Slutrapport genomförande

Transkript

1 Sid 1 (8) Projektnamn CSES-Centr f Soc Entrepr Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Center för Socialt Entreprenörskap Stockholm (CSES) har haft som idé att applicera en beprövad metod för affärs- och kompetensutveckling i inkubatormiljö för målgruppen sociala entreprenörer eller bärare av idéer inom social innovation. Projektet ledde till uppbyggnaden av en helt unik miljö för att stödja och utveckla social innovation och socialt entreprenörskap för att bidra till framväxten av nya företag och organisationer som löser angelägna sociala problem. Projektet har resulterat i att över 300 individer fått grundläggande affärsutvecklingsrådgivning inom social innovation/socialt entreprenörskap samt 40 individer har erhållit programbaserad coachning. Insatserna har medfört att de individer som tagit hjälp av CSES har närmat sig marknaden på ett säkrare och snabbare sätt och med mer genomarbetade affärsmodeller för att nå ekonomisk framgång både på ett personligt och organisatoriskt plan men även med ökade möjligheter att påverka ett socialt, samhälleligt eller miljörelaterat problem. Efter den av ESF-rådet finansierade projektperioden har verksamheten fortsatt bland annat med stöd av Antonia Ax:son Johnsons Stiftelse för Miljö och Utveckling samt Tillväxtverket. FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 Med socialt entreprenörskap menar vi företagande där själva kärnverksamheten inte bara ger intäkter till ägare och anställda utan också på ett påtagligt och helst mätbart sätt skänker nytta till individer och samhälle genom att man löser ett angeläget socialt, samhälleligt eller miljörelaterat problem. Detta kan jämföras med en gängse definition av socialt företagande som i huvudsak bedriver sin verksamhet i ett arbetsintegrerande syfte och återinvesterar eventuell ekonomisk vinst för att kunna integrera fler människor som står utanför arbetsmarknaden. Vi har fokuserat vår verksamhet på socialt entreprenörskap. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Problem och behov Sociala innovationer och socialt entreprenörskap som sättet att förverkliga innovationer och idéer med samhällspåverkande mål har fått mycket uppmärksamhet på senare år men

2 Sid 2 (8) kunskapen och vanan i samhälle och arbetsliv att utöva socialt entreprenörskap med affärsmässiga metoder har hittills varit dåligt utvecklad. Det svenska innovationsstödsystemet har alltför starkt fokus på teknik- och tjänsteinnovation och har bara precis börjat inse potentialen hos den sociala entreprenören att hantera angelägna sociala problem och på detta vis bidra till egen försörjning och ekonomisk tillväxt. Detta var utgångspunkten i SU Innovations ansökan om stöd från ESF-rådet för att genomföra projektet CSES. Lösningen en inkubator och kompetensutvecklande rådgivning Eftersom sociala innovationer på kort tid fått allt mer uppmärksamhet, ansåg vi att det förelåg starka skäl för att etablera en aktör som med kompetens inom sociala innovationer och socialt entreprenörskap att på ett strukturerat sätt utveckla processer, verktyg och arbetssätt för att specifikt kunna stödja sociala innovatörers utveckling av sina idéer. SU Inkubator har flera års erfarenhet av att stödja tjänsteinnovationer i inkubatormiljö och bedömdes ha goda förutsättningar att kunna bygga upp just en sådan miljö med fokus på att förverkliga sociala innovationer med affärsmässiga metoder. Affärsutvecklingsstödet sker på två nivåer i inkubatorn. Öppen rådgivning är till för alla som identifierar sig som social entreprenör medan programbaserad coachning är till för de med hög potential i sitt projekt och möjlighet att lägga mycket tid och egna resurser på att utveckla sin verksamhet under det närmsta halvåret Projektets hemvist i SU Inkubator säkerställde att man använder metoder för innovativ verksamhet, dvs processer och tillvägagångssätt som tar tillvara nya idéer och omsätter dessa till innovationer eller konkurrenskraftiga affärsidéer och erbjudanden. Vi arbetade intensivt med att hitta en matchning mellan innovationer och nya idéer till ett om möjligt verifierbart behov i samhälle eller näringsliv. Grundtanken i kompetensutvecklingen är att man arbetar för att individer med extra hög potential att utveckla ett projekt eller kunnande som kan nå viss innovationshöjd får möjlighet till det i programbaserad coachning samtidigt som man bibehåller en fortsatt hög rådgivningsnivå även hos de som för tillfället inte har möjlighet att ta till sig programbaserad coachning utan stannar i den öppna rådgivningen. Det är CSES mål att kompetensutveckla individer efter deras behov och aktuella situation. Arbetet med lärande miljöer är på detta sätt viktigt för att säkerställa att coachning och rådgivning är relevant för individen i dess aktuella miljö antingen i sin roll som arbetstagare eller i sin roll som egen företagare och att lärdomar och feedback från arbetsplats eller eget företag återförs kompetensutvecklingsinsatsen. Vårt arbete med lärande miljöer skiljer sig från det typiska Socialfondsprojektet på flera vis bland annat för att vi inte har haft verksamhet på deltagarnas arbetsplatser och att vi inte arbetar med arbetsgivar- och arbetstagarsamverkan. Istället har vi fokuserat på att skapa en lärande och stimulerande miljö i våra lokaler där den programbaserade coachningen ägt rum. Genom att kunna dela erfarenheter och nya kunskaper med andra deltagare byggde vi upp en kultur kring lärande och delaktighet. Sociala innovationer och socialt entreprenörskap sker och utövas ofta i gränslandet mellan idéburen, privat och offentlig sektor. Därför var det viktigt att tidigt i projektet upprätta en fungerande samverkan med representanter från bland annat dessa sektorer. Arbetet med detta inleddes egentligen redan under förprojekteringen men fortsatte under projektets genomförandefas och möjliggjorde att vi tidigt fick återkoppling från personer och organisationer som verkar i angränsande områden. Detta var viktigt av flera anledningar, bland annat för att vi skulle utforma kommunikation och utåtriktade aktiviteter på ett sätt som olika grupper hade lätt att förstå och ta till sig. Mer om samverkan och relevanta aktörer i stycke 5.

3 Sid 3 (8) I arbetet med att utveckla den programbaserade coachningen och övriga inslag i projektet har det varit av stor nytta att inhämta inspiration och kunskap från diverse miljöer och organisationer i andra länder, företrädesvis Lettland, Polen, Storbritannien, Tyskland och Danmark. De transnationella aktiviteterna ledde till att vi breddade vår syn på hur social innovation kunde uppstå och genom att delta i ett antal workshops och seminarier samt möten med enskilda individer fick vi bättre förståelse för olika sätt att stödja socialt entreprenörskap. Det transnationella arbetet har också breddat vårt kontaktnät mot stödorganisationer i andra länder, något som kan vara av stor nytta när några av våra projektdeltagare i framtiden söker skala upp och etablera närvaro i andra länder. Ett centralt inslag i projektet har varit den programbaserade coachningen som innebär möten mellan en affärscoach från projektgruppen och en eller flera deltagare i upprepade möten under lång tid. Därför har möjligheten att integrera aktiviteter av regionalfondskaraktär varit helt avgörande för att kunna genomföra projektet på det vis vi gjorde. Metoden fungerar Under den tid som projektet löpte blev det efterhand tydligt att man hittat ett fungerande anslag vad gäller uppsökande verksamhet, kompetensutveckling både på programbaserad och öppen nivå. Metoden för inkubation fungerar och framsteg görs även för individer som deltar i öppen rådgivning endast under några få tillfällen. Som resultat av CSES kompetensutveckling har ett flertal fungerande affärsmodeller förfinats, arbetats fram eller renodlats. Verksamheter har formaliserats och inlett sin samhällspåverkande insats samtidigt som man iakttagit vikten av att ha en hållbar ekonomisk modell i botten. Efterfrågan på CSES program har varit större än planerat och denna efterfrågan fortsätter efter projektets slut. För att ytterligare förbättra verksamheten och hantera en större volym hade det varit önskvärt att hitta en organisations- och finansieringsform som säkerställer drift under längre tid. Projektets påverkan CSES har påbörjat en påverkan på system- och strukturnivå i omvärlden men det tar naturligtvis tid att förändra attityder och processer. Insatser för att påverkar omfattar deltagande på konferenser, talare på seminarier, egna arrangemang, aktiviteter i Almedalen samt träffar med en rad olika departement både med tjänstemän och politiskt tillsatta. Under projektets löptid har man kunnat skönja en viss förändring i synen på innovation (inte bara teknik och tjänster) samt en ökad acceptans för socialt entreprenörskap som riktigt entreprenörskap hos till exempel kreditgivare både offentliga och privata. Med målet att sprida kunskap och ökad acceptans kring socialt entreprenörskap hos andra rådgivarorganisationer genomförde vi en workshopserie om fyra tillfällen i fyra olika städer som riktade sig till andra rådgivarorganisationer och där deltagare från t ex ALMI, Coompanion och Drivhuset deltog men där även representanter från kommuner, regioner, andra universitet och lärosäten närvarade. Vi har vid några tillfällen riktat insatser mot privata affärsänglar och andra investerare och attityden till de slags verksamheter som CSES stöttar är klart mer positiv nu än när vi började. Men, återigen, för att denna påverkan på system och struktur ska ha chans att fortsätta och resultera i verklig förändring krävs mer långsiktig verksamhet. Den effekt på individ- och organisationsnivå som CSES uppnått är mer påtaglig och visar sig bland annat i svaren på den deltagarenkät som vi skickat ut varje halvår, en stor majoritet uppger att CSES insatser har hjälpt dem framåt. Som beskrevs ovan har projektet också resulterat i att flera företag bildats och kommit igång med sina respektive verksamheter. Syfte och mål med projektet

4 Sid 4 (8) - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Projektet hade ett antal kvantitativa mål och dessas uppfyllelse kommenteras i det följande. 200 personer ska få grundläggande individuell rådgivning 337 personer erhöll grundläggande individuell rådgivning 40 personer ska erhålla programbaserad coachning under minst fyra månader. 40 personer gick igenom programbaserad coachning på fyra till sex månader, i vissa fall längre tid. 600 personer ska delta i inspirationsaktiviteter 925 personer deltog i inspirationsaktiviteter 200 personer ska delta i seminarier eller kurser 235 personer deltog i seminarier eller kurser 10 artiklar som beskriver projektet eller projektdeltagare publiceras i media Vi slutade räkna efter de första 20. Antalet artiklar om projektet eller projektdeltagare överstiger med lätthet 100. De allra flesta beskriver någon eller några av deltagarna och det bolag eller verksamhet de representerar och ett flertal beskriver verksamheten kring CSES. En webbaserad community knuten till projektet lanseras och antalet medlemmar ska vara minst 200 Vi tog snabbt beslutet att inte skapa en egenutvecklad community utan det visade sig tidigt att den facebook-sida vi gjorde och som vi använde för att sprida information och uppmana till interaktion fyllde önskat syfte och bedömningen gjordes att det skulle vara mycket enklare att locka medlemmar dit än att få dem att ansluta sig till ytterligare en community. Facebooksidan gillas av 1400 personer. Minst sex moduler för coachning av sociala innovationer ska tas fram Vi identifierade sex områden där vi la ner extra mycket tid för ta fram viktig materia, skapa särskilda insatser eller utveckla särskilt anpassade verktyg eller metoder. Dessa är: organisationsform, budget, mäta och visa påverkan, finansiering, NABC, PR&marknadsföring. Minst två seminarier och temadagar inom nätverken SNITTS och SISP ska anordnas. Vi höll särskilda seminarier eller insatser utformade för SNITTS konferens Innovation by Collaboration augusti 2012 samt SISP Innovationsriksdag Projektgruppen eller dess representanter ska medverka vid minst två konferenser Under projekttiden har CSES medverkat vid bl a följande: Social Capital Markets (2012), Stockholm Night of Social Entrepreneurship (flera tillfällen 2012), Innovation by Collaboration (2012), ESF spridningskonferens Göteborg (2012), Development day Södertörn (2013), Innovationsriksdagen (2012, 2013), What will the Nordic business environment look like in the future? Nordiska ministerrådet (2013), Social Hack Weekend (2013). Minst två workshops/seminarier med stödmiljöer från andra östersjöländer ska genomföras Konferenser/workshops/seminarier som helt eller delvis anordnades av CSES: Great Challenges Berlin (2012), Endagserfarenhetsutbyte med Tehnopol Inkubator (2012), SIX Nordic Köpenhamn (2013) Vi satte också upp andra mål såsom att synliggöra sociala innovationer och socialt entreprenörskap som ett verktyg för förnyelse och innovation inom både privat och offentlig sektor. Detta har vi åstadkommit genom först arbeta med bolagen för att göra dem mer affärsmässiga och med skarpare erbjudande etc och sedan lyfta fram dem i olika sammanhang. Det rör sig om allt från att erbjuda bolagen en scen i Almedalen, lyfta fram

5 Sid 5 (8) dem i våra egna evenemang med deltagare från både offentlig och privat sektor, nominera till priser och skriva om dem i olika sammanhang. Vi tror att det är genom att arbete med förebilder på detta sätt som vi bäst utövar påverkan och synliggör sociala innovationer och potentialen i socialt entreprenörskap. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Projektet har i huvudsak varit uppbyggt kring den rådgivande och kompetensutvecklande processen. Detta har skett i form av en inkubatorverksamhet där deltagande aktörer vid ett första möte har presenterat sig själv, sina kunskaper och utmaningar. I princip alla deltagare kommer till CSES med en idé om ett förändrat arbetssätt eller en affärs- eller verksamhetsidé med syfte att åtgärda ett socialt, samhälleligt eller miljörelaterat problem. Några har redan startat en verksamhet kring idén och ytterligare några har drivit den under några år men står inför någon särskild utmaning. Beroende på personens situation och behov stannar man i öppen rådgivning under ett eller flera möten eller så prövas personen och dennes affärsidé i ett antagningsmöte till den programbaserade coachningen. I den programbaserade coachningen får man en egen affärscoach som deltagaren har veckovisa möten med. Utöver rådgivning och coachning erbjuds deltagarna workshops som hålls av CSES eller någon partner till CSES. Ett annat viktigt inslag i erbjudandet är deltagande i ett kreativt sammanhang där man är på samma fysiska plats som andra som brottas med liknande problem. Det ömsesidiga lärandet mellan deltagarna är viktigt för en inkubator. Det som gjort störst skillnad har tveklöst varit den personliga kontakten och den rådgivning och coachning deltagarna har erhållit i programmet. Och allra störst nytta har denna gjort när deltagande i programmet har sammanfallit med att den enskilde deltagaren har varit i en situation där denne har kunnat ge mycket egna resurser (tid och annat) åt sitt projekt. I den utvärderingsenkät som deltagarna fått svara på har vi genomgående fått mycket höga betyg och det är t ex tydligt att man är nöjd med kunskapsnivån hos den CSES-person man träffat samt att de allra flesta deltagare upplever att kontakterna med CSES hjälpt dem framåt. Denna typ av kvantitativ återkoppling samt de resultat som kom fram i den lärande utvärderingen och den mer kvalitativa feedback från själva arbetet med deltagarna gör att vi tror att vi hittat ett arbetssätt som motsvarar och kan möta deltagarnas behov på ett mycket bra sätt. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? I bilaga anges de deltagande aktörer som kommit som anställda/egna företagare/företrädare för ideella föreningar eller stiftelser. Antal individer summerar till 203 varav 40 gått igenom programbaserad coachning och öppen rådgivning. Till detta kommer ytterligare ca 134 personer som inte är anställda/egna företagare/ företrädare för ideella föreningar eller stiftelser. Merparten av dessa är i uppstartfas av en

6 Sid 6 (8) verksamhet och har ännu inte bolagiserat eller på annat sätt formaliserat sin verksamhet. Deltagande aktörer har inte bidragit med ekonomiska resurser. Men många bidrar med engagemang och vilja att påverka ett samhällsproblem till det bättre. Det ömsesidiga lärandet som kan uppstå på detta sätt i inkubatormiljön är av stort värde. Flera av deltagarna, särskilt de i programbaserad coachning, har också bidragit i samband med att CSES anordnat seminarier och andra tillställningar då man gärna ställer upp som goda exempel på socialt entreprenörskap. Vi projektets summering konstaterar vi att vi inte nådde alla grupper vi önskade. Till exempel hade det varit önskvärt med mer representation från offentlig sektor och från större företag. Den främsta anledningen till detta är att det inflöde vi hade var mer än vi mäktade med och vi gav oss inte utrymme att genomföra en del av den uppsökande verksamhet vi hade hoppats på. I efterhand kan man tänka att vi borde tackat nej till flera deltagare och istället sökt i sektorer vi inte nådde i samma utsträckning. Samverkanspartners och deltagare i referensgruppen bestod av personer från både ideell sektor, akademi, offentliga och privata aktörer. Samverkanspartners var representanter från bl a Sektor 3, Skyddsvärnet, Coompanion och Stockholm School of Entrepreneurship. Arbetet utfördes främst (men inte uteslutande) under första halvan av projekttiden och fungerade mycket väl för att diskutera strategiska val och hur nå inflöde av deltagare från olika sektorer av samhället. Vi hade också en grupp personer som ingick i vad vi kallade referensgrupp/reflektionsgrupp. Detta var en bredare grupp och vi anordnade ett antal träffar dels för att sprida kunskapen om vårt område och dels för att vädra tankar kring vårt arbete och hur det skulle kunna utvecklas. Arbetet i referensgruppen/reflektionsgruppen kompletterade eller i någon mån ersatte samarbetet med samverkanspartners. Utöver samverkanspartners var representanter från följande organisationer med vid ett eller flera tillfällen: Almi, Tillväxtverket, Näringsdepartementet, VINNOVA, Länsstyrelsen, SIDA, Södertörns Högskola, ESF-rådet, Firm Factory. Styrgruppen bestod av personer från SU Innovations ledning och styrelse samt projektledaren för CSES. Arbetet bestod främst i vägledning och bollplank kring organisatoriska frågor samt diskussioner om projektets möjligheter att överleva projektperioden. Arbetet i projektgruppen har fungerat väl. Vi har haft veckovisa möten där vi diskuterat och utbytt erfarenheter kring de deltagare vi träffar och hur man bäst hjälper de framåt. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. För både jämställdhetsintegrering och tillgänglighetsarbetet tog vi tidigt hjälp av extern kompetens. Annika Olsson, Fil Dr, och lektor i genusvetenskap studerade vår organisation, våra processer och extern kommunikation och höll interna workshops med projektgruppen för att säkerställa att jämställdhet, mångfald och tillgänglighet integreras i de metoder och modeller som CSES använder sig av. Vi införde jämställdhetsintegrering och tillgänglighet som stående punkt på projektgruppens veckomöten för att dessa ämnen på ett naturligt sätt skulle diskuteras och inte glömmas bort. Vid ett tillfälle ordnade vi en workshop kring jämställdhetsintegrering och företagande för våra deltagare i programbaserad coachning, denna hölls av två bolag som själva erhöll stöd av CSES och vars fokus var genusfrågor ur olika perspektiv.

7 Sid 7 (8) Ambitionen var tidigt att jämställdhetsintegrering skulle ingå som ett givet inslag i deltagarnas verksamhetsutveckling och på ett naturligt sätt skulle ingå som del i både programbaserad coachning och öppen rådgivning. Vår tro är att vi via vår interna utbildning intagit en allmän hållning i frågorna som lyser igenom i rådgivningen, både programbaserat och i den öppna rådgivningen. Det är tveklöst större möjligheter att lyckas integrera jämställdhetsfrågan i den programbaserade coachningen eftersom man har många möten under lång tid och det ges utrymme att belysa potentialen för en verksamhet med ett väl genomarbetat jämställdhetsarbete. Ska man lyckas med detta även i öppen rådgivning krävs eventuellt ett utarbetat skriftligt material att diskutera och skicka med och något sådant tog vi aldrig fram. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Arbetet med tillgänglighet har ingått som en naturlig del i arbetet med jämställdhetsintegrering enligt stycket ovan men särskilda insatser för tillgänglighetsanpassning omfattar t ex anpassning av entrén till våra lokaler att fungera för rullstol, säkring av tolk- och teckenspråksresurser samt budskapet att i de fall deltagare har svårt att komma till oss kommer vi till dem. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Vi har prioriterat bort intresserade potentiella deltagare från andra regioner än östra mellansverige. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Projektet har riktat sig till individer (eller organisationer eller individer inom organisationer) som identifierat sig som sociala entreprenörer dvs personer som sett ett socialt eller miljömässigt problem vars lösning man vill åstadkomma med affärsmässiga metoder. Deltagare har varit både anställda, egna företagare eller studenter/deltidsanställda i färd med att formalisera egen verksamhet själv eller tillsammans med andra. Projektet kan utan större besvär replikeras till andra orter och sammanhang. Kvaliteten på programbaserad coachning och öppen rådgivning är avhängig av att den utförs av personer med erfarenhet av affärsutveckling/bolagsbyggande som dessutom har kunskaper om de särskilda utmaningar och möjligheter som möter sociala entreprenörer. Projektet kan utan större besvär replikeras till andra orter och sammanhang. Kvaliteten på programbaserad coachning och öppen rådgivning är avhängig av att den utförs av personer med erfarenhet av affärsutveckling/bolagsbyggande som dessutom har kunskaper om de särskilda utmaningar och möjligheter som möter sociala entreprenörer. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Den externa utvärderaren har tillämpat sk lärande utvärdering vilket inneburit att denne i

8 Sid 8 (8) samband med intervjuer med deltagande aktörer och projektmedlemmar löpande har haft uppföljningsmöten med projektledare och projektgrupp för att återföra sina preliminära resultat. Detta för att projektet successivt ska haft möjlighet att förbättra sin verksamhet. Detta har fungerat förhållandevis väl och ett flertal gånger har återföringen inneburit justering av processen eller införandet av nya verktyg. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Varje halvår har vi skickat ut en deltagarenkät till alla deltagare (öppen rådgivning och programbaserad coachning). Där frågar vi t ex om CSES har hjälpt personen framåt, hur man uppfattade kunskapsnivån hos de/den man haft kontakt med på CSES, hur nöjd man är med kontakterna med CSES samt om man upplevde att CSES var tillgängligt eller ej. Vi fick genomgående bra resultat och höga betyg och på så sätt var resultaten från undersökningarna varit bra för att få ett kvitto på att vi haft hög nivå på verksamheten. I något enstaka fall fick vi sämre eller medelmåttiga betyg men eftersom enkäten är anonym är det svårt att härleda detta till en enskild deltagare (det är inte heller meningen!) men vi har spekulerat i gruppen om att en del deltagares förväntningar har varit väldigt höga gällande särskilda inslag i kompetensutvecklingen eller nätverk som vi inte erbjudit eller erbjudit i liten skala. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Bygg långsiktigt för att kunna fortsätta insatserna efter projektperiodens slut! Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? David Lundborg, david.lundborg@cses.se, mail@davidlundborg.com,