1 (15) Dnr: Ann-Louise Haglund Miljöenheten Direkt telefon:

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 (15) 2015-04-30 Dnr: 537-4596-2015. Ann-Louise Haglund Miljöenheten Direkt telefon: 010-22 50 284 ann-louise.haglund@lansstyrelsen."

Transkript

1 1 (15) Ann-Louise Haglund Miljöenheten Direkt telefon: Vattenmyndigheten i Bottenhavets distrikt Länsstyrelsen Västernorrland HÄRNÖSAND Synpunkter på remiss om förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för Bottenhavets distrikt (Dnr: ) Resurser för länsstyrelsernas insatser Länsstyrelsen kan konstatera att åtgärderna som rör vår verksamhet är resurskrävande och inte på långa vägar kan genomföras med de resurser Länsstyrelsen Dalarna har i nuläget. Detta är speciellt uppenbart inom sakområdet vattenverksamhet där föreslagna åtgärder kräver relativt stora resursförstärkningar (flera årsarbetskrafter) för tillsyn av vattenverksamhet för att kunna genomföras. Enligt kostnadsanalysen i åtgärdsprogrammet skulle de administrativa kostandena för genomförandet av åtgärd 1b prövning, vattenkraft och dammar kosta mellan 107 och 692 miljoner kr/år. Som jämförelse kan nämnas att det totala ramanslaget till en medelstor länsstyrelse ligger på cirka 100 miljoner/år. Länsstyrelsen tycker det är bra att åtgärdsprogrammet visar på behovet av åtgärder i vatten, men innan åtgärder föreslås behövs en diskussion om resurser och ambitionsnivå utifrån andra samhällsekonomiska värden. Vi saknar en analys av hur resursfrågan ska lösas och, utifrån nuvarande resurser, en konsekvensanalys av vad olika prioriteringar (mellan åtgärder) får för effekt, dels för länsstyrelsernas verksamhet och i miljön. Att fastställa ett kraftigt underfinansierat program anser länsstyrelsen kan ifrågasättas. Åtgärder som regleras i lagstiftning Länsstyrelsen anser att de åtgärder som omfattar insatser som redan regleras i lagstiftning (exempelvis länsstyrelsernas åtgärder 1, 7, 11 och 12) bör skrivas om så att syftet och prioriteringen i åtgärden framgår tydligare. Som de är formulerade nu så framstår det som att exempelvis tillsyn och prövning är nya åtgärder för länsstyrelsen, men eftersom insatserna redan ingår i vårt beting enligt miljöbalken så kan det uppfattas som en dubbelreglering. Ett alternativ för länsstyrelsernas åtgärd 1 kan vara att istället skriva Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med: a) prövning och tillsyn av 9 kap b) prövning och tillsyn av 11 kap särskilt prioritera de verksamheter osv. Då framgår tydligare att det är en prioritering som efterfrågas i det arbete som redan utförs. För att ännu mer framhäva vikten av samarbete mellan de på länsstyrelsen som sitter på det omfattande kunskapsunderlag som vattenförvaltningen omfattar och de som arbetar med tillsyn och prövning kan detta understrykas i motiveringstexterna. Åtgärder för att minska jordbrukets påverkan Flera åtgärder som nämns i åtgärdsprogrammet innebär att man inför åtgärder som är nya för Sverige eller sådana som man har liten erfarenhet av (exempelvis föreslagna åtgärder i Länsstyrelsen Dalarna Telefon Web Plusgiro Postadress FALUN E-post Bankgiro Besöksadress Åsgatan 38 Org nr

2 2 (15) Jordbruksverkets åtgärd 3). För dessa åtgärder är det att föredra om man använder styrmedlet stöd istället för föreskriften. Det kan vara besvärande om man har föreskrifter för att införa en typ av åtgärder på ett sätt som senare visar sig ha dålig kostnadseffektivitet. Med stöd kan det bli lättare att justera efterhand samtidigt som de som får stöd för aktiviteten gör det frivilligt. Vi anser att Havs- och Vattenmyndigheten och Jordbruksverket bör ha en gemensam åtgärd för att reda ut hur verksamhetsutövarna inom jordbruket ska kunna uppnå kvalitetsmålen enligt miljökvalitetsnormerna och samtidigt bedriva en lönsam verksamhet. Idag får lantbrukarna olika direktiv från olika myndigheter om hur de ska bedriva sin verksamhet för att minska miljöpåverkan, vara berättigade till stöd eller värna för öppna landskap. Detta genererar en del målkonflikter. Ett samarbete mellan ovanstående myndigheter liknande det som genomförs mellan Havs- och Vattenmyndigheten och Energimyndigheten om vattenkraftens nytta kontra miljöpåverkan skulle kunna föra arbetet framåt. Samhällsplanering Åtgärdsprogrammets konsekvensanalys belyser inte hur fysisk planering påverkas av föreslagna miljökvalitetsnormer. Konsekvensanalysen belyser inte heller de samhällsekonomiska konsekvenser som föreslagna miljökvalitetsnormer kan ge upphov till genom förändrad miljöprövning av ny verksamhet. Plan- och bygglagen (PBL) anger att vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas (2 kap. 10 ). PBL gör ingen skillnad på gränsvärdesnormer (kemisk ytvattenstatus) och normer som följer av Sveriges medlemskap i EU (ekologisk status). Den rimlighetsavvägning som gäller vid prövning enligt miljöbalken (2 kap. 2 ) gäller alltså inte vid planläggning enligt PBL. På grund av bedömningssystemets komplexitet är det mycket svårt att utifrån samrådsunderlaget bilda sig en uppfattning av hur planläggning enligt PBL påverkas av föreslagna miljökvalitetsnormer. Kommer det till exempel vara möjligt att planlägga för ytterligare bostadsbebyggelse inom avrinningsområden till sjöar, vattendrag eller kustområden som idag inte uppfyller kvalitetskraven ur ett övergödningsperspektiv? Åtgärdsprogrammet behöver kompletteras med en utredning av hur förslagen påverkar fysisk planering samt vilken samhällsekonomisk kostnad detta innebär. Även förslagens effekt vid miljöprövning av ny verksamhet behöver utredas ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ofullständigt utpekande av grundvattenförekomster Det är helt grundläggande att det finns vattenförekomster för alla betydande grundvattentäkter. I nuläget saknar till exempel 46 av Dalarnas allmänna vattentäkter vattenförekomst. Eftersom åtgärderna i åtgärdsprogrammet är formulerade så att vatten där miljökvalitetsnormerna riskerar att inte uppnås ska prioriteras finns risk att vattentäkter i vattenförekomster prioriteras framför vattentäkter utanför vattenförekomster. Eftersom en så pass stor andel av grundvattentäkterna ligger utanför vattenförekomster så blir detta en felaktig avvägning. Det är inte rimligt att behandla åtgärder annorlunda i vattenskyddsområden som ligger i en vattenförekomst jämfört med de

3 3 (15) vattenskyddsområden som saknar vattenförekomst. Det är mycket viktigt att detta rätas upp inför kommande cykler i vattenförvaltningen. På grund av detta är det mycket viktigt att det framgår i åtgärdsprogrammet, till exempel i en tabell i kapitlet Otillräckligt dricksvattenskydd, att åtgärderna som finns inlagda i VISS är långt ifrån fullständiga när det gäller vattenskyddsområden. Tabellen kan till exempel omfatta antal vattenskyddsområden utanför grundvattenförekomst som är i behov av åtgärderna inrätta, tillsyn och översyn/revidering. Klimatperspektivet I förslaget till förvaltningsplan hänvisas till att de förväntade klimatförändringarna är intimt kopplade till frågor som hanteras av vattenförvaltningen, att det framtida förändrade klimatet kan såväl motverka som förstärka åtgärdsarbetet. Länsstyrelsen anser att detta inte är tydligt i de olika åtgärdsförslag som nämns i åtgärdsprogrammet. En tydligare koppling till varför behovet av åtgärder bör ske eftersom vi redan idag ser exempel på förändrade förhållanden i temperaturer, nederbörd och extremväder. Länsstyrelsen anser att det bör belysas i åtgärdernas motiveringar, alternativt i en inledning till åtgärdsprogrammet. Klimatperspektivet bör föras in i övervakningsprogram, åtgärdsprogram och i arbetet med kartläggning och analyser av våra vatten. Åtgärdsförslaget lämnar uppdrag till ett antal myndigheter, som kommuner, länsstyrelser m.fl. Länsstyrelsen ställer sig dock frågande att en myndighet som SMHI saknas. De borde ges uppdraget att bidra med klimatunderlag, så att övervakningen av vattendragens flöden, kemi och ekologiska status även inkluderar ett framtidsperspektiv. Övriga övergripande synpunkter Vattenmyndigheten behöver se över formuleringarna som rör genomförandet av åtgärder då det anges exempelvis efter samråd med, i samråd med och i samverkan med mm. Vår erfarenhet är att om efter samråd med anges så innebär det i praktiken att allt arbete görs på en myndighet medan formuleringen i samverkan med ställer högre krav på samarbete mellan myndigheter. Åtgärder riktade mot myndigheter och kommuner nationella myndigheter Synpunkter lämnas endast för de åtgärder som länsstyrelsen anser bör revideras/förtydligas. Åtgärder som är bra och relevanta i sin nuvarande utformning tas inte upp i listan nedan. Myndigheter och kommuner, Åtgärd 1 Länsstyrelsen anser att återrapporteringen behöver ses över eftersom den inte fyller någon funktion för genomförande myndigheter. En effektiv uppföljning bör bidra till att styra verksamheten och Vattenmyndigheten har inga mandat för att styra de myndigheter som

4 4 (15) genomför åtgärder. Uppföljningen borde dessutom samordnas med annan uppföljning i större grad exempelvis miljömåluppföljningen då vattenförvaltningsarbetet är ett verktyg för att nå de vattenrelaterade miljömålen. Boverket, Åtgärd 1 Länsstyrelsen tycker att det är bra att Boverket får i uppdrag att utveckla vägledning till länsstyrelser och kommuner så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Generellt bör inte länsspecifika vägledningar enligt exempelvis Jönköping och Värmland m. fl. tas fram utan vägledning bör ske av en nationell myndighet så att det blir lika i hela landet. Det är speciellt viktigt att Boverket hanterar vägledningen för överprövningsgrunden så att det blir lika nationellt. I motiveringstexten står det att vissa länsstyrelser har arbetet med att ta fram vägledning till kommunerna kvar, vilket kan tolkas som att det arbetet bör fortgå, medan det under b) framkommer att det är Boverket som ska ta fram vägledning både till länsstyrelser och kommuner. Vi förespråkar det sistnämnda alternativet eftersom det är mest resurseffektivt. Länsstyrelsens roll gentemot kommunerna blir då vägledande utifrån en enhetlig, nationell vägledning. 1 b) Vi anser att det bör stå i översikts- och detaljplaneringen. 1 c) Det bör tilläggas i motiveringstexten att regionala vattenförsörjningsplaner även är ett viktigt planeringsunderlag enligt PBL. Generalläkaren, Åtgärd 3 Åtgärden är formulerad så att Generalläkaren behöver via tillsyn och prövning tillse att inga vandringshinder för djur och fiskar finns i sjöar och vattendrag. Vi ifrågasätter om det en rimlig åtgärd utifrån andra samhällsekonomiska värden och prioriteringar som Generalläkaren behöver ta hänsyn till. Formuleringarna i de olika åtgärderna måste vara likvärdiga mellan myndigheter som får liknade åtgärder. Generalläkaren, åtgärd 4 Vi ställer oss tveksamma till att kräva hög skyddsnivå i alla vattenförekomster som har övergödningsproblem. Det är inte en kostnadseffektiv åtgärd i ett typiskt norrlandsvatten med endast små övergödningsproblem. Det kan däremot vara viktigt i andra fall där alla åtgärder är nödvändiga för god status, men åtgärdens formulering medger ingen sådan nytta/kostnadsanalys. Havs- och Vattenmyndigheten, Åtgärd 1 Åtgärden är formulerad som om det är länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet för enskilda avlopp istället för kommunerna. Åtgärden behöver riktas mot kommunerna istället. Länsstyrelsens roll gentemot kommunerna blir då vägledande utifrån en enhetlig, nationell vägledning.

5 5 (15) Havs- och Vattenmyndigheten, Åtgärd 3 I motiveringstexten står att vattenförekomster med försurningsproblem som ligger utanför kalkningens åtgärdsområde behöver åtgärdas i särskild ordning. Det är oklart vad som avses med denna formulering. Havs- och Vattenmyndigheten, Åtgärd 6 Länsstyrelsen föreslår att denna åtgärd blir en gemensam åtgärd för HaV och SJV eftersom åtgärden är kopplad till jordbruksmark. Vi anser att bedömningsgrunderna för att peka ut åtgärdsobjekt pga. närmiljön vid vattnet bör ses över så att relevanta vatten pekas ut. För Dalarnas län pekas exempelvis fjällvatten ut där det ligger en liten by med några få hus inom närområdet dvs. långt fler vatten är de med aktivt brukad mark faller ut i analysen. Detta kan vara ett resultat av att vattenförekomsterna generellt är mindre i norra Sverige jämfört med södra, vilket gör att en liten areal bebyggd mark procentuellt får större genomslag i norra delen av landet än i södra. I motiveringstexten föreslås bl.a. att HaV tar fram en enhetlig definition och utreder förutsättningarna för att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner utmed vattendrag i anslutning till jordbruksmark som riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna och att de skall utveckla styrmedel för anläggandet av dessa. Här är det viktigt att det tas fram ett beslutsunderlag som är relevant för de olika delarna av landet. I Dalarna som har ca 2 % åkermark skiljer sig förhållandena mycket från de som gäller i t.ex. Skåne där andelen åkermark är betydligt större. För att i inledningsskedet undvika att riskera att låsa fast sig i dåligt genomtänkta och oprövade regler är det fördelaktigt om man kan göra införandet med stöd och inte med föreskrifter. Formuleringen om att få bukt på fysiska förändringar i skogs- och jordbrukslandskapet antyder att fysiska förändringar alltid är av ondo. Mycket av de höga biologiska och kulturella värden som finns i odlingslandskapet bygger på att man tidigare gjort fysiska förändringar i miljön. Förutom att åtgärda fysisk påverkan bidrar även ekologiska kantzoner med att minska läckaget av kemiska bekämpningsmedel till vatten. Jordbruksverket, Åtgärd 1 Mycket av det som föreslås i åtgärden genomförs redan idag inom Greppa Näringen. En utveckling av den nu fungerande modellen bör göras i stället för att ta in en helt ny modell. Åtgärder för att genomföra miljöanpassad dikning och dränering föreslås. När det gäller miljöanpassad dikning och dränering bör man fokusera på åtgärder som minskar växtnäringsläckaget och avgången av klimatgaser som hittills inte varit åtgärder som prioriterats. Motiveringstextens första rad är felformulerad. SJV rådgivningsverksamhet riktar sig till verksamhetsutövarna men administreras av länsstyrelsen. Jordbruksverket, Åtgärd 2

6 6 (15) Vad som anges här angående rådgivning behandlas till viss del även i åtgärd 1. Vägledningar för skötselplaner och checklistor för egenkontroll fyller säkert sin funktion. Jordbruksverket, Åtgärd 3 Kalkfilterdiken och strukturkalken är för Sverige oprövade åtgärder. I Dalarna saknas för närvarande denna typ av åtgärder. Behovet i Dalarna är dessutom tveksamt med tanke på att vi har så få lerjordar. Det skulle vara olyckligt om man för in denna typ av nya åtgärder i form av föreskrifter eftersom erfarenheten av dessa är begränsad i Sverige. Skyddszonerna som anges under d är som nämns i texten inte särskilt kostnadseffektiva. Det är därmed viktigt att dessa läggs där de ger mest nytta. Punkt f i omfattas av rådgivningen som utförs inom bl.a. Greppa näringen. Tvåstegsdiken finns det i dagsläget mycket liten erfarenhet av i Sverige, skall dessa införas i Dalarna bör det ske med stöd och inte föreskrifter. Vi instämmer i att det finns behov av stöd som åtföljs av rådgivning för att öka effektiviteten av åtgärderna. Jordbruksverket, Åtgärd 4 Länsstyrelsen anser att detta är en mycket viktig åtgärd då den är en förutsättning för en effektiv tillsyn av jordbruksföretag. Kemikalieinspektionen, Åtgärd 1 För att nå miljömålet giftfri miljö är en av åtgärderna att fasa ut farliga ämnen, och för att stärka både åtgärdsarbetet med miljökvalitetsmålen och vattenförvaltningens åtgärdsprogram kan det vara bra att även trycka på att det är viktigt att KemI tillsynsvägleder utfasningen av farliga ämnen inom olika verksamheter, och inte bara fokusera på bekämpningsmedel och biocider. Vissa av de ämnen som finns på REACHs kandidatlista är även prioriterade ämnen eller SFÄ inom vattenförvaltningen. Naturvårdsverket, Åtgärd 1 Idag finns föreskrifter för avloppsreningsverk. I regeringsuppdrag har man konstaterat att tillsyn och prövning inte är effektiva styrmedel för att följa/ uppnå MKN. Föreskrifterna kanske borde ses över med MKN-ögon i stället för att föreslå nya styrmedel exempelvis handelssystem med fosforcertifikat. Länsstyrelsen anser att det bli onödigt komplicerat att försöka kombinera två styrmedel. Naturvårdsverket, Åtgärd 4 Länsstyrelserna anser att särskilt i formuleringen särskilt prioritera de områden som bidrar till att ska strykas eftersom det finns andra prioriteringsgrunder inom arbetet med förorenade områden som också behöver tas hänsyn till.

7 7 (15) Naturvårdsverket, Åtgärd 6 Länsstyrelsen föreslår at vägledningen även omfattar kommunerna. Naturvårdsverket, Åtgärd 11 Länsstyrelserna anser att denna åtgärd är genomförd i Jordbruksverkets föreskrifter. I behörighetsutbildningen för spridning av bekämpningsmedel informeras om de genomarbetade föreskrifter om både markanpassade och vindanpassade skyddsavstånd och regler för hantering som redan nu finns. Dessa har uppdaterats under åren och kommer även fortsättningsvis att uppdateras och då kan säkerligen de föreslagna synpunkterna ingå i detta arbete. Om syftet med åtgärden är att det behövs en översyn av föreskriften så behöver den formuleras om och i så fall är det märkligt att inte åtgärden ligger på Jordbruksverket, eller som en gemensam åtgärd. Riksantikvarieämbetet och Havs- och Vattenmyndigheten, åtgärd 1 Förslaget om att Riksantikvarieämbetet och Havs- och vattenmyndigheten ska utveckla riktlinjer och vägledning för inventering och bedömning av vattenanknutna kulturmiljöer är mycket bra och även rimlig utifrån behov och myndigheternas möjligheter. Länsstyrelsen anser att det är oklart vad den föreslagna nationella referensdatabasen ska ha för funktion. Är det urvalskriterierna som efterfrågas, som unikt, karaktäristiskt, skyddsvärt, etc? Beskrivningar, GIS-skikt och lagstadgad status redovisas redan i FMIS, d.v.s. om lämningen är registrerad. Att den konflikt som många gånger uppstår mellan de olika lagstiftningarna vid vattenvårdsåtgärder utreds och klarläggs är nödvändigt för länsstyrelsens möjlighet att på ett framgångsrikt sätt och på bred front kunna arbeta med dessa frågor. Idag missgynnas kulturmiljöer pga hur vattenvårdsarvbetet är organiserat och bedrivs, i kombination med för kulturmiljön bristande kunskapsunderlag. Inte minst konkretiseras detta i flottningslämningarna, som utpekas som ett hinder av vattenmyndigheterna samtidigt som de i kulturmiljöarbetet är viktiga kulturmiljöer i ett skogslän som Dalarna. Flottningslämningarna klassificeras inte generellt som fornlämningar enligt kulturmiljölagen och de är heller inte systematiskt inventerade. Åtgärder riktade mot myndigheter och kommuner länsstyrelserna Länsstyrelserna, Åtgärd 1 Åtgärden kan ses som en dubbelreglering eftersom detta styrs av miljöbalken (se övergripande synpunkt). Av åtgärden framgår att länsstyrelsen måste utöka, förbättra, fastställa etc. Denna prioritering ska ställas mot övriga uppgifter och det är viktigt att man utreder vad detta betyder för länsstyrelsen avseende resurser.

8 8 (15) Vi anser att det är ett mycket bra förslag att tillsyn och prövning av avloppsreningsverk även ska omfatta tillhörande ledningsnät. Det är mycket viktigt att detta genomförs. Länsstyrelserna, Åtgärd 3 Det är i princip inte orimligt att länsstyrelserna ska bedriva tillsyn på minst 20 procent av anläggningarna per år. För Dalarnas län innebär det att ca 150 anläggningar per år ska tillsynas. Mot bakgrund av syftet med åtgärden att genom rättsliga krav få verksamhetsutövarna att genomföra fysiska åtgärder kommer åtgärden att vara mycket resurskrävande (se övergripande synpunkt). Som konstareras i motiveringen till åtgärden är länsstyrelsernas samlade resurser för egeninitierad tillsyn mycket begränsad. Länsstyrelsen bedömer att åtgärden inte kan genomföras utan betydande resurstillskott. Länsstyrelserna, Åtgärd 4 och 5 Tillsynsvägledning är bra men det är viktigt att den samordnas med den tillsynsvägledning som anges i Jordbruksverkets åtgärd 5 och kommunernas åtgärd 2. Jordbruksverket har tidigare bedrivit ett tillsynsvägledningsprojekt inom området där man utbildat personal från länsstyrelser och kommuner. Det är viktigt att man får en väl fungerande samordning mellan aktörerna inom tillsynsområdet. Detta kan med fördel skrivas in i motiveringstexterna till åtgärderna. Länsstyrelsens rådgivningsaktiviteter sker främst inom Greppa Näringen. Denna rådgivning ska i dagsläget prioriteras inom nitratkänsliga områden och i områden utpekade av miljöenheten. Tillsyn av jordbruksföretag upplevs i dagsläget som svårt och komplicerat och begränsas ofta till att omfatta det som kan kontrolleras mot föreskrifter. För att få en fungerande tillsyn och rådgivning är det viktigt att tillsynsmyndigheterna har ett gediget kunskaps- och vägledningsmaterial, alternativt föreskrifter, att luta sig mot. Genomförandet av dessa åtgärder är därför mycket beroende av Jordbruksverkets åtgärd 4. Länsstyrelserna, Åtgärd 7 Även denna åtgärd är dubbelreglerande enligt övergripande synpunkter. Den ingår dessutom delvis i åtgärd 1 eftersom egenkontrollen ingår i tillsynen. Länsstyrelserna, Åtgärd 8 Länsstyrelsen anser att arbetet med en tvärsektoriell åtgärdsplan enligt förra ÅP åtgärd 30 inte varit effektivt. Det finns en risk för att resurser går åt till administrativt arbete att uppdatera omfattande åtgärdsplaner och inte till insatser som ger effekt i miljön. Det anser vi är bortkastad tid. Det finns effektivare sätt att få till ett tvärsektoriellt samarbete på länsstyrelserna och då är det synd att binda upp insatser till just en åtgärdsplan. Vi anser att det är mer funktionellt att åtgärdsprogrammets insatser ska in i länsstyrelsens ordinarie arbetsplan/verksamhetsplan och att vi arbetar med arbetsformer som möjliggör

9 9 (15) tvärsektoriell samverkan. Punkterna a) till d) ingår till stor del i andra åtgärder. Vi anser att denna åtgärd ska tas bort ur åtgärdsprogrammet. Länsstyrelserna, Åtgärd 9 Länsstyrelsen tycker att åtgärden är bra och relevant men ställer sig frågande till första stycket i motiveringstexten. Vart står det att länsstyrelsen har ansvaret för att ta fram avrinningsområdesspecifika åtgärdsprogram? Formuleringen Genom rätt prioriteringar kan miljöförbättrande åtgärder utföras i den takt som krävs enligt ramdirektivet för vatten är inte rimlig och bör strykas. Länsstyrelserna, Åtgärd 10 Vatten som påverkas av förorenade områden har vi redan idag som en prioriteringsgrund när vi årligen tar fram vår lista över vilka förorenade områden som är prioriterade att arbeta med och söka bidrag för under kommande år. Det finns dock många andra aspekter att ta hänsyn till. Den starkaste prioriteringsgrunden är oftast om det bor människor inom eller i direkt anslutning till ett förorenat område. Antalet ärenden på prioriteringslistan är en mycket liten del av totala antalet förorenade områden. På listan förs både objekt där länsstyrelsen är tillsynsmyndighet och sådana där kommunen har tillsynsansvaret. Det är även kommunerna som är tillsynsmyndighet för den stora andelen förorenade områden. Där har länsstyrelsen ingen möjlighet att styra över hur de prioriterar sina objekt. Länsstyrelserna, Åtgärd 11 Även i denna åtgärd bör det framgå att det viktiga är att länsstyrelsen ska använda sina befintliga verktyg och göra prioriteringar utifrån vattenförvaltningens kunskapsunderlag (se övergripande synpunkt). 11 a) Det bör stå detalj- och översiktsplanen inte bara översiktsplanen. 11 d) Då det gäller länsstyrelsernas roll i detaljplanprocessen nämns endast att vi ska granska att rätt planeringsunderlag inhämtats från Vatteninformationssystem Sverige. För att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas vid detaljplanering är det dock nödvändigt att länsstyrelsen granskar planen utifrån hur den påverkar möjligheterna att följa miljökvalitetsnormer för vatten. Detta framgår i PBL men behöver även lyftas i åtgärdsprogrammet. Länsstyrelserna, Åtgärd 12 Även i denna åtgärd bör det framgå att det viktiga är att länsstyrelsen ska använda sina befintliga verktyg och göra prioriteringar utifrån vattenförvaltningens kunskapsunderlag (se övergripande synpunkt).

10 10 (15) Vatten och avloppsplaner kan med fördel vara del i översiktsplanen eller ett tillägg till översiktsplanen som är reglerat i PBL för att lyfta in betydelsen inom den fysiska planeringen. Länsstyrelserna, Åtgärd 13 De mer översiktliga inventeringar som omfattar hela vattendrag behövs för att dels registrera kulturmiljöerna (FMIS), dels bedöma vilka miljöer som har ett högre skyddsvärde i förhållande till andra. Ett större inventeringsarbete av kulturmiljöer utefter Dalarnas vattendrag kräver omfattande insatser och de resurserna förfogar inte länsstyrelsen över. Den underfinansiering som påtalas i förslaget följs inte av några förslag på annan finansiering. De kulturmiljövårdsmedel som länsstyrelsen förfogar över kan bara användas för en mindre del av detta arbete. Därmed är inte vattenmyndigheternas förslag om stora nya kunskapsunderlag realistiska. Oavsett hur och när kunskapsunderlag tas fram är det väsentligt att det finns en rutin för hur inventeringar och avvägningar mellan miljö- och kulturmiljöintressen ska gå till på länsstyrelsen. Genomförandet av inventeringar kan sedan ske efter behov eller enligt en överenskommer prioriteringslista. För att detta ska fungera kräver det att samarbetet inleds i ett tidigt skede, vid utpekande av angelägna vattendrag, framtagande av kunskapsunderlag, bedömning av vattenvårdsåtgärder samt uppföljning av desamma. Om de inventeringar som utförs och finansieras av de verksamhetsutövare som planerar vattenvårdsåtgärder ska vara användbara för kulturmiljöarbetet måste inventeringarna också få en kulturhistorisk inriktning med därför kompetent personal. Om det inte sker kan dessa inventeringar endast med svårighet användas som underlag för bedömningar av konsekvenser för kulturmiljöer. Länsstyrelserna, Åtgärd 14 Länsstyrelsen är tveksam till att det behöver tas fram just en åtgärdsplan för att nå syftet med åtgärden. Det är en onödig begränsning i genomförandet av åtgärden. Insatser bör planeras in direkt i länsstyrelsernas AP/VP. Punkterna a) till e) är bra. Länsstyrelserna, Åtgärd 15 Länsstyrelsen anser inte att denna åtgärd ska läggas på länsstyrelserna. Det blir mer resurseffektivt om denna åtgärd genomförs av en nationell myndighet som exempelvis HaV. Då blir dessutom genomförandet mer likartat i hela landet. Vi anser också att arbetet med invasiva arter ska koordineras på nationell nivå. Åtgärder för att ta bort/reducera dessa arter är ofta mycket kostsamma och kan inte hanteras på regional nivå. Vår arbetsgång då en invasiv art hittas i våra vatten är att informera berörd myndighet om situationen och för att få rådgivning.

11 11 (15) Åtgärder riktade mot myndigheter och kommuner kommunerna Kommunerna, Åtgärd 1 Inga synpunkter utöver det som framgår ovan avseende dubbelreglering. Kommunerna, Åtgärd 2 Genomförandet av denna åtgärd är därför mycket beroende av Jordbruksverkets åtgärd 4. Det finns ingen motivering till åtgärd 2b (minska spridning av växtskyddsmedel). Det kanske kunde vara bra med en förklarande text om tillsyn av sprutjournaler, hantering av sprutor mm. Kommunerna, Åtgärd 3 Vi ställer oss tveksamma till att kräva hög skyddsnivå i alla vattenförekomster som har övergödningsproblem. Det är inte en kostnadseffektiv åtgärd i ett typiskt norrlandsvatten med endast små övergödningsproblem. Det kan däremot vara viktigt i andra fall där alla åtgärder är nödvändiga för god status, men åtgärdens formulering medger ingen sådan nytta/kostnadsanalys. Det finns flera SFÄ, som påverkar den ekologiska statusen, som skulle kunna släppas ut från enskilda avlopp och riskera att miljökvalitetsnormen inte uppfylls. Exempelvis kan diklofenak, 17-α-etinylöstradiol, 17-β-östradiol, bisfenol A, nonylfenoletoxilater och triklosan kopplas till hushållen och därför borde även SFÄ nämnas i denna åtgärd, om åtgärden ska ställa krav på hög skyddsnivå. Kommunerna, Åtgärd 4 Åtgärden riktar sig till mindre reningsverk (<2000 pe), men kommunerna har tillsyn även på de reningsverk som är större (>2000 pe). Det bör alltså inte stå mindre reningsverk i åtgärden utan endast reningsverk. Vi kan även konstatera att åtgärden blir mycket omfattande då den även inkluderar utsläppsminskning av miljögifter. Vi har idag inte tillräcklig kunskap om metoder för att rena vattnet från miljögifter för att kunna ställa dessa krav på verksamhetsutövarna. Eftersom åtgärden inte bara handlar om övergödning vore det lämpligt med motiveringstext om spridningen av miljögifter via avloppsreningsverken, exempelvis PBDE, läkemedel, mm. Kommunerna, Åtgärd 8

12 12 (15) Vatten och avloppsplaner kan med fördel vara del i översiktsplanen eller ett tillägg till översiktsplanen som är reglerat i PBL för att lyfta in betydelsen inom den fysiska planeringen. Kommunerna, Åtgärd 9 Länets kommuner har endast undantagsvis någon större kompetens i kulturmiljöfrågor. Det betyder att de kommunala inventeringar och åtgärder för vattenvård som förslås inte kommer att inriktas mot kulturmiljöer och värdering av desamma, likt de som verksamhetsutövarna idag gör. Om inte specifika riktlinjer anger att kulturmiljöerna på ett sakkunnigt sätt ska inbegripas i detta arbete, kommer länsstyrelserna kunskapsunderlag vara det enda användbara. Detaljerade synpunkter Övergödning ÅP Sid 77: det är mer relevant att visa antropogen påverkan eller både total och antropogen. Att bara visa total kopplar inte till de åtgärder som föreslagits. Vi föreslår inga möjliga åtgärder för skogsbruket men många för jordbruket och det enligt pajdiagrammet så framgår att läckaget från skogen är störst, vilket kan uppfattas som konstigt av den oinvigde. ÅP Sid 79: avsnittet om enskilda avlopp behöver uppdateras efter kvalitetssäkringen ÅP Sid 79: utsläpp från jordbruk möjligen kan tilläggas att det genomförts en del åtgärder av verksamhetsutövare och andra intressenter som myndigheterna inte vet om eftersom det inte sker någon registrering av dessa till befintliga åtgärdsdatabaser Miljögifter För miljöproblemet miljögifter borde den finnas en funktion i VISS att exkludera kvicksilver på visningskartan över miljöproblemet. Att visa en karta på Sveriges alla vattenförekomster där miljöproblemet miljögifter är rött över hela landet ger ingen klarhet i miljöproblemets karaktär vid olika samråd med myndigheter, kommuner eller allmänheten. Eventuella lokala problem med andra miljögifter överskuggas av det globala problemet med kvicksilver. Miljögifter borde inte vara uppdelade på två olika statusbedömningar, utan borde endast bedömas inom kemisk status. Även om gränsvärdena respektive klassgränserna är bestämda utifrån olika perspektiv, att skydda den känsligaste organismen eller att undvika negativa effekter på ekologin, borde de kunna samordnas. Den nuvarande uppdelningen försvårar kommunikationen av miljöproblemet miljögifter externt när det finns inom både den ekologiska och kemiska statusen. För samtliga distrikt bör diagrammen som beskriver antalet ytvattenförekomster som inte uppnår god kemisk status eller god ekologisk status p.g.a. SFÄ ange hur stor del av

13 13 (15) vattenförekomsterna inom distriktet som är provtagna. Som diagrammen nu presenteras i löpande text och i figurtext ser det ut som om alla vattenförekomster är analyserade på dessa parametrar, men så är ju inte fallet diagrammen visar hur föroreningssituationen ser ut i de vattenförekomster som har provtagits och analyserats. Eftersom det nationellt sett finns mycket lite miljögiftsdata behöver detta poängteras. De föreslagna fysiska åtgärderna för miljöproblemet miljögifter är i de flesta fall föreslagna utan tillräcklig bakgrundsdata. I de flesta fall där en utsläppsreducerande eller efterbehandlingsåtgärd föreslås behöver mer provtagning utföras för att kunna verifiera halter och även göra källfördelningsanalyser för att rätt åtgärds sätts in på rätt påverkanskälla. Vi har inte tillräckligt med kunskap för att kunna föreslå åtgärder för de flesta vattenförekomsters påverkanskällor än. För Minskning av miljögifter i utsläpp vore det bra att ha med åtgärden Utfasning av farliga ämnen. Oavsett om vi har mycket data från en recipient (på relevanta parametrar) kan åtgärden utfasning av farliga ämnen föreslås utan vidare provtagningar/analyser. REACHs kandidatlista är en förteckning på ämnen där krav ställs på information, anmälan och tillstånd hos de som tillverkar, importerar eller säljer varor innehållande dessa ämnen. ChemSec (Internationella kemikaliesekretariatet) har tagit fram en förteckning av ämnen (SINlist) som har samma egenskaper (CMR, PBT eller hormonstörande) som ämnena på kandidatlistan. Syftet med SINlist är att hjälpa verksamhetsutövare att vara proaktiva och fasa ut ämnen som är farliga men som ännu inte tagits upp på kandidatlistan, och även att undvika att verksamheter byter ut ett farligt ämne till ett annat farligt ämne. Detta skulle vara bra att ha med som en utsläppsreducerande åtgärd. Åtgärderna som föreslås för spridningsminskning av prioriterade ämnen och SFÄ genom utsläppsreduktion från avloppsreningsverk är flera reningssteg, som ska ta bort 90 % av läkemedelsrester och de flesta prioriterade ämne och SFÄ. Vilka krav kommer det ställas på de prioriterade ämnen och SFÄ som inte renas med de kompletterande reningsstegen, om de utgör ett hot för att MKN i recipienten inte uppfylls? Schablonkostnaderna för åtgärder för miljögifter är problematiska. Att ta fram kostnader som oavsett föroreningsbild och vattenförekomstens hydrologiska förutsättningar och påverkansbild och ange samma summa för sanering är orealistiskt. Exempelvis anges samma summa ( kr/år) för efterbehandling av miljögifter för samtliga vattenförekomster. Vi förstår att schablonkostnaderna för alla vattenförekomster, och miljöproblem, ska användas för att göra en ekonomisk analys av hela åtgärdsprogrammet, men det blir orealistiskt på detaljnivå och påverkar trovärdigheten av underlaget negativt. Det skulle vara bättre att sammanställa en tabell med exempel på olika typer av föroreningar och förutsättning så som föroreningsbild och risk för spridning från

14 14 (15) den förorenande marken till närliggande vatten eller från förorenade sediment till nedströms förekommande vatten. Fysisk påverkan Länsstyrelsen anser att bedömningsgrunderna för hur konnektivitet, morfologi och hydrologi påverkar den ekologiska statusen behöver ses över. Nationellt har ett stort arbete lagts ner på att göra en påverkansanalys av dessa kvalitetsfaktorer. Vi bedömer att nivån för då påverkan blir betydande för ett vattens status är för låg dvs. för många åtgärdsobjekt pekas ut. Vi är medvetna om svårigheterna att koppla effekter på biologin till fysisk påverkan men att fälla istället för fria anser vi inte är rätt väg att gå. Det blir stora problem i genomförandet om det inte finns någon form av prioritering bland åtgärdsobjekten. Vid förra cykeln fanns möjligheter att arbeta med begreppet risk vilket vi tyckte var funktionellt med tanke på de stora osäkerheter som finns inom miljöproblemet fysisk påverkan. Grundvatten Det måste bli möjligt att lägga åtgärderna vattenskyddsområden tillsyn och vattenskyddsområden översyn/revidering på samtliga vattenskyddsområden, inte bara dem som tillhör en vattenförekomst. Tills det finns vattenförekomster för samtliga större grundvattentäkter så kanske det går att lösa genom att möjliggöra att åtgärderna kopplas till skyddade områden i form av vattenskyddsområden. För grundvatten är det minst lika viktigt att skydda grundvattenförekomster med god vattenkvalitet som de som riskerar att inte uppnå god status. Särskilt med tanke på framtida vattenförsörjning. Försurning Åtgärdsprogram Bilaga 1: Länsstyrelsen har angett Kunskapsspridande åtgärd som en åtgärd mot försurning. I bilagan har den åtgärden av Vattenmyndigheten specificerats till "Informationsspridning om skogsbrukets försurande effekter" vilket inte var vad Länsstyrelsen syftat till med den föreslagna åtgärden. Det behövs även kunskapsspridning kring depositionens försurande påverkan för att få till ytterligare utsläppsminskningar i Sverige och internationellt. ÅP sidan 96: Under Försurning rubrik Skogsbrukets försurningspåverkan står flera saker om hur skogsbruket påverkar försurningen och vad som behöver göras, men dessa åtgärder finns inte med i de åtta åtgärderna riktade till Skogsstyreslen i åtgärdsprogrammet. "Minskad försurning från skogsbruket vid uttag av GROT." Det gäller inte bara askåterföring för att kompensera för GROT uttag utan även att undvika GROT uttag i känsliga marker.

15 15 (15) Sid 99. Står "ph i sjön eller vattendraget återställs till ursprunglig nivå." Vi vet inte vad den ursprungliga nivån är. Målet är inom kalkningsverksamheten och MAGIC bedömningarna är förindustriell nivå. I handläggningen av detta ärende har funktionssamordnare Ann-Louise Haglund varit föredragande och länsråd Inger Eriksson beslutande. I övrigt har även Fredrik Sandberg, Martin Henriksson, Edward Wirgén, Frida Ryhag, Gustav Wallheden, Per-Erik Sandberg, Stefan Tansbo, Johan Hjerpe, Anders Adolfsson, Maria Winge-Tonning, Daniel Larson, Anna Wemming och Stöt Ulrika Andersson medverkat. Inger Eriksson Ann-Louise Haglund

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (6) Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande

Läs mer

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns

Läs mer

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29 LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29 Ref Göran Kihlstrand, LRF Skåne Vattenmyndigheten för Södra Östersjön dnr 537-5346-2014 Vattenmyndigheten för Västerhavet Dnr 537-34925-2014 Remissvar till

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och

Läs mer

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för bättre vatten

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för bättre vatten KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Zahrah Lifvendahl (MK) Åhlman Michael (KLK) Datum 2015-04-22 Diarienummer KSN-2014-1441 Kommunstyrelsen Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för

Läs mer

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

Läs mer

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter Vattenrådet Nyköpingsån och Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbunds samrådsyttrande gällande vattenmyndigheten i Norra Östersjöns förslag till åtgärdsprogram mm, dr nr 537-5346-2014 Vattenrådets arbete Nyköpingsåarnas

Läs mer

Vattenförvaltning och kommunerna

Vattenförvaltning och kommunerna Vattenförvaltning och kommunerna 11-12 februari 2015 Medlefors folkhögskola Malin Naess & Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid VATTENMYNDIGHETEN.... genomför

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Innehållsförteckning Inledning...... 3 Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv...

Läs mer

Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsplan för södra Östersjöns vattendistrikt

Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsplan för södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen GOTLANDS LÄN YTTRANDE Datum 2015-05-05 D nr 537-501-14 1(5) Länsstyrelsen i Kalmar län Samrådssvar dnr: 537-5346-2014 vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521)

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521) 1 (5) 2013-02-21 Dnr SU 524-3263-12 Regeringskansliet (Miljödepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 13. Unnåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-31 2 13. Unnåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Länsstyrelsen Kalmar län Samrådssvar dnr: 537-5346-2014 Vattenmyndighetens kansli 391 86 Kalmar vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.

Länsstyrelsen Kalmar län Samrådssvar dnr: 537-5346-2014 Vattenmyndighetens kansli 391 86 Kalmar vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen. Sändlista: Länsstyrelsen i Norrbottens län Samrådssvar dnr: 537-9859-2014 Vattenmyndighetens kansli 971 86 Luleå vattenmyndigheten.norrbotten@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen i Västernorrlands län Samrådssvar

Läs mer

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den Inledning Denna PM är framtagen av Länsstyrelsen i Jönköpings län i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötlands län, Naturvårdsverket, Boverket

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (8) Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Bilaga 1. Yttrandet är uppdelat enligt nedan. Läsanvisningar

Bilaga 1. Yttrandet är uppdelat enligt nedan. Läsanvisningar Bilaga 1. Förslag till yttrande/tjänsteskrivelse angående samråd för förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram för perioden 2015-2021, föreskrifter för miljökvalitetsnormer samt MKB för åtgärdsprogrammet

Läs mer

Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten

Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten Tfn: 040-25 22 95 Mobil: 070-28 06 905 E-post. Ola.Gustafsson@lansstyrelsen.se VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Arbetar med: Vatten och marina direktivet Miljömål

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

2015-01-19. Dnr Mbn 2014-1038 ÖVGR Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt, Remiss från Kommunstyrelsen KS 2014/434

2015-01-19. Dnr Mbn 2014-1038 ÖVGR Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt, Remiss från Kommunstyrelsen KS 2014/434 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (11) 2015-01-19 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr Mbn 2014-1038 ÖVGR Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt, Remiss från Kommunstyrelsen KS 2014/434 Förslag till beslut Bygg-

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 1(8) Tekniska nämnden Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 Ärendet Den 1 november 2014 till den 30 april 2015 genomförs samråd kring förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer

Läs mer

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 S PLAN FÖR TILLSYNSVÄGLEDNING 2010-2012 DNR: 716-609-08 Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 Det övergripande målet för vår tillsynsvägledning är att den ska skapa förutsättningar för

Läs mer

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (9) Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Ärendebeskrivning. Sammanfattande synpunkter

Ärendebeskrivning. Sammanfattande synpunkter Tjänsteutlåtande Miljöprojektledare 2013-04-08 Anna Åhr Evertson /08-590 97 354/ / Dnr: KS/2012:454 anna.ahr.evertson@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Yttrande över remiss samråd Arbetsprogram med tidtabell

Läs mer

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen

Läs mer

Välkommen till samrådsmöte!

Välkommen till samrådsmöte! Välkommen till samrådsmöte! Arbetsprogram och översikt väsentliga frågor Arbetsprogram med tidtabell (3 år innan fastställande av FP) Preliminär översikt av väsentliga frågor för vattenförvaltningen (2

Läs mer

x Stockholms läns landsting i (s)

x Stockholms läns landsting i (s) x Stockholms läns landsting i (s) Tillväxt- och regionplanenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Tillväxt- och regionplaneförvaltningen 2015-03-19 TR 2015-0016 Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden

Läs mer

p_{!::~~?~? Ordförande/~~!!!~~-~-.~...

p_{!::~~?~? Ordförande/~~!!!~~-~-.~... Plats och tid Deltagande Kommunhuset i Karlsborg, Sessionssalen, kl. 08.30-11.30 Ledamöter Björn Spetz (FP), ordf Björn Bröne (FP) Kjell-Arne Green (S) Anders Lundgren (C) Gunnel Johansson (S) Kenth Wengholm

Läs mer

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Kommunstyrelsen 2015-05-05 1 (7) Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2014:466 Lars-Erik Dahlin 016-710 12 47 Kommunstyrelsen Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara

Läs mer

2014-06-30. Vägledning om fysisk planering av förorenade områden

2014-06-30. Vägledning om fysisk planering av förorenade områden 2014-06-30 Vägledning om fysisk planering av förorenade områden Innehåll Inledning... 3 Miljöbalken och plan- och bygglagen... 3 Vägledningens syfte och avgränsning... 3 Framtagande av vägledning... 3

Läs mer

YTTRANDE 1(13) 2015-04-29 Dnr: 400-6754-14. Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.

YTTRANDE 1(13) 2015-04-29 Dnr: 400-6754-14. Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen. YTTRANDE 1(13) Samhällsutvecklingsenheten Åsa Blomster 010-22 33 226 asa.blomster@lansstyrelsen.se Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se Samråd

Läs mer

Övergripande synpunkter och ställningstaganden

Övergripande synpunkter och ställningstaganden YTTRANDE 1 (6) MILJÖENHETEN Ann-Charlotte Duvkär Telefon 010-224 94 41 ann-charlotte.duvkar@lansstyrelsen.se m.registrator@regeringskansliet.se kopia till niclas.damm@regeringskansliet.se Yttrande över

Läs mer

2015-01-16. Dnr Ten 2014/774 Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 - remissvar

2015-01-16. Dnr Ten 2014/774 Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 - remissvar TJÄNSTESKRIVELSE 1 (13) 2015-01-16 Tekniska nämnden Dnr Ten 2014/774 Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 - remissvar Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag

Läs mer

Åtgärdsprogram för havs- och vattenmiljön

Åtgärdsprogram för havs- och vattenmiljön Datum Diarie nr 2015-04-28 5.0-1412-0734 Ert datum Er beteckning 2015-02-01, m.fl. 3563-14 537-9859-2014 537-7297-2014 537-5058-2014 537-5346-2014 537-34925-2014 Vår referens Per Danielsson Till Havs-

Läs mer

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Oreälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för

Läs mer

Åtgärdsarbete för renare vatten

Åtgärdsarbete för renare vatten Åtgärdsarbete för renare vatten Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram och annan åtgärdsplanering Iréne Lundberg Tyresåns vattenvårdsförbund Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Tyresö kommun 17 december

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Kartläggning och analys: Skyddade områden

Kartläggning och analys: Skyddade områden Kartläggning och analys: Skyddade områden 1. Vad avses med skyddade områden? Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF) (2004:660): 1 kap 3. Med skyddade områden avses sådana områden

Läs mer

-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten Västerhavets för. vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt

-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten Västerhavets för. vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt emissvaren attenmyndighetens eslut tanför Sverige tgärdsplaner tgärder riktade till ommunerna mvärden -Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten -Hans Oscarsson- för Vattenmyndigheten Västerhavets för vattendistrikt

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Version 1.1 2 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Tillsynsplan för miljöbalkstillsynen i Eslövs kommun 2015

Tillsynsplan för miljöbalkstillsynen i Eslövs kommun 2015 Tillsynsplan för miljöbalkstillsynen i Eslövs kommun 2015 Inledning I behovsutredningen har vi identifierat Vatten som ett fokusområde för miljötillsynen där det finns ett stort och uppenbart behov av

Läs mer

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-06-17 Ärendenr: NV-02737-15 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för

Läs mer

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet Johan Hagström Skogsstyrelsen Skogsstyrelsens roll Skogstyrelsen är förvaltningsmyndighet för frågor om

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Version 1.0 2015-04-29 2 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Dnr 2012-10-15 2012-001629 Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Tillsynsplanen avser all tillsyn som miljö- och byggnadskontoret bedriver inom vatten och avloppsområdet, såväl enskilda, gemensamma som

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Minnesanteckningar möte med referensgruppen för Bottenvikens vattendistrikt 2015-06-16

Minnesanteckningar möte med referensgruppen för Bottenvikens vattendistrikt 2015-06-16 1 (6) Minnesanteckningar möte med referensgruppen för Bottenvikens vattendistrikt Plats: Savoy Hotell, Luleå Tid: 10.00-15.30 Deltagare: Referensgruppen: BillerudKorsnäs AB; Eva Ekholm Stenberg, Boliden

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan Till Vattenmyndigheten i 2013-05-30 Södra Östersjön Norra Östersjön Västerhavet Bottenhavet Bottenviken Synpunkter på Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft

Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar

Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar REMISSAMMANSTÄLLNING -11-13 537-1-7 Enligt sändlista Vår referens: Johanna Egerup - 9 Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar

Läs mer

Förslag till Förvaltningsplan 2015-2021 för Södra Östersjöns vattendistrikt UTKAST

Förslag till Förvaltningsplan 2015-2021 för Södra Östersjöns vattendistrikt UTKAST Förslag till Förvaltningsplan 2015-2021 för Södra Östersjöns vattendistrikt UTKAST Missiv Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt, Länsstyrelsen Kalmar län, har upprättat Förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

Vägledning för intern kemikaliekontroll

Vägledning för intern kemikaliekontroll Vägledning för intern kemikaliekontroll Inledning Denna vägledning vänder sig till dig som har ansvar för inköp och hantering av kemiska produkter inom verksamheten. Att välja rätt metod och kemikalie

Läs mer

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt 1(6) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (12) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde

Läs mer

Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram. Niklas Holmgren, vattendelegationen 2015-10-07

Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram. Niklas Holmgren, vattendelegationen 2015-10-07 Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram Niklas Holmgren, vattendelegationen 2015-10-07 DAGENS FINANSIERING 9 000 Vattenvårdande åtgärder årligen (Mkr) 8 000 7 735 7 000 6 000 5 000 4 000

Läs mer

DEL II - MILJÖBEDÖMNING. 4 Miljökonsekvensbeskrivning. 4.1 Behovet av miljöbedömning

DEL II - MILJÖBEDÖMNING. 4 Miljökonsekvensbeskrivning. 4.1 Behovet av miljöbedömning DEL II - MILJÖBEDÖMNING 4 Miljökonsekvensbeskrivning 4.1 Behovet av miljöbedömning Vattenmyndighetens åtgärdsprogram omfattas av miljöbalkens krav på miljöbedömning. Enligt MKB-förordningen ska den plan

Läs mer

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Övertorneå kommun - översiktsplan BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Sammanställd av Mia Sundström, MAF arktiktkontor AB, 2013 Miljökvalitetsnormer Det svenska genomförandet

Läs mer

Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län

Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län Maria Hauxwell, Länsstyrelsen Kalmar - Bakgrund - Situationen i Kalmar län Vad är problemet? - Arbetsplan Syfte med recipientkontrollen Åtgärder

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer

VA-policy. Oskarshamns kommun

VA-policy. Oskarshamns kommun VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Va#enförvaltningen: e" vässat verktyg för a" förvalta våra va"en! Mats Wallin Norra Östersjöns va"endistrikt

Va#enförvaltningen: e vässat verktyg för a förvalta våra vaen! Mats Wallin Norra Östersjöns vaendistrikt Va#enförvaltningen: e" vässat verktyg för a" förvalta våra va"en! Mats Wallin Norra Östersjöns va"endistrikt Det krävs e+ helt ny+ sä+ a+ tänka för a+ lösa de problem vi skapat med det gamla sä+et a+ tänka

Läs mer

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Sjöar Vattendrag Grundvatten Kustvatten Hillevi Hägnesten Vattenstrategiska enheten 040-25 26 20,

Läs mer

Yttrande över vägledning för den nya lagstiftningen om strandskydd

Yttrande över vägledning för den nya lagstiftningen om strandskydd 1(5) Datum Diarienummer 2009-08-11 Ert dnr 190-3836-09 Nf Vårt dnr 013-2009-904459 Dokumenttyp Yttrande Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Yttrande över vägledning för den nya lagstiftningen om strandskydd

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen Vatten- och avloppspolicy Den andra delen av vatten- och avloppsplanen 2 (6) 1. Inledning Hultsfreds kommun arbetar med sin VA-planering i enlighet med den vägledning för kommunal VA-planering som tagits

Läs mer

Återrapportering av lämnade viktigare yttranden från SGU, kvartal 4 2015

Återrapportering av lämnade viktigare yttranden från SGU, kvartal 4 2015 2015 YTTRANDE 1(7) Vårt datum/our date Vår beteckning/our reference 2016-01-25 21-2525/2014 Ert datum/your date Er beteckning/your reference 2014-12-18 N2014/5263/FIN, N2014/5269/KLS Näringsdepartementet

Läs mer

Erfarenheter av sommarens översvämningar

Erfarenheter av sommarens översvämningar Redovisning Sida 1/9 Datum 2004-09-13 Ert datum 2004-07-29 Beteckning 452-9656-04 Er beteckning Fö2004/1661/CIV Försvarsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Björn Harringer Försvarskansliet 036-39 50 06 Postadress

Läs mer

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND.

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. BILAGA 1 GRISBÄCKEN STEG 2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. Bilder från Grisbäckens avrinningsområde som togs vid vattendragsvandring ut med

Läs mer

Ha nt och pa ga ng inom vattenfo rvaltningsarbetet under 2013

Ha nt och pa ga ng inom vattenfo rvaltningsarbetet under 2013 2013-05-21 Ha nt och pa ga ng inom vattenfo rvaltningsarbetet under 2013 Allmänt, organisation och ekonomi Från och med den 1 maj är Lisa Lundstedt är ny vattenvårdsdirektör efter Bo Sundström. Lisas gamla

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Tillsyn av båtklubbar 2014

Tillsyn av båtklubbar 2014 Sida 1 (7) Bild: Blästring av båtbottenfärg med kolsyreis Tillsyn av båtklubbar 2014 stockholm.se Tillsyn av båtklubbar 2014 Dnr: Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Pendar Behnood Sida 2 (7) Bakgrund

Läs mer

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket

Läs mer

Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer 537-5346-2014.

Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer 537-5346-2014. YTTRANDE 1(10) 2015-05-05 SPN 2009/0810 349 Handläggare, titel, telefon Magnus Gullstrand, fysisk planerare 011-15 19 66 Vattenmyndigheten Södra Östersjön Länsstyrelsen Kalmar län Samråd om förslag till

Läs mer

Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun

Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun FÖRFATTNINGSSAMLING (6.2.7) Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-04-10 84 (MBN/2008:104), 2008-05-13 139 (MBN/2008:104) Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun Gäller

Läs mer

Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen

Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen INNEHÅLL 1. Miljöbalkens historia 2. Miljöbalkens syfte och mål 3. Balkens fem grundstenar 4. Balkens struktur 5. När gäller miljöbalken?

Läs mer

- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt.

- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt. Naturvårdsverket att: registrator Stockholm Naturskyddsföreningens yttrande över förslag till Förvaltning av skogar och andra trädbärande marker i skyddade områden. Vårt dnr: 197/2012 NV:s dnr NV-08150-11

Läs mer

Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030

Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 1(6) Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 Ärendet Ett samrådsförslag till ny översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 har tagits fram av kommunledningskontoret tillsammans med sakkunniga

Läs mer

Workshop om remiss för riskbedömning

Workshop om remiss för riskbedömning Workshop om remiss för riskbedömning Den 26 januari höll Nätverket Renare Marks en workshop om Naturvårdsverkets remissversion av vägledning och beräkningsmodell för riskbedömningar. Intresset var stort

Läs mer

Synpunkter paragraf för paragraf. 3 Ersätt ordet uppkommer till kan uppkomma. andra stycket.

Synpunkter paragraf för paragraf. 3 Ersätt ordet uppkommer till kan uppkomma. andra stycket. Er beteckning 2015/015968 Arbetsmiljöverket 11219 Stockholm Remissvar Förslag till föreskrifter om elektromagnetiska fält samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Medlemsorganisationerna inom

Läs mer