Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde tisdagen den 7 mars 2017

Transkript

1 KALLELSE Nr 1:2017 Fakultetsnämndens ordförande /065 Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde tisdagen den 7 mars 2017 Plats: B212, Eskilstuna Tid: kl ca Besked om förhinder att delta vid fakultetsnämndens sammanträde lämnas till Helena Eken Asp senast fredag via epost: helena.eken.asp@mdh.se eller tel.: Ledamöter: Anne Söderlund Ordförande Magnus Wiktorsson Vice ordförande Niclas Månsson Vice ordförande Petra Heideken Wågert Lärarrepresentant Mia Heikkilä Lärarrepresentant Magnus Hoppe Lärarrepresentant Elisabeth Uhlemann Lärarrepresentant Joel Lindsten Studeranderepresentant Zainab Heidar Studeranderepresentant Karin Sandberg Doktorandrepresentant Peter Wallin Extern ledamot Stina Edqvist Extern ledamot Claudia Lampic Extern ledamot Adjungerade: Håkan Sandberg Ordförande för rekryteringskommittén 9 Jane Ståhle Chef för personalsektionen 10 Marika Hämeenniemi Mångfaldhetsstrateg 18 Tjänstemän: Andreas Boberg Biträdande chef LKA Helena Eken Asp Sekreterare/ Handläggare LKA Matilda Bölling Handläggare LKA Julia McNamara Handläggare LKA 17

2 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2017 Fakultetsnämndens ordförande /065 Ärende Åtgärd Underlag Tid 1. Mötets öppnande Val av justeringsperson Beslut 2 Ftb 3. Fastställande av föredragningslista Beslut 3 Ftb 4. MBL med fackliga organisationer Information 4 Ftb 5. Föregående mötesprotokoll Information 5 Ftb Bil 5: Vice ordförande för fakultetsnämnden Föredragande Anne Söderlund 7. Representant från fakultetsnämnden till pedagogiska rådet Föredragande Anne Söderlund 8. Datum för pedagogiskt symposium 2017 Föredragande Niclas Månsson Beslut 6 Ftb 9.45 Beslut 7 Ftb 9.50 Beslut 8 Ftb Kaffepaus ca Rapport från rekryteringskommittén Föredragande Håkan Sandberg Information 9 Ftb Bil 9: Kravspecifikationer rekryteringskommitténs ordförande Föredragande Jane Ståhle och Anne Söderlund 11. Kvalitetsdiskussion gällande utvärdering av kurser och program. Föredragande Anne Söderlund Information 10 Ftb Beslut 11 Ftb Lunch ca Ansökan om inrättande av filosofie masterexamen med huvudområde fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin inom hälsa och välfärd Föredragande Matilda Bölling Beslut 12 Ftb Bil 12:1-5, bil 12: Ansökan om inrättande av filosofie masterexamen med huvudområde folkhälsovetenskap inom hälsa och välfärd Föredragande Matilda Bölling Beslut 13 Ftb Bil 12:1-3, bil 13:6-7, bil 12:8-10, bil 13:12

3 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2017 Fakultetsnämndens ordförande /065 Ärende Åtgärd Underlag Tid 14. Ansökan om inrättande av masterprogram, 120 hp, inom området hälsa och välfärd för huvudområdet fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Föredragande Matilda Bölling Beslut 14 Ftb Bil 12:1-5, bil 12: Ansökan om inrättande av masterprogram, 120 hp, inom området hälsa och välfärd för huvudområdet folkhälsovetenskap Föredragande Matilda Bölling Beslut 15 Ftb Bil 12:1-3, bil 13:6-7, bil 12: Kvalitetsgranskning av kandidatexamen i statsvetenskap Föredragande Helena Eken Asp Beslut 16 Ftb Bil 16: Rapport om självvärdering från hållbar utveckling Föredragning Anne Söderlund och/eller Julia McNamara Information 17 Ftb Jämställdhetsintegrering vid MDH Föredragande Marika Hämeenniemi Information 18 Ftb Bil 18: Rapporter Föredragande Anne Söderlund, Magnus Wiktorsson och Niclas Månsson Information 19 Ftb Anmälan av delegationsbeslut Information 20 Ftb Mötet avslutas Information 21 Ftb 15.05

4 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse NN att jämte ordförande justera protokollet. 3. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan. 4. MBL med fackliga organisationer Inför fakultetsnämndens sammanträde ska underlag för beslut lämnas för MBL till de fackliga organisationerna SACO och OFR. Föredragande: fakultetsnämndens sekreterare Helena Eken Asp Förslag till beslut att notera informationen. Beredning Ärendena i föredragningslistan har behandlats enligt MBL. 5. Föregående mötesprotokoll Förslag till beslut att godkänna föregående mötesprotokoll

5 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Vice ordförande för fakultetsnämnden Anne Söderlund föreslår fakultetsnämnden om vem som kommer att vara vice ordförande för fakultetsnämnden. Förslag till beslut att utse Niclas Månsson till vice ordförande av fakultetsnämnden. Underlag i ärendet -

6 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Representant från fakultetsnämnden till pedagogiska rådet Fakultetsnämnden ska finnas representerade i det pedagogiska rådet vid Mälardalens högskola enligt rektorsbeslut (2016/1636) om KompetensCentrum för Studenter, Arbetsmarknad och Medarbetare (CeSAM). Fakultetsnämnden har nu att besluta om en representant till det pedagogiska rådet. Föredragande: Niclas Månsson, prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Förslag till beslut att NN utses som fakultetsnämndens representant i pedagogiska rådet. Underlag i ärendet -

7 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Datum för pedagogiskt symposium 2017 och pedagogiska pristagare för pedagogiskt pris för 2016 Fakultetsnämnden har enligt rektorsbeslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget 2017 ett uppdrag att vartannat år genomföra ett pedagogiskt symposium vid MDH. Prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå föreslår att det pedagogiska symposiet 2017 hålls den 21 mars i Västerås. Det pedagogiska symposiet kommer att planeras i samarbete med pedagogiska rådet vid MDH. Föredragande: Niclas Månsson, prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Förslag till beslut att det pedagogiska symposiet 2017 ska hållas den 21 mars i Västerås. att fakultetsnämnden noterar informationen om de pedagogiska pristagarna för Underlag -

8 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Rapport från rekryteringskommittén Information om det aktuella läget i rekryteringsarbetet utifrån aktuell statuslista. Föredragande: Ordförande för rekryteringskommittén Förslag till beslut att notera informationen Underlag Bilaga 1. Status för rekryteringsärenden

9 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Kravspecifikationer för rekryteringskommitténs ordförande Diarienummer: 2017/xxxx Handläggare: - Rekryteringskommitténs ordförande och vice ordförande utses av fakultetsnämnden för en mandatperiod på tre år, enligt högskolestyrelsens beslut om anställningsordning för lärare vid MDH (2016/2203). Vidare ska ordförande och vice ordförande vara vetenskapligt kompetenta lärare, en från det naturvetenskapliga och tekniska området och en från det humanistiska, samhälls- och vårdvetenskapliga området. De två utsedda är ordförande respektive vice ordförande beroende på inom vilket område rekryteringen ska ske. Inför att mandatperioden för den ena av de nuvarande ordförandena går ut till sommaren behöver fakultetsnämnden nu besluta om kravspecifikationerna för kommande ordförande. I samband med det finns också anledning för fakultetsnämnden att diskutera vilka för- respektive nackdelar det finns med att mandatperioderna för de två ordförande överlappar varandra. Föredragande: Anne Söderlund, dekan, och Jane Ståhle, chef för personalsektionen. Förslag till beslut att att uppdra åt ledningskansliet att utifrån fakultetsnämndens diskussion ta fram ett förslag på kravspecifikation för rekryteringskommitténs ordförande. uppdraget tar hänsyn till följande synpunkter: att utkastet ska presenteras vid fakultetsnämndens andra möte Ärendets beredning - Underlag - Delges -

10 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Kvalitetsdiskussion gällande uppföljning av kurser och program. Diarienummer: 2015/2295 Handläggare: - Arbetet med högskolans kvalitetssäkringssystem fortlöper under Arbetsgruppen består sedan årsskiftet av den nya dekangruppen med stöd av ledningskansliet. Arbetsgruppen föreslår att löpande pröva delar av det framväxande kvalitetssystemet i syfte att hitta en fungerande modell för kvalitetsutvecklande uppföljningar och dekangruppen önskar nu fånga upp fakultetsnämndens synpunkter i frågan. Föredragande Anne Söderlund Förslag till beslut att att att uppdra åt respektive akademi att senast den 31 augusti inkomma med av akademierna utvalda kursvärderingar med tillhörande kursanalyser för 20 kurser avslutade under VT2017. uppdra åt respektive akademi att senast den 28 september inkomma med av akademierna utvalda programvärderingar med tillhörande programanalyser för 5 utbildningsprogram per akademi. uppdra åt arbetsgruppen att föreslå vilka uppföljningar som ska ske och en tidsplan för dessa uppföljningar. Ärendets beredning - Underlag - Delges -

11 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Ansökan om inrättande av filosofie masterexamen med huvudområde fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin inom hälsa och välfärd Diarienummer: 2017/0101 Handläggare: Matilda Bölling Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ansöker om att inrätta masterprogram 120 hp inom området Hälsa och välfärd för huvudområde Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin (se ärende 14). HVV:s ansökan inkom den 10 augusti. I samband med detta ansöker akademin även om inrättande av ny examina: Filosofie Masterexamen med huvudområde Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Akademin önskar att programmet startar ht 2019 och i detta skede har fakultetsnämnden att ta ställning till om akademins förslag till nytt program och examen håller tillräckligt hög kvalitet för att gå vidare till extern granskning. Föredragande: Matilda Bölling, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att rekommendera att ansökan går vidare till extern granskning att utse externa granskare utifrån akademins förslag att granskarna särskilt beaktar följande aspekter: - - Ärendets beredning Ansökan har tagits fram av Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) i samarbete med Sektionen för antagning och examen och har beretts av handläggare vid Ledningskansliet. Underlag Bilaga 1: BeslutsPM Bilaga 2: Ansökan Bilaga 3: Examensmatris Bilaga 4: Lärarresurser fysioterapi Bilaga 5: Utbildningsplan fysioterapi Bilaga 8: Antagningsstatistik master Bilaga 9: Missivbrev

12 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2017 Fakultetsnämndens ordförande /065 Bilaga 10: Kompletterande uppgifter för ställningstagande om eventuellt inrättande av ämnena fysioterapi och folkhälsovetenskap på master- och forskarnivå Bilaga 11: Examensbeskrivning Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Delges Akademichef HVV, administrativ chef HVV, utbildningsledare HVV, Sektionen för antagning och examen.

13 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Ansökan om inrättande av filosofie masterexamen med huvudområde folkhälsovetenskap inom hälsa och välfärd Diarienummer: 2017/0102 Handläggare: Matilda Bölling Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ansöker om att inrätta masterprogram 120 hp inom området Hälsa och välfärd för huvudområde Folkhälsovetenskap (se ärende 15). HVVs ansökan inkom den 10 augusti. I samband med detta ansöker akademin även om inrättande av ny examina: Filosofie Masterexamen med huvudområde Folkhälsovetenskap Akademin önskar att programmet startar ht 2019 och i detta skede har fakultetsnämnden att ta ställning till om akademins förslag till nytt program och examen håller tillräckligt hög kvalitet för att gå vidare till extern granskning. Föredragande: Matilda Bölling, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att rekommendera att ansökan går vidare till extern granskning att utse externa granskare utifrån akademins förslag att granskarna särskilt beaktar följande aspekter: - - Ärendets beredning Ansökan har tagits fram av Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) i samarbete med Sektionen för antagning och examen och har beretts av handläggare vid Ledningskansliet. Underlag i ärendet Bilaga 1: BeslutsPM Bilaga 2: Ansökan Bilaga 3: Examensmatris Bilaga 6: Lärarresurser folkhälsovetenskap Bilaga 7: Utbildningsplan folkhälsovetenskap Bilaga 8: Antagningsstatistik master Bilaga 9: Missivbrev

14 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2017 Fakultetsnämndens ordförande /065 Bilaga 10: Kompletterande uppgifter för ställningstagande om eventuellt inrättande av ämnena fysioterapi och folkhälsovetenskap på master- och forskarnivå Bilaga 12: Examensbeskrivning Folkhälsovetenskap Delges Akademichef HVV, administrativ chef HVV, utbildningsledare HVV, Sektionen för antagning och examen.

15 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Ansökan om inrättande av masterprogram, 120 hp, inom området hälsa och välfärd för huvudområde fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Diarienummer: 2016/2458 Handläggare: Matilda Bölling Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ansöker om att inrätta masterprogram 120 hp inom området Hälsa och välfärd för huvudområde Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin. HVVs ansökan inkom den 10 augusti. I samband med detta ansöker akademin även om inrättande av ny examina (se ärende 12). Akademin önskar att programmet startar ht 2019 och i detta skede har fakultetsnämnden att ta ställning till om akademins förslag till nytt program håller tillräckligt hög kvalitet för att gå vidare till extern granskning. Föredragande: Matilda Bölling, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att rekommendera att ansökan går vidare till extern granskning att utse externa granskare utifrån akademins förslag att granskarna särskilt beaktar följande aspekter: - - Ärendets beredning Ansökan har tagits fram av Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) och har beretts av handläggare vid Ledningskansliet. Underlag Bilaga 1: BeslutsPM Bilaga 2: Ansökan Bilaga 3: Examensmatris Bilaga 4: Lärarresurser fysioterapi Bilaga 5: Utbildningsplan fysioterapi Bilaga 8: Antagningsstatistik master Bilaga 9: Missivbrev

16 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2017 Fakultetsnämndens ordförande /065 Bilaga 10: Kompletterande uppgifter för ställningstagande om eventuellt inrättande av ämnena fysioterapi och folkhälsovetenskap på master- och forskarnivå Delges Akademichef HVV, administrativ chef HVV, utbildningsledare HVV, Sektionen för antagning och examen.

17 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Ansökan om inrättande av masterprogram inom området hälsa och välfärd med huvudområde folkhälsovetenskap Diarienummer: 2016/2459 Handläggare: Matilda Bölling Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ansöker om att inrätta masterprogram 120 hp inom området Hälsa och välfärd för huvudområde Folkhälsovetenskap. HVVs ansökan inkom den 10 augusti. I samband med detta ansöker akademin även om inrättande av ny examina (se ärende 13). Akademin önskar att programmet startar ht 2019 och i detta skede har fakultetsnämnden att ta ställning till om akademins förslag till nytt program håller tillräckligt hög kvalitet för att gå vidare till extern granskning. Föredragande: Matilda Bölling, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att rekommendera att ansökan går vidare till extern granskning att utse externa granskare utifrån akademins förslag att granskarna särskilt beaktar följande aspekter: - - Ärendets beredning Ansökan har tagits fram av Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) och har beretts av handläggare vid Ledningskansliet. Underlag Bilaga 1: BeslutsPM Bilaga 2: Ansökan Bilaga 3: Examensmatris Bilaga 6: Lärarresurser folkhälsovetenskap Bilaga 7: Utbildningsplan folkhälsovetenskap Bilaga 8: Antagningsstatistik master Bilaga 9: Missivbrev Bilaga 10: Kompletterande uppgifter för ställningstagande om eventuellt inrättande av ämnena fysioterapi och folkhälsovetenskap på master- och forskarnivå

18 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2017 Fakultetsnämndens ordförande /065 Delges Akademichef HVV, administrativ chef HVV, utbildningsledare HVV, Sektionen för antagning och examen.

19 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Kvalitetsgranskning av kandidatexamen i statsvetenskap Diarienummer: 2016/2678 Handläggare: Helena Eken Asp Fakultetsnämnden beslutade vid sitt möte den 22 september att våren 2017 kvalitetsgranska kandidatexamen i statsvetenskap för att säkerställa att utbildningen håller en hög kvalitet för de studenter som önskar ta ut en kandidatexamen i statsvetenskap från MDH. Vid sitt möte den 27 oktober diskuterade fakultetsnämnden vilka aspekter som borde ingå i granskningen. Diskussionen mynnade i att granskningen borde fokusera på följande aspekter: lärarresurser, forskningsbas och samarbetet med andra lärosäten. Fakultetsnämnden har nu att besluta om ett upplägg för kvalitetsgranskningen av kandidatexamen i statsvetenskap. Föredragande: Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att att att granskningen ska ske genom intern granskning, akademin i ska inkomma med underlag för kvalitetsgranskningen till fakultetsnämnden senast den 25 april, samt underlagen för kandidatexamen i statsvetenskap bör besvara följande frågor: Vilka lärarresurser krävs för att långsiktigt säkerställa kvaliteten i kandidatexamen i statsvetenskap? Hur ser den planerade utvecklingen av lärarresurser ut de närmaste fem åren (pensionsavgångar, nyanställningar eller liknande)? Vilken kompetensutveckling (både inom forskning och undervisning) är planerad för nuvarande lärare inom ämnet statsvetenskap de närmaste 24 månaderna? Vilka aktuella forskningsprojekt, forskargrupper och andra nätverk deltar lärarna inom statsvetenskap i idag? Hur ser forskningssamarbetet ut med andra delar av högskolan och andra lärosäten? Hur ser forskningssamarbetet ut med andra intressenter? På vilket sätt får studenterna ta del av den forskning som idag bedrivs inom ämnet statsvetenskap vid Mälardalens högskola? Ge exempel från undervisningen. På vilket sätt säkerställs att studenter som ansöker om en kandidatexamen i statsvetenskap från MDH har tillägnat sig ett forskande förhållningssätt? samt Beskriv samarbetet med andra lärosäten utifrån hur samarbetet stärker kvaliteten för undervisning, forskning och internationalisering samt hur samarbetet är formaliserat.

20 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2017 Fakultetsnämndens ordförande /065 Ärendets beredning Förslaget har tagits fram av utbildnings- och forskningshandläggare vid ledningskansliet. Förslaget är avstämt med dekan och prodekaner. Ärendet har beretts av utskottet för forskning samt utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Lärarkompetensmatris Delges Akademichef EST, administrativ chef EST samt utbildningsledare EST

21 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Rapport om självvärdering från hållbar utveckling Diarienummer: 2016/2402 Handläggare: Julia McNamara På uppdrag av regeringen utvärderar Universitetskanslersämbetet (UKÄ) universitets och högskolors arbete med att främja en hållbar utveckling utifrån kravet i högskolelagen (1 kap. 5 ) att universitet och högskolor i sin verksamhet ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Fokus för utvärderingen är utbildning för hållbar utveckling (grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå). Varje lärosäte beskriver detta i en självvärdering utifrån en av UKÄ fastställd vägledning med anvisningar och bedömningsgrunder. Information om utvärderingens genomförande och MDH:s arbete med självvärderingen gavs till fakultetsnämnden den 15 december Underlag har inhämtas från olika delar av högskolan. Högskolans självvärdering lämnas till UKÄ den 7 mars Vid fakultetsnämndens möte den 7 mars rapporterar Julia McNamara om resultatet och erfarenheter från arbetet med självvärderingen. Föredragande: Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare. Förslag till beslut att notera informationen Ärendets beredning Planering av det interna arbetet med utvärderingen har gjorts av dekanerna tillsammans med handläggare vid ledningskansliet. Avstämningar har även gjorts med rektors ledningsgrupp. Självvärderingen har granskats av en intern läsgrupp utsedd av fakultetsnämnden. De fyra granskarna har lämnat kommentarer och förbättringsförslag som har bidragit till att förbättra och förtydliga delar av självvärderingen. Underlag Självvärderingen finns tillgänglig efter rektorsbeslut den 6 mars Delges Akademichefer

22 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Jämställdhetsintegrering vid MDH Diarienummer: 2016 Handläggare: Marika Hämeenniemi Marika Hämeenniemi, mångfaldhetsstrateg, och Thomas Wahl, akademichef för akademin för ekonomi, samhälle och teknik, är samordnare för MDH:s arbete med jämställdhetsintegrering. Ett första utkast till plan för hur MDH:s arbete med denna process ska se ut år ska finnas klart 15 mars och den slutgiltiga planen ska redovisas för regeringen 15 maj. Följande tre områden föreslås ligga som grund för den kommande planen med jämställdhetsintegrering: 1. Utbildningarnas form och innehåll 2. Forskningens villkor 3. Det akademiska ledarskapet Samordnarna vill involvera nämnden i processen genom en kort presentation och diskussion. Vid kommande sammanträde fortsätter och fördjupas dialogen. Föredragande: Marika Hämeenniemi, mångfaldhetsstrateg och Thomas Wahl, akademichef EST Förslag till beslut att notera informationen Ärendets beredning - Underlag Bilaga 1: JiHU problem, mål och aktiviteter vid MDH Bilaga 2: Inventera vägledning för jämställdhetsintegrering i akademin Delges -

23 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Rapporter Dekan och prodekaner rapporterar som händelser sedan fakultetsnämndens senaste sammanträde. Förslag till beslut att notera informationen.

24 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Anmälan av delegationsbeslut Nedanstående beslut är tagna av dekanus, prodekan och utskott på delegation från nämnden sedan nämndens föregående sammanträde: Datum Beslut Beviljande av försvar av licentiatuppsats Worrada Nookuea, EST ämnet energi- och miljöteknik Beviljande av försvar av licentiatuppsats Moa Swing Gustafsson, EST ämnet energi- och miljöteknik Antagning till forskarutbildning av Ida Sylwan, EST ämnet energi- och miljöteknik Antagning till forskarutbildning av Tin Nwe Aye, UKK ämnet matematik/tillämpad matematik Antagning till forskarutbildning av Julieth Castellanos, IDT ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Ann-Louise Lindborg, IDT ämnet elektronik Antagning till forskarutbildningens senare del av Patrik Gustafsson, UKK ämnet didaktik Antagning till forskarutbildning av Per Bäck, UKK ämnet matematik/tillämpad matematik Antagning till forskarutbildning av Daniel Brahneborg, IDT ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Per Erik Strandberg, IDT ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Johan Sundell, IDT ämnet datavetenskap Beviljande av disputation Pornpun Mansatchakun, HVV ämnet vårdvetenskap Beviljande av disputation Johannes Rytzler UKK ämnet didaktik Beviljande av försvar av licentiatuppsats Jingjing Song, EST ämnet energioch miljöteknik Beviljande av försvar av licentiatuppsats Erik Flores, IDT ämnet Innovation och design Beviljande av disputation Rose-Marie Johansson Pajala HVV ämnet vårdvetenskap

25 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Revidering av övergångsbestämmelser i examensbeskrivningen för civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Antagning till forskarutbildning av Rong Gu, IDT, ämnet datavetenskap Beviljande av försvar av licentiatuppsats Karl Lundengård, UKK ämnet matematik/tillämpad matematik Beviljande av försvar av licentiatuppsats Markus Wallmyr, IDT ämnet datavetenskap Beviljande av försvar av licentiatuppsats Francisco Pozo, IDT ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildningens senare del av Robert Aulin, EST, ämnet energi- och miljöteknik Beslut om ändrad sammansättning av betygsnämnd samt byte av reserv vid Erik Flores, IDT, licentiatseminarium Revidering av utbildningsplan för speciallärarprogrammet i lärarlyftet (XAUM1) Förslag till beslut att notera informationen. 21. Mötet avslutas

26 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 9.1 Ref.nr. 2016/1371 Professor i företagsekonomi med inriktning organisation, EST Anhållan inkom (2016/0037) Sista ansökningsdag Ref.nr 2016/1822 Universitetssektor i statsvetenskap, EST Ref.nr. 2016/1738 Senior Lecturer in English Studies, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2016/2202 Universitetslektor i socialt arbete, HVV Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga -Arja Ropo University of Tampere, Finland Inkommit godkänt Eeero Waara Aalto University, Finland Inkommit godkänt 2 sökande Beslut om sakkunniga. Catarina Kinnvall, professor, Lund universitet Deadline Patrik Hall, professor, Malmö högskola Deadline sökande Beslut om sakkunniga -Virginia Langum vid Umeå universitet Inkommit godkänt -Pekka Lintunen vid Universitetet i Åbo Inkommit godkänt 4 sökande Sakkunniga: -Kristian Daneback vid Göteborgs universitet Ulla-Karin Schön vid högskolan Dalarna Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Thomas Wahl, Eva Maaninien- Olsson, Ulf Andersson och Lucia Crevani Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana Akademiledamöter: Madeleine Lundberg, Joakim Johansson Sammanträde Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Sammanträde Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. 1

27 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 9.1 Ref.nr. 2016/1876 Ansökan om befordran till professor i energiteknik, EST Ansökan inkom Eva Thorin Beslut om sakkunniga Prof Umberto Desideri vid Universitetet i Pisa, Italien Ska inkomma S.K. Chou, Professor, Department of Mechanical Engineering, National University of Singapore (NUS) Inkommit godkänt Rekryteringskommitté bildad Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Thomas Wahl, Erik Dahlquist och Jinyue Yan Ref.nr. 2016/2247 Ansökan om befordran till professor i datavetenskap, IDT Ansökan inkom Jan Carlson Godkända sakkunnigutlåtanden Rekryteringskommitté bildad Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Damir Isovic, Radu Dobrin, Hans Hansson RB Sammanträde Protokoll skrivs Ref.nr. 2016/2545 Gästprofessor datavetenskap, IDT Rob Davis Beslut om sakkunniga: Martin Törngren, KTH Inkommit godkänt Petru Eles, Linköpings universitet Inkommit godkänt Rekryteringskommitté bildad Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Thomas Nolte, Mats Björkman RB Ref.nr 2016/2973 Ansökan om att antas som docent i företagsekonomi Magnus Hoppe Beslut om sakkunnig: Magnus Klofsten, Linköpings universitet Deadline: Sammanträde Inställt! Rekryteringskommitté Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg.

28 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 9.1 Ref.nr 2016/2061 Ansökan om att antas som docent i datavetenskap, IDT Ref.nr 2016/2399 Ansökan om att antas som docent i pålitlig programvara, IDT Thomas Larsson Barbara Gallina Beslut om sakkunnig: - Anders Ynnerman, Linköpings universitet Deadline Beslut om sakkunnig: Simin Nadjm-Tehrani, Linköpings universitet Inkommit godkänt Rekryteringskommitté Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. Rekryteringskommitté Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. Ref.nr 2016/2469 Ansökan om att antas som docent i innovationsteknik med inriktning mot arbetslivsoch organisationspedagogik, IDT Ref.nr 2017/0562 Universitetslektor i energiteknik, EST Sista ansökningsdag: Peter E. Johansson Beslut om sakkunnig: -Per-Erik Ellström Linköpings universitet Deadline Beslut om sakkunniga: Rekryteringskommitté Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. Akademiledamöter: Ref.nr 2017/0555 Universitetslektor i datavetenskap, IDT Sista ansökningsdag: Beslut om sakkunniga: Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. Akademiledamöter: Ref.nr 2016/1769 Universitetslektor i marknadsföring. (Senior Lecturer in Marketing), EST 6 sökande Beslut om sakkunniga: Dr. David Ross Brennam, University of Hertfordshire Inkommit godkänt Professor Niina Nummela University of Turku. Inkommit godkänt Rekryteringskommitté bildad: Ordförande, Håkan Sandberg, akademirepresentanter: Ulf Andersson och Eva Maaninen-Olsson Protokoll skrivs 3

29 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 9.1 Ref. nr 2016/2794 Universitetslektor i företagsekonomi, EST Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga: -Mikael Hilmersson, Göteborgs universitet Inkommit. Koll pågår. -Laurence Romani, Handelshögskolan i Stockholm Deadline Rekryteringskommitté bildad: Ordförande, Håkan Sandberg vice ordförande Bozena Guziana. Akademirepresentanter: Eva Maaninen-Olsson, Esbjörn Segelod 2016/2795 Universitetslektor i företagsekonomi med inriktning mot organisation, EST Sista ansökningsdag: Ref. nr. 2017/0538 Universitetslektor i matematik/tillämpad matematik, inriktning matematisk statistik, UKK Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga: Magnus Hansson, Örebro universitet Deadline: Petra Adolfsson, Göteborgs universitet Deadline: Rekryteringskommitté bildad: Ordförande, Håkan Sandberg vice ordförande Bozena Guziana. Akademirepresentanter: Eva Maaninen-Olsson och Anette Hallin Rekryteringskommitté bildad: Ordförande, Håkan Sandberg vice ordförande Bozena Guziana. Akademirepresentanter: 4

30 Bilaga 1 ärenende Ärende MDH 2016/2458, 2016/2459, 2017/0101 samt 2017/ (8) BeslutsPM Beslutande Fakultetsnämnden Handläggare Matilda Bölling BESLUTSPROMEMORIA Ansökan om inrättande av masterprogram 120 hp inom området Hälsa och välfärd för huvudområdena Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin samt Folkhälsovetenskap Bakgrund Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ansöker om att inrätta masterprogram 120 hp inom området Hälsa och välfärd för huvudområdena Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin samt Folkhälsovetenskap. De nu sökta inriktningarna kompletterar befintlig masterutbildning vid HVV inom huvudområdena Vårdvetenskap med inriktning mot Omvårdnad, Socialt arbete och Arbetslivsvetenskap. De tvååriga masterprogrammen på HVV är tänkta att utgöra en länk mellan grund- och forskarutbildningen. Masterutbildningen kommer således att ersätta de magisterutbildningar inom huvudområdena Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och Folkhälsovetenskap som hittills erbjudits av HVV. Akademi HVV ansökte redan 2013/14 om att få inrätta masterprogram med inriktning sjukgymnastik och folkhälsovetenskap. Fakultetsnämnden valde då att inte inrätta dessa områden utifrån de externa granskarnas kommentarer, se vidare under avsnittet Överväganden. HVV hade inom ramen för MDHs Verksamhetsmål, uppdrag och budget 2016 (VUB16) ett uppdrag att ta fram underlag för ställningstagande om eventuell examensrättighet på masternivå inom huvudområdena Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin respektive Folkhälsovetenskap. Efter avstämning med rektor har akademin getts godkännande att hos fakultetsnämnden ansöka om att få inrätta omnämnda examina och program. Akademin önskar att programmen startar ht 2019 och i detta skede har fakultetsnämnden att ta ställning till om akademins förslag till nya program håller tillräckligt hög kvalitet för att gå vidare till extern granskning. Förslaget till nya examina samt program har i februari 2017 behandlats i respektive utskott, se vidare under avsnittet Överväganden.

31 Bilaga 1 ärenende Faktasammanställning I akademins ansökan beskrivs att MDH har lyckats identifiera ett angeläget område det överlappande fältet mellan Hälsa och välfärd där det finns ett tydligt behov av forskning och kunskapsutveckling vilket motiverar de nu sökta programmen. Anledningarna beskrivs vara många ex. att hälso- och sjukvårdens arenor förflyttas alltmer från det offentliga rummet till det privata varvid fler myndigheter, privata aktörer och närstående blir involverade. Landsting och kommuner har ett övergripande ansvar för hälsa, sjukvård och för det sociala fältet. Med ansvaret följer krav på samarbete mellan aktörerna som historiskt sett inte varit okomplicerat. Trots att aktörerna många gånger har samma målgrupp i fokus finns samarbetssvårigheter. Samverkan är enligt ansökan ständigt pågående för utbildningar på alla nivåer inom akademin och äger rum ex. inom olika branschråd för programutbildningar på grundnivå och avancerad nivå och inom olika doktorandprojekt i forskarutbildningen som skapats i samverkan inom området Hälsa och välfärd. 2 (8) De tvååriga masterprogrammen på HVV är en länk mellan grund- och forskarutbildningen och parallellt med föreliggande ansökan om att få inrätta masterutbildning inom folkhälsovetenskap och fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin bereds en ansökan om att få inrätta forskarutbildning inom respektive ämne. Inom ämnesområdena Folkhälsovetenskap och Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin finns rätten att examinera på magisternivå sedan många år tillbaka. Det påpekas dock i ansökan att magister-utbildningar inom området Hälsa och välfärd är sårbara då de till skillnad från grundutbildningarna inte alltid lockar tillräckligt många sökande. Det förslag som presenteras i ansökan avser dra nytta av de stabila utbildningar som finns på grundnivån och det intresse som visats för området Hälsa och välfärd på forskarutbildningsnivå, vilket ligger i linje med högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi för där följande slås fast: Utveckling mot utbildningar sammanhållna över grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå som möjliggör progression från grundutbildning till forskarutbildning. Genom att delvis förena master- och forskarutbildning under masterutbildningens andra år, menar akademin att en kontinuitet och en mängd samverkansvinster kan uppnås för både HVV och för studenten. I ansökan påpekas vidare att Hälsa och välfärd har utsetts till en av tre utvecklingsmiljöer på MDH. I högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi för framgår att utvecklingsmiljöer ska erbjuda utbildning på engelska på avancerad nivå. Akademin påpekar också att i MDHs Forsknings- och utbildningsstrategi för är internationalisering framträdande och de här sökta utbildningarna passar väl in i denna linje. Omvärldsanalys och anställningsbarhet HVV presenterar statistik som visar att intresset för mastersexamina i Sverige ökat kraftigt (se Bilaga 10): antalet utfärdade masterexamina har ex. ökat från 340 läsåret 2007/08 till 8599 läsåret 2014/15. De områden som utfärdat flest examina är teknik, samhällsvetenskap och naturvetenskap följt

32 Bilaga 1 ärenende av hälso- och sjukvård samt social omsorg på fjärde plats. I ansökan finns dock inga uppgifter specifikt för de här sökta masterexamina. 3 (8) I ansökan presenteras även en sammanfattning av nationella masterutbildningar inom relevanta områden och man konstaterar bland annat att inom fysioterapi finns i dagsläget inget masterprogram med inriktning mot beteendemedicin, vilket är en inriktning som starkt efterfrågas i kommun och landsting. Det perspektiv som högre utbildning inom Hälsa och välfärd ger bör kunna tillgodose behovet av att vara ett överlappande fält där det finns ett tydligt behov av kunskapsutveckling. Program med både nära anknytning till arbetsliv (ledarskap, organisation, evidensbaserad praktik) och till forskning (samläsning med forskarutbildning) bör enligt ansökan ge tydliga synergier och motverka den polarisering som framhållits som hot mot andra masterutbildningar. HVV påpekar vidare att masterutbildningarna inom de tre nuvarande huvudområdena vid HVV har haft förhållandevis svagt söktryck. I de förslagna huvudområdena Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och Folkhälsovetenskap kommer det enligt ansökan att vara fokus på efterfrågade områden vilket borde vara gynnsamt både för MDH och för kommuner och landsting. HVV menar att de två nya huvudområdena kommer att öka söktrycket till masterprogrammen inom Hälsa och välfärd. Vad gäller totalt antal sökande och förstahandssökande nationellt för masterutbildning inom Hälsa och välfärd (relevanta inriktningar) påpekar akademin att det finns ett stort intresse med många sökande vilket styrks av bifogad antagningsstatistik (se Bilaga 8). Det bifogade materialet visar dock även att MDHs befintliga masterutbildningar inom Hälsa och välfärd har relativt få förstahandssökande. Akademin har tidigare inhämtat synpunkter från verksamhetsansvariga inom kommunal vård och omsorg. Slutsatser av dessa synpunkter är att flera verksamhetsansvariga efterfrågar och ser fördelar med de här sökta utbildningarna, för ex. verksamhetsutveckling och kompetenshöjning. Dessutom betonas samordningsvinster av att professioner/ämnesområden studerar tillsammans. Samtidigt poängteras den utmaning som denna utbildning ger för den egna verksamheten med frågan: Hur kan vi inom olika yrkesområden ta tillvara den kompetensen på rätt sätt? Vad gäller arbetsmarknadens efterfrågan saknas prognoser på lång sikt i materialet från HVV. Enligt SCB finns dock risk för viss brist på fysioterapeuter till och med Även enligt SACOs årliga rapport Framtidsutsikter beräknas en brist på fysioterapeuter/sjukgymnaster medan ett visst överskott beräknas för hälsovetare/folkhälsovetare till och med Dessa prognoser säger dock inget om masterutbildningar specifikt. HVV påpekar i sin ansökan även utmaningen med att vissa delar av arbetsmarknaden sannolikt inte har kännedom om vilken kompetens utbildningen ger och vilket värde det har för anställningsbarhet och användbarhet. 1 SCBs rapport Trender och prognoser: R1401.pdf 2

33 Bilaga 1 ärenende Programmets upplägg, innehåll och progression 4 (8) Den översiktliga beskrivningen av programmen framgår i förslag på struktur för masterprogram, se s.16 i Bilaga 2. Masterprogrammens kurser kommer enligt ansökan även ingå i akademins utbud av fristående kurser. Syftet är att öka studentvolymen och på så sätt även stärka akademins ekonomi. I ansökan påpekas att studentantalet vid ämnesspecifika kurser inom respektive programinriktning sannolikt kan komma att vara lågt vilket kräver ett alternativt pedagogiskt upplägg. Akademin planerar för ett pedagogiskt upplägg som inte kräver de resurser som gäller för kurser med fler studenter. Upplägg för ämnesspecifika kurser kan kännetecknas av större grad av självstudier, alternativt i grupp, eller ges i form av läskurser som inte kräver lärarresurser i samma utsträckning som andra kurser med fler studenter. Under år 2 inom masterprogrammen planeras samläsning med forskarutbildningens år 1 vilket ger bättre resursutnyttjande framförallt när det gäller bemanning. För kursers innehåll se matris i bilaga 3 (Bilaga 3. Examensmatris) där kursers lärandemål, innehåll och examinationer framgår. Examenskrav framgår av examensbeskrivningen. De ämneskurser som ingår i matrisen är ett urval av kurser från respektive huvudområde. Progressionen under det första läsåret bygger enligt ansökan på kunskaper som har tillägnats i utbildningar som ger kandidatexamen inom de två huvudområdena. Masterprogrammens fokus under första läsåret är att studenten ska skaffa sig fördjupade kunskaper i ledarskap, organisation och teamarbete samt söka, värdera och använda vetenskaplig kunskap i utvecklingsarbeten. Det första läsåret innehåller också kurser som är fördjupningar inom respektive huvudområde. Det andra läsåret har fokus på forskning. Förutom examensarbeten inom respektive huvudområden finns en fördjupningskurs och möjlighet att välja kurs vid annat lärosäte av relevans för huvudområdet. De gemensamma kurserna under andra läsåret ger en fördjupad förståelse för hälsa- och välfärdsområdet och de forskningsfrågor som är relevanta inom detta forskningsområde. Progressionen ligger i att studenterna skaffar sig fördjupade kunskaper och förståelse för hur olika discipliner kan samverka inom forskningsområdet för att besvara frågeställningar i ett vidare perspektiv än enbart utifrån en enstaka disciplin. Planer för att kvalitetssäkra examensarbeten samt lärarkompetens I ansökan beskrivs att akademin under 2016 arbetade fram nya riktlinjer för examens-/självständiga arbeten inom huvudområdena på grundnivå och avancerad nivå i syftet att beskriva en gemensam standard för examensarbeten. Undervisning av lärare med både ämnes- och metodspecifik kunskap kommer att utgöra naturlig del för att kvalitetssäkra examensarbeten på masternivå. Akademin har en stor grupp handledare med en lång handledarerfarenhet på olika nivåer; inom huvudområden Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning finns enligt ansökan upp till 10 möjliga handledare (disputerade) och inom Folkhälsovetenskap finns 9 handledare (disputerade). Åtta disputerade lärare inom huvudområdet Fysioterapi och sex lärare inom Folkhälsovetenskap har även forskarhandledarutbildning. HVV beskriver att man kommer att eftersträva

34 Bilaga 1 ärenende att knyta examensarbeten till befintliga forskningsprojekt liksom uppmuntra frågeställningar från kliniska verksamheter inom både Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och Folkhälsovetenskap. För en mer detaljerad beskrivning av lärarkompetens se bilaga 4 för Folkhälsovetenskap och bilaga 5 för Fysioterapi. 5 (8) Utbildningsmiljö I ansökan beskrivs att HVV har en omfattande erfarenhet av utbildning på både grund- och avancerad nivå. Det finns etablerade samarbeten mellan forskare och ämnesgränser som genererat såväl gemensamma publikationer, ansökningar om forskningsmedel samt doktorandprojekt. Man påpekar att akademin under senaste året arbetat aktivt med att tydliggöra och stärka forskningsbasen inom akademin dels i forskningsmiljöerna och dels inom befintliga utbildningar på både grundnivå och avancerad nivå. Seminarieverksamheten vid Akademin för hälsa, vård och välfärd är knuten till de olika huvudområden som finns på akademin. Det anordnas högre seminarier i huvudområdena, ämneskollegier samt forsknings- och doktorandseminarier. Utöver denna verksamhet tillkommer seminarier då artiklar och delar av avhandlingar presenteras och diskuteras. I ett forskningsråd träffas de seniora forskarna cirka tre gånger per termin. Forskningsrådets syfte är att dra upp övergripande riktlinjer för forskningsverksamheten vid Akademin för hälsa, vård och välfärd. Genom upplägget av masterutbildningen kommer studenterna på ett naturligt sätt att bli en del av forskarutbildnings- och forskningsmiljön främst i utbildningens andra år. Genom att utbildning är öppen även för internationella studenter, både inom master- och inom forskarutbildningen, kommer det internationella inslaget bli lika självklart som det nationella. Dimensionering och marknadsföring I ansökan framgår att programmet initialt har dimensionerats för en studentgrupp om 25 studenter och planen är att antagning sker vartannat år så att samläsning med forskarutbildning möjliggörs. De kurser som utgör profilområden ges som fristående kurser. Fristående kurser på avancerad nivå inom Fysioterapi med inriktning beteendemedicin och inom Folkhälsovetenskap har under ett antal år haft ett högt söktryck, dvs. kurserna bär sig själva ekonomiskt väl. Det beskrivs i ansökan vara ekonomiskt fördelaktigt att dessa kurser införlivas i en masterutbildningar i Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin respektive Folkhälsovetenskap. Marknadsföring av planerade masterutbildningar ska enligt ansökan genomföras inom ordinarie rekryteringsarbete vid MDH och utifrån upprättad rekryteringsplan på HVV. Vid akademin skall studentrekrytering genomföras i samverkan med utländska lärosäten och organisationer där befintliga avtal och överenskommelser är etablerade eller under utveckling. Från ett flertal av dessa samverkanspartners finns ett uttalat intresse av att skicka studenter till detta masterprogram och i vissa fall är målsättningen att masterprogram skall utgöra ett steg mot forskarutbildningen inom Hälsa och

35 Bilaga 1 ärenende välfärd. Nuvarande externa kontakter inom kommuner och landsting i regionen utgör värdefulla kanaler för information och stöd vid rekrytering av sökande till masterutbildning. HVV beskriver sig även ha ett stort och växande kontaktnät inom den internationella utbildningsverksamheten på samtliga nivåer, som kommer att användas i största möjliga grad för marknadsföring och rekrytering av studenter till masterprogram. 6 (8) Språk och internationaliseringsaspekter Masterutbildning kommer enligt rekommendationer i högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi för att vara engelskspråkig. Forskarutbildningen inom Hälsa och välfärd är på engelska vilket innebär att för samtliga kurser vid samläsning utgör engelska undervisningsspråk. Vid övriga kurser inom masterprogram där samtliga kursregistrerade utgör studenter med svenska som modersmål kan undervisningsspråk då vara svenska. Masterprogrammen med engelska som undervisningsspråk kommer inte att innehålla dubbla examina utan examina utgörs av den inriktning som student väljer vid ansökan och utifrån de examenskrav som gäller för respektive huvudområde. Samverkan med annat lärosäte för genomförande av dessa masterprogram är vid ansökningstillfället inte aktuellt. Akademin har och bygger kontinuerligt ett internationellt kontaktnät, där både rekrytering av studenter och gästlärare planeras. I internationell jämförelse kan undervisningstid och kontakttid med studenter inom högre utbildning ha stor variation. Inom svensk högskola och universitet kan både undervisningstid och undervisningsformer variera i stor utsträckning. I dagsläget finns inga fastställda kriterier eller anvisningar för vad som är rekommenderat när det gäller undervisningstid/kontakttid. I det sammanhanget är det värdefullt att studenter får en tydlig information i studiehandelning om undervisningstid och kontakttid med lärare som är aktuell för programmen. Överväganden Fakultetsnämndens nuvarande process för inrättande av nya examina/program är att förutsättningar för kvalitet ska bedömas av minst tre externa granskare. En extern granskning gjordes i samband med det tidigare ansökningsärendet 2013/14. Granskarna ifrågasatte ex. huruvida akademin i ansökan påvisat att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden samt huruvida det finns en efterfrågan från studenter. Förtydliganden om lärarkompetens efterfrågades också. Akademin har bemött de tidigare granskarnas kommentarer i ansökan (se s.14 i Bilaga 2). Baserat på detta underlag har nämnden nu att ta ställning till huruvida det bör göras en ny extern granskning eller ej? Akademi HVVs ansökan om att inrätta nya examina samt program inom området Hälsa och välfärd för huvudområdena Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin samt Folkhälsovetenskap på masternivå har i februari 2017 behandlats i respektive utskott. I utskotten diskuterades exempelvis

36 Bilaga 1 ärenende lärarresurser, studentefterfrågan, ansökans disposition och argumentation samt arbetsmarknadens behov och intresse. 7 (8) Utskottet för forskning samt utskottet för forskarutbildning beslutade att föreslå fakultetsnämnden att rekommendera att ansökan går vidare till extern granskning. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå beslutade att föreslå fakultetsnämnden att rekommendera att ansökan går vidare till extern granskning efter följande kompletteringar: att ansökans disposition och argumentation för inrättandet av masterexamen samt masterprogram med huvudområdena Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin samt Folkhälsovetenskap tydliggörs och att argumentationen särskilt bemöter de problem som synliggörs i ansökan angående arbetsmarknadens behov och intresse. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå beslutade även att föreslå fakultetsnämnden att utse granskare i enlighet med akademins förslag. Baserat på detta underlag har fakultetsnämnden nu att ta ställning till om akademins förslag till nya examina och program håller tillräckligt hög kvalitet för att gå vidare till extern granskning eller om ansökan behöver kompletteras? Beredningens rekommendation Beredningen rekommenderar att en ny extern granskning görs då det framkommer av ansökan att programnamn och programinnehåll/struktur delvis har ändrats sedan den tidigare granskningen gjordes år Eftersom det dessutom gått ett antal år sedan den tidigare granskningen kan relevanta omständigheter ha förändrats vilket kan påverka ex. lärarresurser, rekryteringsmöjligheter och anställningsbarhet för studenterna. Akademi HVV presenterar följande förslag till externa granskare: professor Gunnevi Sundelin, Umeå universitet, och professor Charli Eriksson, Örebro universitet, enhetschef Frida Söderqvist, Rehabenhet Eskilstuna kommun samt medicine doktor Ann-Sophie Hansson, tidigare verksamhetschef vid Folkhälsoenhet dåvarande Landstinget Västmanland. Ansökan innehåller den information som fakultetsnämnden efterfrågar vid inrättande av examina och program och beredningen anser därmed att ansökan innehåller tillräcklig information för att gå vidare till kvalitetsgranskning. Baserat på diskussionen i utskotten rekommenderar dock beredningen att innan ansökan skickas på extern granskning bör den återremitteras till akademi HVV för att kompletteras för att tydliggöra ansökans disposition och argumentation för inrättandet av masterexamen samt masterprogram med huvudområdena Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin samt Folkhälsovetenskap och att argumentationen särskilt bemöter de problem som synliggörs i ansökan angående arbetsmarknadens behov och intresse. Efter kompletteringar har akademi HVV fortfarande möjlighet att återkomma till nämnden med avsikt att starta programmet ht19 enligt akademins önskemål. Beredningen noterar även att examensmatrisernas nuvarande utformning kan försvåra granskningen för de externa granskarna. Detta då den inskickade examensmatrisen inte tydligt visar vilka kurser som är tänkta att uppfylla de enskilda nationella examensmålen. För att underlätta för granskarna i sin bedömning bör akademin ha gjort en matris där man kan se

37 Bilaga 1 ärenende vilka kurser som är tänkta att leda till vilken examen samt vilka kurser/lärandemål som är tänkta att uppfylla vilket nationellt examensmål. 8 (8) Vidare noterar beredningen att beskrivningen av innehållet i de föreslagna utbildningsplanerna inte stämmer överens med utbildningsplanerna för de redan inrättade masterprogrammen inom området Hälsa och välfärd. De föreslagna utbildningsplanerna följer inte heller fullt ut riktlinjerna för utbildningsplaner då alla kurserna inte listas per ämne eller huvudområde. Beredningen föreslår fakultetsnämnden att besluta: att ansökan återremitteras till akademi HVV för kompletteringar avseende följande: att ansökans disposition och argumentation för inrättandet av masterexamen samt masterprogram med huvudområdena Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin samt Folkhälsovetenskap tydliggörs att argumentationen särskilt bemöter de problem som synliggörs i ansökan angående arbetsmarknadens behov och intresse att förtydliga examensmatriserna, så att det går att se hur de enskilda kurserna svarar mot de enskilda examensmålen att komplettera och/eller uppdatera utbildningsplanerna så att det finns en överensstämmelse med de redan inrättade masterprogrammen i hälsa och välfärd

38 Bilaga 2 ärende Ansökan om att inrätta Masterprogram inom området Hälsa och välfärd inom huvudområdena Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin eller Folkhälsovetenskap. Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ansöker om att inrätta Masterprogram inom Hälsa och välfärd för huvudområdena Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin eller Folkhälsovetenskap. Programnamn på svenska och engelska samt omfattning i högskolepoäng Masterprogram inom hälsa och välfärd 120 hp med huvudområden Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Masterprogram in Health and Welfare 120 credits with main fields: Physiotherapy with specialization in Behavioural Medicine Masterprogram inom hälsa och välfärd 120 hp med huvudområden Folkhälsovetenskap. Masterprogram in Health and Welfare 120 credits with main fields: Public Health Science. Examen/examina efter genomgången utbildning Efter genomgången utbildning kan studenten ansöka om Filosofie Masterexamen med huvudområdet Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin eller Folkhälsovetenskap. Degree of Master of Philosophy in Physiotherapy with specialization in Behavioural Medicine, 120 credits or Public Health Science 120 credits. Nulägesbeskrivning och beskrivning av behovet av Masterprogram Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning eller Folkhälsovetenskap Utbildningar inom hälsa, vård och välfärd på Mälardalens högskola (MDH) är generellt väl utvecklade på grundnivå för Fysioterapi- och Folkhälsoprogrammen. Inom ämnesområden, folkhälsovetenskap och fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin, på HVV finns magisterutbildning eller rätten att examinera på magisternivå sedan många år tillbaka. Emellertid visar erfarenheten att magisterutbildningar inom området Hälsa och välfärd är sårbara då de till skillnad från grundutbildningarna inte alltid lockar tillräckligt många sökande. Det förefaller som att de miljöer där presumtiva studenter till magister/masterprogram arbetar inom ämnesområdet fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin, inte har tillräckligt med incitament för att gå en utbildning på avancerad nivå. Till skillnad mot ämnet folkhälsovetenskap där studenterna har svårt att få jobb om de inte har en magister/master. Senast MDH hade ett magisterprogram inom folkhälsovetenskap var hösten 2009 och då var 16 studenter registrerade. Sedan 2009 har MDH erbjudit studenterna ett kurspaket som kan leda till en magisterexamen. Till höstens kurser i kurspaketet är det ca 20 förstahands sökande på de ingående kurserna. 1

39 Bilaga 2 ärende Sommaren 2011 meddelande dåvarande Högskoleverket, numera Universitetskanslerämbetet UKÄ, att MDH erhållit examensrätt för master- och forskarutbildning inom området Hälsa och välfärd. Hösten 2012 startade MDH forskarutbildningen i området Hälsa och välfärd med 22 doktorander. Hösten 2014 antogs ytterligare 10 doktorander. Det är planerat att intag ska ske vartannat år med c:a 8-12 doktorander vid varje tillfälle. Utbildningen har rönt intresse såväl från UKÄ som från regionala och internationella aktörer. Det förefaller som MDH har lyckats identifiera ett angeläget område det överlappande fältet mellan Hälsa och välfärd där det finns ett tydligt behov av forskning och kunskapsutveckling. Anledningarna är många och några förklaringar finns i följande: Hälso- och sjukvårdens arenor förflyttas alltmer från det offentliga rummet till det privata varvid fler myndigheter, privata aktörer och närstående blir involverade. Landsting och kommuner har ett övergripande ansvar för hälsa, sjukvård och för det sociala fältet. Med ansvaret följer krav på samarbete mellan aktörerna som historiskt sett inte varit okomplicerat. Trots att aktörerna många gånger har samma målgrupp i fokus finns samarbetssvårigheter. Orsakerna till samarbetssvårigheterna finns det säkert flera förklaringar till, men en viktig anledning förefaller vara att hälso- och sjukvårdens aktörer och aktörerna på det sociala fältet har olika kulturer, lagstiftningar, benämningar och arbetssätt. Den samhälleliga utvecklingen i kombination med en förändrad populationsstruktur med nya livsmönster, (o)hälsofaktorer och den tekniska utvecklingen ställer krav på flexibilitet, öppenhet och innovation i forskning och i utbildning. Den mång-/tvärvetenskapliga ansatsen där synergieffekter bidrar till såväl området Hälsa och välfärd som de enskilda huvudområdenas utveckling, är särskilt lämpad för att möta ovan nämnda krav. De huvudområden som HVV i dag har masterexamina för är; Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, Socialt arbete och Arbetslivsvetenskap de huvudområden som denna ansökan gäller är; Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin samt Folkhälsovetenskap. En stor vinst för samhället, individen och de närstående, vore om dessa kulturer skulle kunna mötas och befrukta varandra till exempel i en master- eller forskarutbildning i syfte att möta morgondagens behov av bland annat arbets- och verksamhetsledare. Hälsa och välfärd har utsetts till en av tre utvecklingsmiljöer på MDH. I högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi för framgår att utvecklingsmiljöer ska erbjuda utbildning på engelska på avancerad nivå (sid 8). Med hänsyn till det specifika område hälso- och välfärdsutbildningar befinner sig i och därmed den problematik som finns att rekrytera studenter till magister/masterutbildningar har ett förslag tagits fram som kan dra nytta av de stabila utbildningar som finns på grundnivån och det intresse som visats för området Hälsa och välfärd på forskarutbildningsnivå. I högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi för slås följande fast: Utveckling mot utbildningar sammanhållna över grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå som möjliggör progression från grundutbildning till forskarutbildning (Sid 10). Denna ansökan om ytterligare två huvudområden Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin samt Folkhälsovetenskap med samläsning inom existerande masterprogram i hälsa och välfärd. De tvåårig masterprogrammen på HVV är en länk mellan grund- och forskarutbildningen. Masterutbildningen kommer således att ersätta de magisterutbildningar inom huvudområden Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och Folkhälsovetenskap som hittills erbjudits inom HVV. Den bärande tanken är att studenter med olika bakgrund och grundutbildningar ska kunna antas till utbildningen. De kommer läsa givna obligatoriska kurser som är gemensamma med fokus på ledarskap och teamutveckling samt evidensbaserad Hälsa och välfärd under första året. De kommer även läsa sina specifika ämnen inom Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och 2

40 Bilaga 2 ärende Folkhälsovetenskap. Det andra året kommer samläsas med forskarutbildningen med fokus på kurser i Hälsa och välfärd samt i den utsträckning det är möjligt med metodkurser. Genom att delvis förena master- och forskarutbildning under masterutbildningens andra år, kan en kontinuitet och en mängd samverkansvinster uppnås för både HVV och för studenten. Innehållet i utbildningen kommer med största sannolikhet möta utbildningsbehovet hos personer i ledande befattning inom offentlig sektor inom hälso- och välfärdsområdet. Om studenterna skulle vilja fortsätta sin utbildning på forskarnivå (under förutsättning att de blir antagna) är en klar fördel att de får möjlighet att tillgodoräkna sig de forskarutbildningskurser de examinerat under masterutbildningens andra år. Programmets upplägg, innehåll och progression Den översiktliga beskrivningen av programmet framgår i förslag på struktur för masterprogram, sist i detta dokument. Under första terminen i det två-åriga programmet läses två kurser á 7,5 hp som planeras vara obligatoriska för programmet. Det är en kurs som har huvudtemat Ledarskap, grupper och organisation inom hälsa och välfärd och en kurs som fokuserar på Evidensbaserad praktik och utvärdering. Dessa kurser tillsammans med en 7,5 hp-kurs, vetenskapliga forskningsmetoder, är gemensam för samtliga studeranden och kurser som tillhör flera huvudområden. Under första terminen ingår en första kurs (7,5 hp) där ämnesfördjupning görs utifrån det huvudområde som studenten valt skall utgöra grund för examen. Andra termin i programmet innehåller ytterligare en ämnesfördjupningskurs på 7,5 hp som relateras till det huvudområde studenten valt. Termin 2 innehåller också en forskningsmetodkurs. Termin 2 avslutas med examensarbete på 15 hp och studenten har även möjlighet efter fullgjorda kurser och godkänt examensarbete på 15 hp att ansöka om magisterexamen inom valt huvudområde. Studenter som väljer den 2-åriga masterutbildningen och att skriva ett examensarbete på 30 hp påbörjar under motsvarande tid den första delen på det självständiga arbetet (15hp). För studenter som har en magisterexamen inom något av de två huvudområden finns en möjlighet att direkt påbörja det andra året i den 2-åriga utbildningen. Under termin 3 och 4 sker samläsning i största möjliga utsträckning med akademins forskarutbildning inom Hälsa och välfärd. Den huvudsakliga samläsningen sker under de kurser som ingår i forskarutbildningens första år och utgör under termin 1 kursen (termin 3 masterprogram) Hälsa och välfärd teoretiska perspektiv 7,5 hp. Under termin 4 av masterprogram sker samläsning för kurserna Hälsa och välfärd fokus på delaktighet, 7,5 hp. När inte möjlighet för samläsning ges utgör termin 3 och 4 tid för examensarbete 15 hp och ämnesfördjupning 15 hp. Denna ämnesfördjupning utgör alternativ till examensarbeteskurs på 15 hp. Masterprogrammets kurser kommer även ingå i akademins utbud av fristående kurser utöver att vara programspecifika där samläsning sker för de olika inriktningarna. Syfte är att förhoppningsvis öka studentvolym och på det sättet även stärka det ekonomiska intäkter som kurser ger. Studentantalet vid ämnesspecifika kurser inom respektive programinriktning kan sannolikt vara lågt och kräver ett alternativt pedagogiskt upplägg. Akademin planerar att de ämnesspecifika kurserna har ett pedagogiskt upplägg som inte kräver de resurser som gäller vid normalfallet för kurser med 20 till 40 studenter. Upplägg för ämnesspecifika kurser kan kännetecknas av större grad av självstudier, alternativt i grupp, och att kurser ges i form av läskurser som inte kräver lärarresurs i 3

41 Bilaga 2 ärende samma utsträckning som andra kurser med betydligt fler studenter. Under år 2 inom masterprogrammet planeras samläsning med forskarutbildningens år 1 vilket ger bättre resursutnyttjande framförallt när det gäller bemanning. I övrigt är ambitionen att programmets upplägg skall utgöras av flexibelt lärande med undervisningsformer och lärandemiljöer som kan variera beroende på enskilda studenters behov. Logistiken för kurserna inom programmet kommer att framgå av programschema och skrivs enligt rutiner vid Mälardalens högskola. När samläsning med forskarutbildning sker styrs kurslogistiken av de förutsättningar och krav som gäller för respektive program. Konsekvenser av samläsning med möjligheter till tillgodoräknande avgörs och bedöms av ämnesansvariga på respektive utbildningsnivå. Enskilda kurser från år två kan efter prövning tillgodoräknas i forskarutbildningen. Det är viktigt att separera nivåerna, avancerad nivå respektive forskarutbildningsnivå. För att uppnå kvalitet i både forskarutbildning och masterutbildning är det viktigt att tydliggöra progressionen i utbildningen. För kursers innehåll se matris i bilaga (Bilaga 1 Examensmatris) där kursers lärandemål, innehåll examinationer framgår. Examenskrav framgår av examensbeskrivning (se avsnitt i Bilaga 1). De ämneskurser som ingår i matrisen är ett urval av kurser från respektive huvudområde. Progression inom Masterprogrammet för Hälsa och välfärd Progressionen under det första läsåret bygger på kunskaper och färdigheter som har tillägnats i utbildningar som ger kandidatexamen inom de två huvudområdena. De huvudområden som ingår i denna ansökan är folkhälsovetenskap och fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin. Masterprogrammets fokus under första läsåret är att studenten ska skaffa sig fördjupade kunskaper i ledarskap, organisation och teamarbete. Vidare ska studenten skaffa sig fördjupade kunskaper i att söka, värdera och använda vetenskaplig kunskap i utvecklingsarbeten, samt utvärdera dessa inom hälsa- och välfärdsområdet. Fördjupade kunskaper i vetenskapliga forskningsmetoder ingår. Kurserna som tidigare beskrivits kan läsas gemensamt av studenterna från samtliga fem huvudområden. Det första läsåret innehåller också kurser som är fördjupningar inom respektive huvudområde. Här finns ett flertal kurser att välja på och studenter väljer kurser som har relevans för examensarbetets ämnesval. Kurserna i vetenskaplig forskningsmetod syftar till en metodologisk fördjupning inför examensarbetet. Detta arbete genomförs inom respektive huvudområde och kan omfatta 15 hp under det första och 15 hp under det andra året. Ett annat alternativ är att göra ett examensarbete på 30 hp som sträcker sig över de båda åren. Det andra läsåret i masterutbildningen har fokus på forskning som verksamhet inom Hälsa och välfärdsområdet. Förutom examensarbeten inom respektive huvudområden finns en fördjupningskurs och möjlighet att välja kurs vid annat lärosäte av relevans för huvudområdet. De gemensamma kurserna under andra läsåret ger en fördjupad förståelse för hälsa- och välfärdsområdet och de forskningsfrågor som är relevanta och angelägna inom detta forskningsområde. Progressionen ligger i att studenterna skaffar sig fördjupade kunskaper och förståelse för hur olika discipliner kan samverka inom forskningsområdet för att besvara frågeställningar i ett vidare perspektiv än enbart utifrån en enstaka disciplin. De vetenskapliga 4

42 Bilaga 2 ärende forskningsmetodkurser som ligger under detta år syftar också till fördjupade kunskaper i tvärdisciplinärt forskningsarbete. Kurserna under masterutbildningens andra läsår kan efter bedömning tillgodoräknas i första årets forskarutbildning inom Hälsa och välfärd. Nedan följer korta sammanfattningar av de två huvudområden Fysioterapi med inriktning beteendemedicin I fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin studeras människans beteende, som också omfattar tankar och känslor, i relation till rörelse och aktivitet. Fysioterapi utgår från ett beteendemedicinskt perspektiv och omfattar kunskaper om människans beteende i rörelse och aktivitet i förståelse av hälsa och levnadsvillkor. Beteendemedicinska principer är grundläggande, alltså kunskaper om hur beteendet påverkar kroppens strukturer, rörelser och funktioner och hur sjukdom eller skada påverkar beteendet. Huvudområdet kännetecknas av en syn på människans beteende och rörelseförmåga utifrån ett biopsykosocialt paradigm och ämnesområdet kännetecknas av synen på människan som biologisk, tänkande, kännande och social varelse. Kunskaper om interaktion och kommunikation i beteendeförändring är viktiga komponenter i ämnet. Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin omfattar biomekaniska, fysiologiska, patologiska, psykologiska, sociala och kontextuella faktorers inverkan på beteende i rörelse och aktivitet, samt beteendets betydelse för individers Hälsa och välfärd. Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskap är en tvärvetenskaplig disciplin som studerar samhällsstrukturens, arbetslivets, miljöns och vårdsystemens betydelse för befolkningens hälsa. Ämnet har ett starkt fokus på sociala bestämningsfaktorer och hälsans fördelning och jämlik hälsa i befolkningen samt hälsofrämjande arbetets framväxt, principer och tillämpning inom olika samhällssektorer bl.a. hälso- och sjukvårdssektorn. Utgångspunkt för arbetet är WHO:s policydokument och nationella folkhälsomål. Perspektiven inom folkhälsovetenskapen är lokala, regionala, nationella, och globala. Inom folkhälsovetenskapen finns kunskap om hälsofrämjande arbete och om åtgärder för att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada samt att kritisk värdera effekter av olika åtgärder på såväl individgrupp och samhällsnivå. Ämnet är tvärvetenskapligt och har samarbete med flera discipliner så som epidemiologi, statistik, hälsoekonomi, statsvetenskap, psykologi, medicin samt kommunikationsvetenskap. Kurser som utgör programmets profil där fokus är evidensbaserad praktik och utvärdering och ledarskap, grupper och organisation. Evidensbaserad praktik och utvärdering 7,5 hp. Inom dagens hälso- och sjukvård samt välfärdssystem efterfrågas ett evidensbaserat arbetssätt. Åtgärder i den praktiska verksamheten samt utvärdering av dessa bör vara evidensbaserade. Denna kurs syftar till att ge ytterligare fördjupade kunskaper om evidensbegreppets betydelser inom Hälsa och välfärd. Kursen ger dig kunskaper så att du blir bättre på att systematiskt söka, kritiskt värdera, överföra och använda evidensbaserad kunskap i din yrkesmässiga verksamhet. Ledarskap, grupper och organisation inom Hälsa och välfärd 7,5 hp. Kursens syfte är att studenterna ska skaffa sig fördjupad kunskap om styrning, organisation och ledarskap för utveckling och 5

43 Bilaga 2 ärende förändring av verksamheter inom området Hälsa och välfärd. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla kunskap om sociala relationer i arbetsgrupper. I kursen ingår också kritisk organisationsforskning, konsekvenser och effekter av New Public Management (NPM) med avseende på såväl förutsättningar som konsekvenser på individ- och gruppnivå. Planer för att kvalitetssäkra examensarbeten Vid akademin arbetades 2016 fram nya riktlinjer för examens/självständiga arbeten inom huvudområdena på grundnivå och avancerad nivå och dessa riktlinjer har under 2016 reviderats. Rubriken för dessa riktlinjer är Att skriva vetenskapligt och syftet var att beskriva en gemensam standard för examensarbeten. I riktlinjer betonas värdet av att skriva på ett vetenskapligt sätt. Vidare betonas att vetenskapliga texter kan variera inom och mellan olika discipliner och lärosäten, men att det ändå finns många gemensamma drag. Inledningsvis i dessa riktlinjer anges att de är ämnade för studenter, handledare och examinatorer för att genomföra examensarbeten vid akademin samt att all uppsatsskrivning skall ha dessa riktlinjer som formell grund. Distinktionen mellan examensarbete på 15 hp respektive 30 hp skall kännetecknas av att ett examensarbete på 30 hp skall ha ett mer utvecklat och ytterligare fördjupat teoretiskt-konceptuellt ramverk, en fördjupad etisk värdering, en större omfattning av empiriskt material och en djupare analys och tolkning av data. Detta skall tydliggöras i studiehandledning där betygskriterier för respektive kurs redovisas. Undervisning av lärare med både ämnes- och metodspecifik kunskap kommer att utgöra naturlig del för att kvalitetssäkra examensarbeten på masternivå. Akademin har en stor grupp handledare med en lång handledarerfarenhet på olika nivåer. Detta gäller även huvudområden Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning med upp till 10 möjliga handledare (disputerade) och Folkhälsovetenskap med 9 handledare (disputerade). Åtta disputerade lärare inom huvudområdet Fysioterapi och sex lärare inom Folkhälsovetenskap har även forskarhandledarutbildning. Vi kommer eftersträva att knyta examensarbeten, i den mån det är möjligt, till befintliga forskningsprojekt liksom uppmuntra frågeställningar från kliniska verksamheter inom både Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och folkhälsovetenskap. Det kvalitetsarbete som genomförts på HVV gällande examination av examensarbeten kommer också komma masterutbildningen tillgodo. Utbildningsmiljö HVV har som tidigare nämnts en omfattande erfarenhet av utbildning på både grund- och avancerad nivå. Det finns etablerade samarbeten mellan forskare och ämnesgränser som genererat såväl gemensamma publikationer, ansökningar om forskningsmedel samt doktorandprojekt. Erfarenheten av samarbetet har varit positiv varför en förstärkning och vidareutveckling av detta borde bli både kreativ och produktiv inom området Hälsa och välfärd. Seminarieverksamheten vid Akademin för hälsa, vård och välfärd är knuten till de olika huvudområden som finns på akademin. Det anordnas högre seminarier i huvudområdena, ämneskollegier samt forsknings- och doktorandseminarier. Beroende på grad av forskningsaktivitet inom huvudområdet, varierar antalet seminarier per termin. Utöver denna verksamhet tillkommer seminarier då artiklar och delar av avhandlingar presenteras och diskuteras. 6

44 Bilaga 2 ärende I ett forskningsråd träffas de seniora forskarna cirka tre gånger per termin. Forskningsrådets syfte är att dra upp övergripande riktlinjer för forskningsverksamheten vid Akademin för hälsa, vård och välfärd. Genom upplägget av masterutbildningen kommer studenterna på ett naturligt sätt att bli en del av forskarutbildnings- och forskningsmiljön främst i utbildningens andra år. Genom att utbildning är öppen även för internationella studenter, både inom master- och inom forskarutbildningen, kommer det internationella inslaget bli lika självklart som det nationella. Detta lyfts fram i MDH:s forskningsoch utbildningsstrategi vari betonas att internationell samverkan i utbildningen förbereder studenterna för en arbetsmarknad som kräver interkulturell kompetens och att studenter skapar ett värdefullt internationellt nätverk för kommande yrkeskarriär. Anställningsbarhet och användbarhet inom programområdet I diskussion med landsting och kommuner framkommer det att det finns ett kompetensbehov på masternivå inom Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och inom Folkhälsovetenskap. Det föreslagna programmen kommer kunna möta dessa behov på ett tydligt sätt genom de gemensamma obligatoriska kurserna som dessutom kan fördjupas alternativt breddas i de ämnesspecifika kurserna. I forskarutbildningen inom området Hälsa och välfärd har samverkan/samproduktion med kommun och landsting i hög grad blivit aktuell genom de gemensamma doktorandprojekt som finansieras delvis eller helt av våra samarbetspartners. Det förefaller rimligt att anta att en kortare kompetensutveckling, dock på avancerad nivå, torde vara intressant för kommuner och landsting. Masterutbildningarna inom tre nuvarande huvudområdena har haft förhållandevis svagt söktryck. I det förslagna huvudområdena Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och Folkhälsovetenskap kommer det att vara fokus på efterfrågade områden vilket borde vara gynnsamt både för MDH och för kommuner och landsting. Vi anser även att de två nya huvudområdena kommer att öka söktrycket till masterprogrammen inom Hälsa och välfärd. Efter att tidigare ha inhämtat synpunkter från verksamhetsansvariga inom kommunal vård och omsorg framkom bland annat följande: - Bra initiativ från MDH med Masterutbildning och utbildning "över gränserna" också för att närma oss varandra. - Värdefullt att personer med den utbildningen i våra verksamheter aktivt kan bidra till att verksamhet och strategisk planering knyts samman och att kunskapsbaserade insatser till både äldre och funktionsnedsatta kan implementeras på ett bättre sätt. - Bra med kurserna i Ledarskap och Evidens. Självklart finns det vinster med att få fler som har sådan kompetens i vår organisation. Men det viktiga blir ju också hur vi kan "löna" dem som skaffar sig denna utbildning - med högre lön, specialistfunktion eller annan karriärutveckling. - Viktigt att förstå hur och var vi kommer att använda dessa tjänster. Som det nu är är det alldeles för lika i arbetsuppgifter mellan specialistutbildade och de som inte har någon specialistutbildning. Jag tänker på de som ex. redan idag har magisterutbildning, detta gäller både inom kommuner och inom landsting. - Det verkar vara en bra idé. Det viktigaste som jag ser det är just samordningsvinsterna. Att olika yrken och inriktningar lär känna varandra och kan överbrygga det som vi idag lever med i kommunal vård och omsorg, dvs skillnaden mellan hälsoaspekten att se att de människor vi har att ta hand om i kommunen inte är bara friska och vid hälsa. De är både gamla och sjuka och där är det viktigt att blanda professionerna. Att öka förståelsen. 7

45 Bilaga 2 ärende Helt klart ser jag möjligheter att öka vår kompetens rejält genom detta. Den korsbefruktning som modellen för "samläsning" kan ge stora förtjänster t ex i form av ökad förståelse för verksamheternas utmaningar och problem vad gäller kompetensförsörjning och utvecklingsbehov (baserat på aktuell forskning). - Att det finns behov av att knyta verksamhet och verksamhetsutvecklingsfrågor närmare medarbetarnas utveckling det är nog ganska tydligt. Så kan vi knyta dessa "generalist" mastersutbildade till oss har vi säkert vunnit en hel del. - Andra frågor som ansvariga ställer sig är hur denna kompetens kan tillvaratas, till exempel: Hur ser vi i kommunen på behovet av medarbetare med en sådan mastersutbildning? Vilken plats och vilken roll kan vi se att de kommer att ha i vår framtida vård o omsorg? Att vi kan "ha nytta" av dem under deras utbildningstid tror jag inte att det råder någon tvekan om, men kan vi bereda dem arbete i framtiden? - Under HT 2015 och VT 2016 har branchrådet inom Fysioterapi utryckt stark önskan om att inrätta masterutbildning inom Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin samt att det finns ett stort behov av denna kompetens inom verksamheterna. - Fysioterapeuterna inom regionen och även utanför har visat stort intresse för möjligheten att komplettera befintlig magister examen till masterexamen i Fysioterapi vilket skulle innebära högt söktryck för en masterutbildning i Fysioterapi. - I branschrådet för Folkhälsovetenskap har det framkommit att anställningsbarheten skulle öka om studenterna har en masterutbildning - Inom studentrådet för folkhälsovetenskap har önskemål om en master uttryckts då det är internationellt mer gångbart med en master, vilket även i Sverige leder till ökad anställningsbarhet. Slutsatser av dessa synpunkter är att flera verksamhetsansvariga ser fördelar med denna utbildning som verksamhetsutveckling och kompetenshöjning ur flera aspekter. En efterfrågan av master i Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och Folkhälsovetenskap har utryckts av verksamheterna. Dessutom betonas samordningsvinster av att professioner/ämnesområden studerar tillsammans. Samtidigt poängteras den utmaning som denna utbildning ger för den egna verksamheten med frågan; Hur kan vi inom olika yrkesområden ta tillvara den kompetensen på rätt sätt? För internationella studenter kommer programmet kunna vara mer lockande då det går att få ut examina i ett flertal olika huvudområden och inte som hittills enbart i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, arbetslivsvetenskap och socialt arbete. Omvärldsanalys Sverige har tillsammans med över fyrtio länder i Europa anslutit sig till den s.k. Bolognadeklarationen. Bolognaprocessen syfte var att införa en gemensam modell för högre utbildning i hela Europa. Målet är att främja rörligheten för studenter, främja anställningsbarheten och främja Europas konkurrenskraft som utbildningskontinent. Enligt Bolognamodellen har utbildningssystemet tre nivåer. Den grundläggande högskoleutbildningen är indelad i två nivåer: en grundnivå, som leder till en kandidatexamen efter tre år och en avancerad nivå som leder till en masterexamen efter ytterligare två år. Tredje nivån är forskarutbildning. Det sista året av masterexamen ska kunna tillgodoräknas inom doktorsexamen. Ett förslag som framförts vid flera lärosäten i Sverige är att utbildningar på avancerad nivå ska erbjudas i form av masterprogram. Även om lärosäten inte erbjuder några magisterprogram kommer 8

46 Bilaga 2 ärende det ändå att vara möjligt att ta ut en magisterexamen. I Bolognamodellen höjdes behörighetskravet för att bli antagen till forskarutbildning från lägst kandidatexamen till lägst magisterexamen. Utvecklingen i Sverige när det gäller examina på avancerad nivå och specifikt master är att det skett en kraftig ökning från 2007/08 till 2014/15. Enligt statistik från HSV/SCB har antalet utfärdade masterexamina ökat från 340 läsåret 2007/08 till 8599 läsåret 2014/15. De områden som utfärdat flest examina är inom teknik, samhällsvetenskap och naturvetenskap. På fjärde plats kommer inriktning inom hälso- och sjukvård samt social omsorg. Huvudområden för generell examen är utgångspunkt för klassificering och kategorisering mot ett antal olika inriktningar. Vid jämförelse mellan lärosäten i Sverige kommer Mälardalens högskola på en 20:e plats i statistiken över utfärdade masterexamina 2014/15 med totalt 27 utfärdade masterexamina 2014/15. Enligt denna klassificering av masterexamina för inriktning Hälso- och sjukvård samt social omsorg är det framförallt större lärosäten i Sverige som Karolinska Institutet, Lunds universitet och Uppsala Universitet som utfärdat mellan examina per lärosäte under senaste året. Till denna inriktning hör bland annat Medicin, Vårdvetenskap, Folkhälsovetenskap, Fysioterapi och Socialt arbete. En annan faktor som påverkat sökandestatistiken var införandet av studieavgifter i Sverige. Sedan höstterminen 2011 ska studenter som kommer från länder utanför ESS och Schweiz och som inte studerar inom ramen för utbytesavtal betala för sina studier i Sverige. Införande av denna avgiftsskyldighet har påverkat antalet nybörjare på masterprogram i Sverige. Hösten 2011 minskade antalet nybörjare med procent vid de större lärosätena i Sverige. Aktuell statistik för utbildningar som är avgiftsbelagda visar att antalet nyantagna och nyregistrerade ha ökat till hösten 2014 i jämförelse med hösten En intressant aspekt som är relevant för denna ansökan är i vilken omfattning det sker tillgodoräknande av andra året i masterprogram till forskarnivå det, det vill säga 3 år för kandidatexamen + 2 år för masterexamina och 3 år forskarutbildning. Enligt UKÄ finns för närvarande ingen sådan nationell statistik att redovisa. Vid Bolognaseminarium anordnat av Universitets- och högskolerådet januari 2012 var temat Vad händer med den avancerade nivån? och där framfördes olika synpunkter kring utveckling av masterutbildning på svenska lärosäten. Då presenterades en kartläggning genomförd (2010) inom svenska masterprogram på tre universitet (Göteborg, Lund och Uppsala). I slutsatser av den kartläggningen framkom att den tvååriga mastern skärpte den internationella profilen på de tre universiteten, men att den har också tydliga innovativa inslag och att det finns många olika typer av masterprogram. Den tvååriga mastern har utvecklat sig i två riktningar, en klassisk forskningsinriktad och en mer tillämpad. Det framkom vidare att den tvååriga mastern har skapat behov för nära samarbete mellan lärosätens ledning och programmen. Ett problem som även lyftes fram var att den avancerade nivån mellan grundnivån och forskarnivån är i stort sett okänd i yrkeslivet. I ett internationellt perspektiv utmärks den svenska mastern bland annat av att ha flexibilitet och transparens i utbildningen samt att lärandemål är klart definierade. Andra viktiga frågor att beakta är vilken kunskap individen och samhället har om de tvååriga masterexamina och hur man hanterar kommunikation om detta, samt vad som utmärker en svensk master och hur kan den bidra till kunskapsutveckling. 9

47 Bilaga 2 ärende Från en mindre studie genomförd i tre internationella masterprogram vid Uppsala universitet (bl a Masterprogram in International Health) ansågs att masterexamen är mer gångbar i den internationella miljön. När det gäller utbildningens innehåll ansåg studenterna om förhållandet mellan magister- och masterexamen att enligt arbetsgivare har det en liten betydelse om man har en magisterexamen eller en masterexamen. Inom statlig förvaltning är det mer viktigt vad man exakt har läst och hur mycket, varför studenter ansåg att masteutbildningen bör ha mer av utbildning för generell kompetens än av ämnesmässig fördjupning. Likaså ansåg studenter att examensarbete på masternivå (30 hp) medförde betydligt mer djuplodande analys än på magisternivå (15 hp). Några av de studenter som deltog i undersökningen ansåg också att masterprogrammets upplevdes som yrkesförberedande snarare än förberedande för forskarutbildning. Vid tidigare nämnda seminarium nämnde en dekan för forskarutbildning att övergången från avancerad nivå till forskarutbildning har effektiviserats och förenklats under senare år. Närmare knytning till forskarnivå gör masterutbildningar mer attraktiva. Andra fördelar som bidrar till effektivisering var att masterutbildning bidrar till att alla studenter börjar på ungefär samma nivå. Masterutbildningar ger också ett bra rekryteringsunderlag och mindre behov av prövotid. Ett urval av lärosäten som har masterutbildningen inom vårt område och korta beskrivningar hur de löst frågan om struktur och innehåll för att genomföra masterutbildning. Vid Hälsoakademin på Örebro universitet ges ett Masterprogram i förbättringsarbete inom hälso- och sjukvårdens verksamheter. Det är ett tvärvetenskapligt program som vänder sig till den som vill arbeta med förbättringsarbete samt vårdutveckling och är yrkesverksam inom hälso- och sjukvård samt kommunal omsorg. Programmet är upplagt med gemensamma kurser i forskningsmetodik och förbättringsarbete. Kurserna i förbättringsarbete fokuserar på ledarskap, hälsoekonomi, mätmetoder och evidensbaserat arbetssätt inom hälso- och sjukvård. Studenten kan läsa ämnesspecifika kurser inom sitt huvudområde och gemensamma kurser inom forskningsmetodik. Aktuella huvudområden på Hälsoakademin utgörs av Arbetsterapi, Omvårdnadsvetenskap, Hörselvetenskap och Biomedicin/Medicin. Såväl gemensamma som specifika kurserna inom programmet kan sökas som fristående kurser vilket möjliggör en flexibel studietakt. Den som har magisterexamen kan ansöka om att få tillgodoräkna godkända relevanta kurser. Upplägg i det programmet visar på både en struktur och innehåll som har flera likheter med föreslaget till program som ingår i denna ansökan på MDH. Vid Hälsouniversitet i Linköping finns ett masterprogram som vänder sig dem som är verksamma inom hälso- och sjukvård och som vill arbeta med kvalitetsutveckling. Programmet ger möjlighet till examen inom huvudområdena Arbetsterapi, Folkhälsovetenskap, Logopedi, Medicinsk pedagogik, Omvårdnadsvetenskap och Fysioterapi. På programmet läses dels generella kurser som är integrerade över ämnesgränser, dels valbara ämnesspecifika kurser inom respektive huvudområde. Varje student skriver en individuell studieplan och det finns möjlighet till etappavgång till magisterexamen efter ett år. Den som redan har magisterkompetens kan ansöka om att få tillgodoräkna sig första året och börja direkt på år två. Utbildningen vid Hälsouniversitet har utgjort ett väsentligt stöd för föreslaget upplägg i denna ansökan. Att flera gemensamma huvudområden inom hälsoområdet läser gemensamma kurser och har möjlighet till ämnesspecifika fördjupningar är en struktur som helt klart tilltalande ur vår synvinkel och vårt förslag på upplägg. 10

48 Bilaga 2 ärende Vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet ges separata masterprogram för varje huvudområde. Huvudområdet utgörs av till exempel omvårdnad, Fysioterapi och Socialt arbete. i masterprogrammet i socialt arbete utgör första terminens studier termin 7 i socionomprogrammet. Under termin 2-3 väljer studenten bland utbud av fördjupningskurser inom huvudområdet och dessutom 15 hp metodkurser. Programmet avslutas termin 4 med ett självständigt arbete (examensarbete) motsvarande 30 högskolepoäng. Vid Karolinska institutet (KI) ges ett flertal masterprogram där The Global Master's Programme in Global Health utgör det internationella inslaget av masterprogram inom hälsoområdet. I övrigt på KI finns Masterprogram inom flera hälsodiscipliner som medicin, folkhälsovetenskap, omvårdnad och odontologi. Läsåret 2012 gavs masterprogrammet i folkhälsovetenskap med möjlighet till två inriktningar (folkhälsoepidemiologi och hälsoekonomi, policy och management). Programmet ger studenten möjlighet att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt och en god teoretisk förståelse för såväl folkhälsovetenskap som för den valda inriktningen. Uppsala Universitet ger ett flertal masterprogram inom medicin och farmaci där även masterprogram riktade mot hälsa och välfärd ingår. Specifika masterprogram som har nära koppling till området Hälsa och välfärd utgörs av masterprogram i folkhälsovetenskap och ett masterprogram i internationell hälsa. Masterprogrammet i folkhälsovetenskap vänder sig till yrkesgrupper såsom sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, dietister. Masterprogram i internationell hälsa förbereder studenten för arbete med globala hälsofrågor. Kursdeltagare i det programmet är från alla världsdelar och de får kunskap och färdigheter i att analysera globala hälsoproblem samt att utveckla och utvärdera interventioner som förbättrar folkhälsan. Sammanfattning; Utbildningar som har området Hälsa och välfärd som profil finns, enligt vår kartläggning, inte redovisat över masterutbildningar (2-årig) i Sverige. Däremot finns redovisade ett flertal av de beskrivna programmen inom de två huvudområden som finns med i denna ansökan. Inom Fysioterapi finns dock i dagsläget inget masterprogram med inriktning mot beteendemedicin, vilket är en inriktning som starkt efterfrågas i kommun och landsting. Det perspektiv som högre utbildning inom Hälsa och välfärd ger bör kunna tillgodose det behov, som tidigare i ansökan framhållits, av att vara ett överlappande fält där det finns ett tydligt behov av kunskapsutveckling. Ett program med både nära anknytning till arbetsliv (Ledarskap, organisation, evidensbaserad praktik) och till forskning (samläsning med forskarutbildning) bör ge tydliga synergier och motverka den polarisering som framhållits som hot mot andra masterutbildningar. Att vissa delar av arbetsmarknaden sannolikt inte har kännedom om vilken kompetens utbildningen ger och vilket värde det har för anställningsbarhet och användbarhet får ses som en utmaning i planering av detta program. En styrka är att utbildningar inom området visar på tydlig relevans i ett internationellt perspektiv och att detta programs innehåll är gångbart i en internationell miljö. Dimensionering, språk och marknadsföring Programmet har initialt dimensionerats för en studentgrupp om 25 studenter och planen är att antagning sker vartannat år så att samläsning med forskarutbildning möjliggörs. De kurser som utgör profilområden ges som fristående kurser. Fristående kurser på avancerad nivå inom Fysioterapi med inriktning beteendemedicin och inom folkhälsovetenskap har under ett antal år haft ett högt söktryck, dvs kurserna bär sig själva ekonomiskt väl. Det är ekonomiskt fördelaktigt att dessa kurser 11

49 Bilaga 2 ärende införlivas i en masterutbildning i Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin respektive masterutbildning i folkhälsovetenskap. Masterutbildning kommer enligt rekommendationer i högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi för erbjuda utbildning på engelska på avancerad nivå vara engelskspråkig. Forskarutbildningen inom Hälsa och välfärd är på engelska vilket innebär att för samtliga kurser vid samläsning utgör engelska undervisningsspråk. Vid övriga kurser inom masterprogram där kursregistrerade utgör studenter med svenska som modersmål kan undervisningsspråk då vara svenska. I Mälardalens högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi för är internationalisering framträdande, där internationalisering på hemmaplan har en viktig roll MDH ska inspirera och bidra till studentutbyten då utlandserfarenheter bidrar till kvalitet i utbildningen och gör studenterna mer förberedda för ett yrkes- och samhällsliv präglat av globalisering. Därutöver sker, med högskolans utbud av internationella utbildningsprogram som grund, en globalt riktad internationell studentrekrytering Marknadsföring av planerade masterutbildningar inom huvudområden Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och folkhälsovetenskap kommer att följa upprättad kommunikationsplan där tydliga mål, målgrupper och konkreta åtgärder framgår. Kommunikationsplan kompletterar den årliga verksamhetsplanen vid akademin. Akademin tar även del av den erfarenhet som finns på Mälardalens högskola för liknande utbildningar inom andra ämnesområden som bedrivit liknande utbildningar tidigare. Nuvarande externa kontakter inom kommuner och landsting i regionen utgör värderfulla kanaler för information och stöd vid rekrytering av sökande till masterutbildning. Akademin har ett stort och konstant växande kontaktnätet inom den internationella utbildningsverksamheten på samtliga nivåer och som kommer att användas i största möjliga grad för marknadsföring och rekrytering as studenter till masterprogram. 12

50 Bilaga 2 ärende Internationaliseringsaspekter på ansökan om Masterprogram inom Hälsa och välfärd Det är en uttalad målsättning i Mälardalens högskolas Forsknings- och utbildningsstrategi att utvecklingsmiljön hälsa och välfärd skall erbjuda utbildningar på avancerad nivå där undervisningsspråk är engelska. Målbilden för 2022, som finns i Mälardalens högskolas Forskningsoch utbildningsstrategi , är: MDH är en nationell högskola förankrad i sin region med fokus på utbildning på alla nivåer och är samtidigt ett forskningsintensivt lärosäte med internationella samarbete. Ett aktivt arbete med rekrytering av nationella och internationella studenter har 2022 lett till ett ökat intresse för MDH:s utbildningar. MDH erbjuder utbildningar som förbereder för karriärer nationellt och internationellt och studenterna är väl rustade att bidra till en positiv samhällsutveckling. Akademin har under senaste året även aktivt arbetat med att tydliggöra och stärka forskningsbasen inom akademin dels i de nyetablerade forskningsmiljöerna och dels inom befintliga utbildningar på både grundnivå och avancerad nivå. HVV:s forskare har under ledning av professorer formerat sig i ett flertal forskargrupper. Masterprogrammet med engelska som undervisningsspråk kommer inte att innehålla dubbla examina utan examina utgörs av den inriktning som student väljer vid ansökan och utifrån de examenskrav som gäller för respektive huvudområde (Folkhälsovetenskap, Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin). Samverkan med annat lärosäte för genomförande av detta masterprogram är vid ansökningstillfället inte aktuellt. All utbildning inom Hälsa och välfärd har en tydlig arbetslivsanknytning som kan se olika ut inom respektive huvudområde. Avsikten är att respektive huvudområde kommer att ha samverkan med externa aktörer och gästlärare. Denna verksamhet kommer att samordnas med befintlig forskarutbildning inom Hälsa och välfärd och övriga utbildningar. Akademin har och bygger kontinuerligt ett internationellt kontaktnät, där både rekrytering av studenter och gästlärare planeras. I internationell jämförelse kan undervisningstid och kontakttid med studenter inom högre utbildning ha stor variation. Inom svensk högskola och universitet kan både undervisningstid och undervisningsformer variera i stor utsträckning. I dagsläget finns inga fastställda kriterier eller anvisningar för vad som är rekommenderat när det gäller undervisningstid/kontakttid. I det sammanhanget är det värdefullt att studenter får en tydlig information i studiehandelning om undervisningstid och kontakttid med lärare som är aktuell för programmen. Marknadsföring av masterprogrammet inom Hälsa och välfärd skall genomföras inom ordinarie rekryteringsarbete vid MDH och utifrån upprättad rekryteringsplan på HVV. Vid akademin skall studentrekrytering genomföras i samverkan med utländska lärosäten och organisationer där befintliga avtal och överenskommelser är etablerade eller under utveckling. Från ett flertal av dessa samverkanspartners finns ett uttalat intresse av att skicka studenter till detta masterprogram och i vissa fall är målsättningen att masterprogram skall utgöra ett steg mot forskarutbildningen inom Hälsa och välfärd. 13

51 Bilaga 2 ärende Svar på synpunkter från de tidigare externa bedömarna, professor Marianne Carlsson, Uppsala universitet och Docent Lars Fredén, Högskolan Väst. För de två huvudområdesinriktningarna har utarbetats en utbildningsplan där ämneskurser tillgodoser forskningsanknytning och progression som krävs för att uppfylla examensmålen inom respektive ämne. De samläsningsbara metodkurserna i masterprogrammet har vidareutvecklats, se översikt för kursutbudet nedan. Huvudområdet Fysioterapi har upp till 10 möjliga lärare och handledare (disputerade) varav två professorer och två docenter. Åtta av dessa har även forskarhandledarutbildning. Det finns en lång erfarenhet av undervisning på avancerad nivå inom huvudområdet Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning. Huvudområdet Folkhälsovetenskap har 9 disputerade lärare, varav två professorer och en docent. Sex av dessa har även handledarutbildning. Det finns en lång erfarenhet av undervisning på avancerad nivå inom huvudområdet folkhälsovetenskapen genom det magisterprogrammet (magister kurspaket) som har genomförts under flera år. Inom huvudområdet Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning samverkar i forskning flera disputerade inom exempelvis hälsoteknikområdet. Detta lägger en bra grund på samverkan även på masternivå. Inom huvudområdet Folkhälsovetenskap, som är ett tvärvetenskapligt ämnesområde, samverkar samtliga disputerade på olika sätt med andra aktörer i samhället. Det tvärvetenskapliga synsättet kommer även att genomsyra mastern och de ämnesspecifika kurserna inom masterprogrammet. Forskarutbildning vid akademin som startade hösten 2012 har engelska som undervisningsspråk och samordningsaspekter med gemensamma kurser och lärare som både undervisar på forskarutbildnings- och masternivå motverkar den risk för minskade möjligheter till fördjupade och kritiska samtal som externa granskare påtalar. Ämnesfördjupningskurserna inom huvudområdet Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning är webbaserade distanskurser vilket möjliggör ett flexibelt studieupplägg för framtida studenter. När det gäller profilering av utbildningen och utbildningens behov finns en naturlig koppling till utbildningens inriktning och värdet av samverkan med omgivande samhället. Denna form av samverkan är ständigt pågående för utbildningar på alla nivåer inte minst på master- och forskarutbildningsnivå. Det äger rum inom olika branschråd för programutbildningar på grundnivå och avancerad nivå och inom olika doktorandprojekt i forskarutbildningen som skapats i samverkan för inom området Hälsa och välfärd. Ett annat aktuellt exempel är inspel från Landstinget Västmanland där ledamöter i utbildningsråd nyligen påtalade värdet av högre utbildning på magisterrespektive masternivå. För att höja kvaliteten i vården genom att till exempel implementera evidensbaserade metoder och påverka inställningen till ny kunskap krävs specifik kompetens hos medarbetare i ledande befattning. Andra exempel som ges där kunskapskrav på hög nivå efterfrågas är mer generell och formuleras som behovet av kritisk massa och kompetens som krävs få en 14

52 Bilaga 2 ärende helhetsbild av patientens väg genom vården. En annan aspekt som lyfts fram är, ur mer självkritiskt perspektiv, hur högre kompetens skall tillvaratas av arbetsgivare. Där påtalas särskilt behovet av att utveckla tydligare befattningsbeskrivningar och kompetenskrav där examen på masternivå kan vara ett krav för en specifik tjänst eller ett uppdrag. För att stimulera till fortsatta studier rekommenderas, ur arbetsgivarperspektiv, att behoven av kunskap tydliggörs i medarbetares individuella kompetensutvecklingsplaner. Likaså bör riktlinjer som omfattar förmåner vid högre utbildning tydliggöras och som är av stort värde för att studenter skall bedriva utbildning på högre nivå. Dessa synpunkter från landstinget stärker bilden av att utbildning på högre nivå efterfrågas och att samverkan är en förutsättning för att planera utbildning på bästa sätt. När det gäller det som en av granskare påtalar om behovet av VFU-touch i någon av delkurserna är uppfattningen den att kurserna som utgör programmets profil med evidens och ledarskap förhoppningsvis tillgodoser det behovet. I en av kurserna är syftet att studenten skall skaffa sig fördjupade kunskaper om betydelser av evidens och utveckling av evidensbaserat arbetssätt inom hälsa och välfärd. Fördjupad kunskap om styrning, organisation och ledarskap för utveckling och förändring av verksamheter inom området Hälsa och välfärd utgör huvudsyfte i en annan profilkurs för masterprogrammet. Dessa två kurser genomförs fristående under innevarande och kommande läsår vilket ger möjlighet till utvärdering och revidering av föreslagna kursers upplägg, innehåll och examinationer. I samband med denna utvärdering kan ytterligare synpunkter från fältet beaktas inför kommande masterprogram. Gällande ämnesfördjupningskurserna inom huvudområdet Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning, relaterar dessa till och utgår från verksamhetsområden för Fysioterapi vilket garanterar VFU anknytningen. Inom examensarbetet i huvudområdet Folkhälsovetenskap används empiriskt material inhämtat från omgivande samhälle. Internationellt finns också efterfrågan av masterutbildning i Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning, vilket har bl.a. visats i samarbete med Mahidol universitet i Thailand. Masterprogrammet med engelska som undervisningsspråk kommer inte att innehålla dubbla examina utan examina utgörs av den inriktning som student väljer vid ansökan och utifrån de examenskrav som gäller för respektive inriktning mot huvudområde. Akademins forskarutbildning inom Hälsa och välfärd och den integrering som sker mellan forskarutbildning och masterprogram både vad gäller utbildningars innehåll med planerad samläsning av kurser och gemensam utnyttjande av lärarkompetens stärker forskningsbasen i hög grad. Marknadsföring av masterprogrammet inom Hälsa och välfärd genomförs inom ordinarie rekryteringsarbete vid MDH och utifrån upprättad rekryteringsplan på HVV. Studentrekrytering genomförs i samverkan med utländska lärosäten och organisationer där befintliga avtal och överenskommelser är etablerade eller under utveckling. Från ett flertal av dessa samverkanspartners finns ett uttalat intresse av att skicka studenter till detta masterprogram och i vissa fall är målsättningen att masterprogram skall utgöra ett steg mot forskarutbildningen inom Hälsa och välfärd. 15

53 Bilaga 2 ärende FU år 4 AVHANDLINGSARBETE FU år 3 Teorier, modeller och begrepp 7,5hp Ämnes fördjupning i huvudområde 7,5hp AVHANDLINGSARBETE FU år 2 FU år 1 Master år 2 Kunskapsöversikt 7,5hp Grundkurs till studier på forskarnivå 7,5 hp Hälsa och välfärd teoretiskt perspektiv 7,5 hp Hälsa och välfärd genuspers pektiv 7,5hp Design och forskningsmetoder 7,5hp Kvalitativa forsknings metoder II 7,5hp Ämnes fördjupning i huvudområde 7,5hp Hälsa och välfärd II Vetenskaps filosofi 7,5 hp AVHANDLINGSARBETE AVHAND LINGS- ARBETE Ämnesfördjupning i huvudområde 15hp Hälsa och välfärd II inriktning delaktighet 7,5 hp Hälsa och välfärd - fokus på delaktighet 7,5 hp Datainsamli ngs- och analysmeto der 7,5hp Kvantitativ a forsknings metoder II, 7,5 AVHANDLINGSA RBETE Examensarbete i huvudområde 15hp Master år 1 Ledarskap, grupper och organisatio n inom hälsa och välfärd 7,5 hp Ämnes fördjupning i huvudområde 7,5 hp Kvalitativa forsknings metoder I 7,5hp Evidensb aserad praktik och utvärderi ng 7,5hp Ämnes fördjupning i huvudområde 7,5 hp (valbar) Kvantitativ a forsknings metoder I 7,5hp TERMIN 1 TERMIN 2 Examensarbete i huvudområde 15hp del 1 Ämnesfördjupning inom huvudområdet Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning: Beteendemedicinska teorier och modeller 7,5hp Anpassa och ordinera fysisk aktivitet 7,5hp Beteendemedicinska tillämpningar, 7,5 hp Teorifördjupning i fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin 7,5 hp Ämnesfördjupning inom huvudområdet Folkhälsovetenskap: Metoder för att studera hälsa 7.5 hp Att främja hälsa 7.5 hp Hälsofrämjande arbete - implementering 7.5 hp Organisation och hälsoekonomi 7.5 hp 16

54 Bilaga 3 ärende Ansökan Masterprogram i hälsa och välfäd Bilaga 1 Examensmatris ( uppdaterad generella kurser samt för folkhälsan) Tvåårig master 120hp (avancerad) Högskolelagen 1 kap 9 Högskolelagen (HL) Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Lag (2006:173). Examina på avancerad nivå (generell examina) Högskoleförordningen (HSF) Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 hp, dock minst 15 hp, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 hp inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning. Kunskap och förståelse (HSF) Färdighet och förmåga (HSF) Värderingsförmåga och förhållningssätt (HSF) För masterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Lokala mål Hälsa och välfärd - visa fördjupad kunskap inom kunskapsområdet där hälsoforskning och välfärdsforskning möts - visa fördjupad förståelse för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av tvärdisciplinär samverkan. Lokala mål Arbetslivsvetenskap - utveckla fördjupad kunskap inom området där hälsoforskning och välfärdsforskning möts -kritiskt granska och argumentera för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av tvärdisciplinär samverkan. -kritiskt granska och diskutera teorier av betydelse för förändringsarbete i moderna organisationer -utveckla fördjupad kunskap om arbetets betydelse och samspelet mellan individ, grupp organisation och samhälle. Lokala mål Folkhälsovetenskap - förklara och tillämpa definitioner och begrepp inom epidemiologi och biostatistik - förklara och tillämpa definitioner och begrepp inom hälsoekonomi Lokala mål Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin -förklara och tillämpa begrepp, teorier och modeller inom beteendemedicin och beteendemedicinskt inriktad fysioterapi Lokala mål Socialt arbete - utveckla fördjupad kunskap om personer i utsatta situationer Lokala mål Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad -utveckla fördjupad kunskap om sjuksköterskans kärnkompetenser ur vårdteoretiska perspektiv För masterexamen skall studenten - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Lokala mål Hälsa och välfärd - kunna planera, genomföra och utvärdera evidensbaserad praxis inom hälsa och välfärd Lokala mål Arbetslivsvetenskap -visa kunskap och förståelse för arbetslivsvetenskapens huvudsakliga problemområden, flerdisciplinära teoribas och metoder - kunna analysera sociala och psykologiska processer på arbetsplatsen Lokala mål Socialt arbete -kunna planera och genomföra vetenskapliga studier inom området hälsa och välfärd med särskild relevans för socialt arbete För masterexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Lokala mål Hälsa och välfärd - kunna värdera delaktighet inom hälsa och välfärd Lokala mål Arbetslivsvetenskap -kritiskt diskutera och värdera arbetslivsvetenskapliga rön, orsaker och konsekvenser på individ,- grupp-, organisationsoch samhällsnivå Lokala mål Folkhälsovetenskap - kunna värdera och reflektera över vetenskapliga teorier, modeller och begrepp relaterat till epidemiologiska studier inom folkhälsovetenskap och hälsoekonomi Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin -Värdera och argumentera för tillämpning av beteendemedicinska begrepp, teorier och modeller inom fysioterapi Lokala mål Socialt arbete visa förmåga att kritiskt granska hälso- och välfärdssystemen ur delaktighets- och genusperspektiv Lokala mål Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad -kunna utveckla ett reflekterande, kritiskt granskande förhållningssätt i vårdande sammanhang Examenskrav, särskild behörighet. Masterprogrammet i Hälsa och välfärd Utöver de nationella målen för masterexamen gäller följande mål för masterprogrammet i hälsa och välfärd med inriktning för respektive huvudområde (Arbetslivsvetenskap, Folkhälsovetenskap, Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin, Socialt arbete, Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad) vid Mälardalens högskola (se vidare Lokala mål). Masterexamen omfattar totalt 120 högskolepoäng. För att uppnå fastställda mål för masterexamen krävs godkända kurser inom huvudområdet på avancerad nivå omfattande minst 60 högskolepoäng varav minst 30 högskolepoäng i självständigt arbete enligt ovan. En masterexamen får innehålla högst 30 högskolepoäng på grund nivå. Samma kurser som ingått i behörighetsgivande utbildning på grundnivå får inte ingå i en examen på avancerad nivå. Kurser inom huvudområdena på avancerad nivå kan utgöras av kurser på akademin, nationellt och internationellt. Dessa kurser kan dels ingå i Specialistsjuksköterskeprogrammen dels vara valbara inom Arbetslivsvetenskap, Folkhälsovetenskap, Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin, Socialt arbete, Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad på avancerad nivå eller andra kurser på avancerad nivå inom dessa huvudområden nationellt eller internationellt, varav metodkurs/er om minst 15 hp. Kurser om 15 hp i vetenskaplig metod krävs för tillträde till kursen i självständigt arbete, som skall förläggas i slutet av utbildningen. Huvuddelen av kurserna skall ligga på avancerad nivå. Särskild behörighet: Se respektive utbildningsplan.

55 Bilaga 3 ärende Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 1 termin 1 Ledarskap, grupper och organisation inom hälsa och välfärd (7,5 hp) Välfärdstjänstearbetets särart Evidensbasering inom området Arbetsorganisation och arbetsvillkor och dess betydelse för medarbetarnas hälsa, lärande och kvalitet i tjänster. Kritisk organisationsforskning, konsekvenser och effekter av New Public Management (NPM) för medarbetare och klienter/patienter/elever etc. Sociala och psykologiska processer på arbetsplatsen Samarbete i arbetsgrupper och team samt ledarskap i team Visa fördjupad insikt om och diskutera teoretiska beskrivningar och forskningsbaserade förklaringsmodeller av betydelse för förändringsarbete i moderna organisationer Ge prov på fördjupad kunskap om sociala och psykologiska processer på arbetsplatsen och hur ledarskap kan gestalta sig i arbetsgrupper och team i hälso- och välfärdsarbete Analysera ledarskapsproblem och föreslå handlingsalternativ som motiveras utifrån teorier och forskning Kritiskt granska och diskutera teorier och modeller för ledning och styrning av verksamhet inom hälsa och välfärd med avseende på såväl förutsättningar som konsekvenser på individ- och gruppnivå INL1, 3 hp (grupp) INL2, 4,5 hp, (individuell) A1N År 1 Termin 1 Evidensbaserad praktik och utvärdering 7,5 hp Olika perspektiv på begreppet evidens Modeller för kunskapsöverföring som grund för evidensbaserad vård, rehabilitering, folkhälsoarbete och socialt arbete Modeller och metoder för utvärdering Redogöra för och värdera innebörder av evidens i relation till vårdtagare/brukare. Redogöra för och värdera innebörder av Perspektiv på sökning efter evidens evidens i relation till utvecklingsarbeten. strategier för forskning och praktisk verksamhet Redogöra för och värdera olika modeller för kunskapsöverföring till verksamheter inom hälso- och välfärdsområdet Redogöra för och värdera olika modeller och metoder för utvärdering Redogöra för och tillämpa systematisk databassökning med utgångspunkt i kunskapshierarkier Självständigt identifiera och beskriva ett område inom hälsa och välfärd i behov av utveckling av ett evidensbaserat arbetssätt Argumentera för hur innebörder i begreppet evidens påverkas av synsätt och perspektiv inom discipliner och professioner. SEM1. Diskutera och värdera evidensbegreppet i förhållande till praktisk verksamhet 2,5 hp. Betyg Godkänd (G) INL1. PM 5hp. Betyg G, VG Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 1 Termin 1 Kvalitativa forskningsmetoder I 7.5 hp Vetenskapsteoretiska perspektiv Forskningsprocessen Kvalitetskriterier Forskningsetik Kritisk granskning Evidensbasering Tillämpning av vetenskapliga metoder Beskriva likheter och skillnader mellan olika kvalitativa metodansatser visa förmåga att förhålla sig till centrala aspekter av en kvalitativ forskningsdesign som: syfte och frågeställningar, urval, datainsamling, analys, resultat, etik och kvalitetskriterier visa förmåga att formulera syfte och frågeställningar med relevans för området hälsa och välfärd samt motivera val av kvalitativ metodansats för att besvara dessa Kritiskt granska och reflektera över olika vetenskapsteoretiska perspektiv INL1, Inlämningsuppgift, 1,5 hp, lärandemål 2, 4, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL2, Inlämningsuppgift, 6 hp, lärandemål 1-3, 5, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). genomföra kvalitativ datainsamling och analys

56 Bilaga 3 ärende Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 1Termin 2 Kvantitativa forskningsmetoder I 7.5 hp Under kursen behandlas en fördjupad översikt av kvantitativa ansatser och de oftast använda kvantitativa metoderna variansanalys och regressionsanalys. Övningar genomförs för att kunna beskriva och analysera data med hjälp av SPSS. Vidare ingår fördjupad träning i att avrapportera resultat från kvantitativ analys och hur kvantitativa metoder används i forskning. Visa teoretisk förståelse för kvantitativ ansats Förstå och tolka resultat från variansanalys och regressionsanalys 1 diskutera centrala aspekter av en kvantitativ forskningsdesign som: syfte och frågeställningar, urval, datainsamling, analys, resultat, etik och kvalitetskriterier 2 beskriva och värdera likheter och skillnader mellan olika kvantitativa analysmetoder 3 motivera val av kvantitativ analysmetod för att besvara syfte och frågeställningar 4 tillämpa en kombination av kvalitativa och kvantitativa metodansatser (mixed method) Använda SPSS som hjälpmedel för kvantitativ analys Bearbeta data med hjälp av variansanalys och regressionsanalys Presentera resultat av variansanalys och regressionsanalys Formulera en vetenskaplig frågeställning Argumentera för metodval i relation till en frågeställning Genomföra en kvalitativ forskningsprocess Presentera ett kvalitativt arbete inom området ledarskap- och arbetsliv Förstå och tolka resultat från variansanalys och regressionsanalys INL1, Inlämningsuppgift, 3,5 hp, lärandemål 1-2, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL2, Inlämningsuppgift, 4 hp, lärandemål 3-4, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). A1N A1N År 2 Termin 1 Hälsa och välfärd - teoretiska perspektiv 7.5 hp År 2 Termin 1 Kvalitativa forskningsmetoder II 7.5 hp Historiska och filosofiska perspektiv på hälsa och välfärd Vetenskapliga perspektiv på utveckling och tillämpning av teorier och begrepp inom hälsa och välfärd Strukturella och kulturella dimensioner relaterade till hälso- och välfärdssystem Etiska aspekter av relevans för hälsa och välfärd. ontologiska, epistemologiska och metodologiska i samtiden aktuella frågeställningar inom vetenskapsteori av relevans för kvalitativa och kvantitativa forskningsansatser inom hälsa och välfärd. kvalitativa metodansatser med relevans för området hälsa och välfärd metodansatserna diskuteras med avseende på deras syn på ändamålsenliga urval, etik och kvalitetskriterier. kritiskt analysera, jämföra och utvärdera teoretiska perspektiv inom hälso- och välfärdsforskning och i ett vetenskapsteoretiskt sammanhang förklara och tillämpa centrala begrepp som används inom hälso- och välfärdsforskning kritiskt granska hur ett hälso- och välfärdsperspektiv belyses i forskning visa fördjupad förståelse för urval inom olika kvalitativa metodansatser visa fördjupad förståelse för datainsamling och analys inom olika kvalitativa metodansatser värdera och tillämpa kvalitetskriterier inom olika kvalitativa metodansatser utveckla ett hälso- och välfärdsperspektiv på det egna forskningsområdet kontextualisera lokala och regionala hälso- och välfärdsverksamheter utifrån ett komparativt och globalt perspektiv reflektera över och göra etiska bedömningar inom hälso- och välfärdsområdet göra etiska överväganden i förhållande till olika visa på fördjupad förmåga att kritiskt granska kvalitativa metodansatser och reflektera över vetenskapsteoretiska perspektiv värdera och argumentera för val av olika kvalitativa metodansatser INL1, Inlämningsuppgift, 3 hp, individuell inlämningsuppgift. Lärandemål 1, 2, 5, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). INL2, Inlämningsuppgift, 3 hp, individuell inlämningsuppgift. Lärandemål 3, 4, 6, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, Seminarium, 1,5 hp, aktivt deltagande i samtliga seminarier. Lärandemål 1-3 och 5-6, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL1, Inlämningsuppgift, 1,5 hp, individuell uppgift, lärandemål 2, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL2, Inlämningsuppgift, 4,5 hp, individuell uppgift, lärandemål 2-6, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, Seminarium, 1,5 hp, aktivt deltagande i seminarium, lärandemål 1, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G).

57 Bilaga 3 ärende Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 2 Termin 2 Hälsa och välfärd - fokus på delaktighet Teorier och modeller inom området hälsa och välfärd på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå Begreppet delaktighet i en livscykel och utifrån ett systemteoretiskt perspektiv Centrala begrepp relaterade till delaktighet som makt och jämlikhet Litteratursökning i nationella och internationella databaser av vetenskapliga artiklar med fokus på delaktighet Deltagarbaserad forskning förklara principer för och tillämpning av deltagarbaserad forskning kunna utveckla ett delaktighetsperspektiv på det egna arbetet kritiskt bedöma och tillämpa teorier och modeller inom området hälsa och välfärd kritiskt analysera, jämföra och utvärdera begreppet delaktighet från olika perspektiv och i olika sammanhang inom området hälsa och välfärd. INL1, Inlämningsuppgift, 3 hp, gruppuppgift, lärandemål 1-4, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL2, Inlämningsuppgift, 3 hp, individuell uppgift, lärandemål 4, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, Seminarium, 1,5 hp, aktivt deltagande i alla seminarier, lärandemål 1-4, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 2 Termin 2 Kvantitativa forskningsmetoder II 7.5 hp Olika typer av experimentella och ickeexperimentell forskningsdesigner Grundläggande psykometriska egenskaper för mätinstrument. Analyser av psykometriska egenskaper för mätinstrument Multivariata analysmetoder som exempelvis principalkomponentanalys, faktoranalys, MANOVA och logistisk regression Olika sätt att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder. Styrkor och svagheter med olika sätt att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder granska, värdera och tillämpa kombinationer av kvalitativa och kvantitativa metodansatser (mixed method) tillämpa ett urval av multivariata analysmetoder värdera och argumentera för olika forskningsdesigner tolka och reflektera över resultat av multivariata utvärdera grundläggande egenskaper för analysmetoder mätinstrument, för olika dimensioner av hälsa och välfärd värdera och argumentera för val av multivariata analysmetoder INL1, Inlämningsuppgift,1,5 hp, individuell uppgift, lärandemål 4-5, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL2, Inlämningsuppgift, 6 hp, individuell uppgift, lärandemål 1-6, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG)

58 Bilaga 3 ärende Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 1 termin 2 och/eller År 2 termin 1 och/eller År 2 Termin 2 Examensarbete 15 hp alternativt 30 hp Folkhälsovetenskap/Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Distinktionen mellan examensarbete på 15 hp respektive 30 hp skall kännetecknas av att ett examensarbete på 30 hp skall ha ett mer utvecklat och ytterligare fördjupat teoretisktkonceptuellt ramverk, en fördjupad etisk värdering,en större omfattning av empiriskt material och en djupare analys och tolkning av data. Detta skall tydliggöras i studiehandledning där betygkriterier för respektive kurs redovisas. Planering och genomförande av ett vetenskapligt arbete inom ett problemområde Design och datainsamlingsmetoder Dataanalys Etiska övervägande i forskningsarbetet Rapportskrivning Skriftlig och muntlig presentation av arbetet Kritisk granskning och värdering av studier Beskriva bakgrunden till det planerade arbetet genom en sammanställning och kritisk värdering av relevant och adekvat vetenskaplig litteratur så att arbetets syfte och frågeställningar motiveras utifrån vilken kunskap som saknas inom området Redovisa och diskutera de etiska överväganden som gjorts vid planering, genomförande och redovisning av arbetet Redovisa och diskutera etiska överväganden som gjorts vid planering och genomförande Självständigt planera, genomföra och presentera ett vetenskapligt arbete inom huvudområdet Välj och motivera val av för forskningsproblemet lämplig design och datainsamlingsmetod Välja och motivera val av lämpliga analysmetoder samt sammanställa, analysera och tolka data Tillämpa och motivera teorier och/eller modeller, som har betydelse för arbetets genomförande samt relatera resultatet till teorier och/eller modeller Diskutera och kritiskt granska metod och resultat i förhållande till annan forskning inom området UPS1, 15 hp alternativt 30 hp, betyg Godkänd Värdera resultatets generaliserbarhet, dess (G) eller Väl Godkänd (VG), Examensarbete. kliniska implikationer samt ge förslag till fortsatt Individuellt examensarbete som examineras forskning baserad på metod och resultat skriftligt och muntligt. Genomfört skriftligt och muntligt opponentskap. Granska och värdera innehåll, kvalitet, relevans och etiska ställningstaganden i andras examensarbeten Redogöra för samt diskutera och argumentera för arbetet skriftligt och muntligt Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 1 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Folkhälsovetenskap Metoder för att studera hälsa 7.5 hp Epidemiologiska och biostatistiska grundbegrepp Epidemiologiska studiedesigner Principer för kausalitet och confounding Vanliga felkällor inom epidemiologiska metoder Grundläggande deskriptiv och analytisk epidemiologi Relevant forskning inom epidemiologi och biostatistik Förklara och tillämpa definitioner och begrepp inom epidemiologi och biostatistik Förklara och tillämpa epidemiologisk studiedesign Analysera och tolka statistisk metod i epidemiologiska studier tillämpa epidemiologiska och biostatistiska metoder i en självständig hälsoundersökning Självständigt och kritiskt bedöma den vetenskapliga kvaliteten i epidemiologiska studier Motivera, genomföra och reflektera över metodval, styrkor och svagheter för insamlingsoch analysmetoder av epidemiologiska data inom det folkhälsovetenskapliga området INL1, Inlämningsuppgift, 4 hp, avseende lärandemål 1-5, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). GRU1, Gruppuppgift, 3.5 hp, avseende lärandemål 6, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G).

59 Bilaga 3 ärende Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 1 Termin 2 Ämnesfördjupning inom Folkhälsovetenskap Att främja hälsa 7.5 hp Hälsobegreppet Kopplingen mellan psykisk och fysisk hälsa Definitioner och klassificeringar av ohälsa/hälsa Hälsans bestämningsfaktorer Hälsofrämjande faktorer och friskfaktorer Salutogena perspektivet, välbefinnande och livskvalitet Teorier och begrepp inom förebyggande arbete Motivera och reflektera över hälsobegreppets olika dimensioner Förklara grundläggande begrepp inom psykisk hälsa och relatera detta till fysisk hälsa Klarlägga och förstå folkhälsovetenskapens roll för forskning och det förebyggande arbetet Tillämpa olika bestämningsfaktorer för hälsa Tillämpa hälsofrämjande begrepp och metoder för främjandet av hälsa Tillämpa teorier och metoder i det förebyggande arbetet Värdera och argumentera för tillämpning av Hälsofrämjande arbete och modeller för att främja hälsa SEM1, Litteraturseminarium, 1,5 hp, avseende lärandemål 1, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). SEM2, Litteraturseminarium, 1,5 hp, avseende lärandemål 2, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL1, Inlämningsuppgift, 4,5 hp, avseende lärandemål 3-5, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 2 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Folkhälsovetenskap Hälsofrämjande arbete - implementering 7.5 hp Implementeringsbegreppets innehåll och tillämpning inom folkhälsovetenskap och andra vetenskapsområden Forskningsbasen i kursen är teorier, modeller och strategier för implementering Forskningsfältet och exempel på pågående och genomförda implementeringsarbeten Definiera och redogöra för implementeringsbegreppet och dess tillämpning utifrån ett mångvetenskapligt perspektiv Beskriva och diskutera framväxten, det teoretiska innehållet och tillämpningen av implementering i hälsofrämjande arbete Redogöra för design och utvärdering av implementering i praktisk tillämpning Reflektera över evidensbegreppet och dess tillämpning i ett implementeringsperspektiv Sammanställa och reflektera över relevant forskning om implementering av hälsofrämjande arbete Utveckla design för implementering av innovationer inom området hälsa och välfärd samt att argumentera för och presentera detta arbete skriftlig och muntligt Ansvara för att planera och genomföra ett seminarium Analysera planerade, pågående eller genomförda hälsofrämjande arbeten utifrån ett kritiskt förhållningssätt kring implementering Inlämningsuppgift (INL1), 2,5 hp. Individuell skriftlig inlämningsuppgift avseende Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Gruppuppgift (GRU1), 1 hp. Skriftlig gruppuppgift. Betyg Godkänd (G). Seminarium (SEM1), 4 hp. Individuell skriftlig och muntlig seminarieuppgift. Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 2 Termin 2 Ämnesfördjupning inom Folkhälsovetenskap Organisation och hälsoekonomi 7,5 hp Teorier och modeller för organisering av hälso- och välfärdsarbetet Hälsoekonomisk teori, effektivitetsbegreppet, välfärdsteori Equitybegreppet och metoder för analys, fördelningsaspekter Ekonomiska analysmetoder, cost-benefit, cost-utility, cost-effectiveness och dessas användning för beslutsfattande Förklara och problematisera kring Identifiera och analysera organisatoriska organisationsprinciper inom hälso- och välfärdssektorn problemställningar inom hälso och välrfärdssektorn Redogöra och diskutera för hälsoekonomiska principer i folkhälsovetenskaplig tillämpning Redogöra för grundläggande fördelningspolitiken och hur samhället kan använda ekonomisk-politiska styrmedel Beskriva, analysera och diskutera hälso och välfärdssystems möjligheter att främja en jämlik hälsooch social utveckling Kritiskt granska utifrån ekonomisk teori och vägledande principer för folkhälsa och välfärd klarlägga frågeställningar med koppling till organisation och ekonomi Reflektera över och värdera användning av organisations teori för utveckling av jämlik hälsa i befolkningen Visa förmåga att självständigt och systematiskt kritiskt värdera andras forskning och kunna referera till aktuell forskning i det eget arbete Analysera över och värdera alternativa modeller för hälso/välfärdsfinansiering i relation till hälso/välfärdssystemets mål Reflektera över och värdera fördelningsaspekter avseende tillgång till hälso- och välfärdstjänster Artikelseminarium (SEM1), 2,5 hp, med skriftlig inlämningsuppgift. Godkänd (G). PM (PM01), 5 hp, individuell skriftlig inlämning. Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

60 Bilaga 3 ärende Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 1 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Beteendemedicinska teorier och modeller 7,5 hp Beteendemedicinens vetenskapliga grund - teorier och modeller på individ-, interpersonell-, grupp- och organisationsnivå Samspelet mellan människors vardagsbeteende och medicinska/biologiska faktorer i alla faser av sjukdomsutveckling Viljemässig anpassning av beteenden för att främja hälsa - hälsopedagogiska verktyg Förklara och exemplifiera beteendemedicinens vetenskapliga grund samt centrala begrepp i beteendemedicinska teorier och modeller Självständigt tillämpa beteendemedicinska teorier i bedömning, behandling, prevention och hälsoupplysning Argumentera kring beteendeförändring och beteendemodifiering i specifika patient- /klientfall utifrån beteendemedicinska teorier och modeller Analysera hälsorelaterade beteenden på individnivå Analysera hälsorelaterade beteenden på interpersonell nivå Analysera hälsorelaterade beteenden på grupp- och organisationsnivå INL1, 1,5 hp, betyg Godkänd (G), Inlämningsuppgift. Individuell inlämningsuppgift INL2, 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Inlämningsuppgift. Individuell inlämningsuppgift INL3, 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Inlämningsuppgift. Individuell inlämningsuppgift INL4, 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Inlämningsuppgift. Individuell inlämningsuppgift Kursen examineras genom skriftlig inlämnade och redovisade uppgifter gällande tillämpning av beteendemedicinska teorier och modeller på individ-, interpersonell-, grupp- och organisationsnivå Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) År 1 Termin 2 Ämnesfördjupning inom Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Anpassa och ordinera fysisk aktivitet 7,5 hp Planera, dosera, utvärdera fysisk aktivitet/träning samt ordinera fysisk aktivitet på recept Mät och utvärderingsinstrument för fysisk aktivitet/träning Anpassad konditionsträning för olika patientgrupper Anpassad styrketräning för olika patientgrupper Anpassad träning för barn, äldre och personer med olika etnisk bakgrund Beteendeförändringsmodeller Motiverande samtal Fysisk självkänsla Hälsoekonomi Förklara och tillämpa fysisk aktivitets/tränings positiva fysiologiska och psykologiska effekter samt anpassa till olika sjukdomstillstånd Tillämpa mät- och utvärderingsmetoder för fysisk aktivitet/träning samt dosera träning utifrån individuella förutsättningar Tillämpa och analysera konditions- och styrketräning utifrån en individs förmåga Tillämpa mät- och utvärderingsmetoder för fysisk aktivitet/träning på både individ, grupp och organisationsnivå Argumentera kring anpassning av individuell träningsdos utifrån beteendeaspekter Självständigt analysera och diskutera olika gruppers behov av stöd för implementering av en fysiskt aktiv livsstil Diskutera hälsoekonomiska aspekter och konsekvenser av fysisk inaktivitet INL3, Inlämningsuppgift, 2 hp, skriftlig och individuell uppgift avseende lärandemål 2, 5 och 6, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). INL4, Inlämningsuppgift, 2,5 hp, skriftlig och individuell uppgift avseende lärandemål 1, 3-4 och 7, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM2, Seminarium, 3 hp, avseende lärandemål 1-7, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams)

61 Bilaga 3 ärende A1N År 2 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Beteendemedicinska tillämpningar i fysioterapi 7,5 hp Beteendemedicin som vetenskaplig disciplin och praktisk utövning Metoder för insamling av data i förhållande till individuella prioriterade aktiviteter Individuell funktionell beteendeanalys Åtgärder för att förbättra, generalisera och vidmakthålla aktivitets-/delaktighetsförmåga Metoder för utvärdering av åtgärder Vetenskaplig evidens: kritisk granskning av vetenskapliga artiklar Förklara och exemplifiera analys av beteende och åtgärder för att stödja beteendeförändring i förhållande till individuella prioriterade aktiviteter baserat på centrala begrepp i beteendemedicinska teorier och modeller. Samla in, sammanställa och analysera data rörande situationsfaktorer, personfaktorer, beteenden och konsekvenser av beteenden i förhållande till individuella prioriterade aktiviteter Planera, genomföra och utvärdera anpassade åtgärder baserade på individuell analys för att förbättra och upprätthålla aktivitets-/delaktighetsförmåga Kritiskt analysera samspel mellan beteenden och biomedicinska faktorer i alla faser av sjukdomsutveckling i förhållande till aktuella patientgrupper Kritiskt värdera, genomföra och utvärdera olika former av åtgärder för att stödja beteendeförändring och fortsatt egenvård Kritiskt analysera vetenskapliga studier av beteendemedicinska interventioner för relevanta patientgrupper. INL1, 5 hp, betyg Godkänd (G), Inlämningsuppgift. Individuell skriftlig dokumentation av genomförda åtgärder i patientfall. INL2, 2,5 hpg, betyg Godkänd (G), Inlämningsuppgift. Individuell skriftlig dokumentation av det vetenskapliga underlaget för valda beteendemedicinska interventioner och patientgrupper. Nivå År 2 Termin 2 Ämnesfördjupning inom Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Teorifördjupning i fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin 7,5 hp Centrala beteendemedicinska teorier Systematisk litteratursökning Evidenskriterier Kvalitetskriterier Teoretisk och konceptuell referensram Genomgång av verktyg för granskning och kritisk analys av tillämpad teori/modell Granskning och kritisk analys av enskilda studier och litteraturöversikter Aktuell forskning med relevans för kursens innehåll Systematiskt söka relevanta studier om tillämpning av beteendemedicinska teorier eller modeller Presentera analys av tillämpade beteendemedicinska teorier eller modeller, utgörande en teoretisk referensram för ett planerat examensarbete Kritiskt granska studier om tillämpning av beteendemedicinska teorier inom verksamhetsområde av relevans i sjukgymnastik Urskilja olika sätt att tillämpa beteendemedicinska teorier eller modeller inom det valda verksamhetsområdet Värdera och argumentera för tillämpning av professionsrelevanta teorier inom det valda verksamhetsområdet Inlämningsuppgift (INL1), 7,5 hp, I examinationen ingår individuell muntlig och skriftlig redovisning av rapport samt kritisk granskning av andra kursdeltagares inlämnade rapporter. Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG)

62 Bilaga 4 ärende 12 och 14 Bilaga 2 Planerade lärar- och handledarresurser inom ansökt masterämne Namn Anställning Anställningsform Akademisk titel och inriktning Anne Söderlund Professor Tillsvidare Professor, Eva Denison Petra Heideken Wågert Ann-Christin Johansson Professor, adjungerad Tidsbegränsad fysioterapi Professor, fysioterapi Anställningens omfattning (%) Planerad tjänstgöring av heltid (%) inom ansökt ämne Kurs Handledarutbildning, forskarnivå 100% 10% Ja Ja 10% 5% Ja Ja Universitetslektor Tillsvidare Docent 100% 10% Ja Ja Universitetslektor Tillsvidare Universitetslektor (Docent innan ansökan går in) 100% 10% Ja Ja Maria Sandborgh Universitetslektor Tillsvidare Universitetslektor 100% 10% Ja Ja Thomas Overmeer Universitetslektor Tillsvidare Universitetslektor 100% 10% Planerad Nej Åsa Snöljung Universitetslektor Tillsvidare Universitetslektor 100% 5% Ja Nej Anna Ullenhag Universitetslektor Tillsvidare Universitetslektor 100% 10% Ja Nej Charlotta Thunborg Disputerad adjunkt Tidsbegränsad Doktor i medicinska vetenskaper med inriktning mot hälsa Elizabeth Dean Gästprofessor Tidsbegränsad Professor, fysioterapi 80% 5% Planeras Nej 20% 5% Ja Ja Catharina Affilierad Forskare, Ja Nej Handledarerfarenhet, forskarnivå

63 Bilaga 4 ärende 12 och 14 Gustavsson Summa 10 disputerade lärare och 1 affilierad disputerad 80%

64 Utbildningsplan Bilaga 5 ärende 12 och 14 Master program inom hälsa och välfärd med huvudområde Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin120 hp Master program in Health and Social Welfare with main field: Physiotherapy with specialization in Behavioural Medicine 120 credits Denna utbildningsplan avser masterprogrammet inom Hälsa och Välfärd med huvudområde Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin, 120 hp. Inom programmet sker samläsning med andra huvudområden inom hälsa och välfärd Mål Mål för masterexamen enligt högskoleförordningen (SFS 1993:100 med ändring enligt SFS 2006: 1053 bilaga) Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Lag (2006:173). Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa kunskap och förståelse inom respektive huvudområde, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Lokala mål - utveckla fördjupad kunskap inom området där hälsoforskning och välfärdsforskning möts -kritiskt granska och argumentera för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av tvärdisciplinär samverkan.

65 Bilaga 5 ärende 12 och 14 Sida 2 av 6 Dnr: - förklara och tillämpa begrepp, teorier och modeller inom beteendemedicin och beteendemedicinskt inriktad fysioterapi Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Lokala mål - kunna planera, genomföra och utvärdera evidensbaserad praxis inom hälsa och välfärd Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att inom respektive huvudområde för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Lokala mål - kunna värdera delaktighet inom hälsa och välfärd - värdera och argumentera för tillämpning av beteendemedicinska begrepp, teorier och modeller inom fysioterapi Undervisningsspråk Engelska.

66 Bilaga 5 ärende 12 och 14 Sida 3 av 6 Dnr: Särskild behörighet Examen på kandidatnivå inom fysioterapi/sjukgymnastik eller motsvarande utländsk examen. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6. A completed bachelor s degree from an institution of higher education of three years or more, equivalent to 180 credits within the fields of science of physiotherapy or equivalent. International students are required to submit a TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent. Innehåll Under första terminen i det två-åriga programmet läses fyra kurser omfattande 7,5 hp vardera. Den första kursen har huvudtemat Ledarskap, organisation och teamarbete inom hälsa och välfärd och den andra fokuserar på Evidensbaserad praktik och utvärdering. Därefter följer vetenskaplig metod samt en kurs inom ämnesfördjupning Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin som benämns Beteendemedicinska teorier och modeller, 7,5 hp. Ämnesfördjupning kommer bland annat att ge kunskaper om beteendemedicin som vetenskapligt område, samt beteendemedicinska tillämpningar i bedömning, behandling, prevention och hälsoupplysning. Andra termin i programmet innehåller ytterligare en ämnesfördjupningskurs på 7,5 hp och handlar om tillämpning av fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning för att anpassa och ordinera fysisk aktivitet. Ämnesfördjupningskursen kommer bland annat ge fördjupade kunskaper om tillämpning av teorier, modeller och begrepp av relevans inom beteendemedicinskt inriktad fysioterapi. Termin 2 innehåller ytterligare en metodkurs med fördjupning inom kvantitativ metodik. Termin 2 avslutas med ett examensarbete på 15 hp. Studenten har även möjlighet efter fullgjorda kurser och godkänt examensarbete på 15 hp att ansöka om magisterexamen inom inriktningen för huvudområdet. Studenter som väljer den 2-åriga masterutbildningen och att skriva ett examensarbete på 30 hp påbörjar den första delen på tid avsedd för det självständiga arbetet (15hp). För studenter som redan har en magisterexamen inom huvudområdet finns möjlighet att direkt påbörja det andra året i den 2-åriga utbildningen. Under hela programmet sker samläsning med övriga masterprogram inom hälsa och välfärd (Socialt arbete, Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, Arbetslivsvetenskap och Folkhälsovetenskap) för alla kurser som inte är ämnesfördjupning i Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin. Därutöver planeras samläsning i största möjliga utsträckning även med akademins forskarutbildning inom hälsa och välfärd under masterprogrammets termin 3 och 4. Den huvudsakliga samläsningen med forskarutbildningen genomförs med de kurser som ingår i forskarutbildningens första år.

67 Bilaga 5 ärende 12 och 14 Sida 4 av 6 Dnr: Under termin 3 utgörs samläsningen av kursen Hälsa och välfärd - teoretiska perspektiv inom termin 1 för forskarutbildningen. Under termin 4 av masterprogrammet sker samläsning för kursen Hälsa och välfärd fokus på delaktighet 7,5 hp. När inte möjlighet för samläsning ges utgör termin 3 och 4 tid för examensarbete 15 hp och ämnesfördjupning 15 hp. Denna ämnesfördjupning utgör alternativ till examensarbeteskurs på 15 hp. Ämnesfördjupning för Fysioterapi är kursen Beteendemedicinska tillämpningar i Fysioterapi 7,5 hp som skall ge utökade och fördjupade teoretiska kunskaper samt praktiska färdigheter i att stödja beteendeförändring och egenvård hos personer med nedsatt aktivitets- /delaktighetsförmåga till följd av begränsad rörelsefunktion. Progressionen under det första läsåret bygger på kunskaper och färdigheter som har tillägnats i utbildningar som ger kandidatexamen inom huvudområdet. Masterprogrammets fokus under första läsåret är att studenten ska skaffa sig fördjupade kunskaper i ledarskap, organisation och teamarbete. I ämnesfördjupningskursen Beteendemedicinska teorier och modeller behandlas bla beteendeförändring på grupp och organisationsnivå, inom området hälsa och välfärd. Vidare ska studenten skaffa sig fördjupade kunskaper i att söka, värdera och använda vetenskaplig kunskap, samt utvärdera dessa inom hälsa- och välfärdsområdet. Det andra läsåret i masterutbildningen har fokus på forskning som verksamhet inom hälsa och välfärdsområdet. De gemensamma kurserna under andra läsåret syftar till att ge en fördjupad förståelse för hälsa- och välfärdsområdet och de forskningsfrågor som är relevanta och angelägna inom detta forskningsområde. Progressionen ligger i att studenterna skaffar sig fördjupade kunskaper och förståelse för hur olika discipliner kan samverka inom forskningsområdet för att besvara frågeställningar i ett vidare perspektiv än enbart utifrån en enstaka disciplin. De metodkurser som ges under detta år syftar också till fördjupade kunskaper i tvärdisciplinärt forskningsarbete. Kurserna under masterutbildningens andra läsår kan efter bedömning tillgodoräknas i första årets forskarutbildning inom Hälsa och Välfärd. År 1 Kurser - Ledarskap, grupper och organization inom hälsa och välfärd7,5 hp/management, Teams and Organizations in Health and Social Welfare 7,5 Credits A1N - Evidensbaserad praktik och utvärdering 7,5 hp/ Evidence Based Practice and Evaluation 7,5 Credits - Kvalitativa forskningsmetoder I 7,5 hp och Kvantitativa metoder I 7,5 hp/ Qualitative Research Methods I 7,5 Credits and Quantitative Research Methods I 7,5 Credits Ämnesfördjupning inom Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin - Beteendemedicinska teorier och modeller 7,5 hp / Behavioural medicine theories and models 7,5 Credits - Anpassa och ordinera fysisk aktivitet 7,5 hp/adapt and prescribe physical activity 7,5 Credits - Examensarbete 15 hp alternativt 30 hp/thesis 15 Credits alternative 30 Credit

68 Bilaga 5 ärende 12 och 14 Sida 5 av 6 Dnr: År 2 Kurser - Kvalitativa forskningsmetoder II 7,5 hp/ Qualitative Research Methods II 7,5 Credits and Kvantitativa forskningsmetoder II 7,5 hp/quantitative Research Methods II 7,5 Credits - Nedanstående kurser samläses med forskarutbildning inom hälsa och välfärd: - Hälsa och välfärd - teoretiska perspektiv 7,5 hp/ Health and Welfare - Theoretical perspectives 7,5 Credits - Hälsa och välfärd fokus på delaktighet 7,5 hp/ Health and Welfare Focusing on Participation 7,5 credits Ämnesfördjupning inom fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin - Beteendemedicinska tillämpningar i fysioterapi 7,5 hp/behavioural medicine applications in physiotherapy - Teorifördjupning i fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin 7,5 hp Review of Behavioural Medicine Theories in Physiotherapy - Examensarbete 15 hp alternativt 30 hp/thesis 15 Credits alternative 30 Credits Val inom programmet Studenten väljer kurser för ämnesfördjupning inom huvudområde. Dessa ämnesfördjupningskurser ges under försättning att tillräckligt antal sökande finns. Värdakademi eller motsvarande Akademin för Hälsa, vård och välfärd. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna till följande examen/examina: - Filosofie masterexamen med huvudområdet Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin (Degree of Master of Science (120 credits) in Science of Physiotherapy with specialization in Behavioural Medicine 120 credits) Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 hp om studenten sedan tidigare har fullgjort ett arbete på avancerad nivå om minst 15 hp inom huvudområdet eller motsvarande från utländsk utbildning. Det sammanlagda poängtalet för de självständiga arbetena måste dock alltid utgöra minst 30 hp.

69 Bilaga 5 ärende 12 och 14 Sida 6 av 6 Dnr: För att uppnå fastställda mål för masterexamen krävs godkända kurser inom huvudområdet på avancerad nivå omfattande minst 60 högskolepoäng varav minst 30 högskolepoäng i självständigt arbete enligt ovan. En masterexamen får innehålla högst 30 högskolepoäng på grundnivå. Samma kurser som ingått i behörighetsgivande utbildning på grundnivå får inte ingå i en examen på avancerad nivå. Kurser om minst 15 hp i vetenskaplig metod krävs för tillträde till kursen i examensarbete, som skall förläggas i slutet av utbildningen. Övriga föreskrifter Konsekvenser av samläsning med möjligheter till tillgodoräknande avgörs och bedöms av ämnesansvariga på respektive utbildningsnivå. Enskilda kurser från år två kan efter prövning tillgodoräknas i forskarutbildningen. Övergångsbestämmelser (Här ska de villkor som gäller för studenter som antagits till utbildningen innan en viss förändring, dvs. övergångsbestämmelser, anges.)

70 Bilaga 6 ärende 13 och 15 Bilaga 2 Planerade lärar- och handledarresurser för masterexamen inom Folkhälsovetenskap Namn Anställning Anställningsform Akademisk titel och inriktning Katarina Bälter Professor Tillsvidare Professor, folkhälsovetenskap Per Tillgren Senior Professor Tidsbegränsad Professor, folkhälsovetenskap Anställningen s omfattning (%) Planerad tjänstgöring av heltid (%) inom ansökt ämne Kurs Handledarutbildning, forskarnivå 100% 10% Ja Ja 25% 5% Ja Ja Peter Larm * Universitetslektor Tillsvidare Universitetslektor 100% 10% Ja Ja Anna Johansson Universitetslektor Tidsbegränsad Universitetslektor 100% 5% Nej Nej Charlotta Hellström Universitetslektor Tillsvidare Universitetslektor 100% 10% Ja Nej Fabrizia Giannotta Universitetslektor Tidsbegränsad Universitetslektor 100% 5% Nej Nej Robert Larsson Universitets- adjunkt Tillsvidare Disputerad adjunkt 100% 5% Nej Nej Lena Hallström Universitetslektor Tillsvidare Universitetslektor 100% 5% Ja Nej Cathrine Reineholm Universitetslektor Tillsvidare Universitetslektor 100% 5% Nej Nej Handledarerfarenhet, forskarnivå Summa 9 disputerade lärare 60% *ansöker om docentur till våren 2018

71 Bilaga 7 ärende 13 och 15 Utbildningsplan Sida 1 av 6 Dnr: X.X-000/00 Programkod: XXX00 OINR Master program inom hälsa och välfärd med inriktning Folkhälsovetenskap 120 hp Master program in Health and Social Welfare with specialization in Public Health 120 credits Denna utbildningsplan avser masterprogrammet inom Hälsa och Välfärd med huvudområde Folkhälsovetenskap, 120 hp. Inom programmet sker samläsning med andra huvudområden inom hälsa och välfärd Mål Mål för masterexamen enligt högskoleförordningen (SFS 1993:100 med ändring enligt SFS 2006: 1053 bilaga) Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Lag (2006:173). Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa kunskap och förståelse inom respektive huvudområde, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Lokala mål - utveckla fördjupad kunskap inom området där hälsoforskning och välfärdsforskning möts -kritiskt granska och argumentera för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av tvärdisciplinär samverkan. - förklara och tillämpa definitioner och begrepp inom epidemiologi och biostatistik - förklara och tillämpa definitioner och begrepp inom hälsoekonomi och finansiering

72 Bilaga 7 ärende 13 och 15 Sida 2 av 6 Dnr: Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Lokala mål - kunna planera, genomföra och utvärdera evidensbaserad praxis inom hälsa och välfärd Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att inom respektive huvudområde för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Lokala mål - kunna värdera delaktighet inom hälsa och välfärd - kunna värdera och reflektera över vetenskapliga teorier, modeller och begrepp relaterat till epidemiologiska studier inom folkhälsovetenskap och hälsoekonomi Undervisningsspråk Engelska. Särskild behörighet Examen på kandidatnivå inom folkhälsovetenskap, psykologi, vårdvetenskap/ omvårdnadsvetenskap, sjukgymnastik, socialt arbete, sociologi eller motsvarande utländsk examen. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6. A completed bachelor s degree from an institution of higher education of three years or more, equivalent to 180 credits within the fields of science of public health, nursing science/caring

73 Bilaga 7 ärende 13 och 15 Sida 3 av 6 Dnr: science, physiotherapy, social work, psychology, sociology or equivalent. International students are required to submit a TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent. Innehåll Under första terminen i det två-åriga programmet läses fyra kurser omfattande 7,5 hp vardera. Den första kursen har huvudtemat Ledarskap, grupper och organisation inom hälsa och välfärd och den andra fokuserar på Evidensbaserad praktik och utvärdering. Därefter följer kvalitativa forskningsmetod samt en kurs inom ämnesfördjupning Folkhälsovetenskap som benämns Metoder för att studera hälsa. Ämnesfördjupning kommer bland annat att ge kunskaper i hälsans bestämningsfaktorer, sjukdomsmönster och fördelning av hälsa i befolkningen, epidemiologisk studiedesign och analys, samt grundläggande begrepp inom epidemiologi och biostatistik. Andra termin i programmet innehåller ytterligare en ämnesfördjupningskurs på 7,5 hp och handlar om Att främja hälsa. Ämnesfördjupningskursen kommer bland annat ge kunskaper i grundläggande teorier och begrepp inom förebyggande arbete. Hälsofrämjande faktorer, friskfaktorer, salutogena perspektivet, och livskvalitet kommer också att belysas Termin 2 innehåller ytterligare en forskningsmetodkurs med fördjupning inom kvantitativ metodik. Termin 2 avslutas med ett examensarbete på 15 hp. Studenten har även möjlighet efter fullgjorda kurser och godkänt examensarbete på 15 hp att ansöka om magisterexamen inom inriktningen för huvudområdet. Studenter som väljer den 2-åriga masterutbildningen och att skriva ett examensarbete på 30 hp påbörjar den första delen på tid avsedd för det självständiga arbetet (15hp). För studenter som redan har en magisterexamen inom huvudområdet finns möjlighet att direkt påbörja det andra året i den 2-åriga utbildningen. Under hela programmet sker samläsning med övriga masterprogram inom hälsa och välfärd (Socialt arbete, Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, Arbetslivsvetenskap och Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin) för alla kurser som inte är ämnesfördjupning i Folkhälsovetenskap. Därutöver planeras samläsning i största möjliga utsträckning även med akademins forskarutbildning inom hälsa och välfärd under masterprogrammets termin 3 och 4. Den huvudsakliga samläsningen med forskarutbildningen genomförs med de kurser som ingår i forskarutbildningens första år. Under termin 3 utgörs samläsningen av kursen Kvalitativa forskningsmetoder II 7,5 hp, termin 1 inom forskarutbildningen samt kursen Hälsa och välfärd - teoretiskt perspektiv 7,5 hp. Under termin 4 av masterprogrammet sker samläsning för kurserna Hälsa och välfärd fokus på delaktighet 7,5 hp och Kvantitativa forskningsmetoder II 7,5 hp. När inte möjlighet för samläsning ges utgör termin 3 och 4 tid för examensarbete 15 hp och

74 Bilaga 7 ärende 13 och 15 Sida 4 av 6 Dnr: ämnesfördjupning 15 hp. Ämnesfördjupning för Folkhälsovetenskap är kursen Hälsofrämjande arbete implementering 7,5 hp samt Organisation och hälsoekonomi 7,5 hp. Ämnesfördjupningen kommer bl.a. att ge kunskaper i Implementeringsbegreppets innehåll och tillämpning inom folkhälsovetenskap samt teorier, modeller och strategier för implementering. Hälsoekonomiska teorier, hälsofinansiering, organisation och styrning i ett samhällsperspektiv kommer också att belysas. Progressionen under det första läsåret bygger på kunskaper och färdigheter som har tillägnats i utbildningar som ger kandidatexamen inom huvudområdet. Masterprogrammets fokus under första läsåret är att studenten ska skaffa sig fördjupade kunskaper i ledarskap, organisation och teamarbete. Vidare ska studenten skaffa sig fördjupade kunskaper i att söka, värdera och använda vetenskaplig kunskap, samt utvärdera dessa inom hälsa- och välfärdsområdet. Det andra läsåret i masterutbildningen har fokus på forskning som verksamhet inom hälsa och välfärdsområdet. De gemensamma kurserna under andra läsåret syftar till att ge en fördjupad förståelse för hälsa- och välfärdsområdet och de forskningsfrågor som är relevanta och angelägna inom detta forskningsområde. Progressionen ligger i att studenterna skaffar sig fördjupade kunskaper och förståelse för hur olika discipliner kan samverka inom forskningsområdet för att besvara frågeställningar i ett vidare perspektiv än enbart utifrån en enstaka disciplin. De metodkurser som ges under detta år syftar också till fördjupade kunskaper i tvärdisciplinärt forskningsarbete. Kurserna under masterutbildningens andra läsår kan efter bedömning tillgodoräknas i första årets forskarutbildning inom Hälsa och Välfärd. År 1 Kurser - Ledarskap, grupper och organization inom hälsa och välfärd7,5 hp/management, Teams and Organizations in Health and Social Welfare 7,5 Credits - Evidensbaserad praktik och utvärdering 7,5 hp/ Evidence Based Practice and Evaluation 7,5 Credits - Kvalitativa forskningsmetoder I 7,5 hp/ Qualitative Research Methods I 7,5 Credits - Kvantitativa forskningsmetoder I 7,5 hp/ Quantitative research Methods I7,5 Credits - Ämnesfördjupning inom folkhälsovetenskap - Metoder för att studera hälsa 7.5 hp / Methods to Investigate Health 7,5 Credits - Att främja hälsa 7.5 hp / To Promote Health 7,5 Credits - Examensarbete i folkhälsovetenskap 15.0 hp / Thesis in Public Health Sciences 15 credits

75 Bilaga 7 ärende 13 och 15 Sida 5 av 6 Dnr: År 2 Kurser - Kvalitativa forskningsmetoder II 7,5 hp/ Qualitative Research Methods II 7,5 Credits - Kvantitativa forskningsmetoder II 7,5 hp/ Quantitative research Methods II 7,5 Credits - Hälsa och välfärd teoretiskt perspektiv 7,5 hp/ Health and Welfare - Theoretical Perspectives 7,5 Credits - Hälsa och välfärd fokus på delaktighet 7,5 hp/ Health and Welfare Focusing on Participation 7,5 credits Ovanstående kurser samläses med forskarutbildning inom hälsa och välfärd Ämnesfördjupning inom folkhälsovetenskap - Hälsofrämjande arbete implementering 7,5 hp / Health Promotion Implementation 7,5 credits - Organisation och hälsoekonomi 7,5 hp / Organisation and national economy 7,5 credits - Examensarbete i folkhälsovetenskap 15.0 hp / Thesis in Public Health Sciences 15 credits Val inom programmet Studenten väljer kurser för ämnesfördjupning inom huvudområdet i samband med kursstart. Dessa ämnesfördjupningskurser ges under försättning att tillräckligt antal sökande finns. Värdakademi eller motsvarande Akademin för Hälsa, vård och välfärd. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna till följande examen/examina: - Filosofie masterexamen med huvudområdet Folkhälsovetenskap (Degree of Master of Science (120 credits) in Science of Public Health Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 hp om studenten sedan tidigare har fullgjort ett arbete på avancerad nivå om minst 15 hp inom huvudområdet eller motsvarande från utländsk utbildning. Det sammanlagda poängtalet för de självständiga arbetena måste dock alltid utgöra minst 30 hp. För att uppnå fastställda mål för masterexamen krävs godkända kurser inom huvudområdet på avancerad nivå omfattande minst 60 högskolepoäng varav minst 30 högskolepoäng i

76 Bilaga 7 ärende 13 och 15 Sida 6 av 6 Dnr: självständigt arbete enligt ovan. En masterexamen får innehålla högst 30 högskolepoäng på grundnivå. Samma kurser som ingått i behörighetsgivande utbildning på grundnivå får inte ingå i en examen på avancerad nivå. Kurser om minst 15 hp i vetenskaplig metod krävs för tillträde till kursen i examensarbete, som skall förläggas i slutet av utbildningen. Övriga föreskrifter Konsekvenser av samläsning med möjligheter till tillgodoräknande avgörs och bedöms av ämnesansvariga på respektive utbildningsnivå. Enskilda kurser från år två kan efter prövning tillgodoräknas i forskarutbildningen. Övergångsbestämmelser (Här ska de villkor som gäller för studenter som antagits till utbildningen innan en viss förändring, dvs. övergångsbestämmelser, anges.)

77 Bilaga 8 ärende Termin Program/kurs Utbildningens namn Anm.kod Univ/högskola Totalt antal sökande 1:a handssökande HT2016 Program Masterprogram i arbetsterapi/folkhälsovetenskap/fysioterapi/logopedi/medicinsk pedagogik/omvårdnliu Linköpings universite HT2016 Program Masterprogram i Fysioterapi UMU-0305 Umeå universitet HT2016 Program Masterprogram i reproduktiv och perinatal hälsa GU Göteborgs universite LIU HT2016 Program Masterprogram i global hälsa GU Göteborgs universite UMU HT2016 Program Masterprogram i didaktik, Ämnesdidaktik, Idrott och hälsa GU Göteborgs universite 8 2 GU HT2016 Program Masterprogram i hälsa och livsstil HH Högskolan i Halmstad HH HT2016 Program Masterprogram i hälsa och livsstil HH Högskolan i Halmstad HJ HT2016 Program Masterprogram i Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd HJ-MS112 Jönköping University SU HT2016 Program Välfärd och hälsa: masterprogram MAH-6562 Malmö högskola UU HT2016 Program Masterprogram i pedagogik med inriktning mot hälsa SU Stockholms universite MDH HT2016 Program Masterprogram i pedagogik med inriktning mot hälsa SU Stockholms universite 44 7 HT2016 Program Masterprogram i folkhälsa: samhälleliga och individuella perspektiv SU Stockholms universite HT2016 Program Masterprogram i folkhälsa UU-P3520 Uppsala universitet HT2016 Program Masterprogram i internationell hälsa UU-P3554 Uppsala universitet HT2015 Program Masterprogram i arbetsterapi/folkhälsovetenskap/fysioterapi/logopedi/medicinsk pedagogik/omvårdnliu Linköpings universite HT2015 Program Masterprogram i Fysioterapi UMU-0305 Umeå universitet HT2015 Program Masterprogram i reproduktiv och perinatal hälsa GU Göteborgs universite HT2015 Program Masterprogram i hälsa och livsstil HH Högskolan i Halmstad HT2015 Program Masterprogram i hälsa och livsstil HH Högskolan i Halmstad HT2015 Program Masterprogram i Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd HJ-MS112 Högskolan i Jönköpin HT2015 Program Masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning Arbetslivsvetenskap MDH-4291 Mälardalens högskola 62 7 HT2015 Program Masterprogram inom Hälsa och välfärd inriktning Vårdvetenskap med inriktning omvårdnad MDH-4291 Mälardalens högskola 12 1 HT2015 Program Masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning Socialt arbete MDH-4291 Mälardalens högskola 49 7 HT2015 Program Masterprogram i pedagogik med inriktning mot hälsa SU Stockholms universite 46 9 HT2015 Program Masterprogram i pedagogik med inriktning mot hälsa SU Stockholms universite HT2015 Program Masterprogram i folkhälsa UU-P3520 Uppsala universitet HT2015 Program Masterprogram i internationell hälsa UU-P3554 Uppsala universitet HT2014 Program Masterprogram i Sjukgymnastik UMU-0300 Umeå universitet HT2014 Program Masterprogram i Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa, vård och omsorg HJ-MS084 Högskolan i Jönköpin HT2014 Program Masterprogram i pedagogik med inriktning mot hälsa SU Stockholms universite 66 9 HT2014 Program Masterprogram i pedagogik med inriktning mot hälsa SU Stockholms universite HT2014 Program Masterprogram i folkhälsa: samhälleliga och individuella perspektiv SU Stockholms universite HT2014 Program Masterprogram i folkhälsa UU-P3520 Uppsala universitet HT2014 Program Masterprogram i internationell hälsa UU-P3554 Uppsala universitet HT2013 Program Masterprogram i hälsa och livsstil HH Högskolan i Halmstad 27 6 HT2013 Program Masterprogram i Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa, vård och omsorg HJ-MS084 Högskolan i Jönköpin HT2013 Program Masterprogram i folkhälsa UU-P3520 Uppsala universitet HT2013 Program Masterprogram i internationell hälsa UU-P3554 Uppsala universitet HT2013 Program Masterprogram i Sjukgymnastik UMU-0300 Umeå universitet Resultat på sökning i:

78 Bilaga 9 ärende 12-15

79 Bilaga 10 ärende Kompletterande uppgifter för ställningstagande om eventuellt inrättande av ämnena fysioterapi och folkhälsovetenskap på master- och forskarnivå Frågor att förtydliga angående forskarutbildning Två frågor önskades att förtydliga gällande forskarutbildning. Den första frågan avser de ekonomiska förutsättningar som finns vid akademin för att bedriva forskarutbildning inom området hälsa och välfärd omfattande c:a 40 doktorander och inte 25 som kalkylen avsåg vid inrättande av forskarutbildningen Ekonomiska förutsättningarför forskarutbildning I den ursprungliga ansökan om rättigheter att bedriva forskarutbildningen 2010 planerades för en volym på runt 25 doktorander. Men utgångspunkt i planeringen för kommande disputationer (se bilaga 1) enligt gällande individuella studieplaner kan vi göra följande prognos för omfattningen på forskarutbildningen i hälsa och välfärd: År 2012 antogs 22 doktorander, i andra kullen år 2014 antogs 9 doktorander och år 2016 antogs 7 doktorander/licentiander. I och med att den första doktoranden på forskarutbildningen i hälsa och välfärd nu disputerat (augusti 2016) har vi för närvarande 37 doktorander antagna till forskarutbildningen i hälsa och välfärd. HVV ansvarar även för 3 doktorander från INAS (varav 1 av 3 har studieuppehåll och är inte inräknad bland planerade disputationer nedan). Under 2016 och 2017 planeras 21 disputationer (19 av H&V-doktoranderna, 2 av INASdoktoranderna), vilket innebär att 2018 återstår 18 doktorander i hälsa och välfärd och 1 INASdoktorand med studieuppehåll. Av dessa 18 antogs 9 år 2014 (varav 1 antogs till forskarutbildningens senare del) och 7 år 2016 (varav 2 är licentiander), och planeringen för dessa doktorander innebär att efter 2019 återstår 10 doktorander. Här bör noteras att vissa av doktoranderna som antogs 2012 och 2014 har en högre del akademitjänstgöring vilket innebär att de kommer att disputera senare än Akademin planerar för att anta mellan 10 och 15 doktorander Med de doktorander som då redan finns på forskarutbildningen blir den totala volymen mellan 26 och 31 doktorander, vilket ligger i linje med den ursprungliga planen, eller något över. Ett viss överintag krävs dock för att doktorandgruppen stabilt ska ligga på runt 25. Detta eftersom de nya kullarna 2014 och 2016 varit mindre än 10 och att överlappningen mellan olika kullar doktorander därför blir relativt kort. 3 disputationer planeras under 2019, och 7 planeras disputera Ytterligare 1 disputation är planerad till 2022 och 2 till Om vi antar doktorander år 2018 kan vi anta runt 10 doktorander 2020, 2022 respektive År 2025 (då alla som är antagna idag ska vara klara) kommer det då att finnas runt 25 doktorander på forskarutbildningen. Detta är förutsatt att det i kommande antagningsomgångar är doktorander och inte licentiander som antas och att de har minst 80 procents studietakt. Vi vet att i realiteten kan både licentiander bli aktuella och studietakten kan bli lägre på grund av hur finansieringen ser ut, och vi kan justera nyantagningar därefter. När det gäller volymen av doktorander på forskarutbildningen bör också noteras att sedan ansökan om forskarutbildningsrättigheter skickades in har handledarkompetensen på akademin stärkts betydligt genom att vi har en högre andel docenter respektive lärare/forskare med handledarutbildning 2016 jämfört med Vissa kompetenta handledare som skulle vilja handleda

80 Bilaga 10 ärende och har utrymme för det gör inte det eftersom behovet av handledning inte är lika stort som kapaciteten för handledning. I realiteten utnyttjar vi idag alltså inte till fullo den handledarkapacitet som finns vid akademin. Sett ur handledningsperspektiv finns alltså förutsättningar för att öka volymen på forskarutbildningen, om det skulle bli aktuellt tack vare externa medel exempelvis. De doktorander som är antagna idag finansieras på flera olika sätt (se bilaga 2). Tittar vi på år 2017 planeras lönekostnader för 6 doktorander i huvudsak belasta anslaget för forskning/forskarutbildning, medan lönekostnader för 7 doktorander i huvudsak planeras belasta grundutbildningen (kompetensutvecklingsmedel). 14 doktorander kommer i huvudsak att finansieras av HVV-externa medel (inklusive Arenan), medan 9 har annan finansiering (i de flesta fall från Hälsoministeriet i Thailand). Kostnader för att bedriva forskarutbildning handlar inte endast om lönemedel utan även om handledning, forskarutbildningskurser och doktorandernas omkostnader förknippade med datainsamling, konferensdeltagande och disputation etc. ( doktorandryggsäck). Dessa kostnader belastar i huvudsak anslaget för forskning/forskarutbildning. En beräkning av framtida kostnader på anslaget för forskning/forskarutbildning, inkluderat 12 nyantagna externfinansierade doktorander år 2018 (se bilaga 2), pekar på att det finns ett ekonomiskt utrymme för de nyantagningar år 2020, 2022 och 2024 som diskuteras i prognosen ovan. Budgeten för forskarutbildningen för 2016 ligger på strax under 9 miljoner (inklusive externa medel) och för 2017 på strax under 7 miljoner, och 2018 på runt 5,8 miljoner, inklusive 12 planerade nyantagna externfinansierade doktorander. Som framgår av de ekonomiska beräkningarna planeras doktorandkull 2018 belasta forskningsanslaget med drygt 2 miljoner om året under de fyra första åren och knapp en miljon under det femte året (2022). Ser vi på kostnadsutvecklingen över tid skulle nyantagning av ytterligare 12 externfinansierade doktorander vartannat år vara fullt möjligt, med oförändrat anslag för forskning/forskarutbildning. På anslaget för forskning/forskarutbildning kommer det att finnas ett utrymme för lönemedel till doktorander under de kommande åren, om akademin så önskar. Det är idag inte möjligt att ge exakta siffor på det eftersom antalet helt fakultetsfinansierade doktorander är beroende både av antalet externfinansierade doktorander (eftersom dessa till viss del belastar forskningsanslaget även om lönekostnaderna inte gör det) och av framtida prioriteringar mellan forskarutbildning, internfinansierad forskning, medfinansiering av externa forskningsprojekt och så vidare. Utökad forskarutbildning i förhållande till forskningsbas Den andra frågan gällde vilka konsekvenser en utökad forskarutbildning har för akademins uppdrag att forskningsbasera grundutbildningarna inom hälsa/välfärd, i synnerhet vårdvetenskap mot bakgrund av högskolans utökade utbildningsuppdrag inom sjuksköterskeutbildningen och förutsättningarna för att upprätthålla lärarkompetens där. Det är välkänt att det har varit, och är till stora delar fortfarande, svårt att rekrytera disputerade lärare till sjuksköterskeutbildningen på grundnivå och även på avancerad nivå gällande specialistutbildningar. Detta är en följd av att alla lärosäten fått utökade uppdrag gällande sjuksköterskeutbildning samt stora pensionsavgångar vilket medfört en nationell brist av disputerade sjuksköterskor. Ett sätt för HVV att säkerställa kompetensförsörjning har varit att erbjuda adjunkter (främst i vårdvetenskap) att gå en forskarutbildning. Det är en långsiktig satsning som vi tror kommer bidra till att borga för en hållbar kompetensförsörjning. Vad gäller forskningsbasering kommer de utbildade adjunkterna bidra till en ökning av forskningsbasen i utbildningarna genom att de under sin

81 Bilaga 10 ärende utbildningstid går en forskarutbildning där de förkovrar sig, och kan också i den parallellt gående undervisningen presentera sin egen forskning i utbildningen. Sammanfattningsvis ser vi det planerade antalet doktorander som något positivt i ambitionen att vidmakthålla och utveckla forskningsbasen i grundutbildningarna. Frågor att förtydliga angående masterutbildning Fem frågor önskades att förtydliga gällande eventuell examensrättighet (masternivå) i huvudområdet fysioterapi respektive folkhälsovetenskap. 1. Studenternas efterfrågan (komplettering med uppgifter som visar på fakta kring studentefterfrågan för att söka (förstahandssökande), påbörja och genomföra utbildning mot masterexamen i fysioterapi respektive folkhälsovetenskap) Utvecklingen i Sverige när det gäller examina på avancerad nivå och specifikt master är att det skett en kraftig ökning från 2007/08 till 2014/15. Enligt statistik från HSV/SCB har antalet utfärdade masterexamina ökat från 340 läsåret 2007/08 till 8599 läsåret 2014/15. De områden som utfärdat flest examina är inom teknik, samhällsvetenskap och naturvetenskap. På fjärde plats kommer inriktning inom hälso- och sjukvård samt social omsorg. Huvudområden för generell examen är utgångspunkt för klassificering och kategorisering mot ett antal olika inriktningar. Vid jämförelse mellan lärosäten i Sverige kommer Mälardalens högskola på en 20:e plats i statistiken över utfärdade masterexamina 2014/15 med totalt 27 utfärdade masterexamina 2014/15. Enligt denna klassificering av masterexamina för inriktning Hälso- och sjukvård samt social omsorg är det framförallt större lärosäten i Sverige som Karolinska Institutet, Lunds universitet och Uppsala Universitet som utfärdat mellan examina per lärosäte under senaste året. Till denna inriktning hör bland annat Medicin, Vårdvetenskap, Folkhälsovetenskap, Fysioterapi och Socialt arbete. De flesta av relevanta masterutbildningar i landet är vid medicinska fakultet vilket vi inte har. Detta kan ses som styrka. För totalt antal sökande och förstahandssökande för masterutbildningsområdet Hälsa och välfärd relevanta inriktningar i landets lärosäten för åren HT HT2016 (se bifogat Antagningsstatistik master ). Dokumentet visar det stora intresset som masterprogrammen i landet har. Det vore missvisande att bara visa statistik på masterprogrammen som kallas Master i fysioterapi/sjukgymnastik eller Master i folkhälsa pga att många sökande med denna utbildningsbakgrund finns även i de andra masterprogrammen. En anledning till detta är att det inte finns i dessa personers närområde en masterutbildning i den egna specifika inriktningen. Det är säkerligen även så att flera av landets masterprogram är upplagda så som MDHs master i Hälsa och välfärd, dvs en gemensam bas men med olika inriktningar. Statistik från SCB/UKÄ visar att sedan masterexamen infördes i den svenska högskolan 2007 har antalet examinerade ökat kraftigt. Från statistiken för examinerade från mastersprogram finns bara uppgifter från utbildningsinriktning som visar det generella intresset för dessa program. Det går inte uttala i vilken utsträckning personer med folkhälsa och fysioterapi som grundutbildning har fått master examen av dessa inom utbildningsinriktning nedan. Dessa är senast tillgängliga uppgifter från SCB och UKÄ:

82 Bilaga 10 ärende Tabell: Antal masterexamina läsåret 2013/14 efter utbildningsinriktning och kön ( Kvinnor Män Totalt Pedagogik och lärarutbildning Humaniora och konst Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Naturvetenskap, matematik och data Teknik och tillverkning Lant- och skogsbruk samt djursjukvård Hälso- och sjukvård samt social omsorg Tjänster Totalt Vidare finns relevant generell information i dokumentet examina-och-examinerade på sidan 33, figuren i slutet av sidan (röd text) och på sidan 35, tabell om Antal generella examina läsåret 2011/12 och andel examina utfärdade enligt 2007 års examensordning, läsåren 2010/11 och 2011/12 (röd text). Ytterligare likartad generell information finns i bifogade dokumentet tabeller på sidan 68-69, tabell 6 Antalet nybörjare på program mot generell examen 2007/ /12 efter kön, program, SUN inriktning, och (röd text är relevant), och s 92, tabell 10 Examina läsåren 2007/ /12 efter SUN inriktning, examensgrupp och kön i dokumentet (röd text är mest relevant) ( ( 2. Arbetsmarknadens behov Anställningsbarhet och användbarhet inom programområdet I diskussion med landsting och kommuner framkommer det att det finns ett kompetensbehov på masternivå inom Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och inom Folkhälsovetenskap. Det föreslagna programmet kommer kunna möta dessa behov på ett tydligt sätt genom de gemensamma obligatoriska kurserna som dessutom kan fördjupas alternativt breddas i de ämnesspecifika kurserna. I forskarutbildningen inom området Hälsa och välfärd har samverkan/samproduktion med kommun och landsting i hög grad blivit aktuell genom de gemensamma doktorandprojekt som finansieras delvis eller helt av våra samarbetspartners. Det förefaller rimligt att anta att en kortare

83 Bilaga 10 ärende kompetensutveckling, dock på avancerad nivå, torde vara intressant för kommuner och landsting. Masterutbildningarna inom tre nuvarande huvudområdena har haft förhållandevis svagt söktryck. I det förslagna huvudområdena Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och Folkhälsovetenskap kommer det att vara fokus på efterfrågade områden vilket borde vara gynnsamt både för MDH och för kommuner och landsting. Vi anser även att de två nya huvudområdena kommer att öka söktrycket till masterprogrammet inom Hälsa och välfärd. Efter att tidigare ha inhämtat synpunkter från verksamhetsansvariga inom kommunal vård och omsorg framkom bland annat följande: - Bra initiativ från MDH med Masterutbildning och utbildning "över gränserna" också för att närma oss varandra. - Värdefullt att personer med den utbildningen i våra verksamheter aktivt kan bidra till att verksamhet och strategisk planering knyts samman och att kunskapsbaserade insatser till både äldre och funktionsnedsatta kan implementeras på ett bättre sätt. - Bra med kurserna i Ledarskap och Evidens. Självklart finns det vinster med att få fler som har sådan kompetens i vår organisation. Men det viktiga blir ju också hur vi kan "löna" dem som skaffar sig denna utbildning - med högre lön, specialistfunktion eller annan karriärutveckling. - Viktigt att förstå hur och var vi kommer att använda dessa tjänster. Som det nu är är det alldeles för lika i arbetsuppgifter mellan specialistutbildade och de som inte har någon specialistutbildning. Jag tänker på de som ex. redan idag har magisterutbildning, detta gäller både inom kommuner och inom landsting. - Det verkar vara en bra idé. Det viktigaste som jag ser det är just samordningsvinsterna. Att olika yrken och inriktningar lär känna varandra och kan överbrygga det som vi idag lever med i kommunal vård och omsorg, dvs skillnaden mellan hälsoaspekten att se att de människor vi har att ta hand om i kommunen inte är bara friska och vid hälsa. De är både gamla och sjuka och där är det viktigt att blanda professionerna. Att öka förståelsen. - Helt klart ser jag möjligheter att öka vår kompetens rejält genom detta. Den korsbefruktning som modellen för "samläsning" kan ge stora förtjänster t ex i form av ökad förståelse för verksamheternas utmaningar och problem vad gäller kompetensförsörjning och utvecklingsbehov (baserat på aktuell forskning). - Att det finns behov av att knyta verksamhet och verksamhetsutvecklingsfrågor närmare medarbetarnas utveckling det är nog ganska tydligt. Så kan vi knyta dessa "generalist" mastersutbildade till oss har vi säkert vunnit en hel del. - Andra frågor som ansvariga ställer sig är hur denna kompetens kan tillvaratas, till exempel: Hur ser vi i kommunen på behovet av medarbetare med en sådan mastersutbildning? Vilken plats och vilken roll kan vi se att de kommer att ha i vår framtida vård o omsorg? Att vi kan "ha nytta" av dem under deras utbildningstid tror jag inte att det råder någon tvekan om, men kan vi bereda dem arbete i framtiden? - Under HT 2015 och VT 2016 har branschrådet inom Fysioterapi utryckt stark önskan om att inrätta masterutbildning inom Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin samt att det finns ett stort behov av denna kompetens inom verksamheterna. - Fysioterapeuterna inom regionen och även utanför har visat stort intresse för möjligheten att komplettera befintlig magister examen till masterexamen i Fysioterapi vilket skulle innebära högt söktryck för en masterutbildning i Fysioterapi. - I branschrådet för Folkhälsovetenskap har det framkommit att anställningsbarheten skulle öka om studenterna har en masterutbildning - Inom studentrådet för folkhälsovetenskap har önskemål om en master uttryckts då det är internationellt mer gångbart med en master, vilket även i Sverige leder till ökad anställningsbarhet.

84 Bilaga 10 ärende Slutsatser av dessa synpunkter är att flera verksamhetsansvariga ser fördelar med denna utbildning som verksamhetsutveckling och kompetenshöjning ur flera aspekter. En efterfrågan av master i Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och Folkhälsovetenskap har utryckts av verksamheterna. Dessutom betonas samordningsvinster av att professioner/ämnesområden studerar tillsammans. Samtidigt poängteras den utmaning som denna utbildning ger för den egna verksamheten med frågan; Hur kan vi inom olika yrkesområden ta tillvara den kompetensen på rätt sätt? När det gäller profilering av utbildningen och utbildningens behov finns en naturlig koppling till utbildningens inriktning och värdet av samverkan med omgivande samhället. Denna form av samverkan är ständigt pågående för utbildningar på alla nivåer inte minst på master- och forskarutbildningsnivå. Det äger rum inom olika branschråd för programutbildningar på grundnivå och avancerad nivå och inom olika doktorandprojekt i forskarutbildningen som skapats i samverkan för inom området Hälsa och välfärd. Ett annat aktuellt exempel är inspel från Landstinget Västmanland där ledamöter i utbildningsråd nyligen påtalade värdet av högre utbildning på magisterrespektive masternivå. För att höja kvaliteten i vården genom att till exempel implementera evidensbaserade metoder och påverka inställningen till ny kunskap krävs specifik kompetens hos medarbetare i ledande befattning. Andra exempel som ges där kunskapskrav på hög nivå efterfrågas är mer generell och formuleras som behovet av kritisk massa och kompetens som krävs få en helhetsbild av patientens väg genom vården. En annan aspekt som lyfts fram är, ur mer självkritiskt perspektiv, hur högre kompetens skall tillvaratas av arbetsgivare. Där påtalas särskilt behovet av att utveckla tydligare befattningsbeskrivningar och kompetenskrav där examen på masternivå kan vara ett krav för en specifik tjänst eller ett uppdrag. För att stimulera till fortsatta studier rekommenderas, ur arbetsgivarperspektiv, att behoven av kunskap tydliggörs i medarbetares individuella kompetensutvecklingsplaner. Likaså bör riktlinjer som omfattar förmåner vid högre utbildning tydliggöras och som är av stort värde för att studenter skall bedriva utbildning på högre nivå. Dessa synpunkter från landstinget stärker bilden av att utbildning på högre nivå efterfrågas och att samverkan är en förutsättning för att planera utbildning på bästa sätt. 3. Koppling till forsknings- och utbildningsstrategin, inklusive förutsättningar för forskningsbas Hälsa och välfärd har utsetts till en av tre utvecklingsmiljöer på MDH. I högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi för framgår att utvecklingsmiljöer ska erbjuda utbildning på engelska på avancerad nivå (sid 8). Med hänsyn till det specifika område hälso- och välfärdsutbildningar befinner sig i och därmed den problematik som finns att rekrytera studenter till magister/masterutbildningar har ett förslag tagits fram som kan dra nytta av de stabila utbildningar som finns på grundnivån och det intresse som visats för området Hälsa och välfärd på forskarutbildningsnivå. I högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi för slås följande fast: Utveckling mot utbildningar sammanhållna över grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå som möjliggör progression från grundutbildning till forskarutbildning (Sid 10). I Mälardalen högskolas Forsknings- och utbildningsstrategi för är internationalisering framträdande, där internationalisering på hemmaplan har en viktig roll MDH ska inspirera och bidra till studentutbyten då utlandserfarenheter bidrar till kvalitet i utbildningen och gör studenterna mer förberedda för ett yrkes- och samhällsliv präglat av globalisering. Därutöver sker, med högskolans utbud av internationella utbildningsprogram som grund, en globalt riktad internationell studentrekrytering Det är en uttalad målsättning i Mälardalen högskolas Forsknings- och utbildningsstrategi att utvecklingsmiljön hälsa och välfärd skall erbjuda utbildningar på avancerad nivå där

85 Bilaga 10 ärende undervisningsspråk är engelska. Målbilden för 2022, som finns i Mälardalens högskolas Forskningsoch utbildningsstrategi , är: MDH är en nationell högskola förankrad i sin region med fokus på utbildning på alla nivåer och är samtidigt ett forskningsintensivt lärosäte med internationella samarbeten Ett aktivt arbete med rekrytering av nationella och internationella studenter har 2022 lett till ett ökat intresse för MDH:s utbildningar. MDH erbjuder utbildningar som förbereder för karriärer nationellt och internationellt och studenterna är väl rustade att bidra till en positiv samhällsutveckling. Förutsättningar för forskningsbas Akademin har under senaste året även aktivt arbetat med att tydliggöra och stärka forskningsbasen inom akademin dels i forskningsmiljöerna och dels inom befintliga utbildningar på både grundnivå och avancerad nivå. HVV:s forskare har under ledning av professorer formerat sig i ett flertal forskargrupper. Alla forskargrupperna vid HVV bidrar till forskningsbasen för utbildningar på alla nivåer i akademin. Även examensarbeten i alla inriktningar inom masterprogramområdet Hälsa och välfärd kan komma att bidra till forskningsbasen i den mån dessa består av forskningsstudier. 4. Lärarkompetens Undervisning av lärare med både ämnes- och metodspecifik kunskap kommer att utgöra naturlig del för att kvalitetssäkra examensarbeten på masternivå. Akademin har en stor grupp handledare med en lång handledarerfarenhet på olika nivåer. Detta gäller även huvudområden Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning med upp till 10 möjliga lärare/handledare (disputerade), varav två professorer och två docenter, åtta har forskarhandledarutbildning, och Folkhälsovetenskap med nio lärare/handledare (disputerade) varav två professorer och en docent, sex lärare har forskarhandledarutbildning. Det finns en lång erfarenhet av undervisning på avancerad nivå inom huvudområdet Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning. Det finns en lång erfarenhet av undervisning på avancerad nivå inom huvudområdet folkhälsovetenskapen genom det magisterprogrammet (magister kurspaket) som har genomförts under flera år. Inom huvudområdet Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning samverkar i forskning flera disputerade inom exempelvis hälsoteknikområdet. Detta lägger en bra grund på samverkan även på masternivå. Inom huvudområdet Folkhälsovetenskap, som är ett tvärvetenskapligt ämnesområde, samverkar samtliga disputerade på olika sätt med andra aktörer i samhället. Det tvärvetenskapliga synsättet kommer även att genomsyra mastern och de ämnesspecifika kurserna inom masterprogrammet. 5. Redovisade resultat från befintliga utbildningar Utbildningen startade 2015 varför ingen av de 15 studenter i pågående utbildning är examinerad. De första examinationerna förväntas ske till sommaren Ovanstående skrivningar har sammanställts av ämnesföreträdare för folkhälsa och fysioterapi, forskningsledare, ekonom samt akademichef.

86 Bilaga 10 ärende 12-15

87 Bilaga 11 ärende 12 Beslutande Fakultetsnämnd EXAMENSBESKRIVNING Filosofie masterexamen med huvudområdet Fysioterapi med inriktning mot Beteendemedicin Degree of Master of Science (120 credits) in Physiotherapy with Specialization in Behavioural Medicine Utbildningsnivå Masterexamen avläggs på avancerad nivå. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Filosofie masterexamen med huvudområdet Fysioterapi med inriktning mot Beteendemedicin uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå varav minst 60 hp inom huvudområdets inriktning, vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp varav minst 15 hp på nivå A2E. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 hp om studenten sedan tidigare har fullgjort ett arbete på avancerad nivå om minst 15 hp inom huvudområdet eller motsvarande från utländsk utbildning. Det sammanlagda poängtalet för de självständiga arbetena måste dock alltid utgöra minst 30 hp. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.

88 Bilaga 12 ärende 13 Beslutande Fakultetsnämnd EXAMENSBESKRIVNING Filosofie masterexamen med huvudområdet Folkhälsovetenskap Degree of Master of Science (120 credits) in Public Health Science Utbildningsnivå Masterexamen avläggs på avancerad nivå. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Filosofie masterexamen med huvudområdet Folkhälsovetenskap uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå varav minst 60 hp inom huvudområdets inriktning, vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp varav minst 15 hp på nivå A2E. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 hp om studenten sedan tidigare har fullgjort ett arbete på avancerad nivå om minst 15 hp inom huvudområdet eller motsvarande från utländsk utbildning. Det sammanlagda poängtalet för de självständiga arbetena måste dock alltid utgöra minst 30 hp. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.

89 Bilaga Ärende 2016/ (5) Beslutande Fakultetsnämnden Handläggare Helena Eken Asp BESLUTSPROMEMORIA Upplägg för kvalitetsgranskning av kandidatexamen i statsvetenskap Bakgrund Fakultetsnämnden beslutade vid sitt möte den 22 september att våren 2017 kvalitetsgranska kandidatexamen i statsvetenskap. Bakgrunden till beslutet är att säkerställa att högskolan kan erbjuda en utbildning som håller hög kvalitet för de studenter som önskar ta ut en kandidatexamen i statsvetenskap. Fakultetsnämnden den 22 september till ledningskansliet att i samråd med dekanerna ta fram ett förslag till upplägg för en sådan kvalitetsgranskning. Förslaget på upplägg till kvalitetsgranskning ska presenteras för fakultetsnämnden vid nämndens sista möte Vid sitt möte den 27 oktober diskuterade fakultetsnämnden vilka aspekter som borde ingå i granskningen. Diskussionen mynnade i att granskningen borde fokusera på följande aspekter: lärarresurser, forskningsbas och samarbetet med andra lärosäten. Utskottet för forskning respektive utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har nu att göra medskick till fakultetsnämnden vad gäller upplägget för kvalitetsgranskningen. I sin beredning bör utskotten främst fokusera på de frågor som akademin, enligt förslaget, ska besvara. Är det någon fråga som borde omformuleras för att göra det tydligare? Är det någon fråga som borde strykas? Saknas någon fråga som är viktig för att kunna bedöma aspekterna lärarresurser, forskningsbas och samarbete med andra lärosäten? Beredningens förslag till upplägg för kvalitetsgranskning av kandidatexamen i statsvetenskap Förslaget till kvalitetsgranskning av förutsättningarna för kandidatexamen i statsvetenskap är framtaget baserat på de aspekter som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) tittar på i sina granskningar och fakultetsnämndens tidigare beslut. Extern granskning En viktig del i kvalitetsgranskningen är utlåtanden från den externa granskningen där personer med ämneskunskap bedömer lärarresurserna och forskningsbasen i förhållande till de för ämnet givna premisserna. Förslaget är att akademin ska lämna förslag på två oberoende granskare som för den externa granskningen. Det är fakultetsnämnden som beslutar om

90 Bilaga 16.1 granskare och att skicka underlagen från akademin på extern granskning. Utskottet för forskning och utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå kommer innan dess att bereda ärendet. 2 (5) Underlagen Förslaget innebär att akademin i sitt underlag ska beskrivas och analysera lärarresurser, forskningsbas och samarbete med andra lärosäten enligt angivelserna nedan. Lärarresurserna ska beskrivas i enlighet med den lärarkompetensmatris som används i granskningar utförda av UKÄ, se bilaga 2. Utöver lärarkompetensmatrisen ska akademin besvara följande frågor: Vilka lärarresurser krävs för att långsiktigt säkerställa kvaliteten i kandidatexamen i statsvetenskap? Hur ser den planerade utvecklingen av lärarresurser ut de närmaste fem åren (pensionsavgångar, nyanställningar eller liknande)? Vilken kompetensutveckling (både inom forskning och undervisning) är planerad för nuvarande lärare inom ämnet statsvetenskap de närmaste 24 månaderna? Forskningsbasen ska bedömas dels baserat på en lista över de vetenskapliga publikationer som lärarna inom statsvetenskap har publicerat de senaste tre åren samt utifrån följande frågeställningar: Vilka aktuella forskningsprojekt, forskargrupper och andra nätverk deltar lärarna inom statsvetenskap i idag? Hur ser forskningssamarbetet ut med andra delar av högskolan och andra lärosäten? Hur ser forskningssamarbetet ut med andra intressenter? På vilket sätt får studenterna ta del av den forskning som idag bedrivs inom ämnet statsvetenskap vid Mälardalens högskola? Ge exempel från undervisningen. På vilket sätt säkerställs att studenter som ansöker om en kandidatexamen i statsvetenskap från MDH har tillägnat sig ett forskande förhållningssätt? Samarbetet med andra lärosäten ska beskrivas med utgångspunkt i följande frågor: eller Beskriv samarbetet med andra lärosäten utifrån hur samarbetet stärker kvaliteten för undervisning, forskning och internationalisering. Vilket/vilka andra lärosäten ingår i samarbetet? Finns det underskrivna samarbetsavtal med de aktuella lärosätena? Hur ser tidplanen ut för ett underskrivet samarbetsavtal andra lärosäten? Vilken typ av samarbete handlar det om (t.ex. gästföreläsningar, handledning av examensarbeten, undervisning inom specialområden etc.)? Utskottet för forskning bör i sin beredning främst fokusera på frågorna kring forskningsbasen samt samarbete med andra lärosäten. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör i sin beredning främst fokusera på frågorna kring lärarresurser och samarbete med andra lärosäten.

91 Bilaga 16.1 Det finns dock ett samband mellan lärarresurser och forskningsbas och de båda utskotten bör därför i sin beredning se till helheten. 3 (5) Akademins reflektioner och utvecklingsplan Baserat på granskarnas kommentarer ska akademichef tillsammans med utbildningsledare och programansvariga upprätta en utvecklingsplan för kandidatexamen i statsvetenskap. Utvecklingsplanen kan sedan vara ett underlag för framtida uppföljning men också vara en del av underlaget inför akademins verksamhetsplanering. Tidplan för granskningen Enligt fakultetsnämndens beslut den 22 september 2016 ska kandidatexamen i statsvetenskap kvalitetsgranskas under våren Beslut om upplägg för granskningen skulle fattas senast vid fakultetsnämndens möte den 15 december Arbetet med ett förslag till upplägg har blivit försenat och förslaget är därför att fakultetsnämnden fattar beslut om upplägg för granskningen vid sitt möte den 7 mars. Den fortsatta tidplanen är sedan att akademin skickar sina underlag till fakultetsnämnden senast den 25 april för beredning i utskottet för forskning respektive utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Fakultetsnämnden förväntas sedan fatta beslut om att skicka eller inte skicka underlagen på extern granskning vid sitt möte den 13 juni. Förutsatt att fakultetsnämnden godkänner att underlagen skickas vidare på extern granskning kan underlagen skickas ut senast den 16 juni. Granskarnas synpunkter bör vara fakultetsnämnden och akademin tillhanda senast den 7 augusti. Utskottet för forskning och utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå bereder ärendet baserat på granskarnas synpunkter vid sina möten i augusti. Akademin inkommer med sina reflektioner på granskarnas synpunkter senast den 21 augusti. Fakultetsnämnden har sedan möjlighet att fatta beslut om förutsättningarna för att kvalitetssäkra en kandidatexamen i statsvetenskap finns vid MDH eller inte. Anledningen till att utskotten inte kan bereda akademins reflektioner är att beslutet om det finns förutsättningar eller ej behöver fattas innan programutbudsbeslutet för kommande läsår fattas och ärendet kan därför inte vänta till mötet i oktober. Utskotten kommer dock att kunna lämna rekommendationer till fakultetsnämnden baserat på granskarnas kommentarer. Datum Aktivitet 7/8 februari Förslag till upplägg av kvalitetsgranskning bereds av utskottet för forskning och utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 7 mars Fakultetsnämnden fattar beslut om upplägg för granskningen 25 april Deadline för underlag från akademin 23/24 maj Underlagen bereds av utskottet för forskning och utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 13 juni Fakultetsnämnden fattar beslut om att låta underlagen gå vidare på extern granskning eller ej

92 Bilaga 16.1 Förutsatt att fakultetsnämnden fattar beslut om att gå vidare med extern granskning 4 (5) 16 juni Underlagen skickas på extern granskning 7 augusti Granskarnas synpunkter inkommer till fakultetsnämnden och till akademin 16 augusti Granskarnas synpunkter bereds av utskottet för forskning och utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 21 augusti Akademins reflektioner och utvecklingsplan inkommer till fakultetsnämnden 15 september Fakultetsnämnden lämnar sitt yttrande Beredningen i utskottet för forskning Utskottet för forskning diskuterade ärendet på sitt möte den 7 februari. Diskussionen fokuserade främst på forskningsbasen och samarbete med andra lärosäten. Utskottet lyfte i diskussionen frågan om kompetensutvecklingen för lärarna de närmaste 24 månaderna också borde innefatta forskning under samma period. Det lyftes en oro kring vilken forskningsmiljö det blir när det inte finns fler forskare inom ämnet. En fråga som utskottet ställde sig var hur liten kritisk massa kan det vara i en forskningsmiljö. Utskottet nämnde också att det i frågan om forskningsprojekt borde framgå om det är formella eller informella projekt samt om de är finansierade eller inte. Vidare diskuterade utskottet kring formuleringen om samarbete med andra lärosäten, där förslaget blev att formulera om frågan så att akademin ska beskriva hur samarbeten med andra lärosäten stärker kvaliteten med avseende på utbildning, forskning och internationalisering. Utskottet beslutade att föreslå fakultetsnämnden att besluta om upplägget för kvalitetsgranskningen av kandidatexamen i statsvetenskap i enlighet med beredningens förslag samt att göra ett medskick angående hur samarbete med andra lärosäten bör beskrivas, enligt stycket ovan. Beredningen i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå diskuterade ärendet på sitt möte den 8 februari. Joakim Johansson, ämnesansvarig för statsvetenskap, är ledamot i utskottet och deltog i den inledande föredragningen och stannade kvar för att svara på frågor men avvek innan utskottet inledde överläggningen och fattade beslut i ärendet. En av frågorna som utskottet lyfte var vad syftet med den nya externa granskningen är. Utbildningsprogrammet statsvetarprogrammet, som är det enda utbildningsprogrammet vid MDH idag som syftar till en kandidatexamen i statsvetenskap, genomgick en extern granskning i samband med inrättandet av programmet under Det har inte skett några större förändringar varken vad gäller lärare eller utbildningsprogrammet under tiden sedan den senaste granskningen. Det finns därför en stor risk att en ny extern granskning resulterar i samma kommentarer som den tidigare granskningen. Utskottet föreslog därför att

93 Bilaga 16.1 den externa granskningen stryks och att det enbart sker en intern granskning, med samma innehåll som förslaget för extern granskning, där akademin avslutningsvis skriver en utvecklingsplan som ska presenteras för både utskotten och fakultetsnämnden. 5 (5) När det gäller samarbetet med andra lärosäten diskuterades att nätverk generellt borde lyftas mer exempelvis genom frågan om forskningsbasen, där man skulle kunna lägga till en fråga om vilka forskningsgrupper eller andra nätverk som lärarna inom statsvetenskap ingår i. Utskottet beslutade att föreslå fakultetsnämnden att besluta om ett upplägg för intern granskning av kandidatexamen, i övrigt i enlighet med beredningens förslag till upplägg samt ett medskick om forskningsbasen, enligt stycket ovan. Överväganden Fakultetsnämnden var vid sitt möte den 27 oktober tydliga med att man inte önskade en fullständig utvärdering av examen, detta för att inte belasta akademin. För att begränsa omfattningen av granskningen fokuserar förslaget främst på att sammanställa nuläget både vad gäller personalresurser och forskning. Sammanställningen av samarbetet med andra lärosäten borde inte innebära något omfattande arbete för akademin. Det som kan innebära mer arbete och framförallt eftertanke är frågan om den planerade kompetensutvecklingen för lärarna som idag arbetar inom ämnet statsvetenskap. Denna planering ska dock finnas med i det årliga kompetensutvecklingssamtalet.

94 Bilaga 16.2 Lärartabell ansökan om examenstillstånd på grundnivå och avancerad nivå Redovisning av lärarkompetens och lärarkapacitet i tabellform. Tabellen syftar till att ge en uppfattning om den huvudsakliga lärarkompetensen och lärarkapaciteten tillgänlig för den utbildning som ansökan gäller. Det är inte nödvändigt att redovisa samtliga lärare. Redovisningen görs per huvudområde (generella examina) eller per yrkesexamen. Utgå från aktuella förhållanden. Observera att alla procentsatser avser heltid. Inkludera fler rader i tabellen, om det behövs. Examen: Lärosätets kommentar: Beskriv de lärare som ej finns med i tabellen i denna ruta. Här kan ni även lämna ytterligare kommentarer som är viktiga för att bedömarna ska förstå lärarkompetensen och kapaciteten, såsom kommande pensionsavgångar. Den anställdes namn och huvudarbetsgivare (om ej lärosätet) Anställningskategori (professor, lektor, adjunkt, m.fl.) Ev. yrkesexamen Akademisk titel/ Anställningsform akademisk examen (tillsvidare, (professor, docent, tidsbegränsad) doktor, licentiat, master, magister), ange även i vilket ämne Anställningens omfattning vid lärosätet (%) A Uppskattad tjänstgöring i procent av heltid. Observera att alla procentsatser avser heltid. Exempel: Om man undervisar till hälften av en 50 %-anställning fyller man i 25 %. B+C+D=A B: Tid i aktuell utbildning (%) C: Tid i forskning/ kompetensutveckling (%) D: övrigt Ev. kommentar Lena Lärare professor ämneslärare sv doktor i svenska tillsvidare 50% 25% 15% 10%

95 Bilaga JiHU problem, mål och aktiviteter vid MDH Arbetsversion efter ledningsinternat Uppdraget Universitet och högskolor ska ta fram en plan för hur lärosätet avser utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen, t.ex. i fråga om lika möjligheter till karriärvägar, könsbundna studieval och genomströmning. Planen ska innehålla utvecklingsbehov, mål och aktiviteter som lärosätet avser att vidta samt genomföras under Vidare ska planen beskriva på vilket sätt jämställdhet ska integreras och bli en del av lärosätets ordinarie verksamhet, exempelvis i lärosätets styrprocesser. Planen ska vara upprättad senast den 15 maj 2017 och redovisning av åtgärder och resultat utifrån planen ska ske i varje universitet och högskolas årsredovisning för Ett utkast ska skickas 15 mars. 2 1

96 Bilaga Regeringen avser att i lärosätenas befintliga uppdrag om jämställdhetsintegrering specifikt lyfta fram vikten av jämställd fördelning av forskningsmedel. Detta görs i dag på motsvarande sätt vad gäller lika möjligheter till karriärvägar, könsbundna studieval och genomströmning. Prop. 2016/17:50 s Jämställdhetsintegrering Ordinarie verksamhet Processer och beslut i fokus Jämställdhetsperspektiv Alla aktörer på alla nivåer (Om)organisering och förändring SOU 2007:15. JämStöds Praktika, s

97 Bilaga Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 5 Förslag till tre fokusområden för MDH 1. Utbildningarnas form och innehåll (inklusive könsbundna studieval & genomströmning) 2. Forskningens villkor (inklusive karriärvägar) 3. Akademiskt ledarskap 6 3

98 Bilaga Utbildningarnas form och innehåll Undervisning är en av universitetets fundamentala verksamheter. Handlar om genus- eller jämställdhetsintegrerad undervisning som pedagogisk praktik och hur kunskaper om genus och jämställdhet integreras innehållsligt i ämnesstoffet. 7 Forskningens villkor Med ökade anslag ges lärosätena större möjlighet att själva styra fördelningen av forskningsmedel till de anställda och de kan arbeta med att motverka snedfördelning på grund av kön. Ökade anslag får inte innebära att mer medel snedfördelas mellan könen utan universitet och högskolor måste arbeta aktivt med att analysera den könsmässiga fördelningen av forskningsmedel på respektive lärosäte. Prop. 2016/17:50 s

99 Bilaga Forskningens villkor 2 Fler män är professorer (MDH 2015: 29% kvinnor och 71% män) Kvinnor har mindre tid för forskning Krav på mobilitet och internationalisering premierar den ideala forskaren Män (och kvinnor) väljer män Icke-transparenta rekryteringsprocesser Regeringen anser att kvantitativa mål behövs även fortsättningsvis. Trots att andelen kvinnor under lång tid varit större än andelen män inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå och andelen kvinnor är nära hälften bland lektorerna är 74 procent av professorerna män. Andelen professorer som är kvinnor ökar visserligen, men förändringen är långsam. Statistik från Universitetskanslersämbetet visar att ökningen av andelen kvinnor bland professorerna har saktat in. Ökningstakten har minskat de tre senaste åren jämfört med föregående treårsperiod. Regeringens slutsats är att det behövs ytterligare arbete för att målsättningen om jämställda karriärvägar inom universitet och högskolor ska nås. Prop. 2016/17:50 s

100 Bilaga Akademiskt ledarskap Jämställdhetsintegrering är ett långsiktigt förändringsarbete där det krävs både kunskap och ledarskap. En tydlig integrering i styrprocessen genom mål och uppföljning är nödvändig för att driva på utvecklingen. Den behöver också stödjas av kompetensutveckling på alla nivåer. 11 Genus i utbildningens innehåll Undervisningens utformning Didaktik Pedagogik Läkarstudenter ges inte rätt förutsättningar för att de i mötet med patienten ska kunna säkerställa en likvärdig vård oavsett kön. Förutsättningar för undervisande personal och studenter Resurser Kunskaper Vilja Utbildningens innehåll Examensmål Utbildningsplaner Kursplaner Lärandemål 6

101 Bilaga Utbildningarnas innehåll och form Övergripande problem Utbildningarnas innehåll och form skaparoch återskapar ojämställdhet i samhället Lokalt problem Mål Aktiviteter Hänvisning uppdrag MDH arbetar inte integrerat och systematisktför att motverka ojämställdhet i utbildningarnas innehåll och form MDH: studenter har kunskap och metoder att hantera ojämställdhet och konsekvenser av ojämställdhet i sin studiemiljö och framtida yrkesutövning Utse 4 utbildningsprogram (ett inom varje utbildningsområde) som ska genomföra en genomgripande revidering utbildningens innehåll och genomförande Högskolelagen 5 UKÄ- jämställdhetsperspektivi alla granskningar Mål för jämställdhetspolitiken Könsbundna studieoch yrkesval bidrar till att skapa och återskapa ojämställdhet i samhället MDH har utjämningsstrategiermed mål för de utbildningsprogram som har sned könsfördelning Högskolelagen 5 Regleringsbrev VUB MDH 13 Forskningens villkor Övergripande problem Lokalt problem Mål Aktiviteter Hänvisning uppdrag Fördelning av forskningsmedel bidrar till att skapa och återskapa ojämställda villkor för forskning MDH har en sned könsfördelning av andelen manligaoch kvinnliga professorer i relation till andel MDH ger kvinnor och män likvärdiga förutsättningar att meritera sig Analysera ochredovisa forskningsmedlens fördelning ur ett jämställdhetshetsperspektiv på MDH Prop. 2016/17:50 s docenter Kvinnors och mäns förutsättningar att göra akademisk karriär är olika/ojämställdaoch riskerar att skapa och återskapa ojämställda villkor för forskning Andelen män och kvinnor av professorer på MDH ska utgöras av motsvarandeandel docenter. Andelen män och kvinnor av docenter på MDH ska utgöras av motsvarande andel lektorer. Andelen män och kvinnor av lektorer på MDH ska utgöras av motsvarande andel disputerade. Ta fram en ny resursfördelningsmodell som ger jämställda villkor för kvinnor och män att bedriva forskning Integrera ett genus-och jämställdhetsperspektiv i högskolans rekryteringsprocess från annons till anställningsvillkor. Integrera ett genus-och jämställdhetsperspektiv i i processerna för karriärvägar och kompetensförsörjning Prop. 2016/17:50 s 76 (MHDsandel kvinnliga professorer 2015, 29% ) 14 7

102 Bilaga Akademiskt ledarskap Övergripande problem Lokalt problem Mål Aktiviteter Det akademiska ledarskapets former för styrning och ledning riskerar att skapaoch Det akademiska ledarskapet vid MDH förmår inte att omsätta mål om jämställdhet till MDH:s målstyrningsprocess och uppföljning motverkar ojämställdhet inom återskapaojämställdhet ett konkret och långsiktigt organisationen förändringsarbete Utveckla nya rutiner och processer för styrning och beslut som inkluderar ett integrerat genus och jämställdhetsperspektiv Tafram rutin för att säkerställa att konsekvensanalyser för jämställdhet återfinns i beslutsunderlag vid MDH (Strategiska, ekonomiska) Oförmåganframgår av redovisning av tidigare aktiviteter, mål och handlingsplaner vid MDH Bristande förutsättningar att fatta konsekvensneutrala beslut ur ett genus-och jämställdhetsperspektiv MDH:s beslutsfattare har hög kompetens i att anta ett genus-och jämställdhetsperspektiv i sitt ledarskap Utbilda MDH:s beslutsfattare och handläggande tjänstemän i genuskunskap och jämställdhet - Rektor - Förvaltningschef - Fakultetsnämnd - Akademichefer - Linjechefer - Forskningsledare - Utbildningsledare - Handläggare 15 Hur är det när vi nått våra jämställdhetsmål? Tänk bort alla hinder och begränsningar! Vad har vi gjort för att lyckas så bra? Vilka förändringar krävdes? Vilka processer krävdes? Vilka insatser krävdes? 16 8

103 Bilaga Vad kan vi faktiskt genomföra? Vilka resurser behöver vi till detta? 17 Stort Genomslag Lätt Genomförbarhet 18 9

104 Bilaga 18.2 Jämställd akademi 2016:1 Inventera Vägledning för jämställdhetsintegrering i akademin

105 Bilaga 18.2 Om vägledningen Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet har ett uppdrag som stödfunktion till regeringssatsningen Jämställdhetsintegrering av högskolor och universitet (JiHU) under perioden Syftet med denna vägledning är att ge en introduktion till de lärosäten som ska sätta igång eller utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering. Huvuddelen av dokumentet utgörs av en generell modell för probleminventering av vilka uttryck ojämställdhet tar sig. Fokus ligger på en uppsättning verksamhetsprocesser med tillhörande vägledande frågor. Dessa riktar sig till olika delar av organisationen och pekar ut möjliga riktningar i arbetet. Flera frågor förutsätter statistiska och andra underlag samt fördjupade analyser för att kunna och genomföra insatser för förändring. Innehållet i vägledningen bygger på sekretariatets erfarenheter från stödverksamheten till regeringsuppdraget Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM), samt aktuell forskning om och utvärdering av jämställdhetsintegrering i offentlig förvaltning. Om sekretariatet Nationella sekretariatet för genusforskning är placerat vid Göteborgs universitet sedan 1998 och arbetar med att öka genomslaget för forskning och kunskap om genus och jämställdhet inom akademin och i samhället som helhet. Bland uppdragsgivarna finns regeringen och Nordiska ministerrådet. Mer information finns på 2

106 Bilaga 18.2 Innehåll OM VÄGLEDNINGEN... 2 OM UPPDRAGET... 4 NÅGOT OM BEGREPP... 5 VAD ÄR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING?... 6 Jämställdhetsintegrering och lika villkorsarbete... 7 PROBLEMINVENTERING... 8 Vägledande frågor för tidigare jämställdhetsarbete... 9 Reglering och övergripande styrning Vägledande frågor för reglering och övergripande styrning Kärnverksamhet Forskning Vägledande frågor för forskning Utbildning Vägledande frågor för utbildning Samverkan Vägledande frågor för samverkan Ledningsprocesser Vägledande frågor för ledningsprocesser Stödprocesser Vägledande frågor för stödprocesser PRIORITERING Vägledning i prioriteringsarbetet ORGANISERING Vägledande frågor för organisering

107 Bilaga 18.2 Om uppdraget Sedan 1994 ska samtliga myndigheter, vilket inbegriper statliga lärosäten, arbeta med jämställdhetsintegrering som huvudsaklig strategi för att genomföra Sveriges jämställdhetspolitik. I en särskild satsning under perioden har alla statliga lärosäten samt Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping fått ett uppdrag av regeringen att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering. Regeringen lyfter fram ojämställda karriärvägar i akademin, behovet av att motverka könsbundna studieval och att förbättra kvinnors och mäns genomströmning som särskilt prioriterade områden. Inom ramen för regeringsuppdraget ska lärosätena upprätta en plan med identifierade utvecklingsbehov, mål och aktiviteter. Planen ska innehålla en beskrivning av hur målet att jämställdhetsintegrera den ordinarie verksamheten ska nås. Planen ska redovisas 15 maj 2017 och under programperioden ska åtgärder och resultat kontinuerligt rapporteras till regeringen. Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet har fått i uppdrag att erbjuda stöd i planering och genomförande av lärosätenas uppdrag, samordna kompetenshöjande insatser, anordna nätverksträffar för erfarenhetsutbyte mellan lärosätena och med andra myndigheter, samt att sprida lärande exempel. Stödet som erbjuds ska vara verksamhetsanpassat och utformas i dialog med lärosätena. För närvarande erbjuder sekretariatet även stöd till ytterligare 59 statliga myndigheter och en organisation. Det sker inom ramen för regeringssatsningen Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM), där bland andra Universitetskanslersämbetet, Universitets- och högskolerådet och Vetenskapsrådet ingår. Sekretariatet kommer i möjligaste mån samordna stödet till lärosätena och andra myndigheter med koppling till högskolesektorn. 4

108 Bilaga 18.2 Något om begrepp Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Så lyder det övergripande jämställdhetspolitiska målet som riksdagen antagit. Ordet jämställdhet introducerades på 1960-talet för att kunna särskilja (o)jämlikhet baserad på kön från andra ojämlikheter. Jämställdhet kan sägas råda då kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Jämställdhetspolitiska mål Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Till det övergripande jämställdhetspolitiska målet finns sex delmål: 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. 4. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 5. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 6. Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. 5

109 Bilaga 18.2 Det är angeläget att arbetet för att uppnå jämställdhet bygger på en fördjupad förståelse av vilka könade ojämlikheter som ska motverkas. Grundligt definierade problem skapar förutsättningar för att vidta rätt åtgärder och nå resultat med jämställdhetsintegrering som strategi. Samtidigt är kvinnor och män inte två homogena grupper. Klass i termer av socioekonomisk bakgrund och utbildningsnivå, liksom etnisk tillhörighet och/eller hudfärg, bidrar till skillnader både inom och mellan kategorierna kvinnor och män. Sexuell orientering, ålder och funktionsförmåga är andra maktordningar som på motsvarande vis skapar heterogenitet. Dessutom varken kan eller vill alla människor definiera sig som kvinnor eller män. Kopplas analyser alltför ensidigt till kategorierna kvinnor och män återskapas ofta förenklade antaganden i stället för att utmanas. För att jämställdhetsintegrering ska bidra till förändring är det därför nödvändigt att vidga förståelsen för hur kön samvarierar med andra maktordningar. Begreppen jämlikhet och ojämlikhet innefattar alla dessa maktordningar i den här vägledningen. När begreppet genus används är det på motsvarande vis för att visa på behovet av en maktkritisk analys av hur kön görs i relation till andra maktordningar. Tips! Använd gärna handledningen Så gör du: Jämställdhetsintegrering med intersektionellt perspektiv som du kan ladda ner från biblioteket på genus.se. Vad är jämställdhetsintegrering? Jämställdhetsintegrering är Sveriges huvudsakliga strategi för att nå de jämställdhetspolitiska målen. Med Europarådets definition innebär strategin: (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. 6

110 Bilaga 18.2 Konkret kan det handla om att utveckla styrsystem och kärnverksamheter så att de motverkar ojämställdhet och skapar en rättvis resursfördelning, ett kvalitetsarbete som inte missgynnar någon på grund av kön, eller villkor för utbildning som inkluderar studerande oavsett kön och andra maktordningar. Högskolor och universitet har historiskt sett fokuserat på personalstrategiska frågor och riktade utbildningsinsatser i jämställdhetsarbetet, ofta med karaktären av projekt och utan inslag av maktanalys. En tydlig koppling till utveckling av styrsystem och kärnverksamhet har ofta uteblivit. Inom högskolesektorn innebär därför den nya satsningen på jämställdhetsintegrering en ambitionshöjning och en strategiskt viktig omformulering av befintliga praktiker. För att jämställdhetsintegrering inte ska reduceras till en administrativ övning måste kontinuerlig genomlysning av verksamhetens rutiner och dokumentationsprocesser ske parallellt med en kritisk blick på existerande ojämställdheter. Begränsande normer och informella maktstrukturer behöver problematiseras och utmanas i grunden. Verksamheten ska analyseras på ett sätt som synliggör var och hur ojämställdheter uppstår, vilka uttryck de tar sig och orsakerna till dessa. Först när problemen är identifierade kan insatser för att komma tillrätta med dem formuleras. Denna del av arbetet kräver ofta stöd av olika slag: utbildning, handledning, dialog- och reflektionstillfällen, forskningsbaserade metoder för förändring, med mera. Jämställdhetsintegrering och lika villkorsarbete Lärosätenas befintliga jämställdhets- och lika villkorsarbete har beröringspunkter med, men skiljer sig samtidigt på flera sätt från, jämställdhetsintegrering som strategi. Jämställdhetsintegrering är målstyrt och syftar ytterst till att stärka arbetet med att tillgodose kvinnors och mäns makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhets- och lika villkorsarbetet i sin tur är lagstyrt utifrån diskrimineringslagens diskrimineringsförbud och krav på aktiva åtgärder. Jämställdhets- och lika villkorsarbete syftar i praktiken främst att motverka diskriminering av individer i arbetslivet, medan arbetet med jämställdhetsintegrering tar sikte på att förändra de maktstrukturer som ger diskriminerande effekter för kvinnor och män som grupper. 7

111 Bilaga 18.2 I praktiken innebär denna tudelning att jämställdhetsintegrering organiseras som en av flera verksamhetsgenomgripande förändringsprocesser, medan jämställdhets- och lika villkorsarbete ofta planeras och genomförs som avgränsade aktiviteter med utgångspunkt i ett HR-perspektiv. Det befintliga jämställdhetsoch likavillkorsarbetet utgör oavsett det en viktig grund för analys av vilka prioriteringar som bör göras också i en satsning på jämställdhetsintegrering. Uppdraget om jämställdhetsintegrering i akademin innebär att fokus blir en (om)organisering av lärosätenas nuvarande styr- och ledningsprocesser, men kan också medföra att pågående lika villkorsarbete förstärks och blir mer strategiskt och övergripande. Det är en utmaning för lärosätena framöver att hitta former som skapar förändring och synergier mellan båda dessa logiker. Oavsett hur det sker är det alltid relevant och önskvärt att jämställdhetsintegrering som strategi operationaliseras för att möta faktiska behov i verksamheten och i samhället i övrigt. Det betyder konkret att utvidga förståelsen och betydelsen av begreppet i sig de utmaningar akademin står inför när det gäller jämställdhet är alltid beroende av hur ålder, klass, etnicitet och/eller hudfärg och andra maktordningar interagerar med kön. Probleminventering Det är centralt att arbetet med jämställdhetsintegrering föregås av en probleminventering där varje lärosäte identifierar vilka utmaningar och problem som utvecklingsarbetet ska syfta till att lösa. Som ett första steg i en probleminventering är det viktigt att skapa en samlad bild av vilket jämställdhetsarbete som har bedrivits tidigare och som pågår vid lärosätet. Det kan röra sig om aktiviteter inom ramen för det lagstadgade jämställdhets- och lika villkorsarbetet, andra satsningar i form av uppdrag och projekt eller tidigare insatser för jämställdhetsintegrering. Inventeringen av tidigare eller pågående arbete bör identifiera jämställdhetsarbete som inte är direkt kopplat till det särskilda uppdraget om jämställdhetsintegring, men där det finns upparbetad kompetens och genomförda analyser som kan tillvaratas, samt för att identifiera samordningsmöjligheter och andra synergier. 8

112 Bilaga 18.2 Vägledande frågor för tidigare jämställdhetsarbete Vilket arbete med jämställdhet bedrivs på lärosätet idag eller har bedrivits tidigare? Vad syftar/syftade det till? Mot vilken målgrupp riktar/riktade sig arbetet? Vilka delar av verksamheten är/har varit involverade i arbetet? Vilka analyser och problembeskrivningar har åstadkommits inom ramen för arbetet? Vilka resultat har arbetet gett i verksamheten och vilka resultat är önskvärda framöver? Har genomförda insatser resulterat i hållbara och långsiktiga arbetssätt? När tidigare och pågående arbete är kartlagt blir nästa steg att identifiera vilka ytterligare utmaningar och problem som behöver lösas. I denna vägledning används en husmodell 1 för att illustrera vilka övergripande processer och verksamheter som är aktuella att inventera, men självklart finns andra sätt att beskriva utmaningar i organisationen. Huvudsaken är att arbetet med jämställdhetsintegrering inkluderar organisationens kärnverksamheter och dess ordinarie styr, stöd- och ledningsprocesser. Utgångspunkten bör vara att en jämställd verksamhet bäst utvecklas i ordinarie processer och med befintlig arbetsorganisation, eller när det finns behov av detta i nya processer och genom nya former för organisering. 1 Ursprunglig modell utvecklad av SKL: 9

113 Bilaga 18.2 Figur 1. Husmodell för integrering Med reglering och övergripande styrning avses de uppdrag, övergripande regelverk och krav som är ytterst styrande för lärosätets arbete med jämställdhet, liksom de mål och prioriteringar som universitetets styrelse har lagt fast. Styrningen syftar till att påverka kärnverksamheten via ledningsprocesserna där mål konkretiseras, resurser fördelas och måluppfyllelse redovisas. Kärnverksamheten utgörs av forskning, utbildning och samverkan med det omgivande samhället. Stödprocesser i sin tur omfattar det som organisationen behöver för att fungera effektivt: HR, kommunikation, ekonomi och administration kopplat till forskning, utbildning och samverkan. Det är i kärnverksamheten som de faktiska resultaten av jämställdhetsintegrering ska uppnås. Stannar utvecklingsarbetet på policynivå blir det ingen förändring i praktiken. Samtidigt finns den omvända risken att hållbarheten uteblir om lednings- och stödprocesser inte förmår bära de resultat och den kunskap som genereras i kärnverksamheten. 10

114 Bilaga 18.2 Reglering och övergripande styrning Styrning av lärosäten präglas av ideologiska och politiska strömningar som kommer till uttryck i högskole- och forskningspolitiska reformer över tid. Ekonomiskt föränderliga ramverk, en blandning av tradition och utveckling, en stark organisationskultur, kreativitet och ett kritiskt och reflexivt tänkande, är ytterligare beståndsdelar som påverkar styrningen. Informella och formella maktstrukturer utvecklas samtidigt som meritokrati, kollegialitet och objektivitet ömsom försvaras, ömsom utmanas. I detta spänningsfält verkar lärosäten på flera olika nivåer, med olikartade mandat och uppdrag, samt utifrån en ofta svåröverskådlig blandning av principer och organisationsmodeller. Utöver kraven på jämställdhetsintegrering ska lärosäten i Sverige förhålla sig till ytterligare ett antal politiska och juridiska föreskrifter med bestämmelser och särskilda krav som har bäring på jämställdhet, såsom högskolelagen, högskoleförordningen, diskrimineringslagen och regleringsbrev. Därutöver tillkommer exempelvis yrkesföreskrifter och yrkesetiska principer för olika professioner vilka förutsätter att relevant kunskap om genus och jämställdhet integreras i utbildningarna. Slutligen präglas verksamheten av särskilda uppdrag såsom breddad rekrytering och deltagande, och social hållbarhet vilka på olika sätt behöver länkas. Dessutom behöver särskilda uppdrag såsom social hållbarhet, breddad rekrytering och deltagande länkas samman med uppdraget om jämställdhetsintegrering. Styrdokumenten beskriver de övergripande mål och prioriteringar som lärosätets styrelse och ledning har beslutat om. Hit räknas de dokument som lärosätet kan påverka, till skillnad från de lagar och förordningar vilka utgör den yttre reglering som beskrivs ovan. Det rör sig till exempel om visionsdokument, övergripande strategier med långsiktiga inriktningsmål för lärosätet, samt policyer som anger förhållningssätt i olika frågor. Jämställdhetsintegrering av styrdokument syftar till att skapa strukturella förutsättningar för utvecklingsarbetet. Genom att säkerställa att ett jämställdhetspersp- 11

115 Bilaga 18.2 ektiv finns med i alla styrande dokument bäddas för att det även finns med, nedbrutet och konkretiserat, på till exempel fakultets- och institutionsnivå. Det är avgörande att inte bara dokumenten i sig justeras, utan formuleringarna ska ge stöd åt det utvecklingsarbete som ska bedrivas. Konkret innebär det att styrdokumenten analyseras utifrån vilken bäring de har på jämställdhet. Mål och riktlinjer kan behövas förändras, förstärkas, förtydligas eller kompletteras. Specifika jämställdhetsmål bör införas där är sådana är relevanta och aktiviteter som bidrar till ökad jämställdhet synliggörs i verksamhetsplanen. Det innebär även att samtliga insatser i lärosätets kommande plan för jämställdhetsintegrering ska återfinnas i ordinarie verksamhetsplan och andra relevanta dokument. Krav på könsuppdelad statistik och analyser ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv vid redovisning av verksamhetens resultat och måluppfyllelse är ytterligare förutsättningar för arbetet. I analysarbetet kan såväl handledning som målgruppsanpassade utbildningsinsatser för policyansvarig personal vara nödvändig, se vidare under Ledningsprocesser nedan. 12

116 Bilaga 18.2 Vägledande frågor för reglering och övergripande styrning REGLERING Hur relaterar lärosätets befintliga uppdrag avseende jämställdhet och jämställdhetsintegrering till andra övergripande regelverk och krav, till exempel skrivelser i lagar, instruktioner, regleringsbrev och nationella mål? ÖVERGRIPANDE STYRNING Vilka är de viktigaste styrdokumenten? Svarar styrdokumenten upp mot identifierade problem med ojämställdhet i verksamheten? I vilken mån motverkar mål, aktiviteter och andra skrivningar ojämställdhet? Framgår det att måluppfyllelse, resultat och indikatorer ska redovisas utifrån kön? Är den könsuppdelade statistiken beskriven i text och analyserad? På vilka nivåer i styrkedjan finns formuleringar som skapar förutsättningar för jämställdhet i dag? Omsätts lärosätets ambition för jämställdhet, som den uttrycks i övergripande styrdokument, även i styrdokument på andra nivåer i styrkedjan? Saknas formuleringar om jämställdhet på någon nivå? Hur säkerställs att innehållet i lärosätets plan för jämställdhetsintegrering blir en del av lärosätets centrala styrdokument? Tips! Använd gärna handledningen Så gör du: Jämställda styrdokument som du kan ladda ner från biblioteket på genus.se. Kärnverksamhet Kärnverksamheten utgörs av den forskning, utbildning och samverkan med det omgivande samhället som bedrivs vid lärosätet. Det är här verksamhetsförbättringarna ska leda till konkreta resultat, med stöd av de strukturella förändringar som genomförs i organisationen som helhet. Arbetet med att jämställdhetsintegrera verksamheterna börjar lämpligen med kartläggningar för att undersöka var ojämställdhet föreligger. Verksamheten behöver olika metoder för genomförande av 13

117 Bilaga 18.2 kartläggningar, kunskaper för tolkning av resultaten, samt stöd kring hur varaktiga förbättringar kan åstadkommas. Forskning En central fråga när det gäller forskning är en översyn av basanslagens fördelning ur ett jämställdhets- och genusperspektiv, vilket även hanteras i budgetarbetet. Strukturer för rekrytering och anställningar, medfinansiering och fördelning av kringresurser, samt system för att mäta kvalitet och meritering, är andra aspekter av stor betydelse. Det finns också anledning att se över doktorandernas arbetssituation för att komma till rätta med förekommande ojämställdhetsproblem i arbetsvardagen som sammanhänger med föreställningar om lämplighet och om vem som antas vara den ideala forskaren. I uppdraget till högskolor och universitet pekas karriärvägar ut som en av de frågor som utvecklingsarbetet bör fokusera. Bland de faktorer som påverkar karriärutvecklingen är tillgången till meriteringstjänster, liksom tidsfördelningen mellan forskning, utbildning, samverkan och administration. Kollegial bedömning spelar en central roll vid såväl tillsättningen av tjänster, beslut om resurstilldelning av olika slag, men också inför exempelvis publicering i vetenskapliga tidskrifter. Kunskaper om hur begrepp som kompetens, meriter, vetenskaplig kvalitet och excellens operationaliseras i olika berednings- och beslutsprocesser är centralt för att förstå hur ojämställdhet uppstår och återskapas. Likaså är det angeläget att synliggöra de indirekta processer som styr kollegial bedömning, till exempel vilken betydelse tillgången till formella och informella nätverk har för citerings- och publiceringsfrekvens, eller benägenheten att söka medel eller olika tjänster. Vägledande frågor för forskning FORSKNINGENS VILLKOR Vilka konsekvenser får den ekonomiska styrningen (basanslag, utbildningsanslag, medfinansieringsmodeller, lärosätesinterna utvecklingssatsningar och dylikt) för ojämställda villkor i forsknings- och studiemiljöer? Vilka konsekvenser får detta för forskarstuderande vad gäller arbetsmiljö och lika villkor? Vilka samverkansinsatser med forskningsfinansiärer och andra aktörer kan stärka arbetet med att motverka ojämställda villkor för forskning i akademin? 14

118 Bilaga 18.2 Hur kan ett jämställdhets- och genusperspektiv främjas i rekrytering av forskare och doktorander i hela organisationen? Hur ser strukturer av formell respektive informell makt ut givet att forskningsledare i starka forskningsmiljöer har möjlighet att ta beslut vid sidan om linjeorganisationens beslutsstrukturer? BEDÖMNINGSSITUATIONER I vilka sammanhang finns risk för att olika berednings- och beslutprocesser skapar eller upprätthåller könade och andra och ojämlikheter? Hur ser sammansättningen ut i olika bedömargrupper, till exempel vid sakkunniggranskningar? Hur säkerställs genus- och jämställdhetskompetens i dessa grupper? Görs uppföljning av könsuppdelad statistik som rör gruppernas sammansättning och bedömningsutfall? Vad är meriterande? Hur värderas utbildning, forskning, administration och samverkan i olika bedömningsprocesser? Hur fördelas meriteringstjänster, handledaruppdrag, sakkunniguppdrag, betygsnämndsuppdrag och andra liknande uppdrag och hur värderas de i meriteringssystemet? Vilka kvalitetskriterier ligger till grund för bedömningar och är de konsekvensneutrala ur ett jämställdhets- och genusperspektiv? Hur kan bedömningsprocesser granskas ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv? REKRYTERING OCH IN/FORMELLA KARRIÄRVÄGAR Vilka tjänster utlyses i konkurrens och var och hur sker det i så fall? Vad har olika nätverk för betydelse för karriärvägarna? Vilken tillgång ges forskarstuderande? Hur skiljer detta sig åt beroende på doktorandens kön, finansieringskälla och ämnestillhörighet? MOBILITET OCH INTERNATIONALISERING Hur ser universitetsövergripande strategier ut för att kunna kombinera forskarkarriär med olika livssituationer (föräldraskap, anhörigvård)? Vilka rutiner för mobilitet och internationalisering finns på olika nivåer och hur motverkar de könade och andra ojämlikheter? Vilka förutsättningar ges internationella forskare och hur motverkas negativa effekter kopplade till kön och andra maktordningar? Tips! Använd Så gör du: Jämställd bidragsgivning och Fördelning eller förfördelning? som du kan ladda ner från biblioteket på genus.se 15

119 Bilaga 18.2 Utbildning När det gäller utbildning är en granskning av hur överensstämmelsen mellan, och förekomsten av, jämställdhetsmål i examensordning, utbildningsplaner, kursplaner och kursmål nödvändig, något som också tangerar verksamhetsplaneringsprocessen och delvis hanteras där. Vidare är det angeläget med en analys av resursfördelning mellan kvinno- och mansdominerade utbildningar, av förutsättningar för högskolepedagogisk utveckling ur ett jämställdhets- och genusperspektiv, samt av ojämställda villkor för undervisande personal. Till det kommer även behovet av att genomlysa och förändra genuskodningen av studiemiljöer och förekomsten av trakasserier och kränkningar. Könsbundna studieval sätter studievägledning och studentrekrytering i fokus, liksom granskning av informationskampanjer och informationsmaterial. För att motverka könsbundna studieval är det även av vikt att analysera hur olika ämnen utformas, vilket innehåll som ges i varje utbildning och vilka identiteter som gynnas i utbildningssammanhang. Ett jämställdhets- och genusperspektiv på samverkansinsatser med utbildningsväsendet och arbetsmarknaden, liksom insatser för breddad rekrytering och breddat deltagande, bör likaså vara en angelägen ingång att utveckla. Undervisning är en av universitetets fundamentala verksamheter. Jämställdhetsintegrering av undervisningen bygger på en kontinuerlig kritisk granskning av de prioriteringar, strategiska inriktningar och principiella beslut som sammantaget lägger grund för de förutsättningar som undervisningen ges. Det är angeläget att skilja på genus- eller jämställdhetsintegrerad undervisning som pedagogisk praktik och hur kunskaper om genus och jämställdhet integreras innehållsligt i ämnesstoffet. Båda delarna är viktiga och bör hanteras inom ramen för utvecklingsarbetet, men de kräver olika angreppssätt. Det senare syftar på förekomsten av ett jämställdhets- eller genusperspektiv på ämnet, kurslitteratur och annat utbildningsmaterial, medan en genus- eller jämställdhetsintegrerad undervisning förutsätter att undervisningens utformning och genomförande problematiseras, till exempel när det gäller fördelning av taltid och bekräftelse, förekomsten av härskartekniker eller vem som ges tolkningsföreträde. I båda fallen handlar det om att säkerställa att studenter i sina framtida yrkesroller har den kunskap som krävs för att hantera konsekvenserna av ojämställdhet i sin yrkesutövning och i samhället i övrigt. 16

120 Bilaga 18.2 Undervisningens planering och genomförande engagerar flera kategorier av aktörer vid ett lärosäte. Former för samverkan och samarbete mellan lärare, administration och universitetsbibliotek är av betydelse för genomströmning, avhopp, förändringar i studiegång och karriärval. I och med demografiska förändringar och högskolans utbyggnad möter universitetslärare en alltmer heterogen studentgrupp, med varierande strategier för lärande. Detta ställer krav på att kontinuerligt och kritiskt granska, utveckla och förändra undervisningsformer och villkoren för undervisning i sig. Genus- och jämställdhetsintegrering av undervisningens innehåll, genomförande och ämnesutveckling samspelar med universitetslärares förutsättningar och förmåga att individuellt och kollegialt reflektera kring vilken kunskap som lyfts fram, görs viktig och vilka identiteter som premieras, legitimeras och utmanas i undervisningen. Vägledande frågor för utbildning KÖNSBUNDNA STUDIEVAL, STUDENTREKRYTERING OCH STUDIEMILJÖ Hur ser arbetet med studentrekrytering ut, givet de könsbundna studievalen? Görs jämställdhets- och genusanalyser av arbetet med breddad rekrytering och breddat deltagande, eller sker en sammanlänkning med uppdraget om jämställdhetsintegrering på annat vis? Vilka samverkansinsatser genomförs med andra aktörer för att bryta könsbundna studieval och hur säkerställs att en analys utifrån fler maktordningar än kön ingår i det arbetet? Finns det könade mönster avseende genomströmning och avhopp bland studenter och doktorander? Hur motverkas genuskodning av och ojämställdheter i studiemiljön? FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UNDERVISANDE PERSONAL Vem får uppdraget som studierektor, vad baserar sig utnämnandet på? Hur stor andel av tjänsten är uppdraget? Hur ser det administrativa stödet för studierektorer ut? Hur ser möjligheterna ut för studierektorer (eller motsvarande) att leda och utveckla det pedagogiska arbetet? Hur ser möjligheterna ut för att leda arbetet med forskningsanknuten utbildning och vad kan det innebära? Hur ser prioriteringsarbetet ut kring hur mycket tid lektorer får för forskning i tjänsten, även kopplat till ämnesutveckling och utveckling av undervisningens innehåll? 17

121 Bilaga 18.2 GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I UNDERVISNINGENS INNEHÅLL OCH GENOMFÖRANDE Hur ser utbildningsplaner, kursplaner och olika examens- och kursmål ut när det gäller jämställdhet, genus och andra kritiska perspektiv? Hur säkerställs att examensmålen uppfylls, följs upp och utvecklas? Vilka förutsättningar och vilket handlingsutrymme har universitetslärare, individuellt och kollegialt, att genus- och jämställdhetsintegrera undervisningens innehåll och genomförande? Varierar förutsättningar och utrymme beroende på vilket ämne, vilken inriktning eller vilken profession som undervisningen sker i eller syftar till? Hur ser förutsättningarna ut för att påverka och förändra de maktordningar olika utbildningar eventuellt reproducerar? Hur kan former och kanaler för studentinflytande påverkas och förändras så att studenters engagemang för att integrera jämställdhet och genus i utbildningens innehåll, genomförande och ämnesutveckling tas tillvara? Samverkan Utöver utbildning och forskning har högskolor och universitet enligt högskolelagen en tredje uppgift, nämligen att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete samt att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Samverkan är en avgörande faktor för lärosätets roll visavi arbetsmarknaden och samhället i övrigt. Det kan handla om forskning och innovation, externa utbildningsuppdrag, samt vilka samhällsfrågor och kunskapsområden som lärosätet profilerar sig inom. Ofta finns genus- och jämställdhetsaspekter på vilka forskare och lärare som involveras i samverkansinsatser av olika slag. Det är även angeläget att genomlysa vilka former för samverkan som är meriterande och hur det på olika sätt kopplas till kön och makt. Här finns möjligheter att dra nytta av arbetet med jämställdhetsintegrering och göra det till en konkurrensfördel för att attrahera kompetent personal och studenter. Samverkansuppdraget är ofta nedprioriterat. Det i sig ger anledning och utrymme för en probleminventering kring vilka resursfördelningsmodeller och belöningssystem som används eller hur personrörlighet inom och mellan samverkansinitiativ skapar och återskapar ojämställdhet. I fokus bör även mötesplatser och aktiviteter för samverkan vara där flera kvalitetshöjande insatser kan genomföras utifrån en probleminventering ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. 18

122 Bilaga 18.2 Vägledande frågor för samverkan Vilka formella och informella nätverk och partnerskap finns för samverkan med det omgivande samhället och hur ser tillgången till dessa ut för forskande och undervisande personal? Finns det exkluderande mekanismer som utesluter kvinnor eller andra grupper? Premieras samverkan med det omgivande samhället inom vissa ämnesområden på bekostnad av andra och vilka konsekvenser får det ur ett jämställdhets- och genusperspektiv? Hur arbetar lärosätet för att samverkan ska vara meriterande för lärare, forskare och studenter oavsett kön? Hur säkerställs kunskapstillgången kring genus och jämställdhet i lärosätets forskningsmiljöer, även relaterat till nyttogörande av forskning? Hur säkerställs att arbetsmarknadsanknutna inslag i utbildningarna lyfter utmaningar ifråga om ojämställdhet? Hur integreras genus och jämställdhet i den externa utbildnings- och forskningskommunikationen? Finns det jämställdhetsintegrerade rutiner för samverkan på lärosätet för att motverka godtycklighet i vilken forskning och kunskap som når ut till samhället? Hur säkerställs ett genus- och jämställdhetsperspektiv i de frågor som lärosätet profilerar sig inom och hur kopplas profilfrågorna till aktuella samhällsutmaningar? Ledningsprocesser I uppdraget att jämställdhetsintegrera universitet och högskolor pekas frågor om ledningsprocesser ut som angelägna. Ledningsprocesser kan förstås som de system och rutiner som används för beslut, planering, genomförande och uppföljning av verksamheten och som dokumenteras i verksamhetsplaner, budget, verksamhetsberättelser och årsredovisning. Här konkretiseras lagstiftning och annan yttre styrning, liksom lärosätesledningens övergripande mål. Här fördelas även resurser och måluppfyllelse redovisas. I centrum står utveckling och förändring av akademiskt ledarskap i teori och praktik. 19

123 Bilaga 18.2 Jämställdhetsintegrering av beslutsfattandet handlar ofta om att säkerställa att riktlinjer och beslutsstöd utformas så att beslutsunderlagen innehåller alla relevanta uppgifter, såsom könsuppdelad statistik, genus- och jämställdhetsanalyser och könskonsekvensbeskrivningar. Det gäller såväl vid administrativa beslut i lärosätets alla nämnder, organ, samverkansgrupper och bedömargrupper som vid beslut i ledningsgrupper och förtroendevalda församlingar. Jämställdhetsintegrering av budgetarbetet innebär att fakta, kunskap och analys av hur kvinnor och män påverkas av resursfördelning tillförs på alla nivåer i budgetförfarandet, samt att budgetens effekter analyseras ur ett jämställdhets- och genusperspektiv. Därefter görs en omstrukturering av resurser, inkomster och utgifter så att budgeten främjar jämställdhet, det vill säga att resurser satsas där de ger störst mervärde i form av jämställdhet. Arbetet föregås av att budgetansvarig personal och styrelse på lärosätesövergripande nivå, samt på fakultets- och institutionsnivå, har utbildats i jämställdhetsbudgetering och själva implementeringen genomförs med hjälp av expertstöd. Tips! Läs mer om jämställdhetsbudgetering under sektionen Gender Budgeting på Jämställ.nu. När verksamhetsplaneringsprocessen jämställdhetsintegreras ses befintliga styrdokument över ur ett jämställdhetsperspektiv samt revideras och kompletteras vid behov (se Övergripande styrning ovan). Arbetet med analys och revidering av verksamhetens styrdokument på olika nivåer ställer krav på att policyansvarig personal har (tillgång till) kunskap om vilka aspekter som är relevanta att föra in, respektive följa upp, liksom mandat att besluta om nödvändiga förändringar. 20

124 Bilaga 18.2 Vägledande frågor för ledningsprocesser BESLUT Vilka rutiner och beslutsprocesser kräver analys och omorganisering för att säkerställa jämställda konsekvenser? Hur präglas akademiskt ledarskap av normer kring kön och vilka konsekvenser får det för kärnverksamheterna när det gäller till exempel arbets- och studiemiljöer, rekrytering och karriärvägar? Vilka stödresurser kopplade till akademiskt ledarskap finns och hur relaterar de till utmaningar med ojämställda och ojämlika villkor i akademin? BUDGET Vilka konsekvenser får den ekonomiska styrningen (basanslag, utbildningsanslag, medfinansieringsmodeller, lärosätesinterna utvecklingssatsningar och dylikt) för ojämställda villkor i forskning, utbildning och samverkan? VERKSAMHETSPLANERING OCH UPPFÖLJNING Vilka funktioner är involverade i planerings- och uppföljningsförfarandet och hur tillgodoses behoven av kunskap om genus och jämställdhet? Hur säkerställs att policypersonal har mandat att besluta om nödvändiga förändringar? Stödprocesser Med stödprocesser avses till exempel HR, ekonomi, information och utbildnings- och forskningsadministration, det vill säga de funktioner som organisationen behöver för att fungera effektivt. Jämställdhetsintegrering av HRarbetet kan innebära ett systematiskt arbetsmiljöarbete i vilket samtliga rutiner, administrativa system och dokumentationsprocesser problematiseras och utvecklas för att motverka rådande ojämställdheter. Vidare kan ett jämställdhetsperspektiv beaktas i rekryteringsprocesser och i kompetensförsörjningen i stort, där även högskolepedagogisk verksamhet, introduktions-, kompetensutvecklings-, chefs- och förtroendeuppdragsutbildningar räknas in. 21

125 Bilaga 18.2 Lärosätets centrala utbildnings- och forskningsadministration är generellt utformad för att avlasta institutionerna och säkerställa effektiv och professionell handläggning av ärenden som rör bland annat antagning, examination och forskningsansökningar. Detta är processer som är av avgörande betydelse i ett jämställdhetsintegreringsarbete. Andra stödprocesser är till exempel IT-utveckling och upphandling, liksom arbetet med kommunikation, internt såväl som externt. Att utmana rådande normer och att systematiskt undvika bilder och språk som cementerar föreställningar om kön, eller som exkluderar grupper eller identiteter i tilltal eller innehåll, är några centrala aspekter av en jämställdhetsintegrerad kommunikation. Ett arbetsmiljöarbete innefattar alla kategorier av medarbetare i verksamheten och behöver därför väga in och hantera vitt skilda arbetssätt, liksom variationer i medarbetares handlingsutrymme, status och inflytande utifrån position i akademins hierarkiska struktur. I en förlängning bjuder ett jämställdhetsintegrerat arbetsmiljöarbete den akademiska hierarkin motstånd genom att kartlägga och ifrågasätta dylika variationer. I ett lärosätes arbetsmiljöarbete ingår även studenterna som aktiv del och part. Frågor om kön och makt bör ingå i arbetet att skapa likvärdiga villkor i utbildningen, till exempel avseende arbetsbelastning i olika utbildningar. Jämställdhetsintegrering av lärosätets arbetsmiljöarbete kräver därför en kontinuerlig kritisk genomlysning av arbetsvardagen och hur den upplevs av medarbetare och studenter, liksom av rutiner, prioriteringar och beslut. Jämställdhetsintegrering av arbetsmiljöarbetet innebär kritisk granskning av huruvida normer, förhållningssätt och jargonger i kollegial interaktion, liksom i studentkontakter, reproducerar mönster ifråga om kön och makt och därmed står i strid med verksamhetens övergripande värdegrund. Arbetsmiljöarbetet innefattar även förebyggande insatser när det gäller sexuella trakasserier, kränkande särbehandling och våld liksom ett jämställdhetsperspektiv på lön, deltidsarbete, sjukskrivning, föräldraledighet, obetalt hem- och omsorgsarbete, med mera. Vägledande frågor för stödprocesser ARBETSMILJÖ Hur ser rutinerna ut för arbetsgivarens hantering av det löpande arbetsmiljöarbetet? Vilka funktioner knyts till arbetsmiljöarbetet och vilken kompetens har denna grupp när det gäller kön och makt? Hur säkerställs adekvat kunskapsnivå? 22

126 Bilaga 18.2 Hur ser arbetsordningen ut vid en arbetsmiljöanmälan från medarbetare? Vilka övriga medarbetare görs delaktiga i handläggningen? Hur sker dokumentationen och hur säkerställs att det inträffade vägs in i en övergripande analys av verksamhetens arbetsmiljö? Betraktas en anmälan som en unik företeelse eller analyseras den som ett möjligt uttryck för en könad organisationskultur? Hur säkerställs att arbetsmiljöarbetet, i en linjeorgansation, innefattar hela verksamheten? Hur når exempelvis det jämställdhetsintegrerade arbetsmiljöarbetet in i forskningsmiljöer finansierade av externa medel? Hur övervakas arbetsmiljöaspekter på en fluktuerande arbetsbelastning för de olika tjänstekategorier som finns i verksamheten? Vilka jämförelser görs mellan förändringar i arbetsbelastning kontra krav och förväntningar på annan slags aktivitet av forskningsmeriterande karaktär? Hur analyseras krav och förväntningar på tillgänglighet för administrativ personal? KOMMUNIKATION Hur kommuniceras uppdraget med jämställdhetsintegrering internt och externt? Vilka kanaler används för kommunikation och hur säkerställs att innehåll, bilder och text är konsekvensneutrala ur ett jämställdhets- och genusperspektiv? Är det känt bland medarbetarna att jämställdhet ska integreras i den ordinarie verksamheten? Vad skulle krävas för att göra det mer känt? ADMINISTRATIVT STÖD Är de administrativa stödsystemen konsekvensneutrala ur ett jämställdhetsoch genusperspektiv (till exempel IT-stöd, antagnings- och rekryteringssystem)? Är villkoren för den tekniska och administrativa personalens arbete jämställda? Hur integreras ett jämställdhetsperspektiv när det gäller: - bemötande från kärnverksamheten? - värdering av arbete och arbetsinnehåll? - makt över sin egen arbetstid? - utvecklingsmöjligheter inom ramen för sin anställning? 23

127 Bilaga 18.2 Prioritering Probleminventeringen behöver avgränsas i relation till verksamhetens omfattning, resurser, befintlig kompetens och en rad andra faktorer. Det är även angeläget att prioritera befintliga och framtida processer i verksamheten som per definition befinner sig i ett utvecklingsskede och därför är mer öppna för kritiska perspektiv. Det utesluter inte att centrala fenomen som meritokrati, kvalitet, bedömning etc. utmanas, men för att få genomslag för jämställdhetsintegrering gäller det att identifiera vilka delar av dessa som rymmer förändringspotential och inte. Vägledning i prioriteringsarbetet En bra prioritering låter problemet styra arbetet vilka är organisationens centrala förbättringsområden? Vilka är de centrala problemen och vilka resultat är önskvärda? Kartlägg utvecklingen av utmaningar och problem över tid, med hjälp av forskning och kunskap, i dialog med organisationen. Det är problemformuleringarna som ska vara styrande för arbetet. är avgränsad men av central betydelse vilka prioriteringar och avgränsningar ska göras? Vilka resurser och vilken budget finns? Dessa faktorer avgör omfattningen på arbetet. Välj inte perifera frågor utan fokusera på processer med direkt koppling till kärnverksamhetens ojämställdheter. Idealt väljs en liten process som får stort genomslag och utnyttjar pågående utvecklingsarbete. bygger på frivillighet var i organisationen finns redan kunskap, intresse och vilja som kan användas för att bygga pilotverksamheter? är realistisk i relation till bland annat budget och påverkansmöjligheter. syftar till långsiktighet och utveckling av ordinarie processer vilka verksamheter har potential att få långsiktiga effekter? Välj inte avgränsade projekt eller verksamheter som är avhängiga enskilda personers engagemang. 24

128 Bilaga 18.2 Organisering Utmaningarna för en jämställd akademi är många, diversifierade och förutsätter både struktur- som kulturförändrande åtgärder på en mängd olika nivåer. Det innebär också att rätt förutsättningar och resurser måste finnas i form av en tydlig ansvarsfördelning, mandat från ledningen, ett kunskaps- och processtöd, samt ett väl organiserat och förankrat förändringsperspektiv. Utvecklingsarbetet bör vara ledningsstyrt och utgå från universitetsledningen för att implementeras inom befintlig arbetsorganisation och genom ordinarie processer. Universitetsledningen säkerställer att nödvändiga resurser är avsatta för den interna samordningen och implementeringen. En styrgrupp kan med fördel knytas till arbetet för att säkerställa lokal förankring och strategisk utveckling. Det operativa arbetet i kärnverksamheterna bör samordnas av en särskilt utsedd samordnarfunktion, förslagsvis som ett särskilt uppdrag för prorektor, vicerektor eller motsvarande i ledningen. Uppdraget bör vara att initiera, stödja och utveckla de förändringsprocesser som ska genomföras. För att samordnarfunktionen ska kunna prioritera planering och uppföljning av uppdraget, liksom säkerställa att jämställdhetsperspektivet integreras i lärosätersövergripande processer och beslut, är det optimalt att den operativa rollen delegeras till berörda chefer. Det bör finnas en medvetenhet och beredskap för att utvecklingsarbetet kan komma att aktualisera vissa omorganiseringar. Sådana kan bli nödvändiga för att: säkerställa genomslaget i hela organisationen säkerställa hållbarheten i utvecklingsarbetet uppnå synergieffekter genom gemensamma processer med andra närliggande perspektiv och uppdrag, såsom breddad rekrytering och breddat deltagande, tillgänglighet, värdegrund, social hållbarhet och lika villkorsarbetet. 25

129 Bilaga 18.2 Vägledande frågor för organisering RESURSER, ROLLER OCH MANDAT Vilka resurser i form av tid, personal och budget har ledningen avsatt för utvecklingsarbetet? Hur ska samordningen av utvecklingsarbetet ske? Hur ska uppdraget operationaliseras genom en samordnargrupp, styrgrupp, andra arbetsgrupper och referensgrupper? Hur ska ansvarsfördelning mellan dessa fördelas? Hur säkerställs att samordnarfunktionen är en del av ledningens strategiska utvecklingsarbete (mandat, delaktighet i lärosätesövergripande prioriteringar)? Hur omsätts traditionell studentmedverkan till ett faktiskt studentinflytande i förändringsprocesser? FÖRANKRING OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING Hur ska medarbetares eventuella behov av stöd, rådgivning och erfarenhetsutbyten tillgodoses internt på lärosätet? Hur säkras den långsiktiga kompetensförsörjningen i hela organisationen? UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH LÄRANDE Hur ska utvecklingsarbetet följas upp och utvärderas? Hur säkerställer ledningen att utvärderingarna blir del av organisationens lärande? Hur ska erhållna kunskaper och erfarenheter från utvecklingsarbetet tillvaratas i verksamheten på lång sikt? Processtöd JiHU Hitta våra kontaktuppgifter här: 26

130 Bilaga 18.2