VERKSAMHETSPLAN Godkänd av styrelsen den

Transkript

1 VERKSAMHETSPLAN 2013 Godkänd av styrelsen den

2 1. VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅLANDS HÄLSO OCH SJUKVÅRD INLEDNING VERKSAMHETEN ALLMÄNT LINJEORGANISATIONEN HÄLSO OCH SJUKVÅRD AKUTKLINIKEN BARN OCH UNGDOMSKLINIKEN BB /GYN KLINIKEN CHEFLÄKARENS ENHET GERIATRISKA KLINIKEN KIRURGIKLINIKEN LABORATORIEENHETEN LÄKEMEDELSCENTRALEN MEDICINKLINIKEN OPERATIONS, ANESTESI OCH IVA KLINIKEN PRIMÄRVÅRDSKLINIKEN PSYKIATRISKA KLINIKEN REHAB OCH FYSIATRIKLINIKEN RÖNTGENKLINIKEN TANDVÅRDSKLINIKEN ÖGONKLINIKEN ÖRON, NÄS OCH HALSKLINIKEN STABSORGANISATIONEN ADMINISTRATION OCH FÖRSÖRJNING FÖRVALTNINGSKANSLIET EKONOMISERVICE Ekonomienhet IT enhet Upphandlings och försörjningsenhet Teknisk enhet PERSONALSERVICE VÅRDSERVICE Vårdchefens enhet Sekreterarenhet Städenhet Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård /64

3 1. VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅLANDS HÄLSO OCH SJUKVÅRD 1.1. INLEDNING Den offentliga hälso- och sjukvården i landskapet Åland handhas av Ålands hälso- och sjukvård (i fortsättningen ÅHS) som är underställd landskapsregeringen. Verksamheten regleras i LL om hälso- och sjukvård (2011:114). Den interna organisationen regleras i reglementet antaget av styrelsen den 26 juni ÖVERGRIPANDE VÄRDERINGAR OCH MÅLSÄTTNINGAR Den övergripande målsättningen för Ålands hälso- och sjukvård är att i enlighet med den människouppfattning och de etiska värderingar, som kommer till uttryck i Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och i konventionen om barnets rättigheter samt i anslutande konventioner och förklaringar, inom sitt kompetensområde, med anvisade resurser och i samråd med övriga samhällssektorer verka för optimal folkhälsa. I detta avseende skall landskapets befolkning tillförsäkras tjänster av godaste möjliga kvalitet med befintliga ekonomiska resurser. Jämställdhetsfrågor skall inte betraktas enskilt eller vid sidan om verksamheten utan ingå som en naturlig del i all verksamhet och dokumentation som ÅHS ansvarar för. ÅHS VERKSAMHETER Hälso- och sjukvården ses som en helhetsbetonad uppgift. Gränsen mellan den traditionella primärvården och den specialiserade sjukvården är därför flytande så att organisationens resurser nyttjas rationellt. ÅHS är organisatoriskt indelad i kliniker och enheter som kontinuerligt samarbetar på ett för resultatet och helheten ändamålsenligt sätt. Hälso- och sjukvårdsdirektören ska tillse att verksamheten som helhet sköts och utvecklas på ett ändamålsenligt sätt och är ansvarig för verksamheten inför styrelsen. Kliniker och enheter som har direkta hälso- och sjukvårdsuppgifter är följande i alfabetisk ordning: Akutkliniken Barn- och ungdomskliniken BB- och gynekologikliniken Geriatriska kliniken Kirurgikliniken Laboratorieenheten Läkemedelscentralen Medicinkliniken Operations-, anestesi- och intensivvårdskliniken Primärvårdskliniken Psykiatriska kliniken Rehabiliterings- och fysiatrikliniken Röntgenkliniken Tandvårdskliniken Ögonkliniken Öron-, näs och halskliniken Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård /64

4 De enheter som fungerar som lednings- och stödfunktioner till de ovannämnda är följande: Chefläkarens enhet Ekonomiservice bestående av ekonomienheten, upphandlings- och försörjningsenheten, IT-enheten och tekniska enheten Förvaltningskansli Personalservice bestående av personalenheten inkl. bostadservice Vårdservice bestående av vårdchefens enhet, sekreterarenheten och städenheten ÅHS har utbildningsavtal för handledd praktik av vårdstuderanden på olika nivåer från Åland, övriga Finland och Sverige samt för medicinestuderanden under den praktiska perioden inom invärtes medicin och kirurgi (avtal med Helsingfors universitet) och under läkarnas ATtjänstgöring (avtal med Akademiska sjukhuset i Uppsala) och den motsvarande finländska tjänstgöringen (euroläkartjänstgöring) samt under en del av läkarnas specialisttjänstgöring. LEDNINGSSTRUKTUREN Den övergripande ledningen och verksamhetsplaneringen sköts av de ledande tjänstemännen: hälso- och sjukvårdsdirektören, chefläkaren, vårdchefen, ekonomichefen och personalchefen, som tillsammans bildar ÅHS ledningsgrupp. Ledningsgruppens medlemmar skall tillsammans leda, utveckla, samordna och ansvara för verksamheten samt optimera resursutnyttjandet utifrån de mål som styrelsen fastställt och de resurser lagtinget ställt till förfogande. Alla kliniker och enheter inom linjeorganisationen ska ha en klinik-/enhetsledning som är multiprofessionellt sammansatt. På klinikerna och enheterna är klinikchefen/enhetschefen ledare och ansvarig för klinikens verksamhet, ekonomi, patientbemötande, personal och trivsel. Klinik-/ enhetschefen ansvarar för att klinikledningen sammankommer regelbundet. Ärenden som gemensamt skall behandlas är beredning och uppföljning av budget och verksamhetsplaner, patientflödes- och personalresursplaneringen, strukturella förändringar samt utbildnings- och utvecklingsfrågor. Vårdarbetet är en integrerad del av hälso- och sjukvården och samverkar med den medicinska sakkunskapen. Inom ÅHS är verksamhetsuppföljning och den kontinuerliga budgetuppföljningen en del i ledningsfunktionerna inom de olika klinikerna och enheterna. Motsvarande gäller i tillämpliga delar stabsfunktionernas enheter. Chefsutbildningen som startade under 2012 fortsätter VERKSAMHETEN 2013 Den föreliggande verksamhetsplanen strävar till att belysa de verksamhetsförändringar som planeras under budgetåret Det är inte avsikten att verksamhetsformer som pågått under flera år beskrivs på nytt och redovisas, utan fokus inriktas på det som är nytt eller annorlunda jämfört med tidigare år. Temporära förändringar i verksamheten som på grund av exceptionella problem med personalbemanning, pandemier, apparathaveri eller liknande kan förekomma och finns följaktligen inte med i denna plan. Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård /64

5 ALLMÄNT Styrelsen har antagit följande verksamhetsidé för Ålands hälso- och sjukvård: ÅHS erbjuder varje enskild ålänning högkvalitativ hälso- och sjukvård med egna och/eller samverkande resurser samt i samarbete med övriga samhällsfunktioner. Visionen för verksamheten är att Ålands hälso- och sjukvård skall framstå som en förebild genom vårdkvalitet, patientbemötande och en för samhället god totalekonomi samt som en arbetsplats där personalen känner sig motiverad i sina uppgifter. Miljömedvetenheten skall prägla arbetet inom ÅHS. Vi skall i vårt arbete minska vår egen negativa miljöpåverkan, genom att minimera miljöbelastningen från vår resursanvändning, fastighetsdrift, energiförbrukning, transporter och belastning av miljöstörande ämnen. Miljöanpassningen skall ske utifrån vad som är miljömässigt motiverat, tekniskt möjligt och ekonomiskt försvarbart. Jämställdhetsfrågor skall inte betraktas enskilt eller vid sidan om verksamheten utan ingå som en naturlig del i all verksamhet och dokumentation som ÅHS ansvarar för. Arbetet med att kontinuerligt uppdatera och analysera målsättningar/åtgärder i jämställdhetsplanen fortgår och planen skall användas som ett verktyg för jämställdhetsarbete. Målsättningen är att jämställdhetsperspektivet fortgående integreras i kvalitetsarbetet. Kvalitetsutveckling är ett ständigt fortgående grundläggande arbete inom hälso- och sjukvård. Inom ÅHS används det balanserade styrkortet som fokuserar på verksamheten genom fem olika perspektiv: invånar- och patientperspektivet, intressentperspektivet, personalperspektivet, processperspektivet och ekonomiperspektivet. Den följande texten är grupperad enligt dessa perspektiv. Tre särskilda fokusområden har prioriterats för året. Dessa är samordning av verksamheter, bemötande och arbetshälsa. INVÅNAR OCH PATIENTPERSPEKTIVET ÅHS serviceutbud skall grunda sig på det vårdbehov som finns i det åländska samhället och den budgetram som lagtinget anvisar. Befolkningen skall, så långt de geografiska omständigheterna medger, erbjudas en hälso- och sjukvård av minst samma klass som i gränsregionerna i öst och väst, antingen i form av egen verksamhet eller genom remittering till andra sjukhus. Vården skall ges på lika villkor dock med den enskildas individuella behov i förgrunden. Vårdtjänsternas tillgänglighet är en viktig del av kvaliteten. Den lagstadgade vårdgarantin följs upp genom körapporter, tillgängliga för allmänheten på ÅHS hemsida. Samarbetet mellan de olika klinikerna utvecklas så att patienten alltid befinner sig på rätt vårdnivå och så att ingen patient upplever sig bortglömd i remitteringen mellan vårdinstanserna. ÅHS hemsida, informationsblad, tidningsartiklar m.m. skall förmedla kunskap om vårdens möjligheter och hur ansvaret för den egna hälsan kan stärkas. Bemötande skall kännetecknas av vänlighet, empati, förståelse för olika kulturer och minoriteters situation. Under året är bemötandet ett särskilt fokusområde. Patienten skall erbjudas kontinuitet i personalkontakterna och patientens medinflytande i vården skall vara hög. En saklig och tydlig kommunikation mellan vårdgivare och patient befrämjar patientsäkerheten. Vid remittering till vård utom Åland ska remitterande läkare göra en helhetsbedömning vilket betyder att det inte råder fritt val för patienten beträffande vart remiss ska skickas. Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård /64

6 INTRESSENTPERSPEKTIVET Effektiv samverkan mellan ÅHS, den privata sektorn, patientorganisationer, remissjukhusen, utbildningsanstalter och andra välfärdsaktörer är en förutsättning för att verksamheten skall fungera optimalt. Ett gott samarbete med kommunernas socialvård skall eftersträvas för att patienterna vid behov kan få nödvändig hjälp och service. Konsultverksamhet kontra remiss till vård utom ÅHS baserar sig på en bedömning av var vården kan ges enligt vetenskap och beprövad erfarenhet samt enligt god medicinsk praxis. En bedömning av var vården utom ÅHS kan förmedlas ekonomiskt mest fördelaktigt skall vägas in i bedömningen. Expertis inom den egna verksamheten skall alltid användas i första hand. PERSONALPERSPEKTIVET Tillgången av en välutbildad personal är en grundläggande förutsättning för möjligheterna att bibehålla en välfungerande och kvalitativt hög hälso- och sjukvård. Därför blir rekryteringsåtgärder, liksom omsorgen om de anställdas trivsel och motivation i arbetet, kritiska framgångsfaktorer. Anpassningen och omstruktureringen av personalresursen på geriatriska kliniken till platsantalet är en process som kommer att pågå hela året. Samordningen av verksamheter är under året ett fokusområde. Utrymmen och personalresurser ska då det är möjligt användas kliniköverskridande. En personalförsörjningsplan uppgörs. Kompetensutveckling och fortbildning är fortfarande prioriterade områden. Arbetshälsan är det tredje fokusområdet. Genom aktiva insatser enligt handlingsmodellen för tidig intervention vid sjukfrånvaro och förebyggande insatser kan lidande och kostnader minskas. Under året planerar arbetarskyddskommissionen att styra arbetet kring risk- och säkerhetsinventering och ordna fortbildning i arbetarskydd. Samarbetskommittén är ett forum för representativt samrådsförfarande vars protokoll delges styrelsen. PROCESSPERSPEKTIVET Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar och styrningen av verksamheten behöver utvecklas. Organisationsöversyn och effektivering av verksamheten eftersträvas. Den interna kontrollen utvecklas i beslutsprocesserna. Under året kommer styrelsen och ledningsgruppen att fördjupa sig i hur prioriteringar kan göras i den kliniska verksamheten. En arkivplan färdigställs och grunderna för ett ärende- och dokumenthanteringssystem utreds. ITutvecklingen är ett prioriterat område. Användandet av en styrmodell inom ÅHS ska prioriteras och konsolideras. ÅHS styrelse har tidigare antagit det Balanserade Styrkortet som en övergripande metod för systematisk kvalitetsutveckling inom hela ÅHS. De flesta verksamheter har påbörjat arbetet med det egna styrkortet. Arbetet har dock stannat upp på ledningsnivå. Det Balanserade Styrkortet som övergripande metod behöver utvärderas. Kvalitetsarbetet inom ÅHS stöds av en systematisk avvikelserapportering. EKONOMIPERSPEKTIVET Personal och konsumtionskostnadsutvecklingen år 2012 har resulterat i att särskild betydelse behöver ägnas åt budgetdisciplin och uppföljning samt tidig återkoppling vid avvikelser i budget. Rutinerna för budgetuppföljning kommer under året att utvecklas liksom den interna kontrollen generellt. Ett tydligt ekonomiskt ansvar vilar på klinik- och enhetscheferna. ÅHS reglemente har stärkt klinik- och enhetschefernas ansvar för verksamhet och ekonomi i samarbete med övriga i klinikledningarna. Motsvarande ansvar har avdelningscheferna inom Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård /64

7 stabsorganisationen. Ansvaret består av att driva verksamheten i enlighet med gällande lagstiftning, budgetbeslut och verksamhetsplan inklusive förverkligandet av uppställda målsättningar. Stabsorganisationen ska bistå de verksamhetsansvariga med underlag för analys och ekonomisk uppföljning. ÅHS ledning genomför regelbundet verksamhetsuppföljningsmöten som ett viktigt led i den interna kommunikationen och styrningen. ÅHS driftbudgetram är 80,6 milj. euro för år 2013 mot 77, 977 milj. euro år 2012 d.v.s. en höjning med 3,36 %. Intäktsramen är 6,8 milj. euro mot 10,6 milj. euro 2012 d.v.s. en sänkning med 36 % främst beroende på att de så kallade Gullåsenavgifterna försvinner. Investeringsanslaget är 7,2 milj. euro. ÅHS totala driftkostnader exkl budgetöversk från tidigare år Bokslut Bokslut Bokslut Budget Prognos Budget Externvård u Åland Övr driftkostnader Personalkostnader Tabell 1. ÅHS totala driftkostnader exklusive budgetöverskridningar från tidigare år. INRÄTTADE TJÄNSTER 2013 Personal Tjänster 2013 Inrättade tjänster 865 Tillfälliga tjänster (Extra ordinär sjukvård) 6 ÅHS totalt 871 Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård /64

8 BUDGET 2013 Bokslut 11 Budget 12 Budget 13 Förä Förä % Intäkter ,85 % Personalkostnader ,52 % Konsumtionskostnader ,97 % Löpande driftkostnader totalt ,37 % Extern vård utom Åland ,36 % Extern vård på Åland ,68 % Inventarier o anskaffningar ,11 % Kostnader totalt ,36 % Nettokostnader ,53 % BYGGNADSPROJEKT Pågående byggprojekt är ombyggnaden av läkemedelscentralen och obduktionsutrymmena. Geriatriprojektet är under planering. Geriatriprojektet omfattar utrymmen för geriatriska kliniken, rehabiliterings- och fysiatrikliniken inklusive hjälpmedelscentralen samt hemsjukvården. Det finns ett behov av en planeringskommitté med uppgift att se över och prioritera de kommande byggprojekten. Planeringskommittén borde ta fram en reviderad om- och tillbyggnadsplan utgående från nu kända behov som underlag för en förnyad tidsmässig prioritering av projekten. Bland de nu kända behoven kan nämnas ombyggnad av barn- och ungdomsavdelningen, utrymmen för dagkirurgi och dialysvård. Röntgenbyggnaden är från 1970-talet och behöver grundrenoveras i sin helhet bortsett från den del som renoveras i samband med ombyggnaden av obduktionsutrymmet. Personalbostadshuset är från 50-talet och i behov av en grundrenovering. Även läkarvillorna på sjukhusområdet har ett renoveringsbehov. Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård /64

9 1.3. LINJEORGANISATIONEN HÄLSO OCH SJUKVÅRD AKUTKLINIKEN Enhetens uppgift är att garantera akutsjukvård av hög och jämn kvalitet under dygnets alla timmar, året om. Detta innefattar snabb stabilisering av vitalfunktionerna hos akut sjuka och skadade patienter, att minimera tiden från problemidentifiering till definitiv behandling, samt att prioritera och styra patienterna till rätt vårdnivå. För att kunna garantera att det jourmässiga patientomhändertagandet håller en hög och jämn kvalitet under dygnets alla timmar krävs en strukturerad introduktion och fortbildning av ATläkare och andra jourläkare. Personalens fortbildning och kompetensutveckling samt det akutmedicinska utvecklingsarbetet är högt prioriterat. I enhetens verksamhet ingår akutvårdsavdelningen med 5 vårdplatser som i första hand är tänkta för patienter i behov av vård och observation < 24 timmar. Med befintliga personalresurser erbjuds akutsjukvård av hög kvalitet och med rimliga väntetider. Akutverksamheten är nära förbunden med den prehospitala vården. Tillsammans med Mariehamns Stads Räddningsverk pågår ett kontinuerligt arbete för att utveckla omhändertagandet på skadeplats och erbjuda säkra patienttransporter. Genom gemensamma planeringsmöten och utbildningsdagar strävar vi till att säkra ett gott prehospitalt omhändertagande. Akutens läkare är ansvarig för medicinska delegeringar till ambulanspersonalen och vårdpersonal från akuten är delaktiga i de utbildningar som ordnas för ambulanspersonalen. Enheten är ansvarig för helikopterverksamheten. VERKSAMHETSMÅL den prehospitala vården utvecklas i samarbete med räddningsverket ett triageringssystem (en process för att sortera och prioritera patienter) utreds och implementeringen påbörjas helikopterjourverksamheten utvecklas så att den täcker hela landskapet förutsättningarna för nedkylning av hjärtstoppspatienter i enlighet med HLR-rådets och ERC:s (European Resuscitation Council) rekommendationer utreds utbildningen klinisk bedömning för vårdpersonal i samarbete med primärvården fortsätter ett enhetligt telefonrådgivningssystem, inklusive adekvat dokumentation skapas SAMORDNING AV VERKSAMHETER Samarbete om sjukskötarresurser med IVA utvecklas och en plan för prehospital organisation, med befintlig akut/iva-personal som kan bemanna såväl helikopter som ambulans med sjukskötare och ge buffertkapacitet till respektive enhet vid hög belastning, tas fram. Triagemöten hålls med öppenvården så vår respektive roll i jourverksamheten kontinuerligt tydliggörs. Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård /64

10 Samordningen med primärvården utvecklas vidare. BEMÖTANDE Patientkommunikation planeras som ett tema. Föreläsare inbjuds och med temat arbetas aktivt så att hela personalen involveras. Initiativ tas till att tillsätta en arbetsgrupp som utreder inom vilka områden behov finns av skriftlig patientinfo och som kan ge berörda kliniker i uppdrag att sammanställa infoblad som sedan läggs ut på intranätet. Samarbetsmöten hålls med andra avdelningar och bemötandefrågor tas då upp. ARBETSHÄLSA Uppföljning av personalens sjukfrånvaro görs i enlighet med handlingsmodellen. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Inga planerade verksamhetsförändringar. INRÄTTADE TJÄNSTER 2013 Personal Tjänster 2013 Inrättade tjänster Överläkare 2 Avdelnings-/bitr.avd.skötare 2 Sjukskötare 16 Sjukskötare, delad tjänst* 1 Mottagningsbiträde 1 Akutkliniken totalt 22 *2 tjänster * 0,5 BUDGET 2013 Bokslut 11 Budget 12 Budget 13 Förä Förä % Intäkter ,02 % Personalkostnader ,14 % Konsumtionskostnader ,39 % Löpande driftkostnader totalt ,29 % Extern vård på Åland ,00 % Inventarier o anskaffningar ,00 % Kostnader totalt ,28 % Nettokostnader ,22 % Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård /64

11 BARN OCH UNGDOMSKLINIKEN Barn- och Ungdomskliniken ansvarar för att tillhandahålla en modern, effektiv och högkvalitativ specialiserad sjukvård för de patientkategorier som allra mest behöver vårdas på hemorten med hänsyn till den sjuka individens och familjens behov och resurser samt iakttagande ett rättvist och jämlikt bemötande. Vården innefattar koordinering av insatser och samarbete med högspecialiserade enheter utanför Åland när resurserna på hemorten inte räcker till. Stor vikt läggs vid personalens kompetensutveckling och ett dynamiskt förhållningsperspektiv avseende individens och gruppens uppgifter och ansvar. Effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser och samarbete mellan olika enheter eftersträvas för att optimera vårdkvaliteten, bemötandet och en målstyrd utveckling av processerna. VERKSAMHETSMÅL Yngre läkare erbjuds möjlighet att inleda sin specialistutbildning till barnläkare på ÅHS vilket gör att de tjänstgör ett till två år inom kliniken SAMORDNING AV VERKSAMHETER Ökad samordning med primärvården vad gäller rådgivningsverksamhet och ansvaret för mottagandet av jourpatienter under kontorstid innebär kvalitativa förbättringar och genomförs om läkarbemanningen möjliggör detta. Samordning avseende kirurgiska och ortopediska barnpatienter utvecklas. BEMÖTANDE Familjer och barn med krävande problematik har rätt till god kontinuitet och bör få träffa samma läkare för att missförstånd och motstridiga besked skall kunna undvikas. ARBETSHÄLSA Fortsatt satsning på ökad insyn och demokratisering av beslutandeprocessen genom att vårdpersonal och ansvarig läkare samarbetar intimt i den praktiska utformningen av vårdprocesserna. Uppnås via gemensamma utbildningar och vårdprogram samt tydlig delegering av vårduppgifter. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Inga planerade förändringar. INRÄTTADE TJÄNSTER 2013 Personal Tjänster 2013 Inrättade tjänster Överläkare 3 Avdelnings-/bitr.avd.skötare 2 Sjukskötare 15 Närvårdare/barnskötare 3 Habiliteringskoordinator 1 Barn- och ungdomskliniken totalt 24 Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård /64

12 BUDGET 2013 Bokslut 11 Budget 12 Budget 13 Förä Förä % Intäkter ,05 % Personalkostnader ,05 % Konsumtionskostnader ,17 % Löpande driftkostnader totalt ,59 % Extern vård på Åland ,82 % Inventarier o anskaffningar ,00 % Kostnader totalt ,03 % Nettokostnader ,45 % Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård /64

13 BB /GYN KLINIKEN BB- och gynekologienhetens verksamhetsområde är kvinnors hälsa med två tyngdpunkter. Tyngdpunkterna utgörs av dels den reproduktiva hälsan vilken innefattar infertilitetsproblematik, graviditet, förlossning och den nyföddas vård och dels diagnostik och vård av underlivssjukdomar. VERKSAMHETSMÅL samma nivå av specialistvård som i de kringliggande områdena erbjuds antingen genom egna tjänster eller köpta den urogynekologiska verksamheten utvecklas och personalen ges möjlighet till utbildning och hospitering medarbetarsamtal hålls och arbetsmiljön utvecklas fosterscreening erbjuds dokumentationen i patientjournalen utvecklas balanserat styrkort införs på avdelningen samarbetet i förebyggande verksamhet kring mödravård, preventivmedelsrådgivning och PAPA-screening utvecklas SAMORDNING AV VERKSAMHETER. Samarbetet med andra kliniker utvecklas i syfte att hitta former för hur personalresurser och vårdplatser kan samutnyttjas. Direkt konsultationer för primärvårdens mödravård erbjuds och utvecklas. BEMÖTANDE Bemötandefrågor tas upp på arbetsplatsmöten. Enkätundersökning bland de förlösta kvinnorna om förlossningsvården och bemötande genomförs. ARBETSHÄLSA Uppföljning av personalens hälsa genom att handlingsmodellen för tidig intervention av sjukfrånvaro följs. Personalens nyttjande av ÅHS friskvårdmöjligheter uppmuntras. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR En fjärde gynekologtjänst inrättas för att möta rekryteringsbehovet då två seniora överläkare planerar gå i pension. Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård /64

14 INRÄTTADE TJÄNSTER 2013 Personal Tjänster 2013 Inrättade tjänster Överläkare 4 Avdelnings-/bitr.avd.skötare 2 Barnmorska 16 Sjuksköterska 1 Närvårdare/barnskötare 1 BB- och gynekologikliniken totalt 24 BUDGET 2013 Bokslut 11 Budget 12 Budget 13 Förä Förä % Intäkter ,05 % Personalkostnader ,07 % Konsumtionskostnader ,96 % Löpande driftkostnader totalt ,85 % Extern vård på Åland ,00 % Inventarier o anskaffningar ,00 % Kostnader totalt ,79 % Nettokostnader ,45 % Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård /64

15 CHEFLÄKARENS ENHET Chefläkarens enhet omfattar förutom kanslipersonal även socialkuratorerna, hygienskötaren och en kvalitetsamordnare. Chefläkaren är chef för klinikcheferna och linjeorganisationens enhetschefer. Chefläkaren ansvarar även för utbildningstjänster och -innehåll för läkare under utbildning. Chefläkaren ansvarar tillsammans med vårdchefen för ledning och utveckling av den kliniska hälso- och sjukvårdsverksamheten. Chefläkaren har det yttersta ansvaret för patientsäkerheten och kvalitetsutvecklingen av den medicinska verksamheten inom ÅHS. Under året fortgår och startas flera viktiga utredningsuppdrag såsom översyn av arbetsprocesser inom vården, vårdplatsutnyttjandet och den pre-hospitala verksamheten; allt i syfte att effektivisera organisationens utnyttjande av personal och resurser. Till Chefläkarens enhet är en käkkirurg knuten som tillhandahåller tandkirurgiska ingrepp inom tandvården samt käkkirurgisk traumaverksamhet. Detta medför att kostnaderna för extern vård, både på Åland och utom Åland, kan minskas. Ett hot mot sjukvården utgör den alltmer utbredda resistensutvecklingen mot antibiotika. Specialistkunskaper inom infektionsområdet kan vara direkt avgörande hur vi kan komma att hantera detta problem inom ÅHS, bl.a. genom att förstärka rutiner och vårdplaner. Landskapet har genom ÅHS även en skyldighet att inom landskapet organisera smittskyddet i enlighet med Lag om smittsamma sjukdomar /583. Denna uppgift behöver organisatoriskt och planeringsmässigt förstärkas. I syfte att genomföra detta projektanställdes under 2012 en infektionsläkare på halvtid. Detta arbete planeras fortsätta under 2013 inom Chefläkarens enhet. VERKSAMHETSMÅL SAMORDNING AV VERKSAMHETER Tillsätta en verksamhetsövergripande utredning för att åtgärda arbets- och vårdprocesser inom ÅHS i syfte att öka samordningen inom den medicinska verksamheten och inom vårdarbetet genom ett effektivare utnyttjande av personella och ekonomiska resurser. Tillsätta en utredning av vårdplatsutnyttjandet inom ÅHS samt belysa möjligheten till nyttan av ett samutnyttjande av vårdplatser och utreda vilka effekter detta skulle leda till. Tillsätta en utredning för att åtgärda den prehospitala verksamheten inom ÅHS i syfte att utveckla, effektivisera och förstärka samarbetet med våra externa samarbetspartners: SHT och Räddningsverket i Mariehamn. Utreda och åtgärda samordning av resurserna mellan primär- och specialsjukvårdens socialoch skolkuratorer. BEMÖTANDE Skärpa upp rutiner i samband med patientärenden inom chefläkarens kansli och inom ÅHS i syfte att snabba upp handläggningen av dessa. Bemötandefrågor mellan arbetskamrater och gentemot patienter tas upp fortlöpande vid arbetsplatsmöten och andra sammankomster inom ÅHS Utökat samarbete mellan socialkuratorer och läkare. Internutbildning av socialkuratorerna i krissamtal. Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård /64

16 ARBETSHÄLSA Arbetshälsan diskuteras vid medarbetarsamtal och utgående från dessa och där behov föreligger, formuleras individuella mål. Kontinuerlig uppföljning av socialkuratorernas arbetsbelastning i syfte att uppnå en jämnare fördelning av arbetsmängden inom gruppen. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Genomföra en sammanslagning av chefläkarens enhet och vårdchefens enhet. Utredningen och modellen för detta behöver ske tillsammans med berörd personal. Minskat utnyttjande av vikarier och poolpersonal. Neddragning av prenumerationer och inköp av facklitteratur. Restriktivitet med kurser för socialkuratorerna utom Åland med fokus på kurser på Åland. INRÄTTADE TJÄNSTER 2013 Personal Tjänster 2013 Inrättade tjänster Chefläkare 1 Sjukhusläkare 10 Sjukhusläkare ST (under specialiseringsutbildning) 3 Hälsocentralläkare 1 Ledande socialkurator 1 Socialkurator 3 Förvaltningssekreterare 1 Sekreterare 1 Hygienskötare 1 Kvalitetssamordnare 1 Chefläkarens enhet totalt 23 BUDGET 2013 Bokslut 11 Budget 12 Budget 13 Förä Förä % Intäkter ,00 % Personalkostnader ,89 % Konsumtionskostnader ,51 % Löpande driftkostnader totalt ,33 % Extern vård utom Åland ,36 % Extern vård på Åland ,00 % Inventarier o anskaffningar ,23 % Kostnader totalt ,40 % Nettokostnader ,64 % Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård /64

17 GERIATRISKA KLINIKEN Geriatriska kliniken har tre avdelningar med 68 bäddplatser för geriatrisk vård och rehabilitering. Kliniken indelas i tre verksamhetsområden med separata intagningslinjer; ortopediska, neurologiska, rehabilitering (avd Mellangård), demensvård (avd Västergård) och palliativ vård/internmedicinsk, kirurgiska rehabiliteringar icke ortopediska (Norr-/Östergård). Inom kliniken finns även sysselsättningsterapi och minnesmottagningen. VERKSAMHETSMÅL geriatriska- och rehabiliteringsverksamheten utvecklas i samarbete med andra enheter inom ÅHS förkorta vårdtiderna för rehabiliteringspatienter förkorta väntetiden till minnesmottagningen ordna större interna utbildningar 2 ggr/år patienten ska vara välinformerad och delaktig i vården SAMORDNING AV VERKSAMHETER Nattsjukskötaren handhar även rehabiliteringsavdelningen. Samarbetet med övriga kliniker utvecklas. Personalresursen ses som gemensam inom kliniken. Primärvårdsklinikens läkarjour anlitas. BEMÖTANDE Med hjälp av patient-/anhörigenkät förbättra bemötande där det finns brister. Med hjälp av styrkort, medarbetarenkät och medarbetarsamtal lyfta fram bemötande och vidta åtgärder där det finns brister. ARBETSHÄLSA Kliniken följer handlingsmodellen inom ÅHS. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Antalet patientplatser minskas till 50 från och med den 1.3. och personalantalet minskas och omstruktureras. Sjukskötarbemanningen förstärks. Schemaläggningen ses över i syfte att minska ob-tid och bemanning. Övertid tas i mån av möjlighet ut i ledig tid. Anskaffning av medicinsk utrustning/apparatur som används av alla avdelningar inom kliniken samordnas. Fortbildning ordnas i första hand som internutbildning. Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård /64

18 INRÄTTADE TJÄNSTER 2013 Personal Tjänster 2013 Inrättade tjänster Överläkare 2 Avdelnings-/bitr.avd.skötare 6 Sjukskötare 34 Närvårdare/primärskötare 28 Geriatriska kliniken totalt 92 BUDGET 2013 Bokslut 11 Budget 12 Budget 13 Förä Förä % Intäkter ,88 % Personalkostnader ,78 % Konsumtionskostnader ,31 % Löpande driftkostnader totalt ,85 % Extern vård på Åland ,00 % Inventarier o anskaffningar ,00 % Kostnader totalt ,85 % Nettokostnader ,96 % Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård /64

19 KIRURGIKLINIKEN Kirurgiska klinikens övergripande mål är att erbjuda Ålands befolkning kirurgisk, ortopedisk och urologisk vård på högsta nivå; när det är möjligt i egen regi, annars genom kontinuerligt anlitad expertis som utför huvuddelen av sin konsulterande verksamhet på Åland och i tredje hand genom remittering till fastlandskliniker på finska eller svenska sidan med väl etablerat samarbete och god återrapportering. VERKSAMHETSMÅL den elektiva kirurgin hanteras så att så mycket som möjligt görs i egen regi den akuta kirurgin hanteras så att så mycket som möjligt görs i egen regi anpassa bemanning till budget processerna för eftervård, samarbetet med kommunerna och geriatriska kliniken utvecklas i syfte att minska vårdtider och vårddygn ett koncept för dagkirurgi med nuvarande lokaliteter utvecklas SAMORDNING AV VERKSAMHETER Samarbetet med andra kliniker utvecklas fortsatt i syfte att förstärka den medicinska handläggningen och rehabiliteringen av enskilda patienter samt förbättra vårdkvalitetsarbetet. BEMÖTANDE Bemötandefrågor tas upp på arbetsplatsmöten, både i frågor gällande patienter och mellan personal. ARBETSHÄLSA Uppföljning av personalens hälsa genom att handlingsmodellen inom ÅHS följs. Personalens friskvårdsaktiviteter uppmuntras. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Inga planerade verksamhetsförändringar. INRÄTTADE TJÄNSTER 2013 Personal Tjänster 2013 Inrättade tjänster Överläkare 6 Avdelnings-/bitr.avd.skötare 3 Sjukskötare 18 Sjukskötare, delad tjänst 1,5 Närvårdare/primärskötare 6 Kirurgikliniken totalt 34,5 Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård /64

20 BUDGET 2013 Bokslut 11 Budget 12 Budget 13 Förä Förä % Intäkter ,47 % Personalkostnader ,40 % Konsumtionskostnader ,81 % Löpande driftkostnader totalt ,90 % Extern vård på Åland ,00 % Inventarier o anskaffningar ,00 % Kostnader totalt ,85 % Nettokostnader ,29 % Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård /64

21 LABORATORIEENHETEN Laboratoriet erbjuder den laboratorieservice som behövs för att ÅHS skall kunna ge högkvalitativ hälso- och sjukvård till varje enskild ålänning. Laboratoriet erbjuder fortsättningsvis service till externa kunder. Verksamheten består huvudsakligen av provtagning, provhantering, analysarbete och administration. VERKSAMHETSMÅL beställningsrutinerna förändras för att minska onödiga labprov en upphandling av mikrobiologiska undersökningar görs och då fås ett aktivt stödlaboratorium för den egna mikrobiologiska verksamheten kvalitetsarbete utökas så att hela personalen involveras med avsikt att få en tydligare struktur och ett klarare regelverk för all verksamhet på laboratoriet. kontinuerlig ekonomiuppföljning brister och avvikelser i de dagliga arbetsrutinerna rapporteras i det egna rapporteringssystemet SAMORDNING AV VERKSAMHETER Samarbetsmöten hålls med beställarna av laboratorieprover. BEMÖTANDE Bemötandefrågor tas upp på arbetsplatsmöten. ARBETSHÄLSA Enheten följer handlingsmodellen. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Laboratoriet minskar sin service genom att sluta med morgonprovtagning på avdelningarna under lördag och söndag. Laboratoriets personal omvandlar semesterpenning till ledighet utan vikarie. Detta kan endast genomföras under några veckor eftersom laboratoriet ständigt har problem med underbemanning. Laboratoriet gör förändringar i vilka analyser som skickas bort och vilka som analyseras hemma i syfte att minska kostnaderna. INRÄTTADE TJÄNSTER 2013 Personal Tjänster 2013 Inrättade tjänster Kemist 1 Avdelnings-/bitr.avd.skötare 2 Laboratorieskötare 20 Närvårdare 1 Laboratorieenheten totalt 24 Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård /64

22 BUDGET 2013 Bokslut 11 Budget 12 Budget 13 Förä Förä % Intäkter ,50 % Personalkostnader ,99 % Konsumtionskostnader ,36 % Löpande driftkostnader totalt ,55 % Inventarier o anskaffningar ,00 % Kostnader totalt ,55 % Nettokostnader ,17 % Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård /64

23 LÄKEMEDELSCENTRALEN Läkemedelscentralen ansvarar för anskaffning, förvaring, tillverkning, färdigställandet, expediering och distribution av läkemedel. Läkemedelscentralen ansvarar även för övervakningen och uppföljningen av läkemedelsanvändningen. VERKSAMHETSMÅL genomgång av läkemedelscentralens verksamhet och försöka uppfylla de krav som finns i Fimeas föreskrift 6/2012 Sjukhusapotekens och läkemedelscentralernas verksamhet åtgärda de brister som påpekades vid Fimeas inspektion med fokus på de brister som gäller transporten av läkemedel inom ÅHS planera skolningseftermiddagar minst 2 ggr/år årliga medarbetarsamtal öka den farmaceutiska personalens kompetens gällande GMP genom utbildning så att personalen kan erhålla renrumspass följa upp avvikelserapporteringen utveckla informationen och samarbetet med avdelningarna/enheterna följa upp och minska andelen läkemedel som blir föråldrade uppföljning av läkemedelskostnader samt genomgång av detta i läkemedelskommittén inspektion av avdelningar/enheter i enlighet med lagar och föreskrifter med tyngdpunkt på Plan för säker läkemedelshantering BEMÖTANDE Bemötandefrågor tas upp på arbetsplatsmöten. ARBETSHÄLSA Enheten följer handlingsmodellen. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Planeringen av läkemedelscentralens nya utrymmen har framskridit så långt att en flytt av läkemedelscentralens verksamhet till temporära utrymmen kommer att ske i början av året då nuvarande utrymmen skall renoveras och byggas om. Planen är att projektanställa en provisor för kvalitetsarbete. INRÄTTADE TJÄNSTER 2013 Personal Tjänster 2013 Inrättade tjänster Chef för läkemedelscentralen 1 Farmaceut 4 Tekniskt biträde 1 Läkemedelstekniker 1 Läkemedelscentralen totalt 7 Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård /64

24 BUDGET 2013 Bokslut 11 Budget 12 Budget 13 Förä Förä % Intäkter ,00 % Personalkostnader ,45 % Konsumtionskostnader ,31 % Löpande driftkostnader totalt ,49 % Inventarier o anskaffningar ,00 % Kostnader totalt ,47 % Nettokostnader ,49 % Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård /64

25 MEDICINKLINIKEN Medicinklinken erbjuder specialistvård inom de flesta till inremedicin hörande specialiteter. Medicinavdelningen består av 30 vårdplatser. På avdelningen får akut medicinska patienter vård samt patienter som inte kan skötas på annan avdelning. Avdelningen har i om- och tillbyggnaden fått flera enkelrum med sluss och ur patientperspektiv mer ändamålsenliga utrymmen med bättre integritet för patienterna. Medicinpolikliniken omfattar 17 olika specialistmottagningar; hjärt-, reuma-, njur-, borrelia-, mag/tarm-, endokrinologi/diabetes-, lung/apné-, hud/neurologi-, endoskopi-, IVA, dialys, behandlingspolikliniken, AK-mott, dietist-, onkologi/hematologi. Vidare avlastar behandlingspolikliniken avdelningen genom att patienterna kan få sina behandlingar på polikliniken. VERKSAMHETSMÅL att alla patienter ska ha sin sängplats i ett patientrum patientflödet mellan medicinska avdelningen och geriatriska kliniken utvecklas rutiner och metoder kvalitetssäkras vårdprogram genomgås och görs upp vårdkvaliteten höjs genom förbättrad dokumentering och information och genom att låta patienterna vara delaktiga i vården säker läkemedelshantering bl.a. genom övningar i läkemedelsräkning omvärldsbevakning och samverkan kring utbildningsinsatser ökas attraktiv arbetsplats medarbetarsamtal genomförs gemensam planeringsdag 1 gång/år för kliniken och 2-3 utbildningstillfällen för anställda per år HLR-uppföljning (hjärt-lung-räddning) av de som gått utbildning och utlärande till nya medarbetare kontinuerlig ekonomiuppföljning SAMORDNING AV VERKSAMHETER Samarbetsmöten hålls med övriga kliniker för att hitta samordningsvinster ifråga om vårdplatser och personella resurser. Samarbete med primärvården kring en patientgrupp inom hudvård påbörjas. Regelbundna möten mellan klinikledning och verksamhetspunkter med fokus på bl. a. kommunikation och resursutnyttjande med andra verksamhetspunkter. BEMÖTANDE Bemötandefrågor tas upp på arbetsplatsmöten. Hospitering på andra verksamhetspunkter genomförs vilket förbättrar kommunikationen. ARBETSHÄLSA Enheten följer handlingsmodellen. Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård /64

26 VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Hematologivården (blodsjukdomar) flyttas till onkologiska mottagningen detta inkluderar hematologiska undersökningar som tidigare utförts på medicinska polikliniken. Hematologiska patienter får en ansvarig sjukskötare på onkologiska mottagningen för att ge bättre kontinuitet och säkerhet i vårdprocessen. Neurologens tjänstegrad planeras öka till 100 % och placeras inom medicinkliniken. Läkemedelskostnaderna sänks. Styrning av patienter till Finland i högre grad. Minskat användande av konsulter och vikarier för kompledigheter. INRÄTTADE TJÄNSTER 2013 Personal Tjänster 2013 Inrättade tjänster Överläkare 11 Avdelnings-/bitr.avd.skötare 5 Sjukskötare 38 Sjukskötare, delad tjänst* 1 Närvårdare/primärskötare 8 Dietist 1 Medicinkliniken totalt 64 *2 tjänster * 0,5 BUDGET 2013 Bokslut 11 Budget 12 Budget 13 Förä Förä % Intäkter ,81 % Personalkostnader ,54 % Konsumtionskostnader ,74 % Löpande driftkostnader totalt ,00 % Extern vård på Åland ,45 % Inventarier o anskaffningar ,00 % Kostnader totalt ,00 % Nettokostnader ,25 % Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård /64

27 OPERATIONS, ANESTESI OCH IVA KLINIKEN AN-OP-IVA-enheten består av instrumentvård, operationsavdelning och intensivvårdsavdelning. De samverkar för att erbjuda högkvalitativ och säker vård för patienter med allvarliga, ibland livshotande tillstånd och för att möjliggöra operationsverksamhet som motsvarar dagens högt ställda krav på säkerhet och kompetens. För att detta skall vara möjligt krävs välutbildad personal och en omfattande medicinteknisk maskinpark. En åldrande befolkning och krav på vård enligt modern standard ställer krav på ökad vårdkapacitet och fortsatt kvalitetsutveckling för att möta behoven. Verksamhetsvolymerna inom de opererande specialiteterna har ökat, framförallt inom ortopedisk kirurgi då man kunnat överföra en stor del av ortopediska ingrepp som tidigare upphandlats från Finland och Sverige för åtgärd inom ÅHS. På samma sätt ökar antalet dialyspatienter. För att undvika växande operations köer och garantera medborgarna hög vårdkvalitet krävs förändringar i bemanning och organisation. Ansvaret för Dialysavdelningens verksamhet är uppdelad mellan olika kliniker. Medicinskt ansvar och utrustningsansvar ligger hos medicinkliniken medan personalansvar och förbrukningsmaterial hos IVA. VERKSAMHETSMÅL vital medicinteknisk utrustning äldre än 15 år bör utbytas goda registerrutiner för infektioner och vårdtyngd på IVA skapas internt utbildningsprogram för IVA-sjukskötare startas minskad övertid effektivisera personalutnyttjande vid procedurer och åtgärder under jourtid optimalt utnyttjande av dialysresurserna verksamhet inom budgetramar SAMORDNING AV VERKSAMHETER Samarbetsmöten hålls för att med andra kliniker optimera flöden och användningen av personalresurser över klinikgränser. BEMÖTANDE Bemötandefrågor tas upp på arbetsplatsmöten. ARBETSHÄLSA Enheten följer handlingsmodellen för tidig intervention vid sjukfrånvaro. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Operationsavdelningen Som ett led i kostnadsbesparingar 2013 kommer starttiden för senaste operationsstart att tidigareläggas något vilket kommer att leda till minskade kostnader för operationsavdelningen. Däremot är det negativt för kösituationen eftersom något färre operationer kan utföras per dag och det kan i förlängningen även resultera i ökad mängd vård utanför Åland. Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård /64

28 Operationsbehovet överstiger den nuvarande kapaciteten och därför startas en utredning runt frågan om vilka operationer som ÅHS skall fokusera på och vilka man inte skall utföra utan kanske hänvisa till annan vårdgivare. Under sommarmånaderna reduceras operationsverksamheten för att möjliggöra personalens semesteruttag. Genom att förlänga neddragningen ytterligare en månad (från 1 juni till och med sista augusti dvs. totalt 12 veckor) sparar man in motsvarande nästan en hel sjukskötartjänst. Övertidsersättning betalas då i större utsträckning ut som ledighet, inte i pengar. Det minskar vikariebehovet och koncentrerar uttaget av semester och kompledighet i större utsträckning till sommarmånaderna istället för som nu vara jämt fördelade under året. Eftersom det samtidigt också medför ytterligare ca 4 veckors reducerad operationsverksamhet kommer det att påverka kösituationen för vissa operationer negativt men balanseras möjligen till viss del upp av att mindre semesteruttag görs under de delar av året då man normalt opererar mest men detta kräver god koordination av operationsverksamheten mellan de olika delarna av vårdkedjan. Dialysavdelningen Personalansvar och förbrukningsutrustning ligger på AN-OP-IVA-kliniken. Kostnaden för förbrukningsmaterial, läkemedel och provtagning blandas därmed in i IVA-enhetens driftsbudget. Det delade ansvaret för dialysens verksamhet gör kostnadsuppföljningen svåröverskådlig och personalen upplever ansvarsförhållandena oklara. Arbetet med att skilja dialysen från IVA i fråga om kostnadsuppföljning genomförs under året. IVA Förlossningsepiduraler läggs dygnet runt vid behov. År 2011 utfördes 105 st och under första halvåret 2012 har man lagt 70 st. De flesta av dessa görs under jourtid. De tar ca 2 timmar att utföra och har hittills utförts av en narkosläkare med assistans av en narkosskötare. From 2013 kommer detta att omorganiseras så narkosläkaren istället assisteras av personal från IVA i de flesta fall (utom de dagar man är extremt vårdbelastade på IVA). Detta innebär att narkosläkaren istället assisteras av personal som ändå befinner sig på sjukhuset och man sparar således in 2 timmar OB ersättning och jourersättning per gång vilket, om man antar att ca 70 % av förlossningsepiduralerna utförs på jourtid, ger en besparing på ca 200 arbetstimmar motsvarande nästan 6000 /år för jourlön och OB ersättning. INRÄTTADE TJÄNSTER 2013 Personal Tjänster 2013 Inrättade tjänster Överläkare 4 Avdelnings-/bitr.avd.skötare 5 Sjukskötare 42 Sjukskötare, delad tjänst* 1 Närvårdare/instrumentvårdare 4 Op-, An- och IVA kliniken totalt 56 *2 tjänster * 0,5 Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård /64

29 BUDGET 2013 Bokslut 11 Budget 12 Budget 13 Förä Förä % Intäkter ,33 % Personalkostnader ,14 % Konsumtionskostnader ,75 % Löpande driftkostnader totalt ,07 % Inventarier o anskaffningar ,00 % Kostnader totalt ,07 % Nettokostnader ,11 % Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård /64

30 PRIMÄRVÅRDSKLINIKEN Primärvårdsklinikens verksamhet skall kännetecknas av gott bemötande, god vård, förebyggande verksamhet, trivsamt arbetsklimat, lättillgänglighet och kontinuitet med kompetent personal. De största utmaningarna för vården utgör rekrytering av nya medarbetare, speciellt till skärgården och det ökande behovet av psykosocialt stöd. Strävan är att ha tjänsterna besatta. Allt fler inflyttade från andra länder och kulturer, där familjer saknar det naturliga sociala nätverket innebär mer tidskrävande och komplicerade krav på vårdgivarna. Detta innebär längre mottagningsbesök ofta med tolkservice. Inom skol-och studerandehälsovården är frågor om hälsosamma levnadsvanor, samt förebyggande av ANT-bruk (alkohol, narkotika, tobak) och psykosociala problem fortsättningsvis högt prioriterade områden Antalet diabetiker ökar. Fler blodsockerkontroller av gravida görs. Diabetesvården prioriteras och utbildningsinsatserna ökas i samverkan med specialsjukvården. De kortare vårdtiderna inom specialsjukvården ställer allt högre krav på kompetensen inom hemsjukvården. Allt sjukare patienter med komplicerade vårdbehov skrivs ut allt tidigare för att vårdas i hemmet. Med anledning av detta kommer vakanta närvårdar/primärskötartjänster inom hemsjukvården att omvandlas till sjukskötar-/hälsovårdartjänster. En förstärkning av hemsjukvården innebär avlastning för specialsjukvården eftersom patienterna då i ännu högre grad kan skötas i hemmet vilket är en billigare vårdform och också ett önskemål som de flesta patienter har. Samarbetet mellan specialsjukvården, hemsjukvården och hemvården behöver utvecklas på hela Åland genom gemensamma vårdplaneringsmöten. Fredagstängningen av Godby hälsocentral och minskad jourtid vid hälsocentralen i Mariehamn har visat sig fungera tillfredsställande och kommer att fortsätta. Dessa åtgärder ger mera resurser till Godby hemsjukvård samt förstärker minnesmottagningen och diabetesmottagningen vid hälsocentralen i Mariehamn. Barnrådgivningen för barnen på Södra Åland centreras till Jomala hälso-och sjukvårdsmottagning för att effektivera verksamheten och minska vikariebehovet. Det pågående samarbetsprojektet med Mariehamns stad och ÅHS Hemrehabilitering avslutas vid projekttidens utgång. TBE vaccinationskampanjen och vaccination mot livmoderhalscancer fortsätter med nya åldersgrupper. VERKSAMHETSMÅL Utveckla verksamheten vid livsstilsmottagningen. SAMORDNING AV VERKSAMHETER Barnrådgivningen på södra Åland koncentreras till Södra Ålands barnrådgivning placerad i Jomala (Eckerö, Hammarland, Jomala, Lemland och Lumparland). Samarbetet inom hemsjukvården på Södra Åland ökas. Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård /64