Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008."

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för Beskrivning av ärendet I tio år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat missbruk av narkotika som flera olika myndigheter möter under ett år. Syftet är att få en samlad och gemensam bild av drogsituationen i kommunen. Kartläggningen är också ett kunskapsunderlag för politiker och personal i det fortsatta gemensamma arbetet med nolltolerans mot narkotika. Kartläggningen visar följande trender jämfört med 2007: Det totala antalet rapporterade användare/missbrukare var 918 personer vilket är 11 procent fler. Ökningen är relativt jämt fördelad mellan könen men inte när det gäller åldersgrupper. Det är män i åldersgruppen äldre än 25 år som har ökat mest och kvinnor i gruppen 19 år och yngre. Några förändringar i missbruksmönstret är att andelen injektionsmissbruk och användning av narkotika återkommande men inte dagligen (s.k. partydroger) har minskat. De som har använt narkotika dagligen eller dagligen i perioder och de som har provat någon gång har ökat. De droger som har ökat är cannabis (hasch) och illegalt subutex De droger som har minskat är opiater (främst heroin) och lugnande tabletter (bensodiazepiner) I jämförelse med övriga droger ligger kokainet på en lägre nivå men har ökat under de senaste åren. 366 barn lever med en eller två föräldrar eller har umgänge med minst en förälder som missbrukar. Britt Birknert Programansvarig Bilaga: Narkotikakartläggning för 2008 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Generalsgatan Internet Norrköping

2 KARTLÄGGNING 1(9) SN-124/2009 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig Narkotikakartläggning för 2008 Sammanfattning I tio år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat missbruk av narkotika som flera olika myndigheter möter under ett år. Totalt har rapportörerna vid socialkontoret, polismyndigheten, kriminalvården (frivården) och landstingets beroendeenhet lämnat uppgifter om 918 personer. Andelen män var 83 procent och totalt lämnades uppgifter om 91 personer fler än förra kartläggningen. Ökningen är relativt jämt fördelad mellan könen men inte när det gäller åldersgrupper. I åldersgruppen äldre än 25 år är det män som har ökat mest och i gruppen 19 år och yngre kvinnor. Fördelningen av typ av missbruk jämfört med förra kartläggningen 2007 visar på en viss förändring. Injektionsmissbrukets andel har minskat med 2, 5 procentenheter. De som använt narkotika dagligen eller dagligen i perioder har ökat med 5 procentenheter och de som använt narkotika någon gång har ökat med 2,9 procentenheter. Däremot har de som använt narkotika återkommande men inte dagligen minskat med 4,7 procentenheter. När det gäller injektionsmissbruk i förhållande till mäns och kvinnors förekomst i totala andelen är det ingen skillnad mellan könen. Utifrån samma utgångspunkt använder betydligt fler män narkotika dagligen, medan fler kvinnor har prövat någon gång under året och använt narkotika återkommande men inte dagligen. Att narkotika är illegalt i Sverige gör att det är svårt att få en rättvis bild av missbruket samt tillgänglighet och tillgång. Förändringen i användandet av olika preparat följer i stort tillgången. Enligt polisen är kokain, hasch och bensodiazepiner preparat som tillgången ökade för medan tillgången på heroin har varit låg. De vanligaste drogerna är fortfarande hasch och marijuana (cannabis), amfetamin och lugnande tabletter (bensodiazepiner) av olika slag. Användningen av hasch har ökat under de senaste två åren medan användandet av amfetamin i stort sett legat på samma nivå. Missbruket av lugnande tabletter har däremot minskat jämfört med Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Generalsgatan Internet Norrköping

3 KARTLÄGGNING 2(9) Andelen personer som använt illegalt subutex har mer än fördubblats sedan Användningen av opiater däremot (främst heroin) har minskat kraftigt sedan år 2000, från knappt trehundra till drygt ett femtiotal. Det finns en oro för ungdomar som använder s k internetdroger av olika slag utan kunskaper om hur de påverkar deras hälsa. Totalt lever minst 366 barn antingen med en förälder som missbrukar eller berörs genom umgänge med förälder som missbrukar. Bakgrund I tio år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat missbruk av narkotika som flera olika myndigheter möter under ett år. Kartläggningen är en del i ett gemensamt långsiktigt arbete mot narkotika. Den ger tillsammans med den årliga drogvaneundersökningen en bild av trender och utveckling av droganvändandet i kommunen. Tillsammans är de verktyg i kommunens gemensamma arbete med nolltolerans mot narkotika. Syfte Syftet är att få en samlad och gemensam bild av drogsituationen i kommunen. Kartläggningen ska även fungera som kunskapsunderlag, dels för politiska beslut och prioriteringar, dels som en utgångspunkt för planering och fortsatt gemensamt arbete inom området. Den är även underlag vid framtagandet av handlingsplaner och strategier. Metod Kartläggningen består av uppgifter från rapportörer vid socialkontoret, polismyndigheten, kriminalvården (frivården) och landstingets beroendeenhet. Socialkontoret ansvarar för att sammanställa uppgifterna. De uppgifter som samlas in för varje person är initialer, kön, födelseår, typ av missbruk och preparat samt om de lever med eller har umgänge med barn. Kontroll för att undvika dubbelräkning har genomförts. I övrigt har kartläggningen följt samma struktur som tidigare år. Efter sammanställning av uppgifterna genomförs sedan träffar med de inblandade myndigheterna för att närmare analysera och tolka materialet. Avgränsning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Kartläggningen ger ett mått på antal personer i kommunen som uppgiftslämnarna säkert har kunskap om att de har använt narkotika under 2008 och är inte ett mått på det faktiska missbruket. Kartläggningen visar förändringarna i missbruksmönstret när det gäller användande av preparat och nya droger. Den visar inte den totala omfattningen av missbruket vilket innebär att ökning och minskning inte säger någonting om nivåer.

4 KARTLÄGGNING 3(9) Tolkningsproblem och kommentarer Att narkotika är illegalt gör att det är svårt att få en rättvis bild av missbruket samt tillgänglighet och tillgång. Socialkontoret får kännedom om personer som använder narkotika på flera sätt. Samarbetet med polisens gatulangningsgrupp, närpolisen (NÄPO) och i viss mån ordningspolisen är viktiga informationskällor. Misstankar om missbruk upptäcks även utifrån de anmälningar som kommer in från skolan, sjukvården, grannar, hyresvärdar med flera. Konsumtionen av narkotika kriminaliserades 1988 och 1993 skärptes påföljden för detta brott vilket ger polisen rättigheter att ta urin- och blodprov vid misstanke om eget bruk. Polisen rapporterar misstänkta narkotikabrott till socialkontoret och resultaten av tagna urin- och blodprover. Polisens insatser styr i hög grad utvecklingen av antalet anmälda narkotikabrott vilket innebär att den faktiska narkotika brottsligheten inte enbart kan tolkas utifrån anmälningsstatistiken, men statistiken kan användas som en indikator. Erfarenheter pekar på att vi under senare år fått en allt större grupp socialt etablerade brukare av narkotika som i många fall aldrig har någon kontakt med myndigheter och/eller sjukvård. Mycket talar ändå för att de redan etablerade vuxna missbrukarna med ett pågående missbruk är kända av polis, socialtjänst, frivård eller sjukvården. När det gäller ungdomar som använder/missbrukar droger sker upptäckten också genom socialkontorets samarbete med skolan, fritidsgårdar och föräldrar eller annan anhörig som tar kontakt. Då finns det gemensamma riktlinjer/rutiner för verksamheterna att arbeta efter. Barn och ungdomarna i riskzonen ska nås av riktade insatser i ännu högre utsträckning genom intensifierad samverkan mellan polisen och kommunen enligt avtal mellan parterna. Der ska också nås genom kommunens övriga egna insatser. Här ingår också satsningen på gruppverksamhet för barn som lever med föräldrar som missbrukar. Det finns även en strukturerad samverkan med den ideella sektorn. Norrköping är en av de städer (övriga är Uppsala,, Linköping och Stockholm) där stora cannabisnätverk (som säljer och smugglar) har kartlagts. Detta tillsammans med att priset har sjunkit de senaste åren innebär att narkotikan är mer tillgänglig. Vilket gör att det förmodligen inte är svårt att få tag på narkotika för den som så önskar. ( ) Det framgår även av drogvaneundersökningen som genomförs i skolorna i kommunen att många ungdomar känner någon som kan ge eller sälja narkotika till dem. Tillgängligheten är stor och ungdomar i de gäng där droger förekommer har ofta kontakt med äldre personer som är etablerade missbrukare som levererar droger.

5 KARTLÄGGNING 4(9) Enligt polisen är det kokain, hasch och bensodiazepiner preparat som tillgången har ökat för medan tillgången på heroin har varit låg. I tidigare redovisning av preparatanvändande i kommunen framgår att förändringen i användandet av olika preparat följer i stort tillgången. Ett exempel på detta är kokain som är på väg att lanseras på marknaden och där användandet har mer än fördubblats från 2003 då 18 personer rapporterades till 2008 när det var 47 personer. Forskningen visar att få om ens någon använder bara en drog. Förändringar i missbruksmönstret som vi också kan se i kartläggningen är att blandmissbruk är vanligt. I kartläggningen så är det drygt 25 procent som använt två eller flera droger. Cannabis är den överlägset populäraste narkotikan och ses inte som knark på samma sätt som amfetamin eller heroin. Rapportörer uttrycker en oro över att användning av cannabis (hasch och marijuana) inte ses som mer problematiskt än att använda alkohol både av ungdomar och äldre missbrukare. Beslagtagandet av droger har fördubblats de senaste 10 åren och det indikerar att tillgängligheten har ökat. Sjunkande priserna på gatan brukar också indikera att tillgängligheten har stigit. De senaste 15 åren har priserna halverats på narkotika. (SoRAD, centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, ww.sorad.su.se ) Med kunskaper om att tillgången och tillgängligheten på olika droger har ökat både på gatan och via Internet är kommunens satsningar på det gemensamma förebyggande arbetet mycket viktig. Det preventiva arbetet bedrivs utifrån målen i flera av fullmäktiges program och uttrycks i en årlig gemensam handlingsplan för det drogförebyggande arbetet. En fortsatt satsning mot narkotika på krogen har samordnats i kommunens ordinarie arbete och kommunen deltar i det nationella nätverk som bildats för att fortsätta satsningen Krogar mot Knark. Flera rapportörer uttrycker en stor oro för ungdomar som använder/missbrukar internetdroger av olika slag utan kunskaper om hur de påverkar deras hälsa. Ungdomar som vill ha tag på droger kan köpa både förbjudna och tillåtna droger via Internet. Narkotikahandel över Internet är något som har blivit vanligare och där avsändare ofta är svåra att spåra. Det kan vara allt från svampar och örtblandningar från växtriket till kemiska preparat och blandningar, och det kommer nya hela tiden. Här förs idag ojämn kamp för att få nya droger klassade som narkotika eller hälsofarlig vara för att försäljning och innehav ska bli olagligt. När det gäller narkotika så finns det olika sorters missbruk. Det delas ofta i upp i experimentellt eller problematiskt missbruk. Bland unga har missbruket från början ofta en experimentell karaktär och förstärks av en specifik social samvaro med gemensamma attityder. Den experimenterande användningen kan för många vara början på en karriär som går från någorlunda kontrollerat bruk till ett missbruk.

6 KARTLÄGGNING 5(9) Konsekvenser av narkotikamissbruket är att det leder till en ökning av brott och kostnader för kommunen i form av vård, behandling och ekonomiskt bistånd. För personen leder problematiskt missbruk ofta på sikt till att arbete och familj går förlorad. Det kan också innebära sjukdomar och att dö i förtid. Redovisning Totalt har uppgiftslämnarna rapporterat 918 personer som använt/missbrukat narkotika i någon form under Det är 91 personer fler än under 2007 då 827 personer rapporterades. Diagram 1- Totalt antal rapporterade, kön och åldersgrupper Totalt antal år och yngre år 25 år och äldre Total Totalt rapporterades 918 personer. 762 män (83 %) och 156 kvinnor (17 %). Ökningen är relativt jämt fördelad mellan könen men inte när det gäller åldersgrupper. Diagram 2 - Totalt antal rapporterade kvinnor och åldersgrupper Åldersgrupper kvinnor år och yngre år 25 år och äldre Total

7 KARTLÄGGNING 6(9) Diagram 3 - Totalt antal rapporterade män och åldersgrupper Åldersgrupper män år och yngre år 25 år och äldre Total Totalt rapporterades 41 fler kvinnor och 50 fler män jämfört med Kvinnor har ökat mest i åldersgruppen 19 år och yngre som ökade med 21 fler kvinnor I gruppen äldre än 25 år är det män som ökade mest med 30 fler. (se diagram 2 och 3) Typ av missbruk Diagram 4 Typ av missbruk Typ av missbruk Injicerat en/flera ggr - typ 1 Dagligen /dagligen i perioder-typ 2 Någon gång -typ 3 Återkommande ej dagl-typ Typ 1 injicerat narkotika en eller flera gånger under året. När det gäller injektionsmissbruk, intravenös eller långvarig/vanemässig användning av opiater, kokain och/eller amfetaminer, så var antalet rapporterade totalt 216 personer, vilket är i stort oförändrat antal jämfört med 2007.

8 KARTLÄGGNING 7(9) Det var 23 % kvinnor och 23 % män. 91 % av det totala antalet som injicerat narkotika någon gång under förra året var 25 år eller äldre. 20 personer var yngre än 25 år och 5 var 19 år och yngre. Typ 2 använt narkotika dagligen eller dagligen i perioder under året (ej injicerat) Här har det skett en viss ökning jämfört med Totalt har 385 personer rapporterats. Totalt är det 79 personer fler jämfört med 2007 som har rapporterats tillhöra den här gruppen. 48 ungdomar var 19 år och yngre en ökning med 12. Totalt 337 personer var i åldrarna 20 år och äldre och det är 65 fler rapporterade än förra kartläggningen. De motsvarar 87.5 % av gruppen totalt. Typ 3 använt narkotika någon gång under året Här har det skett en ökning jämfört med Totalt har 197 personer rapporterats. Totalt är det 44 personer fler jämfört med 2007 som har rapporterats tillhöra den här gruppen. 51 ungdomar var 19 år och yngre en ökning med 8. Totalt 146 personer var i åldrarna 20 år och äldre vilket är 74 % av gruppen totalt och det är 36 fler rapporterade än förra kartläggningen. Typ 4 använt narkotika återkommande under året men inte dagligen. Här har det skett en minskning jämfört med Totalt har 117 personer rapporterats vilket är 27 färre än förra året. 32 ungdomar var 19 år och yngre en ökning med 3. Totalt 85 personer var i åldrarna 20 år och äldre vilket är 73 % av gruppen totalt och det är 30 färre rapporterade än förra kartläggningen. Fördelningen av typ av missbruk har jämfört med kartläggningen 2007 förändrats något. Injektionsmissbrukets andel av totala antalet har minskat från 26,4 % 2007 till 24 % De som använt narkotika dagligen eller dagligen i perioder har ökat från 37 % till 42 %, de som använt någon gång har ökat från 18,5 % till 21,4 %. De som använt narkotika återkommande men inte dagligen har minskat från 17,4 % till 12;7 %. När det gäller injektionsmissbruk är det ingen skillnad mellan könen. Andelen är 23 % av både män och kvinnor i förhållande till förekomst i totala andelen. Utifrån samma utgångspunkt använder betydligt fler män narkotika dagligen 44,7 % och kvinnor 30 %. Fler kvinnor 31 % mot männens 19, 5 % har prövat narkotika någon gång under året. 16, 6 % av kvinnorna och 11,9 % av männen har använt narkotika återkommande men inte dagligen.

9 KARTLÄGGNING 8(9) Preparat Preparat totalt (en person kan ha använt flera droger) Amfetamin Benzo Cannabis Ecstacy Kokain Opiater Subutex De vanligaste drogerna är fortfarande hasch och marijuana (cannabis) som 577 personer använt, amfetamin 412 personer och lugnande tabletter (bensodiazepiner) 310 personer. Användningen av hasch och marijuana har ökat under de senaste åren medan användandet av amfetamin i stort sett legat på samma nivå de senaste två åren. Missbruket av bensodiazepiner (lugnande tabletter) har minskat med 60 färre rapporterade jämfört med Det är drygt 200 personer som använt illegalt subutex vilket innebär att missbruket har mer än fördubblats sedan 2006 Användningen av opiater däremot (främst heroin) har minskat kraftigt sedan år Det är 55 personer som använt heroin Att missbruket av heroin minskat beror sannolikt på mer än bristande tillgång. Det finns också ett samband mellan behandlingen i Beroendeenhetens läkemedelsassisterade program (LARO) vid beroende av heroin. Vid behandlingen har subutex ersatts fullt ut av subuxone. Det innebär att det är lättare att identifiera all användning av illegal subutex. När det gäller den vanligaste drogen hasch kan vi se en ökad användning bland ungdomar. Bland de yngre än 19 år var det drygt 80 % av de rapporterade som använt hasch. I gruppen unga vuxna upp till och med trettioårsåldern var det drygt 75 % av de rapporterade som använt hasch. Lever med eller har umgänge med barn Det är 79 personer som lever med barn (upp till 18 år) och 127 som har umgänge med barn. Totalt lever minst 366 barn antingen med en eller två föräldrar som missbrukar eller berörs genom umgänge med förälder som missbrukar. Definitioner och begrepp Definition droger Narkotika är läkemedel eller hälsofarliga ämnen med vanebildande egenskaper.

10 KARTLÄGGNING 9(9) Narkotika kan vara ämnen från växter och växtdelar, kemiska ämnen ur växtdelar, syntetiska kemikalier eller tabletter och injektions- lösningar av dessa utgångsmaterial. Läkemedelsverket ger ut en förteckning över narkotika klassade ämnen i landet. Med begreppet narkotikamissbruk menas all användning som inte är medicinsk, allt från bruk vid ett tillfälle till mer regelbunden eller daglig användning. Preparat Amfetamin; Centralstimulerande preparat, påverkar centrala nervsystemet, kemiskt framställt, gulaktiga kristaller. Amfetamin finns som tabletter, kapslar och kan ätas, sniffas eller injiceras. Benzodiazepiner; Läkemedel för behandling av sjukliga ångeststörningar och tillfälliga sömnstörningar. Cannabis; Hasch och marijuana utvinns av växten Cannabis Sativa, aktivt ämne THC vilket kan lagras i upp till 3 4 veckor. Cannabis röks, cannabisolja doseras i t ex tobak, cannabis kan även sväljas utblandad i mat och dryck. Ecstasy; MDMA, centralstimulerande. Effekten liknar amfetaminets men även det hallucinogena preparatet meskalin, tabletter, vitt pulver i kapslar. Kokain; Centralstimulerande, påverkar centrala nervsystemet, framställt av kokabuskens blad, fint, vitt, kristalliskt pulver. Kokain sniffas eller injiceras, kan appliceras direkt på slemhinnor. LSD; Hallucinogen, förvrider sinnesintryck och framkallar hallucinationer, syntetiskt, mikrotabletter, små läskpapper indränkta i upplöst LSD. Opiater; Morfin, heroin (vitt eller brunaktigt pulver som kan injiceras, rökas eller sniffas) kodein, intorkad mjölksaft som utvinns från opievallmons frökapslar. Av detta råopium kan sedan framställas morfin och ur morfinet, heroin och kodein. Opium är mörkbruna stycken eller pulver. Subutex; Läkemedel för substitutionsbehandling vid opiatberoende, kan bara förskrivas av läkare vid narkomanvårdsenhet. I kartläggningen är endast de personer med som använt Subutex utan läkares förskrivning. Andra preparat som rapporterats är Kat, GHB, svampar, sniffningsmedel, dopingpreparat och narkotikaklassade läkemedel. Nya droger som rapporterats är exempelvis Tramadol (narkotikaklassat), DMX, Fenazepam(narkotikaklassat sedan hösten 2008), Mefedron (kallat krabba på grund av lukten) och Spice i olika former (innehåller en syntetisk cannabinoid) och kommer att klassas som hälsofarlig vara.

Narkotikakartläggning för 2009

Narkotikakartläggning för 2009 KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2010

Narkotikakartläggning för 2010 KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter

Läs mer

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012 1 213-9-12 Kartläggning av narkotika i Norrköping för 212 SOCIALKONTORET, BEROENDEKLINIKEN OCH FRIVÅRDEN, NORRKÖPING SAMMANSTÄLLD AV BRITT BIRKNERT SOCIALKONTORET 213-9-1 2 Kartläggning av narkotika i

Läs mer

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007 Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 METOD 4 RESULTAT

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 mars 2012 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART RGA Ombud och offentlig försvarare: Advokat TE SAKEN Grovt narkotikabrott

Läs mer

Narkotikastrafflagen (1968:64)

Narkotikastrafflagen (1968:64) Narkotikastrafflagen (1968:64) Högsta domstolen har i ett flertal domar med början från NJA 2011 s 357 ändrat praxis. Beträffande ecstasy och substanser i samma farlighetsklass har man fastslagit att dessa

Läs mer

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien:

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien: Opiumrökande dam, Carlo Sarra (ca 1890) Vad är en drog? Nationalencyklopdien: substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Vissa droger är lagliga:

Läs mer

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium HÄRJEDALENS KOMMUN Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan handlingsplan för Härjedalens för grundskolor och gymnasium Barn, Utbildning och Fritid Drogpolicy och handlingsplan för Härjedalens kommuns

Läs mer

INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER

INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER Till dig som förälder. Detta är ett faktablad om cannabis, spice och nätdroger. CANNABIS Cannabis är ett samlingsnamn för marijuana, hasch och hascholja

Läs mer

LINDALENS BEHANDLINGSHEM

LINDALENS BEHANDLINGSHEM LINDALENS BEHANDLINGSHEM -abstinensbehandling 0650-320 40 info@lindalen.com www.lindalen.com VÄLKOMMEN TILL ABSTINENSBEHANDLINGEN Intagnings- och motivationsavdelning Lindalen har sedan 1988 bedrivit abstinensbehandling

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 83 Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Författare: Sammanfattning Ungdomars inställning till droger

Läs mer

03.12.2010 15:04 www.questback.com. Studenter och narkotika 2010 1

03.12.2010 15:04 www.questback.com. Studenter och narkotika 2010 1 Studenter och narkotika 2010 1 1. Kön Proc ent 100,0 % 1 Kvinna 2 Man 90,0 % 80,0 % 70,0 % 60,0 % 57,3 % 42,7 % 40,0 % 30,0 % 20,0 % 10,0 % 0,0 % 1 2 Aktuell 450 N Studenter och narkotika 2010 2 2. Vad

Läs mer

Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender

Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Kunskapskällar n Ove Lundgren Tel. 031-367 93 27 Göteborgs stads informationscentrum

Läs mer

Sammanfattande kommentarer

Sammanfattande kommentarer Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något

Läs mer

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning Håkan Leifman CAN Sverige mot narkotika, Landskrona 1-2 oktober 2015 Upplägg: Användningen i Sverige Cannabis Nätdroger Totalanvändning Fokus på unga men

Läs mer

Akuta narkotikarelaterade dödsfall

Akuta narkotikarelaterade dödsfall Akuta narkotikarelaterade dödsfall Rapport till Folkhälsoinstitutet 2011 Anna Fugelstad Karolinska Institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap anna.fugelstad@ki.se 2 Akuta narkotikadödsfall 1994

Läs mer

CANs rapporteringssystem om droger (CRD)

CANs rapporteringssystem om droger (CRD) CAN Rapport 100 CANs rapporteringssystem om droger (CRD) Tendenser i Göteborg sommarhalvåret 2006 Erik Fender CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol,

Läs mer

Förord. Stockholm i augusti 2003. Björn Hibell Direktör

Förord. Stockholm i augusti 2003. Björn Hibell Direktör Förord Under en lång rad av år har CAN samlat in data om förändringar i missbrukssituationen. Det har gjorts två gånger om året via rapportörer i ett 20-tal kommuner. I sin roll som ansvarig myndighet

Läs mer

Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN

Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN ANDT-Samordning Nätverksträff, Stockholm 21 maj 2014 Upplägg CAN:s cannabis-pm - Konsumtionsdata Fråga på! (Spice) (Utbudssidan) www.can.se

Läs mer

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

CANs rapporteringssystem om droger (CRD)

CANs rapporteringssystem om droger (CRD) CAN Rapport 111 CANs rapporteringssystem om droger (CRD) Tendenser vinterhalvåret 2007-2008 Erik Fender, Siri Nyström CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner

Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 16 år (född 1995) Resulterande svar

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 18 år (född 1993) Resulterande svar

Läs mer

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN 1 DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 5 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 DROGPOLITIK... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Nationella handlingsplaner... 3 1.3 Lokala styrdokument...

Läs mer

CANs rapporteringssystem om droger (CRD)

CANs rapporteringssystem om droger (CRD) CANs rapporteringssystem om droger (CRD) Tendenser sommarhalvåret 2006 Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 99 Stockholm, 2007 Förord Sedan 1985 har CAN samlat

Läs mer

Röker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat

Röker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat 10 9 8 7 6 5 4 Röker du? Flickor Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% Åk

Läs mer

Drogvaneundersökning vt 2012

Drogvaneundersökning vt 2012 Drogvaneundersökning vt 2012 DVE Åre 2012 Årskurs grupp Översikt Totalt antal svar 172 Filter Vilken klass går du i? är lika med Årskurs 2 på gymnasiet Resulterande svar 99 Gruppera efter fråga nej Är

Läs mer

CANs rapporteringssystem om droger (CRD)

CANs rapporteringssystem om droger (CRD) CAN Rapport 110 CANs rapporteringssystem om droger (CRD) Tendenser sommarhalvåret 2007 Åsa Irlander, Erik Fender CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol,

Läs mer

Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender

Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Kunskapskällar n Ove Lundgren Tel. 031-367 93 27 Göteborgs stads informationscentrum

Läs mer

Ungdomar och riskbruk

Ungdomar och riskbruk Ungdomar och riskbruk Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se PRIMÄRPREVENTION Skola Elever Föräldrar Personal SEKUNDÄRPREVENTION Kliniken Ungdomsresurs,

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning

Läs mer

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 maj 2005 B 3825-04 KLAGANDE Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM MOTPART VP Offentlig försvarare och ombud: advokaten JN SAKEN Narkotikabrott,

Läs mer

TEMA: Droger Mitt namn:

TEMA: Droger Mitt namn: TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren

Läs mer

BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket

BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket Nya lagar behövs för vård av narkotilwmissbrukare, skriver riksdagsledamoten Blenda Littmarck i sin artikel. Sannolikt skulle även lagstiftningen mot narkotilwlangning

Läs mer

Vem kan man lita på? Droger på nätet Västerås/ Eskilstuna 23-24 September

Vem kan man lita på? Droger på nätet Västerås/ Eskilstuna 23-24 September Vem kan man lita på? Droger på nätet Västerås/ Eskilstuna 23-24 September Om undersökningen Attitydundersökning kring ungas förtroende för olika källor. Genomfördes genom telefonintervjuer i mars 2014.

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott Överklagande Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2011-10-19 ÅM 2011/6481 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott Klagande Riksåklagaren

Läs mer

Cannabisanvändningen I Sverige och övriga Europa

Cannabisanvändningen I Sverige och övriga Europa Cannabisanvändningen I Sverige och övriga Europa Ulf Guttormsson CAN Konferens om cannabis; risker och åtgärder Huddinge, 10 mars, 2016 Nationella cannabisnätverket Upplägg Tillgänglighet/utbud/marknad

Läs mer

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och

Läs mer

Cannabis och unga rapport 2012

Cannabis och unga rapport 2012 Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat SB. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts dom 2011-05-16 i mål B 2453-11

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat SB. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts dom 2011-05-16 i mål B 2453-11 Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 oktober 2011 B 2944-11 KLAGANDE AS Ombud och offentlig försvarare: Advokat SB MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Skåne-UNO 2004. En kartläggning av narkotikamissbrukets omfattning. www.m.lst.se. Sociala frågor SKÅNE I UTVECKLING 2005:6

Skåne-UNO 2004. En kartläggning av narkotikamissbrukets omfattning. www.m.lst.se. Sociala frågor SKÅNE I UTVECKLING 2005:6 Skåne-UNO 2004 En kartläggning av narkotikamissbrukets omfattning www.m.lst.se Sociala frågor SKÅNE I UTVECKLING 2005:6 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright: Upplaga: Skåne-UNO

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt. Hultsfreds kommun

Alkohol- och drogpolitiskt. Hultsfreds kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Hultsfreds kommun Arbeta fram strategier tegier för att t senare- lägga alkoholdebuten hos ungdomar Att t nedbringa den totala konsumtionen av alkohol Att t kraf

Läs mer

Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012. Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54. - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012

Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012. Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54. - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012 Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012 - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012 Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54 2 STADs rapportserie, 2013 Rapport nummer 54 ISSN: 1654-7497

Läs mer

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum Sida 1 (7) Ert datum Straffmätning i narkotikamål rättsläget i september 2012 Högsta domstolen har i 12 under 2011 och 2012 meddelade domar gällande narkotikabrott gjort generella uttalanden i fråga om

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet

Läs mer

Typ Key West? - en studievägledning

Typ Key West? - en studievägledning Typ Key West? - en studievägledning Innehåll Förord sid 3 Så här kan du använda materialet sid 4 Förslag till genomförande sid 5 Bra länktips om drogprevention på Internet sid 7 Ta ställning sid 8 Förslag

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:8 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:54 av Brit Rundberg (v) om bevakningssystem till grund för prevention gentemot narkotikamissbruk Föredragande landstingsråd: Stig

Läs mer

Narkotikamissbruket i Östergötland 2004 Sociala enheten

Narkotikamissbruket i Östergötland 2004 Sociala enheten RAPPORT: 2005:14 Narkotikamissbruket i Östergötland 2004 Sociala enheten 2005-09-21 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten 701-19667-04 FÖRORD Länsstyrelsen har enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen (SoL)

Läs mer

Policy och handlingsplan för tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbete på

Policy och handlingsplan för tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbete på Policy och handlingsplan för tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbete på LJUNGBY Handlingsplanen upprättad 6 maj 2013 Reviderad 20140811 Inledning Skolan har ett ansvar att motverka tobaksbruk, alkohol-

Läs mer

meddelad i Stockholm den 6 juni 2003 B 4597-01

meddelad i Stockholm den 6 juni 2003 B 4597-01 Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 6 juni 2003 B 4597-01 KLAGANDE 1. I.K. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B.I. 2. F.N. Offentlig försvarare och ombud: advokaten

Läs mer

Internationell jämförelse

Internationell jämförelse Diagram 26. En internationell jämförelse. ESPAD-undersökningen genomförd 2003 Andelen elever motsvarande åk.9 som någon gång provat narkotika Kunskapskällar n PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten)

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2011-09-13 B 5765-10 Rotel 21. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2011-09-13 B 5765-10 Rotel 21. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (7) Datum Rättsavdelningen 2011-11-25 ÅM 2011/5910 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2011-09-13 B 5765-10 Rotel 21 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm AW./. riksåklagaren

Läs mer

Ålänningars alkohol-, narkotikaoch tobaksbruk samt spelvanor

Ålänningars alkohol-, narkotikaoch tobaksbruk samt spelvanor Ålänningars alkohol-, narkotikaoch tobaksbruk samt spelvanor 2016 24.11.2016 Allmänt om utredningen Enkätundersökning om ålänningars ANDTS-vanor (Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak, Spelande) våren 2016

Läs mer

Narkotikatillgängligheten i Sverige 1988 2011. Ulf Guttormsson. Rapport 132

Narkotikatillgängligheten i Sverige 1988 2011. Ulf Guttormsson. Rapport 132 Narkotikatillgängligheten i Sverige 1988 211 Ulf Guttormsson Rapport 132 CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol, narkotika och andra droger. Detta

Läs mer

Strömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger

Strömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger Strömbackaskolan läsåret 2015-2016 Handlingsplan mot droger! Piteå maj 2015, Piteå kommun Strömbackaskolan. Handlingsplan mot droger I detta dokument avses med ordet drog, alkohol, narkotika, icke medicinsk

Läs mer

EUROPEISK NARKOTIKARAPPORT 2015 20 ÅRS KARTLÄGGNING EMCDDA utforskar ny dynamik och nya dimensioner av Europas narkotikaproblem

EUROPEISK NARKOTIKARAPPORT 2015 20 ÅRS KARTLÄGGNING EMCDDA utforskar ny dynamik och nya dimensioner av Europas narkotikaproblem EUROPEISK NARKOTIKARAPPORT 2015 20 ÅRS KARTLÄGGNING EMCDDA utforskar ny dynamik och nya dimensioner av Europas narkotikaproblem (4 juni 2015, LISSABON FÅR PUBLICERAS tidigast 10.00 Lissabontid) Den förändrade

Läs mer

www.lio.se Narkotikakartläggning Östergötland 2009

www.lio.se Narkotikakartläggning Östergötland 2009 www.lio.se Narkotikakartläggning Östergötland 29 Kartläggning av känt missbruk i Östergötland Under 29 genomfördes den tredje kartläggningen av det kända narkotikamissbruket i Östergötland genom ett samarbete

Läs mer

Ungdomar och rikstagande. Hur rustar jag mig som förälder?

Ungdomar och rikstagande. Hur rustar jag mig som förälder? Ungdomar och rikstagande Hur rustar jag mig som förälder? Obalans mellan olika hjärnområdens mognad Känslor, drifter och kognitiva funktioner mognar tidigt Kontrollerande funktioner mognar sent Ta risker

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Avtal om samverkan mellan Uddevalla kommun och Polisområde Fyrbodal

Avtal om samverkan mellan Uddevalla kommun och Polisområde Fyrbodal Polisen Fyrbodal 20140924 Avtal om samverkan mellan Uddevalla kommun och Polisområde Fyrbodal Handlingsplan Detta dokument innehåller Uddevalla kommuns och Polisområde Fyrbodals gemensamma handlingsplan.

Läs mer

Det Fria Sällskapet Länkarna. Tillbaka till livet!

Det Fria Sällskapet Länkarna. Tillbaka till livet! Det Fria Sällskapet Länkarna Tillbaka till livet! Länkarna bildades av och för alkoholister år 1945 Förutsättningen för medlemskap är att vederbörande har en egen önskan om ett drogfritt liv. Från begynnelsen

Läs mer

uppdrag Trollhättans kommun

uppdrag Trollhättans kommun Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Trollhättans kommun November 2010 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsorådet,

Läs mer

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9 Urval: alla Är du pojke eller flicka? A. Pojke 43 51,2 B. Flicka 41 48,8 Total 84 100 100% (84/84) Ålder? A. 13 år 0 0 B. 14 år 1 1,2 C. 15 år 45 55,6 D. 16 år 35

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Bakgrund. Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm

Bakgrund. Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Svarsskrivelse Sida 1 (9) Datum Rättsavdelningen 2012-01-09 ÅM 2011/7269 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2011-11-07 B 1346-11 Rotel 24 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm CK./. riksåklagaren

Läs mer

Narkotika och dopningsmedelbeslag

Narkotika och dopningsmedelbeslag På tullverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor? Jag förstår Beslagsstatistik

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande

Läs mer

Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola

Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola Skola a Valid Gymnasiet 91 100,0 100,0 100,0 Är du kille eller tjej? a Kille 66 72,5 72,5 72,5 Tjej 25 27,5 27,5 100,0 Total 91 100,0

Läs mer

Stor ökning av narkotikarelaterade dödsfall. Anna Fugelstad Ph D Karolinska Institutet

Stor ökning av narkotikarelaterade dödsfall. Anna Fugelstad Ph D Karolinska Institutet Stor ökning av narkotikarelaterade dödsfall Anna Fugelstad Ph D Karolinska Institutet 800 Årligt antal narkotikarelaterade dödsfall enligt Dödsorsaksregistret 700 600 500 400 300 200 100 0 1997 1998 1999

Läs mer

Svensk drogdebatt från 1970 till nu. Daniel Törnqvist, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet

Svensk drogdebatt från 1970 till nu. Daniel Törnqvist, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet Svensk drogdebatt från 1970 till nu Daniel Törnqvist, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet 1 Törnqvist, D (2009). När man talar om knark - Drogdebatt i svensk dagspress 1970-1999. Umeå: Umeå

Läs mer

Stockholmsenkäten 2008

Stockholmsenkäten 2008 SIDAN 1 Stockholmsenkäten 2008 Ungdomars drogvanor, psykiska hälsa och upplevelse av skolan. Stockholmsenkäten Utgör underlag för planering av och beslut om preventiva insatser. Mäter normbrytande beteende,

Läs mer

Den illegala drogsituationen i Sverige 2007

Den illegala drogsituationen i Sverige 2007 Den illegala drogsituationen i Sverige 2007 RKP RAPPORT Rikskriminalpolisen, kriminalpolisenheten, underrättelsesektionen 2007:7, huvudkontoret RAPPORT 1 (22) SÄNDLISTA Polisen Arkiv Rikspolischefen Rikskriminalchefen

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende

5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende 5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende Utredningens förslag: Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende ska genom regeländring möjliggöras som ett behandlingsalternativ i hela landet.

Läs mer

Donnergymnasiets ANTD-plan

Donnergymnasiets ANTD-plan Donnergymnasiets ANTD-plan ANTDPLAN VID MISSTÄNKT DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK ANTD=Alkohol, narkotika, tobak och doping Donnergymnasiets vision Vår vision med det drogförebyggande arbetet är att

Läs mer

Sammanfattning. Alkoholutvecklingen

Sammanfattning. Alkoholutvecklingen Det finns idag en mängd olika data som kan användas för att beskriva bruk och missbruk av alkohol, narkotika och andra droger. På flera områden ger dessa uppgifter en god uppfattning om drogproblemens

Läs mer

Kronobergselevers drogvanor 2002

Kronobergselevers drogvanor 2002 Kronobergselevers drogvanor 2002 Resultat från en enkätundersökning bland elever i gymnasieskolans årskurs 2 i Kronobergs län vårterminen 2002 Livsstil Kronoberg INNEHÅLL SIDA Bakgrund 3 Undersökningens

Läs mer

Cannabis. fakta & missuppfattningar. 14 april 2011 Pelle Olsson www.pelleolsson.se

Cannabis. fakta & missuppfattningar. 14 april 2011 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Cannabis fakta & missuppfattningar Linköping 14 april 2011 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Cannabis sativa Hasch Marijuana THC Viktiga källork World Drug Report unodc.org ECNN emcdda.europa.eu Skador av

Läs mer

Narkotika finns där din tonåring finns

Narkotika finns där din tonåring finns Narkotika finns där din tonåring finns Narkotikan finns överallt Överallt i Stockholm kan din tonåring bli erbjuden narkotika. I City, på Söder, i Farsta, i Bromma och på Östermalm. I Stockholm har 24

Läs mer

CANs rapporteringssystem om droger (CRD)

CANs rapporteringssystem om droger (CRD) CAN Rapport 119 CANs rapporteringssystem om droger (CRD) Tendenser första halvåret 2009 Siri Nyström (red) CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol,

Läs mer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad

Läs mer

Förord. Stockholm i januari 2004. Björn Hibell Direktör

Förord. Stockholm i januari 2004. Björn Hibell Direktör Förord Under en lång rad av år har CAN samlat in data om förändringar i missbrukssituationen. Det har gjorts två gånger om året via rapportörer i ett 20-tal kommuner. I sin roll som ansvarig myndighet

Läs mer

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Uddevalla Kommun 2001 2(23) Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter...

Läs mer

CANs rapporteringssystem om droger (CRD)

CANs rapporteringssystem om droger (CRD) CAN Rapport 115 CANs rapporteringssystem om droger (CRD) Tendenser första halvåret 2008 Siri Nyström CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol, narkotika

Läs mer

CANs rapporteringssystem om droger (CRD)

CANs rapporteringssystem om droger (CRD) CAN Rapport 120 CANs rapporteringssystem om droger (CRD) Tendenser andra halvåret 2009 Johanna Mietala (red) CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol,

Läs mer

Redovisning av användningen av vissa hemliga tvångsmedel under 2015

Redovisning av användningen av vissa hemliga tvångsmedel under 2015 Datum Dnr Sida 1 (28) Utvecklingscentrum Malmö Ert datum Er beteckning Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Redovisning av användningen av vissa hemliga tvångsmedel under 2015 Denna rapport har tagits

Läs mer

INTERNETDROGER. Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping. 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se

INTERNETDROGER. Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping. 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se INTERNETDROGER Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se LÄGESBESKRIVNING Beroendekliniken, US Självrapporterat eller bekräftat med u-prov Hösten

Läs mer

Institutionen för mat, hälsa och miljö. Narkotika på krogen. 5 restaurangchefers uppfattning om förekomst och åtgärder

Institutionen för mat, hälsa och miljö. Narkotika på krogen. 5 restaurangchefers uppfattning om förekomst och åtgärder Institutionen för mat, hälsa och miljö Narkotika på krogen 5 restaurangchefers uppfattning om förekomst och åtgärder Skander El Hajjam Christian Jostelius Kandidatuppsats 15 hp Restaurangmanagerprogrammet

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Hillerstorpsområdets handlingsplan mot ANT, Alkohol Narkotika Tobak

Hillerstorpsområdets handlingsplan mot ANT, Alkohol Narkotika Tobak Hillerstorpsområdets handlingsplan mot ANT, Alkohol Narkotika Tobak Mål Skolorna i Gnosjö kommun har enligt det alkohol- och drogpolitiska programmet som strävandemål att inga barn eller ungdomar under

Läs mer

Handbok för personal och information för föräldrar och elever

Handbok för personal och information för föräldrar och elever SOCIALFÖRVALTNINGEN 2012 Program mot droger för grundskola och ungdomsgården i Kils kommun Handbok för personal och information för föräldrar och elever Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon +46

Läs mer