Höjd körkortsålder och sänkta olyckstal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Höjd körkortsålder och sänkta olyckstal"

Transkript

1 ÅSA MURRAY Höjd körkortsålder och sänkta olyckstal Utvecklingen under 1990-talet Individ, omvärld och lärande/forskning nr 8

2

3 Åsa Murray Höjd körkortsålder och sänkta olyckstal Utvecklingen under 1990-talet Individ, omvärld och lärande/forskning nr 8 Institutionen för individ, omvärld och lärande Lärarhögskolan i Stockholm (2001)

4 Individ, omvärld och lärande/forskning nr 8 utgiven av Institutionen för individ, omvärld och lärande Lärarhögskolan i Stockholm (2001) Box Stockholm Tel E-post: Rapporten kan laddas ned i pdf-format från ISSN X ISBN Ange källan vid kopiering och citering. All kommersiell användning utan författarens medgivande är förbjuden. Frågor om innehållet hänvisas till författaren. Tel 08/ E-post: 2

5 Sammanfattning Bakgrunden till föreliggande studie är att körkortsinnehavet för såväl personbil som motorcykel minskat bland ungdomar under 1990-talet samtidigt som trafikolycksstatistik visar att antalet trafikolyckor sjunkit. Syftet med studien är att närmare studera förändringarna i olyckstalen under 1990-talet bland ungdomar. Det har skett med hjälp av uppgifter om samtliga trafikolyckor som ungdomar i två årskullar varit inblandade i under den period då de var år. Ungdomarna i dessa årskullar är födda 1972 och 1977 och de var år under perioden respektive Resultaten av jämförelsen visar att körkortsinnehavet för både personbil och motorcykel sjönk bland ungdomar födda 1977 jämfört med dem födda Samtidigt sjönk även antalet personbilsolyckor och antalet motorcykelolyckor, medan antalet cykel och mopedolyckor var tämligen oförändrade. Av särskilt intresse är att det framför allt var antalet dödsolyckor och antalet olyckor som lett till svår skada som minskade. De största förändringarna av olyckstalen skedde bland olyckor inom tättbebyggt område, i storstadsregioner samt inom grupper med de högsta olyckstalen. De utgörs av förare i åldern år bland männen och år bland kvinnorna. Det är i dessa grupper som antalet olyckor var som högst bland ungdomar födda Dessa olyckstoppar kapades bland ungdomar födda 1977 utan att skjutas framåt i åldrarna. En senarelagd körkortsdebut har således medfört en minskad olycksbenägenhet. Antalet olyckor som lett till dödsfall eller svår skada sjönk mest bland söner till företagare, lantbrukare och ej facklärda arbetare, grupper som i störst utsträckning var inblandade i dessa olyckor bland ungdomar födda Om antalet olyckor relateras till antalet män respektive kvinnor med körkort minskar skillnaderna mellan årskullarnas olycksfrekvenser, men 3

6 vissa skillnader kvarstår. En lägre olycksfrekvens bland ungdomar födda 1977 kan således inte enbart förklaras av ett minskat körkortsinnehav utan andra faktorer har också betydelse. Ett minskat bil- och motorcykelkörande bland ungdomar kan vara en sådan faktor. Att körkortsinnehavet för personbil och motorcykel minskat selektivt, dvs mest bland grupper av ungdomar med höga olyckstal är förmodligen en annan faktor. 4

7 Förord Underlaget till studien bygger på ett datamaterial som Harald Theorin (Utbildning och arbetsmarknad, Statistiska centralbyrån) i samarbete med Helena Mujagic (Trafikanter och turism, Statistiska centralbyrån) har sammanställt. Uppgifter om körkortsinnehav bland ungdomar har lämnats av Thomas Lekander vid Vägverket. Databearbetningarna har utförts av Anders Skarlind som också bidragit med statistisk rådgivning. Docent Karin Sandqvist har givit värdefulla synpunkter på tidigare versioner av manus. Projektet har finansierats av Skyltfonden, Vägverket. 5

8 INNEHÅLL Inledning...8 Förändringar i körkortsinnehav...8 Förändringar i körkortsutbildningen...10 Trafikolyckor under 1990-talet...11 Syfte...14 Tidigare forskning...14 Metod...15 Resultat...18 Körkortsinnehav i två årskullar...18 Antal olyckor och årskullarnas storlek...19 Fordon inblandade i olyckorna...20 Personbilsolyckor och skadeföljd...21 Personbilsolyckor och trafikmiljö...22 Personbilsolyckor, förarnas ålder och körkortsinnehav.. 25 Personbilsolyckor och förarnas sociala bakgrund...29 Motorcykelolyckor och skadeföljd...32 Motorcykelolyckor och trafikmiljö...32 Motorcykelolyckor, förarens ålder och körkortsinnehav 34 Motorcykelolyckor och förarens sociala bakgrund...35 Diskussion...38 Minskat körkortsinnehav och nedgång i antalet allvarliga olyckor38 6

9 Störst förändring i grupper med höga olyckstal...39 Nya körkortstagares ålder en viktig faktor...40 Selektiv reduktion av antalet körkortsinnehavare...40 Nya preferenser bland storstadsungdomar...41 Fler studeranden...41 Inflyttning till storstäder...42 Framtidsutsikter...42 Referenser...44 Bilaga

10 Inledning Förändringar i körkortsinnehav Under 1990-talet kan man säga att ett naturligt experiment ägde rum på vägarna i Sverige, eftersom körkortsinnehavet bland ungdomar sjönk kontinuerligt. Från mitten av 1970-talet och fram till slutet av 1980-talet steg det sakta, men i slutet av 1980-talet skedde ett trendbrott och därefter började körkortsinnehavet att sjunka (Krantz, 1999). Även i slutet av 1990-talet och under år 2000 fortsatte det att sjunka (Figur 1). Antalet 18- åringar med körkort sjönk först dramatiskt mellan 1989 och 1990 och fortsatte därefter att långsamt sjunka. Även bland unga i andra åldrar sjönk antalet körkortstagare, men i mindre utsträckning än bland 18-åringarna. Året 1989 hade 49 procent av 18-åringarna och 84 procent av 24- åringarna körkort. Elva år senare, år 2000, hade bara 26 procent av 18- åringarna och 72 procent av 24-åringarna körkort. Förändringen var nästan lika stor för män som för kvinnor. För 18-åriga kvinnor sjönk andelen med körkort med 50 procent från 1989 till 2000 och för 18-åriga män med 47 procent. För 24 åriga kvinnor sjönk andelen med körkort under samma period med 16 procent och för män i samma ålder med 13 procent (Vägverket, Lekander, personlig kommunikation, 2001). Antalet unga körkortstagare har således minskat och åldern stigit bland nya körkortstagare under 1990-talet i Sverige. 8

11 åringar Procent åringar Figur 1. Andel körkortsinnehavare för personbil av 18-åringar och 24-åringar Uppgifterna för 1999 är interpolerade. Källa: Vägverket, Thomas Lekander. Denna förändring har uppmärksammats av bilbranschen och motororganisationer. De har vädjat till regeringen, riksdagen och allmänheten för stöd till körkortsutbildning. Enligt dessa är kostnaderna för att ta körkort för höga och bör därför subventioneras av kommunerna. De har också fått ett visst politiskt stöd. Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU) har tillsammans med Motormännens riksförbund föreslagit att alla ungdomar ska få tillgång till en förberedande körkortsutbildning i gymnasieskolan med motiveringen att ungdomar då skulle få möjlighet att få en körkortsutbildning på lika villkor (Dagens Nyheter den 23 januari 2001, DN Debatt, sid A4). Stora helsidesannonser har varit införda i dagspressen under våren av Bilbranschen i Sverige med ett liknande budskap, se t ex Dagens Nyheter den 2 april sid A I denna annons hävdas det dessutom att det ur trafiksäkerhetssynpunkt är viktigt att ungdomarna lär sig att köra bil redan i gymnasieskolan. Det finns därför anledning att granska vad som hänt med trafiksäkerheten under 1990-talet då andelen unga med körkort sjönk och körkortsålde rn därigenom höjde s. Parallellt med att körkortsinnehavet för personbil sjunkit har det även skett en nedgång i körkortsinnehavet för motorcykel bland ungdomar un- 9

12 der 1990-talet (Figur 2). Eftersom antalet unga kvinnor med körkort för motorcykel är så pass litet anges enbart körkortsinnehavet för män. Uppgifter för 16-åringar om körkort för lätt motorcykel finns för perioden För 18- och 20-åringarna finns uppgifter om körkort för lätt eller tung motorcykel för perioden Män Procent åringar 18-åringar 20-åringar Figur 2. Andel körkortsinnehavare för motorcykel av 16-åriga män och av 18- och 20-åriga män Uppgifterna för 1999 är interpolerade. Källa: Vägverket, Thomas Lekander. Figur 2 visar att andelen unga män med körkort för motorcykel minskat systematiskt under 1990-talet för såväl 16- som 18- och 20-åringar. Andelen 16-åringar med körkort för lätt motorcykel sjönk kraftigt redan på 1980-talet och har sedan fortsatt att sjunka fram till Därefter har körkortsinnehavet varit på en konstant låg nivå på 0,4 procent fram till och med år Även för 18- och 20-åringarna har körkortsinnehavet för lätt eller tung motorcykel sjunkit under perioden Det stora intresse för motorcyklar som massmedia beskriver kommer således knappast från unga män. Förändringar i körkortsutbildningen En viktig faktor som kan ligga bakom nedgången av körkortsinnehavet bland ungdomar är förändringar i körkortsutbildningen. Den första janu- 10

13 ari 1990 infördes ett nytt kunskapsprov (teoriprov) för personbil och motorcykel. Detta prov anses som mer krävande och svårare att klara. Samma år sjönk i körkortsinnehavet för 18-åringar från 49 procent till 35 procent. Moms på körlektioner på 25 procent infördes den första januari Andelen 18-åringar med körkort sjönk från 29 till 26 procent mellan 1996 och 1997, men det blev inget riktigt brott i utvecklingen av körkortsinnehavet under senare delen av 1990-talet. En annan förändring infördes första september Det blev då tillåtet för 16-åringar att övningsköra under handledning av godkänd erfaren förare, vanligen en förälder eller en lärare från en körskola. Denna förändring har kanske inte haft någon direkt effekt på körkortsinnehavet bland ungdomar, utan syftet med dessa regler är att ge ungdomarna en längre erfarenhet av att köra bil innan de får körkort. En utvärdering av försöksverksamhet med denna utbildning visar att cirka hälften av ungdomar i de aktuella åldrarna ansökt om att få övningsköra redan vid 16 års ålder (Gregersen, 1997). Utvärderingen uppskattar att olycksrisken minskat med approximativt med cirka 15 procent bland dem som utnyttjat den nya lagen och börjat övningsköra vid 16 års ålder och som fick körkort vid 18 års ålder (Gregersen m fl, 2000). Trafikolyckor under 1990-talet Statistik över antalet vägtrafikolyckor visar att antalet olyckor sjönk avsevärt under 1990-talet. År 1989 registrerades olyckor av polisen och 1999 enbart olyckor, dvs en nedgång på 12 procent. Av stor vikt är att antalet dödsolyckor och antalet olyckor som lett till svåra skador 1 sjönk ännu mer (Figur 3). Dödsolyckorna minskade från 790 till 516, en minskning på 35 procent och antalet olyckor som lett till svår skada 11

14 från till 3.113, en minskning på 32 procent (SCB och SIKA, 2000 sid 82) Antal olyckor Svåra olyckor Dödsolyckor Figur 3. Antal trafikolyckor per år som lett till dödsfall eller allvarliga skador under perioden Källa: Vägtrafikskador 1999, (SCB, 1995; SCB och SIKA, 2000 sid 82. Uppgifterna för 2000 kommer från SCB, Anna Warnemo genom personlig kommunikation). Under samma period sjönk antalet dödade och skadade per av befolkningen med 11 procent. Det var framför allt bland ungdomar som antalet dödade och skadade sjönk (Tabell 1). Det sjönk med 37 procent för åringar, med 38 procent för 18- och 19-åringar och med 22 procent för åringar. Tabell 1. Antalet dödade och skadade personer per i befolkningen 1989 och 1999 i olika åldersgrupper År år år år år 65- år Totalt Förändring i procent Källa: SCB och SIKA, 2000 sid 92 Antalet dödade och skadade personer per av befolkningen i åldern år ökade däremot med 6 procent. Även i andra EU-länder 1 Definition av svår skada återfinns i bilaga 12

15 sjönk antalet dödade i trafiken under 1990-talet. Från sjönk antalet dödade i trafiken med i genomsnitt 26 procent. I Sverige var förändringen 33 procent, dvs något större än genomsnittet (Välfärdsbulletinen, 2001; Eurostat, 2000). Olycksstatistik för nya körkortsinnehavare ger ytterligare belägg för att det finns ett samband mellan åldern på nya körkortsinnehavare och antalet vägtrafikolyckor. Andelen nya körkortsinnehavare (som haft körkort i högst ett år) som varit inblandade i någon trafikolycka var 6,2 procent 1990, men bara 2,8 procent 1999 (SCB och SIKA, 2001, sid 29) då åldern bland dessa var högre. Effekter av 16-årsgränsen för övningskörning som genomfördes första september 1993 kan fångas in i olycksstatistiken först från och med 1995, då de första som utnyttjat reformen blev 18 år. Fullt utslag i statistiken borde förmodligen denna reform ge först under Den stora nedgången i antalet dödsolyckor och antalet svåra olyckor skedde dock tidigare och sammanfaller med nedgången i antalet 18-åringar med körkort. Antalet dödsolyckor och olyckor som lett till svåra skador har varit tämligen oförändrat alltsedan 1996 (Figur 2). En anledning till att effekten av mer övningskörning blivit begränsad är förmodligen att antalet 18- åringar som tar körkort har minskat. En annan är att de ungdomar som övningskör från och med 16 års ålder tenderar att komma från familjer med högre utbildning än de som inte utnyttjat reformen (Gregersen m fl, 2000). De kommer således från socioekonomiska grupper som redan har låga olyckstal (Murray, 1998). Sammanfattningsvis kan sägas att samtidigt som antalet körkortsinnehavare bland åringar har minskat och åldern stigit bland nya körkortstagare under 1990-talet, har antalet trafikolyckor sjunkit avsevärt, inte minst dödsolyckor och olyckor som lett till svår skada. Minskningen av antalet skadade och dödade i trafiken har framför allt skett bland unga. Det är därför av intresse att studera förändringar i olyckstalen bland ungdomar lite närmare. 13

16 Syfte Syftet med följande undersökning är att studera förändringar i ungdomars inblandning i trafikolyckor under 1990-talet. Vilka fordonsolyckor har minskat? Har antalet olyckor som lett till dödsfall eller svår skada minskat mer än olyckor som lett till lindrig skada? Har förändringen varit större inom eller utom tättbebyggda områden? I vilka delar av landet har förändringar ägt rum? I vilka åldersgrupper och i vilka samhällsklasser har förändringarna varit störst? Tidigare forskning Det är väl känt att unga förare är överrepresenterade i trafikolyckor. Per körsträcka har åriga förare tre gånger högre olycksrisk än vuxna förare i åldern år och per körkortsinnehavare cirka dubbelt så hög olycksrisk (McGwin och Brown, 1999). Det finns därför en omfattande forskning om unga förare (OECD, 1977; Jonah, 1986; Catchpole et al, 1994; Gregersen, 1998). De främsta orsakerna till deras höga olycksrisk brukar vanligen anges vara bristande körvana och ungdomligt oförstånd. Att försöka särskilja åldersfaktorn från ungdomarnas körvana är dock svårt eftersom de yngsta förarna också för det mesta är de mest ovana (Gregersen, 1998). I en av Gregersen (1998) beskriven engelsk studie (Maycock et al, 1991) följdes ett stort antal unga förare av olika ålder som just fått körkort. Resultaten från denna studie visade att alla hade en högre risk den första perioden efter det att de fått körkort oavsett ålder. Denna risk var större ju yngre förarna var. En motsvarande studie i Kanada kom fram till ett liknande resultat (Gregersen, 1998). De 16-åriga förarna hade den högsta olycksrisken (Cooper et al, 1995). Enligt Gregersen (1998) tyder tidigare forskning på att ungdomarnas brist på körvana är den främsta orsaken till deras överrisk och egenskaper som kan rela- 14

17 teras till deras ungdom kommer i andra hand. Brist på körvana förklarar ca procent av deras överrisk och deras ungdom för ca procent. Det finns också ett antal undersökningar där man studerat hur olycksrisken varierar mellan ungdomar. Förutom att kön och ålder är viktiga faktorer, har man i dessa studier funnit ett visst samband mellan ungdomars benägenhet att ta risker i olika sammanhang och deras benägenhet att ta risker i trafiken. Ungdomar som är äventyrliga och tar risker, tar också risker i trafiken (Moe och Jensen, 1990; Jonah, 1986, 1998). Ungdomar som ofta dricker alkohol har hög olycksrisk enligt en svensk studie av livsstil och olycksrisk bland ungdomar (Berg och Gregersen, 1993; Berg, 1994). Vidare har man i en studie funnit att alkoholpåverkade förare som varit inblandad i en olycka, till 80 procent redan vara kända av polisen för andra brott (SCB, 1994a). Även mer generella faktorer som social bakgrund och uppnådd utbildning har också visat sig ha samband med ungdomars olycksrisk i trafiken. Ungdomar med medelklassbakgrund var underrepresenterade i trafikolycksstatistiken. Det var även ungdomar som gått på de studieförberedande programmen i gymnasieskolan (Murray, 1998). Metod Följande studie grundar sig på uppgifter om två årskullar av ungdomar. Den ena är född 1972 och den andra Uppgifterna kommer från ett register över alla polisrapporterade trafikolyckor. De olyckor som ungdomarna i dessa årskullar varit inblandade i som förare i åldern år, vilket inträffade respektive , har utgjort underlag för studien. Årskullen födda 1972 blev 18 år under 1990 och den födda 1977 under Det innebär att den stora nedgången i körkortsinneha- 15

18 vet bland 18-åringar som inträffade mellan 1989 och 1990 inte fångas in i denna studie utan studien begränsas till 1990-talet vad gäller personbilsolyckorna. För motorcyklisterna är även åldrarna 16 och 17 år aktuella vilket innebär att åren 1988 och 1989 ingår i studien när det gäller motorcykelolyckorna. Undersökningsmaterialet bygger på uppgifter som polisen samlar in rutinmässigt vid trafikolyckor som lett till personskada. Dessa uppgifter dataregistreras sedan av Vägverket. Statistiska centralbyrån (SCB) redovisar uppgifterna i en årlig rapport Vägtrafikskador (SCB och SIKA, 2000) på uppdrag av Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA). I princip ska alla trafikolyckor som lett till personskada registreras av polisen, men polisens uppgifter täcker inte alla inträffade trafikolyckor med personskada. Det finns mörkertal i denna statistik. Dödsolyckorna registreras dock i allmänhet och mörkertalen för olyckor som lett till svår skada är mindre än för olyckor som lett till lindrig skada (Björnstig och Björnstig, 1997). Trots mörkertal är polisens uppgifter värdefulla eftersom de innehåller detaljerad information om olyckorna. Bland annat registreras de inblandade förarna. Genom att länka uppgifter från Folk- och bostadsräkningen 1985 respektive 1990 har de unga olycksförarnas sociala bakgrund kunnat läggas till undersökningsmaterialet. Uppgifter om ungdomars sociala bakgrund, dvs föräldrarnas yrkestillhörighet (socioekonomiska status) vid 13 års ålder finns för båda årskullarna. Det är den förälder med den högsta socioekonomiska statusen i familjen som anges. Olycksförarnas sociala bakgrund har också kunnat jämföras med ett riksrepresentativt urval av drygt jämnåriga ungdomar födda 1972 (SCB, 1994b). Förutom olycksförarna födda 1977 har en kontrollgrupp på ungdomar födda samma år dragits. De har inte varit inblandad i någon polisrapporterad trafikolycka som förare. Genom att lägga samman uppgifter för olycksförarna och kontrollgruppen samt vikta 16

19 upp uppgifterna om personerna i kontrollgruppen till det antal de utgör av populationen, har ett riksrepresentativt urval av hela populationen födda 1977 erhållits. Eftersom den tidiga årskullen födda 1972 är större än årskullen födda 1977 redovisas antalet olyckor per män respektive kvinnor i befolkningen när så är möjligt. Uppgifterna i tabellerna är avrundade tal. Därför kan beräkningar gjorda på dessa avrundade tal skilja sig något från de presenterade resultaten. 17

20 Resultat Körkortsinnehav i två årskullar Andelen män respektive kvinnor med körkort för personbil i de båda årskullarna födda 1972 respektive 1977 vid olika ålder framgår av tabell 2. Tabell 2. Körkortsinnehav för personbil bland ungdomar i två årskullar. Procent Ålder Män Kvinnor Födda 1972 Födda 1977 Födda 1972 Födda år år år år Källa: Vägverket, Thomas Lekander. Körkortsinnehavet för personbil i årskullen födda 1972 var genomgående högre än i årskullen födda För män skedde den största procentuella förändringen vid 19 års ålder med en minskning på 13 procent. För kvinnor skedde den i års åldern, då den sjönk med 12 procent. Innehavet av körkort för motorcykel i de båda årskullarna framgår av tabell 3. Endast männens körkortinnehav presenteras eftersom kvinnornas innehav var så begränsat. Det var mindre än en procent av kvinnorna som hade körkort för motorcykel vid 21 års ålder i båda årskullarna. För 16- och 17-åringarna redovisas andelen som har körkort för lätt motorcykel. För de övriga åldrarna är det andelen som har körkort för lätt eller tung motorcykel som presenteras. 18

21 Tabell 3. Körkortsinnehav för motorcykel bland unga män i två årskullar födda 1972 och Procent Ålder Män Födda 1972 Födda år 4,3 1,8 17 år 6,7 2,9 18 år 7,7 4,4 19 år 8,6 5,3 20 år 9,5 6,0 21 år 10,9 6,6 Källa: Vägverket, Thomas Lekander. Tabell 3 visar att även körkortsinnehavet för motorcykel sjönk väsentligt i årskullen födda 1977 jämfört med årskullen födda Procentuellt sett var förändringen störst för 16-åringarna, men antalsmässigt för 21-åringarna. Antal olyckor och årskullarnas storlek Den tidiga årskullen födda 1972 var som förare inblandade i sammanlagt polisregistrerade trafikolyckor under den studerade perioden då de var år. Av dessa gällde olyckor manliga och 868 kvinnliga förare. Ungdomarna i den sena årskullen födda 1977 var i motsvarande åldrar inblandade i olyckor, varav gällde manliga och 629 kvinnliga förare. Det innebär en kraftig minskning av antalet olyckor i den senare årskullen födda Antalet olyckor sjönk med 31 procent. En del av förklaringen till denna förändring är årskullarnas storlek. Antalet ungdomar födda 1972 var vid 21 års ålder medan antalet ungdomar födda 1977 var vid motsvarande ålder bara var För att kunna jämföra olycksrisken mellan årskullarna måste hänsyn tas till deras storlek. Då blir förändringen i olyckstalen något mindre, 303 olyckor/ individer i befolkningen i årskullen födda 1972 och

22 olyckor/ individer i befolkningen i den yngre, en minskning på 21 procent. Fordon inblandade i olyckorna En viktig aspekt är vilka fordonsolyckor som minskat. Av figur 4 framgår att personbilsolyckor var vanligast i båda årskullarna födda 1972 och 1977 för män så väl som för kvinnor. Motorcykel-, moped- och cykelolyckor utgjorde var för sig bara en bråkdel av personbilsolyckorna. Bland kvinnorna förekom nästan enbart personbils- och cykelolyckor. Övriga fordonsolyckor var ovanliga. Att kvinnorna var mindre inblandade i fordonsolyckor beror delvis på att det är endast de olyckor de är inblandade i som förare som studeras i denna undersökning. Som passagerare är det vanligt att kvinnor är inblandade. Män Olyckor/ män Lastbil Personbil Motorcykel Moped Cykel Födda 1972 Födda 1977 Kvinnor Olyckor/ kvinnor Lastbil Personbil Motorcykel Moped Cykel Födda 1972 Födda 1977 Figur 4. Antalet olyckor per individer bland unga män respektive kvinnor (16-21 år) i två årskullar (födda 1972 och 1977) efter framfört fordon. 20

23 Antalet personbilsolyckor för män sjönk från 281 olyckor per i årskullen födda 1972 till 220 olyckor per i årskullen födda 1977, dvs med 22 procent. Likaså sjönk antalet motorcykelolyckor kraftigt bland männen från 71 till 26 olyckor per män i befolkningen, dvs en minskning med 63 procent. Antalet buss- och lastbilsolyckor var jämförelsevis litet och dessa ökade något bland männen. För kvinnor sjönk antalet personbilsolyckor från 100 till 74 olyckor per kvinnor i befolkningen, en minskning med 26 procent. Antalet moped- och cykelolyckor var tämligen oförändrade både bland män och kvinnor. Det var således bland fordon som kräver körkort, dvs personbil och motorcykel som olyckorna minskat, medan det knappast skett någon förändring vad gäller cykel- eller mopedolyckor. Personbils- och motorcykelolyckorna ska därför studeras närmare i de båda årskullarna. Personbilsolyckor och skadeföljd Av ovan framgår att personbilsolyckorna minskade med 22 procent bland männen och 26 procent bland kvinnorna i den yngre årskullen födda 1977 jämfört med den äldre. Om personbilsolyckorna delas upp efter skadeföljd, visar det sig att det framför allt är dödsolyckorna och olyckor som lett till svår skada som minskat (Tabell 4). Tabell 4. Antal personbilsolyckor i åldern år per individer i två årskullar efter kön och skadeföljd Antalet olyckor/ män Antalet olyckor/ kvinnor Svår skada Lindrig skada Dödsolyckor Dödsolyckor Svår skada Lindrig skada Födda ,30 69, ,18 19,1 76 Födda ,30 42, ,67 11,9 61 Förändring i procent

24 Dödsolyckorna så gott som halverades bland männen. De sjönk från 12,30 till 6,30 olyckor per män i befolkningen. Olyckor som lett till svår skada sjönk med 40 procent medan antalet olyckor som lett till lindrig skada enbart sjönk med 10 procent. Bland kvinnorna sjönk antalet dödsolyckor från 2,18 till 1,67 per kvinnor i befolkningen (23 procent) och antalet olyckor som lett till svår skada med 38 procent, medan antalet olyckor som lett till lindrig skada enbart sjönk med 20 procent. Olyckor som lett till dödsfall eller svår skada sjönk således i större utsträckning än olyckor som lett till lindrig skada både för män och kvinnor. Personbilsolyckor och trafikmiljö Precis som den årliga olycksstatistiken för hela befolkningen visar (SCB och SIKA, 2001 sid 56), skedde ett större antal olyckor som lett till lindrig skada inom än utom tättbebyggt område, medan dödsolyckorna i större utsträckning ägde rum utom tättbebyggt område (Tabell 5). Tabell 5. Antal personbilsolyckor i åldern år i två årskullar uppdelat efter trafikmiljö Antalet olyckor i Antalet olyckor i tättbebyggt område ej tättbebyggt område Dödsolyckor Svår skada Lindrig skada Dödsolyckor Svår skada Lindrig skada Män födda Män födda Förändring i procent Kvinnor födda Kvinnor födda Förändring i procent

25 Drygt hälften av de lindriga olyckorna ägde rum inom tättbebyggt område medan närmar tre fjärdedelar av dödsolyckorna ägde rum inom ej tättbebyggt område. Antalet olyckor som lett till svår skada skedde också i något större utsträckning inom ej tättbebyggt område, med undantag för män födda 1972 som hade något fler svåra olyckor inom än utom tättbebyggt område. Minskningen av antalet olyckor i årskullen födda 1977 jämfört med årskullen födda 1972 har särskilt gällt olyckor inom tättbebyggt område. Det gäller såväl de unga männen som kvinnorna och oavsett olyckans skadeföljd. Regionala förändringar i antalet personbilsolyckor i olika regioner framgår av tabellerna 6 och 7. Den regionala indelning som resultaten redovisas efter grundar sig på en länsindelning där storstadslänen Stockholms län, Skåne med Malmö och Västra Götaland med Göteborg redovisas separat och de övriga länen har slagits ihop till de tre regionerna Götaland, Svealand och Norrland. Den 31 december 1995 bodde 96 procent av befolkningen i tätort i Stockholms län. I Skåne län bodde 88 procent i tätort och i Västa Götalands län 83 procent. I övriga Götaland bodde 80 procent av befolkningen i tätort, i övriga Svealand 81 procent och i Norrland 77 procent. (Andelarna av befolkningen som bor i tätort har beräknats utifrån uppgifter från Statistisk årsbok 2001, sid 48). Oavsett landsända bor således de flesta i tätort. Stockholms län har den högsta andelen av befolkningen som bor i tätort, följt av Skåne län, medan Norrland har den lägsta. I tabell 6 redovisas alla polisregistrerade olyckor som inträffat vid års ålder i de båda årskullarna födda 1972 och 1977 samt den procentuella förändringen efter region. 23

26 Tabell 6. Antal personbilsolyckor i åldern år i två årskullar efter region Stockholms län Skåne Västra Götaland Övriga Götaland Övriga Svealand Norrland Män födda Män födda Förändring i procent Kvinnor födda Kvinnor födda Förändring i procent För männen var nedgången störst i Stockholms län och Skåne, dvs i regioner med den högsta andelen av befolkningen boende i tätort. För kvinnorna var nedgången ungefär lika stor i hela landet med undantag för Stockholms län och Norrland, där den var mindre. Antalet olyckor bland kvinnor i dessa län var dock låga redan i den tidiga årskullen födda Eftersom de allvarliga olyckorna (de som lett till svår skada eller dödsfall) utgör det stora problemet i trafiken redovisas de separat (Tabell 7). Mörkertalen för dessa olyckor är dessutom mindre än för olyckor som lett till lindriga personskador. Tabell 7. Antal allvarliga personbilsolyckor i två årskullar efter region Stockholms Skåne Västra Övriga Övriga Norrland län Götaland Götaland Svealand Män födda Män födda Förändring i procent Kvinnor födda Kvinnor födda Förändring i procent

Unga förares trafikolyckor

Unga förares trafikolyckor Unga förares trafikolyckor En trendanalys i tre årskullar Åsa Murray Barn och ungdomar, utveckling, lärande och socialisation Specialpedagogiska institutionen Stockholms universitet Sammanfattning Bakgrunden

Läs mer

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-2005. Stefan Pinzke Peter Lundqvist

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-2005. Stefan Pinzke Peter Lundqvist 1992-25 Stefan Pinzke Peter Lundqvist Arbetsvetenskap, Ekonomi, Miljöpsykologi (AEM) Bakgrund En tidigare studie av trafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-1996 visade på många dödsfall och skadade

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik 732G60 - Statistiska Metoder Trafikolyckor Statistik Projektarbete Grupp 2 Linköpings Universitet VT2011 En framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken Albin Bernholtz, albbe876

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Antal omkomna

Antal omkomna Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning April 2011 1 Inledning 2009 dödades 358 personer i trafiken. 74 procent av dem var män och endast 26 procent var kvinnor. Den höga andelen män kan

Läs mer

motorc för åren 2010-2020, version 1.0

motorc för åren 2010-2020, version 1.0 tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller

Läs mer

Olycksutveckling Moped

Olycksutveckling Moped Olycksutveckling Moped 2 2010-04-21 Moped - allmänt Försäljning av mopeder 2001-2009 40000 35000 30000 25000 20000 klass 1 klass 2 15000 10000 5000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 * Källa:

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2005-04-01

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2005-04-01 Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2-4-1 2-9-31 Sammanfattning Denna rapport har i jämförelse med den

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni december 2008

Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni december 2008 KM Sjöstrand 2009-02-01 Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni 2007 31 december 2008 Sammanfattning Ungdomsteamet startade sin verksamhet

Läs mer

Att spara tid eller spara liv

Att spara tid eller spara liv VECTURA Att spara tid eller spara liv En rapport om andelen utfärdade och betalade fortkörningsböter till svenskregistrerade och utlandsregistrerade lastbilar och bussar under 29 Haglund Helene 211-5-29

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Vägtrafikskador 2001. A. Allmänna uppgifter. SIKA Statistik 2002:6

Vägtrafikskador 2001. A. Allmänna uppgifter. SIKA Statistik 2002:6 Vägtrafikskador 2001 SIKA Statistik 2002:6 TK1004 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Transporter och kommunikationer A.2 Statistikområde Vägtrafik A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

Odödlig. Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla?

Odödlig. Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla? Odödlig Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla? Ovan Med moped kan du förflytta dig enkelt, fritt och smidigt. Se till att det också blir säkert! Är du runt 15 år och tänker skaffa moped eller redan

Läs mer

STRADA Värmland 2007 2012

STRADA Värmland 2007 2012 Personskador i trafiken STRADA Värmland 2007 2012 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland 2 Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera Exempel på användning av STRADA-data

Läs mer

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1. Rapport till om ungdomsundersökning SKOP,, gör regelbundna undersökningar bland ungdomar mellan 16 och 25 år bosatta i hela riket, tele-skop ungdom. Mellan den 20 april och 7 maj 2006 intervjuades 1.015

Läs mer

STRADA rapport för 2012

STRADA rapport för 2012 STRADA rapport för 2012 All data är hämtad från STRADAs internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson från transportstyrelsen. 1.

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2004-04-01

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2004-04-01 Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 24-4-1 24-9- Sammanfattning Sammanfattningsvis kan man utifrån denna

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Blekinge, 13 maj 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Antalet nyanmälda platser ökar kraftigt Under den senaste månaden nyanmäldes 670 1 lediga platser till länets arbetsförmedlingar,

Läs mer

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 All data är hämtat från STRADA s internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson

Läs mer

OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR

OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR Matteo Rizzi 1, Johan Strandroth 2,3, Claes Tingvall 2,4 1 Vectura Consulting AB 2 Vägverket 3 Karolinska Institutet,

Läs mer

Partipolitiska aktiviteter

Partipolitiska aktiviteter Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i körkortslagen (1998:488); SFS 2010:1914 Utkom från trycket den 27 december 2010 utfärdad den 16 december 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? 1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden

Läs mer

Odödlig. Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla?

Odödlig. Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla? Odödlig Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla? Ovan Med moped kan du förflytta dig enkelt, fritt och smidigt. Se till att det också blir säkert! Är du runt 15 år och tänker skaffa moped eller redan

Läs mer

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-25 Stefan Pinzke Peter Lundqvist Arbetsvetenskap, Ekonomi, Miljöpsykologi (AEM) Bakgrund En tidigare studie av trafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-1996 visade på många dödsfall och skadade

Läs mer

Antalet inrikes flyttningar över länsgräns fördelade efter kön och ålder, år 2002

Antalet inrikes flyttningar över länsgräns fördelade efter kön och ålder, år 2002 31 Skälen till att personer väljer att flytta varierar. Bland framför allt yngre personer är studier ett skäl till att flytta. Vissa väljer att flytta för att bedriva gymnasiestudier på annan ort men det

Läs mer

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2004/05-04-01

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2004/05-04-01 Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2004/05-04-01 2004/05-09-30 Sammanfattning Resultaten i denna rapport

Läs mer

Odödlig. O Mopeden, ett smart fordon eller en dödsfälla.

Odödlig. O Mopeden, ett smart fordon eller en dödsfälla. Odödlig O Mopeden, ett smart fordon eller en dödsfälla. Ovan Det är svårt att själv uppskatta riskerna Tycker du som många tonåringar att mopeden ger dig frihet, rörlighet och kanske till och med status

Läs mer

Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen.

Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen. Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen. Session 61, VTI:s Transportforum 9 januari 2014 Bakgrund Majoriteten av motorcyklisterna är trafiksäkerhetsmedvetna trafikanter.

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

Odödlig Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla?

Odödlig Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla? Odödlig Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla? Ovan Det är svårt att själv uppskatta riskerna Tycker du som många tonåringar att mopeden ger dig frihet, rörlighet och kanske till och med status hos

Läs mer

Vår trafiksäkerhet. Ärendemening. Syfte. Alla svar är viktiga. Resultat. Kontakta oss gärna. Bilaga 2b

Vår trafiksäkerhet.  Ärendemening. Syfte. Alla svar är viktiga. Resultat. Kontakta oss gärna. Bilaga 2b Bilaga 2b Ärendemening Vår trafiksäkerhet Syfte Vägverket har till uppgift att informera allmänheten i frågor som rör trafiksäkerhet. Genom att fråga allmänheten får vi viktig kunskap om hur vi uppträder

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar

Läs mer

Barnafödandets upp- och nedgångar

Barnafödandets upp- och nedgångar 9 Barnafödandets upp- och nedgångar I början av 1700-talet rådde stor oro över folkmängden och befolkningstillväxten. Dödligheten var hög på grund av krig, missväxter och återkommande epidemier. Vid mitten

Läs mer

Sveriges Lantbruksuniversitet

Sveriges Lantbruksuniversitet Sveriges Lantbruksuniversitet Långsamtgående fordon i trafiken olycksutveckling, trafiksäkerhet och trafikutbildning Peter Lundqvist Stefan Pinzke Anslag från Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond Temagrupp

Läs mer

Mer tillåtande attityd till alkohol

Mer tillåtande attityd till alkohol IQ RAPPORT 2017:1 IQs ALKOHOLINDEX 2016 Mer tillåtande attityd till alkohol men unga går mot strömmen Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 3. Alkoholindex mer tillåtande attityd till alkohol 6. Ungas attityd

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem 1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida

Läs mer

Verksamheten inom Ungdomsteamet Uppföljning av verksamheten 2009

Verksamheten inom Ungdomsteamet Uppföljning av verksamheten 2009 KM Sjöstrand 2010-02-21 Verksamheten inom Ungdomsteamet Uppföljning av verksamheten 2009 Sammanfattning Ungdomsteamet startade sin verksamhet i juni 2007. Under 2007 var verksamheten öppen för ungdomar

Läs mer

Fler äldre bilförare i trafiken färre olyckor per individ?

Fler äldre bilförare i trafiken färre olyckor per individ? VTI notat 6 23 VTI notat 6-23 Fler äldre bilförare i trafiken färre olyckor per individ? Författare FoU-enhet Projektnummer 4454 Projektnamn Uppdragsgivare Per Henriksson och Liisa Hakamies- Blomqvist

Läs mer

Övergångar från gymnasium till högskola 2012

Övergångar från gymnasium till högskola 2012 FS 2013:7 2013-11-04 FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 2012 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men

Läs mer

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Ö Hallberg 2009-05-26 B 1 En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Örjan Hallberg, Hallberg Independent Research, Trångsund Inledning Statistiska Centralbyrån har sedan 1960-talet utgivit

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar uppmärksamma

Läs mer

Gäller från 19 januari 2013. Köra lastbil eller buss, med eller utan släpvagn. Du har väl koll på de nya körkortsreglerna?

Gäller från 19 januari 2013. Köra lastbil eller buss, med eller utan släpvagn. Du har väl koll på de nya körkortsreglerna? Gäller från 19 januari 2013 Köra lastbil eller buss, med eller utan släpvagn Du har väl koll på de nya körkortsreglerna? Nya regler för lastbil och buss Den 19 januari 2013 träder nya körkortsregler i

Läs mer

Köra lastbil eller buss, med eller utan släpvagn. Du har väl koll på körkortsreglerna?

Köra lastbil eller buss, med eller utan släpvagn. Du har väl koll på körkortsreglerna? Köra lastbil eller buss, med eller utan släpvagn Du har väl koll på körkortsreglerna? Regler för lastbil och buss Idag finns drygt 145 000 tunga lastbilar och bussar i Sverige, och det ställs andra krav

Läs mer

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien.

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien. Bilaga 2. Analys från konflikt- och observationsstudierna Trafiksäkerhet Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien. Olycksstatistik Trafiksäkerhetshöjande

Läs mer

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1a Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 1b Hur gammal är Du? 1

Läs mer

TRYGGHETSBOKSLUT 2012

TRYGGHETSBOKSLUT 2012 TRYGGHETSBOKSLUT 212 Mer attityd än fysisk åtgärd VAD ÄR TRYGGHET OCH SÄKERHET FÖR NÅGOT EGENTLIGEN? Trygghetsfrågorna är många gånger svåra att ringa in. I grund och botten handlar det om en inre bild

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

Högskoleutbildning lönar sig allt sämre

Högskoleutbildning lönar sig allt sämre Högskoleutbildning lönar sig allt sämre Lönerna för högskoleutbildade jämfört med gymnasieutbildade, den så kallade högskolepremien ökade trendmässigt från början av 1980-talet fram till början av 2000-talet.

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Vuxenutbildningsundersökningen 2006

Vuxenutbildningsundersökningen 2006 Utbildning 2008 Vuxenutbildningsundersökningen 2006 Deltagande i vuxenutbildning Nästan 1,7 miljoner deltog i vuxenutbildning År 2006 deltog varannan 18 64-åring, dvs. över 1,7 miljoner personer, i vuxenutbildning,

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Trafiksäkerhet och konjunktur

Trafiksäkerhet och konjunktur Trafiksäkerhet och konjunktur Mats Wiklund Bakgrund Antalet dödade i trafiken minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur Även trafikarbetet minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur, men inte

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet 8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet Sven-Eric Reuter berg När högskoleprovet infördes fanns förhoppningar om att provet skulle bidra till att minska den sociala snedrekryteringe

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 Fler arbetslösa Arbetslösheten har ökat sedan våren 2015. Ökningen beror till

Läs mer

Allt färre lärare med ped. utbildning

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller

Läs mer

BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1

BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1 BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1 Lars-Gunnar Krantz och Bertil Vilhelmson Kulturgeografiska institutionen, Handelshögskolan

Läs mer

LänsUndersökningen 2004

LänsUndersökningen 2004 LänsUndersökningen 2004 Svenskarnas oro och skadeförebyggande åtgärder Riksresultat Länsförsäkringar 2004 L ÄNSU NDERSÖKNINGEN 2004 RIKSRESULTAT SIDAN 2 Sammanfattning Nästan en fjärdedel av befolkningen

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 43 Framtidens tidningsläsare Ulrika Andersson 2003 Framtidens tidningsläsare Vilka är framtidens

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2015 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 5 2 TIDIGARE BEHANDLING INOM RIKSDAGEN... 6 3 ATT TA KÖRKORT...

FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 5 2 TIDIGARE BEHANDLING INOM RIKSDAGEN... 6 3 ATT TA KÖRKORT... FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 5 2 TIDIGARE BEHANDLING INOM RIKSDAGEN... 6 3 ATT TA KÖRKORT... 7 4 AKTÖRER OCH VÄNTETIDER FÖR FÖRARPROV... 12 4.1 FÖRDELNING AV

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Personer lagförda för brott

Personer lagförda för brott Personer lagförda för brott Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

35:orna. Generationen som gifte sig

35:orna. Generationen som gifte sig :orna Generationen som gifte sig De som föddes på -talet gifte sig i störst utsträckning. Det ser vi när vi jämför 9-talets generationer med varandra. Därefter har andelen gifta minskat. Det har blivit

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 326 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 572. Således en minskning

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Rapport Befolkningsprognos 2016-2025 2016-06-21 Ulricehamns kommun Kanslifunktion Moa Fredriksson Utredare Befolkningsprognos 2016-2025 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och antaganden... 5 Inflyttning

Läs mer