Unga förares trafikolyckor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Unga förares trafikolyckor"

Transkript

1 Unga förares trafikolyckor En trendanalys i tre årskullar Åsa Murray Barn och ungdomar, utveckling, lärande och socialisation Specialpedagogiska institutionen Stockholms universitet

2 Sammanfattning Bakgrunden till föreliggande studie är en tidigare jämförelse mellan unga personbilsförares trafikolyckor i två årskullar födda 1972 och 1977 när de var i åldrarna år. Jämförelsen visade på ett lägre körkortsinnehav och färre olyckor i den yngre årskullen födda Föreliggande studie jämför ungdomars trafikolyckor i ytterligare en årskull, födda 1984, som var unga under första delen av 2000-talet. Underlaget till studien har utgjorts av polisens registrering av vägtrafikolyckor som lett till person. Körkortsstatistik visar en trend med långsamt sjunkande körkortsinnehav bland 24-åringar och bland 18-åringar ett mer varierande körkortsinnehav mellan olika år. I de tre undersökta årskullarna har trenden varit ett lägre körkortsinnehav i varje årskull. I åldrarna år var dock förändringen obetydlig mellan unga födda 1977 och Däremot har trenden med sjunkande antal olyckor under 1990-talet inte fortsatt utan tvärtom har olyckstalen i hög grad återgått till samma nivå som i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet, men skadeföljden av olyckorna har blivit mindre allvarlig. Ett högre körkortsinnehav kan knappast förklara de högre olyckstalen bland unga under början av 2000-talet, utan det är förmodligen bättre konjunktur och större ekonomiska möjligheter till bilkörning som förklarar dessa. Eftersom skadeföljden var mindre allvarlig i olyckorna i årskullen födda 1984 än i årskullen födda 1972 minskade således olyckor som ledde till dödsfall eller svår mellan dem som var unga i början av 1990-talet och dem som var unga under första delen av 2000-talet. De gick främst ned i Göteborg och Västra Götaland och i andra hand i Malmö och Skåne och därefter i övriga län och minst i Stockholms län, ett län där personbilstrafiken ökat kraftigt sedan mitten av 1990-talet. 1

3 Förutom att det totala antalet personbilsolyckor med unga förare återgick till samma höga nivå som i början av 1990-talet återgick även omständigheterna kring olyckorna i hög grad till samma mönster som då, även om smärre förskjutningar skedde vad gäller typ av olycka, tidpunkt på dygnet och årstid för olyckan. Även de alkoholrelaterade olyckorna steg igen i den tredje årskullen, men inte riktigt till samma nivå som i den första årskullen. I dessa olyckor var det vanligt att förarna saknade körkort vid olyckstillfället. I olyckor som ej var alkoholrelaterade hade däremot de flesta körkort. Det var i grupper som hade de högsta olyckstalen i den första årskullen som hade det även i den tredje årskullen. De högsta olyckstalen fanns både i första och tredje årskullen bland män i 19 årsåldern, bland män utan studietraditioner i hemmet och män som slutade skolan tidigt. Bland kvinnor var både olyckstalen lägre och skillnaderna i olyckstal mellan kvinnor i olika åldrar och olika bakgrund och utbildning mindre än mellan männen. 3

4 Förord Underlaget till studien bygger på ett datamaterial som Harald Theorin (Utbildning och arbetsmarknad, Statistiska centralbyrån) i samarbete med Inger Forslund och Aida Kovacevic (Trafikanter och turism, Statistiska centralbyrån) har sammanställt. Uppgifter om körkortsinnehav bland ungdomar har lämnats av Thomas Lekander vid Vägverket. Samtliga databearbetningar har utförts av den specialpedagogiska institutionens statistiker Anders Skarlind, som också bidragit med genomtänkt statistisk rådgivning. Projektet har seminariebehandlats inom forskningsgruppen Barn och ungdom, utveckling, lärande och socialisation. Karin Sandqvist vid Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet och Thomas Lekander har givit värdefulla synpunkter på tidigare versioner av manus. Projektet har finansierats av Vägverkets Skyltfond, min tidigare arbetsplats Institutionen för individ, omvärld och lärande, Lärarhögskolan i Stockholm och min nuvarande den specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet. Stockholm den 5 juni 2009 Åsa Murray 4

5 INNEHÅLL Inledning... 7 Syfte... 8 Bakgrund... 8 Metod Resultat Förändringar i körkortsinnehav Trafikolyckor Antal olyckor i tre årskullar Fordon inblandade i olyckorna Skadeföljd i cykel- och mopedolyckor Skadeföljd i MC- och personbilsolyckor Personbilsolyckor och region Personbilsolyckor och trafikmiljö Hastighetsgräns vid olyckan Typ av personbilsolycka Månad på året för olyckan Tidpunkt på dygnet för olyckan Förarens ålder Ålder och körkort vid olyckstillfället Förarens sociala bakgrund Förarens utbildningsbakgrund

6 Alkoholrelaterade olyckor Diskussion Referenser

7 Inledning Under 1990-talet kan man säga att ett naturligt experiment ägde rum på de svenska vägarna eftersom antalet 18-åringar som tog körkort minskade drastiskt. Även bland åringar sjönk andelen körkortsinnehavare, men i mindre utsträckning än bland 18-åringarna. Parallellt med sjunkande körkortsinnehav bland unga sjönk även antalet trafikolyckor. Det gällde inte minst dödsolyckor och olyckor som ledde till svåra skador. De minskade med en tredjedel under perioden (SIKA, 2000 sid 82). Dessa förändringar undersöktes närmare genom en jämförelse av trafikolyckorna i två årskullar av ungdomar i åldrarna år i en tidigare studie (Murray, 2001, 2003). Ungdomarna i den ena årskullen var födda 1972 och var år och ungdomarna i den andra var födda 1977 och var år Jämförelsen visade att andelen personer med körkort sjönk i åldrarna år i årskullen födda 1977 jämfört med den fem år äldre årskullen. Likaså sjönk antalet personbilsolyckor och antalet motorcykelolyckor per män i den yngre årskullen medan antalet cykel- och mopedolyckor var tämligen oförändrade. De största förändringarna av olyckstalen skedde inom tättbebyggt område, i storstadsregioner samt inom de grupper av ungdomar som hade de högsta olyckstalen i den äldre årskullen, nämligen bland män i åldrarna år samt bland söner till företagare, lantbrukare samt till ej facklärda arbetare. 7

8 Syfte Syftet med föreliggande studie är att studera utvecklingen av unga personbilsförares trafikolyckor i olika avseenden från slutet av 1980-talet och fram till och med första delen av 2000-talet. Hur har körkortsinnehavet och olyckstalen förändrats? Vilka fordon var inblandade? Vilka personskador (skadeföljd) medförde olyckorna dödsfall, svår eller lindrig person? I vilka delar av landet har olyckorna ägt rum? Under vilka omständigheter har olyckorna inträffat? Vilken ålder, socialbakgrund och utbildning hade de inblandade förarna? Bakgrund Ett stort problem i vägtrafiken är trafikolyckor som medför att människor s och dödas. Därför ska trafikolyckor som lett till person undersökas och registreras av polis. De uppgifter som polisen samlar in på platsen av olyckshändelsen utgör sedan underlag till en statistik som beskriver trafiksäkerhetsutvecklingen i landet. Statistiken publiceras årligen (SIKA, 2008). Av denna statistik framgår att unga i åldern år är kraftigt överrepresenterade bland dem som ts svårt i trafiken (SIKA, 2008 s. 68). De är också överrepresenterade bland dem som dödats i trafiken (SIKA, 2008 s. 21). Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik visar att trafikolyckor utgör den främsta dödsorsaken bland ungdomar i åldern år (tabell 1). De ligger bakom drygt en tredjedel av alla dödsfall bland unga män och en fjärdedel av alla dödsfall bland unga kvinnor i denna åldersgrupp. Trafikolyckor är också den främsta dödsorsaken bland unga män i åldern år och den tredje viktigaste dödsorsaken för kvinnor i samma åldersgrupp. Tabell 1 visar att det framför allt är i åldersgruppen år som trafikolyckor dominerar som 8

9 dödsorsak. I åldern år är visserligen antalet döda i trafikolyckor något större bland män än i åldern år men relativt har denna orsak minskat i betydelse. Andra orsaker har blivit vanligare. Tabell 1. De vanligaste dödsorsakerna bland unga 2003 efter kön och ålder. Procent. Antal inom parentes. Kön och ålder Män 15-19år N=107 Kvinnor 15-19år N=78 Trafikolyckor 35 (37) 26 (20) 10 (11) 6 (5) 20 (21) 15 (12) Övriga yttre orsaker 1 (1) 10 (8) Övriga olycksfall Självmord Tumörer 12 (13) 10 (8) Hjärtkärlsjukdomar 6 (6) 6 (5) Övriga orsaker 17 (18) 26 (20) Totalt 100 (107) 100 (78) Män år N=186 Kvinnor år N=61 23 (43) 20 (12) 16 (30) 7 (4) 21 (39) 38 (23) 14 (26) 3 (2) 8 (15) 23 (14) Källa: Egen sammanställning av uppgifter från Dödsorsaker 2003, Socialstyrelsen, 2005: 7. 5 (9) 0 (0) 13 (24) 10 (6) 100 (186) 100 (61) Ändå är dödsolyckor i trafiken bara toppen av ett isberg eftersom antalet trafikolyckor som lett till svår är cirka sju gånger större och antalet olyckor som lett till lindrig 35 gånger större än antalet dödsolyckor för året 2007 (SIKA, 2008 s. 120). En överrepresentation av unga förare i trafikolyckor förekommer i de flesta andra länder (OECD, 1975; Catchpole et al, 1994; Gregersen, 1998, 2003). Per körsträcka har åriga förare tre gånger så hög olycksrisk som vuxna i åldern år och per körkortsinnehavare cirka dubbelt så hög risk (McGwin & Brown, 1999). Unga förare är därför ett vitt och internationellt forskningsfält (Catchpole et al, 1994; Gregersen, 2003). Forskningen har främst tagit fasta på två faktorer som förklarar deras överrepresentation i olycksstatistiken. Den ena faktorn är att de är nybörjare i trafiken och endast har en begränsad erfarenhet av att köra ett motorfordon. Ett stöd för 9

10 nybörjarteorin är att oavsett ålder tycks nybörjarförare ha en högre olycksrisk än mer erfarna förare (Gregersen, 2003). Den andra faktorn som brukar anges som förklaring till ungdomars överrepresentation i trafikolycksstatistik är ungdomligt övermod som gör sig gällande i form av alltför stort risktagande i trafiken (Jonah, 1986, 1997). Ungdomars benägenhet att ta risker i trafiken manifesteras i att de kör för fort för rådande omständigheter i trafiken. De tenderar även att ligga alltför nära andra fordon. De kör oftare utan bilbälte och mot rött ljus än vuxna förare (Catchpole, et al, 1994; Gregersen, 2003). Det finns två förklaringar som brukar framhållas till varför de tar mer risker i trafiken (Jonah, 1986). Den ena är att de är beredda att ta risker. De söker spänning i tillvaron. Den andra är att de inte kan föreställa sig farorna. Riskanalys är en intellektuell aktivitet som kräver en förmåga att föreställa sig något man inte ser (Jonah, 1986). Trafikolyckor är trots allt en ovanlig syn i den dagliga trafiken. Ett riskfyllt beteende i trafiken förstärks därmed lätt i och med att olyckor är en sällsynt händelse. I studier av unga förares brist på erfarenhet har man ofta jämfört nybörjare med mer erfarna förare i olika avseenden för att komma åt vad deras svårigheter består i. Flera forskare har framhållit att det är deras förmåga att uppfatta en trafiksituation och vad som kan vara farligt i denna som utgör deras största svårighet medan deras fordonskontroll är tillfredsställande. Andra framhåller att det är just deras fordonskontroll som inte är tillräckligt god. De menar att fordonskontrollen behöver vara så väl inövad så att den är helt automatiserad. Annars finns det inte tillräckligt med ledig uppmärksamhetskapacitet för att de ska kunna uppmärksamma och hantera allt som händer i trafiken. Stöd för teorin om ungas benägenhet att ta risker finns i studier som visar att ju yngre nybörjarförarna är desto mer riskfylld är deras första 10

11 period med körkort (Gregersen, 1998; Gregersen, 2003). De 16-åriga förarna i USA har den högsta olycksrisken (Cooper et al, 1995). Ett annat stöd för denna teori är de senaste rönen inom hjärnforskning som visar att frontalloben inte vuxit färdigt förrän efter 20 års ålder och det är centrum för omdöme som utvecklas sist (Wallis, 2004). Könsskillnader Att män är mer överrepresenterade i dödsolyckor i trafiken än kvinnor har visat sig i ett mycket stort antal studier. Per 100 millioner miles var män inblandade i 55 procents fler dödsolyckor än kvinnor i USA under 1990, medan kvinnor var 12 procent oftare än män inblandade i olyckor som enbart ledde till fordonsskador (Massie et al., 1997). I en annan amerikansk studie av dödsolyckor med unga förare utan körkort fann Hanna et al., (2006) att männen stod för tre av fyra dödsolyckor. En överrepresentation av män i dödsolyckor har man även funnit i Sverige när det gäller unga män. I en svensk studie av dödligheten bland tonåringar i norra Sverige under perioden fann man att av dem som avlidit på grund av olycksfall var 82 procent transportrelaterade. Av dessa var 75 procent pojkar och 25 procent flickor (Johansson et al., 2005). Enligt uppgifter från Socialstyrelsen för 2003 (tabell 1) var antalet dödsfall bland åringar i trafikolyckor 57 varav 37 (65 %) var pojkar och 20 (35 %) var flickor och av åringar var det 55 dödsfall varav 43 (78 %) var män och enbart 12 (22 %) var kvinnor (Socialstyrelsen, 2005:7). En förklaring till männens högre inblandning i dödsolyckor är att de i högre grad är beredda att ta risker än kvinnor (Jonah, 1997; Hanna et al., 2006), medan kvinnors överrepresentation i andra trafikolyckor förklarades av att de har mindre körvana än män (Massie et al., 1997). En genomgående riskfylld körstil är det dock bara en minoritet 11

12 av unga män och mycket få kvinnor som har ända upp till 21 och 26 årsålder enligt Begg och Langley (2004). Skillnader mellan grupper Individuella skillnader i risktagande mellan unga förare har också studerats. Ungdomars risktagande i trafiken har relaterats till deras livsstil och deras risktagande i allmänhet. Resultaten av dessa studier har visat att vissa ungdomsgrupper har större risk för att råka ut för en trafikolycka än andra och att ungdomar som tar risker i andra sammanhang även tar risker i trafiken (Schultze, 1990; Moe och Jensen (1990), Berg och Gregersen, 1993; Berg 1994; Jonah, 1986, 1997). I en dansk intervjustudie av ungdomar i fokusgrupper (Møller, 2006) framkom att deras körsätt i hög grad påverkades av andra motiv än trafiksäkerhet. Det var motiv som t ex att bli sedd med sitt fordon eller att köra på ett iögonfallande sätt, dvs. fort och djärvt. De ungdomar som angav sådana motiv återfanns främst bland dem som hade en kort skolutbildning eller gick på en yrkesinriktad utbildning medan ungdomar med en studieinriktad gymnasieutbildning eller en pågående högskoleutbildning inte alls visade samma intresse för bilkörning (Møller, 2006). Likaså fann Chliaoutakis et al (1999) i en grekisk enkätstudie att unga förare som hade intellektuella intressen var mindre benägna att ta risker i trafiken. Utmärkande för forskningen om ungdomars överrepresentation i olycksstatistiken är att den fokuserat på ungdomars sätt att köra bil. Mot bakgrund av att forskningen om unga förare i hög grad har sitt ursprung i USA är detta naturligt. I stora delar av USA är bilen en oundgänglig länk i transportsystemet. För de flesta transporter är bilinnehav en nödvändig förutsättning. Körkortsåldern är därför ofta lägre än i Sverige och i övriga Europa. I de flesta delstater är den 16 år (Hanna et al., 2006). I Sverige 12

13 har bilismen inte etablerats i samma utsträckning. Många ungdomar bor i områden med utbyggd kollektivtrafik, framför allt i förortskommuner, storstäder och i de större städerna. Där är risken att s svårt eller dödas betydligt lägre än i övriga kommuner (Thulin, 2004). I dessa kommuner finns också i högre grad separerade gång- och cykelbanor som ger möjlighet till att promenera eller cykla till olika delar av staden. För ungdomar i Sverige finns det således flera alternativ till bilen för att förflytta sig, särskilt i städer och därför är valet av färdmedel en väl så viktig faktor som deras körsätt för deras olycksrisk. Individuella bakgrundsfaktorer såsom ungdomars sociala bakgrund, och utbildning som ofta används som förklaringsvariabler i sociologiska sammanhang, har däremot inte studerats i någon större omfattning. Det kan kanske mest förklaras av att dessa faktorer enbart har en indirekt inverkan på olycksrisker genom att social bakgrund och utbildning påverkar individers levnadsförhållanden och livsstil. Dock har intresset ökat för att undersöka personers bakgrund. Braver (2003) visade i en registerstudie att utbildning visade sig ha ett starkt samband med dödsrisk som bilförare i USA. Personer utan fullständig gymnasieutbildning hade tre gånger så hög dödsrisk per resa som personer med mer utbildning. Uppgifter från folk- och bostadsräkningen 1990 samt olika register över ungdomars grundskole- och gymnasieutbildning har gjort det möjligt att undersöka samband mellan ungdomars bakgrund och deras olycksinblandning i trafikolyckor i Sverige eftersom polisen vid registrering av trafikolyckor som lett till person även anger förarnas identitet. I min tidigare jämförelse av unga förare inblandade i trafikolyckor som var födda 1972 och 1977, framkom att söner till högre tjänstemän och tjänstemän på mellannivå var underrepresenterade bland unga förare inblandade i trafikolyckor, jämfört med övriga grupper av unga män. 13

14 Bland kvinnorna var dessa resultat dock mindre tydliga (Murray, 2001, 2003). Resultaten från dessa studier visar att ungdomars bakgrund har samband med deras olycksrisk i trafiken. Det kan förklaras av att ungdomar med olika bakgrund och utbildning ofta har olika levnadsförhållanden och livsstil (Berg & Gregersen, 1993). Söner till tjänstemän studerar i allmänhet under längre tid än söner till arbetare som istället förvärvsarbetar tidigare. De har därmed olika behov av och olika ekonomiska möjligheter till körkort och bilinnehav. 14

15 Metod Föreliggande studie är en deskriptiv studie, där unga personbilsförares trafikolyckor, som medfört person, i åldern års ålder i tre årskullar jämförs i olika avseenden med hjälp av uppgifter som polisen samlat in vid platsen för olyckan. För att beskriva körkortsinnehavets utveckling bland ungdomar i olika åldrar har uppgifter sammanställda av Thomas Lekander vid Vägverket använts. Den ålder som anges är den som ungdomarna uppnådde under året, dvs. bland 19-åringarna ingår även de 18-åringar som fyllde 19 under året och bland 20-åringar även de 19-åringar som fyllde 20 under året osv. Samma åldersindelning görs även vid redovisningen av antalet olyckor efter ålder. Trafikolycksstatistik Utvecklingen av antalet trafikolyckor i figur 2 och 3 grundar sig på redan publicerad trafikolycksstatistik (SIKA, 2008). Uppgifterna om ungdomarnas trafikolyckor i tre årskullar kommer från samma källa som den årligen redovisade trafikolycksstatistiken. Det är uppgifter som polisen samlar in rutinmässigt vid trafikolyckor som lett till person. Vilka uppgifter som samlas in framgår av bilaga 1 i SIKA, (2008 s. 97). Från och med 2003 används det nya systemet STRADA där både uppgifter från polisen och sjukvården samlas in. Polisens uppgifter om olyckorna täcker hela landet, men sjukvårdens uppgifter täcker cirka 68 procent av landets sjukhus med akutmottagningar. Där sker en viss logisk granskning av uppgifterna innan de skickas vidare till Vägverket som lagrar uppgifterna i en databas. Före 2003 skickades polisens uppgifter direkt till Vägverket för granskning och dataregistrering. Statistiska centralbyrån (SCB) får från Vägverket en datafil och tar fram tabellerna i 15

16 den årliga redovisningen av olycksstatistiken i Vägtrafikskador på uppdrag av Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA). I princip ska alla trafikolyckor som lett till person registreras av polisen och dödsolyckor registreras så gott som alltid, men övriga olyckor som lett till person är underskattningar. Vid en jämförelse av polisens uppgifter med sjukhusstatistikens var antalet personer som behöver läggas in på sjukhus tre gånger så många som man enligt den polisrapporterade statistiken förväntade (SIKA, 2008). Trots mörkertal är polisens uppgifter värdefulla eftersom de innehåller detaljerad information om olyckorna som registreras på plats som t ex inblandade fordon, typ av olycka, tid på dygnet, konsekvens av olyckan och var de ägde rum. En viktig information som registreras är de inblandade förarnas identitet. De undersökta årskullarna De tre årskullarna som ska jämföras är födda 1972, 1977 och Det är olyckor, som ungdomarna i dessa årskullar var inblandade i som förare i åldern år, som har undersökts. Årskullen födda 1972 blev 16 år under året 1988, årskullen födda 1977 under året 1993 och årskullen födda 1984 under året Eftersom årskullarna skiljer sig antalsmässigt, redovisas antalet olyckor per män respektive kvinnor i respektive årskull, när så är möjligt. Årskullarnas storlek varierar även något med ålder. Därför har ett medelantal beräknats för åldersgrupperna år, dvs. årskullens genomsnittliga storlek i detta åldersspann. Uppgifterna i tabellerna är avrundade tal. Beräkningar gjorda på dessa avrundade tal, kan därför skilja sig något från de presenterade resultaten. 16

17 Social bakgrund Genom att länka uppgifter från Folk- och bostadsräkningen 1985 respektive 1990 har de unga inblandade förarnas sociala bakgrund (familjens socioekonomiska status) kunnat läggas till undersökningsmaterialet. Dessa bygger på föräldrarnas yrkestillhörighet och vilken utbildning som yrket i fråga kräver (SCB, 1982). Det är den förälder med den högsta socioekonomiska statusen i familjen som bestämmer familjens socioekonomiska status. Föräldrarnas socioekonomiska status finns i folk- och bostadsräkningen 1985 och 1990 då ungdomarna var 13 år i årskullarna födda 1972 respektive För den yngsta årskullen födda 1984 finns enbart uppgifter från folk- och bostadsräkningen 1990, då ungdomarna i denna årskull var 6 år, eftersom dessa folkräkningar upphört efter För att kunna relatera antalet olyckor bland de unga förarna med olika socioekonomisk bakgrund till de olika gruppernas storlek, har för årskullarna födda 1977 respektive 1984 ett slumpmässigt urval av ungdomar födda samma år dragits. Härigenom har antalet ungdomar från olika socioekonomiska grupper födda 1977 respektive 1984 i befolkningen kunnat beräknas och antal olyckor per män respektive kvinnor från olika socioekonomiska grupper kunnat skattas. För årskullen födda 1972 finns det uppgifter om ungdomarnas sociala bakgrund, som är hämtade från folk- och bostadsräkningen 1985, i en riksrepresentativ SCB-undersökning av 9000 ungdomar i denna årskull (SCB, 1994). Härigenom kan antalet olyckor per män respektive kvinnor från olika socioekonomiska grupper skattas även för denna årskull. I samma SCB-undersökning finns också ungdomarnas gymnasieutbildning vid 20 års ålder redovisad, vilka använts för att skatta storleken på grupper med olika gymnasieutbildning i årskullen födda

18 Gymnasieutbildning Ungdomarna har delats in i tre grupper efter sin gymnasieutbildning. Eftersom nästan alla ungdomar fortsätter till gymnasiet har nästan alla unga någon form av gymnasieutbildning, även om den inte är fullständig. Alla med en ofullständig gymnasieutbildning har förts till en och samma grupp. De med en fullständig gymnasieutbildning har delats in efter om den är yrkesförberedande eller studieförberedande. Uppgifter om ungdomarnas gymnasieutbildning har hämtats från SCB:s register över antagna till och avgångna från gymnasieskolan. Genom att använda det slumpmässiga urvalet ungdomar i årskullarna födda 1977 och 1984 har även antalet ungdomar med olika gymnasieutbildning i årskullarna skattats. Antalet olyckor bland ungdomar med olika gymnasieutbildning har relaterats till storleken på dessa grupper i båda årskullarna. För att undvika att ungdomarnas gymnasieutbildning ska ha påverkats av olyckans skadeföljd har vissa korrigeringar av dessa uppgifter genomförts. Avlidna vid 16 års ålder har kodats som uppgift saknas om deras gymnasieutbildning. Avlidna i åldern år som saknas i avgångsregistret har förts till den gymnasieutbildning de påbörjat. Tanken är att de skulle ha kunnat fullfölja utbildningen om olyckan inte inträffat. Även olyckor som lett till svår vid års ålder har satts till uppgift saknas för gruppen utan en fullständig gymnasieutbildning i den första årskullen födda En svår kan ha försvårat förarens möjligheter att genomföra en gymnasieutbildning. För den andra och tredje årskullen födda 1977 respektive 1984 har motsvarande åtgärd gjorts för åldrarna år, eftersom den treåriga gymnasieutbildningen var genomförd för dessa ungdomar. 18

19 Resultat Förändringar i körkortsinnehav Från mitten av 1970-talet och under 1980-talet blev det successivt allt vanligare bland 18-åringar att ta körkort för personbil (Krantz, 1999) men i början på 1990-talet skedde ett trendbrott och körkortsinnehavet sjönk avsevärt (Figur 1). Procent åringar 18-åringar Figur 1. Andel körkortsinnehavare för personbil av 18-åringar och 24-åringar Uppgifterna för 1999 är interpolerade. Källa: Vägverket, Thomas Lekander. Året 1989 hade 49 procent av 18-åringarna körkort sjönk körkortsinnehavet till endast 35 procent. En bidragande faktor till denna förändring var att ett svårare kunskapsprov (teoriprov) infördes den första januari 1990 för körkort för personbil och motorcykel. Efter 1990 varierade körkortsinnehavet bland 18-åringar, men sjönk ytterligare till sitt lägsta värde på 25 procent år En bidragande faktor var förmodligen att moms på 25 procent infördes på körlektioner den 1 januari Efter 2001 steg körkortsinnehavet till 29 procent men sjönk sedan till 27 procent 2008 (Vägverket, Lekander 2008). För 24-åringarna har förändringarna varit mindre dramatiska, men samtidigt mer systematiska med en tydlig tendens till sjunkande körkortsinnehav hade 80 19

20 procent av 24-åringarna körkort medan 67 procent hade det 2008 dvs. en sänkning med 13 procentenheter. Det innebär att det inte enbart är fråga om en smärre förskjutning av körkortsinnehavet med något år utan ett minskat körkortsinnehav bland unga totalt sett. Förlängd studietid och en alltmer utdragen etableringsprocess på arbetsmarknaden för unga (Salonen, 2003), är faktorer som förmodligen bidrar till denna utveckling. Möjligen också minskad motivation att ta körkort till följd av förändrade värderingar (Andréasson, 2000; Krantz, 1999). Körkortsinnehav i tre årskullar Förändringarna i körkortsinnehavet för personbil återspeglas i de tre undersökta årskullarna, födda 1972, 1977 respektive Det framgår av tabell 2 där körkortsinnehavet vid olika åldrar presenteras. Årskullen födda 1972 blev 18 år 1990, årskullen födda 1977 blev 18 år 1995 och årskullen födda 1984 blev det Tabell 2. Körkortsinnehav för personbil bland ungdomar i tre årskullar efter ålder och kön. Procent Ålder Män Kvinnor Födda 1972 Födda 1977 Födda 1984 Födda 1972 Födda 1977 Födda år år år år Källa: Vägverket, Thomas Lekander. Körkortsinnehavet för personbil i årskullen födda 1977 var genomgående lägre än i årskullen födda 1972 och lägre för årskullen födda 1984 än i årskullen födda 1977 i åldrarna år. I åldrarna år sjönk körkortsinnehavet endast marginellt bland männen födda 1984 jämfört med dem födda 1977 och var oförändrat bland kvinnorna. Mellan årskullarna födda 1972 och 1977 skedde således en genomgående 20

21 minskning av körkortsinnehavet. Det gjorde det även mellan årskullarna födda 1977 och 1984 i åldrarna år, men minskningen var betydligt svagare i åldrarna år. Trafikolyckor Statistik över antalet vägtrafikolyckor totalt för hela befolkningen i Sverige visar att antalet olyckor som lett till lindrig steg under 1980-talet men sjönk under första delen av 1990-talet (Figur 2) Antal olyckor Lindriga olyckor Svåra olyckor Dödsolyckor Figur 2. Antal vägtrafikolyckor per år efter olyckans skadeföljd. Källa: Vägtrafikskador 2007 (SIKA, 2008 sid 120). Året 1989 registrerades olyckor som lett till lindrig och 1993 hade de sjunkit till olyckor. Inte förrän 2002 översteg sedan antalet olyckor 1989 års antal. Men därefter steg de brant till olyckor för år Det var det högsta värdet sedan 1965 (SIKA, 2008 sid 120). Antalet olyckor som lett till dödsfall eller svår har däremot minskat sedan Av figur 2 framgår att antalet dödsolyckor har 21

22 sjunkit systematiskt från 1979 och fram till År 1979 var antalet dödsolyckor 820 och 2006 var antalet 404, dvs. knappt hälften så många. Dock skedde en smärre uppgång till 426 dödsolyckor Antalet olyckor som lett till svår varierade under 1980-talet för att sedan sjunka systematiskt under första delen av 1990-talet. Därefter har dessa olyckor legat på en ganska konstant nivå på drygt 3000 olyckor per år fram till och med 2006 med undantag för 2002 och 2003 då dessa olyckor steg till 3420 respektive Tendensen vad gäller olyckor som lett till svår är således kraftigt sjunkande olyckstal under början av 1990-talet och därefter tämligen oförändrade olyckstal. Den årliga redovisningen av trafikolycksstatistiken (SIKA, 2008) redovisar även antalet dödade eller de i vägtrafikolyckor efter ålder relaterat till åldersgruppernas storlek (figur 3). (Fortsättningsvis kallas de för de eftersom den övervägande andelen är lindrigt d) Antal/ i befolkningen Figur 3. Antal dödade, svårt eller lindrigt de personer per i medelfolkmängden i olika åldersgrupper Källa: Trafikskador 94, Tabeller, SCB, 1995 sid 62 och Vägtrafikskador 2007, SIKA, 2008:27 sid 132. Av figur 3 framgår att antalet de per invånare är betydligt högre i de yngre åldersgrupperna än bland vuxna (25-64 år). Det är också i dessa unga åldersgrupper som antalet de varierar kraftigt år år år år 22

23 under denna period. Särskilt höga är olyckstalen bland åringar dvs. i den åldersgrupp där en stor andel nyblivna bilförare ingår. Under talet var det främst i denna åldersgrupp som antalet de steg och sedan sjönk under 1990-talet för att sedan stiga igen under 2000-talet. Åldersgruppen år följde en liknande utveckling men den var mindre utpräglad. I åldersgruppen år, som främst utgörs av mopedister, sjönk antalet de både under och 1990-talet men steg brant under 2000-talet. Antalet de i åldern år varierar mindre men har långsamt stigit från 216 för året 1980 till 308 för året Från och med 2003 avstannade ökningen av antalet de i alla redovisade åldersgrupper utom bland åringarna. Sammanfattningsvis kan sägas att samtidigt som antalet körkortsinnehavare bland åringar sjönk och genomsnittsåldern steg bland nya körkortsinnehavare under 1990-talet, sjönk antalet trafikolyckor avsevärt, inte minst dödsolyckor och olyckor som lett till svår. Under första delen av 2000-talet fram till och med 2005 fortsatte dödsolyckorna att sjunka medan antalet svåra olyckor var tämligen oförändrade. Olyckor som lett till lindrig ökade däremot kraftigt, ett tecken på ökad trafik under denna period. Förändringar i antalet de och dödade i trafiken har framför allt ägt rum bland unga. Det är därför viktigt att studera förändringar i olyckstalen bland ungdomar lite närmare. Antal olyckor i tre årskullar För att göra en rättvisande jämförelse av olycksrisken i de tre årskullarna måste hänsyn tas till att de tre årskullarna varierar i storlek. Årskullarna varierar även marginellt mellan åldrarna. Därför har antalet olyckor relaterats till hur stora årskullarna i medeltal är i de jämförda åldrarna år. I tabell 3 presenteras antalet olyckor relaterat till årskullarnas storlek. 23

24 Tabell 3. Antal trafikolyckor/ män respektive kvinnor i åldrarna år i tre årskullar Årskull Män Kvinnor Antal olyckor Medelantal män vid års ålder Antal olyckor/ män Antal olyckor Medelantal kvinnor vid 21 års ålder Antal olyckor/ Födda Födda Födda Av tabell 3 framgår variationerna i olyckstal mellan årskullarna. Bland männen skedde en stor minskning av antalet olyckor i andra årskullen och en stor ökning i tredje årskullen. Bland kvinnorna skedde också först en kraftig nedgång och därefter en lika kraftig uppgång i olyckstalen. Dessa förändringar ska nu undersökas lite närmare. Fordon inblandade i olyckorna En viktig aspekt är vilka fordon som varit inblandade i ungdomarnas olyckor, eftersom det finns ett samband mellan det inblandade fordonet och olyckans skadeföljd. Därför ska först vilka fordon som varit inblandade undersökas och därefter skadeföljden för de olika inblandade fordonstyperna. Figur 4 visar vilka fordon som var inblandade i olyckorna i de undersökta årskullarna. Den visar att personbilsolyckor var vanligast i alla tre årskullarna för män såväl som för kvinnor. Motorcykel-, moped- och cykelolyckor utgjorde var för sig bara en bråkdel av personbilsolyckorna. Bland kvinnorna förekom nästan enbart personbils- och cykelolyckor. Övriga fordonsolyckor var ovanliga. Att kvinnorna var mindre inblandade i fordonsolyckor beror framför allt på en mindre trafikexponering. De kör inte bil lika mycket som män gör (Cedersund & Lewin, 2005) och förmodligen i ännu mindre utsträckning andra motorfordon. 24

25 Män 350 Antal olyckor/ män Födda 1972 Födda 1977 Födda Lastbil Personbil Motorcykel Moped Cykel Figur 4a. Antalet olyckor per män (16-21 år) i varje årskull efter fordonsslag. Kvinnor 350 Antal olyckor/ kvinnor Födda 1972 Födda 1977 Födda Lastbil Personbil Motorcykel Moped Cykel Figur 4b. Antalet olyckor per kvinnor (16-21 år) i varje årskull efter fordonsslag. Antalet personbilsolyckor för män sjönk från 284 olyckor per män i första årskullen (födda 1972) till 221 olyckor per i andra årskullen (födda 1977), men steg därefter till 296 olyckor per män, dvs. något över nivån i den första årskullen. Antalet motorcykelolyckor per män sjönk kraftigt mellan första och andra årskullen och fortsatte att sjunka något även i den tredje årskullen. Antalet lastbilsolyckor var jämförelsevis litet men dessa ökade något bland 25

26 männen i båda senare årskullarna. Cykel- och mopedolyckorna var ungefär lika vanligt förekommande i första och andra årskullen men i den tredje årskullen minskade cykelolyckorna medan mopedolyckorna ökade något. Det är således främst personbilsolyckor som ligger bakom ökningen av olyckstalen i den tredje årskullen bland män. För kvinnor sjönk antalet personbilsolyckor från 101 till 75 olyckor per kvinnor i den andra årskullen, men steg sedan till 121 olyckor i den tredje årskullen, dvs. klart över nivån i den första årskullen. Övriga motorfordonsolyckor var få bland kvinnorna i alla tre årskullarna medan antalet cykelolyckor knappast skilde sig från männens i de tre årskullarna. Bland kvinnorna var det således också främst personbilsolyckor som stod bakom ökningen av olyckstalen bland kvinnorna. Eftersom skadeföljden ofta skiljer sig beroende på vilket fordon som är inblandat ska de olyckor som de olika fordonen varit inblandade i studeras för att se om skadeföljaden har förändrats mellan årskullarna. Först undersöks cykelolyckor som vanligen har en mindre svår skadeföljd än motorfordon eller mopeder. Skadeföljd i cykel- och mopedolyckor I tabell 4 redovisas antalet cykelolyckor i åldrarna år i de tre årskullarna. 26

27 Tabell 4. Antal cykelolyckor i åldern år per män respektive kvinnor i två årskullar efter olyckans skadeföljd Antalet olyckor/ män Antalet olyckor/ kvinnor Svår Lindrig Dödsolyckor Dödsolyckor Svår Lindrig Födda , , Födda , , Födda , , Av tabell 4 framgår att cykelolyckorna huvudsakligen består av olyckor som lett till lindrig i alla tre årskullarna. Olyckstalen är också mycket lika för män och kvinnor. Cykelolyckorna blev successivt något mindre vanliga i varje årskull särskilt olyckor som lett till dödsfall eller svår. Cykelolyckor som lett till lindrig sjönk knappast alls mellan första och andra årskullen, men gjorde det mellan andra och tredje årskullen. Införandet av separerade cykelbanor kan ligga bakom minskningen av cykelolyckorna. De är en kostsam men effektiv åtgärd för att minska cykelolyckorna (Vadeby och Thomas, 2007). Enligt Nilsson och Thulin (2004) kanske det även beror på att singelolyckor på separerade cykelbanor heller inte alltid polisrapporteras. De betraktas kanske inte som en vägtrafikolycka. Eftersom det främst är i 15-årsåldern som mopedolyckor äger rum bland unga redovisas dessa för åldrarna år. Dessa finns bara tillgängliga för den andra och tredje årskullen och redovisas i tabell 5. Tabell 5. Antal mopedolyckor i åldern år per män respektive kvinnor i två årskullar efter olyckans skadeföljd Antalet olyckor/ män Antalet olyckor/ kvinnor Svår Lindrig Dödsolyckor Dödsolyckor Svår Lindrig Födda , Födda ,

28 Tabell 5 visar att antalet mopedolyckor som lett till dödsfall var nästan lika sällsynta som cykelolyckor med samma skadeföljd. Däremot var svår vanligare i mopedolyckor än i cykelolyckor bland de unga männen. Det var också fler moped- än cykelolyckor som lett till lindrig bland männen. Mopedolyckorna var således vanligare än cykelolyckor bland unga män i åldrarna år. De hade också allvarligare konsekvenser än dessa. Mopedolyckor var dock mindre vanliga än cykelolyckor bland de unga kvinnorna. Några större förändringar i olyckstalen framkommer inte i jämförelsen mellan de två årskullarna. Den stora ökningen av EU-mopeder och med dem förhöjda olyckstal fångas inte upp i denna studie eftersom den yngsta årskullen var 15 år redan 1999, dvs. innan försäljningen av EU-mopederna hade slagit igenom i Sverige. Skadeföljd i MC- och personbilsolyckor Eftersom MC-olyckor mera undantagsvis sker i åldrarna år ska de jämföras i alla tre årskullarna i åldern Antalet MC-olyckor per män och kvinnor i de tre årskullar presenteras i tabell 6. Tabell 6. Antal MC-olyckor i åldern år per män respektive kvinnor i tre årskullar efter olyckans skadeföljd Antalet olyckor/ män Antalet olyckor/ kvinnor Svår Lindrig Dödsolyckor Dödsolyckor Svår Lindrig Födda , ,7 1,1 Födda , ,0 0,8 Födda ,9 4, ,4 0,6 Skadeföljden av MC-olyckorna var allvarligare än av mopedolyckorna eftersom dödsolyckorna utgjorde 5 procent av olyckorna, medan de i 28

29 mopedolyckorna utgjorde knappt en procent bland männen i den tredje årskullen. Antalet MC-olyckor har dock gått ned kraftigt bland unga män. Framför allt gick de ned redan i andra årskullen. Denna nedgång fortsatte sedan även i den tredje årskullen, så att MC-olyckorna i denna årskull bara var omkring en fjärdedel så vanliga som i den första årskullen. Bland kvinnor var MC-olyckorna ännu mer sällsynta än mopedolyckorna, men även de sjönk i den tredje årskullen. Det övervägande antalet olyckor var personbilsolyckorna både bland män och bland kvinnor. Skadeföljden av dessa framgår av tabell 7. Tabell 7. Antal personbilsolyckor i åldern år per män respektive kvinnor i tre årskullar efter olyckans skadeföljd Antalet olyckor/ män Antalet olyckor/ kvinnor Svår Lindrig Dödsolyckor Dödsolyckor Svår Lindrig Födda , Födda , Födda , Tabell 7 visar att dödsolyckorna så gott som halverades bland männen i den andra och tredje årskullen jämfört med den första. Olyckor som lett till svår sjönk också kraftigt i den andra årskullen, men steg sedan i den tredje årskullen, men inte till samma höga nivå som i den första årskullen. Olyckor som lett till lindrig sjönk i den andra och steg sedan igen i den tredje årskullen, till och med något över nivån i den första årskullen. En liknande utveckling finns bland kvinnorna med färre dödsolyckor och olyckor som lett till svår i andra och tredje årskullen än i den första, men däremot steg olyckorna som lett till lindrig i den tredje årskullen, långt utöver antalet i den första årskullen. Personbilsolyckor blev således vanligare i den tredje årskullen både bland män och bland 29

30 kvinnor än i den första årskullen, men skadeföljden av dessa blev mindre allvarlig än i den första årskullen. Eftersom man kan anta att de allvarliga olyckorna (som lett till dödsfall eller svår ) föregåtts av ett större risktagande än de lindriga olyckorna är det av intresse att undersöka i vilken mån som de inblandade förarna hade körkort. Det är möjligt att göra i den tredje årskullen. För de tidigare årskullarna saknas denna uppgift. Tabell 8 redovisar andelen förare som hade körkort vid olyckstillfället efter kön och olyckans skadeföljd i årskullen födda Tabell 8. Andel förare med körkort i personbilsolyckor i åldern år bland förare födda Procent Män Kvinnor Dödsolyckor N=38 Svår N=289 Lindrig N=1243 Dödsolyckor N=7 Svår N=78 Lindrig N=523 Födda Tabell 8 visar att en mindre andel av de inblandade manliga förarna hade körkort vid olyckor som ledde till dödsfall än vid övriga olyckor. Det var också en mindre andel förare som hade körkort vid olyckor som ledde till svår än lindrig bland männen. Bland kvinnliga förare var denna tendens mindre tydlig. Bland männen var således andelen med körkort relaterad till olyckans skadeföljd. Det tyder på att de allvarliga olyckorna oftare föregåtts av ett risktagande än de lindriga olyckorna. 30

31 Personbilsolyckor och region I jämförelsen mellan den första och andra årskullen visade det sig att förändringarna av olyckstalen varierade mellan regionerna med den största minskningen av antalet olyckor i storstäderna (Murray, 2001, 2003). Det är därför av intresse att följa upp vad som hänt i den tredje årskullen. Regionala förändringar i antalet personbilsolyckor i olika regioner framgår av tabellerna 10 och 11. Den regionala indelning som resultaten redovisas efter grundar sig på en indelning där storstadslänen Stockholms län, Skåne län med Malmö och Västra Götalands län med Göteborg redovisas separat och de övriga länen har slagits ihop till de tre regionerna övriga Götaland, övriga Svealand samt Norrland. Observera att dessa uppgifter inte har relaterats till årskullens storlek därför överstiger antalet olyckor i den första årskullen även antalet i den tredje. Tabell 10. Antal personbilsolyckor i åldern år i tre årskullar efter kön och region Män Stockholms län Skåne län Västra Götalands län Övriga Götaland Övriga Svealand Norrland Män födda Män födda Män födda Kvinnor Stockholms län Skåne län Västra Götalands län Övriga Götaland Övriga Svealand Norrland Kvinnor födda Kvinnor födda Kvinnor födda Obs! Antalet olyckor är större i första årskullen, men inte om man skulle ta hänsyn till att det är en större årskull. 31

32 För männen (tabell 10) var nedgången av antalet olyckor i den andra årskullen jämfört med den första störst i Stockholms län och i Skåne län, dvs. i län med den högsta andelen av befolkningen boende i tätort (SCB, 2009). Uppgången av antalet olyckor var dock lika stor i Stockholms län i den tredje årskullen så att den totala förändringen vad gäller männen var plus minus noll där. I de övriga storstadslänen skedde också en uppgång av antalet olyckor bland männen i den tredje årskullen, men inte i samma utsträckning som i Stockholms län så att, totalt över tre årskullar sett, skedde den största nedgången av antalet olyckor i dessa två storstadslän. I övriga Götaland gick antalet olyckor upp igen till nästan samma nivå som i den första årskullen. I övriga Svealand och i Norrland var uppgången av antalet olyckor något mindre. Om hänsyn skulle tas till att den första årskullen är större än den tredje har det förmodligen skett en viss uppgång av antalet olyckor i Stockholms län och en viss nedgång i de övriga storstadslänen och tämligen oförändrade olyckstal i övriga delar av landet om man jämför den första och tredje årskullen. För kvinnornas del (tabell 10) var nedgången i den andra årskullen ungefär lika stor i hela landet med undantag för Stockholms län och Norrland, där den var mindre. I dessa län var dock antalet olyckor lägst jämfört med de övriga länen i den första årskullen. I den tredje årskullen steg antalet olyckor i alla delar av landet igen men mest i Stockholms län. Jämfört med den första årskullen blev resultatet för kvinnorna en stor ökning av antalet olyckor i Stockholms län, en begränsad minskning i övriga storstadslän och en liten ökning i övriga Götaland och övriga Svealand samt i Norrland. Eftersom de allvarliga olyckorna (de som lett till svår eller dödsfall) utgör det stora problemet i trafiken redovisas de separat (tabell 11). Mörkertalen för dessa olyckor är dessutom mindre än för olyckor som lett till lindriga personskador. 32

33 Tabell 11. Antal allvarliga personbilsolyckor i åldern år i tre årskullar efter region Stockholms län Skåne län Män Västra Götalands län Övriga Götaland Övriga Svealand Norrland Män födda Män födda Män födda Stockholms län Skåne län Kvinnor Västra Götalands län Övriga Götaland Övriga Svealand Norrland Kvinnor födda Kvinnor födda Kvinnor födda Tabell 11 visar ett liknande mönster som för alla olyckor med stora variationer mellan årskullarna i antalet olyckor. Stor nedgång av antalet allvarliga olyckor ägde rum i storstadslänen i den andra årskullen och sedan en stor uppgång i Stockholms län i den tredje årskullen både bland män och bland kvinnor. I Skåne var uppgången mer begränsad och i och Västra Götaland skedde en fortsatt nedgång. Totalt sett blev resultatet att det i det sistnämnda länet skedde den största minskning av antalet allvarliga olyckor. I övriga Götaland och Svealand samt i Norrland sjönk olyckstalen mindre än i Skåne och Västra Götaland men mer än i Stockholms län. Personbilsolyckor och trafikmiljö Om man delar in landet i tättbebyggt område och ej tättbebyggt område framkommer för ungdomar precis som i den årliga olycksstatistiken för hela befolkningen (SIKA, 2008 s ), att det skedde ett betydligt 33

34 större antal personbilsolyckor som ledde till dödsfall utom än inom tättbebyggt område (tabell 12). Antalet olyckor som ledde till svår var mer jämnt fördelade mellan tättbebyggt och ej tättbebyggt område, medan olyckor som lett till lindrig var vanligare i tättbebyggt än i ej tättbebyggt område. Minskningen av antalet olyckor i årskullen födda 1977 jämfört med årskullen födda 1972 skedde främst inom tättbebyggt område både bland män och bland kvinnor. Uppgången av antalet olyckor i den tredje årskullen jämfört med den andra var också större i tättbebyggt Tabell 12. Antal personbilsolyckor i åldern i tre årskullar år efter trafikmiljö Män Antalet olyckor i tättbebyggt område Svår Lindrig Antalet olyckor i ej tättbebyggt område Svår Lindrig Män födda Män födda Män födda Kvinnor Antalet olyckor i tättbebyggt område Svår Lindrig Dödsolyckor Dödsolyckor Dödsolyckor Dödsolyckor Antalet olyckor i ej tättbebyggt område Svår Lindrig Kvinnor födda Kvinnor födda Kvinnor födda än i ej tättbebyggt område. Slutresultatet, dvs. om tredje årskullen jämförs med den första, blev att antalet dödsolyckor minskade främst inom ej tättbebyggt område och att svåra olyckor sjönk ungefär lika mycket i de jämförda miljöerna. Antalet lindriga olyckor sjönk inte utan 34

35 steg något i ej tättbebyggt område både bland män och kvinnor, men enbart bland kvinnor i tättbebyggt område. Hastighetsgräns vid olyckan Nära relaterat till bebyggelseslag är hastighetsgränser. De låga hastighetsgränserna återfinns i allmänhet inom tättbebyggt område och högre gränser utom tättbebyggt område. Uppgifter om vid vilka hastighetsgränser som olyckan ägt rum vid finns enbart tillgängliga enbart för andra och tredje årskullen (tabell 13). Tabell 13. Hastighetsgräns vid olyckan i åldern år i två årskullar. Procent Km/tim Andel olyckor i procent Män Andel olyckor i procent Kvinnor Födda 1977 Födda 1984 Födda 1977 Födda Totalt Tabell 13 visar enbart smärre förskjutningar vid vilka hastighetsgränser som olyckorna ägt rum mellan den andra och tredje årskullen. Andelen olyckor som ägt rum vid gränsen 50 km/tim ökade dock bland män och ännu mer bland kvinnor. Vid övriga hastighetsgränser var förändringarna mindre. De sjönk obetydligt eller var oförändrade. Dessa resultat tyder således också på att det framför allt var inom tättbebyggt område med en hastighetsgräns på 50 km/tim, som antalet olyckor ökade mellan den andra och tredje årskullen. 35

36 Typ av personbilsolycka Jämförelser av olyckstyp mellan den andra och tredje årskullen måste göras med försiktighet eftersom definitionen av olyckstyp ändrats något. Tidigare betecknade olyckstyp den händelse som orsakade olyckan. Från och med 2003 betecknar den händelsen som orsakade den initiala n. I grova dag kan dock jämförelser göras (tabell 14). Tabell 14. Typ av olycka i åldern år i tre årskullar. Procent Olyckstyp Antalet olyckor i procent Män Antalet olyckor i procent Kvinnor Födda 1972 Födda 1977 Födda 1984 Födda 1972 Födda 1977 Födda 1984 Mf 1 singel Mf - mf Mf moped/cykel Mf - gående Mf - vilt Övrigt Totalt Mf = motorfordon Tabell 14 visar att kollisionsolyckor med ett annat motorfordon var den vanligaste typen av olycka i alla tre årskullarna och stod de för drygt hälften av olyckorna. Tendensen var dock att andelen kollisionsolyckor med ett annat motorfordon tycks ha minskat tillsammans med andra kollisionsolyckor med mopedister, cyklister eller med fotgängare. Även andelen viltolyckor minskade. I stället steg andelen singelolyckor, dvs. olyckor där unga förare är särskilt överrepresenterade (Gregersen, 2003). Även olyckstypen övrigt ökade. 36

Höjd körkortsålder och sänkta olyckstal

Höjd körkortsålder och sänkta olyckstal ÅSA MURRAY Höjd körkortsålder och sänkta olyckstal Utvecklingen under 1990-talet Individ, omvärld och lärande/forskning nr 8 Åsa Murray Höjd körkortsålder och sänkta olyckstal Utvecklingen under 1990-talet

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer

Läs mer

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003

Resor i Sverige. VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003 VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003 Författare Susanne Gustafsson FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 20160 Projektnamn

Läs mer

Cykelhjälmsobservationer i Stockholm

Cykelhjälmsobservationer i Stockholm Cykelhjälmsobservationer i Stockholm Resultat av observationer 1999-2002 Per-Åke Tjärnberg Juni 2002 2002 Rapport 0201 Förord Våld mot huvudet till följd av cykelolyckor är vanligt och dessutom ofta allvarligt.

Läs mer

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...

Läs mer

Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen.

Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen. Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen. Session 61, VTI:s Transportforum 9 januari 2014 Bakgrund Majoriteten av motorcyklisterna är trafiksäkerhetsmedvetna trafikanter.

Läs mer

Barn och ungdomars skador i Västernorrland

Barn och ungdomars skador i Västernorrland Barn och ungdomars skador i Västernorrland Skador av olycksfall bland barn och ungdomar i åldern 7 till 17 år i Västernorrland år 1999-2006 2 Förord I Landstingets Folkhälsoplan En mer hälsofrämjande hälso-

Läs mer

ARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020

ARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020 57 ÅR 2000 OCH Arbetskraftens utbildningsnivå har stigit under en följd av år. År 2000 utgjorde andelen i arbetskraften med folk- och grundskoleutbildning 19 procent, med gymnasial utbildning 51 procent

Läs mer

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Förmåga att tillvarata sina rättigheter Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker

Läs mer

Befolkningsförändringar bland barn 2001

Befolkningsförändringar bland barn 2001 23 Befolkningsförändringar bland barn 21 Stor variation i antalet födda Antalet födda har ökat år från år sedan 1999 då antalet var som lägst sedan toppåret 199. År 21 föddes 91 466 barn, 44 238 flickor

Läs mer

Körning på vinterväglag ur ett genusperspektiv

Körning på vinterväglag ur ett genusperspektiv PM 2003-02-24 Körning på vinterväglag ur ett genusperspektiv Sammanfattning Nedan återges kort vissa av de resultat som kommit fram i den studie som presenterades på VTI- forskardagar 2003. Dessutom besvaras

Läs mer

Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar

Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar 3.1 STATISTIKEN I RAPPORTEN Stockholms stads trafikolycksrapports olycksdata baseras på statistiken från STRADA, dvs. en sammanvägning

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

5 Kostnader och nytta för bilstöd och färdtjänst

5 Kostnader och nytta för bilstöd och färdtjänst 5 Kostnader och nytta för bilstöd och färdtjänst Sammanfattning Människor med funktionshinder ska vara fullt delaktiga i samhället. Det är ett av huvudmålen i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken.

Läs mer

Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012. Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54. - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012

Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012. Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54. - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012 Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012 - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012 Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54 2 STADs rapportserie, 2013 Rapport nummer 54 ISSN: 1654-7497

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning SKADOR OCH OLYCKSFALL I MORA, ORSA OCH ÄLVDALEN 212 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Att tänka på... 4 Antal skadade per 1 invånare fördelat på akutmottagningar och vårdcentraler, år -...

Läs mer

Vårt övergripande miljömål är att minska utsläppen av fossila koldioxider samt effektivisera energianvändningen.

Vårt övergripande miljömål är att minska utsläppen av fossila koldioxider samt effektivisera energianvändningen. VÅRA ISO-MÅL K valitets mål Vårt övergripande kvalitetsmål är att minska antalet avvikelser genom förbättringsrapportering med fokus på kundklagomålen. För närvarande focuserar vi på andelen krediteringar.

Läs mer

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR!

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! NYCKELTALS- INSTITUTETS ÅRSRAPPORT 2016 I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! Vi började 1996 med en ambition att skapa ett gemensamt språk inom HR ekonomi, en slags svensk standard för att mäta och

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Bokslut över jämställdhetsarbetet

Bokslut över jämställdhetsarbetet Bokslut över jämställdhetsarbetet Socialdemokraternas misslyckande med att uppnå de jämställdhetspolitiska målen augusti 2006 www.centerpartiet.se Sammanfattning Riksdagen röstade 1994 igenom en proposition

Läs mer

Allt farligare att jobba på vägen

Allt farligare att jobba på vägen Allt farligare att jobba på vägen Rapport från Seko juni 2016 FOTO: HÅKAN LINDGREN Fler olyckor på vägarbetsplatserna Antalet olyckor vid landets vägarbetsplatser ökar kraftigt. Det visar en undersökning

Läs mer

Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70)

Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70) 2013-03-08 LOS/AW Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70) Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) har beretts möjlighet att

Läs mer

Personalöversikt 2008

Personalöversikt 2008 Personalöversikt 2008 Innehåll 1 Bemanning... 2 1.1 Tillsvidareanställda per förvaltning... 2 1.2 Tillsvidareanställda per personalgrupp... 3 1.3 Tillsvidareanställda i förhållande till befolkningsmängd...

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

STRADA rapport för 2012

STRADA rapport för 2012 STRADA rapport för 2012 All data är hämtad från STRADAs internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson från transportstyrelsen. 1.

Läs mer

SVERIGE 2016. Ökat rekryteringsbehov och mycket goda möjligheter till jobb. Trots det minskar antalet elever på

SVERIGE 2016. Ökat rekryteringsbehov och mycket goda möjligheter till jobb. Trots det minskar antalet elever på SVERIGE 2016 Ökat rekryteringsbehov och mycket goda möjligheter till jobb. Trots det minskar antalet elever på gymnasiets fordons- och transportprogram. En rapport framtagen av Motorbranschens yrkesnämnder,

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Övergångar från gymnasium till högskola 2014

Övergångar från gymnasium till högskola 2014 FS 15:5 15-11- FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 14 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men resultaten

Läs mer

Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011!

Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011! Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011! 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1 2013 INNEHÅLL sida Inledning 3 Umeå och Luleå ökar mest i Norrland under 2011 3 Sysselsättningsutvecklingen

Läs mer

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik

Läs mer

STRADA Värmland 2007 2012

STRADA Värmland 2007 2012 Personskador i trafiken STRADA Värmland 2007 2012 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland 2 Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera Exempel på användning av STRADA-data

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

RP 92/1999 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 64 vägtrafiklagen

RP 92/1999 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 64 vägtrafiklagen RP 92/1999 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 64 vägtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att vissa bestämmelser om körrätt

Läs mer

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och

Läs mer

Regeringens skrivelse 2012/13:60

Regeringens skrivelse 2012/13:60 Regeringens skrivelse 2012/13:60 Kommunikationsutrustning i fordon Skr. 2012/13:60 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 18 december 2012 Fredrik Reinfeldt Catharina Elmsäter-Svärd

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Internationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder. Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI

Internationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder. Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI Internationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI Bakgrund Underlag för den översyn av mål och indikatorer som görs 2015/2016. Syfte Att inventera andra länders

Läs mer

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Nr 1 2016 Innehåll Inledning... 3 Statistik och fakta... 3 Befolkningsutvecklingen...

Läs mer

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt

Läs mer

Motion, utbildningsutskottet

Motion, utbildningsutskottet Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort

Läs mer

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor

Läs mer

Välfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016

Välfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016 Välfärdsbarometern En rapport från SEB, juni Låga välfärdsförväntningar trots goda tider Sveriges tillväxt är stark. Den svenska BP-ökningen överträffar enligt prognoserna de flesta OECD-länder och arbetslösheten

Läs mer

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet 6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet Sven-Eric Reuterberg Vadar det egentligen som säger att man skallförvänta sig samma genomsnittliga resultat för manliga och kvinnliga

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2004 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan Attityder, tillgång och användning IT i skolan 1 Förord 4 Bakgrund 5 2 Undersökningens resultat... 5 Presentation

Läs mer

Fruktsamhet och mortalitet 2014

Fruktsamhet och mortalitet 2014 Demografisk rapport 2015:10 Fruktsamhet och mortalitet 2014 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden Befolkningsprognos 2015 2024/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län

Läs mer

3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter

3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter 3.1.4 Viktiga målpunkter Marieberg centrum och kringliggande handelsområde är den viktigaste målpunkten i området. Flera olika företag finns här och lokaliseringen en bit utanför Örebro centrum gör att

Läs mer

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171

Läs mer

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011. 2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna

Läs mer

Medelpensioneringsålder

Medelpensioneringsålder Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Sammanfattande kommentarer

Sammanfattande kommentarer Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något

Läs mer

Antal omkomna 2000-2014

Antal omkomna 2000-2014 Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter

Läs mer

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning

Läs mer

Lärare i grundskolan

Lärare i grundskolan Utdrag ur Skolverkets kommande rapport nr 151 Lärare i grundskolan samt i praktisk-estetiska ämnen i gymnasieskolan - tillgång och behov Rapporten beräknas publiceras i början av november, då den kan beställas

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna

Läs mer

STRADA information 2011. Fotgängarnas singelolyckor i Skåne

STRADA information 2011. Fotgängarnas singelolyckor i Skåne STRADA information Fotgängarnas singelolyckor i Skåne Detta faktablad har tagits fram i syfte att belysa olika trafikantgrupper och deras problem i den skånska trafiken. Målsättningen är att årligen presentera

Läs mer

2006-03-10 Vägverket 1. Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län

2006-03-10 Vägverket 1. Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Vägverket 1 Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Vägverket 2 Etappmålet En säker trafik Antalet döda och svårt skadade till följd av vägtrafikolyckor skall minska och antalet dödade i

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september 2013 2013-10-11 Eskilstuna, september månad 2013 Jens Lotterberg Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Södermanlands län september 2013 14 637 (11,0 %) 6 975 kvinnor (11,0 %) 7 662 män (11,0 %) 3

Läs mer

Anställningsformer år 2008

Anställningsformer år 2008 Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation april 2007

Arbetsmarknadsinformation april 2007 Nr 1/2007 il 1 (9) Arbetsmarknadsinformation april 2007 Fortsatt sjunkande arbetslöshet lägsta nivån på fem år Arbetsmarknadsläget för medlemmar i Sveriges Ingenjörer 1 har successivt förbättrats sedan

Läs mer

Äldreomsorgslyft med traineejobb

Äldreomsorgslyft med traineejobb 2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete

Läs mer

Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 2001

Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 2001 VTI notat 16 2 VTI notat 16-2 Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 1 Resultat från VTIs observationsstudie år 1 25 15 Nationella "Hjälmkampanjer" Svenska Cykelhjälmsgruppen "Nationellt Trafiksäkerhetsprogram"

Läs mer

Akuta narkotikarelaterade dödsfall

Akuta narkotikarelaterade dödsfall Akuta narkotikarelaterade dödsfall Rapport till Folkhälsoinstitutet 2011 Anna Fugelstad Karolinska Institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap anna.fugelstad@ki.se 2 Akuta narkotikadödsfall 1994

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2011. Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020

Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2011. Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2011 Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 Titel:, Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 Publikationsnummer: 2012:098 ISBN:

Läs mer

Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken

Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken År 22 Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 21 22 Rapport 2:29 Trafikkontoret Issn 113-153 Trafiksäkerhetsprogram för åren 21 22 har tagits fram av Trafikkontoret Göteborgs

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

Vägarbetare har inte airbag. Sänk farten.

Vägarbetare har inte airbag. Sänk farten. Vägarbetare har inte airbag. Sänk farten. En rapport från SEKO juni 2011. Ny undersökning från SEKO Fartsyndare största hotet mot vägarbetare Sveriges trafikanter struntar i hastighetsbegränsningarna vid

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

Analys av trafiken i Stockholm

Analys av trafiken i Stockholm Analys av trafiken i Stockholm med särskild fokus på effekterna av trängselskatten 2005 2008 SAMMANFATTNING TRAFIKKONTORET www.stockholm.se/trangselskatt 2009-09-21 Rapporten är framtagen av WSP på uppdrag

Läs mer

Kartläggning av tillgänglighet för barn. en kvantitativ studie av barns resor till skolan. En utvärdering gjord av. Markör ab

Kartläggning av tillgänglighet för barn. en kvantitativ studie av barns resor till skolan. En utvärdering gjord av. Markör ab Kartläggning av tillgänglighet för barn en kvantitativ studie av barns resor till skolan En utvärdering gjord av Markör ab Box 396 701 47 ÖREBRO Tel. 019-16 16 16 Fax. 019-16 16 17 e-post markor@orebro-markor.se

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:3 Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete [Skriv text] Konsult och Service, Utredning och Statistik

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

2008:8. Vad kostar en vägtrafikolycka? Konsekvenser av vägtrafikolyckor i form av sjukskrivningar, arbetslöshet och inkomstförluster.

2008:8. Vad kostar en vägtrafikolycka? Konsekvenser av vägtrafikolyckor i form av sjukskrivningar, arbetslöshet och inkomstförluster. SIKA Rapport 2008:8 Vad kostar en vägtrafikolycka? Konsekvenser av vägtrafikolyckor i form av sjukskrivningar, arbetslöshet och inkomstförluster SIKA Rapport 2008:8 Vad kostar en vägtrafikolycka? Konsekvenser

Läs mer

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Det bästa året någonsin Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Inledning 1 Inledning Att 2007 var ett bra år på svensk arbetsmarknad är de flesta överens om. Antalet sysselsatta ökade med drygt 110

Läs mer

Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet

Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Sid 1 (23) Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Könsfördelningen vid Umeå universitet är förhållandevis jämn 1. Trots en jämn könsfördelning råder det en kvinnlig

Läs mer

Storstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

Storstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Storstadsregionjämförelsen 2010 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning... 3 Storstadsområdena och dess indelning... 3 GR:s regionalpolitiska

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram för Båstads kommun 2007-03-30

Trafiksäkerhetsprogram för Båstads kommun 2007-03-30 Trafiksäkerhetsprogram för Båstads kommun 2007-03-30 Martin Wester Trafik och exploateringsingenjör Innehållsförteckning BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 AVGRÄNSNINGAR... 4 1.0 TRAFIKSÄKERHET... 4 1.1

Läs mer

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig? Idag är var femte invånare i Sverige mellan 18-30 år. Samtidigt är bara var femtonde politiker i samma ålder. I kommuner och i landsting såväl som i riksdagen är unga människor kraftigt underrepresenterade.

Läs mer

Trafikförordningen. 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet

Trafikförordningen. 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet Trafikförordningen 1 Grundbestämmelse TrF kap 2 Bestämmelser för alla trafikanter 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna,

Läs mer

Skolmiljö, mobbning och hälsa

Skolmiljö, mobbning och hälsa Skolmiljö, mobbning och hälsa Resultat från Ung i Värmland 1988-211 Curt Hagquist Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstad University

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap UF 21 SM 1201 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2011 I korta drag Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Läs mer

Mopedinformation för föräldrar

Mopedinformation för föräldrar Mopedinformation för föräldrar Trafikskyddet, Kommunikationsministeriet, Trafiksäkerhetsverket Trafi, Trafikverket, Polisen och Trafikförsäkringscentralen Mopedkörningens popularitet och antalet olyckor

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

SVERIGES UNIVERSITETS

SVERIGES UNIVERSITETS SVERIGES UNIVERSITETS RAPPORT & HÖGSKOLEFÖRBUND 2000-04-06 Rekrytering till matematisk/naturvetenskapliga och tekniska utbildningar Uppdraget Bristen på personer med naturvetenskaplig och teknisk bakgrund

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp -12-06 Boindex i riket stabiliserades tredje kvartalet i år - men i storstäderna fortsätter hushållen tappa husköpkraft Boindex för landet som

Läs mer

Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Maj 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala

Läs mer

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4 Befolkning & välfärd 27 nr 4 Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning SCB, Stockholm 8-56 94 SCB, Örebro 19-17 6 www.scb.se Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning

Läs mer

Sammanfattning 2015:3

Sammanfattning 2015:3 Sammanfattning Arbetslösheten bland svenska ungdomar har under de senaste åren varit hög. Detta har gått hand i hand både med ett stort medialt intresse och många ekonomisk-politiska insatser med fokus

Läs mer

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 All data är hämtat från STRADA s internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson

Läs mer

Minskad tillströmning till högre utbildning

Minskad tillströmning till högre utbildning Rapport 2007:42 R Minskad tillströmning till högre utbildning analys och diskussion om möjliga orsaker Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post

Läs mer