Slutrapport genomförande

Transkript

1 Sid 1 (7) Projektnamn Hälsolyftet Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Hälsolyftets huvudsakliga målsättning var att genom ökad samverkan mellan arbetsgivarna i Oxelösund skapa en bättre och mer jämställd hälsa. När initiativet till Hälsolyftet togs av Folkhälsorådet i Oxelösund så var det utifrån ett alltför högt ohälsotal samt en konstaterad ojämställd folkhälsa i kommunen. Det pågick flera aktiva utvecklingsarbeten av både främjande, förebyggande och rehabiliterande karaktär och Oxelösund har en god tradition av samverkan över organisationsgränser. Folkhälsorådets tanke var att skapa ett projekt som skulle förbättra hälsan samt skapa en mer jämställd hälsa genom förbättrad samverkan och kunskapsöverföring mellan olika verksamheter och organisationer. Från början gällde målformuleringarna folkhälsan i kommunen. Detta ändrades senare till hälsan på arbetsplatsen. En annan grundläggande tanke i starten av projektet var att genom att arbeta med Oxelösund som varumärke stärka invånarnas självbild och bilden av sin kommun och därmed förbättra möjligheterna för en ökad hälsa och livskvalite. Hälsolyftet bestod i början av tre delprojekt, Hållbar rehab och hälsoombud som syftade till kunskapsöverföringen samt att skapa samverkansformer och nätverk och det tredje, OxelöSUNDare syftade till att visa på och sprida kunskapen om Oxelösund som en hälsosam kommun. FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 Under projektets gång har både mål och organisationen för projektet förändrats, framför allt som ett resultat av den lärande utvärderingen som varit en del av arbetet hela projekttiden. När projektet avslutas består det av två delprojekt, Hälsoombud och hållbar rehab. Det tredje som syftade till att öka kunskapen om vilka möjligheter som finns i kommunen för de som vill förbättra sin livsstil samt att arbeta med Oxelösund som varumärke är borttaget. Dess operativa del har integrerats med ett av de andra delprojekten och konceptet OxelöSUNDare har lyfts som en vision för hela Hälsolyftet. De tre samverkande parterna i projektet var SSAB, Oxelösunds hamn samt Oxelösunds kommun. Detta är de tre största arbetsgivarna i kommunen och genom dem skulle man nå en stor del av Oxelösunds invånare. Målgruppen för projektet var samtliga arbetstagare i ovan nämnda företag/organisationer, både chefer och medarbetare. Alla anställda fick våren 2010 fylla i en hälsoenkät. Resultatet visade att många ville göra en livsstilsförändring. Bättre sömn, mindre sömn, äta bättre och hitta motivationen att komma igång. De som var i störst behov av denna förändring fick möjlighet att gå Vi tog fram behovsanpassade kurser och totalt 90 personer deltog i dessa kurser. Vi hade även drygt 100 öppna aktiviteter inom friskvård och välmående, där deltog 1600 kvinnor respektive 500 män.

2 Sid 2 (7) Sammanfattningsvis kan vi se att resultat framför allt har uppnåtts på individnivå, men på de enheter där chefer och ledning varit engagerade kan vi även se resultat på organisationsnivå. Vi har flera gånger lyft de kommunala bolagen som det mest tydliga exemplet på detta. Där har man under projektets gång ändrat hela sitt arbetssätt när det gäller förebyggande och främjande frågor. Man har även infört hälsofrågorna som en del i arbetsbeskrivningen för personalchefen samt lagt hälsoombudsuppdraget som en del i arbetsbeskrivningen för utvalda medarbetare. Även i kommunen kan vi se förändringar på strategisk nivå, bland annat finns det 8 hälsoombud i organisationen efter projektets slut. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Målbeskrivningarna i ansökan var relativt få och på olika nivåer. Något mål handlade om hur många som ska ha friskvårdskort på Ramdalen medan andra mål var mer långsiktiga t.ex. att ohälsotalet för kvinnor skulle ner till 50 dagar per år. Det saknades initialt en logisk beskrivning mellan det ursprungliga problemet och vilka förändringar som måste ske hos olika målgrupper för att detta problem ska lösas men under hösten 2010 utarbetades projektlogiker för samtliga delprojekt och mål kunde tas fram utifrån dessa. Intervjuerna indikerar att de flesta respondenter är överens om varför man ville starta projektet. Motivet var att ohälsotalet var högt i Oxelösund och samtidigt fanns det kunskap och erfarenhet om hur man arbetar med frisk- och hälsovård på SSAB och även i Hamnen vilket skulle kunna skapa goda synergieffekter. Genom samverkan, erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling skulle folkhälsan i Oxelösund öka. Men det rådde initialt oenighet om vilka målgrupperna för projektet egentligen var - anställda i de tre deltagande organisationerna eller Oxelösunds invånare. I Folkhälsorådet fanns flera representanter från ideella föreningar som förväntade sig att projektet skulle arbeta med folkhälsan i hela kommunen medan Socialfondens programområde 1 inte gav utrymme för andra än anställda att ingå i projektet. En tid in i projektet avbröts de aktiviteter som riktade sig till allmänheten. Nöjda deltagare, ökade kunskaper och förändrat arbetssätt Även om man måste tolka resultaten från uppföljningsenkäterna med försiktighet så indikerat de att en övervägande majoritet av deltagarna i de två delprojekten Hållbar rehabilitering och Hälsoombud4 är nöjda med de aktiviteter de deltagit i och att deltagandet ökat deras kunskaper om rehabilitering respektive hälsa och sund livsstil. Det är också en stor andel av respondenterna som menar att de har tillämpat sina nya kunskaper genom att man förändrat sitt arbetssätt eller gjort förändringar i sin vardag eller livsstil. På frågan om det finns en strategi för hälso- och rehabiliteringsarbete i den egna organisationen svarar en stor majoritet av respondenterna som deltagit i delprojektet Hållbar rehabilitering att det finns en sådan och att man arbetar efter den i alla fall i viss utsträckning. Det måste i sammanhanget nämnas att aktiviteter inom ramen för detta delprojekt vänder sig till chefer i de tre organisationerna. Man får inte samma tydliga svar från enkäten till dem som deltagit i aktiviteter inom Hälsoombud här är det fler som menar att det inte finns en strategi eller att de inte vet. Undantag är SSAB där samtliga menar att det finns en strategi. Som redan nämnts är det

3 Sid 3 (7) viktigt att hålla i minnet att antalet respondenter är få. Samtliga respondenter i de båda enkäterna är överens om att det behövs mer kunskap och kompetensutveckling om hållbar rehabilitering och den egna hälsan och en sundare livsstil. Enkäten genomfördes med personer som efter en hälsoscreening befann sig vara i en s.k. riskgrupp och som gjorde ett aktivt val att genom att delta i olika aktiviteter förändra sin livsstil. Intervjuresultaten styrker enkätsvaren eftersom en majoritet av respondenterna menar att projektet har påverkat både dem själva (tre av tjugo respondenter har inte deltagit på någon aktivitet alls) och andra som deltagit i projektets aktiviteter. Flera respondenter menar att man pratar mer om frisk- och hälsovårdsfrågor på arbetsplatsen, att man tycker sig se fler som motionerar och att Ramdalen har många besökare. Flera av de personer som i hälsoscreeningen visade sig tillhöra riskgruppen i (delprojektet Hälsoombud) tog aktivt del av 20 Utvärderingsrapport Hälsolyftet Christina Ehneström Juli 2011 Per-Erik Ellström Hälsolyftet erbjudanden att jobba med frisk- och hälsovårdsfrågor. Detta indikerar att projektet har kommit några steg på vägen till att uppnå målet om att antalet sjukskrivningar ska minska i de tre organisationerna. När det gäller jämställdhetsfrågan finns inte andra data än kvantitativa. Dessa visar att det är fler kvinnor än män som deltagit i aktiviteterna förutom i Hållbar rehabilitering där fler män än kvinnor deltagit. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Arbetssätt Projektets syfte var att få en bättre och mer jämställd hälsa i Oxelösund men också att sprida kunskap och öka kompetensen på arbetsplatserna om folkhälsa och rehabilitering. De organisationer som arbetar med hälsa och sociala frågor i Oxelösund hade en lång tradition av samarbete. Hälsolyftet har under projekttiden förändrat och framförallt förtydligat sina mål. De aktuella målen var. Minskade sjukskrivingarr i kommunkoncernen, Oxelösunds Hamn och SSAB. - En mer jämställd hälsa hos arbetsgivarna, kvinnornas behöver förbättras mer än männens - Hälsolyftet ska vara en förebild för andra kommuner och företag. - Få en ännu mer effektiv samverkan kring hälsan på arbetsplatserna och rehabiliteringsfrågorna i Oxelösund. - Efter projektets slut ska det finnas strukturer för det fortsatta arbetet. Hälsoombud - syfte, mål och avsedda resultat. Erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Ett unikt samarbete mellan Oxelösunds kommun, Oxelösunds hamn och SSAB. Vi ville hitta

4 Sid 4 (7) nya arbetssätt för att förbättra hälsan bland de anställda i de tre organisationerna. Vi ville se till att främja hälsan och att jobba ännu bättre med rehabiliteringsärenden för att få tillbaka människor i arbetslivet. De tre aktörerna hade kommit olika långt i sitt arbete med hälsa och rehab. Alla anställda fick våren 2010 fylla i en hälsoenkät. Resultatet visade att många skulle vilja stressa mindre, sova bättre, äta nyttigare och orka mer. För att möta dessa behov tog projektet fram en rad kurser, Finn din inre styrka som handlade om motivation. Sömn och stress, en kurs om hur man stressar mindre och får en bättre sömn. Kom igång, en kurs som riktade sig till de som ville ha hjälp att komma igång med att förändra sin livsstil. Jag AB som var fokus på sig själv och sitt beteende. Qigong, en träningsform för att komma ner i varv. De anställda kunde också välja fritt från ett smörgåsbord med drygt 100 öppna aktiviteter inom hälsa och välmående paddla kajak, prova yoga, besöka en hälsoträdgård, dansa squaredance, lyssna på föreläsningar, delta i olika workshops. Utbudet var stort och grundtanken var att alla skulle få chans att hitta något som ökade den egna lusten att göra mer för sin hälsa. 90 kvinnor och 12 män har deltagit i kurserna och 1600 kvinnor och 500 män har deltagit i de öppna aktiviteterna. För att få med så många som möjligt och göra det mer tillgängligt framför allt för de som arbetar skift har aktiviteterna förlagts på olika tider. Våren 2011 gjordes samma hälsoenkät, där visade det sig att 21 personer hade flyttat sig från en riskgrupp till en friskgrupp. Utifrån svaren på enkäterna ser vi att fler upplever sin hälsa som bättre, har mer ork och de som var stressade ofta minskade svarade 49 % och 2011 svarade 38%. Även om man måste tolka resultaten från uppföljningsenkäterna med försiktighet så säger en övervägande majoritet av deltagarna i projektet hälsoombud att de är nöjda med de aktiviteterna de deltagit i och att deltagandet ökat deras kunskaper om hälsa och sund livsstil. Det är också en stor andel som menar att de har tilllämpat sina nya kunskaper genom att man gjort förändringar i sin vardag och livsstil. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Deltagande organisationer i projektet var Oxelösunds kommun, SSAB och Oxelösunds Hamn. Beställare av projektet var Folkhälsorådet. Styrgruppen bestod till en början av kommunens ledningsgrupp, men ändrades i september 2010 till att bestå av kommunchefen, VD för Oxelösunds Hamn, kommunbolagens VD samt säkerhetschefen på SSAB. Referensgruppen bestod till en början av förprojekteringsgruppens medlemmar, dvs representanter från samtliga tre deltagande organisationer. Referensgruppen avslutades när styrgruppen ändrades. Projektgruppen bestod av huvudprojektledare, tre delprojektledare, ekonom samt till en början utvärderare. De externa utvärderarna har arbetat mycket nära projektgruppen och deltagit både i interna seminarier samt projektgruppsmöten. Samtliga aktörer har bidragit med engagemang och arbetskraft. Eftersom SSAB var den organisation som kommit längst i sitt arbete med hälsa på arbetsplatsen och det största

5 Sid 5 (7) delprojektet Hälsoombud gick ut på att sprida SSAB:s metod till de övriga deltagande organisationerna så har nog SSAB av naturliga skäl varit den organisation som bidragit mest med arbetskraft. Engagemanget har varit varierande hos de olika aktörerna. Efter att styrgruppen ändrades så blev stödet till projektet bättre inom samtliga organisationer. Dock har engagemanget varit störst hos medarbetarna ute i verksamheterna. Styrgruppen har varit engagerade, men projektgruppen har ofta upplevt att de högsta cheferna inte har haft sina ledningsgrupper med sig i arbetet. Projektets största utmaning var att det från början var dåligt förankrat, framför allt hos verksamhetschefer och mellanchefer. Förankringsarbetet blev en viktig uppgift för projektgruppen under hela projekttiden. Detta har påverkat engagemanget negativt och lett till brist på ansvarstagande för projektet från beställare och hela vägen ut i organisationerna. Referensgruppen bestod av förprojekteringsgruppen, där samtliga deltagande organisationer fanns representerade. Efter förändringen så att representationen även fanns i styrgruppen ansågs behovet av referensgruppen upphöra. Referensgruppen hade under hela projekttiden svårt att hitta sin roll och sitt ansvar. Samtliga deltagare i referensgruppen satt även i arbetsgrupper för delprojekten, så deras roll och uppdrag blev tydligare när referensgruppen upphörde. Då kunde de släppa de strategiska frågorna och arbeta operativt med aktiviteterna inom delprojekten. Styrgruppen beslutade kvarstå som samverkansgrupp efter projektets slut, vilket vi ser som ett viktigt resultat för att få bärighet i arbetet i framtiden. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Då jämställd hälsa var ett av projektets huvudmål så har arbetet med jämställdhet varit en självklar del i projektet under hela projekttiden. Det är svårt att mäta något resultat av detta, men vi kan se att fler kvinnor är män har deltagit i aktiviteterna. Projektet har därmed lyckats i sin abbition att skapa insatser och aktiviteter som riktar sig huvudsakligen till kvinnor. Män har naturligtvis varit välkomna på samtliga aktiviteter, men utifrån målsättningen att fokusera extra på kvinnors hälsa var kvinnorna extra prioriterade som målgrupp. Vi deltog i de utbildningar/seminarier som erbjöds av ESF-rådets processtöd och vi använda oss av det i vårt arbete. Både när det gällde lokaler, aktiviteter och material Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Under projektets gång har en så hög tillgänglighet som möjligt varit målet vid samtliga aktiviteter. Projektgruppen har tagit ansvar för att se till att det finns fungerande hörslingor, god framkomlighet samt övriga tillgänglighetsaspekter. Inbjudningar och skyltar har varit utformade utifrån ett tillgänglighetsperspektiv med information om att man tex bör undvika starka parfymer med mera. Projektet har även genomfört aktiviteter som särskilt syftat till att lyfta frågan om tillgänglighet. Bland annat har Tobias Lauritzon föreläst om detta ämne. Hans föreläsning hette spräng dina gränser. Tobias, född 1976, är beteendevetare och terapeut, och håller uppskattade föreläsningar på arbetsplatser över hela Sverige. Temat är positiv psykologi - hur man genom beteenden och tankemönster kan påverka både sig själv och andra. Och om hur förändring kan få oss att växa om vi möter den på rätt sätt.

6 Sid 6 (7) Tobias eget liv förändrades drastiskt när han 2003 bröt nacken. I sin föreläsning berättar Tobias om den ödesdigra, förlamande olyckan, och om vilka faktorer som blev avgörande i kampen att hitta fotfästet i den nya tillvaron. Att förutsättningarna för att förbättra sin hälsa även ska vara tillgängliga för människor med funktionshinder var ett krav genom arbetet och styrgruppen för Hälsolyftet. Vi deltog i de utbildningar/seminarier som erbjöds av ESF-rådets processtöd och vi använda oss av det i vårt arbete. Både när det gällde lokaler, aktiviteter och material. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. - Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Begreppet och visionen oxelösundare har varit mycket lycket utifrån spridning. Media tog snabbt till sig begreppet och har använt det när det rapporterat om projektet. Syftet med det som från början var ett delprojekt och sedan lyftes som vision var att stärka självbilden och sprida bilden av kommunen som en hälsofrämjande kommun. Spridningsarbetet har riktats internt mot de deltagande organisationerna, lokalt till kommunens invånare samt regionalt till övriga kommuner i länet, landstinget Sörmland, länstryrelsen samt privata företag och ideella organisationer. För att sprida reslultat och erfarenheter av projektet anordnades två spridningskonferenser, en regional och en lokal. Där diskuterades både hur man kan ta tillvara på projektets resultat utifrån de hälsofrämjande insatser på strategisk och operativ nivå, men även projektledningens erfarenheter av hur det är att driva ett ESF-finansierat projekt i syfte att uppmuntra fler att förverkliga sina idéer. Projektledningen har även deltagit i olika nätverk som till exempel Sörmlands folkhälsonätverk. Projektet hade svårt att få medial uppmärksamhet och vi kan inte riktigt förstå det. Det finns en kultur i den lokala mediarapporteringen från Oxelösund som uppfattas negativ och det är svårt att få ut positiva nyheter. Möjligen är det en del av förklaringen. Det har varit enklare att få medial uppmärksamhet i radio än i tidningen. Projektledningen anser att det har framkommit många spännande och intressanta resultat och erfarenheter som skulle vara av stort värde om det kunde spridas till andra aktörer. Bland annat ser vi tydliga skillnader i resultat beroende om ledningen i verksamheterna aktivt deltagit eller inte. Betydelsen av ledningen engagemang genomsyrar samtliga reslutat, både på strategiskt och operativ nivå. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Under det första projektåret fanns en intern utvärderare som följde projektprocesen och som stöttade projektgruppen. Dessutom fanns en extern utvärderare, Per-Erik Ellström som följt projektet från våren Då den interna utvärderare slutade sitt uppdrag i Januari 2011 anlitades ytterligare en extern utvärderare som arbetat tillsammans med Per-Erik Ellström.

7 Sid 7 (7) Utvärderingen redovisas ut två perspektiv. Den ena handlar om hur utvärderarna arbetat med att följa projektet och fungerat som störare och stödjare. Den andra avser den mer traditionella delen av utvärderingen som syftar till att presentera och bedöma värdet av de resultat som projektet uppnått med utgångspunkt i Hälsolyftets projektlogik. För projektgruppen har stödet av den externa utvärderaren varit helt ovärderligt. Vid flera tillfällen har vi samlat ihop arbetet, erfarenheterna så långt, känslorna och resultaten med hjälp av den lärande utvärderingen och vår handledare för detta. Det är vid dessa tillfällen som både målsättningar, projektets organisation samt metoder har vridits om för att bättre tjäna projektets syfte. Underlaget för dessa förändringar har framför allt framkommit vid de tre större utvärderingsseminarier som vi har genomfört med samtliga ansvariga i projektet. Vi har även haft mindre utvärderingsseminarier med projektgruppen där underlaget har analyserats och beretts för styrgrupp, esf-rådet och beställaren. Dessa tillfällen har varit mycket produktiva och vi har upplevt dom som väldigt värdefulla från flera perspektiv. Framför allt ur utvecklingssynpunkt, men även för arbetsklimatet i gruppen. Att arbeta så flexibelt kräver styrka och mod. Att syna sitt arbete med kritiska ögon och låta analyserna ligga som grund för det fortsatta arbetet både utifrån framgångsfaktorer och misslyckanden kräver prestigelöshet, nytänkande och inte minst arbetstid. Det har dock varit dessa tillfällen som även gett ny energi, ny arbetslust och mer kraft och tro till projektet. Det är viktigt att tänka på att ge projektgruppen ordentligt med gemensam tid för detta. Det kan vara stora omställningar i arbetet, analyserna kan leda till personliga besvikelser och sårade känslor. Att arbeta med lärande utvärdering är inte friktionsfritt, men oerhört spännande, lärorikt och vi är helt övertygade om att det är en mycket viktig del i utvecklingsarbete. Att ha en handledare med sig i detta arbete gör det lättare att lyfta det till en generell, professionell och begriplig nivå. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Från början ingick en intern utvärderare från kommunchefens stab i projektledningsgruppen. Syftet var både att kunna utforma utvärderingen utifrån lokala förutsättningar av någon som var insatt i de deltagande organisationernas struktur, kommunens struktur och samhällsstrukturen, samt att genom detta tillfälle öka kompetensen kring lärande utvärdering internt. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Förankra väl, följ projektplanen, ha en bra ekonom ända från starten. Samarbete mellan olika organisationer kan vara både jobbigt men framför allt mycket lärande. Ha en kunning utvärderare som kan styra upp projektgruppen när det svajar lite. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? personalfunktionen Oxelösunds Kommun