Framtidsplan 2015 med flerårsplan för
|
|
- Inga Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 med flerårsplan för Barn- och utbildningsnämnden Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Plan Barn- och utbildningsnämnden Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till Förvaltningschef BOUN Dokumentinformation Dokumentet gäller för
2 2(28 ) Innehåll 1. Uppdrag och organisation Omvärldsanalys med utvecklingsområden Barn- och utbildningsnämndens mål Prioriterade utvecklingsområden Ekonomi Nettoram/verksamhetsområde Särskilda satsningar Större förändringar Barn- och elevpeng Investeringar Antal årsarbetare Kommande upphandlingar Internkontroll... 27
3 3(28 ) 1. Uppdrag och organisation Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för det offentliga skolväsendet. Till skillnad från andra verksamheter har skolväsendet dubbla huvudmän, vilket innebär både ett statligt och ett kommunalt uppdrag. Verksamheten i förskola och skola styrs av staten med skollag, skolförordning och läroplaner: Läroplan för förskolan (Lpfö 98, reviderad), Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (grundskola, särskola), förskoleklass och fritidshem (Lgr 11), Läroplan för de frivilliga skolformerna, gymnasieskola och gymnasiesärskola (Gy 11). I övrigt finns Allmänna Råd som behandlar frågor av vikt för den nationella styrningen av verksamheterna. Barn- och utbildningsnämnden lyder under kommunfullmäktige och det reglemente och de mål som fullmäktige antagit. Barn- och utbildningsnämndens styrinstrument är Framtidsplanen, innehållande bl. a. mål och mått/indikatorer, som visar hur kommunens förskole- och skolverksamhet ska bedrivas och utvecklas. Framtidsplanen tar särskilt upp åtgärder som nämnden prioriterar för att nå de kommunövergripande och nationella målen. I Barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsplan beskrivs därefter hur verksamheterna ska arbeta för att nå de uppsatta målen. I slutet av varje år redovisar verksamheterna sin måluppfyllelse i en kvalitetsredovisning. Där beskrivs även åtgärder för att nå de mål som ännu inte är uppnådda mål och utvecklingsområden som är specifika för varje enhet. Framtidsplanen omfattar förskoleverksamhet med förskola och pedagogisk omsorg, grundskola (inkl. förskoleklass och skolbarnsomsorg), särskola, elevhälsa, gymnasieskola, kulturskola, fritidsgård samt kommunens kostenhet. Den 1 januari 2015 fördes vuxenutbildningen, som tidigare tillhört Barn- och utbildningsnämnden, över till Vuxen- och omsorgsnämnden. I samma omorganisation flyttades Kostenheten över till Barn- och utbildningsnämnden. Grundstenarna i verksamheten är trygghet och en hälsofrämjande miljö, vilket ger möjligheter till bra inlärning och god arbetsmiljö. Alla barn och elever ska mötas utifrån sina förutsättningar och med höga förväntningar. Det handlar om att bli sedd och att få en god självkänsla i en miljö som stimulerar till kreativitet och lust att lära, detta för att lägga grunden till ett livslångt lärande och ett bra vuxenliv. Barn- och utbildningsnämnden är mån om att personalen har en god arbetsmiljö. Det innebär exempelvis att få känna ansvar och delaktighet för utvecklingen i den egna verksamheten och att ha god insyn i beslutsprocessen. Arbete för en hög måluppfyllelse, struktur för organisations- och ledarutveckling samt innovativt lärande och social och ekologisk hållbarhet ska stå i fokus. Linda Lundin Ordförande Barn- och utbildningsnämnden Sven Anderson 1:e vice ordförande Barn- och utbildningsnämnden Monica Harlin Barn- och utbildningschef
4 4(28 ) Barn- och utbildningsnämnd Kostenhet Administration Förvaltningschef Kulturskola Elevhälsa Fritidsgård Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola Särskola Gymnasieskola
5 5(28 ) 2. Omvärldsanalys med utvecklingsområden Sveriges kommuner och landsting (SKL) definierar begreppet omvärldsanalys som en process där en organisation observerar omvärlden och framförallt dess förändringar för att bättre förstå förutsättningarna för den egna verksamheten idag och i framtiden. Organisationer som systematiskt gör detta har sett att det höjer deras handlingsberedskap, ökar utrymmet för dialog och skapar en gemensam grund för budgetprocessen. Med ovan resonemang som utgångspunkt följer nedan en redogörelse över de områden Barn- och utbildningsförvaltningen ser för närvarande påverkar, och kommer att påverka, den egna verksamheten de närmaste åren. I första stycket presenteras en befolkningsprognos för barn och unga i åldrarna 0-18 i Gnesta för åren fram till en ska tillsammans med övrig omvärldsbevakning nedan ses som ett underlag för budget- och verksamhetsplanering de närmaste åren. Det är viktigt att notera att det samlade antalet folkbokförda personer i angivna åldersspann inte finns placerade inom nämndens verksamheter men likväl påverkar nämndens ekonomi de kommande åren. Denna prognos innefattar inte det ökande antalet ensamkommande flyktingbarn som Gnesta kommun har avtalat att ta emot. Inte heller följderna för befolkningsutvecklingen vid ett eventuellt uppstartande av asylboende i kommunen. för folkbokförda barn och elever i sammandrag en har sin utgångspunkt i den befolkning som var bosatt i Gnesta kommun den 31 december år år 110 Under 2014 är antalet barn i förskoleålder uppskattat till 741 stycken. Det sker sedan en successiv ökning av antalet barn fram till Undantaget är 2016 då det uppmätts en svag minskning i antal. Mellan 2014 och 2021 ökar antalet barn med 68 stycken, drygt 9 procent.
6 6(28 ) 6 år år 110 Enligt grafen ovan varierar antalet 6-åringar mellan åren. Störst nedgång uppskattas att ske under 2015 då antalet 6-åringar beräknas vara 127 stycken. Antalet ökar sedan kraftigt under 2016 (150 stycken) för att sedan minska återigen år år Antalet elever i Gnesta kommuns grundskolor t o m årskurs 5 ökar gradvis fram till 2021 med undantag för 2016 då en viss nedgång kan ses. Detta beror på den minskning av antalet 6-åringar som kan utläsas ur föregående graf. Från 2014 fram till 2021 ökar antalet barn med 63 stycken, 8 procent år år
7 7(28 ) I enlighet med grafen på föregående sida uppskattas en gradvis ökning av antal barn i åldersgruppen fram till I förhållande till 2014 är ökningen beräknad till 109 personer vilket motsvarar nära en 20-procentig ökning år år Antalet personer i åldersgruppen minskar från Under åren som följer kan utläsas en gradvis ökning i befolkningen. Mellan åren ökar antalet personer i åldersgruppen med 85 personer, vilket är nästan 27 procent. Sammanfattningsvis kan konstateras att samtliga åldersgrupper sammantaget sett kommer att öka i antal personer fram till år 2021, frånsett gruppen barn i förskoleålder (0-5) där antalet fluktuerar mellan åren. I åldersgruppen kommer nedgången i befolkningen att vända uppåt fr o m Hållbar utveckling för Barn- och utbildningsnämndens verksamheter Denna omvärldsanalys med tillhörande utmaningar tar sitt avstamp i det allt oftare använda begreppet hållbar utveckling. Hållbar utveckling definieras i den s.k. Brundtlandrapporten (EU:s grunddokument för ekologiskt utvecklingsarbete) som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det finns tre perspektiv på hållbar utveckling; ekologisk hållbarhet, som handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad hen klarar av ; social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls; samt ekonomisk hållbarhet, som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Utmaningen för Gnesta: Utmaningen är att väva in frågor rörande ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i det strategiska såväl som det dagliga arbetet så att allt som sker i verksamheterna samverkar för att uppnå en hållbar utveckling. Ekologisk hållbarhet är en självklar del i exempelvis de naturorienterande ämnena men får nu större fokus då Gnesta kommun anslutits till SEKOM (Sveriges Eko-kommuner).
8 8(28 ) Social hållbarhet uppnås genom att ge barn och elever en god utbildning men också genom ett gott värdegrunds- och jämställdhetsarbete som stärker självkänslan hos alla. Utmaningen är att hålla i och utveckla det framgångsrika jämställdhets- och likabehandlingsarbetet och att därtill väva in ett normkritiskt förhållningssätt. Den övergripande utmaningen för den sociala och den ekonomiska hållbarheten handlar om att ständigt utveckla det systematiska kvalitetsarbetet så att mänskliga och ekonomiska resurser används på ett långsiktigt effektivt sätt som möjliggör hög måluppfyllelse. Skolans kompensatoriska uppdrag Ett lärande för hållbar utveckling kännetecknas av ett förhållningssätt som syftar till att ge elever och vuxna handfasta redskap och metoder för att kunna göra medvetna val som är hållbara för framtiden. Lärandet karaktäriseras av delaktighet och inflytande, ämnesövergripande samarbeten, pedagogiska metoder och arbetssätt som vilar på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Till detta kan kopplas skolans kompensatoriska uppdrag, d.v.s. att barn och elever, oavsett bakgrund och förutsättningar, ska få god stimulans för lärande och utveckling. All personal inom förskola och skola arbetar utifrån en gemensam värdegrund och pedagogisk grundsyn där alla elever har möjlighet att nå de uppsatta målen för utbildningen. Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras i den internationella kunskapsundersökningen PISA. Sverige har den sämsta resultatutvecklingen av alla OECD-länder och de svenska eleverna presterar numera under OECD-genomsnittet inom de tre kunskapsområdena i undersökningen. Grunden för god måluppfyllelse läggs genom en kvalitativt bra förskola och skola där välutbildad och kompetent personal samarbetar kring lärande och omsorg med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet som bas. Detta gäller även fritidshemsverksamheten som ytterligare kan stödja elevernas lärande genom andra utmaningar och upplevelser än de som ges i skolan. Utmaningen för Gnesta: Förskola och skola i Gnesta lyckas i stor utsträckning ge barn och elever en god grund att stå på för sitt fortsatta lärande. Den stora utmaningen är dock de elever som lämnar grundskolan och gymnasiet utan fullständiga betyg då en slutförd gymnasieutbildning blir allt viktigare för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Det systematiska kvalitetsarbetet med tillhörande utvecklingsarbete måste ytterligare fokusera på en konstant hög måluppfyllelse så att alla elever lämnar grundskolan med fullständiga betyg och därmed har möjlighet att genomföra en gymnasieutbildning. Nationella undersökningar visar att lärare i allmänhet tycker att de har kompetens att undervisa i sina ämnen, men inte tillräcklig kompetens och kunskap för att själva stödja elever i behov av extra stöd. Den framtida utmaningen är dels kompetensutveckling för personal inom exempelvis autism, dels att utmana lärarna att tänka nytt om undervisningens utformning utifrån de elever som ingår i gruppen. Ytterligare en utmaning handlar om ett utvecklat samarbete med Individ- och
9 9(28 ) familjeomsorgen kring elever med olika typer av diagnoser. Fler med högre utbildning Arbetslivet förändras snabbt och utbildning på gymnasienivå är numera ofta ett minimikrav för att få och kunna behålla ett jobb. Kompetenskraven på arbetsmarknaden ökar generellt och arbeten som inte kräver särskild utbildning och arbetslivserfarenhet blir allt färre. En låg utbildningsnivån hos invånarna innebär därmed en svagare konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Denna bild kompliceras ytterligare av att fler kvinnor än män studerar på högskola och universitet, och att dessutom allt fler kvinnor väljer andra utbildningar och yrkesvägar än de traditionellt kvinnliga. Inom kvinnligt dominerande utbildningar finns inga tydliga tendenser till att männen gör motsvarande inbrytningar. När kvinnorna även utbildar sig inom traditionellt manliga yrken och männen väljer att inte studera vidare ökar risken för utslagning av män med låg utbildning. Utmaningen för Gnesta: Utmaningarna är många och komplexa. Grunden för ett gott vuxenliv läggs i förskola och skola med god undervisning men också med ett jämställdhetsarbete som stärker självkänslan. Inför gymnasievalet är en kunnig och jämställd studievägledning avgörande för att bryta det invanda mönstret där färre pojkar än flickor väljer att studera på högskola eller universitet. En annan utmaning är yrkesområden där det råder brist på utbildad personal, exempelvis i vård- och omsorgssektorn, och där få av Gnestas elever och invånare väljer att utbilda sig. Allt för många väljer yrkesutbildningar där det råder brist på jobb. En tredje utmaning är att i ett tidigt skede fånga upp de elever som är i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Den 1 januari 2015 skärps kravet på kommunen att erbjuda aktiviteter för unga mellan 16 och 20 år som inte studerar, arbetar eller har en gymnasieexamen. Målsättningen är att antalet elever som riskerar att hoppa av gymnasiet ska vara så liten som möjligt, vilket bäst förebyggs i ett nära samarbete mellan Barn- och utbildningsförvaltningen och den nya Arbetsmarknadsenheten inom Vuxen och omsorgsnämnden. Kompetens och kompetensförsörjning Medarbetarens kompetens är en mycket viktig garant för en hög kvalitet i den verksamhet som bedrivs. Lärarens kompetens är nära förknippad med hur undervisningen organiseras och genomförs. Både internationell och svensk forskning pekar på betydelsen av en tydlig och aktiv lärare som förmår att engagera och uppmuntra alla elever. För att eleverna ska nå målen i alla ämnen krävs välutbildade, engagerade och kunniga lärare som utövar ett gott ledarskap i klassrummet. Genom att hålla sig à jour med aktuell pedagogisk forskning får den enskilde medarbetaren stimulans för den egna utvecklingen men även underlag för att kunna bidra till verksamhetsutveckling.
10 10(2 Alla förskollärare och lärare som anställs måste vara legitimerade och legitimerade lärare kan också komplettera sin examen i Förskollärar- eller Lärarlyftet. Förstelärare har införts för att säkra en god undervisning genom att stötta kollegialt samarbete och lärande samt, som en karriärväg, göra läraryrket mer attraktivt. Utmaningen för Gnesta: Utmaningarna vad det gäller kompetens och kompetensförsörjning är flera. En konsekvens av legitimationskravet är att det uppstått brist på lärare i en del ämnen, exempelvis matematik. I kombination med förstelärarsystemet och en ökad lönekonkurrens med Södertälje och Stockholm har Gnesta idag svårighet att rekrytera behöriga lärare på alla tjänster. En annan utmaning är den låga formella kompetensnivån på fritidshemmen och i viss mån i förskolan. Det utbildas inte tillräckligt många fritidspedagoger och vid tillsättning av tjänster finns inte alltid behöriga sökande. I medarbetarsamtalen diskuteras kompetensutvecklingsbehov och medarbetare uppmuntras att, utöver den kompetensutveckling som ges av arbetsgivaren, vidareutbilda sig. Gnesta har både förskollärare och lärare som deltar i Förskole- och Lärarlyftet. En tredje utmaning är att behålla den kompetenta personal som finns i förskola och skola. Detta kan bland annat göras genom ett utvecklande samarbetsklimat i alla verksamheter och genom ett tydligare strategiskt kompetensutvecklingsprogram. Det är också viktigt att lyfta fram allt det fina arbete som bedrivs så att både befintliga och blivande kompetenta förskollärare, fritidspedagoger och lärare gärna vill arbeta i Gnesta. Arbetsmiljö och delaktighet En lugn och trygg arbetsmiljö är avgörande för att barn, elever och personal ska känna arbetsglädje och ha ork till lärande, kreativitet och utveckling. Barn och elever känner trygghet i nämndens verksamheter i stor utsträckning, men flickor på högstadiet uppger i större omfattning än pojkar att de känner stress i skolan. De senaste årens stora förändringar av skolväsendet har lett till att många lärare känner sig stressade på grund av administrativt arbete, dokumentation av elevernas kunskapsutveckling och för lite tid till att planera undervisningen. En stressad lärare har mindre ork till att göra undervisningen så kreativ och lustfylld som behövs för att eleverna ska utmanas till nytt lärande. Samarbete och förtroende är en förutsättning för hållbar utveckling. Människor behöver känna tillit till varandra och till samhällets institutioner. Med tilliten och förtroendet växer ansvarskänslan för medmänniskorna och för samhällsutvecklingen i stort. Tilliten och ansvarskänslan ökar om var och en känner att samhället är öppet och välkomnar bidrag till den gemensamma utvecklingen, inte minst inom utbildningsväsendets olika verksamheter. Delaktiga vårdnadshavare är en resurs och ett stöd för sina barns lärande. Alla verksamheter behöver därför ständigt pröva hur vårdnadshavarnas inflytande och delaktighet ska formas.
11 11(2 Utmaningen för Gnesta: Det är en utmaning att på alla nivåer skapa reell delaktighet; från politisk nivå ända in till den enskilda elevens och vårdnadshavarens upplevelse. Inte minst handlar det om att skapa förståelse för styrdokumenten och vad som går att påverka så att alla kan känna glädje och stolthet över att få vara delaktig på riktigt. Det handlar också om att ge eleverna ännu mer reellt inflytande över sin studiesituation och sin arbetsmiljö. Många av nämndens verksamheter står inför utmaningen att de traditionella formerna för samverkan med vårdnadshavarna, exempelvis terminsvisa föräldramöten, inte längre fungerar tillfredsställande. Det gäller därför att pedagoger, arbetslag och chefer utmanar sig själva till att hitta nya sätt att möta vårdnadshavarna så att dessa finner det meningsfullt att samverka kring sina barn. Arbetet med jämställdhet behöver utvecklas, både för att minska flickornas upplevda stress över skolarbetet, men också för att ett normkritiskt synsätt helt ska genomsyra all verksamhet. Forskning visar sambandet mellan pedagogers trivsel och mående och barn/elevers utveckling och lärande. Ett fortsatt arbete med att förbättra arbetsmiljön för medarbetare inom barn- och utbildningsnämndens område är därför av stor betydelse för att skapa trivsel och en hälsofrämjande miljö för både vuxna och barn/elever. Ledarskap En väl fungerande organisation har en tydlig och uttalad struktur vad det gäller exempelvis ansvar och roller. En av chefens viktigaste uppgifter är att ge förutsättningar för kunskapsutveckling för den enskilde och för arbetslaget utifrån nationella och kommunala mål för verksamheten. En förutsättning för detta är ett nära pedagogiskt ledarskap. Ett välfungerande ledarskap är även avgörande för en god arbetsmiljö, både på ledningsnivå och i barngruppen eller i klassrummet. Ett framgångsrikt ledarskap kännetecknas av en god förmåga att identifiera utvecklingsområden och systematiskt arbeta för att utveckla verksamheten, vare sig det handlar om hela verksamheter eller om enskilda barn/elever. Väl fungerande arbetslag är ett stöd för den enskilde pedagogen och bidrar genom kollegialt lärande till en stabil utveckling av förskolor och skolor. Arbetslagsledarens roll är att, tillsammans med förskolechef eller rektor och den gemensamma ledningsgruppen, driva den pedagogiska utvecklingen mot uppsatta mål. Utmaningen för Gnesta: Avgörande för en god arbetsmiljö och en hög måluppfyllelse är ett starkt ledarskap, både på ledningsnivå och i gruppen/klassrummet. Utmaningen är att skapa hållbara ledningsstrukturer och skapa arbetsro utan att för den skull stanna upp i pedagogisk utveckling av verksamheterna. Ledarskapsutveckling behövs på alla nivåer och i alla verksamheter; från ledningsgruppen till arbetslag och enskilda pedagoger.
12 12(2 Nyanlända barn och unga På grund av oroligheter runtom i omvärlden har invandringen till Sverige ökat den senaste tiden, och detta innefattar också en ökad tillströmning av gruppen barn och unga. Dessa kommer antingen hit tillsammans med anhöriga/familj eller som s.k. ensamkommande flyktingbarn. Migrationsverket beräknar att mellan människor kommer att söka asyl i Sverige under I denna prognos innefattas att uppskattningsvis ensamkommande barn kommer att söka asyl i Sverige under det kommande året. Det innebär en fördubbling av antalet sökande jämfört med samma period föregående år. Utmaningen för Gnesta: Gnesta kommun har beslutat att ta emot fler ensamkommande flyktingbarn än tidigare. Fr o m 1 januari 2015 har kommunen 11 anvisningsbara platser. Utöver detta har Barn- och utbildningsnämndens verksamheter ansvar för skolgången för de barn som placeras på boenden, s.k. HVB-hem, inom Gnesta kommun av andra kommuner. Detta ställer nya krav på skolan. De nyanlända barnen behöver mötas av en organisation som tillgodoser deras individuella behov och förutsättningar, och som har förmåga att möta upp detta i den befintliga organisationen. Skolverket skriver i rapporten Att bana väg för nyanländas lärande från 2014 att det är avgörande för nyanländas elevers kunskapsutveckling att de får ett tidigt och adekvat stöd, samt att valet av undervisningsform görs med pedagogiskt hänsynstagande i varje enskilt fall. Ett sådant organiserat mottagande innefattar en verksamhet som successivt integrerar det enskilda barnet eller eleven i den svenska förskolans och skolans värld. För skolans del ska tonvikten läggas på en kartläggning av elevens tidigare kunskaper samt språkinlärning i det svenska språket. En utvecklad samverkan måste till stånd mellan lärare i svenska som andraspråk, studiehandledare på modersmål samt ämneslärare, för att eleven ska utvecklas; både i det svenska språket och i sina ämneskunskaper. Ett entreprenöriellt och innovativt förhållningssätt I ett samhälle som blir allt mer svåröverskådligt och där förändringar och utveckling sker i allt snabbare takt är ett entreprenöriellt och innovativt förhållningssätt grundläggande. Barn är av naturen nyfikna och kreativa, och förskola och skola har ett stort ansvar för att bibehålla och utveckla denna förmåga hos alla barn och elever. Allt lärande ska bygga på kreativitet, nyfikenhet och samarbete. Utmaningen för Gnesta: Utmaningen är att alla som arbetar i förskola och skola måste lyfta blicken från det vardagliga arbetet och omvärldsspana för att inspireras och dra lärdom av andra. För att utveckla det entreprenöriella och innovativa lärandet måste samverkan med närsamhället, Sverige och världen, med all den kompetens som finns där, öka. Barn och elever som möts av kreativitet och ta sig för-samhet stärker sin självkänsla
13 13(2 och drivkraft att våga, vilket tillsammans med god undervisning är grunden för ett fortsatt utvecklande vuxenliv. Digital kompetens Förskolan och skolan ska skapa förutsättningar för ett livslångt lärande och ett bra vuxenliv. I ett ständigt föränderligt samhälle där datorer, lärplattor, mobiltelefoner och internet är ett naturligt inslag i de flestas vardag är det viktigt att barn och elever får kunskaper att hantera dessa på ett lärande, kreativt, hållbart och etiskt sätt. Ur ett rättviseperspektiv är det också viktigt att alla barn och elever erbjuds moderna lärverktyg. I enlighet med grundskolans läroplan Kap 2.2 ska skolan ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. EU har också identifierat åtta nyckelkompetenser som ska bidra till ett framgångsrikt liv i ett kunskapssamhälle. Digital kompetens, d.v.s. förmågan att kunna använda internet och digital teknik, är en av dessa nyckelkompetenser. Utmaningen för Gnesta: En utbildning av hög klass håller sig à jour med den tekniska utveckling som sker i samhället och låter barn, elever och vuxna utveckla den kunskap och lärdom de får även utanför skolan. Däri ligger också utmaningen. I en förskola och skola där moderna digitala verktyg används av kompetenta och kreativa pedagoger och chefer i den pedagogiska utvecklingen bibehåller barn och elever sin lust att lära, vilket är grunden för det nödvändiga livslånga lärandet. 2.1 Barn- och utbildningsnämndens mål Barn- och utbildningsnämndens mål och indikatorer kommer att beslutas vid nämndens sammanträde i juni. 2.2 Prioriterade utvecklingsområden Ledstjärna för Barn- och utbildningsnämndens verksamheter är: Gnesta förskolor och skolor lägger grunden till ett livslångt lärande och ett bra vuxenliv Med denna ledstjärna och omvärldsanalysen som utgångspunkt prioriteras under de kommande tre åren följande utvecklingsområden för samtliga av Barn- och utbildningsnämndens verksamheter: * Ännu högre måluppfyllelse Barn och elever ska ges de bästa förutsättningarna för att utvecklas och uppnå kunskapskraven utifrån läroplanens intentioner. Inom barn- och utbildningsnämndens område finns såväl förskola, skola och fritidsgård som kulturskola och kostenhet. Om dessa verksamheter samverkar ges ännu större
14 14(2 möjligheter att öka måluppfyllelsen. Barn och elever har olika förutsättningar och behov både vad gäller lärande och livsförutsättningar och behöver bemötas utifrån detta. Genom samverkan mellan de olika verksamheterna inom Barn- och utbildning kan dessa förutsättningar och behov fångas upp och barn/elever kan ges förutsättningar/stöd för att utvecklas på bästa sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet får här avgörande betydelse för att förskola, skola, kostenhet, fritidsgård och kulturskola ska vara en del i ett utvecklingsarbete. Detta ställer stora krav på alla medarbetare inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Cheferna har en central roll för att leda utvecklingsarbetet och sätta in rätt åtgärder för att lösa de problem som identifierats. Utvecklingsarbetet ska också leda till att både arbetslag, enheter och förvaltningen i stort är en lärande organisation. Skolinspektionen konstaterar att för att skolsystem som redan är bra ska utvecklas till utmärkta skolsystem, krävs satsningar på skolledarskap och kollegialt lärande. Kollegialt lärande handlar om att granska sin egen verksamhet och utveckla den tillsammans med andra kollegor. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sitt arbete leder det till ett bättre resultat hos eleverna. * Struktur för organisations- och ledarutveckling En organisation där ansvar och roller tydliggjorts och där ledarskap på alla nivåer utövas effektivt, är ett stöd för hög måluppfyllelse. Det handlar bland annat om att utveckla ledningsgrupp och arbetslag så att de blir ett stöd i den pedagogiska utvecklingen. Det handlar också om att effektivisera det administrativa stödet för att på så sätt få ett större fokus på de pedagogiska frågorna. I arbetet med organisationsutveckling ingår även att säkerställa kompetensen inom alla verksamheter utifrån en analys av nuläge och kommande behov. Som ett led i det arbetet behöver kompetensutvecklingen utformas så att de specifika verksamheternas behov tillgodoses. * Innovativt lärande och social och ekologisk hållbarhet En hållbar utveckling för Barn- och utbildningsnämndens verksamheter baseras på en grundsyn som innefattar både vilja, nyfikenhet och kunskap att möta barn och elever med olika förutsättningar. Det handlar också om att anpassa miljöer och verksamhet efter barn- eller elevgruppen. Avgörande för barns och elevers arbetsmiljö är ett aktivt likabehandlingsarbete där det råder nolltolerans mot kränkningar och där alla verksamheter skapar likvärdiga möjligheter för lärande och utveckling. En hållbar arbetsmiljö för personalen skapas bland annat genom att tydliggöra uppdrag och ansvar, och genom ett stödjande och utmanande ledarskap. Arbetet med ekologisk hållbarhet utgår från läroplanernas mål, men också från målen i kommunens Miljö- och hållbarhetsplan. Att kostenheten nu tillhör Barnoch utbildningsnämnden skapar förutsättningar för ett ökat fokus på hälsofrämjande arbete och en helhetssyn kring barns och ungdomars utveckling, hälsa och välbefinnande.
15 15(2 Hur förvaltningen kommer att arbeta för att uppnå de politiska målen kopplat till de prioriterade utvecklingsområdena beskrivs i barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsplan. 3. Ekonomi Ekonomiavsnittet redovisas med budget 2015 uppdelad utifrån verksamhetsområden. Vissa förändringar har gjorts i förhållande till Fritidsgården Chill har fått ett eget verksamhetsområde. Budget för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk har flyttats från Elevhälsan till grundskolan 6-9 tillsammans med resurser för Studiehuset som också legat inom Elevhälsans verksamhetsområde. 3.1 Nettoram/verksamhetsområde Utfall 2014 Budget 2014 Budget 2015 BoU administration Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola inkl fritidsgårdsverksamhet Grundskola Fritidsgårdsverksamhet Särskola Elevhälsa Kulturskola Gymnasieskola Kostenheten Totalt Särskilda satsningar under 2015 Fritidshemmen Fritidshemmets uppdrag är att, som ett komplement till förskoleklass och skola, stimulera elevernas utveckling och lärande, erbjuda barnen en meningsfull fritid samt främja allsidiga kontakter och social gemenskap. För att driva en utvecklande verksamhet krävs ett pedagogiskt samarbete, men på alla fritidshemsavdelningar finns inte tillräcklig kompetens för detta.
16 16(2 Det inledda utvecklingsarbetet i syfte att utveckla fritidshemmens roll, stärka personalen samt öka samarbetet med grundskolan behöver fortsätta. I kombination med detta behöver insatser göras för att rekrytera pedagoger utbildade för att undervisa i fritidshem. Utvecklingsledare förskolan För att stärka det pedagogiska arbetet inom förskolan kommer satsningar göras för att ha en utvecklingsledare som stödjer förskolecheferna i deras uppdrag som pedagogiska ledare. Utvecklingsledaren ska arbeta i den direkta verksamheten, handleda och stödja arbete mot förskolans mål. Satsningar på kompetensutveckling för kostenheten I och med att kostenheten har tillförts barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde kommer gemensamma utbildningssatsningar göras för både kostenhetens medarbetare och de medarbetare som finns inom förskolans kök. En utredning kommer också göras för att se hur förskolans tillagningskök kan föras över till Kostenheten för att skapa både samarbetsvinster och kompetensvinster. Interkulturella insatser För att höja kompetensen inom det interkulturella området och för att ge nyanlända och ensamkommande barn och elever en förskola och skola med god kvalitet kommer satsningar att göras för att utveckla detta område. En kartläggning har genomförts om dagsläget och en åtgärdsplan kommer att utarbetas. 3.3 Större förändringar ADMINISTRATION Den centrala administrationen på förvaltningskontoret har effektiviserats, bl a genom att ansökan till förskola och fritidshem sker via webben. From hösten-14 ligger skolskjutsadministrationen åter centralt och motsvarar ca 0,2 årsarbetare, dessutom bistår förvaltningen from januari 2015 med administration till en förskolechef och en rektor med 0,2 årsarbetare. Den centrala administrationen har således minskats till förmån för kärnverksamheten. Under 2014 gjordes även en översyn av kostnader för administrativ och digital utrustning, vilket minskar kostnaderna för Ett nytt avtal för 2015 har tecknats för förskolans och skolans licenser för Microsoft Office som kommer minska kostnaderna med ca 40 % i förhållande till tidigare licensavtal. FÖRSKOLA och PEDAGOGISK OMSORG Barnpengen är oförändrad från Antalet barn i förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg ökar under 2015, jämfört med budget 2014 med ca tkr. Genomsnittligt antalet placerade barn för 2014 var dock betydligt högre än prognosen.
17 17(2 Inom verksamhetsområde Förskola och pedagogisk omsorg finns tilläggsbelopp avsatta motsvarande 1,5 mkr för att stödja barn i behov av särskilt stöd i enlighet med skollagen. Denna summa är avsedd för både kommunala och fristående förskolor. Medel för start av familjecentral är avsatta, 250 tkr. Särskilda insatser för att fånga upp barn inom autismspektrat återfinns också inom detta verksamhetsområde för införande av intensiv beteendeterapi (IBT). FÖRSKOLA Utfall Utfall Antal placerade barn i Gnesta kommuns förskolor varav sålda platser , Antal barn med förskoleplats i andra kommuners regi Antal barn i fristående förskoleverksamhet Extens medelsiffra 15 februari och 15 oktober Förändringar i verksamheten Budgetmässigt så ökar kostnaderna för 2015 i förhållande till 2014 års budget på grund av antalet barn förväntas öka. Den genomförda prognosen över behov av förskola och grundskola visar att tillgången på platser i förskola och pedagogisk omsorg kommer att vara tillräckligt de närmaste åren. Centralorten har 21 tillgängliga förskoleavdelningar, vilket är tillräckligt men from 2022 kan behovet av platser slå i taket beroende av eventuella inflyttningar som inte finns med i befolkningsprognosen. Förskolorna i Laxne och Björnlunda kommer även fortsättningsvis ha ett överskott på platser, i Laxne ca 19 platser (med 49 % efterfrågan) och i Björnlunda ca 25 platser (med 63 % efterfrågan och inkluderad en stängd avdelning). I Stjärnhov bryts trend från tidigare år när prognosen visar att förskolan kommer att vara i stort sett fullbelagd 2018, beräknat på med 85 % beläggning. En översyn av Korallens lokaler behövs. De flyttades för två år sedan in i skolans lokaler men förvaltningens bedömning är att lokalerna är små och inte fullt ändamålsenliga, därför bör de ses över när barnantalet ökar. Även om antalet platser inom förskolan är tillräckliga, behöver ändå en översyn göras av kommunens förskolelokaler. Det finns lokaler som är i behov av renovering och de förskolor som är tvåavdelningsförskolor är inte tillräckligt driftseffektiva. Barn- och utbildningsförvaltningen har i uppdrag att ta fram en lokalförsörjningsplan för kommande år.
18 18(2 PEDAGOGISK OMSORG Utfall Utfall Antal placerade barn i pedagogisk omsorg i Gnesta kommuns regi (inkl. sålda platser) - varav sålda platser i pedagogisk verksamhet Antal köpta platser i pedagogisk omsorg i andra kommuners regi Antal barn i fristående pedagogisk verksamhet Extens medelsiffra 15 februari och 15 oktober 2014 Förändringar i verksamheten en för pedagogisk omsorg är för 2014, 25 barn. Vid mätning var antalet barn 19 barn fördelat på 6 stycken dagbarnvårdare, tre i centralorten och tre i Björnlunda. Genomsnittligt antal barn var 3,16 per dagbarnvårdare. Det låga barnantalet kan delvis förklaras av små grupper med anledning av barns behov av extra stöd. Dessutom så tar medarbetarna inom den pedagogiska omsorgen hand om varandras barn vissa dagar i ett uppbyggt vikariesystem, för att deras respektive veckoarbetstider inte ska överskridas. GRUNDSKOLA Elevpengen ligger för 2015 på samma nivå som för För att kunna ge stöd till elever med olika funktionsnedsättning finns ca 3,5 mkr avsatt för s.k. tilläggsbelopp som tilldelas respektive skola under året. Beloppet är avsett både för kommunens skolor och fristående skolor. Kostnaderna för kompletteringstrafiken beräknas att öka med ca tkr. Inom verksamhetsområde Grundskola har kostnader för studiehandledning och undervisning i modersmål och undervisning i svenska som andra språk flyttats från Elevhälsans verksamhetsområde, med ca tkr Budget för fristående verksamheter förändras i positiv riktning genom utökade intäkter med ca tkr.
19 19(2 GRUNDSKOLA Utfall Utfall Antal elever i förskoleklass i Gnesta kommuns regi, inkl. sålda platser varav sålda platser Antal elever i förskoleklass i annan kommun Elever i fristående skolors förskoleklass Antal elever åk 1-9 i Gnesta kommuns regi, inkl. sålda platser - varav sålda platser i åk varav antal elever med svenska som andra språk * 66** 71** 76** - varav antal elever med modersmålsundervisning * 43** 48** 53** Antal elever i åk 1-9 i andra kommuners regi Antal elever i fristående skolor Antal elever i fritidshem i Gnesta kommuns regi, inkl. sålda platser varav elever från annan kommun (sålda platser) Antal elever i fritidshem i andra kommuners regi Antal elever i fristående skolors fritidshem
20 20(2 Extens medelsiffra 15 februari och 15 oktober 2014 * Statistik uttagen i november ** Inflytten av elever födda i utlandet ökar, vilket medför att antalet elever som läser svenska som andraspråk och har modersmålsundervisning kommer att öka. Förändringar i verksamheten Antalet elever från förskoleklass till och med årskurs 5 minskar något i förhållande till 2014 för att sedan öka igen. Det är främst i centralorten som elevantalet ökar. I ytterområdena ligger nivån i stort sett oförändrad. I årskurs 6-9 ökar antalet elever något men antal klasser bedöms kunna ligga på samma nivå under de närmaste tre åren. Elever med behov av modersmål och svenska som andraspråk har ökat och kommer att öka ytterligare under 2015, utifrån kommunens åtagande att ta emot fler ensamkommande barn och nyanlända från andra länder. Språkstödet är mycket viktigt för att ge de nya invånarna i Gnesta kommun bra förutsättningar och start i sitt nya hemland. Den genomförda prognosen över behov av platser i grundskolan visar att tillgången kommer att vara tillräckligt de närmaste åren. Med anledning av de ökade kostnaderna för kompletteringstrafiken kommer en genomlysning göras i förhållande till de gällande riktlinjerna för skolskjutsar. SÄRSKOLA Särskolan är anslagsfinansierad och budgeten tas fram utifrån den prognos som finns gällande antal elever inskrivna i särskola och gymnasiesärskola samt kostnader för skolskjutsar. Kostnadsläget i grundsärskolan och gymnasiesärskola beror helt på elevernas behov. Budgeten för grundsärskolan minskar i förhållande till 2014 beroende av vissa förändringar mellan verksamhetsområde Särskolan och verksamhetsområde Elevhälsan. I grundsärskolans budget inkluderas kostnader för särskild skolbarnsomsorg för elever som inte kan delta i grundskolans fritidshemsverksamhet. Platser köps från Vuxen- och omsorgsnämndens korttidsboende, Regnbågen, för dessa elever. Kostnaderna för gymnasiesärskolan ökar på grund av att fler elever är i behov av skolskjuts. GRUNDSÄRSKOLA Utfall Utfall Antal elever i särskola i Gnesta kommuns regi, inkl. sålda platser varav sålda platser Antal elever i särskola i andra kommuners regi Antal elever i fristående särskola Extens medelsiffra 15 februari och 15 oktober 2014
21 21(2 GYMNASIESÄRSKOLA Utfall Utfall Antal elever i gymnasiesärskola i andra kommuners regi samt i fristående gymnasiesärskola Extens medelsiffra 15 februari och 15 oktober 2014 Förändringar i verksamheten För grundsärskolan kommer kostnader för platser för fritidshemsplacering på Regnbågen att öka. Dessutom ökar antalet elever något. Skulle behovet av utökat stöd bli aktuellt, en inflyttning ske eller fler elever blir antagna i särskola, förändras kostnadsbilden. Antalet elever i gymnasiesärskolan är i stort sett är oförändrad. ELEVHÄLSA Budgeten har minskat i förhållande till föregående år. Orsaken är att budget för modersmål och svenska som andra språk har flyttats från verksamhetsområde Elevhälsan till verksamhetsområde Grundskola. Från Särskolans verksamhetsområde har budget för Studiehuset årskurs 1-5 flyttas till verksamhetsområdet. Studiehuset erbjuder stödinsatser i olika omfattning för elever med behov av särskilt stöd Förändringar i verksamheten Arbetet inom elevhälsan är av stor betydelse för att kunna stötta förskola och skola i arbetet med barn med olika svårigheter. Under året kommer arbetet med att tydliggöra elevhälsans respektive förskolans och skolans ansvar gällande elevhälsoarbetet. Samarbetet med andra aktörer, som exv. socialförvaltningen och landstinget, är också av betydelse för att insatser sker på rätt ställe vid rätt tillfälle. KULTURSKOLA Kulturskolan har i dag kapacitet för ca 165 elever. Efterfrågan är större än möjligheterna att erbjuda platser. En verksamhetschef anställs i januari Jämfört med 2014 ökar kostnaderna för verksamheten men huvuddelen av förändringen beror på kostnad för löneutveckling under KULTURSKOLA Utfall Utfall Antal elever * *Verksamhetens egen statistik november 2014
22 22(2 Förändringar i verksamheten Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag se över Kulturskolan organisation och möjligheten att ge fler barn och ungdomar tillgång till Kulturskolans utbud. Utredningen kommer att ske under GYMNASIESKOLA Andelen elever som väljer att studera på gymnasieskola har ökat stadigt under flera år och höstterminen 2014 gick i stort sett samtliga elever till gymnasieskolan. Dessutom går flera elever ett fjärde år, antingen beroende på att de söker om till nytt program eller för att de behöver ha fyra år för att genomföra sina gymnasiestudier. Målet är att 100 % ska fullfölja gymnasieskolan. Med tanke på de elever som läser ett 4:e år läggs 2015 års budget på 105 %. GYMNASIESKOLA Antal elever i gymnasieskolan Egen statistik 31 december Utfall Utfall Förändringar i verksamheten Det ligger en svårighet att budgetera verksamheten eftersom de olika gymnasieprogrammen varierar i kostnad och det går inte att förutse vilka program eleverna kommer att välja de kommande åren. Dessutom har kostnaderna för platser på enskilda program ökat. Även om antalet elever som studerar på gymnasiet ökar något i förhållande till utfallet 2014 så minskas budgeten i förhållande till Orsaken ligger i att färre elever började på gymnasiet hösten 2014, än beräknat. Det kommer att påverka under ytterligare två år framöver. KOSTENHETEN From 2015 tillhör kostenheten barn- och utbildningsnämndens område. Verksamheten består av åtta enheter: skolrestaurangerna på Frejaskolan, Dansutskolan, Welandersborgsskolan Kvarnbackaskolan och Laxne skola samt köket på äldreboendet Ekhagen i Björnlunda. I Åsbackas kök tillagas maten till Liljedahlshemmet. Till kostenheten hör även mottagningsköket på Träffpunkten. Förändringar i verksamheten De förskolor som ligger i anslutning till en skolrestaurang får sin mat därigenom. Vissa förskolor äter i skolrestaurangen medan vissa är så kallade mottagningskök. I dessa fall faktureras förskolorna av kostenheten. Fem av kommunens förskolor har egna tillagningskök där förskolecheferna är ansvariga för köken. I och med att kostenheten nu ingår i Barn- och utbildningsnämndens ansvar kommer förvaltningen att påbörja arbetet med att överföra tillagningsköken på förskolorna till kostenheten, för att säkra kvalitet och kompetens. Under 2015 startar arbetet med grundmatsedlar/menyer och näringsberäkning av all mat som tillagas inom kostenheten. Parallellt kommer transparanta portionspriser tas fram.
23 23(2 Ett nytt livsmedelsavtal kommer träda i kraft under året och samtidigt ska inköpsrutiner ses över. Utbildningsinsatser planeras för att höja kökspersonalens kompetens. Samtlig personal i kostenheten ska delta i insatserna och särskilda medel har avsatts i budget. 3.4 Barn- och elevpeng Gnesta kommun tillämpar bidrag till förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, fritidshem och grundskola i form av sk. barn-/elevpeng. Det innebär att verksamheterna får ersättning per barn/elev som är inskrivet i respektive verksamhet. Barn- och elevpeng utbetalas till kommunens egna verksamheter samt till andra kommuner (sk. interkommunal ersättning) och till fristående verksamheter inom och utanför den egna kommunen, där folkbokförda barn/elever i Gnesta kommun är inskrivna. Dessutom utgår ersättning för lokalkostnader. Barn-/elevpengen innehåll utgår ifrån de delar som återfinns i skollagens 8 Kap , för förskolan, 9 Kap. 16, för förskoleklass samt 10 Kap. 34,37-39 för grundskolan. Ersättningens storlek beräknas utifrån den egna kommunens kostnader och ska vara transparant. För fristående verksamheter tillkommer även kompensation för administration och momsersättning. Barn- och elevpeng till kommunens egna verksamheter samt interkommunal ersättning till andra kommuner Till Gnesta kommuns förskolor och skolor och till andra kommuners verksamheter (sk. interkommunal ersättning), där barn folkbokförda i Gnesta kommun är placerade, utbetalas barn- och elevpeng enligt tabell nedan. Utöver barn- och elevpeng tillkommer ersättning för lokalkostnader. Barnpeng till förskolan år per år/barn per år/barn 20-timmars barn 1-2 år per år/barn per år/barn 3-5 år per år/barn per år/barn 15-/20-timmars barn 3-5 år per år/barn per år/barn Pedagogisk omsorg 1-5 år per år/barn per år/barn 20-timmarsbarn per år/barn per år/barn Grundskola Förskoleklass per år/elev per år/elev Åk per år/elev per år/elev Åk per år/elev per år/elev Åk per år/elev per år/elev
24 24(2 Ersättning till skolor med ett elevantal under 50 elever 1: Åk per år/elev per år/elev Fritidshem 6-9 år per år/elev per år/elev år per år/elev per år/elev Barnpeng till samtliga förskoleverksamheter ersätter kostnader för personal, utrustning, lek/läromedel, kost, lokalvård och administration Elevpeng till samtliga skolverksamheter ersätter kostnader för personal, utrustning/läromedel, skolbibliotek, elevvård (kurator, psykolog, SYV) samt administration. Lokalkostnader Samtliga kommunala enheter i Gnesta kommun ersätts för faktiska lokalkostnader utöver barn- /elevpengen. Till andra kommuner betalas lokalersättning motsvarar Gnesta kommuns snittkostnad per barn/elev Lokalersättning till andra kommuner För barn i förskola För elev i förskoleklass och grundskola För elev i fritidshem som inte tillhör någon grundskola per år/barn per år/elev per år/elev Bidrag till fristående förskoleverksamhet och fristående skolor Förskola 1-2 år per år/barn per år/barn 20-timmars barn 1-2 år per år/barn per år/barn 3-5 år per år/barn per år/barn 15-/-20 timmars barn 3-5 år per år/barn per år/barn Pedagogisk omsorg 1-5 år per år/barn per år/barn 20-timmarsbarn per år/barn per år/barn
25 25(2 Grundskola Förskoleklass per år/barn per år/barn År per år/barn per år/barn År per år/barn per år/barn År per år/barn per år/barn Fritidshem 6-9 år per år/barn per år/barn år per år/barn per år/barn Ersättning till skolor med ett elevantal under 50 elever 2: År per år/barn per år/barn Barnpeng till fristående förskoleverksamheter ersätter kostnader för personal, utrustning, lek/läromedel, kost, lokalvård och telefon. Därutöver tillkommer för de enskilda verksamheterna ersättning för investeringsmedel och administration (3 %) samt momsersättning (6 %). För pedagogisk omsorg är administrationspåslaget 1 procent. Elevpeng till samtliga skolverksamheter ersätter kostnader för personal, utrustning/läromedel, skolbibliotek samt telefon. Därutöver tillkommer för de fristående verksamheterna ersättning för investeringsmedel, kost, elevvård (kurator, psykolog, SYV), administration (3 %) samt momsersättning (6 %). Lokalkostnader Till fristående verksamheter utbetalas lokalersättning som motsvarar Gnesta kommuns snittkostnad per barn/elev inklusive momsersättning: Lokalersättning till fristående förskolor, förskoleklass, fritidshem och grundskola För barn i förskola För barn i förskoleklass och grundskola För barn i fritidshem kr per år/barn kr per år/elev kr per år/elev (gäller endast fritidshem som inte tillhör någon skola).
26 26(2 3.5 Investeringar Investeringarna för 2015 och framåt är beslutade av kommunfullmäktige. Hur dessa ska användas framgår i särskilt beslut i barn- och utbildningsnämnden. Nyinvesteringar Grundskola Pedagogisk utemiljö Digital klassrumsutrustning F-5 (ej datorer/läsplattor) Digital klassrumsutrustning 6-9 (ej datorer/läsplattor) Transportmedel (1 bil till Elevhälsan) Förskolan Digital utrustning förskolor (ej datorer) Totalt nya investeringar Reinvesteringar Förskola Verksamhetsmöbler Pedagogisk utemiljö Grundskola Möbler arbetsrum Möbler skolmatsal Klassrumsmöbler Maskiner/möbler slöjdsal Pedagogiska datorer/läsplattor (byte var 3:e år) Pedagogisk utemiljö F Kostenheten Köksutrusning Kulturskola Inredning Ersättning uthyrningsinstrument Totalt reinvesteringar
27 27(2 3.6 Antal årsarbetare Antalet anställda har ökat med 27 årsarbetare från t o m Fördelningen mellan antalet anställda män respektive kvinnor är fortsatt ojämn. Vid mätningen var 85,4 procent kvinnor och 14,6 procent män. Antal anställda och antal årsarbetare Antal anställda Årsarbetare Antal anställda Årsarbetare Barn- och utbildningsnämnden , ,0 Antal månadsavlönade samt årsarbetare fördelat på kvinnor och män Antal anställda kvinnor Årsarbetare kvinnor Antal anställda män Årsarbetare män Barn- och utbildningsnämnden , ,9 4. Kommande upphandlingar Med start under våren 2015 genomförs upphandling av skolskjuts med stöd av Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Upphandlingen beräknas vara klar före sommaren I investeringsbudgen finns 700 tkr avsatta för reinvesteringar av datorer. Gnesta kommun är anslutna till upphandlingsavtal via Sveriges kommuner och Landsting. 5. Internkontroll Den 13 maj 2013 genomförde kommunstyrelsen en väsentlighets- och riskanalys. Utifrån resultatet av analysen uppdrogs kommunstyrelsens presidium att besluta om fyra särskilda fokusområden som samtliga nämnder(inklusive kommunstyrelsen) arbetat utifrån under 2013 och Fokusområdena fortsätter att gälla även under 2015 för samtliga förvaltningar. Övergripande fokusområden: 1. Förhindra och förebygga givande och tagande av mutor samt jäv 2. Tydlig och förankrad krishantering 3. Säkerhetsställa en god kompetensförsörjning 4. Säkerhetsställa att beslut kvalitetssäkras och verkställs
Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv
Läs mer2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Läs mer4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem
4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil
Läs merHällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport
Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i
Läs merBarn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015
Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2014:8288 Orusts Montessoriskola ekonomisk förening Org.nr. 716445-1614 ma@orustmontessori.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Orust Montessoriskola belägen i
Läs merStockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass
SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg
Läs merLokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem
Lokal arbetsplan läsåret 2015/16 Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Skäggebergsvägen 13 0565-160
Läs merBeslut för grundskola
Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.
Läs merOmtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.
Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder oss när vi möter våra kunder, det vill säga medborgare, besökare och företagare.
Läs merUtbildningsnämndens budget och nämndplan 2013
Utbildningsnämndens budget och nämndplan 2013 Styrdokument Dokumenttyp Plan Beslutad av Utbildningsnämnden Beslutsdatum 2012-11-21 Ansvarig sektor kultur och fritid Sektor utbildning, Gäller för Förskola,
Läs merVerksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan
Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består
Läs merBakgrund och förutsättningar
Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2014/2015 Stråningstorpsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... 3 Skolans syfte och
Läs merArbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012
2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning
Läs merBeslut för fritidshem
Bilaga 1 Upplands Väsby kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Upplands Väsby kommun 2(15) Tillsyn i Upplands Väsby kommun har genomfört tillsyn av Upplands Väsby kommun under vårterminen 2015. Tillsynen
Läs merResultat av elev- och föräldraenkät 2014
Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Skolinspektionen Dnr 43-2014:7714 Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Grevhagsskolan belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund,
Läs merPlan för systematiskt kvalitetsarbete
Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fastställd bun 20150901 77 dnr 2015/361-607 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2 Innehåll Utgångspunkt att öka barns och elevers måluppfyllelse. Kompetens för livet,
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning 2010 STRÖMSTADS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Obligatoriska särskolan Inlämnad av: Verksamhetschef Ann-Catrin A-Göthlin Barn- och utbildningsförvaltningen Förskola och
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under
Läs merUtbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6
Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna
Läs mer2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever
2013-09-04 Bou 231/2013 Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Styrande dokument...4 Nyanländ och
Läs merMunkfors kommun Skolplan 2005 2007
Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna
Läs merKvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212
1 (8) 2012-11-20 Lärande Lärande Centralt Hulanskolan Kvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212 LERUM100, v 1.0, 2008-07-25 1. Allmän del - Beskrivning av verksamheten Verksamhetsidé På Hulanskolan har
Läs merBakgrund och förutsättningar
Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskoleområde Östra 1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
Skolinspektionen Dnr 44-2015:4261 Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Org.nr. 742000-2045 Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i LinMaskolan belägen i Höörs kommun
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
2015-11-03 Dnr 43-2015:4701 Göteborgs kommun angered@angered.goteborg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Berg ums skola F-3 i Göteborgs kommun 201 5-1 1-03 Tillsyn i Bergums skola
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
en% Now Beslut Köpings kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Nygårdsskolans gymnasiesärskola belägen i Köpings kommun 2 (5) Tillsyn i Nygårdsskolan gymnasiesär har genomfört tillsyn av Köpings
Läs merUtbildningskontoret. Kvalitetsredovisning 2009. Järna Grundskola. Ansvarig chef: Anders Ydebrink
Utbildningskontoret Kvalitetsredovisning 2009 Järna Grundskola Ansvarig chef: Anders Ydebrink Inledning 2009 har varit ett tufft år ekonomiskt. Det har inneburit hårda ekonomiska åtstramningar. Hade vi
Läs merMål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun
Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun Vision - En yngre befolkning - En kommun med ett starkt varumärke, framtidstro och en positiv självbild - Förverkliga ett gott liv för
Läs merDNR 2010/BUN 0219-10. Barn- och utbildningsnämndens verksamhets- och budgetplan 2011
DNR 2010/BUN 0219-10 Barn- och utbildningsnämndens verksamhets- och budgetplan 2011 2 (11) Budgetramar 2011 Kommunfullmäktige fastställer genom politiska prioriteringar de ekonomiska ramarna för kommunens
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs mer2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.
2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. Socialdemokraterna och vänsterpartiet vill visa på vikten av ett ansvarstagande
Läs merFörskola, före skola - lärande och bärande
Sammanfattning Rapport 2012:7 Förskola, före skola - lärande och bärande Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget Sammanfattning Barnen i de granskade förskolorna
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merDROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA
VerksamhetV Verksamhetsplan för 2009 DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA STENHAMRA FÖRSKOLA SÅNGA SÄBY FFM Uppdrag Enhetens förskolor erbjuder förskoleverksamhet till barn i åldrarna 1-5 år vars föräldrar förvärvsarbetar,
Läs merVerksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan
Rinkebyskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-09 Handläggare Carina Rennermalm Telefon: Till Rinkebyskolan Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Förslag till beslut Rinkebyskolan 16305 Spånga
Läs merKompetensförsörjningsplan
Kompetensförsörjningsplan Barn och grundskolenämnden 2015 2020 Skellefteå kommun Dokumentnamn Kompetensförsörjningsplan 2015 2020, barn och grundskolenämnden Dokumentansvarig Stabschef Reviderad 2015 06
Läs merPlan för systematiskt kvalitetsarbete
STORUMANS KOMMUNS SKOLOR OCH FÖRSKOLOR Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden Läsåret 2013/14 Enligt 4 kap. 3-8 skollagen ska varje huvudman och varje förskole-
Läs merVerksamhetsplan 2014-2017. Utbildningsnämnd
Verksamhetsplan - Utbildningsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Medborgare och kunder har förtroende för verksamheten och våra kunder är delaktiga och har inflytande i verksamheten
Läs merSkolplan 2008-2010. Uppföljning och utvärdering
Uppföljning och utvärdering Kvalitetsredovisning Varje kommun är skyldig att upprätta en kvalitetsredovisning på kommunal nivå för all kommunalt bedriven förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skolverksamhet.
Läs merVerksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)
SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del
Läs merKvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost
Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Skolinspektionen Helsingborgs kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Helsingborgs kommun Skoinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund TeLefon:
Läs merArbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget
Läs merVerksamhetsplan 2012/13 Grundskolan
BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan Ankarsviks skola Lena Funseth Norberg 1. Värdegrund Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det goda livet möjligt! Alltid
Läs merBarn- och utbildningsplan
Barn- och utbildningsplan Karlskoga 2013-2016 www.karlskoga.se Förord Att lyckas i skolan är den största enskilda sociala framgångsfaktorn för barn och ungdomar. Skolframgång är tätt förknippat med social
Läs mer2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/
2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning
Läs merBeslut för förskola. efter tillsyn i Växjö kommun
Skolinspektionen Växjö kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax:
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med
Läs merUtbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10
1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1
Läs merÅtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847)
Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet
Läs merArbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014
Arbetsplan för Färjestadsskolan Läsåret 2013/2014 Skolans arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt skolan ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens
Läs merVerksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola
Norra Ängby skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-04 Handläggare Kerstin Jansson Telefon: Till Norra Ängby skola Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola Förslag till beslut Norra Ängby skola
Läs merSvar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911
1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum
Läs merBarn- och elevhälsoplan Knivsta kommun
Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun Alla barn och elever har rätt att nå målen Ny skollag ställer högre krav och innehåller en rad förändringar som påverkar förskola och skola 1. I all utbildning och
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018
2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever
Läs merSkolplan för Karlshamns kommun 2002 2005
Skolplan för Karlshamns kommun 2002 2005 Antagen av kommunfullmäktige 2002-09-02 133 Förord Föreliggande skolplan omfattar hela det kommunala utbildningsväsendet med undantag av vuxenutbildningen. Med
Läs merBeslut för gymnasieskola
ri Skolinspektionen Dnr 44-2014:7673 Cultura Utbildning AB 5567127237 Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Cultura Gymnasium i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund,
Läs merÖvergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola
2012-12-20 Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola Barn- och utbildningsförvaltningen Lindesbergs kommun Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-12-20 Innehåll
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:562 Södertälje kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Rosenborgskolan belägen i Södertälje kommun 2 (9) Dnr 43-2015:562 Tillsyn i Rosenborgskolan har genomfört tillsyn
Läs merKvalitetsanalys. Lärandesektion
Kvalitetsanalys Lärandesektion Lärandesektionens resultat Normer och värden Barnens/elevernas/de studerandes trivsel i förskola, fritidshem och skola ska öka samt målgruppen för verksamheten inom kultur
Läs merKvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015
1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2015:3983 Nya Tidens Montessoriskola I Täby Aktiebolag Org.nr. 556591-7993 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Nya Tidens Montessorisk. Täby belägen i Täby kommun 2 (9) Tillsyn
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...
Läs merLOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö
LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar
Läs merFritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten
Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,
Läs merResursfördelningsmodell grundskola F-9
Resursfördelningsmodell grundskola F-9 Sektor utbildning Mariestads kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 Reviderad 2015-xx-xx 1 Innehållsförteckning 1 Principer för resursfördelningsmodell...
Läs merDelårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET
Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 Sammanfattning För perioden januari till och med augusti visar för- och grundskola sammantaget en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr
Läs merMålet är delvis uppnått
Lärande- och kulturnämndens alla verksamheter visar genom sina resultat på att goda förutsättningar kombinerat med varierad undervisning, lärandeformer och förhållningssätt ger barn, elever och ungdomar
Läs merKVALITETSPLAN 2008-2012. Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2009-03-05 11
KVALITETSPLAN 2008-2012 Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2009-03-05 11 Innehållsförteckning Förordning om kvalitetsredovisning (SFS 1997:702) SFS 2001:649 Olika aspekter på kvalitet Kvalitetsarbete
Läs merProgramområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5
Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..
Läs merVerksamhetsplan 2013/14
BARN OCH UTBILDNING 2013-09-23 Verksamhetsplan 2013/14 Sundsvalls kommunala grundskolor Högom skola Anna-Carin Olsson 1. Värdegrund Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det
Läs merRektors möjligheter att delegera och skolors organisation
1 (11) Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om rektors möjlighet att delegera och skolors organisation, i samband med myndighetens
Läs merLokal Arbetsplan Sollentuna Musikklasser Läsåret 2008-2009 sept-08
Lokal Arbetsplan Sollentuna Musikklasser Läsåret 2008- sept-08 Presentation Sollentuna Musikklasser är en tvåparallellig 4-9-skola med 355-360 elever. Eleverna kommer från alla delar av Sollentuna, men
Läs merKvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun
Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun Dnr: KS 2014/590 Revideras varje år Innehåll Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun...
Läs merVerksamhetsplan för Bergvretenskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015
Verksamhetsplan för Bergvretenskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings
Läs merSkola för 2010-talet fokus på utveckling av kvalitet och måluppfyllelse.
Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen Gunilla Nilsson Suikki Förvaltningschef Skola för 2010-talet fokus på utveckling av kvalitet och måluppfyllelse. I Kramfors satsar vi på barnen/eleverna. Vi
Läs merVerksamhetsplan. Förskolorna område Öst
Förskolorna område Öst Lunden, Snövit, Skogsbacken, Katthult, Kotten, Junibacken 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Skolområde 3 Junibacken och Ängens Förskolor 2014-2015 Förskolechef: Carin Hagström 2 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1Det systematiska kvalitetsarbetet... 3 1.2 Kvalitetshjul...
Läs merUtvecklingsplan. För förskola, grundskola och fritidshem samt grundsärskola tillkommer Värdegrund Språkutveckling/läsutveckling Matematik
Utvecklingsplan Utifrån Bildningsstaden Borås är det fastslaget att nedanstående utvecklingsområden ska prioriteras i utvecklingsarbetet och alla nivåer i styrning och ledning behöver förhålla sig till
Läs merskola för alla barn i Söderhamns kommun
En skola för alla barn i Söderhamns kommun Vi vill: Lyfta fram kulturens möjligheter i skolan Stärka och utveckla musik, rytmik, dans, drama, slöjd, bild och form som vi redan har i skolan Bredda utbudet
Läs merArbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området
Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.
Läs merNorrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014
Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader
Läs merPolicy Modell för attraktiv skola i Piteå kommun
Policy Modell för attraktiv skola i Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Modell för attraktiv skola Policy 2013-12-16, 222 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare
Läs merIT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor
Styrdokument, plan Skolstrateg 2014-02-04 Per Kornhall 08-590 976 50 Dnr SVV/2013:112 per.kornhall@upplandsvasby.se IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Nivå: Nämndspecifikt styrdokument
Läs merArbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Läs merGnosjö kommuns Kvalitetsredovisning 2005
Gnosjö kommuns Kvalitetsredovisning 2005 Innehåll: 1. Inledning. 1:1 Gnosjö skolor.. 1:2 Kvalitetsarbetet 2. Vision.. s. 1 3. Styrdokument.. 3:1 Skolplanen 3:2 Skolstyrelsens övergripande strategier. 3:3
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun
Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun Juni 2014 www.laholm.se Systematiskt kvalitetsarbete För huvudman, förskolor, skolor och fritidshem i Laholms kommun I detta dokument
Läs merReviderad 20160107. Riktlinjer för fritidshemsverksamhet i Bjuvs kommun
Reviderad 20160107 Riktlinjer för fritidshemsverksamhet i Bjuvs kommun Bakgrund Regeringen har fastställt en ny skollag och en samlad läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmen. Den nya
Läs merKvalitetsrapport. Strömtorpsskolans fritidshem. Fritidshem. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson
Kvalitetsrapport Fritidshem Läsåret 2012/2013 Strömtorpsskolans fritidshem Utbildningens syfte Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan
Läs merFÖRSKOLEVERKSAMHET (Barn i åldern 1 5 år) 150 Antal barn i enskild förskola FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SKOLBARNSOMSORG. 3900 Antal barn i fritidshem
F A K T A R U T A Aktuell statistik våren 1999 FÖRSKOLEVERKSAMHET (Barn i åldern 1 5 år) Antal l barn i förskola 1200 Antal barn i familjedaghem 150 Antal barn i enskild förskola 150 FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA,
Läs merBeslut för gymnasieskola med yrkesprogram
Dnr 44-2015:3929 Helixutbildningar AB Org.nr. 556674-7290 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter bastillsyn i Helixgymnasiet Borlänge belägen i Borlänge kommun esiut 2 (8) Tillsyn i Helixgymnasiet
Läs merVilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?
2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till
Läs merÅsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014
Åsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 04 MELLERUD 5.0. LENA ANDERSSON FÖRSKOLECHEF/REKTOR Bokslut 04 Åsebro År / Tkr Bokslut 03 Bokslut 04 Budget 04 Avvikelse Intäkter 34 33 3 Kommunbidrag
Läs merHjorteds förskola; Kattbjörnen
Kvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013 Hjorteds förskola; Kattbjörnen Förskola 1 5 år Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Styrning och ledning... 3 Personaltäthet och barngruppens
Läs merMall för kvalitétsrapport: Lärcentrum
Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum Rektor. Nämnd: Bildningsnämnden Senast reviderat: 2015-12-14 2 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av skolan, t.ex. text från Om skolan på er hemsida.
Läs merwww.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014
www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...
Läs mer