Skolans styrning Den formella styrningen av skolan Vad som menas med ett decentraliserat ansvar har tolkats olika. Ansvarsfördelningen mellan

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skolans styrning Den formella styrningen av skolan Vad som menas med ett decentraliserat ansvar har tolkats olika. Ansvarsfördelningen mellan"

Transkript

1 Arbetsmiljökvalitet i skolan Diskussion och fakta om skolans miljö och utveckling, Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, venska kommunalarbetareförbundet och venska kommunförbundet, Projektledare: ven-göran ervais, tockholm 1995.

2 kolan har genomgått och genomgår fortfarande stora förändringar. Inte minst har en mängd reformer kring skolans styrning genomförts. Ansvaret för skolan har till stora delar förflyttats från stat till kommun, samtidigt som ekonomin blivit allt mer viktig för skolans styrning. l det här avsnittet redogör forskare och organisationsföreträdare för sin syn på styrningen av skolan. Har förändrade styrformer några effekter på livet i klassrummet, eller är det så att skolan lever sitt eget liv trots de reformer och stora förändringar som sker? Den formella styrningen av skolan KERTIN MATTON, KOLVERKET tora genomgripande förändringar präglar skolväsendet. Politikernas reformambitioner kommer att ställa stora krav på dem som arbetar i skolan vilket kan leda till oro och irritation för en del, men vara stimulerande för andra. om bas för hela reformpaketet finns riksdagsbeslutet om det förändrade ansvaret för skolan (kolans utveckling och styrning. Regeringens proposition 88/89:4). yftet med den förändrade styrningen är att finna lösningar som ligger närmare verksamheten. En ökad internationalisering och invandring, förändringar i arbetslivet både vad gäller struktur och innehåll samt förändrade krav från elever och föräldrar ligger bakom de politiska besluten. Besluten har enligt Kerstin Mattsson inte kommit plötsligt. Vi kan se tendenser redan vid 70-talets början i IA-utredningen. Vi kan se det under arbetet med en ny läroplan för grundskolan, inför det som blev Lgr 80. Vi kan se det i delar av den försöksverksamhet som pågick i gymnasieskolan från mitten av 80-talet. Vi kan se det i en tilltagande schablonisering av resursberäkningar som blev så tydlig på 80-talet. Men vi kan också se det i den offentliga debatten om skolan. I den växande kritiken mot skolan. Förändringsprocessen har beskrivits på olika sätt och alla som arbetar med skolfrågor behöver nog bli mer tydliga med vad man menar med olika begrepp. Först talade man mycket om decentralisering, därefter om målstyrning, nu om mål- och resultatstyrning. I verige har vi inte heller ett helt mål- och resultatstyrt utbildningsväsende utan man får nog snarast se mål- och resultatstyrning som en dominerande princip, där inslag av konventionell organisations- och regelstyrning ännu finns. Vad som menas med ett decentraliserat ansvar har tolkats olika. Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun har blivit tydligare, men inom kommunerna finns en mängd olika lösningar vad gäller fördelning av ansvar mellan förtroendevalda, professionella och centrala tjänstemän. Den nya formen för nationell styrning (Mål- och resultatstyrning) är inte heller helt tydlig. Om den skulle vara helt tydlig skulle den kunna motverka sitt eget syfte: Vad som menas med ett decentraliserat ansvar har tolkats olika. Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun har blivit tydligare, men inom kommunerna finns en mängd olika lösningar vad gäller fördelning av ansvar mellan förtroendevalda, professionella och centrala tjänstemän. Om formerna för att styra skolan skulle vara fixa, färdiga och odiskutabla och målen som ska styra och kriterierna för att mäta resultaten skulle vara så entydiga att vi med kraft kunde hävda att de faktiskt styrde verksamheten, skulle vi få ett system som närmast liknar regelstyrning. Mål- och resultatstyrning förutsätter deltagande och engagemang och måste växa fram i en diskussion mellan berörda parter. Om kolverkets roll i reformarbetet betonade Kerstin Mattsson följande: 2/6

3 Vad vi gör är att bidra till förverkligandet av de beslut som riksdagen har fattat genom att påminna om besluten i olika sammanhang, försöka beskriva besluten och dess innebörd och på ett klokt sätt följa upp och utvärdera verksamheten så att vi får fortsatt underlag för de diskussioner och den dialog med olika berörda som är nödvändig. i ett pedagogiskt-psykologiskt perspektiv MAT EKHOLM, GÖTEBORG UNIVERITET OCH HÖGKOLAN I KARLTAD Mats Ekholm menar att begreppet skola håller på att ändra karaktär. Den enskilda skolan har blivit mer betydelsefull som grundbegrepp än rektorsområdet. Även om skolor är olika när det gäller förmågan att uppnå mål har sättet att undervisa allmänt sett varit stabilt under lång tid. Förmedlingspedagogiken är det dominerande arbetssättet trots många studiedagar och statliga utbildningssatsningar som syftat till att ge kunskap i alternativa arbetssätt. Kan det nära ledarskapet bidra till större genomslagskraft för statliga ambitioner vad gäller t. ex. hur undervisningen bedrivs i klassrummet? å kanske inte blir fallet; detta eftersom det tidigare visat sig att tre av fyra skolledare rekryterades från det egna sociala nätverket. kolledare som rekryteras från det sociala nätverk som de tidigare arbetat i får svårt att bli en styrande kraft. Det är svårt att bedriva ett förbättringsarbete som ens tidigare kamrater inte ställer upp på. Även om skolor är olika när det gäller förmågan att uppnå mål har sättet att undervisa allmänt sett varit stabilt under lång tid. Förmedlingspedagogiken är det dominerande arbetssättet trots många studiedagar och statliga utbildningssatsningar som syftat till att ge kunskap i alternativa arbetssätt. Mål- och ansvarighetsstyrning Mats Ekholm talar hellre om mål- och ansvarighetsstyrning än om mål- och resultatstyrning. Centrum tar ansvar för mål, medan periferin tar ansvar för genomförande. ka mål- och ansvarighetsstyrning fungera, måste utvärdering bli en angelägen uppgift för skolor och kommuner. I uppföljningar som kolverket genomfört i landets skolor 1991, fann undervisningsråden få rutiner för hur utvärderingar skulle utformas. Inte heller var några medel för detta arbete avsatta i budgetarna. Denna viktiga arbetskomponent i mål- och ansvarighetsstyrningen saknades således trots upprepade påbud från statsmakterna under många år. 3/6

4 tyrningen byter ansikte Även om förändringar som sker i skolans vardagliga liv är små, så befinner sig, många skolor i en turbulent situation. Delvis beroende på en rädsla hos personalen att förlora arbetet men även beroende på en ovana vid ett förändrat språkbruk; ett språkbruk som hämtat sin terminologi från nationalekonomin och som saknar anknytning till innehållet. Att tala om beställare och utförare, producenter av sociala tjänster och pedagogik kan dra uppmärksamheten från kvalitetsfrågorna. tyrningen håller på att byta ansikte. kolpersonalen tänker mer och mer ekonomiskt och tycks sakna statliga signaler. Kanske gör den nuvarande turbulensen att man på fältet bättre kan ta vara på läroplanssignaler än vad man gjort tidigare. tyrning i ett ekonomiskt perspektiv ANDER EDTRÖM, GÖTEBORG UNIVERITET När man beslutar sig för organisations- och styrmodeller inom skolan måste man ta hänsyn till skolans karaktär. Man kan inte överföra modeller från tillverkningsindustrin, eftersom skolans uppgifter skiljer sig från tillverkningsindustrins och är pedagogiska, dvs. syftar till att lära ut kunskap och fostra. I dag söker man efter nya styrformer. vårigheterna med finansieringen av den offentliga sektorn ökar förändringstrycket. Man söker efter nya lösningar som ska göra skolan mer kostnadseffektiv. Förnyelsen av styrmodeller har från 70-talet i stort sett utvecklats enligt schemat nedan. Det finns två sätt att styra produktionen: Hierarki / Planering 70-talet Central planering tandardisering Gemensamma reformer 80-talet Decentralisering Målstyrning Avreglering Resultatenheter Marknad 90-talet Beställare/utförare Alt. driftsformer Koncentration Projektorganisation genom marknadsrelationer, dvs. då organisationen köper produkter och tjänster utifrån, eller - vilket man gör inom hierarkiska organisationer - genom att organisationen själv står för produktionen. Politiker och förvaltningschefer har mer och mer närmat sig marknadsliknande lösningar. Man skiljer mellan produktions- och transaktionskostnader. Transaktionskostnaderna innefattar kostnader för att planera, anpassa och övervaka ett visst arbete, dvs. i stort sett kostnaderna för att styra arbetet. Om t. ex. en kommun köper något på entreprenad i stället för att göra det själv, bortfaller inte transaktionskostnaderna. Man måste utarbeta ett offertunderlag, förhandla och kontrollera kvalitet m.m. Blir dessa kostnader lägre än om styrningen utövas genom förvaltningshierarkin talar det för en marknadslösning. Under vissa förutsättningar fungerar marknadsstyrningen dåligt: 1. När produktionsresurserna är specialiserade för en viss kund, t. ex. när ett privat bolag levererar till en kommun utan konkurrens från andra leverantörer. I denna situation kan det löna sig för organisationen att själv ta över produktionen. 2. Om man köper tjänster från fristående enheter finns en risk att dessa genom att optimera sina egna fördelar skadar kvaliteten på tjänsten och därmed huvudmannen/ägaren. Det kan kosta så 4/6

5 mycket att inspektera och utföra kvalitetskontroll att det är bättre att ha arbetet i egen regi. Beställar/utförare-konceptet är ett exempel på en marknadsliknande modell. Tanken var att konceptet skulle ge möjlighet till att 1. uppdraget (entreprenaden) skulle kunna specificeras på ett tydligt sätt och att rollerna skulle bli tydliga, 2. kostnaden skulle bli tydlig och 3. uppföljning skulle underlättas. När man undersökt hur styrmodellen fungerat i praktiken har man funnit att 1. uppdraget ej blivit så väl definierat, 2. prissättningen blivit otymplig i sin konstruktion och 3. uppföljning nästan aldrig skett. Även om vi får styrsystemet på plats får vi inte beteendet på plats. Vad som borde fokuseras är förändringsförmåga och förändringsbenägenhet. Hierarkins möjligheter är inte heller uttömda. tudier av styr- och organisationsmodeller inom företagens värld har visat att hierarkiska modeller är effektiva, om man lyckas få en bra arbetsfördelning mellan å ena sidan den centrala strategiska ledningen som står för inriktning, mål, systemutveckling, resursprioritering etc. och å andra sidan den lokala, operativa, producerande ledningen. En organisation behöver utsättas för förändringstryck för att förändringsförmågan ska stimuleras. Finansieringsproblem, näringslivets behov samt friare val för föräldrar och elever är viktiga påverkansfaktorer. En förutsättning för att förändring verkligen ska ske, är att organisationen har en gemensamt förankrad vision. Organisationens förmåga att förändras är också beroende av ledarskap, kompetens, arbetsformer, uppföljning samt resurser. Ledarskapet ska i ord och handling kunna åskådliggöra inriktningen, dvs. visa vart organisationen är på väg. Ledarskapet ska också kunna initiera handling, dvs. se till att man tar första steget. För att åstadkomma en effektiv styrning i skolan måste man kunna överbrygga gapet mellan den professionella kärnan - lärarna - och skolsystemets operativa/strategiska ledning. Detta underlättas av vetskapen om att en bra skola är beroende både av uppnådda pedagogiska resultat och en effektiv resurshushållning. En facklig syn på sambandet mellan skollag, arbetsmiljölag och ekonomi ANNIKA ENGTRÖM, LÄRARFÖRBUNDET OCH OVE TORTENON, LÄRARNA RIKFÖRBUND En arbetsmiljöinvestering leder oftast till en bättre verksamhet och förbättrad hälsa hos personalen. Inom industrin resulterar förbättringarna i en mätbar ökning av produktiviteten, vilket i sin tur ger kostnadstäckning för investeringen. Visserligen leder även arbetsmiljöinsatserna i skolan till en bättre och effektivare verksamhet, friskare elever och minskade kostnader för personalomsättning, sjukfrånvaro, vikarier osv. Men många av insatserna visar sig ändå inte på samma sätt i lätt mätbara resultat utan har istället mer långsiktiga effekter på elevernas hälsotillstånd och bättre möjligheter till utveckling och inlärning. Dessa effekter drar samhället nytta av på sikt genom bl. a. minskade framtida sjukvårdskostnader och stärkt nationell konkurrenskraft. Men arbetsmiljöinsatserna ställs aldrig direkt mot intäkterna och bokförs därför enbart som utgifter. Det saknas helt enkelt rutiner för att mäta de ekonomiska vinster samhället gör av kommunernas miljösatsningar i skolan. atsningarna kommer inte heller alltid den betalande kommunen till del utan fördelas över hela samhället. Men investeringarna måste ändå göras. Med läroplan, skolplikt, principen om en likvärdig utbildning och ett nationellt samhällsansvar följer statens övergripande ansvar för utbildningen, även om kommunerna på delegation har fått uppgiften att genomföra den. Med detta följer ett övergripande statligt ansvar för att även skapa bra förutsättningar för undervisningen. taten måste ta sitt ansvar i de fall inte kommunerna klarar sina 5/6

6 uppgifter. Kommunfullmäktige har att fördela tillgängliga medel mellan kommunens olika sektorer. Vid den fördelningen ska vägas in om tilldelade medel räcker för efterlevnaden av skollagen och arbetsmiljölagen samt om möjligheter finns för cheferna i skolverksamheten att kunna ta ansvar för sina uppgifter enligt skollagen och sina tilldelade arbetsuppgifter enligt arbetsmiljölagen. Denna styrning kräver, för att fungera i praktiken, en samverkan byggd på delaktighet och inflytande samt en långsiktig planering av arbetsmiljöinsatser och tilldelning av resurser för undervisning. En förutsättning för att det ska kunna fungera är att det finns en vilja att lyssna, diskutera och göra nödvändiga omprioriteringar genom hela kedjan av beslutsfattare. I ett delegerat system med resultatenheter förväntar sig kommunen att resultatenheterna lyckas med sitt uppdrag att driva skolan inom givna budgetramar med gott resultat. Ibland räcker inte dessa ramar t. ex. till elever med särskilda behov, rehabiliteringsåtgärder för personal och åtgärder mot s.k. sjuka hus. I en verksamhet som styrs alltför hårt av budgetsystemet, hämmas en konstruktiv diskussion om alternativa möjligheter och kreativa, flexibla lösningar. Brist på kommunikation mellan kommunens olika nivåer och enheter får inte leda till att rektorer och personal får klä skott för brister de inte kan påverka i miljö, undervisning och service. Källa: Arbetsmiljökvalitet i skolan Diskussion och fakta om skolans miljö och utveckling, Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, venska kommunalarbetareförbundet och venska kommunförbundet, Projektledare: ven-göran ervais, tockholm /6

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan 1 Föräldraorganisationen BARNverkets yttrande över Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan Dnr U2015 1888 S A. Sammanfattning av BARNverkets synpunkter Varför rektorernas arbetssituation

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Tionde skolåret - ett utvecklingsprojekt

Tionde skolåret - ett utvecklingsprojekt UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-26 Handläggare: Björn Johansson Heléne Wallerstedt Telefon: 08 508 33 818 076 12 90 780 Till Utbildningsnämnden

Läs mer

pwc förutsättningar för pedagogiskt Revisionsrapport Gnesta kommun Magnus Höijer Tilda Lindell September 2015 www.pwc.se Ink: 2015-09- 09

pwc förutsättningar för pedagogiskt Revisionsrapport Gnesta kommun Magnus Höijer Tilda Lindell September 2015 www.pwc.se Ink: 2015-09- 09 www.pwc.se Gnesta kommun Ink: 2015-09- 09 Dnr. För handläggning. Revisionsrapport Magnus Höijer Tilda Lindell förutsättningar för pedagogiskt pwc Innehållsförteckning 1. Inledning 2 1.1. Granskningsbakgrund

Läs mer

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun Global Bridge i Sverige AB Rålambsvägen 22 112 59 Stockholm 1 (9) Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun Beslut

Läs mer

Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor

Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Å, Nangilima! Ja, Jonatan, ja, jag ser ljuset! Jag ser ljuset! Astrid Lindgren, Bröderna Lejonhjärta 2 Förord Vändningen

Läs mer

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation 1 (11) Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om rektors möjlighet att delegera och skolors organisation, i samband med myndighetens

Läs mer

2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola

2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola 2014-01-08 Tre förslag för stärkt grundskola Regeringen stärker grundskolan: Tioårig grundskola, förlängd skolplikt och obligatorisk sommarskola En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Nyanlända elever i fokus

Nyanlända elever i fokus Nyanlända elever i fokus Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN: 978-91-7559-067-7 Beställningsnummer:

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet

Läs mer

Lönepolicy. Landskrona stad

Lönepolicy. Landskrona stad Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är

Läs mer

Än sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ.

Än sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ. Än sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ. Prop. 2009/10:165 (inför ny skollag) Utdrag ur propositionen:

Läs mer

På tröskeln till framtiden. Lisbeth Lundahl, Umeå universitet

På tröskeln till framtiden. Lisbeth Lundahl, Umeå universitet På tröskeln till framtiden Lisbeth Lundahl, Umeå universitet Viktigare politiska beslut och förändringar Mål- och resultatstyrning ersätter regel- och ekonomisk styrning (långvarig process från sent 1970-t)

Läs mer

Hållbar organisations- utveckling

Hållbar organisations- utveckling Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare

Läs mer

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor 1 (15) Utbildningsförvaltningen 2015-06-08 Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor Innehåll Inledning... 1 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Pedagogiskt ledarskap... 2 Hur

Läs mer

AFFÄRSPLAN. LandstingsService i Östergötland

AFFÄRSPLAN. LandstingsService i Östergötland AFFÄRSPLAN 2001 LandstingsService i Östergötland 2 Innehållsförteckning Omvärldsanalys 3 Vision 3 Affärsidé 3 Strategiska mål 4 Operativa mål 4 Strategi 4 Ekonomistyrning 5 Grundläggande värderingar 5

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

Den här broschyren är en sammanfattning av redovisningen för kalenderåret 2006.

Den här broschyren är en sammanfattning av redovisningen för kalenderåret 2006. Vad är en kvalitetsredovisning? Enligt lag ska Lycksele kommun varje år göra en kvalitetsredovisning för förskola, skola och fritidshem. Där ska vi skriva om vi har nått målen för undervisningen. Om något

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens styrning och ledning av grundskolan

Barn- och utbildningsnämndens styrning och ledning av grundskolan Revisionsrapport Barn- och utbildningsnämndens styrning och ledning av grundskolan Hallsbergs kommun Mars 2010 Marie Lindblad Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag...1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...1

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 - I Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 T- f Utvecklingsstrategi för Södertäljes skolor Bakgrund: Den 1 juli 2011 infördes en ny skollag

Läs mer

Rektorsprogrammet. Den statliga befattningsutbildningen för rektorer

Rektorsprogrammet. Den statliga befattningsutbildningen för rektorer Rektorsprogrammet Den statliga befattningsutbildningen för rektorer Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@fritzes.se

Läs mer

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2014/2015 Stråningstorpsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... 3 Skolans syfte och

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION 2015-08-06 Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med

Läs mer

Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2

Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2 Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2 Medarbetaridé - Det demokratiska uppdraget sid 3 - Stolthet och professionalitet sid 3 - Ledare och medarbetare sid

Läs mer

Förvaltningsberättelse 2015

Förvaltningsberättelse 2015 Barn- och utbildningsnämnden 1 (9) Förvaltningsberättelse 2015 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator_buf@gotland.se Bankgiro 339-8328

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2005/2006

Kvalitetsredovisning 2005/2006 2006-09-30 Kvalitetsredovisning Dagbarnvårdarna i Sala tätort Rektor Kerstin Öberg 0224-55437 Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2005 Familje- Kommunen daghem i Sala tätort Barn 1-3 år 41 54 Barn

Läs mer

Matematikstrategi 2012-2015

Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom

Läs mer

Internbudget år 2014. Barn- och grundskolenämnden

Internbudget år 2014. Barn- och grundskolenämnden Internbudget år 2014 Barn- och grundskolenämnden Dokumentnamn Internbudget år 2014 barn- och grundskolenämnden Dokumentansvarig Förvaltningsekonom Fastställd/Upprättad Nämndsbeslut 2013-10-23, 181 Giltighetstid

Läs mer

Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde

Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde 2012-02-23 Barn- och ungdomsnämnden Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, telefon

Läs mer

Timplaner. en relik eller rekvisit för framtidens skola? En rapport från Lärarnas Riksförbund om undervisningstiden i matematik i grundskolan

Timplaner. en relik eller rekvisit för framtidens skola? En rapport från Lärarnas Riksförbund om undervisningstiden i matematik i grundskolan Timplaner en relik eller rekvisit för framtidens skola? En rapport från Lärarnas Riksförbund om undervisningstiden i matematik i grundskolan En rapport från Lärarnas Riksförbund Timplaner en relik eller

Läs mer

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del

Läs mer

1 Sammanfattning och slutsatser

1 Sammanfattning och slutsatser 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

Effekter av konkurrens. Utdrag ur undersökningen om äldreomsorgens framtidsutmaningar

Effekter av konkurrens. Utdrag ur undersökningen om äldreomsorgens framtidsutmaningar Effekter av konkurrens Utdrag ur undersökningen om äldreomsorgens framtidsutmaningar Inledning Innehållet i den här rapporten bygger på djupintervjuer med kommunala chefer (socialchef, äldreomsorgschef,

Läs mer

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Plan för systematiskt kvalitetsarbete STORUMANS KOMMUNS SKOLOR OCH FÖRSKOLOR Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden Läsåret 2013/14 Enligt 4 kap. 3-8 skollagen ska varje huvudman och varje förskole-

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Kommittédirektiv Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall se över

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM

BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM Barn och ungdomar ska få känna glädje och stolthet över sin uppväxt i Eksjö kommun! Fastställt av kommunfullmäktige 2010-12-20, 75 Innehållsförteckning Inledning...1

Läs mer

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106

Läs mer

1982/83: 2150. Motion

1982/83: 2150. Motion 9 Motion 1982/83: 2150 Margot Wallström m. fl. Sysselsättningsfrämjande åtgärder för ungdom Den här motionen tar upp några frågor som rör i första hand ungdomars villkor i dag. Vi är naturligtvis djupt

Läs mer

Lönepolicy. med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren 2014-2016. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29

Lönepolicy. med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren 2014-2016. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29 A Lönepolicy med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren 2014-2016 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29 Inledning Dorotea kommuns samtliga verksamheter har till

Läs mer

Lokal Arbetsplan Sollentuna Musikklasser Läsåret 2008-2009 sept-08

Lokal Arbetsplan Sollentuna Musikklasser Läsåret 2008-2009 sept-08 Lokal Arbetsplan Sollentuna Musikklasser Läsåret 2008- sept-08 Presentation Sollentuna Musikklasser är en tvåparallellig 4-9-skola med 355-360 elever. Eleverna kommer från alla delar av Sollentuna, men

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. 2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. Socialdemokraterna och vänsterpartiet vill visa på vikten av ett ansvarstagande

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Revisionsrapport. Lärarnas arbetstider. Stadsrevisionen Örebro kommun. 2009-03-18 Hans-Lennart Stenqvist

Revisionsrapport. Lärarnas arbetstider. Stadsrevisionen Örebro kommun. 2009-03-18 Hans-Lennart Stenqvist Revisionsrapport Lärarnas arbetstider Stadsrevisionen Örebro kommun 2009-03-18 Hans-Lennart Stenqvist Innehållsförteckning 1 Uppdraget...1 2 Bakgrund och revisionsfråga...1 3 Metod och genomförande...1

Läs mer

KVALITETSREDOVISNINGAR 2010/2011 Skolenhet Centrum

KVALITETSREDOVISNINGAR 2010/2011 Skolenhet Centrum /skolenhetcentrum Barn- och utbildningsförvaltningen Skolenhet Centrum KVALITETSREDOVISNINGAR 2010/2011 Skolenhet Centrum Vi utvecklar rötter och vingar. Nyfikenhet är vår drivkraft. Här gömmer vi oss

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare

Läs mer

SKL:s arbete med skolan

SKL:s arbete med skolan Från 80 till 100 SKL:s arbete med skolan SKL leder flera projekt för lokalt utvecklingsarbete inom skolan. De grönmarkerade kommunerna (nära hälften av Sveriges kommuner) deltar i ett eller flera av följande

Läs mer

2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi

2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi 2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi Så bygger vi en utbildningskedja i världsklass Nationell kunskapsstrategi Så

Läs mer

KFS har en vision: Vi ska hjälpa våra medlemsföretag att

KFS har en vision: Vi ska hjälpa våra medlemsföretag att Vernissage KFS KFS har en vision: Vi ska hjälpa våra medlemsföretag att leverera samhällsnytta genom att tillhandahålla marknadens mest flexibla och bäst branschanpassade kollektivavtal. Under 2005 förtydligade

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy

Chefs- och ledarskapspolicy Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 1. Inledning Denna policy vänder sig till dig som är chef eller vill bli chef i Eksjö kommun. Syftet är att du tydligt ska veta utifrån

Läs mer

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23 Göteborgsregionens kommunalförbund Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 215-4-23 Innehåll Bakgrund 3 Ale 4 Alingsås 5 Göteborgs Stad 6 Härryda 7 Kungsbacka 8 Lerum 9 Mölndal

Läs mer

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) 1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

pmochco 2009 Riktlinjer & Strategier Nr 1 Utbildningsförvaltningens chefsprogram Utbildningsförvaltningen

pmochco 2009 Riktlinjer & Strategier Nr 1 Utbildningsförvaltningens chefsprogram Utbildningsförvaltningen pmochco 2009 Riktlinjer & Strategier Nr 1 Utbildningsförvaltningen Utbildningsförvaltningens chefsprogram Utbildningsförvaltningens chefsprogram Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress:

Läs mer

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld. Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder oss när vi möter våra kunder, det vill säga medborgare, besökare och företagare.

Läs mer

Sammanställning av politisk information kring lärarlegitimationen

Sammanställning av politisk information kring lärarlegitimationen Sammanställning av politisk information kring lärarlegitimationen Ny legitimation skapar kaos I januari 2012 började reglerna för introduktionsår gälla alla nyutbildade lärare. För att bli legitimerad

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsformer

Kommunstyrelsens arbetsformer Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbetsformer Härryda kommun 25 maj 2009 Bo Thörn 1 Sammanfattning Revisorerna i Härryda kommun har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers i uppdrag att granska

Läs mer

Annan pedagogisk verksamhet

Annan pedagogisk verksamhet Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Annan pedagogisk verksamhet Bestämmelser om pedagogisk verksamhet har ett eget kapitel i skollagen Det ställs övergripande krav och kvalitetskrav på verksamheten

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola ^ Skolinspektionen Huvudmannen för internationella Engelska Skolan i Nacka inf o@engelska.se Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Nacka donald.christian@engelska.se för grundskola efter tillsyn

Läs mer

Pressmeddelande inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde

Pressmeddelande inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde 2014-09-18 Barn- och ungdomsnämnden Pressmeddelande inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, telefon

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden; redovisning av uppdrag rörande alternativa driftformer för skolor. Dnr KS 2010-390, KS 2010-391

Barn- och utbildningsnämnden; redovisning av uppdrag rörande alternativa driftformer för skolor. Dnr KS 2010-390, KS 2010-391 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2011-05-17 FALKENBERG 176 Barn- och utbildningsnämnden; redovisning av uppdrag rörande alternativa driftformer för

Läs mer

Mål- och resultatstyrning i Kungsörs kommun

Mål- och resultatstyrning i Kungsörs kommun Livskraftiga L kompetenta och unika Kungsör lockar företag, boende och besökare med hjälp av attraktiva boendeformer, ett företagsamt förhållningssätt samt en kunglig miljö och historia. Mål- och resultatstyrning

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017. Utbildningsnämnd

Verksamhetsplan 2014-2017. Utbildningsnämnd Verksamhetsplan - Utbildningsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Medborgare och kunder har förtroende för verksamheten och våra kunder är delaktiga och har inflytande i verksamheten

Läs mer

Skolplan 2008-2010. Uppföljning och utvärdering

Skolplan 2008-2010. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering Kvalitetsredovisning Varje kommun är skyldig att upprätta en kvalitetsredovisning på kommunal nivå för all kommunalt bedriven förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skolverksamhet.

Läs mer

Klöxhultsskolan Läsåret 15-16

Klöxhultsskolan Läsåret 15-16 Klöxhultsskolan Läsåret 15-16 Klöxhultsskolan Klöxhultsskolan är en F-6 skola. Här finns också Montessoriskolan, grundsärskolan och Orion. Totalt finns det cirka 500 elever och ett hundratal medarbetare

Läs mer

FAGERSTA KOMMUN LEDNINGSSTRATEGI

FAGERSTA KOMMUN LEDNINGSSTRATEGI FAGERSTA KOMMUN LEDNINGSSTRATEGI Antagen av kommunfullmäktige 1998-05-26 74 och ändrad 2004-06-22 57 DE TIO GRUNDSATSERNA 1. Förtroendevalda och anställda ska tillämpa ett arbetssätt och ett bemötande,

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Sätra skola arbetsplan 2015-2016

Sätra skola arbetsplan 2015-2016 Sätra skola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Sätra skola arbetsplan 2015-2016 MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Skola för 2010-talet fokus på utveckling av kvalitet och måluppfyllelse.

Skola för 2010-talet fokus på utveckling av kvalitet och måluppfyllelse. Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen Gunilla Nilsson Suikki Förvaltningschef Skola för 2010-talet fokus på utveckling av kvalitet och måluppfyllelse. I Kramfors satsar vi på barnen/eleverna. Vi

Läs mer

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever 2013-09-04 Bou 231/2013 Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Styrande dokument...4 Nyanländ och

Läs mer

Ägardirektiv avseende onoterade fastighetsbolag där Första AP-fonden har ett betydande inflytande

Ägardirektiv avseende onoterade fastighetsbolag där Första AP-fonden har ett betydande inflytande Beslutas av VD i ledningsgruppen Tidigare beslut 2015-03-31 (2014-03-13) Uppdateras Årligen Handläggare Chef Kommunikation och ägarstyrning Kopplade dokument Ägarpolicyn Ägardirektiv avseende onoterade

Läs mer

Lönepolicy för Umeå universitet

Lönepolicy för Umeå universitet Lönepolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor 2013-03-26 Dnr: UmU 300-376-13 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Policy Rektor 2013-03-26 tills vidare Lönebildning

Läs mer

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN Saxdalens förskola Ansvarig förskolechef under året Carola Michaelsdotter, skriven av Ulrika N Eriksson Innehåll

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Gävle: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Gävle: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Gävle: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Gävle: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

Sammanställning workshop Nätverkens Dag 2011

Sammanställning workshop Nätverkens Dag 2011 Sammanställning workshop Nätverkens Dag 2011 Nedanstående underlag är en sammanställning av de tankar om spaningar som genomfördes i samband med Nätverkens Dag på Mötesplats Skola, under processledning

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

Gymnasieplan Skurups kommun

Gymnasieplan Skurups kommun 1 Gymnasieplan Skurups kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-12-13 312 2 Gymnasieplan Gymnasieplanen anger Skurup kommuns målsättning och ambitioner för den gymnasiala utbildningen, gymnasiesärskolan

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Barn och skola 2014-12-02 1 (5) Lars Andreasson Utvecklingsstrateg Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Sammanfattning av

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola

Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola Norra Ängby skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-04 Handläggare Kerstin Jansson Telefon: Till Norra Ängby skola Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola Förslag till beslut Norra Ängby skola

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Tallbacka förskoleenhet Förskolorna: Fantasia, Paprikan, Pumpan, Stenbacka Solna stad 1 Beskrivning av förskoleenheten Tallbacka förskoleenhet består av fyra förskolor,

Läs mer