Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde onsdagen den 12 december 2018

Transkript

1 KALLELSE Nr 6:2018 Fakultetsnämndens ordförande /0098 Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde onsdagen den 12 december 2018 Plats: Ypsilon, Västerås Tid: kl ca Besked om förhinder att delta vid fakultetsnämndens sammanträde lämnas till Helene Lindgren senast måndagen via epost: eller tel.: Ledamöter: Anne Söderlund Ordförande Niclas Månsson Vice ordförande Elisabeth Uhlemann Prodekan för forskning och forskarutbildning Maria Harder Lärarrepresentant Ulrika Jepson Wigg Lärarrepresentant Magnus Hoppe Lärarrepresentant Konstantinos Kyprianidis Lärarrepresentant Alexander Vainikainen Studeranderepresentant Zainab Heidar Studeranderepresentant Johannes Finnman Doktorandrepresentant Peter Wallin Extern ledamot Stina Edqvist Extern ledamot Claudia Lampic Extern ledamot Ärende Adjungerade: Ann-Christin Johansson Andreas Ryve Staffan Stranne Charlotta Hellström Agneta Brav Maria Müllersdorf Johanna Westerlund Ordförande i Rekryteringsnämnden HSV Forskningsledare UKK Programsamordnare UKK Avdelningschef HVV Utbildningsledare HVV Universitetslektor HVV Projektledare införandet av kollegier 6, , Tjänstemän: Andreas Boberg Biträdande chef LKA Helene Lindgren Sekreterare/ Handläggare LKA Hanna Millberg Handläggare LKA Julia McNamara Handläggare LKA Johan Hellstrand Handläggare LKA Fackliga företrädare Erik Janse Susanne Meijer SACO/SULF OFR

2 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 6:2018 Fakultetsnämnden /0098 Ärende Åtgärd Underlag Tid 1. Mötets öppnande Val av justeringsperson Beslut 2 Ftb 3. Fastställande av föredragningslista Beslut 3 Ftb 4. Samverkan med fackliga organisationer Föredragande Helene Lindgren Information 4 Ftb 5. Föregående mötesprotokoll Föredragande Anne Söderlund Beslut 5 Ftb Bil 5:1 6. Rapport från rekryteringskommittén Föredragande Ann-Christin Johansson Information 6 Ftb Bil 6: min 7. Gästprofessur till Alva Myrdals minne Föredragande Ann-Christin Johansson Beslut 7 Ftb Bil 7: min 8. Uppföljning av fördelningen av forskningsmedel utifrån ett jämställdhetsperspektiv (VUB18 uppdrag) Föredragande Anne Söderlund Information 8 Ftb min Fika ca Kvalitet i forskning Föredragande Andreas Ryve Information 9 Ftb Bil 9: min 10. Utredning av införande av betygsskalan A-F Föredragande Julia McNamara Beslut 10 Ftb Bil 10: min 11. Möjligheten att inrätta och revidera kursplaner två gånger per år Föredragande Niclas Månsson och Hanna Millberg Beslut 11 Ftb Bil 11: min 12. Diskussion kring grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 Föredragande Staffan Stranne Information 12 Ftb min Lunch ca Avstämning inför inrättande av nytt folkhälsovetenskapligt program Föredragande Charlotta Hellström och Agneta Brav Beslut 13 Ftb Bil 13: min 14. Avstämning inför inrättande av två nya specialistsjuksköterskeprogram Föredragande Maria Müllersdorf och Agneta Brav Beslut 14 Ftb Bil 14: min 15. Inrätta huvudområdet reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa samt filosofie magisterexamen Föredragande Hanna Millberg Beslut 15 Ftb Bil 15: min

3 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 6:2018 Fakultetsnämnden /0098 Ärende Åtgärd Underlag Tid 16. Revidering av utbildningsplan för barnmorskeprogrammet Föredragande Hanna Millberg Beslut 16 Ftb Bil 16: min Fika ca Stöd till högskolegemensamma forskarutbildningskurser 2018 Föredragande Johan Hellstrand Beslut 17 Ftb Bil 17: min 18. Lägesrapport kring implementering av kollegier Föredragande Johanna Westerlund Information 18 Ftb min 19. Extra möte för fakultetsnämnden 29 januari 2019 Information 19 Ftb min 20. Rapporter Information 20 Ftb min 21. Anmälan av delegationsbeslut Beslut 21 Ftb min Mötet avslutas

4 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 6:2018 Fakultetsnämnden / Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse NN att jämte ordförande justera protokollet. 3. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan. 4. Samverkan med fackliga organisationer Inför fakultetsnämndens sammanträde ska underlag för beslut samverkas med de fackliga organisationerna enligt de överenskomna formerna enligt central MBL mellan MDH, SACO och OFR. Föredragande: Helene Lindgren, Fakultetsnämndens sekreterare. Förslag till beslut att notera informationen. Beredning Ärendena i föredragningslistan har behandlats enligt överenskommen samverkansmodell för fakultetsnämnden med de fackliga organisationerna.

5 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 6:2018 Fakultetsnämnden / Föregående mötesprotokoll Förslag till beslut att godkänna föregående mötesprotokoll. Underlag i ärendet Bilaga 5.1 Föregående mötesprotokoll

6 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 6:2018 Fakultetsnämnden / Rapport från rekryteringskommittén Information om det aktuella läget i rekryteringsarbetet utifrån aktuell statuslista. Föredragande: Ann-Christin Johansson, ordförande i rekryteringskommittén. Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet Bilaga 6.1 Statuslista för rekryteringskommitténs arbete.

7 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 6:2018 Fakultetsnämnden / Gästprofessur till Alva Myrdals minne Inriktning på gästprofessuren till Alva Myrdals minne under 2019/2020 är genus och jämställdhet. Kriterierna som rekryteringsgruppen bedömer ifrån är hur internationellt framstående kandidaten är, om kandidaten är välrenommerad, om kandidatens forskningsområde berör välfärd, arbetsliv, utbildning, internationellt samarbete, genus och värdefrågor, om kandidaten har ett visat intresse av att samarbeta/samverka med praktiker samt kandidatens genus och jämställdhetsprofil. Rekryteringsgruppen bedömer även kandidatens möjlighet att kunskapsmässigt bidra till Samhällskontraktet och MDH som helhet. Föredragande: Ann-Christin Johansson, ordförande i rekryteringskommittén. Förslag till beslut att erbjuda Charlotte Williams, professor i socialt arbete på RMIT University Australien, anställning som gästprofessor till Alva Myrdals minne under perioden 2019/2020 med HVV som värdakademi. Ärendets beredning Fyra nomineringar har inkommit, tre från akademin från hälsa, vård och välfärd (HVV) samt en nominering från akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST). Rekryteringsgruppen har bedömt de nominerade utifrån akademins nomineringstexter samt kandidaternas CV och publikationslistor. Därefter har en rangordning och en sammanvägd bedömning skett. Underlag Bilaga 7.1 Protokoll från rekryteringskommittén Bilaga 7.2 Nomineringstext Charlotte Williams Delges Ordförande i rekryteringskommittén, akademichef HVV, forskningsledare HVV.

8 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 6:2018 Fakultetsnämnden / Uppföljning av fördelningen av forskningsmedel utifrån ett jämställdhetsperspektiv (VUB18 uppdrag) Rektor har gett fakultetsnämnden i uppdrag att under 2018 följa upp fördelningen av forskningsmedel utifrån ett jämställdhetsperspektiv [Verksamhetsmål, uppdrag och budget 2018 dnr 2017/0395 sid 21], samt högskolans plan för jämställdhetsintegrering [dnr 2018/1337 avsnitt Forskningens villkor]. Vidare har fakultetsnämnden i uppdrag att integrera jämställdhet i kvalitetsarbetet och ta fram en modell för implementering och uppföljning. Gällande den andra delen av fakultetsnämndens uppdrag har nämnden löpande under året arbetat med utveckling av uppföljningsfrågor, exempelvis avseende frågor för programvärdering, screeningfrågor för programuppföljning, och frågor till forskningsledare för att skatta kvalitet i forskning, som allteftersom prövats och skickats till relevanta personer inom MDH. Gällande det första uppdraget beslutade fakultetsnämnden vid dess möte den 24 oktober att ge dekangruppen uppdraget att revidera frågorna angående fördelning av forskningsmedel utifrån ett jämställdhetsperspektiv utifrån nämndens diskussion och att frågorna sedan skulle skickas till forskningsledarna. Föredragande: Anne Söderlund, dekan Förslag till beslut att att ge dekangruppen i uppdrag att ställa samman resultatet i en rapport/promemoria och överlämna denna till rektor, samt notera informationen. Ärendets beredning Utkastet på jämställdhetsfrågor har tagits fram i samverkan med konsult från företaget Medida som även ansvarade för fakultetsnämndens utbildning inom jämställdhetsintegrering. Förslaget har diskuterats av dekan och prodekaner och forskningsutskottet behandlade frågorna vid dess senaste sammanträde den 10 oktober. Fakultetsnämnden behandlade ärendet vid dess möte den 24 oktober då nämnden uppdrog åt dekangruppen att revidera frågorna utifrån fakultetsnämndens diskussion vid mötet. Dekangruppen arbetade in de synpunkter som framkom under diskussionen varefter enkäten skickades ut till forskningsledarna. Forskningsledarna ansåg sig inte vara de bästa personerna att besvara på frågorna utan rekommenderade att frågorna skulle skickas till akademiernas administrativa chefer vilket skedde. Dessa chefer i sin tur ansåg att frågorna skulle bäst besvaras av ekonomi- och personalsektionen. Dessa två sektioner har sedermera tagit fram information som kunde användas för att besvara flertalet av de tilltänkta frågorna. Underlag i ärendet - Delges -

9 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 6:2018 Fakultetsnämnden / Kvalitet i forskning Under sina möten 2018/2019 kommer fakultetsnämnden diskutera kring vad som kännetecknar god kvalitet inom forskning. Respektive forskningsledare adjungeras till ett av fakultetsnämndens möten. Vid detta möte berättar akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) om sin forskning. Föredragande: Andreas Ryve, forskningsledare UKK. Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet Bilaga 9.1 Svar på frågor om kvalitet i forskning UKK

10 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 6:2018 Fakultetsnämnden / Utredning om införande av betygsskalan A-F Diarienummer: 2018/2514 Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har inkommit med ett förslag till fakultetsnämnden att utreda införande av betygsskalan A-F vid MDH. Vid sitt sammanträde den 7 juni 2018 fattade fakultetsnämnden beslut om att uppdra åt ledningskansliet att utreda möjligheter, hinder och bevekelsegrunder av införandet av annan betygsskala för internationella studenter vid MDH. Enligt nämndens beslut ska synpunkter inhämtas från akademierna och från sektionen för antagning och examen (SAE). Föreliggande rapport behandlar bakgrunden till A-F-skalan i svensk högskola, synpunkter från olika delar av högskolan samt resonemang om betygsskalans för- och nackdelar. Slutligt beslut om införande av en ny betygsskala fattas av rektor och fakultetsnämnden har att diskutera frågan och lämna rekommendation till rektor om ett eventuellt införande av en ny betygsskala. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har behandlat ärendet och rekommenderar ett införande av A-F-skalan, att den ska införas med tillhörande benämningar, att den ska ha två steg för underkänt och att den ska vara frivillig för akademierna genom beslut av akademichef. Dessutom föreslår utskottet att ett uppdrag bör ges till CeSAM gällande kompetensutveckling kring frågor om bedömning och betygskriterier. Föredragande: Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att att rekommendera rektor att införa betygsskalan A-F vid MDH - med tillhörande benämningar - med två steg för underkänt (Fx och F) - som en för akademierna frivillig skala parallellt med övriga betygsskalor genom beslut av akademichef i samband med inrättande av kurs, samt rekommendera rektor att ge CeSAM i uppdrag att ta fram och genomföra kompetensutvecklingsinsatser kring frågor om bedömning och betygskriterier för lärare och examinatorer vid akademierna innan skalan börjar tillämpas, samt fortsättningsvis som ett inslag i CeSAM:s kursverksamhet och/eller i form av workshops. Ärendets beredning Ärendet har initierats av akademi EST, där akademins ansvariga för EPAS-ackrediteringen, programsamordnare för ekonomiutbildningarna, utbildningsledare och samordnare för internationalisering har deltagit i beredningen. Frågan har också tagits upp i högskolans samlade utbildningsledargrupp. Fakultetsnämnden behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 7 juni 2018 då man fattade beslut om att genomföra en utredning. Utredningen har genomförts av forskningsoch utbildningshandläggare vid ledningskansliet. Synpunkter har inhämtats från högskolans akademier, SAE och Mälardalens studentkår. Ärendet behandlades av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 28 november 2018.

11 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 6:2018 Fakultetsnämnden /0098 Underlag Bilaga 10.1 Rapport från utredning om införande av betygsskalan A-F Delges Rektor, akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare, CeSAM, studentcentrum, sektionen för antagning och examen.

12 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 6:2018 Fakultetsnämnden / Möjligheten att inrätta och revidera kursplaner två gånger per år När fakultetsnämnden den 5 mars 2018 beslutade att revidera högskolans regler för kursplaner (2017/1906) beslutade nämnden även att uppmana förvaltningsgruppen för Selma att utreda möjligheten att inrätta och revidera kursplaner minst två gånger per år samt att förankra förslaget med lärarkollegierna på akademierna och rapportera till fakultetsnämndens möte i september Detta eftersom det under arbetet med reglerna för kursplaner framkommit önskemål, framförallt från lärarkollegiet i teknik, om att kunna revidera och inrätta kursplaner mer än en gång per år. Förvaltningsgruppen för Selma bedömer att det inte är de som ska bestämma om huruvida kursplaner och utbildningsplaner kan revideras två gånger per år och ingen återrapport gjordes vid fakultetsnämndens möte i september. Prodekan för utbildning och handläggare vid ledningskansliet har genomfört en undersökning av förutsättningarna att inrätta och revidera kursplaner två gånger per år, vilken kommer presenteras på nämndens möte. Sammanfattningsvis finns det inga formella hinder att inrätta och revidera kursplaner två gånger per år. En alltför stor andel kursplaner som inrättas eller revideras efter sommaren riskerar dock att skapa en stor administrativ belastning då det är kort tid efter sommaren innan ansökningsomgången inför vårterminen öppnar i september. Om kursplaner ska kunna revideras och inrättas två gånger per år ska detta framgå av reglerna för kursplaner och inte av selmagruppens tidsplan. Förslaget till nämnden är att istället för att hänvisa till selmagruppens tidsplan revidera reglerna för kursplaner så att det där framgår att kursplaner kan revideras och inrättas två gånger per år. Det huvudsakliga tillfället för att inrätta kursplaner ska fortfarande vara 1 februari inför kommande läsår. Ett tillfälle för att inrätta och revidera kursplaner efter sommaren bör dock finnas och används då det finns särskilda skäl. Fakultetsnämnden beslutade vid sitt möte den 24 oktober 2018 att lärarrepresentanterna i fakultetsnämnden förankrar förslaget inom sitt respektive lärarkollegium och återrapporterar till prodekan för utbildning senast 30 november. Svar har inkommit från lärarrepresentanter vid samtliga akademier som i huvudsak är positiva till förslaget. Svaren från IDT, EST och UKK var lite längre redogörelser för synpunkterna från kollegierna och dessa finns bifogade. HVV svarade att de var positiva till förslaget. Föredragande: Niclas Månsson, prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att fakultetsnämnden uppdrar till LKA att revidera reglerna för kursplaner så att det av reglerna framgår att kursplaner kan inrättas och revideras två gånger per år, men med ett huvudsakligt tillfälle, enligt Selma-gruppens tidplan, inför kommande läsår. Ärendets beredning Prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt handläggare vid ledningskansliet har inhämtat synpunkter från förvaltningsgruppen för Selma och samtal har förts med handläggare vid sektionen för antagning och examen samt ordförande i kursplanegrupp vid akademi HVV. Lärarrepresentanterna i nämnden har inhämtat synpunkter från sitt respektive lärarkollegium/akademi.

13 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 6:2018 Fakultetsnämnden /0098 Underlag Bilaga 11.1 Bilaga 11.2 Bilaga 11.3 Synpunkter från akademi EST Synpunkter från Teknikkollegiet Synpunkter från akademi UKK Delges Ledningskansliet.

14 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 6:2018 Fakultetsnämnden / Diskussion kring grundlärarprogrammen inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 Vid fakultetsnämndens internat den oktober tillfrågades studentkåren om fakultetsnämnden borde lyfta något program till diskussion. Förslag från studentkåren var grundlärarprogrammen inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 och den kritik som framkommit mot programmen från studenterna. Fakultetsnämnden har till detta möte bjudit in Staffan Stranne, programsamordnare på UKK, till information och diskussion kring hur akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har bemött kritiken samt hur man arbetar för att kvalitetssäkra programmen. Föredragande: Staffan Stranne, programsamordnare, UKK. Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet -

15 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 6:2018 Fakultetsnämnden / Avstämning inför inrättande av nytt folkhälsovetenskapligt program Diarienummer: 2018/2587 Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att inrätta ett nytt folkhälsovetenskapligt kandidatprogram som ska ersätta det befintliga folkhälsoprogrammet (GKV01). Enligt fakultetsnämndens process för att inrätta utbildningsprogram (dnr 2018/0250) ska en avstämning genomföras med utskott och fakultetsnämnd innan en fullständig ansökan lämnas in. Avstämningen ska bland annat behandla behovet av ett nytt program, omvärldsanalys och förutsättningar i form av utbildningsmiljö och forskningsanknytning. Akademi HVV har inkommit med underlag för avstämning och har haft en första presentation för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utskottet beslutade att föreslå fakultetsnämnden att göra följande medskick till akademin: akademin bör beakta terminologin kring praktikplatser/vfu/fältstudier och innehåll, examination och förpliktelser på praktikplatsen, samt redogöra för processerna kring VFU, säkring av VFU-platser och hur detta efterlevs. Föredragande: Charlotta Hellström, avdelningschef HVV. Förslag till beslut att göra följande medskick till akademin inför det fortsatta arbetet med att utforma programmet och ta fram ansökan: Akademin bör i sin ansökan beakta terminologin kring praktikplatser/vfu/fältstudier, samt innehåll, examination och förpliktelser för praktikplatsen. Akademin bör i sin ansökan redogöra för processerna kring VFU, säkring av VFU-platser samt hur detta efterlevs. Ärendets beredning Ett uppstartsmöte har genomförts i oktober 2018, där handläggare vid LKA, utbildningsledare vid HVV, avdelningschef för avdelningen för folkhälsovetenskap och programsamordnare för folkhälsoprogrammet deltog. Vid mötet behandlades akademins första utkast och idéer samt process och tidplan för ansökan. Avstämning har också gjorts med prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Ärendet behandlades av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 28 november Underlag Bilaga 13.1 Akademins underlag Delges Utbildningsledare HVV, programsamordnare folkhälsoprogrammet HVV, avdelningschef avdelningen för folkhälsovetenskap HVV.

16 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 6:2018 Fakultetsnämnden / Avstämning inför inrättande av nya specialistsjuksköterskeutbildningar med inriktning mot akutsjukvård och inriktning mot hälso- och sjukvård i hemmet Diarienummer: 2018/2659, 2018/2660, 2018/2661, 2018/2662 Akademi HVV önskar inrätta två nya specialistsjuksköterskeutbildningar med inriktning mot akutsjukvård och hälso- och sjukvård i hemmet. MDH har idag examenstillstånd från UKÄ för specialistsjuksköterskeexamen där inriktningarna inte preciserats. För att kunna inrätta nya specialistsjuksköterskeutbildningar behöver högskolan inrätta nya inriktningar för specialistsjuksköterskeexamina, men ingen ansökan behöver göras till UKÄ. Under arbetet med att arbeta fram förslag till utbildningsplaner och examensbeskrivningar samt att ta fram ansökningar görs en avstämning med fakultetsnämnden. Inför avstämningen har akademin skickat in underlag som kortfattat redogör för behov av respektive utbildningsprogram i relation till FUS och övrigt utbildningsutbud, omvärldsanalys, förutsättningar, jämställdhetsaspekter samt hållbar utvecklig. En avstämning hölls i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 28 november Utskottet beslutade att lämna synpunkter till nämnden. Utskottet bedömde att akademin behöver precisera avgränsningen av de olika inriktningarna för examen, ta fram lärarkompetensmatris, redogöra för tillgången på VFU-platser, redogöra för effekten på befintliga specialistsjuksköterskeutbildningar och intern konkurrens samt beskriva studentrekryteringsplan för att minska ojämställdheten inom programmen. Nämnden beslutar om att göra medskick till akademin inför det fortsatta arbetet. Föredragande: Maria Müllersdorf, universitetslektor HVV. Förslag till beslut att göra följande medskick till akademin i dess fortsatta arbete: Beakta att avgränsning av inriktningarna för de nya examina behöver preciseras i ansökan Beakta att underlagen beskriver lärarkompetensen på akademin inom de föreslagna inriktningarna men att även lärarkompetensmatriser behövs Akademin behöver i sin ansökan redogöra för tillgången på VFU-platser Akademin behöver i sin ansökan redogöra för effekten på de befintliga specialistsjuksköterskeutbildningarna avseende studenter och lärarresurser inom akademin och relationen mellan de nya och befintliga utbildningar avseende intern konkurrens Akademin behöver i sin ansökan beskriva rekryteringsplan avseende studenter för att minska ojämställdheten inom de nya programmen Akademin bör noga överväga att utlova att fristående kurser kan tillgodoräknas inom föreslagna program då programmen samt examina ännu inte är inrättade och innehållet därmed ännu inte är fastställt

17 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 6:2018 Fakultetsnämnden /0098 Ärendets beredning Akademi HVV fick i rektors verksamhetsmål, uppdrag och budget för 2018 i uppdrag att utreda specialistsjuksköterskeutbildningarna inklusive att göra en översyn av vilka inriktningar högskolan bör ge. Utredningen har bland annat lett fram till de föreslagna nya inriktningarna. En projektgrupp, bestående av projektledare, avdelningschef för specialistsjuksköterskeutbildningar, avdelningschef medicinsk vetenskap och utbildningsledare, en styrgrupp bestående av akademichef, utbildningsledare, ämnesansvarig för vårdvetenskap och ämnesansvarig för medicinsk vetenskap samt HVV:s ledningsråd och en referensgrupp har deltagit i arbetet. En första avstämning har gjorts i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som beslutade om att göra medskick till fakultetsnämnden. Underlag Bilaga 14.1 Bilaga 14.2 Akademins underlag om specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot akutsjukvård Akademins underlag om specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot hälsa- och sjukvård i hemmet Delges Maria Müllersdorf, universitetslektor HVV, utbildningsledare HVV.

18 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 6:2018 Fakultetsnämnden / Ansökan om att inrätta huvudområdet reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa samt filosofie magisterexamen inom huvudområdet reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa Diarienummer: 2018/1239 Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har den 18 juni 2018 inkommit med en ansökan om att inrätta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt filosofie magisterexamen med huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Barnmorskeprogrammet vid MDH leder idag till barnmorskeexamen men studenter kan efter avslutade studier också uppfylla examensfordringarna för magisterexamen. Huvudområdet för magisterexamen är idag vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, akademin anger i sin ansökan att detta inte stämmer helt överens med det huvudsakliga området som barnmorskorna utbildas inom. Akademins ansökan avser både inrättandet av ett nytt huvudområde, huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, och inrättandet av en magisterexamen inom det nya huvudområdet. Fakultetsnämnden beslutade den 20 september 2018 att skicka ärendet till extern granskning och utsåg Monica Christianson, Margareta Larsson och Helena Lindgren till granskare. Akademi HVV har efter granskningen har möjlighet att lämna sina kommentarer till granskarnas synpunkter. Efter granskning har akademin önskat att ändra ordföljden på huvudområdet till reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Fakultetsnämnden har att ta ställning till inrättande av huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, samt inrättande av filosofie magisterexamen med huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Föredragande: Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare. Förslag till beslut att att att att inrätta huvudområdet reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, inrätta filosofie magisterexamen med huvudområdet reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, fastställa examensbeskrivningen för filosofie magisterexamen med huvudområdet reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa i enlighet med akademi HVV:s förslag i bilaga 6, samt handledarresurser för magisterexamen i huvudområdet reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa följs upp när första studentkullen avlutar sitt självständiga arbete inom det nya huvudområdet. Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram av en arbetsgrupp på HVV bestående av lärare på barnmorskeprogrammet, utbildningsledare och forskningsledare vid akademin samt akademichef. Akademin har under arbetets gång varit i kontakt med andra lärosäten och avstämningar har gjorts med samverkansaktörer inom verksamhetsförlagd utbildning och studenternas synpunkter har inhämtats. En första avstämning gjordes i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och i fakultetsnämnden under vårterminen Efter beredning i samtliga utskott fattade fakultetsnämnden den 20 september 2018 beslut om att skicka ärendet till extern granskning. Ärendet granskades av tre externa granskare och därefter har akademi HVV läst granskarnas

19 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 6:2018 Fakultetsnämnden /0098 synpunkter och lämnat sina kommentarer till dessa. Ärendet har beretts av handläggare på ledningskansliet. Underlag Bilaga 15.1 Besluts-PM Bilaga 15.2 Synpunkter från externa granskare samt akademins kommentarer (akademins kommentarer i rött) Bilaga 15.3 Akademins ansökan Bilaga 15.4 Förslag till examensbeskrivning Bilaga 15.5 Lärarkompetensmatris Bilaga 15.6 Examensmålmatris Delges Akademichef HVV, administrativ chef HVV, utbildningsledare HVV.

20 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 6:2018 Fakultetsnämnden / Revidering av utbildningsplan för barnmorskeprogrammet Diarienummer: 2018/2720 Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har den 18 juni 2018 inkommit med en ansökan om att inrätta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt filosofie magisterexamen med huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa (dnr 2018/1239). Fakultetsnämnden beslutade den 20 september 2018 att skicka ärendet till extern granskning och utsåg Monica Christianson, Margareta Larsson och Helena Lindgren till granskare. Akademi HVV har efter granskningen har möjlighet att lämna sina kommentarer till granskarnas synpunkter. Efter granskning har akademin önskat att ändra ordföljden på huvudområdet till reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Ett inrättande av ett nytt huvudområde och ny examen medför att utbildningsplanen för barnmorskeprogrammet behöver revideras. I förslaget till reviderad utbildningsplan har det nya huvudområdet lagts in i kurslistan och under rubriken examen har tidigare filosofie magisterexamen med huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad ersatts av filosofie magisterexamen med huvudområdet reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Under rubriken övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter föreslås information avseende studenter som läst enligt tidigare utbildningsplan och som önskar ansöka om examen inom det nya huvudområdet. Fakultetsnämnden har att ta ställning till om utbildningsplanen för barnmorskeprogrammet kan revideras eller ej. Föredragande: Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att att revidera utbildningsplanen för barnmorskeprogrammet i enlighet med akademi HVV:s förslag i bilaga 5, samt den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från och med vårterminen Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram av en arbetsgrupp på HVV bestående av lärare på barnmorskeprogrammet, utbildningsledare och forskningsledare vid akademin samt akademichef. Akademin har under arbetets gång varit i kontakt med andra lärosäten och avstämningar har gjorts med samverkansaktörer inom verksamhetsförlagd utbildning och studenternas synpunkter har inhämtats. En första avstämning gjordes i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och i fakultetsnämnden under vårterminen Efter beredning i samtliga utskott fattade fakultetsnämnden den 20 september 2018 beslut om att skicka ärendet till extern granskning. Ärendet granskades av tre externa granskare och därefter har akademi HVV läst granskarnas synpunkter och lämnat sina kommentarer till dessa. Ärendet har beretts i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och av handläggare på ledningskansliet.

21 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 6:2018 Fakultetsnämnden /0098 Underlag Bilaga 16.1 Besluts-PM Bilaga 16.2 Synpunkter från externa granskare samt akademins kommentarer (akademins kommentarer i rött) Bilaga 16.3 Akademins ansökan Bilaga 16.4 Examensmålmatris Bilaga 16.5 Förslag till reviderad utbildningsplan Delges Akademichef HVV, administrativ chef HVV, utbildningsledare HVV

22 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 6:2018 Fakultetsnämnden / Stöd till högskolegemensamma forskarutbildningskurser 2019 Diarienummer: 2018/2658 I förslaget till MDH:s budget för 2019 finns anslaget 250 tkr för högskolegemensamma kurser på forskarnivå. Beslut om stöd till kurser fattas årligen av fakultetsnämnden enligt bifogad processbeskrivning. Föredragande: Johan Hellstrand, utbildnings- och forskningshandläggare. Förslag till beslut att stödja kursen kursen Academic writing, 7,5 HP, med xx tkr under 2019 att stödja kursen Ethical issues in Research, 7,5 HP, med xx tkr under 2019 att stödja kursen Deltagarbaserad forskning 1, 7,5 HP, med xx tkr under 2019 Ärendets beredning Akademierna har genom e-post den 29 oktober 2018 informerats om möjligheten att inkomma med en prioriterad förteckning med förslag till kurser på forskarnivå att genomföra under 2019, av högskolegemensam relevans. Till den prioriterade listan skall bifogas en särskild ansökningsmall, kursplaner samt i de fall kursen genomförts tidigare bifogas kursanalys. Även budget skall bifogas. Utskottets bedömning och prioriteringar av inkomna ansökningar gjordes enligt nämndens processbeskrivning för stöd till högskolegemensamma forskarutbildningskurser. (Se bilaga 1) Utskottet för forskarutbildning har behandlat ärendet vid sammanträde den 27 november Utskottet konstaterade att kursen Sustainability in different areas var relevant och viktig, men kursplanen i ansökan behövde förtydligas och fördjupas så att det blir lättare för doktorander och handledare från högskolans olika forskningsinriktningar att kunna förstå kursens omfattning och begränsningar. Den av utskottet begärda kompletteringen har inte inkommit inom den deadline som uppsattes av dekan i samband med spikningsmöte inför kallelse. Utskottet konstaterade vad gäller kursen Deltagarbaserad forskning 1 att den var relevant och viktig men att ansökan saknade kursanalys och budget. Begärda kompletteringar har inkommit och bifogas underlaget i bilaga 6. Utskottet rekommenderar fakultetsnämnden att stödja kurserna Academic Writing, Ethical issues in Research och Deltagarbaserad forskning 1. Fakultetsnämnden rekommenderas stödja Sustainability in different areas under förutsättning att komplettering inkommit. Underlag i ärendet Bilaga 17.1 Bilaga 17.2 Bilaga 17.3 Processen för fördelning av stöd till högskolegemensamma forskarutbildningskurser Mall för ansökan Ansökan UKK Academic writing, 7,5 HP

23 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 6:2018 Fakultetsnämnden /0098 Bilaga 17.4 Bilaga 17.5 Bilaga 17.6 Bilaga 17.7 Ansökan UKK Ethical issues in Research, 7,5 HP Ansökan UKK Sustainability in different areas, 7,5 HP Ansökan IDT Deltagarbaserad forskning 1, 7,5 HP Ansökan IDT Deltagarbaserad forskning 2, 7,5 HP Delges Akademichefer, samordnare för forskarutbildningen, forskningsledare, administrativa chefer.

24 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 6:2018 Fakultetsnämnden / Lägesrapport kring implementering av kollegier Till fakultetsnämndens möte den 7 juni 2018 bjöds Johanna Westerlund, projektledare för införandet av kollegier, in för att informera om hur arbetet med implementering av kollegier fortskred. Vid dagens möte ges fakultetsnämnden möjlighet att vidare diskutera pågående införande av fyra sammanhållna kollegier vid MDH. Föredragande: Johanna Westerlund, universitetslektor HVV samt projektledare för införandet av kollegier. Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet -

25 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 6:2018 Fakultetsnämnden / Extra möte för fakultetsnämnden den 29 januari 2019 Regler för fakultetsnämndens val och arbetsordning måste diskuteras på grund av utformandet av kollegierna. Fakultetsnämnden ska i sitt extra möte besluta rekommendera styrelsen att göra vissa ändringar i dessa dokument och detta måste ske i god tid före styrelsens möte den 18 februari Därför blir det extra möte den 29 januari 2019, kl i Västerås. Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet -

26 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 6:2018 Fakultetsnämnden / Rapporter Studentkåren, dekan och prodekaner rapporterar om händelser sedan fakultetsnämndens senaste sammanträde. Förslag till beslut att notera informationen.

27 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 6:2018 Fakultetsnämnden / Anmälan av delegationsbeslut Nedanstående beslut är tagna av dekanus, prodekan och utskott på delegation från nämnden sedan nämndens föregående sammanträde: Datum Beslut Beviljande av disputation Hetty Rooth, HVV, ämnet folkhälsovetenskap Beviljande av disputation John Musonda, UKK, ämnet matematik/tillämpad matematik Beviljande av disputation Sara Abbaspour Asadollah, IDT, ämnet datavetenskap Beslut om byte av lokal vid Hetty Rooths, HVV, disputation Beslut om ändrad sammansättning av betygsnämnd och byte av opponent vid Per Erik Strandbergs, IDT, licentiatseminarium Beviljande av disputation Farhad Norouzilame, IDT, ämnet Innovation och design Beviljande av disputation Omar Jaradat, IDT, ämnet datavetenskap Beviljande av licentiatseminarium Chaudhary Awais Salman, EST, ämnet energi- och miljöteknik Beviljande av disputation Sahar Tahvili, IDT, ämnet datavetenskap Beviljande av disputation MD Lokman Hosain, IDT, ämnet energi- och miljöteknik Antagning till forskarutbildning av Muhammad Abbas, IDT, ämnet datavetenskap Revidering av utbildningsplan för masterprogrammet i didaktik Revidering av utbildningsplan för ämneslärarprogrammet gymnasieskolan Förslag till beslut att notera informationen. Mötet avslutas

28 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr 5:2018 Fakultetsnämnden /0097 Omfattning: Mötesdatum och tid: Onsdagen den 24 oktober 2018, kl Plats: Haga slott, Enköping Vid protokollet Helene Lindgren Sekreterare Justeras.. Anne Söderlund Dekan Ordförande vid mötet Maria Harder Justeringsperson

29 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr 5:2018 Fakultetsnämnden /0097 Ledamöter: Anne Söderlund Ordförande Niclas Månsson Vice ordförande Elisabeth Uhlemann Prodekan för forskning och forskarutbildning Maria Harder Lärarrepresentant Ulrika Jepson Wigg Lärarrepresentant Magnus Hoppe Lärarrepresentant Konstantinos Kyprianidis Lärarrepresentant Alexander Vainikainen Studeranderepresentant Peter Wallin Extern ledamot Stina Edqvist Extern ledamot Claudia Lampic Extern ledamot Adjungerade: Margareta Asp Thomas Nolte Samordnare för forskarutbildning, HVV Samordnare för forskarutbildning, IDT Tjänstemän: Andreas Boberg Biträdande chef LKA Helene Lindgren Sekreterare/ Handläggare LKA Hanna Millberg Handläggare LKA Johan Hellstrand Handläggare LKA Fackliga företrädare Erik Janse Susanne Meijer SACO/SULF OFR Justerandes signatur 2 (27)

30 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr 5:2018 Fakultetsnämnden / Mötets öppnande 98. Val av justeringsperson Fakultetsnämnden beslutade att utse Maria Harder att jämte ordförande justera protokollet. 99. Fastställande av föredragningslista Fakultetsnämnden beslutade att fastställa föredragningslistan Samverkan med fackliga organisationer Sekreteraren Helene Lindgren intygar att samverkan med de fackliga organisationerna SACO och OFR har skett enligt de överenskomna formerna enligt central MBL mellan MDH, SACO och OFR. De fackliga organisationerna har inget övrigt att framföra med anledning av dagens möte. Fakultetsnämnden beslutade att notera informationen. Beredning Ärendena i föredragningslistan har behandlats enligt överenskommen samverkansmodell för fakultetsnämnden med de fackliga organisationerna. Justerandes signatur 3 (27)

31 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr 5:2018 Fakultetsnämnden / Föregående mötesprotokoll Fakultetsnämnden beslutade att godkänna föregående mötesprotokoll. Underlag i ärendet Bilaga 5.1 i kallelsen Föregående mötesprotokoll Justerandes signatur 4 (27)

32 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr 5:2018 Fakultetsnämnden / Rapport från rekryteringskommittén Information om det aktuella läget i rekryteringsarbetet utifrån aktuell statuslista. Föredragande: Magnus Hoppe, ordförande i rekryteringskommittén Fakultetsnämnden beslutade att notera informationen. Underlag i ärendet Bilaga 6.1 i kallelsen Statuslista för rekryteringskommitténs arbete Justerandes signatur 5 (27)

33 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr 5:2018 Fakultetsnämnden / Selmagruppens tidplan återrapportering När fakultetsnämnden den 5 mars 2018 beslutade att revidera högskolans regler för kursplaner (2017/1906) beslutade nämnden även att uppmana förvaltningsgruppen för Selma att utreda möjligheten att inrätta och revidera kursplaner minst två gånger per år samt att förankra förslaget med lärarkollegierna på akademierna och rapportera till fakultetsnämndens möte i september Detta eftersom det under arbetet med reglerna för kursplaner framkommit önskemål, framförallt från lärarkollegiet i teknik, om att kunna revidera och inrätta kursplaner mer än en gång per år. Förvaltningsgruppen för Selma bedömer att det inte är de som ska bestämma om huruvida kursplaner kan revideras två gånger per år och ingen återrapport gjordes vid fakultetsnämndens möte i september. Prodekan för utbildning och handläggare vid ledningskansliet har påbörjat en undersökning av förutsättningarna att inrätta och revidera kursplaner två gånger per år, vilken kommer presenteras på nämndens möte. Sammanfattningsvis finns det inga formella hinder att inrätta och revidera kursplaner två gånger per år. Men en alltför stor andel kursplaner som inrättas eller revideras efter sommaren riskerar att skapa en stor administrativ belastning då det är kort tid efter sommaren innan ansökningsomgången inför vårterminen öppnar i september. Om kursplaner ska kunna revideras och inrättas två gånger per år bör detta framgå av reglerna för kursplaner och inte av selmagruppens tidsplan. Förslaget till nämnden är att istället för att hänvisa till selmagruppens tidsplan revidera reglerna för kursplaner så att det där framgår att kursplaner kan revideras och inrättas två gånger per år. Det huvudsakliga tillfället för att inrätta kursplaner bör fortfarande vara 1 februari inför kommande läsår. Ett tillfälle för att inrätta och revidera kursplaner efter sommaren bör dock finnas och används då det finns särskilda skäl. Då uppmaningen till selmagruppen också innebar att förankra förslaget med lärarkollegierna föreslår beredningen att lärarrepresentanterna i fakultetsnämnden förankrar förslaget inom sitt respektive lärarkollegium. Fakultetsnämnden beslutade att nämndens ledamöter förankrar förslaget om att inrätta och revidera kursplaner två gånger per år (för närvarande 1/2 och 20/8) inom sitt respektive lärarkollegium och återrapporterar till prodekan för utbildning senast den 30 november. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av Niclas Månsson, prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, och Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare. Justerandes signatur 6 (27)

34 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr 5:2018 Fakultetsnämnden /0097 Ärendets beredning Prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt handläggare vid ledningskansliet har inhämtat synpunkter från förvaltningsgruppen för Selma och samtal har förts med handläggare vid sektionen för antagning och examen samt ordförande i kursplanegrupp vid akademi HVV. Underlag i ärendet - Delges - Justerandes signatur 7 (27)

35 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr 5:2018 Fakultetsnämnden / Intern utvärdering av forskarutbildningsämnet vårdvetenskap Fakultetsnämnden har sedan 2010 kontinuerligt genomfört utvärderingar av utbildningen på forskarnivå i nuvarande form per ämne. Utvärderingarna har gjorts som en del i nämndens löpande kvalitetsarbete för att säkerställa god kompetens, uppbyggnad och resultat i forskarutbildningen. Granskningarna har också varit förberedelser inför UKÄ:s kommande utvärderingar. Fakultetsnämnden beslutade att att fastställa åtgärdsplanen enligt bilaga 1, samt återkoppla till HVV om att senast till fakultetsnämndens första möte höstterminen 2019 återkomma med slutrapport. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av Johan Hellstrand, utbildnings- och forskningshandläggare och Margareta Asp, samordnare för forskarutbildningen HVV. Ärendets beredning Utskottet för forskarutbildning behandlade ärendet vid sammanträdet Underlag Bilaga 8.1 i kallelsen Åtgärdsplan för utveckling av forskarutbildningsämnet Vårdvetenskap. Delges Akademichef HVV, forskningsledare HVV, samordnare för forskarutbildningen HVV. Justerandes signatur 8 (27)

36 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr 5:2018 Fakultetsnämnden / Översyn av MDH:s modell för utvärdering av utbildningen på forskarnivå Diarienummer: 2018/2466 MDH:s interna kvalitetssystem berör all utbildning som genomförs vid högskolan såväl som den forskning som bedrivs inom akademierna. Högskolans interna kvalitetssystem utgår från tre grundläggande och sammanhållande delar: 1) Definierade processer som leder till 2) välgrundade beslut och 3) kontinuerlig uppföljning och verksamhetsuppföljning. Processer, utbildning och forskning ska följas upp och utvärderas systematiskt. Systematiken innebär och syftar till att identifiera kvalitetsförbättrande åtgärder och därigenom ständigt lära och utveckla verksamheten. Den process som MDH använt för fakultetsnämndens interna utvärderingar utgör en del av lärosätets kvalitetssystem för systematisk uppföljning av utbildningen på forskarnivå. Fakultetsnämnden och utskottet för forskarutbildning avser fortsätta utvecklingen av MDH:s modell för utvärdering av utbildning på forskarnivå. Fakultetsnämnden beslutade: att att att rekommendera att i kommande granskning av forskarutbildningsämne använda det befintliga frågebatteriet (MDH frågor och UKÄ frågor) för självvärderingen, relevansen av MDH:s frågor till självvärderingen utvärderas efter nästkommande utvärdering av forskarutbildningsämne, samt rekommendera att i kommande granskning skall granskningsprocessen utgöras av två externa granskare och en (1) intern granskare. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av Elisabeth Uhlemann, prodekan för forskning och utbildning på forskarnivå och Thomas Nolte, samordnare för forskarutbildningen IDT. Ärendets beredning Processen för nämndens utvärderingar av forskarutbildningsämnen togs fram Det har därför funnits anledning att granska processen med hänsyn till de erfarenheter MDH har fått av både interna utvärderingar och av UKÄ:s utvärderingar av utbildning på forskarnivå beslutade fakultetsnämnden (2016/2800) att anta en reviderad mall för självvärdering. MDH:s uppdragsbeskrivning till granskare behandlades vid fakultetsnämndens internat oktober 2017 och en reviderad version behandlades av utskottet för forskarutbildning Justerandes signatur 9 (27)

37 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr 5:2018 Fakultetsnämnden / Underlag i ärendet Delges Akademichefer, samordnare för forskarutbildning samt Malin Gunnarsson, kanslichef ledningskansliet. Justerandes signatur 10 (27)

38 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr 5:2018 Fakultetsnämnden / Rapport om uppföljning av individuella studieplaner (ISP) för doktorander Diarienummer: 2018/2467 Enligt högskoleförordningen (HF 6:29) skall individuella studieplaner följas upp regelbundet. Vid Mälardalens högskola genomförs en högskolegemensam, samordnad uppföljning årligen där ISP:er granskas av akademier och ledningskansliet samt godkänns av fakultetsnämnden. Den högskolegemensamma uppföljningen av individuella studieplaner för 2017 har genomförts av akademierna enligt nämndens fastställda processplan. Ledningskansliet har dock p.g.a brist på personal inte kunnat genomföra den centrala samordnade granskningen varför de av akademierna godkända ISP:erna inte godkänts centralt. Ledningskansliet kommer sammanställa en rapport om uppföljningen 2017 vilken kommer delges fakultetsnämnden i samband med sammanträdet den oktober Den centrala uppföljningen av individuella studieplaner för 2018 planeras att genomföras enligt den fastställda processplanen. Fakultetsnämnden beslutade att notera informationen Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av Johan Hellstrand, utbildnings- och forskningshandläggare. Ärendets beredning Utskottet för forskarutbildning informerades vid sammanträdet Underlag - Delges Akademichefer och samordnare för forskarutbildning. Justerandes signatur 11 (27)

39 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr 5:2018 Fakultetsnämnden / Översyn av processen för högskolegemensamma forskarutbildningskurser Fakultetsnämnden har gett utskottet för forskarutbildning uppdraget att utreda möjligheten för MDH att erbjuda ett permanent högskolegemensamt kursutbud av forskarutbildningskurser inför nästa ansökningsomgång (Dnr 2016/265). När frågan diskuterades vid utskottssammanträdet konstaterades att det utöver dokumentet med principer för fördelningen (MDH ) inte finns en samlad beskrivning av processen för att bereda nämndens stöd till högskolegemensamma forskarutbildningskurser. Ledningskansliet har sammanställt ett kompletterande underlag (Bilaga 11.1) med en samlad processöversikt. Underlaget utgör utgångspunkt för utskottets fortsatta diskussion om eventuella förändringar i den etablerade processen, att behandla vid nämndens internat i oktober. Fakultetsnämnden beslutade att fastställa processen enligt bilaga 1, daterad , att ärendet omedelbart justeras. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av Elisabeth Uhlemann, prodekan för forskning och utbildning på forskarnivå. Ärendets beredning Fakultetsnämnden har gett utskottet för forskarutbildning uppdraget att utreda utbudet av högskolegemensamma forskarutbildningskurser (Dnr 2016/265). Utskottet för forskarutbildning har behandlat ärendet vid sammanträdet och överlämnat ett antal rekommendationer till nämnden i frågan. Vidare, dekangruppen har i förberedelsearbetet med VUB 2019 förordat en utökning av budgeten för högskolegemensamma forskarutbildningskurser. (För 2018 budgeterades 250 tkr). Underlag i ärendet Bilaga 11.1 i kallelsen PM Processen för fördelning av stöd till högskolegemensamma forskarutbildningskurser Bilaga 11.2 i kallelsen Protokollsutdrag, utskottet för forskarutbildning, Delges Akademichefer samt samordnare för forskarutbildning. Justerandes signatur 12 (27)

40 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr 5:2018 Fakultetsnämnden / Uppföljning av handledarresurser för kandidatexamen i statsvetenskap Diarienummer: 2018/2329 När statsvetarprogrammet inrättades av fakultetsnämnden den 20 februari 2016 beslutade fakultetsnämnden att följa upp förutsättningarna för det statsvetenskapliga programmet under hösten I samband med den uppföljningen, som fokuserade på akademins åtaganden för att stärka lärarresurserna kopplade till programmet, beslutade nämnden att fakultetsnämnden under våren 2017 skulle kvalitetsgranska kandidatexamen i statsvetenskap (dnr. 2016/2678). Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) inkom i april med ett underlag till kvalitetsuppföljningen av kandidatexamen i statsvetenskap. Nämnden bedömde att underlagen visade på att det finns förutsättningar för att utförda kandidatexamen i statsvetenskap med hög kvalitet. Nämnden beslutade också att uppdra år prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå att under våren 2018 följa upp hur akademin arbetar med att säkerställa handledarresurser. I juni 2018 kontaktade prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå akademi EST och bad dem redovisa hur akademin arbetar med att säkerställa handledarresurserna gällande det självständiga arbetet sista året på programmet, för att på så sätt säkerställa en kandidatexamen i statsvetenskap med hög kvalitet. Akademins svar finns i bilaga. Ärendet behandlades av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som föreslår fakultetsnämnden att uppdra åt prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå att även våren 2019 följa upp hur akademin arbetar med att säkerställa handledarresurser för kandidatexamen in statsvetenskap samt att också följa upp hur handledningen av uppsatser fungerat. Fakultetsnämnden beslutade att uppdra åt prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå att även våren 2019 följa upp hur akademin arbetar med att säkerställa handledarresurser för kandidatexamen i statsvetenskap. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av Niclas Månsson, prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Ärendets beredning Akademins redovisning togs fram av Joakim Johansson, ämnesansvarig i statsvetenskap, och Jonas Truedsson, avdelningschef ekonomi och samhällsvetenskap. Ärendet har beretts av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Underlag Bilaga 12.1 i kallelsen Akademins redovisning av hur de arbetar med handledarresurser inom statsvetenskap Justerandes signatur 13 (27)

41 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr 5:2018 Fakultetsnämnden /0097 Delges Akademichef EST, administrativ chef EST, utbildningsledare EST samt ämnesansvarig i statsvetenskap, EST. Justerandes signatur 14 (27)

42 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr 5:2018 Fakultetsnämnden / Följa upp fördelning av forskningsmedel utifrån ett jämställdhetsperspektiv (VUB18 uppdrag) Rektor har gett fakultetsnämnden i uppdrag att under 2018 följa upp fördelningen av forskningsmedel utifrån ett jämställdhetsperspektiv [Verksamhetsmål, uppdrag och budget 2018 dnr 2017/0395 sid 21], samt högskolans plan för jämställdhetsintegrering [dnr 2018/1337 avsnitt Forskningens villkor]. Vidare har fakultetsnämnden i uppdrag att integrera jämställdhet i kvalitetsarbetet och ta fram en modell för implementering och uppföljning. Gällande den andra delen av fakultetsnämndens uppdrag under 2018 har nämnden löpande under året arbetat med utveckling av uppföljningsfrågor, exempelvis avseende frågor för programvärdering, screeningfrågor för programuppföljning, och frågor till forskningsledare för att skatta kvalitet i forskning, som allteftersom prövats och skickats till relevanta personer inom MDH. Fakultetsnämnden förväntas arbeta vidare med implementering och vidareutveckling av uppföljningsmodellen. Gällande det första uppdraget har fakultetsnämnden inte påbörjat uppföljningen även om fakultetsnämnden påbörjat arbetet med jämställdhetsintegrering i fakultetsnämndens beslut. Fakultetsnämnden förväntas diskutera hur uppföljningen av fördelning av forskningsmedel utifrån ett jämställdhetsperspektiv ska se ut och hur uppdraget ska genomföras. Fakultetsnämnden beslutade att att att ge dekangruppen uppdraget att revidera frågorna utifrån diskussionen på fakultetsnämndens möte, dekangruppen skickar ut frågorna till forskningsledarna, samt forskningsledarna senast den 23/ skickar in sina svar till fakultetsnamnden@mdh.se Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av Anne Söderlund, dekan. Ärendets beredning Utkastet på jämställdhetsfrågor har tagits fram i samverkan med konsult från företaget Medida som även ansvarade för fakultetsnämndens utbildning inom jämställdhetsintegrering. Förslaget har diskuterats av dekan och prodekaner och forskningsutskottet behandlade frågorna vid dess senaste sammanträde den 10 oktober. Underlag i ärendet - Delges Akademichefer, forskningsledare. Justerandes signatur 15 (27)

43 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr 5:2018 Fakultetsnämnden / Fördjupad intern programutvärdering Vid fakultetsnämndens internat den oktober 2017, diskuterade nämnden en ny intern modell för uppföljning av utbildningsprogram. Modellen baseras på att samtliga program genomgår en screening bestående av tre frågor följt av att 3-6 program väljs ut för en fördjupad utvärdering. Valet av program för den fördjupade utvärderingen skulle ske i dialog med akademierna. Under våren 2018 prövades den första delen av den interna utvärderingsmodellen, screeningfrågor, och fakultetsnämnden förväntas nu implementera den andra delen genom att fatta beslut om de program som ska genomgå den fördjupade utvärderingen samt vilka frågor berört utbildningsprogram ska besvara. Ett utkast på fördjupningsfrågor presenterades för fakultetsnämnden vid dess föregående möte och ett reviderat förslag på utvärderingsfrågor, baserat på de synpunkter som kom upp vid nämndens förra möte, ligger som bilaga till ärendet. Vid fakultetsnämndens möte den 28 november 2017 fastställde nämnden en uppföljningsplan för tidsperioden Av planen framgår att fakultetsnämnden under 2018 ska påbörja en fördjupad programuppföljning av tre program på grundnivå eller avancerad nivå samt av ett ämne för utbildning på forskarnivå. Motivering till val av utbildningsprogram. Utifrån akademins bedömning där låg genomströmning samt svag forskningsanknytning av delar av programmet lyfts som problematiska anser fakultetsnämnden att programmet ska genomgå en fördjupad utvärdering. Fakultetsnämnden beslutade att att att att utbildningsprogrammet Civilingenjörsprogrammet i produktion och produktdesign på akademin för innovation, design och teknik (IDT) ska genomgå en fördjupad programutvärdering, fördjupad utvärdering av programmet ska genomföras i dialog mellan akademins representanter för programmet och fakultetsnämnden, dialogen kommer utgå från frågorna i screeningen och de fördjupade frågorna enligt bilaga, dialogerna kommer att äga rum under våren 2019 och dokumenteras som minnesanteckningar som akademin har gett respons på, samt att resultatet från dialogerna kommer att diskuteras på fakultetsnämndens andra möte Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av Anne Söderlund, dekan. Justerandes signatur 16 (27)

44 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr 5:2018 Fakultetsnämnden /0097 Ärendets beredning Fakultetsnämnden inledde arbetet med att implementera en intern utvärderingsmodell vid dess internat i oktober 2017, 110 FN:6 den 28 nov 2017 dnr 2017/0070. Som en del i implementeringen har dekan och prodekaner för utbildning och forskning/ forskarutbildning arbetat fram förslag på screeningfrågor, frågor till forskningsledare och nu senast förslag på fördjupade frågor för programuppföljning som fakultetsnämnden löpande fått tagit del av och diskuterat. Vid det föregående fakultetsnämndsmötet presenterades ett utifrån de löpande diskussionerna bearbetat förslag på fördjupningsfrågort som nämnden då lämnade synpunkter på 91 FN: dnr 2018/0096. Fakultetsnämnden diskuterade under sitt internat den 23 oktober 2018 samtliga utbildningsprograms svar på screeningfrågor och hade i samband med detta även en dialog med berörda akademier kring svaren. Underlag i ärendet Bilaga 14.1 i kallelsen Fördjupningsfrågor. Delges Berörd akademichef, administrativ chef och utbildningsledare. Justerandes signatur 17 (27)

45 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr 5:2018 Fakultetsnämnden / Fördjupad intern programutvärdering Vid fakultetsnämndens internat den oktober 2017, diskuterade nämnden en ny intern modell för uppföljning av utbildningsprogram. Modellen baseras på att samtliga program genomgår en screening bestående av tre frågor följt av att 3-6 program väljs ut för en fördjupad utvärdering. Valet av program för den fördjupade utvärderingen skulle ske i dialog med akademierna. Under våren 2018 prövades den första delen av den interna utvärderingsmodellen, screeningfrågor, och fakultetsnämnden förväntas nu implementera den andra delen genom att fatta beslut om de program som ska genomgå den fördjupade utvärderingen samt vilka frågor berört utbildningsprogram ska besvara. Ett utkast på fördjupningsfrågor presenterades för fakultetsnämnden vid dess föregående möte och ett reviderat förslag på utvärderingsfrågor, baserat på de synpunkter som kom upp vid nämndens förra möte, ligger som bilaga till ärendet. Vid fakultetsnämndens möte den 28 november 2017 fastställde nämnden en uppföljningsplan för tidsperioden Av planen framgår att fakultetsnämnden under 2018 ska påbörja en fördjupad programuppföljning av tre program på grundnivå eller avancerad nivå samt av ett ämne för utbildning på forskarnivå. Motivering till val av utbildningsprogram. Utifrån akademins bedömning att forskningsanknytningen är svag inom vissa delar anser fakultetsnämnden att programmet ska genomgå en fördjupad utvärdering. Fakultetsnämnden beslutade att att att att utbildningsprogrammet Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård på akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ska genomgå en fördjupad programutvärdering, fördjupad utvärdering av programmet ska genomföras i dialog mellan akademins representanter för programmet och fakultetsnämnden, dialogen kommer utgå från frågorna i screeningen och de fördjupade frågorna enligt bilaga, dialogerna kommer att äga rum under våren 2019 och dokumenteras som minnesanteckningar som akademin har gett respons på, samt att resultatet från dialogerna kommer att diskuteras på fakultetsnämndens andra möte Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av Anne Söderlund, dekan. Justerandes signatur 18 (27)

47 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr 5:2018 Fakultetsnämnden / Fördjupad intern programutvärdering Vid fakultetsnämndens internat den oktober 2017, diskuterade nämnden en ny intern modell för uppföljning av utbildningsprogram. Modellen baseras på att samtliga program genomgår en screening bestående av tre frågor följt av att 3-6 program väljs ut för en fördjupad utvärdering. Valet av program för den fördjupade utvärderingen skulle ske i dialog med akademierna. Under våren 2018 prövades den första delen av den interna utvärderingsmodellen, screeningfrågor, och fakultetsnämnden förväntas nu implementera den andra delen genom att fatta beslut om de program som ska genomgå den fördjupade utvärderingen samt vilka frågor berört utbildningsprogram ska besvara. Ett utkast på fördjupningsfrågor presenterades för fakultetsnämnden vid dess föregående möte och ett reviderat förslag på utvärderingsfrågor, baserat på de synpunkter som kom upp vid nämndens förra möte, ligger som bilaga till ärendet. Vid fakultetsnämndens möte den 28 november 2017 fastställde nämnden en uppföljningsplan för tidsperioden Av planen framgår att fakultetsnämnden under 2018 ska påbörja en fördjupad programuppföljning av tre program på grundnivå eller avancerad nivå samt av ett ämne för utbildning på forskarnivå. Motivering till val av utbildningsprogram. Utifrån akademins bedömning där svag forskningsanknytning och programmets progression tas upp som problematiska områden anser fakultetsnämnden att programmet ska genomgå en fördjupad utvärdering. Fakultetsnämnden beslutade att att utbildningsprogrammet Högskoleingenjör i byggnadsteknik på akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) ska genomgå en fördjupad programutvärdering, fördjupad utvärdering av programmet ska genomföras i dialog mellan akademins representanter för programmet och fakultetsnämnden, att att dialogen kommer utgå från frågorna i screeningen och de fördjupade frågorna enligt bilaga, dialogerna kommer att äga rum under våren 2019 och dokumenteras som minnesanteckningar som akademin har gett respons på, samt att resultatet från dialogerna kommer att diskuteras på fakultetsnämndens andra möte Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av Anne Söderlund, dekan. Justerandes signatur 20 (27)

49 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr 5:2018 Fakultetsnämnden / Fördjupad intern utvärdering av forskarutbildningsämne Vid fakultetsnämndens internat den oktober 2017, diskuterade nämnden en ny intern modell för uppföljning av utbildningsprogram. Modellen baseras på att samtliga program genomgår en screening bestående av tre frågor följt av att 3-6 program väljs ut för en fördjupad utvärdering. Valet av program för den fördjupade utvärderingen skulle ske i dialog med akademierna. Under våren 2018 prövades den första delen av den interna utvärderingsmodellen, screeningfrågor, och fakultetsnämnden förväntas nu implementera den andra delen genom att fatta beslut om de program som ska genomgå den fördjupade utvärderingen samt vilka frågor berört utbildningsprogram ska besvara. Ett utkast på fördjupningsfrågor presenterades för fakultetsnämnden vid dess föregående möte och ett reviderat förslag på utvärderingsfrågor, baserat på de synpunkter som kom upp vid nämndens förra möte, ligger som bilaga till ärendet. Vid fakultetsnämndens möte den 28 november 2017 fastställde nämnden en uppföljningsplan för tidsperioden Av planen framgår att fakultetsnämnden under 2018 ska påbörja en fördjupad programuppföljning av tre program på grundnivå eller avancerad nivå samt av ett ämne för utbildning på forskarnivå. Motivering till val av utbildningsprogram. Utifrån att forskarutbildningsämnet Innovation och Design ingick i fakultetsnämndens första utvärderingsomgång 2010 anser fakultetsnämnden att ämnet ska genomgå en intern utvärdering. Fakultetsnämnden beslutade att att forskarutbildningsämnet Innovation och design på akademin för innovation, design och teknik (IDT) ska genomgå en intern utvärdering, samt utvärderingen ska följa den process som beslutades enligt 105 Översyn av MDH:s modell för utvärderingen av utbildning på forskarnivå i föreliggande protokoll. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av Anne Söderlund, dekan. Ärendets beredning Fakultetsnämnden inledde arbetet med att implementera en intern utvärderingsmodell vid dess internat i oktober 2017, 110 FN:6 den 28 nov 2017 dnr 2017/0070. Som en del i implementeringen har dekan och prodekaner för utbildning och forskning/ forskarutbildning arbetat fram förslag på screeningfrågor, frågor till forskningsledare och nu senast förslag på fördjupade frågor för programuppföljning som fakultetsnämnden löpande fått tagit del av och diskuterat. Vid det föregående fakultetsnämndsmötet presenterades ett utifrån de löpande diskussionerna bearbetat förslag på fördjupningsfrågort som nämnden då lämnade synpunkter på 91 FN: dnr 2018/0096. Fakultetsnämnden diskuterade under sitt Justerandes signatur 22 (27)

50 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr 5:2018 Fakultetsnämnden /0097 internat den 23 oktober 2018 samtliga utbildningsprograms svar på screeningfrågor och hade i samband med detta även en dialog med berörda akademier kring svaren. Underlag i ärendet Bilaga 14.1 i kallelsen Fördjupningsfrågor. Delges Berörd akademichef, administrativ chef och samordnare för forskarutbildning. Justerandes signatur 23 (27)

51 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr 5:2018 Fakultetsnämnden / Fakultetsnämndens sammanträdesplan för 2019 Diarienummer: 2018/2380 Enligt rektorsbeslut om arbetsordning för fakultetsnämnd och dess utskott vid Mälardalens högskola (dnr 2017/0109) ska sammanträdesplan för nästkommande verksamhetsår beslutas senast i november. Utskottens sammanträdesplan ska anpassas så att utskotten kan delta i den slutliga ärendeberedningen till fakultetsnämnden. Ordförande har rätt att kalla till extrainsatta möten utöver de som framgår av den årliga sammanträdesplanen. Om minst en tredjedel av ledamöterna i fakultetsnämnd eller utskott skriftligen begär ett extrainsatt möte ska ett sådant hållas. Fakultetsnämnden beslutade att sammanträdesdatum och ort för 2019 blir: FN 1 onsdagen den 6 mars i Västerås FN 2 onsdagen den 24 april i Eskilstuna FN 3 onsdagen den 12 juni i Västerås FN 4 onsdagen den 18 september i Eskilstuna FN 5 tisdag till onsdag den oktober (internat två dagar) FN 6 onsdagen den 11 december i Västerås Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av Helene Lindgren, utbildnings- och forskningshandläggare. Underlag i ärendet Bilaga 15.1 i kallelsen Fakultetsnämndens sammanträdesplan för Delges Fakultetsnämndens och utskottens ledamöter. Justerandes signatur 24 (27)

52 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr 5:2018 Fakultetsnämnden / Rapporter Studentkåren, dekan och prodekaner rapporterar som händelser sedan fakultetsnämndens senaste sammanträde. Fakultetsnämnden beslutade att notera informationen. Justerandes signatur 25 (27)

53 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr 5:2018 Fakultetsnämnden / Anmälan av delegationsbeslut Nedanstående beslut är tagna av dekanus, prodekan och utskott på delegation från nämnden sedan nämndens föregående sammanträde: Datum Beslut Antagning till forskarutbildning av Jenny Andersson, UKK, ämnet didaktik Antagning till forskarutbildning av Monica Ehrström, UKK, ämnet didaktik Antagning till forskarutbildning av Simon Sjölund, UKK, ämnet didaktik Antagning till forskarutbildning av Elena Anastasidou, EST, ämnet industriell ekonomi och organisation Beviljande av disputation Peter Sjögren, IDT, ämnet innovation och design Beviljande av disputation Camilla Ramsten, HVV, ämnet socialt arbete Beviljande av licentiatseminarium Christa Roux Sparreskog, UKK, ämnet didaktik Beviljande av disputation Pernilla Kallberg, UKK, ämnet didaktik Beslut om ändrad sammansättning av betygsnämnd vid Camilla Ramstens, HVV, disputation Beslut om byte av reserv vid Irfan Slijvos, IDT, disputation Beviljande av licentiatseminarium Per Erik Strandberg, IDT, ämnet datavetenskap Beviljande av disputation Nima Ghaviha, EST, ämnet energi- och miljöteknik Revidering av utbildningsplan för grundlärarprogrammet förskoleklass och grundskola verksamhetsintegrerat Revidering av utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet i robotik Revidering av utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem Revidering av utbildningsplan för masterprogrammet i arbetslivsvetenskap inom hälsa och välfärd Revidering av utbildningsplan för masterprogrammet i socialt arbete inom hälsa och välfärd Revidering av utbildningsplan för masterprogrammet i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad inom hälsa och välfärd Justerandes signatur 26 (27)

54 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Nr 5:2018 Fakultetsnämnden / Revidering av utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap inom hälsa och välfärd Revidering av utbildningsplan för masterprogrammet i fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin inom hälsa och välfärd Fakultetsnämnden beslutade att notera informationen Mötet avslutas Justerandes signatur 27 (27)

55 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 6.1 HVV Ref.nr. 2018/2131 Ansökan om att antas som docent i psykologi Fabrizia Giannotta Deadline: Beslut om sakkunniga: Professor Ata Ghaderi vid Karolinska institutet Rekryteringskommitté Ordförande: Ann- Christin Johansson Vice Ordförande: Magnus Hoppe Ref.nr. 2018/1473 (2017/1048) Professor i socialt arbete, HVV Sista ansökningsdag: Annonserad Beslut om sakkunniga: Handläggare: Liselotte Rönnkvist Rekryteringskommitté Ordförande: Ann- Christin Johansson Vice Ordförande: Magnus Hoppe Handläggare: Liselotte Rönnkvist 2018/1624 Universitetslektorer i vårdvetenskap Sista ansökningsdag: Letas 2 sökande Beslut om sakkunniga: Rekryteringskommitté Ordförande: Ann- Christin Johansson Vice ordförande: Magnus Hoppe Handläggare: Liselotte Rönnkvist Protokoll klart 1

56 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga /1625 Universitetslektorer i vårdvetenskap med inriktning mot anestesiologisk vård Sista ansökningsdag: Annonserad Inga sökande Beslut om sakkunniga: Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Ann- Christin Johansson Vice ordförande: Magnus Hoppe Handläggare: Liselotte Rönnkvist EST Ref.nr. 2017/1184 Professor i företagsekonomi med inriktning mot redovisning och ekonomistyrning, EST Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga: Professor Minna Martikainen, Hanken, Helsingfors Inkommit godkänt Professor Johnny Lind, HHS Inkommit godkänt Rekryteringskommitté Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson, RB inrättande Handläggare: Camilla Ketonen Ref.nr. 2018/2180 Professor i byggnadsteknik, EST Sista ansökningsdag: Inväntar annonsunderlag Beslut om sakkunniga: Deadline: Inkommit Deadline: Inkommit Akademiledamöter: Thomas Wahl, Ulf Andersson Rekryteringskommitté Rekryteringskommitté Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson, Akademiledamöter: RB inrättande

57 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 6.1 Handläggare: Rebecca Hasan Rekryteringskommitté 3

58 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 6.1 Ref.nr 2018/0447 Universitetslektor i statsvetenskap, EST Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga: Professor Patrik Hall vid Malmö universitet Inkommit godkänt Professor Elin Wihlborg vid Linköpings universitet Inkommit: Godkänt Rekryteringskommitté Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson Akademi: Anna Johansson Joakim Johansson Terence Fell Handläggare: Rebecca Hasan Ref.nr 2018/0554 Universitetslektor i nationalekonomi, EST Sista ansökningsdag: Ref.nr 2018/0400 Professor i energiteknik EST Sista ansökningsdag: Ref.nr 2018/0859 (2018/1373) Universitetslektor i byggnadsteknik/samhällsbyggnad Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga: Biträdande professor Linda Wårell vid Luleå tekniska universitet Inkommit godkänt Professor Tomas Sjögren vid Handelshögskolan vid Umeå universitet Inkommit godkänt 1 sökande Beslut om sakkunniga: Professor Bahram Moshfegh vid Högskolan Gävle Inkommit godkänt Professor emeritus Dan Loyd, Linköpings universitet. Inkommit godkänt 6 sökande Beslut om sakkunniga: Professor emeritus Dan Loyd, Linköpings universitet. Deadline: Inkommit , avvaktar godkännande ordförande 4 Rekryteringskommitté Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson Handläggare: Camilla Ketonen Rekryteringskommitte Protokoll skrivs RB-inrättande Handläggare: Liselotte Rönnkvist Rek.kommitté Protokoll skrivs RB: Rekryteringskommitté Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson Handläggare: Liselotte Rönnkvist

59 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 6.1 Förlängd ansökningstid: Ref. Nr 2018/1278 Universitetslektor i företagsekonomi (HRM) Sista ansökningsdag: Ref. Nr 2018/1277 Universitetslektor i företagsekonomi (PM) Sista ansökningsdag: IDT Professor Folke Björk, Kungliga tekniska högskolan. Inkommit godkänt 18 sökande Beslut om sakkunniga: Docent Anna Thomasson, Lund universitet Deadline: Inkommit godkänt Docent Anna Jonsson, Lund universitet Deadline: Inkommit godkänt 13 sökande Beslut om sakkunniga: Docent Jenny Helin, Uppsala universitet Deadline: Inkommit Professor Jonas Söderlund, BI Norge Deadline: Inkommit godkänt Rekryteringskommitté Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson Handläggare: Rebecca Hasan Datum för kommitté 14/11 Rekryteringskommitté Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson Handläggare: Rebecca Hasan Datum för kommitté 13/11 Ref.nr 2018/1555 Ansökan om att antas som docent i datavetenskap Mobyen Uddin Ahmed Beslut om sakkunniga: Professor Mark Dougherty, Högskolan Dalarna Deadline: Inkommit godkänt Rekryterings-kommitté: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann-Christin Johansson Ref.nr 2018/2132 Universitetslektor i hälsoteknik Handläggare: Camilla Ketonen Annonserad Beslut om sakkunniga: Rekryterings-kommitté: Ordförande: Magnus Hoppe 5

60 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 6.1 Sista ansökningsdag: Vice ordförande: Ann-Christin Johansson Ref.nr 2018/2223 Universitetslektor i datavetenskap Sista ansökningsdag: Annonserad Beslut om sakkunniga: Akademin letar sakkunniga Handläggare: Camilla Ketonen Rekryterings-kommitté: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann-Christin Johansson Handläggare: Camilla Ketonen UKK Ref. Nr 2017/1759 Professor i engelska UKK Ej annonserad ännu Beslut om sakkunniga: Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson Ref. Nr 2018/1427 Professor i didaktik med inriktning mot lärarutbildning, UKK Sista ansökningsdag: Ref. Nr 2018/1428 Professor i didaktik med inriktning mot skolutveckling, UKK Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga: Eva Alerby, professor Luleå tekniska universitet Deadline: Ulla Riis, professor emerita Uppsala Universitet Deadline: sökande Beslut om sakkunniga: Eva Alerby, professor Luleå tekniska universitet Deadline: Handläggare: Sofia Jäderén Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson Handläggare: Sofia Jäderén Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson Handläggare:

61 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 6.1 Ulla Riis, professor emerita Uppsala Universitet Sofia Jäderén Ref. Nr 2018/1763 Befordran till professor i pedagogik med inriktning förskolepedagogik Eva Ärlemalm- Hagsér Deadline: Beslut om sakkunniga: Anders Arnqvist. Professor vid Karlstad universitet Deadline: Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson Handläggare: Sofia Jäderén Ref. Nr 2018/1455 Universitetslektor i matematik/tillämpad matematik Sista ansökningsdag: Ref. Nr 2018/1457 Universitetslektor i matematik/tillämpad matematik Sista ansökningsdag: Ref. Nr 2018/1601 Universitetslektorer i specialpedagogik Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga: Viktor Abramov, professor, University of Tartu Deadline: Johan Öinert, professor, Blekinge tekniska högskola Deadline: sökande Beslut om sakkunniga: Erik Darpö, docent, Nagoya University Deadline: Johan Öinert, professor, Blekinge tekniska högskola Deadline: sökande Beslut om sakkunniga: Linda Fälth, docent, Linnéuniversitetet Deadline: Barbro Bruce, biträdande professor, Högskolan Kristianstad 7 Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson Handläggare: Sofia Jäderén Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson Handläggare: Sofia Jäderén Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson Handläggare: Sofia Jäderén

62 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 6.1 Deadline: Ref. Nr 2018/0842 Professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga: Karin Taube, tidigare professor i pedagogik vid Umeå universitet Inkommit. Godkänt. Inge Johansson, tidigare professor i pedagogik vid Stockholms universitet Inkommit. Godkänt. Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson Handläggare: Sofia Jäderén Ref. Nr 2018/0836 Ansökan om att antas som docent i engelska Olcay Sert Beslut om sakkunnig: Mats Deutschmann, professor, Örebro universitet Deadline: Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson Handläggare: Sofia Jäderén Ref. Nr 2018/1726 Universitetslektorer i didaktik Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga: Letar sakkunniga Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson Handläggare: Sofia Jäderén 8

63 Bilaga 7.1

64 Bilaga 7.1

65 Bilaga 7.1

66 Bilaga 7.1

67 Bilaga 7.2 Nominerad kandidat: Charlotte Williams Professor i socialt arbete Social Work and Human Services, Global, Urban and Social Studies, RMIT University, Melbourne/Australien Position: Associate Dean, Soc. Work and Human Serv. College / Portfolio: Design and Social Context School / Department: Global, Urban and Social Studies Phone: charlotte.williams@rmit.edu.au Campus: Melbourne City Campus charlotte.williams@rmit.edu.au Nomineringstext Härmed nominerar jag professor Charlotte Williams som kandidat för den utlysta gästprofessuren vid Mälardalens högskola. Williams forskning och arbetslivserfarenhet uppfyller mer än väl riktlinjerna för den tilltänkta gästprofessorn och jag är fast övertygad att hennes vistelse skulle inspirera Mälardalens högskola genom att öppna upp för nya teorier, metodologier och inte minst inspirera till nya relationer mellan forskning och praktik. Professor Williams forskning genomsyras av jämställdhets-, jämlikhets- och värdefrågor. Med sin forskning och intersektionella perspektiv vidgar hon jämställdhet till att omfatta fler maktrelationer än enbart den kring genus. Williams forskning handlar ofta om sociala rättvisefrågor och de marginaliserade, samt marginaliseringens skiftande innebörd i olika kontexter, så som till exempel inom ramen för olika välfärdsregimer och dess praktiker. Detta studerar hon på flera olika nivåer allt från policystudier och komparativ forskning till kulturgeografi, social utveckling och studier om migration. Också metodologiskt sett inkorporerar Williams värdefrågor när hon exempelvis bedriver aktionsforskning och kvalitativa metodologier för att göra de marginaliserade mer delaktiga och lyfta fram deras röster. Välfärd som tema är vanligt förekommande i Williams verk. Exempelvis ingår hon i den Internationella rådgivande styrelsen för tidskriften Critical Social Policy, en högt rankad tidskrift och forum för debatter som rör välfärdsfrågor men även värdefrågor och debatter om att sätta människor före profit. Bland de många tidskrifter där Williams ingått i egenskap av rådgivare, reviewer eller redaktör kan nämnas Ethics and Social Welfare, British Journal of Social Work, Ethnic and Racial Studies, Journal of European Social Work med flera (se bifogat C.V.). Professor Williams har erfarenhet av många omväxlande internationella samarbeten. Den svenska kontexten är inte helt främmande för Williams som i sin forskning ofta berör inte enbart det lokala

68 Bilaga 7.2 (staden), det nationella (Australien där hon verkar nu) men också det transnationella och globala fenomen. Viktigt att nämna i sammanhanget är att Williams har erfarenhet av tidigare arbete med koppling till Socialstyrelsen i Sverige och internationella komparationer (Socialstyrelsen, 2005). Utöver detta har hon verkat i nära samarbete med forskare i andra länder i Europa, i Nya Zeeland, samt har arbetat i Wales, England, Sydamerika. Hennes senaste bok Social Work in the City: Urban Themes in 21st Century Social Work (2016) har anammats som idé av ett Europeiskt samarbete mellan fem lärosäten till vilka Charlotte Williams har blivit utvald som Erasmus partner (Social Work in Urban Areas). Jag anser att Williams med gästprofessor vid Mälardalens högskola skulle inspirera vår forskning och öppna upp för samarbeten både på lokal nivå (Mälardalens högskola - Eskilstuna kommun) och internationell nivå, i form av eventuella internationella utbyten, men också inspirera till internationella forskningsprojekt. Komparativ forskning och policystudier är visserligen inte ovanliga i socialt arbete och välfärdsstudier men skulle kunna lyftas än mer vid vårt lärosäte. Hon är intressant för både mittfåran och konventionell forskning kring välfärdsregimer och professioner och för de som är intresserade av kritiska perspektiv, civilsamhället och nya forskningsteman som utmanar dominerande tänkesätt. Vi har också att lära av Williams liksom att utbyta idéer med henne angående de mångas intresse på högskolan, ffa HVV, kring delaktighet av olika grupper i utsatta positioner. Många av de teman som Williams har fokuserat på genom åren är högst relevanta för den svenska kontexten så som platsens betydelse för välbefinnande, segregering och gentrifiering och urban superdiversity. På så sätt tror jag att Williams även skulle passa väl in i ett samarbete mellan lärosätet och Eskilstuna kommun där dessa teman kan sättas på sin spets. Profilsida:

69 Bilaga 9.1 Frågor till forskningsledarna om kvalitet i forskning Fakultetsnämnden har för avsikt att i kommande möten resonera kring vad som kännetecknar god kvalitet inom forskning. Under 2018 kommer därför forskningsledarna adjungeras till något av Fakultetsnämndens möten, och diskutera bland annat nedanstående frågor. Uppföljning av kvalitet i verksamheten utgår ifrån MDHs kvalitetspolicy samt eventuellt ytterligare mått på ämnesspecifik kvalitet. Tanken med nedanstående frågor är dels att ge en mer nyanserad bild av forskningsinriktningen än vad bibliometrisk data kan tillhandahålla och dels att utröna om våra indikatorer för kvalitet i forskning behöver uppdateras eller förändras. Frågorna innehåller utöver rena kvalitets- och effektivitetsindikationer, även frågor om koppling mellan forskning, forskarutbildning och grundutbildning, om samverkan, samproduktion, jämställdhet och hållbar utveckling. Motsvarande frågor ställs eller kommer att ställas till nyckelpersoner inom grund- och forskarutbildning. Frågorna och dialogen med forskningsledarna kommer senare att kompletteras med frågor till de enskilda forskarna i enkätform. Synpunkter på frågorna är naturligtvis också välkomna. Forskningsinriktning: Framtidens energi Hälsa och välfärd Inbyggda system Industriell ekonomi och organisation Innovation och produktrealisering Utbildningsvetenskap och matematik 1. Vad är det generella intrycket av forskningens kvalitet i relation till de resurser som ni har att tillgå inom de olika områden/profiler/ämnen som utgör den forskningsinriktning du representerar? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär låg kvalitet och 10 innebär mycket stark, världsledande kvalitet. Forskningsområde/profil/ämne Skattning Det finns tydliga skillnader mellan hur olika traditioner inom inriktningen utbildningsvetenskap bedömer kvalitet. Vissa områden kommer från en tradition av att skriva på svenska, publicera monografier eller i antologier medan andra är mer inriktade på internationella tidskrifter. Bilden som MER14 gav, att ett par grupper är klart starka och att andra grupper är medelstarka, kvarstår. Vi satsar i liten utsträckning på att stödja de starka miljöerna utan mkt fokus är på att täcka luckor i grupper som utgör en viktig del av forskningsbasen t ex för lärarutbildningarna. Därmed inte sagt att det inte finns möjligheter för starkare grupper att utvecklas eller stödjas med fakultetsmedel, men huvudfokus är på att säkra alla delar av forskningsbasen. När det gäller samproduktionsforskning är fokus dock mer på att satsa på de kvalitetsmässigt bästa projekten. Betyg 6 Motivera dina skattningar. 1

70 Bilaga För vilka program och i vilken utsträckning utgör forskningsinriktningen, alternativt olika områden/profiler/ämnen, forskningsbas i utbildning på grund- och avancerad nivå? Svara för respektive utbildningsprogram på en skala 1-10 där 1 innebär att forskningsinriktningen har svag utbildningsanknytning och 10 innebär forskningsinriktningen har mycket stark utbildningsanknytning. Programnamn - Forskningsområde/profil/ämne Skattning Först och främst måste vi konstatera att forskningen inom utbildningsvetenskap ska utgöra forskningsbas för många, komplexa och stora utbildningar. T ex är alla lärarutbildningarna och specialpedagog/speciallärarprogram viktiga att forskningsbasera. Vidare utgör forskningen bas för kammarmusikprogrammet, språk och kommunikationsprogrammet samt delar av beteendevetarprogrammet. Vi är också värdar för Cesam där forskning om vuxnas lärare är centralt. Vi har under längre tid arbetat systematiskt för att den forskning som bedrivs inom utbildningsvetenskap ska utgöra forskningsbas för utbildningarna. Forskningsinriktningens forskning har därför en stark utbildningsanknytning. Betyg 8 _ Motivera dina skattningar. 3. I vilken utsträckning är forskningsinriktningen knuten till en forskarutbildning? Svara för respektive forskarutbildningsämne på en skala 1-10 där 1 innebär svag forskarutbildningsanknytning och 10 innebär mycket stark forskarutbildningsanknytning. Forskarutbildningsämne- Forskningsområde/profil/ämne Skattning Forskningsutbildningsämnet didaktik fungerar som en viktig utgångspunkt för utveckling av inriktningen utbildningsvetenskap. För att ytterligare stärka språk, delar 2

71 Bilaga 9.1 av didaktik och samproduktionsforskning kan det vara aktuellt att diskutera ytterligare ämnen. Betyg 8 Motivera dina skattningar. 4. I vilken utsträckning sker forskningen i samproduktion med det omgivande samhället, med privat och offentlig sektor eller andra organisationer? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär ingen samproduktion och 10 innebär mycket stark samproduktion. Genom MKL och interna satsningar under många år så är samproduktion helt centralt för forskningen inom utbildningsvetenskap. Vi arbetar explicit och intensivt med att utveckla organisation kring samproduktion men också att vi som forskare blir bättre på att designa och genomföra samproducerande forskningsprojekt genom bl a seminarieserier och doktorandkurser inom samproduktion. Betyg 8 Motivera din skattning. 5. I vilken utsträckning sker forskningen i samverkan mellan kollegier, forskargrupper, privat och offentlig sektor eller andra lärosäten? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär ingen samverkan och 10 innebär mycket stark samverkan. Det sker samverkan mellan forskargrupper inom UV och vissa kontakter mellan akademierna. Det är ännu vanligare att grupper och individer inom utbildningsvetenskap samverkar med forskare vid andra lärosäten och internationellt. Samverkan sker också på många sätt med offentlig sektor och skolverksamheter. Betyg 7 Motivera din skattning. 3

72 Bilaga Hur väl avvägd är kompositionen av medarbetare i olika positioner (andel professorer, docenter, lektorer, post-docs, doktorander)? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär svag komposition (exempelvis alltför få professorer) och 10 innebär stark komposition. Inom utbildningsvetenskap finns ett stort antal aktiva doktorander. Professorer och lektorer behövs rekryteras. Tre professurer är under utlysning/tillsättning. Vidare är befordringsärende avseende professur under beredning. Betyg 6 Motivera din skattning. 7. I vilken utsträckning har medarbetare (professorer, docenter, lektorer, post-docs, doktorander) möjlighet att ägna sig åt forskning? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär liten utsträckning alternativt fragmenterad forskningstid och 10 innebär väl avvägd tid att ägna åt forskning. Inom utbildningsvetenskap har vi flera system och sätt att stödja forskare. Direkt forskningstid, medel efter prestation, utlysningar av forskningstid genom fo-ass eller medel att bygga forskargrupp. MKL ger också vissa möjligheter. Dock, om forskningsintresset inte avser forskningsbas för relevanta utbildningar är möjligheterna mer begränsade, men inte obefintliga. Utifrån de fakultetsmedel vi har är möjligheterna acceptabla. Betyg 4. Motivera din skattning. 8. I vilken utsträckning skiljer sig denna möjlighet att ägna tid åt forskning mellan män och kvinnor? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär att stora skillnader mellan män och kvinnor finns eller kan finnas, medan 10 innebär att det är säkerställt att inga skillnader finns i mäns och kvinnors möjlighet att ägna tid åt forskning. Inom utbildningsvetenskap verkar en majoritet av kvinnor. De system vi har för tilldelning av fakultetsmedel är jämställda i bemärkelsen att alla får lika mycket professorstid, medel efter prestation är inte styrt och vid interna utlysningar beaktar vi jämställhet. Vi behöver vara uppmärksamma på fördelningen av administrativa uppdrag mellan kvinnor och män. 4

73 Bilaga 9.1 Motivera din skattning. 9. Hur ser fördelningen av anslagsmedel ut med avseende på jämställda villkor mellan män och kvinnor? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär att ingen särskild hänsyn eller diskussion om jämställdhet förekommer då anslagsmedel ska fördelas och 10 innebär att diskussion om jämställdhet i forskning förekommer ofta och hänsyn tas till diskussionen då anslagsmedel delas ut. Samma resonemang som ovan. Motivera din skattning. 10. I vilken utsträckning är perspektiv relaterade till hållbar utveckling integrerade i forskningen? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär att ingen särskild hänsyn tas till hållbar utveckling och 10 innebär att hållbar utveckling är helt integrerad i forskningen. Det hållbarhetsmål som vi främst bidrar till är en bra utbildning för alla. Motivera din skattning. 11. Rangordna hur väl följande indikatorer mäter kvaliteten inom Din Forskningsinriktning: Antal refereegranskade publikationer Antal citeringar Antal samproducerade forskningsartiklar Erhållna forskningsmedel i konkurrens Antal doktorsexamina Utgör forskningsbas i flera utbildningsprogram Utfall i externa forskningsutvärderingar Annat, nämligen: Externa medel, forskningsbas, refereegranskade artiklar, samproducerade artiklar, extern utvärdering, doktorsexamina, citeringar Eventuell kommentar: 5

74 Bilaga 9.1 Kvalitet och relevans kan gå hand i hand men behöver nödvändigtvis inte göra det. Vi betonar dock båda tydligt och en högkvalitativ forskning som inte är relevant för våra utbildningar genererar typiskt inte några interna fakultetsmedel. 6

75 Bilaga 10.1 Ledningskansliet 2018/ (11) Handläggare Julia McNamara Rapport från utredning om införande av betygsskalan A-F Utredningens bakgrund Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har inkommit med ett förslag till fakultetsnämnden att utreda införande av betygsskalan A-F vid MDH. Vid sitt sammanträde den 7 juni 2018 fattade fakultetsnämnden beslut om att uppdra åt ledningskansliet att utreda möjligheter, hinder och bevekelsegrunder av införandet av annan betygsskala för internationella studenter vid MDH. Enligt nämndens beslut ska synpunkter inhämtas från akademierna och från sektionen för antagning och examen (SAE). Beslut om införande av en ny betygsskala fattas av rektor. Fakultetsnämnden har att diskutera frågan och lämna rekommendation till rektor om ett eventuellt införande av en ny betygsskala. Betygsskalor vid svenska lärosäten I högskoleförordningen 6 kap. 18 anges att betyg ska sättas på en genomgången kurs om inte högskolan föreskriver något annat och vidare att högskolan får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. För lärarutbildningens verksamhetsförlagda utbildning omfattande mer än tre högskolepoäng ska dock alltid fler än ett betygssteg användas för ett godkänt resultat. Förutom undantaget gällande VFU-kurser inom lärarutbildning lämnas det därmed öppet för lärosätena att själva fatta beslut om vilken eller vilka betygsskalor som ska användas. Mot bakgrund av en ökad internationalisering och ökad konkurrens inom högre utbildning, inrättades under 2013 en arbetsgrupp för betygsfrågor inom ramen för Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). Arbetsgruppen fick i uppdrag att undersöka behovet av betygssystem med fler steg i högskolan, sprida erfarenheter av olika betygssystem mellan lärosäten och undersöka läget i Europa kring betyg och erkännande av betyg. I arbetsgruppens rapport Betyg i högre utbildning, sammanfattas resultaten och ges rekommendationer om fortsatt arbete kring internationalisering och betyg (SUHF, 2016). Enligt SUHF:s genomgång förekommer fem olika betygsskalor vid svenska lärosäten: G/U VG/G/U 5/4/3/U

76 Bilaga 10.1 AB/BA/B/U 2 (11) A/B/C/D/E/Fx/F Samtliga 30 lärosäten i kartläggningen har betygsskalorna G/U och VG/G/U och majoriteten av dessa använder sig dessutom av ytterligare en eller flera skalor. Betygsskalan A-F används vid 18 av de 30 kartlagda lärosätena. Enligt lärosätenas svar används A-F-skalan främst i kurser med många internationella studenter, eftersom man anser att en flergradig skala underlättar både för samarbeten mellan lärosäten och för studenterna vid hemkomst. Betygsskalan AB/BA/B/U används inom juristutbildningar och är den skala med minst antal betygssättningar. Den betygsskala där flest antal betyg sätts är G/U följt av skalan A-F. I SUHF:s rapport beskrivs heterogeniteten både mellan ämnesområden och mellan lärosäten, som ett framträdande drag när det gäller användningen av olika betygsskalor (SUHF, 2016). Arbetsgruppen konstaterar att mångfalden är stor även internationellt när det gäller betygsskalor, men att skalor med flera steg är vanligare utanför Sverige. Den målrelaterade betygssättningen är starkt förankrad på de svenska lärosätena och SUHF poängterar i sin rapport att detta är viktigt att bevara oavsett betygsskala och antalet betygssteg i skalan. Förhållandena har sedan SUHF:s kartläggning förändrats något. Exempelvis har några lärosäten beslutat att använda sig enbart av A-F-skalan, men det finns fortfarande ett betydande antal lärosäten som använder sig av flera olika betygsskalor. Betygsskalor vid MDH I högskolans regler och anvisningar för examination på grundnivå och avancerad nivå (dnr 2016/0601) framgår det att följande tre betygsskalor används vid MDH: G/U VG/G/U 5/4/3/U Rektor vid MDH behandlade betygsfrågan 2008 efter en intern utredning om olika betygsskalors för- och nackdelar (Ekberg, 2007) och beslutade då att behålla befintliga betygsskalor och inte införa en sjugradig skala (dnr CF /07). De alternativ som utreddes var att antingen behålla de befintliga tre skalorna eller ersätta dem med den sjugradiga A-F-skalan, det vill säga inte att införa den jämte övriga betygsskalor. Betygsskalan för en kurs framgår i kursplanen, i enlighet med högskoleförordningen 6 kap. 15. Vid MDH är det akademichef vid kursens värdakademi som fattar beslut om vilken betygsskala som ska användas, i och med beslut om inrättande av kurs och fastställande av kursplan. Enligt högskolans regler för kursplaner (dnr 2016/1906) kan uppgift om betygsskala inte revideras i en kursplan, vilket innebär att vid ändring av betygsskala för en kurs måste en ny kursplan fastställas.

77 Bilaga 10.1 ECTS-skalan och ECTS Grading Table Inom ramen för det europeiska Bologna-samarbetet har den sjugradiga ECTS-skalan 1 använts som en översättningsskala för att kunna värdera och jämföra betyg mellan olika länder. Skalan användes ursprungligen för relativ betygssättning, det vill säga att betyg sattes med en normalfördelning av de olika betygsstegen. I Sverige har dock skalan använts övervägande målrelaterat i relation till kursens lärandemål. 3 (11) Mot bakgrund av att EU-kommissionen 2009 utkom med en ny ECTS Users Guide (EU, 2009), lämnade SUHF samma år rekommendationer om redovisning av betyg på svenska lärosäten i enlighet med ECTS (REK 2009:4). I dessa rekommenderas svenska lärosäten att från och med vårterminen 2011 istället för den tidigare ECTS-skalan tillämpa ECTS Grading Table (EGT). EGT innebär att betyg sätts i enlighet med lärosätets betygssystem och att fördelningen av de olika betygsstegen i den lokala betygsskalan sedan kursens inrättande (minst två år) redovisas i studentens Transcript of Records. Även i den senaste versionen av ECTS Users Guide (EU, 2015) anges att EGT bör tillämpas. Som en följd av SUHF:s rekommendationer har flera svenska lärosäten fattat beslut om att använda EGT. MDH har inte fattat ett sådant beslut, utan i högskolans regler och anvisningar för examination på grundnivå och avancerad nivå (dnr 2016/0601) anges att ECTS-skalan ska användas som översättningsverktyg i kurser där undervisnings- och examinationsspråket är engelska (s. 6). MDH rapporterar betyg enligt ECTS-skalan för kurser med engelska som undervisningsspråk, parallellt med betygsskalan som anges i kursplanen för respektive kurs. Även EGT kan redovisas där sådan information finns. Genom nya Ladok3, som infördes vid MDH sommaren 2017, är det inte längre möjligt att erhålla intyg med ECTS-betyg, enbart med lokalt betyg och betygsredovisning enligt EGT. Dock utfärdas vid MDH ett separat Transcript of Records med betyg enligt ECTS-skalan till studenter på kurser som ges på engelska, företrädesvis till utbytesstudenter. Enligt SUHF:s rapport om betyg i högre utbildning (SUHF, 2016) tillämpar 24 av 37 svenska lärosäten rekommendationerna om att använda EGT. Samtidigt konstateras att ett målrelaterat betygssystem som det svenska inte helt självklart ryms inom EGT, särskilt vid utbyte med länder som använder relativ betygssättning. Därför rekommenderar SUHF i sin rapport att lärosäten med mycket internationellt studentutbyte eller internationella utbildningsprogram bör överväga att införa A-F-skalan. Den sjugradiga betygsskalan A-F Betygsskalan A-F är sjugradig och betygsstegen motsvarar stegen i ECTSskalan, där A-E är godkända betyg och Fx och F är underkända betyg. Vid betyget Fx är komplettering möjlig, medan F innebär att prestationen är helt 1 De olika betygsstegen i ECTS-skalan är A till F och Fx, där A till E är godkänt och F och Fx är underkänt.

78 Bilaga 10.1 otillräcklig. Sedan 2005 har flera svenska lärosäten infört A-F-skalan för all utbildning eller för utbildning riktad till en internationell målgrupp. 4 (11) Enligt SUHF:s rapport (2016) var motiven bakom ett sådant införande inledningsvis att A-F-skalan hade samma beteckningar som ECTS-skalan, vilket underlättade vid överföring av betyg då lärosätena rekommenderades att använda sig av ECTS-skalan som översättningsverktyg. Rent generellt kan sägas att de lärosäten som har infört A-F-skalan menar att den är mer internationellt gångbar och kommunicerar utbildningsresultat på ett tydligare sätt än övriga betygsskalor, vilket bland annat underlättar internationellt studentutbyte. En fågradig betygsskala upplevs bland dessa lärosäten som problematisk för internationellt studentutbyte och för svenska studenters internationella anställningsbarhet, även vid användning av EGT. Det konstateras dock att en flergradig betygsskala ställer höga krav på tydliga betygskriterier och metoder för bedömning. Till den sjugradiga ECTS-skalan hörde benämningar i form av värdeord till varje betygssteg kopplat till studentens prestation. Dessa benämningar har följt med vid införande av A-F-skalan vid svenska lärosäten, där A står för utmärkt/framstående (excellent), B mycket bra (very good), C bra (good), D tillfredsställande (satisfactory), E tillräcklig (sufficient), Fx otillräcklig (insufficient) med möjlighet till komplettering och F otillräcklig. Dessa benämningar kan användas som en del av betygskriterierna i förhållande till lärandemålen. Alternativa betygsskalor I fakultetsnämndens uppdrag till ledningskansliet anges att utredningen ska titta på införandet av annan betygsskala (än de befintliga skalorna vid MDH) och öppnar därmed upp även för andra alternativ än A-F-skalan. Det som har efterfrågats inom ramen för denna utredning är en flergradig skala som är internationellt gångbar och bland de fem förekommande betygsskalorna är det A-F-skalan som motsvarar dessa utgångspunkter. Det finns enligt utredarens mening inte någon anledning att utreda eller införa någon betygsskala som ligger utanför dessa fem skalor och därför riktas blicken mot A-F-skalan som föremål för denna utredning. SUHF för i sin rapport inte fram några önskemål om ytterligare betygsskalor än dessa fem, utan ställer sig snarare undrande till den stora mångfalden (SUHF, 2016). Synpunkter från akademierna, studentkåren och antagning/examen I uppdraget från fakultetsnämnden anges att synpunkter ska inhämtas från samtliga akademier och från sektionen för antagning och examen (SAE). Även studentkåren har getts möjlighet att lämna synpunkter. I detta avsnitt redovisas inte de svarandes synpunkter var för sig, utan uppdelat på de olika möjligheter, hinder och bevekelsegrunder som har framkommit i svaren.

79 Bilaga 10.1 Betygsskalor som används vid akademierna Till akademierna ställdes inledningsvis frågan om vilka av MDH:s befintliga betygsskalor som används, om det är någon betygsskala som används mer eller mindre och om det skiljer sig mellan olika typer av utbildningar eller ämnesområden. Detta för att få en övergripande bild av vilka skalor som används, vilket också kan ge en förståelse för hur akademin ställer sig till A- F-skalan. 5 (11) Vid akademi IDT används samtliga tre betygsskalor. På kurser inom teknikområdet används huvudsakligen 3-5-skalan, framförallt på grundnivå. G/U och VG/G/U används inom informationsdesign och informationsteknik. Dessa skalor är vanligare i kurser med andra examinationsformer än skriftlig enskild tentamen. Även akademi EST använder sig av samtliga skalor skalan används inom teknikutbildning, medan kurser inom andra ämnesområden använder sig av antingen G/U eller VG/G/U. Betygsskalan 3-5 används också vid akademi UKK, men enbart på de kurser som ges inom ingenjörsutbildningar, vilka är ett fåtal jämfört med EST och IDT. I övrigt används vid UKK huvudsakligen betygsskalan VG/G/U, medan G/U används vid vissa typer av examinationsmoment. Vid verksamhetsförlagd utbildning används skalan VG/G/U. Vid akademi HVV används i första hand betygsskalan VG/G/U, oavsett program eller ämne. Inom kurser som innehåller verksamhetsförlagd utbildning eller examinationsmoment med seminarier används istället G/U. Internationellt gångbar betygsskala Bland akademierna är det framförallt akademi EST, som initierade frågan, som är mest positivt inställd och ser ett tydligt tillämpningsområde för en flergradig betygsskala. I första hand avser akademin att använda A-F-skalan på samtliga engelskspråkiga kurser och på sikt införa skalan på samtliga program inom företagsekonomi. EST menar att tillämpningen av en flergradig betygsskala är central för samarbeten med internationella partneruniversitet. Införandet av A-F-skalan skulle också göra MDH mer konkurrenskraftigt då flertalet lärosäten i Sverige redan har infört och använder sig av skalan. Vidare hänvisar akademin till den internationella EPAS 2 -ackreditering genom EFMD 3 som två av akademins program erhöll under A-Fskalan är enligt EST mer internationellt gångbar än befintliga betygsskalor vid MDH och införandet av en sådan betygsskala är av stor vikt inom ramen för ackrediteringen. Akademin betonar att en flergradig skala efterfrågas av såväl internationella som nationella studenter och att den underlättar för studenter som konkurrerar om arbete utanför Sverige. 2 EPAS = EFMD Programme Accreditation System 3 EFMD = European Foundation for Management Development

80 Bilaga 10.1 Akademi HVV ställer sig försiktigt positiv till ett eventuellt införande av A-Fskalan. Akademin är visserligen nöjd med de betygsskalor som redan finns, men ser fördelarna för akademier med många engelskspråkiga kurser och mycket studentutbyte. Akademin skulle eventuellt använda sig av A-F-skalan om den fanns, då enbart på engelskspråkiga kurser. 6 (11) Även studentkåren menar att en sjugradig skala skulle vara positivt i ett internationellt perspektiv och för internationella studenter vid MDH, framför allt för utbytesstudenter som är här en kort period och läser kurser som ska tillgodoräknas vid hemuniversitetet. Studentgrupper vid akademi EST 4 har inkommit med synpunkter separat från studentkåren och förespråkar A-F-skalan före övriga skalor vid MDH. De lyfter särskilt fram fördelarna för studenter som söker sig utomlands efter studierna, eftersom det ofta efterfrågas GPA-poäng 5 från den sökande till ett arbete eller vidare studier. De menar också att arbetsgivare utomlands är mer bekanta med flergradiga skalor och att betyg enligt A-F-skalan skulle underlätta för studenternas framtida kontakter med arbetsgivare, framför allt internationellt. Även sektionen för antagning och examen anser att A-Fskalan är mer internationellt gångbar, för såväl svenska som internationella studenter. Minskad hantering av manuella ECTS-intyg En bevekelsegrund för att införa A-F-skalan, företrädesvis på kurser som ges på engelska, är att minska den manuella hanteringen av intyg med betyg enligt ECTS-skalan, vilket lyfts fram av akademi EST och av SAE. Då betygsstegen i A-F-skalan motsvarar stegen i ECTS-skalan, avser akademi EST att sluta utfärda intyg med betyg enligt ECTS-skalan för kurser där A-Fskalan införs. Om A-F-skalan införs kan betyg A-F rapporteras direkt i Ladok liksom övriga betygsskalor och finns därmed redovisade i intyg och examensbevis, till skillnad från ECTS-betygen. Det är framför allt akademi EST som påverkas av detta, eftersom de tar emot fler utbytesstudenter än övriga akademier. Enligt EST utfärdar akademin ungefär ECTS-intyg om året till utbytesstudenter. Ökade krav på kompetens i bedömning och betygskriterier Akademierna IDT och UKK ställer sig mer tveksamma till ett införande av A- F-skalan, med utgångspunkt i att en flergradig skala riskerar att bli mer rättsosäker och ställer högre krav på kompetens i frågor kring betygskriterier och bedömning. Utöver att den manuella hanteringen av ECTS-intyg skulle minska, menar akademi IDT att ytterligare en betygsskala inte skulle tillföra något ur ett pedagogiskt perspektiv. Akademin bedömer inte att man skulle använda A-F-skalan i någon större utsträckning och befarar att det vid 4 De studentgrupper som har inkommit med ett separat svar är studentrepresentanterna i grundutbildningsråden för EkSam och Teknik, styrelserna för International Committee och linjeföreningarna PPM, Mälekon och IMF. 5 GPA = Grade Point Average, ett medelvärde för studentens samlade betyg.

81 Bilaga 10.1 bedömning kan bli svårt att hantera och motivera de olika stegen i skalan. Svårigheter med transparens i bedömningen med flera betygssteg betonas. En fråga som IDT ställer är huruvida det finns tillräckligt med kompetens och möjlighet till fortbildning inom högskolan när det gäller bedömningsfrågor vid ett eventuellt införande av A-F-skalan. 7 (11) Akademi UKK lyfter liknande farhågor kring bedömningskriterier och menar att det är svårare att sätta rättssäkra betyg då betygsstegen är fler. Det skulle krävas mer från examinatorer att göra ytterligare avvägningar vid rättning och betygssättning. Man efterlyser tydliga kriterier för varje betygssteg som en förutsättning för att använda sig av en flergradig skala på ett rättssäkert sätt. Akademins utbildningsledare betonar att det skulle krävas ett pedagogiskt arbete avseende bedömning och betygskriterier, också innefattande planering och genomförande av undervisning. Det ställer i sin tur krav på kompetensutveckling och ökad resurstilldelning, till exempel genom kollegiala föreläsningar eller kursverksamhet och workshops hos CeSAM gällande bedömningsfrågor. Det betonas också att resurser i form av tid kommer att krävas, då det är mer tidskrävande att göra bedömningar med fler betygssteg. Ökat fokus på betyg, rangordning och prestation Studentkåren uttrycker en farhåga att användandet av en flergradig betygsskala bidrar till ett ökat fokus på betyg, vilket kan riskera att studenter drabbas än mer av stress kopplat till prestation. Betyg bidrar inte till högre motivation, utan tenderar snarare att skapa mer stress på grund av krav och press, menar studentkåren. Även en ämnesföreträdare vid akademi UKK lyfter fram denna aspekt och menar att en flergradig skala riskerar att flytta fokus till att rangordna prestationer och studenter. Utbildningen och undervisningen skulle bli mer fokuserad på mätbarhet och kvantifierbara kunskaper och färdigheter, vilket skulle påverka examinationsformerna negativt, menar en annan ämnesföreträdare. Samtidigt lyfts de positiva sidorna med fler steg fram, exempelvis menar en ämnesföreträdare vid UKK att om graderna inom nuvarande betygssteg tydliggörs genom en flergradig skala ( starkt G och svagt G) skulle det kunna motivera studenter att sträva efter ett högre betyg genom att visa fördjupad kunskap, förståelse och förmåga att analysera. Betygsskalor med få steg kan i vissa fall upplevas som alltför breda i sina betygsgrader, vilket placerar många olika prestationer på samma betyg. En flergradig skala uppfattas därmed bidra till stress och press för vissa studenter, medan den samtidigt skulle kunna bidra till motivation för andra studenter. Sammanfattning av inkomna synpunkter Utifrån de inkomna svaren framkommer det akademi EST ställer sig mer positiva än övriga till att införa A-F-skalan. Övriga akademier kan dock se fördelarna även om de inte själva har för avsikt att använda skalan i någon större utsträckning. De huvudsakliga bevekelsegrunderna till att införa A-Fskalan vid MDH handlar om förväntningar och behov inom ramen för internationella samarbeten och efterfrågan från studenter som söker sig

82 Bilaga 10.1 utomlands för vidare studier eller på en internationell arbetsmarknad. Det lyfts i svaren egentligen inte fram några större pedagogiska vinster med en flergradig skala, utan snarare betonas flera hinder som exempelvis svårigheter med tydliga bedömningskriterier och att det är mer tidskrävande. Den huvudsakliga invändningen handlar om att det krävs kompetensutveckling kring bedömning och betygskriterier vid användandet av en flergradig skala, för att möjliggöra rättssäkerhet. 8 (11) Överväganden Med utgångspunkt i inkomna synpunkter från akademierna, SAE och studentkåren samt i bilden av hur betygsskalor används nationellt och lokalt, lyfts i detta avsnitt ett antal centrala aspekter fram som bör övervägas innan ett beslut fattas om ett eventuellt införande av A-F-skalan. Tillämpning av betygsskalan Ett eventuellt införande av en ny betygsskala A-F skulle innebära att den tillämpas på samma sätt som övriga betygsskalor vid MDH, det vill säga att den anges som betygsskala i kursplanen och används för samtliga studenter på kursen, såväl svenska som internationella studenter. Även om beteckningarna för de olika betygsstegen i skalan A-F är överensstämmande med betygsstegen i ECTS-skalan är det viktigt att skilja dem åt, då A-F-skalan är målrelaterad och ECTS-skalan i grunden är en relativ skala för att översätta betyg inom olika lokala betygssystem i Europa. Akademi EST betonar också vikten av att tillämpa A-F-skalan som övriga skalor och att betygssättningen ska relateras till målen för kursen. I detta sammanhang är det också relevant att konstatera att målrelaterade betyg relaterar till de mål som sätts för en specifik kurs på ett specifikt lärosäte. På så sätt kan man säga att betyg satta i ett målrelaterat system är svåra att sätta i jämförelse med andra betyg, såväl relativa betyg satta i förhållande till normalfördelning som målrelaterade betyg. Så även om vi använder oss av A-F-skalan vid bedömning, blir jämförelser med betyg i exempelvis andra länder fortfarande svåra att göra då målen ser olika ut. Det som ändå kan ses som en fördel med A-F-skalan är att den med flera betygssteg kommunicerar studentens prestationer på ett tydligare sätt vilket är något som efterfrågas i ett internationellt sammanhang. Olika behov på olika akademier Frågan om att införa en flergradig skala har initierats av akademi EST. Med utgångspunkt i inlämnade synpunkter, verkar inte övriga akademier vara lika intresserade av att använda sig av en sådan skala, åtminstone inte i nuläget. Motiven har inte sin utgångspunkt i ett pedagogiskt perspektiv, utan utgår i stor utsträckning från andra parters behov, exempelvis ackrediteringsinstitut, internationella partneruniversitet och vissa studentgrupper. Akademi EST problematiserar inte heller frågan om bedömning och betygskriterier som övriga akademier gör. En fråga som kan ställas är huruvida motiven från en akademi är tillräckligt starka för att införa ytterligare en betygsskala på högskolan. Däremot ställer

83 Bilaga 10.1 sig inte övriga akademier negativa till argumenten från akademi EST och vill inte stå i vägen för ett införande om det har betydande fördelar för EST. Akademi EST står också för en övervägande del av högskolans utbytesverksamhet, vilket bör väga tungt när det gäller argumenten med internationella perspektiv. 9 (11) Frivillig eller för alla engelskspråkiga kurser Ett annat övervägande som bör göras är hur många olika betygsskalor som är rimligt att använda vid ett lärosäte och hur de kan användas på ett sätt som är tydligt för studenterna. I utredningen från 2007 om vilket betygssystem som ska användas vid MDH (Ekberg, 2007) anges två möjliga alternativ antingen att behålla de befintliga tre betygsskalorna eller att ändra till en gemensam sjugradig skala. Att införa en sjugradig skala A-F jämte de befintliga skalorna angavs inte som ett alternativ. I föreliggande utredning förefaller ett införande av A-F-skalan jämte de andra skalorna som det mest rimliga alternativet jämfört med att låta den ersätta övriga skalor. Dock bör det vara tydligt vilka betygsskalor som används på olika typer av kurser, då högskolan redan använder sig av tre olika betygsskalor. Av den anledningen bör det övervägas om ett eventuellt beslut om att införa A-F-skalan ska gälla för samtliga kurser som ges på engelska eller om det även fortsättningsvis ska vara upp till akademichef att fatta beslut om vilken betygsskala som ska användas, i samband med beslut om inrättande av kurs. En sådan generell regel skulle exempelvis kunna anges i högskolans regler för examination. Kurser i ämnet engelska, som har undervisningsspråk engelska, bör dock vara undantagna då de inte i första hand vänder sig till en internationell målgrupp eller ingår i något engelskspråkigt program. Det skulle vara tvingande för de akademier som inte önskar införa A-F-skalan, men det skulle tydliggöra för internationella studenter och samarbetspartner vilken betygsskala som gäller. Tittar man på övriga lärosäten i Sverige så har alltfler infört A-F-skalan, som enda betygsskala eller parallellt med andra befintliga betygsskalor vid lärosätet. De flesta som använder skalan parallellt med andra skalor använder den på kurser som riktar sig till en internationell målgrupp och ges på engelska. Stöd kring frågor om bedömning och betygskriterier Det är tydligt att det finns vissa farhågor när det gäller bedömning och betygskriterier vid ett eventuellt införande av en flergradig betygsskala vid MDH. Akademierna betonar vikten av att användandet av en flergradig skala görs på ett rättssäkert sätt när det kommer till betygssättning. Flera betonar att ett användande av A-F-skalan skulle kräva kompetensutveckling och därmed behov av resurser i form av exempelvis föreläsningar, workshops och kurser, såväl som resurser i form av tid då man menar att betygssättning enligt en flergradig skala är mer tidskrävande. Några har pekat på risken att en flergradig skala leder till ett större fokus på rangordning och prestation som leder till stress bland studenter. Detta ligger i linje med Dahlgren och Fejes (2005) resonemang om differentierade betyg

84 Bilaga 10.1 kopplat till studenters lärande och förhållningssätt till examination. De menar att en flergradig betygsskala riskerar att äventyra ett förståelseinriktat lärande hos de studerande, men säger också att det i princip borde vara möjligt att utveckla uppgifter och bedömningskriterier för svaren på dessa som saknar de nackdelar som den nuvarande graderade examinationen tycks ge upphov till (s. 29). Författarna menar att det finns risker, men att det möjligtvis går att överbrygga genom att på ett medvetet sätt utforma kursupplägg, examinationsuppgifter och bedömningskriterier så att det ändå ger studenten förutsättningar till ett mer långsiktigt lärande. Inom detta område finns utrymme för eftertanke och kompetensutveckling. 10 (11) Till detta kommer också överväganden kring betygsskalans utformning. Det ena handlar om benämningarna för respektive betygssteg (utmärkt, mycket bra, bra o.s.v.). Frågan är hur A-F-skalan ska förhålla sig till dessa benämningar, om de ska ingå i skalan eller snarare hanteras som ett slags generella betygskriterier. Det andra handlar om de två underkända betygsstegen Fx och F. Ska båda dessa finnas med vid ett införande av A-Fskalan eller räcker det med ett underkänt betygssteg? Under utredningens gång har CeSAM tillfrågats om vilket stöd som ges idag kring frågor om bedömning och betygskriterier och hur de skulle kunna bidra framöver vid ett eventuellt införande av A-F-skalan. CeSAM är beredda att göra särskilda insatser vad gäller kompetensutveckling kring betyg och bedömningskriterier i samband med införandet av A-F-skalan, men betonar att fokus inte bör ligga enbart på A-F-skalan utan på betyg och bedömning generellt med utgångspunkt i samtliga befintliga betygsskalor vid MDH. Det finns också möjlighet att införa frågor om betyg och bedömning som en del av de högskolepedagogiska kurser som ges vid MDH, exempelvis inom ramen för moment som behandlar kursdesign, men också som separata insatser i form av workshops eller liknande. Några frågeställningar för utskott och nämnd Som utgångspunkt för att kunna lämna en rekommendation till rektor, föreslås utskott och fakultetsnämnd att diskutera följande frågeställningar: Är motiven tillräckligt starka för att införa A-F-skalan? (minskad hantering av ECTS-intyg, mer internationellt gångbar, önskemål från samarbetspartner, kommunicerar resultat tydligare) Vid införande av A-F-skalan, bör ett generellt beslut fattas att den ska användas på samtliga engelskspråkiga kurser (undantaget i ämnet engelska) eller ska beslutet även fortsättningsvis ligga på akademichef i samband med inrättande av kurs? Vid införande av A-F-skalan, hur ska benämningarna för respektive betygssteg (utmärkt, mycket bra, bra o.s.v.) hanteras? (Exempelvis som en form av generella betygskriterier) Vid införande av A-F-skalan, bör det finnas en eller två nivåer av underkänd (Fx/F)?

85 Bilaga 10.1 Beredningens rekommendation Beredningen lämnar i detta läge ingen direkt rekommendation till fakultetsnämnden om huruvida betygsskalan A-F bör införas eller inte. Å ena sidan kan de bevekelsegrunder som akademi EST framför i form av ökad konkurrenskraft och krav och önskemål från studenter och externa parter tyckas något svaga i förhållande till de nackdelar som lyfts fram ur ett pedagogiskt perspektiv i form av bland annat svårigheter med bedömning och betygskriterier. Å andra sidan kan sägas att ett införande av A-F-skalan skulle kunna betraktas som relativt okomplicerat, då den är tänkt att införas i huvudsak på kurser som ges på engelska, och där översättning enligt ECTSskalan redan görs idag. Baserat på akademiernas svar, kommer A-F-skalan troligtvis inte att användas mer än på ett begränsat utbud av kurser, företrädesvis kurser på engelska. 11 (11) I ett eventuellt beslut om att införa betygsskalan A-F, bör det vara tydligt om värdeorden (utmärkt, mycket bra, bra o.s.v.) ska ingå som benämningar för respektive betygssteg och om det ska finnas en eller två nivåer för otillräcklig/underkänd, Fx och F. I ett eventuellt beslut om att införa A-F-skalan bör också uppdrag ges till CeSAM att ta fram och genomföra kompetensutvecklingsinsatser kring frågor om bedömning och betygskriterier under perioden inför att skalan kommer att börja tillämpas, samt fortsättningsvis som ett inslag i kursverksamhet och/eller i form av workshops till lärare och examinatorer vid akademierna. Källor Dahlgren, L. O., & Fejes, A. (2005). ECTS-skalan. Att mäta eller mota lärande? Pedagogisk forskning i Sverige, 10(1), Ekberg, K. (sammankallande för nätverket för Bolognaarbetet vid MDH) (2007). Vilket betygssystem ska vi ha vid Mälardalens högskola? EU (2009). ECTS Users Guide. Luxemburg: Office for Official Publications of the European Communities. EU (2015). ECTS Users Guide. Luxemburg: Publications Office of the European Union. Regler för kursplaner (dnr. 2016/1906). Regler och anvisningar för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola (dnr. 2016/0601). Sveriges universitets- och högskoleförbund (2009). Rekommendationer om redovisning av betyg på svenska lärosäten i enlighet med ECTS. REK 2009:4. Sveriges universitets- och högskoleförbund (2016). Betyg i högre utbildning. Solna: AMO-tryck AB.

86 Bilaga 11.1 Återrapportering från EST vad gäller fakultetsnämndens beslut i ärende 103 ( ): Selmagruppens tidplan återrapportering Magnus Hoppe, Bakgrund Genom ett mejl ställt till hela EST har lärarna inom akademin fått en fråga som följer: Generellt På fakultetsnämndens uppdrag söker jag reflektioner och kommentarer (senast 28/11) på ett liggande förslag om att kunna revidera kursplaner 2ggr/år. Det ordinarie tillfället planeras till februari och det extraordinarie tillfället till efter sommaren vid särskilda skäl. Ärendet beskrivs i protokollet från senaste fakultetsnämndsmötet ( ), enligt nedan. Sammanlagt har n skriftliga svar nått mig och även några muntliga. De flesta från ekonomisidan. Samtliga som kommenterat är positiva till förslaget om att kunna uppdatera kursplaner minst två gånger per år. Det som påtalas är även behov av än större flexibilitet och ett system som stöder löpande utveckling och revidering, där systemet tar emot förslaget på detta när det passar lärarna och inte tvärtom när det passar nuvarande administrativa rutiner. Skriftliga svar Nedan återfinns samtliga skriftliga svar med angivande av vem som lämnat det i fall ytterligare information eller dialog sökes. Presentationen i kronologisk ordning från mottagandet. Kommentator Konstantinos Kyprianidis <konstantinos.kyprianidis@mdh.se> Jimmie Röndell <jimmie.rondell@mdh.se> Kommentar We need to have two opportunities to revise courseplans for existing courses. For P1 and P2 courses we get student evaluations in November and late January. So we need to have the opportunity to revise the course plans in late February (as late as it is practically possible). Otherwise, it will take 2 years before we make a change, and this is not appreciated by the students nor the teachers who will receive the exact same feedback and have to explain to the students why we could not fix things Then for P3 and P4 courses we get student evaluations in April and mid-late June. So for the save reason we need to be able to revise the course plans in late February (as late as it is practically possible) for the same reason. Gäller detta endast datumfrågan (dvs möjlighet att revidera vid 2 istället för 1 tillfälle per år) eller finns det även möjlighet att se förändringar gällande vad som kan/får ändras i kursplanerna?

87 Bilaga 11.1 Lucia Crevani Jonas Truedsson Lena Johansson Westholm Marie Mörndal Toon Larsson För närvarande är väl fallet att det huvudsakligen är examinering som kan ändras/revideras?. Vi har fört diskussioner om möjligheter att kunna göra mindre justeringar rörande andra delar i kursplanen (t.ex i punkterna Lärandemål, Innehåll..) vilket som jag förstår det idag inte är tillåtet i dagsläget, utan att det måste inrättas en ny kurs, kurskod etc.? Möjligheten att kunna byta ut felaktiga och7eller föråldrade ord/begrepp samt ord/begrepp som begränsar utveckling/förändring av kursens innehåll och genomförande, utan att det krävs ny kurskod, tror jag skulle främja kontinuerlig utveckling, förbättring och kvalitetssäkring av vissa kurser. Väldigt bra om man kan revidera 2 gånger per år! Det låter mycket rimligt om vi får två tillfällen per år! Spontant så tycker jag att det låter som en bra idé att kunna revidera kursplaner 2 gånger/år. Jag tycker ofta att vi konstaterar att vi skulle vilja göra någon liten ändring i någon kurs, men att vi då hamnar helt fel tidsmässigt eftersom man i nuläget endast kan göra en revidering/år, och att det då kommer att ta alldeles för lång tid att få igenom den ändring man önskar göra. Vi har ju ganska nyligen gjort om högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik, de som går byggtrean nu är de första som går ut enligt det nya programmet. Redan nu har jag hört röster om att göra om vissa kurser, ta bort dem eller lägga till andra, ibland kanske det skulle räcka med en revidering av kursplanen för att få in ett nytt lärandemål om man nu önskar inför ett nytt moment säger vi. Ett ytterligare tillfälle till att revidera en kursplan ger oss mer flexibilitet tror jag och det betraktar jag som positivt i så fall. Det kan nog vara bra att ha kvar ett ordinarie tillfälle då kursplaner revideras, men att ett ytterligare tillfälle kan införas om särskilda skäl föreligger så som du skriver. Kan inte se något annat än att det borde vara positivt att det finns två chanser (istället för en) per år att revidera. Jag tror att de flesta tycker att det skulle vara en förbättring ifall förändringar som man planerar att göra kan implementeras så snart som möjligt. Rimligtvis borde väl den totala arbetsbördan inte öka utan att den snarare jämnas ut under året.

88 Bilaga 11.1 Cecilia Lindh Anette Hallin Topp! Trevlig helg Har inga synpunkter på detta.

89 Bilaga 11.2 Återrapport från teknikkollegiet: Inrätta och revidera kursplaner två gånger per år Förfrågan gick ut via mejl från Elisabeth Uhlemann och fanns både på svenska och på engelska. Svenska: 103 Selmagruppens tidsplan återrapportering in the FN meeting : Fakultetsnämnden beslutade att nämndens ledamöter förankrar förslaget om att inrätta och revidera kursplaner två gånger per år (för närvarande 1/2 och 20/8) inom sitt respektive lärarkollegium och återrapporterar till prodekan för utbildning senast den 30 november. Engelska: However, before the decision is taken, the Faculty board wants input from us teachers. Hence, I would like to ask you to report to me if you think it is good to allow courses to be set up and revised twice per year (currently Feb 1 and Aug 20). I need feedback by tomorrow lunch. No need to report unless you have an opinion. ;) Totalt 14 svar kom in, flera med cc till andra berörda lärare, så gissningsvis tycker fler än 14 personer att detta är bra, medan ingen hittills har rapporterat att det är dåligt. Citat i svarsmejlen: Tycker att det är ett bra förslag. Har tagit över en kurs och tycker att det varit för långa ledtider om man vill göra förändringar i kursen. Thanks yes, anything for increased flexibility. Twice a year is a start! Anything that speeds this up is welcome! Har någon gjort en analys av kort tid detta skulle kunna ta? Varför kan det inte ta en månad? Jag, och minst en av mina kollegor, tycker det är en bra idé att kunna skapa och revidera kurser minst två gånger per år. Vårt argument för detta är att när vi upptäcker problem med en kurs som går på vårterminen så kan vi inte få igenom förändringar till nästa kursinstans utan måste dras med problem vi är medvetna om ytterligare en instans. Det kan givetvis bli så att man upptäcker problemen för sent under våren för att hinna innan deadline men vi skulle åtminstone kunna fånga upp fler kurser tidigare på det här viset. Great! My official answer is: Yes, I think it is good to allow courses to be set up and revised twice per year! I have not followed the entire thread. However, I think that including this opportunity might make sense. Then, I m curious: If I make a change August 2019, when the change is actually implemented? If twice a year increases efficiency in change management, I m even more in favor. Yes, this sounds great! Thanks for taking up this issue. Jag tycker det låter som en utmärkt idé att kunna göra det två gånger om året. Något jag saknat! Det är inte endast bra att kunna uppdatera/förändra/förnya kursplaner 2 ggr/år, det är en nödvändighet om vi anser att kontinuerligt kvalitetsarbete är viktigt. Alternativet som är idag borgar

90 Bilaga 11.2 för att man antingen bryter regler för att ge bra kurs eller följer regler och medvetet ger en kurs som har sådant man egentligen behöver/vill förändra. Jag tycker absolut att vi måste få möjligheter att flera gånger om året sätta upp nya kurser om MDH ska kunna anpassa sig efter behov Från mitt perspektiv är det ett steg i rätt riktning med två möjligheter om året, men vi borde också fundera på om det är tillräckligt om målgruppen är yrkesverksamma som ska kompetensutveckla sig. I reckon you do not need me to say that this will be great to have!! I think it is a very good and necessary modification, made in heaven. I suffered as a teacher because this was not possible. Jag tycker det är ett bra förslag att det kan ske två gånger per år! Ja! Vi behöver fler revisionstillfällen, akademins trögrörliga system måste försöka anpassa sig till ökat flexibelt lärande, där revisionsmöjligheten 2ggr/år är ett steg på vägen.

91 Bilaga 11.3 From: Niclas Månsson To: Hanna Millberg Subject: FW: Återkoppling om kursplaner Date: den 30 november :38:54 From: Ulrika Jepson Wigg Sent: den 30 november :24 To: Niclas Månsson Subject: Återkoppling om kursplaner Hej Niclas, ursäkta att det här kommer så sent, jag har blivit utlåst från mitt MDH-konto flera gånger de senaste dagarna och har därmed inte kunnat komma åt mejl och annat när jag behövt det. Nu kommer i alla fall återkopplingen på frågan om ytterligare ett tillfälle att inrätta och revidera kursplaner. Frågan har skickats ut till samtliga ämnes- och inriktningsföreträdare vid UKK, totalt 21 stycken (jag undantog dig från utskicket, Niclas). Tre ämnesföreträdare har hunnit förankra frågan i sina respektive kollegier, och ytterligare fyra har svarat på frågan själva som jag förstått det. Totalt är det alltså få svar som kommit in. Sex av sju som svarat är positiva, och ser en möjlighet till större flexibilitet i kvalitetsarbetet. En diskussion om risken att kursplaner skulle ändras alltför lättvindigt fördes i ett av ämneskollegierna, men man enades om att det redan finns rutiner som förhindrar det. Den person som inte är positiv till förslaget menar att nuvarande rutiner är tillräckliga och fungerar bra, samt att processen bör vara ganska uppstyrd med tanke på programplaner och antagningsförfarande. Akademins båda utbildningsledare har också tillfrågats, och de är kluvna till förslaget. De ser en risk i att arbetsbelastningen ökar för både kollegierna och utbildningsledarna, samtidigt som de inte tror att det skulle innebära den flexibilitet som efterfrågas av lärarna. Utbildningsledarna ser hellre att det förs en diskussion inom akademierna kring hur kursplanerna kan skrivas på ett mer öppet sätt. Jag hoppas att det räcker så, annars får du återkomma. Trevlig första advent! /Ulrika

92 Bilaga 13.1 Folkhälsovetenskapliga programmet inriktning livsstil och social hållbar utveckling Ansökan till fakultetsnämnden och utskott inför nytt program i folkhälsovetenskap avstämning med utskott och fakultetsnämnd Bilaga 1. Programförslag, kurstitlar och behörighet Bilaga 2. Lärarmatris 2020 Folkhälsovetenskapliga programmet har under de senaste 20 åren erbjudits som utbildning inom akademin för hälsa, vård och välfärd vid Mälardalens högskola. Under senare år har folkhälsoämnet alltmer kommit att kopplas till hållbar utveckling och behovet av att främja människors livsstil för hälsofrämjande effekter. Utifrån detta och även som en del i att öka söktrycket till utbildningen önskar vi kunna erbjuda ett aktuellt och mer modernt program som även har funnit stöd hos externa samverkansaktörer, studenter och framtida arbetsplatser. Vi ser detta program som en möjlighet att ge den kunskap som samhället efterfrågar och genom detta ökar vi även studenternas anställningsbarhet efter studierna. Då tidigare fokus varit folkhälsa så lägger vi nu till både hållbar utveckling och livsstil vilket breddar ytterligare gällande vilka arbeten studenterna kan söka efter sin examen. Vidare så stärker vårt nya program ytterligare koppling till magister och master i folkhälsovetenskap. Vi får dessutom en tydligare koppling till forskargruppen Hållbar livsstil och hälsa ur ett folkhälsoperspektiv vilket i sig gynnar forskning inom tvärvetenskapliga samarbeten internt och externt. Vi har tillgodosett arbetsmarknadens behov och efterfrågan om att öka möjligheten till arbete efter examen. Vi har även tillgodosett tidigare och nuvarande studenters önskemål om att stärka utbildning inom livsstil och psykisk ohälsa. Hållbar utveckling och hållbara levnadsvanor är ett prioriterat ämne inom folkhälsoarbete nationellt, regionalt och lokalt. Vi skapar nu ett program som är grundat i FNs Globala mål Agenda 2030, för hållbar utveckling. MDH har redan antagit utmaningen att arbeta med dessa mål. Sverige har skrivit under hållbarhetsmålen och vi vill erbjuda en utbildning som utbildar människor som kan jobba vidare med dessa mål. Region Västmanland och Västerås stad har som vision att bli ledande i Sverige på miljö- och klimatområdet så det finns bred förankring regionalt att jobba med dessa frågor, våra kontakter inom branschen efterfrågar ett program som har stort inslag av hållbar utveckling. I Sverige finns idag 9 program i folkhälsovetenskap på högskole- och universitetsnivå. Inget av dessa program har den aktuella inriktning (eller liknande) som vi nu planerar för. Närmast kommer Gävle högskola som har ett program som ger examen till strateg i hållbar utveckling. Deras program och kurser har en stor del i biologi och labbundervisning mer åt miljökunskap, vilket vårt nya program inte alls inkluderar.

93 Bilaga 13.1 Större delen av programmet är tänkt till campus Västerås med några inslag av kurser med flexibelt lärande för att på så vis utveckla oss gällande digital utbildning samt att ge möjligheten för fler studenter att kunna gå våra kurser som då även är fristående. Enligt lärarmatris för 2020 (bifogas) finns förutsättningar och kompetens för att kunna bedriva vårt föreslagna program. Forskningsanknytning Professor, två docenter, 5 lektorer inom ämnen som täcker olika delar av planerat program. På sikt planeras även för doktorand inom folkhälsovetenskap. Kompetens - Med en nyrekrytering av ämneskunnig inom hållbar utveckling så kan vi bedriva den planerade utbildningen med befintlig personal. Samtliga i lärarkollegiet kommer att genomgå en grundutbildning inom hållbar utveckling social hållbar utveckling av samhället. Tillika litteraturinläsning om ämnet. Reflektioner över Jämställdhet Jämställdhet kommer att ingå som en strimma i våra kurser inom programmet. Då jämlikhetsfrågor är en naturlig del i folkhälsan är det även ett naturligt inslag. Om man ser ur ett studentperspektiv så är majoriteten av sökande till vårt tidigare program kvinnor, dock kan vi se en kontinuerlig ökning av män i vårt program. I år har vi ca 10 män av 50 i programmet. Vi hoppas nu med vårt nya programutbud kunna locka ännu fler män att söka sig till vår utbildning. All utbildning sker med hänsyn till jämställdhetsperspektiv i enlighet med MDHs direktiv och riktlinjer. Gällande lärare så är vi även där en majoritet kvinnor som arbetar på folkhälsoavdelningen. En anledning är att vi har fler kvinnor som söker våra utannonserade tjänster samt följer övrig trend inom hälsa, vårdyrken. En reflektion är dock att vi har fler manliga gästföreläsare och konsulter i programmet än kvinnliga. Ekonomikurserna vi har i dagens program leds av två manliga ekonomer från EST. I omgivande samhälle verkar det finnas en jämnare könsfördelning inom folkhälsoarbeten. Så det blir en utmaning för oss att nå även en manlig studentgrupp och att rekrytera fler män vid framtida personalrekryteringar. Gällande kurslitteratur så planeras en gedigen genomgång av all kurslitteratur där jämställdhetsaspekten ses över. Reflektioner över hållbar utveckling I och med samhällets utveckling och folkhälsans utveckling när det gäller att mer arbeta för hållbara insatser på både kort och lång sikt, för individ, grupp och samhälle så bör utbildningsmöjligheter följa trenden. Därför ligger vi helt rätt i tiden när vi erbjuder ett folkhälsovetenskapligt program med inriktning särskilt mot hållbar utveckling, med särskild vikt vid social hållbar samhällsutveckling. Omgivande aktörer i folkhälsoarbete har redan påbörjat ett arbete som inkluderar detta och det är efterfrågat att vi ger utbildning som förbereder för senare arbetsliv där både folkhälsa och hållbar utveckling finns interagerat. Folkhälsovetenskapen utgör grunden för programmet och nu utökar vi med kunskaper även för hur folkhälsoarbete gynnar även kommande generationer. Allt grundat i FNs globala mål för hållbar utveckling. I linje med regering, regionalt och lokala beslut. Dessutom har MDH redan påbörjat arbete med att arbeta efter dessa mål.

94 Bilaga 13.1 Reflektioner över internationalisering För att utveckla internationalisering inom folkhälsoprogrammet sker inom detta programförslag följande: Utveckla och öka utbudet kurser med undervisning på engelska på grundnivå. Kursen Global health and Sustainable development, 7,5 hp, genomförs på engelska och är dessutom en fristående kurs som kommer att ingå i det internationella kurserbjudande som Mälardalens högskola annonserar till internationella studenter och internationella avtal. Vi uppmuntrar som tidigare våra studenter till internationell mobilitet inom utbildningen inom exempelvis examensarbetets datainsamling, Minor Field Studies (stipendium) och fältarbete inom Public health Sciences and Social Sustainable development. Dessutom redogörs även för studenternas möjlighet till utbytesstudier inom termin 4 och termin 5 i enlighet med aktuella avtal inom akademin för hälsa, vård och välfärd. Folkhälsostudenter har under tidigare år varit intresserade av att utveckla sitt lärande utomlands och detta är något som vi ständig arbetar med tillsammans med studenterna, för att kunna erbjuda. Dessutom strävas efter att hålla en god kvalitet i den undervisning som sker utomlands inom ramen för programmet. De studenter som genomför utbildningsmoment som sker utomlands får sedan presentera sina erfarenheter för studenter och lärare vid programmet. Vi kommer även inom olika nivåer att verka för att samtliga delar av vårt program ska innehålla relevanta internationella dimensioner. Redan vid planering av kursinnehåll och lärandemål i kursplanearbetet ska internationalisering vara synligt inom samtliga kursplaner i syftet att bidra till att studenterna utvecklar internationella perspektiv inom kursområdet. Litteratur inom samtliga kurser i programmet ska inkludera internationella vetenskapligt publicerade artiklar på engelska. Artiklarna ska vara Peer Review artiklar, och syftar till att ge ett internationellt perspektiv till det område som avhandlas. Dessutom ökar detta studenternas förståelse och förmåga att ta till sig och utveckla förmågan att tillämpa engelskt akademiskt språk. Vi avser även att ytterligare förstärka delar av interkulturalism inom diskussioner som förs i klassrummen och andra forum. Syftet är att människor med olika kulturer kommunicerar med och påverkar varandra via erfarenhetsutbyte. Folkhälsoprogrammets studenter inkluderar ofta ett flertal studenter med internationell bakgrund vilket ger möjligheter till att förståelsen och utveckling gällande andra kulturers hälsa och förutsättningar till hälsa gynnas. På liknande sätt ska gästlärare, gästforskare och doktorander inom akademin i högre utsträckning vara del i studenternas naturliga inlärningsmiljö. Att stärka internationalisering på hemmaplan gör studenterna dessutom mer anställningsbara då de har ytterligare reflektioner och kunskaper med sig. Att språket oftare sker på engelska via inläsning av material, filmer och via gästföreläsare är ytterligare berikande för studenternas utveckling av kunskap inom högre utbildning. Genom ett strukturellt arbete med ovan nämnda delar finns goda förutsättningar för att alla studenter inom programmet får ta del av internationalisering som tidigare främst tillämpats av de studenter som själva önskat utveckla sina kunskaper inom fältet. Folkhälsoarbete i framtiden handlar till stor del om att kunna bemöta, förstå och rikta hälsofrämjande insatser till det mångkulturella samhället som befinner sig i en global kontext.

95 Bilaga 13.1 BILAGA 1 Folkhälsovetenskapliga programmet inriktning livsstil och social hållbar utveckling Termin 1 Folkhälsovetenskap, 15 hp, G1N Folksjukdomar, epidemiologi och sjukdomslära, 15 hp, G1N (MedVet) Termin 2 Vetenskapliga metoder, 7,5 hp, G1N Livsstil och hälsopsykologi, 7,5 hp, G1F Hållbar utveckling, 7,5 hp, G1N Ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling, 7,5 hp, G1N Termin 3 Social hållbarhet jämlikhet, mångfald och inkludering, 15 hp, G1F Livsstil och hälsa ur ett livscykelperspektiv, 7,5 hp, G2F Hälsofrämjande arbete, implementering och utvärdering, 7,5,hp, G2F Termin 4-5 = valbara kurser Termin 4 Hållbart arbetsliv, ledarskap och hälsa, 15 hp, G1N (valbar programkurs, fristående kurs) Global hälsa och hållbar utveckling (Global Health and Sustainable development), 7,5 hp, G1N (valbar programkurs, språk engelska, fristående och flexibel kurs) Projektledning, 7,5 hp, G2F (valbar programkurs, fristående kurs) Termin 5 Kost och fysisk aktivitet ur ett folkhälsoperspektiv, 7,5 hp, G1N (PK, FK) Alkohol, tobak, narkotika, dopning och spel ur ett folkhälsoperspektiv, 7,5 hp, G1N (PK, FK, flexibel kurs) Psykisk ohälsa en utmaning för folkhälsan, 7,5 hp, G2F (PK, FK, flexibel kurs) Teorier och modeller inom folkhälsovetenskap, 7,5 hp, G2F (PK,FK) Termin 6 Fältarbete Hälsofrämjande arbete i praktiken, 7,5 hp, G2F Vetenskapliga metoder fortsättning, 7,5 hp, G2F Examensarbete i folkhälsovetenskap, 15 hp, G2E

96 Bilaga 13.1 BILAGA 2 Namn Planerade lärarresurser år 2020 Katarina Professor, Folkhälsovetenskap Nutritionist/Dietist Med. Dr. Nutrition, Bälter Peter Larm Docent, Universitetslektor Socionom. Med. Dr. klinisk forskning. Charlotta Hellström Fabrizia Giannotta Robert Larsson Camilla Ramsten Elisabeth Jansson Universitetslektor och Fil. Mag Folkhälsovetenskap. Med. Dr Folkhälsovetenskap Docent, Universitetslektor och PhD Psychology. Universitetslektor, Fil. Mag Folkhälsovetenskap. Fil. Dr. Arbetslivsvetenskap Universitetslektor, Fil. Mag Folkhälsovetenskap, Fil. Dr Socialt arbete Universitetsadjunkt (Gjort halvtid doktorand) Fil. Mag. Folkhälsovetenskap Helena Olsson Universitetsadjunkt Susanne Eriksson Maria Norfjord Van Zyl Anna Johansson Lina Nilsson Universitetsadjunkt, Fil. Mag. Folkhälsovetenskap Universitetslektor, Fil. Mag. Folkhälsovetenskap, Leg. Sjuksköterska Med. Dr Folkhälsovetenskap Universitetslektor folkhälsovetenskap, Fil. Dr Statsvetenskap Universitetsadjunkt, Fil. Mag. Folkhälsovetenskap Nyrekrytering Rekrytering av disputerad person med kunskapsområde hållbar utveckling ur ett samhällsperspektiv

97 Bilaga 14.1 Inrättande av specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning akutsjukvård 1. Behov av det tänkta utbildningsprogrammet vid MDH i relation till FUS och övrigt utbildningsutbud I FUS framgår att en av MDHs prioriteringar ska vara: Utbildningar med specifika samhällsuppdrag, det vill säga ingenjörs-, lärar- och sjuksköterskeutbildningar (sid 10). MDH har även ett regeringsuppdrag att utbilda fler sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Detta mål har uppnåtts för grundutbildade sjuksköterskor. När det gäller specialistsjuksköterskor har målet inte uppnåtts huvudsakligen pga av att rekryteringsmålen inte uppnåtts. Med hänsyn till det sviktande studentflödet till specialistsjuksköterskeutbildningarna gjordes en initial kartläggning av ansökningar, antagning och registrerade studenter i specialistsjuksköterskeutbildningarna på Mälardalens högskola mellan 2013 och I kartläggningen framkom bland annat att: antal sökande har genomgående sjunkit till alla fyra inriktningarna, antalet registrerade studenter har varit relativt konstant för anestesi- och intensivvårdsutbildningarna, antalet registrerade studenter har ökat över åren för barnmorskeprogrammet inget program uppnår rekryteringsmålet, vad gäller antal registrerade studenter, antalet registrerade studenter har varit relativt konstant för anestesi- och intensivvårdsutbildningarna, antalet registrerade studenter har mer än halverats under perioden för distriktsjuksköterskeutbildningen, antalet registrerade studenter ökade markant 2017 jämfört med tidigare år för psykiatrisjuksköterskeutbildningen, men som tidigare år varit konstant låg i förhållande till rekryteringsmål Kartläggningens resultat i relation till regeringens uppdrag att öka antalet nybörjarstudenter på specialistsjuksköterskeutbildningarna, ger ett negativt utslag. Istället för att totalt öka antalet studenter med 20 stycken har vi minskat med åtta. Detta är en jämförelse med antalet registrerade studenter Tyvärr fortsätter den negativa trenden med ansökningar till flertalet specialistutbildningar även till höstterminen För distriktsjuksköterskeutbildningen har ansökningstalen minskat till hälften jämfört med föregående läsår. Det resulterade i att vi har ställt in den utbildningen med hänsyn till de få studenter som vi kan anta kommer att finnas registrerade. Vidare har ansökningstalen för psykiatriinriktningen återgått till ett lägre antal än Detta föranledde rektor att satsa strategiska medel för att göra en översyn av befintliga utbildningsprogram till specialistsjuksköterskor. Således framgår i VUB 2018 att HVV fick ett specifikt uppdrag att utreda specialistsjuksköterskeutbildningarna inklusive att göra en översyn av vilka inriktningar högskolan bör ge. I VUB 2019 kommer ett uppdrag om att inrätta nya program för specialistsjuksköterskor med inriktning hälso- och sjukvård i hemmet respektive akutsjukvård. 2. Omvärldsanalys inklusive studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov Allt färre studenter söker utbildningar till specialistsjuksköterska som ovan nämnts. För att få kunskap om varför studenter som tackat ja till en utbildningsplats, väljer att inte påbörja utbildningen, genomfördes en enkätstudie till studenter som inte kommit till utbildningen Svaren ger en komplex bild där t ex kombinationen av studier och privatliv inte är möjlig, studier på helfart är inte kompatibelt med varken ekonomi eller vad arbetsgivaren

98 Bilaga 14.1 önskar avseende närvaro på arbetsplatsen. Logistiska orsaker med att de geografiska förutsättningarna för studier inte varit optimala. Man har i stället sökt lärosäten som ligger närmare bostadsorten. Till exempel finns distriktsjuksköterskeutbildningen på alla lärosäten närmast MDH (Örebro, Dalarna, Gävle, Linköping, Karlstad, Stockholm). Resultatet från enkäten bekräftar tidigare erfarenheter och kunskaper som erhållits från samverkansmöten med verksamhetsföreträdare på olika nivåer och också samverkan med andra lärosäten under de senaste fyra åren. Mälardalens högskola (MDH) ligger i ett område som kan attrahera studenter inte bara från närområdet utan också från övriga Mellansverige. Givet det minskade antalet studenter som söker och sedan registrerar sig på specialistsjuksköterskeutbildningar på MDH, finns det anledning att utröna om det är rätt utbildningar som MDH erbjuder ur ett verksamhetsperspektiv. I syfte att diskutera detta har ett antal möten genomförts med företrädare för kommun och landsting men även med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som en samlande företrädare. Nya Karolinska sjukhuset har tillfrågat MDH/HVV om vi kan tillmötesgå en del av deras behov av akututbildad personal med inriktning mot akutsjukvård. Man beräknar behovet som mycket stort då en omorganisation av akutsjukvården är politiskt initierad. Den innebär att en stor del av akutsjukvården ska flyttas ut från den slutna vården till primärvården, med s k närakuter. I siffror uppges behovet av utbildade specialistsjuksköterskor nationellt uppgå till ca: 2000 inom akutsjukvård. Enbart Karolinska Universitetssjukhuset uppger att de har behov av mellan specialistsjuksköterskor i akutsjukvård den kommande 5 års-perioden. Sannolikt har de övriga sjukhusen i Stockholm samt övriga landet liknande behov. Frågan gällande utbildning inom akutsjukvård från Nya Karolinska sjukhuset har även ställts till flera lärosäten i Stockholm men sjukvårdens behov har i nuläget inte kunnat mötas från dem. Flera av de större aktörerna inom Stockholms Läns Landsting erbjuder idag specialistutbildning med bibehållen lön (däribland akutsjukvård) vilket med stor sannolikhet kommer att öka sökandeantalet drastiskt. Området akutsjukvård befinner sig i kontinuerlig förändring. Den intrahospitala akutsjukvården har idag få gemensamma nämnare jämfört med det som gällde för 20 år sedan. Arbetet på akutvårdskliniker och på de intermediära enheterna genomsyras av högspecialiserad medicinsk-teknisk utrustning, komplexa vårdmiljöer och krav på multikompetent personal. Med ett ständigt ökande söktryck på landets akutmottagningar, med äldre och sjukare patienter och en snabb utveckling av diagnostik, övervakning och behandling, ställs mycket höga krav gällande kompetens på de personalgrupper som verkar inom den akuta kontexten. Många akutmottagningar och intermediärvårdsavdelningar har idag en så hög personalomsättning att hela arbetspass bemannas med helt eller delvis nyutbildade sjuksköterskor. Detta är ett stort problem eftersom en modern akutsjukvård ställer höga krav på just erfarenhet och kompetens. För att kunna behålla kompetent och erfaren personal är det av vikt att kunna erbjuda medarbetarna möjlighet till kompetensutveckling och därmed också karriärmöjligheter. Sedan mitten på 2000 talet har Riksföreningen för Akutsjuksköterskor (Swedish Emergency Nurses Association SENA) tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och svensk sjuksköterskeförening (SFF) och med stöd från verksamhetschefer inom sjukvården på nationell basis påtalat att det finns ett utökat behov av specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård. Utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv krävs specialistsjuksköterskekompetens i det specifika kontext, vilket samtliga aktörer är överens om.

99 Bilaga 14.1 Enligt antagning.se erbjöds utbildning till specialistsjuksköterska med inriktning mot akutrespektive ambulanssjukvård på nedanstående lärosäten i Sverige för hösten 2017 våren Lärosäte Inriktn Tidpunkt Totalt 1:a hands sökande sökande Sophiahemmet Akut HT Örebro Universitet Akut HT Lunds Universitet Akut VT Linnéuniversitetet Akut HT Sammanfattningsvis kan konstateras att sjukvården är i en kontinuerlig förändringsfas med ett ökat utbildningsbehov av specialistutbildade sjuksköterskor i akutsjukvård. Det ställer krav på lärosätets möjligheter att erbjuda utbildningar som är i fas med verksamhetens utveckling och de behov som individen har i ett livslångt lärande. I närområdet finns idag inte tillräckligt många utbildningsplatser för att täcka sjukvårdens behov av specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård. 3. Förutsättningar inklusive utbildningsmiljö, forskningsanknytning och lärarkompetens Förutsättningar för en specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning akutsjukvård är goda. På akademin finns grundutbildning till sjuksköterska och andra specialistsjuksköterskeutbildningar med väl etablerade utbildningsformer. För sammanhanget är programmen med inriktning intensivvård och anestesi särskilt intressanta då de också är inom fältet akutsjukvård. Det torde finnas samverkansvinster att hämta mellan den nya inriktningen akutsjukvård och de två redan etablerade programmen. Det är nationellt en stor brist på disputerade lärare i akutsjukvårdsområdet. För att stärka forskningsbasen på MDH har tre doktorander nyligen antagits med inriktningen akutsjukvård vilket kommer bidra till en stabil grund för utbildningarna i akutområdet. På Akademin för hälsa, vård och välfärd finns det för närvarande två lektorer inom akutområdet och fem adjunkter med specialistinriktning. I syfte att bli mer effektiv och för att utnyttja resurser bättre, pågår för närvarande diskussioner med tre andra lärosäten om att samverka kring utbildningen på sikt. Det finns logistiska och ekonomiska aspekter som är svåra att lösa men det finns goda exempel i landet som vi kan ta till oss ifrån. 4. Hur ser jämställdhetsaspekten ut inom det föreslagna utbildningsprogrammet Hälso- och sjukvård, vård och omsorg är områden där det finns ojämlikheter. I syfte att motverka dessa ojämlikheter, ska studenterna förberedas på ett sådant sätt att de i sitt värv ska kunna identifiera ojämlikheter, reflektera över olika åtgärder och därmed kunna förebygga sitt eget bidrag till upprätthållande av ojämlikheten. I akutsjukvården är det en större utjämning mellan män och kvinnor på de olika befattningarna. En jämn könsfördelning betyder inte jämlika förhållanden, varför studenterna i sin utbildning ska bli medvetna om vilka signaler om ojämlikhet som finns och hur de kan hanteras. 5. Hur finns hållbar utveckling med inom det föreslagna utbildningsprogrammet

100 Bilaga 14.1 Om hållbarhet i det här sammanhanget handlar om att människor som har behov av adekvat akutsjukvård oaktat om det är inom primärvård eller på sjukhus bör utbildningen bidra till hållbar utveckling. I utbildningen ingår förutom själva omvårdnads- och medicinska aspekterna, även inter- och intraprofessionellt teamarbete, vårdprocessen i de olika akuta faserna, våld i nära relationer, trauma och katastrofkunskap. Dessa kunskapsområden bidrar till kompetensen om vem som gör vad och när det sker i det akuta skedet Anders Widmark & Maria Müllersdorf

101 Bilaga 14.2 Inrättande av specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning hälso- och sjukvård i hemmet 1. Behov av det tänkta utbildningsprogrammet vid MDH i relation till FUS och övrigt utbildningsutbud I FUS framgår att en av MDHs prioriteringar ska vara: Utbildningar med specifika samhällsuppdrag, det vill säga ingenjörs-, lärar- och sjuksköterskeutbildningar (sid 10). MDH har även ett regeringsuppdrag att utbilda fler sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Detta mål har uppnåtts för grundutbildade sjuksköterskor. När det gäller specialistsjuksköterskor har målet inte uppnåtts huvudsakligen pga av att rekryteringsmålen inte uppnåtts. Med hänsyn till det sviktande studentflödet till specialistsjuksköterskeutbildningarna gjordes en initial kartläggning av ansökningar, antagning och registrerade studenter i specialistsjuksköterskeutbildningarna på Mälardalens högskola mellan 2013 och I kartläggningen framkom bland annat att: antal sökande har genomgående sjunkit till alla fyra inriktningarna, antalet registrerade studenter har varit relativt konstant för anestesi- och intensivvårdsutbildningarna, antalet registrerade studenter har ökat över åren för barnmorskeprogrammet inget program uppnår rekryteringsmålet, vad gäller antal registrerade studenter, antalet registrerade studenter har varit relativt konstant för anestesi- och intensivvårdsutbildningarna, antalet registrerade studenter har mer än halverats under perioden för distriktsjuksköterskeutbildningen, antalet registrerade studenter ökade markant 2017 jämfört med tidigare år för psykiatrisjuksköterskeutbildningen, men som tidigare år varit konstant låg i förhållande till rekryteringsmål Kartläggningens resultat i relation till regeringens uppdrag att öka antalet nybörjarstudenter på specialistsjuksköterskeutbildningarna, ger ett negativt utslag. Istället för att totalt öka antalet studenter med 20 stycken har vi minskat med åtta. Detta är en jämförelse med antalet registrerade studenter Tyvärr fortsätter den negativa trenden med ansökningar till flertalet specialistutbildningar även till höstterminen För distriktsjuksköterskeutbildningen har ansökningstalen minskat till hälften jämfört med föregående läsår. Det resulterade i att vi har ställt in den utbildningen med hänsyn till de få studenter som vi kan anta kommer att finnas registrerade. Detta föranledde rektor att satsa strategiska medel för att göra en översyn av befintliga utbildningsprogram till specialistsjuksköterskor. Således framgår i VUB 2018 att HVV fick ett specifikt uppdrag att utreda specialistsjuksköterskeutbildningarna inklusive att göra en översyn av vilka inriktningar högskolan bör ge. I VUB 2019 kommer ett uppdrag om att inrätta nya program för specialistsjuksköterskor med inriktning hälso- och sjukvård i hemmet respektive akutsjukvård. 2. Omvärldsanalys inklusive studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov Allt färre studenter söker utbildningar till specialistsjuksköterska som ovan nämnts. För att få kunskap om varför studenter som tackat ja till en utbildningsplats, väljer att inte påbörja utbildningen, genomfördes en enkätstudie till studenter som inte kommit till utbildningen Svaren ger en komplex bild där t ex kombinationen av studier och privatliv inte är möjlig, studier på helfart är inte kompatibelt med varken ekonomi eller vad arbetsgivaren

102 Bilaga 14.2 önskar avseende närvaro på arbetsplatsen. Logistiska orsaker med att de geografiska förutsättningarna för studier inte varit optimala. Man har i stället sökt lärosäten som ligger närmare bostadsorten. Till exempel finns distriktsjuksköterskeutbildningen på alla lärosäten närmast MDH (Örebro, Dalarna, Gävle, Linköping, Karlstad, Stockholm). Resultatet från enkäten bekräftar tidigare erfarenheter och kunskaper som erhållits från samverkansmöten med verksamhetsföreträdare på olika nivåer och också samverkan med andra lärosäten under de senaste fyra åren. Givet det minskade antalet studenter som söker och sedan registrerar sig på specialistsjuksköterskeutbildningar på MDH, finns det anledning att utröna om det är rätt utbildningar som MDH erbjuder ur ett verksamhetsperspektiv. I syfte att diskutera detta har ett antal möten genomförts med företrädare för kommun och landsting men även med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som en samlande företrädare. Dessa möten visar ett mönster där det framkommer att utbildningarna inte har gått i takt med den politiska och organisatoriska utvecklingen avseende hälso-, sjukvårds- och omsorgsbehov i samhället. Denna organisatoriska utveckling tydliggörs bland annat i den lag som trädde i kraft i januari 2018 om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612) som ställer specifika krav på medarbetarna inom de olika organisationerna om att samverka. En kompetens som dagens medarbetare inte har utbildning för. Utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård föreslår en primärvårdsreform (SOU 2017:53; SOU 2018:39). Socialminister Annika Strandhäll fastslog utifrån dessa: Äldre ska inte skickas mellan äldreboenden och akuten, det ska finnas en trygghet och ett tydligt samarbete som utgår ifrån den äldres vårdbehov. ( För att möta upp befintliga lagar och kommande reformer måste utbildningar utvecklas så att kraven kan mötas. Sammanfattningsvis kan några tydliga trender ses: Den första handlar om att möta det utökade och mer kvalificerade uppdrag som sker inom hälso- och sjukvård i hemmet. Idag finns det ingen utbildning som möter det kompetensbehov som en sjuksköterska behöver för att hantera den komplexitet som råder inom detta område. Det behövs en variation av kunskap - dvs om preventivt, rehabiliterande, palliativt och akutsjukvårdskunnande. Dessutom krävs kunskap om organisationers förutsättningar, teamarbete, ledarskap, samverkansformer, lagar etc. Den andra trenden visar på behovet av en stor andel utbildade akutsjuksköterskor. Detta behov kan ses som en följd av att primärvårdsreformen kommer kräva att primärvården måste hantera akut sjuka personer i mycket högre grad än vad som sker idag. Det i sin tur kräver akutsjukvårdsutbildade personer även inom primärvården. Den tredje trenden är efterfrågan på mer flexibla utbildningar som möjliggör en kombination av arbete och studier. Ett nationellt seminarium genomfördes i Stockholm den 5 november på temat Dags för specialistsjuksköterskeutbildning för hälso- och sjukvård i hemmet. Intresset var stort och långt innan sista anmälningsdags utgång var det fullbokat lokalen begränsade antalet till 140 deltagare. På seminariet kommer deltagarna svara på frågan om de är intresserade av en utbildning med nämnda inriktning. 3. Förutsättningar inklusive utbildningsmiljö, forskningsanknytning och lärarkompetens

103 Bilaga 14.2 Förutsättningar för en specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning hälso- och sjukvård i hemmet är goda. På akademin finns grundutbildning till sjuksköterska och andra specialistsjuksköterskeutbildningar med väl etablerade utbildningsformer. Det bedrivs forskning inom området varav en forskargrupp har inriktningen Prolonged Independent Living som är inriktad på området hälso- och sjukvård samt omsorg i hemmet med syfte att förebygga/fördröja beroende av hjälp och stöd i vardagligt liv. Forskning inom området Intensiv hemrehabilitering pågår. Alla tre prioriterade forskningsområden på akademin, dvs Hälso- och välfärdsteknik ur ett användarperspektiv, Personcentrerad vård och omsorg samt Hållbart arbetsliv, hälsa och livsstil kommer bidra till utbildningens forskningsbas. Utöver detta har rektor gjort en riktad satsning på Samverkansarenan för hälso- och välfärdsteknik som stämmer väl överens med den så kallade Sörmlandskontraktet som Eskilstuna Kommun och Landstinget Sörmland gått in med och som syftar till att bidra med forskning och utbildning inom hälso- och välfärdsteknik. På Akademin för hälsa, vård och välfärd finns det en mycket god lärarkompetens för att bedriva ett program för specialistsjuksköterskor med inriktning hälso- och sjukvård i hemmet. Det finns lektorer med särskild kunskap genom både avhandlingsarbete och senare forskning inom äldrevård, palliativ vård, e-hemtjänst, hälso- och välfärdsteknik, psykisk ohälsa, akutsjukvård och rehabilitering. 4. Hur ser jämställdhetsaspekten ut inom det föreslagna utbildningsprogrammet Hälso- och sjukvård, vård och omsorg är områden där det finns ojämlikheter. I syfte att motverka dessa ojämlikheter, ska studenterna förberedas på ett sådant sätt att de i sitt värv ska kunna identifiera ojämlikheter, reflektera över olika åtgärder och därmed kunna förebygga sitt eget bidrag till upprätthållande av ojämlikheten. Dessutom är av tradition hälso- och sjukvård, vård och omsorg områden som bemannas och utförs av kvinnor. Detta i sig behöver inte innebära en ojämlikhet men studenterna ska i sin utbildning bli medvetna om vilka signaler om ojämlikhet som finns och hur de kan hanteras. 5. Hur finns hållbar utveckling med inom det föreslagna utbildningsprogrammet Om hållbarhet i det här sammanhanget handlar om att människor som har behov av stöd i olika former, ska kunna bli kvar i sitt hem på ett tryggt och säkert sätt, kommer utbildningen i hög grad möta hållbarhetstanken. Innehållet i utbildningen stärker patientens/brukarens möjlighet att få vara kvar i sitt hem trots sjukdom och andra svårigheter, anhöriga kan vara trygga med att rätt vård och omsorg ges och utbildad personal kan känna sig trygga i sin utbildning så att rätt beslut fattas i olika svåra situationer Anders Widmark & Maria Müllersdorf

104 Bilaga 15.1 Ledningskansliet 2018/1239, 2018/ (7) Handläggare Hanna Millberg BESLUTSPROMEMORIA Ansökan om att inrätta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt filosofie magisterexamen med huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa Bakgrund Akademin för hälsa, vård och välfärd har den 18 juni inkommit med en ansökan om att inrätta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt filosofie magisterexamen med huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Barnmorskeprogrammet vid MDH leder idag till barnmorskeexamen och studenterna kan efter avslutade studier också uppfylla examensfordringarna för magisterexamen. Huvudområdet för magisterexamen är idag vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Akademin anger i sin ansökan att detta inte stämmer helt överens med det huvudsakliga området som barnmorskorna utbildas inom och önskar därför att huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa inrättas. Akademins ansökan avser både inrättandet av ett nytt huvudområde, huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, och inrättandet av en magisterexamen med det nya huvudområdet. Ärendet följer processen för att inrätta examen som fakultetsnämnden fastställt (dnr. 2018/0250). Det är fakultetsnämnden som beslutar om att inrätta examina men det ska finnas ett uppdrag i VUB som beslutas av rektor. I detta fall finns huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt tillhörande examen med i examenskartan som är en bilaga till VUB. Vid sitt möte den 20 september 2018 fattade fakultetsnämnden beslut om att skicka ärendet till extern granskning och Margareta Larsson Uppsala universitet, Helena Lindgren Karolinska institutet och Monica Christianson Umeå universitet utsågs till externa granskare. Den 21 september skickades underlagen ut till granskarna som hade tre veckor på sig för granskningen. Därefter har akademi HVV haft möjlighet att läsa granskarnas kommentarer och lämna sina synpunkter. Utskottet har nu att bereda ärendet till fakultetsnämnden som har att ta ställning till om inrättande av huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt magisterexamen i huvudområdet.

105 Bilaga 15.1 Faktasammanställning Underlagen från akademin omfattar akademins ansökan, förslag till examensbeskrivning, examensmålsmatris och lärarkompetensmatris. Eftersom inrättande av ett nytt huvudområde medför förändringar i utbildningsplanen för barnmorskeprogrammet har akademin också skickat in ett förslag till reviderad utbildningsplan. Akademin har även skickat in samtliga kursplaner som skickades som en bilaga till de externa granskarna, dessa ligger dock inte som ett underlag till utskott och fakultetsnämnd. I akademins ansökan finns, i enlighet med fakultetsnämndens fastställda processbeskrivning för inrättande av examen, omvärldsanalys, motivering, huvudområdets avgränsning, beskrivning av förutsättningar och utformning, genomförande och resultat samt en redogörelse för hur ärendet beretts på akademin. Akademin har efter den externa granskningen arbetat igenom sin ansökan en gång till men ingen ny information har tillförts. Tillsammans med handläggare vid ledningskansliet har vissa justeringar gjorts i utbildningsplanen, dessa redogörs för i detta PM. För en utförligare faktasammanställning hänvisas till besluts-pm inför nämndens sammanträde den 20 september. 2 (7) Examensbeskrivning Då en examen inrättas behöver också en examensbeskrivning fastställas. Där listas de nationella bestämmelserna samt högskolans lokala krav för examen inom ramen för de nationella bestämmelserna. De lokala examenskraven som akademin föreslår (60 hp varav minst 45 på avancerad nivå varav minst 30 hp inom huvudområdet vari ingår ett självständigt arbete om minst 15 hp) är samma krav som för filosofie magisterexamen med huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Förändringar i utbildningsplanen I utbildningsplanen, som behöver revideras om det nya huvudområdet inrättas, har akademin lagt till de nationella examensmålen för magisterexamen, tidigare har bara målen för barnmorskeexamen funnits med. vidare har akademin i kurslistan bytt ut rubriken vårdvetenskap mot sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa och det nya huvudområdet har lagts in under rubriken examen. Akademin har även formulerat övergångsbestämmelser som anger att kurser som tidigare klassats som vårdvetenskap även kommer ha huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Studenter som tidigare tagit ut en examen inom vårdvetenskap kommer, om de kurser studenten läst ingått i barnmorskeprogrammet, kunna ansöka om en magisterexamen inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Akademin önskar att den reviderade utbildningsplanen ska gälla från och med nästa programstart, alltså för studenter som antas från och med vårterminen Efter den externa granskningen har en kurs som tidigare föreslogs ligga inom folkhälsovetenskap flyttats till huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Vidare har det efter förslag från granskare gjorts tydligare i den beskrivande texten att kunskap inhämtas och fördjupas under den verksamhetsförlagda utbildningen vilket inte framkom i det tidigare förslaget till reviderad utbildningsplan.

106 Bilaga (7) Granskarnas synpunkter och akademins kommentarer De externa granskarna ombads lämna synpunkter på förutsättningar, utformning och behov och det fanns även utrymme för granskarna att lämna övriga synpunkter samt en försäkran om att tidigare samarbeten inte påverkat bedömningen. I följande avsnitt lyfts några av granskarnas synpunkter och akademins kommentarer. I bilaga finns granskningsprotokollen i sin helhet samt akademins kommentarer i röd text. Förutsättningar Sammantaget bedömde samtliga granskare att lärarnas vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens motsvarar vad som krävs för undervisning och handledning inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Granskarna bedömde också att det finns goda förutsättningar för forskning och forskningsbas inom huvudområdet samt en forskningsanknuten utbildning. Granskarna påpekar dock att förutsättningarna kan öka ytterligare med ytterligare forskningsresurser och att det är viktigt att ha successionen i åtanke så att lärarna på programmet meriterar sig till docent och så småningom professor. Margareta Larsson uppmärksammade att två av de uppgivna lärarna med högst vetenskaplig kompetens uppnått pensionsåldern och rekommenderar att lärosätet överväger att utlysa en professur för att säkerställa framtida spetskompetens. Akademin skriver i sitt svara att processen är påbörjad vid avstämning med akademin framkommer dock att inga formella steg tagits men att det är finns ett önskemål i gruppen om att knyta en professor till barnmorskeprogrammet. Helena Lindgren undrar hur den kliniska kompetensen upprätthålls inom lärargruppen, finns det möjlighet att ta in resurser som är uppdaterade på den kliniska verksamheten eller täcks behoven enbart inom verksamhetsförlagd utbildning? En läkare med specialistutbildning återfinns i tabellerna vilket hon bedömer som otillräckligt. För att säkerställa hög kvalitet på undervisningen bör specialister anlitas för föreläsningar inom komplicerad graviditet och förlossning, anestesi, gynekologi och vissa särskilda tillstånd där barnmorskor kan vara verksamma som finns angivna i kompetensbeskrivningen för barnmorska. Akademin skriver i sin kommentar att den kliniska kompetensen upprätthålls bland annat genom en god samverkan med externa specialister (både läkare och barnmorskor) som är kliniskt verksamma inom komplicerad graviditet och förlossning samt pediatrik och som anlitas inom barnmorskeprogrammet. Dessa personer har varierande grad av timbaserade uppdrag och bidrar till att säkerställa en hög kvalitet på undervisningen Utformning Sammantaget bedömde granskarna att det finns förutsättningar för studenterna att efter fullgjord utbildning uppnå examensmålen. Monica Christianson bedömer att examensmålmatrisen kan ses över så att bland annat examensmålet inom huvudområdet för utbildningen göra

107 Bilaga 15.1 bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter etc. inkluderas i större utsträckning. Akademins skriver att de har noterat granskarens förslag att inkludera nämnda aspekter tydligare. 4 (7) På frågan om på vilket sätt kursernas innehåll och examination säkrar forskningsanknytning och progression inom huvudområdet bedömer Helena Lindgren att kursernas innehåll visar på forskningsanknytning och progression inom huvudområdet. Margareta Larsson skriver att forskningsanknytning säkras främst genom det självständiga arbetet men även genom att samtliga lärare bedriver aktiv forskning inom hela huvudområdet, progression framkommer genom att kurserna bygger på varandra och även den verksamhetsförlagda utbildningen ger möjlighet till progression och fördjupning. Monica Christiansson lyfter flera konkreta förslag till förbättringar av kursplanerna vad gäller lärandemål och koppling till examensmatris och akademin har kommenterat förslagen och samtycker i flera fall. Enligt förslag från Monica Christiansson klassificeras kursen Kvinnors hälsa och livsvillkor som sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa i utbildningsplanen, tidigare föreslogs huvudområde folkhälsovetenskap. Monica Christianson påpekar att den nuvarande strukturen med examensarbetet i termin 2 istället för termin 3 känns bakvänt. Vanligen ligger examensarbetet sist för att baseras på de kunskaper som studenterna har förvärvat under föregående terminer. Akademins skriver att i samband med utökandet av studieplatser var det nödvändigt att ändra logistiken med parallella kurser inom verksamhetsförlagd utbildning och kursen i examensarbete. Dessutom ger det studenten större möjlighet att fullfölja examensarbetet inom utbildningens tidsramar. Samtliga granskare bedömer också att akademin bör överväga ta bort möjligheten som finns idag där studenter på programmet kan väja bort examensarbetet om 15 hp för att istället skriva 7,5 hp examensarbete och inte ta ut en magisterexamen. Akademin skriver att de instämmer men har inte föreslagit denna förändring i utbildningsplanen. Vid avstämning med akademin framkommer att det är en fråga som diskuteras för framtiden men att man önskar att än så länge behålla nuvarande struktur. Övriga synpunkter Margareta Larsson föreslår att ordföljden för det nya huvudområdet ändras så att det stämmer med den benämning som används kompetensbeskrivningen för barnmorska reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Akademin instämmer. Behov Samtliga granskare är överens om att det finns ett nationellt behov och att det är mycket angeläget att det nya huvudområdet inrättas även vid MDH. Tidigare samarbeten Samtliga granskare har försäkrat att eventuella tidigare samarbeten samt pågående samarbeten inte påverkat den bedömning som gjorts av ansökan.

108 Bilaga (7) Överväganden Förutsättningar Vid avstämningen i fakultetsnämnden i juni 2018 framkom att den grupp som kommer vara verksamma inom det nya huvudområdet är liten. Nämnden önskade därför att akademin i sin ansökan skulle belysa personalfrågan inom barnmorskeprogrammet och de samarbeten som finns med andra lärosäten, särskilt i relation till handledning och examination av examensarbeten. Vidare önskade nämnden att akademin i sin ansökan skulle beskriva forskningsförankringen inom det föreslagna huvudområdet samt förutsättningarna för lärarna inom barnmorskeprogrammet att bedriva forskning. Vid beslut om att skicka ärendet vidare till extern granskning i september 2018 beslutade nämnden att förutsättningarna för forskning och forskningsbas inom det föreslagna huvudområdet skulle vara en viktig fråga för granskarna att inkomma med synpunkter på. Granskarnas samlade bedömning var att det finns goda förutsättningar för forskning och forskningsbas inom huvudområdet samt en forskningsanknuten utbildning. Samtidig påpekar granskarna att förutsättningarna kan öka ytterligare med ytterligare forskningsresurser. Det uppmärksammas också att de två lärarna med högst vetenskaplig kompetens uppnått pensionsåldern. Akademin anger att det finns önskemål inom gruppen om att en professor knyts till barnmorskeprogrammet men inga formella steg har tagits. Att rekrytera en professor är också en resursfråga inom akademin som gruppen inom det föreslagna huvudområdet inte kan besluta om själva. Vad gäller handledning vid examensarbeten kommenteras detta inte specifikt av granskarna annat än att Monica Christianson noterar att ytterligare lärare från annat lärosäte är engagerade i bedömning och examination av examensarbete, hon skriver att hon utgår från att de är disputerade barnmorskor. Examensmålsmatrisen Akademin har inkommit med en examensmålsmatris som visar att utbildningen ger studenterna förutsättningar att uppnå samtliga examensmål för filosofie magisterexamen. En granskare framförde flera förslag på hur examensmålmatrisen ännu tydligare skulle kunna visa hur studenterna ges förutsättningar att uppnå samtliga examensmål. Akademin skrev i sina kommentarer att de noterat granskarens förslag men examensmatrisen har inte uppdaterats utifrån granskarens förslag. Beredningen noterar att examensmatrisen redan idag visar på förutsättningar för studenterna att uppnå samtliga examensmål. Flera av granskaren förslag innebar inte förändringar i kurser utan var förtydliganden om att vissa lärandemål bidrar till ytterligare examensmål som inte framgår av matrisen. Det borde innebära att de förutsättningarna finns redan idag även om de inte framgår helt av examensmatrisen. Akademin bör dock se över matrisen inför nästa revidering av barnmorskeprogrammet.

109 Bilaga 15.1 Revidering av utbildningsplanen Om fakultetsnämnden inrättar huvudområde och examen vid sitt möte den 12 december önskar akademin att den reviderade utbildningsplanen, där det nya huvudområdet och examen lagts till, ska gälla för studenter som påbörjar sina studier VT19. Enligt UKÄ:s tillsynspromemoria Inom vilken tid bör kurs- och utbildningsplaner vara fastställda och tillgängliga för studenterna? bör utbildningsplaner inte ändras efter det att ansökningsomgången öppnat, och eftersom programmet startar på vårterminen är ansökningsomgången inför VT19 redan avslutad. Den nya studentkullen kommer ändå kunna ansöka om en examen inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa i enlighet med informationen som anges under övergångsregel er och övriga föreskrifter i utbildningsplanen. 6 (7) Utskottets beredning Ärendet behandlades vid utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivås sammanträde den 28 november Utskottet föreslog nämnden att inrätta huvudområde och filosofie magisterexamen samt att fastställa examensbeskrivningen. Dock rekommenderar utskottet att nämnden följer upp handledarresurser för filosofie magisterexamen i huvudområdet reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa när första studentkullen avslutar sitt självständiga arbete inom det nya huvudområdet. utskottet rekommenderar också nämnden att revidera utbildningsplanen i enlighet med akademins önskemål samt att reviderad utbildningsplan ska gälla för studenter antagna från och med vårterminen Ändrad ordföljd i huvudområdets benämning En av granskarna föreslår att ordföljden i huvudområdet ändras så att den stämmer med den benämning som anges i kompetensbeskrivning för barnmorska. Det är också den benämning som används i examensbeskrivningen för barnmorskeexamen i högskoleförordningen. Akademin samtycker till detta förslag, men ändringen har tillkommit efter utskottsmötet. Då förslaget uppkommit sent i processen har benämningen har inte ändrats i besluts-pm eller i akademins ansökan. Däremot har de dokument som fastställs, examensbeskrivning och utbildningsplan ändrats så att huvudområdet heter reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Beredningens rekommendation Beredningen bedömer att det finns goda skäl att inrätta huvudområdet reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa samt filosofie magisterexamen inom huvudområdet och rekommenderar därför fakultetsnämnden att inrätta huvudområde och examen samt att fastställa examensbeskrivningen. Det tyngst vägande skälet enligt beredningen är det i högskoleförordningen anges att för barnmorskeexamen ska studenten visa fördjupad kunskap inom området reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Då barnmorskestudenter skriver examensarbete skrivs detta inom ramen för området reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa och idag ansöker studenterna sedan om en magisterexamen med huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad där huvudområdet för examen inte motsvarar det område som

110 Bilaga 15.1 studenterna skriver examensarbete inom. Vad gäller förutsättningar för forskningsbas och att utbildningen är forskningsanknuten och ges i en forskande miljö, där nämnden var påpekat att det finns risker då gruppen är liten, menar granskarna att förutsättningarna idag är goda. Granskarna förordar dock också en professur, ytterligare forskningsresurser samt att förutsättningar skapas för att lärarna meriterar sig till docent. 7 (7) Vad gäller revidering av utbildningsplanen rekommenderar beredningen att den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter som antas från och med vårterminen Detta eftersom ansökningsomgången inför vårterminen 2019 både hunnit öppna och avslutas. De studenter som påbörjar sina studier på barnmorskeprogrammet vårterminen 2019 kommer efter avslutade studier ändå ha möjlighet att ansöka om filosofie magisterexamen med huvudområdet reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa i enlighet med angiven information under övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter i förslag till utbildningsplan.

111 Margareta Larsson Bilaga (4) Beslutande Fakultetsnämnden Till de externa granskarna för ansökan om inrättande av huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt filosofie magisterexamen inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa: Margareta Larsson Helena Lindgren Monica Christianson Tack för att ni åtagit er att hjälpa Mälardalens högskola i bedömningen av ansökan om inrättande huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt magisterexamen inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Ansökan från akademin för hälsa, vård och välfärd finns bifogad samt förslag till examensbeskrivning, lärarkomptensmatris samt förslag till reviderad utbildningsplan. Bifogat finns också en examensmålsmatris som visar kursernas lärandemål samt hur kurserna relaterar till de nationella examensmålen. För att underlätta sammanställningen av era synpunkter bifogas nedan ett granskningsprotokoll. Om ni skriver i de inramade rutorna under varje fråga expanderas antalet rader allteftersom. Sist finns utrymme att framföra övriga synpunkter till fakultetsnämnden i ärendet samt en försäkran om att eventuella samarbeten inte påverkat bedömningen. Vänligen skicka ifyllt protokoll senast den 12 oktober 2018 till: Fakultetsnämnden E-post: fakultetsnamnden@mdh.se Med kopia till: Hanna Millberg E-post: hanna.millberg@mdh.se För frågor kring ärendet är du välkommen att kontakta handläggare vid ledningskansliet: Hanna Millberg E-post: hanna.millberg@mdh.se Telefon: Tack på förhand!

112 Margareta Larsson Bilaga 15.2 Granskningsprotokoll Barnmorskeprogrammet finns inrättat vid MDH och leder idag till både barnmorskeexamen och magisterexamen inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Granskningen syftar inte till att bedöma barnmorskeprogrammet utan fokus för granskningen är förutsättningarna för inrättandet av det nya huvudområde, sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, samt magisterexamen inom det nya huvudområdet. 2 (4) Förutsättningar Utifrån din bedömning och erfarenhet, hur väl motsvarar lärarnas vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens den som krävs för undervisning och handledning inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa? Jag bedömer att lärargruppen har god vetenskaplig och pedagogisk kompetens inom huvudområdet, eftersom samtliga är disputerade barnmorskor. Möjlighet finns dessutom att knyta andra lärare till utbildningen. Ett väl upparbetat samarbete med lärare på t.ex. specialistsjuksköterskeprogrammet finns redan. Dock bör påpekas att två av de uppgivna lärarna med högst vetenskaplig kompetens uppnått pensionsåldern. En rekommendation är därför att lärosätet överväger att utlysa en professur när det nya huvudområdet inrättats för att säkerställa framtida spetskompetens. Svar: Bra förslag där processen är påbörjad för att anknyta en professor i huvudområdet till barnmorskeutbildningen. Utifrån din bedömning och erfarenhet, vilka förutsättningar finns för en forskningsbas inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt att utbildningen ges i en forskande miljö? Jag bedömer att det finns mycket goda förutsättningar för en forskningsanknuten utbildning inom huvudområdet. De forskningsprojekt som redovisas, och som lärarna är delaktiga i, visar på en imponerande bredd och ett långtgående samarbete såväl inom Sveriges gränser som utomlands. Huvudområdet täcks in i sin helhet eftersom det finns pågående forskning inom såväl sexuell som reproduktiv och perinatal hälsa. Utformning Examensmatrisen visar hur kurserna relaterar till de nationella och lokala examensmålen. Baserat på din bedömning och erfarenhet och utifrån kursernas lärandemål (förväntade studieresultat), i vilken utsträckning anser du att kurserna inom det nya huvudområdet ger studenterna förutsättningar att uppnå samtliga nationella och lokala examensmål för filosofie magisterexamen inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa efter fullgjord utbildning? Ser du risker att vissa examensmål inte kan uppfyllas?

113 Margareta Larsson Bilaga 15.2 Jag har granskat de medsända kursplanerna i relation till de lärandemål som redovisas i examensmatrisen Jag har dessutom läst underlagets texter och min bedömning är att kurserna kommer att ge studenterna förutsättningar att nå både de lokala och nationella examenskraven. Jag noterar att globala kvinnohälsofrågor finns med liksom genus- jämställdhets- och miljöperspektiv. Jag noterar också att studenterna ges möjlighet att studera och utveckla barnmorskans pedagogiska roll inom såväl sex- och samlevnadsundervisning som inför föräldraskap. 3 (4) Utifrån din bedömning och erfarenhet, på vilket sätt säkrar kursernas innehåll och examination forskningsanknytning och progression inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa? Forskningsanknytning säkras framför allt genom studenternas egna självständiga examensarbete, men också genom att samtliga lärare bedriver aktiv forskning inom hela huvudområdet. Samtliga kursplaner innehåller i lite olika skrivningar lärandemålet söka, analysera och värdera/kritiskt granska/presentera vetenskaplig litteratur inom. Examinationsformerna varierar. Min rekommendation är dock att man återigen funderar över om inte det vore lämpligt att alla studenter genomför ett 15 hp examensarbete. Detta skulle ge ytterligare tyngd år den vetenskapliga komponenten i programmet. Progression förekommer under programmets gång på olika sätt. Den första kursen är en bred och övergripande kurs. Efterföljande kurser har smalare fokus inom de olika delarna av huvudområdet. Kurserna bygger på varandra och vissa kurser har tidigare kurser på den avancerade nivån som förkunskapskrav. Den verksamhetsförlagda utbildningen, som omfattar ca hälften av programmet, ger också studenterna möjlighet till progression och fördjupning. Kurserna Förlossningsvård 1 och Förlossningsvård 2 är exempel på progression och fördjupning liksom kursen Komplikationer inom obstetrisk och gynekologisk vård som är en fördjupning i relation till de två tidigare kurserna; Obstetrik, gynekologi och neonatal vård samt Normal graviditet, barnafödande och puerperium. Slutligen är också det egna examensarbetet ett tillfälle till fördjupning inom ett eget valt område. Behov Utifrån din bedömning och erfarenhet, finns det ett nationellt behov av att inrätta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa? Vilka argument ser du som tyngst vägande? Huvudområdet finns redan på de flesta andra lärosäten i Sverige, fast med lite olika benämning. Det är därför helt logiskt och önskvärt att MDHs barnmorskeprogram också får sitt eget huvudområde inrättat på lärosätet. Att samtliga barnmorskeprogram ska undervisa inom det egna huvudområdet är ett starkt önskemål från professionsorganisationen Svenska Barnmorskeförbundet. Det stärker professionen som helhet såväl i Sverige som i övriga världen där svenska barnmorskor har ett mycket gott renommé. Svenska Barnmorskeförbundet har nyligen utarbetat en kompetensbeskrivning för den svenska barnmorskan där det klart uttrycks att huvudområdet är reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Med anledning av detta uppmanar jag MDH att fundera på om inte benämningen av huvudområdet bör följa kompetensbeskrivningen och alltså vända lite på ordningen i namnet. Styrgruppen

114 Margareta Larsson Bilaga 15.2 som utarbetade kompetensbeskrivning (i vilken jag ingick) vred och vände på detta i ett flertal möten men enades slutligen om den ordning som redovisas ovan. 4 (4) Svar: Vi samtycker till detta förslag, men vi har utgått från högskoleförordningens benämning av barnmorskans huvudområde, samt den svenska regeringens policybegrepp avseende Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter (SRHR). Övriga synpunkter och påpekanden Utifrån din bedömning och erfarenhet, har du några övriga synpunkter som du vill framföra till fakultetsnämnden? Jag finner underlaget väl genomarbetat och har inga som helst svårigheter att rekommendera MDH att bifalla ansökan om inrättande av ett nytt huvudämne, men förordar dels att en tjänst för en ämnesföreträdare utlyses, dels att benämningen följer den som finns i den nyligen antagna kompetensbeskrivningen för barnmorska. Svar: Vi samtycker till båda förslagen. Eventuella tidigare samarbeten Vänligen försäkra att eventuellt samarbete (tidigare/pågående eller planerat) med för huvudområdet relevant person inte påverkat den bedömning som gjorts av ansökan. Jag har tidigare samarbetat med flera av de för huvudområdet relevanta personerna, men detta har inte på något sätt påverkat den bedömning som gjorts av ansökan.

116 Margareta Larsson Bilaga 15.2 Granskningsprotokoll Barnmorskeprogrammet finns inrättat vid MDH och leder idag till både barnmorskeexamen och magisterexamen inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Granskningen syftar inte till att bedöma barnmorskeprogrammet utan fokus för granskningen är förutsättningarna för inrättandet av det nya huvudområde, sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, samt magisterexamen inom det nya huvudområdet. 2 (5) Förutsättningar Utifrån din bedömning och erfarenhet, hur väl motsvarar lärarnas vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens den som krävs för undervisning och handledning inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa? I bilaga D anges interna och externa resurser som barnmorskeprogrammet har tillgång till. I tabell I återfinns de resurser/forskare som främst ansvarar för innehåll och utformning av programmet. Fem av dessa sex personer är barnmorskor och forskare inom området sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Lärarna har varierande erfarenhet från att ha arbetat kliniskt som barnmorskor inom olika områden. De har också lång erfarenhet av undervisning samt pedagogisk utbildning. Positivt att en lärare har huvudansvar för internationalisering och att denna person även koordinerar för specialistsjuksköterskeprogrammen. En fråga handlar om hur den kliniska kompetensen upprätthålls inom lärargruppen. Den behöver inte nödvändigtvis upprätthållas genom att lärarna arbetar kliniskt men finns möjlighet att ta in resurser som är uppdaterade på den kliniska verksamheten eller ska behoven enbart täckas inom verksamhetsförlagd utbildning? En läkare med specialistutbildning återfinns i tabellerna vilket jag bedömer som otillräckligt. För att säkerställa en hög kvalitet på undervisningen bör man anlita specialister för föreläsningar inom komplicerad graviditet och förlossning, anestesi, gynekologi och vissa särskilda tillstånd där barnmorskor kan vara verksamma och som finns angivna i kompetensbeskrivningen för barnmorska. Svar: Den kliniska kompetensen upprätthålls bland annat genom en god samverkan med externa specialister (både läkare och barnmorskor) som är kliniskt verksamma inom komplicerad graviditet och förlossning samt pediatrik och som anlitas inom barnmorskeprogrammet. Dessa personer har varierande grad av timbaserade uppdrag och bidrar till att säkerställa en hög kvalitet på undervisningen. Sammantaget är min bedömning att lärarnas vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens med väl motsvarar vad som krävs för undervisning och handledning inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Utifrån din bedömning och erfarenhet, vilka förutsättningar finns för en forskningsbas inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt att utbildningen ges i en forskande miljö? De tre lärare som är mest verksamma har minst 20% forskning inom ramen för sin anställning viket kan ses som tillfredsställande. Samtliga har lägst en doktorsexamen och antas genom sin aktivitet inom forskningsområdet skapa goda förutsättningar för att studenterna ska garanteras forskningsanknuten undervisning och nära kontakt med den forskning som pågår. Forskarna bedriver

117 Margareta Larsson Bilaga 15.2 aktivt egna projekt och har fortsatt att publicera sig efter disputation. Det skapar goda förutsättningar för studenterna att inom ramen för sitt examensarbete vara delaktiga i projekt inom huvudområdet. Viktigt dock att ha successionen i åtanke och skapa förutsättningar för att dessa lärare meriterar sig till docent och så småningom professorskompetens då de seniora forskarna/lärarna har relativt lite tid inom programmet och kanske främst fungerar som rådgivare och gör vissa riktade insatser. På sikt borde målsättningen vara att studenterna ska kunna ta en masterexamen inom huvudområdet vid lärosätet vilket förutsätter en hög kvalitet på forskningen och väl meriterade lärare och handledare. 3 (5) Svar: Vi samtycker till båda förslagen. Utformning Examensmatrisen visar hur kurserna relaterar till de nationella och lokala examensmålen. Baserat på din bedömning och erfarenhet och utifrån kursernas lärandemål (förväntade studieresultat), i vilken utsträckning anser du att kurserna inom det nya huvudområdet ger studenterna förutsättningar att uppnå samtliga nationella och lokala examensmål för filosofie magisterexamen inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa efter fullgjord utbildning? Ser du risker att vissa examensmål inte kan uppfyllas? Barnmorskans huvudområde är sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa även i ett internationellt perspektiv. För att främja den professionella utvecklingen av huvudområdet bör utbildningsprogrammen ligga inom huvudområdet som beskrivs som tvärvetenskapligt där omvårdnad ingår. Det kan snarare ses som en risk att programmen ligger inom ramen för ett annat huvudområde då utvärderingar och kvalitetsgranskningar riskerar att inte helt kunna bedöma programmen utifrån barnmorskans kompetensområde. Barnmorskeprogrammen har sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa som sitt huvudområde vid alla lärosäten utom två i Sverige. Detta skapar ojämlika förutsättningar vid granskningar av utbildningarna och man bör eftersträva att lärosätena har enighet avseende huvudområdet för barnmorskeprogrammen. Kurserna inom programmet relaterar väl till de lokala och nationella målen. Kurser inom huvudområdet anges komma att utgöra 75 högskolepoäng av totalt 90. Examensarbetet visar på fördjupningen inom huvudområdet och kurserna ger goda förutsättningar för att målen med examensarbetet ska kunna uppnås. Jag har dock reagerat på att benämningen av huvudområdet skiljer sig något i de olika dokumenten, dels vilken ordning de tre delarna benämns (vanligast förekommande är sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa men på vissa ställen står de i en annan ordning), dels saknas perinatal hälsa på några ställen, exempelvis i kursplanen för examensarbetet i den engelska översättningen. Viktigt att se över detta så att det skapas kongruens rakt igenom alla styrande dokument. Vid införandet av ett nytt huvudområde bör också övervägas att ta bort möjligheten att avstå från att göra ett examensarbete om 15 hp som leder till en magisterexamen. Svar: Vi instämmer. Sammanfattningsvis anser jag att kurserna inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa ger studenterna goda förutsättningar för att uppnå samtliga examensmål inom huvudområdet efter fullgjord utbildning.

118 Margareta Larsson Bilaga 15.2 Utifrån din bedömning och erfarenhet, på vilket sätt säkrar kursernas innehåll och examination forskningsanknytning och progression inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa? 4 (5) Den första terminens kurser ger en allmän kunskapsöversikt om barnmorskans kompetensområde och studenterna får även ta del av fältstudier och göra klinikförberedande övningar under handledning. I slutet av terminen får studenterna även närma sig komplicerad graviditet och förlossning som en förberedelse inför verksamhetsförlagd utbildning som inleder termin 2. Redan därefter får studenterna påbörja sitt examensarbete då de fått grundläggande kunskaper och kan utifrån dessa skapa sina vetenskapliga frågeställningar och även reflektera över val av metod och analys. Som tidigare nämnts skulle jag dock rekommendera att alla studenter genomför ett 15 hp examensarbete efter införandet av eget huvudområde och att man på sikt strävar mot att erbjuda en master inom huvudområdet. Svar: Vi samtycker till förslaget. Termin 3 består också till stor del av verksamhetsförlagd utbildning och lärarna har en hög närvaro och kan medverka till att studenterna reflekterar över evidensbaserad kunskap i sin kliniska verksamhet. Målen för de olika kurserna visar på en gradvis fördjupning och ökade krav på studenterna som förväntas förstå och reflektera över komplexa situationer. Min bedömning är att kursernas innehåll visar på forskningsanknytning och progression inom huvudområdet. Behov Utifrån din bedömning och erfarenhet, finns det ett nationellt behov av att inrätta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa? Vilka argument ser du som tyngst vägande? Det främsta skälet ser jag som att enligt Högskoleförordningen, Socialstyrelsens begreppsbestämning samt Kompetensbeskrivningen för barnmorska anger Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa som huvudområde för barnmorskor. Huvudområdet är väl definierat och det går att tydligt avgränsa mot andra discipliner och professioner. Att övriga lärosäten med ett undantag inrättat ett eget huvudområde för barnmorskeprogrammen talar också för inrättandet av huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa då en nationell samverkan gynnas av att det råder enighet i benämningen. Barnmorskeprofessionen bygger i Sverige på en sjuksköterskeutbildning och kunskap inom huvudområdet omvårdnad men skiljer sig väsentligt från sjuksköterskans profession inom såväl klinisk verksamhet som forskning. Det råder brist på barnmorskor idag och förväntas även under den närmaste framtiden behövas fler utbildade barnmorskor. Det är därför viktigt att lärosätena kan upprätthålla god kvalitet och tydlig professionsutveckling. Övriga synpunkter och påpekanden

119 Margareta Larsson Bilaga 15.2 Utifrån din bedömning och erfarenhet, har du några övriga synpunkter som du vill framföra till fakultetsnämnden? 5 (5) Vid inrättande av nytt huvudområdet är det värdefullt att det finns samarbete mellan lärosätena inom Sverige. Barnmorskeförbundet har ett särskilt utbildningsråd där programföreträdare träffas två gånger per år för att diskutera gemensamma angelägenheter och utveckla utbildningarna där barnmorskeprogrammet vid Mälardalens högskola brukar ha representation. Detta tillsammans med andra intraprofessionella aktiviteter utvecklar professionen och bidrar till hög kvalitet i utbildningarna. Eventuella tidigare samarbeten Vänligen försäkra att eventuellt samarbete (tidigare/pågående eller planerat) med för huvudområdet relevant person inte påverkat den bedömning som gjorts av ansökan. Jag försäkrar att min bedömning inte påverkats av samarbete med personer inom huvudområdet. Professor Kyllike Christensson var bi-handledare under mitt avhandlingsarbete, i övrigt har jag inte haft något samarbete med de personer som anges i tabell 1 och 2.

121 Margareta Larsson Bilaga 15.2 Granskningsprotokoll Barnmorskeprogrammet finns inrättat vid MDH och leder idag till både barnmorskeexamen och magisterexamen inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Granskningen syftar inte till att bedöma barnmorskeprogrammet utan fokus för granskningen är förutsättningarna för inrättandet av det nya huvudområde, sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, samt magisterexamen inom det nya huvudområdet. 2 (8) Förutsättningar Utifrån din bedömning och erfarenhet, hur väl motsvarar lärarnas vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens den som krävs för undervisning och handledning inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa? Samtliga lärare anställda inom barnmorskeprogrammet är disputerade. Fem av lärarna är barnmorskor. Samtliga har pedagogisk kompetens. Av dessa är tre anställda på heltid och de är också på väg att meritera sig och ansöka om docentur inom det sökta ämnesområdet. Därutöver finns det ytterligare tre personer anställda i en omfattning av 5-15%, där en person är docent och barnmorska, en person är adjungerad professor och barnmorska, samt en person är disputerad läkare med specialistkunskap inom gynekologi och obstetrik. Ytterligare lärare (jag utgår från att det är disputerade barnmorskor) från annat lärosäte är engagerade i bedömning och examination av examensarbeten. Svar: Samtliga lärare som bedömer och examinerar examensarbeten är disputerade. Därutöver finns ett antal interna och externa gästlärare inom barnmorskeprogrammet där flertalet är disputerade inom omvårdnad, psykologi, vårdpedagogik etc. Genom att majoriteten av de heltidsanställda lärarna på programmet är forskningsaktiva kan de förmedla både fördjupade och specialiserade kunskaper inom det sökta huvudområdet SRPH. Sammantaget bedömer jag därmed att lärarnas vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens innebär att det finns goda förutsättningar för att undervisning och handledning inom det sökta huvudområdet SRPH bör kunna säkerställas. Utifrån din bedömning och erfarenhet, vilka förutsättningar finns för en forskningsbas inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt att utbildningen ges i en forskande miljö? I ansökan ges exempel på nio pågående forskningsprojekt, samtliga anges vara baserade inom det sökta huvudområde SRPH, varav fyra av dessa är pågående doktorandprojekt. Det är oklart hur många doktorander som ingår i varje avhandlingsprojekt, vilket kan behöva tydliggöras. Svar: I dessa fyra projekt ingår en doktorand per projekt, det vill säga totalt fyra doktorander.

122 Margareta Larsson Bilaga 15.2 De tre heltidsanställda lärarna/forskarna i barnmorskeprogrammet (samtliga barnmorskor) har mellan 20-40% forskning inom ramen för anställningen. Oklart om graden av procent baseras på i vilken omfattning externa medel har sökts, eller om procentsiffran avser graden av antalet publiceringar per år? Detta kan med fördel förtydligas. 3 (8) Svar: I samtliga tjänster ingår 20% forskningstid inom ramen för anställning, därutöver baseras ytterligare forskningstid på externa medel. Forskarmiljön verkar mycket tilldragande då samarbeten sker mellan flera aktörer på olika nivåer och återkommande forskarmöten/seminarier sker varje månad. Internationella och nationella samarbeten beskrivs. I ansökan (sid 24) anförs att med tanke på utökningen av antalet platser på programmet (24 % ökning) bör denna ökning av antalet barnmorskestudenter också generera ytterligare anställningar, förslagsvis lektor och professor. Svar: Bra förslag där processen redan är påbörjad, för att anknyta en professor i huvudområdet till barnmorskeutbildningen. Den samlande bedömningen är att det i dagsläget finns goda förutsättningar för fortsatt forskning och forskningsbas inom det sökta huvudområdet SRPH, och genom att stärka upp med ytterligare forskningsresurser kan förutsättningarna öka ytterligare. Utformning Examensmatrisen visar hur kurserna relaterar till de nationella och lokala examensmålen. Baserat på din bedömning och erfarenhet och utifrån kursernas lärandemål (förväntade studieresultat), i vilken utsträckning anser du att kurserna inom det nya huvudområdet ger studenterna förutsättningar att uppnå samtliga nationella och lokala examensmål för filosofie magisterexamen inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa efter fullgjord utbildning? Ser du risker att vissa examensmål inte kan uppfyllas? Studenterna bör kunna uppnå nationella och lokala examensmål för filosofie magisterexamen inom SRPH. Möjligen bör matrisen ses över enligt förslag under nästa ruta så att bland annat examensmålet inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter etc inkluderas i större utsträckning. Svar: Dessa aspekter har varit med i utformningen av processen kring utformandet av huvudområdet, men vi har noterat granskarens förslag att inkludera nämnda aspekter tydligare. Nej, jag kan inte se några direkta risker att vissa examensmål inte kan uppfyllas, det gäller bara att mer tydligt lyfta fram dessa i matrisen. Den nuvarande strukturer, att examensarbetet (15 hp) är placerat i termin 2 istället för i termin 3, kan delvis upplevas lite bakvänt med tanke på att examensarbetet

123 Margareta Larsson Bilaga 15.2 vanligen brukar ligga sist i program och baseras på de kunskaper som studenterna har förvärvat under föregående terminer. 4 (8) Svar: I samband med utökandet av studieplatser var det nödvändigt att ändra logistiken med parallella kurser inom verksamhetsförlagd utbildning och kursen i examensarbete. Dessutom ger det studenten större möjlighet att fullfölja examensarbetet inom utbildningens tidsramar. Utifrån din bedömning och erfarenhet, på vilket sätt säkrar kursernas innehåll och examination forskningsanknytning och progression inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa? De nuvarande kursplanerna är anpassade för det sökta huvudområdet SRPH. Forskningsanknytning och progression är väl beskrivet. Kursplanerna kan med fördel utvecklas lite till så att syftet och innehållet i varje kurs i programmet beskrivs mer tydligt. Det framgår att majoriteten av kurserna klassas som SRPH vilket är utmärkt. I kursplanen Obstetrik, gynekologi och neonatal vård 7.5 hp klassas ämnet som medicin, men huvudområdets klassning saknas i kursplanen. Har medicin ingen egen klassificering? Svar: Medicinkurser klassas som BMA enligt lokala anvisningar och nämnda kurs har beteckningen BMA056. I varje kursplan finns övergripande information, basdata, där ämnesgrupp och huvudområde finns specificerat. De beskrivna lärandemålen inom ramen för varje kurs i programmet skulle med fördel kunna omfördelas så att dessa mål är i samklang med de övergripande målen för barnmorskeprogram nationellt (se utbildningsplan barnmorskor). Jag ger ett konkret exempel nedan: I Kvinnors hälsa och livsvillkor finns 9 mål beskrivna. Vilka av dessa mål kan hänföras till kunskap och förståelse, färdigheter och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt? Detta kan tydliggöras i kursplanen. Samma rekommendationer gäller för de övriga kurserna i programmet. Svar: I en separat kursmatris finns kursplanernas mål bedömda i relation till kunskap och förståelse, färdigheter och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. När det gäller utformning av kursplaner har vi följt lokala anvisningar enligt standardiserad mall. Kursen Kvinnors hälsa och livsvillkor 7.5 hp har klassats som huvudområde Folkhälsovetenskap. Det är möjligen relevant men innehållsmässigt tenderar en hel del i denna kurs enligt kursplanen att handla om, jag citerar; kunskaper inom sexuell och reproduktiv hälsa barnmorskans kompetensområde etiska aspekter och förhållningssätt inom sexuell och reproduktiv hälsa, sexuellt överförbara infektioner, och därmed skulle en stor del av denna kurs/alternativt hela kursen (?) kunna klassas som SRPH. Svar: Vi samtycker till detta förslag. En skrivning som jag reagerar på i Kursplan- Obstetrik, gynekologi och neonatalvård 7.5 hp är följande: studenten ska utöka sina kunskaper i obstetrik, gynekologi och neonatal vård etc. Är det garanterat att de som påbörjar barnmorskeprogrammet har fått de grundläggande kunskaperna i ämnet i grundutbildningen, med tanke på att många sjuksköterskeprogram i Sverige har sin bas i omvårdnad och fokus är vanligen inte på SRPH i sjuksköterskeprogrammen generellt. Möjligen bör istället kursplanen utgå från att studenterna påbörjar en utbildning inom en ny profession mot legitimerad barnmorska och därmed är det inte möjligt att utgå från att de har grundläggande kunskap i just detta specifika område, utan istället inhämtas denna specifika kunskap när de genomför barnmorskeprogrammets kurs.

124 Margareta Larsson Bilaga 15.2 Svar: Nytt förslag på skrivning kan vara; att studenten skall erhålla grundläggande kunskaper inom obstetrik, gynekologi och neonatal vård. 5 (8) Genom att se över matrisen kan huvudområdets progression och forskningsanknytning göras än mer tydlig. Nedan följer några exempel där forskningsanknytningen förslagsvis bör ingå men det har inte visualiserats i matrisen: I preliminär utbildningsplan presenteras bl.a. följande lärandemål: 2. I simuleringsövning visa färdighet och förmåga att genomföra en gynekologisk undersökning i samverkan med kvinnan. Det kan tolkas som att barnmorskestudenterna endast uppnår Kunskap och förståelse inom ramen för lärandemålet (baserat på gul färgsättning i matrisen). Både Färdighet och förmåga och även Värderingsförmåga och förhållningssätt bör inkluderas inom ramen för detta lärandemål i matrisen, eftersom momentet gynekologisk undersökning aldrig bara är en undersökning utan här ingår etik, bemötande, reflektion och inte minst forskningsanknytning. Finns avhandlingar inom fältet skrivna av barnmorskor. Svar: Vi samtycker till detta förslag. Liknade synpunkt kan hänföras till följande lärandemål: 3. I simuleringsövning visa färdighet och förmåga att handlägga normal förlossning utifrån kvinnans behov och förutsättningar. Även här bör det vara viktigt att inkludera Färdighet och förmåga och även Värderingsförmåga och förhållningssätt, eftersom att bistå kvinnor i deras födandeprocess aldrig enbart kan handla om kunskap och förståelse, utan färdighet, förhållningssätt mm är oerhört viktiga aspekter. Okomplicerad förlossning är även det ett område som barnmorskor har forskat inom. Svar: Vi samtycker till detta förslag. Ytterligare ett exempel är följande lärandemål: 2. Ge stöd och vägledning i samband med amning och kunna identifiera och bedöma amningskomplikationer på BB och amningsmottagning. Här kan det även vara rimligt att inkludera Värderingsförmåga och förhållningssätt- särskilt examensmålet inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter etc, med tanke på den framväxande forskningsbas som finns inom bland annat amning kopplat till det sökta huvudområdet SRPH. Svar: Vi samtycker till detta förslag. Behov Utifrån din bedömning och erfarenhet, finns det ett nationellt behov av att inrätta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa? Vilka argument ser du som tyngst vägande? Ja, det finns ett nationellt behov av att inrätta huvudområdet Sexuell, Reproduktiv och Perinatal Hälsa även på Mälardalens Högskola, för att tydliggöra barnmorskors självständiga profession, där egen legitimation, skyddad yrkestitel samt egen etisk kod bidrar till att särskilja professionen från andra professioner

125 Margareta Larsson Bilaga 15.2 inom medicin, vård och hälsa, där framförallt naturliga, normala processer som rör kvinnors/deras partners graviditet, födande och eftervård är centrala delar. Vidare bör bland annat barnmorskors självständiga arbete inom gynekologisk hälsokontroll, abortvård, preventionsarbete med friska ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa lyftas fram. 6 (8) En majoritet av de lärosäten som bedriver barnmorskeprogram i Sverige har i dagsläget eget huvudområde. Det finns ett nationellt utbildningsråd för de lärosäten som erbjuder barnmorskeexamen med syfte att stärka svensk utbildning av barnmorskor och det är då av värde att samtliga lärosäten har snarlika huvudområden. Enligt Högskoleförordningen (SFS 1993:100) ska en barnmorskeutbildning omfattande 90 HP leda fram till en examen som omfattar sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Inrättandet av SRPH som huvudområde skulle därmed ge studenten en examen som bättre stämmer överens med professionen och innehållet i den nationella utbildningsplanen. Den specifika ämnesinriktningen SRPH (eller likande benämning) är i samklang med majoriteten av barnmorskeprogrammen på lärosätena i Sverige, där forskningsmeriterade lärare, främst disputerade barnmorskor bidrar till att undervisningen i högsta grad är forskningsanknuten och i hög grad kopplad till SRPH eller likvärdig benämning av huvudområdet. Därutöver är det angeläget att synliggöra den forskning inom Midwifery Science (på svenska SRPH eller liknande benämning) som barnmorskor har utvecklats över tid (den första avhandlingen som producerades i början på 1980-talet i Sverige) har det skett en ansenlig produktion av avhandlingar i ämnet. I dagsläget finns ett antal vetenskapliga tidskrifter som publicerar forskningsartiklar inom det sökta huvudområdet som exempelvis Journal of Midwifery & Women s Health, Midwifery, Birth, Sexual & Reproductive HealthCare för att nämna några, vilket visar på en ökande forskningsproduktion inom barnmorskors forskningsområde. Sammantaget bidrar ovanstående argument till att det är mycket angeläget att barnmorskeprogrammet vid Mälardalens högskola i samklang med övriga lärosäten inrättar huvudområdet Sexuell, Reproduktiv och Perinatal Hälsa. Övriga synpunkter och påpekanden Utifrån din bedömning och erfarenhet, har du några övriga synpunkter som du vill framföra till fakultetsnämnden? Det är en välskriven ansökan där bland annat omvärldsanpassning, konkurrenskraft, jämställdhet, jämlikhet och mångfald samt samverkan med andra aktörer och internationalisering beskrivs tydligt. Nedan följer ytterligare några synpunkter på ansökan: Det är delvis experter inom området (fem av experterna =disputerade barnmorskor) som skrivit ansökan vilket troligen innebär att det så självklart för dem vad barnmorskor arbetar med och möjligen kan en tydligare skrivning med avseende på konkreta exempel bidra till ökad klarhet beträffande hur barnmorskeprofessionen särskiljer sig i jmf med andra professioner inom medicin, vård och hälsa. En tydligare konkretisering/beskrivning av de områden barnmorskor arbetar inom kan med fördel bidra till ökad förståelse för motivet bakom att ansöka om eget huvudområde. Exempelvis, vad är det som särskiljer

126 Margareta Larsson Bilaga 15.2 barnmorskors profession i jmf med andra professioner inom medicin, vård och hälsa. Det framgår inte att barnmorskor självständigt bedömer och handlägger normala processer under graviditet och födande, eller att det är barnmorskor som förskriver preventivmedel till friska kvinnor/ungdomar, skriver ut Doxyferm vid verifierad klamydiainfektion, för att nämna några konkreta exempel på bredden i professionen. På sid 6-7 beskrivs inget konkret exempel på akuta medicinska komplikationer som tränas under utbildningen. För de som inte är insatta kan det vara av värde att förstå vad som tränas på (exempelvis handläggning vid stora blödningar i samband med komplicerad förlossning, sätesbjudning eller skulderdystoci för att nämna några). 7 (8) Svar: Vi samtycke till detta och vi kan med fördel komplettera ansökan till LKA och fakultetsnämnd med ovanstående förslag. Jag kan inte hitta någon skrivning om barnmorskors egen legitimation, skyddad yrkestitel etc, vilket bör vara angeläget att lyfta fram för att tydligt visa att det är en egen profession. Svar: Detta fanns med i tidigare utkast, och kan med fördel återinföras. Det kan även vara av värde att beskriva den forskning som har utvecklats över tid inom det sökta huvudområdet. En mer tydlig beskrivning av akademiseringen av yrket kan vara värdefullt för att visa på bredden av den forskning som gjorts inom SRPH, och som utgör basen för huvudområdets framväxt. I dagsläget är det mer än 150 barnmorskor som har disputerat vilket framgår i ansökan (sid 16), och det kan även vara viktigt att betona att ett flertal av dessa är docenter och ett antal är professorer, vilket visar på barnmorskors alltmer ökande grad av forskningsaktivitet inom (och utanför) universitet och högskolor. Svar: Detta är en viktig aspekt och kan med fördel skrivas fram och utvecklas i ansökan. Jag noterar att de personer som ingått i beredningen av ansökan söker för eget huvudområde för barnmorskeexamen samt för magisterexamen. En möjlighet vore att även söka för masterexamen i ämnet inom ramen för denna ansökan. Ett ödmjukt förslag är att exkludera kursen Självständigt arbete 7,5 hp, som torde ta en del handledarresurser i anspråk och som inte heller leder till en magisterexamen i ämnet SRPH, vilken därmed kan upplevas som en till viss del tärande kurs. På sid 5 i Ansökan om inrättande av eget huvudområde står det, Då utbildningsplatserna ökar leder det till ett ökat behov av handledare i vården med filosofie magisterexamen i sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa som kan handleda studenter. Med tanke på denna skrivning är det rimligt att fokusera på magisterexamen/masterexamen- och i framtiden är det önskvärt att handledare i större utsträckning också är disputerade. En fördjupningskurs i Sexuell, Reproduktiv och Perinatal Hälsa på 7.5 hp, samt att kursen Amning och anknytning 7,5 hp (med eventuell korrigering för att nå målen för master) skulle kunna ligga på mastersnivå vilket skulle kunna skapa förutsättningar för master i ämnet SRPH. Svar: Vi samtycker om detta och diskussion pågår om att införa obligatoriskt examensarbete på magisternivå. Framtidsvisioner finns att utveckla progression inom huvudområdet och skapa förutsättningar för master-och forskarexamen med inriktning mot huvudområdet. På sid 24 i stycket om tvärprofessionell samverkan finns en i mitt tycke onödig text- lång tradition av samverkan inga farhågor att detta skulle försämras, vilket kan tolkas som att det trots allt har funnits vissa negativa farhågor (?). Om samtliga ställer sig positiva så kan den understrukna delen av texten strykas. Svar: Vi instämmer helt. Detta stycke baseras på en SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats), där positiva aspekter, samt farhågor med att inrätta huvudområdet efterfrågades.

127 Margareta Larsson Bilaga 15.2 Ytterligare en synpunkt rör skrivningen i den nya utbildningsplanen där lärandet inhämtas via föreläsningar, seminarier, muntliga presentationer skriftliga inlämningsuppgifter enskilt och i grupp. Då barnmorskeprogrammet innehåller ungefär samma omfattning av teoretisk och praktisk undervisning bör lärandet även inhämtas och fördjupas kontinuerligt under den verksamhetsförlagda utbildningen, vilket inte framkommer i den preliminära utbildningsplanen. 8 (8) Svar: Bra förslag, som vi kan diskutera och utveckla vidare. I ansökan (sid 24) anförs att ytterligare ett par disputerade personer bör anställas, förslagsvis lektor och professor. Här kan det även vara värdefullt att komplettera ansökan med att ytterligare doktorander bör anställas för att säkra den framtida kompetensförsörjningen av meriterade lärare/forskare inom SRPH på barnmorskeprogrammet. Svar: Vi instämmer och i framtidsvisionerna ingår SRPH som en av många inriktningar inom hälsa och välfärd inom akademin. Ytterligare en synpunkt/rekommendation är att Mälardalens Högskola (när denna ansökan godkänts) även söker för Ny ämnesinriktning för forskning. Det är viktigt att de som anställs som doktorander disputerar i ämnet SRPH (eller likande namn på ämnesinriktningen för forskning) så att återväxten av välmeriterade forskare/lektorer i ämnet säkras och att barnmorskors forskningsämne tydliggörs. Svar: På akademin Hälsa vård och Välfärd bedrivs forskarutbildning inom ämnet, hälsa och välfärd och i framtidsvisionerna ingår SRPH som en inriktning bland andra. Noterar att det finns några slarvfel, stavfel, och på några ställen olika textstorlek i denna ansökan som kan påverka helhetsintrycket. Den samlade bedömningen är dock att detta inte har påverkat läsbarheten, motivet bakom ansökan om eget huvudområde eller det substantiella innehållet. Svar: Detta skall åtgärdas innan slutgiltig inlämning. Eventuella tidigare samarbeten Vänligen försäkra att eventuellt samarbete (tidigare/pågående eller planerat) med för huvudområdet relevant person inte påverkat den bedömning som gjorts av ansökan. Samarbete med Marianne Velandia inom ramen för ett pågående forskningsprojekt med arbetsnamnet Barnmorskor, Etik och Genus har inte påverkat min samlade bedömning.

128 Bilaga 15.3 Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV Barnmorskeprogrammet Ansökan om inrättande av nytt huvudområde Sexuell, Reproduktiv och Perinatal hälsa vid Mälardalens högskola 1

129 Bilaga 15.3 Innehåll 1. Inledning Omvärldsanalys Huvudområdet Examen Definition av huvudområdet - barnmorskans kompetensområde Utbildningens omfattning och innehåll Barnmorskeutbildningens terminsindelning Huvudområdets omfattning och avgränsning Vetenskaplig grund... 4 Magisterarbetet Motiv för inrättande av nytt huvudområde En omvärldsanpassning Utbildningens innehåll och kvalitet samt konkurrenskraft Samhällets behov av välutbildade barnmorskor Sammanställning av motiv för inrättande av nytt huvudområdet Förutsättningar Utbildningen organisation och utformning... 7 Verksamhetsförlagd utbildning Utbildningsmiljö... 8 Studentinflytande... 8 Samverkan inom akademin med specialistsjuksköterskor... 8 Samverkan med representanter för den verksamhetsförlagda utbildningen... 8 Internationalisering... 9 Europeiskt utbyte... 9 Utomeuropeiskt utbyte Forskningsanknytning i utbildningen Lärarkompetens Personal; Lärarkompetens och lärarkapacitet Kompetensutveckling Forskningsaktivitet Lektorernas pågående forskningsprojekt med inriktning inom huvudområdet Utformning, genomförande och resultat Genomförande Resultat Huvudområdet Generell examen Benämning Jämställdhet, jämlikhet och mångfald Hållbar utveckling Samverkan med andra lärosäten Samverkan med det omgivande samhället Konsekvenser med införande av eget huvudområde

130 Bilaga 15.3 Studentperspektiv Tvärprofessionell samverkan Förslag till övergångsbestämmelser Kortfattad redogörelse om arbetsprocessen Personer vid Mälardalens högskola som ingått i beredningen av ansökan Bilagor A. Utbildningsplan B. Kursplaner C. Examensmatris D. Lärarresurser 2

131 Bilaga Inledning Denna ansökan gäller inrättandet av ett nytt huvudområde och därmed en ny examen, filosofie magisterexamen med huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa (Degree of Master, 60 Credits) vid Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV), Mälardalens högskola. 2. Omvärldsanalys Nulägesbeskrivning och behovet av inrättandet av eget huvudområde Internationellt benämns barnmorskans huvudområde Midwifery Science eller Reproductive and Sexual Health. Enligt Högskoleförordningen (SFS 1993:100) och kompetensbeskrivningen för barnmorskan (SBF 2018) är barnmorskans område sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa och ska omfatta 90 högskolepoäng. De flesta lärosäten i Sverige där barnmorskeutbildning bedrivs har inrättat huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. I dagsläget bedrivs barnmorskeutbildning vid tretton lärosäten i Sverige varav 10 redan har inrättat ett eget huvudområde. Dessa är Karolinska Institutet, Göteborgs universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Borås högskola, Högskolan Dalarna, Linköpings universitet, Skövde högskola, Kalmar högskola och Uppsala universitet. Sophiahemmets högskola har nyligen lämnat in sin ansökan om eget huvudområde. De som ännu återstår är Mittuniversitetet och Mälardalens högskola (MDH) där huvudområdet är vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Vid Mälardalens högskola är idag ämnestillhörigheten och huvudområdet för barnmorskeprogrammet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Svenska Barnmorskeförbundet (SBF) är den professionella sammanslutningen för kliniskt verksamma legitimerade barnmorskor, lärare/lektorer och forskande barnmorskor samt barnmorskestuderande. Förbundets ändamål är att främja barnmorskans professionella utveckling samt kunskapsutveckling och forskning inom barnmorskans verksamhetsområden med fokus på sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. SBF har genom det nationella utbildningsrådet varit drivande i frågan om inrättandet av eget huvudområde för lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning i Sverige. Målet är att samtliga lärosäten får tillstånd att inrätta eget huvudområde. Då huvudområdet är utgångspunkten för bedömningen av barnmorskeexamens mål och kriterier är det helt avgörande för utbildningens inriktning och ämnesfördjupning. Barnmorskans ansvarsområde beskrivs i Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska (SBF, 2018). Kompetensbeskrivningen bygger på ett konsensusförfarande på nationell nivå och uttrycker rekommendationer med avseende på yrkeskunnande, kompetens, förhållningssätt och erfarenhet. Den används som underlag för lärosäten, verksamheter och enskilda barnmorskor. Då ansvaret för kompetensbeskrivningen inte längre ingår i Socialstyrelsens uppdrag har SBF övertagit ansvaret och omarbeta den nuvarande kompetensbeskrivningen. I kompetensbeskrivningen beskrivs Sexuell och Reproduktiv hälsa, baserat på Världshälsoorganisationens (WHO) definition: Reproductive health is defined by WHO as a state of physical, mental, and social wellbeing in all matters relating to the reproductive system at all stages of life. Reproductive health implies that people are able to have a satisfying and safe sex life and that they have the capability to reproduce and the freedom to decide if, when, and how often to do so. Implicit in this are the right of men and women to be informed and to have access to safe, effective, affordable, and acceptable methods of family planning of their choice, 1

132 Bilaga 15.3 and the right to appropriate health-care services that enable women to safely go through pregnancy and childbirth. Reproductive health care defines as the constellation of methods, techniques, and services that contribute to reproductive health and well-being by preventing and solving reproductive health problems. It also includes sexual health, the purpose of which is the enhancement of life and personal relations, and not merely counseling and care related to reproduction and sexually transmitted infections. (WHO, 1998). Det är brist på barnmorskor i Sverige och rapporter från Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån visar att efterfrågan på utbildade barnmorskor ytterligare kommer att öka under de kommande tio åren. Regeringen har uppmärksammat denna brist och Mälardalens högskola har sedan vårterminen 2016 utökat antalet studieplatser på barnmorskeprogrammet med 44 % (från 25 till 36 studieplatser). Då utbildningsplatserna ökar leder det till ett ökat behov av handledare i vården med filosofie magisterexamen i sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa som kan handleda studenter inom huvudområdet. 3. Huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa Barnmorskan verkar inom flera väsentliga områden, nämligen: sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa; forskning, utveckling och utbildning samt ledning och organisation. Dessa områden ska genomsyras av en helhetssyn och etiskt förhållningssätt. Inom området Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa arbetar barnmorskan med information, rådgivning och samtalsstöd, undersökningar och behandlingar, främjande av hälsa och förebyggande av ohälsa samt säkerhet och kvalitet. Inom området forskning, utveckling och utbildning arbetar barnmorskan dessutom med undervisning och personlig och professionell utveckling. Inom området ledning och organisation arbetar barnmorskan med samverkan i vårdkedjan inom primärvård och sluten vård med ett hälsofrämjande perspektiv (Socialstyrelsen, 2006; SBF 2018). 3.1 Examen Inom barnmorskeprogrammet vid Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) Mälardalens högskola, kan en Magisterexamen i Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad ingå. Med utgångspunkt från det som internationellt och nationellt betraktas som barnmorskans huvudområde, avser denna ansökan inrättandet av en ny examen, filosofie magisterexamen med huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa; Degree of Master (60 Credits) in Sexual, Reproductive and Perinatal Health. Efter erhållen barnmorskeexamen är legitimerade barnmorskor behöriga att söka till fortsatta studier på mastersnivå, samt att fortsätta på forskarutbildningsnivå och erhålla en doktorsexamen. Vid HVV finns mastersprogrammet inom hälsa och välfärd med inriktning mot vårdvetenskap sedan 2016, samt forskarutbildning inrättat sedan

133 Bilaga Definition av huvudområdet - barnmorskans kompetensområde Huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa innebär ett tvärvetenskapligt perspektiv där olika områden såsom medicinsk vetenskap, beteendevetenskap, vårdvetenskap och folkhälsovetenskap ingår. I skärningspunkten mellan dessa områden finns barnmorskans specifika område av hälsofrämjande, förebyggande, vårdande och behandlande åtgärder inom sexualitet och reproduktion. 3.3 Utbildningens omfattning och innehåll Barnmorskeprogrammet är en utbildning på avancerad nivå och omfattar 90 högskolepoäng, som fördelas på tre terminer, varav cirka hälften av studietiden utgörs av verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen präglas av tydligt forskningsanknutna klinikförberedande och verksamhetsförlagda studier vilket inkluderar teoretiska och kliniska examinationer. Särskild vikt läggs vid träning av situationer som kräver akut ingripande vid medicinska komplikationer. 3.4 Barnmorskeutbildningens terminsindelning En översiktlig presentation av kurserna i utbildningen illustreras nedan i Tabell 1. Tabell 1. Översiktlig presentation av kurser i barnmorskeutbildningen vid Mälardalens högskola Termin 1 hp Huvudområde Nivåklassificering Kvinnors hälsa och livsvillkor 7.5 Folkhälsa A1N Obstetrik, gynekologi och neonatal vård 7.5 Medicinsk A1N vetenskap Normal graviditet, barnafödande och 7.5 SRPH A1N puerperium Komplikationer inom obstetrik och 7.5 SRPH A1F gynekologisk vård Termin 2 Förlossningsvård SRPH A1F Puerperal, neonatal och gynekologisk vård 7.5 SRPH A1F Valbara kurser Alt. 1. Examensarbete 15 SRPH A1E Alt. 2. Självständigt arbete 7.5 SRPH A1F Alt. 2. Amning och anknytning 7.5 SPRH A1N Termin 3 Förlossningsvård 2 15 SRPH A1F Mödrahälsovård, antikonception och sexuell hälsa 15 SRPH A1F 3

134 Bilaga Huvudområdets omfattning och avgränsning Barnmorskeprogrammet och huvudområdets omfattning och innehåll utgår från forskningsbaserad kunskap inom sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa avser omfatta kurser om 75 högskolepoäng (tabell 2). Tabell 2. Huvudområdets omfattning i Barnmorskeprogrammet Termin Termin 1 Termin 2 Termin 3 Totalt Högskolepoäng Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa* Medicinsk vetenskap Folkhälsa *nuvarande huvudområde Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad 3.6 Vetenskaplig grund Barnmorskans vetenskapliga grund, utbildning och profession skiljer sig från närliggande discipliner och professioner inom vård och hälsa, som exempelvis sjuksköterskeutbildningen. Kurser inom huvudområdet kommer att utgöras av 75 högskolepoäng. Den teoretiska basen i barnmorskeutbildningen utgörs av olika teorier och modeller, som till exempel anknytningsteorin (Bowlby, 1969;1973;1980), där anknytningsbeteendet mellan spädbarn och vårdnadshavare beskrivs och förklaras. Transitionsteori är en annan teori som kan förklara föräldraskap och övergången från barn till tonåring (Meleis, 2010). En modell för att förklara interaktionen mellan kvinna och barnmorska, är till exempel Att stödja och stärka (Berg & Lundgren, 2010) tillämpbar i samband med barnafödande. Brittiska forskare och författare har även kopplat teori och forskning till praktiskt utövande (Bryar & Sinclair, 2011; Cluett & Bluff, 2006; Proctor & Renfrew, 2000). Begrepp och modeller inom folkhälsovetenskap exempelvis salutogenes, empowerment och sense of coherence (Antonovsky, 1987; Hermansson & Mårtensson, 2011) används ofta, inom mödrahälsovård och ungdomsmottagningsverksamhet. Genusteorier och intersektionalitet är användbara för att förklara vad som formar sociala beteende med hänsyn tagen även till etnicitet, ålder och klass (Hirdman, 1988, 1990; Connell, 2002; Lundahl, 2006). Syntesen av dessa områden utgör barnmorskans specifika område av hälsofrämjande, förebyggande, vårdande och behandlande åtgärder inom sexualitet och reproduktion. Magisterarbetet Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng och är obligatoriskt för att erhålla filosofie magisterexamen i huvudområdet. I kursen ska studenten fördjupa sina kunskaper inom huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Studenten ska fördjupa och tillämpa sina kunskaper i vetenskapsteori, forskningsmetodik och forskningsetik genom ett självständigt examensarbete (kursplan VAE041). Examensarbetet bedöms i relation till den enskildes insats men genomförs som regel tillsammans med annan student. Examinationen består av ett examensarbete om 15 högskolepoäng, en muntlig och skriftlig examination av PM, opponentoch respondentskap. Studenten tilldelas betyget Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Huvudområdet synliggörs i barnmorskeprogrammet genom kursplanernas lärandemål i utbildningen och omfattar både nationella och internationella perspektiv på kvinnors sexuella 4

135 Bilaga 15.3 och reproduktiva hälsa, samt rättigheter under hela hennes livscykel. Inom området studeras och utvecklas kunskap om graviditet, födelsen, det nyfödda barnet, föräldraskapet avseende normala processer och dess avvikelser, sexualitet, familjeplanering, reproduktion, kvinnohälsa och ohälsa i ett livscykelperspektiv. Fokus ligger på barnmorskans förebyggande, vårdande och behandlande arbete med och för kvinnan, barnet och familjen. 4. Motiv för inrättande av nytt huvudområde Både internationellt och nationellt benämns barnmorskans område Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa och vid majoriteten av de lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning i Sverige har ett eget huvudämne inrättats. 4.1 En omvärldsanpassning Vid Mälardalens högskola är idag ämnestillhörigheten och huvudområdet för barnmorskeprogrammet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Förankringen till högskoleförordningen (SFS 1993:100) och Socialstyrelsens (2006) begreppsbestämning av barnmorskans huvudområde Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa saknas vid Akademin för hälsa vård och välfärd. 4.2 Utbildningens innehåll och kvalitet samt konkurrenskraft Barnmorskeprofessionen står inför stora utmaningar med krav på hög vetenskaplig kompetens och klinisk säkerhet. Ständiga utmaningar i samhället med ett förändrat sjukvårdspanorama, en förändrad hälso-och sjukvårdsstruktur med en alltmer specialiserad och högteknologisk vård pågår, vilka ställer krav på en ständig kunskapsutveckling och behov av välutbildad personal med magisterexamen inom hälso-och sjukvården. För barnmorskeprogrammet skulle det nya huvudområdet påverka utbildningens innehåll, kvalitet och studenternas professionella utveckling på ett positivt sätt, vilket i sin tur skulle öka attraktionskraften till utbildningen och stärka konkurrenskraften gentemot andra lärosäten. Dessutom kan samverkan och utbyte med andra lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning med ett eget huvudområde underlättas, särskilt i samband med externa examinationer av vetenskapligt arbete för en generell examen. Ur ett studentperspektiv skulle det egna huvudområdet ge en specifik inriktning som underlättar för studenterna att tidigt i utbildningen identifiera sig med barnmorskans kunskapsområde Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Dessutom kan det bidra till en ökad anställningsbarhet både nationellt och internationellt samt specifikt inom FN-systemet, där sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa och rättigheter är ett prioriterat område. 4.3 Samhällets behov av välutbildade barnmorskor Det är brist på barnmorskor i Sverige och rapporter från Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån visar att efterfrågan på utbildade barnmorskor kommer öka ytterligare under de kommande 10 åren på grund av stora pensionsavgångar. Denna brist har uppmärksammats av 5

136 Bilaga 15.3 regeringen och Mälardalens högskola har i linje med detta sedan vårterminen 2016 utökat antalet studieplatser på barnmorskeprogrammet. 4.4 Sammanställning av motiv för inrättande av nytt huvudområdet Enligt både Högskoleförordningen (SFS 1993:100), och Socialstyrelsens begreppsbestämning (2006) är barnmorskans huvudområde Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. I barnmorskans kompetensbeskrivning (SBF, 2018) är kunskapsområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Internationella Barnmorskeförbundet styr-och policydokument ligger till grund för barnmorskans kunskaps- och kompetensområden. Kunskapsområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa är väl definierat och skiljer sig från andra närliggande discipliner och professioner inom vård och hälsa. Inrättandet av huvudområdet är en modernisering och omvärldsanpassning både nationellt och internationellt då 10 av tretton lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning i Sverige redan har inrättat eget huvudområde. Främjar en hållbar utveckling genom ökad nationell samverkan mellan lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning, särskilt avseende handledning och granskning av magisterarbeten. Främjar internationellt utbyte inom utbildning och forskning mellan lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning och bidrar till en ökad attraktionskraft för både studenter och lektorer. Behovet av barnmorskor med magisterexamen som kan handleda en ökad andel barnmorskestudenter i klinisk verksamhet då utbildningsplatserna behöver ökas vilket då leder till behov av fler barnmorskor med rätt kompetens (magisterexamen), och barnmorskor som kan göra adekvata bedömningar i en alltmer högspecialiserad vård. Kongruens mellan barnmorskeutbildningens huvudsakliga innehåll och det nya huvudområdet, den föreslagna utbildningsplanen och de reviderade kursplanerna. Inrättandet av huvudområdet skulle leda till att studentens ämnesområde för examensarbete är i linje med huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa och ge en filosofie magisterexamen i ämnet istället för i vårdvetenskap, som är aktuellt idag. Idag väljer studenten ett ämne för examensarbetet inom kunskapsområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, men de erhåller en examen i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Ökad professionalisering genom att huvudområdet framträder och synliggörs i utbildningsplan och kursplaner vilket kommer att underlätta och påskynda lärprocessen för barnmorskestudenten i omställningen från sjuksköterskans huvudområde till barnmorskans huvudområde. Kvalitetssäkring i samband med UKÄ-granskning, då utbildningen bör granskas utifrån det föreslagna huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Då huvudområdet är utgångspunkten för bedömningen av barnmorskeexamens mål och kriterier är det helt avgörande för utbildningens inriktning och ämnesfördjupning. Stärker och bidrar till tydligare profilering av barnmorskeprogrammet vid Mälardalens högskola. Utbildningens position samt konkurrenskraft gentemot andra lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning ökar. Det kan bidra både till ett ökat söktal bland studenter och till ökad attraktionskraft för lektorer att söka till MDH. 6

137 Bilaga Förutsättningar MDH kännetecknas av en utbildning med hög kvalitet och ett 40-årigt nära samarbete och samverkan med det omgivande samhället, det vill säga näringsliv och offentlig sektor. Varje år samarbetar MDH tillsammans med landsting, kommuner, företag och organisationer i hundratals projekt. Detta bidrar till att studenterna är attraktiva på arbetsmarknaden. MDH har idag studenter som läser kurser och program inom ett stort utbud av utbildningar med fokus på fyra utbildningsområden; ekonomi, hälsa, vård och välfärd, lärarutbildningar samt tekniska utbildningar. MDH bedriver forskning i samverkan med det omgivande samhället, regionalt, nationellt och internationellt framförallt inom teknik och hälsa, vård och välfärd. Inom barnmorskeprogrammet är den samlade kompetensen god då samtliga lektorer är disputerade inom området och har pedagogisk utbildning. I lärarteamet ingår en adjungerad professor som är barnmorska och tre lektorer som är barnmorskor och under docentmeritering. Lektorerna är engagerade i undervisning och examination på grund-, avancerad och forskarutbildningsnivå. Lektorerna medverkar i Svenska Barnmorskeförbundets nationella utbildningsråd som driver kvalitetsfrågor inom huvudområdet. Svenska Barnmorskeförbundet samordnar samtliga lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning i Sverige och anordnar regelbundna sammankomster och nationella konferenser. 5.1 Utbildningen organisation och utformning Barnmorskeprogrammets 90 högskolepoäng fördelas på tre terminer, varav cirka hälften av studietiden utgörs av verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen präglas av tydligt forskningsanknutna klinikförberedande och verksamhetsförlagda studier vilket inkluderar kliniska och teoretiska examinationer. Särskild vikt läggs vid träning av situationer som kräver akut ingripande vid medicinska komplikationer. Termin 1, 30 högskolepoäng Under första terminen inhämtar studenten kunskaper i kvinnohälsa, vårdvetenskap och medicinsk vetenskap med fokus på området sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt fördjupade kunskaper om reproduktionsorganens anatomi och fysiologi, okomplicerad graviditet och förlossning, puerperium, amning och nyföddhetsvård. Vidare studeras gynekologiska sjukdomar, infertilitetsproblematik och andrologi samt antikonception. Viktiga inslag är fältstudier inom barnmorskans arbetsfält, klinikförberedande praktiska övningar och scenario träning. Terminen avslutas med en teoretisk kurs med fokus på komplikationer vid graviditet och förlossning. Termin 2, 30 högskolepoäng Under andra terminen ingår under en tio veckors period verksamhetslagd utbildning inom förlossningsvård, gynekologisk vård, BB-vård och neonatalvård. Det genomförs också en kurs i examensarbete inom sexuell och reproduktiv hälsa omfattande 15 högskolepoäng. alternativt kan studenterna välja en valbar kurs i amning och anknytning omfattande 7.5 högskolepoäng, och ett självständigt arbete omfattande 7.5 högskolepoäng. 7

138 Bilaga 15.3 Termin 3, 30 högskolepoäng Den sista terminen ägnas huvudsakligen åt verksamhetsförlagd utbildning inom förlossningsvård, mödrahälsovård, specialistmödravård och ungdomsmottagningsverksamhet samt inom valbar verksamhet. Den verksamhetsförlagda utbildningen varvas med teoretiska studieuppgifter, seminarier och examinationer som är både teoretiska och kliniska. För att säkerställa progressionen och att studenterna uppnår målen för avancerad nivå genomförs regelbunden översikt av kursplaner med hjälp av bl.a. studenternas kursvärderingar. Det sker en successiv fördjupning under utbildningen vilket innebär att litteraturen blir alltmer krävande liksom komplexiteten i examinationsuppgifterna. Litteraturen är kopplad till aktuell nationell och internationell forskning. Verksamhetsförlagd utbildning Barnmorskeprogrammet är en utbildning på avancerad nivå vilket även ställer krav på de kliniska verksamheterna, där den verksamhetsförlagda utbildningen sker. Lektorerna inom barnmorskeprogrammet ansvarar för varsin VFU-region, och medverkar regelbundet vid VFUbedömningar och reflektionssamtal tillsammans med handledare och student samt vid patientfallsseminarier tillsammans sakkunniga, handledare och övrig personal vid respektive klinik. Seminarierna utgår från klinisk praxis och diskuteras i relation till evidensbaserad kunskap, vilket främjar kunskapsutvecklingen och samarbetet med den kliniska verksamheten. 5.2 Utbildningsmiljö Studentinflytande Studentrepresentanter på barnmorskeprogrammet inbjuds och medverkar regelbundet på utbildningsråd/lektorsmöten varje månad, där de har möjlighet att framför sina synpunkter på utbildningen. Studenternas muntliga och skriftliga utvärderingar av kurser och program ligger till grund för de förbättringar som regelbundet genomförs. Barnmorskestudenter med programstart vårterminen 2018, har informerats om pågående arbetet med inrättande av nytt huvudområde. Samtliga studenter var enade om att ändring från nuvarande huvudområde vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad är relevant utifrån barnmorskans specifika område inom Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Studentgenomströmningen i programmet är mycket hög (ca 98 %). Samverkan inom akademin med specialistsjuksköterskor Inom akademin finns en nära samverkan mellan lektorer och lärare i olika program på avancerad nivå. Detta gäller framförallt inom det nuvarande huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Samverkan med representanter för den verksamhetsförlagda utbildningen Det sker en kontinuerlig strävan att höja den akademiska kompetensen hos de kliniska handledarna. Detta kan göras på flera sätt. Från lärosätet erbjuds regelbundna kompetensutvecklingsdagar för kliniska handledare. Dessa tillfällen brukar vara väl frekventerade och uppskattade. För att stärka samverkan och kvalitén i utbildningen erbjuds dessutom regelbundna samverkansmöten mellan verksamheterna inom de orter där den verksamhetsförlagda utbildningen är lokaliserad i kommuner och landsting i Sörmlands län, 8

139 Bilaga 15.3 Region Västmanland och Region Örebro län. Ett nära samarbete med verksamheterna finns även när det gäller färdighetsträning i akuta obstetriska operationer och handläggning av asfyxi hos nyfödda barn. Internationalisering Inom barnmorskeprogrammet finns möjlighet till internationella utbyten som kan bidra till en kvalitetshöjning av utbildningens innehåll. Genom det internationella lärar-och studentutbytet kan kunskapen och medvetenheten om globala frågor öka, som betydelsen av demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, jämlikhet, miljö/klimat frågor, fattigdomsbekämpning, hållbar och ekonomisk utveckling samt hälsa-vård och välfärd. Många av dessa områden ryms inom FNs globala mål som skall uppnås till 2030 (SDG2013). Dessa aspekter integreras i utbildningen och kan ytterligare fördjupas genom det internationella utbytet, särskilt avseende den Sexuella, reproduktiva och perinatala hälsan och rättigheter, för kvinnor och deras familjer, inklusive ungdomars hälsa och livsvillkor (mål 3). Europeiskt utbyte På barnmorskeprogrammet finns sedan många år tillbaka ett student- och lärarutbyte med Brightons universitet i Storbritannien. Detta utbyte har utvecklats till ett internationellt nätverk, Midwives Moving On (MIMO), och förutom Brighton University ingår två lärosäten i Belgien, Karel de Grote University College, Antwerpen och Haute Ecole de Namur Liège, Luxembourg. I början av 2017 tecknades överenskommelsen, Memorandum of Understanding. I dokumentet beskrivs den internationella modulen som utvecklats för att säkerställa utbytets kvalitet och utformning. I huvudsak består utbytet av fältstudier under två veckor inom barnmorskans verksamhetsområden i respektive land, möten i den akademiska miljön med studenter och lärare, reflektioner kring olika arbetssätt och vårdkulturer. Ett årsmöte genomförs i ett av länderna, då bland annat en heldags workshop genomförs, där barnmorskestudenterna kritiskt får granska framförallt de olika ländernas förlossningsrutiner och presenterar sina resultat i form av en posterutställning. Syftet är att stimulera till ett kritiskt och evidensbaserat tänkande samt inspirera till internationella studier. Utomeuropeiskt utbyte Under våren 2011 skrev fem thailändska studenter magisteruppsats vid Mälardalens högskola och handleddes bland annat av lektorer på barnmorskeprogrammet. Ett samarbete med Mälardalens högskola och Shrimarasakam Nursing College i Thailand pågick och en kurs i Reproduktiv och Perinatal hälsa ur ett interkulturellt perspektiv genomfördes där svenska barnmorskor studerade i Thailand. Sedan 2015 har HVV ett samarbete med Bharati Vidyapeeth Deemed University, Pune, i Indien. Samarbetet består av ett Linnaeus Palme utbyte för lärare och studenter om perioder av tre respektive 12 veckor. Inom sjuksköterske- och barnmorskeprogrammet har sex inkommande och två utresande lärare ingått. Erfarenhets- och kunskapsutbytet har varit berikande och bidragit till en ökad förståelse för kvinnor och barns livsvillkor i Indien som utvecklingsland och hur det kan påverka den sexuella- och reproduktiva hälsan, särskilt avseende mödra- och barnadödlighet. Det ömsesidiga intresset och utbytet mellan parterna har bidragit till ett fortsatt utbyte och överföring av evidensbaserad kunskap i båda riktningar. Genom utbytet har de internationella relationerna fördjupas då en kontinuitet skapas i utbytet och gemensamma angelägna områden har identifieras. Detta har främjat en hållbar utveckling genom exempelvis 9

140 Bilaga 15.3 förbättringar av kursplaner och kursmål vid respektive lärosäte, samt initierat forskningssamarbeten. 5.3 Forskningsanknytning i utbildningen Barnmorskeprogrammet och huvudområdets omfattning och innehåll utgår från kunskap baserad på forskning inom området sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Lektorerna är forskningsaktiva och har ett stort forskarnätverk som bidrar till en kontinuerlig kunskapsutveckling och aktuell forskningsanknytning i utbildningen. Genom hela utbildningen och i varje kurs finns lärandemål med forskningsanknytning där studenten ska kunna söka, analysera och kritiskt granska vetenskaplig litteratur inom huvudområdet kopplat till specifika studieuppgifter som examineras både muntligt och skriftligt som till exempel artikel-och PMgranskning. Alla kurser baseras på aktuell forskningsbaserad litteratur. Forskare föreläser i alla kurser och lektorerna inom programmet föreläser om sina respektive forskningsfält. När det är möjligt kan studenter få ta del av forskningsmaterial för sitt examensarbete. I dagsläget produceras magisterarbeten årligen som handleds och/eller examineras av disputerade lektorer inom programmet. Barnmorskor i Sverige är ledande i Europa när det gäller antalet disputerade inom området. Av förbundets cirka medlemmar är idag 150 disputerade. Svenska Barnmorskeförbundet har ett vetenskapligt råd, ett etiskt råd, ett utbildningsråd och ett internationellt råd och ger ut en populärvetenskaplig tidskrift Jordemodern samt en vetenskaplig internationell tidskrift Sexual & Reproductive Healthcare. Årligen anordnas vetenskapliga konferenser där både lektorer och studenter deltar. SBF tillhör den internationella organisationen International Council of Midwives som har en egen etisk kod. 5.4 Lärarkompetens Personal; Lärarkompetens och lärarkapacitet Lärarna inom barnmorskeprogrammet har en god ämnesmässig och akademisk kompetens inom sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. I lärarteamet finns en adjungerad professor som är barnmorska och tre lektorer som är disputerade barnmorskor som bedriver forskning inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. En specialistläkare inom obstetrik och gynekologi kliniskt verksam vid kvinnokliniken, Västmanlands sjukhus, Västerås, är affilierad till lärosätet och undervisar i barnmorskeprogrammet. Totalt är drygt tre heltidstjänster vid lärosätet knutna till Barnmorskeprogrammet, externa gästlärare/forskare med specifik kompetens inom områden med hög relevans för huvudområdet, exempelvis fosterdiagnostik och ultraljud, förekommer i begränsad omfattning (Bilaga D). Vi bedömer att lärarkompetensen är adekvat samt står i proportion till utbildningen, handledning och examination. Kompetensutveckling Inom barnmorskeprogrammet har lektorerna 20 procent av heltid avsatt för forskning, denna tid kan ökas baserat på ekonomiska förutsättningar och prioriteringar. Plan för kompetensutveckling uppdateras regelbundet i samband med medarbetarsamtal. Vetenskapliga artiklar från lärarteamet produceras regelbundet i internationella vetenskapliga tidskrifter. 10

141 Bilaga 15.3 Regelbundna högskolegemensamma seminarier erbjuds alla lärare vid lärosätet. Kompetensutveckling sker även genom tvärvetenskapliga kollegier för lektorer och lärare i specialist sjuksköterske- och barnmorskeprogrammet och forskningsseminarier i specifika forskargrupper vid lärosätet. Professorerna inom akademin för hälsa vård och välfärd arrangerar regelbundet andra högre seminarier för forskare och lärare vid lärosätet. 5.5 Forskningsaktivitet Forskningsprofilen hos Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) är mångvetenskaplig och forskningsaktiviteterna är inriktade på tre fokusområden; Hållbart arbetsliv, livsstil och hälsa, Hälso- och välfärdsteknik i ett användarperspektiv samt Personcentrerad vård och omsorg. Forskningen har det professionella kunskapsintresset och praktikerrelevans som utgångspunkt. Lektorerna inom barnmorskeprogrammet medverkar i flera forskargrupper och nätverk som bedriver forskning inom Sexuell, Reproduktiv och Perinatal hälsa med inriktning mot hälsa, välfärd och samhället, så som ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa och livsstil, vårdrutiner som främjar familjens tidiga anknytning i samband med barnafödande samt, samvård mellan föräldrar och barn utifrån ett barnrätts-och jämlikhetsperspektiv (skydd, omsorg, utveckling, delaktighet). Flera större forskningsprojekt bedrivs vid HVV både med nationell och internationell samverkan med inriktning inom sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa och handledning av doktorander. Samtliga lektorer inom barnmorskeprogrammet ingår i en gemensam forskargrupp på akademin Barns skydd, omsorg, utveckling & delaktighet (Chip4). Fokus för forskargruppen är på barns och ungas delaktighet i olika vardagssammanhang bland annat familj och vård utifrån ett barnrättsperspektiv. Syftet är att genom att generera kunskap om barns vardagsmiljöer och sammanhang stärka barns rättigheter, utveckling och hälsa med delaktighet som grund. Forskargruppen har ett tvärvetenskapligt perspektiv där forskare och doktorander från olika discipliner ingår. Forskning bedrivs inom sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, där lektorerna i barnmorskeprogrammet (MV, MW, MM) tillsammans kompletterar huvudområdets omfattning sexuell (MM, MV), reproduktiv (MV, MW, MM) och perinatal (MV, MW) hälsa. Målet med den vetenskapliga produktionen är att fortsätta producera 1-3 vetenskapliga artiklar per lektor och år. Samproduktion sker med Kvinnors och barns hälsa, KI; Obstetrisk och reproduktiv hälsoforskning, Uppsala universitet; Centrum för klinisk forskning, Region Västmanland/Uppsala Universitet; University of Lancaster, England. En lektor i barnmorskeprogrammet är doktorandhandledare för en thailändsk och en chilensk forskarstuderande med barnmorskebakgrund och ingår även i forskargruppen Välfärdsforskning (Welfare research Group). Forskargruppens fokus handlar i huvudsak om att förstå den komplexitet som finns i hur människor upplever sitt vardagsliv i relation till de strukturella villkoren i form av medborgarskapets förutsättningar både när det gäller möjligheter och begränsningar. Det långsiktiga målet för forskargruppen är att arbeta med projekt som undersöker förändringar i människors livsvillkor på makronivå och även beteenden på mikronivå. Vidare handlar det om att analysera hur detta kan hänga ihop med strukturella förutsättningar som socialpolitik och arbetsmarknad. I detta inryms begrepp som mänskliga rättigheter som även kan kopplas samman med rådande värderingar och attityder om olika mänskliga företeelser. Samproduktion sker med bland annat Hälsoministeriet i Thailand och Hälsoministeriet i Chile. 11

142 Bilaga Lektorernas pågående forskningsprojekt med inriktning inom huvudområdet 1. Thai and Swedish young people s living conditions, lifestyles and sexuality. A comparative study from a health and welfare perspective, Mälardalens högskola, doktorand projekt. 2. Fathers care of the newborn infant after caesarean section in Chile in relation to different caring models, Karolinska Institutet, doktorand projekt. 3. Midwifery and Ethical dilemmas from a gender perspective, in collaboration with Roskilde University in Denmark and Umeå University. 4. Gender egalitarianism and the impact of free-to-view internet pornography on young people: a comparative study between the UK and Sweden. 5. D-vitamin till gravida somaliska kvinnor och deras förlossningsutfall, doktorandprojekt. 6. Ungdomars reproduktiva livsplan. 7. Utveckling av en digital applikation som fångar ungdomars hälsa och behov av stöd på ungdomsmottagningar. 8. PHUK-Psykisk hälsa bland unga kvinnor. 9. Familjer med två mammor- erfarenheter och stöd från mödra- och barnhälsovården, doktorand projekt vid Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola. 10. EMBLA projektet - ska utvärdera effekten av internetbaserad behandling för kvinnor med Vestibulodyni, doktorandprojekt. 6. Utformning, genomförande och resultat Barnmorskeutbildningen mål utformas utifrån det som angivits i Högskolelagen (SFS 1992:1 434) och Högskoleförordningen examensordning (SFS 1993:100), för att säkerställa att studenterna når examensmålen. Utbildningen följer Europarådets direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer (2005/36/EG) och kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska (Socialstyrelsen 2006; Svenska Barnmorskeförbundet 2018). Inom barnmorskeprogrammet är samtliga kurser på avancerad nivå och detta innebär en progression med utgångspunkt från studenternas tidigare sjuksköterskeexamen med kandidatexamen. Kurser som bygger upp examen i utbildningen avser en succesiv progression och fördjupning samt breddning i förhållande till eventuell magisterexamen och anges i den ordning som de läses (Tabell 1). Kursplanernas Lärandemål är specifika med tydlig konstruktiv länkning till läraktiviteter, examinationer och utbildningens examensmål. Specifik progression inom området avser bland annat studenternas förmåga till självständigt arbete i komplexa situationer, förebyggande och hälsofrämjande perspektiv, helhetssyn, reflektion, kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt, v.g. se examensmatris (Bilaga C). I termin 1 ingår kurser om kvinnors hälsa och livsvillkor omfattande 7.5 högskolepoäng; obstetrik, neonatologi och gynekologi omfattande 7.5 högskolepoäng; okomplicerad graviditet och barnafödande omfattande 7.5 högskolepoäng. I den senare kursen påbörjas planeringen av ett självständigt arbete i form av en PM-skiss där ämnesområdet identifieras, avgränsas och preciseras. Termin 1 avslutas med en fördjupnings kurs i obstetrik och gynekologi omfattande 7.5 högskolepoäng. I termin 2 är utbildningen indelad i två omväxlande 10 veckors perioder med parallella kursblock/spår. Ett spår med kurser i kliniska studier som bedrivs inom förlossnings-, BB och gynekologisk vård samt ett teoretiskt spår där det självständiga examensarbetet genomförs omfattande 15 högskolepoäng alternativt 7,5 högskolepoäng (samt kurs i amning och anknytning omfattande 7.5 högskolepoäng). Den tredje och avslutande terminen består av 12

143 Bilaga 15.3 kliniska studier inom mödrahälsovård, ungdomsmottagning, antikonception samt en valfri klinisk placeringsvecka med möjlighet till internationellt utbyte; dessutom ingår fördjupningskurs i förlossningsvård. Under den verksamhetsförlagda utbildningen ska studenten övervaka minst 100 förlossningar samt under handledning biträtt hälften av dessa under förlossning. 6.1 Genomförande I Barnmorskeprogrammet pågår ett ständigt kvalitetsarbete med kursutveckling och i samband med ansökan om inrättande av eget huvudområde har en översyn av utbildningsplan och kursplaner genomförts. De ändringar som önskas göras utifrån den nya examensutgången samt nytt huvudområde är att i dessa dokument ändra benämningar i basdata och ersätta Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, samt vårdvetenskap med inriktning mot barnmorskans område - sexuell och reproduktiv hälsa, med Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. I utbildningsplan önskar vi ersätta skrivelsen Filosofie magisterexamen med huvudområdet Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad (Master of Science (60 H. E. Credits) in Caring Science with Specialization in Nursing) med Filosofie magisterexamen med huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa (Degree of Master of Science (60 Credits) in Sexual, Reproductive and Perinatal Health). Förslag till reviderad utbildningsplan (Bilaga A) och kursplaner bifogas (Bilaga B). Dessutom åskådliggörs förslag till revideringar i Examens-och kursmatris för bedömning av lärandemålen i relation till huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa och till de nationella examensmålen (Bilaga C). Dessa dokument är ännu inte fastställda i avvaktan på tillstånd att utfärda examen inom huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. 6.2 Resultat Huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa som huvudområde avser kurser inom området med successiv fördjupning och breddning vilket kommer att utgöras av 75 högskolepoäng (tabell 2). Generell examen Filosofie magisterexamen med huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa avser omfatta 60 högskolepoäng. I dagsläget produceras magisterarbeten årligen som handleds och/eller examineras av disputerade lektorer inom barnmorskeprogrammet. Ett tvärvetenskapligt perspektiv där även medicinsk vetenskap, beteendevetenskap, vårdvetenskap och folkhälsovetenskap kan ingå. Syftet är att säkra bred och fördjupad kunskap inom huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Lärandemål som studenten ska kunna är följande; 1 identifiera och avgränsa ett problemområde relevant för barnmorskor inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa och formulera ett syfte i relation till detta; 2 systematiskt söka, analysera, värdera och kontrastera tidigare forskning relaterat till valt problemområde; 3 identifiera, beskriva, tillämpa och värdera en för syftet relevant vetenskaplig metod; 4 identifiera, tillämpa och värdera etiska aspekter i relation till examensarbetet; 5 bearbeta, analysera samt värdera kvaliteten på data; 6 beskriva och värdera sitt resultat i ett examensarbete; 7 kontrastera och värdera resultatet med tidigare forskning samt 13

144 Bilaga 15.3 eventuell teoretisk referensram; 8 värdera resultatet i relation till samhällsrelevans och barnmorskors yrkesområde inom sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa; 9 identifiera ytterligare behov av kunskapsutveckling avseende valt problemområde; 10 kritiskt granska samt föra en vetenskaplig diskussion avseende eget och andras examensarbete. Andelen barnmorskestudenter som ansöker om magister i nuvarande huvudområde är ca 85 % av programdeltagarna. 6.3 Benämning Det nya huvudområdet kommer att benämns Sexuell reproduktiv och perinatal hälsa, samt filosofie magisterexamen med huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa (Degree of Master (60 Credits) in Sexual, Reproductive and Perinatal Health. 6.4 Jämställdhet, jämlikhet och mångfald Utbildningsprogrammen vid Mälardalens högskola har som särskild målsättning att bidra till insikt att främja ökad medvetenhet om jämställdhet, jämlikhet och mångfald. Jämställdhetsaspekten avspeglas i de olika kursernas innehåll. Kvinnohälsa är central ur ett livsperspektiv. Partnerns betydelse och delaktighet i samband med graviditet och barnafödande beaktas och ges stort utrymme i utbildningen. Studenterna tränas i ett professionellt och etiskt förhållningssätt i vård mötet. Kurserna i barnmorskeprogrammet berör en variation av olika perspektiv och riktar sig till både mammor och pappor med olika familjebildningar, som samkönade föräldrar exempelvis två mammor, eller pappor, som kan utgöras av olika konstellationer. Attitydskapande seminarier genomförs i samtliga kurser. Målsättningen är att utbilda barnmorskor som blir väl förberedda att medverka i både nationella och internationella sammanhang som kan bidra till ökad jämställdhet och jämlikhet. Därför är sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) en prioriterad fråga och central för att förbättra både kvinnors, men även mäns situation. Internationellt är en målsättning att minska mödradödlighet (Utrikesdepartementet, 2006; Världshälsoorganisationen WHO, 2015, Förenta Nationerna UN, 2011 ). Oplanerade graviditeter, graviditetskomplikationer och osäkra aborter leder till en ökad mödra- och barnadödlighet i ett internationellt perspektiv. Andra perspektiv som berörs är sexuellt överförbara infektioner inklusive HIV/AIDS såväl nationellt som internationellt, jämställdhet och jämlikhet, mångfald/intersektionalitet liksom heteronormativitet utifrån Diskrimineringslagen (SFS 2016:82). 7. Hållbar utveckling Genom utbildning och forskning arbetar MDH och HVV på olika sätt för att möta de 17 globala målen och Agenda 2030 (UN, 2015; Regeringskansliet, 2015). Fokus i de globala målen ligger bland annat på Sexuell, Reproduktiv Hälsa och Rättigheter (SRHR) och att bidra till en minskad mödra- och barnadödligheten genom att sprida och implementera evidensbaserad kunskap. Dessa färdigheter som är i linje med de globala målen säkerställs inom ramen för utbildningen till barnmorska och svenska barnmorskor har ett gott renommé såväl nationellt som internationellt. Internationellt finns goda möjligheter för barnmorskor att utöva sin profession. 14

145 Bilaga Samverkan med andra lärosäten Mälardalens Högskola är det lärosäte i Sveriges mittregion där barnmorskeutbildning bedrivs och genom bland annat samverkan med SBFs nationella utbildningsråd har akademiskt utbyte med övriga barnmorskeutbildningar i Sverige. En samverkansöverenskommelse finns med Barnmorskeutbildningen vid Högskolan Dalarna i Falun avseende granskning av magisterarbeten med inriktning mot sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Dessutom har samverkan med Umeå Universitet initierats avseende etiska- och jämställdhetsaspekter inom ämnet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Vidare planeras att utveckla delade föreläsningar via webbaserad teknik och gemensamma examinationstillfällen för en ökad flexibilitet som ett led i att kvalitetssäkra utbildningarna utifrån måluppfyllelse och progression. Ytterligare planeras att mer specifikt analysera hur lärandemål, undervisning, undervisningsformer och examination är samstämmiga mellan lärosätena. Revidering av kursplaner och studiehandledningar kommer att ske fortlöpande som en del av kvalitetssäkringsarbetet. 7.2 Samverkan med det omgivande samhället Inom ramen för utbildningen sker samarbete framförallt med representanter för de olika regionerna i Västmanland, Sörmland och i Örebroregionen där studenterna genomför sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Alla lektorer besöker regelbundet VFU-klinikerna i samband med bedömningssamtal, där förutom studenterna även handledare och huvudhandledare/adjungerade kliniska adjunkter deltar. Representanter från respektive klinik deltar regelbundet i undervisningen och på samverkansmöten och handledare bjuds in till återkommande temadagar, seminarier och examinationer på högskolan. Mälardalens högskola har tecknat avtal som reglerar antalet VFU-platser med respektive VFUregion. En studierektor för varje region koordinerar VFU-placeringarna i samverkan med VFUhandläggare på akademin. Samtliga studierektorer medverkar i regelbundna samverkansmöten där utvärdering av VFU-placeringar sker. Antalet VFU-platser påverkar/styr studentantalet i programmet. För att möta upp regeringens krav på utökade studieplatser har barnmorskeprogrammet omstrukturerats i samverkan med samtliga VFU-kliniker och mottagningar. Det resulterade i en ökning av studieplatser med 44 % och att det numera finns två parallella spår i termin två. Spår ett innebär att halva kursen skriver ett vetenskapligt arbete om antingen 7.5 eller 15 högskolepoäng och den andra halvan inleder sin VFU-placering. Efter 10 veckor byter studenterna spår. Konsekvenser av detta är, förutom fler studieplatser i programmet, ett ökat antal magisterarbeten och att fler studenter bereds plats i VFU. Detta har medfört ett ökat behov av VFU-handledare med magisterexamen. Barnmorskeprogrammet har genomfört ett flertal fristående kurser om högskolepoäng under åren , exempelvis Sex- och samlevnadskurser, på både grund- och avancerad nivå samt Amning och anknytning, vilka har varit sökbara för både yrkesverksamma och studenter. Samverkan och undervisningsinsatser sker även med andra utbildningar, som sjuksköterskeprogrammet, specialist sjuksköterskeutbildningar, folkhälsovetenskapliga programmet och forskarutbildningen på akademin. Lektorernas forskning har rönt uppmärksamhet vilket innebär att de är inbjudna föreläsare till andra universitet och högskolor, och regelbundet medverkar i media. Lektorerna har även producerat flera läromedel som riktar sig till både studenter och yrkesverksamma. 15

146 Bilaga Konsekvenser med införande av eget huvudområde Den specifika ämnesinriktningen skulle påverka utbildningens innehåll, kvalitet och studenternas professionella utveckling på ett positivt sätt, vilket kan främja attraktionskraften till utbildningen. Samverkan och utbyte med andra lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning med eget huvudområde skulle underlättas. Ständiga utmaningar i samhället kräver en omvärldsanalys och fördjupning av ämnesområdet, så som barnmorskans hälsofrämjande och rådgivande roll inom abortvård i hemmet, kontinuerligt stöd och tidig hemgång i samband med barnafödande, vård av för tidigt födda barn och dess familj och uppsökande verksamhet gällande screening av cancer i livmoderhalsen samt rådgivning för äldre kvinnor och partners. Studentperspektiv Inrättandet av det egna huvudområdet ger en specifik ämnesinriktning vilket underlättar för studenterna att tidigt i utbildningen identifiera sig med barnmorskans kunskapsområde sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Tvärprofessionell samverkan Samtliga inom specialistsjuksköterskegruppen är positiva till inrättandet av huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Det finns en lång tradition av samverkan mellan programmen och således inga farhågor att detta skulle försämras. Tvärtom ser man det enbart positivt om barnmorskeprogrammet kan få en tydligare profil genom inrättandet av eget huvudområde och filosofie magisterexamen i Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Barnmorskeprogrammet avser heller inte att utgöra en ny organisatorisk enhet. Det finns en ömsesidig ambition och intresse om fortsatt samverkan och utbyte med specialistsjuksköterskegruppen och med ämnesgruppen vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad samt tvärprofessionellt forskningssamarbete. Inrättande av huvudområdet ses som berikande för akademin. Barnmorskeprogrammet är ett prioriterat område för lärosätet och med anledning av det utökade antalet studieplatser och inrättande av nytt huvudområde önskas rekrytering av lektor och professor. En ämnesansvarig för det nya huvudområdet kommer att tillsättas. Detta för att tillgodose en hållbar utveckling av huvudområdet och utveckla samt fördjupa forskningsanknytningen vid lärosätet. 9. Förslag till övergångsbestämmelser Föreslagen utbildningsplan (Bilaga A) avser gälla för utbildning från vårterminen Behörighetskrav för enskilda kurser finns för fortsatta studier inom programmet, se varje enskild kursplan (Bilaga B). Studenter som påbörjat barnmorskeprogrammet enligt föregående utbildningsplan, och som efter uppehåll återupptar studier, kommer fortsättningsvis studera enligt utbildningsplan i huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Tidigare Filosofie magisterexamen i huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad kan kompletteras med ny magisterexamen i Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa om ingående kurser lästs inom barnmorskeprogrammet. Tidigare kurser som lästs i huvudområdet 16

147 Bilaga 15.3 vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad inom barnmorskeprogrammet klassas om till huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. 10. Kortfattad redogörelse om arbetsprocessen Arbetsprocessen med ansökan har skett i dialog med ett flertal lärosäten som tidigare inrättat eget huvudområde i barnmorskeutbildningen. En arbetsgrupp inom akademin har utformat ansökan och en intern granskningsprocess har genomförts. Förankringsarbetet har skett internt och externt. I samband med samverkansmöten i de regioner där verksamhetsförlagd utbildning bedrivs har man ställt sig positiv till inrättandet av eget huvudområde. Inför inrättande av eget huvudområde i Sexuell, Reproduktiv och Perinatal hälsa har utbildningsplan (Bilaga A) och kursplaner (Bilaga B) anpassats till det nya huvudområdet, vilket medfört en tydligare förankring av befintlig utbildningsplan och kursplaner från nuvarande huvudområde vårdvetenskap till Sexuell, Reproduktiv och Perinatal hälsa (Bilaga C). Alla kurser som lästs inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad kan klassas som huvudområdet Sexuell, Reproduktiv och Perinatal hälsa. En lärartabell med förteckning över resurser inom barnmorskeprogrammet presenteras i Bilaga D. Personer vid Mälardalens högskola som ingått i beredningen av ansökan Maria Müllersdorf, docent, dr. med vet. Akademichef vid HVV Agneta Brav, fil.dr. och utbildningsledare Ylva Blauberg, utbildningsledare Lene Martin, professor, dr. med. vet. forsknings ledare Elisabet Häggström-Nordin, lektor, docent, leg. barnmorska dr. med. vet. Marianne Velandia, lektor, leg. barnmorska, dr. med vet. Magdalena Mattebo, lektor, leg. barnmorska, dr. med. vet. Margareta Widarsson, lektor, leg. barnmorska, barnsjuksköterska, dr. med vet. Kyllike Christensson, professor, leg. barnmorska, dr. med vet. Kaj Wedenberg, lektor, leg. läkare, specialist i gynekolog och obstetriker, dr. med. vet 17

148 Bilaga 15.3 Bilagor A. Utbildningsplan B. Kursplaner C. Examensmatris D. Lärartabell 18

149 19 Bilaga 15.3

150 Bilaga 15.4 Beslutsdatum: Dnr: 2018/ (1) Beslutande: Fakultetsnämnden EXAMENSBESKRIVNING Filosofie magisterexamen med huvudområdet Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa Degree of Master of Science (60 credits) in Reproductive, Perinatal and Sexual Health Utbildningsnivå Magisterexamen avläggs på avancerad nivå. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Filosofie magisterexamen med huvudområdet Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 hp varav minst 45 hp på avancerad nivå varav minst 30 hp inom huvudområdet vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp på lägst nivå A1E. Därtill ställs krav på kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 hp eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.

151 Bilaga 15.5 Bilaga D. (I) Lärartabell med förteckning över resurser/forskare inom barnmorskeprogrammet (180615) Namn Kyllike Christensson Anställning s-kategori professor Yrkesexamen Akademisk titel Anställningen s omfattning vid lärosätet (%) Leg. Barnmorska Professor Emerita Tid i aktuell utbildning Tid för forskning Kommentar 10 % 10% Adjungerad professor Magdalena Mattebo lektor Leg. Barnmorska Marianne Velandia lektor Leg. Barnmorska Med dr 100 % 60-80% % Programsamordnare 2017 Med dr 100 % 80% 20 % Internationell koordinator för barnmorske- och specialistsjuksköterskeprogrammen Margareta lektor Leg. Med dr 100 % 70-80% % Widarsson Barnmorska Elisabet lektor Leg. Docent Häggström-Nordin Barnmorska % 10-15% 5 % Kaj Wedenberg lektor Leg. Läkare Med dr 5 % 5% Överläkare Västmanlands sjukhus Västerås Interna och externa gästlärare/forskare tillkommer i begränsad omfattning (se nedan).

152 Bilaga 15.5 (II) Lärartabell med förteckning över interna och externa gästlärare/forskare inom barnmorskeprogrammet Namn Akademisk titel Yrkesexamen Anställningen s omfattning vid lärosätet (%) Undervisning i timmar i barnmorskeprogrammet Annica Lövenmark Med dr Leg. sjuksköterska 100 % 57 HVV Birgitta Kerstis Med dr Leg sjuksköterska 100 % 3 HVV Verksam inom Cecilia Wallin- Adjunkt Leg. sjuksköterska 100 % 12 HVV Bentrari Emelie Condén Med dr Leg. Sjuksköterska 100 % 6 Region Västmanland Helena Darnell Fil. dr Språkvetare 100 % 3 UKK Berggren Håkan Sandberg Docent Vårdpedagog 100 % 6 HVV Karin Skoglund Med dr Leg. Sjuksköterska 100 % 12 HVV Kerstin Jorsäter- Med dr Leg. Sjuksköterska 100 % 6 HVV Blomgren Lena Almqvist Docent Beteendevetare 100 % 3 HVV Magnus Elfström Docent Leg. Psykolog 100 % 3 HVV Maja Söderbäck Docent Leg. Sjuksköterska 100 % 59 HVV Maria Harder Doktor Leg sjuksköterska 100 % 6 HVV Sofia Hallsten Adjunkt Leg. sjuksköterska 100 % 3 HVV Susanne Eriksson Adjunkt Folkhälsovetare 100 % 3 HVV Ulrika Nilsson Adjunkt Bibliotekarie 100 % 9 MDH

153 Bilaga 15.5 Cecilia Rydlo Lektor Leg.sjuksköterska, Programansvarig 100% - Avdelningschef HVV

154 Bilaga 15.6 Barnmorskeutbildningens examensmål och kursernas lärandemål för magisterexamen Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Nivå Kurskod Kursnamn och lärandemål visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper visa sådan färdighet som fordras för att delta i forskningsoch utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forskningsoch utvecklingsarbete visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling AN1 VAE117 Normal graviditet, barnafödande och puerperium. 7,5 hp 1. Identifiera och visa fördjupade kunskaper om barnmorskans kompetensområde inom normal graviditet, barnafödande och eftervård, relaterat till personlig och professionell utveckling (PPU) X X X 2. I simuleringsövning visa färdighet och förmåga att genomföra en gynekologisk undersökning i samverkan med kvinnan X X 3. I simuleringsövning visa färdighet och förmåga att handlägga normal förlossning utifrån kvinnans behov och förutsättningar X X A1E VAE Beskriva den normala amningen, anknytningsprocessen och identifiera bröstkomplikationer i samband med amning 5. Beskriva olika former av stöd i föräldraskapet och förberedelse inför förlossning X X 6. Söka, analysera och kritiskt granska vetenskaplig litteratur utifrån barnmorskans olika verksamhetsområden X X X X X X X X 7. Initiera, planera och dokumentera ett vetenskapligt arbete med inriktning mot sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa X X X X X X X X X Examensarbete inom sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. 15 hp 1. Identifiera och avgränsa ett problemområde relevant för barnmorskor inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa och formulera ett syfte i relation till detta X X X X X X X X 2. Systematiskt söka, analysera, värdera och kontrastera tidigare forskning relaterat till valt problemområde X X X X X X 3. Identifiera, beskriva, tillämpa och värdera en för syftet relevant vetenskaplig metod X X X X X X 4. Identifiera, tillämpa och värdera etiska aspekter i relation till examensarbetet X X X X X 5. Bearbeta, analysera samt värdera kvaliteten på data X X X X X 6. Beskriva och värdera sitt resultat i ett examensarbete X X X X X 7. Kontrastera och värdera resultatet med tidigare forskning samt eventuell teoretisk referensram X X X X X 8. Värdera resultatet i relation till samhällsrelevans och barnmorskors yrkesområde inom sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa X X X X X X 9. Identifiera ytterligare behov av kunskapsutveckling avseende valt problemområde X X X X X X X 10. Kritiskt granska samt föra en vetenskaplig diskussion avseende eget och andras examensarbete X X X X X A1F VAE119 Förlossningsvård I - verksamhetsförlagd utbildning. 7,5 hp 1. Bedriva vård i samband med handläggning av normal förlossning X X X X X X 2. Observera, analysera, beskriva och dokumentera kvinnans behov av vård i samband med förlossning avseende yttre palpation, vaginalundersökning och auskultation av fosterljud X X X X X X X A1F VAE Administrera adekvat smärtlindring enligt kvinnans önskemål, samt ha kunskap om när annan expertis bör tillkallas X X X 4. Vårda det nyfödda barnet med fokus på det friska nyfödda barnets beteende och hälsa X X X X 5. Vårda mor och barn efter förlossningen; ge postpartumvård, amningsvägledning, och befrämja det nyfödda barnets anpassning till familjen efter förlossningen X X X X 6. Samverka i vårdprocessen inom och mellan yrkesgrupper samt vårdgivare X X X X 7. Söka, analysera och kritiskt granska vetenskaplig litteratur inom normal graviditet och förlossning X X X X X X X X X Puerperal, gynekologisk och neonatalvård - verksamhetsförlagd utbildning. 7,5 hp X X X X X X 1. Bedriva vård i samband med puerperiet X 2. Ge stöd och vägledning i samband med amning och kunna identifiera och bedöma amningskomplikationer på BB och amningsmottagning X X X 3. Identifiera avvikande tillstånd hos kvinnan och det nyfödda barnet, vidta åtgärder och vid behov tillkalla expertis X X 4. Identifiera och bedöma kvinnans behov av extra stöd, ge vägledning samt befrämja det nyfödda barnets anpassning till familjen 5. Ge hälsovägledning till den nyblivna familjen X X X 6. Bedriva vård av det friska och sjuka nyfödda barnet med fokus på barnets beteende och hälsa, samt identifiera avvikelser från det normala X X X 7. Ge information till abortsökande och vårda patient som genomgår abort, samt bedriva gynekologisk vård X X X X 8. Reflektera över personlig och professionell utveckling (PPU) avseende samverkan med patienten X X X 9. Söka, analysera och kritiskt granska kunskap inom puerperal, gynekologisk och neonatal vård X X X X X A1F VAE120 Komplikationer inom obstretisk och gynekologisk vård. 7,5 hp X X X X X X X X X 1.Värdera och avgränsa barnmorskans roll inom reproduktiv och sexuell hälsa X X X X X X 2. Beskriva och värdera risker för ohälsa hos den gravida kvinnan och ta ställning till åtgärder, undersökningar och behandlingar samt vårda och övervaka vid komplicerad graviditet, förlossning och puerperium som påkallar samarbete med andra professioner X X X 3. Identifiera risker för ohälsa hos det ofödda och nyfödda barnet X X X 4. I akuta situationer påbörja livsuppehållande behandling av mor och barn X X 5. I samband med förskrivning tillämpa kunskaper om hormonella preventivmedel och dess verkan och biverkan X X 6. Visa fördjupade kunskaper inom gynekologisk vård och komplikationer i samband med abort X X X X X X 7. Kritiskt analysera, värdera och presentera aktuell forskning inom akuta obstetriska operationer X X X X X X X X X

155 Bilaga 15.6 AIF VAE 157 Amning och anknytning. 7,5 hp X X X X X X X X X 1. Bedöma amningsprocessen X X X 2. Beskriva och tillämpa anknytningsteorin X X 3. Ge information om och argument för hudnära vård och amning till blivande och nyblivna föräldrar X X X 4. Genomföra amningsvägledning i samband med okomplicerade och komplicerade tillstånd hos såväl mor som barn X X X X 5. Kritiskt reflektera över befintliga rutiner och ge förslag till evidensbaserade vårdåtgärder X X X X X X X X 6. Söka, analysera och kritiskt granska vetenskaplig litteratur utifrån barnmorskans olika verksamhetsområden X X X X X X X X X A1F VAE122 Förossningsvård II - verksamhetsförlagd utbildning. 15 hp X X X X X X X X X 1. Ge stöd, trygghet och kontinuitet i vården av kvinnan, barnet och familjen i samband med okomplicerad och komplicerad förlossning X X X X 2. I samverkan med kvinnan, barnet och familjen identifiera, planera och genomföra vårdåtgärder utifrån patientens behov och förutsättningar i samband med okomplicerad och komplicerad förlossning och eftervård 3. Observera, handlägga, övervaka, analysera och dokumentera graviditets- och förlossningsförloppet samt vidta adekvata åtgärder vid avvikelse från det okomplicerade förloppet X X X X X X X X A1F VAE Använda medicinsk teknik och tolka mätvärden inom barnmorskans verksamhetsområde X X 5. Utifrån patientens behov systematiskt leda, prioritera, fördela och samordna vårdarbetet X X 6. Utföra obstretiska akuta förlossningsoperationer X 7. Kritiskt värdera och förhålla sig till sin egen personliga och professionella utveckling (PPU) och samverka i team med olika yrkesgrupper X X X 8. Sammanställa och rapportera kunskap inom komplicerad förlossningsvård X X X X X X X X 9. Söka, analysera och kritiskt granska vetenskaplig litteratur inom komplicerad förlossningsvård X X X X X X X X Mödrahälsovård, antikonception och sexuell hälsa - verksamhetsförlagd utbildning. 15 hp 1. Bedriva vård och ge information innan, under och efter en graviditet utifrån kvinnans behov och förutsättningar X X X X X 2. Observera, analysera och dokumentera graviditetens förlopp X X X 3. Identifiera fysiologiska, psykologiska och sociala riskfaktorer och vidta adekvata åtgärder för kvinnan, det väntade barnet och familjen X X X 4. Vara lyhörd för kvinnan och partnern i frågor om önskemål inför förlossning X X 5. Planera, leda och i samverkan med blivande föräldrar genomföra och utvärdera stöd i föräldraskap X X X 6. I dialog ge stöd och vägledning i sex- och samlevnadsfrågor i olika livsfaser inom ungdomsmottagning och mödrahälsovård X X X X X X X X X X X X X 7. Genomföra gynekologisk undersökning inom barnmorskans kompetensområde 8. Ge information om och följa upp provtagning av sexuellt överförbara infektionssjukdomar (STI) X X 9. Ge information om och administrera antikonception X X 10. Utföra gynekologisk cellprovtagning X 11. Samverka i vårdprocessen inom och mellan yrkesgrupper, olika funktioner, enheter, nivåer, verksamheter och ansvarsområden liksom olika vårdgivare och myndigheter 12. Kritiskt värdera och förhålla sig till sin personliga och professionella utveckling (PPU) avseende ledarskap och samverkan i team X X X X X X X 13. Sammanställa och rapportera relevant kunskap inom komplicerad mödrahälsovård, anticonception och/eller sexuell hälsa X X X X X X X 14. Söka, analysera och kritiskt granska vetenskaplig litteratur inom puerperal, komplicerad mödrahälsovård, antikonception och/eller sexuell hälsa X X X X X X X

156 Bilaga 16.1 Ledningskansliet 2018/1239, 2018/ (7) Handläggare Hanna Millberg BESLUTSPROMEMORIA Ansökan om att inrätta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt filosofie magisterexamen med huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa Bakgrund Akademin för hälsa, vård och välfärd har den 18 juni inkommit med en ansökan om att inrätta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt filosofie magisterexamen med huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Barnmorskeprogrammet vid MDH leder idag till barnmorskeexamen och studenterna kan efter avslutade studier också uppfylla examensfordringarna för magisterexamen. Huvudområdet för magisterexamen är idag vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Akademin anger i sin ansökan att detta inte stämmer helt överens med det huvudsakliga området som barnmorskorna utbildas inom och önskar därför att huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa inrättas. Akademins ansökan avser både inrättandet av ett nytt huvudområde, huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, och inrättandet av en magisterexamen med det nya huvudområdet. Ärendet följer processen för att inrätta examen som fakultetsnämnden fastställt (dnr. 2018/0250). Det är fakultetsnämnden som beslutar om att inrätta examina men det ska finnas ett uppdrag i VUB som beslutas av rektor. I detta fall finns huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt tillhörande examen med i examenskartan som är en bilaga till VUB. Vid sitt möte den 20 september 2018 fattade fakultetsnämnden beslut om att skicka ärendet till extern granskning och Margareta Larsson Uppsala universitet, Helena Lindgren Karolinska institutet och Monica Christianson Umeå universitet utsågs till externa granskare. Den 21 september skickades underlagen ut till granskarna som hade tre veckor på sig för granskningen. Därefter har akademi HVV haft möjlighet att läsa granskarnas kommentarer och lämna sina synpunkter. Utskottet har nu att bereda ärendet till fakultetsnämnden som har att ta ställning till om inrättande av huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt magisterexamen i huvudområdet.

157 Bilaga 16.1 Faktasammanställning Underlagen från akademin omfattar akademins ansökan, förslag till examensbeskrivning, examensmålsmatris och lärarkompetensmatris. Eftersom inrättande av ett nytt huvudområde medför förändringar i utbildningsplanen för barnmorskeprogrammet har akademin också skickat in ett förslag till reviderad utbildningsplan. Akademin har även skickat in samtliga kursplaner som skickades som en bilaga till de externa granskarna, dessa ligger dock inte som ett underlag till utskott och fakultetsnämnd. I akademins ansökan finns, i enlighet med fakultetsnämndens fastställda processbeskrivning för inrättande av examen, omvärldsanalys, motivering, huvudområdets avgränsning, beskrivning av förutsättningar och utformning, genomförande och resultat samt en redogörelse för hur ärendet beretts på akademin. Akademin har efter den externa granskningen arbetat igenom sin ansökan en gång till men ingen ny information har tillförts. Tillsammans med handläggare vid ledningskansliet har vissa justeringar gjorts i utbildningsplanen, dessa redogörs för i detta PM. För en utförligare faktasammanställning hänvisas till besluts-pm inför nämndens sammanträde den 20 september. 2 (7) Examensbeskrivning Då en examen inrättas behöver också en examensbeskrivning fastställas. Där listas de nationella bestämmelserna samt högskolans lokala krav för examen inom ramen för de nationella bestämmelserna. De lokala examenskraven som akademin föreslår (60 hp varav minst 45 på avancerad nivå varav minst 30 hp inom huvudområdet vari ingår ett självständigt arbete om minst 15 hp) är samma krav som för filosofie magisterexamen med huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Förändringar i utbildningsplanen I utbildningsplanen, som behöver revideras om det nya huvudområdet inrättas, har akademin lagt till de nationella examensmålen för magisterexamen, tidigare har bara målen för barnmorskeexamen funnits med. vidare har akademin i kurslistan bytt ut rubriken vårdvetenskap mot sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa och det nya huvudområdet har lagts in under rubriken examen. Akademin har även formulerat övergångsbestämmelser som anger att kurser som tidigare klassats som vårdvetenskap även kommer ha huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Studenter som tidigare tagit ut en examen inom vårdvetenskap kommer, om de kurser studenten läst ingått i barnmorskeprogrammet, kunna ansöka om en magisterexamen inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Akademin önskar att den reviderade utbildningsplanen ska gälla från och med nästa programstart, alltså för studenter som antas från och med vårterminen Efter den externa granskningen har en kurs som tidigare föreslogs ligga inom folkhälsovetenskap flyttats till huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Vidare har det efter förslag från granskare gjorts tydligare i den beskrivande texten att kunskap inhämtas och fördjupas under den verksamhetsförlagda utbildningen vilket inte framkom i det tidigare förslaget till reviderad utbildningsplan.

158 Bilaga (7) Granskarnas synpunkter och akademins kommentarer De externa granskarna ombads lämna synpunkter på förutsättningar, utformning och behov och det fanns även utrymme för granskarna att lämna övriga synpunkter samt en försäkran om att tidigare samarbeten inte påverkat bedömningen. I följande avsnitt lyfts några av granskarnas synpunkter och akademins kommentarer. I bilaga finns granskningsprotokollen i sin helhet samt akademins kommentarer i röd text. Förutsättningar Sammantaget bedömde samtliga granskare att lärarnas vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens motsvarar vad som krävs för undervisning och handledning inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Granskarna bedömde också att det finns goda förutsättningar för forskning och forskningsbas inom huvudområdet samt en forskningsanknuten utbildning. Granskarna påpekar dock att förutsättningarna kan öka ytterligare med ytterligare forskningsresurser och att det är viktigt att ha successionen i åtanke så att lärarna på programmet meriterar sig till docent och så småningom professor. Margareta Larsson uppmärksammade att två av de uppgivna lärarna med högst vetenskaplig kompetens uppnått pensionsåldern och rekommenderar att lärosätet överväger att utlysa en professur för att säkerställa framtida spetskompetens. Akademin skriver i sitt svara att processen är påbörjad vid avstämning med akademin framkommer dock att inga formella steg tagits men att det är finns ett önskemål i gruppen om att knyta en professor till barnmorskeprogrammet. Helena Lindgren undrar hur den kliniska kompetensen upprätthålls inom lärargruppen, finns det möjlighet att ta in resurser som är uppdaterade på den kliniska verksamheten eller täcks behoven enbart inom verksamhetsförlagd utbildning? En läkare med specialistutbildning återfinns i tabellerna vilket hon bedömer som otillräckligt. För att säkerställa hög kvalitet på undervisningen bör specialister anlitas för föreläsningar inom komplicerad graviditet och förlossning, anestesi, gynekologi och vissa särskilda tillstånd där barnmorskor kan vara verksamma som finns angivna i kompetensbeskrivningen för barnmorska. Akademin skriver i sin kommentar att den kliniska kompetensen upprätthålls bland annat genom en god samverkan med externa specialister (både läkare och barnmorskor) som är kliniskt verksamma inom komplicerad graviditet och förlossning samt pediatrik och som anlitas inom barnmorskeprogrammet. Dessa personer har varierande grad av timbaserade uppdrag och bidrar till att säkerställa en hög kvalitet på undervisningen Utformning Sammantaget bedömde granskarna att det finns förutsättningar för studenterna att efter fullgjord utbildning uppnå examensmålen. Monica Christianson bedömer att examensmålmatrisen kan ses över så att bland annat examensmålet inom huvudområdet för utbildningen göra

159 Bilaga 16.1 bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter etc. inkluderas i större utsträckning. Akademins skriver att de har noterat granskarens förslag att inkludera nämnda aspekter tydligare. 4 (7) På frågan om på vilket sätt kursernas innehåll och examination säkrar forskningsanknytning och progression inom huvudområdet bedömer Helena Lindgren att kursernas innehåll visar på forskningsanknytning och progression inom huvudområdet. Margareta Larsson skriver att forskningsanknytning säkras främst genom det självständiga arbetet men även genom att samtliga lärare bedriver aktiv forskning inom hela huvudområdet, progression framkommer genom att kurserna bygger på varandra och även den verksamhetsförlagda utbildningen ger möjlighet till progression och fördjupning. Monica Christiansson lyfter flera konkreta förslag till förbättringar av kursplanerna vad gäller lärandemål och koppling till examensmatris och akademin har kommenterat förslagen och samtycker i flera fall. Enligt förslag från Monica Christiansson klassificeras kursen Kvinnors hälsa och livsvillkor som sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa i utbildningsplanen, tidigare föreslogs huvudområde folkhälsovetenskap. Monica Christianson påpekar att den nuvarande strukturen med examensarbetet i termin 2 istället för termin 3 känns bakvänt. Vanligen ligger examensarbetet sist för att baseras på de kunskaper som studenterna har förvärvat under föregående terminer. Akademins skriver att i samband med utökandet av studieplatser var det nödvändigt att ändra logistiken med parallella kurser inom verksamhetsförlagd utbildning och kursen i examensarbete. Dessutom ger det studenten större möjlighet att fullfölja examensarbetet inom utbildningens tidsramar. Samtliga granskare bedömer också att akademin bör överväga ta bort möjligheten som finns idag där studenter på programmet kan väja bort examensarbetet om 15 hp för att istället skriva 7,5 hp examensarbete och inte ta ut en magisterexamen. Akademin skriver att de instämmer men har inte föreslagit denna förändring i utbildningsplanen. Vid avstämning med akademin framkommer att det är en fråga som diskuteras för framtiden men att man önskar att än så länge behålla nuvarande struktur. Övriga synpunkter Margareta Larsson föreslår att ordföljden för det nya huvudområdet ändras så att det stämmer med den benämning som används kompetensbeskrivningen för barnmorska reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Akademin instämmer. Behov Samtliga granskare är överens om att det finns ett nationellt behov och att det är mycket angeläget att det nya huvudområdet inrättas även vid MDH. Tidigare samarbeten Samtliga granskare har försäkrat att eventuella tidigare samarbeten samt pågående samarbeten inte påverkat den bedömning som gjorts av ansökan.

160 Bilaga (7) Överväganden Förutsättningar Vid avstämningen i fakultetsnämnden i juni 2018 framkom att den grupp som kommer vara verksamma inom det nya huvudområdet är liten. Nämnden önskade därför att akademin i sin ansökan skulle belysa personalfrågan inom barnmorskeprogrammet och de samarbeten som finns med andra lärosäten, särskilt i relation till handledning och examination av examensarbeten. Vidare önskade nämnden att akademin i sin ansökan skulle beskriva forskningsförankringen inom det föreslagna huvudområdet samt förutsättningarna för lärarna inom barnmorskeprogrammet att bedriva forskning. Vid beslut om att skicka ärendet vidare till extern granskning i september 2018 beslutade nämnden att förutsättningarna för forskning och forskningsbas inom det föreslagna huvudområdet skulle vara en viktig fråga för granskarna att inkomma med synpunkter på. Granskarnas samlade bedömning var att det finns goda förutsättningar för forskning och forskningsbas inom huvudområdet samt en forskningsanknuten utbildning. Samtidig påpekar granskarna att förutsättningarna kan öka ytterligare med ytterligare forskningsresurser. Det uppmärksammas också att de två lärarna med högst vetenskaplig kompetens uppnått pensionsåldern. Akademin anger att det finns önskemål inom gruppen om att en professor knyts till barnmorskeprogrammet men inga formella steg har tagits. Att rekrytera en professor är också en resursfråga inom akademin som gruppen inom det föreslagna huvudområdet inte kan besluta om själva. Vad gäller handledning vid examensarbeten kommenteras detta inte specifikt av granskarna annat än att Monica Christianson noterar att ytterligare lärare från annat lärosäte är engagerade i bedömning och examination av examensarbete, hon skriver att hon utgår från att de är disputerade barnmorskor. Examensmålsmatrisen Akademin har inkommit med en examensmålsmatris som visar att utbildningen ger studenterna förutsättningar att uppnå samtliga examensmål för filosofie magisterexamen. En granskare framförde flera förslag på hur examensmålmatrisen ännu tydligare skulle kunna visa hur studenterna ges förutsättningar att uppnå samtliga examensmål. Akademin skrev i sina kommentarer att de noterat granskarens förslag men examensmatrisen har inte uppdaterats utifrån granskarens förslag. Beredningen noterar att examensmatrisen redan idag visar på förutsättningar för studenterna att uppnå samtliga examensmål. Flera av granskaren förslag innebar inte förändringar i kurser utan var förtydliganden om att vissa lärandemål bidrar till ytterligare examensmål som inte framgår av matrisen. Det borde innebära att de förutsättningarna finns redan idag även om de inte framgår helt av examensmatrisen. Akademin bör dock se över matrisen inför nästa revidering av barnmorskeprogrammet.

161 Bilaga 16.1 Revidering av utbildningsplanen Om fakultetsnämnden inrättar huvudområde och examen vid sitt möte den 12 december önskar akademin att den reviderade utbildningsplanen, där det nya huvudområdet och examen lagts till, ska gälla för studenter som påbörjar sina studier VT19. Enligt UKÄ:s tillsynspromemoria Inom vilken tid bör kurs- och utbildningsplaner vara fastställda och tillgängliga för studenterna? bör utbildningsplaner inte ändras efter det att ansökningsomgången öppnat, och eftersom programmet startar på vårterminen är ansökningsomgången inför VT19 redan avslutad. Den nya studentkullen kommer ändå kunna ansöka om en examen inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa i enlighet med informationen som anges under övergångsregel er och övriga föreskrifter i utbildningsplanen. 6 (7) Utskottets beredning Ärendet behandlades vid utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivås sammanträde den 28 november Utskottet föreslog nämnden att inrätta huvudområde och filosofie magisterexamen samt att fastställa examensbeskrivningen. Dock rekommenderar utskottet att nämnden följer upp handledarresurser för filosofie magisterexamen i huvudområdet reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa när första studentkullen avslutar sitt självständiga arbete inom det nya huvudområdet. utskottet rekommenderar också nämnden att revidera utbildningsplanen i enlighet med akademins önskemål samt att reviderad utbildningsplan ska gälla för studenter antagna från och med vårterminen Ändrad ordföljd i huvudområdets benämning En av granskarna föreslår att ordföljden i huvudområdet ändras så att den stämmer med den benämning som anges i kompetensbeskrivning för barnmorska. Det är också den benämning som används i examensbeskrivningen för barnmorskeexamen i högskoleförordningen. Akademin samtycker till detta förslag, men ändringen har tillkommit efter utskottsmötet. Då förslaget uppkommit sent i processen har benämningen har inte ändrats i besluts-pm eller i akademins ansökan. Däremot har de dokument som fastställs, examensbeskrivning och utbildningsplan ändrats så att huvudområdet heter reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Beredningens rekommendation Beredningen bedömer att det finns goda skäl att inrätta huvudområdet reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa samt filosofie magisterexamen inom huvudområdet och rekommenderar därför fakultetsnämnden att inrätta huvudområde och examen samt att fastställa examensbeskrivningen. Det tyngst vägande skälet enligt beredningen är det i högskoleförordningen anges att för barnmorskeexamen ska studenten visa fördjupad kunskap inom området reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Då barnmorskestudenter skriver examensarbete skrivs detta inom ramen för området reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa och idag ansöker studenterna sedan om en magisterexamen med huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad där huvudområdet för examen inte motsvarar det område som

162 Bilaga 16.1 studenterna skriver examensarbete inom. Vad gäller förutsättningar för forskningsbas och att utbildningen är forskningsanknuten och ges i en forskande miljö, där nämnden var påpekat att det finns risker då gruppen är liten, menar granskarna att förutsättningarna idag är goda. Granskarna förordar dock också en professur, ytterligare forskningsresurser samt att förutsättningar skapas för att lärarna meriterar sig till docent. 7 (7) Vad gäller revidering av utbildningsplanen rekommenderar beredningen att den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter som antas från och med vårterminen Detta eftersom ansökningsomgången inför vårterminen 2019 både hunnit öppna och avslutas. De studenter som påbörjar sina studier på barnmorskeprogrammet vårterminen 2019 kommer efter avslutade studier ändå ha möjlighet att ansöka om filosofie magisterexamen med huvudområdet reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa i enlighet med angiven information under övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter i förslag till utbildningsplan.

164 Margareta Larsson Bilaga 16.2 Granskningsprotokoll Barnmorskeprogrammet finns inrättat vid MDH och leder idag till både barnmorskeexamen och magisterexamen inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Granskningen syftar inte till att bedöma barnmorskeprogrammet utan fokus för granskningen är förutsättningarna för inrättandet av det nya huvudområde, sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, samt magisterexamen inom det nya huvudområdet. 2 (4) Förutsättningar Utifrån din bedömning och erfarenhet, hur väl motsvarar lärarnas vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens den som krävs för undervisning och handledning inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa? Jag bedömer att lärargruppen har god vetenskaplig och pedagogisk kompetens inom huvudområdet, eftersom samtliga är disputerade barnmorskor. Möjlighet finns dessutom att knyta andra lärare till utbildningen. Ett väl upparbetat samarbete med lärare på t.ex. specialistsjuksköterskeprogrammet finns redan. Dock bör påpekas att två av de uppgivna lärarna med högst vetenskaplig kompetens uppnått pensionsåldern. En rekommendation är därför att lärosätet överväger att utlysa en professur när det nya huvudområdet inrättats för att säkerställa framtida spetskompetens. Svar: Bra förslag där processen är påbörjad för att anknyta en professor i huvudområdet till barnmorskeutbildningen. Utifrån din bedömning och erfarenhet, vilka förutsättningar finns för en forskningsbas inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt att utbildningen ges i en forskande miljö? Jag bedömer att det finns mycket goda förutsättningar för en forskningsanknuten utbildning inom huvudområdet. De forskningsprojekt som redovisas, och som lärarna är delaktiga i, visar på en imponerande bredd och ett långtgående samarbete såväl inom Sveriges gränser som utomlands. Huvudområdet täcks in i sin helhet eftersom det finns pågående forskning inom såväl sexuell som reproduktiv och perinatal hälsa. Utformning Examensmatrisen visar hur kurserna relaterar till de nationella och lokala examensmålen. Baserat på din bedömning och erfarenhet och utifrån kursernas lärandemål (förväntade studieresultat), i vilken utsträckning anser du att kurserna inom det nya huvudområdet ger studenterna förutsättningar att uppnå samtliga nationella och lokala examensmål för filosofie magisterexamen inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa efter fullgjord utbildning? Ser du risker att vissa examensmål inte kan uppfyllas?

165 Margareta Larsson Bilaga 16.2 Jag har granskat de medsända kursplanerna i relation till de lärandemål som redovisas i examensmatrisen Jag har dessutom läst underlagets texter och min bedömning är att kurserna kommer att ge studenterna förutsättningar att nå både de lokala och nationella examenskraven. Jag noterar att globala kvinnohälsofrågor finns med liksom genus- jämställdhets- och miljöperspektiv. Jag noterar också att studenterna ges möjlighet att studera och utveckla barnmorskans pedagogiska roll inom såväl sex- och samlevnadsundervisning som inför föräldraskap. 3 (4) Utifrån din bedömning och erfarenhet, på vilket sätt säkrar kursernas innehåll och examination forskningsanknytning och progression inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa? Forskningsanknytning säkras framför allt genom studenternas egna självständiga examensarbete, men också genom att samtliga lärare bedriver aktiv forskning inom hela huvudområdet. Samtliga kursplaner innehåller i lite olika skrivningar lärandemålet söka, analysera och värdera/kritiskt granska/presentera vetenskaplig litteratur inom. Examinationsformerna varierar. Min rekommendation är dock att man återigen funderar över om inte det vore lämpligt att alla studenter genomför ett 15 hp examensarbete. Detta skulle ge ytterligare tyngd år den vetenskapliga komponenten i programmet. Progression förekommer under programmets gång på olika sätt. Den första kursen är en bred och övergripande kurs. Efterföljande kurser har smalare fokus inom de olika delarna av huvudområdet. Kurserna bygger på varandra och vissa kurser har tidigare kurser på den avancerade nivån som förkunskapskrav. Den verksamhetsförlagda utbildningen, som omfattar ca hälften av programmet, ger också studenterna möjlighet till progression och fördjupning. Kurserna Förlossningsvård 1 och Förlossningsvård 2 är exempel på progression och fördjupning liksom kursen Komplikationer inom obstetrisk och gynekologisk vård som är en fördjupning i relation till de två tidigare kurserna; Obstetrik, gynekologi och neonatal vård samt Normal graviditet, barnafödande och puerperium. Slutligen är också det egna examensarbetet ett tillfälle till fördjupning inom ett eget valt område. Behov Utifrån din bedömning och erfarenhet, finns det ett nationellt behov av att inrätta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa? Vilka argument ser du som tyngst vägande? Huvudområdet finns redan på de flesta andra lärosäten i Sverige, fast med lite olika benämning. Det är därför helt logiskt och önskvärt att MDHs barnmorskeprogram också får sitt eget huvudområde inrättat på lärosätet. Att samtliga barnmorskeprogram ska undervisa inom det egna huvudområdet är ett starkt önskemål från professionsorganisationen Svenska Barnmorskeförbundet. Det stärker professionen som helhet såväl i Sverige som i övriga världen där svenska barnmorskor har ett mycket gott renommé. Svenska Barnmorskeförbundet har nyligen utarbetat en kompetensbeskrivning för den svenska barnmorskan där det klart uttrycks att huvudområdet är reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Med anledning av detta uppmanar jag MDH att fundera på om inte benämningen av huvudområdet bör följa kompetensbeskrivningen och alltså vända lite på ordningen i namnet. Styrgruppen

166 Margareta Larsson Bilaga 16.2 som utarbetade kompetensbeskrivning (i vilken jag ingick) vred och vände på detta i ett flertal möten men enades slutligen om den ordning som redovisas ovan. 4 (4) Svar: Vi samtycker till detta förslag, men vi har utgått från högskoleförordningens benämning av barnmorskans huvudområde, samt den svenska regeringens policybegrepp avseende Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter (SRHR). Övriga synpunkter och påpekanden Utifrån din bedömning och erfarenhet, har du några övriga synpunkter som du vill framföra till fakultetsnämnden? Jag finner underlaget väl genomarbetat och har inga som helst svårigheter att rekommendera MDH att bifalla ansökan om inrättande av ett nytt huvudämne, men förordar dels att en tjänst för en ämnesföreträdare utlyses, dels att benämningen följer den som finns i den nyligen antagna kompetensbeskrivningen för barnmorska. Svar: Vi samtycker till båda förslagen. Eventuella tidigare samarbeten Vänligen försäkra att eventuellt samarbete (tidigare/pågående eller planerat) med för huvudområdet relevant person inte påverkat den bedömning som gjorts av ansökan. Jag har tidigare samarbetat med flera av de för huvudområdet relevanta personerna, men detta har inte på något sätt påverkat den bedömning som gjorts av ansökan.

168 Margareta Larsson Bilaga 16.2 Granskningsprotokoll Barnmorskeprogrammet finns inrättat vid MDH och leder idag till både barnmorskeexamen och magisterexamen inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Granskningen syftar inte till att bedöma barnmorskeprogrammet utan fokus för granskningen är förutsättningarna för inrättandet av det nya huvudområde, sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, samt magisterexamen inom det nya huvudområdet. 2 (5) Förutsättningar Utifrån din bedömning och erfarenhet, hur väl motsvarar lärarnas vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens den som krävs för undervisning och handledning inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa? I bilaga D anges interna och externa resurser som barnmorskeprogrammet har tillgång till. I tabell I återfinns de resurser/forskare som främst ansvarar för innehåll och utformning av programmet. Fem av dessa sex personer är barnmorskor och forskare inom området sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Lärarna har varierande erfarenhet från att ha arbetat kliniskt som barnmorskor inom olika områden. De har också lång erfarenhet av undervisning samt pedagogisk utbildning. Positivt att en lärare har huvudansvar för internationalisering och att denna person även koordinerar för specialistsjuksköterskeprogrammen. En fråga handlar om hur den kliniska kompetensen upprätthålls inom lärargruppen. Den behöver inte nödvändigtvis upprätthållas genom att lärarna arbetar kliniskt men finns möjlighet att ta in resurser som är uppdaterade på den kliniska verksamheten eller ska behoven enbart täckas inom verksamhetsförlagd utbildning? En läkare med specialistutbildning återfinns i tabellerna vilket jag bedömer som otillräckligt. För att säkerställa en hög kvalitet på undervisningen bör man anlita specialister för föreläsningar inom komplicerad graviditet och förlossning, anestesi, gynekologi och vissa särskilda tillstånd där barnmorskor kan vara verksamma och som finns angivna i kompetensbeskrivningen för barnmorska. Svar: Den kliniska kompetensen upprätthålls bland annat genom en god samverkan med externa specialister (både läkare och barnmorskor) som är kliniskt verksamma inom komplicerad graviditet och förlossning samt pediatrik och som anlitas inom barnmorskeprogrammet. Dessa personer har varierande grad av timbaserade uppdrag och bidrar till att säkerställa en hög kvalitet på undervisningen. Sammantaget är min bedömning att lärarnas vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens med väl motsvarar vad som krävs för undervisning och handledning inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Utifrån din bedömning och erfarenhet, vilka förutsättningar finns för en forskningsbas inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt att utbildningen ges i en forskande miljö? De tre lärare som är mest verksamma har minst 20% forskning inom ramen för sin anställning viket kan ses som tillfredsställande. Samtliga har lägst en doktorsexamen och antas genom sin aktivitet inom forskningsområdet skapa goda förutsättningar för att studenterna ska garanteras forskningsanknuten undervisning och nära kontakt med den forskning som pågår. Forskarna bedriver

169 Margareta Larsson Bilaga 16.2 aktivt egna projekt och har fortsatt att publicera sig efter disputation. Det skapar goda förutsättningar för studenterna att inom ramen för sitt examensarbete vara delaktiga i projekt inom huvudområdet. Viktigt dock att ha successionen i åtanke och skapa förutsättningar för att dessa lärare meriterar sig till docent och så småningom professorskompetens då de seniora forskarna/lärarna har relativt lite tid inom programmet och kanske främst fungerar som rådgivare och gör vissa riktade insatser. På sikt borde målsättningen vara att studenterna ska kunna ta en masterexamen inom huvudområdet vid lärosätet vilket förutsätter en hög kvalitet på forskningen och väl meriterade lärare och handledare. 3 (5) Svar: Vi samtycker till båda förslagen. Utformning Examensmatrisen visar hur kurserna relaterar till de nationella och lokala examensmålen. Baserat på din bedömning och erfarenhet och utifrån kursernas lärandemål (förväntade studieresultat), i vilken utsträckning anser du att kurserna inom det nya huvudområdet ger studenterna förutsättningar att uppnå samtliga nationella och lokala examensmål för filosofie magisterexamen inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa efter fullgjord utbildning? Ser du risker att vissa examensmål inte kan uppfyllas? Barnmorskans huvudområde är sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa även i ett internationellt perspektiv. För att främja den professionella utvecklingen av huvudområdet bör utbildningsprogrammen ligga inom huvudområdet som beskrivs som tvärvetenskapligt där omvårdnad ingår. Det kan snarare ses som en risk att programmen ligger inom ramen för ett annat huvudområde då utvärderingar och kvalitetsgranskningar riskerar att inte helt kunna bedöma programmen utifrån barnmorskans kompetensområde. Barnmorskeprogrammen har sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa som sitt huvudområde vid alla lärosäten utom två i Sverige. Detta skapar ojämlika förutsättningar vid granskningar av utbildningarna och man bör eftersträva att lärosätena har enighet avseende huvudområdet för barnmorskeprogrammen. Kurserna inom programmet relaterar väl till de lokala och nationella målen. Kurser inom huvudområdet anges komma att utgöra 75 högskolepoäng av totalt 90. Examensarbetet visar på fördjupningen inom huvudområdet och kurserna ger goda förutsättningar för att målen med examensarbetet ska kunna uppnås. Jag har dock reagerat på att benämningen av huvudområdet skiljer sig något i de olika dokumenten, dels vilken ordning de tre delarna benämns (vanligast förekommande är sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa men på vissa ställen står de i en annan ordning), dels saknas perinatal hälsa på några ställen, exempelvis i kursplanen för examensarbetet i den engelska översättningen. Viktigt att se över detta så att det skapas kongruens rakt igenom alla styrande dokument. Vid införandet av ett nytt huvudområde bör också övervägas att ta bort möjligheten att avstå från att göra ett examensarbete om 15 hp som leder till en magisterexamen. Svar: Vi instämmer. Sammanfattningsvis anser jag att kurserna inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa ger studenterna goda förutsättningar för att uppnå samtliga examensmål inom huvudområdet efter fullgjord utbildning.

170 Margareta Larsson Bilaga 16.2 Utifrån din bedömning och erfarenhet, på vilket sätt säkrar kursernas innehåll och examination forskningsanknytning och progression inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa? 4 (5) Den första terminens kurser ger en allmän kunskapsöversikt om barnmorskans kompetensområde och studenterna får även ta del av fältstudier och göra klinikförberedande övningar under handledning. I slutet av terminen får studenterna även närma sig komplicerad graviditet och förlossning som en förberedelse inför verksamhetsförlagd utbildning som inleder termin 2. Redan därefter får studenterna påbörja sitt examensarbete då de fått grundläggande kunskaper och kan utifrån dessa skapa sina vetenskapliga frågeställningar och även reflektera över val av metod och analys. Som tidigare nämnts skulle jag dock rekommendera att alla studenter genomför ett 15 hp examensarbete efter införandet av eget huvudområde och att man på sikt strävar mot att erbjuda en master inom huvudområdet. Svar: Vi samtycker till förslaget. Termin 3 består också till stor del av verksamhetsförlagd utbildning och lärarna har en hög närvaro och kan medverka till att studenterna reflekterar över evidensbaserad kunskap i sin kliniska verksamhet. Målen för de olika kurserna visar på en gradvis fördjupning och ökade krav på studenterna som förväntas förstå och reflektera över komplexa situationer. Min bedömning är att kursernas innehåll visar på forskningsanknytning och progression inom huvudområdet. Behov Utifrån din bedömning och erfarenhet, finns det ett nationellt behov av att inrätta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa? Vilka argument ser du som tyngst vägande? Det främsta skälet ser jag som att enligt Högskoleförordningen, Socialstyrelsens begreppsbestämning samt Kompetensbeskrivningen för barnmorska anger Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa som huvudområde för barnmorskor. Huvudområdet är väl definierat och det går att tydligt avgränsa mot andra discipliner och professioner. Att övriga lärosäten med ett undantag inrättat ett eget huvudområde för barnmorskeprogrammen talar också för inrättandet av huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa då en nationell samverkan gynnas av att det råder enighet i benämningen. Barnmorskeprofessionen bygger i Sverige på en sjuksköterskeutbildning och kunskap inom huvudområdet omvårdnad men skiljer sig väsentligt från sjuksköterskans profession inom såväl klinisk verksamhet som forskning. Det råder brist på barnmorskor idag och förväntas även under den närmaste framtiden behövas fler utbildade barnmorskor. Det är därför viktigt att lärosätena kan upprätthålla god kvalitet och tydlig professionsutveckling. Övriga synpunkter och påpekanden

171 Margareta Larsson Bilaga 16.2 Utifrån din bedömning och erfarenhet, har du några övriga synpunkter som du vill framföra till fakultetsnämnden? 5 (5) Vid inrättande av nytt huvudområdet är det värdefullt att det finns samarbete mellan lärosätena inom Sverige. Barnmorskeförbundet har ett särskilt utbildningsråd där programföreträdare träffas två gånger per år för att diskutera gemensamma angelägenheter och utveckla utbildningarna där barnmorskeprogrammet vid Mälardalens högskola brukar ha representation. Detta tillsammans med andra intraprofessionella aktiviteter utvecklar professionen och bidrar till hög kvalitet i utbildningarna. Eventuella tidigare samarbeten Vänligen försäkra att eventuellt samarbete (tidigare/pågående eller planerat) med för huvudområdet relevant person inte påverkat den bedömning som gjorts av ansökan. Jag försäkrar att min bedömning inte påverkats av samarbete med personer inom huvudområdet. Professor Kyllike Christensson var bi-handledare under mitt avhandlingsarbete, i övrigt har jag inte haft något samarbete med de personer som anges i tabell 1 och 2.

173 Margareta Larsson Bilaga 16.2 Granskningsprotokoll Barnmorskeprogrammet finns inrättat vid MDH och leder idag till både barnmorskeexamen och magisterexamen inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Granskningen syftar inte till att bedöma barnmorskeprogrammet utan fokus för granskningen är förutsättningarna för inrättandet av det nya huvudområde, sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, samt magisterexamen inom det nya huvudområdet. 2 (8) Förutsättningar Utifrån din bedömning och erfarenhet, hur väl motsvarar lärarnas vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens den som krävs för undervisning och handledning inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa? Samtliga lärare anställda inom barnmorskeprogrammet är disputerade. Fem av lärarna är barnmorskor. Samtliga har pedagogisk kompetens. Av dessa är tre anställda på heltid och de är också på väg att meritera sig och ansöka om docentur inom det sökta ämnesområdet. Därutöver finns det ytterligare tre personer anställda i en omfattning av 5-15%, där en person är docent och barnmorska, en person är adjungerad professor och barnmorska, samt en person är disputerad läkare med specialistkunskap inom gynekologi och obstetrik. Ytterligare lärare (jag utgår från att det är disputerade barnmorskor) från annat lärosäte är engagerade i bedömning och examination av examensarbeten. Svar: Samtliga lärare som bedömer och examinerar examensarbeten är disputerade. Därutöver finns ett antal interna och externa gästlärare inom barnmorskeprogrammet där flertalet är disputerade inom omvårdnad, psykologi, vårdpedagogik etc. Genom att majoriteten av de heltidsanställda lärarna på programmet är forskningsaktiva kan de förmedla både fördjupade och specialiserade kunskaper inom det sökta huvudområdet SRPH. Sammantaget bedömer jag därmed att lärarnas vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens innebär att det finns goda förutsättningar för att undervisning och handledning inom det sökta huvudområdet SRPH bör kunna säkerställas. Utifrån din bedömning och erfarenhet, vilka förutsättningar finns för en forskningsbas inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt att utbildningen ges i en forskande miljö? I ansökan ges exempel på nio pågående forskningsprojekt, samtliga anges vara baserade inom det sökta huvudområde SRPH, varav fyra av dessa är pågående doktorandprojekt. Det är oklart hur många doktorander som ingår i varje avhandlingsprojekt, vilket kan behöva tydliggöras. Svar: I dessa fyra projekt ingår en doktorand per projekt, det vill säga totalt fyra doktorander.

174 Margareta Larsson Bilaga 16.2 De tre heltidsanställda lärarna/forskarna i barnmorskeprogrammet (samtliga barnmorskor) har mellan 20-40% forskning inom ramen för anställningen. Oklart om graden av procent baseras på i vilken omfattning externa medel har sökts, eller om procentsiffran avser graden av antalet publiceringar per år? Detta kan med fördel förtydligas. 3 (8) Svar: I samtliga tjänster ingår 20% forskningstid inom ramen för anställning, därutöver baseras ytterligare forskningstid på externa medel. Forskarmiljön verkar mycket tilldragande då samarbeten sker mellan flera aktörer på olika nivåer och återkommande forskarmöten/seminarier sker varje månad. Internationella och nationella samarbeten beskrivs. I ansökan (sid 24) anförs att med tanke på utökningen av antalet platser på programmet (24 % ökning) bör denna ökning av antalet barnmorskestudenter också generera ytterligare anställningar, förslagsvis lektor och professor. Svar: Bra förslag där processen redan är påbörjad, för att anknyta en professor i huvudområdet till barnmorskeutbildningen. Den samlande bedömningen är att det i dagsläget finns goda förutsättningar för fortsatt forskning och forskningsbas inom det sökta huvudområdet SRPH, och genom att stärka upp med ytterligare forskningsresurser kan förutsättningarna öka ytterligare. Utformning Examensmatrisen visar hur kurserna relaterar till de nationella och lokala examensmålen. Baserat på din bedömning och erfarenhet och utifrån kursernas lärandemål (förväntade studieresultat), i vilken utsträckning anser du att kurserna inom det nya huvudområdet ger studenterna förutsättningar att uppnå samtliga nationella och lokala examensmål för filosofie magisterexamen inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa efter fullgjord utbildning? Ser du risker att vissa examensmål inte kan uppfyllas? Studenterna bör kunna uppnå nationella och lokala examensmål för filosofie magisterexamen inom SRPH. Möjligen bör matrisen ses över enligt förslag under nästa ruta så att bland annat examensmålet inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter etc inkluderas i större utsträckning. Svar: Dessa aspekter har varit med i utformningen av processen kring utformandet av huvudområdet, men vi har noterat granskarens förslag att inkludera nämnda aspekter tydligare. Nej, jag kan inte se några direkta risker att vissa examensmål inte kan uppfyllas, det gäller bara att mer tydligt lyfta fram dessa i matrisen. Den nuvarande strukturer, att examensarbetet (15 hp) är placerat i termin 2 istället för i termin 3, kan delvis upplevas lite bakvänt med tanke på att examensarbetet

175 Margareta Larsson Bilaga 16.2 vanligen brukar ligga sist i program och baseras på de kunskaper som studenterna har förvärvat under föregående terminer. 4 (8) Svar: I samband med utökandet av studieplatser var det nödvändigt att ändra logistiken med parallella kurser inom verksamhetsförlagd utbildning och kursen i examensarbete. Dessutom ger det studenten större möjlighet att fullfölja examensarbetet inom utbildningens tidsramar. Utifrån din bedömning och erfarenhet, på vilket sätt säkrar kursernas innehåll och examination forskningsanknytning och progression inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa? De nuvarande kursplanerna är anpassade för det sökta huvudområdet SRPH. Forskningsanknytning och progression är väl beskrivet. Kursplanerna kan med fördel utvecklas lite till så att syftet och innehållet i varje kurs i programmet beskrivs mer tydligt. Det framgår att majoriteten av kurserna klassas som SRPH vilket är utmärkt. I kursplanen Obstetrik, gynekologi och neonatal vård 7.5 hp klassas ämnet som medicin, men huvudområdets klassning saknas i kursplanen. Har medicin ingen egen klassificering? Svar: Medicinkurser klassas som BMA enligt lokala anvisningar och nämnda kurs har beteckningen BMA056. I varje kursplan finns övergripande information, basdata, där ämnesgrupp och huvudområde finns specificerat. De beskrivna lärandemålen inom ramen för varje kurs i programmet skulle med fördel kunna omfördelas så att dessa mål är i samklang med de övergripande målen för barnmorskeprogram nationellt (se utbildningsplan barnmorskor). Jag ger ett konkret exempel nedan: I Kvinnors hälsa och livsvillkor finns 9 mål beskrivna. Vilka av dessa mål kan hänföras till kunskap och förståelse, färdigheter och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt? Detta kan tydliggöras i kursplanen. Samma rekommendationer gäller för de övriga kurserna i programmet. Svar: I en separat kursmatris finns kursplanernas mål bedömda i relation till kunskap och förståelse, färdigheter och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. När det gäller utformning av kursplaner har vi följt lokala anvisningar enligt standardiserad mall. Kursen Kvinnors hälsa och livsvillkor 7.5 hp har klassats som huvudområde Folkhälsovetenskap. Det är möjligen relevant men innehållsmässigt tenderar en hel del i denna kurs enligt kursplanen att handla om, jag citerar; kunskaper inom sexuell och reproduktiv hälsa barnmorskans kompetensområde etiska aspekter och förhållningssätt inom sexuell och reproduktiv hälsa, sexuellt överförbara infektioner, och därmed skulle en stor del av denna kurs/alternativt hela kursen (?) kunna klassas som SRPH. Svar: Vi samtycker till detta förslag. En skrivning som jag reagerar på i Kursplan- Obstetrik, gynekologi och neonatalvård 7.5 hp är följande: studenten ska utöka sina kunskaper i obstetrik, gynekologi och neonatal vård etc. Är det garanterat att de som påbörjar barnmorskeprogrammet har fått de grundläggande kunskaperna i ämnet i grundutbildningen, med tanke på att många sjuksköterskeprogram i Sverige har sin bas i omvårdnad och fokus är vanligen inte på SRPH i sjuksköterskeprogrammen generellt. Möjligen bör istället kursplanen utgå från att studenterna påbörjar en utbildning inom en ny profession mot legitimerad barnmorska och därmed är det inte möjligt att utgå från att de har grundläggande kunskap i just detta specifika område, utan istället inhämtas denna specifika kunskap när de genomför barnmorskeprogrammets kurs.

176 Margareta Larsson Bilaga 16.2 Svar: Nytt förslag på skrivning kan vara; att studenten skall erhålla grundläggande kunskaper inom obstetrik, gynekologi och neonatal vård. 5 (8) Genom att se över matrisen kan huvudområdets progression och forskningsanknytning göras än mer tydlig. Nedan följer några exempel där forskningsanknytningen förslagsvis bör ingå men det har inte visualiserats i matrisen: I preliminär utbildningsplan presenteras bl.a. följande lärandemål: 2. I simuleringsövning visa färdighet och förmåga att genomföra en gynekologisk undersökning i samverkan med kvinnan. Det kan tolkas som att barnmorskestudenterna endast uppnår Kunskap och förståelse inom ramen för lärandemålet (baserat på gul färgsättning i matrisen). Både Färdighet och förmåga och även Värderingsförmåga och förhållningssätt bör inkluderas inom ramen för detta lärandemål i matrisen, eftersom momentet gynekologisk undersökning aldrig bara är en undersökning utan här ingår etik, bemötande, reflektion och inte minst forskningsanknytning. Finns avhandlingar inom fältet skrivna av barnmorskor. Svar: Vi samtycker till detta förslag. Liknade synpunkt kan hänföras till följande lärandemål: 3. I simuleringsövning visa färdighet och förmåga att handlägga normal förlossning utifrån kvinnans behov och förutsättningar. Även här bör det vara viktigt att inkludera Färdighet och förmåga och även Värderingsförmåga och förhållningssätt, eftersom att bistå kvinnor i deras födandeprocess aldrig enbart kan handla om kunskap och förståelse, utan färdighet, förhållningssätt mm är oerhört viktiga aspekter. Okomplicerad förlossning är även det ett område som barnmorskor har forskat inom. Svar: Vi samtycker till detta förslag. Ytterligare ett exempel är följande lärandemål: 2. Ge stöd och vägledning i samband med amning och kunna identifiera och bedöma amningskomplikationer på BB och amningsmottagning. Här kan det även vara rimligt att inkludera Värderingsförmåga och förhållningssätt- särskilt examensmålet inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter etc, med tanke på den framväxande forskningsbas som finns inom bland annat amning kopplat till det sökta huvudområdet SRPH. Svar: Vi samtycker till detta förslag. Behov Utifrån din bedömning och erfarenhet, finns det ett nationellt behov av att inrätta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa? Vilka argument ser du som tyngst vägande? Ja, det finns ett nationellt behov av att inrätta huvudområdet Sexuell, Reproduktiv och Perinatal Hälsa även på Mälardalens Högskola, för att tydliggöra barnmorskors självständiga profession, där egen legitimation, skyddad yrkestitel samt egen etisk kod bidrar till att särskilja professionen från andra professioner

177 Margareta Larsson Bilaga 16.2 inom medicin, vård och hälsa, där framförallt naturliga, normala processer som rör kvinnors/deras partners graviditet, födande och eftervård är centrala delar. Vidare bör bland annat barnmorskors självständiga arbete inom gynekologisk hälsokontroll, abortvård, preventionsarbete med friska ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa lyftas fram. 6 (8) En majoritet av de lärosäten som bedriver barnmorskeprogram i Sverige har i dagsläget eget huvudområde. Det finns ett nationellt utbildningsråd för de lärosäten som erbjuder barnmorskeexamen med syfte att stärka svensk utbildning av barnmorskor och det är då av värde att samtliga lärosäten har snarlika huvudområden. Enligt Högskoleförordningen (SFS 1993:100) ska en barnmorskeutbildning omfattande 90 HP leda fram till en examen som omfattar sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Inrättandet av SRPH som huvudområde skulle därmed ge studenten en examen som bättre stämmer överens med professionen och innehållet i den nationella utbildningsplanen. Den specifika ämnesinriktningen SRPH (eller likande benämning) är i samklang med majoriteten av barnmorskeprogrammen på lärosätena i Sverige, där forskningsmeriterade lärare, främst disputerade barnmorskor bidrar till att undervisningen i högsta grad är forskningsanknuten och i hög grad kopplad till SRPH eller likvärdig benämning av huvudområdet. Därutöver är det angeläget att synliggöra den forskning inom Midwifery Science (på svenska SRPH eller liknande benämning) som barnmorskor har utvecklats över tid (den första avhandlingen som producerades i början på 1980-talet i Sverige) har det skett en ansenlig produktion av avhandlingar i ämnet. I dagsläget finns ett antal vetenskapliga tidskrifter som publicerar forskningsartiklar inom det sökta huvudområdet som exempelvis Journal of Midwifery & Women s Health, Midwifery, Birth, Sexual & Reproductive HealthCare för att nämna några, vilket visar på en ökande forskningsproduktion inom barnmorskors forskningsområde. Sammantaget bidrar ovanstående argument till att det är mycket angeläget att barnmorskeprogrammet vid Mälardalens högskola i samklang med övriga lärosäten inrättar huvudområdet Sexuell, Reproduktiv och Perinatal Hälsa. Övriga synpunkter och påpekanden Utifrån din bedömning och erfarenhet, har du några övriga synpunkter som du vill framföra till fakultetsnämnden? Det är en välskriven ansökan där bland annat omvärldsanpassning, konkurrenskraft, jämställdhet, jämlikhet och mångfald samt samverkan med andra aktörer och internationalisering beskrivs tydligt. Nedan följer ytterligare några synpunkter på ansökan: Det är delvis experter inom området (fem av experterna =disputerade barnmorskor) som skrivit ansökan vilket troligen innebär att det så självklart för dem vad barnmorskor arbetar med och möjligen kan en tydligare skrivning med avseende på konkreta exempel bidra till ökad klarhet beträffande hur barnmorskeprofessionen särskiljer sig i jmf med andra professioner inom medicin, vård och hälsa. En tydligare konkretisering/beskrivning av de områden barnmorskor arbetar inom kan med fördel bidra till ökad förståelse för motivet bakom att ansöka om eget huvudområde. Exempelvis, vad är det som särskiljer

178 Margareta Larsson Bilaga 16.2 barnmorskors profession i jmf med andra professioner inom medicin, vård och hälsa. Det framgår inte att barnmorskor självständigt bedömer och handlägger normala processer under graviditet och födande, eller att det är barnmorskor som förskriver preventivmedel till friska kvinnor/ungdomar, skriver ut Doxyferm vid verifierad klamydiainfektion, för att nämna några konkreta exempel på bredden i professionen. På sid 6-7 beskrivs inget konkret exempel på akuta medicinska komplikationer som tränas under utbildningen. För de som inte är insatta kan det vara av värde att förstå vad som tränas på (exempelvis handläggning vid stora blödningar i samband med komplicerad förlossning, sätesbjudning eller skulderdystoci för att nämna några). 7 (8) Svar: Vi samtycke till detta och vi kan med fördel komplettera ansökan till LKA och fakultetsnämnd med ovanstående förslag. Jag kan inte hitta någon skrivning om barnmorskors egen legitimation, skyddad yrkestitel etc, vilket bör vara angeläget att lyfta fram för att tydligt visa att det är en egen profession. Svar: Detta fanns med i tidigare utkast, och kan med fördel återinföras. Det kan även vara av värde att beskriva den forskning som har utvecklats över tid inom det sökta huvudområdet. En mer tydlig beskrivning av akademiseringen av yrket kan vara värdefullt för att visa på bredden av den forskning som gjorts inom SRPH, och som utgör basen för huvudområdets framväxt. I dagsläget är det mer än 150 barnmorskor som har disputerat vilket framgår i ansökan (sid 16), och det kan även vara viktigt att betona att ett flertal av dessa är docenter och ett antal är professorer, vilket visar på barnmorskors alltmer ökande grad av forskningsaktivitet inom (och utanför) universitet och högskolor. Svar: Detta är en viktig aspekt och kan med fördel skrivas fram och utvecklas i ansökan. Jag noterar att de personer som ingått i beredningen av ansökan söker för eget huvudområde för barnmorskeexamen samt för magisterexamen. En möjlighet vore att även söka för masterexamen i ämnet inom ramen för denna ansökan. Ett ödmjukt förslag är att exkludera kursen Självständigt arbete 7,5 hp, som torde ta en del handledarresurser i anspråk och som inte heller leder till en magisterexamen i ämnet SRPH, vilken därmed kan upplevas som en till viss del tärande kurs. På sid 5 i Ansökan om inrättande av eget huvudområde står det, Då utbildningsplatserna ökar leder det till ett ökat behov av handledare i vården med filosofie magisterexamen i sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa som kan handleda studenter. Med tanke på denna skrivning är det rimligt att fokusera på magisterexamen/masterexamen- och i framtiden är det önskvärt att handledare i större utsträckning också är disputerade. En fördjupningskurs i Sexuell, Reproduktiv och Perinatal Hälsa på 7.5 hp, samt att kursen Amning och anknytning 7,5 hp (med eventuell korrigering för att nå målen för master) skulle kunna ligga på mastersnivå vilket skulle kunna skapa förutsättningar för master i ämnet SRPH. Svar: Vi samtycker om detta och diskussion pågår om att införa obligatoriskt examensarbete på magisternivå. Framtidsvisioner finns att utveckla progression inom huvudområdet och skapa förutsättningar för master-och forskarexamen med inriktning mot huvudområdet. På sid 24 i stycket om tvärprofessionell samverkan finns en i mitt tycke onödig text- lång tradition av samverkan inga farhågor att detta skulle försämras, vilket kan tolkas som att det trots allt har funnits vissa negativa farhågor (?). Om samtliga ställer sig positiva så kan den understrukna delen av texten strykas. Svar: Vi instämmer helt. Detta stycke baseras på en SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats), där positiva aspekter, samt farhågor med att inrätta huvudområdet efterfrågades.

179 Margareta Larsson Bilaga 16.2 Ytterligare en synpunkt rör skrivningen i den nya utbildningsplanen där lärandet inhämtas via föreläsningar, seminarier, muntliga presentationer skriftliga inlämningsuppgifter enskilt och i grupp. Då barnmorskeprogrammet innehåller ungefär samma omfattning av teoretisk och praktisk undervisning bör lärandet även inhämtas och fördjupas kontinuerligt under den verksamhetsförlagda utbildningen, vilket inte framkommer i den preliminära utbildningsplanen. 8 (8) Svar: Bra förslag, som vi kan diskutera och utveckla vidare. I ansökan (sid 24) anförs att ytterligare ett par disputerade personer bör anställas, förslagsvis lektor och professor. Här kan det även vara värdefullt att komplettera ansökan med att ytterligare doktorander bör anställas för att säkra den framtida kompetensförsörjningen av meriterade lärare/forskare inom SRPH på barnmorskeprogrammet. Svar: Vi instämmer och i framtidsvisionerna ingår SRPH som en av många inriktningar inom hälsa och välfärd inom akademin. Ytterligare en synpunkt/rekommendation är att Mälardalens Högskola (när denna ansökan godkänts) även söker för Ny ämnesinriktning för forskning. Det är viktigt att de som anställs som doktorander disputerar i ämnet SRPH (eller likande namn på ämnesinriktningen för forskning) så att återväxten av välmeriterade forskare/lektorer i ämnet säkras och att barnmorskors forskningsämne tydliggörs. Svar: På akademin Hälsa vård och Välfärd bedrivs forskarutbildning inom ämnet, hälsa och välfärd och i framtidsvisionerna ingår SRPH som en inriktning bland andra. Noterar att det finns några slarvfel, stavfel, och på några ställen olika textstorlek i denna ansökan som kan påverka helhetsintrycket. Den samlade bedömningen är dock att detta inte har påverkat läsbarheten, motivet bakom ansökan om eget huvudområde eller det substantiella innehållet. Svar: Detta skall åtgärdas innan slutgiltig inlämning. Eventuella tidigare samarbeten Vänligen försäkra att eventuellt samarbete (tidigare/pågående eller planerat) med för huvudområdet relevant person inte påverkat den bedömning som gjorts av ansökan. Samarbete med Marianne Velandia inom ramen för ett pågående forskningsprojekt med arbetsnamnet Barnmorskor, Etik och Genus har inte påverkat min samlade bedömning.

180 Bilaga 16.3 Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV Barnmorskeprogrammet Ansökan om inrättande av nytt huvudområde Sexuell, Reproduktiv och Perinatal hälsa vid Mälardalens högskola 1

181 Bilaga 16.3 Innehåll 1. Inledning Omvärldsanalys Huvudområdet Examen Definition av huvudområdet - barnmorskans kompetensområde Utbildningens omfattning och innehåll Barnmorskeutbildningens terminsindelning Huvudområdets omfattning och avgränsning Vetenskaplig grund... 4 Magisterarbetet Motiv för inrättande av nytt huvudområde En omvärldsanpassning Utbildningens innehåll och kvalitet samt konkurrenskraft Samhällets behov av välutbildade barnmorskor Sammanställning av motiv för inrättande av nytt huvudområdet Förutsättningar Utbildningen organisation och utformning... 7 Verksamhetsförlagd utbildning Utbildningsmiljö... 8 Studentinflytande... 8 Samverkan inom akademin med specialistsjuksköterskor... 8 Samverkan med representanter för den verksamhetsförlagda utbildningen... 8 Internationalisering... 9 Europeiskt utbyte... 9 Utomeuropeiskt utbyte Forskningsanknytning i utbildningen Lärarkompetens Personal; Lärarkompetens och lärarkapacitet Kompetensutveckling Forskningsaktivitet Lektorernas pågående forskningsprojekt med inriktning inom huvudområdet Utformning, genomförande och resultat Genomförande Resultat Huvudområdet Generell examen Benämning Jämställdhet, jämlikhet och mångfald Hållbar utveckling Samverkan med andra lärosäten Samverkan med det omgivande samhället Konsekvenser med införande av eget huvudområde

182 Bilaga 16.3 Studentperspektiv Tvärprofessionell samverkan Förslag till övergångsbestämmelser Kortfattad redogörelse om arbetsprocessen Personer vid Mälardalens högskola som ingått i beredningen av ansökan Bilagor A. Utbildningsplan B. Kursplaner C. Examensmatris D. Lärarresurser 2

183 Bilaga Inledning Denna ansökan gäller inrättandet av ett nytt huvudområde och därmed en ny examen, filosofie magisterexamen med huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa (Degree of Master, 60 Credits) vid Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV), Mälardalens högskola. 2. Omvärldsanalys Nulägesbeskrivning och behovet av inrättandet av eget huvudområde Internationellt benämns barnmorskans huvudområde Midwifery Science eller Reproductive and Sexual Health. Enligt Högskoleförordningen (SFS 1993:100) och kompetensbeskrivningen för barnmorskan (SBF 2018) är barnmorskans område sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa och ska omfatta 90 högskolepoäng. De flesta lärosäten i Sverige där barnmorskeutbildning bedrivs har inrättat huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. I dagsläget bedrivs barnmorskeutbildning vid tretton lärosäten i Sverige varav 10 redan har inrättat ett eget huvudområde. Dessa är Karolinska Institutet, Göteborgs universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Borås högskola, Högskolan Dalarna, Linköpings universitet, Skövde högskola, Kalmar högskola och Uppsala universitet. Sophiahemmets högskola har nyligen lämnat in sin ansökan om eget huvudområde. De som ännu återstår är Mittuniversitetet och Mälardalens högskola (MDH) där huvudområdet är vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Vid Mälardalens högskola är idag ämnestillhörigheten och huvudområdet för barnmorskeprogrammet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Svenska Barnmorskeförbundet (SBF) är den professionella sammanslutningen för kliniskt verksamma legitimerade barnmorskor, lärare/lektorer och forskande barnmorskor samt barnmorskestuderande. Förbundets ändamål är att främja barnmorskans professionella utveckling samt kunskapsutveckling och forskning inom barnmorskans verksamhetsområden med fokus på sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. SBF har genom det nationella utbildningsrådet varit drivande i frågan om inrättandet av eget huvudområde för lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning i Sverige. Målet är att samtliga lärosäten får tillstånd att inrätta eget huvudområde. Då huvudområdet är utgångspunkten för bedömningen av barnmorskeexamens mål och kriterier är det helt avgörande för utbildningens inriktning och ämnesfördjupning. Barnmorskans ansvarsområde beskrivs i Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska (SBF, 2018). Kompetensbeskrivningen bygger på ett konsensusförfarande på nationell nivå och uttrycker rekommendationer med avseende på yrkeskunnande, kompetens, förhållningssätt och erfarenhet. Den används som underlag för lärosäten, verksamheter och enskilda barnmorskor. Då ansvaret för kompetensbeskrivningen inte längre ingår i Socialstyrelsens uppdrag har SBF övertagit ansvaret och omarbeta den nuvarande kompetensbeskrivningen. I kompetensbeskrivningen beskrivs Sexuell och Reproduktiv hälsa, baserat på Världshälsoorganisationens (WHO) definition: Reproductive health is defined by WHO as a state of physical, mental, and social wellbeing in all matters relating to the reproductive system at all stages of life. Reproductive health implies that people are able to have a satisfying and safe sex life and that they have the capability to reproduce and the freedom to decide if, when, and how often to do so. Implicit in this are the right of men and women to be informed and to have access to safe, effective, affordable, and acceptable methods of family planning of their choice, 1

184 Bilaga 16.3 and the right to appropriate health-care services that enable women to safely go through pregnancy and childbirth. Reproductive health care defines as the constellation of methods, techniques, and services that contribute to reproductive health and well-being by preventing and solving reproductive health problems. It also includes sexual health, the purpose of which is the enhancement of life and personal relations, and not merely counseling and care related to reproduction and sexually transmitted infections. (WHO, 1998). Det är brist på barnmorskor i Sverige och rapporter från Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån visar att efterfrågan på utbildade barnmorskor ytterligare kommer att öka under de kommande tio åren. Regeringen har uppmärksammat denna brist och Mälardalens högskola har sedan vårterminen 2016 utökat antalet studieplatser på barnmorskeprogrammet med 44 % (från 25 till 36 studieplatser). Då utbildningsplatserna ökar leder det till ett ökat behov av handledare i vården med filosofie magisterexamen i sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa som kan handleda studenter inom huvudområdet. 3. Huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa Barnmorskan verkar inom flera väsentliga områden, nämligen: sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa; forskning, utveckling och utbildning samt ledning och organisation. Dessa områden ska genomsyras av en helhetssyn och etiskt förhållningssätt. Inom området Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa arbetar barnmorskan med information, rådgivning och samtalsstöd, undersökningar och behandlingar, främjande av hälsa och förebyggande av ohälsa samt säkerhet och kvalitet. Inom området forskning, utveckling och utbildning arbetar barnmorskan dessutom med undervisning och personlig och professionell utveckling. Inom området ledning och organisation arbetar barnmorskan med samverkan i vårdkedjan inom primärvård och sluten vård med ett hälsofrämjande perspektiv (Socialstyrelsen, 2006; SBF 2018). 3.1 Examen Inom barnmorskeprogrammet vid Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) Mälardalens högskola, kan en Magisterexamen i Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad ingå. Med utgångspunkt från det som internationellt och nationellt betraktas som barnmorskans huvudområde, avser denna ansökan inrättandet av en ny examen, filosofie magisterexamen med huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa; Degree of Master (60 Credits) in Sexual, Reproductive and Perinatal Health. Efter erhållen barnmorskeexamen är legitimerade barnmorskor behöriga att söka till fortsatta studier på mastersnivå, samt att fortsätta på forskarutbildningsnivå och erhålla en doktorsexamen. Vid HVV finns mastersprogrammet inom hälsa och välfärd med inriktning mot vårdvetenskap sedan 2016, samt forskarutbildning inrättat sedan

185 Bilaga Definition av huvudområdet - barnmorskans kompetensområde Huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa innebär ett tvärvetenskapligt perspektiv där olika områden såsom medicinsk vetenskap, beteendevetenskap, vårdvetenskap och folkhälsovetenskap ingår. I skärningspunkten mellan dessa områden finns barnmorskans specifika område av hälsofrämjande, förebyggande, vårdande och behandlande åtgärder inom sexualitet och reproduktion. 3.3 Utbildningens omfattning och innehåll Barnmorskeprogrammet är en utbildning på avancerad nivå och omfattar 90 högskolepoäng, som fördelas på tre terminer, varav cirka hälften av studietiden utgörs av verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen präglas av tydligt forskningsanknutna klinikförberedande och verksamhetsförlagda studier vilket inkluderar teoretiska och kliniska examinationer. Särskild vikt läggs vid träning av situationer som kräver akut ingripande vid medicinska komplikationer. 3.4 Barnmorskeutbildningens terminsindelning En översiktlig presentation av kurserna i utbildningen illustreras nedan i Tabell 1. Tabell 1. Översiktlig presentation av kurser i barnmorskeutbildningen vid Mälardalens högskola Termin 1 hp Huvudområde Nivåklassificering Kvinnors hälsa och livsvillkor 7.5 Folkhälsa A1N Obstetrik, gynekologi och neonatal vård 7.5 Medicinsk A1N vetenskap Normal graviditet, barnafödande och 7.5 SRPH A1N puerperium Komplikationer inom obstetrik och 7.5 SRPH A1F gynekologisk vård Termin 2 Förlossningsvård SRPH A1F Puerperal, neonatal och gynekologisk vård 7.5 SRPH A1F Valbara kurser Alt. 1. Examensarbete 15 SRPH A1E Alt. 2. Självständigt arbete 7.5 SRPH A1F Alt. 2. Amning och anknytning 7.5 SPRH A1N Termin 3 Förlossningsvård 2 15 SRPH A1F Mödrahälsovård, antikonception och sexuell hälsa 15 SRPH A1F 3

186 Bilaga Huvudområdets omfattning och avgränsning Barnmorskeprogrammet och huvudområdets omfattning och innehåll utgår från forskningsbaserad kunskap inom sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa avser omfatta kurser om 75 högskolepoäng (tabell 2). Tabell 2. Huvudområdets omfattning i Barnmorskeprogrammet Termin Termin 1 Termin 2 Termin 3 Totalt Högskolepoäng Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa* Medicinsk vetenskap Folkhälsa *nuvarande huvudområde Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad 3.6 Vetenskaplig grund Barnmorskans vetenskapliga grund, utbildning och profession skiljer sig från närliggande discipliner och professioner inom vård och hälsa, som exempelvis sjuksköterskeutbildningen. Kurser inom huvudområdet kommer att utgöras av 75 högskolepoäng. Den teoretiska basen i barnmorskeutbildningen utgörs av olika teorier och modeller, som till exempel anknytningsteorin (Bowlby, 1969;1973;1980), där anknytningsbeteendet mellan spädbarn och vårdnadshavare beskrivs och förklaras. Transitionsteori är en annan teori som kan förklara föräldraskap och övergången från barn till tonåring (Meleis, 2010). En modell för att förklara interaktionen mellan kvinna och barnmorska, är till exempel Att stödja och stärka (Berg & Lundgren, 2010) tillämpbar i samband med barnafödande. Brittiska forskare och författare har även kopplat teori och forskning till praktiskt utövande (Bryar & Sinclair, 2011; Cluett & Bluff, 2006; Proctor & Renfrew, 2000). Begrepp och modeller inom folkhälsovetenskap exempelvis salutogenes, empowerment och sense of coherence (Antonovsky, 1987; Hermansson & Mårtensson, 2011) används ofta, inom mödrahälsovård och ungdomsmottagningsverksamhet. Genusteorier och intersektionalitet är användbara för att förklara vad som formar sociala beteende med hänsyn tagen även till etnicitet, ålder och klass (Hirdman, 1988, 1990; Connell, 2002; Lundahl, 2006). Syntesen av dessa områden utgör barnmorskans specifika område av hälsofrämjande, förebyggande, vårdande och behandlande åtgärder inom sexualitet och reproduktion. Magisterarbetet Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng och är obligatoriskt för att erhålla filosofie magisterexamen i huvudområdet. I kursen ska studenten fördjupa sina kunskaper inom huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Studenten ska fördjupa och tillämpa sina kunskaper i vetenskapsteori, forskningsmetodik och forskningsetik genom ett självständigt examensarbete (kursplan VAE041). Examensarbetet bedöms i relation till den enskildes insats men genomförs som regel tillsammans med annan student. Examinationen består av ett examensarbete om 15 högskolepoäng, en muntlig och skriftlig examination av PM, opponentoch respondentskap. Studenten tilldelas betyget Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Huvudområdet synliggörs i barnmorskeprogrammet genom kursplanernas lärandemål i utbildningen och omfattar både nationella och internationella perspektiv på kvinnors sexuella 4

187 Bilaga 16.3 och reproduktiva hälsa, samt rättigheter under hela hennes livscykel. Inom området studeras och utvecklas kunskap om graviditet, födelsen, det nyfödda barnet, föräldraskapet avseende normala processer och dess avvikelser, sexualitet, familjeplanering, reproduktion, kvinnohälsa och ohälsa i ett livscykelperspektiv. Fokus ligger på barnmorskans förebyggande, vårdande och behandlande arbete med och för kvinnan, barnet och familjen. 4. Motiv för inrättande av nytt huvudområde Både internationellt och nationellt benämns barnmorskans område Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa och vid majoriteten av de lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning i Sverige har ett eget huvudämne inrättats. 4.1 En omvärldsanpassning Vid Mälardalens högskola är idag ämnestillhörigheten och huvudområdet för barnmorskeprogrammet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Förankringen till högskoleförordningen (SFS 1993:100) och Socialstyrelsens (2006) begreppsbestämning av barnmorskans huvudområde Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa saknas vid Akademin för hälsa vård och välfärd. 4.2 Utbildningens innehåll och kvalitet samt konkurrenskraft Barnmorskeprofessionen står inför stora utmaningar med krav på hög vetenskaplig kompetens och klinisk säkerhet. Ständiga utmaningar i samhället med ett förändrat sjukvårdspanorama, en förändrad hälso-och sjukvårdsstruktur med en alltmer specialiserad och högteknologisk vård pågår, vilka ställer krav på en ständig kunskapsutveckling och behov av välutbildad personal med magisterexamen inom hälso-och sjukvården. För barnmorskeprogrammet skulle det nya huvudområdet påverka utbildningens innehåll, kvalitet och studenternas professionella utveckling på ett positivt sätt, vilket i sin tur skulle öka attraktionskraften till utbildningen och stärka konkurrenskraften gentemot andra lärosäten. Dessutom kan samverkan och utbyte med andra lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning med ett eget huvudområde underlättas, särskilt i samband med externa examinationer av vetenskapligt arbete för en generell examen. Ur ett studentperspektiv skulle det egna huvudområdet ge en specifik inriktning som underlättar för studenterna att tidigt i utbildningen identifiera sig med barnmorskans kunskapsområde Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Dessutom kan det bidra till en ökad anställningsbarhet både nationellt och internationellt samt specifikt inom FN-systemet, där sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa och rättigheter är ett prioriterat område. 4.3 Samhällets behov av välutbildade barnmorskor Det är brist på barnmorskor i Sverige och rapporter från Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån visar att efterfrågan på utbildade barnmorskor kommer öka ytterligare under de kommande 10 åren på grund av stora pensionsavgångar. Denna brist har uppmärksammats av 5

188 Bilaga 16.3 regeringen och Mälardalens högskola har i linje med detta sedan vårterminen 2016 utökat antalet studieplatser på barnmorskeprogrammet. 4.4 Sammanställning av motiv för inrättande av nytt huvudområdet Enligt både Högskoleförordningen (SFS 1993:100), och Socialstyrelsens begreppsbestämning (2006) är barnmorskans huvudområde Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. I barnmorskans kompetensbeskrivning (SBF, 2018) är kunskapsområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Internationella Barnmorskeförbundet styr-och policydokument ligger till grund för barnmorskans kunskaps- och kompetensområden. Kunskapsområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa är väl definierat och skiljer sig från andra närliggande discipliner och professioner inom vård och hälsa. Inrättandet av huvudområdet är en modernisering och omvärldsanpassning både nationellt och internationellt då 10 av tretton lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning i Sverige redan har inrättat eget huvudområde. Främjar en hållbar utveckling genom ökad nationell samverkan mellan lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning, särskilt avseende handledning och granskning av magisterarbeten. Främjar internationellt utbyte inom utbildning och forskning mellan lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning och bidrar till en ökad attraktionskraft för både studenter och lektorer. Behovet av barnmorskor med magisterexamen som kan handleda en ökad andel barnmorskestudenter i klinisk verksamhet då utbildningsplatserna behöver ökas vilket då leder till behov av fler barnmorskor med rätt kompetens (magisterexamen), och barnmorskor som kan göra adekvata bedömningar i en alltmer högspecialiserad vård. Kongruens mellan barnmorskeutbildningens huvudsakliga innehåll och det nya huvudområdet, den föreslagna utbildningsplanen och de reviderade kursplanerna. Inrättandet av huvudområdet skulle leda till att studentens ämnesområde för examensarbete är i linje med huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa och ge en filosofie magisterexamen i ämnet istället för i vårdvetenskap, som är aktuellt idag. Idag väljer studenten ett ämne för examensarbetet inom kunskapsområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, men de erhåller en examen i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Ökad professionalisering genom att huvudområdet framträder och synliggörs i utbildningsplan och kursplaner vilket kommer att underlätta och påskynda lärprocessen för barnmorskestudenten i omställningen från sjuksköterskans huvudområde till barnmorskans huvudområde. Kvalitetssäkring i samband med UKÄ-granskning, då utbildningen bör granskas utifrån det föreslagna huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Då huvudområdet är utgångspunkten för bedömningen av barnmorskeexamens mål och kriterier är det helt avgörande för utbildningens inriktning och ämnesfördjupning. Stärker och bidrar till tydligare profilering av barnmorskeprogrammet vid Mälardalens högskola. Utbildningens position samt konkurrenskraft gentemot andra lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning ökar. Det kan bidra både till ett ökat söktal bland studenter och till ökad attraktionskraft för lektorer att söka till MDH. 6

189 Bilaga Förutsättningar MDH kännetecknas av en utbildning med hög kvalitet och ett 40-årigt nära samarbete och samverkan med det omgivande samhället, det vill säga näringsliv och offentlig sektor. Varje år samarbetar MDH tillsammans med landsting, kommuner, företag och organisationer i hundratals projekt. Detta bidrar till att studenterna är attraktiva på arbetsmarknaden. MDH har idag studenter som läser kurser och program inom ett stort utbud av utbildningar med fokus på fyra utbildningsområden; ekonomi, hälsa, vård och välfärd, lärarutbildningar samt tekniska utbildningar. MDH bedriver forskning i samverkan med det omgivande samhället, regionalt, nationellt och internationellt framförallt inom teknik och hälsa, vård och välfärd. Inom barnmorskeprogrammet är den samlade kompetensen god då samtliga lektorer är disputerade inom området och har pedagogisk utbildning. I lärarteamet ingår en adjungerad professor som är barnmorska och tre lektorer som är barnmorskor och under docentmeritering. Lektorerna är engagerade i undervisning och examination på grund-, avancerad och forskarutbildningsnivå. Lektorerna medverkar i Svenska Barnmorskeförbundets nationella utbildningsråd som driver kvalitetsfrågor inom huvudområdet. Svenska Barnmorskeförbundet samordnar samtliga lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning i Sverige och anordnar regelbundna sammankomster och nationella konferenser. 5.1 Utbildningen organisation och utformning Barnmorskeprogrammets 90 högskolepoäng fördelas på tre terminer, varav cirka hälften av studietiden utgörs av verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen präglas av tydligt forskningsanknutna klinikförberedande och verksamhetsförlagda studier vilket inkluderar kliniska och teoretiska examinationer. Särskild vikt läggs vid träning av situationer som kräver akut ingripande vid medicinska komplikationer. Termin 1, 30 högskolepoäng Under första terminen inhämtar studenten kunskaper i kvinnohälsa, vårdvetenskap och medicinsk vetenskap med fokus på området sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt fördjupade kunskaper om reproduktionsorganens anatomi och fysiologi, okomplicerad graviditet och förlossning, puerperium, amning och nyföddhetsvård. Vidare studeras gynekologiska sjukdomar, infertilitetsproblematik och andrologi samt antikonception. Viktiga inslag är fältstudier inom barnmorskans arbetsfält, klinikförberedande praktiska övningar och scenario träning. Terminen avslutas med en teoretisk kurs med fokus på komplikationer vid graviditet och förlossning. Termin 2, 30 högskolepoäng Under andra terminen ingår under en tio veckors period verksamhetslagd utbildning inom förlossningsvård, gynekologisk vård, BB-vård och neonatalvård. Det genomförs också en kurs i examensarbete inom sexuell och reproduktiv hälsa omfattande 15 högskolepoäng. alternativt kan studenterna välja en valbar kurs i amning och anknytning omfattande 7.5 högskolepoäng, och ett självständigt arbete omfattande 7.5 högskolepoäng. 7

190 Bilaga 16.3 Termin 3, 30 högskolepoäng Den sista terminen ägnas huvudsakligen åt verksamhetsförlagd utbildning inom förlossningsvård, mödrahälsovård, specialistmödravård och ungdomsmottagningsverksamhet samt inom valbar verksamhet. Den verksamhetsförlagda utbildningen varvas med teoretiska studieuppgifter, seminarier och examinationer som är både teoretiska och kliniska. För att säkerställa progressionen och att studenterna uppnår målen för avancerad nivå genomförs regelbunden översikt av kursplaner med hjälp av bl.a. studenternas kursvärderingar. Det sker en successiv fördjupning under utbildningen vilket innebär att litteraturen blir alltmer krävande liksom komplexiteten i examinationsuppgifterna. Litteraturen är kopplad till aktuell nationell och internationell forskning. Verksamhetsförlagd utbildning Barnmorskeprogrammet är en utbildning på avancerad nivå vilket även ställer krav på de kliniska verksamheterna, där den verksamhetsförlagda utbildningen sker. Lektorerna inom barnmorskeprogrammet ansvarar för varsin VFU-region, och medverkar regelbundet vid VFUbedömningar och reflektionssamtal tillsammans med handledare och student samt vid patientfallsseminarier tillsammans sakkunniga, handledare och övrig personal vid respektive klinik. Seminarierna utgår från klinisk praxis och diskuteras i relation till evidensbaserad kunskap, vilket främjar kunskapsutvecklingen och samarbetet med den kliniska verksamheten. 5.2 Utbildningsmiljö Studentinflytande Studentrepresentanter på barnmorskeprogrammet inbjuds och medverkar regelbundet på utbildningsråd/lektorsmöten varje månad, där de har möjlighet att framför sina synpunkter på utbildningen. Studenternas muntliga och skriftliga utvärderingar av kurser och program ligger till grund för de förbättringar som regelbundet genomförs. Barnmorskestudenter med programstart vårterminen 2018, har informerats om pågående arbetet med inrättande av nytt huvudområde. Samtliga studenter var enade om att ändring från nuvarande huvudområde vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad är relevant utifrån barnmorskans specifika område inom Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Studentgenomströmningen i programmet är mycket hög (ca 98 %). Samverkan inom akademin med specialistsjuksköterskor Inom akademin finns en nära samverkan mellan lektorer och lärare i olika program på avancerad nivå. Detta gäller framförallt inom det nuvarande huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Samverkan med representanter för den verksamhetsförlagda utbildningen Det sker en kontinuerlig strävan att höja den akademiska kompetensen hos de kliniska handledarna. Detta kan göras på flera sätt. Från lärosätet erbjuds regelbundna kompetensutvecklingsdagar för kliniska handledare. Dessa tillfällen brukar vara väl frekventerade och uppskattade. För att stärka samverkan och kvalitén i utbildningen erbjuds dessutom regelbundna samverkansmöten mellan verksamheterna inom de orter där den verksamhetsförlagda utbildningen är lokaliserad i kommuner och landsting i Sörmlands län, 8

191 Bilaga 16.3 Region Västmanland och Region Örebro län. Ett nära samarbete med verksamheterna finns även när det gäller färdighetsträning i akuta obstetriska operationer och handläggning av asfyxi hos nyfödda barn. Internationalisering Inom barnmorskeprogrammet finns möjlighet till internationella utbyten som kan bidra till en kvalitetshöjning av utbildningens innehåll. Genom det internationella lärar-och studentutbytet kan kunskapen och medvetenheten om globala frågor öka, som betydelsen av demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, jämlikhet, miljö/klimat frågor, fattigdomsbekämpning, hållbar och ekonomisk utveckling samt hälsa-vård och välfärd. Många av dessa områden ryms inom FNs globala mål som skall uppnås till 2030 (SDG2013). Dessa aspekter integreras i utbildningen och kan ytterligare fördjupas genom det internationella utbytet, särskilt avseende den Sexuella, reproduktiva och perinatala hälsan och rättigheter, för kvinnor och deras familjer, inklusive ungdomars hälsa och livsvillkor (mål 3). Europeiskt utbyte På barnmorskeprogrammet finns sedan många år tillbaka ett student- och lärarutbyte med Brightons universitet i Storbritannien. Detta utbyte har utvecklats till ett internationellt nätverk, Midwives Moving On (MIMO), och förutom Brighton University ingår två lärosäten i Belgien, Karel de Grote University College, Antwerpen och Haute Ecole de Namur Liège, Luxembourg. I början av 2017 tecknades överenskommelsen, Memorandum of Understanding. I dokumentet beskrivs den internationella modulen som utvecklats för att säkerställa utbytets kvalitet och utformning. I huvudsak består utbytet av fältstudier under två veckor inom barnmorskans verksamhetsområden i respektive land, möten i den akademiska miljön med studenter och lärare, reflektioner kring olika arbetssätt och vårdkulturer. Ett årsmöte genomförs i ett av länderna, då bland annat en heldags workshop genomförs, där barnmorskestudenterna kritiskt får granska framförallt de olika ländernas förlossningsrutiner och presenterar sina resultat i form av en posterutställning. Syftet är att stimulera till ett kritiskt och evidensbaserat tänkande samt inspirera till internationella studier. Utomeuropeiskt utbyte Under våren 2011 skrev fem thailändska studenter magisteruppsats vid Mälardalens högskola och handleddes bland annat av lektorer på barnmorskeprogrammet. Ett samarbete med Mälardalens högskola och Shrimarasakam Nursing College i Thailand pågick och en kurs i Reproduktiv och Perinatal hälsa ur ett interkulturellt perspektiv genomfördes där svenska barnmorskor studerade i Thailand. Sedan 2015 har HVV ett samarbete med Bharati Vidyapeeth Deemed University, Pune, i Indien. Samarbetet består av ett Linnaeus Palme utbyte för lärare och studenter om perioder av tre respektive 12 veckor. Inom sjuksköterske- och barnmorskeprogrammet har sex inkommande och två utresande lärare ingått. Erfarenhets- och kunskapsutbytet har varit berikande och bidragit till en ökad förståelse för kvinnor och barns livsvillkor i Indien som utvecklingsland och hur det kan påverka den sexuella- och reproduktiva hälsan, särskilt avseende mödra- och barnadödlighet. Det ömsesidiga intresset och utbytet mellan parterna har bidragit till ett fortsatt utbyte och överföring av evidensbaserad kunskap i båda riktningar. Genom utbytet har de internationella relationerna fördjupas då en kontinuitet skapas i utbytet och gemensamma angelägna områden har identifieras. Detta har främjat en hållbar utveckling genom exempelvis 9

192 Bilaga 16.3 förbättringar av kursplaner och kursmål vid respektive lärosäte, samt initierat forskningssamarbeten. 5.3 Forskningsanknytning i utbildningen Barnmorskeprogrammet och huvudområdets omfattning och innehåll utgår från kunskap baserad på forskning inom området sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Lektorerna är forskningsaktiva och har ett stort forskarnätverk som bidrar till en kontinuerlig kunskapsutveckling och aktuell forskningsanknytning i utbildningen. Genom hela utbildningen och i varje kurs finns lärandemål med forskningsanknytning där studenten ska kunna söka, analysera och kritiskt granska vetenskaplig litteratur inom huvudområdet kopplat till specifika studieuppgifter som examineras både muntligt och skriftligt som till exempel artikel-och PMgranskning. Alla kurser baseras på aktuell forskningsbaserad litteratur. Forskare föreläser i alla kurser och lektorerna inom programmet föreläser om sina respektive forskningsfält. När det är möjligt kan studenter få ta del av forskningsmaterial för sitt examensarbete. I dagsläget produceras magisterarbeten årligen som handleds och/eller examineras av disputerade lektorer inom programmet. Barnmorskor i Sverige är ledande i Europa när det gäller antalet disputerade inom området. Av förbundets cirka medlemmar är idag 150 disputerade. Svenska Barnmorskeförbundet har ett vetenskapligt råd, ett etiskt råd, ett utbildningsråd och ett internationellt råd och ger ut en populärvetenskaplig tidskrift Jordemodern samt en vetenskaplig internationell tidskrift Sexual & Reproductive Healthcare. Årligen anordnas vetenskapliga konferenser där både lektorer och studenter deltar. SBF tillhör den internationella organisationen International Council of Midwives som har en egen etisk kod. 5.4 Lärarkompetens Personal; Lärarkompetens och lärarkapacitet Lärarna inom barnmorskeprogrammet har en god ämnesmässig och akademisk kompetens inom sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. I lärarteamet finns en adjungerad professor som är barnmorska och tre lektorer som är disputerade barnmorskor som bedriver forskning inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. En specialistläkare inom obstetrik och gynekologi kliniskt verksam vid kvinnokliniken, Västmanlands sjukhus, Västerås, är affilierad till lärosätet och undervisar i barnmorskeprogrammet. Totalt är drygt tre heltidstjänster vid lärosätet knutna till Barnmorskeprogrammet, externa gästlärare/forskare med specifik kompetens inom områden med hög relevans för huvudområdet, exempelvis fosterdiagnostik och ultraljud, förekommer i begränsad omfattning (Bilaga D). Vi bedömer att lärarkompetensen är adekvat samt står i proportion till utbildningen, handledning och examination. Kompetensutveckling Inom barnmorskeprogrammet har lektorerna 20 procent av heltid avsatt för forskning, denna tid kan ökas baserat på ekonomiska förutsättningar och prioriteringar. Plan för kompetensutveckling uppdateras regelbundet i samband med medarbetarsamtal. Vetenskapliga artiklar från lärarteamet produceras regelbundet i internationella vetenskapliga tidskrifter. 10

193 Bilaga 16.3 Regelbundna högskolegemensamma seminarier erbjuds alla lärare vid lärosätet. Kompetensutveckling sker även genom tvärvetenskapliga kollegier för lektorer och lärare i specialist sjuksköterske- och barnmorskeprogrammet och forskningsseminarier i specifika forskargrupper vid lärosätet. Professorerna inom akademin för hälsa vård och välfärd arrangerar regelbundet andra högre seminarier för forskare och lärare vid lärosätet. 5.5 Forskningsaktivitet Forskningsprofilen hos Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) är mångvetenskaplig och forskningsaktiviteterna är inriktade på tre fokusområden; Hållbart arbetsliv, livsstil och hälsa, Hälso- och välfärdsteknik i ett användarperspektiv samt Personcentrerad vård och omsorg. Forskningen har det professionella kunskapsintresset och praktikerrelevans som utgångspunkt. Lektorerna inom barnmorskeprogrammet medverkar i flera forskargrupper och nätverk som bedriver forskning inom Sexuell, Reproduktiv och Perinatal hälsa med inriktning mot hälsa, välfärd och samhället, så som ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa och livsstil, vårdrutiner som främjar familjens tidiga anknytning i samband med barnafödande samt, samvård mellan föräldrar och barn utifrån ett barnrätts-och jämlikhetsperspektiv (skydd, omsorg, utveckling, delaktighet). Flera större forskningsprojekt bedrivs vid HVV både med nationell och internationell samverkan med inriktning inom sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa och handledning av doktorander. Samtliga lektorer inom barnmorskeprogrammet ingår i en gemensam forskargrupp på akademin Barns skydd, omsorg, utveckling & delaktighet (Chip4). Fokus för forskargruppen är på barns och ungas delaktighet i olika vardagssammanhang bland annat familj och vård utifrån ett barnrättsperspektiv. Syftet är att genom att generera kunskap om barns vardagsmiljöer och sammanhang stärka barns rättigheter, utveckling och hälsa med delaktighet som grund. Forskargruppen har ett tvärvetenskapligt perspektiv där forskare och doktorander från olika discipliner ingår. Forskning bedrivs inom sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, där lektorerna i barnmorskeprogrammet (MV, MW, MM) tillsammans kompletterar huvudområdets omfattning sexuell (MM, MV), reproduktiv (MV, MW, MM) och perinatal (MV, MW) hälsa. Målet med den vetenskapliga produktionen är att fortsätta producera 1-3 vetenskapliga artiklar per lektor och år. Samproduktion sker med Kvinnors och barns hälsa, KI; Obstetrisk och reproduktiv hälsoforskning, Uppsala universitet; Centrum för klinisk forskning, Region Västmanland/Uppsala Universitet; University of Lancaster, England. En lektor i barnmorskeprogrammet är doktorandhandledare för en thailändsk och en chilensk forskarstuderande med barnmorskebakgrund och ingår även i forskargruppen Välfärdsforskning (Welfare research Group). Forskargruppens fokus handlar i huvudsak om att förstå den komplexitet som finns i hur människor upplever sitt vardagsliv i relation till de strukturella villkoren i form av medborgarskapets förutsättningar både när det gäller möjligheter och begränsningar. Det långsiktiga målet för forskargruppen är att arbeta med projekt som undersöker förändringar i människors livsvillkor på makronivå och även beteenden på mikronivå. Vidare handlar det om att analysera hur detta kan hänga ihop med strukturella förutsättningar som socialpolitik och arbetsmarknad. I detta inryms begrepp som mänskliga rättigheter som även kan kopplas samman med rådande värderingar och attityder om olika mänskliga företeelser. Samproduktion sker med bland annat Hälsoministeriet i Thailand och Hälsoministeriet i Chile. 11

194 Bilaga Lektorernas pågående forskningsprojekt med inriktning inom huvudområdet 1. Thai and Swedish young people s living conditions, lifestyles and sexuality. A comparative study from a health and welfare perspective, Mälardalens högskola, doktorand projekt. 2. Fathers care of the newborn infant after caesarean section in Chile in relation to different caring models, Karolinska Institutet, doktorand projekt. 3. Midwifery and Ethical dilemmas from a gender perspective, in collaboration with Roskilde University in Denmark and Umeå University. 4. Gender egalitarianism and the impact of free-to-view internet pornography on young people: a comparative study between the UK and Sweden. 5. D-vitamin till gravida somaliska kvinnor och deras förlossningsutfall, doktorandprojekt. 6. Ungdomars reproduktiva livsplan. 7. Utveckling av en digital applikation som fångar ungdomars hälsa och behov av stöd på ungdomsmottagningar. 8. PHUK-Psykisk hälsa bland unga kvinnor. 9. Familjer med två mammor- erfarenheter och stöd från mödra- och barnhälsovården, doktorand projekt vid Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola. 10. EMBLA projektet - ska utvärdera effekten av internetbaserad behandling för kvinnor med Vestibulodyni, doktorandprojekt. 6. Utformning, genomförande och resultat Barnmorskeutbildningen mål utformas utifrån det som angivits i Högskolelagen (SFS 1992:1 434) och Högskoleförordningen examensordning (SFS 1993:100), för att säkerställa att studenterna når examensmålen. Utbildningen följer Europarådets direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer (2005/36/EG) och kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska (Socialstyrelsen 2006; Svenska Barnmorskeförbundet 2018). Inom barnmorskeprogrammet är samtliga kurser på avancerad nivå och detta innebär en progression med utgångspunkt från studenternas tidigare sjuksköterskeexamen med kandidatexamen. Kurser som bygger upp examen i utbildningen avser en succesiv progression och fördjupning samt breddning i förhållande till eventuell magisterexamen och anges i den ordning som de läses (Tabell 1). Kursplanernas Lärandemål är specifika med tydlig konstruktiv länkning till läraktiviteter, examinationer och utbildningens examensmål. Specifik progression inom området avser bland annat studenternas förmåga till självständigt arbete i komplexa situationer, förebyggande och hälsofrämjande perspektiv, helhetssyn, reflektion, kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt, v.g. se examensmatris (Bilaga C). I termin 1 ingår kurser om kvinnors hälsa och livsvillkor omfattande 7.5 högskolepoäng; obstetrik, neonatologi och gynekologi omfattande 7.5 högskolepoäng; okomplicerad graviditet och barnafödande omfattande 7.5 högskolepoäng. I den senare kursen påbörjas planeringen av ett självständigt arbete i form av en PM-skiss där ämnesområdet identifieras, avgränsas och preciseras. Termin 1 avslutas med en fördjupnings kurs i obstetrik och gynekologi omfattande 7.5 högskolepoäng. I termin 2 är utbildningen indelad i två omväxlande 10 veckors perioder med parallella kursblock/spår. Ett spår med kurser i kliniska studier som bedrivs inom förlossnings-, BB och gynekologisk vård samt ett teoretiskt spår där det självständiga examensarbetet genomförs omfattande 15 högskolepoäng alternativt 7,5 högskolepoäng (samt kurs i amning och anknytning omfattande 7.5 högskolepoäng). Den tredje och avslutande terminen består av 12

195 Bilaga 16.3 kliniska studier inom mödrahälsovård, ungdomsmottagning, antikonception samt en valfri klinisk placeringsvecka med möjlighet till internationellt utbyte; dessutom ingår fördjupningskurs i förlossningsvård. Under den verksamhetsförlagda utbildningen ska studenten övervaka minst 100 förlossningar samt under handledning biträtt hälften av dessa under förlossning. 6.1 Genomförande I Barnmorskeprogrammet pågår ett ständigt kvalitetsarbete med kursutveckling och i samband med ansökan om inrättande av eget huvudområde har en översyn av utbildningsplan och kursplaner genomförts. De ändringar som önskas göras utifrån den nya examensutgången samt nytt huvudområde är att i dessa dokument ändra benämningar i basdata och ersätta Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, samt vårdvetenskap med inriktning mot barnmorskans område - sexuell och reproduktiv hälsa, med Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. I utbildningsplan önskar vi ersätta skrivelsen Filosofie magisterexamen med huvudområdet Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad (Master of Science (60 H. E. Credits) in Caring Science with Specialization in Nursing) med Filosofie magisterexamen med huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa (Degree of Master of Science (60 Credits) in Sexual, Reproductive and Perinatal Health). Förslag till reviderad utbildningsplan (Bilaga A) och kursplaner bifogas (Bilaga B). Dessutom åskådliggörs förslag till revideringar i Examens-och kursmatris för bedömning av lärandemålen i relation till huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa och till de nationella examensmålen (Bilaga C). Dessa dokument är ännu inte fastställda i avvaktan på tillstånd att utfärda examen inom huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. 6.2 Resultat Huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa som huvudområde avser kurser inom området med successiv fördjupning och breddning vilket kommer att utgöras av 75 högskolepoäng (tabell 2). Generell examen Filosofie magisterexamen med huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa avser omfatta 60 högskolepoäng. I dagsläget produceras magisterarbeten årligen som handleds och/eller examineras av disputerade lektorer inom barnmorskeprogrammet. Ett tvärvetenskapligt perspektiv där även medicinsk vetenskap, beteendevetenskap, vårdvetenskap och folkhälsovetenskap kan ingå. Syftet är att säkra bred och fördjupad kunskap inom huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Lärandemål som studenten ska kunna är följande; 1 identifiera och avgränsa ett problemområde relevant för barnmorskor inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa och formulera ett syfte i relation till detta; 2 systematiskt söka, analysera, värdera och kontrastera tidigare forskning relaterat till valt problemområde; 3 identifiera, beskriva, tillämpa och värdera en för syftet relevant vetenskaplig metod; 4 identifiera, tillämpa och värdera etiska aspekter i relation till examensarbetet; 5 bearbeta, analysera samt värdera kvaliteten på data; 6 beskriva och värdera sitt resultat i ett examensarbete; 7 kontrastera och värdera resultatet med tidigare forskning samt 13

196 Bilaga 16.3 eventuell teoretisk referensram; 8 värdera resultatet i relation till samhällsrelevans och barnmorskors yrkesområde inom sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa; 9 identifiera ytterligare behov av kunskapsutveckling avseende valt problemområde; 10 kritiskt granska samt föra en vetenskaplig diskussion avseende eget och andras examensarbete. Andelen barnmorskestudenter som ansöker om magister i nuvarande huvudområde är ca 85 % av programdeltagarna. 6.3 Benämning Det nya huvudområdet kommer att benämns Sexuell reproduktiv och perinatal hälsa, samt filosofie magisterexamen med huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa (Degree of Master (60 Credits) in Sexual, Reproductive and Perinatal Health. 6.4 Jämställdhet, jämlikhet och mångfald Utbildningsprogrammen vid Mälardalens högskola har som särskild målsättning att bidra till insikt att främja ökad medvetenhet om jämställdhet, jämlikhet och mångfald. Jämställdhetsaspekten avspeglas i de olika kursernas innehåll. Kvinnohälsa är central ur ett livsperspektiv. Partnerns betydelse och delaktighet i samband med graviditet och barnafödande beaktas och ges stort utrymme i utbildningen. Studenterna tränas i ett professionellt och etiskt förhållningssätt i vård mötet. Kurserna i barnmorskeprogrammet berör en variation av olika perspektiv och riktar sig till både mammor och pappor med olika familjebildningar, som samkönade föräldrar exempelvis två mammor, eller pappor, som kan utgöras av olika konstellationer. Attitydskapande seminarier genomförs i samtliga kurser. Målsättningen är att utbilda barnmorskor som blir väl förberedda att medverka i både nationella och internationella sammanhang som kan bidra till ökad jämställdhet och jämlikhet. Därför är sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) en prioriterad fråga och central för att förbättra både kvinnors, men även mäns situation. Internationellt är en målsättning att minska mödradödlighet (Utrikesdepartementet, 2006; Världshälsoorganisationen WHO, 2015, Förenta Nationerna UN, 2011 ). Oplanerade graviditeter, graviditetskomplikationer och osäkra aborter leder till en ökad mödra- och barnadödlighet i ett internationellt perspektiv. Andra perspektiv som berörs är sexuellt överförbara infektioner inklusive HIV/AIDS såväl nationellt som internationellt, jämställdhet och jämlikhet, mångfald/intersektionalitet liksom heteronormativitet utifrån Diskrimineringslagen (SFS 2016:82). 7. Hållbar utveckling Genom utbildning och forskning arbetar MDH och HVV på olika sätt för att möta de 17 globala målen och Agenda 2030 (UN, 2015; Regeringskansliet, 2015). Fokus i de globala målen ligger bland annat på Sexuell, Reproduktiv Hälsa och Rättigheter (SRHR) och att bidra till en minskad mödra- och barnadödligheten genom att sprida och implementera evidensbaserad kunskap. Dessa färdigheter som är i linje med de globala målen säkerställs inom ramen för utbildningen till barnmorska och svenska barnmorskor har ett gott renommé såväl nationellt som internationellt. Internationellt finns goda möjligheter för barnmorskor att utöva sin profession. 14

197 Bilaga Samverkan med andra lärosäten Mälardalens Högskola är det lärosäte i Sveriges mittregion där barnmorskeutbildning bedrivs och genom bland annat samverkan med SBFs nationella utbildningsråd har akademiskt utbyte med övriga barnmorskeutbildningar i Sverige. En samverkansöverenskommelse finns med Barnmorskeutbildningen vid Högskolan Dalarna i Falun avseende granskning av magisterarbeten med inriktning mot sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Dessutom har samverkan med Umeå Universitet initierats avseende etiska- och jämställdhetsaspekter inom ämnet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Vidare planeras att utveckla delade föreläsningar via webbaserad teknik och gemensamma examinationstillfällen för en ökad flexibilitet som ett led i att kvalitetssäkra utbildningarna utifrån måluppfyllelse och progression. Ytterligare planeras att mer specifikt analysera hur lärandemål, undervisning, undervisningsformer och examination är samstämmiga mellan lärosätena. Revidering av kursplaner och studiehandledningar kommer att ske fortlöpande som en del av kvalitetssäkringsarbetet. 7.2 Samverkan med det omgivande samhället Inom ramen för utbildningen sker samarbete framförallt med representanter för de olika regionerna i Västmanland, Sörmland och i Örebroregionen där studenterna genomför sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Alla lektorer besöker regelbundet VFU-klinikerna i samband med bedömningssamtal, där förutom studenterna även handledare och huvudhandledare/adjungerade kliniska adjunkter deltar. Representanter från respektive klinik deltar regelbundet i undervisningen och på samverkansmöten och handledare bjuds in till återkommande temadagar, seminarier och examinationer på högskolan. Mälardalens högskola har tecknat avtal som reglerar antalet VFU-platser med respektive VFUregion. En studierektor för varje region koordinerar VFU-placeringarna i samverkan med VFUhandläggare på akademin. Samtliga studierektorer medverkar i regelbundna samverkansmöten där utvärdering av VFU-placeringar sker. Antalet VFU-platser påverkar/styr studentantalet i programmet. För att möta upp regeringens krav på utökade studieplatser har barnmorskeprogrammet omstrukturerats i samverkan med samtliga VFU-kliniker och mottagningar. Det resulterade i en ökning av studieplatser med 44 % och att det numera finns två parallella spår i termin två. Spår ett innebär att halva kursen skriver ett vetenskapligt arbete om antingen 7.5 eller 15 högskolepoäng och den andra halvan inleder sin VFU-placering. Efter 10 veckor byter studenterna spår. Konsekvenser av detta är, förutom fler studieplatser i programmet, ett ökat antal magisterarbeten och att fler studenter bereds plats i VFU. Detta har medfört ett ökat behov av VFU-handledare med magisterexamen. Barnmorskeprogrammet har genomfört ett flertal fristående kurser om högskolepoäng under åren , exempelvis Sex- och samlevnadskurser, på både grund- och avancerad nivå samt Amning och anknytning, vilka har varit sökbara för både yrkesverksamma och studenter. Samverkan och undervisningsinsatser sker även med andra utbildningar, som sjuksköterskeprogrammet, specialist sjuksköterskeutbildningar, folkhälsovetenskapliga programmet och forskarutbildningen på akademin. Lektorernas forskning har rönt uppmärksamhet vilket innebär att de är inbjudna föreläsare till andra universitet och högskolor, och regelbundet medverkar i media. Lektorerna har även producerat flera läromedel som riktar sig till både studenter och yrkesverksamma. 15

198 Bilaga Konsekvenser med införande av eget huvudområde Den specifika ämnesinriktningen skulle påverka utbildningens innehåll, kvalitet och studenternas professionella utveckling på ett positivt sätt, vilket kan främja attraktionskraften till utbildningen. Samverkan och utbyte med andra lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning med eget huvudområde skulle underlättas. Ständiga utmaningar i samhället kräver en omvärldsanalys och fördjupning av ämnesområdet, så som barnmorskans hälsofrämjande och rådgivande roll inom abortvård i hemmet, kontinuerligt stöd och tidig hemgång i samband med barnafödande, vård av för tidigt födda barn och dess familj och uppsökande verksamhet gällande screening av cancer i livmoderhalsen samt rådgivning för äldre kvinnor och partners. Studentperspektiv Inrättandet av det egna huvudområdet ger en specifik ämnesinriktning vilket underlättar för studenterna att tidigt i utbildningen identifiera sig med barnmorskans kunskapsområde sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Tvärprofessionell samverkan Samtliga inom specialistsjuksköterskegruppen är positiva till inrättandet av huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Det finns en lång tradition av samverkan mellan programmen och således inga farhågor att detta skulle försämras. Tvärtom ser man det enbart positivt om barnmorskeprogrammet kan få en tydligare profil genom inrättandet av eget huvudområde och filosofie magisterexamen i Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Barnmorskeprogrammet avser heller inte att utgöra en ny organisatorisk enhet. Det finns en ömsesidig ambition och intresse om fortsatt samverkan och utbyte med specialistsjuksköterskegruppen och med ämnesgruppen vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad samt tvärprofessionellt forskningssamarbete. Inrättande av huvudområdet ses som berikande för akademin. Barnmorskeprogrammet är ett prioriterat område för lärosätet och med anledning av det utökade antalet studieplatser och inrättande av nytt huvudområde önskas rekrytering av lektor och professor. En ämnesansvarig för det nya huvudområdet kommer att tillsättas. Detta för att tillgodose en hållbar utveckling av huvudområdet och utveckla samt fördjupa forskningsanknytningen vid lärosätet. 9. Förslag till övergångsbestämmelser Föreslagen utbildningsplan (Bilaga A) avser gälla för utbildning från vårterminen Behörighetskrav för enskilda kurser finns för fortsatta studier inom programmet, se varje enskild kursplan (Bilaga B). Studenter som påbörjat barnmorskeprogrammet enligt föregående utbildningsplan, och som efter uppehåll återupptar studier, kommer fortsättningsvis studera enligt utbildningsplan i huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Tidigare Filosofie magisterexamen i huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad kan kompletteras med ny magisterexamen i Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa om ingående kurser lästs inom barnmorskeprogrammet. Tidigare kurser som lästs i huvudområdet 16

199 Bilaga 16.3 vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad inom barnmorskeprogrammet klassas om till huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. 10. Kortfattad redogörelse om arbetsprocessen Arbetsprocessen med ansökan har skett i dialog med ett flertal lärosäten som tidigare inrättat eget huvudområde i barnmorskeutbildningen. En arbetsgrupp inom akademin har utformat ansökan och en intern granskningsprocess har genomförts. Förankringsarbetet har skett internt och externt. I samband med samverkansmöten i de regioner där verksamhetsförlagd utbildning bedrivs har man ställt sig positiv till inrättandet av eget huvudområde. Inför inrättande av eget huvudområde i Sexuell, Reproduktiv och Perinatal hälsa har utbildningsplan (Bilaga A) och kursplaner (Bilaga B) anpassats till det nya huvudområdet, vilket medfört en tydligare förankring av befintlig utbildningsplan och kursplaner från nuvarande huvudområde vårdvetenskap till Sexuell, Reproduktiv och Perinatal hälsa (Bilaga C). Alla kurser som lästs inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad kan klassas som huvudområdet Sexuell, Reproduktiv och Perinatal hälsa. En lärartabell med förteckning över resurser inom barnmorskeprogrammet presenteras i Bilaga D. Personer vid Mälardalens högskola som ingått i beredningen av ansökan Maria Müllersdorf, docent, dr. med vet. Akademichef vid HVV Agneta Brav, fil.dr. och utbildningsledare Ylva Blauberg, utbildningsledare Lene Martin, professor, dr. med. vet. forsknings ledare Elisabet Häggström-Nordin, lektor, docent, leg. barnmorska dr. med. vet. Marianne Velandia, lektor, leg. barnmorska, dr. med vet. Magdalena Mattebo, lektor, leg. barnmorska, dr. med. vet. Margareta Widarsson, lektor, leg. barnmorska, barnsjuksköterska, dr. med vet. Kyllike Christensson, professor, leg. barnmorska, dr. med vet. Kaj Wedenberg, lektor, leg. läkare, specialist i gynekolog och obstetriker, dr. med. vet 17

200 Bilaga 16.3 Bilagor A. Utbildningsplan B. Kursplaner C. Examensmatris D. Lärartabell 18

201 19 Bilaga 16.3

202 Bilaga 16.4 Barnmorskeutbildningens examensmål och kursernas lärandemål för magisterexamen Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Nivå Kurskod Kursnamn och lärandemål visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper visa sådan färdighet som fordras för att delta i forskningsoch utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forskningsoch utvecklingsarbete visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling AN1 VAE117 Normal graviditet, barnafödande och puerperium. 7,5 hp 1. Identifiera och visa fördjupade kunskaper om barnmorskans kompetensområde inom normal graviditet, barnafödande och eftervård, relaterat till personlig och professionell utveckling (PPU) X X X 2. I simuleringsövning visa färdighet och förmåga att genomföra en gynekologisk undersökning i samverkan med kvinnan X X 3. I simuleringsövning visa färdighet och förmåga att handlägga normal förlossning utifrån kvinnans behov och förutsättningar X X A1E VAE Beskriva den normala amningen, anknytningsprocessen och identifiera bröstkomplikationer i samband med amning 5. Beskriva olika former av stöd i föräldraskapet och förberedelse inför förlossning X X 6. Söka, analysera och kritiskt granska vetenskaplig litteratur utifrån barnmorskans olika verksamhetsområden X X X X X X X X 7. Initiera, planera och dokumentera ett vetenskapligt arbete med inriktning mot sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa X X X X X X X X X Examensarbete inom sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. 15 hp 1. Identifiera och avgränsa ett problemområde relevant för barnmorskor inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa och formulera ett syfte i relation till detta X X X X X X X X 2. Systematiskt söka, analysera, värdera och kontrastera tidigare forskning relaterat till valt problemområde X X X X X X 3. Identifiera, beskriva, tillämpa och värdera en för syftet relevant vetenskaplig metod X X X X X X 4. Identifiera, tillämpa och värdera etiska aspekter i relation till examensarbetet X X X X X 5. Bearbeta, analysera samt värdera kvaliteten på data X X X X X 6. Beskriva och värdera sitt resultat i ett examensarbete X X X X X 7. Kontrastera och värdera resultatet med tidigare forskning samt eventuell teoretisk referensram X X X X X 8. Värdera resultatet i relation till samhällsrelevans och barnmorskors yrkesområde inom sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa X X X X X X 9. Identifiera ytterligare behov av kunskapsutveckling avseende valt problemområde X X X X X X X 10. Kritiskt granska samt föra en vetenskaplig diskussion avseende eget och andras examensarbete X X X X X A1F VAE119 Förlossningsvård I - verksamhetsförlagd utbildning. 7,5 hp 1. Bedriva vård i samband med handläggning av normal förlossning X X X X X X 2. Observera, analysera, beskriva och dokumentera kvinnans behov av vård i samband med förlossning avseende yttre palpation, vaginalundersökning och auskultation av fosterljud X X X X X X X A1F VAE Administrera adekvat smärtlindring enligt kvinnans önskemål, samt ha kunskap om när annan expertis bör tillkallas X X X 4. Vårda det nyfödda barnet med fokus på det friska nyfödda barnets beteende och hälsa X X X X 5. Vårda mor och barn efter förlossningen; ge postpartumvård, amningsvägledning, och befrämja det nyfödda barnets anpassning till familjen efter förlossningen X X X X 6. Samverka i vårdprocessen inom och mellan yrkesgrupper samt vårdgivare X X X X 7. Söka, analysera och kritiskt granska vetenskaplig litteratur inom normal graviditet och förlossning X X X X X X X X X Puerperal, gynekologisk och neonatalvård - verksamhetsförlagd utbildning. 7,5 hp X X X X X X 1. Bedriva vård i samband med puerperiet X 2. Ge stöd och vägledning i samband med amning och kunna identifiera och bedöma amningskomplikationer på BB och amningsmottagning X X X 3. Identifiera avvikande tillstånd hos kvinnan och det nyfödda barnet, vidta åtgärder och vid behov tillkalla expertis X X 4. Identifiera och bedöma kvinnans behov av extra stöd, ge vägledning samt befrämja det nyfödda barnets anpassning till familjen 5. Ge hälsovägledning till den nyblivna familjen X X X 6. Bedriva vård av det friska och sjuka nyfödda barnet med fokus på barnets beteende och hälsa, samt identifiera avvikelser från det normala X X X 7. Ge information till abortsökande och vårda patient som genomgår abort, samt bedriva gynekologisk vård X X X X 8. Reflektera över personlig och professionell utveckling (PPU) avseende samverkan med patienten X X X 9. Söka, analysera och kritiskt granska kunskap inom puerperal, gynekologisk och neonatal vård X X X X X A1F VAE120 Komplikationer inom obstretisk och gynekologisk vård. 7,5 hp X X X X X X X X X 1.Värdera och avgränsa barnmorskans roll inom reproduktiv och sexuell hälsa X X X X X X 2. Beskriva och värdera risker för ohälsa hos den gravida kvinnan och ta ställning till åtgärder, undersökningar och behandlingar samt vårda och övervaka vid komplicerad graviditet, förlossning och puerperium som påkallar samarbete med andra professioner X X X 3. Identifiera risker för ohälsa hos det ofödda och nyfödda barnet X X X 4. I akuta situationer påbörja livsuppehållande behandling av mor och barn X X 5. I samband med förskrivning tillämpa kunskaper om hormonella preventivmedel och dess verkan och biverkan X X 6. Visa fördjupade kunskaper inom gynekologisk vård och komplikationer i samband med abort X X X X X X 7. Kritiskt analysera, värdera och presentera aktuell forskning inom akuta obstetriska operationer X X X X X X X X X

203 Bilaga 16.4 AIF VAE 157 Amning och anknytning. 7,5 hp X X X X X X X X X 1. Bedöma amningsprocessen X X X 2. Beskriva och tillämpa anknytningsteorin X X 3. Ge information om och argument för hudnära vård och amning till blivande och nyblivna föräldrar X X X 4. Genomföra amningsvägledning i samband med okomplicerade och komplicerade tillstånd hos såväl mor som barn X X X X 5. Kritiskt reflektera över befintliga rutiner och ge förslag till evidensbaserade vårdåtgärder X X X X X X X X 6. Söka, analysera och kritiskt granska vetenskaplig litteratur utifrån barnmorskans olika verksamhetsområden X X X X X X X X X A1F VAE122 Förossningsvård II - verksamhetsförlagd utbildning. 15 hp X X X X X X X X X 1. Ge stöd, trygghet och kontinuitet i vården av kvinnan, barnet och familjen i samband med okomplicerad och komplicerad förlossning X X X X 2. I samverkan med kvinnan, barnet och familjen identifiera, planera och genomföra vårdåtgärder utifrån patientens behov och förutsättningar i samband med okomplicerad och komplicerad förlossning och eftervård 3. Observera, handlägga, övervaka, analysera och dokumentera graviditets- och förlossningsförloppet samt vidta adekvata åtgärder vid avvikelse från det okomplicerade förloppet X X X X X X X X A1F VAE Använda medicinsk teknik och tolka mätvärden inom barnmorskans verksamhetsområde X X 5. Utifrån patientens behov systematiskt leda, prioritera, fördela och samordna vårdarbetet X X 6. Utföra obstretiska akuta förlossningsoperationer X 7. Kritiskt värdera och förhålla sig till sin egen personliga och professionella utveckling (PPU) och samverka i team med olika yrkesgrupper X X X 8. Sammanställa och rapportera kunskap inom komplicerad förlossningsvård X X X X X X X X 9. Söka, analysera och kritiskt granska vetenskaplig litteratur inom komplicerad förlossningsvård X X X X X X X X Mödrahälsovård, antikonception och sexuell hälsa - verksamhetsförlagd utbildning. 15 hp 1. Bedriva vård och ge information innan, under och efter en graviditet utifrån kvinnans behov och förutsättningar X X X X X 2. Observera, analysera och dokumentera graviditetens förlopp X X X 3. Identifiera fysiologiska, psykologiska och sociala riskfaktorer och vidta adekvata åtgärder för kvinnan, det väntade barnet och familjen X X X 4. Vara lyhörd för kvinnan och partnern i frågor om önskemål inför förlossning X X 5. Planera, leda och i samverkan med blivande föräldrar genomföra och utvärdera stöd i föräldraskap X X X 6. I dialog ge stöd och vägledning i sex- och samlevnadsfrågor i olika livsfaser inom ungdomsmottagning och mödrahälsovård X X X X X X X X X X X X X 7. Genomföra gynekologisk undersökning inom barnmorskans kompetensområde 8. Ge information om och följa upp provtagning av sexuellt överförbara infektionssjukdomar (STI) X X 9. Ge information om och administrera antikonception X X 10. Utföra gynekologisk cellprovtagning X 11. Samverka i vårdprocessen inom och mellan yrkesgrupper, olika funktioner, enheter, nivåer, verksamheter och ansvarsområden liksom olika vårdgivare och myndigheter 12. Kritiskt värdera och förhålla sig till sin personliga och professionella utveckling (PPU) avseende ledarskap och samverkan i team X X X X X X X 13. Sammanställa och rapportera relevant kunskap inom komplicerad mödrahälsovård, anticonception och/eller sexuell hälsa X X X X X X X 14. Söka, analysera och kritiskt granska vetenskaplig litteratur inom puerperal, komplicerad mödrahälsovård, antikonception och/eller sexuell hälsa X X X X X X X

204 Bilaga 16.5 Barnmorskeprogrammet, 90 hp Programkod: Giltig från: Beslutsinstans: Behörighet: ZOJ20 HT17 HT19? Fakultetsnämnden Diarienummer: 2016/1212 Akademi: Svensk legitimation som sjuksköterska, sjuksköterskeexamen enligt 1993 års studieordning och kandidatexamen inom omvårdnadsvetenskap eller vårdvetenskap. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3 samt Engelska A/Engelska 6. Dessutom krävs minst 12 månaders dokumenterad yrkeserfarenhet på heltid eller motsvarande som sjuksköterska efter utfärdad examen. I de fall programmet går att söka som senare del gäller att den sökande måste uppfylla de särskilda behörighetskrav som gällde för programmets första termin samt ha läst motsvarande programmets tidigare terminer. HVV Fastställandedatum: Reviderad: Mål Studenten ska efter godkänd barnmorskeutbildning visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som barnmorska med de olika arbetsuppgifter som yrket innehåller, samt utifrån arbetsmarknadens behov. Kunskap och förståelse Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten för barnmorskeexamen: visa såväl bred som fördjupad kunskap inom området sexuell och, reproduktiv och perinatal hälsa., visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet, och visa kunskap om relevanta författningar., och visa sådan kunskap som krävs för förskrivningsrätt av läkemedel inom antikonception. Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten för magisterexamen:

205 Bilaga 16.5 visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten för barnmorskeexamen: visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patienten planera och genomföra undersökningar och behandlingar utifrån patientens behov och förutsättningar, visa fördjupad förmåga att självständigt initiera hälsofrämjande och förebyggande arbete, visa förmåga att integrera kunskap samt att analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, visa förmåga att undervisa olika grupper samt att genomföra handledande, arbetsledande och konsultativa uppgifter, och visa förmåga att initiera och genomföra kvalitets- och förbättringsarbete samt att utvärdera behandlingsverksamhet. och visa förmåga att tillämpa ett folkhälsovetenskapligt synsätt och bedriva hälsobefrämjande arbete,. Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten för magisterexamen: visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forskningsoch utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten för barnmorskeexamen: visa självkännedom och empatisk förmåga,

206 Bilaga 16.5 visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot kvinnor och deras närstående, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten för magisterexamen: visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forskningsoch utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, viss undervisning kan dock komma att ske på engelska. Detsamma gäller ocksåsvensk- och engelskspråkig litteratur, forskningsrapporter m m. används. Innehåll BarnmorskeutbildningenBarnmorskeprogrammet är en akademisk yrkesutbildning inom ämnet vårdvetenskap med inriktning mot huvudområdet sexuell och, reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Utbildningen består av både teoretiska och kliniskaverksamhetsförlagda studier. som integreras. Programmet består huvudsakligen av kurser inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad vilkareproduktiv, perinatal och sexuell hälsa som kompletteras med kurser inom folkhälsovetenskap och medicin. Ämnet utgår från sexuell och reproduktiv hälsa och barnmorskans profession. Områden som studeras ärmedicinsk vetenskap. Inom huvudområdet studeras ungdomars, kvinnors och familjers hälsa, graviditet, födande, puerperium samt familjeplanering, abort och gynekologi. Under hela utbildningen varvas teoretisk och klinisk utbildning utifrån barnmorskans kompetensområden. DetI enlighet med barnmorskans kompetensbeskrivning utgör huvudfokus det friska och normala utgör fokus, därefter sker som kompletteras med en fördjupning inom kompliceradkomplex obstetrik och gynekologi. Stor vikt läggs vid att forskningsanknyta klinisk verksamhet, samt vidpersonlig och professionell utveckling (PPU), barnmorskans etiska förhållningssätt utifrån den internationella etiska koden samt vikten av att att utveckla sitt vetenskapliga förhållningssätt löper som röda trådar genom hela utbildningen. Lärande sker genom föreläsningar, seminarier, muntliga presentationer, skriftliga inlämningsuppgifter enskilt och i grupp samt genom

207 Bilaga 16.5 verksamhetsförlagd utbildning. och etiska kod. Självständigt arbete (examensarbete); I utbildningen ingår antingen ett examensarbete omfattande 15 högskolepoäng alternativt ett självständigt arbete omfattande 7,5 högskolepoäng och en kurs i amning och anknytning omfattande 7,5 högskolepoäng. Dessa tre kurser ingår i första året. Första året ingår också kurser om kvinnors hälsa och livsvillkor samt obstetrik, neonatologi och gynekologi. Kliniska studier bedrivs inom förlossnings-, BB och gynekologisk vård. Den tredje och avslutande terminen består av kliniska studier inom mödrahälsovård, ungdomsmottagning, antikonception samt en valfri klinisk placeringsvecka; dessutom fördjupar man sig i förlossningsvård. Årskurs 1 Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa: Normal graviditet, barnafödande och puerperium, 7,5 hp Komplikationer inom obstetrisk och gynekologisk vård, 7,5 hp Förlossningsvård 1 klinisk- verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 hp* Puerperal-, neonatal och gynekologisk omvårdnad, klinisk - verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 hp Folkhälsovetenskap: Kvinnors hälsa och livsvillkor, 7,5 hp Medicinsk vetenskap: Obstetrik, gynekologi och neonatal vård, 7,5 hp Valbart 15 hp: Alternativ 1 VårdvetenskapReproduktiv, perinatal och sexuell hälsa: Examensarbete inom sexuell och reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, 15 hp eller Alternativ 2 VårdvetenskapReproduktiv, perinatal och sexuell hälsa: Självständigt arbete inom sexuell och reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, 7,5 hp Amning och anknytning, 7,5 hp Årskurs 2 Vårdvetenskap: Reproduktiv, perinatal och hälsa: Förlossningsvård 2, fördjupning, klinisk verksamhetsförlagd utbildning, 15 hp* Mödrahälsovård, antikonception och sexuell hälsa samt 1 valfri klinisk placeringsvecka och klinisk- verksamhetsförlagd utbildning, 15 hp* * Verksamhetsförlagd utbildning

208 Bilaga 16.5 Mindre förändringar i kursutbudet kan komma att ske under utbildningen till följd av kontinuerligt kvalitetsarbete. Val inom programmet Under utbildningen finns valmöjlighet mellan ett examensarbete omfattande 15 högskolepoäng alternativt ett självständigt arbete omfattande 7,5 högskolepoäng samt en kurs i amning och anknytning omfattande 7,5 högskolepoäng. För den som valt att skriva ett examensarbete omfattande 15 högskolepoäng, finns möjlighet att efter avslutad utbildning även uppfylla fordringarna för magisterexamen medinom huvudområdet vårdvetenskap reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. För magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. För studenter som valt det andra alternativet finns inte denna möjlighet. Kontakta studievägledare för information om eventuella konsekvenser för tillträde till studier på master- och forskarnivå. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att manstudenten uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Barnmorskeexamen (Postgraduate Diploma in Midwifery) Filosofie magisterexamen med huvudområdet Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad (reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa (Degree of Master of Science (60 H. E. Credits) in Caring Science with Specialization in Nursing Reproductive, Perinatal and Sexual Health) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter Behörighetskrav för enskilda kurser finns för fortsatta studier inom programmet, se varje enskild kursplan. Denna utbildningsplan, gäller för utbildning som ges efter För studenter Denna utbildningsplan reviderades 2018-XX-XX och gäller för studenter som antas från och med vårterminen XX. Huvudområdet för filosofie magisterexamen ändrades vid revideringen till reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, tidigare var huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Tidigare kurser som lästs i huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad inom barnmorskeprogrammet klassas som huvudområdet reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa.

209 Bilaga 16.5 Studenter som lästpåbörjat barnmorskeprogrammet enligt tidigareföregående utbildningsplan för barnmorskeprogrammet, där det var obligatoriskt att skriva ett examensarbete omfattande 15 hp, men, och som inte fullföljt detta, finns möjlighet att i stället följa utbildningsplanenefter uppehåll återupptar studier, kommer fortsättningsvis studera enligt ovan och skriva ett självständigt arbete omfattande 7,5 hp samt läsa en valbar kurs omfattande 7,5 hputbildningsplanen inom huvudområdet reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Studenter som tidigare tagit ut filosofie magisterexamen med huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad kan ansöka om en ny filosofie magisterexamen med huvudområdet reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa om ingående kurser lästs inom barnmorskeprogrammet.

210 Bilaga (2) Bilaga 1 Fakultetsnämnden 2018/2511 Handläggare Johan Hellstrand Processen för fördelning av stöd till högskolegemensamma forskarutbildningskurser Kriterier för val av kurs 1) De medel som är tillgängliga fördelas så att kurser som anses vara relevanta för hela lärosätet skall ges medel. Sådana kurser är främst: a) Metodkurser, där bl.a. kvantitativa och kvalitativa metoder beskrivs. Kurserna beaktar att det inom olika discipliner finns varierande synsätt avseende kvantitativa och kvalitativa metoder. b) Vetenskapsteori/-sociologi/-filosofi, med samma utgångspunkter som ovan under (a), dvs att hänsyn tas till att olika discipliners traditioner varierar. c) Akademiskt skrivande, på engelska och/eller svenska. 2) Även andra kurser vilka är mer specifika och ämnes- eller områdesinriktade bör kunna finansieras denna väg. 3) Kursansvarig skall ha docent- eller professorskompetens. Ansökan Utlysning av ledningskansliet görs årligen, i månadsskiftet oktober/ november. Ansökan för respektive kurs skall göras på en ansökningsmall framtagen av utskottet för forskarutbildning. Till ansökningsmallen skall bifogas kursplan för kursen samt i de fall kursen genomförts tidigare bifogas kursanalys. Även budget för kursen skall bifogas ansökan. I kursplanen skall framgå vem som är kursansvarig samt en kort beskrivning av kursens syfte, innehåll, lärandemål och omfattning. Kursplanen skall även ange tidpunkt under kommande kalenderår för kursens genomförande. Akademins prioriterade ansökan med bilagor skall vara insänd till ledningskansliet via till forskarutbildningen@mdh.se. Beredning Inkomna förslag behandlas av utskottet för forskarutbildning. Utskottets bedömningar och prioriteringar av ansökningarna kommer göras enligt nämndens kriterier för stöd till forskarutbildningskurser ovan. Utskottets rekommendationer utgör sedan underlag för fakultetsnämndens behandling av frågan. Beslut om eventuell tilldelning av medel fattas av fakultetsnämnden. Som regel fattas beslutet om stöd vid nämndens sista sammanträde för året.

211 Bilaga (2) Efter nämndens beslut om tilldelning De kurser som tilldelas stöd av nämnden annonseras på den externa hemsidan under rubriken högskolegemensamma forskarutbildningskurser. När kursen är genomförd skall en kursvärdering göras. Villkoret för att det beslutade stödet skall överföras till akademin är att kursvärderingen och kursanalys inrapporteras till ledningskansliet.

212 Bilaga 17.2 Ansökan om stöd till högskolegemensam forskarutbildningskurs ) De medel som är tillgängliga bör fördelas så att dels kurser som kan anses vara relevanta för hela lärosätet skall ges medel. Sådana kurser är främst: a) Metodkurser, där bl.a. kvantitativa och kvalitativa metoder beskrivs. Kurserna beaktar att det inom olika discipliner finns varierande synsätt avseende kvantitativa och kvalitativa metoder. b) Vetenskapsteori/-sociologi/-filosofi, med samma utgångspunkter som ovan under (a), dvs. att hänsyn tas till att olika discipliners traditioner varierar. c) Akademiskt skrivande, på engelska och/eller svenska. 2) Även andra kurser vilka är mer specifika och ämnes- eller områdesinriktade bör kunna finansieras denna väg. 3) Kursansvarig skall ha docent- eller professorskompetens. 1. Kursuppgifter Kursnamn Examinator (Namn, epost, telefonnummer) Värdakademi 2. Hur förhåller sig kursen till examensmålen för licentiat- och doktorsexamen: 3. Motivering till varför kursen kan anses vara högskolegemensam:

213 Bilaga Om kursen tidigare genomförts vid MDH, bifoga sammanfattning av kursvärdering samt redovisa i korthet följande; Från vilken akademi/vilka akademier har tidigare kursdeltagare kommit? Hur många doktorander deltog? Till ifylld ansökningsmall bifogas; Kursplan Budget för kursen Kursanalys (om kursen genomförts tidigare) Ansökan skickas tillsammans med bilagor till: forskarutbildningen@mdh.se eller Mälardalens högskola Forskarutbildningen Ledningskansliet Box Västerås

214 Bilaga 17.3 Ansökan om stöd till högskolegemensam forskarutbildningskurs ) De medel som är tillgängliga bör fördelas så att dels kurser som kan anses vara relevanta för hela lärosätet skall ges medel. Sådana kurser är främst: a) Metodkurser, där bl.a. kvantitativa och kvalitativa metoder beskrivs. Kurserna beaktar att det inom olika discipliner finns varierande synsätt avseende kvantitativa och kvalitativa metoder. b) Vetenskapsteori/-sociologi/-filosofi, med samma utgångspunkter som ovan under (a), dvs. att hänsyn tas till att olika discipliners traditioner varierar. c) Akademiskt skrivande, på engelska och/eller svenska. 2) Även andra kurser vilka är mer specifika och ämnes- eller områdesinriktade bör kunna finansieras denna väg. 3) Kursansvarig skall ha docent- eller professorskompetens. 1. Kursuppgifter Kursnamn Academic research writing 7,5 hp Examinator (Namn, epost, telefonnummer) Gustav Bockgård Värdakademi UKK 2. Hur förhåller sig kursen till examensmålen för licentiat- och doktorsexamen: This course offers doctoral students the opportunity to improve their writing skills in writing a research article and other academic genre including, abstracts, research review article, thesis chapter and other related genre. The course also provides detailed emphasis on articulating a problem clearly, synthesizing main points of an argument and techniques for writing specific parts of a research paper. These are the exact academic and genre specific writing skills requirement for licentiat and doctoral studies

215 Bilaga Motivering till varför kursen kan anses vara högskolegemensam: This is a graduate study course geared towards advanced non-native writers of academic texts. One of requirements for högskolegemensam courses for our graduate students is that, their texts should conform to the academic genre in their field of research. This is one of the focus for this course i.e., to delve into how the different disciplines represented in our graduate courses and the ways in which people in different subject areas write about their subject. This is what differentiates this course from under-graduate academic writing courses where the focus is usually on general skills in academic writing. 4. Om kursen tidigare genomförts vid MDH, bifoga sammanfattning av kursvärdering samt redovisa i korthet följande: Från vilken akademi/vilka akademier har tidigare kursdeltagare kommit? The participants have come from all the four faculties: UKK, HVV, EST and IDT. The course is popular and we have had students from other universities as well, e.g. Örebro, Stockholm and KTH. Hur många doktorander deltog? There were ten (10) participants in the last group (HT16) with two participants from Örebro and one from Stockholm University, Department of Economics. Till ifylld ansökningsmall bifogas; Kursplan Budget för kursen Kursanalys (om kursen genomförts tidigare) Ansökan skickas tillsammans med bilagor till: forskarutbildningen@mdh.se eller Mälardalens högskola Forskarutbildningen Ledningskansliet Box Västerås

216 Bilaga 17.3 Academic Research Writing (in English), Autumn Term (HT15) Course Evaluation Report Course code: Course Instructor: Margaret Obondo The evaluation report is compiled from responses from six of the five doctoral students who participated in the course during the just ended autumn term. The six evaluation guiding questions were handed out to the respondents by the instructor to structure the report. Participant 1 1. Look at the course objectives (study outline), Do you think the course achieved considering the time frame for the course? I think that the course achieved most of the course objectives. I have during the course written a research text (in my case a conference paper) which I have not done before. I have also written abstract and conference abstract which was a new but good experience. So, I think that the course has helped me with my writing skills in writing academic texts. The objective of structure information effectively is also something that the course has fulfilled. I got a lot of practice in structure the text, all parts of the research paper, from introduction to discussion. A lot of time has been on understanding the audience to which my paper is written, so the interaction with the readers has been covered. I believe I have got a deeper understanding about the interaction of writers, readers and texts. The objective about grammar choice has been most difficult I think because it is hard to have time for these detail aspects of the text. However, we have talked about it and read about it in the literature, but perhaps the practices of it did not take that much space. Objective about register was not covered. 2. Give some comments about the seminars and the course literature. What would you recommend for the next course? I think the seminars has been good. Margaret has been really good at creating a good atmosphere where it is alright to express oneself and reveal our weaknesses and flaws, which is not always possible in doctoral courses I believe. I like the way the seminars has been both lectures and time for practice. The literature has been good but quite different from what I am used to at doctoral courses (not in a bad way). It contained a lot of exercises and was very much hand on. It took some time to know how to read it but once you figured it out I liked them. Non felt unnecessary, all where used. 3. Give some comments about the writing assignments. Do you think this interactive approach worked well for you? I liked the structure of the writing assignments, how they built up and ended in a full paper which I never would have guessed I would be able to produce in such short time. For me the interactive approach worked very well, I spent time on finding the clues to the writing assignments in the literature before doing the writing and then have the lecture on the subject was really good (so I do not agree with M comment). I think it was good the way Margaret used our own work as examples and that also took some pressure off, because it is alright to not get it right, right away. 4. The course participants come from a range of disciplines. What do you see as theadvantages and disadvantages of the composition of the class? The advantages was that there was not so much detail focus. If I were doing this with other PhD students in management control the discussions would have been quite different. So there were more focus on the texts structure and not the content. It was interesting to hear the difference between fields and that makes you a lot more aware of your own field s traditions. Disadvantages was perhaps that a deeper understanding for the others work was not there so the comments on their paper got a bit scars (from me). But I see most advantages

217 Bilaga What would you suggest to the faculty board about the importance of the course as a graduate course for all doctoral students? Very important course! I have (before this) done 48 credits doctoral courses and this is by far the one I have learn most on. I had no idea that there is this kind of literature on writing and that there were this kind of strategies for getting writing done! I have recommended it to my PhD colleagues because I really think this course has helped me a lot. 6. Give any other suggestions not listed above. I have understood that this course and the work Margaret put in to it is time consuming and I do not think that this course would have been this good if not Margaret had spent much time reading our writings. So, my suggestion is that enough time should be given to the teacher instructing the course. At some times the information has been lacking and therefor I have misunderstood or been afraid to misunderstand the tasks. With some more detailed and updated written information some of these had been avoided. Participant 2 1. Look at the course objectives (study outline), Do you think the course achieved considering the time frame for the course? Well yes, it did complicate things that the Christmas holidays were at the end of the course since it reduce the time available for writing. 2. Give some comments about the seminars and the course literature. What would you recommend for the next course? The course literature were good and provided practical ideas and ways to get on with the writing. The seminars focused on the most important parts of the literature. 3. Give some comments about the writing assignments. Do you think this interactive approach worked well for you? Both good and well. It was good since you really got something written but often you tried to write two things at once, fix the parts that needed to be rewritten and write the new parts. 4. The course participants come from a range of disciplines. What do you see as the advantages and disadvantages of the composition of the class? Advantages are that you get an insight to other disciplines and their ways to write. The focus also is on the text, not the content since the content is in another discipline. 5. What would you suggest to the faculty board about the importance of the course as a graduate course for all doctoral students? Yes; It teaches you to write and improve your writing. 6. Give any other suggestions not listed above. Sorry, cannot think of anything now Participant 3 1. Look at the course objectives (study outline), Do you think the course achieved considering the time frame for the course? I think the course objectives were achieved. I believe I have become a better writer during the course. 2. Give some comments about the seminars and the course literature. What would you recommend for the next course? About literature: I liked Swales and Day, I had not as much use of Murray. About seminars: The information about content of seminars and assignments were not always clear. The information could have been better. I also agree with M that the order of assignments and seminars could have been reversed, although I understand the reason for the current order. 3. Give some comments about the writing assignments. Do you think this interactive approach worked well for you? I answered this above

218 Bilaga The course participants come from a range of disciplines. What do you see as the advantages and disadvantages of the composition of the class? The advantage is to get a better understanding of other disciplines. The disadvantage is that it is really difficult to read and review a text written from a discipline that is very different from your own. 5. What would you suggest to the faculty board about the importance of the course as a graduate course for all doctoral students? I think all doctoral students should attend a course in academic writing. 6. Give any other suggestions not listed above Participant 4 1. Look at the course objectives (study outline), Do you think the course achieved considering the time frame for the course? Yes. 2. Give some comments about the seminars and the course literature. What would you recommend for the next course? I would recommend a clearer and more stringent order on the seminars and information on what is supposed to be done for the next meeting. Especially when the written plan is not completely followed. I sometimes found the information a little confusing. The literature was relevant and I have no objections to that. 3. Give some comments about the writing assignments. Do you think this interactive approach worked well for you? Yes, I think this interactive approach is educative. 4. The course participants come from a range of disciplines. What do you see as the advantages and disadvantages of the composition of the class? The advantages is that I found it educative to read from other disciplines and the disadvantages might be that it was difficult to give adequate feedback/critique to these texts. 5. What would you suggest to the faculty board about the importance of the course as a graduate course for all doctoral students? I would recommend the course for all doctoral students as writing is the most used communication in the research world. And if you are disabled in communication your studies will remain unseen nevertheless how good it is. Secondly I think it is good that this issue is handled within a course and not as a responsibility for the supervisors only. For the doctoral student it is educative to see the issue of writing from more angles than from the supervis(ors) only. 6. Give any other suggestions not listed above. Be more flexible on what the final product of the course is supposed to be. As it was now it was targeting at a journal paper, which is good as this is the most common (and important) way to report on your study. But at the same time I think it would be an advantage that other types of texts could be the final product of the course. In the invitation to the course it was implied that the participants could choose what to write throughout the course, but at the start of the course it was a journal paper that was the target final product. If the intention is that the final product is a journal paper, that information must be clear in the description of the course. Otherwise the participants might prepare for something else. Participant 5 1. Look at the course objectives (study outline), Do you think the course achieved considering the time frame for the course? I have learned how to write a research paper; how to make grammatical and lexical choices; and how to structure information in the text. However, I still find it difficult to position myself as a researcher. 2. Give some comments about the seminars and the course literature. What would you recommend for the next course? I think the literature was good and helpful. I would have preferred to have a lecture in the end of the seminar, then write the assignment,

219 Bilaga 17.3 and then discuss the texts in the beginning of the next seminar. I think that would have improved the quality of the texts. 3. Give some comments about the writing assignments. Do you think this interactive approach worked well for you? The writing assignments was necessary, without those I would never learn how to write a paper. I think it was good to discuss each other s texts even though it was very obvious sometimes after the lecture was given that you had written it wrongly. 4. The course participants come from a range of disciplines. What do you see as the advantages and disadvantages of the composition of the class? For me it was not a problem to review and give feedback on texts from other disciplines. However, I perceived that other thought it was difficult to review my (engineering) texts because they did not understand my research. 5. What would you suggest to the faculty board about the importance of the course as a graduate course for all doctoral students? I think this course is very helpful when learning how to write a paper. Since publishing papers is very important for doctoral students I amsurprised this course is not already mandatory. 6. Give any other suggestions not listed above. I have no further suggestions

220 Bilaga 17.3 SYLLABUS Academic research writing 7.5hp Course code: Level of education: Graduate and research level Subject: Graduate course in Education Advanced: Valid from semester: Spring 2014 Area of Education: Studies in Education Ratification date: Main field of study: None OBJECTIVES The purpose of this course is to provide participants with the opportunity to improve their skills in writing a research article and other academic texts. LEARNING OBJECTIVES Upon completion of the course the students should be able to: - Write a research article, review article, thesis chapter and other related academic research text, - Demonstrate understanding of the ways in which writers, texts and readers interact, - Make appropriate grammatical and lexical choices in their text, - Make appropriate choices about register and - Structure information effectively. COURSE CONTENT The course is designed to cover techniques that can be applied to different types of academic writing including essays, reviews, Bilaga 8.5 Fakultetsnämndens möte 6:2016 research papers, grant proposals and thesis writing. The participants will practice these techniques by drafting a research article with support from other class members and the instructor. TEACHING METHODS The course consists of two parts: The first part is a series of seminars in which participants analyze texts (their own and others), perform small writing tasks and take part in discussions about aspects of the texts. In the second part, the participants work individually with a partner and instructor on a text they themselves are writing for eventual publication PREREQUISITES Graduate students and research students in advanced academic program. EXAMINATION INL1, 5,5 Credits, marks Pas (G) or (VG) SEM1, 2 credits Pass (G) WORK LOAD 1,5 credits correspond to 40 hours per week. The individual labor input i.e., per hour might vary depending on previous experiences or other circumstances

221 Bilaga 17.3 ADDITIONAL INFORMATION The course includes a session requiring mandatory attendance. ENVIRONMENTAL CONSIDERATION Environmental issues are taken into consideration. Bilaga 8.5 Fakultetsnämndens möte 6:2016 Academic research writing (in English), 7,5hp Instructor: Margaret Obondo, Associate Professor of Education Room H margaret.obondo@mdh.se Duration: Host Department: School of Education, Communication and Culture Brief description of the course This course offers doctoral students the opportunity to improve their writing skills in writing a research article and other academic genre including, abstracts, research review article, thesis chapter and other related genre. The idea is that you work from a set of themes that will inform each of the writing assignments in order to develop a full-length article or conference presentation by the end of the course. Working from your own areas of interest, the course moves progressively from short writing tasks to a full-length paper. As well, more detailed emphasis will be given to articulating a problem clearly, synthesizing main points of an argument and techniques for writing specific parts of the paper (e.g., introduction, body and conclusion). In addition, the participants will be asked to keep a writing log to track their own writing process and to identify both areas of strengths and those that require improvement. It is important to emphasize here that this course does not treat academic writing as a purely technical endeavor. It is not a grammar course although it addresses some of the common sentence level problems of advanced non-native writers of professional English. The intent here instead is to perceive writing as learning. One of the challenges for writing academically is that your text should conform to the academic genre in your field of research. Academic disciplines have their own ways of organizing knowledge and the ways in which people in different subject areas write about their subject are actually part of the subject itself and something that has to be learnt. Therefore, we are going to spend some time on examining the standards that inform your field of study. Each participant should be prepared to bring FIVE well-written published academic article in your field (to use as models) and whatever notes, earlier drafts you need to get started on a manuscript. Bilaga 8.5 Fakultetsnämndens möte 6:2016 LITERATURE The literature is preliminary until 15 working days prior to the first session of the course of the semester. Required: 1. Swales, J. M. and Feak, C. B. (2012) Academic Writing for Graduate Students. Third edition. Ann Arbor: University of Michigan Press (415 pages). 2. Murray, R. (2012) Writing for Academic Journals. Open University Press (239 pages). 3. Booth, W. et. al.,t (2008) The Craft of Research. Chicago: Chicago University Press (pages 313). 4. Feak, C. B. and Swales, J. M. (2009) Telling a Research Story: Writing a Literature Review. Michigan University Press. 5. Publication Manual of the American Psychological Association (2001) Fifth Edition. Washington: APA (436 pages) 6. FIVE published peer-reviewed articles from your field. One of the articles

222 Bilaga 17.3 should include an abstract subheading, figures, tables and references. Bring your articles each time you come to class so that we can gain an understanding of the writing conventions in your field and compare with other fields. Optional: Swales, J. M and Feak, C. B. (2000) English in Today s Research World: A Writing Guide. Michigan: University of Michigan. (293 pages). Michaelson HB. (1990) How to Write and Publish Engineering Papers and Reports. Third Edition. Phoenix: Oryx Press

223 Bilaga 17.3 Forskarutbildningskurser 2018 Namn timkostn ant tim belopp Budget, kurs Academic re vt 2018 ht Professor Lektor Lektor Personalkostnader Lektor Personal inom UKK Lektor Mdhoh28%UKKOH14%lok7% S:A SUMMA KOSTNAD

224 Bilaga 17.4 Ansökan om stöd till högskolegemensam forskarutbildningskurs 2019 Beslut om stöd till kurser fattas av fakultetsnämnden enligt kriterierna för fördelning av stöd, fastslagna av nämnderna år Kriterierna för fördelning av medel är enligt beslutet (Dnr MDH ) i korthet följande: 1) De medel som är tillgängliga bör fördelas så att dels kurser som kan anses vara relevanta för hela lärosätet ska ges medel. Sådana kurser är främst: a) Metodkurser, där bl.a. kvantitativa och kvalitativa metoder beskrivs. Kurserna beaktar att det inom olika discipliner finns varierande synsätt avseende kvantitativa och kvalitativa metoder. b) Vetenskapsteori/-sociologi/-filosofi, med samma utgångspunkter som ovan under (a), d.v.s. att hänsyn tas till att olika discipliners traditioner varierar. c) Akademiskt skrivande, på engelska och/eller svenska. Dessa tre kurstyper omfattar (med en schablon på 50 tkr), ca 150 tkr per år. 2) Även andra kurser vilka är mer specifika och ämnes- eller områdesinriktade bör kunna finansieras denna väg. Kriterierna anger att fördelningen till denna kategori skall vara 100 tkr per år. 3) Kursansvarig skall ha docent- eller professorskompetens. 1. Kursuppgifter Kursnamn Forskningsetik / Ethical Issues in Research Examinator (Namn, epost, telefonnummer) Lena Johansson Westholm, lena.johansson.westholm@mdh.se, Värdakademi Akademin för ekonomi, samhälle och teknik 2. Hur förhåller sig kursen till examensmålen för licentiat- och doktorsexamen: För licentiatexamen: - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling För doktorsexamen: - visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och

225 Bilaga visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används 3. Motivering till varför kursen kan anses vara högskolegemensam: Den mediala uppmärksamheten har under de senaste åren belyst vikten av etiskt tänkande i allmänhet och inom forskning (både forskaretik och forskningsetik) i synnerhet. Oavsett ämnesområde har alla forskarstuderande behov av att öka sin kunskap om etiska frågeställningar och etiska dilemman, det är få förunnat att inte ställas inför etiska frågeställningar av något slag under sin forskarutbildning. Kunskap och medvetenhet om forskningsetik gör att den forskarstuderande, när han eller hon, möter ett etiskt dilemma är bättre rustad för att handla ur ett etiskt perspektiv. Ett annat skäl till att kursen i forskningsetik ska vara högskolegemensam är att forskarstuderande från olika ämnesområden/discipliner får möjlighet att träffas och diskutera de etiska frågeställningar som är typiska för just deras ämnesområde. Dessa diskussioner är fruktbara i den mening att de forskarstuderande får en förståelse för andras frågeställningar som ibland är helt annorlunda än de man själv ställs inför, i andra fall står man inför samma frågeställningar och kan få hjälp och råd av andra i liknande situationer. De nationella examenskraven stipulerar dessutom att den forskarstuderande, oavsett om han eller hon väljer att avlägga en licentiat- och/eller doktorsexamen, ska visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, och för doktorsexamen även att visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet när denna görs. 4. Om kursen tidigare genomförts vid MDH, bifoga sammanfattning av kursvärdering samt redovisa i korthet följande: Kursen gavs på svenska HT2014 och då om 2,5hp, på engelska HT2015 och då om 2,5hp och i sin nuvarande form på svenska om 7,5hp (HT2016, VT2018) och på engelska (VT2017). De deltagare som tidigare deltagit i kursen och erhållit 2,5hp erbjuds att läsa ytterligare 5hp på kursen i sin nuvarande form. HT2016 var det fyra av de tillfrågade som kompletterar med 5hp. VT2018 var det en forskarstuderande som kompletterade med 5hp. Om kursen kan ges i sin nuvarande form (på engelska) om 7,5hp VT2019 kommer också de som tidigare deltagit i kursen att tillfrågas om komplettering. Från vilken akademi/vilka akademier har tidigare kursdeltagare kommit? HVV, EST, IDT och UKK (majoriteten av kursdeltagare har kommit från UKK och EST). HT2016 deltog också en doktorand från Högskolan i Gävle. HT2018 deltog tre doktorander från andra lärosäten, Lunds tekniska högskola, KTH och Örebro Universitet. Förfrågningar om deltagande i kursen har också inkommit från doktorander på andra lärosäten, dock har doktoranderna inte haft tid eller möjlighet att gå kursen vid dessa tillfällen. Hur många doktorander deltog? HT2014 deltog 11 forskarstuderande HT2015 deltog 14 forskarstuderande HT2016 deltog 17 forskarstuderande (varav 1 från annat lärosäte än MDH) VT2017 deltog 6 forskarstuderande VT2018 deltog 12 forskarstuderande (varav 3 från andra lärosäten än MDH) Sammanfattning av kursvärdering VT2018 Den högskolegemensamma kursen i forskningsetik (7,5hp) har getts under våren 2018 med start den 1 februari och avslut den 31 maj. Tolv forskarstuderande har deltagit, nio från MDH och tre från andra lärosäten. De interna forskarstuderandena representerade EST, IDT och UKK. Doktoranderna har träffats vid sju tillfällen totalt under terminen.

226 Bilaga 17.4 Samtliga forskarstuderande utom en är godkända på kursen då de dels har varit närvarande och aktivt deltagit i föreläsningar och diskussioner/gruppövningar, dels inlämnat efterfrågade examinationsuppgifter. Den forskarstuderande som inte är godkänd har inte lämnat in någon examinationsuppgift alls trots förfrågningar från kursledningen. Den forskarstuderande har heller inte lämnat in någon kursutvärdering vilket också har efterfrågats av kursledningen. Övriga forskarstuderande har inlämnat kursutvärderingar (som medföljer som bilaga till denna ansökan). Överlag verkar de forskarstuderande vara nöjda med kursen, många verkar uppskatta de inledande föreläsningarna och de efterföljande gruppgemensamma uppgifterna på ett och samma tema. Ett flertal av doktoranderna framhäver betydelsen av diskussioner med doktorandkollegor från andra discipliner än den egna. Några doktorander skriver också om att kursen fungerat som ögonöppnare för etiska dilemma de inte känt till. Från kursledningens sida har kursen också varit givande, att möta forskarstuderande från olika håll och ta del av deras erfarenheter är både lärorikt och fruktsamt. Det är också roligt att undervisa doktoranderna som varit väldigt aktiva, både genom att ställa frågor vid de korta introduktionsföreläsningarna men också genom att med stort engagemang aktivt delta i de gruppgemensamma aktiviteterna. En förbättring som skulle kunna genomföras, om kursen ges vid senare tillfälle, är som någon föreslog, att lägga allt kursmaterial på en gemensam CANVAS-sida där litteratur, föreläsningsmaterial och övrigt material kan samlas*. Eventuellt skulle man också kunna boka in träffarna via Outlook. *Arbete med att ordna en CANVAS-sida pågår och en sådan ska finnas om kursen ges under VT2019 Ansökan skickas tillsammans med kursplan till: forskarutbildningen@mdh.se eller Mälardalens högskola Forskarutbildningen Ledningskansliet Box Västerås

227 Bilaga 17.4 Sammanställning kursen i forskningsetik (7,5 hp) vårterminen 2018 Den högskolegemensamma kursen i forskningsetik (7,5 hp) har getts under våren 2018 med start den 1 februari och avslut den 31 maj. Tolv doktorander har deltagit, tio från MDH och två doktorander från andra lärosäten. De interna doktoranderna representerade EST, IDT och UKK. Doktoranderna har träffats vid sju tillfällen totalt under terminen. Samtliga doktorander utom en är godkända på kursen då de dels har varit närvarande och aktivt deltagit i föreläsningar och diskussioner/gruppövningar, dels inlämnat efterfrågade examinationsuppgifter. Den doktorand som inte är godkänd har inte lämnat in någon examinationsuppgift alls trots förfrågningar från kursledningen. Doktoranden har heller inte lämnat in någon kursutvärdering vilket också har efterfrågats av kursledningen. Övriga doktoranders kursutvärderingar bifogas nedan. Överlag verkar doktoranderna vara nöjda med kursen, många verkar uppskatta den inledande föreläsningen och den efterföljande gruppgemensamma uppgiften på ett och samma tema. Ett flertal doktorander framhäver betydelsen av diskussioner med doktorander från andra discipliner än den egna. Några doktorander skriver också om att kursen fungerat som ögonöppnare för etiska dilemma de inte känt till. Från kursledningens sida har kursen också varit givande, att möta doktorander från olika håll och ta del av deras erfarenheter är både lärorikt och fruktsamt. Det är också roligt att undervisa doktoranderna som varit väldigt aktiva, både genom att ställa frågor vid de korta introduktionsföreläsningarna men också genom att aktivt delta i de gruppgemensamma aktiviteterna. En förbättring som skulle kunna genomföras, om kursen ges vid senare tillfälle, är som någon föreslog, att lägga allt kursmaterial på en gemensam CANVAS-sida där litteratur, föreläsningsmaterial och övrigt material kan samlas. Eventuellt skulle man också kunna boka in träffarna vis Outlook. Västerås Lena Johansson Westholm, examinator Niclas Månsson, kursansvarig

228 Bilaga Evaluation Ethical Issues in Research, 7.5 credits Did the education correspond to the course purpose and goals? Ja. How would you assess the individual meetings/themes when it comes to content, practical implementation and literature? Bra och roligt med de varierade examinationsformerna. How would you assess the course structure? Tydlig. How did you find the interaction between participants in the course? God. How would you assess the administrative support to the course? Jättebra. Jag har särskilt uppskattat den nära kontakten med er lärare för kursen. Jag har fått svar snabbt på frågor och respons på inlämningar i nära anslutning till att inlämningen gjorts. How would you assess further use of the course content for your future career? Viktig och meningsfull. Till exempel har jag låst in mitt datamaterial på MDH nu. Kursen har också förklarat sånt som jag tidigare haft funderingar kring. What changes do you suggest? För min del kändes övningen i samband med träffen om samproduktion som överf Anything that you would like to add? Nej. Themes Theme 1: Om etik och forskningsetik Theme 2: Forskningsetikens begrepp, struktur och samproduktion Mycket bra att tidigt i kursen få hjälp med bärande begrepp. Theme 3: Vetenskaplig oredlighet Detta tema satte verkligen tankarna i gungning (på ett bra sätt). Theme 4: Publikationsetik Favorit! Theme 5: Forskarens ansvar Tyvärr missade jag detta tillfälle men teknikvärderingsuppgiften (ersättningsuppgiften) gav mig nya reflektioner. Theme 6: Etikprövning Jag uppskattade övningen där man får granska en annans ansökan istället för att skriva en egen. Grupparbetet som examinationsform känns också meningsfullt. Lärtillfället blir också rikare då man i den avslutande delen får ta del av andras tankar och bolla sina egna. Theme 7: Visselblåsarens dilemma Bra att göra forskar och forskningsetiken konkret genom att också gå igenom detta tema ordentligt. Stort tack för en innehållsrik och givande kurs. Tack också för att ni skrivit ut föreläsningarna i pappersform så att man kunde anteckna i dessa under föreläsningarna. Det uppskattade jag. Niclas, du pratar ganska snabbt och innehållstätt, jag som är lite långsam i tanken har svårt att hänga med ibland.

229 Bilaga Evaluation Ethical Issues in Research, 7.5 credits Did the education correspond to the course purpose and goals? Ja det tycker jag. How would you assess the individual meetings/themes when it comes to content, practical implementation and literature? De olika temana ger en bra överblick och har haft ett relevant innehåll. How would you assess the course structure? Jag tycker att det är bra att kursen är på 7.5 hp, med träffar jämt fördelade över terminen. De har haft en bra variation med föreläsningar, enskilda uppgifter, grupparbeten och gemensamma reflektioner. Jag tycker också att de individuella inlämningsuppgifterna fördelade under terminen har varit ett bra sätt att ta hand om olika teman t.ex. att behandla litteratur och forskningsetiska frågor om oredlighet. Det gjorde att jag inte behövde känna krav på att behandla det i min slutliga inlämningsuppgift. How did you find the interaction between participants in the course? Ja jag tycker att det är viktigt med de gemensamma reflektioner som träffarna har gett utrymme för. How would you assess the administrative support to the course? Bra och tydlig information med framförhållning, att ni har varit tillgängliga och gett bra respons på inlämningsuppgifter. How would you assess further use of the course content for your future career? Jag tycker att kursen har gett mig en mer breddad och fördjupad kunskap om och förståelse för forskningsetik och forskningsetiska frågor och dilemman genom hela forskningsprocessen och vidare till publicering och efterföljande arbete. Jag jämför med mina tidigare kunskaper som relaterade enbart till metod och genomförande i samband med att jag har skrivit uppsatser. What changes do you suggest? Jag har inga specifika förslag på förändringar men har skrivit kommentarer i relation till vad de olika temana har betytt för mig. Anything that you would like to add? Tack för en bra kurs som bidrog till en bra start på min forskarutbildning! Themes Theme 1: Ethical Issues in Research Bra introduktion och innehåll för att leda in till ett forskningsetiskt fält och väcka frågor. Theme 2: Research Ethics - its Concepts and Structure Bra innehåll för att få kunskap om centrala begrepp och att förstå dem I förhållande till forskare och forskning. Theme 3: Research Misconduct Viktigt innehåll som visar på många problematiska frågor och dilemman. Theme 4: Publication Ethics Hjälpte mig att förstå att det finns något efter att studien är genomförd och gav insikt om problematik kring publicering. Theme 5: Research responsibilities Ett relevant innehåll som fördjupar forskarens ansvar i jämförelse med t.ex. innehållet i tema 1 och 2. Theme 6: Ethical Review Bra att få kunskap om erfarenhet av att skriva ansökan även om det inte är aktuellt för min egen studie just nu. Bra att uppgiften gjordes i grupp för att komma åt gemensamma reflektioner och för att flera i gruppen inte behövde ansökan specifikt för sina egna studier. Jag tror att grupparbetet ökade motivationen för uppgiften.

230 Bilaga 17.4 Theme 7: The Ethical Dilemma of the Whistleblower Viktigt innehåll som visar på många svåra och problematiska frågor, dilemman och konsekvenser. Thanks for your participation and contribution! Niclas & Lena

231 Bilaga Evaluation Ethical Issues in Research, 7.5 credits Did the education correspond to the course purpose and goals? Ja. How would you assess the individual meetings/themes when it comes to content, practical implementation and literature? Jag tycker att den litteratur vi läst på svenska har varit lättare att ta till sig. Macrina och Mustajoki & Mustajoki har varit svåra att läsa. En anledning till att jag tycket att det varit svårläst är på grund av de lagtermer och andra ingående begrepp från andra forskningsområden (medicin, biologi mm) som förekommit. Dessutom har de texter och de böcker vi läst på svenska samt de svenska föreläsningarna (som varit informativa och bra) gett samma information så Macrina och Mustajoki & Mustajoki har känt som redundant information. Trots detta har jag läst all litteratur i kursen. How would you assess the course structure? Bra How did you find the interaction between participants in the course? Bra. Intressant att få samarbeta med andra doktorander på andra avdelningar än den egna. How would you assess the administrative support to the course? Bra att vi fått ut anteckningspapper med era bilder på i samband med föreläsningen. How would you assess further use of the course content for your future career? Jag har användning för några delar i kursen. De delar som har tagits upp avseende medicinsk forskning har varit intressant men rör inte min forskning. Etiska frågor kring intervjuer och publicering har gett mig värdefull information som jag kan använda i min forskning. What changes do you suggest? Saknar att vi inte fått jobba med ett samtyckesformulär. Anything that you would like to add? Föreläsningarna har varit omväxlande och bra. Hade önskat att alla föreläsningsbilder på svenska, förstår engelska bra men saknar ibland att jag inte har de svenska begreppen (som kan vara annorlunda mot en direktöversättning från engelska). Tack för en intressant kurs! Themes Theme 1: Ethical Issues in Research Theme 2: Research Ethics - its Concepts and Structure Theme 3: Research Misconduct Theme 4: Publication Ethics Theme 5: Research responsibilities Theme 6: Ethical Review Theme 7: The Ethical Dilemma of the Whistleblower Thanks for your participation and contribution! Niclas & Lena

232 Bilaga Evaluation Ethical Issues in Research, 7.5 credits Did the education correspond to the course purpose and goals? Ja, den uppfattningen har jag! How would you assess the individual meetings/themes when it comes to content, practical implementation and literature? Jag tycker att det har varit en bra blandning mellan teoretiska delar och praktiska uppgifter! Etikprövningen och the Lab tycker jag var jättebra inslag! Mycket bra diskussioner under kursen och mycket kunniga kurslärare. How would you assess the course structure? Bra! Det har varit bra med föreläsningarna där vi läst inför varje pass, i alla fall har jag fått en bättre förståelse för innehållet på föreläsningen men det har också bidragit till bra diskussioner! How did you find the interaction between participants in the course? Jag tycker ni har kompletterat varandra många gånger i diskussionerna och lagt till intressanta delar till varandras föreläsningar! How would you assess the administrative support to the course? Det var lite mycket information i början, men det var snällt att vi fick litteratur mejlat. Dock svårt att gå tillbaka när information kommer i omgångar, även om jag har full förståelse för att det blir så. Jättebra att få föreläsningsanteckingar till passen att anteckna i. How would you assess further use of the course content for your future career? Det känns som om jag fått en bra inblick i vad etik inom forskningen innebär och komplexiteten inom detta, en jättebra grund inför mitt fortsatta arbete. What changes do you suggest? Det enda jag kan komma på är att det skulle vara smidigt att bjuda in till träffarna via outlook så man får in sal och info i kalendern! Det hade också varit kul med något mer inslag av forskningsetik riktat mot sitt eget forskningsområde, t.ex. forskning inom skola. Anything that you would like to add? Themes Theme 1: Ethical Issues in Research Bra inledande föreläsning Theme 2: Research Ethics - its Concepts and Structure Givande föreläsning Theme 3: Research Misconduct Givande föreläsning Theme 4: Publication Ethics Givande föreläsning Theme 5: Research responsibilities Om jag minns rätt var det här vi gjorde uppgiften om AI, vilket var en kul uppgift men det gick så snabbt så vi hade kanske kunnat haft en följduppgift. Theme 6: Ethical Review Givande föreläsning med bra uppgift Theme 7: The Ethical Dilemma of the Whistleblower Givande föreläsning med bra uppgift Thanks for your participation and contribution! Niclas & Lena

233 Bilaga Evaluation Ethical Issues in Research, 7.5 credits Did the education correspond to the course purpose and goals? Yes. How would you assess the individual meetings/themes when it comes to content, practical implementation and literature? There was more to read in this course than in any other course I have taken in my life, ( ) pages. The themes are relevant and interesting. How would you assess the course structure? The structure felt logical and without too much overlap. How did you find the interaction between participants in the course? One of the better courses regarding interaction between participants. There was enough time to discuss dilemmas in smaller groups and it is always useful to know how different schools and departments do their work. How would you assess the administrative support to the course? I would suggest collecting the reading material in one place for easier access for the students. How would you assess further use of the course content for your future career? I made summaries of everything I read to make it be easy for me to look things up in the future. What changes do you suggest? I would suggest collecting the reading material in one place, for example Blackboard/Canvas. Anything that you would like to add? The course was even more interesting than I thought it would be. I feel like I have a toolbox for tackling ethical dilemmas that I will encounter in the future, not only within research. It was good the teachers made mixed gender groups for the discussions. Themes Theme 1: Ethical Issues in Research Good introduction to research ethics. It would have been interesting to hear about doctoral student involved in disciplinary hearings. I would like to have seen the formulation from the MDH lawyer regarding information about plagiarism. Theme 2: Research Ethics - its Concepts and Structure I missed this one due to work with the Doctoral student day Theme 3: Research Misconduct It felt a bit strange to write about research misconduct in your own research environment when you consider that all misconduct has to be reported. Theme 4: Publication Ethics I asked CEPN about who actually blacks out sensitive information in research documentation before handing it out. Their answer was that it was not within their expertise to answer that question. I asked a journalist at a union meeting and he seemed to think there is some kind of organization that takes care of that. Theme 5: Research responsibilities Useful to reflect over when to say yes to being interviewed. When is it more entertainment than sharing your knowledge with society? Theme 6: Ethical Review I read the litterature, according to the study guide, before lesson 6 but missed to read the ed documents. At first I thought those documents just were the empty documents you can find online. I think this could be made more clear by using Blackboard/Canvas and collect the files in one folder for each theme.

234 Bilaga 17.4 Theme 7: The Ethical Dilemma of the Whistleblower I enjoyed the role playing game and it helps you think about the perspectives of other persons and about consequences from research misconduct. I am less likeley to become a whistleblower after reading about the depressing statistics about what happens after. You basically take a gamble with your future career in research. Interesting that the bigger universities are against a central organization dealing with misconduct in research. It almost feels like they want to be able to hide any misconduct that happens in their own universities. Thanks for your participation and contribution! Niclas & Lena

235 Bilaga Evaluation Ethical Issues in Research, 7.5 credits Did the education correspond to the course purpose and goals? Ja How would you assess the individual meetings/themes when it comes to content, practical implementation and literature? Jag gillade att det startade med en föreläsning och sedan en uppgift som kopplades till litteraturen. Litteraturen passade ihop med det som behandlades på seminarierna. How would you assess the course structure? Tydlig, med ett tema till varje pass. Vi fick litteraturen långt innan. How did you find the interaction between participants in the course? Speciellt när vi blev indelade i små grupper fick man chans att höra allas tankar, vilket var nyttigt. How would you assess the administrative support to the course? How would you assess further use of the course content for your future career? Mycket viktigt att reflektera över etiska problem. Det har fått mig att reflektera med över min studie. What changes do you suggest? Anything that you would like to add? Bra seminarier med intressant innehåll. Themes Theme 1: Ethical Issues in Research Bra introduction med flera olika kända fall och annat som fick en att förstå varför etik är viktigt. Theme 2: Research Ethics - its Concepts and Structure Handlade även lite om samproduktion vilket var intressant. Theme 3: Research Misconduct Jag skrev en extrauppgift. Bra i litteraturen om vad som är oredlighet och hur det kan undvikas. Theme 4: Publication Ethics Jag gillar att man börjar med föreläsning och sedan delas in i grupper för workshop. Theme 5: Research responsibilities Samma här. Theme 6: Ethical Review Intressant att få gå igenom något som ska etikprövas. Bra att få se hur det ser ut. Theme 7: The Ethical Dilemma of the Whistleblower Kul med spelet! Föreläsningen får en att fundera över hur man skulle göra om man upptäcker oredlighet. Thanks for your participation and contribution!

236 Bilaga Evaluation Ethical Issues in Research, 7.5 credits Did the education correspond to the course purpose and goals? Ja How would you assess the individual meetings/themes when it comes to content, practical implementation and literature? Mycket givande teman med föreläsningar, seminarium och workshops. Det fanns gott om tid för diskussion, vilket uppskattas. De praktiska momenten var också mycket givande. Litteraturen var bra, jag tyckte särskilt mycket om Mustajoki & Mustajoki, känns som att de kom med ett ytterligare perspektiv på etiska dilemman inom forskningen. How would you assess the course structure? Mycket givande att det var en inledande föreläsning med efterföljande seminarium/workshop. How did you find the interaction between participants in the course? Mycket givande att träffas över akademiegränserna! How would you assess the administrative support to the course? Fint att få föreläsningar i pappersform, vilken service! Toppen att jag också fick dem när jag inte kunde vara på plats. Det har känts bra att kunna mejla frågor och funderingar. How would you assess further use of the course content for your future career? Jag kommer att ha stor nytta av kursen. Jag ska nu skriva etikdelen i min lic. uppsats. What changes do you suggest? Fler träffar Anything that you would like to add? Themes Jag tycker samtliga teman var relevanta och innehållet på föreläsningarna var bra. Det var mycket givande att ha tid att diskutera över akademigränserna samt att de praktiska övningarna var så bra (tex teknikvärdering, etikprövning, the lab, osv). Theme 1: Ethical Issues in Research Theme 2: Research Ethics - its Concepts and Structure Theme 3: Research Misconduct Theme 4: Publication Ethics Theme 5: Research responsibilities Theme 6: Ethical Review Theme 7: The Ethical Dilemma of the Whistleblower Thanks for your participation and contribution! Niclas & Lena

237 Bilaga Evaluation Ethical Issues in Research, 7.5 credits Did the education correspond to the course purpose and goals? Ja. How would you assess the individual meetings/themes when it comes to content, practical implementation and literature? Litteraturen har varit relevant för vad som har gåtts igenom på kursen. De lektioner som har varit gruppuppgifter har varit de mest givande för min del då det ger mer möjlighet till personligt reflekterande. How would you assess the course structure? Ett bra flöde i ordningen som lektionstillfällena kom i. How did you find the interaction between participants in the course? Det har varit bra diskussioner mellan kursens deltagare och lärare. How would you assess the administrative support to the course? Jag upplever att det funnits stöd när det behövts. How would you assess further use of the course content for your future career? Det jag uppskattar ha mest nytta av är en bättre grund att identifiera etiska dilemman som annars skulle kunnat passera obemärkt. What changes do you suggest? Ingen. Anything that you would like to add? Nej. Themes Theme 1: Ethical Issues in Research Kort introduktion, var bra. Theme 2: Research Ethics - its Concepts and Structure Bra. Theme 3: Research Misconduct Deltog ej vid detta tillfälle. Theme 4: Publication Ethics Bra. Theme 5: Research responsibilities Tyckte övningen var bra. Theme 6: Ethical Review Tyckte övningen var bra. Theme 7: The Ethical Dilemma of the Whistleblower Bra. Thanks for your participation and contribution! Niclas & Lena

238 Bilaga Evaluation Ethical Issues in Research, 7.5 credits Did the education correspond to the course purpose and goals? Ja How would you assess the individual meetings/themes when it comes to content, practical implementation and literature? Bra upplägg med föreläsning på fm och grupparbete på em. Vi har fått mycket tid för diskussioner kring konkreta fall vilket varit givande. How would you assess the course structure? Skönt att kursen går på ¼-fart, inte så stressigt. How did you find the interaction between participants in the course? Bra. Bra att grupperna ändrades för varje gång. Kul att få diskutera etiska frågor med flera olika personer. How would you assess the administrative support to the course? Menas med det studiehandledningen och instruktionerna till inlämningarna? Ingen direkt kommentar. How would you assess further use of the course content for your future career? Mycket av det vi gått igenom är bra att ha med I ryggsäcken till vidare forskningsprojekt, att man alltid har det etiska perspektivet med sig när man planerar och genomför undersökningar. Även om jag inte kommer komma ihåg alla detaljer så har jag en del kunskap om det vi gått igenom och vet var jag kan söka mer info när någon specifik fråga uppkommer. What changes do you suggest? Workshopen kring samproduktion (pass 2) tyckte jag inte gav så mycket. Förstod inte riktigt syftet med den. Anything that you would like to add? Themes Theme 1: Ethical Issues in Research Theme 2: Research Ethics - its Concepts and Structure Theme 3: Research Misconduct Theme 4: Publication Ethics Theme 5: Research responsibilities Theme 6: Ethical Review Theme 7: The Ethical Dilemma of the Whistleblower Thanks for your participation and contribution! Niclas & Lena

239 Bilaga Evaluation Ethical Issues in Research, 7.5 credits Did the education correspond to the course purpose and goals? Yes, the course content and layout correlated to its purpose and goals. How would you assess the individual meetings/themes when it comes to content, practical implementation and literature? 10 out of 10. (If there was a scale that is ) How would you assess the course structure? The literature was relevant, easy to read and comprehend. How did you find the interaction between participants in the course? Generally, the larger amount of PhD students focused on the topics of pedagogy and social studies contributed to sometimes not at all relevant discussions during both lectures and group assignment discussions. Some students were quite open with their lack of knowledge in the English language, which made some group assignments containing English literature unnecessarily difficult. How would you assess the administrative support to the course? 10 out of 10. (If there was a scale that is ) I received the support that I needed. How would you assess further use of the course content for your future career? Despite the technical focus of my research studies, the course was in many cases an eyeopener in several different ethical dilemmas. In other cases, where I can honestly say that I myself have not learned a thing, it has provided valuable arguments from other persons point of view. What changes do you suggest? I would have liked to see some lectures at least partly focus on ethics in the technical research fields. Anything that you would like to add? No, I m quite pleased with this course, Lena and Niclas in particular. Themes Theme 1: Ethical Issues in Research No comments. Theme 2: Research Ethics - its Concepts and Structure The part with Ulrika Florin was painful, for me. Not only was she vague in what it actually was that she tried to teach us at the same time she broke her own teachings when requesting an acceptance signature from the present students. The worst part was, I guess, when she herself could not distinguish samproduktion from samarbete and mixed the terms up. Theme 3: Research Misconduct No comments. Theme 4: Publication Ethics Enjoyed the different case study discussions. Still, even here some group members have not read the material, which made discussions unnecessarily difficult. Theme 5: Research responsibilities No comments Theme 6: Ethical Review This one was a bit of a catastrophe, mainly due to two of the group members not having read the previously ed material. The assignment description in the syllabus was different from the actual assignment. I m guessing the content changed sometimes during the course and the description wasn t updated. For me this was fine, but the group members that haven t read the material struggled.

240 Bilaga 17.4 Theme 7: The Ethical Dilemma of the Whistleblower Very interesting and valuable role play game. Do not stop with it! Thanks for your participation and contribution! Niclas & Lena

241 Bilaga Evaluation Ethical Issues in Research, 7.5 credits Did the education correspond to the course purpose and goals? Ja How would you assess the individual meetings/themes when it comes to content, practical implementation and literature? Relevant litteratur med tydlig koppling till respektive lektionstillfälle. Bra att få arbeta med innehållet på flera sätt; läsa själv, föreläsning, uppgift (på egen hand samt i grupp) och lyssna på andras presentationer. How would you assess the course structure? Bra! Jag gillar att varje tillfälle tydligt var kopplat till ett visst område och att kurstillfällena var uppdelade mellan både lyssna och arbeta praktiskt. How did you find the interaction between participants in the course? På det stora hela bra. Det märktes av under grupparbetena att vissa var mindre förberedda än andra, vilket medförde att de inte bidrog i samma utsträckning, men jag hade turen att alltid ha åtminstone en i min grupp som också läst läxan. Då var vi alltid åtminstone två som drog. How would you assess the administrative support to the course? Bra. Inte så mycket att tillägga. How would you assess further use of the course content for your future career? Den här typen av kurs ger inte i första hand sakkunskap, utan snarare öppnar ögonen för frågeställningar och dilemman som jag med största sannolikhet (på ett eller annat sätt) kommer att ställas inför som forskarstudent, och framöver också som forskare. I och med denna kurs har jag blivit uppmärksam på etiska dilemman och getts möjlighet att reflektera över hur jag ska/bör/vill förhålla mig till dem. För mig är det en trygghet att få bekräftat att det inte alltid finns ett rätt svar när man framöver ställs inför etiska dilemman, utan att man själv måste reflektera och ta ställning. Jag tror att med kunskaperna och erfarenheterna från denna kurs i bagaget kommer jag tidigare kunna identifiera ett etiskt dilemma och därmed också kunna hantera det tidigare än vad jag annars gjort. What changes do you suggest? Inlämningsuppgift 1 och 4 överlappar lite för mycket tycker jag. Någon av dem bör omformuleras. Anything that you would like to add? Nej

242 Bilaga 17.4 Themes Theme 1: Ethical Issues in Research Theme 2: Research Ethics - its Concepts and Structure Theme 3: Research Misconduct Theme 4: Publication Ethics Theme 5: Research responsibilities Theme 6: Ethical Review Theme 7: The Ethical Dilemma of the Whistleblower Bra teman! Jag tyckte dock att den gästföreläsare som medverkade i kursen sänkte det tillfället något. Föreläsningsdelen var lite diffus och aning svår att koppla till forskningsetik (eventuellt för att det var ett av de första tillfällena och man inte riktigt greppat konceptet ännu) och den gruppuppgift som introducerades vid det tillfället var otydlig. Jag med flera, greppade inte riktigt vad som skulle göras. Tack själva! Kursen borde absolut få gå igen. Thanks for your participation and contribution! Niclas & Lena

243 Bilaga 17.4 Ethical Issues in Research 7.5 credits Course Objectives The purpose of this course is to provide the participants with the opportunity to advance their knowledge and skills in research ethics, including individual values and ethical choices in the research process, and social aspects on research and science. Learning Objectives - Upon completion of the course the participants should be able to identify and analyze ethical issues in research - Demonstrate good knowledge about current guidelines concerning ethical and legal requirements and appropriate regulations and standards of research integrity - Orally and in writing discuss and give arguments for ethical grounded choices in the research process - Reflect upon personal mores and how these might affect good research conduct specifically and in science responsibility to the surrounding society - Demonstrate good ability to evaluate ethical queries on research, its role in society and the responsibility of the researcher for how it is used Course Content The course is designed to cover questions that can be applied to ethical guidelines for research, different ethical issues in research, such as individual values and ethical choices in the research process, plagiarism in research, different aspects of research misconduct and research responsibilities to the surrounding society Teaching The purpose of this course is to provide participants with the opportunity to improve their knowledge and skills in research ethics. The knowledge and skills acquired will be generated through literature, involved teachers and participants rest on the seminar tradition, i.e. a mixture of lecturers, seminars and workshops, including discussions in smaller and larger groups. Examination Course coordinator is Niclas Månsson and course examiner is Lena Johansson Westholm. The course assignments that will be assessed by the course teachers are: 1. INL1 Individual home assignment (2-3 pages), and mandatory seminar, session 2 (1.5 credits) 2. INL2 Individual home assignment (2-3 pages), and mandatory seminar, session 3 (1.5 credits) 3. INL3 Group assignment, and mandatory workshop, session 6 (1 credit) 4. INL 4 Individual home assignment. Individually written examination in which ethical issues in research are described in accordance to your own area of research and in relation to learning objectives, 5-7 pages (2.5 credits) 5. SEM1 Group assignment and mandatory workshop, session 5 (1 credit) The written home assignments will be sent by to the teachers no later than one week after every session (see schedule for dates). 1

244 Bilaga 17.4 Grade Marks Pass (G) Prerequisites and registration Researchers and research students enrolled in research study programs. The course starts February 2, 2019 for registration please contact Niclas Månsson, no later than January 9, 2019: Teachers Niclas Månsson (UKK) Lena Johansson Westholm (EST) Additional information The course includes sessions requiring mandatory attendance. General qualifications Ethical Issues in Research, 7.5 credits, covers the following national general qualifications stated in The Higher Education Ordinance (1993:100), annex 2. Judgement and approach Degree of Licentiate: - demonstrate the ability to make assessments of ethical aspects of his or her own research - demonstrate insight into the possibilities and limitations of research, its role in society and the responsibility of the individual for how it is used Degree of Doctor: - demonstrate intellectual autonomy and disciplinary rectitude as well as the ability to make assessments of research ethics, and - demonstrate specialized insight into the possibilities and limitations of research, its role in society and the responsibility of the individual for how it is used. 2

245 Bilaga 17.4 Schedule: Ethical Issues in Research Time and location Moment Content Literature Teachers Session 1. What is this? Ethical Issues in Research Course introduction and lecture 1 Marcina 2015, ch 2; Vetenskapsrådet 2017, ch 1; Mustajoki & Mustajoki, 2017, Intro, ch. 1 Niclas Månsson, Lena Johansson Westholm Session 2. When, where and how? It looks like this! Lecture 2 and group discussions Vetenskapsrådet (2017, ch 2) Mustajoki & Mustajoki2017, ch. 2; Florin & Lindhult, 2015 Lena Johansson Westholm, Niclas Månsson Research Ethics its Concepts and Structure Session 3. Is everything permitted? Research Misconduct Lecture 3 and group discussions Vetenskapsrådet 2017, ch. 4, 5, 8; ALLEA 2017; Fanelli 2012 Marcina 2005, ch. 1, 7; Mustajoki & Mustajoki2017, ch. 4 Niclas Månsson, Lena Johansson Westholm Session 4. I want my name first! Publication Ethics Lecture 4 and group discussions Blair 2009; Helgesson & Eriksson 2014; Marcina 2005, ch 4; Vetenskapsrådet 2017, ch 6; Mustajoki & Mustajoki2017, ch. 3 Lena Johansson Westholm, Niclas Månsson Session 5. Is this valid? Research Responsibility Lecture 5 and workshop Marcina 2005, ch 7, 8, 11; Mustajoki & Mustajoki2017, ch 1, 8 Vetenskapsrådet 2017, ch 7; Niclas Månsson, Lena Johansson Westholm Session 6. I certainly hope so! Ethical Review Lecture 6 and workshop Vetenskapsrådet 2011, ch 9; The Ethical Review Act, SFS2003:460 Niclas Månsson, Lena Johansson Westholm Session 7. Hero or pariah? The Ethical Dilemma of the Whistleblower Lecture 7 and group discussions Malek 2010; SOU 1017:10 (English summaty); Mustajoki & Mustajoki 2017, kap. 3, 6, 10 Lena Johansson Westholm, Niclas Månsson 3

246 Bilaga 17.4 Literature ALLEA (2017). The European Code of Conduct for Research Integrity. REVISED EDITION (15s.) Research-Integrity-2017.pdf Blair, C H (2009). Panic and Plagiarism: Authorship and Academic Dishonesty in a Remix Culture. MediaTropes ejournal 2(1), Fanelli, D. (2012). The Black, the White and the Grey Areas: Towards an International and Interdisciplinary Definition of Scientific Misconduct. I Mayer, T. & Steneck, N. (red.) (2012). Promoting Research Integrity in a Global Environment. New Jersey: World Scientific, s (11s.) Florin, U. & Lindhult, E. (2015). Norms and ethics: Prerequisits for excellence in co-production. HSS 15, SIRA/SPARC, Kalmar, May. (12 s.) Helgesson, G & Eriksson, S (2014). Plagiarism in Research. Med Heath Care Philos 18, Macrina, F (2005). Scientific Integrity. Text and Cases in Responsible Conduct of Research. 3 rd ed. Washington, DC: ASM Press, kap. 1, 2, 4, 7 and 8. Malek, J (2010). To tell or not to tell? The ethical dilemma of the would-be whistleblower. Accountability in Research. Polices and Quality Assurance 17, Mustajoki, H. & Mustajoki, A. (2017). A New Approach to Research Ethics. Using Guided Dialogue to Strengthen Research Communities. London: Routledge, kap. Introduction, 1-4, 6, 8, 10. (172s.) Swedish Statute Book. The Ethical Review Act, SFS2003: Vetenskapsrådet (2011). Good Research Practice. Vetenskapsrådets rapportserie 1: Stockholm. Websites Codex rules and guidelines for research. Ethical Guidelines. calguidelines.4.5adac704126af4b4be html 4

247 Bilaga 17.4 Forskarutbildningskurser 2018 Namn timkostn ant tim belopp Budget, kurs Academic re vt 2018 ht Professor Lektor/docent Personalkostnader Lektor Personal inom UKK och EST Lektor Mdhoh28%UKKOH14%lok7% S:A SUMMA KOSTNAD

248 Bilaga 17.5 Ansökan om stöd till högskolegemensam forskarutbildningskurs ) De medel som är tillgängliga bör fördelas så att dels kurser som kan anses vara relevanta för hela lärosätet skall ges medel. Sådana kurser är främst: a) Metodkurser, där bl.a. kvantitativa och kvalitativa metoder beskrivs. Kurserna beaktar att det inom olika discipliner finns varierande synsätt avseende kvantitativa och kvalitativa metoder. b) Vetenskapsteori/-sociologi/-filosofi, med samma utgångspunkter som ovan under (a), dvs. att hänsyn tas till att olika discipliners traditioner varierar. c) Akademiskt skrivande, på engelska och/eller svenska. 2) Även andra kurser vilka är mer specifika och ämnes- eller områdesinriktade bör kunna finansieras denna väg. 3) Kursansvarig skall ha docent- eller professorskompetens. 1. Kursuppgifter Kursnamn Sustainability in different areas 7,5 hp Examinator (Namn, epost, telefonnummer) Eva Ärlemalm Värdakademi UKK 2. Hur förhåller sig kursen till examensmålen för licentiat- och doktorsexamen: Knowledge of sustainability is considered to be a part of every-day in present day. Within the course the doctoral students increase their knowledge and understanding about different aspects of sustainability which give them better means for judgement and approach to sustainability. The course also provides opportunity to delve into a certain area of their interest. 3. Motivering till varför kursen kan anses vara högskolegemensam:

249 Bilaga 17.5 On international, national and local level Agenda 2030 will be in priority. Also Mälardalen University is engaged and present goals for sustainable development. The course is directed to both doctoral students not engaged in research concerning sustainability and those who already have sustainability as part of the research. It is one of the focus for this course to delve into how the different disciplines represented in our graduate courses research about this subject. 4. Om kursen tidigare genomförts vid MDH, bifoga sammanfattning av kursvärdering samt redovisa i korthet följande: Från vilken akademi/vilka akademier har tidigare kursdeltagare kommit? - Hur många doktorander deltog? - Till ifylld ansökningsmall bifogas; Kursplan Budget för kursen Kursanalys (om kursen genomförts tidigare) Ansökan skickas tillsammans med bilagor till: forskarutbildningen@mdh.se eller Mälardalens högskola Forskarutbildningen Ledningskansliet Box Västerås

250 Bilaga 17.5 SYLLABUS Sustainability in different areas 7.5hp Course code: Level of education: Graduate and research level Subject: Graduate course in Education Advanced: Valid from semester: Autumn 2019 Area of Education: Studies in Education Ratification date: Main field of study: None OBJECTIVES The students get increased knowledge about research about sustainability, it s history and relation to political discourse. The student also should deepen their knowledge in research about sustainability in relation to own subject area. LEARNING OBJECTIVES Upon completion of the course the students should be able to: - Show knowledge about sustainability as an knowledge area and research field, both national and international - Show knowledge about sustainability from an political discourse perspective - Identify and critically discuss research concerning sustainability within own research area COURSE CONTENT - Sustainability as knowledge area - Sustainability as political discourse - Sustainability in selected areas TEACHING METHODS Lectures and seminars. PREREQUISITES Graduate students and research students in advanced academic program. EXAMINATION INL1, 5,5 Credits, marks Pass (G) or (VG) SEM1, 2 credits Pass (G) WORK LOAD 1,5 credits correspond to 40 hours per week. The individual labor input i.e., per hour might vary depending on previous experiences or other circumstances. ADDITIONAL INFORMATION The course includes a session requiring mandatory attendance

251 Bilaga 17.5 ENVIRONMENTAL CONSIDERATION Environmental issues are taken into consideration. LITERATURE The literature is preliminary until 15 working days prior to the first session of the course of the semester. Required: 1. Kuhlmann, T. & Farrington, J. (2011). What is sustainability? Sustainability, 2. Vallance et al. (2011). What is social sustainability? Geoforum. 3. Dempsey et al. (2011). The Social Dimension of Sustainable Development. Sustainable development. 4. Blaze Corcoran, P., Weakland, J. & Wals, A. (Ed.). (2016). Envisioning futures for environmental and sustainability education. 5. Thomas, I. (Ed.). (2018). Routledge handbook of higher education for sustainable development. 6 Sund, L. & Öhman, J. (2014). On the need to re-politicize environmental and sustainability education. Environmental Education Research. 7. Ärlemalm-Hagsér, E. et al. (2011). Sustainable development in early childhood education. Environmental Education Research. 8. International and national policy documents concerning sustainability. 9. Three published peer-reviewed articles from own field

252 Bilaga 17.5 Forskarutbildningskurser Budget, kurs Sustainability Personal UKK inkl OH Lektor h Professor h Litteratur SUMMA KOSTNAD

253 Bilaga 17.6 Ansökan om stöd till högskolegemensam forskarutbildningskurs i Deltagarbaserad forskning I (Participatory Research I) Kursuppgifter Kursnamn Deltagarbaserad forskning I (Participatory Research I) Examinator (Namn, epost, telefonnummer) Examinationsansvar har ett akademigemensamt kursteam bestående av Osman Aytar HVV, Magnus Hoppe (EST), Erik Lindhult IDT (samordnande, erik.lindhult@mdh.se, ), Kamran Nandar (UKK). Docentkompetens finns i gruppen och besitter en bred vetenskaplig kompetens inom kursens område med ett flertal vetenskaplig publikationer samt professionella nätverk. Värdakademi IDT. Genom det akademigemensamma kursteamet har kurserna en förankring vid alla akademier. 2. Hur förhåller sig kursen till examensmålen för licentiat- och doktorsexamen: Kursen stödjer flertalet av examensmålen genom att bidra med kunskaper och förmågor att utnyttja deltagarbaserade/participativa ansatser, metoder och arbetssätt för att uppfylla dem som båda ökar praktisk relevans och vetenskaplig kvalitet. Detta är även centralt metodologiskt för att arbeta samproduktionsorienterat. Några kommentarer till olika mål: Mål - Kunskap och förståelse. För doktorsexamen ska doktoranden: Visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Kursen bidrar med deltagarbaserad vetenskaplig metod som utökar metodrepertoaren på ett sätt som är centralt för att kunna arbeta samproduktionsorienterat. Mål - Färdighet och förmåga. För doktorsexamen ska doktoranden: Visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer. Kursen bidrar till att kunna arbeta vetenskaplig i samspel med olika intressenter Visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete.

254 Bilaga 17.6 Kursen ger möjlighet att för forskarstuderande att utveckla sitt avhandlingsarbete metodologiskt genom att förstärka den deltagarbaserade metodologin. Visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Genom kursens koppling till nationella och internationella arenor och nätverk inom området så kan detta stärkas. Visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Kursen bidrar till detta genom att deltagarbaserad forskning har en central ambition att på olika sätt bidra till samhällets utveckling och stödja andra lärande, dvs en mer demokratisk forskning för och med samhället. Mål - Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden: Visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Kursen inkluderar forskningsetik för samproducerande forskning, och dess speciella karaktär. Visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Kursen bidrar väsentligen här eftersom det är en central ambition inom traditionen av deltagarbaserad forskning. 3. Motivering till varför kursen kan anses vara högskolegemensam: Deltagarbaserad forskning (Participatory Research) (där även deltagarbaserad aktionsforskning och interaktiv forskning ingår och tas upp i kursen) är en central metodologisk grund för samproduktionsorienterad forskning. Kursen är därför central för att implementera högskolepolicyn, och bidrar med metodkompetenser som är relevanta inom alla ämnen för de som vill arbeta deltagarbaserat. Kursen är projektbaserad och ger stöd för de som planerar, utvecklar och analyserar deltagbaserade projekt och projektresultat. Även vetenskapsfilosofiska aspekter behandlas, något som speciellt fokuseras i Deltagarbaserad forskning II som körs parallellt och i samspel med denna kurs. Genom det akademigemensamma kursteamet har kurserna en förankring och når ut till alla fyra akademier vid Mdh. Kursen är del i det nationella forskarutbildningsprogram form föreningen SPARC arbetar med att etablera. Genom samarbetet med SPARC, liksom även med systerföreningen SIRA, så har kursen en nationell roll, kommunikationskanal och upptagning. Det ger en nationell synlighet för och kunskapsbas för Mdh s kompetens inom samproduktionsområdet. Kursteamet är även

255 Bilaga 17.6 representerade i styrelsen (Erik Lindhult, Magnus Hoppe) för den nationella föreningen för interaktiv forskning, en ytterligare kanal och nätverk för deltagarbaserad forskning. Kursen är även öppen för samarbetspartners för samproduktionsorienterade projekt och samarbeten. Metodologisk kompetensutveckling inom samproduktion behöver även vara öppen för externa samverkansaktörer. Genom den akademigemensamma gruppen liksom SPARC finns internationella kontakter med ledande forskare inom området (som tex. Mary Brydon Miller, David Coghlan), som i genomförda kursomgångar på olika sätt bidragit till kursprocesserna. Dessa kontakter ger en internationell dimension som också är en anledning att genomföra kurserna högskolegemensamt. 4. Om kursen tidigare genomförts vid MDH, bifoga sammanfattning av kursvärdering samt redovisa i korthet följande; Från vilken akademi/vilka akademier har tidigare kursdeltagare kommit? Hur många doktorander deltog? Kursvärderingarna har genomgående varit positiva, för de 7 år som kursen genomförts. Viktiga positiva värden är stöd för utveckling av forskningsprojekt och avhandlingsarbete metodologisk med deltagarbaserad arbetsmetoder, den interdisciplinära karaktären, en utspridning i tiden över ca ett halvår med koncentrerade kursdagar, utgångspunkten i projekt. Detta år har haft 5 deltagare. Deltagare har kommit från alla akademier under de år som kursen bedrivits. Genom den nationella förankringen (SPARC, även SIRA) finns kanaler för nationell spridning. Kursen har haft deltagare från Luleå tekniska universitet i norr till Malmö högskola i söder samt även haft deltagare från Danmark. I årets kursgenomförande har deltagande från olika akademier varit begränsat. Vi ser potentialer för att signifikant ökat deltagande genom att nu kursen genomförs med en akademigemensam grupp som ansvarig och en möjlighet till mer aktiv kommunikation och informationsspridning genom de nätverk som gruppen har tillgång till. Årets kursvärdering är under färdigställande, den avviker dock inte i stort från tidigare kursvärderingar.

256 Bilaga 17.6 Preliminär version Deltagarbaserad forskning I, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle? Hur driva samverkansprojekt som både bidrar till ny kunskap och förnyelse i organisationer och kommuner? Hur bedriva forskning där forskare, praktiker och berörda kan delta och bidra på lika villkor i kunskapsutveckling och praktisk förnyelse? Målgrupp Kursen vänder sig till forskarstuderande, verksamma inom högskolan, såväl som till dig som arbetar med förändring och verksamhetsutveckling i offentliga organisationer, företag eller civilsamhällets organisationer. Kursledning Kursansvar är akademigemensamt (Erik Lindhult IDT, Kamran Namdar UKK, Osman Aytar HVV, Magnus Hoppe EST), kontaktperson Erik Lindhult, IDT, erik.lindhult@mdh.se, Tel: Kursen genomförs i samarbete med SPARC (Swedish Participatory Action Research Community), nationell förening för deltagarbaserad aktionsforskning. Lars Holmstrand medverkar i kursledningen från SPARC.

Visa mer