populärvetenskapliga och vetenskapliga texter, och studenterna formulerar genomförbara forskningsfrågor som bidrar till industriell förnyelse och som kan besvaras inom ramen för ett examensarbete inom industriell ekonomi och organisation. U-A U-A A U-A A A A A A A A U-A Ledning av industriell förändringsarbete, 7,5 HP (ny kurs), A1N MFS Syftet med kursen är att utveckla fördjupad förståelse för ledning av industriella förändringsprocesser. Studenterna genomför analyser av komplexa situationer utifrån ledarskaps. och förändringsarbetesperspektiv i syfte att identifiera möjigheter och utmaningar samt presenterar förslag på hur förändringsarbetet ska ske. U-A U-A U-A A A A A? A U-A A Entreprenörskap för industriell förnyelse, 7,5 HP (ny kurs), A1N MFS Syftet med kursen är att studenten ska utveckla kunskaper om entreprenörskap samt entreprenöriella processer ur både ett praktiskt samt teoretiskt perspektiv för att stimulera industriell förnyelse. Studentens förmåga att själv vara en aktör med en förmåga att hantera förändringar inom och utanför organisationen är central och detta förhållningssätt förstås bäst utifrån att ämnet entreprenörskap sammankopplas med innovationsteknik. Fördjupad förmåga till kritisk reflektion kring både empiriska och teoretiska gjorda erfarenheter samt det egna lärandet är av vikt U-A U-A U-A A A A A A U-A A U-A visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. ERA 202 Förbrännings- och rökgasreningsteknik 7,5 hp, G2F Efter genomgången kurs ska studenten kunna MFS (ET) - redogöra för olika bränslen, deras egenskaper och hur användningen av dem påverkar miljön A - beskriva förbränningsprocessen och beräkna rökgasernas sammansättning, rökgasförluster samt pannverkningsgrad U U - redogöra för hur en förgasningsprocess fungerar och kunna förstå dess påverkande faktorer U U - redogöra för olika emissioner från en förbränningsanläggning, hur dessa påverkar människa och miljö och hur oönskade utsläpp från förbränningsprocesser minimeras U U U - redogöra för den tekniska utrustning som används vid förbränning och rening av rökgaser U - ge exempel på normer och förordningar beträffande mätning och redovisning av luftburna emissioner I U - göra bränsleanalyser och använda mätteknisk utrustning samt utvärdera och redogöra för en förbränningsanläggnings prestanda och miljöpåverkan utifrån insamlade mätdata och egna mätningar U U U U U

219 215 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Management, förnyelse och samhälle Teknikbas Energiteknik För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forskningsoch utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Värme- och kraftteknik,7,5 hp (ny kurs, endast förslag på lärandemål) G2F Efter genomgången kurs ska studenten MFS (ET) - använda termodynamiska samband och ekvationer för att beräkna och analysera olika typer av kraft/värmeprocesser med avseende på ekonomi, teknik och miljö A A A U - redogöra för principen för olika typer av kraft- och värmegenerering och de komponenter som förekommer i kraft- och värmeanläggningar U U - beräkna nyttig effekt och verkningsgrad för en kraft- och/eller värmeprocess U U A - planera driften i en energiproduktionsanläggning på ett optimalt sätt ur ekonomisk synpunkt U A U A U A - självständigt redogöra för olika processers miljöpåverkan och hur denna kan minimeras U A A Perspektiv på energimarknader 7,5 hp (ny kurs), A1N Kursens syfte är att ge kunskap och förståelse om hur olika energimarknader fungerar samt den miljömässiga problematik som finns kopplad till produktion och användning av olika naturresurser för energiändamål. Vidare ska kursen skapa grundläggandeförståelse för de prisbildningsmekanismer som finns på energimarknader såsom el, naturgas, olja, biobränsle, avfall. Kursens tvärvetenskapliga synsätt ska ge förståelse och kunskaper för hur ekonomiska och miljömässiga faktorer samspelar och kan utvecklas ur ett hållbarhetsperspektiv. År5 Teknikbaserat socialt entreprenörskap, 7,5 HP (ny kurs) A1F Syftet med kursen är att utveckla förståelsen för teknikbaserat socialt entreprenörskap och innovation. Kursens fokus ligger på utvecklingen av en ny produkt eller tjänst som bidrar till ett mer hållbart samhälle inom ramen för teknikfördjupningen. Studenterna arbetar i grupper men då examinationen sker med hjälp av portföljmetodik ingår även individuella reflektionsuppgifter. Examensarbete, 30 HP (ny kurs), A2E Syftet med kursen är att studenten utvecklar sin förmåga att tillämpa de kunskaper och färdigheter som studenten förvärvat inom industriell ekonomi. Detta görs genom att studenten på ett självständigt och vetenskapligt sätt planerar, genomföa och inom givna tidsramar redovisar (muntligt och skriftligt) en kvalificerad utredning inom valt fördjupningsområde. Syftet är också att studenten fördjupar sin förmåga till kritiskt tänkande och problemanalys inom vald fördjupning i industriell ekonomi. MFS (ET) U A U U U U A A U A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A

220 216 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Management, förnyelse och samhälle Teknikbas Produktrealisering År1 Introduktion till industriell ekonomi, 7,5 HP (ny kurs), G1N Syftet med kursen är att ge en introduktion till Industriell ekonomi som vetenskapligt ämne och som organisatorisk praktik. Studenterna arbetar i projektform med en större uppgift där de identifierar ämnets olika delar i praktiken samt utvecklar sin förmåga att använda olika verktyg för att strukturera och analysera information. I I I I I I I I -U I I Introduktion till projekt inom teknik, 7,5 HP (ny kurs), G1N Syftet med kursen är att utvecka förståelsen och förmågan för projekt, projektledning och projektarbete, teoretiskt såväl som praktiskt. Studenterna arbetar i projektgrupper med verklighetsbaserade case från tekikintensiva verksamheter som visar på betydelsen av integrationen av programmets teknikbaser och industriell ekonomi och organisation. Därmed presenteras även praktiska exempel på programmets teknikbaser. U U I-U U U U I Teknik och samhälle, 7,5 HP (ny kurs), G1N Syftet med kursen är utveckla studenternas förståelse för industriell ekonomi och organisation i en samhällskontext. Olika perspektiv för att förstå växelverkan mellan teknisk och samhällelig utveckling och förändring behandlas och genom konkret arbete tränas studenterna i resonemang som inbegriper reflektion kring hur kunskap utvecklas och förmedlas. Hållbar utveckling, 7,5 HP (ny kurs), G1N Syftet med kursen är att utveckla studenternas förståelse för ekonomiska, ekologiska och sociala dimensioner av hållbarhet inom programmets teknikområden. Programmering, 7,5 HP, G1N Efter genomgången kurs förväntas en student kunna U I U I-U I-U U U-A I-U U U-A U-A U U U I U I-U I-U U U-A I-U U U-A U-A U U 1. redogöra för grundläggande språkelement U U U U U U I I 2. lösa ett problem genom att konstruera ett strukturerat program. Problemet skall vara av sådan art att lösningen kräver iteration, selektion, variabler, funktioner med flera argument och definition av minst en datastruktur U U U U U U U U I I 3. använda språkets standardbibliotek U U U U U U U U 4. utföra grundläggande felsökning av ett program Envariabelkalkyl, 7,5 HP, G1N Efter genomgången kurs förväntas en student kunna För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS U U U U U U U 1. analysera reellvärda funktioner av en reell variabel utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf, sammansättning och invers. A 2. avgöra konvergens hos talföljder och serier, samt utifrån standardgränsvärden och räkneregler kunna bestämma gränsvärden för funktioner och talföljder. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras. A U 3. bestämma en funktions derivata utifrån derivatans definition, samt i en given punkt kunna bestämma tangenten till en graf. För deriverbara funktioner läggs särskilt vikt vid en deriveringsteknik baserad på räkneregler och standardderivator, där räknereglerna förväntas kunna visas. A 4. visa medelvärdessatsen, samt kunna tillämpa den och innehållet i punkterna 1 3 på problem som innefattar skattningar och feluppskattningar av funktionsvärden, bestämning av extremvärden, optimering, kurvskissning, och relaterade förändringstakter. A U I 5. identifiera gränsvärden av Riemannsummor som integraler, samt kunna bevisa och tillämpa integralkalkylens huvudsats. A Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

221 217 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Management, förnyelse och samhälle Teknikbas Produktrealisering För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, 6. tillämpa tekniker som partiell integration, partialbråksuppdelning, och variabelsubstitution, allt för att kunna bestämma primitiva funktioner och integraler. A U I 7. avgöra konvergens hos generaliserade integraler och kunna bestämma de som är konvergenta. A 8. tillämpa integralbegreppet för beräkning av areor mellan kurvor, båglängder, areor av rotationsytor, och volymer med kända snittareor. A I U A 9. lösa första ordningens separabla och/eller linjära, ordinära differentialekvationer (ODE), samt andra ordningens linjära ODE med konstanta koefficienter. A I U A 10. tillämpa Taylors formel för att approximera funktioner, avgöra typer av stationära punkter, och bestämma gränsvärden. A I Vektoralgebra, 7,5 HP, G1N Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1. genom Gausselimination finna lösningsmängderna till linjära ekvationssystem. A 2. tillämpa och grafiskt illustrera räknelagarna för vektorer i planet, rummet och Rn, samt utifrån begreppen linjärt beroende/oberoende, bas, koordinater och basbyten kunna analysera och jämföra vektorer med varandra. 3. på både parameterform och parameterfri form formulera, och geometriskt beskriva, ekvationer för räta linjer och plan i rummet.standardderivator, där räknereglerna förväntas kunna visas. 4. tillämpa skalär- och vektorprodukterna för beräkning av vinklar, längder/avstånd, areor och volymer i geometriska tillämpningar som kan illustreras av vektorer.och relaterade förändringstakter. A U I 5. redogöra för och geometriskt illustrera de grundläggande egenskaperna hos komplexa tal, kunna utföra aritmetiska operationer med komplexa tal, kunna göra omskrivningar mellan rektangulär form och polär form, kunna lösa binomiska ekvationer och komplexa andragradsekvationer, samt kunna tillämpa faktorsatsen för en fullständig faktorisering av polynom med reella koefficienter. 6. tillämpa och redogöra för de matrisalgebraiska räkneoperationerna och räknelagarna, kunna avgöra inverterbarhet hos en kvadratisk matris, kunna bestämma inverser och kunna lösa affina matrisekvationer. 7. tolka matriser som linjära avbildningar från Rn till Rm, kunna bestämma nollrum och värderum till linjära avbildningar, kunna definiera rotationer, speglingar och ortogonala projektioner i planet och i rummet, samt kunna bestämma sådana avbildningars matriser. 8. tillämpa och redogöra för determinantens definition och tolkning som volymen av en parallellepiped i ett n-dimensionellt rum, samt kunna tillämpa räknelagarna för determinanter och då speciellt produktregeln och utveckling efter rad eller kolonn. A I I A 9. redogöra för och tillämpa det som för kvadratiska matriser benämns huvudsatsen, och som i olika ekvivalenta ordalag uttrycker att determinanten för en kvadratisk matris är skild från noll om och endast om inversen till matrisen existerar. A I 10. geometriskt tolka och tillämpa begreppen egenvärde och egenvektor, kunna bestämma egenvärden och egenvektorer till linjära operatorer, kunna lösa elementära egenvärdesproblem, samt kunna avgöra om en vektor är en egenvektor till en linjär operator och kunna använda detta för att i tillämpliga fall göra ett basbyte som diagonaliserar en linjär operator. A I U Termodynamik 7,5 hp (ny kurs), G1F A A A A A visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, Kursen ska ge kännedom om grundläggande begrepp och samband inom värmelära samt kunskap om modeller som beskriver termodynamiska tillstånd och energitransport. Kursen ska även ge viss kännedom om tekniska tillämpningar, fysikaliska mätmetoder och instrument. U U U U U I I visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

222 218 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Management, förnyelse och samhälle Teknikbas Produktrealisering För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. År2 Flervariablekalkyl, 7,5 HP, G1F Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1 analysera reellvärda funktioner av flera reella variabler, allt utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf och sammansättning, samt kunna illustrera någorlunda skisserbara funktionsytor och nivåkurvor. 2 förklara de topologiska grundbegreppen i Rn, samt utifrån standardgränsvärden och räkneregler kunna bestämma gränsvärden för funktioner. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras. 3 bestämma partiella derivator, kunna avgöra differentierbarhet, kunna bestämma differentialer, samt vid variabelbyten kunna tillämpa kedjeregeln för första och andra ordningens derivator och vid implicit derivering. 4 bestämma och geometriskt tolka gradienter och riktningsderivator, samt utifrån detta i förekommande fall kunna bestämma tangenter och tangentplan. 5 tillämpa Taylors formel för att avgöra arter hos stationära punkter, och då särskilt i fall med funktioner av två variabler. A U 6 kunna bestämma största och minsta värdena för kontinuerliga funktioner på kompakta mängder, samt kunna formulera och lösa optimeringsproblem som innefattar bivillkor. A 7 analysera vektorvärda funktioner av en reell variabel och motsvarande rymdkurvor, dels utifrån kinematiska begrepp som läge, hastighet och acceleration, och dels utifrån geometriska begrepp som tangent, normal, båglängd och krökning. Speciellt ska rymdkurvor kunna parametriseras. A U A 8 bestämma dubbel- och trippelintegraler utifrån lämpliga iterationer och variabelsubstitutioner. A I 9 bestämma och tolka kurv- och ytintegraler. Speciellt ska normalriktningsfält för kurvor i planet och för ytstycken i rummet kunna bestämmas. I fall med konservativa fält ska potentialfunktioner kunna bestämmas och nyttjas för exempelvis byten av vägar i kurvintegraler. A I U A 10 tillämpa Greens, Stokes och Gauss satser. A I U A Elektrofysik 7,5 hp (ny kurs) G1F A A A A Kursen ska ge grundläggande kunskaper i ellära och magnetism samt kännedom om tekniska tillämpningar, fysikaliska mätmetoder och instrument. U U U U U I I Industriell marknadsföring, 7,5 HP (ny kurs), G1F U Syftet med kursen är att ge grundläggande teoretiska kunskaper om industriell marknadsföring (Business-to-business marketing). Kursen ger kunskap i skillnader mellan industriell- och konsument marknadsföring. Den bidrar också till att fördjupa förståelsen för olika teoretiska perspektiv på marknader och marknadsföring. De teoretiska kunskaperna om modeller och perspektiv samt egna kompletterande empiriska studier ger möjligheter att förstå den industriella marknadsföringens logik och praktik. Global Operations Management, /,5 HP (ny kurs), G1F Syftet med kursen är att fördjupa studenternas kunskaper, teoretiskt och praktiskt, inom området operations management. Exempel kommer både från traditionella teknikföretag och från tjänsteföretag och vikt läggs vid internationaliseringens särskilda utmaningar. U U U U-A U U-A U-A A A U-A U A U U U U-A U U-A U-A A A U-A U A

223 219 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Management, förnyelse och samhälle Teknikbas Produktrealisering För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Numeriska metoder för industriell ekonomi, 7,5 HP, G1F Syftet med kursen är att ge insikt i och förståelse för hur numeriska metoder används för att lösa matematiska problem med hjälp av datorer. Olika matematiska modeller används för att analysera och lösa problem som är relevanta för industriell ekonomi. Optimering och simulering, 7,5 HP, G1F U I U A U A U I A U-A Syftet med kursen är att ge studenterna insikter i grundläggande optimeringsteori och simuleringsmetoder. Kursen syftar också till att studerna ska utveckla sin förmåga att behärska effektiva algoritmer och numeriska metoder och simuleringar för att lösa problem inom industriell ekonomi. U I U A U A U I A U-A Kvalitetsprocessen, 7,5 HP, G1F Efter genomgången kurs skall studenten kunna: PR 1 beskriva begreppen kvalitet, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring samt vad som menas med "Offensiv Kvalitetsutveckling" (TQM) U U I 2 bedriva ett förbättringsprojekt enligt Sex-Sigma modellen I I 3 tillämpa de 7 QC-verktygen I I 4 tillämpa Statistisk Försöksplanering (SFP) för optimering av en konstruktion alternativt process U U U U U 5 beskriva begreppen tillförlitlighet och driftsäkerhet samt kunna göra enklare beräkningar, t.ex driftsäkerhet hos system U U U U 6 beräkna duglighetsindex för maskiner och processer U U U U Industriell produktion och logistik, 7,5 HP, G1F Efter avslutad kurs ska studenten kunna: PR 1 Beskriva olika produktions- och logistiksystem U I 2 Relatera olika produktionssystem till olika anläggningslayouter U 3 Beräkna tillverkningens ledtid, produktionstakt, anläggningskapacitet, utnyttjandegrad, Produkter i arbete, etc. U U U 4 Analysera materialhanteringen i ett företag och välja lämpliga materialhanteringssystem. I I U 5 Beskriva metoder som Six sigma, TPM, TQM, 7QC-verktygen, etc I I 6 Genomföra en praktisk studie i industrin med tillämpning av de ovan beskrivna metoderna och presentera resultatet I I I I År 3 Sannolikhetslära och statistisk teori, 7,5 HP, G1F Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1. redogöra för och tillämpa grundläggande begrepp, såsom händelse, utfallsrum, sannolikhet, oberoende händelser och betingad sannolikhet samt räkneregler inom sannolikhetslära I A 2. redogöra för och tillämpa grundläggande egenskaper hos och funktioner av stokastiska variabler (både en- och tvådimensionella) A 3. redogöra för och tillämpa följande fördelningar: geometriska fördelningen, likformiga fördelningen, binomialfördelningen, hypergeometriska fördelningen, Poissonfördelningen, exponentialfördelningen, normalfördelningen I A 4. redogöra för och tillämpa läges-, spridnings- och beroendemått U I A U 5. genomföra punktskattning, intervallskattning, hypotesprövning och linjär regression I I A I U U A I 6. redogöra för någon tillämpning inom vart och ett av kursens delområden I I A I U U A I

224 220 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Management, förnyelse och samhälle Teknikbas Produktrealisering För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Organisation: Form och funktion, 7,5 HP (ny kurs), G1F Syftet med kursen är att fördjupa studenternas kunskaper om traditionella och nya organiseringsformer för teknikintensiva verksamheter. På ett ingenjörsmässigt sätt arbetar studenterna med design av organiseringsprocesser. U U U U-A U U-A U-A A A U-A U-A A U Innovationsteknik, 7,5 HP (ny kurs), G1F Kursen syftar till att i ämnet innovationsteknik ge studenterna grundläggande kunskaper om ämnets forskningsbas och de begrepp och uttryck som används inom forskningsområdet. Kursen sätter in ämnet innovationsteknik i ett samhälleligt sammanhang. Under kursen får studenterna också grundläggande kunskaper om metoder som används för innovationsarbete och forskning inom området. Styrning och finansiering av industriella verksamheter, 7,5 HP (ny kurs), G1F U U U U U A U-A U Kursen syftar till att ge kunskap om hur finansiella system och målstrukturer påverkar beslut vid ledning av industriell affärsverksamhet, inklusive (innovativ) forskning och utvecklingsverksamhet. Competitive production systems, 7,5 HP, A1N Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1 kunna redovisa kunskap och tillämpad fördjupad förståelse för området "Konkurrenskraftiga Produktionssystem" U U U 2 Beskriva de huvudsakliga principerna för Toyotas produktionssystem I I I 3 Beskriva några av de vanligare verktyg och metoder som associeras till Toyotas produktionssystem U I I PR U U U U-A U U-A U-A A A U-A U-A A 4 Redogöra för hur effektivt underhåll bidrar till produktionssystemets konkurenskraft U I I I U I 5 Beräkna tillförlitligheten och tillgängligheten i enklare tekniska system A I A U U 6 Beräkna och kartlägga de förluster som begränsar ett produktionssystems utnyttjandegrad A A A A A A I 7 Beskriva utmaningar och svårigheter med lean production I U I Production, Maintenance and Quality development, 7,5 HP, A1N Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: PR 1 tillämpa moderna metoder och verktyg för att genomföra rationalisering inom produktionsprocessen U U U I I I I I I U U U 2 leda ett förbättringsprojekt U U U I I I I I I U U U 3 analysera och värdera problem inom produktionsprocessen samt utveckla åtgärds- och förbättringsplaner A U U U U A A A A A A U A A 4 genomföra maskin- och processduglighetsberäkningar A U I U U U U U U U U A A 5 genomföra rotorsaksanalyser (RCA) A U I U U U U U U U A A Självständigt arbete i industriell ekonomi, 15 HP (ny kurs), G2F Syftet med kursen är utveckla kunskaper och färdigheter inom området industriell ekonomi och organisation. I mindre grupper arbetar studenterna i projekt där kunskaper från industriell ekonomi och organisation kombineras med kunskaper från olika teknikbaser för att lösa ett problem av industriell ekonomi-karaktär. Studenterna tränar därvidlag metodreflektion och rapportskrivning. A A A A U-A A A A A A A A A A

225 221 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Management, förnyelse och samhälle Teknikbas Produktrealisering År 4 Industrial economics, 7,5 HP (ny kurs), A1N För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, Syftet med kursen är att ge studenterna en djup förståelse av modern industriell organisation och särskilt de samhällsekonomiska effekterna av företagens uppträdande under imperfekt konkurrens. U U U A U U-A A A U-A A A A U-A A Vetenskaplig metod för industriell ekonomi, 7,5 HP (ny kurs), A1N visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och Syftet med kursen är att utveckla studenternas förståelse för kunskapsbildningens teori och praktik. Efter en allmän introduktion fördjupar sig studenterna i de metodfrågor som är relevanta för den valda teknikfördjupningen. För att praktisera och därmed vidareutveckla vetenskapsteoretiska kunskaper i praktiken fungerar studenterna som "coacher" för de studenterna som skriver sina självständiga arbeten i årskurs två. U-A U-A U A U-A U-A U-A U-A A A U-A A U-A Industriell förnyelse: Utmaningar och möjligheter, 7,5 HP (ny kurs), A1N Syftet med kursen är studenterna utvecklar sin kritisk förmåga. Aktuella utmaningar och möjligheter för industriell förnyelse behandlas. Studenterna relaterar inhämtade kunskaper från programmet i stort till olika paradigm och kunskapsformer. Individuellt arbete varvas med arbete i mycket små grupper med att analysera populärvetenskapliga och vetenskapliga texter, och studenterna formulerar genomförbara forskningsfrågor som bidrar till industriell förnyelse och som kan besvaras inom ramen för ett examensarbete inom industriell ekonomi och organisation. U-A U-A A U-A A A A A A A A U-A Ledning av industriell förändringsarbete, 7,5 HP (ny kurs), A1N MFS Syftet med kursen är att utveckla fördjupad förståelse för ledning av industriella förändringsprocesser. Studenterna genomför analyser av komplexa situationer utifrån ledarskaps. och förändringsarbetesperspektiv i syfte att identifiera möjigheter och utmaningar samt presenterar förslag på hur förändringsarbetet ska ske. U-A U-A U-A A A A A? A U-A A Entreprenörskap för industriell förnyelse, 7,5 HP (ny kurs), A1N MFS Syftet med kursen är att studenten ska utveckla kunskaper om entreprenörskap samt entreprenöriella processer ur både ett praktiskt samt teoretiskt perspektiv för att stimulera industriell förnyelse. Studentens förmåga att själv vara en aktör med en förmåga att hantera förändringar inom och utanför organisationen är central och detta förhållningssätt förstås bäst utifrån att ämnet entreprenörskap sammankopplas med innovationsteknik. Fördjupad förmåga till kritisk reflektion kring både empiriska och teoretiska gjorda erfarenheter samt det egna lärandet är av vikt U-A U-A U-A A A A A A U-A A U-A visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Production system development, 7,5 HP, A1F Efter genomgången kurs skall studenterna: MFS (PR) 1 ha kunskap om och kunna beskriva i detalj hur tillverkningsstrategin påverka utvecklingen av produktionssystemet U-A U A U U U 2 ha kunskap om och kunna beskriva vad ett produktionssystem är baserad på systemperspektiv U U A U U U 3 ha kunskap om och kunna beskriva i detalj rollen av utvecklingsprocessen när man utvecklar produktionssystem U U A U U U 4 ha kunskap om och kunna redovisa för verktyg och metoder som kan användas under utvecklingen av produktionssystemet U-A U U U U U U U 5 visa förmåga att kritiskt reflektera A A A A A U A A A A 6 kunna presentera resultat från ett projektarbete A A A A A A 7 visa förmågan att synthetisera och både muntlig och skriftlig framställa material A A A A A A A A A A A

226 222 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Management, förnyelse och samhälle Teknikbas Produktrealisering För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Production and logistics planning, 7,5 HP, A1N Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: MFS (PR) 1 beskriva olika produktions- och logistiksystem genom olika exempel U U U A A A A A I A 2 Utnyttja ett flertal planeringstekniker för att lösa produktions- och logistikrelaterade planeringsproblem A A A A A I U I U I 3 framställa en produktionsplan på aggregerad nivå U U U U U I U I U I 4 Analysera och utvärdera olika lösningar för produktions- och logistikrelaterad problem U U U A U I U I U I 5 optimera förråds- och produktionssekvenser U U U A U I U I U I 6 optimera utgående och inkommande distributionskostnader genom transportation techniques U U U A U I U I U I Supply Chain Management 7,5 HP, A1F MFS (PR) Efter genomgången kurs skall studenterna: U 1 kunna redovisa kunskap och fördjupad förståelse för området "Supply Chain Management", med fokus på både logistik och produktion A U U A 2 i form av vetenskaplig artikel kunna redovisa kunskap och fördjupad förståelse för begrepp, metodik och verktyg för forskning och/eller utveckling inom produktions- och logistikområdet A A A A A 3 kunna redovisa insikt runt möjligheter och begränsningar för moderna logistiksystem, dess roll i samhället samt människors ansvar för hur de nyttjas A U A U A A U U 4 kunna redovisa förståelse för transporters miljöbelastning och affärsaspekter A U U U U År5 Teknikbaserat socialt entreprenörskap, 7,5 HP (ny kurs) A1F Syftet med kursen är att utveckla förståelsen för teknikbaserat socialt entreprenörskap och innovation. Kursens fokus ligger på utvecklingen av en ny produkt eller tjänst som bidrar till ett mer hållbart samhälle inom ramen för teknikfördjupningen. Studenterna arbetar i grupper men då examinationen sker med hjälp av portföljmetodik ingår även individuella reflektionsuppgifter. A A A A A A A A A A A A A A A Examensarbete, 30 HP (ny kurs), A2E Syftet med kursen är att studenten utvecklar sin förmåga att tillämpa de kunskaper och färdigheter som studenten förvärvat inom industriell ekonomi. Detta görs genom att studenten på ett självständigt och vetenskapligt sätt planerar, genomföa och inom givna tidsramar redovisar (muntligt och skriftligt) en kvalificerad utredning inom valt fördjupningsområde. Syftet är också att studenten fördjupar sin förmåga till kritiskt tänkande och problemanalys inom vald fördjupning i industriell ekonomi. A A A A A A A A A A A A A A A En rekommenderad management kurs att definiera 7,5 HP Syftet är att utveckla bredare kunskaper inom management. En rekommenderad kurs inom energiteknik eller datavetenskap enligt utbildningsplan kursen ger kompletterande kunskaper

227 223 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Framtidens energi För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forskningsoch utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. År 1 Introduktion till industriell ekonomi, 7,5 HP (ny kurs), G1N Syftet med kursen är att ge en introduktion till Industriell ekonomi som vetenskapligt ämne och som organisatorisk praktik. Studenterna arbetar i projektform med en större uppgift där de identifierar ämnets olika delar i praktiken samt utvecklar sin förmåga att använda olika verktyg för att strukturera och analysera information. I I I I I I I I -U I I Introduktion till projekt inom teknik, 7,5 HP (ny kurs), G1N Syftet med kursen är att utvecka förståelsen och förmågan för projekt, projektledning och projektarbete, teoretiskt såväl som praktiskt. Studenterna arbetar i projektgrupper med verklighetsbaserade case från tekikintensiva verksamheter som visar på betydelsen av integrationen av programmets teknikbaser och industriell ekonomi och organisation. Därmed presenteras även praktiska exempel på programmets teknikbaser. Teknik och samhälle, 7,5 HP (ny kurs), G1N U U I-U U U U I Syftet med kursen är utveckla studenternas förståelse för industriell ekonomi och organisation i en samhällskontext. Olika perspektiv för att förstå växelverkan mellan teknisk och samhällelig utveckling och förändring behandlas och genom konkret arbete tränas studenterna i resonemang som inbegriper reflektion kring hur kunskap utvecklas och förmedlas. U I U I-U I-U U U-A I-U U U-A U-A U U Hållbar utveckling, 7,5 HP (ny kurs), G1N Syftet med kursen är att utveckla studenternas förståelse för ekonomiska, ekologiska och sociala dimensioner av hållbarhet inom programmets teknikområden. U I U I-U I-U U U-A I-U U U-A U-A U U Programmering, 7,5 HP, G1N Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1. redogöra för grundläggande språkelement U U U U U U I I 2. lösa ett problem genom att konstruera ett strukturerat program. Problemet skall vara av sådan art att lösningen kräver iteration, selektion, variabler, funktioner med flera argument och definition av minst en datastruktur U U U U U U U U I I 3. använda språkets standardbibliotek U U U U U U U U 4. utföra grundläggande felsökning av ett program Envariabelkalkyl, 7,5 HP, G1N U U U U U U U Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1. analysera reellvärda funktioner av en reell variabel utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf, sammansättning och invers. 2. avgöra konvergens hos talföljder och serier, samt utifrån standardgränsvärden och räkneregler kunna bestämma gränsvärden för funktioner och talföljder. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras. A U A 3. bestämma en funktions derivata utifrån derivatans definition, samt i en given punkt kunna bestämma tangenten till en graf. För deriverbara funktioner läggs särskilt vikt vid en deriveringsteknik baserad på räkneregler och standardderivator, där räknereglerna förväntas kunna visas. A

228 224 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Framtidens energi För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forskningsoch utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. 4. visa medelvärdessatsen, samt kunna tillämpa den och innehållet i punkterna 1 3 på problem som innefattar skattningar och feluppskattningar av funktionsvärden, bestämning av extremvärden, optimering, kurvskissning, och relaterade förändringstakter. 5. identifiera gränsvärden av Riemannsummor som integraler, samt kunna bevisa och tillämpa integralkalkylens huvudsats. A U I 6. tillämpa tekniker som partiell integration, partialbråksuppdelning, och variabelsubstitution, allt för att kunna bestämma primitiva funktioner och integraler. A U I 7. avgöra konvergens hos generaliserade integraler och kunna bestämma de som är konvergenta. A 8. tillämpa integralbegreppet för beräkning av areor mellan kurvor, båglängder, areor av rotationsytor, och volymer med kända snittareor. A I U A 9. lösa första ordningens separabla och/eller linjära, ordinära differentialekvationer (ODE), samt andra ordningens linjära ODE med konstanta koefficienter. A I U A 10. tillämpa Taylors formel för att approximera funktioner, avgöra typer av stationära punkter, och bestämma gränsvärden. A I Vektoralgebra, 7,5 HP, G1N Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1. genom Gausselimination finna lösningsmängderna till linjära ekvationssystem. A 2. tillämpa och grafiskt illustrera räknelagarna för vektorer i planet, rummet och Rn, samt utifrån begreppen linjärt beroende/oberoende, bas, koordinater och basbyten kunna analysera och jämföra vektorer med varandra. A 3. på både parameterform och parameterfri form formulera, och geometriskt beskriva, ekvationer för räta linjer och plan i rummet.standardderivator, där räknereglerna förväntas kunna visas. 4. tillämpa skalär- och vektorprodukterna för beräkning av vinklar, längder/avstånd, areor och volymer i geometriska tillämpningar som kan illustreras av vektorer.och relaterade förändringstakter. 5. redogöra för och geometriskt illustrera de grundläggande egenskaperna hos komplexa tal, kunna utföra aritmetiska operationer med komplexa tal, kunna göra omskrivningar mellan rektangulär form och polär form, kunna lösa binomiska ekvationer och komplexa andragradsekvationer, samt kunna tillämpa faktorsatsen för en fullständig faktorisering av polynom med reella koefficienter. 6. tillämpa och redogöra för de matrisalgebraiska räkneoperationerna och räknelagarna, kunna avgöra inverterbarhet hos en kvadratisk matris, kunna bestämma inverser och kunna lösa affina matrisekvationer. 7. tolka matriser som linjära avbildningar från Rn till Rm, kunna bestämma nollrum och värderum till linjära avbildningar, kunna definiera rotationer, speglingar och ortogonala projektioner i planet och i rummet, samt kunna bestämma sådana avbildningars matriser. A A A U I 8. tillämpa och redogöra för determinantens definition och tolkning som volymen av en parallellepiped i ett n-dimensionellt rum, samt kunna tillämpa räknelagarna för determinanter och då speciellt produktregeln och utveckling efter rad eller kolonn. A I I A 9. redogöra för och tillämpa det som för kvadratiska matriser benämns huvudsatsen, och som i olika ekvivalenta ordalag uttrycker att determinanten för en kvadratisk matris är skild från noll om och endast om inversen till matrisen existerar. A I A A A

229 225 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Framtidens energi För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forskningsoch utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. 10. geometriskt tolka och tillämpa begreppen egenvärde och egenvektor, kunna bestämma egenvärden och egenvektorer till linjära operatorer, kunna lösa elementära egenvärdesproblem, samt kunna avgöra om en vektor är en egenvektor till en linjär operator och kunna använda detta för att i tillämpliga fall göra ett basbyte som diagonaliserar en linjär operator. Termodynamik 7,5 hp (ny kurs), G1F Kursen ska ge kännedom om grundläggande begrepp och samband inom värmelära samt kunskap om modeller som beskriver termodynamiska tillstånd och energitransport. Kursen ska även ge viss kännedom om tekniska tillämpningar, fysikaliska mätmetoder och instrument. År2 A I U U U U U U I I Flervariablekalkyl, 7,5 HP, G1F Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1 analysera reellvärda funktioner av flera reella variabler, allt utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf och sammansättning, samt kunna illustrera någorlunda skisserbara funktionsytor och nivåkurvor. A 2 förklara de topologiska grundbegreppen i Rn, samt utifrån standardgränsvärden och räkneregler kunna bestämma gränsvärden för funktioner. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras. 3 bestämma partiella derivator, kunna avgöra differentierbarhet, kunna bestämma differentialer, samt vid variabelbyten kunna tillämpa kedjeregeln för första och andra ordningens derivator och vid implicit derivering. 4 bestämma och geometriskt tolka gradienter och riktningsderivator, samt utifrån detta i förekommande fall kunna bestämma tangenter och tangentplan. A U 5 tillämpa Taylors formel för att avgöra arter hos stationära punkter, och då särskilt i fall med funktioner av två variabler. A U A A 6 kunna bestämma största och minsta värdena för kontinuerliga funktioner på kompakta mängder, samt kunna formulera och lösa optimeringsproblem som innefattar bivillkor. 7 analysera vektorvärda funktioner av en reell variabel och motsvarande rymdkurvor, dels utifrån kinematiska begrepp som läge, hastighet och acceleration, och dels utifrån geometriska begrepp som tangent, normal, båglängd och krökning. Speciellt ska rymdkurvor kunna parametriseras. A A U A 8 bestämma dubbel- och trippelintegraler utifrån lämpliga iterationer och variabelsubstitutioner. A I 9 bestämma och tolka kurv- och ytintegraler. Speciellt ska normalriktningsfält för kurvor i planet och för ytstycken i rummet kunna bestämmas. I fall med konservativa fält ska potentialfunktioner kunna bestämmas och nyttjas för exempelvis byten av vägar i kurvintegraler. A I U A 10 tillämpa Greens, Stokes och Gauss satser. A I U A Elektrofysik 7,5 hp (ny kurs) G1F Kursen ska ge grundläggande kunskaper i ellära och magnetism samt kännedom om tekniska tillämpningar, fysikaliska mätmetoder och instrument. U U U U U I I

230 226 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Framtidens energi För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forskningsoch utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Industriell marknadsföring, 7,5 HP (ny kurs), G1F Syftet med kursen är att ge grundläggande teoretiska kunskaper om industriell marknadsföring (Business-to-business marketing). Kursen ger kunskap i skillnader mellan industriell- och konsument marknadsföring. Den bidrar också till att fördjupa förståelsen för olika teoretiska perspektiv på marknader och marknadsföring. De teoretiska kunskaperna om modeller och perspektiv samt egna kompletterande empiriska studier ger möjligheter att förstå den industriella marknadsföringens logik och praktik. Global Operations Management, /,5 HP (ny kurs), G1F U U U U-A U U-A U-A A A U-A U A Syftet med kursen är att fördjupa studenternas kunskaper, teoretiskt och praktiskt, inom området operations management. Exempel kommer både från traditionella teknikföretag och från tjänsteföretag och vikt läggs vid internationaliseringens särskilda utmaningar. Hållbara energisystem, 7,5hp (ny kurs, endast förslag på lärandemål), G1N Efter genomgången kurs ska studenten kunna ET U U U U-A U U-A U-A A A U-A U A - utföra beräkningar för både slutna och öppna system avseende alla förekommande termodynamiska processer U - utföra termodynamiska beräkningar i olika typer av cirkelprocesser såsom Carnot-, Brayton-, Rankine-, Otto- och Dieselcyklerna samt för kylmaskin/värmepump U A I - kunna förenkla ett komplext problem och tillämpa kunskaper från kursen för att lösa problemet och kunna avgöra rimligheten i resultatet. A U U - analysera energitekniska system termodynamiskt. U A U U redogöra för principen för omvandling av solenergi, vindenergi och vattenkraft till olika energiformer U bygga upp ett fungerande fristående eller nätinkopplat solelsystem med alla dess komponenter samt känna till och kunna redogöra för hur systemkomponenterna fungerar I U U U använda ett simuleringsprogram för att beräkna elutbytet från ett solelsystem U U U genomföra en projektering av ett vindkraftverk inkluderande platsval, vinddata, tekniklösningar, investeringskalkyl, miljöpåverkan och gällande lagstiftning. U U U U U U U ERA101 Strömningsteknik, 7,5hp, G1F Efter genomgången kurs ska studenten kunna - redogöra för strömningstekniska termer U - förenkla ett komplext problem och tillämpa kunskaper från kursen för att lösa problem och kunna avgöra rimligheten i resultatet. A A A - kombinera kunskaper från andra kurser t.ex. mekanik och tillämpa dessa i strömningsläran. ET A A A A - dimensionera pumpar och fläktar utgående från egna anläggningskurvor och pumpkurvor ur försäljningskataloger. U U U U U - redogöra för vad som händer vid kompressibel strömning dels ur strömningstekniskt perspektiv dels ur termodynamiskt perspektiv U U U

231 227 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Framtidens energi För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet - beskriva och analysera enkla men viktiga strömningsformer samt ha förståelse för de approximationer man då gör U U U I - behärska analys av strömningsmaskiner U U U I I I Numeriska metoder för industriell ekonomi, 7,5 HP, G1F inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forskningsoch utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Syftet med kursen är att ge insikt i och förståelse för hur numeriska metoder används för att lösa matematiska problem med hjälp av datorer. Olika matematiska modeller används för att analysera och lösa problem som är relevanta för industriell ekonomi. Optimering och simulering, 7,5 HP, G1F U I U A U A U I A U-A Syftet med kursen är att ge studenterna insikter i grundläggande optimeringsteori och simuleringsmetoder. Kursen syftar också till att studerna ska utveckla sin förmåga att behärska effektiva algoritmer och numeriska metoder och simuleringar för att lösa problem inom industriell ekonomi. År 3 Sannolikhetslära och statistisk teori, 7,5 HP, G1F Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1. redogöra för och tillämpa grundläggande begrepp, såsom händelse, utfallsrum, sannolikhet, oberoende händelser och betingad sannolikhet samt räkneregler inom sannolikhetslära 2. redogöra för och tillämpa grundläggande egenskaper hos och funktioner av stokastiska variabler (både en- och tvådimensionella) U I U A U A U I A U-A 3. redogöra för och tillämpa följande fördelningar: geometriska fördelningen, likformiga fördelningen, binomialfördelningen, hypergeometriska fördelningen, Poissonfördelningen, exponentialfördelningen, normalfördelningen I A 4. redogöra för och tillämpa läges-, spridnings- och beroendemått U I A U I 5. genomföra punktskattning, intervallskattning, hypotesprövning och linjär regression I I A I U U A I 6. redogöra för någon tillämpning inom vart och ett av kursens delområden I I A I U U A I Organisation: Form och funktion, 7,5 HP (ny kurs), G1F A A Syftet med kursen är att fördjupa studenternas kunskaper om traditionella och nya organiseringsformer för teknikintensiva verksamheter. På ett ingenjörsmässigt sätt arbetar studenterna med design av organiseringsprocesser. U U U U-A U U-A U-A A A U-A U-A A U Innovationsteknik, 7,5 HP (ny kurs), G1F Kursen syftar till att i ämnet innovationsteknik ge studenterna grundläggande kunskaper om ämnets forskningsbas och de begrepp och uttryck som används inom forskningsområdet. Kursen sätter in ämnet innovationsteknik i ett samhälleligt sammanhang. Under kursen får studenterna också grundläggande kunskaper om metoder som används för innovationsarbete och forskning inom området. U U U U U A U-A U Styrning och finansiering av industriella verksamheter, 7,5 HP (ny kurs), G1F Kursen syftar till att ge kunskap om hur finansiella system och målstrukturer påverkar beslut vid ledning av industriell affärsverksamhet, inklusive (innovativ) forskning och utvecklingsverksamhet. U U U U-A U U-A U-A A A U-A U-A A

232 228 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Framtidens energi För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forskningsoch utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete i industriell ekonomi, 15 HP (ny kurs), G2F Syftet med kursen är utveckla kunskaper och färdigheter inom området industriell ekonomi och organisation. I mindre grupper arbetar studenterna i projekt där kunskaper från industriell ekonomi och organisation kombineras med kunskaper från olika teknikbaser för att lösa ett problem av industriell ekonomi-karaktär. Studenterna tränar därvidlag metodreflektion och rapportskrivning. ERA 106 Värmeöverföring, 7,5 hp, G1F Efter genomgången kurs ska studenten kunna redogöra för fluiders egenskaper, i samband med värmeöverföring, liksom för grundläggande värmetransportfenomen U U U ET A A A A U-A A A A A A A A A A - utföra tekniska beräkningar på olika typer av värmetransporter såsom konvektion, ledning och strålning beroende på geometri, strömningsbild och fluid U U U - dimensionera värmeväxlare för önskad överförd effekt U U U U - analysera energitekniska system med avseende på värmeöverföring U A A U U U - planera, utföra och redovisa resultat av praktiska laborationer liksom att genomföra beräkningsuppgifter för att illustrera värmetransport U U U U ERA104 Styrning av energisystem, 7,5 hp, G1F Efter genomgången kurs ska studenten kunna självständigt genomföra praktiska tester och teoretiska analyser för att identifiera dynamiska system förstå och tillämpa transformteori liksom begreppet överföringsfunktion för analys av dynamiska system modellera, simulera och analysera dynamiska system med datorprogram som Matlab och Simulink ET U U U U U U U I U U U dimensionera och verifiera regulatorer för energitekniska tillämpningar U U förstå och använda PLC-programmering för styrning År 4 Industrial economics, 7,5 HP (ny kurs), A1N Syftet med kursen är att ge studenterna en djup förståelse av modern industriell organisation och särskilt de samhällsekonomiska effekterna av företagens uppträdande under imperfekt konkurrens. Vetenskaplig metod för industriell ekonomi, 7,5 HP (ny kurs), A1N U U U A U U-A A A U-A A A A U-A A Syftet med kursen är att utveckla studenternas förståelse för kunskapsbildningens teori och praktik. Efter en allmän introduktion fördjupar sig studenterna i de metodfrågor som är relevanta för den valda teknikfördjupningen. För att praktisera och därmed vidareutveckla vetenskapsteoretiska kunskaper i praktiken fungerar studenterna som "coacher" för de studenterna som skriver sina självständiga arbeten i årskurs två. U-A U-A U A U-A U-A U-A U-A A A U-A A U-A A

233 229 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Framtidens energi För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forskningsoch utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Industriell förnyelse: Utmaningar och möjligheter, 7,5 HP (ny kurs), A1N Syftet med kursen är studenterna utvecklar sin kritisk förmåga. Aktuella utmaningar och möjligheter för industriell förnyelse behandlas. Studenterna relaterar inhämtade kunskaper från programmet i stort till olika paradigm och kunskapsformer. Individuellt arbete varvas med arbete i mycket små grupper med att analysera populärvetenskapliga och vetenskapliga texter, och studenterna formulerar genomförbara forskningsfrågor som bidrar till industriell förnyelse och som kan besvaras inom ramen för ett examensarbete inom industriell ekonomi och organisation. ERA 201 Systematisk energieffektivisering 7,5 hp, G2F Efter genomgången kurs ska studenten kunna FE U-A U-A A U-A A A A A A A A U-A - beskriva regelverk och statlig styrning inom energieffektiviseringsområdet; U U - redogöra för hur energianvändningen skiljer sig för olika samhällssektorer: A A U U U U - redogöra för hur energianvändningen kan effektiviseras inom bostäder/hushåll; A A A U U U U - redogöra för hur energianvändningen kan effektiviseras inom industri/lokaler; A A A U U U U - utföra ekonomiskt kalkylarbete U A U - självständigt planera, genomföra och rapportera en fördjupad analys i projektform; U U U U U U - använda verktyg för energieffektiviseringsinsatser. A A U U ERA 202 Förbrännings- och rökgasreningsteknik 7,5 hp, G2F Efter genomgången kurs ska studenten kunna FE - redogöra för olika bränslen, deras egenskaper och hur användningen av dem påverkar miljön A - beskriva förbränningsprocessen och beräkna rökgasernas sammansättning, rökgasförluster samt pannverkningsgrad U U U - redogöra för hur en förgasningsprocess fungerar och kunna förstå dess påverkande faktorer U U - redogöra för olika emissioner från en förbränningsanläggning, hur dessa påverkar människa och miljö och hur oönskade utsläpp från förbränningsprocesser minimeras U U U - redogöra för den tekniska utrustning som används vid förbränning och rening av rökgaser U - ge exempel på normer och förordningar beträffande mätning och redovisning av luftburna emissioner I U - göra bränsleanalyser och använda mätteknisk utrustning samt utvärdera och redogöra för en förbränningsanläggnings prestanda och miljöpåverkan utifrån insamlade mätdata och egna mätningar U U U U Värme- och kraftteknik,7,5 hp (ny kurs, endast förslag på lärandemål) G2F Efter genomgången kurs ska studenten FE - använda termodynamiska samband och ekvationer för att beräkna och analysera olika typer av kraft/värmeprocesser med avseende på ekonomi, teknik och miljö A A A U - redogöra för principen för olika typer av kraft- och värmegenerering och de komponenter som förekommer i kraft- och värmeanläggningar U U

234 230 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Framtidens energi För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forskningsoch utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. - beräkna nyttig effekt och verkningsgrad för en kraft- och/eller värmeprocess U U A - planera driften i en energiproduktionsanläggning på ett optimalt sätt ur ekonomisk synpunkt U A U A U A - självständigt redogöra för olika processers miljöpåverkan och hur denna kan minimeras U A A ERA 301 Internationella energisystem 7,5 hp, A1N Efter genomgången kurs ska studenten visa kunskaper om aktörer som är viktiga för utvecklingen av energisystem samt hur naturvetenskapliga (t.ex. geovetenskapliga och ekologiska), teknologiska, ekonomiska och politiska ramvillkor påverkar förutsättningar för och utvecklingen av energisystemen U A A U kritiskt analysera och tolka ett lands energisystem (uppbyggnad, aktörer, naturvetenskapliga, teknologiska, ekonomiska och politiska ramvillkor) diskutera och analysera en möjlig utveckling av ett lands energisystem för att främja hållbar utveckling visa förmågan att integrera kunskap och hantera komplex information om politik och styrmedel, olika aktörer, trender, kostnader, klimat-miljö samt resurser för energisystem självständigt genomföra en undersökning om energisystem A A visa förmåga att tydligt kommunicera och presentera slutsatser och metoder för en egen undersökning om energisystem FE U U U U skriftligt och muntligt presentera resultat från en egen undersökning om energisystem på ett vetenskapligt sätt. U U A U Perspektiv på energimarknader 7,5 hp (ny kurs), A1N FE Kursens syfte är att ge kunskap och förståelse om hur olika energimarknader fungerar samt den miljömässiga problematik som finns kopplad till produktion och användning av olika naturresurser för energiändamål. Vidare ska kursen skapa grundläggandeförståelse för de prisbildningsmekanismer som finns på energimarknader såsom el, naturgas, olja, biobränsle, avfall. Kursens tvärvetenskapliga synsätt ska ge förståelse och kunskaper för hur ekonomiska och miljömässiga faktorer samspelar och kan utvecklas ur ett hållbarhetsperspektiv. U A U U U U A A U År5 Teknikbaserat socialt entreprenörskap, 7,5 HP (ny kurs) A1F U A U Syftet med kursen är att utveckla förståelsen för teknikbaserat socialt entreprenörskap och innovation. Kursens fokus ligger på utvecklingen av en ny produkt eller tjänst som bidrar till ett mer hållbart samhälle inom ramen för teknikfördjupningen. Studenterna arbetar i grupper men då examinationen sker med hjälp av portföljmetodik ingår även individuella reflektionsuppgifter. Examensarbete, 30 HP (ny kurs), A2E Syftet med kursen är att studenten utvecklar sin förmåga att tillämpa de kunskaper och färdigheter som studenten förvärvat inom industriell ekonomi. Detta görs genom att studenten på ett självständigt och vetenskapligt sätt planerar, genomföa och inom givna tidsramar redovisar (muntligt och skriftligt) en kvalificerad utredning inom valt fördjupningsområde. Syftet är också att studenten fördjupar sin förmåga till kritiskt tänkande och problemanalys inom vald fördjupning i industriell ekonomi. A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A

235 231 Ärende 13 Bilaga 7 Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås. Dessutom så ska checklistorna fånga upp progressionen i programmet. I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Fördjupning Framtidens energi För icke-gemensamma kurser - Teknikbas: DV, ET, PR eller Fördjupning: IKT SF, FE, HP, MFS Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forskningsoch utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Styrmedel, strategi och teknisk förändring 7,5 hp (ny kurs), A1F FE Det övergripande syftet med kursen är få en fördjupad förståelse för hur statsmakterna genom olika styrmedel skapar regler och incitament för en effektivare energianvändning och en ökad andel förnybar energiproduktion. Vidare syftar kursen till att ge kunskap om hur styrmedlens inverkan på tekniska och ekonomiska aspekter kan analyseras, samt hur de efterföljande besluten påverkar den företagsekonomiska lönsamheten med avseende på exempelvis energiproduktion Elmarknader, simulering, prognos 7,5 hp (ny kurs), A1F FE U A U U A A A U U Syftet med kursen är att studenterna ska lära sig olika metoder och modeller för hur elpriset bildas både på den fysiska elmarknaden och även på elbörsen (NordPool), samt hur överföringsbegränsningar är kopplade till dessa. Studenterna skall även lära hur externaliteterna prissätts för att begränsa utsläppen. U A U U A A A A U U

236 232 Ärende 13 Bilaga 8 Bilaga 8: Översikt exjobbsprocessen Studenten söker kurs DL 15/10 Studenten hi3ar ämne (Företag, Myndighet, Forskare, Lärare) Studenten fyller i anmälningsblanke3 för examensarbete och bifogar: - Beskrivning av examensarbetet (bakgrund, problem som ska lösas, syce och angreppssä3) - Tidplan Lämnas Gll Studen3orget som skickar Gll kursansvarig Kursansvarig (i samråd med ämnesansvarig) bedömer om examensarbetet motsvarar omfa3ningen och är inom ämnesområdet. Kursansvarig utser intern handledare och meddelar studenten Kursansvarig registrerar studenten Studenten upprä3ar kontakt med den interna handledaren. Eventuellt möte. HT: 2/9 Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Juni Studenten läser in sig Studenten jobbar med Prorotyp 1:1 (ProblemaGs- ering) DL v 5 Studenten jobbar med Prorotyp 1:2 (Forsknings- förslag) DL v 7 Studenten genomför empirisk studie Studenten jobbar med Prorotyp 2:1 (Mi3ermins- rapport) DL v 13 Studenten jobbar med Prorotyp 3:1 DL v 19 Studenten jobbar med Prorotyp 4:1 (Slutsemiarie uppsats) DL v 22 Studenten anmäler sig Gll kursansvarig och förbereder presentagon och opposigon som fördelats av kursansvarig Student reviderar arbetet DL 8/6 VT: Upptaktsmöte 20/1 V 6 V 8 V 14 Gult, grönt, rö3 ljus V 20 Gult, grönt, rö3 ljus V 22 Gult, grönt, rö3 ljus Examinator sä3er betyg FAS 1: FORMULERA FAS 2: KONSTRUERA FAS 3: PRODUCERA FAS 4: LEVERERA

237 233 Ärende 13 Bilaga 9 Bilaga 9: Examensarbete i olika ämnen - utdrag från dokument, som har med examensarbete och valmöjligheten att göra, från fyra ledande lärosäten Här presenteras utdrag från de fyra svenska ledande (inom Industriell ekonomi) lärosätenas skrivningar kring examensarbete. Syfte är att visa att examensarbete skrivs i ett antal olika ämnen och inte endast inom industriell ekonomi och organisation. Chalmers 1 Civilingenjo rsexamen - lokala krav Fo r att erha la civilingenjo rse amen vid Chalmers skall studenten ha fullgjort fordringar fo r kurser i matematik om minst 30 ho gskolepoa ng ha fullgjort kursfordringar i miljo och ha llbar utveckling som skall inga i utbildningsprogrammet med sammanlagt 7,5 ho gskolepoa ng ha fullgjort kursfordringar inom omra det Ma niska, Teknik och Samha lle som skall inga i utbildningsprogrammet med sammanlagt 7,5 ho gskolepoa ng ha fullgjort kursfordringarna om minst 90 ho gskolepoa g pa avancerad niva i klusive ett examensarbete om minst 30 ho gskolepoa ng i a mnen i om relevant inriktning. ha fullgjort fordringarna fo r kurser om minst 90 ho gskolepoa ng examinerade vid Chalmers varav minst 45 ho gskolepoa ng skall vara pa avancerad niva ha fullgjort de kursfordringar och uppna t de utbildningsma som a angivna i respektive utbildningsprograms utbildnings- och programplan. KTH Från beskrivningen av master delen av utbildningen (de sista två åren av civilingenjörsprogrammet utgörs av ett masterprogram): Examensarbete 2 I programmet inga r ett examensarbete pa avancerad niva o fattar 30 ho gskolepoa ng. Examensarbete kan go ras inom vald teknikinriktning eller inom a mnet Industriell ekonomi. Examensarbetet pa avancerad niva genomfo r vanligen under va r erminen i a rskurs 2. Fo r att fa pa bo rja examensarbetet pa avancerad niva s a minst 240 ho gskolepoa ng vara avklarade innan examensarbetet fa pa bo rjas, samt villkoren fo studier i a rskurs 2, avancerad niva, vara uppfyllda. Examen Fo r att avla ga masterexamen (eng. Degree of Master of Science (Two Years) kra s godka t betyg i samtliga kurser som inga i den studerandes studieplan. Studieplanen ska omfatta 120 ho gskolepoa ng vari inga r ett examensarbete pa avancerad niva, omfattande 30 ho gskolepoa g. Från den lokala examensordningen: Civilingenjörsexamen ordning% %20rev2013.pdf foreskrifter-for-examina-pa-grundniva-och-avancerad-niva-lokal-examensordning

238 234 Ärende 13 Bilaga 9 För civilingenjörsexamen ska den studerande uppfylla målen enligt de nationella examenskraven och ha fullgjort kurser om 300 högskolepoäng, varav matematiska-naturvetenskapliga ämnen om minst 45 högskolepoäng, och därutöver minst 180 högskolepoäng (inkl. 30 högskolepoäng examensarbete) i ämnen centrala för teknikområdet; minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå, varav minst 60 högskolepoäng (inkl. 30 högskolepoäng examensarbete) i ämnen centrala för teknikområdet. Ytterligare mål inom ramen för högskoleförordningens examensordning (HF bilaga 2) och de mål som anges i denna lokala examensordning fastställs av respektive skolchef i utbildningsplanen för varje utbildningsprogram (teknikområde). För detaljerade upplysningar om programmål, se respektive programs utbildningsplan. Examen bena mns Civilingenjo rse amen, engelsk o ersa tning Degree of Master of Science in Engineering. I examensbevisets textdel anges det utbildningsprogram som den studerande genomgått eller det teknikområde studierna omfattar. Linköping universitet 4 Från studiehandboken: Masterprofil Inför den sjunde terminen på programmet väljer studenten masterprofil. Masterprofilval är obligatoriskt från och med höstterminen 2013 för studenter antagna ht10 och senare. Den totala omfattningen på masterprofilen är minst 60 hp på avancerad nivå inklusive examensarbete. Inom utbildningen erbjuds följande masterprofiler: Huvudområde industriell ekonomi: Ekonomiska informationssystem /Economic Information Systems/ Finans /Finance/ Industriell marknadsföring /Industrial Marketing/ Två av kurserna som markeras med o/v i programplanen för Industriell marknadsföring skall ingå i examen. Projekt, innovation och entreprenörskap /Project, Innovation and Entrepreneurship/ Kvalitets- och verksamhetsutveckling /Quality Technology and Management/ Logistik /Logistics Management/ En av kurserna som markeras med o/v i programplanen för Logistik skall ingå i examen. Produktionsledning /Manufacturing Management/ Strategi och styrning /Strategic Management and Control/ Huvudområde datateknik: Datateknik /Computer Science and Engineering/ Huvudområde elektroteknik: Telekommunikation /Telecommunication/ Reglerteknik /Automatic Control/ Signal- och bildbehandling /Signal and Image Processing/ Medicinsk teknik /Biomedical Engineering/ Huvudområde maskinteknik: Produktion /Manufacturing/ Produktutveckling /Product Development/ Träteknik /Wood Technology/ liu.se/liu/lith/studiehandboken/svutbplan.lasso?&up_year=2015&up_ladokkod=6CIII 2

239 235 Ärende 13 Bilaga 9 Huvudområde energi- och miljöteknik: Energiteknik /Energy Engineering/ Examensarbete Examensarbete på kandidatnivå (kandidatprojekt) under termin 6 är obligatoriskt för studenter antagna ht11 och senare. Kandidatprojekt ska utföras inom vald teknisk inriktning. Huvudområde för kandidatexamen för studerande på civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi är teknik. Examensarbete för masterprofil utförs under termin 10. Tillåtna huvudområden för masterexamen i samband med civilingenjörsexamen från programmet Industriell ekonomi är industriell ekonomi, maskinteknik, elektroteknik, energi- och miljöteknik, teknisk biologi samt datateknik. Lund Tekniska Högskolan 5 Från utbildningsplanen: Examensarbeten - I Listan innehåller de examensarbeteskurser (ej kandidatarbeten) som ingår i I-programmet. Kurskod Poäng Kursnamn Länkar EDA Examensarbete i datavetenskap KS KE U W EITM01 30 Examensarbete i elektro- och informationsteknik KS KE U W MVK Examensarbete i energivetenskaper KS KE U W MAM Examensarbete i ergonomi KS KE U W EXTM10 30 Examensarbete i finansiell ekonomi KS KE U W T MTT Examensarbete i förpackningslogistik KS KE U W PHYM01 30 Examensarbete i fysik KS KE U W FHL Examensarbete i hållfasthetslära KS KE U W EIE Examensarbete i industriell elektroteknik och automation KS KE U W MMTM01 30 Examensarbete i industriell produktion KS KE U W INN Examensarbete i innovation KS KE U INTM01 30 Examensarbete i innovationsteknik KS KE U W FKM Examensarbete i konstruktionsmaterial KS KE U W MMK Examensarbete i maskinkonstruktion KS KE U W FMA Examensarbete i matematik KS KE U W FMS Examensarbete i matematisk statistik KS KE U W FME Examensarbete i mekanik KS KE U W FMI Examensarbete i miljö- och energisystem KS KE U W FMN Examensarbete i numerisk analys KS KE U W MIO Examensarbete i produktionsekonomi KS KE U W FRT Examensarbete i reglerteknik KS KE U W MTT Examensarbete i teknisk logistik KS KE U W 5 3

240 236 Nr 3: MDH /0071 Fakultetsnämnden 14. Inställande av kurs- och programtillfällen planerade för höstterminen 2015 Diarienummer: MDH /14 Handläggare: Julia McNamara Föredragande: Julia McNamara Enligt rektors delegationsordning har fakultetsnämnden att fatta beslut om inställande av kurs- och programtillfällen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Detta ska ske innan urval 1 görs. I annat fall måste utbildningen ges även med mycket få förstahandssökande. Fakultetsnämnden fattar beslut om inställande vid sitt ordinarie möte den 4 juni 2015, efter beredning av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 13 maj Akademierna har lämnat in önskemål om att ställa in kurs- och programtillfällen planerade för höstterminen När det gäller kurser önskar akademierna ställa in elva av totalt 338 kurstillfällen (EST 0, HVV 4, IDT 3, UKK 4), med främsta motivet att det är för få förstahandssökande. När det gäller program finns totalt 45 programtillfällen på nybörjarnivå samt 29 programtillfällen på påbyggnadsnivå planerade för höstterminen Ett antal programtillfällen ligger under fakultetsnämndens gräns för antal förstahandssökande. Akademierna har lämnat motiveringar för att ändå ge programmen och önskar inte ställa in något av dessa. Förslag till beslut att ställa in följande kurstillfällen planerade för höstterminen 2015: Akademi Kurskod Anm.kod Kursnamn HVV VAE Examensarbete i vårdvetenskap HVV VAA Handledning för yrkesverksamma inom hälso-, vård- och välfärdsområdet HVV FHA Hälsoekonomi och finansiering HVV VAA Handledning för yrkesverksamma inom hälso-, vård- och välfärdsområdet IDT INO Kreativitet i grupper och organisationer IDT INO Innovationsrådgivning i tidiga faser IDT DVA Datakommunikation för inbyggda system II UKK MAA Introduktion till algebraiska strukturer

241 237 Nr 3: MDH /0071 Fakultetsnämnden UKK OAU Utforska naturvetenskap och teknik med science centerpedagogik I UKK FYA Upptäck, undersök och utforska naturvetenskap och teknik i förskolan UKK TYA Teknisk tyska 2 att inte ställa in något programtillfälle planerat för höstterminen Ärendets beredning Information och instruktioner om hur man lämnar önskemål om inställande av kurs- och programtillfällen skickades till akademierna den 17 april En svarsmall med alla program- respektive kurstillfällen och aktuell anmälningsstatistik har använts. Svar inkom från akademierna den 30 april Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Underlag Bilaga 14:1 i kallelsen: Besluts-PM Bilaga 14:2 i kallelsen: Anhållan från IDT om att få starta innovationsprogrammet samt produktion och produktdesign civilingenjörsprogram Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare, antagningen, Ladok, CAM/schema.

242 238 Ärende 14 Bilaga 1 Fakultetsnämnden 3:2015 MDH /14 1 (8) Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnden Handläggare Julia McNamara BESLUTSPROMEMORIA Inställande av kurs- och programtillfällen planerade för höstterminen 2015 Bakgrund Enligt rektors delegationsordning har fakultetsnämnden att fatta beslut om inställande av kurs- och programtillfällen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Detta ska ske innan urval 1 görs. I annat fall måste utbildningen ges även med mycket få förstahandssökande. Fakultetsnämnden fattar beslut om inställande vid sitt ordinarie möte den 4 juni 2015, efter beredning i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 13 maj Problemanalys Fakultetsnämnden har att besluta vilka kurs- och programtillfällen planerade för höstterminen 2015 som ska ställas in. Underlag för beslut utgörs huvudsakligen av akademiernas önskemål om att ställa in. Överväganden bakom förslag till inställande bör inrymma kvalitetsaspekter. En kvalitetsaspekt kan vara att det krävs en kritisk massa av studenter för att det ska finnas goda förutsättningar för hög kvalitet medan en annan kvalitetsaspekt kan vara resultat från kurs- och programvärderingar. Vidare får kanske inte kurstillfällen som ingår i ett program ställas in, till exempel om ett inställande omöjliggör för studenterna att följa utbildningsplanen och uppfylla ställda examenskrav. Faktasammanställning Antagningen har sammanställt anmälningsstatistik för kurs- och programtillfällen, som har skickats till akademierna i form av svarsmallar för att ange önskemål om inställande. Programtillfällen När det gäller program finns totalt 45 programtillfällen på nybörjarnivå samt 29 programtillfällen på påbyggnadsnivå planerade att starta höstterminen 2015, sammanställda i tabell 1 och tabell 2. Önskemålen från värdakademierna är att inte ställa in något av dessa programtillfällen.

243 239 Ärende 14 Bilaga 1 Tabell 1. Sökande till programtillfällen på nybörjarnivå HT15. 2 (8) Programtillfälle 1:a hand Totalt Rekr.mål Analytical Finance Beteendevetenskapliga programmet Byggnadsingenjörsprogrammet Civilingenjörsprogrammet i energisystem Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Civilingenjörsprogrammet i robotik Civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem Datavetenskapliga programmet Datornätverk och datakommunikation Ekonomprogrammet, Västerås Ekonomprogrammet, Eskilstuna Energiingenjörsprogrammet, värmeteknik Energiingenjörsprogrammet, elektroteknik Folkhälsoprogrammet Fysioterapeutprogrammet Förskollärarprogrammet, Eskilstuna Förskollärarprogrammet, Västerås Grundlärarprogrammet f-3, Västerås Grundlärarprogrammet f-3, Eskilstuna Grundlärarprogrammet Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik Informativ illustration - informationsdesign Innovation och produktdesign högskoleingenjörsprogram Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram Innovationsprogrammet International Business Management Internationella marknadsföringsprogrammet

244 240 Ärende 14 Bilaga 1 Kammarmusikprogrammet, blåsinstrument (8) Kammarmusikprogrammet, klaverinstrument Kammarmusikprogrammet, sång Kammarmusikprogrammet, stråkinstrument Kandidatprogram i språk och humaniora Naturvetenskapligt/tekniskt basår Produktion och produktdesign - civilingenjörsprogram Rumslig gestaltning - informationsdesign Sjuksköterskeprogrammet, Nyköping Sjuksköterskeprogrammet, Eskilstuna Sjuksköterskeprogrammet, Västerås Socionomprogrammet Textdesign - informationsdesign Ämneslärarprogrammet gymnasieskola, svenska/engelska Ämneslärarprogrammet gymnasieskola, svenska/svenska som andraspråk Ämneslärarprogrammet gymnasieskola, matematik/engelska Ämneslärarprogrammet gymnasieskola, matematik/teknik Ämneslärarprogrammet gymnasieskola, svenska/samhällskunskap

245 241 Ärende 14 Bilaga 1 Tabell 2. Sökande till programtillfällen på påbyggnadsnivå HT15. Programtillfälle 1:a hand Totalt Rekr.mål 4 (8) International Marketing Magister i företagsekonomi, organisation/management Magister i företagsekonomi, marknadsföring Magister i företagsekonomi, redovisning Magisterprogram i ledarskap och arbetsliv, halvf Magisterprogram i ledarskap och arbetsliv, helf Magisterprogram i programvaruteknik Masterprogram i Financial Engineering Masterprogram i didaktik Masterprogram i hållbara energisystem Masterprogram i intelligenta inbyggda system Masterprogram i programvaruteknik Masterprogram i teknisk matematik Masterprogram hälsa och välfärd, arbetslivsvetenskap Masterprogram hälsa och välfärd, vårdvetenskap med inriktning omvårdnad Masterprogram hälsa och välfärd, socialt arbete Produkt- och processutveckling - Produktion och logistik - masterprogram Specialist-ssk, anestesisjukvård, Eskilstuna Specialist-ssk, anestesisjukvård, Falun Specialist-ssk, anestesisjukvård, Gävle Specialist-ssk, distriktssköterska Specialist-ssk, intensivvård, Eskilstuna Specialist-ssk, intensivvård, Falun Specialist-ssk, intensivvård, Gävle Specialist-ssk, psykiatrisk vård Speciallärarprogrammet, matematik Speciallärarprogrammet, svenska Speciallärarprogrammet, utvecklingsstörning Specialpedagogprogrammet

246 242 Ärende 14 Bilaga 1 5 (8) Kurstillfällen För kurstillfällen sammanställs i tabell 3 det totala antalet kurstillfällen, antal och andel kurstillfällen med få sökande (färre än fem) samt antal kurstillfällen som respektive akademi vill ställa in. Tabell 3. Akademiernas önskemål om att ställa in kurstillfällen HT15. Akademi Totalt antal kurstillfällen Antal kurstillfällen med färre än fem 1:ahandssökande Andel med få 1:a-handssökande Antal som önskas ställas in EST % 0 HVV % 4 IDT % 3 UKK % 4 Sammanställningen ger dock inte en helt korrekt bild av söktrycket eftersom det till vissa kurstillfällen massantas studenter. Vidare kan det förekomma att det tillkommer utbytesstudenter till vissa kurstillfällen. Överväganden Programtillfällen Enligt fakultetsnämndens riktlinjer för inställande av programtillfällen är utgångspunkten att ett program ska ha ett visst antal förstahandssökande för att få starta minst 10 för ettåriga program, minst 15 för tvååriga program och minst 25 för treåriga program. För nybörjarprogrammen, som alla är tre år eller längre, har sju programtillfällen färre än fakultetsnämndens uppsatta gräns på 25 förstahandssökande. Civilingenjörsprogrammet i energisystem (22 förstahandssökande). Akademi EST önskar ge programmet ändå och motiverar detta med att det blir färre studenter på de kurser som programmet samläser med, försämrad möjlighet för rekrytering till forskarutbildning samt negativt för samarbetspartners (framför allt avtalspartner VEMM). Efterrekryteringsaktiviteter planeras i form av Ringaling och utskick till studenter. Energiingenjörsprogrammet, inriktning värmeteknik (12 förstahandssökande). Akademi EST önskar ge programmet ändå och motiverar detta med att det blir färre studenter på de kurser som programmet samläser med, försämrad möjlighet för rekrytering till forskarutbildning samt negativt för samarbetspartners (framför allt avtalspartner VEMM). Efterrekryteringsaktiviteter planeras i form av Ringaling och utskick till studenter. Innovationsprogrammet (16 förstahandssökande). Akademi IDT önskar ge programmet ändå och motiverar detta i en särskild skrivelse (bifogas). De främsta motiven som framhålls av akademin är att programmet är nytt samt att vissa delar samläses med civilingenjörsprogrammet i produktion- och produktdesign.

247 243 Ärende 14 Bilaga 1 Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattade den 18 maj 2015 beslut gällande den genomförda utvärderingen av kandidatexamen i innovationsteknik och UKÄ ifrågasätter inte längre högskolans tillstånd att utfärda examen, varför inte detta längre är ett hinder för att starta programmet. 6 (8) Produktion- och produktdesign civilingenjörsprogram (22 förstahandssökande). Akademi IDT önskar ge programmet ändå och motiverar detta i en särskild skrivelse (bifogas). Studenter kommer att tillkomma genom samläsning samt sökande till senare del av program, vilket uppskattas motsvara totalt mer än 25 förstahandssökande. Vidare kommer riktade rekryteringsaktiviteter att genomföras fram till upprop. Ämneslärarprogrammet gymnasieskola, svenska/svenska som andraspråk (6 förstahandssökande). Akademi UKK önskar ge programmet ändå och motiverar detta med att ämneslärarprogrammets inriktningar samläser inom ämnesstudier (med svenska/engelska, svenska/samhällsvetenskap, fristående kurser), utbildningsvetenskaplig kärna och VFU. Efterrekryteringsaktiviteter genomförs enligt akademins studentrekryteringsplan. Ämneslärarprogrammet gymnasieskola, matematik/engelska (8 förstahandssökande). Akademi UKK önskar ge programmet ändå och motiverar detta med att det finns ett stort samhälleligt behov av ämneslärare med behörighet inom undervisningsämne matematik. Ämneslärarprogrammets inriktningar samläser inom ämnesstudier (med matematik/teknik, ingenjörsprogram, svenska/engelska), utbildningsvetenskaplig kärna och VFU. Efterrekryteringsaktiviteter genomförs enligt akademins studentrekryteringsplan. Ämneslärarprogrammet gymnasieskola, matematik/teknik (5 förstahandssökande). Akademi UKK önskar ge programmet ändå och motiverar detta med att det finns ett stort samhälleligt behov av ämneslärare med behörighet inom undervisningsämnena matematik och teknik. Ämneslärarprogrammets inriktningar samläser inom ämnesstudier (med matematik/engelska, ingenjörsprogram), utbildningsvetenskaplig kärna och VFU. Efterrekryteringsaktiviteter genomförs enligt akademins studentrekryteringsplan. När det gäller påbyggnadsprogrammen har ett antal programtillfällen färre förstahandssökande än fakultetsnämndens uppsatta gränser. Flertalet av dessa är engelskspråkiga och fanns med också i den internationella ansökningsomgången och har därmed redan antagna studenter. Beslut om inställande av dessa program har redan fattats av fakultetsnämnden och inga programtillfällen har ställts in. Bland de svenskspråkiga påbyggnadsprogrammen har specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning mot intensivvård få förstahandssökande, både till tillfället i Falun (5) och tillfället i Gävle (6). Akademi HVV önskar ändå ge dessa tillfällen och motiverar detta med samläsning med campusutbildningen. Kurstillfällen Det är värdakademins ansvar att till begäran om inställande för varje kurstillfälle ange motivering till varför man vill ställa in kurstillfället samt motivering till varför kurstillfälle med få förstahandssökande (färre än fem) ska ges ändå.

248 244 Ärende 14 Bilaga 1 Om akademin hänvisar till samläsning som motiv för att ge ett kurstillfälle med få förstahandssökande ska akademin ange med vilket/vilka kurstillfällen som samläsning sker. Syftet är att underlätta en bedömning av huruvida samläsningen bidrar till en kritisk massa av studenter. Vad som är en kritisk massa av studenter är svårt att sätta upp en generell gräns för, exempelvis kan individuell undervisning i ett instrument vara att föredra ur ett kvalitetsperspektiv medan alltför få studenter i en kurs där diskussioner och seminarier är viktiga inslag medför försämrade förutsättningar för hög kvalitet. 7 (8) Akademi EST önskar inte ställa in något kurstillfälle. Fem tillfällen har färre än fem förstahandssökande. Fyra av dessa ingår i program där studenterna massantas och till ett av dem tillkommer även inresande utbytesstudenter. Den femte kursen är en examensarbeteskurs inom gamla lärarprogrammet. Akademi HVV önskar ställa in fyra kurstillfällen. Fem tillfällen har färre än fem förstahandssökande. Av dessa fem önskar akademin ställa in ett tillfälle. Övriga fyra tillfällen med få sökande önskar akademin ge ändå och hänvisar till samläsning för ett tillfälle samt att övriga tre kurser ingår i program. Istället önskar akademin ställa in ytterligare tre tillfällen som har fem eller fler sökande. Akademin menar att dessa ändå har för få sökande för att kunna ges: Examensarbete i vårdvetenskap (7), Hälsoekonomi och finansiering (6) och Handledning för yrkesverksamamma inom hälso-, vårdoch välfärdsområdet (3). Inga programstudenter har sökt dessa kurser. Akademi IDT önskar ställa in tre kurstillfällen. 27 tillfällen har färre än fem förstahandssökande. Av dessa 27 önskar akademin ställa in ett tillfälle. Övriga 26 tillfällen önskar akademin ge ändå och anger att 25 av tillfällena ingår i program och för ytterligare ett tillfälle hänvisas till samläsning med distanstillfälle samt att kursen även ges för doktorander. Istället önskar akademin ställa in två tillfällen som har fem eller fler förstahandssökande. Till kursen Kreativitet i grupper och organisationer (12) har inga programstudenter sökt och akademin anser att kursen har för få sökande. Kursen Datakommunikation för inbyggda system II (11) ingår som valbar kurs i högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik och sex programstudenter har sökt. Akademin kan hänvisa programstudenterna till andra valbara kurser. Den senare kursen har tillkommit som önskemål från akademin efter utskottets möte och utskottet har därmed inte tagit ställning till denna. Akademi UKK önskar ställa in fyra kurstillfällen. 42 tillfällen har färre än fem förstahandssökande. Av dessa 42 tillfällen önskar akademin ställa in två. För övriga 40 tillfällen hänvisar akademin till samläsning samt att kurserna ingår i program. I vissa fall fortsätter även efterrekryteringsaktiviteter. Akademin önskar ställa in ytterligare två kurstillfällen som man menar har för få förstahandssökande: Upptäck, undersök och utforska naturvetenskap och teknik i förskolan (6) samt Teknisk tyska 2 (8). Inga programstudenter har sökt kurserna. Den senare kursen har tillkommit som önskemål från akademin efter utskottets möte och utskottet har därmed inte tagit ställning till denna.

249 245 Ärende 14 Bilaga 1 Utskottets beredning Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet den 13 maj 2015 och föreslår fakultetsnämnden att ställa in kurstillfällen i enlighet med akademiernas förslag (med undantag för tilläggen från IDT och UKK som inte fanns med i underlaget), samt att inte ställa in något programtillfälle. 8 (8) Beredningens rekommendation Sammanfattningsvis kan sägas att det utifrån akademiernas skrivningar i svarsmallarna om kurstillfällen framgår att de efter bästa förmåga har gjort avvägningar och bedömningar utifrån de riktlinjer som fakultetsnämnden har ställt upp. Inom vissa områden eller på vissa nivåer kan det vara rimligt att ge ett kurstillfälle även med få studenter, beroende på vilka avvägningar och prioriteringar som görs. Samtidigt kan det också vara motiverat att ställa in vissa kurstillfällen som har fem eller fler förstahandssökande. Denna avvägning måste göras från fall till fall, såsom akademierna har redovisat i svarsmallarna. När det gäller programtillfällen har akademierna i olika stor utsträckning motiverat sin ståndpunkt att ändå ge program med få sökande. För flera av programmen är samläsning ett motiv för att inte ställa in. Vidare kommer rekryteringsarbetet att fortgå för att få fler att söka. Beredningens rekommendation till fakultetsnämnden att ställa in kurstillfällen planerade för höstterminen 2015 enligt akademiernas önskemål. Vidare är beredningens rekommendation att inte ställa in något programtillfälle planerat för höstterminen 2015.

250 246 Ärende 14 Bilaga 2 Anhållan att starta programtillfälle samt åtgärdsplan och konsekvensanalys för innovationsprogrammet (GKE06) 16 förstahandsstudenter sökte innovationsprogrammet 15 april MdHs mål är 35 studenter. Sammantaget sökte totalt 231 studenter Innovationsprogrammet. Enligt tidigare nämndbeslut har en gräns på minst 25 förstahandssökande krävts för att starta programmet. Vi söker i och med denna begäran undantag från denna riktlinje. I riktlinjerna för undantagen lyfts bl.a. fram nämnden (MDH /13) att undantag kan göras om programmet är nytt. Vi ser att detta program som helt nytt och väsentlig förändrat mot tidigare versioner. Andra riktlinjer om undantag berör möjlighet till samläsning. Inom ramen för programmet sker viss samläsning genom att studenter vid Innovationsprogrammet läser grundläggande produktion tillsammans med studenter inom Produktion och produktdesign, vårt civilingenjörsprogram, vid IDT i Eskilstuna. Kvalitet vid begränsat antal studenter: Om Innovationsprogrammet erhåller färre studenter än 35 vid starten (låt oss säga 25-30) behöver inte detta leda till försämrad kvalitet av utbildningen. Inom utbildningen har vi ambitionen att utveckla vår pedagogik inom Flipped Classroom. Metoden antas stärka studenterna lärande i jämförelse med mer traditionell föreläsningsundervisning (Mazur, E; 2009). Beroende på utformning inom Flipped Classroom, kan metoden även minska behovet av föreläsningstimmar i undervisningen vilket gör att vi inte gör bedömningen att vi ekonomiskt ska hamna i en situation där kvaliteten blir lidande. Vi har även för avsikt att öppna upp vissa kurser inom programmet för fristående sökande kommande läsår. Konsekvens av ett inställande. Ett inställande av innovationsprogrammet kan innebära att personal på sikt riskerar att bli övertaliga, men också en risk att programviktig personal ser sig om efter andra arbetsuppgifter. Detta gör att kompetensbrist i förlängningen kan uppstå avseende innovationsteknik som ämnesområde. I dagsläget utvecklas just nu en master inom Innovation och Design inom ramen för vår gemensamma forskningsmiljö IPR. Masterprogrammet planeras starta HT16. Tanken är att innovationsprogramstudenter tillsammans med informationsdesignstudenter utgör en målgrupp för detta Masterprogram. Effekterna av ett inställande kan bli att vi som forsknings- och utbildningsmiljö kan ha svårigheter med att rekrytera studenter till denna satsning. Viktigt att poängtera är att IPR är en av tre utvecklingsmiljöer (FUS ) inom MDH med ett fokus på nationell relevans och internationell uppmärksamhet, där innovationsteknik som ämne fokuseras och fördjupas inom ramen för nya Innovationsprogrammet. Utmärkande för Innovationsprogrammet, men även andra utbildningar inom IPR är att det finns stora inslag av samverkan med omgivande samhälle, ofta genom projekt som görs under kurserna i utbildningen. Ett inställande kan ge negativa effekter på redan upparbetade samarbeten med vårt omgivande samhälle och näringsliv. Då studenter söker sina utbildningar med hjälp av mun mot munmetoden kan studentantagning nästföljande period (HT 2016) bli lidande om inte programmet startar HT Mao kan det bli negativa följdverkningar kommande period. Kraven på sökande studenter har ökat. I och med nya programmet har behörighetskraven skärpts mot tidigare program inom ämnet. Detta kan ha haft negativ effekt på antalet sökande. Detta för resonemanget också in på målgrupp för programmet. Målgrupp för innovationsprogrammet Vår bedömning är att de som sökt Innovationsprogrammet till ht2015 valt programmet för innovationsteknikens skull och inte som tidigare med företagsekonomi eller psykologi som lockbete. Det är därför rimligt att anta att huvuddelen av sökande studenter till nya programmet har ett större fokus och engagemang kring innovationsteknik som ämne än tidigare. I och med denna justering av målgrupp, finns det behov av att anpassa marknadsföringen av programmet till den nya potentiella målgruppen. En målgrupp som både uppfyller kravet på innovationsprogrammets nya behörighet samt kravet på prioriterat intresse av innovationsteknik. I vår strävan att förmå fler studenter som redan sökt Innovationsprogrammet att prioritera Innovationsprogrammet framför andra

251 247 Ärende 14 Bilaga 2 utbildningsprogram har vi utarbetat en kortsiktig samt långsiktig marknadsföringsstrategi delvis baserad på vår nya målgrupp av sökande studenter. Se bilaga. Möjligheten till dubbelexamina inom företagsekonomi eller psykologi försvinner i och med det nya programmet. Innehållet av dessa ämnen försöker vi dock delvis kompensera i vår kommande process genom att mer aktivt bibehålla samt etablera relationer både med HVV samt EST. Detta genom att erbjuda studenter som önskar läsa grundläggande företagsekonomi samt psykologi (30hp) under den del av programmet som studenterna själva får välja fristående kurser (termin 5). Arbetsmarknadsbehov. Vår bedömning av tidigare innovationsstudenters anställningsbarhet är att examinerade studenter återfinns såväl inom privat som offentlig sektor men även som egenföretagare. Fd studenter finns i olika innovationsrådgivningsroller på allt ifrån Vinnova till Almi. Innovationsstudenter återfinns inom alla verksamheter där utveckling kan och behöver göras, vilket gör att examinerade studenter har en bred arbetsmarknad. Vi tror på ett starkt anställningsbehov framgent, vilket baseras dels på bedömningar från vårt eget branschråd, men även från omvärlden i övrigt. I samhällsdebatten lyfts till exempel upp att vi av tradition i Sverige förnyat oss via innovationsarbete, men att detta delvis stagnerat. Anledningarna till stagnationen är att; I dag råder [det] brist på insikt om hur innovationsförmågan ska tas tillvara på många arbetsplatser. Därför behövs innovationsledare med uppgift att fånga upp idéer och systematisera innovationsarbetet (Ny Teknik; Larsson, P; Magnusson, M; Karlsson, M; ). Trots stagnationen finns ett allt större intresse för Innovation och innovationsledning. Tecken på detta är Den nationella innovationsstrategin som inrättades av regeringen 2012, likaså den ökande efterfrågan från många organisationer inom såväl privat som offentlig sektor att hitta nya modeller för att skapa värde (se ex. rapporten Leading Innovation 1 ). 1 För mer information se PIEp (nationellt program och en långsiktig satsning för ökad innovationsförmåga hos människor och organisationer)

252 248 Ärende 14 Bilaga 2 Åtgärdsplan - Studentrekrytering Nya Innovationsprogrammet startar till hösten Till skillnad från tidigare innovationsprogram är den stora förändringen att programmet inte längre erbjuder dubbelexamen, dvs. examen i både innovationsteknik samt i antingen psykologi/företagsekonomi. Vi tror att möjligheten för studenter att ta ut dubbelexamina tidigare varit lockande vid studentrekrytering. Detta var vi medvetna om inför högskolevalet 15 april Därför har vi förståelse inför söksiffrorna, när innovationsteknik som ämne nu ska stå på egna ben för första gången. Vid ansökningstillfället 15 april hade Innovationsprogrammet 16 förstahandsstudenter. Sammantaget hade programmet 231 sökanden. Detta har lett fram till en eftervalsstrategi för studentrekrytering för innovationsprogrammet som redan påbörjats. Processen som delvis har startat men ligger framför oss är att vi kontaktar studenter som sökt programmet (se bilaga 1 Följebrev ). I Första hand är det via våra studentambassadörer som detta sker. Vi har även redan ombesörjt och skapat överenskommelse med HVV samt EST att fortsättningsvis erbjuda ingångar till psykologi samt Företagsekonomi. Vi har internt vid avdelningen Innovationsledning vid IDT fattat beslutet att bli mer aktiva i debatten och synliggöra behovet av innovationsteknik. Detta gör vi genom att lansera POD:ar samt debattartiklar där innovationsteknik som ämne lyfts fram i lokala samt regionala media. Nedan följer vår efterrekryteringskampanj på kort sikt. Aktiviteter på kort sikt - Maj 2015 Aktivitet Vecka 18 Färdigställande av personligt brev för utskick till studenter som sökt (231st). Utskicket sker samma vecka. Kontakta studentambassadörer för studentrekryteringsuppdrag. Vecka 19 Skapa överenskommelse med HVV samt EST att erbjuda möjlighet för innovationsstudenter att under Termin 5 erbjuda ingångar till grundutbildning inom psykologi samt företagsekonomi. Termin 5 är fritt vald för Innovationsprogramstudenter. Och därigenom använda detta som argument i framtida studentrekrytering. Vecka 20 Studentrepresentanter tillsammans med programsamordnare jobbar med att kontakta studenter som sökt programmet (230). Utveckling av POD program för spridning av vikten av innovationsteknikbehov idag och framgent. Vecka 21 Studentrepresentanter tillsammans med programsamordnare jobbar med att kontakta studenter som sökt programmet (230). Utveckling av debattartiklar lokalt samt regionalt för att lyfta vikten av innovationsteknikbehov idag och framgent. Vecka 22 Avrapportering och analys utifrån efterrekryteringsperiod avseende gensvar från potentiella studenter. V 23 - Tillgänglighet för potentiella studenter från programsamordnaren. Etablera kontakt med Ung företagsamhet i Mälardalsregionen Färdigställande V V V X X X X X X X (delvis startat detta)

253 249 Ärende 14 Bilaga 2 Marknadsföring året runt! I vår egen analys av marknadsföringsinsatser inför lanseringen av nya innovationsprogrammet har vi kommit fram till att marknadsföringsinsatserna under HT 2014 blivit lidande pga. av att programmet samtidigt varit under utveckling och att det krävt stora lärarlagsinsatser. Vi har samtidigt funnit att behovet av att marknadsföra programmet året runt och inte enbart riktade till enskilda gymnasieskolor samt inte heller förlita oss på högskoledagarna i mars månad. En målgrupp som vi vill etablera mer kontakt med är Ung företagssamhet UF. Under vår marknadsföring i mars 2015 var vi på UF-mässa både i Västmanland samt Södermanland. Sammantaget var över 1000 studenter på plats. Då vi söker studenter som vill använda sin högskoleutbildning för att få chans att utveckla egna koncept och idéer tror vi på att öka graden av relationsbyggande mellan vårt utbildningsprogram samt UF mer praktiska verksamhet. Vår förhoppning är att vi kontinuerligt under året ska erbjuda workshops, föreläsningar till UF-verksamhet för att medverkande elever på grund samt gymnasienivå för att positionera programmet inför deras högskoleval. Nya Innovationsprogrammet ligger i linje för en sådan satsning med UF, och relationsbyggande med UF Västmanland sam UF Södermanland har redan aktiverats. En intressant fotnot är att ansvariga för UF regionala verksamhet i dessa län båda är gamla innovationsstudenter vilket bl.a. styrker vår tes att UF är och kan bli en viktig framtida part vid studentrekrytering.

254 250 Ärende 14 Bilaga 2 Bilaga 1.

255 251 Ärende 14 Bilaga 2 Anhållan att starta programtillfälle samt åtgärdsplan och konsekvensanalys för Produktion och produktdesign - civilingenjörsprogram (GCE01), ht15. 1 (3) Anhållan och analys utgår från Riktlinjer för beslut om inställande av programutbud och för inställande av programtillfälle MDH /13. Framtaget: Anders Hellström IDT IDT anhåller om att få starta programtillfället enligt plan för HT15 trots att antalet förstahandssökande per är 22 medan riktlinjerna anger 25 som lägsta antal för start. Tillflöden genom samläsning samt sökande till senare del av program bedöms ge kvalitet och beläggning i kurser som i praktiken och fortvarigt motsvarar mer än 25 förstahandssökande. Vi gör därutöver riktade rekryteringsaktiviteter fram till upprop som vi bedömer ska ge ytterligare tillskott av registrerade studenter. Bakgrund och lägesbeskrivning Det är grundläggande för Innovation och produktrealisering, IPR, att ha fortsatt civilingenjörsutbildning som kopplar mot IPR framgångsrika forskningsbas. Största delen, 80 %, av kurserna inom högskoleingenjörsprogrammen inom produkt- och processutveckling Innovation och produktdesign (IKE20) och Innovation, produktion och logistik (IKE21) samläses med GCE01. Under åk 4 och 5 samläser masterprogrammet Production and logistics (ZKS21) till 90 % av samtliga kurser med GCE01 och bildar där ett fönster mot internationella sökande för IPR, flera har senaste åren kunnat rekryteras som doktorander inom IPR. Utbildningen har i sitt tidigare utförande funnits sedan 2002 och genom vår kontakt med examinerade studenter, över 300 spridda över Sverige och världen, vet vi att de är nöjda med utbildningen de fått. Antal registrerade i mitten av september har HT12, 13, 14 varit 47, 53, 45 med ett tillskott från förstahandssökande fram till mitten september med minst 6 tillkommande. Vid den samordnade ansökan till senare del av program inför HT15 har ett stort antal studenter från högskoleingenjörsprogrammen sökt till den befintliga Civilingenjörsutbildningens utgångar mot Produktdesign (CKE20) 12 st och till Produktion (CKE21) 7 st. Alltså ett förväntat framtida tillskott till GCE01 åk4 med rimligen 5-15 studenter utöver de som antas HT15. Programmet spelar en central roll i IPRs samverkan mot omgivande samhälle då ingående kurser ofta innehåller projekt som görs med företag i regionen. Här sker framgångsrik samverkan med Mälardalen Industrial Technology Center MITC, främst med kursprojekt och examensarbeten där företagen efterfrågar dessa studenter och helst ser en ökning av deras antal. Behovet av aktuella civilingenjörer på arbetsmarknaden är fortsatt högt och inställande skulle ge bortfall. Hög efterfrågan ses i nationell statistik och i t.ex. Eskilstuna fabriksförenings senaste arbetsmarknadsanalys. Bilden stämmer med programansvarigas bild av att ingenjörer från tidigare motsvarande program har haft lätt att få ingenjörsarbeten kopplade till utbildningen, regionalt, nationellt och internationellt. Upplägget för GCE01 har fått lovord från vårt nya industrikopplade branschråd då man jämför GCE01 med de äldre nu sammanslagna civilingenjörsprogrammen och förväntat marknadsbehov.

256 252 Ärende 14 Bilaga 2 Programfamiljen GCE01, IKE20, IKE21 och ZKS21 fick alla omdömet Hög Kvalitet i UKÄs utvärdering 2013 och är en viktig del för upprätthållande av ortsbalansen E/V för MDH. Här spelar civilingenjörsdelen GCE01 en viktig förstärkande roll till helheten av söktryck och utbildningskvalitet. 2 (3) Programsamordnarna för det berörda programmet GCE01 samt för IKE20, IKE21, ZKS21 och de nu nedlagda CKE20 och CKE21, IDT UL samt berörd avdelningschef har analyserat söktalen och situationen och kommit fram till bedömningen att: GCE01 har de kvaliteter som även utmärkt CKE20 och CKE21, högt marknadsbehov, hög kvalitet i kurser och bas inom stark forskning samt möjlighet till samma två valbara utgångar mot produktdesign respektive produktion. Störst orsak till lågt söktal HT15 bedömer vi ligga i att vi inte har lyckats marknadsföra det nya GCE01 i tillräcklig grad. GCE01 är ett nytt program med nytt namn och detta är första årets rekrytering. Det har inte gjorts känt för sökande i sin nya utformning med sitt nya namn på det sätt som vi lyckats med de tidigare separata CKE20 och CKE21. Vi bedömer det fullt möjligt att genom fokuserad marknadsföring och fortsatt högkvalitativ utbildning kunna nå minst tillbaka till de söktal vi haft för CKE20 och CKE21, med ett långsiktigt mål om ytterligare högre söktryck. Konsekvens av inställande Ett inställande skulle leda till att beläggning till kurser som samläses med programmen ZKS21 (åk4+5), IKE20 och IKE 21 (åk 1-3) minskar och äventyrar kvaliteten i utbud och kursgenomförande. Ett inställande skulle leda till minskat urval till och samproduktion med den fortsatta uppbyggnaden av forskarutbildningen inom IPR. Programmen är av mycket högt värde för IDT forskning inom IPR, ett inställande skulle i hög grad försämra utfallet för den pågående satsningen och expansionen inom denna nationellt starka verksamhet som också är en utpekad utvecklingsmiljö inom MDH. Förluster i goodwill och förlust av position rör sig om motsvarande flera miljoner kronor redan första året, genom försvårad rekrytering av doktorander och forskare och minskad samverkansvinst mellan studenter och företag. Ett inställande skulle leda till försvagat stöd till de befintliga högskoleingenjörsprogrammen och masterprogrammet i deras marknadsföring och samproduktion med forskning, företag och samhälle Konsekvens av att starta programmet En start av programmet skulle medföra att: Kvaliteten i samlästa kurser inom programmen GCE01, IKE20, IKE21 och ZKS21 hålls uppe. Rekryteringen till ingenjörsutbildning i Eskilstuna hålls uppe och bildar bas för fortsatt utveckling av utbildningar och rekrytering av IPR-miljöns forskarutbildning. Bas för rekryteringen inför HT16 kvarstår med kontinuitet i program och kurser.

257 253 Ärende 14 Bilaga 2 Planerade åtgärder för att höja antalet registrerade på programmet fram till upprop och till mitten av september samt för tillskott från sökande till senare del och befintlig samläsning åk (3) Planerade åtgärder samproduceras tillsammans med KOM. Största möjliga samspel görs med MDHs hittills genomförda marknadsföring. De planerade åtgärderna är: Omedelbara åtgärder inför registrering HT15 1. Intern översyn av marknadsföringstexter med en självkritisk attityd baserat på erhållet söktryck, identifiera de argument som ska lyftas fram vid fortsatt marknadsföring fram till upprop. Samråd KOM. 2. Samtliga sökande kontaktas med inbjudan till programstart och ytterligare information genom 2.1. Traditionell Ring-a-ling, med förbättrat underlag/ samtalsstöd Välkomstbrev med programinformation som lyfter fram programmets möjligheter och kärnvärden och förmedlar trygghet Inbjudan till Öppet hus under sommaren lyfts fram i välkomstbrevet. 3. Annonsering (KOM/byrå) som riktar sig främst mot yrkesarbetande och äldre studenter, sekundärt med förväntad effekt på äldres yngre närstående (främst regionalt och kopplat till arbetsmarknadsbehov, ex. Katrineholm/ Ericsson), båda utgångar beskrivs tydligt men kortfattat med uppgift om förlängd söktid Ny Teknik (digital) 3.2. Eskilstuna Kuriren, Katrineholms Kuriren, VLT (pappersutgåvor) 4. Civilingenjörsprogrammet och de samhörande högskoleingenjörsprogrammen (IKE20 och IKE21) lämnas öppna för sena sökande fram till uppropsdagen. Åtgärder på längre sikt, efter registrering HT15 5. Intern översyn av marknadsföringsupplägget inför kommande antagningsomgångar. Bl.a. baserat på intervjuer med de nybörjare som registreras HT15. Överväga befintliga goda MDH exempel som 5.1. Intensifiera riktad marknadsföring mot utvalda gymnasier och deras SYV:ar IDT tar över, våra lärare ger lektioner på gymnasier 5.3. Avdela ökad resurs till stöd av marknadsföring (lärare, doktorander, studenter) 6. Antal programplatser avses behållas till 55 samt med ambition att få fler än en sökande per plats. 7. Bearbetning av åk2 och 3 inom högskoleingenjörsprogrammen för att öka intresset för att efter genomförda studier söka till senare del av civilingenjörsprogrammet. 8. Förbättrad marknadsföring av masterprogrammet ZKS21 för att säkra inflödet till samläsning åk4+5.

258 254 Nr 3: MDH /0071 Fakultetsnämnden 15. Engelskspråkigt programutbud 2016/2017 Diarienummer: /0806 Handläggare: Julia McNamara Föredragande: Julia McNamara Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för planering, styrning och kvalitetssäkring av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Enligt rektors delegationsordning ska nämnden fatta beslut om programutbud och rekryteringsmål. Beslut om engelskspråkigt programutbud fattas vid fakultetsnämndens sammanträde den 4 juni 2015, efter beredning av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 13 maj Akademiernas önskemål om programutbud innebär inte några stora förändringar sedan föregående år. Beredningen understryker att masterprogrammet i teknisk matematik måste ha fastställda behörighetskrav innan det tas med i utbudet. Fakultetsnämnden har gett akademi UKK i uppdrag att tydliggöra vissa delar till nämndens möte i juni 2015 och vid detta tillfälle måste revideringarna av behörighetskraven, och utbildningsplanen i sin helhet, fastställas. Att verksamhetsbalansen mellan orterna är fortsatt övervägande till Västerås fördel bör tas i beaktande, men ska också sammanvägas med verksamhetsbalansen för det svenskspråkiga programutbudet som fakultetsnämnden fattar beslut om i oktober Förslag till beslut att följande engelskspråkiga programtillfällen, inklusive rekryteringsmål och programtillfälledata (ort, behörighet, urval, studietakt, starttermin, studietid, undervisningsform), får starta läsåret 2016/2017: Analytical Finance (RMV20), 30 Västerås Engelska B, Matematik C (områdesbehörighet 4 med förändring) eller Matematik 3b/3c (områdesbehörighet A4 med förändring)./studies in Mathematics of 3 years from Upper Secondary School with a Science profile and a TOEFL test result, minimum score 575 with a TWE score of at least 4,5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt)/ielts test result with an overall band score of minimum 6,5 and no band score below 5,5. Betyg/högskoleprov Helfart HT Dag/vissa kurser kväll Normal International Business Management (SEV25), 70 Västerås Engelska B, Matematik C (områdesbehörighet 4 med förändring) eller Matematik 3b/3c (områdesbehörighet A4 med förändring)./studies in Mathematics of 3 years from Upper Secondary School with a Science profile and a TOEFL test result, minimum score 575 with a TWE score of at least 4,5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt)/ielts test result with an overall band score of minimum 6,5 and no band score below 5,5. Betyg/högskoleprov Helfart HT Dag Normal

259 255 Nr 3: MDH /0071 Fakultetsnämnden International Marketing (ZEG23), 50 Västerås Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom företagsekonomi. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6./A completed Bachelor's degree from an institution of higher education of three years or more, equivalent to at least 180 credits and with a major in the field of Business Administration. A TOEFL test result, minimum score 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of minimum 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent is required. Antal högskolepoäng Helfart HT Dag Normal Magisterprogram i programvaruteknik (ZCG20), 20 Västerås Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng inom datateknik eller datavetenskap, samt minst 22,5 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6./A completed Bachelor's degree from an institution of higher education of three years or more, equivalent to 180 credits, of which at least 90 credits are within Computer Science or Computer Engineering and at least 22,5 credits in Mathematics/ Applied Mathematics. A TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent is required. Antal högskolepoäng Helfart HT Dag Normal Masterprogram i intelligenta inbyggda system (GST01), 25 Västerås Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng, varav minst 30 högskolepoäng inom datateknik, datavetenskap eller elektronik inklusive minst 15 högskolepoäng inom programmering, samt minst 22,5 högskolepoäng matematik/tillämpad matematik. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6./A completed Bachelor s degree from an institution of higher education of three years or more, equivalent to 180 credits, of which at least 30 credits are within computer engineering, computer science or electronics including programming corresponding to 15 credits. At least 22,5 credits in Mathematics/Applied Mathematics are required. A TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent is required. Antal högskolepoäng Helfart HT Dag Normal

260 256 Nr 3: MDH /0071 Fakultetsnämnden Masterprogram i programvaruteknik (ZCS24), 25 Västerås Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng inom datateknik eller datavetenskap, samt minst 22,5 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6./A completed Bachelor's degree from an institution of higher education of three years or more, equivalent to 180 credits, of which at least 90 credits are within Computer Science or Computer Engineering and at least 22,5 credits in Mathematics/ Applied Mathematics. A TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent is required. Antal högskolepoäng Helfart HT Dag Normal Produkt- och processutveckling Produktion och logistik masterprogram (ZKS21), 15 Eskilstuna Examen på grundnivå inom teknik om minst 180 högskolepoäng, varav minst 15 högskolepoäng matematik/tillämpad matematik, eller examen på grundnivå inom ekonomi eller naturvetenskap om minst 180 högskolepoäng, varav minst 15 högskolepoäng matematik/ tillämpad matematik med minst ett års industrierfarenhet, eller motsvarande. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6./A completed Bachelor's degree from an institution of higher education of three years or more, equivalent to 180 credits, within the fields of Technology/Engineering/Economics/Business/Science, of which at least 15 credits in Mathematics/Applied Mathematics. Nonengineering graduates are required to have at least one year of working experience in industry. A TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent is required. Antal högskolepoäng Helfart HT Dag Normal

261 257 Nr 3: MDH /0071 Fakultetsnämnden Masterprogram i hållbara energisystem (AMM02), 15 Västerås Examen på grundnivå inom teknik om minst 180 högskolepoäng, vari ingår teknisk termodynamik, värmeöverföring och strömningslära samt minst 22,5 högskolepoäng matematik/tillämpad matematik. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6./A completed Bachelor s degree from an institution of higher education of three years or more, equivalent to at least 180 credits and with a major in engineering, including Engineering thermodynamics, Heat transfer/thermal engineering and Fluid dynamics and at least 22,5 credits Mathematics/Applied Mathematics. A TOEFL test result, with a minimum score 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt), or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5, or equivalent is required. Antal högskolepoäng Helfart HT Dag Normal Masterprogram i Innovation och Design (AMM06), 20 Eskilstuna Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng inom ämnesområdet innovationsteknik, informationsdesign, produkt- och produktionsutveckling, industriell ekonomi och organisation, industridesign, teknisk design, interaktionsdesign, maskinteknik eller entreprenörskap. Med examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng inom något annat ämnesområde behövs minst ett års yrkeserfarenhet inom områden relaterade till design eller innovation. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6./A completed Bachelor's degree from an institution of higher education of three years or more, equivalent to 180 credits, within the fields of innovation management, information design, product and production development, industrial economics and management, industrial design, engineering design, interaction design, mechanical engineering, or entrepeneurship. Graduates with Bachelor's degree in other fields are required to have at least one year of working experience in the related fields of design or innovation. A TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent is required. Antal högskolepoäng Helfart HT Dag Normal

262 258 Nr 3: MDH /0071 Fakultetsnämnden Masterprogram i Financial Engineering (ZMS20), 20 Västerås Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng varav minst 60 högskolepoäng i matematik vari ingår sannolikhetslära och statistik eller motsvarande. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6./A completed Bachelor's degree from an institution of higher education of three years or more, equivalent to 180 credits, of which at least 60 credits in Mathematics including probability theory and statistics. A TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent is required. Platsgaranti Helfart HT Dag/vissa kurser kväll Normal Masterprogram i teknisk matematik (AMM04), 20 Västerås Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng där det ingår minst 90 högskolepoäng inom matematik, naturvetenskap eller tekniska ämnen, varav minst 45 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik med successiv fördjupning, eller motsvarande. Dessutom krävs Engelska A eller Engelska 5./A completed Bachelor's degree from an institution of higher education of three years or more, equivalent to 180 credits, of which at least 90 credits are within mathematics, science or engineering of which at least 45 credits are progressively specialized in mathematics/applied mathematics. A TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent is required. Platsgaranti Helfart HT Dag/vissa kurser kväll Normal att därutöver notera den ojämna ortsbalansen. Paragrafen justeras omedelbart. Ärendets beredning Information och instruktioner om hur man lämnar önskemål om programutbud skickades till akademierna den 30 mars En svarsmall för programtillfällen har använts. Svar inkom från akademierna den 21 april Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Antagningen har särskilt granskat behörighetskraven. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet den 13 maj Underlag Bilaga 15:1 i kallelsen: Besluts-PM Bilaga 15:2 i kallelsen: Akademiernas önskemål om programutbud Bilaga 15:3 i kallelsen: Akademiernas redovisning av studentnöjdhet (EST, IDT) Bilaga 15:4 i kallelsen: Styrkort

263 259 Nr 3: MDH /0071 Fakultetsnämnden Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare, Åsa Dagermark antagningen, Johanna Forsström KOM

264 260 Ärende 15 Bilaga 1 Fakultetsnämnden 3: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende /0806 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara 1 (5) BESLUTSPROMEMORIA Engelskspråkigt programutbud 2016/2017 Bakgrund Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för planering, styrning och kvalitetssäkring av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Enligt rektors delegationsordning ska nämnden fatta beslut om programutbud och rekryteringsmål. Enligt ordinarie tidplan ska beslut om engelskspråkigt programutbud fattas vid fakultetsnämndens sammanträde den 4 juni 2015, efter beredning av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 13 maj Verksamheten ska utvecklas i överensstämmelse med rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget (VUB) och högskolans utbildningsutbud ska ligga i linje med forsknings- och utbildningsstrategin för (FUS). Faktasammanställning Utgångspunkten för beslutet är akademiernas inlämnade önskemål om programutbud och rekryteringsmål. Enligt fakultetsnämndens riktlinjer för beslut om programbud, beslutade den 21 februari 2013, ska dessutom följande utgöra underlag för beredning och beslut: Styrkort Studentnöjdhet Arbetsmarknadsrelevans Verksamhetsbalans mellan campusorterna Internationaliseringsperspektiv Fakultetsnämnden beslutade den 22 april 2015 att underlag för programutbudsbeslut ska utgöras av akademiernas önskemål om programutbud, rekryteringsmål och programtillfälledata och att styrkorten samt resultat från programutvärderingar och analyser av arbetsmarknadsrapporter ska ingå som delar i högskolans kvalitetssystem, för att långsiktigt och systematiskt följa upp högskolans utbildningsprogram (MDH /14). Vid tidpunkten för nämndens beslut hade dock arbetet med styrkorten redan påbörjats, varför även dessa redovisas. Även studentnöjdhet finns redovisat, då detta redan hade efterfrågats i instruktionerna till akademierna. Vid framtida beslut om programutbud kommer underlaget för utbudsbeslut enbart fokusera på akademiernas önskemål, medan styrkort och övriga underlag kommer att ingå som delar av fakultetsnämndens övergripande kvalitetsarbete.

265 261 Ärende 15 Bilaga 1 Akademiernas önskemål om utbud I tabellen visas en sammanställning av akademiernas önskemål om engelskspråkigt programutbud för läsåret 2016/2017, för både internationell och nationell ansökningsomgång, samtliga med önskad start höstterminen (5) Program Akademi Ort Rekr.mål Kandidat Analytical Finance UKK V-ås 30 International Business Management EST V-ås 70 Magister International Marketing EST V-ås 50 Magisterprogram i programvaruteknik IDT V-ås 20 Master Masterprogram i intelligenta inbyggda system IDT V-ås 25 Masterprogram i programvaruteknik IDT V-ås 25 Produkt- och processutveckling Produktion och logistik masterprogram IDT E-tuna 15 Masterprogram i hållbara energisystem EST V-ås 15 Masterprogram i innovation och design IDT E-tuna 20 Masterprogram i Financial Engineering UKK V-ås 20 Masterprogram i teknisk matematik UKK V-ås 20 Ett program som tillkommer från föregående läsårs utbud är masterprogrammet i innovation och design som ges av akademi IDT med föreslaget rekryteringsmål om 20 förstahandssökande. Det är ett befintligt program som är omarbetat och utbildningsplanen reviderades av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå i mars Till de tre nystartade masterprogrammen i hälsa och välfärd vid akademi HVV, genomförs antagning vartannat läsår. Första antagningen är höstterminen 2015 och därför är programmen inte aktuella för utbudet 2016/2017. Akademi EST önskar sänka rekryteringsmålet för magisterprogrammet International Marketing från 60 till 50 för att anpassa till söktrycket. I övrigt önskar inte akademierna några förändringar från utbudet 2015/2016.

266 262 Ärende 15 Bilaga 1 Rekryteringsmål Rekryteringsmålet för ett programtillfälle är det önskade antalet studenter på programmet cirka tre veckor in på första terminen, ett visst överintag är dock ofta motiverat. Rekryteringsmål används bland annat i kommunikationen med sökande, i uppföljningssyfte och för att bedöma behovet av marknadsföringsinsatser. Rekryteringsmålet kan också vara viktigt för att uppskatta behovet av lärarresurser och för att bedöma huruvida lärarresurserna är tillräckliga i förhållande till antalet studenter. Vidare bör rekryteringsmålet ta hänsyn till arbetsmarknadens behov av utbildade. 3 (5) Det samlade rekryteringsmålet i akademiernas önskemål för höstterminen 2016 uppgår till 310 (ht15=315). Minskningen består dels av akademi EST:s önskemål om att sänka rekryteringsmålet för International Marketing (-10), dels av att masterprogrammen i hälsa och välfärd bara startar vartannat läsår (-15). Detta utjämnas av masterprogrammet i innovation och design som akademi IDT önskar starta igen (+20). Rekryteringsmålen och den sammanställda statistiken i styrkorten omfattar endast sökande till och registrerade på program. Utöver dessa fördelas mellan 350 och 400 utbytesstudenter per år på de kurser som ges på engelska och på så vis fylls programkurser på med ytterligare studenter. Styrkort Styrkorten innehåller uppgifter om söktryck, könsfördelning, genomströmning, prestationsgrad och examinationsfrekvens. I årets styrkort redovisas, förutom färgerna rött och grönt för måluppfyllelse, även pilar som indikerar om det är en upp- eller nedgång jämfört med föregående års resultat. I vissa fall kan detta vara mer rättvisande för att visa att ett program är på väg i en viss riktning. Här redovisas några iakttagelser. Liksom tidigare år verkar några program ha höga rekryteringsmål i förhållande till söktryck och hur många som faktiskt registreras. På sikt är det önskvärt att rekryteringsmålen är realistiska och återspeglar verkliga och möjliga ambitioner. Alternativt behöver marknadsföringsinsatserna öka för vissa program. Vid flera program antas ytterligare studenter till kurser, i form av utbytesstudenter som inte är programregistrerade. Även om de enskilda kurserna har ett acceptabelt antal studenter, syns inte detta i den totala programstatistiken. Ett exempel på jämn utveckling uppvisar kandidatprogrammet International Business Management, som också uppnår samtliga mål, med enbart några små skillnader i resultat från tidigare läsår. Genomströmningen till termin 6 har dock ökat avsevärt. Program som uppvisar förbättringar är masterprogrammet i hållbara energisystem och masterprogrammet i Financial Engineering. Det är en positiv utveckling, men med tanke på att dessa program har få registrerade så kan också siffrorna svänga mycket mellan åren. Studentnöjdhet Akademierna har ombetts, utifrån fakultetsnämndens tidigare riktlinjer, att lämna uppgifter om studentnöjdhet i svarsmallen eller i ett separat dokument, till exempel utifrån genomförd programutvärdering Det finns på MDH inte någon formell styrning kring hur studentnöjdhet definieras och hur det kan mätas.

267 263 Ärende 15 Bilaga 1 Akademi EST har lämnat ett separat dokument där man för International Business Management redogör för resultat från programutvärdering. För övriga två program, International Marketing och masterprogrammet i hållbara energisystem, har inga programutvärderingar genomförts. 4 (5) Också akademi IDT har redovisat studentnöjdhet i ett separat dokument. För masterprogrammet i intelligenta inbyggda system och masterprogrammet i produkt- och processutveckling redovisas både kvantitativa och mer kvalitativa resultat på kursnivå. För magister- respektive masterprogrammet i programvaruteknik har inga programutvärderingar genomförts och inte heller för masterprogrammet i innovation och design, som har haft uppehåll. Akademi UKK redogör i svarsmallen för medelbetyg för programutvärderingar från de tre program som akademin önskar ge, Analytical Finance, masterprogrammet i Financial Engineering och masterprogrammet i teknisk matematik. Verksamhetsbalans Enligt FUS ska högskolan fördela verksamheten jämnt mellan campusorterna Eskilstuna och Västerås, vilket betyder att verksamheten inte ska understiga 40 procent på någon av orterna. En summering av akademiernas önskade rekryteringsmål och dess fördelning mellan Eskilstuna och Västerås visar att den överväldigande majoriteten av platserna är fördelade till Västerås, 275 av 310 platser, det vill säga 89 procent. Detta ger dock inte en total bild av verksamhetsbalansen när det gäller utbildningsprogrammen, då beslut om det svenskspråkiga programutbudet 2016/2017 ännu inte har fattats. Detta måste dock ha en stark slagsida mot Eskilstuna för att väga upp den ojämna verksamhetsbalansen för det engelskspråkiga utbudet. Överväganden Liknande utbud som föregående år Akademiernas önskemål om programutbud innebär inte några stora förändringar jämfört med utbudet 2015/2016. De tre masterprogrammen i hälsa och välfärd gör uppehåll i antagningen ett läsår enligt plan, medan masterprogrammet i innovation och design återkommer i utbudet efter att ha omarbetats. Ytterligare förändringar är ett rekryteringsmål som föreslås sänkas, men i övrigt ser förslaget ut som föregående läsårs utbudsbeslut. Behörighetskrav för masterprogrammet i teknisk matematik Beredningen understryker att masterprogrammet i teknisk matematik, som under året har genomgått särskild granskning på uppdrag av fakultetsnämnden, måste ha fastställda behörighetskrav innan det kan ingå i programutbudet. Fakultetsnämnden har ifrågasatt de behörighetskrav som akademi UKK har föreslagit, och akademin har fått i uppdrag att tydliggöra vissa delar till nämndens möte i juni Vid detta tillfälle måste revideringarna av behörighetskraven, och utbildningsplanen i sin helhet, fastställas. Ojämn verksamhetsbalans Att verksamhetsbalansen mellan orterna är fortsatt övervägande till Västerås fördel bör tas i beaktande, men ska också sammanvägas med verksamhetsbalansen för det svenskspråkiga programutbudet som fakultetsnämnden fattar beslut om den 8 oktober 2015.

268 264 Ärende 15 Bilaga 1 Utskottets beredning Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå beredde ärendet vid sitt möte den 13 maj 2015 och föreslår nämnden att besluta om programutbudet enligt akademiernas förslag samt att därutöver notera den ojämna ortsbalansen. 5 (5) Tjänstemannaberedningens rekommendation Beredningens rekommendation till fakultetsnämnden är att besluta om det engelskspråkiga programutbudet 2016/2017 enligt akademiernas förslag på programtillfällen, rekryteringsmål och programtillfälledata. När det gäller masterprogrammet i teknisk matematik bör detta program enbart tas med i utbudet om det nya behörighetskravet är fastställt av fakultetsnämnden i samband med revidering av utbildningsplan den 4 juni Fakultetsnämnden bör för övrigt i sitt beslut konstatera att ortsfördelningen i det engelskspråkiga programutbudet 2016/2017 riskerar att bidra till verksamhetsobalans då majoriteten av platserna föreslås ges i Västerås.

269 Senast uppdaterad: Engelskspråkigt programutbud 2016/2017 D.nr / Ärende 15 Bilaga 2 Programkod Programnamn Inriktningskod Högskolepoäng Examen Kategori Typ (nybörjar- eller påbyggnadsprogram) FUS-område RMV20 Analytical Finance 180 Kandidat Natur Ma Nyb Teknik UKK UV V-ås 30 Engelska B, Matematik C (områdesbehörighet 4 med förändring) eller Matematik 3b/3c (områdesbehörighet A4 med förändring). Akademi Etablerad forskningsinriktning Studieort Rekryteringsmål HT15 Områdesbehörighet/Särskild behörighet (hämtat från Selma ) Behörighetskrav för internationella sökande (hämtat från Selma ) Studies in Mathematics of 3 years from Upper Secondary School with a Science profile and a TOEFL test result, minimum score 575 with a TWE score of at least 4,5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt)/ielts test result with an overall band score of minimum 6,5 and no band score below 5,5. Urval Om inte annat sägs innebär "Betyg/högskoleprov" en fördelning om 60% till betygsurval samt 40% till provurval. Betyg/ högskoleprov Studietakt (helfart, halvfart eller kvartsfart) Starttermin (HT eller VT) Studietid (t.ex. dag, kväll) Helfart HT Dag/ vissa kurser kväll Undervisningsform (normal, distans, internetbaserad undervisning) Önskas att programmet ges, skriv JA eller NEJ Önskat rekryteringsmål HT16 Studentnöjdhet (uppgift kan hämtas exempelvis från senast gjorda programutvärdering) Normal JA 30 Medelbetyg för utbildningen som helhet: 3,5 (av 5 möjliga). Kommentar till eventuell förändring jämfört med föregående läsårs utbud Kommentar antagningen SEV25 International Business Management 180 Kandidat Ekonomi Nyb Ekonomi EST IEO V-ås 70 Engelska B, Matematik C (områdesbehörighet 4 med förändring) eller Matematik 3b/3c (områdesbehörighet A4 med förändring). Studies in Mathematics of 3 years from Betyg/ Upper Secondary School with a Science högskoleprov profile and a TOEFL test result, minimum score 575 with a TWE score of at least 4,5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt)/ielts test result with an overall band score of minimum 6,5 and no band score below 5,5. Helfart HT Dag Normal JA 70 Se bifogat dokument ZEG23 International Marketing 60 Magister Ekonomi Påb Ekonomi EST IEO V-ås 60 Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom företagsekonomi. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6. A completed Bachelor's degree from an Antal institution of higher education of three högskolepoäng years or more, equivalent to at least 180 credits and with a major in the field of Business Administration. A TOEFL test result, minimum score 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of minimum 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent is required. Helfart HT Dag Normal JA 50 Se bifogat dokument Minskar rekryterings-målet för att anpassa till söktrycket ZCG20 Magisterprogram i programvaruteknik 60 Magister Data Påb Teknik IDT IS V-ås 20 Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng inom datateknik eller datavetenskap, samt minst 22,5 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6. A completed Bachelor's degree from an Antal institution of higher education of three högskolepoäng years or more, equivalent to 180 credits, of which at least 90 credits are within Computer Science or Computer Engineering and at least 22,5 credits in Mathematics/Applied Mathematics. A TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent is required. Helfart HT Dag Normal JA 20 Se bifogat dokument 1(5)

270 Senast uppdaterad: Engelskspråkigt programutbud 2016/2017 D.nr / Ärende 15 Bilaga 2 Programkod GST01 Programnamn Masterprogram i intelligenta inbyggda system Inriktningskod Högskolepoäng Examen Kategori Typ (nybörjar- eller påbyggnadsprogram) FUS-område Akademi Etablerad forskningsinriktning Studieort Rekryteringsmål HT15 Områdesbehörighet/Särskild behörighet (hämtat från Selma ) 120 Master Data Påb Teknik IDT IS V-ås 25 Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng, varav minst 30 högskolepoäng inom datateknik, datavetenskap eller elektronik inklusive minst 15 högskolepoäng inom programmering, samt minst 22,5 högskolepoäng matematik/tillämpad matematik. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6. Behörighetskrav för internationella sökande (hämtat från Selma ) A completed Bachelor s degree from an institution of higher education of three years or more, equivalent to 180 credits, of which at least 30 credits are within computer engineering, computer science or electronics including programming corresponding to 15 credits. At least 22,5 credits in Mathematics/Applied Mathematics are required. A TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent is required. Urval Om inte annat sägs innebär "Betyg/högskoleprov" en fördelning om 60% till betygsurval samt 40% till provurval. Antal högskolepoäng Studietakt (helfart, halvfart eller kvartsfart) Starttermin (HT eller VT) Studietid (t.ex. dag, kväll) Undervisningsform (normal, distans, internetbaserad undervisning) Önskas att programmet ges, skriv JA eller NEJ Önskat rekryteringsmål HT16 Studentnöjdhet (uppgift kan hämtas exempelvis från senast gjorda programutvärdering) Helfart HT Dag Normal JA 25 Se bifogat dokument Kommentar till eventuell förändring jämfört med föregående läsårs utbud Kommentar antagningen ZCS24 Masterprogram i programvaruteknik 120 Master Data Påb Teknik IDT IS V-ås 25 Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng inom datateknik eller datavetenskap, samt minst 22,5 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6. A completed Bachelor's degree from an Antal institution of higher education of three högskolepoäng years or more, equivalent to 180 credits, of which at least 90 credits are within Computer Science or Computer Engineering and at least 22,5 credits in Mathematics/Applied Mathematics. A TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent is required. Helfart HT Dag Normal JA 25 Se bifogat dokument ZKS21 Produkt- och processutveckling - Produktion och logistik - masterprogram 120 Master Teknik Påb Teknik IDT IPR E-tuna 15 Examen på grundnivå inom teknik om minst 180 högskolepoäng, varav minst 15 högskolepoäng matematik/tillämpad matematik, eller examen på grundnivå inom ekonomi eller naturvetenskap om minst 180 högskolepoäng, varav minst 15 högskolepoäng matematik/tillämpad matematik med minst ett års industrierfarenhet, eller motsvarande. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6. A completed Bachelor's degree from an institution of higher education of three years or more, equivalent to 180 credits, within the fields of Technology/Engineering/ Economics/Business/Science, of which at least 15 credits in Mathematics/Applied Mathematics. Nonengineering graduates are required to have at least one year of working experience in industry. A TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent is required. Antal högskolepoäng Helfart HT Dag Normal JA 15 Se bifogat dokument 2(5)

271 Senast uppdaterad: Engelskspråkigt programutbud 2016/2017 D.nr / Ärende 15 Bilaga 2 Programkod AMM02 Programnamn Masterprogram i hållbara energisystem Inriktningskod Högskolepoäng Examen Kategori Typ (nybörjar- eller påbyggnadsprogram) FUS-område Akademi Etablerad forskningsinriktning Studieort Rekryteringsmål HT15 Områdesbehörighet/Särskild behörighet (hämtat från Selma ) 120 Master Teknik Påb Teknik EST FE V-ås 15 Examen på grundnivå inom teknik om minst 180 högskolepoäng, vari ingår teknisk termodynamik, värmeöverföring och strömningslära samt minst 22,5 högskolepoäng matematik/tillämpad matematik. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6. Behörighetskrav för internationella sökande (hämtat från Selma ) A completed Bachelor s degree from an institution of higher education of three years or more, equivalent to at least 180 credits and with a major in engineering, including Engineering thermodynamics, Heat transfer/thermal engineering and Fluid dynamics and at least 22,5 credits Mathematics/Applied Mathematics. A TOEFL test result, with a minimum score 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt), or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5, or equivalent is required. Urval Om inte annat sägs innebär "Betyg/högskoleprov" en fördelning om 60% till betygsurval samt 40% till provurval. Antal högskolepoäng Studietakt (helfart, halvfart eller kvartsfart) Starttermin (HT eller VT) Studietid (t.ex. dag, kväll) Undervisningsform (normal, distans, internetbaserad undervisning) Önskas att programmet ges, skriv JA eller NEJ Önskat rekryteringsmål HT16 Studentnöjdhet (uppgift kan hämtas exempelvis från senast gjorda programutvärdering) Helfart HT Dag Normal JA 15 Se bifogat dokument Kommentar till eventuell förändring jämfört med föregående läsårs utbud Kommentar antagningen AMM06 Masterprogram i Innovation och Design 120 Master Innovation Påb Teknik IDT IPR E-tuna - Examen på grundnivå om minst 180 och Design högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng inom ämnesområdet innovationsteknik, informationsdesign, produkt- och produktionsutveckling, industriell ekonomi och organisation, industridesign, teknisk design, interaktionsdesign, maskinteknik eller entreprenörskap. Med examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng inom något annat ämnesområde behövs minst ett års yrkeserfarenhet inom områden relaterade till design eller innovation. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6 A completed Bachelor's degree from an Antal institution of higher education of three högskolepoäng years or more, equivalent to 180 credits, within the fields of innovation management, information design, product and production development, industrial economics and management, industrial design, engineering design, interaction design, mechanical engineering, or entrepeneurship. Graduates with Bachelor's degree in other fields are required to have at least one year of working experience in the related fields of design or innovation. A TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent is required. Helfart HT Dag normal JA (5)

272 Senast uppdaterad: Engelskspråkigt programutbud 2016/2017 D.nr / Ärende 15 Bilaga 2 Programkod ZMS20 Programnamn Masterprogram i Financial Engineering Inriktningskod Högskolepoäng Examen Kategori Typ (nybörjar- eller påbyggnadsprogram) FUS-område Akademi Etablerad forskningsinriktning Studieort Rekryteringsmål HT15 Områdesbehörighet/Särskild behörighet (hämtat från Selma ) 120 Master Natur Ma Påb Teknik UKK UV V-ås 20 Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng varav minst 60 högskolepoäng i matematik vari ingår sannolikhetslära och statistik eller motsvarande. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6. Behörighetskrav för internationella sökande (hämtat från Selma ) A completed Bachelor's degree from an institution of higher education of three years or more, equivalent to 180 credits, of which at least 60 credits in Mathematics including probability theory and statistics. A TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent is required. Urval Om inte annat sägs innebär "Betyg/högskoleprov" en fördelning om 60% till betygsurval samt 40% till provurval. Studietakt (helfart, halvfart eller kvartsfart) Starttermin (HT eller VT) Studietid (t.ex. dag, kväll) Platsgaranti Helfart HT Dag/ campus/ vissa kurser kväll Undervisningsform (normal, distans, internetbaserad undervisning) Önskas att programmet ges, skriv JA eller NEJ Önskat rekryteringsmål HT16 Studentnöjdhet (uppgift kan hämtas exempelvis från senast gjorda programutvärdering) Normal JA 20 Medelbetyg för utbildningen som helhet: 3,8 (av 5 möjliga). Kommentar till eventuell förändring jämfört med föregående läsårs utbud Kommentar antagningen AMM04 Masterprogram i teknisk matematik 120 Master Natur Ma Påb Teknik UKK UV V-ås 20 Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng där det ingår minst 90 högskolepoäng inom matematik, naturvetenskap eller tekniska ämnen, varav minst 45 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik med successiv fördjupning, eller motsvarande. Dessutom krävs Engelska A eller Engelska 5. A completed Bachelor's degree from an institution of higher education of three years or more, equivalent to 180 credits, of which at least 90 credits are within mathematics, science or engineering of which at least 45 credits are progressively specialized in mathematics/applied mathematics. A TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent is required. Platsgaranti Helfart HT Dag/viss a kurser kväll Normal JA 20 Medelbetyg för utbildningen som helhet: 3,5 (av 5 möjliga). Nytt behörighetskrav. Utbildnings-plan inkl. behörighet under revidering. Beslut om revidering måste fattas innan beslut om utbud. AMM07 Masterprogram inom hälsa och välfärd med inriktning arbetslivsvetenskap 120 Master Hälsa och välfärd Påb Hälsa och välfärd HVV Hälsa och välfärd V-ås 5 Examen på kandidatnivå inom något av A completed bachelor s degree from an Antal ämnesområdena folkhälsovetenskap, institution of higher education of three högskolepoäng vårdvetenskap/omvårdnadsvetenskap, years or more, equivalent to 180 credits sjukgymnastik, socialt arbete, sociologi, within the fields of science of public psykologi eller motsvarande. Dessutom health, nursing science/caring science, krävs Engelska B eller Engelska 6. physiotherapy, social work, psychology, sociology or equivalent. English B is required for Swedish students. International students are required to submit a TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent. Helfart HT Bla Normal NEJ Antagning vartannat läsår, startar höstterminen (5)

273 Senast uppdaterad: Engelskspråkigt programutbud 2016/2017 D.nr / Ärende 15 Bilaga 2 Programkod AMM08 Programnamn Masterprogram inom hälsa och välfärd med inriktning socialt arbete Inriktningskod Högskolepoäng Examen Kategori 120 Master Hälsa och välfärd Typ (nybörjar- eller påbyggnadsprogram) Påb FUS-område Hälsa och välfärd Akademi HVV Etablerad forskningsinriktning Hälsa och välfärd Studieort Rekryteringsmål HT15 Områdesbehörighet/Särskild behörighet (hämtat från Selma ) V-ås 5 Examen på kandidatnivå i socialt arbete eller motsvarande utländsk examen. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6. Behörighetskrav för internationella sökande (hämtat från Selma ) A completed bachelor s degree from an institution of higher education of three years or more, equivalent to 180 credits within the fields of social work or equivalent. International students are required to submit a TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent. Urval Om inte annat sägs innebär "Betyg/högskoleprov" en fördelning om 60% till betygsurval samt 40% till provurval. Antal högskolepoäng Studietakt (helfart, halvfart eller kvartsfart) Starttermin (HT eller VT) Studietid (t.ex. dag, kväll) Undervisningsform (normal, distans, internetbaserad undervisning) Önskas att programmet ges, skriv JA eller NEJ Önskat rekryteringsmål HT16 Studentnöjdhet (uppgift kan hämtas exempelvis från senast gjorda programutvärdering) Kommentar till eventuell förändring jämfört med föregående läsårs utbud Helfart HT Bla Normal NEJ Antagning vartannat läsår, startar höstterminen Kommentar antagningen AMM09 Masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning vårdvetenskap med inriktning omvårdnad 120 Master Hälsa och välfärd Påb Hälsa och välfärd HVV Hälsa och välfärd V-ås 5 Examen på kandidatnivå i vårdvetenskap/ omvårdnadsvetenskap eller motsvarande utländsk examen. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6. A completed bachelor s degree from an Antal institution of higher education of three högskolepoäng years or more, equivalent to 180 credits within the fields of science of nursing science/caring science or equivalent. International students are required to submit a TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent. Helfart HT Bla Normal NEJ Antagning vartannat läsår, startar höstterminen (5)

274 270 Ärende 15 Bilaga 3 1 (1) Studentnöjdhet engelskt programutbud lå 16/17 EST International Marketing Ingen programutvärdering finns då programmet hade uppehåll, dvs hade inget intag ht13. En indikation på hur årets studenter upplever programmet kan den film som studenterna hade gjort till det sista momentet på kursen före uppsatskursen ge. International Business Management Medelvärden från programutvärderingarna har varit följande: 3,60 år 2012 med 35 % svarande 3,73 år 2013 med 33% svarande Masterprogram i hållbara energisystem Ingen programutvärdering är gjord pga för få studenter på programmet.

275 271 Ärende 15 Bilaga 3 Sammanställning av undersökningar om Studentnöjdhet för masterprogrammen vid IDT Masterprogrammet Intelligenta Inbyggda System, 120 hp Program Question Average score (max 5) Overall impression of the program 4.00 Teaching staff 3.90 Administration 4.80 Practical skills 4.50 Theoretical skills 3.60 Industrial relevance 4.30 Program flexibility 3.20 Educational goals 4.00 Major strengths of the program More practically oriented learning than theoretical Industrial relevance, help-full course coordinator The major strength is student take home assignments and Project work Practice a lot, end ES1 made me fall in love with programming in ES I think the major strength is that we have many chance to do the project, so we have a lot of chance to build our team work ability and also learn knowledge at the same time The Embedded System courses ES1 and ES2 and the ROSA project Increased number of project courses with industrial subjects What can be improved People from electrical engineering background found it difficult to work with Computer Science students who apply a lot of 'Algorithms Maybe add some courses like hardware, design patterns. I think if we have more lectures will be better. Project methodology was not even worth calling a course. However I think it is a good idea with this integrated in the program and I guess that the industry likes it. They likely want employees with good social and collaborative skills that knows how to work in and what to expect from a project. Numerical Methods with MATLAB was too basic for a master program. Intelligent Systems could be helped by more labs and/or assignments during the "learning phase". An idea is to include MATLAB in those labs such as using the Fuzzy logic toolbox. From the advertising/information ( of the program I expected more collaboration from companies such as Ericsson, ABB and Volvo. Some basic electronics course can be added. During some of the projects I had to work with some colleagues which had difficulties in understanding some of the concepts.

276 272 Ärende 15 Bilaga 3 Masterprogrammet i Produkt- och Processutveckling produktion och logistik, 120 hp Utifrån samtal med studenter på ZKS21 är programmet som helhet bra, med avseende på innehåll och nivå. Samläsningen med ingenjörsprogrammen uppskattas., liksom de industritillämpade projektarbetena. Två samtal har hållits. Det första avsåg att framföra studenternas synpunkter på tre kurser: - KPP317 Scientific method and theory o Läraren hade en del märkliga inslag i kursen (exempelvis att studenterna har högläsning) o Dålig kommunikation ledde till en mängd missförstånd. o Flertalet studenter upplevde att kursen hade bra nivå och innehåll, men att de behövde ha bättre förkunskaper för kursen. - Simulation and modelling o Läraren utgår från att studenterna har mycket högre förkunskaper än kursens krav anger. o Läraren ger ingen feedback på studenternas arbeten. o Kursen innehåller lite mycket simulering av kontinuerliga processer trots att studenterna egentligen primärt behöver kunna simulera diskreta processer. - KPP319 Industrial excellence o Läraren är fantastiskt engagerad och hjälpsam o Kursen är mycket bra upplagd. Möte 2 hölls inför revision av programmet, initierad av att vår civilingenjörsutbildning reviderats. Förutom ovanstående omdömen framkom följande: - KPP202: Competitive production systems o I huvudsak en bra kurs. - KPP227: Production and logistics planning o Bra kurs o Bra att få skriva litteraturstudie - KPP304: Project management o Inte särskilt meningsfull kurs. - KPP226: Applied operations research and logistics o Svår men bra kurs. - INO402: Innovation and creativity management o Riktigt nyttig kurs - KPP241: Supply Chain Management o Bra kurs o Bra att skriva scientific paper. - PPU404: Production, Maintenance and Quality development o Bra kurs o Gav bra insikt i hur det fungerar i industrin. - MMA306: Probability o Kursen är bra men ligger för sent i programmet. Baserat på ovanstående feedback har ZKS21 reviderats och det reviderade programschemat är lämnat på remiss.

277 273 Ärende 15 Bilaga 3 Master- och magisterprogrammen i programvaruteknik, 60 resp. 120 hp Under läsåret 2014/2015 har ingen programutvärdering gjorts. Programrådet där studentrepresentanter ingår kommer att träffas i slutet av april och där kommer frågor rörande studenternas uppfattning av programmen att behandlas. Antalet programstudenter är relativt litet och det gör att kommunikationsvägarna mellan studenter och undervisande lärare i programmen är korta och utbildningen diskuteras därför löpande och de flesta synpunkter såväl positiva som negativa har kunnat lösas direkt med berörda parter. Uppfattningen är att studenterna överlag är mycket positiva till sin utbildning.

278 274 Ärende 15 Bilaga 4 Senast rev Styrkort för engelskspråkigt programutbud 2016/2017 Sida 1 av 16 Styrkort för utbildningsprogram Styrkorten redovisar översiktligt olika data för utbildningsprogram. Inledningsvis visas en sammanställning av indikatorer och måluppfyllelse för de engelskspråkiga programmen. Grön färg indikerar att programmet uppnår målet på MDH-nivå och röd färg indikerar att programmet inte når målet. Vit färg innebär att aspekten inte är tillämplig. Vidare i dokumentet visas mer detaljerade resultat för respektive program. Där framgår, förutom färgerna rött och grönt för måluppfyllelse, även pilar som indikerar om det är en upp- eller nedgång jämfört med föregående års resultat. I vissa fall kan detta vara mer rättvisande för att visa att ett program är på väg i en viss riktning. Program Ort 1 sökande per plats Könsfördelning T3 = 80 % T6 = 66 % HÅP/HÅS = 83 % Kandidatprogram Analytical Finance Västerås International Business Management Västerås Magisterprogram International marketing Västerås Magisterprogram i programvaruteknik Västerås Masterprogram Masterprogram i intelligenta inbyggda system Västerås Masterprogram i programvaruteknik Västerås Produkt- och processutveckling - masterprogram - Produktion och logistik Eskilstuna Masterprogram i hållbara energisystem Västerås Masterprogram i innovation och design Eskilstuna Masterprogram i Financial Engineering Västerås Masterprogram i teknisk matematik Västerås Masterprogram inom hälsa och välfärd, Arbetslivslivsvetenskap Västerås Masterprogram inom hälsa och välfärd, Socialt arbete Västerås Masterprogram inom hälsa och välfärd, Vårdvetenskap omvårdnad Västerås

279 275 Ärende 15 Bilaga 4 Senast rev Styrkort för engelskspråkigt programutbud 2016/2017 Sida 2 av 16 Mått, mål och metoder Söktryck Förstahandssökande dividerat med rekryteringsmål. Enligt rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget (VUB) för ska högskolans utbildningar attrahera minst en förstahandssökande per plats i förhållande till rekryteringsmålet. Engelskspråkiga programtillfällen annonseras i både den internationella sökomgången och i den nationella sökomgången. Den internationella sökomgången stängs för anmälan i mitten av januari och den nationella sökomgången stängs i mitten av april. I programstyrkortens diagram över sök- och rekryteringsstatistik ingår sökande i båda antagningsomgångarna. Den sammanställda statistiken omfattar endast sökande till och registrerade på program. Utöver dessa fördelas mellan 350 och 400 utbytesstudenter per år på de kurser som ges på engelska, dessa kurser är vanligen programkurser. Könsfördelning Könsfördelning bland programregistrerade termin 1. Uppgifter hämtas från registreringsuppgifter direkt efter registreringsperiodens slut. Målet i rektors VUB är en fördelning inom intervallet procent. Genomströmning Antal kvarvarande studenter termin 3 respektive termin 6 dividerat med antal registrerade studenter termin 1. Uppgifter hämtas från Ladok. Högskolestyrelsens mål är 80 procent kvarvaro programtermin 3 och 66 procent kvarvaro programtermin 6. I styrkorten anges genomströmningen avseende kvarvaro termin 3 på följande sätt: HT14: 14/25=56 %. Detta betyder att 14 är kvar termin 3 (HT14) av de 25 som registrerades på termin 1 (HT13). Dessa 14 utgör 56 procent av antal registrerade termin 1, vilket alltså är under målet om 80 procent kvarvaro termin 3. Motsvarande gäller för kvarvaron termin 6. Registreringssiffrorna till sök- och rekryteringsdiagrammen och registreringssiffrorna beträffande genomströmningen hämtas tidsmässigt vid lite olika tillfällen och kan därför skilja sig en aning. För påbyggnadsprogram är det endast tvååriga masterprogram som är föremål för redovisning av genomströmning eftersom de ettåriga programmen endast löper över två terminer. Prestationsgrad Helårsprestationer (HÅP) dividerat med helårsstudenter (HÅS). Uppgifter hämtas från Ladok. Högskolestyrelsens mål är 83 procent per program (inget enskilt utbildningsområde ska ha under 70 procent). Examinationsfrekvens Antal utfärdade examina per år. Redovisningen gäller utfärdande av examen, även om studenten har slutfört utbildningen ett tidigare år.

280 276 Ärende 15 Bilaga 4 Senast rev Styrkort för engelskspråkigt programutbud 2016/2017 Sida 3 av 16 Analytical Finance (180 hp), RMV20 Nybörjarprogram som syftar till att ge studenterna en god grund för arbeten finanssektorn. Examen: Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Matematik/tillämpad matematik Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Matematik/tillämpad matematik med inriktning mot Finansiell matematik Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Nationalekonomi Antal RMV20 Analytical Finance Rekryt_mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg_tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Resultat Måluppfyllelse Söktryck 1:a-handssökande/ rekryteringsmål Könsfördelning Könsfördelning bland registrerade (andel kvinnor) Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad HÅP/HÅS (kurspoäng) 1 sökande per plats HT15: (118+54)/30=5,7 HT14: (75+41)/30=3,9 HT13: (68+30)/30=3,3 HT12: (77+30)/60=1,8 Inom % HT14: 12/50=24 % HT13: 13/36=36 % HT12: 6/52=12 % HT11: 5/24=21 % 80 % T3 jämfört T1 HT14: 24/36=67 % HT13: 28/54=52 % HT12: 14/25=56 % 66 % T6 jämfört T1 83 % per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70 %) VT15: 22/54=36 % VT14: 9/25=36 % VT13: 68/102=67 % 2014: 81 % 2013: 84 % 2012: 79,4/109,4=72,6 % 2011: 99,9/129,0=77,4 % Examinationsfrekvens Antal utfärdade examina 2014: 28 st 2013: 53 st 2012: 22 st 2011: 36 st

281 277 Ärende 15 Bilaga 4 Senast rev Styrkort för engelskspråkigt programutbud 2016/2017 Sida 4 av 16 International Business Management (180 hp), SEV25 Nybörjarprogram som syftar till att utbilda ekonomer som kan möta morgondagens arbetsmarknad i såväl privat som offentlig sektor. Examen: Ekonomie kandidatexamen Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Företagsekonomi Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Nationalekonomi Antal SEV25 International Business Management Rekryt_mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg_tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Resultat Måluppfyllelse Söktryck 1:a-handssökande/ rekryteringsmål Könsfördelning Könsfördelning bland registrerade (andel kvinnor) Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad HÅP/HÅS (kurspoäng) 1 sökande per plats HT15: (241+87)/70=4,8 HT14: (158+89)/=3,5 HT13: (160+94)/70=3,6 HT12: (140+71)/70=3,0 Inom % HT14: 35/73=48 % HT13: 43/79=54 % HT12: 37/73=51 % HT11: 42/76=55 % 80 % T3 jämfört T1 66 % T6 jämfört T1 83 % per program (inget enskilt utbområde ska ha under 70 %) HT14: 67/79=85 % HT13: 62/73=85 % HT12: 51/83=61 % VT15: 94/73=129 % VT14: 39/83=47 % VT13: 54/108=50 % 2014: 83 % 2013: 90 % 2012: 95,4/124,8=76 % 2011: 90,0/124,3=72 % Examinationsfrekvens Antal utfärdade examina 2014: 49 st 2013: 46 st 2012: 24 st 2011: 27 st

282 278 Ärende 15 Bilaga 4 Senast rev Styrkort för engelskspråkigt programutbud 2016/2017 Sida 5 av 16 International marketing (60 hp), ZEG 23 Påbyggnadsprogram som ger studenten dels teoretisk kunskap om internationell marknadsföring, dels kunskaper som behövs för att arbeta i och med multinationella grupper. Examen: Filosofie magisterexamen med huvudområdet Företagsekonomi med inriktning mot Internationell marknadsföring Antal ZEG23 International marketing Rekryt mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv HT HT HT Inställt 0 0 HT HT Aspekt MDH-mål Resultat Måluppfyllelse Söktryck 1:a-handssökande/ rekryteringsmål Könsfördelning Könsfördelning bland registrerade (andel kvinnor) Prestationsgrad HÅP/HÅS (kurspoäng) 1 sökande per plats HT15: (44+19)/60=1,05 HT14: (83+21)=1,7 HT13: 61/40=1,5 HT12: (46+17)/60=1,1 Inom % HT14: 23/39=59 % HT13: - HT12: 20/39=51 % 83 % per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70 %) 2014: 55 % 2013: 97 % 2012: 38,1/37,1=103 % 2011: 71,8/67,2=107 % Examinationsfrekvens Antal utfärdade examina 2014: 10 st 2013: 37 st 2012: 30 st 2011: 79 st Kommentar från programansvarig: Den låga prestationsgraden för ht14 måste röra sig om någon eftersläpningseffekt eftersom prestationsgraden 2013 (när programmet var inställt) var 97 %. Kanske de dåliga siffrorna 2014 hänger ihop med att många resultat kom in efter brytdatumet för registrering (eftersom vi har flera examinerande moment i januari).

283 279 Ärende 15 Bilaga 4 Senast rev Styrkort för engelskspråkigt programutbud 2016/2017 Sida 6 av 16 Magisterprogram i programvaruteknik (60 hp), ZCG20 Påbyggnadsprogram som ger kunskap och praktiska färdigheter inom utveckling av programvarusystem av hög kvalitet, för arbete som exempelvis programvaruarkitekt, projektledare eller teknisk specialist. Examen: Teknologie magisterexamen med huvudområdet Datavetenskap med inriktning mot Programvaruteknik Antal ZCG20 Magisterprogram i programvaruteknik Rekryt mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Resultat Måluppfyllelse Söktryck 1:a-handssökande/ rekryteringsmål Könsfördelning Könsfördelning bland registrerade (andel kvinnor) Prestationsgrad HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsfrekvens Antal utfärdade examina 1 sökande per plats HT15: (17+5)=/20=1,1 HT14: (12+4)/25=0,6 HT13: (15+5)/25=0,8 HT12: (11+1)/20=0,6 Inom % HT14: 0/5=0 % HT13: 0/1=0 % HT12: 0/9=0 % 83 % per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70 %) 2014: 32 % 2013: 88 % 2012: 6,1/6,5=94 % 2011: 16,4/17,6=93 % 2014: 3 st 2013: 3 st 2012: 12 st 2011: 14 st

284 280 Ärende 15 Bilaga 4 Senast rev Styrkort för engelskspråkigt programutbud 2016/2017 Sida 7 av 16 Masterprogram i intelligenta inbyggda system (120 hp), GST01 Påbyggnadsprogram för studenter som får spetskompetens inom inbyggda och intelligenta system, en helhetssyn på systembyggande, och som bemästrar projektledning i grupper av människor med olika kompetenser. Examina: Teknologie masterexamen med huvudområdet Datavetenskap med inriktning mot inbyggda system Teknologie magisterexamen med huvudområdet Datavetenskap med inriktning mot inbyggda system Antal GST01 Masterprogram i intelligenta inbyggda system Rekryt_mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Resultat Måluppfyllelse Söktryck 1:a-handssökande/ rekryteringsmål Könsfördelning Könsfördelning bland registrerade (andel kvinnor) Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsfrekvens Antal utfärdade examina 1 sökande per plats HT15: (18+9)/25=1,08 HT14: (34+11)/20=2,3 HT13: (18+6)/20=1,2 HT12: (23+7)/20=1,5 Inom % HT14: 2/15=13 % HT13: 3/14=21 % HT12: 3/20=15 % 80 % T3 jämfört T1 HT14: 12/14=86 % HT13: 10/20=50 % HT12: 4/12=33 % 83 % per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70 %) 2014: 80 % 2013: 84 % 2012:17,5/23,3=75 % 2011: 25,6/30,5=84 % 2014: 6 st 2013: 7 st 2012: 5 st 2011: 1 st

285 281 Ärende 15 Bilaga 4 Senast rev Styrkort för engelskspråkigt programutbud 2016/2017 Sida 8 av 16 Masterprogram i programvaruteknik (120 hp), ZCS24 Påbyggnadsprogram där studenterna utbildas för att kunna arbeta med programvaruutveckling inom olika industriella sektorer, informations- och tjänstesektorer, konsultverksamhet, den offentliga sektorn, utbildningssektorn och inom akademisk forskning. Efter studierna ska studenterna kunna göra karriär som till exempel, ingenjörer, projektledare, systemarkitekter, programmerare eller forskare inom området. Examen: Teknologie masterexamen med huvudområdet Datavetenskap med inriktning mot Programvaruteknik Antal ZCS24 Masterprogram i programvaruteknik Rekryt mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Resultat Måluppfyllelse Söktryck 1:a-handssökande/ rekryteringsmål Könsfördelning Könsfördelning bland registrerade (andel kvinnor) Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsfrekvens Antal utfärdade examina 1 sökande per plats HT15: (22+6)/25=1,1 HT14: (38+0)/25=1,5 HT13: (19+3)/25=0,9 HT12: (16+8)/30=0,8 Inom % HT14: 1/3=33 % HT13: 3/7=43 % HT12: 1/10=10 % 80 % T3 jämfört T1 HT14: 5/7=71 % HT13: 10/9=111 % HT12: 1/3=33 % 83 % per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70 %) 2014: 76 % 2013: 59 % 2012: 9,9/9,0=110 % 2011: 24,3/28,9=84 % 2014: 3 st 2013: 6 st 2012: 9 st 2011: 10 st

286 282 Ärende 15 Bilaga 4 Senast rev Styrkort för engelskspråkigt programutbud 2016/2017 Sida 9 av 16 Produkt- och processutveckling - masterprogram - Produktion och logistik (120 hp), ZKS21 Påbyggnadsprogram där studenten får tillgodogöra sig färdigheter i moderna produktionsoch logistiksystem och i att analysera, utvärdera och optimera lösningar. Efter utbildningen efterfrågas studenterna av produktions- och logistikbolag. Examen: Teknologie masterexamen med huvudområdet Produkt- och processutveckling Antal ZKS21 Produkt- och processutveckling - masterprogram - Produktion och logistik Rekryt mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Resultat Måluppfyllelse Söktryck 1:a-handssökande/ rekryteringsmål Könsfördelning Könsfördelning bland registrerade (andel kvinnor) Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad HÅP/HÅS (kurspoäng) 1 sökande per plats HT15: (15+14)/15=1,9 HT14: (25+10)/15=2,3 HT13: (12+11)/20=1,2 HT12: (17+4)/20=1,1 Inom % HT14: 3/6=50 % HT13: 2/7=29 % HT12: 2/10=20 % 80 % T3 jämfört T1 HT14: 5/7=71 % HT13: 8/10=80 % HT12: 10/9=111 % 83 % per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70 %) 2014: 84 % 2013: 150 % 2012: 33,6/31,7=106 % 2011: 41,2/46,2=89 % Examinationsfrekvens Antal utfärdade examina 2014: 8 st 2013: 24 st 2012: 18 st 2011: 15 st

287 283 Ärende 15 Bilaga 4 Senast rev Styrkort för engelskspråkigt programutbud 2016/2017 Sida 10 av 16 Masterprogram i hållbara energisystem (120 hp), AMM02 Påbyggnadsprogram som ger studenten kunskaper i teknologier för att använda sol, vind och biomassa som energikälla. Framtida arbetsgivare finns i energibolag, konsultfirmor och offentliga organisationer som kommuner och statliga myndigheter. Examen: Teknologie masterexamen med huvudområdet Energiteknik 60 AMM02 Masterprogram i hållbara energisystem Antal Rekryt mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Måluppfyllelse Söktryck 1:a-handssökande/ rekryteringsmål Könsfördelning Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsfrekvens Antal utfärdade examina Kommentar från programansvarig: 1 sökande per plats HT15: (26+4)/15=2 HT14: (51+5)/20=2,8 HT13: (32+7)/20=2,0 HT12: (24+5)/20=1,5 Inom % HT14=2/8=25 % HT13: 0/5=0 % HT12: 0/2=0 % 80 % T3 jämfört T1 HT14: 3/5=60 % HT13: 1/2=50 % 83 % per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70 %) Antalet förstahandssökande har minskat i årets omgång. Av dessa var bara två behöriga. Dessutom har antalet sökande till våra stipendier minskat och ingen av de två behöriga har sökt, vilket gör det svårare att få studenter. Det har varit två avhopp i kullen ht13 och ett studieuppehåll. Programmet samläser med civilingenjörsprogrammet i energisystem och det är även fristående studenter på programmets kurser. Ej fler uppgifter p.g.a. att tidigare program var en magister. 2014: 72 % 2013: 48 % 2012:0,1/0,3=33 % 2011: 1,7/1,7=100 % 2014: 1 st 2013: 0 st 2012: 0 st 2011: 0 st

288 284 Ärende 15 Bilaga 4 Senast rev Styrkort för engelskspråkigt programutbud 2016/2017 Sida 11 av 16 Masterprogram i innovation och design (120 hp), AMM06 Påbyggnadsprogram som utgör en brygga mellan grundutbildning och forskarutbildning i innovation och design inom forskarutbildningsområdet innovation och produktrealisering (IPR). Programmet har sin bas i grundutbildningsämnena informationsdesign, innovationsteknik samt produkt- och processutveckling och studenten förbereds för såväl kvalificerat ledningsarbete i näringsliv och offentlig sektor som forskarutbildningsbehörighet. Examen: Filosofie masterexamen med huvudområdet Innovation och design Antal AMM06 Masterprogram i innovation och design Rekryt mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv HT HT Inställt HT 13 HT Inställt 0 0 Aspekt MDH-mål Resultat Måluppfyllelse Söktryck 1:a-handssökande/ rekryteringsmål Könsfördelning Könsfördelning bland registrerade (andel kvinnor) Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsfrekvens Antal utfärdade examina 1 sökande per plats HT14: 13/20=0,7 Inom % 80 % T3 jämfört T1 83 % per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70 %) Kommentar Programmet har nyligen omarbetats (revidering av utbildningsplan ) och planeras att starta i sin nya form höstterminen 2016.

289 285 Ärende 15 Bilaga 4 Senast rev Styrkort för engelskspråkigt programutbud 2016/2017 Sida 12 av 16 Masterprogram i Financial Engineering (120 hp), ZMS20 Påbyggnadsprogram som fokuserar på kvantitativa datorbaserade metoder av finansiell analys och är orienterat mot verkliga finansiella problem. Programmet syftar till att ge studenterna en god grund för arbete i bank, börs, investmentbolag, försäkring eller andra finansiella institutioner och i andra privata och statliga organisationer på finansmarknaden. Examen: Filosofie masterexamen med huvudområdet Matematik/Tillämpad matematik med inriktning mot Finansiell matematik Antal ZMS20 Masterprogram i Financial Engineering Rekryt mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Resultat Måluppfyllelse Söktryck 1:a-handssökande/ rekryteringsmål Könsfördelning Könsfördelning bland registrerade (andel kvinnor) Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsfrekvens Antal utfärdade examina 1 sökande per plats HT15: (63+4)/20=3,3 HT14: (72+2)/20=3,7 HT13: (48+7)/20=2,8 HT12: (47+4)/30=1,7 Inom % HT14: 4/13=25 % HT13: 1/16=6 % HT12: 3/9=33 % 80 % T3 jämfört T1 HT14: 8/16=50 % HT13: 3/9=33 % HT12: 5/8=63 % 83 % per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70 %) 2014: 83 % 2013: 48 % 2012: 21,4/23,2=92 % 2011: 32,0/39,0=82 % 2014: 5 st 2013: 1 st 2012: 26 st 2011: 4 st

290 286 Ärende 15 Bilaga 4 Senast rev Styrkort för engelskspråkigt programutbud 2016/2017 Sida 13 av 16 Masterprogram i teknisk matematik (120 hp), AMM04 Påbyggnadsprogram som syftar till att tillgodose det växande behovet av matematikutbildade medarbetare inom industri, samhälle och olika teknikområden. Programmet ger studenterna en god grund för arbete i bred mångfald av företag och andra privata och statliga organisationer som bedriver verksamhet och utveckling av teknik där utökade kunskaper om matematiska metoder och matematisk modellering stark efterfrågas, till exempel inom informationsteknik, internet och datorteknik, ekonomi och finans, medicin och bioteknik, energi och miljö. Examina: Filosofie magisterexamen med huvudområdet Matematik/Tillämpad matematik Filosofie masterexamen med huvudområdet Matematik/Tillämpad matematik Antal AMM04 Masterprogram i teknisk matematik Rekryt mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Resultat Måluppfyllelse Söktryck 1:a handssökande/ rekryteringsmål Könsfördelning Könsfördelning bland registrerade (andel kvinnor) Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad HÅP/HÅS (kurspoäng) 1 sökande per plats HT15:(18+6)/20=1,2 HT14: (7)/20 = 0,4 HT13: (15)/20 = 0,8 HT12: (9)/20 = 0,5 Inom % HT14: 4/5 = 80 % HT13: 3/11 = 27 % HT12: 2/4 = 50 % 80 % T3 jämfört T1 HT14: 55 % 83 % per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70 %) 2014: 55 % 2013: 40 % 2012: 41 % Examinationsfrekvens Antal utfärdade examina 2015: : 2 Kommentar Programmet har tidigare getts på svenska, men från och med höstterminen 2015 enbart på engelska. Programmet håller på att omarbetas (beslut fattas i fakultetsnämnden ). Bland annat reduceras antalet valbara kurser och behörigheten ändras.

291 287 Ärende 15 Bilaga 4 Senast rev Styrkort för engelskspråkigt programutbud 2016/2017 Sida 14 av 16 Masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning Arbetslivsvetenskap (120 hp), AMM07 Masterprogram som förbereder studenten för en utmanande karriär inom hälso-och välfärdssektorn. Programmet bidrar till en djup förståelse och kunskap för tvärvetenskaplig forskning inom området, där flera olika yrkesgrupper från olika ämnen samverkar. Inriktningen arbetslivsvetenskap ger såväl bredd som fördjupade perspektiv på arbete inom hälso- och välfärdssektorn. Fältet består av ämnena sociologi, företagsekonomi, folkhälsa och psykologi. Examen: Filosofie masterexamen med huvudområdet Arbetslivsvetenskap 25 AMM07 Masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning Arbetslivsvetenskap 20 Antal Rekryt mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv HT Aspekt MDH-mål Resultat Måluppfyllelse Söktryck 1:a-handssökande/ rekryteringsmål Könsfördelning Könsfördelning bland registrerade (andel kvinnor) Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsfrekvens Antal utfärdade examina 1 sökande per plats HT15: (10+11)/5=4,2 Inom % 80 % T3 jämfört T1 83 % per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70 %) Kommentar Nystartat program från höstterminen Antagning vartannat läsår, därför inte aktuellt för utbudet 2016/2017.

292 288 Ärende 15 Bilaga 4 Senast rev Styrkort för engelskspråkigt programutbud 2016/2017 Sida 15 av 16 Masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning Socialt arbete (120 hp), AMM08 Masterprogram som förbereder studenten för en utmanande karriär inom hälso-och välfärdssektorn. Programmet bidrar till en djup förståelse och kunskap för tvärvetenskaplig forskning inom området, där flera olika yrkesgrupper från olika ämnen samverkar. Inriktningen socialt arbete fokuserar på förståelsen för hur sociala problem och särskilda behov präglar tillvaron för individer och grupper. Målet är att utveckla en praktisk förståelse för problemlösning och förändringsprocesser när det gäller människor i socialt utsatta situationer. Examen: Filosofie masterexamen med huvudområdet Socialt arbete 25 AMM08 Masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning Socialt arbete 20 Antal Rekryt mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv HT Aspekt MDH-mål Resultat Måluppfyllelse Söktryck 1:a-handssökande/ rekryteringsmål Könsfördelning Könsfördelning bland registrerade (andel kvinnor) Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsfrekvens Antal utfärdade examina 1 sökande per plats HT15: (20+3)/5=4,6 Inom % 80 % T3 jämfört T1 83 % per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70 %) Kommentar Nystartat program från höstterminen Antagning vartannat läsår, därför inte aktuellt för utbudet 2016/2017.

293 289 Ärende 15 Bilaga 4 Senast rev Styrkort för engelskspråkigt programutbud 2016/2017 Sida 16 av 16 Masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning Vårdvetenskap med inriktning omvårdnad (120 hp), AMM09 Masterprogram som förbereder studenten för en utmanande karriär inom hälso-och välfärdssektorn. Programmet bidrar till en djup förståelse och kunskap för tvärvetenskaplig forskning inom området, där flera olika yrkesgrupper från olika ämnen samverkar. Inriktningen vårdvetenskap med inriktning omvårdnad bygger på sjuksköterskans kärnkompetenser och professionella ansvarsområden. Fokus ligger på patientens och familjens vårdbehov i ett livscykelperspektiv. Examen: Filosofie masterexamen med huvudområdet Vårdvetenskap med inriktning omvårdnad 35 AMM09 Masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning Vårdvetenskap med inriktning omvårdnad Antal Rekryt mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv HT Aspekt MDH-mål Resultat Måluppfyllelse Söktryck 1:a-handssökande/ rekryteringsmål Könsfördelning Könsfördelning bland registrerade (andel kvinnor) Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsfrekvens Antal utfärdade examina 1 sökande per plats HT15: (19+10)/5=5,8 Inom % 80 % T3 jämfört T1 83 % per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70 %) Kommentar Nystartat program från höstterminen Antagning vartannat läsår, därför inte aktuellt för utbudet 2016/2017.

294 290 Nr 3: MDH /0071 Fakultetsnämnden 16. Uppföljning av specialistsjuksköterskeexamen med inriktning anestesisjukvård där Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om bristande kvalitet Diarienummer: /0093 Handläggare: Ida Nilsson Föredragande: Ida Nilsson UKÄ fattade den 20 oktober 2014 beslut om bristande kvalitet för specialistsjuksköterskeexamen med inriktning anestesisjukvård vid MDH. Lärosätet har ett år på sig att åtgärda bristerna. Berörd akademi ska under uppföljningsprocessen inkomma till nämnden med analys- och åtgärdsplan, lägesrapport samt slutrapport. Akademin ska också redovisa en konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell ifrågasatt examen. Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har nu inkommit till nämnden med den lägesrapport som efterfrågas för ärendet. Förslag till beslut att att att godkänna föreliggande lägesrapport och att därtill rekommendera akademin: examensmatris ska tas fram och ingå som bilaga till rapporten, samt avlägsna tidsplanen ur lägesrapporten och låta den ingå i missivbrevet eller annat dokument. Ärendets beredning Akademi HVV har varit ansvarig för framtagandet av föreliggande lägesrapport. Arbetet med uppföljning på akademin är organiserat i dels en övergripande projektgrupp för samtliga ifrågasatta specialistutbildningar dels en arbetsgrupp för varje enskild examen inom området. I uppföljningsarbetet på akademin deltar bland annat utbildningsledare, ämnesansvariga och avdelningschef. Akademichef informeras fortlöpande i ärendet. Ärendet har beretts av utbildnings- och forskningssektionen samt ytterligare även av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Delges Akademichef HVV, utbildningsledare HVV, avdelningschef Annica Engström HVV och prodekan för grundutbildning. Underlag i ärendet Bilaga 16:1 i kallelsen: Besluts-PM Bilaga 16:2 i kallelsen: Akademi HVV:s lägesrapport Bilaga 16:3 i kallelsen: Akademi HVV:s följebrev Bilaga 16:4 i kallelsen: Akademi HVV:s tidplan angående FN:

295 291 Ärende 16 Bilaga 1 Fakultetsnämnden: #3: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende /0093 Besluts-PM Handläggare Ida Nilsson 1 (4) BESLUTSPROMEMORIA Uppföljning av specialistsjuksköterskeexamen med inriktning anestesisjukvård där Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om bristande kvalitet Bakgrund I pågående kvalitetsutvärdering fattade UKÄ den 20 oktober 2014 beslut om bristande kvalitet för specialistsjuksköterskeexamen med inriktning anestesisjukvård vid MDH. Beslut om bristande kvalitet benämns också som ifrågasatt kvalitet. Lärosäte som fått omdömet bristande kvalitet ska utifrån yttrande i UKÄ:s beslut om ifrågasatt examen inom ett år till myndigheten lämna in en analys av framförd kritik för utbildningen (examen), samt en redovisning av vilka åtgärder man vidtagit för att avhjälpa påtalade brister. UKÄ fattar därefter beslut om ifrågasatt examenstillstånd ska återkallas eller inte. Lärosätet har också möjligheten att som svar på UKÄ:s beslut om bristande kvalitet, avveckla utvärderad examen. Vid ett sådant förfarande avslutar myndigheten utvärderingen. Fakultetsnämnden har med anledning av beslut om bristande kvalitet beslutat att berörd akademi i ett första skede skyndsamt ska inkomma med en analys- och åtgärdsplan med utgångspunkt i UKÄ:s beslut och yttrande. Akademin ska vidare senast fyra månader efter beslut om bristande kvalitet inkomma till nämnden med en lägesrapport för åtgärdsarbetet och ytterligare därefter till nämnden redovisa slutrapport motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning som ska delges UKÄ senast ett år efter beslut om bristande kvalitet. Det åligger också akademin att till nämnden redovisa en konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell examen. Med anledning av beslut om bristande kvalitet för specialistsjuksköterskeexamen med inriktning anestesisjukvård har Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) nu inkommit till fakultetsnämnden med en lägesrapport som efterfrågas för ärendet.

296 292 Ärende 16 Bilaga 1 Akademi HVV har varit ansvarig för framtagandet av föreliggande lägesrapport. Arbetet med uppföljning på akademin är organiserat i dels en övergripande projektgrupp för samtliga ifrågasatta specialistutbildningar dels en arbetsgrupp för varje enskild examen inom området. I uppföljningsarbetet på akademin deltar bland annat utbildningsledare, ämnesansvariga och avdelningschef. Akademichef informeras fortlöpande i ärendet. 2 (4) Utbildnings- och forskningssektionen har tagit fram tidplan för akademins avrapportering mot nämnden avseende uppföljningsprocessens olika moment och berett ärendet. Ytterligare har utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå berett ärendet. Fakultetsnämnden beslutade den 19 februari 2015: att att att att godkänna föreliggande analys- och åtgärdsplan och därtill rekommendera akademin: i kommande lägesrapport tydliggöra mer precist vad som avses med redovisad förstärkning av lärarresursen och när i tid dessa förstärkningar planeras ske eller har skett, i kommande lägesrapport mer precist beskriva åtgärder som nu redovisas som vaga eller alternativa i åtgärdsplanen, samt i kommande lägesrapport redovisa konkreta planerade åtgärder i den tidplan som finns för uppföljningsarbetet, detta med hänsyn tagen till tidigare beslut fattad av fakultetsnämnden om arbetsbelastning i samband med UKÄ:s kvalitetsgranskningar (FN: ). Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå beslutade den 13 maj 2015 att föreslå fakultetsnämnden besluta: att godkänna föreliggande lägesrapport samt att därtill rekommendera akademin: att att examensmatris ska tas fram och ingå som bilaga till rapporten, samt avlägsna tidsplanen ur lägesrapporten och låta den ingå i missivbrevet eller annat dokument. Alternativa beslut Fakultetsnämnden har att fatta beslut om att godkänna föreliggande lägesrapport eller att godkänna densamma med förslag till akademin på kompletteringar eller andra förändringar.

297 293 Ärende 16 Bilaga 1 Konsekvensanalys En möjlig konsekvens av UKÄ:s beslut om bristande kvalitet för viss examen är att lärosätet i slutänden får ifrågasatt examenstillstånd indraget. Vad denna situation exakt innebär är inte helt klarlagt men i alla hänseenden skulle ett indraget examenstillstånd innebära negativa konsekvenser för både utbildning som direkt berörs av examentillståndet och för MDH som helhet. 3 (4) Överväganden På ett övergripande plan bör fakultetsnämnden för sitt beslut överväga om den nu framställda lägesrapporten kan sägas vara tillräcklig och rimlig i förhållande till bedömargruppens omfattande kritik och bör även följa upp hur akademin följt nämndens beslut om ändring i analys- och åtgärdsplanen. Fakultetsnämnden har för sitt beslut också att ta hänsyn till UKÄ:s krav på att analys- och åtgärdsredovisningen endast ska innehålla genomförda och dokumenterade åtgärder och att dessa måste vara genomförda senast den 22 oktober 2015 då analys- och åtgärdsredovisningen senast ska vara myndigheten tillhanda. Beredningens förslag till beslut - ställningstaganden På ett övergripande plan finner förvaltningsberedningen att akademi HVV i lägesrapporten svarat upp mot bedömargruppens kritik så som den framställs i det yttrande som följer aktuellt beslut om bristande kvalitet. Förvaltningsberedningen finner även att akademin i lägesrapporten utvecklat vad som avses med redovisad förstärkning av lärarresursen och när i tid dessa förstärkningar planeras ske eller har skett. Vidare bedömer förvaltningsberedningen att akademin även utvecklat sin beskrivning av åtgärder som i tidigare rapport presenterats som vaga eller alternativa i åtgärdsplanen. Akademin har även redovisat konkreta planerade åtgärder i tidplanen för uppföljningsarbetet. Förutom förvaltningsberedningens överväganden och slutsatser är det betydelsefullt att fakultetsnämnden tar egen ställning till om akademins analyser och planerade åtgärder är relevanta och tillräckliga givet bedömargruppens kritik. Sammanfattningsvis har fakultetsnämnden att bedöma om akademin i allt väsentligt har åtgärdat de punkter som avsågs i nämndens beslut för analys- och åtgärdsrapporten och därefter besluta om att godkänna lägesrapporten alternativt besluta om att därtill uppdra till akademin att åtgärda brister inför slutrapporten.

298 294 Ärende 16 Bilaga 1 Förslag till beslut Fakultetsnämnden föreslås besluta: att godkänna föreliggande lägesrapport samt att därtill rekommendera akademin: 4 (4) att att examensmatris ska tas fram och ingå som bilaga till rapporten, samt avlägsna tidsplanen ur lägesrapporten och låta den ingå i missivbrevet eller annat dokument.

299 295 Ärende 16 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar Mall för uppföljning Specialistsjuksköterskeexamen Lärosäte: Mälardalens Högskola Uppföljningsärende: Huvudområde/område/inriktning för Examen: examen: Anestesi Specialistsjuksköterskeexamen Mål 2. För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan Analys: Under utbildningen har fokus varit på samverkan med patienterna, vilket medför att det i självvärderingen inte framkommer tydligt hur samverkan sker med närstående och hur studenterna utformar en omvårdnadsplan. Detta bör således förtydligas och examineras. I ett lärandemål anges idag Tillämpa och analysera den perioperativa vårdprocessen, samt med ökad grad av självständighet och utifrån patientens behov planera, genomföra, dokumentera och utvärdera patientens perioperativa vård Att arbeta utifrån patientens behov betyder här att studenten måste ha inhämtat information om och av patienten, och i förekommande fall av närstående, men eftersom vi inte beskriver hur patientens behov och önskningar påverkar den perioperativa vården, eller hur vården anpassas till personen, syns samverkan inte tillräckligt tydligt. Begreppet omvårdnadsplan är inte så ofta använt inom klinisk anestesisjukvård eftersom anestesisjuksköterskan inte har möjlighet att träffa patienten före operation (utom i sällsynta fall). I examensmålet framgår dock att förmågan att kunna upprätta en omvårdnadsplan är av betydelse för specialistsjuksköterskan, vilket inte undantar anestesisjuksköterskan. Studenterna behöver därför utveckla sin förmåga att upprätta omvårdnadsplaner inom klinisk anestesi utifrån patientens behov och för olika operativa ingrepp. Kopplingen mellan anestesisjuksköterskans omvårdnad och upprättandet av omvårdnadsplaner behöver tydliggöras. Samverkan med närstående kan vara svår att uppfylla inom klinisk anestesisjukvård eftersom kontakten med närstående är begränsad. Stöd och samverkan med närstående är dock betydelsefullt och ska integreras i undervisningen med hänvisning till situationer då närstående medföljer till operationsavdelningen. Identifierad brist: Brist i examination av att studenten självständigt och i samverkan med närstående kan identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan. 1

300 296 Ärende 16 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Åtgärder: Konkretisering av examensmål 2 har genomförts gällande kunskap och förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov och utforma en omvårdnadsplan till patienter i samband med anestesi. Detta har skett genom revideringar av lärandemål i kurserna Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 1 (VAE066) och 2 (VAE067), vardera 7,5 hp, Medicinsk vetenskap 1 (BMA038) och 2 BMA039), vardera 7,5 hp och Specifik anestesisjukvård (BMA040), 7,5 hp. Lärandemålen har reviderats enligt följande: Lärandemål 2, Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 1 (VAE066): Redogöra för och tillämpa vårdprocessen och i samverkan med patienten (och i förekommande fall närstående) identifiera vårdbehov och utforma en omvårdnadsplan till patient i samband med grundläggande (planerad) anestesi. Lärandemål 1, Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 2 (VAE067): Analysera och tillämpa vårdprocessen, samt med ökad självständighet och i samverkan med patienten och (i förekommande fall med närstående), identifiera vårdbehov, utforma en omvårdnadsplan till patienter med särskilda behov. Lärandemål 3, Specifik anestesisjukvård (BMA040): Med självständighet och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov och utforma omvårdnadsplan i samband med anestesier till patienter i alla åldersgrupper inom planerad och akut verksamhet. Begreppet omvårdnadsplan har också införts under rubriken Innehåll i ovanstående kursplaner. Samverkan med närstående förekommer bland annat vid barnanestesier eller anestesi till patienter med utvecklingsstörning och i de (sällsynta) fall när anestesisjuksköterskan har möjlighet att träffa patienten på vårdavdelningen. Läraktiviteterna under utbildningen bedrivs genom en kombination av föreläsningar, litteraturstudier, simuleringsövningar och studieuppgifter som bearbetas i grupp. Undervisningen sker både på campus och med stöd av webbaserade aktiviteter. I samband med läraktiviteterna inkluderas fortsättningsvis de aspekter som efterfrågats vid granskningen. Som exempel kan nämnas att i studieuppgifterna (icke examinerande uppgifter som stödjer lärandet) har patientfokus och delaktighet ytterligare tydliggjorts och närståendes roll och perspektiv inkluderats. Examinationerna har reviderats enligt följande: Studenterna skall i en individuell skriftlig examinerande uppgift i termin 1, kursen Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 1 (VAE066), upprätta en omvårdnadsplan inför en grundläggande, planerad anestesi. Denna plan utgår från en patient som studenten har vårdat under sin VFU. Omvårdnadsplanen som baseras på vårdprocessen ska inkludera både pre peri och postoperativ vård. Planen utgår från patientens individuella behov och inkluderar även närståendes perspektiv. 2

301 297 Ärende 16 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem I termin 1 ingår fortsättningsvis ett examinerande seminarium som inriktas på anestesisjuksköterskans funktion och vårdrelationen i samband med en grundläggande anestesi. I samband med detta seminarium inkluderas kulturella, etiska samt genusaspekter inom anestesisjukvård. Dessa perspektiv förankras på ett tydligt sätt i relation till samverkan med patient och närstående (Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 1 (VAE066)). I termin 2 har en av de befintliga examinationerna av evidensbaserad vård i kursen Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 2 (VAE067) kompletterats med att även närståendeperspektivet ska beaktas. Ett examinerande seminarium hålls i kursen Specifik anestesisjukvård (BMA040), där studenten individuellt utformar och presenterar en omvårdnadsplan till en patient med särskilda behov. Detta innebär en progression från termin 1, eftersom studenten nu i termin 2 ska utforma en omvårdnadsplan till en patient i en komplex anestesiologisk vårdsituation, och även här ingår nu närståendeperspektivet. MÅL 4. För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede Analys: Bakgrunden till att vi inte har beskrivit vård i livets slutskede i självvärderingen kopplat till en examination, och heller inte beskrivit hur detta bedöms i VFU, är att detta inte förekommer annat än i mycket sällsynta fall inom klinisk anestesisjukvård. Dilemmat beskrivs i självvärderingen såsom: Vård i livet slutskede är inte direkt överförbart till anestesisjukvård men också kan omsättas till situationer som är utmanande och påfrestande t.ex. vård av svårt skadade patienter eller vård av patienter som behandlas kurativt, vilket redovisas under andra examensmål. Vård i livets slutskede bör således förtydligas och examineras, av adjunkt eller lektor även under VFU. Identifierad brist: Brist i examination av vård i livets slutskede. Åtgärder Lärandemål har reviderats enligt följande: Lärandemål 2, Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 2 VAE067: Identifiera, reflektera och utveckla en handlingsberedskap för etiskt eller på annat sätt komplexa och krävande vårdsituationer i samband med anestesisjukvård. Lärandemål 2, Akutsjukvård BMA037: Beskriva och diskutera krisreaktioner, bemötande och stödbehov i samband med traumatiska händelser såsom dödsfall, utifrån patient, närstående och personalperspektiv. Med komplexa och krävande vårdsituationer avses exempelvis dödsfall och vård i livets slutskede. För att svara mot detta examensmål inkluderas fortsättningsvis aspekten av vård i livets slutskede i olika läraktiviteter genom att situationer belyses där anestesisjuksköterskan möter patienter som är 3

302 298 Ärende 16 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem svårt sjuka, t.ex. vid olika slags trauma och olyckor, katastrofsituationer, patienter med cancersjukdomar och vård av patienter med svåra palliativa smärttillstånd. En annan komplex situation är anestesiologisk vård i samband med en organdonation. I samband med föreläsningen om krisreaktioner sker nu en fördjupning genom att traumatiska händelser exemplifierats med dödsfall och anestesisjuksköterskans roll i samband med ett katastrofmedicinskt scenario som inkluderar dödsfall och omhändertagande av närstående. Examinationerna har reviderats enligt följande: I kursen Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 2 (VAE067) ska studenten identifiera, reflektera, och utveckla en handlingsberedskap för etiskt, eller på annat sätt, krävande vårdsituationer såsom dödsfall eller vård av patienter i livets slutskede. Detta sker med stöd av studentens reflektionsdagbok som följs upp i samband med halvtid och slutbedömningen av VFU och ingår därmed i examinationen av VFU placeringen. I samma kurs ingår en individuell, skriftlig examination i Evidensbaserad vård, där studenten identifierar och analyserar ett problem eller aspekt som rör anestesisjuksköterskans omvårdnadsperspektiv, vilket inkluderar komplexa vårdsituationer. I kursen Akutsjukvård (BMA037) finns lärandemålet: Redogöra för och tillämpa principer inom traumatologi samt traumapatientens vård och behandling, vilket examineras genom en skriftlig inlämningsuppgift och ett seminarium. I inlämningsuppgiften fördjupar sig studenten i vården av en kategori av traumapatienter (exempelvis vid thoraxtrauma). I uppgiften ska studenterna fortsättningsvis även problematisera situationer där patienten avlider. Detta fördjupas sedan i samband med ett seminarium där studenten reflekterar över den komplexa situation som vård av en svårt skadad patient innebär eller om patienten avlider i samband med omhändertagandet. Här ingår även behov av stöd till närstående. Även vid den examinerande gruppuppgiften i katastrofmedicin i kursen Akutsjukvård (BMA037) bidrar det reviderade lärandemålet till att sammanlänka examinationen med examensmålet. En förändring i instruktionen till seminariet leder till att studenterna vid seminariet ska utifrån anestesisjuksköterskans funktion visa på kunskaper och föra en diskussion om krisreaktioner, bemötande och stödbehov i samband med traumatiska händelser som inkluderar dödsfall i samband med stora olyckor och katastrofer. Mål 6. För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård skall studenten också visa förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och generell anestesi, analgesi och sedering i samband med operationer, undersökningar och behandling av patienter. Analys: I självvärderingen redovisas att examination av den teoretiska tillämpningen och fördjupningen av kunskaper under VFU sker genom olika former av skriftliga examinationer, som studenten genomför under sin VFU placering. En brist enligt UKÄ:s granskning i relation till examensmål 2, 4 och 6 är att studentens förmåga och kunskaper under VFU i alltför hög grad bedöms av yrkeshandledare, vilket medför att lärosätet inte anses vara delaktigt och därför inte kan säkerställa måluppfyllelsen. Orsaken till denna brist är att det med tidigare befintliga lärarresurser inte har varit möjligt att delta 4

303 299 Ärende 16 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem vid samtliga bedömningssamtal, eftersom studenterna befinner sig på fem olika sjukhus i Södermanland och Västmanland. Lärare har dock besökt samtliga studenter och handledare en gång under varje VFU period för reflektionssamtal. Om någon problematik framkommit har läraren sedan alltid deltagit vid bedömningssamtalen. Gällande examination av tillämpning av kunskap genom kliniska examinationer och/ eller simuleringsövningar har denna verksamhet varit under uppbyggnad och hittills ingått som ett icke examinerande moment i utbildningen. Identifierade brister: 1. Måluppfyllnad bedöms utan medverkan från lärosätet varför det endast kan säkerställas att studenterna uppnår de teoretiska kunskaperna, men inte att studenterna kan omsätta dessa i klinisk praxis, det vill säga i tillämpningen och förmågan. 2. Avsaknad av medverkan från adjunkt och eller lektor vid samtliga halvtids och slutbedömningar av studenternas VFU. 3. Avsaknad av klinisk examination eller examinerande simuleringsövning. 4. Otydliga gemensamma mål akademi klinik Åtgärder För att säkerställa examinationen av VFU har en rutin för hur detta ska ske utarbetats enligt följande: Studenten skall vara väl informerad om kursens syfte och lärandemål och formulerar egna mål inför VFU och skriver en reflektionsdagbok över sitt lärande, måluppfyllelse och moment som behöver mer övning eller kunskapsinhämtning. Inför halvtid och slutbedömning gör handledaren en bedömning i relation till lärandemål och bedömningsformulär och studenten gör en självbedömning utifrån samma formulär. Lärare (adjunkt eller lektor från MDH) deltar vid samtliga bedömningssamtal, i första hand genom personliga möten, alternativt trepartssamtal via Skype eller Adobe Connect. En lektor på halvtid har rekryterats och anställts för att säkerställa examinationerna. Med denna personalbemanning kan de beskrivna förändringarna genomföras och på ett bättre sätt verka för utbildningens kvalité i både teori och verksamhetsbaserad utbildning. Denna rutin innebär att en adjunkt eller lektor från Mälardalens högskola kommer att närvara vid bedömningen av studenter vid samtliga kliniker i regionen. För distansutbildningens studenter sker halvtids och slutbedömning i Dalarna och Gävleborg på motsvarande sätt. Adjunkt och eller lektor från Mälardalens högskola ska inför terminsstart besöka samtliga kliniker med syfte att sprida information om utbildningens innehåll och dess upplägg. Informationen om kursernas syften och lärandemål till huvudhandledare och handledande anestesisjuksköterskor ska ytterligare förstärkas. Handledardagar anordnas minst en gång per år. Vid dessa tillfällen kombineras föreläsningar med diskussion kring aspekter på mål, handledarskap och kvalitetsarbete i relation till VFU. För att fler ska kunna delta behöver handledardagar anordnas på olika orter och vara förlagda till sjukhuset. 5

304 300 Ärende 16 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Planering ska ske i samarbete med klinikerna för att de ska kunna bidra till att innehållet bli relevant och att så många handledare som möjligt kan delta. Lärandemål har reviderats enligt följande: Lärandemålen i kursplaner som inkluderar VFU har reviderats för att ge en ytterligare förbättrad grund för bedömning av teoretisk och klinisk kunskap. Lärandemål 2 i kursen Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 1 (VAE066): redogöra för och tillämpa vårdprocessen och i samverkan med patienten (och i förekommande fall närstående) identifiera vårdbehov och utforma en omvårdnadsplan till patient i samband med grundläggande (planerad) anestesi Lärandemål 1 och 6 i Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 2 (VAE067): analysera och tillämpa vårdprocessen, samt med ökad självständighet och i samverkan med patienten och (i förekommande fall med närstående), identifiera vårdbehov, utforma en omvårdnadsplan till patienter med särskilda behov (1) samt reflektera över innebörden och betydelsen av anestesisjuksköterskans ledarskap (6) och Lärandemål 1 4, 6 9 i Specifik anestesisjukvård (BMA040): redogöra för och med ökad självständighet tillämpa anestesimetoder och läkemedel i samband med planerad och akut anestesiverksamhet (1), redogöra för och tillämpa kunskap om anestesier till patienter i alla åldersgrupper och med särskilda behov (2), med självständighet och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov och utforma omvårdnadsplan i samband med anestesier till patienter i alla åldersgrupper inom planerad och akut verksamhet (3), redogöra för och självständigt tillämpa principer för anestesiologisk omvårdnad, bedömning och övervakning av patientens tillstånd, samt kunna analysera befintlig information och observationer samt föreslå och utföra åtgärder (4), redogöra för funktionen av medicinsk teknisk utrustning för övervakning och behandling av patienten, samt självständigt använda utrustningen och tolka erhållen information på ett patientsäkert sätt (6), reflektera över och tillämpa ett professionellt och problemlösande förhållningssätt, kommunicera och medverka i teamarbete (7), visa på utvecklad förmåga till självreflektion och identifikation av egna fortsatta utvecklingsbehov (8) samt analysera och tillämpa forskningsbaserad kunskap med relevans till kursens innehåll (9). Examinationerna har reviderats enligt följande: Simulering med en övningsdocka (Sim Man ) bidrar till att studenterna under trygga förhållanden får öva på genomförande av anestesier, patientens omvårdnad, kommunikation och samarbete. Simuleringsövningen kombineras alltid med reflektion, för att studenten, förutom att genomföra, också ska beskriva och reflektera över sitt genomförande och teoretiskt kunna redogöra för sina aktiviteter. Två simuleringsövningar har nu införs i programmet (mot tidigare en). I termin 1 är övningen obligatorisk men inte examinerande. Detta eftersom ett viktigt syfte med simuleringar är att ha ett tillåtande klimat där det är accepterat att tänka eller att göra fel, särskilt eftersom övningen sker innan studenterna ska på sin första VFU placering. Simuleringen riktas i enlighet med lärandemålen i kursen Medicinsk vetenskap inom anestesisjukvård 1 (BMA038) mot grundläggande planerad anestesi. 6

305 301 Ärende 16 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Vid den andra examinerande simuleringsövningen under termin 2, som fungerar som en klinisk slutexamination, agerar studenten i team och i komplexa, akuta anestesisituationer. Efter övningen genomförs även en muntlig examination med utgångspunkt i det patientscenario som har genomförts. Under hela utbildningen finns ett tydligt fokus på att svara mot det inriktningsspecifika examensmålet. Detta sker genom en tydlig progression i kurserna från att studenterna i termin 1 skaffar sig kunskaper om grundläggande, planerade anestesier till att i termin 2 övergå till det mer specialiserade och komplexa anestesier. Strukturen med de parallella kurserna i medicinsk vetenskap och vårdvetenskap och upplägget med att omge en VFU period med teoriundervisning bidrar till att skapa en helhet i den blivande anestesisjuksköterskans kompetens, självständighet och mellan teoretisk kunskap och klinisk praxis. Examinationerna i kurserna är upplagda för att stödja denna kunskapsutveckling och därmed examinera både teoretisk kunskap och studentens förmåga till att visa på tillämpningen av kunskapen i relation till en patientrelaterad situation. Detta sker genom att i de skriftliga tentamina utgå från patientfall och att efterfråga svar som kräver både analys, beskrivning av åtgärder och en motivering till varför dessa behöver vidtas. Exempel på andra examinationer som också säkerställer kunskapsutveckling i relation till VFU/klinisk praxis är den omvårdnadsplan som studenterna kommer att genomföra i kursen Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 1 under första terminen, som baseras på en patient som de vårdat under sin VFU period och en annan reviderad examination om anestesisjuksköterskans profession, etiska aspekter och vårdrelationen i samband med anestesi. Under termin två kommer de befintliga examinationerna i Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 2 kompletterats med att även närståendeperspektivet ska beaktas. Ett examinerande seminarium hålls i kursen Specifik anestesisjukvård där studenten individuellt presenterar en omvårdnadsplan till en patient med särskilda behov. Personalbemanningen inom programmet har varit problematisk, eftersom det föreligger en nationell brist på disputerade anestesisjuksköterskor. Men situationen har förändrats i och med att en lektor med anestesisjuksköterskekompetens har anställts på 50 % fr.o.m. februari Förutom denna lektor består personalgruppen av en adjunkt på 100% i Västerås och två adjunkter på 20% vardera i Falun och Gävle. Med denna personalbemanning genomförs de beskrivna förändringarna för att på ett bättre sätt verka för utbildningens kvalité i både akademiförlagd som verksamhetsförlagd utbildning. En väsentlig aspekt är fortsatt kvalitetsutveckling av studenternas VFU i samarbete med klinikerna i regionen. Dessa frågor lyfts genom att MDH:s representant i Västmanlands landstings utbildningsråd och ett fördjupat samarbete med en målsättning att behålla och utveckla specialistsjuksköterskeutbildningarna i regionen har inletts. Arbetsprocessen kommer att fortsätta genom att representanter från Mälardalens högskola och utbildningsansvariga chefer från landstingen kommer att mötas för att enas om syften och målsättningar för att utveckla och kvalitetssäkra den verksamhetsbaserade utbildningen. Målen baseras på den nyligen reviderade Intentionsdokumentet för samverkan och ska utmynna i konkreta handlingsplaner. 7

306 302 Ärende 16 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Tabell: Tidsplanering gällande utveckling av Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård Datum VAD? VEM? Upptaktsmöte fördelning av arbetsuppgifter i arbetslag Projektgrupp, UFO Analys och åtgärdsplan utarbetas Arbetslagsledare påbörjar analys och åtgärdsplan, övriga i arbetslaget granskar UKÄ möte Stockholm Processledare, programsamordnare Återkoppling utarbetad analys och åtgärdsplan. Möten i projektgruppen/arbetslaget Revidering av utarbetad analys och åtgärdsplan Projektledaren i samråd med projektgruppen Utarbetad analys och åtgärdsplan till processledare Analys och åtgärdsplan till UFO för granskning Återkoppling från UFO följs upp. Revidering genomförs Arbete med att genomföra planerade åtgärder startar Projektledaren Processledare Arbetslagsledaren reviderar och stämmer av med projektgrupp/arbetslag Arbetslag Avstämning Projektgruppen Utskottsmöte beredning av analys och åtgärdsplan Lägesrapport utarbetas och granskas SSF komferens om specialistutbildningarna Återkoppling utarbetad lägesrapport Arbetslag/projektgruppen Utbildmingsledare Inskick till projektledare Arbetsmöte Hela arbetslaget FNmöte beslut om analys och åtgärdsplan Arbete med åtgärdsplan Hela arbetslaget FNmöte beslut om analys och åtgärdsplan Arbetsmöte Hela arbetslaget 8

307 303 Ärende 16 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Arbetsmöte Hela arbetslaget Avstämning Projektgruppen Kommentarer till Analys och åtgärdsplan skickas till arbetslagsledare Arbetslag Återkoppling arbetslagsledarearbetslag Hela arbetslaget Förslag lägesrapport om samtliga kursplaner + läraktiviteter skickas till arbetslagsledare Arbetslag Återkoppling arbetslagsledarearbetslag Hela arbetslaget Lägesrapport till projektledare Arbetslagsledare Återkoppling från projektledare Projektledare Arbete med revidering av lägesrapport Hela arbetslaget Underlag för lägesrapport in till UFO för beredning till utskott och FN Arbetslagsledare Arbete med examinationsmatris Arbetslag Återkoppling från UFO följs upp Möte projektgruppen arbete med slutrapport Arbetslaget diskussion om materialet som tas upp på Utskottsmötet 13/5 Hela arbetslaget Projektgruppen Hela arbetslaget Kursplaner klara Arbetslag Utskottsmöte beredning av lägesrapport Kursplanemöte FNmöte beslut om lägesrapport Arbete med slutrapport Projektgrupp, arbetslag Underlag för slutrapport, liktydig med analys och Projektledare, Arbetslagsledare 9

308 304 Ärende 16 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem åtgärdsredovisning, in till UFO för beredning till utskott och nämnd Utskottsmöte beredning av slutrapport Sept okt Rektor fattar beslut om inlämnande av analys och åtgärdsredovisning till UKÄ. Akademichef föredrar beslut för rektor. Sakkunnig/samordnare från akademin kan vid behov delta på mötet. UFO deltar regelmässigt på mötet Rektor fattar beslut Nämndmöte beslut om slutrapport Analys och åtgärdsredovisning, UKÄ direkt 10

309 Martin L. Anestesissk. 305 Ärende 16 Bilaga 3 Missivbrev till Lägesrapport för ifrågasatt specialistsjuksköterskeexamen i anestesisjukvård HVV har tillsatt en övergripande projektgrupp för att analysera resultatet av UKÄs utvärderingar och ta fram åtgärder för att försvara examensrätten gällande specialistutbildningarna till distriktssköterska, intensivvårdssjuksköterska och anestesisjuksköterska. Arbetsgruppen för specialistsjuksköterskeutbildningen i anestesi består av: Lene Martin, professor och ämnesföreträdare i vårdvetenskap arbetslagsledare Anneli Strömsöe, lektor, ingår i i lärarlaget för specialistsjuksköterskeutbildningen i anestesi, HVV Tanja Dunerbrandt, adjunkt, avdelningschef, ingår i lärarlaget för specialistsjuksköterskeutbildningen i anestesi, HVV (Ninni Wallfält, adjunkt, ingick i lärarlaget för specialistsjuksköterskeutbildningen i anestesi, HVV t.o.m. december 2014) Processledare och projektledare för arbetet: Annica Engström, lektor och avdelningschef för specialistutbildningarna, HVV (projektgruppens ordförande) Per Andersson, lektor och utbildningsledare, HVV Konsekvensanalys Specialistsjuksköterskeutbildningen inom anestesisjukvård har senaste åren haft ett bra söktryck. Det totala antalet sökande var år 2013, 294 och år 2014, 313. Av dessa var 84 respektive 83 förstahandssökande. Prestationsgraden har legat konstant på 94 %. I den av rektor beslutade VUB:en (verksamhetsmål , uppdrag och budget 2015) finns ett tydligt stöd för att aktuella specialistutbildningar fortsättningsvis skall ingå i ordinarie utbildningsutbud vid MDH. Anestesisjuksköterskeutbildningen har haft bra och stabila söktal och hög prestationsgrad under de senaste åren vilket också talar för att utbildningen skall även fortsättningsvis inga i utbudet vid HVV/MDH. Utbildningar som ingår i bristyrkesprognoser skall prioriteras liksom att utbildningar på avancerad nivå inom hälsa och välfärd efterfrågas, dessa är också en rekryteringsbas för studenter till forskarutbildningen. Enligt Mälardalens högskolas forsknings och utbildningsstrategi ska forskningsbasen stärkas genom att öka antalet disputerade i undervisningen. I samband med denna revidering har därför en lektor rekryterats och anställts till specialistsjuksköterskeutbildningen inom anestesisjukvårdvård, något som tidigare saknats. Genomförda åtgärder utifrån FN:s beslut gällande tidigare lägesrapport: I föreliggande lägesrapport har vi mer precist redogjort för vad som avses med redovisad förstärkning av lärarresursen och när i tid dessa förstärkningar planeras ske eller har skett mer precist beskrivit åtgärder som redovisats som vaga eller alternativa i åtgärdsplanen redovisat konkreta planerade åtgärder i den tidsplan som finns för uppföljningsarbetet i slutet av detta missiv även beskrivit den ökade arbetsbelastningen på arbetsgruppen och hur det påverkat det ordinarie arbetet (ref till tidigare beslut fattad av FN om arbetsbelastning i samband med UKÄ:s kvalitetsgranskningar: FN: ) 1

310 Martin L. Anestesissk. 306 Ärende 16 Bilaga 3 Arbetsprocessen Sedan senaste FN mötet har arbetsgruppen arbetat med revideringar av kursplaner inom anestesisjukvård och med att åtgärda synpunkterna från utbildningsutskottet och FN. Detta har inneburit en viss förändring av strukturen i rapporten, för att göra åtgärderna mer tydligt kopplade till de mål som fått bristande kvalitet. Sex av programmets 8 kursplaner har reviderats, 16 lärandemål av skrivits om eller lagts till och nya begrepp (t.ex. omvårdnadsplan och samverkan med närstående) har införts i lärandemål och examinerande uppgifter och seminarier. Förändringar i examinationer redovisas i särskild bilaga i nästa lägesrapport, sammanlagt har 7 examinationer reviderats för att säkerställa att studenterna når examensmålen. Nya rutiner har upparbetats kring bedömningen av studenternas färdigheter i VFU. Rekrytering av en lektor har medfört att vi nu kan säkerställa att adjunkt eller lektor alltid deltar i examinationerna under VFU. Under april och början av maj kommer arbetsgruppen att arbeta med justeringar i kursplaner och tillhörande studiehandledningar för att förtydliga vilka läraktiviteter som ska ingå samt att de tydligare har kopplats till såväl lärandemål som examinationer. Vi kommer i slutrapporten att i bilageform beskriva alla förändringar som gjorts i kursplanerna. Den 22 maj 2015 kommer de reviderade kursplanerna för hösten 2015 samt våren 2016 att fastställas. Kvalitetssäkring och granskning För att kvalitetssäkra slutrapporten och examensmålsmatrisen har kontakt tagits med externa granskare. Lektor Katarina Berg, anestesisjuksköterska samt Siw Alehagen, docent i omvårdnad vid Linköpings Universitet har åtagit sig att granska rapporten vecka 24 och 25. Eskilstuna 20 april 2015 Lene Martin, professor och ämnesföreträdare i vårdvetenskap, ledare för arbetslaget 2

311 Martin L. Anestesissk. 307 Ärende 16 Bilaga 3 Tabell: Tidsplanering gällande utveckling av Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård Datum VAD? VEM? Upptaktsmöte fördelning av arbetsuppgifter i arbetslag Projektgrupp, UFO Analys och åtgärdsplan utarbetas Arbetslagsledare påbörjar analys och åtgärdsplan, övriga i arbetslaget granskar UKÄ möte Stockholm Processledare, programsamordnare Återkoppling utarbetad analys och åtgärdsplan. Möten i projektgruppen/arbetslaget Revidering av utarbetad analys och åtgärdsplan Projektledaren i samråd med projektgruppen Utarbetad analys och åtgärdsplan till processledare Analys och åtgärdsplan till UFO för granskning Återkoppling från UFO följs upp. Revidering genomförs Arbete med att genomföra planerade åtgärder startar Projektledaren Processledare Arbetslagsledaren reviderar och stämmer av med projektgrupp/arbetslag Arbetslag Avstämning Projektgruppen Utskottsmöte beredning av analys och åtgärdsplan Lägesrapport utarbetas och granskas SSF komferens om specialistutbildningarna Återkoppling utarbetad lägesrapport Arbetslag/projektgruppen Utbildmingsledare Inskick till projektledare Arbetsmöte Hela arbetslaget FNmöte beslut om analys och åtgärdsplan Arbete med åtgärdsplan Hela arbetslaget FNmöte beslut om analys och åtgärdsplan Arbetsmöte Hela arbetslaget Arbetsmöte Hela arbetslaget Avstämning Projektgruppen 3

312 Martin L. Anestesissk. 308 Ärende 16 Bilaga Kommentarer till Analys och åtgärdsplan skickas till arbetslagsledare Arbetslag Återkoppling arbetslagsledarearbetslag Hela arbetslaget Förslag lägesrapport om samtliga kursplaner + läraktiviteter skickas till arbetslagsledare Arbetslag Återkoppling arbetslagsledarearbetslag Hela arbetslaget Lägesrapport till projektledare Arbetslagsledare Återkoppling från projektledare Projektledare Arbete med revidering av lägesrapport Hela arbetslaget Underlag för lägesrapport in till UFO för beredning till utskott och FN Arbetslagsledare Arbete med examensmålsmatris Arbetslag Återkoppling från UFO följs upp Möte projektgruppen arbete med slutrapport Arbetslaget diskussion om materialet som tas upp på Utskottsmötet 13/5 Hela arbetslaget Projektgruppen Hela arbetslaget Kursplaner klara Arbetslag Utskottsmöte beredning av lägesrapport Kursplanegruppsmöte FNmöte beslut om lägesrapport Arbete med slutrapport Projektgrupp, arbetslag Underlag för slutrapport, liktydig med analys och åtgärdsredovisning, in till UFO för beredning till utskott och nämnd Pojektledare, Arbetslagsledare Utskottsmöte beredning av slutrapport 4

313 Martin L. Anestesissk. 309 Ärende 16 Bilaga ff Prodekan Peter Gustafsson tar med sig framkomna synpunkter/genomförda åtgärder från rektorsmötet till nämndmöte FNmöte beslut om slutrapport Analys och åtgärdsredovisning, UKÄ direkt 5

314 310 Ärende 16 Bilaga Till Fakultetsnämnd ang. 151 (protokoll 2014) om arbetsbelastning i samband med UKÄ:s kvalitetsgranskningar. För de olika arbetslagen inom specialistutbildningsprogrammen, barnmorskeutbildningen och magisterutbildning i socialt arbete vid HVV har följande medarbetare ingått: Anestesi: Distrikt: professor Lene Martin, lektor Anneli Strömsöe, avdelningschef Tanja Dunerbrandt, adjunkt Ninni Wallfält (t.o.m. dec 2014). professor Inger Holmström, lektor Maria Harder, docent Karin Josefsson, docent Maja Söderbäck. Intensivvård: professor Inger Holmström, lektor Karin Skoglund, adjunkt Christina Kantola, adjunkt Sofia Christensson. Barnmorske: docent Elisabet Häggström Nordin, lektor Marianne Velandia Socialt arbete: avdelningschef Munir Dag, docent Osman Aytar, lektor Mats Ekermo. Samtliga lärare som har varit och fortsatt är engagerade i revideringsarbetet har undervisningsuppdrag parallellt med åtgärdsarbetet. Dessa personer gör ett mycket gott arbete för att upprätthålla utbildningskvalitén under de förutsättningar som råder för de studenter som är inne i de olika programmen. Samtliga involverade personer har uppmanats att notera tidsåtgång för UKÄarbetet utöver ordinarie arbetstid, som har eller ska kompenseras i arbetsplaner eller genom annan överenskommelse. Det finns variationer i utförd arbetsinsats och vilken belastning detta har medfört. Det är därför svårt att ge generella uppgifter om hur mycket tid som åtgått. Utbildningar som erhållit bristande kvalitet på ett flertal mål alternativt mer omfattande brister har krävt mer arbete än de som haft färre mål med bristande kvalitet. Ambitionen från akademiledningen är att alla medarbetare ska kompenseras för den extra tid de lagt ned till följd av UKÄs bedömning om bristande kvalitet i utbildningsprogrammen för specialistsjuksköterskor och barnmorskor samt magisterexamen i socialt arbete. För att strukturera och effektivisera arbetet med åtgärdsplanerna tillsattes två processledare: Per Andersson, utbildningsledare, ansvarsområde: tidsplan, kontakt med UO, utskott och nämnd, Annica Engström, avdelningschef specialistutbildningarna, ansvarsområde: kontakt med arbetslagen, resurs och kompetensfrågor gällande planerade åtgärder. Detta har inneburit att praktiska frågor i arbetsgruppernas arbetsprocesser såväl systematiserats som underlättats. Processledarna genomför löpande uppföljning och granskning av såväl gruppernas processer, fokus, tidsplaner och texter, allt för att i största möjliga mån underlätta för arbetslagen i åtgärdsarbetet. Maria Müllersdorf Akademichef HVV Per Andersson Utbildningsledare HVV

315 311 Nr 3: MDH /0071 Fakultetsnämnden 17. Uppföljning av specialistsjuksköterskeexamen med inriktning distriktsjuksköterska där Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om bristande kvalitet Diarienummer: 2015/0094 Handläggare: Ida Nilsson Föredragande: Ida Nilsson UKÄ fattade den 20 oktober 2014 beslut om bristande kvalitet för specialistsjuksköterskeexamen med inriktning distriktsjuksköterska vid MDH. Lärosätet har ett år på sig att åtgärda bristerna. Berörd akademi ska under uppföljningsprocessen inkomma till nämnden med analys och åtgärdsplan, lägesrapport samt slutrapport. Akademin ska också redovisa en konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell ifrågasatt examen. Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har nu inkommit till nämnden med den lägesrapport som efterfrågas för ärendet. Förslag till beslut att att att godkänna föreliggande lägesrapport och därtill rekommendera akademin: komplettera åtgärdsrapporten med uppgifter om när planerade rekryteringar beräknas vara tillsatta eller var i processen man befinner sig när slutrapporten färdigställs, för var och en av åtgärderna som rör rekrytering, samt om möjligt presentera fastställda kursplaner i slutrapporten. Ärendets beredning Akademi HVV har varit ansvarig för framtagandet av föreliggande lägesrapport. Arbetet med uppföljning på akademin är organiserat i dels en övergripande projektgrupp för samtliga ifrågasatta specialistutbildningar dels en arbetsgrupp för varje enskild examen inom området. I uppföljningsarbetet på akademin deltar bland annat utbildningsledare, ämnesansvariga och avdelningschef. Akademichef informeras fortlöpande i ärendet. Ärendet har beretts av utbildnings- och forskningssektionen samt ytterligare av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Delges Akademichef HVV, utbildningsledare HVV, avdelningschef Annica Engström HVV och prodekan för grundutbildning. Underlag i ärendet Bilaga 17:1 i kallelsen: Besluts-PM Bilaga 17:2 i kallelsen: Akademi HVV:s lägesrapport Bilaga 17:3 i kallelsen: Akademi HVV:s följebrev Bilaga 17:4 i kallelsen: Examensmatris specialistsköterskeexamen inr distrikt Bilaga 17:5 i kallelsen: Akademi HVV:s tidplan angående FN7:

316 312 Ärende 17 Bilaga 1 Fakultetsnämnden: #3: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende /0094 Besluts-PM Handläggare Ida Nilsson 1 (4) BESLUTSPROMEMORIA Uppföljning av specialistsjuksköterskeexamen med inriktning distriktsjuksköterska där Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om bristande kvalitet Bakgrund I pågående kvalitetsutvärdering fattade UKÄ den 20 oktober 2014 beslut om bristande kvalitet för specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktsköterska vid MDH. Beslut om bristande kvalitet benämns också som ifrågasatt kvalitet. Lärosäte som fått omdömet bristande kvalitet ska utifrån yttrande i UKÄ:s beslut om ifrågasatt examen inom ett år till myndigheten lämna in en analys av framförd kritik för utbildningen (examen), samt en redovisning av vilka åtgärder man vidtagit för att avhjälpa påtalade brister. UKÄ fattar därefter beslut om ifrågasatt examenstillstånd ska återkallas eller inte. Lärosätet har också möjligheten att som svar på UKÄ:s beslut om bristande kvalitet, avveckla utvärderad examen. Vid ett sådant förfarande avslutar myndigheten utvärderingen. Fakultetsnämnden har med anledning av beslut om bristande kvalitet beslutat att berörd akademi i ett första skede skyndsamt ska inkomma med en analys och en åtgärdsplan med utgångspunkt i UKÄ:s beslut och yttrande. Akademin ska vidare senast fyra månader efter beslut om bristande kvalitet inkomma till nämnden med en lägesrapport för åtgärdsarbetet och ytterligare därefter till nämnden redovisa slutrapport motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning som ska delges UKÄ senast ett år efter beslut om bristande kvalitet. Det åligger också akademin att till nämnden redovisa en konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell examen. Med anledning av beslut om bristande kvalitet för specialistsjuksköterskeexamen med inriktning distriktsjukvård har Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) nu inkommit till fakultetsnämnden med en lägesrapport som efterfrågas för ärendet. Akademi HVV har varit ansvarig för framtagandet av föreliggande lägesrapport. Arbetet med uppföljning på

317 313 Ärende 17 Bilaga 1 akademin är organiserat i dels en övergripande projektgrupp för samtliga ifrågasatta specialistutbildningar dels en arbetsgrupp för varje enskild examen inom området. I uppföljningsarbetet på akademin deltar bland annat utbildningsledare, ämnesansvariga och avdelningschef. Akademichef informeras fortlöpande i ärendet. 2 (4) Utbildnings- och forskningssektionen har tagit fram tidplan för akademins avrapportering mot nämnden avseende uppföljningsprocessens olika moment. Ytterligare har utbildnings- och forskningssektionen och utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå berett ärendet. Fakultetsnämnden beslutade den 19 februari 2015 att godkänna analys- och åtgärdsplan och därtill rekommendera akademin: att att att att i kommande lägesrapport tydliggöra mer precist vad som avses med redovisad förstärkning av lärarresursen och när i tid dessa förstärkningar planeras ske eller har skett, i kommande lägesrapport mer precist beskriva åtgärder som nu redovisas vagt i åtgärdsplanen, i kommande lägesrapport redovisa konkreta planerade åtgärder i den tidplan som finns för uppföljningsarbetet, detta med hänsyn tagen till tidigare beslut fattad av fakultetsnämnden om arbetsbelastning i samband med UKÄ:s kvalitetsgranskningar (FN: ), samt i kommande lägesrapport tydligare redovisa i vilken utsträckning genomförd revidering av utbildningen kan anföras som åtgärd mot bristande kvalitet och vilka åtgärder därutöver som lärosätet har genomfört eller planerar genomföra. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå beslutade i ärendet vid sitt sammanträde den 13 maj 2015 att föreslå fakultetsnämnden besluta: att godkänna föreliggande lägesrapport och därtill rekommendera akademin: att att komplettera åtgärdsrapporten med uppgifter om när planerade rekryteringar beräknas vara tillsatta eller var i processen man befinner sig när slutrapporten färdigställs, för var och en av åtgärderna som rör rekrytering, samt om möjligt presentera fastställa kursplaner i slutrapporten. Alternativa beslut Fakultetsnämnden har att fatta beslut om att godkänna

318 314 Ärende 17 Bilaga 1 föreliggande lägesrapport eller att godkänna densamma med förslag till akademin på kompletteringar eller andra förändringar. 3 (4) Konsekvensanalys En möjlig konsekvens av UKÄ:s beslut om bristande kvalitet för viss examen är att lärosätet i slutänden får ifrågasatt examenstillstånd indraget. Vad denna situation exakt innebär är inte helt klarlagt men i alla hänseenden skulle ett indraget examenstillstånd innebära negativa konsekvenser för både utbildning som direkt berörs av examenstillståndet och för MDH som helhet. Överväganden På ett övergripande plan bör fakultetsnämnden för sitt beslut överväga om den nu framställda lägesrapporten kan sägas vara tillräcklig och rimlig i förhållande till bedömargruppens omfattande kritik. Fakultetsnämnden har för sitt beslut också att ta hänsyn till UKÄ:s krav på att analys- och åtgärdsredovisningen endast ska innehålla genomförda och dokumenterade åtgärder och att dessa måste vara genomförda senast den 22 oktober 2015 då analys- och åtgärdsredovisningen senast ska vara myndigheten tillhanda. Fakultetsnämnden bör även följa upp hur akademin följt nämndens beslut om ändringar i analys- och åtgärdsplanen. Beredningens förslag till beslut - ställningstaganden På ett övergripande plan finner förvaltningsberedningen att akademi HVV i lägesrapporten svarat upp mot bedömargruppens kritik så som den framställs i det yttrande som följer aktuellt beslut om bristande kvalitet. Förvaltningsberedningen finner även att akademin i lägesrapporten utvecklat vad som avses med redovisad förstärkning av lärarresursen men att slutrapporten behöver tydliggöra när i tid dessa förstärkningar planeras ske eller har skett, alternativt var i processen man befinner sig när slutrapportens lämnas in. Vidare har akademin även utvecklat sin beskrivning av åtgärder som i tidigare rapport presenterats som vaga eller alternativa i åtgärdsplanen. Akademin har tydligare redovisat i vilken utsträckning genomförd revidering av utbildningen kan anföras som åtgärd mot bristande kvalitet och de åtgärder därutöver som lärosätet har genomfört eller planerar genomföra. Förvaltningsberedningen finner att det i rapporten saknas en tydlig redovisning av konkreta planerade åtgärder i tidsplanen för uppföljningsarbetet. Förutom förvaltningsberedningens överväganden och slutsatser är det betydelsefullt att fakultetsnämnden tar egen

319 315 Ärende 17 Bilaga 1 ställning till om akademins analyser och planerade åtgärder är relevanta och tillräckliga givet bedömargruppens kritik. 4 (4) Sammanfattningsvis har fakultetsnämnden att bedöma om akademin i allt väsentligt har åtgärdat de punkter som avsågs i nämndens beslut för analys- och åtgärdsredovisningen och därefter besluta om att godkänna lägesrapporten alternativt besluta om att uppdra akademin att åtgärda brister inför slutrapporten. Förslag till beslut Fakultetsnämnden föreslås besluta: att godkänna föreliggande lägesrapport och därtill rekommendera akademin: att komplettera åtgärdsrapporten med uppgifter om när planerade rekryteringar beräknas vara tillsatta eller var i processen man befinner sig när slutrapporten färdigställs, för var och en av åtgärderna som rör rekrytering, samt att om möjligt presentera fastställda kursplaner i slutrapporten.

320 316 Ärende 17 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar Mall för uppföljning Specialistsjuksköterskeexamen Lärosäte: Mälardalens högskola Uppföljningsärende: Huvudområde/område/inriktning för Examen: examen: Distrikt Specialistsjuksköterskeexamen Inledning Specialistutbildningen till distriktssköterska vid Akademin för Hälsa Vård och Välfärd (HVV), Mälardalens högskola (MDH) bedömdes ha bristande måluppfyllelse i fem av de sex utvärderade examensmålen (Examensmål 1, 3-6). I tre av dessa examensmål (1, 3, 5) har bedömningen utgått från Självständiga arbeten. Analysen av bedömningen visar att det finns fyra områden att åtgärda: 1. Utformning och uppföljning av självständiga arbeten (Examensmål 1, 3, 5). 2. Bedömning av studentens förmågor vid verksamhetsförlagd utbildning, VFU (Examensmål 3, 4, 6). 3. Genomförande av undervisning, övning och examination gällande vård i livets slutskede (Examensmål 4). 4. Sociala aspekter inom området hälsa (Examensmål 6). 1

321 317 Ärende 17 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Examensmål 1 För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen Motivering till bristande måluppfyllelse: Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse. Arbetena visar på bristande kunskap om vetenskaplig grund, till exempel definieras epistemologiska begrepp inom vårdvetenskap alltför ytligt och kort. De medicinska begreppen är ofta otydliga och bristfälligt beskrivna. I flera av de självständiga arbetena finns endast en svag koppling till vetenskaplig litteratur. Flera arbeten visar på bristande insikter i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och i några arbeten redovisas endast fåtal referenser som dessutom tycks vara slumpmässigt och inte systematiskt valda. I några självständiga arbeten används i huvudsak sekundärkällor. Den bristande kunskap om områdets vetenskapliga grund som präglar arbetena leder också genomgående till att kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt sambandets betydelse för yrkesutövningen inte tydligt beskrivs i arbetena. I självvärderingen och lärosätesintervjun beskrivs utbildningen som mycket väl uppbyggd för att säkerställa studenternas möjlighet att förstå områdets vetenskapliga grund och dess betydelse för yrket, men då detta inte får genomslag i de självständiga arbetena blir det samlade omdömet för målet bristande måluppfyllelse. Självständiga arbetens visar bristande måluppfyllelse. Identifierade brister utifrån motivering (bristerna är numrerade från 1a-1f, 1= examensmål 1) 1a. De självständiga arbetena visar bristande kunskap om vetenskaplig grund, epistemologiska begrepp inom vårdvetenskap definieras ytligt och kort. 1b. Medicinska begrepp är otydliga och bristfälligt beskrivna. 1c. Svag koppling till vetenskaplig litteratur och bristande insikter i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. 1d. För få referenser som är slumpmässigt och osystematiskt framsökta. 1e. Sekundärkällor används. 1f. Otydlig kunskap om samband mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt sambandets betydelse för yrkesutövningen. Analys av identifierade brister Vid HVV benämns och genomförs självständiga arbeten på två olika sätt för att åtskilja deras omfattning: 1) Examensarbeten 15 hp som ger studenten möjlighet att ansöka om magisterexamen utöver sin specialistsjuksköterskeexamen samt 2) Självständigt arbete 7,5 hp som ger studenten möjlighet att ansöka om yrkesexamen som specialistsjuksköterska. Vid UKÄ:s granskning av de slumpmässigt utvalda självständiga arbetena (n=12) framkommer att flertalet bedömts ha bristande måluppfyllelse på samtliga bedömda mål (se Tabell 1). Urvalet bestod i huvudsak av Självständiga arbeten 7,5 hp (n=9) och inte Examensarbeten 15 hp. Magisterexamen i vårdvetenskap vid HVV bedömdes ha hög kvalitet, vilket även innefattade examensarbeten som genomförts inom ramen för specialistutbildning till distriktssköterska. Utifrån detta dras slutsatsen att yttrandet om bristande måluppfyllelse gällande examensmål 1 i huvudsak beror på utformning och innehåll i Självständiga arbeten 7,5 hp. De bedömda Självständiga arbetena 7,5 hp utgörs av en projektplan utan resultatdel vilket försvårar möjligheten att visa kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt sambandets betydelse för yrkesutövning som distriktssköterska. Därutöver handleds och examineras de självständiga arbetena av en och samma lärare som följd av otillräckliga lektorsresurser. Ett förfaringssätt som kan ha bidragit till att den enskilda studentens lärandeprocess bedömts snarare än den slutgiltiga produkten. Förfaringssättet kan även ha inneburit att en enskild lärares kompetens och intressen fått inflytande i denna del av utbildningen vilket kan vara sårbart. 2

322 318 Ärende 17 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Tabell 1: Omdömen för självständiga arbeten. Rutor med diagonala streck representerar examensmål som inte blivit bedömda. De granskade arbetena utgörs av tre Examensarbeten 15hp och av nio Självständiga arbeten 7,5hp. Sj. arb Examensmål 1....kunskap om områdets vetenskapliga grund, insikt forsknings- & utv.arb., sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrket 2....fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med pat. och närstående identifiera vårdbehov och upprätta golvplan 3....förmåga att integrera kunskap, analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer 4....förmåga att medverka vid och självständigt utföra us.& beh., vård i livets slutskede 5....förmåga att med helhetssyn på msk. göra åtgärdsbed. utifrån vetenskap, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av mänskliga rättigheter 6....förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra & utv. åtg. Som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos pat., förebygga uppkomsten av sjukdom och 1. Bristande Bristande Bristande 2. Bristande Bristande Bristande Bristande 3. Bristande Bristande Bristande 4. Hög Bristande Hög 5. Bristande Bristande Bristande Bristande Bristande Bristande 6. Hög Hög Hög 7. Mkt. hög Hög Mkt. hög Bristande Hög Hög 8. Hög Hög Hög Bristande Hög Hög 9. Hög Hög 10. Bristande Bristande Bristande 11. Hög Bristande Bristande 12. Bristande Bristande 3

323 319 Ärende 17 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Åtgärder för måluppfyllelse De självständiga arbeten som omfattar 7,5 hp ska bibehållas som valmöjlighet för studenterna. Detta för att upprätthålla antalet sökande och examinerade studenter som tillgodoser verksamheternas behov av specialistutbildade sjuksköterskor, distriktssköterskor. Det finns förutsättningar för att studenterna ska kunna genomföra självständiga arbeten 7,5 hp som inkluderar hela forskningsprocessen med hög måluppfyllelse. De studenter som väljer Examensarbete 7,5 hp läser även en valbar kurs med inriktning mot distriktssköterskans yrkesområde. De åtgärder som listas nedan svarar mot identifierade brister. Den efterföljande siffer- och bokstavskombinationen representerar examensmål (1) och identifierad brist (a-f). Dessa åtgärder gäller från höstterminen Självständiga arbeten 7,5hp ska handledas och examineras av olika lärare. För att tillgodose detta behöver ytterligare lektorskompetens rekryteras (1a, 1c, 1f). - Självständigt arbete 7,5 hp har utvecklats från projektplan till arbeten där hela forskningsprocessen tillämpas (Bilaga 3-4). Det innebär att sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen tydliggörs. Det sistnämnda tydliggörs specifikt i Lärandemål 8 värdera resultatet i relation till distriktssköterskors yrkesområde och samhällsrelevans (1f). - Samtliga lärandemål i kursplaner gällande Examensarbete 15hp och Självständigt arbete 7,5hp (Bilaga 1-3) har reviderats. Lärandemålen i de båda kursplanerna är likartade eftersom forskningsprocessen är densamma oavsett arbetenas omfattning. Lärandemål 1: identifiera och avgränsa ett vårdvetenskapligt problemområde inom primärvård och formulera ett syfte i relation till detta tillgodoser påvisade brister om vetenskaplig grund (1a). Lärandemål 2: systematiskt söka, analysera, värdera och kontrastera tidigare forskning relaterat till valt problemområde och lärandemål 7: integrera, kontrastera och värdera resultatet med tidigare forskning samt eventuell teoretisk referensram tillgodoser den påvisade svaga kopplingen till vetenskaplig litteratur, insikter i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, att för få referenser används och att sekundärkällor används. I de betygskriterier som är under utformning tydliggörs riktlinjer för den litteratur som ska användas samt den omfattning av litteratur och vetenskapliga artiklar som krävs (1a-1e). Lärandemålen i respektive kursplan examineras skriftligt och muntligt (UPS1 7,5 hp Bilaga 1, 3 eller UPS1 15 hp Bilaga 2-3). Vid revideringen av kursplanerna ändrades även benämningen Självständigt arbete till Examensarbete 7,5 hp. Källor Bilaga 1: Preliminär kursplan Självständigt arbete 7,5hp Bilaga 2: Preliminär kursplan Examensarbete 15hp Bilaga 3: Examensmatris Specialistutbildningen till distriktssköterska 4

324 320 Ärende 17 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Examensmål 3 För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer Motivering till bristande måluppfyllelse: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenternas måluppfyllelse brister avseende studenternas förmåga att integrera kunskap samt att analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer. Flertalet självständiga arbeten visar på brister beträffande förmåga att integrera kunskap. Detta blir extra tydligt när det gäller integrering av kunskap mellan tidigare forskning och studiens resultat, då resultat saknas i flera arbeten. De självständiga arbetena visar även brister av integrering av kunskap från praxiskunskap till teoretisk kunskap, eller tvärt om. Arbetena är genomgående bristfälliga beträffande förmåga till analys, bedömning och hantering av komplexa frågeställningar. Av självvärderingen och intervjun framgår att studenterna i framförallt två av kurserna under utbildningen erhåller sådan kunskap som krävs för förmåga att integrera kunskap. I dessa kurser ingår teoretiska undervisningsmoment och studenterna ska under sin verksamhetsförlagda utbildning integrera och tillämpa den teoretiska kunskapen i praktiskt handlande. Det framgår dock inte hur denna förmåga att integrera kunskap examineras på individnivå. Självvärderingen beskriver ett flertal studieuppgifter som innebär att analysera, bedöma och hantera komplexa situationer, exempelvis en modell för att analysera och reflektera över komplexa situationer som hemsjukvård, distriktssköterskans yrkesroll, ledarskap, telefonrådgivning samt underlåtenhet och övergrepp inom primärvården. Även om det i utbildningen ingår moment där förmågor tränas, så får detta inte genomslag i de självständiga arbetena och det finns också oklarheter avseende hur relevanta förmågor examineras. Identifierade brister utifrån motivering (bristerna är numrerade från 3a-3f, 3= examensmål 3) 3a. Integrering av kunskap mellan tidigare forskning och studiens resultat eftersom resultat saknas 3b. Integrering från praxiskunskap till teoretisk kunskap, eller tvärt om 3c. Brister gällande förmåga till analys, bedömning och hantering av komplexa frågeställningar 3d. Brister gällande hur studentens förmåga att integrera kunskap i klinisk verksamhet examineras 3e. Moment i utbildningen där förmågor tränas får inte genomslagskraft i de självständiga arbetena 3f. Oklart hur relevanta förmågor examineras. Analys av identifierade brister Vid HVV benämns och genomförs självständiga arbeten på två olika sätt för att åtskilja deras omfattning: 1) Examensarbeten 15 hp som ger studenten möjlighet att ansöka om magisterexamen utöver sin specialistsjuksköterskeexamen samt 2) Självständigt arbete 7,5 hp som ger studenten möjlighet att ansöka om yrkesexamen som specialistsjuksköterska. Vid UKÄ:s granskning av de slumpmässigt utvalda självständiga arbetena (n=12) framkommer att flertalet bedömts ha bristande måluppfyllelse på samtliga bedömda mål (Tabell 1 s. 3). Urvalet bestod i huvudsak av Självständiga arbeten 7,5 hp (n=9) och inte Examensarbeten 15 hp. Magisterexamen i vårdvetenskap vid HVV bedömdes ha hög kvalitet, vilket även innefattade examensarbeten som genomförts inom ramen för specialistutbildning till distriktssköterska. Utifrån detta dras slutsatsen att yttrandet om bristande måluppfyllelse gällande examensmål 3 i huvudsak beror på utformning och innehåll i Självständiga arbeten 7,5 hp. De bedömda Självständiga arbetena 7,5 hp utgjordes av en projektplan utan resultatdel vilket försvårat möjligheten att påvisa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar. De brister som innefattar att studenters förmågor att integrera teoretisk kunskap endast examineras av klinisk handledare har att göra med att det saknats lärarresurser för att medverka vid varje students bedömning av samtliga VFU-platser: Vårdcentral, Barnhälsovård och Hemsjukvård. För måluppfyllelse krävs ytterligare lektorskompetens inom utbildningen. För att kompensera för detta genomförs examinerande VFU-seminarier och individuella skriftliga inlämningsuppgifter som examineras av lektor eller docent i vårdvetenskap. Dessa examinationer innebär att studenterna analyserar kliniska situationer de varit i utifrån teoretisk kunskap. Den kliniska handledarens bedömning utifrån AssCE utgör ett komplement till de bedömningar som läraren genomför men är inte 5

325 321 Ärende 17 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem enskilt betygsgrundande. Detta tillvägagångssätt framkommer vid examensmål 2 (Bilaga 4, s ). Gällande examensmål 2 visa förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan har utbildningen vid MDH fått bedömningen hög kvalitet som följd av detta tillvägagångssätt vid examination under VFU (Bilaga 5, s.103). För att säkerställa att VFU i sin helhet innebär att studentens förmåga att integrera teoretisk kunskap i klinisk praxis behöver även de kliniska handledarnas kompetens beaktas. Åtgärder för måluppfyllelse Det självständiga arbeten som omfattar 7,5 hp ska bibehållas som valmöjlighet för studenterna. Detta för att upprätthålla antalet sökande och examinerade studenter som tillgodoser verksamheternas behov av specialistutbildade sjuksköterskor, distriktssköterskor. Det finns förutsättningar för att studenterna ska kunna genomföra självständiga arbeten som omfattar 7,5 hp och inkluderar hela forskningsprocessen med hög måluppfyllelse. Kliniska examinationer inom distriktssköterskeutbildningen för bedömning vid tre olika arenor: Vårdcentral, Barnhälsovård, och Hemsjukvård ska utvecklas. De åtgärder som listas nedan svarar mot identifierade brister. Den efterföljande siffer- och bokstavskombinationen representerar examensmål (3) och identifierad brist (a-f). - Självständiga arbeten 7,5hp har utvecklats från projektplaner till arbeten där hela forskningsprocessen tillämpas genom att kursplanen reviderats (Bilaga 1, 3). Det medför att integrering av kunskap mellan tidigare forskning och resultat, samt integrering av kunskap mellan teori och klinisk praxis är möjligt. Detta tydliggörs i lärandemål 7: integrera, kontrastera och värdera resultatet mot tidigare forskning samt eventuell teoretisk referensram och lärandemål 8: värdera resultatet i relation till distriktssköterskors yrkesområde och samhällsrelevans. Vid revideringen av kursplanen ändrades även benämningen Självständigt arbete till Examensarbete 7,5 hp. Samtliga lärandemål examineras skriftligt och muntligt (UPS1 7,5 hp Bilaga 1, 3). Betygskriterier som bland annat tydliggör hur den enskilde studenten examineras är under utformning och fastställs när kursplanen är godkänd (3a-3e). - Ytterligare lärarresurser, lektorsresurser, som omfattar 100% har utannonserats. Tjänsten innebär utveckling och systematisk examination av verksamhetsförlagd utbildning (kliniska examinationer) på avancerad nivå (Bilaga 6). (3d, 3f) - Lärare, lektorer och adjunkter, medverkar i kliniska examinationer för att säkerställa integrering av teoretisk kunskap med praxiskunskap, förmåga till bedömning och hantering av komplexa frågeställningar i möten med människor samt för att tydliggöra examinationsformen. AssCEformuläret (Assessment of Clinical Education) för avancerad nivå, som är under utformning på nationell nivå, ligger till grund för de kliniska examinationerna (3b-3c, 3f). - Kliniska lektorat utformas som del i undervisande lektorers tjänstgöring för att säkerställa integrering av teoretisk kunskap med praxiskunskap och förmåga till bedömning och hantering av komplexa frågeställningar i möten med människor. Detta innebär att befintliga lektorat och de lektorat som behöver tillsättas innefattar teoretisk undervisning och examination samt utformning och genomförande av klinisk examination i samverkan med handledare vid VFU (3b-3c). - Tillvägagångssätt för systematisk bedömning av studentens förmågor vid kliniska examinationer är under utveckling i samverkan mellan kliniska verksamheter och HVV, MDH utifrån AssCE (3d, 3f). - De kliniska huvudhandledarnas och handledarnas akademiska nivå samt genomgången handledarutbildning är kartlagd inom ramen för branschrådet vid HVV. Denna kartläggning är en del i att säkerställa integrering av teoretisk kunskap med praxiskunskap och förmåga till bedömning och hantering av komplexa frågeställningar i möten med människor (3b-3c, 3f). 6

326 322 Ärende 17 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Källor Bilaga 1: Preliminär kursplan Examensarbete 7,5hp Bilaga 2: Preliminär kursplan Examensarbete 15hp Bilaga 3: Examensmatris Specialistutbildningen till distriktssköterska Bilaga 4: Självvärdering specialistutbildning till distriktssköterska reg.nr Bilaga 5: Kvalitetsutvärdering av specialistsjuksköterskeexamen hälso- och sjukvård för barn och ungdomar och distriktssköterska. Bilaga 6: Universitetslektor i vårdvetenskap inom specialistutbildningen till distriktssköterska 7

327 323 Ärende 17 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Examensmål 4: För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede Motivering till bristande måluppfyllelse: Självvärderingen och intervjun gör det inte troligt att hög måluppfyllelse säkerställs. Studenterna genomför hälsoundersökningar under den verksamhetsförlagda utbildningen av såväl nyfödda barn som barn som återkommer för hälsobesök. Studenterna genomför även vaccinationer. Under den verksamhetsförlagda utbildningen bedömer dock endast handledaren studentens kunskap och förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar, med stöd av AssCe-formuläret (Assessment of Clinical Education). Studenterna genomför också en individuell skriftlig analys av hemsjukvård utifrån ett patient- och anhörigperspektiv, där palliativ vård med etiskt förhållningssätt redovisas och examineras av lärare. Såväl teoretiska som praktiska bedömningar ingår således för säkerställande av måluppfyllelse. Det råder dock en tveksamhet huruvida förmågan att medverka vid och utföra behandlingar i livets slutskede säkerställs eftersom det förefaller vara sparsamt med undervisning, övning och examination om vård i livets slutskede. Då lärosätet inte medverkar i slutbedömning av studenterna under den verksamhetsförlagda utbildningen kan inte hög måluppfyllelse säkerställas. Identifierade brister utifrån motivering (bristerna är numrerade från 4a-b, 4= examensmål 4): 4a. Lärosätet medverkar inte i slutbedömningen, kliniska handledare bedömer kunskap och förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar utifrån AssCE. 4b. Tveksamhet till att medverkan vid och utförande av behandlingar i livets slutskede säkerställs, sparsamt med undervisning, övning och examination. Analys av identifierade brister De brister som innefattar att den enskilda studentens förmågor att integrera teoretisk kunskap endast examineras av klinisk handledare har att göra med att det saknas lärarresurser för att medverka vid varje students bedömning vid samtliga VFU; Vårdcentral, Barnhälsovård och Hemsjukvård. För att tillgodose denna brist behöver ytterligare lektorsresurser rekryteras. För att kompensera för att lärare inte medverkar vid kliniska bedömningar genomförs i nuläget examinerande VFU-seminarier och individuella skriftliga inlämningsuppgifter. Dessa examineras av lektor eller docent i vårdvetenskap. Dessa examinationer innebär att studenterna analyserar kliniska situationer de varit i utifrån teoretisk kunskap. Den kliniska handledarens bedömning utifrån AssCE utgör ett komplement till de bedömningar som läraren genomför men är inte enskilt betygsgrundande. Detta tillvägagångssätt framkommer vid examensmål 2 (Bilaga 4, s ). Gällande examensmål 2 visa förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan har utbildningen vid MDH fått bedömningen hög kvalitet som följd av detta tillvägagångssätt vid examination under VFU (Bilaga 5 s. 103). I utbildningen har fokus varit på palliativ vård och inte specifikt vård i livets slutskede. Dessa områden är dock delar av varandra. Under hösten 2012 genomfördes en revidering som innebär att från hösten 2014 finns två lärandemål som svarar mot given kritik i UKÄs utlåtande. I kursen BMA051 Sjukdomslära och farmakologi inom primärvård 22,5 hp (fastställd ) ingår lärandemål 9: reflektera över individens komplexa situation vid vård i livets slutskede (Bilaga 7). Undervisning om människans åldrande och vård i livets slutskede följs upp med en individuell skriftlig examination (PRA 1, BMA051, Bilaga 7) där studenterna analyserar en autentisk fallbeskrivning utifrån de fyra hörnstenarna inom palliativ vård. Det andra lärandemålet som berör vård i livets slutskede finns inom kursen VAE093 Vuxna och äldre inom primärvård 15 hp (fastställd , Bilaga 8). Lärandemål 5 innebär att studenten efter avslutat kurs ska kunna identifiera och tillämpa kunskap om komplexa frågeställningar och situationer med vuxna och äldre utifrån evidensbaserad kunskap, specifikt vid vård i livets slutskede. Ytterligare undervisning om vård i livets slutskede ingår samt komplementär behandling vid palliativ vård. Undervisningen följs upp med en individuell skriftlig examination (PRA1, VAE093 Bilaga 8) där studenterna definierar brytpunkten till palliativ vård i 8

328 324 Ärende 17 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem livets slutskede samt utgår från autentiska fallbeskrivningar för att analysera styrkor och svagheter för att möjliggöra en etisk plattform vid vård av människor i livets slutskede. Eftersom klinisk övning och examination inte kan säkerställas under tiden för VFU används autentiska fall i de båda examinationerna. Åtgärder för måluppfyllelse Hur medverkan vid och utförande av behandlingar i livets slutskede säkerställs framgår under rubriken Analys av identifierade brister ovan. De identifierade bristerna (4b) anses därmed vara tillgodosedda. De åtgärder som listas nedan svarar mot bristen att studenters kunskap och förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar i möten med människor inte examineras av lärosätet (4a). - Ytterligare lärarresurser, lektorsresurser, som omfattar 100% har utannonserats. Tjänsten innebär utveckling och systematisk examination av verksamhetsförlagd utbildning (kliniska examinationer) på avancerad nivå (Bilaga 6). - Lärare, lektorer och adjunkter, medverkar i kliniska examinationer. Tillvägagångssätt för systematisk bedömning av studentens förmågor vid kliniska examinationer utformas i samverkan mellan kliniska verksamheter och HVV, MDH utifrån AssCE-formuläret. - Kliniska lektorat utformas som del i undervisande lektorers tjänstgöring. Detta innebär att befintliga lektorat och de lektorat som behöver tillsättas innefattar teoretisk undervisning och examination samt utformning och genomförande av systematisk klinisk examination i samverkan med handledare vid VFU. Källor Bilaga 4: Självvärdering specialistutbildning till distriktssköterska reg.nr Bilaga 5: Kvalitetsutvärdering av specialistsjuksköterskeexamen hälso- och sjukvård för barn och ungdomar och distriktssköterska. Bilaga 6: Universitetslektor i vårdvetenskap inom specialistutbildningen till distriktssköterska Bilaga 7: Kursplan BMA051 Sjukdomslära och farmakologi inom primärvård ?benamning=&kurskod=BMA051&niva=&huvudomrade=&fordjupning=&akademi=&search =S%C3%B6k Bilaga 8: Kursplan VAE093 Vuxna och äldre inom primärvård ?benamning=&kurskod=VAE093&niva=&huvudomrade=&fordjupning=&akademi=&search =S%C3%B6k 9

329 325 Ärende 17 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Examensmål 5: För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna Motivering till bristande måluppfyllelse: Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse avseende studenternas förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna. I flertalet av de självständiga arbetena saknas relevanta vetenskapliga aspekter. Uppenbara faktafel redovisas och viktig litteratur utelämnas. Inte heller de omfattande samhälleliga aspekter som finns relaterat till folkhälsoproblem och livsstilsförändringar berörs i tillräcklig grad i de självständiga arbetena. Etiska aspekter beaktas endast i några självständiga arbeten, och då oftast enbart på en allmän nivå. Det underlag som främst redovisas i självvärderingen, men också vid lärosätesintervjun, är något svårbedömt. Främst saknas en tydlighet i beskrivning av former för hur det säkerställs att student uppnår måluppfyllelse vad avser samhälleliga aspekter och även etiska aspekter. Identifierade brister utifrån motivering (bristerna är numrerade från 5a-e, 5= examensmål 5): 5a. Uppenbara faktafel redovisas i självständiga arbeten. 5b. Viktig litteratur utelämnas i självständiga arbeten. 5c. Samhälleliga aspekter relateras inte tillräckligt till folkhälsoproblem och livsstilsförändringar i självständiga arbeten. 5d. Etiska aspekter beaktas sparsamt och generellt. Analys av identifierade brister Vid HVV benämns och genomförs självständiga arbeten på två olika sätt för att åtskilja deras omfattning: 1) Examensarbeten 15 hp som ger studenten möjlighet att ansöka om magisterexamen utöver sin specialistsjuksköterskeexamen samt 2) Självständigt arbete 7,5 hp som ger studenten möjlighet att ansöka om yrkesexamen som specialistsjuksköterska. Vid UKÄ:s granskning av de slumpmässigt utvalda självständiga arbetena (n=12) framkommer att flertalet bedömts ha bristande måluppfyllelse på samtliga bedömda mål (Tabell 1, s.3). Urvalet bestod i huvudsak av Självständiga arbeten 7,5 hp (n=9) och inte Examensarbeten 15 hp. Magisterexamen i vårdvetenskap vid HVV bedömdes ha hög kvalitet, vilket även innefattade examensarbeten som genomförts inom ramen för specialistutbildning till distriktssköterska. Utifrån detta dras slutsatsen att yttrandet om bristande måluppfyllelse gällande examensmål 5 i huvudsak beror på utformning och innehåll i Självständiga arbeten 7,5 hp. De bedömda Självständiga arbetena 7,5 hp utgörs av en projektplan utan resultatdel vilket försvårar möjligheten att påvisa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av mänskliga rättigheter. Därutöver handleds och examineras de självständiga arbetena av en och samma lärare som följd av otillräckliga lektorsresurser. Ett förfaringssätt som kan ha bidragit till att den enskilda studentens lärandeprocess bedömts snarare än den slutgiltiga produkten. Förfaringssättet kan även ha inneburit att en enskild lärares kompetens och intressen fått inflytande i denna del av utbildningen vilket kan vara sårbart. För att tillgodose identifierad brist behöver lektorsresurser rekryteras. Åtgärder för måluppfyllelse De självständiga arbeten som omfattar 7,5 hp ska bibehållas som valmöjlighet för studenterna. Detta för att upprätthålla antalet sökande och examinerade studenter som tillgodoser verksamheternas behov av specialistutbildade sjuksköterskor, distriktssköterskor. Det finns förutsättningar för att studenterna ska kunna genomföra självständiga arbeten 7,5 hp som inkluderar hela forskningsprocessen med hög måluppfyllelse. De studenter som väljer ett Examensarbete 7,5 hp läser även en valbar kurs med inriktning mot distriktssköterskans yrkesområde. 10

330 326 Ärende 17 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem De åtgärder som listas nedan svarar mot identifierade brister i examensmålet. Den efterföljande sifferoch bokstavskombinationen representerar examensmål (5) och identifierad brist (a-d). - Självständiga arbeten 7,5 hp ska handledas och examineras av olika lärare för att undvika faktafel och att litteratur utelämnas. I de betygskriterier som är under utformning tydliggörs riktlinjer för den litteratur som ska användas samt den omfattning av litteratur och vetenskapliga artiklar som krävs (5a- 5b). Ytterligare lektorsresurser för handledning och examination är under rekrytering (Bilaga 6). - Samtliga lärandemål i kursplanerna gällande Examensarbete 15hp och Självständigt arbete 7,5 hp har reviderats (Bilaga 1-3). Det innebär att arbetena utvecklats från projektplan till arbeten där hela forskningsprocessen tillämpas. Det medför att etiska aspekter används på ett fördjupat sätt. Lärandemålen i de båda kursplanerna är likartade eftersom forskningsprocessen är densamma oavsett arbetenas omfattning. Lärandemål 4: identifiera, tillämpa och värdera etiska aspekter i relation till det självständiga arbetet (5d). Samhälleliga aspekter tydliggörs i lärandemål 8 värdera resultatet i relation till distriktssköterskors yrkesområde och samhällsrelevans (5c). Vid revideringen av kursplanerna ändrades även benämningen Självständigt arbete till Examensarbete 7,5 hp. Källor Bilaga 1: Preliminär kursplan Examensarbete 7,5hp Bilaga 2: Preliminär kursplan Examensarbete 15hp Bilaga 3: Examensmatris Specialistutbildningen till distriktssköterska Bilaga 6: Universitetslektor i vårdvetenskap inom specialistutbildningen till distriktssköterska 11

331 327 Ärende 17 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Examensmål 6: För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska skall studenten också visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer Motivering till bristande måluppfyllelse: Sammantaget gör självvärderingen och intervjun det inte troligt att hög måluppfyllelse säkerställs. Det redogörs utförligt för hur olika teoretiska perspektiv ligger till grund för undervisningen. Det framkommer även att studenterna får undervisning i att bedöma, planera, genomföra och utvärdera åtgärder för främjande av hälsa, något som även examineras teoretiskt. Studenterna tränas att, utifrån salutogena, patogena och preventiva perspektiv, bedöma och planera åtgärder som krävs för att främja hälsa. Studenterna medverkar i hälsoundersökningar och tränar bedömning av risk för ohälsa till följd av sjukdom och komplikationer av läkemedelsbehandling. De sociala aspekterna av hälsa behandlas dock relativt sparsamt i självvärderingen. Det framgår emellertid att studenternas förmåga att bedöma risker för uppkomst av sjukdom eller andra avvikelser tränas i samband med hälsoundersökningar inom den verksamhetsförlagda utbildningen och i en kurs om barn och unga inom primärvård. De kliniska handledarna vid den verksamhetsförlagda utbildningen bedömer huruvida studenterna når målet, via ett vedertaget bedömningsinstrument, AssCe-formuläret (Assessment of Clinical Education). Dock medverkar inte lärosätet i bedömningen av studenternas kliniska färdigheter, vilket är en brist. Identifierade brister utifrån motivering (bristerna är numrerade från 6a-b, 6= examensmål 6): 6a. Sociala aspekter av hälsa behandlas sparsamt. 6b. Avsaknad av lärarledd slutbedömning av VFU Analys av identifierade brister I utbildningen används begreppet hälsa utifrån alla dess aspekter. Detta med grund i WHO:s definition av hälsa som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada. Flera befintliga lärandemål i utbildningens kurser innefattar de sociala aspekterna av hälsa. FHAxxx Folkhälsoarbete inom primärvård 7,5hp (Bilaga 9) Kursplanen har reviderats och saknar kurskod eftersom den ännu inte fastställts. Denna revidering är inte relaterad till UKÄ:s kvalitetsbedömning. 1. definiera vad som påverkar hälsa och värdera dessa faktorers betydelse för olika grupper i befolkningen. VAE092 Barn och unga inom primärvård 15hp (Bilaga 10) 1 identifiera och värdera barn och ungas livsvillkor utifrån ekologiskt perspektiv och utifrån barns och ungas rättigheter 2 identifiera och bedöma barns och ungas utvecklingskompetenser, hälsa och delaktighet utifrån relevanta vetenskapliga och etiska aspekter 3 tillämpa mångfacetterat familjeperspektiv med särskilt beaktande av socioekonomisk tillhörighet, genus och etnicitet samt reflektera över stöd i föräldraskap utifrån relevanta samhälleliga, vetenskapliga och etiska aspekter. VAE093 Vuxna och äldre inom primärvård 15hp (Bilaga 8) 1 identifiera och värdera livsvillkor hos vuxna, äldre och de med funktionsnedsättning samt främja deras rättigheter och delaktighet 2 identifiera, bedöma och värdera vuxnas och äldres hälsa, behov av omvårdnadsåtgärder och utifrån relevanta vetenskapliga och etiska aspekter 3 tillämpa familjeperspektiv med särskilt beaktande av socioekonomisk tillhörighet, genus och etnicitet samt reflektera över stöd till familjen och närstående utifrån relevanta samhälleliga, vetenskapliga och etiska aspekter. 12

332 328 Ärende 17 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem I kursen Folkhälsoarbete inom primärvård 7,5 hp sker undervisning om social hälsa inom ramen för hälsans bestämningsfaktorer och social ojämlikhet i hälsa. Studenterna examineras därefter genom att i grupp skriftligt utforma en projektplan för en hälsofrämjande insats som sedan genomförs. Gruppexaminationen följs av en individuell skriftlig examination där studenten beskriver hälsans bestämningsfaktorer generellt samt specifikt relaterar kön, social och ekonomisk tillhörighet samt etnicitet till den genomförda hälsofrämjande insatsen (PRO1 och INL1, Bilaga 10). Studenternas kunskap om social hälsa följs upp med ytterligare undervisning om hälsa och livsvillkor i kurserna Barn och unga inom primärvård (VAE092, Bilaga 10) och Vuxna och äldre inom primärvård (VAE093, Bilaga 8). Ett exempel på examination gällande hälsa och livsvillkor är det examinerande seminarium som sker vid VFU inom barnhälsovård (PRA1, VAE092, Bilaga 10). Studenterna ska, utifrån de familjer de möter, identifiera och bedöma dessa familjers hälsa, livsvillkor och närmiljö. Studenterna ska även utifrån ett barns journal identifiera och bedöma hur barnets livsvillkor tydliggörs utifrån tillgänglig information. Den kunskap studenterna genererar gällande barns och familjers hälsa och livsvillkor ska vid seminariet relateras till Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska nivåer. De brister som innefattar att den enskilda studentens förmågor att integrera teoretisk kunskap endast examineras av klinisk handledare har att göra med att det saknats lärarresurser för att medverka vid varje students bedömning av samtliga VFU: Vårdcentral, Barnhälsovård och Hemsjukvård. För att kompensera för att lärare inte medverkar vid kliniska bedömningar genomförs VFU-seminarier och individuella skriftliga inlämningsuppgifter som examineras av lektor eller docent i vårdvetenskap. Dessa examinationer innebär att studenterna analyserar kliniska situationer de varit i utifrån teoretisk kunskap. Den kliniska handledarens bedömning utifrån AssCE utgör ett komplement till de bedömningar som läraren gör men är inte enskilt betygsgrundande. Detta tillvägagångssätt framkommer vid examensmål 2 (Bilaga 4, s ). Gällande examensmål 2 visa förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan har utbildningen vid MDH fått bedömningen hög kvalitet som följd av detta tillvägagångssätt vid examination under VFU (Bilaga 5 s. 103). För att säkerställa att VFU i sin helhet innebär att studentens förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer i klinisk praxis behöver även de kliniska handledarnas kompetens beaktas. Åtgärder för måluppfyllelse Att sociala aspekter av hälsa säkerställs framgår under rubriken Analys av identifierade brister ovan. De identifierade bristerna (6a) anses därmed vara tillgodosedda. Det är angeläget att utveckla lärarledda kliniska examinationer inom distriktssköterskeutbildningen. Det innebär att personella resurser behövs för bedömning vid tre olika arenor: Vårdcentral, Barnhälsovård, och Hemsjukvård. De åtgärder som listas nedan svarar mot denna identifierade brist (6b). - Ytterligare lärarresurser, lektorsresurser, som omfattar 100% har utannonserats. Tjänsten innebär utveckling och systematisk examination av verksamhetsförlagd utbildning (kliniska examinationer) på avancerad nivå (Bilaga 6). - Lärare, lektorer och adjunkter, medverkar i kliniska examinationer. Tillvägagångssätt för systematisk bedömning av studentens förmågor vid kliniska examinationer utformas i samverkan mellan kliniska verksamheter och HVV utifrån AssCE-formuläret. - Kliniska lektorat utformas som del i undervisande lektorers tjänstgöring. Detta innebär att befintliga lektorat och de lektorat som behöver tillsättas innefattar teoretisk undervisning och examination samt 13

333 329 Ärende 17 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem utformning och genomförande av systematisk klinisk examination i samverkan med handledare vid VFU. - De kliniska huvudhandledarnas och handledarnas akademiska nivå samt genomgången handledarutbildning är kartlagd inom ramen för branschrådet vid HVV. Denna kartläggning är en del i att säkerställa studentens förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer. Källor Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of Human Development: experiments by nature and design. Cambridge: Harvard University Press. WHO. Definition av hälsa. Hämtad den från: Bilaga 4: Självvärdering specialistutbildning till distriktssköterska reg.nr Bilaga 5: Kvalitetsutvärdering av specialistsjuksköterskeexamen hälso- och sjukvård för barn och ungdomar och distriktssköterska. Bilaga 6: Universitetslektor i vårdvetenskap inom specialistutbildningen till distriktssköterska Bilaga 8: Kursplan VAE093 Vuxna och äldre inom primärvård ?benamning=&kurskod=VAE093&niva=&huvudomrade=&fordjupning=&akademi=&search =S%C3%B6k Bilaga 9: Kursplan FHAxxx Folkhälsoarbete inom primärvård (preliminär). Bilaga 10: Kursplan VAE092 Barn och unga inom primärvård 15hp ?benamning=&kurskod=VAE092&niva=&huvudomrade=&fordjupning=&akademi=&search =S%C3%B6k 14

334 330 Ärende 17 Bilaga 3 Akademin för Hälsa Vård och Välfärd, HVV Missivbrev lägesrapport angående åtgärder för bristande kvalitet i Specialistutbildning med inriktning mot distriktssköterska 1. Arbetslag distriktsköterskeutbildningen De som arbetar med att analysera och åtgärda de brister som identifieras av UKÄ när det gäller specialistutbildningen med inriktning mot distriktssköterska är: Lektor Maria Harder, programansvarig Professor Inger K. Holmström, ämnesansvarig professor vårdvetenskap, Docent Karin Josefsson som ingår i lärarlaget distriktssköterskeutbildningen Docent Maja Söderbäck som ingår i lärarlaget distriktssköterskeutbildningen. 2. Genomförda åtgärder utifrån beslut gällande analys och åtgärdsrapporten Redovisning av Lägesrapport gällande: Identifierade brister, Analys av identifierade brister, Åtgärder för måluppfyllelse och Källor är framställda i särskild mall (UKÄ-mallen) för varje kritiserat examensmål. De förstärkta lärarresurser som angivits som nödvändiga för att nå hög måluppfyllelse i den tidigare Analys och åtgärdsrapporten är tydliggjorda under rubrikerna Analys av redovisade brister och Åtgärder för måluppfyllelse i Lägesrapporten. Men även i detta missivbrev s. 3. De åtgärder som planerades i Analys och åtgärdsrapporten är i process och tydliggörs under rubrik 4-5 (missivbrevet) samt i Åtgärder för måluppfyllelse Lägesrapporten. Att utbildningen reviderats och därmed svarar bättre mot given kritik gäller främst Examensmål 4. Att utbildningens övriga innehåll reviderats och antas ha inverkan på kvaliteten i Examensarbeten 7,5 hp respekteive 15 hp kan i dagsläget inte avgöras eftersom dessa kurser

335 331 Ärende 17 Bilaga 3 2 genomförs först hösten Att revideringen svarar upp mot given kritik har därför tonats ner. 3. Övergripande analys av bedömargruppens yttrande Analysen inleddes med att läsa bedömargruppens yttrande gällande specialistutbildningen till distriktssköterska. Utbildningen bedömdes ha bristande måluppfyllelse för fem av de sex utvärderade examensmålen (Examensmål 1, 3-6). Bedömningen i tre av dessa examensmål (1, 3, 5) har utgått från bedömning av Självständiga arbeten. Det fortsatta analysarbetet innebar att granska varje enskilt mål som bedömts ha bristande måluppfyllelse. Detta för att tydliggöra de specifika bristerna för varje enskilt mål (se respektive examensmål i Lägesrapporten). Denna specificering av identifierade brister från bedömargruppens yttrande visar att det finns fyra områden att försvara och eller vidareutveckla: 1. Utformning och uppföljning av självständiga arbeten (Examensmål 1, 3, 5) 2. Bedömning av studentens förmågor vid verksamhetsförlagd utbildning, VFU (Examensmål 3, 4, 6) 3. Undervisning, övning och examination gällande vård i livets slutskede (Examensmål 4) 4. Sociala aspekter inom området hälsa (Examensmål 6). De identifierade bristerna behöver följande åtgärder för måluppfyllelse: att kursplaner och betygskriterier gällande Självständigt arbete 7,5 hp och Examensarbete 15 hp revideras (se rubrik 4.1) förstärkta lärarresurser (se rubrik 4.2) kvalitetssäkrade kliniska examinationer (se rubrik 4.3) att brister gällande vård i livets slutskede samt sociala aspekter på hälsa redan når måluppfyllelse i redan befintliga lärandemål (se Examensmål 4 och 6 i Lägesrapporten).

336 332 Ärende 17 Bilaga Redovisning av processen åtgärder för måluppfyllelse 4.1 Revidering av kursplaner och betygskriterier, Examensmål 1, 3 och 5 Samtliga lärandemål i kursplaner gällande Examensarbete 7,5 hp och 15hp har genomgått en översyn, reviderats och granskats av ämnesansvarig professor samt vidarebefordrats till kursplanegruppen vid HVV. Beslut om fastställande av kursplaner fattas i maj. Lärandemålen i de båda kursplanerna är likartade eftersom forskningsprocessen är densamma oavsett arbetenas omfattning. Betygskriterier för respektive kursplans lärandemål är under utformning och slutförs när kursplanerna är fastställda. (se vidare i Lägesrapporten). Åtgärder gäller från hösten Förstärkta lärarresurser, Examensmål 1, 3-6 Det behövs förstärkta lärarresurser för att kvalitetssäkra de examensarbeten som omfattar 7,5 hp (se analysavsnitt i Lägesrapporten) och för att möjliggöra kvalitetssäkrade kliniska examinationer. Specialistutbildningen till distriktssköterska tar emot 35 studenter. Av dessa väljer ungefär hälften att skriva Examensarbete 7,5 hp. Varje arbete genererar nio handledningstimmar och sex examinationstimmar. Det innebär att lärarresurser motsvarande 162 handledningstimmar och 108 examinationstimmar behövs. Studenterna kan välja att skriva enskilt eller i par. Det beräknade behovet av lektorsresurser utgör därför ett max behov. Rekrytering är i process genom att vikariat som universitetsadjunkt och universitetslektor är utannonserade. Studetenter inom specialistutbildningen till distriktssköterska innefattar VFU vid tre arenor Vårdcentral, Barnhälsovård och Hemsjukvård. För detta finns i dagsläget inte tillräckligt med lärarresurser. Det antal timmar som beräknas behövas för detta utgår från en minimi beräkning: 1h (examinationstiden) 2h (restid) x antal studenter x antal VFU-arenor. Det som kan variera är restiden beroende på var i de båda länen studenterna gör sin VFU. En beräkning utifrån detta innebär: 3h x 35 studenter x 3 arenor, de lärarresurser som behövs motsvarar minst 315 arbetstimmar. Rekrytering är i process genom utannonsering av vikariat som universitetsadjunkt och universitetslektor. Pågående planering kring utformning av befinlig lektors tjänstgöring som både teorietisk undervisning och examination samt kliniska examinationer. Åtgärder planeras träda i kraft tidigast våren 2016 beroende av hur den övriga rekryteringen fortlöper.

337 333 Ärende 17 Bilaga Kvalitetssäkrade kliniska examinationer, Examensmål 3, 4 och 6 I dagsläget planeras att utgå från AssCE formuläret (Assessment of Clinical Education) vid kliniska examinationer. Detta formulär är under utformning på nationell nivå och förväntas kunna användas tidigast hösten Samverkan med verksamheter som en del i utvecklingsarbetet av systematiska kliniska examinationer vid respektive arena är under planering och kommer startas upp tidigast hösten 2015 beroende av hur processen med AssCE fortlöper. För att säkerställa kvalitet vid VFU i sin helhet behöver även de kliniska handledarnas kompetens beaktas. Initiativ till kartläggning av akademisk nivå och handledarutbildning hos huvudhandledare och handledare är taget inom branshrådet vid HVV. 5. Tidsplan Ramen för tidsplaneringen utgörs av bestämda datum för inlämnade av analys och åtgärdsplan, lägesrapport och slutrapport. Tidsplaneringen däremellan innefattar möten och arbete i den övergripande projektgruppen och i arbetslaget för distriktssköterskeutbildningen. Tidsplaneringen redovisas i tabell 1 nedan. Tabell 1: Tidsplanering gällande försvar och utveckling av Specialistutbildningen med inriktning mot distriktssköterska. Datum VAD? VEM? Upptaktsmöte fördelning av arbetsuppgifter i arbetslag Projektgrupp, UFO Analys och åtgärdsplan utarbetas och granskas. Programansvarig påbörjar analys och åtgärdsplan, övriga i arbetslaget granskar UKÄ-möte, Stockholm Processledare, Programansvarig Återkoppling utarbetad analys och åtgärdsplan. Projektgrupp, arbetslag Revidering av utarbetad analys och åtgärdsplan Programansvarig Analys och åtgärdsplan skickas till processledare för vidarebefordran till UFO. Programansvarig Analys och åtgärdsplan till UFO för granskning Processledare.

338 334 Ärende 17 Bilaga Återkoppling från UFO följs upp. Revidering genomförs Förberedelse för arbetet att genomföra planerade åtgärder inleds inför arbetslag Utskottsmöte - beredning av analys och åtgärdsplan till fakultetsnämnden Planering för genomförande av föreslagna åtgärder. Fördelning av arbetsuppgifter gällande åtgärder som ska genomföras. Processledare och arbetslag. Programansvarig Projektgrupp Arbetslag dsk enskilt 08:30-10:30 Arbetslag dsk, an, iva gemensamt 10:30-12: Genomgång av återkoppling från utskottet Projektgrupp Nämndmöte - beslut om analys och åtgärdsplan Påbörja lägesrapport i mallen utifrån planerade åtgärder. Programansvarig Revidering av kursplaner Examensarbete 15 hp och Självständigt arbete 7,5 hp Reviderade kursplaner gällande Examensarbete 15 hp och Självständigt arbete 7,5 hp skickas till avdelningschef Annica Engström för granskning Lägesrapport skickas till övriga i arbetslaget för återkoppling innan den skickas till processledare. Reviderade kursplaner gällande Examensarbete 15 hp och Självständigt arbete 7,5 hp skickas till ämnesansvarig professor Återkoppling reviderade kursplaner gällande Examensarbete 15 hp och Självständigt arbete 7,5 hp, revidering och därefter inskick till kursplanegruppen, HVV Återkoppling på lägesrapport från övriga i arbetslaget. Revidering av lägesrapport Lägesrapport till processledare för granskning. Utformning av preliminära betygskriterier gällande lärandemål i kursplanerna Examensarbete 15 hp och Självständigt arbete 7,5 hp, Arbetslag dsk enskilt 08:30-10:30 Arbetslag dsk, an, iva gemensamt 10:30-12:00 Programansvarig Programansvarig Åmnesansvarig professor och programansvarig. Arbetslag dsk Programansvarig Programansvarig Arbetslag dsk Lägesrapport åter från processledare Processledare Revidering lägesrapport inför inskick till UFO. Programansvarig

339 335 Ärende 17 Bilaga Lägesrapport till processledare för inskick till UFO Programansvarig Lägesrapport till UFO för granskning Processledare Utskottsmöte- beredning av lägesrapport ff. Påbörja arbetet med slutrapport Programansvarig ?? Återkoppling från UFO följs upp. Projektgrupp Nämndmöte- beslut om lägesrapport Arbeta med slutrapport Hela arbetslaget ?? Slutrapport skickas till interna och externa granskare. Programansvarig? Processledare? Slutrapport till UFO för beredning till utskott Processledare Utskottsmöte Nämndmöte-beslut om rapport Rektor fattar beslut om inlämnande av analysoch åtgärdsrapport ff Framarbetning av slutversion av analys och åtgärdsredovisning Arbetslag dsk Analys och åtgärdsredovisning, UKÄ direkt Processledare 6. Konsekvensanalys Specialistutbildningen till distriktssköterska har 35 platser. Prestationsgraden för utbildningen är mycket hög, för 2014 var den 98 % och medelvärdet för de tre senaste åren är detsamma (98 %). Genomströmningen av studenter är också mycket hög 94 % och medelvärdet för de tre senaste åren är likvärdig (96 %). När det gäller söktal, är dessa mycket bra och stabila. Sökstatistiken för 2013 var totalt 163 sökande varav 89 förstahandssökande. Sökstatistiken för 2014 var totalt 146 sökande varav 84 förstahandssökande. MDH:s forsknings- och utbildningsstrategi (FUS) för framhåller Hälsa och välfärd som en utvald utvecklingsmiljö som ska erbjuda utbildning på avancerad nivå. Följande citat från FUSen visar betydelsen av att utbilda specialistutbildningssjuksköterskor: Högskolan har därför ett särskilt ansvar att utbilda ingenjörer och sjuksköterskor som efterfrågas av arbetsmarknaden och som knyter an till MDH:s etablerade

340 336 Ärende 17 Bilaga 3 7 forskningsinriktningar. Både ingenjörer och sjuksköterskor bedöms vara bristyrken i arbetsmarknadsprognoser. Det betyder att MDH med traditionellt starka teknikutbildningar och en stor volym inom hälso- och välfärdsutbildningar ligger väl i linje med de behov som finns såväl internationellt som nationellt och regionalt. Likaså i den nyligen av rektor beslutade VUB (verksamhetsmål , uppdrag och budget 2015) där det tydligt framgår att yrkesexamina på avancerad nivå ska utgöra examina inom hälso- och välfärdsutbildningar vid MDH. Dessa båda strategiska beslut för MDH:s utbildningsverksamhet ger stöd för att aktuella specialistutbildningar fortsättningsvis ska ingå i ordinarie utbildningsutbud.

341 Preliminär version av Examensmatris gällande specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska 75 hp och magisterexamen. 337 Ärende 17 Bilaga 4 Utbildning på avancerad nivå Högskolelagen 1 kap 9 Högskolelagen (HL) Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forskningsoch utvecklingsarbete. Lag (2006:173). Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska Högskoleförordningen (HSF) För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialistsjuksköterska. Vidare ställs krav på legitimation som sjuksköterska utfärdat av Socialstyrelsen. Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 75 högskolepoäng. Inom ramen för kursfordringarna ska studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete). Studenten ska även ha fullgjort en verksamhetsförlagd del av utbildningen av en omfattning som är anpassad efter behovet för inriktningen. Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60hp med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 30 hp med fördjupning inom huvudområdet för utbildningen. För magisterexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp inom huvudområdet för utbildningen. Specifika krav för inriktning mot distriktssköterska - visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer, - visa förmåga att observera och bedöma komplexa behov av vård, habilitering och rehabilitering hos patienter, och - visa sådan kunskap som krävs för att ansvara för hälsoundersökning och vaccinationsverksamhet, och - visa kunskap som krävs för förskrivningsrätt av vissa läkemedel, tekniska hjälpmedel och förbrukningsartiklar. Kunskap och förståelse (HSF) Färdighet och förmåga (HSF) Värderingsförmåga och förhållningssätt (HSF) För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och - visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. För magisterexamen ska studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten - visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan, - visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder, - visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete, - visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer, - visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede, och - visa vårdpedagogisk förmåga För magisterexamen ska studenten - visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information - visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forskning- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. För magisterexamen ska studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Progression Specialistutbildningen till Distriktssköterska innebär att studenten utvecklar sina kunskaper i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad genom att utbildningens kurser sker på avancerad nivå. På så sätt innebär programmet en progression med utgångspunkt från sjuksköterskeexamen med kandidatexamen. Specifik progression avser studenternas förmåga till självständigt omvårdnadsarbete i komplexa situationer, hälsofrämjande perspektiv, helhetssyn, reflektion, kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt. Progression är möjlig genom att kunskap byggs upp hierarkiskt, dvs kunskap från en kurs är av betydelse för kunskapsfördjupning, genom att en kurs bildar en bas för att tillgodogöra sig innehållet i nästkommande kurser i programmet. Progression är också möjlig när teori knyts an till verksamhetsförankrad utbildning (vfu). Detta genom att studentens förmåga till kritisk reflektion i klinisk praxis med utgångspunkt i teoretisk kunskap kan leda till fördjupad vårdvetenskaplig kunskap. Progression är även möjlig genom magisterexamen som ger fördjupning inom huvudområdet vårdvetenskap.

342 338 Ärende 17 Bilaga 4 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 1 Examinationer A1N Termin 1 VAExxx Vetenskaplig teori och metod med inriktning mot omvårdnad (7,5 hp) Vetenskapsteori Forskningsprocessen Evidensbaserad kunskap Systematisk kunskapssammanställning av evidensbaserad kunskap Kvantitativ ansats Kvalitativ ansats Begreppsanalys Forskningsetik Kritisk granskning Kvalitetskriterier för forskning Specialistsjuksköterskans kärnkompetenser 1 reflektera kring vetenskapsteoretiska utgångspunkter i relation till forskningsprocessen 2 systematiskt granska, värdera, analysera och sammanställa evidensbaserad kunskap med kvantitativ och kvalitativ ansats relevant för specialistsjuksköterskans yrkesutövning 3 identifiera, definiera och värdera etiska aspekter vid vetenskapligt arbete med särskilt hänsyn till mänskliga rättigheter 4 kritiskt granska och värdera vårdvetenskapliga begrepp relevanta för specialistsjuksköterskans yrkesområde 5 identifiera och reflektera över specialistsjuksköterskans kärnkompetenser i relation till det specifika arbetsområdet Inlämningsuppgift (INL1), 4,5 hp, individuell skriftlig inlämningsuppgift. Examinerar lärandemål 1-3. Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Seminarium (SEM1), 1,5 hp, examinerar lärandemål 4. Betyg Godkänd (G). Seminarium (SEM2), 1,5 hp, examinerar lärandemål 5. Betyg Godkänd (G). A1N Termin 1 FHAxxx Folkhälsoarbete inom primärvård (7,5 hp) Bestämningsfaktorer för hälsa och deras indikatorer Social ojämlikhet i hälsa Folkhälsa hos befolkningen ur internationellt, nationellt och lokalt perspektiv Befolkningsindividualisering Prevention av sjukdomar, screening och vaccinationer Begrepp och modeller för planering och genomförande av hälsofrämjande arbete Hälsoekonomi, kostnadseffektivitet inom primärvård Etiskt förhållningssätt i folkhälsoarbete Hälsopedagogik, pedagogiskt förhållningssätt och motiverande samtal 1 definiera vad som påverkar hälsa och värdera dessa faktorers betydelse för olika grupper i befolkningen 2 identifiera, tillämpa och värdera yrkesspecifika kunskaper utifrån befolkningsindividualisering 3 identifiera, tillämpa och reflektera över epidemiologiska frågeställningar inom primärvård 4 reflektera över hälsoekonomiska frågeställningar relevanta inom primärvård 5 definiera, tillämpa och värdera begrepp och modeller för hälsofrämjande arbete på gruppnivå 6 identifiera, tillämpa och värdera etiska ställningstaganden i folkhälsoarbete 7 genomföra och reflektera över pedagogiska förhållningssätt vid individuella hälsofrämjande samtal Inlämningsuppgift (INL1), 2 hp, individuell inlämningsuppgift. Examinerar lärandemål 1-2,. Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Projektarbete (PRO1), 4 hp, avseende hälsofrämjande arbete på gruppnivå. Examinerar lärandemål 3-6. Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Seminarium (SEM1), 1,5 hp, Examinerar lärandemål 7. Betyg Godkänd (G). 1. Lärandemålen uppfyller även Kunskap och förståelse samt Färdighet och förmåga. Lärandemålet uppfyller genom progression Värderingsförmåga och förhållningssätt. Rödmarkerat lärandemål är befintligt lärandemål i utbildningen som svarar mot given kritik gällande Examensmål 6

343 339 Ärende 17 Bilaga 4 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 1 Examinationer A1N Termin 1 VAE088 Ledarskap och förbättringsarbete inom primärvård (7,5 hp) Kursen syftar till att studenten ska utveckla fördjupad kunskap och färdighet i ledarskap och förbättringskunskap utifrån distriktssköterskans verksamhetsområden. Studenten ska utveckla förmåga att självständigt analysera och problematisera förutsättningar för att utifrån en arbetsledande funktion planera och genomföra förändrings- och utvecklingsarbete. Fastställande datum: Ledarskapsteorier Primärvårdens verksamhet och organisation Ledarskap för enskilda medarbetare och team Kommunikation och konflikthantering Förbättringskunskap 1 identifiera, tillämpa och reflektera över ledarskapsteorier relevanta för primärvårdens verksamhet och organisation 2 identifiera och reflektera över faktorer som påverkar förutsättningar för och utövande av ledarskap 3 kritiskt analysera konsekvenser av ledarskap för enskilda medarbetare, team och arbetsmiljö 4 identifiera konflikter bland medarbetare och i team samt tillämpa och värdera olika möjligheter till konflikthantering 5 tillämpa och kritiskt granska evidensbaserat arbetssätt i ett förbättringsarbete 6 identifiera verksamhetsförankrade mål och reflektera över hur motivation och förutsättningar skapas hos medarbetare och team för att genomföra dessa Inlämningsuppgift (INL1), 4,5 hp, individuell skriftlig inlämningsuppgift. Examinerar lärandemål 1-4. Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Inlämningsuppgift (INL2), 3 hp, individuell skriftlig inlämningsuppgift som följs upp med muntlig presentation och diskussion. Examinerar lärandemål 5-6. Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG

344 340 Ärende 17 Bilaga 4 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Examinationer A1N Termin 1 och termin 2 BMA051 Farmakologi och Sjukdomslära inom primärvård (22,5 hp) Kursen syftar till att studenten ska utveckla fördjupad kunskap och förståelse om farmakologi och sjukdomslära. Studenten ska självständigt kunna bedöma, planera och genomföra åtgärder i livets olika komplexa situationer. Studenten ska självständigt kunna värdera och tillämpa förskrivningsrätt av läkemedel, tekniska hjälpmedel och förbrukningsartiklar. Fastställande datum: Föreskrifter och juridiska regelsystem vid receptförskrivning av vissa läkemedel, tekniska hjälpmedel och förbrukningsartiklar Allmän farmakologi Farmakokinetik Farmakodynamik Läkemedelsberäkning Sjukdomslära med tillämpad farmakologi utifrån aktuell läkemedelslista för sjuksköterskor med förskrivningsrätt Diabetesvård Stomivård Urininkontinens Vardagspediatrik inom primärvård Barns och ungas tillväxt och utveckling Åldrandet Bemötande av barn och unga inom primärvård Vård i livets slutskede Vaccinationer Telefonrådgivning 3 visa fördjupad kunskap avseende allmän farmakologi, farmakokinetik och farmakodynamik samt kunna tillämpa denna kunskap i relation till ålder, graviditet och amning. 4 visa fördjupad kunskap avseende läkemedelsberäkning 7 visa fördjupad kunskap om barn och ungas utveckling och tillväxt samt om människans åldrande 1 tillämpa kunskap om juridiska regelsystem och föreskrifter samt metoder för dokumentation och kvalitetssäkring vid läkemedelsförskrivning 5 tillämpa fördjupad kunskap i sjukdomslära och farmakologi för att självständigt bedöma behov av och förskriva läkemedel, tekniska hjälpmedel och förbrukningsartiklar 6 självständigt bedöma behov och åtgärder vid vardagliga sjukdomar 10 självständigt genomföra vaccinationer 2 reflektera över läkemedelsbehandling utifrån ett etiskt och professionellt förhållningssätt i relation till evidensbaserad kunskap 8 reflektera över olika förhållningssätt i möten med barn och unga 9 reflektera över individens komplexa situation vid vård i livets slutskede 11 reflektera över telefonrådgivning Gruppuppgift (GRU1), 1,5 hp, skriftlig inlämningsuppgift i grupp. Examinerar lärandemål 1-2. Betyg Godkänd (G). Tentamen (TEN1), 3 hp, individuell skriftlig tentamen. Examinerar lärandemål 3-4. Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Tentamen (TEN2), 10,5 hp, individuell skriftlig tentamen. Examinerar lärandemål 5-6, 10. Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning (PRA1), 7,5 hp, verksamhetsförlagd utbildning med tillhörande verksamhetsförlagt seminarium och individuell skriftlig inlämningsuppgift. Examinerar lärandemål 7-9, 11. Betyg Godkänd (G). Rödmarkerat lärandemål är befintligt lärandemål i utbildningen som svarar mot given kritik gällande Examensmål 4.

345 341 Ärende 17 Bilaga 4 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 1 Examinationer A1F Termin 2 VAE092 Barn och unga inom primärvård (15 hp) Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sina kunskaper om barns och ungas fysiska, psykiska och sociala utvecklingskompetenser, deras livsvillkor, rättigheter och hälsa. Studenten ska utveckla färdighet och förmåga att självständigt arbeta med hälsofrämjande omvårdnad utifrån ett etiskt förhållningssätt i samverkan med barn och deras familjer. Studenten ska visa fördjupad kunskap i omvårdnadsplanering, ledning, samverkan och samordning av vårdoch hälsoarbete. Fastställande datum: A1F Termin 2 VAE093 Vuxna och äldre inom primärvård (15 hp) Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sina kunskaper om vuxna, äldre och de med funktionsnedsättning samt deras livsvillkor, rättigheter, hälsa och omvårdnad. Studenten ska utveckla färdighet och förmåga att självständigt arbeta hälsofrämjande utifrån ett etiskt förhållningssätt i samverkan med vuxna, äldre och deras familjer och närstående. Studenten ska visa fördjupad kunskap i omvårdnadsplanering, ledning, samverkan och samordning av vård- och hälsoarbete. Fastställande datum: Barns och ungas utveckling, livsvillkor, hälsa och rättigheter Bemötande av barn och unga Förebyggande och hälsofrämjande arbete på individ-, familje- och samhällsnivå Föräldrastöd Evidensbaserad vård Barnhälsovårdens och elevhälsans organisation och verksamhet Telefonrådgivning Juridiska regelsystem och föreskrifter Metoder för dokumentation och kvalitetssäkring Vetenskaplig metod och etiska överväganden Vuxnas, äldres och de med funktionsnedsättnings utveckling, livsvillkor, hälsa och rättigheter Bemötande av vuxna och äldre Förebyggande och hälsofrämjande arbete på individ-, familje- och samhällsnivå Stöd till familj och närstående Evidensbaserad vård Vårdens verksamhet och organisation Telefonrådgivning Juridiska regelsystem och föreskrifter Metoder för dokumentation och kvalitetssäkring Vetenskaplig metod och etiska överväganden 7 identifiera behov av kunskapsutveckling avseende barn och unga inom primärvård samt formulera forskningsfråga och metod relevant för vårdvetenskap inom primärvård 7. identifiera behov av kunskapsutveckling avseende vuxna och äldre inom primärvård samt formulera en forskningsfråga och metod relevant för vårdvetenskap inom primärvård 1. Lärandemålet uppfyller även Kunskap och förståelse samt Färdighet och förmåga. Lärandemålet uppfyller genom progression Värderingsförmåga och förhållningssätt. Rödmarkerade lärandemål är befintliga lärandemål i utbildningen som svarar mot given kritik gällande Examensmål 4 och 6 1 identifiera och värdera barn och ungas livsvillkor utifrån ekologiskt perspektiv och utifrån barns och ungas rättigheter 2 identifiera och bedöma barns och ungas utvecklingskompetenser, hälsa och delaktighet utifrån relevanta vetenskapliga och etiska aspekter. 3 tillämpa mångfacetterat familjeperspektiv med särskilt beaktande av socioekonomisk tillhörighet, genus och etnicitet samt reflektera över stöd i föräldraskap utifrån relevanta samhälleliga, vetenskapliga och etiska aspekter. 4 självständigt initiera, genomföra, utvärdera och samordna hälsoundersökningar, hälsofrämjande och förebyggande arbete 5 identifiera, tillämpa och värdera kunskap om komplexa frågeställningar och situationer med barn, unga och deras familjer utifrån evidensbaserad kunskap 6 tillämpa och värdera kunskap om juridiska regelsystem och föreskrifter i arbetet med barn och unga samt dokumentation och kvalitetssäkring 8 kritiskt granska och värdera forskningsfrågor, vetenskaplig metod och etiska överväganden i eget och andras PM 1. identifiera och värdera livsvillkor hos vuxna, äldre och de med funktionsnedsättning samt främja deras rättigheter och delaktighet 2. identifiera, bedöma och värdera vuxnas och äldres hälsa, behov av omvårdnadsåtgärder och utifrån relevanta vetenskapliga och etiska aspekter 3. tillämpa familjeperspektiv med särskilt beaktande av socioekonomisk tillhörighet, genus och etnicitet samt reflektera över stöd till familjen och närstående utifrån relevanta samhälleliga, vetenskapliga och etiska aspekter 4. självständigt initiera, genomföra, utvärdera och samordna hälsofrämjande och förebyggande arbete 5. identifiera, tillämpa och värdera kunskap om komplexa frågeställningar och situationer med vuxna och äldre utifrån evidensbaserad kunskap, specifikt vid vård i livets slutskede 6. tillämpa och värdera kunskap om juridiska regelsystem och föreskrifter i arbetet med vuxna och äldre 8. kritiskt granska och värdera forskningsfrågor, vetenskaplig metod och etiska överväganden i eget och andras PM Fullgjord och bedömd verksamhetsförlagd utbildning (PRA1), 13,5 hp, med verksamhetsförlagda seminarier, individuella skriftliga inlämningsuppgifter. Därutöver genomförs studiebesök inom närliggande verksamhetsområden. Examinerar lärandemål 1-6. Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). PM (PM01) 1,5 hp, skriftlig och muntlig presentation av PM inför självständigt arbete eller examensarbete. Examinerar lärandemål 7-8. Betyg Godkänd (G). Fullgjord och bedömd verksamhetsförlagd utbildning (PRA1), 13,5 hp, med verksamhetsförlagda seminarier, individuella skriftliga inlämningsuppgifter. Därutöver genomförs studiebesök inom närliggande områden. Examinerar lärandemål 1-6. Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). PM (PM01) 1,5 hp, skriftlig och muntlig presentation av PM inför självständigt arbete eller examensarbete. Examinerar lärandemål 7-8. Betyg Godkänd (G).

346 342 Ärende 17 Bilaga 4 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 1 Examinationer A1E Termin 3 VAExxx Examensarbete inom primärvård (15 hp) Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sina kunskaper inom vårdvetenskap med inriktning mot primärvård samt fördjupa och tillämpa sina kunskaper i vetenskapsteori, forskningsmetodik och forskningsetik genom ett empiriskt examensarbete. Självständigt vetenskapligt examensarbete under handledning Forskningsprocessen Vetenskaplig teori och metod Forskningsetiska överväganden Opponentskap Respondentskap 9 identifiera ytterligare behov av kunskapsutveckling avseende valt problemområde 1 identifiera och avgränsa ett vårdvetenskapligt problemområde inom primärvård och formulera ett syfte i relation till detta 2 systematiskt söka, analysera, värdera och kontrastera tidigare forskning relaterat till valt problemområde 3 identifiera, beskriva, tillämpa och värdera en för syftet relevant vetenskaplig metod 4 identifiera, tillämpa och värdera etiska aspekter i relation till examensarbetet 5 samla in, bearbeta, analysera samt värdera kvaliteten på insamlad empiriska data 6 beskriva och värdera sitt resultat 7 integrera, kontrastera och värdera resultatet med tidigare forskning samt eventuell teoretisk referensram 8 värdera resultatet i relation till distriktssköterskors yrkesområde och samhällsrelevans 10 kritiskt granska samt föra en vetenskaplig diskussion avseende eget och andras examensarbete UPS1, 15 högskolepoäng Skriftligt examensarbete med muntlig presentation samt skriftlig och muntlig granskning av annat självständigt arbete. Examinerar lärandemål A1F Termin 3 Examensarbete inom primärvård (7,5 hp) 2 Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sina kunskaper inom vårdvetenskap med inriktning mot primärvård samt fördjupa och tillämpa sina kunskaper i vetenskapsteori, forskningsmetodik och forskningsetik genom ett examensarbete. Forskningsprocessen Vetenskapliga metoder Forskningsetik Genomförande av ett självständigt arbete med relevans för vårdvetenskap primärvård. Presentation och granskning av självständigt arbete 9. identifiera ytterligare behov av kunskapsutveckling avseende valt problemområde 1. Lärandemålet uppfyller även Kunskap och förståelse samt Färdighet och förmåga. Lärandemålet uppfyller genom progression Värderingsförmåga och förhållningssätt. 1 identifiera och avgränsa ett vårdvetenskapligt problemområde inom primärvård och formulera ett syfte i relation till detta 2. De studenter som väljer ett Examensarbete 7,5 hp läser även en valbar kurs med inriktning mot distriktssköterskans yrkesområde. Vid MDH ges kursen Sårvård 7, ?benamning=&kurskod=OBM006&niva=&huvudomrade=&fordjupning=&akademi=&search=S%C3%B6k Blåmarkerade lärandemål är nya lärandemål som svarar mot given kritik i Examensmål 1, 3, och 5. 2 systematiskt söka, analysera, värdera och kontrastera tidigare forskning relaterat till valt problemområde 3 identifiera, beskriva, tillämpa och värdera en för syftet relevant vetenskaplig metod 4 identifiera, tillämpa och värdera etiska aspekter i relation till examensarbetet 5 samla in, bearbeta, analysera samt värdera kvaliteten på insamlad data 6 beskriva och värdera sina resultat 7 integrera, kontrastera och värdera resultatet mot tidigare forskning samt eventuell teoretisk referensram 8 värdera resultatet i relation till distriktssköterskors yrkesområde och samhällsrelevans 10 kritiskt granska samt föra en vetenskaplig argumenterande diskussion avseende eget och andras examensarbete UPS1, 7,5 hp, Skriftligt examensarbete med muntlig presentation. Granskning av annat examensarbete sker vid obligatoriskt seminarium. Examinerar lärandemål 1-10.

347 343 Ärende 17 Bilaga Till Fakultetsnämnd ang. 151 (protokoll 2014) om arbetsbelastning i samband med UKÄ:s kvalitetsgranskningar. För de olika arbetslagen inom specialistutbildningsprogrammen, barnmorskeutbildningen och magisterutbildning i socialt arbete vid HVV har följande medarbetare ingått: Anestesi: Distrikt: professor Lene Martin, lektor Anneli Strömsöe, avdelningschef Tanja Dunerbrandt, adjunkt Ninni Wallfält (t.o.m. dec 2014). professor Inger Holmström, lektor Maria Harder, docent Karin Josefsson, docent Maja Söderbäck. Intensivvård: professor Inger Holmström, lektor Karin Skoglund, adjunkt Christina Kantola, adjunkt Sofia Christensson. Barnmorske: docent Elisabet Häggström Nordin, lektor Marianne Velandia Socialt arbete: avdelningschef Munir Dag, docent Osman Aytar, lektor Mats Ekermo. Samtliga lärare som har varit och fortsatt är engagerade i revideringsarbetet har undervisningsuppdrag parallellt med åtgärdsarbetet. Dessa personer gör ett mycket gott arbete för att upprätthålla utbildningskvalitén under de förutsättningar som råder för de studenter som är inne i de olika programmen. Samtliga involverade personer har uppmanats att notera tidsåtgång för UKÄarbetet utöver ordinarie arbetstid, som har eller ska kompenseras i arbetsplaner eller genom annan överenskommelse. Det finns variationer i utförd arbetsinsats och vilken belastning detta har medfört. Det är därför svårt att ge generella uppgifter om hur mycket tid som åtgått. Utbildningar som erhållit bristande kvalitet på ett flertal mål alternativt mer omfattande brister har krävt mer arbete än de som haft färre mål med bristande kvalitet. Ambitionen från akademiledningen är att alla medarbetare ska kompenseras för den extra tid de lagt ned till följd av UKÄs bedömning om bristande kvalitet i utbildningsprogrammen för specialistsjuksköterskor och barnmorskor samt magisterexamen i socialt arbete. För att strukturera och effektivisera arbetet med åtgärdsplanerna tillsattes två processledare: Per Andersson, utbildningsledare, ansvarsområde: tidsplan, kontakt med UO, utskott och nämnd, Annica Engström, avdelningschef specialistutbildningarna, ansvarsområde: kontakt med arbetslagen, resurs och kompetensfrågor gällande planerade åtgärder. Detta har inneburit att praktiska frågor i arbetsgruppernas arbetsprocesser såväl systematiserats som underlättats. Processledarna genomför löpande uppföljning och granskning av såväl gruppernas processer, fokus, tidsplaner och texter, allt för att i största möjliga mån underlätta för arbetslagen i åtgärdsarbetet. Maria Müllersdorf Akademichef HVV Per Andersson Utbildningsledare HVV

348 344 Nr 3: MDH /0071 Fakultetsnämnden 18. Uppföljning av specialistsjuksköterskeexamen med inriktning intensivsjukvård där Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om bristande kvalitet Diarienummer: /0095 Handläggare: Ida Nilsson Föredragande: Ida Nilsson UKÄ fattade den 20 oktober 2014 beslut om bristande kvalitet för specialistsjuksköterskeexamen med inriktning intensivsjukvård vid MDH. Lärosätet har ett år på sig att åtgärda bristerna. Berörd akademi ska under uppföljningsprocessen inkomma till nämnden med analys och åtgärdsplan, lägesrapport samt slutrapport. Akademin ska också redovisa en konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell ifrågasatt examen. Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har nu inkommit till nämnden med den lägesrapport som efterfrågas för ärendet. Förslag till beslut Fakultetsnämnden föreslås besluta: att godkänna föreliggande lägesrapport och därtill rekommendera akademin: att komplettera åtgärdsrapporten med uppgifter om när planerade rekryteringar beräknas vara tillsatta, eller var i processen man befinner sig när slutrapporten färdigställs, för var och en av åtgärderna som rör rekrytering, att för ifrågasatt mål 4 beskriva lärandemålen för det som anges som åtgärd 1 och som ska svara mot brist 1 och 2, samt att utveckla analysen av brister vad gäller ifrågasatta mål 5. Ärendets beredning Akademi HVV har varit ansvarig för framtagandet av föreliggande lägesrapport. Arbetets uppföljning på akademin är organiserat i dels en övergripande projektgrupp för samtliga ifrågasatta specialistutbildningar dels en arbetsgrupp för varje enskild examen inom området. I uppföljningsarbetet på akademin deltar bland annat utbildningsledare, ämnesansvariga, och avdelningschef. Akademichef informeras fortlöpande i ärendet. Ärendet har beretts av utbildnings- och forskningssektionen och ytterligare även av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Delges Akademichef HVV, utbildningsledare HVV, avdelningschef Annica Engström HVV och prodekan för grundutbildning. Underlag i ärendet Bilaga 18:1 i kallelsen: Besluts-PM Bilaga 18:2 i kallelsen: Akademi HVV:s lägesrapport Bilaga 18:3 i kallelsen: Akademi HVV:s följebrev Bilaga 18:4 i kallelsen: Examensmatris spec.sköteskeexamen med inr intensivsjukvård Bilaga 18:5 i kallelsen: Akademi HVV:s tidplan angående 151

349 345 Ärende 18 Bilaga 1 Fakultetsnämnd: #3: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende /0095 Besluts-PM Handläggare Ida Nilsson 1 (4) BESLUTSPROMEMORIA Uppföljning av specialistsjuksköterskeexamen med inriktning intensivsjukvård där Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om bristande kvalitet Bakgrund I pågående kvalitetsutvärdering fattade UKÄ den 20 oktober 2014 beslut om bristande kvalitet för specialistsjuksköterskeexamen med inriktning intensivsjukvård vid MDH. Beslut om bristande kvalitet benämns också som ifrågasatt kvalitet. Lärosäte som fått omdömet bristande kvalitet ska utifrån yttrande i UKÄ:s beslut om ifrågasatt examen inom ett år till myndigheten lämna in en analys av framförd kritik för utbildningen (examen), samt en redovisning av vilka åtgärder man vidtagit för att avhjälpa påtalade brister. UKÄ fattar därefter beslut om ifrågasatt examenstillstånd ska återkallas eller inte. Lärosätet har också möjligheten att som svar på UKÄ:s beslut om bristande kvalitet, avveckla utvärderad examen. Vid ett sådant förfarande avslutar myndigheten utvärderingen. Fakultetsnämnden har med anledning av beslut om bristande kvalitet beslutat att berörd akademi i ett första skede skyndsamt ska inkomma med en analysoch åtgärdsplan med utgångspunkt i UKÄ:s beslut och yttrande. Akademin ska vidare senast fyra månader efter beslut om bristande kvalitet inkomma till nämnden med en lägesrapport för åtgärdsarbetet och ytterligare därefter till nämnden redovisa slutrapport motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning som ska delges UKÄ senast ett år efter beslut om bristande kvalitet. Det åligger också akademin att till nämnden redovisa en konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell examen. Med anledning av beslut om bristande kvalitet för specialistsjuksköterskeexamen med inriktning intensivsjukvård har Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) nu inkommit till fakultetsnämnden med en lägesrapport som efterfrågas för ärendet. Akademi HVV har varit ansvarig för framtagandet av föreliggande lägesrapport. Arbetet med uppföljning på akademin är organiserat i dels en övergripande projektgrupp för samtliga ifrågasatta specialistutbildningar dels en arbetsgrupp för varje enskild examen inom området. I uppföljningsarbetet på akademin deltar bland annat utbildningsledare, ämnesansvariga och avdelningschef. Akademichef informeras fortlöpande i ärendet. Utbildnings- och forskningssektionen har tagit fram tidplan för akademins

350 346 Ärende 18 Bilaga 1 avrapportering mot nämnden avseende uppföljningsprocessens olika moment och i dialog med prodekan för grundutbildning och akademin berett ärendet. Ytterligare har även utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå berett ärendet. Fakultetsnämnden beslutade den 19 februari 2015 att godkänna analys- och åtgärdsplanen för ärendet och därtill rekommenderades: 2 (4) att att att i kommande lägesrapport tydliggöra mer precist vad som avses med redovisad förstärkning av lärarresursen och när i tid dessa förstärkningar planeras ske eller har skett, i kommande lägesrapport mer precist beskriva åtgärder som nu redovisas vagt i åtgärdsplanen, samt i kommande lägesrapport redovisa konkreta planerade åtgärder i den tidplan som finns för uppföljningsarbetet, detta med hänsyn tagen till tidigare beslut fattad av fakultetsnämnden om arbetsbelastning i samband med UKÄ:s kvalitetsgranskningar (FN: ). Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå beslutade vid sammanträde den 13 maj att föreslå fakultetsnämnden besluta att godkänna föreliggande lägesrapport och därtill rekommendera akademin: att att att examensmatris ska ingå som bilaga till rapporten komplettera åtgärdsrapporten med uppgifter om när planerade rekryteringar beräknas vara tillsatta, eller var i processen man befinner sig när slutrapporten färdigställs, för var och en åtgärderna som rör rekrytering, för ifrågasatt mål 4 beskriva lärandemålen för det som anges som åtgärd 1 och som ska svara mot brist 1 och 2, att utveckla analysen av brister vad gäller ifrågasatta mål 5 Akademi HVV har efter den diskussion som uppstod vid utskottsmötet angående tillägg av examensmatris inkommit med en sådan till fakultetsnämnden. Examensmatrisen är bilagd handlingarna till fakultetsnämndens möte 4 juni Alternativa beslut Fakultetsnämnden har att fatta beslut om att godkänna föreliggande lägesrapport eller att godkänna densamma med förslag till akademin på kompletteringar eller andra förändringar. Konsekvensanalys En möjlig konsekvens av UKÄ:s beslut om bristande kvalitet för viss examen är att lärosätet i slutänden får ifrågasatt examenstillstånd indraget. Vad denna situation exakt innebär är inte helt klarlagt men i alla hänseenden skulle ett indraget examenstillstånd innebära negativa konsekvenser för både utbildning som direkt berörs av examenstillståndet och för MDH som helhet. Överväganden På ett övergripande plan bör fakultetsnämnden för sitt beslut överväga om den nu framställda lägesrapporten kan sägas vara tillräcklig och rimlig i förhållande till bedömargruppens

351 347 Ärende 18 Bilaga 1 omfattande kritik. Fakultetsnämnden bör även följa upp hur akademin följt nämndens beslut om ändring i analys- och åtgärdsplanen. 3 (4) Fakultetsnämnden har för sitt beslut också att ta hänsyn till UKÄ:s krav på att analys- och åtgärdsredovisningen endast ska innehålla genomförda och dokumenterade åtgärder och att dessa måste vara genomförda senast den 22 oktober 2015 då analys- och åtgärdsredovisningen senast ska vara myndigheten tillhanda. Beredningens förslag till beslut - ställningstaganden På ett övergripande plan finner förvaltningsberedningen att akademi HVV i lägesrapporten svarat upp mot bedömargruppens kritik så som den framställs i det yttrande som följer aktuellt beslut om bristande kvalitet. Förvaltningsberedningen finner även att akademin i lägesrapporten utvecklat vad som avses med redovisad förstärkning av lärarresursen men att slutrapporten behöver tydliggöra när i tid dessa förstärkningar planeras ske eller har skett alternativt var i processen man befinner sig när slutrapporten färdigställs. Vidare finner förvaltningsberedningen att akademin även utvecklat sin beskrivning av åtgärder som i tidigare rapport presenterats som vaga. Beskrivning av det som anges som åtgärd 1 för mål 4 och som ska svara mot brist 1 och 2 bör emellertid kunna anges i rapporten. Analysen av brister vad gäller mål 5 bör också kunna utvecklas. Brist 1 och 2 som anges i lägesrapporten är en upprepning av vad UKÄs bedömargrupp konstaterat och inte en analys av bedömargruppens utlåtanden. Förvaltningsberedningen finner att det i rapporten saknas en tydlig redovisning av konkreta planerade åtgärder i tidsplanen för uppföljningsarbetet. Förutom förvaltningsberedningens överväganden och slutsatser är det betydelsefullt att fakultetsnämnden tar egen ställning till om akademins analyser och planerade åtgärder är relevanta och tillräckliga givet bedömargruppens kritik. Sammanfattningsvis har fakultetsnämnden att bedöma om akademin i allt väsentligt har åtgärdat de punkter som avsågs i nämndens beslut för analys- och åtgärdsredovisningen och därefter besluta om att godkänna lägesrapporten alternativt besluta om att uppdra akademin att åtgärda brister inför slutrapporten.

352 348 Ärende 18 Bilaga 1 Förslag till beslut Fakultetsnämnden föreslås besluta: att godkänna föreliggande lägesrapport och därtill rekommendera akademin: att komplettera åtgärdsrapporten med uppgifter om när planerade rekryteringar beräknas vara tillsatta, eller var i processen man befinner sig när slutrapporten färdigställs, för var och en åtgärderna som rör rekrytering, att för ifrågasatt mål 4 beskriva lärandemålen för det som anges som åtgärd 1 och som ska svara mot brist 1 och 2, samt att utveckla analysen av brister vad gäller ifrågasatta mål 5. 4 (4)

353 349 Ärende 18 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar Mall för uppföljning Specialistutbildning med inriktning mot intensivvård Lärosäte: Mälardalens högskola Utvärderingsärende Lägesrapport Huvudområde/område för examen: Examen: Specialistsjuksköterskeexamen Amb, An, Int, Op Mål 3:...visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer UKÄS bedömning: Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse. I flertalet av arbetena presenterar inte studenterna resultat eller resultatdiskussion som integrerar teoretisk kunskap och praxis. I dessa arbeten visar studenterna inte heller förmåga att analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer. Några arbeten visar dock på hög måluppfyllelse. Av självvärderingen och vid intervjuerna framkom dock att lärandemål och examinationer borde ge ett gott stöd för måluppfyllelse avseende förmåga att integrera kunskap. Studenterna examineras även i förmågan att analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer exempelvis inom akutmedicin. Lärosätet beskriver flera relevanta simuleringsövningar med utgångspunkt av olika fall som relaterar till examensmålet. Man använder också S-BAR (ett kommunikationsverktyg som står för Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd samt Rekommendation)som modell för fallen. Det är dock inte helt tydligt om övningarna examineras. Dock visar utfallet av bedömningen av de självständiga arbetena på sådana brister att bedömningen sammantaget är att måluppfyllelsen är bristande. Analys av vad den påtalade bristen består i: De självständiga arbetena omfattar inte forskningsprocessen som helhet, utan skrivs för närvarande som en projektplan. Vidare behöver vi införa fler examinerande moment avseende kliniska färdigheter. Resultatet av vår analys kan sammanfattas på följande sätt: Brist 1: Studenterna presenterar inte resultat eller resultatdiskussion i de självständiga arbetena Brist 2: Då resultat och resultatdiskussion inte redovisas påvisas inte heller förmågan att analysera och hantera komplexa frågeställningar, samt integrera teori och praxis. Brist 3: Det är oklart hur förmågan att analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer exempelvis inom akutmedicin, inklusive simuleringsövningar med patientfall, examineras. Genomförda åtgärder: Revideringarna innebär att fler examinationsmoment anknutna till lärandemål och läraktiviteter med både med teoretiskt och praktiskt/kliniskt innehåll har införts, och kommer att redovisas i slutrapport i examensmålsmatris. Åtgärd 1 svarar mot brist 1 och 2: Vi har reviderat kursplanen för kursen Självständigt arbete 7,5 hp. VAE022. De befintliga övergripande lärandemålen har utvecklats, se nedan, samt att vi infört nya 1

354 350 Ärende 18 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem och mer specifika lärandemål. Konkret innebär detta att samtliga studenter ska genomföra hela forskningsprocessen i sina självständiga arbeten, så att resultat och resultatdiskussion presenteras. I de reviderade kursplanerna eftersträvas en tydligare samstämmighet mellan syfte, lärandemål, läraktivitet och examination samt tydliggörande av progressionen av lärandemålen genom utbildningen. I kursen VAE022 Självständigt arbete inom intensivvård 7,5 hp. har samtliga lärandemål reviderats, se nedan. Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1 identifiera och avgränsa ett vårdvetenskapligt problemområde inom intensivvård och formulera ett syfte i relation till detta 2 systematiskt söka, analysera, värdera och kontrastera tidigare forskning relaterat till valt problemområde 3 identifiera, beskriva, tillämpa och värdera en för syftet relevant vetenskaplig metod 4 identifiera, tillämpa och värdera etiska aspekter i relation till det självständiga arbetet 5 samla in, bearbeta, analysera samt värdera kvaliteten på insamlad data 6 beskriva och värdera sina resultat i ett självständigt arbete 7 integrera, kontrastera och värdera resultatet mot tidigare forskning samt eventuell teoretisk referensram 8 värdera resultatet i relation till intensivvårdssjuksköterskans yrkesområde och samhällsrelevans 9 identifiera ytterligare behov av kunskapsutveckling avseende valt problemområde Åtgärd 2 svarar mot brist 3: Kurserna Medicinsk vetenskap 1 & 2, dvs BMA036 & BMA041, och Vårdvetenskap 1 & 2, dvs VAE065 & VAE068, inkluderar nya lärandemål som omfattar förmågan att analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer exempelvis inom akutmedicin. Dessa examineras genom nya examinationer, som kommer att redovisas i examensmålsmatris i slutrapporten. För att integrerar teori och praktik och analysera komplexa frågeställningar sker obligatoriska verksamhetsförlagda seminarium i grupp med skriftlig individuell inlämningsuppgift (utefter olika lärandemål), dessa sker i termin 1 och 2 i både delkurs 1 & 2 inom såväl Medicinsk vetenskap som Vårdvetenskap. I kursen Medicinsk vetenskap 1, BMA036, sker en praktisk examination med simulering, utefter patientfall uppbyggda enligt SBAR samt avslutande reflektion. Studerande bedöms individuellt efter strukturerat bedömningsformulär. I kurserna Medicinsk vetenskap 2, BMA041 och Vårdvetenskap 2,VAE068, sker en praktiskt klinisk individuell examination i termin 2 som inkluderar en muntlig tentamen, där bl.a. självständighet och helhetssyn på patienten inkluderas och studerandes förmåga att kunna bedöma och hantera komplexa situationer examineras. Denna sker gemensamt för kurserna Medicinsk Vetenskap och Vårdvetenskap i delkurs 2. MÅL 4:...visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede UKÄs bedömning: Självvärderingen gör inte troligt att studenterna når hög måluppfyllelse avseende förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede. Lärosätet presenterar lärandemål och examinationer som 2

355 351 Ärende 18 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem endast är av betydelse för att uppnå delar av examenmålet. I en skriftlig individuell tentamen ska studenterna redogöra för hur de självständigt kan utföra en neurologisk undersökning och bedöma neurologstatus under en ambulanstransport. Studenterna tar också del av föreläsningar, diskuterar och reflekterar över vård i livets slutskede, dödsbegreppet och organdonation. I ett examinerande seminarium ska studenterna diskutera och reflektera över dödsbegreppet och vård i livets slutskede, dock anges inte kriterierna för godkänt för examinationerna. I den verksamhetsförlagda utbildningen tränar studenterna olika moment men det förekommer inga kliniska examinationer vilket bedöms som en svaghet. Bedömningarna av studenten i den verksamhetsförlagda utbildningen baseras på en 3-gradig skala. Av intervjuerna framgick även att endast yrkeshandledare bedömer studenternas förmåga under den verksamhetsförlagda utbildningen. Vidare beskrivs att palliativ vård ingår i den verksamhetsförlagda utbildningen men att detta moment inte examineras. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. Analys av vad den påtalade bristen består i Vi har inte lyckats tydliggöra de examinationer som faktiskt finns, men det har också saknats examinationer av vissa moment, t.ex. avseende vård i livets slutskede. Vidare är det en brist att lärare från lärosätet inte deltagit i bedömningar under den verksamhetsförlagda utbildningen på campusorterna. På distansorterna Gävle och Falun sker dock trepartssamtal med närvaro av lärare vid bedömning av studerande i VFU redan i dagsläget, vilket vi inte lyckats tydliggöra i vår självvärdering. Resultatet av vår analys kan sammanfattas på följande sätt: Brist 1: Vi har inte lyckats presentera hur studenterna ska nå hög måluppfyllelse avseende förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede Brist 2: Vi har presenterat lärandemål och examinationer som endast är av betydelse för att uppnå delar av examensmålet angående medverkan vid och självständig utförande av undersökningar och behandlingar. Brist 3: Vi har inte beskrivit kriterierna för hur studenterna examineras avseende dödsbegreppet och vård i livets slutskede Brist 4: Inga kliniska examinationer avseende dödsbegreppet och vård i livets slutskede förekommer Brist 5: Studenternas förmågor under den verksamhetsförlagda utbildningen examineras endast av yrkeshandledare på campusorterna, och inte av lärare från lärosätet Genomförda åtgärder: Åtgärd 1 svarar mot brist 1 och 2: Vi har reviderat kursplaner för både termin 1 och 2, så att lärandemålen blivit mer specifika och utvecklat både befintliga och nya läraktiviteter och infört fler examinationsmoment kopplade till examensmål 4, som ska presenteras i examensmålsmatris i slutrapporten. Åtgärd 2 svarar mot brist 1 och 2: Samtliga lärandemål avseende medverkan vid och självständig utförande av undersökningar och behandlingar examineras. Under termin 1 i kursen BMA036 Medicinsk vetenskap inom intensivvård 1 har ett nytt lärandemål lagts till som inkluderar att med viss självständighet kunna observera, övervaka och bedöma patientens vitala funktioner, samt medverka vid undersökningar och utifrån tillgänglig information initiera och utföra medicinska åtgärder. Detta examinera genom en individuell praktisk examination genom simulering (patientfall uppbyggda enligt SBAR och studerande ska självständigt undersöka patienten enligt strukturen A-E och observera, övervaka och bedöma de vitala parametrarna) där alla patientfall avslutas med reflektion. 3

356 352 Ärende 18 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Under termin 2 i kurserna Medicinsk vetenskap 2, BMA041 och Vårdvetenskap 2,VAE068, sker en praktiskt klinisk individuell examination som inkluderar en muntlig tentamen, där examensmålet att självständigt medverka vid och utföra egna undersökningar och behandlingsåtgärder examineras utifrån en helhetssyn på patienten. Denna sker gemensam för kurserna Medicinsk Vetenskap och Vårdvetenskap i delkurs 2. Genom att ha två praktiska examinationer en under termin1 och en under termin 2 kan progression och ökad självständighet bedömas och examineras. Lärare från lärosätet kommer att medverka vid kliniska examinationer i samtliga VFU-kurser på både campus- och distansorter. Lärarresurserna förstärks med en lektorstjänst som är under tillsättning. Åtgärd 3 svarar mot brist 3: Kriterierna för examination avseende dödsbegreppet och vård i livets slutskede har tydliggjorts, vilket kommer att visas i examensmålsmatris i slutrapporten. Åtgärd 4 svarar mot brist 4: En examination avseende dödsbegreppet och vård i livets slutskede har införts. Detta sker i termin 1 då studenten ska beskriva och diskutera krisreaktioner, bemötande och stödbehov i samband med traumatiska händelser såsom dödsfall. Detta är en skriftlig gruppuppgift i kursen Akutsjukvård, BMA037. Ytterligare ett nytt lärandemål har lagts till i kursen Medicinsk vetenskap 2, BMA041, inkluderar att visa förmåga att medverka vid och eller redogöra för och reflektera över behandlingar i samband med vård i livets slutskede. En individuell examination avseende dödsbegreppet och vård i livets slutskede har införts. Detta sker genom ett genom ett obligatoriskt verksamhetsförlagt seminarium. I kursen VAE068 Vårdvetenskap inom intensivvård 2 samt BMA041 Medicinsk vetenskap inom intensivvård 2 har ett nytt lärandemål lagt till som omfattar att individuellt reflektera över begrepp som vård i livets slutskede och vårdnivå utifrån patient och närståendes upplevelser och behov. Detta examineras genom en individuell skriftlig inlämningsuppgift samt muntligt genom presentation och deltagande i genom ett obligatoriskt verksamhetsförlagt seminarium, som är gemensamt för kurserna. Åtgärd 5 svarar mot brist 5: Lärare från lärosätet kommer att medverka vid kliniska examinationer. För detta behöver lärarresurser säkerställas, genom den pågående tillsättningen av en lektor. Examinationer i VFU sker på följande sätt i alla kliniska kurser: Studenten examineras i halvtid samt vid slutbedömningssamtal, där betygsgraden är godkänd eller underkänd. Handledaren lämnar underlag för bedömning av studenten och lärare från högskolan sätter betyg. Bedömningsunderlag är det s.k AssCe-formuläret för avancerad nivå, som består av fem dimensioner fördelade på 21 frågor: Kommunikation och undervisning; Omvårdnadsprocessen; Undersökningar och behandlingar; Arbetsledning och samarbete; Professionellt förhållningssätt. Studenten gör en självskattning och handledaren gör en egen skattning av måluppfyllelse, som kan vara otillräcklig, god eller mycket god. Vid bedömningssamtalet med lärare från lärosätes diskuteras detta och slutgiltigt betyg sätts. Dessutom ska kursens samtliga lärandemål vara uppfyllda. MÅL 5:...visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna 4

357 353 Ärende 18 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem UKÄs bedömning: Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse. Flertalet arbeten visar på brister framförallt avseende förmågan att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga aspekter. Flera arbeten visar också på brister avseende samhälleliga aspekter och några även vad avser etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna. Flera arbeten visar dock på hög måluppfyllelse vad avser förmågan att göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta etiska aspekter. I självvärderingen och under intervjuerna presenteras både lärandemål och examinationer som är av betydelse för att uppnå hög måluppfyllelse. Etiska aspekter examineras i individuella skriftliga examinationer med uppföljande seminarium. Under den verksamhetsförlagda utbildningen har studenter reflektionsseminarium där etiska ställningstaganden ingår. I självvärderingen beskrivs att åtgärdsbedömningar på samhällelig grund examineras i form av lagar och förordningar, och tema om katastrofmedicin. Sammantaget bedöms dock måluppfyllelsen vara bristande på grund av utfallet av bedömningen av de självständiga arbetena. Analys av vad den påtalade bristen består i De självständiga arbetena omfattar i dagsläget endast en projektplan, och inte hela forskningsprocessen. Detta innebär även brister i förmågan att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga aspekter, samt samhälleliga aspekter och etiska aspekter. Resultatet av vår analys kan sammanfattas på följande sätt: Brist 1: Flertalet självständiga arbeten brister framförallt avseende förmågan att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga aspekter Brist 2: Flera arbeten visar också på brister avseende samhälleliga aspekter och några även vad avser etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna. Genomförda åtgärder: Åtgärd 1 svarar mot brist 1: Samtliga studenter ska genomföra hela forskningsprocessen i sina självständiga arbeten, så att förmågan att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga aspekter inkluderas. Ett nytt lärandemål avseende helhetssyn på människan har lagts till i den första vårdvetenskapliga kursen VAE065. Detta examineras dels genom en individuell skriftlig uppgift, samt vid ett obligatorisk verksamhetsförlagt seminarium, se bifogad examensmålsmatris. I Kursen VAE022 Självständigt arbete inom intensivvård 7,5 hp har samtliga lärandemål i kursen har reviderats. Ett nytt lärandemål som inkluderar att värdera etiska aspekter har lagts till. Ytterligare ett lärandemål inkluderar att studenter värderar sitt resultat i relation till samhällsrelevans. Åtgärd 2 svarar mot brist 2: Samtliga studenter ska genomföra hela forskningsprocessen i sina självständiga arbeten, vilket inkluderar samhälleliga aspekter och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna. En individuell skriftlig uppgift som inkluderar etiska aspekter finns redan, men till detta har lagts ett nytt lärandemål som omfattar mänskliga rättigheter. Dessa examineras genom en individuell skriftlig uppgift samt vid ett obligatoriskt verksamhetsförlagt seminarium. Dels i termin 1 examineras i kursen Akutsjukvård BMA037, samhälleliga aspekter genom att studerande ska redogöra för och analysera risker, planering och samhällets organisation inom katastrofmedicin, samt principer för prioritering och omhändertagande av skadade i samband med en stor olycka eller katastrof. Vidare ska studenten i kursen Vårdvetenskap 1 VAE065 i termin 1 i en individuell skriftlig inlämningsuppgift beskriva, reflektera och analysera omvårdnaden av en intensivvårdspatient utifrån mänskliga rättigheter gentemot patientens och närståendes upplevelser och behov. 5

358 354 Ärende 18 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem I kursen VAE065 Vårdvetenskap inom intensivvård 1 och I kursen BMA036 Medicinsk vetenskap inom intensivvård 1 har lärandemål revideras och nya lärandemål lagts till så att det även inkluderar att ha en helhetssyn på människan, vilket examineras gemensam i de båda kurserna. I kursen Vårdvetenskap 1, VAE065, omfattar lärandemålet att utifrån en helhetssyn på människan redogöra för och med en viss grad av självständighet kunna planera, genomföra, utvärdera och dokumentera omvårdnadsprocessen inom intensivvård utifrån patientens hälsoresurser och behov. I kursen Medicinsk vetenskap 1, BMA036omfattar lärandemålet att med helhetssyn på människan redogöra för och med viss självständighet tillämpa principer för specifik omvårdnad samt planera, genomföra, rapportera, utvärdera och dokumentera patientens medicinska vård och behandling. Detta examineras gemensamt och individuellt genom fullgjord VFU med tillhörande verksamhetsförlagt seminarium. Nya lärandemål har lagts till i den Vårdvetenskaplig kursen VAE065, som omfattar att beskriva, reflektera och analysera omvårdnaden av en intensivvårdspatient utifrån mänskliga rättigheter gentemot patientens och närståendes upplevelser och behov samt identifiera och reflektera över etiska aspekter relaterade till intensivvård samt tillämpa ett etiskt förhållningssätt Detta examineras genom en gruppuppgift och en individuell skriftlig inlämningsuppgift, som även inkluderar etiska aspekter, examensmålsmatris kommer att bifogas slutrapporten. MÅL 6:...visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienten avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder UKÄs bedömning: Självvärderingen och intervjuerna gör det inte troligt att studenterna når måluppfyllelse avseende förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder. Studenterna tränas inte i förmåga att observera och bedöma patienternas psykiska tillstånd i den verksamhetsförlagda utbildningen. Av självvärderingen och intervjuer framgår att studenterna examineras med avseende på att förebygga delirium, examinationen är dock inte knuten till den verksamhetsförlagda utbildningen. Studenternas observations- och bedömningsförmåga examineras inte heller i den verksamhetsförlagda utbildningen. Studenterna tränas i att initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder, men någon klinisk säkerställd examination förekommer inte. Bedömningarna av studenten i den verksamhetsförlagda utbildningen baseras på en 3-gradig skala som endast bedöms av yrkeshandledaren vilket innebär att lärosätet inte kan säkerställa att studenten når målet. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. Analys av vad den påtalade bristen består i Vi har inte lyckats tydliggöra hur studenterna tränas i att bedöma funktionen hos patientens alla organsystem, inklusive psykiska tillstånd, samt självständigt initiera åtgärder. Studenternas observations- och bedömningsförmåga examineras inte under den kliniska utbildningen. Vi har heller inte lyckats tydliggöra hur examinationen om att förebygga delirium är knuten till den verksamhetsförlagda utbildningen. Vidare är det en brist att lärare från lärosätet inte deltagit i bedömningar under den verksamhetsförlagda utbildningen på campusorterna. På distansorterna Gävle och Falun sker dock detta redan i dagsläget, vilket vi inte lyckats tydliggöra i vår självvärdering. Resultatet av vår analys kan sammanfattas på följande sätt: Brist 1: Vi har inte lyckats tydliggöra hur studenterna tränas i att bedöma funktionen hos patientens alla organsystem, inklusive psykiska tillstånd, samt vid behov självständigt initiera åtgärder. Brist 2: Studenternas observations- och bedömningsförmåga examineras inte under den kliniska utbildningen. Brist 3: Vi har heller inte lyckats tydliggöra hur examinationen om patientens psykiska tillstånd, inklusive förebyggande av delirium, är knuten till den verksamhetsförlagda utbildningen Brist 4: Den kliniska handledaren har på campusorterna ansvarat för examinationer under den verksamhetsförlagda utbildningen på campusorterna, utan medverkan av lärare vid lärosätet. 6

359 355 Ärende 18 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Genomförda åtgärder: Åtgärd 1 svarar mot brist 1: Vi har reviderat kursplaner för samtliga terminer så att lärandemålen blivit mer specifika och utvecklat både befintliga och nya läraktiviteter och infört fler examinationsmoment kopplade till examensmål 6, examensmålsmatris kommer att bifogas slutrapporten. Ett nytt lärandemål som avser bedömning av funktion i samtliga organsystem har lagts till i kursen. De studerande examineras genom skriftlig individuell tentamen i samtliga kurser i medicinsk vetenskap, då de skall redogöra för både fysiologiska och patofysiologiska tillstånd i olika organsystem genom att beskriva hur man kan observera och bedöma funktionen hos patienten avseende alla organsystem, inklusive patientens psykiska tillstånd. Förmågan att bedöma funktionen hos patientens alla organsystem examineras vidare i individuella kliniska examinationer både i termin 1 och 2, examensmålsmatris kommer att bifogas slutrapporten. Åtgärd 2 svarar mot brist 2: I kursen BMA036 Medicinsk vetenskap inom intensivvård 1 har nya lärandemål lagts till som inkluderar att kunna observera, övervaka och bedöma patientens vitala funktioner samt medverka vid undersökningar och utifrån tillgänglig information initiera och utföra medicinska åtgärder. Detta examineras individuellt dels genom fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, samt genom en praktisk examination med simulering och avslutande reflektion, se bifogad examensmålsmatris. I kursen BMA041 Medicinsk vetenskap inom intensivvård 2 har lärandemål reviderats avseende att kunna bedöma patientens status och behov, samt i en ökande grad självständigt kunna medverka vid och utföra undersökningar och behandlingsåtgärder. Detta examineras individuellt dels genom fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, samt genom en praktisk examination med muntlig tentamen, se bifogad examensmålsmatris. Åtgärd 3 svarar mot brist 3: I kursen VAE068 Vårdvetenskap inom intensivvård 2 har ett nytt lärandemål lagts till som omfattar beskriva och analysera patientens psykiska tillstånd samt föreslå och tillämpa åtgärder i samverkan med patient och närstående för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Detta examineras dels genom fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, samt genom en individuell inlämningsuppgift, se bifogad examensmålsmatris Åtgärd 4 svarar mot brist 4: Lärare från lärosätet medverkar vid samtliga kliniska examinationer. vänligen se ovan, åtgärd 5 mål 4 (sid 4). 7

360 356 Ärende 18 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Källor som analysen och åtgärdsredovisningen utgår ifrån, samtliga källor finns tillgängliga på 8

361 357 Ärende 18 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem

362 ARBETSMATERIAL Akademin för Hälsa, Vård och Välfärd 358 Ärende 18 Bilaga Till fakultetsnämnden Underlag för analys och åtgärdsplan för ifrågasatt examen som specialistsjuksköterska inom intensivvård Arbetsgruppen för att försvara den ifrågasatta examensrätten gällande examen som specialistsjuksköterska inom intensivvård har under våren arbetat vidare, arbetsgruppen består av: Sofia Christensson, adjunkt och programsamordnare för specialistsjuksköterskeutbildningen inom intensivvård Christina Kantola, adjunkt och ingår i lärarlaget vid specialistsjuksköterskeutbildningen inom intensivvård Karin Skoglund, med. dr, lektor i vårdvetenskap Inger K Holmström, professor i vårdvetenskap Annica Engström, fil dr och avdelningschef för specialistutbildningarna vid HVV (arbetsgruppens ordförande) Per Andersson, dr med vet och utbildningsledare vid HVV Vi kommer även fått hjälp med granskningen av vårt arbetsmaterial av Camilla Fröjd, lektor och ansvarig för specialistsjuksköterskeutbildningen inom intensivvård vid Uppsala universitet. Vidare pågår f.n. anställning av en lektor till specialistsjuksköterskeutbildningen inom intensivvård, som kommer att förstärka lärarlaget fr.o.m. ht 2015 Konsekvensanalys: specialistsjuksköterskeutbildningen inom intensivvård har senaste åren haft ett bra söktryck. Under de senaste två senaste åren har antalet förstahandssökande till 28 platser varit 54 respektive 43. Det totala antalet sökande till programmet under motsvarande period 163 respektive 148 sökande. Utbildningen är populär och studenter som antagits till programmet har 94 % fullgjort sin utbildning. Prestationsgraden har legat konstant på över 90 % under dessa år. Det är en ständigt stor efterfrågan på specialistsjuksköterskor inom intensivvård och perioder med stora pensionsavgångar medför

363 ARBETSMATERIAL Akademin för Hälsa, Vård och Välfärd 359 Ärende 18 Bilaga 3 höga förväntningar på nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor. Utbildningar som ingår i bristyrkesprognoser skall prioriteras liksom att utbildningar på avancerad nivå inom hälsa och välfärd efterfrågas, vilket även är en rekryteringsbas för studenter till forskarutbildningen. Enligt Mälardalens högskolas forsknings och utbildningsstrategi ska forskningsbasen stärkas genom att öka antalet disputerade i undervisningen. I samband med denna revidering pågår därför tillsättning av en lektor till specialistsjuksköterskeutbildningen inom intensivvård, något som tidigare saknats. Nedan listas nyckelåtgärder med vilka vi har arbetat till dags dato: 1) I oktober påbörjades arbetet med att analysera behovet av att revidera utbildningsplanen, kursplaner med dess lärandemål och examinationsformer för specialistsjuksköterskeutbildningen inom intensivvård utifrån arbetet med att stärka de fyra examensmål som fått bristande måluppfyllelse. Detta påbörjade arbete beskrivs i bifogad mall. 2) Under december till mars månad har utbildningens alla kursplaner noggrant gåtts igenom, diskuterats och granskats utifrån hur vi utifrån påtalade brister kan stärka de självständiga arbetena, kopplade till brister i två mål, samt säkerställa examinationer under verksamhetsförlagd utbildning (VFU), kopplade till tre mål. Vi har använt Bedömargruppens yttrande (UKÄ) och examensmålsmatris som grund för vårt arbete, men även inspirerats av andra utbildningar. Vi har tagit kontakt med andra lärosäten samt deltar kontinuerligt i Riksstudiedagar för lärare där utbildningsfrågor diskuteras och behandlas. Vi har ännu inte justerat nuvarande utbildningsplan, men kommer att ta ställning till detta under senare delen av våren. 3) Avseende brister i de självständiga arbetena om 7,5 hp pågår arbetet med att förändra innehållet i denna kurs, VAE022. De självständiga arbetena har hittills varit i form av en projektplan, där studenterna redogör för en planerad studie. Detta kommer nu att förändras, så att studenterna genomför hela forskningsprocessen i ett mindre empiriskt arbete. De kommer då att kunna presentera resultat och resultatdiskussion i ett komplett arbete, samt inkludera helhetssyn, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna som efterfrågas av bedömargruppen. Även översyn av lärandemål i kursplaner, samt granskning och förtydligande av betygskriterier för självständiga arbeten pågår. Ytterligare lektorsresurser behövs för att säkerställa examination och handledning. Vår bedömning är att de lektorsresurser som tillförs genom den pågående rekryteringen kommer att svara mot detta behov. 4) Gällande att säkerställa att examinationer under VFU och att högskoleförordningens kunskapsformer (kunskap och förståelse/färdighet och förmåga/värderingsförmåga och förhållningssätt/progression) uppfylls och säkerställs genom lärandemål, läraktiviteter och examinationer pågår arbetet med flera åtgärder. Några exempel på åtgärder som kommer att genomföras är att vi inför en individuell praktisk examination med simulering och avslutande reflektion gällande bland annat att planera, genomföra, rapportera, utvärdera och dokumentera patientens medicinska vård och behandling. Dessa examinationer genomförs under den första terminen vid kliniskt träningscenter (KTC), med avancerade dockor och attrapper används och bedömning sker utifrån särskilda kriterier och bedömningsprotokoll. Under den andra terminen genomförs examinationen

364 ARBETSMATERIAL Akademin för Hälsa, Vård och Välfärd 360 Ärende 18 Bilaga 3 inom klinisk verksamhet. Denna praktiska examination ska bygga på ökade grad av självständighet där studerande ska genomföra egna undersökningar och bedömningar och med helhetssyn på patienten (och därmed förenar och integrerar båda vårdvetenskap och medicinsk vetenskap). För att säkerställa att studenterna uppnår de olika lärandemålen har vi även infört andra examinerande moment, där studenterna muntligt och skriftligt redovisar sina uppgifter i seminarieform. Avseende examination i VFU har kommer vi att under varje VFU period ha ett tillhörande obligatoriskt verksamhetsförlagt seminarium med lärare från högskolan samt huvudhandledare från verksamheten. Seminariet bygger både på medicinsk vetenskap och vårdvetenskap. Vidare används trepartssamtal (handledare, student och lärare), med AssCe formulär för avancerad nivå som grund. Studenten skattar sig själv, handledaren lämnar underlag för bedömning och lärare examinerar. Här vill vi dock framhålla att på distansutbildningsorterna Falun och Gävle examineras studenterna under verksamhetsförlagd utbildning redan i dagsläget av lärosätets lärare genom trepartssamtal. Kliniska examinationer samt trepartssamtal innebär att lärarresurser behövs för bedömning, lämpligen en klinisk lektor. 5) I maj månad antas justeringar i kursplaner och tillhörande studiehandledningar för klinisk utbildning genom att förtydliga vilka läraktiviteter som ska ingå samt att de tydligare har kopplats till såväl lärandemål som examinationer. Den 26 maj 2015 kommer reviderade kursplaner för hösten 2015 samt våren 2016 att fastställas. Vi har i bilageform i mallen beskrivit alla förändringar vi avser att genomföra i kursplanerna. För arbetsgruppen Inger K Holmström, professor

365 ARBETSMATERIAL Akademin för Hälsa, Vård och Välfärd 361 Ärende 18 Bilaga 3 Nedan visas arbetsgruppens tids och arbetsplan för arbetet: TIDS och ARBETSPLAN Datum Datum VAD? VEM? Upptaktsmöte fördelning av arbetsuppgifter i arbetslag Projektgrupp, UFO Analys och åtgärdsplan utarbetas och granskas. Arbetslaget påbörjar analys och åtgärdsplan UKÄ-möte, Stockholm Processledare, Programsamordnare Återkoppling utarbetad analys och åtgärdsplan. Projektgrupp, arbetslag Revidering av utarbetad analys och åtgärdsplan Analys och åtgärdsplan skickas till processledare för vidarebefordran till UFO. Arbetslag. Professor Analys och åtgärdsplan till UFO för granskning Processledare Återkoppling från UFO följs upp. Revidering genomförs Arbete för att genomföra planerade åtgärder inleds Processledare och arbetslag. Arbetslag Utskottsmöte - beredning av analys och åtgärdsplan Arbete med lägesrapport Arbetslag Svensk sjuksköterskeförenings konferens om specialistutbildningarna Professor, utbildningsledare

366 ARBETSMATERIAL Akademin för Hälsa, Vård och Välfärd 362 Ärende 18 Bilaga Nämndmöte - beslut om analys och åtgärdsplan Lägesrapport utarbetas och granskas. Återkoppling utarbetad lägesrapport Arbete med lägesrapport Arbetslag Arbete med lägesrapport Arbetslag Lägesrapport skickas till processledare för vidarebefordran till UFO Professor Lägesrapport till UFO för granskning Återkoppling från UFO följs upp Arbete med slutrapport Projektgrupp, arbetslag Utskottsmöte - beredning av lägesrapport Nämndmöte - beslut om lägesrapport Arbete med slutrapport Projektgrupp, arbetslag Underlag för slutrapport, liktydig med analysoch åtgärdsredovisning, in till UFO för beredning till utskott och nämnd Utskottsmöte - beredning av slutrapport Rektor fattar beslut Nämndmöte - beslut om slutrapport Analys och åtgärdsredovisning, UKÄ direkt

367 Bilaga 1. Revideringar r/t till brister: Examensmatris gällande specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård 60 hp Grönmarkerad text betyder nya reviderade lärandemål och examinationer r/t brister i intensivvårdsutbildningen. Totalt 6 sidor. 363 Ärende 18 Bilaga 4 Utbildning på avancerad nivå Högskolelagen 1 kap 9 Högskolelagen (HL) Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forskningsoch utvecklingsarbete. Lag (2006:173). Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot Intensivvårdssjuksköterska Högskoleförordningen (HSF) För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialistsjuksköterska. Vidare ställs krav på legitimation som sjuksköterska utfärdat av Socialstyrelsen. Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvårdssjuksköterska uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng. Inom ramen för kursfordringarna ska studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete). Studenten ska även ha fullgjort en verksamhetsförlagd del av utbildningen av en omfattning som är anpassad efter behovet för inriktningen. Kunskap och förståelse (HSF) Färdighet och förmåga (HSF) Värderingsförmåga och förhållningssätt (HSF) För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och - visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten - visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan, - visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder, - visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete, - visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer, - visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede - visa vårdpedagogisk förmåga Specifika krav för inriktning mot intensivvård - visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder - visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Progression Specialistutbildningen till intensivvårdssjuksköterska innebär att studenten utvecklar sina kunskaper i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad genom att utbildningens kurser sker på avancerad nivå. På så sätt innebär programmet en progression med utgångspunkt från sjuksköterskeexamen med kandidatexamen. Specifik progression avser studenternas förmåga till självständigt omvårdnadsarbete i komplexa situationer, hälsofrämjande förebyggande perspektiv, helhetssyn, reflektion, kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt. Progression är möjlig genom att bredda och fördjupa sin kunskap och att den byggs upp hierarkiskt, dvs kunskap från en kurs är av betydelse för kunskapsfördjupning, genom att en kurs bildar en bas för att tillgodogöra sig innehållet i nästkommande kurser i programmet. Progression är också möjlig när teori knyts an till verksamhetsförankrad utbildning (vfu). Detta genom att studentens förmåga till kritisk reflektion i klinisk praxis med utgångspunkt i teoretisk kunskap kan leda till fördjupad vårdvetenskaplig kunskap. Graden av självständighet i klinisk praxis ökar också under utbildningens gång. Progression är även möjlig genom enskilt arbete men som ger fördjupning inom huvudområdet vårdvetenskap.

368 364 Ärende 18 Bilaga 4 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer A1N Termin 1 Bma035 (7,5 hp) Inget ändrat i BMA035 A1N Termin 1 Medicinsk vetenskap inom intensivvård 1 7,5 högskolepoäng BMA036 Personcentrerad=individ, ålder, kön, etnicitet, förutsättningar, resurser, hinder, delaktighet Patofysiologi och sjukdomar i olika organsystem Läkemedel och läkemedelshantering Postoperativ vård Specifik omvårdnad, övervakning, undersökning och behandling Medicinsk teknisk utrustning och patientsäkerhet Vårdhygien och antibiotika användning Nutrition och vätskebehandling Smärta och smärtbehandling Lagar, förordningar och säkerhetsföreskrifter 1 redogöra för patofysiologi, symtom och behandling vid vanligen förekommande sjukdomar i olika organsystem hos patienter inom intensivvård och postoperativ vård 2 redogöra för läkemedel och läkemedelshantering vad avser anestesi, analgesi och sedering 8 tillämpa och kritiskt analysera aktuell forskning i relation till kursens innehåll 4 redogöra för och med viss självständighet kunna observera, övervaka och bedöma patientens vitala funktioner samt medverka vid undersökningar och utifrån tillgänglig information initiera och utföra medicinska åtgärder 5 redogöra för funktionen och tillämpa medicinsk teknisk utrustning för övervakning och behandling och med beaktande av patientsäkerheten utvärdera informationen utifrån lagar, förordningar och säkerhetsföreskrifter 6 motivera och tillämpa principer för vårdhygien och aseptik samt redogöra för preventiva åtgärder och medicinska åtgärder för att förebygga och behandla infektioner 7 redogöra för och tillämpa principer för nutrition, vätske- och smärtbehandling inom postoperativ vård och intensivvård 3 med helhetssyn på människan redogöra för och med viss självständighet tillämpa principer för specifik omvårdnad samt planera, genomföra, rapportera, utvärdera och dokumentera patientens medicinska vård och behandling 9 tillämpa och reflektera över ett professionellt, problemlösande och pedagogiskt förhållningssätt, med förmåga till självreflektion och identifikation av egna fortsatt utvecklingsbehov GRU1, 1 högskolepoäng, betyg Godkänd (G), Gruppuppgift. Avseende lärandemål 5 och 8 PRA1, 3,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G). Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning avseende lärandemål 1-7 och 9. Under VFU sker ett tillhörande obligatoriskt verksamhetsförlagt seminarium avseende lärandemål 1, 3 och 9 gemensamt med vårdvetenskapliga kursen VAE065 PRA2 0,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G). Praktisk examination med simulering och avslutande reflektion. Bedömning sker utifrån ett strukturerat bedömningsprotokoll. Avseende lärandemål

369 365 Ärende 18 Bilaga 4 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer A1F Termin 1 Vårdvetenskap inom intensivvård hp VAE065 Intensivvårdssjuksköterskans profession och kompetensområden Lagar, förordningar och säkerhetsföreskrifter Omvårdnadsprocessen inom intensivvård Omvårdnad och patientsäkerhet Patientens och närståendes upplevelse av intensivvård Etiska aspekter inom intensivvård Vårdrelation Forskningsprocessen Vetenskapsteori Kvalitativa och Kvantitativa ansats Kritisk granskning Kvalitetskriterier för forskning 1 redogöra för sjuksköterskans profession och kompetensområden inom intensivvård samt dess styrdokument 3 redogöra för och med viss självständighet kunna ansvara för patientens omvårdnad med hänsyn tagen till patientsäkerhetsaspekter 9 identifiera och formulera ett problemområde med syfte och metod etiska överväganden som har relevans inom vårdvetenskap 2 utifrån en helhetssyn på människan redogöra för och med en viss grad av självständighet kunna planera, genomföra, utvärdera och dokumentera omvårdnadsprocessen inom intensivvård utifrån patientens hälsoresurser och behov 6 analysera och reflektera över vårdrelationens innehåll, betydelse och tillämpning inom intensivvård 4 Beskriva, reflektera och analysera omvårdnaden av en intensivvårdspatient utifrån mänskliga rättigheter gentemot patientens och närståendes upplevelser och behov 5 Identifiera och reflektera över etiska aspekter relaterade till intensivvård samt tillämpa ett etiskt förhållningssätt 7 utveckla ett professionellt och problemlösande förhållningssätt, med förmåga till självreflektion och identifikation av egna fortsatta utvecklingsbehov 8 tillämpa och kritiskt analysera aktuell forskning i relation till kursens innehåll INL 1 Inlämningsuppgift (INL1), 2 hp, individuell skriftlig uppgift avseende lärandemål 4-5 och 8. Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). PRA1 Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning med tillhörande verksamhetsförlagt seminarium (PRA1), 3,5 hp, avseende lärandemål 1-5 och 7. Betyg Godkänd (G). Under VFU sker ett obligatoriskt verksamhetsförlagt seminarium avseende lärandemål 2 och 4. INL2 Inlämningsuppgift (INL2), 1 hp, avseende lärandemål 8-9. Betyg Godkänd (G). A1E Termin 1 Akutsjukvård 7.5 hp BMA037 7,5 hp Katastrofmedicin Traumasjukvård Prehospital vård Grundläggande anestesi- och operationssjukvård (för intensivvårdssjuksköterskestudenter) Grundläggande intensiv- och postoperativ vård (för anestesisjuksköterskestudenter) Krisreaktioner, bemötande och stödbehov A-HLR 1 redogöra för och analysera risker, planering och samhällets organisation inom katastrofmedicin, samt principer för prioritering och omhändertagande av skadade i samband med en stor olycka eller katastrof 3 redogöra för och tillämpa principer inom traumatologi, samt traumapatientens vård och behandling 4 redogöra för traumateamets organisation och funktioner, samt betydelsen av ett fungerande teamarbete 5 beskriva den prehospitala sjukvårdens syften och innehåll, samt ha kännedom om den prehospitala sjuksköterskans kompetensområden 6 beskriva intensiv- och postoperativa vårdens syften och innehåll, samt ha kännedom om intensivvårdssjuksköterskans kompetensområden (gäller anestesisjuksköterskestudenter) 7 beskriva anestesi/operationssjukvårdens syften och innehåll, samt ha kännedom om anestesi/operationssjuksköterskans kompetensområden (gäller intensivvårdssjuksköterske-studenter) 2 beskriva och diskutera krisreaktioner, bemötande och stödbehov i samband med traumatiska händelser såsom dödsfall, utifrån egen upplevelse, patient, närstående och personal perspektiv 9 tillämpa och analysera forskningsbaserad kunskap i relation till kursens innehåll GRU1 Gruppuppgift (GRU1), 2 hp, Skriftlig gruppuppgift. Lärandemål 1,2, 9. Betyg Godkänd (G). INL1 Inlämningsuppgift (INL1), 3,5 hp, Skriftlig, individuell uppgift. Lärandemål 3,4,9. Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). NÄR Närvaro (NÄR1), 1 hp, klinisk utbildning (fältstudier). Lärandemål 5-7. Betyg Godkänd (G). SEM Seminarium (SEM1), 1 hp, seminarium. Lärandemål 3,4 och 9. Betyg Godkänd (G). 8 tillämpa hjärtlungräddning enligt principer för avancerad HLR (A-HLR) Lärandemål 8, A-HLR, examineras i enlighet med HLR rådets riktlinjer. 3

370 366 Ärende 18 Bilaga 4 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer A1F Termin 2 Medicinsk vetenskap inom intensivvård hp BMA041 Patofysiologi vid specifika och komplexa sjukdomar Intensivvård vid svår svikt i vitala funktioner. Psykiskt tillstånd. Övervakning, observation, specifik omvårdnad och medicinska åtgärder inom intensivvård Strukturerad undersökning av patient Läkemedel och läkemedelshantering Riskbedömning och patientsäkerhet Medicinsk teknisk utrustning Forskning och vetenskapliga metoder Vård i livets slut 1 redogöra för patofysiologi, psykiskt tillstånd och komplexa sjukdomstillstånd med svikt i olika organsystem hos patienter i alla åldrar inom intensivvård. 2 redogöra för läkemedel och tillämpa läkemedelshantering i samband med svikt i olika organsystem samt att självständigt bereda, administrera, värdera och dokumentera effekterna. 5 redogöra för riskbedömning och tillämpa förebyggande åtgärder för att förhindra komplikationer med hänsyn till patientsäkerheten 3 under handledning med ökande grad av självständighet i samråd med patient och närstående kunna redogöra för och delta i planering, genomförande, rapportering, dokumentation och utvärdering av patientens medicinska vård och behandling vid komplexa sjukdomstillstånd 7 visa förmåga att medverka vid och eller redogöra för och reflektera över behandlingar i samband med vård i livets slutskede 8 tillämpa och analysera aktuell forskning och vetenskapliga metoder med relevans till kursens innehåll 4 redogöra för och tillämpa principer för 9. tillämpa, värdera och reflektera kring egna bedömning, observation och övervakning av kunskaper och prestationer samt identifiera patientens status och behov, samt i en ökande behovet av egen fortsatt kunskapsutveckling grad av självständighet medverka vid och för professionell och personlig utveckling. utföra egna undersökningar och behandlingsåtgärder i samarbete med teamet PRA1, 4 hp, betyg Godkänd (G). Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning Avseende lärandemål 1-7 och 9. Under VFU sker ett tillhörande obligatoriskt verksamhetsförlagt seminarium, avseende lärandemål 3, 7,8,9. Gemensamt med vårdvetenskapliga kursen VAE068 PRA2, 1 hp, betyg Godkänd (G). Klinisk praktisk examination med tillhörande muntlig tentamen, avseende lärandemål 1,2 4,6, 9. TEN1 Tentamen, 2,5 hp, avseende lärandemål 1-4 och 6 och 8 Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). 6 Visa fördjupade kunskaper om medicinteknisk utrustning vid övervakning och behandling samt värdera informationen och föreslå åtgärder med beaktande av patientsäkerheten. A1N Termin 2 Vårdvetenskap inom intensivvård hp VAE068 (7,5a hp) Omvårdnadsprocessen Professionellt förhållningssätt Teamarbete och ledarskap Psykiska tillstånd Vård i livets slut och vårdnivå Evidensbaserad kunskap Forskningsprocessen 5 beskriva och analysera patientens psykiska tillstånd samt föreslå och tillämpa åtgärder i samverkan med patient och närstående för att främja hälsa och förebygga ohälsa 7 utforma en PM genom att tillämpa forskningsprocessen med relevans för intensivvård 1 analysera och med ökande grad av självständighet kunna tillämpa omvårdnadsprocessen för att utifrån patientens hälsoresurser, behov och livssituation kunna planera, genomföra, utvärdera och dokumentera och leda patientens omvårdnad och i samråd med patient och närstående upprätta en omvårdnadsplan 3 reflektera över och tillämpa ett professionellt och problemlösande förhållningssätt, samt medverka i teamarbete med förmåga till självreflektion och identifikation av egna fortsatta utvecklingsbehov 6 reflektera över begrepp som vård i livets slutskede och vårdnivå utifrån patient och närståendes upplevelser och behov INL1 Inlämningsuppgift (INL1), 2 hp, individuell inlämningsuppgift avseende lärandemål 1-2 och 5 och 8 Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). INL2 Inlämningsuppgift (INL2), 1,5 hp, inlämningsuppgift parvis eller individuellt avseende lärandemål 7-8. Betyg Godkänd (G).(mindre pm) 2 under handledning, men med ökad självständighet kunna ansvara för och analysera patientens omvårdnad baserad på patientsäkerhetsaspekter 4 reflektera över innebörden av teamarbete samt sjuksköterskans ledarskap och vårdpedagogiska förmåga 8 tillämpa och kritiskt analysera aktuell forskning och forskningsmetoder PRA1, 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G). Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning avseende lärandemål 1-3 och 5-6 och 8. Betyg Godkänd (G). Under VFU sker ett obligatoriskt verksamhetsförlagt seminarium (vård i livets slut, vårdnivå) avseende lärandemål 1,6 och 8. PRA 2, 0,5 hp, betyg godkänd (G). Praktisk klinisk examination med tillhörande muntlig tentamen (tillsammans med BMA041) avseende lärandemål 1 och 3. Betyg Godkänd (G). Seminarium (SEM1), 0,5 hp, avseende lärandemål 4 och 8 Betyg Godkänd (G). 4

371 367 Ärende 18 Bilaga 4 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer Termin 2 Självständigt arbete inom intensivvård 7.5 hp VAE022 Självständigt vetenskapligt arbete under handledning, utvecklingsarbete, litteraturstudie eller mindre empirisk studie Forskningsprocessen Vetenskaplig teori och metod Forskningsetiska överväganden Opponentskap Respondentskap Samhälleliga aspekter 1 identifiera och avgränsa ett vårdvetenskapligt problemområde inom intensivvård och formulera ett syfte i relation till detta 2 systematiskt söka, analysera, värdera och kontrastera tidigare forskning relaterat till valt problemområde 9 identifiera ytterligare behov av kunskapsutveckling avseende valt problemområde 3 identifiera, beskriva, tillämpa och värdera en för syftet relevant vetenskaplig metod 5 samla in, bearbeta, analysera samt värdera kvaliteten på insamlad data 7 integrera, kontrastera och värdera resultatet mot tidigare forskning samt eventuell teoretisk referensram 10 kritiskt granska samt föra en vetenskaplig argumenterande diskussion avseende eget och andras självständiga arbete 4 identifiera, tillämpa och värdera etiska aspekter i relation till det självständiga arbetet 6 beskriva och värdera sina resultat i ett självständigt arbete 8 värdera resultatet i relation till intensivvårdssjuksköterskans yrkesområde och samhällsrelevans UPS1 Skriftligt självständigt arbete (UPS1) (7,5hp). Muntligt och skriftligt opponentskap samt ett muntligt respondentskap sker vid obligatoriska seminarier. Examinerar lärandemål: Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer Termin 2 Specifik intensivvård 7.5 hp BMA042 Patofysiologi, specifika sjukdomar och farmaka Medicinsk vård, övervakning och behandling inom intensivvård av patienter i varierande åldrar. Specifik omvårdnad Komplikationer i samband med intensivvård Riskbedömning, prevention, teamarbete och patientsäkerhet 1 med helhetssyn på människan redogöra för och med ökad självständighet tillämpa kunskap om patofysiologi, vård och behandling vid komplexa sjukdomstillstånd hos patienter i alla åldrar inom intensivvård 2 redogöra för och tillämpa kunskap om läkemedel och läkemedelshantering 7 redogöra för funktionen av medicinsk teknisk utrustning för övervakning och behandling av patienten, samt att självständigt kunna använda och förklara utrustningen samt tolka erhållen information på ett patientsäkert sätt 3 under handledning med ökande grad av självständighet kunna analysera och delta i planering, genomförande, dokumentation, rapportering och utvärdering av patientens vård och behandling 4 under handledning med självständighet och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov och upprätta en omvårdnadsplan 5. tillämpa och analysera principer för specifik omvårdnad, bedömning och övervakning av patientens status och behov, samt att självständigt kunna föreslå och vidta medicinska åtgärder 8 tillämpa ett etiskt och professionellt och problemlösande förhållningssätt samt kommunicera och medverka i teamarbete 9 Visa på utvecklad förmåga till självreflektion och identifikation av egna fortsatta utvecklingsbehov och visa på en vårdpedagogisk förmåga Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning (PRA1), 6 hp, klinisk utbildning inom intensivvård avseende lärandemål Betyg Godkänd (G) Inlämningsuppgift (INL1), 1,5 hp, en individuell skriftlig inlämningsuppgift inkluderande en muntlig presentation. Avseende lärandemål 1-2, 4-6, Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). 5

372 368 Ärende 18 Bilaga 4 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 2 Examinationer 10 tillämpa och kritiskt analysera forskningsbaserad kunskap med relevans för kursens innehåll 6 tillämpa och analysera åtgärder för att förhindra komplikationer, samt kunna genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete 6

373 369 Ärende 18 Bilaga Till Fakultetsnämnd ang. 151 (protokoll 2014) om arbetsbelastning i samband med UKÄ:s kvalitetsgranskningar. För de olika arbetslagen inom specialistutbildningsprogrammen, barnmorskeutbildningen och magisterutbildning i socialt arbete vid HVV har följande medarbetare ingått: Anestesi: Distrikt: professor Lene Martin, lektor Anneli Strömsöe, avdelningschef Tanja Dunerbrandt, adjunkt Ninni Wallfält (t.o.m. dec 2014). professor Inger Holmström, lektor Maria Harder, docent Karin Josefsson, docent Maja Söderbäck. Intensivvård: professor Inger Holmström, lektor Karin Skoglund, adjunkt Christina Kantola, adjunkt Sofia Christensson. Barnmorske: docent Elisabet Häggström Nordin, lektor Marianne Velandia Socialt arbete: avdelningschef Munir Dag, docent Osman Aytar, lektor Mats Ekermo. Samtliga lärare som har varit och fortsatt är engagerade i revideringsarbetet har undervisningsuppdrag parallellt med åtgärdsarbetet. Dessa personer gör ett mycket gott arbete för att upprätthålla utbildningskvalitén under de förutsättningar som råder för de studenter som är inne i de olika programmen. Samtliga involverade personer har uppmanats att notera tidsåtgång för UKÄarbetet utöver ordinarie arbetstid, som har eller ska kompenseras i arbetsplaner eller genom annan överenskommelse. Det finns variationer i utförd arbetsinsats och vilken belastning detta har medfört. Det är därför svårt att ge generella uppgifter om hur mycket tid som åtgått. Utbildningar som erhållit bristande kvalitet på ett flertal mål alternativt mer omfattande brister har krävt mer arbete än de som haft färre mål med bristande kvalitet. Ambitionen från akademiledningen är att alla medarbetare ska kompenseras för den extra tid de lagt ned till följd av UKÄs bedömning om bristande kvalitet i utbildningsprogrammen för specialistsjuksköterskor och barnmorskor samt magisterexamen i socialt arbete. För att strukturera och effektivisera arbetet med åtgärdsplanerna tillsattes två processledare: Per Andersson, utbildningsledare, ansvarsområde: tidsplan, kontakt med UO, utskott och nämnd, Annica Engström, avdelningschef specialistutbildningarna, ansvarsområde: kontakt med arbetslagen, resurs och kompetensfrågor gällande planerade åtgärder. Detta har inneburit att praktiska frågor i arbetsgruppernas arbetsprocesser såväl systematiserats som underlättats. Processledarna genomför löpande uppföljning och granskning av såväl gruppernas processer, fokus, tidsplaner och texter, allt för att i största möjliga mån underlätta för arbetslagen i åtgärdsarbetet. Maria Müllersdorf Akademichef HVV Per Andersson Utbildningsledare HVV

374 370 Nr 3: MDH /0071 Fakultetsnämnden 19. Uppföljning av magisterexamen i socialt arbete där Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om bristande kvalitet Diarienummer: MDH 2015/0787 Handläggare: Ida Nilsson Föredragande: Ida Nilsson UKÄ fattade den 24 juni 2014 beslut om bristande kvalitet för magisterexamen i socialt arbete vid MDH. Lärosätet har ett år på sig att åtgärda bristerna. Berörd akademi ska under uppföljningsprocessen inkomma till nämnden med analys- och åtgärdsplan, lägesrapport samt slutrapport. Akademin ska också redovisa en konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell ifrågasatt examen. Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har nu inkommit till nämnden med den slutrapport som efterfrågas för ärendet. Förslag till beslut: att godkänna föreliggande slutrapport och därtill uppmana akademin att tydliggöra i texten särskiljande av begreppen program och utvärderad examen samt, att tydliggöra redovisningen av lärarresurser. Ärendets beredning Akademi HVV har varit ansvarig för framtagandet av föreliggande slutrapport. I uppföljningsarbetet har utbildningsledare, ämnesansvariga och avdelningschef deltagit. Ärendet har beretts av utbildnings- och forskningssektionen och ytterligare av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Delges Akademichef HVV, utbildningsledare HVV, avdelningschef Munir Dag, prodekan för grundutbildning Underlag i ärendet Bilaga 19:1 i kallelsen: Besluts-PM Bilaga 19:2 i kallelsen: Akademi HVV:s slutrapport Bilaga 19:3 i kallelsen: Akademi HVV:s följebrev till slutrapporten Bilaga 19:4 i kallelsen: Examensmatris magister socialt arbete Bilaga 19:5 i kallelsen: HVV:s tidplan angående FN 7:

375 371 Ärende 19 Bilaga 1 Fakultetsnämnden: #3: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH 2015/0787 Besluts-PM Handläggare Ida Nilsson 1 (5) BESLUTSPROMEMORIA Uppföljning av magisterexamen i socialt arbete där Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om bristande kvalitet Bakgrund I pågående kvalitetsutvärdering fattade UKÄ den 24 juni 2014 beslut om bristande kvalitet för magisterexamen i socialt arbete vid MDH. Beslut om bristande kvalitet benämns också som ifrågasatt kvalitet. Lärosäte som fått omdömet bristande kvalitet ska utifrån yttrande i UKÄ:s beslut om ifrågasatt examen inom ett år till myndigheten lämna in en analys av framförd kritik för utbildningen (examen), samt en redovisning av vilka åtgärder man vidtagit för att avhjälpa påtalade brister. UKÄ fattar därefter beslut om ifrågasatt examenstillstånd ska återkallas eller inte. Lärosätet har också möjligheten att som svar på UKÄ:s beslut om bristande kvalitet, avveckla utvärderad examen. Vid ett sådant förfarande avslutar myndigheten utvärderingen. Fakultetsnämnden har med anledning av beslut om bristande kvalitet beslutat att berörd akademi i ett första skede skyndsamt ska inkomma med en analys- och åtgärdsplan med utgångspunkt i UKÄ:s beslut och bedömargruppens yttrande. Akademin ska vidare senast fyra månader efter beslut om bristande kvalitet inkomma till nämnden med en lägesrapport för åtgärdsarbetet och ytterligare därefter till nämnden redovisa slutrapport motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning som ska delges UKÄ senast ett år efter beslut om bristande kvalitet. Det åligger också akademin att till nämnden redovisa en konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell ifrågasatt examen. Med anledning av beslut om bristande kvalitet för magisterexamen i socialt arbete har Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) nu inkommit till fakultetsnämnden med den slutrapport som efterfrågas för ärendet. Akademi HVV har varit ansvarig för framtagandet av föreliggande slutrapport. I uppföljningsarbetet har utbildningsledare, ämnesansvariga och avdelningschef deltagit. Utbildnings- och forskningssektionen har arbetat fram tidplan för akademins avrapportering till nämnden avseende uppföljningsprocessens olika moment. Ärendet har beretts av utbildnings- och

376 372 Ärende 19 Bilaga 1 forskningssektionen och behandlats av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. 2 (5) Fakultetsnämnden beslutade den 19 februari 2015 att godkänna föreliggande lägesrapport för ärendet och därtill uppmana akademin: att fördjupa analysen avseende påtalade brister för mål 1, att förtydliga analys och åtgärder avseende kurser i socialt arbete ingående i socionomprogrammet så att det mer uppenbart framgår varför dessa kurser bidrar till måluppfyllelse för aktuell ifrågasatt examen, att att att mer konkret analysera och redovisa åtgärder gällande bedömargruppens kritik under mål 5 om att det saknas argument för hur lärosätet försäkrar sig om att alla studenter når måluppfyllelse i relation till huvudområdet socialt arbete, konkretisera åtgärder för att säkra examensarbetenas koppling och relevans för huvudområdet socialt arbete, samt upprätta uppdaterad tidplan för planerade åtgärder med bortre gräns den 23 juni 2015, detta med hänsyn tagen till tidigare beslut fattad av fakultetsnämnden om arbetsbelastning i samband med UKÄ:s kvalitetsgranskningar (FN: ). Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå beslutade vid sammanträde den 13 maj 2015 att föreslår fakultetsnämnden besluta: att godkänna föreliggande slutrapport och därtill uppmana akademin, att tydliggöra i texten särskiljande av begreppen program och utvärderad examen, samt att tydliggöra redovisningen av lärarresurser. Alternativa beslut Fakultetsnämnden har att fatta beslut om att godkänna föreliggande slutrapport eller godkänna densamma med förslag till akademin på kompletteringar eller andra förändringar.

377 373 Ärende 19 Bilaga 1 Konsekvensanalys En möjlig konsekvens av UKÄ:s beslut om bristande kvalitet för viss examen är att lärosätet i slutänden får ifrågasatt examenstillstånd indraget. Vad denna situation exakt innebär är inte helt klarlagt men i alla hänseenden skulle ett indraget examenstillstånd innebära negativa konsekvenser för både utbildning som direkt berörs av examentillståndet och för MDH som helhet. 3 (5) Överväganden På ett övergripande plan bör nämnden för sitt beslut överväga om den nu framställda slutrapporten kan sägas vara tillräcklig och rimlig i förhållande till bedömargruppens kritik. Det genomgående temat för bedömargruppens kritik kan sägas vara synpunkten att utbildning vid MDH som leder till aktuell examen inte i tillräcklig grad omfattar huvudområdet socialt arbete. Huvudåtgärd för den kritiken som akademin genomfört är inrättandet av det nya masterprogrammet i hälsa och välfärd med inriktning mot socialt arbete, samtidigt som akademin avvecklat magisterprogrammet i socialt arbete med inriktning mot utvärdering/styrning. Med utgångspunkt i kritiken bedömer förvaltningsberedningen denna åtgärd som relevant. I slutrapporten redovisar akademin för kurser i masterprogrammet med sammanfattning av hur kurser inom huvudområdet socialt arbete mer direkt relaterar till påtalade brister. På detaljnivå finns också redovisat nya specifika kurser avseende huvudområdet, nya metodkurser, skärpta behörighetskrav och så vidare som påvisar konkreta genomförda och planerade åtgärder mot bristande kvalitet. Förvaltingsberedningen finner att fakultetsnämnden för sitt beslut särskilt bör beakta om akademin i aktuell slutrapport svarat upp i tillräcklig grad mot denna kritik. Fakultetsnämnden har för sitt beslut också att ta hänsyn till UKÄ:s krav på att analys- och åtgärdsredovisningen endast ska innehålla genomförda och dokumenterade åtgärder och att dessa måste vara genomförda senast den 23 juni 2015 då analys- och åtgärdsredovisningen senast ska vara myndigheten tillhanda. Dessutom har fakultetsnämnden att följa upp beslut som fattats gällande lägesrapporten. Förvaltningsberedningen finner att akademin i slutrapporten har förtydligat analysen och åtgärder avseende kurser i socialt arbete ingående i socionomprogrammet så att det mer framgår varför dessa

378 374 Ärende 19 Bilaga 1 kurser bidrar till måluppfyllelse för aktuell ifrågasatt examen. Om detta är i tillräcklig omfattning bör fakultetsnämnden göra en bedömning av. 4 (5) När det gäller koppling och relevans för huvudområdet socialt arbete i examensarbetena hänvisar akademin till att det säkras genom att den nya masterutbildningen med inriktning mot socialt arbete, som ersätter magisterprogrammet, till fullo riktar sig mot socialt arbete. Akademin bifogar examensmatrisen med slutrapporten. Fakultetsnämnden har att ta ställning till om innehållet är tillräckligt för att täcka kritiken från UKÄ. Nämnden beslutade att uppdra till akademin att upprätta en uppdaterad tidplan för planerade åtgärder med bortre gräns den 23 juni Akademin bifogar en sådan redovisning till slutrapporten. Beredningens förslag till beslutställningstaganden Förvaltningsberedningen finner att akademi HVV i slutrapporten på ett övergripande plan beaktat och svarat på bedömargruppens kritik för samtliga mål där utbildningen rönt kritik. Förvaltningsberedningen finner dock att det i texten förekommer en förväxling mellan program och vad som utvärderats examen. Vidare även att analysen kan förtydligas gällande bristerna för mål 5 avseende lärarresurser. Förutom förvaltningsberedningens överväganden och slutsatser är det väsentligt att fakultetsnämnden utifrån sitt övergripande kvalitetsansvar tar egen ställning till om akademins slutrapport är relevant och åtgärderna tillräckliga givet bedömargruppens kritik om bristande kvalitet. Förvaltningsberedningen finner att akademin i allt väsentligt har åtgärdat de punkter för beslut som tidigare fattats av fakultetsnämnden inför färdigställande av slutrapporten. Förslag till beslut Fakultetsnämnden föreslås besluta: att godkänna föreliggande slutrapport och därtill uppmana akademin: att tydliggöra i texten särskiljande av begreppen program och utvärderad examen, samt att tydliggöra redovisningen av lärarresurser.

379 375 Ärende 19 Bilaga 1 5 (5)

380 376 Ärende 19 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar Mall för uppföljning magister Lärosäte: MDH Utvärderingsärende Huvudområde/område för examen: Socialt arbete Examen: Magister UKÄs omdöme om den bristande måluppfyllelsen Magisterprogrammet med huvudområdet socialt arbete med inriktning mot utvärdering och styrning fick omdömet bristande kvalitet för tre av fem examensmål. Självvärderingen indikerar bristande måluppfyllelse avseende studenternas överblick över området och avseende fördjupade kunskaper inom vissa delar av området eller insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Lärosätet anger att utbildningen ges inom huvudområdet socialt arbete, medan fördjupningen av studenternas kunskaper sker inom utvärdering och ledning. Eventuell fördjupning inom det sociala fältet är helt avhängigt valet av ämne för det självständiga arbetet. Vid intervjuerna framkom att utbildningens profil inom socialt arbete varit ett sätt att nischa utbildningen då det fanns ett behov av utbildningar inom den sociala sektorn mot utvärdering och styrning när utbildningen startade. Lärosätet uppger sig se utvärdering och styrning som en del av socialt arbete vilket kommer till uttryck i litteratur, perspektiv och gentemot praktiken. Utbildningens grund ska passa studenter med olika grundutbildningar medan det självständiga arbetet ska kunna passa in inom socialt arbete. I en kommande nyutvecklad utbildning planeras den sociala profilen bli tydligare. Den sammanlagda bedömningen från bedömargruppen visar på bristande måluppfyllelse för målen: - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller bristande kvalitet." 1

381 377 Ärende 19 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Mål 1 För magisterexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete UKÄs omdöme om den bristande måluppfyllelsen De självständiga arbetena visar sammantaget på bristande måluppfyllelse. Hälften av arbetena visar på bristande måluppfyllelse avseende kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen och insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete. Avseende fördjupade kunskaper inom vissa delar av huvudområdet visar merparten av arbetena på mycket hög, och i något fall hög måluppfyllelse genom fördjupade kunskaper inom det område som behandlas. Denna bedömning ska ses i relation till utbildningens profil utvärdering och styrning. I ett par arbeten saknas överblick över huvudområdet och det finns i dessa även brister i redovisningen av aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete inom socialt arbete. Analys av den bristande måluppfyllelsen Slutsatser vi drar av resultaten av utvärderingen är (1) att samtliga brister som UKÄ lyfter fram har uppmärksammats och kommer att åtgärdas, (2) att det finns goda förutsättningar för att åtgärda bristerna, (3) att det finns goda förutsättningar för våra studenter att genomföra bra examensarbeten. Efter analys av brister för mål 1 kan följande konstateras: 1. Magisterexamen i socialt arbete med inriktning mot utvärdering och styrning hade en snäv inriktning, nämligen utvärdering och styrning. 2. Lärarkompetensen var god, dock med fokus på utvärdering och styrning på socialt arbete och 3. Programmet saknade en kurs i vetenskaplig metod. Åtgärder som vidtagits för att säkra måluppfyllelsen Ovannämnda brister har beaktats genom olika åtgärder. För det första kan nämnas att magisterprogrammet med huvudområdet socialt arbete med inriktning mot utvärdering och styrning och som var föremål för UKÄs granskning är avvecklad på grund av dess lite för smala inriktning (se bil. 1). Istället har vi nu inrättat ett masterprogram, Masterprogram inom hälsa och välfärd med inriktning Socialt arbete (se bil. 2) med heltidsstudier och engelska som undervisningsspråk. För det andra har lärarresursen förstärks. Samtliga lärare (adjunkter, lektorer, docenter och professorer) är i socialt arbete (se avsnittet om lärarresurs), vilket innebär att lärarresursen har erforderlig kompetens inom huvudområdet. För det tredje har metodkurser tillförts programmet. Studenterna kommer att läsa såväl kvalitativ (7.5 hp) som kvantitativ (7.5hp) metod. Nämnda åtgärder tillsammans med forskningsbaserad kurslitteratur, vetenskapliga artiklar samt forskningsaktiva lärare inom socialt arbete kommer att säkra att studenterna får förståelse för huvudområdet (socialt arbete) samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Förkunskapskrav till masterprogrammet är kandidatexamen i socialt arbete eller motsvarande utländsk examen. Vår redogörelse avseende åtgärder är avgränsad till det första året av masterprogrammet, de första 60 hp, som ger behörighet till att ta ut en magisterexamen i socialt arbete som huvudområde (se bil. 2). 2

382 378 Ärende 19 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Eftersom studenterna som förkunskapskrav ska ha kandidatexamen i socialt arbete eller motsvarande utländsk examen utgör detta en fast grund för fördjupningen på det första året av masterprogrammet. Detta innebär att det finns två vägar in till masterprogrammet, 1. utländsk examen motsvarande kandidatexamen i Sverige och 2. studenter från socionomprogrammet vid svenska lärosäten. Det kan konstateras att samtliga socionomutbildningar i landet har liksom Mälardalens högskola kurser på avancerad nivå på termin 7. Detta innebär att socionomstudenter runt om i landet som kommer att ha socialt arbete på avancerad nivå på termin 7, kan och efter bedömning eventuellt få dessa kurser tillgodoräknade på magister och masterprogrammet. Inför Masterprogrammet läser sannolikt studenterna två kurser på avancerad nivå på termin 7 inom socionomprogrammet. Den ena kursen är Professionella möten och samtal i socialt arbete 15.0 hp och den andra är Ledning och utvärdering i socialt arbete 15.0 hp. Båda kurserna är på avancerad nivå och huvudområdet är socialt arbete. Under första terminen på masterprogrammet ges tre kurser Ledarskap, organisation och teamarbete inom hälsa och välfärd (7,5 hp), Evidensbaserad praktik och utvärdering" (7,5 hp) och "Kvalitativa forskningsmetoder I" (7,5 hp) vilka läses tillsammans med andra huvudområden inom hälsa och välfärd, samt en kurs med ämnesfördjupning i socialt arbete "Socialt arbete med barn" (7,5 hp). Under andra terminen ges ytterligare en ämnesfördjupningskurs i socialt arbete, "Mångkulturellt socialt arbete" (7,5 hp). Termin 2 innehåller därtill ytterligare en metodkurs kvantitativa forskningsmetoder I" (7,5 hp). Termin 2 avslutas därefter med ett examensarbete inom socialt arbete på 15 hp. Efter fullgjorda kurser och godkänt examensarbete på 15 hp i det första året av masterprogrammet kan studenten ansöka om magisterexamen inom inriktningen för huvudområdet socialt arbete. Genom detta upplägg av det första året i masterprogrammet i socialt arbete har vi goda förutsättningar att uppnå måluppfyllelse för magisterexamen avseende kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen och insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, samt överblick över huvudområdet som påpekas i UKÄ:s omdöme. Som framgått ovan har studenterna möjlighet att läsa fyra olika kurser på avancerad nivå i socialt arbete, nämligen två kurser på termin 7 på avancerad nivå, Professionella möten och samtal i socialt arbete, (15.0 hp) och Ledning och utvärdering i socialt arbete (15 hp) samt två kurser första året på masterprogrammet med ämnesfördjupning i socialt arbete som benämns "Socialt arbete med barn" (7,5 hp). och "Mångkulturellt socialt arbete" (7,5 hp). Nedan följer en närmare beskrivning av nämnda kurser. Professionella möten och samtal i socialt arbete (SAA039, bil. 3) Kursen Professionella möten och samtal i socialt arbete har fokus på kommunikation och samtalsmetoder för olika sammanhang och olika roller i socialt arbete, framför allt samtal individuellt och i grupp, men även myndighetsövning. Kurslitteraturen innehåller både metodböcker på temat, inklusive etik, samt annan vetenskaplig litteratur inklusive artiklar. Studenterna ska utöver detta själva söka fram minst 7 vetenskapliga artiklar och koppla dessa till de 10 gruppövningar som går som en röd tråd genom kursen och bidrar med praktiska tillfällen där handlingskompetens kan tränas. Studenterna arbetar med kritisk reflektion kring kommunikativa roller i socialt arbete, där de planerar och genomför gruppövningar eller scenarier på realistiska fall och situationer i socialt arbete och med teoretiska reflektioner kopplat till detta. I ett av de tre examinerande seminarier presenteras detta. En individuell hemtentamen betonar teoretiska perspektiv på kursens tema och med tydlig hänvisning till olika lärandemål. Ett exempel ges här på en av de tre frågorna: 3

383 379 Ärende 19 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Vilka teoretiska perspektiv på samtal i socialt arbete kan du applicera på en av gruppövningarna i kursen? Motivera, beskriv samt diskutera utifrån kurslitteraturen. Det kan exempelvis handla om metodiska samtal, samtal i grupper, socialpsykologiska perspektiv. Ledning och utvärdering i socialt arbete (SAA038, bil. 4) Ledning och utvärdering i socialt arbete (15 hp) syftar till att studenterna ska skaffa sig fördjupade kunskaper dels om ledning och organisation, dels om utvärdering kopplat till teori och praktiknära forskning. Samtliga moment i kursen har fokus på socialt arbete inom socialtjänsten i relation till ledning, organisation samt utvärdering. Kursens samtliga laborativa moment samt examinerande uppgifter har inslag från det praktiska sociala arbetet för att studenterna ska diskutera och reflektera dagsaktuella frågeställningar inom socialt arbete. Genom aktuell och relevant forskning om ledning och utvärdering i socialt arbete får studenterna reflektera över praktiskt socialt arbete. Genom olika examinationsformer (Individuellt som i grupp, muntligt och skriftligt) ska studenterna analysera behov av och argumentera för teamarbete och samverkan mellan olika yrkesgrupper inom socialt arbete. Studenterna ska självständigt göra omvärlds- och problemanalys samt planera och lägga upp strategier för socialt förändringsarbete inklusive utvärdering och uppföljning. Studenterna skall också kritiskt granska beställning av utvärdering utifrån analys av verksamhetens behov av utvärderingskunskap samt självständigt föreslå, planera och genomföra utvärderingar av socialt arbete utifrån olika utvärderingsmodeller. Exempel på en individuell examination är att studenterna skall analysera behov av och argumentera för teamarbete och samverkan mellan olika yrkesgrupper inom socialt arbete samt att självständigt göra en omvärlds- och problemanalys och planera och lägga upp strategier för socialt förändringsarbete inklusive utvärdering och uppföljning. Socialt arbete med barn (SAA044, bil. 5) Socialt arbete med barn (7,5 hp) syftar till att studenterna ska skaffa sig fördjupade kunskaper om barns rättigheter och hur barns delaktighet, skydd och tillgång till resurser kan främjas och säkras i det sociala arbetet. Studenterna ska också förvärva fördjupade kunskaper om välfärdssystemets komplexitet samt hur pojkars och flickors erfarenheter kan bidra till kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik. Kursen tar sin utgångspunkt dels i det sociala arbetets praktik, i synnerhet de utmaningar som det sociala arbetets organisering respektive kraven på evidensbaserad praktik skapar när det handlar om utsatta barn och barn med särskilda behov, dels i socialt arbete som akademiskt ämne. Då fokus ligger på socialt arbete med barn berörs främst aktuell teoriutveckling och debatt inom socialt arbete rörande barn och barndom, familj, barns rättigheter, intersektionella perspektiv där vuxen-barnrelationer ingår, samt barns status som brukare. Kursen examineras genom två individuella arbeten: ett med fokus på hanteringen av utsatta barn och barns bästa, ett med fokus på utvecklingen av evidensbaserad praktik. Då kursen ligger på avancerad nivå förväntas studenterna visa prov på en relativt högt utvecklad förmåga till självständig kritisk analys, och därför bygger båda uppgifterna på studenters egna analyser av empiriska exempel/fall. I den första uppgiften (INL 1) får studenterna i uppgift att analysera rättsliga dokument, specifikt att diskutera och problematisera begrepp som barns rätt till delaktighet, barns bästa, barns behov och riskbedömning utifrån olika perspektiv. I den andra uppgiften (INL 2) utgår studenterna från ett aktuellt empiriskt exempel på kvalitets- eller kunskapsutveckling i socialt arbete med barn och uppgiften är att kritiskt granska 4

384 380 Ärende 19 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem utvecklingsarbetet och diskutera hur det hade kunnat förstärkas ytterligare. I kursen ingår även ett examinerande seminarium (SEM 1) som fungerar som förberedelse för den första individuella uppgiften och där underlaget också är rättsliga dokument. Mångkulturellt socialt arbete (SAA045, bil. 6) Mångkulturellt socialt arbete syftar till att studenterna ska skaffa sig fördjupade kunskaper om det mångkulturella samhället, interkulturella möten och integrationsprocessen. Vidare ska studenterna skaffa sig kunskaper om ett kritiskt och intersektionellt perspektiv på socialt arbete. Studenterna ska utifrån relevant forskning diskutera vad begreppet mångkulturalism innebär och vilka utmaningar socialt arbete ställs inför i det mångkulturella samhället. Studenterna ska visa fördjupad kunskap om begreppen migration, flyktingskap, etnisk identitet, kulturkompetens, utanförskap och delaktighet och analysera hur förhållanden på individ-, grupp- och samhällsnivå påverkar integrationsprocessen. De ska vidare kunna analysera och diskutera betydelsen av kategoriseringar såsom kön, klass, etnicitet, religion, ålder, sexuell läggning och funktionsnedsättning för inkludering respektive exkludering utifrån ett intersektionellt perspektiv. Studenterna skall också analysera vad ett intersektionellt perspektiv betyder för definiering av sociala problem och behov samt för utformning av åtgärder i socialt arbete. Examensarbete i socialt arbete (SAA043, bil. 7) Kursen syftar till att studenten, utöver kunskaper på grundnivå, ytterligare tillägnar sig teoretiska och metodologiska fördjupade kunskaper inom socialt arbete inom ramen för ett självständigt vetenskapligt arbete. Under kursen får studenterna identifiera och formulera vetenskapliga frågeställningar som är relevanta för socialt arbete. Studenterna får söka relevant och aktuell vetenskaplig litteratur inom socialt arbete och på ett kvalificerat sätt använda denna. Kursen ger också möjlighet till att analysera, bedöma och diskutera frågeställningar och situationer inom aktuellt forskningsfält. Studenterna ska redogöra för och tillämpa forskningsetiska regler och överenskommelser och författa ett examensarbete om 15 högskolepoäng med relevans för ämnet socialt arbete. Examensarbetet genomförs individuellt eller i par. För godkänt krävs aktivt deltagande vid uppsatsseminarier. Magisteruppsatsen har kravet att vara en empirisk studie och bygger på beställningsarbete från praktiskt socialt arbete, delar av lärares forskningsprojekt eller väl underbyggda projektidéer från studenterna. Nedanstående visas exempel på bedömningskriterier vilka utgör exempel på kvalitetssäkring av examensarbete inom huvudområdet socialt arbete. -Syftet och frågeställningarna är klara och avgränsade, samt relevanta för socialt arbete -Aktuell och relevant forskning för den egna studien samt jämförelser mellan resultat från olika studier -Relevanta teorier för tolkning och analys av resultat -Metodvalet är motiverat och relevant i förhållande till syfte och frågeställningar och förankrat i metodlitteratur -Urvalet är beskrivet och motiverat. Eventuell bortfallsanalys (om relevant) är beskriven. Datainsamling, genomförande, databearbetning och analysmetod är klart beskrivna så att man tydligt kan följa tillvägagångssättet. -En väl genomförd diskussion om studiens validitet och reliabilitet -Tydlig medvetenhet avseende forskningsetiska ställningstaganden och väl utvecklad diskussion av de etiska frågor som den aktuella studien väcker (se examensmatris-masterprogrammet, bil. 8). 5

385 381 Ärende 19 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Mål 2. För magisterexamen skall studenten visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. UKÄs omdöme om den bristande måluppfyllelsen De självständiga arbetena visar att studenterna sammantaget brister i måluppfyllelse när det gäller fördjupad metodkunskap inom huvudområdet socialt arbete. Drygt hälften av arbetena visar på goda kunskaper främst vad gäller utvärderingsteori och metod. Det saknas dock en metodologisk fördjupning. Självvärderingen indikerar bristande måluppfyllelse avseende fördjupad metodkunskap inom socialt arbete. Utbildningens profil är utvärdering och styrning vilket innebär att huvudfokus ligger på utvärderingsmetod. Vetenskaplig metod beskrivs som en oskiljbar del av utvärderingsmetod. Det innebär det att den fördjupade metodkunskapen blir för avgränsad och måluppfyllelsen bedöms därför som bristande. Analys av den bristande måluppfyllelsen Efter analys av brister för examensmål 2 kan konstateras att magisterexamen med inriktning mot utvärdering och styrning saknade en kurs i metod. En annan brist som kan lyftas fram är att metod var som en integrerad del i magisterprogrammet med fokus på utvärdering. Åtgärder som vidtagits för att säkra måluppfyllelsen Magisterprogrammet med inriktning mot utvärdering och styrning som har granskats och som nu är avvecklad hade som framgår ovan ingen särskild metodkurs. Tillskillnad från detta finns nu två metodkurser för magisterexamen inom ramen för nämnd Mastersprogram. En kvalitativ metod 7.5 hp och en kvantitativ metod 7.5 hp. Under metodkurserna får studenterna fördjupade kunskaper i såväl kvalitativ som kvantitativ metod samt olika tekniker för insamling av empiri för examensarbeten. I utveckling av denna kursstruktur har erfarenheterna från magisterprogrammet och den bristande måluppfyllelsen haft stor vikt. Eftersom studenter som söker till utbildningar på avancerad nivå kan ha olika metodkunskaper vill vi genom dessa två kurser skapa en fast metodgrund, Även om dessa två metodkurser ska samläsas med andra huvudområden inom hälsa och välfärd blir implementeringsområdet inom socialt arbete för studenter som väljer socialt arbete som huvudområde för sin magisterexamen. Kvalitativa forskningsmetoder I (SOA408, bil. 9) Kvalitativa metoder I (7,5 hp) syftar till att studenterna ska skaffa sig fördjupade kunskaper om kvalitativ metod med relevans för området hälsa och välfärd samt utveckla sitt kritiska förhållningssätt inom vetenskapligt arbete. Kursen består av tre olika delar. Den inleds med en genomgång av vetenskapsteoretiska perspektiv av vikt för att förstå såväl kvalitativa som kvantitativa metodansatser. Vidare behandlas generella aspekter av en kvalitativ forskningsdesign. Dessa diskuteras bland annat mot bakgrund av en övning i att samla in och analysera kvalitativa data. Slutligen presenteras ett antal kvalitativa metodansatser med relevans för området hälsa och välfärd. Målsättningen med det senare är att studenten skall kunna välja en av dessa inför sitt examensarbete. 6

386 382 Ärende 19 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Kvantitativa forskningsmetoder I (PSA312, bil. 10) Kursen syftar till att studenten ska skaffa sig fördjupade kunskaper om kvantitativ metod med relevans för området hälsa och välfärd samt utveckla sitt kritiska förhållningssätt inom vetenskapligt arbete Kursen inleds med en beskrivning av generella aspekter av kvantitativ forskningsdesign för att studenterna ska erhålla kunskaper om de centrala aspekterna. Vidare presenteras olika kvantitativa analysmetoder med fokus på variansanalys och regressionsanalys samt deras tillämpningsområden för att studenterna ska få en förståelse om likheter och skillnader mellan dem samt när de är tillämpbara. Vidare genomförs övningar för att kunna beskriva och analysera data med hjälp av SPSS samt träning i att avrapportera resultat från kvantitativ analys. Slutligen presenteras hur kvalitativa och kvantitativa metodansatser kan kombineras. Undervisning under metodkursen sker genom föreläsningar, seminarier och/eller övningar. Undervisningsformerna syftar till att de studerande ska träna ett självständigt aktivt kunskapssökande, samarbete, diskussion, argumentation och kritisk reflektion. Med hjälp av olika examinationsuppgifter får studenterna bland annat kritisk granska aktuella vetenskapliga artiklar inom socialt arbete. Syftet är att studenterna analyserar, reflekterar och aktivt diskuterar aktuella forskningsresultat och vetenskapliga metoder inom verksamhetsområdet. Diskussionen sträcker sig ifrån ämnesspecifikt till forskningsmetodik. Att specifikt integrera artikelgranskning innebär en kontinuerlig uppdatering av aktuell forskning inom huvudområdet socialt arbete, men också utvecklad kunskap om olika forskningsmetoder. Genom att medvetandegöra och utveckla det egna kritiska förhållningssättet skapas en tro på den egna förmågan att fortlöpande aktivt söka och granska vetenskapliga artiklar inom huvudområdet. 7

387 383 Ärende 19 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Mål 5. För magisterexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete. UKÄs omdöme om den bristande måluppfyllelsen De självständiga arbetena visar att studenterna sammantaget brister i måluppfyllelse när det gäller förmåga att inom huvudområdet socialt arbete göra bedömningar med hänsyn till vetenskapliga, samhälleliga aspekter, etiska aspekter samt medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. Flertalet arbeten visar att studenterna har en god förmåga inom området utvärdering och styrning göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga aspekter. Det finns dock brister i en majoritet av arbetena avseende förmåga att göra bedömningar med hänsyn till etiska aspekter. Flera arbeten visar också brister avseende studenternas medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. Självvärderingen indikerar dock att hög måluppfyllelse främjas avseende studenternas förmåga att inom området för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. Denna bedömning grundar sig på utbildningens profil utvärdering och styrning och relateras inte till huvudområdet socialt arbete. Lärandemål redovisas för detta examensmål men det saknas argument för hur lärosätet försäkrar sig om att alla studenter når måluppfyllelse i relation till huvudområdet socialt arbete. Analys av den bristande måluppfyllelsen Analysen visar att lärarkompetensen var god, dock inom utvärdering och styrning ej inom huvudområdet socialt arbete. Analysen visar dessutom att kurser inom magisterprogrammet utvärdering och styrning hade fokus på utvärdering och styrning, inte socialt arbete. Att lärarresurserna inte hade socialt arbete som huvudområde tillsammans med magisterprogrammet fokus på utvärdering och styrning hade en negativ påverkan på huvudområdet socialt arbete. De åtgärder som vidtagits för att säkra måluppfyllelsen i vidare magisterexamen För att åtgärda ovannämnda brister har lärarresurser tillförts inom huvudområdet socialt arbete. Samtliga lärare såväl professorer, docenter, lektorer, adjunkter som doktorander har socialt arbete som huvudområde. En annan åtgärd som kan nämnas är att lärandemål i de kurser som ingår i masterprogrammet och som kan utgöra grund för magisterexamen i socialt arbete har utformats så att studenten får kunskap inom huvudområdet och förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Av lärandemålen på kursen Socialt arbete med barn (SAA044, 7.5 hp, bil. 5) framgår bland annat att studenten ska kunna: 1. visa fördjupade kunskaper om barns rättigheter, delaktighet, skydd och resurser och diskutera dessa med hjälp av centrala teoribildningar inom den sociala barn- och ungdomsforskningen 8

388 384 Ärende 19 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem visa fördjupade kunskaper om olika definitioner av och perspektiv på kvalitet inom socialt arbete med barn 5. analysera betydelsen av barnperspektiv respektive barns perspektiv och delaktighet i kvalitetsutveckling av socialt arbete med barn 6. inhämta och beakta barns erfarenheter och perspektiv i det sociala arbetet För att försäkra att alla studenter når måluppfyllelse i relation till huvudområdet socialt arbete Examineras ovannämnda lärandemål dels individuellt genom skriftliga inlämningsuppgifter dels i grupp genom såväl skriftlig som muntlig redovisning. På denna kurs har studenterna två skriftliga inlämningsuppgifter, inlämningsuppgift 1, 3 hp, individuell skriftlig presentation. Lärandemål 1-2, 4, 7 och inlämningsuppgift 2, 3 hp, individuell skriftlig presentation. Lärandemål 1, 3, 5-7. Studenterna har också ett seminarium på 1,5 hp. Seminariet examineras dels skriftlig dels muntlig i grupp. Lärandemål 1-7. Ett annat exempel som kan lyftas fram är kursen mångkulturellt socialt arbete (SAA045, 7.5 hp, bil. 6). Av lärandemålen på denna kurs framgår bland annat att studenten ska kunna: 1. utifrån relevant forskning diskutera vad begreppet mångkulturalism innebär och vilka utmaningar socialt arbete ställs inför i det mångkulturella samhället 3. analysera och diskutera betydelsen av kategoriseringar såsom kön, klass, etnicitet, religion, ålder, sexuell läggning och funktionsnedsättning för inkludering respektive exkludering utifrån ett intersektionellt perspektiv 5. analysera och diskutera fruktbarheten hos ett kulturbetingat perspektiv respektive ett antidiskrimineringsperspektiv för socialt arbete med människor med utländskt ursprung 6. analysera vad ett intersektionellt perspektiv betyder för definiering av sociala problem och behov samt för utformning av åtgärder i socialt arbete 7. jämföra och värdera olika perspektiv på det mångkulturella samhället samt deras betydelse för socialt arbetes professioner För att försäkra att alla studenter når måluppfyllelse i relation till huvudområdet socialt arbete. Examineras studenterna del individuellt dels i grupp. På ovannämnda kurs finns två seminarier. Seminarium 1, 1,5 hp. Skriftlig och muntlig redovisning, individuellt och i grupp. Lärandemål 1, 4. och Seminarium 2, 1,5 hp. Skriftlig och muntlig redovisning, individuellt och i grupp. Lärandemål 2, 3. På kursen finns också hemtentamen 4.5 hp i form av individuell skriftlig uppgift. Lärandemål 1-7. Som åtgärd för att tillförsäkra att studenterna får kunskap och medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, men också förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter har en kurs i kvalitativ och en i kvantitativ metod införts. I båda kurserna, kvalitativa metoder I och kvantitativa metoder I, under det första året av det nya masterprogram kommer vi ha bättre fokus på etiska förhållningssätt, kopplingen till vetenskapliga och samhälleliga aspekter. Av lärandemålen för kursen kvalitativa forskningsmetoder (SOA408, 7.5 hp, bil. 9) framgår att studenterna ska kunna: 1. kritiskt granska och reflektera över olika vetenskapsteoretiska perspektiv 2. visa förmåga att förhålla sig till centrala aspekter av en kvalitativ forskningsdesign som: syfte och frågeställningar, urval, datainsamling, analys, resultat, etik och kvalitetskriterier 3. visa förmåga att formulera syfte och frågeställningar med relevans för området hälsa och välfärd samt motivera val av kvalitativ metodansats för att besvara dessa 4. genomföra kvalitativ datainsamling och analys 9

389 385 Ärende 19 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem beskriva likheter och skillnader mellan olika kvalitativa metodansatser Av lärandemålen för kursen kvantitativa forskningsmetoder (PSA312, 7.5 hp, bil. 10) framgår att studenterna ska kunna: 1 visa förmåga att förhålla sig till centrala aspekter av en kvantitativ forskningsdesign som: syfte och frågeställningar, urval, datainsamling, analys, resultat, etik och kvalitetskriterier. 2 beskriva likheter och skillnader mellan olika kvantitativa analysmetoder. 3 visa förmåga att motivera val av kvantitativ analysmetod för att besvara syfte och frågeställningar. 4 visa förmåga att kombinera kvalitativa och kvantitativa metodansatser (mixed method). Vidare omarbetas riktlinjer för handledning och bedömning av uppsatser så att de på ett än tydligare sätt fokuserar etiska frågeställningar. Därmed säkras en miniminivå av etisk reflektion i varje självständigt arbete och för varje magisterexamen. Bilagor som analyserna och åtgärdsredovisningen hänvisar till Samtliga bilagor finns tillgängliga på socialt arbete Bilagor Bil. 1 Bil. 2 Bil. 3 Bil. 4 Bil. 5 Bil. 6 Bil. 7 Bil. 8 Bil. 9 Bil. 10 Beslut om avveckling av magisterprogrammet med huvudområdet socialt arbete med inriktning mot utvärdering och styrning. Masterprogram i hälsa och välfärd med inriktning mot socialt arbete utbildningsplan SAA039, Professionella möten och samtal i socialt arbete. SAA038, Ledning och utvärdering i socialt arbete. SAA044, Socialt arbete med barn. SAA045, Mångkulturellt socialt arbete. SAA043, Examensarbete i socialt arbete Examensmatris magisterexamen i socialt arbete SOA408, Kvalitativa forskningsmetoder I PSA312, Kvantitativa forskningsmetoder I 10

390 386 Ärende 19 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Lärarkompetens och lärarkapacitet Tillgång på lärare samt lärarkompetens är av stor betydelse för kvalitén på utbildningen. Vi kan konstatera att det i relation till de för magisterexamen gällande examensmålen på avancerad nivå är lärarresurser inom programmet mycket goda. Endast fast anställda lärare inom socialt arbete kommer att vara examinatorer avseende hela kurser. Alla kurser kommer att ha kursansvarig och examinator (disputerad) vilka kommer att vara anställda inom socialt arbete. Utöver dessa tillkommer resurser i form av professorer i socialt arbete, docenter i socialt arbete, lektorer i socialt arbete, adjunkter samt några doktorander i socialt arbete. Samtliga professorer, docenter och lektorer har egen forskning i socialt arbete och vissa av dem är också engagerade i metodundervisning i socialt arbete. I förhållande till det antal uppsatser som tidigare producerats är den fasta lärarstaben tillfredställande. Timmar för undervisning, administration och handledning följer gällande arbetstidsavtal. Analysen av lärarkompetens och lärarkapacitet kompletteras med en redovisning i tabellform. Tabellen ligger sist i dokumentet. Analysen av lärarkapaciteten och lärarkompetens kompletteras nedan med en redovisning i tabellform. Tabellen syftar till att få en uppfattning om den huvudsakliga lärarkapaciteten och lärarkompetensen inom socialt arbete. Det bör dock betonas att det inte är en redovisning för samtliga lärare som undervisar i utbildningen. LÄRARKOMPETENS OCH LÄRARKAPACITET Eventuella generella kommentarer Akademisk titel/ akademisk examen (professor, docent, doktor, licentiat, master, magister) Anställningens inriktning Professionskompetens Anställningens omfattning vid lärosätet (% av heltid) Undervisning motsvarande grundnivå (kandidat) inom huvudom-rådet (% av heltid) Undervisning motsvarande avancerad nivå (magister och/eller master) inom huvud-området (% av heltid) Tid för forskning vid lärosätet (% av heltid) Namn Kommentar 11

391 387 Ärende 19 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Professor i socialt arbete Professor i socialt arbete Professor i socialt arbete Professor i socialt arbete Docent i socialt arbete Socialt arbete 20 % Elinor Brunnberg Socialt arbete 100 % 10 % 15 % 75 % Maria Eriksson Socialt arbete 100 % 10 % 15% 75% Christian Kullberg Under behandling Socialt arbete % 50% Roland Svensson Andra uppgifter inom akademin Socialt arbete 100 % 70 % 20 % 10 % Anna-Lena Almqvist Docent i socialt arbete Socialt arbete 100% 70% 20% 10% Els-Marie Anbäcken Docent i socialt arbete Socialt arbete 100% 70% 20% 10% Osman Aytar Docent i socialt arbete Socialt arbete 100% 70% 20% 10% Gunnel Östlund Doktor i socialt arbete Doktor i socialt arbete Socialt arbete 100 % 15% 10% Munir Dag Avdelningschef 75% 100 % 70% 20% 10 % Mehrdad Davispor 12

392 388 Ärende 19 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem Doktor i socialt arbete Adjunkt i socialt arbete Adjunkt i socialt arbete Adjunkt i socialt arbete Adjunkt i socialt arbete Doktorand/adjunkt i socialt arbete Doktorand i socialt arbete Socialt arbete 100% 50% Mats Ekermo Andra uppgifter inom akademin Socialt arbete 100% Ciro Aparicio Socialt arbete 100% Nicolai Astrup Socialt arbete 100% Åse Björkma Socialt arbete 35% Andrejz Ozolin Socialt arbete 50/50% Sylvia Olsson Socialt arbete 100% Zlatana Knezevic Inkludera fler rader i tabellen, om det behövs. 13

393 389 Ärende 19 Bilaga Missivbrev till slutrapport för magisterexamen i socialt arbete gällande UKÄ:s omdöme om bristande kvalitet. I bifogad slutrapport för analys och åtgärdsplan för magisterexamen i socialt arbete har följande åtgärder genomförts sedan lägesrapport lämnades till fakultetsnämndens utbildningsutskott (FN:s protokoll 13/2015): En fördjupning av analyser har genomförts och en mer strukturerad beskrivning av påtalade och identifierade brister har redovisats i slutrapport. Utifrån dessa brister har sedan olika åtgärder redovisats som innefattar bland annat befintliga kurser med kursplaner i nuvarande socionomprogram och även motsvarande för kurser i masterprogram i hälsa och välfärd med inriktning mot socialt arbete. I denna redovisning ingår sammanfattningar av hur kurser inom huvudområdet i socialt arbete mer direkt relaterar till påtalade brister. Åtgärder i relation till examensmål 5 har presenterats mer detaljerat i bifogad slutrapport. En mer detaljerad analys ingår och relevanta kursplaner för detta examensmål finns nu redovisade. Åtgärder är nu redovisade dels i form av lärandemål som specifikt riktar mot påtalad brist och dels i form av exempel på hur examinationer genomförs för respektive lärandemål. När det gäller koppling och relevans för huvudområdet socialt arbete i examensarbeten innebär den nya masterutbildningen med inriktning mot socialt arbete att den aktuella kursplanen för examensarbete nu till fullo riktar sig mot området socialt arbete. Denna kursplan finns med i slutrapport. FN efterfrågar en uppdaterad tidsplan med hänsyn till arbetsbelastning i samband med UKÄ:s kvalitetsgranskningar. Inom avdelningen för socialt arbete har avdelningschef Munir Dag ansvarat för skrivande av text i analys och åtgärdsplaner både inför lägesrapport och den nu aktuella slutrapporten. Gällande arbetsbelastning har skrivande av denna rapport inneburit arbete utöver ordinarie uppdrag på 75 % som avdelningschef och undervisning 25 %. Detta innebär att tiden för undervisningsuppdraget påverkas. Medarbetarnas tid för granskning av texter planeras i samråd med avdelningschef och regleras inom respektive arbetsplan. Tidsplan fram till 23 juni 2015 då slutrapport lämnas till UKÄ regleras av ansvarig avdelningschef och samordnas med utbildningsledare vid akademin När det gäller granskning som ett led i kvalitetssäkring av slutrapport har fokus varit att akademins ämnesansvariga och avdelningschefer inom socialt arbete genomfört en granskning av arbetet med slutrapporten. Inför slutrapport har underlag granskats av ämnesansvariga inom socialt arbete, professor Maria Eriksson och professor Elinor Brunnberg. Dessutom har slutrapporten granskats av tidigare avdelningschef i socialt arbete Mats Ekermo samt av Osman Aytar (docent i socialt arbete). Synpunkter har inhämtats löpande från utbildningsledare på akademin, Per Andersson och avdelningschef Annica Engström. Anledning till att inte inhämta mer externt stöd för granskning är att åtgärder för denna rapport i huvudsak ingår i mastersprogram i hälsa och välfärd med inriktning mot socialt arbete som nyligen granskats och godkänts av högskolans fakultetsnämnd.

394 390 Ärende 19 Bilaga 3 Till slutrapporten bifogas även förteckning över lärarkompetens och lärarkapacitet inom socialt arbete. Detta skall också ses som en mycket betydelsefull åtgärd för de av UKÄ påtalade bristerna inom socialt arbete på magisternivå. I aktuell lägesrapport görs hänvisningar till bilagor av olika slag, kursplaner, utbildningsplaner, examensmatris, avvecklingsbeslut av utbildningsprogram etc. Kursplaner fastställs slutgiltigt av akademins kursplanegrupp i månadsskiftet maj/juni. När allt detta är klart lägger akademin ut dessa dokument samlat på en webbsida. Utbildningsledare och avdelningschef tillsammans med akademins informatör ansvarar för detta. Akademin för hälsa, vård och välfärd Per Andersson Utbildningsledare Munir Dag Avdelningschef i socialt arbete

395 391 Ärende 19 Bilaga 4 Magisterexamen i socialt arbete Bilaga Examensmatris Högskoleförordningens examensmål för magister, högskolelagen 1 kap 9 Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Lag (2006:173). Examina på avancerad nivå (generell examina) Högskoleförordningen (HSF) Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. Kunskap och förståelse (HSF) Färdighet och förmåga (HSF) Värderingsförmåga och förhållningssätt (HSF) För magisterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. För magisterexamen skall studenten - visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. För magisterexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Examenskrav, särskild behörighet. För magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.

396 392 Ärende 19 Bilaga 4 Nivå A1N A1N Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) T7, Socionomprogrammet, SAA039, Professionella möten och samtal i socialt arbete (15 hp) T7, socionomprogrammet, SAA038, Ledning och utvärdering i socialt arbete (15 hp) Innehåll (Content) Lärande och utveckling av relationskompetens Reflektion och reflexiva processer Kommunikationsteorier Kommunikation i grupp och grupprocesser Intersubjektivitet Kreativitet och lek Existentiella frågor och svåra besked Institutionella samtal - syfte och inramning Samtal med barn, ungdomar, familjer, äldre, människor med omsorgsbehov samt andra klient- och brukargrupper Samtalsövningar med analys av den professionellas roll Skyddsfaktorer och egenmakt: resilience och empowerment Samtalsmodeller och metoder i relation till teori och forskningsbas Internationellt socialt arbete och kreativa metoder Teoretiska perspektiv på organisationer och ledarskap Personalutveckling och lärande organisationer Ledning, teamarbete och samverkan i socialt arbete Förändringsprocess i socialt arbete Strategier för förändringsarbete Evidensbaserat socialt arbete Teorier om och modeller för utvärdering Datainsamlingsmetoder i utvärdering Utvärderarens roll Empiriska studier av utvärderingar och deras användning Planering av utvärderingsarbete Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) 1. analysera och på ett reflekterande sätt förhålla sig till kommunikationsteorier i relation till professionella möten och samtal 2. beskriva och analysera olika typer av möten och samtal i termer av makt och ojämlikhet där hänsyn tas till intersektionella kategorier såsom kön, klass, ålder, etnicitet, funktionsnedsättning och sexuell läggning 3. analysera olika samtalsmodeller som är relevanta för socialt arbete samt redogöra för deras teoretiska grunder och stöd i forskning 4. beskriva egna reaktioner samt analysera sociala och psykologiska processer i möten och samtal 5. utveckla kunskap och förståelse utifrån ett internationellt perspektiv på socialt arbete genom att analysera forskningsstudier från olika länder 1. jämföra olika typer av organisationer med hänsyn till mål, struktur, makt, ledning och kultur 2. jämföra olika perspektiv på ledarskap, teamarbete och samverkan mellan yrkesgrupper inom välfärdsorganisationer 3. analysera förutsättningar för förändringsprocesser, kunskapsutveckling och lärande organisationer 4. redogöra för och diskutera begreppet evidensbaserad praktik, utvärderingens roll och betydelse för ledning och styrning av socialt arbete 5. analysera olika teorier om och modeller för utvärdering inom socialt arbete 6. analysera olika datainsamlingsmetoder i relation till utvärderingars mål och syften Färdighet och förmåga (Skill and ability) 6. visa förmåga att självständigt planera, lägga upp strategier för, leda och genomföra möten och samtal individuellt och i grupp 7. fungera som samtalsledare och på ett professionellt sätt leda gruppsamtal med andra studenter som i rollspel agerar klienter och brukare 8. självständigt analysera organisatoriska villkor och förutsättningar för samtal med klienter och brukare, och hantera mötessituationer präglade av ojämlikhet och beroendeförhållanden på ett professionellt sätt 7. analysera behov av och argumentera för teamarbete och samverkan mellan olika yrkesgrupper inom socialt arbete 8. självständigt göra omvärlds- och problemanalys samt planera och lägga upp strategier för socialt förändringsarbete inklusive utvärdering och uppföljning 9. kritiskt granska beställning av utvärdering utifrån analys av verksamhetens behov av utvärderingskunskap samt självständigt föreslå, planera och genomföra utvärderingar av socialt arbete utifrån olika utvärderingsmodeller 10. kritiskt granska och reflektera över begreppet evidensbaserad praktik i socialt arbete samt motivera och argumentera för olika utvärderarroller och utvärderingsmodeller i relation till deras styrkor och svagheter Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) 9. visa förmåga till reflektion, empati och insikt i INL1, hemtentamen, 8 hp, individuell skriftlig andra människors livssituationer och förståelse tentamen. Lärandemål 1-5. för reaktioner, sociala och psykologiska processer i mötes- och samtalssituationer 10. visa insikt om den egna personens beteende och inflytande i mötessituationen samt visa kunskap om betydelsen av kroppsspråk och icke verbal kommunikation 12. värdera och bedöma styrkor och svagheter i olika utvärderingsmodeller samt vilka datainsamlingsmetoder som kan vara aktuella i relation till utvärderingars mål och syften 13. bedöma värdet av genomförda utvärderingar ur ett etik- och brukarperspektiv 14. värdera och bedöma styrkor och svagheter när det gäller tillämpningen av evidens baserade metoder i socialt arbete SEM1, Seminarium, 2 hp, individuell skriftlig inlämning och muntlig reflektion i grupp. Lärandemål SEM2, Seminarium, 2 hp, färdighetsträning och muntlig reflektion i grupp. Lärandemål SEM4, Seminarium, 2,5 hp, skriftlig inlämning och muntlig redovisning i grupp. Lärandemål värdera och bedöma det egna förhållningssättets betydelse i relation till Inlämningsuppgift (INL1), 3 hp, skriftlig och ledarskapets olika roller, förväntningar och krav muntlig redovisning. Lärandemål 1-3, 6-8, 11. Inlämningsuppgift (INL2), 2 hp, skriftlig och muntlig redovisning. Lärandemål 4, 9, 12. Seminarium (SEM1), 2 hp, skriftlig och muntlig redovisning. Lärandemål 9-10, Projekt (PRO1), 8 hp, individuell skriftlig och muntlig projektredovisning. Lärandemål Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 1 termin 1 (masterprogrammet), SAA044, Socialt arbete med barn (7.5 hp) Teoribildning och forskning om barns rättigheter Maktrelationer baserade på kategoriserande begrepp som etnicitet, funktionsnedsättning, familjestruktur, klass, kön/genus, religion, sexualitet och ålder Övergången mellan barndom och vuxenliv Olika typer av särskilda behov Olika former av utsatthet exempelvis relaterat 1. visa fördjupade kunskaper om barns rättigheter, delaktighet, skydd och resurser och diskutera dessa med hjälp av centrala teoribildningar inom den sociala barn- och ungdomsforskningen 2. visa fördjupade kunskaper om barns utsatthet respektive särskilda behov och konsekvenser av dessa samt hur de kan 4. analysera hinder och möjligheter på global-, samhälls-, organisations-, gruppoch individnivå i arbete med barn med särskilda behov respektive utsatthet 5. analysera betydelsen av barnperspektiv respektive barns perspektiv och delaktighet i kvalitetsutveckling av socialt arbete med barn 6. inhämta och beakta barns erfarenheter 7. kritiskt granska hanteringen av barns utsatthet och särskilda behov utifrån olika perspektiv och kategoriseringar INL1, Inlämningsuppgift, 3 hp, individuell skriftlig presentation. Lärandemål 1-2, 4, 7. INL2, Inlämningsuppgift, 3 hp, individuell skriftlig presentation. Lärandemål 1, 3, 5-7. SEM1, Seminarium, 1,5 hp, skriftlig och muntlig redovisning i grupp. Lärandemål 1-7.

397 393 Ärende 19 Bilaga 4 till olika kontexter och familjeförhållanden, respektive i miljöer som t.ex. i barngrupper, välfärdssystemets komplexitet och institutionella praktiker för upptäckt och hantering av särskilda behov respektive utsatthet och dess följder för barn Kvalitetsutveckling i socialt arbete med barn med särskilt fokus på delaktighet upptäckas och hanteras genom olika modeller/ metoder för utredning, förebyggande arbete, krisintervention, stöd och behandlingsarbete 3. visa fördjupade kunskaper om olika definitioner av och perspektiv på kvalitet inom socialt arbete med barn och perspektiv i det sociala arbetet Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 1 SAA045, Mångkulturellt socialt arbete (7,5) hp Mångkulturalism och det mångkulturella samhället Relevant forskning om integrationsprocessen Utmaningar för socialt arbete i det mångkulturella samhället Interkulturella möten Migration, flyktingskap, etnisk identitet, kulturkompetens, utanförskap och delaktighet Ett kulturbetingat perspektiv på socialt arbete Ett kritiskt, intersektionellt och antidiskrimineringsperspektiv på socialt arbete. A1N År 1 SOA408, Kvalitativa forskningsmetoder 1 (7,5 hp) 1. utifrån relevant forskning diskutera vad begreppet mångkulturalism innebär och vilka utmaningar socialt arbete ställs inför i det mångkulturella samhället 2. visa fördjupad kunskap om begreppen migration, flyktingskap, etnisk identitet, kulturkompetens, utanförskap och delaktighet och analysera hur förhållanden på individ-, grupp- och samhällsnivå påverkar integrationsprocessen 3. analysera och diskutera betydelsen av kategoriseringar såsom kön, klass, etnicitet, religion, ålder, sexuell läggning och funktionsnedsättning för inkludering respektive exkludering utifrån ett intersektionellt perspektiv 4. analysera det mångkulturella samhället och interkulturella möten utifrån ett kritiskt perspektiv 5. analysera och diskutera fruktbarheten hos ett kulturbetingat perspektiv respektive ett antidiskrimineringsperspektiv för socialt arbete med människor med utländskt ursprung 6. analysera vad ett intersektionellt perspektiv betyder för definiering av sociala problem och behov samt för utformning av åtgärder i socialt arbete 7. jämföra och värdera olika perspektiv på det mångkulturella samhället samt deras betydelse för socialt arbetes professioner Kursen består av tre olika delar. Den inleds 1. kritiskt granska och reflektera över olika vetenskapsteoretiska perspektiv med en genomgång av vetenskapsteoretiska 2. visa förmåga att förhålla sig till centrala aspekter av en kvalitativ forskningsdesign som: syfte och frågeställningar, urval, datainsamling, perspektiv av vikt för att förstå såväl kvalitativa analys, resultat, etik och kvalitetskriterier som kvantitativa metodansatser. Vidare behandlas generella aspekter av en kvalitativ 3. visa förmåga att formulera syfte och frågeställningar med relevans för området hälsa och välfärd samt motivera val av kvalitativ forskningsdesign. Dessa diskuteras bland metodansats för att besvara dessa annat mot bakgrund av en övning i att samla in 4. genomföra kvalitativ datainsamling och analys och analysera kvalitativa data. Slutligen 5. beskriva likheter och skillnader mellan olika kvalitativa metodansatser presenteras ett antal kvalitativa metodansatser med relevans för området hälsa och välfärd. Målsättningen med det senare är att studenten skall kunna välja en av dessa inför sitt examensarbete. SEM1, Seminarium, 1,5 hp. Skriftlig och muntlig redovisning, individuellt och i grupp. Lärandemål 1, 4. SEM2, Seminarium, 1,5 hp. Skriftlig och muntlig redovisning, individuellt och i grupp. Lärandemål 2, 3. INL1, Hemtentamen, 4,5 hp. Individuell skriftlig hemtentamen. Lärandemål 1-7. INL1, 1,5 hp, lärandemål 2, 4. INL2, 6 hp, lärandemål 1-3, 5

398 394 Ärende 19 Bilaga 4 A1N År1 PSA312, Kvantitativa forskningsmetoder I (7.5 hp) Ny kurs under utveckling. Kursen inleds med en beskrivning av generella aspekter av kvantitativ forskningsdesign för att studenterna ska erhålla kunskaper om de centrala aspekterna. Vidare presenteras olika kvantitativa analysmetoder med fokus på variansanalys och regressionsanalys samt deras tillämpningsområden för att studenterna ska få en förståelse om likheter och skillnader mellan dem samt när de är tillämpbara. Vidare genomförs övningar för att kunna beskriva och analysera data med hjälp av SPSS samt träning i att avrapportera resultat från kvantitativ analys. Slutligen presenteras hur kvalitativa och kvantitativa metodansatser kan kombineras. 1 visa förmåga att förhålla sig till centrala aspekter av en kvantitativ forskningsdesign som: syfte och frågeställningar, urval, datainsamling, analys, resultat, etik och kvalitetskriterier. 2 beskriva likheter och skillnader mellan olika kvantitativa analysmetoder. 3 visa förmåga att motivera val av kvantitativ analysmetod för att besvara syfte och frågeställningar. 4 visa förmåga att kombinera kvalitativa och kvantitativa metodansatser (mixed method). INL1, Inlämningsuppgift, 3.5 hp, lärandemål 1-2. INL2, Inlämningsuppgift, 4 hp, lärandemål 3-4. A1N År 1 Examensarbete magister i socialt arbete Ny kurs under utveckling, innehåll och lärandemål preliminära. - Självständigt arbete om 15 högskolepoäng med relevans för ämnet socialt arbete. - Formulering av en vetenskaplig frågeställning, planering och genomförande av en vetenskaplig undersökning. - Sammanställning och presentation av resultatet från det självständiga arbete samt redovisning av uppgiften i skriftlig form. - Offentligt försvara sitt arbete samt opponera på ett annat arbete. 1. identifiera och formulera vetenskapliga frågeställningar som är relevanta för socialt arbete. 2. med ett kritiskt förhållningssätt söka relevant och aktuell vetenskaplig litteratur inom socialt arbete och på ett kvalificerat sätt använda denna. 3. reflektera och redogöra för teorier och tidigare forskning av relevans för de valda fråge-ställningarna. 6. planera och med lämpliga vetenskapliga metoder samla in och bearbeta ett empiriskt material. 7. på ett kvalificerat sätt analysera insamlat material med stöd i samhällsvetenskaplig teori och anknyta analysen till kunskapsläget i socialt arbete 8. skriva ett vetenskapligt arbete som uppfyller akademiskt vedertagna krav på formalia samt god språklig kvalitet. 9. kritiskt och systematiskt använda olika teoretiska perspektiv inom socialt arbete. 10. identifiera brister och styrkor i det egna och andras examensarbeten samt lämna väsentliga bidrag i en seminariediskussion. 11. redogöra för och tillämpa forskningsetiska regler och överenskommelser. 1. Att författa och försvara en magisteruppsats 2. Att opponera på en magisteruppsats 4. förhålla sig till och redovisa metodologiska ställningstaganden. 5. analysera, bedöma och diskutera frågeställningar och situationer inom aktuellt forskningsfält.

399 395 Ärende 19 Bilaga Till Fakultetsnämnd ang. 151 (protokoll 2014) om arbetsbelastning i samband med UKÄ:s kvalitetsgranskningar. För de olika arbetslagen inom specialistutbildningsprogrammen, barnmorskeutbildningen och magisterutbildning i socialt arbete vid HVV har följande medarbetare ingått: Anestesi: Distrikt: professor Lene Martin, lektor Anneli Strömsöe, avdelningschef Tanja Dunerbrandt, adjunkt Ninni Wallfält (t.o.m. dec 2014). professor Inger Holmström, lektor Maria Harder, docent Karin Josefsson, docent Maja Söderbäck. Intensivvård: professor Inger Holmström, lektor Karin Skoglund, adjunkt Christina Kantola, adjunkt Sofia Christensson. Barnmorske: docent Elisabet Häggström Nordin, lektor Marianne Velandia Socialt arbete: avdelningschef Munir Dag, docent Osman Aytar, lektor Mats Ekermo. Samtliga lärare som har varit och fortsatt är engagerade i revideringsarbetet har undervisningsuppdrag parallellt med åtgärdsarbetet. Dessa personer gör ett mycket gott arbete för att upprätthålla utbildningskvalitén under de förutsättningar som råder för de studenter som är inne i de olika programmen. Samtliga involverade personer har uppmanats att notera tidsåtgång för UKÄarbetet utöver ordinarie arbetstid, som har eller ska kompenseras i arbetsplaner eller genom annan överenskommelse. Det finns variationer i utförd arbetsinsats och vilken belastning detta har medfört. Det är därför svårt att ge generella uppgifter om hur mycket tid som åtgått. Utbildningar som erhållit bristande kvalitet på ett flertal mål alternativt mer omfattande brister har krävt mer arbete än de som haft färre mål med bristande kvalitet. Ambitionen från akademiledningen är att alla medarbetare ska kompenseras för den extra tid de lagt ned till följd av UKÄs bedömning om bristande kvalitet i utbildningsprogrammen för specialistsjuksköterskor och barnmorskor samt magisterexamen i socialt arbete. För att strukturera och effektivisera arbetet med åtgärdsplanerna tillsattes två processledare: Per Andersson, utbildningsledare, ansvarsområde: tidsplan, kontakt med UO, utskott och nämnd, Annica Engström, avdelningschef specialistutbildningarna, ansvarsområde: kontakt med arbetslagen, resurs och kompetensfrågor gällande planerade åtgärder. Detta har inneburit att praktiska frågor i arbetsgruppernas arbetsprocesser såväl systematiserats som underlättats. Processledarna genomför löpande uppföljning och granskning av såväl gruppernas processer, fokus, tidsplaner och texter, allt för att i största möjliga mån underlätta för arbetslagen i åtgärdsarbetet. Maria Müllersdorf Akademichef HVV Per Andersson Utbildningsledare HVV

400 396 Nr 3: MDH /0071 Fakultetsnämnden 20. Rapport om Universitetskanslerämbetets (UKÄ) kvalitetsutvärderingar Diarienummer: MDH /12 Handläggare: Ida Nilsson Rapport om UKÄ:s genomförda och pågående uppföljningar av kvalitetsutvärderingar av utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid MDH. Förslag till beslut att notera informationen Ärendets beredning Utbildnings- och forskningssektionen har berett ärendet. Underlag i ärendet Bilaga 20:1 i kallelsen: Rapport om UKÄ:s kvalitetsutvärderingar

401 397 Rapport MDH /12 1 (3) Beslutande Fakultetsnämnden Handläggare Ida Nilsson Rapport Universitetskanslersämbetets (UKÄ) kvalitetsutvärderingar år avseende utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid MDH Inledning UKÄ har nu slutfört samtliga utvärderingar i utvärderingscykeln som pågått under perioden år avseende utbildning (examina) på grundnivå och avancerad nivå. Vid MDH har 43 stycken examina genomgått UKÄ:s utvärdering och tilldelats omdömen avseende kvaliteten. Examina som erhållit omdömet bristande kvalitet och därmed fått beslut om ifrågasatt examenstillstånd följs upp av UKÄ ett år efter beslutet fattats. Lärosätet har således den tiden på sig att lämna in en analys- och åtgärdsredovisning till myndigheten. Den interna uppföljningsprocessen vid MDH under året innebär redovisning i tre steg till fakultetsnämnden. Akademin lämnar för varje uppföljningsärende en analys- och åtgärdsrapport med konsekvensanalys av frivillig avveckling, lägesrapport samt slutrapport som sedan ska ligga till grund för redovisningen till UKÄ. Vid uppföljningen görs en ny bedömning utifrån inlämnat underlag och UKÄ fattar slutgiltigt beslut om lärosätet får behålla tillståndet alternativt får examenstillståndet tillbakadraget. MDH har som åtgärd för examina med omdömet bristande kvalitet och ifrågasatt examenstillstånd även valt att åtgärda bristerna genom självavveckling av examen, vilket innebär att den inte går vidare i utvärderingsprocessen. 37 stycken av de utvärderade examina vid MDH är nu klara och har tilldelats omdömena hög eller mycket hög kvalitet. Det innebär att MDH har kvar examenstillstånden för samtliga av dessa. Fem utvärderade examina återstår och befinner sig i uppföljningsprocessen efter beslut om ifrågasatt examenstillstånd Rapporten redovisar en sammanställning av utvärderade examina vid MDH, erhållna omdömen samt tidplan för kvarstående examina som befinner sig i uppföljningsprocessen. Sammanställning Nedan redovisas samtliga utvärderade utbildningar vid MDH som är klara och åtgärdade efter utvärderingsprocessen. År beslut Utbildning Examen Omdöme 2012 Arbetsvetenskap Magister Hög kvalitet