Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde måndagen den 5 mars 2018

Transkript

1 KALLELSE Nr 1:2018 Fakultetsnämndens ordförande /0093 Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde måndagen den 5 mars 2018 Plats: Ypsilon, Västerås Tid: kl ca Besked om förhinder att delta vid fakultetsnämndens sammanträde lämnas till Helene Lindgren senast torsdagen via epost: helene.lindgren@mdh.se eller tel.: Ledamöter: Anne Söderlund Ordförande Niclas Månsson Vice ordförande Elisabeth Uhlemann Prodekan för forskning och forskarutbildning Petra von Heideken Wågert Lärarrepresentant Mia Heikkilä Lärarrepresentant Magnus Hoppe Lärarrepresentant Konstantinos Kyprianidis Lärarrepresentant Dania Mehho Studeranderepresentant Zainab Heidar Studeranderepresentant Vakant Doktorandrepresentant Peter Wallin Extern ledamot Stina Edqvist Extern ledamot Claudia Lampic Extern ledamot Adjungerade: Mikael Gröning Chef för avdelningen för 8 forskningsstöd Eva Thorin Forskningsledare för framtidens 15 energi Anette Sandberg Samordnare för pilotutvärderingen 16 av förskollärarutbildningen UKK Therese Wélen Utbildningsledare UKK 16 Maria Müllersdorf Akademichef HVV 18 Tjänstemän: Andreas Boberg Biträdande chef LKA Helena Eken Asp Sekreterare/ Handläggare LKA Helene Lindgren Handläggare LKA Johan Hellstrand Handläggare LKA 9 Hanna Millberg Handläggare LKA Anna-Karin Fornberg Utbildningsledare UKK 14 Fackliga företrädare: Erik Janse Susanne Meijer SACO/SULF OFR

2 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2018 Fakultetsnämnden /0093 Ärende Åtgärd Underlag Tid 1. Mötets öppnande Val av justeringsperson Beslut 2 Ftb 3. Fastställande av föredragningslista Beslut 3 Ftb 4. Samverkan med fackliga organisationer Föredragande Helena Eken Asp Information 4 Ftb 5. Föregående mötesprotokoll Föredragande Anne Söderlund Beslut 5 Ftb Bil 5:1 6. Rapport från rekryteringskommittén Föredragande Magnus Hoppe Information 6 Ftb Bil 6: Återrapport om vetenskapliga och pedagogiska krav i reglerna för antagning till docent vid MDH Föredragande Magnus Hoppe Information/ Beslut 7 Ftb Bil 7: Fika ca Uppföljning av reviderad internprocess för ansökningar till KK-stiftelsen Föredragande Mikael Gröning och Elisabeth Uhlemann Beslut 8 Ftb Bil 8: Avveckling av forskarutbildningsämnet arbetslivsvetenskap inom forskarutbildningsområdet industriell ekonomi, arbetsliv och styrning Föredragande Johan Hellstrand Beslut 9 Ftb Bil 9: Revidering av regler för kursplaner Föredragande Hanna Millberg och Helena Eken Asp Beslut 10 Ftb Bil 10: Revidering av regler för utbildningsplaner Föredragande Hanna Millberg och Helena Eken Asp Beslut 11 Ftb Bil 11: Processer för att inrätta, revidera och avveckla examina och utbildningsprogram Föredragande Hanna Millberg och Helena Eken Asp Beslut 12 Ftb Bil 12: Återrapport programvärderingsfrågor och analyser Föredragande Petra von Heideken Wågert Information 13 Ftb Lunch ca

3 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2018 Fakultetsnämnden /0093 Ärende Åtgärd Underlag Tid 14. Fastställande av ny utbildningsplan för Beslut 14 Ftb grundlärarprogrammet F-3 Bilagor Föredragande Anna-Karin Fornberg kompl. senare 15. Kvalitet i forskning Föredragande Eva Thorin Information 15 Ftb Bilagor kompl. senare Återrapport nationell pilotutvärdering av förskollärarutbildningen Föredragande Anette Sandberg och Therese Welén 17. Fakultetsnämndens arbete med att synliggöra kvalitetspolicyn och främja kvalitetskulturen under 2018 Föredragande Anne Söderlund Information 16 Ftb Beslut 17 Ftb Fika Presentation av vad som är på gång på akademi HVV Föredragande Maria Müllersdorf 19. Basåret och efterföljande utbildningar 2018 Föredragande Helena Eken Asp 20. Införande av fyra sammanhållna kollegier Föredragande Anne Söderlund Information 18 Ftb Beslut 19 Ftb Beslut 20 Ftb Rapporter Information 21 Ftb Anmälan av delegationsbeslut Beslut 22 Ftb Mötet avslutas

4 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2018 Fakultetsnämnden / Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse NN att jämte ordförande justera protokollet. 3. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan. 4. Samverkan med fackliga organisationer Inför fakultetsnämndens sammanträde ska underlag för beslut samverkas med de fackliga organisationerna enligt samverkansavtalet mellan MDH, SACO och OFR. Föredragande: fakultetsnämndens sekreterare Helena Eken Asp Förslag till beslut att notera informationen. Beredning Ärendena i föredragningslistan har behandlats enligt överenskommen samverkansmodell för fakultetsnämnden med de fackliga organisationerna.

5 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2018 Fakultetsnämnden / Föregående mötesprotokoll Förslag till beslut att godkänna föregående mötesprotokoll. Underlag i ärendet Bilaga 1 Föregående mötesprotokoll

6 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2018 Fakultetsnämnden / Rapport från rekryteringskommittén Information om det aktuella läget i rekryteringsarbetet utifrån aktuell statuslista. Föredragande: Magnus Hoppe, ordförande i rekryteringskommittén Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet Bilaga 1 Statuslista för rekryteringskommitténs arbete.

7 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2018 Fakultetsnämnden / Återrapport om vetenskapliga och pedagogiska krav i reglerna för att antas som docent vid MDH En översyn av reglerna för antagning av docent vid Mälardalens högskola initierades av fakultetsnämnden den 18 oktober 2017 för att utreda hur MDH:s vetenskapliga och pedagogiska krav på sökande personer står sig i jämförelse med krav som andra lärosäten ställer. Rekryteringskommitténs ordförande fick då i uppdrag att utreda frågan samt att återrapportera till fakultetsnämndens första möte Föredragande: Magnus Hoppe, ordförande för rekryteringskommittén Förslag till beslut att att att notera informationen, uppdra till rekryteringskommittén att se över reglerna för att antas som docent utifrån den rapport som presenterats, samt rekryteringskommittén i sitt arbete med att se över reglerna förankrar att reglerna anpassas till forskarutbildningsområdena och forskningsinriktningarnas specifika krav. Underlag Bilaga 1 Docenturens gråzoner Ärendets beredning Ordförande för rekryteringskommittén har med utgångspunkt i uppdraget från fakultetsnämnden den 18 oktober 2017 tagit fram en rapport. Delges Rekryteringskommitténs ordförande

8 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2018 Fakultetsnämnden / Uppföljning av reviderad internprocess för ansökningar till KK-stiftelsen Diarienummer: 2017/0795 Den 4 april 2017 beslutade rektor att fakultetsnämnden i samråd med avdelningen för forskningsstöd ska ansvara för den interna kvalitetssäkringsprocessens utformning för ansökningar som lämnas till KK-stiftelsen från MDH. Syftet med beslutet är att höja kvaliteten i ansökningarna genom att göra ansökningsprocessen mer flexibel och ändamålsenlig. Fakultetsnämnden och avdelningen för forskningsstöd uppdrogs för detta att senast den 31 januari 2018 följa upp beslutets genomförande. Fakultetsnämnden beslutade den 18 april 2017 om övergripande principer för den interna kvalitetssäkringsprocessen. Som en del i detta beslut delegerade nämnden beslutanderätten för att utse en granskningsgrupp till forskningsutskottet. Granskningsgruppen utformades genom att utse en representant från varje forskningsinriktning vid högskolan till ledamot av granskningsgruppen. En av dessa representanter utsågs till ordförande i gruppen. Hälften av ledamöterna hade deltagit i föregående års granskningsarbete. Själva granskningsförfarandet utformades så att varje ansökan granskades av en eller två ledamöter i granskningsgruppen samt av en extern granskare med god kompetens inom det aktuella området för ansökan. Granskarna bedömde ansökningarna mot kriterierna i stiftelsens utlysningstexter. Granskningsgruppen samlades vid ett möte för att diskutera ansökningarna och formulera en gemensam bedömning som de sökande fick ta del av. Ansökningarna skickades tillbaka till granskningsgruppen efter att de sökande hade arbetat om dem enligt granskningsgruppens rekommendationer. Fakultetsnämnden har nu för sina överväganden och sitt beslut gällande uppföljning av ny intern kvalitetsprocess för ansökningar till KK-stiftelsen, att ta hänsyn till avdelningen för forskningsstöds rapport (bilaga1). Föredragande: Elisabeth Uhlemann, prodekan för forskning och forskarutbildning och Mikael Gröning, avdelningschef för avdelningen för forskningsstöd Förslag till beslut att att uppmana avdelningen för forskningsstöd att följa upp granskningarna genom att sammanställning av föranmälningar, inskickade ansökningar och utfall för hela 2018 delges rektor, prodekan för forskning och utbildning på forskarnivå, granskningsgruppen, forskningsledarna och projektledarna så snart informationen finns tillgänglig, uppmana avdelningen för forskningsstöd att samla in åsikter och erfarenheter från granskningsgruppen, forskningsledarna och projektledarna till utskottets andra möte 2018,

9 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2018 Fakultetsnämnden /0093 att att till forskningsutskottet delegera ansvaret för hela granskningsprocessen gällande KKS-ansökningar och inte bara beslutsdelegation för utnämnande av granskningsgruppen som nu är fallet. Ärendets beredning Prodekan för forskning och forskarutbildning (PFF) har kontaktat sökanden som avsåg att skicka in ansökning till KK-stiftelsens vårutlysning, och fått positiv feedback från några av dessa på den nya processen. Processen har också diskuterats på forskningsutskottets (FU) möte den 8 november 2017 då två ledamöter från granskningsgruppen (tillika ledamöter i FU) samt chefen för avdelningen för forskningsstöd (FoS) fanns närvarande. I detta sammanhang rapporterar granskningsgruppens medlemmar att arbetet varit givande men krävande. Vidare har PFF medverkat vid några kvalitetshöjande aktiviteter under vårens utlysningar samt i några av granskningsgruppens möten under höstens utlysningar. I samtliga fall kan noteras att aktiviteterna har haft formen av kollegialt stöttande och kvalitetsutvecklande samtal snarare än karaktären formell granskning och kontroll, vilket har uppskattats av alla inblandade. Ytterligare besökte granskningsgruppens ordförande, chefen för FoS samt PFF KK-stiftelsen den 24 januari 2018 för att diskutera utfall och kvalitetsarbete. Iakttagelserna har sammanfattats i Uppföljning av ny intern granskningsprocess för ansökningar till KKstiftelsen (bilaga 1). I dokumentet framförs synpunkten sammanfattningsvis att processen förbättrats betydligt både med avseende på kvalitetshöjande aktiviteter och med avseende på arbetsbelastning för granskare men också att ytterligare förbättringar kan göras. Slutligen har ärendet behandlats på forskningsutskottets möte den 7 februari 2018 där utskottet sammanfattningsvis uppmanar FoS att på olika sätt färdigställa uppföljningsarbetet. Utskottet beslutade också vid tillfället att i samstämmighet med FoS rapport (bilaga1) uppmana fakultetsnämnden att delegera forskningsutskottet större ansvar och befogenhet i granskningsprocessen. Underlag Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Uppföljning ny KKS-process Rektorsbeslut om att ansökningar till KK-stiftelsen ska granskas Fakultetsnämndsbeslut om processen för granskning av ansökningar till KKstiftelsen Delges Chef för avdelningen för forskningsstöd, utskottet för forskning

10 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2018 Fakultetsnämnden / Avveckling av forskarutbildningsämnet arbetslivsvetenskap inom forskarutbildningsområdet industriell ekonomi, arbetsliv och styrning Diarienummer: 2018/0307 Handläggare: Johan Hellstrand Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har inkommit till fakultetsnämnden med begäran att forskarutbildningen i arbetslivsvetenskap inom området industriell ekonomi, arbetsliv och styrning avvecklas. Forskarutbildningen i arbetslivsvetenskap inom INAS är sedan ett antal år under utfasning. År 2012 beslutade rektor att ämnet skulle flyttas från akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling (HST) till akademin för hälsa vård och välfärd. År 2014 fastställdes allmän studieplan för ämnet arbetslivsvetenskap inom forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd. I enlighet med högskoleförordningen (6 kap. 25 HF) ska högskolan besluta om ämnen som forskarutbildning ska anordnas i. Forskarutbildningsämnena inrättas inom de områden som högskolan har tillstånd att utfärda examina på forskarnivå. Enligt rektorsbeslut (MDH /13) har fakultetsnämnden på delegation tilldelats beslutanderätt att inrätta och avveckla forskarutbildningsämne. Föredragande: Johan Hellstrand, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att att avveckla forskarutbildningsämnet arbetslivsvetenskap inom forskarutbildningsområdet industriell ekonomi, arbetsliv och styrning, samt uppdra till utskottet för forskarutbildning att ta fram en process för avveckling av forskarutbildningsämnen. Ärendets beredning Akademin för hälsa, vård och välfärds ansökan om avveckling har beretts av ledningskansliet och utskottet för forskarutbildning. Utskottet har behandlat ärendet vid sammanträdet Utskottet beslutade föreslå fakultetsnämnden att avveckla forskarutbildningsämnet inom INAS. Utskottet beslutade även att ärendets beredning skulle inhämta synpunkter på eventuell avveckling från forskarutbildningsområdet INAS. Utskottets rekommendation om beslut om avveckling gjordes med reservationen att inga invändningar mot avvecklingen ska ha inkommit från INAS. Synpunkter på ansökan om avveckling har inhämtats från INAS samt sektionen för antagning och examen (SAE) och inga invändningar mot en avveckling har framkommit. Underlag Bilaga 1 Beslutspromemoria

11 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2018 Fakultetsnämnden /0093 Bilaga 2 Akademins begäran att avveckla ämnen Bilaga 3 Allmän studieplan i arbetslivsvetenskap inom INAS fastställd Delges Akademichefer, samordnare för forskarutbildningen, forskningsledare, administrativa chefer

12 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2018 Fakultetsnämnden / Revidering av regler för kursplaner Diarienummer: 2017/1906 Handläggare: Hanna Millberg och Helena Eken Asp Bakgrunden till ärendet är det uppdrag som utbildnings- och forskningssektionen fick av fakultetsnämnden den 10 december Uppdraget bestod i att inleda ett arbete med att se över regler för utbildningsplaner och kursplaner i syfte att hålla de mer förordningsnära. Detta har i sin tur genererat en diskussion kring innebörden av förordningstexten om kursplaner och utbildningsplaner och vilken detaljnivå som ska finnas på plats och när. Utbildningsplaner och kursplaner är de föreskrifter som anger villkoren för antagning till och genomförandet av en specifik utbildning vid MDH. Genom dessa dokument garanterar vi studenter vid MDH bästa möjliga utbildning både avseende kvalitet och förutsägbarhet, det är därför viktigt att vi själva följer det som finns angivet i dokumenten. Vid sitt möte den 28 november 2017 diskuterade fakultetsnämnden första utkasten till reviderade regler för kursplaner och utbildningsplaner. Utifrån fakultetsnämndens diskussion samt synpunkter från referensgrupp och utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå sammanställdes nya förslag till reviderade regler för utbildningsplaner och två olika förslag till reviderade regler för kursplaner. Att två olika förslag togs fram för regler för kursplaner beror på att det vid fakultetsnämndens möte framkom förslag på mer omfattande förändringar som inte diskuterats i vare sig referensgrupp eller utskott. Efter internremiss och ytterligare diskussion i referensgruppen har nya förslag till regler för kursplaner och utbildningsplaner arbetats fram. Utkast till reviderade regler för kursplaner alternativ 1 samt utkast till reviderade regler för utbildningsplaner finns bifogade. I dessa dokument finns även kommentarer till ändringarna efter inkomna synpunkter inlagda. För alternativ 2 till kursplaner finns en beskrivning i bifogad promemoria. Föredragande: Hanna Millberg och Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att revidera reglerna för kursplaner i enlighet med bilaga 3. Ärendets beredning Underlag för ärendet har tagits fram av en arbetsgrupp. I arbetet med att ta fram underlagen har arbetsgruppen haft möte med en referensgrupp bestående av representanter från akademierna, studentkåren och förvaltningen. Förslagen har skickats på internremiss till samtliga akademier, utbildningsledare, studentkåren, CeSAM, samt studentcentrum/studievägledare. Lärarrepresentanter i fakultetsnämnd och utskott har haft möjlighet att inhämta synpunkter från respektive lärarkollegium. Ärendet har beretts av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 7 februari 2018.

13 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2018 Fakultetsnämnden /0093 Underlag Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Promemoria Inkomna remissvar Utkast regler för kursplaner utan markering Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare, chef för sektionen för antagning och examen, chef för studentcentrum, CeSAM.

14 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2018 Fakultetsnämnden / Revidering av regler för utbildningsplaner Diarienummer: 2017/1906 Handläggare: Hanna Millberg och Helena Eken Asp Bakgrunden till ärendet är det uppdrag som utbildnings- och forskningssektionen fick av fakultetsnämnden den 10 december Uppdraget bestod i att inleda ett arbete med att se över regler för utbildningsplaner och kursplaner i syfte att hålla de mer förordningsnära. Detta har i sin tur genererat en diskussion kring innebörden av förordningstexten om kursplaner och utbildningsplaner och vilken detaljnivå som ska finnas på plats och när. Utbildningsplaner och kursplaner är de föreskrifter som anger villkoren för antagning till och genomförandet av en specifik utbildning vid MDH. Genom dessa dokument garanterar vi studenter vid MDH bästa möjliga utbildning både avseende kvalitet och förutsägbarhet, det är därför viktigt att vi själva följer det som finns angivet i dokumenten. Vid sitt möte den 28 november 2017 diskuterade fakultetsnämnden första utkasten till reviderade regler för kursplaner och utbildningsplaner. Utifrån fakultetsnämndens diskussion samt synpunkter från referensgrupp och utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå sammanställdes nya förslag till reviderade regler för utbildningsplaner och två olika förslag till reviderade regler för kursplaner. Att två olika förslag togs fram för regler för kursplaner beror på att det vid fakultetsnämndens möte framkom förslag på mer omfattande förändringar som inte diskuterats i vare sig referensgrupp eller utskott. Efter internremiss och ytterligare diskussion i referensgruppen har nya förslag till regler för kursplaner och utbildningsplaner arbetats fram. Utkast till reviderade regler för kursplaner alternativ 1 samt utkast till reviderade regler för utbildningsplaner finns bifogade. I dessa dokument finns även kommentarer till ändringarna efter inkomna synpunkter inlagda. För alternativ 2 till kursplaner finns en beskrivning i bifogad promemoria. Föredragande: Hanna Millberg och Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att revidera reglerna för utbildningsplaner i enlighet med bilaga 3. Ärendets beredning Underlag för ärendet har tagits fram av en arbetsgrupp. I arbetet med att ta fram underlagen har arbetsgruppen haft möte med en referensgrupp bestående av representanter från akademierna, studentkåren och förvaltningen. Förslagen har skickats på internremiss till samtliga akademier, utbildningsledare, studentkåren, CeSAM, samt studentcentrum/studievägledare. Lärarrepresentanter i fakultetsnämnd och utskott har haft möjlighet att inhämta synpunkter från respektive lärarkollegium. Ärendet har beretts av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 7 februari 2018.

15 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2018 Fakultetsnämnden /0093 Underlag Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Promemoria Inkomna remissvar Utkast regler för utbildningsplaner utan markering Delges Akademichefer, administrativa chefer och utbildningsledare, chef för sektionen för antagning och examen, chef för studentcentrum, CeSAM.

16 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2018 Fakultetsnämnden / Processer för att inrätta, revidera och avveckla utbildningsprogram och examina på grundnivå och avancerad nivå Diarienummer: 2018/0250 Handläggare: Hanna Millberg och Helena Eken Asp Som ett led i implementeringen av kvalitetspolicyn skulle fakultetsnämnden behöva se över befintliga processer för ärenden som rör utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Befintliga processer är inte beslutade av fakultetsnämnden utan utgår från praxis. För att öka tydligheten och transparensen inom organisationen gällande dessa processer är det viktigt att fakultetsnämnden diskuterar och fattar beslut om processerna samt vilka underlag man önskar inför beslut. Föredragande: Hanna Millberg och Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att fastställa processbeskrivningen enligt bilaga 2. Ärendets beredning Ett förslag på processbeskrivningar har tagits fram av handläggare på LKA baserat på nuvarande instruktioner på internportalen samt de diskussioner som förts i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt diskussioner i fakultetsnämnden under 2016 och Förslaget diskuterades på fakultetsnämndens extrainsatta möte den 15 januari 2018 och har därefter beretts vidare av handläggare på LKA. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå diskuterade förslaget vid sitt möte den 7 februari Underlag Bilaga 1 Bilaga 2 Promemoria Processbeskrivning för att inrätta, revidera och avveckla examina samt utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå Delges Akademichefer, administrativa chefer och utbildningsledare.

17 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2018 Fakultetsnämnden / Återrapport programvärderingsfrågor samt kurs- och programanalyser Programvärderingar samt program- och kursanalyser anges i den av rektor beslutade Policy för ett systematiskt kvalitetsarbete inom utbildning och forskning (Dnr 2015/2295) som ett exempel på en systematisk uppföljning. Fakultetsnämnden beslutade den 28 november att programvärderingar ska göras årligen. Fakultetsnämnden beslutade den 28 november 2017 att utse en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram ett frågebatteri för programvärderingar samt vilka aspekter som ska ingå i programanalyser. Den 15 januari 2018 beslutade fakultetsnämnden att arbetsgruppen också skulle se över aspekter som ska ingå i kursanalyser vid Mälardalens högskola. Arbetsgruppen skulle återrapportera till fakultetsnämnden vid första mötet Föredragande: Petra von Heideken Wågert, sammankallande för arbetsgruppen Förslag till beslut att notera informationen. Ärendets beredning - Underlag - Delges -

18 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2018 Fakultetsnämnden / Fastställande av ny utbildningsplan för grundlärarprogrammet F-3 Diarienummer: 2017/2159 Akademin UKK har inkommit med en ansökan om att revidera utbildningsplanen för grundlärarprogrammet förskoleklass och grundskola 1-3. Akademin vill kunna erbjuda utbildningsprogrammet som en verksamhetsintegrerad utbildning där studenterna arbetar på en skola samtidigt som de läser grundlärarprogrammet med reducerad studietakt under terminerna och med sommarkurser. För att kunna genomföra detta behöver fakultetsnämnden fastställa en ny utbildningsplan för grundlärarprogrammet anpassad efter det nya upplägget. Utskottet har att bereda ärendet till fakultetsnämnden som har att ta ställning till om en ny utbildningsplan för grundlärarprogrammet F-3 kan fastställas. Akademin önskar att utbildningsplanen för grundlärarprogrammet F-3 som verksamhetsintegrerad utbildning ska gälla från och med höstterminen Föredragande: Anna-Karin Fornberg, utbildningsledare UKK Förslag till beslut från akademin att fastställa en ny utbildningsplan för grundlärarprogrammet förskoleklass och grundskola 1-3 i enlighet med akademi UKK:s förslag i bilaga 2, samt att den nya utbildningsplanen ska gälla från och med höstterminen 2018 Ärendets beredning Förslaget har tagits fram av utbildningsledare vid akademin i samråd med berörda program-, ämnes och inriktningsföreträdare. Ärendet har därefter beretts av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 7 februari. Underlag Underlag kompletteras senare. Delges Akademichef UKK, administrativ chef UKK och utbildningsledare UKK

19 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2018 Fakultetsnämnden / Kvalitet i forskning Under kommande möten avser fakultetsnämnden resonera kring vad som kännetecknar god kvalitet inom forskning. Under 2018 adjungeras därför forskningsledarna till ett av fakultetsnämndens möten. Vid fakultetsnämndens första möte kommer forskningsledaren för framtidens energi att berätta om den forskningen. Föredragande: Eva Thorin, forskningsledare för framtidens energi Förslag till beslut att notera informationen. Ärendets beredning - Underlag Underlag kompletteras eventuellt senare. Delges -

20 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2018 Fakultetsnämnden / Återrapport nationell pilotutvärdering av förskollärarutbildningar Universitetskanslersämbetet genomförde en pilotutvärdering av förskollärarutbildningar där Mälardalens högskola (MDH) deltog. Den 1 november 2017 publicerades resultatet av pilotutvärderingen och förskollärarutbildningen vid MDH fick omdömet hög kvalitet. Akademin har nu bjudits in till fakultetsnämndens möte för att dela med sig av sina erfarenheter från utvärderingen, resultatet och hur man arbetar vidare med kvaliteten på utbildningen. Återkopplingen är viktig för att kunna dra lärdomar från de nationella utvärderingar som genomförs. Föredragande: Anette Sandberg, samordnare för pilotutvärderingen av förskollärarutbildningen och Therese Welén, utbildningsledare UKK Förslag till beslut att notera informationen. Ärendets beredning - Underlag - Delges -

21 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2018 Fakultetsnämnden / Fakultetsnämndens arbete med att synliggöra kvalitetspolicyn och främja kvalitetskulturen under 2018 Ett led i arbetet med implementeringen av kvalitetspolicyn är synliggörandet av kvalitetspolicyn och fakultetsnämndens arbete med att främja kvalitetskulturen. Fakultetsnämnden beslutade den 15 januari 2018 att dekangruppen till fakultetsnämndens möte den 5 mars skulle föreslå de första prioriterade aktiviteterna och/eller processerna för som synliggör kvalitetspolicyn och främjar kvalitetskulturen. Föredragande: Anne Söderlund, dekan Förslag till beslut att följande aktiviteter prioriteras för att synliggöra kvalitetspolicyn och främja kvalitetskulturen under 2018: 1. kvalitetssystemhemsidan är/ska vara aktiverad och synlig, 2. kursanalyser, programanalyser ska göras mer synliga, 3. marknadsföra kvalitetsnyheter på internportalen, TV-skärm-kommunikation och på webben, 4. dekanerna deltar på akademidagarna, 5. organisera seminarier (goda exempel hur man arbetar) för hela kollegiet av kollegorna och förvaltning samt för ämnesansvariga separat, samt 6. representanterna i nämnden har ansvar för att sprida informationen om kvalitetspolicyn. Ärendets beredning - Underlag - Delges -

22 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2018 Fakultetsnämnden / Presentation av vad som är på gång på akademi HVV Akademichef Maria Müllersdorf från HVV kommer och presenterar vad som är på gång på akademi HVV. Föredragande: Maria Müllersdorf, akademichef HVV Förslag till beslut att notera informationen. Ärendets beredning - Underlag - Delges -

23 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2018 Fakultetsnämnden / Basåret och efterföljande utbildningar 2018 Diarienummer: 2018/0032 Handläggare: Helena Eken Asp Studenter som söker till det naturvetenskapliga/tekniska basåret höstterminen 2018 garanteras plats till ett antal namngivna utbildningsprogram. Platsgarantin gäller efterföljande läsår och under förutsättning att studenten uppfyller de särskilda behörighetskraven för den valda utbildningen. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) och akademin för innovation, design och teknik (IDT) har lämnat in önskemål om utbildningar som man önskar finns med HT19 för de studenter som börjar läsa basåret HT18. De utbildningsprogram som akademierna önskar ska erbjudas i anslutning till basåret HT18 och därmed kommer att ingå i högskolans programutbud läsåret 19/20 är följande: högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik, högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik, högskoleingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign, högskoleingenjörsprogrammet i innovation, produktion och logistik, högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik, civilingenjörsprogrammet i energisystem, civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, civilingenjörsprogrammet i produktion och produktdesign, civilingenjörsprogrammet i robotik, civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem. Föredragande: Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att följande utbildningar ska ingå i programutbudet för läsåret 18/19 Högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik. 180 hp. Examen: högskoleingenjörsexamen. Akademin för ekonomi samhälle och teknik. Studieort Västerås. Särskilda behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt Fysik B, Kemi A, Matematik D (områdesbehörighet 8) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c (områdesbehörighet A8). Högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik. 180 hp. Examen: högskoleingenjörsexamen. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik. Studieort Västerås. Särskilda behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt Fysik B, Kemi A, Matematik D (områdesbehörighet 8) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c (områdesbehörighet A8). Högskoleingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign. 180 hp. Examen: högskoleingenjörsexamen. Akademin för innovation, design och teknik. Studieort: Eskilstuna. Särskilda behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt Matematik C (områdesbehörighet 8 med förändring) eller Matematik 3c (områdesbehörighet A8 med förändring). Högskoleingenjörsprogrammet i innovation, produktion och logistik. 180 hp. Examen: högskoleingenjörsexamen. Akademin för innovation, design och teknik. Studieort: Eskilstuna. Särskilda behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt Matematik C

24 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2018 Fakultetsnämnden /0093 (områdesbehörighet 8 med förändring) eller Matematik 3c (områdesbehörighet A8 med förändring). Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik. 180 hp. Examen: högskoleingenjörsexamen. Akademin för innovation, design och teknik. Studieort: Västerås. Särskilda behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt Fysik B, Matematik D (områdesbehörighet 8 med förändring) eller Fysik 2, Matematik 3c (områdesbehörighet A8 med förändring). Civilingenjörsprogrammet i energisystem. 300 hp. Examen: civilingenjörsexamen. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik. Studieort Västerås. Särskilda behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi. 300 hp. Examen: civilingenjörsexamen. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik. Studieort Eskilstuna. Särskilda behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). Civilingenjörsprogrammet i produktion och produktdesign. 300 hp. Examen: civilingenjörsexamen. Akademin för innovation, design och teknik. Studieort Eskilstuna. Särskilda behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt Fysik A, Matematik D (områdesbehörighet 9 med förändring) eller Fysik 1a/1b1+1b2, Matematik 4 (områdesbehörighet A9 med förändring). Civilingenjörsprogrammet i robotik. 300 hp. Examen: civilingenjörsexamen. Akademin för innovation, design och teknik. Studieort Västerås. Särskilda behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). Civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem. 300 hp. Examen: civilingenjörsexamen. Akademin för innovation, design och teknik. Studieort Västerås. Särskilda behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). Ärendets beredning Akademierna har skickat in önskemål om vilka utbildningar man önskar ge studenter som påbörjar sina basårsstudier hösten 2018 platsgaranti till. Ärendet har beretts av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 7 februari Underlag -

25 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2018 Fakultetsnämnden /0093 Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare, chef för antagningen och examen, chef för studentcentrum, chef för sektionen för kommunikation och externa relationer, ledningskansliet, antagningen

26 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2018 Fakultetsnämnden / Införande av fyra sammanhållna kollegier Diarienummer: - Handläggare: Andreas Boberg Högskolans forsknings- och utbildningsstrategi för perioden skriver fram fyra sammanhållna akademiska kollegier i syfte att stärka kvaliteten och hålla samman utbildning och forskning. Den 6 september 2016 tillsattes en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram förslag på roll, ansvar och befogenheter för de akademiska kollegierna, dnr 2016/1922. Arbetsgruppen lämnade sin slutrapport den 31 mars 2017, bilaga 1 till föreliggande beslut. Därtill har en tidsplan över formella beslut som behöver tas för genomförandet av rapportens förslag tagits fram, bilaga 2. För att genomföra arbetsgruppens förslag uppdras fakultetsnämnden att ansvara för införandet av de sammanhållna akademiska kollegierna. Föredragande: Anne Söderlund, dekan Förslag till beslut att under förutsättning att rektor fattar beslut enligt förslag uppdra åt dekan att besluta om projektledare som kan stödja fakultetsnämnden i införandet av de fyra sammanhållna kollegierna. Ärendets beredning Slutrapportens förslag har under 2017 diskuterats i rektors lednings- och dekangrupper. Tidsplanen för genomförandet av slutrapportens förslag har diskuterats i rektors dekangrupp. Föreliggande uppdrag har därtill diskuterats, vid olika tillfällen, mellan rektor, prorektor, förvaltningschef, kanslichef Malin Gunnarsson, dekan och Johanna Westerlund. Underlag Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Förslag till rektorsbeslut Slutrapport formering av fyra sammanhållna akademiska kollegier Tidsplan införande av kollegier Delges -

27 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2018 Fakultetsnämnden / Rapporter Dekan och prodekaner rapporterar som händelser sedan fakultetsnämndens senaste sammanträde. Förslag till beslut att notera informationen.

28 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2018 Fakultetsnämnden / Anmälan av delegationsbeslut Nedanstående beslut är tagna av dekanus, prodekan och utskott på delegation från nämnden sedan nämndens föregående sammanträde: Datum Beslut Antagning till forskarutbildning av Jean Malm, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Giorgio Forcina, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av G.M. Monjour Morshed Mridha, IDT, ämnet datavetenskap Beslut om ändrad sammansättning av betygsnämnd samt byte av reserv vid Jonas Ljungbergs, IDT, disputation Antagning till forskarutbildning av Mohammed Albuhayri, UKK, ämnet matematik/tillämpad matematik Beviljande av disputation Jannika Lindvall, UKK, ämnet didaktik Beviljande av disputation Alessio Bucaioni, IDT ämnet datavetenskap Beviljande av disputation Jiale Zhou, IDT ämnet datavetenskap Beviljande av disputation Andreas Johnsen, IDT ämnet datavetenskap Antagning av docent i datavetenskap Antagning av docent i energiteknik Beviljande av disputation Sasha Shahbazi, IDT ämnet innovation och design Beviljande av disputation Anna Åkerberg, HVV ämnet vårdvetenskap Beviljande av disputation Hamid Reza Faragardi, IDT ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Soheila Sheikh Bahaei, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Martin Åhlenius, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Vaclav Struhar, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Robbert Jongeling, IDT, ämnet datavetenskap

29 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2018 Fakultetsnämnden / Revidering av utbildningsplaner för masterprogrammen inom hälsa, vård och välfärd inriktning arbetskivsvetenskap, socialt arbete respektive vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Revidering av utbildningsplaner för beteendevetenskapliga programmet Revidering av utbildningsplaner för sjuksköterskeprogrammet Revidering av utbildningsplanen för kompletterande pedagogisk utbildning Revidering av utbildningsplanen för högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik Förslag till beslut att notera informationen. 23. Mötet avslutas

30 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE /2880 Fakultetsnämnden Omfattning: Mötesdatum och tid: Plats: Januari 2018 Extramöte 1-13 Måndagen den 15 januari, kl Styrelserummet, Västerås Vid protokollet Helena Eken Asp Sekreterare Justeras.. Anne Söderlund Dekan Ordförande vid mötet Claudia Lampic Justeringsperson Page 30 of 155

31 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Fakultetsnämnden Januari 2018 Extramöte 2017/2880 Ledamöter: Petra von Heideken Wågert Mia Heikkilä Magnus Hoppe Dania Mehho Zainab Heidar Claudia Lampic Ordförande Vice ordförande Prodekan för forskning och forskarutbildning Lärarrepresentant Lärarrepresentant Lärarrepresentant Studeranderepresentant Studeranderepresentant Extern ledamot Frånvarande ledamöter Peter Wallin Stina Edqvist Extern ledamot Extern ledamot Tjänstemän: Andreas Boberg Helena Eken Asp Hanna Millberg Michael Rogefelt Biträdande chef LKA Sekreterare/ Handläggare LKA Handläggare LKA Handläggare LKA Erik Janse SACO/SULF Fackliga företrädare: Anne Söderlund Niclas Månsson Elisabeth Uhlemann Page 31 of 155

32 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Fakultetsnämnden 1 Mötets öppnande 2 Val av justeringsperson Januari 2018 Extramöte 2017/2880 Fakultetsnämnden beslutade att utse Claudia Lampic att jämte ordförande justera protokollet. 3 Fastställande av föredragningslista Fakultetsnämnden beslutade att fastställa föredragningslistan. 4 Samverkan med fackliga organisationer Sekreteraren Helena Eken Asp intygar att samverkan med de fackliga organisationerna SACO och OFR har skett enligt de överenskomna formerna enligt samverkansavtalet mellan MDH, SACO och OFR. De fackliga organisationerna har inget övrigt att framföra med anledning av dagens möte. Fakultetsnämnden beslutade att notera informationen. Page 32 of 155

33 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Fakultetsnämnden 5 Januari 2018 Extramöte 2017/2880 Föregående mötesprotokoll Fakultetsnämnden beslutade att godkänna föregående mötesprotokoll Underlag i ärendet Bilaga 5.1 i kallelsen Föregående mötesprotokoll. Page 33 of 155

34 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Fakultetsnämnden 6 Januari 2018 Extramöte 2017/2880 Fakultetsnämndens arbete med kvalitet i forskning Under kommande möten avser fakultetsnämnden resonera kring vad som kännetecknar god kvalitet inom forskning. Under 2018 adjungeras därför forskningsledarna till ett av fakultetsnämndens möten. Fakultetsnämnden har nu att ta ställning till vilka kriterier som bör beaktas när man utvärderar kvalitet i forskning. Fakultetsnämnden beslutade att dekangruppen justerar frågorna utifrån nämndens diskussion, att frågorna skickas till forskningsledarna med en inledande text om vad frågorna kommer att användas till, att dekangruppen bjuder in forskningsledarna till var sitt av fakultetsnämndens möten 2018, samt att forskningsledarna besvarar frågorna skriftligen och skickar in inför mötet med fakultetsnämnden. Underlag i ärendet Bilaga 6.1 i kallelsen Förslag till frågeområden till forskningsledarna. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av dekan Anne Söderlund och prodekan för forskning och forskarutbildning Elisabeth Uhlemann. Delges Akademichefer, administrativa chefer, forskningsledare. Page 34 of 155

35 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Fakultetsnämnden 7 Januari 2018 Extramöte 2017/2880 Screeningfrågor för programvärderingar av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå Vid fakultetsnämndens möte den 28 november 2017 beslutades att fakultetsnämnden skulle diskutera frågor/aspekter som ska ingå i pilotscreeningen vid sitt extrainsatta möte i januari. Fakultetsnämnden beslutade också att pilotscreeningen av utbildningsprogram ska påbörjas under våren Presidiet har tagit fram förslag på screeningfrågor för programvärderingar av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Processen för pilotomgången: Programansvarig/programsamordnare (eller motsvarande) besvarar frågorna, utbildningsledaren säkerställer internt att arbetet har genomförts. Sammanställningen skickas till fakultetsnamnden@mdh.se och bereds av utskotten inför beslut i fakultetsnämnden. Underlag för fakultetsnämndens beslut är sammanställningarna och utskottens rekommendationer. Fakultetsnämnden beslutade att dekangruppen ser över screeningsfrågorna baserat på fakultetsnämndens diskussion, att dekangruppen beslutar att de modifierade screeningfrågorna är redo att användas i samband med pilotscreeningen under våren 2018, att screeningfrågorna ska följas upp efter pilotscreeningen under våren 2018, samt att de vidareutvecklade screeningfrågorna används vid den första ordinarie screeningen hösten 2018 och därefter följs upp under våren Underlag i ärendet Bilaga 7.1 i kallelsen Förslag till screeningfrågor. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av dekan Anne Söderlund. Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare. Page 35 of 155

36 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Fakultetsnämnden 8 Januari 2018 Extramöte 2017/2880 Kursanalyser vid MDH Kurs- och programanalyser anges som ett exempel på en systematisk uppföljning av kurser och utbildningsprogram i den av rektor beslutade Policy för ett systematiskt kvalitetsarbete inom utbildning och forskning (Dnr 2015/2295). Om kurs- och programanalyser ska användas som en del i den systematiska uppföljningen av kurser och utbildningsprogram vid MDH är det viktigt att besluta om vilka aspekter som bör ingå i analyserna. Exempel på aspekter som kan ingå i analyserna är studenternas medverkan, arbetslivsrepresentanternas synpunkter, forskningsanknytningen av kursen/programmet, jämställdhetsaspekten samt hållbar utveckling i utbildningen. En annan viktig del är hur resultatet från analyserna hålls tillgängligt för studenterna. Vid fakultetsnämndens möte den 28 november beslutades om att uppdra till en arbetsgrupp att se över programanalyserna men inget beslut fattades kring kursanalyser. Fakultetsnämnden kommer därför att diskutera frågan vid sitt möte den 15 januari. Fakultetsnämnden beslutade att arbetsgruppen för programvärderingsfrågor och programanalyser tar fram förslag på vilka aspekter som ska ingå i kursanalysen, att resultaten från kursanalyserna ska hållas tillgängliga för studenterna på samma sätt som programanalyser, att arbetsgruppen i sitt arbete beaktar resultatet från den rapport som presenterades för fakultetsnämnden den 10 september 2015, att arbetsgruppen i sitt arbete beaktar den rapport som arbetsgruppen för kursvärderingsfrågor på grundnivå och avancerad nivå presenterade för fakultetsnämnden den 13 juni 2017 att arbetsgruppen ska återrapportera till fakultetsnämnden vid mötet den 5 mars, samt att fakultetsnämnden fattar beslut om aspekter som ska ingå i kursanalyserna senast vid sitt möte den 7 juni. Underlag Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av dekan Anne Söderlund. Delges Arbetsgruppen för programvärderingsfrågor och programanalyser. Page 36 of 155

37 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Fakultetsnämnden 9 Januari 2018 Extramöte 2017/2880 Processer för att inrätta, revidera och avveckla examina och utbildningsprogram Handläggare: Julia McNamara, Hanna Millberg och Helena Eken Asp Som ett led i implementeringen av kvalitetspolicyn skulle fakultetsnämnden behöva se över befintliga processer för ärenden som rör utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Befintliga processer är inte beslutade av fakultetsnämnden utan utgår från praxis. För att öka tydligheten och transparensen inom organisationen gällande dessa processer är det viktigt att fakultetsnämnden diskuterar och fattar beslut om processerna samt vilka underlag man önskar inför beslut. Fakultetsnämnden beslutade att lämna följande synpunkter till det fortsatta arbetet med att se över processerna: ta hänsyn till fakultetsnämndens diskussion, samt strukturera om och ta bort dubbletter i de punkter som ska ingå i underlag för beslut. Underlag Bilaga 9.1 i kallelsen Diskussionsunderlag processbeskrivning för ärenden som rör utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av utbildnings- och forskningshandläggare Hanna Millberg och Helena Eken Asp. Delges Handläggare på LKA. Page 37 of 155

38 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Fakultetsnämnden Januari 2018 Extramöte 2017/ Hur ska kvalitetspolicyn synliggöras under 2018? Ett led i arbetet med implementeringen av kvalitetspolicyn är synliggörandet av den under Fakultetsnämnden beslutade att dekangruppen lämnar förslag på de första prioriterade aktiviteterna och/eller processerna som synliggör kvalitetspolicyn till fakultetsnämndens möte den 5 mars. Underlag Bilaga 10.1 i kallelsen Policy för ett systematiskt kvalitetsarbete inom utbildning och forskning definitioner, ansvar, förutsättningar och systematiskt arbetssätt. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av dekan Anne Söderlund. Delges - Page 38 of 155

39 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Fakultetsnämnden Januari 2018 Extramöte 2017/ Hur ska fakultetsnämndens arbeta för att främja kvalitetskulturen? En viktig del i kvalitetspolicyn är att kvalitetskulturen vid Mälardalens högskola ska främjas. Fakultetsnämnden har nu att diskutera hur nämnden ska arbeta för att främja kvalitetskulturen hos linjen, kollegiet och de enskilda medarbetarna. Fakultetsnämnden beslutade att dekangruppen lämnar förslag på de första prioriterade aktiviteterna och/eller processerna för att främja kvalitetskulturen till fakultetsnämndens möte den 5 mars. Underlag Bilaga 11.1 i kallelsen Policy för ett systematiskt kvalitetsarbete inom utbildning och forskning definitioner, ansvar, förutsättningar och systematiskt arbetssätt. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av dekan Anne Söderlund. Delges - Page 39 of 155

40 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Fakultetsnämnden Januari 2018 Extramöte 2017/ Aktivitetslista för implementeringen av kvalitetspolicyn Uppföljning av de aktiviteter som kopplar till fakultetsnämndens implementering av kvalitetspolicyn. Fakultetsnämnden beslutade att uppdra till dekangruppen att strukturera aktivitetslistan utifrån diskussionen i nämnden, samt att diskutera med sektionen för kommunikation och externa relationer på vilket sätt aktivitetslistan kan synliggöras. Underlag Bilaga 12.1 i kallelsen Aktivitetslista för fakultetsnämndens implementering av kvalitetspolicyn. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av dekan Anne Söderlund, prodekan för forskning och forskarutbildning Elisabeth Uhlemann, prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Niclas Månsson samt biträdande chef på LKA Andreas Boberg. Delges 13 Mötet avslutas Page 40 of 155

41 Bilaga 6.1 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Ref.nr 2017/1720 Professor i vårdvetenskap, HVV 7 sökande Sakkunnigavtal Beslut om sakkunniga: Professor Åsa Hörnsten, Umeå universitet Sista ansökningsdag: inkommit godkänt Ref.nr 2017/1048 Professor i socialt arbete, HVV 6 sökande Anhållan inkom sökanden Beslut om sakkunniga Senior professor Lars Oscarsson Ersta Sköndal Bräcke högskola Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande: AnnChristin Johansson Vice Ordförande: Magnus Hoppe, Jane P Ståhle. Akademiledamöter Beslut om sakkunniga: Docent Maria Jirwe, Karolinska institutet Inkommit godkänt Sista ansökningsdag: Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande: AnnChristin Johansson Vice Ordförande: Magnus Hoppe, Jane P Ståhle. Akademiledamöter Protokoll skrivs Rafael Lindqvist Senior Professor i Sociolog Inkommit godkänt Ref.nr 2017/1977 Universitetslektorer i vårdvetenskap, HVV Status Professor emerita Ingalill RahmHallberg, Lunds universitet inkommit godkänt Inkommit godkänt Sista ansökningsdag RB inrättande Handläggare: Liselotte Rönnkvist Sammanträde bokat RB inrättande Handläggare: Liselotte Rönnkvist Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande: AnnChristin Johansson Vice Ordförande: Magnus Hoppe Akademiledamöter Handläggare: Liselotte Rönnkvist Professor Ingegerd Fagerberg Kommitté inbokad Page 41 of 155

42 Bilaga 6.1 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ersta Sköndal Bräcke högskola Inkommit godkänt Ref.nr. 2017/1706 Universitetslektor i socialt arbete, HVV 7 sökande Beslut om sakkunniga: Docent och lektor Mats Hilte, Lunds Universitet Inkommit godkänt Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2017/ sökande Docent Marie Engström Henriksson, Malmö högskola Rekryteringskommitté Inkommit godkänt Handläggare: Liselotte Rönnkvist Beslut om sakkunniga Universitetslektor i sociologi, HVV Thomas Johansson, professor och docent vid göteborgsuniversitet. Sista ansökningsdag: Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande: AnnChristin Johansson Vice Ordförande: Magnus Hoppe Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande: AnnChristin Johansson Vice Ordförande: Magnus Hoppe Inkommit godkänt Handläggare: Liselotte Rönnkvist Abby Peterson Professor emeritus vid Göteborgsuniversitet Förslag på sammanträdesdag pågår Inkommit godkänt 2 Page 42 of 155

43 Bilaga 6.1 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Ref.nr. 2017/2658 Universitetslektor i arbetslivsvetenskap Sista ansökningsdag: Beslut om sakkunniga Professor emerita, Annika Härenstam 3 sökande Göteborgs Universitet Deadline : Docent Susanne Tafvelin Umeå Universitet Status Rekryteringskommitté Ordförande: AnnChristin Johansson Vice Ordförande: Magnus Hoppe Handläggare: Liselotte Rönnkvist Deadline : Ref.nr. 2017/2736 Maria Harder Ansökan om att antas som docent vårdvetenskap, HVV Beslut om sakkunniga: Rekryteringskommitté Professor Lars Wallin, högskolan i Dalarna Ordförande: AnnChristin Johansson Vice Ordförande: Magnus Hoppe Inkommit godkänt Handläggare: Liselotte Rönnkvist Datum för docentföreläsning: Ref.nr. 2017/1184 Professor i företagsekonomi med inriktning mot redovisning och ekonomistyrning, EST 15 sökande Beslut om sakkunniga: Professor Minna Martikainen, Hanken, Helsingfors Deadline Sista ansökningsdag: Rekryteringskommitté Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: AnnChristin Johansson, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: 3 Page 43 of 155

44 Bilaga 6.1 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Förlängd deadline Professor Johnny Lind, HHS Deadline Förlängd deadline Status RB inrättande Handläggare: Liselotte Rönnkvist 4 Page 44 of 155

45 Bilaga 6.1 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Ref.nr 2017/2945 Ansökan om att antas som docent i företagsekonomi, EST Sakkunnigavtal Cecilia Lindh Status Sakkunniga Professor Sören Kock Hanke universitet Deadline Ref.nr 2017/2923 Ansökan om att antas som docent i energiteknik (future energy), EST Raza Naqvi Sakkunniga Ref.nr 2017/2900 Universitetslektor i företagsekonomi med inriktning marknadsföring, EST 10 sökande Dan Loyd Professor emeritus Linköpings universitet Deadline Beslut om sakkunniga: Docent Christian Kowalkowski Linköpings universitet Deadline Sista ansökningsdag: Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann-Christin Johansson Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann-Christin Johansson Rekryteringskommitté ska bilda Professor Maria Holmlund -Rytkönen Hanken universitet Finland Deadline Ref.nr 2017/2901 Universitetslektor i finansiell redovisning, EST Sista ansökningsdag: 1 sökande Beslut om sakkunniga: letas Rekryteringskommitté ska bilda 5 sökande Beslut om sakkunniga: Docent Mikael Hilmersson Rekryteringskommitté ska bilda Ref.nr 2017/2902 Universitetslektor i företagsekonomi med inriktning strategi och internationell ledning, EST 5 Page 45 of 155

46 Bilaga 6.1 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Sista ansökningsdag: Status Göteborgs universitet, HandelshögskolanDeadline Prof. Larissa Rabbiosi, CBS Deadline Ref.nr 2017/2903 Universitetslektor i redovisning, EST Sista ansökningsdag: 3 sökande Beslut om sakkunniga: Rekryteringskommitté ska bilda letas Ref.nr 2017/1973 Professor i produktionssystem IDT Sista ansökningsdag sökande Beslut om sakkunniga: Rikard Söderberg, Professor chalmers Utlåtande Kompletteras Annika Olsson Professor Lunds universitet Utlåtande Kompletteras Christopher Alan McMahon Associate Professor Technical University of Denmark Deadline Ref nr 2017/2966 Docent i Datavetenskap - befordran Sökande: Alessandro Papadopoulos Beslut om sakkunnig: Prof Petru Eles Linköpings universitet Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann-Christin Johansson Akademiledamöter: Damir Isovic, Yvonne Eriksson, Anders Fundin, Anders Hällström Referenser tas på Rob Dekkers och ytterligare en sakkunnig har getts uppdrag att sakkunnig bedöma kandidaten Jessica Bruch Rekryteringskommitté: Ordförande: Magnus Hoppe 6 Page 46 of 155

47 Bilaga 6.1 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Ref nr 2018/0051 Docent i Datavetenskap befordran Sakkunnigavtal Sökande: Saad Mubeen Status Inkommit Godkänt Protokoll skrivs Beslut om sakkunnig: Prof. Per Lindgren vid LTU Deadline Ref nr 2018/0244 Gästprofessor i inbyggda system Sökande: Edward A Lee Rektor fattar beslut Ref nr 2018/0547 Befordran till Lektor Sökande: Akademichefhar tillstyrkt ansökan Ref nr 2018/0167 Lektor i produktrealisering Sökande: 1 Esko Mäkelä Beslut om sakkunniga: Kerstin Johansen Docent LIU Mats Winroth Professor Chalmers Vice ordförande: Ann- Christine Johansson Rekryteringskommitté: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christine Johansson Rekryteringskommitté: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christine Johansson Rekryteringskommitté: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christine Johansson Rekryteringskommitté: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christine Johansson Sakkunniga kontaktade. Väntar på svar angående deadline Ref nr 2018/0580 Affiliering av professor Sökande: Thomas Sebastian Lager Väntar på anhållan från Akademichef Rekryteringskommitté: 7 Page 47 of 155

48 Bilaga 6.1 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christine Johansson Ref. Nr, 2017/2259 Lektor i didaktik inriktning mot matematik Sista ansökningsdag Beslut om sakkunniga: Tomas Bergqvist 4 sökande Lektor, Docent i pedagogiskt arbete Umeå Universitet UKK godkänt Hanna Palmér Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann-Christin Johansson Handläggare: Emelie Löfgren Sammanträde Helene Hammenborg, Maria Larsson Docent i matematik, Linné universitetet godkänt Ref. Nr 2017/1759 Ej annonserad ännu Beslut om sakkunniga: Professor i engelska UKK Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann-Christin Johansson Handläggare: Emelie Löfgren Ref.nr. 2017/1477 Universitetslektor i vuxenpedagogik, UKK 3 sökande Beslut om sakkunniga: Andreas Fejes Professor Linköpings universitet INKOMMIT Sista ansökningsdag: Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande, AnnChristine Johansson; vice ordförande Magnus Hoppe Handläggare: Emelie Löfgren 8 Page 48 of 155

49 Bilaga 6.1 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ulla Riis Sammanträde Professor emerita Uppsala universitet INKOMMIT Ref.nr 2017/1760 Befordran till professor i pedagogik UKK Laila Niklasson Beslut om sakkunniga: Åsa Wedin Professor Dalarnas högskola Inkom Deadline Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Magnus Hoppe, vice ordförande AnnChristine, Jane P Ståhle. Handläggare: Emelie Löfgren Akademiledamöter: Avslutade Ref. nr. 2017/0948 Universitetslektor i matematik/tillämpad matematik, inriktning matematisk statistik, UKK 8 sökande Förslag om sakkunniga: Jun Yu, Umeå universitet Sista ansökningsdag: Rekryteringskommitté ska bildas Akademiledamöter: Anatoliy Malyarenko, Milica Rancic, Erik Janse Inkommit/godkänt Handläggare: Emelie Löfgren Alex Teterukovsky, IF Sammanträde , 9-16:30 Ordförande Magnus Hoppe, Vice ordförande Ann- Christin Johansson, Inkommit/godkänt samt , 13:00 Ordförande Magnus 9 Page 49 of 155

50 Bilaga 6.1 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Hoppe, Vice ordförande Bozena Guziana Protokoll skrivs Ref.nr 2017/1531 Universitetslektor i specialpedagogik, UKK 1 sökande Rekrytering nedlagd Sista ansökningsdag: Ref.nr 2017/0865 Universitetslektor i fysik, UKK 8 sökande Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2017/0786 Universitetslektor i folkhälsovetenskap, HVV Status: Beslut om sakkunniga: Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Kjell Magnus- Guziana, vice ordföson, Karlstad rande Ann- Christin universitet Johansson. Akademiledamöter: Helene InkomHammenborg, Kjell mit/godkänt Prytz och Hans Eriksson Jan Scheffel, Handläggare: Emelie KTH Löfgren Sammanträde har ägt Inkomrum mit/godkänt Protokoll skrivs 9 sö- Beslut om kande sakkunniga: Sista ansökningsdag: Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Magnus Hoppe, vice ordförande Ann-Christine Johansson. Handläggare: Emelie Löfgren Clara Aarts Uppsala universitet Inkommit godkänt Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Protokoll skrivs Yvonne Forsell Karolina institutet Inkommit godkänt 10 Page 50 of 155

51 Bilaga 6.1 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Ref.nr 2017/0959 Ansökan om att antas som docent i datavetenskap, IDT Sakkunnigavtal Masoud Daneshtalab Beslut om sakkunnig: Mattias O Nils, Mittuniversitetet Inkommit godkänt. Ref.nr. 2017/0787 Universitetslektor i folkhälsovetenskap, HVV 3 sökande Sista ansökningsdag: Beslut om sakkunniga: Charli Eriksson Örebro Universitet Inkommit godkänt Clara Aarts Uppsala universitet Status Rekryteringskommitté Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. Docentföreläsning Handläggare: David Salomonsson Rekryteringskommitté Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter Handläggare: Liselotte Rönnkvist Rekryteringskommitté Protokoll skrivs Inkommit godkänt Ref. nr 2017/0107 Gästprofessor i Future Energy, EST Anestis Kalfas Beslut om sakkunniga Professor Massarado Universitá di Genova Inkommit Godkänt Professor Magnus Genrup Rekryteringskommitté Ordförande Bozena Guziana. Vice ordförande Håkan Sandberg. Akademiledamöter: Rekryteringskommitté Handläggare: 11 Page 51 of 155

52 Bilaga 6.1 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Lunds universitet Status Liselotte Rönnkvist RB Inkommit Godkänt Ref.nr 2017/1707 Universitetslektor i vårdvetenskap inriktning barnmorskeprogrammet, HVV 1 sökande Beslut om sakkunniga: Senior professor Kyllike Christennsson Karolina institutet Inkommit godkänt Sista ansökningsdag Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande: AnnChristin Johansson Vice Ordförande: Magnus Hoppe Handläggare: Liselotte Rönnkvist Kommitté planeras Professor Christine Rubersoon Lundsuniversitet Inkommit godkänt Ref. nr 2017/1680 Ansökan om att antas som docent i Miljöteknik, EST Jesus Zambrano Beslut om Sakkunnig Rekryteringskommitté Professor Tore Hägglund Lunds universitet Inkommit godkänt Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann-Christin Johansson Docentföreläsning Handläggare: Liselotte Rönnkvist Ref.nr 2017/0562 Universitetslektor i energiteknik, EST 1 sökande Sista ansökningsdag: Sakkunniga letas professor emeritus Arne Roos Uppsala universitet Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: AnnChristin Johansson 12 Page 52 of 155

53 Bilaga 6.1 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Inkommit godkänt Protokoll skrivs Senior researcher Bengt Perers Technical university of Denmark Handläggare: Liselotte Rönnkvist Inkommit godkänt 13 Page 53 of 155

54 Bilaga 7.1 Fakultetsnämnden Datum Magnus Hoppe Ann-Christin Johansson Ordföranden i rekryteringskommittén Docenturens gråzoner en utredning om skiftande docentkrav och -processer i Högskolesverige 1 Page 54 of 155

55 Bilaga Page 55 of 155

56 Bilaga 7.1 Innehåll 1. Inledning Underlag Docenturen Ingen gällande reglering Inriktning Den gemensamma kravbilden Självständighet i forskning Doktorsexamen och vetenskaplig produktion Till nytta Pedagogiska krav Övriga bedömningsgrunder Procedurfrågor Rätten att söka Vägen till inlämnad ansökan Jämställdhet Sakkunniga En relativt öppen process Beredning och beslut Docentföreläsning Slutsatser Utlåtande Slutlig kommentar och rekommendationer Referenser Page 56 of 155

57 Bilaga Inledning Docenturen som akademiskt karriärsteg tillika funktion är och har varit under ganska livlig diskussion under många år. Den främsta orsaken synes vara att docentur tidigare var reglerad i högskoleförordningen men idag står det varje akademiskt lärosäte fritt att besluta om krav och utse docenter. Vid Mälardalens högskola styrs docentantagningen av följande dokument: Regler för antagning av docent vid Mälardalens Högskola (2014), daterat (dnr MDH 4-558/11, reviderad ) Handläggningsordning vid antagning av docent, daterat (Personalsektionen) Fakultetsnämnden har med denna bakgrund tagit ett initiativ till en översyn och ett uppdrag till rekryteringsnämndens ordföranden som följer (utdrag från fakultetsnämndens femte möte och beslut ). 92 Regler för antagning till docent vid Mälardalens högskola En översyn av reglerna för antagning av docent vid Mälardalens högskola ska initieras för att utreda hur MDH:s vetenskapliga och pedagogiska krav på sökande personer står sig i jämförelse med krav som andra lärosäten ställer. Under våren 2016 gjordes en mindre översyn av reglerna för antagning till docent vilket resulterade i att fakultetsnämnden den 9 juni 2016 reviderade reglerna avseende stycket som rör konsultation inom akademin övriga ändringar planerades till den större översynen Fakultetsnämnden beslutade att uppdra till ordföranden i rekryteringskommittén att utreda hur de vetenskapliga och pedagogiska krav som MDH:s regler för antagning till docent ställer på sökande personer står sig i jämförelse med andra lärosäten nationellt och för olika ämnesområden, att ordförandena i rekryteringskommittén återrapporterar utredningen till fakultetsnämndens första möte 2018, samt att uppdra till personalsektionen att ge ordförandena i rekryteringskommittén administrativt stöd i utredningen. Under arbetet med utredningen har ordföranden, på eget initiativ, även valt att beröra ansökningsoch bedömningsprocedurer, då dessa är integrerade med de krav som ställs på sökanden och ansökan. Det finns tidigare utredningar vid MDH om docentprocessen. Den senaste synes ha stannat vid ett arbetsmaterial där vi inte kunnat finna några tydliga beslut eller diarieföring. Vi har därför valt att enbart utgå från de krav som gäller idag vid Mälardalens Högskola (2014, p. 1, senast reviderad ) Följande krav ställer Mälardalens högskola på sina docenter: En över tid ökande självständighet i forskning med både djup och bredd. Vetenskapliga arbeten, accepterade för publicering, som kan utgöra ett bidrag till den vetenskapliga diskussionen nationellt och internationellt. Utöver avhandlingen, dokumenterad forskning motsvarande ytterligare en avhandling, som visar att forskningen vidareutvecklats enligt praxis inom ämnet. Formell högskolepedagogisk utbildning och väl dokumenterad pedagogisk verksamhet på högskolenivå. Genomgången forskarhandledarutbildning eller motsvarande. Förmåga att initiera, bedriva och leda forskningsverksamhet. Förmåga att handleda doktorander. Förmåga att utåt representera Mälardalens högskola vetenskapligt, populärvetenskapligt, i samhällsdebatten och i samverkan med näringsliv och offentlig sektor. 4 Page 57 of 155

58 Bilaga Underlag Utredningen baseras på material som funnits tillgängligt via högskolors- och universitets hemsidor. Till detta kommer tidigare Högskoleförordning (1977) och gällande Högskoleförordning (1993). Detta är inte en totalundersökning, det genomgångna materialet är valts utifrån att det bedömts spegla olika typer av högskolor och universitet i Sverige i syfte att ge en översikt och bredd i materialet. Noterbart är att det inte finns ett enhetligt sätt i var och hur lärosätena tillgängliggör dokument som berör de krav som ställs på en docentur vid respektive lärosäte. Det har gjort att underlaget består av både formellt beslutade och diarieförda dokument liksom information från hemsidor och andra dokument utan hänvisningar till särskilda beslut. Information om krav och procedur blandas också där det inte är ovanligt med korshänvisningar och att uttryckta krav i ett dokument kompletteras av att procedurbeskrivningar och mallar stipulerar att vissa uppgifter anges och dokument bifogas. I tabell 1 anges vilka lärosäten som ligger till grund för utredningen. Utebliven uppgift innebär att sådan uppdelning inte finns. Tabell 1: Undersökta lärosäten, fakulteter och institutioner Lärosäte Fakultet motsv. Institution motsv. Försvarshögskolan (FHS) Gymnastik och Idrottshögskolan (GIH) Idrottsvetenskap Göteborgs universitet (GU) Handelshögskolan Göteborgs universitet (GU) Handelshögskolan Göteborgs universitet (GU) Humanistiska institutionen Göteborgs universitet (GU) Naturvetenskapliga Göteborgs universitet (GU) Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet (GU) Utbildningsvetenskapliga Juridiska institutionen Högskolan Dalarna (HD) Högskolan i Borås (HB) Högskolan Väst (HV) Karolinska Institutet (KI) Medicinsk vetenskap Linnéuniversitetet (LiU) Luleå Tekniska Universitet (LTU) Mittuniversitet (MIU) Södertörns Högskola (SH) Örebro Universitet (ÖU) Medicin och hälsa 3. Docenturen Docent är en akademisk titel som i Sverige anger att en disputerad person nått en högre vetenskaplig och pedagogisk kompetens efter doktorsexamen. Ursprunget handlar emellertid om rätten till att undervisa. Docenturen är inte en anställningsform och faller därmed utanför den sedvanliga anställningsordningen. Det finns ingen konsekvent internationell användning av docent-begreppet. Till exempel kan den holländska användningen av docent likställas med svenskans adjunkt eller engelskans lecturer, vilket indikerar en nära koppling till den ursprungliga betydelsen av rätten till att undervisa. Utredningen 5 Page 58 of 155

59 Bilaga 7.1 gäller den hos svenska lärosäten aktuella användningen av begreppet och bedömningsprocessen som säkerställer att en person nått en högre vetenskaplig kompetens och pedagogisk kompetens och därmed kan antas som docent. 3.1 Ingen gällande reglering I nu gällande Högskoleförordning (1993) regleras inte docenturer. Regleringen i den tidigare förordningen (Högskoleförordning, 1977) kan ändå vara intressant att hålla i minnet då den kan sägas återspegla en praxis som etablerats över åren och nu fortsätter att utvecklas. En justering gjordes 1985 i den tidigare regleringen, dvs några år innan regleringen helt togs bort. Det stycke som senast (fram till 1993) reglerade detta område lyder som följer. Kap. 19, 84 Oavlönad docent antas av vederbörande fakultets- eller sektionsnämnd. Den som vill bli antagen som oavlönad docent skall göra ansökan därom hos nämnden och vid ansökningen foga de vetenskapliga arbeten och andra handlingar med vilka han vill styrka sin vetenskapliga skicklighet. Fakultets- eller sektionsnämnden får inhämta yttrande i ärendet från en eller flera sakkunniga. Det åligger sökanden att genom lärarprov styrka sin skicklighet att meddela undervisning i forskarutbildningen. Kan sökanden anses redan ha styrkt att han har den skicklighet som krävs, får nämnden befria honom från lärarprovet. Förordning (1985:702). Förutom den föråldrade könsbestämningen i texten, noterar vi: att docenturen kopplades till fakultet eller sektion, att sakkunnigförfarande var frivilligt, och att lärarprovet var frivilligt, förutsatt att styrkt merit fanns, samt att det var kopplat till forskarutbildningen. 3.2 Inriktning Docenturen är vanligtvis inriktad mot ett ämne där personen förväntas bidra genom att bedriva självständig forskning. Docenten ska också ha kapacitet att leda, handleda och utvärdera forskning och akademisk undervisning. Då utnämningen inte längre regleras centralt, utan görs på de enskilda lärosätena, öppnar det för olika lokala inriktningar på docenturen. Vid flera lärosäten anges att docentur kan sökas inom huvudämne och/eller ämne i utbildning på forskarnivå. När docentur söks i ett kliniskt ämne, förekommer ibland krav på specialistkompetens i ämnet, men vid exempelvis Karolinska Institutet är detta inte ett krav, däremot ska sökande vid Karolinska Institutet lämna en kortfattad beskrivning av ämnesinriktningen för docenturen. Vid Mälardalens högskola anger reglerna att docent ska antas i visst definierat ämne. Just Karolinska Institutet (2014) intar en särställning då lärosätet erbjuder tre olika docentspår som vart och ett utgår från: Pedagogisk skicklighet Vetenskaplig skicklighet Klinisk forskning och utveckling Oavsett vilket spår är det ett systematiskt vetenskapligt förhållningssätt till kunskap som avses, varvid sökanden skall kunna visa att hen nått vetenskaplig självständighet. Uttrycket för detta tillåts däremot variera. En docentur inriktad mot pedagogisk skicklighet, som i fallet KI, kan på detta sätt relateras till excellens inom den pedagogiska meritering som MDH följer, men med högre krav på vetenskaplig publicering av resultat från det pedagogiska arbetet. Spåret med klinisk forskning och utveckling är ett kompletterande spår som också skiljer sig från de två övriga, vilket framgår av Tabell 2 (Karolinska Institutet, 2014, p. 4). 6 Page 59 of 155

60 Bilaga 7.1 Tabell 2: Meriteringskraven för docentur vid KI Vad vi kan notera i tabellen är, förutom det unika med det kliniska docentspåret på KI, allmänna krav som omfattar en god nivå inom tre olika kompletterande verksamheter på arbetsplatsen. En docent bör således ha goda färdigheter såväl inom pedagogik som ledarskap-, utvecklings- och samverkansfrågor. Därtill nämns i det styrande dokumentet (Karolinska Institutet, 2014, p. 4) att sökande ska styrka nyttan för och anknytningen till Karolinska Institutet. Karolinska institutet intar med sina docenturspår en särställning i vårt material, men förutom de två extra docentspåren (pedagogisk och klinisk forskningsskicklighet), är kraven som ställs på sökanden representativa för övriga lärosäten, dvs. att det för en docentur krävs självständighet i forskning samt minst god nivå inom övriga bedömningsgrunder. Det går därför att beskriva en gemensam kravbild för docentur. 4. Den gemensamma kravbilden Det finns i materialet återkommande krav som ställs på en docent, vilka kan sägas utgöra en gemensam kravbild för de olika lärosätena. 4.1 Självständighet i forskning Den mest centrala aspekten är att den som disputerat i och med ansökan till docent kan uppvisa en tydlig självständighet i forskning. Den sökande skall i sin ansökan kunna beskriva hur självständigheten tar sig uttryck genom referenser till egna forskningsprojekt/forskargrupper och publikationer. Den sökande ska driva minst en egen forskningslinje, men självständigheten kan komma till uttryck i en forskargrupp. NT-institutionen vid Göteborgs Universitet (2009, p. 4) uttrycker kravet som en egen konsekvent forskningslinje utöver doktorsarbetet. Luleå Tekniska Universitet (2010, p. 2) hänvisar istället till produktionen efter avhandlingen där Artiklarna måste tillföra något nytt, ny forskning, ny empiri och fakulteten för Medicin och hälsa vid Örebro universitet (2016) lyfter fram att den vetenskapliga produktionen måste uppvisa tillräcklig bredd och djup. En institution som särskilt lyfter fram självständigheten som betydelsebärande i det underlag som skall bedömas är Karolinska Institutet (2017) som kräver att sökanden skall bifoga en självständighetsbiografi till sin docenturansökan. Högskolan i Borås (2012, p. 2) poängterar omfattande beläsenhet, god förmåga till argumentation samt gott omdöme i teoretiska och metodiska frågor i samband med beskrivning av självständighet. Självständighet i forskning kan även visas genom att den sökande har en ledande roll i forskningsprojekt och har haft huvudansvar för ansökan av forskningsanslag eller genom att den sökande är förste författare på publikationer, alternativt placeringen som anses visa att den sökande har en senior och handledande position. Självständighet kan vidare visas 7 Page 60 of 155

61 Bilaga 7.1 genom att den sökande har haft forskningsansvar genom handledning av doktorand (exempelvis GIH, KI), vilket vid flera lärosätenäven lyfts fram som en pedagogisk merit (exempelvis Högskolan i Borås och Örebro Universitet). Slutligen, vid Högskolan i Borås (2012, p. 2) anges att självständighet i forskning kan beläggas med annan dokumentation såsom vitsord eller en kombination av meriter. Vid Mälardalens högskola är kravet att en docent ska ha visat på ökande självständighet, över tid, i forskning. 4.2 Doktorsexamen och vetenskaplig produktion I normalfallet ses docenturen som ett karriärsteg som följer efter disputation och med fortsatt vetenskapligt arbete. Vid flera lärosäten anges att den som antas som docent ska besitta en väsentligt högre vetenskaplig skicklighet än vad som krävs för doktorsexamen. En doktorsexamen uttrycks således ofta som ett krav för att söka docentur, men inte alltid. Till exempel Luleå Tekniska Universitet (2010, pp. 1, 2), anger i sina instruktioner först att Behörig att antas som docent är den som avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens och visat pedagogisk skicklighet och lite senare Den sökande skall ha dokumenterat sin skicklighet genom en total vetenskaplig produktion som omfattar motsvarande minst två doktorsavhandlingar av normal kvalitet. Orsaken till den mer öppna skrivningen i första citatet har vi ingen uppgift om, men troligen har den förts in för att den tekniska miljön vid lärosätet ska ha möjlighet att knyta till sig kompletterande kompetens från t.ex. privat sektor. Det andra citatet visar samtidigt på att det ändå krävs någon typ av vetenskaplig produktion, vilken kan likställas med det som vanligtvis sker inom akademins väggar Ytterligare en avhandling? Citatet från LTU ovan visar därutöver ett generellt förekommande krav om vetenskaplig produktion motsvarande minst ytterligare en avhandling, underförstått utan hjälp från handledare. Några lärosäten och institutioner anger också kvantitativa mått för den produktion som kan sägas motsvara en avhandling till. När det sker kan det efterlysta tydligheten spåras i en följsamhet till en viss tradition inom ett visst ämne. Ju mindre institution och tydligare avgränsat ämne desto tydligare kan också de kvantitativa måtten uttryckas. Sahlgrenska akademin vid GU intar en särställning hos de undersökta institutionerna då de kräver ca 15 publikationer, men med följande kompletterande specifikation Minst två originalarbeten efter disputation ska vara utförda som förste- eller sisteförfattare (Göteborgs Universitet, 2016, p. 2). Därtill kan publikationer från doktorandtiden medräknas. Noterbart är att Karolinska institutet, som kan sägas verka inom samma vetenskapliga område som Sahlgrenska akademin, väljer att inte ange några kvantitativa mått utan istället betonar kvalitet i forskning, enligt följande argumentation (Karolinska Institutet, 2014, p. 6). Inga explicita volymmått ges för förväntat antal publikationer vid en docenturansökan. Detta då KI:s forskare förutsätts sträva mot kvalitet i sina publikationer. När det gäller bedömning av vetenskaplig skicklighet är kvalitet, originalitet och förnyelseförmåga centralt, liksom förmåga till publikation i ledande internationella tidskrifter. På ett liknande sätt noterar Södertörns Högskola (2017, p. 2) att Stor kvantitet kan inte kompensera låg kvalitet. Vad gäller de mindre institutionerna, kvantifierar Högskolan Väst antal publikationer men då med flera möjligheter till anpassning, som följande utdrag visar (Högskolan Väst, 2017, p. 1). I normalfallet innebär vetenskaplig produktion efter doktorsexamen 4-6 vetenskapliga publikationer, varav minst hälften av dessa bör vara som ensam- eller huvudförfattare. Antalet kan variera något, beroende på disciplin och forskningsfält. Kvantifiering tillhör dock undantagen. Istället hänvisar styrande texter till att kravet om självständighet, liksom andra krav, behöver anpassas till olika ämnens specifika förutsättningar. Försvarshögskolan (2010, p. 1) är t.ex. tydlig kring detta och anger Kraven ska ( ) 8 Page 61 of 155

62 Bilaga 7.1 anpassas till det enskilda ämnets eller områdets publiceringspraxis. I samma tradition går HumFack vid Mittuniversitetet (2013, p. 1): Kraven för antagning som docent kan variera något mellan olika ämnen. Det ingår i de sakkunnigas uppdrag att, utöver vad som står i föreliggande dokument, utgå från vad som är gängse krav inom respektive ämne. ( ) Hänsyn bör dock tas till respektive ämnes publiceringstraditioner. Södertörns Högskola avviker från den allmänna bilden att kräva en avhandling till. Istället öppnar Södertörns Högskola (2017, p. 1) för en docentur relativt snabbt efter disputation med följande skrivning (notera bör ). Utöver doktorsavhandlingen bör den sökande ha fördjupat eller breddat sitt vetenskapliga register. En synnerligen förtjänstfull doktorsavhandling minskar kraven på tilläggsmeritering medan en mer ordinär avhandling ökar kraven på tilläggsmeriteringens omfattning och kvalitet. Kraven vid Mälardalens högskola anger att docent ska, utöver avhandlingen, ha dokumenterad forskning motsvarande ytterligare en avhandling. Forskningen ska ha vidareutvecklats enligt praxis inom ämnet och de vetenskapliga arbetena ska ha bidragit till den vetenskapliga diskussionen nationellt och internationellt. 4.3 Till nytta Genomgående i materialet är att en docent förväntas vara nyttig för forskning och forskningsutbildning främst, men också utbildning och det ämne som docenturen avser (om än inte alltid så tydligt uttryckt). Därtill nämns att nyttan även kan gälla institutionen eller lärosätet. För MDH gäller nytta för forskning och utbildning. I detta finns ett indirekt krav på att den som söker en docentur bör visa att hen är nyttig. I kraven framgår dock inte alltid vem hen ska vara nyttig för, om det är för forskningen vid lärosätet eller själva lärosätet, allmänt sett. Skillnaden i synsätt återfinns också i hur sökandeprocessen ser ut och vem som fattar beslut om utnämnandet. I det ena fallet intar fakultetsnämnd och dekanus en central position. I det andra fallet involveras linjen mer genom att prefekt och rektor ges olika roller för att granska, bedöma och fatta beslut om ansökan (se 5 Procedurfrågor). 4.4 Pedagogiska krav Som tabellen från KI visar ovan, krävs god pedagogisk skicklighet för en docentur, vilket visas genom bilagda meriter innehållande bl.a. formella dokument som åskådliggör genomgången handledarutbildning och högskolepedagogiska utbildning. Detta krav gäller överlag. Enligt KI:s regler (2017, p.5) innebär pedagogisk skicklighet förmågan att stödja och underlätta studentens lärande, vilken bland annat har sin utgångspunkt i djup ämnesmässig kunskap, mycket god kunskap om och kring aktuell forskningsfront ofta erhållen genom egen forskning, samt vetenskapligt grundad kunskap om lärande. Ofta anges att undervisningsmeriterna ska innefatta utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Den sökande förväntas även ha bedrivit olika undervisningsformer. Örebro universitet (2016, p. 1) skiljer sig från majoriteten genom att tillfoga en bisats som följer. Den pedagogiska skickligheten skall vara visad genom undervisning av hög kvalitet på grund-, avancerad- eller forskarutbildningsnivå eller i annat likvärdigt sammanhang. Vanligtvis krävs att den sökande redogör för sin pedagogiska grundsyn, hur den förverkligas och undervisningserfarenhet från olika undervisningsformer. Ibland finns även krav på dokumenterade undervisningsresultat. Det förekommer även krav på att den sökande ska ha bidragit till utveckling av undervisning, handledning och examination. Erfarenhet av handledning på forskarutbildningsnivå anges ibland som ett krav, ibland som meriterande. Handledning av doktorand kopplas ibland till självständighet som vid exempelvis Gymnastik och idrottshögskolan (2011, p. 2). 9 Page 62 of 155

63 Bilaga 7.1 Självständighet kan också visas genom forskningsansvar som handledare för doktorand eller gästforskare. Vid Örebro Universitet krävs att den sökande har haft eller har ett pågående bihandledarskap där doktoranden nått minst halvtidskontroll (2016, p.2). Handledningskravet kan också uttryckas som att den sökande ska bedömas ha, eller visat förmåga, att handleda forskarstuderande till doktorsexamen. Även framgångsrik handledning på avancerad nivå kan användas som indikator av den sökandes potential att fungera som handledare av forskarstuderande (Högskolan i Borås, 2012, p. 2). Ibland ställs kravet att den sökandes undervisning ska ha genomförts under en viss tidsperiod i relation till ansökan, exempelvis under den senaste 5-årsperioden (Gymnastik och idrottshögskolan, 2011, p. 2). Några lärosäten anger minsta antalet undervisnings- eller lektorstimmar för en godkänd ansökan, men spannet är stort: 100 (GU/Juridiska), 120 (GU/Sahlgrenska), 120 (KI), 400 (Mitthögskolan/HumFack) och 600 (GU/Utbildningsvetenskapliga). I dessa skillnader kan vi även spåra olika förutsättningar och kunskapstraditioner. Att den utbildningsvetenskapliga institutionen vid GU sticker ut med 600 timmar är i perspektivet av att ämnet i sig handlar om pedagogik och didaktik inte något att förvånas över. Återigen kan vi från dessa olikheter konstatera ett behov av att vara följsam mot den kontext där docenten skall verka. Vi noterar vidare att den kravtradition som nu etablerats skiljer sig från den tidigare förordningen som avsåg pedagogiska insatser relativt forskarutbildningen. Vid Mälardalens högskola är kravet att docent ska ha formell högskolepedagogisk utbildning, väl dokumenterad pedagogisk verksamhet på högskolenivå, genomgången forskarhandledarutbildning eller motsvarande och förmåga att handleda doktorander. 4.5 Övriga bedömningsgrunder Utöver bedömningen av de tre karriärspåren (pedagogisk, vetenskaplig och klinisk forskningsskicklighet) vid Karolinska Institutet bedöms även sökandens lednings-, utvecklingsoch samverkansskicklighet. En docent förväntas kunna leda vetenskaplig och pedagogisk verksamhet, motivet till denna bedömningsgrund är att vetenskapligt arbete idag är ett lagarbete i allt större grupperingar och nätverk. 5. Procedurfrågor En ansökan till docent handlar inte enbart om krav, utan även om hur själva ansökningsoch granskningsförfarandet ser ut. Denna fråga väcks särskilt utifrån vilket perspektiv docenten skall vara nyttig; gäller det ämnet, forskningen, forskarutbildningen eller lärosätet? Vi ser det därför som viktigt att även låta denna utredning beröra procedurfrågorna i syfte att presentera ett brett underlag inför fakultetsnämndens diskussion. 5.1 Rätten att söka En doktorsexamen leder inte med automatik till rätten att söka docentur. Utnämningen kopplas istället till den nytta docenten förväntas göra och för vem. Det kan skrivas fram på olika sätt. (Försvarshögskolan, 2010, p. 1) anger att en docentur utgör ingen rättighet för den enskilda, utan ska kopplas till Försvarshögskolans behov av kvalificerad kompetens. (Södertörns Högskola, 2017, p. 2) skriver i inledningen av sina nyantagna riktlinjer ( ) att docenter kan antas om de är till nytta för utbildning, forskning och samverkan vid Högskolan (notera användandet av och ). Karolinska Institutet (2014, p. 9) betonar att med docentur följer att docenten ska acceptera uppdrag som fakultetsopponent, handledare, ledamot i betygsnämnd och andra sakkunniguppdrag liksom att medverka i undervisning och forskning. I ansökan ska därför nyttan för, och anknytningen till, Karolinska Institutet framgå. Det poängteras att sökandes framtida verksamhet ska beskrivas, det gäller både vetenskap och kommande pedagogiska insatser. De flesta lärosäten är öppna för att disputerade ändå har rätt att själv avgöra om hen skall ansöka. Några lärosäten anger emellertid att sökanden t.ex. behöver ha arbetat ytterligare två år inom ämnet 10 Page 63 of 155

64 Bilaga 7.1 från disputation (Sahlgrenska akademin, GIH) eller tre år efter disputation (LTU, Örebro Universitet och GU/NT). Örebro Universitet anger som skäl till kravet på tre år att den sökande ska ha haft möjlighet att utveckla och dokumentera sin självständighet som forskare. GIH anger istället att den sökande ska ha fördjupat och breddat sin ämneskompetens inom idrottsvetenskap, som skäl till att docentansökan tidigast bör göras 2 år efter doktorsexamen. Mer ovanligt är att den sökande skall kunna påvisa aktuell forskning. Högskolan Dalarna (2017, p. 3) anger att den sökande ska uppvisa dokumenterad forskningsaktivitet under de senaste två åren. Den sökanden skall också ha en tydlig anknytning till lärosätet, men det ser lite olika ut där kravet varierar mellan anställd, anknytning, nytta för lärosätet och särskilda skäl. Inget av lärosätena anger något särskilt krav i detta avseende. Fakultetsnämnden vid Mälardalens högskola antar docenter om de anses vara till nytta för forskningen och utbildningen vid högskolan. 5.2 Vägen till inlämnad ansökan Vägen till att formellt behandla ansökan ser olika ut. Innan en formell ansökan förväntas den sökande ofta rådgöra med antingen ämnesansvarig/inriktningsansvarig, forskningsansvarig, professor inom ämnet eller prefekt. Ibland krävs ett godkännande eller rekommendationsbrev från någon av dessa instanser. Kopplat till frågan om rätten att söka finns således ett första möjligt beslutstillfälle gällande att låta pröva ansökan. HumFack vid Mittuniversitetet (2013, p. 2) skriver Sedan ansökan inkommit till fakultetsnämnden överlämnas ärendet till anställningsrådet som enligt delegation beslutar om docentansökan skall prövas eller inte. Men det finns andra möjliga instanser för detta beslut. Luleå Tekniska Universitet (2010, p. 3) anger istället att En första bedömning av inkommen ansökan görs av ordförande i fakultetsnämnden/särskilda nämnden för lärarutbildningen, som beslutar om prövning ska ske. Ett eget formellt beslut kan ersättas av särskilda krav på ansökan. Högskolan Väst (2017, p. 3) uppger att Med ansökan skall ett brev från en ämneskunnig professor bifogas som rekommenderar Anställningsnämnden att den sökande bör prövas för att bli antagen som docent vid Högskolan Väst. Materialet är inte enhetligt. Det finns lärosäten som trycker på att den disputerade oavsett utlåtanden från de som konsulterats har rätt att söka så länge som hen kan visa att de formella kraven uppfylls. Vid Mälardalens högskola ska den som önskar att bli antagen som docent rådgöra med forskningsansvariga inom den berörda akademin. Om konsultationen leder fram till avrådan bör den som önskar söka avvakta. Avrådan är dock inte något hinder för ansökan. Den sökande ska antingen ha anställning vid högskolan, eller ha anknytning via varaktigt forskningssamarbete. Forskningssamarbetet ska i så fall vara inom ett för ansökan relevant ämne, inom fakultetsnämndens ansvarsområde. 5.3 Jämställdhet Jämställdhetsaspekten är potentiellt intressant processaspekt då docenturer förvisso inte formellt regleras av anställningsordningen men ändå kan sägas utgöra en del av högskolans personalpolitik. Det bör således vara opportunt att låta docentprocessen följa Högskoleförordningens krav på jämställdhet, vilka regleras i HF 4 kap, 5 om jämställd representation i lärarförslagsnämnd, samt 6 om sakkunnigbedömning (Högskoleförordning, 1993). Fyra av lärosätena (Försvarshögskolan, Högskolan i Borås, Högskolan Väst och Södertörns Högskola) anger att sakkunniga skall ha en jämn könsfördelning, men hos övriga berörs detta inte. I reglerna för antagning av docent vid Mälardalens högskola finns ingen text som kopplas till jämställdhetsaspekter. 5.4 Sakkunniga Något förvånande nämns inte alltid vilka krav som ställs på sakkunniga i bedömningsprocessen, eller hur många sakkunniga som behövs. Där krav anges är den generella linjen att det skall vara två granskare och båda skall ha professors grad. LTU avviker och anger lägst docent och SH anger minst en professor och en docent. 11 Page 64 of 155

65 Bilaga 7.1 Linnéuniversitetet har särskilda anvisningar till sakkunniga där det framgår hur bedömningen av sökande ska göras. HumFack vid Mittuniversitetet (2013, p. 3) ställer också explicita krav på hur sakkunnigutlåtandet skall utformas, men då kort formulerat som följer. En rekommendation om antagning ska vara entydig och reservationslös. Sakkunnigutlåtandet, som ska omfatta minst 3 sidor, ska vara tillräckligt utförligt för att anställningsrådet och fakultetsnämnden ska kunna följa vägen fram till den sakkunniges beslut. Mer perifert kan nämnas att två lärosäten anger en maxtid för sakkunnigs utlåtande. Försvarshögskolan skall ha dem inom 3 månader och LTU inom två månader. Enligt reglerna vid Mälardalens högskola ska en sakkunnig granska den sökandes meriter. Den sakkunnige ska vara professor, om inte synnerliga skäl föreligger. Undantag avgörs av rekryteringskommitténs ordförande. Yttrandet ska ge förslag till rekommendation, ställas till fakultetsnämnden och skickas till ordföranden i rekryteringskommittén. Ordförande och vice ordförande behandlar ärendet genom granskning, vid behov intervjuas den sökande, och slutligen ges en rekommendation till beslut som fattas av dekan. 5.5 En relativt öppen process Som nämns inledningsvis är docenturen inte en anställning vilket gör det möjligt att töja i procedurer och andra formalia. NT-institutionen Göteborgs Universitet (2009, p. 7) skriver t.ex. att: Eftersom ansökan inte är en del av en tjänstetillsättning, finns det inget formellt hinder för den sökande att på eget bevåg eller efter docenturnämndens uppmaning inkomma med kompletterande upplysningar. ( ) Docenturnämnden granskar inkomna ärenden och bedömer om ett ärende ska behandlas vidare. Nämnden kan föreslå komplettering av befintlig ansökan och i övrigt ge den sökande råd beträffande ansökan. Vidare, när ett ärende närmar sig ett formellt beslut öppnas en informell väg ut på några lärosäten. Till exempel Högskolan Väst (2017, p. 3) Erbjuder sökande möjlighet att återta ansökan vid risk för avslag. Orsaken till detta kan vara att slippa ett formellt negativt beslut som då också skulle bli offentligt, samt eventuella begränsningar i möjligheten att göra en förnyad ansökan. 5.6 Beredning och beslut Var det formella beslutet tas i docentärenden varierar, vilket framgår av Tabell 3 nedan. Tabell 3: Beslutande instanser i docenturärenden Beslutande instans Lärosäte / Institution Dekanus GU/NT, GU/Hum., GU/Utb., GU/Handels, GU/Sahlgrenska akade min, Mälardalens högskola Fakultetsstyrelse Linnéuniversitetet Fakultetsnämnd Luleå Tekniska Universitet, Mitthögskolan Hum., Södertörns Högs kola, Örebro Universitet Forsknings och Utbildningsnämnden/ Nämnden för konstnärlig forskning och utbildning Högskolan i Borås Forsknings och forskarutbildnings nämnden Gymnastik och Idrottshögskolan Anställningsnämnd Högskolan Väst Docentnämnd Karolinska Institutet Rektor Försvarshögskolan 12 Page 65 of 155

66 Bilaga 7.1 Utöver detta kan nämnas att handläggningen av docentansökan kan göras av olika instanser. Förutom konstruktionen av en rekryteringskommitté (MDH) finns docenturnämnd, lärarförslagsnämnd, anställningsförslagsutskott, anställningsråd och anställningsnämnd. Den exakta funktionen för dessa skiljer sig åt och är anpassade till institutionens och ämnets särskilda behov. Utbildningsvetenskapliga vid Göteborgs Universitet (2008, p. 3) anger t.ex. att. Lärarförslagsnämnden avgör om sökanden uppfyller de pedagogiska kvalifikationerna. De externa sakkunniga prövar endast den vetenskapliga skickligheten. Vid KI och GU/Sahlgrenska gäller docentanknytning för en period av sex år med möjlighet till förlängning, vid förlängning ska en ny ansökan om förnyelse inlämnas. 5.7 Docentföreläsning Traditionellt innebär docenturen rätten att undervisa, vilket förklarar sedvanan att ha en docentföreläsning kopplat till prövningen. Vad vi kunnat utröna är föreläsningen främst symbolisk, vilket också uttalas av Försvarshögskolan och LTU. Utbildningsvetenskapliga vid GU erbjuder möjligheten, men ställer inga krav. Vid GIH benämns föreläsningen lärarprov och ska riktas mot grundutbildningsstudenter, beredningsgruppen bedömer lärarprovet. Flera högskolor har liknande förfarande. Vid Högskolan i Dalarna anges att den sökande kallas till pedagogiskt prov av anställningsförslagsutskottet. Vid Örebro universitet (2016, p. 4) är målgruppen för docentföreläsning samhället, forskarkollegor eller studenter. I övrigt är uppgifterna om docentföreläsning något osäkra och det finns en möjlighet att något lärosäte även lägger större formellt vikt vid föreläsningen. Vid Mälardalens högskola ska den sökande hålla en docentföreläsning som arrangeras av den sökande i samarbete med akademin och stäms av med dekanus. Föreläsningen ska anslås publikt minst två veckor innan den äger rum, den ska vara offentlig och rikta sig till en allmän publik. 6. Slutsatser Redan tidigt i utredningen konstaterar vi att det saknas ett centralt regelverk för krav, procedur, prövning och antagning av docent. Det innebär att Mälardalens högskola har frihet att utforma egna regler och krav vid utnämning av docent. Det är dock en sanning med modifikation, då friheten begränsas av en framväxande högskolegemensam tradition kring docenturens funktion och därmed hörande processer samt sedvanan att låta externa granskare göra bedömningen utifrån en ämnestradition. I de regler och riktlinjer för docentantagning som ligger till grund för denna utredning återkommer några punkter; krav på vetenskaplig självständighet och produktion, den sökande ska vara till nytta för forskningen och undervisningen vid lärosätet och den sökande ska uppfylla krav på pedagogiska skicklighet. När det gäller krav på vetenskaplig produktion förekommer både kvalitativa och kvantitativa krav. De kvantitativa kraven varierar från publikationer motsvarande ytterligare en avhandling till krav på minst 15 publikationer och i de kvalitativa kraven förekommer begreppen fördjupning, bredd, originalitet och förnyelseförmåga. De pedagogiska kraven är likaså varierande både när det gäller kvalitet och kvantitet. Gemensamt för alla lärosäten är att det för att antas som docent ställs krav på högskolepedagogisk utbildning och handledarutbildning. Det är vanligt att docentur är kopplat till ett definierat ämne. Utöver detta förekommer även krav på lednings-, utvecklings- och samverkansskicklighet. Docenturens institutions- och ämneskoppling är central för vilka krav som ställs. Generellt kan sägas att desto mer avgränsad institution och ämne desto tydligare uttryckta regler. Detta kan tolkas som att det finns ett behov av att anpassa kraven till den sökandens ämnestradition. Samtliga lärosäten som ingick i denna utredning anlitar en eller två sakkunniga för att bedöma docentansökan. När det gäller jämställdhetsaspekter berörs de generellt i mycket liten utsträckning i regler och riktlinjer. En docent förväntas bedriva självständig forskning och ha kapacitet att utvärdera forskning och akademisk undervisning. 13 Page 66 of 155

67 Bilaga 7.1 Trots avsaknaden av centrala regler och variationerna i de granskade dokumenten, kan vi ändå konstatera att det finns tydliga indikationer på vad som förväntas av en docent, vilket kan sammanfattas i fyra centrala krav för docenturen (Tabell 4). Tabell 4 Fyra centrala krav för docenturen Aspekt Krav Självständighet i forskning Docenten skall uppvisa självständighet i sin forskning. Självständighet i forskning kan t ex visas genom publikationsposition, huvudansvar för ansökan av forskningsanslag och/eller att sökanden har haft forskningsansvar genom handledning av dokto rand/er. Vetenskaplig produktion Docentens skall uppvisa en vetenskaplig produktion motsvarande minst ytterligare en avhandling. Den forskning som bedrivits efter disputation ska hålla hög kvalitet och ha breddats och fördjupats. Detta kan göras på flera olika sätt beroende på ämne, tradit ion men också institution. Nytta för forskning och forskningsut bildning Docenten skall kunna vara till nytta för forskning och forskningsutbildning. Det finns även skrivningar om att docenten skall vara till nytta för institutionen. Vari denna nytta består, är inte alltid angivet. Pedagogiska meriter Docenten ska ha god pedagogisk skicklighet. Hen ska redogöra för sin pedagogiska grundsyn, hur den förverkligas, och ha undervisningserfarenhet från olika undervis ningsformer. Ett generellt krav är högskolepedagogisk och forskarhandledarutbild ning. Ibland efterfrågas en viss mängd dokumenterad undervisningstid. Även om detta kan sägas vara den generella bilden, återfinns i materialet att det lokala regelverket behöver anpassas till lärosätets speciella inriktning och de traditioner som upprätthålls inom de ämnen som är representerade. 7. Utlåtande Utredningen har initierats för att besvara frågan hur de vetenskapliga och pedagogiska krav som MDH:s regler för antagning till docent ställer på sökande personer står sig i jämförelse med andra lärosäten nationellt och för olika ämnesområden. I följande stycken och tabell återfinns de slutsatser som utredningen resulterat i. Tabell 5 Utredningens bedömning av MDH:s docentkrav Följande krav ställer Mälardalens högskola på sina docenter Utredningens bedömning En över tid ökande självständighet i forskning med både djup och bredd. Centralt återkommande krav på nationell nivå. Vetenskapliga arbeten, accepterade för publicering, som kan utgöra ett bidrag till den vetenskapliga dis kussionen nationellt och internationellt. Centralt återkommande krav som ges många olika uttryck på nationell nivå, vanligtvis tillsammans med nästkommande krav. Utöver avhandlingen, dokumenterad forskning mot svarande ytterligare en avhandling, som visar att forskningen vidareutvecklats enligt praxis inom äm net. Centralt återkommande krav på nationell nivå. Bisat sen att detta behöver anpassas till olika ämnespraxis är klargörande. 14 Page 67 of 155

68 Bilaga 7.1 Formell högskolepedagogisk utbildning och väl doku menterad pedagogisk verksamhet på högskolenivå. Återkommande krav på nationell nivå där det av kontexten ofta framkommer att utbildningsaspekter är mindre viktiga än forskningsaspekter. Genomgången forskarhandledarutbildning eller mot svarande. Återkommande krav på nationell nivå. Förmåga att initiera, bedriva och leda forsknings verksamhet. Återkommande krav på nationell nivå. Förmåga att handleda doktorander. Återkommande krav på nationell nivå. Förmåga att utåt representera Mälardalens högskola vetenskapligt, populärvetenskapligt, i samhällsdebat ten och i samverkan med näringsliv och offentlig sek tor. Mer eget formulerat krav där andra institutioner istället lyfter fram administrativ och ledningskompe tens. Därtill kan nämnas att det under Inledning i Regler för antagning av docent vid Mälardalens högskola (Mälardalens Högskola, 2014, p. 1) står att Fakultetsnämnden vid Mälardalens högskola har beslutat att anta docenter om de är till nytta för forskningen och utbildningen vid högskolan. Formuleringen kan sägas vara ett indirekt krav på att sökanden behöver kunna påvisa denna nytta. 8. Slutlig kommentar och rekommendationer Generellt gäller att MDH:s docentregler står sig bra i en nationell jämförelse samt är anpassade till den verksamhet som bedrivs vid högskolan. Reglerna är jämförbara med andra, liknande institutioners regler. Det finns emellertid en tendens i materialet att nyare lokala högskolor är mer flexibla i sina krav eller ha lägre formella krav jämfört med äldre institutioner. Dock ser vi inte att detta gäller MDH som i texten formulerar få undantag vad gäller mer kritiska punkter kring självständighet och dokumenterad forskning. Däremot kan problem uppstå när det gäller tolkningen av MDH:s regler, där det finns en otydlighet i vad som är absoluta krav respektive mindre viktiga krav. I sammanhanget kan det vara värt att beakta att den inledande formuleringen Följande krav ställer Mälardalens högskola på sina docenter, vilken kan tolkas på två olika sätt. Det öppnar för en osäkerhet i hur bedömningen skall göras. En första tolkning är att samtliga krav skall vara uppfyllda för att en docentur skall kunna erhållas. En kompletterande tolkning är att vissa av punkterna mer handlar om arbetsuppgifter den sökande förväntas kunna utföra EFTER utnämnandet till docent. Det finns heller inte någon viktning av kraven. Det innebär att samtliga krav kan anses vara lika viktiga, dvs. en vetenskaplig produktion motsvarande en avhandling till har samma vikt som förmågan att representera MDH utåt. Särskilt ser vi att de tre sista MDH-kraven har svagheter så som de är formulerade idag. Förmåga är ett vagt begrepp som inte ger någon kvalitativ indikation på den tänkta genomföra prestationen och kompetensen. Vi vill poängtera att det är en kvalitetsfråga för högskolan. En docent förväntas bedriva självständig forskning och ha kapacitet att utvärdera forskning och akademisk undervisning. Högskolans ambitionsnivå när det gäller vetenskaplig skicklighet och pedagogisk utveckling avspeglas i de krav som ställs. I förlängningen handlar det om högskolans trovärdighet i jämförelse med andra lärosäten, mer än att leva upp till definitiva formella krav. Utifrån vår utredning står MDH inför ett val mellan tre huvudalternativ när det gäller frågan om revidering av nuvarande regler för antagning av docent: 15 Page 68 of 155

69 Bilaga 7.1 Alternativ Revidering 1. MDH:s regler är till sin utformning i paritet med övriga högskolor och universitet som INTE preciserat särskilda regler som kan hänföras till en viss ämnestradition. Noterade svagheter bedöms vara otillräckliga för att motivera en revidering. Nej 2. MDH:s regler är till sin utformning i paritet med övriga högskolor och universitet som INTE preciserat särskilda regler som kan hänföras till en viss ämnestradition. Kravformuleringarna uppfattas som otydliga och bör justeras för ökad klarhet i linje med vad som behandlats ovan. Ja 3. MDH:s regler är till sin utformning INTE i paritet med övriga högskolor och universitet som preciserat särskilda regler som kan hänföras till en viss ämnestradition. MDH:s regler justeras så att särskilda krav kan tillämpas beroende på den ämnestradition vill vilken den sökta docenturen knyts. Ja En revidering av docentreglerna vid MDH skulle ge möjlighet till förtydliganden av kraven och hur dessa ska viktas, därmed förenklas tolkningen av kraven. Eftersom det vid MDH finns olika ämnestraditioner när det gäller docentmeritering, ser vi också att det kan finnas vinster med en viss ämnesanpassning av docentkraven. 16 Page 69 of 155

70 Bilaga 7.1 Referenser Försvarshögskolan. (2010). Riktlinjer fo r antagning av oavlo nad docent vid Fo rsvarsho gskolan, FoUN Retrieved from Göteborgs Universitet. (2008). Riktlinjer fo r docentmeritering vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten, dnr F14875/08, P2014/64. Retrieved from Göteborgs Universitet. (2009). Regler fo r antagning av oavlo nade docenter vid Naturvetenskapliga fakulteten, dnr A /09. Retrieved from Göteborgs Universitet. (2016). Regler fo r docentur vid Sahlgrenska akademin. Retrieved from Gymnastik och idrottshögskolan. (2011). Riktlinjer för antagning som oavlönad docent vid GIH, FFN Retrieved from Högskolan Dalarna. (2017). Regler fo r antagning av docent vid Ho gskolan Dalarna, dnr HDa /162. Retrieved from Högskolan i Borås. (2012). Regler fo r antagning av oavlo nad docent vid Ho gskolan i Bora s, dnr Retrieved from Högskolan Väst. (2017). Regler - Antagnng av docent, dnr 2017/543 A 21. Retrieved from Högskoleförordning. (1977). Svensk författningssamling 1977:263. Retrieved from Högskoleförordning. (1993). Svensk författningssamling 1993:100. Retrieved from Karolinska Institutet. (2014). Regler fo r docentur vid Karolinska Institutet, dnr 1-621/2014. Retrieved from Karolinska Institutet. (2017). Docentur. Retrieved from Luleå Tekniska Universitet. (2010). Anvisningar för prövning om antagning som docent, dnr Retrieved from %20som%20docent.pdf. Mälardalens Högskola. (2014). Regler för antagning av docent vid Mälardalens högskola, MDH 4-558/11, rev Retrieved from Mittuniversitetet. (2013). Antagning av docent vid fakulteten fo r humanvetenskap, dnr MIUN 2013/1003. Retrieved from 17 Page 70 of 155

71 Bilaga 7.1 Örebro universitet. (2016). Riktlinjer för antagning som oavlönad docent vid MT-nämnden, ORU /2016. Retrieved from Södertörns Högskola. (2017). Riktlinjer för antagning av docent vid Södertörns Högskola, dnr 777/1.1.1/ Page 71 of 155

72 Bilaga 8.1 Forskningsutskottet Avdelningen för forskningsstöd (4) 2017/0795 Uppföljning av ny intern granskningsprocess för ansökningar till KK-stiftelsen Bakgrund Mälardalens högskola har sedan 2011 tillämpat en intern process för att kvalitetssäkra ansökningar som lämnas till KK-stiftelsen. Processen har säkerställt att endast ansökningar av god kvalitet har lämnats in till stiftelsen, men den har upplevts av sökande och andra inblandade som allt för detaljstyrd och för att fokusera på kontroll snarare än på att höja kvalitén på de granskade ansökningarna. En mer flexibel process med fokus på kvalitetshöjning istället för på kontroll har efterfrågats. För att göra processen mer flexibel och ändamålsenlig beslutade rektor den 4 april 2017 att fakultetsnämnden i samråd med avdelningen för forskningsstöd ska ansvara för den interna kvalitetssäkringsprocessens utformning och genomförande och uppdrog åt fakultetsnämnden och avdelningen för forskningsstöd att senast den 31 januari 2018 följa upp beslutets genomförande. Beslutets genomförande Fakultetsnämnden beslutade den 18 april 2017 om övergripande principer för den interna kvalitetssäkringsprocessen. Enligt beslutet ska en granskningsgrupp etableras med uppdrag att närmare utforma och genomföra den interna kvalitetssäkringsprocessen tillsammans med avdelningen för forskningsstöd. Som en del i den obligatoriska kvalitetssäkringsprocessen ska program för kvalitetshöjning av ansökningar erbjudas de sökande som önskar delta i sådana program. Fakultetsnämnden delegerade beslutanderätten för att utse en granskningsgrupp till forskningsutskottet. Granskningsgruppens organisation och arbetssätt under 2018 En representant från varje forskningsinriktning vid högskolan utsågs till ledamot av granskningsgruppen, varav en till ordförande i gruppen. Hälften av ledamöterna hade deltagit i föregående års granskningsarbete. Granskningsgruppens arbete planerades så att varje ansökan granskades av en eller två ledamöter i granskningsgruppen samt av en extern granskare med god kompetens inom det aktuella området för ansökan. Granskarna bedömde ansökningarna mot kriterierna i stiftelsens utlysningstexter. Page 72 of 155

73 Bilaga (4) De betydande förändringar som genomfördes i granskningsgruppens arbetssätt i förhållande till tidigare år var att: - Granskningsgruppen samlades vid ett möte för att diskutera ansökningarna och formulera en gemensam bedömning som de sökande fick ta del av. Föregående år hade granskarnas kommentarer samlats in via e-post och sammanställts av granskningsgruppens ordförande innan utlåtanden kommunicerades till de sökande. Med det nya förfarandet gavs bedömarna möjlighet att diskutera sina kommentarer på ansökningarna. - Ansökningarna skickades tillbaka till granskningsgruppen efter att de sökande hade arbetat om dem enligt granskningsgruppens rekommendationer. Därmed ersattes det tidigare kravet på att de sökande ska bemöta granskarnas kommentarer skriftligt och möjliggjorde för granskningsgruppen att kontrollera att svagheter i ansökan hade åtgärdats. - För ansökningar om större program, t.ex. forskningsprofil, gavs sökande möjlighet att få muntlig återkoppling från granskningsgruppen och att lyfta frågor om ansökan. Vårens utlysning Den 17 mars 2017 öppnade KK-stiftelsen vårens utlysning av bidragsmedel som omfattade programmen Företagsforskarskolor, HÖG, Nätbaserad utbildning (NU), Professionell licentiat och Rekryteringar. Den frivilliga kvalitetshöjande processen utformades så att en serie av workshopar arrangerades där sökande av HÖG-projekt gavs tillfälle att diskutera sina ansökningar med andra sökande. Workshoparna leddes av två seniora forskare med erfarenhet av att söka och leda forskningsprojekt med finansiering från KK-stiftelsen. De sökande träffades vid tre tillfällen. För sökande av Företagsforskarskolor, Nätbaserad utbildning, Professionell licentiat och Rekryteringar bestod den kvalitetshöjande processen av att personer som tidigare sökt något av dessa program, eller liknande program, engagerades som mentorer för de sökande. Utfallet från vårens utlysningsomgång blev: Program Föranmälda Tillbakadragna Inlämnade Beviljade Avslag HÖG Forskarskola Rekryteringar NU Prof. licentiat Page 73 of 155

74 Bilaga 8.1 Höstens utlysning Den 26 september öppnade KK-stiftelsen höstens utlysning av bidragsmedel som omfattade programmen Expertkompetens steg 1, Avans, Synergi och Forskningsprofiler. Sista ansökningsdatum var den 22 januari 2018 för Forskningsprofil, den 25 januari 2018 för Avans, den 2 februari 2018 för Synergi och den 18 januari 2018 för Expertkompetens. Den interna granskningsprocessen är i ett slutskede och status på ansökningarna är: Program Föranmälda Tillbakadragna Inlämnade Forskningsprofil Avans 2 1 Synergi 12 7 Expertkompetens 0 Programmen Synergi och Forskningsprofiler riktas till erfarna forskare som har tidigare erfarenhet av att söka forskningsfinansiering och kvalitetshöjande process efterfrågades inte av de som föranmält sådana ansökningar. Inte heller de sökande av Avans efterfrågade kvalitetshöjande process. Istället bjöds en handläggare från KK-stiftelsen in till högskolan, där sökande erbjöds möjlighet att ställa frågor. Observationer och rekommendationer Fördelar med den nya processen för kvalitetssäkring Möjligheten för granskningsgruppens ledamöter att träffas och diskutera sina bedömningar av ansökningarna har gjort att granskningsgruppens utlåtanden baseras på konsensus och ökar kvalitén på återkopplingen. Värdefulla diskussioner om t.ex. forskningsmetodik har förts vid granskningsmötena utifrån granskarnas olika vetenskapliga bakgrund, vilket har tillfört en viktig dimension i återkopplingen till de sökande. Flera av de sökande har framfört att återkopplingen som de har fått från granskningsgruppen har bidragit till att höja kvalitén på deras ansökningar. Processens ökade flexibilitet har möjliggjort att diskutera ansökningarna och återkoppla bedömningarna direkt till de sökande genom att de kallats till granskningsgruppens möte. Granskarnas arbete blir mindre tidskrävande då deras återkoppling i större omfattning baseras på den diskussion som förs vid granskningsgruppens möte än på omfattande skriftliga utlåtanden. Page 74 of (4)

75 Bilaga 8.1 Diskussionerna har främjat granskarnas kunskap om andra forskningsinriktningars traditioner och miljöer, vilket ökar möjligheten till lärande av andra och att etablera framtida samarbeten. Utmaningar med den nya processen för kvalitetssäkring Den rådande ordningen med fakultetsnämndens uppdrag till forskningsutskottet att utse granskningsgrupp som ansvarar för att utforma processen utifrån vissa givna förutsättningar gör forskningsutskottet ansvarigt för en process som det inte råder över. Ansvaret för processens övergripande utformning bör därför flyttas från nämnden till utskottet, med bibehållen flexibilitet för granskningsgruppen att styra över den detaljerade processen, t. ex. tidpunkter för inlämnande av ansökningar och för granskningsgruppens sammanträden. Granskningsgruppen bör får en tydligare definition av vilka kriterier den ska bedöma ansökningar mot och vilket mandat den har att avvisa ansökningar som gruppen inte bedömer håller tillräcklig kvalitet. Det behöver också förtydligas vilka minsta krav som en ansökan behöver uppfylla för att komma i fråga för granskning. Flera ansökningar som har lämnats in till granskningsgruppen under året har varit allt för ofullständiga för att kunna bedömas. Det nu gällande kravet på att en komplett ansökan ska lämnas till granskningsgruppen bör ersättas med att en bedömningsbar ansökan ska lämnas till granskningsgruppen. En bestämmelse behöver införas i processens ramvillkor för att säkerställa att det finns ett minne och lärande i processen. Processen bör bygga på goda erfarenheter från tidigare år. Det behöver förtydligas att granskningsgruppens bedömningar och beslut fattas kollektivt av gruppen. Det finns en obalans i granskningsgruppens sammansättning i förhållande till ansökningarna som vanligen lämnas in. Granskningsgruppen består av en företrädare för varje forskningsinriktning, men de allra flesta ansökningarna lämnas vanligen från IDT. Det bör därför övervägas om IDT ska representeras av två granskare i granskningsgruppen. Ordförande i granskningsgruppen agerar både bedömare och granskare. De båda perspektiven gör sammantaget att uppgiften blir tung. Det bör övervägas att ordförande inte ska ha i uppgift att bedöma ansökningarna, utan enbart leda gruppens arbete. Det behöver förtydligas att de sökande ska ha vidtalat de externa granskare som de föreslår till sina ansökningar innan ansökningarna lämnas för granskning. Det bör övervägas att införa en kompensation för granskarnas arbete så att de kan allokera tid inom sin tjänst för uppgiften. En rimlig uppskattning är att ordförande behöver 100 timmar för att genomföra uppdraget och granskarna behöver 50 timmar. Page 75 of (4)

76 Bilaga /0795 Beslutande Handläggare Rektor Ann-Catrin Davis 1 (1) Intern kvalitetssäkringsprocess för ansökningar till KK-stiftelsen Beslut Rektor beslutar att ansökningar som lämnas från Mälardalens högskola till KK-stiftelsens utlysningar ska ha genomgått en intern granskningsprocess för att säkerställa att ansökningarna är av god kvalitet. Ansvarig för beslutets genomförande är fakultetsnämnden i samråd med avdelningen för forskningsstöd. Beslutet ska följas upp av fakultetsnämnden med stöd av avdelningen för forskningsstöd senast den 31 januari Tidigare beslut om processbeskrivning för förhandsgranskning av ansökningar till KK-stiftelsen (MDH /13) upphör att gälla i och med att fakultetsnämnden fastställer en reviderad kvalitetssäkringsprocess. Motivering KK-stiftelsen finansierar en stor del av forskningen vid Mälardalens högskola och Mälardalens högskola är det lärosäte som får störst bidrag från KK-stiftelsen. För att säkerställa att ansökningar som lämnas från högskolan till KK-stiftelsen är av god kvalitet finns sedan 2011 en intern granskningsprocess på högskolan. Nu gällande process innehåller många steg med detaljerade instruktioner som fastställts genom rektorsbeslut. Processen bedöms av forskare och flera för ärendet centrala aktörer vara allt för detaljstyrd och inte ändamålsenlig. Processen behöver därför revideras för att öka flexibiliteten och ge ett starkare fokus på kvalitetshöjning. Genom att hänsltjuta ansvaret för processens närmare utformning till fakultetsnämnden sammanfaller det med fakultetsnämndens ansvar för kvalitetsfrågor i utbildning och forskning. Avsikten med en revidering av kvalitetssäkringsprocessen är att granskningen kan fokusera mer på ökad kvalitet hos de ansökningar som lämnas till KK-stiftelsen. Ärendets beredning Ärendet har beretts med prodekan för forskning och forskarutbildning, forskningsledare, ledningskansliet och granskningsgruppens ordförande vid ansökningar till KK-stiftelsen vid 2016 års utlysningar från KK-stiftelsen. Rektor beslutar i närvaro av förvaltningschef Ann Cederberg efter fh-- föredragning av forskningssamordnare Ann-Catrin Davis. Paul Pettersson Rektor Ann-Catrin Davis Föredragande Page 76 of 155

77 Beslutad reviderad (FN ) Bilaga (2) 2017/0795 Intern process för kvalitetssäkring av ansökningar till KK-stiftelsen Ansökningar från Mälardalens högskola (MDH) till KK-stiftelsen (KKS) ska genomgå en intern kvalitetssäkringsprocess som syftar till att ansökningar som lämnas från högskolan till KKS är av god kvalitet. Avdelningen för forskningsstöd ansvarar för det praktiska genomförandet av processen. För den interna kvalitetssäkringsprocessen ska gälla: Efter nomineringar från forskningsledarna utser forskningsutskottet årligen en granskningsgrupp som utformar kvalitetssäkringsprocessen tillsammans med avdelningen för forskningsstöd. En av ledamöterna i granskningsgruppen utses till gruppens ordförande. Avdelningen för forskningsstöd tar fram en tidplan för processen i samråd med granskningsgruppens ordförande. Vid föranmälan av ansökningar ska forskare lämna förslag på granskare som vid anmälningstillfället har accepterat att granska ansökan. Forskningsledarna godkänner planerade ansökningar genom föranmälan av ansökningar till granskningsgruppens ordförande. Som en del av kvalitetssäkringsprocessen ska program för kvalitetshöjning av ansökningar erbjudas de sökande som önskar delta i sådana program. Formerna för kvalitetshöjande program kan vara t.ex. workshopar eller mentorprogram och utformas på lämpligt sätt mot bakgrund av de utlysningar som ansökningarna ska lämnas till i den aktuella utlysningsomgången, antalet ansökningar samt de sökandes erfarenhet av att skriva ansökningar om forskningsmedel och behov i övrigt. Ledamöter i granskningsgruppen ansvarar för att leda kvalitetshöjande program. Avdelningen för forskningsstöd bistår granskningsgruppens ledamöter i arbetet med att organisera och genomföra kvalitetshöjande program. Ansökningarna genomgår en obligatorisk kvalitetssäkringsprocess. Baserat på utfallet från genomförd kvalitetssäkringsprocess lämnar granskningsgruppen utlåtande om ansökan är av tillräcklig kvalitet för att lämnas in till KKS. Underlag för rektorsbeslut färdigställs av avdelningen för forskningsstöd och lämnas till prodekan för forskning och utbildning på forskarnivå samt till ledningskansliet inför rektors beslutsmöte. Page 77 of 155

78 Bilaga 8.3 Rektor beslutar om vilka ansökningar som kan skickas in till KKS. Prodekan för forskning och utbildning på forskarnivå är föredragande vid rektors beslutsmöte. Ledningskansliet skickar kopia på signerad underskriftsbilaga till avdelningen för forskningsstöd som vidarebefordrar handlingarna till respektive forskare. Projektledaren ansvarar själv för att lämna ansökan till KKS. Handlingar i ärendet diarieförs på respektive akademi av projektledaren. Efter avslutad utlysningsomgång gör avdelningen för forskningsstöd en sammanställning av föranmälningar, inskickade ansökningar och utfall som delges rektor, prodekan för forskning och utbildning på forskarnivå, granskningsgruppen, forskningsledarna och projektledarna. 2 (2) Page 78 of 155

79 Bilaga (2) Ärende 2018/ Besluts-PM Beslutande Handläggare Fakultetsnämnd Johan Hellstrand BESLUTSPROMEMORIA Avveckling av forskarutbildningsämnet arbetslivsvetenskap inom forskarutbildningsområdet industriell ekonomi, arbetsliv och styrning (INAS) 1. Bakgrund Akademin för hälsa, vård och välfärd har inkommit till fakultetsnämnden med begäran att forskarutbildningen i arbetslivsvetenskap inom området industriell ekonomi, arbetsliv och styrning avvecklas. Forskarutbildningen i arbetslivsvetenskap inom INAS är sedan ett antal år under utfasning. Från vårterminen 2011 antas nya doktorander i arbetslivsvetenskap endast inom forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd. MDH har förnärvarande två doktorander antagna till forskarstudier i ämnet arbetslivsvetenskap inom forskarutbildningsområdet INAS. Den senast antagna doktoranden antogs till arbetslivsvetenskap inom INAS höstterminen Universitetskanslersämbetet (UKÄ) avser att under 2018 granska forskarutbildningen vid lärosäten som har forskarutbildning inom ämnet arbetslivsvetenskap med SCB-klassificering , vilket vid MDH utgörs av ämnet arbetslivsvetenskap inom INAS. UKÄ:s uppstartsmöte för utvärderingarna är den 10 april Faktasammanställning Rektor uppdrog i Verksamhetsmål, uppdrag och budget 2012 till akademierna att tydliggöra roll och utformning för de samhällsvetenskapliga ämnenas befintliga utbildningar. Uppdraget avrapporterades till fakultetsnämnden i april I september 2012 beslutade rektor (MDH /12) om de samhällsvetenskapliga ämnenas placering vid MDH. Beslutet innebar bl.a. en flytt av ämnet arbetslivsvetenskap från akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling (HST) till akademin för hälsa vård och välfärd (HVV). Enligt rektorsbeslutet skulle förändringarna vara genomförda från och med 1 januari En konsekvens av beslutet om flytt av ämnet var att arbetslivsvetenskap inrättades som fristående forskarutbildningsämne under forskarutbildningsområdet Hälsa och välfärd. Allmän studieplan för arbetslivsvetenskap inom området Hälsa och välfärd godkändes av fakultetsnämnden den 5 juni Motivering till avvecklingen: Det är en lämplig administrativ grundprincip att på ett systematiskt sätt formellt avveckla verksamhet som upphört. Några nyantagningar i ämnet inom INAS görs inte och processen för att överföra Page 79 of 155

80 Bilaga 9.1 ämnet till akademin HVV och området Hälsa och välfärd är klar sedan flera år. Samtidigt står MDH inför utvärdering av UKÄ i ämnet under Eftersom MDH svårligen kan påvisa kvalitet i ett ämne där verksamheten i stort har avvecklats riskerar lärosätet att komma illa ut i UKÄ:s utvärdering. Vid en konsekvensanalys av avveckling är doktorandperspektivet viktigt. I HVV:s ansökan framgår att akademin säkerställer att befintliga forskarstuderande har möjlighet att fullfölja utbildningen och ta ut examen med bibehållen kvalitet. HVV avser fortsatt bedriva forskarutbildning i arbetslivsvetenskap inom forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd. Är det så att de två återstående doktoranderna önskar återuppta studierna och genomföra sina forskarutbildningar finns alltså möjlighet att göra det inom ramen för forskarutbildningen i området i hälsa och välfärd. 3 Överväganden Beredningen konstaterar att en avveckling av ämnet skulle vara i linje med rektors beslut år 2012 om överföring av arbetslivsvetenskap från HST till HVV. En konsekvens av beslutet var en utfasning av arbetslivsvetenskap som forskarutbildningsämne inom INAS och ett inrättande av arbetslivsvetenskap inom hälsa och välfärd. Ett beslut om avveckling av forskarutbildningsämne bör ta hänsyn till konsekvenserna avseende personalsituation och hur forskningsbasen påverkas av avvecklingen. I detta ärende har övervägandena redan gjorts i samband med beslutet om överförande till HVV och konsekvenserna har redan fått genomslag eftersom överföringen skulle vara klar till 1 januari Ett beslut om avveckling måste säkerställa att redan antagna doktorander har möjlighet att avsluta sina studier. HVV konstaterar i sin ansökan dels att det är ett fåtal doktorander kvar (2) och att dessa kan ges möjlighet att avsluta sina studier inom ramen för området hälsa och välfärd. Utskottet för forskarutbildning har behandlat ansökan om avveckling vid sammanträdet den 6 februari 2018 och tillstyrker en avveckling av ämnet. Synpunkter på ansökan om avveckling har inhämtats från forskarutbildningsområdet INAS samt sektionen för antagning och examen (SAE). Inga invändningar mot en avveckling har framkommit. 4. Beredningens rekommendation Beredande tjänsteman utbildnings- och forskningshandläggare Johan Hellstrand föreslår baserat på ovanstående sammanställning och bedömningar fakultetsnämnden att vid sammanträdet den 5 mars 2018 besluta enligt följande: Att avveckla forskarutbildningsämnet arbetslivsvetenskap inom forskarutbildningsområdet industriell ekonomi, arbetsliv och styrning (INAS). Page 80 of (2)

81 Bilaga 9.2 Begäran att avveckla forskarutbildning i Arbetslivsvetenskap inom INAS vid MDH Inför UKÄ:s kommande granskning VT18 av forskarutbildning i arbetslivsvetenskap inom INAS önskar MDH avveckla den del av forskarutbildningen i arbetslivsvetenskap som bedrivits inom INAS. Således begärs att den allmänna studieplanen för forskarutbildning i Arbetslivsvetenskap fastställd upphävs. Motivering av avveckling Utbildning på forskarnivå i arbetslivsvetenskap bedrivs vid MDH inom två forskarutbildnings-områden: - Industriell ekonomi, arbetsliv och styrning (INAS) - Hälsa och välfärd (HV) HT10 antogs en doktorand inom INAS. Sedan VT11 antas nya doktorander endast inom HV. Ett utbildningsprogram som inte ska ges mer, det vill säga inte ta in nya studenter, ska avvecklas på ett kontrollerat sätt så att de studenter som redan påbörjat sin utbildning ges möjlighet att avsluta programmet fram till examen. Konsekvensanalys För närvarande finns två doktorander antagna enligt den allmänna studieplanen (ASP) inom INAS. Nedan redovisas uppgifter utifrån den individuella studieplanen (ISP) hur långt de kommit inom forskarutbildningen. - Marie Moström Åberg ( ) fullgjord del av examen: 70 % (vid VT12, studieuppehåll sedan HT12) - Niklas Ulfvebrand ( ) fullgjord del av examen: 80 % (vid HT16, planerad disputation HT17) Grundprincipen är att doktoranden studerar enligt den ASP som den antogs till. De doktorander som är antagna enligt ASP inom INAS ska säkerställas möjlighet att fullfölja utbildningen och ta ut examen med bibehållen kvalitet. Vid avveckling av en examen ska en övergångsbestämmelse fastställas. Tidsspannet ska vara generöst så att befintliga studenter hinner slutföra sina studier samt ytterligare tid. Minimum är således fem år efter avvecklingsdatumet av forskarutbildningsämnet. Marie Moström Åberg och Niklas Ulfvebrand är administrativt överförda till forskarutbildningen i arbetslivsvetenskap inom HV. Därmed har de möjlighet att fullfölja forskarutbildningen och ta ut examen i arbetslivsvetenskap med bibehållen kvalitet. Page 81 of 155

82 Bilaga 9.2 Säkerställandet av studentperspektivet Studentperspektivet och studenters rättigheter har tagits ordentligt i beaktande i ansökan om avveckling av forskarutbildning i arbetslivsvetenskap inom INAS. Vad gäller forskarutbildningskurser inom INAS-området kommer HV att vara tillmötesgående och i samråd med handledarna skapa möjligheter för doktoranderna att ta sina resterande kurspoäng i högsta möjliga mån enligt den ASP som de är antagna till. Det kan handla om att erbjuda läskurser och befintliga forskarutbildningskurser inom HV eller rekommendera kurser vid andra lärosäten. Begäran om avveckling av forskarutbildning i arbetslivsvetenskap inom INAS vid MDH har kommunicerats till doktorandernas handledare som i sin tur informerat doktoranderna. Niklas Ulfvebrands handledare Staffan Stranne har meddelat via e-post att Nicklas planerar lägga fram sin avhandling inom det närmaste året. Marie Moström Åbergs tidigare handledare Kerstin Isaksson har kommunicerat Marie via e-post och föreslagit att Susanna Toivanen tar över handledarskapet efter Kerstins pensionering. Susanna har kontaktat Marie per e-post vid två tillfällen, senast 29 september 2017, och välkomnat henne att fullfölja sin forskarutbildning vid MDH/HV utifrån den nya situationen. Marie Åberg har inte hört av sig till varken Kerstin eller Susanna. För närvarande är Marie Moström Åberg verksam vid Högskolan i Dalarna. Skulle Marie Moström Åberg framöver höra av sig kvarstår erbjudandet i fem år från och med avveckling av INAS att avsluta forskarutbildningen inom arbetslivsvetenskap fram till disputation inom HV vid MDH. Vad gäller möjligheten att begära avbrott från doktorandstudierna kommer detta att kommuniceras med Marie Moström Åberg snarast. För närvarande har hon studieuppehåll sedan VT12. Susanna Toivanen, Lene Martin, Professor i vårdvetenskap Professor i sociologi, HVV Forskningsledare, HVV Plats: Datum: Maria Müllersdorf, Akademichef, HVV Page 82 of 155

83 Bilaga 9.3 Allmän studieplan för forskarutbildning i Arbetslivsvetenskap vid Mälardalens högskola Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid MDH, Ämnesbeskrivning Arbetslivsvetenskap avser det vetenskapliga studiet arbete som teknisk och social process och av villkor och möjligheter i arbetslivet över tid - ur individens, arbetsplatsens, organisationens och samhällets perspektiv. Ämnet är flervetenskapligt och finns i skärningspunkterna mellan teknik, organisation och människa och rymmer både samhällsvetenskapliga och tekniska perspektiv. 2. Utbildningens mål Allmänna mål för utbildning på forskarnivå beträffande kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, samt värderingsförmåga och förhållningssätt, anges i Examensordningen (Högskoleförordningen, bilaga 2, SFS 2006:1053): Utöver de mål som anges i högskoleförordningen har fakultetsnämnderna vid MDH fastställt gemensamma mål enligt Studiehandbok för utbildning på forskarnivå. Licentiatexamen i Arbetslivsvetenskap Kunskap och förståelse För licentiatexamen ska den forskarstuderande - visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga Page 83 of 155

84 Bilaga 9.3 För licentiatexamen ska den forskarstuderande - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen ska den forskarstuderande - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Doktorsexamen i Arbetslivsvetenskap Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska den forskarstuderande - visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av det mångvetenskapliga forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och - visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska den forskarstuderande Page 84 of 155

85 Bilaga visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, - med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, - visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och - visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt. För doktorsexamen ska den forskarstuderande - visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, - visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, - vidga sin förståelse och respekt för olika synsätt, kulturer och traditioner. 3. Antagning Antagning till forskarutbildning i Arbetslivsvetenskap regleras enligt antagningsordningen i Studiehandbok för utbildning på forskarnivå. 3.1 Behörighet Den grundläggande behörigheten för att antas till utbildning på forskarnivå regleras i högskoleförordningen 7 kap 39 : Page 85 of 155

86 Bilaga 9.3 Behörig till studier på forskarutbildning i Arbetslivsvetenskap skall uppfylla något av nedanstående villkor: 1. avlagt en examen på avancerad nivå i samhällsvetenskapligt ämne eller folkhälsovetenskap alt. civilingenjör eller magisterexamen som inrymmer 90hp arbetsvetenskap, beteendevetenskap eller ekonomi 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 hp, varav minst 60 hp på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Slutligen krävs att den studerande bedöms ha sådan förmåga som behövs för att klara utbildningen 3.2 Urval Urval bland behöriga sökande görs med hänsyn till följande kriterier - förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. tillgängliga handledarresurser samarbetsförmåga 4. Utbildningens innehåll och upplägg Riktlinjer för licenciatexamen resp. doktorsexamen ges i studiehandbok för forskarutbildning. För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan där utbildningens upplägg planeras i detalj. Studieplanen ska uppdateras och granskas vid varje större förändring av utbildningens upplägg och minst en gång per år, senast den 30 juni. 4.1 Kurser Page 86 of 155

87 Bilaga 9.3 I utbildningen ska ingå kurser. Kursdelen består av en obligatorisk del och en del som väljs i samråd med handledaren. I forskarutbildningen i Arbetslivsvetenskap planeras ett antal obligatoriska grundläggande teori och metodkurser motsvarande 15 / 30 hp för licenciat /doktorsexamen. Vidare ska ingå valbara ämnesspecifika kurser motsvarande 30 / 60 hp. Kurser från angränsande institutioner och forskningsområden väljs i samråd med handledaren Den forskarstuderande förutsätts aktivt delta i doktorandseminarier i arbetslivsvetenskap och bevista disputationer både inom sitt eget ämne och i arbetslivsvetenskap för att göra sig förtrogen med avhandlingsskrivandets problematik. I den individuella studieplanen skall bl a anges vilka kurser som för den enskilde forskarstuderande skall ingå i utbildningen samt hur många poäng varje kurs motsvarar. Efter överenskommelse med handledare kan studenten tillgodoräkna sig poäng från andra kurser på avancerad nivå inom avhandlingens område (max 60 hp). För varje kurs ska det finnas en examinator från den institution som ger kursen. Examinator ska fastställa en kursplan som anger kursens mål, innehåll och poängtal. Inom ramen för doktorsexamens 240 hp ska studier motsvarande 90 hp motsvaras av kurser och 150 hp åt avhandlingsarbetet. Motsvarande fördelning för licenciatexamen ska vara 45hp kurser och 75 hp avhandling. De båda delarna ska genomföras parallellt och den studerande rekommenderas att tidigt påbörja sitt avhandlingsarbete. Detta arbete ska kontinuerligt avrapporteras i diskussionsunderlag och uppsatser på seminarier. Inom Arbetslivsvetenskap gäller dessutom följande: Obligatorisk närvaro på seminarier samt visad aktivitet tillsammans med opposition på andras avhandlingsarbeten kan ge kurspoäng, för högst 7,5 resp. 15 hp. 4.2 Handledning Page 87 of 155

88 Bilaga 9.3 Rätten till handledare och handledning regleras i Studiehandbok för utbildning på forskarnivå. För studerande i Arbetslivsvetenskap gäller att antingen handledare eller bihandledare ska komma från teknisk fakultet 4.3 Förhandsgranskning Inför varje disputation ska någon form av förhandsgranskning av avhandlingen ske. Ett sådant slutseminarium bör vanligen äga rum inom sex månader innan disputation. Syftet är att säkra den vetenskapliga kvaliteten på avhandlingen. Förhandsgranskningen sker genom att 1-2 externa granskare förhandsgranskar avhandlingen vid en provdisputation. 4.4 Internationalisering Varje forskarstuderande bör delta vid minst en internationell vetenskaplig konferens under utbildningstiden och presentera forskningsresultat antingen muntligt eller med en posterpresentation. Utlandsvistelse under doktorandtiden rekommenderas. 5. Examination Utbildning på forskarnivå avslutas med doktorsexamen, eller om studenten så önskar med licentiatexamen. Studenten har också rätt men inte skyldighet att avlägga licentiatexamen som en etapp i forskarutbildningen. 5.1 Licentiatexamen Page 88 of 155

89 Bilaga 9.3 Riktlinjer för licentiatexamen ges i Studiehandbok för forskarutbildning. Inom Arbetslivsvetenskap gäller dessutom följande: För licentiatexamen krävs godkända kurser om högskolepoäng godkänd vetenskaplig uppsats vars omfattning motsvarar studier om högskolepoäng Licentiatavhandling ska examineras vid ett licentiatseminarium. Riktlinjer för seminariets utformning och val av examinator framgår av Studiehandboken för utbildning på forskarnivå. 5.2 Doktorsexamen Riktlinjer för doktorsexamen ges i Studiehandbok för forskarutbildning. Inom XX gäller dessutom följande. Ange i förekommande fall vilka kurser och vilken litteratur som är obligatorisk. Ange vidare regler, ramar och råd för hur övriga kurser skall eller bör väljas. För doktorsexamen krävs godkända kurser om 90 högskolepoäng. godkänd avhandling vars omfattning motsvarar studier om minst 150 högskolepoäng. Doktorsavhandling ska examineras vid en offentlig disputationsakt. Riktlinjer för aktens utformning och betygsnämndens sammansättning framgår av Studiehandboken för utbildning på forskarnivå. Page 89 of 155

90 Bilaga Vetenskapligt arbete I utbildningen skall ingå ett vetenskapligt arbete dokumenterat i en licentiatavhandling eller en doktorsavhandling. Allmänna riktlinjer framgår av Studiehandbok för utbildning på forskarnivå. 7. Övrigt För doktorsexamen i Arbetslivsvetenskap vid MDH ska också vissa preciserade krav inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. - studerande ska få fördjupade kunskaper i samspelet mellan teknik, organisation och människors hälsa och välbefinnande delta i en flervetenskaplig forskningsmiljö, få träning i forskningsmetodik av relevans för mångvetenskapligt arbete bygga upp kunskap om och utveckla förmåga att bidra till hållbar utveckling i samhället, skapa kontakter med relevanta avnämare inom näringsliv och offentlig sektor. Box 883, Västerås. Tfn: Box 325, Eskilstuna. Tfn: E-post: info@mdh.se Webb: Page 90 of 155

91 Bilaga 10.1 och 11.1 Ledningskansliet (7) 2016/1906 Handläggare Hanna Millberg och Helena Eken Asp Promemoria Revidering av regler för kursplaner och utbildningsplaner Bakgrund 2016 inleddes ett arbete med att se över reglerna för kursplaner och riktlinjerna för utbildningsplaner utifrån ett uppdrag från fakultetsnämnden den 10 december Ursprungligen var syftet att hålla reglerna mer förordningsnära men baserat på diskussioner i nämnd och utskott har detta syfte delvis frångåtts. Under hösten 2017 har förslag till nya regler för kursplaner respektive utbildningsplaner diskuterats i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (GU) samt fakultetsnämnden (FN). Under hösten bildades också en referensgrupp bestående av en lärarrepresentant, en studentrepresentant, representant från CESAM, två representanter från Selma/Ladok samt två utbildningsledare. Förslagen till nya regler är också kontinuerligt avstämda med högskolejurist. Förslagen skickades på internremiss den 4 december 2017 och remissvaren inkom 12 januari Därutöver har förslaget också skickats till lärarrepresentanter i GU och FN för att inhämta eventuella synpunkter från lärarkollegierna som inte kommit med i akademiernas remissvar. Förslagen till nya regler för kursplaner respektive utbildningsplaner har efter internremissen omarbetats och de nya förslagen har diskuterats med referensgruppen samt GU den 7 februari Förslaget i korthet Informationen kring kursplaners och utbildningsplaners betydelse och beslutsprocesser har förtydligats i förslagen till nya regler. Det har gjorts en översyn av information och rubriksättning för att göra regeldokumenten mer enhetliga. Kursplaner Rubriken Undervisning stryks från kursplaner. Under rubriken Examination föreslås examinationsmomenten listas utan information om vilket/vilka lärandemål som kopplar till respektive examinationsmoment. Under samma rubrik införs också två standardformuleringar, en som berör examinators rätt att anpassa examinationen för studenter med funktionsnedsättning och en som handlar om hur vilseledande vid examination hanteras på högskolan. Utbildningsplaner Dokumentet heter enligt förslaget regler och inte riktlinjer. Dokumentet har utökats med mer utförlig information om beslutsprocesserna motsvarande Page 91 of 155

92 Bilaga 10.1 och 11.1 den som fanns i regler för kursplaner. Under rubriken Programnamn har ett förtydligande gjorts att programnamnet kan ändras vid revidering. Vidare är det också angivet att namnet bör innehålla ordet program samt att det helst ska reflektera den examen som programmet syftar till. Under rubriken Beslutsdatum har det förtydligats att utbildningsplaner för ett nytt utbildningsprogram ska finnas fastställda innan programutbudsbeslutet samt att beslut om revidering av utbildningsplaner följer en av fakultetsnämnden beslutad tidplan. Under rubriken Innehåll införs en standardformulering efter kurslistan med information om att mindre förändringar i kursutbudet kan komma att ske under utbildningen. Under rubriken Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter ska akademin ange information till studenter som påbörjat sin utbildning och där utbildningsplanen förändras under utbildningen. Viktiga diskussioner under arbetets gång Kursplaner Möjligheten att revidera examinationsmomenten har diskuterats flera gånger under arbetet med att se över reglerna. Det vanligaste argumentet för att kunna revidera examinationsmomenten är möjligheten att anpassa pedagogiken på kursen och även kunna anpassa examinationen för att minska risken för fusk. Argument som framförs mot att kunna revidera examinationsmomenten är att administrationen och rättssäkerheten kring omexamination riskerar att bli svårhanterlig. I nuvarande förslag finns en möjlighet att revidera examinationsmomenten men studenterna ska då erbjudas möjlighet till omexamination motsvarande det som gäller för avveckling av kurs. GU anser att detta ger stora konsekvenser vad gäller lärarnas arbete samt att det finns risk att examinator då väljer att inte revidera examinationsmomenten. Referensgruppen anser fortfarande att det är en bra regel och att revidering av examinationsmoment oftast hanteras på det föreslagna sättet idag. Dessutom kan studenter i nuvarande system (Ladok3) inte anmäla sig till en omtenta på den reviderade kursen då det är ett nytt kurstillfälle. Möjligheten att revidera lärandemål eller ej lyftes på fakultetsnämndens möte den 28 november 2017 och gick med i förslaget som skickades på remiss i form av alternativ två av regler för kursplaner. Förslaget (beskrivs mer ingående i slutet av promemorian) innebär att examensmålen för en tänkt examen bryts ner till tydliga bedömningsbara lärandemål som sedan fördelas inom utbildningsprogrammets kurser, endast de kurserna som bidrar till att uppfylla examenskraven för utbildningen. Utöver dessa kan det finnas mer kursspecifika lärandemål som skulle vara möjliga att revidera utan att inrätta en ny kurs eller revidera utbildningsplanen. I svaren från internremissen framfördes kritik mot förslaget, det bedömdes som svårt att administrera och att kvalitetssäkra. En del svar lyfter också att alla lärandemål i en kurs syftar till att uppfylla examensmålen och att det också finns kurser som ingår i flera utbildningsprogram där lärandemålen är tänkta att bidra till att uppfylla examensmålen för olika examina. De som varit positiva till förslaget, däribland utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, har Page 92 of (7)

93 Bilaga 10.1 och 11.1 främst lyft möjligheten att kunna revidera lärandemålen i en kurs som en fördel. Att kunna revidera lärandemål i en kurs verkar ses som en möjlighet att snabbare och enklare kunna arbeta med att förbättra en kurs. I realiteten kan dock denna förändring av reglerna ändå komma att innebära att det tar lika lång tid att revidera lärandemålen som det tar att inrätta en ny kurs. Detta på grund av att revidering av kursplaner och inrättande av nya kurser i praktiken sker en gång per år på flera av akademierna. Vid referensgruppens möte lyftes också farhågor om att möjligheten att kunna revidera både examinationsmoment och lärandemål skulle kunna riskera studenternas rättssäkerhet. Många förändringar i både lärandemål och examinationsmoment kan dessutom medföra att arbetet för både lärare och administration i samband med omexaminationer blir mer komplicerat. En alternativ lösning skulle kunna vara att anpassa den tidplan som används för kursplaner vid MDH. Idag anges i tidplanen att samtliga kursplaner för nästkommande läsår ska vara inrättade och fastställda senast den 1 februari. Vidare anges att det finns en möjlighet att revidera vissa delar (examination och undervisningsform) av kursplanen i augusti. Om tidplanen skulle möjliggöra för att inrätta nya kurser två gånger per läsår skulle arbetet med kurser och lärandemål kunna få en kortare process. Bakgrunden till att samtliga kursplaner för nästkommande läsår ska finnas fastställda den 1 februari är studenternas möjligheter att planera sina studier och möjligheten för akademierna att fastställa programscheman. I nuvarande förslag finns inte möjlighet att revidera lärandemålen i kursplanerna utan en förändring av lärandemålen innebär att en ny kurs inrättas. Tjänstemannaberedningen föreslår dock fakultetsnämnden att rekommendera förvaltningsgruppen för Selma att se över tidplanen för kursplaner framförallt avseende möjligheten att inrätta kurser två gånger per läsår. Föreslaget att examinationsmomenten listas utan information om vilket/vilka lärandemål som kopplar till respektive examinationsmoment fick i internremissen övervägande negativa svar från akademierna. Kopplingen till lärandemål menar akademierna har lett till ett ökat kvalitetsarbete kring examinationsmomenten. Förespråkare för att behålla kopplingen lyfter att det ökar kvaliteten och rättssäkerheten, att alla lärandemål faktiskt examineras. Det har också lyfts att det ökar rättssäkerheten för icke godkända studenter när man byter lärare på kursen. Cesam lyfte vid ett referensgruppsmöte farhågor om att en koppling mellan examinationsmoment och lärandemål riskerar medföra att utbildningen blir för fragmenterad och det holistiska perspektivet går förlorat. GU lyfte i sin diskussion att det kan finnas fördelar med att ha lärandemålen kopplade till examinationsmomenten samtidigt som man inte ser att det måste finnas med i kursplanerna utan att den informationen skulle kunna finnas studenterna tillhanda på annat sätt, t.ex. i studiehandledningar. I remissvaren hänvisas också till UKÄ:s pilotutvärdering av kvalitetssystemet vid Umeå universitet där lärosätet fick kritik för bristande information om examinationsmoment i kursplanerna. Den information om examinationsmoment som anges i kursplanerna vid Umeå universitet är dock betydligt mer begränsad jämfört med vad som anges i de föreslagna reglerna för kursplaner vid MDH. Page 93 of (7)

94 Bilaga 10.1 och 11.1 Under rubriken Examination föreslås standardformuleringar om examinators rätt att anpassa examinationen och information om vilseledande vid examination. Frågan har diskuterats i referensgruppen, GU och FN. Diskussionen har handlat om huruvida det är i kursplanen denna information ska anges eller om det räcker att informationen anges i Regler och anvisningar för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola (2016/0601). Enligt UKÄ:s rapport Rättssäker examination (2017) ska examinationsformer eller övriga förutsättningar för examinationen inte förekomma i riktlinjer utan ska anges i kursplanen, då kursplanen anger det som är bindande för lärosätet och studenterna. Även själva formuleringarna har diskuterats vid flertalet tillfällen då det funnits oro för att de kan misstolkas samt frågor kring vem informationen faktiskt vänder sig till. Standardformuleringarna har därför omarbetats ett flertal gånger. Nuvarande formuleringar diskuterades på GU:s möte den 7 februari och har ändrats efter utskottet förslag. Utbildningsplaner I förslaget till regler för utbildningsplaner har information angående beslutsprocesser kring utbildningsplaner lagts till. Motsvarande information finns för kursplaner i regler för kursplaner men för utbildningsplaner har detta endast funnits på internportalen. I remissvaren lyfter vissa akademier tveksamhet till att denna information ska finnas i regler för utbildningsplaner, framförallt ställer de sig frågande till varför regler för utbildningsplaner ska innehålla information om beslutsprocesser som rör utbildningsprogram. Tjänstemannaberedningen har valt att behålla denna övergripande information för att tydliggöra för läsaren vilka processer som rör utbildningsplaner och vilka organ som fattar beslut i de olika processerna. I kursplaner anges inte kursens undervisningsspråk av kursplanen, detta framgår istället av kurstillfället vilket medför att kursen vid olika tillfällen kan ges på svenska eller engelska utan att kursplanen behöver revideras eller inrättas som ny kurs. Under arbetet med att revidera reglerna för utbildningsplaner har förslaget att stryka undervisningsspråk från utbildningsplanerna lyfts. Undervisningsspråket skulle då istället, på samma sätt som för kursplaner, framgå av programtillfället. Ett problem med att enbart redovisa undervisningsspråk för ett program i programtillfället är dock att det för tillfället endast framgår ett språk. Flera program vid högskolan som i huvudsak ges på svenska har dock inslag av engelska som undervisningsspråk, antingen som kurslitteratur eller enstaka föreläsningar och i vissa fall ges även hela kurser på engelska. Informationen om undervisningsspråk i utbildningsplanen används i kommunikationen med studenter som ställer sig tveksamma till att kurser inom utbildningsprogram ges på engelska trots att utbildningen i övrigt ges på svenska. Det är därför viktig information för studenterna. Att lista kurser årskursvis och med successiv fördjupning i utbildningsplanen var ett förslag som lyftes av GU och som förespråkades av FN. I remissvaren framgår att akademierna är tveksamma till förslaget då det inte ger studenterna någon ytterligare information. Dessutom riskerar listningen Page 94 of (7)

95 Bilaga 10.1 och 11.1 enligt remissvaren att leda till många revideringar av utbildningsplaner. Liknande tveksamheter framfördes av referensgruppen. Vid sitt möte den 7 februari 2018 diskuterade GU frågan och anser att den kritik som framkommit i remissvaren är befogad varför nuvarande förslag innebär att kurser listas årskursvis men inte med successiv fördjupning. I förslaget som skickades på remiss framgick att det under övergångsbestämmelser ska anges vad som gäller för studenter vid förändring av pågående utbildning. Akademierna är i sina remissvar tveksamma till att information om hur studenten gör för att uppfylla examenskraven efter en revidering under pågående utbildning ska anges i utbildningsplanen. Denna information är dock viktig för transparensen gentemot studenterna. Vidare är akademierna tveksamma till att information om vad som gäller om ett utbildningsprogram avvecklas ska finnas med då det innebär att utbildningsplanen måste revideras i samband med en avveckling. Det senare är i nuvarande förslag struket. Remissynpunkter från lärarkollegiet i teknik Remissen skickades ut på nytt till samtliga lärarrepresentanter i GU och FN för att inhämta synpunkter från deras respektive lärarkollegium om detta inte redan gjorts i samband med akademiernas remissvar. Från lärarkollegiet i teknik har ett remissvar inkommit, det har dock inte till fullo kunnat tas med i beredningen och omarbetningen av förslagen då svaret inkom sent. I den utsträckningen det varit möjligt har förslagen anpassats efter synpunkter som lyfts i remissvaret från lärarkollegiet i teknik. Det gäller framförallt möjligheten att påverka tidplanen för att kunna inrätta kurser två gånger per läsår. Nedan följer en sammanfattning samt kommentarer från tjänstemannaberedningen på det remissvar som inkommit från lärarkollegiet i teknik. Kursplaner I remissvaret lyfts ett önskemål om att kunna revidera kursplaner minst två gånger per år. Det finns inga hinder i de föreslagna reglerna mot att revidera kursplaner två gånger per år, dock är lärandemål inte möjliga att revidera. Behörighet går endast att revidera en gång per läsår. Möjligheten att revidera en kursplan styrs enligt regeldokumentet av en fastställd tidplan, i nuläget är det förvaltningsgruppen för Selma som ansvarar för tidplanen. Nu gällande tidplan ger möjlighet till revidering av kursplanen (de delar som är möjliga att revidera) den 1 februari samt revidering av examinationsmoment och undervisningsform den 20 augusti. Remissvaret lyfter också ett förslag om att kunna revidera lärandemål utan att en ny kurs inrättas och utan att utbildningsplanen behöver revideras. Liggande förslag är att en ny kurs inrättas när lärandemålen ändras men att det inom ramen för reglerna är möjligt att inrätta kurser mer än en gång per läsår. Däremot kräver det en omarbetning av den nu gällande tidplanen som enbart möjliggör inrättande av kurs senast den 1 februari. Utbildningsplanen behöver inte per automatik revideras för att en ny kurs inrättas. Den information som finns i utbildningsplanen är kursnamnet, omfattningen och Page 95 of (7)

96 Bilaga 10.1 och (7) vilket läsår kursen kommer att ges, så länge dessa inte förändras behöver utbildningsplanen inte revideras. I föreslagna regler för kursplaner har det förtydligats vilka förändringar i kurser som innebär att en revidering av utbildningsplanen behöver göras. Utbildningsplaner I remissvaret ifrågasätts möjligheten att revidera utbildningsplanen för pågående utbildning. Det står i liggande förslag till regler för utbildningsplaner att detta enbart görs om det finns särskilda skäl att revidera. Det är GU som på delegation från FN har beslutanderätt för att revidera utbildningsplaner och det är således utskottet som bedömer om det föreligger särskilda skäl. I förslaget har det lagts till en standardformulering om att mindre förändringar i kursutbudet kan komma att ske under utbildningen till följd av kontinuerligt kvalitetsarbete. Syftet med den standardformuleringen var att synliggöra för studenterna att det kan finnas behov av att förändra kursutbudet under pågående utbildning till följd av det kvalitetsarbete som bedrivs utifrån till exempel kursvärderingar och kursanalyser. Att utveckla utbildningarna (både kurser och program) är en viktig del i kvalitetsarbetet. För det juridiska dokument som kursplaner och utbildningsplaner utgör finns även andra viktiga aspekter att förhålla sig till och det är därför inte möjligt att revidera utbildningsplaner och kursplaner kontinuerligt under året. Utbildningsplaner kommer enligt liggande förslag vara möjliga att revidera enligt en av FN fastställd tidplan. Det innebär idag att beslut om revidering av utbildningsplan måste vara fattat innan ansökningsomgången öppnar. Det finns också en möjlighet att revidera utbildningsplanen för pågående utbildning om det föreligger särskilda skäl. Nytt förslag om lärandemål information som skickades ut i samband med remissen Vid fakultetsnämndens möte den 28 november lyftes ett förslag kring lärandemål i kurser inom utbildningsprogram. en separat beskrivning och en kort konsekvensanalys av förslaget gjordes inför internremissen eftersom det inte hade hanterats av varken referensgruppen eller GU. Vid olika tillfällen har frågan om en mer flexibel lösning kring lärandemålens skrivning i kursplanerna lyfts. Det finns ett önskemål om att kunna revidera lärandemålen i en befintlig kurs som en del i kvalitetsarbetet. Idag innebär revidering av lärandemålen inte enbart nyinrättande av en kurs utan också en eventuell revidering av utbildningsplanen då lärandemålen genom examensmatrisen är kopplade mot examensmålen för utbildningen. Ett av syftena med att möjliggöra revidering av vissa lärandemål på kurser var att ge andra förutsättningar för ett kontinuerligt kvalitetsarbete. Förslaget innebär att examensmålen för en tänkt examen bryts ner till tydliga bedömningsbara lärandemål som sedan fördelas inom utbildningsprogrammets kurser, endast de kurserna som bidrar till att uppfylla examenskraven för utbildningen. De lärandemål som bidrar till att uppfylla examensmål för ett utbildningsprogram markeras med * i Page 96 of 155

97 Bilaga 10.1 och 11.1 kursplanen. Utöver dessa kan det finnas mer kursspecifika lärandemål som går att revidera utan att inrätta en ny kurs eller revidera utbildningsplanen. Konsekvensanalys Att bryta ner examensmålen till lärandemål som sedan fördelas på utbildningsprogrammets kurser är ett arbetsmoment som behöver göras av personer insatta i programmet. I förslaget anges inte vem som skulle ansvara för detta. I arbetet behöver troligen programansvarig/programföreträdare/programsamordnare och kursansvariga gemensamt göra arbetet. Det innebär initialt ett större administrativt arbete då ett stort antal kurser inom programmet behöver ses över. När lärandemål som kopplar till examensmålen tydligt anges i kursplanen blir kursens bidrag till att uppfylla examensmålen tydligare både för studenter och lärare. Det kan underlätta kontinuiteten vid byte av kursansvariga. Det kan också underlätta för att skapa en tydlig progression av examensmålen genom utbildningsprogrammet vilket förhoppningsvis leder till en starkare försäkran om att studenterna uppfyller examensmålen på ett tillfredställande sätt. Minskning av arbetsbördan då en revidering av lärandemål inte på samma sätt innebär en revidering av utbildningsplanen. Lärarens möjlighet att utveckla kursen stärks genom att kunna utveckla lärandemålen inom för kursplanen angivna begränsningar (exempelvis syfte och innehåll). Genom att vissa av lärandemål är kopplade till examensmålen blir kursens koppling till utbildningsprogrammet och examen tydligare. Samtidigt blir det troligen svårare att utveckla de lärandemålen som kopplar till examensmålen. Beredningens förslag till beslut Tjänstemannaberedningen föreslår fakultetsnämnden att revidera reglerna för kursplaner respektive utbildningsplaner enligt bilagda förslag. Page 97 of (7)

98 Bilaga 10.2 och (2) Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Handläggare Dimitra Kountsiu Remissvar för Regler för kursplaner och utbildningsplaner för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Beredning Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) ser positivt på en genomgång och revidering av reglerna. Förslagen visades för båda Grundutbildningsråden på EST och alla hade möjlighet att lämna synpunkter efter det. Dock var den avsatta tiden för remissförfarandet väldigt kort och dessutom över julledigheten vilket inte möjliggjort för alla hinna lämna synpunkter på de föreslagna reglerna. Utbildningsledarna för dom fyra akademierna har tillsammans tittat på förslagen och dom flesta synpunkter som lämnas är därför gemensamma. Regler för kursplaner alternativ 1 Förslaget att ta bort kravet att koppla samman lärandemål med examinationsmoment ser vi som olyckligt. Att arbeta med denna koppling har gett bra diskussioner och ställningstaganden kring examinationsformer, har gett bra kontroll över att samtliga lärandemål examineras och gett en tydlighet för studenterna om vad de olika examinationsmomenten fokuserar på. I den pilotstudie av metoden för att granska lärosätenas eget kvalitetssäkringsarbete som UKÄ genomförde under 2017 framgår av bedömargruppens yttrande för granskningen av Umeå universitet att det finns svagheter i hur måluppfyllnad kan säkerställas. För övriga synpunkter se Regler för kursplaner_alternativ 1_EST Regler för kursplaner alternativ 2 EST ställer sig inte bakom förslaget i Regler för kursplaner alternativ 2 som innebär att vissa lärandemål borde gå att revidera. Detta skulle innebära att examination inte kan säkerställas samt att vi ser det som omöjligt att kvalitetssäkra och att administrationen kring detta bedöms bli komplicerad och svårhanterlig. Regler för utbildningsplaner Förändringarna i reglerna bör innebära en enklare process för revideringar. Att utbildningsplaner revideras är för att förbättra och utveckla våra utbildningar. Att ange kurser per årskurs tycker vissa är bra medan andra tycker att vi låser in oss. Ska vi ange kurser för varje årskurs så bör processen med att flytta kurser mellan årskurserna vara smidigare och inte innebära större revideringsarbete. Förslaget om att till varje enskild kurs även ange successiv fördjupning är vi emot då det kommer innebära ytterligare revideringsärenden. Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: est@mdh.se Org.nr: Page 98 of 155

99 Bilaga 10.2 och 11.2 Dessutom finns det inga krav i högskoleförordningen på att successiv fördjupning ska ingå i utbildningsplanen. 2 (2) För övriga synpunkter se Regler för utbildningsplaner_est Bilagor Regler för kursplaner_alternativ 1_EST Regler för kursplaner_alternativ 2_EST Regler för utbildningsplaner_est Page 99 of 155

100 Bilaga 10.2 och 11.2 Akademin för hälsa, vård och välfärd 1 (2) Dnr: 2016/ Handläggare Ylva Blauberg HVV:S SVAR PÅ INTERNREMISS AV REGLER FÖR KURSPLANER OCH UTBILDNINGSPLANER FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Yttrande HVV ser positivt på att en grundlig revidering görs av de båda reglerna. HVV instämmer i förslaget att undervisning stryks från kursplaner. HVV ställer sig inte bakom förslaget i Regler för kursplaner alternativ 2 som innebär att vissa lärandemål borde gå att revidera. HVV anser att examinationsmoment även fortsättningsvis ska vara kopplade till lärandemål i kursplaner. HVV tycker att förslaget med förtydliganden om alternativa examinationsformer för funktionshinder och om fusk är bra. Här, som hos GU, finns emellertid oro för att standardformuleringen kring anpassad examination medför risk att studenterna kan se det som en rättighet för en student och inte en rättighet för examinatorn. HVV önskar en skrivning där examinatorn kan få möjlighet att ge alternativa examinationsmoment utifrån intyg från handläggarna för funktionsnedsättning. Som följd skulle krävas det en revidering av Regler och anvisningar för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola. HVV är inte positiva till de föreslagna reglerna som innebär ökad dokumentation. HVV har i övrigt en rad synpunkter på ställningstaganden och formuleringar som framkommer i bifogade bilagor. Motivering Fakultetsnämndens förslag om att skilja mellan examensmål och övriga mål har väckt många reaktioner, de övervägande negativa. En återkommande synpunkt är att alla lärandemål är konkretiseringar av examensmål och att inga andra mål finns. Förslaget uppnår inte sitt syfte och upplevs som omfattande och tyngarbetat. En person uppskattar förslaget på vissa låsta examensrelaterade lärandemål spridda över hela programmet till förmån för möjligheten att ha mer Page 100 of 155

101 Bilaga 10.2 och 11.2 följsamma och kursrelevanta lärandemål i övrigt samt förslaget på hur denna genomgång av programrelaterade lärandemål ska ses över och av vilka. Punkterna som innebär ökad dokumentation ifrågasätts, t ex motivering till förändringar i kursplaner eller beskrivning av hur akademin säkerställer att studenter som ännu inte klarat kursen får möjlighet till omexamination. Vem läser dessa motiveringar? Vad är de till för? Var ska de lagras? Akademin har t ex varje år ett stort antal kursplaner som revideras och i den processen läggs det ned mycket arbete. Att dessutom dokumentera en motivering för alla kursplaner ökar arbetsbördan ytterligare och upplevs frustrerande. Ändringarna som görs är en del av den kontinuerliga kvalitetsutvecklingen och görs enbart där det är motiverat. Det har framförts synpunkter både för och emot föreslagna tillägg om alternativa examinationsformer för funktionshinder och om fusk. Argument för tilläggen grundar sig på förhållningen att en kursplan är kontraktet mellan studenten och lärosätet och att formuleringarna säkerställer de rättsliga principerna, i enlighet med UKÄ:s rekommendationer. Argument mot efterfrågar syftet och undrar över konsekvenserna av förlagen med tillägget att MDH:s kursplaner ser ut att utökas i omfattning, medan många andra högskolor eftersträvar mer tydlighet. Det uppfattas kontraproduktivt att i kursplaner gardera sig mot allt möjligt. Ärendets beredning Akademins avdelningschefer och kursplanegruppens medlemmar har haft möjlighet att inkomma med synpunkter. Remissen har även behandlats gemensamt med MDH:s samtliga utbildningsledare. Bilagor Bilaga 1: Regler för kursplaner alternativ 1 Bilaga 2: Regler för kursplaner alternativ 2 Bilaga 3: Regler för utbildningsplaner Agneta Brav och Ylva Blauberg Utbildningsledare Page 101 of (2)

102 Bilaga 10.2 och 11.2 Akademin för innovation, design och teknik /1906 Handläggare Annika Björklund/Utbildningsledare Fakultetsnämnden 1 (2) Remissvar Regler för kursplaner och utbildningsplaner för utbildning på grund- och avancerad nivå Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har tagit emot internremiss i ärendet Då de som arbetar med nyutveckling och revidering av kursplaner (ämnesföreträdare, avdelningschefer, programsamordnare, studievägledare, utbildningsledare och administratörer) har en hård arbetsbelastning under tiden november till och med januari har det varit svårt att sammankalla dessa grupper för en gemensam diskussion om vad förslagen innebär och hur man vill förhålla sig till dessa. Utbildningsledare har lagt ut förslagen på en gemensam sida via Google Docs och där givit grupperna ovan möjlighet att uttala sig. På grund av arbetsbelastning har många inte haft möjlighet att sätta sig in i frågan och det kanske inte heller är lämpligt att göra detta utan kollegialt samtal om för och nackdelar med förslagen. Ärendet har på grund av ovanstående till största del beretts av utbildningsledare. Remissen kommer att lämnas i form av kommentarer i dokumenten. Den största invändningen i regelverket för kursplaner gäller förslaget om att vissa lärandemål skulle kunna revideras utan att kurskoden förändras. I förslaget finns beskrivning av hur rutiner och processer ska upprättas för att precisera vilka lärandemål som kan revideras och vilka som kopplar mot examensmål, mao inte kan revideras. Ett sådant system ser vi som 0möjligt att kvalitetssäkra och underhålla. Att koppla samman examensmål med lärandemål i specifika kursplaner är i grunden ett alltför instrumentellt sätt att se på utbildning. Enskilda lärandemål i kurser ska inte formuleras för att kopplas samman med enskilda examensmål för en specifik examen. Det är därför som kurser kan tillgodoräknas mot flera olika examina. Examensmålen måste ses i ett större övergripande perspektiv där kurser som studenten tar för att komma till Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Smedjegatan 37 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: Besöksadress: Högskoleplan 1 Webb: Postadress: Box 883, Västerås E-post: idt@mdh.se Tfn: Fax: Page Org.nr: of

103 Bilaga 10.2 och 11.2 denna helhet är små delar där de tillsammans väver samman till ett lapptäcke av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att utexaminera studenter med en viss examen. Att ta bort kravet på att i kursplanerna koppla samman lärandemål med examinationsmoment ser vi som olyckligt. Sedan detta krav infördes för ett par år sedan har detta gett flera kvalitativa fördelar. Att arbeta med denna koppling har gett bra diskussioner och ställningstaganden kring examinationsformer, har gett bra kontroll över att samtliga lärandemål examineras och gett en tydlighet för studenterna om vad de olika examinationsmomenten fokuserar på. Med tanke på den kritik som Umeå universitet fått i senaste granskningen från UKÄ där man menar att det finns svagheter i hur måluppfyllnad kan säkerställas. Vi kan förstås på akademierna jobba med detta även om inte regelverket föreskriver detta men det kanske kan bli svårt att presentera att vi arbetar på detta sätt genomgående på lärosätet. Vad gäller remissen av reglerna för utbildningsplaner anser vi att synsättet på revidering av utbildningsplan behöver förändras. Att utbildningsplaner revideras är ett kvitto på att vi arbetar med ständig förbättring och utveckling, liksom att vi håller oss i framkant av såväl forskningsutveckling som omvärldsutveckling. Det innebär att processer och rutiner måste göra det smidigt och administrativt enkelt att revidera och utveckla program. En nyckel till att göra detta är att hålla detaljeringsnivån på en sådan nivå att den utan att göra avkall på transparens och tydlighet ändå möjliggör utveckling utan alltför stor arbetsinsats. Risken finns annars att fokus hamnar på små frågor utan större betydelse och att de större strategiska frågorna faller i skymundan. Uppgifter om vilket läsår som specifika kurser kommer att ges liksom exakta angivelser om kursnivå bör därför inte skrivas in i utbildningsplan. Inte heller bör utbildningsplan, liksom i kursplaner, inte innehålla uppgifter om språk eller studietakt. Detta bör precis som för kursplaner regleras via programtillfället. Uppgifter om mobilitetsfönster är föränderligt beroende på avtal och bör inte presenteras i utbildningsplan utan i programschema som publiceras årligen. Övriga synpunkter på förslagen finns redovisade i dokumenten i form av kommentarer../. Bilagor: IDT remissvar Regler för kursplaner alternativ 1 IDT remissvar Regler för kursplaner alternativ 2 IDT remissvar Regler för utbildningsplaner Page 103 of (2)

104 Bilaga 10.2 och (4) Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Handläggare Anna-Karin Fornberg Yttrande över regler för kursplaner och utbildningsplaner för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ytterligare beredningstid Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har hos Ledningskansliet efterfrågat en förlängd remisstid med anledning av att såväl den avsatta tiden som den valda tidpunkten för remissförfarandet inte har möjliggjort för kollegierna att träffas, diskutera och tillsammans sammanställa sina synpunkter på de föreslagna reglerna. Akademin har föreslagit att remisstiden förlängs och att ärendet behandlas vid Fakultetsnämndens sammanträde i april i stället för i mars då det inte i utbildningsplaneringsprocessen kan anses finnas några avgörande hinder för detta. Ledningskansliet har framfört att remisstiden kvarstår (en förlängning från den 8 januari till den 12 januari medgavs) och att ärendet ska behandlas vid Fakultetsnämndens sammanträde i mars så att utrymme finns för en eventuell återremittering. Akademin vill därmed framföra att akademins remissvar inte kan anses vara kollegialt förankrat. Om Fakultetsnämnden önskar att reglerna ska ha en kollegial förankring bland anställda vid akademin föreslår akademin att en ny interremiss genomförs där det i tid möjliggörs för kollegierna att framföra sina synpunkter på ett tillbörligt sätt. Från företrädare har synpunkter på den korta och valda tidpunkten för remissen framförts. Deras önskemål är att större hänsyn tas till kollegiernas arbete när ärenden som rör vårt arbete, en av högskolans kärnverksamheter, skickas på remiss. Det tar tid att arbeta igenom förslag ordentligt. Om det ska vara möjligt att ge genomarbetade remissvar måste rimlig tid ges för behandling i kollegierna. I det här fallet hade en gemensam diskussion mellan ämnes- och inriktningsföreträdare och utbildningsledare också varit av stor vikt, eftersom vi ser olika delar av verksamheten. Om vi hade givits tid att diskutera hade vi kunnat ge ett mer genomtänkt och genomarbetat remissförslag från akademin.. Om ingen ny interremiss kommer att genomföras anser akademin att en konsekvensanalys av de förändringar som förslagen omfattar bör göras där det framgår vad de olika förslagen kommer att innebära avseende studenternas rättssäkerhet samt förändrat arbetssätt och arbetsbelastning på akademierna. Page 104 of 155

105 Bilaga 10.2 och (4) Regler för kursplaner UKK framför i bilagt dokument, regler för kursplaner, synpunkter på föreslagna förändringar. Eftersom det inte har varit möjligt att hinna träffas för att tillsammans diskutera och därmed sammanställa ett genomtänkt och genomarbetat remissförslag från akademin så kan akademin varken ställa sig bakom förslagen eller ge en gemensam hållning när det gäller ett flertal frågeställningar. Dessa frågeställningar är: Kursspecifika respektive examensspecifika lärandemål Argumenten som framförs för införande av kurs- och examensspecifika lärandemål handlar i mångt och mycket om att det uppfattas som att det på detta vis skulle bli enklare, sett ur ett processperspektiv, att revidera kursplanerna vilket faktiskt inte framgår av förslaget och således inte heller är en konsekvens av det. I detta sammanhang förutsätter bland annat företrädare att de själva skulle kunna löpande besluta om revidering av kursplanernas lärandemål. De som framhåller det positiva med detta förslag kopplar samman förslaget med reviderbara lärandemål och att det ena följer av det andra vilket inte heller behöver vara sant (möjligheten att revidera lärandemål i en kursplan kan införas oavsett om kursspecifika/examensspecifika lärandemål införs). Argumenten som framförs mot införande av kurs- och examensspecifika lärandemål handlar dels om att det arbete som en sådan förändring skulle innebära är omfattande utan att för den skull bidra till att öka kvaliteten i kurserna och i förlängningen gagna studenterna. Ytterligare argument framförda mot en sådan förändring är att den bygger på ett antagande om att det finns lärandemål i kurser i ett program som inte bidrar till programmets examensmål vilket inte anses stämma. Reviderbara lärandemål De argument som framförs för möjligheten att revidera kursplaner med avseende på ändrade lärandemål handlar framförallt om att det kommer att medföra att processen kring beslut om kursplaner förenklas vilket inte kan anses vara en konsekvens sett till förslaget. Argumentationen för handlar också om att möjligheten till att revidera lärandemål skulle bidra positivt till kursutveckling och kvalitetsarbete. De argument som framförs mot möjligheten att revidera kursplaner med avseende på ändrade lärandemål handlar framförallt om rättssäkerheten för studenterna. Framförallt framförs farhågor kring hur akademierna ska säkerställa att studenten får möjligheten att avsluta kursen med de lärandemål som var aktuella då hen gick kursen; administrationen kring detta bedöms bli komplicerad och svårhanterlig. Page 105 of 155

106 Bilaga 10.2 och 11.2 Examinationsmomentens koppling till lärandemål De företrädare vid akademin som explicit framfört någon åsikt kring borttagandet av examinationsmomentens koppling till lärandemålen ställer sig positiva till denna förändring. Företrädarna ser förändringen som positiv sett ur ett kursutvecklingsperspektiv och det underlättar kreativitet och mindre förändringar i examinationerna löpande inom kursplanens ram. 3 (4) Utbildningsledarna vid akademin bedömer att, sett ur ett kvalitetssäkringsoch rättssäkerhetsperspektiv, utgör borttagandet av kopplingen mellan enskilda examinationsmoment och lärandemål en risk. I den pilotstudie av metoden för att granska lärosätenas eget kvalitetssäkringsarbete som UKÄ genomförde under 2017 framgår av bedömargruppens yttrande för granskningen av Umeå universitet att bedömargruppen anser att frånvaron av examinationernas koppling till kursens mål är en svaghet i universitetets kvalitetssystem. Bedömargruppen skriver i sitt yttrande när det gäller att säkerställa de nationella målens nedbrytning till kurs och målens koppling till examinationer är det inte klart för bedömargruppen att existerande aktiviteter i kvalitetssystemet är skarpa nog så som systemet är formulerat i dag. 1 Utbildningsledarna vid akademin vill även framföra att om revidering av lärandemålen i en kursplan skulle möjliggöras tillsammans med borttagande av kopplingen mellan lärandemålen och examinationsmomenten ser utbildningsledarna att säkerställandet och genomförandet av omprov för studenter skulle bli mycket komplicerat. Att säkerställa att enskilda studenter examineras på moment som svarar mot de lärandemål som hen inte uppfyllt vid tidpunkten då hen genomförde kursen blir minst sagt en utmaning och känns ur ett rättssäkerhetsperspektiv inte möjligt att hantera. Borttagande av avsnittet undervisning Bland de företrädare vid akademin som explicit framfört någon åsikt kring borttagandet av avsnittet undervisning råder delade meningar (det är dock endast tre företrädare som uttryckt någon åsikt i frågan). Bland de som anser att det är positivt att ta bort avsnittet framförs att det ger bättre möjligheter till att utveckla undervisningen. Den företrädare som ställer sig negativ till förslaget framför att de under avsnittet undervisning i kursplanerna har information om obligatoriskt deltagande i workshops vilket vid ett borttagande av avsnittet då måste flyttas till ett annat avsnitt. 1 Universitetskanslersämbetets pilotgranskning av kvalitetssäkringsarbetet vid Umeå universitet, bedömargruppens yttrande sid. 21, reg.nr Page 106 of 155

107 Bilaga 10.2 och 11.2 Regler för utbildningsplaner Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) framför i bilagt dokument, regler för utbildningsplaner, synpunkter på föreslagna förändringar. Synpunkter som akademin särskilt vill lyfta fram är förslaget om att till varje enskild kurs även ange successiv fördjupning samt det oförändrade kravet på att lista kurser årskursvis. Uppdraget från fakultetsnämnden var att se över reglerna i syfte att hålla de mer förordningsnära. Akademin ser inte att tillägg av succesiv fördjupning kan anses syfta till det. Det finns inga krav i högskoleförordningen på att successiv fördjupning ska ingå i utbildningsplanen och ett tillägg av successiv fördjupning kommer att innebära att fler utbildningsplaner behöver revideras och då inte sällan p.g.a. icke innehållsliga förändringar. Akademin vill även framhålla att uppdelningen per årskurs i utbildningsplanen också leder till revideringar av utbildningsplanen som inte varken innefattar innehållsliga eller målrelaterade förändringar. Ett exempel på detta är då ett program ska ändra studietakt och den årskursvisa uppdelningen därmed måste ändras trots att innehåll, mål och examen är densamma. Akademin ställer sig också frågande till varför förslaget innefattar både tillägg av successiv fördjupning samtidigt som listningen årskursvis kvarstår. Det hade varit enklare att förstå tillägg av successiv fördjupning, som på ett sätt kan anses visa på progressionen i kurserna i programmet (dock inte heltäckande), om samtidigt den årskursvisa listningen inte kvarstod. Att ha både ock medför som akademin ser det inte någon ytterligare kvalitetshöjande information utan snarare bara ytterligare en del som kan behöva revideras i utbildningsplanen. Beredning Remissvar för UKK har sammanställts av utbildningsledare vid akademin. I beredningen har genom ämnes-, inriktnings- och programföreträdare efterfrågats kollegiernas synpunkter på förslagen. Även studievägledares synpunkter har efterfrågats. Då såväl den avsatta tiden som den valda tidpunkten för remissförfarandet inte gjorde det möjligt för kollegierna att träffas, diskutera och tillsammans sammanställa sina synpunkter på de föreslagna reglerna är akademins remissvar framförallt grundat på några ämnes-, inriktnings- och programföreträdares synpunkter som de inhämtat via epost från respektive kollegium där några enskilda medarbetare framfört åsikter. Page 107 of (4)

108 Bilaga 10.2 och 11.2 Här kommer ett svar från CeSAM: Vi föredrar alternativ 2 för Regler för kursplaner, där även kursspecifika lärandemål får revideras. Jag anser att man bör förtydliga vad som avses med innan ansökningsomgången öppnar under rubriken Beslutsdatum i Regler för kursplaner. Vilken ansökningsomgång avses? Vaddå innan? Kan man ändra fram till kl 23:59 natten innan eller vad avses? Visserligen vänder sig detta dokument till en grupp initierade människor, men jag tror att det är bra att vara ännu konkretare, så att det inte kan uppstå några missförstånd. Sedan finns det en aspekt som inte syns i detta dokument. Hur lång tid INNAN kan administrationen kräva in en revidering? Som jag har förstått det krävs det idag att denna typ av ändringar ska ske upp till 1,5 år i förväg. Detta är ett STORT HINDER för pedagogisk utveckling av kurser, men även andra kvalitetshöjande åtgärder. Vad jag har förstått finns det lärosäten som har så kort handläggningstid som tre månader. Detta tycker jag att vi på MDH också ska ha. Mitt förslag är därför att man fastställer det tidsfönster då en revidering av kursplaner är öppen. På motsvarande sätt reagerar jag på texten under rubriken Revideringsdatum i dokumentet med reglerna för utbildningsplanerna. Där står det motsvarande text: Beslut om revidering av utbildningsplanen ska fattas innan ansökningsomgången öppnar. Se ovanstående diskussion. Möjligen finns det en poäng om det är symmetriska rubriker i dokumenten? Varför kalla det Beslutsdatum i ena fallet och Revideringsdatum i det andra? Det borde kunna vara ett Beslutsdatum, även om det handlar om en revidering? Med vänlig hälsning Åsa Vänliga hälsningar Åsa Åsa Ryegård Pedagogisk utvecklare, CeSAM Mälardalens högskola Box 883, Västerås Tel: Page 108 of 155

109 Bilaga 10.2 och 11.2 Hej, Jag har kollat igenom de nya dokumenten utifrån ITS perspektiv. Inga andra personer på ITS har deltagit i beredningen. Regler för kursplaner Under Beslut om kursplaner har de olika delarna tagits bort. Det refereras dock till basdata och beskrivningsdata lite längre ner under rubriken Inrättande. Under rubriken Beslutsdatum har det lagts till en text om när kursplan senast ska vara fastställd/reviderad. Den tid som anges stämmer inte överens med de tider som står i Selmas årstidplan. Kursplanereglerna säger 1 mars för en vårtermin, medan årstidplanen för Selma säger 1 februari. Under rubriken Examination har det lagts till ett par standardformuleringar, bland annat om studerande med funktionsnedsättning. Texten lyder har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov. Som jag har förstått högskolans examinationsregler så är det examinator som beslutar om, och i sådana fall, vilka anpassningar som ska tillåtas. Examinator kan neka anpassningar, som jag har förstått det. Om min tolkning av examinationsreglerna är korrekt skulle det vara bra om standardformuleringen kan inkludera något om detta, t.ex. Om en student har ett beslut från MDH om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinatorn rätt, men inte skyldighet, att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt. Från ITS har vi ingen åsikt i om alternativ 1 eller 2 av kursplanereglerna är bäst. Däremot bör det säkerställas att utbildningsdatabasen Selma har stöd för revidering av Kursspecifika lärandemål, om det är så att alternativ 2 väljs. Regler för utbildningsplaner Under rubriken Innehåll i utbilndingsplan / Programkod står texten Programkodsprefix anges enligt en av chefen för Studentcentrum. Jag tror att det ska ändras till chefen för Sektionen för antagning och examen. Det beskrivs hur programnamn ska formuleras på svenska, men det finns ingen motsvarande beskrivning för programnamn på engelska. Det är önskvärt med en sådan beskrivning, då vi har haft problem med inkonsekvent namnsättning av våra engelska programnamn tidigare. Datum för fastställande och revidering av utbildningsplaner måste samordnas med årskalendern för Selma. Ur ett dataperspektiv är det problematiskt att ange undervisningsspråk i en utbildningsplan. Nationella system som NyA och antagning.se förväntar sig att undervisningsspråk är kopplat till programtillfället, och inte till utbildningsplanen. Det innebär lokalt på MDH att vi behöver ha två olika utbildningsplaner, med olika koder, för ett program som ges både på svenska och engelska. -Dennis Lundberg, Systemarkitekt e-post: dennis.lundberg@mdh.se Page 109 of 155

110 Bilaga 10.2 och tel: +46-(0) , Mälardalens högskola, Box 883, SE Västerås, SWEDEN Page 110 of 155

111 Bilaga 10.2 och 11.2 Remissynpunkter, regler för kurs- och utbildningsplaner Lärare inom teknik Synpunktslämnare: Wasif Afzal, IDT Marcus Bjelkemyr, IDT Hans Bjurgren, IDT Mats Björkman, IDT Jan Carlson, IDT Adnan Causevic, IDT Conny Collander, IDT Fredrik Ekstrand, IDT Ulrika Florin, IDT Håkan Forsberg, IDT Bengt Erik Gustafsson, IDT Konstantinos Kyprianidis, EST Peter Johansson, IDT Maria Lindén, IDT Björn Lisper, IDT Peter Selegård, IDT Anette Strömberg, IDT Elisabeth Uhlemann, IDT Vi insänder följande remissynpunkter i våra roller som lärare inom teknik, men också som programsamordnare för: Civilingenjörsprogrammet i energisystem, 300 hp Civilingenjörsprogrammet i robotik, 300 hp Civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem, 300 hp Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik 180 hp Högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik, 180 hp Högskoleingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign, 180 hp Informativ illustration - informationsdesign, 180 hp Innovationsprogrammet, 180 hp Rumslig gestaltning - informationsdesign, 180 hp Masterprogram i innovation och design, 120 hp Masterprogram i intelligenta inbyggda system, 120 hp Masterprogram i programvaruteknik, 120 hp Datornätverk och datakommunikation, 120 hp Magisterprogram i programvaruteknik, 60 hp samt i våra roller som ämnesansvariga för: Elektronik Datavetenskap Flygteknik Innovationsteknik Vi vill framhålla följande: 1. Revidering av kursplaner måste vara möjligt att genomföra åtminstone två gånger per år, för att kursutvärderingar och kursanalyser ska kunna påverka kursinnehållet redan till nästa gång kursen ges. Page 111 of 155

112 Bilaga 10.2 och Förändringar i lärandemålen som kan genomföras utan att förändra studenternas förutsättningar att uppfylla examensmålen ska kunna genomföras utan att en ny kurs inrättas och utbildningsplanen revideras i enlighet med den nya kursen. 3. Ett nytt förslag till regler för utbildningsplaner bör tas fram, som står i bättre samklang med behovet av att dynamiskt kunna revidera utbildningsplaner. Ytterligare förtydligande återfinns i de två bilagorna, en för kursplaner och en för programplaner. Beredning: Fakultetsnämndens dåvarande lärarrepresentant för teknik (Elisabeth Uhlemann) har skickat Internremiss av regler för kursplaner och utbildningsplaner för utbildning på grundnivå och avancerad nivå till hela IDT samt de delar av EST som håller på med teknik, med en engelsk förtext. Då inkom ett antal svar som grovt kan klassificerats i följande tre punkter: 1. Revidering av kursplaner måste vara möjligt att genomföra åtminstone två gånger per år, för att kursutvärderingar och kursanalyser ska kunna påverka kursinnehållet redan till nästa gång kursen ges. 2. Förändringar i lärandemålen som kan genomföras utan att förändra studenternas förutsättningar att uppfylla examensmålen ska kunna genomföras utan att en ny kurs inrättas och utbildningsplanen revideras i enlighet med den nya kursen. 3. Ett nytt förslag till regler för utbildningsplaner bör tas fram, som står i bättre samklang med behovet av att dynamiskt kunna revidera utbildningsplaner. Dessa tre punkter skickades sedan, tillsammans med bifogade två dokument, till samtliga programsamordnare inom teknik. Nästan alla har svarat att de håller med, och i några fall vill de gå längre än så i punkt 2, men vi nöjer oss så här i nuläget. Page 112 of 155

113 Bilaga 10.2 och 11.2 Remissynpunkter från teknik angående regler för kursplaner Sammanfattning Förändringar i lärandemålen som kan genomföras utan att förändra studenternas förutsättningar att uppfylla examensmålen ska kunna genomföras utan att en ny kurs inrättas och utbildningsplanen revideras i enlighet med den nya kursen. Revidering av kursplaner måste vara möjligt att genomföra åtminstone två gånger per år, för att kursutvärderingar och kursanalyser ska kunna påverka kursinnehållet redan till nästa gång kursen ges. Utbildningens kvalitet måste vara det primära målet för allt arbete med kursplaner. Frågan huruvida ändring av en kursplan skall medföra en ny kurskod eller inte bör därför inte vara en syntaktisk fråga utan en semantisk. Kompetens att bedöma förändringen av en kursplans semantiska innehåll har ämnesföreträdare och programsamordnare tillsammans. Högre utbildning har en skyldighet att vara aktuell och följa forskningens läge. Regler och processer för ändring av kursplaner måste därför vara anpassade för ständigt återkommande aktualisering och uppdatering av kursplaner. Studentperspektivet måste tas tillvara. Detta innebär att det inte kan gå en hel kursinstans från det att kursutvärdering och kursanalys är klara, till dess att kursen kan revideras. Om kursutvärdering och tillsammans kursanalys pekar på att en revidering är nödvändig, så måste denna kunna genomföras till nästa gång kursen ges. Kursplaners syntaktiska innehåll kontra kursplaners semantiska innehåll Remissens två föreliggande förslag föreslår båda en rent syntaktisk bedömning av vad som utgör en så stor förändring av en kursplan att en ny kurskod krävs. Detta riskerar att leda till att kursplaner helt i onödan tvingas byta kurskod trots att det semantiska innehållet i kursen inte ändras signifikant. För att undvika sådana onödiga ändringar av kurskod föreslås därför att ämnesföreträdare och programsamordnare i samråd beslutar huruvida det semantiska innehållet förändrats så mycket att en ny kurskod krävs. Detta är helt i samklang med högskolelagens krav (2 kap. 6 ) att beslut rörande uppläggning, genomförande av eller kvalitet i utbildningen skall fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Ämnesföreträdare har kompetens att bedöma om den föreslagna kursplanen innehållsmässigt motsvarar den tidigare kursplanen. Programsamordnare har kompetens att bedöma om den föreslagna kursplanen innehållsmässigt ger studenterna samma möjlighet till progression i utbildningen och samma möjlighet att uppnå examensmålen för utbildningen. Som riktlinjer för denna bedömning kan användas frågorna huruvida den nya kursens semantiska innehåll är likvärdigt med den gamlas, vad gäller: Page 113 of 155

114 Bilaga 10.2 och 11.2 Alla linjer av progression där kursen förekommer, uttryckt som kedjor av förkunskapskrav. Om den nya kursen inte uppfyller förkunskapskraven som efterföljande kurser ställer, skall kurskoden bytas. Alla examina där kursen bidrar till examensmålen. Om den nya kursen inte bidrar till examensmålen i samma utsträckning som den gamla, skall kurskoden bytas. Genom att använda semantiskt innehåll som saklig grund för att avgöra frågan om kurskod skall bytas, ges kurskodsbytet ett tydligt signalvärde: en ny kurskod betyder att kursens faktiska innehåll signifikant har ändrats. Dagens situation med kurskodsbyten trots insignifikanta ändringar av det faktiska innehållet är resurskrävande och ointuitivt för studenter och lärare. Kursplaners aktualisering och uppdatering Högre utbildning skall och måste präglas av en dynamik i utbildningsutbudet och därmed även i reglerna för uppdatering av kurser och kursplaner. Tyvärr är det i föreliggande förslag endast i det föreliggande alternativ 2 som man ser en insikt om hur denna dynamik bör påverka regler och processer för uppdatering av kursplaner. För att säkra kvaliteten i våra utbildningar krävs att alla kursplaner hålls aktuella, och att det är enkelt och smidigt att ändra innehållet i våra kursplaner för att hålla dem aktuella. Enligt Magna Charta Universitatum är det mycket viktigt att utbildningen vid ett lärosäte speglar forskningens läge, och att utbildningen kan följa med i forskningens utveckling. Framför allt för kurser på avancerad nivå, liksom för kurser i ämnen som är stadda i utveckling, innebär detta att utbildningen och därmed även kurserna ständigt måste förändras och utvecklas för att kunna uppfylla de kvalitetskrav som ställs på kurser på högskolenivå. Den förutsägbarhet som nämns i remissens promemoria är viktig vad gäller en enskild instans av en kurs, men över tiden måste en kurs enkelt kunna förändras och utvecklas för att behålla sin aktualitet och sin nära koppling till forskningens framsteg. Det är ett grundläggande fel i synsättet på våra utbildningars kvalitet att anse att en kursplan är något statiskt och att förändring av en kursplan är ett undantag som behöver motiveras. Tvärtom är ständigt pågående aktualisering av kursers innehåll och därmed kursplaner viktigt för att upprätthålla kvaliteten på utbildningarna och för att undvika att utbildningar stagnerar och fjärmar sig från den närhet till forskningsläget som måste och skall känneteckna utbildning vid en högskola. Det borde snarare krävas en motivering till varför en kursplan inte uppdateras, eftersom en inaktuell kursplan direkt riskerar att sänka kvaliteten på utbildningen. Utbildningens kvalitet måste vara det primära målet för allt arbete med kursplaner. Slutsatsen är att MDH behöver regler för kursplaner och kursplaneändringar som speglar behovet av aktualisering och uppdatering, och som förenklar återkommande ändringar av kursplaner. Även processen för ändring av kursplaner måste göras smidigare och mer strömlinjeformad. Detta är direkt kopplat till frågan om byte av kurskod. Page 114 of 155

115 Bilaga 10.2 och 11.2 Kommentar om koppling till utbildningsplaner I de föreliggande förslagen till regler för kursplaner kräver byte av kurskod en ändring av utbildningsplaner. Med ovanstående argument att kursplaner måste vara stadda i ständig förändring innebär de föreliggande förslagen då att även utbildningsplanerna måste vara stadda i ständig förändring. Genom att minska antalet tillfällen då kurskod måste bytas minskas även behovet av ändring av utbildningsplaner. Konkreta förslag till ändring av föreliggande förslag Utgå från föreliggande förslag alternativ 1, och gör följande ändringar: Under Revidering, lägg till Lärandemål som en punkt i listan av uppgifter som kan revideras. Under Innehåll i kursplanen, underrubrik Lärandemål, ersätt texten: För kurser som ingår i utbildningsprogram kan lärandemålen på kursen vara viktiga för att studenterna ska ges förutsättningar att uppfylla samtliga examensmål för den tänkta examen. Förändringar i lärandemålen får därför inte genomföras utan att en ny kurs inrättas och utbildningsplanen revideras i enlighet med den nya kursen. med: För kurser som ingår i utbildningsprogram kan lärandemålen på kursen vara viktiga för att studenterna ska ges förutsättningar att uppfylla samtliga examensmål för den tänkta examen. Förändringar i lärandemålen som förändrar studenternas förutsättningar att uppfylla examensmålen får därför inte genomföras utan att en ny kurs inrättas och utbildningsplanen revideras i enlighet med den nya kursen. Avslutande kommentarer MDH måste ligga i framkant att vara ett lärosäte med aktuella utbildningar och aktuellt innehåll i kurserna. Detta medför att många kursplaner måste ändras ofta. Därför måste reglerna för att ändra kursplaner medge smidiga ändringar av kursplaner. Ett sätt att göra processen smidig är att inte byta kurskod på en kurs om det nya kursinnehållet motsvarar det gamla vad gäller förkunskaper till efterföljande kurser och uppfyllande av examinationsmål för examina. Kompetens att bedöma detta har ämnesföreträdare och programsamordnare. Reglerna för ändring av kursplaner bör spegla detta. Page 115 of 155

116 Bilaga 10.2 och 11.2 Remissynpunkter från teknik angående regler för utbildningsplaner Sammanfattning Ett nytt förslag till regler för utbildningsplaner bör tas fram, som står i bättre samklang med behovet av att dynamiskt kunna revidera utbildningsplaner. En mer djupgående omvärldsanalys vore av stort värde för att se hur andra lärosäten lyckas åstadkomma den dynamik i revidering av utbildningsplaner som är högst eftersträvansvärd för att kunna upprätthålla kvaliteten i utbildningen. Utbildningsplaner måste kunna revideras dynamiskt under utbildningens gång. Det är förödande för utbildningarnas kvalitet, och för den viktiga kopplingen mellan utbildning och forskning, om utbildning på avancerad nivå i årskurs fem på ett femårigt program måste baseras på en fem år gammal utbildningsplan. Det finns lärosäten (Lund och Uppsala) som reviderar utbildningsplanerna årligen för att spegla förändringar i avancerad utbildning, i forskningens läge och samhällets utveckling. MDH bör ha ambitionen att göra något liknande. Viktigt beträffande grundsynen på högre utbildning Högre utbildning skall och måste präglas av en dynamik i utbildningsutbudet och därmed även i reglerna för revidering av utbildningsplaner. Tyvärr visar det föreliggande förslaget inte på någon förståelse för behovet av dynamisk förändring av utbildningar och utbildningsplaner. Tvärtom riskerar det föreliggande förslaget att cementera ett statiskt tänkande kring utbildningsplaner, ett tänkande som är till men för utbildningens kvalitet och för dess koppling till forskning och till forskningens framsteg. För att säkra kvaliteten i våra utbildningar krävs att alla utbildningsplaner hålls aktuella, och att det är enkelt att revidera våra utbildningsplaner för att hålla dem aktuella. Enligt Magna Charta Universitatum är det viktigt att utbildningen vid ett lärosäte speglar forskningens läge, och att utbildningen kan följa med i forskningens utveckling. För utbildningar på avancerad nivå, liksom för utbildningar i ämnen som är stadda i utveckling, innebär detta att utbildningen måste förändras och utvecklas för att kunna uppfylla de kvalitetskrav som ställs på utbildningar på högskolenivå. Detta innefattar även att en utbildningsplan måste kunna revideras efter det att en student har påbörjat sin utbildning. Den förutsägbarhet som nämns i remissens promemoria måste hanteras på ett sådant sätt att en utbildning kan förändras och utvecklas för att behålla sin kvalitet, sin aktualitet och sin nära koppling till forskningens framsteg. Utbildningens kvalitet måste vara det primära målet för allt arbete med utbildningsplaner. Det är ett grundläggande fel i synsättet på våra utbildningars kvalitet att anse att en utbildningsplan är statisk och att revidering av en utbildningsplan endast kan göras i undantagsfall. Tvärtom är ständigt pågående aktualisering av utbildningens innehåll och därmed revidering av utbildningsplanen viktigt för att upprätthålla kvaliteten på utbildningen och för att undvika att utbildningen stagnerar och fjärmar sig från den närhet till forskningen som skall och bör känneteckna utbildning vid en högskola. Page 116 of 155

117 Bilaga 10.2 och 11.2 Slutsatsen är att revidering av utbildningsplaner måste kunna ske även efter det att en student har antagits till utbildningen, och att MDH därför behöver regler och processer för revidering av utbildningsplaner som speglar detta behov, och som möjliggör smidiga revideringar av utbildningsplaner. Kravet på kvalitet ställer krav på förändringar av utbildningsplanerna Högre utbildning kräver att utbildningarna utvecklas i samklang med ämnets utveckling, och i takt med forskningens utveckling inom området. Framför allt för utbildningar på avancerad nivå är det viktigt att utbildningen knyter nära an till forskningens läge inom området. Utbildningsplanerna måste därför kunna revideras efter det att en student påbörjat sin utbildning. Utbildningens kvalitet, i synnerhet vad gäller långa program och program på avancerad nivå, är starkt beroende av möjligheterna att dynamiskt anpassa utbildningen till utvecklingen inom ämnet, såväl inom forskning som avancerad utbildning och samhällets utveckling. Som exempel på att det finns lärosäten med en mer dynamisk syn på utbildningsplaner har vi vid en kort surfning konstaterat att såväl Lunds tekniska högskola som Uppsala universitets teknisk-naturvetenskapliga fakultet verkar revidera alla utbildningsplaner varje år. Den student som går i årskurs fem på ett femårigt program i Lund eller Uppsala studerar alltså efter en utbildningsplan som reviderats fyra gånger sedan studenten sökte utbildningen. Länken _17-18.pdf ger ett exempel på årets utbildningsplan för civilingenjörsutbildningen i datateknik vid LTH. Under punkt listas en lång rad övergångsbestämmelser, vilket visar att utbildningsplanen vid LTH i högsta grad är ett levande dokument Andra lärosäten, exv. Mittuniversitetet, Linköpings universitet och Stockholms universitet, har detaljerade rutiner för revidering av utbildningsplaner vilket indikerar att revidering av utbildningsplaner är vanligt förekommande vid dessa lärosäten. I fallet MiUn är deadline för anmälan om revidering av utbildningsplan 1 april för det läsår som börjar 1 september samma år, för LiU är samma deadline 15 mars. SU har deadline för revidering av utbildningsplaner en gång per termin. En mer djupgående omvärldsanalys vore av stort värde för att se hur andra lärosäten lyckas åstadkomma den dynamik i revidering av utbildningsplaner som är högst eftersträvansvärd för att kunna upprätthålla kvaliteten i utbildningen. Förslag till åtgärder En omvärldsanalys bör genomföras i särskilt syfte att studera hur andra lärosäten upprätthåller kvalitet i utbildningen genom att dynamiskt revidera utbildningsplaner. Därefter bör ett nytt förslag till regler för utbildningsplaner tas fram, ett förslag som står i bättre samklang med behovet av att dynamiskt kunna revidera utbildningsplaner. Page 117 of 155

118 Bilaga 10.2 och 11.2 Avslutande kommentarer MDH måste ligga i framkant att vara ett lärosäte med aktuella utbildningar och aktuellt innehåll i utbildningarna. Det medför att många utbildningsplaner av kvalitetsskäl behöver och måste revideras efter det att studenterna påbörjat utbildningsprogrammet. Därför måste reglerna för att revidera utbildningsplaner medge en dynamisk anpassning av utbildningens innehåll till ämnenas utveckling. Framför allt för längre utbildningar och för utbildningar på avancerad nivå är det av avgörande betydelse för utbildningarnas kvalitet att inte utbildningsplanerna är fem år gamla när studenterna läser sitt sista år. MDH:s regler måste möjliggöra att utbildningarnas kvalitet hålls hög genom att underlätta revideringar av utbildningsplaner. En modell liknande Lunds och Uppsalas där utbildningsplanerna revideras varje år skulle möjliggöra detta. Page 118 of 155

119 Bilaga 10.3 Beslutsdatum: Dnr 2016/ (5) Beslutande: Fakultetsnämnden Dokumentansvarig: Ledningskansliet Dokumenttyp: Regler Datum för ikraftträdande: Revideras senast: Regler för kursplaner Fastställda av fakultetsnämnden den 5 mars Dessa regler träder i kraft den 1 april 2018 och ersätter tidigare regler för kursplaner från 24 oktober 2014 (dnr MDH /13). All utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska bedrivas i form av kurser. För en kurs ska det finnas en kursplan. Av 6 kap. 15 i högskoleförordningen framgår kraven på en kursplans innehåll; kursens nivå, antalet högskolepoäng, mål, kraven på särskild behörighet, formerna för bedömning av studenternas prestationer och de övriga föreskrifter som behövs. Kursplaner vid Mälardalens högskola (MDH) ska dokumenteras och presenteras i en enhetlig form i en gemensam databas, Selma. Beslut om kursplaner En kursplan innehåller föreskrifter som är bindande för såväl högskolan som för studenterna. Syftet med kursplanen är att informera studenterna om vad som gäller för kursen. Kursplanen är tillsammans med utbildningsplanen och examensordningen, de centrala dokumenten som reglerar högskolans utbildning. Inrättande av kurs och fastställande av kursplan Beslut om inrättande av kurser och fastställande av kursplan fattas av akademichef. Enligt rektors delegation kan beslutanderätten inte vidaredelegeras. Beslutsdokumentationen ska innefatta kursplanen i sin helhet (exklusive kurslitteratur). Till kursplanen bifogas en lista där kurslitteraturen för kursen anges. Kurslitteraturen ska vara fastställd och dokumenterad i Selma senast tre veckor före kursstart. Beslut om kurslitteratur fattas av akademichef men beslutet kan vidaredelegeras till annan beslutsfattare. Vidaredelegation ska framgå av akademins delegationsordning. Kursplaner ska alltid fastställas på svenska, enligt Språklag (2009:600) men ska för kurser som ges på engelska översättas till engelska. För kurser som ges på svenska ska kursnamnet översättas till engelska. Revidering av kursplan Beslut om revidering av kursplan fattas av akademichef men beslutet kan vidaredelegeras till annan beslutsfattare. Vidaredelegation ska framgå av akademins delegationsordning. Beslutsdokumentationen ska innehålla kursnamn, kurskod, en kortfattad beskrivning av de förändringar som revideringen gäller samt motivering till förändringarna. Endast vissa uppgifter i kursplanen kan revideras. Dessa är: Page 119 of 155

120 Bilaga (5) Behörighet Examination Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter Kurslitteratur Vid förändringar i övriga delar i kursplanen ska en ny kurs inrättas och en ny kursplan fastställas. I de fall kursen ingår i ett utbildningsprogram och förändringen berör kursnamn eller omfattning på kursen ska utbildningsplanen revideras i enlighet med den nya kursplanen, innan den nya kursen införs i utbildningen. Revidering av behörighet är möjlig att göra enbart en gång per läsår, medan övriga revideringar kan göras en gång per termin. Avveckling av kurs Beslut om avveckling av kursplan fattas av akademichef och kan inte vidaredelegeras. Beslutsdokumentationen ska innehålla kursnamn och kurskod samt en hänvisning till att omexamination säkerställs i enlighet med Regler och anvisningar för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens Högskola (2016/0601). Innehåll i kursplanen Följande information ska anges i en kursplan: Kurskod Varje kurs har en unik kurskod som anges med tre bokstäver (kurskodsprefix) och tre siffror (löpnummer). Kurskodsprefixen är baserade på de ämnen som finns inrättade på grundnivå och avancerad nivå vid högskolan. Kursnamn Kursens benämning anges på svenska samt översätts till engelska. Kursnamnet ska vara kortfattat och beskriva kursens huvudsakliga innehåll. Omfattning Kursens omfattning anges i antal högskolepoäng (hp) som hela eller halva hp. Beslutsdatum Datum för beslut om fastställande eller revidering av kursplan. Kursplanen ska vara fastställd/reviderad enligt fastställd tidplan. Beslutsinstans Uppgift om vilken akademi som beslutar om kursplanen. Giltig från Uppgift om vilken termin och år som kursplanen är giltig från. För kursplan giltig från och med hösttermin anges vecka 34 och för kursplan giltig från och med vårtermin anges vecka 2. Behörighet Uppgift om vilka förkunskaper som gäller för antagning till kursen. Uttrycks som endera: områdesbehörighet med eventuella undantag (för kurser som vänder sig till nybörjare), eller som särskild behörighet i övriga fall (fritext). Vilka krav på förkunskaper som får ställas regleras i högskoleförordningen. Enligt högskoleförordningen 7 kap. 8 ska kraven på särskild behörighet vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Page 120 of 155

121 Bilaga (5) Särskild behörighet i övriga fall anges exempelvis som krav på behörighetsgivande kurser, krav på avklarade högskolepoäng (i ämne/område och/eller utbildningsnivå). Utbildningsområde En kurs ska klassificeras till det utbildningsområde som bäst överensstämmer med kursens ämnesmässiga innehåll, utan hänsyn tagen till den slutexamen kursen förväntas leda till. Klassificering i utbildningsområde ska ske enligt Regler för klassificering av kurser avseende utbildningsområde (2016/2813). Utbildningsnivå Uppgift om kursens nivåtillhörighet: förberedande nivå, grundnivå eller avancerad nivå. Ämnesgrupp Kursens tillhörighet i en ämnesgrupp enligt SCB:s ämnesklassificering avgörs av kursens innehåll. På Universitetskanslersämbetets webbplats finns ämneslistor, baserade på SCB:s ämnesklassificering, för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, där ämnesgrupperna och dess förkortningar anges. Huvudområde Om kursen kan räknas inom ett eller flera huvudområden för generell examen ska det anges här. Aktuella huvudområden och examina återfinns i den lokala examensordningen (Lokal examensordning vid Mälardalens högskola, 2017/2511). Successiv fördjupning Kursens fördjupningsnivå anges enligt följande: G1N Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav G1F Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/kurser på grundnivå som förkunskapskrav G1E Grundnivå, innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen G2F Grundnivå, har minst 60 hp kurs/kurser på grundnivå som förkunskapskrav G2E Grundnivå, har minst 60 hp kurs/kurser på grundnivå som förkunskapskrav och innehåller examensarbete för kandidatexamen GXX Grundnivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras A1N Avancerad nivå, har endast kurs/kurser på grundnivå som förkunskapskrav A1F Avancerad nivå, har kurs/kurser på avancerad nivå som förkunskapskrav A1E Avancerad nivå, innehåller examensarbete för magisterexamen A2E Avancerad nivå, innehåller examensarbete för masterexamen Page 121 of 155

122 Bilaga (5) AXX Avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras Syfte Beskrivning av kursens övergripande syfte: en orientering om kursens riktning samt nivå och progression, till skillnad från lärandemålen som beskriver vad studenten ska ha uppnått efter fullgjord kurs med godkänt betyg. Lärandemål Beskrivning av vad en student ska ha uppnått beträffande kunskap, färdighet och värderingsförmåga efter fullgjord kurs. Lärandemålen ska vara konkreta och bedömningsbara då de ligger till grund för undervisning, examination och betygskriterier. Innehåll Beskrivning av kursens huvudsakliga innehåll, till exempel olika delmoment som kursen består av. Examination Beskrivning av formerna för att bedöma studenternas prestationer. Vid MDH tillämpas de examinationsformer som fastställts i Regler och anvisningar för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola ( 2016/0601). För vartdera examinationsmomentet anges: examinationskod examinationsform omfattning i antal högskolepoäng vilka betygsgrader som används (i enlighet med betygsskalor som tillämpas vid MDH). Även krav för högre betyg än godkänd på kursen som helhet kan anges under rubriken. Exempelvis För högre betyg än godkänt på kursen som helhet krävs att studenten håller utsatta tidsramar för inlämningsuppgifter och liknande. Examinationsmomenten på en kurs får revideras. Vid revidering av examinationsmomenten bör hänsyn tas till tidigare studenters möjligheter att avsluta kursen. Under Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter ska då anges hur tidigare studenter ges möjlighet att avsluta kursen. Exempel på utformning av examinationsmomenten: PM01, Promemoria, 3,5 hp, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, Seminarium, 1 hp, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). Under Examination ska också följande standardformuleringar anges för kurser vid MDH. En student som har ett intyg från MDH avseende sin funktionsnedsättning har möjlighet att anmäla önskemål om anpassning vid salstentamina eller annan examinationsform i enlighet med Regler och anvisningar för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola (2016/0601). Det är examinator som, utifrån det intyg som utfärdats, beslutar om eventuell anpassning och i så fall vilken anpassning som ska gälla. Page 122 of 155

123 Bilaga (5) Misstankar om vilseledande vid examination (fusk) anmäls, enligt högskoleförordningen, till högskolans rektor och prövas av högskolans disciplinnämnd. Om disciplinnämnden anser att en student gjort sig skyldig till en disciplinförseelse fattar nämnden beslut om en disciplinär åtgärd, vilket är varning eller avstängning. Betygsskala För varje kurs används någon av betygsskalorna TK, UG och UV i enlighet med Regler och anvisningar för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens Högskola (2016/0601). Betygsskala TK: 5 (med beröm godkänd) 4 (icke utan beröm godkänd) 3 (godkänd) U (underkänd) Betygsskala UG: G (godkänd) U (underkänd) Betygsskala UV: VG (väl godkänd) G (godkänd) U (underkänd) Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter Om övergångsbestämmelser finns anges dessa här. Om kursen överlappar eller ersätter en annan kurs anges det här. Även andra uppgifter som är av vikt för kursen anges här. Om examinationsmomenten på kursen har reviderats är det viktigt att tydliggöra för tidigare studenter som ännu inte klarat kursen med godkänt betyg att de har rätt till omexamination på samma sätt som vid avveckling av en kurs i enlighet med det som anges för avveckling av kurs i Regler och anvisningar för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola (2016/0601). Kurslitteratur Uppgifter om vilken kurslitteratur som används i kursen. Följande rubriker används: böcker, kompendier, artiklar, webbadresser, referenslitteratur samt övrigt. För kurslitteratur giltig från och med höstterminen anges vecka 34 och för kurslitteratur giltig från och med vårtermin anges vecka 2. Page 123 of 155

124 Bilaga 11.3 Beslutsdatum: Dnr 2016/ (5) Beslutande: Fakultetsnämnden Dokumentansvarig: Ledningskansliet Dokumenttyp: Regler Datum för ikraftträdande: Revideras senast: Regler för utbildningsplaner Fastställda av fakultetsnämnden den 5 mars Dessa regler träder i kraft den 1 april 2018 och ersätter tidigare riktlinjer gällande från 18 april 2013 (dnr MDH /13). Reglerna är i alla relevanta delar även tillämpliga för s.k. förutbildningsprogram, dvs. programliknande utbildning inom behörighetsgivande förutbildning. All utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram. För utbildningsprogram ska det finnas en utbildningsplan. Av 6 kap. 17 högskoleförordningen framgår kraven på en utbildningsplans innehåll; de kurser som programmet omfattar, kraven på särskild behörighet och de övriga föreskrifter som behövs. Utbildningsplaner vid Mälardalens högskola (MDH) ska dokumenteras och presenteras i en enhetlig form i en gemensam databas, Selma. Beslut om utbildningsplaner En utbildningsplan innehåller föreskrifter som är bindande för såväl högskolan som för studenterna. Syftet med utbildningsplanen är att informera studenterna om vad som gäller för programmet. Utbildningsplanen är tillsammans med kursplanen och examensordningen, det centrala dokumentet som reglerar högskolans utbildning. Utbildningsplanen gäller för hela den nominella utbildningstiden, dvs. för den student som antas och följer utbildningen enligt för programmet angiven studietakt. Mindre förändringar i kursutbudet inom programmet kan komma att ske under utbildningstiden. Inrättande av utbildningsprogram och fastställande av utbildningsplan Beslut om inrättande av utbildningsprogram och fastställande av utbildningsplan fattas av fakultetsnämnden. Enligt rektors delegation kan beslutanderätten inte vidaredelegeras. Beslutsdokumentationen ska innefatta utbildningsplanen i sin helhet. Utbildningsplaner ska alltid fastställas på svenska, enligt Språklag (2009:600), men ska för program som vänder sig till internationella sökande översättas till engelska. För program som enbart vänder sig till nationella sökande ska programnamnet översättas till engelska. Page 124 of 155

125 Bilaga 11.3 Revidering av utbildningsplan Beslut om revidering av utbildningsplan fattas av fakultetsnämnden. Enligt rektors delegation kan beslutanderätten vidaredelegeras. Beslutsdokumentationen ska tydligt beskriva de förändringar som revideringen gäller samt motivering till förändringarna. Revideringar görs inte retroaktivt eller för pågående läsår. Ändringarna ska vara framåtsyftande för utbildning som ännu inte har startat. Revideringar i pågående utbildningar görs endast om det finns särskilda skäl. I dessa fall ska akademin särskilt redogöra för synpunkter från berörda studenter gällande föreslagen förändring. I samband med revidering av utbildningsplanen är det viktigt att eventuella övergångsbestämmelser för studenter som redan är antagna till utbildningsprogrammet tydliggörs. Revidering av utbildningsplan - tillägg av ny examensutgång Tillägg av en ny examensutgång är att betrakta som en revidering av utbildningsplanen. I beredningen av den önskade revideringen ska en extern granskning alltid ingå. Avveckling av utbildningsprogram Beslut om avveckling av utbildningsprogram fattas av fakultetsnämnden och kan inte vidaredelegeras. Beslutsdokumentationen ska innehålla programnamn, programkod, en konsekvensanalys av avvecklingen samt en beskrivning av hur studenter som är antagna till programmet kommer att ges möjlighet att slutföra sin utbildning med bibehållen kvalitet och enligt den utbildningsplan de antagits till inom nominell studietid. Innehåll i utbildningsplan Följande information ska anges i en utbildningsplan: Programkod Varje utbildningsprogram har en unik programkod som anges med tre bokstäver (programkodsprefix) och två siffror (löpnummer). Om programmet har flera inriktningar anges inriktningskod med fyra bokstäver. Program- och inriktningskod anger enligt fastställd modell. Programnamn Utbildningsprogrammets benämning anges på svenska samt översätts till engelska. Benämningen av programmet och eventuella inriktningar fastställs i samband med fakultetsnämndens beslut om inrättande av utbildningsprogrammet. Programnamnet kan ändras i samband med en revidering men kommer då att gälla även för studenter som tidigare har varit antagna till programmet om inte programkoden ändras i samband med namnändringen. Programnamnet bör innehålla ordet program. Programnamnen ska helst reflektera den examen som programmet syftar till och följa formen xxxprogrammet i yyyy, t.ex. högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik eller kandidatprogrammet i teknisk matematik. Omfattning Programmets omfattning anges i antal högskolepoäng. Page 125 of (5)

126 Bilaga 11.3 Diarienummer Varje nytt ärende (t.ex. fastställande eller revidering) kring ett utbildningsprogram får ett unikt diarienummer som ska anges i utbildningsplanen. Beslutsdatum Datum för beslut om fastställande/revidering av utbildningsplanen. Utbildningsplanen för ett nytt utbildningsprogram ska finnas fastställd innan programutbudsbeslutet för nästkommande läsår. Beslut om revidering av utbildningsplanen ska fattas enligt av fakultetsnämnden fastställd tidplan. Beslutsinstans Fakultetsnämnden beslutar, enligt rektors delegation av beslutanderätt, om fastställande av utbildningsplan. Ansvarig akademi Den akademi som är ansvarig för programmet, dvs. värdakademi, anges med fullständigt namn på akademin. Giltig från Från och med vilken termin och år som utbildningsplanen är giltig. Behörighet Uppgift om vilka förkunskaper som gäller för antagning till programmet, alternativt till programmets inriktningar. Uttrycks som endera: områdesbehörighet med eventuella undantag (för program som vänder sig till nybörjare), eller som särskild behörighet för påbyggnadsprogram (fritext). Vilka krav på förkunskaper som får ställas regleras i högskoleförordningen. Enligt högskoleförordningen 7 kap 8 ska kraven på särskild behörighet vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Vid användning av arbetsprover som särskild behörighet måste det finnas ett tillstånd från UHR för den aktuella perioden och det aktuella utbildningsprogrammet. Mål Ett av de grundläggande målen för programmet är att fordringarna för den examen/de examina som programmet är tänkt att leda fram till uppfylls. Därmed är målformuleringarna i examensordningens examensmål det styrande för programmets innehåll och upplägg. Ange de nationella examensmålen (angivna i examensordningen i högskoleförordningen, bilaga 2), i termer av vad studenten ska kunna visa för kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt, vilka finns som egna underrubriker i utbildningsplanen. Undervisningsspråk Ange det huvudsakliga undervisningsspråket inklusive de eventuella ytterligare språk som förekommer, t.ex. i kurslitteratur eller föreläsningar. Förslag på formuleringar för utbildningsprogram: Page 126 of (5)

127 Bilaga 11.3 Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska men kurser och/eller undervisning samt undervisningsmaterial på engelska kan förekomma. Det huvudsakliga undervisningsspråket är engelska. Innehåll Programmets innehåll och huvudsakliga upplägg beskrivs kortfattat i löpande text och ska vara allmänt hållet. Texten ska inte vara säljande utan ska tydliggöra innehållet för studenten i övergripande drag. Val inom programmet ska i huvudsak anges under rubriken Val inom programmet och inte under Innehåll. Programmets kurser listas årskursvis med kursnamn på svenska och antal högskolepoäng uppdelat per ämne eller huvudområde. För varje årskurs ska antalet högskolepoäng minst omfatta det antal som krävs för utbildningsprogrammets tänkta studietakt. Kurslistan avslutas med information om att mindre förändringar i kursutbudet kan komma att ske under utbildningens gång till följd av kvalitetsarbete. Förslag på formulering Mindre förändringar i kursutbudet kan komma att ske under utbildningen till följd av kontinuerligt kvalitetsarbete. Inför ett beslut om förändringar i kursutbudet inom pågående utbildning säkerställs alltid att studenterna fortfarande når examenskraven och examensmålen som programmet syftar till. Om beslut fattas att revidera utbildningsplanen under pågående utbildning ska information om hur redan antagna studenter ska gå tillväga för att uppnå examenskraven och examensmålen efter förändringen av kurser inom programmet tydligt anges under Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter. Val inom programmet Beskriv eventuella valbara kurser och annan väsentlig information angående val inom programmet. Här finns också möjlighet att ange så kallade mobilitetsfönster, det vill säga en period där utbytesstudier lämpar sig bäst under programmet. Förslag på formulering i utbildningsprogram som saknar valbara kurser: Programmet innehåller inga valbara kurser. Examen Vilken examen/vilka examina som utbildningsprogrammet syftar till. Den lokala examensordningen (Lokal examensordning vid Mälardalens högskola, 2017/2511) anger vilka examina som är möjliga att utfärda vid MDH samt korrekta benämningar på dessa. Inrättande och avvecklande av examina beslutas av fakultetsnämnden. De för utbildningsprogrammet aktuella examina måste finnas inrättade innan utbildningsprogrammet inrättas och utbildningsplanen fastställs. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter Här anges information till studenter som påbörjat sin utbildning enligt en viss utbildningsplan och där utbildningsplanen av någon anledning förändras. Page 127 of (5)

128 Bilaga 11.3 När det sker mindre förändringar i utbildningsprogrammet som leder till en reviderad utbildningsplan för pågående utbildning bör det tydligt framgå hur redan antagna studenter ska gå tillväga för att uppnå examenskraven och examensmålen efter förändringen av kurser inom programmet. Exempel på formulering vid mindre förändring av kursutbudet: Student som antagits till civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi till och med läsåret xx/yy har ett examenskrav som omfattar minst 60 hp inom teknikområdet industriell ekonomi på avancerad nivå. Kursen Förbränningsoch rökgasteknik 7,5 hp bidrog till att uppfylla det kravet. Efter att kursen har lagts ner kan kursen Förbränningsteknik 7,5 hp bidra till att uppfylla kravet. Page 128 of (5)

129 Bilaga 12.1 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (3) 2018/0250 Handläggare Hanna Millberg och Helena Eken Asp Promemoria Processer för att inrätta, revidera och avveckla examina och utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå Bakgrund Som ett led i implementeringen av kvalitetspolicyn skulle fakultetsnämnden behöva se över befintliga processer för ärenden som rör utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Befintliga processer är inte beslutade av fakultetsnämnden utan utgår från praxis. För att öka tydligheten och transparensen inom organisationen gällande dessa processer är det viktigt att fakultetsnämnden diskuterar och fattar beslut om processerna samt vilka underlag man önskar inför beslut. I bilaga 1 finns förslag till processer som kan vara relevanta för fakultetsnämnden att fastställa. Förslagen diskuterades på fakultetsnämndens extramöte i januari och omarbetades sedan något utifrån nämndens synpunkter. Framförallt berör förändringarna vilka delar som ska ingå i en ansökan om att inrätta ett utbildningsprogram. Vid fakultetsnämndens extramöte framkom att den delen behövde tydligare struktur och dubbletter behövde tas bort. De ingående delarna har nu delvis grupperats utifrån de bedömningsområden som UKÄ använder i samband med sina utvärderingar: förutsättningar; utformning, genomförande och resultat; studentperspektiv samt arbetslivsperspektiv. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivås diskuterade förslagen vid sitt möte den 7 februari. Beredningen hade sammanställt ett antal diskussionspunkter utskottets diskussion och synpunkter finns sammanställt nedan. Diskussionspunkter och utskottets synpunkter En fråga som ställdes till utskottet var angående avstämningar inför t.ex. inrättande av utbildningsprogram och examina. Frågan var om det räcker med att akademin har en första avstämning med fakultetsnämnden eller om avstämningen även bör göras i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utskottet bedömde att en avstämning kan vara bra att göra även i utskottet då det ger utskottet förutsättningar att vara mer insatt i ärendet. Utskottet diskuterade även om ärenden om inrättande av utbildningsprogram och examina borde beredas i andra utskott. Utskottet trycker att det är rimligt att även andra utskott bereder den typen av ärenden Page 129 of 155

130 Bilaga 12.1 och föreslår att utbildningar på grundnivå bereds av utskottet för forskning och utbildningsprogram på avancerad nivå bereds av utskottet för forskarutbildning. Vad gäller processen för revidering av utbildningsplaner tyckte utskottet att det var väl mycket upptaktsmöten. Fakultetsnämnden beslutade den 15 december 2016 att akademierna ska samråda med prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå inför ansökan om revidering för att avgöra om det handlar om en revidering eller ett nytt program. Frågan är om detta borde framgå att det är för bedömning av huruvida det är en revidering eller ett nytt program samt att det är på akademins initiativ som detta samråd sker, alltså inte rutinmässigt för alla revideringsärenden. Utskottet kan besluta att ärendet är så omfattande att det är att betrakta som ett nytt program och därmed bör granskas externt och beslut om inrättande fattas av fakultetsnämnden. Samråd med prodekan är för att minska risken att detta noteras sent i processen vilket underlättar för akademins tidsplanering. Utskottet tycker att det behöver förtydligas att mötena är på akademins initiativ och att uppstartsmöten och avstämningar inte behövs för alla typer av revideringar. En avstämning med prodekan kan inte heller utgöra ett förhandsbesked om att revideringen är att betrakta som enbart en revidering och inte ett nytt program. I processen för att inrätta utbildningsprogram har fakultetsnämnden att besluta om vilka delar som ska ingå i en ansökan om att inrätta ett utbildningsprogram. Förslaget är baserat på nuvarande instruktioner på internportalen och tidigare diskussioner i fakultetsnämnden och utskott och har därefter delvis grupperats utifrån de bedömningsområden som UKÄ använder i samband med sina utvärderingar: förutsättningar; utformning, genomförande och resultat; arbetslivsperspektiv samt studentperspektiv. Under studentperspektiv ingår i samband med ansökan till UKÄ att lärosätet beskriver studenternas möjlighet att bidra till utvecklingen av utbildningen. Vid MDH säkerställs detta genom kursvärderingar och i framtiden även programvärderingar. Däremot kan det också finnas programspecifika lösningar exempelvis via programråd eller liknande. Här har akademin möjlighet att beskriva hur man tänker sig arbeta med utvecklingen av det nya programmet. Utskottet diskuterade detta och bedömde att det är relevant att inkludera detta som en del i ansökan. Utskottet fick också frågan om när, i samband med revideringar, som de önskar få in examensmålsmatriser. Enligt instruktionerna på internportalen ska en examensmålsmatris alltid skickas in om revideringen berör kurser. Praxis har dock varit att om revideringen enbart berör enstaka kurser har det räckt med att akademin visat hur de nya kurserna lever upp till examensmålen i förhållande till de gamla kurserna, antingen genom att akademin bifogar en begränsad examensmålsmatris med bara de kurserna som berörs av ändringen eller att akademin bifogar de gamla och nya kursplanerna. Utskottet anser att examensmålsmatriser är bra som ett eventuellt komplement men att det i akademin ansökan om revidering ändå Page 130 of (3)

131 Bilaga (3) är bra om det på annat sätt visas hur studenternas förutsättningar att nå examensmålen påverkas av föreslagen revidering. I förslaget till processer för att avveckla utbildningsprogram föreslås en eventuell ny rutin för program som haft uppehåll i antagningen under flera år. Det finns flera utbildningsprogram vid MDH som har uppehåll i antagningen, dvs programmen har i praktiken inte getts på i vissa fall flera år men utbildningsprogrammet är inte avvecklat. En konsekvens av att ett utbildningsprogram inte avvecklas formellt fast det inte längre ingår i programutbudet är att transparensen och tydligheten gentemot studenterna minskar. I och med en ansökan om avveckling av ett utbildningsprogram gör akademin en konsekvensanalys av avvecklingen som inkluderar säkerställandet av att befintliga studenter kan fullfölja utbildningen med bibehållen kvalitet. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå tycker dock inte att en ny rutin behövs och ser det inte som ett problem att program kan bli liggande en längre tid. Den föreslagna processen för inrättande av examen handlar om inrättande av examen inom befintligt examenstillstånd. Då det inte finns ett befintligt examenstillstånd måste en ansökan först skickas till UKÄ. I samband med den ansökan granskas underlagen av externa granskare. Fakultetsnämnden är också involverade i processen med att skicka en ansökan till UKÄ. Därmed borde inrättandet av en sådan examen, efter beslut om nytt examenstillstånd från UKÄ, framförallt handla om det formella beslutet att inrätta examen och fastställa examensbeskrivningen och inte att göra en ytterligare granskning av akademins ansökan. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå hade inget att invända mot en sådan förenklad process då inrättandet av examen gäller examen för nytt examenstillstånd. I samband med avveckling av program och examen har konsekvensanalysen inkluderat personalsituationen under avvecklingsperioden och vid avveckling av examen har konsekvensanalysen även innehållit eventuell påverkan på forskningsbasen och forskarutbildning. Fråga till utskottet gällde om detta är relevant att ha med i en konsekvensanalys för avveckling av examen vilket utskottet ansåg att det är. Utskottet bedömde också att det är viktigt att ha med personalsituationen i en konsekvensanalys vid avveckling av ett program. Under utskottets diskussion uppkom ett förslag om att vid revideringar bör programschema före och efter förändringen för berört år bifogas till ansökan. Utskottet föreslog också att ett preliminärt programschema för hela utbildningen bifogas till ansökan vid inrättande av ett utbildningsprogram. Tjänstemannaberedningen ställer sig tveksamma till detta förslag, programschemat som ska utgå från utbildningsplanen har en mycket högre detaljnivå än utbildningsplanerna varför det vid ett inrättande av ett nytt program kan vara svårt att göra ett programschema för ett helt program. Tjänstemannaberedningens rekommendation Tjänstemannaberedningen föreslår fakultetsnämnden att fastställa processer enligt bilaga 2. Page 131 of 155

132 Bilaga 12.2 Fakultetsnämnden (8) 2018/0250 Handläggare Hanna Millberg och Helena Eken Asp Processer för att inrätta, revidera och avveckla examina och utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå Inrätta examen Inom befintligt examenstillstånd 1. Inrättande av examen finns som uppdrag i VUB 2. Akademin kontaktar fakultetsnamnden@mdh.se 3. Uppstartsmöte (deltar gör utbildningsledare, eventuellt programansvarig, dekan/prodekan, handläggare) 4. Avstämning med fakultetsnämnden underlag för diskussionen tas fram i samråd med dekan/prodekan samt handläggare på LKA, exempel på underlag: 5. Avgränsning av huvudområdet Behov av den tänkta examen vid MDH i relation till FUS och övrigt utbildningsutbud. Omvärldsanalys inklusive studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Förutsättningar inklusive utbildningsmiljö, forskningsanknytning och lärarkompetensmatris Akademichef eller utbildningsledare (med kopia till akademichef) skickar ansökan till fakultetsnamnden@mdh.se Följande underlag ska ingå i en ansökan om att inrätta en examen: Omvärldsanalys inklusive studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Förutsättningar inklusive utbildningsmiljö, forskningsanknytning och lärarkompetensmatris. Utformning, genomförande och resultat, beskrivning av kurser som bygger upp examen (eventuellt program som är tänkt att leda till examen) Kortfattad redogörelse för hur ärendet har beretts på akademin o Förankring i kollegiet (vilka funktioner har varit med och tagit fram förslaget) o Studenters synpunkter Page 132 of 155

133 Bilaga 12.2 o Branschrådets synpunkter Förslag på externa granskare Bifogas till ansökan o Examensbeskrivning o Examensmålsmatris som visar hur de kurser som är tänkta att leda fram till examen bidrar till att uppfylla examensmålen o Lärarkompetensmatris 6. Beredning i utskott (utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt utskottet för forskning och eventuellt utskottet för forskarutbildning) 7. Beslut i fakultetsnämnden om att skicka ansökan på extern granskning eller ej 8. Extern granskning av ansökan 9. Akademin besvarar granskarnas synpunkter 10. Beredning i utskott (samma utskott som i punkt 6) 11. Beslut i fakultetsnämnden om att inrätta examen och fastställa examensbeskrivning eller ej Utanför befintliga examenstillstånd I de fall en ansökan har gjorts till UKÄ om utökat examenstillstånd följs UKÄ:s process och vägledning. En formell ansökan om att inrätta examen görs till fakultetsnämnden men inga ytterligare underlag behöver tas fram, om nämnden har varit inblandad i ansökningsprocessen till UKÄ. De underlagen som skickas till fakultetsnämnden är samma som till UKÄ. Examen bör kunna inrättas om examenstillstånd lämnas av UKÄ. Inför beslut från UKÄ görs en extern granskning vilken kan ersätta den som görs för ansökningar inom befintligt examenstillstånd. Page 133 of (8)

134 Bilaga (8) Revidera examensbeskrivningen 1. Akademin kontaktar fakultetsnamnden@mdh.se 2. Uppstartsmöte med handläggare och prodekan (vid behov). 3. Avstämning med fakultetsnämnden och utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (vid behov) 4. Akademichef eller utbildningsledare (med kopia till akademichef) skickar ansökan till fakultetsnamnden@mdh.se Följande underlag ska ingå i en ansökan om revidering av examensbeskrivning: 5. En tydlig redogörelse av varje ändring som föreslås Motivering till varje ändring som påvisar hur det stärker kvaliteten i examen Kortfattad redogörelse för hur ärendet har beretts på akademin o Förankring i kollegiet (vilka funktioner har varit med och tagit fram förslaget) o Studenters synpunkter o Branschrådets synpunkter Bifogas till ansökan o Förslag på ny examensbeskrivning där föreslagna ändringar är markerade Beredning i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 6. Beslut i fakultetsnämnden om att revidera examensbeskrivning Page 134 of 155

135 Bilaga (8) Avveckla examen 1. Avveckling av examen finns som uppdrag i VUB 2. Akademin kontaktar fakultetsnamnden@mdh.se 3. Uppstartsmöte med handläggare och prodekan (vid behov). 4. Akademichef eller utbildningsledare (med kopia till akademichef) skickar ansökan till fakultetsnamnden@mdh.se Följande underlag ska ingå i en ansökan om avveckling av examen: 5. Motivering till avvecklingen av examen Konsekvensanalys som redogör för följande: o Vilka utbildningsprogram som påverkas av avvecklingen o Säkerställande av befintliga studenters möjlighet att fullfölja utbildningen och ta ut examen med bibehållen kvalitet inklusive en beskrivning av de kurser som leder till examen och framtiden för dessa o Beskrivning av personalsituationen under avvecklingsperioden o Hur forskningsbasen och eventuell forskarutbildning påverkas av avvecklingen Kortfattad redogörelse för hur ärendet har beretts på akademin o Förankring i kollegiet (vilka funktioner har varit med och tagit fram förslaget) o Studenters synpunkter o Branschrådets synpunkter Beredning i utskott (utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt utskottet för forskning och eventuellt utskottet för forskarutbildning) 6. Beslut i fakultetsnämnden om att avveckla examen eller ej Page 135 of 155

136 Bilaga (8) Inrätta utbildningsprogram 1. Akademin kontaktar fakultetsnamnden@mdh.se 2. Uppstartsmöte (deltar gör utbildningsledare, programansvarig, dekan/prodekan, handläggare på LKA) 3. Avstämning med fakultetsnämnden och utskott? underlag för diskussionen tas fram i samråd med dekan/prodekan samt handläggare på LKA, exempel på underlag: Behov av utbildningen vid MDH i relation till FUS och övrigt utbildningsutbud. Omvärldsanalys inklusive studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Förutsättningar inklusive utbildningsmiljö, forskningsanknytning och lärarkompetensmatris 4. Akademichef eller utbildningsledare (med kopia till akademichef) skickar ansökan till fakultetsnamnden@mdh.se Följande underlag ska ingå i en ansökan om att inrätta ett utbildningsprogram: Behov av utbildningen vid MDH i relation till FUS och övrigt utbildningsutbud. Förutsättningar beskrivning av lärarkompetensen, utbildningsmiljön och forskningsanknytningen samt samverkan och samproduktion i utbildningsprogrammet. Utformning, genomförande och resultat beskrivning av programmets innehåll och upplägg inklusive internationalisering, jämställdhet och hållbar utveckling, kvalitetssäkring av examensarbeten, kurser inom utbildningsprogrammet som tidigare getts vid MDH. Studentperspektiv beskrivning av studenternas efterfrågan och liknande utbildningar i närområdet. Även beskrivning av studenternas möjlighet att bidra till utvecklingen av utbildningen. Arbetslivsperspektiv beskrivning av arbetsmarknadens behov och säkerställande av studenters anställningsbarhet. Kortfattad redogörelse för hur ärendet har beretts på akademin o Förankring i kollegiet (vilka funktioner har varit med och tagit fram förslaget) o Studenters synpunkter o Branschrådets synpunkter Förslag på externa granskare Bifogas till ansökan o Lärarkompetensmatris o Förslag på utbildningsplan o Examensmålsmatris Page 136 of 155

137 Bilaga Beredning i utskott (utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt utskottet för forskning och eventuellt utskottet för forskarutbildning) 6. Beslut i fakultetsnämnden om att skicka ansökan på extern granskning eller ej 7. Extern granskning av ansökan 8. Akademin besvarar granskarnas synpunkter 9. Beredning i utskott (samma utskott som i punkt 5) 10. Beslut i fakultetsnämnden om att inrätta program och fastställa utbildningsplan eller ej Page 137 of (8)

138 Bilaga (8) Revidera utbildningsplan 1. Samråd med prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2. Akademin kontaktar fakultetsnamnden@mdh.se 3. Uppstartsmöte med handläggare och prodekan (vid behov). 4. Avstämning utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (vid behov) 5. Akademichef eller utbildningsledare (med kopia till akademichef) skickar ansökan till fakultetsnamnden@mdh.se Följande underlag ska ingå i en ansökan om att revidera en utbildningsplan: En tydlig redogörelse av varje ändring som föreslås samt motivering utifrån hur de föreslagna förändringarna stärker kvaliteten i utbildningen Kortfattad redogörelse för hur ärendet har beretts på akademin o Förankring i kollegiet (vilka funktioner har varit med och tagit fram förslaget) o Studenters synpunkter o Branschrådets synpunkter Bifogas till ansökan o Förslag på ny utbildningsplan där föreslagna ändringar är markerade o Om förslaget på ändring berör kurser ska en examensmålsmatris ingå eller på annat sätt visa hur studenterna efter föreslagen ändring ges förutsättningar att uppfylla samtliga examensmål 6. Beslut i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå om att revidera utbildningsplanen eller ej Page 138 of 155

139 Bilaga (8) Avveckla utbildningsprogram 1. Akademin kontaktar fakultetsnamnden@mdh.se 2. Uppstartsmöte vid behov 3. Akademichef eller utbildningsledare (med kopia till akademichef) skickar ansökan till fakultetsnamnden@mdh.se Följande underlag ska ingå i en ansökan om att avveckla ett utbildningsprogram: Motivering till avvecklingen Konsekvensanalys o Säkerställande av befintliga studenters möjlighet att fullfölja utbildningen och ta ut examen med bibehållen kvalitet o Beskrivning av personalsituationen under avvecklingsperioden Kortfattad redogörelse för hur ärendet har beretts på akademin o Förankring i kollegiet (vilka funktioner har varit med och tagit fram förslaget) o Studenters synpunkter o Branschrådets synpunkter 4. Beredning i utskott (utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt utskottet för forskning och eventuellt utskottet för forskarutbildning) 5. Beslut i fakultetsnämnden om att avveckla utbildningsprogram eller ej Page 139 of 155

140 Bilaga /xxx Beslutande Handläggare Rektor Andreas Boberg 1 (2) INFÖRANDE AV FYRA SAMMANHÅLLNA AKADEMISKA KOLLEGIER VID MDH Beslut Rektor beslutar att ställa sig bakom arbetsgruppens rapport, bilaga 1, gällande införandet av fyra sammanhållna akademiska kollegier. Rektor beslutar att uppdra åt fakultetsnämnden att implementera de sammanhållna akademiska kollegierna i enlighet med bilaga 1 till föreliggande beslut. Rektor beslutar att fakultetsnämnden har att förhålla sig till den tidsplan som tagits fram gällande formella beslut som behöver tas, bilaga 2, men att fakultetsnämnden därutöver har att identifiera ytterligare aktiviteter för att genomföra rapportens förslag. Rektor beslutar att avsätta medel för att stödja införandet av de akademiska kollegierna motsvarande 25 procent av en projektledartjänst. Rektor beslutar att löpande följa upp implementeringen i rektors dekangrupp under 2018 och Rektor beslutar att de fyra sammanhållna akademiska kollegierna ska vara gällande från och med den 1 januari Motivering Högskolans forsknings- och utbildningsstrategi för perioden skriver fram fyra sammanhållna akademiska kollegier i syfte att stärka kvaliteten och hålla samman utbildning och forskning. Den 6 september 2016 tillsattes en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram förslag på roll, ansvar och befogenheter för de akademiska kollegierna, dnr 2016/1922. Arbetsgruppen lämnade sin slutrapport den 31 mars 2017, bilaga 1 till föreliggande beslut. Därtill har en tidsplan över formella beslut som behöver tas för genomförandet av rapportens förslag tagits fram, bilaga 2. För att genomföra arbetsgruppens förslag uppdras fakultetsnämnden att ansvara för införandet av de sammanhållna akademiska kollegierna. Ärendets beredning Slutrapportens förslag har under 2017 diskuterats i rektors lednings- och dekangrupper. Tidsplanen för genomförandet av slutrapportens förslag har diskuterats i rektors dekangrupp. Föreliggande uppdrag har därtill diskuterats, vid olika tillfällen, mellan rektor, prorektor, förvaltningschef, kanslichef Malin Gunnarsson, dekan och Johanna Westerlund. Page 140 of 155

141 Bilaga (2) Underlag i ärendet Bilaga 1: Förslag angående formering av fyra sammanhållna akademiska kollegier, dnr 2016/ slutrapport Bilaga 2: Tidsplan införande kollegier Detta beslut har fattats av rektor i närvaro av förvaltningschefen efter föredragning av biträdande kanslichef Andreas Boberg. Paul Pettersson Rektor Andreas Boberg Föredragande Page 141 of 155

142 Bilaga Förslag angående formering av fyra sammanhållna akademiska kollegier Arbetsgruppens uppdrag och sammansättning Arbetsgruppen har i enlighet med rektorsbeslutet (2016/1922) bestått av prorektor Peter Gustafsson, tidigare dekanus Lene Martin, akademichef Thomas Wahl och chefen för ledningskansliet Malin Gunnarsson. Arbetsgruppens uppdrag har varit att ta fram förslag på roller, ansvar och befogenheter för de fyra sammanhållna akademiska kollegierna, nedan benämnt kollegier, som beskrivs i högskolans Forsknings och utbildningsstrategi (FUS). Arbetsgruppen ska också, med utgångspunkt i kollegiernas uppdrag, föreslå fördelning av utbildnings och forskningsverksamheten mellan de fyra kollegierna. Arbetet ska utgå från FUS:en och vara satt i relation till högskolans organisation i övrigt. Bakgrund till uppdraget I Forsknings och utbildningsstrategin beskrivs MDH:s verksamhet i fyra utbildningsområden och sex etablerade forskningsinriktningar. För forskningsinriktningarna finns även en strategimodell, där alla forskningsinriktningar utgör forskningsbas för utbildningsområdena, men vissa lyfts även fram som utvecklingsområden eller spetsområde. MDH ansökte och antogs i Magna Charta Universitatis 2015, där en grundpelare är att utbildning och forskning inte får åtskiljas. Inspirerade av denna, lanserade arbetsgruppen för FUS förslaget om fyra sammanhållna akademiska kollegier som beskrivning av högskolans verksamhet i form av kompletta akademiska områden. Komplett innebär här möjlighet till progression från utbildning på grundnivå upp till forskarnivå och forskning. Därigenom sammanfogas de tidigare fyra utbildningsområdena och de sex etablerade forskningsinriktningarna till fyra kollegier, där det i varje ska finnas utbildning på alla tre nivåer (grund, avancerad och forskarutbildning) samt forskning. Denna verksamhetsbeskrivningsmodell för MDH fastställdes i och med att högskolestyrelsen fastställde FUS:en. Kollegiernas roll enligt FUS:en FUS:en ger tre roller för kollegierna, som kan beskrivas enligt: Hålla samman utbildning och forskning inom fyra områden, säkra att utbildningarna är forskningsbaserade, samt stärka samarbete inom och mellan kollegierna. Synergier mellan kollegierna ska också tas tillvara för utveckling av våra flervetenskapliga utbildningar. FUS, s 3: Högskolans utbildningsutbud på grundnivå och avancerad nivå samt forskarutbildning och forskning finns år 2022 inom fyra sammanhållna akademiska kollegier: Ekonomi, Hälsa, Teknik samt Utbildning. Samarbetet inom utbildning och forskning har ökat inom och mellan högskolans fyra akademiska kollegier och det akademiska ledarskapet har stärkts och utvecklats. FUS, s 4: Synergier mellan de akademiska kollegierna ska tas tillvara för fortsatt utveckling av MDH:s flervetenskapliga utbildningar. FUS, s 6: Huvudprincipen inom respektive kollegium är att utbildningarnas innehåll och mål är vägledande för forskningen och dess innehåll, med syfte att säkra att utbildningarna är forskningsbaserade. Arbeta med kvalitetsfrågor för att säkra examenstillstånd och stärka forskningen. Fakultets nämnden arbetar utifrån ett kvalitetssystem och kollegierna operationaliserar detta i utbildning och forskning. FUS, 6: Kollegiet arbetar med kvalitetsfrågor gällande utbildning och forskning för att säkerställa examenstillstånd för de aktuella utbildningsämnena och för att stärka forskningens kvalitet och konkurrenskraft. FUS, s 7: Under strategiperioden arbetar ett högskoleövergripande kollegialt organ utifrån det interna kvalitetssystemet och 1 Page 142 of 155

143 Bilaga vidareutvecklar detta, i samarbete med kollegierna. De akademiska kollegierna ansvarar för att operationalisera kvalitetssystemet för både utbildning och forskning. Beakta ökad digitalisering och konsekvenserna av denna. Rektor har fattat beslut om att en områdesstrategi för digitalisering ska tas fram till 30 juni 2017 (2016/2437). Då projektet ska tillämpa inkluderande arbetssätt förutsätts att kollegiernas synpunkter omhändertas i denna strategi, varför denna roll inte närmares berörs här. FUS, s 4: Därför bör en ökad digitalisering, och konsekvenserna av denna i olika verksamheter, beaktas i alla kollegiers utbildningar och forskning och inom MDH som helhet. Att hålla samman utbildning och forskning för att säkra forskningsbas för utbildningen samt arbetet med kvalitet framstår som de två största rollerna för kollegierna. Kollegiernas ansvar och befogenhet För att få klarhet i hur det idag ser ut på akademierna angående kollegiala grupperingar, dvs vilka som finns, vad de har för ansvar och befogenheter, vilka som ingår och hur de utses, samt vem som leder, på vems uppdrag och i vilka processer de medverkar, har akademierna ombetts lämna underlag till arbetsgruppen. Dessa underlag har inkommit och beskriver även olika mötesplatser/fora mellan kollegier och linje. Samlat ger bidragen från akademierna en bild av att de kollegiala grupperna eller inslag av kollegialitet är tämligen rikliga vid de fyra akademierna. En del grupperingar har likheter mellan akademierna och en omfattande del har blandningar av kollegial representation och linjerepresentation. En renodling i antingen linje eller kollegium verkar sällan vara ett alternativ, utan möte och gemensamhet mellan dessa arbetssätt är framträdande. Grunden för konstellation av grupperna kan ses vara att väsentliga funktioner behövs i beredning av ärenden och där linje eller kollegierepresentation inte är huvudfrågan vid gruppbildandet. Ett intryck är också att varje akademi har utvecklat sin modell och sin nomenklatur för grupper för att fungera väl för sin akademiska verksamhet. Det ansvar och befogenheter som framträder för de rent kollegiala grupperna är utveckling och vetenskaplig/konstnärlig kvalitet av ämne/inriktning/område och tar sig uttryck i form av att lämna förslag på eller bereda kursplaner inom grundutbildning och för forskarutbildning antagningsärenden, ISP:er och liknande inom handledarkollegium. På ett motsvarande sätt framträder kollegialitet inom forskargrupperna och högre seminarieverksamhet i form av kritisk granskning av forskningsansökningar, forskningsresultat eller manus till konferensbidrag och artiklar. Kollegiernas uppdrag I FUS:en ges uttryckliga uppdrag till de fyra kollegierna (s 10 i FUS). Följande specifika uppdrag ges till kollegierna, för uppföljning efter tre år: Ekonomi: att tillse att utbildningar på avancerad nivå och forskarnivå ökar i volym att väsentligt öka andelen externa forskningsmedel Hälsa: att förstärka forskningsbasen, främst i ämnet vårdvetenskap, för att klara uppdraget inom sjuksköterskeutbildningar att väsentligt öka andelen externa forskningsmedel 2 Page 143 of 155

144 Bilaga Teknik: att öka genomströmningen i teknikutbildningarna och se över utbudet så att mer hållbara utbildningsprogram skapas att stärka forskningsbasen för dessa utbildningar Utbildning: att öka genomströmningen i lärarutbildningarna och stärka rekryteringen till ämneslärarutbildningen till hållbara nivåer att stärka forskningsbasen inom relevanta områden Visst tvivel kan uppstå huruvida dessa uppdrag fullt ut är kollegiernas ansvar. Ökade utbildningsvolymer och ökad genomströmning innebär troligen behov av ökade rekryteringsinsatser och undervisningsinsatser, d.v.s. resursförstärkningar eller omfördelningar av resurser som kollegiet inte har mandat att styra över utan ligger i linjestrukturen (rektor akademichefer). Det samma kan gälla stärkande av forskningsbasen där personalrekrytering och kompetensutveckling kan vara ett sätt och där åter kollegierna inte har mandat att agera i nuvarande ordning. Men givet att linjestrukturen tar beslut att sätta till resurser för studentrekrytering och genomströmning, samt rekrytera och kompetensutveckla personal måste uppdraget för kollegierna vara att fullt ut stödja och medverka att uppdragen klaras. Arbetet med att öka andelen externa forskningsmedel kan ses som ett uppdrag för kollegierna för Ekonomi samt Hälsa, men är då ett uppdrag om resurser. Arbetsgruppen konstaterar att denna uppdragsbeskrivning i FUS:en dåligt täcker in den roll som skrivs fram på andra håll i strategin rörande kollegierna, men lämnar frågan i övrigt utan förslag om ändring inom ramen för uppdraget. Dialoger inom MDH under arbetet För att få en breddad bild av hur kollegiernas roll kan beskrivas och vilket ansvar och mandat detta kräver har arbetsgruppen under hösten 2016 adresserat utbildningsledare, forskningsledare, akademichefer, fakultetsnämnden, professorer och docenter vid deras dialog med dekanerna samt förvaltning. Detta har gjorts utifrån frågeställningen För att lösa uppdraget att säkra examenstillstånd och stärka forskningens kvalitet och konkurrenskraft, vilket mandat, ansvar och kvalifikationer ska den akademiska företrädaren för ämne och ämneskollegium ha? från text given i FUS:en. Resultat av detta ledde till framskrivandet av ett första förslag från arbetsgruppen som gick ut på remiss till akademichefer, förvaltningschef, bibliotekschef, utbildningsledare, forskningsledare, ämnesföreträdare och studentkårens ordförande med svarstid till 20 januari. De rika remissvaren (30 till antalet) ledde till en omarbetning av förslaget, som därefter diskuterats vid professors och docentdialog, i ledningsgruppen och dekangruppen, samt stämts av med dekanus och rektor under februari och mars. Utifrån dessa dialoger har därefter detta slutliga förslag formats. Ställningstaganden i arbetsgruppen och resonemang för förslagen Organiserande princip för tillhörighet till kollegium Säkrande av examenstillstånden blir en organiserande princip, utifrån FUS:ens beskrivning av kollegiets roll. Då högskolans verksamhet även bygger på en ämnesstruktur och ämnestillhörighet anser vi att ämne också ska utgöra en organiserande princip. Examenstillstånd, inklusive utbildning på forskarnivå, och ämne ger tillsammans en organiserade princip som även beskriver roll och ansvar: 3 Page 144 of 155

145 Bilaga Kollegium A ansvarar för att innehåll och kvalitet i utbildning X, som leder fram till examen Y, har en sådan hög kvalitet att examenstillståndet inte ifrågasätts. Detta kan göras på en mer övergripande nivå: t.ex. utbildningar som leder fram till civilingenjörs och högskoleingenjörsnivå, i stället för att lista dem alla. Kollegium A ansvarar för att innehåll och kvalitet i kurser inom ämne Z (som kan ingå i utbildning X, men även i andra utbildningar, även i andra kollegier) håller hög kvalitet. Kollegiet ansvarar även för kvalitetsfrågor gällande forskningen och dess innehåll, vägledda av kollegiets utbildningar, med syfte att säkra att utbildningarna är forskningsbaserade. Därigenom säkerställs examenstillstånd för de aktuella utbildningsämnena och forskningens kvalitet och konkurrenskraft stärks. Innehållet i kollegium A blir således ett antal examina, utbildningsprogrammen som leder fram till dessa examina samt ett antal ämnen och dess kurser. Sorteringen av examina per kollegium motsvarar examenskartan, bilaga 1, i rektors verksamhetsuppdrag och budget (VUB). Denna ger att antal examina i kollegiet Teknik är 31 och något större än i kollegierna Hälsa respektive Utbildning, med 26 examina vardera. Kollegiet Ekonomi är minst med endast åtta examina. Antal ämnen kommer att vara flest inom kollegiet Teknik, ett 15 tal, och cirka tio inom kollegierna Hälsa respektive Utbildning, medan fem ämnen finns i kollegiet Ekonomi. För att inkludera MDH:s forskningsverksamhet och därigenom nå FUS:ens krav om sammanhållna kollegier, bör det i ämnesföreträdarnas uppdrag ingå att säkra att utbildningarna inom ämnena är forskningsbaserade. Detta kan göras på olika sätt, t.ex. genom att ämnesföreträdaren är forskningsaktiv och medverkar i en eller flera forskargrupper eller att ämnesföreträdaren säkrar att andra ämneskollegor för in forskningsperspektivet i utbildningen. Utifrån ansvaret om innehåll och kvalitet i utbildning och forskning kan ett kollegium beskrivas som ett sammanhållet utskott under fakultetsnämnden och därutöver att ämnesföreträdarna för de ämnen som sorterar under kollegiet har ett viktigt uppdrag för kvalitetsarbetet. En ansvarsuppdelning uppkommer då genom att kollegiet ansvarar för innehållet, beskrivet i utbildningsplan och kursplan, för att säkra examenstillstånden medan linjen ansvarar för genomförandet och lärares kompetens för att klara uppdragen. De befogenheter som måste ligga på kollegierna i form av utskotten eller den överordnade fakultetsnämnden bör vara att inrätta och fastställa kursplaner och i övrigt de beslut kring examen, utbildningsprogram och forskarutbildning som idag redan ligger på nämnden. Det innebär att fakultetsnämnden även fortsättningsvis inrättar ämnen, tar beslut om examensbeskrivningar och allmän studieplan för forskarutbildning och även beslutar om antagning till forskarutbildning samt licentiatuppsatsförsvar och disputation men delegerar till utskotten att inrätta utbildningsplan, kursplan och fastställa individuell studieplan. För fakultetsnämnden ingår även ansvaret för styrning och uppföljning av kvalitetsarbetet utifrån högskolans kvalitetssystem för utbildning och forskning. Beslut om genomförande som program och kurstillfällen, samt bemanning ligger i linjen hos akademin och ytterst akademichefen. Ett problem kan vara omfång av program (se uppdrag i VUB om verksamhetsmål, steg 2, ramar för kursutbud för examina). Beslutar ett kollegium om ett utökat kursutbud inom ett program får det påverkan på de resurser som krävs. En lösning kan vara att ämnesföreträdaren förankrar kursutvecklingsarbetet hos akademichefen innan arbetet inledes, för att säkra att resurser finns för att ge kursutbudet längre fram och att det är akademichef som när färdigt förslag finns ansöker om inrättande av kurs hos utskottet (under förutsättning av fakultetsnämnden delegerat beslutanderätt om inrättande av kurs till utskotten). 4 Page 145 of 155

146 Bilaga En konsekvens av förslaget blir ett utökat arbetsinnehåll för utskotten, samtidigt som detta arbete (beredande av beslut om kursplaner) redan idag sker på akademierna. Därför ska värdakademi för respektive ämne och utbildningsprogram även fortsättningsvis bereda underlaget, utifrån fakultetsnämndens regler och riktlinjer för beslut, inte ledningskansliet. Ledningskansliet är stöd för själva nämnden och eventuellt sekreterare för utskotten. Samtidigt räknar vi med att tid och resurser frigörs för fakultetsnämnden att arbeta med implementering och säkerställande av högskolans kvalitetssystem. Vi ser framför oss att detta kommer vara fakultetsnämndens huvudsakliga uppgift framöver och att ledningskansliet även fortsättningsvis utgör berednings och utredningsresurs för nämnden. Vi är medvetna om att detta leder till ökat administrativt arbete på akademierna men menar att totalt för lärosätet bör denna förändring i sig inte innebära ökat administration kring dessa uppgifter. Däremot leder det till en förändring rörande ledningskansliets arbetsinnehåll. I detta ligger även att vårt eget ansvar för kvalitetssystemet innebära ökat totalt administrativt arbete för hela MDH liksom för andra lärosäten. Ämnesföreträdare Ämnesföreträdarens uppdrag är väl beskrivet redan idag i rektors beslut om inre organisation (MDH /14): Här finns ansvar för utveckling, ämnesprogression och kvalitet, men ansvaret för forskningsbasering bör också skrivas fram och ingå för att nå FUS:ens uppdrag om att utbildning och forskning ska hållas samman. Vilka anställningar som innefattas i ett ämneskollegium eller motsvarande bör också beskrivas (professorer, lektorer, adjunkter). I sista raden gällande ämnesföreträdarskap för forskarutbildningsämne önskar arbetsgruppen att bör vara professor ändras till ska vara professor och att utskotten utser ämnesföreträdare, inte akademichefen som idag. För ämnen som inte är så stora kan man även tänka sig att de samverkar i ett ämnesområde och man har en ämnesområdesföreträdare. 5 Page 146 of 155

147 Bilaga Utbildningsledare Den beskrivning som finns för utbildningsledaren i samma rektorsbeslut fungerar också väl även om en översyn kan vara på plats: Detta uppdrag är kopplat till stöd i kvalitetsarbetet och hålla ihop utbildningsplaneringsprocessen, dvs genomförandet av utbildning, men också framtagandet av underlag för kursplaner och utbildningsplaner, dock ej innehållet som ligger på ämnesföreträdaren. Utbildningsledaren ska alltså precis som nuvarande rektorsbeslut anger svara för ett process och planeringsstöd utifrån fakultetsnämndens regelverk. I detta bör också ingå ett beredningsansvar för ärenden till utskott, innebärande även att man är föredragande av ärendena för beslut. Utbildningsledare är en viktig samordnare för arbetet med kursplaner och utbildningsplaner Samordnare för forskarutbildning En annan viktig funktion inom linjestrukturen är samordnare för forskarutbildning. Detta uppdrag är också väl beskrivet i rektors beslut om inre organisation (MDH /14), se nedan. Men även här bör man, som för utbildningsledaren, lägga till ett beredningsansvar för ärenden till utskotten, innebärande även att man är föredragande av ärendena för beslut. För att inte få divergerande arbetssätt för forskarutbildningen inom de fyra utskotten krävs dels tydlig styrning från fakultetsnämnden genom MDH gemensamma regler och riktlinjer, dels genom samverkan mellan samordnarna för forskarutbildning. Förslaget att fakultetsnämnden beslutar om inrättande av allmän studieplan, antagning av doktorand och examination av den samme är ett sätt att fortsätta säkerställa en högskolegemensam hantering av forskarutbildningen. 6 Page 147 of 155

148 Bilaga Processperspektiv Sett ur ett processperspektiv blir en del oförändrat medan annat behöver ses över i delegationsordning och anvisningar. Processen ämne: Denna process kan i stort behålla samma struktur som idag. Någon tar initiativet, det kan vara från såväl linjen som kollegiet, utifrån ett behov som identifieras. Ledningskansliet ger stöd i processen men ansökan skrivs fram inom linjen med sitt verksamhetsstöd, överlämnas av akademichefen till nämnden för granskning inom berört utskott och nämnden tar beslut. Processen kursplan: För kursplaner, inrättande, revidering och nedläggning, föreslås att beslutet flyttas från linjen (akademichef) till kollegiet (fakultetsnämnden, som i sin tur förslagsvis delegerar till berört utskott). Därmed behövs en högskolegemensam anvisning tas fram av fakultetsnämnden, som beskriver processen. Någon inom linje eller kollegium initierar processen om kursplan utifrån ett behov och med hjälp av en av linjen utsedd kursansvarig och linjens verksamhetsstöd genomförs processen fram till inlämnandet av ansökan. Förordandet av linjens verksamhetsstöd grundas i att det redan finns på plats och inget nytt stöd behöver byggas upp. Då kollegiet inte är en arbetsgivarstuktur kan det inte heller ha eget verksamhetsstöd anställt. En ansökan undertecknad av ämnesföreträdare för kvalitetssäkringen och akademichef som säkrar resurser för kursens genomförande, lämnas till fakultetsnämnden som beslutar om att inrätta eller revidera kursplan. Berört utskott tar beslut på delegation från nämnden om kursplanen. Ansökan ska innehålla en beredning i form av en kvalitetsmässig granskning i berört ämneskollegium eller motsvarande och en formaliagransking av kursplanen utförd av linjens verksamhetsstöd eller av en arbetsgrupp knuten till ett utskott, i form av en kursplanegrupp eller motsvarande. Processen utbildningsprogram: Denna process behålls i stort som idag, men arbetsgruppen föreslår att fakultetsnämnden delegerar beslutsrätten till utskotten rörande utbildningsplanerna. Innan fakultetsnämnden tar emot ärendet från akademichefen för den akademi som är värd för programmet måste alla de ämnen som ingår i examensbeskrivningen i sina ämneskollegier ha tillstyrkt förslaget i beredningen. Verksamhetsstödet 7 Page 148 of 155