Slutrapport genomförande

Transkript

1 Sid 1 (12) Projektnamn Handelsplats Surahammar Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Småföretag som tillförs resurser i form av kompetensutveckling utvecklar sina företag och skapar arbetstillfällen. Samhället behöver arbetstillfällen, därför är satsningar på småföretag som vill växa en samhällsekonomiskt bra investering. För att småföretag ska trivas och vilja växa behövs också ett bra företagsklimat, ett klimat där småföretagaren känner sig som en viktig lagspelare som kan och vill bidra till samhällsutveckling. Om hur vi börjat skapa det, och fördelarna med att samverka för att skapa skillnad kan du läsa i den här slutrapporten. Du kommer också att få ta del av resultatet av en jämställdhetsanalys som skapade ett sådant eko att den presenterades i Sveriges riksdag under våren 2013 med uppmaningen till regeringen att undersöka den långsiktiga effekten av kvinnors företagande för ekonomisk självständighet. Kvinnors företagande ligger oss varmt om hjärtat, det finns mycket ogjort för att vi ska få ett samhälle där båda könen i framtiden har samma makt, inflytande och möjligheter till ekonomiskt självständighet. Vi har provat på en mängd olika lärmiljöer för småföretagare och fastnat för en helt ny typ av lärande som vi kallar Korta coachande lärprocesser. Fördelarna är många men framförallt skapar lärmiljön ett helt nytt tänk som bidrar till ökad försäljning. Vår resa har varit mycket intressant och bidragit till utveckling både på individuell, företags- och samhällsnivå. FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 Utvecklingsarbetet går vidare, lokala företagare, politiker från fyra olika partier, kommunala tjänstemän och representanter från Företagarna Hallstahammar-Surahammar arbetar nu tillsammans fram en lokal näringslivsstrategi som ska gälla fram till år Strategin kommer inte att bli en pappersprodukt utan det ska bli ett levande dokument som skapar engagemang och samhällsutveckling. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Huvudproblemen som projektet arbetat med har varit brist på samverkan, gamla tankemönster och föråldrade arbetsmetoder hos målgruppen. Vi har även börjat arbeta med brist på samverkan och gamla tankemönster när det gäller samspelet mellan lokala företag och Surahammars kommun Orsakerna till huvudproblemen var många. Värderingar och attityder i gammal bruksmiljö

2 Sid 2 (12) levde/lever kvar och det fanns/finns en viss ovilja till förändringar. Anonymitet och ovana att samverka företag/företag och företag/kommun var påtaglig när projektet startade. Det berodde/beror till stora delar på okunskap, osäkerhet, brist på erfarenhet och oförmåga att se fördelarna. Hur har vi då arbetat i projektet för att lösa huvudproblemen på ett sätt som gör skillnad? Jo, dels har vi provat olika typer av lärande miljöer, samtidigt som vi observerat och utvärderat lärmiljöerna löpande. Allt för att lära oss hur vi tillsammans skapar ett företagsklimat som präglas av företag som samverkar, har kompetenta medarbetare som bidrar till tillväxt och utvecklingsmöjligheter för både företagen och Surahammars kommun (projektets övergripande mål). Varför är då samverkan så viktig! Vi vet sedan tidigare utvecklingsarbeten att samverkan på olika plan är avgörande för framgång och tillväxt. Företagare som känner varandra och har kunskap om varandras verksamheter samarbetar och rekommenderar varandra för att skapa nya affärer. Även samverkan företag/kommun är viktigt. Korta beslutsvägar, snabbhet, personkännedom, dialogmöten mellan företagare och politiska beslutshavare och samsyn är betydelsefulla ingredienser för att skapa ett bra företagsklimat som bidrar till lokal utveckling. Vi ser också tydliga kopplingar mellan kompetenta medarbetare och fler riktiga jobb. Vi ser det tydligast där företagaren själv börjat tänka nytt och bearbeta företagets marknad med nya arbetsmetoder. Vi har i projektet många exempel på företag som genom projektets aktiviteter ökat sin försäljning rejält och därmed haft behov av att nyanställa. Just det är mycket intressant ur ett samhällsperspektiv då nya arbetstillfällen (riktiga jobb) skapar mer skatteintäkter för kommunen, vilket i sin tur bidrar till en ökad kvalitet på välfärden. Vad är det då för olika typer av lärandemiljöer vi har provat i projektet? Projektdeltagarna har haft gemensamma utbildningar, de är bra för samhörighetskänslan och skapar ökade kontaktytor. Vi har skickat deltagare på kurs till annan ort, det är dyrt och ofta allt för mycket korvstoppningspedagogik på kort tid, risken finns att man kommer tillbaks och gör som man alltid gjort. Vi har genomfört distansutbildningar, vilket kräver en stor portion självdisciplin hos en ofta stressad deltagare. Men det som fungerat allra bäst och skapat resultat i form av ökad försäljning som i sin tur inneburit att fler av företagen i projektet nyanställt personal under projekttiden är de korta coachande lärprocesser. Vad är då korta coachande lärprocesser? Någon som är mycket duktig inom sitt specialområde tar sig an deltagaren som vill lära. Först sker en teoriintroduktion (här kan fler deltagare närvara) sedan sker individuell praktisk träning på det egna företaget, övningarna är formade så att nytänkande sker och resultat skapas. Efter en tid kommer handledaren tillbaks, en reflektion över resultat genomförs gemensamt. Utifrån resultatet lyfts svårighetsgraden ett steg och deltagaren får nya uppgifter att träna på. Processen fortsätter till deltagaren når de mål som är satta. Vissa har träffats en flera gånger i veckan andra med betydligt färre möten. Det som varit gemensamt är dock att lärandeprocesserna varit långa, i några fall upp till ett år. Vi har provat lärandeformen i redovisning, administration, verksamhetsutveckling, sociala medier, webbsidor, Internetförsäljning och traditionell försäljning. Lärandeformen har visat sig oerhört effektiv om man vill skapa resultat som bidrar till positiv förändring i företagen. Ytterligare en fördel är kostnadseffektiviteten, det har i fler fall visat sig bli billigare än traditionell kompetensutveckling. Lärandeformen kräver dock att deltagaren har en stark vilja till förändring och ser nya möjligheter framåt. Vilket i projektet har varit en viktig del att skapa i mobiliseringsfasen

3 Sid 3 (12) En annan mycket viktig lärandemiljö har varit vår samverkansgrupp (styrgrupp) som bestått av projektledarna, samhällsbyggnadschefen och tre lokala företagare. Det vi lärt oss tillsammans är hur vi styr och utvecklar ett stort komplext projekt så att det skapar resultat både i och efter projektets slut. Samverkansgruppen har mentalt vuxit tillsammans och samsynen på vad som är viktigt för framtiden har stärkts enormt. Ständig utveckling är nödvändigt och sker genom engagemang, samverkan och dialog. En tredje mycket viktig lärandemiljö för framtiden har vuxit fram under projekttiden. Det är det vi kallar för strategigruppen. Den består av lokala företagare både i och utanför projektet, politiker från fyra partier, kommunchef, samhällsbyggnadschef, kommunens näringslivsutvecklare och företagarorganisationen Företagarna Hallsta-Sura. Totalt består gruppen av ett 20-tal personer som tagit på sig ansvaret att processa fram en lokal näringslivsstrategi för Surahammars kommun. Det vi lärt oss här är att processen inte är helt enkel. Två parter (företagen & kommunen) ska skapa en samsyn på vad som är viktigt för att skapa ett bra företagsklimat. Dialogen mellan parterna har historiskt inte varit den bästa, okunskap och fördomar är många. Tanken från början var att vi skulle göra en lärprocess i tre steg, men vi har fått backa och lärprocessen kommer att ta betydligt mer tid. Men det är viktigt att vi tillsammans skapar en samsyn på vad som är viktigt att förändra för att skapa ett bra företagsklimat. Näringslivsstrategin ska inte bli en pappersprodukt i en hylla utan ett levande verktyg som skapar förändring. Vi ser genom projektarbetet ett starkt samband mellan ett bra företagsklimat och stolta lokala företagare som vill bidra med tillväxt (ökad försäljning som bidrar till tryggade och nya riktiga jobb). Ska vi skapa ett bra företagsklimat måste vi göra det tillsammans, lokala företagare, politiker och tjänstemän. Det vi inte lyckats med i projektet är att utveckla samarbetsformer mellan kommunerna Hallstahammar och Surahammar. Delvis beror det på att Hallstahammar Promotion med sin nya styrelse fokuserat enbart på utvecklingsarbete i Hallstahammar. Vi har heller inte i Surahammar prioriterat frågan pga. av egen tidsbrist. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Projektmålet på individnivå har varit att tillföra kompetensutveckling som innebär kvalitativ skillnad både för individen och för verksamheten. De utbildningsaktiviteter som har genomförts inom projektet har präglas av entreprenörskap och varit kopplade till både individens och företagets utveckling. Redan när projektet startade var vi mycket tydliga med att alla utbildningar som genomförs i projektet skulle vara kopplade till både individens och företagets utveckling. En individ som stärks och börjar tänka nytt och annorlunda bidrar med sin kompetens för att utveckla företaget. Resultatet vi fått är mycket bra på företagarnivå, nästan alla svarar i utvärderingen att de utvecklats som individer under projekttiden. Nytänkande, mer glädje på jobbet, större självkänsla, positivare, säkrare i att ta beslut, fler infallsvinklar, ser mer möjligheter är några

4 Sid 4 (12) av alla kommentarer vi fått. Projektmålet på företagsnivå har varit att genom ökad samverkan, nya lärmiljöer och kompetensutveckling stärka det egna företagets konkurrenskraft och därigenom skapa möjligheter till ökad lönsamhet hos småföretagen på orten. Resultatet på företagsnivå är också mycket bra, konkurrenskraften hos en stor del av företagen har höjts rejält. Faktiskt så rejält att vi själv funderat hur det har gått till. Så här tror vi att det är: När vi startade projektet var de flesta företagare relativt anonyma, de jobbade för sig själva och hade dålig kännedom om varandra. Genom projektets insatser har företagarna börjat träffa varandra, lärt känna andra företagare, utbytt erfarenheter och börjat prata utveckling och framtid. Sedan har många skräddarsydda kompetensutvecklingsinsatser tillförts som gjort att många av företagarna ökat sin försäljning rejält, resultatet har varit synbart och positivt redan efter kort tid. Det här skapar en framtidstro, en positiv spiral till utveckling som smittar när företagarna träffas och diskuterar framtid. Eller som en av de deltagande företagarna uttryckte Vem vill inte tillhöra ett vinnande lag? Projektmålet på kommunnivå har varit att skaffa sig ökade kunskaper om hur ett kontinuerligt lärande skapas på små arbetsplatser. Ambitionen var att ge svar på frågan: Vad behövs för stödstrukturer för att kunskap och nya arbetssätt ska leva kvar i det enskilda företaget efter projektets avslut? I projektet har vi hittat en helt ny form för lärande och det är: Korta coachande lärprocesser. Vi tror att en ytterligare förfining av det arbetssättet är ett mycket bra och kostnadseffektivt sätt att skapa ett kontinuerligt lärande för framförallt egna företagare. Eftersom lärprocessen går att koppla mycket starkt till verksamhetsutveckling, mål och resultat, samtidigt som lärandet integreras i den egna arbetsmiljön passar den stressade småföretagare som vill öka försäljningen mycket bra. Stödstrukturer för detta? Ja, det beror på hur vi ser det. En företagare som fått igång försäljningen vill ofta mer, det ligger i företagarens natur. De flesta företagare har stark drivkraft, är företagsamma, ser möjligheter och är relativt riskvilliga enligt våra egna mångåriga erfarenheter av eget företagande. Vi är övertygade om att det gäller att starta upp den positiva spiralen av utveckling, sen handlar det om att synliggöra det positiva som händer och ge företagaren bekräftelse på sin utveckling. Det kan ske genom feedback från både invånare, andra företagare, politiker och kommunala tjänstemän. Det handlar om att skapa motsatsen till jantelag och bruksmentalitet. Här kommer företagsklimatet igen som en mycket viktig faktor för utveckling av det lokala näringslivet. Har vi ett bra företagsklimat där det finns en bra dialog mellan företagande och politik, där företagen trivs, känner sig viktiga, synliggörs, får uppskattning när de lyckas och dessutom bra service och snabb myndighetsutövning skapar vi en positiv utvecklingsmiljö som kommer att bidra till nya riktiga jobb och tillväxt i samhället. Det tjänar hela samhället på. DELMÅL & Resultat - Först lite kvantitativa resultat: Totalt har 151 personer kompetensutvecklats genom projektet timmars kompetensutveckling fördelat på 114 unika utbildningar har genomförts inom projektet. Fördelningen är timmar för kvinnor och timmar för män. Kvinnor har utbildats i genomsnitt 40,4 timmar

5 Sid 5 (12) Män har utbildats i genomsnitt 29.7 timmar Fördelningen av timmar efter ålderskategori är följande. Man år, 6,1 % Kvinna år, 6,1 % Man år, 38,7 % Kvinna år, 30,6 % Man år, 12,9 % Kvinna år, 5,6 % Ett delmål var att 70 procent av projektdeltagarna som genomgått kompetensutvecklande insatser under genomförandefasen ska använda sig av sina nya kunskaper på arbetsplatsen. Den skriftliga utvärderingen visar att 83 procent av deltagarna använder sina nya kunskaper på arbetsplatsen. Fördjupar vi oss i statistiken kan vi se att 100 procent av företagarna använder sina nya kunskaper medan de anställda på två av de större företagen i projektet inte gör det i samma omfattning. Det går det naturligtvis att diskutera varför. Det som är gemensamt för de två arbetsplatserna är att de valt traditionella utbildningsmetoder där de skickat personalen på kurs. Ett annat delmål var att 70 procent av projektdeltagarna som genomgått kompetensutvecklande insatser under genomförandefasen ska uppleva att kunskapen bidragit till individuell utveckling. Den skriftliga utvärderingen visar att 80 procent av deltagarna upplever att de utvecklats som individer. Även här ser vi samma tendens som ovan, nästan alla företagare upplever att de utvecklats som individer genom projektet, medan de större arbetsplatsernas anställda inte upplever samma individuella utveckling. Vad kan vi då för lärdomar av det? Det vi upplevt i projektet är att beställarkompetensen hos de företagare som har personal och ska genomföra kompetensutvecklingsinsatser ofta är låg. Det finns ingen erfarenhet av att matcha rätt utbildning till rätt medarbetare och medarbetaren har heller ingen erfarenhet av utbildningsinsatser. Många gånger blir det en rättvisefråga att alla ska gå samma kurs, vilket är olyckligt då individuella behov skiljer sig starkt. Fler av utbildningarna som genomförts där personal är inblandad har varit väldigt ytliga och allmänna. Med facit i hand skulle vi ha agerat annorlunda. Redan i mobiliseringsfasen borde vi lagt mer tid på att ha en dialog med företagare som har personal för att diskutera vilka förutsättningar som är nödvändiga för att skapa en miljö för ett långsiktigt hållbart utvecklingsarbete på den egna arbetsplatsen. Ett tredje delmål var att 70 procent av de deltagande småföretagen efter projektets genomförande ska uppleva att företagets konkurrenskraft ökat genom projektets aktiviteter är uppfyllt med råge. Nästan alla företagare upplever att företagets konkurrenskraft ökat. Så här beskriver några av företagarna utvecklingen: Vår konkurrenskraft har ökat tack vare att vi nu har bättre möjligheter att leverera en bättre produkt samt att vi nu besitter mer kompetens i företaget, och därmed möjlighete att minska vissa kostnader. Vi har under projekttiden anställt en ny platschef. Vi hat fått en intressant coachning vad avser social media och webdesign, detta har skapat spinnoffer. Alla på företaget har dragits med av den positiva anda det skapat att kommunen varit aktiv. Just detta är en intressant effekt, att kommunen gör något för företagen i Surahammar.

6 Sid 6 (12) Det har skett en stor förändring i företagandet i Surahammar som gör att vi som har fått stöd till utbildning har utvecklats stort, vi tänker nu mer som ett företag bör tänka 2014 och ligger inte och halkar i 90-talet. Det har hjort att vårt tankesätt har förändrats, vi har nästan fördubblar försäljningen via webben.osv. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Fortsättning föregående rubrik Mer positiva kommentarer om den ökade konkurrenskraften kan du själv ta del av via de 12 kortfilmer som vi spelat in för att sprida projektets resultat. De finns på Facebooksidorna, Företagarna Hallstahammar-Surahammar, Näringslivsenheten Surahammars kommun och Företagsutveckling Surahammar. ARBETSSÄTT I mobiliseringsfasen genomfördes en gedigen verksamhets- och kompetenskartläggning ute hos varje deltagande företag. Både ägare och anställda deltog aktivt i processen med att analysera den egna verksamheten och framtida individuella kompetensbehov utifrån ett omvärldsperspektiv och en målbild. Vi var redan från börjar noga med att betona att lärande inom projektet skulle gynna både individen och bidra företagsutveckling. När analyserna var klara, efter cirka fem månader upprättades en utbildningsplan för varje företag som också tilldelades en budget som var baserad på antalet anställda i företaget. Utbildningsplanen var specifik för varje företag och var knuten till företagets målsättning. Behovet av kompetensutveckling hade processats fram av företagaren och de anställda tillsammans under mobiliseringsfasen. Företaget och de anställda har själva haft ett stort eget ansvarstagande, både att genomföra utbildningsplanen och leverera resultat. Projektadministration och projektledning har ansvarat för upphandlingar, redovisning, administration och dagligt stöd till projektdeltagare. Totalt har 114 unika kompetensutvecklingsinsatser genomförts under projektperioden. Ambitionen har hela tiden varit så mycket lärprocess, reflektion och utveckling som möjligt för deltagarna och så mycket pappersarbete och administration som möjligt på projektadministrationen. Parallellt med de individuella kompetensutvecklingsinsatserna har projektgrupp och samverkansgrupp träffats kontinuerligt genom hela projektet för att diskutera hur projektet kan utvecklas och styras mot uppsatta mål och effekter. Grupperna som kommer att fortsätta utvecklingsdiskussionerna i andra former efter projekttiden har fungerat mycket bra. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? 45 småföretag i Ramnäs, Virsbo och Surahammar har deltagit i projektarbetet. Både ägare och personal, sammanlagt 151 personer har bidragit med mycket tid och engagemang för att kompetensutveckla sig. Många företagare har även bidragit med mycket tid i

7 Sid 7 (12) samverkansmöten med andra företagare men även med politiker och tjänstemän i kommunen. Företagarna Hallstahammar-Surahammar har genom Håkan Freijd bidragit med mycket kunskap om hur samverkan skapas och hur ett bra företagsklimat uppstår. Håkan Freijd har också använt sitt breda kontaktnät för att påverka intressenter runt projektet Surahammars kommun har bidragit dels med likviditet och ett ekonomiskt borgensåtagande för projektets ekonomi, kostnadsfria utbildningslokaler och personella resurser genom en mycket engagerad Sabine Dahlstedt. Under projekttiden har även fem politiker från fyra olika partier, kommunchef och näringslivsutvecklare involverats i projektarbetet. Syftet har varit och är att fortsätta arbetet att ta fram en lokal näringslivsstrategi. Projektgruppen har bestått av Sabine Dahlstedt Surahammars kommun, Håkan Freijd, representant för projektägaren och Susanne Sedvall, projektledare. Projektgruppens roll har varit att ha det övergripande ansvaret för projektets ekonomi och process. Avstämningar har skett kontinuerligt genom personliga möten, den första fredagen i varje månad. Gruppen har fungerat mycket bra Samverkansgruppen (styrgruppen) har bestått av projektgruppen och tre lokala företagare, Hans Niva på Moon Radio AB, Lena Oderstad-Andersson på Ramnäs Hotell & Konferens AB och Eva Holmgren på Present & Tyg i Surahammar AB. Samverkansgruppens roll har varit att ha dialog och diskussion kring resultat och utvecklingsfrågor som leder till långsiktigt hållbara resultat. Gruppen som träffats regelbundet under hela projekttiden har fungerat mycket bra. Samverkansgruppen kommer att fortsätta arbeta tillsamman även efter projektets slut fast i två andra former. Dels som deltagare i strategigruppen som processar fram den lokala näringslivsstrategin, men Eva, Hans och Lena sitter dessutom med i styrelsen för Företagarna Hallstahammar-Surahammar som tillsammans med kommunen kommer att ansvara för att föra projektresultatet vidare. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Projekten har haft sin utgångspunkt utifrån det nationella jämställdhetsmålet att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. Arbetet har främst fokuserats på de två första delmålen, jämn fördelning av makt och inflytande samt ekonomisk självständighet. Vi konstaterade i mobiliseringsfasen att många kvinnor som driver företag i projektet har stora svårigheter att försörja sig på sina verksamheter. Vi har sett det i tidigare projekt och anar att det är ett nationellt problem som tyvärr inte lyfts upp i jämställdhetsdebatten. Att som företagare inte kunna försörja sig på sin verksamhet får dramatiska konsekvenser då stora delar av Sveriges trygghetssystem tex sjukpenning, föräldrapenning och sist men inte minst pensionen är inkomstgrundande. Vi har lyft frågan med regionens jämställdhetsansvarige och i länets Tillväxtråd utan att få någon större respons. Däremot fick vi en ordentligt skjuts i frågan när vår externe utvärderare tipsade Sveriges Kvinnolobby om resultatet av vår jämställdhetsanalys. Vårt resultat presenterades i rapporten Vad gör regeringen för kvinnors rättigheter - En uppföljning av

8 Sid 8 (12) FN:s Kvinnokommités rekommendationer. ISBN Rapporten, med uppmaning till regeringen att undersöka den långsiktiga effekten av kvinnors företagande för ekonomisk självständighet presenterades i Sveriges riksdag våren Så visst går det att skapa offentlig debatt om man hittar rätt kanaler. Vad har vi då gjort inom projektet för påverka problematiken? Vi har byggt kunskap och genom projektets aktiviteter har vi stärkt kvinnor som driver företag att göra det mer affärsmässigt. Vi har fler exempel på mycket bra resultat. Ett exempel är när en kvinna som driver företag i projektet berättade för ett 30-tal andra om hennes utvecklingsresa. Innan projektet hade hon förlorat mycket energi på att ständigt oroa sig för om pengarna skulle räcka för att betala företagets månatliga kostnader. Nu i slutet på projektet har hennes synsätt och förmåga att styra sin försäljning positivt ändrats radikalt. Kvinnan berättade stolt över sina nya kunskaper som bidragit till ökade försäljning, lön, en anställt och mycket roligare på jobbet. Exemplen på liknande individuella utvecklingsresor i det här projektet är många. Vi behöver dem för att använda som goda exempel på att kvinnor som driver företag har makt och inflytande i sin vardag och ekonomisk självständighet. För att sprida budskapet har vi gjort kortare filmsekvenser som finns att se på de tre Facebooksidorna, Företagsutveckling Surahammar, Företagarna Hallstahammar-Surahammar och Näringslivsenheten Surahammar. Filmerna har setts av många och delats frekvent. Vad har vi då gjort mer för att jämställdhetsintegrera vårt projekt? Våra styrgrupper, både projektgruppen och samverkansgruppen har haft en balanserad blandning av både män och kvinnor i olika åldrar. Alla har haft samma makt och inflytande i de gemensamma utvecklingsdiskussionerna, delaktigheten och intresset har varit stor och vi har vuxit tillsammans. Vi har förts statistik på allt som berör utvecklingsarbetet könsuppdelad. Statistiken som samlats i en databas har gett oss ett starkt verktyg för att ifrågasätta och diskutera individens val av kompetensutveckling ur ett jämställdhetsperspektiv. Statistiken har även gett oss underlag för att diskutera den vertikala och horisontella könssegregering som finns. Detta arbete har främst gjorts i projektgruppen. Vi har i våra upphandlingsunderlag haft som krav att utbildningssamordnaren tänker och agerar jämställt. För oss har inneburit att säljaren ansvarar för att: Kvinnor och män ska vid kompetensutveckling ha lika stort talutrymme Kvinnor och män ska vid kompetensutveckling ha samma inflytande och makt Kvinnor och män ska vara lika synliga i kursmaterial och i praktiska exempel Kvinnor och män ska bemötas och behandlas likvärdigt Utbildningssamordnaren får inte använda sig av stereotyper när det gäller kön Vår externe utvärderare, Catharina Alpkvist har varit ett stort stöd i vårt utvecklingsarbete. Catharina som ingår i styrelsen för Sveriges Kvinnolobby har stor erfarenhet av jämställdhetsfrågor i sitt tidigare mångåriga arbete som jämställdhetsexpert på länsstyrelsen i Östergötland. Tack Catharina för allt ditt stöd och dina goda råd! Vad har vi då lärt oss av det här projektet? Jämställdhet är ett mycket viktigt, stort och komplext område som många gånger hanteras allt för flummigt. Tyvärr har effekten blivit att många i samhället vrider sig när ämnet kommer upp. Vi upplever att vi hittar rätt form för jämställdhetsarbete då vi med utgångspunkt i nationella jämställdhetsmålen fokuserat på de två första delmålen, jämn fördelning av makt och inflytande samt ekonomisk självständighet. Delmålen är ytterst viktiga för ett jämställt samhälle och det går att jobba med dem i

9 Sid 9 (12) projektform på ett konkret sätt som tas på allvar och som gör skillnad. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Alla projektdeltagare har garanterats fysisk tillgänglighet i projektets verksamheter. Vi har använt oss av lokaler som varit tillgängliga för personer med fysiska funktionsnedsättningar. De flesta gemensamma insatserna har genomförts i Folkets Hus i Surahammar, en toppenanläggning där både hissar, toaletter och allmänutrymmen är genomtänkta ur ett tillgänglighetsperspektiv. Anläggningen har även kunnat erbjuda specialkost till matallegiker. Vi har även anpassat vissa kompetensutvecklingsinsatser så att de passat deltagare som har olika typer av mentala funktionshinder. Anpassningen har bestått av kortare utbildningspass, lättläst kurslitteratur, enkelt språk och i vissa fall enskild kompetensutveckling. Den information som gått från projektet har vi försökt att göra så kortfattad och lättläst som möjligt. Vi har också haft mycket personlig kontakt med projektdeltagarna för att undvika kommunikationsmissförstånd. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. - Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Projektgruppen har bearbetat externa intressenter för att sprida projektets resultat. Bland annat har resultatet av projektets jämställdhetsanalys tagits upp av Sveriges Kvinnolobby i Sveriges Riksdag. Jämställdhetsperspektivet och de tydliga resultaten av företag som skapar arbetstillfällen har uppmärksammats av Länsstyrelsen i Västmanlands Län. Karin Tilly, enhetschef för regional utveckling i Västmanland är mycket intresserad av att finansiera en förstudie där vi tar fram ett koncept som integrerar både förbättring av företagsklimat och kompetensutveckling som skapar riktiga jobb. Konceptet ska kunna användas av samtliga kommuner i Västmanland. Just företagsklimatet är en het fråga i Västmanland just nu. Svenskt Näringslivs undersökningar visar att Västmanland är ett av de sämsta länen i Sverige när det gäller företagsklimat. Något som bland annat visar sig i få företagsamma människor och svagt nyföretagande. Här har vår strategiske projektledare stuckit ut hakan mer en än gång. Håkan har ifrågasatt och debatterat kvinnors företagande och företagsklimat offentligt, både i TV, radio och tryckt media. Det har inte alla gånger varit så populärt, speciellt inte i Hallstahammar. Men ska vi ha fortsatt utveckling måste vi ifrågasätta och lyfta upp besvärliga frågor för gemensam dialog, annars ingen utveckling. Vi har spridit projektets resultat genom framförallt sociala medier. Vi har använt oss av

10 Sid 10 (12) Facebooksidorna Företagsutveckling Surahammar (projektets egen sida) Företagarna Hallstahammar-Surahammar Facebooksida som har betydligt fler besökare än projektsidan. Vi har bland annat lagt ut 12 kortfilmer där projektdeltagare själva berättar om sin utvecklingsresa. En av filmerna har visats nästan 5000 gånger, så spridningen har varit stor. Något kul som är på gång är att kommunens näringslivsenhet själva kommer att lägga ut en Facebooksida, Näringslivsenheten Surahammars kommun. Syftet med sidan är att skapa en ökad dialog med det lokala näringslivet. Satsningen är spännande, det finns bara två näringslivsenheter i Sverige som har Facebooksidor, båda är starkt inriktade på information. Vi vill mer, vi vill skapa dialog, byta erfarenheter och bygga gemensam kunskap. Satsningen är ett led i hur kommunen och företagen tillsammans skapa ett bättre företagsklimat. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Stödet från den externe utvärderaren har varit värdefullt framförallt när det gäller vårt utvecklingsarbete för jämställdhet. Catharina Alpkvist, med mångårig erfarenhet som jämställdhetsexpert på Länsstyrelsen Östergötland har bekräftat att vi tänker rätt när vi konkretiserat jämställdhetsfrågorna i projektet. Catharina har även lyft in nya dimensioner i vårt utvecklingsarbete. Så här beskriver hon vårt projekt i sin slutrapport. Projektet har varit lyckosamt. Företagen som har deltagit har fått fantastiska möjligheter till kompetensutveckling och ett bra stöd i det egna företagandet. Många har lärt sig mycket både nytt och nyttigt och de allra flesta har också lärt sig att det finns nya möjligheter om man bara tar några jobbiga steg framåt. Många har insett att ensam är inte alltid stark. Och kommunen har förstått att uppskatta satsningen och inser att det är nödvändigt att aktivt ta vara på den positiva feedback för insatsen som många gett ett uttryck för Men vad händer framöver? Vad kan behövas göras för att bygga in uthållighet i fortsättningen som följer? Hur kan man stärka hållbarheten? Fler måste förstå vad som händer i Surahammar om man väljer att inget göra. Många måste inse att man inte får en positiv förändring i stånd utan att det kostar på. Att ändra attityd handlar om att få och ta till sig ny kunskap. Det brukar kosta i tid, i pengar och i ansträngning. Vi stämmer till fullo in i analysen och inser att arbetet bara börjat. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? För att följa upp och vårt eget utvecklingsarbete så har vi använt oss av en mängd metoder. Vi har samlat all statistik på individuell nivå i vår projektdatabas. Vi har statistiken könsuppdelad och kan ta ut rapporter på vilka utbildningar som genomförts under viss tidsperiod, specifika utbildningar på individnivå, antal timmar, kostnader och hur stor andel av deltagarna som genomgått kompetensutveckling. Eftersom vi matar in information kontinuerligt så fort en aktivitet genomförs så går det väldigt fort att sammanställa statistik i rapportform i slutet av månaden när redovisningen ska göras. Genom hela projektet har den operative projektledaren haft kontinuerlig dialog med

11 Sid 11 (12) projektdeltagarna och gett stöd för fortsatt utveckling. Att diskutera företagsutveckling med någon som själv har mångårig (25 år) erfarenhet av att driva olika typer av företag har av många projektdeltagare sett som en stor styrka. Operativ projektledare har beskrivit utvecklingsarbetet skriftligt varje månad i projektets lägesrapporter. Lägesrapporterna har senast den 10 månaden efter skickats till projektgruppen, samverkansgruppen, politiker och tjänstemän på Surahammars kommun, den externe utvärderaren och ordförande och vice ordförande i Hallstahammar Promotion. Lägesrapporterna och andra rapporter har lagat som grund för utvecklingsdiskussioner i framförallt projektgruppen och samverkansgruppen. Det händer så otroligt mycket i den här typen av projekt och just lägesrapporterna upplever vi som ett mycket bra verktyg för att skapa kritisk reflektion, samsyn och konkreta utvecklingsdiskussioner. Resultatet av projektets arbete har vi sedan tagit med oss in i den större diskussionen med politiker, tjänstemän, företagare och företagarföreningen om hur vi tillsammans skapar ett bra företagsklimat i Surahammars kommun. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Konsten att driva utvecklingsarbetet är att skapa långsiktigt hållbara effekter, alltså något som består efter projekttiden. Ofta läser vi om att projekt är som tomtebloss, utvecklingen lever medan det finns stödpengar, sen är allting som vanligt igen. Utmaningen är därför redan från början ha klart för sig vilka långsiktiga effekter man vill ha ut av projektet. Det räcker inte att bara ett fåtal personer har denna insikt utan det måste genomsyra hela förändringsarbetet. Rollfördelning är viktigt att definiera redan innan projektarbetet startar upp, annars tappar man alltför mycket värdefull tid. Vi har valt att se projektet som ett företag där det finns en klar målbild, en engagerad och påläst styrelse (styrgruppen) och projektledare som arbetar både operativt och strategiskt. Även förväntningar och roller mellan projektorganisationen och deltagare är viktig att definiera innan utvecklingsarbetet startats upp. Vi valde att göra det i personliga möten mellan projektorganisation och alla företagare i projektet. Dialog och kommunikation är svårt, det finns en risk att projektledaren blir alltför mycket spindeln i nätet, dvs. den som sitter med all information. Därför är det viktigt att hitta former där projektinformationen kan spridas så att det hela tiden finns en gemensam bild av processen. Vi har valt att göra rikligt beskrivande lägesrapporter som både projektgrupp, samverkansgrupp, projektägare, extern utvärderare m.fl. tagit del av varje månad. Våra utvecklingsdiskussioner har sedan utgått från lägesrapporterna. Det har fungerat bra. När det gäller skriftlig dialog och kommunikation med projektdeltagarna har vi valt att kommunicera med e-post, sociala medier (Facebook) och via fyra skriftliga nyhetsbrev. Nyhetsbreven har skapat uppmärksamhet kring projektets resultat och faktiskt bidragit till att företagare flyttat till orten då de uppfattat att företagen i Surahammar är framgångsrika när det gäller Internetförsäljning. Däremot är skriftliga nyhetsbrev alltför dyra att producera för att det ska vara kostnadseffektivt. Med facit i hand skulle vi satsat våra resurser på dialog och kommunikation via sociala medier. Begrepps- och ordförvirring vill vi varna för, det riskerar att skapa problem och missförstånd Många aktörer är inblandade i ett ESF-projekt, det är ESF själva, handläggare, ekonomer, det

12 Sid 12 (12) är olika processtöd, externa utvärderare, projektägare, deltagande aktörer, projektdeltagare och intressenter. Komplexiteten i språket skiljer sig markant mellan de olika aktörerna. Vi upplever tex att processtöden ibland skapat mer förvirring än bidragit till konkret processutveckling. Upphandlingar av varje unik utbildning är mycket tung, vi har räknat ut att den tar oss i genomsnitt 3 timmar/utbildning. Då har vi räknat från upprättande av upphandlingsunderlag tillsammans med deltagare offentliggörande av upphandlingsunderlag skärmdumpar för att visa att upphandlingen verkligen offentliggjorts - diskussioner med utbildningsleverantörer offert intag jämförande av offerter diskussioner med utbildningsleverantörer beställning av utbildning upprättande av motiveringsunderlag för vald utbildning utskrift av samtliga upphandlingsdokument som går med redovisningen. Till sist vill vi tacka alla som varit med och bidragit till att den här utvecklingsresan varit så lyckad. Det här handlar om samhällsutveckling, det är stort, komplext och många aktörer måste bidra och engagera sig. Tack alla deltagare, hela Surahammars kommun, politiker och tjänstemän, Tack också ESF som gjorde den här utvecklingsresan möjlig! Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Susanne Sedvall, projektledare/näringslivsutvecklare susanne.sedvall@surahammar.se, Sabine Dahlstedt, samhällsbyggnadschef sabine.dahlstedt@surahammar.se, Håkan Freijd, strategisk projektledare Ordförande Företagarna Hallstahammar-Surahammar hakan@mtnab.com, Eva Holmgren, VD Present & Tyg i Surahammar AB Vice ordförande Företagarna Hallstahammar-Surahammar eva@presentotyg.se, Lena Oderstad-Andersson, VD Ramnäs Hotell & Konferens AB Ledamot i Företagarna Hallstahammar-Surahammar bokning@ramnaskonferens.se, Hasse Niva, VD Moon Radio AB Ledamot i Företagarna Hallstahammar-Surahammar hasse@moon.se,