Höjd körkortsålder och sänkta olyckstal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Höjd körkortsålder och sänkta olyckstal"

Transkript

1 ÅSA MURRAY Höjd körkortsålder och sänkta olyckstal Utvecklingen under 1990-talet Individ, omvärld och lärande/forskning nr 8

2

3 Åsa Murray Höjd körkortsålder och sänkta olyckstal Utvecklingen under 1990-talet Individ, omvärld och lärande/forskning nr 8 Institutionen för individ, omvärld och lärande Lärarhögskolan i Stockholm (2001)

4 Individ, omvärld och lärande/forskning nr 8 utgiven av Institutionen för individ, omvärld och lärande Lärarhögskolan i Stockholm (2001) Box Stockholm Tel E-post: Rapporten kan laddas ned i pdf-format från ISSN X ISBN Ange källan vid kopiering och citering. All kommersiell användning utan författarens medgivande är förbjuden. Frågor om innehållet hänvisas till författaren. Tel 08/ E-post: 2

5 Sammanfattning Bakgrunden till föreliggande studie är att körkortsinnehavet för såväl personbil som motorcykel minskat bland ungdomar under 1990-talet samtidigt som trafikolycksstatistik visar att antalet trafikolyckor sjunkit. Syftet med studien är att närmare studera förändringarna i olyckstalen under 1990-talet bland ungdomar. Det har skett med hjälp av uppgifter om samtliga trafikolyckor som ungdomar i två årskullar varit inblandade i under den period då de var år. Ungdomarna i dessa årskullar är födda 1972 och 1977 och de var år under perioden respektive Resultaten av jämförelsen visar att körkortsinnehavet för både personbil och motorcykel sjönk bland ungdomar födda 1977 jämfört med dem födda Samtidigt sjönk även antalet personbilsolyckor och antalet motorcykelolyckor, medan antalet cykel och mopedolyckor var tämligen oförändrade. Av särskilt intresse är att det framför allt var antalet dödsolyckor och antalet olyckor som lett till svår skada som minskade. De största förändringarna av olyckstalen skedde bland olyckor inom tättbebyggt område, i storstadsregioner samt inom grupper med de högsta olyckstalen. De utgörs av förare i åldern år bland männen och år bland kvinnorna. Det är i dessa grupper som antalet olyckor var som högst bland ungdomar födda Dessa olyckstoppar kapades bland ungdomar födda 1977 utan att skjutas framåt i åldrarna. En senarelagd körkortsdebut har således medfört en minskad olycksbenägenhet. Antalet olyckor som lett till dödsfall eller svår skada sjönk mest bland söner till företagare, lantbrukare och ej facklärda arbetare, grupper som i störst utsträckning var inblandade i dessa olyckor bland ungdomar födda Om antalet olyckor relateras till antalet män respektive kvinnor med körkort minskar skillnaderna mellan årskullarnas olycksfrekvenser, men 3

6 vissa skillnader kvarstår. En lägre olycksfrekvens bland ungdomar födda 1977 kan således inte enbart förklaras av ett minskat körkortsinnehav utan andra faktorer har också betydelse. Ett minskat bil- och motorcykelkörande bland ungdomar kan vara en sådan faktor. Att körkortsinnehavet för personbil och motorcykel minskat selektivt, dvs mest bland grupper av ungdomar med höga olyckstal är förmodligen en annan faktor. 4

7 Förord Underlaget till studien bygger på ett datamaterial som Harald Theorin (Utbildning och arbetsmarknad, Statistiska centralbyrån) i samarbete med Helena Mujagic (Trafikanter och turism, Statistiska centralbyrån) har sammanställt. Uppgifter om körkortsinnehav bland ungdomar har lämnats av Thomas Lekander vid Vägverket. Databearbetningarna har utförts av Anders Skarlind som också bidragit med statistisk rådgivning. Docent Karin Sandqvist har givit värdefulla synpunkter på tidigare versioner av manus. Projektet har finansierats av Skyltfonden, Vägverket. 5

8 INNEHÅLL Inledning...8 Förändringar i körkortsinnehav...8 Förändringar i körkortsutbildningen...10 Trafikolyckor under 1990-talet...11 Syfte...14 Tidigare forskning...14 Metod...15 Resultat...18 Körkortsinnehav i två årskullar...18 Antal olyckor och årskullarnas storlek...19 Fordon inblandade i olyckorna...20 Personbilsolyckor och skadeföljd...21 Personbilsolyckor och trafikmiljö...22 Personbilsolyckor, förarnas ålder och körkortsinnehav.. 25 Personbilsolyckor och förarnas sociala bakgrund...29 Motorcykelolyckor och skadeföljd...32 Motorcykelolyckor och trafikmiljö...32 Motorcykelolyckor, förarens ålder och körkortsinnehav 34 Motorcykelolyckor och förarens sociala bakgrund...35 Diskussion...38 Minskat körkortsinnehav och nedgång i antalet allvarliga olyckor38 6

9 Störst förändring i grupper med höga olyckstal...39 Nya körkortstagares ålder en viktig faktor...40 Selektiv reduktion av antalet körkortsinnehavare...40 Nya preferenser bland storstadsungdomar...41 Fler studeranden...41 Inflyttning till storstäder...42 Framtidsutsikter...42 Referenser...44 Bilaga

10 Inledning Förändringar i körkortsinnehav Under 1990-talet kan man säga att ett naturligt experiment ägde rum på vägarna i Sverige, eftersom körkortsinnehavet bland ungdomar sjönk kontinuerligt. Från mitten av 1970-talet och fram till slutet av 1980-talet steg det sakta, men i slutet av 1980-talet skedde ett trendbrott och därefter började körkortsinnehavet att sjunka (Krantz, 1999). Även i slutet av 1990-talet och under år 2000 fortsatte det att sjunka (Figur 1). Antalet 18- åringar med körkort sjönk först dramatiskt mellan 1989 och 1990 och fortsatte därefter att långsamt sjunka. Även bland unga i andra åldrar sjönk antalet körkortstagare, men i mindre utsträckning än bland 18-åringarna. Året 1989 hade 49 procent av 18-åringarna och 84 procent av 24- åringarna körkort. Elva år senare, år 2000, hade bara 26 procent av 18- åringarna och 72 procent av 24-åringarna körkort. Förändringen var nästan lika stor för män som för kvinnor. För 18-åriga kvinnor sjönk andelen med körkort med 50 procent från 1989 till 2000 och för 18-åriga män med 47 procent. För 24 åriga kvinnor sjönk andelen med körkort under samma period med 16 procent och för män i samma ålder med 13 procent (Vägverket, Lekander, personlig kommunikation, 2001). Antalet unga körkortstagare har således minskat och åldern stigit bland nya körkortstagare under 1990-talet i Sverige. 8

11 åringar Procent åringar Figur 1. Andel körkortsinnehavare för personbil av 18-åringar och 24-åringar Uppgifterna för 1999 är interpolerade. Källa: Vägverket, Thomas Lekander. Denna förändring har uppmärksammats av bilbranschen och motororganisationer. De har vädjat till regeringen, riksdagen och allmänheten för stöd till körkortsutbildning. Enligt dessa är kostnaderna för att ta körkort för höga och bör därför subventioneras av kommunerna. De har också fått ett visst politiskt stöd. Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU) har tillsammans med Motormännens riksförbund föreslagit att alla ungdomar ska få tillgång till en förberedande körkortsutbildning i gymnasieskolan med motiveringen att ungdomar då skulle få möjlighet att få en körkortsutbildning på lika villkor (Dagens Nyheter den 23 januari 2001, DN Debatt, sid A4). Stora helsidesannonser har varit införda i dagspressen under våren av Bilbranschen i Sverige med ett liknande budskap, se t ex Dagens Nyheter den 2 april sid A I denna annons hävdas det dessutom att det ur trafiksäkerhetssynpunkt är viktigt att ungdomarna lär sig att köra bil redan i gymnasieskolan. Det finns därför anledning att granska vad som hänt med trafiksäkerheten under 1990-talet då andelen unga med körkort sjönk och körkortsålde rn därigenom höjde s. Parallellt med att körkortsinnehavet för personbil sjunkit har det även skett en nedgång i körkortsinnehavet för motorcykel bland ungdomar un- 9

12 der 1990-talet (Figur 2). Eftersom antalet unga kvinnor med körkort för motorcykel är så pass litet anges enbart körkortsinnehavet för män. Uppgifter för 16-åringar om körkort för lätt motorcykel finns för perioden För 18- och 20-åringarna finns uppgifter om körkort för lätt eller tung motorcykel för perioden Män Procent åringar 18-åringar 20-åringar Figur 2. Andel körkortsinnehavare för motorcykel av 16-åriga män och av 18- och 20-åriga män Uppgifterna för 1999 är interpolerade. Källa: Vägverket, Thomas Lekander. Figur 2 visar att andelen unga män med körkort för motorcykel minskat systematiskt under 1990-talet för såväl 16- som 18- och 20-åringar. Andelen 16-åringar med körkort för lätt motorcykel sjönk kraftigt redan på 1980-talet och har sedan fortsatt att sjunka fram till Därefter har körkortsinnehavet varit på en konstant låg nivå på 0,4 procent fram till och med år Även för 18- och 20-åringarna har körkortsinnehavet för lätt eller tung motorcykel sjunkit under perioden Det stora intresse för motorcyklar som massmedia beskriver kommer således knappast från unga män. Förändringar i körkortsutbildningen En viktig faktor som kan ligga bakom nedgången av körkortsinnehavet bland ungdomar är förändringar i körkortsutbildningen. Den första janu- 10

13 ari 1990 infördes ett nytt kunskapsprov (teoriprov) för personbil och motorcykel. Detta prov anses som mer krävande och svårare att klara. Samma år sjönk i körkortsinnehavet för 18-åringar från 49 procent till 35 procent. Moms på körlektioner på 25 procent infördes den första januari Andelen 18-åringar med körkort sjönk från 29 till 26 procent mellan 1996 och 1997, men det blev inget riktigt brott i utvecklingen av körkortsinnehavet under senare delen av 1990-talet. En annan förändring infördes första september Det blev då tillåtet för 16-åringar att övningsköra under handledning av godkänd erfaren förare, vanligen en förälder eller en lärare från en körskola. Denna förändring har kanske inte haft någon direkt effekt på körkortsinnehavet bland ungdomar, utan syftet med dessa regler är att ge ungdomarna en längre erfarenhet av att köra bil innan de får körkort. En utvärdering av försöksverksamhet med denna utbildning visar att cirka hälften av ungdomar i de aktuella åldrarna ansökt om att få övningsköra redan vid 16 års ålder (Gregersen, 1997). Utvärderingen uppskattar att olycksrisken minskat med approximativt med cirka 15 procent bland dem som utnyttjat den nya lagen och börjat övningsköra vid 16 års ålder och som fick körkort vid 18 års ålder (Gregersen m fl, 2000). Trafikolyckor under 1990-talet Statistik över antalet vägtrafikolyckor visar att antalet olyckor sjönk avsevärt under 1990-talet. År 1989 registrerades olyckor av polisen och 1999 enbart olyckor, dvs en nedgång på 12 procent. Av stor vikt är att antalet dödsolyckor och antalet olyckor som lett till svåra skador 1 sjönk ännu mer (Figur 3). Dödsolyckorna minskade från 790 till 516, en minskning på 35 procent och antalet olyckor som lett till svår skada 11

14 från till 3.113, en minskning på 32 procent (SCB och SIKA, 2000 sid 82) Antal olyckor Svåra olyckor Dödsolyckor Figur 3. Antal trafikolyckor per år som lett till dödsfall eller allvarliga skador under perioden Källa: Vägtrafikskador 1999, (SCB, 1995; SCB och SIKA, 2000 sid 82. Uppgifterna för 2000 kommer från SCB, Anna Warnemo genom personlig kommunikation). Under samma period sjönk antalet dödade och skadade per av befolkningen med 11 procent. Det var framför allt bland ungdomar som antalet dödade och skadade sjönk (Tabell 1). Det sjönk med 37 procent för åringar, med 38 procent för 18- och 19-åringar och med 22 procent för åringar. Tabell 1. Antalet dödade och skadade personer per i befolkningen 1989 och 1999 i olika åldersgrupper År år år år år 65- år Totalt Förändring i procent Källa: SCB och SIKA, 2000 sid 92 Antalet dödade och skadade personer per av befolkningen i åldern år ökade däremot med 6 procent. Även i andra EU-länder 1 Definition av svår skada återfinns i bilaga 12

15 sjönk antalet dödade i trafiken under 1990-talet. Från sjönk antalet dödade i trafiken med i genomsnitt 26 procent. I Sverige var förändringen 33 procent, dvs något större än genomsnittet (Välfärdsbulletinen, 2001; Eurostat, 2000). Olycksstatistik för nya körkortsinnehavare ger ytterligare belägg för att det finns ett samband mellan åldern på nya körkortsinnehavare och antalet vägtrafikolyckor. Andelen nya körkortsinnehavare (som haft körkort i högst ett år) som varit inblandade i någon trafikolycka var 6,2 procent 1990, men bara 2,8 procent 1999 (SCB och SIKA, 2001, sid 29) då åldern bland dessa var högre. Effekter av 16-årsgränsen för övningskörning som genomfördes första september 1993 kan fångas in i olycksstatistiken först från och med 1995, då de första som utnyttjat reformen blev 18 år. Fullt utslag i statistiken borde förmodligen denna reform ge först under Den stora nedgången i antalet dödsolyckor och antalet svåra olyckor skedde dock tidigare och sammanfaller med nedgången i antalet 18-åringar med körkort. Antalet dödsolyckor och olyckor som lett till svåra skador har varit tämligen oförändrat alltsedan 1996 (Figur 2). En anledning till att effekten av mer övningskörning blivit begränsad är förmodligen att antalet 18- åringar som tar körkort har minskat. En annan är att de ungdomar som övningskör från och med 16 års ålder tenderar att komma från familjer med högre utbildning än de som inte utnyttjat reformen (Gregersen m fl, 2000). De kommer således från socioekonomiska grupper som redan har låga olyckstal (Murray, 1998). Sammanfattningsvis kan sägas att samtidigt som antalet körkortsinnehavare bland åringar har minskat och åldern stigit bland nya körkortstagare under 1990-talet, har antalet trafikolyckor sjunkit avsevärt, inte minst dödsolyckor och olyckor som lett till svår skada. Minskningen av antalet skadade och dödade i trafiken har framför allt skett bland unga. Det är därför av intresse att studera förändringar i olyckstalen bland ungdomar lite närmare. 13

16 Syfte Syftet med följande undersökning är att studera förändringar i ungdomars inblandning i trafikolyckor under 1990-talet. Vilka fordonsolyckor har minskat? Har antalet olyckor som lett till dödsfall eller svår skada minskat mer än olyckor som lett till lindrig skada? Har förändringen varit större inom eller utom tättbebyggda områden? I vilka delar av landet har förändringar ägt rum? I vilka åldersgrupper och i vilka samhällsklasser har förändringarna varit störst? Tidigare forskning Det är väl känt att unga förare är överrepresenterade i trafikolyckor. Per körsträcka har åriga förare tre gånger högre olycksrisk än vuxna förare i åldern år och per körkortsinnehavare cirka dubbelt så hög olycksrisk (McGwin och Brown, 1999). Det finns därför en omfattande forskning om unga förare (OECD, 1977; Jonah, 1986; Catchpole et al, 1994; Gregersen, 1998). De främsta orsakerna till deras höga olycksrisk brukar vanligen anges vara bristande körvana och ungdomligt oförstånd. Att försöka särskilja åldersfaktorn från ungdomarnas körvana är dock svårt eftersom de yngsta förarna också för det mesta är de mest ovana (Gregersen, 1998). I en av Gregersen (1998) beskriven engelsk studie (Maycock et al, 1991) följdes ett stort antal unga förare av olika ålder som just fått körkort. Resultaten från denna studie visade att alla hade en högre risk den första perioden efter det att de fått körkort oavsett ålder. Denna risk var större ju yngre förarna var. En motsvarande studie i Kanada kom fram till ett liknande resultat (Gregersen, 1998). De 16-åriga förarna hade den högsta olycksrisken (Cooper et al, 1995). Enligt Gregersen (1998) tyder tidigare forskning på att ungdomarnas brist på körvana är den främsta orsaken till deras överrisk och egenskaper som kan rela- 14

17 teras till deras ungdom kommer i andra hand. Brist på körvana förklarar ca procent av deras överrisk och deras ungdom för ca procent. Det finns också ett antal undersökningar där man studerat hur olycksrisken varierar mellan ungdomar. Förutom att kön och ålder är viktiga faktorer, har man i dessa studier funnit ett visst samband mellan ungdomars benägenhet att ta risker i olika sammanhang och deras benägenhet att ta risker i trafiken. Ungdomar som är äventyrliga och tar risker, tar också risker i trafiken (Moe och Jensen, 1990; Jonah, 1986, 1998). Ungdomar som ofta dricker alkohol har hög olycksrisk enligt en svensk studie av livsstil och olycksrisk bland ungdomar (Berg och Gregersen, 1993; Berg, 1994). Vidare har man i en studie funnit att alkoholpåverkade förare som varit inblandad i en olycka, till 80 procent redan vara kända av polisen för andra brott (SCB, 1994a). Även mer generella faktorer som social bakgrund och uppnådd utbildning har också visat sig ha samband med ungdomars olycksrisk i trafiken. Ungdomar med medelklassbakgrund var underrepresenterade i trafikolycksstatistiken. Det var även ungdomar som gått på de studieförberedande programmen i gymnasieskolan (Murray, 1998). Metod Följande studie grundar sig på uppgifter om två årskullar av ungdomar. Den ena är född 1972 och den andra Uppgifterna kommer från ett register över alla polisrapporterade trafikolyckor. De olyckor som ungdomarna i dessa årskullar varit inblandade i som förare i åldern år, vilket inträffade respektive , har utgjort underlag för studien. Årskullen födda 1972 blev 18 år under 1990 och den födda 1977 under Det innebär att den stora nedgången i körkortsinneha- 15

18 vet bland 18-åringar som inträffade mellan 1989 och 1990 inte fångas in i denna studie utan studien begränsas till 1990-talet vad gäller personbilsolyckorna. För motorcyklisterna är även åldrarna 16 och 17 år aktuella vilket innebär att åren 1988 och 1989 ingår i studien när det gäller motorcykelolyckorna. Undersökningsmaterialet bygger på uppgifter som polisen samlar in rutinmässigt vid trafikolyckor som lett till personskada. Dessa uppgifter dataregistreras sedan av Vägverket. Statistiska centralbyrån (SCB) redovisar uppgifterna i en årlig rapport Vägtrafikskador (SCB och SIKA, 2000) på uppdrag av Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA). I princip ska alla trafikolyckor som lett till personskada registreras av polisen, men polisens uppgifter täcker inte alla inträffade trafikolyckor med personskada. Det finns mörkertal i denna statistik. Dödsolyckorna registreras dock i allmänhet och mörkertalen för olyckor som lett till svår skada är mindre än för olyckor som lett till lindrig skada (Björnstig och Björnstig, 1997). Trots mörkertal är polisens uppgifter värdefulla eftersom de innehåller detaljerad information om olyckorna. Bland annat registreras de inblandade förarna. Genom att länka uppgifter från Folk- och bostadsräkningen 1985 respektive 1990 har de unga olycksförarnas sociala bakgrund kunnat läggas till undersökningsmaterialet. Uppgifter om ungdomars sociala bakgrund, dvs föräldrarnas yrkestillhörighet (socioekonomiska status) vid 13 års ålder finns för båda årskullarna. Det är den förälder med den högsta socioekonomiska statusen i familjen som anges. Olycksförarnas sociala bakgrund har också kunnat jämföras med ett riksrepresentativt urval av drygt jämnåriga ungdomar födda 1972 (SCB, 1994b). Förutom olycksförarna födda 1977 har en kontrollgrupp på ungdomar födda samma år dragits. De har inte varit inblandad i någon polisrapporterad trafikolycka som förare. Genom att lägga samman uppgifter för olycksförarna och kontrollgruppen samt vikta 16

19 upp uppgifterna om personerna i kontrollgruppen till det antal de utgör av populationen, har ett riksrepresentativt urval av hela populationen födda 1977 erhållits. Eftersom den tidiga årskullen födda 1972 är större än årskullen födda 1977 redovisas antalet olyckor per män respektive kvinnor i befolkningen när så är möjligt. Uppgifterna i tabellerna är avrundade tal. Därför kan beräkningar gjorda på dessa avrundade tal skilja sig något från de presenterade resultaten. 17

20 Resultat Körkortsinnehav i två årskullar Andelen män respektive kvinnor med körkort för personbil i de båda årskullarna födda 1972 respektive 1977 vid olika ålder framgår av tabell 2. Tabell 2. Körkortsinnehav för personbil bland ungdomar i två årskullar. Procent Ålder Män Kvinnor Födda 1972 Födda 1977 Födda 1972 Födda år år år år Källa: Vägverket, Thomas Lekander. Körkortsinnehavet för personbil i årskullen födda 1972 var genomgående högre än i årskullen födda För män skedde den största procentuella förändringen vid 19 års ålder med en minskning på 13 procent. För kvinnor skedde den i års åldern, då den sjönk med 12 procent. Innehavet av körkort för motorcykel i de båda årskullarna framgår av tabell 3. Endast männens körkortinnehav presenteras eftersom kvinnornas innehav var så begränsat. Det var mindre än en procent av kvinnorna som hade körkort för motorcykel vid 21 års ålder i båda årskullarna. För 16- och 17-åringarna redovisas andelen som har körkort för lätt motorcykel. För de övriga åldrarna är det andelen som har körkort för lätt eller tung motorcykel som presenteras. 18

21 Tabell 3. Körkortsinnehav för motorcykel bland unga män i två årskullar födda 1972 och Procent Ålder Män Födda 1972 Födda år 4,3 1,8 17 år 6,7 2,9 18 år 7,7 4,4 19 år 8,6 5,3 20 år 9,5 6,0 21 år 10,9 6,6 Källa: Vägverket, Thomas Lekander. Tabell 3 visar att även körkortsinnehavet för motorcykel sjönk väsentligt i årskullen födda 1977 jämfört med årskullen födda Procentuellt sett var förändringen störst för 16-åringarna, men antalsmässigt för 21-åringarna. Antal olyckor och årskullarnas storlek Den tidiga årskullen födda 1972 var som förare inblandade i sammanlagt polisregistrerade trafikolyckor under den studerade perioden då de var år. Av dessa gällde olyckor manliga och 868 kvinnliga förare. Ungdomarna i den sena årskullen födda 1977 var i motsvarande åldrar inblandade i olyckor, varav gällde manliga och 629 kvinnliga förare. Det innebär en kraftig minskning av antalet olyckor i den senare årskullen födda Antalet olyckor sjönk med 31 procent. En del av förklaringen till denna förändring är årskullarnas storlek. Antalet ungdomar födda 1972 var vid 21 års ålder medan antalet ungdomar födda 1977 var vid motsvarande ålder bara var För att kunna jämföra olycksrisken mellan årskullarna måste hänsyn tas till deras storlek. Då blir förändringen i olyckstalen något mindre, 303 olyckor/ individer i befolkningen i årskullen födda 1972 och

22 olyckor/ individer i befolkningen i den yngre, en minskning på 21 procent. Fordon inblandade i olyckorna En viktig aspekt är vilka fordonsolyckor som minskat. Av figur 4 framgår att personbilsolyckor var vanligast i båda årskullarna födda 1972 och 1977 för män så väl som för kvinnor. Motorcykel-, moped- och cykelolyckor utgjorde var för sig bara en bråkdel av personbilsolyckorna. Bland kvinnorna förekom nästan enbart personbils- och cykelolyckor. Övriga fordonsolyckor var ovanliga. Att kvinnorna var mindre inblandade i fordonsolyckor beror delvis på att det är endast de olyckor de är inblandade i som förare som studeras i denna undersökning. Som passagerare är det vanligt att kvinnor är inblandade. Män Olyckor/ män Lastbil Personbil Motorcykel Moped Cykel Födda 1972 Födda 1977 Kvinnor Olyckor/ kvinnor Lastbil Personbil Motorcykel Moped Cykel Födda 1972 Födda 1977 Figur 4. Antalet olyckor per individer bland unga män respektive kvinnor (16-21 år) i två årskullar (födda 1972 och 1977) efter framfört fordon. 20

23 Antalet personbilsolyckor för män sjönk från 281 olyckor per i årskullen födda 1972 till 220 olyckor per i årskullen födda 1977, dvs med 22 procent. Likaså sjönk antalet motorcykelolyckor kraftigt bland männen från 71 till 26 olyckor per män i befolkningen, dvs en minskning med 63 procent. Antalet buss- och lastbilsolyckor var jämförelsevis litet och dessa ökade något bland männen. För kvinnor sjönk antalet personbilsolyckor från 100 till 74 olyckor per kvinnor i befolkningen, en minskning med 26 procent. Antalet moped- och cykelolyckor var tämligen oförändrade både bland män och kvinnor. Det var således bland fordon som kräver körkort, dvs personbil och motorcykel som olyckorna minskat, medan det knappast skett någon förändring vad gäller cykel- eller mopedolyckor. Personbils- och motorcykelolyckorna ska därför studeras närmare i de båda årskullarna. Personbilsolyckor och skadeföljd Av ovan framgår att personbilsolyckorna minskade med 22 procent bland männen och 26 procent bland kvinnorna i den yngre årskullen födda 1977 jämfört med den äldre. Om personbilsolyckorna delas upp efter skadeföljd, visar det sig att det framför allt är dödsolyckorna och olyckor som lett till svår skada som minskat (Tabell 4). Tabell 4. Antal personbilsolyckor i åldern år per individer i två årskullar efter kön och skadeföljd Antalet olyckor/ män Antalet olyckor/ kvinnor Svår skada Lindrig skada Dödsolyckor Dödsolyckor Svår skada Lindrig skada Födda ,30 69, ,18 19,1 76 Födda ,30 42, ,67 11,9 61 Förändring i procent

24 Dödsolyckorna så gott som halverades bland männen. De sjönk från 12,30 till 6,30 olyckor per män i befolkningen. Olyckor som lett till svår skada sjönk med 40 procent medan antalet olyckor som lett till lindrig skada enbart sjönk med 10 procent. Bland kvinnorna sjönk antalet dödsolyckor från 2,18 till 1,67 per kvinnor i befolkningen (23 procent) och antalet olyckor som lett till svår skada med 38 procent, medan antalet olyckor som lett till lindrig skada enbart sjönk med 20 procent. Olyckor som lett till dödsfall eller svår skada sjönk således i större utsträckning än olyckor som lett till lindrig skada både för män och kvinnor. Personbilsolyckor och trafikmiljö Precis som den årliga olycksstatistiken för hela befolkningen visar (SCB och SIKA, 2001 sid 56), skedde ett större antal olyckor som lett till lindrig skada inom än utom tättbebyggt område, medan dödsolyckorna i större utsträckning ägde rum utom tättbebyggt område (Tabell 5). Tabell 5. Antal personbilsolyckor i åldern år i två årskullar uppdelat efter trafikmiljö Antalet olyckor i Antalet olyckor i tättbebyggt område ej tättbebyggt område Dödsolyckor Svår skada Lindrig skada Dödsolyckor Svår skada Lindrig skada Män födda Män födda Förändring i procent Kvinnor födda Kvinnor födda Förändring i procent

25 Drygt hälften av de lindriga olyckorna ägde rum inom tättbebyggt område medan närmar tre fjärdedelar av dödsolyckorna ägde rum inom ej tättbebyggt område. Antalet olyckor som lett till svår skada skedde också i något större utsträckning inom ej tättbebyggt område, med undantag för män födda 1972 som hade något fler svåra olyckor inom än utom tättbebyggt område. Minskningen av antalet olyckor i årskullen födda 1977 jämfört med årskullen födda 1972 har särskilt gällt olyckor inom tättbebyggt område. Det gäller såväl de unga männen som kvinnorna och oavsett olyckans skadeföljd. Regionala förändringar i antalet personbilsolyckor i olika regioner framgår av tabellerna 6 och 7. Den regionala indelning som resultaten redovisas efter grundar sig på en länsindelning där storstadslänen Stockholms län, Skåne med Malmö och Västra Götaland med Göteborg redovisas separat och de övriga länen har slagits ihop till de tre regionerna Götaland, Svealand och Norrland. Den 31 december 1995 bodde 96 procent av befolkningen i tätort i Stockholms län. I Skåne län bodde 88 procent i tätort och i Västa Götalands län 83 procent. I övriga Götaland bodde 80 procent av befolkningen i tätort, i övriga Svealand 81 procent och i Norrland 77 procent. (Andelarna av befolkningen som bor i tätort har beräknats utifrån uppgifter från Statistisk årsbok 2001, sid 48). Oavsett landsända bor således de flesta i tätort. Stockholms län har den högsta andelen av befolkningen som bor i tätort, följt av Skåne län, medan Norrland har den lägsta. I tabell 6 redovisas alla polisregistrerade olyckor som inträffat vid års ålder i de båda årskullarna födda 1972 och 1977 samt den procentuella förändringen efter region. 23

26 Tabell 6. Antal personbilsolyckor i åldern år i två årskullar efter region Stockholms län Skåne Västra Götaland Övriga Götaland Övriga Svealand Norrland Män födda Män födda Förändring i procent Kvinnor födda Kvinnor födda Förändring i procent För männen var nedgången störst i Stockholms län och Skåne, dvs i regioner med den högsta andelen av befolkningen boende i tätort. För kvinnorna var nedgången ungefär lika stor i hela landet med undantag för Stockholms län och Norrland, där den var mindre. Antalet olyckor bland kvinnor i dessa län var dock låga redan i den tidiga årskullen födda Eftersom de allvarliga olyckorna (de som lett till svår skada eller dödsfall) utgör det stora problemet i trafiken redovisas de separat (Tabell 7). Mörkertalen för dessa olyckor är dessutom mindre än för olyckor som lett till lindriga personskador. Tabell 7. Antal allvarliga personbilsolyckor i två årskullar efter region Stockholms Skåne Västra Övriga Övriga Norrland län Götaland Götaland Svealand Män födda Män födda Förändring i procent Kvinnor födda Kvinnor födda Förändring i procent

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning April 2011 1 Inledning 2009 dödades 358 personer i trafiken. 74 procent av dem var män och endast 26 procent var kvinnor. Den höga andelen män kan

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Ö Hallberg 2009-05-26 B 1 En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Örjan Hallberg, Hallberg Independent Research, Trångsund Inledning Statistiska Centralbyrån har sedan 1960-talet utgivit

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Odödlig. Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla?

Odödlig. Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla? Odödlig Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla? Ovan Med moped kan du förflytta dig enkelt, fritt och smidigt. Se till att det också blir säkert! Är du runt 15 år och tänker skaffa moped eller redan

Läs mer

Fler äldre bilförare i trafiken färre olyckor per individ?

Fler äldre bilförare i trafiken färre olyckor per individ? VTI notat 6 23 VTI notat 6-23 Fler äldre bilförare i trafiken färre olyckor per individ? Författare FoU-enhet Projektnummer 4454 Projektnamn Uppdragsgivare Per Henriksson och Liisa Hakamies- Blomqvist

Läs mer

BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1

BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1 BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1 Lars-Gunnar Krantz och Bertil Vilhelmson Kulturgeografiska institutionen, Handelshögskolan

Läs mer

Vägtrafikolyckor. Handledning vid rapportering

Vägtrafikolyckor. Handledning vid rapportering Vägtrafikolyckor Handledning vid rapportering Titel: Vägtrafikolyckor, handledning vid rapportering Författare: Kristina Mattsson, Anci Ungerbäck, Transportstyrelsen, väg- och järnvägsavdelningen Publikation:

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

Fakta och myter om Peak Car

Fakta och myter om Peak Car Fakta och myter om Peak Car Text och produktion: Scantech Strategy Advisors 2014. Finns Peak Car? I samhällsdebatten förekommer ibland uttrycket Peak Car. Betydelsen av Peak Car varierar, men syftet är

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Odödlig. O Mopeden, ett smart fordon eller en dödsfälla.

Odödlig. O Mopeden, ett smart fordon eller en dödsfälla. Odödlig O Mopeden, ett smart fordon eller en dödsfälla. Ovan Det är svårt att själv uppskatta riskerna Tycker du som många tonåringar att mopeden ger dig frihet, rörlighet och kanske till och med status

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 5 2 TIDIGARE BEHANDLING INOM RIKSDAGEN... 6 3 ATT TA KÖRKORT...

FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 5 2 TIDIGARE BEHANDLING INOM RIKSDAGEN... 6 3 ATT TA KÖRKORT... FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 5 2 TIDIGARE BEHANDLING INOM RIKSDAGEN... 6 3 ATT TA KÖRKORT... 7 4 AKTÖRER OCH VÄNTETIDER FÖR FÖRARPROV... 12 4.1 FÖRDELNING AV

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare mars 2011 mars 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar är fortsatt låg. I mars 2012 var den 1,2 procent och därmed

Läs mer

Gäller från 19 januari 2013. Köra lastbil eller buss, med eller utan släpvagn. Du har väl koll på de nya körkortsreglerna?

Gäller från 19 januari 2013. Köra lastbil eller buss, med eller utan släpvagn. Du har väl koll på de nya körkortsreglerna? Gäller från 19 januari 2013 Köra lastbil eller buss, med eller utan släpvagn Du har väl koll på de nya körkortsreglerna? Nya regler för lastbil och buss Den 19 januari 2013 träder nya körkortsregler i

Läs mer

Separation mellan föräldrar

Separation mellan föräldrar 54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen

Läs mer

Nya företag bland ungdomar

Nya företag bland ungdomar Nya företag bland ungdomar Lars Sundell Regleringsbrevsuppdrag nr 7, 2006 Diarienr. 1-010-2006/0009 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 063 16 66 00 Telefax

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Slutrapport projekt EK 50 A 2009: 18530 Riskfaktorer för motorcykelolycka med allvarlig personskada en nationell kohortstudie

Slutrapport projekt EK 50 A 2009: 18530 Riskfaktorer för motorcykelolycka med allvarlig personskada en nationell kohortstudie Slutrapport 2013-06-24 Sid: 1 / 22 Institutionen för Medicin, Solna Enheten för klinisk epidemiologi Michael Fored, Docent Skyltfonden, Trafikverket Slutrapport projekt EK 50 A 2009: 18530 Riskfaktorer

Läs mer

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet 8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet Sven-Eric Reuter berg När högskoleprovet infördes fanns förhoppningar om att provet skulle bidra till att minska den sociala snedrekryteringe

Läs mer

Allt färre lärare med ped. utbildning

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin Unga ska först! - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se www.ssu.se Förord Arbetslösheten når nya rekordnivåer i

Läs mer

Slutrapport Skyltfonden projekt EK 50A 2008: 4805. Pilotprojekt av MC-förares synbarhet genom användning av reflexväst

Slutrapport Skyltfonden projekt EK 50A 2008: 4805. Pilotprojekt av MC-förares synbarhet genom användning av reflexväst Slutrapport Skyltfonden projekt EK 50A 2008: 4805 Pilotprojekt av MC-förares synbarhet genom användning av reflexväst Helena Hellstén Helsäker Konsult AB i Förord Studien Pilotprojekt av MC och mopedförares

Läs mer

ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012

ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012 Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012 Vad har hänt under 2012? Under året har andelen ersättningstagare sakta minskat, det följer en trend som vi kan se även

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN SKRIFTER FRÅN TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 2011:4 2011 ÅRS UPPFÖLJNING AV UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN ALLMÄN INFORMATION Temagruppen@ungdomsstyrelsen.se MEDIA

Läs mer

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 1 Inledning 6 2 Hur många är företagare? 7 3 Kan tänka sig att bli företagare

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

2012 ISSN 1651-2855 ISBN

2012 ISSN 1651-2855 ISBN Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att erfarenheter och kunskaper från projekt med finansiering från Europeiska socialfonden tas till vara. I temagruppen samarbetar

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare juni 2011 juni 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar var rekordlåg i juni 2012. Endast en procent av Jusekmedlemmarna

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Inledning För precis 10 år sedan tog riksdagen beslutet om Nollvisionen. Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2013 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0 Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister Underlag 2.0 Andel allvarligt skadade (medicinsk invaliditet 1 %) trafikanter fördelat på färdsätt (18 118 allvarligt skadade) 9% 4% 8% 39% I personbil

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI

MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI BILKÖRNING VANLIG FRÅGA INOM RÖRELSEHINDERFÖRBUNDEN Medlemmar uttryckte behov

Läs mer

Butiksrån. Första halvåret 2013. svenskhandel.se

Butiksrån. Första halvåret 2013. svenskhandel.se Butiksrån Första halvåret 2013 svenskhandel.se Butiksrån första halvåret 2013 Svensk Handel publicerar årligen en rapport över butiksrån i Sverige. Varje kvartal kompletteras nämnda rapport med råndata

Läs mer

September 2013. Förändringar tredje kvartalet 2013 ARBETSLÖSHETSRAPPORT. Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41

September 2013. Förändringar tredje kvartalet 2013 ARBETSLÖSHETSRAPPORT. Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 ARBETSLÖSHETSRAPPORT September 2013 Förändringar tredje kvartalet 2013 Under tredje kvartalet 2013 var andelen arbetsökande något lägre än vad det var under

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF

Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF Fakta om rattfylleri i Sverige Totalt beräknas andelen nyktra förare i trafiken

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Statistik om Helsingborg och dess omvärld Nr 5: 2011 Perspektiv Helsingborg ARBETSLÖSHETEN I HELSINGBORG HAR MINS- KAT SEDAN OKTOBER 2010 Antalet öppet arbetslösa i åldern 18-64 år uppgår till närmare

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Hur har portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet

Hur har portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet Hur har portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet förändrats över tid? nr 6 204 årgång 42 Vi är intresserade av hur portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet, dvs bedömningen av rättigheten att

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Övertäckning i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 2006/07-2011/12

Övertäckning i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 2006/07-2011/12 213-1-31 1(13) Avdelningen för befolkning och välfärd Enheten för statistik om utbildning och arbete i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 26/7-211/12

Läs mer

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1 Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863 2007:3 Ålderspension In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension In- och utflöden i pensionssystemet Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden Rapport från Soliditet 1 Svenskarnas skulder hos Kronofogden mars 2011 Sammanfattning Svenskarnas samlade skuld hos Kronofogdemyndigheten uppgick i mars 2011

Läs mer

Ö R E S U N D S R E G I O N E N

Ö R E S U N D S R E G I O N E N WWW.TENDENSORESUND.ORG Svensk version ÖRESUNDSREGIONEN INVÅNARNA I ÖRESUNDSREGIONEN Öresundsregionen är hem för 3,8 miljoner invånare och under de närmaste 20 åren beräknas befolkningen växa med ytterligare

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Livsviktigt erbjudande När det som hänt sjunkit in kommer ofta frågorna och ångesten. Vad ska familjen och arbetskamraterna

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB si När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 212-11-7 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB SAFER Goals Phase #1 7122 Dödade

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013 Matteo och Johan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal mc i trafik kontra trafikarbetet

Läs mer

Svenska folket flyttar mindre

Svenska folket flyttar mindre Svenska folket flyttar mindre Utveckling av svenska folkets flyttvanor Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg HÄLSODEKLARATIONEN Har du ADHD, ADD, DAMP, autismspektrumtillstånd (till exempel

Läs mer

Sammanfattning. Rapportens syfte

Sammanfattning. Rapportens syfte Sammanfattning En viktig källa till information om utvecklingen av kunskaper och färdigheter i den svenska skolan är de återkommande internationella jämförande studierna. Dessa studier har under 2000-talet

Läs mer

Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen

Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen 2014-08-10 PM Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen I dag är gymnasieexamen den stora vattendelaren på svensk arbetsmarknad. Utan en gymnasieexamen är det mycket svårt att få jobb och kraven

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Mopedinformation för föräldrar

Mopedinformation för föräldrar Mopedinformation för föräldrar Trafikskyddet, Kommunikationsministeriet, Trafiksäkerhetsverket Trafi, Polisen och Trafikförsäkringscentralen 2010 Mopedkörningens popularitet och antalet olyckor ökar Antalet

Läs mer

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultat från de årliga drogvaneundersökningar som genomförs i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Undersökningen i nian har genomförts sedan 1971, vilket gör det till

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Så vill unga bo. Sammanfattning

Så vill unga bo. Sammanfattning Så vill unga bo - Bosparandet bland unga har ökat - Sju av åtta 18-åringar vill inte bo hos sina föräldrar - Det egna länet lockar mest när unga väljer bostadsort SÅ VILL UNGA BO 1 SBAB PRIVATEKONOMI 28

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

Attityder till företagande bland kvinnor och män

Attityder till företagande bland kvinnor och män Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Läs mer

Europa minskar avfallet 2011

Europa minskar avfallet 2011 Europa minskar avfallet 2011 Rapport framtagen för Avfall Sverige Beställare: Anna-Carin Gripwall Upplägg och rapport: Katharina Norborg Genomförande: 1-10 november, 2011 Projektnummer: 110041 Bakgrund

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2011:1580) om ändring i körkortslagen (1998:488); SFS 2012:876 Utkom från trycket den 18 december 2012 utfärdad den 6 december 2012. Enligt riksdagens

Läs mer