Akuta narkotikarelaterade dödsfall

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Akuta narkotikarelaterade dödsfall"

Transkript

1 Akuta narkotikarelaterade dödsfall Rapport till Folkhälsoinstitutet 2011 Anna Fugelstad Karolinska Institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap

2 2 Akuta narkotikadödsfall 1994 till 2010 Statistiken bygger på rättsmedicinskt undersökta dödsfall med illegala droger eller läkemedlet metadon i kroppen vid döden. Bakgrund År 2003 tillsatte Statens folkhälsoinstitut en arbetsgrupp för att ta fram metoder för att följa utvecklingen av akuta narkotikarelaterade dödsfall. Gruppen bestod av representanter från Rättsmedicinalverket, Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet. Arbetet leddes av en oberoende forskare anknuten till Karolinska Institutet. På så sätt skapades bevakningsregistret Toxreg utifrån information från de rättsmedicinska databaserna. Den stora fördelen med det nya bevakningsregistret var att det gav mycket snabb och säker information om utvecklingen av dödsfall med illegala droger. Eftersom statistiken byggde på obearbetade rådata som rutinmässigt tas fram är den oberoende av förändringar när det gäller diagnostik och kodningsförfarande. Data finns snabbt tillgängliga och ger en mycket detaljerad information om olika droger, inte bara illegala utan även läkemedel och alkohol. Dessutom finns information om alla kombinationer och koncentrationer av de olika drogerna är det sista året som Folkhälsoinstitutet tar fram denna statistik. Redan nästa år förväntas Socialstyrelsen att själva kunna redovisa statistiken och på sikt kommer den troligen ersätta det nuvarande narkotikaindexet. Mer detaljerad information om bakgrunden till registret och hur det är framtaget finns i rapporten: Akuta narkotikadödsfall ett bevakningssystem för snabb och säker information om drogutvecklingen ( Metoder Med narkotikarelaterade dödsfall avses dödsfall med illegala droger i blodet. Sedan något år tillbaka redovisas även dödsfall med förekomst av läkemedlet metadon. Det är mycket vanligt att man vid ett och samma dödsfall finner flera illegala droger liksom olika former av läkemedel och alkohol. Dödsfallen redovisas därför efter den drog som anses ha en dominerande roll för dödsfallet, vilket innebär att opiater som morfin(nedbrytningsprodukt av heroin) och metadon dominerar över amfetamin och kokain. En del mindre vanligt förekommande droger redovisas under övriga droger och dödsfall där man endast funnit THC men ingen annan illegal drog klassificeras som cannabisrelaterade.

3 3 För opiater som morfin och metadon finns även en åldersbegränsning så endast dödsfall under sextio år räknas. Detta för att om möjligt förhindra att suicid bland äldre, ofta med svåra sjukdomar, som ordinerats opiater som smärtlindring, kommer med i statistiken över narkotikarelaterade dödsfall. För morfin finns även begränsningen att dödsfall med hög halt av kodein ej räknas med, eftersom morfinet i dessa fall troligen härstammar från läkemedel och ej från illegalt heroin. Dödsfall med heroinmetaboliten 6 mam redovisas separat då dessa fall indikerar ett hastigt dödsfall efter heroinintag ( överdos ). Mer om hur Toxreg är framtaget står i rapporten Akuta narkotikadödsfall. Tabell 1. Toxreg: Årligt antal avlidna, fördelade på olika droger och totalt År Morfin (varav med 6-MAM) Metadon Amfetamin Kokain Övriga droger THC Totalt (39) (37) (40) (62) (55) (55) (67) (69) (48) (51) (42) (60) (33) (65) (46) (52) (34)

4 4 Utvecklingen av akuta narkotikarelaterade dödsfall 1994 till 2010 Figur 1. Figur 1 visar att de narkotikarelaterade dödsfallen har fördubblats över perioden. Efter en tillfällig nedgång under 2009 ökar antalet igen år 2010.

5 5 Figur 2. Figur 2 visar könsfördelningen. Det är betydligt fler män än kvinnor som avlider med illegala droger i kroppen. Utvecklingen över tid skiljer sig då kvinnorna haft en mer jämn och långsammare ökning av dödsfallen medan männens utveckling varit mer varierad. Det senaste året har dödsfallen ökat för båda könen. Figur 3.

6 6 Figur 3 visar utvecklingen i olika åldersgrupper. Nästan alla åldersgrupper visar en uppgång under perioden. Undantaget är gruppen år som tidigare dominerade dödsfallen men därefter svängt neråt och nu åter befinner sig på samma nivå som i periodens början. De grupper där dödligheten ökar är främst de unga upp till 29 år och de äldsta över 50 år. Det som är särskilt oroande är ökningen av dödsfallen i den allra yngsta gruppen under tjugo år där antalet dödsfall tidigare varit mycket litet. Figur 4. Figur 5.

7 7 Figur 4 och 5 utgår från samtliga dödsfall i de aktuella åldersgrupperna. Figur 4 visar att andelen män med illegala droger eller metadon i kroppen i den yngsta åldersgruppen mer än fördubblats under det senaste året. När det gäller samtliga dödsfall bland män i åldersgruppen 20 till 29 år så hade en fjärdedel illegala droger eller metadon i kroppen vid döden år Figur 6. Figur 6 visar utvecklingen för de sex rättsmedicinska avdelningarna i Sverige. Möjligen skulle man kunna samanfatta situationen att dödsfallen går ner något norr om Stockholm och den största ökningen finns i Lunds rättsläkarstation som omfattar den sydligaste delen av Sverige.

8 8 Figur 7. Figur 7 visar utvecklingen i Stockholms län och övriga delar av Sverige. I början av perioden inträffade två femtedelar av alla dödsfall i Sverige i Stockholsområdet. Medan dödsfallen i Stockholm legat på en rätt jämn nivå under perioden har dödsfallen i övriga riket mer än fördubblats. Figur 8.

9 9 Figur 8 visar utvecklingen i olika droggrupper. Heroinrelaterade dödsfall har minskat de senaste åren medan dödsfall med läkemedlet metadon ökat sedan Amfetamin har ökat över perioden och även det senaste året medan THC visar en svag tillbakagång. Kokain samt övriga droger ligger lågt över hela perioden. Figur 9. Figur 9 visar opiatdödsfallen där Heroin delats upp i dödsfall med morfin och 6 monoacetylmorfin (6 mam)samt enbart morfin. Dödsfallen med 6 mam (som indikerar överdos ) minskar medan dödsfallen med metadon ökar. Figur 10.

10 10 Figur 10 visar hur genomsnittsåldern utvecklats för de olika opiatgrupperna. Dödsfallen med 6 mam har legat runt 35 år under hela perioden medan metadon och enbart morfin varierat mer. Under det sista året har 6 mam och enbart morfin hamnat på samma nivå, runt 35 år Metadonet har stabiliserats runt 37 år i samband med att antal dödsfall ökat. Figur 11. Figur 11 visar några av de droger som återfinns i gruppen övriga droger. Här räknas alla dödsfall med förekomst av de aktuella preparaten även i de fall där det förekommer andra droger som opiater amfetamin osv. Figuren visar att metamfetamin gått tillbaka sedan en topp 2009 medan däremot fentanyl fortsätter att öka.

11 11 Tabell 2. Hur stor andel utgör dödsfallen med narkotika av samtliga rättsmedicinskt undersökta dödsfall? Andel dödsfall med förekomst av illegala droger bland samtliga rättsmedicinskt undersökta dödsfall (N=59208) Alla våldsamma dödsfall 8,3 % Bilolyckor 7,3 % Samtliga trafikolyckor 5,0 % Drunkningar 3,3 % Suicid 3,2 % Homicid 14,2 % Oklar avsikt 21,9 % Tabellen visar att cirka åtta procent av alla våldsamma dödsfall som undersöks rättsmedicinskt har illegala droger eller metadon i kroppen vid döden. Högst andel finns i de med oklar avsikt där en femtedel klassificeras är narkotikarelaterade och homicid (mord/dråp) där motsvarande siffra är 14 procent. Andel narkotikarelaterade för trafikolyckor är 5 procent(bilolyckor 7.3 procent) drunkningar och suicid har lite över 3 procent.

12 12 Dödsfall med förekomst av metadon Kompletterande uppgifter från läkemedelsregistret om olika typer av metadonförskrivningar I samband med att uppgifter om dödsfall med metadon lades till i redovisningen 2009 gjordes en särskild genomgång av alla dödsfall med förekomst av metadon vid döden. Bland annat gjordes en rättsmedicinsk genomgång av metadonet betydelse för dödsfallen. Resultaten redovisades i läkartidningen (Fugelstad A, Johansson LA, Thiblin I. Allt fler dör av metadon. Läckage fråm dagens mer liberala behandlingsprogram kan vara en orsak. Läkartidningen Maj;107(18): ). Figur 12. Figur 12 visar att dödsfall med förekomst av metadon vid rättstoxikologisk analys (oavsett påvisad nivå och dödsorsak)följer samma trend som metadonrelaterad dödlighet, bekräftad vid genomgång av relevant rättsmedicinskt material. Det innebär att man med utgångspunkt i enbart rättmedicinska toxikologiska analyser kan få en god bild av utvecklingen för metadonrelaterad dödlighet. Därefter har ytterligare uppgifter rekvirerats från Socialstyrelsens läkarregister om utvecklingen av olika typer av metadonförskrivningar

13 13 Figur 13. Figur 13 visar utvecklingen av engångsdoser som används i substitutionsbehandling och tabletter som främst används för smärtlindring. Båda typerna av förskrivningar ökar men metadon för substitutionsbehandling ökar mycket kraftigt jämfört med tabletterna för smärtbehandling. Figur 14.

14 14 I figur 14 görs en uppdelning på olika dosstyrkor. Där ser man att den största ökningen skett i dosområdena mg och mg. Nedgången i förskrivningar av bestämda doser 2010 sammanhänger med att man övergått till att skriva ut metadonlösning 2mg/ml. Figur 15. Figur 15 visar att den genomsnittliga koncentrationen i av metadon ökat under perioden.

15 15 Olika sätt att redovisa narkotikarelaterade dödsfall Idag finns det tre olika sätt att redovisa narkotikarelaterade dödsfall i Sverige som alla är etablerade statistikkällor. Det gäller förutom socialstyrelsens narkotikaindex och Toxreg även den statistik som redovisas till det europeiska narkotikaobservatoriet EMCDDA och främst används för internationella jämförelser. Figur 16. Figur 16 visar att de tre registren visar samma trend trenderna för de narkotikarelaterade dödsfallen men på olika nivåer. Flest dödsfall redovisar dödsorsaksregistret medan EMCDDA som endast redovisar underliggande dödsorsaker redovisar betydligt färre dödsfall.

16 Figur 17. Överlappning mellan Toxbase, Europeiska narkotikaobservatoriets index och dödsorsaksregistrets narkotikaindex. 16

17 17 Figur 17 visar att cirka hälften av dödsfallen i socialstyrelsens narkotikaindex ej är gemensamma med Toxreg vilket innebär att dessa dödsfall ej hade illegala droger eller metadon i kroppen vid döden. Likaså hade hälften av dödsfallen i Toxreg ej fått narkotikadiagnos i det officiella registret trots förekomst av illegala droger. Däremot fanns nästan alla dödsfall i EMCDDAs register också i socialstyrelsens narkotikaindex, vilket är rätt naturligt då båda registren utgår från kodade dödsorsaker (ICD koder) medan Toxreg bygger på rättskemisk information. Figur 18. Figur 18 visar att Toxreg och EMCDDAs urval en nästan identisk åldersprofil medan socialstyrelsens narkotikaindex omfattar fler äldre och färre yngre dödsfall.

18 18 Figur 19. Figur 19 visar att högst andel kvinnor finns i dödsorsaksregistret följt av EMCDDAs urval medan lägst andel kvinnor visar Toxreg hos de personer som avlider med illegala droger samt metadon i kroppen Figur 20 Figur 20 visar att dödsfall med morfin och 6 mam i kroppen, vilket indikerar en överdos i samband med heroinintag nästan alltid återfinns i de båda andra registren och likaså de flesta dödsfallen med

19 19 enbart morfin medans endast 10 procent av dödsfallen med THC återfanns i EMCDDAs register och 30 procent fick narkotikadiagnos i dödsorsaksregistret. Överskattning och underskattning av narkotikarelaterade dödsfall i de olika registren Inget register fångar alla narkotikarelaterade dödsfall och alla register får med dödsfall som inte är relaterade till illegala droger. Köns och åldersfördelningen i dödsorsaksregistrets narkotikaindex visar att det finns med en relativt stor grupp äldre kvinnor som i flera fall avlidit på grund av suicid med olika läkemedel. ICD koderna förmår ej skilja på illegala droger och läkemedel som förskrivits av läkare. Även i Toxreg finns troligen dödsfall med förekomst av morfin och metadon och som ej är missbruksrelaterade. En typ av dödsfall som samtliga register underskattar eller missar helt är de narkotikarelaterade dödsfall som beror på naturliga dödsorsaker. Det gäller i första hand olika sjukdomar eller organskador som orsakats av långvarigt missbruk. Här kan man se paralleller till missbruk och bruk av legala droger som alkohol och tobak, där majoriteten av alla dödsfall sker till följd av så kallade naturliga dödsorsaker. En typ av naturliga dödsorsaker som har samband med injektionsmissbruk är infektioner som hiv och hepatit. Det är sällan som dessa dödsfall återfinns som narkotikarelaterade i den officiella statistiken. För att fånga narkotikarelaterade dödsfall till följd av naturliga dödsorsaker kan man utgå från grupper som helt eller delvis innefattar kända narkotikamissbrukare. Som exempel finns Stockholmsregistret som utöver akuta narkotikarelaterade dödsfall omfattade personer, vilka avlidit på infektionsavdelningar och som tidigare varit injektionsmissbrukare. I registret ingick även rättsmedicinskt undersökta personer, vilka avlidit i till följd av olika organskador som uppkommit efter långvarigt amfetaminmissbruk. En annan grupp där man kan följa dödlighet och dödsorsaker över tid är en uppföljning av personer som vistats på narkomanvårdskliniken vid Sabbatsbergs sjukhus. Denna kohort har följts under en tjugoårsperiod och dödsorsakerna har analyserats. Båda studierna visar en hög andel dödsfall i naturliga dödsorsaker och dessa dödsfall ökar över tid.

20 20 Figur 21. Figur 21 visar Stockholmsregistret, som är en kartläggning av alla narkotikarelaterade dödsfall i Stockholmsregionen under en tolvårsperiod. I början av perioden skedde nästan alla dödsfall till följd av onaturliga eller våldsamma dödsorsaker medan de naturliga dödsfallen ökade över tid. Figur 22. Långtidsuppföljning av 1630 personer som vårdats på Sabbatsbergs narkomanvårdsklinik

21 21 Figur 22 visar en långtidsuppföljning av alla narkomaner som vårdats på Sabbatsbergs narkomanvårdsklinik och därefter följdes upp i under en längre period. Majoriteten var heroinmissbrukare, men det fanns också en stor grupp som använde amfetamin. Under de första åren dominerade de våldsamma dödsfallen, främst heroinförgiftningar, men under de senare åren avled de flesta på grund av naturliga dödsorsaker som kan relateras till långvarigt missbruk. Sabbatsbergsstudien visar att endast ungefär hälften av dödsfallen fick narkotikadiagnos. Detta tyder på att såväl Toxreg som Dödsorsaksregistret underskattar det verkliga antalet narkotikarelaterade dödsfall. Däremot ger registren en god bild av de akuta narkotikarelaterade dödsfallens utveckling över tid.

Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012. Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54. - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012

Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012. Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54. - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012 Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012 - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012 Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54 2 STADs rapportserie, 2013 Rapport nummer 54 ISSN: 1654-7497

Läs mer

UTVECKLINGEN AV AKUTA NARKOTIKADÖDSFALL 1994 TILL 2011. Bakgrund Toxreg. Metoder

UTVECKLINGEN AV AKUTA NARKOTIKADÖDSFALL 1994 TILL 2011. Bakgrund Toxreg. Metoder 3 Innehållsförteckning UTVECKLINGEN AV AKUTA NARKOTIKADÖDSFALL 199 TILL 11 Bakgrund Toxreg Metoder Utvecklingen av akuta narkotikarelaterade dödsfall 199 tilll 11 enligt Toxreg Åldersstandardiserade tal

Läs mer

UTVECKLINGEN AV AKUTA NARKOTIKADÖDSFALL 1994 TILL 2011 4. Bakgrund 4 Toxreg 4. Metoder 5

UTVECKLINGEN AV AKUTA NARKOTIKADÖDSFALL 1994 TILL 2011 4. Bakgrund 4 Toxreg 4. Metoder 5 3 Innehållsförteckning UTVECKLINGEN AV AKUTA NARKOTIKADÖDSFALL 1994 TILL 11 4 Bakgrund 4 Toxreg 4 Metoder 5 Utvecklingen av akuta narkotikarelaterade dödsfall 1994 tilll 11 enligt Toxreg 6 Åldersstandardiserade

Läs mer

Stor ökning av narkotikarelaterade dödsfall. Anna Fugelstad Ph D Karolinska Institutet

Stor ökning av narkotikarelaterade dödsfall. Anna Fugelstad Ph D Karolinska Institutet Stor ökning av narkotikarelaterade dödsfall Anna Fugelstad Ph D Karolinska Institutet 800 Årligt antal narkotikarelaterade dödsfall enligt Dödsorsaksregistret 700 600 500 400 300 200 100 0 1997 1998 1999

Läs mer

Diskussion: Kan man lita på jämförelser mellan länder? Vilka krav ställs på det underlag som som rapporterars?

Diskussion: Kan man lita på jämförelser mellan länder? Vilka krav ställs på det underlag som som rapporterars? Narkotikadödlighet Diskussion: Kan man lita på jämförelser mellan länder? Vilka krav ställs på det underlag som som rapporterars? Joakim Strandberg, expert drogrelaterad dödlighet & samordnare EMCDDA Narkotikarelaterad

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:8 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:54 av Brit Rundberg (v) om bevakningssystem till grund för prevention gentemot narkotikamissbruk Föredragande landstingsråd: Stig

Läs mer

Narkotikarelaterade dödsfall. En analys av 2014 års dödsfall och utveckling av den officiella statistiken

Narkotikarelaterade dödsfall. En analys av 2014 års dödsfall och utveckling av den officiella statistiken Narkotikarelaterade dödsfall En analys av 2014 års dödsfall och utveckling av den officiella statistiken Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder,

Läs mer

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2010

Narkotikakartläggning för 2010 KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter

Läs mer

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008. TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner

Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Rapport från konferensen om narkotikarelaterad dödlighet

Rapport från konferensen om narkotikarelaterad dödlighet Rapport från konferensen om narkotikarelaterad dödlighet Gävle 29 september 2015 Rapport 2015:20 Rapport från konferensen om narkotikarelaterad dödlighet Gävle 29 september 2015 Inledning Varje a r genomfo

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005.

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005. 1 Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 1% per invånare 15 år och däröver. 1861-25. Liter 12 9 Totalt Öl (totalt) Sprit Vin 6 3 1861 1871 1881 1891 191 1911 1921 1931 1941 1951 1961 1971 1981

Läs mer

EUROPEISK NARKOTIKARAPPORT 2015 20 ÅRS KARTLÄGGNING EMCDDA utforskar ny dynamik och nya dimensioner av Europas narkotikaproblem

EUROPEISK NARKOTIKARAPPORT 2015 20 ÅRS KARTLÄGGNING EMCDDA utforskar ny dynamik och nya dimensioner av Europas narkotikaproblem EUROPEISK NARKOTIKARAPPORT 2015 20 ÅRS KARTLÄGGNING EMCDDA utforskar ny dynamik och nya dimensioner av Europas narkotikaproblem (4 juni 2015, LISSABON FÅR PUBLICERAS tidigast 10.00 Lissabontid) Den förändrade

Läs mer

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter AIRI PARTANEN Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter Buprenorfin används i substitutionsbehandling av starkt opiatberoende patienter. Preparatet säljs emellertid också

Läs mer

V.P Dole, M. Nyswander & M.J. Kreek 1964: Opiatberoende är en sjukdom! - Paradigmskifte

V.P Dole, M. Nyswander & M.J. Kreek 1964: Opiatberoende är en sjukdom! - Paradigmskifte V.P Dole, M. Nyswander & M.J. Kreek 1964: Opiatberoende är en sjukdom! - Paradigmskifte Droger i Sverige 6.500.000 brukar alkohol 325.000 missbrukar alkohol 7.000 avlider 800.000 brukar lugnande medel

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012 1 213-9-12 Kartläggning av narkotika i Norrköping för 212 SOCIALKONTORET, BEROENDEKLINIKEN OCH FRIVÅRDEN, NORRKÖPING SAMMANSTÄLLD AV BRITT BIRKNERT SOCIALKONTORET 213-9-1 2 Kartläggning av narkotika i

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2009

Narkotikakartläggning för 2009 KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat

Läs mer

Riskbeteenden, hiv och hepatit bland personer som injicerade droger i Stockholm 1987 1998

Riskbeteenden, hiv och hepatit bland personer som injicerade droger i Stockholm 1987 1998 Riskbeteenden, hiv och hepatit bland personer som injicerade droger i Stockholm 1987 1998 En sammanfattning baserad på historisk data från Socialmedicinska häktesprojektet Riskbeteenden, hiv och hepatit

Läs mer

Drogrelaterad död; Internetdroger i Sverige 2007-2015

Drogrelaterad död; Internetdroger i Sverige 2007-2015 Drogrelaterad död; Internetdroger i Sverige 2007-2015 Gisela Pettersson Specialistläkare i rättsmedicin Karlstad 2016-05-19 Missbruk ur rättsmedicinsk perspektiv Dödsfallsutredningar Mycket vanligt med

Läs mer

BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket

BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket Nya lagar behövs för vård av narkotilwmissbrukare, skriver riksdagsledamoten Blenda Littmarck i sin artikel. Sannolikt skulle även lagstiftningen mot narkotilwlangning

Läs mer

5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende

5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende 5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende Utredningens förslag: Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende ska genom regeländring möjliggöras som ett behandlingsalternativ i hela landet.

Läs mer

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.

Läs mer

Svensk drogdebatt från 1970 till nu. Daniel Törnqvist, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet

Svensk drogdebatt från 1970 till nu. Daniel Törnqvist, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet Svensk drogdebatt från 1970 till nu Daniel Törnqvist, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet 1 Törnqvist, D (2009). När man talar om knark - Drogdebatt i svensk dagspress 1970-1999. Umeå: Umeå

Läs mer

Dödsorsaker 2014 HS0301

Dödsorsaker 2014 HS0301 S/ST1 2015-08-24 1(8) Dödsorsaker 2014 HS0301 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och tillförlitlighet

Läs mer

Metadonregistret Registerbokslut sammanställning av vissa uppgifter

Metadonregistret Registerbokslut sammanställning av vissa uppgifter Metadonregistret Registerbokslut sammanställning av vissa uppgifter Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk

Läs mer

LINDALENS BEHANDLINGSHEM

LINDALENS BEHANDLINGSHEM LINDALENS BEHANDLINGSHEM -abstinensbehandling 0650-320 40 info@lindalen.com www.lindalen.com VÄLKOMMEN TILL ABSTINENSBEHANDLINGEN Intagnings- och motivationsavdelning Lindalen har sedan 1988 bedrivit abstinensbehandling

Läs mer

Svensk narkotikapolitik en narkotikapolitik baserad på mänskliga rättigheter och jämlik hälsa

Svensk narkotikapolitik en narkotikapolitik baserad på mänskliga rättigheter och jämlik hälsa Svensk narkotikapolitik en narkotikapolitik baserad på mänskliga rättigheter och jämlik hälsa Svensk narkotikapolitik en narkotikapolitik baserad på mänskliga rättigheter och jämlik hälsa Narkotikapolitiken

Läs mer

Hepatit B 2015. Statistik

Hepatit B 2015. Statistik Hepatit B 2015 Statistik Smittskyddsenheten, 2015-02-19, Eva Lundmark Trend och analys Under de senaste fem åren ses en ökning av antal fall i Sverige. I Östergötland minskade antalet hepatit B-anmälningar

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-13 Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på

Läs mer

Internationell jämförelse

Internationell jämförelse Diagram 26. En internationell jämförelse. ESPAD-undersökningen genomförd 2003 Andelen elever motsvarande åk.9 som någon gång provat narkotika Kunskapskällar n PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten)

Läs mer

Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar

Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar Dnr 4.3.1-2014-104307 2015-05-22 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala,

Läs mer

Diagnosmönster i förändring

Diagnosmönster i förändring 2007:3 Diagnosmönster i förändring nybeviljade förtidspensioner, sjukersättningar och aktivitetsersättningar 1971 2005 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Antalet nybeviljade förtidspensioner och sjuk- och aktivitetsersättningar

Läs mer

Narkotikastrafflagen (1968:64)

Narkotikastrafflagen (1968:64) Narkotikastrafflagen (1968:64) Högsta domstolen har i ett flertal domar med början från NJA 2011 s 357 ändrat praxis. Beträffande ecstasy och substanser i samma farlighetsklass har man fastslagit att dessa

Läs mer

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se 8 myter om cannabis Cannabisnätverket 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Vem kan man lita på i cannabisdebatten? Den typiske cannabisförsvararen n Övertygelse + konspirationstänkande n Förnekande

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

Sammanfattande kommentarer

Sammanfattande kommentarer Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Iäkemedelsasslsterad behandling vid opiatberoende;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Iäkemedelsasslsterad behandling vid opiatberoende; Bilaga Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Iäkemedelsasslsterad behandling vid opiatberoende; Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 2 1, 3 1 och 4 2 förordningen (1985:796) med

Läs mer

Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa

Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Guttormsson CAN 08 412 4619 ulf.guttormsson@can.se Cannabiskonferens i Östergötland, Linköping, 26 Januari 2011 www.can.se Vad är CAN? Idéburen, paraplyorganisation,

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter. Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter. Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem

UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem Kvalitetsutveckling av missbruksvården i Sverige UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem IKMDOK Ett samarbete mellan IKM, Linnéuniversitet och Journal

Läs mer

www.lio.se Narkotikakartläggning Östergötland 2009

www.lio.se Narkotikakartläggning Östergötland 2009 www.lio.se Narkotikakartläggning Östergötland 29 Kartläggning av känt missbruk i Östergötland Under 29 genomfördes den tredje kartläggningen av det kända narkotikamissbruket i Östergötland genom ett samarbete

Läs mer

Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender

Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Kunskapskällar n Ove Lundgren Tel. 031-367 93 27 Göteborgs stads informationscentrum

Läs mer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad

Läs mer

Johnny Gustavsson Gävle kommun Sven Persson SLAN (Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor)

Johnny Gustavsson Gävle kommun Sven Persson SLAN (Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor) Lokal mobilisering i narkotikafrågan verkstad med intresserade kommuner Johnny Gustavsson Gävle kommun Sven Persson SLAN (Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor) Lokal mobilisering i narkotikafrågan

Läs mer

Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott

Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott Lena Lundholm leg psykolog, doktorand Rättsmedicin Uppsala universitet Kriminalvårdens FoU: Stockholmsgruppen Bakgrund Anabola effekter- muskeltillväxt

Läs mer

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit

Läs mer

SiS statistik år 2003

SiS statistik år 2003 Allmän SiS-rapport 2004:6 SiS statistik år 2003 Linda Knudsdotter Vanström Ann-Christine Palmgren Langlet Stina Björk ISSN 1404-2584 Förord Förord Statens institutionsstyrelses (SiS) uppdrag är att ge

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

CANs rapporteringssystem om droger (CRD)

CANs rapporteringssystem om droger (CRD) CAN Rapport 100 CANs rapporteringssystem om droger (CRD) Tendenser i Göteborg sommarhalvåret 2006 Erik Fender CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol,

Läs mer

Metadonprogrammet. Beroendekliniken. Akademiska sjukhuset Uppsala

Metadonprogrammet. Beroendekliniken. Akademiska sjukhuset Uppsala Metadonprogrammet Beroendekliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Inledning Heroinberoende drabbar miljoner individer och deras familjer i nästan alla delar av världen. Beroendet medför både omfattande sjuklighet

Läs mer

Cannabis. fakta & missuppfattningar. 14 april 2011 Pelle Olsson www.pelleolsson.se

Cannabis. fakta & missuppfattningar. 14 april 2011 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Cannabis fakta & missuppfattningar Linköping 14 april 2011 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Cannabis sativa Hasch Marijuana THC Viktiga källork World Drug Report unodc.org ECNN emcdda.europa.eu Skador av

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

Folkhälsan i Sverige 2016. Årlig rapportering

Folkhälsan i Sverige 2016. Årlig rapportering Folkhälsan i Sverige 216 Årlig rapportering Folkhälsan i Sverige 216 Årlig rapportering Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice, e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se.

Läs mer

Cannabis i Europa & Sverige

Cannabis i Europa & Sverige Cannabis i Europa & Sverige Siri Nyström CAN 08 412 46 24 siri.nystrom@can.se Cannabiskonferens, Linköping 14 april, 2011 Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning Intresseorganisation, med

Läs mer

Arbetsmarknads- och socialnämnden

Arbetsmarknads- och socialnämnden sid 1 (6) Arbetsmarknads- och socialnämnden Budgetuppföljning med helårsprognos 2013 Prognos driftbudget Budgetbelopp anges inklusive eventuella tilläggsanslag Belopp i tkr Budget Prognos Avvikelse Nettokostnad

Läs mer

Forskning om beha. Forskning om heroinbehandling

Forskning om beha. Forskning om heroinbehandling Forskning om beha Det danska beslutet om heroinbehandling föregicks av en systematisk litteraturgenomgång av relevant forskning. Slutsatsen blev att det finns evidens för behandling med heroin framför

Läs mer

Behandling av opiatmissbrukare i Sverige med Subutex 2000-2005 -en studie av ändrad behandlingspolicy?

Behandling av opiatmissbrukare i Sverige med Subutex 2000-2005 -en studie av ändrad behandlingspolicy? SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms universitet Behandling av opiatmissbrukare i Sverige med Subutex 2000-2005 -en studie av ändrad behandlingspolicy? Barbro Engdahl,

Läs mer

Förändring av livsstil hos personer med injektionsmissbruk för att minska spridningen av blodburna infektioner

Förändring av livsstil hos personer med injektionsmissbruk för att minska spridningen av blodburna infektioner Förändring av livsstil hos personer med injektionsmissbruk för att minska spridningen av blodburna infektioner Lillebil Nordén Med.dr., Beteendevetare, Karolinska Institutet, Beroendecentrum Stockholm

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Inledning Sammanfattning

Inledning Sammanfattning Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium HÄRJEDALENS KOMMUN Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan handlingsplan för Härjedalens för grundskolor och gymnasium Barn, Utbildning och Fritid Drogpolicy och handlingsplan för Härjedalens kommuns

Läs mer

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program

Läs mer

8 myter om cannabis. Föreläsning om fakta och debatt kring hasch och marijuana. Pelle Olsson www.pelleolsson.se

8 myter om cannabis. Föreläsning om fakta och debatt kring hasch och marijuana. Pelle Olsson www.pelleolsson.se 8 myter om cannabis Föreläsning om fakta och debatt kring hasch och marijuana Pelle Olsson www.pelleolsson.se Cannabisvännernas debattmetoder Massiv aktivitet på nätet Övertygelse + konspirationstänkande

Läs mer

ISSN 1609-6207 ÅRSRAPPORT SITUATIONEN PÅ NARKOTIKAOMRÅDET I EUROPA

ISSN 1609-6207 ÅRSRAPPORT SITUATIONEN PÅ NARKOTIKAOMRÅDET I EUROPA ISSN 1609-6207 ÅRSRAPPORT 2005 SITUATIONEN PÅ NARKOTIKAOMRÅDET I EUROPA SV ÅRSRAPPORT 2005 SITUATIONEN PÅ NARKOTIKAOMRÅDET I EUROPA Rättsligt meddelande Denna publikation från Europeiska centrumet för

Läs mer

Läkemedel beroende rehabilitering

Läkemedel beroende rehabilitering Läkemedel beroende rehabilitering Narkotikaförteckningar Alla narkotikaklassade ämnen i Sverige indelas i fem olika förteckningar, vilka regleras genom Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) om

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan

Läs mer

1. Vad är en förgiftning? Rättstoxikologi. Hur många dör? Cyanid. 2. Naturen

1. Vad är en förgiftning? Rättstoxikologi. Hur många dör? Cyanid. 2. Naturen Rättstoxikologi 1. Inledning 2. Naturen 3. Alkohol 4. Narkotika 5. Partydroger 6. Läkemedel 1. Vad är en förgiftning? Olika mekanismer: - hjärnstammen (andning o cirkulation) - hjärtat (rytmrubbning) -

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 Narkotika i Europa kort översikt Motvind? Medvind? Sidvind! ECAD kommande aktiviteter AB-möte Gbg / Financial Committee San Patrignano 5-7 sept Lissabon 10-12 okt

Läs mer

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning Håkan Leifman CAN Sverige mot narkotika, Landskrona 1-2 oktober 2015 Upplägg: Användningen i Sverige Cannabis Nätdroger Totalanvändning Fokus på unga men

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Missbruk och infektioner Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Infektioner Patientfall 20-årig kvinna Iv missbruk sedan 15 års ålder Insjuknar i samband med egenavgiftning med

Läs mer

Sammanfattning. Alkoholutvecklingen

Sammanfattning. Alkoholutvecklingen Det finns idag en mängd olika data som kan användas för att beskriva bruk och missbruk av alkohol, narkotika och andra droger. På flera områden ger dessa uppgifter en god uppfattning om drogproblemens

Läs mer

Fruktsamhet och mortalitet 2014

Fruktsamhet och mortalitet 2014 Demografisk rapport 2015:10 Fruktsamhet och mortalitet 2014 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden Befolkningsprognos 2015 2024/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta.

Delområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta. VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta. Globalt uppskattar

Läs mer

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra

Läs mer

Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2000. Femårsmedeltal. Liter

Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2000. Femårsmedeltal. Liter 1 Alkoholförsäljningen i liter alkohol 1% per invånare 1 år och däröver. 11-2. Femårsmedeltal. Liter 12 1 Sprit Öl Vin Totalt 4 2 11-171-7 11-191-9 191-1911-1 1921-2 1931-3 1941-4 191-191- 1971-7 191-1991-9

Läs mer

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien:

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien: Opiumrökande dam, Carlo Sarra (ca 1890) Vad är en drog? Nationalencyklopdien: substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Vissa droger är lagliga:

Läs mer

niklas.karlsson@smi.se

niklas.karlsson@smi.se Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar Övergripande målsättning, bl.a., Antalet nyupptäckta fall av hivinfektion (i Sverige) ska halveras till 2016 7 preventionsgrupper Personer

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender

Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Kunskapskällar n Ove Lundgren Tel. 031-367 93 27 Göteborgs stads informationscentrum

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Barn och ungdomars skador i Västernorrland

Barn och ungdomars skador i Västernorrland Barn och ungdomars skador i Västernorrland Skador av olycksfall bland barn och ungdomar i åldern 7 till 17 år i Västernorrland år 1999-2006 2 Förord I Landstingets Folkhälsoplan En mer hälsofrämjande hälso-

Läs mer

Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet

Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Sid 1 (23) Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Könsfördelningen vid Umeå universitet är förhållandevis jämn 1. Trots en jämn könsfördelning råder det en kvinnlig

Läs mer

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....

Läs mer

NIO ÅR MED SUBUTEX. (Publicerat i Narkotikafrågan nr 1 2009)

NIO ÅR MED SUBUTEX. (Publicerat i Narkotikafrågan nr 1 2009) 1 NIO ÅR MED SUBUTEX (Publicerat i Narkotikafrågan nr 1 2009) Under 90-talets sista år introducerades Subutex i den svenska narkomanvården. Läkarkåren var entusiastisk, men knappast polisen. Så här är

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171

Läs mer