Kallelse till sammanträde för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå tisdagen den 28 november

Transkript

1 KALLELSE Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 6:2018 Dnr: 2018/0187 Kallelse till sammanträde för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå tisdagen den 28 november Plats: T2-054, Mälardalens högskola, Västerås Tid: kl Besked om förhinder att delta vid sammanträdet lämnas till Hanna Millberg senast måndag 26 oktober via epost: Ledamöter: Niclas Månsson Ordförande Magnus Elfström Lärarrepresentant Joakim Johansson Lärarrepresentant Karin Molander Danielsson Lärarrepresentant Vakant Lärarrepresentant Benjamin Ivarsson Studeranderepresentant Jessica Tallbacka Studeranderepresentant Adjungerade: Agneta Brav Utbildningsledare, HVV Maria Müllersdorf Universitetslektor, HVV Charlotta Hellström Avdelningschef folkhälsovetenskap, HVV Tjänstemän: Helene Lindgren Utbildnings- och forskningshandläggare, LKA Julia McNamara Utbildnings- och forskningshandläggare, LKA Hanna Millberg Sekreterare/Utbildnings- och forskningshandläggare, LKA Fackliga Erik Janse SACO/SULF företrädare: Susanne Mejer OFR Bilaga 1: Förslag till föredragningslista

2 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 2.1 Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 6:2018 Dnr: 2018/0187 Ärende Åtgärd Underlag Val av justeringsperson Beslut 2. Fastställande av föredragningslista Beslut Bil Föregående mötesprotokoll Information Avstämning inför inrättande av två nya specialistsjuksköterskeutbildningar Föredragande: Maria Müllersdorf Avstämning inför inrättande av nytt folkhälsoprogram Föredragande: Charlotta Hellström och Julia McNa-mara Revidering av masterprogrammet i didaktik Föredragande: Helene Lindgren Lunch Föredragande: Julia McNamara Utredning av införande av betygsskalan A-F Föredragande: Julia McNamara Inrätta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa Föredragande: Hanna Millberg Utskottets mötestider 2019 Föredragande: Niclas Månsson Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Revidering av ämneslärarprogrammet gymnasieskolan Information 4 ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil. 10.1

3 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 2.1 Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 6:2018 Dnr: 2018/ Information från studentkåren Föredragande: Jessica Tallbacka Information Föredragande: Niclas Månsson Information Information

4 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 6:2018 Diarienummer: 2018/0187 Mötets öppnande 1. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse Jessica Tallbacka att jämte ordförande justera protokollet 2. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan 3. Föregående mötesprotokoll Föregående mötesprotokoll har justerats i vederbörlig ordning. Förslag till beslut att notera informationen

5 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 6:2018 Diarienummer: 2018/ Avstämning inför inrättande av två nya specialistsjuksköterskeutbildningar med inriktning mot akutsjukvård och inriktning mot hälso- och sjukvård i hemmet Diarienummer: 2018/2659, 2018/2660, 2018/2661, 2018/2662 Handläggare: Helene Lindgren och Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare Akademi HVV önskar inrätta två nya specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot akutsjukvård och hälso- och sjukvård i hemmet. MDH har idag examenstillstånd från UKÄ för specialistsjuksköterskeexamen där inriktningarna inte preciserats. För att kunna inrätta nya specialistsjuksköterskeutbildningar behöver högskolan inrätta nya inriktningar för specialistsjuksköterskeexamina, men ingen ansökan behöver göras till UKÄ. Under arbetet med att arbeta fram förslag till utbildningsplaner och examensbeskrivningar samt att ta fram ansökningar görs en avstämning med fakultetsnämnden. Inför avstämningen har akademin skickat in underlag som kortfattat redogör för behov av respektive utbildningsprogram i relation till FUS och övrigt utbildningsutbud, omvärldsanalys, förutsättningar, jämställdhetsaspekter samt hållbar utvecklig. Utskottet har att lämna synpunkter till nämnden som sedan beslutar om att göra medskick till akademi inför det fortsatta arbetet. Föredragande: Maria Müllersdorf, universitetslektor, HVV Förslag till beslut att lämna följande synpunkter till fakultetsnämnden Beakta att avgränsning av inriktningarna för de nya examina behöver preciseras Beakta att underlagen beskriver lärarkompetensen på akademin inom de föreslagna inriktningarna men att även lärarkompetensmatriser behövs

6 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 6:2018 Diarienummer: 2018/0187 Ärendets beredning Akademi HVV fick i rektors verksamhetsmål, uppdrag och budget för 2018 i uppdrag att utreda specialistsjuksköterskeutbildningarna inklusive att göra en översyn av vilka inriktningar högskolan bör ge. Utredningen har bland annat lett fram till de föreslagna nya inriktningarna. En projektgrupp, bestående av projektledare, avdelningschef för specialistsjuksköterskeutbildningar, avdelningschef medicinsk vetenskap och utbildningsledare, en styrgrupp bestående av akademichef, utbildningsledare, ämnesansvarig för vårdvetenskap och ämnesansvarig för medicinsk vetenskap samt HVV:s ledningsråd och en referensgrupp har deltagit i arbetet. Underlag Bilaga 4.1: Akademins underlag om specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot akutsjukvård Bilaga 4.2: Akademins underlag om specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot hälsa- och sjukvård i hemmet

7 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 6:2018 Diarienummer: 2018/ Avstämning gällande ansökan om nytt folkhälsovetenskapligt program Diarienummer: 2018/2587 Handläggare: Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att inrätta ett nytt folkhälsovetenskapligt kandidatprogram som ska ersätta det befintliga folkhälsoprogrammet (GKV01). Enligt fakultetsnämndens process för att inrätta utbildningsprogram (dnr 2018/0250) ska en avstämning genomföras med utskott och fakultetsnämnd innan en fullständig ansökan lämnas in. Avstämningen ska bland annat behandla behovet av ett nytt program, omvärldsanalys och förutsättningar i form av utbildningsmiljö och forskningsanknytning. Akademi HVV har inkommit med underlag för avstämning och utskott och nämnd ges möjlighet göra medskick till akademin inför det fortsatta arbetet med ansökan. Föredragande: Charlotta Hellström, avdelningschef folkhälsovetenskap, HVV Förslag till beslut att föreslå fakultetsnämnden att göra följande medskick till akademin inför det fortsatta arbetet med att utforma programmet och ta fram ansökan: Ärendets beredning Ett uppstartsmöte har genomförts i oktober 2018, där handläggare vid LKA, utbildningsledare vid HVV, avdelningschef för avdelningen för folkhälsovetenskap och programsamordnare för folkhälsoprogrammet deltog. Vid mötet behandlades akademins första utkast och idéer samt process och tidplan för ansökan. Avstämning har också gjorts med prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Underlag Bilaga 5.1: Akademins underlag

8 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 6:2018 Diarienummer: 2018/ Ansökan om revidering av utbildningsplan för masterprogrammet i didaktik (GSL01) Diarienummer: 2018/2564 Handläggare: Helene Lindgren, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har den 29 oktober 2018 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanen för masterprogrammet i didaktik (GSL01). Ändringarna föreslås gälla för studenter som antas till programmen höstterminen 2019 och framåt. Revideringen har föranletts av en utredning på akademin enligt uppdrag i akademins verksamhetsplan (VP-aktivitet 12). Uppdraget var att utreda samt föreslå en revidering av masterprogrammet i didaktik med utgångspunkt i MER 2014 och tidigare utvärderingar av ämnet didaktik. Utredningen skulle även undersöka möjligheten att utveckla en inriktning i programmet mot förskoledidaktik. Utskottet har att besluta om att revidera utbildningsplanen eller inte. Föredragande: Helene Lindgren Förslag till beslut att att revidera utbildningsplanen för masterprogrammet i didaktik enligt akademin för utbildning, kultur och kommunikations (UKK) önskan, se bilaga 2, samt reviderad utbildningsplan ska gälla för studenter antagna från och med höstterminen Ärendets beredning Ärendet har föranletts av en intern utredning, se ovan. Alla berörda kollegier (förskolepedagogiska, vuxenpedagogiska samt programkollegiet för masterprogrammet i didaktik) har diskuterat behovet och förordat en utveckling av masterprogrammet med en inriktning mot förskola och en inriktning mot skola. Även masterprogrammets programkollegium har diskuterat behovet och stödjer förslaget. Studenters synpunkter har inhämtats. Branschrådet för förskollärarprogrammet ställer sig positiva till en inriktning mot förskola och menar att det förväntas leda till fler förskollärare som arbetar med en förskola på vetenskaplig grund. Därefter har ärendet beretts av handläggare på ledningskansliet.

9 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 6:2018 Diarienummer: 2018/0187 Underlag Bilaga 6.1: Besluts-PM Bilaga 6.2:Akademins ansökan Bilaga 6.3: Förslag till reviderad utbildningsplan Bilaga 6.4: Utredning enligt VP-aktivitet 12 med bilaga Delges Akademichef UKK, administrativ chef UKK och utbildningsledare UKK

10 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 6:2018 Diarienummer: 2018/ Ansökan om revidering av utbildningsplan för ämneslärarprogrammet gymnasieskolan (GAM02) Diarienummer: 2018/2690 Handläggare: Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har den 30 oktober 2018 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanen för ämneslärarprogrammet gymnasieskola (GAM02). De huvudsakliga förändringarna berör flytt av den sista VFU-kursen samt ett nytt upplägg inom ämnet engelska. Revideringen föreslås gälla för studenter som antas till programmet höstterminen 2019 och framåt. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut att att revidera utbildningsplanen för ämneslärarprogrammet gymnasieskola i enlighet med akademi UKK:s förslag i bilaga 3, samt den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna höstterminen 2019 och framåt. Ärendets beredning Förslag på förändringar har tagits fram i ämneskollegierna för engelska och svenska samt VFU-gruppen vid akademi UKK. Frågan har också behandlats i programkollegiet vid ett flertal tillfällen. Studenters synpunkter har inhämtats dels från kurs- och programvärderingar, dels från diskussioner vid en välkomstdag för studenter från år 2 och uppåt. Branschråd och deltagande övningsskolor har gett positiv respons på förslaget på förändringar. Det slutliga förslaget på revidering av utbildningsplan har tagits fram av utbildningsledare vid akademin. Ärendet har därefter beretts av utbildnings- och forskningshandläggare vid ledningskansliet. Underlag Bilaga 7.1: Besluts-PM Bilaga 7.2: Akademins ansökan Bilaga 7.3: Förslag till ny utbildningsplan Delges Akademichef UKK, administrativ chef UKK, utbildningsledare UKK.

11 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 6:2018 Diarienummer: 2018/ Utredning om införande av betygsskalan A-F Diarienummer: 2018/2514 Handläggare: Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har inkommit med ett förslag till fakultetsnämnden att utreda införande av betygsskalan A-F vid MDH. Vid sitt sammanträde den 7 juni 2018 fattade fakultetsnämnden beslut om att uppdra åt ledningskansliet att utreda möjligheter, hinder och bevekelsegrunder av införandet av annan betygsskala för internationella studenter vid MDH. Enligt nämndens beslut ska synpunkter inhämtas från akademierna och från sektionen för antagning och examen (SAE). Föreliggande rapport behandlar bakgrunden till A-F-skalan i svensk högskola, synpunkter från olika delar av högskolan samt resonemang om betygsskalans för- och nackdelar. Slutligt beslut om införande av en ny betygsskala fattas av rektor. Utskott och fakultetsnämnd har att diskutera frågan och lämna rekommendation till rektor om ett eventuellt införande av en ny betygsskala. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut att eller att föreslå fakultetsnämnden att rekommendera rektor att införa betygsskalan A-F vid MDH - med eller utan benämningar - med ett eller två steg för F/underkänt - frivilligt för akademierna eller för samtliga kurser med internationella deltagare att rekommendera rektor att ge CeSAM i uppdrag att ta fram och genomföra kompetensutvecklingsinsatser kring frågor om bedömning och betygskriterier för lärare och examinatorer vid akademierna innan skalan börjar tillämpas, samt fortsättningsvis som ett inslag i CeSAM:s kursverksamhet och/eller i form av workshops. föreslå fakultetsnämnden att rekommendera rektor att inte införa betygsskalan A-F vid MDH

12 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 6:2018 Diarienummer: 2018/0187 Ärendets beredning Ärendet har initierats av akademi EST, där akademins ansvariga för EPAS-ackrediteringen, programsamordnare för ekonomiutbildningarna, utbildningsledare och samordnare för internationalisering har deltagit i beredningen. Frågan har också tagits upp i högskolans samlade utbildningsledargrupp. Fakultetsnämnden behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 7 juni 2018 då man fattade beslut om att genomföra en utredning. Utredningen har genomförts av forsknings- och utbildningshandläggare vid ledningskansliet. Synpunkter har inhämtats från högskolans akademier, SAE och Mälardalens studentkår. Underlag Bilaga 8.1: Rapport från utredning om införande av betygsskalan A-F Delges -

13 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 6:2018 Diarienummer: 2018/ Ansökan om att inrätta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt filosofie magisterexamen inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa Diarienummer: 2018/1239, 2018/2720 Handläggare: Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har den 18 juni 2018 inkommit med en ansökan om att inrätta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt filosofie magisterexamen med huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Barnmorskeprogrammet vid MDH leder idag till barnmorskeexamen men studenter kan efter avslutade studier också uppfylla examensfordringarna för magisterexamen. Huvudområdet för magisterexamen är idag vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, akademin anger i sin ansökan att detta inte stämmer helt överens med det huvudsakliga området som barnmorskorna utbildas inom. Akademins ansökan avser både inrättandet av ett nytt huvudområde, huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, och inrättandet av en magisterexamen inom det nya huvudområdet. Ett nytt huvudområde medför också att utbildningsplanen för barnmorskeprogrammet behöver revideras. Fakultetsnämnden beslutade den 20 september 2018 att skicka ärendet till extern granskning och utsåg Monica Christianson, Margareta Larsson och Helena Lindgren till granskare. Akademi HVV har efter granskningen har möjlighet att lämna sina kommentarer till granskarnas synpunkter. Utskottet har att bereda ärendet till fakultetsnämnden som har att ta ställning till om att inrätta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, att inrätta filosofie magisterexamen med huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt att revidera utbildningsplanen för barnmorskeprogrammet. Föredragande: Hanna Millberg

14 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 6:2018 Diarienummer: 2018/0187 Förslag till beslut Utskottet föreslår fakultetsnämnden att att att att att inrätta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, inrätta filosofie magisterexamen med huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, fastställa examensbeskrivningen för filosofie magisterexamen med huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa i enlighet med akademi HVV:s förslag i bilaga 9.4, handledarresurser för magisterexamen i huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa följs upp när första studentkullen avlutar sitt självständiga arbete inom det nya huvudområdet, samt revidera utbildningsplanen för barnmorskeprogrammet i enlighet med akademi HVV:s förslag i bilaga 9.7 att gälla för studenter antagna från och med vårterminen Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram av en arbetsgrupp på HVV bestående av lärare på barnmorskeprogrammet, utbildningsledare och forskningsledare vid akademin samt akademichef. Akademin har under arbetets gång varit i kontakt med andra lärosäten och avstämningar har gjorts med samverkansaktörer inom verksamhetsförlagd utbildning och studenternas synpunkter har inhämtats. En första avstämning gjordes i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och i fakultetsnämnden under vårterminen Efter beredning i samtliga utskott fattade fakultetsnämnden den 20 september 2018 beslut om att skicka ärendet till extern granskning. Ärendet granskades av tre externa granskare och därefter har akademi HVV läst granskarnas synpunkter och lämnat sina kommentarer till dessa. Ärendet har beretts av handläggare på ledningskansliet. Underlag Bilaga 9.1: Besluts-PM Bilaga 9.2: Synpunkter från externa granskare samt akademins kommentarer (akademins kommentarer i rött) Bilaga 9.3: Akademins ansökan Bilaga 9.4: Förslag till examensbeskrivning Bilaga 9.5: Lärarkompetensmatris Bilaga 9.6: Examensmålmatris Bilaga 9.7: Förslag till reviderad utbildningsplan Delges -

15 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 6:2018 Diarienummer: 2018/ Sammanträdestider 2019 för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Diarienummer: 2018/2380 Handläggare: Helene Lindgren, utbildnings- och forskningshandläggare Enligt rektorsbeslut om arbetsordning för fakultetsnämnd och dess utskott med Mälardalens högskola (2017/0109) ska sammanträdesplan för nästkommande verksamhetsår beslutas senast i november. Utskottens sammanträdesplan ska också anpassas så att utskotten kan delta i den slutliga ärendeberedningen till fakultetsnämnden. Ordförande har rätt att kalla till extrainsatta möten utöver de som framgår av den årliga sammanträdesplanen. Om minst en tredjedel av ledamöterna i nämnd eller utskott skriftligen begär ett extrainsatt möte ska ett sådant hållas. I fakultetsnämndens sammanträdesplan anges två datum, tisdag och onsdag, för respektive utskottsmöte, utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå brukar ha sina möten på onsdagar. Föredragande: Niclas Månsson Förslag till beslut att sammanträdesdatum och ort 2019 blir: Möte 1: onsdag den 6 februari i Västerås Möte 2: onsdag den 27 mars i Eskilstuna Möte 3: onsdag den 22 maj i Västerås Möte 4: onsdag den 28 augusti i Eskilstuna Möte 5: onsdag den 9 oktober i Västerås Möte 6: onsdag den 27 november i Eskilstuna Underlag Bilaga 10.1: Fakultetsnämndens sammanträdesplan Delges -

16 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 6:2018 Diarienummer: 2018/ Information från studentkåren Studentkåren rapporterar. Förslag till beslut att notera informationen Underlag -

17 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 6:2018 Diarienummer: 2018/ Information från prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ordförande rapporterar Förslag till beslut att notera informationen Underlag -

18 Bilaga 4.1 Inrättande av specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning akutsjukvård 1. Behov av det tänkta utbildningsprogrammet vid MDH i relation till FUS och övrigt utbildningsutbud I FUS framgår att en av MDHs prioriteringar ska vara: Utbildningar med specifika samhällsuppdrag, det vill säga ingenjörs-, lärar- och sjuksköterskeutbildningar (sid 10). MDH har även ett regeringsuppdrag att utbilda fler sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Detta mål har uppnåtts för grundutbildade sjuksköterskor. När det gäller specialistsjuksköterskor har målet inte uppnåtts huvudsakligen pga av att rekryteringsmålen inte uppnåtts. Med hänsyn till det sviktande studentflödet till specialistsjuksköterskeutbildningarna gjordes en initial kartläggning av ansökningar, antagning och registrerade studenter i specialistsjuksköterskeutbildningarna på Mälardalens högskola mellan 2013 och I kartläggningen framkom bland annat att: antal sökande har genomgående sjunkit till alla fyra inriktningarna, antalet registrerade studenter har varit relativt konstant för anestesi- och intensivvårdsutbildningarna, antalet registrerade studenter har ökat över åren för barnmorskeprogrammet inget program uppnår rekryteringsmålet, vad gäller antal registrerade studenter, antalet registrerade studenter har varit relativt konstant för anestesi- och intensivvårdsutbildningarna, antalet registrerade studenter har mer än halverats under perioden för distriktsjuksköterskeutbildningen, antalet registrerade studenter ökade markant 2017 jämfört med tidigare år för psykiatrisjuksköterskeutbildningen, men som tidigare år varit konstant låg i förhållande till rekryteringsmål Kartläggningens resultat i relation till regeringens uppdrag att öka antalet nybörjarstudenter på specialistsjuksköterskeutbildningarna, ger ett negativt utslag. Istället för att totalt öka antalet studenter med 20 stycken har vi minskat med åtta. Detta är en jämförelse med antalet registrerade studenter Tyvärr fortsätter den negativa trenden med ansökningar till flertalet specialistutbildningar även till höstterminen För distriktsjuksköterskeutbildningen har ansökningstalen minskat till hälften jämfört med föregående läsår. Det resulterade i att vi har ställt in den utbildningen med hänsyn till de få studenter som vi kan anta kommer att finnas registrerade. Vidare har ansökningstalen för psykiatriinriktningen återgått till ett lägre antal än Detta föranledde rektor att satsa strategiska medel för att göra en översyn av befintliga utbildningsprogram till specialistsjuksköterskor. Således framgår i VUB 2018 att HVV fick ett specifikt uppdrag att utreda specialistsjuksköterskeutbildningarna inklusive att göra en översyn av vilka inriktningar högskolan bör ge. I VUB 2019 kommer ett uppdrag om att inrätta nya program för specialistsjuksköterskor med inriktning hälso- och sjukvård i hemmet respektive akutsjukvård. 2. Omvärldsanalys inklusive studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov Allt färre studenter söker utbildningar till specialistsjuksköterska som ovan nämnts. För att få kunskap om varför studenter som tackat ja till en utbildningsplats, väljer att inte påbörja utbildningen, genomfördes en enkätstudie till studenter som inte kommit till utbildningen Svaren ger en komplex bild där t ex kombinationen av studier och privatliv inte är möjlig, studier på helfart är inte kompatibelt med varken ekonomi eller vad arbetsgivaren

19 Bilaga 4.1 önskar avseende närvaro på arbetsplatsen. Logistiska orsaker med att de geografiska förutsättningarna för studier inte varit optimala. Man har i stället sökt lärosäten som ligger närmare bostadsorten. Till exempel finns distriktsjuksköterskeutbildningen på alla lärosäten närmast MDH (Örebro, Dalarna, Gävle, Linköping, Karlstad, Stockholm). Resultatet från enkäten bekräftar tidigare erfarenheter och kunskaper som erhållits från samverkansmöten med verksamhetsföreträdare på olika nivåer och också samverkan med andra lärosäten under de senaste fyra åren. Mälardalens högskola (MDH) ligger i ett område som kan attrahera studenter inte bara från närområdet utan också från övriga Mellansverige. Givet det minskade antalet studenter som söker och sedan registrerar sig på specialistsjuksköterskeutbildningar på MDH, finns det anledning att utröna om det är rätt utbildningar som MDH erbjuder ur ett verksamhetsperspektiv. I syfte att diskutera detta har ett antal möten genomförts med företrädare för kommun och landsting men även med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som en samlande företrädare. Nya Karolinska sjukhuset har tillfrågat MDH/HVV om vi kan tillmötesgå en del av deras behov av akututbildad personal med inriktning mot akutsjukvård. Man beräknar behovet som mycket stort då en omorganisation av akutsjukvården är politiskt initierad. Den innebär att en stor del av akutsjukvården ska flyttas ut från den slutna vården till primärvården, med s k närakuter. I siffror uppges behovet av utbildade specialistsjuksköterskor nationellt uppgå till ca: 2000 inom akutsjukvård. Enbart Karolinska Universitetssjukhuset uppger att de har behov av mellan specialistsjuksköterskor i akutsjukvård den kommande 5 års-perioden. Sannolikt har de övriga sjukhusen i Stockholm samt övriga landet liknande behov. Frågan gällande utbildning inom akutsjukvård från Nya Karolinska sjukhuset har även ställts till flera lärosäten i Stockholm men sjukvårdens behov har i nuläget inte kunnat mötas från dem. Flera av de större aktörerna inom Stockholms Läns Landsting erbjuder idag specialistutbildning med bibehållen lön (däribland akutsjukvård) vilket med stor sannolikhet kommer att öka sökandeantalet drastiskt. Området akutsjukvård befinner sig i kontinuerlig förändring. Den intrahospitala akutsjukvården har idag få gemensamma nämnare jämfört med det som gällde för 20 år sedan. Arbetet på akutvårdskliniker och på de intermediära enheterna genomsyras av högspecialiserad medicinsk-teknisk utrustning, komplexa vårdmiljöer och krav på multikompetent personal. Med ett ständigt ökande söktryck på landets akutmottagningar, med äldre och sjukare patienter och en snabb utveckling av diagnostik, övervakning och behandling, ställs mycket höga krav gällande kompetens på de personalgrupper som verkar inom den akuta kontexten. Många akutmottagningar och intermediärvårdsavdelningar har idag en så hög personalomsättning att hela arbetspass bemannas med helt eller delvis nyutbildade sjuksköterskor. Detta är ett stort problem eftersom en modern akutsjukvård ställer höga krav på just erfarenhet och kompetens. För att kunna behålla kompetent och erfaren personal är det av vikt att kunna erbjuda medarbetarna möjlighet till kompetensutveckling och därmed också karriärmöjligheter. Sedan mitten på 2000 talet har Riksföreningen för Akutsjuksköterskor (Swedish Emergency Nurses Association SENA) tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och svensk sjuksköterskeförening (SFF) och med stöd från verksamhetschefer inom sjukvården på nationell basis påtalat att det finns ett utökat behov av specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård. Utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv krävs specialistsjuksköterskekompetens i det specifika kontext, vilket samtliga aktörer är överens om.

20 Bilaga 4.1 Enligt antagning.se erbjöds utbildning till specialistsjuksköterska med inriktning mot akutrespektive ambulanssjukvård på nedanstående lärosäten i Sverige för hösten 2017 våren Lärosäte Inriktn Tidpunkt Totalt 1:a hands sökande sökande Sophiahemmet Akut HT Örebro Universitet Akut HT Lunds Universitet Akut VT Linnéuniversitetet Akut HT Sammanfattningsvis kan konstateras att sjukvården är i en kontinuerlig förändringsfas med ett ökat utbildningsbehov av specialistutbildade sjuksköterskor i akutsjukvård. Det ställer krav på lärosätets möjligheter att erbjuda utbildningar som är i fas med verksamhetens utveckling och de behov som individen har i ett livslångt lärande. I närområdet finns idag inte tillräckligt många utbildningsplatser för att täcka sjukvårdens behov av specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård. 3. Förutsättningar inklusive utbildningsmiljö, forskningsanknytning och lärarkompetens Förutsättningar för en specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning akutsjukvård är goda. På akademin finns grundutbildning till sjuksköterska och andra specialistsjuksköterskeutbildningar med väl etablerade utbildningsformer. För sammanhanget är programmen med inriktning intensivvård och anestesi särskilt intressanta då de också är inom fältet akutsjukvård. Det torde finnas samverkansvinster att hämta mellan den nya inriktningen akutsjukvård och de två redan etablerade programmen. Det är nationellt en stor brist på disputerade lärare i akutsjukvårdsområdet. För att stärka forskningsbasen på MDH har tre doktorander nyligen antagits med inriktningen akutsjukvård vilket kommer bidra till en stabil grund för utbildningarna i akutområdet. På Akademin för hälsa, vård och välfärd finns det för närvarande två lektorer inom akutområdet och fem adjunkter med specialistinriktning. I syfte att bli mer effektiv och för att utnyttja resurser bättre, pågår för närvarande diskussioner med tre andra lärosäten om att samverka kring utbildningen på sikt. Det finns logistiska och ekonomiska aspekter som är svåra att lösa men det finns goda exempel i landet som vi kan ta till oss ifrån. 4. Hur ser jämställdhetsaspekten ut inom det föreslagna utbildningsprogrammet Hälso- och sjukvård, vård och omsorg är områden där det finns ojämlikheter. I syfte att motverka dessa ojämlikheter, ska studenterna förberedas på ett sådant sätt att de i sitt värv ska kunna identifiera ojämlikheter, reflektera över olika åtgärder och därmed kunna förebygga sitt eget bidrag till upprätthållande av ojämlikheten. I akutsjukvården är det en större utjämning mellan män och kvinnor på de olika befattningarna. En jämn könsfördelning betyder inte jämlika förhållanden, varför studenterna i sin utbildning ska bli medvetna om vilka signaler om ojämlikhet som finns och hur de kan hanteras. 5. Hur finns hållbar utveckling med inom det föreslagna utbildningsprogrammet

21 Bilaga 4.1 Om hållbarhet i det här sammanhanget handlar om att människor som har behov av adekvat akutsjukvård oaktat om det är inom primärvård eller på sjukhus bör utbildningen bidra till hållbar utveckling. I utbildningen ingår förutom själva omvårdnads- och medicinska aspekterna, även inter- och intraprofessionellt teamarbete, vårdprocessen i de olika akuta faserna, våld i nära relationer, trauma och katastrofkunskap. Dessa kunskapsområden bidrar till kompetensen om vem som gör vad och när det sker i det akuta skedet Anders Widmark & Maria Müllersdorf

22 Bilaga 4.2 Inrättande av specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning hälso- och sjukvård i hemmet 1. Behov av det tänkta utbildningsprogrammet vid MDH i relation till FUS och övrigt utbildningsutbud I FUS framgår att en av MDHs prioriteringar ska vara: Utbildningar med specifika samhällsuppdrag, det vill säga ingenjörs-, lärar- och sjuksköterskeutbildningar (sid 10). MDH har även ett regeringsuppdrag att utbilda fler sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Detta mål har uppnåtts för grundutbildade sjuksköterskor. När det gäller specialistsjuksköterskor har målet inte uppnåtts huvudsakligen pga av att rekryteringsmålen inte uppnåtts. Med hänsyn till det sviktande studentflödet till specialistsjuksköterskeutbildningarna gjordes en initial kartläggning av ansökningar, antagning och registrerade studenter i specialistsjuksköterskeutbildningarna på Mälardalens högskola mellan 2013 och I kartläggningen framkom bland annat att: antal sökande har genomgående sjunkit till alla fyra inriktningarna, antalet registrerade studenter har varit relativt konstant för anestesi- och intensivvårdsutbildningarna, antalet registrerade studenter har ökat över åren för barnmorskeprogrammet inget program uppnår rekryteringsmålet, vad gäller antal registrerade studenter, antalet registrerade studenter har varit relativt konstant för anestesi- och intensivvårdsutbildningarna, antalet registrerade studenter har mer än halverats under perioden för distriktsjuksköterskeutbildningen, antalet registrerade studenter ökade markant 2017 jämfört med tidigare år för psykiatrisjuksköterskeutbildningen, men som tidigare år varit konstant låg i förhållande till rekryteringsmål Kartläggningens resultat i relation till regeringens uppdrag att öka antalet nybörjarstudenter på specialistsjuksköterskeutbildningarna, ger ett negativt utslag. Istället för att totalt öka antalet studenter med 20 stycken har vi minskat med åtta. Detta är en jämförelse med antalet registrerade studenter Tyvärr fortsätter den negativa trenden med ansökningar till flertalet specialistutbildningar även till höstterminen För distriktsjuksköterskeutbildningen har ansökningstalen minskat till hälften jämfört med föregående läsår. Det resulterade i att vi har ställt in den utbildningen med hänsyn till de få studenter som vi kan anta kommer att finnas registrerade. Detta föranledde rektor att satsa strategiska medel för att göra en översyn av befintliga utbildningsprogram till specialistsjuksköterskor. Således framgår i VUB 2018 att HVV fick ett specifikt uppdrag att utreda specialistsjuksköterskeutbildningarna inklusive att göra en översyn av vilka inriktningar högskolan bör ge. I VUB 2019 kommer ett uppdrag om att inrätta nya program för specialistsjuksköterskor med inriktning hälso- och sjukvård i hemmet respektive akutsjukvård. 2. Omvärldsanalys inklusive studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov Allt färre studenter söker utbildningar till specialistsjuksköterska som ovan nämnts. För att få kunskap om varför studenter som tackat ja till en utbildningsplats, väljer att inte påbörja utbildningen, genomfördes en enkätstudie till studenter som inte kommit till utbildningen Svaren ger en komplex bild där t ex kombinationen av studier och privatliv inte är möjlig, studier på helfart är inte kompatibelt med varken ekonomi eller vad arbetsgivaren

23 Bilaga 4.2 önskar avseende närvaro på arbetsplatsen. Logistiska orsaker med att de geografiska förutsättningarna för studier inte varit optimala. Man har i stället sökt lärosäten som ligger närmare bostadsorten. Till exempel finns distriktsjuksköterskeutbildningen på alla lärosäten närmast MDH (Örebro, Dalarna, Gävle, Linköping, Karlstad, Stockholm). Resultatet från enkäten bekräftar tidigare erfarenheter och kunskaper som erhållits från samverkansmöten med verksamhetsföreträdare på olika nivåer och också samverkan med andra lärosäten under de senaste fyra åren. Givet det minskade antalet studenter som söker och sedan registrerar sig på specialistsjuksköterskeutbildningar på MDH, finns det anledning att utröna om det är rätt utbildningar som MDH erbjuder ur ett verksamhetsperspektiv. I syfte att diskutera detta har ett antal möten genomförts med företrädare för kommun och landsting men även med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som en samlande företrädare. Dessa möten visar ett mönster där det framkommer att utbildningarna inte har gått i takt med den politiska och organisatoriska utvecklingen avseende hälso-, sjukvårds- och omsorgsbehov i samhället. Denna organisatoriska utveckling tydliggörs bland annat i den lag som trädde i kraft i januari 2018 om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612) som ställer specifika krav på medarbetarna inom de olika organisationerna om att samverka. En kompetens som dagens medarbetare inte har utbildning för. Utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård föreslår en primärvårdsreform (SOU 2017:53; SOU 2018:39). Socialminister Annika Strandhäll fastslog utifrån dessa: Äldre ska inte skickas mellan äldreboenden och akuten, det ska finnas en trygghet och ett tydligt samarbete som utgår ifrån den äldres vårdbehov. ( För att möta upp befintliga lagar och kommande reformer måste utbildningar utvecklas så att kraven kan mötas. Sammanfattningsvis kan några tydliga trender ses: Den första handlar om att möta det utökade och mer kvalificerade uppdrag som sker inom hälso- och sjukvård i hemmet. Idag finns det ingen utbildning som möter det kompetensbehov som en sjuksköterska behöver för att hantera den komplexitet som råder inom detta område. Det behövs en variation av kunskap - dvs om preventivt, rehabiliterande, palliativt och akutsjukvårdskunnande. Dessutom krävs kunskap om organisationers förutsättningar, teamarbete, ledarskap, samverkansformer, lagar etc. Den andra trenden visar på behovet av en stor andel utbildade akutsjuksköterskor. Detta behov kan ses som en följd av att primärvårdsreformen kommer kräva att primärvården måste hantera akut sjuka personer i mycket högre grad än vad som sker idag. Det i sin tur kräver akutsjukvårdsutbildade personer även inom primärvården. Den tredje trenden är efterfrågan på mer flexibla utbildningar som möjliggör en kombination av arbete och studier. Ett nationellt seminarium genomfördes i Stockholm den 5 november på temat Dags för specialistsjuksköterskeutbildning för hälso- och sjukvård i hemmet. Intresset var stort och långt innan sista anmälningsdags utgång var det fullbokat lokalen begränsade antalet till 140 deltagare. På seminariet kommer deltagarna svara på frågan om de är intresserade av en utbildning med nämnda inriktning. 3. Förutsättningar inklusive utbildningsmiljö, forskningsanknytning och lärarkompetens

24 Bilaga 4.2 Förutsättningar för en specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning hälso- och sjukvård i hemmet är goda. På akademin finns grundutbildning till sjuksköterska och andra specialistsjuksköterskeutbildningar med väl etablerade utbildningsformer. Det bedrivs forskning inom området varav en forskargrupp har inriktningen Prolonged Independent Living som är inriktad på området hälso- och sjukvård samt omsorg i hemmet med syfte att förebygga/fördröja beroende av hjälp och stöd i vardagligt liv. Forskning inom området Intensiv hemrehabilitering pågår. Alla tre prioriterade forskningsområden på akademin, dvs Hälso- och välfärdsteknik ur ett användarperspektiv, Personcentrerad vård och omsorg samt Hållbart arbetsliv, hälsa och livsstil kommer bidra till utbildningens forskningsbas. Utöver detta har rektor gjort en riktad satsning på Samverkansarenan för hälso- och välfärdsteknik som stämmer väl överens med den så kallade Sörmlandskontraktet som Eskilstuna Kommun och Landstinget Sörmland gått in med och som syftar till att bidra med forskning och utbildning inom hälso- och välfärdsteknik. På Akademin för hälsa, vård och välfärd finns det en mycket god lärarkompetens för att bedriva ett program för specialistsjuksköterskor med inriktning hälso- och sjukvård i hemmet. Det finns lektorer med särskild kunskap genom både avhandlingsarbete och senare forskning inom äldrevård, palliativ vård, e-hemtjänst, hälso- och välfärdsteknik, psykisk ohälsa, akutsjukvård och rehabilitering. 4. Hur ser jämställdhetsaspekten ut inom det föreslagna utbildningsprogrammet Hälso- och sjukvård, vård och omsorg är områden där det finns ojämlikheter. I syfte att motverka dessa ojämlikheter, ska studenterna förberedas på ett sådant sätt att de i sitt värv ska kunna identifiera ojämlikheter, reflektera över olika åtgärder och därmed kunna förebygga sitt eget bidrag till upprätthållande av ojämlikheten. Dessutom är av tradition hälso- och sjukvård, vård och omsorg områden som bemannas och utförs av kvinnor. Detta i sig behöver inte innebära en ojämlikhet men studenterna ska i sin utbildning bli medvetna om vilka signaler om ojämlikhet som finns och hur de kan hanteras. 5. Hur finns hållbar utveckling med inom det föreslagna utbildningsprogrammet Om hållbarhet i det här sammanhanget handlar om att människor som har behov av stöd i olika former, ska kunna bli kvar i sitt hem på ett tryggt och säkert sätt, kommer utbildningen i hög grad möta hållbarhetstanken. Innehållet i utbildningen stärker patientens/brukarens möjlighet att få vara kvar i sitt hem trots sjukdom och andra svårigheter, anhöriga kan vara trygga med att rätt vård och omsorg ges och utbildad personal kan känna sig trygga i sin utbildning så att rätt beslut fattas i olika svåra situationer Anders Widmark & Maria Müllersdorf

25 Bilaga 5.1 Folkhälsovetenskapliga programmet inriktning livsstil och social hållbar utveckling Ansökan till fakultetsnämnden och utskott inför nytt program i folkhälsovetenskap avstämning med utskott och fakultetsnämnd Bilaga 1. Programförslag, kurstitlar och behörighet Bilaga 2. Lärarmatris 2020 Folkhälsovetenskapliga programmet har under de senaste 20 åren erbjudits som utbildning inom akademin för hälsa, vård och välfärd vid Mälardalens högskola. Under senare år har folkhälsoämnet alltmer kommit att kopplas till hållbar utveckling och behovet av att främja människors livsstil för hälsofrämjande effekter. Utifrån detta och även som en del i att öka söktrycket till utbildningen önskar vi kunna erbjuda ett aktuellt och mer modernt program som även har funnit stöd hos externa samverkansaktörer, studenter och framtida arbetsplatser. Vi ser detta program som en möjlighet att ge den kunskap som samhället efterfrågar och genom detta ökar vi även studenternas anställningsbarhet efter studierna. Då tidigare fokus varit folkhälsa så lägger vi nu till både hållbar utveckling och livsstil vilket breddar ytterligare gällande vilka arbeten studenterna kan söka efter sin examen. Vidare så stärker vårt nya program ytterligare koppling till magister och master i folkhälsovetenskap. Vi får dessutom en tydligare koppling till forskargruppen Hållbar livsstil och hälsa ur ett folkhälsoperspektiv vilket i sig gynnar forskning inom tvärvetenskapliga samarbeten internt och externt. Vi har tillgodosett arbetsmarknadens behov och efterfrågan om att öka möjligheten till arbete efter examen. Vi har även tillgodosett tidigare och nuvarande studenters önskemål om att stärka utbildning inom livsstil och psykisk ohälsa. Hållbar utveckling och hållbara levnadsvanor är ett prioriterat ämne inom folkhälsoarbete nationellt, regionalt och lokalt. Vi skapar nu ett program som är grundat i FNs Globala mål Agenda 2030, för hållbar utveckling. MDH har redan antagit utmaningen att arbeta med dessa mål. Sverige har skrivit under hållbarhetsmålen och vi vill erbjuda en utbildning som utbildar människor som kan jobba vidare med dessa mål. Region Västmanland och Västerås stad har som vision att bli ledande i Sverige på miljö- och klimatområdet så det finns bred förankring regionalt att jobba med dessa frågor, våra kontakter inom branschen efterfrågar ett program som har stort inslag av hållbar utveckling. I Sverige finns idag 9 program i folkhälsovetenskap på högskole- och universitetsnivå. Inget av dessa program har den aktuella inriktning (eller liknande) som vi nu planerar för. Närmast kommer Gävle högskola som har ett program som ger examen till strateg i hållbar utveckling. Deras program och kurser har en stor del i biologi och labbundervisning mer åt miljökunskap, vilket vårt nya program inte alls inkluderar.

26 Bilaga 5.1 Större delen av programmet är tänkt till campus Västerås med några inslag av kurser med flexibelt lärande för att på så vis utveckla oss gällande digital utbildning samt att ge möjligheten för fler studenter att kunna gå våra kurser som då även är fristående. Enligt lärarmatris för 2020 (bifogas) finns förutsättningar och kompetens för att kunna bedriva vårt föreslagna program. Forskningsanknytning Professor, två docenter, 5 lektorer inom ämnen som täcker olika delar av planerat program. På sikt planeras även för doktorand inom folkhälsovetenskap. Kompetens - Med en nyrekrytering av ämneskunnig inom hållbar utveckling så kan vi bedriva den planerade utbildningen med befintlig personal. Samtliga i lärarkollegiet kommer att genomgå en grundutbildning inom hållbar utveckling social hållbar utveckling av samhället. Tillika litteraturinläsning om ämnet. Reflektioner över Jämställdhet Jämställdhet kommer att ingå som en strimma i våra kurser inom programmet. Då jämlikhetsfrågor är en naturlig del i folkhälsan är det även ett naturligt inslag. Om man ser ur ett studentperspektiv så är majoriteten av sökande till vårt tidigare program kvinnor, dock kan vi se en kontinuerlig ökning av män i vårt program. I år har vi ca 10 män av 50 i programmet. Vi hoppas nu med vårt nya programutbud kunna locka ännu fler män att söka sig till vår utbildning. All utbildning sker med hänsyn till jämställdhetsperspektiv i enlighet med MDHs direktiv och riktlinjer. Gällande lärare så är vi även där en majoritet kvinnor som arbetar på folkhälsoavdelningen. En anledning är att vi har fler kvinnor som söker våra utannonserade tjänster samt följer övrig trend inom hälsa, vårdyrken. En reflektion är dock att vi har fler manliga gästföreläsare och konsulter i programmet än kvinnliga. Ekonomikurserna vi har i dagens program leds av två manliga ekonomer från EST. I omgivande samhälle verkar det finnas en jämnare könsfördelning inom folkhälsoarbeten. Så det blir en utmaning för oss att nå även en manlig studentgrupp och att rekrytera fler män vid framtida personalrekryteringar. Gällande kurslitteratur så planeras en gedigen genomgång av all kurslitteratur där jämställdhetsaspekten ses över. Reflektioner över hållbar utveckling I och med samhällets utveckling och folkhälsans utveckling när det gäller att mer arbeta för hållbara insatser på både kort och lång sikt, för individ, grupp och samhälle så bör utbildningsmöjligheter följa trenden. Därför ligger vi helt rätt i tiden när vi erbjuder ett folkhälsovetenskapligt program med inriktning särskilt mot hållbar utveckling, med särskild vikt vid social hållbar samhällsutveckling. Omgivande aktörer i folkhälsoarbete har redan påbörjat ett arbete som inkluderar detta och det är efterfrågat att vi ger utbildning som förbereder för senare arbetsliv där både folkhälsa och hållbar utveckling finns interagerat. Folkhälsovetenskapen utgör grunden för programmet och nu utökar vi med kunskaper även för hur folkhälsoarbete gynnar även kommande generationer. Allt grundat i FNs globala mål för hållbar utveckling. I linje med regering, regionalt och lokala beslut. Dessutom har MDH redan påbörjat arbete med att arbeta efter dessa mål.

27 Bilaga 5.1 Reflektioner över internationalisering För att utveckla internationalisering inom folkhälsoprogrammet sker inom detta programförslag följande: Utveckla och öka utbudet kurser med undervisning på engelska på grundnivå. Kursen Global health and Sustainable development, 7,5 hp, genomförs på engelska och är dessutom en fristående kurs som kommer att ingå i det internationella kurserbjudande som Mälardalens högskola annonserar till internationella studenter och internationella avtal. Vi uppmuntrar som tidigare våra studenter till internationell mobilitet inom utbildningen inom exempelvis examensarbetets datainsamling, Minor Field Studies (stipendium) och fältarbete inom Public health Sciences and Social Sustainable development. Dessutom redogörs även för studenternas möjlighet till utbytesstudier inom termin 4 och termin 5 i enlighet med aktuella avtal inom akademin för hälsa, vård och välfärd. Folkhälsostudenter har under tidigare år varit intresserade av att utveckla sitt lärande utomlands och detta är något som vi ständig arbetar med tillsammans med studenterna, för att kunna erbjuda. Dessutom strävas efter att hålla en god kvalitet i den undervisning som sker utomlands inom ramen för programmet. De studenter som genomför utbildningsmoment som sker utomlands får sedan presentera sina erfarenheter för studenter och lärare vid programmet. Vi kommer även inom olika nivåer att verka för att samtliga delar av vårt program ska innehålla relevanta internationella dimensioner. Redan vid planering av kursinnehåll och lärandemål i kursplanearbetet ska internationalisering vara synligt inom samtliga kursplaner i syftet att bidra till att studenterna utvecklar internationella perspektiv inom kursområdet. Litteratur inom samtliga kurser i programmet ska inkludera internationella vetenskapligt publicerade artiklar på engelska. Artiklarna ska vara Peer Review artiklar, och syftar till att ge ett internationellt perspektiv till det område som avhandlas. Dessutom ökar detta studenternas förståelse och förmåga att ta till sig och utveckla förmågan att tillämpa engelskt akademiskt språk. Vi avser även att ytterligare förstärka delar av interkulturalism inom diskussioner som förs i klassrummen och andra forum. Syftet är att människor med olika kulturer kommunicerar med och påverkar varandra via erfarenhetsutbyte. Folkhälsoprogrammets studenter inkluderar ofta ett flertal studenter med internationell bakgrund vilket ger möjligheter till att förståelsen och utveckling gällande andra kulturers hälsa och förutsättningar till hälsa gynnas. På liknande sätt ska gästlärare, gästforskare och doktorander inom akademin i högre utsträckning vara del i studenternas naturliga inlärningsmiljö. Att stärka internationalisering på hemmaplan gör studenterna dessutom mer anställningsbara då de har ytterligare reflektioner och kunskaper med sig. Att språket oftare sker på engelska via inläsning av material, filmer och via gästföreläsare är ytterligare berikande för studenternas utveckling av kunskap inom högre utbildning. Genom ett strukturellt arbete med ovan nämnda delar finns goda förutsättningar för att alla studenter inom programmet får ta del av internationalisering som tidigare främst tillämpats av de studenter som själva önskat utveckla sina kunskaper inom fältet. Folkhälsoarbete i framtiden handlar till stor del om att kunna bemöta, förstå och rikta hälsofrämjande insatser till det mångkulturella samhället som befinner sig i en global kontext.

28 Bilaga 5.1 BILAGA 1 Folkhälsovetenskapliga programmet inriktning livsstil och social hållbar utveckling Termin 1 Folkhälsovetenskap, 15 hp, G1N Folksjukdomar, epidemiologi och sjukdomslära, 15 hp, G1N (MedVet) Termin 2 Vetenskapliga metoder, 7,5 hp, G1N Livsstil och hälsopsykologi, 7,5 hp, G1F Hållbar utveckling, 7,5 hp, G1N Ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling, 7,5 hp, G1N Termin 3 Social hållbarhet jämlikhet, mångfald och inkludering, 15 hp, G1F Livsstil och hälsa ur ett livscykelperspektiv, 7,5 hp, G2F Hälsofrämjande arbete, implementering och utvärdering, 7,5,hp, G2F Termin 4-5 = valbara kurser Termin 4 Hållbart arbetsliv, ledarskap och hälsa, 15 hp, G1N (valbar programkurs, fristående kurs) Global hälsa och hållbar utveckling (Global Health and Sustainable development), 7,5 hp, G1N (valbar programkurs, språk engelska, fristående och flexibel kurs) Projektledning, 7,5 hp, G2F (valbar programkurs, fristående kurs) Termin 5 Kost och fysisk aktivitet ur ett folkhälsoperspektiv, 7,5 hp, G1N (PK, FK) Alkohol, tobak, narkotika, dopning och spel ur ett folkhälsoperspektiv, 7,5 hp, G1N (PK, FK, flexibel kurs) Psykisk ohälsa en utmaning för folkhälsan, 7,5 hp, G2F (PK, FK, flexibel kurs) Teorier och modeller inom folkhälsovetenskap, 7,5 hp, G2F (PK,FK) Termin 6 Fältarbete Hälsofrämjande arbete i praktiken, 7,5 hp, G2F Vetenskapliga metoder fortsättning, 7,5 hp, G2F Examensarbete i folkhälsovetenskap, 15 hp, G2E

29 Bilaga 5.1 BILAGA 2 Namn Planerade lärarresurser år 2020 Katarina Professor, Folkhälsovetenskap Nutritionist/Dietist Med. Dr. Nutrition, Bälter Peter Larm Docent, Universitetslektor Socionom. Med. Dr. klinisk forskning. Charlotta Hellström Fabrizia Giannotta Robert Larsson Camilla Ramsten Elisabeth Jansson Universitetslektor och Fil. Mag Folkhälsovetenskap. Med. Dr Folkhälsovetenskap Docent, Universitetslektor och PhD Psychology. Universitetslektor, Fil. Mag Folkhälsovetenskap. Fil. Dr. Arbetslivsvetenskap Universitetslektor, Fil. Mag Folkhälsovetenskap, Fil. Dr Socialt arbete Universitetsadjunkt (Gjort halvtid doktorand) Fil. Mag. Folkhälsovetenskap Helena Olsson Universitetsadjunkt Susanne Eriksson Maria Norfjord Van Zyl Anna Johansson Lina Nilsson Universitetsadjunkt, Fil. Mag. Folkhälsovetenskap Universitetslektor, Fil. Mag. Folkhälsovetenskap, Leg. Sjuksköterska Med. Dr Folkhälsovetenskap Universitetslektor folkhälsovetenskap, Fil. Dr Statsvetenskap Universitetsadjunkt, Fil. Mag. Folkhälsovetenskap Nyrekrytering Rekrytering av disputerad person med kunskapsområde hållbar utveckling ur ett samhällsperspektiv

30 Bilaga Ärende 2018/2564 Besluts-PM 1 (2) Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Handläggare Helene Lindgren BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplan för masterprogrammet i didaktik (GSL01) Bakgrund Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har den 29 oktober 2018 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanen för masterprogrammet i didaktik (GSL01). Ändringarna föreslås gälla för studenter som antas till programmet höstterminen 2019 och framåt. Revideringen har föranletts av en utredning på akademin enligt uppdrag i akademins verksamhetsplan (VP-aktivitet 12). Uppdraget var att utreda samt föreslå en revidering av masterprogrammet i didaktik med utgångspunkt i MER 2014 och tidigare utvärderingar av ämnet didaktik. Utredningen skulle även undersöka möjligheten att utveckla en inriktning i programmet mot förskoledidaktik. Akademin önskar att masterprogrammet i didaktik framöver ska erbjudas med två inriktningar, förskola respektive skola. Avsikten är att tydligare utveckla och fördjupa verksamhetsnära professionell kunskap och kompetens mot de två skolformerna för att möta såväl studenters som verksamheternas önskemål om fördjupning inom de specifika inriktningarna. Vidare har regionens skolhuvudmän under en längre tid efterfrågat den föreslagna förändringen då de strävar efter att skapa förutsättningar (för deras medarbetares kompetensutveckling) som utvecklar verksamheternas kvalitet såväl som att stärka den vetenskapliga basen både inom förskola som skola. Alla berörda kollegier (förskolepedagogiska och vuxenpedagogiska samt programkollegiet för masterprogrammet i didaktik) har diskuterat behovet och förordat en utveckling av masterprogrammet med en inriktning mot förskola och en inriktning mot skola. Även masterprogrammets programkollegium har diskuterat behovet och stödjer förslaget. Utbildningsplanen för masterprogrammet i didaktik reviderades senast den 19 november 2014 för studenter antagna från och med höstterminen 2015 (Ärende MDH /13). Revideringen gällde ändringar av kurser samt mindre språkliga förändringar. Faktasammanställning Korrigeringar: - I förslag till utbildningsplan under år 2 står kurserna Didaktik som kunskapsområde och forskningsfält, 7,5 hp, Didaktiska

31 Bilaga 6.1 forskningsmiljöer en fördjupning 7,5 hp, Kvantitativ och kvalitativ metod 7,5 hp och Vetenskaplig metod och fältstudier, 7,5 hp. I ansökan och i programschemat anges kurserna Vetenskaplig metod och fältarbete 1, 15 hp och II, 15 hp. De rätta kurserna är de fyra ovan nämnda som står i förslag till utbildningsplan. 2 (2) - I akademins ansökan står att inriktningen väljs då studenten söker till programmet. Rätt uppgift är det som står i utbildningsplanen, d v s att val av inriktning sker termin 1. Akademin har i sin ansökan bifogat förslag till reviderad utbildningsplan för masterprogrammet i didaktik. Föreslagna förändringar: Tre nya förskolespecifika kurser (37,5 hp) inrättas på inriktningen förskola. Programmet skulle på så sätt få ett sammankopplande ramverk för förskoledidaktik på avancerad nivå. Dessa kurser är konstruerade så att de motsvarar de tre kurser som redan ges mot inriktningen skola. Resterande kurser (82,5 hp) inom programmet samläses mellan inriktningarna. Detta möter behovet från studenter och branschföreträdare som har efterfrågat en specifik inriktning mot förskola. Akademin önskar att revideringarna ska gälla för studenter antagna från och med höstterminen Överväganden Akademin har valt att inte bifoga en examensmatris utan skriver istället att de kurser som är aktuella, för de inriktningar som skapas, skiljer sig enbart avseende skolform och didaktisk och vetenskaplig relevans jämfört med nuvarande kurser och borde därmed inte påverka examensmålen. Eftersom programmet är litet (20 platser inför ht 2019) är risken med två inriktningar att det blir få studenter på någon inriktning vilket kan påverka kvaliteten. Samtidigt så bedömer akademin att tillägg av ny inriktning samt förändrad studietakt ska ha positiv effekt vid rekrytering och genomströmning. Beredningens rekommendation Tjänstemannaberedningen föreslår utskottet att revidera utbildningsplanen för masterprogrammet i didaktik enligt det förslag som akademin har lämnat. I frågan om när den reviderade utbildningsplanen ska gälla från föreslår tjänstemannaberedningen att dessa ska gälla för studenter antagna från hösten 2019.

32 Bilaga 6.2 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Handläggare på akademin Till fakultetsnämnden Therese Welén, UKK Ansökan om revidering av utbildningsplan för Masterprogrammet i didaktik, GSL01 Till ansökan bifogas förslag till reviderad utbildningsplan där föreslagna ändringar är tydligt markerade, examensmatris (vid behov) samt eventuella övriga underlag. 1. Beskriv de önskade förändringarna i utbildningen samt motivera dem. Redogör också för hur förändringarna stärker kvaliteten i utbildningen. Akademin önskar att masterprogrammet i didaktik framöver ska erbjudas med två inriktningar, förskola respektive skola. Främst är avsikten med revideringen att tydligare utveckla och fördjupa verksamhetsnära professionell kunskap och kompetens mot de två skolformerna. Detta för att möta studenters och verksamheternas önskemål om fördjupning inom de specifika inriktningarna. Vidare har regionens skolhuvudmän under en längre tid efterfrågat den föreslagna förändringen då de strävar efter att skapa förutsättningar (för deras medarbetares kompetensutveckling) som utvecklar verksamheternas kvalitet såväl som att stärka den vetenskapliga basen både inom förskola som skola. Revideringen kommer att innebära att det blir tydligare för studenten vad utbildningen syftar till och att möjliggöra för studenten att utbildningen skapar förutsättningar för att utveckla vetenskaplig kunskap och praktisk kompetens mot sitt verksamhetsområde. Det blir även enklare för akademin att marknadsföra inriktningarna mot en större målgrupp än tidigare. Det innebär också att det reviderade Masterprogrammet kan komma att bidra till ett mer attraktivt lärosäte för de studenter som är intresserad av att läsa didaktik på masternivå mot förskolan, då det enbart finns några få utbildningar med denna inriktning på nationell nivå. Vid framtagandet av inriktningsspecifika kurser har hänsyn tagits till att säkerställa kvalitén på programmet. Akademin föreslår att tre nya förskolespecifika kurser (37,5 hp) inrättas på inriktningen förskola och programmet skulle på så sätt få ett sammankopplande ramverk för förskoledidaktik på avancerad nivå. Dessa kurser är konstruerade så att de motsvarar de tre kurser som redan ges mot skola. Resterande kurser (82,5 hp) inom programmet samläses mellan inriktningarna. Detta möter också behovet från studenter och branschföreträdare som har efterfrågat en specifik inriktning mot förskola då de upplevt att utbildningen inte anpassats i så hög grad mot förskola som de hoppats på. Förväntningen är att Masterprogrammet kommer rekrytera fler studenter än tidigare då revideringen innebär som tidigare beskrivits, att en större målgrupp än tidigare kan nås. Inriktning mot förskola eller skola väljs då studenten söker till programmet. Inom varje inriktning ingår kurser med koppling till den valda inriktningen.

33 Bilaga 6.2 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Gemensamma kurser, 82,5 hp T1: Didaktik en introduktion, 15hp T3: Vetenskaplig metod, 7,5 hp T4: Självständigt arbete (examensarbete) magister 15 hp T5: Vetenskaplig metod och fältarbete I, 15hp T6: Vetenskaplig metod och fältarbete II, 15hp T7-T8 Självständigt arbete (examensarbete) master, 30 hp eller självständigt arbete (examensarbete) master, 15 hp Inriktning förskola, 37,5 hp T2: Ämnesdidaktisk fördjupning mot förskolan, 15 hp T3: Förskoledidaktisk forskning 7,5 hp T7-T8 Valfri fördjupning i förskoledidaktik och forskning, 15hp Inriktning skola, 37,5 hp T2: Ämnesdidaktisk fördjupning I, 15hp T3: Språklig och kulturell mångfald 7,5 hp T7-T8 Valfri fördjupning i didaktik 15hp Att genomföra föreslagen förändring innebär även att akademins möjligheter att rekrytera adekvat, utbildad personal med beprövad erfarenhet från förskola och skola kan öka. 2. Beskriv vad som ligger till grund för förändringarna, till exempel synpunkter och slutsatser från kursvärderingar/kursanalyser eller programvärdering/programanalys. Se fråga 1. Framförallt efterfrågar bransch och studenter flera inriktningar för att på så sätt möjliggöra att fler förskollärare och lärare i sin påbyggnadsutbildning ges förutsättningar för att utveckla förskola/skola på vetenskaplig grund. 3. Ange från vilken termin förändringarna föreslås börja gälla. I de fall förändringarna berör studenter som redan påbörjat sin utbildning motivera varför förändringar behöver göras i pågående utbildning. From HT Om förslaget berör kurser, beskriv hur studenterna efter föreslagen ändring ges förutsättningar att uppfylla samtliga nationella examensmål och lokala examenskrav för berörd examen, alternativt bifoga examensmatris som visar detta. De kurser som är aktuella, för de inriktningar som skapas, skiljer sig enbart avseende skolform och didaktisk och vetenskaplig relevans. M.a.o. den första kursen Ämnesdidaktisk fördjupning mot förskolan har innehåll mot förskolans verksamhetsområde och på motsvarande sätt har kursen Ämnesdidaktisk fördjupning I innehåll mot skolans verksamhetsområde. Den andra kursen Förskoledidaktisk forskning utgår från den språkliga och kulturella mångfald som förskolans verksamhet har och motsvarande kurs finns inom inriktningen mot skola.

34 Bilaga 6.2 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Den tredje kursen Valfri fördjupning i förskoledidaktik och forskning respektive Valfri fördjupning i didaktik i vardera inriktning motsvarar varandra med skillnaden att de vänder sig till de olika verksamhetsområdena förskola respektive skola. 5. Beskriv hur följande funktioner har involverats i arbetet med att ta fram revideringsförslaget på akademin. a. Förankring i kollegiet Alla berörda kollegier (förskolepedagogiska och vuxenpedagogiska samt programkollegiet för masterprogrammet i didaktik) har diskuterat behovet och förordat en utveckling av masterprogrammet med en inriktning mot förskola och en inriktning mot skola. Även masterprogrammets programkollegium har diskuterat behovet och stödjer förslaget. b. Studenters synpunkter Studenters synpunkter har inhämtats, se beskrivning under fråga 1. c. Branschrådets synpunkter Under en längre tid har förskollärarprogrammets branschråd efterfrågat ett masterprogram/magisterprogram. Branschrådet för Förskollärarprogrammet ställer sig positiva till en inriktning mot förskola och menar att det förväntas leda till fler förskollärare som arbetar med en förskola på vetenskaplig grund. Bilagor Bilaga 1: Förslag till reviderad utbildningsplan för masterprogrammet i didaktik.

35 Bilaga 6.3 Masterprogram i didaktik, 120 hp Programinformation Utbildningsplan Programkod: Giltig från: Beslutsinstans: Behörighet: GSL01 HT19HT15 Fakultetsnämnden Diarienummer: MDH /13 Akademi: Förskollärarexamen alternativt Llärarexamen om minst 180 högskolepoäng eller kandidatexamen om minst 180 högskolepoäng med huvudområde utbildningsvetenskap, pedagogik, specialpedagogik, didaktik eller motsvarande, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning i huvudområdet. Alternativt magisterexamen om minst 240 högskolepoäng med huvudområde i ett av lärarutbildningens ämnesområden. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3 och Engelska A/Engelska 6 eller motsvarande. I de fall programmet går att söka som senare del gäller att den sökande måste uppfylla de särskilda behörighetskrav som gällde för programmets första termin samt ha läst motsvarande programmets tidigare terminer. UKK Fastställandedatum: Reviderad: Mål Masterprogrammet i didaktik är en utbildning som behandlar sådana kunskaper och färdigheter som är centrala för att kunna utveckla verksamhetsnära professionell kompetens och kunskap inom förskola och skola. Programmet ska skapa förutsättningar för att utveckla vetenskaplig kunskap och praktisk kompetens i syfte att utföra kvalificerad förskole- och skolutveckling på vetenskaplig grund. reflektera kring själva lärargärningen och dess ämnesinnehåll och utföra kvalificerade skolutvecklingsprojekt på vetenskaplig grund. Utbildningen ger därmed en grund för kvalificerad utbildningsanknuten yrkesutövning som för undervisning och lärande såsom planering, utveckling, administration, utbildningsplanering, kursutveckling, läromedelsutveckling, utvärdering, utredning eller annan verksamhet inom området. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: För magisterexamen visa kunskap och förståelse inom huvudområdet didaktik, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet didaktik. För masterexamen

36 Bilaga 6.3 visa kunskap och förståelse inom huvudområdet didaktik, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet didaktik. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: För magisterexamen visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. För masterexamen visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: För magisterexamen visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. För masterexamen visa förmåga att inom huvudområdet didaktik göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

37 Bilaga 6.3 Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Engelskspråkig litteratur förekommer och seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma. Innehåll Utbildningen omfattar totalt 120 högskolepoäng, varav de första 60 högskolepoängen innefattar studier på magisternivå. I utbildningen ingår en introducerande kurs som syftar till att ge ökad kunskap om och förståelse för vad kunskap är, hur den uppstår och förmedlas i samspelet mellan individ och samhälle. Kurser i allmändidaktik, ämnesdidaktik, vetenskaplig teori och metod samt fältarbete ingår i programmet. Dessutom ingår två självständiga arbeten i form av uppsatser kopplade till den studerandes yrkesprofessionalism: en uppsats för magisterexamen och en för masterexamen. Samtliga kurser inom programmet ges inom huvudområdet didaktik. Årskurs 1 Didaktik: Didaktik - en introduktion, 15 hp Vetenskaplig metod, 7,5 hp Examensarbete magister i didaktik, 15 hp Valbar inriktning förskola Ämnesdidaktisk fördjupning motöte förskola, 15 hp Förskoledidaktisk foörskning, 7,5 hp Valbar inriktning skola Ämnesdidaktisk fördjupning, 15 hp Vetenskaplig metod, 7,5 hp Språklig och kulturell mångfald, 7,5 hp Examensarbete 1 i didaktik, 15 hp Årskurs 2 Didaktik: Didaktik som kunskapsområde och forskningsfält, 7,5 hp Didaktiska forskningsmiljöer en fördjupning, 7,5 hp Kvantitativ och kvalitativ metod, 7,5 hp Vetenskaplig metod och fältstudier, 7,5 hp Examensarbete 2 i didaktik, 15 hp Valbar inriktning förskola Valfri fördjupning i förskoledidaktik och forskning, 15 hp Valbar inriktning skola Valfri fördjupning i didaktik, 15 hp Examensarbete 2 i didaktik, 15 hp Mindre förändringar i kursutbudet kan komma att ske under utbildningen till följd av kontinuerligt kvalitetsarbete.

38 Bilaga 6.3 Val inom programmet En kurs omfattande 15 högskolepoäng inom valfritt fördjupningsområde i didaktik ingår i programmet. För student antagen till masterprogrammet i didaktik gäller obligatoriska studier enligt ovanstående inriktningar. Val av inriktning, förskola eller skola, sker under termin 1. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examina: Filosofie magisterexamen med huvudområdet Didaktik (Master of Arts (60 credits) in Didactics) Filosofie masterexamen med huvudområdet Didaktik (Master of Arts (120 credits) in Didactics) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer ska bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Mälardalens högskola har regler och anvisningar för vad som gäller vid examination. Dessa finns bland annat tillgängliga via högskolans webbplats.

39 Bilaga 6.4 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (5) Handläggare Ewa Dahlén Utredning enligt VP-aktivitet 12; Revidering av masterprogrammet i didaktik AKTIVITET 12: Revidering av masterprogrammet i didaktik - Utreda samt föreslå en revidering av masterprogrammet i didaktik med utgångspunkt i MER 2014 och tidigare utvärderingar av ämnet didaktik. Utredningen ska även undersöka möjligheten att utveckla en inriktning i programmet mot förskoledidaktik. Masterprogram i Didaktik MDH Masterprogrammet i didaktik startades höstterminen 2010 och har sedan dess getts utan specifik inriktning med start varje hösttermin. Programmet ges på 25% fart på Campus Eskilstuna med föreläsningar på kvällstid. Den första kullen att ta examen blir till sommaren I tabell 1 i bilagan finns antagningsstatistiktill masterprogrammet i didaktik sedan höstterminen Det har funnits tillräckligt många sökande för att fylla de platser som varit akademins rekryteringsmål. Programmets genomströmning har varit låg till både termin 3 och termin 6. (tabell 3) För att uppnå nationell nivå (tabell 2) av genomströmning på ett masterprogram krävs 55%. Tabell 3 som visar genomströmningen till termin 3 och termin 6 för kullarna som startade masterprogrammet visar att programmet inte kommer uppnå nationell nivå av genomströmning de närmsta åren. Vissa studenter har valt att avbryta sina studier och några har valt att avsluta sina studier efter magisterexamen. Några av de studenter som valt att avbryta sina studier har uttryckt till SYV att det är svårt att kombinera sina studier med heltidsjobb under så lång tid, speciellt med fysiska träffar. Det programutbud som föreslagits för det strategiska rådet för läsåret 19/20 föreslår en revidering av studietakten till 50 % på distans. Bakgrund 2017 genomgick Förskollärarprogrammet en pilotutvärdering. UKÄs bedömning var att utbildningen håller hög kvalitet. Dock nämndes ett par utvecklingsområden. Att, till studenter och andra intresserade, tydligare kommunicera den vid lärosätet pågående och nyss avslutade forskningen, både på senior nivå och doktorandnivå. Att fullfölja de ambitioner som uttrycks i självvärdering och ledningsintervjuer om ökad satsning på utbildningsvetenskaplig forskning,

40 Bilaga 6.4 för att stödja forskningsutveckling och forskningsanknytning samt för att underlätta rekryteringen av forskarutbildade lärare till utbildningen. 2 (5) Att öka andelen forskarutbildade lärare i utbildningen. Detta mål gynnas av ovanstående insatser, men kräver också extern rekrytering. (UKÄs beslut från pilotutvärderingen av förskollärarexamen) En arbetsgrupp vid akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) som ansvarade för arbetet med självvärderingen har föreslagit och planerat aktiviteter utifrån beslutet. En del av de aktiviteter som planerats har därefter skrivits in i akademins verksamhetsplan för år AKTIVITET 6: Uppföljning av UKÄ:s pilotutvärdering av förskollärarprogrammet Utifrån UKÄ:s utbildningsutvärdering av förskollärarprogrammet åtgärda de brister som framgår av bedömargruppens motiveringar och som formulerats i en intern handlingsplan. Arbetsgruppen har samlat de föreslagna aktiviteterna i en intern handlingsplan. En aktiviteter från handlingsplanen är följande: Utveckla ett magister- och mastersprogram utifrån de kompetensbrister som förekommer inom förskoleområdet. (Handlingsplan FLP Didaktik) Motiveringen till ovanstående aktivitet i handlingsplanen är att: Genom en ökad satsning på didaktisk forskning inom området förskola förväntas Förskollärarprogrammet på MDH bli en mer attraktiv arbetsgivare för forskare. Det förväntas även leda till fler förskollärare som arbetar med utveckling av förskola på vetenskaplig grund. Personer med examen från förskollärarprogrammet är behöriga att söka till masterprogrammet i didaktik så som det är utformat idag. De studenter som påbörjat utbildningen och som har en bakgrund från förskolan har dock framfört kritik att utbildningens innehåll och utformning enbart är anpassad mot skola, och har inte upplevts som relevant för dem. Omvärldsanalys I tabell 4 i bilagan redovisas Masterprogram i Didaktik som erbjuds på Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Uppsala universitet. Stockholms universitet öppnar ett nytt masterprogram förskoledidaktik ht 18 som också redovisas i tabellen. I tabellen återfinns information om studietakt, antal sökande och övrig information. Flest antal sökande har Stockholms universitets nystartade master mot förskoledidaktik. Övriga masterprogram i didaktik har mellan studenter per årskull. Uppsala universitet har en bredare master mot utbildningsvetenskap där Didaktik kan läsas som en av sex inriktningar. (Tabell 5) Didaktikinriktningen i Uppsala är en inriktning med få sökande jämfört med deras inriktning mot pedagogiskt ledarskap som är en betydligt mer populär masterutbildning. Stockholms universitet har valt att bedriva båda sina masterprogram på distans, medan de övriga lärosätena har sina på campus där kurserna ges på sen eftermiddag

41 Bilaga 6.4 och kväll. Samtliga masterutbildningar har en studietakt på 50% förutom den nystartade mastern i förskoledidaktik som är på 100%. 3 (5) Liknande utbildningar I tabell 6 redovisas liknande masterprogram på ytterligare två lärosäten, Högskolan i Gävle, och Linköpingsuniversitet. Information om studietakt, antal sökande och övrig information finns i tabellen. Högskolan i Gävle erbjuder en master i Utbildningsvetenskap med inriktning verksamhetsutveckling. Utbildningen startade vt 18 och till sina 20 platser var det 32 förstahandssökande i första urvalet. Masterprogrammet i Linköping är en bredare masterutbildning med möjlighet att välja tre olika utbildningsvetenskapliga huvudområden där huvudområdet pedagogiskt arbete även kan läsas med inriktning mot yngre barns lärande. Inom inriktningarna kan studenten även välja olika fokusområden såsom: didaktik med utomhuspedagogisk inriktning eller specialpedagogik. Inriktningen pedagogiskt arbete inriktat mot yngre barns lärande startade ht Båda inriktningarna har högt söktryck och 2017 antogs 50 studenter till vardera inriktning. Marknadsföring Hur marknadsförs innehållet i master mot pedagogiskt arbete, utbildningsvetenskap jämfört med master i didaktik? I bilaga 7 finns urklipp från programbeskrivningarna av utbildningarna omnämnda tidigare. Masterprogram i pedagogiskt arbete och verksamhetsutveckling marknadsförs i högre grad som mer praktiska och verklighetsnära utbildningar där studenten får nya fördjupa sig i sin yrkesroll och få verktyg till bland annat verksamhetsutveckling. Masterprogram i didaktik marknadsförs i högre grad som forskningsberedande där utbildningen ger kunskaper i didaktik som vetenskapligt ämne. De beskrivs i högra grad som utbildningar som utvecklar förmågan att kritiskt systematisera och integrera kunskaper i didaktik samt att analysera, bedöma och hantera komplexa frågor och situationer. Däremot så är marknadsföringen för masterutbildningarna i didaktik i Uppsala Universitet och MDH undantag. Deras programbeskrivningar är med lika masterprogrammen i pedagogik på så sätt att de marknadsförs mot lärare som vill utvecklas i sin yrkesroll. Omvärldsanalysen visar att Masterprogram inriktat mot didaktik har lägre antal sökande än de som är inriktade mot pedagogiskt arbete, utbildningsvetenskap eller liknande. Analysen visar även att det finns ett stort intresse för de nystartade masterutbildningar med inriktning mot förskola eller yngre åldrar. I större utsträckning har även de masterutbildningar i didaktik som är campusförlagda lägre antal sökande än de som bedrivs på distans. De utbildningar som benämns som masterutbildningar mot pedagogiskt arbete eller utbildningsvetenskap marknadsförs i högre grad som utbildningar där studenten får möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll samt att de får verktyg att använda på sin arbetsplats jämfört med masterutbildningar som marknadsförs mer som forskarförberedande. Ur ett huvudmannaperspektiv kan masterutbildningar mot pedagogiskt arbete eller utbildningsvetenskap därför framstå som mer attraktiva då arbetsgivaren ser hur det gynnar verksamheten om en lärare går programmet.

42 Bilaga (5) Förslag på Masterprogram i Didaktik (Förskola) MDH Arbetsgruppen som består utav utbildningsledare, programföreträdaren för Förskollärarprogrammet och programföreträdaren på Masterprogrammet i didaktik har varit involverade i utredningen. Två möjliga vägar att erbjuda förskoledidaktik inom ramen för masterprogrammet i didaktik har analyserats. Ett alternativ med två sökbara inriktningar, en mot förskolans didaktik och en mot skolans didaktik. Det andra alternativet med valbara kurser under tre terminer där studenten kan välja mellan området förskola eller skola. Arbetsgruppen föreslår att masterprogrammet i didaktik framöver ska erbjudas med två inriktningar. Dels kommer det bli tydligare för studenter vilken utbildning de väljer, dels är möjligheten större att kunna bygga en röd tråd genom programmet, vilket ger en högre kvalité. Risken med valbara kurser är att studenten fritt väljer kurser från olika områden, på så sätt förloras den röda tråden och kvalitén minskar. Det blir även enklare för akademin att marknadsföra inriktningarna dels mot studenter och branschen. Vid framtagning av inriktningsspecifika kurser har hänsyn tagits till att säkerställa bredden på kursutbudet och att stärka kvalitén på programmet. Tre nya förskolespecifika kurser skulle då införas på inriktningen förskola och programmet skulle på så sätt få ett sammankopplande ramverk för förskoledidaktik på avancerad nivå. Resterande kurser samläses med inriktning skola. De föreslagna inriktningsspecifika kurserna inom förskola öppnar för ett forskningsområde vid avdelningen som nu tydligare har koppling till begreppet undervisning i förskola. Det innebär att det nya reviderade Masterprogrammet kan komma att bidra till ett mer attraktivt lärosäte för den student som är intresserad av att läsa didaktik mot förskolan. Förväntningen är att Masterprogrammet kommer rekrytera fler studenter än tidigare då vi genom en revidering når ut till en större målgrupp än tidigare. Studenters har efterfrågat en specifik inriktning mot förskola då de upplevt att utbildningen inte anpassats i så hög grad mot förskola som de hoppats på. Även Branschrådet för Förskollärarprogrammet ställer sig positiva till en inriktning mot förskola och menar att det förväntas leda till fler förskollärare som arbetar med en förskola på vetenskaplig grund. Beredningen av utredningar har inkluderat programföreträdare för Förskollärarprogrammet och Masterprogrammet i Didaktik. Utbildningsledare har ansvarat för utredningen och sammankallat möte vid behov.

43 Bilaga 6.4 Inriktning mot förskola eller skola väljs då studenten söker till programmet. Inom varje inriktning ingår kurser med koppling till den valda inriktningen. 5 (5) Gemensamma kurser, 82,5 hp T1: Didaktik en introduktion, 15hp T3: Vetenskaplig metod, 7,5 hp T4: Examensarbete magister 15 hp T5: Vetenskaplig metod och fältarbete I, 15hp T6: Vetenskaplig metod och fältarbete II, 15hp T7-T8 Examensarbete i Master, 30 hp eller Examensarbete i Master, 15 hp Inriktning förskola, 37,5 hp T2: Ämnesdidaktisk fördjupning mot förskolan, 15 hp T3: Förskoledidaktisk forskning 7,5 hp T7-T8 Valfri fördjupning i förskoledidaktik och forskning, 15hp Inriktning skola, 37,5 hp T2: Ämnesdidaktisk fördjupning I, 15hp T3: Språklig och kulturell mångfald 7,5 hp T7-T8 Valfri fördjupning i didaktik 15hp

44 Bilaga 6.4 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (9) Handläggare Ewa Dahlén Bilaga till utredning enligt VP-aktivitet 12; Revidering av masterprogrammet i didaktik Tabell 1; Rekryteringssiffror till Masterprogrammet i Didaktik på Mälardalens högskola Termin Ort Rekryteringsmål Antal 1:a handssökande Totalt antal sökande H2014 Ea Antal antagna i urval 1 H2015 Ea H2016 Ea H2017 Ea H2018 Ea Tabell 2; Genomströmning på Masterprogram nationellt (SCB) Enligt SCB är genomsnittet för genomströmning på en masterutbildning 55 %

45 Bilaga (9) ( Masterprogrammet i Didaktik på Mälardalens högskola startade 2010 på Mälardalens högskola och den första kullen att ta examen blir till sommaren Tabell 3 :Genomströmning Master i Didaktik MDH I tabellerna nedan presenteras genomströmningen till termin 3 och termin 6 för kullarna som startade masterprogrammet Genomströmning till termin Masterprogram i didaktik 39 % 31 % 29 % 35 % 47 % Genomströmning till termin 6 Kolumnetiketter Masterprogram i didaktik 20 % 42 % 22 % 0 % 18 %

46 Bilaga 6.4 Tabell 4; Masterprogram i didaktik 3 (9) Utbildning Universitet Studietakt Antal studenter Övrigt Masterprogram i förskoledidaktik, 120 hp Stockholms universitet 100 % distans Start ht förstahandssökande. Programmets huvudsakliga syfte är att vara forskarutbildningsförberedande och endast i underordnad omfattning fortbildning på avancerad nivå Masterprogram i didaktik, 120 hp Stockholms universitet 50 % distans med fåtal träffar förstahandssökande och 16 antagna efter urval förstahandssökande och 11 antagna Masterprogram i didaktik, 120 hp Göteborgs universitet 50 % kväll Totalt 30 sökande- varav 11 förstahandssökande. 10 antagna förstahandssökande och 3 antagna Masterprogram i utbildningsvetenskap sex inriktningar: 1.Barn och ungdomsvetenskap, 2.Didaktik, 3.Pedagogik, 4.Pedagogiskt ledarskap, 5.Specialpedagogik 6.Utbildningssociologi. Uppsala universitet 50 % 60 Till samtliga inriktningar (se tabell med inriktningarna nedan)* Enbart Didaktik inriktningen förstahandssökande, 8 antagna förstahandssökande till Didaktik 10 antagna. (mest populära inriktningen pedagogiskt ledarskap ca 50 antagna 2017) Från våren 2013 till hösten magisterexamina och 45 masterexamina utfärdats i de olika huvudområdena.

47 Bilaga 6.4 Tabell 5: Masterprogram i utbildningsvetenskap i Uppsala. 4 (9) Masterprogram i utbildningsvetenskap i Uppsala. Tabellen visar sex inriktningar inom programmet. Utbildningen är upplagd så att studenten läser kurser på halvfart under hela programtiden. Det gör det möjligt för studenten att själv styra sin studietakt. Om studenten läser programmet på halvfart väljer väljs en kurs i taget och för heltid läses två kurser parallellt. Kurserna omfattar 7,5 hp. Kurserna ges huvudsakligen på vardagarna, sen eftermiddag och kväll. * )

48 Bilaga (9) Tabell 6: Liknande utbildningar Utbildning Universitet Studietakt Antal studenter Övrigt Masterprogrammet i Utbildningsvetenskap med inriktning verksamhetsutveckling 120 hp Högskolan i Gävle 50 % distans 20 studenter Startade vt förstahandssökande i urval 1 Masterprogram i Pedagogiskt arbete Med två olika inriktningar: Linköpingsuniversitet 50 % distans Startade ht var det 45 förstahandssökande i urval 1 50 antagna 1.inriktning mot yngre barns lärande Linköpingsuniversitet 50 % distans 2017 var det - 64 förstahandssökande i urval 1 50 antagna 2.inriktning: Pedagogiskt arbete 2016 var det 29 förstahandsväljare i urval 1 38 antagna

49 Bilaga 6.4 Bilaga 7; Marknadsföring Hur marknadsförs innehållet i master mot pedagogiskt arbete, utbildningsvetenskap jämfört med master i didaktik? 6 (9) Masterprogram i Pedagogiskt arbete Linköping universitet ( Vill du fördjupa dig och komma längre när det gäller lärande och undervisning i olika lärmiljöer? Är du intresserad av pedagogiskt ledarskap? Vill du utveckla din förmåga att förstå bedömnings- och klassrumsprocesser? Vill du ha fördjupad kompetens inom specialpedagogik? Eller vill du ta första steget mot en forskarkarriär? Masterprogrammet i Utbildningsvetenskap med inriktning verksamhetsutveckling, Högskolan i Gävle Utbildningsvetenskap-med-inriktning-verksamhetsutveckling-120-hp.html Fördjupa din yrkesroll som lärare Masterprogrammet i utbildningsvetenskap är ett program för dig som har en pedagogisk utbildning och som vill fördjupa dig i hur man utvecklar pedagogiska verksamheter. Under programmets gång lär du dig att initiera, planera, leda och utvärdera utvecklingsprojekt. Programmet är särskilt inriktat på verksamhetsutveckling i förskolan och skolan. Förutom att ge dig verktyg att utveckla verksamheter ger programmet dig också kunskap och insikter för att fördjupa och utveckla din egen yrkesroll. Vem passar programmet för? Masterprogrammet i utbildningsvetenskap passar särskilt dig som har praktisk erfarenhet av pedagogiskt arbete. Det passar dig som i dag arbetar som exempelvis förskolelärare, fritidspedagog eller lärare, men också du som är arbetslagsledare, ämnesföreträdare, verksamhetsutvecklare eller strateg inom den pedagogiska världen. Masterprogram i förskoledidaktik, Stockholms universitet Masterprogrammet i förskoledidaktik vänder sig till dig som har en förskollärareller lärarexamen eller till dig med behörighetsgivande studier inom andra samhällsvetenskapliga ämnen. Utbildningen kan öppna nya dörrar i din karriär, till exempel som utredare eller verksamhetsutvecklare hos kommuner och myndigheter. Programmet är även forskningsförberedande.

50 Bilaga 6.4 Masterprogram i didaktik, 120 hp, Stockholms universitet 7 (9) Programmet vänder sig både till dig som är intresserad av att fördjupa dina didaktiska kunskaper och din förståelse för teoretiska frågor och problem inom egen yrkesverksamhet och till dig som är intresserad av att på sikt gå vidare till forskarutbildning i didaktik. Inom programmet erbjuds du möjlighet att både bredda och fördjupa dina kunskaper i didaktik som vetenskapligt ämne. Du får möjlighet att utveckla din förmåga att kritiskt systematisera och integrera kunskaper i didaktik samt att analysera, bedöma och hantera komplexa frågor och situationer. I programmet får du dessutom möjlighet att fördjupa kunskaper i vetenskapsteori, teoretiska perspektiv och vetenskapliga metoder samt fördjupa dina insikter i aktuell forskning och utvecklingsarbete i didaktik. Nya kunskaper om bl.a. didaktisk bedömning och utvärdering, design för lärande, verksamhetsutveckling samt teorier om lärande kommer särskilt att uppmärksammas för att utveckla och bredda didaktisk kunnighet och handlingsrepertoar i olika verksamheter. Masterprogram i utbildningsvetenskap inriktning Didaktik, Uppsala universitet Didaktik som forskningsfält och kunskapsområde är centralt för lärares yrkesverksamhet och berör frågor som uppstår i mötet mellan undervisningens innehåll och den pedagogiska praktiken. Inriktningen mot didaktik syftar till att ge redskap för kritisk analys av undervisning, socialisation och lärande. Inom didaktik studeras undervisningens innehåll, i vilken kontext och på vilka grunder det väljs, vem som har makten över urvalsprocesserna och hur valet av ett specifikt innehåll legitimeras. Andra centrala didaktiska frågeställningar är hur undervisningsinnehållet hanteras i undervisningen, vem undervisningen avser och hur lärande och socialisation sker. Olika slags meningsskapande, såsom lärares och barns erfarenheter och interaktioner samt institutionaliserade traditioner och deras betydelse för undervisning, blir därmed intressanta att undersöka. Masterprogram i utbildningsvetenskap inriktning Pedagogik, Uppsala universitet Pedagogik handlar om formella och informella processer genom vilka människor formas och förändras i olika sociala, kulturella och institutionella sammanhang som förskola, skola, familj, fritid, arbetsliv och högre utbildning. Inom pedagogiken behandlas fenomen som lärande, fostran, bildning, utbildning, undervisning och andra påverkansprocesser. Frågor som ställs berör exempelvis hur och varför olika värderingar, kunskaper och färdigheter uppstår, vidmakthålls och förändras inom och mellan generationer, grupper och individer. Människors lärande och villkoren för lärandet inom olika mänskliga verksamhetsområden studeras. Med lärande menas människors utveckling av kunskaper, kompetens, uppfattningar och förhållningssätt. Dessutom studeras organisation, ledning och styrning samt utvärdering och bedömning inom både utbildning och arbetsliv.

51 Bilaga 6.4 Masterprogram i didaktik, Mälardalens högskola 8 (9) Master- och magisterprogrammet i didaktik vänder sig till dig som arbetar inom förskola eller skola och som är intresserad av lärandets, undervisningens och utbildningens villkor. Efter utbildningen är du master- eller magisterutbildad utvecklingspedagog och kan bland annat arbeta med att utveckla arbetet i förskola och skola eller driva skolutvecklingsprojekt på vetenskaplig grund. Utbildningarna i didaktik marknadsförs i större utsträckning som ett första steg innan forskarutbildning (Uppsala Universitet och MDH som undantag). Masterprogrammen i pedagogik marknadsförs i större utsträckning mot hur utbildningen gynnar verksamma lärare i sin yrkesroll. De utbildningar som har inriktningar specifikt mot yngre barn eller förskola har högre antal sökande. Tabell 8; Förslag på Masterprogram i didaktik med två inriktningar: Förslaget baseras på att två inriktningar skapas inom programmet, antingen inriktning förskola eller skola. Inriktningen kommer att, utöver det självständiga arbetena, bestå av 37,5 hp specifika kurser inriktade mot förskolans didaktik. Inriktning förskola Inriktning skola T1: Didaktik en introduktion, 15hp Didaktik en introduktion, 15hp T2: Ämnesdidaktisk fördjupning Ämnesdidaktisk fördjupning I, 15hp mot förskolan, 15 hp T3: Vetenskaplig metod, 7,5 hp Vetenskaplig metod, 7,5 hp Förskoledidaktisk forskning 7,5 hp Språklig och kulturell mångfald 7,5 hp T4: Examensarbete magister 15 hp Examensarbete magister 15 hp T5: Vetenskaplig metod och fältarbete I, 15hp Vetenskaplig metod och fältarbete I, 15 hp T6: Vetenskaplig metod och fältarbete II, Vetenskaplig metod och fältarbete II, 15 hp 15 hp T7-T8 Examensarbete i Master, 30 hp eller Examensarbete i Master, 15 hp+ Valfri fördjupning i förskoledidaktik och forskning 15hp Examensarbete i Master, 30 hp eller Examensarbete i Master, 15 hp+ Valfri fördjupning i didaktik, 15hp T2,T3,T7-T8 erbjuds inriktningskurser. Resterande terminer erbjuder programgemensamma kurser.

52 Bilaga (9) Tabell 9; Förslag på Masterprogram i didaktik med valbara kurser i T2, T3 och T7-8 Det andra förslaget innebär en ingång på programmet med valbara kurser termin 2, 3 och 8. T1: Didaktik en introduktion, 15hp T2: Val mellan: Ämnesdidaktisk fördjupning mot förskolan, 15 hp eller Ämnesdidaktisk fördjupning I, 15hp T3: Vetenskaplig metod, 7,5 hp samt val mellan: Förskoledidaktisk forskning 7,5 hp eller Språklig och kulturell mångfald 7,5 hp T4: Examensarbete magister 15 hp T5: Vetenskaplig metod och fältarbete I, 15hp T6: Vetenskaplig metod och fältarbete II, 15hp T7-T8 Examensarbete i Master, 30 hp eller Examensarbete i Master, 15 hp+ Samt val mellan: Valfri fördjupning i förskoledidaktik och forskning 15hp eller Valfri fördjupning i didaktik 15hp

53 Bilaga 7.1 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 6: Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ärende 2018/2690 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara 1 (2) BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplan för ämneslärarprogrammet gymnasieskola (GAM02) Bakgrund Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har den 30 oktober 2018 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanen för ämneslärarprogrammet gymnasieskola (GAM02). Revideringen föreslås gälla för studenter som antas till programmet höstterminen 2019 och framåt. Utbildningsplanen reviderades senast den 18 april 2017 att gälla från höstterminen 2017 (dnr 2015/3139), då man tog bort fyra ämneskombinationer som inte längre erbjöds samt lade till de specifika kurserna för undervisningsämnena. Dessförinnan reviderades utbildningsplanen den 10 december 2015 efter att högskolan hade beviljats tillstånd att utfärda ämneslärarexamen i ämnet teknik. Faktasammanställning Akademin har lämnat en ansökan med redogörelser och motiveringar till de önskade förändringarna och beskrivning av ärendets beredning vid akademin samt ett förslag på ny utbildningsplan. Akademin har inte bifogat någon examensmatris, men anger i sin ansökan att man kan säkerställa att alla examensmål täcks genom lärandemålen i de nya kurserna och avser att uppdatera examensmatrisen när de nya kursplanerna är fastställda. Flytt av verksamhetsförlagd utbildning Akademin föreslår att den sista perioden med verksamhetsförlagd utbildning (VFU) flyttas från årskurs 4 till årskurs 5, då studenterna har läst klart sina båda undervisningsämnen och då kan pröva undervisning i båda dessa ämnen. Det skulle enligt akademin ge möjlighet dels till djupare reflektioner, dels till att knyta kontakter inför arbetslivet. Följande förändringar föreslås i utbildningsplanen: Kursen Verksamhetsförlagd utbildning 3 - ämneslärare, 15 hp, flyttas från årskurs 4 till årskurs 5. För att göra plats för VFU-kursen i årskurs 5 flyttas följande ämneskurser (ämne 1) från årskurs 5 till årskurs 4: Svenska: Roman och novell, 7,5 hp, och Lyrik och drama, 7,5 hp.

54 Bilaga 7.1 Matematik: Analysens grunder för ämneslärare gymnasieskolan, 7,5 hp, och Introduktion till algebraiska strukturer för ämneslärare gymnasieskolan, 7,5 hp. 2 (2) Ändring av upplägg i ämnet engelska Inom ämnet engelska vill akademin skapa en bättre struktur och tydligare progression för ämneskunskaper å ena sidan och för ämnesdidaktiska kunskaper å den andra sidan. Det nya upplägget är dessutom tänkt att öka möjligheterna till utbytesstudier och till samläsning med studenter utanför lärarprogrammet. Följande förändringar föreslås i utbildningsplanen: Kurser om totalt 60 hp i engelska (ämnesstudier, ämne 2) i årskurs 2 byts ut. Kurser om totalt 30 hp i engelska (ämnesstudier, ämne 2) i årskurs 5 byts ut. Flytt av kurs i svenska Akademin föreslår också en flytt av två kurser i svenska, med syfte att studenterna ska ha med sig kunskap i retorik tidigare i utbildningen och under samtliga VFU-perioder. Följande förändring föreslås i utbildningsplanen: Kursen Svenska språket förr och nu, 7,5 hp, i årskurs 1 byter plats med kursen Retorik för lärare, 7,5 hp, i årskurs 3 (ämnesstudier, ämne 1). Överväganden De motiveringar till förändringarna som akademin anger i sin ansökan förefaller stärka kvaliteten på programmet och bidra till goda förutsättningar för studenternas lärande. Akademin har inte inkommit med någon examensmatris som visar hur kursernas lärandemål är tänkta att uppfylla de nationella examensmålen för ämneslärarexamen, men anger att examensmatrisen kommer att uppdateras när de nya kurserna i engelska finns inrättade. Förutom de nya kurserna i engelska består förändringarna av att kurser flyttar mellan årskurser, vilket inte påverkar innehållet i programmet. Beredningens rekommendation Utskottet rekommenderas att revidera utbildningsplanen för ämneslärarprogrammet gymnasieskola, i enlighet med akademi UKK:s förslag att gälla för studenter som antas höstterminen 2019 och framåt.

55 Bilaga 7.2 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Handläggare på akademin Till fakultetsnämnden Petra Coolen Larsson Ansökan om revidering av utbildningsplan för ämneslärarprogrammet mot arbete i gymnasieskolan och/eller årskurs Beskriv de önskade förändringarna i utbildningen samt motivera dem. Redogör också för hur förändringarna stärker kvaliteten i utbildningen. Akademin önskar att ämneslärarprogrammet ska få ändra ordningen i vilken kurserna erbjuds studenterna samt ändra upplägget inom inriktningen engelska. Den främsta avsikten med revideringen är att erbjuda en verksamhetsnära utbildning som ger studenterna förbättrade möjligheter till fördjupade kunskaper och färdigheter inom det ämnesdidaktiska området. Revideringen kommer att innebära att studenterna läser sin sista VFU under termin 10 när de har läst klart samtliga kurser i båda sina undervisningsämnen, i stället som för idag under termin 8. Studenterna kan då under sin sista VFU pröva undervisning i båda ämnen vilket ger dem möjlighet till djupare och jämförande reflektioner. Ur studentperspektiv är det en fördel för studenterna att göra VFU-3 så sent som möjligt under utbildningen så de kan knyta kontakter inför kommande anställning. Dessutom har studenter i utvärderingar och diskussioner under en uppstartsdag för programmet uttryckt önskemål om att läsa klart ämneskurserna inför VFU-3. Vissa studenter har uttryckt att det har förekommit att övningsskolor har reagerat på att studenter inte har velat undervisa i båda ämnen, trots att de hade kommit så långt i sina studier. Förändringarna inom inriktningen engelska skapar en tydligare struktur och progression när det gäller ämnes- respektive pedagogiska/språkdidaktiska kunskaper och färdigheter. I den nya strukturen kan progressionen lättare tydliggöras. Studenterna får också ökade möjligheter att förlägga delar av sina studier utomlands (internationalisering). Dessutom ger det nya upplägget förbättrade möjligheter till samläsning med icke-lärarstudenter. Vid framtagande av inriktningsspecifika kurser har hänsyn tagits till att säkerställa kvalitén på programmet. Pedagogiska/didaktiska element samlas i första hand i pedagogikkurserna. För KPU-studenter innebär det nya upplägget ökade möjligheter att läsa enstaka kurser i språkdidaktik. En möjlighet som saknas i nuvarande KPU. Revideringen ger i viss mån möjlighet att förbättra överensstämmelse mellan kursernas innehåll och kursledarnas kompetens och intressen. Detta ser akademin som en ytterligare möjlighet till kvalitetsförbättring. Akademin vill byta plats på kurserna Svenska språket förr och nu, SVA420 (från termin 1 till termin 6) och Retorik för lärare, SVA026 (från termin 6 till termin 1). Det skulle göra att studenterna har med sig kunskaper i retorik under alla sina tre VFU-perioder. Svenska språket förr och nu är en ganska krävande kurs ämnesmässigt, som därför passar bra att ha något senare i programmet. 1(3)

56 Bilaga 7.2 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Omdaningen att visst innehåll flyttas mellan olika kurser. Bortsett från att de pedagogiska/didaktiska elementen samlas i första hand i pedagogikkurserna (samt det självständiga arbetet), kommer inslagen av realia som finns i de nuvarande kurserna Communication (English 1) och Language in Context (English 2) flyttas, samtidigt som några av de kommunikativa aspekterna inte minst i Communication flyttas till nya kurser. Akademin håller för närvarande på att revidera kursplaner för kurserna i inriktning engelska. När dessa är färdiga kommer examensmatrisen att uppdateras därmed akademin kan säkerställa att alla examensmål täcks genom lärandemålen i de gamla och nya kurserna. 2. Beskriv vad som ligger till grund för förändringarna, till exempel synpunkter och slutsatser från kursvärderingar/kursanalyser eller programvärdering/programanalys. Ganska många studenter har i programvärderingar och i samtal med programansvariga framfört önskemål om att tidigarelägga retorikkursen. Förslaget har också varit uppe i programkollegiet, programrådet och ämneskollegiet för svenska språket där det vid samtliga tillfällen fått ett positivt mottagande. Flyttningen av VFU härrör helt och hållet från programkollegiet, men har fått ett positivt mottagande i samtal med studenter. Ämneskollegiet för engelska har tidigare uppmärksammat att man skulle vilja skapa större tydlighet kring progressionen inom ämnet engelska och de pedagogiska/ämnesdidaktiska elementen i kurserna. Förslaget togs sedan upp i programkollegiet och mottogs positivt. 3. Ange från vilken termin förändringarna föreslås börja gälla. I de fall förändringarna berör studenter som redan påbörjat sin utbildning motivera varför förändringar behöver göras i pågående utbildning. Förändringen ska gälla från höstterminen 2019 för de studenter som påbörjar sin utbildning. Eftersom akademin önskar göra förändringar från termin 1 anses det inte lämpligt att införa förändringen retroaktivt för studenter som redan läst några terminer. Det innebär förvisso att vissa kurstillfällen för vissa kurser kommer att ligga nära i tiden för lärarna, men akademin anser att eventuella besvärligheter för lärare underordnas fördelarna för studenterna. 4. Om förslaget berör kurser, beskriv hur studenterna efter föreslagen ändring ges förutsättningar att uppfylla samtliga nationella examensmål och lokala examenskrav för berörd examen, alternativt bifoga examensmatris som visar detta. Ena delen av revideringen gäller omflyttning av bestående kurser, den andra delen gäller nyinrättande av kurser i inriktningen engelska. Som beskrivit tidigare kommer akademin genom uppdatering av examensmatrisen med de nya lärandemålen att säkerställa att examensmålen uppfylls. Examensmatrisen kommer att uppdateras när de nya kursplanerna är beslutade. 5. Beskriv hur följande funktioner har involverats i arbetet med att ta fram revideringsförslaget på akademin. 2(3)

57 Bilaga 7.2 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation a. Förankring i kollegiet Ämneskollegiet för engelska har under ett internat diskuterat och analyserat för- och nackdelar med en strukturell ändring av terminsfördelning av kurser samt en separation mellan ämnet engelska och pedagogisk/ämnesdidaktiska kurser. Ett enigt kollegium föreslog på ett programkollegium att få gå vidare med förslaget. På flera programkollegier, samt i ämneskollegiet för svenska och inom vfu-gruppen har man haft möjlighet att diskutera förslaget. Samtliga kollegier och vfu-gruppen ställer sig positiva till en revidering. b. Studenters synpunkter Förslag till revidering ligger helt i linje med studenternas önskemål så som de kommit fram i såväl kurs- som programutvärderingar och på en välkomstdag för studenter från år 2 och uppåt. I gruppdiskussioner har studenterna kunnat ventilera sina synpunkter och diskutera för- och nackdelar med senare VFU-3. Studenterna ser bara fördelar med förslaget. c. Branschrådets synpunkter Branschrådet har reagerat positivt på idén om att senarelägga VFU-3. På övningsskolorna ses det som en fördel att studenterna har läst klart samtliga kursen i sina undervisningsämnen. 3(3)

58 Bilaga 7.3 Utbildningsplan - Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Programkod: GAM02 Giltig från: HT17 HT19 Behörighet Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6 c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6 c). Engelska B, Samhällskunskap A, Matematik D (områdesbehörighet 6 c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Matematik 4 (områdesbehörighet A6 c). Engelska B, Samhällskunskap A, Matematik D, Fysik B (områdesbehörighet 6 c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Matematik 4, Fysik 2 (områdesbehörighet A6 c). Engelska B, Samhällskunskap B, Matematik B (områdesbehörighet 6 c) eller Samhällskunskap 2, Matematik 2a/2b/2c (områdesbehörighet A6 c). Engelska B, Samhällskunskap B, Matematik D (områdesbehörighet 6 c) eller Samhällskunskap 2, Matematik 4 (områdesbehörighet A6 c). Engelska B, Samhällskunskap B, Matematik B (områdesbehörighet 6 c) eller Samhällskunskap 2, Matematik 2a/2b/2c (områdesbehörighet A6 c). Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6 c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6 c). Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6 c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6 c). Engelska B, Samhällskunskap B, Matematik B (områdesbehörighet 6 c) eller Samhällskunskap 2, Matematik 2a/2b/2c (områdesbehörighet A6 c). Mål För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. För att uppnå ämneslärarexamen gäller de allmänna målen i 1 kap. 8 i Högskolelagen. Därutöver gäller de nationellt fastställda målen för ämneslärarexamen angivna nedan under denna rubrik (Högskoleförordningen 1993:100, bilaga 2). Kunskap och förståelse För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten: visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper

59 Bilaga 7.3 inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen ska studenten också: visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande, visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning. Färdighet och förmåga För ämneslärarexamen ska studenten: visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och

60 Bilaga 7.3 visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För ämneslärarexamen ska studenten: visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. För kurser i ämnet engelska är undervisningsspråket engelska. Det förekommer också kurser inom andra ämnen, exempelvis matematik, med undervisningsspråk engelska. Engelskspråkig litteratur samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma. Innehåll Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan omfattar 300/330 högskolepoäng och består av följande utbildningsområden: Utbildningsvetenskaplig kärna 60 högskolepoäng Ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan omfattande minst högskolepoäng i två ämnen Verksamhetsförlagd utbildning 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne Två självständiga arbeten (examensarbeten) om vardera minst 15 högskolepoäng Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras såväl i ämnesstudierna som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Utbildningsvetenskapliga kärnan Studierna i den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar centrala och generella kunskaper för lärare. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan anknyter till den kommande yrkesutövningen och omfattar 60 högskolepoäng med följande innehåll: Skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna Läroplansteori och didaktik Vetenskapsteori och forskningsmetodik Utveckling, lärande och specialpedagogik Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap Bedömning och betygsättning

61 Bilaga 7.3 Utvärdering och utvecklingsarbete Ämnes- och ämnesdidaktiska studier De ämnes- och ämnesdidaktiska studierna omfattar kurser i skolväsendets ämnen. För gymnasieskolan (300/330 högskolepoäng) erbjuds följande ämnen: Engelska Matematik Samhällskunskap Svenska Svenska som andraspråk Teknik För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna omfatta ämnesstudier i två undervisningsämnen. Utbildningen ska omfatta minst en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng. För svenska och samhällskunskap krävs alltid 120 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. I den utbildningsvetenskapliga kärnan och i ämnesstudierna ingår bearbetning av didaktiska frågor. Följande didaktiska huvudfrågor behandlas: Ämnesspecifika begrepp och begreppsbildning Ämneshistorik och didaktisk forskning med anknytning till ämnet Lektionsplanering utifrån läroplan, kursplaner och andra styrdokument Exempel på olika arbetsformer och ämnesmetodik Bedömning av barns/elevers prestationer och utveckling samt betygssättning där det är relevant Utvärdering Studierna i området/ämnet knyter an till kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Verksamhetsförlagd utbildning Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar 30 högskolepoäng, varav 15 högskolepoäng är knutna till ämnesstudier och 15 högskolepoäng till den utbildningsvetenskapliga kärnan. Den verksamhetsförlagda utbildningen är förlagd till för utbildningen relevant verksamhet/skolform samt till relevanta ämnen/ämnesområden och omfattar följande: Planering och genomförande av pedagogiska aktiviteter med eget ansvar under handledning Auskultation och observation i samband med verksamhet i skolans vardag Deltagande vid övningsskolans allmänna kompetensutveckling när tillfälle ges Ovanstående delar av den verksamhetsförlagda utbildningen relateras till de lärandemål för VFU som är framskrivna i respektive kursplan. Den längre och avslutande VFU-perioden knyter samman utbildningens alla delar och utmynnar i en praktisk yrkesteori.

62 Bilaga 7.3 Samverkan med övningsskola I samband med studiestarten söker varje student sin övningsskoleplacering i en särskild databas VFU-portalen. Samarbetet mellan högskolan och kommun/friskola regleras i ett särskilt avtal. För att underlätta att kursinnehållet knyts samman till vad som ska bli en professionell kunskapsbas, ska studenten genom hela utbildningen ha kontakt med yrkeserfarna handledare på sin övningsskola. Detta sker genom den verksamhetsförlagda utbildningen och fältstudierna. Fältstudierna innebär att studenten har kontinuerlig kontakt med övningsskolan i syfte att fördjupa förståelsen för, och kunskapen kring, yrkets frågor och komplexitet. Fältstudierna syftar även till att få teori och praktik att samverka. Genom den kontinuerliga kontakten med övningsskolan ges studenten möjlighet att tillsammans med handledare och övrig personal på övningsskolan utveckla en kompetens och ett språk för professionell reflektion och erfarenhetsutbyte. För utformning, innehåll och genomförande ansvarar övningsskolan tillsammans med studenten. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras av lärare på högskolan efter samråd med övningsskolans handledare, grundat på dokumentationen i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras också genom den praktiska yrkesteorin. Student som inte blir godkänd på den verksamhetsförlagda utbildningen ges endast ett ytterligare prövningstillfälle. Självständigt arbete (examensarbete) Det självständiga arbetet ger studenten möjlighet att knyta samman utbildningens olika delar: studier i den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnesstudier samt verksamhetsförlagda studier. Det självständiga arbetet i ämneslärarprogrammet inriktning mot arbete i gymnasieskolan omfattar två självständiga arbeten om 15 högskolepoäng vardera. De självständiga arbetena genomförs inom ramen för vardera ämnesfördjupningen. Möjliga ämneskombinationer: Svenska 120 hp/engelska 90 hp Svenska 120 hp/svenska som andraspråk 90 hp Svenska 120hp/Samhällskunskap 120 hp Matematik 120 hp/engelska 90 hp Matematik 120 hp/teknik 90 hp Årskurs 1 Utbildningsvetenskaplig kärna Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll - ämneslärare gymnasieskolan, 15 hp Utveckling och lärande - ämneslärare gymnasieskolan, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1 - ämneslärare, 7,5 hp Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Svenska Introduktion till svenska språket för ämneslärare, 15 hp Språkets sociala kontext, 7,5 hp

63 Bilaga 7.3 Svenska språket förr och nu, 7,5 hp Retorik för lärare, 7,5 hp eller Matematik Tal, algebra och funktioner för lärare 7,5 hp Vektoralgebra, 7,5 hp Envariabelkalkyl, 7,5 hp Geometri med problemlösning för lärare, 7,5 hp Årskurs 2 Ämnesstudier ämne 2, 2 x 30 hp Engelska Engelska för ämneslärare: praktiskt engelsk grammatik, 7,5 hp Engelska för ämneslärare: litteratur 1 7,5 hp Engelska för ämneslärare: kommunikation, 7,5 hp Engelska för ämneslärare: syntax och fonetik, 7,5 hp Engelska för ämneslärare: språk i sammanhang, 15 hp Engelska för ämneslärare: litteratur 2, 7,5 hp Engelska för ämneslärare: språkvetenskap, 7,5 hp Engelska 1: Språkfärdighet, 7,5 hp Engelska 1: Litteratur, 7,5 hp Engelska 1: Engelsk språkdidaktik, 7,5 hp Engelska 1: Språkvetenskap, 7,5 hp Engelska 2: Engelsk språkdidaktik, 7,5 hp Engelska 2: Akademisk kommunikation, 7,5 hp Engelska 2: Litteratur, 7,5 hp Engelska 2: Språkvetenskap, 7,5 hp eller Svenska som andraspråk Invandring och kulturmöten, 7,5 hp Grammatik i ett tvärspråkligt perspektiv, 7,5 hp Andraspråksinlärning, 7,5 hp Fonetik i ett andraspråksperspektiv, 7,5 hp Att lära på sitt andraspråk, 7,5 hp Språkutvecklingsanalys, 7,5 hp Sociolingvistiska perspektiv på flerspråkighet, 7,5 hp Litteratur i andraspråksundervisning, 7,5 hp eller Samhällskunskap Statsvetenskap 1-30 för lärare, 30 hp Samhällsekonomi - introduktion till ekonomi och samhälle samt ekonomisk historia, 15 hp Interaktion, identitet och kultur, 7,5 hp Samhälle i förändring, 7,5 hp eller Teknik Produkt- och processutveckling, introduktion, 7,5 hp Produktutveckling 1 för lärare, 5,5 hp

64 Bilaga 7.3 Didaktisk introduktion till design och produktutveckling, 2 hp CAD grundkurs, 7,5 hp Industridesign, introduktion, 7,5 hp Elkunskap för lärare, 7,5 hp Teknikdidaktik för ämneslärare, 7,5 hp Miljöteknik för lärare, 7,5 hp Produktionsteknik, 7,5 hp Årskurs 3 Utbildningsvetenskaplig kärna Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap - ämneslärare gymnasieskolan, 7,5 hp Bedömning och betygssättning - ämneslärare gymnasieskolan, 7,5 hp Specialpedagogik - ämneslärare gymnasieskolan, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 2 - ämneslärare, 7,5 hp Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Svenska Grammatik och semantik, 7,5 hp Litteratur och samtid, 7,5 hp Retorik för lärare, 7,5 hp Svenska språket förr och nu, 7,5 hp Språkbeskrivning och textanalys, 7,5 hp eller Matematik Diskret matematik, 7,5 hp Matematikdidaktik med fokus på matematiska förmågor och uppföljning av elevers lärande för ämneslärare gymnasiet, 7,5 hp Sannolikhetsteori och statistik för ämneslärare gymnasiet, 7,5 hp Matematikdidaktik med fokus på utforskande och konkreta undervisningsmetoder för ämneslärare gymnasiet, 7,5 hp Årskurs 4 Utbildningsvetenskaplig kärna Utvärdering och utvecklingsarbete ämneslärare gymnasieskolan, 7,5 hp Forskningsmetod för lärare ämneslärare gymnasieskolan, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 3 - ämneslärare (avancerad nivå), 15 hp Ämnesstudier ämne 1, 30 hp 45 hp Svenska Introduktion till litteraturvetenskapen och litteraturämnets didaktik, 7,5 hp Litteraturvetenskap - historiska perspektiv I, 7,5 hp Litteraturvetenskap - historiska perspektiv II, 7,5 hp Litteraturvetenskap - tematiska perspektiv, 7,5 hp Roman och novell, 7,5 hp Lyrik och drama, 7,5 hp eller

65 Bilaga 7.3 Matematik Flervariabelkalkyl, 7,5 hp Matematikdidaktisk planering, organisation och utvärdering, 7,5 hp Problemlösning för ämneslärare, 7,5 hp Differentialekvationer och numeriska metoder för lärare, 7,5 hp Analysens grunder för ämneslärare gymnasieskolan, 7,5 hp Introduktion till algebraiska strukturer för ämneslärare gymnasieskolan, 7,5 hp Årskurs 5 Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Engelska Engelska för ämneslärare: social och regional variation, 7,5 hp Engelska för ämneslärare: litteratur 3, 7,5 hp Engelska för ämneslärare: självständigt arbete, 15 hp Engelska 3: Engelsk språkdidaktik, 5 hp Engelska 3: Litteratur, 5 hp Engelska 3: Språkvetenskap, 5 hp Engelska för ämneslärare - Självständigt arbete, 15 hp eller Svenska som andraspråk Teori och metod i andraspråksforskning, 7,5 hp Forskning om undervisning, lärande och bedömning i det flerspråkiga klassrummet, 7,5 hp Självständigt arbete i svenska som andraspråk för ämneslärare gymnasieskolan, 15 hp eller Samhällskunskap Socialpsykologiska perspektiv, 15 hp Demokratins problem, 7,5 hp Miljö och politik, 7,5 hp eller Teknik Energiteknik för ämneslärare, 7,5 hp Byggteknik för ämneslärare, 7,5 hp Självständigt arbete i teknik för ämneslärare, 15 hp Ämnesstudier ämne 1, 30 hp 15 hp Svenska Roman och novell, 7,5 hp Lyrik och drama, 7,5 hp Valbart Examensarbete i svenska språket, 15 hp Examensarbete i litteraturvetenskap, 15 hp eller Matematik Analysens grunder för ämneslärare gymnasieskolan, 7,5 hp Introduktion till algebraiska strukturer för ämneslärare gymnasieskolan, 7,5 hp Självständigt arbete i matematik för ämneslärare gymnasieskolan, 15 hp

66 Bilaga 7.3 Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 3 - ämneslärare, 15 hp Årskurs 6* Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Samhällskunskap Metoder i samhällskunskap inför examensarbetet, 15 hp Examensarbete i samhällskunskap för ämneslärare gymnasieskolan, 15 hp *Gäller enbart ämneskombinationen Svenska 120 hp/samhällskunskap 120 hp Val inom programmet För student antagen till ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan gäller obligatoriska studier enligt ovan. För student med undervisningsämne engelska rekommenderas eventuella utlandsstudier i aktuellt språkområde. Student på programmet garanteras plats på kurser omfattande 30 högskolepoäng per termin vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier. För att bli antagen till kurser inom program krävs att den studerande uppfyller den särskilda behörigheten som föreskrivs. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att studenten uppfyller fordringarna för följande examen: Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 300/330 högskolepoäng (Master of Arts in Secondary Education with a specialisation in teaching in the upper-secondary school, 300/330 credits) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer ska bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Mälardalens högskola har regler och anvisningar för vad som gäller vid examination. Dessa finns bland annat tillgängliga via högskolans webbplats. De akademier som är verksamma i lärarutbildningen ansvarar för kvalitet, ämnesinnehåll, didaktiskt innehåll, studievägledning och forskningsutveckling inom sitt område.

67 Bilaga 8.1 Ledningskansliet 2018/ (11) Handläggare Julia McNamara Rapport från utredning om införande av betygsskalan A-F Utredningens bakgrund Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har inkommit med ett förslag till fakultetsnämnden att utreda införande av betygsskalan A-F vid MDH. Vid sitt sammanträde den 7 juni 2018 fattade fakultetsnämnden beslut om att uppdra åt ledningskansliet att utreda möjligheter, hinder och bevekelsegrunder av införandet av annan betygsskala för internationella studenter vid MDH. Enligt nämndens beslut ska synpunkter inhämtas från akademierna och från sektionen för antagning och examen (SAE). Beslut om införande av en ny betygsskala fattas av rektor. Fakultetsnämnden har att diskutera frågan och lämna rekommendation till rektor om ett eventuellt införande av en ny betygsskala. Betygsskalor vid svenska lärosäten I högskoleförordningen 6 kap. 18 anges att betyg ska sättas på en genomgången kurs om inte högskolan föreskriver något annat och vidare att högskolan får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. För lärarutbildningens verksamhetsförlagda utbildning omfattande mer än tre högskolepoäng ska dock alltid fler än ett betygssteg användas för ett godkänt resultat. Förutom undantaget gällande VFU-kurser inom lärarutbildning lämnas det därmed öppet för lärosätena att själva fatta beslut om vilken eller vilka betygsskalor som ska användas. Mot bakgrund av en ökad internationalisering och ökad konkurrens inom högre utbildning, inrättades under 2013 en arbetsgrupp för betygsfrågor inom ramen för Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). Arbetsgruppen fick i uppdrag att undersöka behovet av betygssystem med fler steg i högskolan, sprida erfarenheter av olika betygssystem mellan lärosäten och undersöka läget i Europa kring betyg och erkännande av betyg. I arbetsgruppens rapport Betyg i högre utbildning, sammanfattas resultaten och ges rekommendationer om fortsatt arbete kring internationalisering och betyg (SUHF, 2016). Enligt SUHF:s genomgång förekommer fem olika betygsskalor vid svenska lärosäten: G/U VG/G/U 5/4/3/U

68 Bilaga 8.1 AB/BA/B/U 2 (11) A/B/C/D/E/Fx/F Samtliga 30 lärosäten i kartläggningen har betygsskalorna G/U och VG/G/U och majoriteten av dessa använder sig dessutom av ytterligare en eller flera skalor. Betygsskalan A-F används vid 18 av de 30 kartlagda lärosätena. Enligt lärosätenas svar används A-F-skalan främst i kurser med många internationella studenter, eftersom man anser att en flergradig skala underlättar både för samarbeten mellan lärosäten och för studenterna vid hemkomst. Betygsskalan AB/BA/B/U används inom juristutbildningar och är den skala med minst antal betygssättningar. Den betygsskala där flest antal betyg sätts är G/U följt av skalan A-F. I SUHF:s rapport beskrivs heterogeniteten både mellan ämnesområden och mellan lärosäten, som ett framträdande drag när det gäller användningen av olika betygsskalor (SUHF, 2016). Arbetsgruppen konstaterar att mångfalden är stor även internationellt när det gäller betygsskalor, men att skalor med flera steg är vanligare utanför Sverige. Den målrelaterade betygssättningen är starkt förankrad på de svenska lärosätena och SUHF poängterar i sin rapport att detta är viktigt att bevara oavsett betygsskala och antalet betygssteg i skalan. Förhållandena har sedan SUHF:s kartläggning förändrats något. Exempelvis har några lärosäten beslutat att använda sig enbart av A-F-skalan, men det finns fortfarande ett betydande antal lärosäten som använder sig av flera olika betygsskalor. Betygsskalor vid MDH I högskolans regler och anvisningar för examination på grundnivå och avancerad nivå (dnr 2016/0601) framgår det att följande tre betygsskalor används vid MDH: G/U VG/G/U 5/4/3/U Rektor vid MDH behandlade betygsfrågan 2008 efter en intern utredning om olika betygsskalors för- och nackdelar (Ekberg, 2007) och beslutade då att behålla befintliga betygsskalor och inte införa en sjugradig skala (dnr CF /07). De alternativ som utreddes var att antingen behålla de befintliga tre skalorna eller ersätta dem med den sjugradiga A-F-skalan, det vill säga inte att införa den jämte övriga betygsskalor. Betygsskalan för en kurs framgår i kursplanen, i enlighet med högskoleförordningen 6 kap. 15. Vid MDH är det akademichef vid kursens värdakademi som fattar beslut om vilken betygsskala som ska användas, i och med beslut om inrättande av kurs och fastställande av kursplan. Enligt högskolans regler för kursplaner (dnr 2016/1906) kan uppgift om betygsskala inte revideras i en kursplan, vilket innebär att vid ändring av betygsskala för en kurs måste en ny kursplan fastställas.

69 Bilaga 8.1 ECTS-skalan och ECTS Grading Table Inom ramen för det europeiska Bologna-samarbetet har den sjugradiga ECTS-skalan 1 använts som en översättningsskala för att kunna värdera och jämföra betyg mellan olika länder. Skalan användes ursprungligen för relativ betygssättning, det vill säga att betyg sattes med en normalfördelning av de olika betygsstegen. I Sverige har dock skalan använts övervägande målrelaterat i relation till kursens lärandemål. 3 (11) Mot bakgrund av att EU-kommissionen 2009 utkom med en ny ECTS Users Guide (EU, 2009), lämnade SUHF samma år rekommendationer om redovisning av betyg på svenska lärosäten i enlighet med ECTS (REK 2009:4). I dessa rekommenderas svenska lärosäten att från och med vårterminen 2011 istället för den tidigare ECTS-skalan tillämpa ECTS Grading Table (EGT). EGT innebär att betyg sätts i enlighet med lärosätets betygssystem och att fördelningen av de olika betygsstegen i den lokala betygsskalan sedan kursens inrättande (minst två år) redovisas i studentens Transcript of Records. Även i den senaste versionen av ECTS Users Guide (EU, 2015) anges att EGT bör tillämpas. Som en följd av SUHF:s rekommendationer har flera svenska lärosäten fattat beslut om att använda EGT. MDH har inte fattat ett sådant beslut, utan i högskolans regler och anvisningar för examination på grundnivå och avancerad nivå (dnr 2016/0601) anges att ECTS-skalan ska användas som översättningsverktyg i kurser där undervisnings- och examinationsspråket är engelska (s. 6). MDH rapporterar betyg enligt ECTS-skalan för kurser med engelska som undervisningsspråk, parallellt med betygsskalan som anges i kursplanen för respektive kurs. Även EGT kan redovisas där sådan information finns. Genom nya Ladok3, som infördes vid MDH sommaren 2017, är det inte längre möjligt att erhålla intyg med ECTS-betyg, enbart med lokalt betyg och betygsredovisning enligt EGT. Dock utfärdas vid MDH ett separat Transcript of Records med betyg enligt ECTS-skalan till studenter på kurser som ges på engelska, företrädesvis till utbytesstudenter. Enligt SUHF:s rapport om betyg i högre utbildning (SUHF, 2016) tillämpar 24 av 37 svenska lärosäten rekommendationerna om att använda EGT. Samtidigt konstateras att ett målrelaterat betygssystem som det svenska inte helt självklart ryms inom EGT, särskilt vid utbyte med länder som använder relativ betygssättning. Därför rekommenderar SUHF i sin rapport att lärosäten med mycket internationellt studentutbyte eller internationella utbildningsprogram bör överväga att införa A-F-skalan. Den sjugradiga betygsskalan A-F Betygsskalan A-F är sjugradig och betygsstegen motsvarar stegen i ECTSskalan, där A-E är godkända betyg och Fx och F är underkända betyg. Vid betyget Fx är komplettering möjlig, medan F innebär att prestationen är helt 1 De olika betygsstegen i ECTS-skalan är A till F och Fx, där A till E är godkänt och F och Fx är underkänt.

70 Bilaga 8.1 otillräcklig. Sedan 2005 har flera svenska lärosäten infört A-F-skalan för all utbildning eller för utbildning riktad till en internationell målgrupp. 4 (11) Enligt SUHF:s rapport (2016) var motiven bakom ett sådant införande inledningsvis att A-F-skalan hade samma beteckningar som ECTS-skalan, vilket underlättade vid överföring av betyg då lärosätena rekommenderades att använda sig av ECTS-skalan som översättningsverktyg. Rent generellt kan sägas att de lärosäten som har infört A-F-skalan menar att den är mer internationellt gångbar och kommunicerar utbildningsresultat på ett tydligare sätt än övriga betygsskalor, vilket bland annat underlättar internationellt studentutbyte. En fågradig betygsskala upplevs bland dessa lärosäten som problematisk för internationellt studentutbyte och för svenska studenters internationella anställningsbarhet, även vid användning av EGT. Det konstateras dock att en flergradig betygsskala ställer höga krav på tydliga betygskriterier och metoder för bedömning. Till den sjugradiga ECTS-skalan hörde benämningar i form av värdeord till varje betygssteg kopplat till studentens prestation. Dessa benämningar har följt med vid införande av A-F-skalan vid svenska lärosäten, där A står för utmärkt/framstående (excellent), B mycket bra (very good), C bra (good), D tillfredsställande (satisfactory), E tillräcklig (sufficient), Fx otillräcklig (insufficient) med möjlighet till komplettering och F otillräcklig. Dessa benämningar kan användas som en del av betygskriterierna i förhållande till lärandemålen. Alternativa betygsskalor I fakultetsnämndens uppdrag till ledningskansliet anges att utredningen ska titta på införandet av annan betygsskala (än de befintliga skalorna vid MDH) och öppnar därmed upp även för andra alternativ än A-F-skalan. Det som har efterfrågats inom ramen för denna utredning är en flergradig skala som är internationellt gångbar och bland de fem förekommande betygsskalorna är det A-F-skalan som motsvarar dessa utgångspunkter. Det finns enligt utredarens mening inte någon anledning att utreda eller införa någon betygsskala som ligger utanför dessa fem skalor och därför riktas blicken mot A-F-skalan som föremål för denna utredning. SUHF för i sin rapport inte fram några önskemål om ytterligare betygsskalor än dessa fem, utan ställer sig snarare undrande till den stora mångfalden (SUHF, 2016). Synpunkter från akademierna, studentkåren och antagning/examen I uppdraget från fakultetsnämnden anges att synpunkter ska inhämtas från samtliga akademier och från sektionen för antagning och examen (SAE). Även studentkåren har getts möjlighet att lämna synpunkter. I detta avsnitt redovisas inte de svarandes synpunkter var för sig, utan uppdelat på de olika möjligheter, hinder och bevekelsegrunder som har framkommit i svaren.

71 Bilaga 8.1 Betygsskalor som används vid akademierna Till akademierna ställdes inledningsvis frågan om vilka av MDH:s befintliga betygsskalor som används, om det är någon betygsskala som används mer eller mindre och om det skiljer sig mellan olika typer av utbildningar eller ämnesområden. Detta för att få en övergripande bild av vilka skalor som används, vilket också kan ge en förståelse för hur akademin ställer sig till A- F-skalan. 5 (11) Vid akademi IDT används samtliga tre betygsskalor. På kurser inom teknikområdet används huvudsakligen 3-5-skalan, framförallt på grundnivå. G/U och VG/G/U används inom informationsdesign och informationsteknik. Dessa skalor är vanligare i kurser med andra examinationsformer än skriftlig enskild tentamen. Även akademi EST använder sig av samtliga skalor skalan används inom teknikutbildning, medan kurser inom andra ämnesområden använder sig av antingen G/U eller VG/G/U. Betygsskalan 3-5 används också vid akademi UKK, men enbart på de kurser som ges inom ingenjörsutbildningar, vilka är ett fåtal jämfört med EST och IDT. I övrigt används vid UKK huvudsakligen betygsskalan VG/G/U, medan G/U används vid vissa typer av examinationsmoment. Vid verksamhetsförlagd utbildning används skalan VG/G/U. Vid akademi HVV används i första hand betygsskalan VG/G/U, oavsett program eller ämne. Inom kurser som innehåller verksamhetsförlagd utbildning eller examinationsmoment med seminarier används istället G/U. Internationellt gångbar betygsskala Bland akademierna är det framförallt akademi EST, som initierade frågan, som är mest positivt inställd och ser ett tydligt tillämpningsområde för en flergradig betygsskala. I första hand avser akademin att använda A-F-skalan på samtliga engelskspråkiga kurser och på sikt införa skalan på samtliga program inom företagsekonomi. EST menar att tillämpningen av en flergradig betygsskala är central för samarbeten med internationella partneruniversitet. Införandet av A-F-skalan skulle också göra MDH mer konkurrenskraftigt då flertalet lärosäten i Sverige redan har infört och använder sig av skalan. Vidare hänvisar akademin till den internationella EPAS 2 -ackreditering genom EFMD 3 som två av akademins program erhöll under A-Fskalan är enligt EST mer internationellt gångbar än befintliga betygsskalor vid MDH och införandet av en sådan betygsskala är av stor vikt inom ramen för ackrediteringen. Akademin betonar att en flergradig skala efterfrågas av såväl internationella som nationella studenter och att den underlättar för studenter som konkurrerar om arbete utanför Sverige. 2 EPAS = EFMD Programme Accreditation System 3 EFMD = European Foundation for Management Development

72 Bilaga 8.1 Akademi HVV ställer sig försiktigt positiv till ett eventuellt införande av A-Fskalan. Akademin är visserligen nöjd med de betygsskalor som redan finns, men ser fördelarna för akademier med många engelskspråkiga kurser och mycket studentutbyte. Akademin skulle eventuellt använda sig av A-F-skalan om den fanns, då enbart på engelskspråkiga kurser. 6 (11) Även studentkåren menar att en sjugradig skala skulle vara positivt i ett internationellt perspektiv och för internationella studenter vid MDH, framför allt för utbytesstudenter som är här en kort period och läser kurser som ska tillgodoräknas vid hemuniversitetet. Studentgrupper vid akademi EST 4 har inkommit med synpunkter separat från studentkåren och förespråkar A-F-skalan före övriga skalor vid MDH. De lyfter särskilt fram fördelarna för studenter som söker sig utomlands efter studierna, eftersom det ofta efterfrågas GPA-poäng 5 från den sökande till ett arbete eller vidare studier. De menar också att arbetsgivare utomlands är mer bekanta med flergradiga skalor och att betyg enligt A-F-skalan skulle underlätta för studenternas framtida kontakter med arbetsgivare, framför allt internationellt. Även sektionen för antagning och examen anser att A-Fskalan är mer internationellt gångbar, för såväl svenska som internationella studenter. Minskad hantering av manuella ECTS-intyg En bevekelsegrund för att införa A-F-skalan, företrädesvis på kurser som ges på engelska, är att minska den manuella hanteringen av intyg med betyg enligt ECTS-skalan, vilket lyfts fram av akademi EST och av SAE. Då betygsstegen i A-F-skalan motsvarar stegen i ECTS-skalan, avser akademi EST att sluta utfärda intyg med betyg enligt ECTS-skalan för kurser där A-Fskalan införs. Om A-F-skalan införs kan betyg A-F rapporteras direkt i Ladok liksom övriga betygsskalor och finns därmed redovisade i intyg och examensbevis, till skillnad från ECTS-betygen. Det är framför allt akademi EST som påverkas av detta, eftersom de tar emot fler utbytesstudenter än övriga akademier. Enligt EST utfärdar akademin ungefär ECTS-intyg om året till utbytesstudenter. Ökade krav på kompetens i bedömning och betygskriterier Akademierna IDT och UKK ställer sig mer tveksamma till ett införande av A- F-skalan, med utgångspunkt i att en flergradig skala riskerar att bli mer rättsosäker och ställer högre krav på kompetens i frågor kring betygskriterier och bedömning. Utöver att den manuella hanteringen av ECTS-intyg skulle minska, menar akademi IDT att ytterligare en betygsskala inte skulle tillföra något ur ett pedagogiskt perspektiv. Akademin bedömer inte att man skulle använda A-F-skalan i någon större utsträckning och befarar att det vid 4 De studentgrupper som har inkommit med ett separat svar är studentrepresentanterna i grundutbildningsråden för EkSam och Teknik, styrelserna för International Committee och linjeföreningarna PPM, Mälekon och IMF. 5 GPA = Grade Point Average, ett medelvärde för studentens samlade betyg.

73 Bilaga 8.1 bedömning kan bli svårt att hantera och motivera de olika stegen i skalan. Svårigheter med transparens i bedömningen med flera betygssteg betonas. En fråga som IDT ställer är huruvida det finns tillräckligt med kompetens och möjlighet till fortbildning inom högskolan när det gäller bedömningsfrågor vid ett eventuellt införande av A-F-skalan. 7 (11) Akademi UKK lyfter liknande farhågor kring bedömningskriterier och menar att det är svårare att sätta rättssäkra betyg då betygsstegen är fler. Det skulle krävas mer från examinatorer att göra ytterligare avvägningar vid rättning och betygssättning. Man efterlyser tydliga kriterier för varje betygssteg som en förutsättning för att använda sig av en flergradig skala på ett rättssäkert sätt. Akademins utbildningsledare betonar att det skulle krävas ett pedagogiskt arbete avseende bedömning och betygskriterier, också innefattande planering och genomförande av undervisning. Det ställer i sin tur krav på kompetensutveckling och ökad resurstilldelning, till exempel genom kollegiala föreläsningar eller kursverksamhet och workshops hos CeSAM gällande bedömningsfrågor. Det betonas också att resurser i form av tid kommer att krävas, då det är mer tidskrävande att göra bedömningar med fler betygssteg. Ökat fokus på betyg, rangordning och prestation Studentkåren uttrycker en farhåga att användandet av en flergradig betygsskala bidrar till ett ökat fokus på betyg, vilket kan riskera att studenter drabbas än mer av stress kopplat till prestation. Betyg bidrar inte till högre motivation, utan tenderar snarare att skapa mer stress på grund av krav och press, menar studentkåren. Även en ämnesföreträdare vid akademi UKK lyfter fram denna aspekt och menar att en flergradig riskerar att flytta fokus till att rangordna prestationer och studenter. Utbildningen och undervisningen skulle bli mer fokuserad på mätbarhet och kvantifierbara kunskaper och färdigheter, vilket skulle påverka examinationsformerna negativt, menar en annan ämnesföreträdare. Samtidigt lyfts de positiva sidorna med fler steg fram, exempelvis menar en ämnesföreträdare vid UKK att om graderna inom nuvarande betygssteg tydliggörs genom en flergradig skala ( starkt G och svagt G) skulle det kunna motivera studenter att sträva efter ett högre betyg genom att visa fördjupad kunskap, förståelse och förmåga att analysera. Betygsskalor med få steg kan i vissa fall upplevas som alltför breda i sina betygsgrader, vilket placerar många olika prestationer på samma betyg. En flergradig skala uppfattas därmed bidra till stress och press för vissa studenter, medan den samtidigt skulle kunna bidra till motivation för andra studenter. Sammanfattning av inkomna synpunkter Utifrån de inkomna svaren framkommer det akademi EST ställer sig mer positiva än övriga till att införa A-F-skalan. Övriga akademier kan dock se fördelarna även om de inte själva har för avsikt att använda skalan i någon större utsträckning. De huvudsakliga bevekelsegrunderna till att införa A-Fskalan vid MDH handlar om förväntningar och behov inom ramen för internationella samarbeten och efterfrågan från studenter som söker sig

74 Bilaga 8.1 utomlands för vidare studier eller på en internationell arbetsmarknad. Det lyfts i svaren egentligen inte fram några större pedagogiska vinster med en flergradig skala, utan snarare betonas flera hinder som exempelvis svårigheter med tydliga bedömningskriterier och att det är mer tidskrävande. Den huvudsakliga invändningen handlar om att det krävs kompetensutveckling kring bedömning och betygskriterier vid användandet av en flergradig skala, för att möjliggöra rättssäkerhet. 8 (11) Överväganden Med utgångspunkt i inkomna synpunkter från akademierna, SAE och studentkåren samt i bilden av hur betygsskalor används nationellt och lokalt, lyfts i detta avsnitt ett antal centrala aspekter fram som bör övervägas innan ett beslut fattas om ett eventuellt införande av A-F-skalan. Tillämpning av betygsskalan Ett eventuellt införande av en ny betygsskala A-F skulle innebära att den tillämpas på samma sätt som övriga betygsskalor vid MDH, det vill säga att den anges som betygsskala i kursplanen och används för samtliga studenter på kursen, såväl svenska som internationella studenter. Även om beteckningarna för de olika betygsstegen i skalan A-F är överensstämmande med betygsstegen i ECTS-skalan är det viktigt att skilja dem åt, då A-F-skalan är målrelaterad och ECTS-skalan i grunden är en relativ skala för att översätta betyg inom olika lokala betygssystem i Europa. Akademi EST betonar också vikten av att tillämpa A-F-skalan som övriga skalor och att betygssättningen ska relateras till målen för kursen. I detta sammanhang är det också relevant att konstatera att målrelaterade betyg relaterar till de mål som sätts för en specifik kurs på ett specifikt lärosäte. På så sätt kan man säga att betyg satta i ett målrelaterat system är svåra att sätta i jämförelse med andra betyg, såväl relativa betyg satta i förhållande till normalfördelning som målrelaterade betyg. Så även om vi använder oss av A-F-skalan vid bedömning, blir jämförelser med betyg i exempelvis andra länder fortfarande svåra att göra då målen ser olika ut. Det som ändå kan ses som en fördel med A-F-skalan är att den med flera betygssteg kommunicerar studentens prestationer på ett tydligare sätt vilket är något som efterfrågas i ett internationellt sammanhang. Olika behov på olika akademier Frågan om att införa en flergradig skala har initierats av akademi EST. Med utgångspunkt i inlämnade synpunkter, verkar inte övriga akademier vara lika intresserade av att använda sig av en sådan skala, åtminstone inte i nuläget. Motiven har inte sin utgångspunkt i ett pedagogiskt perspektiv, utan utgår i stor utsträckning från andra parters behov, exempelvis ackrediteringsinstitut, internationella partneruniversitet och vissa studentgrupper. Akademi EST problematiserar inte heller frågan om bedömning och betygskriterier som övriga akademier gör. En fråga som kan ställas är huruvida motiven från en akademi är tillräckligt starka för att införa ytterligare en betygsskala på högskolan. Däremot ställer

75 Bilaga 8.1 sig inte övriga akademier negativa till argumenten från akademi EST och vill inte stå i vägen för ett införande om det har betydande fördelar för EST. Akademi EST står också för en övervägande del av högskolans utbytesverksamhet, vilket bör väga tungt när det gäller argumenten med internationella perspektiv. 9 (11) Frivillig eller för alla engelskspråkiga kurser Ett annat övervägande som bör göras är hur många olika betygsskalor som är rimligt att använda vid ett lärosäte och hur de kan användas på ett sätt som är tydligt för studenterna. I utredningen från 2007 om vilket betygssystem som ska användas vid MDH (Ekberg, 2007) anges två möjliga alternativ antingen att behålla de befintliga tre betygsskalorna eller att ändra till en gemensam sjugradig skala. Att införa en sjugradig skala A-F jämte de befintliga skalorna angavs inte som ett alternativ. I föreliggande utredning förefaller ett införande av A-F-skalan jämte de andra skalorna som det mest rimliga alternativet jämfört med att låta den ersätta övriga skalor. Dock bör det vara tydligt vilka betygsskalor som används på olika typer av kurser, då högskolan redan använder sig av tre olika betygsskalor. Av den anledningen bör det övervägas om ett eventuellt beslut om att införa A-F-skalan ska gälla för samtliga kurser som ges på engelska eller om det även fortsättningsvis ska vara upp till akademichef att fatta beslut om vilken betygsskala som ska användas, i samband med beslut om inrättande av kurs. En sådan generell regel skulle exempelvis kunna anges i högskolans regler för examination. Kurser i ämnet engelska, som har undervisningsspråk engelska, bör dock vara undantagna då de inte i första hand vänder sig till en internationell målgrupp eller ingår i något engelskspråkigt program. Det skulle vara tvingande för de akademier som inte önskar införa A-F-skalan, men det skulle tydliggöra för internationella studenter och samarbetspartner vilken betygsskala som gäller. Tittar man på övriga lärosäten i Sverige så har alltfler infört A-F-skalan, som enda betygsskala eller parallellt med andra befintliga betygsskalor vid lärosätet. De flesta som använder skalan parallellt med andra skalor använder den på kurser som riktar sig till en internationell målgrupp och ges på engelska. Stöd kring frågor om bedömning och betygskriterier Det är tydligt att det finns vissa farhågor när det gäller bedömning och betygskriterier vid ett eventuellt införande av en flergradig betygsskala vid MDH. Akademierna betonar vikten av att användandet av en flergradig skala görs på ett rättssäkert sätt när det kommer till betygssättning. Flera betonar att ett användande av A-F-skalan skulle kräva kompetensutveckling och därmed behov av resurser i form av exempelvis föreläsningar, workshops och kurser, såväl som resurser i form av tid då man menar att betygssättning enligt en flergradig skala är mer tidskrävande. Några har pekat på risken att en flergradig skala leder till ett större fokus på rangordning och prestation som leder till stress bland studenter. Detta ligger i linje med Dahlgren och Fejes (2005) resonemang om differentierade betyg

76 Bilaga 8.1 kopplat till studenters lärande och förhållningssätt till examination. De menar att en flergradig betygsskala riskerar att äventyra ett förståelseinriktat lärande hos de studerande, men säger också att det i princip borde vara möjligt att utveckla uppgifter och bedömningskriterier för svaren på dessa som saknar de nackdelar som den nuvarande graderade examinationen tycks ge upphov till (s. 29). Författarna menar att det finns risker, men att det möjligtvis går att överbrygga genom att på ett medvetet sätt utforma kursupplägg, examinationsuppgifter och bedömningskriterier så att det ändå ger studenten förutsättningar till ett mer långsiktigt lärande. Inom detta område finns utrymme för eftertanke och kompetensutveckling. 10 (11) Till detta kommer också överväganden kring betygsskalans utformning. Det ena handlar om benämningarna för respektive betygssteg (utmärkt, mycket bra, bra o.s.v.). Frågan är hur A-F-skalan ska förhålla sig till dessa benämningar, om de ska ingå i skalan eller snarare hanteras som ett slags generella betygskriterier. Det andra handlar om de två underkända betygsstegen Fx och F. Ska båda dessa finnas med vid ett införande av A-Fskalan eller räcker det med ett underkänt betygssteg? Under utredningens gång har CeSAM tillfrågats om vilket stöd som ges idag kring frågor om bedömning och betygskriterier och hur de skulle kunna bidra framöver vid ett eventuellt införande av A-F-skalan. CeSAM är beredda att göra särskilda insatser vad gäller kompetensutveckling kring betyg och bedömningskriterier i samband med införandet av A-F-skalan, men betonar att fokus inte bör ligga enbart på A-F-skalan utan på betyg och bedömning generellt med utgångspunkt i samtliga befintliga betygsskalor vid MDH. Det finns också möjlighet att införa frågor om betyg och bedömning som en del av de högskolepedagogiska kurser som ges vid MDH, exempelvis inom ramen för moment som behandlar kursdesign, men också som separata insatser i form av workshops eller liknande. Några frågeställningar för utskott och nämnd Som utgångspunkt för att kunna lämna en rekommendation till rektor, föreslås utskott och fakultetsnämnd att diskutera följande frågeställningar: Är motiven tillräckligt starka för att införa A-F-skalan? (minskad hantering av ECTS-intyg, mer internationellt gångbar, önskemål från samarbetspartner, kommunicerar resultat tydligare) Vid införande av A-F-skalan, bör ett generellt beslut fattas att den ska användas på samtliga engelskspråkiga kurser (undantaget i ämnet engelska) eller ska beslutet även fortsättningsvis ligga på akademichef i samband med inrättande av kurs? Vid införande av A-F-skalan, hur ska benämningarna för respektive betygssteg (utmärkt, mycket bra, bra o.s.v.) hanteras? (Exempelvis som en form av generella betygskriterier) Vid införande av A-F-skalan, bör det finnas en eller två nivåer av underkänd (Fx/F)?

77 Bilaga 8.1 Beredningens rekommendation Beredningen lämnar i detta läge ingen direkt rekommendation till fakultetsnämnden om huruvida betygsskalan A-F bör införas eller inte. Å ena sidan kan de bevekelsegrunder som akademi EST framför i form av ökad konkurrenskraft och krav och önskemål från studenter och externa parter tyckas något svaga i förhållande till de nackdelar som lyfts fram ur ett pedagogiskt perspektiv i form av bland annat svårigheter med bedömning och betygskriterier. Å andra sidan kan sägas att ett införande av A-F-skalan skulle kunna betraktas som relativt okomplicerat, då den är tänkt att införas i huvudsak på kurser som ges på engelska, och där översättning enligt ECTSskalan redan görs idag. Baserat på akademiernas svar, kommer A-F-skalan troligtvis inte att användas mer än på ett begränsat utbud av kurser, företrädesvis kurser på engelska. 11 (11) I ett eventuellt beslut om att införa betygsskalan A-F, bör det vara tydligt om värdeorden (utmärkt, mycket bra, bra o.s.v.) ska ingå som benämningar för respektive betygssteg och om det ska finnas en eller två nivåer för otillräcklig/underkänd, Fx och F. I ett eventuellt beslut om att införa A-F-skalan bör också uppdrag ges till CeSAM att ta fram och genomföra kompetensutvecklingsinsatser kring frågor om bedömning och betygskriterier under perioden inför att skalan kommer att börja tillämpas, samt fortsättningsvis som ett inslag i kursverksamhet och/eller i form av workshops till lärare och examinatorer vid akademierna. Källor Dahlgren, L. O., & Fejes, A. (2005). ECTS-skalan. Att mäta eller mota lärande? Pedagogisk forskning i Sverige, 10(1), Ekberg, K. (sammankallande för nätverket för Bolognaarbetet vid MDH) (2007). Vilket betygssystem ska vi ha vid Mälardalens högskola? EU (2009). ECTS Users Guide. Luxemburg: Office for Official Publications of the European Communities. EU (2015). ECTS Users Guide. Luxemburg: Publications Office of the European Union. Regler för kursplaner (dnr. 2016/1906). Regler och anvisningar för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola (dnr. 2016/0601). Sveriges universitets- och högskoleförbund (2009). Rekommendationer om redovisning av betyg på svenska lärosäten i enlighet med ECTS. REK 2009:4. Sveriges universitets- och högskoleförbund (2016). Betyg i högre utbildning. Solna: AMO-tryck AB.

78 Bilaga 9.1 Ledningskansliet 2018/ (6) Handläggare Hanna Millberg BESLUTSPROMEMORIA Ansökan om att inrätta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt filosofie magisterexamen med huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa Bakgrund Akademin för hälsa, vård och välfärd har den 18 juni inkommit med en ansökan om att inrätta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt filosofie magisterexamen med huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Barnmorskeprogrammet vid MDH leder idag till barnmorskeexamen och studenterna kan efter avslutade studier också uppfylla examensfordringarna för magisterexamen. Huvudområdet för magisterexamen är idag vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Akademin anger i sin ansökan att detta inte stämmer helt överens med det huvudsakliga området som barnmorskorna utbildas inom och önskar därför att huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa inrättas. Akademins ansökan avser både inrättandet av ett nytt huvudområde, huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, och inrättandet av en magisterexamen med det nya huvudområdet. Ärendet följer processen för att inrätta examen som fakultetsnämnden fastställt (dnr. 2018/0250). Det är fakultetsnämnden som beslutar om att inrätta examina men det ska finnas ett uppdrag i VUB som beslutas av rektor. I detta fall finns huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt tillhörande examen med i examenskartan som är en bilaga till VUB. Vid sitt möte den 20 september 2018 fattade fakultetsnämnden beslut om att skicka ärendet till extern granskning och Margareta Larsson Uppsala universitet, Helena Lindgren Karolinska institutet och Monica Christianson Umeå universitet utsågs till externa granskare. Den 21 september skickades underlagen ut till granskarna som hade tre veckor på sig för granskningen. Därefter har akademi HVV haft möjlighet att läsa granskarnas kommentarer och lämna sina synpunkter. Utskottet har nu att bereda ärendet till fakultetsnämnden som har att ta ställning till om inrättande av huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt magisterexamen i huvudområdet.

79 Bilaga 9.1 Faktasammanställning Underlagen från akademin omfattar akademins ansökan, förslag till examensbeskrivning, examensmålsmatris och lärarkompetensmatris. Eftersom inrättande av ett nytt huvudområde medför förändringar i utbildningsplanen för barnmorskeprogrammet har akademin också skickat in ett förslag till reviderad utbildningsplan. Akademin har även skickat in samtliga kursplaner som skickades som en bilaga till de externa granskarna, dessa ligger dock inte som ett underlag till utskott och fakultetsnämnd. I akademins ansökan finns, i enlighet med fakultetsnämndens fastställda processbeskrivning för inrättande av examen, omvärldsanalys, motivering, huvudområdets avgränsning, beskrivning av förutsättningar och utformning, genomförande och resultat samt en redogörelse för hur ärendet beretts på akademin. Akademin har efter den externa granskningen arbetat igenom sin ansökan en gång till, ingen ny information har tillförts. Tillsammans med handläggare vid ledningskansliet har vissa justeringar gjorts i utbildningsplanen, dessa redogörs för i detta PM. För en utförligare faktasammanställning hänvisas till tidigare besluts-pm inför nämndens sammanträde den 20 september. 2 (6) Examensbeskrivning Då en examen inrättas behöver en examensbeskrivning fastställas. Där listas de nationella bestämmelserna samt högskolans lokala krav för examen inom ramen för de nationella bestämmelserna. De lokala examenskraven som akademin föreslår (60 hp varav minst 45 på avancerad nivå varav minst 30 hp inom huvudområdet vari ingår ett självständigt arbete om minst 15 hp) är samma krav som för filosofie magisterexamen med huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Förändringar i utbildningsplanen I utbildningsplanen, som behöver revideras om det nya huvudområdet inrättas, har akademin lagt till de nationella examensmålen för magisterexamen, tidigare har bara målen för barnmorskeexamen funnits med. Vidare har akademin i kurslistan bytt ut rubriken vårdvetenskap mot sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa och det nya huvudområdet har lagts in under rubriken examen. Akademin har även formulerat övergångsbestämmelser som anger att kurser som tidigare klassats som vårdvetenskap kommer få huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Studenter som tidigare tagit ut en examen inom vårdvetenskap kommer, om de kurser studenten läst ingått i barnmorskeprogrammet, kunna ansöka om en magisterexamen inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Akademin önskar att den reviderade utbildningsplanen ska gälla från och med nästa programstart, alltså för studenter som antas från och med vårterminen Efter den externa granskningen har en kurs som tidigare föreslogs ligga inom folkhälsovetenskap flyttats till huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Vidare har det efter förslag från granskare gjorts tydligare i den beskrivande texten att kunskap inhämtas och fördjupas under den verksamhetsförlagda utbildningen vilket inte framkom i det tidigare förslaget till reviderad utbildningsplan.

80 Bilaga (6) Granskarnas synpunkter och akademins kommentarer De externa granskarna ombads lämna synpunkter på förutsättningar, utformning och behov och det fanns även utrymme för granskarna att lämna övriga synpunkter samt en försäkran om att tidigare samarbeten inte påverkat bedömningen. I följande avsnitt lyfts några av granskarnas synpunkter och akademins kommentarer. I bilaga finns granskningsprotokollen i sin helhet samt akademins kommentarer i röd text. Förutsättningar Sammantaget bedömde samtliga granskare att lärarnas vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens motsvarar vad som krävs för undervisning och handledning inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Granskarna bedömde också att det finns goda förutsättningar för forskning och forskningsbas inom huvudområdet samt en forskningsanknuten utbildning. Granskarna påpekar dock att förutsättningarna kan öka ytterligare med ytterligare forskningsresurser och att det är viktigt att ha successionen i åtanke så att lärarna på programmet meriterar sig till docent och så småningom professor. Margareta Larsson uppmärksammade att två av de uppgivna lärarna med högst vetenskaplig kompetens uppnått pensionsåldern och rekommenderar att högskolan överväger att utlysa en professur för att säkerställa framtida spetskompetens. Akademin skriver i sitt svar att processen är påbörjad, vid avstämning med akademin framkommer dock att inga formella steg tagits men att det är finns ett önskemål i gruppen om att knyta en professor till barnmorskeprogrammet. Helena Lindgren undrar hur den kliniska kompetensen upprätthålls inom lärargruppen, finns det möjlighet att ta in resurser som är uppdaterade på den kliniska verksamheten eller täcks behoven enbart inom verksamhetsförlagd utbildning? En läkare med specialistutbildning återfinns i tabellerna vilket hon bedömer som otillräckligt. För att säkerställa hög kvalitet på undervisningen bör specialister anlitas för föreläsningar inom komplicerad graviditet och förlossning, anestesi, gynekologi och vissa särskilda tillstånd där barnmorskor kan vara verksamma som finns angivna i kompetensbeskrivningen för barnmorska. Akademin skriver i sin kommentar att den kliniska kompetensen upprätthålls bland annat genom en god samverkan med externa specialister (både läkare och barnmorskor) som är kliniskt verksamma inom komplicerad graviditet och förlossning samt pediatrik och som anlitas inom barnmorskeprogrammet. Dessa personer har varierande grad av timbaserade uppdrag och bidrar till att säkerställa en hög kvalitet på undervisningen Utformning Sammantaget bedömde granskarna att det finns förutsättningar för studenterna att efter fullgjord utbildning uppnå examensmålen. Monica Christianson bedömer att examensmålmatrisen kan ses över så att bland annat examensmålet inom huvudområdet för utbildningen göra

81 Bilaga 9.1 bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter etc. inkluderas i större utsträckning. Akademins skriver att de har noterat granskarens förslag att inkludera nämnda aspekter tydligare. 4 (6) På frågan om på vilket sätt kursernas innehåll och examination säkrar forskningsanknytning och progression inom huvudområdet bedömer Helena Lindgren att kursernas innehåll visar på forskningsanknytning och progression inom huvudområdet. Margareta Larsson skriver att forskningsanknytning säkras främst genom det självständiga arbetet men även genom att samtliga lärare bedriver aktiv forskning inom hela huvudområdet, progression framkommer genom att kurserna bygger på varandra och även den verksamhetsförlagda utbildningen ger möjlighet till progression och fördjupning. Monica Christiansson lyfter flera konkreta förslag till förbättringar av kursplanerna vad gäller lärandemål och koppling till examensmatris och akademin har kommenterat förslagen och samtycker i flera fall. Enligt förslag från Monica Christiansson klassificeras kursen Kvinnors hälsa och livsvillkor som sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa i utbildningsplanen, tidigare föreslogs huvudområde folkhälsovetenskap. Monica Christianson påpekar att den nuvarande strukturen med examensarbetet i termin 2 istället för termin 3 känns bakvänt. Vanligen ligger examensarbetet sist för att baseras på de kunskaper som studenterna har förvärvat under föregående terminer. Akademins skriver att i samband med utökandet av studieplatser var det nödvändigt att ändra logistiken med parallella kurser inom verksamhetsförlagd utbildning och kursen i examensarbete. Dessutom ger det studenten större möjlighet att fullfölja examensarbetet inom utbildningens tidsramar. Samtliga granskare bedömer också att akademin bör överväga ta bort möjligheten som finns idag där studenter på programmet kan väja bort examensarbetet om 15 hp för att istället skriva 7,5 hp examensarbete och inte ta ut en magisterexamen. Akademin skriver att de instämmer men har inte föreslagit denna förändring i utbildningsplanen. Vid avstämning med akademin framkommer att det är en fråga som diskuteras för framtiden men att man än så länge önskar behålla nuvarande struktur. Behov Samtliga granskare är överens om att det finns ett nationellt behov och att det är mycket angeläget att det nya huvudområdet inrättas även vid MDH. Tidigare samarbeten Samtliga granskare har försäkrat att eventuella tidigare samarbeten samt pågående samarbeten inte påverkat den bedömning som gjorts av ansökan. Överväganden Förutsättningar Vid avstämningen i fakultetsnämnden i juni 2018 framkom att den grupp som kommer vara verksamma inom det nya huvudområdet är liten. Nämnden önskade därför att akademin i sin ansökan skulle belysa personalfrågan inom barnmorskeprogrammet och de samarbeten som finns

82 Bilaga 9.1 med andra lärosäten, särskilt i relation till handledning och examination av examensarbeten. Vidare önskade nämnden att akademin i sin ansökan skulle beskriva forskningsförankringen inom det föreslagna huvudområdet samt förutsättningarna för lärarna inom barnmorskeprogrammet att bedriva forskning. Vid beslut om att skicka ärendet vidare till extern granskning i september 2018 beslutade nämnden att förutsättningarna för forskning och forskningsbas inom det föreslagna huvudområdet skulle vara en viktig fråga för granskarna att inkomma med synpunkter på. Granskarnas samlade bedömning var att det finns goda förutsättningar för forskning och forskningsbas inom huvudområdet samt en forskningsanknuten utbildning. Samtidig påpekar granskarna att förutsättningarna kan öka ytterligare med ytterligare forskningsresurser. Det uppmärksammas också att de två lärarna med högst vetenskaplig kompetens uppnått pensionsåldern. Akademin anger att det finns önskemål inom gruppen om att en professor knyts till barnmorskeprogrammet men inga formella steg har tagits. Att rekrytera en professor är också en resursfråga inom akademin som gruppen inom det föreslagna huvudområdet inte kan besluta om själva. Vad gäller handledning vid examensarbeten kommenteras detta inte specifikt av granskarna annat än att Monica Christianson noterar att ytterligare lärare från annat lärosäte är engagerade i bedömning och examination av examensarbete, hon skriver att hon utgår från att de är disputerade barnmorskor. 5 (6) Examensmålsmatrisen Akademin har inkommit med en examensmålsmatris som visar att utbildningen ger studenterna förutsättningar att uppnå samtliga examensmål för filosofie magisterexamen. En granskare framförde flera förslag på hur examensmålmatrisen ännu tydligare skulle kunna visa hur studenterna ges förutsättningar att uppnå samtliga examensmål. Akademin skrev i sina kommentarer att de noterat granskarens förslag men examensmatrisen har inte uppdaterats utifrån granskarens förslag. Beredningen noterar att examensmatrisen redan idag visar på förutsättningar för studenterna att uppnå samtliga examensmål. Flera av granskarens förslag innebar inte förändringar i kurser utan är förtydliganden om att vissa lärandemål bidrar till ytterligare examensmål som inte framgår av matrisen. Därmed borde de förutsättningarna finnas redan idag, även om de inte framgår helt av examensmatrisen. Akademin bör dock se över matrisen inför nästa revidering av barnmorskeprogrammet. Revidering av utbildningsplanen Om fakultetsnämnden inrättar huvudområde och examen vid sitt möte den 12 december önskar akademin att den reviderade utbildningsplanen, där det nya huvudområdet och examen lagts till, ska gälla för studenter som påbörjar sina studier VT19. Enligt UKÄ:s tillsynspromemoria Inom vilken tid bör kurs- och utbildningsplaner vara fastställda och tillgängliga för studenterna? bör utbildningsplaner inte ändras efter det att ansökningsomgången öppnat, och eftersom programmet startar på vårterminen är ansökningsomgången inför VT19 redan avslutad. Den nya studentkullen kommer ändå kunna ansöka om en examen inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa i enlighet med

83 Bilaga 9.1 informationen som anges under övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter i utbildningsplanen. 6 (6) Beredningens rekommendation Beredningen bedömer att det finns goda skäl att inrätta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt filosofie magisterexamen inom huvudområdet och rekommenderar därför fakultetsnämnden att inrätta huvudområde och examen samt att fastställa examensbeskrivningen. Det tyngst vägande skälet enligt beredningen är att det i högskoleförordningen anges att för barnmorskeexamen ska studenten visa fördjupad kunskap inom området reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Då barnmorskestudenter skriver examensarbete skrivs detta inom ramen för området sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Idag ansöker studenterna sedan om en magisterexamen med huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad där huvudområdet för examen inte motsvarar det område som studenterna skriver examensarbete inom. Vad gäller förutsättningar för forskningsbas och att utbildningen är forskningsanknuten och ges i en forskande miljö, där nämnden var påpekat att det finns risker då gruppen är lite, menar granskarna att förutsättningarna idag är goda. Granskarna förordar dock också en professur, ytterligare forskningsresurser samt att förutsättningar skapas för att lärarna meriterar sig till docent. Vad gäller revidering av utbildningsplanen rekommenderar beredningen att den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter som antas från och med vårterminen Detta eftersom ansökningsomgången inför vårterminen 2019 både hunnit öppna och avslutas. De studenter som påbörjar sina studier på barnmorskeprogrammet vårterminen 2019 kommer efter avslutade studier ändå ha möjlighet att ansöka om filosofie magisterexamen med huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa i enlighet med angiven information under övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter i förslag till utbildningsplan.

84 Margareta Larsson Bilaga (4) Beslutande Fakultetsnämnden Till de externa granskarna för ansökan om inrättande av huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt filosofie magisterexamen inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa: Margareta Larsson Helena Lindgren Monica Christianson Tack för att ni åtagit er att hjälpa Mälardalens högskola i bedömningen av ansökan om inrättande huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt magisterexamen inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Ansökan från akademin för hälsa, vård och välfärd finns bifogad samt förslag till examensbeskrivning, lärarkomptensmatris samt förslag till reviderad utbildningsplan. Bifogat finns också en examensmålsmatris som visar kursernas lärandemål samt hur kurserna relaterar till de nationella examensmålen. För att underlätta sammanställningen av era synpunkter bifogas nedan ett granskningsprotokoll. Om ni skriver i de inramade rutorna under varje fråga expanderas antalet rader allteftersom. Sist finns utrymme att framföra övriga synpunkter till fakultetsnämnden i ärendet samt en försäkran om att eventuella samarbeten inte påverkat bedömningen. Vänligen skicka ifyllt protokoll senast den 12 oktober 2018 till: Fakultetsnämnden E-post: fakultetsnamnden@mdh.se Med kopia till: Hanna Millberg E-post: hanna.millberg@mdh.se För frågor kring ärendet är du välkommen att kontakta handläggare vid ledningskansliet: Hanna Millberg E-post: hanna.millberg@mdh.se Telefon: Tack på förhand!

85 Margareta Larsson Bilaga 9.2 Granskningsprotokoll Barnmorskeprogrammet finns inrättat vid MDH och leder idag till både barnmorskeexamen och magisterexamen inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Granskningen syftar inte till att bedöma barnmorskeprogrammet utan fokus för granskningen är förutsättningarna för inrättandet av det nya huvudområde, sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, samt magisterexamen inom det nya huvudområdet. 2 (4) Förutsättningar Utifrån din bedömning och erfarenhet, hur väl motsvarar lärarnas vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens den som krävs för undervisning och handledning inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa? Jag bedömer att lärargruppen har god vetenskaplig och pedagogisk kompetens inom huvudområdet, eftersom samtliga är disputerade barnmorskor. Möjlighet finns dessutom att knyta andra lärare till utbildningen. Ett väl upparbetat samarbete med lärare på t.ex. specialistsjuksköterskeprogrammet finns redan. Dock bör påpekas att två av de uppgivna lärarna med högst vetenskaplig kompetens uppnått pensionsåldern. En rekommendation är därför att lärosätet överväger att utlysa en professur när det nya huvudområdet inrättats för att säkerställa framtida spetskompetens. Svar: Bra förslag där processen är påbörjad för att anknyta en professor i huvudområdet till barnmorskeutbildningen. Utifrån din bedömning och erfarenhet, vilka förutsättningar finns för en forskningsbas inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt att utbildningen ges i en forskande miljö? Jag bedömer att det finns mycket goda förutsättningar för en forskningsanknuten utbildning inom huvudområdet. De forskningsprojekt som redovisas, och som lärarna är delaktiga i, visar på en imponerande bredd och ett långtgående samarbete såväl inom Sveriges gränser som utomlands. Huvudområdet täcks in i sin helhet eftersom det finns pågående forskning inom såväl sexuell som reproduktiv och perinatal hälsa. Utformning Examensmatrisen visar hur kurserna relaterar till de nationella och lokala examensmålen. Baserat på din bedömning och erfarenhet och utifrån kursernas lärandemål (förväntade studieresultat), i vilken utsträckning anser du att kurserna inom det nya huvudområdet ger studenterna förutsättningar att uppnå samtliga nationella och lokala examensmål för filosofie magisterexamen inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa efter fullgjord utbildning? Ser du risker att vissa examensmål inte kan uppfyllas?

86 Margareta Larsson Bilaga 9.2 Jag har granskat de medsända kursplanerna i relation till de lärandemål som redovisas i examensmatrisen Jag har dessutom läst underlagets texter och min bedömning är att kurserna kommer att ge studenterna förutsättningar att nå både de lokala och nationella examenskraven. Jag noterar att globala kvinnohälsofrågor finns med liksom genus- jämställdhets- och miljöperspektiv. Jag noterar också att studenterna ges möjlighet att studera och utveckla barnmorskans pedagogiska roll inom såväl sex- och samlevnadsundervisning som inför föräldraskap. 3 (4) Utifrån din bedömning och erfarenhet, på vilket sätt säkrar kursernas innehåll och examination forskningsanknytning och progression inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa? Forskningsanknytning säkras framför allt genom studenternas egna självständiga examensarbete, men också genom att samtliga lärare bedriver aktiv forskning inom hela huvudområdet. Samtliga kursplaner innehåller i lite olika skrivningar lärandemålet söka, analysera och värdera/kritiskt granska/presentera vetenskaplig litteratur inom. Examinationsformerna varierar. Min rekommendation är dock att man återigen funderar över om inte det vore lämpligt att alla studenter genomför ett 15 hp examensarbete. Detta skulle ge ytterligare tyngd år den vetenskapliga komponenten i programmet. Progression förekommer under programmets gång på olika sätt. Den första kursen är en bred och övergripande kurs. Efterföljande kurser har smalare fokus inom de olika delarna av huvudområdet. Kurserna bygger på varandra och vissa kurser har tidigare kurser på den avancerade nivån som förkunskapskrav. Den verksamhetsförlagda utbildningen, som omfattar ca hälften av programmet, ger också studenterna möjlighet till progression och fördjupning. Kurserna Förlossningsvård 1 och Förlossningsvård 2 är exempel på progression och fördjupning liksom kursen Komplikationer inom obstetrisk och gynekologisk vård som är en fördjupning i relation till de två tidigare kurserna; Obstetrik, gynekologi och neonatal vård samt Normal graviditet, barnafödande och puerperium. Slutligen är också det egna examensarbetet ett tillfälle till fördjupning inom ett eget valt område. Behov Utifrån din bedömning och erfarenhet, finns det ett nationellt behov av att inrätta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa? Vilka argument ser du som tyngst vägande? Huvudområdet finns redan på de flesta andra lärosäten i Sverige, fast med lite olika benämning. Det är därför helt logiskt och önskvärt att MDHs barnmorskeprogram också får sitt eget huvudområde inrättat på lärosätet. Att samtliga barnmorskeprogram ska undervisa inom det egna huvudområdet är ett starkt önskemål från professionsorganisationen Svenska Barnmorskeförbundet. Det stärker professionen som helhet såväl i Sverige som i övriga världen där svenska barnmorskor har ett mycket gott renommé. Svenska Barnmorskeförbundet har nyligen utarbetat en kompetensbeskrivning för den svenska barnmorskan där det klart uttrycks att huvudområdet är reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Med anledning av detta uppmanar jag MDH att fundera på om inte benämningen av huvudområdet bör följa kompetensbeskrivningen och alltså vända lite på ordningen i namnet. Styrgruppen

87 Margareta Larsson Bilaga 9.2 som utarbetade kompetensbeskrivning (i vilken jag ingick) vred och vände på detta i ett flertal möten men enades slutligen om den ordning som redovisas ovan. 4 (4) Svar: Vi samtycker till detta förslag, men vi har utgått från högskoleförordningens benämning av barnmorskans huvudområde, samt den svenska regeringens policybegrepp avseende Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter (SRHR). Övriga synpunkter och påpekanden Utifrån din bedömning och erfarenhet, har du några övriga synpunkter som du vill framföra till fakultetsnämnden? Jag finner underlaget väl genomarbetat och har inga som helst svårigheter att rekommendera MDH att bifalla ansökan om inrättande av ett nytt huvudämne, men förordar dels att en tjänst för en ämnesföreträdare utlyses, dels att benämningen följer den som finns i den nyligen antagna kompetensbeskrivningen för barnmorska. Svar: Vi samtycker till båda förslagen. Eventuella tidigare samarbeten Vänligen försäkra att eventuellt samarbete (tidigare/pågående eller planerat) med för huvudområdet relevant person inte påverkat den bedömning som gjorts av ansökan. Jag har tidigare samarbetat med flera av de för huvudområdet relevanta personerna, men detta har inte på något sätt påverkat den bedömning som gjorts av ansökan.

88 Helena Lindgren Bilaga (5) Beslutande Fakultetsnämnden Till de externa granskarna för ansökan om inrättande av huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt filosofie magisterexamen inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa: Margareta Larsson Helena Lindgren Monica Christianson Tack för att ni åtagit er att hjälpa Mälardalens högskola i bedömningen av ansökan om inrättande huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt magisterexamen inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Ansökan från akademin för hälsa, vård och välfärd finns bifogad samt förslag till examensbeskrivning, lärarkomptensmatris samt förslag till reviderad utbildningsplan. Bifogat finns också en examensmålsmatris som visar kursernas lärandemål samt hur kurserna relaterar till de nationella examensmålen. För att underlätta sammanställningen av era synpunkter bifogas nedan ett granskningsprotokoll. Om ni skriver i de inramade rutorna under varje fråga expanderas antalet rader allteftersom. Sist finns utrymme att framföra övriga synpunkter till fakultetsnämnden i ärendet samt en försäkran om att eventuella samarbeten inte påverkat bedömningen. Vänligen skicka ifyllt protokoll senast den 12 oktober 2018 till: Fakultetsnämnden E-post: fakultetsnamnden@mdh.se Med kopia till: Hanna Millberg E-post: hanna.millberg@mdh.se För frågor kring ärendet är du välkommen att kontakta handläggare vid ledningskansliet: Hanna Millberg E-post: hanna.millberg@mdh.se Telefon: Tack på förhand!

89 Helena Lindgren Bilaga 9.2 Granskningsprotokoll Barnmorskeprogrammet finns inrättat vid MDH och leder idag till både barnmorskeexamen och magisterexamen inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Granskningen syftar inte till att bedöma barnmorskeprogrammet utan fokus för granskningen är förutsättningarna för inrättandet av det nya huvudområde, sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, samt magisterexamen inom det nya huvudområdet. 2 (5) Förutsättningar Utifrån din bedömning och erfarenhet, hur väl motsvarar lärarnas vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens den som krävs för undervisning och handledning inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa? I bilaga D anges interna och externa resurser som barnmorskeprogrammet har tillgång till. I tabell I återfinns de resurser/forskare som främst ansvarar för innehåll och utformning av programmet. Fem av dessa sex personer är barnmorskor och forskare inom området sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Lärarna har varierande erfarenhet från att ha arbetat kliniskt som barnmorskor inom olika områden. De har också lång erfarenhet av undervisning samt pedagogisk utbildning. Positivt att en lärare har huvudansvar för internationalisering och att denna person även koordinerar för specialistsjuksköterskeprogrammen. En fråga handlar om hur den kliniska kompetensen upprätthålls inom lärargruppen. Den behöver inte nödvändigtvis upprätthållas genom att lärarna arbetar kliniskt men finns möjlighet att ta in resurser som är uppdaterade på den kliniska verksamheten eller ska behoven enbart täckas inom verksamhetsförlagd utbildning? En läkare med specialistutbildning återfinns i tabellerna vilket jag bedömer som otillräckligt. För att säkerställa en hög kvalitet på undervisningen bör man anlita specialister för föreläsningar inom komplicerad graviditet och förlossning, anestesi, gynekologi och vissa särskilda tillstånd där barnmorskor kan vara verksamma och som finns angivna i kompetensbeskrivningen för barnmorska. Svar: Den kliniska kompetensen upprätthålls bland annat genom en god samverkan med externa specialister (både läkare och barnmorskor) som är kliniskt verksamma inom komplicerad graviditet och förlossning samt pediatrik och som anlitas inom barnmorskeprogrammet. Dessa personer har varierande grad av timbaserade uppdrag och bidrar till att säkerställa en hög kvalitet på undervisningen. Sammantaget är min bedömning att lärarnas vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens med väl motsvarar vad som krävs för undervisning och handledning inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Utifrån din bedömning och erfarenhet, vilka förutsättningar finns för en forskningsbas inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt att utbildningen ges i en forskande miljö? De tre lärare som är mest verksamma har minst 20% forskning inom ramen för sin anställning viket kan ses som tillfredsställande. Samtliga har lägst en doktorsexamen och antas genom sin aktivitet inom forskningsområdet skapa goda förutsättningar för att studenterna ska garanteras forskningsanknuten undervisning och nära kontakt med den forskning som pågår. Forskarna bedriver

90 Helena Lindgren Bilaga 9.2 aktivt egna projekt och har fortsatt att publicera sig efter disputation. Det skapar goda förutsättningar för studenterna att inom ramen för sitt examensarbete vara delaktiga i projekt inom huvudområdet. Viktigt dock att ha successionen i åtanke och skapa förutsättningar för att dessa lärare meriterar sig till docent och så småningom professorskompetens då de seniora forskarna/lärarna har relativt lite tid inom programmet och kanske främst fungerar som rådgivare och gör vissa riktade insatser. På sikt borde målsättningen vara att studenterna ska kunna ta en masterexamen inom huvudområdet vid lärosätet vilket förutsätter en hög kvalitet på forskningen och väl meriterade lärare och handledare. 3 (5) Svar: Vi samtycker till båda förslagen. Utformning Examensmatrisen visar hur kurserna relaterar till de nationella och lokala examensmålen. Baserat på din bedömning och erfarenhet och utifrån kursernas lärandemål (förväntade studieresultat), i vilken utsträckning anser du att kurserna inom det nya huvudområdet ger studenterna förutsättningar att uppnå samtliga nationella och lokala examensmål för filosofie magisterexamen inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa efter fullgjord utbildning? Ser du risker att vissa examensmål inte kan uppfyllas? Barnmorskans huvudområde är sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa även i ett internationellt perspektiv. För att främja den professionella utvecklingen av huvudområdet bör utbildningsprogrammen ligga inom huvudområdet som beskrivs som tvärvetenskapligt där omvårdnad ingår. Det kan snarare ses som en risk att programmen ligger inom ramen för ett annat huvudområde då utvärderingar och kvalitetsgranskningar riskerar att inte helt kunna bedöma programmen utifrån barnmorskans kompetensområde. Barnmorskeprogrammen har sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa som sitt huvudområde vid alla lärosäten utom två i Sverige. Detta skapar ojämlika förutsättningar vid granskningar av utbildningarna och man bör eftersträva att lärosätena har enighet avseende huvudområdet för barnmorskeprogrammen. Kurserna inom programmet relaterar väl till de lokala och nationella målen. Kurser inom huvudområdet anges komma att utgöra 75 högskolepoäng av totalt 90. Examensarbetet visar på fördjupningen inom huvudområdet och kurserna ger goda förutsättningar för att målen med examensarbetet ska kunna uppnås. Jag har dock reagerat på att benämningen av huvudområdet skiljer sig något i de olika dokumenten, dels vilken ordning de tre delarna benämns (vanligast förekommande är sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa men på vissa ställen står de i en annan ordning), dels saknas perinatal hälsa på några ställen, exempelvis i kursplanen för examensarbetet i den engelska översättningen. Viktigt att se över detta så att det skapas kongruens rakt igenom alla styrande dokument. Vid införandet av ett nytt huvudområde bör också övervägas att ta bort möjligheten att avstå från att göra ett examensarbete om 15 hp som leder till en magisterexamen. Svar: Vi instämmer. Sammanfattningsvis anser jag att kurserna inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa ger studenterna goda förutsättningar för att uppnå samtliga examensmål inom huvudområdet efter fullgjord utbildning.

91 Helena Lindgren Bilaga 9.2 Utifrån din bedömning och erfarenhet, på vilket sätt säkrar kursernas innehåll och examination forskningsanknytning och progression inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa? 4 (5) Den första terminens kurser ger en allmän kunskapsöversikt om barnmorskans kompetensområde och studenterna får även ta del av fältstudier och göra klinikförberedande övningar under handledning. I slutet av terminen får studenterna även närma sig komplicerad graviditet och förlossning som en förberedelse inför verksamhetsförlagd utbildning som inleder termin 2. Redan därefter får studenterna påbörja sitt examensarbete då de fått grundläggande kunskaper och kan utifrån dessa skapa sina vetenskapliga frågeställningar och även reflektera över val av metod och analys. Som tidigare nämnts skulle jag dock rekommendera att alla studenter genomför ett 15 hp examensarbete efter införandet av eget huvudområde och att man på sikt strävar mot att erbjuda en master inom huvudområdet. Svar: Vi samtycker till förslaget. Termin 3 består också till stor del av verksamhetsförlagd utbildning och lärarna har en hög närvaro och kan medverka till att studenterna reflekterar över evidensbaserad kunskap i sin kliniska verksamhet. Målen för de olika kurserna visar på en gradvis fördjupning och ökade krav på studenterna som förväntas förstå och reflektera över komplexa situationer. Min bedömning är att kursernas innehåll visar på forskningsanknytning och progression inom huvudområdet. Behov Utifrån din bedömning och erfarenhet, finns det ett nationellt behov av att inrätta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa? Vilka argument ser du som tyngst vägande? Det främsta skälet ser jag som att enligt Högskoleförordningen, Socialstyrelsens begreppsbestämning samt Kompetensbeskrivningen för barnmorska anger Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa som huvudområde för barnmorskor. Huvudområdet är väl definierat och det går att tydligt avgränsa mot andra discipliner och professioner. Att övriga lärosäten med ett undantag inrättat ett eget huvudområde för barnmorskeprogrammen talar också för inrättandet av huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa då en nationell samverkan gynnas av att det råder enighet i benämningen. Barnmorskeprofessionen bygger i Sverige på en sjuksköterskeutbildning och kunskap inom huvudområdet omvårdnad men skiljer sig väsentligt från sjuksköterskans profession inom såväl klinisk verksamhet som forskning. Det råder brist på barnmorskor idag och förväntas även under den närmaste framtiden behövas fler utbildade barnmorskor. Det är därför viktigt att lärosätena kan upprätthålla god kvalitet och tydlig professionsutveckling. Övriga synpunkter och påpekanden

92 Helena Lindgren Bilaga 9.2 Utifrån din bedömning och erfarenhet, har du några övriga synpunkter som du vill framföra till fakultetsnämnden? 5 (5) Vid inrättande av nytt huvudområdet är det värdefullt att det finns samarbete mellan lärosätena inom Sverige. Barnmorskeförbundet har ett särskilt utbildningsråd där programföreträdare träffas två gånger per år för att diskutera gemensamma angelägenheter och utveckla utbildningarna där barnmorskeprogrammet vid Mälardalens högskola brukar ha representation. Detta tillsammans med andra intraprofessionella aktiviteter utvecklar professionen och bidrar till hög kvalitet i utbildningarna. Eventuella tidigare samarbeten Vänligen försäkra att eventuellt samarbete (tidigare/pågående eller planerat) med för huvudområdet relevant person inte påverkat den bedömning som gjorts av ansökan. Jag försäkrar att min bedömning inte påverkats av samarbete med personer inom huvudområdet. Professor Kyllike Christensson var bi-handledare under mitt avhandlingsarbete, i övrigt har jag inte haft något samarbete med de personer som anges i tabell 1 och 2.

93 Monica Christianson Bilaga (8) Beslutande Fakultetsnämnden Till de externa granskarna för ansökan om inrättande av huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt filosofie magisterexamen inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa: Margareta Larsson Helena Lindgren Monica Christianson Tack för att ni åtagit er att hjälpa Mälardalens högskola i bedömningen av ansökan om inrättande huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt magisterexamen inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Ansökan från akademin för hälsa, vård och välfärd finns bifogad samt förslag till examensbeskrivning, lärarkomptensmatris samt förslag till reviderad utbildningsplan. Bifogat finns också en examensmålsmatris som visar kursernas lärandemål samt hur kurserna relaterar till de nationella examensmålen. För att underlätta sammanställningen av era synpunkter bifogas nedan ett granskningsprotokoll. Om ni skriver i de inramade rutorna under varje fråga expanderas antalet rader allteftersom. Sist finns utrymme att framföra övriga synpunkter till fakultetsnämnden i ärendet samt en försäkran om att eventuella samarbeten inte påverkat bedömningen. Vänligen skicka ifyllt protokoll senast den 12 oktober 2018 till: Fakultetsnämnden E-post: fakultetsnamnden@mdh.se Med kopia till: Hanna Millberg E-post: hanna.millberg@mdh.se För frågor kring ärendet är du välkommen att kontakta handläggare vid ledningskansliet: Hanna Millberg E-post: hanna.millberg@mdh.se Telefon: Tack på förhand!