Körning på vinterväglag ur ett genusperspektiv

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Körning på vinterväglag ur ett genusperspektiv"

Transkript

1 PM Körning på vinterväglag ur ett genusperspektiv Sammanfattning Nedan återges kort vissa av de resultat som kommit fram i den studie som presenterades på VTI- forskardagar Dessutom besvaras några av de frågor som ställts efteråt. Frågorna gällde mest vad resultatet blir om man endast ser till singelolyckor med personskada och rimligheten i det antagande som fanns om att män och kvinnor åker relativt sett lika mycket på vinterväglag. VTI- föredraget finns i sin helhet direkt efter sammanfattningen. Material från resvaneundersökningar visar att män och kvinnor i stort har samma relativa fördelning av sitt resande över året. Andel trafikarbete på vinterhalvåret är 47 procent för kvinnor och 46 procent för män. Antagandet var således rimligt. Se figur 1 i bilaga. Män kör dock ca 3 ggr längre totalt sett vid den tid då detta olycksmaterial samlades in. I metod-pm:et, se nedan, konstaterades en regelbundenhet sett till risk på vått resp torrt väglag när män och kvinnor jämfördes. Det finns också regelbundenheter om man ser till olyckor på barmark och jämför sommarhalvår med vinterhalvår. Min bedömning är att dessa regelbundenheter aldrig skulle ha kunnat vara så tydliga om män och kvinnor fördelat sitt åkande över året väldigt olika. Ur metodsynpunkt är det därför viktigt att konstatera: -regelbundenheter av den här typen som man finner innebär att behovet av ett antagande om att exponeringen är lika blir mindre nödvändig. Regelbundenheter i olycksdata kan således helt eller delvis ersätta ett antagande. Att det blir så i detta fall beror på att det finns en proportionalitet mellan trafikarbete på barmark och olyckor på barmark. Det här bör man kunna studera mer senare och kanske kan man formulera några allmänna tumregler. Se bilaga. Det finns några allmänt vedertagna uppfattningar om mäns och kvinnors körsätt/ attityd som förtjänar att nämnas innan man redovisar resultaten. Män anses köra mer offensivt och kvinnor mer defensivt. Enkäter har visat att kvinnor är mer positiva till hastighetsbegränsningar och att man ser mer allvarligt på trafikskador. Kvinnor kör oftare än män en bil som väger under 1000 kg. Vad visar då ett utökat olycksmateriel om konsekvenser av olyckor och om eventuella orsaker till olyckor såsom det finns registrerat i Vägverkets olycksdatabas. Resultaten sammanfattas enligt: Med de data som finns tillgängliga om körsträcka så framkommer ingen skillnad i risk mellan män och kvinnor räknat över hela året. Men övergång till vinterväglag medför en större riskökning för kvinnor än för män. Vid olyckor på vinterväglag anges oftare av polisen som orsak spårig väg och snösträngar. Ser man till olyckor med personskada så blir slutsatserna desamma. De fall som ger män en överrisk beskrivs nedan. Mäns offensiva körning skulle kunna resultera i fler voltningar. Sett över hela året och sett till alla svårhetsgrader för olyckor förekommer voltning i ett fall på fem, lika för män och kvinnor. 1

2 Två av fem olyckor sker vid hastighetsbegränsning 90 km/h och två av fem olyckor leder till personskada. Ingen skillnad av betydelse mellan män och kvinnor framkommer i detta material i dessa avseenden. Att kvinnor kör mindre bilar visar sig också i olycksstatistiken. I 22 procent av alla olyckor vägde bilen < 1000 kg för kvinnor. För män var det 13 procent. Räknat över hela året framkommer dock en mycket större risk att olyckan får dödlig utgång när föraren är man. Ser man till singeolyckor under perioden erhålles följande: Konsekvens av Absoluta tal Relativa tal avkörning Förare Förare Förare Förare Kvinna Man Kvinna Man Föraren omkommer Föraren svårt skadad Föraren lindrigt skadad ,5 Föraren oskadad ,5 Årlig körsträcka ca 600 mil ca 1800 mil 1 3 Ser man det hela ur ett krockvåldsperspektiv kan man konstatera att vid avåkningar där män kör finns i några procent av fallen oerhört stort krockvåld. Detta kan i sin tur bero på hög hastighet vid avåkningen eller att man inte använt säkerhetsbältet. Misstanke om alkohol förekom i 12 proc av alla avåkningar för män. För kvinnor var det endast 4 proc. Att singelolyckor med mc och lastbil förekommer i materialet kan något påverka slutsatserna om konsekvenser. I bilaga 1 finns mått på exponering och dessutom övriga faktamått som redovisats ovan. Metodföredraget återges nedan. 2

3 Körning på vinterväglag ur ett genusperspektiv Metod-föredrag vid VTI forskardagar med data uppdelat på kön. Östen Johansson, Vägverket 1. Inledning Ofta då man vill undersöka om det finns en skillnad mellan två olika företeelser har man data som är långtifrån idealiska för ändamålet. Vanligtvis finns vissa fakta att hämta i stora register men dessa data kan sällan på ett helt rättvisande sätt spegla det man vill visa. Vi kan till exempel vilja jämföra inblandning i olyckor för två olika bilmodeller och vi känner antal registrerade fordon av respektive typ. Som regel är det dock inte känt hur dessa fordon används i trafiken och om förarpopulationen är jämförbar. Många gånger finns i en första analys bara dessa bristfälliga data. Låt oss nu anta att man på en viss risknivå i ett statistiskt test kan visa att den så kallade nollhypotesen ( fordonen är likvärdiga) kan förkastas. Vad betyder då detta egentligen i ett icke idealt fall? Vad kan vi dra för slutsats? Egentligen ingen tvingas man ibland konstatera. I den här föredraget föreslås en mer allmängiltig metod i fall som detta, men som inte är byggd kring ett enda signifikanstest. Metoden visas på ett datamaterial avseende olyckor uppdelat efter förarens kön. Vi vill testa hypotesen att det föreligger en genusrelaterad skillnad i avseende på risk vid körning på vinterväglag. Metodiken har kommit till efter läsning och inspirerad av filosofen Karl Poppers kunskapsteori Det vi logiskt/matematiskt menar med att en effekt av något slag föreligger kan uttryckas som: En effekt kan anses föreligga om man finner en oregelbundenhet i den siffermängd med exempelvis olycksdata som samlats in för ändamålet. För att fastlägga denna oregelbundenhet med något så när stor säkerhet erfordras emellertid att materialet av siffror uppvisar vissa regelbundenheter, exempelvis där man inte väntar sig att finna några skillnader. Finner man inte dessa regelbundenheter så är det ofta så att oregelbundenheten är en tillfällighet. Regelbundenheten kan många gånger sökas i en utökning av datamängden där man gör samma indelning av variablerna som i den grupp där man söker finna oregelbundenheten. I princip kan denna utökade grupp göras större och större och man inser snart att det hela innebär en process av successiv kunskapstillväxt. 2. Frågans uppkomst Inom Vägverket diskuterades vilka som skulle ha nytta av ett utökat saltvägnät. Ett saltat vägnät har färre dagar med vinterväglag än vägar som halkbekämpas med sand. Nämndes då att yngre kvinnor skulle kunna ha ett större problem med vinterväglag än pojkar (män). Redan tidigt under lek med cykel/ moped så lär sig pojkar att bedöma friktion och att häva sladdar. Därigenom kan pojkar till slut få god kunskap om friktionen vid de förhållanden som är särskilt svårbedömda. Många pojkars är intresserade av bilars egenskaper. Samtidigt gäller att om någon känner oro för ett svårare väglag så kan man kompensera för detta genom att välja 3

4 att köra långsammare. Kan man på något sätt från olycksdata få stöd för dessa påståenden som gäller unga kvinnor jämfört med unga män? 3. Datauttag Den datamängd som samlats in avser ett vinterhalvår och den utökade mängden data som används för att studera regelbundenheten är främst sommarhalvåret. Man kan lätt utöka mängden data med fler vintrar och fler somrar om man bedömer att materialet är så litet att det finns en risk för att slumpen kan ge risk för felaktiga slutsatser. Om man istället befarar att det kan finnas andra felkällor än slumpen bör man istället söka utöka materialet med ytterligare ny information ( exempelvis mått på exponering ) eller indela det i fler klasser. För perioden , sommarhalvåret, och har ett material av singelolyckor tagits ut med uppdelning efter väglag vid olyckan enligt polisens notering och efter förarens kön och ålder. Totalt får man då ca 5700 olyckor inkl de med endast egendomsskada. Att detta år valdes beror dels på att det använts tidigare i andra analyser dels att man ska kunna stega framåt och ta efterföljande år om man så vill. Uttaget avser statlig väg i hela landet 4. Metod för enkel men allmänt användbar analys: Hypotes: Körning på vinterväglag medför en större riskökning för kvinnor än för män. Riskökningen mäts genom att man för vinterhalvåret bestämmer kvoten mellan antal olyckor på vinterväglag och antal olyckor på barmarksväglag. Finner vi en oregelbundenhet i detta avseende till kvinnors nackdel anses hypotesen styrkt. Men innan detta test genomförs så är det önskvärt/rimligt att man hittar en regelbundenhet i avseende på riskrelation vid torrt respektive vått väglag under såväl sommarhalvår som vinterhalvår. Ingen har nämligen förväntat sig att vått väglag skulle kunna medföra någon annan effekt för kvinnor än för män. Friktionen är tillräcklig i båda fallen för normal körning. Hittar man inte denna regelbundenhet är det osannolikt att en oregelbundenhet på vintern sett till olyckor på vinterväglag/barmark är möjlig att tolka som ett starkt stöd för hypotesen. Det kan istället peka mot att materialet allmänt sett är bristfälligt. Finner man stöd för hypotesen på vinterhalvåret prövas slutligen om den håller för ett test avseende det lilla antalet halkolyckor som sker i början och slutet av sommarhalvåret främst då i norra delen av landet. Snöfall / halka kan ju förekomma första halvan av april och sista veckorna i september. Ofta blir detta oväntad halka där man dessutom har fel däcksutrustning på bilen. Finner man en oregelbundenhet även här till kvinnors nackdel så styrker det hypotesen ytterligare. Således testas enligt figur nedan: 4

5 Sommarhalvår Studera relationen torrt - vått Vinterhalvår Studera antal olyckor på vinterväglag för varje olycka på barmarksväglag Studera relationen torrt - vått 01-apr 01-jul 01-okt 01-jan I tabellen nedan visas sedan det fullständiga siffermaterialet. Man ser genast att män har ca 3 ggr fler olyckor än kvinnor både på sommarhalvåret och på vinterhalvåret. Detta kan då i första hand anses bero på att män kör längre sträckor per år än kvinnor. På den efterföljande sidan bildas sedan de kvoter som ska visa om det förekommer regelbundenheter där man väntar sig sådana och oregelbundenheter där sådana kan tänkas finnas enligt hypotesen. Man ser att kvinnor har 849 olyckor på vinterhalvåret mot 578 på sommarhalvåret. Jämfört med män ger det en viss övervikt åt vinterhalvåret. Tills vidare antar vi att män och kvinnor fördelar sitt bilkörande på i stort sett samma sätt över året. Det innebär då att ca procent av körsträckan är förlagd till vinterhalvåret, med minst körning då vintern är som mörkast, och att denna andel är lika för män och kvinnor. Antas vidare att män och kvinnor i lika hög grad minskar sitt resande på höst/ vinter och reser mindre eller ställer in resor helt vid riktigt dåligt väder. Dåligt väder på vintern betyder som regel också vinterväglag. Se därefter sid 4. 5

6 Tabell 1-4: Singelolyckor på statlig väg där föraren är kvinna. Uppdelat efter väglag och förarens ålder. Ålder Väglag Torrt Vått Tjock is/ Tunn Lös snö/ Uppgift SUMMA pack snö is modd saknas Summa Kolumn A B C D E F G Dito för sommarhalvåret 1995, förare kvinna SUMMA Dito för vinterhalvåret, förare man Summa Dito för sommarhalvåret, förare man SUMMA

7 Steg för steg genomförs nu en analys Först studeras relationen A/B som förväntas vara oberoende av kön Kvinna Man Vinter 0,76 0,78 Sommar 3,56 3,55 Här finner man i relationen torrt/vått en stor regelbundenhet. Ingen skillnad efter kön. Därefter studeras relationen C / (A+B), D/(A+B) och E/(A+B) för vinterhalvåret som förväntas vara beroende av kön Ålder C / (A+B) D / (A+B) E/ (A+B) (C+D+E) / (A+B) Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man ,48 0,29 1,63 0,79 0,78 0,34 2,89 1, ,45 0,26 2,05 0,78 1,30 0,55 3,80 1, ,16 0,20 1,47 1,21 0,74 0,62 2,37 2, ,35 0,36 1,08 1,01 0,71 0,74 2,14 2, ,41 0,25 1,23 0,82 0,79 0,65 2,44 1, ,41 0,29 1,09 0,61 0,81 0,75 2,31 1, ,24 0,22 0,84 0,68 0,56 0,40 1,64 1,30 Total 0,35 0,27 1,28 0,84 0,78 0,59 2,41 1,70 Här finner man ganska entydigt att det är en oregelbundenhet till kvinnors nackdel. Sist studeras relationen (C+D+E) / (A+B) på sommarhalvåret som förväntas vara beroende av kön. Här avses då ett litet fåtal halkolyckor i april månad och i slutet av september. Kvinna Man Sommar- Halvår 0,16 0,08 Här finner man åter en oregelbundenhet till kvinnors nackdel. Det fåtal gånger då man har halka på sommarhalvåret, främst norr om Dalälven, får vi en oregelbundenhet till kvinnors nackdel. 5. Slutsats Man finner först en regelbundenhet i materialet där man väntar sig att hitta den. Nämligen i relationen olyckor på vått relativt torrt. Genom att denna regelbundenhet föreligger blir det möjligt att kunna 7

8 hitta en oregelbundenhet i relationen olycka på barmark relativt is/snö. En sådan oregelbundenhet kan ses som en "effekt" i detta avseende. Vi hittar genomgående denna oregelbundenhet under vinterhalvåret. Som kontroll tittar man sen på vad som hänt beträffande halkolyckor på sommarhalvåret och hittar samma oregelbundenhet där. Sammantaget styrker allt detta det ursprungliga påståendet om att kvinnor på något sätt missgynnas av faktorn vinterväglag Här får man då konstatera att siffrorna är sådana att de stöder hypotesen. Nämligen att någon faktor medför att kvinnor får en större riskökning än män vid övergång från barmark till vinterväglag. Denna faktor kan vara knuten till människan, fordonet eller att exponeringen på vinterväglag är olika. För varje singelolycka på barmark sker det ca 2,41 olyckor på vinterväglag för kvinnor. Män får relationen 1 till 1,70. Se diskussion under avsnitt Tillägg av ytterligare ett års olyckor Här kan man om man vill utföra teckentest och liknande och dessa visar att det knappast är slumpen som gett detta resultat. Men vi väljer istället att ta fram nya data för ytterligare en vinter och en sommar. Detta år har naturligtvis annat väder och därmed andra relationer mellan väglag. Om det är kallt och snöigt tidigt på vintern får man naturligtvis fler olyckor på vinterväglag. Men det gäller både män och kvinnor. För perioden erhålles följande: Relation A/B Kvinna Man Vinter 0,78 0,75 Sommar 3,84 4,00 Relation ( C+D+E)/ (A+B) Kvinna Man Vinter 2,36 1,37 Sommar 0,07 0,03 Detta uttag med nya siffror ger samma regelbundenhet och samma oregelbundenhet sett till riskökning vid vinterväglag som analys nr 1 ovan. Chansen att detta ska vara en slumpeffekt är därmed oerhört liten. Däremot finns ett antagande om samma fördelning över året av körsträckan för män och kvinnor. Om inte detta antagande är rimligt blir analysen missvisande och ett signifikant resultat bli inte mycket värt. Den bedömning som kan göras är att eftersom många kvinnor känner oro för vinterväglag så borde det innebära att man kör mindre på vintern. Samtidigt är det så att män och kvinnor har olika arbetstider och att kvinnor ofta jobbar på tider som innebär att man måste ha bil för att ta sig till jobbet. 8

9 Man kan här också fundera hur viktigt detta antagande är i och med att man ser att det finns regelbundenheter sett till vått/ torrt väglag. Kanske är det så att ju fler regelbundeheter man ser dessto mindre är man i behov av detta antagande. Till slut kanske man bara behöver ett antagande om att just när man går från barmark till vinterväglag så är det lika stor andel män och kvinnor som minskar eller ställer in sina resor. Man behöver inta anta att den hela året är lika som det nu är uttryckt. Genom att samla in data om exponering kan man succesivt också öka på kunskapen på detta område och antagandet kan till slut bli överflödigt. Och naturligtvis är det en fördel att kunna göra den här analysen utan antaganden för det innebär minsta risk för felslut. 7. Diskussion och kommentarer Den här beräkningen säger inget om hur bra kvinnor kör rent generellt i förhållande till män. Körsträckan finns inte med i något led av beräkningen. Den uppfattning som finns här är att kvinnor genom ett mer defensivt körsätt har generellt sett lägre risk vid i övrigt likadana förhållanden. Men om vi gör antagandet att män och kvinnor har samma körvanor sett till relativ körsträcka i jan, febr, mars osv, och att man är lika benägen att köra bil oavsett väder på vintern så pekar olycksmaterialet på att övergång från barmark till vinterväglag är ett mindre problem för män. Skulle endera ställa in resor vid dåligt väder blir förstås analysen missvisande. Om det vid vinterväglag är så att kvinnan oftare än mannen kör bilen i situationer där man kan välja vem i familjen som kör blir den här analysen också missvisande. Då ökar kvinnors exponering som förare så att detta kan förklara den höga siffran. Men det är väl mer troligt att mannen kör i dessa fall. Vad gäller antal olyckor på vått eller torrt väglag har ingen väntat sig någon skillnad till följd av genus. Materialet av olyckor visar inte heller på någon skillnad. Hittills har flertalet som läst detta gjort bedömningen att män kör relativt sett mer på vinterväglag och därmed blir riskökningen för kvinnor en underskattning av verklig riskökning. Ett mer defensivt körsätt hos kvinnor kan betyda att avåkningen sker i lägre fart och får lägre konsekvens sett till hälsoförlust. Detta liksom inblandning i sladd som leder till mötesolyckor bör man titta på längre fram. Hur förklarar man då detta? Vinner pojkar/män en fördel genom att man tidigt med cykel/moped/ traktor/epa-traktor prövat väggreppet och lärt sig hantera fordon som sladdar. Har man lärt sig att läsa av väglag/friktion och att känna var gränsen går för säker körning när man kör i kurva.? Känner man efter noga när de första tendenserna känns till att bilen tappar väggrepp med något hjulpar, en kalibrering av gräns. Under lekar med cykel/moped skadas pojkar många gånger men den dagen man kör bil på ett besvärligt vinterväglag har men en fördel. Och skadar sig nu i stället mindre. Ett allmänt intresse hos pojkar för bilens utrustning vad gäller fram- eller bakhjulsdrift, intresse för om bilen har ABS, antispinn. Dubbdäck eller friktionsdäck spelar också en roll. Pojkar byter som regel däck själva och kan göra det med kort varsel om behov föreligger. Naturligtvis finns det pojkar som inte övat upp denna färdighet och som har samma behov av träning som vuxen som kvinnor. Och vissa kvinnor besitter naturligtvis samma förmåga som 9

10 de bästa männen genom att man tidigt övat denna färdighet. Jämför rallyförare som ofta är kvinnor. Samtidigt förefaller det som att intresset för cykel/ moped / bilar på senare är minskat bland pojkar och istället har den egna PC:n med tillbehör såsom bilrallyspel blivit ett förstahandsintresse. Man kan också ställa sig frågan om man ska lära folk att helt undvika att få sladd eller om man ska sträva efter att ge alla kunskaper så att man kan lära sig att bedöma friktionen så man undviker sladd. Att kunna häva en sladd oavsett var den uppkommer är naturligtvis en fördel.. Själv tror jag att det i en tid då rörligheten är stor, är svårt att få folk att avstå från att köra bil bara för att det finns en risk för att det blir halt. Jag tror inte att man kan vänta sig att folk ska bli mindre rörliga i framtiden och mer rätta sig efter vädret. Efter att själv ha kört bil i över 30 år vet jag att man under en lång bilresa kan träffa på lokalt förekommande halka som är otroligt överraskande och som inte kunde förutses. Som vägverkets regelverk är skrivna kommer också alla som är ute och kör bil på vintern att samma dag färdas både på barmark och på is- och snöväglag. Uppföljningar visar att den absolut största olycksrisken uppkommer när det är vinterväglag på de vägar som oftast på vintern har ren barmark. Gemensamt för dessa vägar är också att de har hastighetsgräns 90 eller 110 km/h. I båda fallen är det en mycket hög hastighet i det fall man får en sladd. Om man hyr minibuss / bil innebär det många gånger att man kör ett fordon som är olikt det man kör i vanliga fall. Man vet inte om detta fordon sladdar med fram eller bakdelen först, om det finns ABS eller antisladdsystem eller om den driver med fram- eller bakhjul. När det gäller minibuss tillkommer det dessutom att man sitter mitt på framaxeln vilket betyder att en sladd med framhjulen kommer att upplevas besvärande och vinkeln till ratten är ovan. Att häva en sladd med ovana rörelser är något helt annat än att köra sin egen bil. 10

11 Bilaga 1: A. Körsträcka fördelad över året ( ej yrkesmässig trafik) Figur: Andel trafikarbete olika månader Andel % 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 man kvinna J F M A M J J A S O N D Månad Detta mycket omfattande material från resvaneundersökningen tolkas som att det endast är små skillnader i hur män och kvinnor utnyttjar bilen under olika delar av året. Däremot gäller att gruppen män alltid kör 2-3 ggr så långt som kvinnor. B. Konsekvens av singelolyckor Sett till förares skada framkommer Död SS LS EO Tot Man Kvinna proc av kvinnors olyckor har inträffat vid 90 km/h som skyltad hastighet För män får man 38 procent. Detta pekar mot att män oftare drabbas av olyckor som leder till mycket högt krockvåld och därigenom dödlig utgång. C. Vält utanför vägen Vältning utanför vägen förekom för kvinnor i 256 fall vid 1282 avkörningar. För män hittar man 771 voltningar vid 3874 avåkningar. I båda fallen 20 procent. Nämnas bör att detta uttag avser Voltning registrerade inte under åren 1995/96. D. Storlek på bilen Små bilar med vikt 800 till 1000 kg förekom i följande antal Tot Man Kvinna

12 Här redovisas endast fordon från 700 och upp till 1800 kg. Nämnas kan att män förekommer i 150 fall på mycket lätt fordon (<700 kg) och i 566 fall på fordon tyngre än 1800 kg. Samt 346 med okänd vikt. Män har relativt sett fler lätta och fler väldigt tunga fordon. Nämnas bör att mc, taxi, lastbilar och bussar ingår i olycksmaterialet och att detta kan medföra vissa svårigheter vid tolkning. Uppdelningen av analysen i en vinterdel och en sommardel undanröjer dock delvis vissa av dessa risker. MC förekommer ju endast under sommarhalvåret. E. Omständigheter vid olyckan Vid olyckor på is/snöväglag antecknade polisen 10 ggr snösträng och 4 ggr spårigt vid avåkning för kvinnor. För män var det 15 ggr snösträng och 8 ggr spårigt. Tolkas som stöd för att det finns en överrisk för kvinnor på vinterväglag. Punktering förekom på ett år 20 ggr för kvinnor och 74 ggr för män. Tolkas som ingen skillnad. Relativt alla olyckor blir det samma andel. Somnat förekom 31 ggr för kvinnor och 147 ggr för män. Detta är till männens nackdel. Misstanke om alkohol förekom 59 ggr för kvinnor och 530 ggr för män. Omräknat till procent blir det ca 4 procent för kvinnor och 12 procent för män. Kraftigt till mäns nackdel. F. Singelolyckor uppdelat efter förarens kön och skadekonsekvens för föraren. Konsekvens av Absoluta tal Relativa tal avkörning Förare Förare Förare Förare Kvinna Man Kvinna Man Föraren omkommer Föraren svårt skadad Föraren lindrigt skadad ,5 Föraren oskadad ,5 Årlig körsträcka ca 600 mil ca 1800 mil 1 3 Ser man till dessa siffror så finns det bara en siffra som man kan säga avviker från mönstret. I singelolyckor där en man kör bilen blir det mycket oftare en olycka med dödlig utgång. Det är sällan man i statistiken hittar en så kraftig avvikelse och här får man väl bara konstatera att det är något i mannens kynne/temperament /beteende som slår väldigt negativt. Det gäller inte alla män men det gäller vissa inom gruppen. Hastigheten och krockförloppet är således sådant att det leder till att avåkningen blir mycket våldsam 12

13 Bilaga 2. Vad innebär en regelbundenhet Det finns i analysen ett par grundläggande antaganden som är förutsättningar för att man ska få ett resultat som är möjligt att tolka som effekter av vinterväglag. Det är dels: - Det finns en proportionalitet mellan trafikexponering och antal olyckor. - Män och kvinnor drabbas i lika hög gard av våta vägbanor och av snö och is på vägen. Ovan visas att då det gäller vått/ torrt finns en sådan regelbundenhet. Det bekräftar att det finns proportionalitet och att vått väglag drabbar kvinnor lika ofta som det drabbar män. Det är också rimligt att vått medför samma riskökning i förhållande till torrt för både män och kvinnor. Man kan dessutom ställa upp relationer mellan olyckor på torrt på sommarhalvåret och torrt på vinterhalvåret och se om man får regelbundenheter. Man för 105 / 379 = 0,27 för kvinnor och 363 / 1419 = 0,26 för män. Således en regelbundenhet. Gör vi sen samma med olyckor på vått väglag får man 139 / 106 = 1,31 för kvinnor. För män blir det 466 / 400 = 1,17. En viss skillnad men inte orimligt stor med tanke på att alla dessa olyckstal är påverkade av slumpen. Mitt påstående blir nu: Dessa regelbundenheter skulle aldrig ha kunnat läggas fast om inte män och kvinnor i stort sett använder bilen på samma sätt. Antagandet om att bilen används relativt sett lika sommar och vinterperiod blir mer och mer överflödigt. Men fortfarande finns en viss osäkerhet om hur bilen används när det är dåligt väder med is / snöväglag. För nu är hypotesen att risken beror av kön. Och då hittar man inte den tidigare nyttjade proportionaliteten. 13

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...

Läs mer

2006-03-10 Vägverket 1. Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län

2006-03-10 Vägverket 1. Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Vägverket 1 Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Vägverket 2 Etappmålet En säker trafik Antalet döda och svårt skadade till följd av vägtrafikolyckor skall minska och antalet dödade i

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport 8. Vinterväghållning. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Rapport 8. Vinterväghållning. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 8 Vinterväghållning April 2010 Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret 1.0 Svarsfrekvens Det är 89 personer 60 % av panelen som svarat deltagit i frågor kring vinterväghållning. Av

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

Sveriges skotervänligaste stad Skrivelse av Anders Broberg (kd)

Sveriges skotervänligaste stad Skrivelse av Anders Broberg (kd) PM 2004 RIII (Dnr 314-1468/2002) Sveriges skotervänligaste stad Skrivelse av Anders Broberg (kd) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av Anders Broberg (kd) anses

Läs mer

Allt farligare att jobba på vägen

Allt farligare att jobba på vägen Allt farligare att jobba på vägen Rapport från Seko juni 2016 FOTO: HÅKAN LINDGREN Fler olyckor på vägarbetsplatserna Antalet olyckor vid landets vägarbetsplatser ökar kraftigt. Det visar en undersökning

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt

Läs mer

Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken

Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken År 22 Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 21 22 Rapport 2:29 Trafikkontoret Issn 113-153 Trafiksäkerhetsprogram för åren 21 22 har tagits fram av Trafikkontoret Göteborgs

Läs mer

Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister

Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister Skyltfondsprojekt TRV 2013/13966 Eskilstuna kommun 2015 01 27 Förord Eskilstuna kommun framlade i sin ansökan till skyltfonden att de vill testa

Läs mer

Lönediskriminering praxis bland män?

Lönediskriminering praxis bland män? Lönediskriminering praxis bland män? Ni har säkert alla hört påståendet om ett märkbart lönegap mellan könen, eller hur? Ibland hävdas det att kvinnor sägs tjäna svindlande låga 80% av vad män tjänar,

Läs mer

STRADA information 2011. Fotgängarnas singelolyckor i Skåne

STRADA information 2011. Fotgängarnas singelolyckor i Skåne STRADA information Fotgängarnas singelolyckor i Skåne Detta faktablad har tagits fram i syfte att belysa olika trafikantgrupper och deras problem i den skånska trafiken. Målsättningen är att årligen presentera

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer

Läs mer

Medelpensioneringsålder

Medelpensioneringsålder Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Antal omkomna 2000-2014

Antal omkomna 2000-2014 Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter

Läs mer

Moped klass II Kunskapsprov 2

Moped klass II Kunskapsprov 2 Moped klass II Kunskapsprov 2 Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefon Mobiltelefon E-postadress Personnummer Provet genomfört den Förrättningsman Lokal Ort Godkänd Ej godkänd Antal rätt Underskrift

Läs mer

Förslaget kommenteras närmare nedan genom hänvisning till motsvarande punkter i utredningen

Förslaget kommenteras närmare nedan genom hänvisning till motsvarande punkter i utredningen Stockholm 2016-04-13 Remissvar N 2014/03447/MRT Sweboat Båtbranchens riksförbund, får härmed lämna följande yttrande över utredningen Obligatoriskt förarbevis för vattenskoter Sammanfattning av synpunkter

Läs mer

Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar

Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar 3.1 STATISTIKEN I RAPPORTEN Stockholms stads trafikolycksrapports olycksdata baseras på statistiken från STRADA, dvs. en sammanvägning

Läs mer

Varför är jag domare. Roller och förväntningar

Varför är jag domare. Roller och förväntningar Domarskap Steg1 1 2 Varför är jag domare Två domare reagerar inte lika i en likartad situation under matchen. Två människor är inte lika. Alltså finns det inget facit till hur vi bör förbereda oss inför

Läs mer

Åtgärder för att öka körförmågan med sidvagn

Åtgärder för att öka körförmågan med sidvagn MOTORHISTORISKA RIKSFÖRBUNDET IDEELL KULTURELL SAMMANSLUTNING AV KLUBBAR FÖR ÄLDRE VÄGFORDON KANSLI: TOMTEBOGATAN 33, 113 38 STOCKHOLM TEL 08-30 28 01 FAX 08-31 27 06 E-POST mhrf@mhrf.se HEMSIDA www.mhrf.se

Läs mer

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2014

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2014 Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2014 Publiceringsdatum: 150831 1 Olagliga däck (

Läs mer

Motion om säkrare gång- och cykelvägar

Motion om säkrare gång- och cykelvägar 2007-09-24 202 442 Kommunstyrelsen 2008-01-14 6 14 Arbets- och personalutskottet 2007-12-17 276 580 Dnr 07.541-008 septkf23 Motion om säkrare gång- och cykelvägar Ärendebeskrivning Erika Josbrandt, för

Läs mer

Storyline Familjen Bilgren

Storyline Familjen Bilgren Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen

Läs mer

STRADA rapport för 2012

STRADA rapport för 2012 STRADA rapport för 2012 All data är hämtad från STRADAs internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson från transportstyrelsen. 1.

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Sop-OLA -för säkrare avfallsinsamling

Sop-OLA -för säkrare avfallsinsamling 1 Sop-OLA -för säkrare avfallsinsamling Antalet dödade, svårt- och lindrigt skadade personer i olyckor där sopbilar varit inblandade 45 40 35 30 Antal 25 20 Dödade Svårt Skadade Lindrigt skadade Totalt

Läs mer

LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA

LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA Göteborg 2003-11-28 SWECO VBB ITS SWECO VBB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 Dokumentinformation

Läs mer

Unga förares trafikolyckor

Unga förares trafikolyckor Unga förares trafikolyckor En trendanalys i tre årskullar Åsa Murray Barn och ungdomar, utveckling, lärande och socialisation Specialpedagogiska institutionen Stockholms universitet Sammanfattning Bakgrunden

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

R a p p o r t H S B o c h d u b b e l b e s k a t t n i n g e n en undersökning om beskattningen av HSBs bostadsrättsföreningar år 2004

R a p p o r t H S B o c h d u b b e l b e s k a t t n i n g e n en undersökning om beskattningen av HSBs bostadsrättsföreningar år 2004 Rapport HSB och dubbelbeskattningen en undersökning om beskattningen av HSBs bostadsrättsföreningar år 2004 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Syfte 4 Bakgrund 4 Så har insamling och bearbetning gått till 6 Undersökning

Läs mer

Trafikskadestöd 020-49 48 00 Måndag-tisdag och torsdag-fredag kl. 9.00-11.30

Trafikskadestöd 020-49 48 00 Måndag-tisdag och torsdag-fredag kl. 9.00-11.30 En trafikolycka medför många gånger problem för de inblandade och deras anhöriga. Vissa problem kanske kan lösas med ett enkelt telefonsamtal. Detta gäller även för Dig som är anhörig eller vittne. Trafikskadestöd

Läs mer

Regler för fastighetsägare i Kärrdalen

Regler för fastighetsägare i Kärrdalen Regler för fastighetsägare i Kärrdalen Parkera Styrelsen vill meddela följande, att det endast råder P-förbud på Kärrdalsvägen och Myrekärrsvägen enligt beslut från Göteborgs kommun Trafikkontoret och

Läs mer

Dödsolyckor vintertid och på vinterväglag samt ett försök att bedöma betydelsen av däckval på lätta fordon.

Dödsolyckor vintertid och på vinterväglag samt ett försök att bedöma betydelsen av däckval på lätta fordon. Vägverket; Ssat 2003-12-09 Östen Johansson Dödsolyckor vintertid och på vinterväglag samt ett försök att bedöma betydelsen av däckval på lätta fordon. 1. Inledning Den 1 januari 1999 trädde Miljöbalken

Läs mer

Sverigedemokraterna i Skåne

Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet

Läs mer

Viktiga begränsningar

Viktiga begränsningar Buss Ifs försäkring för buss är utformad för att passa varje bussägares försäkringsbehov. Försäkringen är flexibelt uppbyggd och kan omfatta allt från enbart trafikförsäkring till ett omfattande skydd

Läs mer

Lokalbussen i Lycksele

Lokalbussen i Lycksele Lokalbussen i Lycksele 1. Kön A. Man 15 31,9 B. Kvinna 32 68,1 2. Ålder A. >12 0 0 B. 13-19 19 40,4 C. 20-29 3 6,4 D. 30-39 4 8,5 E. 40-49 3 6,4 F. 50-59 13 27,7 G. 60-69 2 4,3 H. 70< 3 6,4 3. Vilken är

Läs mer

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende

Läs mer

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Göteborgsregionen som bor i egen bostad har minskat från 56 procent

Läs mer

Dubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Utvärdering

Dubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Utvärdering Johanna Salén Trafikplanering 08-508 260 32 johanna.salen@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-09-29 Dubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Utvärdering Förslag till beslut 1. Trafik- och renhållningsnämnden

Läs mer

Lärarhandledning LOKORS GÅTA. en film om järnväg och säkerhet

Lärarhandledning LOKORS GÅTA. en film om järnväg och säkerhet Lärarhandledning LOKORS GÅTA en film om järnväg och säkerhet Innehållsförteckning Tack! Du bidrar till att minska antalet tågolyckor 3 Planering av lektionen 4 Faror vid järnvägen 6 Tåg är miljövänligt

Läs mer

Samspelet i trafiken informella regler, irritation och aggressiva beteenden

Samspelet i trafiken informella regler, irritation och aggressiva beteenden Samspelet i trafiken informella regler, irritation och aggressiva beteenden Gunilla Björklund gunilla.bjorklund@chalmers.se 031-772 13 79 En irriterad förare är en dålig förare Irritationen kan påverka:

Läs mer

Vilken eller vilka orsaker finns bakom trafikolyckan?

Vilken eller vilka orsaker finns bakom trafikolyckan? VTI notat 6 2002 VTI notat 6-2002 Vilken eller vilka orsaker finns bakom trafikolyckan? Författare FoU-enhet Arne Land Göran Nilsson Projektnummer 50290 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Transportsäkerhet

Läs mer

Vårt övergripande miljömål är att minska utsläppen av fossila koldioxider samt effektivisera energianvändningen.

Vårt övergripande miljömål är att minska utsläppen av fossila koldioxider samt effektivisera energianvändningen. VÅRA ISO-MÅL K valitets mål Vårt övergripande kvalitetsmål är att minska antalet avvikelser genom förbättringsrapportering med fokus på kundklagomålen. För närvarande focuserar vi på andelen krediteringar.

Läs mer

Sammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016.

Sammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016. 2016-05-22 Sammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016. Enkäten avser Språksatsningens bokpåsar. 101 föräldrar har svarat på enkäten. 1. Har du och ditt barn

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning SKADOR OCH OLYCKSFALL I MORA, ORSA OCH ÄLVDALEN 212 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Att tänka på... 4 Antal skadade per 1 invånare fördelat på akutmottagningar och vårdcentraler, år -...

Läs mer

Utvärdering av Nynäshamn

Utvärdering av Nynäshamn 1 (2) Datum 2011-05-05 Identitet TN 1105-119 SL 2011-04033 Trafiknämnden Utvärdering av Nynäshamn Bakgrund AB Storstockholms Lokaltrafik ( SL ) har efter genomförd upphandling, (den s.k. E15-upphandlingen),

Läs mer

Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning

Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning MS Naturfakta Mikael Svensson Box 107 283 22 Osby 0479-10536, 0705-910536 Gäddan i Hammarsjön Enligt uppgifter från vissa håll är gäddorna

Läs mer

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. 1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka skogsväg väster om Dalfors.

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka skogsväg väster om Dalfors. Händelse/Diarienr: 2010.01049 Sida 1(6) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka skogsväg väster om Dalfors. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation

Läs mer

Regeringens skrivelse 2012/13:60

Regeringens skrivelse 2012/13:60 Regeringens skrivelse 2012/13:60 Kommunikationsutrustning i fordon Skr. 2012/13:60 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 18 december 2012 Fredrik Reinfeldt Catharina Elmsäter-Svärd

Läs mer

Vandrande skolbussar Uppföljning

Vandrande skolbussar Uppföljning Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(7) Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod Enhetens förslag. Enheten för prisstatistik föreslår att en ny beräkningsmetod införs för tomträttsindexet så snart

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

MILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller:

MILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller: 1(10) MILJÖBILDER Nr 3 oktober 2015, Årgång 16 Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller: o Att köra i cirkulationsplatser o Cykelpassager och cykelöverfarter o Omkörning på väg o Utfart

Läs mer

NU KÖR VI! TILLSAMMANS.

NU KÖR VI! TILLSAMMANS. NU KÖR VI! TILLSAMMANS. TILL ALLA FOTBOLLSFARSOR, KARATEMAMMOR OCH CURLING- FÖRÄLDRAR. Visst är det viktigt att stötta sitt barns fritidsintresse. Men behöver man verkligen skjutsa barnen med bilen hit

Läs mer

Vägarbetare har inte airbag. Sänk farten.

Vägarbetare har inte airbag. Sänk farten. Vägarbetare har inte airbag. Sänk farten. En rapport från SEKO juni 2011. Ny undersökning från SEKO Fartsyndare största hotet mot vägarbetare Sveriges trafikanter struntar i hastighetsbegränsningarna vid

Läs mer

FÖRBIFART BACKARYD TRAFIKVERKET PLANERAR EN FÖRBIFART BACKARYD

FÖRBIFART BACKARYD TRAFIKVERKET PLANERAR EN FÖRBIFART BACKARYD FÖRBIFART BACKARYD TRAFIKVERKET PLANERAR EN FÖRBIFART BACKARYD INNEHÅLL Trafikverkets plan Tidsanalys Olycksstatistik Boendemiljö Backaryd Alternativ till förbifart Miljöpåverkan Backaryds framtid Sammanfattning

Läs mer

REFERAT FRÅN INFORMATIONSMÖTET OM HVB-HEMMET UDDESTEN PÅ GALTARÖ

REFERAT FRÅN INFORMATIONSMÖTET OM HVB-HEMMET UDDESTEN PÅ GALTARÖ REFERAT FRÅN INFORMATIONSMÖTET OM HVB-HEMMET UDDESTEN PÅ GALTARÖ 11 februari 2016 Nösnäsgymnasiet, Aulan Moderator: Ulla-Carin Moberg, Social resursförvaltning Göteborg Närvarande: Peter Galatius, Uddesten

Läs mer

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vi längtade ut till havet Océano Pacífico där vi trodde att vi kunde idka lite beach walking, dvs. vandring på stranden. Har man en gång provat detta vill man alltid tillbaka.

Läs mer

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 All data är hämtat från STRADA s internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson

Läs mer

De medicinska kraven i trafiken

De medicinska kraven i trafiken De medicinska kraven i trafiken Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (SFS 1998:488) får körkortstillstånd meddelas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska förhållanden kan anses lämplig

Läs mer

Effekter av Pappabrevet

Effekter av Pappabrevet REDOVISAR 2004:3 Effekter av Pappabrevet En utvärdering av RFV:s och FK:s informationskampanj Sammanfattning Riksförsäkringsverket (RFV) har under 2003 tillsammans med försäkringskassorna skickat ut ett

Läs mer

Uppföljning Nyanställda 2014

Uppföljning Nyanställda 2014 Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s. Källkritik s. 11 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Samarbete s. 10 Slutsatser s. 9 ELEVHJÄLP Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Lösningar s. 8 Perspektiv s. 7 Likheter och skillnader s. 6 1 Resonera/diskutera/samtala

Läs mer

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg. Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik

Läs mer

Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja

Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja 1 (11) PM Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja Ansvarig mikrosimulering/trafikanalys: Handläggare mikrosimulering: Författare detta PM: Granskning detta PM: Sebastian Hasselblom Felicia

Läs mer

Nordic Human Factors Guideline NHFG

Nordic Human Factors Guideline NHFG Nordic Human Factors Guideline NHFG Förklaringsmodell för trafikantbeteende Ett nordiskt samarbete under Nordiska Väggeometrigruppen 1 Varför en ny förklaringsmodell? Trafikolyckor är ett stort problem

Läs mer

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14 Hplus PM Biltrafikflöden 2010-04-14 Ramböll Trafik och transport Helsingborg Hplus PM Biltrafikflöden DEL 1 UTGÅNGSPUNKTER Bakgrund och syfte I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för H+ produceras

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för

Läs mer

Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003

Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003 Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 0 2 Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden TEMO har, på uppdrag av Svenskt

Läs mer

Effektivare offentlig upphandling

Effektivare offentlig upphandling 2008-02-14 1 (7) Effektivare offentlig upphandling Anförande av Claes Norgren, generaldirektör Konkurrensverket, vid konferens Effektivare offentlig upphandling i Stockholm den 14/2 2008. Det talade ordet

Läs mer

Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6. Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid 138-144

Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6. Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid 138-144 Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6 Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid 138-144 Avsikten med de ledtrådar som ges nedan är att peka på

Läs mer

Östbergsskolans loggbok!

Östbergsskolans loggbok! Östbergsskolans loggbok! Dag 1 det första vi gjorde var att gå varvet runt och lärde oss varandras namn. Det gick ganska snabbt,gruppen var ganska blandad,vissa gick i 6:an vissa i 7:an och några från

Läs mer

Rapport 11. Restidsmätning i Linköping 2000 TRAFIK 2000

Rapport 11. Restidsmätning i Linköping 2000 TRAFIK 2000 Rapport 11 Restidsmätning i Linköping TRAFIK Rapporten är upprättad av Stadsbyggnadsgruppen, Magdalena Hägg på uppdrag av Teknik- och samhällsbyggnadskansliet, Christer Nilsson och i samarbete med Vägverket.

Läs mer

Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25

Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25 Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25 Med klättring för barn avser vi i allmänhet idrott till tolv års ålder. I barnklättring låter vi barnen lära sig genom lek och därigenom utveckla

Läs mer

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Under 2015 erbjöd Barnens Internet föräldraföreläsningar till samtliga lågstadieskolor samt till de daghem på Åland där föreläsningar inte genomfördes under 2014.

Läs mer

2004 Notat 0408. Linda Hallenberg

2004 Notat 0408. Linda Hallenberg Jämställdhet i trafiknämnder Kartläggning av antal kvinnor och män i de nämnder som i Stockholms läns kommuner är ansvariga för trafiksäkerhet och trafikplanering. Linda Hallenberg 2004 Notat 0408 Sammanfattning

Läs mer

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND 2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND GENOMFÖRD VÅREN 2014 INOM RAMEN FÖR SKL MATEMATIK PISA 2015 2 (15) Innehållsförteckning Försättsblad sid 1 Innehållsförteckning sid 2 Sammanfattning

Läs mer

OSPA Obehöriga stoppsignalpassager

OSPA Obehöriga stoppsignalpassager OSPA - händelser Infoblad nr 7, april 2014 OSPA Obehöriga stoppsignalpassager Tema Sekundära händelsekategorier Här fortsätter serien med beskrivning av OSPA händelsekategorier. Nu har turen kommit till

Läs mer

Svartlå mer än bara en by

Svartlå mer än bara en by Svartlå mer än bara en by Inflyttning Just nu pågår en generationsväxling i Svartlå. Äldre personer flyttar härifrån och barnfamiljer flyttar hit i deras ställe. Detta visar sig tydligt i statistiken för

Läs mer

Brukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT

Brukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät IFO 2011 Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Sammanställningen av enkätresultatet visar att förvaltningen totalt sett ligger högt på nöjdhetsskalan i alla frågeområdena. Speciellt glädjande

Läs mer

Kunsten å formidle et budskap

Kunsten å formidle et budskap Kunsten å formidle et budskap Kan vi få folk til å endre atferd? Hvordan kan vi kommunisere sikkerhet? Peter Modin Department of Philosophy modin@kth.se Konsten att förmedla ett budskap Kan vi få folk

Läs mer

Borlänge Energi. Stadsmiljö - trafik. Emma Ohlsson Joakim Gustafsson Marcus Hedlund (NCC)

Borlänge Energi. Stadsmiljö - trafik. Emma Ohlsson Joakim Gustafsson Marcus Hedlund (NCC) Borlänge Energi Stadsmiljö - trafik Emma Ohlsson Joakim Gustafsson Marcus Hedlund (NCC) 2011-11-23 Resvaneundersökning 2001 (2009) i Borlänge MC/Mop 0%(2 %) 45%(52%) 20%(15 %) 13%(6 %) 16%(18 %) 6% (7

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen

Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen Svenska olycksdata Fem olika uppsättningar data om olyckor: Polis (olyckor med personskada

Läs mer

Kvalitetsrapport nr 2 Lärare

Kvalitetsrapport nr 2 Lärare Kvalitetsrapport nr 2 Lärare Varför har detta arbete gjorts? I skolsystemet i Sverige är det så att det är skolhuvudmannen som är ytterst ansvarig för skolverksamheten, i en kommun eller i en friskola.

Läs mer

3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter

3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter 3.1.4 Viktiga målpunkter Marieberg centrum och kringliggande handelsområde är den viktigaste målpunkten i området. Flera olika företag finns här och lokaliseringen en bit utanför Örebro centrum gör att

Läs mer

Korttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp

Korttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp RAPPORT 2012 VERSION 1.0 Korttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp Hassan Baghdarusefi 2012 II Innehållsförteckning Sammanfattning... V 1. Inledning... 1

Läs mer

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts

Läs mer

Trafikförordningen. 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet

Trafikförordningen. 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet Trafikförordningen 1 Grundbestämmelse TrF kap 2 Bestämmelser för alla trafikanter 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna,

Läs mer

Bilbältesanvändning i dödsolyckor

Bilbältesanvändning i dödsolyckor Bilbältesanvändning i dödsolyckor En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30 Bakgrund och syfte VTI mätningar visar att 96 procent av personbilsförarna och framsätespassagerarna

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

Visions och målprogram för Junior och Idrottskommittén Haverdals GK

Visions och målprogram för Junior och Idrottskommittén Haverdals GK Visions och målprogram för Junior och Idrottskommittén Haverdals GK Upprättad datum: 2010 04 12 Reviderad datum: Innehåll Bakgrund... 3 Riktlinjer och utgångspunkter... 3 RF:s riktlinjer för barnidrott...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Kommunledningskontoret ÖREBRO

Kommunledningskontoret ÖREBRO NA 15/9 09 Bakom rubriken Kvinna 45-55 år Storrökare knuten till socialpsyk. Startföremål: Soffa Brandorsak (trolig): Soffrökning - somnat Antal personer i lägenhet: 1 Förlopp: Grannar larmar SOS, Polis

Läs mer

Mynta och den mystiske rånaren

Mynta och den mystiske rånaren SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? När Mynta är i Sofias godisbutik kommer plötsligt en rånare in. Rånaren lämnar ett hotbrev. Sofia vågar inte gå

Läs mer