Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika"

Transkript

1 Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert

2 Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet narkotikarelaterade dödsfall har ökat kraftigt Vi är längre ifrån det narkotikafria samhället än någonsin tidigare Men Narkotikapolitiken är i stora delar oförändrad Starkt fokus på kontroll, straff och brottsbekämpning Relativt små resurser till prevention, vård och behandling Mycket få satsningar på skadebegränsande insatser

3

4 Syfte Det övergripande syftet med avhandlingen är att undersöka livsvillkor för personer som injicerar heroin respektive amfetamin, med särskilt fokus på överdoser, försörjningsstrategier och riskhantering. Avhandlingen berör också användarnas erfarenheter av och förhållningssätt till samhällets olika hjälpinsatser.

5 Vad vet vi om personer som injicerar narkotika? Ca personer med ett tungt/problematiskt narkotikamissbruk i Sverige, varav ca injicerar Ca % är kvinnor Heroin och amfetamin är de dominerande preparaten, men de flesta har ett blandmissbruk Övergången till att injicera innebär ofta en fördjupning av ett långvarigt missbruk, ett avgörande steg i missbrukskarriären Injicerande innebär särskilda risker och en kraftigt förhöjd sjuklighet och dödlighet (överdoser, infektioner, hepatit, hiv)

6 Personer som injicerar narkotika en heterogen grupp Varierande livsvillkor: Vissa socialt integrerade, andra starkt marginaliserade Vissa försörjer sig framförallt via kriminalitet eller prostitution, andra via arbete, bidrag eller andra legala inkomster Vissa har en mycket osäker boendesituation, andra ett ordnat boende Varierande syn på droganvändningen: Vissa beskriver framförallt positiva sidor av narkotikaanvändningen (tex självmedicinering) andra upplever framförallt svåra konsekvenser Vissa är starkt motiverade att sluta andra har inga planer på att sluta med narkotika Vissa upplever att de har kontroll över droganvändningen andra upplever kontrollförlust och ett starkt beroende

7 En grupp med stora behov av sociala och skadebegränsande insatser Vanliga önskemål om hjälp och stöd: Bättre tillgång till missbruksbehandling (LARO, behandlingshem, behandlingsalternativ för kvinnor) Bättre bemötande från sjukvård, polis och sociala myndigheter Bättre möjlighet till samtalsstöd och psykiatrisk behandling Hjälp med boende och sysselsättning Sprutbytet ses som en mycket viktig insats som borde vara tillgänglig i hela landet Överdospreventiva insatser saknas i stor utsträckning

8 Vissa skadebegränsande insatser har ett brett stöd i Sverige, andra inte Att personer som får sociala eller medicinska konsekvenser av sin narkotikaanvändning ska erbjudas olika hjälpinsatser är generellt accepterat: t ex hepatit C-behandling, gratis akuttandvård, nattlogi/boende, försörjningsstöd, arbetsträning Skadebegränsande insatser som har en tydligare inriktning mot en pågående narkotikaanvändning och som inte primärt syftar till narkotikafrihet, har däremot mött ett stort motstånd: t ex sprutbyten, utbildning om säkrare användning, substitutionsbehandling, heroinförskrivning, injektionsrum

9 Svensk narkotikapolitik i förändring? Ett vägskäl: Att behålla en starkt restriktiv narkotikapolitik med fokus på kontroll och behandling eller anpassa oss till trenden i Europa med ökade inslag av skadebegränsning? Tecken på förändring i Sverige: Utökning och liberalisering av underhållsbehandling Fler sprutbytesprogram Överdosprevention och naloxonprogram? Etableringen av bostad först modellen? Folkhälso- och sjukvårdsministern (Gabriel Wikström) har gjort vissa positiva uttalanden om skadebegränsande insatser

10 EMCDDA:s genomgång av EU:s politik: I majoriteten av ländernas strategier och handlingsplaner tas skadebegränsning upp som ett eget tema I flera länder utgör skadebegränsning ett av de övergripande målen för narkotikapolitiken I rapporten lyfts Sverige fram som ett land där det funnits ett starkt organiserat motstånd mot skadebegränsande insatser och i de svenska handlingsplaner som undersökts nämns inte skadebegränsning

11 Utvecklingen världen En tydlig generell trend mot mer skadebegränsning Långtgående insatser: Portugal, Spanien, Holland, Schweiz, Tyskland, Danmark, (Irland?) Starkt motstånd: USA (Inte alla delstater), Ryssland, Japan, Turkiet, (Sverige) Dubbelspår: Finland, Norge

12 Map 1.2: Global availability of opioid subst.therapy in the community and in prisons. Harm Reduction International (2014)

13 Map 1.1: Global availability of needle and syringe programs in the Map community 1.1: Global and availability in prisons. of Harm needle Reduction and syringe International programs (2014) in the community and in prisons. Harm Reduction International (2012)

14 Map 2.3.1: Availability of needle and syringe exchange programmes (NSP), opioid substitution therapy (OST) and drug consumption rooms (DCR). Harm reduction International (2014).

15 Argument för skadebegränsning En grundläggande mänsklig rättighet (till sin kropp) Många narkotikapreparat är inte farligare än alkohol och tobak En mer human politik (minskar lidande) Stöds av evidens och forskning (ej moralism) Minskade kontrollskador (t ex kriminalitet, prostitution, organiserad brottslighet, stigma, marginalisering) Straff får ingen att sluta, fel att straffa för en sjukdom Narkotikaproblemet kan inte utrotas men kan hanteras Kontrollen kostar för mycket pengar att administrera

16 Argument emot skadebegränsning sänder dubbla signaler till narkomanerna Skapar en mer tillåtande attityd till narkotikaanvändning Det skall vara svårt att knarka Fler börjar använda droger, färre slutar Samhället och anhöriga (inte minst barn) måste skyddas Hälsorelaterade mål prioriterats alltför starkt, vilket gått ut över mål som social integration och rehabilitering Syniskt att bara behandla symtom och störningar och inte tro på möjlighet till förändring Vissa insatser skapar störningar i grannskapet Läckage av metadon och buprenorfin leder till ökade dödstal

17 Överdosprevention - ett exempel på en viktig skadebegränsande insats Opioidöverdos är i flera europeiska länder en av de främsta dödsorsakerna bland unga (>6000 dödsfall per år i EU) Även icke dödliga överdoser kan leda till svåra konsekvenser Det sker över 500 narkotikarelaterade dödsfall i Sverige varje år Antalet överdosdödsfall ökar i Sverige medan de minskar i Europa totalt sett (Sverige har näst högst siffror i EU) Trots detta görs mycket lite i Sverige för att minska dödsfallen

18 Antalet narkotikarelaterade dödsfall Källa till grafik: Anna Fugelstad, Karolinska institutet

19 Överdosprojektet i Malmö Överdosproblematiken i Sverige uppmärksammades tidigt av brukare och forskare Ett stort politiskt ointresse för överdosprevention ( ideologi går före humanitet ) 2006 startar Överdosprojektet i Malmö. Ett forsknings- och preventionsprojekt med finansiering från Mobilisering mot narkotika En preventionsfilm, informationskort och två forskningsstudier

20 Varför sker överdoser och hur kan de motverkas? Överdoser sker både i form av olyckshändelser, medvetna risktaganden och självmord Individens livssituation snarare än okunskap om riskfaktorer är avgörande för överdosrisker Utbildning om riskfaktorer räcker inte Vi vill peka på behovet av insatser som tar sikte på att förbättra heroinanvändares många gånger dåliga psykiska hälsa, deras svåra livssituation och den bristfälliga tillgången till behandling eftersom dessa faktorer ökar risken för överdoser

21 Heroinanvändare som resurs i överdosprevention? Flertalet heroinanvändare har bevittnat någon annans överdos Med rätt agerande är det möjligt att rädda liv Rädsla för kontakt med polis och okunskap om livräddning är centrala hinder för ett bra ingripanden Viktigt att öka brukares kunskaper om hur man upptäcker en överdos och om hur man bör agera Viktigt att öka brukares förutsättningar att agera rätt: - Utbildning i HLR - Dela ut naloxon och utbilda i användning - Förändra polisens rutiner vid överdoslarm

22 Möjliga insatser för att minska antalet överdosdödsfall Minska antalet inträffade överdoser: Kontroll och prevention: minska tillgång och efterfråga Lättillgänglig underhållsbehandling, få utskrivningar Förbättra brukares livssituation och psykiska hälsa Utbildning om riskfaktorer för överdoser Förhindra att de överdoser som sker leder till dödsfall: Utbildning om rätt agerande vid överdoser Utdelning av naloxon till heroinanvändare Förändra polisens agerande vid överdoslarm Lagändringar (t ex good samaritan laws ) Injektionsrum

23 Summering Narkotikaproblematiken ökar samtidigt som satsningar på prevention, vård, behandling minskar Personer som injicerar narkotika är en särskilt utsatt grupp Traditionellt ett starkt motstånd mot skadebegränsning men en viss rörelse mot fler skadebegränsande insatser Alla skadebegränsande insatser är inte självklara: svåra avvägningar etiska, juridiska, politiska, ekonomiska Det är möjligt att kombinera en restriktiv narkotikapolitik med skadebegränsande insatser

24 Ett pågående forskningsprojekt Vänder sig till föräldrar till vuxna barn (från 18 år) med narkotikaproblem Fokus på föräldrarnas livssituation, utsatthet och hjälpbehov Webbenkät på projektets hemsida:

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-13 Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på

Läs mer

Akuta narkotikarelaterade dödsfall

Akuta narkotikarelaterade dödsfall Akuta narkotikarelaterade dödsfall Rapport till Folkhälsoinstitutet 2011 Anna Fugelstad Karolinska Institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap anna.fugelstad@ki.se 2 Akuta narkotikadödsfall 1994

Läs mer

En medikalisering av ett biologiskt, socialt och psykologiskt problem Utvecklingen av svensk missbruksvård

En medikalisering av ett biologiskt, socialt och psykologiskt problem Utvecklingen av svensk missbruksvård En medikalisering av ett biologiskt, socialt och psykologiskt problem Utvecklingen av svensk missbruksvård Man kan urskilja tre narkotikapolitiska huvudlinjer 2 En restriktiv linje En skadereduktions linje

Läs mer

Svensk drogdebatt från 1970 till nu. Daniel Törnqvist, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet

Svensk drogdebatt från 1970 till nu. Daniel Törnqvist, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet Svensk drogdebatt från 1970 till nu Daniel Törnqvist, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet 1 Törnqvist, D (2009). När man talar om knark - Drogdebatt i svensk dagspress 1970-1999. Umeå: Umeå

Läs mer

Svensk narkotikapolitik en narkotikapolitik baserad på mänskliga rättigheter och jämlik hälsa

Svensk narkotikapolitik en narkotikapolitik baserad på mänskliga rättigheter och jämlik hälsa Svensk narkotikapolitik en narkotikapolitik baserad på mänskliga rättigheter och jämlik hälsa Svensk narkotikapolitik en narkotikapolitik baserad på mänskliga rättigheter och jämlik hälsa Narkotikapolitiken

Läs mer

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007 Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 METOD 4 RESULTAT

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner

Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Diskussion: Kan man lita på jämförelser mellan länder? Vilka krav ställs på det underlag som som rapporterars?

Diskussion: Kan man lita på jämförelser mellan länder? Vilka krav ställs på det underlag som som rapporterars? Narkotikadödlighet Diskussion: Kan man lita på jämförelser mellan länder? Vilka krav ställs på det underlag som som rapporterars? Joakim Strandberg, expert drogrelaterad dödlighet & samordnare EMCDDA Narkotikarelaterad

Läs mer

5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende

5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende 5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende Utredningens förslag: Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende ska genom regeländring möjliggöras som ett behandlingsalternativ i hela landet.

Läs mer

BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket

BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket Nya lagar behövs för vård av narkotilwmissbrukare, skriver riksdagsledamoten Blenda Littmarck i sin artikel. Sannolikt skulle även lagstiftningen mot narkotilwlangning

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:8 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:54 av Brit Rundberg (v) om bevakningssystem till grund för prevention gentemot narkotikamissbruk Föredragande landstingsråd: Stig

Läs mer

Stor ökning av narkotikarelaterade dödsfall. Anna Fugelstad Ph D Karolinska Institutet

Stor ökning av narkotikarelaterade dödsfall. Anna Fugelstad Ph D Karolinska Institutet Stor ökning av narkotikarelaterade dödsfall Anna Fugelstad Ph D Karolinska Institutet 800 Årligt antal narkotikarelaterade dödsfall enligt Dödsorsaksregistret 700 600 500 400 300 200 100 0 1997 1998 1999

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2010

Narkotikakartläggning för 2010 KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter

Läs mer

niklas.karlsson@smi.se

niklas.karlsson@smi.se Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar Övergripande målsättning, bl.a., Antalet nyupptäckta fall av hivinfektion (i Sverige) ska halveras till 2016 7 preventionsgrupper Personer

Läs mer

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.

Läs mer

Strömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger

Strömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger Strömbackaskolan läsåret 2015-2016 Handlingsplan mot droger! Piteå maj 2015, Piteå kommun Strömbackaskolan. Handlingsplan mot droger I detta dokument avses med ordet drog, alkohol, narkotika, icke medicinsk

Läs mer

UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem

UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem Kvalitetsutveckling av missbruksvården i Sverige UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem IKMDOK Ett samarbete mellan IKM, Linnéuniversitet och Journal

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Om drogrelaterade skador

Om drogrelaterade skador Den internationella legaliseringsdebatten Om drogrelaterade skador Att narkotikan hittills har varit illegal beror till stor del på att psykoaktiva substanser är potentiellt skadliga. Att väcka frågan

Läs mer

C9 Kommittémotion. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det ska

C9 Kommittémotion. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2963 av Anders W Jonsson m.fl. (C) Beroendevård Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur ansvaret

Läs mer

Drogpolicy vid Norrtelje teknik-och naturbruksgymnasium läsåret 2014-2015

Drogpolicy vid Norrtelje teknik-och naturbruksgymnasium läsåret 2014-2015 Drogpolicy vid Norrtelje teknik-och naturbruksgymnasium läsåret 2014-2015 Inledning Det kan vara svårt att upptäcka att någon har eller håller på att utveckla ett missbruk. Signalerna kan blandas ihop

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014

Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014 VERKSAMHETSPLAN 131111 KS-2013/1130.173 1 (7) HANDLÄGGARE Linda Lindblom 08-535 302 86, 0708-790 588 linda.lindblom@huddinge.se Huddinge brottsförebyggande råd Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande

Läs mer

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008. TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för

Läs mer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad

Läs mer

Rapport. EULAC konferens 14 16 november 2011. Chiclayo, Peru

Rapport. EULAC konferens 14 16 november 2011. Chiclayo, Peru Rapport EULAC konferens 14 16 november 2011 Chiclayo, Peru Rapport från EULAC-konferensen i Lambayeque, Peru 14/11-16/11, 2011 Bakgrund Göteborgs stad fick 2007 en förfrågan om deltagande i styrgruppen

Läs mer

Dödsfall relaterade till metadon och buprenorfin. Lisa Andersson, doktorand i socialt arbete

Dödsfall relaterade till metadon och buprenorfin. Lisa Andersson, doktorand i socialt arbete Dödsfall relaterade till metadon och buprenorfin Lisa Andersson, doktorand i socialt arbete Dödsorsaker i Sverige 2014 Totalt 89 062 dödsfall i Sverige 2014 Främsta dödsorsaker är hjärt- och kärlsjukdomar

Läs mer

Naloxon nässpray - överdosprevention

Naloxon nässpray - överdosprevention Naloxon nässpray - överdosprevention Martin Kåberg Specialistläkare Infektion, Överläkare Psykiatri/beroende Medicinskt ansvarig Sprututbytet i Stockholm Karolinska Universitetssjukhuset/Capio Maria Elin

Läs mer

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 Narkotika i Europa kort översikt Motvind? Medvind? Sidvind! ECAD kommande aktiviteter AB-möte Gbg / Financial Committee San Patrignano 5-7 sept Lissabon 10-12 okt

Läs mer

Utanförskap eller prevention?

Utanförskap eller prevention? Utanförskap eller prevention? - en socioekonomisk beräkning av kostnaderna för utanförskap och prevention i Sotenäs En rapport framtagen av Maria Hassing Karlander i samarbete med Annika Westlund och Susanne

Läs mer

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005.

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005. 1 Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 1% per invånare 15 år och däröver. 1861-25. Liter 12 9 Totalt Öl (totalt) Sprit Vin 6 3 1861 1871 1881 1891 191 1911 1921 1931 1941 1951 1961 1971 1981

Läs mer

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.

Läs mer

Donnergymnasiets ANTD-plan

Donnergymnasiets ANTD-plan Donnergymnasiets ANTD-plan ANTDPLAN VID MISSTÄNKT DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK ANTD=Alkohol, narkotika, tobak och doping Donnergymnasiets vision Vår vision med det drogförebyggande arbetet är att

Läs mer

Torkel Richert HUMANITET MÅSTE GÅ FÖRE IDEOLOGI: OM ÖVERDOSPROJEKTET I MALMÖ

Torkel Richert HUMANITET MÅSTE GÅ FÖRE IDEOLOGI: OM ÖVERDOSPROJEKTET I MALMÖ Torkel Richert HUMANITET MÅSTE GÅ FÖRE IDEOLOGI: OM ÖVERDOSPROJEKTET I MALMÖ År 2005 blev jag tillfrågad av Bengt Svensson om jag ville delta i ett forsknings- och preventionsprojekt med syftet att minska

Läs mer

Inbjudan att tillsammans med Stockholms läns landsting delta i försöksverksamhet med sprutbyte remiss från kommunstyrelsen

Inbjudan att tillsammans med Stockholms läns landsting delta i försöksverksamhet med sprutbyte remiss från kommunstyrelsen NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTAVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.5.1.-612/2011 SID 1 (7) 2011-02-04 Handläggare: Karin Aronsson Telefon: 508 09 395 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Inbjudan

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning

Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Lokal överenskommelse mellan Skara kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten 2015-10-27 I den här kartläggningen

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(12) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, programsekreterare 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Förslag angående sprututbytesverksamheten för narkotikamissbrukare Remiss från Socialdepartementet Remisstid 18 juni 2003

Förslag angående sprututbytesverksamheten för narkotikamissbrukare Remiss från Socialdepartementet Remisstid 18 juni 2003 Bilaga 13:22 till kommunstyrelsens protokoll den 18 juni 2003, 23 PM 2003 RVII (Dnr 325-1256/2003) Förslag angående sprututbytesverksamheten för narkotikamissbrukare Remiss från Socialdepartementet Remisstid

Läs mer

Boende Integration/ Mini-Maria Göteborg

Boende Integration/ Mini-Maria Göteborg Boende Integration/ Mini-Maria Göteborg Mattias Borg Tidigare: Samordnare Mini-Maria Nu: Gruppchef Integration ensamkommande Prata om: Mini-Maria insatser, drogval m.m. Tendenser över tid. Fokus cannabis

Läs mer

ISSN 1609-6207 ÅRSRAPPORT SITUATIONEN PÅ NARKOTIKAOMRÅDET I EUROPA

ISSN 1609-6207 ÅRSRAPPORT SITUATIONEN PÅ NARKOTIKAOMRÅDET I EUROPA ISSN 1609-6207 ÅRSRAPPORT 2005 SITUATIONEN PÅ NARKOTIKAOMRÅDET I EUROPA SV ÅRSRAPPORT 2005 SITUATIONEN PÅ NARKOTIKAOMRÅDET I EUROPA Rättsligt meddelande Denna publikation från Europeiska centrumet för

Läs mer

LINDALENS BEHANDLINGSHEM

LINDALENS BEHANDLINGSHEM LINDALENS BEHANDLINGSHEM -abstinensbehandling 0650-320 40 info@lindalen.com www.lindalen.com VÄLKOMMEN TILL ABSTINENSBEHANDLINGEN Intagnings- och motivationsavdelning Lindalen har sedan 1988 bedrivit abstinensbehandling

Läs mer

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN 1 DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 5 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 DROGPOLITIK... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Nationella handlingsplaner... 3 1.3 Lokala styrdokument...

Läs mer

Sprutbyte i Stockholm -en preventiv verksamhet för personer i aktivt injektionsmissbruk

Sprutbyte i Stockholm -en preventiv verksamhet för personer i aktivt injektionsmissbruk Sprutbyte i Stockholm -en preventiv verksamhet för personer i aktivt injektionsmissbruk Martin Kåberg Infektionsläkare Projektansvarig för sprutbytet i Stockholm Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016 Folkhälsoplan för Partille 2015 2016 Innehåll Del 1 3 Folkhälsa 3 Uppgift 3 Folkhälsoarbete 3 Mål och fokusområden 4 Övergripande mål 4 Inriktningsmål livscykelperspektiv 4 Fokusområden 4 Del 2 Handlingsplan

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2015

Verksamhetsplan 2014-2015 Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt

Läs mer

Ärendet Beskrivning av behandlingsmodellen halvvägshus (hvh) Ärendeberedning Bakgrund

Ärendet Beskrivning av behandlingsmodellen halvvägshus (hvh) Ärendeberedning Bakgrund SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2015-11-04 Diarienummer SCN-2015-0097 Socialnämnden Halvvägshus för personer med missbruksproblematik (ärendet överfört från NHO-2014-0250) Förslag

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Alkohol- och drogpolitiskt program Antaget av Kommunfullmäktige 2007-10-11, 178 Folkhälsorådet Skrivelse 1 (5) 2007-05-14 Lis palm 0526-19121 Dnr: lis.palm@stromstad.se

Läs mer

Alkohol och Drogmissbruk

Alkohol och Drogmissbruk Alkohol och Drogmissbruk Handlingsprogram För anställda och förtroendevalda Antaget av KF 110 981026 Redaktionella ändringar 20091120 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1. Mål 3 2. Syfte med handlingsprogrammet

Läs mer

EUROPEISK NARKOTIKARAPPORT 2015 20 ÅRS KARTLÄGGNING EMCDDA utforskar ny dynamik och nya dimensioner av Europas narkotikaproblem

EUROPEISK NARKOTIKARAPPORT 2015 20 ÅRS KARTLÄGGNING EMCDDA utforskar ny dynamik och nya dimensioner av Europas narkotikaproblem EUROPEISK NARKOTIKARAPPORT 2015 20 ÅRS KARTLÄGGNING EMCDDA utforskar ny dynamik och nya dimensioner av Europas narkotikaproblem (4 juni 2015, LISSABON FÅR PUBLICERAS tidigast 10.00 Lissabontid) Den förändrade

Läs mer

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet BAKGRUND Vad vet vi sedan tidigare? Stöd i föräldraskapet Riskfaktorer Minska riskfaktorerna Bristande

Läs mer

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen Förebygg.nu Göteborg 11 November 2015 Maria Renström Department of Mental Health and Substance Abuse Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen 1 CND side event

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

Narkotikadödligheten i Sverige. Anna Fugelstad Med dr Karolinska Institutet

Narkotikadödligheten i Sverige. Anna Fugelstad Med dr Karolinska Institutet Narkotikadödligheten i Sverige Anna Fugelstad Med dr Karolinska Institutet 800 Årligt antal narkotikarelaterade dödsfall enligt Dödsorsaksregistret 700 600 500 400 300 200 100 0 1997 1998 1999 2000 2001

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län.

Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län. Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län. Rapport 2008-05-09 Åsa Hemgren Rose-Marie Nordeström Sammanfattning På uppdrag av landstinget

Läs mer

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012 1 213-9-12 Kartläggning av narkotika i Norrköping för 212 SOCIALKONTORET, BEROENDEKLINIKEN OCH FRIVÅRDEN, NORRKÖPING SAMMANSTÄLLD AV BRITT BIRKNERT SOCIALKONTORET 213-9-1 2 Kartläggning av narkotika i

Läs mer

Öresundsregionen - ett narkotikapolitiskt tvärdrag

Öresundsregionen - ett narkotikapolitiskt tvärdrag 5 Öresundsregionen - ett narkotikapolitiskt tvärdrag Fredrik Nilsson professor i etnologi Lunds universitet Bengt Svensson professor i socialt arbete Malmö högskola När internationella bedömare vänder

Läs mer

Avtal om samverkan mellan Uddevalla kommun och Polisområde Fyrbodal

Avtal om samverkan mellan Uddevalla kommun och Polisområde Fyrbodal Polisen Fyrbodal 20140924 Avtal om samverkan mellan Uddevalla kommun och Polisområde Fyrbodal Handlingsplan Detta dokument innehåller Uddevalla kommuns och Polisområde Fyrbodals gemensamma handlingsplan.

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET SURAHAMMARS VISION BARN OCH UNGDOMSTIDEN 0-18 ÅR SKALL VARA FRI FRÅN ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2007-2010 SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN

Läs mer

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 1. Bakgrund Hälsa Mera och Riksorganisationen Give it forward Denna verksamhetsplan gäller för Give it forwards nationella råd Hälsa Mera, som

Läs mer

Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012. Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54. - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012

Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012. Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54. - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012 Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012 - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012 Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54 2 STADs rapportserie, 2013 Rapport nummer 54 ISSN: 1654-7497

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(15) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, programsekreterare 11-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning

Läs mer

NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem

NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem 1. Mål och succékriterier 1.1 Bakgrund och nuläge Samhället har en skyldighet att gripa in när barn och unga utsätts för omsorgsbrister i sin hemmiljö. Det gäller

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Cannabisanvändningen I Sverige och övriga Europa

Cannabisanvändningen I Sverige och övriga Europa Cannabisanvändningen I Sverige och övriga Europa Ulf Guttormsson CAN Konferens om cannabis; risker och åtgärder Huddinge, 10 mars, 2016 Nationella cannabisnätverket Upplägg Tillgänglighet/utbud/marknad

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program

Läs mer

Nothing about us without

Nothing about us without Nothing about us without Att leva inte dö- i Norden Att komma med en lösning; hur att få ner de höga dödstalen kanske inte är så komplicerat och svårt? Om man utgår ifrån faktorer som förlänger människors

Läs mer

En dansk motståndsman

En dansk motståndsman En dansk motståndsman NAT:s redaktör sitter på en engelsk pub nära Hovedbangården i Köpenhamn med några frågor på ett block. Mitt emot sitter Jørgen Jepsen, en av dem, de inte alltför många, som tillfört

Läs mer

BenEx Flex Benefits for Expatriates

BenEx Flex Benefits for Expatriates Försäkring för utlandsanställda Januari 2016 Trygghet i utlandet Jamil, SPP BenEx Flex Benefits for Expatriates Information till arbetsgivare Trygghet för dig som är anställd utomlands Benefits for Expatriates

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Inventering (Husesyn) rörande situationen för de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade och deras anhöriga i respektive kommun.

Läs mer

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande

Läs mer

Regionpolitik för barn och ungdomar

Regionpolitik för barn och ungdomar 2006-09-11 Regionpolitik för barn och ungdomar Rapport från Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen www.socialdemokraterna.se/vastsverige Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i Sverige

Läs mer

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5

Läs mer

Forskningsläget rörande sprututbyte. Nils Stenström

Forskningsläget rörande sprututbyte. Nils Stenström Forskningsläget rörande sprututbyte Nils Stenström nils.stenstrom@socialstyrelsen.se 1 Bakgrund Sprutbyte intoducerades i mitten på 1980- talet för att motverka hiv Sverige tidigt med försöksverksamhet

Läs mer

Verksamhetsrapport 2002

Verksamhetsrapport 2002 Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens

Läs mer

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Uppsala 16 september 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Varför ska vi samverka? Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Stöd till riktade insatser

Läs mer

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter AIRI PARTANEN Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter Buprenorfin används i substitutionsbehandling av starkt opiatberoende patienter. Preparatet säljs emellertid också

Läs mer

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte

Läs mer

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen- Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Innehåll Inledning... 5 Att vara anhörig till en person med missbruksproblematik...10 Begreppet medberoende...18

Läs mer

Rapport från studieresa till San Francisco Maj 2007

Rapport från studieresa till San Francisco Maj 2007 Rapport från studieresa till San Francisco Maj 2007 Birgitta Petrell Kari Kainulainen Rapport från studieresa till San Francisco Maj 2007 Syftet med studieresan var att titta på annan missbruksvård än

Läs mer

Ny dom kan ändra synen på människohandel

Ny dom kan ändra synen på människohandel Ny dom kan ändra synen på människohandel Publicerad 2016-03-01 Par dömt till fängelse. En man och en kvinna har dömts för människohandel med en prostituerad trots att offret vare sig varit inlåst eller

Läs mer

LARO-mottagningen Kristianstad

LARO-mottagningen Kristianstad Patientinformation LARO-mottagningen Kristianstad LäkemedelsAssisterad Rehabilitering vid Opiatberoende Innehållsförteckning Kontakta LARO-mottagningen 3 Socialstyrelsens föreskrifter och intresseanmälan

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07 Statistisk analys Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 07 torbjorn.lindqvist@hsv.se www.hsv.se 2008-02-26 2008/2 Allt fler utländska studenter i Sverige Enligt senast tillgängliga

Läs mer

Regeringens internationella narkotikasamarbete

Regeringens internationella narkotikasamarbete Regeringens internationella narkotikasamarbete Lina Pastorek, Narkotikafrågorna samordnas av ANDT-strategin, Gabriel Wikström Missbruks- och behandlingsfrågor, Åsa Regnér Berör hela Regeringskansliet men

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott Preliminär version efter stämmans beslut oktober 2007 Trygghet från våld och brott Nolltolerans mot brott Brott innebär en kränkning av människors

Läs mer

Hillerstorpsområdets handlingsplan mot ANT, Alkohol Narkotika Tobak

Hillerstorpsområdets handlingsplan mot ANT, Alkohol Narkotika Tobak Hillerstorpsområdets handlingsplan mot ANT, Alkohol Narkotika Tobak Mål Skolorna i Gnosjö kommun har enligt det alkohol- och drogpolitiska programmet som strävandemål att inga barn eller ungdomar under

Läs mer